Kungl. Maj:ts proposition nr 188 (Proposition 1927:188)

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Nr 188.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920
om val till riksdagen; given Stockholms slott den 24
februari 1927.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t
härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om ändring
i vissa delar av lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen.

Under Hans Maj:ts

Man allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Johan C. W. Thyrén.

Bihang till riksdagens protokoll 102 7

1 saml,

160 höft. (Nr 188.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 188,

Förslag till Lag om

ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr 796) om

val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 55, 58, 59, 60, 61, 65, 69, 70, 76, 78, 79, 81 och
87 §§ i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen skola, 59, 60, 61, 6o,
69, 70, 76, 79 och 87 §§ — 59, 79 och 87 §§ i deras lydelse enligt lagen den
6 juni 1924 (nr 173) samt 69 § i dess lydelse enligt lagen den 17 juni 1921
(nr 316) — i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

55 §.

När val till andra kammaren skall äga rum, läte Konungens befallningshavande
därom i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i kyrkorna och
införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall upptagas:

1) antalet av dem, som skola, väljas inom valkretsen;

2) dag och tid för valet;

3) valstället för varje valdistrikt; samt

4) tid och ställe för rösternas sammanräknande inför Konungens befallningshavande;
skolande sammanräkningen utsättas att äga rum så snart ske
kan.

Kungörelsen skall tillika innehålla erinran om den skyldighet, som jämlikt
70 § åligger valförrättare att ofördröjligen till Konungens befallningshavande
insända det eller de förseglade omslag, vari valsedlar och i vissa fall valkuvert
inlagts, ävensom valprotokoll och röstlängd.

58 §.

Valet skall börja klockan nio förmiddagen och fortgå till klockan tre eftermiddagen
samt därefter fortsättas å landet från klockan fem till klockan åtta
och i stad från klockan fem till klockan nio eftermiddagen.

Där å någon ort andra tider för valets förrättande finnas mera lämpliga, äge
Konungens befallningshavande att därom på framställning av valförrättaren
förordna, med iakttagande att tillträde till valet skall finnas minst tva timmar
före klocken tre eftermiddagen samt å landet minst två timmar efter klockan
fem eftermiddagen och i stad minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

59 §.

Vid-----kännetecken.

Å valsedel skall ovanför namnen utsättas partibeteckning (partinamn eller
annan beteckning i ord för viss grupp av valmän eller för viss meningsriktning).
Ovanför partibeteckningen må förekomma en kartellbeteckning (beteckning
i ord för två eller flera vid valet samverkande partier) och mellan
partibeteckningen och namnen en fraktionsbeteckning (beteckning i ord för viss
grupp av valmän eller viss meningsriktning inom partiet).

Namnen — •—• -— — -— avser.

Valsedel — -----åsyftas.

60 §.

Vid förrättningen skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till storlek
och beskaffenhet, tillhandahallas väljarna för det ändamål, varom i 61 §
förmäles. Ej må vid valet andra kuvert brukas.

Omedelbart —-----— torn.

61 §.

Envar —----valkuvert.

I vallokalen -------iakttagas.

Efter det väljaren vid någon av omförmälda särskilda platser inlagt sin valsedel
i kuvertet och tillslutit detsamma, överlämnar han utan dröjsmål personligen
kuvertet till ordföranden. Sedan denne förvissat sig om, att den, som
vill rösta, är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, och tillsett, att
kuvertet är på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan,
i sammanhang varmed i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning,
att rösträtten utövats.

Valkuvert, som är å utsidan märkt med något kännetecken, varde ej mottaget.

65 §.

Äkta — -----— fall varde det ej mottaget.

Sedan ordföranden därefter tillsett, att innerkuvertet är utan annat märke
än ändamålsbeteckningen, nedlägges detsamma i valurnan, i sammanhang varmed
i röstlängden vid den röstandes namn göres anteckning, att rösträtten utövats.

Är---— —• ändamålsbeteckningen, varde det ej mottaget.

69 §.

När -—- —- — --avslutad.

Omedelbart —------- — valet.

Sedan de i andra stycket föreskrivna åtgärder vidtagits, skola valsedlarna
uttagas ur valkuverten samt för en förberedande sammanräkning av rösterna
ordnas efter de å valsedlarna förekommande väljarbeteckningama (kartell-,
parti- och fraktionsbeteckning).

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar eller jämte valsedel papper
eller annat, skall valkuvertets innehåll åter inläggas i kuvertet, varefter detta
inlägges i ett nytt kuvert, som tillslutes och lägges åsido. Dylikt kuvert
skall av valförrättaren förses med anteckning, utvisande det valdistrikt, där
förrättningen äger rum. Anteckning, som nu sagts, må jämväl ske medelst
intryckande av en stämpel. År eljest anledning antaga att valsedel är ogill,
skall jämväl förfaras på sätt nyss sagts. Valsedel, vilken inlagts i kuvert,
som sålunda lagts åsido, må ej medtagas vid sammanräkningen. De valsedlar,
som medtagits vid sammanräkningen, inläggas härefter i ett eller flera hållfasta
omslag, varvid iakttages, att valsedlar tillhörande skilda väljarbeteckningar
icke må läggas i samma omslag. Å omslaget skall antecknas valsedlarnas
väljarbeteckning ävensom antalet valsedlar och valdistriktet. De valkuvert,
som ansetts innehålla ogiltiga valsedlar, skola jämväl inläggas i särskilt
omslag, varå antecknas antalet dylika valkuvert ävensom valdistriktet.
Övriga valkuvert skola genom valförrättarens försorg förstöras. Ett
eller flera dylika omslag skola inläggas i gemensamt ytteromslag, vilket^ skall
omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta
sigillen skola därefter i protokollet avtryckas.

Sedan sammanräkningen verkställts, skall i protokollet angivas:

1) det antal röster, som vid sammanräkningen tillfallit varje väljarbeteckning; 2)

antalet valkuvert, innehållande valsedlar, vilka ansetts ogiltiga; samt

3) antalet förseglade ytteromslag, vari valsedlar eller valkuvert inlagts.

Kan sammanräkningen icke bringas till slut å den dag valet ägt rum, eller

varder eljest nödigt att sammanräkningen uppskjuta eller avbryta, skola alla
valsedlar och valkuvert inläggas i omslag, vilka förseglas under minst två
närvarandes sigill. Dessa omslag jämte andra till valet hörande handlingar
skola därefter läggas i säkert förvar; och må förrättningen ej ånyo företagas,
innan valförrättaren inför öppna dörrar förvissat sig om att de åsätta sigillen
äro obrutna.

70 §.

Sedan------sammanräknande.

Valförrättaren insände därefter ofördröjligen till Konungens befallningshavande
dels det eller de förseglade omslag, som i 69 § avses, dels ock valprotokollet
och röstlängden. Sker insändandet med allmänna posten, skall försändelsen
assureras.

76 §.

Det åligger Konungens befallningshavande att i god tid före röstsammanräknandet
tillse, att valprotokoll, röstlängd och omslag, som i 69 § avses, inkommit
från alla valdistrikt samt, där så ej skett, från försumlig valförrättare
infordra vad som felas. Konungens befallningshavande verkställe även förberedande
granskning av nämnda handlingar. Befinnas dessa därvid icke vara
i behörigt skick, införskaffa Konungens befallningshavande, där så prövas
nödigt, på lämpligt sätt erforderliga upplysningar rörande anledningen härtill.

Då-----las.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

78 §.

Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs, de innerkuvert,
som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, samt valsedlarna uttagits ur
dessa kuvert och ur de från valförrättama insända valkuverten samt jämte de
från valförrättama insända valsedlarna granskats, pröve Konungens befallningshavande
valsedlarnas giltighet och meddele de beslut, vartill valsedlarna
och protokollen, med hänsyn jämväl till enligt 76 § inhämtade upplysningar,
må giva anledning.

79 §.

Ogill — -— ---med avsikt där anbragt;

vilken saknar partibeteckning;

vilken upptager parti-, kartell- eller fraktionsbeteckning å annat ställe än
ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen;

vilken icke upptager något giltigt namn.

Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel räknas.
Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar, eller finnas
i ett valkuvert flera än två valsedlar, vare de alla ogilla.

81 §.

1. För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter väljarbeteckning,
varom i 59 § andra stycket sägs, sålunda, att valsedlar med samma första
beteckning sammanföras i särskilda grupper (A-grupper).

Förekomma inom A-grupp valsedlar med en andra beteckning, ordnas Agruppens
sedlar efter sådan beteckning (B-grupper). Till A-gruppen hörande
sedlar med endast en beteckning anses tillhöra en särskild B-grupp.

Förekomma inom B-grupp valsedlar med en tredje beteckning, ordnas Bgruppens
sedlar efter sådan beteckning (C-grupper). Till B-gruppen hörande
sedlar med endast två beteckningar anses tillhöra en särskild C-grupp.

2. a) För varje C-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordning mellan namnen å gruppens valsedlar.

Vid varje sammanräkning gäller valsedel allenast för ett namn.

b) Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står först
å sedeln.

C-gruppens valsedlar ordnas i namngrupper så, att sedlar med samma första
namn bilda en namngrupp.

Valsedlarna inom varje namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens
rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först
på namngruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.

c) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket,
bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln.

Den eller de namngrupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning
gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och namn -

Eungl. Maj:ts proposition nr 188.

da valsedlar ordnas i nya namngrupper så, att sedlar, som vid den pågående
sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en namngrupp; däremot
bibehållas övriga befintliga namngrupper oförändrade.

Valsedlarna inom varje nybildad namngrupp räknas, och deras antal utgör
namngruppens rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet för den namngrupp eller sammanlagda
rösttalet för de namngruper, vilkas valsedlar gälla för namnet.

Jämförelsetalet för ett namn är lika med dess rösttal, där icke namngrupp
av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad
plats. Har så skett, erhålles namnets jämförelsetal genom att dela dess rösttal
med det. tal, som motsvarar den del namngruppen tagit i besättandet av
plats eller platser, som utdelats (namngruppens platstal), ökat med 1, eller, om
flera namngrupper av valsedlar, som gälla för namnet, deltagit i besättandet
av förut utdelad plats, med dessa namngruppers sammanlagda platstal, ökat
med 1. Platstalet för en namngrupp beräknas sålunda, att namngruppens rösttal
delas med största jämförelsetalet vid sammanräkningen närmast före namngruppens
bildande.

Det namn, vars jämförelsetal är störst erhåller plats i ordningen.

d) Bråktal, som uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till antalet.
Höjning av den sista decimalsiffran må ej äga rum.

3. För varje B-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordning mellan namnen å gruppens valsedlar. Därvid anses
namnen å varje C-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt 2 mom. bestämda
ordning och tillämpas i övrigt de i nämnda mom. angivna grunder.

4. För varje A-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda
sammanräkningar ordning mellan namnen å gruppens valsedlar. Därvid anses
namnen å varje B-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt 3 mom. bestämda
ordning och tillämpas i övrigt de i nämnda mom. angivna grunder.

5. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika Agrupperna
sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den A-grupp, vilken
för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats, som
blivit en A-grupp tilldelad, besättes genast så, att A-gruppens första plats tillerkännes
den, vars namn är det första i ordningen inom A-gruppen, A-gruppens
andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, A-gruppens tredje plats
den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå
att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en
eller flera andra A-grupper.

Jämförelsetalet är lika med A-gruppens rösttal, så länge A-gruppen ännu
icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje
gång så, att A-gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av
A-gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser
från två A-grupper, skall dock, vid beräkning av det antal platser, som utdelats,
vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från

Kungl. Maj:ts proposition nr 188. 7

tre A-grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare
efter samma grund.

Har en A-grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar
antalet namn å A-gruppens valsedlar, varde den från vidare jämförelse
utesluten.

6. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står främst
i ordningen inom den A-grupp, som, enligt vad i 5 mom. sägs, har största jämförelsetalet.

7. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas genom
lottning.

87 §.

1. Har någon, som blivit vald till riksdagsman, avsagt sig uppdraget eller
eljest avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit vald, då skall
Konungens befallningshavande ofördröjligen vid offentlig förrättning, så kungjord,
som i 26 § sägs, verkställa ny röstsammanräkning inom den A-grupp,
för vilken den avgångne blivit vald. Blev den avgångne vald för flera A-grupper,
skall sammanräkningen ske inom den A-grupp, från vilken plats först tilldelades
honom.

Vid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka
upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid
den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen.
Varje valsedel gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den
av de förut ej valde, vilkens namn står främst på sedeln. Den, som erhållit
högsta rösttalet, inträde såsom ledamot i den avgångnes ställe. Mellan lika
rösttal skilje lotten.

Efter — ---— — försegling.

2. Lag samma vare, där riksdagsman, som blivit utsedd jämlikt 1 mom.,
avgått före utgången av den tid, för vilken han blivit utsedd; och skall vid
den nya röstsammanräkningen såsom förut hänsyn tagas blott till de valsedlar,
vilka upptaga den först avgångnes namn och på grund därav gällde för detta
namn vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom
A-gruppen.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1927; dock att hittills gällande bestämmelser
i fråga om röstsammanräkning och val skola lända till efterrättelse,
därest röstsammanräkning, som i 87 § avses, eller nytt val, varom i 89 § sägs,
företages innan nya allmänna val till riksdagens andra kammare äga rum.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Formulär 2.

Formulär till protokoll vid riksdagsmannaval.

Protokoll i N. N. valdistrikt vid val av ledamot i

riksdagens andra kammare å---(vallokalen) i

---(orten) den---(dag, månad och år).

Till förrättande av det riksdagsmannaval, som blivit utsatt att hållas härstädes
denna dag, sammanträdde klockan — —--den för sådant ändamål

utsedda valnämnd (eller i stad, som utgör ett valdistrikt: »stadens magistrat»;
eller i stad, som består av flera valdistrikt: »magistratens deputerade»; eller
i stad, där magistrat ej finnes, »stadsstyrelsen»).

Valet fortgick till klockan —--eftermiddagen med uppehåll---d

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _2

Vid valet avlämnades i vederbörlig ordning ----3 valkuvert. Antalet

av de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit i valet, utgjorde
— ---3.

____ 4

Vid jämlikt 69 § vallagen företagen preliminär röstsammanräkning tillföllo
nedan angivna antal röster följande väljarbeteckningar (kartell-, parti- och
fraktionsbeteckning):

___________5 6

Antalet valkuvert, innehållande valsedlar, vilka ansetts ogiltiga, utgjorde
----3.

Antalet förseglade ytteromslag, vari valsedlar eller valkuvert inlagts, utgjorde
— —---3. Omslagen förseglades med----7 sigill, som här

nedan finnas avtryckta.

__________8

Vid protokollet
N. N.

(Avtryck (Avtryck

av av

sigill.) sigill.)

Att detta protokoll vid valförrättningen upplästs och befunnits riktigt, bekräftas.

N. N.

Ordförande vid valet.

N. N. N. N.

Anvisningar:

1 Här angives tiden, varunder uppehåll i förrättningen ägt rum.

2 Har någon förvägrats att ntöva rösträtt, varde det, med tydligt angivande av personens namn och
orsaken till denna vägran, här anmärkt.

3 Antalet.

4 Skalle antalet valkuvert icke vara lika med antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden
deltagit i valet, angives här sannolika anledningen till detta förhållande.

Här upptages kartell-, parti- och fraktionsbeteckningen.

6 Antal röster.

|7 Antalet, som skall vara minst två.

8 Här upptages vad i övrigt förekommit av beskaffenhet att böra i protokollet antecknas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 24 februari 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosén, Hamrin,
Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med chefen för socialdepartementet anmäler che- Riksdagens
fen för justitiedepartementet, statsrådet Thyrén, riksdagens skrivelse den 6 ii^4 nr^319.
juni 1924 (nr 319), däri riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa
utredning, huruvida sådan ändring skulle kunna företagas i lagen om
val till riksdagen, att resultatet av val till andra kammaren tidigare än nu sker
bleve bekant, ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
kunde föranleda.

Eöredraganden anför:

»Uti en vid 1924 års riksdag inom första kammaren av herr Gustav Hans- Motion 1924.
son m. fl. väckt motion (nr 28), hemställdes, att riksdagen måtte vidtaga sådana
ändringar i lagen om val till riksdagen, att i densamma stadgades, att
valnämnd, efter det valkuverten räknats och deras antal antecknats i protokollet,
skulle öppna kuverten och företaga en sammanräkning för utrönande
av huru rösterna fördelade sig emellan de olika partibeteckningarna, samt därom
gorå anteckning i valprotokollet och sedan detta skett inlägga de olika valsedelstyperna
i omslag för att i vederbörlig ordning insända dem till Konungens
befallningshavande.

Till stöd för sitt förslag anförde motionärerna följande:

»En olägenhet, som härflyter ur de nu gällande bestämmelserna angående
val till riksdagen, är att ganska lång tid förflyter emellan röstavlämning och
sammanräkning. Denna långa väntetid inverkar tvivelsutan menligt på väljarkårens
intresse för själva valförrättningen. Om i stället en anordning lagligen
möjliggjordes, som tillåter en första sammanräkning av rösterna omedelbart
efter röstavlämningens slut, komme intresset för valförrättningen att bli
starkare._ Det säger sig självt, att valmetoden icke medger en detaljerad sammanräkning
i omedelbar anslutning till rösta vlämningen, men däremot torde
näppeligen några vägande skäl kunna anföras gentemot en lagbestämmelse,
som berättigar valnämnderna att offentligen och omedelbart efter röstavlämningens
slut öppna valkuverten och utröna fördelningen av rösterna de olika
partibeteckningarna emellan. Vi ha icke förbisett, att resultatet av en dylik

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Konstitu tionsutskottet 1924.

första sammanräkning, sådant det framträder vid en hopsummering av siffrorna
från de olika valdistrikten, endast i undantagsfall kan bli fullt exakt,
enär ju sedermera hänsyn måste tagas dels till de valsedelsförsändelser, som
kunna insändas direkt till Konungens befallningshavande, dels även till möjligheten
att vissa sedlar kunna kasseras vid den slutliga sammanräkningen
inför Konungens befallningshavande, men i trots härav säkerställer en dylik
första sammanräkning inom de respektive valdistrikten dock i stort sett det
syfte, man med densamma önskar vinna.»

I utlåtande (nr 32) över motionen anförde konstitutionsutskottet bl. a. följande
:

Före det proportionella valsättets genomförande gällde — bortsett från de
fall där indirekt valsätt användes ■— i avseende å andrakammarvalen den regeln,
att de i varje valdistrikt (landskommun eller stad) avgivna rösterna
omedelbart infördes i inför kommunalstämmans ordförande eller magistraten
förda protokoll, på grundval av vilka röstsammanräkningen för valkretsen i
dess helhet sedermera verkställdes, på landet av domhavanden, i städerna av
magistraten i den största av de i valkretsen ingående städerna. Valets resultat
blev med detta förfarande i regel omedelbart bekant genom meddelanden i tidningspressen
om röstsiffrorna i de särskilda kommunerna. Då det proportionella
valsättet infördes, blev däremot i avseende å valens förrättande den ordningen
stadgad, att visserligen valsedlarna skulle avgivas inför magistraterna
i städerna och särskilda valnämnder i varje landskommun, men röstsammanräkningen
förrättas av Konungens befallningshavande, till vilken de i kuvert
inlagda valsedlarna insändas.

I den föreliggande motionen erinrades därom, att den gällande ordningen för
sammanräkningsförfarandet medförde ett fördröjande av valresultatets bekantgörande,
som menligt inverkade på intresset för valet.

Utskottet delade motionärernas mening om önskvärdheten därav att ett snabbare
offentliggörande av valresultatet kunde ernås. En alltför lång tidsutdräkt
därmed måste befaras medföra minskning i intresset för valen och torde stå
i mindre god överensstämmelse med den ökade omedelbara verkan, som dessa
erhållit genom det i tillämpningen erkända sambandet med regeringsbildandet.

För vinnande, åtminstone i viss mån, av tidigare kännedom om valet syntes
den av motionärerna ifrågasatta utvägen kunna tagas under övervägande.

Lika med motionärerna hölle utskottet visserligen före, att det ej kunde ifrågakomma
att låta valnämnden och magistraten på så sätt företaga en sammanräkning,
att denna sammanräknings resultat sedermera komme att läggas till
grund för den av Konungens befallningshavande verkställda slutliga sammanräkningen.
Med hänsyn till det proportionella valsättets beskaffenhet syntes
ej annat kunna komma i fråga, än att den primära valmyndighetens sammanräkning
borde bliva enbart preliminär och till en viss grad summarisk. I
vilken form en sålunda till syftet begränsad sammanräkning lämpligen kunde
stadgas, vore ett spörsmål, som torde tarva noggrant övervägande. Någon anledning
att antaga, att valnämnder och magistrater ej skulle vara kompetenta
att handhava den ifrågavarande uppgiften, torde knappast förefinnas. Däremot
torde vissa andra omständigheter böra tagas i betraktande. Nu gällande
ordning förutsatte, att Konungens befallningshavande skulle kunna pröva vissa
för frågan om valsedlarnas giltighet avgörande förhållanden, så t. ex. huruvida
flera valsedlar förekommit i samma kuvert samt huruvida valkuverten varit
av behörig beskaffenhet. Den nu ifrågasatta ordningen torde nödvändiggöra
viss jämkning i fråga om denna prövning. En överflyttning till den primära
valmyndigheten av prövningen av valkuvertens beskaffenhet syntes ej böra

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

möta betänklighet. Prövningen av frågor, som hänförde sig till valsedlarnas
beskaffenhet och till förefintligheten av två valsedlar i samma valkuvert, syntes
nödvändigtvis få bibehållas hos Konungens befallningshavande. Vad beträffade
duplettvalsedlar torde det förfarande vid den preliminära sammanräkningen
kunna ifrågasättas, att dylika sedlar, utan att tagas i beräkning, åter
inlades i kuvertet. I fråga om andra valsedlar av beskaffenhet att uppenbarligen
ej kunna komma att tagas i beräkning, torde särskilda bestämmelser erfordras
i syfte att dylika sedlar bleve vid nämnda sammanräkning avskilda.
Föreskrift syntes böra meddelas, att om nu avsedda förhållanden anteckning
skulle göras i valprotokollet. o . . ..

