Kungl. Maj:ts proposition nr 18b (Proposition 1954:184)

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b.

Sr 184.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i förordningen den 19 november
191b (nr 383) angående stämpelavgiften, m. m.; given
Stockholms slott den 19 mars 195b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383)
angående stämpelavgiften; samt

2) förordning om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften m. m.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 184.

Kungl. Maj.ts proposition nr 18b.

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914
(nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 3, 7, 8 och 9 §§ samt 10 § 2 mom., 24 §, 34 §
3 mom. och 47 § 6 mom. förordningen den 19 november 1914 angående
stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §■

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här
nedan i 6 och 7 §§ nämnda undantag och med iakttagande av vad i 4 § stadgas
om inteckningskontrollstämpel, denna tariff.

	1	2			4
	Avd.	Avd.	Avd.	Avd.	Avd.
	Kr.	ö.	Kr. \| ö. 1	Kr.	ö.	Kr.	ö.	Kr.	ö.
Bevis om uppehållstillstånd för utlänning
tecknat å pass eller annan legitimations-handling:
för vistelse —--över tre må-nader ............................	12				12		12		12
> om bosättningstillstånd för utlänning » om giltighet av bosättningstillstånd.. > om arbetstillstånd — —--— —	—	—	—	—	fr	tt	20	—	—	—

Redovisningshandling beträffande arvsmedel, ---svenskt sjöfolk. Register, bestående av avtryckskort,
som rekvireras av vederbörande kommun

som eljest begäres: för varje påbörjat 10-tal kort....................................	1				i
Resedokument för flykting;--—---

7 §•

Från stämpelavgift — — — kronan befriad.
Dessutom äro---och överförmyndare. 1

1 Senaste lydelse se beträffande 3 § 1952:318, beträffande 7 § 1953:357, beträffande 8 §
1952:318, beträffande 9 §, 10 § 2 mom., 34 § 3 mom. och 47 § 6 mom. 1921:394 samt beträffande
24 § 1947: 538.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18t.

Expedition, som----från stämpel.

Frihet från —---i ärenden angående arbetarskyddslagstiftningens till lämpning,

vilka handläggas av arbetarskyddsstyrelsen eller yrkesinspektionen;
i ärenden, som handläggas av riksförsäkringsanstalten eller försäk ringsrådet;

i ärenden, som handläggas hos fiskevärderingsnämnd;---

förvärva jordbruksfastighet.

Konungen äger —--— utländska hamnar.

8 §•

Följande enskilda---nedan stadgas.

Förvärv av fast egendom i enlighet---fast egendom.

Förvärv av fast egendom genom fusion enligt 175 § lagen om aktiebolag:
fångeshandling därå; lika med avhandling om Bgte av fast egendom.

Förvärv av fast egendom genom fusion enligt 174 § samma lag eller
96 § lagen om ekonomiska föreningar är från stämpel fritt.

Förvärv av fartyg (pråm) till värde av minst 6 000 kronor eller lott i sådant
fartyg genom fusion enligt 175 § lagen om aktiebolag; lika med Byte av
fartyg (pråm).

Förvärv av fartyg genom fusion enligt 174 § samma lag eller 96 § lagen
om ekonomiska föreningar är från stämpel fritt.

Förvärv av fast egendom genom skifte---— fast egendom.

9 §•

Stämpel till ---slutat är.

Då lagfart sökes å fång, som skett genom inrop å exekutiv auktion eller
genom fusion eller skifte eller på grund av tillskott eller i enlighet med gällande
författningar om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov
eller om avledning av vatten, skall dock stämpeln av lagfartssökanden ensam
gäldas. Vid förvärv av fartyg genom fusion eller skifte eller på grund av
tillskott skall förvärvaren ensam gälda stämpeln. Likaledes skall vid köp
av fartyg genom inrop å exekutiv auktion köparen ensam betala stämpeln.

10 §.

2. Vid köp---verkliga värde.

Vid byte av fartyg, vid förvärv av fartyg genom fusion eller skifte eller
på grund av tillskott samt vid köp av fartyg, där köpeskillingen icke kan
läggas till grund för stämpelberäkningen, skall stämpelavgiften beräknas
å det värde, vartill fartyget uppskattas enligt intyg av trovärdiga, med
saken förtrogna män.

Vad sålunda---i fartyg.

24 §.

Beläggningsstämplar anbringas---limmade sidan.

Stämpel till avtryckskortregister skall åsättas särskild handling, med vilken
registret överlämnas till beställaren. Sådan handling skall innehålla
uppgift angående det antal kort registret omfattar.

34 §.

3. Vad i mom. 1 och 2 är stadgat beträffande köp av fartyg äger motsvarande
tillämpning med avseende å byte av fartyg samt förvärv av fartyg
genom fusion enligt 175 § lagen om aktiebolag eller skifte eller på grund
av tillskott.

Kungl. Maj.ts proposition nr 181.

47 §.

6. Om köpare av registreringspliktigt eller eljest registrerat fartyg till
värde av minst 6 000 kronor eller av lott i sådant fartyg underlåter att
inom stadgad tid anmäla fånget till inskrivning i fartygsregistret och därigenom
föranleder, att stämpelavgift för fånget icke i behörig ordning erlägges,
böte ett belopp, motsvarande den stämpel, varmed anmälan skolat
förses, dock minst tjugufem kronor. Lag samma vare för den, som genom
byte, fusion enligt 175 § lagen om aktiebolag eller skifte eller på grund av
tillskott blivit ägare av fartyg, som här sägs, eller av lott däri.

Om säljare och köpare av icke registreringspliktigt och i fartygsregistret
icke infört fartyg till värde av minst 6 000 kronor eller av lott i sådant fartyg
underlåta att förse den i 34 § 2 mom. omförmälda anmälan vid dess ingivande
till vederbörande landsfiskal eller stadsfiskal med stadgad stämpel,
böte vardera hälften av den felande stämpelns belopp, dock vare minsta bot
tjugufem kronor. Lag samma vare för dem, som träffat avtal om byte av
fartyg, som här sägs, eller av lott däri, eller om förvärv av dylikt fartyg
eller lott däri genom fusion enligt 175 § lagen om aktiebolag eller skifte eller
på grund av tillskott.

