Kungl. Maj:ts proposition nr 190 (Proposition 1954:190)

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Nr 190.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken
m. m.; given Stockholms slott den 27 mars 195A.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken;

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen
den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet;

3) lag angående ändrad lydelse av 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj
1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Lagändringar föreslås, enligt vilka val av nämndemän och vissa andra
val städse skola förrättas av kommuns fullmäktige. 1

1 Biliang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr lt)0.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Förslag

till

Lag

om .ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

4 KAP.

5 §•

Nämndeman utses genom val.

Vid val av nämndeman för tingslag
utgör varje kommun en valkrets. Understiger
antalet nämndemän kommunernas
antal, skola angränsande
kommuner på lämpligt sätt förenas
till valkretsar. Två eller flera kommuner
må ock eljest sammanföras
till gemensam valkrets, om det finnes
erforderligt för att skilda orter
eller delar av tingslaget skola bliva
behörigen företrädda inom nämnden.
Stad må ej med annan kommun förenas
till en valkrets. Antalet nämndemän
fördelas mellan valkretsarna
i förhållande till deras folkmängd;
varje valkrets skall dock utse minst
en nämndeman. Indelning i valkretsar
och antalet nämndemän för varje
valkrets bestämmas av rätten.

Vid val av nämndemän för stad
med rådhusrätt bildar staden en valkrets.

Val förrättas på landet å kommunalstämma
eller, om kommunalfullmäktige
finnas och kommunen utgör
egen valkrets, av dem. Äro flera kom -

Hör till tingslag mer än en kommun,
fördelar rätten antalet nämndemän
mellan kommunerna i förhållande
till deras folkmängd; varje
kommun skall dock utse minst en
nämndeman.

Val förrättas av kommunens fullmäktige.

1 Senaste lydelse, se beträffande 4 kap. 6 § SFS 1947: 616.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

muner förenade till en valkrets, för -

rättas valet å gemensam kommunalstämma;
rätten bestämme, å vilken
kommuns stämma valet skall förrättas.
I stad förrättas valet av stadsfullmäktige
eller, om sådana ej finnas,
å allmän rådstuga.

Då nämndeman------

Valbar till nämndeman är man eller
kvinna, som inom valkretsen äger
rösträtt d kommunalstämma eller
vid val av stadsfullmäktige och där
har sitt hemvist samt fyllt tjugufem
år, dock ej den som är i konkurstillstånd
eller av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning.
Lagfaren domare, befattningshavare
vid domstol, åklagare, polisman
eller advokat eller den som eljest
har till yrke att föra andras talan inför
rätta må ej vara nämndeman.

Ej må-----------

om valet.

§•

Valbar till nämndeman är man eller
kvinna, som inom kommunen äger
rösträtt vid val av fullmäktige och
där har sitt hemvist samt fyllt tjugufem
år, dock ej den som är i konkurstillstånd
eller av allmänna fattigvården
omhändertagen för varaktig försörjning.
Lagfaren domare, befattningshavare
vid domstol, åklagare,
polisman eller advokat eller den som
eljest har till yrke att föra andras talan
inför rätta må ej vara nämndeman.

— sex år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1955.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 §
lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet.

Härigenom förordnas, att 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen den 18
juni 1926 om delning av jord å landet1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

2 KAP.

För varje kommun skall finnas ett
efter behovet avpassat antal gode
män, minst två och, där ej Konungens
befallningshavande lämnat tillstånd
till högre antal, högst sex. Den,
som utses till god man, skall vara i
lanthushållning kunnig, boende inom
kommunen och valbar till nämndeman
samt må ej hava uppnått sextiofem
års ålder. God man utses för
sex år. Valet förrättas d kommunalstämma
av de i kommunens allmänna
angelägenheter röstberättigade, som
äga eller innehava jordbruksfastighet;
och tillkomme varje i valet deltagande
en röst.

God man

tagit befattning.