Det torde jämväl böra närmare övervägas, hur långt den preliminära sammanräkningen
borde sträckas, och särskilt huruvida den, utöver uträkning av
antalet röster med samma partibeteckning, även borde avse rösternas fördelning
mellan underpartier och fraktioner.

Utskottet hade sålunda icke funnit sig kunna tillstyrka en omedelbar lagändring
i enlighet med vad motionärerna föreslagit, utan ansåge frågan böra
underkastas närmare utredning.

Härvid torde även böra komma under övervägande, huruvida ej •—- oavsett
den möjlighet till påskyndad summarisk kännedom om^valet, som i anslutning
till motionärernas förslag kunde vinnas — genom vissa åtgärder i samband med
den slutliga sammanräkningen det definitiva valresultatet skulle kunna framläggas
med mindre tidsutdräkt än som nu vore sedvanlig. I sådant hänseende
torde kunna ifrågasättas skyldighet för den primära valmyndigheten att dagen
efter valet insända valsedlar och protokoll samt åläggande för Konungens befallningshavande
att så snart omständigheterna medgåve företaga sammanräkningen.

Utskottet gjorde därefter hemställan av den lydelse, den av mig nu anmälda
riksdagsskrivelsen utvisar. Båda kamrarna biföllo utskottets förslag.

Med anledning av riksdagens skrivelse utfärdade Kungl. Maj:t den 27 juni
1924 ett cirkulär till samtliga länsstyrelser, vari erinrades om angelägenheten
av att röstsammanräkningen vid då förestående val till andra kammaren företoges
så snart omständigheterna det medgåve.

Sedermera har inom justitiedepartementet enligt uppdrag av departementschefen
revisionssekreteraren S. Dahlqvist verkställt utredning rörande de ändringar
i vallagen, som kunde finnas påkallade för tillgodoseende av de i riksdagens
skrivelse framförda önskemålen.

Enligt vallagen (55 §) skall länsstyrelsen, när val till andra kammaren skall
äga rum, låta utfärda kungörelse därom. I denna kungörelse skola lämnas
vissa uppgifter rörande själva valet samt därjämte uppgift å tid och ställe
för rösternas sammanräknande. Därjämte skall i kungörelsen intagas eu erinran
till valförrättarna om deras i vallagen stadgade skyldighet att ofördröjligen
till länsstyrelsen insända valkuvert, valprotokoll och röstlängd.

Såsom valförrättare fungerar på landet en på visst sätt sammansatt valnämnd
samt i stad med egen jurisdiktion magistraten eller, där i staden äro
flera valdistrikt, vissa magistratens deputerade samt i stad, som ligger under
landsrätt, stadsstyrelsen (56, 90 och 91 §§). Rörande valnämndens sammansättning
är i 33 § stadgat, att dess ordförande jämte suppleant för honom utses
av länsstyrelsen. Övriga ledamöter i nämnden, fyra till antalet, jämte två

Gällande

bestämmel ser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Preliminär

röstsam manräk ning.

Utredningen.

suppleanter väljas av kommunalfullmäktige eller i kommun, där fullmäktige
ej finnas, av kommunalstämma. Enligt 34 § skola i valnämnden minst tre
vara närvarande. Såsom nämndens beslut gäller den mening, om vilken de
flesta röstande förena sig eller, vid lika rösttal, den mening ordföranden biträder.
Vid valnämndens sammanträden föres protokoll av ordföranden. Det
må nämnas att bland valnämndens uppgifter ingår —- förutom att vara valförrättare
— även att i första hand pröva anmärkningar mot röstlängden
(45 §).

Vid valförrättningens avslutande (69 och 70 §§) tillgår så att, sedan röstningen
förklarats avslutad, valkuverten uttagas ur valurnan och räknas oöppnade.
I protokollet över valförrättningen antecknas antalet valkuvert, varjämte
i protokollet lämnas uppgift å antalet av de personer, som enligt anteckningarna
i röstlängden deltagit i valet. Härefter inläggas valkuverten i omslag,
som förseglas. Sedan valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen med tillkännagivande
om tid och ställe, som utsatts för röstsammanräkningen. Valförrättaren
har sedan att ofördröjligen insända omslagen, däri valkuverten “ro
inlagda, jämte valprotokoll och röstlängd till länsstyrelsen.

Eör vinnande av en tidigare kännedom om valresultaten ansåg konstitutionsutskottet
i sitt förut återgivna utlåtande vid 1924 års riksdag huvudsakligen
två utvägar kunna komma i betraktande, nämligen dels verkställande av en
preliminär röstsammanräkning omedelbart efter valet, dels införande av föreskrifter,
som skärpte valmyndighetens skyldighet att snabbt insända valsedlar
och valprotokoll till länsstyrelsen.

Spörsmålet om anordnande av en dylik preliminär röstsammanräkning har
upptagits till behandling i den av revisionssekreteraren Dahlqvist verkställda
utredningen. Med erinran att en sådan preliminär eller förberedande sammanräkning
bör, för att syftet med densamma skall nås, ske i omedelbar anslutning
till röstavlämningen, varvid endast kunde ifrågakomma att anförtro den
åt valförrättarna, yttras i utredningen vidare:

»Enligt gällande bestämmelser skola vid valförrättningen valsedlarna avlämnas
i tillslutna kuvert, vilka omedelbart efter röstningens avslutande räknas
oöppnade och inläggas i ett eller flera omslag, vilka insändas till K. B. Vid valsedelsförsändelse,
därvid användes ett innerkuvert och ett ytterkuvert, brytes
dock ytterkuvertet av valförrättaren.

Därest en preliminär sammanräkning av valförrättaren skall företagas måste
givetvis valsedlarna av valförrättaren uttagas ur kuverten, varigenom sambandet
mellan valkuvert och valsedel brytes. En definitiv prövning av frågan,
huruvida valkuverten äro av behörig beskaffenhet, måste därför äga rum före
valsedlarnas uttagande och då verkställas av valförrättaren. Någon vidare
prövning av denna fråga torde alltså vid den slutliga sammanräkningen inför
K. B. icke kunna ifrågakomma, och torde det vid sådant förhållande knappast
vara erforderligt att valkuverten insändas till K. B. utom möjligen i vissa
undantagsfall, då sådant kan vara påkallat av särskild anledning, exempelvis
då valkuvert innehåller flera valsedlar eller andra papper än valsedel, i vilket
fall valkuvertet med innehåll torde böra insändas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Angående valkuvert stadgas i 60 § vallagen att vid förrättningen skola
kuvert av ogenomskinligt papper, lika till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas
väljarna, och att valförrättaren skall, innan valkuvert utlämnas, därå intrycka
en stämpel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen äger rum. Enligt
61 § åligger det valförrättaren, då väljaren till honom överlämnar valkuvertet,
att tillse, att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan
omärkt, och stadgas vidare, att valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är
å utsidan märkt med annat kännetecken, varde ej mottaget.

Angående anordnandet av valsedelsförsändelse, som skall ingivas
till valförrättaren — detta kan äga rum i de fall, då äkta makar båda äro
röstberättigade och den ena av dem vill ingiva valsedel genom andra maken —
stadgas i 63 § andra stycket att för sådan försändelse skall användas ett innerkuvert
och ett ytterkuvert, som tillhandahålles genom statsverkets försorg.
Enligt 65 § skall, så framt valsedelsförsändelse skall kunna mottagas av valförrättaren,
ytterkuvertet vara sådant, som i 63 § andra stycket föreskrives,
samt därå vara tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt
skick. Om valsedelsförsändelsen finnes kunna mottagas, bryter ordföranden
ytterkuvertet, och har han därefter att tillse, att innerkuvertet är utan annat
märke än ändamålsbeteckningen, samt att förse detsamma med samma stämpel,
som övriga valkuvert. Slutligen stadgas i 65 § att, om innerkuvertet ej är
sådant som i 63 § andra stycket föreskrives, eller om å dess utsida finnes
annat märke än ändamålsbeteckningen, det ej må mottagas.

Av dessa stadganden framgår, att redan nu valförrättaren vid valkuvertets
mottagande verkställer en viss granskning av detsamma, vilken synes
vara av den omfattning, att en ytterligare granskning därav vid röstsammanräkningen
knappast kan vara erforderlig. Någon uttrycklig bestämmelse om
granskning vid röstsammanräkningen av de från valförrättarna inkomna valkuverten
finnes ej heller meddelad i vallagen. I varje fall synes den av valförrättaren
företagna granskningen av valsedelsförsändelses ytterkuvert icke
kunna komma under prövning vid röstsammanräkningen. Därest den av valförrättaren
företagna granskningen av valkuverten i samtliga fall anses böra
bliva definitiv, synes knappast någon uttrycklig bestämmelse härom erfordras
utan torde följa av den ändrade bestämmelsen att valförrättaren i och för en
förberedande sammanräkning skall uttaga valsedlarna ur kuverten och efter
en sådan sammanräkning inlägga valsedlarna i ett eller flera hållfasta omslag,
som förseglade skola insändas till K. B. En sådan bestämmelse innebär ändring
av 69 § vallagen, där jämväl övriga bestämmelser om vad som skall iakttagas
vid den förberedande sammanräkningen torde böra intagas.

Bestämmelserna i första och andra styckena av 69 § böra förbliva oförändrade.
Det synes nämligen självfallet att liksom nu valkuverten först böra
räknas oöppnade för konstaterande av deras antal och jämförelse med anteckningarna
i röstlängden.

Omedelbart sedan de i andra stycket föreskrivna åtgärder vidtagits skulle
valsedlarna uttagas ur sina valkuvert och en förberedande sammanräkning
därav verkställas, varom stadgande torde böra införas i ett nytt
tredje stycke. Någon för den slutliga sammanräkningen bindande prövning av
valsedlarnas giltighet bör givetvis därvid ej kunna ifrågakomma, men torde
dock böra stadgas att, därest vid den förberedande sammanräkningen det skulle
befinnas uppenbart, att valsedel enligt vallagens stadganden (79 §) är ogin,
sådan valsedel ej bör därvid medräknas utan vid sammanriikningen läggas
åsido, därvid i det fall, att valsedel är ogill på den grund att i ett valkuvert finnas
två eller flera valsedlar (>ller andra papper än valsedel, valkuvertets innehåll
åter inlägges i kuvertet för att i sådant skick insändas. Angående antalet
av dylika såsom uppenbart ogilla betraktade valsedlar skulle anteckning ske

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

i valpiotokollet med särskilt angivande av antalet valkuvert, däri funnits två
eller flera valsedlar eller annat papper.

För rösternas sammanräknande skulle vadsedlarna med undantag av dem, som
ansetts uppenbart ogiltiga, ordnas efter partibeteckning och sammanräkningen
avse utrönandet av antalet röster, som tillfallit varje parti, varom anteckning
skulle verkställas i protokollet. Även en dylik bestämmelse torde kunna infogas
i tredje stycket av 69 §. Härmed torde syftet med den preliminära sammanräkningen
hava i huvudsak ernåtts. Någon sammanräkning för bestämmande
av ordning mellan namnen å partiets valsedlar kan givetvis icke ifrågakomma.

Emellertid har ifrågasatts, huruvida icke den förberedande sammanräkningen
skulle kunna omfatta jämväl rösternas fördelning mellan underpartier och
fraktioner. Därest å valsedlar jämte partibeteckningen, som är obligatorisk,
förekomma inom parti underpartibeteckning eller inom underparti fraktionsbeteckning
skulle väl vid en preliminär sammanräkning, sedan valsedlarna ordnats
efter partibeteckning, ordnandet jämväl av partiets valsedlar efter underpartibeteckning
och av underpartiets efter fraktionsbeteckning, därvid sedlar
utan underpartibeteckning eller fraktionsbeteckning anses tillhöra ett särskilt
underparti eller en särskild fraktion, vara möjlig. Men för detta ändamål och
för sammanräkning av antalet röster, som tillfallit underparti eller fraktion,
torde dock erfordras ett så väsentligt ökat arbete, att tiden efter röstningens
avslutande måhända icke medgiver en sådan anordning. Sammanräkningen
skulle ju bliva mera detaljerad och en mera ingående granskning av valsedlarna
erforderlig än om vid sammanräkningen hänsyn endast behövde tagas till
partibeteckningen. Då redan arbetet med sedlarnas ordnande efter partibeteckning
och sammanräkning av antalet röster inom varje parti i åtskilliga valdistrikt
kan komma att taga i anspråk avsevärd tid, lärer det därför näppeligen
böra ifrågakomma att utsträcka den preliminära röstsammanräkningen
jämväl till underpartier och fraktioner.

Bestämmelserna om den preliminära sammanräkningen skulle, såsom redan
antytts, lämpligen kunna införas såsom ett nytt tredje stycke i 69 § av följande
lydelse:

Sedan de i andra stycket föreskrivna åtgärder vidtagits skola valsedlarna
för en förberedande sammanräkning av rösterna inom varje parti
uttagas ur valkuverten och ordnas efter partibeteckning. Finnes uppenbart,
att valsedel är ogill, må sådan valsedel icke medtagas i sammanräkningen
utan skall läggas åsido; anses valsedel ogill på den grund att i ett
valkuvert finnas två eller flera valsedlar skola valsedlarna åter inläggas
i kuvertet. I protokollet skall angivas ej mindre det antal röster, som vid
sammanräkningen tillfallit varje parti, än även antalet valsedlar, vilka
såsom uppenbart ogiltiga icke medtagits utan lagts åsido.

Därest röstsedlarnas ordnande jämväl efter underparti- och fraktionsbeteckning
och uträkning av antalet röster, som tillfallit underparti eller fraktion,
anses böra äga rum, torde stadgande härom böra införas i samma stycke.

Det nuvarande tredje stycket i 69 § synes böra nedflyttas såsom fjärde stycke
och erhålla följande ändrade lydelse:

Samtliga valsedlar inläggas härefter, de vid den förberedande sammanräkningen
medräknade och de därvid såsom uppenbart ogiltiga ansedda
var för sig i ett eller flera hållfasta omslag, som omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill. De sålunda åsätta sigillen skola
därefter i protokollet avtryckas. Därjämte skall i protokollet angivas
antalet omslag, vari valsedlarna inlagts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Till följd av bestämmelsen om valkuvertens öppnande redan vid valförrättningen
samt valsedlarnas och icke valkuvertens insändande erfordras ändring
i ytterligare några paragrafer i vallagen. I 55 § utbytes ordet »valkuvert»
mot ordet »valsedlar». I 70 § andra stycket bör i uttrycket »de förseglade
omslag, vari valkuverten äro inlagda» ordet »valkuvert» utbytas mot ordet
»valsedlarna». I 76 § utbytes likaledes i uttrycket »omslag, innehållande valkuvert»,
ordet »valkuvert» mot »valsedlar». 78 § torde böra erhålla följande
ändrade lydelse:

Efter det protokollen från de särskilda valdistrikten upplästs, de innerkuvert,
som nedlagts i en urna, uttagits ur denna, samt valsedlarna uttagits
ur dessa kuvert och jämte de från valförrättarna insända valsedlarna granskats,
pröve Konungens befallningshavande valsedlarnas giltighet och
meddele de beslut, vartill valsedlarna och protokollen, med hänsyn jämväl
till enligt 76 § inhämtade upplysningar, må giva anledning.

Införandet av bestämmelser om en preliminär eller förberedande sammanräkning
medför jämväl ändring ej mindre i det formulär till protokoll, som vid
valet skall hållas (69 § vallagen), än även i formuläret till det protokoll, som
enligt 83 § vallagen skall av K. B. föras vid förrättningen för rösternas sammanräknande.
»

Över det i utredningen framlagda förslaget hava efter remiss överståthållarämbetet
och samtliga länsstyrelser avgivit yttranden, av vilka här följande
sammandrag må meddelas.

Överståthållarämbetet: »Ehuru riksdagens skrivelse-----— egent ligen

icke lärer avse förhållandet i de två städer, som bilda egna valkretsar,
eller Stockholm och Göteborg, så bör man tydligen även där söka tillmötesgå
önskningarna att så fort som möjligt få del av valresultatet. Yad nu Stockholm
beträffar så förrättas här valet till andra kammaren å den söckendag,
vilken infaller närmast före tredje söndagen i september månad. Valet pågår
oavbrutet från klockan nio förmiddagen till klockan nio eftermiddagen. Vid
sistnämnda tidpunkt hava i allmänhet ej alla röstande hunnit utöva sin rösträtt,
utan inträffar det ofta att själva valförrättningarna måste utsträckas en
å två timmar utöver fastställd tid. Därefter åtgår det jämväl någon tid för
räknandet av valkuvertens antal och detta antals jämförande med antalet avgivna
röster. I flera valdistrikt äro därför ej valförrättningarna avslutade förrän
inemot midnatt. Det torde då ej vara lämpligt att ytterligare pålägga valförrättarna
en sådan första sammanräkning, som uti den i ämnet i riksdagen
väckta motionen ifrågasatts utan lärer jämväl__den första sammanräkningen
böra företagas av Överståthållarämbetet. Att Ämbetet skulle företaga denna
förrättning redan på natten eller emellan söckendagen och söndagen eller under
söndagen lärer väl icke böra ifrågasättas, men torde hinder icke möta att börja
påföljande söckendags morgon. Erhåller då Ämbetet, såsom anledning är att
hoppas, en lämplig lokal av sådan storlek, att Ämbetet kan från sin plats övervaka
röstsammanräkningen, och det därjämte bliver möjligt att uppbringa den
lämpliga personalen, så bör den första sammanräkningen vara avslutad redan
vid slutet av sistnämnda dag. För vinnande av detta mål erfordras för Stockholms
vidkommande ingen lagändring.»

Länsstyrelsen i Stockholms län. Efter att hava framhållit att det redan
med nuvarande bestämmelser tillkomme valförrättaren att verkställa en prövning
av valkuverten, vilken prövning i fråga om ytterkuverten för valsedelsförsändelse
av äkta makar vore definitiv, uttalar länsstyrelsen som sin uppfattning,
att dä bestämmelserna om valkuvert vore av relativt enkel beskaf -

Utlåtanden.

Kungl. M.aj:ts proposition nr ISS.

fenhet, man syntes väl kunna överlämna denna prövning till valförrättaren.
Länsstyrelsen anför vidare: »Mera tveksamt kan det synas att åt valförrät taren

överlämna prövning av huruvida valsedlar böra ogillas. Emellertid är
ju ej avsett, att denna prövning skall vara definitiv, utan att densamma skall
underställas länsstyrelsen. För att länsstyrelsen skall vara i full utsträckning
bibehållen vid möjligheten att företaga omprövning i detta avseende är det
nödvändigt -— på sätt i utredningen även föreslagits —- att samtliga de valsedlar,
som av valförrättaren ansetts såsom ogilla, åter inläggas i de valkuvert,
i vilka de från början varit inneslutna. Detta är särskilt angeläget i de
fall, då kassationsgrunden är att söka däruti, att i samma kuvert inneslutits
mer än en valsedel eller jämte valsedel annat papper. Det torde följaktligen
böra föreskrivas, att valförrättarna hava att i respektive valkuvert åter inlägga
de valsedlar, som av dem anses ogilla, samt att dessa valkuvert med sitt innehåll
vid översändande till länsstyrelsen inläggas i ett särskilt kuvert och därigenom
hållas skilda från de övriga, såsom giltiga betraktade valsedlarna.
Under förutsättning att detta iakttages vill det förefalla länsstyrelsen, som om
även i detta avseende den föreslagna anordningen icke skulle föranleda någon
nämnvärd risk.»

Vidkommande frågan huru långt valförrättaren borde åläggas genomföra
sammanräkningen, har länsstyrelsen funnit att sammanräkningen lämpligen
och utan nämnvärt merarbete borde kunna utsträckas att gälla även röstsedlarnas
fördelning efter underparti- och fraktionsbeteckning.