Där säljare och köpare av fartyg, varom i andra stycket av detta moment
är sagt, eller av lott i sådant fartyg underlåta att inom tid och på sätt, som
i 34 § 2 mom. stadgas, om det upprättade avtalet göra anmälan, böte vardera
ett belopp, motsvarande den stämpel, varmed anmälan skolat förses,
dock vare minsta bot för en var av dem tjugufem kronor; och gäller vad här
är stadgat i tillämpliga delar även med avseende å dem, vilka med varandra
träffat avtal om byte av fartyg, som här sägs, eller av lott däri, eller om förvärv
av dylikt fartyg eller lott däri genom fusion enligt 175 § lagen om
aktiebolag eller skifte eller på grund av tillskott.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1954, dock att den nya bestämmelsen
i 7 § angående ärenden, som handläggas av försäkringsrådet
och riksförsäkringsanstalten, skall träda i kraft den 1 januari 1955.

Kungl. Maj.ts proposition nr 18''i.

Förslag

till

förordning om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Därest obligation, tillhörande sådana lån, som upptagits av finska staten,
Helsingfors stad, Åbo stad eller Industri- och Hypoteksbanken i Finland och
som omfattas av bestämmelserna i överenskommelsen den 17 november 1949
mellan Sverige och Finland angående betalning av vissa till Finland lämnade
svenska krediter utbytes eller förses med påstämpling om förändring
av betalningsvillkoren i enlighet med bestämmelserna i nämnda överenskommelse,
skall stämpelplikt i anledning därav icke äga rum jämlikt förordningarna
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften och
den 6 november 1908 (nr 129 s. 1) angående särskild stämpelavgift vid köp
och byte av fondpapper.

Konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som erfordras för tilllämpningen
av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 mars
195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för utrikes-, justitie-, försvarsoch
socialdepartementen anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet
Sköld, fråga om vissa ändringar i förordningen den 19 november 191b (nr
383) angående stämpelavgiften m. m. och anför därvid följande.

I. Ändringar i anledning av ny utlänningslag.

För årets riksdag har genom proposition (nr 41) framlagts förslag till ny
utlänningslag. Genom den föreslagna lagen, vilken är avsedd att träda i
kraft den 1 juli 1954, införes en ny form av tillstånd för utlänning att uppehålla
sig i riket, bosättnings tillstånd. Sådant tillstånd medför rätt att inresa
och att utan tidsbegränsning vistas i riket. Den som innehar bosättningstillstånd
äger uppehålla sig i riket även om han icke är försedd med pass. Förordnande
om skyldighet att inneha arbetstillstånd skall icke gälla utlänning,
som innehar bosättningstillstånd. Bosättningstillstånd meddelas av den
centrala utlänningsmyndigheten.

Bosättningstillstånd ma aterkallas om utlänningens bosättning här upphör.
Då det därför kan föreligga ovisshet, huruvida utfärdat bosättningstillstånd
alltjämt gäller, kommer att i administrativ ordning utfärdas bestämmelser om
att utlänning som åberopar bosättningstillstånd jämväl skall förete bevis om
att tillståndet alltjämt är gällande. Sådant bevis avses gälla högst ett år.

I anledning härav torde under 3 § stämpelförordningen böra upptagas
bevis om bosättningstillstånd för utlänning respektive om giltighet av bosättningstillstand.
Förstnämnda bevis synes böra beläggas med en stämpelavgift
av 20 kronor. Bevis om giltighet av bosättningstillstånd bör däremot vara
fritt från dylik avgift.

Kungl. Maj.ts proposition nr 18b.

II. Vissa ändringar beträffande avtryckskortregister.

Enligt 3 § stämpelförordningen gäller, att av länsbyrå för folkbokföringen
upprättat, av avtryckskort bestående register, som rekvireras av vederbörande
kommun eller landsting, är fritt från stämpel. För register som eljest
begäres utgör stämpelavgiften 1 krona för varje påbörjat 10-tal kort, vilken
avgift upptagits i kolumnen för myndigheter, hänförda till tredje avdelningen.
Stämpel till avtrycksregister, upprättat av länsbyrå för folkbokföringen,
skall enligt 24 § 2 st. åsättas särskild handling, med vilken registret överlämnas
till beställaren.

Länsbyrå för folkbokföringen är enligt 56 § folkbokföringsförordningen
vederbörande länsstyrelse. Hos länsbyrå föres av tryckplåtar för adresseringsmaskiner
bestående register över fastigheter och personer, tryckande
register, avsedda att användas för tryckning av bl. a. avtryckskort. Enligt
nyssnämnda författningsrum må emellertid Kungl. Maj :t beträffande viss
stad förordna att tryckande register, såvitt angår staden, skall föras hos den
lokala skattemyndigheten. Så har också skett beträffande Stockholm, Göteborg
och Malmö och register föres nu hos mantalsverket i Stockholm samt
hos de lokala skattemyndigheterna i de båda övriga städerna. Nämnda myndigheter
fullgör, såvitt angår ifrågavarande städer, på länsbyråerna ankommande
uppgifter, men är dock icke länsbyråer i författningens mening.

På grund av stämpelförordningens utformning på berörda punkter råder
oklarhet i fråga om avgiftsbeläggningen av avtryckskortregister, upprättade
av förenämnda lokala myndigheter i Stockholm, Göteborg och Malmö. För
dessa myndigheter, vilka är att hänföra till första avdelningen under 1 §
stämpelförordningen, bör i förevarande hänseende gälla samma föreskrifter
som för länsbyråerna. I enlighet härmed bör uttrycket »upprättat av
länsbyrå för folkbokföringen» utgå såväl ur 3 § som 24 § 2 st., varjämte
i 3 § stämpelavgiften å 1 krona bör införas också i kolumnen för myndigheter,
hänförda till första avdelningen.

Utöver dessa ändringar i stämpelförordningen erfordras motsvarande
jämkning i förordningen om expeditionslösen. Frågan härom torde jag få
anmäla i annat sammanhang.

III. Ändring i anledning av ny lag om yrkesskadeförsäkring m. m.

Enligt 33 § lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i arbete
meddelas försäkringsrådets beslut kostnadsfritt. En motsvarande bestämmelse
finnes i militärersättningsförordningen den 2 juni 1950; i 4 § denna
förordning stadgas att försäkringsrådets och riksförsäkringsanstaltens beslut
i ersättningsärendcn som avses i förordningen meddelas kostnadsfritt.

I proposition nr 60 med förslag till lag om yrkesskadeförsäkring m. m.
har någon motsvarighet till bestämmelsen i 33 § lagen om försäkring för

Kungi. Maj:ts proposition nr 18k.

olycksfall i arbete icke upptagits, enär bestämmelser rörande stämpelfrihet
ansetts böra ha sin plats i stämpelförordningen. I enlighet härmed har även
i proposition nr 130 med förslag till förordning om ändring i militärersättningsförordningen
stadgandet om kostnadsfria beslut uteslutits. Med anledning
av det nu anförda bör 7 § stämpelförordningen kompletteras med ett
stadgande om frihet från stämpel ,i ärenden som handlägges av försäkringsrådet
och riksförsäkringsanstalten.