7 §•

Det åligger distriktslantmätare att
föra förteckning över gode män inom
distriktet samt att, då tid, för vilken
god man utsetts, går till ända eller

1 Senaste lydelse, se beträffande 2 kap. 6 § SFS 1946:827 och beträffande 21 kap. 3 S

SFS 1951:356.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

god man eljest avgår eller upphört att
vara valbar eller behov av ökat antal
gode män yppar sig, för anordnande
av val göra anmälan hos kommunalstämmans
ordförande. Om utgång av
val av gode män samt om bostad
och postadress för var och en av dem
underrätte kommunalstämmans ordförande
distriktslantmätaren ävensom
Konungens befallningshavande i
länet, som har att ofördröj ligen införa
meddelande därom i länskungörelserna.
Det åligger därjämte befallningshavanden
att årligen i samma
kungörelser låta intaga fullständig
förteckning å gode män för vart lantmäteridistrikt
i länet.

god man eljest avgår eller upphört att
vara valbar eller behov av ökat antal
gode män yppar sig, för anordnande
av val göra anmälan hos kommunalfullmäktiges
ordförande. Om utgång
av val av gode män samt om bostad
och postadress för var och en av
dem underrätte kommunalfullmäktiges
ordförande distriktslantmätaren
ävensom Konungens befallningshavande
i länet, som har att ofördröjligen
införa meddelande därom i länskungörelserna.
Det åligger därjämte
befallningshavanden att årligen i
samma kungörelser låta intaga fullständig
förteckning å gode män för
vart lantmäteridistrikt i länet.

21 KAP.

3 §•

Ägodelningsnämndemän utses---samma tid.

Val äger--- ----— inför häradsrätten.

Valet verkställes genom valmän, Valet verkställes genom valmän,
som på föranstaltande av ägodel- som på föranstaltande av ägodelningsdomaren
utses d kommunal- ningsdomaren utses av kommunalstämma
av de i kommunens allmänna fullmäktige,
angelägenheter röstberättigade, som
där äga eller innehava jordbruksfastighet.
I köping, som utgör egen
kommun, tillkomme rösträtt envar i
kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad.

Vid utseende av valmän äge varje
i valet deltagande en röst.

För kommun----överskjutande folkmängd.

För varje--------som valmän.

Höra delar--------den tillhör.

Kommun må---------------och nämnder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1955.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj 1917
(nr 269) om fastighetsbildning i stad.

Härigenom förordnas, att 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj 1917 om
fastighetsbildning i stad1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

6 KAP.

4 §.

Inom varje stad skall finnas ett Inom varje stad skall finnas ett
efter behovet avpassat antal gode efter behovet avpassat antal gode
män, minst två, valda för en tid av män, minst två, valda för en tid av
sex år av stadsfullmäktige eller, där sex år av stadsfullmäktige.
sådana ej finnas, av allmän rådstuga.

Magistraten eller---till ägodelningsdomaren.

16 §.

Rådhusrätt, där — — — skola upptagas.

Stad, där-------hänseende tillhör.

Vad enligt 21 kap. 3 § i lagen om
delning av jord å landet gäller för
köping i fråga om utseendet av valmän
för val av ägodelningsnämndemän
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande stad, som i näst
föregående stycke avses.

Vad enligt 21 kap. 3 § i lagen om
delning av jord å landet gäller i fråga
om utseendet av valmän för val av
ägodelningsnämndemän skall äga
motsvarande tillämpning beträffande
stad, som i näst föregående stycke
avses.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1955.

1 Senaste lydelse, se beträffande 6 kap. 4 § SFS 1926: 328 och beträffande 6 kap. 16 §

SFS 1931: 143.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

Härigenom förordnas, att 11 kap. 4 § vattenlagen1 skall erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

11 KAP.

4 §•

Vattenrättsnämndemän utses för
sex år, två för varje tingslag, som ensamt
utgör en domsaga, samt en för
varje annat tingslag. Därvid skall vad
om sättet för utseende av ägodelningsnämndeman
och om gottgörelse
åt valman för inställelse vid val av
sådan nämndeman är stadgat äga
motsvarande tillämpning, dock att
domhavanden föranstaltar om utseende
av valmännen och att vid sådan
förrättning rösträtt tillkommer en
var i kommunens allmänna angelägenheter
röstberättigad. I stad, som
ej lyder under landsrätt, skall ock för
tid, som nyss sagts, av stadsfullmäktige
väljas en vattenrättsnämndemän.
Om valets utgång skall på landet
domhavanden och i stad stadsfullmäktiges
ordförande så snart ske kan
meddela vattenrättsdomaren underrättelse.

Vattenrättsnämndemän utses för
sex år, två för varje tingslag, som ensamt
utgör en domsaga, samt en för
varje annat tingslag. Därvid skall vad
om sättet för utseende av ägodelningsnämndeman
och om gottgörelse
åt valman för inställelse vid val av
sådan nämndeman är stadgat äga
motsvarande tillämpning, dock att
domhavanden föranstaltar om utseende
av valmännen. I stad, som ej lyder
under landsrätt, skall ock för
tid, som nyss sagts, av stadsfullmäktige
väljas en vattenrättsnämndemän.
Om valets utgång skall på landet
domhavanden och i stad stadsfullmäktiges
ordförande så snart ske kan
meddela vattenrättsdomaren underrättelse.