Länsstyrelsen i Uppsala län: »Intresset av snabb kännedom om valutgången
skulle — —--- —. uppenbarligen bliva väl tillgodosett, därest en förbere dande

röstsammanräkning skulle kunna redan omedelbart efter det rösterna avlämnats
verkställas av valförrättaren. Mot ett sådant förfarande synes —
under förutsättning att därvid tillämpades föreskrifter av ungefär det innehåll,
som i den remitterade utredningen angivits — icke möta annan betänklighet
av principiell natur, än att valnämndens utsortering av ogilla valsedlar
skulle, komma att innebära ett mindre önskvärt föregripande av länsstyrelsens
prövning. Vad däremot det praktiska utförandet av den förberedande sammanräkningen
angår, torde, med hänsyn till svårigheten att allestädes erhålla
fullt, kompetenta ledamöter i valnämnderna, det kunna befaras, att sammanräkningen
på ett eller annat håll icke komme att äga rum med all den synnerliga
.noggrannhet och omtanke, som erfordras för att ej den slutliga sammanräkningen
skall försvåras och ett korrekt valresultat äventyras. Denna omständighet
liksom hänsynen till den begränsade tid, som i allmänhet skulle stå
valförrättaren till buds för sammanräkningen, torde nödvändiggöra att denna,
på sätt också i utredningen föreslagits, begränsas till att avse utrönande av
antalet röster som tillfallit varje parti. Även om sådan begränsning sker,
torde det emellertid, för förebyggande av svårartade misstag och fel, vara erforderligt,
att särdeles tydliga och mer än vanligt detaljerade föreskrifter och
anvisningar beträffande sammanräkningsförfarandet meddelas.

I sådant hänseende finner sig länsstyrelsen böra särskilt framhålla

att valkuverten böra, såsom hittills, räknas oöppnade och antalet jämföras
med anteckningarna i röstlängden;

att, sedan valsedlarna uttagits, sorterats och räknats, summan av de erhållna
röstsiffrorna böra jämföras med antalet av de tidigare räknade kuverten;

att, om siffrorna icke stämma, sannolika anledningen härtill bör uppgivas
till protokollet; samt

att varje partis valsedlar bör för sig inläggas i särskilt omslag, försett med
påskrift om antalet inneliggande sedlar.

Slutligen finner länsstyrelsen sig böra ifrågasätta om icke, därest valkuverten
komme att öppnas av valförrättaren, bestämmelsen om kuvertens stämplan -

Kung!,. Maj:ts proposition nr 188.

de kunde bortfalla. För valförrättaren skulle härigenom kunna vinnas en icke
föraktlig besparing av tid och omtanke.»

Länsstyrelsen i Södermanlands län: »En------förberedande sam manräkning

torde sannolikt utan någon risk kunna överlämnas åt vederbörande
valförrättare. Valförrättaren bör dock icke ingå i någon prövning av valsedels
giltighet. Genom valkuvertens öppnande inför vederbörande valförrättare
efter röstavlämningens slut kommer K. B:s arbete vid själva röstsammanräkningen
i viss mån att underlättas. Nu åtgår som bekant vid röstsammanräkningen
inför K. B. en hel del tid för brytandet av de inom samtliga valdistrikt
avlämnade valkuverten. För öppnandet av valkuverten har K. B. måst anskaffa
åtskilliga extra biträden. Genom den föreslagna åtgärden torde K. B.
kunna verkställa röstsammanräkningen utan att behöva anlita extra personal
i någon större utsträckning, varför statsverket härigenom även komme att göra
besparingar. Den inför valförrättarna verkställda förberedande sammanräkningen
av valsedlar bör inskränka sig till ett utrönande av det antal röster, som
tillfallit varje parti. Däremot torde icke sammanräkningen jämväl böra omfatta
rösternas fördelning mellan fraktioner och underpartier. En dylik sammanräkning
skulle mången gång bliva allt för omfattande och även kanske
bereda valförrättaren svårigheter.»

Länsstyrelsen i Östergötlands län har framhållit att genom valkuvertens
öppnande vid själva valförrättningen för den sammanräknande myndigheten
besparas mycket arbete och tidsutdräkt. Det vore enligt länsstyrelsens uppfattning
ej omöjligt att låta även uträkningen av underpartiernas och fraktionernas
röstsiffror företagas vid valförrättnigen. Då erfarenheterna från de senaste
landstingsmannavalen gåve vid handen att valnämnderna i det stora hela
taget väl gått i land med sina uppgifter vid dessa val samt de nya uppgifterna
enligt det föreliggande förslaget knappast vore mera komplicerade än valförrättarnas
tidigare åligganden, ansåge länsstyrelsen att en lagstiftning i huvudsaklig
överensstämmelse med förslaget borde — åtminstone försöksvis — genomföras.

Länsstyrelsen i Jönköpings lön har erinrat om att valförrättaren enligt förslaget
skulle verkställa definitiv granskning av valkuverten samt lägga åsido
de uppenbart ogilla valsedlarna, inlagda i sina kuvert, varefter dessa i särskilt
förseglat omslag skulle insändas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen anför
vidare:

»Det förefaller betänkligt att överlämna detta förfaringssätt åt valnämnderna,
särskilt dem å landsbygden. Stundom inträffar, att valnämnderna förbise
skyldigheten att åsätta valkuverten valdistriktets stämpel. Vidare stämma
emellanåt ej uppgifterna i valnämndernas protokoll om antalet valkuvert
med antalet kuvert, som inkommit till K. B. Införas de föreslagna ändringarna.
vinnes ej någon kontroll över kuvertens stämpling och verkliga antal. Eu
dubbelsedel kan lätt av ovana händer läggas bland övriga valsedlar. Det kan
ock inträffa, att de såsom ogilla ansedda valsedlarna vid omskakning under postbehandling
eller införande på annat sätt till K. B. utfalla ur sina öppnade kuvert
och sammanblandas. Därest, såsom meningen synes vara, den i lagarna
den 21 maj 1926 vidtagna ändringen i kommunallagarna, att, om i ett valkuvert
finnas två likalydande valsedlar, en sedel skall räknas, jämväl införes i vallagen,
kan eu sammanblandning av sådana valsedlar med andra dylika föranleda
valtrassel. Den förberedande sammanräkningen av valnämnderna kan även
föranleda tidsödande skriftväxling mellan K. B. och valnämnderna, vilket kan
få till följd, att K. B. utsätter längre tid än förut fiir den slutliga sammanräkningen.
och att denna således fördröjes.»

Bihang till riksdagens protokoll 1987. 1 samt. 160 käft. (Nr 188.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Enligt länsstyrelsens mening vore det för valsäkerheten bäst, att någon
förberedande sammanräkning genom valnämndernas försorg icke komme till
stånd.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: »De föreslagna ändringarna, avseende en av
valförrättarna företagen preliminär sammanräkning av de avgivna rösterna,
komma givetvis att medföra ett ej oväsentligt dubbelarbete med granskning och
räkning av valsedlarna. Därest denna olägenhet skulle anses fullt uppvägas av
de fördelar, som med förslagets genomförande skulle vinnas, vill länsstyrelsen
beträffande detaljerna i förslaget erinra följande. Den valförrättare åliggande
skyldigheten att i sammanräkningen icke medtaga valsedel, då det funnes
uppenbart, att valsedeln vore ogin, synes böra utsträckas att omfatta alla fall,
då hos valförrättaren uppstår tvekan om valsedels giltighet. Vidare synes den
nya bestämmelsen i 69 § fjärde stycket böra erhålla sådan formulering, att
därav tydligt framgår, att de valkuvert, i vilka de ogilla ansedda valsedlarna
varit inneslutna, skola tillsammans med de ogilla valsedlarna insändas till länsstyrelsen.
»

Länsstyrelsen i Kalmar län: »Det bar visat sig, att de uppgifter, som
redan nu påvila valnämndsordförandena, av dem i många fall skötas på ett
mindre tillfredsställande sätt. Trots att noggranna cirkulär med åtföljande
formulär till protokoll utsändas före valen, förekomma ofta anmärkningar mot
protokollets avfattning, valkuvertens inläggning och försegling och dylikt.
Därest mera krävande uppgifter skulle påläggas valnämndsordförandena genom
skyldighet för dem att verkställa en, låt vara, preliminär röstsammanräkning
och därmed sammanhängande prövning av valsedlarnas giltighet, vilken
grannlaga uppgift givetvis förutsätter särskilt god urskillning hos vederbörande,
skulle det, enligt länsstyrelsens övertygelse, bliva synnerligen svårt för
länsstyrelserna att i många kommuner finna lämpliga personer till detta uppdrag.
För länsstyrelserna bleve säkerligen arbetet med de slutgiltiga röstsammanräkningarna
ej i någon mån underlättat, snarare kanske tvärtom. Eventuella
felaktigheter, som vidlåda de preliminära sammanräkningarna kunna
mången gång medföra ökat arbete för länsstyrelsen med därav orsakad tidsutdräkt.
Under alla förhållanden torde de ej utan noggrann kontroll kunna
läggas till grund för länsstyrelsens slutliga sammanräkningar. På grund av
vad sålunda anförts och då det i riksdagens skrivelse angivna önskemålet, nämligen
en tidigare kännedom om valresultatet, ej vinnes genom den föreslagna
anordningen, enär den definitiva sammanräkningen av valet för hela valkretsen
ändock måste verkställas av länsstyrelserna, anser sig länsstyrelsen för sin
del ej kunna förorda densamma. Länsstyrelsen anser sig slutligen vilja uttala,
att så länge arbetet med och ansvaret för sammanräkningarna av valen
till riksdagens andra kammare skall påvila länsstyrelserna, någon eftergift ej
bör ske i de bestämmelser, som nu äro lagfästa såväl vad beträffar valhemlighetens
betryggande som vinnande av ett fullt exakt valresultat; och enligt länsstyrelsens
förmenande torde det för allmänheten vara av större intresse att äga
garanti för ett korrekt valresultat än att kanske en eller annan dag tidigare
än eljest erhålla kännedom om vissa preliminära valuppgifter, som enligt sakens
natur icke kunna vara fullt tillförlitliga och vilka i varje fall endast avse
rösternas fördelning på de olika partierna.»

Länsstyrelsen i Gotlands län har icke haft något annat att erinra mot förslaget
än att för underlättande av den slutliga sammanräkningen valnämnden
borde, sedan den förberedande sammanräkningen ägt rum, inlägga valsedlarna
för de olika partierna i skilda omslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Länsstyrelsen i Blekinge län har funnit sig bestämt böra avråda från förslaget
att lägga den föreslagna preliminära röstsammanräkningen i händerna
på valnämnderna, vilka icke alltid kunde förutsättas äga nödiga kvalifikationer
härför. Risken vore stor att valsedlarna komme länsstyrelsen till hända
i ett skick, som betydligt försvårade den egentliga sammanräkningen. Därjämte
kunde sådana misstag och förbiseenden förelöpa, som förryckte valresultatet.
Då det visat sig att valnämnderna ej så sällan icke ens kunde räkna rätt
beträffande antalet avlämnade valkuvert, finge man ej ställa alltför stora anspråk
på deras kompetens och arbetsförmåga. De numera förekommande flertalet
beteckningar å valsedlarna försvårade även i sin mån sammanräkningsproceduren.

Länsstyrelsen i Kristianstads län: »Ehuru något hinder mot genomförandet
av de föreslagna ändringarna icke synes möta, torde dock enligt länsstyrelsens
mening vissa olägenheter bliva förknippade med desamma. Först och
främst lärer man icke kunna undgå en viss risk att valsedelsmaterialet kan
bringas i oordning och till och med en och annan valsedel komma undan. Även
om den av valmyndigheterna verkställda sammanräkningen skulle utföras med
den allra största omsorg, kan det vidare tänkas, att den slutliga av länsstyrelsen
verkställda sammanräkningen giver ett annat resultat än valmyndigheternas.
Ett mandat kan ofta bero på en eller ett par röster. Den obetydligaste
oriktighet vid den preliminära sammanräkningen kan sålunda giva ett oriktigt
resultat. Härvid spelar också den av länsstyrelserna verkställda valsedelsgranskningen
och därav beroende valsedelskassering in. Vilken missräkning
och vilka fatala påföljder en eventuell justering av det första resultatet kan
vålla, är lätt att inse. Slutligen torde också anordningen med valkuvertens
öppnande av valmyndigheterna vara ägnad att i betänklig grad äventyra valhemligheten.
Särskilt synes detta lätt kunna bliva fallet i små kommuner.
Å andra sidan torde enligt länsstyrelsens mening något verkligt behov av ett
snabbare sammanräkningsförfarande knappast kunna anses föreligga. Här i
länet var vid senaste riksdagsmannavalet sammanräkningen utsatt till femte
dagen efter valet. Möjligen skulle förrättningen kunnat företagas ännu en dag
tidigare, sålunda på fjärde dagen efter valet. Något verkligt behov att än
tidigare erhålla kännedom om valets utgång torde väl icke med fog kunna
påstås förefinnas.»

Länsstyrelsen i Malmöhus län: »Inför förslaget att utvidga valförrättarnas
befattning med valkuvert och valsedlar ställer sig K. B. synnerligen tveksam.
Valförrättarna hava visserligen redan nu en viss granskningsskyldighet beträffande
valkuvertens beskaffenhet, och det hade möjligen icke varit något att
erinra emot ett förslag att göra denna granskning slutgiltig, vid det förhållande,
att ogiltighetsförklaringar på grund av anmärkning mot valkuverten torde
vara sällsynta. Men att lägga arbetet med brytande av valkuverten å de kommunala
valförrättarna anser K. B. otillfredsställande. Först och främst ger
den erfarenhet K. B. förvärvat ifråga om valförrättarna å landsbygden anledning
att betvivla, att dessa alltid skulle tillfredsställande utföra nu ifrågavarande
arbete. K. B. kan vidare icke underlåta att uttala den farhåga, att
det t. ex. på grund av bristande kontroll vid valnämndens arbete skulle kunna
inträffa att valsedlar komme den sammanräknande myndigheten tillhanda i annat
skick än det, vari de befunnit sig vid brytandet av kuvertet. Även om de
föreslagna bestämmelserna fullständigades med ett stadgande, att valförrättaren
hade att om anledningen till ogillande verkställa anteckning beträffande
varje särskild valsedel, t. ex. å valkuvertet, som i detta fall skulle medfölja
till sammanräkningsmyndigheten, torde det dock kunna inträffa, att sistnämnda
myndighet bleve villrådig om orsaken till valnämndens ogillande av viss

Kungl. Maj.ts proposition nr 188.

valsedel. Denna omständighet borde säkerligen medföra, att sammanräkningsmyndigheten
måste hålla de av valnämnden såsom ogilla förklarade valsedlar
isär från övriga, valsedlar, även efter det sammanräkningsförrättningen avslutats,
vilken åtgärd skulle verka i hög grad betungande för myndigheten. Därest
vid denna förrättning kontrollräkningen av valnämndens uträkning eller granskningen
av de ogiltigförklarade valsedlarna skulle uppvisa ett resultat, som i
avsevärd grad avveke från det av valnämnden redovisade, kan det ävenledes
befaras, att härigenom anledningarna till obefogade besvär över valet komme
att ökas. För övrigt torde kunna påstås, att två myndigheters befattning med
valarbetet på det sätt, som nu föreslagits, i och för sig är att beteckna som
en olämplig anordning.»

Länsstyrelsen i Hallands län har funnit tillräcklig ättledning att vidtaga
några mera genomgripande förändringar i nu gällande bestämmelser i vallagen
ej föreligga. Enligt länsstyrelsens mening vore det fullt tillräckligt att genom
ändring i vallagen möjlighet bereddes länsstyrelserna att företaga röstsammanräkningen
så fort ske kan.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: »Vissa olägenheter komma---

att vara förbundna med den ifrågasatta, anordningen. Först och främst innebär
densamma ett ej obetydligt arbete för valförrättarna. Skall nämligen den
första sammanräkningen bliva av verklig betydelse, torde, därest två eller flera,
partier samverka, bliva nödvändigt att uträkna icke blott röstsiffrorna för vederbörlig
kartell utan även för de samverkande partierna. På valförrättarnas
noggrannhet ställer den föreslagna åtgärden ytterligare skärpta krav. Uteslutet
är i allt fall icke, att valsedlarnas användning vid två skilda sammanräkningar
kan åstadkomma viss oreda.. Ehuru K. B. sålunda hyser betänkligheter
mot förslaget, vill K. B. dock icke motsätta sig dess genomförande, då
en utbredd önskan om dess tillämplighet synes förefinnas, och, såsom konstitutionsutskottet
erinrat, valresultatet visat sig äga direkt samband med regeringsbildandet.
Införandet av en preliminär röstsammanräkning påfordrar, såsom
också i utredningen framhållits, vissa ändringar i vallagen. Särskilt bör
det åligga valförrättaren att i protokollet verkställa noggranna anteckningar
rörande det som vid sammanräkningen förekommit. Därjämte böra sådana bestämmelser
meddelas vid valsedlarnas översändande till länsstyrelsen, att de
valsedlar, som medräknats vid den preliminära sammanräkningen, på betryggande
sätt hållas avskilda från de valsedlar, som valförrättaren ansett ogiltiga.
Även synes det bliva nödvändigt, att, för det fall själva sammanräkningen behöver
avbrytas, föreskrift meddelas, huru valsedlarna vid sådant förhållande
skola förvaras. Lämpligen bör formulär till protokoll utfärdas.»

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har ifrågasatt valdagens förläggande till första
söndagen i juli månad, i vilket fall den föreslagna provisoriska sammanräkningen
genom valnämnderna kunde förväntas bidraga till intensifiering av valintresset
och höjandet av valdeltagandet. Som en isolerad åtgärd befarar länsstyrelsen
att den förmår uträtta mycket litet av vad förslagsställarna avsett.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har funnit sig böra starkt ifrågasätta, huruvida
valnämnderna kunna anses äga nöjaktig kompetens att anförtros den behandling
av valsedelsmaterialet, som föranledes av den föreslagna preliminära
beräkningen av valresultatet. Med skäl måste fastmera därav befaras ett äventyrande
av valresultatet. Vinsten av anordningen syntes därför ringa i förhållande
till de med anordningen förenade stora riskerna. Länsstyrelsen a.nsåge
sig därför böra för närvarande avstyrka reformerna.

Länsstyrelsen i Värmlands län: »Den ifrågasatta nya anordningen skulle
----enligt K. B:s mening medföra olägenheter. De oavlönade valnämn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

dernas arbete skulle därigenom icke oväsentligt ökas, och valsedlarnas användning
vid två skilda valförrättningar måste befaras kunna i många fall vålla
oreda. Redan med det nuvarande förfaringssättet har det visat sig, att valnämnder
icke alltid följa givna föreskrifter; och man måste därför ställa sig
tveksam, om alla valnämnder kunna fylla de ytterligare krav på noggrannhet
och uppmärksamhet, som den nya anordningen förutsätter. K. B. finner sig
fördenskull icke kunna biträda förslaget. Därest emellertid förslaget anses
böra genomföras, lärer det kunna ske endast under fullt betryggande former i
huvudsaklig anslutning för övrigt till vad föreliggande förslag därom upptager.
»

Länsstyrelsen i Örebro län har funnit att det föreslagna förfarandet otvivelaktigt
måste betecknas såsom enkelt och praktiskt. Emellertid syntes förslaget
ur andra synpunkter ägnat att väcka starka betänkligheter. Länsstyrelsen anför
härom:

»Då K. B. enligt förslaget fortfarande skulle hava att besörja den slutliga
sammanräkningen och att ansvara för dess riktighet, måste det bestämda krav
kunna uppställas, att inga sådana åtgärder därförut vidtagas, som kunna försvåra
denna sammanräkning eller äventyra dess behöriga gång. K. B. har
alltför stor och bekymmersam erfarenhet av de vanskligheter, som äro förenade
med även det första uppräknandet och sorterandet av valsedlarna och de i
sammanhang därmed erforderliga avgöranden, för att kunna förorda, en anordning,
enligt vilken valsedelsmaterialet inkommer på sådant sätt, att de från början
i varje fall föreliggande förhållandena icke låta sig med säkerhet överblickas;
och även om, såsom tydligen avsetts, valnämnderna skulle hava att
lägga å sido valkuvert och valsedlar, beträffande vilka anledning till tvekan
i ett eller annat avseende funnes föreligga, för att i befintligt skick till K. B.
för prövning överlämnas, håller K. B. före, att med dessa nämnders ofta ringa
vana i dylika ärenden ett felaktigt förfarande härutinnan lätt kan förekomma.
Än vidare bör bemärkas, att en vid själva valförrättningen verkställd sammanräkning
av röstsedlarna icke kommer att omfatta de valsedelsförsändelser, som,
enligt vad därom finnes stadgat, kunna vara av vissa befattningshavare med
flera insända direkt till K. B. Slutligen kan K. B. icke underlåta att framhålla,
hurusom en på föreslaget sätt verkställd sammanräkning, vilken icke
sällan komme att äga rum sent på natten i olämpliga lokaler och utan erforderlig
kontroll, knappast skulle stå i överensstämmelse med de synnerligen
stränga, bestämmelser till skydd för ett riktigt valresultat, som eljest äro gällande.
»

På anförda skäl kunde K. B. ej förorda här ifrågavarande del av förslaget.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har avstyrkt förslaget om preliminär röstsammanräkning
genom valförrättarnas försorg. Det måste enligt länsstyrelsens
förmenande särskilt tagas i betraktande, att det kunde finnas åtskilliga valnämnder,
som ännu icke vore tillräckligt insatta i alla de valtekniska bestämmelser,
vilkas tillämpning kunde ifrågakomma vid röstsammanräkningen. Ett
feltag eller en felbedömning av valnämnden kunde lätt leda till avsevärda
olägenheter vid den slutliga sammanräkningen.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län: »Även om den ''olägenhet’ som härflyter

av nu rådande tidsperiod mellan röstavlämningen och sammanräkningen, icke
lorde vara av den betydelse för valet, som motionärerna tillmäta densamma,
måste dock medgivas, att allmänhetens intresse av valutgången motiverar ett
snabbare konstaterande av densamma än som nu är möjligt. Härvid kan dock
ej bliva fråga om annat än ett summariskt uträknande av de olika partiernas
röstetal eller, efter vederbörlig lagändring, de olika A-gruppernas röstetal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

På grund härav har allmänheten sedan att verkställa sill beräkning av platsernas
fördelning mellan partierna (A-grupperna). Något preliminärt ordnande
av namn inom grupperna är ju ej tänkbart och för övrigt ej av nöden.
Allmänhetens intresse av valutgången torde till största delen vara tillfredsställt
genom vetskapen av platsernas fördelning mellan de vid valet uppträdande
partierna eller partigrupperna. Frågan om kassation av valsedel bör i
varje fall överlåtas till länsstyrelsens prövning. Anteckning bör ske i valnämndens
protokoll om såväl uppenbara som tvistiga fall. Valkuvertet bör
alltid åtfölja valsedel, varom hos valnämnd uppstått fråga om kassation.»