IV. Angående stämpelplikt vid överlåtelse av fast egendom eller

fartyg genom fusion.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade jag den 9 juni 1953
justitierådet Nils Regner att såsom särskild utredningsman verkställa en
översyn av lösen- och stämpelförordningarna. I utredningsdirektiven framhöll
jag bland annat, att vid utredningsarbetet borde beaktas av bevillningsutskottet
vid 1952 års riksdag i betänkande nr 20 gjort uttalande om förtursbehandling
av frågan om stämpelplikt vid fastighetsöverlåtelse genom
fusion.

Med skrivelse den 1 mars 1954 har utredningsmannen överlämnat en promemoria
rörande ändringar i stämpelförordningen i vad angår stämpelplikt
vid överlåtelse genom fusion av fast egendom eller fartyg.

över promemorian har, efter remiss, yttranden avgivits av Svea Hovrätt,
statskontoret, kommerskollegium, styrelsen för Sveriges advokatsamfund,
Sveriges industriförbund samt Kooperativa förbundets styrelse. Kommerskollegium
har bifogat yttranden från Stockholms handelskammare, Skånes
handelskammare, handelskammaren i Göteborg och Sveriges fastighetsägareförbund.

Gällande bestämmelser m. m.

Särskilda bestämmelser om fusion mellan aktiebolag infördes
först genom nya lagen om aktiebolag den 14 september 1944 (nr 705), vilken
trädde i kraft den 1 januari 1948. Syftet var att underlätta en koncentration
av ekonomiska företag i större enheter.

Aktiebolagslagen skiljer mellan två fall av fusion. I 174 § regleras det
fall då ett dotterbolag, vars samtliga aktier ägs av moderbolaget — s. k.
helägt dotterbolag — uppgår i moderbolaget genom att dotterbolaget utan
likvidation upplöses och alla dess tillgångar och skulder övertages av moderbolaget.
Till reglerna om fusion av helägt dotterbolag med moderbolaget
har anknutits bestämmelser, varigenom moderbolag som äger mer än nio
tiondelar av aktierna i dotterbolag, berättigas att av övriga aktieägare inlösa
återstående aktier. Dessa aktieägare äger även rätt påkalla, att moderbolaget
inlöser deras aktier.

Fusion må vidare ske i enlighet med 175 § genom att ett aktiebolags till -

Kungl. Maj:ts proposition nr t8''r.

gångar och skulder övertages av ett annat aktiebolag mot vederlag i penningar
eller aktier i det övertagande bolaget.

I båda de nämnda fallen skall ett fusionsavtal upprättas, för vars verkställande
fordras domstols tillstånd.

Även i den nya lagen om ekonomiska föreningar av den 1 juni 1951 (nr
308), som trädde i kraft den 1 januari 1953, har influtit särskilda bestämmelser
om fusion (96—98 §§). Vid fusion enligt dessa bestämmelser blir
medlemmarna i den överlåtande föreningen medlemmar i den övertagande
föreningen. Den förra upplöses utan likvidation och alla dess tillgångar och
skulder överförs på den senare. Icke heller sådant fusionsavtal må verkställas
utan domstols tillstånd.

De nu nämnda lagarnas bestämmelser om fusion gäller även vissa aktiebolag
och föreningar, som i andra avseenden är underkastade särskild lagstiftning.
Så är fallet med bl. a. järnvägsaktiebolag, bostadsrättsföreningar
och jordbrukets kreditkassor. Beträffande aktiebolag och föreningar, vilka
helt lyder under särskild lagstiftning, finns stadganden om fusion icke meddelade
i vidare mån än att lagen om bankrörelse innehaller vissa föreskrifter
angående bankaktiebolags övertagande av annat bankbolags eller sparbanks
rörelse samt lagen om försäkringsrörelse innehåller bestämmelser om frivillig
överlåtelse av försäkringsbestånd, helt eller delvis, från ett bolag till
ett annat.

Före tillkomsten av de nya lagarna om aktiebolag och ekonomiska föreningar
anlitades för genomförandet av fusion allmänna civilrättsliga och
associationsrättsliga regler om överlåtelse, skuldövertagande och likvidation
m. m.

Stämpelförordningen innehåller icke några direkta stadganden
om stämpel vid förvärv av fast egendom eller fartyg på grund av fusion.
Bestämmelser om stämpelavgift vid överlåtelse av fast egendom eller fartyg
meddelas i 8 § stämpelförordningen.

Avhandling om köp av fast egendom skall utom i vissa särskilda undantagsfall
förses med stämpel då den företes för lagfart. Stämpeln utgår med
1 krona för varje fulla 100 kronor av egendomens värde om densamma
förvärvas av annan än aktiebolag. För aktiebolag utgår stämpeln med 2
kronor för varje fulla 100 kronor av egendomens värde; i vissa angivna fält
är dock stämpeln allenast 1 krona för varje fulla 100 kronor. En särskild
föreskrift finns beträffande transport av köpehandling. De för köp meddelade
bestämmelserna gäller även i fråga om byte av fast egendom och förvärv
av fast egendom genom skifte vid upplösning av bolag eller förening
eller, utom i visst fall, på grund av tillskott vid bildande av förening eller
efter föreningens bildande. Vid förvärv av fast egendom på grund av tillskott
vid bildande av bolag eller efter bolagets bildande uttages stämpel med 1
krona för varje fulla 100 kronor av värdet; dock att stämpelsatsen är 2 kronor
därest den tillskjutna egendomen i avhandlingen åsatts högre värde
än det belopp, för vilket den som tillskjuter egendomen själv förvärvat den -

samma.

Kungl. Maj. ts proposition nr 18i.

Beträffande köp av fartyg (pråm) till värde av minst 6 000 kronor eller
lott i sådant fartyg gäller som regel alt anmälan om köpet skall förses med
stämpel av 1 krona för varje fulla 100 kronor av fartygets eller lottens värde
vid tiden för överlåtelsen. Föreskrifter härom gäller jämväl förvärv genom
byte, förvärv genom skifte vid upplösning av bolag eller förening och förvärv
på grund av tillskott vid bildande av bolag eller förening eller efter bolagets
eller föreningens bildande.