Har vattenrättsnämndemän---- — äga rum.

Vad i--— som vattenrättsnämndemän.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1955.

1 Senaste lydelse, se SFS 1951: 359.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 19 februari 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell,
Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för inrikes- och jordbruksdepartementen
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,
fråga angående vissa av den nya kommunallagen föranledda ändringar av bestämmelserna
om val av nämndeman m. m. samt anför därvid följande.

På grundval av kommunallagskommitténs betänkande III med förslag
till kommunallag m. m. (SOU 1952: 14) förelädes 1953 års riksdag genom
proposition nr 210 förslag till kommunallag. Förslaget blev antaget
av riksdagen med vissa ändringar och den antagna kommunallagen utfärdades
den 18 december 1953. Enligt lag samma dag om införande av kommunallagen
skall densamma träda i kraft den 1 januari 1955.

Kommunallagen träder i stället för de hittills gällande särskilda lagarna
om kommunalstyrelse på landet och i stad. Beträffande formerna för den
kommunala beslutanderättens utövning innebär kommunallagen att kommunalstämman
och allmänna rådstugan avskaffas och att beslutanderätten
i samtliga kommuner tillkommer fullmäktige.

Enligt nu gällande stadganden skall i vissa fall val av nämndemän, val av
valmän för utseende av ägodelningsnämndemän och vattenrättsnänmdemän
samt val av skiftesgodemän förrättas å kommunalstämma eller allmän rådstuga.
Kommunallagskommittén har i sitt betänkande framlagt förslag till
de lagändringar som beträffande dessa val erfordras på grund av avskaffandet
av kommunalstämman och allmänna rådstugan. Förslagen innebär att
valen överflyttas till fullmäktige, över kommitténs betänkande har yttranden
avgivits av ett stort antal myndigheter och sammanslutningar, bland
dem samtliga länsstyrelser, rikets alla städer, ett flertal köpingar och landskommuner
samt föreningen Sveriges stadsdomare. Mot förslagen till lagändringar
har i yttrandena icke riktats någon erinran. I den förut nämnda propositionen
uttalade föredragande departementschefen, att han utan tvekan
gåve sin anslutning till kommitténs förslag att överflytta förevarande val -

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

ärenden till fullmäktige men att med härav betingade lagändringar borde få
anstå till 1954 års riksdag. Detta uttalande föranledde ej erinran från riksdagens
sida.

Bestämmelser om nämndemän återfinnes i gällande rätt i rättegångsbalken.
Enligt 1 kap. 5 § skall sålunda i tingslag finnas aderton nämndemän.
Erfordras flera nämndemän, bestämmer Kungl. Maj :t deras antal. Och i stad
med rådhusrätt skall enligt 1 kap. 12 § finnas nämndemän till det antal
Kungl. Maj :t bestämmer. I 4 kap. 5 § stadgas, att vid val av nämndemän för
tingslag varje kommun utgör en valkrets. Understiger antalet nämndemän
kommunernas antal, skall angränsande kommuner på lämpligt sätt förenas
till valkretsar. Två eller flera kommuner må ock eljest sammanföras till gemensam
valkrets, om det finnes erforderligt för att skilda orter eller delar
av tingslaget skall bli behörigen företrädda inom nämnden. Stad må ej med
annan kommun förenas till en valkrets. Antalet nämndemän fördelas mellan
valkretsarna i förhållande till deras folkmängd; varje valkrets skall dock
utse minst en nämndeman. Indelning i valkretsar och antalet nämndemän
för varje valkrets bestämmes av häradsrätten. Vid val av nämndeman för
stad med rådhusrätt bildar staden en valkrets. Val förrättas på landet å
kommunalstämma eller, om kommunalfullmäktige finns och kommunen utgör
egen valkrets, av dem. Är flera kommuner förenade till valkrets, förrättas
valet å gemensam kommunalstämma; rätten bestämmer, å vilken kommuns
stämma valet skall förrättas. I stad förrättas valet av stadsfullmäktige
eller, om sådana ej finns, å allmän rådstuga. Härutöver må nämnas, att 4
kap. 6 § som en förutsättning för valbarhet anger, att den valde inom valkretsen
skall äga rösträtt å kommunalstämma eller vid val av stadsfullmäktige.