För övrigt hade länsstyrelsen intet att erinra mot vad i utredningen föreslagits.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län: »Emot förslaget att, till vinnande av en tidigare,
endast approximativ kännedom om valet, anförtro valförrättarna en preliminär
och till viss grad summarisk sammanräkning, synes inga betänkligheter
böra möta. Emellertid bör, enligt länsstyrelsens förmenande, denna förberedande
sammanräkning utan olägenhet kunna omfatta jämväl rösternas fördelning
mellan underpartier och fraktioner. En sådan fördelning torde nämligen
i allmänhet kunna utan större arbete och tidsutdräkt ske samtidigt med
valsedlarnas uttagande ur valkuverten, granskning och fördelning efter första
partibeteckning. Skulle en sådan ytterligare fördelning av röstsedlarna i något
enstaka fall taga i anspråk någon längre tid, behöver dock detta ej föranleda
valförrättningens utsträckande inpå natten, om, såsom länsstyrelsen i annat
sammanhang föreslagit, det nu stadgade långa eftermiddagsuppehållet i
valförrättningen borttages eller avsevärt minskas, och tiden för röstavlämningens
avslutande på grund härav framflyttas.»

Länsstyrelsen i Västernorrlands län: »Länsstyrelsen ställer sig •— — •—

synnerligen tveksam till lämpligheten av den ifrågasatta anordningen. Enligt
länsstyrelsens förmenande hava valnämnderna redan genom nu gällande bestämmelser
i vallagen så många och krävande uppgifter att fylla, att valnämnderna
icke därutöver böra åläggas att jämväl verkställa en preliminär röstsammanräkning.
Länsstyrelsen anser sig jämväl böra ifrågasätta huruvida valnämnd
med hänsyn till valsäkerheten i varje fall må anses kompetent att handhava
angivna uppgift. Därest emellertid de av länsstyrelsen anförda betänkligheterna
mot att anförtro valnämnd att verkställa en preliminär röstsammanräkning
icke skulle anses vara värda beaktande, vill länsstyrelsen framhålla
att en föreskrift om att valnämnd skall verkställa preliminär sammanräkning
otvivelaktigt kommer att medföra en icke så ringa försening av såväl
valsedelsomslagens översändande till K. B., som det definitiva valresultatets
framläggande.»

Länsstyrelsen i Jämtlands län: »Vad — -—- — angår frågan om en preli minär

röstsammanräkning genom valnämnderna, tillåter sig K. B. först och
främst framhålla följande synpunkt, som icke berörts i utredningen. Den nuvarande
vallagen innehåller en rad föreskrifter med ändamål att trygga valhemligheten.
Dess bevarande har således — med skäl ■— ansetts utgöra ett
intresse av stor vikt. Det torde icke kunna undvikas, att en sammanräkning
genom valförrättarna, om också preliminär och begränsad till partisiffrorna,
kommer att innebära ett bestämt brytande med denna princip. Detta gäller
naturligtvis icke valdistrikt med ett jämförelsevis stort antal röstande och en
relativt genomförd fördelning av dem på de olika partierna, men i små valdistrikt,
där ett fåtal röstande skilja sig från en övervägande anslutning till ett
visst parti, är det alltför sannolikt att dessa lätt skola uppspåras, i stället för
att för närvarande sådana små röstsiffror i verkligheten pläga drunkna bland
de andra vid den stora sammanräkningen för valkretsen, även om det låter sig

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

göra att plocka ut dem ur tabellerna. Den lokala sammanräkningen kommer
således att leda till en starkare åtstramning av partibanden, en följd, som icke
är önskvärd. Detta är enligt K. B:s uppfattning ett starkt skäl mot den
föreslagna anordningen.»

Efter att hava berört frågan om den snabbare röstsammanräkningens inflytande
på valdeltagandet, hemställer länsstyrelsen att om den föreslagna ändringen,
oaktat de betänkligheter som däremot anförts finnes höra genomföras, vissa
ändringar beträffande de tekniska anordningarna måtte vinna beaktande. I
detta hänseende yttrar länsstyrelsen:

»I motsats till vad utredningen synes antaga, torde nuvarande praxis hava
omfattat den meningen, att valkuverten skola granskas vid den av K. B. verkställda
sammanräkningen. Om granskningen av valkuverten överlämnas åt
valnämnden, innebär detta således en ändring i vad som för närvarande skall
anses gälla. I och för sig synes icke större betänkligheter möta mot ändringen,
men det får dock icke förbises, att valprotokollen redan nu rätt ofta förete
åtskilliga felaktigheter och att förändringen, vilken måste draga med sig. åtskilliga
nya detaljbestämmelser ifråga om protokollens innehåll och avfattning,
därmed även medför ökade besvärsanledningar. Det i utredningen framkastade,
andra alternativet att kuverten ånyo skulle granskas vid sammanräkningen
skulle dock stöta på ännu större praktiska olägenheter. Den preliminära
sammanräkning, som överlämnas till valnämnderna, bör icke sträcka sig längre
än till fördelningen mellan de olika partigrupperna. Då K. B. uttalar denna
uppfattning, beror det icke endast på den avsevärt ökade arbetstiden för valnämnden
och därav följande svårighet att få lämpliga ledamöter i valnämnderna,
utan framför allt därpå, att erfarenheten från användningen av underparti-
och fraktionsbeteckningar vid valen innevarande höst givit vid handen,
att åtskilliga tvivelaktiga fall därvid kunna förekomma, som icke passa för
ett avgörande av valnämnderna. I detta sammanhang får ej heller förbises, att
när en preliminär sammanräkning en gång ägt rum, avvikelse därifrån vid den
definitiva sammanräkningen kommer att draga uppmärksamheten till bristen i
valförfarandet och därigenom framkalla valbesvär. Överhuvud, taget kan det
antagas, att ett uppdrag åt valnämnderna att verkställa preliminär uträkning
av partifördelningen inom distriktet kommer att medföra ett visst osäkerhetsmoment
i valförfarandet. Även denna omständighet bör vägas mot tidsvinsten.
»

Länsstyrelsen i Västerbottens län har ansett något hinder ej förefinnas mot
införande av den i utredningen i detta hänseende föreslagna anordningen. Därvid
borde föreskrivas att vid den förberedande sammanräkningen valsedlarna
borde ordnas efter samtliga de väljarbeteckningar, som kunde å dem förekomma.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har avstyrkt förslaget. . Länsstyrelsen finner
sig böra uttala sina tvivelsmål, huruvida en lagändring i angiven, riktning
kunde vara av någon nämnvärd betydelse såsom stimulans på det politiska
intresset hos väljarna i gemen. Därjämte syntes införandet av en preliminär
sammanräkning inför valnämnden komma att på ett betänkligt sätt rubba de
garantier mot missbruk, med vilka valhandlingen enligt nu gällande bestämmelser
vore kringgärdad. Oformligt syntes även vara att lägga i valnämndens
hand prövningen av frågan, huruvida de en gång mottagna och i urnan nedlagda
kuverten kunde godkännas. Valnämnden skulle i så fall påtagligen bliva
domare i egen sak. Länsstyrelsen framhåller slutligen, att den haft många
tillfällen att konstatera de olägenheter, som varit förbundna med ^de täta ändringarna
i gällande vallagar. Då länsstyrelsen ej kunde finna några bärande
skäl anförda för de nu ifrågasatta ändringarna, ansåge sig länsstyrelsen böra
avstyrka förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Departe mentschefen.

Resultatet av valen till andra kammaren blir känt först genom de hos
länsstyrelserna någon tid efter valet verkställda röstsammanräkningarna. Då
såväl insändande av valhandlingama från de olika valdistrikten till vederbörande
länsstyrelse som ock själva röstsammanräkningen kräver åtskilliga dagar,
kommer helt naturligt i många fall en ej oväsentlig tid att förflyta, innan valresultatet
blir känt. Trots de åtgärder, som vid de senaste andrakammarvalen på
åtskilliga håll vidtogos för att förkorta denna tid, visar erfarenheten även
från dessa val, att det med nuvarande system knappast är möjligt att i önskvärd
mån ernå ett väsentligt snabbare offentliggörande av valresultaten.

Till belysande av det sagda må ur den officiella valstatistiken för 1924 års
andrakammarval meddelas följande uppgifter:

Inom 25 valkretsar ägde valet rum söndagen den 21 september, med det undantag
likväl, att inom 6 av dessa kretsar vissa städer fått valet förlagt till
närmast föregående lördag. De tre återstående valkretsarna valde helt och
hållet på en söckendag, nämligen Stockholms stad och Göteborgs stad fredagen
den 19 och Malmö m. fl. städer lördagen den 20 september. Den första röstsammanräkningen
tog sin början den 22 september, då de i Göteborgs stad avgivna
rösterna började räknas. Påföljande dag började sammanräkningen i Stockholms
stad och skånska fyrstadsvalkretsen. Den 25 september begynte de
första sammanräkningarna i landsbygdsvalkretsarna,.nämligen i Östergötlands,
Jönköpings och Gävleborgs län. Den 26 september påbörjades räkningarna i
icke mindre än 11 kretsar, den 27 i 2, den 29 i 4, den 30 i 2, den 1 oktober i 2
(Älvsborgs läns södra valkrets och Västerbottens län) samt slutligen den 3 oktober
i den sista kretsen, Norrbottens län.

Om det berättigade i önskemålet att valresultaten må bliva tidigare bekanta
än nu är fallet torde skilda meningar knappast förekomma. Lika allmänt lärer
emellertid erkännas, att en förändrad anordning i detta syfte icke bör genomföras,
om den kan medföra ett äventyrande av röstsammanräkningens tillförlitlighet.
I första hand måste därför prövas, huruvida i detta hänseeende betryggande
garantier stå att vinna.

Bland de utvägar, som för det angivna syftet kunde komma under övervägande,
har i riksdagsskrivelsen i främsta rummet hänvisats till en preliminär
röstsammanräkning, vilken i omedelbar anslutning till själva valförrättningen
skulle verkställas av vederbörande valförrättare. Härvid skulle valkuverten
brytas och sammanräkning ske av de olika partiernas röster. Huruvida sammanräkningen
borde utsträckas till att avse även underparti- och fraktionsbeteckningar
angavs i riksdagsskrivelsen såsom en av de punkter, i fråga om
vilka en närmare utredning borde komma till stånd.

Emot en dylik anordning har från några länsstyrelser gjorts gällande, att
valhemlighetens bevarande skulle komma att äventyras genom en röstsammanräkning
i de särskilda valdistrikten. Till stöd för denna uppfattning synes
dock knappast kunna åberopas något starkare skäl. Om de i lag stadgade
formerna för valsedlarnas inläggande i valkuvert bliva iakttagna — och härutinnan
förutsättes icke i detta sammanhang någon ändring — lärer valhemligheten
icke beröras av att valkuverten efter valets avslutande bliva öppnade
redan i vallokalen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

2f>

I fråga om valförrättarnas kompetens att företaga en preliminär sammanräkning
har från länsstyrelsernas sida ej framställts någon erinran såvitt angår
städerna. Däremot hava åtskilliga länsstyrelser uttalat den uppfattning, att
valförrättarna på landsbygden, valnämnderna, icke skulle vara vuxna den uppgift,
som vore avsedd att nu åläggas dem.

För bedömande av denna invändnings betydelse torde det vara av intresse att
jämföra det föreslagna förfarandet med den ordning för förrättande av andrakammarval,
som var gällande före det proportionella valsättets införande. Enligt
§ 16 riksdagsordningen i dess lydelse före 1909 skulle, därest i landskommun
direkta val till andra kammaren ägde rum, röstavlämningen ske inför
kommunalstämmans ordförande. De avgivna röstsedlarna sammanräknades
omedelbart efter valets slut av denne, som införde uppgift om sammanräkningens
resultat i ett valprotokoll, vilket insändes till domhavanden. Denne hade därefter
att med ledning av valprotokollens uppgifter uträkna valresultatet för
valkretsen.

Då man således före 1909 års valreform icke fann hinder för att ansvaret
för den definitiva valsedelssammanräkningen vilade å kommunalstämmoordföranden
ensam, synes det knappast kunna möta någon allvarligare betänklighet
att nu låta valnämnden, på vars sammansättning länsstyrelsen utövar ett väsentligt
inflytande, handhava en röstsammanräkning, som är allenast preliminär.

Emot denna jämförelse kan visserligen invändas, att det numera införda systemet
med valkuvert kan vara ägnat att försvåra sammanräkningen, i det att
brytningen av valkuverten måste verkställas av valnämnden. Då det ej torde
vara lämpligt att låta samtliga valkuvert medfölja till länsstyrelsen, måste
således — med vissa undantag till vilka jag skall återkomma och vilka avse de
fall då valförrättaren finner anledning antaga att valsedel är ogill — valsedeln
och valkuvertet definitivt åtskiljas vid den preliminära sammanräkningen.
Denna anordning förutsätter åter, att de till valkuvertets yttre beskaffenhet
anknutna ogiltighetsgrunderna måste slutligt prövas av valförrättaren,
dock endast såvitt han ej finner anledning ifrågasätta valkuvertets giltighet.
Emellertid är härvid att märka, att redan nu skyldighet åligger
valförrättaren att verkställa en dylik prövning och att i ett speciellt fall —
i fråga om valsedelsförsändelse för äkta makar — prövningen av det s. k.
ytterkuvertets lagenlighet är definitiv. Då prövningen av de vanliga valkuvertens
överensstämmelse med lagens fordringar torde ställa mindre krav på
valförrättarens omdöme, synes mig ur nu anförda synpunkt något avgörande
skäl ej kunna hämtas emot den föreslagna anordningen.

Därjämte är att märka, att valnämnderna redan nu hava att såsom första
instans pröva frågor av ofta invecklad beskaffenhet, nämligen rörande anmärkningar
mot röstlängden. Då någon erinran i fråga om valnämndernas
förmåga att härvidlag fullgöra sin uppgift ej framställts, synes mig någon
tvekan knappast behöva råda därom att valnämnderna även böra antagas äga
kompetens att på ett nöjaktigt sätt företaga den jämförelsevis enkla prövningen,
huruvida valkuvertens yttre beskaffenhet uppfyller lagens fordringar.

Vid bedömande av frågan om valnämndernas kompetens för här ifrågasatta

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

uppgifter, synes det anmärkningsvärt, att tämligen olika omdömen härvidlag
kommit till uttryck i länsstyrelsernas yttranden. Medan sålunda vissa länsstyrelser
bestämt avvisat tanken på en utvidgning av valnämndernas verksamhet,
hava andra länsstyrelser ansett sig kunna förorda, att den ifrågasatta
preliminära röstsammanräkningen skall avse ej endast, såsom i utredningen
närmast föreslagits, rösternas fördelning mellan de olika partierna utan även
valsedelsmaterialets uppdelning efter underparti- och fraktionsbeteckningar.

Om, såsom jag ärnar föreslå, vid den preliminära röstsammanräkningen inför
valförrättaren vissa åtgärder vidtagas för att denna sammanräkning må äga
rum under betryggande former, synes mig hinder icke böra möta mot förslagets
genomförande.

Såsom en fördel av den föreslagna anordningen torde ock kunna framhållas,
att därigenom en viss lättnad kommer att inträda i länsstyrelsernas arbete med
röstsammanräkningen. Det ofta synnerligen tidsödande arbetet med valkuvertens
brytande skulle nämligen icke komma att utföras hos länsstyrelsen.

Vad därnäst angår frågan, huru långt sammanräkningen bör sträcka sig
— om den bör begränsas till den första å valsedeln förekommande partibeteckningen
eller om den bör gälla även underparti- och fraktionsbeteckningarna —
vill jag, i anslutning till vad från några länsstyrelsers sida hemställts, förorda
det senare alternativet. Det är nämligen självfallet, att resultatet av en röstsammanräkning,
som allenast gäller den första beteckningen, skulle äga ett
jämförelsevis ringa intresse. Då denna beteckning säkerligen i många fall
kommer att avse en s. k. valkartell, är det för bedömande av partiernas ställning
givetvis nödvändigt att äga kännedom om huru det röstetal, som samlats
under denna gemensamma beteckning, fördelar sig på de i kartellen ingående
partierna. Därtill kommer, att valkarteller ofta ingås kretsvis, vilket föranleder
att siffror, som erhållits från kretsar, där partierna gått fram vart
för sig, ej skulle kunna sammanställas med motsvarande siffror från andra
kretsar, där kartellbildning ägt rum. Skall över huvud taget valförrättarna
åläggas bestyret med en förberedande röstsammanräkning, synes det mig vara
ett befogat krav, att denna verkställes på sådant sätt, att dess resultat kan
tillgodogöras i avsedd utsträckning. Jag delar också den uppfattning, som uttalats
av länsstyrelsen i Stockholms län, att en sammanräkning i den omfattning
jag föreslår skall visa sig möjlig att genomföra utan nämnvärt merarbete.

Beträffande de närmare bestämmelserna rörande förfarandet vid sammanräkningen
torde i huvudsak böra gälla följande. De valsedlar, ifråga om
vilka valförrättaren finner anledning antaga, att de äro ogiltiga — vare sig
anledningen må ligga i valkuvertets yttre beskaffenhet eller i dess innehåll —
böra ej ingå i den förberedande sammanräkningen utan därvid läggas å sido.
Bör att icke någon omständighet av betydelse vid den prövning länsstyrelsen
senare har att verkställa i fråga om valsedlarnas giltighet, skall bliva obeaktad,
torde i dylikt fall valsedeln åter böra inläggas i sitt valkuvert. Skulle i valkuvertet
hava nedlagts mer än en valsedel eller jämte valsedel annat papper
e. d., torde hela innehållet i valkuvertet böra åter inläggas däri. För att för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

hindra att under transporten ett valkuverts innehåll faller ut. synes valkuvertet
böra inläggas i ett nytt kuvert, som tillslutes.

I anslutning till från några länsstyrelsers sida gjord hemställan, vill jag
förorda, att efter den preliminära sammanräkningen varje partis valsedlar inläggas
i särskilda omslag, försedda med påskrift om partibeteckning, antal
valsedlar och valdistriktet. De valkuvert, vilka innehålla de såsom ogiltiga ansedda
sedlarna, böra ävenledes läggas i särskilt omslag, varå antecknas antalet
dylika valkuvert och valdistriktet. Ett eller flera dylika omslag torde därpå
böra inläggas i ett gemensamt ytteromslag, som förseglas i enlighet med vad
därom för närvarande är föreskrivet.

I protokollet bör anteckning göras om antalet valsedlar inom de karteller,
partier eller fraktioner, vilkas valsedlar gjorts till föremål för sammanräkning,
antalet valkuvert, innehållande valsedlar, vilka ansetts ogiltiga, samt antalet
förseglade ytteromslag.

Därest sammanräkningen icke kan bringas till slut å den dag, då valet hålles,
bör rörande valsedlarnas förvaring i huvudsak gälla samma regler som i motsvarande
fall gälla ifråga om sammanräkningar hos länsstyrelsen (84 §).

Föreskrifter i dessa hänseenden torde böra intagas i 69 §, varjämte i 55,
70, 76 och 78 §§ vissa formella jämkningar bliva erforderliga.

I 60 § vallagen är för närvarande stadgat, att innan valkuvert utlämnas valförrättaren
skall därå intrycka en stämpel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen
äger rum. Om nu valkuverten i regel ej längre skola medfölja till
länsstyrelsen utan makuleras omedelbart efter den preliminära sammanräkningen,
lärer valkuvertets stämpling i samband med valsedelns avlämnande bliva
onödig och bestämmelsen härom kunna utgå. Däremot synes lämpligt att,
när vid den preliminära sammanräkningen, valsedel ansetts ogiltig och följaktligen
åter inlagts i sitt valkuvert och detta i ett nytt kuvert, det sistnämnda
förses med anteckning, utvisande vederbörande valdistrikt. Vidare torde såsom
redan omnämnts de omslag, i vilka valsedlar och i vissa fall valkuvert inläggas,
böra förses med påskrift, utvisande bl. a. valdistriktets namn. Den föreslagna
ändringen i 60 § föranleder en mindre jämkning i 61 och 65 §§. I

I konstitutionsutskottets förut återgivna utlåtande ifrågasattes, huruvida ej
genom vissa åtgärder i samband med den slutliga sammanräkningen jämväl
det definitiva valresultatet skulle kunna framläggas med mindre tidsutdräkt
än som nu vore vanligt. I sådant hänseende ansåg utskottet kunna ifrågasättas
skyldighet för den primära valmyndigheten att dagen efter valet insända valsedlar
och protokoll, varjämte åläggande borde stadgas för länsstyrelserna att
så snart omständigheterna det medgåve företaga sammanräkningen.