Tidigare uttalanden om stämpelplikt vid fusion.

Associationslagstiftningens bestämmelser om fusion har kompletterats med
åtgärder pa beskattningens område. Sålunda har bl. a. genom förordningen
den 17 november 1950 (nr 587) angående ändring i förordningen den 27 juni
1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags
tillgångar medgivits viss befrielse från utskiftningsskatt i syfte att
underlätta fusion enligt aktiebolagslagen mellan moderbolag och helägt dotterbolag.
Nämnda lagstiftning grundades på förslag som avgivits i betänkande
(SOU 1949: 56) av 1949 års utskiftningsskattesakkunniga. I betänkandet
framhölls angelägenheten av att till utredning upptoges frågan om erforderliga
lättnader också beträffande skyldigheten att erlägga vissa allmänna avgifter
såsom lagfartsstämpel, fondstämpel o. d.

I anledning av motioner vid 1952 års riksdag (1:348 och 11:381) avgav
bevillningsutskottet betänkande (nr 20) angående skyldigheten att
erlägga lagfartsstämpel vid fastighetsöverlåtelse genom fusion. Utskottet erinrade
om, att riksdagen vid ett flertal tillfällen begärt en revision av stämpelförordningens
bestämmelser om stämpelbeläggning av enskilda handlingar
samt underströk starkt behovet av en sådan översyn. Särskilt framhölls önskvärdheten
av att den för det ekonomiska livet betydelsefulla frågan om lagfartsstämpel
vid fusionsavtal behandlades med förtur. Enligt vad utskottet
inhämtat hade frågan om stämpelplikten i samband med fusionsavtal prövats
i ett antal fall i underrätt, varvid stämpel icke uttagits. Någon för hela
riket stadgad praxis syntes dock icke ha uppkommit. Utskottet uttalar i
övrigt bl. a. följande.

I brist pa direkta författningsbestämmelser råder åtskillig oklarhet i frågan
i vad mån lagfartsstämpel skall uttagas vid fastighetsöverlåtelse genom fusion.
Enligt utskottets mening är det angeläget, att den nu rådande oklarheten
snarast undanröjes. Ur flera synpunkter måste det anses önskvärt, att
detta sker genom uttrycklig föreskrift i stämpelförordningen. Utskottet förordar
därför, att den i motionerna berörda frågan göres till föremål för närmare
utredning. En sådan utredning bör omfatta alla de fall, där genom
särskilda lagstiftningsåtgärder åsyftats att underlätta en sammanslagning
av ekonomiska företag i större enheter. Utgångspunkten bör därvid vara att
bestämmelserna i stämpelförordningen så långt möjligt erhålla sådan utformning
att de icke motverka intresset att åvägabringa sådana fusioner,
som uteslutande äro motiverade av en ur såväl de direkta intressenternas
som det allmännas synpunkt önskvärd koncentration av företagen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 184.

I en framställning den 11 december 1951 från styrelsen för Sveriges
advokatsamfund erinrades om, att fusion oaktat de genomförda
skattelättnaderna icke kommit till användning i önskad omfattning på grund
av vissa allmänna avgifter, såsom lagfartsstämpel, fondstämpel och dylikt,
som ett moderbolag vid övertagande av ett dotterbolag ofta hade att erlägga.

Utredningsmannens promemoria.

Utredningsmannen föreslår, att bestämmelser om stämpelbeläggning vid
förvärv genom fusion av fast egendom eller fartyg införes i stämpelförordningen.
Härvid bör enligt förslaget förvärv genom fusion enligt lagen
om aktiebolag mellan moderbolag och dotterbolag, vars samtliga aktier äges
av moderbolaget, vara fritt från stämpel (fusion enligt 174 § aktiebolagslagen).
Frihet från stämpelavgift bör också gälla vid förvärv genom fusion
mellan ekonomiska föreningar (96 § lagen om ekonomiska föreningar).
Förvärv genom fusion mellan aktiebolag i andra fall än förut nämnts (175 §
aktiebolagslagen) föreslås däremot skola vara avgiftspliktiga enligt de för
köp och byte av fast egendom respektive fartyg gällande reglerna.

Utredningsmannen erinrar inledningsvis om att frågan om stämpelskyldigheten
kommit i förändrat läge genom de nya bestämmelserna i aktiebolagslagen
och i lagen om ekonomiska föreningar och uttalar, att lagfartsstämpel
enligt gällande bestämmelser i stämpelförordningen icke torde kunna
uttagas vid förvärv genom fusion. Härvidlag anföres följande.

Fusionsavtal ha utformats såsom ett särskilt slag av rättshandlingar som
icke omedelbart kunna hänföras till någon av förefintliga rubriker i stämpelförordningen.
Väl kan med hänsyn till den reella innebörden av ett
dylikt avtal det därigenom gjorda fastighetsförvärv^ vara att likställa med
något av de i stämpelförordningen uppräknade fången, beträffande aktiebolag
särskilt förvärv genom skifte. Emellertid är att märka, att
stämpelförordningens 8 § beträffande såväl fast egendom som övriga
skatteobjekt innefattar en uppräkning av de förvärvssätt som skola vara
stämpelpliktiga, varav följer att icke uppräknade fång i princip skola vara
fria från stämpel. Med hänsyn härtill niaste iakttagas en restriktiv hållning
mot att genom analogisk tillämpning utsträcka stämpelplikten. I betänkandet
angående föreningslagstiftningen har av nämnda och andra skal
gjorts gällande att lagfartsstämpel icke enligt nuvarande bestämmelser i
stämpelförordningen torde kunna uttagas för en förenings fastighetsförvärv
genom fusion. De åberopade skälen äga i mycket tillämpning även
beträffande bolagsfusion. På goda grunder synes därför kunna anses att
fastighetsförvärv genom fusion enligt ifrågavarande nya lagar over huvud
icke är underkastad stämpelskyldighet. Såsom bevillningsutskottet år 1952
framhöll måste det i vart fall anses önskvärt att frågan om stämpelplikten
blir klargjord genom föreskrift i stämpelförordningen.