Kommittén har framhållit, att de fall, då kommun icke utgjorde egen
valkrets, före kommunindelningsreformen icke varit sällsynta, eftersom på
flera håll antalet nämndemän understigit kommunernas antal. Efter nyindelningen
av kommunerna vore emellertid icke i något enda tingslag antalet
kommuner över aderton. Dessutom vore att märka, att Kungl. Maj :t beträffande
mera än hälften av landets tingslag bestämt nämndemännens antal
högre än aderton. Regeln om kommuners förening till gemensam valkrets,
där antalet nämndemän understege kommunernas antal, komme därför att
sakna tillämplighet. Kommunindelningsreformen syntes vidare ha avsevärt
nedbringat antalet fall, där sammanförande av kommuner till gemensam
valkrets skulle kunna ifrågakomma på den andra i lagen angivna grunden,
nämligen att så funnes erforderligt för att skilda orter eller delar av tingslaget
skulle bli behörigen företrädda inom nämnden. Denna möjlighet att
bilda gemensam valkrets vore framför allt avsedd att utnyttjas, där särskilt
betydande skillnader i befolkningstalet förekomme mellan olika kommuner i
tingslaget. Då genom kommunindelningsreformen de utpräglade småkommunerna
numera försvunnit, bleve dylika fall i framtiden jämförelsevis
ovanliga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Med hänsyn till vad som sålunda anförts har kommmittén funnit det vara
möjligt att såsom en undantagslös regel stadga, att varje kommun skulle
utgöra egen valkrets vid nämndemansval. Detta medgåve i sin tur, att dessa
val städse kunde förrättas av kommunernas fullmäktige.

Närmare bestämmelser om valmän för utseende av ägodelni
ngsnämn de män och vattenrättsnämndemän är i gällande
rätt upptagna i jorddelningslagen, fastighetsbildningslagen och vattenlagen.

Sålunda stadgas i 21 kap. 3 § jorddelningslagen, att i domsaga, bestående
av ett tingslag, skall finnas sex ägodelningsnämndemän; i övriga domsagor
skall antalet vara tre för varje tingslag. Ägodelningsnämndemän — som
enligt 2 § samma kapitel bör vara allmänt betrodda, i lanthushållning kunniga
och med ortens förhållanden väl förtrogna män — väljes inför häradsrätten
av valmän, som utses på kommunalstämma av de i kommunens
allmänna angelägenheter röstberättigade, som där äger eller innehar jordbruksfastighet.
I köping, som utgör egen kommun, tillkommer dock rösträtt
envar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad. Vid utseende
av valmän äger varje i valet deltagande en röst. Antalet valmän för varje
kommun är på visst sätt bestämt i förhållande till folkmängden.

Vidare innehåller 6 kap. 16 § fastighetsbildningslagen ett stadgande, att
vad enligt 21 kap. 3 § jorddelningslagen gäller för köping i fråga om utseende
av valmän för val av ägodelningsnämndemän skall äga motsvarande
tillämpning beträffande stad, där rådhusrätt ej finnes.

Ill kap. 4 § vattenlagen föreskrives, att vattenrättsnämndemän utses för
sex år, två för varje tingslag, som ensamt utgör en domsaga, samt en för
varje annat tingslag. Därvid skall vad om sättet för utseende av ägodelningsnämndeman
är stadgat äga motsvarande tillämpning, dock att rösträtt
tillkommer envar i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad. I
stad, som ej lyder under landsrätt, skall också för en tid av sex år av stadsfullmäktige
väljas en vattenrättsnämndemän.

Kommittén har uttalat, att tillräckliga skäl icke syntes finnas att förbehålla
ägare och innehavare av jordbruksfastighet rätten att ensamma utse valmän
för val av ägodelningsnämndemän. De speciella jordägarsynpunkterna
syntes kunna bli beaktade, även om valmännen utsåges av kommunalfullmäktige.
För övrigt tilläte redan gällande rätt alla röstberättigade i köping
oavsett fastighetsinnehav att deltaga i val av valmän för ifrågavarande ändamål.
Och i stad utan rådhusrätt utsåges valmännen av stadsfullmäktige.
Förevarande regler i jorddelningslagen borde i enlighet med det anförda undergå
den ändring, att valmännen skulle utses av kommunalfullmäktige.

Även valen av valmän för utseende av vattenrättsnämndemän syntes
framdeles böra förrättas av fullmäktige.