I revisionssekreteraren Dahlqvists utredning har även detta spörsmål gjorts
till föremål för en undersökning, vilken lett till förslag att genom ändring i
det nuvarande kungörelseförfarändet angående valförrättningen bereda länsstyrelserna
tillfälle att tidigare än för närvarande är möjligt påbörja den slutliga
röstsammanräkningen.

Insändande
av valhandlingarna.

Utredningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

I utredningen yttras härom följande:

»Enligt gällande bestämmelser blir resultatet av val till andra kammaren
känt först genom den av K. B. verkställda sammanräkningen av rösterna.
Någon viss tid, inom vilken sammanräkningen skall vara verkställd, finnes
icke i lag stadgad, utan utsätter K. B. i den kungörelse — — —, som K. B.
enligt 55 § i lagen om val till riksdagen har att utfärda om valet, tid och ställe
för rösternas sammanräknande. I syfte att tiden mellan själva valet och röstsammanräkningen
icke må sättas längre än som är nödigt förekomma dock i
vallagen vissa bestämmelser. 1 70 § stadgas sålunda att, sedan valförrättningen
avslutats, därvid skall tillkännagivas tid och ställe, som blivit utsatt för
rösternas sammanräknande, valförrättaren ofördröjligen skall till K. B. insända
dels det eller de förseglade omslag, vari valkuverten äro inlagda, dels ock
valprotokollet och röstlängden. Och nämnda kungörelse skall tillika innehålla
erinran om den skyldighet, som jämligt 70 § åligger valförrättare. Enligt 76 §
åligger det K. B. att i god tid före röstsammanräkningen tillse, att valprotokoll,
röstlängd och omslag, innehållande valkuvert, inkommit från alla valdistrikt,
samt, där så ej skett, från försumlig valförrättare infordra vad som
felas. K. B. skall även verkställa förberedande granskning av nämnda handlingar.

Emellertid lärer det icke kunna undgås, att den tid, som sålunda redan i valkungörelsen
måste bestämmas att föreligga mellan valförrättningen och
röstsammanräkningen, icke tillmätes alltför snävt, då det ju måste beräknas,
att under tiden valhandlingarna med visshet hinna inkomma från samtliga valförrättare.
Ä andra sidan kan icke K. B., även om samtliga valhandlingar tidigare
inkommit, företaga röstsammanräkningen förr än å den i valkungörelsen
utsatta dagen. Det vill därför synas som om den omständigheten, att K. B.
redan i valkungörelsen måste utsätta tid för röstsammanräkningen i en del
fall föranleder att röstsammanräkningen ej kan ske så tidigt som varit möjligt,
därest K. B. ägt företaga röstsammanräkningen så snart samtliga valhandlingar
inkommit.

En ändring av gällande bestämmelser i den riktning, att stadgandet i 55 §
om skyldighet för K. B. att i valkungörelsen utsätta tid och ställe för rösternas
sammanräknande utgår, och i stället i 77 § föreskrives, att sammanräknandet
skall av K. B. verkställas så snart ske kan, synes åtminstone i en del
fall kunna medföra att sammanräkningen kommer att företagas tidigare än
som med gällande bestämmelser är möjligt.

Berörda ändring medför, att stadgandet i 70 § om att vid valförrättningens
avslutande skall tillkännagivas tid och ställe, som blivit utsatt för rösternas
sammanräknande, utgår, och torde stadgandet i 76 § första stycket böra givas
det innehåll att i den mån valprotokoll, röstlängd och omslag, innehållande valkuvert,
inkomma från valdistrikten, K. B. skall verkställa förberedande granskning
av nämnda handlingar. Befinnas dessa därvid icke vara i behörigt skick,
skall K. B., där så prövas nödigt, på lämpligt sätt införskaffa erforderliga
upplysningar rörande anledningen härtill. Så snart beträffande valdistrikt,
från vilket nämnda handlingar ännu icke inkommit, anledning föreligger till
antagade att valförrättaren icke ställt sig till efterrättelse den honom åliggande
skyldighet i avseende å handlingarnas insändande, åligger det K. B. att från
försumlig valförrättare infordra handlingarna.

Även skulle, såsom riksdagen ifrågasatt, den i 70 § andra stycket stadgade
skyldighet för valförrättare att insända valhandlingarna lämpligen kunna givas
den lydelse att insändandet skall ske ofördröjligen och senast dagen efter valförrättningens
avslutande.

Enligt 85 § skall valets utgång kungöras omedelbart genom uppläsning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

valprotokollet och är med protokollets uppläsning valförrättningen avslutad.

Är någon missnöjd med valet må han enligt 22 § riksdagsordningen anföra
besvär sist inom tio dagar efter valförrättningens slut.

Därest röstsammanräkningen och valförrättningens avslutande skulle kunna
företagas utan att ett kungörande av förrättningen behövde företagas, torde
dock böra ifrågasättas om icke skyldighet skulle stadgas för K. B. att omedelbart
efter valförrättningens slut låta på lämpligt sätt — genom anslag, kungörelse,
som uppläses i kyrkorna och införes i ortstidningar — kungöra dagen
för valförrättningens slut ävensom valresultatet, och skulle i detta fall nu stadgad
besvärstid av tio dagar kunna räknas från kungörandet. Ansåges kungörande
ej behöva ske, torde besvärstiden böra utsträckas till exempelvis en
månad, i likhet med vad som gäller för överklagande av val till riksdagsman
i första kammaren, och besvärstiden räknas från valförrättningens slut. Stadgande
om en sådan skyldighet för K. B. skulle lämpligen kunna införas såsom
andra stycke i 85 § vallagen. En förlängning av besvärstiden förutsätter
ändring av 22 § riksdagsordningen.»

I de över utredningen avgivna utlåtandena hava länsstyrelserna gjort vissa Utlåtanden,
uttalanden i fråga om snabbare insändande av valhandlingarna.

Länsstyrelsen i Stockholms län: »I utredningen föreslås till en början sådan
ändring av 55 och 77 §§ i vallagen, att länsstyrelsen ej skulle utsätta viss tid
för röstsammanräkningen utan företaga denna, så snart ske kunde. Under
förutsättning att jämväl i 76 § sådan ändring vidtoges, att icke valhandlingarna
från samtliga valdistrikt skola vara inkomna, innan sammanräkningen påbörjas,
skulle åtminstone för Stockholms läns vidkommande den fördelen vinnas,
att röstsammanräkningen skulle kunna påbörjas för åtskilliga valdistrikt,
från vilka valhandlingarna komma länsstyrelsen till hända dagen efter valet,
redan sistnämnda dag. Enligt vad erfarenheten från de senaste valen här i
länet giver vid handen, torde man kunna räkna med, att större delen av materialet
kommer länsstyrelsen till hända under loppet av de tre närmaste dagarna
efter valet, och återstoden, från längre avlägsna mindre skärgårdskommuner, under
loppet av fjärde dagen efter valet. Med den föreslagna anordningen, varigenom
successiv sammanräkning finge ske, allteftersom handlingarna inkomme.
skulle för detta läns vidkommande kunna antagas, att resultatet av valet med
avseende på rösternas fördelning å olika grupper kunde beträffande hela länet
vara bekant under loppet av fjärde dagen efter valet.»

Länsstyrelsen i Uppsala län har framhållit, att det syntes osannolikt, att
någon nämnvärd tid skulle vinnas genom den ifrågasatta ändringen av gällande
föreskrift om valhandlingarnas ofördröjliga insändande därhän, att handlingarna
skulle insändas ofördröjligen och senast dagen efter valförrättningens avslutande.
En sålunda avfattad bestämmelse skulle dessutom svårligen kunna
alltid efterlevas i kommuner, där daglig postgång icke funnes och därifrån
budskickning icke kunde utan betydande olägenhet eller kostnad anordnas.

Ej heller syntes förslaget därom, att röstsammanräkningen skulle kunna företagas
utan att dagen för förrättningen kungjorts, vara ägnat att medföra en
så avsevärd tidsbesparing, att fördelen därav kunde väntas uppväga den uppenbara
olägenheten av att tiden för sammanräkningsförrättningen, vilken vore av
offentlig natur och hittills varit av allmänheten omfattad med det livligaste
intresse, icke skulle vara på förhand bekantgjord eller ens bestämd.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har tillstyrkt de i ärendet föreslagna lagändringarna
.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har förklarat sig ej hava något att erinra
mot förslaget i här berörda delar. Huruvida det ifrågasatta kungörandet av
tiden för valförrättningens avslutande jämväl behövde innehålla det på icke
officiell, men fullt tillförlitlig väg kända valresultatet vore enligt länsstyrelsens
mening närmast en ekonomisk fråga.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har förklarat sig ej hava något att erinra
mot den föreslagna ändringen i 70 § andra stycket vallagen, att valförrättare
skulle hava skyldighet att till länsstyrelsen insända valhandlingarna senast dagen
efter valförrättningens avslutande.

Däremot har länsstyrelsen ej ansett sig böra tillstyrka de föreslagna ändringarna
i 55 och 77 §§, avseende sättet för valkungörelsens avfattning. I
denna fråga yttrar länsstyrelsen: »Då emellertid vallagen är byggd på principen
om offentlighet vid såväl valförrättningarna som sammanräkningen och
det i sådant avseende föreskrives i 77 § i vallagen, att sammanräknandet av
rösterna skall ske inför öppna dörrar, bör allmänheten erhålla kännedom
om tiden och stället för sammanräkningen. Sådan kännedom vinnes lämpligast
genom kungörelse i ortstidningarna. Denna kungörelse blir billigast
genom dess intagande i den allmänna valkungörelsen, och någon fördel synes
ej erhållas genom utfärdandet av en särskild senare kungörelse därom, såsom
numera stadgats angående landstingsmannavalen, vid vilka röstsammanräkningen
från och med i år verkställes av länsstyrelserna.»

Länsstyrelsen i Kronobergs län har tillstyrkt de föreslagna lagändringarna.

Länsstyrelsen i Kalmar län har erinrat om att röstsammanräkningen hos länsstyrelsen
skall äga rum inför öppna dörrar. Då allmänheten förty borde hava
kännedom om när sammanräkningen skulle äga rum, syntes ett eftergivande
av kravet på dess kungörande i förväg ej böra ske. Övriga i detta sammanhang
ifrågasatta åtgärder syntes länsstyrelsen ej vara av den betydelse att de
motiverade en lagändring.

Länsstyrelsen i Gotlands län har avstyrkt de föreslagna lagändringarna. Till
motivering anför länsstyrelsen följande: »Om-----—• röstsammanräk ningen

företages omedelbart efter det samtliga valhandlingar inkommit samt
undergått förberedande granskning och erforderlig komplettering, torde den
härigenom uppkommande tidsvinsten väl i regel knappast kunna beräknas högre
än till åtta dagar. Men å andra sidan medför röstsammanräkningens företagande,
utan att tiden för förrättningen förut offentligen kungjorts, den verkliga
olägenhet att tiden för besvärs anförande måste förlängas.»

Länsstyrelsen i Blekinge län har ansett en ändring i bestämmelsen om skyldighet
för länsstyrelsen att redan i valkungörelsen utsätta tid för rösternas sammanräknande
hava fog för sig. Länsstyrelsen yttrar i detta sammanhang vidare:
»Bekantgörandet av tiden för sammanräkningen kunde lämpligen ske

genom ortspressen till och med så sent som å själva sammanräkningsdagen.
På så sätt skulle sammanräkningen kunna vidtaga omedelbart efter det valhandlingarna
inkommit från samtliga valdistrikt. Erfarenheten har visat, att
allmänheten har föga intresse för själva sammanräkningsförfarandet; de, som
å allmänhetens vägnar äro närvarande vid dessa förrättningar, utgöras huvudsakligen
av tidningarnas ombud. Likaledes anser länsstyrelsen, att stadgandet
om skyldighet för valförrättarna att insända valhandlingama lämpligen
bör givas den lydelse, att insändandet skall ske ofördröjligen och senast dagen
efter valförrättningens avslutande.»

Länsstyrelsen i Kristianstads län har avstyrkt de föreslagna lagändringarna.

Kung!. Maj:ts proposition nr 188.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har funnit förslaget om borttagande ur valförrättningskungörelsen
av uppgiften om tiden för sammanräkningens företagande
icke tilltalande, enär sammanräkningens egenskap av offentlig förrättning
syntes erfordra sådant kungörande. Länsstyrelsen föreslår i stället
att i lagen en viss tid angives, inom vilken sammanräkningarna senast skola
påbörjas, med rätt dock för sammanräkningsmyndigheten att uppskjuta förrättningens
avslutande till dess valsedlar och valprotokoll inkommit från samtliga
valdistrikt.

Länsstyrelsen i Hallands län har förklarat sig anse lagändringen böra begränsas
till att möjlighet beredes länsstyrelserna att företaga röstsammanräkningarna
så fort ske kan.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har avstyrkt den föreslagna ändringen
av 55 § vallagen. Stadgandet i denna § att i kungörelsen om valet skall
utsättas tid och ställe för röstsammanräkningen borde enligt länsstyrelsens förmenande,
bibehållas, då offentlighetsprincipen syntes fordra, att tiden och stället
för sammanräkningen i god tid förut bringas till allmänhetens kännedom.
Därmed skulle ock vinnas den fördelen att ändring i den nu stadgade besvärstiden
ej behövde vidtagas. I övrigt funne länsstyrelsen ur rent praktisk synpunkt
bibehållande av den nuvarande anordningen vara att föredraga framför
förslaget att företaga sammanräkningen så fort valhandlingar föreligga
i behörigt skick. Vid röstsammanräkningarna måste nämligen personer
utanför länsstyrelsen i stor utsträckning tagas i anspråk. Länsstyrelsen nödgades
därför redan på ett tidigt stadium träffa disposition härför, därvid
av naturliga skäl dagarna för sammanräkningen måste vara fixerade.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har även betonat betydelsen av sistberörda synpunkt.
Mot en bestämmelse, att valnämndsordföranden senast dagen efter valet
skall till länsstyrelsen insända valsedlar in. m. har länsstyrelsen förklarat
sig ej hava något att erinra.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har icke funnit anledning till erinran mot de
föreslagna lagändringarna i nu avsedda delar.

Länsstyrelsen i Värmlands lön har avstyrkt förslaget i förevarande del. Länsstyrelsen
framhåller att redan offentlighetsprincipen syntes påkalla, att tid
och ställe för röstsammanräkningen inför länsstyrelsen på förhand bekantgjorts.
Vidare erinras om nödvändigheten att på förhand träffa anordningar för erhållande
av den för sammanräkningens verkställande erforderliga personalen,
vilket förhållande påkallade att även dagarna för ifrågavarande förrättning
borde vara i förväg bestämda.

Länsstyrelsen i Örebro län: »Om — ---— — föreskrift i vallagen in föres

därom, att valförrättarna skola ofördröjligen efter valets avslutande och
sist dagen därefter till K. B. insända valhandlingarna, lärer det i regel vara
K. B. möjligt att påbörja sammanräkningen senast på femte dagen efter valdagen.
Någon större svårighet att till dess införskaffa eventuellt saknade valhandlingar
eller i ett eller annat avseende erforderliga upplysningar torde
med de hjälpmedel, som i form av telefon och automobiler nu överallt stå till
buds, icke behöva föreligga. Och sedan sammanräkningen påbörjats, bör resultatet
av densamma, åtminstone så vitt angår partiställningen, kunna vara
känt på andra dagen därefter. — —--— Enligt K. B:s uppfattning sy nes

hinder därför i varje fall icke böra möta för en sådan föreskrift i vallagen,
enligt vilken sammanräkningen, där särskilda förhållanden icke finnas
medföra hinder därför, skall av K. B. påbörjas senast å åttonde dagen efter

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

valförrättningarnas avslutande. Då det emellertid kan vara vanskligt att redan
innan valhandlingarna börjat inkomma utsätta dag för sammanräkningen,
torde den nuvarande bestämmelsen, att tid och ställe för rösternas sammanräkning
skola angivas i kungörelsen för valet, höra utgå. Att, såsom ifrågasatts,
företaga sammanräkningen utan föregående offentligt tillkännagivande synes
ej heller böra ifrågakomma. K. B. finner sig därför böra i detta hänseende
såsom lämpligt och för ändamålet fullt tillräckligt föreslå, att dylikt tillkännagivande
skall vara infört i en eller flera av länets mest spridda tidningar
senast två dagar före förrättningens påbörjande.»

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har förklarat sig ej hava någon erinran mot
vad i förevarande del av utredningen föreslagits.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har ej funnit anledning till erinran mot de
i utredningen föreslagna lagändringarna i syfte att påskynda det definitiva
valresultatet hos länsstyrelserna. Länsstyrelsen anser dock att även med nu
gällande bestämmelser berörda resultat kunde vinnas lika snabbt som efter sagda
lagändringars vidtagande. Förslaget om åläggande för länsstyrelsen att efter
valförrättningens slut låta på lämpligt sätt kungöra dagen härför ävensom valresultatet
funne länsstyrelsen lämpligt även med bibehållande av nuvarande
bestämmelse om kungörande av valförrättningens början.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län: »Enligt länsstyrelsens förmenande

skulle det syfte, som avses med den ifrågasatta anordningen, nämligen att
resultatet av val till andra kammaren tidigare än nu sker må bliva bekant,
enklast vinnas genom sådan ändring av nu gällande bestämmelser, att stadgandet
om skyldighet för K. B. att i valkungörelsen utsätta tid och ställe
för rösternas sammanräknande utgår och i stället föreskrives, att sammanräkningen
skall av K. B. omedelbart verkställas allteftersom valomslagen inkomma
till K. B. Genom en bestämmelse i angiven riktning skulle röstsammanräkningen
inför K. B. kunna taga sin början redan å andra dagen efter valet och
det definitiva resultatet av valet i regel kunna föreligga å femte eller sjätte
dagen efter valets förrättande.»

Länsstyrelsen i Jämtlands län: »På sätt som anmärkts i den remitterade utredningen,
föranleder den omständigheten att K. B. redan i valkungörelsen
måste utsätta tid för röstsammanräkningen, att denna icke kan företagas så
snabbt som eljest understundom skulle kunna ske. Detta sammanhänger med
föreskrifterna i 76 § i vallagen, enligt vilka K. B. har att i god tid före röstsammanräkningen
tillse, att protokoll, röstlängd och valförsändelser inkommit
från alla distrikt samt, där så ej skett, infordra det felande. Då, såsom i
Jämtlands län, valdistrikt finnas i de egentliga ödebygderna, med långsam
postgång och valnämnder, som äro mindre vana att omhänderhava förrättningar
av ifrågavarande beskaffenhet, måste den utsatta tiden beräknas så, att
även från dessa distrikt valförsändelserna hinna in till K. B. och dessutom
något utrymme finnes för en eventuell nödig komplettering. Erfarenheten har
också visat, att en viss tidsfrist behövs för dessa ändamål. Någon vinst skulle
säkerligen kunna göras genom en ändring av nyssberörda stadgande. Möjligen
skulle man härvid kunna gå något längre än vad utredningen åsyftar,
åtminstone enligt dess motivering. Där synes nämligen, såvitt angår nu berörda
fråga, endast vara avsett, att föreskrifterna i 55, 70 och 77 §§ angående
tillkännagivandet på förhand av tiden för röstsammanräkningen skulle utgå.
Därutöver kan man, just med hänsyn till befintligheten av valdistrikt av nyss
antydda beskaffenhet, tänka sig den ändringen, att K. B. icke ovillkorligen
skulle behöva avvakta, att valhandlingarna inkommit från samtliga valdistrikt,

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

innan sammanräkningen får taga sin början. Om K. B. i stället finge påbörja
sammanräkningen, oberoende av ett eller annat av de mest avlägsna och minst
befolkade valdistrikten, skulle i vissa fall någon eller några dagar kunna
vinnas för ett, visserligen provisoriskt resultat. Den definitiva sammanräkningen
och platsfördelningen kan självfallet icke äga rum, innan handlingarna
från valkretsens alla distrikt föreligga. När sammanräkningen sålunda må
kunna påbörjas, måste överlämnas åt K. B:s avgörande i varje särskilt fall.

Den i utredningen föreslagna formuleringen av 76 § 1 stycket torde kunna
användas även med den längre syftande ändring, K. B. här ifrågasatt. Mot
förslaget i vad det avser kungörandet av sammanräkningen och besvärstiden
har K. B. intet att erinra.»

Länsstyrelsen i Västerbottens län har tillstyrkt de föreslagna lagändringarna.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har avstyrkt förslaget i nu ifrågavarande del.

Emot det i utredningen framställda förslaget, att från den i 55 § omför- Departemälda
valkungörelsen skulle uteslutas uppgiften om tid och ställe för rösternas mentschefen
sammanräknande hos länsstyrelsen har gjorts gällande, att kungörelse om röstsammanräkningen
såsom en offentlig förrättning i varje fall borde utfärdas.

Vidare har av några länsstyrelser framhållits att, då extra personal måste anställas
för röstsammanräkningarna, det för länsstyrelserna vore nödvändigt
att i god tid fastställa en dag för sammanräkningens företagande. Med hänsyn
till vad sålunda erinrats har jag ansett någon ändring i 55 § ej böra vidtagas.
Under sådana omständigheter lärer även frågan om ändring av 77 §
förfalla.