I vad avser införandet av särskilda bestämmelser i stämpelförordningen
behandlar utredningsmannen först förvärv av fast egendom genom fusion

Kungl. Maj.ts proposition nr t8k.

mellan aktiebolag. Härvid erinras om bevillningsutskottets uttalande, att
stämpelplikten bör utformas så, att man icke motverkar sådana fusioner
som uteslutande är motiverade av en ur såväl de direkta intressenternas
som det allmännas synpunkt önskvärd företagskoncentration. I enlighet härmed
förordas frihet från lagfartsstämpel vid fusion mellan helägt dotterbolag
och moderbolaget (174 § aktiebolagslagen). Angelägenheten att underlätta
dylika fusioner föranledde också den år 1950 genomförda befrielsen
från utskiftningsskatt. Samma skäl, som därvid gjorde sig gällande, talar
också för befrielse från stämpelavgift. Om nämnda fall av fusion undantages
från stämpelplikt skulle man, enligt utredningsmannen, väsentligen
träffa de fall, då fusion ur allmän synpunkt kan framstå som önskvärd.
Slutligen framhålles, att fusion enligt 174 § aktiebolagslagen är en transaktion
med en framträdande formell karaktär.

Beträffande faran för att stämpelfriheten missbrukas i avsikt att kringgå
avgiftsbestämmelserna uttalar utredningsmannen följande.

Det kan väl ej alldeles uteslutas att ett bolag förvärvar aktierna i ett annat
bolag väsentligen i syfte att åtkomma en fastighet genom stämpelfri fusion
i stället för stämpelpliktigt köp eller skifte. För att motverka sådana
transaktioner kunde ifrågakomma att inskränka befrielsen till fall då moderbolaget
under viss tid, t. ex. fem år innehaft alla aktierna i dotterbolaget
eller åtminstone 9/10 därav. Det särskilda skäl som föranledde en liknande
inskränkning beträffande frihet från utskiftningsskatt är dock ej tillämpligt
beträffande lagfartsstämpeln, och risken för missbruk torde ej vara
så stor att en dylik begränsning är nödvändig.

\ id andra fall av fusion mellan aktiebolag än det nu berörda bör enligt
förslaget — med den utformning aktiebolagslagens ifrågavarande bestämmelser
i 175 § fått — generell stämpelfrihet icke ifrågakomma med hänsyn
till faran för missbruk. Det framhålles härvidlag, att aktiebolagslagen i detta
fall icke uppställer krav på koncernförhållande och att bestämmelserna
principiellt gäller även av varandra helt oberoende bolag. I vad angår stämpelavgiftens
storlek uttalar utredningsmannen, att förvärv genom fusion
huvudsakligen synes vara att jämställa med förvärv genom köp, byte eller
skifte, även om sådant förvärv ibland kan vara jämförligt med förvärv genom
tillskott. Fastighetsförvärv genom fusion bör därför stämpelbeläggas
enligt de regler som gäller vid förstnämnda fång.

Beträffande ekonomiska föreningar erinrar utredningsmannen att dessa
är av annan natur än aktiebolag. De sistnämnda är kapitalsammanslutningar,
vilkas verksamhet avser vinst å ett av delägarna tillskjutet kapital, medan
som ekonomiska föreningar enligt den nya lagen endast anses i verklig
mening kooperativa sammanslutningar. Utredningsmannen uttalar i sammanhanget
följande.

De ekonomiska föreningarna äro således personsammanslutningar och vid
fusion är i allmänhet främst fråga om att överföra den överlåtande föreningens
medlemmar till den övertagande föreningen och först i andra hand
om ett övertagande av tillgångar. Den företagskoncentration, som äger rum
då dylika föreningar sammanföras genom fusion måste ej sällan vara nyt -

Kungl. Maj.ts proposition nr 18i.

tig och önskvärd både med hänsyn till delägarnas intressen och ur allmän
synpunkt såsom befrämjande den allt mera betydelsefulla ekonomiska verksamhet
som bedrives genom samverkan i föreningsform. Såväl på grund
härav som hänsyn till skäliga krav på likställighet synes det därför vara
motiverat att, om frihet från lagfartsstämpel medgives för bolagsfusioner,
hereda även föreningar lättnad i detta hänseende.

I fråga om ekonomiska föreningar möter emellertid, påpekas det, den svårigheten
att bestämmelserna om fusion icke skiljer mellan transaktioner
som är att jämföra med fusion mellan helägt dotterbolag och moderbolag
å ena sidan och övriga fall å den andra sidan. Icke heller synes genom särskilda
föreskrifter i stämpelförordningen kunna genomföras någon tillfredsställande
gränsdragning härvidlag. Risken att fusionsformen skulle anlitas
till kringgående av stämpelplikt då fastighet skall överlåtas från en förening
till en annan anses emellertid knappast vara stor, när det gäller sådana
föreningar för inbördes samverkan, som avses med den nya lagstiftningen.
Enligt den nya lagen får emellertid även förening, som är registrerad såsom
ekonomisk förening enligt den äldre lagstiftningen, bestå. Till följd härav,
påpekar utredningsmannen, kan fusion enligt den nya lagen ske mellan
föreningar som utgör kapitalsammanslutningar i egentlig mening. Vad särskilt
angår vanliga fastighetsföreningar anses dock icke finnas anledning
att räkna med fusioner i större utsträckning. Icke heller beträffande andra
kvarstående föreningar av ifrågavarande typ torde föreligga någon beaktansvärd
risk att en generell regel om stämpelfrihet vid fusion skall leda
till icke åsyftade konsekvenser.

Utredningsmannen övergår härefter till frågan om stämpelplikt vid fusionsförvärv
av fartyg. Det framhålles att bestämmelserna om stämpel vid
överlåtelse av fartyg i stort sett motsvarar de för överlåtelse av fast egendom
gällande reglerna och att de skäl som åberopas för stämpelfrihet vid
vissa fusionsförvärv av fastighet också gäller vid sådana förvärv av fartyg.
Förslaget innebär därför att stämpelplikten vid fusionsförvärv av fartyg
utformas enligt samma principer som föreslagits beträffande fast egendom.

Avslutningsvis beröres den särskilda stämpelavgift, som utgår vid överlåtelse
av fondpapper enligt förordningen den 6 november 1908. Härvid påpekas
att denna stämpelplikt endast gäller vid köp och byte men icke omfattar
förvärv genom skifte av eller tillskott till bolag eller förening och icke
heller torde föreligga vid överlåtelse av fondpapper genom fusion. Anledning
att i förevarande sammanhang vidtaga någon ändring av nämnda förordning
anses icke föreligga.

Remissyttrandena.