Vad slutligen angår skiftesgodemännen stadgar gällande rätt i
2 kap. 6 § jorddelningslagen, att för varje kommun skall finnas ett efter
behovet avpassat antal gode män, minst två och i regel högst sex. God man
utses för sex år. Valet förrättas å kommunalstämma av de i kommunens

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

allmänna angelägenheter röstberättigade, som äger eller innehar jordbruksfastighet.
Varje i valet deltagande har en röst. Enligt 7 § samma kapitel skall
distriktslantmätaren hos kommunalstämmans ordförande göra anmälan att
val behöver anordnas. Vidare återfinnes i 6 kap. 4 § fastighetsbildningslagen
det stadgandet, att inom varje stad skall finnas ett efter behovet avpassat
antal gode män, minst två, valda för en tid av sex år av stadsfullmäktige
eller, där sådana ej finnes, av allmän rådstuga.

Kommittén har framhållit, att i likhet med vad som förordats beträffande
val av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän även skiftesgodemännen
borde utses av kommunalfullmäktige. Härigenom vunnes överensstämmelse
med vad som gällde om utseende av gode män i stad.

Departementschefen.

Val av nämndemän, val av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän
och vattenrättsnämndemän samt val av skiftesgodemän skall enligt
gällande rätt i vissa fall förrättas å kommunalstämma eller allmän rådstuga.
Genom den nya kommunallag, som träder i kraft den 1 januari 1955, har
kommunalstämma och allmän rådstuga avskaffats. I enlighet med kommunallagskommitténs
förslag har såväl Kungl. Maj :t som riksdagen i samband
med antagandet av den nya kommunallagen intagit den ståndpunkten,
att nämnda val skulle överflyttas till kommunens fullmäktige. De lagändringar
som erfordras härför torde nu böra genomföras. Förutsättning härför
är emellertid att även vissa andra sakliga ändringar vidtages.

Enligt nu gällande ordning kan vid val av nämndeman i tingslag två eller
flera kommuner, dock ej stad, sammanföras till gemensam valkrets. Detta
skall ske, om antalet nämndemän understiger kommunernas antal, och kan
ske, om det finnes erforderligt för att skilda orter eller delar av tingslaget
skall bli behörigen företrädda inom nämnden. Såsom kommunallagskommittén
framhållit torde numera, sedan kommunindelningsreformen genomförts,
behov ej föreligga att sammanföra två eller flera kommuner till en
valkrets utan varje kommun kan bilda egen valkrets. Med en sådan ordning
___ vilken jag vill förorda — kan nämndemansvalen städse förrättas av

kommunens fullmäktige.

Vid val av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän och vid val av
skiftesgodemän äger enligt jorddelningslagen i regel endast ägare och innehavare
av jordbruksfastighet rösträtt. En förutsättning för att dessa val
skall kunna överflyttas till kommunens fullmäktige är att rösträtten vid
dessa val icke har någon dylik begränsning. I likhet med kommunallagskommittén
anser jag ett avskaffande av begränsningen vara motiverat.

I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken;

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen
den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet;

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

3) lag angående ändrad lydelse av 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj
1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslagen, av
den lydelse bilaga1 till detta protokoll utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Harriet Stangenberg.

1 Bilagan, som är likalydande med de vid propositionen fogade lagförslagen, har här uteslutits.

Kungl. Maj.ts proposition nr 190.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 19 mars
195b.

Närvarande:

justitieråden Nissen,

Hellquist,

Karlgren,

regeringsrådet Eckerberg.

Enligt lagrådet den 3 mars 1954 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet
den 19 februari 1954, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av b kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken;

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 §
lagen den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet;

3) lag angående ändrad lydelse av 6 kap. b och 16 §§ lagen den 12 maj
1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 kap. b § vattenlagen.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, föredrogos inför lagrådet
av byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsrådet O. Petrén.

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:
Harriet Stangenberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 190.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 27 mars 1954.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Lingman, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för inrikes- och jordbruksdepartementen
anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,
lagrådets den 19 mars 1954 avgivna utlåtande över de till lagrådet den 19
februari 1954 remitterade förslagen till

1) lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 §§ rättegångsbalken;

2) lag angående ändrad lydelse av 2 kap. 6 och 7 §§ samt 21 kap. 3 § lagen
den 18 juni 1926 (nr 326) om delning av jord å landet;

3) lag angående ändrad lydelse av 6 kap. 4 och 16 §§ lagen den 12 maj
1917 (nr 269) om fastighetsbildning i stad; samt

4) lag om ändrad lydelse av 11 kap. 4 § vattenlagen.

Med förmälan att lagförslagen av lagrådet lämnats utan erinran hemställer
föredraganden, att desamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Sven Fischier.

Stockholm 1954. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

540520