Genom den preliminära röstsammanräkning, som jag tidigare förordat, torde
allmänhetens intresse av att snabbt vinna kännedom om partiställningen vid
valet i det väsentligaste vara tillgodosett. Något behov av att skärpa föreskriften
om valförrättarnas skyldighet att snabbt insända valhandlingarna till
länsstyrelsen torde, därest en dylik sammanräkning kommer till stånd, näppeligen
föreligga. Ej heller finner jag anledning att nu upptaga den av vissa
länsstyrelser förordade anordningen att sammanräkningen hos länsstyrelsen
skulle ske successivt i den mån valhandlingarna inkomma. Med ett dylikt system
torde f. ö. vissa ej oväsentliga praktiska olägenheter vara förbundna. Däremot
vill jag i anslutning till vad från konstitutionsutskottets sida ifrågasatts
föreslå, att i 55 § vallagen intages en föreskrift att röstsammanräkningen skall
av länsstyrelsen utsättas att äga rum så snart ske kan. I

I detta sammanhang torde jag få i viss del anmäla jämväl riksdagens skri- Riksdagens
velse den 24 februari 1926 (nr 44) i anledning av väckta motioner om änd- 1<ärivelsll
ring i 58 § första stycket vallagen. ’ nr

I denna skrivelse har riksdagen anhållit, att Kungl. Maj:t ville rörande bestämmelserna
om tiden för val till andra kammaren samt kommunala val låta
verkställa utredning i vissa angivna hänseenden ävensom för riksdagen framlägga
de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Till grund för riksdagsskrivelsen lågo två motioner, av vilka den ena, väckt
i andra kammaren av herr Wiklund (nr 18), åsyftade ett förtydligande av

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 160 käft. (Nr 188.) 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

vallagens föreskrift om uppehåll i valförrättning på grund av allmän gudstjänst,
och den andra, väckt i samma kammare av herr Ljunggren (nr 206)
gällde en utsträckning av tiden för röstningen genom uteslutande ur vallagen
av föreskriften om uppehåll i valförrättningen under vissa tider på dagen.
Uppehåll i Jag torde till en början få upptaga det förstnämnda spörsmålet.

valförrätt- Efter en erinran att i 58 § i lagen om val till riksdagen vore meddelad den

YllyYlfl T) fl''

grund av föreskrift, att, där allmän gudstjänst å valdagen hålles »inom valdistriktet»,
gudstjänst, uppehåll skall göras för den tid gudstjänsten pågår framhöll motionären, att
Motion 1926. en granskning av stadgandets tillämpning vid 1924 års val till andra kammaren
inom Västerbottens läns valkrets visade, att stor meningsskiljaktighet rått
i fråga om stadgandets tillämpning. Ett stort antal valnämnder hade tolkat
ifrågavarande stadgande på sådant sätt, att uppehåll ansetts böra ske allenast
då församlingens kyrka varit belägen inom valdistriktets gränser, medan andra
valnämnder åter, vilka gjort uppehåll i valet, oaktat allmän gudstjänst icke
förrättats å plats inom valdistriktet, däremot utgått från den uppfattningen, att
kyrklig förrättning av ifrågavarande beskaffenhet avsåge vederbörande församling,
och på grund härav ansett, att uppehåll borde göras så snart sådan
gudstjänst hölles i församling, inom vars område valdistriktet läge, även om
gudstjänsten ägde rum å plats belägen utom valdistriktet. Därjämte hade i en
del fall uppehåll ägt rum, icke med hänsyn till gudstjänsten i församlingens
utom valdistriktet belägna kyrka, utan på grund av någon vid sidan härav inom
valdistriktet hållen predikan eller dylikt.

Motionären har vidare anfört:

»Även om frågan---icke har större praktisk betydelse inom landets

alla valkretsar, torde den likväl, med hänsyn till vad ovan anförts, vara förtjänt
av att uppmärksammas från statsmakternas sida. I händelse av överklagande
kan, som bekant, underlåtenhet från valförrättarens sida att ställa sig
vallagens föreskrifter om tid för valet till efterrättelse, tillsammans med andra
felaktigheter vid valförrättningens anordnande under vissa betingelser medföra
vittgående rättsverkningar. Bortsett härifrån och från. de olägenheter,
som äro förknippade redan med valets överklagande, måste i fråga om.reglerandet
av med valförfarandet sammanhängande förhallanden en fast ordning framstå
som ett framträdande önskemål. Under nuvarande förhållanden föreligger
uppenbarligen i många fall ovisshet i förevarande avseende för valmännen om
vid vilken tid de lämpligen kunna begiva sig till valstället för utövande av den
dem tillkommande valrätt, vilket särskilt på landet, där man ofta har .att f ärdas
avsevärda sträckor, måste innebära en icke ringa olägenhet. Från olika
sidor framstår därför vikten av att, på ett eller annat sätt, rättelse sker i ovan
anmärkta missförhållanden.

Stadgandet om uppehåll i valet under gudstjänsttid inkom i vår rätt i sammanhang
med det ordnande av valförhållandena, som skedde genom vallagen
den 26 maj 1909, vars 46 § överensstämmer med 58 § i nu gällande vallag.
Någon motivering till stadgandet, ägnad att skingra den oklarhet, som i ovan
angivet avseende föreligger, möter icke i till vederbörande lagstiftningsärenden
hörande handlingar.

Då i lag den 18 mars 1910 stadgas, att konsistorium, där sådant av omständigheterna
föranledes, äger förordna, att för tva eller flera församlingar ma
förrättas gemensam högmässa i en av dem, synes härav indirekt framgå regeln,
enligt vilken sådan gudstjänst bör anses avse vederbörande församling. Guds -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

tjänsten förrättas således i själva verket icke inom vare sig det ena eller andra
valdistriktet, utan inom den kyrkliga kommunen, vilka territoriella indelningar
ju i vissa valkretsar sällan eller aldrig täcka varandra.

Med utgångspunkt häri torde man, lättare än av lagstadgandets mindre
val valda ordalag, kunna fastställa dess rätta innebörd. Härav synes nämligen
följa, att uppehåll i valet bör göras, så snart valdistriktet eller någon del av
detsamma faller inom församling, där allmän gudstjänst förrättas, under den
tid, sådan gudstjänst pågår. Om gudstjänstens förrättande äger rum i kyrka,
belägen inom eller utom valdistriktets gränser, torde härvid vara utan betydelse.
En sådan tillämpning står också i god överensstämmelse med den tanke,
som uppenbarligen ligger till grund för ifrågavarande stadgande.

Av det ovan anförda torde framgå, att vallagens bestämmelser i ämnet icke
äro så tydliga, som önskvärt vore. Erfarenheterna från Västerbottens läns valkrets
torde få anses ^ giva anledning till antagande, att valnämnderna i icke
ringa utsträckning måste befaras sakna förmåga att riktigt bedöma stadgandets
innebörd och att rätt uppfatta dess grunder, varför, om stadgandet skall verka
nöjaktigt, noggrannare och tydligare bestämmelser äro erforderliga. Att en
enhetlig tillämpning kräves, av tillbörlig hänsyn till de röstberättigades tid och
bekvämlighet, har ovan blivit berört, liksom att oriktig tillämpning i händelse
av överklagande under vissa förhållanden kan leda till hela valets upphävande.

Det bör tillses, att bestämmelserna ej tillämpas allenast undantagsvis eller i
vissa fall, varigenom stadgandets syfte endast delvis uppnås. Det vore då
bättre, att bestämmelserna om uppehåll i valet under gudstjänsttid finge helt
utgå. Då emellertid en sådan åtgärd, åtminstone för närvarande, icke torde
böra sättas i fråga, bör tillses, att, på ett eller annat sätt, nödiga garantier vinnas,
så att icke valmännen genom ovissa eller obestämda valtider finna utövandet
av sin valrätt försvårad.

För att råda hot på den olikhet, som gjort sig gällande vid stadgandets tilllämpning
inom olika valdistrikt, kunna olika utvägar tänkas. På grund av
stadgandets mindre tydliga avfattning läge måhända närmast till hands, att
rättelse åvägabragtes genom vidtagandet av en lagändring, som läte innehållet
framstå med full klarhet. Stadgandet borde i så fall erhålla en lydelse, enligt
vilken uppehåll i valförrättningen göres för den tid, gudstjänst pågår i de församlingar,
som till valdistriktet höra, eller inom församling, till vilken valdistriktet
eller del av detsamma hör, el. dyl.»

Motionären påpekade i fortsättningen önskvärdheten av att i sammanhang
med en ändring i vallagen jämväl motsvarande stadganden i kommunallagarna
bleve föremål för ändring, varefter motionären berörde möjligheten att för
andrakammarvalens del i administrativ ordning meddela föreskrifter, ägnade
att undanröja olägenheten av förevarande lagstadgande. I sådant hänseende
ifrågasatte motionären bl. a. antingen utfärdande av en föreskrift, att gudstjänst
å valdagen borde hållas under de tider, då uppehåll i valförrättningen
ägde rum eller meddelande av en bestämmelse, att i kungörelsen angående valförrättningen
för varje valdistrikt borde intagas uppgift om tid för uppehåll
på grund av gudstjänst eller ock meddelande av vissa direktiv i en av justitiedepartementet
utgiven promemoria till ledning för valförrättare.

Konstitutionsutskottet yttrade i sitt i ärendet avgivna utlåtande (nr 7) angå- Konstituende
förevarande motion följande: tionsntskottet

'' 1926.

»Det nu gällande stadgandet i § 58, första stycket, i lagen om val till riksdagen,
enligt vilket, blår allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet,

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Utlåtanden.

uppehåll göres för den tid gudstjänsten pågår’, har, såsom motionären betonar,
varit föremål för skilda tolkningar. Å ena sidan har man nämligen ansett, att
uppehåll i valet borde göras endast i det fall, då den kyrka, inom vilken gudstjänst
hölles, vore belägen inom valdistriktets gräns, å andra sidan har man
hållit före, att uppehåll i valet borde göras i alla de fall, då gudstjänst hölles
i församling, inom vars område valdistriktet folie, även om vederbörande kyrka
vore belägen utom valdistriktet. Någon ledning vid avgörandet av denna tolkningsfråga
står, såsom även motionären framhåller, icke att finna i förarbetena
till ifrågavarande lagstiftning; ej heller har frågan vid något tillfälle varit föremål
för regeringsrättens prövning.

En bokstavlig tolkning av ifrågavarande bestämmelse synes närmast giva
vid handen, att uppehåll i val skall ske i de fall, då gudstjänsten hålles å plats
inom valdistriktets gräns. En dylik tolkning lär emellertid knappast stå i överensstämmelse
med bestämmelsens uppenbara syfte att förebygga, att valhandlingen
hindrar församlingsbor att deltaga i gudstjänsten; från denna utgångspunkt
borde tydligen val ej få förrättas a tid, da inom församlingen gudstjänst
äger rum. Särskilt i de nu vanliga fall, då en^ församling är uppdelad
i ett flertal valdistrikt, synes det icke rimligt, att, då gudstjänst hålles inom
församlingen, uppehåll i valet endast göres i det valdistrikt, där kyrkan är belägen,
under det att valet pågår i övriga valdistrikt. Vid bestämmelsens tillkomst
år 1907 sammanföll valdistriktet såsom regel med församlingen.^

Den tveksamhet rörande ifrågavarande bestämmelses innebörd, som sålunda
föreligger, bör enligt utskottets mening undanröjas genom lagändring. Att,
såsom motionären ifrågasätter, åvägabringa ett förtydligande i administrativ
väg — exempelvis genom direktiv i den till ledning för valförrättare utgivna
promemorian — lär icke vara att anbefalla, da pa detta sätt en tolkning av ett
oklart lagstadgande icke bör och med bindande verkan icke kan astadkommas.
Utskottet föreslår därför, att riksdagen hos Kungl. Maj :t anhaller om utredning
och förslag i ämnet. Härvid böra jämväl motsvarande bestämmelser i de kommunala
författningarna bliva föremål för prövning.»

Såsom framgår av vad jag redan tidigare yttrat blev denna hemställan av
riksdagen bifallen.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 9 juli 1926 anbefallt länsstyrelserna att inkomma
med yttrande i anledning av nämnda riksdagsskrivelse. Av utlåtandenas
innehåll torde jag här få lämna följande sammandrag.

ÖverståthåJlar ämbetet: »Då det, på sätt riksdagen yttrat, måste anses vara
vallagens uppenbara syfte att förebygga att valhandlingar hindra församlingsbor
att deltaga i gudstjänsten, lärer det vid det förhållande att skilda lagtolkningar
gjort sig gällande vara enklast att förebygga sådana genom att, såsom
ock riksdagen synes hava tänkt sig, stadga, att val ej må förrättas å tid, då
inom församlingen gudstjänst äger rum.»

Länsstyrelsen i Stockholms län har förordat, att i bestämmelserna om valkungörelses
innehåll (55 §) göres sådan ändring att i kungörelsen med bestämda
klockslag angives, när uppehåll för gudstjänst äger rum. Vida,re borde enligt
länsstyrelsens mening bestämmelserna om uppehåll i valförrättningen på grund
av gudstjänst givas sådan avfattning, att av desamma tydligt framginge,_ att
uppehåll skulle göras för en tid, då allmän gudstjänst påginge inom församling,
till vilken valdistriktet eller del av detsamma hör.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Länsstyrelsen i XJppsala län har ansett att — oavsett belägenheten av den
plats, där gudstjänsten hålles -—• hänsyn borde tagas till gudstjänst för valdistriktet
d. v. s. gudstjänst i den kyrka, dit för valdagen valdistriktets innevånare
äro hänvisade.

Länsstyrelsen i Södermanlands län har ifrågasatt, huruvida ej bestämmelserna
om uppehåll i valförrättning för den tid allmän gudstjänst pågår kunde
utgå ur författningarna.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har funnit önskvärt, att enahanda bestämmelser
för uppehåll i valförrättning, som nu gälla för kommunala val, bleve
utfärdade att gälla även för val till andra kammaren.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har framhållit, att vid en ändring av stadgandet
i 58 § vallagen hänsyn borde tagas till att fall kunde förekomma, då, där
två eller flera församlingar äro förenade till ett pastorat, gudstjänsten för en
församling av någon anledning förlädes till en annan församlings i pastoratet
kyrka. Även i detta fall syntes valförrättningen ej böra pågå inom den förra
församlingen medan gudstjänst hålles i den senare.

Länsstyrelsen i Kronobergs lön har tillstyrkt den av motionären i ämnet
föreslagna ändringen av 58 § vallagen.

Länsstyrelsen i Kalmar län har hemställt, att ändring måtte ske i 58 § därhän
att uppehåll i valförrättningen skall göras för den tid gudstjänst pågår inom
församling, till vilken valdistriktet eller del av detsamma hör.

Länsstyrelsen i Gotlands län: »Ett flertal av stiftets pastorat omfattar

mera än två församlingar och i följd därav måste sammanlysning av gudstjänst
för ett par församlingar skiftesvis äga rum. I överensstämmelse med
grunden för föreskriften om uppehåll i valförrättning vid gudstjänst bör i detta
fall sådant uppehåll göras i bägge de församlingar, för vilka den sammanlysta
gudstjänsten är avsedd, oavsett i vilkendera församlings kyrka gudstjänsten
avhålles. Det ligger emellertid nära till hands att antaga att detta ej alltid
iakttages.»

. Under åberopande av det anförda har länsstyrelsen tillstyrkt sådan ändring
i vederbörande författningsrum att det fullt tydligt utsäges att i valdistrikt
uppehåll i valförrättning skall göras under pågående gudstjänst, avsedd för
församling, till vilken valdistriktet hörer.

Länsstyrelsen i Blekinge län har ifrågasatt, huruvida — förutom det föreslagna
förtydligandet av bestämmelsen om uppehåll i valförrättning under den
tid allmän gudstjänst pågår — även sistnämnda uttryck borde strängare fixeras.
I sådant hänseende föreslår länsstyrelsen, att i stället borde väljas »högmässogudstjänst».
Vidare borde, för undvikande av allt missförstånd och för allmänhetens
underrättande i den kungörelse om valet, som jämlikt 55 § vallagen
skall av länsstyrelsen utfärdas, för varje valdistrikt utsättas klockslagen för
detta uppehåll.

Länsstyrelsen i Kristianstads län: »Stadgandet i 58 § i lagen om val till

riksdagen, att där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet, uppehåll
skall göras för den tid gudstjänsten pågår, innebär, såsom i riksdagsskrivelsen
anförts, en otydlighet, vilken synes böra genom lagändring undanröjas.
Det naturliga och med stadgandets syfte mest överensstämmande synes vara,
att uppehåll i valförrättningen skall göras då gudstjänst hålles i den kyrka,
som valdistriktets innevånare normalt äro hänvisade att besöka. Fall förekomma
emellertid, då inom en församling finnas flera kyrkor, i vilka gudstjänst
hålles samma dag. Gudstjänst hålles till exempel i den ena kyrkan

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S8.

10.30 förmiddagen och i den andra klockan 1 eftermiddagen. Att då göra
uppehåll i valförrättningen under båda gudstjänsterna vore både onödigt och
till hinder för valet. Med hänsyn till sådana fall skulle möjligen stadgandet
kunna formuleras så, att därest allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet
eller utom valdistriktet, men avsedd för valdistriktets invånare,
uppehåll skall göras för den tid gudstjänsten pågår.»

Länsstyrelsen i Malmöhus län har förklarat sig ej hava något att erinra emot
ett förtydligande av ifrågavarande bestämmelse i vallagens 58 §, varjämte länsstyrelsen
har funnit föreskrift böra meddelas om intagande av noggranna
tidsuppgifter i kungörelsen om valet.

Länsstyrelsen i Hallands län har framhållit, att det gällande stadgandets mening
måste anses hava varit att föreskriva uppehåll med valförrättning under
gudstjänsttid i församlingen, oavsett inom vilket valdistrikt kyrkan är belägen.
Då emellertid olika tolkningar av uttryckets innebörd gjort sig gällande, syntes
ett förtydligande av detsamma vara av behovet påkallat. För att råda bot på
de i motionerna påtalade olägenheterna med nuvarande bestämmelser om valtiderna
har länsstyrelsen funnit ingen annan utväg stå till buds än att ändra
dessa bestämmelser, i vad de avsåge uppehåll under valdagens eftermiddag, sålunda,
att detta uppehåll i stället för att, såsom nu är fallet, avse på landet
tiden klockan 2—6 och i stad tiden klockan 2—5 eftermiddagen, komme att
gälla för såväl stad som landsbygd allenast tiden 2—4 eftermiddagen. I samhanhang
härmed har länsstyrelsen föreslagit, att bestämmelsen om uppehåll
under gudstjänsttid måtte begränsas till högmässogudstjänst.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har ansett det med visshet kunna
antagas, att avsikten med ifrågavarande stadgande varit, att uppehåll i valförrättningen
skulle göras, då allmän gudstjänst hålles för församling, vartill
valdistriktet hör, vare sig gudstjänstlokalen vore belägen inom eller utom valdistriktet
eller inom eller utom församlingen. Länsstyrelsen yttrar vidare:
»Därest flera gudstjänstlokaler finnas inom samma församling och allmän gudstjänst
där hålles å olika tider, kunna givetvis svårigheter uppkomma att medhinna
valet under den tid, som står till buds. Enahanda kan förhållandet bliva,
om i ett valdistrikt ingå delar av olika församlingar och allmän gudstjänst icke
hålles samtidigt i de skilda församlingarnas kyrkor. Emellertid torde härigenom
uppkommande olägenheter kunna undanröjas om genom vederbörande domkapitels
försorg åtgärder vidtagas för att den allmänna gudstjänsten inom de
olika gudstjänstlokalerna eller inom de olika församlingarna under valdagen
hållas på samma tid eller, därest detta icke låter sig göra, gemensam gudstjänst
anordnas i den utsträckning, detta är erforderligt.»

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har erinrat om att enligt den uppfattning, som
kommit till uttryck i riksdagens förberörda skrivelse, syftet med det stadgade
uppehållet i valförrättningen skulle vara att förebygga, att valhandlingen hindrade
församlingsbor att deltaga i gudstjänsten. Emellertid förklarar sig länsstyrelsen
hava funnit, att ifrågavarande uppehåll icke kunde motiveras av nämnda
skäl. Däremot funne länsstyrelsen det vara överensstämmande med god ordning,
att den profana förrättning, som valförrättningen vore. avbrötes, då gudstjänst
förrättades i kanske omedelbart grannskap av vallokalen. Med denna
uppfattning överensstämde, att valförrättningen endast borde avbrytas i det fall,
att allmän gudstjänst förrättades å plats inom valdistriktets gräns. Då detta
överensstämde med lagens formulering, ville länsstyrelsen icke förorda någon
ändring i förevarande avseende i 58 § av lagen om val till riksdagen men däremot
sådan ändring i 11 § 2 mom. b) av lagen om landsting, 29 § 5 mom. a)
i Kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet och 24 § 2 mom. i Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

förordningen om kommunalstyrelse i stad, att dessa lagrum bringades till överensstämmelse
med motsvarande bestämmelse i lagen om val till riksdagen.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har hemställt att åtgärder måtte vidtagas för
att gudstjänsten bleve förlagd så tidigt på dagen, att den kunde vara avslutad,
då valförrättningen skulle börja.