Utredningsmannens ståndpunkt, att stämpelförordningens bestämmelser
i sin nuvarande utformning icke torde vara tillämpliga på förvärv genom
fusion, har i flertalet remissvar icke mött erinran. Små Hovrätt uttalar dock
att det — även med den riktiga utgångspunkten alt stämpelförordningen

Kungi. Maj.ts proposition nr 184.

skall tolkas restriktivt — icke synes alldeles uteslutet att vid tillämpning
av gällande bestämmelser uttaga stämpelavgift vid vissa förvärv av fast egendom
eller fartyg genom fusion. Hovrätten anser likväl att frågan om stämpelskyldigheten
bör lösas lagstiftningsvägen, dels för att skingra den nuvarande
ovissheten, dels för att nå en lösning, som anpassats efter syftemålen
med fusionsinstitutet.

I vad avser stämpelfrihet vid fusion mellan helägt dotterbolag och moderbolaget
samt mellan ekonomiska föreningar har förslaget tillstyrkts eller
lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser.

Beträffande stämpelplikten vid fusion mellan aktiebolag enligt 175 § aktiebolagslagen
har utredningsmannens förslag lämnats utan erinran av Svea
Hovrätt och statskontoret. Svea Hovrätt anför följande.

Vad angår 175 § i aktiebolagslagen torde denna paragraf inbegripa fall
av fusioner, som skäligen skulle kunna undantagas från stämpelplikt, men
att a\skilja dem från sådana fall, da stämpelfrihet icke bör föreligga, möter
stora svårigheter inom ett område, för vilket påkallas reglering enligt enkla
och klara linjer. Att förslagsställaren i detta läge förknippat stämpelplikten
med samtliga fall av fusion enligt sagda paragraf får med hänsyn härtill sin
förklaring, oaktat invändningar onekligen kunna riktas mot en sådan lösning.

Även Sveriges industriförbund tillstyrker, att stämpclplikt föreskrives i
nu berörda fall men hemställer att avgiften måtte sättas lägre än som föreslagits.
Förbundet anför bl. a. följande.

Genom det föreslagna stadgandet, att förvärv genom fusion enligt 174 §
aktiebolagslagen under alla förhållanden skall vara stämpelfritt tillgodoses
väsentligen näringslivets välgrundade önskemål i förevarande avseende. För
åstadkommande av ur driftssynpunkt önskvärda organisatoriska omläggningar
torde dock även möjligheten att verkställa fusion mellan moderoch
dotterbolag, som ej är helägt, vara av viss betydelse. Fn stämpelplikt
såsom vid köp eller byte av fast egendom med en stämpel av i regel 2 %
kommer givetvis att ofta försvåra genomförandet av dylika fusioner. Genom
en stämpel enligt samma grunder som vid förvärv på grund av tillskott vid
bildande av bolag eller med 1 % skulle man minska svårigheterna att genomföra
önskvärda fusioner men likväl enligt Förbundets mening bereda tillfredsställande
skydd mot befarade missbruk.

Kommerskollegium förordar, att möjlighet till befrielse från eller nedsättning
av stämpelavgiften lämnas i vissa fall, närmast då koncernförhållande
föreligger.

Kooperativa förbundets styrelse ifrågasätter stämpelfrihet även i förevarande
fall i den mån vederlaget utgöres av aktier i det övertagande bolaget.
Förbundet anför.

I detta fall innebär ju fusionen endast ett sammanförande av två företag
varvid vederlaget utgår på så sätt att aktieägarna i det överlåtande företaget
utbyta sina aktier mot aktier i det övertagande bolaget. Därest det finnes
befogad anledning att antaga, att den här ifrågasatta stämpelfriheten i vissa
fall skulle kunna missbrukas, bör det undersökas, huruvida icke sådant
missbruk skulle kunna stävjas genom någon eller några specialbestämmel -

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

ser så att stämpelfrihet för här påtalade fusioner i princip kan få bliva
gällande.

Styrelsen för Sveriges advokatsamfund hävdar, att man bör kunna göra
alla fång genom fusion stämpelfria. Därest stämpelfrihet icke skulle kunna
komma i fråga Nåd samtliga fall av fusion enligt 175 § aktiebolagslagen uttalar
sig styrelsen i andra hand för att stämpel skall uttagas endast i de fall,
då vederlaget utgår i annan form än aktier i det övertagande bolaget.

Styrelsen finner, att man genom en sådan utformning av bestämmelserna
skulle från stämpelfriheten utesluta de transaktioner, där en verklig överlåtelse
av ägarintresset till eu fastighet eller ett fartyg genomföres i fusionens
form. Styrelsen anför bl. a. följande.

Styrelsen får särskilt framhålla ett fall av fusion enligt 175 § aktiebolagslagen,
där stämpelskyldigheten ter sig särskilt opåkallad, nämligen vid fusion
mellan systerföretag. Anledningarna till förekomsten av sådana systerföretag
kunna hava varit många. Inom rederinäringen kunna t. ex. de tidigare
gällande bestämmelserna om begränsning av redaransvaret hava medverkat.
Inom såväl rederinäringen som inom andra verksamhetsområden kunna
fusioner mellan systerföretag befinnas ändamålsenliga. Det är emellertid
ej givet att en sådan sammanslagning kan eller bör ske genom en samtidig
fusion jämlikt 174 § med moderbolaget, varigenom stämpelplikt enligt förslaget
icke skulle föreligga. Man har nämligen att taga hänsyn till dels att
moderbolaget måhända ej äger mera än nio tiondelar av aktiekapitalet i
dotterföretagen och dels att fusionen med moderbolaget kanske av skilda
orsaker är olämplig.

Stämpelbeläggning i enlighet med de regler, som styrelsen i andra hand
förordar, skulle visserligen, framhåller man, innebära stämpelfrihet också
i vissa fall, då det överlåtande bolagets verksamhet huvudsakligen består i
förvaltning av fastigheter och där endast sällan något mera beaktansvärt
intresse av fusion torde föreligga. Beslut i stämpelfrågan bör emellertid
kunna grundas på lätt påvisbara fakta och med hänsyn härtill synes enligt
styrelsen någon inskränkning i den av styrelsen förordade stämpelfriheten
icke böra införas beträffande fall av nyssnämnda art.

Departementschefen.

Särskilda bestämmelser om fusion har genom de nya lagarna om aktiebolag
och om ekonomiska föreningar införts i den svenska lagstiftningen.
Stämpelförordningens stadganden rörande stämpel vid förvärv av fast egendom
eller fartyg har hittills icke anpassats till de nya bestämmelserna i
associationslagstiftningen. I de fall av förvärv genom fusion som kommit
under bedömning synes stämpel icke ha uttagits. Emellertid råder det tvekan
om hur stämpelförordningens bestämmelser skall tolkas beträffande
sådana förvärv.