Länsstyrelsen i Värmlands län har framhållit, att syftet med förevarande
bestämmelse i 58 § vallagen syntes vara, att en valförrättning icke skulle utgöra
hinder för valmännen att bevista den allmänna gudstjänsten inom den
församling de tillhöra, vare sig gudstjänstlokalen vore belägen inom eller utom
det valdistrikt, där förrättningen äger rum. Länsstyrelsen yttrar vidare: »För
nämnda ändamål är icke heller tillfyllestgörande den föreskrift, som i motsvarande
fall gäller enligt förordningen om kommunalstyrelse på landet eller att
’där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom kommunen, göres uppehåll för
den tid gudstjänsten pågår’. Sålunda finnas inom länet några kommuner, vilka
sakna egen kyrka och i kyrkligt hänseende äro förenade med annan kommun;
och sådana eller liknande förhållanden äro säkerligen rådande även annorstädes.
K. B. får förty föreslå, att ifrågavarande stadganden ändras därhän att,
där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom församling, som valdistrikt helt
eller delvis tillhör, uppehåll i valet skall göras för den tid gudstjänsten pågår.
Om för ett valdistrikt skulle finnas flera gudstjänstlokaler, i vilka gudstjänst
icke förrättas samtidigt, eller om inom gemensam gudstjänstlokal å valdagen
hållas flera gudstjänster, torde de olägenheter för valet, som därigenom uppstå,
kunna undanröjas genom hänvändelse till vederbörande domkapitel för
meddelande av för tillfället lämpliga bestämmelser rörande gudstjänsttiderna.»

Länsstyrelsen i Örebro län har hemställt, att därest en ändring i vallagen
funnes böra ske, stadgandet måtte få följande lydelse: »dock att där allmän
gudstjänst å valdagen hålles inom församling, vari distriktet eller del därav
ingår, uppehåll göres för den tid, gudstjänsten pågår».

Länsstyrelsen i Västmanlands län har yttrat, att, därest bestämmelsen om
uppehåll i valet under tiden för allmän gudstjänst tillkommit uteslutande för
att bereda valmännen möjlighet att både bevista gudstjänsten och deltaga i
valet, nämnda bestämmelse syntes kunna helt utgå. Med nuvarande samfärdsmöjligheter
torde det endast i sällsynta undantagsfall saknas möjlighet för
valmännen att å valdagen bevista gudstjänsten och deltaga i valet. Om emellertid
bestämmelsen ansåges icke böra helt upphävas torde dock en begränsning
kunna göras, så att uppehåll i valförrättningen inskränktes till allenast
högmässogudstjänst, varvid till undvikande av missförstånd borde angivas, at£
bestämmelsen om sådant uppehåll skulle tillämpas inom församlingens alla
valdistrikt. Vidare borde tiden för gudstjänsten fixeras till bestämda klockslag.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har ej haft något att erinra mot den föreslagna
lagändringen.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har framhållit att syftet med ifrågavarande
stadgande i 58 § vallagen lämpligen syntes kunna vinnas genom förbud mot
valförrättning å tid »då inom församling gudstjänst äger rum». Ordet gudstjänst
syntes i tydlighetens intresse böra utbytas mot högmässogudstjänst.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har ifrågasatt, huruvida den föreslagna
ändringen i vallagen vore av behovet påkallad. Syftet med ändringen skulle
enligt länsstyrelsens förmenande enklast och bäst nås genom att uti den inom
justitiedepartementet utarbetade P. M. angående vad valförrättarna hava att

Kungl. Majsts proposition nr 188.

Departe mentschefen.

iakttaga vid valförrättning intoges fullständiga upplysningar om hur valförrättarna
i förevarande avseende skulle, förfara.

Länsstyrelsen i Jämtlands län. Bestämmelsen i 58 § vallagen om uppehåll
i valförrättning under gudstjänsttid hade — yttrar länsstyrelsen -—- inom Jämtlands
län tolkats så att uppehåll i valet gjorts å tid, då inom den församling,
till vilken valdistriktet eller någon del därav hörde, gudstjänst ägde rum. Enligt
länsstyrelsens förmenande överensstämde också denna tolkning med stadgandets
innebörd. Då av utredningen framginge, att skilda meningar gjort sig
gällande angående den rätta tolkningen, syntes en ändring av lydelsen böra ske.

Länsstyrelsen i Västerbottens län: »Visserligen är det så, att inom en stor

del av Västerbottens län de flesta valdistrikten äro belägna på sådant avstånd
från kyrka, att befolkningen, därest rösträtten skall utövas, är förhindrad att
alls begiva sig till kyrkan samma dag. Men då i dessa trakter är vanligt att
enskilda andaktsövningar äga rum hos byamännen i tur och ordning under
samma tid, som gudstjänsten försiggår i kyrkan, synes det bäst överensstämma
med den tanke, som legat till grund för stadgandet i ifrågavarande paragraf,
att denna gives sådan avfattning att uppehåll i valet kommer att äga
rum i alla valdistrikt inom församlingen under gudstjänsttiden. Då det icke
alltid är givet att en kommuns indelning i valdistrikt sammanfaller med kommunens
indelning i kyrkligt hänseende bör vid formuleringen av detta lagstadgande
hänsyn tagas härtill.»

Länsstyrelsen i Norrbottens län: »Med hänsyn till allmänhetens bekvämlighet
och för att underlätta möjligheterna att deltaga i valet måste det givetvis
anses vara ett önskemål, att förrättningen under den för valet bestämda dagen
pågår under en gång för alla bestämda tider och så vitt möjligt utan avbrott.
Särskilt för avlägset boende väljare, vilka icke så noga kunna beräkna tiden
för sin ankomst till valstället, kan det vara förenat med besvär och obehag av
varjehanda slag att vid framkomsten finna vallokalen stängd. De nuvarande
bestämmelserna föra med sig, att det i allmänhet blir två uppehåll i valförrättningen,
en för gudstjänsten och en för middagsrasten. Kunde dessa uppehåll
sammanföras till ett och fixeras till viss tid på dagen, lika för hela landet
och för skilda slag av val, skulle därmed de överklagade olägenheterna i
stort sett vara undanröjda, För ändamålet kräves, att den allmänna gudstjänsten
å valdagen förlägges till viss bestämd tid på dagen förslagsvis klockan 12.
Den rätt, som nu vid vissa val tillkommer val förrättaren att bestämma tider
för valet, borttages, och för alla direkta val, såväl politiska som kommunala,
bestämmas valtiderna i lag till exempelvis 9—12 f. m. och 3—8 e. m. Föreskrifterna
om uppehåll för allmänna gudstjänsten .skulle med en sådan anordning
kunna bortfalla.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår hava länsstyrelserna i Södermanlands
och Västmanlands län ifrågasatt, huruvida föreskriften i 58 § vallagen
om uppehåll i valförrättning under den tid allmän gudstjänst pågår borde
bibehållas. Berörda stadgande röner nämligen i sin praktiska tillämpning
en avsevärd inskränkning genom den rätt att avlämna valsedel, som enligt
68 § samma lag är tillagd väljare, vilken då uppehåll i valet skall göras pr
tillstädes i vallokalen eller å anvisad plats därintill.

Själva valförrättningen kan således komma att pågå samtidigt med gudstjänsten,
och valförrättarna kunna därigenom hindras att bevista denna. Det
torde ej heller varit i syfte att bereda valförrättarna tillfälle att besöka gudstjänsten,
som stadgandet i fråga kommit till, utan avsikten därmed torde när -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

mast hava varit att trygga valmännens möjlighet att å valdagen besöka kyrkan.

Men för detta ändamål är det uppenbarligen varken nödvändigt eller ändamålsenligt
att själva valförrättningen avbrytes under gudstjänsttiden. Det
gäller i stället att tillse, att vallokalen under den övriga delen av dagen hålles
öppen i sådan utsträckning, att den, som önskar övervara gudstjänsten, likväl
kan hinna deltaga i valet. För att tillgodose detta önskemål ämnar jag i det
följande förorda en förlängning av valtiden med två timmar på landet och
en timme i stad. Vinner detta mitt förslag bifall, torde valmännens intresse
i att på valdagen kunna bevista gudstjänsten, bliva bättre beaktat än enligt
nu gällande bestämmelser, varför stadgandet om uppehåll i valförrättning under
gudstjänst torde kunna utgå.

Såsom förut nämnts, berördes i 1926 års riksdagsskrivelse även frågan om utsträckt
utsträckning av tiden för röstningen. I den till grund för riksdagens behand- tid för röstning
av denna fråga liggande motionen (II: 206) hemställdes:

att riksdagen måtte besluta: att § 58, första stycket, i vallagen skulle er- Motion 1926.
hålla följande ändrade lydelse:

»Valet skall börja klockan nio förmiddagen och fortgå å landsbygden
till klockan åtta och i stad till klockan nio eftermiddagen; dock att, där
allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet, uppehåll göres
för den tid gudstjänsten pågår.»

Till stöd för denna hemställan anfördes i motionen följande:

»Av stor betydelse för hela samhällsutvecklingen är, att största möjliga antal
av de röstberättigade medborgarna deltaga i de valhandlingar, vilka äro grundläggande
för sammansättningen av landets lagstiftande församling. I syfte att
främja en allmän uppslutning vid valurnorna av politiskt vakna medborgare
hava också efter hand vissa åtgärder vidtagits, varibland må nämnas uppdelning
av valdistrikt, vilka, på grund av sin geografiska utsträckning eller olämpliga
kommunikationer, orsakat väljarna oskälig tidsutdrägt. Ytterligare åtgärder
av enahanda innebörd äro dock, enligt mångas mening, erforderliga.

Från åtskilliga håll av landet — särskilt dem, där stora avstånd spela in —
ha nämligen försports olägenheter av de avbrott i valhandlingen, som nu äro
föreskrivna. I lag om val till riksdagen den 26 november 1920 är ju stadgat
icke blott att, där allmän gudstjänst å valdagen hålles inom valdistriktet,
uppehåll skall göras för den tid gudstjänsten pagar, utan att dessutom ett
ytterligare uppehåll i valhandlingen skall göras, på landsbygden uppgående
till icke mindre än fyra timmar.

Senast vid 1924 års riksdagsmannaval härjade på valdagen i vidsträckta
trakter — hela västliga delen av landet —- ett svårt oväder med skyfallsliknande
regn. Man må icke förtänka de röstande, som kanske efter en lång färd
anlänt till sina valställen kort efter det avbrott i valakten skett klockan 2 eftermiddagen,
om de känt sig missmodiga vid den vissa utsikten till kanske mer
än fyra timmars väntan, ibland måhända utan möjlighet att erhålla tak över
huvudet, och med hemfärd först sedan mörkret fallit på. Sådant är onekligen
ägnat att mer än nödvändigt påfresta det medborgerliga intresset. När därtill
kommer, att sysslor vänta i hemmet, inträffar ej sällan, att den röstberättigade
måste återvända med oförrättat ärende, utan möjlighet att senare avgiva sin röst.

I huvudstaden med dess koncentrerade valdistrikt, med dess snabba och
talrika kommunikationsmedel, pågår valförrättningen utan avbrott från klockan
9 förmiddagen till klockan 9 eftermiddagen. Det borde icke vara omöjligt
att tillämpa en liknande anordning över hela landet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Den invändningen kan göras, att valförrättarna icke böra åläggas tjänstgöra
så pass lång tidsföljd utan avbrott för vila och intagande av måltid. Därmed
kan emellertid utan svårighet ordnas genom lämplig arbetsfördelning mellan
valförrättarna, därvid deras suppleanter i erforderlig utsträckning kunna
tagas i anspråk.

Ett önskemål kunde också vara, att gudstjänsterna på valdagen allmänt
förlädes till sådan tid på förmiddagen, att desamma i minsta görliga mån komme
i kollision med tiden för valförrättningen. Det kan dock förutsättas, att särskild
lagstiftning därom för närvarande icke är erforderlig, enär erfarenheten
visat, att åtminstone på en del håll en framställning härom till vederbörande
domkapitel rönt tillmötesgående behandling.»

Konatitu- Konstitutionsutskottet yttrade i sitt utlåtande (nr 7) i anledning av motiotionsntskottet
nen följande:

»Om tiden för val stadgas i meromnämnda paragraf i vallagen, att ''valet skall
börja klockan nio förmiddagen och fortgå till klockan två eftermiddagen samt
därefter fortsättas å landet från klockan sex till klockan åtta och i stad från
klockan fem till klockan nio eftermiddagen’. Enligt detta stadgande göres alltså
uppehåll i valet, å landet mellan klockan två och klockan sex eftermiddagen
samt i stad mellan klockan två och klockan fem eftermiddagen. I motionen föreslås,
att bestämmelsen om dylikt uppehåll skulle borttagas, och att sålunda
valet såsom regel skulle fortgå utan avbrott mellan klockan nio förmiddagen
och å landsbygden klockan åtta samt i stad klockan nio eftermiddagen.

Det långa uppehållet i valet under eftermiddagen, som för närvarande är
regel, torde, särskilt på de håll å landet, där avstånden till vallokalerna äro
stora och kommunikationerna bristfälliga, stundom medföra icke obetydliga
olägenheter för valmännen. Den möjlighet till jämkning i tiden för valets förrättande,
varom i andra stycket 58 § stadgas, kan knappast anses tillfyllest
för dylika fall, i all synnerhet som det härvid ankommer på valförrättaren att
föreslå ändringar i valtiden. Ur praktisk synpunkt torde ej en utsträckning av
valtiden erbjuda alltför stora svårigheter; genom en lämplig arbetsfördelning
mellan valförrättarna synes ock en tillfredsställande anordning i detta hänseende
kunna åstadkommas.

Emellertid anser sig utskottet icke böra tillstyrka, att, såsom motionären föreslår,
bestämmelserna om visst uppehåll i valförrättningen helt borttagas. Härigenom
kunna nämligen alltför störa svårigheter för valförrättarna uppstå utan
att några motsvarande fördelar för valmännen vinnas. Utskottet anser denna
fråga böra bliva föremål för en närmare undersökning och föreslår för den
skull en hemställan till Kungl. Maj:t med begäran om utredning och förslag i
ämnet.»

Utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen.

Utlåtanden. Av de i denna fråga avgivna utlåtandena från länsstyrelserna torde jag här
få lämna följande översikt.

Överståthållarämbetet har förklarat sig ej kunna dela den i riksdagens skrivelse
uttalade uppfattningen, att visst uppehåll borde ske i valförrättningen,
då eljest alltför stora svårigheter för valförrättarna kunde uppstå utan att
några motsvarande fördelar för valmännen vunnes. Med hänsyn till att det
funnes såväl en suppleant för ordförande i valnämnden som två suppleanter
för de fyra ledamöterna i nämnden har ämbetet ansett, att det ej skulle möta
några svårigheter att låta valförrättningen pågå hela dagen emellan klockan
nio förmiddagen och klockan nio eftermiddagen, vilket borde vara så mycket
lättare som valet icke finge äga rum under gudstjänsttid.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Länsstyrelsen i Stockholms län har med hänsyn till den erfarenhet, som
vunnits från den hittills tillämpade begränsningen av valtiden, ej funnit det
vara av behovet påkallat, att valförrättarna, åtminstone inom de talrika små
valdistrikten, skulle åläggas att ovillkorligen låta valförrättningen pågå under
så lång tid, som i motionen föreslås. Länsstyrelsen yttrar vidare:

»I detta sammanhang torde även böra uppmärksammas det under utredning
varande förslaget om åläggande för valförrättarna att omedelbart efter förrättningens
avslutande vid riksdagsmannaval företaga en preliminär sammanräkning
av röster. Ett genomförande av detta förslag skulle medföra en förlängning
av valförrättarnas arbetstid å valdagen på minst en eller två timmar,
i det att valförrättningen komme att pågå från klockan 9 förmiddagen ända
till klockan 10 eller 11 eftermiddagen med uppehåll endast för gudstjänsttid.
En dylik förlängning av valtiden bör enligt länsstyrelsens åsikt icke göras
obligatorisk annat än möjligen för valdistrikt med större folkmängd. Små
valdistrikt böra beredas möjlighet att, såsom nu är fallet, begränsa tiden dock
med iakttagande av viss minimitid. Sådan minimitid är — såsom ovan nämnts
— bestämd för kommunala val till två timmar före klockan 3 eftermiddagen
samt två timmar efter klockan 5 eftermiddagen för landsbygden och efter klockan
7 eftermiddagen för stad. För andrakammarval är minimitiden två timmar
före klockan 3 eftermiddagen och en timme efter klockan 6 eftermiddagen. Länsstyrelsen
anser, att bestämmelserna om minimitid böra vara likformiga för båda
valen och att minimitiden bör sättas till vad som för närvarande är stadgat
beträffande kommunala val.

Länsstyrelsen i Uppsala län: »Här i länet synes en förlängd tid för val i
de flesta fall icke vara erforderlig. Ej heller torde det möta någon svårighet
för valmännen att undvika väntan under det långa uppehållet. Ombyte av valförrättare
medför vissa lätt insedda olägenheter, särskilt i lantdistrikt, där
önskvärd rutin icke alltid kan hos samtliga ledamöter i valnämnden påräknas.
Den nu medgivna möjligheten att för vissa kommuner bestämma jämkning i
valtiden måste anses vara tillfyllest, åtminstone om jämkningen icke göres
ovillkorligen beroende av valförrättarens initiativ.

Länsstyrelsen i Södermanlands län: »I städerna torde knappast någon olägenhet
för valmännen föranledas av ett längre avbrott i valtiden mitt på dagen.
Tvärtom torde det av flertalet valmän i städerna anses önskvärt att, då valet
äger rum å söndag, kunna få avgiva sin röst tidigt på förmiddagen eller sent
på eftermiddagen och således få använda största delen av dagen efter egen
önskan. I detta län, där de röstande å landsbygden icke hava synnerligen
lång väg till vallokalerna, torde ett längre avbrott i valtiden icke medföra
avsevärd olägenhet för valmännen. Men i andra delar av riket, där avstånden
äro stora och kommunikationerna mindre goda, kan ett dylikt längre avbrott
vara till ganska stor olägenhet för åtskilliga valmän å landsbygden. Som
valförrättningar av ifrågavarande slag förekomma i regel endast en eller två
gånger vart annat år, synes det knappast kunna anses obilligt mot valnämndernas
ledamöter, om i lag föreskrives, t. ex. att dylika val å landsbygden skulle,
där ej K. B. på förslag av valförrättare funne skäligt annorlunda förordna,
fortgå utan avbrott eller med högst en timmes uppehåll och under en sammanlagd
tid av minst fem eller sex timmar.»

Länsstyrelsen i Östergötlands län har ansett sig ej höra göra någon erinran
mot förslaget om valtidens förlängning, även innefattande en väsentlig inskränkning
av avbrottstiden. Genom en lämplig arbetsfördelning mellan valförrättarna
syntes nämligen en tillfredsställande anordning vid valen säker -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

ligen kunna åstadkommas och i allt fall vunnes därigenom trygghet för att
minsta möjliga olägenheter för valmännen förelåge.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har tillstyrkt sådan ändring i 58 § vallagen
att i första stycket stadgas, att valet skall börja klockan nio förmiddagen och
fortgå till klockan tre eftermiddagen med uppehåll dock för gudstjänsttid
samt därefter fortsättas å landet från klockan fem till åtta eftermiddagen och
i stad från klockan fem till klockan nio eftermiddagen. Vidare borde enligt
länsstyrelsens mening andra stycket i samma paragraf erhålla den ändrade
avfattning att tillträde till valet skulle finnas minst två timmar före klockan
tre eftermiddagen och minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen.

Länsstyrelsen i Kronobergs län: »Då här i länet icke försports något behov
av utsträckning i tiden för valförrättningen, ställer sig länsstyrelsen tveksam
mot en ändring i sådant hänseeende. Skulle emellertid dylik utsträckning
anses nödig, synes enligt länsstyrelsens förmenande nu föreskrivet uppehåll i
valförrättningen icke böra helt borttagas men torde detta uppehåll kunna inskränkas
till tiden mellan klockan tre och fem eftermiddagen.»

Länsstyrelsen i Kalmar län har funnit några vägande skäl för den ifrågasatta
ändringen ej hava anförts. Såvitt länsstyrelsen hade sig bekant, hade
något behov av utsträckning av valtiden ej heller gjort sig gällande. Snarare
hade man i småkommunerna på landsbygden ansett onödigt att hålla vallokalerna
öppna även efter klockan sex e. m. Då dessutom valförrättarna icke
syntes kunna åläggas att tjänstgöra så lång tid, utan nödigt avbrott för vila
och intagande av måltid, kunde länsstyrelsen för sin del ej biträda förslaget i
denna del.

Länsstyrelsen i Gotlands län har framhållit, att erfarenheten i länet icke påvisat
förefintligheten av behov av en förlängning av tiden för valet. Den tid,
som tillmätts för detta, syntes i regel med hänsyn till kommunernas jämförelsevis
ringa folkmängd hava varit fullt tillräcklig. K. B. hade icke heller
haft någon anledning att tillämpa föreskriften i 58 § andra stycket i vallagen
i syfte att utsträcka förrättningstiden.