På grund av nämnda förhållanden har önskemål framförts om införandet
av klargörande bestämmelser beträffande stämpelplikten vid fusionsförvärv.
I detta sammanhang har framhållits angelägenheten av att de ifråga -

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

satta bestämmelserna utformades så att sådana fusioner underlättades, som
kunde anses gagneliga ur såväl de direkta intressenternas som det allmännas
synpunkt.

Utredningsmannen har föreslagit, att uttryckliga bestämmelser rörande
stämpelbeläggning vid fusionsförvärv av fast egendom eller fartyg införes i
stämpelförordningen. Enligt förslaget skulle stämpelfrihet gälla vid förvärv
genom fusion mellan helägt dotterbolag och moderbolag (§ 174 aktiebolagslagen)
ävensom vid fusion mellan ekonomiska föreningar (96 § lagen
om ekonomiska föreningar). I övriga fall (fusion enligt 175 § aktiebolagslagen)
skulle stadgas stämpelplikt enligt reglerna för köp och byte av fast
egendom eller fartyg.

De i frågan hörda myndigheterna och organisationerna har samtliga tillstyrkt
förslaget i vad detsamma avser stämpelfrihet vid fusion mellan helägt
dotterbolag och moderbolag samt mellan ekonomiska föreningar. I fråga
om stämpelbeläggningen vid förvärv genom fusion enligt 175 § aktiebolagslagen
har delade meningar yppats. Några remissinstanser har sålunda
ansett att stämpelfrihet även borde föreligga vid vissa fall av fusion enligt
175 §. Sveriges industriförbund har i princip tillstyrkt den föreslagna gränsdragningen
mellan stämpelfria och stämpelpliktiga fusionsförvärv men ansett
att stämpelavgiften vid fusion enligt 175 § aktiebolagslagen borde utgå
med en procent i stället för av utredningsmannen föreslagna två procent.

Det är uppenbart, att en reglering av hithörande förhållanden vid fusionsförvärv
är påkallad. En sådan reglering synes böra utformas så att den
icke lägger oberättigade hinder i vägen för sådana fusioner som kan anses
innebära en ur olika synpunkter önskvärd företagskoncentration. I enlighet
härmed synes i och för sig stämpelfrihet kunna ifrågakomma, då syftet
är att ernå en företagsekonomiskt lämplig organisation, men icke i de fall
då fusionsformen begagnas huvudsakligen i syfte att överlåta egendom
från ett rättssubjekt till ett annat.

Beträffande fusion mellan ekonomiska föreningar råder enighet om att
sammanslagning endast i undantagsfall huvudsakligen grundas på ett intresse
av egendomsöverlåtelse. Hinder synes därför icke böra möta för generell
befrielse från stämpelavgift i detta fall. Jag tillstyrker sålunda utredningsmannens
förslag i denna del.

Vad åter angår förvärv genom fusion mellan aktiebolag torde det med den
angivna utgångspunkten icke vara möjligt att medgiva generell befrielse
från stämpelavgiften. Problemet blir då väsentligen en fråga om möjligheten
att draga en klar gräns mellan de olika fallen. Den av utredningsmannen
föreslagna lösningen att begränsa stämpelfriheten till förvärv genom
fusion av helägt dotterbolag med moderbolaget synes vara den enda
möjliga, även om också här vissa invändningar kan göras gällande. Att
ge lindring i stämpelplikten genom ett dispensförfarande torde icke lämpligen
kunna komma i fråga. Det synes också naturligt, att gränsdragningen
på förevarande område göres enligt liknande grunder som då fråga är om

Kungl. Maj:ts proposition nr 18b.

befrielse från utskiftningskatt. Jag biträder sålunda förslaget även i nu berörda
avseende.

Vad beträffar stämpelavgiftens storlek torde här avsedda fusionsförvärv
i enlighet med utredningsförslaget böra jämställas med förvärv genom köp
och byte och sålunda beläggas med stämpel motsvarande två procent av
värdet.

V. Visst undantag från stämpelplikt enligt stämpelförordningen
och fondstämpelförordningen.

Den 17 november 1949 undertecknades en överenskommelse mellan Sverige
och Finland angående betalning av vissa till Finland lämnade svenska krediter.
överenskommelsen godkändes av riksdagen den 9 maj 1950^ (prop.
1950:61; Rskr. 180). Enligt överenskommelsen gäller bl. a. att förfallna
kapitalbelopp av vissa obligationslån skall återbetalas under en utsträckt
tid av högst 20 år, räknat från och med den 1 januari 1954. Bland dessa
obligationslån ingår vissa särskilda av finska staten, Helsingfors och Åbo
städer samt Industri- och Hypoteksbanken i Finland upptagna lån.

Sedermera har överenskommelse ingåtts mellan Finlands bank, å ena
sidan, samt Stockholms Enskilda Bank aktiebolag och aktiebolaget Svenska
Handelsbanken, å den andra, angående formerna för återbetalandet av sistnämnda
lån. Enligt denna överenskommelse skall för de skuldförbindelser,
som ännu icke guldits, utfärdas nya obligationer med samma räntefot som
de tidigare lånen.

1 skrivelse den 4 februari 1954 har härvarande finska beskickning anhållit
om vidtagande av sådana åtgärder att förenämnda nya obligationer
befrias från stämpelavgift.

Enligt 8 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften
skall — med vissa undantag, varom här ej är fråga — obligation,
som utfärdas här i riket, av obligationsutgivaren före utlämnandet förses
med stämpel.

Varder obligationer här i riket utfärdade endast såsom ersättning för förkomna
eller förstörda sådana handlingar eller i utbyte mot obligationer av
samma utgivare och med samma räntefot, och har de äldre obligationerna
varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning, är de nya obligationerna
fria från stämpel, såvida de icke utfärdas å högre belopp än varå de aldre
obligationerna lytt. Utfärdas de nya obligationerna å högre belopp, skall de
förses med stämpel för skillnaden mellan beloppen.

Enligt angivna paragraf skall — frånsett vissa undantagsfall — obligation,
som utfärdats i utlandet, förses med stämpel innan den första gången,
efter det densamma blivit till riket införd, härstädes belånas, försäljes eller
på vad sätt det vara må överlåtes eller, därest den ej förut vederbörligen

2 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 184.

Kungl. Maj.ts proposition nr 18b.

stämpelbelagts, innan inregistrering sker av bouppteckning efter avliden
person, till vars efterlämnade tillgångar obligationen hör.