Länsstyrelsen i Blekinge län: »En utökning av nuvarande tiden för valförrättningen
har ■— -—- — från de flesta håll inom länet mötts av en bestämd
gensaga. Erfarenheten har tvärtom i många fall visat, att en inskränkning i
tiden kan vara motiverad. Under alla förhållanden synes det vara högst önskvärt,
att något uppehåll i förrättningen fortfarande stadgas, fastän uppehållet möjligen
eller till och med helst kan inskränkas att omfatta allenast två timmar.
Det är orimligt att begära, att valförrättarna skola utan avbrott hålla ut så
gott som hela dagen, och utvägen att fördela arbetet mellan två eller flera personer
har särskilt på landsbygden av ansvarskännande valnämndsordförande
ansetts vara synnerligen betänklig. Det i sista stycket av 58 § förefintliga
stadgandet lämnar K. B. rätt att jämka tiderna för valförrättningarna, dock att
tillträde till valet skall finnas minst två timmar före klockan 3 e. m. och minst
en timme efter klockan 6 e. m. Sistnämnda tidsbestämning synes utan olägenhet
kunna ändras till klockan 5 e. m., då, enligt vad valnämndsordförandena
upplyst, valförättningens kvällstimmar i regel äro föga eller ej alls frekventerade.
»

Länsstyrelsen i Kristianstads län: »Vidkommande bestämmelserna -— ---

om tiderna för vals hållande hava flertalet av de valnämnder, som yttrat sig
i saken, förklarat sig anse det nuvarande uppehållet i valförrättningen behövligt.
Enligt länsstyrelsens mening torde förhållandena här i länet icke heller påkalla
någon ändring i gällande bestämmelser härutinnan. Skulle emellertid

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

med hänsyn till förhållandena på andra orter en lagändring i den riktning, som
i riksdagsskrivelsen angivits, finnas lämplig, torde ju valtiderna ändock med
tillämpning av stadgandet i 58 § andra stycket kunna bestämmas på sätt som
för varje valdistrikt anses tjänligast.»

Länsstyrelsen i Malmöhus lån: »Beträffande förslaget om utsträckning av

tiden för val till andra kammaren har K. B. icke inom länet förnummit någon
otillfredsställelse med nuvarande stadgande. Däremot har K. B. ofta hos
valförrättarna å landsbygden förmärkt en önskan att valtiderna så mycket som
möjligt begränsades. Enligt K. B:s förmenande är orsaken till detta förhållande
icke enbart att söka uti valförrättarnas önskan för egen del att i möjligaste
mån begränsa förrättningen utan främst däruti, att något verkligt behov
av den längre förrättningstiden icke förelegat. Erfarenheterna från detta län
kunna således icke åberopas till stöd för den föreslagna lagändringen, vadan
K. B. icke anser sig kunna tillstyrka, att utredning i ifrågavarande hänseende
verkställes.»

Länsstyrelsen i Hallands lån har — såsom jag redan tidigare nämnt — föreslagit
att uppehållet i valförrättningen måtte göras lika i stad och på landsbygden
och äga rum mellan klockan 2 och 4 eftermiddagen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: »En tillämpning av de av motionären
----föreslagna tiderna skulle givetvis bliva för valförrättarna synner ligen

betungande; och något verkligt behov av den ifrågasatta utsträckningen
av tiden för valet har, åtminstone inom detta län, icke kunnat konstateras. Man
torde icke heller rimligen kunna begära, att valförrättarna skola tjänstgöra
hela dagen utan avbrott för vila samt för intagande av måltid. Riksdagen har
emellertid uttalat såsom sin mening, att genom lämplig arbetsfördelning mellan
valförrättarna en tillfredsställande anordning skulle i det av motionären angivna
hänseende kunna åstadkommas. Man torde därvid i likhet med motionären
hava tänkt sig, att suppleanter i erforderlig utsträckning skulle tagas i anspråk.
Erånsett att suppleanterna för valnämndens ledamöter icke torde böra inträda i
valnämnden i annat fall än vid förfall för vederbörande ordinarie ledamot, lärer
det icke heller vara lämpligt att låta olika personer leda valförrättningen. K. B.
anser därför att uppehåll under någon del av dagen bör göras i valet för att
bereda valförrättarna vila och tillfälle att intaga måltid. Dock torde valet å
landet i likhet med vad som är förhållandet i stad efter det stadgade avbrottet
efter klockan två eftermiddagen kunna utan olägenhet fortsätta redan från
klockan fem eftermiddagen. Skulle emellertid valförrättaren i något enstaka
fall finna, att tiden för valet bör utsträckas, torde han icke underlåta att med
tillämpning av bestämmelsen i andra stycket av 58 § i vallagen härom göra
vederbörlig framställning. K. B. får på grund av det anförda hemställa, att i
fråga om den i 58 § första stycket vallagen bestämda tiden för valet icke göres
annan ändring än att jämväl å landet valet äger rum mellan klockan fem och
sex eftermiddagen.»

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har förklarat sig på det bestämdaste vilja avstyrka
den föreslagna förlängningen av valtiderna, enär densamma vore i de
flesta valdistrikt alldeles överflödig och dessutom vore mer ägnad att slappa än
skärpa valförrättarnas uppmärksamhet. Förlängningen vore enligt länsstyrelsens
mening skadlig även ur den synpunkten, att därigenom en ordförande icke
komma att under hela valet bliva den för valet ansvarige. Med den för sin uppgift
icke över hövan starka sammansättning, som många valnämnder hade, innebure
denna anordning en ytterligare försvagning utan tillräcklig motsvarande
nytta, varför länsstyrelsen icke kunde anse den lämplig eller önskvärd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har framhållit, att därest det av länsstyrelsen
väckta förslaget, att gudstjänsten å valdagen förlädes till förmiddagen vunne
beaktande, hela den övriga delen av dagen kunde disponeras för valhandlingen
och tiden för valet i övrigt bestämmas på det för varje kommun önskvärda sättet.

Länsstyrelsen i Värmlands län har ej funnit den av riksdagen ifrågasatta förlängningen
av tiden för riksdagsmannavalen vara av omständigheterna påkallad.
Därest emellertid med hänsyn till förhållandena inom andra län en förlängning
av tiden för ifrågavarande val ansåges önskvärd, syntes det länsstyrelsen
vara tillräckligt att •— med borttagande av den olikhet, som nu gällde för
valtiden å landet och i stad — det stadgades att valet jämväl å landet skulle
fortgå från klockan 5 till klockan 9 e. m.

Länsstyrelsen i Örebro län har avstyrkt lagändring för förlängning av valtiden.
Enligt länsstyrelsens uppfattning förelåge ej något behov av en dylik
ändring och för de distrikt, där på grund av förhandenvarande förhållanden en
oavbruten fortlöpande valförrättning skulle anses behövlig, funnes redan nu
möjlighet för länsstyrelsen att med tillämpning av bestämmelserna i 58 § andra
stycket vallagen besluta härom.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har tillstyrkt den i riksdagsmotionen föreslagna
lydelsen av 58 § första stycket.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har framhållit, att det förhållande, att valhandlingen
på grund av nuvarande bestämmelser bleve alltför splittrad under
vissa omständigheter kunde medföra avsevärda olägenheter för de väljande och
motverka ett deltagande i valet, vilket förhållande bekräftades av erfarenheten.
Länsstyrelsen yttrar vidare: »Visserligen måste tillses att valförrättarnas
arbete ej blir för tröttande, så att deras uppmärksamhet slappas, men
det synes länsstyrelsen, att både de väljandes och valförrättarnas berättigade
krav kunde tillgodoses genom en bestämmelse att valet i regel skulle fortgå
mellan klockan 9 förmiddagen och å landet klockan 8 samt i stad klockan 9
eftermiddagen med avbrott exempelvis mellan klockan 3 och 4 eftermiddagen
samt för den tid allmän gudstjänst pågår, där sådan hålles å valdagen.»

Länsstyrelsen i Gävleborgs län: »Det nu föreskrivna långa uppehållet i valet
under eftermiddagen synes i allmänhet genom en lämplig arbetsfördelningkunna
borttagas, eller där ett uppehåll undantagsvis anses erforderligt, inskränkas
till 1 ä 1 1I2 timme. Bestämmelserna om tiden för val böra sålunda
enligt länsstyrelsens åsikt innehålla att valet skall fortgå i oavbruten följd
med uppehåll blott för den tid högmässogudstjänst pågår inom församlingen,
med rätt dock för valförrättaren att, där så av särskild anledning skulle anses
nödvändigt eller lämpligt, göra ett extra uppehåll under 1, högst 1 Va
timme för middagsrast. Skulle uppkommet förslag om att en preliminär röstsammanräkning
skall verkställas av valförrättaren, vinna bifall, torde dock
valets avslutande böra framflyttas till en tidigare timma än nu stadgas, för
att berörda sammanräkning ej skall i vissa fall draga för långt ut på kvällen.
»

Länsstyrelsen i Jämtlands län: »Vad---angår de i 58 § första styc ket

stadgade tiderna torde gällande föreskrift i detta avseende innebära, icke
att uppehåll måste ske mellan kl. 2 e. m. och kl. 6 respektive kl. 5 e. m., utan
att det är tillåtet att göra uppehåll å nämnda tider. I enlighet härmed torde
uppehållet hava förkortats i de fall. där det befunnits önskvärt med hänsyn
till antalet röstberättigade, kommunikationerna inom valdistriktet eller andra
orsaker. Härvid bör man också stanna. Att såsom inom riksdagen ifrågasatts
helt borttaga uppehållet, måste K. B. avstyrka. I många valdistrikt med

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

fåtalig befolkning kan det redan nu vara svårt att få en lämplig valnämnd.
Skulle uppehållen helt försvinna och därigenom dubblering av valnämndernas
personal bliva nödvändig, skulle säkerligen nämnda svårigheter uppträda på
ännu flera ställen.»

Länsstyrelsen i Västerbottens län har förklarat sig ej finna lämpligt att helt
borttaga det i 58 § vallagen stadgade uppehåll i valförrättningen. Däremot
borde enligt länsstyrelsens mening en viss inskränkning av detsamma kunna
ske. Det härigenom ökade arbetet för valnämndens ledamöter borde genom
lämplig fördelning av arbetet mellan dem, icke utgöra något hinder härför.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har i sitt under närmast föregående avdelning
återgivna yttrande redan behandlat jämväl frågan om ändring av 58 §
vallagen i nu förevarande del.

Enligt de för närvarande i vallagens 58 § meddelade föreskrifterna om valtider
gäller, att valet — med uppehåll för tid, under vilken gudstjänst pågår
— skall äga rum :

på landet: klockan 9 f. m.—2 e. m. samt 6—8 e. m. (tillhopa 7 timmar),

i stad: klockan 9 f. m.—-2 e. m. samt 5—9 e. m. (tillhopa 9 timmar).

Emellertid kan länsstyrelse enligt andra stycket i samma paragraf på framställning
av valförrättare förordna om andra lämpliga valtider. Härvid är
dock såsom minimum stadgad en tid av fre timmar, av vilka två timmar skola
falla på tiden före klockan 3 e. m. och en timme efter klockan 6 e. m. 1 * 3

1 kommunalförfattningarna äro föreskrivna allenast vissa minimitider för

valen, nämligen fyra timmar, av vilka hälften skall falla på tiden före klockan

3 e. m. och hälften på tiden efter klockan 5 e. m. vad beträffar landstingsoch
kommunalfullmäktigeval samt efter klockan 7 e. m. i fråga om stadsfullmäktigeval
(lag om landsting den 20 juni 1924 11 § 2 mom. b); K. F. om
kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 § 29 mom. 4 samt K. F. om kommunalstyrelse
i stad samma dag § 23 mom. 2).

Av de länsstyrelser, som yttrat sig om valtidernas förläggande, hava några
föreslagit en förlängning av den första valtiden från klockan 2 till klockan 3
e. m. (länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs och Kopparbergs län). Vidare
har från några håll föreslagits, att på landet valet skulle åter taga sin
början å samma tid som i stad d. v. s. klockan 5 e. m. (länsstyrelserna i
Jönköpings och Kronobergs län samt i Göteborgs och Bohus län ävensom
länsstyrelsen i Värmlands län). Länsstyrelsen i Kopparbergs län har ifrågasatt
en ytterligare utsträckning av valtiden genom att valet både på landsbygden
och i städerna skulle åter börja redan klockan 4 e. m. Länsstyrelsen
i Hallands län har funnit det kunna övervägas, huruvida uppehåll borde göras
mellan klockan 2 e. m. och 4 e. m. Även en del andra länsstyrelser (länsstyrelserna
i Södermanlands och Gävleborgs län) hava föreslagit en begränsning
av uppehållet, nämligen till 1 ä l''/2 timme. Slutligen har länsstyrelsen
i Norrbottens län föreslagit följande tider: klockan 9 f. m.—12 m. samt
klockan 3—8 e. m.

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Ändringar
i vallagen
för vinnande
av
överensstämmelse

me kommunallagarna

m. m.

Riksdagens
skrivelse
1926 nr 238.

För att bereda dem, som å valdagen önska bevista högmässogudstjänsten, tillfälle
att efter denna deltaga i valet, torde det vara lämpligt, att den första delen
av valtiden förlänges med en timme eller från klockan 2 till klockan 3 e. m.
Då det vidare för valmännen på landsbygden torde vara önskligt att valförrättningen
påbörjas något tidigare än för närvarande är fallet, vill jag föreslå, att
valförrättningen på eftermiddagen tager sin början klockan 5 både i stad och
på landet.

I anslutning till vad länsstyrelserna i Stockholms och Jönköpings län förordat
anser jag mig böra föreslå, att de i andra stycket av 58 § stadgade minimitiderna
för valen jämkas till överensstämmelse med vad i sådant hänseende gäller
i fråga om de kommunala valen.

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 107 till 1926 års riksdag beslöt
riksdagen (skrivelse nr 238) vissa ändringar i kommunalförfattningarna.
Propositionen avsåg huvudsakligen spörsmålet angående företagande av kommunal-
och stadsfullmäktigeval vid samma förrättning som val av landstingsmän,
varjämte i propositionen upptogs jämväl frågan om val av suppleanter för
landstingsmän. På föranledande av vissa inom riksdagen väckta motioner
föreslog konstitutionsutskottet i utlåtande (nr 27) att det år 1924 vid val
till andra kammaren införda systemet med s. k. underparti- och fraktionsbeteckningar
(se propositionen nr 179; konstitutionsutskottets utlåtande nr 28;
riksdagens skrivelse nr 202) skulle utsträckas att gälla jämväl kommunala val
och elektorsval. Utskottet uttalade emellertid som sin mening, att ifrågavarande
bestämmelser borde vinna en annan utformning än de erhållit i vallagen.
Utskottet yttrade härom bl. a. följande.

»Då olika politiska partier samverka i en valkartell — och detta är den
ojämförligt vanligaste formen för valsamverkan — kommer den såsom samlingsbeteckning
använda beteckningen att enligt lagens ord bliva partibeteckning,
under det att de särbeteckningar, som varje parti använder, lagtekniskt
bliva underpartibeteckningar. Att en dylik motsättning mellan lagens uttryckssätt
och allmänt vedertaget politiskt språkbruk icke är lämplig, torde
vara uppenbart. Utskottet föreslår därför en sådan utformning av vederbörande
bestämmelse, att partibeteckningen bibehålies såsom den obligatoriska
beteckningen, men att därjämte rätt gives att ovanför partibeteckningen utsätta
kartellbeteckning (beteckning i ord för två eller flera vid valet samverkande
partier) och mellan partibeteckningen och namnen fraktionsbeteckning
(beteckning i ord för viss grupp av valmän eller viss meningsriktning inom
partiet). Genom denna formulering vinnes överensstämmelse mellan lagens
beteckningssätt och de reala förhållandena. De beteckningar, som sålunda användas,
böra lämpligen, till skillnad från den förut omförmälda valbeteckningen,
benämnas väljarbeteckningar.»

I avseende å de ändringar i formellt hänseende, som utskottet sålunda förordade,
framhöll utskottet vidare, att utskottet funnit, att det vid sammanräkningsförfarandet
vore lämpligt att använda ett annat beteckningssätt än det
vid andrakammarvalen föreskrivna. Detta på grund därav, att valsedlarna
städse enligt nu tillämpade sammanräkningsförfarande måste ordnas efter sin
första beteckning, oavsett om denna, enligt den av utskottet föreslagna for -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

muleringen, vore kartell- eller partibeteckning. Utskottet hade därför ansett
det lämpligast att i lagbestämmelserna rörande sammanräkningsförfarandet
använda rent abstrakta benämningar; de grupper, som uppstode vid sammanförande
av valsedlar med samma första beteckning, kallades A-grupper, de
grupper, som bildades av inom en A-grupp befintliga sedlar med samma andra
beteckning, benämndes B-grupper, och de grupper, som bildades av inom en
B-grupp befintliga sedlar med samma tredje beteckning, kallades C-grupper.

I överensstämmelse med denna formulering hade utskottet jämväl, för att undvika
förväxling, benämnt de valsedelsgrupper, som vid sammanräkningsförfarandet
bildades med ledning av namnen å valsedlarna, och för att fastställa
namnföljden inom varje väljarbeteckningsgrupp, namngrupper. Härigenom
skulle enligt utskottets mening åvägabringas en klarläggande åtskillnad
mellan den del av sammanräkningsförfarandet, som gällde platsfördelningen
mellan de vid valet uppträdande politiska sammanslutningarna, och den
del av detta förfarande, som avsåge platsfördelningen inom vederbörande sammanslutningar.

Utskottet uttalade i sammanhang härmed också den meningen, att den utformning
av hithörande bestämmelser, som utskottet föreslagit för kommunalförfattningarnas
del, borde införas jämväl för andrakammarvalens vidkommande.
Med denna frågas lösning syntes emellertid kunna anstå till annan
riksdag under innevarande valperiod för andra kammaren.

Jämväl i ett annat hänseende föreslog utskottet en ändring i då gällande
föreskrifter om kommunala val. Enligt dessa bestämmelser skulle nämligen
om två eller flera valsedlar vore inlagda i samma valkuvert samtliga dessa
valsedlar vara ogilla. Utskottet föreslog nu den ändring, att av två i samma
kuvert befintliga likalydande valsedlar den ena skulle anses giltig. På detta
sätt bleve, framhöll utskottet, den kassationsgrund, som dittills föranlett de
flesta kassationerna, undanröjd.

Riksdagen biträdde i förevarande delar utskottets förslag.

I likhet med fjolårets riksdag finner jag det angeläget, att överensstämmelse Departemellan
vallagens och kommunalförfattningarnas stadgan den om partibeteck- rnentschefen.
ning och metoderna för röstsammanräkningens företagande fortfarande kommer
att föreligga. Jag vill därför förorda dels att i 59 § vallagen intages en
föreskrift om kartell-, parti- och fraktionsbeteckningar, överensstämmande med
vad kommunallagarna i sådant hänseende numera stadga, dels ock att i 81 §
vallagen företages sådan ändring, som den abstrakta »grupp»-beteckningens
genomförande kräver. Därvid torde vara nödvändigt, att de nuvarande hänvisningarna
till 19 och 20 §§ i vallagen utgå och i paragrafen intagas fullständiga
föreskrifter, huru vid sammanräkningen skall tillgå. Av de föreslagna
ändringarna föranledas mindre jämkningar jämväl i 69, 79 och 87 §§.

Slutligen synes det mig önskvärt, att den vid de kommunala valen genomförda
regeln att, där i ett valkuvert finnas två likalydande valsedlar, den ena av
dessa skall gälla, vinner tillämpning jämväl i fråga om andrakammarvalen.

I sådant syfte föreslår jag ändring i 79 § vallagen.

Bihang till riksdagens protokoll 7.927. 1 sand. 160 käft. (Nr 188.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Beträffande tiden för de nya föreskrifternas trädande i kraft vill jag föreslå,
att nämnda tidpunkt bestämmes till den 1 juni 1927. Härvid torde dock erfordras
den övergångsbestämmelse, att de äldre föreskrifterna skola gälla i fråga om
röstsammanräkning enligt 87 § eller nytt val enligt 89 §, därest dylik förrättning
skulle komma att äga rum innan nya allmänna val till andra kammaren
företagas.

I det vid vallagen fogade formulär till protokoll vid riksdagsmannaval (formulär
2) torde vissa formella jämkningar böra vidtagas, vartill förslag utarbetats
inom departementet.

Slutligen torde jag i detta sammanhang få påpeka, att det synes böra tagas
under övervägande, huruvida ej vissa av de i det föregående föreslagna ändringarna
i vallagen böra föranleda ändring jämväl i kommunalförfattningarna.
Särskilt lärer så vara fallet med den preliminära röstsammanräkningen -—
en fråga, som för övrigt är föremål för uppmärksamhet genom vissa vid innevarande
riksdag väckta motioner. Konstitutionsutskottet har i utlåtande (nr 2)
över dessa motioner tillstyrkt en utredning av frågan, därvid utskottet såsom
sin mening uttalat, att frågan om ändring i kommunallagarna i berörda hänseende
icke borde sammankopplas med frågan om snabbare offentliggörande
av valresultaten vid val till andra kammaren. Enligt vad jag inhämtat lärer
ock inom socialdepartementet komma att företagas i detta hänseende erforderlig
utredning. Då emellertid allmänna kommunala val ej äga rum förrän år
1930, torde frågan ej behöva underställas den nu samlade riksdagen.»

Departementschefen uppläser härefter inom justitiedepartementet upprättat
förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 26 november 1920 (nr
796) om val till riksdagen samt hemställer, att förslaget måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,
att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.

Stockholm 1927. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

270673