Om i utlandet utgivna obligationer, som införts hit till riket, av utgivaren
infordrats för utbyte, må innehavaren av obligationerna i särskild ordning,
varom i nämnda paragraf stadgas, åtnjuta stämpelfrihet för nya, av
samma utgivare utfärdade obligationer, till räntefot och belopp motsvarande
de tidigare införda.

Vidare skall, enligt förordningen den 6 november 1908 (nr 129 s. 1)
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, vid
överlåtelse av obligationer genom köp eller byte en särskild avgift erläggas
genom stämpelbeläggning av den avräkningsnota, som skall upprättas vid
överlåtelsen.

Sist angivna stämpelplikt avser icke det ursprungliga utlämnandet av här
i riket utfärdad obligation. Någon motsvarande inskränkning har emellertid
icke stadgats beträffande utländsk obligation. Däremot åtnjutes befrielse
från fondstämpel utan undantag, då obligation utan mellanavgift
utbytes mot annan eller andra obligationer av samma utgivare samt med
samma räntefot och till enahanda eller lägre belopp.

Frågan, under vilka omständigheter skyldighet föreligger att erlägga ny
stämpelavgift vid konvertering av utländska obligationslån har tidigare varit
föremål för bedömande. Genom förordningen den 10 mars 1939 (nr 60) om
visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen den 19 november 1914
ang. stämpelavgiften m. m., har medgivits stämpelfrihet för obligationer,
tillhörande vissa tyska och österrikiska lån, efter det påstämpling av nya
betalningsvillkor ägt rum i enlighet med ingångna överenskommelser mellan
Sverige och Tyskland. Vid den behandling av ärendet, som föregick avlämnande
av proposition i ämnet (nr 72) till 1939 års riksdag, gav statskontoret
i en promemoria uttryck åt den uppfattningen — överensstämmande med
den tolkning av gällande bestämmelser som regeringsrätten anslutit sig till
i likartade frågor — att stämpelfrågan vore beroende av, bland annat, om
obligationslåns slutbetalning i samband med konvertering på nyss angivet
sätt förlagts till senare tidpunkt än enligt de ursprungliga lånevillkoren. I
sådant fall skulle påstämplingen av till lånet hörande obligation anses lika
med utfärdande av ny obligation. Till stöd för sin ståndpunkt åberopade
statskontoret, att stämpelavgiften hade karaktär av kapitalomsättningsskatt.
En sådan skatt avsåge att träffa kapitalet, när det sökte sin placering eller
omplacering. Så länge genom konverteringen allenast vidtoges sådana åtgärder,
som icke förlängde lånets löptid, frigjordes icke kapitalet för ny
placering. Om däremot tiden för lånets återbetalning försköts framåt, skulle
staten därigenom att lånekapitalet bands för längre tid än ursprungligen
avsetts undandragas en beskattning, därest icke konverteringen i stämpelhänseende
likställdes med en nyemittering. Det torde nämligen vara berättigat
att utgå från att vid återbetalning av ett lån en ny kapitalplacering regelmässigt
ägde rum. Även föredragande departementschefen gav uttryck åt
den uppfattningen att, därest särskilt undantag icke stadgades, skyldighet

Kungl. Maj.ts proposition nr ISA.

syntes kunna uppstå att erlägga stämpel enligt 1914 års förordning angående
stämpelavgiften och därmed också enligt fondstämpelförordningen, då efter
påstämpling av de nya betalningsvillkoren utlämnande skedde av sådana
obligationer, för vilka de ändrade betalningsvillkoren innefattade en förlängning
av lånetiden. Med hänsyn till att de nya lånevillkoren inginge
som ett led i en mellan de svenska och tyska regeringarna träffad allmän
uppgörelse rörande de svenska finansiella fordringarna i Tyskland, och då
det framstode såsom obilligt, att en enskild obligationsinnehavare skulle
drabbas av stämpelplikt, om han följde den av staten med hänsyn till sagda
betalningsreglering anvisade vägen för tillvaratagande av sin fordran, förordades
att genom särskild författning skulle stadgas undantag från stämpelplikt
för de obligationer, som omfattades av det då träffade avtalet. Propositionen
godkändes av riksdagen.

Sedermera medgavs genom förordningen den 5 juni 1953 (nr 359) frihet
från stämpelplikt vid påstämpling eller utbyte av obligationer in. in. i anledning
av en i London den 27 februari 1953 undertecknad överenskommelse
angående tyska utlandsskulder. Härvid anlades synpunkter motsvarande
dem som anfördes i det år 1939 behandlade ärendet.

över nu ifrågavarande framställning har yttranden avgivits av statskontoret
och överståthållarämbctct. I yttrandena hävdas, att stämpelplikt torde
föreligga beträffande de i framställningen avsedda nya obligationerna. Statskontoret
förordar att ifrågavarande obligationer befrias från stämpelavgift.
I avseende på innebörden av på området gällande författningar hänvisar
statskontoret till förut omförmälda promemoria av år 1939.

I nu förevarande ärende synes samma synpunkter böra anläggas som i
nyssnämnda tidigare fall. Jag förordar sålunda, att frihet från stämpelplikt
medgives vid utbyte eller påstämpling av obligationer tillhörande de i
framställningen angivna lånen. Bestämmelser härom torde böra upptagas
i särskild förordning.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag med stöd av Kungl. Maj :ts
bemyndigande den 5 juni 1953 tillkallat en särskild utredningsman med
uppdrag att verkställa en översyn av lösen- och stämpelförordningarna. Med
hänsyn till att det tid efter annan visat sig erforderligt att genom särskild
lagstiftning medgiva undantag från stämpelplikt vid utbyte eller påslämpling
av gamla obligationer, förutsätter jag att vid det pågående utredningsarbetet
upptages till bedömande, huruvida det icke vore möjligt och lämpligt
att i stämpelförordningen inarbeta bestämmelser av mera generell karaktär
för här avsedda fall.

De sålunda förordade ändringarna i stämpelförordningen torde böra träda
i kraft, de under I, II och IV upptagna den 1 juli 1954 och den under III
upptagna den 1 januari 1955. Den föreslagna förordningen om visst undanlag
från stämpelplikt enligt stämpelförordningen torde böra träda i kraft
dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj.ts proposition nr 184.

VI. Departementschefens hemställan.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet
upprättats förslag till

1) förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr 383)
angående stämpelavgiften; samt

2) förordning om visst undantag från stämpelplikt enligt förordningen
den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften m. m.

Föredragande departementschefen hemställer, att nämnda förslag måtte
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Harald Håggquist.

547277,

Stockholm 1954. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag