Kungl. Maj:ts proposition nr 180 år 1955 (Proposition 1955:180)

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 år 1955

Nr 180

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder i
prisreglerande syfte på jordbrukets område m. m.;
given Stockholms slott den 31 mars 1955.

Kungl. Maj:t vill hänned, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående förbud mot viss användning av denaturerad
spannmål;

2) förordning om upphävande av förordningen den 29 maj 1933 (nr 234)
angående användande av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning m. m.;

3) förordning angående upphävande av förordningen den 24 maj 1934
(nr 172) om skatt å kli;

4) förordning angående slaktdjursavgift;

5) förordning angående ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 21 december
1951 (nr 830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt om
kontroll över tillverkningen av dessa varor; samt

6) förordning angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror,
in. m.;

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sam. B. Norup

Propositionens huvudsakliga innehåll

Sedan överenskommelse träffats mellan statens jordbruksnämnd, å ena,
samt en av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens
folk utsedd förhandlingsdelegation, å andra sidan, angående grunderna för
prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret den 1 september
1955—den 31 augusti 1956, har Kungl. Maj :t den 25 mars 1955 meddelat
beslut i prisfrågan. Sagda prisöverenskommelse samt i anslutning därtill
stående förslag till åtgärder underställes i propositionen riksdagens
prövning.

1 Biliang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Till ledning för prisöverenskommelsen har som vanligt legat en av kalkylsakkunniga
upprättad kalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader.
Vidare har hänsyn tagits till den höjning av jordbrukets kostnader,
som har kunnat beräknas bli en följd av förhandlingarna om nya kollektivavtal
för lantarbetare och andra arbetargrupper. Prisöverenskommelsen
innebär i huvudsak, att jordbruket skall, utöver de i kalkylen redovisade
inkomsterna, tillföras en inkomstökning i form av prishöjningar till ett
belopp av i runt tal 290 miljoner kronor. Prishöjningsbeloppet, jämfört
med i kalkylen upptagna belopp, fördelar sig med 19 miljoner kronor på
brödsäd, 8 miljoner kronor på matpotatis, 107 miljoner kronor på konsumtionsmjölk,
7 miljoner kronor på grädde, 5 miljoner kronor på ost, 11 miljoner
kronor på ägg samt 132 miljoner kronor på kött och fläsk.

I propositionen framlägges vidare, bland annat, förslag till förordningar
angående förbud mot viss användning av denaturerad spannmål, angående
slaktdjursavgift och angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror,
in. m., samt till ändrad lydelse av förordningen om införsel och utförsel
av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen av dessa varor,
ävensom till upphävande av förordningarna angående användande av svensk
havre vid gryn- och mjöltillverkning m. m. och om skatt å kli.

Spannmålskreditfonden föreslås skola upphöra med utgången av innevarande
budgetår.

Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under
budgetåret 1955/56 beräknas till 189 miljoner kronor, därav cirka 182 miljoner
kronor till allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg i vissa delar
av landet samt leveranstillägg, 1,7 miljoner kronor till stöd åt odlingen
av lin och hampa, 1 miljon kronor till fraktbidrag för fodersändningar till
Västerbottens och Norrbottens län samt 4 miljoner kronor till diverse kostnader
i samband med jordbruksregleringen. På grund av förefintliga reservationer
från innevarande och tidigare år beräknas anslagsbehovet till de
prisreglerande åtgärderna till 169 miljoner kronor. Vidare begäres ett förslagsanslag
på 14 miljoner kronor till omkostnader för statlig lagerhållning
av vissa jordbruksprodukter in. m. samt medgivande att för samma
ändamål använda en beräknad reservation på det för budgetåret 1954/55
anvisade reservationsanslaget till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet. Därjämte äskas till Bidrag till produktionsbefrämjande
åtgärder i Norrland in. in. ett reservationsanslag av 1,1 miljoner
kronor.

Bemyndigande begäres även att av prisregleringsanslaget för innevarande
budgetår få utbetala prisfallsersättning till vissa kvarnar in. fl.

Införselavgifter på fettvaror m. in. beräknas tillföra riksstatens inkomstsida
56 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Vidare beräknas titeln
Diverse kapitalfonder komma att tillföras ett belopp av cirka 2,2 miljoner
kronor, utgörande ränteinkomster på kapitalanslagen för lagring av jordbruksprodukter
och för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Förslag

till

förordning angående förbud mot viss användning av denaturerad

spannmål

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Har Tåg eller vete genom färgning eller annorledes denaturerats för foderändamål
på grund av föreskrift, som meddelats av Kungl. Maj :t eller, enligt
Kungl. Maj :ts bemyndigande, av statens jordbruksnämnd, må dylik vara
icke användas för tillverkning av annan produkt än kreatursfoder och ej
heller som utsäde.

2 §•

Den som bryter mot bestämmelserna i 1 § eller saluhåller eller försäljer
produkt, som "tillverkats i strid mot nämnda bestämmelser, straffes med
dagsböter, där han insett eller bort inse, att den vara med vilken han
tagit befattning varit denaturerad eller tillverkats av denaturerad spannmål.

Husbonde ansvarar för förseelse, som i första stycket avses, om den begås
av hans husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen
begången av honom själv, därest ej omständigheterna göra sannolikt,
att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

Genom förordningen upphäves förordningen den 24 maj 1934 (nr 180)
angående villkor i vissa fall för införsel av fodermedel samt förbud mot
viss användning av denaturerad spannmål.

Förslag

till

förordning om upphävande av förordningen den 29 maj 1933 (nr 234)
angående användande av svensk havre vid gryn- och
mjöltillverkning m. m.

Härigenom förordnas, att förordningen den 29 maj 1933 angående användande
av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning m. in. skall upphöra
alt gälla med utgången av juni 1955.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 24 maj 1934

(nr 172) om skatt å kli

Härigenom förordnas, att förordningen den 24 maj 1934 om skatt å kli
skall upphöra att gälla med utgången av juni 1955.

Förslag

till

förordning angående slaktdjursavgift

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För upprätthållande av prisregleringen för köttvaror skall, i den mån
Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd
så förordnar, viss avgift (slaktdjursavgift) enligt vad nedan sägs
upptagas dels för kött och fläsk, som blivit vid offentligt slakthus, kontrollslakteri
eller kommunal köttbesiktningsbyrå godkänt vid besiktning
enligt lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakthus
eller kungörelsen den 30 november 1934 (nr 559) angående kontrollslakterier,
dels för levande hästar, nötkreatur och svin, vilka för slakt utföras
ur riket.

2 §.

Vid bestämmande av slaktdjursavgiftens storlek skall iakttagas, att avgiften
högst må utgöra

vid slakt, räknat för hel kropp, för häst och för sådant nötkreatur, som
efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram, femton kronor samt för
nötkreatur med lägre vikt (kalv) och för svin åtta kronor ävensom

vid utförsel av levande djur för häst och för sådant nötkreatur, som väger
minst 300 kilogram, femton kronor samt för nötkreatur med lägre
vikt (kalv) och för svin åtta kronor.

Slaktdjursavgift skall icke utgå för levande djur, vilket landvägen annorledes
än å järnväg utföres för gränsbefolkningens räkning eller som utfores
under sådana förhållanden, att enligt 4 § första stycket förordningen
den 6 juni 1952 (nr 365) angaende reglering av utförseln av vissa levande
djur och jordbruksprodukter m. m. utförseltilJstånd icke erfordras.

Jordbruksnämnden äger från avgiftsskyldigheten medgiva undantag, där
så med hänsyn till särskilda förhållanden finnes skäligt.

3 §.

1 mom. Uppbörd av slaktdjursavgift för kött och fläsk, som besiktigats
vid offentligt slakthus eller kommunal köttbesiktningsbyrå, skall omhänderhavas
av det samhälle, genom vars försorg köttbesiktningen ägt rum.

Kungl. Maj.ts pi’oposition nr 180

För erläggande av slaktdjursavgift för kött och fläsk, som besiktigats vid
kontrollslakteri, ansvarar slakteriinrättningens innehavare.

2 mom. Utförsel ur riket av levande djur av det slag, för vilket slaktdjursavgift
enligt meddelat förordnande skall utgå, må ej äga rum utan att
för tullmyndigheten företes

antingen bevis, utfärdat av den myndighet Kungl. Maj :t därtill bemyndigar,
att djuret icke är avsett för slakt, eller ock

bevis att slaktdjursavgift för djuret erlagts eller att befrielse från avgiften
meddelats av jordbruksnämnden.

4 §.

Slaktdjursavgift skall erläggas i den ordning jordbruksnämnden bestämmer.

Slaktdjursavgift för kött och fläsk må, där den icke inbetalas i föreskriven
ordning, på framställning av jordbruksnämnden omedelbart utmätas
med det belopp, vartill nämnden efter verkställd undersökning fastställer
densamma.

5 §•

Medel, vilka inflyta genom upptagande av slaktdjursavgift, skola enligt
av Kungl. Maj :t meddelade föreskrifter amändas till täckande av kostnader
i samband med jordbruksregleringen.

6 §•

Det åligger styrelse för offentligt slakthus, kommunal köttbesiktningsbyrå
och innehavare av kontrollslakteri att, i den mån jordbruksnämnden så
föreskriver och i enlighet med de närmare föreskrifter jordbruksnämnden
meddelar,

dels till ledning vid fastställande av slaktdjursavgift lämna nämnden
regelbundna deklarationer angående besiktningen av kött och fläsk,

dels i övrigt lämna regelbundna uppgifter angående besiktningsrörelsen
och på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud i rörelsen förda
anteckningar jämte därtill hörande handlingar.

7 §•

Jordbruksnämnden eller dess ombud äger att, för kontroll av efterlevnaden
av bestämmelserna i denna förordning och med stöd därav givna föreskrifter,
hos företag som avses i 6 § verkställa undersökning av lokal, vari
slakt bedrives, ävensom därtill hörande lagerlokaler.

8 §•

Vad som inhämtats av handling, som avgivits eller tillhandahållits på
grund av stadgande i 6 §, eller vid kontroll av lokaler enligt 7 §, må ej
yppas i vidare mån än ärendets beskaffenhet kräver; dock må deklaration,
på sätt Kungl. Maj :t förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet
eller tjänsteman, åt vilken Kungl. Maj :t uppdrager utförandet
av sådan bearbetning.

9 §■

Underlåter någon att lämna uppgifter enligt vad som stadgas i 6 §, eller
vägrar någon att i enlighet med föreskrifterna i samma paragraf tillhandahålla
jordbruksnämnden eller dess ombud där omförmäld handling, straffes
med dagsböter eller fängelse i högst sex månader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

dan förseelse utan uppsåt men av grov oaktsamhet, vare straffet dagsböter.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration till ledning vid fastställande
av allmän avgift lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

Om straff för vägran att lämna tillträde för undersökning enligt 7 § stadgas
i allmänna strafflagen.

10 §.

Bryter någon mot den i 8 § stadgade tystnadsplikten, dömes, där han
ej för brottet är underkastad ansvar enligt allmänna strafflagen, till dagsböter
eller fängelse.

11 §•

Husbonde ansvarar för sådan i 9 § första eller andra stycket omförmäld
förseelse, som förövas av hans husfolk eller i hans arbete antagen person,
liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej omständigheterna
göra sannolikt att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

12 §.

Brott, varom i 10 § sägs, må, där det icke skall straffas enligt allmänna
strafflagen, av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse av målsägande.

13 §.

Vägrar någon att lämna jordbruksnämnden eller dess ombud tillträde till
lokal för verkställande av undersökning enligt 7 § eller att på anfordran
tillhandahålla nämnden eller dess ombud anteckningar eller handling, som
avses i 6 §, eller underlåter någon att i föreskriven ordning avlämna där
avsedd deklaration eller uppgift, må jordbruksnämnden förelägga honom
lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma vite enligt denna paragraf.

14 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas
av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

Genom förordningen upphäves förordningen den 5 juni 1953 (nr 376) angående
slaktdjursavgift.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 21 december
1951 (nr 830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt
om kontroll över tillverkningen av dessa varor

Härigenom förordnas, att 6 a § förordningen den 21 december 1951 om
införsel och utförsel av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen
av dessa varor1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse av 6 a §, se SFS 1952: 665.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180
6 a §.

Bestämmelserna i--— margarinvara som

a) å fartyg---utrikes orter;

b) befordras under----icke erfordras;

c) enligt föreskrifter,---inom riket;

d) inedföres såsom---erforderlig myckenhet;

e) till en myckenhet av högst två kilogram medföres av resande eller a

transportmedel anställd person; _ ....

f) till en myckenhet av högst två kilogram införes eller utföres i egentlig
gränstrafik; eller .....

g) till en myckenhet av högst två kilogram med post eller järnväg eller
med fartyg eller luftfartyg i reguljär fraktfart inkommer till eller avsändes
från riket såsom gåva direkt till enskild person.

Ej heller---tillämnade användning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

Förslag

till

förordning angående reglering av införseln av fettravaror
och fettvaror, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Införselreglering
1 §•

Kungl. Maj :t må förordna, att här nedan angiven vara icke får införas
till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd eller den, vilken jordbruksnämnden
bemyndigar att meddela tillstånd till sådan införsel, nämligen a)

jordnötter, kopra, sojabönor samt andra oljehaltiga fröer och frukter,

dock ej linfrö; , ,

b) f ettämnen och fettsyror, dock ej ullfett, lanolin, degras och annat
garverifett, icke härdad linolja, ricinolja samt kinesisk eller japansk trä ^c)

margarin, konstister, fetlemulsion, andra till födoämnen avsedda ersättningsmedel
för smör, grädde, ister, talg eller hästflott, ävensom andra
livsmedel under förutsättning att däri ingår en mera väsentlig tillsats av
fett.

Vid meddelande av dylikt tillstånd må uppställas sådana villkor för dess
tillgodonjutande, som prövas vara erforderliga.

2 §•

Förordnande enligt 1 § utgör ej hinder för transitering eller annan befordran
under tullverkets kontroll eller för uppläggning i frihamn eller å
tullager eller provianteringsfrilager; dock må å provianteringsfrilager upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

lagd vara icke utan medgivande av jordbruksnämnden för varje särskilt
fall disponeras annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering eller
utrustning i föreskriven ordning.

Ej heller skall sådant förordnande ha avseende å

a) vara som införes under sådana förhållanden att tullfrihet för densamma
åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än
de under e) och s) upptagna eller enligt 8 § samma förordning eller, i fråga
om icke tullpliktig vara, skulle ha åtnjutits enligt något av dessa stadganden,
om varan varit tullbelagd; eller

b) vara som enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, försändes
landvägen antingen över riket från en till annan utrikes ort eller
över utlandet från en till annan ort inom riket.

Förordnande enligt 1 § skall, intill en myckenhet av sammanlagt två
kilogram för varor av de slag som omfattas av dylikt förordnande, ej heller
ha avseende å vara, som införes i egentlig gränstrafik eller å vara, som
av resande medföres och framföres till tullklarering i ett sammanhang vid
inresetillfället under förutsättning, att varan är avsedd för den resandes
eller hans familjs personliga behov eller utgör gåva till närstående person
tor dennes personliga bruk och således icke införes i omsäftningssyfte eller
tor yrkesmässig förbrukning.

3 §•

Till riket inkommen vara som på grund av bestämmelserna i denna förordning
icke får införas må, därest varan ej enligt 15 § eller enligt lagen
om straff för olovlig varuinförsel skall vara förverkad samt hinder ej heller
eljest möter mot utförsel av varan, under tullkontroll återutföras enligt de
föreskrifter som i tullstadgan äro givna för gods anmält till returförtullnmg.

Vad i första stycket stadgats gäller även om varan är fri från tull eller
annan avgift vid införsel eller om anmälan till utförsel icke gjorts inom föreskriven
tid.

Regleringsavgift och regleringsbidrag
4 §•

För i 1 § under b) och c) avsedda varor, som införas till riket och förtullas,
samt för fetter, oljor och fettsyror, vilka här i landet utvinnas ur
varor av de slag, som angivits under a) i samma paragraf, skall, i den mån
Kungl. Maj :t så förordnar, erläggas avgift (regleringsavgift).

Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Vid förändring av regleringsavgiftens storlek för vara, som avses i 1 §
under b), skall i den omfattning Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts
bemyndigande, jordbruksnämnden bestämmer motsvarande efterreglering
vidtagas även beträffande avgiften för inneliggande lager av avgiftsbela^d
vara av samma slag hos den som inför, utvinner, driver handel med eller
for industriell fabrikation förbrukar sådan vara.

5 §.

Har förordnande jämlikt 4 § meddelats beträffande viss vara, skola gällande
bestämmelser i fråga om rätten att å transilupplag upplägga tullbelagd
vara, som inkommit till riket, tillämpas på varan även om den är

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

6 § .

Regleringsavgift skall icke utgå för vara, som i föreskriven ordning utlämnas
från provianteringsfrilager för fartygs eller luftfartygs proviantering
eller utrustning.

Éj heller skall regleringsavgift utgå för vara som jämlikt 2 § må införas
utan särskilt tillstånd. Beträffande vara som återinföres skall skyldighet
att erlägga regleringsavgift föreligga allenast såvitt fråga är om
återinförsel av vara, som antingen utförts innan förordnande om regleringsavgift
för varan meddelats eller vid vars utförsel erhållits sådant regleringsbidrag,
varom i 9 § förmäles.

Regleringsavgift skall uppbäras och redovisas av jordbruksnämnden i
den ordning Kungl. Maj :t, eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden
bestämmer. För sådana i 1 § under b) och c) avsedda varor,
som införas till riket, skall avgiftsskyldigheten åvila den, för vars räkning
införseln sker. För varor, vilka utvinnas ur till riket införda fettråvaror
av de slag som avses i 1 § under a), skall avgiftsskyldigheten åvila den som
verkställer utvinningen.

För erläggande av regleringsavgift vid sådan efterreglering, som avses i
4 § tredje stycket, svarar innehavaren av varulagret.

8 §.

Inbetalas icke regleringsavgift i föreskriven ordning, må avgiften på framställning
av jordbruksnämnden omedelbart utmätas med det belopp, vartill
nämnden efter verkställd undersökning fastställer densamma.

9 §.

Återbäring av regleringsavgift må efter ansökan lämnas för svinn, som
uppstår vid härdning och raffinering, och för fettsyror, som framkomma
vid raffinering av vegetabiliska oljor samt val- och annan sjödjursolja.

För vara, som avses i 1 § b) och c) eller som utvunnits ur sådan vara
som avses under 1 § a), åtnjutes, där varan kommit till användning för
annat än matnyttigt ändamål eller enligt bevis av tullmyndighet utförts
ur riket eller till svensk frihamn eller ingått såsom beståndsdel i annan
sålunda utförd vara, efter ansökan visst bidrag (regleringsbidrag), motsvarande
högst den regleringsavgift, som skulle ha utgått vid import av vara
av samma slag.

Ansökan om regleringsbidrag skall skriftligen göras hos jordbruksnämnden
sist tolv månader efter utgången av den månad, under vilken sådant
förhållande uppstått som enligt andra stycket utgör förutsättning för åtnjutande
av bidrag. Har ansökan inkommit senare, må bidrag ej utgå, med
mindre Kungl. Maj:t det medgiver. I denna paragraf avsedd återbäring av
regleringsavgift och utbetalning av regleringsbidrag skall i övrigt ske i den
omfattning och på de villkor Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
jordbruksnämnden bestämmer.

10 §.

Därest särskilda skäl föreligga må Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj ds
bemyndigande, jordbruksnämnden meddela befrielse, helt eller delvis, från
skyldighet att erlägga regleringsavgift så ock medgiva återbäring, helt eller
delvis, av sådan avgift jämväl i annat fall än i 9 § sägs.

10 Kungi. Maj.ts proposition nr 180

Skyldighet att använda fettämne ur svenskt oljeväxtfrö

11 §.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd
äger föreskriva, att envar, som yrkesmässigt tillverkar vara av sådant
slag, som angivits i 1 § under c), skall vara skyldig att därvid till
viss myckenhet använda ur inhemskt oljeväxtfrö framvunna fettämnen.
Vid bestämmandet av dessa myckenheter skall beaktas, att fullgoda varor
skola kunna framställas. Föreskrift skall innebära skyldighet för tillverkaren
att i genomsnitt under varje tidsperiod använda sådan myckenhet av
fettämnet eller fettämnena att den motsvarar viss angiven procent av den
sammanlagda mängden fettämnen, som använts för tillverkningen under
perioden.

Antecknings- och redovisningsskyldighet

12 §.

Envar som bedriver verksamhet, varmed följer skyldighet att erlägga här
avsedd regleringsavgift, eller sådan skyldighet att använda fettämne ur
svenskt oljeväxtfrö, som avses i 11 §, är skyldig att i enlighet med de närmare
föreskrifter jordbruksnämnden meddelar, föra sådana anteckningar
angående rörelsen, som erfordras för kontroll över att bestämmelserna i
denna förordning eller med stöd av densamma givna föreskrifter iakttagas.

o Det åligger därjämte näringsidkare, som avses i första stycket, dels att
på anfordran tillhandahålla jordbruksnämnden eller dess ombud nämnda
anteckningar och förda handelsböcker med därtill hörande handlingar ävensom
de övriga uppgifter angående rörelsen som erfordras för kontrollen,
dels att i den utsträckning jordbruksnämnden bestämmer och i enlighet
med de närmare anvisningar nämnden meddelar till nämnden eller dess
ombud lämna regelbundna uppgifter angående rörelsen.

Näringsidkare, som avses i första stycket, är vidare skyldig att lämna
ombud för jordbruksnämnden tillträde till fabrik, lagerlokal eller annan
av näringsidkaren disponerad lägenhet för kontroll av varulager. Nämnden
eller dess ombud äger jämväl, utan att ersättning härför utgår till näringsidkaren,
taga prov ur dylikt varulager.

13 §.

Den som idkar handel med vara, som omfattas av förordnande enligt 1 §,
eller med produkt, vari dylik vara ingår, är, ändå att bestämmelserna i
12 § icke äro tillämpliga på honom, skyldig att på anfordran lämna jordbruksnämnden
eller dess ombud sådana upplysningar om sin rörelse, som
nämnden finner erforderliga för kontroll över efterlevnaden av denna förordning
och med stöd av densamma givna föreskrifter, ävensom att, där
jordbruksnämnden finner det påkallat för kontrollens utövande, tillhandahålla
nämnden eller dess ombud sina handelsböcker med tillhörande handlingar.

14 §.

Upplysning, som inhämtas med stöd av 12 eller 13 §§, må ej yppas i
vidare mån än som erfordras för vinnande av det med upplysningens inhämtande
avsedda ändamålet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180
Ansvarsbestämmelser m. m.

15 §.

Den som utan behörig tullangivning eller medelst vilseledande åtgärder
till riket inför eller söker införa vara, som enligt denna förordning icke
får införas, straffes med dagsböter.

Vara som någon i strid mot denna förordning olovligen infört eller sökt
införa skall förklaras förverkad jämte emballage eller kärl vari den förvaras.
Kan egendom som sålunda skolat förklaras förverkad, ej tillrättaskaffas,
gälde den brottslige dess värde. Framgår av omständigheterna att
brottet skett av förbiseende, må av domstolens prövning bero, huruvida förverkandepåföljd
skall inträda.

I fråga om åtal för förseelse, som avses i första stycket, och talan om
förverkande av gods eller värde på grund av föreskrifterna i andra stycket
ävensom beslag av gods, som kan antagas vara förverkat, och förfarandet
med beslagtaget gods skall vad i allmänhet är stadgat om olovlig införsel
av tullpliktig vara äga motsvarande tillämpning.

16 §.

Den som bryter mot villkor för tillgodonjutande av tillstånd enligt 1 §
eller i strid mot stadgandet i 2 § första stycket disponerar å provianteringsfrilager
upplagd vara annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering
eller utrustning i föreskriven ordning straffes med dagsböter.

17 §.

Underlåter någon att fullgöra med stöd av 11 § stadgad skyldighet att
använda ur svenskt oljeväxtfrö framvunnet fettämne, straffes med dagsböter.

18 §•

Den som ej fullgör vad enligt 12 § första eller andra stycket eller 13 §
åligger honom straffes med dagsböter eller fängelse i högst sex manader.

Till samma straff dömes, där gärningen innebär fara i bevishänseende
men ej enligt allmän lag är belagd med straff, den som uppsåtligen giver
oriktigt eller ofullständigt innehåll åt anteckningar eller uppgifter som avses
i nämnda stadganden. Sker sådan förseelse utan uppsåt men av grov oaktsamhet,
vare straffet dagsböter.

Om straff för vägran att lämna tillträde för kontroll enligt 12 § tredje
stycket samt för brott mot den i 14 § stadgade tystnadsplikten stadgas i
strafflagen.

19 §.

Husbonde ansvarar för sådan i 17 § eller 18 § första eller andra stycket
omförmäld förseelse, som förövas av hans husfolk eller i hans arbete antagen
person, liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej
omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen skett utan hans vetskap och
vilja.

20 §.

Vägrar någon att lämna jordbruksnämnden eller dess ombud tillträde till
lokal för kontroll eller provtagning som avses i 12 § tredje stycket eller att
på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess ombud handelsbok eller annan
handling, som avses i 12 eller 13 §, eller att i föreskriven ordning avlämna
uppgift, som där avses, må nämnden förelägga honom lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma sådant vite.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

21 §.

Skall i denna föi ordning avsedd vara enligt lullstadgan eller lagen om
straff för olovlig varuinförsel eller på grund av stadgande i denna förordning
säljas å auktion genom tullverkets försorg, må försäljningen ske endast
till någon, som erhållit tillstånd varom i 1 § sägs, eller ock under
förbehåll att varan återutföres.

Kan försäljning i enlighet med vad sålunda stadgats ej komma till stånd,
skall med varan förfaras på sätt Kungl. Maj :t efter anmälan av generaltullstyrelsen
förordnar.

22 §.

Försäljningssumma för förverkat gods samt belopp som utgivits i stället
för sådant gods tillfalla kronan.

23 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning meddelas
av Kungl. Maj :t, eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955. Genom förordningen
upphäves förordningen den 5 juni 1953 (nr 395) angående reglering av
införseln av fettråvaror och fettvaror, m. in.

Förekommer i författning eller i beslut, som meddelats av Kungl. Maj:t
eller jordbruksnämnden, hänvisning till stadgande som ersatts genom bestämmelse
i den nya förordningen skall denna i stället gälla.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Utdrag av protokollet över jordbrnksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
31 mars 1955.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Torsten Nilsson,

Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar

Nilson, Lindell, Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, fråga om åtgärder i
prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t under nionde huvudtiteln
på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, för budgetåret 1955/56 beräkna dels (p. 112) till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag av 200 000 000
kronor, dels (p. 114) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig
inköps- och försäljningsverksamhet ett förslagsanslag av 32 500 000 kronor,
dels ock (p. 91) till Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland
m. m. ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

I skrivelse den 19 mars 1955, som inkommit till jordbruksdepartementet
den 22 mars samma år, har statens jordbruksnämnd framlagt förslag angående
prissättningen på jordbrukets produkter och vissa jordbruksförnödenheter
för regleringsåret 1955/56. Förslaget grundas på en den 16 mars
1955 mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation träffad överenskommelse
i ämnet. Vid nämndens skrivelse har fogats, bland annat,
promemorior dels med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder på
jordbrukets område, dels angående produktionsutvecklingen på jordbrukets
område, dels med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt
på vissa förnödenheter för jordbrukets behov, dels angående jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter år 1953, dels med beräkningar rörande
jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåren 1950/51—
1954/55 jämte en förkalkyl för produktionsåret 1955/56, dels ock angående
fettvaruregleringens ekonomiska resultat samt till promemoriorna hörande
tabellbilaga. Promemoriorna torde såsom bilaga 1—6 få fogas till detta
protokoll. Vidare har vid nämndens skrivelse fogats en särskild skrivelse
från Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, dagtecknad den 10 mars
1955. Skrivelsen torde såsom bilaga 7 få bifogas detta protokoll.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Över vissa delar av jordbruksnämndens framställning har statens priskontrollnämnd
avgivit yttrande.

I anledning av jordbruksnämndens framställning bär Kungl. Maj :t den
25 mars 1955 meddelat beslut i prisfrågan.

Jag torde nu få underställa riksdagen frågan om den närmare utformningen
av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för regleringsåret
1955/56 och därmed sammanhängande spörsmål.

I detta sammanhang får jag dessutom anmäla en den 26 mars 1954 dagtecknad
framställning av lantbruksstyrelsen angående fraktbidrag för fodersändningar
till norra Sverige. Över framställningen har yttranden avgivits
av jordbruksnämnden den 11 maj 1954, Riksförbundet Landsbygdens
folk den 15 maj 1954 och Sveriges lantbruksförbund den 22 maj 1954.

Jag torde vidare få anmäla en den 13 augusti 1954 dagtecknad skrift av
Föreningen Sveriges spisbrödsfabrikanter och Svenska bygdekvarnars riksförbund
i fråga om prisfallsersättning för brödsäd åt vissa kvarnar och
spisbrödsfabriker med kvarn. Häröver har yttranden avgivits av jordbruksnämnden
den 5 oktober och den 30 november 1954 samt av statskontoret
den 19 februari 1955. Föreningen och förbundet har vidare inkommit med
ytterligare skrifter i ärendet, dagtecknade den 28 oktober och den 27 december
1954.

Likaså torde jag här få anmäla en skrivelse från lantbruksstyrelsen den
23 augusti 1954 angående statsbidrag till Svensk matpotatiskontrolls verksamhet
under budgetåret 1955/56 samt en den 17 november 1954 till jordbruksdepartementet
inkommen skrivelse från Kooperativa förbundet margarinfabriken
aktiebolag m. fl. angående regleringsavgift på allt importerat
margarin. Över sistnämnda ansökning har jordbruksnämnden yttrat
sig i sin förut berörda skrivelse den 19 mars 1955.

Vidare torde jag här få till behandling upptaga en framställning den 1
mars 1955 av jordbruksnämnden med förslag i fråga om förbud för nämnden
att ikläda sig kostnad för viss försäkring m. m. Över framställningen
har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket och statens
sakrevision.

Prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1954/55

I sin skrivelse den 19 mars 1955 har jordbruksnämnden till en början
redogjort för det system för prissättningen på jordbrukets produkter och
förnödenheter, som tillämpas under innevarande regleringsår. Därvid har
nämnden i huvudsak anfört följande.

I början av år 1954 hade kalkylsakkunniga på sedvanligt sätt upprättat
en förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret
1954/55. Beräkningarna, som granskades och godkändes av jordbruksnämndens
råd den 11 och 26 februari 1954, visade ett kalkylmässigt överskott
av 20,5 miljoner kronor. På kostnadssidan i kalkylen hade då inräk -

Kuncjl. Maj. ts proposition nr ISO

nats effekten (motsvarande 120 miljoner kronor på inkomstsidan) av den
lönehöjning, som lantarbetarna erhållit genom det i januari 1954 träffade
kollektivavtalet för denna arbetarkategori. Härvid hade enligt tidigare tilllämpad
princip jordbrukets egen arbetskraft tillgodoförts samma lön, som
enligt kollektivavtalet tillkommer den lejda arbetskraften. Vidare hade i
kalkylen räknats med en nedgång av arbetsvolymen till följd av rationalisering
med 3 procent, motsvarande en arbetskostnadsminskning av cirka
70 miljoner kronor, räknat på inkomstsidan.

Efter förhandlingar mellan nämnden, å ena, samt en av Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd förhandlingsdelegation,
å andra sidan, träffades den 26 februari 1954, en prisöverenskommelse,
som av nämnden sammanfattats på följande sätt.

Till grund för överenskommelsen skulle läggas den av jordbruksnämndens
råd godkända normkalkylen för produktionsåret 1954/55. Nämnden
och jordbrukets förhandlingsdelegation var från början ense om att det beräknade
överskottet på 20,5 miljoner kronor skulle utjämnas medelst prissänkningar.
Överenskommelse träffades därutöver om prissänkningar med
ytterligare 37 miljoner kronor. Vägledande för jordbruket vid dessa prissänkningar
var hänsynen till de allmänna stabiliseringssträvandena, rådande
marknadsmässiga förhållanden och en strävan att medelst ökad inhemsk
konsumtion nedbringa exportkvantiteterna. Sammanlagt skulle sålunda
företagas prissänkningar, i förhållande till de i kalkylen upptagna
priserna motsvarande ett kalkylbelopp av 57,5 miljoner kronor.

Det kan i sammanhanget nämnas, att det åsyftade önskemålet att öka den
inhemska konsumtionen har förverkligats. Sålunda har den totala konsumtionsvolymen
(räknad i konstanta priser) för kaloriberäknade varuslag
(d. v. s. i huvudsak de varor, som produceras av det svenska jordbruket)
ökat med 4 procent år 1954 jämfört med år 1953, från att under de
närmast föregående åren ha legat på en praktiskt taget oförändrad nivå.
Konsumtionsökningen synes emellertid icke vara enbart en följd av prissänkningarna
utan också av den omständigheten, att realinkomstutvecklingen
under 1954 var betydligt gynnsammare än under åren närmast dessförinnan.

I kalkylen för 1954/55 hade de sakkunniga redan räknat med vissa prissänkningar
(minus vissa prishöjningar) jämfört med 1953/54 till ett belopp
av 69,7 miljoner kronor. Tillsammans med de tidigare nämnda prissänkningarna
— 57,5 miljoner kronor — blev det totala prissänkningsbeloppet
cirka 127 miljoner kronor.

Producentpriserna på vete och råg hade i kalkylen beräknats enligt tidigare
tillämpade principer, varvid förutsatts, att förmalningsavgiften under
regleringsåret skulle utgå med 5 kronor per deciton. På grund av att
den statliga avsättningsgarantien för brödsäd skulle upphöra från och med
den 1 september 1954, fann nämnden och förhandlingsdelegationen anledning
alt sänka det i kalkylen upptagna inkomstbeloppet för brödsäd med
6,5 miljoner kronor. Med hänsyn till den överenskommelse, som på sommaren
1953 träffats i fråga om priserna på 1954 års brödsädsgröda, kunde
de i kalkylen angivna priserna på vete och råg i övrigt icke ändras. Nämnden
och förhandlingsdelegationen var ense om att en sänkning av dessa
priser, vid i övrigt oförändrade marknadsförhållanden, var påkallad såvitt
angick 1955 års skörd. Förhandlingar lvärom skulle upptagas under sommaren
1954.

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

För att prissänkningarna i görligaste man icke skulle drabba det mindre
jordbruket, överenskoms att från och med den 1 september 1954 en omläggning
av de nuvarande leveranstilläggen för mjölk skulle ske, varigenom
mjölkpriset till mindre leverantörer skulle höjas samt tillägget bortfalla
vid leveranser över 30 000 kilogram per år. De statliga mjölkpristilläggen
skulle i övrigt vara oförändrade under regleringsåret.

Det nyss angivna prissänkningsbeloppet på cirka 127 miljoner kronor
utjämnades genom följande åtgärder, vilka skulle träda i kraft den 1 september
1954. (Den beräknade inkomstminskningen i miljoner kronor anges
inom parentes.)

Priserna för höst- och vårvete skulle minska med 5 kronor per deciton
och för råg med 8 kronor 50 öre per deciton (64,6 miljoner kronor). Det i
kalkylen upptagna priset på fabrikspotatis skulle sänkas med 3 öre per
hektoliter och stärkelseprocent (1,5 miljoner kronor), vilket belopp skulle
avsättas till en clearingkassa, ur vilken eventuella förluster vid avsättning
av överskott av industripotatis skulle bestridas. Priset på sockerbetor sänktes
med 15 öre per decition för betor med en sockerhalt av 16 procent (3
miljoner kronor). Tidigare utgående stimulanstillägg, 30 öre per deciton,
slopades samtidigt som kompensation medgavs med 15 öre per deciton för
kostnadsökning i anledning av nytt ackordsavtal för betor. Priserna på oljeväxtfröer
sänktes med belopp, varierande mellan 8 och 15 öre per kilogram
(15,3 miljoner kronor).

Inkomsterna för mejerimjölk skulle nedgå med 0,19 öre per kilogram
(17,4 miljoner kronor). Det bör emellertid nämnas, att i verkligheten en
större prissänkning förutsattes skola ske, enär den utbetalning av inom
Svenska mejeriernas riksförening reserverade medel, som ägde rum produktionsåret
1953/54, icke beräknades kunna fortsätta under 1954/55. Detta
ansågs medföra en sänkning av avräkningspriset på mjölk med 0,8 öre
per kilogram, varför den totala genomsnittliga sänkningen av producentpriset
för mjölk kunde beräknas till cirka 1 öre per kilogram. För att i
någon mån kompensera det mindre jordbruket för detta beräknade inkomstbortfall
befanns det lämpligt att stödja detsamma genom en omläggning
av systemet med leveranstillägg. Det har nu visat sig att den förutsatta
starkare nedgången av avräkningspriset icke har ägt rum. Medelavräkningspriset,
exklusive efterlikvid och producentprisbidrag, låg i september
och oktober förra året 0,4 respektive 0,2 öre lägre än ett år tidigare.
I jordbrukskalkylen har för 1954/55 upptagits ett genomsnittspris, som
ligger 0,17 öre per kilogram lägre än medelpriset för 1953/54. Vidare förutsattes
i uppgörelsen, att priserna på kött och fläsk skulle sänkas med i genomsnitt
13 öre per kilogram (44,7 miljoner kronor). Denna prissänkning
har emellertid av olika skäl icke ägt rum.

Mot dessa prissänkningar om sammanlagt 146,5 miljoner kronor avgick
i kalkylen inräknade prishöjningar på fodersäd, matpotatis m. m. om tillhopa
19,3 miljoner kronor. Det totala prissänkningsbeloppet blev sålunda
omkring 127 miljoner kronor. En viss del av det angivna prissänkningsbeloppet
berodde på kalkylerat prisfall på överskottskvantiteter för export
samt minskade statliga bidrag. De belopp, som beräknades motsvara sänkning
av de inhemska försäljningspriserna, uppgick till 85 miljoner kronor.

Effekten av den lönehöjning, som lantarbetarna erhållit genom det i
januari 1954 träffade kollektivavtalet för denna arbetarkategori, motsvarade
på jordbrukskalkylens inkomstsida ett belopp av 120 miljoner kronor.
Jordbruket fick härav behålla 83 miljoner kronor, medan resten eller 37
miljoner kronor tillfördes konsumenterna genom prissänkningar. Det nya
kollektivavtalet medförde för lantarbetarna en lönehöjning av drygt 5 pro -

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

cent. Inkomstförbättringen för jordbrukarna själva och deras i jordbruksarbetet
deltagande familjemedlemmar beräknades till i genomsnitt cirka
3 procent.

Konsumenterna tillfördes sålunda i form av prissänkningar nyssnämnda
37 miljoner kronor samt överskottet i kalkylen (20,5 miljoner kronor, reducerat
till 16,5 miljoner kronor med hänsyn till att det belopp, som motsvarade
producentprissänkningen på fabrikspotatis, skulle fonderas och att avvecklingen
av lagringsstödet till kött och fläsk icke medförde prissänkning
utan minskade statliga utgifter). Härtill kom en redan vid uppgörandet
av kalkylen beaktad, under sommaren 1953 beslutad prissänkning på
brödsäd, motsvarande 31,5 miljoner kronor. Det sammanlagda beloppet för
sänkning av de inhemska försäljningspriserna blev sålunda 85 miljoner
kronor eller ungefär samma belopp, som tidigare angavs som inkomstökning
för jordbruket i dess helhet. Konsumenterna kunde sålunda sägas
ha tillförts ett lika stort belopp i form av prissänkningar, som jordbruket
tillförts i form av inkomstökning.

Överenskommelsen skulle gälla hela regleringsåret 1954/55 och förutsatte
att den s. k. 4-procentregeln skulle äga tillämpning. Omräkning av
kalkylen skulle på grund härav ske under augusti 1954 på grundval av
skörderapporterna per den 15 juli, dock endast såvitt sådan omräkning
begärdes av nämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation. Dylik omräkning
har icke påfordrats.

Därest på grund av nya kollektivavtal lönehöjningar, berörande den del
av regleringsåret, som belöpte efter den 1 januari 1955, skulle inträffa för
lantarbetare eller andra arbetargrupper och jordbrukets kostnader därigenom
skulle ökas, förbehöll sig jordbrukets förhandlingsdelegation att,
oavsett 4-procentregeln, upptaga förhandlingar med nämnden om kompensation
härför genom prishöjningar på jordbrukets produkter. Detsamma
skulle gälla om kostnaderna ökades på grund av införandet av allmän sjukförsäkring
samt nya beskattningsregler för motorfordon och drivmedel. Denna
klausul har åberopats vid årets prisförhandlingar för 1955/56.

Till överenskommelsen fogades protokollsanteckningar av följande innehåll.

Jordbrukets förhandlingsdelegation förklarade sig beredd att, i samband
med ett slopande av normalpriserna på kött och fläsk, på allt sätt medverka
till att slakteriföreningarnas prissättning på hela, halva och fjärdedels kroppar
av nötkreatur, häst och svin skulle ansluta sig till slakteriförbundets
prissättning i Stockholm och Göteborg, varvid som utgångspunkt skulle tagas
de då gällande prisskillnaderna mellan Stockholm och Göteborg å ena
sidan samt övriga prisområden å andra sidan. Skulle fråga uppkomma om
ändring av nuvarande regler för fastställande av regleringsavgiften på fettråvaror,
överenskoms att förhandlingar härom först skulle upptagas med
förhandlingsdelegationen.

Dessutom avgav herrar Bonow och Meidner i anslutning till överskommelsen
ett särskilt uttalande om producentbidragen och leveranstilläggen.

I kommentarerna till överenskommelsen anförde nämnden vidare, att
den i anslutning till den offentliga diskussion, som förekommit i samband
med överläggningarna om jordbrukspriserna, ville framhålla, att den omständigheten
att man i totalkalkylen tillgodoräknade den egna arbetskraften
sanuna lön, som tillkom den lejda, icke innebar, att de genom en höjning
av lantarbetarlönen ökade kalkylmässiga kostnaderna automatiskt skulle
kompenseras vid prissättningen. I vilken utsträckning kostnadsökningen
skulle täckas respektive inkomstökningen utjämnas, hade principiellt alltid
varit en förhandlingsfråga. Alt kalkylmässiga kostnadsökningar, förorsa 2

Bihang till riksdagens protokoll 1055. 1 samt. Nr ISO

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

kade av höjd lönesättning, vid ett flertal tillfällen täckts sammanhängde
med utgångspunkten för vår jordbrukspolitik — nämligen den eftersträvade
inkomstutjämningen mellan jordbruksbefolkningen och jämförliga befolkningsgrupper.
Så länge man ansett, att en rätt betydande inkomstklyfta förelegat,
hade en prissättning, som lett till ett oförändrat relativt inkomstläge
eller till en minskning av klyftan, ansetts böra accepteras.

överenskommelsen godkändes av nämndens råd den 26 februari 1954.

Kungl. Maj :t meddelade därefter den 12 mars 1954 beslut rörande prissättningen
på jordbrukets produkter under 1954/55 och godtog därvid förenämnda
prisöverenskommelse. Kungl. Maj:ts beslut i prissättningsfrågan
underställdes därefter riksdagens prövning (prop. 1954: 180). Riksdagen
beslutade sedermera i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen
(JoU 32; rskr. 302).

Jordbruksnämnden upplyser vidare i sin skrivelse, att nämnden, sedan
skörderesultaten baserade på 15 juli-rapporterna blivit tillgängliga, anmodade
de kalkylsakkunniga att avge yttrande angående skördeutfallets inverkan
på kalkylen, samt anför härom.

Med anledning av uppdraget utförde de sakkunniga en granskning av
viktigare poster i kalkylen. I skrivelse till nämnden den 13 augusti 1954
meddelade de sakkunniga, att den på våren för 1954/55 framräknade inkomstsumman
sannolikt icke komme att uppnås. Såvitt de sakkunniga kunde
bedöma, skulle emellertid underskottet, om skörderapporterna per den
15 juli lades till grund för skördeberäkningen och hänsyn alltså ej togs
till utvecklingen därefter, hålla sig innanför den marginal, som bestämmes
av 4-procentregeln.

Jordbrukets förhandlingsdelegation meddelade den 23 augusti 1954, att
den icke fann anledning påkalla fullständig omräkning av kalkylen. Nämnden
beslöt likaledes, att en omräkning av jordbrukskalkylen icke skulle
företagas, och hemställde den 24 augusti 1954, att Kungl. Maj :t måtte lämna
detta beslut utan erinran.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att Kungl. Maj:t den 27 augusti
1954 fattade beslut i enlighet med nämndens hemställan.

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under
produktionsåret 1955/56

För att erhålla ett underlag för behandlingen av frågan om prissättningen
på jordbrukets produkter under 1955/56 har kalkylsakkunniga på uppdrag
av jordbruksnämnden utarbetat en förkalkyl över jordbrukets inkomster
och kostnader under nämnda produktionsår. Denna kalkyl har granskats
och godkänts av jordbruksnämndens råd vid sammanträde den 11 februari
1955. Nämnden har i sin skrivelse den 19 mars 1955 lämnat en redogörelse
för innebörden och resultatet av ifrågavarande kalkyl (bilaga 5).

I redogörelsen anför nämnden till en början, att nu liksom i fjolårets
vårkalkyl regleringsåret 1950/51 använts som basår. Kalkylen för 1955/
56 ansluter sig i övrigt i metodiskt hänseende till de under en följd av år

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

utförda inkomst- och kostnadsberäkningar, vilka legat till grund för prissättningen
på jordbruksprodukter. Den har karaktären av en normkalkyl
såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under det
kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,
oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på
produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens upprättande
förändringar i priser med hänsyn till marknadsläget kunnat förutses med
viss grad av säkerhet.

Nämnden framhåller vidare, att det, innan en redogörelse för de olika
kostnadsposterna i den nu upprättade kalkylen lämnas, torde vara befogat
att göra några kommentarer till vissa resultat, som framkommit vid den i
samband med upprättandet av prognosen för 1955/56 utförda omräkningen
av kalkylen för 1954/55. Härom anför nämnden i huvudsak följande.

Som framgår av vad i det följande sägs om kostnadsberäkningarna har
kalkylsakkunniga framlagt fem olika procentuella alternativ för den årliga
minskningen i jordbrukets arbetsvolym sedan basåret 1950/51. Beroende
på det procenttal, som antages för den årliga nedgången, har de sakkunniga
redovisat olika belopp för underskottet. Räknar man som i vårkalkylen
1954 med 3 procent årlig minskning av arbetsvolymen blir underskottet
för 1954/55 cirka 336 miljoner kronor. Antages däremot minskningen uppgå
till 5 procent, sjunker underskottet till cirka 148 miljoner kronor. De i
kalkylen upptagna underskotten har därvid reducerats med 22 miljoner
kronor (räntekostnadsposten) samt med ytterligare 37 miljoner kronor
(av jordbruket avstått belopp våren 1954).

Underskottet beror bland annat på att inkomsterna blivit drygt 130 miljoner
kronor lägre än vad som beräknades i vår kalkylen, medan kostnaderna
— exklusive arbetskostnaderna — ökat med drygt 180 miljoner kronor.
Inkomstminskningen beror dels på den av skördeskadorna orsakade
kvantitets- och kvalitetsnedsättningen för såväl brödspannmål som övrig
spannmål, dels på att den totala mjölkproduktionen blev 6 procent lägre
än beräknat, dels ock på en nedgång i inkomsterna från slaktdjur. Inkomsterna
av oljeväxter och potatis ökade dock något jämfört med vad de sakkunniga
räknat med i förkalkylen. Kostnadsökningen beror i första hand
på den av skördeskadorna orsakade ökade förbrukningen av köpfodermedel
— drygt 100 miljoner kronor — samt på ökade kapitalkostnader med
57 miljoner kronor.

Nämnden övergår därefter till att redogöra för beräkningarna av jordbrukets
inkomster. Inledningsvis framhåller nämnden därvid, att
särskild uppmärksamhet denna gång ägnats vissa poster på inkomstsidan.
Sålunda har bland annat omläggningen i prissättningssystemet för brödsäd
hösten 1954 beaktats. 1 stället för att använda de tidigare av staten fastställda
garantipriserna bar de sakkunniga nu utgått från de preliminära inlösenpriserna
per den 1 april 1956, reducerade med belopp, som svarar mot
en normal successiv prisstegring under regleringsåret 1955/56. Med ledning
av socialstyrelsens levnadskostnadsundersökning 1952 har dessutom den
beräknade förbrukningen av inhemsk matpotatis varit föremål för en revidering.
De i tidigare kalkyler använda uppgifterna över medelkoantalet har
vidare nedjusterats med ledning av 1951 års jordbruksräkning.

-0 Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Vad härefter angår beräkningarna av skörden anför nämnden i huvudsak
följande.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av
skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden om arealerna
av olika grödor samt hektaravkastningen. De för 1955 angivna arealerna
har därvid i fråga om höstvete, höstråg, höstraps och höstrybs beräknats
med ledning av arealinventeringen i oktober 1954, varvid från de enligt denna
inventering besådda arealerna gjorts avdrag för »normal utvintring». De
för 1955 (höstsådden 1954) gjorda avdragen för normal utvintring utgör
liksom i normkalkylen våren 1954 för vete 8 procent, för råg 4 procent samt
för höstraps och höstrybs 15 procent av de höstsådda arealerna.

I tabell 1 i kalkylpromemorian (bilaga 5) finnes angivna de arealer av
olika växtslag, med vilka räknas i kalkylen för 1955/56. Såsom jämförelse
har medtagits de skördade arealerna för vissa tidigare år. Härvid har de tidigare
redovisade arealerna omräknats med ledning av 1951 års allmänna
jordbruksräkning.

I förhållande till närmast föregående år räknar de sakkunniga med en
minskning av brödsädsarealen med cirka 70 000 hektar. Nedgången av brödsädsarealen
från 1954 beror på den minskning i odlingen av höstvete och
höstråg, som kunde konstateras vid arealinventeringen i oktober 1954. Denna
nedgång torde till en del ha varit en följd av ogynnsamma väderleksförhållanden,
varför de sakkunniga har räknat med att vissa arealer, som under
normala väderleksförhållanden skulle ha besåtts med höstvete, nu i
stället kommer att användas för vårveteodling. De sakkunniga har därför
räknat med en ökning av vårvetearealen. I fråga om fodersäd har de sakkunniga
bland annat med hänsyn till den senaste prisutvecklingen utgått från
en arealökning av cirka 49 000 hektar. Den beräknade ökningen fördelar
sig med 27 400 hektar på korn, 11 800 hektar på havre och 10 100 hektar
på blandsäd.

I fråga om potatis har de sakkunniga kalkylerat med en i stort sett oförändrad
areal. För sockerbetor har räknats med en arealminskning från
59 500 hektar till 55 000 hektar eller ungefär lika stor areal, som odlades
under åren närmast före 1953. Arealen foderrotfrukter har beräknats fortsätta
att minska något.

Arealerna för foderväxter har beräknats öka med cirka 12 000 hektar.
Oljeväxtarealen har upptagits oförändrad. Den ökning i de besådda arealerna
av höstraps och höstrybs, som kunde konstateras vid arealinventeringen
i oktober 1954, har efter reducering för normal utvintring (15 procent) icke
medfört någon ökning i den beräknade skördade arealen för 1955. För de
vårsådda oljeväxterna har de sakkunniga utgått från en oförändrad totalareal.
Arealen för träda och obrukad åkerjord har beräknats öka något. Den
totala åkerarealen har tills vidare upptagits oförändrad, d. v. s. den enligt
1951 års allmänna jordbruksräkning redovisade arealen. De sakkunniga har
emellertid beslutat hemställa hos statistiska centralbyrån att i den officiella
jordbruksstatistiken i fortsättningen i möjligaste män taga hänsyn till den
sannolika årliga minskningen i åkerarealen efter 1951.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har verkställts på
i huvudsak samma sätt som i fjol. De vid uppgörandet av prognoserna använda
hektarskördeuppgifterna har sammanställts i tabell 2 i kalkylpromemorian
(bilaga 5). Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, alt de
observerade hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena
omräknas till normerade hektarskördar. De sakkunniga har ansett
sig böra räkna med samma normskördar för 1955, som i fiol antoss för
1954.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Efter denna översikt av areal- och skördeförhållandena behandlar nämnden
inkomstberäkningarna för olika vegetabiliska produkter och anför därvid
till en början, att produktionen 1955/56 av vegetabiliska slutprodukter
har beräknats på grundval av de i tabellerna 1 och 2 i kalkylpromemorian
anförda uppgifterna rörande arealer och antagna normskördar per hektar.
Den erhållna totalskörden av brödsäd har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster,
avrens och utfodring samt utsäde. Med hänsyn till bland annat
prissänkningen på brödsäd har de sakkunniga för 1955/56 höjt avrensoch
utfodringsprocenten för råg från 8 till 10. Beträffande de olika vegetabilieposterna
har nämnden i övrigt anfört i huvudsak följande.

Vid beräkningen av priserna på brödsäd för prognosår har man tidigare
kunnat utgå från priserna för normalkvalitet, justerade för beslutade prisändringar.
En liknande beräkning för 1955/56 måste, på grund av omläggningen
i prissättningssystemet för brödsäd hösten 1954, baseras på noteringarna
för normalkvalitet, medan man tidigare använde de av staten fastställda
garantipriserna. Den större rörlighet i priserna, som blivit en följd av
att systemet med garantipriser avvecklats, torde bland annat leda till att
den ändring från år till år, vilken i verkligheten sker i fråga om det genomsnittspris,
jordbrukarna erhåller, icke kommer att sammanfalla med förändringen
i inlösenpriset. Man torde bland annat kunna utgå ifrån att genomsnittspriset
kommer att ligga på en högre nivå i förhållande till inlösenpriset
än normalt, då skörden av brödsäd är liten men av god kvalitet.
Blir däremot skörden stor och av sämre kvalitet, torde genomsnittspriset tendera
att understiga normal nivå. Med hänsyn till det nu sagda har de sakkunniga
beslutat använda en annan metod för prisberäkningarna än tidigare.
De har därvid utgått från de preliminära inlösenpriserna per den 1 april
1956, reducerade med belopp, som svarar mot en normal successiv prisstegring
under regleringsåret 1955/56. Priserna har antagits komma att
stiga med 25 öre per deciton fram till den 1 april 1956, då de skall utgöra
40 kronor per deciton för vete och 35 kronor per deciton för råg. Detta innebär,
att man räknat med en något svagare prisstegring per månad än under
1953/54 (sista året med fasta garantipriser). Den svagare prisstegringen
motiveras av att räntekostnaderna bör bli lägre under 1955/56 än tidigare
till följd av de prissänkningar, som skett för vete och råg.

Sedan de beräknade månadsmedelpriserna, som vägts med ledning av leveransernas
fördelning 1953/54, justerats för den genomsnittliga kvalitetsavvikelse,
som normalt förekommer, erhålles sålunda för 1955/56 följande
avrundade priser att upptagas i kalkylen nämligen för höstvete 38 kronor
60 öre, för vårvete 40 kronor 25 öre och för råg 33 kronor 45 öre per decifon.
Dessa priser inkluderar icke förmalningsavgiften, vilken förutsättes
skola utgå med oförändrat 5 kronor per deciton. För att uppehålla de beräknade
genomsnittspriserna till odlare 1955/56 förutsättes vidare förmalningsavgiftsmedel
skola tagas i anspråk.

För korn och havre har de sakkunniga för prognosåret räknat med eu
viss sänkning av priserna, nämligen för korn 2 kronor 75 öre till 34 kronor
per deciton och för havre 4 kronor till 30 kronor per deciton, allt i förhållande
till de beräknade genomsnittspriserna för 1954/55. Genomsnittspriset
på kokärter har beräknats bli oförändrat 1955/56.

Jordbrukets sammanlagda inkomster för brödsäd beräknas för 1955/56
komma att sjunka till 366,5 miljoner kronor mot 430,2 miljoner kronor innevarande
år. Minskningen beror dels på att priserna, som nämnts, beräk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

nas bli lägre under 1955/56 än under innevarande år, dels på en kvantitetsminskning.
I fråga om övrig spannmål (inklusive kokärter) har kalkylsakkunniga
trots lägre priser till följd av ökad kvantitet räknat med en inkomstökning
från 44,1 miljoner kronor 1954/55 till 69,7 miljoner kronor
1955/56.

I samband med upprättandet av den föreliggande kalkylen har den beräknade
förbrukningen av inhemsk matpotatis varit föremål för en revidering.
Sålunda har de sakkunniga med ledning av resultaten från socialstyrelsens
levnadskostnadsundersökning 1952 (1953) nu uppskattat förbrukningen
av inhemsk matpotatis till 750 miljoner kilogram per år. Denna
kvantitet har upptagits för perioden 1950/51—1953/54. För 1954/55 har
kvantiteten med hänsyn till den relativt omfattande importen av matpotatis
reducerats med 15 miljoner kilogram. För 1955/56 har återigen upptagits
750 miljoner kilogram. Man har för detta år antagit, att importen
kommer att vara av samma storleksordning som före 1954/55. Priset på
matpotatis har för 1954/55 beräknats till 21 kronor per deciton och för
1955/56 till 19 kronor 50 öre per deciton. Inkomsterna av matpotatis under
prognosåret har upptagits till 146,2 miljoner kronor, vilket innebär en inkomstminskning
på 8,2 miljoner kronor från innevarande år.

Förbrukningen av fabrikspotatis har beräknats till 290 miljoner kilogram
för 1955/56 mot 236 miljoner kilogram 1954/55. Beräkningen för prognosåret
utgår från normal skörd av potatis samt normal stärkelsehalt. Priset
per hektoliter och stärkelseprocent har för 1955/56 upptagits oförändrat till
46 öre. Jordbrukets inkomster av fabrikspotatis har beräknats till 30,7 miljoner
kronor mot 22,6 miljoner kronor under innevarande regleringsår. Inkomstsumman
för all potatis utgör i den föreliggande kalkylen 176,9 miljoner
kronor för 1955/56 mot 177,0 miljoner kronor innevarande år.

Skörden av sockerbetor har beräknats till 1 925 miljoner kilogram 1955
mot 1 849 miljoner kilogram 1954. Grundpriset har upptagits med samma
belopp som för 1954 års odling, d. v. s. 7 kronor 20 öre per deciton vid 16
procent sockerhalt. De faktiska genomsnittspriserna, beräknade med hänsyn
till sockerhalt och inkluderande olika ersättningar och pristillägg, utgör i
kalkylen 8 kronor 2 öre per deciton för 1955/56 mot 7 kronor 80 öre per
deciton för innevarande regleringsår. Det högre priset för 1955/56 beror
på att man räknat med en högre sockerhalt än under innevarande år. Jordbrukets
inkomster av sockerbetor beräknas öka från 144,2 miljoner kronor
1954/55 till 154,4 miljoner kronor 1955/56.

Totalskörden av oljeväxtfröer 1955/56 beräknas, trots att de sakkunniga
kalkylerat med en från 1954/55 oförändrad areal, komma att minska från
177,8 miljoner kilogram under innevarande år till 158,4 miljoner kilogram
1955/56. Nedgången beror på att hektarskördarna för höstraps och höstrybs
innevarande år varit något större än de normalskördar, som de sakkunniga
använder i prognosen. Enligt beslut av Kungl. Maj:t skall odlarpriserna på
höstraps och liöstrybs av 1955 års skörd utgöra 73 respektive 71 öre per kilogram
utan rätt till efterbetalning. För vårsådda oljeväxter har räknats med
oförändrade priser från innevarande år. Främst på grund av den beräknade
kvantitetsminskningen väntas inkomsterna av oljeväxtfröer komma att
minska från 132,5 miljoner kronor under innevarande år till 115,0 miljoner
kronor under prognosåret.

Jordbrukets inkomster av spånadsväxter upptages i den föreliggande kalkylen
för 1955/56 till 4,9 miljoner kronor mot 4,2 miljoner kronor för innevarande
år.

Den fältmässiga odlingen av köksväxter har för 1954/55 beräknats tillföra
jordbruket en inkomst på 40,5 miljoner kronor. Motsvarande belopp i vår -

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

kalkylen 1954 utgjorde 49,0 miljoner kronor. För regleringsåret 1955/o6 har
de sakkunniga insatt ett belopp av 45,0 miljoner kronor i kalkylen.

Jordbrukets inkomster av tobaksodling bar beraknats till 1,2 miljoner
kyonor för 1955/56, vilket är 0,2 miljoner kronor mer än for innevarande
år.

Jordbrukets totala inkomster av vegetabilier uppgår enligt föreliggande
beräkningar till 973,7 miljoner kronor för 1954/55. För prognosåret 1955/56
utgör motsvarande belopp 933,6 miljoner kronor. Nedgången — 40,1 miljoner
kronor — beror främst på väsentligt minskade inkomster av brodsad.
Det förtjänar nämnas, att normkalkylen för 1955/56 upptar en ökning av
vegetabilievolymen, värderad i 1954/55 års priser, av 19,7 miljoner kronor.
Volymökningen gäller posterna övrig spannmål, potatis, sockerbetor samt
köksväxter. De kalkylerade prissänkningarna på de flesta vegetabilierna
har emellertid orsakat inkomstminskningen. Vid oförändrade volymer skulle
inkomstminskningen för vegetabilier från innevarande produktionsår till
1955/56 sammanlagt ha uppgått till 59,8 miljoner kronor.

Härefter redogör nämnden för jordbrukets inkomster av animaliska produkter
och behandlar därvid först mjölk och mejeriprodukter. Nämnden
anför härom.

Medelantalet mjölkkor 1954/55 har av de kalkylsakkunniga upptagits till
1 506 000 djur och för prognosåret till 1 494 000 djur. Minskningen utgor
0 8 procent. Härvid bör nämnas, att tidigare använda medelkoantal från och
med basåret nedjusterats med 40 000 djur på grundval av uppgifter, som erhållits
från 1951 års jordbruksräkning. Denna justering höjer den beräknade
medelavkastningen per ko med ett par procent. For 19o4/oo har de
sakkunniga räknat med en produktion per ko av 2 870 kilogram. Enar förutsättningen
för kalkylen 1955/56 är normal fodertillgång för mjölkkorna,
har de kalkylsakkunniga funnit det rimligt antaga, att den pa längre sikt
fortgående ökningen av avkastningen per ko åter skall komma till synes
under 1955/56. Avkastningsökningen från 1954/55 har med hansyn härtill
uppskattats till 1,0 procent och den antagna avkastningen per ko 1955/56
till 2 899 kilogram. Totalproduktionen av mjölk har med utgång från nu
nämnda data över koantal och avkastning per ko beräknats till 4 331 miljoner
kilogram 1955/56 mot 4 322 miljoner kilogram för innevarande ar. Ökningen
utgör 0,2 procent. . . ....

Beräkningen av jordbrukets inkomster av den vid mejeiierna in%agda
mjölken har utförts enligt samma metod som i vårkalkylen 1954. Tillvägagångssättet
vid beräkningarna är i huvudsak följande. En inkomst- och kostnadsberäkning
(jämväl för prognosåret) utföres för var och en av de viktigaste
produkterna, vilket ger en schematisk uppfattning om det värde,
inklusive statliga bidrag, som mejerierna kan betala leverantörerna med
hänsyn till föreliggande pris- och kostnadsläge. I denna beräkning infångas
den allra största delen av mejeriernas mjölklikvider. Vissa speciella inkomster
och förluster kommer emellertid ej med i ifrågavarande beräkning (t. ex.
merinkomster av mesvaror, kapsylmjölk och vitaminerad mjölk respektive
förluster i samband med prissänkningar och underpris vid export). För dessa
sker kompletterande specialberäkningar.

Det allmänna mjölkpristillägget, vilket för 1954/;»5 uppgår till 74,4 öre
per kilogram smörfett har för prognosåret upptagits till samma belopp. Det

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

extra tillägget i norra Sverige, vilket på grund av minskningen i mjölkinvagmngen
under 1954/55 sjönk med 4,5 procent jämfört med 1953/54, beräknas
för 1955/56 bli något större än för innevarande år till följd av en
väntad stegring i^ mjölkinvägningen. Leveranstillägget har upptagits till
samma belopp 1955/56 som 1954/55. Pristillägg har upptagits även för de
kvantiteter smör och andra mejeriprodukter, som beräknas"bli exporterade.

De salunda beräknade mejeriinkomsterna jämföres med verkligt utbetalda
mjolklikvider, vilka använts i kalkylen, så långt de varit kända. Jämförelsen
har endast till syfte att för prognosåret åstadkomma en korrektion
av beräkningarna, så att kalkylsummorna så nära som möjligt ansluter sig
till jordbrukarnas faktiska inkomst av mejerimjölken. För prognosåren göres
därför ett tillägg med ledning av den genomsnittliga skillnaden under
nagra av de senaste åren.

o^o kalkylsakkunniga har beräknat inkomsterna av mejerimjölk till
j . milj°ner kronor 1954/55 och 1 295,1 miljoner kronor 1955/56 Medelhkviden
har angivits till 35,99 respektive 36,11 öre per kilogram, varav
5,Ub respektive 5,08 ore per kilogram utgöres av statliga bidrag.

Jordbrukets inkomster av den utanför mejeri försålda konsiimtionsmjölken,
den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken samt lantsmörmjölken
har beraknats efter i huvudsak samma grunder och med samma priser som
toregaende ar. De sakkunniga har antagit, att jordbrukarna vid direkt försaljmng
kommer att taga ut ett pris, motsvarande det konsumenterna på
landsbygden skulle fa betala för mjölk av samma kvalitet, om ifrågavarande
direkta försäljning upphörde. De tre inkomstposterna visar på grund av

hvvi av-! • n Y<)nV cc^e1''^sa 1111 na 11 s en nedgång från 214,2 miljoner kronor
1954/55 till 204,6 miljoner kronor 1955/56.

1 a?ff/(Ja-nV11?,nl?gda beloPPet för producentbidraget har för 1954/55 och
19o5/56 i kalkylen upptagits till 46,0 respektive 45,0 miljoner kronor,
i i ?n v?1'' Jordbruket kalkylerade totalinkomsten av mjölk och mejeriprodukter
(inklusive producentbidraget) utgör för prognosåret 1955/56 1 544 7
miljoner kronor mot 1 538,4 miljoner kronor för innevarande år. Uppgången
sammanhanger dels med en ökning i mjölkinvägningen vid mejerier,
dels med att de sakkunniga räknat med en något högre medellikvid.

De kalkylsakkunnigas bedömning av äggproduktionens utveckling har
,Van<Lannali g1r(!1"dat? Pa resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland
den 20 april 1954 och på uppgifter om partihandelns inköp av ägg till och

Kr r™e/«beU19?^sP,Lgr"nd™1 av *»• »ppgttte har äggproduktionen
för 19o4/o5 och 195o/56 uppskattats till 84 respektive 86 miljoner kilo 8‘flSinÄ‘f

med partihandelns månadsinköp som

9on - gstaI^ bai for 1955/56 liksom for innevarande år uppskattats till
290 ore per kilogram. Härvid har förutsatts, att exportbidrag kommer att
utbetalas i samma omfattning som under innevarande år. Del" totala värdet
av aggproduktionen beräknas bli 243,6 miljoner kronor 1954/55 och 249 4
miljoner kronor 1955/56. Därav utgör jordbrukets andel 213,2 respektive
Hli 9snn J°nel’ krol}ov- Fjäderfäslaktens värde för jordbruket har beräknats
TnrlAT Ji0IJer r0n°f for 1954/55 och 24,0 miljoner kronor 1955/56.

a\ägg 0Ch slaktfJäderfä (vad som produceras
utanför ordbruket franraknat) utgör sålunda i den nu föreliggande kalkylen
242,1 miljoner kronor för 1955/56 mot 236,2 miljoner kronor innevai
anae ar.

Producentpriserna 1955/56 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin har

fri?.narPain?,Tf SaU„S0m Priserna för 1954/55. Man har därvid utgått
Iran de foi 19o3/54 erhallna avrakningspriserna. Dessa har först justerats

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

för under- respektive överskridande av basprisnivån i partihandelsledet under
1953/54. De så erhållna priserna har minskats med ett belopp motsvarande
den prissänkning på 39 miljoner kronor, som förutsattes i prisöverenskommelsen
våren 1954. Priset på fläsk har därefter ökats med det belopp,
som kommit jordbrukarna till godo, genom att slaktdjursavgiften på
svin sänkts med 3 kronor per djur från och med den 11 oktober 1954. Vidare
har förändringarna i priserna på hudar, organ och inälvor samt slakterifett
på vanligt sätt blivit beaktade. För dessa har för prognosåret använts samma
priser som för 1954/55. I fråga om fårkött har priset antagits bli detsamma
som under 1954/55 eller 470 öre per kilogram.

Beräkningarna över slaktens omfattning visar i fråga om kvantiteten nötkött
en minskning med cirka 4 procent för prognosåret jämfört med innevarande
år. I fråga om slakten av får och häst har man också räknat med
en viss minskning under prognosåret. Svinslakten under 1955/56 har av de
sakkunniga, med ledning av betäckningsstatistik och svinräkningar samt
med hänsyn till bland annat fodertillgångarna och marknadsutsikterna för
fläsk, bedömts komma att uppgå till 199,2 miljoner kilogram, d. v. s. till
ungefär samma kvantitet som för innevarande år.

De sakkunnigas beräkningar visar en minskning av de totala inkomsterna
av slaktdjur från 1 156,7 miljoner kronor 1954/55 till 1 137,2 miljoner kronor
1955/56.

Försäljningen av militärhästar beräknas tillföra jordbruket 1,5 miljoner
kronor under 1955/56 mot 1,4 miljoner kronor under 1954/55. Värdet av
exporten av levande djur har för tiden 1953/54—1955/56 beräknats till 1,0
miljoner kronor per år och inkomsterna av ull till 2,4 miljoner kronor
per år.

Vid beräkningen av kreaturskapitalet har i den nu föreliggande kalkylen
använts samma priser som i vårkalkylerna 1953 och 1954. Antalet djur har
beräknats med ledning av resultaten från den representativa husdjursräkningen
den 1 juni 1954 samt med de sedvanliga korrigeringar, som erfordras.
Nedgången i kreaturskapitalet under 1954/55 och 1955/56 har uppskattats
till 66,3 respektive 27,9 miljoner kronor.

Jordbrukets totala inkomster av animalier (utan beaktande av förändringarna
i kreaturskapitalet) utgör enligt de nu utförda beräkningarna
2 928,9 miljoner kronor 1955/56 mot 2 936,1 miljoner kronor för innevarande
år. Nedgången från 1954/55 till 1955/56 beror på minskningen i slaktdj
ur sproduktionen.

Jordbrukets sammanlagda inkomster (med beaktande av förändringarna
i kreaturskapitalet) för 1954/55 uppgår enligt de nu föreliggande beräkningarna
till 3 843,5 miljoner kronor, vilket är 132,7 miljoner kronor mindre än
vad de sakkunniga kalkylerade med i vårkalkylen 1954. För prognosåret
1955/56 är motsvarande inkomsttal 3 834,6 miljoner kronor. Inkomstminskningen
från 1954/55 — 8,9 miljoner kronor — beror, som framgått av det
föregående, huvudsakligen på en nedgång i inkomsterna av brödsäd, slaktdjur
samt oljeväxter. Nedgången i inkomsterna för dessa produkter uppväges
dock dels av att inkomsterna från övrig spannmål och potatis beräknas
öka, dels av alt nedgången i kreaturskapitalet beräknas bli betydligt mindre
under prognosåret än under innevarande år. Index för jordbrukets inkomster
vid basårsbeloppet 3 311,1 miljoner kronor 1950/51 utgör 116,7 för
1955/56.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Vid oförändrade priser från 1954/55 skulle en inkomstökning av 5,8 miljoner
kronor ha uppstått. Vegetabilierna skulle vid oförändrade priser ha
ökat med 19,7 miljoner kronor, medan animalierna skulle ha minskat med
13,9 miljoner kronor. Emellertid har de sakkunniga räknat med prissänkningar
på de flesta av vegetabilierna, vilka sammanlagt motsvarar en inkomstminskning
på 59,8 miljoner kronor. Emellertid har man, som förut
nämnts, kalkylerat med vissa prishöjningar för animalieprodukterna, vilka
vid oförändrade kvantiteter innebär en inkomstökning för prognosåret med
6,7 miljoner kronor jämfört med innevarande år.

Vad härefter angår jordbrukets kostnader anför nämnden
till en början, att dessa i den nu framlagda kalkylen i stort sett beräknats enligt
liknande principer som vid tidigare kalkyltillfällen. Liksom i fråga om
vissa inkomstposter har i samband med upprättandet av förkalkylen ägnats
speciell uppmärksamhet åt vissa kostnadsposter. De sakkunniga har sålunda
särskilt bearbetat frågan om den beräknade årliga minskningen i jordbrukets
arbetsvolym. På grund av osäkerheten i de gjorda beräkningarna
och genom att man på objektiva grunder ej kunnat avgöra, vilken vikt de
olika statistiska materialen bör tillmätas, har de sakkunniga ej redovisat
någon definitiv arbetsvolym utan i stället framlagt fem olika procentuella
alternativ för den årliga minskningen i jordbrukets arbetsvolym sedan basåret
1950/51. För sammanvägningen av timlönerna för olika kategorier av
manliga arbetare har vidare nytt material från socialstyrelsen beaktats. Vid
beräkningen av kostnaderna för ekonomibyggnader har det ansetts motiverat
att — i avvaktan på en omprövning av grunderna för beräkningen av
byggnadskostnaderna i jordbrukskalkylen — i år liksom under de tre föregående
åren göra avsteg från tidigare tillämpad beräkningsmetodik.

Av de olika i kalkylen ingående kostnadsposterna redogör nämnden först
för arbetskostnaderna och anför härom.

Liksom för tidigare kalkylår har arbetskostnaderna erhållits som en produkt
av en beräknad arbetsvolym uttryckt i miljoner arbetstimmar och en
kalkylerad timlön.

Såsom nyss nämnts har de sakkunniga i den nu föreliggande kalkylen ej
redovisat någon bestämd procentuell minskning i jordbrukets arbetsvolym,
utan de har i stället lagt fram fem olika alternativ. Förändringen i jordbrukets
arbetsvolym är nämligen svår att exakt belysa, framförallt därför att
statistiskt material, som insamlats i det direkta syftet att belysa denna förändring,
icke har funnits tillgängligt förrän under de senaste åren. Förändringen
i volymen från år till år påverkas dessutom av tillfälliga faktorer,
exempelvis väderlekens inverkan på bärgningsförhållandena.

Samspelet mellan mekaniseringen och arbetskraftsbehovet inom jordbruket
beaktades för första gången kvantitativt i propositionen 1941: 278. Det
framhölls i denna, att mekaniseringen inom jordbruket medfört en viss nedgång
i totala arbetarantalet, trots den inskränkning av arbetstiden, som ägde
rum på slutet av 1930-talet. Detta framgick av en särskild av de sakkunniga
åberopad utredning. I avvaktan på en undersökning, som skulle utföras av
socialstyrelsen, räknade de sakkunniga tills vidare med en nedgång i volymen
med 1 procent per år alltifrån produktionsåret 1938/39. Denna i total -

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

kalkylen ursprungligen införda reduktionsfaktor får anses vara försiktigt
uppskattad. De sakkunniga var emellertid av den åsikten, att arbetseffektiviseringen
under då rådande krisförhållanden icke kunde väntas gå fortare.

Frågan om arbetskraftsvolymens förändringar upptogs på nytt år 1946 av
en statlig utredning, den så kallade 1-procentkommittén (Betänkande angående
arbets- och kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen. SOU 1950:29).
Med ledning av utredningens resultat stannade de sakkunniga för att använda
de resultat, som kunde erhållas ur den jordbruksekonomiska undersökningen.
Dessa resultat utvisade en årlig minskning i jordbrukets arbetsvolym
med 1,2 procent per år räknat från basåret 1938/39. Denna minskningstakt
ansågs böra accepteras som grundval för kalkylberäkningarna för
tiden till och med 1945/46. Från och med 1946/47 räknades med en årlig
minskning av arbetsvolymen med 1,5 procent. Detta skedde, därför att man
ville söka beakta bland annat den starkt ökade mekaniseringen. Dessa 1,5
procent räknades emellertid icke på basårsvolymen utan på det närmast föregående
av de reducerade talen för årsvolymen. Skillnaden mellan de båda
procenttalens absoluta volymsänkande verkan utjämnades häiigenom iätt

väsentligt. _ „

Omkring ett år efter det att 1-procentkomiiiitten avlämnat sitt betänkande,
fann man under pågående arbete med typjordbrukskalkyler, att arbetsvolymen
vid bearbetning av materialet till den jordbruksekonomiska undersökningen
hade systematiskt påverkats av utförda maximeringar av familjemedlemmarnas
uppgivna arbetstider och av icke på rätt sätt beaktade förskjutningar
i relationen mellan mans- och kvinnolöner. Nämnda förhållande
medförde, att de kalkylsakkunniga fann sig böra höja minskningsprocenten
från 1,5 till 3 (noga räknat 2,94) procent per år. Denna minskningstakt
tillämpades från och med 1946/47. .....

Upprepade jämförelser med annat material, bland annat med förändringarna
i den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen mellan folkräkningarna
1945 och 1950 och med taxeringsstatistiken, har bekräftat, att en minskning
med cirka 3 procent per år var ett rimligt antagande. Allteftersom nya bokföringsresultat
blivit tillgängliga, har dessa insatts i beräkningarna av den
årliga nedgången i arbetsvolymen.

I den nu föreliggande kalkylen har de sakkunniga för bedömningen av
denna fråga kunnat göra jämförelser med nytt statistiskt material.

Beräkningar har som tidigare gjorts med ledning av bokföringsresultat
från de gårdar, som ingår i den jordbruksekonomiska undersökningen. För
perioden 1945/46—1952/53 visar dessa gårdar en minskning av arbetsvolymen
med 3,17 procent per år tutan arealkorrektion), om beräkningen
utföres på varje års medeltal. Undersöker man i stället den relativa minskningen
hos identiska gårdar mellan två på varandra följande år (kedjad
beräkning), blir minskningen under samma tidsperiod 2,95 procent per år.
Medräknas den årliga minskningen i åkerarealen, vilken ökar nedgången i
arbetsvolymen, blir den totala nedgången per år enligt sistnämnda beräkningsmetod
3,1 procent.

Mot de erhållna resultaten från den jordbruksekonomiska undersökningen
kan invändas, att undersökningen ej är representativ utan arbetar med
ett urval med högre standard än genomsnittet, att resultaten påverkas av
bortfallet av bokföringsgårdar och dessas ersättande med andra gårdar
samt att kedjan av operationer är lång från det att jordbrukaren lämnar
uppgifter till dess slutresultaten föreligger, vilket i hög grad försvårar eu
bedömning av resultatens värde.

1 samband med all felen i den jordbruksekonomiska undersökningen
upptäcktes och rättades till, beslöt de kalkylsakkunniga hemställa, att en

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

n.y undersökning skulle planläggas, vilken speciellt skulle belysa förändringarna
i arbetsvolymen i jordbruket. Denna undersökning kom senare
till stånd på begäran av jordbruksnämnden och socialstyrelsen. Uppgifter
inhämtades första gången i 1951 års arealinventering, och undersökningen
har därefter årligen upprepats. Uppgifterna lämnas av samma jordbrukare,
som ingår i urvalet för inventeringarna, och undersökningen sker i statistiska
centralbyråns regi. Data om antalet sysselsatta gäller förhållandena
den 1 juni varje år, alltså samma tidpunkt som för uppgifterna till arealmventeringen
och husdjursräkningen. Uppgifter om det totala antalet lejda
arbetstimmar inhämtas även i undersökningen. Dessa avser förhållandena
under närmast föregående år, vilket gör det svårare för de uppgiftsskyldiga
att lämna exakta uppgifter. Vid planeringen av undersökningen angavs, att
det främsta syftet med densamma skulle vara att söka åstadkomma en belysning
av de relativa förändringarna från år till år i arbetsvolymen. Något
absolut mått på volymen borde man däremot icke eftersträva.

„ Statistiska centralbyrån har nu framlagt resultat från fyra undersökningsap
?nliSt dessa resultat skulle den årliga genomsnittliga minskningen uppgå
till 5,5 procent. Mot resultaten kan anföras, att årsserien ännu så länge
ar kort samt att uppgifterna påverkas av att antalet arbetstimmar måste
uppskattas i efterhand.

Ett annat material, som de sakkunniga använt för bedömning av arbetsvolymens
förändringar, härrör från socialstyrelsens lönestatistik. Denna
statistik bygger i motsats till centralbyråns undersökning icke på ett representativt
material. De ur detta material framräknade siffrorna har erhållits
genom kedjning av uppgifter från identiska jordbrukare två på varandra
följande år och uppräkning till rikssiffror med hjälp av åkerarealerna
i 1944 års jordbruksräkning. Primäruppgifterna avser enskilda arbetare
och är specificerade på olika slag av arbeten, även för familjemedlemmarna.
Allt skogsarbete utom timlönat sådant för anställda har frånskilts, varför
siffrorna nästan uteslutande avser rent jordbruksarbete. Socialstyrelsen
framhåller emellertid, att uppgifterna för familjemedlemmarnas arbetsdagar
i många fall måste vara resultat av ganska grova uppskattningar. För
perioden 1950—1953 uppgår minskningen per år i genomsnitt till 4,5 procent.
Materialet ger sålunda uttryck åt en nedgångstakt, som är svagare än
i centralbyråns undersökning men starkare än i den jordbruksekonomiska
undersökningen.

Vissa uppgifter belysande minskningen i jordbrukets arbetsvolym kan

också erhållas ifrån taxeringsstatistiken. Under perioden 1943_1950 har

salunda antalet inkomsttagare, såväl företagare som anställda, minskat
med i genomsnitt 2,0 procent per år. Motsvarande tal för 1951—1952 utgör
-,3 procent och för 1952—1953 3,7 procent. Procenttalen, som är behäftade
med vissa fel, torde få betraktas som minimisiffror.

Då det, som tidigare nämnts, icke varit möjligt för de sakkunniga att på
objektiva grunder avgöra, vilken vikt de olika materialen bör tillmätas, redovisas
fem olika alternativ för arbetsvolymen. Dessa alternativ erhålles.
om arbetsvolymen från och med basåret 1950/51 till och med 1955/56 antages
ha nedgått med 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 eller 5 procent per år.

Sammanvägningen av timlönerna för olika kategorier av manliga arbetare
har tidigare gjorts enligt den fördelning, som gäller för anställd arbetskraft
vid gårdar, som är representerade i socialstyrelsens lönestatistik. Eu
av socialstyrelsen företagen kontrollundersökning angående den lejda arbetskraftens
fördelning på olika arbetskategorier (löneformer) 1952 visade
en fördelning, som avvek från den tidigare tillämpade. De kalkylsakkun -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

niga tillämpade i vårkalkylen 1954 resultaten av socialstyrelsens kontrollundersökning
och beaktade därvid förändringen ända från basåret. Förändringen
i fördelningen på olika kategorier resulterade vid sammanvägningen
i att en lägre genomsnittslön erhölls än vid tidigare tillämpad fördelning.
Till vårkalkylen 1955 har emellertid från socialstyrelsen framkommit
nya uppgifter angående arbetskraftens fördelning. Materialet från den
omnämnda representativa kontrollundersökningen har nu bearbetats så,
att man visat fördelningen av arbetskraften med vägning på dels antal arbetare,
dels antal arbetsdagar. Det visar sig nu, då yrkesfördelning vägd på
antalet arbetsdagar finnes tillgänglig, att denna fördelning avviker starkt
från den ett år tidigare från samma material erhållna fördelningen, samt
vidare, att den nu erhållna fördelningen vägd på arbetstid stämmer bättre
med den tidigare i jordbrukskalkylen tillämpade fördelningen från jordbruk,
inkluderade i socialstyrelsens lönestatistik. Socialstyrelsen har gjort
en ny representativ undersökning, denna gång avseende året 1953. När resultaten
från den nya undersökningen nu föreligger, varvid fördelningen
på yrkeskategorier är vägd med hänsyn till arbetstidens längd, har de kalkylsakkunniga
ansett befogat att övergå till denna, varvid man beaktat
förändringarna från basåret.

De kalkylsakkunniga har vidare i förkalkylen nu beaktat den nya sjukkassereformen
så, att arbetsgivarnas försäkringskostnader inräknats ända
från basåret. Sålunda har räknats med en försäkringskostnad av 1,365 procent
på totala timlönen till och med 1954 samt 1,98 procent från och med
den 1 januari 1955.

När vårkalkylen 1954 utarbetades, hade det nya löneavtalet för 1954
träffats, varför detta kunde beaktas i kalkylen. Avtalet innebar i första hand
en höjning av timlönerna med 13 öre för manliga och 11 öre för kvinnliga
arbetare. Månadslönerna höjdes på motsvarande sätt. Vidare förekom i avtalet
ett antal smärre justeringar, som här ej skall beröras. Något nytt avtal
för 1955 hade, när kalkylen slutjusterades, ännu ej träffats. De kalkylsakkunniga
har därför tills vidare räknat med oförändrade lantarbetarlöner.
Med hänsyn tagen till olika slag av övertidsersättningar samt semesterersättning
har timlönen för 1955/56 därför kalkylerats till 291,18 öre, medan
den för 1954/55 utgjorde 290,48 öre.

De totala arbetskostnaderna för de fem olika procentuella alternativen
för arbetsminskningen för 1955/56 och 1954/55 framgår av följande tablå.

Miljoner kronor

	3,0 %	3,5 %	4,0 %	4,5 %	5,0 % ,
1954/55 .....	... 2 500,9	2 449,6	2 399,3	2 349,7	2 300,9
1955/56 .....	... 2 431,7	2 369,6	2 308,9	2 249,4	2 191,1

Skillnaden mellan det högsta och lägsta alternativet utgör för 1955/56
240,6 miljoner kronor.

Under samlingsrubriken kapitalkostnader behandlas i kalkylen kostnaderna
för avskrivning och underhåll av markanläggningar (grundförbättringar),
ekonomibyggnader samt maskiner och redskap ävensom kostnaderna
för elektricitet samt räntekostnaderna. Beträffande dessa poster anför
nämnden.

Kostnadsposten grundförbättringar (täckdikningskostnader, underhåll av
större öppna diken) har för prognosåret 1955/56 upptagits till ett i stort

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 180

sett oförändrat belopp jämfört med innevarande år, nämligen 25,9 miljoner
kronor.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader har
beräknats enligt samma metodik som tidigare och har erhållits genom en
framskrivning av den kostnadssumma, som fastställts genom särskild beräkning
för år 1946. De sakkunniga har, liksom i vårkalkylen 1954, diskuterat
att eventuellt återgå till den beräkningsmetod, som tillämpades till och
med vårkalkylen 1951 och som innebär ett fullt hänsynstagande till prisutvecklingen
på trävaror. Priset för dessa har nämligen varit oförändrat sedan
mitten av 1952, varför en stabilisering synes ha inträtt på detta område.
Även om stabiliseringen av träpriserna skulle kunna anses motivera
en återgång till den beräkningsmetodik, som tillämpades före 1951, ansåg
de sakkunniga ej, att en sådan borde företagas i vårkalkylen 1954. Detta
sammanhängde med önskvärdheten av att inom kort med ledning av nytt
material ompröva grunderna för beräkningen av byggnadskostnaderna i
jordbrukskalkylen, varvid bland annat en prövning av inverkan av strukturrationaliseringen
och djurantalets förändringar borde beaktas. Det var
redan vid anförda kalkyltillfälle också bekant, att nämnden för den jordbruksekonomiska
undersökningen ämnade begära en ny utredning angående
byggnadskostnadernas storlek i jordbruket. Denna undersökning har igångsatts
och inventeringsarbetena torde i stort sett vara avslutade. På grund
härav har kalkylsakkunniga ej funnit anledning att nu frångå sitt ställningstagande
i samband med vårkalkylen 1954 utan ansett, att omläggning
av byggnadskostnadsberäkningen bör företagas, så snart som resultaten från
den pågående undersökningen kan tillämpas. Den totala kostnaden för ekonomibyggnader
för produktionsåret 1955/56 har därför upptagits till 197,7
miljoner kronor mot 195,9 miljoner kronor för innevarande regleringsår.

Kostnaderna för maskiner och redskap är fördelade på avskrivnings- och
underhållskostnader. De förra fastställes med utgångspunkt från beräkningar
över maskinbeståndets volym — grundade på ett omfattande material
från tillverkare och importörer — under förutsättning av en femtonårig avskrivningstid.
De senare upptages i enlighet med resultaten från statistiska
centralbyråns deklarationsundersökningar. Vid beräkning av avskrivningskostnaderna
för traktorer har de sakkunniga sedan vårkalkylen 1953 tagit
hänsyn till att en allt rikligare tillgång på traktorer medfört en rabattering
av bruttopriserna. Efter en undersökning av maskinmarknaden har de kalkylsakkunniga
funnit, att ingenting framkommit, som givit anledning till
att ändra det i de senaste två årens vårkalkyler införda avdraget med 5
procent pa bruttopriserna för traktorer. De kalkylsakkunniga har även inhämtat
upplysningar angående eventuell rabattering av priserna för övriga
maskiner och redskap. Det har därvid framkommit, att rabattering visserligen
förekommer men att den är av liten omfattning och endast gäller vissa
maskingrupper. De kalkylsakkunniga har ansett sig böra räkna med bruttopriserna
på övriga maskiner och redskap, eftersom det icke varit möjligt
att erhålla något mått på rabatteringen för dessa. Jordbrukets kostnader för
maskiner och redskap stiger enligt den nu föreliggande kalkylen till följd
av ökad maskinvolym från 412,8 miljoner kronor för 1954/55 till 434,9
miljoner kronor för 1955/56.

Vid beräkningen av kostnaderna för elektricitet har förfarits så, att den
enligt deklarationsundersökningarna för åren 1951—1953 konstaterade kostnaden
först har reducerats för inverkan av elskatt och taxehöjningar. Därefter
har ett treårigt medeltal för den procentuella kostnadsstegringen beräknats,
vilket anses återge endast den kostnadshöjning, som står i samband

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

med ökad användning av elkraft. Framskrivning har därefter gjorts med
utgång från kostnadssumman under kalenderåret 1953, reducerad för taxehöjningar.
Genom denna framskrivning har erhållits kostnadssummor till
och med kalenderåret 1956, vilka inkluderar de sannolika kostnadsförändringarna
i 1950 års prisläge. Efter omräkning av dessa kostnadssummor
till produktionsår har slutligen tillägg gjorts för elskatt och taxehöjningar.
De totala elektricitetskostnaderna har beräknats komma att uppgå till
87,5 miljoner kronor för 1955/56 mot 80,1 miljoner kronor för innevarande
år.

Beräkningen av jordbrukets räntekostnader har verkställts enligt samma
beräkningsmetod som i vårkalkylen 1953. Jordbrukets totala räntekostnader
minskar från 425,9 miljoner kronor under innevarande år till 421,3 miljoner
kronor under prognosåret 1955/56. Minskningen beror på en nedgång
i såväl kreaturs- och förrådskapitalet som fältinventariekapitalet.

Jordbrukets sammanlagda kapitalkostnader uppgår sålunda till 1 167,3
miljoner kronor mot 1 140,5 miljoner kronor innevarande år. ökningen
utgör 26,8 miljoner kronor.

Härefter övergår nämnden till att behandla jordbrukets kostnader för
olika slags förnödenheter. De viktigaste förnödenhetsposterna i jordbrukskalkylen
är driv- och smörjmedel, handelsgödsel och kalk samt köpfodermedel.
Övriga slag av förnödenheter, vilka är av mindre betydelse, är i kalkylen
sammanförda under rubriken »diverse förnödenheter». Beträffande
de nu nämnda kostnadsposterna anför nämnden i huvudsak följande.

Beräkningen över kostnaderna för driv- och smörjmedel är gjord med
utgång från de i samband med arealinventeringen hösten 1954 inhämtade
uppgifterna om förbrukningen av driv- och smörjmedel vid traktordrift
samt för skördetröskor under kalenderåret 1954. De sakkunniga har med
ledning av traktorräkningen den 1 oktober 1954 funnit, att nyanskaffningstakten
för traktorer fortfarande är hög. De har därför ansett sig böra räkna
med att jordbruket även under 1955 och 1956 anskaffar 14 000 traktorer
per år. I följande tabell redovisas från och med produktionsåret 1950/51 dels
beräknad anskaffning av nya traktorer, dels beräknat antal traktorer i drift.

Produktionsår Nyanskaffning Antal i drift

i slutet av varje
år (1 juli)

1950/51 13 402 67 000

1951/52 14 478 77 750

1952/53 14 530 88 550

1953/54 14 134 105 150

1954/55 14 000 115 150

1955/56 14 000 125 150

Till och med vårkalkylen 1954 har de sakkunniga för hela perioden 1950/
51—1954/55 räknat med 8 500 dragbilar samt mellan 500 och 1 000 jeepar.
Antalet dragbilar har dock överskattats, vilket framgått av nyssnämnda
traktorräkning, och de sakkunniga har därför i årets kalkyl räknat med
6 200 dragbilar. Antalet jeepar uppgår till 700.

Liksom i tidigare kalkyler har de sakkunniga även nu förutsatt, att den
starka ökningen av traktorheståndet till största delen torde gälla relativt
små brukningsenheter, där den årliga driftstiden samt driv- och smörj medelsförbrukningcn
per traktor är lägre än den genomsnittliga. Med hänsyn

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

härtill har för det antal traktorer, som tillkommit utöver det antal, som
genomsnittligt var i drift 1951, förutsatts en lägre driv- och smörj medelsförbrukning
per traktor och år. Förbrukningen för dragbilar och jeepar
har, räknat per maskin och år, förutsatts vara densamma under samtliga
aktuella år.

Driv- och smörj medelskostnaderna har för 1955/56 beräknats till 115,7
miljoner kronor mot 108,7 miljoner kronor under innevarande år.

Handelsgödsel, som förbrukas under ett visst produktionsår, kommer i
realiteten den i kalkylen för nästa produktionsår ingående skörden till
godo. De kostnader för handelsgödsel, som belastar ett visst produktionsår,
beräknas därför med utgångspunkt från förbrukade kvantiteter och priser
under närmast föregående år. De kalkylsakkunniga har icke räknat med
några större förändringar i förbrukningen av handelsgödsel under förbrukningsaret
1954/5o. Kostnaderna för jordbrukskalk har beräknats på samma
sätt som i förra arets varkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finnes
intagen i propositionen 1949: 212. Jordbrukets sammanlagda kostnader
för handelsgödsel och kalk uppgår för prognosåret 1955/56 till 262,2 miljoner
kronor, vilket innebär en minskning med cirka 2 miljoner kronor
jämfört med innevarande regleringsår.

Förbrukningen av köpfodermedel under 1955/56 har beräknats med utgång
från den beräknade användningen 1954/55 och storleken av den inhemska
normproduktionen av fodermedel samt husdjursantalets och animalieproduktionens
förändringar. Förbrukningen av importerad fodersäd beräknas
for 1955/56 komma att bestå av enbart 40 miljoner kilogram majs
mot innevarande års importkvantitet av totalt 85 miljoner kilogram majs,
sorghum och korn. I fråga om förbrukningen av oljekraftfoder medförde
skördeskador 1954, att kvantiteten för 1954/55 kom att bli avsevärt
högre an den man kalkylerade med i vårkalkylen 1954. De sakkunniga har
darfor för kommande år räknat med en viss tillbakagång i oljekraftfodertorbruknmgen.
De beräknade kostnaderna för köpfodermedel ut^ör 310 2
Ä !''r<:n0r lÖT 1954/55 och 235,9 miljoner kronor för prognosårk
!955/56. Avdrag har liksom tidigare gjorts för de köpfodermedel, som förutsattes
falla pa äggproduktionen utanför jordbruket.

Samlingsposten diverse förnödenheter uppgår i den nu föreliggande kallTe*T°tin
50,5 milj°ner kronor för 1955/56 mot 50,8 miljoner kronor 1954/
o5. Nagra anmärkningsvärda förändringar i de enskilda kostnadsposterna
under rubriken har icke beräknats inträffa.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter utgör 733,6 miljoner
kronor för 1954/55 och 664,3 miljoner kronor för prognosåret 1955/56.

Under samlingsrubriken frakter m. in. har i kalkylen införts några kostnadsposter,
som är att hänföra varken till kapital- eller till förnödenhetskostnader.
Beträffande dessa anför nämnden följande.

Jordbrukets kostnader för frakter 1955/56 uppgår enligt de nu utförda
era na 191,8 miljoner kronor eller i det närmaste samma summa

som tor innevarande år. Seminkostnaderna väntas öka från 8,9 till 9 8 miljoner
kronor, medan posten mjölkkontroll är oförändrad.

Under rubriken frakter in. in. infördes i vårkalkylen 1954 två nya poster,
nämligen maskinlegor och torkningskostnader för brödsäd. I fråga om dessa
poster, vilka även ingår i basåret, har de sakkunniga räknat med oförändrade
kostnader för maskinlegor men med lägre belopp för torkningskostnaderna
under prognosåret 1955/56 än för innevarande år. De höga tork -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 33

ningskostnaderna under 1954 berodde nämligen på den höga vattenhalten
hos detta års skörd.

De sammanlagda kostnaderna för frakter in. m. utgör 137,4 miljoner kronor
för 1954/55 och 133,9 miljoner kronor för 1955/56.

Jordbrukets sammanlagda kostnader. Då det ej varit möjligt för de sakkunniga
att, såsom förut nämnts, på objektiva grunder fastställa något definitivt
procenttal för den årliga minskningen i jordbrukets arbetsvolym,
har icke heller någon definitiv sammanlagd kostnadssumma framlagts. Man
har i stället redovisat de sammanlagda kostnaderna i fem olika alternativ,
beroende på vilket procenttal som antagits för minskningen i arbetsvolymen.

Exklusive arbetskostnaderna uppgår jordbrukets sammanlagda kostnader
för 1954/55 enligt de nu föreliggande beräkningarna till 2 011,5 miljoner
kronor. För prognosåret 1955/56 är motsvarande kostnadstal 1 965,5 miljoner
kronor. Kostnadsminskningen exklusive arbetskostnaderna utgör 46,0
miljoner kronor. Index för jordbrukets kostnader vid basårsbeloppet 1 469,6
miljoner kronor utgör 133,7 för prognosåret 1955/56.

Vid 1954/55 års priser skulle kostnadsminskningen exklusive arbetskostnaderna
ha uppgått till 37,2 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna skulle ha
ökat med 25,3 miljoner kronor, medan kostnaderna för förnödenheter samt
för frakter m. m. skulle ha minskat med 59,0 respektive 3,5 miljoner kronor.
Härutöver föreligger beräknade prisssänkningar motsvarande ett belopp
av 8,8 miljoner kronor.

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader
sammanfattar nämnden i följande tablå.

	1950/51	1951/52	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
Kostnader, miljoner kronor
Alt. I............	3 466,7	4 038,4	4 298,6	4 399,4	4 512,4	4 397,2
» II...........	3 466,7	4 026,0	4 272,8	4 360,5	4 461,1	4 335,1
» III..........	3 466,7	4 013,5	4 247,2	4 322,2	4 410,8	4 274,4
» IV..........	3 466,7	4 001,1	4 221,6	4 284,2	4 361,2	4 214,9
» V...........	3 466,7	3 988,7	4 196,3	4 246,6	4 312,4	4 156,6
Kostnadsindex
Alt. I............	100,00	116,49	124,00	126,90	130,16	126,84
» II...........	100,00	116,13	123,25	125,78	128,68	125,05
» III..........	100,00	115,77	122,51	124,68	127,23	123,30
»> IV..........	100,00	115,42	121,78	123,58	125,80	121,58
» V...........	100,00	115,06	121,05	122,50	124,39	119,90
Inkomster, miljoner
kronor...........	3 264,4	3 779,7	4 063,4	3 961,9	3 843,5	3 834,6
Avgår överskott 1950/ 51 enligt kalkyl med 1938/39 som basår,
miljoner kronor ...	8,4	—	—	--	-*	—

8 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Basinkomst framskri-ven medelst kost-nadsindex, miljoner kronor	1950/51	1951/52	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
Alt. I............	3 256,0	3 792,9	4 037,4	4 131,9	4 238,0	4 129,9
» II...........	3 256,0	3 781,2	4 013,0	4 095,4	4 189,8	4 071,6
» in..........	3 256,0	3 769,5	3 988,9	4 059,6	4 142,6	4 014,6
» IV..........	3 256,0	3 758,1	3 965,2	4 023,8	4 096,0	3 958,6
» V........... Kalkylmässigt över-eller underskott, miljoner kronor	3 256,0	3 746,4	3 941,4	3 988,6	4 050,1	3 903,9
Alt. I............	—	—13,2	+ 26,0	—170,0	—394,5	—295,3
» II...........	—	— 1,5	+ 50,4	-133,5	—346,3	—237,0
» III..........	—	+10,2	+ 74,5	— 97,7	—299,1	—180,0
» IV..........	—	+21,6	+ 98,2	- 61,9	—252,5	—124,0
» V...........	—	+33,3	+ 122,0	— 26,7	-206,6	- 69,3

Alternativ I—V motsvarar en årlig minskning av arbetsvolymen från och med basåret med
respektive 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 och 5,0 procent.

Nämnden erinrar härefter om att enligt prisöverenskommelsen våren 1952
av det dåvarande underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 miljoner
kronor) 55 miljoner kronor beräknades hänföra sig till ökade räntekostnader
på grund av höjning av jordvärdena för jordbruksfastigheter enligt
1952 års fastighetstaxering ävensom ökade värden på kreaturs- och förrådskapital.
Av denna räntekostnadsökning skulle en femtedel eller 11 miljoner
kronor beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan återstående del eller
44 miljoner kronor skulle successivt intäckas med en fjärdedel under vart
och ett av de följande fyra åren. I enlighet härmed bör enligt nämnden de i
nyssnämnda tabell angivna överskotten ökas (underskotten minskas) med
45,8 miljoner kronor för 1952/53 (44 miljoner kronor plus avrundningen vid

prisöverenskommelsen 1,8 miljoner kronor), 33 miljoner kronor för 1953/ 54, 22 miljoner kronor för 1954/55 och 11 miljoner kronor för 1955/56. För sistnämnda år har de sålunda justerade underskotten i avrundade tal av nämnden ställts samman i följande tablå.
Alternativ minskning av arbetsvolymen, %	Underskott 1955/56, miljoner kronor
3	284
3,5	226
4	169
4,5	113
5	58

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

De sakkunniga har icke tagit ställning till de i tablån avgivna alternativen
utan har endast velat visa, hur olika antaganden om förändringen av
arbetsvolymen påverkar kalkylutfallet.

Som förut nämnts har jordbrukskalkylen granskats och godkänts av
nämndens råd den 11 februari 1955.

Överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer

om prissättningen

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse anfört, att efter behandlingen av
jordbrukskalkylen i nämndens råd den 11 februari 1955 förhandlingar om
prissättningen för regleringsåret 1955/56 förevarit mellan nämnden och en
av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd
förhandlingsdelegation. Dessa förhandlingar resulterade den 16 mars 1955
i en prisöverenskommelse av följande lydelse.

»Vid förhandlingar, som ägt rum mellan statens jordbruksnämnd och
jordbrukets förhandlingsdelegation, har träffats följande överenskommelse
om prisregleringen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1955/56.

1) Till ledning för överenskommelsen har legat den kalkyl över jordbrukets
inkomster och kostnader, som granskats och godkänts vid sammanträde
med jordbruksnämndens råd den 11 februari 1955. Vidare har hänsyn
tagits till den höjning av jordbrukets kostnader, som är att emotse, sedan
förhandlingarna om nya kollektivavtal för lantarbetare och andra arbetargrupper
avslutats.

2) Enighet har rått om att jordbruket, utöver i kalkylen redovisade inkomster,
skall tillföras en inkomstökning i form av prishöjningar till ett
belopp av i runt tal 290 miljoner kronor, fördelad på följande sätt:

Beräknad inkomsthöjning,

milj. kronor

a) Tidigare överenskomna sänkta riktpriser för vete och råg per

den 1 april 1956 höjs med 2 kr/dt....................... 19,1

b) De i kalkylen upptagna inkomsterna för matpotatis höjs till

följd av förväntad ökad övergång till kvalitetspotatis med ... 8,0

c) Prishöjning för K-mjölk, 8 öre/l.......................... 107,4

d) Prishöjning för grädde:

Tunn grädde, 10 öre/l............................. 2,3

Tjock grädde, 20 öre/l............................. 4,3 6,6

e) Priserna på ost höjs med i genomsnitt 10 öre/kg............ 5,2

f) Det i kalkylen upptagna genomsnittspriset på ägg höjs med

15 öre/kg............................................... 11,3

g) Priserna på kött och fläsk höjs med ca 16 öre/kg utöver nu
tillämpad medelprisnivå, vilket innebär en inkomsthöjning

utöver i kalkylen upptaget belopp med................... 132,0

Summa 289,6

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

3) De definitiva inlösenpriserna för vete och råg skall fastställas först på
sommaren 1955. Möjlighet till ytterligare justering av riktpriserna bör då
föreligga, därest priserna på världsmarknaden visat en påtaglig stegring,
som väntas bli bestående under regleringsåret 1955/56. Sådan eventuell
justering skall ske med beaktande av att Svensk spannmålshandels ekonomiska
ställning icke äventyras. Förmalningsavgiften skall utgå med oförändrat
5 kr/dt.

Därest världsmarknadspriserna på oljeväxtfrö påtagligt stiger och denna
stegring kan väntas bli bestående, skall möjlighet föreligga att också taga
upp frågan om justering av grundpriserna på dessa fröer. Konjunkturutjämningsfondens
medel får dock icke anlitas för att möjliggöra en sådan
justering.

4) I punkt 1 omnämnda kollektivavtal förutsätts skola tillämpas redan
från och med den 1 januari 1955. För att bereda jordbruket kompensation
för härav föranledda merkostnader under regleringsåret 1954/55 får, under
hänvisning till punkt 10 i 1954 års prisöverenskommelse (återgiven i Kungl.
Maj :ts prop. nr 180/1954 sid. 30 ff), detalj handelspriset på mjölk höjas redan
den 1 april 1955 med 5 öre/l. Av detta belopp skall jordbruket erhålla
4,5 öre och detaljhandeln resten till förbättring av dess marginaler. (Återstående
höjning med 3 öre/l träder i kraft den 1 september 1955; härav tillförs
jordbruket 2,7 öre och detaljhandeln 0,3 öre/l.) Vidare förutsätts av
samma skäl priserna på kött och fläsk stiga under återstoden av det löpande
regleringsåret, så att den för 1955/56 beräknade genomsnittsnivån uppnås
redan sommaren 1955.

5) Statens jordbruksnämnd är beredd att som hittills till prövning upptaga
önskemål om justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeriprodukter
— dock ej K-mjölk eller smör — i den mån så erfordras för att täcka
inkomstbortfall på grund av att förutsatta priser icke helt kan uttagas. Detsamma
skall gälla i fråga om täckning för sådana kostnadsstegringar, som
kan inträffa under kalenderåret 1955 på grund av nya kollektivavtal för
livsmedels- och transportfacket. Därest sockerbetspriset vid nu pågående
förhandlingar med betodlarna skulle sänkas, äger jordbruket påkalla liknande
justering för att täcka det härav föranledda inkomstbortfallet i kalkylen.

6) Överenskommelsen gäller hela regleringsåret 1955/56 och förutsätter
att den s. k. 4-procentregeln skall äga tillämpning. Omräkning av kalkylen
skall ske under november 1955 på grundval av skörderapporterna per den
15 oktober, dock endast för såvitt sådan omräkning begärs av jordbruksnämnden
eller jordbrukets förhandlingsdelegation.

7) Därest på grund av nya kollektivavtal lönehöjningar, berörande den
del av regleringsåret, som belöper efter den 1 januari 1956, inträffar för
lantarbetare eller andra arbetargrupper och jordbrukets kostnader härigenom
ökas, har jordbrukets förhandlingsdelegation förbehållit sig att, oavsett 4-procentregeln, upptaga förhandlingar med statens jordbruksnämnd om kompensation
härför genom prishöjningar på jordbrukets produkter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Till överenskommelsen har fogats följande protokollsanteckningar.

1) Jordbrukets förhandlingsdelegation förklarar sig beredd att på allt sätt
medverka till att slakteriföreningarnas prissättning på hela, halva och fjärdedels
kroppar av nötkreatur, häst och svin ansluter sig till slakteriförbundets
prissättning i Stockholm och Göteborg, varvid som utgångspunkt skall
tagas de för närvarande gällande prisskillnaderna mellan Stockholm och
Göteborg, å ena sidan, samt övriga prisområden å andra sidan.

2) Skulle fråga uppkomma om ändring av nuvarande regler för fastställande
av regleringsavgiften på fettråvaror, skall överläggningar härom först
upptagas med förhandlingsdelegationen.

3) Nämnden och delegationen anser det angeläget att den varuskatt, som
nu utgår för gräddglass (i förpackningar under en tredjedels liter) snarast
möjligt borttages.

4) Det förutsättes, att Sveriges export- och importförening för ägg, utöver
införselavgifterna på majs, tillgodoförs de under regleringsåret 1955/56 inflytande
införselavgifterna för andra fodermedel än majs intill ett belopp av
1,5 miljoner kronor. Svenska mejeriernas riksförening utbetalar vidare för
nämnda regleringsår till äggföreningen 1 miljon kronor av tidigare influtna
avgifter.»

Nämnden har upplyst, att överenskommelsen enhälligt godkänts av nämndens
råd den 17 mars 1955.

Överenskommelsen innebär sålunda, att jordbruket skall tillföras ett belopp
av i runt tal 290 miljoner kronor utöver vad som överenskommits i den
prisuppgörelse, som gäller för innevarande år. Beloppet blir emellertid, upplyser
nämnden, betydligt mindre, om man i stället jämför prishöjningarna
med dagens prisläge. Enligt överenskommelsen för innevarande år skulle
nämligen priserna på kött och fläsk sänkas. På grund av marknadsförhållandena
kunde emellertid enligt nämnden denna sänkning inte göras i
höstas. Sedan det blivit klart, att betydande lönehöjningar skulle komma att
inträffa från och med den 1 januari i år, har nämnden för övrigt icke ansett
sig böra påfordra en sänkning av prisnivån. I förhållande till den nivå,
som enligt fjolårets prisöverenskommelse skulle ha tillämpats för år
1954/55, höjes priserna nu enligt nämnden med 39,5 öre per kilogram. I
jämförelse med dagens prisläge stannar dock höjningen vid omkring 16 öre
per kilogram.

Nämnden anför vidare, att förhållandet är i viss mån likartat i fråga om
brödsäd. Enligt en preliminär överenskommelse sommaren 1954 skulle priserna
på vete och råg sänkas med omkring 4 kronor 75 öre per deciton. Av
den nya överenskommelsen framgår, att denna sänkning nu begränsas till
2 kronor 75 öre. Skillnaden mellan dessa två belopp, eller 2 kronor per deciton,
har i överenskommelsen upptagits som en inkomstökning för jordbruket.

Det kan enligt nämnden beräknas, att de medgivna prishöjningarna på
konsumtionsmjölk, grädde och ost kommer att möjliggöra eu höjning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

det genomsnittliga avräkningspriset på mejerimjölk med inemot 2 öre per
kilogram. Variationerna omkring detta belopp kan dock regionalt sett bli
relativt stora, beroende på omfattningen av försäljningen av konsumtionsmjölk
inom olika områden.

Den nu träffade överenskommelsen beräknas av nämnden komma att
medföra en höjning av socialstyrelsens levnadskostnadsindex (med 1935
som basår) med 1,89 enheter eller 0,9 procent. Vid beräkningen har beaktats,
att priserna på vete och råg av 1955 års skörd i realiteten kommer att
sjunka med cirka 2 kronor 75 öre per deciton jämfört med nu gällande priser.
Vidare har för kött och fläsk endast räknats med den ytterligare höjning
av nu gällande prisnivå med cirka 16 öre per kilogram, som överenskommelsen
kommer att medföra. Indexeffekten för olika varuslag specificeras
i följande sammanställning.

Prisändringarnas inverkan på socialstyrelsens levnadskostnadsindex med

1935 som basår

Beräknad

indexeffekt,

enheter

Vete och råg (mjöl och bröd)................................. —0,27

K-mjölk..................................................... +1,34

Grädde...................................................... +0,05

Ost......................................................... +0,04

Ägg........................................................ +0,12

Kött och fläsk............................................... +0,61

Summa +1,89

I % av index för januari (214)............................... +0,9

Nämnden upplyser dessutom, att till den angivna inverkan kommer indexeffekten
av en väntad prissänkning på socker som resultat av förhandlingarna
om villkoren för 1955 års betodling in. in.

I sin skrivelse lämnar nämnden vidare en redogörelse för de statliga subventionerna
på livsmedelsområdet under åren 1950/51—1954/55 jämte en
uppskattning för 1955/56 (se sammanställningen å nästa sida). De definitiva
beräkningarna avser faktiska utgifter, varför de icke helt sammanfaller
med de i tidigare jordbrukspropositioner upptagna anslagen. I tablån har
icke medtagits intäkterna eller förlusterna i olika clearingkassor och icke
heller statens inkomster av margarinaccis respektive regleringsavgift för
fettvaror. Det kan nämnas, att åren 1952/53 och 1953/54 överfördes från
clearingkassan för fettråvaror 47,0 respektive 37,6 miljoner kronor till anslaget
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. De verkliga subventionerna
under 1955/56 kan med ledning av tablån anges till 173,6 miljoner
kronor. Avdrag har då gjorts för dels föreningen Svensk spannmålshandels
kostnader för statens beredskapslager av brödsäd och fodermedel,
dels inkomsterna av regleringsavgiften på fettråvaror. Drar man även av

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Statens kostnader för prisregleringar på livsmedelsområdet,
miljoner kronor

1950/51 1951/52	1952/53	1953/54 (prel.)	1954/55 (prel.)	1955/ 56 (prog- nos)
Svenska spannmålsbolaget..........	70,4	168,5	52,7	85,4	10,5	—
Svensk spannmålshandel (beredskaps-
lagring).........................	—	—	—	—	9,4	23,2
Lin och hampa...................	1,6	1,8	2,0	2,0	1,9	1,9
Mjölk och mejeriprodukter.........	111,1	230,8	226,4	191,0	179,9	182,1
Allmänt mjölkpristillägg..........	78,6	168,4	169,2	100,9	99,9	101,1
Extra tillägg i norra Sverige.....	23,5	27,7	31,4	31,4	30,0	31,0
Leveranstillågg..................	—	11,7	21,7	50,1	50,0	50,0
Diverse.........................	0,5	17,4	—	—	—	—
Kompensation för smörlagring ....	—	—	—	6,0	—	—
Marginaltillägg på mjölk och grädde	1,8	—	—	—	—	—
Smörlagring.....................	6,7	5,6	4,1	3 2,6	—	—
Producent- och kontantbidrag.......	70,4	67,6	58,0	46,0	46,0	45,0
Kött och fläsk....................	9,4	54,3	—	4,0	4,1	0,4
Pristillägg......................	7,1	1 52,4	—	—	—	—■
Lagring.........................	2,3	1,9	2 _	4,0	3,8	—
Smågrisstöd.....................	—	—	—	—	0,3	0,4
Ägg..............................	0,4	0,3	—	—	—	—
Ull...............................	0,1	0,1	0,2	0,2	0,2	0,2
»Devalveringssubventioner» (havre-
gryn, ost och kaffe) .............	26,6	—	—	—	—	—
Summa	290,0	523,4	339,3	328,6	252,0	252,8
Avgår: Regleringsavgift för fettråvaror	35,5	54,0	56,0
Netto............				293,1	198,0	196,8

1 Härav disponerades 3,4 miljoner kronor för bidrag till vissa lantbrukare, som drabbats av
skördeskador hösten 1952. — 8 Till följd av prisstegringsvinster blir kostnaden lika med noll. —
» Avser vissa eftersläpande kostnader och förluster, som uppkommit före den 1 september 1953.

den beräknade nettointäkten i fettclearingkassan, sjunker subventionsbeloppet
till omkring 146 miljoner kronor.

Till belysning av den regionala effekt, som årets jordbruksöverenskommelse
väntas medföra, anför nämnden vissa beräkningar, vilka gjorts med
användning av material från lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökning
(JEU). Beräkningarnas resultat, som återges i tabellform i det
följande, visar den ungefärliga effekten av prishöjningarna dels för en
gård på ungefär 15 hektar (medeltalet för storleksgruppen 10—20 hek -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

tar), dels för en gård på omkring 25 hektar (medeltalet för gruppen 20—
30 hektar). Som framgår av tabellerna har i detta sammanhang beaktats
prishöjningarna på mjölk (inklusive grädde och ost), ägg samt kött och
fläsk. För vete och råg innebär prisuppgörelsen i realiteten en sänkning
med 2 kronor 75 öre per deciton. Vidare har räknats med en väntad sänkning
av priset på sockerbetor (inklusive tillägg för sockerhalt) med 22 öre
per deciton. Däremot har icke en eventuell höjning av inkomsterna för
matpotatis tagits i beräkning. Den sålunda beaktade totala inkomstökningen
utgör 232 miljoner kronor.

En jämförelse mellan resultaten i dessa tabeller och den procentuella
höjning av inkomstsumman i genomsnitt för hela jordbruket, som direkt
framgår av totalkalkylen efter tillägg av 232 miljoner kronor, lämnar nämnden
i följande sammanställning.

Prishöjningarna i procent av totalintäkterna

Enligt JEU Enligt total 15

hektar 25 hektar kalkylen

Total prishöjning...... 6,6 5,2 6,0

Därav mjölk.......... 3,3 2,8 3,1

kött och fläsk... 3,7 3,4 3,4

Anm. Delresultaten för olika områden enligt JEU har sammanvägts, varvid som vikter använts
åkerarealen i storleksgruppema 10—20 respektive 20—30 hektar enligt 1951 års jordbruksräkning.

Som synes kan prishöjningarna på mjölk samt kött och fläsk väntas
medföra en större effekt för en gård i storleksgruppen 10—20 hektar än i
gruppen 20—30 hektar. Gjorda överslagsberäkningar har visat, att effekten
blir än större för gårdar under 10 hektar, medan motsatsen är fallet för
gårdar över 30 hektar.

Prisöverenskommelsen för 1955/56 skall, framhåller nämnden, gälla för
hela regleringsåret och förutsätter, att den s. k. 4-procentregeln skall tilllämpas.
Omräkning av kalkylen under november 1955 skall dock ske endast
om sådan omräkning begäres av nämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation.
I praktiken torde det icke innebära större svårigheter för
kalkylsakkunniga att utan fullständig omräkning av kalkylen avgöra, om
ett onormalt skördeutfall medför överskott eller underskott, som är större
än 4 procent av den totala intäktssumman (ökad med nu förutsatta prishöjningar).
En omräkning av kalkylen synes böra påfordras endast om en
summarisk granskning inom kalkylsakkunniga ger vid handen, att en avvikelse
från normkalkylen sannolikt kommer att ligga utanför 4-procentmarginalen.

Slutligen anför nämnden, att den liksom tidigare har varit fallet bör ha
möjlighet att vidtaga justeringar av priserna, då så påkallas av försörjningsläget
eller marknadsförhållandena. Därest sådana justeringar blir aktuella,
bör man enligt nämndens mening eftersträva, att dessa icke mera
väsentligt rubbar inkomstfördelningen inom jordbruket. Innan någon jus -

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Prisändringarnas effekt i olika delar av landet

	Prisändring
	öre/kg %	Gss	Gmb Gns	Ss	Gsk	Ssk	Nn	No
		Motsvarande intäktsändring per gård (15 hektar), kronor
Höstvete...	—2,75	—45	—41 —69	—59	—19	—31	—3
Vårvete....	—2,75	—43	—6 —24	—58	—23	—23	—5
Råg.......	—2,75	—55	—84 —27	—9	—22	—19	—3	—1
Summa		—143	—131 —120	—126	—64	—73	—11	—1
Sockerbetor	—0,22	—98	-50 —2		—3	0
Höstraps o.
-rybs ....	—2,00	—12	—24 —13	—6	—2	—3
Mjölk.....	+2,89	730	648 671	574	772	657	557	624
Nötkreatur.	+12	332	320 208	176	319	200	195	223
Svin.......	+ 12	1 199	787 490	267	521	221	162	417
Ägg.......	+15,00	100	66 39	26	58	34	22	15
	Summa	2 361	1 821 1 408	1 043	1 670	1 112	936	1 279
Summa summarum	2 108	1 616 1 273	911	1601	1 036	925	1 278
I % av summa intäkter..	6,28	6,35 6,65	5,38	7,41	6,41	6,38	7,88
Därav mjölk...........	2,17	2,55 3,51	3,67	3,57	4,06	3,84	3,85
Därav kött och fläsk ...	4,56	4,35 3,65	2,83	3,89	2,60	2,46	3,95
		Motsvarande intäktsändring per gård (25 hektar), kronor
Höstvete ...	—2,75	— 99	—126 —179	—128	— 77	— 82
Vårvete----	—2,75	- 91	—21—53	—in	— 43	— 37	—13
Råg.......	—2,75	—140	—144 — 45	— 12	— 38	— 46	— 4
Summa		—330	—291 —277	—251	—158	—165	—17
Sockerbetor	—0,22	—223	— 75—4		— 4	— 1
Höstraps o.
-rybs ....	—2,00	— 59	— 68 —35	— 18	— 19	— 29
Mjölk.....	+2,89	758	838 900	832	1 007	928	780
Nötkreatur .	+12	387	478 333	264	442	351	314
Svin.......	+ 12	1 414	1 091 726	394	558	265	203
Ägg.......	+15,00	64	81 38	46	41	17	8
	Summa	2 623	2 398 1 997	1 536	2 048	1 561	1 305
Summa summarum	2 011	1 964 1 681	1 267	1 867	1 366	1 288
I % av summa intäkter. .	4,25	5,08 5,63	5,05	6,59	5,74	6,27
Därav mjölk...........	1,60	2,17 3,01	3,31	3,55	3,90	3,80
Därav kött	och fläsk ...	3,81	3,83 3,55	2,62	3,53	2,59	2,52

Gss = Skåne-Hallands slättbygd.

Gmb = Sydsvenska mellanbygden, Oland och Gotland.

Gns = Östgötaslätten, Vänerslätten exkl. Värml. 1. slättbygd.

Ss = Värml. 1. slättbygd, Mälar- och Hjälmarbygden.

Gsk = Sydsvenska höglandet, östsvenska dalbygden, Västsvenska dalbygden.

Sslc — Södra Bergslagen, Västsvenska dalsjöområdet, norra Bergslagen, östra Dalarna (utom

Nn = Kustlandet \ nedre Norrland, nordsvenska mellanbygden, jämtländska slluromrädet.
Nö = Kustlandet 1 övriga Norrland, fjäll- och moränbygden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

tering vidtages, bör vidare samråd ske med jordbrukets organisationer.
Galler det endast smärre justeringar, bör kontakt tagas med ledningen i
den ekonomiska organisation, som närmast beröres av ändringen. I andra
fall bör kontakt tagas med ordföranden i jordbrukets förhandlingsdelegation.
Det bör sedan ankomma på denne att avgöra, huruvida den ifrågasatta
justeringen påfordrar, att överläggning sker även med andra representanter
för jordbruket.

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen under
regleringsåret 1955 56

Allmänna riktlinjer

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse den 19 mars 1955 såsom bakgrund
till sina förslag angående prissättningen och regleringsåtgärderna under
i egleringsåret 1955/56 lämnat en omfattande översikt över det ekonomiska
läget i Sverige, prisnivån för jordbruksprodukter, det internationella marknadsläget,
produktionsutvecklingen i Sverige samt läget för olika jordbruksprodukter
i Sverige.

Inledningsvis anför nämnden, att det ekonomiska läget i Sverige under
1954 varit sådant, att bokslutet kan karakteriseras som gynnsamt. Bruttonationalprodukten
beräknas sålunda ha ökat med 5 procent från 1953. Samtidigt
utvidgades exportvolymen med 9 procent, medan motsvarande siffra
för importvolymen blev 13 procent. En höjning av konsumtionsstandarden
och en utvidgning av investeringsverksamheten har tack vare det gynnsamma
produktionsutfallet och den ökade utrikeshandeln kunnat ske utan
en försämring av penningvärdet. Till ökningen av bruttonationalprodukten
har i första hand industriproduktionen bidragit — den beräknas under 1954
ha stigit med ungefär 4 procent. Produktionsökningen var starkast inom
skogsindustrierna, men även inom järn- och metallverken samt verkstadsindustrien
var ökningen påtaglig. Däremot har vissa konsumtionsvaruindustrier
haft att kämpa med betydande svårigheter. Produktionen minskade
bland annat inom textil- och sömnadsindustrien samt läder- och skoindustrien.
För jordbrukets del har det gångna året varit mindre gynnsamt till
följd av ökade kostnader och samtidigt minskad totalproduktion.

Även för 1955 ter sig enligt nämndens uppfattning, i vart fall hittills,
utsikterna för industrisektorn goda. Konjunkturförbättringen har fortsatt
i såväl Västeuropa som i Förenta Staterna. Våra exportindustrier kan därför
tills vidare räkna med goda avsättningsmöjligheter. Risken för starkare
internationella prisstegringar, som kan inverka på den svenska marknaden,
är givetvis icke obefintlig i ett dylikt läge men synes för den närmaste
framtiden va,ra tämligen ringa.

Farhågor för en inflationistisk utveckling i vårt land förknippas i stället
främst med tendenserna till ökade investeringar samt till kraftiga lönehöj -

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

ningar inom väsentliga delar av näringslivet. Enligt en i årets statsverksproposition
uppställd hypotetisk försörjningsbalans skulle den privata konsumtionen
under förutsättning av stabilt penningvärde mellan 1954 och 1955 endast
kunna utvidgas med 2 procent. Även om den angivna siffran är i hög grad
osäker, antyder den dock enligt nämnden, att mera omfatlande lönehöjningar
icke kan genomföras utan betydande risker för penningvärdet. Nämnden
erinrar i detta sammanhang om att lönenivån i början av 1955, innan
nya kollektivavtal hunnit avslutas, låg högre än under 1954. Löneglidningarna
har inom vissa fack varit betydande.

Effekten av årets lönerörelse kan för närvarande ännu ej helt överblickas.
Nämnden anför emellertid, att lönehöjningarna för de grupper, som
slöt avtal i början av året, kom att uppgå till i genomsnitt 4 ä 5 procent,
medan under senare delen av avtalsrörelsen högre siffror har nämnts. Beträffande
investeringssektorn har signalerats återhållsamhet med statliga
investeringar, samtidigt som man i viss mån sökt begränsa den privata
sektorn bland annat genom införandet av investeringsavgifter.

Ifråga om prisnivån för jordbruksprodukter erinrar nämnden till en
början om att priserna på den internationella livsmedelsmarknaden under
1940-talet var höga och väsentligt översteg priserna i Sverige. Detta förhållande
innebar enligt nämnden emellertid icke, att jordbruksprodukterna
befann sig i särställning — även för andra varor än livsmedel var det internationella
prisläget högt uppdrivet under kriget och de första efterkrigsåren.
Varutillgången var begränsad och allmän prisövervakning måste
införas för att hindra alltför kraftiga prisstegringar inom landet. Såväl
jordbruket som de flesta andra näringar fick sålunda nöja sig med lägre
priser än vad som eljest skulle ha kunnat tagas ut under denna av varuknapphet
präglade epok.

Emellertid var man i Sverige medveten om att, så snart den akuta bristsituationen
i världen övervunnits, läget med högre internationella jordbrukspriser
än de svenska skulle förbytas i dess motsats. Bakom denna
slutsats låg då förutsättningen, att de i 1947 års jordbruksprogram uppdragna
riktlinjerna skulle fullföljas. Kärnpunkten i detta program utgjordes"
ju av att den i jordbruket sysselsatta arbetskraften skulle, så snart
detta kunde låta sig göra, beredas en inkomststandard lika med den, som
innehades av jämförbara befolkningsgrupper, och att denna likställighet
därefter skulle bevaras.

Nämnden erinrar om att enligt jordbruksprisutredningens betänkande
målet för jordbrukspolitiken i nu nämnda avseende redan anses ha uppnåtts
såvitt angår jordbrukarna själva, och upplyser, att nämnden återkommer
till denna fråga i sitt yttrande över jordbruksprisutredningens betänkande.
Inkomstförbättringen har emellertid enligt nämnden fått köpas
till priset av rätt väsentligt höjda realpriser för jordbruksprodukterna. Den
fortgående snabba mekaniseringen av jordbruket bar visserligen skapat
möjligheter att hålla prishöjningarna inom en begränsad ram (produktio -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

nen per arbetare i jordbruket har under det senaste decenniet stigit snabbaie
än under någon tidigare period), men realpriserna på livsmedel i konsumentledet
ligger enligt nämnden trots nämnda förhållanden för närvarande
inemot 15 procent högre än under perioden 1935—1939. Enligt nämnden
har vidare de reella producentpriserna sedan 1938/39 stigit med nära
25 procent (skillnaden gentemot konsumentpriserna beror bland annat på
mellanliggande statliga subventioner samt på den omständigheten, att importerade
livsmedel har undergått en svagare prisstegring än de inhemska
produkterna). Vid dessa beräkningar har, upplyser nämnden, icke beaktats
en reella innebörden av den nu träffade prisöverenskommelsen för 1955/
56, vilken medför en ytterligare höjning av jordbrukets samlade intäkter
med cirka 8 procent.

Lantarbetarna ligger dock alltjämt, konstaterar nämnden, på en lägre
inkomstnivå än jämförliga industriarbetargrupper på landsbygden.

Såvitt nu kan bedömas är det enligt nämndens mening nödvändigt, att
det svenska jordbruket även i fortsättningen, under mera normala förhålanden,
far åtnjuta ett rätt högt gränsskydd, för att inkomstlikställighet
skall kunna upprätthållas, och att detta skydd skall vara större än vad andra
narmgar i genomsnitt erhåller. Nämnden erinrar om att gränsskyddet för
jordbruksprodukter av jordbruksprisutredningen beräknats uppgå till cirka
f Procent för narvarande och anför, att därest utlandspriserna blir någorlunda
stabila under det närmaste året, detta tal kan väntas ytterligare stiga
nagot till foljd av den nu för 1955/56 träffade prisöverenskommelsen.

I fråga om det internationella marknadsläget erinrar nämnden först om
utvecklingen i stora drag under efterkrigsåren. Nämnden anför härom i huvudsak
följande.

Världsproduktionen av jordbruksprodukter kunde efter krigsslutet icke
återställas i lika snabb takt som industriproduktionen, och priserna på jordbruksprodukter
vid internationell handel förblev under åtskilliga år höga.
Den väntade prisnedgången gjorde sig emellertid märkbar i slutet av 1940-talet, men denna utveckling avbröts tvärt av Koreakriget. Det labila internationella
politiska läget medförde, att den internationella prisnivån åter
hastigt drevs i höjden för de ur beredskapssynpunkt viktigare jordbruksprodukterna,
medan prisnedgången uteblev beträffande övriga jordbruksvaror.
Ännu sex år efter slutet av andra världskriget översteg sålunda de
internationella livsmedelspriserna väsentligt priserna på de nationella marknaderna.

Åtei gången till den tidigare prisnedgångstrenden skedde emellertid ganska
snart. Under Koreahaussen hade åtskilliga länder gjort omfattande lagringskop
Nar det politiska läget åter ansågs vara mera stabiliserat, slutade många
länder ej endast med nya lagringsköp utan minskade dessutom lagerhållningen.
Samtidigt fortsatte produktionen att stiga i såväl export- som importländerna.
Ett starkt tryck uppstod på priserna, och dessa sjönk rätt
mycket. Prisnedgången började redan 1952 och fortsatte fram till våren
1954.

Sedan våren 1954 har priserna på jordbruksprodukter emellertid varit
förhållandevis stabila. Den tidigare nedåtgående tendensen synes sålunda
enligt nämnden ha i huvudsak upphört.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Som ett allvarligt tecken på instabiliteten på den internationella livsmedelsmarknaden
har allmänt uppfattats den starka lagerökningen av olika
jordbruksprodukter i Förenta Staterna.

Under efterkrigsåren hade Förenta Staterna fått tjäna som Europas kornbod,
och den kraftigt utvidgade amerikanska produktionen gjorde det möjligt
att någorlunda bemästra de första efterkrigsårens försörjningssvårigheter.
Ä andra sidan hade importländerna att kämpa med betydande betalningssvårigheter
gentemot dollarområdet. Så länge de internationella livsmedelspriserna
låg på en hög nivå, stod jordbruksprodukter i ett mycket
förmånligt bytesförhållande gentemot industrivaror. Åtskilliga importländer
ansåg det bland annat därför fördelaktigt att i möjligaste mån utvidga jordbruksproduktionen.
När den europeiska produktionen hade återhämtat sig
samt större möjligheter yppade sig att köpa livsmedel från andra områden än
dollarområdet, minskade de europeiska importländerna sina inköp från
Förenta Staterna. Samtidigt hade emellertid i Förenta Staterna inga förberedelser
vidtagits för att möta den i och för sig väntade situationen, då den
europeiska efterfrågan på amerikanska livsmedel avsevärt reducerades. Det
höga statliga prisstödet stimulerade till en tortsatt hög produktion. Följden
blev, att betydande lager av olika jordbruksvaror ackumulerades i Förenta
Staterna. Hade dessa överskottskvantiteter kastats ut på den internationella
marknaden, kunde detta ha fått ett omedelbart prissammanbrott till
följd.

Emellertid har försäljningarna av amerikanska överskottsprodukter hittills
skett med stor försiktighet. Samtidigt har åtgärder vidtagits, bland annat
genom sänkning av prisstödsnivån för en del produkter, för att åstadkomma
en anpassning av den amerikanska jordbruksproduktionen till de
ändrade avsättningsförhållandena. Man har också vid flera tillfällen från
amerikanskt håll försäkrat, att avvecklingen av överskottslagren kommer
att ske på ett sätt, som icke kommer att äventyra den normala handeln med
jordbruksvaror. Det finnes enligt nämnden anledning antaga, att dessa försäkringar
är allvarligt menade. Det ligger självfallet i Förenta Staternas
eget intresse, att överskotten kan avvecklas, utan att detta medför rubbningar
på den internationella marknaden och äventyrar det säkerhetssystem
för jordbruket, som landet bär tillämpat efter kriget.

Nämnden erinrar därefter om att i diskussionen om dagens svåravsättbara
överskott paralleller ofta har dragits med de överskott, som uppstod
efter första världskriget och som så småningom ledde till ett sammanbrott
på den internationella marknaden. Emellertid föreligger en väsentlig skillnad
mellan då och nu. De nu aktuella överskotten står nästan helt undei
statlig kontroll, vilket icke var fallet på 1920-talet, då överskotten ganska
omedelbart fick söka sig till den internationella marknaden och påverka
prisutvecklingen där. Sammanbrottet på vetemarknaden i slutet av 1920-talet kom exempelvis, när den kanadensiska vetepoolen icke längre kunde
hålla igen utbuden. För närvarande är det emellertid huvudsakligen fråga
om statliga övcrskottslager, och delta ger enligt nämndens uppfattning eu
viss garanti för alt överskotten icke utan vidare kominer att kastas ut på
den internationella marknaden. Hittills har överskottslagren ej heller utövat

Kungl. Maj:ls proposition nr 180

något kraftigare tryck på priserna. Nämnden framhåller emellertid, att vad
som nu anförts självfallet icke innebär, att problemet med en internationell
överproduktion på jordbruksområdet kan bagatelliseras. Anpassas icke
produktionen till avsättningsmöjligheterna, kan svårigheter komma att uppstå,
som ej är lätta att bemästra.

\ idare framhåller nämnden, att man ej bör bortse från vissa moment,
som tyder på att priserna på den internationella marknaden på längre sikt
kan utsättas för ett icke obetydligt tryck. Världsproduktionen av jordbruksprodukter
har under senare tid stigit med 3 procent årligen, samtidigt som
befolkningen endast har ökat med i runt tal 1,5 procent. Produktionsökningen
har varit särskilt stark i länder, där självförsörjningsgraden redan
tidigare varit tämligen hög. I andra fall har den ökade produktionen icke
tagits i anspråk för en höjning av den inhemska konsumtionsstandarden,
utan man har i stället reducerat importen. Till den kraftiga höjningen av
jordbruksproduktionen har enligt nämnden utan tvekan medverkat den starka
protektionism, som präglat de flesta länders jordbrukspolitik. Begränsar
man sig till den västeruropeiska länderkretsen, är det i huvudsak egentligen
endast de utpräglade exportländerna Danmark och Nederländerna, som
har låtit eller rättare sagt varit tvungna att låta exportpriserna bli bestämmande
för den inhemska prisnivån. I övriga länder har den inhemska prisnivån
under senare år väsentligt överstigit export- eller importpriserna.

Nämnden påpekar, att ett fortsatt högt skydd på jordbruksområdet självfallet
verkar stimulerande på produktionen. Eftersom möjligheterna att
utvidga produktionen ännu är betydande i åtskilliga europeiska länder,
kan detta framkalla en fortgående och ganska snabb produktionsstegring
med åtföljande tryck på den internationella prisnivån. Emellertid är det
tydligt, att stora möjligheter att höja konsumtionsstandarden ävenledes
existerar i åtskilliga länder. Konsumtionsstandarden i Europa är ännu i allmänhet
lägre än i Sverige, och en höjning av konsumtionsvolymen kan
komma att ske såväl genom en ökning av totalkonsumtionen som genom
en förskjutning i dess sammansättning mot högförädlade produkter. En
höjning av konsumtionen är emellertid beroende av prisnivån på livsmedel.
En stark protektionism medverkar till ökade överskott dels genom en höjning
av produktionen, dels genom en begränsning av konsumtionen. En
allmän minskning av jordbruksprotektionismen hindras emellertid i många
länder av jordbrukets otidsenliga struktur och svårigheter att utan vittgående
stödåtgärder bereda brukarna av mindre effektiva brukningsdelar
någorlunda tillfredsställande inkomster. Vidare anser de flesta länder, att
de ej ensidigt kan övergå till en liberalare jordbrukspolitik, samtidigt som
ett samfällt handlande hittills har stött på stora svårigheter.

Även om man bör ha ögonen öppna för de risker den starka jordbruksprotektionismen
i olika länder innebär, finnes det å andra sidan enligt nämndens
mening ej anledning att räkna med att utvecklingen under den närmaste
framtiden kommer att leda till en nedpressning av den internationella
prisnivån på jordbruksprodukter. Som grund för denna mening an -

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

för nämnden, bland annat, att de internationella priserna under det gångna
året har uppvisat en högre grad av stabilitet. Vidare är, såsom tidigare
framhållits, möjligheterna att öka konsumtionen i Europa mycket betydande
och de goda konjunkturerna i andra näringar torde också kunna leda
till en höjning av levnadsstandarden och därmed till en icke oväsentlig ökning
av livsmedelsförbrukningen. Nämnden framhåller också, att industrialiseringen
främst i Sydamerika men även i andra underutvecklade länder
fortskrider och att denna faktor på längre sikt måste komma att inverka
stabiliserande på livsmedelsråvarornas prisbildning. Det synes därför
nämnden sannolikt, att priserna på den internationella marknaden även
fortsättningsvis kommer att hålla sig relativt stabila, vilket givetvis icke
utesluter mer eller mindre stora, av särskilda omständigheter föranledda
prisfluktuationer för enstaka produkter.

I fråga om produktionsutvecklingen i Sverige anför nämnden i huvudsak
följande.

Jordbrukets produktionsvolym räknad i 1954/55 års priser1,
miljoner kronor

1938/39	1950/51	1951/52	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
Brödsäd .......	375	291	203	344	446	430	404
Index........	100	78	54	92	119	115	108
Potatis och socker-
betor2........	332	330	320	304	348	321	340
Index .......	100	99	96	92	105	97	102
Oljeväxter.....	—	174	193	166	79	132	118
Index .......	—	—	—	—	—	—	—
Övriga vegetabilier 87	92	88	112	115	90	123
Index .......	100	106	101	129	132	103	141
Vegetabilier, totalt	794	887	804	926	988	973	985
Index ........	100	112	101	117	124	123	124
Mjölk och mejeri-
produkter3 . . .	1 480	1 634	1 558	1 548	1 515	1 493	1 498
Index .......	100	no	105	105	102	101	101
Ägg och slakt-
fjäderfä......	171	222	217	222	224	236	241
Index .......	100	130	127	130	131	138	141
Slaktdjur m. m..	1 040	1 001	1 024	1 082	1 102	1 096	1 114
Index .......	100	96	98	104	106	105	107
A nimalier, totalt.	2 691	2 857	2 799	2 852	2 841	2 825	2 853
Index........	100	106	104	106	106	105	106
Samtliga jordbruks produkter.....	3 485	3 744	3 603	3 778	3 829	3 798	3 838
Index .......	100	107	103	108	no	109	no

1 I denna tablå har för 1938/39 tillämpats de faktiskt skördade kvantiteterna. — ! Vid beräkningen
för sockerbetor har hänsyn tagits till förändringar i sockerhalten. — 3 Vid beräkningen
av mjölkproduktionen har hänsyn tagits till förändringar i mjölkens fetthalt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Volymen för jordbrukets slutprodukter (räknad i konstant penningvärde)
väntas i Sverige till följd av de mycket ogynnsamma skördebetingelserna
hösten 1954 under innevarande produktionsår bli något lägre än
1953/54. Nedgången hänför sig såväl till vegetabilie- som animalieproduktionen.
På vegetabiliesidan har brödsädsproduktionen sjunkit med 3 procent
och vidare har bland annat produktionen av potatis och sockerbetor
blivit lägre än föregående år. Däremot har oljeväxtproduktionen betydligt
utvidgats. På animaliesidan kan konstateras en mindre nedgång i mjölkproduktionen
och även en viss nedgång av slakten. Däremot beräknas äggproduktionen
ha ökat något.

Överskottsproduktionen av olika jordbruksprodukter är även 1954/55
betydande. Räknad i 1954/55 års priser utgör överskottsproduktionen detta
år cirka 8 procent av jordbrukets totala avsaluproduktion mot 6 å 7 procent
år 1953/54.

Såsom jordbruksnämnden i sitt remissyttrande över jordbruksprisutredningen
närmare kommer att utveckla, föreligger överskott av nämnd storleksordning,
trots att jordbrukets produktionsvolym sedan förkrigstiden
ökat saktare än tidigare (mindre än 1 procent per år räknat från genomsnittet
för 1930-talet mot 2,5 procent under mellankrigsperioden och 1,5
procent sedan 1880-talet). Anmärkningsvärd är särskilt den svaga produktionsökning,
som har ägt rum under de senaste fem åren.

Läget för olika jordbruksprodukter belyser nämnden i sin skrivelse i ett
särskilt avsnitt, som klargör produktions- och prisutvecklingen inom Sverige
samt förändringarna i priserna vid import och export.

I fråga om brödsäd erinrar nämnden härvid till en början om att den
kraftiga ökning av brödsädsarealen, som började 1952, fortsatte även 1954
och att arealen sistnämnda år uppgick till sammanlagt 583 000 hektar,
varav 433 000 hektar föll på vete och 150 000 hektar på råg. Trots en arealökning
med 62 000 hektar blev totalskörden av brödsäd 1954 nästan lika
stor som närmast föregående år. Hektarskördarna för såväl vete som råg
blev låga, och kvalitetsmässigt blev skörden mindre tillfredsställande.

Brödsäd	Areal	Produk-	Kon-	Över-	Netto-	Genom-	Importpris på
	1 000 ha tion1	sum-	skott	export	snittligt	$-vetes
		milj. kg	tion	eller un-	eller	producent-	Inom	Utom
			milj. kg	derskott	-import	pris i
				milj. kg	milj. kg	Sverige på vårvete	IWA3 kr/dt	IWA3 kr/dt
						kr/dt
1938/39..,	. 497	835	672	+ 163	— 47	18,8		17
1948/49..	. 475	776	646	+ 130	— 33	34,5		37
1949/50..	. 442	826	711	+115	—120	35,2	42	48
1950/51...	. 466	701	720	— 19	— 34	33,2	45	57
1951/52..	. 420	469	710	—241	—345	43,4	48	60
1952/53..	. 452	883	690	+ 193	+ 25	55,4	44	52
1953/54...	. 521	996	680	+316	+481	549,9		44
1954/554. .	583	1 000	680	+320	+250	644,7		43 (febr.)

1 Exklusive utsäde, utfodring, avreus och svinn. ■— 3 Exklusive tull. Vid export av svenskt
vete räknas för närvarande bland annat på grund av kvalitetsskillnad samt frakt- och andra
exportkostnader med ett fobpris som är cirka 7 kronor lägre än det angivna importpriset, vilket
avser nordamerikanskt vete av högsta kvalitet. — 3 Internationella veteavtalet. — 4 Uppgifterna
för 1954/55 i denna och efterföljande tablåer är prognoser. — 4 Exklusive förmalningsavgift.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Nämnden framhåller därefter, att de internationella vetepriserna, som
fram till våren 1954 var starkt sjunkande, därefter hållit sig relativt stabila.
I det förnyade internationella veteavtalet (IWA), som slöts i Washington
sommaren 1953, har minimipriset för kvaliteten motsvarande Manitoba nr
1 fastställts till 155 cents per bushel (29,5 kr/dt) och maximipriset till 205
cents per bushel (39,0 kr/dt). Vid jämförelse mellan dessa priser och cifpriser
vid import till Sverige får enligt nämnden till de förra läggas omkring
9 kronor 50 öre per deciton för frakt m. m. Vidare bör observeras,
att IWA-priserna avser hårt vete av högsta kvalitet. De internationella försäljningarna
har sedan våren 1954 i huvudsak skett till priser ungefär
motsvarande mittprisnivån mellan avtalets maximi- och minimipris.

I fråga om vete upplyser nämnden vidare följande.

Världsproduktionen av vete beräknas 1954/55 bli ungefär 6 procent lägre
än föregående år. Produktionen i de flesta ledande exportländerna har
minskat. På grund av avsevärda övergångslager från föregående produktionsår
är emellertid exporttillgångarna fortfarande betydande. Skörden i
importländerna har kvantitativt varit större än 1953/54 men har, särskilt
i de europeiska importländerna, varit av dålig kvalitet. Eftersom dessutom
lagerhållningen i en del importländer har varit relativt begränsad, kan
ökade importbehov påräknas innevarande produktionsår.

Socker	Areal	Produk-	Konsum-	Över-	Netto-	Partipris	Import-
	socker-	tion av	tion av	eller	import	i Skåne	pris för
	betor	råsocker	socker och	under-	räknad i	på strö-	strö-
	1 000 ha	milj. kg	sirap räk-nad i rå-socker milj. kg	skott milj. kg	råsocker milj. kg	socker1 öre/kg	socker öre/kg
1938/39.	. . 51	292	340	—48	9	32	28
1948/49.	. . 48	291	322	—31	44	63
1949/50.	. . 49	290	372	—82	79	64	71
1950/51.	. . 54	304	367	—63	84	73	85
1951/52.	. . 54	285	338	—53	61	89	108
1952/53.	. . 54	234	315	—81	92	94	76
1953/54.	. . 51	335	345	—10	19	90	63
1954/55.	. . 59	288	335	—47	57	88	60 (jan.)

1 Cit exklusive tull räknat 1 raffinad.

Beträffande socker anför nämnden, att den svenska sockerbetsarealen
1953/54 uppgick till 51 000 hektar. Då betskörden samtidigt blev synnerligen
tillfredsställande, kom produktionen att icke långt ifrån motsvara
den inhemska förbrukningen. År 1954/55 utvidgades sockerbetsarealen med
ytterligare 8 000 hektar till 59 000 hektar. Betskörden blev emellertid betydligt
sämre än närmast föregående år och motsvarade i råsocker räknat
endast 288 miljoner kilogram mot 335 miljoner kilogram 1953/54. I fråga
om världsmarknadspriserna på socker påpekar nämnden, att dessa under
senare år kraftigt pressats nedåt av eu betydande överproduktion och understigit
de svenska sockerpriserna med omkring 35 procent. Nämnden
lämnar vidare följande upplysningar.

4 Bilxang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Världsproduktionen av socker har sedan förkrigstiden stigit från 25 till
37 miljoner ton, och konsumtionsökningen har icke kunnat helt absorbera
denna kraftiga produktionsstegring. Stora överskott har ackumulerats i det
ledande exportlandet Kuba, som redan för några år sedan fann sig tvunget
att på egen hand söka stabilisera sockermarknaden genom att begränsa
produktionen och undandraga en del av överskotten från marknaden till
en stabiliseringsreserv. År 1953 träffades vidare en internationell sockeröverenskommelse,
varvid minimipriset bestämdes till 37,1 kronor per deciton
och maximipriset till 49,7 kronor per deciton (råsocker i lager i kubansk
hamn). Det har emellertid visat sig vara förenat med stora svårigheter
att upprätthålla avtalets minimipris. Man kan räkna med att försäljningarna
även under de kommande åren i huvudsak kommer att ske till
avtalets minimipris. De energiska åtgärder, som vidtages för att upprätthålla
detta pris, gör det mindre sannolikt, att det under längre perioder
mera väsentligt kommer att underskridas.

Mat-	Areal	Produk-	Inhemsk	Över-	Export av	Produ-	Export-	Import-
nyttiga	1 000 ha tion av	förbruk-	skott	frö och	centpris	pris fob	pris eif
olje- växter		frö av ning av raps, frö av rybs och respektive senap1 års skörd milj. kg milj. kg	milj. kg	olja (i frö räknat) under re-spektive reglerings-år milj. kg	i Sverige på höst-raps* öre/kg	på raps-frö öre/kg	på kopra* öre/kg
1938/39	—	—	—	—	—	—	—	21
1948/49	57	71	64	7	—	108	—	109
1949/50	95	128	73	55	57	108	80	no
1950/51	133	178	75	103	89	90	109	154
1951/52	167	214	75	139	101	90	118	no
1952/53	128	190	80	no	70	109	85	120
1953/54	77	93	91	2	64	104	84	116
1954/55	97	160	90	70	80	105	90	105(febr.)

1 9 % vattenhalt. — 2 Grundpris jämte tillägg på grund av kvalitetsreglering. —• 3 T. o. m.
1950/51 portugisisk och Singapore-kopra, fr. o. m. 1951/52 Streitskopra.

I fråga om oljeväxterna erinrar nämnden först om utvecklingen under
efterkrigsåren fram till hösten 1953 och anför i huvudsak följande.

De internationella priserna på fetter och oljor steg kraftigt under 1940-talets bristår. Denna särskilt kraftiga prisstegring på fettvaruområdet berodde
på den internationella fettmarknadens speciella struktur. Skillnaden
mellan fettkonsumlionen i olika områden var nämligen före kriget betydande.
Förbrukningen per capita var i de asiatiska länderna endast en bråkdel
av förbrukningen i Europa och Nordamerika. Samtidigt var det just
lågkonsumtionsområdena i Fjärran Östern, som svarade för en väsentlig
del av världsexporten. Under kriget drabbades ifrågavarande exportområden
svårt av krigets härjningar och produktionen reducerades väsentligt.
En snabb återhämtning hindrades sedermera av politiska oroligheter. När
produktionen så småningom åter steg, togs produktionsökningen främst i
anspråk för en höjning av den inhemska konsumtionen. Denna tendens
till ökad förbrukning i de lågkonsumerande exportländerna i Fjärran Östern
har medfört, att världshandeln med fetter och oljor, trots att världsproduktionen
numera är ungefär 13 procent större än före kriget, fortfa -

Kungl. Maj. ts proposition nr i80

rande ligger vid förkrigsnivån. Koreakriget medförde en stark stegring i
de internationella fettpriserna, men 1952 började en prisnedgång, som fortsatte
fram till hösten 1953.

Nämnden framhåller därefter, att priserna på olika fettvaror under det
senaste året visserligen uppvisat icke obetydliga fluktuationer men att de
genomsnittligt legat vid den nivå, som förelåg i början av 1954. Under 1955
beräknas världsproduktionen av fetter och oljor bli av ungefär samma omfattning
som under föregående år. Emellertid har lagerhållningen minskat
i en del länder, varför man torde kunna påräkna en viss ökning av efterfrågan.

Den svenska produktionen av oljeväxter var 1953/54 låg men har innevarande
produktionsår åter utvidgats. Svenskt rapsfrö och svensk rapsolja
har fått en väl inarbetad marknad på den europeiska kontinenten, och
våra exportpriser beräknas enligt nämnden innevarande år ligga väl i nivå
med de priser, som uppnåddes 1953/54.

Mjölk och	Mjölkpro-	Förbruk-	över-	Nettoex-	Riksnote-	Export-
mejeripro-	auktion	ning av	skott	port räk-	ringen på	pris på
dukter	(exklusive foder-mjölk) milj. kg	mjölk och mejeripro-dukter räknat i mjölk (ex-klusive fo-dermjölk) milj. kg	milj. kg	nåd i mjölk milj. kg	mejeri- smör inklusive allm. mjölkpris- tillägg öre/kg	smör1 öre/kg
1938/39 ......	.... 4 326	3 691	635	618	277	194
1948/49 ......	..... 4 331	4 206	125	5	514	612
1949/50 ......	..... 4 650	4 274	376	344	556	560
1950/51 ......	..... 4 547	4 024	523	406	591	542
1951/52 ......	..... 4 323	3 951	372	512	682	548
1952/53 ......	..... 4 287	3 897	390	280	699	601
1953/54 ......	..... 4190	3 892	298	408	665	540
1954/55 ......	..... 4 117	3 847	270	270	665	540

> Härifrån avgår frakt- och exportkostnader, vilka för närvarande uppgår till drygt 25 öre/kg.

Nämnden övergår härefter till mjölkproduktionen och erinrar om att
densamma 1954 uppvisat en mindre nedgång, varvid särskilt invägningen
i norra Sverige har reducerats rätt betydligt. Vidare har injölkinvägningen
sjunkit i vissa områden kring större konsumtionscentra. I Stockholms län
liar injölkinvägningen från 1953 till 1954 nedgått med närmare 6 procent,
och totalt har invägningen vid de till Mjölkcentralen anslutna mejerierna
sjunkit med ungefär 4 procent. Denna tendens till produktionsminskning
kring konsumtionscentra inger enligt nämnden allvarliga betänkligheter.
En fortsatt utveckling i denna riktning skulle medföra betydligt längre
transportvägar för mjölk med högre kostnader och försämrad kvalitet som
följd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Förskjutningarna i matfettkonsumtionen mellan smör och margarin har
under senare år tilldragit sig särskilt intresse. Nämnden anför härom följande.

Efter matfettsransoneringens slopande 1949 skedde en stark ökning av
margarinkonsumtionen, samtidigt som smörkonsumtionen reducerades. År
1953 avstannade emellertid nedgången i smörkonsumtionen och smöret hävdade
detta år väl sin ställning i den svenska matfettsförsörjningen. Nämnden
anförde våren 1954 i sin skrivelse till Kungl. Maj :t angående de prisreglerande
åtgärderna för regleringsåret 1954/55, att efter den starka förskjutningen
mot ökad margarinkonsumtion mellan 1951 och 1952 en följande
stagnation i förskjutningen under ett år med ökade inkomster för stora
konsumentgrupper i och för sig var förklarlig. Nämnden ansåg, att man
måste vara beredd på att det inhemska avsättningsutrymmet för smör på
längre sikt vid oförändrad prisrelation kunde komma att ytterligare krympa.
Under 1954 har också återigen en ökning av margarinkonsumtionen kunnat
konstateras. År 1953 svarade sålunda smör för 11,8 kilogram eller 48 procent
av den till 24,4 kilogram uppgående konsumtionen per capita av matfett.
År 1954 har dess andel sjunkit till 11,4 kilogram eller 47 procent.

I fråga om avsättningsmöjligheterna för smör utomlands anför nämnden
följande.

En väsentlig del av den svenska smörexporten har under det senaste året
gått till Sovjetunionen. Den tidigare för svenskt smör betydelsefulla exportmarknaden
Västtyskland har däremot under senare år nästan helt kommit
ur bilden. Den svenska exporten till detta land har hindrats av den höga
tyska smörtullen, och någon överenskommelse om smörexporten till detta
land har icke kunnat nås. Man kan dock framdeles räkna med en viss ökning
av den tyska konsumtionen av mjölk och mejeriprodukter och därmed
förbättrade exportmöjligheter till detta land. En viss export har åter
kunnat ske till förkrigstidens traditionella svenska exportmarknad Storbritannien.
De engelska importpriserna har dock i regel varit lägre än vad
som kunnat erhållas vid export till andra marknader. Det danska exportpriset
till Storbritannien uppgår för närvarande till 4,70 svenska kronor
per kilogram. Exportpriset till västeuropeiska kontinentalländer är samtidigt
ungefär 50—60 öre per kilogram högre.

Kött	Produk-tion milj. kg	Kon-sumtion milj. kg
1938/39 ......	..... 152	153
1948/49 ......	..... 126	138
1949/50 ......	..... 131	151
1950/51 ......	..... 140	158
1951/52 ......	..... 156	160
1952/53 ......	..... 141	151
1953/54 ......	..... 136	153
1954/55 ......	..... 141	155

Under-skott milj. kg	Netto-import milj. kg	Försälj-ningspris i parti i Stockholm på nötkött (ko kl. I) öre/kg	Jämförligt importpris på nötkött (exklusive tull) öre/kg
1	4	120	100
12	11	211	213
20	24	247	209
18	20	245	208
4	3	289	237
10	10	364	275
17	16	356	295
14	14	*334	*285

1 Avser prisläget den 17 mars 1955.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Den svenska köttproduktionen understiger fortfarande den inhemska förbrukningen.
Strävandena att utvidga gödkalvsuppfödningen har hittills icke
lett till mera påtagliga resultat. Denna uppfödning är fortfarande väsentligt
lägre än före kriget, och möjligheter torde finnas att utvidga denna produktionsgren
särskilt på de mindre brukningsdelarna. Importen av kött har
sedan våren 1954 skett från Danmark och Irland, medan införseln från
sydamerikanska länder helt har legat nere. Importpriserna har icke uppvisat
några större förändringar. Den internationella marknaden för kött
är ganska liten, och rätt betydande tillfälliga prisvariationer förekommer.

Fläsk	Produk-	Kon-	över-	Netto-	Försälj-	Jämförligt
	tion	sumtion	eller un-	export	ningspris	importpris
	milj. kg	milj. kg	derskott	( + ) eller	i parti i	på fläsk
	milj. kg	-import	Stockholm	(exklusive
			(-)	på fläsk	tull)
				milj. kg	öre/kg	öre/kg
1938/39 .....	..... 155	137	+18	+ 13	140	95
1948/49 .....	..... 159	159	0	0	253	321
1949/50 ....	..... 170	174	— 4	— 3	240	334
1950/51 ....	..... 170	178	— 8	— 6	282	342
1951/52 .....	..... 173	170	+ 3	0	354	342
1952/53 ....	..... 187	180	+ 7	+ 9	341	2300
1953/54 ....	..... 190	190	0	+ 3	343	2285
1954/55 ....	..... 200	200	0	— 3	>365	2285

1 Avser prisläget den 17 mars 1955. — 2 Detta pris är baserat på gällande engelska importpriser
på bacon.

I fråga om fläskproduktionen framhåller nämnden, att den 1954/55 beräknas
bli lägre än vad man från början antagit. Den inhemska konsumtionen
har fortsatt att stiga, och de ändrade prisrelationerna mellan kött och fläsk
har medfört en markant förskjutning från kött- till fläskkonsumtion. Den
ökade konsumtionen och den svagare produktionsstegringen har haft till
följd, att våra exportöverskott av fläsk har blivit relativt begränsade. För
att täcka den inhemska försörjningen har fläsk tidvis fått importeras från
Danmark och Finland, samtidigt som mindre kvantiteter har exporterats till
Storbritannien och Västtyskland. Priserna vid export och import har varierat

betydligt men	har genomsnittligt legat ungefär vid föregående	års nivå.
Ägg	Produk-	Kon-	Över-	Netto-	Svensk	Export-
tion	sumtion	skott	export	äggno-	pris2
	milj. kg	milj. kg	milj. kg	milj. kg	tering öre/kg	öre/kg
1938/39 ......	......... 61	56	5	5	141	131
1948/49 ......	......... 75	70	5	2	265	266
1949/50 ......	......... 83	72	11	12	253	305
1950/51 ......	......... 83	73	10	10	272	354
1951/52 ......	......... 80	72	8	8	304	370
1952/53 ......	......... 81	73	8	8	316	355
1953/54 ......	......... 82	75	7	7	289	335
1954/55 ......	......... 84	77	7	7	*290	300

1 Beräknat medelpris enligt jordbrukskalkylen. — 2 Härifrån avgår kostnaderna för uppsamling,
emballage och övriga exportkostnader, vilka för närvarande uppskattas till 70 öre/kg.

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

Beträffande ägg uppger nämnden, att överskottsproduktionen beräknas
vara i stort sett oförändrad. Exporten har skett huvudsakligen till Västtyskland,
varvid exportpriserna har sjunkit något. Föregående år räknade man
på vissa håll med att slopandet av äggransoneringen i Storbritannien skulle
öka äggimporten till detta land. Emellertid har den inhemska tillförseln av
ägg på senare tid ökat väsentligt i Storbritannien, och någon utvidgning av
införseln har icke ägt rum.

Sammanfattningsvis konstaterar nämnden, att några större avsättningssvåsvårigheter
för närvarande icke synes föreligga beträffande våra överskott på
jordbruksområdet. Import- och exportpriserna är numera endast obetydligt
högre än före Koreakrigets utbrott, vilket framgår av följande indexserie.
I denna indexserie, som omfattar vete, socker, nötkött, fläsk, smör och ägg,
har sammanvägningen skett med den inhemska förbrukningen av respektive
varuslag som vikter.

1948/49

Import/exportpriser 100
Svenska priser .... 100

Brödsädsregleringen

Om försörjningsläget beträffande brödsäd framhåller jordbruksnämnden,
att övergångslagret av gammal skörd den 1 september 1954 totalt uppgick
till omkring 318 000 ton, varav cirka 211 000 ton vete och 107 000 ton råg.
Härvid har ej medräknats brödsäd som vid denna tidpunkt av Svenska
spannmålsaktiebolaget kontrakterats för export men som då ännu ej utskeppats.
Beträffande beredskapslagret anför nämnden vidare.

Enligt de planer, som godkändes av 1954 års riksdag, skulle man -— bortsett
från ett övergångslager hos kvarnarna av normal omfattning, varmed
man då avsåg cirka 40 000 ton vete och 10 000 ton råg — ha ett beredskapslager
av 300 000 ton brödsäd, vilket lager enligt nämndens beslut borde fördelas
på 210 000 ton vete och 90 000 ton råg. Det totala övergångslagret var
sålunda den 1 september 1954 i fråga om vete omkring (210 000 -f- 40 000 -—
211 000 =) 39 000 ton mindre än som ursprungligen beräknats, medan råglagret
var omkring (107 000 — 90 000 — 10 000 =) 7 000 ton större än som
avsetts. Bristen i vetelagret berodde på att spannmålsaktiebolaget under
sommaren 1954, för att utnyttja försäljningsmöjligheterna till Västtyskland
inom ramen av gällande handelsavtal, med nämndens bemyndigande sålde
60 000 ton vete till detta land. Redan då kunde man förutsätta, att beredskapslagret
härigenom skulle komma att understiga vad man från början
avsett. I samband med denna exportförsäljning träffades emellertid en överenskommelse
av innebörd, att exportförlusten för den överskjutande kvantiteten
skulle bäras av föreningen Svensk spannmålshandel, som visserligen
då ännu ej konstituerats men vars blivande huvudintressenter godkänt
transaktionen och försäljningsvillkoren. Exporten kan sålunda sägas till en
del ha skett för den nya föreningens räkning och i avräkning på det vänta -

1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

(prog- (prognos)
nos)

104 no 117 in 105 101

103 in 134 144 139 138 140

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

de överskottet av 1954 års skörd. Den kvantitet, för vilken föreningen skulle
svara, har sedermera slutgiltigt fastställts till cirka 39 000 ton.

Med ledning av odlarnas leveranser till och med januari 1955 har saluöverskottet
av 1954 års brödsädsskörd — däri ej inräknat de kvantiteter utsäde,
som återgår till jordbrukarna — i jordbrukskalkylen beräknats uppgå
till cirka 765 000 ton vete (varav cirka 470 000 ton höstvete och 295 000 ton
vårvete) och 218 000 ton råg eller sammanlagt 983 000 ton brödsäd. Den inhemska
handelsförmalningen under regleringsåret 1954/55 jämte visst svinn
hos handeln och industrien beräknas sammanlagt uppgå till 515 000 ton vete
och 140 000 ton råg, varför det direkta överskottet av 1954 års brödsädsskörd
kan uppskattas till omkring 250 000 ton vete och 78 000 ton råg eller
tillsammans 328 000 ton brödsäd. Häri är inräknad den kvantitet på cirka
39 000 ton vete, som — enligt vad nyss anförts — av föreningen Svensk
spannmålshandel skall tillföras beredskapslagret såsom ersättning för den
överkvantitet, som exporterats under sommaren 1954.

Jämfört med den av statistiska centralbyrån verkställda uppskattningen
av 1954 års skörd måste, framhåller nämnden, de kvantiteter, som sålunda
beräknas bli saluförd av odlarna, anses anmärkningsvärt små i förhållande
till totalskörden. Förklaringen härtill torde vara, att jordbrukarna på grund
av brödsädens genom skördeskador nedsatta kvalitet i år utfodrat en betydligt
större del av den egna skörden än som är normalt. Denna hemmautfodring
beräknas bli cirka 75 000 ton större än om brödsädsskörden varit av
tillfredsställande kvalitet. Skördeskadorna har framför allt tagit sig uttryck
i att brödsäden lönninältats, vilket berett kvarnarna stora bekymmer. För
att möjliggöra för kvarnarna att upprätthålla sina mjölkvaliteter har vissa
kvantiteter vete och råg av äldre skörd ställts till förfogande från beredskapslagret,
varjämte kvarnarna bcretts möjlighet att verkställa import i
begränsad omfattning.

I fråga om den erforderliga och möjliga kompletteringen av beredskapslagret
samt importen av brödsäd under innevarande år lämnar nämnden
följande redogörelse.

Genom försäljningarna från beredskapslagret har detta nedbringats, så
att det för dagen endast omfattar cirka 162 000 ton, varav 106 000 ton vete
och 56 000 ton råg. Fn fullständig komplettering av beredskapslagret kan
icke lämpligen genomföras under innevarande regleringsår. Enligt nämndens
uppfattning bör nämligen beredskapslagret endast omfatta brödsäd
av sådan kvalitet, som ur kvarnsynpunkt är absolut tillfredsställande. Med
anledning härav har nämnden genom direktiv till föreningen Svensk spannmålshandel
— som numera för statens räkning handhar beredskapslagret
och som delar nämndens uppfattning om de krav, som bör ställas på lagret
__avsevärt skärpt kvalitetsfordringarna för den brödsäd, som avses för beredskapslagring.
På grund av dessa skärpta krav kan komplettering av beredskapslagret
med brödsäd av 1954 års skörd endast ske i mycket begränsad
omfattning. Någon återinläggning av råg torde över huvud taget icke
komma att bli möjlig under innevarande regleringsår. 1 stället kommer eu
del i beredskapslagret ingående råg av sämre kvalitet att utförsäljas för foderändamål.
Föreningen har räknat med att den 1 september 1955 skall i

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

egentligt beredskapslager finnas omkring 170 000 ton vete och 35 000 ton
råg samt att kvarnarna vid samma tidpunkt skall ha ett övergångslager av
40 000 ton vete och 10 000 ton råg. Sammanlagt kommer lagren av gammal
skörd sålunda att uppgå till 255 000 ton, varav 210 000 ton vete och 45 000
ton råg, vilket är 95 000 ton mindre än vad man siktat till. I förhållande till
ingångslagret den 1 september 1954 kommer lagerminskningen, som väntas
nästan helt falla på rågen, att bli 63 000 ton.

Den import, som av förut angivna skäl hittills har medgivits, omfattar
10 000 ton vete och 35 000 ton råg. Därtill kommer en för specialändamål
(mannagryns- och makaronitillverkning) avsedd import av s. k. Durumvete,
beräknad till omkring 5 000 ton. Sistnämnda import förekommer regelmässigt,
eftersom vete av Durum-typ icke odlas i Sverige.

För beräkning av det överskott, som föreningen Svensk spannmålshandel
har att avsätta under innevarande regleringsår, skall det egentliga överskottet
av 1954 års skörd (250 000 ton vete och 78 000 ton råg) ökas dels med
lagerminskningen (1 000 ton vete och 62 000 ton råg), dels med importen
(15 000 ton vete och 35 000 ton råg), överskottet blir sålunda 266 000 ton
vete och 175 000 ton råg eller sammanlagt 441 000 ton brödsäd. Av detta
överskott har intill mitten av mars 1955 på exportmarknaden försålts cirka
152 000 ton vete och 56 000 ton råg. Vidare har inom landet för foderändamål
(efter denaturering) försålts omkring 15 000 ton vete och 55 000 ton
råg. Föreningen kan sålunda enligt nämnden beräknas ha kvar att avsätta
ett överskott av 99 000 ton vete och 64 000 ton råg. Av vetekvantiteten inrymmes
cirka 25 000 ton i gällande handelsavtal med Västtyskland, och
nämnden förutsätter, att denna exportmöjlighet helt utnyttjas. Av vete
skulle därefter endast 74 000 ton återstå att avsätta.

Nämnden upplyser i detta sammanhang, att nyssnämnda försäljning av
brödsäd för foderändamål igångsattes redan i slutet av november månad
1954 samt framför allt motiverades av då rådande knapphet på fodersäd och
de i förhållande till brödsädspriserna högt uppdrivna världsmarknadspriserna
på fodersäd. Nämnden räknar med att foderförsäljningarna kommer
att fortsätta samt att en avsevärd del av det kvarvarande veteöverskottet
och hela det aktuella rågöverskottet kommer att finna avsättning på detta
sätt, såvida icke en sådan omsvängning av världsmarknadspriserna äger
rum, att det blir möjligt att importera fodervaror — i första hand majs,
korn och vetekli — till förhållandevis lägre pris än vad man kan erhålla vid
export av vete och råg.

Vidare upplyser nämnden, att de vid export erhållna priserna har varit
sadana, att föreningen Svensk spannmålshandels bidrag för möjliggörande
av export hittills under innevarande regleringsår utgjort i fråga om vete
mellan 11 och 14 kronor per deciton samt i fråga om råg mellan 7 och 8
kronor per deciton. Bidraget utgör i mitten av mars för vete 12 kronor per
deciton, vartill emellertid enligt särskilt beslut av Svensk spannmålshandel
för närvarande kan komma en ersättning för proteinreglering, som gör att
bidraget kan uppgå till inemot 14 kronor per deciton. Någon rågexport förekommer
icke för närvarande, men vid sådan export skulle ett bidrag av 10
kronor per deciton vara behövligt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180 57

I fråga om tillvägagångssättet vid avsättningen av brödsäd till foderändamål
anför nämnden.

Föreningen Svensk spannmålshandel har verkställt förtidsinlösen av sådana
partier vete och råg, som visserligen uppfyller de formella bestämmelserna
för fullgod vara men trots detta icke lämpligen kan finna avsättning
som kvarnvara genom att diastasen varit för hög och icke stått i normal i elation
till halten grodda kärnor. Den sålunda inlösta brödsäden har i samband
med denaturering återförsålts till nedsatt pris ■— för vete 38 kronor
och för råg 33 kronor 50 öre per deciton. Dessa priser gäller återförsäljning
till partihandlare exklusive kostnader för emballage och eventuell gröpnmg.
Föreningen har härigenom fått vidkännas en förlust, ungefär motsvarande
det exportbidrag, som tidigare lämnats. Nämnden har även bemyndigat
Svensk spannmålshandel att för utfodringsändamål från beredskapslagret
försälja råg, som icke är lämplig som kvarnvara. För denna försäljning gäller
samma priser och denatureringsföreskrifter, som nyss nämnts.

I föregående års regleringsskrivelse räknade nämnden med att 1954 års
skörd skulle lämna ett exportöverskott av cirka 300 000 ton vete och 100 000
ton råg. Kostnaderna för avsättningen av överskottet av brödsäd uppskattades
till sammanlagt omkring 51 miljoner kronor. Nämnden anmäler nu, att
föreningen Svensk spannmålshandel i skrivelse den 10 mars 1955 med förslag
till prisreglerande åtgärder för regleringsåret 1955/56 m. m. (bilaga 7)
bland annat gjort en beräkning av kostnaderna för den del av föreningens
verksamhet under regleringsåret 1954/55, som skall täckas av förmalningsavgiftsmedel.
I fråga om denna beräkning anför nämnden bland annat följande.

Det egentliga överskottet av 1954 års skörd har visserligen blivit mindre
än vad som "från början beräknats, och kostnaderna för avsättningen av
överskottet har per deciton räknat icke blivit högre än vad man väntat. Den
lagerminskning, som med hänsyn till kvaliteten på 1954 års skörd väntas bli
genomförd under innevarande säsong (sammanlagt 63 000 ton), gör dock,
att kostnaderna kan beräknas komma att uppgå till cirka 50 miljoner kronor,
d. v. s. praktiskt taget samma belopp, som man från början räknade
med. Det må emellertid observeras, att kostnaderna i stället sedermera kommer
att bli förhållandevis mindre den gång bristerna i lagerhållningen kompletteras
genom återinläggning i beredskapslagret av svensk brödsäd, eftersom
föreningen undgår avsättningsförlust på den kvantitet, varmed beredskapslagret
kompletteras.

Av förmalningsavgiftsmedel från de båda åren 1953/54 och 1954/55 beräknas
omkring'' 53 miljoner kronor stå till föreningens förfogande, varför
endast omkring 3 miljoner kronor av dessa medel väntas kunna överföras
till den nyinrättade spannmålshandelns konjunkturutjämningsfond.

Med ledning av kalkylsakkunnigas beräkningar av 1955 års skörd av brödsäd
synes man kunna räkna med ett överskott utöver det inhemska konsumtionsbehovet
av sammanlagt omkring 250 000 ton brödsäd, varav cirka
235 000 ton vete och endast cirka 15 000 ton råg. En del av detta överskott
hör användas för komplettering av beredskapslagret. Såsom tidigare anförts
kan man räkna med att hösten 1955 det sammanlagda övergångslagret av
gammal skörd i beredskapslagcr och hos kvarnindustrien kommer att med
55 000 ton vete och 30 000 ton råg understiga vad man hittills ansett önskvärt.
Rågöverskottet av 1955 års skörd skulle enligt de gjorda uppskattningurna
icke ens räcka för att helt komplettera lagret. Eu brist i råglagret kan

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

emellertid utan olägenhet kompenseras med motsvarande större inlagring
av vete. Om så sker, skulle det överskott, som föreningen har att avsätta under
regleringsåret 1955/56, komma att uppgå till endast 165 000 ton vete.

Nämnden erinrar därefter om att den överenskommelse, som träffats mellan
nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation, i fråga om brödsäd
innebär, att priserna preliminärt höjes med 2 kronor per deciton i förhållande
till de sommaren 1954 fastställda riktpriserna. Det definitiva fastställandet
av inlösenpriset per den 1 april 1956 skall dock ske först i sommar,
lämpligen omedelbart innan 1955 års skörd börjar saluföras. En ytterligare
justering uppåt av priserna skall därvid kunna komma till stånd, om detta
motiveras av det internationella prisläget och om en dylik justering icke kan
väntas äventyra föreningen Svensk spannmålshandels ekonomi, överenskommelsen
innebär vidare, att förmalningsavgiften under 1955/56 skall fastställas
till oförändrat belopp, d. v. s. 5 kronor per deciton.

De nu preliminärt överenskomna priserna innebär, att inlösenpriset den 1
april 1956 skulle bli för vete 42 kronor och för råg 37 kronor per deciton.
Med utgångspunkt från dessa priser samt under förutsättning av oförändrade
världsmarknadspriser kan föreningen Svensk spannmålshandels kostnader
för avsättning på export av 165 000 ton vete beräknas uppgå till omkring
10 kronor per deciton eller sammanlagt 16,5 miljoner kronor. Om
bristen i råglagret ej ersättes med vete, blir exportöverskottet i stället 180 000
ton vete och kostnaderna för avsättningen ökar i så fall till 18 miljoner kronor.

Det är emellertid enligt nämndens uppfattning icke utan vidare givet att utfyllnad
av bristen i beredskapslagret helt bör göras under 1955/56. Till
stöd härför anför nämnden följande.

Skulle exempelvis en ökad höstsådd 1955 tyda på att man kan räkna med
en betydligt större skörd år 1956, kan det vara lämpligt att vänta med i vart
fall en del av utfyllnaden till regleringsåret 1956/57. Därest över huvud taget
ingen utfyllnad sker, skulle exportöverskottet av 1955 års vete öka till
235 000 ton och förlusten vid export under tidigare angivna förutsättningar
uppgå till 23,5 miljoner kronor. Om vidare världsmarknadspriset sjunker
under den nuvarande nivån, ökar förlusten för föreningen Svensk spannmålshandel.
Faller exempelvis världsmarknadspriset med 3 kronor per deciton,
kommer förlusten att uppgå till omkring 21,5 miljoner kronor för 165 000 ton,
23,4 miljoner kronor för 180 000 ton och drygt 30,5 miljoner kronor för
235 000 ton. Vidare bör man räkna med möjligheten, att skördeutfallet blir
bättre än vad normkalkylen utvisar. En ökning av skörden med 10 procent

vilket i och för sig icke är otänkbart — innebär, att överskottet av vete
ökar med cirka 85 000 ton och att rågen lämnar ett överskott av 5 000 ton i
stället för det förut beräknade underskottet. Vid export av veteöverskottet
till oförändrat världsmarknadspris skulle enligt detta exempel föreningens
förlust öka med 8,5 miljoner kronor. Om världsmarknadspriset sjunker med
3 kronor per deciton, ökar förlusten med ytterligare 2,5 miljoner kronor,
d. v. s. till drygt 11 miljoner kronor. Rågöverskottet behöver däremot icke
innebära någon förlust, enär ett dylikt lämpligen bör användas för att utfylla
bristen i beredskapslagret. Vid en skörd av denna storlek kommer
med all sannolikhet bristen i beredskapslagret av vete att utfyllas och veteexporten
i motsvarande mån att reduceras.

Kungl. Maj ds proposition nr 180

Det för föreningen Svensk spannmålshandel ofördelaktigaste av här skisserade
sannolika fall — d. v. s. 10 procent ökat skördeutfall och 3 kronor
per deciton sänkta världsmarknadspriser — skulle innebära, att förlusten
skulle uppgå till 34,4 miljoner kronor. Nämnden anmärker emellertid, att
en större sänkning av världsmarknadspriset än med 3 kronor per deciton
givetvis icke kan helt uteslutas.

För täcltande av exportförlusten kommer att till föreningen Svensk spannmålshandels
förfogande stå förmalningsavgiftsmedlen. Utöver tidigare angiven
trolig besparing av 3 miljoner kronor från innevarande regleringsåi
har man att räkna med de avgifter, som inflyter under 1955/56. Med en
avgift av 5 kronor per deciton kan inemot 35 miljoner kronor beräknas inflyta.
Det sammanlagda beloppet skulle alltså väl räcka till att täcka föilusterna
vid det ofördelaktigaste av nyss angivna alternativ. Med normalt
skördeutfall och oförändrade världsmarknadspriser uppstår vissa överskott
av förmalningsavgiftsmedel, som i så fall kommer att överföras till spannmålshandelns
konjunkturutjämningsfond. Nämnden påpekar i detta sammanhang,
att det — särskilt därest en omläggning av spannmålsregleringen
i enlighet med det av jordbruksprisutredningen framlagda förslaget kommer
att ske — måste anses i högsta grad önskvärt, att en ekonomisk reserv av
betydande storleksordning finnes i konjunkturutjämningsfonden.

Härefter övergår nämnden i sin skrivelse till att behandla frågorna om
kvcilitetsbestämmelser och prisregleringsskalor, finansiering av brödsadsuiköpen
samt prisfallsersättning vid sänkning av prisnivån. Vad gäller förstnämnda
fråga anför nämnden, att föreningen Svensk spannmålshandel ansett,
att vissa ändringar i nu gällande lcvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor
kan vara motiverade. Nämnden anmäler, att frågan härom är under5
utredning och att förslag till eventuella ändringar torde kunna framläggas
i god tid, innan 1955 års skörd saluföres.

Vad angår den andra frågan upplyser nämnden, att föreningen Svensk
spannmålshandel i sin skrivelse till nämnden berört handelns och kvarnindustriens
svårigheter att till följd av gällande kreditrestriktioner finansiera
spannmålsinköpen, som numera i stort sett koncentreras till några få månader
på hösten. Under regleringsåren 1952/53 och 1953/54 medverkade
Svenska spannmålsaktiebolaget i viss omfattning vid denna finansieiing,
varvid bolaget disponerade över statsmedel, som ställts till dess förfogande.
Föreningen har nu hemställt om bemyndigande att, om så skulle visa sig
erforderligt, verkställa finansiering för omhändertagande av 1955 års skörd
på enahanda sätt som tidigare spannmålsaktiebolaget. Några medel utöver
dem, som står till föreningens förfogande genom kredit i riksgäldskontoret,
torde icke erfordras härför. Nämnden har för sin del intet att erinra mot att
föreningen erhåller tillstånd alt utnyttja sina kreditmöjligheter fÖl sådan
finansiering. Formerna härför bör enligt nämnden i dylikt fall fastställas
efter överläggningar mellan nämnden och föreningen.

I sin framställning våren 1954 rörande prisreglerande åtgärder på jord -

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

brukets område under regleringsåret 1954/55 berörde nämnden ingående
de problem, som uppstår vid övergången till nytt regleringsår till följd av
ändring av prisnivån för brödsäd, särskilt såvitt gäller kvarnarnas övergångslager.
Härom anför nämnden i sin förevarande skrivelse i huvudsak
följande.

Bland annat påpekades i fjolårets skrivelse svårigheterna för kvarnarna
att så tidigt som vid inlösentillfället den 1 april bedöma behovet av brödsäd
till dess ny skörd i erforderlig myckenhet kommer i marknaden. Vidare
framhölls, att i fortsättningen några statsmedel ej står till förfogande för
att lämna kvarnarna prisfallsersättning vid en eventuell sänkning av prisnivån.
Nämnden förväntade emellertid att den nya föreningen Svensk spannmålshandel
skulle upptaga förhandlingar i frågan med kvarnindustrien.

Nämnden anmäler, att sådana förhandlingar nu har ägt rum, efter det att
föreningen avlåtit sin tidigare omförmälda skrivelse den 10 mars 1955. Enligt
vad nämnden erfarit, resulterade förhandlingarna i en preliminär överenskommelse,
som dock vid avgörandet av nämndens skrivelse ännu icke
behandlats av föreningens styrelse. I fråga om överenskommelsens innebörd
anför nämnden i huvudsak följande.

överenskommelsen innebär, att föreningen lämnar kvarnarna ersättning
för sänkningen av prisnivån för 1955 års skörd (d. v. s. skillnaden mellan
inlösenpriset för 1954 och 1955 års skörd) för den del av övergångslagret
av gammal skörd den 31 juli 1955, som överstiger i fråga om vete 12 procent
och i fråga om råg 10 procent av årsförmalningen. Den kvantitet, som
härigenom undantages från ersättning, anses motsvara vad kvarnarna från
den 1 augusti normalt anses behöva av gammal skörd. Att man härvid räknar
med proportionsvis mindre kvantitet råg förklaras av att rågen som
iegel börjar marknadsföras något tidigare än vetet, överenskommelsen innebär
vidare, att föreningen icke förfogar över av kvarn hembjuden brödsäd
utan hembudsgivarens medgivande före den 15 juli i fråga om vete och den
1 maj i fråga om råg. Intill dessa tidpunkter har hembudsgivaren rätt att
påkalla annullering helt eller delvis av gjorda hembud. Den tidigare tidpunkten
för råg motiveras av att det i år är av särskild betydelse, att de
kvantiteter, som kvarnarna icke behöver, i god tid skall kunna disponeras
för utfodringsändamål.

För sin del har nämnden intet att erinra mot att föreningen på angivet
sätt lämnar kvarnarna prisfallsersättning och att för ändamålet disponeras
inflytande förmalningsavgiftsmedel. I och med att föreningen träffat sådan
uppgörelse med kvarnindustrien bör — såsom redan uttalades i propositionen
1954: 180 -— föreningen tillföras sådana medel, som i fortsättningen
kan komma att inflyta genom prishöj ningsavgifter, vilka upptages vid en
eventuell höjning av prisnivån. Nämnden framhåller dock, att om en omläggning
av regleringssystemet genomföres på sätt jordbruksprisutredningens
majoritet förordat, det icke torde bli möjligt att uttaga prishöjningsavgifter
i fortsättningen. I dylikt fall kommer föreningen sålunda icke att
erhålla någon kompensation för de prisfallsersättningar, som lämnas.

I propositionen 1954: 180 anfördes beträffande beredskapskigringen, bland
annat, att denna borde omfatta 300 000 ton brödsäd men att lagret under
vissa förhållanden skulle kunna få minskas intill en bottenkvantitet av

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

150 000 ton. Någon ovillkorlig skyldighet att fylla ut beredskapslagret till
normalkvantiteten 300 000 ton borde ej föreligga. I vart fall skulle import
undvikas för utfyllnad av brist i lagret.

Vid sitt bedömande förra året av beredskapslagrets storlek utgick nämnden
från den förutsättningen, att ett övergångslager hos kvarnarna av 50 000
ton brödsäd utav gammal skörd kunde anses som normalt. Det totala övergångslagret
borde sålunda vara 350 000 ton. Nämnden upplyser emellertid
nu, att en nyligen verkställd utredning visat, att kvarnarnas normala övergångslager
snarare är 100 000 ton än 50 000 ton. Med hänsyn härtill och då
beredskapslagret numera, sedan dess handhavande övertagits av föreningen
Svensk spannmålshandel — i motsats till vad tidigare varit fallet - blivit
helt avskilt från övriga lager, har föreningen i sin skrivelse till nämnden
förutsatt, att beredskapslagret i fortsättningen skall begränsas till 250 000
ton, varav 200 000 ton vete och 50 000 ton råg. I fråga om bottenkvantiteten
har föreningen däremot icke ifrågasatt någon ändring av den utav 1954 ars
riksdag godkända kvantiteten, 150 000 ton. Nämnden anser för sin del dock
icke tillräckliga skäl föreligga att nu fatta beslut om en minskning av det
normala beredskapslagret av brödsäd. Emellertid framhåller nämnden, att
den är medveten om att en komplettering upp till denna kvantitet icke blir
möjlig att genomföra under 1955/56 och att sålunda beredskapslagret vid
slutet av sagda regleringsår icke kan väntas bli större än den av föreningen
såsom maximal angivna kvantiteten av 250 000 ton. Härigenom kommer
föreningens beräkningar av kostnadsbehovet för beredskapslagring vilka
nämnden redovisar i avsnittet om anslagsfrågor m. m. — icke att påverkas
under 1955/56. Däremot kommer, när lagerökningen en gång genomföres,
särskilda medel att erfordras för nedskrivning av denna del av lagret till
samma värden, som gäller för det i föreningens beräkningar upptagna beredskapslagret.

I fråga om beredskapslagret har vidare uppkommit vissa problem, därigenom
att nämnden skärpt kvalitetsfordringarna för brödsäd, avsedd för beredskapslagring.
Härom anför nämnden följande.

Föreningen har hävdat, att skärpningen av kvalitetsfordringarna medför,
att komplettering av beredskapslagret icke kan komma till stånd under innevarande
regleringsår, samt att den merförlust för föreningen, som uppstår
till följd härav och på grund av sänkningen av prisnivån på brödsäd
av 1955 års skörd, bör bäras av staten och icke täckas av förmalningsavgiftsmedcl.
Nämnden har däremot ansett sig sakna stöd i 1954 års riksdagsbeslut
för att vidtaga ett sådant arrangemang. Denna fråga har emellertid
för föreningen kommit i ett annat läge, sedan nämnden bemyndigat föreningen
att sälja råg från beredskapslagret till utfodring. Enligt nämnden
kommer nämligen därigenom, under förutsättning att nämndens riktlinjer
följes, staten att taga förlusten för foderförsäljningen. När återinläggning
sedermera kommer till stånd, minskas det överskott, som föreningen behöver
avsätta med förlust. Den besparing, som föreningen därigenom kommer
att göra, torde enligt vad nämnden nu kan beräkna helt uppväga den merförlust,
föreningen åsamkas genom att komplettering av beredskapslagret
icke kan äga rum under innevarande regleringsår. Med hänsyn härtill bär

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

föreningen i samband med de allmänna jordbruksförhandlingarna förklarat
sig avstå från sina tidigare framförda krav och godkänt nämndens ställningstagande.

Slutligen meddelar nämnden, att den med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
utfärdat direktiv för föreningen Svensk spannmålshandels verksamhet
under regleringsåret 1954/55. Genom dessa direktiv regleras såväl föreningens
prisreglerande verksamhet som de uppgifter i fråga om beredskapslagring
in. in., vilka föreningen handhar enligt avtal med nämnden.
Nämnden förutsätter, att direktiven skall kunna bibehållas i stort sett oförändrade
under regleringsåret 1955/56. I likhet med föreningen anser nämligen
nämnden någon ändring av principerna för regleringssystemet icke
vara erforderlig för nästa regleringsår.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel

Handeln med fodersäd och andra fodermedel, vilken numera ombesörjes
av handelns egna organ, förutsätter jordbruksnämnden skola vara fri även
i fortsättningen. Kvantitativ reglering av utrikeshandeln skall sålunda enligt
nämndens mening i regel icke tillgripas. Stöd för den inhemska prisnivån
på fodersäd m. m. bör i stället åstadkommas med hjälp av införselavgifter
i likhet med vad fallet varit under såväl innevarande som närmast
föregående regleringsår. Då försörjningsläget så kräver, bör utförselavgifter
få tillämpas, om det inhemska prisläget motiverar detta. Enligt kungörelser
den 29 oktober 1954 (nr 632) och den 26 november 1954 (nr 665)
med tillämpningsföreskrifter i jordbruksnämndens cirkulär nr 1955: 5 kan
dylika avgifter för närvarande uttagas för havre och korn samt för mjöl av
dessa varor ävensom för blandningar, i vilka varorna i fråga ingår. Någon
utförsel med uttagande av dylika avgifter har emellertid hittills icke förekommit.

Beträffande försörj ningsläget i fråga om fodermedel anför nämnden, att
tillgången på inhemsk fodersäd under innevarande regleringsår i motsats
till de båda närmast föregående varit mycket knapp. Fodersädspriserna har
därför stigit avsevärt. Odlarpriset för korn har för den gångna delen av
regleringsåret legat i genomsnitt drygt 2 kronor och för vithavre drygt 6
kronor per deciton över de priser, som man enligt den ursprungliga prognoskalkylen
räknat med. Med hänsyn till de nu nämnda förhållandena har
införselavgifterna för fodervaror av större betydelse tills vidare slopats utom
för majs, melass och sockersnitsel. Även världsmarknadspriserna har legat
mycket högt. Nämnden upplyser, att importen av fodersäd m. m. därför
hittills varit relativt måttlig. Den har sålunda under tiden den 1 september
1954—den 31 januari 1955 utgjort 27 800 ton majs, 18 700 ton korn, 20 000
ton vetekli, 5 100 ton sorghum samt 11 700 ton inelasserad torkad betmassa.
Majs importeras huvudsakligen till foder för äggproduktionen. Av
dylik vara håller föreningen Svensk spannmålshandel ett statligt beredskapslager
om 15 000 ton.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

För atl underlätta fodersädsförsörjningen har nyssnämnda förening såsom
tidigare nämnts efter nämndens godkännande beslutat att för foderändamål
och efter varornas denaturering enligt givna föreskrifter saluföra
vissa kvantiteter råg och vete, vilka fyller kraven lör inlösen men ändock
icke är fullgod kvarnvara. Försäljningarna från föreningen hade enligt av
nämnden lämnade uppgifter till medio av mars månad uppgått till omkring
55 000 ton råg och 15 000 ton vete. Föreningens pris per deciton vid försäljning
till handlare, fritt det magasin, där varan efter denatureringen lagras,
är 38 kronor för vete och 33 kronor 50 öre för råg.

I fråga om kli framhåller nämnden, att den knappa tillgången på fodersäd
har påverkat efterfrågan, vilken hela regleringsåret varit ovanligt stor
och dessutom icke helt kunnat tillgodoses. Priserna har därför stigit starkt.
Förbrukarpriset för svensk vara utgjorde under september månad 1954 i
genomsnitt 36 kronor 50 öre per deciton. Det hade i början av mars 1955 stigit
till omkring 42 kronor 50 öre. Nämnden uppger vidare, att det lager av
importerat vetekli, som innehades av Svenska spannmålsaktiebolaget undei
förra regleringsåret, var helt slutsålt vid ingången av löpande regleringsåi.

Vad beträffar oljekraftfoder erinrar nämnden om att avsättningen av
svenskproducerat raps- och senapsmjöl i viss utsträckning är tryggad genom
föreskrifter om minimiinblandning vid yrkesmässig tillverkning av
oljekraftfoderblandningar samt andra handelsfoderblandningar. Vidare uttages
införselavgift, om import av dylikt oljekraftfoder skulle erfordras. Nu
nämnda anordningar bör enligt nämndens mening bibehållas även undei
regleringsåret 1955/56. Priset på svenskt rapsmjöl och senapsmjöl, vilket
förra regleringsåret intill den 26 augusti 1954 utgjorde 35 kronor per deciton
vid försäljning till partihandlare, har från och med nämnda dag höjts
till 38 kronor för rapsmjöl och sänkts till 30 kronor för senapsmjöl. Nämnda
justering företogs, för att prissättningen närmare skulle ansluta sig till
världsmarknadspriserna. Med hänsyn till dessa har priset för senapsmjöl
den 16 februari 1955 höjts med ytterligare 2 kronor per deciton. Betydande
kvantiteter rapsmjöl och senapsmjöl — omkring 11 000 respektive 8 500 ton
— har hittills sålts för export under innevarande regleringsår.

Importen av oljekraftfoder har under den gångna delen av innevarande
regleringsår varit betydligt större än under motsvarande tid föregående år
(för tiden september—januari 42 000 ton mot 24 000 ton), ökningen är enligt
nämnden en följd av dels stegrad förbrukning, dels den omständigheten att
handelsföretagen i år icke varit i tillfälle att såsom förra året göra inköp
hos Svenska spannmålsaktiebolaget i samband med nedbringandet av bolagets
lager av dylik vara.

Nämnden erinrar därefter om att enligt avtal mellan nämnden och föieningen
Svensk spannmålshandel föreningen hädanefter skall ombesörja
beredskapslagringen av — förutom majs — oljekraftfoder samt att beredskapslagret
av oljekraftfoder skall utgöra 65 000 ton. Någon ändring av lagrcls
storlek synes nämnden för närvarande icke böra ske. Föreningens kostnader
för lagringen skall bäras av staten. Enligt nämndens mening bör föt -

Kangl. Maj:ts proposition nr 180

eningen ha frihet att omsätta lagret, då så synes behövligt, antingen i egen
regi eller genom att med handelsföretagen träffa uppgörelse om önskade
lagerutbyten.

Såsom redan framhållits, bör enligt nämndens mening ej heller i fråga
om oljekraftfoder någon kvantitativ reglering av utrikeshandeln förekomma.
Behövligt skydd för priset på svenskt oljekraftfoder — eller önskvärd
reglering av oljekraftfoderpriserna över huvud taget — bör sålunda fortsättningsvis
liksom nu åstadkommas medelst införselavgifter och avgifter
vid tillverkning av oljekraftfoder inom landet av importerade råvaror. Med
hänsyn till pris- och försörjningsläget uttages för närvarande införselavgift
och tillverkningsavgift endast för oljekraftfoder av raps, rybs och senap
samt (beträffande införselavgift) oljekraftfoderblandningar.

Oljefabrikerna har hittills genom avtal med nämnden garanterats avsättning
för ur svenskt oljeväxtfrö framvunnet oljekraftfoder. Garantien upprätthålles
numera på så sätt, att föreningen Svensk spannmålshandel genom
avtal med nämnden åtagit sig att för clearingkassans räkning och risk taga
hand om sådant oljekraftfoder, som oljefabrikerna icke kan avsätta direkt på
den svenska marknaden. En viss bottenkvantitet oljekraftfoder skall dock
vederbörande oljefabrik själv lagra. Till priser, som nämnden bestämmer,
skall föreningen sälja fodret i fråga på den svenska marknaden eller, efter
nämndens bestämmande, exportera uppkommande överskott. Nämnden anser,
att den nu nämnda anordningen, med den närmare motivering som anföres
i avsnittet om oljeväxtregleringen, bör bibehållas under regleringsåret
1955/56.

Nämnden övergår härefter till frågan om fraktbidrag för fodersändningar
till vissa delar av norra Sverige och upplyser, att under regleringsåret 1953/
54 utbetalades i bidrag totalt 1,4 miljoner kronor för sammanlagt 60 553 ton
fodermedel eller i medeltal 2 kronor 31 öre per deciton. Nämnda totalkvantitet
fördelar sig enligt nämnden på 31 363 ton fodersäd, 14 194 ton kli,
4 915 ton oljekraftfoder samt 10 081 ton foderblandningar för fjäderfän och
svin m. fl. Under regleringsåren 1952/53 och 1951/52 var totalkvantiteterna
respektive 67 554 och 65 021 ton samt totalbeloppen 1,5 respektive 1,4 miljoner
kronor. I fråga om kvantiteternas fördelning på olika delar av norra
Sverige anför nämnden följande.

Enligt särskild undersökning fördelade sig de under tiden september
1952—januari 1953 med bidrag fraktade kvantiteterna med 29,0 procent på
Norrbottens, 34,9 procent på Västerbottens, 19,3 procent på Västernorrlands,
13,1 procent på Jämtlands, 2,3 procent på Kopparbergs, 1,1 procent på
Värmlands samt 0,3 procent på Gävleborgs län. Av totalbeloppet i kronor
faller större andel på de nordligare delarna. Härom föreligger för tillfället
inga andra uppgifter än att sammanlagt 75 procent av beloppet tillfördes
Norrbottens och Västerbottens län under regleringsåret 1953/54.

I detta sammanhang torde en redogörelse få lämnas för lantbruksstyrelsens
förut omnämnda framställning angående fraktbidragen till norra
Sverige. I framställningen hemställer styrelsen, att åtgärder måtte vidtagas

Kungi. Maj.ts proposition nr i80

för en sådan omläggning av det statliga stöd, som nu utgår såsom fraktbidrag
till norra Sverige vid transport av havre, korn och blandsäd, att mot
dessa bidrag svarande belopp i stället skall få användas inom den av hushållningssällskapen
i nämnda område bedrivna upplysnings- och rådgivningsverksamheten.
Till stöd för sin framställning anför styrelsen bland
annat följande.

Växtodlingen i norra Sverige har efter fraktbidragens införande på 1930-talet utformats mera differentierat, varjämte svin- och fjäderfäproduktionens
möjligheter därstädes befunnits vara goda. Det är sålunda numera
möjligt att i stora delar av Norrland åstadkomma en animalieproduktion,
baserad på foderspannmål och ensilage. Det synes därför styrelsen välbetänkt
att stimulera den norrländska fodersädsodlingen för att därigenom
skapa bättre betingelser för en mera allsidig produktion, innebärande en
viss övergång från mjölkproduktion till en ökad produktion av kött, fläsk
och ägg. Fraktbidraget för fodersäd, uppskattat till i runt tal 750 000 kronor
per år, verkar enligt styrelsens mening närmast hämmande på en dylik
utveckling. Medlen i fråga bör i stället användas för åtgärder, som direkt
är ägnade att få till stånd en mera allsidig produktionsinriktning och
till att främja driftsrationaliseringen i allmänhet. Rådgivnings- och demonstralionsverksamheten
på hithörande områden tillhör en av hushållningssällskapens
viktigaste arbetsuppgifter men har på grund av medelsbrist
ännu icke fått önskvärd omfattning.

Lantbruks styrelsen har därefter i sin skrivelse angående anslagsäskandena
för budgetåret 1955/56 ånyo tagit upp denna fråga i samband med
reservationsanslaget till Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland
m. m. Styrelsen har därvid diskuterat tre olika alternativ för användningen
av nu nämnda bidragsmedel. Härom anför styrelsen bland annat
följande.

Såsom alternativ I har styrelsen tänkt sig ett bibehållande av fraktbidragen
till norra Sverige för andra fodermedel än havre, korn och blandsäd,
medan återstående "medel skulle tillföras hushållningssällskapens rådgivnings-
och upplysningsverksamhet. Alternativ I är detsamma som utvecklats
i styrelsens tidigare skrivelse. Enligt alternativ II skall fraktbidrag utgå
dels till norra Sverige för andra fodermedel än havre, korn och blandsäd,
dels till vissa begränsade områden i Norrland jämväl för sistnämnda slagav
fodermedel, överskottsmedlen skall tillföras hushållningssällskapen. Enligt
alternativ III slutligen skall fraktbidragen helt upphöra och medlen
tillföras hushållningssällskapen.

Lantbruksstyrelsen förordar för sin del alternativ III och föreslår, att de
därvid frigjorda medlen skall upptagas under nyssnämnda bidragsanslag
samt fördelas mellan hushållningssällskapen på så sätt, att varje sällskap
erhåller ett belopp, ungefärligen motsvarande vad som tidigare utgått i
frakthidrag till området.

Jordbruksnämnden, som hland annat i samband med remiss tagit del av
lantbruksstyrelsens framställningar, anför att av dessa framgår, att medelarealen
per brukningsdel inom Norrbottens och Västerbottens län uppgår
till 4,5 hektar åkerjord samt att bruttoavkastningen per hektar vid gårdar
i motsvarande storleksklass enligt lantbruksstyrelsens jordbrukseko 5

Ililumij till riksdagens protokoll 195f>. 1 samt. Nr ISO

Knngl. Maj:ts proposition nr i80

nomiska undersökning uppgår till lägst 1 000 och i medeltal 1 500 kronor.
Enligt föreliggande uppgifter utgjorde fraktbidraget under 1953/54 för de
nämnda länen i genomsnitt omkring 25 kronor per brukningsdel av nyss
angiven medelstorlek. Fraktbidragen har alltså enligt nämndens mening
ringa betydelse som stöd för det norrländska jordbruket. För deras utbetalande
erfordras dessutom en oproportionerligt vidlyftig administration.
Antalet expeditioner uppgick sålunda under 1953/54 till omkring 5 000.

Nämnden erinrar om att den redan förra året hade planer på att föreslå
en avveckling av ifrågavarande fraktbidrag. Jordbrukets förhandlingsdelegation
motsatte sig emellertid då en dylik avveckling, varför nämnden icke
lade fram något förslag i frågan i sin regleringsskrivelse våren 1954. Nämnden
anmäler, att den åter tagit upp frågan vid årets jordbruksförhandlingar
och att förhandlingsdelegationen ej heller i år har velat gå med på
bidragens fullständiga avveckling. Delegationen har emellertid velat godtaga
ett system, enligt vilket bidrag fortfarande skall utgå till Norrbottens och
Västerbottens län, medan bidragen slopas för övriga områden. Härvid har
emellertid delegationen förutsatt, att dessa senare områden erhåller kompensation
genom att belopp av samma storleksordning som lraktbidragen
tillföres områdena för att användas till jordbrukets stödjande på sätt lantbruksstyrelsen
föreslagit i sin nyssnämnda framställning till Kungl. Maj:t.
Vad delegationen sålunda ansett sig kunna tillstyrka överensstämmer i
flera delar med lantbruksstyrelsens förut omnämnda alternativ II.

Enligt nämndens mening talar starka skäl för lantbruksstyrelsens förslag
enligt alternativ III, och nämnden anför, att den helst såg, att en anordning
i enlighet med detta förslag kom till stånd. Med hänsyn till den ställning till
detta alternativ, som intagits av jordbrukets förhandlingsdelegation och som
motiverats med att bidragen i de två nordligaste länen har medverkat till en
lämplig differentiering av produktionen, har dock nämnden icke velat motsätta
sig, att i stället den av delegationen godtagna anordningen genomföres
från och med ingången av regleringsåret 1955/56. Denna anordning innebär
såsom nyss anförts, att bidrag under regleringsåret 1955/56 skall utgå till
huvudsakligen Norrbottens och Västerbottens län, medan bidragen för övriga
områden helt slopas. Dessa områden bör i stället tillföras medel, som
till storleksordningen motsvarar de slopade fraktbidragen, att disponeras
enligt lantbruksstyrelsens förslag.

Enligt nu gällande bestämmelser får ett bottenbelopp om 1 krona 25 öre
per deciton av frakten icke gäldas av statsmedel. Därutöver utgår bidraget
med högst 2 kronor 50 öre per deciton. För att det icke skall bli lönande
att sända foder med fraktbidrag till ort, som ligger på nära håll norr om
den gräns, vilken geografiskt avgränsar bidragsområdet, och sedan återföra
fodermedlen med bil eller på annat sätt till ort söder om denna gräns —
d. v. s. till område, för vilket fraktbidrag icke utgår — är det enligt nämnden
nödvändigt, att bottenbeloppet höjes. En höjning till 2 kronor per deciton
anser nämnden vara tillräcklig i detta syfte. Fraktbidraget bör vidare
enhgt nämndens mening liksom nu maximeras till 2 kronor 50 öre per de -

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

citon. Totalkostnaden för fraktbidragen under regleringsåret 1955/56 kan
med utgång från nämndens förslag beräknas till 1 miljon kronor.

Därest bottenbeloppet höjes från 1 krona 25 öre till 2 kronor per deciton,
undandrages vissa belopp de bidragsberättigade områdena, d. v. s. Västerbottens
och Norrbottens län. Storleken härav kan icke på förhand med säkerhet
beräknas. Med utgång från 1953/54 års kvantiteter har det sammanlagda beloppet
för båda länen av nämnden uppskattats till mellan 100 000 och 150 000
kronor. Länen bör enligt nämnden erhålla kompensation härför genom att
hushållningssällskapen framdeles tillföres, vad som sålunda bortfaller. Medlen
bör användas på samma sätt, som nu ifrågasatts för övriga delar av norra
Sverige.

Slutligen erinrar nämnden om att Kungl. Maj :t den 29 september 1950
uppdragit åt nämnden att i samråd med lantbruksstyrelsen företaga översyn
av 1938 års lag om handeln med fodermedel, vilken ännu ej trätt i kraft.
Nämnden anmäler i sin skrivelse, att en kommitté numera är sysselsatt med
ifrågavarande översyn. Kommittén består av ledamöter och befattningshavare
vid de båda ämbetsverken samt dessutom av särskilt tillkallade sakkunniga,
representerande praktiskt jordbruk, berörda tillverkare- och handelsorganisationer
samt vetenskapsmän på området. Nämnden räknar med
att ett på denna översyn grundat förslag till lagstiftning från nämnden och
lantbruksstyrelsen skall föreligga klart före utgången av år 1955.

Potatisregleringen

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1954 har jordbruksnämnden
med Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat
överenskommelse angående inköp och försäljning av potatisstärkelse under
tiden den 1 oktober 1954—den 30 september 1955. Avtalet innebär, bland annat,
att föreningen skall inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes
enligt meddelade lillverkningslicenser på högst 300 000 deciton. Enligt 7 §
i avtalet har nämnden åtagit sig — under förutsättning av statsmakternas
godkännande och för det fall att avtalet ej skulle förnyas för tillverkningsåret
1955/56 — att vidtaga eller föranstalta om sådana åtgärder från statens
sida, som bereder föreningen möjlighet att erhålla dels minst 85 kronor 75
öre per deciton för den 1 oktober 1955 inneliggande lager av potatisstärkelse,
dock med avdrag för 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och lagringskostnader
enligt i avtalet angivna grunder för inneliggande lager av
potatisstärkelse med undantag av 30 000 deciton under tre månader från
och med den 1 oktober 1955. De enligt avtalet bestämda utförsäljningspriserna
på potatisstärkelse inkluderar — förutom föreningens handelsmargiual
om 2 kronor 75 öre per deciton — följande avgifter till nämnden, nämligen
dels 1 krona per deciton potatisstärkelse, som under avtalsåret försäljes
på den inhemska marknaden, vilken avgift nämnden — efter hörande av
föreningen — skall använda till främjande av önskvärda rationaliseringsåt -

Kangl. Maj:ts proposition nr 180

gärder inom stärkelseindustrien, dels ock 4 kronor 20 öre per deciton under
avtalsåret från stärkelsefabrikanterna inköpt stärkelse, att avsättas till en
särskild clearingkassa enligt föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 12 mars 1954
angående prissättningen på jordbruksprodukter (4 kronor 20 öre per deciton
stärkelse motsvarar 3 öre per stärkelseprocent och hektoliter potatis).
Det åligger föreningen att till särskilda redovisningskonton för nämndens
räkning avsätta belopp motsvarande nyssnämnda avgifter. Dessa konton får
disponeras endast efter beslut av nämnden.

Vid bemyndigandet för nämnden att ingå ifrågavarande avtal gjorde Kungl.
Maj :t förbehåll för att den i 7 § i avtalet gjorda utfästelsen skulle vinna
riksdagens godkännande och förklarade Sig vilja framdeles göra framställning
härom till riksdagen. Nämnden hemställer nu, att sådant godkännande
inhämtas.

Nämnden övergår härefter till frågan om tillverkningen av potatisstärkelse
och potatissprit samt anför därom följande.

För framställning av potatisstärkelse har nämnden för tillverkningsåret
1954/55 utlämnat licenser för tillverkning av sammanlagt cirka 225 000 deciton
potatisstärkelse. På grund av nedsatt skördeutbyte inom vissa delar
av stärkelsepotatisdistrikten och då fabrikspotatisen innevarande år genomgående
hållit en synnerligen låg stärkelsehalt, kan man icke räkna med att
under detta år tillverka mer än högst 200 000 deciton stärkelse. För att tillgodose
en under året stegrad efterfrågan på stärkelse får man räkna med
att stärkelseföreningens övergångslager kommer att tagas helt i anspråk under
regleringsaret. Med hänsyn härtill har nämnden för det kommande re°-leringsåret utlämnat preliminära tillverkningslicenser för framställning av
cirka 250 000 deciton potatisstärkelse.

Vad angår tillverkning av potatissprit kan nämnas, att Sveriges bränneriidkareförening
träffat avtal med Aktiebolaget Vin- & spritcentralen om tillverkning
under innevarande regleringsår av sammanlagt 36 miljoner liter
råsprit av normalstyrka. Härutöver tillkommer tillverkning av något mer
än 1 miljon liter sprit vid spritcentralens eget potatisbränneri. Då kampanjen
vid brännerierna ännu icke avslutats, kan nu icke med säkerhet bedömas
om den medgivna sprittillverkningen kommer att i sin helhet kunna fullgöras!

Till grund för prissättningen på potatismjöl och potatissprit skall för innevarande
tillverkningsår ligga ett ingångspris av 45 öre per stärkelseprocent
och hektoliter (slutpriset blir 48 öre och genomsnittspriset cirka 46
öre). Av detta pris skall emellertid 3 öre per stärkelseprocent och hektoliter
avsättas till en särskild clearingkassa. I fråga om prissättningen för tillverkningsåret
1955/56 anmäler nämnden, att den med odlarorganisationerna
överenskommit att för detta år tillämpa samma ingångspris på fabrikspotatis
och enahanda avsättning till clearingkassan. överenskommelsen innebär
sålunda, att stärkelsefabriker och brännerier för inköpt potatis skall
betala ett pris av 42 öre per stärkelseprocent och hektoliter med sedvanliga
säsongtillägg. Slutpriset blir 45 öre och genomsnittspriset cirka 43 öre per
stärkelseprocent och hektoliter. Nämnden förutsätter, att det skall ankomma
på nämnden att i samband med övergång till ett nytt system för reglering av

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

tillverkningen av stärkelse och potatissprit, varom utredning tör närvarande
pågår, fatta beslut om förvaltningen och användningen av de medel, som
influtit till clearingkassan.

Nämnden erinrar därefter om att den i sin skrivelse med förslag till regleringsåtgärder
på jordbrukets område för regleringsåret 1954/55 anförde,
att regleringssystemet för fabrikspotatis, vilket tillämpats sedan början av
1930-talet, numera framstod som otidsenligt och alltför omständligt, samt
att nämnden i skrivelsen även framlade ett principförslag till ett nytt och
friare system på området. Detta system skulle i sina huvuddrag överensstämma
med de anordningar, som framkommit för ett flertal andra grenar
av jordbruksnäringen. Nämnden redovisade samtidigt i skrivelsen de principiella
ställningstaganden till förslaget, som gjorts av stärkelseföreningen,
bränneriidkareföreningen och Aktiebolaget Vin- & spritcentralen.

Vidare erinrar nämnden om att föredragande departementschefen i proposition
nr 180 till 1954 års riksdag uttalade, att det nuvarande osmidiga
och omständliga systemet enligt hans mening borde omläggas samt att de
av nämnden framlagda riktlinjerna i stort sett syntes kunna godtagas. Slutlig
ställning till frågan borde dock enligt departementschefens mening tagas
först sedan nämnden företagit ytterligare utredningar och inkommit till
Kungl. Maj:t med ett detaljerat förslag.

Nämnden anmäler därefter, att den — sedan Kungl. Maj :t bemyndigat
nämnden att företaga erforderliga utredningar för genomförandet av ett
nytt regleringssystem på området — bedrivit utredningsarbetet inom en
på nämndens initiativ tillsatt kommitté, vari — förutom företrädare för
nämnden — ingår representanter för stärkelseproducenterna, bränneriidkarna,
de industriella och privata konsumenterna av potatisstärkelse samt
Vin- & spritcentralen. Nämnden upplyser vidare, att det förslag till omläggning
av fabrikspotatisregleringen, som är under utarbetande inom kommittén,
utgår ifrån förutsättningen, att gränsskyddet för potatisprodukterna
skall bringas i överensstämmelse med jordbruksprisutredningens förslag.
Förslaget innebär enligt nämnden i huvudsak följande.

Den statliga prissättningen på potatis och stärkelse slopas, och ansvaret
härför övertages av odlarnas egna organisationer. För att icke överproduktion
och desorganisation skall uppstå, bibehålies den nuvarande regeln, att
industriell tillverkning av potatisstärkelse endast får äga rum med statligt
tillstånd. I samma syfte begränsas fabrikernas mottagningsskyldighet till
att gälla potatis från traditionellt fabrikspotatisodlande områden. Som ytterligare
garanti för prisregleringssystemets funktion fastställes en lägsta
och en högsta prisgräns för stärkelsen, vid vilka gränser ändringar i införselavgifterna
och andra erforderliga åtgärder skall kunna påkallas.

Fn rationalisering av potatisindustrierna betraktas som nödvändig. För
att skaffa medel härtill och till en fond för mötande av förluster i prisregleringsverksamheten
bibehålies den innevarande år tillämpade anordningen,
enligt vilken visst belopp av den råvarukostnad, som ligger till grund för
bestämmandet av priset på stärkelse och potalissprit, innehålles. För gemensamma
rationaliserings-, odlings- och prissältningsfrågor in. in. skall
inrättas (''It samarbelsorgan för bränneri- och stärkelseföreningarna, beslående
av representanter för föreningarna med eu opartisk ordförande.

Kungl. Maj.ts proposition nr i80

Nämnden upplyser, att den för sin del i detta sammanhang endast velat
omnämna de preliminära resultaten av nu nämnda utredning. Nämndens
slutliga ståndpunktstagande i frågan kommer att framläggas i nämndens
remissyttrande över jordbruksprisutredningens förslag. För regleringsåret
1955/5G föreslår nämnden, att den hittills tillämpade ordningen skall bibehållas.

Vad försörjningsläget beträffar anför nämnden, att 1954 års potatisskörd,
liksom fallet var beträffande ett flertal andra grödor, till följd av eftersommarens
och höstens rikliga nederbörd blev rätt väsentligt försämrad
och enligt skördeuppskattningen per den 15 oktober uppgick till endast
cirka 1 540 000 ton. Till jämförelse anför nämnden, att en normalskörd för
potatis beräknas till cirka 1 800 000 ton. Nämnden påpekar emellertid, att
1954 års låga potatisskörd icke berodde enbart på en lägre avkastning utan
även på att potatisarealen från år 1953 minskats med cirka 5 1/2 procent.

Nämnden behandlar därefter import- och prisutvecklingen m. in. för potatis
samt anför i huvudsak följande.

Den svaga potatisskörden jämte framkomna farhågor för nedsatt lagringsduglighet
hos potatis, som odlats inom regnskadade områden, föranledde
redan tidigt på hösten framställningar om import av matpotatis. Som
skäl för behovet av matpotatisimport framhölls bland annat, att konsumenternas
krav på högklassig potatis under de senare åren stegrats undan för
undan, vilket tagit sig uttryck i att potatis, tillhörande sortklass I, numera
efterfrågas i långt större utsträckning än tidigare. Den inhemska odlingen
av dessa potatissorter har även ökats. Det fanns anledning antaga, att särskilt
den högklassiga potatisen, som är mera mottaglig för siukdomsangreui).
drabbats av regnskado.r.

Av statens priskontrollnämnd under hösten gjorda undersökningar utvisade,
att matpotatispriserna undergått en avsevärd stegring i jämförelse
med föregående års priser. Priskontrollnämndens undersökning visade vidare,
att prisstegringen endast till en mindre del hänförde sig till höjda
producentpriser. I varje fall bedömde jordbruksnämnden och priskontrollnämnden
höjningen av producentpriserna icke vara större än vad som
kunde anses försvarligt med hänsyn till den låga skörden och ökade kostnader
för iordningställande av mer eller mindre skadade potatispartier till
fullgod handelsvara. Priskontrollnämnden har därför i första hand påyrkat
åtgärder för att nedbringa de inom potatishandelns olika led tillämpade
handelsmarginalerna till en mera skälig nivå.

För att säkerställa tillgången på matpotatis inom de större konsumtionsorterna
i händelse av en längre köldperiod beslöt jordbruksnämnden medgiva
import av matpotatis från och med den 13 december 1954. I syfte att förebygga
att potatisimporten skulle medföra en sänkning av de inhemska producentpriserna
på matpotalis har jordbruksnämnden uttagit en importavgift
på den importerade potatisen. Importavgiften var från början 4 öre per
kilogram men höjdes från och med den 4 februari 1955 till 5 öre per kilogram.
Avgitten jämte gällande tull på matpotatis — 1 öre per kilogram från
och med den 1 januari — har ansetts i stort sett utjämna skillnaden mellan
det inhemska producentpriset och importpriset på matpotalis. Importen
som begränsats till potatis av sortklass I, har skett från Danmark, Holland,
Belgien och Frankrike.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Den sedan mitten av februari rådande ihärdiga kylan har utgjort ett avsevärt
hinder för saluförande av svensk matpotatis, och man torde enligt
nämndens mening på säkra grunder kunna utgå från att det utan import
näppeligen hade gått att i full utsträckning tillgodose de större konsumtionsorternas
behov av matpotatis. Ej heller torde man för sådant fall ha
kunnat undvika en kraftig stegring av potatispriserna.

De av den ihållande kylan föranledda svårigheterna att saluföra den i
stukor lagrade potatisen har även gjort det synnerligen vanskligt att bedöma,
hur mycket matpotatis av fullgod kvalitet som alltjämt finns kvar
hos de svenska potatisodlarna. För att icke försvåra avsättningen av den
inhemska potatis, som beräknas komma i marknaden, när mildare väderlek
inträder, har jordbruksnämnden från och med den 8 februari 1955
upphört med licensgivning för import av matpotatis. Huruvida det blir nödvändigt
att återupptaga importen, kan för närvarande icke bedömas. Med
ledning av hittills utfärdade importlicenser kan man enligt jordbruksnämnden
räkna med att matpotatisimporten till och med mars månad, då de
längst gällande licenserna utlöper, kommer att uppgå till sammanlagt cirka

30 000 ton. .....

Sedan jordbruksnämnden i slutet av förra året träffat vissa överenskommelser
med potatishandelns representanter om tillämpning av vissa högstpriser
på potatis i Stockholm, visade det sig längre fram, att man på denna
väg icke kunde uppnå den åsyftade nedpressningen av potatispriserna.
Jordbruksnämnden har därför den 12 februari 1955 fastställt normalpriser
på potatis, som säljes till detaljhandlare och förbrukare i Stockholm
med omnejd.

Slutligen erinrar jordbruksnämnden om att Svensk matpotatiskontroll
under de senaste två åren erhållit ett statligt anslag av 15 000 kronor, vilket
belopp enligt beslut av riksdagen skall belasta anslaget för Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. Enligt vad nämnden inhämtat, har
lantbruksstyrelsen till Kungl. Maj:t med tillstyrkan överlämnat en av Svensk
matpotatiskontroll gjord framställning om enahanda anslag för nästa regleringsår.
Då det är angeläget, att strävandena att få fram en högklassig
svensk matpotatis på allt sätt stödjes, tillstyrker jordbruksnämnden i likhet
med lantbruksstyrelsen framställningen. Den har ej heller något att
erinra mot att bidraget liksom tidigare får belasta prisregleringsanslaget.

Oljeväxtregleringen

Jordbruksnämnden redogör inledningsvis för den omläggning av statens
garantiåtagande beträffande oljeväxtodlingen, som genomförts från och
med 1954/55, samt för det nu tillämpade prisregleringssystemet. Härom anföres
följande.

Från och med ingången av regleringsåret 1954/55 har den av riksdagen
under våren 1954 beslutade omläggning av statens garantiåtagande beträffande
oljeväxtodlingen, som beskrives i propositionen 1954:180, genomförts.
Detta innebär, att staten inlöser 80 000 ä 90 000 ton nedtorkad frövara,
vilket motsvarar den inhemska marknadens behov. För denna kvantitet
oljeväxtfrö, som bearbetas av de inhemska oljefabrikerna enligt särskilda
avtal mellan jordbruksnämnden och oljefabrikerna, har de sistnämnda
alt erlägga ett av staten fastställt garantipris (grundpris). Detta

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

pris avpassas, så att det beräknas innefatta ett uppfyllande av statens åtagande
att garantera en odling, som vid normalskörd ger 120 000 ton torkad
frövara, varav 30 000 å 40 000 ton för export. Med utgång härifrån fastställde
Kungl. Maj :t i fråga om oljeväxtfrö av 1954 års skörd genom beslut
den 24 juli 1953 och den 12 mars 1954 följande grundpriser: höstraps
85 öre, höstrybs 83 öre, vårraps 75 öre, vårrybs 73 öre och vitsenap 60 öre,
allt per kilogram för vara av normalkvalitet. Enligt överenskommelse med
odlarna erhåller dessa ifråga om frö av normalkvalitet för höstraps och
höstrybs ett 10 öre, för vårraps och vårrybs ett 8 öre samt för vitsenap ett
6 öre per kilogram lägre pris än det, som betalas av oljefabrikerna. För frö
av annan kvalitet än normalkvalitet verkslälles prisreglering med tillägg
eller avdrag enligt tidigare tillämpade normer vid leverans såväl av frö från
odlare till torkeri som av nedtorkat frö från torkeri (lageranläggning) till
oljefabrik eller till köpare i utlandet. De överskottsmedel, som uppstår genom
differensen mellan grundpriset och odlarpriset, tillföres Sveriges oljeväxtintressenter,
förening u. p. a., för att användas till att täcka eventuellt
uppkommande förluster på exportverksamheten. Någon efterbetalning till
odlarna skall ej ske. Därest de avsatta medlen mer än förslår till täckande
av exportförlusten med avseende å 1954 års skörd, tillföres överskottsmedlen
oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond. Under avsnittet om fettvaruregleringen
lämnar jordbruksnämnden en närmare redogörelse för den
hittills verkställda exportens omfattning och ekonomiska resultat.

I enlighet med vad som beslutats av 1954 års riksdag har från och med
ingången av regleringsåret 1954/55 exportverksamheten beträffande oljeväxtfrö
handhafts av föreningen Svensk spannmålshandel. Exporten av
olja, framvunnen ur inhemskt oljeväxtfrö, har skötts av respektive oljefabriker.
Exportverksamheten har bedrivits i samråd med en delegation bestående
av en representant för envar av jordbruksnämnden, Svensk spannmålshandel
och Sveriges oljeväxtintressenter.

Vad förut sagts beträffande begränsningen av statens garantiåtagande
gentemot odlarna har icke ägt tillämpning på oljelin. För oljelin av 1954
års skörd lämnar staten nämligen alltjämt, oberoende av avsättningsförhållandena,
en fullständig prisgaranti. Odlarpriset uppgår för oljelinet till
65 öre per kilogram frö av normalkvalitet. För oljelinfrö av annan kvalitet
ån normalkvalitet verkställes prisreglering efter tidigare tillämpade normer.
I förhållande till 1953 års skörd innebär det nu gällande odlarpriset en
sänkning med 15 öre per kilogram.

I det följande berör jordbruksnämnden spörsmålet om en omläggning av
prisregleringen och kvalitetsbestämmelserna för oljeväxtfrö. Den erinrar
därvid först om att prisreglering för närvarande beträffande de kvantiteter
oljeväxtfrö, som säljes till oljefabrikerna, sker med hänsyn till vattenhalt
och renhet. I fråga om oljeväxtfrö, som exporteras, äger prisjustering rum
med hänsyn till såväl vattenhalt och renhet som fetthalt. Fetthaltsbestämning
har sålunda hittills tillämpats endast för de jämförelsevis begränsade
myckenheter frö, som har exporterats. Det har emellertid länge varit elt
önskemål att komma fram till ett i praktiken genomförbart, tillfredsställande
system med individuell fetthaltsbestämning och därtill ansluten prisreglering
till odlare respektive oljefabrik. Mot denna bakgrund uppdrog Sveriges
oljeväxtodlares centralförening på sin tid åt Sveriges utsädesförening
i Svalöv att söka utarbeta lämplig metod för ändamålet. En utredning har

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

numera verkställts av utsädesföreningen, som framlagt resultatet därav i en
den 21 augusti 1954 dagtecknad promemoria.

Av den föreliggande utredningen framgår enligt jordbruksnämndens mening
otvetydigt, att en omläggning av prisregleringen är starkt motiverad
med hänsyn till den stora variationen i fetthalten. Härom anför jordbruksnämnden
i huvudsak följande.

Särskild uppmärksamhet har under utredningens gång ägnats frågan om
i vad mån odlarna kan vidtaga åtgärder i syfte att påverka fetthalten hos
oljeväxtfröerna. Härvid har man ansett sig kunna konstatera, att valet av
skördetid, sortvalet och gödslingen är faktorer av särskilt stor betydelse i
sammanhanget. En på rot skördetröskad vara har visat sig ha högre fetthalt
än en vara, som tröskats efter lufttorkning. Den ärftliga variationen i fetthalt
har vidare visat sig vara avsevärd, varjämte ett negativt samband synes
finnas med kvävegödsling. Såtidens, radavståndets och utsädesmängdens inflytande
på fetthalten är ännu icke fullt klarlagt. Någon minskning av fetthalten
i fröet under torkningsproceduren förefaller vid de i praktiken normalt
förekommande temperaturerna icke vara att räkna med. Enligt vad
utredningen ger vid handen skulle någon risk för förändring av fetthalten
under varans lagring icke heller föreligga, förutsatt att vattenhalten i den
lagrade frövaran är tillräckligt låg.

För att nedbringa kostnaderna för analysverksamheten föreslår utsädesföreningen,
att den nuvarande ordningen med renhetsanalys slopas. Möjligheterna
för den enskilde odlaren att påverka renheten förefaller föreningen
ytterst ringa. Den nuvarande prisregleringen efter vattenhalt anser utsädesföreningen
däremot böra bibehållas. Om ingen prisreglering efter vattenhalt
ägde rum och odlarna alltså fick lika mycket betalt för frövaran vare
sig denna levererades med hög eller låg vattenhalt, skulle det enligt utredningen
ligga nära till hands att befara, att odlarna med hänsyn till stormrisken
lät skördetröska grödan så tidigt som möjligt, varvid vattenhalten r
fröet skulle kunna bli så hög som 30 å 40 procent.

Även om sålunda en metod för fetthaltsbestämningen nu har utarbetats,
vilken väntas uppfylla de uppställda kraven, anser emellertid utsädesföreningen,
att man ännu ej utan ytterligare undersökningar bör tillämpa densamma
allmänt. Metoden bör först prövas i praktiken på begränsade områden,
innan en övergång till individuell fetthaltsbestämning av oljeväxtfröerna
över hela linjen kan förordas. En sådan övergång anses möjlig beträffande
1956 års oljeväxtskörd. Avsikten är att under innevarande år utföra
individuell fetthaltsbestämning i fråga om oljeväxtfröer från vissa delar av
landet och på basis härav beräkna, hur priserna skulle påverkas vid ett genomförande
av systemet.

Vidare återstår att utarbeta två prisregleringsskalor, en för bestämmande
av det pris, som skall utgå till odlarna, och en för bestämmande av det pris,
som oljefabrikerna skall betala. Behovet av två olika skalor sammanhänger
med att odlarna levererar vara, som prisreglerats på basis av 18 procent
vattenhalt, varemot oljefabrikerna köper nedtorkat oljcväxtfrö, d. v. s. frö,
som håller 7—8 procent vattenhalt. Arbetet med konstruktionen av dessa
skalor pågår.

Det är här jämte nödvändigt för de frökontrollanstaltcr och kemiska stationer,
som skall handha analyscringen, all anskaifa viss teknisk utrustning.

Vid diskussioner mellan å ena sidan odlarorganisationerna och a andra
sidan oljefabrikerna bar från fabrikernas sida framkommit önskemål om
alt komplettera feltbalts- och vattenlialtsanalyserna med en bestämning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

halten fria fettsyror i fröet. Även denna fråga kommer utsädesföreningen
att taga upp till undersökning.

Jordbruksnämnden framhåller, att den för sin del helst hade sett, att man
redan vid ingången av regleringsåret 1955/56 kunnat i full utsträckning
övergå till prisreglering efter fetthalt. Härigenom skulle stora fördelar redan
nu ha kunnat vinnas. Jordbruksnämnden framhåller framför allt, att
man med det nya systemet i högre grad än tidigare bör kunna få en ändamålsenlig
inriktning av oljeväxtodlingen. Vidare skulle en prisreglering efter
fetthalt möjliggöra ett inlemmande av de inhemska vegetabiliska oljorna
i det nuvarande fettvaruregleringssystemet, varefter clearingkassan för fettvaror
kunde avvecklas. Det påpekas, att det i sakens nuvarande läge blir
nödvändigt att under ytterligare ett år fortsätta med att avtalsvägen reglera
oljetabrikernas befattning med oljeväxtskörden och att bibehålla clearingkassan
för fettvaror såsom instrument för avräkningarna med oljefabrikerna
beträffande såväl det frö, vilket bearbetas för den svenska marknadens
behov, som det frö, vilket kommer till användning vid framställning av olja
för export.

Vid tillverkningen av olja ur inhemskt oljeväxtfrö har samtidigt framvunna
fodermedel försålts av oljefabrikerna, i första hand direkt till fodermedelshandlare.
I den mån avsättning ej har kunnat vinnas hos dessa handlare,
har tidigare inlösen av fodret skett av Svenska spannmålsaktiebolaget
till den del kvantiteterna har överstigit vad som ansetts böra lagras hos
fabrikerna. Sedan spannmålsbolagets befattning med regleringen i fråga om
fodermedel har upphört, övertages uppkomna överskottskvantiteter foder
av föreningen Svensk spannmålshandel enligt ett med jordbruksnämnden
den 20 september 1954 träffat specialavtal. Föreningen har härvid bland
annat åtagit sig att för clearingkassans räkning och på dennas risk låta
lagra fodret och sälja detsamma på den svenska marknaden till av jordbruksnämnden
fastställda priser ävensom att till utlandet exportera eventuellt
uppkommande överskott till de priser och på de villkor i övrigt, som
jordbruksnämnden för varje sådant fall bestämmer.

Jordbruksnämnden lämnar därefter vissa uppgifter om skörden av oljeväxtfrö
samt redogör för överläggningar rörande priserna på oljeväxtfrö.
Vad först angår skörden anföres, att den besådda arealen höstraps och höstrybs
enligt en i oktober 1954 företagen arealinventering uppgår till inemot
70 000 respektive 23 000 hektar. Detta innebär i förhållande till närmast
föregående år en arealökning av respektive cirka 16 och 15 procent. År
1954, som kännetecknades av ovanligt liten utvintring, blev skörden av höstraps
och höstrybs sammanlagt cirka 140 000 ton, räknat i nedtorkad frövara.
Enligt kalkylsakkunnigas beräkningar skulle 1955 års skörd av höstsådda
oljeväxter under förutsättning av normal utvintring ge cirka 134 000
ton frö med 18 procent vattenhalt, mot vilken myckenhet svarar cirka
118 000 ton nedtorkat frö.

Vad beträffar priserna på höstsådda oljeväxter av 1955 års skörd anför

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

jordbruksnämnden, att den i juni 1954 förde underhandlingar härom med
representanter för Sveriges oljeväxtodlares centralförening. Beträffande dessa
och senare överläggningar lämnas följande redogörelse.

Från odlarnas sida föreslogs vid överläggningarna i juni 1954 en helt
oförändrad prissättning i förhållande till 1954 års skörd. Underhandingarna
ledde icke till något slutgiltigt resultat. Efter det att överenskommelse träffats
med jordbrukets förhandlingsdelegation om brödsädspriserna, upptogs
förnyade överläggningar med oljeväxtodlarna. Man enades därvid om att såvitt
angår de kvantiteter, som förbrukas inom landet, för 1955 års skörd
bibehålla priset för höstraps vid 85 öre per kilogram och sänka priset för
höstrybs med 1 öre per kilogram till 82 öre. Självkostnadspriset för olja av
höstraps och höstrybs blev då detsamma vid oförändrade priser på fodermjölet.
Beträffande de effektiva odlarpriserna ansågs en sänkning av 2 öre
per kilogram — till 73 öre för höstraps och 71 öre för höstrybs — befogad
med hänsyn till bland annat samtidigt föreslagen prissänkning för brödsäd.
Att sänkningen ej gjordes större, berodde på att förlusten bedömdes bli
mindre vid export av raps och rybs än vid export av brödsäd, överenskommelsen
innebar vidare, att de effektiva odlarpriserna skulle gälla utan rätt
till efterbetalning.

Nu nämnda överenskommelse om oljeväxtpriserna godkändes av jordbrukets
förhandlingsdelegation, varefter jordbruksnämnden hos Kungl. Maj :t
den 20 juli 1954 hemställde om att såsom riktpriser i fråga om höstsådda
oljeväxter av 1955 års skörd i vad avser den kvantitet, som kan avsättas
för inhemsk konsumtion, få fastställda de priser och villkor, om vilka sålunda
överenskommelse träffats. Härvid förutsattes, att riktpriserna skulle
kunna bli föremål för justeringar i samband med de allmänna prisförhandlingarna
under 1955, såvida priserna för andra jordbruksprodukter då komme
att ändras. Kungl. Maj :t beslöt i ärendet den 30 juli 1954 i överensstämmelse
med jordbruksnämndens hemställan.

Någon ändring av de sålunda fastställda priserna på höstsådda oljeväxter
av 1955 års skörd synes enligt jordbruksnämndens mening nu icke påkallad.
Såsom tidigare framgått av punkt 3 i prisöverenskommelsen för 1955/
56 skall emellertid''definitiva priser på oljeväxtfröer av 1955 års skörd fastställas
först sommaren 1955.

Vid sammanträde den 9 februari 1955 mellan jordbruksnämnden och representanter
för oljeväxtodlarna behandlades prissättningen i fråga om vårraps,
vårrybs och vitsenap, som sås våren 1955. Därvid träffades en preliminär
uppgörelse om tillämpning av samma system för prissättningen, som
gäller för höstraps och höstrybs av 1955 års skörd. Priserna till oljefabrik
skall enligt denna överenskommelse bli för vårraps 76 öre, för vårrybs 73
öre och för vitsenap 60 öre per kilogram, samtidigt som odlarna skall erhålla
respektive 67, 65 och 54 öre per kilogram. Överenskommelsen innebär
oförändrade priser utom i fråga om fabrikspriset på vårraps, som höjes med
1 öre per kilogram för att nå överensstämmelse mellan självkostnaderna för
olja av vårraps och av vårrybs.

Jordbruksnämnden anför vidare, all det med avseende å oljelinfrö vid
samma tillfälle överenskommits om en höjning med 2 öre per kilogram i
förhållande till priset på 1954 års skörd eller till 67 öre per kilogram. Denna

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

höjning har icke beaktats i jordbrukskalkylen, vilken slutjusterats före nn
omnämnda sammanträde. Enligt överenskommelsen skall i övrigt beträf-,
fande oljelinfrö och spånadslinfrö gälla samma bestämmelser om total garanti
som tidigare.

Enligt jordbruksnämnden har den preliminära uppgörelsen sedermera biträtts
av jordbrukets förhandlingsdelegation. Slutligt ställningstagande till
priserna på de vårsådda oljeväxterna torde emellertid, under hänvisning till
nyssnämnda punkt 3 i prisöverenskommelsen, böra få anstå till sommaren
1955.

Slutligen erinrar jordbruksnämnden om att i propositionen nr 180 till
1954 års riksdag anfördes, att den s. k. spannmålskommittén bland annat
övervägt ett överförande på föreningen Svensk spannmålshandel också av
den verksamhet, som bedrives av Sveriges oljeväxtintressenter. Kommittén
stannade vid att föreslå, att föreningen Svensk spannmålshandels befattning
med oljeväxtfröer tills vidare skulle begränsas till att avse exporten. Enligt
nämndens uppfattning torde tiden ännu icke vara mogen för ett definitivt
ställningstagande i frågan om huruvida föreningen Svensk spannmålshandel
bör övertaga oljeväxtintressentföreningens uppgifter eller ej.

Fettvaruregleringen

Inledningsvis erinrar jordbruksnämnden om att det av 1953 års riksdag
tillstyrkta systemet för fettvaruregleringen, avseende fortsatt skydd för
smörproduktionen och oljeväxtodlingen, varit i tillämpning under den tid,
som förflutit sedan närmast föregående jordbruksregleringsskrivelse avläts.
Nämnden erinrar också om att de grundläggande bestämmelserna för
regleringen återfinnes i förordningen 1953:395 (ändrad 1954:306) och
kungörelsen 1953:578 (ändrad 1953:637 och 1954:461), samt anför om
det nu tillämpade regleringssystemet i huvudsak följande.

Införsel till riket av i särskild bilaga till kungörelsen 1953: 578 upptagna
fettråvaror, fettämnen och fettsyror samt färdigvaror, bestående av eller
innehållande mera väsentlig tillsats av fett, får i princip icke ske utan särskilt
tillstånd. Sådant meddelas av nämnden. Rätten till import av fettråvaror
och fettämnen med vissa undantag samt av margarin och vissa bakhjälpmedel
har nämnden med stöd av givet bemyndigande delegerat till
Svensk fettimport, ekonomisk förening, i vilken ingår representanter för berörda
intressegrupper. I anvisningar till föreningen har nämnden föreskrivit,
att de inhemska oljefabrikerna skall äga rätt till självständig import av
fettråvaror. Såvitt angår den svenska marknadens behov skall denna importrätt
dock icke avse sådana slag av oljeväxtfröer, som odlas inom riket,
och ej heller olja ur dylika fröer.

Med vissa undantag utgår vid införseln av de av fettvaruregleringen berörda
varuslagen en enhetlig regleringsavgift. För oljor och fetter, som
framvinnes ur inhemskt oljeväxtfrö, tillämpas liksom tidigare ett system
med clearingpriser, vilka i princip motsvarar världsmarknadspriserna med
tillägg av regleringsavgiften. Det inhemska slakterifettet är ej belastat med
någon avgift. Prisbildningen på denna vara är fri men påverkas givetvis av
regleringsanordningarna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

I fråga om sådana importerade fettvaror, som inom i nyssnämnda kungörelse
särskilt angivna kategorier av rörelser använts till icke matnyttigt
ändamål eller som återutförts, lämnas i viss utsträckning s. k. regleringsbidrag.
Bidragen utgår därvid i flertalet fall med 95 och i vissa fall med 100
procent av regleringsavgiften. Efter samma regler lämnas regleringsbidrag
i fråga om inhemska oljor och fetter. Vad beträffar inhemskt slakterifett
kan dock regleringsbidrag erhållas vid export endast då fettet ingått i annan
vara, som exporteras. Företag, som bedriver sådan verksamhet, att bidragsrätt
kan komma i fråga och som önskar komma i åtnjutande av bidrag, har
att göra anmälan därom till nämnden.

Kretsen bidragsberättigade rörelser har under året något utvidgats. Sålunda
har järn- och stålverk, gjuterier, mekaniska verkstäder, varv och textilfabriker
upptagits i den bidragsberättigade kategorien rörelser. Vidare har
den grupp varor utökats, för vilken 100-procentigt bidrag medgivits. För fettvaror,
vilka använts vid tillverkning av penicillin, streptomycin och antibiotika,
skall sålunda numera 100-procentigt bidrag erhållas.

Beträffande den inhemska försäljningen av och priset på margarin anför
jordbruksnämnden följande.

Den inhemska försäljningen av margarin har under 1954 uppgått till nära
96 000 ton, vilket innebär en ökning med cirka 4 procent jämfört med de
båda närmast föregående åren. Förbrukningen av fett och oljor för margarintillverkning
var 1954 cirka 29 800 ton kokosolja, 17 500 ton valolja,
25 000 ton inhemsk raps- och senapsolja samt 6 600 ton svenskt slakterifett.
Priset i detaljhandeln på hushållsmargarin var under året 3 kronor 85 öre
per kilogram.

Vad därefter angår marknadsutvecklingen på fettvaruområdet och reglering
savgifterna lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse.

Efter det att verkningarna av Koreakrisen på den internationella marknaden
upphört, har viss stabilitet i prisutvecklingen på detta område kunnat
förmärkas. Vanligen har man under de senare åren kunnat inregistrera
en topp i prisnivån på förvåren och en fallande tendens under sommaren
och vintern. Den uppgång i prisnivån, som man med utgångspunkt härifrån
kunnat förvänta under februari och mars månader innevarande år, har emellertid
helt uteblivit. I stället har den fallande trenden fortsatt och lett till
att priserna på vegetabiliska fetter för närvarande är de lägsta, som noterats
under senare år. Några konkreta exempel kan nämnas till belysning härav.
Kokosolja betingade sålunda ett pris i mars månad 1954 av cirka 1 krona
90 öre och har sedan dess successivt fallit, så att priset för närvarande är
1 krona 26 öre. Beträffande prisutvecklingen på jordnötsolja kan nämnas,
att denna vara omkring den 1 februari 1954 låg vid 2 kronor 35 öre. För
närvarande utbjudes varan på världsmarknaden till 1 krona 40 öre. Den
enda fettvara av de egentliga margarinråvarorna, som i viss mån haft en
avvikande prisutveckling, är valoljan. Beträffande denna har prisfallet under
året varit svagare. I fråga om exportpriserna på den svenska rapsoljan
kan nämnas, att priset nådde en topp med 1 krona 85 öre i början av mars
månad 1954, varefter priset successivt fallit. De sista försäljningarna ligger
vid 1 krona 50 öre. I dagens marknadsläge torde det icke vara möjligt att
uppnå detta pris.

Variationerna i den regleringsavgift, som uttages vid import av fettvaror,
bestämmes av prisrörelserna på världsmarknaden. Regleringsavgiften uppgick
den 1 januari 1954 til! 1 krona 35 öre, den 1 april 1954 till 1 krona 31
öre, den 1 juli 1954 till 1 krona 45 öre, den 1 oktober 1954 till 1 krona 51

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

öre och den 1 januari 1955 till 1 krona 52 öre. För närvarande är avgiften
1 krona 55 öre, vilket är den högsta avgift, som hittills uttagits. Enligt
kungörelsen 1953: 578 skall regleringsavgiften utgå med belopp, som nämnden
bestämmer, dock högst med 2 kronor för kilogram fett, olja eller fettsyra.

Beträffande ordningen för erläggandet av regleringsavgiften har under det
sistlidna året viss ändring i tidigare föreskrifter vidtagits. Förut skulle sålunda
regleringsavgiften erläggas kontant, i regel före införseln av varan.
Efter framställning av industrien kan numera mot ställande av säkerhet
visst anstånd medgivas med erläggandet av regleringsavgift.

Jordbruksnämnden framhåller, att den besvärligaste delen av fettvaruregleringen
har — vilket också fettvarukommittén förutsatt — visat sig
vara fastställandet och utbetalningen av regleringsbidrag. Ett mycket stort
antal företagare, tillhörande skiftande verksamhetsgrupper, förbrukar fettvaror
för sådant ändamål, att de äger rätt till regleringsbidrag. Detta är
givetvis ägnat att skapa vissa kontrollsvårigheter. Systemet med utbetalning
av regleringsbidrag kompliceras ytterligare av att bidrag utgår även
vid förbrukning av inhemskt slakterifett. Syftet med utbetalning av regleringsbidrag
i sistnämnda fall är att avlyfta den prisfördyring på det inhemska
slakterifettet, som uppstår genom att regleringsavgift uttages vid
import av fettvaror. Av kontrolltekniska skäl kan man emellertid icke
utan stora olägenheter medge regleringsbidrag av olika storlek på skilda
slag av fettämnen. Härav följer, att man vid förbrukning av inhemskt slakterifett
måste utbetala regleringsbidrag med samma belopp som vid förbrukning
av importfett. Beträffande de svårigheter för slakterifettet, som
uppkommit under det gångna året anför nämnden följande.

I enlighet med Kungl. Maj :ts tidigare beslut i ärendet har regleringsbidraget
alltsedan den 1 oktober 1953 utgjort 95 procent av regleringsavgiften.
Utvecklingen under den gångna tiden har emellertid visat, att det
inhemska slakterifettet icke kunnat hållas vid en prisnivå motsvarande
världsmarknadspriset, ökat med regleringsavgiften. Särskilt under våren
och sommaren 1954 var den inhemska prisnivån på s. k. tekniskt slakterifett
mycket låg. Detta medförde, att de industrier, som i sin fabrikation
använde inhemskt slakterifett för annat än matnyttigt ändamål, kom att
åtnjuta en icke oväsentlig subvention av råvarukostnaderna. För att söka
råda bot på dessa icke tillfredsställande förhållanden vidtog nämnden under
hösten 1954 vissa åtgärder. Sålunda lämnades föreningen Svensk kötthandel
möjlighet att med anlitande av till föreningens förfogande stående
medel genomföra export av på den inhemska prisbildningen tryckande överskott
av slakterifett. Nämnden föreskrev vidare, att regleringsbidrag icke
skulle utgå vid förbrukning av tekniskt slakterifett med mindre förbrukaren
inköpt varan till ett pris, som med minst 20 öre översteg vid inköpstillfället
gällande regleringsavgift. De sålunda vidtagna åtgärderna har medverkat
till en bättre balans mellan de inhemska priserna på svenskt slakterifett
och importprisnivån.

De nuvarande bestämmelserna om kontrollen av de bidragsberättigade
företagens rapporter om förbrukningen av fettvaror för annat än matnyttigt
ändamål har jordbruksnämnden funnit mindre ändamålsenliga. Nämn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

den anför, att den vid kontrollen av dessa rapporter, som ligger till grund
för utbetalning av regleringsbidrag till företagen, har att i första hand lita
till granskning av respektive företags bokföring. Denna kontroll tillgår
främst på så sätt, att man avstämmer företagens rapporterade inköp och
förbrukning av fettvaror mot föreliggande inköpsfakturor samt mot företagens
försäljningsfakturor beträffande sådana produkter, vari det bidragsberättigade
fettet ingått. Det har under den gångna tiden konstaterats fall,,
då företedda fakturor över inköp och försäljningar icke överensstämt med
vad som i verkligheten skett. För att hindra att mindre nogräknade företag
sålunda utnyttjar regleringsanordningarna för att komma i åtnjutande
av oberättigade regleringsbidrag, anser nämnden det nödvändigt att hos den
uppgivne leverantören respektive avnämaren kontrollera, att de fakturerade
kvantiteterna överensstämmer med vad som faktiskt inköpts och försålts.

Enligt nuvarande bestämmelser äger dock jordbruksnämnden icke rätt
att verkställa kontroll hos eller kräva rapporter från annat än sådant företag,
som är skyldigt att erlägga regleringsavgift. Nämnden har sålunda icke
rätt att i efterhand kontrollera bidragsberättigat företag än mindre att
företaga kontroll hos sådant företags leverantör respektive avnämare, såvitt
företag av nämnt slag icke är avgiftspliktigt. Enligt nämndens mening är
en sådan ordning ytterst otillfredsställande, enär härigenom kontrollen
över regleringen försvagas. Nämnden understryker i detta sammanhang, att
regleringsbidraget ofta uppgår till belopp, motsvarande den förbrukade varans
egenvärde och ibland till och med överstiger detta. Under ett budgetår
utbetalar nämnden sammanlagt cirka 27 miljoner kronor i regleringsbidrag,
svinnersättning och återbäring av regleringsavgift.

Under hänvisning till vad sålunda anförts hemställer jordbruksnämnden
om sådan ändring av nu gällande regleringsförfattning på detta område,
att bidragsberättigat företag ävensom leverantör och avnämare till sådant
företag beträffande kontroll- och rapportskyldighet i princip jämställes
med avgiftspliktigt företag. Avsikten är icke, att leverantör respektive
avnämare till bidragsberättigat företag skall vara skyldig avgiva kontinuerliga
rapporter till nämnden. Kontroll hos sådan leverantör respektive avnämare
skall enligt nämnden givetvis ske endast i fall, då särskilda omständigheter
påkallar detta. Nämnden påpekar till sist, att en dylik utökning
av nämndens befogenheter står i full överensstämmelse med de
fullmakter, som kontrollstyrelsen erhållit enligt varu-, försäljnings- och
pälsvaru skatteförordningarna.

Av kontrollskäl hemställer jordbruksnämnden vidare om sådan författningsändring,
att nämnden icke äger bifalla ansökan om regleringsbidrag
i fall, då ansökan inkommit mer än tolv månader efter utgången av den
kalendermånad, under vilken varan förbrukats.

Jordbruksnämnden anmäler därefter, att Kooperativa förbundet margarinfabriken
aktiebolag och samtliga i Margarinbolagct aktiebolag ingående
margarinfabriker in. fl. i en till nämnden remitterad skrift anhållit, att
sådan ändring av gällande bestämmelser måtte vidtagas, alt all import av

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

margarin belägges med regleringsavgift efter samma grunder, som tillämpas
vid import av margarinråvaror. Nämnden konstaterar, att ett bifall
till denna hemställan skulle innebära ett slopande av den nuvarande med
resande och i gåvosändningar regleringsfria, ehuru kvantitativt begränsade,
importen i egentlig gränstrafik. Som skäl för ansökningen, vilken i första
hand tager sikte på importen av margarin från Norge, har bland annat
anförts följande.

Det norska priset på margarin ligger för närvarande cirka 2 kronor under
det svenska priset, räknat per kilogram. Denna prisskillnad har till
största delen sin orsak i den regleringsavgift, som pålagts den svenska
margarinindustriens fettvaror. Genom annonsering och på annat sätt har
den svenska allmänhetens uppmärksamhet fästs på det norska margarinets
prisbillighet i förhållande till det svenska och ett stort antal margarinresor
till Norge har kommit till stånd, till ej ringa del i organiserad form.
Den svenska årsförbrukningen av margarin kan beräknas till i genomsnitt
cirka 10 kilogram per person. Den i resandetrafiken regleringsavgiftsfria
kvantiteten margarin uppgår till 5 kilogram per person. Denna kvantitet
utgör sålunda cirka ett halvt års behovstäckning.

Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang om att den i förra årets
prisregleringsskrivelse föreslog sådan ändring av fettregleringsförordningen,
att det skulle bli möjligt för tullverket att i likhet med vad som gäller

1 fråga om tullplikt påtala fall, där resor företages huvudsakligen i syfte
att undandraga sig skyldighet att erlägga statlig regleringsavgift på det
svenska margarinet respektive undandraga sig gällande licenstvång. Nämnden
påpekar, att ett bifall till detta yrkande skulle ha betytt, att en avsikt
att undgå regleringsavgift hade blivit jämställd med en avsikt att undgå
tull. Kungl. Maj :t och riksdagen fann emellertid ej skäl vidtaga den föreslagna
författningsändringen. Däremot fattades beslut om att införselbegränsningen
för margarin skulle ändras från 10 kronors värde till 5 kilogram.
Enär det norska margarinet betingar ett pris av knappt 2 kronor
per kilogram, innebar detta beslut icke någon skärpning av införselbestämmelserna.

Jordbruksnämnden upplyser nu, att nämnda gränstrafik, såvitt kunnat
utrönas, sedan förra våren ökat väsentligt, samt redogör vidare för en
undersökning av omfattningen av denna trafik.

I syfte att skaffa sig en uppfattning om omfattningen av ifrågavarande
gränstrafik har nämnden låtit en av sina kontrollanter företaga en undersökning
på den svenska sidan om den minskning i smör- och margarinförsäljningen,
som inträtt hos handlandena i gränstrakterna till Norge.
Nämndens kontrollant har därvid besökt 64 enskilda detaljhandlare och
22 konsumentkooperativa butiker. Därvid har framkommit, att försäljningen
av margarin i dessa orter minskat med mer än 50 procent i förhållande
till normal försäljning. Vidare har upplysts, att i sådana trakter som Torsby,
Arvika och Årjäng smörförsäljningen och producenternas återtagning
av smör från mejeri minskat med mellan 20 och 35 procent i förhållande
till det normala. De nuvarande inköpen av norskt margarin uppskattas till

2 000 å 2 500 ton per år. I samband med »margarinresorna» förekommer
även icke oväsentliga inköp av norskt socker och mjöl. Försäljningsminsk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ningen hos detaljisterna på den svenska sidan av dessa varor är dock icke
så stor som i fråga om margarin. För socker torde den ligga vid omkring
25 procent och för mjöl vid 30 å 35 procent av den normala försäljningen.

Jordbruksnämnden konstaterar, att denna kraftiga minskning av försäljningen
av margarin och andra livsmedel i de svenska trakterna intill norska
gränsen därstädes givetvis påverkar de olika handelsledens kostnader i
ogynnsam riktning. Vidare finner nämnden det vara uppenbart, att det är
den stora prisskillnaden mellan svenskt och norskt margarin, som finansierar
de nämnda resorna från Sverige till Norge. Skulle möjligheterna för
svenskar att köpa margarin i Norge på ett eller annat sätt väsentligen elimineras,
torde hela denna på förtjänst inriktade trafik med all sannolikhet
komma att försvinna. Nämnden påpekar, att det anförda närmast har berört
resandetrafiken, men framhåller, att det i viss utsträckning jämväl
gäller sändandet av gåvopaket.

Mot bakgrund av vad jordbruksnämnden sålunda anfört har den funnit
sig böra föreslå en sådan ändring av bestämmelserna om regleringsfrihet
för av fettvaruregleringen omfattade varor, att den fria kvantiteten om 5
kilogram nedsättes till 2 kilogram. Med hänsyn till svårigheterna att i praktiken
upprätthålla skilda regler för å ena sidan resandetrafiken och å andra
sidan den egentliga gränstrafiken synes det nämnden nödvändigt att göra
den föreslagna begränsningen tillämplig även i sistnämnda hänseende. Ytterligare
åtgärder torde enligt nämndens uppfattning icke vara erforderliga.
Vid en sänkning av den regleringsfria kvantiteten till 2 kilogram torde nämligen
s. k. margarinresor icke längre framstå som tillräckligt lockande.

I samband med det nu framförda förslaget föreslår jordbruksnämnden
även, att förordningen den 21 december 1951 om införsel och utförsel av
margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen av dessa varor (1951:
830; ändrad 1952: 665) ändras så, att det undantag från förordningens förpacknings-
och märkningsföreskrifter, som gäller för varor, vilka från utlandet
införes i egentlig gränstrafik eller medföres av resande, begränsas
till kvantiteter om högst 2 kilogram, ävensom att dylikt undantag får åtnjutas
jämväl för gåvosändningar från utlandet om likaledes högst 2 kilogram.
Nämnden anmäler i detta sammanhang vidare, att den i samband med
livsmedelsindustrikonflikten våren 1953 av Kungl. Maj:t genom beslut den
8 maj 1953 meddelade dispensen från vissa bestämmelser i nyssnämnda förordning
och i livsmedelsstadgan nu utan olägenhet torde kunna indragas.
Dispensen innebär, att margarin, som införes till riket, på vissa villkor får
utlämnas från tullverket, oaktat föreskrifterna i margarinförordningen icke
är uppfyllda, och här saluhållas utan hinder av att margarinet icke fyller
fordringarna rörande sammansättning, förpackning och märkning enligt 8
kapitlet livsmedelsstadgan.

I avsnittet om författningsfrågor har jordbruksnämnden lämnat förslag
till de författningsändringar, som föranledes av de i förevarande del av
nämndens skrivelse gjorda framställningarna.

(i It i haag till riksdagens protokoll IDöö. 1 samt. Nr 180

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Jordbruksnämnden erinrar härefter om, att Kungl. Maj:t från och med ingången
av budgetåret 1954/55 äger bemyndiga nämnden alt meddela föreskrift,
att fettämnen framvunna ur inhemska oljeväxtfröer skall användas
vid tillverkningen av margarin och andra födoämnen med mera väsentlig
tillsats av fett. Någon föreskrift om tvångsinblandning har dock hittills
icke befunnits erforderlig, beroende på att en under hösten 1953 träffad
uppgörelse mellan margarinfabrikerna inbördes om inblandning i hushållsmargarin
av 35 procent olja, utvunnen ur inhemskt oljeväxtfrö, alltjämt
äger bestånd.

I årets statsverksproposition har nettointäkten av regleringsavgifter för
budgetåret 1954/55 upptagits till 53 miljoner kronor och för budgetåret
1955/56 beräknats till 54 miljoner kronor. Till följd av de förut omnämnda
höjningarna av regleringsavgiften, vilka föranletts av prisfallet för fettvaror
på världsmarknaden, beräknas nu nettointäkten till 54 miljoner kronor för
1954/55 och 56 miljoner kronor för 1955/56 (jfr bilaga 6).

I fråga om det ekonomiska resultatet av den del av regleringsverksamheten
på fettvaruområdet, som omfattas av jordbruksnämndens clearingkassa
för fettvaror, lämnar nämnden i sin skrivelse i huvudsak följande
redogörelse (jfr bilaga 6).

Clearingkassans tillgångar per den 30 juni 1954 beräknades förra våren
till i runt tal 45 miljoner kronor, medan de i verkligheten stannade vid
42 miljoner kronor. Under budgetåret 1954/55 beräknas kassans tillgångar
stiga med 27 miljoner kronor. Vid utgången av innevarande budgetår skulle
sålunda kassans tillgångar komma att uppgå till 69 miljoner kronor. Under
budgetåret 1955/56 kan kassan beräknas komma att tillföras nettointäkter
med sammanlagt 28 miljoner kronor. Vid utgången av nästkommande budgetår
skulle kassans tillgångar med utgångspunkt från denna prognos uppgå
tdl 97 miljoner kronor.

Clearingkassans ställning paverkas numera icke av exporten av oljeväxtodlingens
produkter. Från och med den 1 september 1954 har nämli.
°dlarna övertagit exportansvaret på området på sätt, som redogjorts
för i propositionen 1954: 180. Vid ingången av regleringsåret 1954/55 fanns
emellertid ännu kvar vissa kvantiteter frö och olja, som av clearingkassan
^en gamla ordningen. Kvantiteterna motsvarade cirk(a
7 500 ton nedtorkat frö. Lagret i fråga är nu avvecklat genom försäljning
pa export. Försäljningen åsamkade clearingkassan en utgift å cirka 1 8
miljoner kronor.

Såsom i avsnittet om oljeväxtregleringen anförts garanterar staten fortsattmngsvis
i full utsträckning avsättningen av den inhemska linodlingens
produkter. Reglering av det ekonomiska mellanhavandet sker härvid över
clearingkassan. Under innevarande regleringsår har alla äldre lager av lin°ch
Jlnolja övertagits av linoljeslagerierna. Härvid har clearingkassan
tiiitorts cirka 2 miljoner kronor.

På grund av att 1954 års skörd av linfrö befunnits icke lagringsduglig
har den i sin helhet försålts till linoljeslagerierna för olj ef ramställning &Beredskapslagring
av svenskt linfrö, som tidigare förutsatts skola skeT har
fördenskull måst tills vidare anstå. Försäljningen av 1954 års linfröskörd
har förorsakat clearingkassan en utgift å cirka 0,5 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Vad beträffar den inhemska skörden 1954 av oljeväxtfrö meddelar jordbruksnämnden,
att denna exklusive linfrö uppgick till inemot 160 000 ton,
räknat i nedtorkad vara. Med en normal åtgång på svenska marknaden av
inemot 90 000 ton skulle sålunda, därest upplagring icke sker, ett exportöverskott
uppkomma om cirka 70 000 ton frö. Hittills har exporterats omkring
45 000 ton frö, varav i runt tal 4 000 ton i form av olja.

Priserna vid export av rapsfrö har enligt jordbruksnämnden varit något
gynnsammare än vid export av rapsolja, vilket bland annat torde sammanhänga
med de förhållandevis höga fodermedelspriserna på världsmarknaden.
Den genomsnittliga förlusten på hittills sålda kvantiteter frö och olja
uppgår till icke fullt 10 öre, räknat per kilogram otorkad frövara, och
täckes genom överpriset på de kvantiteter frö, som disponeras för hernmamarknadsbehovet.
Av årets senapsfröskörd har drygt 4 000 ton kunnat avsättas
på export till förhållandevis mycket goda priser. Detta torde enligt
nämnden bero på att varan utomlands kommit till användning för framställning
av bordssenap. De uppnådda exportpriserna innebär en vinst med
cirka 16 öre per kilogram otorkad frövara.

Såsom jordbruksnämnden anfört i avsnittet om oljeväxtregleringen, kommer
prisreglering efter oljehalt icke att kunna genomföras förrän den 1
juli 1956. Med hänsyn härtill hemställer nämnden om fortsatt oförändrat
clearingbemyndigande under regleringsåret 1955/56.

Jordbruksnämnden erinrar slutligen om att riksdagen år 1953 anvisade
ett belopp av 50 miljoner kronor på kapitalbudgeten för inlösning av 1953
års skörd av oljeväxtfrö samt att detta anslag enligt beslut av 1954 års
riksdag fått tagas i anspråk för inlösning av 1954 års garanterade oljeväxtskörd.
Nämnden hemställer nu, att anslaget får kvarstå och tagas i anspråk
för finansiering av inlösning av 1955 års oljeväxtskörd. Vidare hemställer
nämnden om att, liksom hittills, förskott för samma ändamål skall
få lämnas ur clearingkassan för fettvaror. Härvid förutsätter nämnden,
att ränta å sålunda förskotterade medel skall utgå enligt gällande diskonto
med tillägg av 0,5 procent. Ränta föreslås dock icke skola utgå för frövara,
som tillskiftats eller tillskiftas oljefabrikerna och sålunda skall avräknas
med clearingkassan för fettvaror.

Stödet åt lin- och hampodlingen

I förevarande avsnitt av sin skrivelse erinrar jordbruksnämnden till en
början om att enligt beslut av 1951 års höstriksdag statligt stöd i form av
pristillägg skulle under en femårsperiod avseende 1951—1955 års skördar
utgå för en till kvantiteten begränsad produktion av fiber av spinnbar kvalitet
av lin och hampa. I fråga om linfiber skulle utgå dels ett allmänt pristillägg
för samtliga beredningsverk (Laholm, Växjö, Gimo, Mellansel och
Hybo), dels särskilda tillägg med 15 öre för verken i Växjö och Gimo och
55 öre för de båda norrlandsverken, allt per kilogram stödberättigad fiber.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

För hampfiber skulle enhetligt pristillägg — maximerat till 50 öre per kilogram
fiber oavsett kvalitet — utgå till beredningsverken i Visby och Värmbol.
Som grund för beräkningen av stödbehovet skulle ligga driftskalkyler
från beredningsverken, grundade bland annat på av Kungl. Maj:t årligen
fastställda riktpriser för halm av lin och hampa. Dessa riktpriser skulle
med beaktande av priserna på andra grödor bestämmas så, att en odling i
lämplig omfattning kunde erhållas. Staten lämnade däremot icke någon
garanti för att odlarna skulle för halmen erhålla de fastställda riktpriserna.

Stöd har i princip lämnats för de kvantiteter fiber, som beräknats finna
avsättning till de svenska spinneriföretagen, med vilka Riksförbundet Lin
och hampa under medverkan av nämnden träffat ramavtal rörande avsättningen
under femårsperioden 1952—1956 (1951—1955 års skördar).

Efter nämnda riksdagsbeslut har verksamheten vid flera beredningsverk
avvecklats och statligt stöd utgår därför för närvarande endast till linberedningsverken
i Laholm, Växjö och Mellansel samt till hampberedningsverket
i Visby samt avser en kvantitet av 1 625 ton linfiber samt 720 ton
hampfiber, allt av spinnbar kvalitet.

Även vissa andra förändringar har inträffat efter år 1951. Jordbruksnämnden
erinrar sålunda om att år 1953 en maximering av det allmänna
pristillägget för linfiber till 75 öre per kilogram stödberättigad kvalitet infördes
och att maximistödet för hampfiber år 1952 höjdes till 60 öre per
kilogram. År 1953 bestämdes vidare att pristillägget, som tidigare gällt all
fiber oavsett kvalitet, skulle avse linfiber av spinnbara kvaliteter. I samband
därmed omräknades maximistödet, 60 öre per kilogram, till 75 öre
per kilogram spinnbar fiber.

Allmänt pristillägg för linfiber utgår för närvarande med 54 öre per kilogram
och pristillägget för hampfiber med 75 öre per kilogram. Riktpriserna
för halmen var för 1951—1953 års skördar 27 öre för linhalm och 15 öre
för hamphalm men sänktes för 1954 års skörd till 25 respektive 13 öre per
kilogram.

I fråga om riktpriserna för 1955 års skörd har jordbruksnämnden på
sedvanligt sätt haft överläggningar med Riksförbundet Lin och hampa.
Nämnden meddelar, att dessa resulterat i en överenskommelse om att föreslå
oförändrade riktpriser, d. v. s. för linhalm 25 öre och för hamphalm 13
öre per kilogram.

Jordbruksnämnden erinrar därefter om att den i sin framställning den
24 augusti 1954 med anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 föreslog, att
anslagsposten för stöd åt odlingen av lin och hampa tills vidare skulle beräknas
till 1 700 000 kronor. Av detta belopp avsåg 1 662 750 kronor medelsbehov
för pristillägg, varav 1 122 750 kronor för linfiber och 540 000
kronor för hampfiber. Vidare avsåg 14 000 kronor bidrag till Riksförbundet
Lin och hampa för tekniska undersökningar och försöksverksamhet
samt 5 000 kronor bidrag till Sveriges allmänna linodlingsförening. Nämnden
grundade dessa beräkningar av medelsbehovet bland annat på antagandet
om oförändrade riktpriser för halmen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Jordbruksnämnden framhåller nu, att medelsbehovet under budgetåret
1955/56 delvis sammanhänger med hur det framtida stödet till lin- och
hampodlingen kommer att utformas, och anmäler, att frågan härom inom
kort kommer att behandlas i en särskild framställning av nämnden. I denna
kommer att förordas en fusion av beredningsverken i Laholm och Växjö.
Kommer en sådan till stånd, är det tänkbart, att någon del av 1955 års
halmskörd från växjöverkets leverantörer kommer att bearbetas vid laholmsverket.
Härigenom skulle stödbehovet minska redan för budgetåret
1955/56, eftersom det extra pristillägget till Växjö i så fall skulle bortfalla
i motsvarande mån. Härtill kommer, att beredningskostnaderna för laholmsverket
genom den ökade bearbetningsvolymen kan komma att nedbringas.
Om vidare 1955 års skörd från de till östra Götalands linodlareförening
anslutna odlarna i sin helhet kommer att bearbetas vid laholmsverket,
uppkommer genom bortfallet av det extra pristillägget till Växjö
en direkt kostnadsbesparing av 15 öre per kilogram för omkring 535 000
kilogram eller cirka 80 000 kronor. Hur stor kostnadsminskningen för bearbetning
i Laholm kan bli genom att detta verks omsättning ökas, kan
ännu icke med säkerhet bedömas.

Eftersom fusionsfrågan ännu står öppen och det i vart fall är ovisst, när
en fusion kan komma till stånd, anser jordbruksnämnden det icke vara
lämpligt att nu göra någon ändring i den tidigare beräkningen av anslagsbehovet
för stöd åt odlingen av lin och hampa under budgetåret 1955/56
utan hemställer, att anslaget skall upptagas med tidigare angivet belopp,
1 700 000 kronor.

Regleringen av kött och fläsk

I fråga om regleringen av kött och fläsk framhåller jordbruksnämnden,
att konsumtionen av kött och fläsk har ökat obetydligt sedan förkrigstiden
(1937—1939). Ännu så sent som 1953 låg förbrukningen något lägre än
under slutet av 1930-talet. År 1954 inträffade emellertid en stark konsumtionsökning,
vilken var särskilt markant i fråga om fläsk. Den totala konsumtionen
av fläsk steg sålunda med 8 procent jämfört med 1953 och med
13 procent jämfört med genomsnittskonsumtionen 1951—1952. Ökningen
av köttkonsumtionen har varit svagare. Totalförbrukningen år 1954 låg visserligen
6 procent högre än 1953 men understeg genomsnittssiffran för
1951—1952 med 0,5 procent.

Ökningen av konsumtionen förklaras enligt jordbruksnämnden till viss
del av den omställning av produktionen till köttigare svin med lägre slaktvikt,
som skett under senare tid. Sannolikt har emellertid pris- och inkomstförändringarna
spelat en än större roll för ökningen. Efter alt under
en följd av år ha undergått en stegring, sjönk genomsnittspriserna på kött
och fläsk i konsumentledet under 1954, samtidigt som realinkomsterna —
av utvecklingen i den totala privata konsumtionen att döma — steg betydligt
snabbare än under de närmast föregående åren. Enligt erfarenhet bör
nämnda förhållanden i och för sig ha medfört en konsumtionsökning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Ökningen av fläskets relativa andel av den totala konsumtionen torde
framför allt hänga samman med den ändring av relationen mellan köttoch
fläskpriserna, som skett under senare år. Till belysning härav redovisar
jordbruksnämnden följande tablå, vilken anger förändringen sedan 1951 i
relationen mellan priset på nötkött (ko klass I) och fläsk (högst betalda
viktgrupp), varvid fläskpriset uttryckts i procent av köttpriset vid början
av varje kvartal.

1951 1952 1953 1954 1955

Första kvartalet......... 113 138 100 93 116

Andra » 117 117 96 98

Tredje » 128 109 91 1''03

Fjärde » 128 113 92 106

Som synes har relationen mellan kött- och fläskpriserna under 1953 och
1954 varit så avpassad, jämfört med de närmast föregående åren, att den
främjat en överflyttning av konsumtionen från kött till fläsk. Den för
konsumtionen gynnsamma prisrelationen uppträdde redan 1953 och ledde,
som framgått av uppgifterna om konsumtionen, tämligen omedelbart till
en snabb förskjutning av konsumtionsvanorna.

Jordbruksnämnden redogör härefter för exporten och importen av kött
och fläsk under 195b samt anför därom i huvudsak följande.

Ehuru den egna tillförseln av storboskap och kalv under 1954 var förhållandevis
god, måste likväl en betydande import av kött företagas för att
komplettera tillgångarna. Importöverskottet av kött under 1954 uppgick
sålunda till cirka 17 700 ton, varav 14 900 ton nöt- och kalvkött samt
2 800 ton hästkött.

De prognoser för fläskproduktionen under 1954, som var tillgängliga vid
årsskiftet 1953/1954, tydde på att svinslakten skulle bli av sådan storlek,
att en betydande export av fläsk skulle bli nödvändig Med anledning härav
hade Sverige vid handelsförhandlingarna med Storbritannien och Västtyskland
tillförsäkrat sig vissa exportkontingenter. Med Storbritannien hade
sålunda överenskommits om en export under 1954 av 6 000—8 000 ton
bacon. Härav kunde under första halvåret levereras cirka 2 400 ton. Till
Västtyskland exporterades under samma tid 8 190 levande slaktsvin eller
cirka 942 ton fläsk. Exporten av levande svin till Västtyskland fortsatte
även under andra halvåret till och med mitten av september. Exporten av
fläsk under 1954 fördelar sig på följande sätt.

Första halvåret Andra halvåret Totalt

Storbritannien, bacon, ton....... 2 493 1 725 4 218

Västtyskland, levande svin, ton .. 942 1 440 2 382

Som synes har exporten av bacon, som avbröts i början av november,
icke motsvarat de kvantiteter, som förutsattes i 1954 års handelsavtal. Att
icke hela baconkontingenten slutlevererats, beror delvis på att under slutet
av året från engelsk sida anmäldes vissa mottagningssvårigheter på grund
av hamnarbetarstrejk.

Tillförseln av fläsk har under hela 1954 legat på en jämn och hög nivå
samt i stort sett motsvarat tidigare uppgjorda prognoser. Det oaktat och
trots att exporten stoppades, måste under slutet av 1954 import av fläsk till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

gripas för att klara försörjningen, speciellt till julhelgen. Fläskimporteni,
som under 1954 uppgick till 10 291 ton, översteg således exporten av fläsk
under samma tid.

Export och import av kött och fläsk har liksom tidigare med ensamratt
ombesörjts av föreningen Svensk kötthandel. Nämnden har för föreningens
verksamhet utfärdat direktiv, som ansluter sig till Kungl. Maj :ts och riksdagens
allmänna direktiv för köttregleringen. Av föreningen företagen export
av fläsk har utan undantag måst ske till priser, som understiger de inhemska
priserna. För svenskt bacon har Storbritannien betalat samma
pris som för danskt (och holländskt) bacon. Baconleveranseina har medfört
en genomsnittlig exportförlust under 1954 motsvarande cirka 80 öre
per kilogram fläsk. Vid export av levande svin till Västtyskland har priserna
varierat med hänsyn till det tyska marknadsläget. I genomsnitt beräknas
förlusten till cirka 25 öre per kilogram fläsk. Förluster vid fläskexporten
ävensom förluster, som uppkommit vid en av föreningen företagen
reexport av kött, har i första hand täckts genom vinster, som uppstått vid
import. Dessa vinster är dock lägre än föregående år, bland annat till följd
av sänkt inhemsk prisnivå för kött. I vissa fall har importen till och med
varit förlustbringande.

Då förlusterna överstigit vinsterna i föreningens totala verksamhet, har
föreningen för täckande av mellanskillnaden mast taga i ansrak vissa andra
medel, som stått till föreningens disposition. Dessa medel hänför sig till
vissa från nämnden överförda införselavgifter för speciella köttvaror samt
av nämnden uttagen slaktdjursavgift för svin.

Vad härefter beträffar det aktuella marknadsläget anför jordbruksnämnden
i fråga om fläsk, att till Västtyskland hittills under 1955 exporterats
cirka 20 000 stycken levande slaktsvin, motsvarande en fläskkvantitet av
1 600 ton. Härmed har den kvantitet, som för tiden juli 1954—juni 1955
upptagits i handelsavtalet med Västtyskland, slutlevererats. Någon ytterligare
export till detta land under första halvaret 19o5 synes därför, såvitt
nämnden nu kan bedöma, icke vara möjlig att genomföra.

I handelsavtalet med Storbritannien för 1955 har överenskommits om
en exportkontingent av 5 000 ton bacon. Något kommersiellt avtal på basis
härav har däremot ännu icke kunnat träffas. Nämnden upplyser, att den
engelska importören, Ministry of Food, som även efter ransoneringens upphörande
tills vidare med ensamrätt ombesörjer importen, har meddelat, att
man till följd av, bland annat, ökad inhemsk fläskproduktion, icke är villig
att nu mottaga svenskt bacon. Från brittisk sida har man vidare framfört
önskemål om en sänkning av det svenska baconpriset. Detta har medfört
eu avvaktande hållning även från svensk sida.

Vidare anför jordbruksnämnden, att fläskkonsumtionen synes — att
döma av de preliminära konsumtionssiffrorna för den hittills gångna delen
av 1955 — ha stabiliserats vid 1954 års höga nivå. Fläsktillförseln har också
varit stor och till och med överstigit konsumtionen och exporten. En viss
inlagring av fläsk har därför ägt rum och pågar fortfarande. I illgängligt
statistiskt material, bland annat den allmänna svinräkningen i oktober
1954 samt den begränsade svinräkningen i januari 1955, tyder på att produktionen
av fläsk under första halvåret 1955 kommer att bli högre än un -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

der motsvarande tid föregående år. Däremot visar betäclcningssiffrorna
under hösten 1954 och hittills kända månader av 1955, att intresset för
smågris- och fläskproduktionen på senare tid märkbart avtagit. Den pessimistiska
inställningen till fläskproduktionen har, förutom i nedgång i
betäckningarna, även tagit sig uttryck i avsättningssvårigheter för smågrisar.
Smågrisnoteringen nedgick i början av oktober 1954 till garantiprisnivån
och har därefter icke ändrats. Under den gångna hösten har vid ett
flertal tillfällen rapporterats vissa svårsålda överskott. Genom försäljning
av skadad brödspannmål till foder stimulerades försäljningen av smågrisar
något, och några direkta stödåtgärder från statsmakterna behövde därför
icke vidtagas under hösten. Detta blev däremot fallet i februari 1955, då
nämnden måste ingripa för att stödja smågrispriset. Nämnden upplyser,
att stödåtgärderna i första hand hand har fått karaktären av en tillfällig
prisnedsättning med varierande belopp vid försäljning i olika delar av
landet. De vidtagna åtgärderna har i stort sett medfört avsedd effekt, och
överskotten av smågrisar har i huvudsak kunnat avvecklas.

Huvudanledningen till det minskade intresset för fläskproduktionen måste
enligt jordbruksnämnden i första hand sökas i den utveckling, som kännetecknat
fodermarknaden. Trots låga smågrispriser och ett mot samma
tid nästföregående år med cirka 30 öre per kilogram höjt fläskpris, måste
fläskproduktionens lönsamhet enligt nämndens uppfattning för närvarande
betecknas såsom försämrad.

Möjligheterna till export av fläsk bedömes av jordbruksnämnden för tillfället
vara rätt ogynnsamma. Produktionen i de länder i Europa, som normalt
har ett stort importbehov av fläsk, har nämligen ökat starkt, och även
i de reguljära exportländerna ligger fläskproduktionen på en förhållandevis
hög nivå. En dragning nedåt av exportpriserna har därför kunnat noteras.
Man kan emellertid förvänta, att vår fläskproduktion under andra
halvåret 1955 kommer att bli väsentligt lägre än under samma tid föregående
år, varför några exportöverskott icke torde framkomma under denna
tid. För närvarande pågår lagring av fläsk, men denna torde icke behöva
inge några större avsättningsbekymmer, enär de hittills lagrade kvantiteterna
beräknas komma att tagas i anspråk för att fylla ut den löpande produktionen
under kommande höst.

Vad härefter beträffar kött anför jordbruksnämnden, att den inhemska
produktionen alltjämt icke helt täcker konsumtionsbehovet och att man
därför måste räkna med import även under nästa regleringsår. De tendenser
till ökad uppfödning av ungdjur till slakt, som kunnat registreras de
senaste åren, har under 1954 ytterligare accentuerats. Även konsumenterna
har visat ett ökat intresse för kvalitetskött. Ungdjursuppfödningen är
dock alltjämt av ganska blygsam omfattning. Den ökade efterfrågan har
givit möjlighet att taga ut ett något högre pris än tidigare för s. k. stjärnstämplat
kött. Därest detta förhållande kommer att bestå, bör det enligt
nämnden betyda en icke oviktig stimulans för produktionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Jordbruksnämnden påpekar vidare, att möjligheterna att importera kött
försämrats under 1954, därigenom att import från en del länder stoppats,
intill dess vissa hygieniska förhållanden blivit slutgiltigt utredda. Det har
emellertid visat sig, att Danmark haft större leveransförmåga än man tidigare
vågat räkna med. Enligt nämndens uppfattning bör det vara möjligt att
tills vidare fylla ut köttbristen med import från detta land, varjämte en
viss kompletteringsimport bör kunna ske från Irland samt vissa andra
europeiska länder. Nämnden anser det emellertid angeläget, att importsektorn
så snart ske kan vidgas geografiskt sett, bland annat med hänsyn till
att härigenom möjligheterna ökas att göra inköp till fördelaktiga priser.

Utrikeshandeln med kött och fläsk under regleringsåret 1955/56 bör enligt
jordbruksnämnden i stort sett regleras på samma sätt som för närvarande.
Direktiven för Svensk kötthandel bör sålunda i huvudsak anslutas
till de nu gällande. Föreningen bör åläggas att, om så befinnes möjligt med
hänsyn till prisläget, importera varor, så att den av statsmakterna förutsatta
prisnivån icke överskrides. Om denna prisnivå tenderar att överskiidas,
bör export ej få företagas utan nämndens tillstånd. Vinster och förluster,
som uppkommer i föreningens verksamhet, bör i första hand utjämnas
inom föreningen. Nämnden framhåller med hänsyn till den väntade
marknadsutvecklingen, att exporten av fläsk kan beräknas bli av ganska
ringa omfattning under kommande regleringsår. Ehuru prisläget för närvarande
måste betecknas som ganska ogynnsamt vid export av fläsk, kan
dock på grund av exportens ringa kvantitet de totala exportförlusterna beräknas
komma att uppgå till ett relativt begränsat belopp. Föreningen bör
enligt nämnden få taga i anspråk clearingmedel, som kan komma att uttagas
av och överföras från nämnden, därest eventuella nettovinster på importen
icke skulle räcka till att täcka exportförlusterna. Sådana clearingmedel
utgöres i första hand av införselavgifter för vissa köttvaror, som importeras
av andra än föreningen. Därjämte förutsätter nämnden, att även
fortsättningsvis slaktdjursavgift för svin skall kunna uttagas. Avgiften
sänktes i oktober 1954 från 5 till 2 kronor per gris med anledning av den
omsvängning i marknadsläget, som då inträffade. Såvitt nämnden nu kan
bedöma, är det ovisst om slaktdjursavgift behöver uttagas under hela regleringsåret
1955/56. Vid en långsiktig bedömning av exportmöjligheterna
för fläsk och de förluster, som kan uppkomma vid exporten, framstår det
emellertid enligt nämnden som angeläget, att föreningen ökar sitt reservkapital.
Nämnden anser därför, att det bör få ankomma på nämnden att i
samråd med föreningen under regleringsaret 1955/56 uttaga slaktdjursavgift,
även om ett aktuellt behov därav icke skulle föreligga. Eventuella
överskottsmedel i föreningens regleringsverksamhet bör därvid för framtida
disposition överföras till den för detta andamål särskilt bildade stiftelsen
kötthandelns konjunkturutjämningsfond. Nämnden utgår från att, såvitt
intet oförutsett inträffar, i stiftelsen nu innestående medel icke skall behöva
tagas i anspråk för att bestrida regleringsförluster under nästa rcgle -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ringsår. Dock bör nämnden äga befogenhet att ge föreningen direktiv att
vid behov få taga jämväl stiftelsens medel i anspråk.

I anslutning till behandlingen av frågan om slaktdjur savgiften tager jordbruksnämnden
också upp spörsmålet om behovet av föreskrifter av innebörd,
att avgift skall kunna uttagas även för sådana inom landet producerade svin,
vilka exporteras i levande tillstånd. Enligt nu gällande författningar kan någon
allmän avgift icke uttagas för dylika svin. Nämnden anför därvid, att fläskexporten
till Västtyskland hittills i huvudsak skett i denna form och att man
bör utgå från att så blir fallet även vid framtida export till nämnda land.
Då syftet med slaktdjursavgiften är, att producenterna själva skall bidraga
till en utjämning av de förluster, som uppstår vid export, torde det icke
vara rimligt, att den del av fläskproduktionen, som exporteras levande,
skall vara undantagen från avgift. Härigenom skulle nämligen de slakterier,
som levererar levande svin för export, komma i ett fördelaktigare läge vid
avräkning till producenterna än andra. Nämnden upplyser, att för den export
av levande svin, som ägt rum sedan slaktdjursavgiften infördes, frågan
har lösts på så sätt att föreningen Svensk kötthandel, efter samråd med
nämnden, överenskommit med vederbörande slakterier om att till föreningen
inbetala en avgift, motsvarande den vid tillfället utgående slaktdjursa\giften.
Nämnden anser dock denna form av utjämning böra ersättas med
en särskild författning, som medger uttagandet av en avgift för levande
svin vid export. Vid sin skrivelse har nämnden fogat förslag till författning
i ämnet.

I fråga om prisregleringen av kött- och fläskvaror anför jordbruksnämnden,
att normalpriserna på hela, halva och fjärdedels kroppar av nötkreatur,
häst och svin från och med ingången av innevarande regleringsår upphävts,
varigenom samtliga normalpriser på köttvaruområdet numera borttagits.
Nämnden har emellertid träffat avtal med Sveriges slakteriförbund
angående prissättningen på nyss omnämnda varuslag. Avtalet ansluter sig
i stort sett till tidigare tillämpat system för prissättningen och innebär, att
förbundet skall, om det är marknadsmässigt möjligt, så anpassa priserna,
att den för innevarande regleringsår överenskomna medelprisnivån, för
helt år räknat, icke översk,rides.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att priserna på kött och fläsk
under innevarande år skulle sänkas med i genomsnitt 11 öre per kilogram.
Mot bakgrunden av en väntad produktionsökning för fläsk hade man därvid
utgått från, att huvudparten av prissänkningen skulle träffa detta
varuslag. Genom den förut omnämnda konsumtionsökningen blev det emellertid
icke marknadsmässigt möjligt att sänka fläskpriset, utan detta har i
stället måst höjas något. En viss sänkning av köttpriserna kunde emellertid
under hösten 1954 komma till stånd. Därefter har priserna åter höjts,
vilket i stort sett resulterat i en återgång till den tidigare prisnivån. Totalt
har prisrörelserna medfört, att den genomsnittliga ursprungligen överenskomna
prisnivån överskridits med ett belopp, som för den första hälften av

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

innevarande regleringsår utgör 3,6 procent. Nämnden påpekar, att vid årets
prisförhandlingar hänsyn tagits till nu nämnda förhållande på så sätt, att
det merhelopp, som uttagits, skall anses utgöra ett delkompensationsbelopp
till jordbruket för ej tidigare beaktade stegringar i jordbrukets kostnader
under innevarande regleringsår.

Den träffade prisöverenskommelsen för 1955/56 innebär i fråga om kött
och fläsk i övrigt, att priserna totalt skall tillåtas stiga med ett belopp, som
motsvarar 39,5 öre per kilogram utöver den för innevarande regleringsår
tidigare överenskomna prisnivån. Med utgångspunkt från de priser,, som
tillämpades vid tidpunkten för prisöverenskommelsen, utgör prisstegringen
dock endast cirka 16 öre per kilogram. Det förutsättes vidare i överenskommelsen,
att jordbruket redan under återstående del av innevarande regleringsår
successivt skall kunna uppnå ett prisläge, som motsvarar det, som
genomsnittligt skall få tillämpas för kommande regleringsår. De inkomstökningar,
som härigenom tillkommer jordbruket, skall på samma sätt som
det hittills uttagna merbeloppet utgöra delkompensation för kostnadsstegringar
under innevarande regleringsår.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning utgör de nu beslutade prishöjningarna
för kött och fläsk i stort sett vad som marknadsmässigt är möjligt
att uttaga. På grund av svårigheten att bedöma marknadsutvecklingen,
särskilt för fläsk, är det enligt nämnden icke möjligt att nu beräkna, med
vilka belopp prishöjningarna kan komma att i konsumentledet slå igenom
på olika varuslag. Vidare anmäler nämnden, att den har för avsikt att ersätta
det nu gällande avtalet med Sveriges slakteriförbund angående partiprissättningen
med ett nytt avtal för regleringsåret 1955/56 av i stort sett
samma innebörd som förstnämnda avtal.

I detta sammanhang framhåller jordbruksnämnden, att garantipris för
smågrisar gällt även under innevarande regleringsår. Som förut anförts
har nämnden nödgats vidtaga vissa stödåtgärder för att skydda garantipriset,
vilket utgjort 3 kronor per kilogram för grisar vägande till och med
17 kilogram och 2 kronor per kilogram för överskjutande vikt till och med
25 kilogram. Nämnden anser, bland annat mot bakgrunden av årets erfarenheter,
att en viss fortsatt garanti till smågrisproducenterna är av värde
för att uppehålla smågrispriserna och därmed en jämn fläskproduktion.
Därför föreslår nämnden, att stöd till smågrisproduktionen skall kunna
utgå även under regleringsåret 1955/56 efter i huvudsak nu tillämpade
grunder. För detta ändamål har nämnden preliminärt beräknat mcdelsbehovet
till 1 000 000 kronor. Nämnden hemställer att av detta belopp få bestrida
jämväl de kostnader för smågrisstödet under innevarande regleringsår,
vilka icke täckes av från tidigare år kvarstående reservationer.

Jordbruksnämnden behandlar slutligen frågan om lagring samt påpekar,
att något statligt stöd vid lagring av kött och fläsk enligt tidigare beslut icke
skall utgå under innevarande regleringsår. Dock äger nämnden ställa ro -

Kungl. Maj:ts proposition nr i 80

lelsemedel till förfogande mot en räntefot av gällande diskonto med tilllägg
av 0,5 procent. Sådana medel har i viss utsträckning utlämnats för
fläsklagring. Nämnden förutsätter, att denna anordning skall på oförändrade
villkor få tillämpas under regleringsåret 1955/56.

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter

Jordbruksnämnden behandlar i detta sammanhang först frågan om produktionen
och konsumtionen av mjölk. Därvid upplyser nämnden, att mjölkmvägningen
vid mejerierna under 1954 uppgått till omkring 3 565 000 ton,
innebärande en minskning i förhållande till nästföregående år med omkring
3 procent. För innevarande regleringsår har kalkylsakkunniga räknat
med en invägning av 3 552 000 ton, vilket utgör en minskning från 1953/54
med 1,3 procent. För 1955/56 har kalkylsakkunniga, under antagande att
medelkoantalet kommer att minska med 0,8 procent under 1955/56 jämfört
med 1954/55 men att den på längre sikt fortgående ökningen av avkastningen
per ko kommer till synes i riksgenomsnittet för produktionen per ko, beräknat
mjölkinvägningen vid mejeri till 3 587 000 ton, innebärande en ökning
från 1954/55 med 1,0 procent.

I fråga om konsumtionsmjölkens fetthalt erinrar jordbruksnämnden om
att den från mejerierna försålda konsumtionsmjölken sedan november 1941
standardiserats till en fetthalt av 3 procent. Nämnden har dock enligt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1951 medgivit försäljning av mjölk,
som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av 3,5 procent och försäljes
i kapsylförsedd glasflaska. Försäljningen av sådan mjölk, vilken påbörjades
i slutet av januari 1952, uppgick för 1953 till 35,3 miljoner kilogram och
har för 1954 stigit till 50,9 miljoner kilogram, vilket utgör 5,3 procent av
totalförsäljningen från mejeri av konsumtionsmjölk. ökningen av försäljningen
utav 3,5-procentig mjölk hänför sig huvudsakligen till Stockholm
och torde föranledas av att denna mjölk i Stockholm är homogeniserad.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att den i sina skrivelser till Kungl.
Maj :t såväl 1953 som 1954 angående jordbruksregl er ingen för 1953/54 respektive
1954/55 föreslagit ändring av bestämmelserna på sådant sätt, att
de statliga föreskrifterna om viss högsta fetthalt i standardiserad mjölk
upphävdes. Kungl. Maj :t har dock lämnat förslagen utan vidare åtgärd.
Nämnden erinrar vidare om att fördragande departementschefen i sitt anförande
till propositionen 1954: 180 angående jordbruksregleringen för
1954/55, sasom skäl för att icke förorda att nu nämnda bestämmelser helt
avskaffades, hänvisade till att inom inrikesdepartementet tillkallats särskilda
sakkunniga för utredning av frågan om åtgärder för att förbättra
konsumtionsmjölkens beskaffenhet och därmed sammanhängande spörsmål,
varvid bland annat torde komma att beröras den nuvarande ordningen
med kvalitetsbetalning av mjölk och dithörande frågor. Som ett ytterligare
skäl för sitt ståndpunktstagande i saken hänvisade departementschefen
till det i propositionen framlagda förslaget om upphävande av normalpriset
på konsumtionsmjölk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Jordbruksnämnden anser dock alltjämt, att föreskrifterna om fetthaltsbegränsningen
beträffande mjölk och kontrollen därav bör slopas, enär
dessa föreskrifter tillkommit i ett bristläge och numera i stället råder överskott
på mjölkfett. Nämnden tillfogar dessutom, att en dylik ändring icke
hindrar att mjölk, som standardiserats till lägst 3 procent, även i fortsättningen
saluföres.

Härefter behandlar jordbruksnämnden vissa med produktionen av smör
sammanhängande frågor och anför följande.

Nedgången i mjölkinvägningen har i första hand tagit sig uttryck i en
minskad smörtillverkning. Smörproduktionen, som under 1954 uppgick till
cirka 93 000 ton, har sålunda sjunkit med 5 procent i jämförelse med 1953.
För innevarande regleringsår kommer denna produktion enligt kalkylsakkunnigas
uppskattning att uppgå till omkring 92 200 ton. Den beräknas
under 1955/56 komma att stiga något eller till 93 500 ton. Konsumtionen
av mejerismör, som under 1953 visade någon ökning mot nästföregående
år, har under 1954 åter sjunkit med cirka 3 procent och beräknas under
innevarande regleringsår komma att uppgå till omkring 80 000 ton. Under
förutsättning av samma lagerställning vid utgången av innevarande regleringsår
som vid ingången av detta, eller cirka 7 000 ton, skulle överskottsproduktionen
för regleringsåret komma att uppgå till omkring 12 000 ton.

I fråga om smörexporten under 1954 och den hittills gångna delen av
innevarande regleringsår lämnar jordbruksnämnden följande uppgifter.

	1954	1954/55
	ton	(sept.—febr.)
		ton
Sovjetunionen.....................	1 201	—
Östtyskland......................	6 108	1088
Västtyskland.....................	1 731	1535
Storbritannien....................	1 007	—
Italien...........................	343	162
Schweiz..........................	158	122
Tjeckoslovakien...................	500	—
Nordafrika.......................	1883	698
Övriga länder.....................	40	18
Summa	12 971	3 623
Jordbruksnämnden upplyser, att lagren av	smör genom	exporten pralt-

tiskt taget förbrukats. Med utgång från en smörproduktion av 93 500 ton
under 1955/56 och ungefär samma smörkonsumtion som under innevarande
regleringsår eller 80 000 ton samt ett övergångslager av 7 000 ton beräknar
nämnden exportöverskottet för nästa regleringsår till omkring 13 000 ton.

Jordbruksnämnden erinrar om att — i enlighet med de av statsmakterna
godkända riktlinjerna för jordbruksregleringen under innevarande regleringsår
— förluster vid export av smör liksom även förluster vid export av
andra mejeriprodukter numera skall täckas av tillgängliga medel i Svenska

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

mejeriernas riksförenings kassa för regleringsändamål. Exportförlusterna
på smör kan enligt nämnden för innevarande regleringsår beräknas till i
runt tal 10 miljoner kronor. Motsvarande förluster under nästa regleringsår
har antagits bli lika stora per kilogram räknat som innevarande regleringsår.
Totala exportförlusten på smör skulle således för nästa år bli omkring
13 miljoner kronor. Härvid har förutsatts att, liksom under innevarande
regleringsår, utjämningsavgift ej skall utgå vid export. De sammanlagda
förlusterna under nästa regleringsår vid export av smör och andra mejeriprodukter
kan enligt nämnden beräknas till 15,5 miljoner kronor. Nämnden
har förutsatt, att dessa förluster, liksom under innevarande regleringsår,
skall täckas av medel i riksföreningens kassa för regleringsändamål.

I fråga om det inhemska priset på smör erinrar jordbruksnämnden om
att — i överensstämmelse med den av statsmakterna godkända prisöverenskommelsen
för 1954/55 — normalpriserna och stoppriserna för mjölk och
mejerivaror enligt beslut av jordbruksnämnden och priskontrollnämnden
upphävts från och med den 1 oktober 1954. I överenskommelsen hade förutsatts,
att upphävandet icke skulle medföra någon höjning av den genomsnittliga
prisnivån för dessa varor, frånsett vissa lokala prisjusteringar på
mjölk. Beträffande de med anledning härav vidtagna åtgärderna anför jordbruksnämnden
i huvudsak följande.

Mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden, å ena, samt Sveriges
speceri- & lanthandlareförbund och Kooperativa förbundet, å andra sidan,
träffades en för tiden intill den 1 september 1955 gällande överenskommelse,
varigenom organisationerna förband sig att i fråga om försäljningen
av smör ävensom av konsumtionsmjölk och grädde kontinuerligt verka för
att detaljhandeln skulle tillämpa priser, som innebar oförändrade öresmarginaler
i förhållande till tiden närmast före den 1 oktober 1954, dock
att i fråga om mjölkpriset justering av detaljhandelsmarginalen upp till
5 öre per liter skulle få ske på sådana orter, där marginalen understeg
nämnda belopp. Beträffande priserna på ost i detaljhandeln förband sig
organisationerna att på olika sätt verka för att av Svenska mejeriernas riksförening
annonserade riktpriser på runmärkt sveciaost 45+ av olika lagringsålder
icke överskredes i detaljhandeln. Enligt överenskommelsen förutsattes
att, därest resultatet av en utav riksföreningen tillsatt utredning
rörande kostnaderna för distributionen av mjölk och mejeriprodukter till
olika köparkategorier skulle komma att föranleda förslag om prisdifferentieringar
efter varuleveransernas storlek, förnyade förhandlingar skulle upptagas
mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden, å ena, samt organisationerna,
å andra sidan. Denna utredning är, enligt vad jordbruksnämnden
inhämtat, i huvudsak avslutad. Något förslag med anledning av resultatet
av utredningen har dock ännu icke framlagts. Enligt nu ifrågavarande överenskommelse
skall inom de orter eller områden, där så kan befinnas påkallat,
jordbruksnämnden och priskontrollnämnden föranstalta om annonsering
av de enligt överenskommelsen gällande priserna på smör, mjölk och grädde.
Därest det vid verkställda undersökningar skulle visa sig, att de överenskomna
priserna på någon eller några av de produkter, som omfattas av
överenskommelsen, överskrides, har jordbruksnämnden och priskontrollnämnden
förbehållit sig att jämlikt prisregleringslagen införa s. k. normalmarginal
för detaljhandeln inom hela riket eller del därav för det varuslag,
beträffande vilket prisöverskridanden konstaterats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Enligt den erfarenhet, som kunnat vinnas under den tid, ifrågavarande
överenskommelse gällt, har densamma enligt jordbruksnämndens mening
fungerat på ett tillfredsställande sätt. Sålunda har icke till jordbruksnämnden
eller priskontrollnämnden anmälts några prisöverskridanden av den art,
att myndigheterna ansett sig böra vidtaga några särskilda åtgärder. Jordbruksnämnden
framhåller dock, att det är svårt att kontrollera de överenskomna
priserna på ost i detaljhandeln och att det för konstaterande av sådana
allmänna prisöverskridanden, som bör föranleda åtgärd från myndigheternas
sida, fordras omfattande kontrollundersökningar. Jordbruksnämnden
upplyser, att dylika undersökningar förutsatts skola komma att verkställas
av priskontrollnämnden.

Beträffande det inhemska priset på smör erinrar jordbruksnämnden vidare,
att den som ett led i strävandena att förbättra smörkvaliteten från den
1 maj 1953 infört skilda normalpriser på runmärkt och omärkt mejerismör,
varvid prisskillnaden förutsatts tills vidare skola utgöra i genomsnitt 50 öre
per kilogram. Sedan normalpriserna från och med den 1 oktober 1954 slopats,
har prisskillnaden utgjort 20 öre per kilogram. Det runmärkta smöret
belastas emellertid med en särskild tillverkningsavgift av 5 öre per kilogram.
De genom denna avgift inflytande medlen skall av riksföreningen i
huvudsak användas till att täcka dels de förluster, som kan uppkomma därigenom
att riksföreningen inköper runmärkt smör, vilket efter lagring måste
säljas som omärkt mejerismör, dels vissa särskilda kostnader för lagersmörets
bedömning.

I fråga om de i samband med övergången till fri prisbildning för smör hösten
1954 vidtagna anordningarna beträffande kvalitetsregleringen för smör
anför jordbruksnämnden följande.

Vid övergången till den fria prisbildningen för smör förra året förutsattes,
att priset på runmärkt smör vid försäljning från smörtillverkande mejeri
skulle komma att liksom tidigare regleras genom en riksnotering, som skulle
fastställas av Svenska mejeriernas riksförening samtidigt med en notering
för omärkt mejerismör. Vidare förutsattes, att dessa noteringar skulle komma
att bli normerande för smörpriserna inom hela landet. Riksnoteringen
har, med hänsyn till avsättnings- och lagringsförhållandena för smör, ansetts
böra vara rörlig under året med ett medelpris, som överensstämmer med den
av statsmakterna för regleringsåret bestämda prisnivån för smör. Då det
emellertid vid ett system med fria priser kan inträffa att — även vid eu
lägre notering för del omärkta mejerismöret — mejerier, som icke deltar i
runmärkeskontrollen, likväl i vissa fall tillämpar ett pris, som motsvarar
eller nära motsvarar priset på det runmärkta smöret, har det befunnits
lämpligt att, i syfte att stimulera mejerierna till deltagande i runmärkeskontrollen,
belägga det omärkta mejerismöret med en tillverkningsavgift. Denna
har från och med den 1 oktober 1954 utgått med 30 öre per kilogram. Avgiftsmedlen
tillföres riksföreningens kassa för regleringsändamål och disponeras
enligt överenskommelse med jordbruksnämnden.

Jordbruksnämnden redogör därefter för en hösten 1954 i anslutning till
slopandet av normalpriserna på konsumtionsmjölk träffad överenskommelse
med Svenska mejeriernas riksförening. Av redogörelsen framgår i huvudsak
följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Den 1 oktober 1954 slopades alla inom mjölk- och mejeriområdet kvarvarande
normalpriser. I anslutning härtill träffades i fråga om priserna
på konsumtionsmjölk vid försäljning från mejeri till återförsäljare en överenskommelse
mellan jordbruksnämnden och riksföreningen, i huvudsak innebärande,
att riksföreningen förband sig att medverka till att genomsnittspriset
på mejerimjölk under innevarande regleringsår, räknat från den 1
oktober 1954, skulle hållas oförändrat inom olika områden i förhållande till
regleringsåret 1953/54 (basåret), dock med undantag för de lokala prishöjningar
på mjölk vid försäljning till handlande, som nämnden enligt den
av statsmakterna för regleringsåret 1954/55 godkända prisöverenskommelsen
kunde komma att bevilja. För detta ändamål skall enligt överenskommelsen
landet indelas i olika prisområden, i allmänhet omfattande
respektive mejeriföretags verksamhetsområde, varvid för varje prisområde
uträknas det vägda genomsnittliga bruttopris (baspris) på konsumtionsmjölk
vid försäljning från mejeri till återförsäljare, som rått under basåret.
Vidare gäller enligt överenskommelsen att, räknat från och med den 1
oktober 1954, inom de olika prisområdena genomsnittspriset för konsumtionsmjölk
under regleringsåret 1954/55 icke skall överstiga baspriset och
att det vid varje särskilt tillfälle tillämpade genomsnittspriset för ett prisområde
icke får överstiga baspriset med mer än 2 öre per liter. Genomsnittspriset
skall beräknas på grundval av de mjölkkvantiteter, som sålts
under basåret.

Enligt prisöverenskommelsen våren 1954 förutsattes att riksföreningen,
som i fortsättningen själv skulle svara för de till 1,5 miljoner kronor beräknade
räntekostnaderna för av staten tillhandahållna rörelsemedel vid
lagring av smör, skulle äga rätt att under innevarande regleringsår inom
ramen av ett totalbelopp, motsvarande sagda räntekostnader, lämna mejeri
tillstånd till erforderliga lokala prishöjningar på mjölk vid försäljning till
handlande. Medgivande till dylika prishöjningar till belopp varierande mellan
1 och 2 öre per liter har med giltighet från och med den 1 oktober 1954
godkänts av nämnden efter förslag av riksföreningen.

Prisbildningen på den mjölk, som säljes direkt från producent till konsument,
har från och med den 1 oktober 1954 lämnats helt fri. Därefter har
inom vissa trakter av landet prishöjningar ägt rum. Kalkylsakkunniga har
for innevarande regleringsår beräknat dessa till i genomsnitt nära 3 öre
per liter. På sina håll, särskilt inom Dalarna och Norrland, har dock enligt
till nämnden inkomna uppgifter prishöjningarna varit väsentligt större.
I stort sett synes emellertid av hittills vunna erfarenheter att döma det från
och med innevarande regleringsår tillämpade friare prissystemet för konsumtionsmjölk
ha fungerat tillfredsställande.

Jordbruksnämnden behandlar härefter frågan om produktionen av och
priserna på ost. I denna del anför nämnden följande.

Under regleringsåret 1953/54 uppgick ostproduktionen till nära 55 000
ton, motsvarande 52 000 ton salufärdig ost. Detta innebär i förhållande till
regleringsåret 1952/53 en nedgång med 2 000 ton. För innevarande regleringsår
ävensom för nästa regleringsår beräknas enligt jordbrukskalkylen
ostproduktionen komma att bli av samma omfattning som under 1953/54
Exporten av ost uppgick under regleringsåret 1953/54 till 4 200 ton För
innevarande regleringsår beräknas ostexporten till 4 000 ton. Ostimporten
utgjorde under regleringsåret 1953/54 nära 4 200 ton och beräknas bli lika
stor innevarande regleringsår. Från och med regleringsåret 1952/53 har
prissättningen på ost varit fri. Enligt prisöverenskommelsen för inneva -

Kungl. Maj.ts proposition nr 180 97

rande regleringsår har mej er ipriserna på ost sänkts med i genomsnitt 15
öre per kilogram.

Beträffande priserna på ost anför jordbruksnämnden vidare, att man vid
prisförhandlingarna förutsatt, att prisbildningen skall vara fri även under
regleringsåret 1955/56. Man har emellertid ansett det lämpligt med en höjning
av mejeripriserna på ost med i genomsnitt 10 öre per kilogram. Nämnden
anser vidare, att importen av ost bör lämnas fri även under regleringsåret
1955/56 och regleras enbart genom införselavgifter. Dessa avgifter bör
inom ramen av det utav Kungl. Maj :t medgivna högsta beloppet, bestämmas
så, att det i prisöverenskommelsen angivna genomsnittspriset för ost kan
upprätthållas.

Jordbruksnämnden anmäler därjämte, att den, i syfte att stimulera mejerierna
till framställning av ost av hög kvalitet, medgivit att av de medel,
som för tiden mars—september 1953 influtit i tillverkningsavgift för ost, ett
belopp motsvarande 10 öre för kilogram skall få användas för utbetalning
till de osttillverkande mejerierna av ett särskilt kvalitetstillägg. Detta utgår
med 10 öre för kilogram för sådan från och med den 1 oktober 1953 tillverkad
hårdost, som är föremål för runmärkning och uppfyller vissa kvalitetsfordringar.
Då detta system visat sig vara ändamålsenligt, bör enligt nämndens
mening jämväl i fortsättningen regleringsmedel kunna ställas till förfogande
för utbetalning av kvalitetstillägg för ost.

Vad beträffar produktionen av torrmjölk meddelar jordbruksnämnden,
att denna under regleringsåret 1953/54 uppgått till nära 12 000 ton. Under
samma tid har exporterats 4 100 ton mot 3 400 ton 1952/53. Tillverkningen
har för innevarande år beräknats till likaledes 12 000 ton. Prisbildningen
på torrmjölk, som från och med innevarande regleringsår är helt fri, förutsättes
även för nästa regleringsår komma att lämnas fri. Import av torrmjölk
har icke medgivits under de senaste åren, men under den senaste
tiden har önskemål därom framställts, bland annat för foderändamål.
Nämnden anser, att hinder numera icke bör uppställas för en viss import
av torrmjölk. Denna bör emellertid enligt nämndens mening, i likhet med
vad som gäller för ost, regleras genom införselavgifter. Dessa bör fastställas
med olika belopp för fet och mager torrmjölk samt avvägas så, att de i stort
sett motsvarar skillnaden mellan världsmarknadspriserna och priserna på
den inhemska marknaden. Nämnden har för avsikt att senare till Kungl.
Maj :t ingiva framställning om bemyndigande att inom ramen av ett högsta
belopp bestämma införselavgifter för torrmjölk.

Härefter berör jordbruksnämnden de bedömanden, som i samband med
den för regleringsåret 1955/56 träffade prisöverenskommelsen gjorts angående
utrymmet för prishöjningar på mjölk och mejeriprodukter samt därmed
sammanhängande frågor. Priset på konsumtionsmjölk skall enligt överenskommelsen
böjas från och med den 1 april 1955 med 5 öre per liter samt
från och med den 1 september 1955 med ytterligare 3 öre per liter. Härav
tillfaller 4,5 respektive 2,7 öre jordbruket och 0,5 respektive 0,3 öre detalj 7

Ilihantj till riksdagens protokoll 1:9öö. I samt. Nr ISO

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

handeln till förbättring av distributionsmarginalerna. Nämnden framhåller,
att konsumtionsmjölkpriserna — frånsett vissa lokala prisjusteringar —
varit oförändrade sedan 1952 samt legat på en låg nivå såväl i förhållande
till priserna på vissa andra drycker som med hänsyn till mjölkens näringsvärde.
De har också enligt nämndens uppfattning varit låga i jämförelse
med de priser, som uttages för andra jordbruksprodukter. Mejeriorganisationen
har därför ansett det vara möjligt att genomföra de nu angivna prishöjningarna
utan risk för sjunkande konsumtion med därav följande avsättningssvårigheter.
Prishöjningarna har också ansetts motiverade ur
försörjningssynpunkt. Under senare år har nämligen kunnat förmärkas en
tendens till tillbakagång i mjölkproduktionen omkring de stora konsumtionsorterna,
varför man varit tvungen att transportera mjölk betydande
sträckor för att tillgodose storstädernas försörjning. Detta gäller särskilt
för Stockholms vidkommande. En sådan lokalisering av mjölkproduktionen
för konsumtionsändamål måste i många fall betecknas såsom oekonomisk
och kan dessutom verka kvalitetsförsämrande.

Av nämnda skäl har man velat, att den förhållandevis kraftiga prishöjningen
på konsumtionsmjölk skall stimulera mjölkproduktionen i närheten
av konsumtionsorterna. Prishöjningen på standardiserad konsumtionsmjölk
har därför icke ansetts böra helt utjämnas mellan de olika mejerierna.
Avsikten är enligt jordbruksnämnden i stället, att områden med förhållandevis
stor konsumtionsmjölkförsäljning skall få behålla en viss del
av prishöjningen. Av den prishöjning om 4,5 öre per liter till mejeri, vilken
träder i kraft den 1 april 1955, kommer sålunda att uttagas en utjämningsavgift
av endast 1,5 öre per kilogram. Samtidigt avses emellertid utjämningsavgifterna
för tunn och tjock grädde från och med samma dag
skola höjas med 18 respektive 47 öre per kilogram. Om hänsyn jämväl tages
till ökade kostnader för mejeridriften, kommer konsumtionsmjöikmejerierna
att efter dessa ändringar av utjämningsavgifterna få behålla ungefär
hälften av nettoökningen från och med den 1 april 1955 av mejeripriset
föi konsumtionsmjölk. Beträffande de 3 öre per liter, varmed konsumtionsmjölken
enligt prisöverenskommelsen skall höjas från och med den 1
september 1955, avses överenskommelse om eventuell utjämning komma
att träffas mellan nämnden och Svenska mejeriernas riksförening, sedan
klarhet kunnat vinnas angående ökningen i mejerikostnaderna.

I fråga om grädde förutsättes i prisöverenskommelsen, att mejeripriserna
skall höjas med 10 öre per liter för tunn grädde och med 20 öre per liter
for tjock grädde. För ost har prishöjningen ansetts böra stanna vid i genomsnitt
10 öre för kilogram. Prishöjningarna på grädde och ost har ansetts
kunna genomföras utan risk för konsumtionsminskning med hänsyn till
väntade lönestegringar samt till att enligt överenskommelsen kött- och fläskpriserna
samtidigt skall höjas. I anslutning till prisöverenskommelsen har
jordbruksnämnden förklarat sig beredd att till prövning upptaga önskemål
om eventuella ytterligare höjningar på bland annat mejeriprodukter, dock
ej konsumtionsmjölk och smör, i den mån så erfordras för att täcka in -

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

komstbortfall för jordbruket på grund av att förutsatta priser icke helt kan
uttagas eller för att täcka sådana kostnadsstegringar, som kan inträffa
under år 1955 på grund av nya kollektivavtal för livsmedels- och transportfacken.

Vid den träffade prisöverenskommelsen i fråga om mjölk och mejeriprodukter
har förutsatts, att utöver nu nämnda prisjusteringar någon höjning
av den genomsnittliga prisnivån för dessa varor icke skall ske under
regleringsåret 1955/56. Med anledning härav anmäler jordbruksnämnden
sin avsikt att beträffande priserna på mjölk vid försäljning från mejeri
träffa en överenskommelse med Svenska mejeriernas riksförening motsvarande
den som, enligt vad förut anförts, för innevarande regleringsår gäller
angående dessa priser. Likaså avser nämnden att, liksom under innevarande
år, med Sveriges speceri- & lanthandlareförbund och Kooperativa förbundet
träffa överenskommelse angående detaljhandelns marginaler för smör,
ost, konsumtionsmjölk och grädde, innebärande oförändrade marginaler
efter justering för den enligt prisöverenskommelsen för konsumtionsmjölken
förutsatta marginalhöjningen.

I samband med prisförhandlingarna har från jordbruksnämndens sida
framhållits, att en så stor prishöjning på konsumtionsmjölk, som nu överenskommits,
kan komma att medföra svårigheter för jordbruket att ett annat
år bereda sig kompensation för den smörprissänkning, som jordbruksprisutredningen
förutsatt skola komma till stånd, om margarinpriset sänkes i
enlighet med utredningens förslag. Jordbrukets förhandlare bär enligt nämnden
häremot genmält, att de är beredda att taga de konsekvenser, som årets
prishöjning kan komma att medföra i sådant hänseende.

Härefter lämnar jordbruksnämnden en redogörelse för de olika mjölkpristilläggen
av i huvudsak följande innehåll.

Under innevarande regleringsår har utbetalats dels allmänt mjölkpristillägg
för all vid mejeri invägd mjölk, dels därutöver extra mjölkpristillägg
för mjölk, som inväges i vissa delar av landet, främst Norrland. Det allmänna
mjölkpristillägget, som från och med den 1 september 1953 utgått med
74,4 öre per kilogram mjölkfett, beräknas för innevarande regleringsår komma
att uppgå till 99,9 miljoner kronor. Kostnaderna för det allmänna mjölkpristillägget,
som tidigare till viss del täckts av medel ur clearingkassan för
fettråvaror, bcstrides från och med innevarande regleringsår helt av anslagsmedel.
De extra mjölkpristilläggen beräknas för innevarande regleringsår
till 30 miljoner kronor. De allmänna och extra mjölkpristilläggen skulle
alltså för innevarande regleringsår komma att uppgå till sammanlagt 129,9
miljoner kronor. — Vidare utgår sedan den 1 mars 1952 s. k. leveranstill-lägg
för mjölk, som levereras till mejeri. Från och med innevarande regleringsår
lämnas detta tillägg efter i viss mån ändrade grunder, innebärande
en höjning av tillägget till mjölkproducenter med mindre mejerileveranser
och ett bortfall av tillägget vid leveranser över 30 000 kilogram för år. Tilllägget
utgör 3 öre per kilogram för varje mjölkproducents mejerileverans
opp till 10 000 kilogram för år. För leveranser mellan 10 000 och 25 000
kilogram för år utgår tillägget med 300 kronor. För leveranser över 25 000
kilogram för år minskas nämnda belopp med 6 öre per kilogram för överskjutande
kvantitet, så att det vid en årsleverans av 30 000 kilogram helt

100

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

upphör. Leveranstillägg, som understiger 30 kronor per år, utbetalas icke.
Kostnaderna för leveranstilläggen beräknas för innevarande regleringsår till
50 miljoner kronor.

Mjölkpristilläggen och leveranstilläggen skall enligt prisöverenskommelsen
utgå efter oförändrade grunder. Enligt av de kalkylsakkunniga verkställda
beräkningar kommer mjölkinvägningen vid mejeri att under regleringsåret
1955/56 uppgå till 3 587 miljoner kilogram mot 3 552 miljoner
kilogram under innevarande regleringsår. Den genomsnittliga fetthalten i
den invägda mjölken beräknas samtidigt stiga från 3,78 till 3,79 procent.
Med utgångspunkt härifrån beräknas för regleringsåret 1955/56 de allmänna
och extra mjölkpristilläggen medföra en kostnad av (101,1 -f 31,0 =)
132,1 miljoner kronor. Kostnaderna för leveranstilläggen beräknas till 50
miljoner kronor för 1955/56.

Beträffande utjämningsavgifterna för grädde och ost anför jordbruksnämnden
i detta sammanhang följande.

Ifrågavarande avgifter upptages för att åstadkomma en utjämning av lönsamheten
mellan olika mjölkprodukter. De återgår i huvudsak till mejerinäringen
i form av utjämningsbidrag för allt vid mejeri invägt mjölkfett.
Utjämningsbidraget har från och med den 1 september 1954 utgått med ett
från 35 till 13 öre per kilogram mjölkfett sänkt belopp. Sänkningen motsvarar
0,82 öre per kilogram mjölk. Genom införandet av de utjämningsavgifter
som, enligt vad förut anförts, förutsättes skola komma att utgå från
och med den 1 april 1955, beräknas utjämningsbidraget kunna höjas till
30 öre per kilogram vid mejeri invägt mjölkfett, motsvarande en höjning
från 0,49 till 1,14 öre per kilogram mjölk. De genom utjämningsavgifterna
inflytande medlen användes, förutom till utjämningsbidrag, även till täckandet
av dels exportförluster på smör och andra mejeriprodukter, dels kostnader
för Svenska mejeriernas riksförenings lagring av mejeriernas säsongmässiga
överskott av smör. För samma ändamål har i enlighet med Kungl.
Maj:ts beslut tillika överförts influtna införselavgifter för ost och behållningen
i clearingkassan för ost ävensom viss del av influtna införselavgifter
för fodermedel.

I fråga om lagringen av mejeriernas säsongmässiga överskott av smör
erinrar jordbruksnämnden, att ansvaret härför från och med regleringsåret
1953/54 överförts till Svenska mejeriernas riksförening och att kostnaderna
för denna lagring numera bestrides av tillgängliga medel i riksföreningens
kassa för regleringsändamål. Däremot erhåller riksföreningen fortfarande
av nämnden rörelsemedel, motsvarande det inlagrade smörets värde. För
erhållna rörelsemedel erlägger riksföreningen ränta enligt gällande diskonto
plus 0,5 procent. Vid ingåendet av årets prisöverenskommelse har förutsatts,
att riksföreningen för regleringsåret 1955/56 skall erhålla rörelsemedel för
smörlagringen på samma villkor, som gäller för innevarande regleringsår.

Till slut erinrar jordbruksnämnden om att det i en protokollsanteckning
till den nu träffade prisöverenskommelsen har anförts, att nämnden och
jordbrukets förhandlingsdelegation anser det angeläget, att varuskatten för
gräddglass snarast möjligt borttages. Denna skatt uppgår till 65 procent på

101

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

lägsta grossistpris eller till cirka 19 procent av minutpriset för förpackningar
under en tredjedels liter. Av den under 1954 försålda mängden glass

_ cirka 11 miljoner liter — torde enligt nämnden övervägande delen ha

utgjorts av gräddglass, för vars framställning bör ha åtgått en kvantitet
mjölkfett, motsvarande cirka 700 ton smör. Den genomsnittliga konsumtionen
av glass är i vårt land mycket låg, varför det enligt nämndens mening
är uppenbart, att ett borttagande av varuskatten med åtföljande lägre
minutpris skulle leda till en ökad glasskonsumtion och därmed till ett minskat
överskott på mjölkfett, särskilt under sommarperioden.

Äggregleringen

Jordbruksnämnden erinrar om att enligt de av riksdagen fastställda direktiven
prisbildningen på ägg skall vara fri under regleringsåret 1954/55.
Dock gäller den inskränkningen, att då producentprisnoteringen tenderar
att nå den övre prisgränsen, 4 kronor per kilogram, import av ägg bör företagas
och export endast i undantagsfall får äga rum. För alt stödja det medelproducentpris
av 2 kronor 95 öre per kilogram, som förutsatts i prisöverenskommelsen
våren 1954, har nämnden i direktiven till Sveriges exportoch
importförening för ägg föreskrivit, att föreningen vid ett producentpris,
ej överstigande 3 kronor 50 öre per kilogram, får utbetala exportbidrag av
vissa till föreningens disposition stående clearingmedel.

Jordbruksnämnden redogör härefter för produktions- och prisutvecklingen
in. m. samt anför därvid.

Enligt tillgängliga invägningssiffror har produktionen av ägg under 1954
legat på i stort sett samma nivå som nästföregående år. På grund av att
växlingarna i invägningen under årets olika månader varit ganska små, har
någon egentlig inlagring ej behövt företagas och konsumenterna har under
hela året kunnat försörjas med färska ägg. Totalt har överskott på ägg förelegat.
Exporten under 1954 framgår av följande tablå.

Västtyskland............ 6 045 ton Frankrike............... 285 ton

Schweiz................. 389 » Saar.................... 310 »

Östtyskland............. 323 » Storbritannien........... 289 »

Summa 7 641 »

Som synes har exporten i huvudsak destinerats till Västtyskland, som
mottagit cirka 80 procent av exportöverskottet. Storbritannien har, sedan
ägghandeln där blivit fri, återinträtt som importör av svenska ägg, dock i
ganska blygsam omfattning.

Exporten har enligt i huvudsak samma regler som tidigare ombesörjts av
Sveriges export- och importförening för ägg. De priser, som kunnat utvinnas
vid export, har i allmänhet varit lägre än under nästföregående år. För
att stödja det överenskomna medelproducentpriset har föreningen därför
måst utbetala relativt höga bidrag vid export, medan möjligheterna varit
mycket begränsade att uttaga avgifter vid tillfällen med gynnsamma exportkonjunkturer.
Genom att till föreningen restituerats de importavgifter för
majs, som uttagits under regleringsåret 1953/54, har föreningen haft relativt
stora belopp till förfogande för exportbidrag. För den export, som för -

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

eningens medlemmar företagit under 1954, har sålunda utbetalats sammanlagt
cirka 3 miljoner kronor i exportbidrag, medan avgifter uttagits till ett
belopp av cirka 100 000 kronor.

Såvitt jordbruksnämnden nu kan bedöma, föreligger icke möjligheter att
fullt uppnå det vid prisförhandlingarna förra våren beräknade medelpriset
under innevarande regleringsår. Nämnden anför härom.

I jordbrukskalkylen har man nu reducerat det förra våren beräknade priset
med 5 öre till 2 kronor 90 öre per kilogram. Mot bakgrund av den aktuella
situationen i fråga om exportpriserna utgår nämnden från att föreningen
— för att stödja medelpriset — måste tillföras relativt stora belopp till
exportbidrag. Med jordbrukets förhandlingsdelegation har därför överenskommits,
att föreningen skall tillgodoföras, förutom majsavgifterna, viss
del av införselavgifterna för andra fodermedel, som införts under innevarande
regleringsår, ävensom odisponerade avgiftsmedel, som inbetalats av
oljefabrikerna för inom landet tillverkat oljekraftfoder.

För regleringsåret 1955/56 har medelproducentpriset på ägg enligt jordbruksnämnden
beräknats komma att höjas med 15 öre till 3 kronor 5 öre
per kilogram. Nämnden upplyser att man vid förhandlingarna varit ense
om att en förutsättning härför är, att export- och importföreningen för ägg
tillgodoföres clearingmedel i större omfattning än under innevarande regleringsår.
Om en förbättring i foderläget inträder till hösten och i samband
därmed en sänkning av världsmarknadspriserna för fodermedel kommer
till stånd, räknar nämnden med att höja nu utgående importavgifter för
majs samt att införselavgifter för oljekraftfoder och andra foderslag kan
behöva återinföras. Av de under 1955/56 inflytande införselavgifterna för
fodermedel förutsättes i den nu träffade prisöverenskommelsen, att majsavgifterna
liksom hittills skall tillföras föreningen. Dessutom har överenskommits
att till föreningen skall restitueras sådana införselavgifter för
andra fodermedel, som rätteligen tillkommer Svenska mejeriernas riksförening,
intill ett belopp av 1,5 miljoner kronor. Från riksföreningen skall
dessutom överföras 1 miljon kronor av tidigare influtna avgifter att användas
till äggregleringen.

För att kunna uppnå det beräknade medelpriset bör enligt jordbruksnämndens
mening den övre prisgränsen höjas från 4 kronor till 4 kronor
25 öre per kilogram. I övrigt bör enligt nämnden direktiven till export- och
importföreningen för ägg utformas i stort sett på samma sätt som för närvarande.
Om äggpriset tenderar att nå den övre gränsen, bör sålunda import
företagas, om så kan ske utan förluster för föreningen, och får export
icke äga rum utan nämndens särskilda tillstånd. För att stödja det överenskomna
medelproducentpriset bör föreningen vidare efter direktiv av
nämnden få utbetala bidrag vid export.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 4 juni 1954 bemyndigades jordbruksnämnden
att uttaga införselavgift vid import av kött av tamfågel. Med stöd
av bemyndigandet har nämnden uttagit vissa införselavgifter för att skydda
den inhemska gåsköttproduktionen. Nämnden hemställer, att de medel, som

103

Kungl. Maj:ts proposition, nr 180

influtit eller i fortsättningen kan komma att inflyta genom införselavgift
för kött av tamfågel, får tillgodoföras Sveriges export- och importförening
för ägg att användas i föreningens regleringsverksamhet.

Prisstödet till ull

Jordbruksnämnden erinrar om att statsbidrag för närvarande utgår med
1 krona 50 öre per kilogram ull. Enligt nämndens mening bör detta bidrag
utgå oförändrat även under regleringsåret 1955/56.

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1956 års skörd

Med hänsyn till önskvärdheten av att odlarna före sådden skall få kännedom
om de blivande priserna på de odlade produkterna har Kungl. Maj :t
under en följd av år med riksdagens bemyndigande fastställt priserna på
höstsådda grödor (höstvete och råg samt höstraps och höstrybs) redan på
sommaren året före skörden. Sedan det systemet införts, att odlarna i princip
själva svarar för avsättningen av en eventuell överskottsproduktion,
har en egentlig prisgaranti endast lämnats för den del av skörden, som
motsvarar det inhemska konsumtionsutrymmet. Med hänsyn härtill hade
de av Kungl. Maj:t sommaren 1954 fastställda priserna för 1955 års skörd
karaktären av riktpriser, som under vissa förhållanden kunde bli föremål
för ändringar.

I fråga om prissättningen å 1956 års skörd anför jordbruksnämnden i
huvudsak följande.

Enligt det prissättningssystem, som förordats av jordbruksprisutrednmgens
majoritet, skall staten fortsättningsvis överhuvud icke lämna någon prisgaranti,
utan den inhemska prisnivån skall stödjas genom fasta införselavgifter.
I fråga om brödsäd och oljeväxter, för vilka produkter en kontinuerlig
anpassning till världsmarknadsnoteringarna med hänsyn till de till tiden
koncentrerade utbuden icke lämpligen kan ernås, avser man att genom
regleringsföreningarna (Svensk spannmålshandel respektive Sveriges oljeväxtintressenter)
under ett regleringsår hålla i stort sett fixerade priser.
Det blir härigenom närmast dessa föreningar, som kommer att faststalla odlarpriserna
under hänsynstagande till gällande världsmarknadspriser och
den inhemska produktionsvolymen. Därvid blir det° icke möjligt för föreningarna
att så tidigt som före höstsådden göra några bestämda uttalanden
om de blivande priserna, utan dessa kan fastställas först omedelbart
före skördeperioden. Systemet torde — därest det godkännes av riksdagen
— komma att gälla från och med regleringsåret 1956/57, d. v. s. aven för
hösten 1955 sådda grödor. Under sådana förhållanden synes något bemyndigande
för Kungl. Maj :t att fastställa riklpriser för 1956 års skörd av hostsådd
brödsäd och höstsådda oljeväxter icke vara erforderligt. Skulle Kungl.
Maj :t — med hänsyn till att utredningens förslag möjligen ej kan bil föremål
för riksdagens slutliga prövning förrän vid höstsessionen, då höstsådden
redan avslutats — ändock anse sig böra begära dylikt bemyndigande, bor
lörbehåll göras om att med stöd därav fastställda riktpriser skall galla endast
därest nuvarande ordning för prissättningen på här berörda jordbruksprodukter
kommer att bibehållas under hela regleringsåret 1956/57. Aven

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

med ett sådant förbehåll kan emellertid av Kungl. Maj:t fastställda riktpriser
få till följd, att regleringsföreningarna gentemot odlarna kommer att

känna sig moraliskt bundna när de — om det nya systemet genomföres _

längre fram skall fatta beslut om prissättningen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, finner jordbruksnämnden sig närmast
böra avråda från att några riktpriser för 1956 års skörd över huvud
taget fastställes av Kungl. Maj :t före höstsådden 1955. Enligt nämndens
mening bör det i stället bli vederbörande regleringsförenings sak att bedöma,
huruvida man anser sig kunna lämna odlarna någon orientering om
de sannolika priserna för 1956 års skörd.

Restitution av avgifter vid import av fodermedel m. m.

Enligt beslut av 1954 års riksdag skall det ankomma på Kungl. Maj :t att
fördela de införselavgifter, som under regleringsåret 1954/55 inflyter vid
import av fodermedel, samt avgifter på inom landet tillverkat oljekraftfoder
mellan de olika animaliegrenarna i huvudsaklig relation till den beräknade
användningen av avgiftsbelagda fodermedel inom respektive produktionsområden.
Kungl. Maj :t har den 18 juni 1954 bemyndigat jordbruksnämnden
att för regleringsåret 1954/55 göra denna fördelning i samråd med jordbrukets
förhandlingsdelegation. I anslutning härtill anför nämnden i huvudsak
följande.

På grund av situationen på fodermedelsmarknaden, varom närmare redogjorts
på annat ställe i skrivelsen, har under hösten 1954 införselavgifterna
upphävts för flertalet fodermedel samt sänkts för majs till 3 kronor 50 öre
per deciton. I övrigt utgår införselavgifter nu endast för vissa fodermedel
av mindre betydelse. Den majs, som för närvarande importeras, torde i
huvudsak användas till äggproduktionen, där den anses vara av speciellt
värde. Användandet av majs till fläskproduktionen torde däremot i nuvarande
läge vara av mycket underordnad betydelse. Nämnden har därför
överenskommit med jordbrukets förhandlingsdelegation, att majsavgifterna
odelat skall tillgodoföras äggproduktionen för att efter nämndens direktiv
användas av Sveriges export- och importförening för ägg till bidrag vid export
av ägg. Övriga fodermedel, som är eller varit föremål för avgiftsbelagd
import, torde komma till användning såväl i mjölk- som äggproduktionen.
Med hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande läge stödja producentpriserna
för ägg har äggproduktionen ansetts böra ha en viss prioritet vid
fördelningen av denna del av införselavgiftsmedlen. Nämnden har därför
efter överläggningar med övriga regleringsföreningar (Svensk kötthandel
och Svenska mejeriernas riksförening) samt med jordbrukets förhandlingsdelegation
beslutat, att de avgifter, som uttagits vid import av andra fodermedel
än majs under tiden september 1954—januari 1955, skall tillföras
Sveriges export- och importförening för ägg. Ifrågavarande belopp uppskattas
av nämnden till cirka 600 000 kronor. Avgifter, som härutöver kan komma
att inflyta under regleringsåret, skall enligt nämndens beslut tillföras
Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa till täckande av förluster,
som kan uppkomma vid smörexport. Till äggregleringen skall därjämte
överföras hittills influtna frivilliga avgifter, avseende tillverkning av oljekraftfoder
inom landet.

105

Knngl. Maj:ts proposition nr 180

Jordbruksnämnden upplyser härefter, att det vid årets prisförhandlingar
förutsatts, att samtliga under regleringsåret 1955/56 genom införselavgifter
för majs inflytande medel skall tillföras äggregleringen, att ett belopp av
intill 1,5 miljoner kronor skall av medel, som inflyter genom införselavgifter
för andra fodermedel än majs, överföras till samma ändamål samt att
övriga genom införselavgifter för fodermedel inflytande belopp skall tillföras
Svenska mejeriernas riksförening till täckande av förluster vid export
av smör. Nämnden hemställer om bemyndigande att enligt nu angivna
riktlinjer få fördela de medel, som för regleringsåret 1955/56 kan komma
att inflyta i form av införselavgifter för fodermedel.

Författningsfrågor m. m.

De bemyndiganden i fråga om jordbruksregleringen, som riksdagen genom
att godkänna författningar eller på annat sätt har lämnat Kungl. Maj:t
och som gäller tills vidare, framgår närmare av redogörelsen i propositionen
1954: 180 (s. 56, 134, 172 och 175). De författningsbestämmelser, varom
här är fråga bör enligt jordbruksnämndens mening från och med ingången
av regleringsåret 1955/56 gälla med vissa ändringar, tillägg och inskränkningar.
Nämnden upptager även till behandling vissa författningsfrågor,
som icke anknyter till den nyss nämnda redogörelsen.

Jordbruksnämnden erinrar om att den i samband med sin hemställan
rörande brödsädsregleringen redogjort för de åtgärder, som under den senaste
tiden har befunnits erforderliga för denaturering av brödsäd till foderändamål
och för de nya bestämmelser i detta ämne, som har utfärdats
av Kungl. Maj:t och av nämnden. Nämnden föreslår, att efter nuvarande
förhållanden bättre lämpade föreskrifter skall ersätta även den grundläggande,
av riksdagen godkända författningen på området, nämligen förordningen
den 24 maj 1934 (nr 180) angående villkor i vissa fall för import
av fodermedel samt förbud mot viss användning av denaturerad spannmål.
Denna förordning innehåller bland annat föreskrifter om åläggande för
importör av fodermedel att låta denaturera viss myckenhet inhemsk brödsäd,
en anordning som icke har tillämpats på många år och icke heller är
förutsatt i de system för reglering av fodermedelsimporten, som nu tillämpas
eller som har övervägts för framtiden. En olägenhet är vidare, att förordningen
icke förutsätter någon påföljd för användning av denaturerad
brödsäd till brännvinstillverkning eller för tekniska ändamål. Nämnden har
till sin skrivelse fogat ett utkast till ny förordning angående denaturering
av brödsäd, genom vilken de önskemål skulle tillgodoses, som nämnden
nu finner aktuella.

I detta sammanhang anför jordbruksnämnden, att den under en följd av
är till fullgörande av särskilda, av Kungl. Maj :t i anslutning till riksdagsbeslut
om jordbruksregleringen meddelade uppdrag — senast i nämndens
skrivelse den 20 juli 1954 — till Kungl. Maj :t inkommit med förslag till
de priser på spannmål, vilka borde lända till efterrättelse under närmast
följande konsumtionsår vid bestämmande av spannmålens värde vid belå -

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

ning enligt kungörelsen den 12 september 1930 (nr 343) angående allmänna
villkor och bestämmelser för lån från spannmålskreditfonden. De lånemöjligheter,
som enligt bestämmelserna i kungörelsen har beretts vederbörande
(vissa ekonomiska jordbrukarföreningar), har emellertid, enligt
vad nämnden inhämtat, icke utnyttjats under sena,re år. Några lån från
fonden lär icke ha lämnats sedan år 1947. De anordningar, som i prisreglerande
syfte genomförts för successiv inlösen av brödsäd, torde enligt
nämnden även om de nuvarande anordningarna i föreningen Svensk spannmålshandels
regi icke medför ett lika fast prissystem som den tidigare inlösningen
genom Svenska spannmålsaktiebolagets försorg — i hög grad ha
minskat intresset för lagring och belåning av brödsäd i de tidigare försäljningsleden.
En viktig anledning till att fonden icke har anlitats synes även
vara, att spannmålsskörden under senare år har omhändertagits av centralföreningar
och andra företag, som kunnat få det erforderliga kapitalbehovet
tillgodosett utan iakttagande av de formaliteter i fråga om rapportering
och kontroll m. m., som är föreskrivna beträffande lånen från ifrågavarande
fond. I detta sammanhang erinrar nämnden om den finansiering av
spannmålsinköpen genom föreningen Svensk spannmålshandels försorg,
varom förslag har framlagts i det föregående, och ifrågasätter, om icke en
undersökning nu borde företagas angående möjligheterna att antingen helt
avveckla spannmålskreditfonden — vars kapital för närvarande utgör 2,5
miljoner kronor — eller ock ersätta de enligt kungörelsen 1930: 343 gällande
föreskrifterna om lån från fonden med efter nuvarande förhållanden bättre
avpassade lånebestämmelser.

Härefter framhåller jordbruksnämnden, att bland de alltjämt gällande
författningsbestämmelser på jordbruksregleringens område, för vilka redogjordes
i propositionen 1954: 180, vissa bestämmelser ingick, som då saknade
aktualitet men vilkas bibehållande tills vidare ansågs påkallat såsom
en beredskapsåtgärd. Nämnden finner nu, att av dessa författningsbestämmelser
följande utan olägenhet kan upphöra med utgången av innevarande
regleringsår, nämligen bestämmelserna i förordningen den 29 maj 1933 (nr
234) angående användande av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning
m. m. samt förordningen den 24 maj 1934 (nr 172) om skatt å kli. De två
förordningarna har icke tillämpats sedan tiden före kriget. Åtgärder av de
slag, som angivits i förordningarna, kan enligt nämndens mening utan olägenhet
undvaras i det system för reglering av fodermedelsmarknaden, som
efter hand har vuxit fram. För framtiden har icke heller några åtgärder
av de slag, som avses med de här ifrågavarande författningsbestämmelserna,
förutsatts i det av jordbruksprisutredningen nyligen avgivna betänkandet.
Nämnden föreslår därför, att förordningarna skall upphävas från och
med den 1 juli 1955.

I avvaktan på den omläggning av marknadsregleringarna för potatis och
potatisprodukter, som — enligt vad jordbruksnämnden förut angivit i sin
skrivelse — ifrågasättes från och med ingången av regleringsåret 1956/57,
bör enligt nämndens mening av de i den nyss nämnda redogörelsen i pro -

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

positionen 1954:180 uppräknade författningsbestämmelserna följande, i viss
mån föråldrade bestämmelser tills vidare bibehållas under ännu ett regleringsår,
nämligen bestämmelserna i förordningen den 25 juli 1912 (nr 170)
angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra
väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning
av stärkelse samt förordningen den 26 februari 1954 (nr 73) angående
tillverkning av brännvin, 14 och 23 §§, innehållande vissa från tidigare
författningar överflyttade bestämmelser angående särskild avgift vid
användande av majs, utländsk potatis, maniokarot eller andra stärkelsehaltiga
utländska råämnen för brännvinstillverkningen.

Såvitt gäller köttvaruregleringen har jordbruksnämnden förut i sin skrivelse
påvisat de olägenheter, som följer av att slaktdjursavgift med nuvarande
författningsbestämmelser icke kan tagas ut i fall, då slaktdjuren exporteras
levande. I anledning härav föreslåy nämnden, att en ny förordning
angående slaktdjursavgift skall utfärdas. Denna bör enligt ett av nämnden
framlagt förslag i ämnet fullständigas med vissa straffbestämmelser
samt bestämmelser om uppgiftsskyldighet och kontroll.

Vid behandlingen av frågor rörande fettvaruregleringen har jordbruksnämnden
angivit sin uppfattning i fråga om den fortsatta regleringen av
importen för enskilt behov av mindre partier margarin och fettvaror. I anslutning
härtill framlägger nämnden ett förslag till sådan ändring av förordningen
den 21 december 1951 (nr 830; ändrad 1952: 665) om införsel och
utförsel av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen av dessa
varor, att det undantag från förordningens förpacknings- och märkningsföreskrifter,
som gäller för varor, vilka från utlandet medföres av resande
eller införes i egentlig gränstrafik, begränsas till kvantiteter om högst 2
kilogram, ävensom att dylikt undantag får åtnjutas jämväl för gåvosändningar
från utlandet om högst 2 kilogram. Nämnden föreslår vidare, att i
förordningen den 5 juni 1953 (nr 395; ändrad 1954: 306) angående reglering
av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m. den ändringen samtidigt
skall vidtagas, att licens- och avgiftsfrihet för margarin och andra fettvaror,
som medföres av resande eller införes i egentlig gränstrafik, inskränkes till
partier om högst 2 kilogram. Vid bifall till detta förslag har nämnden för
avsikt att med stöd av sina allmänna befogenheter enligt fettregleringsförfattningarna
bestämma den licensfria kvantiteten vid import av gåvopaket
till likaledes 2 kilogram. I detta sammanhang ifrågasätter emellertid nämnden,
om icke ett förtydligande lämpligen bör ske beträffande nämndens
befogenheter att medge allmänna undantag från regleringen, förslagsvis i
form av ett tillägg till 2 § i sistnämnda förordning. I anslutning härtill har
nämnden framlagt förslag till nu berörda författningsändringar, i vilket
förslag även intagits de bestämmelser, som nämnden -— enligt vad tidigare
angivits i avsnittet om fettvaruregleringen — ansett erforderliga i fråga
om begränsning av tiden för sökande av regleringsbidrag samt i fråga om
utsträckning av nämndens kontrollmöjligheter beträffande regleringsavgiftcr
och regleringsbidrag. I de angivna författningsfrågorna, såvitt de rör

108 Kungl. Maj.ts proposition nr 180

införsel eller utförsel av varor, har nämnden under hand samrått med generaltullstyrelsen.

Slutligen anför jordbruksnämnden, att den avser att i annat sammanhanganmäla
de nya eller ändrade författningsbestämmelser, som i anledning av
jordbruksprisutredningens förslag kan bli erforderliga efter utgången av
regleringsåret 1955/56.

Anslagsfrågor m. m.

I sin skrivelse till Kungl. Maj :t den 24 augusti 1954 angående anslag för
budgetåret 1955/56 avgav jordbruksnämnden, i avvaktan på fortsatta överväganden
beträffande jordbruksregleringen, preliminära förslag i fråga om
reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och
förslagsanslaget till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköpsoch
försäljningsverksamhet. Likaså framlade nämnden en preliminär beräkning
av behållningen på tidigare anvisade medel under reservationsanslaget
till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet. Nämnden angav vidare i den berörda skrivelsen den ståndpunkt,
som nämnden i avvaktan på ytterligare överväganden i ämnet intagit
i fråga om behovet av medel för budgetåret 1955/56 under investeringsanslagen
till Lagring av jordbruksprodukter m. m. och Inlösen av inhemskt
oljeväxtfrö. I årets statsverksproposition har de båda förstnämnda anslagen,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, upptagits med beräknade
belopp av respektive 200 miljoner och 32,5 miljoner kronor.

Efter ytterligare utredning och överväganden anför jordbruksnämnden
följande beträffande reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område.

Av redogörelsen för regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter
framgår, att även för regleringsåret 1955/56 föreslås ett bibehållande
av nuvarande prisstöd för mjölk och att nämnden med utgångspunkt från
de beräkningar angående mjölkproduktionens storlek, som verkställts av
kalkylsakkunniga, för nästkommande regleringsår beräknar medelsbehovet
för allmänna mjölkpristillägg till 101,1 miljoner kronor, för extra mjölkpristillägg
till 31,0 miljoner kronor och för leveranstillägg till 50,0 miljoner
kronor. Det sammanlagda medelsbehovet för prisregleringen på mjölk och
mejeriprodukter blir sålunda 182,1 miljoner kronor.

Till statligt stöd åt odlingen av lin och hampa beräknas anslagsbehovet
till 1,7 miljoner kronor.

Till fraktbidragen för fodersändningar till Norrland (Norrbottens och
Västerbottens län) erfordras omkring 1 miljon kronor.

Nämnden har icke funnit anledning att föreslå ändring i fråga om storleken
av den anslagspost, som erfordras för bestridande av diverse kostnader
i samband med jordbruksregleringen och som vid de uppskattningar,
vilka låg till grund för beräkningen av anslagsbehovet i statsverkspropositionen,
upptagits till 4 miljoner kronor. Av dessa medel skall bland annat
bestridas ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet
av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande
uPP§i^er> kostnaderna för stödet till ullproduktionen, beräknade till 0,2

109

Kungi. Maj:ts proposition nr 180

miljoner kronor, kostnaderna för smågrisstödet, vissa kontroll- och försökskostnader
i samband med främjandet av kvalitetsodling av matpotatis ävensom,
i anslutning till tidigare principbeslut, vissa kostnader för mejeri- och
slakterianläggningar i Norrland.

Enligt de sålunda verkställda beräkningarna utgör medelsbehovet under
ifrågavarande anslag tillhopa närmare 189 miljoner kronor. I fråga om det
erforderliga anslagsbehovet anför jordbruksnämnden därefter följande.

Såsom följd huvudsakligen av en avsevärd nedgång i mjölkinvägningen
i förhållande till vad som förut har beräknats jämte en återbetalning av
förskott från Svenska mejeriernas riksförening beräknas behållningar utöver
dem, som angavs i nämndens skrivelse den 24 augusti 1954, komma
att uppstå på anslaget till prisreglerande åtgärder för innevarande och tidigare
regleringsår. Med de utgångspunkter, nämnden nu har intagit i fråga
om uppskattningen av mjölkproduktionens storlek i fortsättningen, kan den
sammanlagda behållningen anges till omkring 40 miljoner kronor. Nämnden
har därvid utgått från att — i enlighet med vad Kungl. Maj :t har beslutat
enligt brev till lantbruksstyrelsen den It mars 1955 — av prisregleringsanslaget
ett belopp av 6 miljoner kronor, vilket torde fa anses vara
inbesparat till följd av sådan minskning av mjölkinvägningen, som föranletts
av regnskador på 1954 års skörd, kommer att disponeras för utbetalning
av kontantbidrag i anledning av dylika skador. Nämnden föreslår,
att av den nu beräknade behållningen på anslaget ett belopp av 20 miljoner
kronor skall tagas i anspråk för att täcka det medelsbehov i samband
med prisregleringen på jordbrukets område, som nyss har angivits för budgetåret
1955/56. I övrigt utgör behållningen enligt nämndens uppfattning
en nödvändig reserv för att möta utgifter för denna reglering utöver de nu
beräknade, framför allt sådana, som kan föranledas av en ökning utav underlaget
för mjölkpristilläggen (invägd kvantitet mjölkfett).

De av jordbruksnämnden sålunda beräknade medels- och anslagsbehoven
under anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1955/56 har av nämnden sammanfattats i följande tablå.

Ändamål Miljoner kronor

Mjölkpristillägg	101,1
	31,0
	50,0	182,1
	1,7
		1,0
		4,0
Summa medelsbehov		188,8 20,0
Anslagsbehov (avrundat) ................................		169,0

Vad därefter beträffar de besparingar, som uppstått eller beräknas
uppstå på reservationsanslaget till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet anför jordbruksnämnden i huvudsak följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Enligt förut under avsnittet om brödsädsregleringen omförmälda skrivelse
från föreningen Svensk spannmålshandel har beräknats, att i spannmålsaktiebolagets
rörelse, sedan kostnaderna för bolagets verksamhet under
regleringsåret 1954/55 — uppskattade till 10,5 miljoner kronor — blivit
täckta, kommer att föreligga en nettobehållning av omkring 1,7 miljoner
kronor, vartill kommer behållningen i bolagets skaderegleringsfond, för närvarande
i runt tal 2 miljoner kronor. De medel, som har anvisats eller
reserverats för täckande av bolagets kostnader under innevarande reglcringsår
—- 8 miljoner kronor under ifrågavarande reservationsanslag och
.3,8 miljoner kronor av hos nämnden innestående utjämningsavgifter m. in.
(jfr prop. 1954: 180, s. 137) — har därvid beräknats icke till någon del
komma att tagas i anspråk. Mot föreningens beräkningar, vilka givetvis
måste betraktas som mycket approximativa, har nämnden icke funnit anledning
till erinran. De uppkommande besparingarna sammanhänger huvudsakligen
med den väsentliga minskning av beredskapslagren, som enligt
vad som tidigare angivits tillfälligt måst vidtagas. Nämnden förutsätter, att
nettobehållningen på spannmålsaktiebolagets verksamhet under bokföringsåret
1954/55 — (1,7 2,0 =) 3,7 miljoner kronor — sedan beloppet slut giltigt

fastställts, kommer att under regleringsåret 1955/56 återföras till reservationsanslaget
till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet. Beträffande användningen av viss del av den väntade
behållningen på detta anslag framlägger nämnden förslag i det följande i
samband med behandlingen av förslagsanslaget till Statlig lagerhållning:
Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.

Jordbruksnämnden övergår därefter till frågan om medelsbehovet under
förslagsanslaget till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköpsoch
försäljningsverksamhet och upptager därvid först till behandling de
egentliga omkostnaderna. I fråga om de egentliga omkostnaderna
för beredskapslagringen av brödsäd, majs och oljekraftfoder (annat
än linfrökakor), vilken enligt avtal med nämnden sker i föreningen Svensk
spannmålshandels regi, har föreningen i nyss omförmälda skrivelse redogjort
för vissa beräkningar för nästa regleringsår. Dessa slutar på ett sammanlagt
belopp av i runt tal 12,4 miljoner kronor, däri inräknat räntekostnader,
uppgående till 4,5 miljoner kronor, nettokostnader för prisskillnadsreglering
i samband med lageromsättning i egentlig mening och kostnader
för administration. Föreningen har därvid utgått från att beredskapslagringen
av majs och oljekraftfoder skall äga rum i tidigare beslutad omfattning
(15 000 ton majs och 65 000 ton oljekraftfoder) och att beredskapslagret
av brödsäd under regleringsåret icke skall komma att nå större omfattning
än 250 000 ton. Nämnden förklarar sig icke ha funnit anledning
till erinran mot dessa beräkningar.

I fråga om övrig beredskapslagring inom jordbruksnämndens verksamhetsområde
— av nämnden administrerad lagring av socker, risgryn, kaffe,
fettvaror, mjöl, ärter, bönor och linfrö — utgår nämnden från att denna
under det kommande regleringsåret skall äga rum i huvudsakligen samna
omfattning och på det sätt, varom principbeslut tidigare har meddelats.
Till omkostnaderna för denna lagring räknar nämnden alltjämt med
samma medelsbehov, som angivits i nämndens förut omförmälda skrivelse

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

den 24 augusti 1954, eller sålunda totalt 1,8 miljoner kronor. Nämnden
upplyser, att inom "denna summa ett något högre belopp (1,0 miljon kronor
i stället för 0,8 miljon kronor) än som beräknades i nyssnämnda skrivelse
torde få tagas i anspråk för lagringen av socker på grund av viss kostnadsfördyring.
Övriga delposter upptages å andra sidan nu till något lägre
belopp.

I detta sammanhang torde få anmälas jordbruksnämndens förut omnämnda
framställning den 1 mars 1955 med förslag i fråga om förbud för
nämnden att ikläda sig kostnad för viss försäkring in. m. För närvarande
gäller enligt cirkulär till samtliga statsmyndigheter den 4 juni 1954 (SFS
nr 325) med föreskrifter rörande försäkring av staten tillhörig egendom,
in. in. bland annat att statlig myndighet i princip icke äger teckna eller
låta teckna försäkring för staten tillhörig egendom. För det fall, att varor
lagras för allmänna ändamål utan att likväl formellt ägas av staten, lämnar
cirkuläret emellertid icke någon anvisning. Ej heller beröres i cirkuläret
frågan om försäkring av statsägda varor vid fall av samlagring med av enskilda
ägda varor. I samband såväl med nämndens beredskapsuppgifter som
med jordbruksregleringen förekommer fall, då varor lagras på grund av
avtal mellan nämnden och enskilda parter och där den formella äganderätten
mer eller mindre klart tillkommer lagerhållaren eller annan enskild.
Beträffande beredskapslagren är detta dock undantagsfall; huvudregeln är,
att lagren utgör statlig egendom, som ej är försäkrad.

Beträffande förhållandena på olika områden anför jordbruksnämnden
bland annat följande.

Ett fall av stor ekonomisk betydelse på beredskapslagringens område utgör
den lagring, som föreningen Svensk spannmålshandel omhänderhar.
Enligt avtal mellan nämnden och föreningen beredskaplagras av föreningen
för närvarande vete, råg och majs samt oljekraftfoder av jordnöt, bomullsfrö,
soja och solros till ett sammanlagt värde av 110 miljoner kronor. Dessa
lager, som formellt inköpts av föreningen, har av nämnden betraktats såsom
statsegendom med utgång från vissa, av riksdagen utan erinran lämnade
uttalanden av departementschefen i propositionen 1954: 180 angående
skaderisken för de av föreningen beredskapslagrade varorna. Jämlikt ifrågavarande
avtal ersättes icke försäkringskostnader av nämnden i vidare
mån än som motsvarar premien för brand- eller vattenskadeförsäkring å sådan
del av beredskapslagren, som lagras tillsammans med en i beredskapslagret
icke ingående vara av samma slag. Skada, som på grund av politiskt
sabotage, krigstillstånd eller därmed jämställda förhållanden, varöver föreningen
icke kan råda, uppstår på den beredskapslagrade varan, bäres av
nämnden. Nämnden svarar också för sådan brand- och vattenskada, vilken
normalt täckes genom sedvanlig brand- eller valtenskadeförsäkring och
icke hänför sig till sådan samlagring, som nyss nämnts.

I fråga om risgrgn och kokosolja är de enskilda lagerhållarna — av kommersiella
och vissa andra skäl, såsom varornas omsättningsförliållanden —
enligt avtalen med nämnden angivna som ägare till lagren. Beträffande risgryn
innefattar lagringsersättningen enligt avtalen gotlgörclse för försäkring,
och beträffande kokosolja ersätter nämnden enligt avtal lagerhållaren
för sedvanliga försäkringar.

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

På jordbruksregleringens område är i detta sammanhang särskilt ett avsnitt
av betydelse, nämligen den lagring av svenskt oijeväxtfrö och därur
framvunna produkter (oljor och fodermedel), som äger rum hos oljefabrikerna
och i fråga om fodermedel även i viss utsträckning hos föreningen
Svensk spannmålshandel. Nämnden framhåller, att denna företeelse — liksom
i viss mån är fallet med beredskapslagren — endast övergångsvis är
aktuell ur nu ifrågavarande synpunkt, i det att det nuvarande, rent statliga
engagementet i denna lagerhållning är avsett att avvecklas och upphöra under
de närmaste åren. Frågan om försäkring tills vidare av nu förevarande
lager har av nämnden hänskjutits till Kungl. Maj:t, som den 27 augusti
1954 förklarat, att nämnden äger i avtal med oljefabriker angående omhändertagande
och lagring in. in. av inhemskt oijeväxtfrö och därur framvunna
produkter intaga bestämmelser om att varorna skall jämväl för tiden
intill utgången av augusti 1955 hållas försäkrade. Beträffande de ur svenskodlat
oijeväxtfrö framvunna fodermedlen har vidare föreningen Svensk
spannmålshandel enligt avtal med nämnden åtagit sig lagring på vissa villkoy,
i vilka bland annat ingår, att de lagrade varorna skall hållas brandförsäkrade
av föreningen. I lagringsersättningen till föreningen har inräknats
gottgörelse för försäkringspremien.

I de fall, för vilka nu redogjorts, har staten genom jordbruksnämnden
iklätt sig vittgående förpliktelser att hålla lagerhållarna skadeslösa för inträffade
prisfall m. m. Den verkliga risken är sålunda avtalsmässigt överförd
på nämnden. Samma ekonomiska skäl, som i allmänhet talar mot
försäkring av staten tillhörig egendom och som föranlett förut omnämnda
cirkulär med föreskrifter rörande försäkring av staten tillhörig egendom,
m. in. anser nämnden även kunna anföras mot att staten ersätter den enskilde
varuägarens försäkringskostnader i fall, varom här är fråga.

Med tanke på de fall, där lagring för statligt ändamål äger rum av varor,
som formellt förblir i enskild ägo, föreslår jordbruksnämnden, att förbudet
mot försäkring av staten tillhörig egendom kompletteras med föreskrift,
att ej heller sådan enskild egendom i princip skall få försäkras med
anlitande av statsmedel. Föreskrift bör sålunda enligt nämndens mening
utfärdas om att nämnden icke skall äga ikläda sig kostnad vare sig för direkta
utgifter för betalning av försäkringspremier eller för allmänna bidragtill
lagringskostnader i sådan omfattning, att bidraget även innefattar ersättning
för försäkringskostnad. Förutsättning för en föreskrift av nu angivet
innehåll bör enligt nämndens mening vara, att nämnden bemyndigas
att, i fall då lagring av enskild egendom föranletts av åtagande mot staten
till följd av en dylik föreskrift — försäkring av egendomen ej bekostas
av denna, på statens vägnar utfärda garanti, motsvarande den skadeersättning,
som skulle följa av sedvanlig försäkring till skydd för de
ifrågavarande riskerna. Enligt nämnden torde man därvid få utgå från att
statens garanti, för den händelse varuägaren likväl tecknar försäkring,
skall reduceras i motsvarande mån. Anordningen med statsgaranti förutsätter
självfallet vidare, att erforderliga statsmedel för skadereglering ställes
till förfogande, när skada inträffar.

Vid samlagring med varor, som icke ingår i bercdskapslager, förekommer
i några fall, att försäkring på statens bekostnad medgivits, trots att be -

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

redskapslagren av ifrågavarande vara i övrigt är oförsäkrade. Anledningen
härtill har varit, att vissa svårigheter förelegat att intressera i övrigt lämpliga
lagerhållare för en beredskapslagring med ofullständig försäkring, särskilt
i de fall, där fråga är om mindre lager, samlagring med flera olika
slag av varor in. m. Jordbruksnämnden anmäler emellertid sin avsikt att
efter hand avveckla sina åtaganden i fråga om försäkringskostnader även
vid förekommande samlagring samt hemställer om medgivande att för den
tid avvecklingen pågår, förslagsvis tills vidare för tiden intill utgången av
juni 1956, i fall av samlagring, som i skrivelsen avses, försäkra statsegendom
utan hinder av det förbud, som gäller enligt förenämnda cirkulär, samt
försäkra enskild egendom med anlitande av statsmedel utan hinder av den
utav nämnden tidigare föreslagna föreskriften i fråga om kostnaderna för
försäkring av dylik egendom.

I fråga om förluster vid försäljning och nedskrivning
av beredskapslager anför jordbruksnämnden, att den i sin skrivelse
den 24 augusti 1954 förutsatte, att under budgetåret 1955/56 skulle
verkställas en sänkning av bokföringsvärdet på beredskapslagren av råg och
vete med sammanlagt 14,25 miljoner kronor. Även med de utgångspunkter,
som nämnden tidigare i sin förevarande skrivelse har intagit i fråga om
beredskapslagringen av och prissättningen på brödsäd, anser den önskvärt,
att under nästa budgetår möjlighet skall beredas till nedskrivning av beredskapslagren
av brödsäd med ett totalbelopp av ungefär samma storlek. —
För nästa budgetår bör enligt nämnden medel vidare finnas tillgängliga
för att täcka förluster, som uppstår till följd av prisskillnader vid sådana
inköp och försäljningar i samband med föreningens beredskapslagring, vilka
icke är att hänföra till lageromsättning i egentlig mening. Föreningen Svensk
spannmålshandel har i sin skrivelse för regleringsåret 1955/56 räknat med
dylika förluster Ovarukostnader») till ett belopp av netto cirka 1,5 miljoner
kronor. Mot denna beräkning har nämnden för sin del icke något att
erinra.

Även för det beredskapslager av mjöl, som jordbruksnämnden numera
har övertagit från Svenska spannmålsaktiebolaget, föreslår nämnden en
nedskrivning av det bokförda värdet under nästa budgetår. Nedskrivningen
är enligt nämnden avsedd att ske till belopp motsvarande prissänkningen
på brödsäd, vilket för hela mjöllagret motsvarar i runt tal 0,3 miljoner
kronor.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen väntas en behållning,
tills vidare beräknad till sammanlagt (3,7 -j- 8,0 -f- 3,8 =) 15,5 miljoner
kronor, komma att uppstå på de medel, som har anvisats eller reserverats
för att täcka kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets
verksamhet. Jordbruksnämnden föreslår, att denna behållning skall
få tagas i anspråk för att bestrida sådana hos föreningen Svensk spannmålshandel
och hos nämnden uppkommande nedskrivningskostnader och förluster,
varom här är fråga. Nämnden anför, att om så får ske, medel till detta

8 /(i/iang till riksdagens protokoll 1055. t samt. Nr ISO

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ändamål för budgetåret 1955/56 icke torde behöva anvisas inom ramen för
förslagsanslaget till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköpsoch
försäljningsverksamhet.

I anslutning till det anförda föreslår jordbruksnämnden, att förslagsanslaget
till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet
skall för nästa budgetår upptagas med ett belopp av
(12,4 -j- 1,8 -j- 0 = 14,2) i runt tal 14 miljoner kronor.

I detta sammanhang upplyser jordbruksnämnden, att utgifterna för beredskapslagring
genom föreningen Svensk spannmålshandels försorg — däribland
ränte- och administrationskostnader samt kostnader för prisskillnadsregleringar
— under samma förslagsanslag för budgetåret 1954/55 beräknas
komma att avsevärt understiga det belopp på i runt tal 12,5 miljoner kronor,
som för ändamålet beräknades i propositionen 1954: 180. Dessa utgifter
har i föreningens förenämnda skrivelse beräknats komma att stanna vid
ett belopp av omkring 8 miljoner kronor. Nämnden framhåller emellertid,
att även den här uppkommande besparingen — 4,5 miljoner kronor — sammanhänger
med tillfällig minskning av beredskapslagringen av brödsäd.

Vad beträffar investeringsanslagen till Lagring av jordbruksprodukter
m. m. samt till Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö har jordbruksnämnden icke
funnit anledning till ändring i de antaganden och beräkningar, som redovisats
i nämndens skrivelse den 24 augusti 1954. Under förstnämnda anslagsrubrik
uppskattar sålunda nämnden alltjämt det totala medelsbehovet
till sammanlagt 162,5 miljoner kronor med i huvudsak oförändrad fördelning
på utjämningslagring av smör och fläsk samt på den förut omförmälda,
av nämnden administrerade beredskapslagringen av olika varor. De för utjämningslagringen
avsedda medlen, 90 miljoner kronor, bör sålunda enligt
nämndens mening, på sätt redan har berörts i samband med framställningen
rörande prisregleringen för mjölk och mejeriprodukter samt slaktvaror,
liksom under nuvarande budgetår mot ränta få ställas till vederbörande
branschorganisationers förfogande. Ej heller i fråga om fördelningen på
olika varuposter — socker, risgryn, kaffe, fettvaror, mjöl, ärter, bönor och
linfrö — av de medel, som beräknas bli behövliga för hithörande beredskapslagring,
förutser nämnden nu någon väsentlig förändring.

Hela det för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö anvisade kapitalbeloppet, 50
miljoner kronor, beräknar jordbruksnämnden komma att bli anlitat för
dylikt ändamål även under budgetåret 1955/56. Därutöver väntar nämnden,
att liksom under innevarande budgetår rörelsemedel på omkring 40
miljoner kronor skall komma att erfordras för ändamålet. Det överskjutande
behovet bör enligt nämndens mening få tillgodoses av clearingkassan för
fettvaror, vilken, såsom framgår av vad tidigare anförts i fråga om den
fortsatta fettvaruregleringen, föreslås skola bestå jämväl under regleringsåret
1955/56. Även för de här ifrågavarande rörelsemedlen förutsätter nämnden
en förräntning i enlighet med vad som gäller för närvarande.

Av vad som nu anförts framgår, att jordbruksnämnden för nästa budgetår

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 115

icke anser någon medelsanvisning erforderlig för nu ifrågavarande ändamål.

I detta sammanhang framhåller jordbruksnämnden vidare, att någon förändring
för nästa budgetår icke heller förutses i fråga om behovet av statliga
eller statsgaranterade rörelsemedel till föreningen Svensk spannmålshandel.
Sådana medel bör sålunda enligt nämndens mening alltjämt få stå
till sagda förenings förfogande i den omfattning och på det sätt, som angivits
i Kungl. Maj :ts beslut den 26 maj 1954 i fråga om rörlig kredit och
säkerhet för kredit åt föreningen.

Slutligen lämnar jordbruksnämnden beträffande vissa för statsverket i
samband med jordbruksregleringen uppkommande inkomster följande uppgifter.

Vid utlåning, som i det föregående omnämnts, till vederbörande branschorganisationer
av rörelsemedel från kapitalanslagen för lagring av jordbruksprodukter
och för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö beräknas under
budgetåret 1955/56 uppstå ränteinkomster på sammanlagt omkring 2,2 miljoner
kronor, att liksom för innevarande regleringsår tillföras titeln Diverse
kapitalfonder.

Bruttoinkomsten av regleringsavgifterna på importerade fettvaror respektive
utgifterna för restitutioner och regleringsbidrag i samband med fettregleringen
har i driftsbudgeten för innevarande budgetår beräknats till 79
respektive 26 miljoner kronor och för nästa budgetår till i runt tal 80 respektive
26 miljoner kronor. Nettoinkomsten utgör för de två budgetåren
53 respektive 54 miljoner kronor. Nämnden framhåller i en särskild bilaga
till sin skrivelse (jfr bilaga 6), att dessa beräkningar med hänsyn till svårigheterna
att i förväg bedöma prisutvecklingen på världsmarknaden givetvis
är mycket osäkra. Såvitt nuvarande förhållanden ger vid handen, bör
enligt nämnden nettoinkomsten för innevarande och nästkommande budgetår
höjas till 54 respektive 56 miljoner kronor.

Remissyttranden

Statens priskontrollnämnd anför i sitt yttrande, att den icke anser sig
— med hänsyn till att den kalkyl, som legat till grund för prisförhandlingarna,
beräknats i stort sett i enlighet med hittills tillämpade normer samt
till att enighet föreligger mellan jordbruksnämndens representanter och
jordbrukets förhandlingsdelegation om prissättningen för regleringsåret
1955/56 ävensom till att prisöverenskommelsen enhälligt godkänts av jordbruksnämndens
råd — nu kunna göra någon erinran mot en prissättning
i huvudsaklig överensstämmelse med överenskommelsen. Priskontrollnämnden
betonar emellertid därvid, att någon ingående bedömning av förhandlingsresultatet
eller gjorda avvägningar av prissättningen på olika produkter
icke varit möjlig på grund av den korta remisstid, som stått till buds.
Inom priskontrollnämnden har emellertid observerats, att med hänsyn till

116

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

den stora del av kostnadsökningen, som lagts på mjölkpriset, barnfamiljer
synes komma att drabbas relativt sett hårdare av prisstegringen än familjer
utan barn. Priskontrollnämnden anför därefter i huvudsak följande.

Priskontrollnämnden vill framhålla, att det skulle vara synnerligen önskvärt,
att den på ett tidigare stadium än vad som under senaste år varit fallet
bereddes tillfälle att, utifrån de synpunkter priskontrollnämnden har att
företräda, säga sin mening i frågan om prissättningen av jordbrukets produkter
i producentledet, då ju dessa har en avgörande betydelse för de allmänna
levnadskostnaderna. Detta skulle kunna ske antingen genom att
priskontrollnämnden var representerad icke blott vid kalkylsakkunnigas
arbete utan även vid prisförhandlingarna med jordbrukets'' förhandlingsdelegation
eller genom att priskontrollnämnden eljest bereddes tillfälle att
avge yttrande, innan förhandlingarna avslutats.

Priskontrollnämnden meddelar till sist, att de överenskomna prishöjningarna
enligt gjorda beräkningar kommer att orsaka en höjning av konsumentprisindex
med cirka 1 enhet. Den finner sig icke kunna underlåta att
framhålla, att den finner det oroväckande, att det i nuvarande läge synts
nödvändigt att genomföra så avsevärda höjningar av prisnivån på vissa av
våra viktigaste livsmedel.

Slutligen har priskontrollnämnden meddelat att, av de i behandlingen av
detta ärende förutom ordföranden deltagande tio ledamöterna, tre ledamöter
jämte föredraganden för sin del avgivit reservation mot beslutet under
förmälan, att priskontrollnämndens yttrande enligt deras mening bort
få en annan lydelse. Vidare har en av ledamöterna, som i övrigt delar majoritetens
mening, ansett sig icke kunna instämma i det uti sista punkten i
yttrandet gjorda uttalandet.

Av det yttrande, som framlagts av reservanterna, framgår bland annat,
att dessa ansett, att priskontrollnämnden borde ha förordat en prissättning
på i huvudsak följande sätt.

Till grund för prissättningen för regleringsåret 1955/56 skall läggas de
kalkylsakkunnigas beräkningar. Nedgången i arbetsvolymen bör därvid med
hänsyn till statistiska centralbyråns undersökning närmast bedömas till
5 procent, vilken beräkning för 1955/56 ger ett underskott av 58 miljoner
kronor. Med hänsyn till den osäkerhet, som föreligger på denna punkt, bör
man emellertid icke pressa materialet utan utgå från ett underskott av i
runt tal 100 miljoner kronor. Från detta belopp skall avgå 37 miljoner kronor,
d. v. s. det belopp, som enligt förra årets prisöverenskommelse tillfördes
konsumenterna genom prissänkningar. Därefter skall hänsyn tagas till
den utgiftsökning för jordbruket med cirka 46 miljoner kronor, som blir
en följd av det nya kollektivavtalet för lantarbetarna. Jordbrukarna själva
och deras i jordbruksarbetet deltagande familjemedlemmar bör icke tillgodoräknas
större inkomstförbättring än 5 procent, motsvarande cirka 96
miljoner kronor. Det totala kompensationsbeloppet blir då 205 miljoner
kronor. Jordbruket bör tillföras detta belopp genom dels en prishöjning för
konsumtionsmjölk av 3,6 öre för liter (53,7 miljoner kronor; till höjning av
detaljhandelns marginaler beräknas ett belopp av 0,4 öre för liter), dels en
höjning av kalkylinkomsterna till följd av väntad ytterligare övergång till
kvalitetspotatis (8 miljoner kronor), dels höjning av priserna på kött och

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

fläsk med cirka 16 öre för kilogram utöver nu tillämpad medelprisnivå (132
miljoner kronor), dels ock höjning av det i kalkylen upptagna genomsnittspriset
på ägg med 15 öre för kilogram (11,3 miljoner kronor). I fråga om
konsumtionsmjölk bör hela prishöjningen träda i kraft den 1 april 1955.
Priserna på kött och fläsk bör vidare tillåtas stiga i enlighet med den träffade
prisöverenskommelsen. Mot vad i övrigt inrymmes i överenskommelsen
bör ej framställas någon invändning.

Över lantbruksstyrelsens förut omförmälda framställning angående fraktbidragen
för fodersändningar till norra Sverige har yttranden avgivits av
jordbruksnämnden den 11 maj och den 28 september 1954, Sveriges lantbruksförbund
den 22 maj 1954 och Riksförbundet Landsbygdens folk den
15 maj 1954.

Jordbruksnämnden har i sina yttranden biträtt lantbruksstyrelsens förslag
men ansett det lämpligt, att definitiv ställning till detta tages först
efter slutförandet av jordbruksförhandlingarna våren 1955 rörande de prisreglerande
åtgärderna för 1955/56.

Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk fann sig
för det dåvarande icke kunna biträda lantbruksstyrelsens förslag.

Såsom framgår av jordbruksnämndens förut anförda förslag angående
regleringen av fodersäd och andra fodermedel under 1955/56 har numera
på visst sätt överenskommits i denna fråga mellan jordbruksnämnden och
nyssnämnda båda förbund.

Vad slutligen angår det av jordbruksnämnden framförda förslaget om
förbud för jordbruksnämnden att ikläda sig kostnad för viss försäkring
m. m. har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket och
statens sakrevision.

Statskontoret tillstyrker jordbruksnämndens förslag, att ersättning till
lagerhållare för försäkringsutgifter i princip icke skall utgå. Då statsverket
står den verkliga risken för genom nämndens försorg lagrade varor
även då desamma formellt icke är statsegendom, synes det nämligen jämväl
statskontoret som om samma regler rörande försäkring bör gälla beträffande
sådana varupartier som för statsegendom. Enär den av nämnden
föreslagna ordningen icke synes kunna genomföras omedelbart utan först
successivt i samband med tecknande av nya lagringsavtal, finner statskontoret,
att nämnden övergångsvis, på av nämnden föreslaget sätt, bör erhålla
rätt att intill utgången av juni månad 1956 bekosta viss försäkring.

Riksräkenskapsverket meddelar, att ämbetsverket icke har något att erinra
mot att föreskrifter om förbud för jordbruksnämnden att ikläda sig
kostnad för viss försäkring in. m. utfärdas i enlighet med det av nämnden
framlagda förslaget.

Statens sakrevision erinrar om att den i tidigare sammanhang berört
denna fråga och anför härom följande.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 november 1953 angående försäkring i
statens verksamhet framhöll sakrevisionen bland annat angelägenheten av
att myndigheter, som har att ingå avtal för statsverkets räkning, får möj -

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

lighet att lämna den garanti- eller ansvarsförbindelse, som kan befinnas
erforderlig för att undvika försäkringskostnader. I en vid skrivelsen fogad
promemoria framhölls beträffande nu berörda slag av garanti, att ett allmänt
försäkrings förbud borde kompletteras med ett medgivande för statlig
myndighet att i förekommande fall ikläda sig sådan garanti- eller ansvarsförbindelse.
Bestämmelsen borde utformas så, att garanti icke fick lämnas
i andra fall än då statsverket därigenom undgick utgift för försäkringspremie.
Vidare borde föreskrivas, att garantien skulle i möjligaste mån
begränsas och i intet fall fick utsträckas till att omfatta mera än som skulle
följa av en sedvanlig försäkring till skydd för den eller de ifrågavarande
riskerna.

Vad jordbruksnämnden föreslagit angående bemyndigande att lämna
garanti i vissa fall står enligt sakrevisionens mening i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som sålunda tidigare förordats. Sakrevisionen anser,
att det i anledning av jordbruksnämndens framställning bör föreskrivas,
att nämnden i avtal rörande lagerhållning av varor, som lagras enligt
åtagande mot statsverket men icke övergår i statsverkets ägo, skall
lämna lagerhållaren den garanti, som kan vara erforderlig för att undvika,
att statsverket belastas med kostnad för de lagrade varornas försäkring.
Undantag härifrån bör enligt sakrevisionen kunna beslutas av nämnden i
sådana fall, då avtal icke kan komma till stånd, utan att försäkring tecknas.
Vad nämnden vidare föreslagit beträffande bemyndigande att vid vissa
fall av samlagring medge försäkring av staten tillhörig egendom, föranleder
icke någon erinran från sakrevisionens sida.

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan

Kungl. Maj :t har, såsom förut nämnts, den 25 mars 1955 meddelat beslut
rörande grunderna för prissättningen på jordbruksprodukter under
regleringsåret den 1 september 1955 — den 31 augusti 1956. Därvid har
Kungl. Maj:t godtagit den överenskommelse, som ingåtts mellan statens
jordbruksnämnd, å ena, och den av jordbrukets riksorganisationer utsedda
förhandlingsdelegationen, å andra sidan.

Beslutet innebär alltså, bland annat, att med de förbehåll, som framgår
av prisöverenskommelsen, inlösenpriser per den 1 april 1956 fastställts för
sådan brödsäd av 1955 års skörd, som kan avsättas för human konsumtion
inom landet, till för vete 42 kronor och för råg 37 kronor per deciton, vartill
kommer förmalningsavgift om 5 kronor per deciton att användas till
täckande av förluster i föreningen Svensk spannmålshandels prisreglerande
verksamhet i fråga om brödsäd och produkter därav. Grundpriserna för
oljeväxtfrö med 18 procent vattenhalt och 96 procent renhet vid leverans
från odlare för avsättning inom landet har vidare, med de förbehåll som
framgår av överenskommelsen, fastställts till för vårraps 76 öre, för vårrybs
73 öre och för vitsenap 60 öre per kilogram, varvid förutsatts, att
odlarna skall erhålla ett pris av för vårraps 67 öre, för vårrybs 65 öre
och för vitsenap 54 öre per kilogram utan rätt till efterbetalning. För lin -

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

frö har fastställts ett garantipris vid leverans från odlare av 67 öre per
kilogram. Riktpriserna för spånadsväxter ändras icke och har alltså angivits
till 25 öre per kilogram för linhalm och 13 öre per kilogram för hamphalm.
Beträffande fabrikspotatisregleringen innebär beslutet, att det för innevarande
år fastställda priset på fabrikspotatis oförändrat skall ligga till
grund för prissättningen på potatismjöl och potatissprit under det kommande
året, varvid av priset 3 öre per hektoliter och stärkelseprocent skall
avsättas till en särskild clearingkassa. I fråga om mjölkregleringen har lämnats
utan erinran en höjning utav priset på konsumtionsmjölk med 5 öre
per liter från och med den 1 april 1955 samt med ytterligare 3 öre per liter
från och med den 1 september 1955, varav 4,5 respektive 2,7 öre per liter
skall beräknas för jordbruket och 0,5 respektive 0,3 öre per liter för detaljhandeln
till förbättring av distributionsmarginalerna. Vidare får priserna
från mejeri för tunn och tjock grädde höjas med respektive 10 och
20 öre per liter samt mejeripriset på ost med i genomsnitt 10 öre per kilogram.
I fråga om kött och fläsk har jordbruksnämnden bemyndigats handha
prisregleringen från och med den 1 april 1955 i enlighet med de av
nämnden angivna riktlinjerna. Prissättningen på ägg skall liksom hittills
vara i det närmaste fri.

Till övriga i jordbruksnämndens skrivelse berörda frågor angående prissättningen
och därmed sammanhängande förhållanden har Kungl. Maj:t
förklarat Sig vilja senare taga ställning.

Framställning av Föreningen Sveriges spisbrödsfabrikanter och Svenska
bygdekvarnars riksförbund rörande prisfallsersättning för brödsäd åt vissa
kvarnar och spisbrödsfabriker med kvarn

1954 års riksdagsbeslut i fråga om brödsädsregleringen innebar, bland
annat, att någon ersättning till kvarnarna icke skulle utgå för den förlust,
som kunde åsamkas dessa på grund av att en lägre genomsnittlig prisnivå
skulle komma att tillämpas under regleringsåret 1954/55 än under regleringsåret
1953/54. Kvarnarna hade emellertid haft möjlighet att skydda sig
för prisfallsförluster, i det att skyldighet förelåg för Svenska spannmålsaktiebolaget
att efter liembud i enlighet med särskilda individuella avtal
inköpa handelns och industriens lager av brödsäd per den 1 juni 1954.

I en den 13 augusti 1954 dagtecknad skrift har Föreningen Sveriges
spisbrödsfabrikanter och Svenska bygdekvarnars riksförbund anfört besvär
över beslut av statens jordbruksnämnd och Svenska spannmålsaktiebolaget,
varigenom en framställning om prisfallsersättning för övergångslager
per den 31 juli 1954 av brödsäd lämnats utan bifall. Till stöd för sina besvär
har klagandena anfört bland annat följande.

Jordbruksnämnden har enligt vår mening grundat sitt avslag på en endast
formellt riktig grund. Enligt 5 § i det avtal, som spannmålsbolaget
varje år träffar med kvarnar och spannmålshandlare gällande det aktuella

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

skördeåret äger kvarnen påfordra, att spannmålsbolaget skall den 1 juni
mlgalländ6 garantipris med visst tillägg inköpa den brödsäd, som kvarnen
frbJuder’ darest densamma gör hembud under maj månad. Sådant avtal bär
trattats med spannmålsbolaget under de senaste fyra åren men såväl spisbrodsfabrikanterna
som många bygdekvarnar har underlåtit att med formell
tl,,a,111PninS av avtalet göra föreskrivet hembud. Anledningen härtill är den,
att företagarna i fråga, vilka bedriver en rörelse av typisk småindustrikaraktar,
icke ager någon större insikt i konsten att tyda avtalsformuleringar
och darfor misstolkat den aktuella bestämmelsen. Man har utgått ifrån de
narmast till hands liggande förhållandena, nämligen de egna, och konstaterat
att det enda som i det egna fallet har haft och har aktualitet är önskemålet
att erhalla prisfallsersättning för det vid skördeårets slut återstående
lagret, därest spannmålsprisnivån sjunker vid övergången till det nya skördeåret.
Däremot har spisbrödsfabrikanten eller bygdekvarnen icke haft intresse
av nagon försäljning till avsalu av sitt spannmålslager, då även det
gamla spannmålslagret av naturliga skäl skall förbrukas i den egna driften
Detta galler i motsats till spannmålshandlarna, vilka icke har någon an\
andning för den gamla skörden utan önskar få sina lager tomma för att
kunna taga emot den nya skörden från odlarna. Då 5 § i det ifrågavarande
avtalet icke ens nämner ordet prisfallsersättning utan endast talar om försa
bar man fran de småföretagares sida, dessa besvär gäller, ansett

att 5 8 endast galit spannmålshandlare och icke kvarnar och spisbrödsfabriker
vilka förbrukar den gamla spannmålen i sin fortsatta rörelse. Ett mycket
kraftigt stod för riktigheten av denna tolkning har de berörda företagen
aven fatt av myndigheternas eget handlande, därigenom att prisfallsersättning
utbetalats under de tidigare år ifrågavarande avtal gällt, utan att någon
som he.st erinran gjorts mot att hembud underlåtits. Genom att sådan erinran
underlåtits, har vederbörande myndighet medverkat till och även sanktioneiat
det förhållandet, att 5 § i avtalet satts ur kraft. Klagandena finner
det högst anmärkningsvart, att nämnden nu plötsligt utan varning tillämpai
denna bestämmelse och därigenom orsakar de i god tro varande företagarna
dryga förluster. Till dessa formella argument som stöd för besvären
kommer en omständighet av moraliskt slag. Vid de tidigare tillfällen, då
prisstegringar agt rum, har samtliga kvarnar och spisbrödsfabrikanter obönnorligen
krävts pa prisstegringsersättning för vid skördeårets slut inneliggande
lager, och det kan icke anses vara moraliskt riktigt, att staten i det
motsatta laget, då prisfall ägt rum, tillskyndar småföretagare ekonomiska
torluster och därigenom ytterligare försämrar deras på grund av den hårda
konkurrensen från storföretagens sida hårt pressade läge.

Jordbruksnämnden har den 5 oktober 1954 efter hörande av spannmålsbolaget
yttrat sig över besvären. Nämnden har därvid med stöd av riksdagens
beslut våren 1954 såvitt angår frågan om brödsädsregleringen anfört,
att ett utbetalande av den utav klagandena begärda ersättningen skulle strida
mot sagda beslut, och har därför avstyrkt bifall till besvären. I fråga
om de olika utav klagandena till stöd för besvären framförda skälen har
nämnden anfört bland annat följande.

Med anledning av vad klagandena anfört angående tolkningen av 5 8 i
det mellan spannmålsbolaget och kvarnarna träffade avtalet får nämnden
till en början framhålla, att ifrågavarande paragraf enligt sina ordalag endast
omnämner kvarnarna. Spannmålshandlarna omnämnes över huvud
taget icke. Att genom någon tolkning av avtalet komma till slutsatsen att
detta galler handlandena synes helt uteslutet. Viktigare än denna omstän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

121

dighet av emellertid det förhållandet, att den »prisfallsersättning», som i enlighet
med vad klagandena anfört under tidigare år utbetalats oavsett hembud,
icke ägt något samband med ifrågavarande avtalsparagraf. Förhållandet
är följande. Sedan systemet med avtal mellan bolaget och handeln respektive
kvarnindustrien infördes (regleringsåret 1950/51) har frågan om
ersättning för prisfall förut varit aktuell endast vid ett tillfälle, nämligen
vid övergången från regleringsåret 1952/53 till regleringsåret 1953/54. Vid
detta tillfälle lämnades med riksdagens medgivande en särskild ersättning
till kvarnarna för övergångslager av gammal skörd per den 31 juli 1953,
motsvarande skillnaden sagda dag mellan värdet av gammal och ny skörd.
Ersättningen, i nämndens bestämmelser kallad prisfallsersättning, avsåg sålunda
icke endast sänkningen av den genomsnittliga prisnivån för brödsäd
utan även ersättning för den säsongmässiga prisstegringen under det tilländalupna
regleringsåret. Med hänsyn till den i anslutning till riksdagsbeslutet
väntade bestämmelsen om prisfallsersättning utsträckte bolaget med
nämndens bemyndigande hembudstiden till den 1 augusti 1953. Den här
ifrågavarande prisfallsersättningen lämnades, oavsett huruvida kvarn hade
träffat avtal med bolaget eller icke och sålunda oberoende av huruvida hembudsrätt
förelåg.

Vad beträffar förhållandena vid övergången från regleringsåret 1953/54
till 1954/55 har riksdagen beslutat, att någon sådan prisfallsersättning, som
avsetts med föregående års bestämmelser, icke skulle lämnas. Avtalsslutande
kvarnar hade emellertid rätt att före utgången av maj månad 1954 till
bolaget liembjuda sina lager. För de företag, som hembjudit brödsäd, har
bolaget, i stället för att direkt övertaga den hembjudna varan och efter den
1 augusti 1954 återförsälja densamma till förenämnda pris, erbjudit hembudsgivarna
att helt eller delvis återtaga hembjuden vara, som sistnämnda
dag kvarlegat i lager, varvid i samband med återtagandet utbetalats ett
visst belopp — för vete 4 kronor 45 öre och för råg 7 kronor 95 öre per deciton
inklusive ersättning med 2 kronor per deciton för förhöjd förmalningsavgift
— som motsvarar den förlust, bolaget skulle ha åsamkats, om hembudet
fullgjorts och varan därefter sålts med tillägg av 3 kronor 90 öre
per deciton, motsvarande den successiva prisstegringen under året. Även om
bolaget i sina meddelanden till kvarnarna kallat det belopp, som sålunda
skulle utbetalas till kvarnarna för »prisfallsersättning», har emellertid därmed
icke menats den form av prisfallsersättning, som avsetts i riksdagsbeslutet.
Kvarnar, som önskat återreglera hembjuden brödsäd, har härigenom
kommit i samma läge som de kvarnar, vilka verkställt köp från bolagets
egna lager. Vid dessa försäljningar har nämligen gällt, att ett överpris motsvarande
den säsongmässiga prisstegringen under föregående år för gammal
skörd skolat uttagas.

Man måste enligt nämndens uppfattning noga skilja mellan hembudsförfarandet
och de särskilda bestämmelser om prisfallsersättning, som gällde
vid övergången till regleringsåret 1953/54. Hembudsrätten är grundad på
ett civilrättsligt avtal mellan å ena sidan bolaget samt å andra sidan kvarnar
och spannmålshandlare, varigenom kvarnarna och handeln åtagit sig
vissa förpliktelser och i gengäld erhållit rätt till hembud. Prisfallsersättningcn
grundades däremot på en av nämnden utfärdad bestämmelse i anslutning
till riksdagens beslut om prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område. Såsom tidigare nämnts medgav bolaget sommaren 1953 eu utsträckning
av hembudstiden med anledning av del väntade beslutet om generell
prisfallsersättning för kvarnarna. Härom blev kvarnarna i särskild
ordning underrättade före den ordinarie hembudstidens utgång. Då något
liknande meddelande icke lämnats före hembudsdagen 1954. måste därav

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

följa, att de kvarnar, som önskade gardera sig mot prisfallsförlust, hade att
verkställa hembud i enlighet med avtalets bestämmelser. Genom cirkulär
från bolaget den 3 maj 1954 erhöll kvarnarna en påminnelse om hembudsförfarandet
och genom cirkulärmeddelande den 13 maj 1954 lämnades orientering
om möjligheten att återreglera verkställda hembud.

I skrift den 28 oktober 1954 har klagandena inkommit med påminnelser
i ärendet och därvid framhållit, bland annat, att jordbruksnämnden enligt
deras mening genom felaktiga och bristfälliga upplysningar åstadkommit
dels att ett antal mindre kvarnföretag, som icke tecknat frivilligt avtal
med spannmålsbolaget, genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen tillfogats
ekonomisk skada utan att ha ägt ens formella möjligheter att värja sig
däremot, dels att ett stort antal kvarnföretag, som träffat sådant avtal, på
goda grunder underlåtit att verkställa hembud och därigenom hotas av ekonomiska
förluster. Klagandena har därför anhållit, att åtgärder omgående
måtte vidtagas för att undanröja verkningarna av de för de berörda kvarnföretagen
olyckliga beslut, som kommit att träffas, och att full kompensation
utbetalas till dem. Därest sådan utbetalning av formella skäl icke utan
vidare kan verkställas, har klagandena anhållit, att Kungl. Maj:t med hänsyn
till omständigheterna i målet av nåd måtte tillerkänna de ifrågavarande
kvarnarna den begärda kompensationen.

Efter remiss har jordbruksnämnden, efter hörande av spannmålsbolaget,
avgivit förnyat yttrande den 30 november 1954. Nämnden, som däri ytterligare
utvecklat sina tidigare skäl för avslag å klagandenas besvär, har även
papekat, bland annat, att det i fråga om de företag, som enligt klagandena
borde vara berättigade till prisfallsersättning, rör sig om två principiellt något
olika typfall.

Det ena fallet innefattar de företag — omkring 100 kvarnar — som icke
tecknat avtal med spannmålsbolaget och sålunda ej heller haft möjlighet
att till bolaget hembjuda eventuella överskottskvantiteter. Det är möjligt,
att dessa företag underlåtit att teckna avtal på grund av att de räknat
med att prisfallsersättning vid övergången till regleringsåret 1954/55 skulle
lämnas på samma sätt, som gjorts närmast föregående år. Beslutet att ersättning
ej skulle lämnas kom först vid vårriksdagen 1954, då det redan
var för sent för dessa företag att träffa avtal. Detta skulle kunna utgöra ett
skälighetsmotiv för att lämna dessa företag prisfallsersättning. Å andra sidan
bör då erinras om att dessa företag tydligen icke velat lämna sin direkta
medverkan till att gentemot jordbruket skydda den avsedda lägsta prisnivån.
En sådan medverkan krävdes nämligen för att hembud skulle få göras.

I det andra fallet rör det sig om 59 företag, som tecknat avtal men som ej
använt sig av sin hembudsrätt. Dessa företag hade möjlighet att skydda sig
från prisfallsförluster genom hembudsförfarandet och borde rimligen ha
insett detta, så mycket mer som de i god tid före hembudstillfället genom
cirkulär från bolaget den 13 maj 1954 fått kännedom om möjligheten att återköpa
hembjudna myckenheter, i den mån de så önskade.

Nämnden har vidare upplyst, att om systemet med prisfallsersättning
hade tillämpats även år 1954, skulle de företag, som icke hembjudit sina
lager till bolaget ha erhållit omkring 120 000 kronor i ersättning.

123

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Sedermera har klagandena i anledning av nämndens sistnämnda yttrande
inkommit med ytterligare påminnelser, därvid de, bland annat, upprepat
sin i de först avgivna påminnelserna framförda anhållan.

Statskontoret har i yttrande över besvären den 19 februari 1955 anfört,
att de omständigheter, som klagandena anfört till stöd för yrkandet om prisfallsersättning
till angivna företag, enligt ämbetsverkets mening icke utgör
tillräckliga skäl för framställning till riksdagen. Statskontoret finner sig
alltså böra föreslå, att framställningen icke skall föranleda någon Kungl.
Majt:s vidare åtgärd.

Departementschefen

Allmänna synpunkter

Utvecklingen under 1954 har varit gynnsam för stora delar av vårt näringsliv.
Goda konjunkturer utomlands har betytt förbättrade avsättningsförhållanden
för våra exportvaror. Produktionen inom bland annat skogsoch
verkstadsindustrien har utvidgats, och vår utrikeshandel har kunnat
öka starkt. Samtidigt har emellertid en del konsumtionsvaruindustrier haft
att under året kämpa med vissa avsättningssvårigheter. Vidare har utvecklingen
inom jordbruket varit mindre gynnsam. Tidigare gjorda prognoser
beträffande denna näringsgren har visat sig A''ara alltför optimistiska,
bland annat beroende på omfattande skador på 1954 års skörd. Enligt den
i februari i år upprättade kalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader
väntas jordbrukets produktionsvolym 1954/55 bli ungefär 6 procent
lägre än vad man antog i den kalkyl, som våren 1954 utgjorde utgångspunkten
för prissättningen. Samtidigt har jordbrukets kostnader blivit
högre än vad man tidigare räknat med. Bortser man från arbetskostnaderna,
redovisar den senaste kalkylen för övriga kostnadsposter en stegring
med ungefär 180 miljoner kronor eller 10 procent i förhållande till vårkalkylen
1954. Medan stora befolkningsgrupper utanför jordbruket har
kunnat förbättra sin inkomststandard, har sålunda jordbrukarnas inkomster
beskurits till följd av minskad produktion och stigande kostnader.

Frågan om jordbruksbefolkningens inkomstläge i förhållande till inkomstläget
för andra jämförliga befolkningsgrupper har nyligen behandlats
i jordbruksprisutredningens betänkande. Jag skall här ej närmare
beröra spörsmålet, huruvida den åsyftade inkomstutjämningen har kunnat
åstadkommas under de gångna åren. Utredningens beräkningar har nu behandlats
av remissinstanserna, och jag har för avsikt att i annat sammanhang
närmare gå in på denna fråga. Emellertid är det tydligt att, oavsett
om inkomstutjämning har ägt rum eller ej, jordbruksbefolkningens inkomstläge
har avsevärt förbättrats sedan förkrigstiden. Jag har dock ej för
avsikt att här gå in på den av jordbruksnämnden berörda frågan om de vägar,
på vilka förbättringen kunnat uppnås.

124 ''

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

De senaste årens prisnedgång på den internationella marknaden har medfört,
att producentpriserna i Sverige numera är icke obetydligt högre än de
prisei, som tillämpas vid internationell handel. Såsom jag påpekat i propositionen
1954: 180 innebär detta ej, att våra producentpriser är högre än i
flertalet andra länder. En jämförelse mellan våra och utlandets producentpriser
visar i stället, att den inhemska prisnivån i åtskilliga fall är lägre
an utlandets och att den i Västeuropa genomgående underskrides endast i de
utpräglade exportländerna Danmark och Nederländerna. Det är nämligen
kännetecknande för den internationella livsmedelsmarknaden, att exportoch
importpriserna väsentligt understiger inlandspriserna. Detta var på
grund av den allmänt utbredda protektionisinen förhållandet redan under
1930-talet. Under 1940-talets bristår var visserligen motsatsen fallet, men
man var även då hela tiden medveten om att en återhämtning av jordbruksproduktionen
så småningom skulle leda till en återgång till tidigare förhållanden.
Det stod följaktligen klart, att ett icke oväsentligt prisstöd skulle
krävas för att bereda jordbrukets folk skäliga inkomster.

Prisnedgången på den internationella marknaden har under senare år
varit mycket kraftig. En av nämnden anförd indexserie antyder, att exporloch
importpriserna på jordbruksprodukter från 1951/52 till 1954/55 har
reducerats med omkring 14 procent. Under 1952/53 sjönk nämnda priser
med 5 procent i förhallande till närmast föregående år, medan prisnedgangen
mellan aien 1952/53 och 1953/54 var något starkare. Under 1954/55
beräknas en ytterligare prisnedgång med närmare 4 procent. Priserna ligger
nu i det närmaste i nivå med priserna före Koreakrigets utbrott.

Den internationella prisutvecklingen för jordbruksprodukter har på många
håll ingett stark oro. Det förhåller sig nämligen så, att den internationella
handeln med vissa jordbruksprodukter är så pass begränsad, att man såvitt
angår dessa varor icke med fog kan tala om en världsmarknad eller om
världsmarknadspriser. Detta förhållande gäller framför allt i fråga om animalieprodukterna.
För dylika produkter kan även relativt begränsade förskjutningai
i utbudet eller efterfrågan utmynna i starka prissvängningar.
Vidare har man på senare år i skilda sammanhang observerat de risker,
som den begränsade och av vittgående nationella skyddsåtgärder präglade
internationella jordbruksmarknaden är utsatt för. Den allmänt härskande
protektionismen medverkar uppenbarligen till ökade överskott dels genom
höjning av produktionen, dels genom en begränsning av konsumtionen.
Genom att söka få till stånd en friare internationell handel med jordbruksvaror
och därmed en bättre internationell arbetsfördelning på detta område,
har man velat begränsa dessa risker. Jag vill här främst hänvisa till det
arbete, som bedrives inom ramen för Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete (OEEC) och det internationella tull- och handelsavtalet
(GATT). De nyligen förda diskussionerna i samband med en eventuell revision
av GATT har emellertid visat, att flertalet länder med hänsyn till
sin interna jordbrukspolitik icke är villiga att minska det nu utgående
gränsskyddet för jordbruksprodukter. Å andra sidan torde man icke be -

125

Kungl. Maj:ts proposition nr t80

höva räkna med någon utvidgning av detsamma. Någon genomgripande
ändring på den internationella handelns område synes sålunda knappast
vara att påräkna under den närmaste framtiden.

Nämnden framhåller, att man ej bör bortse från vissa moment, som tyder
på att priserna på den internationella marknaden på längre sikt kan
utsättas för ett icke obetydligt tryck. Det är också tydligt, att åtskilligt kan
synas tala för att prisnedgången på den internationella marknaden kan komma
att fortsätta. Emellertid torde riskerna för ett kraftigt och genomgripande
prisfall för närvarande icke vara överhängande. Jag vill instämma
i vad nämnden anfört i fråga om de amerikanska överskottslagren av jordbruksprodukter.
Ingenting tyder på att de försäkringar, som givits om en
försiktig avveckling av dessa överskott, icke skulle vara allvarligt menade.
Det är dock å andra sidan klart, att avvecklingen av de stora lagerkvantiteterna
i viss mån måste påverka den internationella prisutvecklingen.

Man måste vidare vara beredd på att produktionen i en del västeuropeiska
länder kan komma att stiga starkt under de kommande åren. Vi har i vårt
land sett hur ett bättre utnyttjande av resurserna och en allmän effektivisering
kan leda till en kraftigt ökad produktivitet. I många av de länder,
som det här är fråga om, är de naturliga produktionsförutsättningarna
ingalunda sämre än hos oss, samtidigt som jordbruket bedrives i betydligt
ålderdomligare former än i Sverige exempelvis på 1930-talet. De slumrande
produktionsresurserna i sådana länder är mycket betydande. Åtskilliga tecken
tyder på att i många västeuropeiska länder en effektivisering är på
väg, vilken kan få en betydande produktionsstegring till följd. I vilken
utsträckning den ökade produktionen kan absorberas av ökad förbrukning
är självfallet svårt att bedöma.

Jag har förut anfört, att riskerna för ett kraftigt och genomgripande prisfall
på den internationella marknaden för närvarande icke synes överhängande.
Detta innebär ej, att priserna icke ytterligare kan komma att pressas
nedåt under trycket av en stigande överskottsproduktion. Emellertid medför
det målmedvetna jordbruksstödet i olika länder, att man allmänt kommer
att göra sitt yttersta för att undvika sådana prisfall, som förekom, när
överskottsprodukterna i början av 1930-talet kastades ut på den internationella
marknaden. Det nu sagda gäller givetvis under förutsättning att
överproduktionen icke blir så stor att länder, som är finansiellt sämre ställda
än Amerikas Förenta stater, helt kommer att sakna möjlighet att bemästra
situationen. Med hänsyn till att mindre gårdar i hög grad dominerar
det europeiska jordbruket och att dessa främst är inriktade på animalieproduktion,
synes riskerna för en överskottskris vara störst på animalieområdet.

Som förut nämnts, har jordbruksprisutredningen nyligen slutfört sitt uppdrag
i fråga om en översyn av formerna för prissättningen på jordbruksprodukter.
De i utredningens betänkande framlagda förslagen har nu behandlats
av remissinstanserna, och jag har för avsikt att snart i annat sam -

126

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

manhang få anmäla frågan om de ändringar av prissättningssystemet, som
den verkställda översynen kan komma att föranleda. I avvaktan härpå torde
prissättningen för produktionsåret 1955/56 böra ske i hittillsvarande former.

Liksom tidigare har även i år upprättats en prognoskalkyl rörande jordbrukets
inkomster och kostnader under det kommande regleringsåret. Kalkylen
har som vanligt utarbetats av kalkylsakkunniga och godkänts av
jordbruksnämndens råd.

Beräkningen av arbetskostnaderna i jordbrukskalkylen har, såsom jag
påpekat bland annat i propositionen 1952: 176, varit förknippad med särskilda
svårigheter. I ar har kalkylsakkunniga ansett sig icke kunna taga
ställning till frågan, vilken nedgång i arbetsvolymen man bör räkna med i
kalkylen. Då betydande skillnader föreligger mellan den nedgång, som
olika statistiska material utvisar, har de sakkunniga i stället redovisat olika
alternativ i fråga om arbetsvolymen. Räknar man, liksom fallet har varit
under de senaste åren, med en årlig minskning av arbetsvolymen med 3
procent, blir underskottet i kalkylen ej mindre än 284 miljoner kronor. Därvid
har för hela jordbrukets arbetskraft räknats med en lön enligt det vid
tiden för beräkningen gällande kollektivavtalet för lantarbetare. Den i mars
i år beslutade lönehöjningen har sålunda icke beaktats. Vid antagande av en
nedgång i arbetsvolymen med 4 procent blir det på motsvarande sätt beräknade
underskottet 169 miljoner kronor, medan antagandet av en nedgång
med 5 procent ger ett underskott på endast 58 miljoner kronor. Tillgodoräknar
man i kalkylen hela jordbrukets arbetskraft den senaste höjningen
av lantarbetarlönen, stiger de sålunda beräknade underskotten med
i runt tal 250 miljoner kronor.

Den uppgjorda kalkylen har tjänat till ledning för prissättningen på jordbrukets
produkter under regleringsåret 1955/56 enligt en mellan nämnden
och jordbrukets förhandlingsdelegation den 16 mars 1955 ingången överenskommelse.
Hänsyn har därvid även tagits till den höjning av jordbrukets
kostnader, som var att emotse, sedan förhandlingarna om nya kollektivavtal
för lantarbetare och andra arbetargrupper avslutats. Överenskommelsen
har den 25 mars 1955 godkänts av Kungl. Maj:t. Den innebär bland
annat, att jordbruket skall tillföras en inkomstökning i form av prishöjningar
till ett belopp av i runt tal 290 miljoner kronor. De förhållandevis
största prishöjningarna gäller kött och fläsk samt konsumtionsmjölk. Beträffande
brödsäd har överenskommits om en mindre prissänkning än vad
som preliminärt beslutades sommaren 1954. Eftersom det nya kollektivavtalet
för lantarbetarna skall tillämpas redan från och med den 1 januari
1955, skall jordbruket i enlighet med föregående års prisöverenskommelse
erhålla viss kompensation härför dels genom en höjning av priset på konsumtionsmjölk
redan från och med den 1 april 1955, dels genom att för
kött och fläsk en högre prisnivå än den, som förutsatts i överenskommelsen,
skall tillämpas redan under innevarande år. För den sänkning av sockerbetspriset,
som överenskommits vid nyligen avslutade förhandlingar med

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

betodlarna, äger jordbruket enligt överenskommelsen påkalla en justering
för att täcka det därav föranledda inkomstbortfallet i kalkylen. Vid stigande
världsmarknadspriser har vissa justeringsmöjligheter i fråga om inlösenpriserna
för vete och råg samt grundpriserna för oljeväxtfröer förutsatts i
överenskommelsen. Vidare innebär överenskommelsen bland annat, att den
s. k. 4-procentregeln skall tillämpas även under det kommande regleringsåret.
Omräkning av kalkylen skall, såvitt sådan begäres av nämnden eller
förhandlingsdelegationen, ske under november 1955 på grundval av skörderapporterna
den 15 oktober och icke såsom föregående år under augusti på
grundval av skörderapporterna den 15 juli.

De i överenskommelsen beslutade prishöjningarna beräknas medföra en
stegring av socialstyrelsens levnadskostnadsindex med 0,9 procent. Mot bakgrunden
av de vid årets avtalsrörelse beslutade lönehöjningarna är sålunda
prishöjningen på jordbruksprodukter ur konsumenternas synpunkt relativt
begränsad. Som bland annat framgår av vissa av nämnden anförda beräkningar,
torde prishöjningarna, eftersom de främst hänför sig till animalieprodukterna,
medföra en starkare inkomstförbättring för det mindre än för
det större jordbruket. Såväl i fråga om fördelningen av prishöjningarna
som i övriga hänseenden synes prisöverenskommelsen utgöra en godtagbar
lösning av de föreliggande frågorna och torde därför böra godkännas.

Den för det kommande regleringsåret träffade prisöverenskommelsen bör,
i enlighet med vad som tidigare gällt, icke utgöra hinder för nämnden att
vidtaga av försörjningsläget eller marknadsförhållandena påkallade justeringar
av priserna. Liksom tidigare bör dock dylika justeringar om möjligt
avvägas så, att relationen mellan inkomst- och kostnadssumman i kalkylen
icke påverkas. Därvid bör också eftersträvas, att justeringarna medför
minsta möjliga inkomstförskjutning mellan olika grupper av jordbrukare.
Innan beslut fattas om dylika justeringar, bör överläggningar på lämpligt
sätt äga rum med jordbrukets organisationer. Enligt en protokollsanteckning
till prisöverenskommelsen skall nämnden även upptaga förhandlingar med
förhandlingsdelegationen, om fråga uppkommer om ändring av nuvarande
regler för fastställande av regleringsavgiften på fettråvaror.

Jag vill vidare erinra om att förhandlingsdelegationen liksom för innevarande
år gjort förbehåll om att oavsett 4-procentregeln få upptaga förhandlingar
med nämnden om kompensation till följd av löneökningar på
grund av nya kollektivavtal för lantarbetare eller andra arbetargrupper.

I anslutning till vad som gällt under senare år torde Kungl. Maj:t även
nästa år böra äga befogenhet att inom den anslagsram, som kan komma att
anvisas, handha jordbruksregleringen enligt här angivna riktlinjer och vidtaga
av omständigheterna påkallade ändringar i densamma. Skulle det befinnas
erforderligt att taga i anspråk statsmedel utöver vad som redan
ställts till förfogande, bör frågan självfallet underställas riksdagen. Kungl.
Maj :ts nämnda befogenhet torde böra gälla hela det kommande regleringsåret.

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
spörsmålen torde jag få övergå till att behandla de grunder, som för nästa
regleringsår synes böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen.

Brödsädsregleringen

Vid 1953 års riksdag beslöts, att garantipriserna på brödsäd i sin dåvarande
obegränsade omfattning skulle slopas från och med 1954 års
skörd. I enlighet därmed godkändes vidare principen, att jordbrukarna
själva skulle bära ansvaret för en eventuell överskottsproduktion av brödsäd.
Med anledning härav utarbetade en av jordbruksnämnden tillsatt kommitté
ett förslag till regleringssystem, vilket i huvudsak godtogs av 1954
års riksdag.

Det nya regleringssystemet för brödsäd innebär i princip, att de
av staten fastställda garantipriserna för vete och råg icke som tidigare
skall gälla för hela avsalukvantiteten utan endast för så stor del därav,
som kan avsättas för human konsumtion inom landet. Ansvaret för avsättningen
av överskottsproduktionen skall åvila den av berörda näringsorganisationer
bildade föreningen Svensk spannmålshandel, vars verksamhet
i denna del bekostas av de utav jordbruksnämnden upptagna förmalningsavgifterna.
Föreningens regleringsverksamhet, såvitt den avser den
inhemska marknaden, är grundad på ett inlösenförfarande, som innebär,
att såväl odlare som spannmålshandlare och kvarnar har rätt att, oavsett
i det följande nämnda avtal, för inlösen den 1 april till föreningjen hembjuda
då kvarvarande brödsäd till fastställda priser. Inlösenpriserna avser
leverans till vissa prisorter, nämligen Gävle, Stockholm, Norrköping,
Kalmar, Karlshamn, Ähus, Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Hälsingborg,
Halmstad, Falkenberg och Göteborg. I prisorten Norrköping innefattas
även den närbelägna kvarnplatsen Djurön. I fråga om vete har
föreningen utfäst sig att tillämpa prisortspris vid leverans även till Kristianstad.
För leverans av brödsäd till Visby betalas prisortspris med avdragav
50 öre per deciton. Därjämte har för innevarande regleringsår genom
avtal mellan föreningen, å ena, samt handels- och industriföretagen, å
andra sidan, överenskommits att företagen skall upprätthålla vissa lägsta
priser till producent fram till inlösendagen. I gengäld har föreningen gentemot
avtalsslutande handels- och industriföretag förbundit sig att vid inlösen
den 1 april 1955 erlägga ett pris, som med 50 öre per deciton överstiger
fastställt inlösenpris.

Utrikeshandeln med brödsäd är med ensamrätt förbehållen föreningen
och dess medlemmar. I rådande marknadsläge, då priserna utomlands understiger
de inhemska, utbetalar föreningen exportbidrag vid utförsel av
brödsäd och vissa produkter därav med belopp, som svarar mot skillnaden
mellan de båda prisnivåerna. Vid import av brödsäd skall införselavgift
upptagas av nämnden. Inflytande införselavgifter skall tillföras för -

Kungl. Maj.ts proposition nr 180 129

cningen för att användas i dennas prisreglerande verksamhet i fråga om
brödsäd.

I överensstämmelse med av 1954 års riksdag fattade beslut har Kungl.
Maj :t efter förslag av nämnden godkänt vissa allmänna direktiv
för föreningen Svensk spannmålshandel. I skrivelse till
nämnden har föreningen upplyst, att det nya regleringssystemet enligt hittills
vunna erfarenheter i stort sett fungerat väl och att enligt föreningens mening
någon ändring av principerna för regleringen för närvarande icke är
erforderlig eller önskvärd. Vissa ändringar i nu gällande kvalitetsbestänrmelser
och prisregleringsskalor synes dock vara motiverade. Frågan härom
är under utredning, och förslag till eventuella ändringar torde kunna
framläggas i god tid, innan 1955 års skörd saluföres. Vad föreningen i denna
del anfört, har icke föranlett någon erinran från nämndens sida. Nämnden
har vidare förutsatt, att de allmänna direktiven till föreningen skall
kunna bibehållas i stort sett oförändrade under nästa regleringsår. Vad
sålunda anförts, föranleder ingen erinran från min sida.

I sin omförmälda skrivelse har föreningen även berört handelns och
kvarnindustriens svårigheter att till följd av gällande kreditrestriktioner finansiera
de numera i stort sett till några få månader på hösten koncentrerade
spannmålsinköpen. Föreningen har därför med tillstyrkan från nämnden
anhållit om bemyndigande att liksom tidigare Svenska spannmålsaktieboiaget
— om så skulle visa sig erforderligt — med anlitande av den till
föreningens förfogande ställda rörliga krediten i riksgäldskontoret i viss
omfattning finansiera omhändertagandet av 1955 års brödsädsskörd. Därest
riksdagen icke har något att erinra mot föreningens anhållan, torde
Kungl. Maj :t böra få lämna föreningen det begärda bemyndigandet. Jag
förutsätter därvid, att de av 1954 års riksdag godtagna bestämmelserna för
tillhandahållande av dylik kredit iakttages och att formerna i övrigt för
finansieringen fastställes efter överläggningar med nämnden och riksgäldskontoret.

Såsom förut nämnts, har Kungl. Maj:t den 25 mars 1955 med visst i det
följande angivet förbehåll fastställt såsom riktpriser för brödsäd av
1955 års skörd, såvitt avser kvantiteter som kan avsättas för human konsumtion
inom landet, för vete 42 kronor per deciton och för råg 37 kronor
per deciton vid inlösen den 1 april 1956, vartill kommer förmalningsavgift
av 5 kronor per deciton att användas för täckande av förluster i nyssnämnda
förenings prisreglerande verksamhet i fråga om brödsäd och produkter
därav. De definitiva inlösenpriserna skall dock fastställas först på
sommaren 1955. Möjlighet till ytterligare justering av riktpriserna bör då
föreligga, om priserna på världsmarknaden visat en påtaglig stegring, som
kan väntas bli beslående under nästa regleringsår. En dylik justering skall
vidare ske med beaktande av att föreningens ekonomiska ställning icke
äventyras.

De nu fastställda inlösenpriserna för vete och råg är 2 kronor högre per
deciton än de av Kungl. Maj :t sommaren 1954 preliminärt fastställda pri !)

Tiihang till riksdagens protokoll i9!>5. 1 samt. Nr ISO

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

serna för 1955 års skörd men 2 kronor 75 öre lägre per deciton än de för
brödsäd av 1954 års skörd fastställda inlösenpriserna.

Som framgår av prisbeslutet har f örmalningsavgif ten fastställts
till oförändrat 5 kronor per deciton. Nämnden har upplyst, att med
en avgift av denna storlek inemot 35 miljoner kronor kan beräknas inflyta.
Förmalningsavgifterna skall enligt vad nyss anförts användas för
att täcka förluster i föreningen Svensk spannmålshandels prisreglerande
verksamhet i fråga om brödsäd och produkter därav. Utöver de under året
inflytande medlen beräknas enligt nämnden under regleringsåret 1955/5(5
3 miljoner kronor av förmalningsavgiftsmedel från åren 1953/54 och
1954/55 komma att stå till förfogande för föreningen. Dennas kostnader
för avsättningen av överskott utav brödsäd har av nämnden med utgångspunkt
från olika antaganden om skördeutfall och världsmarknadspriser
beräknats till mellan 16 och 34 miljoner kronor. Även vid det enligt nämndens
beräkning ofördelaktigaste alternativet skulle sålunda de tillgängliga
medlen räcka till. Vid andra mindre kostnadskrävande alternativ kommer
vissa överskott att uppstå, vilka i dylikt fall skall överföras till spannmålshandelns
konjunkturutjämningsfond för att senare användas i föreningens
nyssnämnda prisreglerande verksamhet. Nämnden har framhållit, att
det är önskvärt, att en ekonomisk reserv av betydande storleksordning finnes
i konjunkturutjämningsfonden.

Jordbruksnämnden har upplyst, att föreningen Svensk spannmålshandel,
i anslutning till vad som anförts i propositionen 1954:180 om prisfa
11 s e ris äjt tn i n g, med kvarnindustrien träffat en preliminär överenskommelse
av innebörd, att föreningen skall lämna kvarn ersättning för
sänkningen av prisnivån för 1955 års skörd (d. v. s. skillnaden mellan inlösenpriserna
för 1954 och 1955 års skördar) för den del av kvarns övergångslager
av gammal skörd den 31 juli 1955, som överstiger i fråga om
vete 12 procent och i fråga om råg 10 procent av årsförmalningen. överenskommelsen
innebär vidare, att föreningen icke skall förfoga över av
kvarn hembjuden brödsäd utan hembudsgivarens medgivande före den 15
juli 1955 i fråga om vete och den 1 maj 1955 i fråga om råg. Intill dessa
tidpunkter har hembudsgivaren rätt att helt eller delvis påkalla annullering
av gjorda hembud. Enligt vad som upplysts, är överenskommelsen nu definitiv.
Liksom nämnden har jag för min del intet att erinra mot att föreningen
på angivet sätt lämnar kvarnarna prisfallsersättning och att härför
disponeras inflytande förmalningsavgiftsmedel. I och med ått föreningen
träffat denna uppgörelse med kvarnindustrien bör — i enlighet med
vad som uttalades i propositionen 1954: 180 — föreningen tillföras sådana
medel, som i fortsättningen eventuellt kan komma att inflyta genom prishöjningsavgifter
vid en höjning av prisnivån för brödsäd.

På grund av bland annat den knapphet, som rått i fråga om fodersäd,
och de i förhållande till brödsädspriserna högt uppdrivna världsmarknadspriserna
på fodersäd har vissa delar av överskottet å 1954 års brödsädsskörd
av föreningen Svensk spannmålshandel sålts inom landet för foder -

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ändamål. Försäljningen har omfattat sådana partier — även i viss utsträckning
beredskapslagrad råg — som visserligen uppfyllt de formella
bestämmelserna för fullgod vara men som till följd av bland annat för
hög diastas varit olämpliga som kvarnvara. Den för foderändamål sålda
brödsäden har i samband med denaturering avyttrats till priser, som för
föreningen medfört en förlust, ungefär motsvarande det exportbidrag som
utgått för brödsäd. .Tåg har intet att erinra mot de sålunda vidtagna åtgärderna,
liksom ej heller mot att försäljningarna av överskottet utav
brödsäd för foderändamål fortsätter, till dess att det blir möjligt att importera
fodervaror till förhållandevis lägre pris än vad som kan erhållas
vid export av vete och råg.

Beredskapslagretav brödsäd skall normalt utgöra 300 000 ton men
kan under vissa i propositionen 1954: 180 angivna förhållanden minskas till
150 000 ton. Beredskapslagringen handhas numera av föreningen Svensk
spannmålshandel i enlighet med ett mellan föreningen och nämnden ingånget,
av Kungl. Maj :t godkänt avtal. Under innevarande år har beredskapslagret
till följd av dels försäljning för tillgodoseende av det löpande
inhemska behovet av fullgod kvarnvara, dels skärpta kvalitetsfordringar
för den brödsäd, som avses för beredskapslagring, reducerats under det
normala. Mot de därvid företagna åtgärderna och utfärdade bestämmelserna
har jag intet att erinra. I likhet med nämnden finner jag emellertid
ej skäl att nu — såsom föreningen på grundval av särskild utredning föreslagit
— besluta om en minskning av den lagerkvantitet, som skall anses
normal. Utan att taga ställning till föreningens förslag finner jag mig emellertid
i nuvarande försörj ningsläge kunna lämna utan erinran, att beredskapslagret
såvitt gäller regleringsåret 1955/56 icke ökas över 250 000
ton.

Vad nämnden i övrigt anfört angående brödsädsregleringen föranleder
ingen erinran från min sida.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att Kungl. Maj :t den 18 mars
1955 — i enlighet med de av 1954 års riksdag godkända riktlinjerna för omläggningen
av de prisreglerande åtgärderna på spannmåls- och oljeväxtmarknadens
område — efter förslag av jordbruksnämnden beslutat om en
omorganisation av Svenska spannmålsaktiebolaget. Beslutet innebär bland
annat följande.

Spannmålsbolaget skall från och med den 1 september 1955 omorganiseras,
varvid bolagets firma skall ändras till Svenska lagerhusaktiebolaget.
Lagerhusbolaget skall till föremål för sin verksamhet ha att äga och förvalta
lagerhus, att ombesörja lagring av spannmål, frö, fodermedel och
andra varor, ävensom att bedriva handel och annan verksamhet, som är
förenlig med lagerrörelsen och icke obehörigen gynnar eller skadar enskilt
intresse. Vidare skall det nya bolaget i sin verksamhet kunna åtaga sig de
särskilda uppgifter, som avtalas med Kungl. Maj:t eller jordbruksnämnden.
Förhållandet mellan staten och bolaget skall ej — i motsats till vad fallet

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

varit beträffande spannmålsbolaget — regleras genom avtal såvitt avser lagerhusrörelsen
och därmed sammanhängande inlagring. Ej heller skall någon
allmän utfästelse från statens sida göras i fråga om anvisande av medel
till bolaget. Bolaget skall däremot få behålla spannmålsbolagets nuvarande
aktiekapital av 5 miljoner kronor, vilket ansetts ge bolaget möjlighet att till
stor del finansiera sina inköp i lagringsverksamheten. Härutöver erforderliga
rörelsemedel skall bolaget självt få anskaffa på den allmänna kreditmarknaden.
Bolagets styrelse skall utses av bolagsstämman samt bestå av
lägst tre och högst fem personer.

Jag torde här även få upptaga till behandling förut omnämnda framställning
av Föreningen Sveriges spisbrödsfabrikanter och Svenska bygdekvarnars
riksförbund om prisfallsersättning för brödsäd åt vissa kvarnar och
spisbrödsfabriker med kvarn. Av vad som framkommit i ärendet torde framgå,
att av de kvarnar och spisbrödsfabriker, varom här är fråga, varken de
som underlåtit att sluta avtal med spannmålsbolaget om inköp och försäljning
av brödsäd av 1953 års skörd eller de som slutit dylikt avtal men underlåtit
att verkställa hembud kan rättsligen mot spannmålsbolaget eller kronan
göra gällande anspråk på ersättning för det mellan 1953 och 1954 års
skördar inträffade fallet i den genomsnittliga prisnivån för brödsäd. Emellertid
synes framgå, att de berörda företagen i särskilda förhållanden har
fått stöd för en förmodan, att prisfallsersättning, oavsett avtal eller hembud,
skulle utbetalas till dem och att de sålunda handlat i god tro. Av en från
jordbruksnämnden inkommen förteckning över de kvarnar, som för övergångslager
av gammal skörd per den 31 juli 1954 sökt kompensation för
höjd förmalningsavgift, framgår att antalet dylika företag uppgår till 165
stycken. Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i ärendet finner
jag det skäligt att till dessa företag må lämnas en ersättning av 2 kronor
45 öre per deciton vete och 5 kronor 95 öre per deciton råg för övergångslager
av gammal skörd per den 31 juli 1954, motsvarande den prisskillnadsersättning
med avdrag för ersättning för höjd förmalningsavgift, som spannmålsbolaget
erlagt för hembjuden men därefter av kvarn återtagen brödsäd.

Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde det efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande få ankomma på jordbruksnämnden att till ifrågavarande
kvarnar och spisbrödsfabriker med kvarn utbetala de ersättningar, som
sålunda må utgå, ur det å riksstaten för budgetåret 1954/55 upptagna reservationsanslaget
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel

Handeln med fodersäd och andra fodermedel är sedan något år tillbaka
fri liksom även prisbildningen å dessa varor. Någon ändring härutinnan synes
icke vara påkallad. Den begränsning av importen, som kan behövas i
prisreglerande syfte, bör alltsa även i fortsättningen åstadkommas genom
användande av införselavgifter samt, i fråga om inom landet av importerade

133

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

råvaror framställt oljekraftfoder, tillverkningsavgifter och icke genom
kvantitativa regleringar. Vidare bör, när det inhemska pris- och försörjningsläget
så kräver, utförselavgifter få tillämpas. Möjlighet bör i fortsättningen,
liksom nu, finnas att föreskriva minimiinblandning av inhemskt rapsoch
senapsmjöl. Likaledes bör såsom hittills oljefabrikerna åtnjuta avsättningsgaranti
för det oljekraftfoder, som framvinnes vid bearbetning av den
utav staten garanterade andelen av oljeväxtfröskörden. Eventuella kostnader
för infriandet av denna garanti torde såsom jordbruksnämnden anfört
även för nästa regleringsår böra belasta nämndens clearingkassa för fettvaror.

Beredskapslagringen av majs och oljekraftfoder har i enlighet med beslut
av 1954 års riksdag överflyttats från spannmålsbolaget till föreningen
Svensk spannmålshandel. Såsom nämnden anfört, synes för närvarande någon
ändring av lagrets storlek icke böra göras. Jag biträder vidare nämndens
förslag om frihet för föreningen att omsätta lagret, när så anses behövligt,
antingen i egen regi eller genom överenskommelser med handelsföretag.
Kostnaden för denna lagring bör liksom hittills bestridas av staten.

Jag torde i detta sammanhang även få behandla frågan om restitutionen
och fördelningen på olika animaliegrenar av de medel, som inflyter genom
upptagande av införselavgifter på fodervaror och tillverkningsavgifter på
inom landet tillverkat oljekraftfoder. Vad nämnden härutinnan anfört rörande
innevarande regleringsår kan jag biträda. De av nämnden angivna
och av jordbrukets förhandlingsdelegation godkända principerna för fördelningen
av foderavgiftsmedlen under regleringsåret 1955/56 synes även böra
godtagas. Detta innebär i huvudsak, att Sveriges export- och importförening
för ägg under regleringsåret 1955/56 skall, utöver inflytande införselavgifter
för majs, tillföras dels inflytande införselavgifter för andra fodermedel
intill ett belopp av 1,5 miljoner kronor, dels ock från Svenska mejeriernas
riksförening ett belopp av 1 miljon kronor av tidigare influtna fodermedelsavgifter.
Övriga under regleringsåret 1955/56 genom införselavgifter för
fodermedel inflytande belopp skall tillföras riksföreningen för att täcka
förluster vid export av smör.

I detta sammanhang torde jag även få taga upp frågorna om reservationsanslaget
till Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m.
samt fraktbidragen vid transport av fodermedel till vissa delar av norra
Sverige. Vad först angår fraktbidragen har jordbruksnämnden efter överläggningar
med jordbrukets förhandlingsdelegation funnit sig böra föreslå,
att bidragen från och med nästa regleringsår skall utgå endast för transport
av fodermedel till Västerbottens och Norrbottens län. Övriga nu bidragsberättigade
områden skall enligt förslaget i stället över nyssnämnda
reservationsanslag tillföras medel, som motsvarar de slopade bidragen, för
att användas till hushållningssällskapens rådgivnings- och upplysningsverksamhet.
Enligt nämndens förslag skall vidare det bottenbelopp, för vilket
fraktbidrag icke lämnas av statsmedel, höjas från 1 krona 25 öre till 2

134

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

kronor per deciton. De därigenom från de bidragsberättigade områdena undantagna
medlen föreslår nämnden skola inom dessa områden få användas
på samma sätt som ifrågasatts för övriga områden. Vad nämnden sålunda
föreslagit kan jag biträda. Utbetalningen av de kvarstående fraktbidragen
bör liksom under innevarande år handhavas av föreningen Svensk spannmålshandel,
som bör få de kostnader, som kan beräknas falla på administrationen
av fraktbidragen, täckta av medel ur anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

Vad därefter angår anslaget till Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder
i Norrland m. m. vill jag erinra om att lantbruksstyrelsen hemställt,
att anslaget — för att möjliggöra en intensifiering av den av hushållningssällskapen
bedrivna rådgivnings- och upplysningsverksamheten inom berörda
område -— för budgetåret 1955/56 skall höjas från 600 000 kronor till
2 100 000 kronor eller med ett belopp, motsvarande de hittills utgående
fraktbidragen för transport av fodermedel till norra Sverige. Med den ståndpunkt
jag intagit till frågan om omläggningen av fraktbidragen följer, att
jag icke kan helt biträda lantbruksstyrelsens äskande. Jag finner mig emellertid
böra förorda, att berörda anslag uppräknas med 500 000 kronor, vilket
belopp i stort sett motsvarar den besparing, som med utgång från jordbruksnämndens
beräkningar kan väntas uppstå på anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område till följd av omläggningen av fraktbidragen.
Det från fraktbidragen till förevarande anslag överflyttade beloppet
bör enligt min mening i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag
användas för en intensifierad rådgivnings- och upplysningsverksamhet från
hushållningssällskapens sida genom såväl utökad kursverksamhet som anordnande
av demonstrationsförsök, ägnade att befrämja driftsrationaliseringen
på särskilt foderväxtodlingens område. I vissa fall bör medlen även
kunna användas till rent ekonomiskt stöd åt enskilda jordbrukare för anskaffande
av kvalitetsutsäden, utförande av foderanalyser in. in. Däremot
bör medlen icke annat än i undantagsfall och endast i vissa begränsade
delar av norra Sverige, där produktionsbetingelserna fortfarande är i hög
grad osäkra, få användas för bidrag till inköp av fodersäd. Därest riksdagen
bifaller nu nämnda förslag torde det liksom hittills få ankomma på Kungl.
Maj :t att, efter förslag av lantbruksstyrelsen, besluta om medlens fördelning.
Jag utgår därvid liksom lantbruksstyrelsen och jordbruksnämnden
från att de nya medel, som erhålles genom den nu förordade omläggningen
av fraktbidragen, skall fördelas mellan hushållningssällskapen på så sätt,
att varje sällskap erhåller ett belopp, som ungefär motsvarar, vad som tidigare
utgått i fraktbidrag inom dess verksamhetsområde.

Potatisregleringen

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan innebär i fråga om fabrikspotatis, att
till grund för prissättningen på potatismjöl och potatissprit under nästa
regleringsår skall ligga samma pris som för innevarande regleringsår. Av

135

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

priset skall liksom i år 3 öre per hektoliter och stärkelseprocent avsättas till
en särskild clearingkassa.

I anslutning härtill har jordbruksnämnden erinrat om att den förra året
framlade vissa riktlinjer för en omläggning av stödet åt odlingen av fabrikspotatis.
I anledning härav uttalade jag, bland annat, att de av nämnden
framlagda riktlinjerna i stort sett syntes kunna godtagas. Jag förklarade
mig dock icke beredd att taga slutlig ställning till frågan, förrän nämnden
företagit ytterligare utredningar och till Kungl. Maj :t inkommit med ett detaljerat
förslag. I sin nu framlagda skrivelse har nämnden i korthet redovisat
vissa preliminära resultat från dessa utredningar, samtidigt som den
förklarat, att den i sitt remissyttrande över jordbruksprisutredningens förslag
kommer att framlägga sitt slutliga ståndpunktstagande i frågan. Vid
sådant förhållande föranleder nämndens framställning i denna del icke något
uttalande från min sida i detta sammanhang. Vad gäller regleringsåret
1955/56 har nämnden föreslagit, att det hittills tillämpade regleringssystemet
för fabrikspotatis skall bibehållas. Häremot har jag med hänsyn till
vad som nyss anförts icke något att erinra.

I detta sammanhang torde jag få erinra om att Kungl. Maj:t den 12 november
1954 bemyndigat nämnden att med Sveriges stärkelseproducenters
förening träffa överenskommelse om föreningens inköp och försäljning av
potatisstärkelse under tiden den 1 oktober 1954—den 30 september 1955 i
huvudsaklig överensstämmelse med ett upprättat förslag till avtal. I bemyndigandet
har emellertid gjorts förbehåll om att den utfästelse, som
nämnden gjort i 7 § av avtalsförslaget, skall underställas riksdagens provning Det

avtal, som träffats, innebär i likhet med motsvarande avtal for narmast
föregående år, bland annat, att föreningen är skyldig att köpa den
mängd potatisstärkelse, som framställes enligt meddelade tillverkningslicenser
på högst 300 000 deciton med undantag av vad som erfordras till
husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt nyssnämnda
7 § har nämnden åtagit sig att — under förutsättning av statsmakternas
godkännande och därest avtalet icke skulle förnyas för tillverkningsåret
1955/56 — vidtaga eller föranstalta om sadana åtgärder från statens sida,
vilka bereder föreningen möjlighet att erhålla dels minst 85 kronor 75 öre
per deciton för den 1 oktober 1955 inneliggande lager av extra prima, prima
och ej fullt prima potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton, dels ock
ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet närmare angivna
grunder för inneliggande lager av potatisstärkelse med undantag av 30 000
deciton under tre månader från och med den 1 oktober 1955.

De av nämnden sålunda gjorda åtagandena torde nu böra underställas
riksdagens prövning.

Vad lantbruksstyrelsen och nämnden anfört rörande behovet av fortsatt
stöd åt den kvalitetsbefrämjande verksamhet på matpotatisområdet, som
numera bedrives av Svensk matpotatiskontroll, kan jag ansluta mig till.
För nämnda organs verksamhet under budgetåret 1954/55 bar ett statsbi -

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

drag av 15 000 kronor ställts till förfogande ur anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. Därest riksdagen icke har något att erinra
däremot, torde ett lika stort bidrag få utgå till verksamheten ur berörda anslag
jämväl under budgetåret 1955/56.

Oljeväxtregleringen

Såsom förut nämnts har Kungl. Maj :t den 30 juli 1954 och den 25 mars
1955 med vissa i prisöverenskommelsen angivna förbehåll fastställt följande
grundpriser för oljeväxtfrö av 1955 års skörd såvitt avser den kvantitet,
som kan avsättas inom landet, nämligen för höstraps 85 öre, för höstrybs 82
öre, för vårraps 76 öre, för vårrybs 73 öre och för vitsenap 60 öre per kilogram,
varvid förutsatts, att odlarna skall erhålla ett pris av för höstraps 73 öre,
för höstrybs 71 öre, för vårraps 67 öre, för vårrybs 65 öre och för vitsenap 54
öre per kilogram. Odlarpriserna gäller utan rätt till efterbetalning, vilket
innebär, att eventuella överskottsmedel — sedan kostnaderna täckts för avsättningen
av den del av skörden, som exporteras — skall fonderas. För linfrö
har fastställts ett garantipris av 67 öre per kilogram. Innebörden av
nyssnämnda förbehåll är enligt överenskommelsen att, därest världsmarknadspriserna
på oljeväxtfrö påtagligt stiger och stegringen kan väntas bli
bestående, möjlighet skall föreligga att taga upp frågan om justering av
grundpriserna på dessa fröer. Medel i oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond
får dock icke anlitas för att möjliggöra en sådan justering.

Det sålunda fastställda grundpriset är per kilogram räknat för höstrybs
1 öre lägre och för vårraps 1 öre högre än motsvarande pris för 1954 års
skörd. För övriga oljeväxtfröer är grundpriserna oförändrade. I fråga om
odlarpriserna innebär Kungl. Maj :ts beslut en sänkning med 2 öre per kilogram
för höstraps och höstrybs men oförändrade priser för övriga oljeväxtfröer.
Garantipriset på linfrö har höjts med 2 öre per kilogram.

Jordbruksnämnden har anfört, att exportverksamheten beträffande oljeväxtfrö
i enlighet med beslut av 1954 års riksdag numera handhas av föreningen
Svensk spannmålshandel och beträffande olja, framvunnen ur inhemskt
oljeväxtfrö, av respektive oljefabrik. Vidare har nämnden upplyst,
att exportverksamheten bedrives i samråd med en delegation, bestående av
en representant för envar av nämnden, Svensk spannmålshandel och föreningen
Sveriges oljeväxtintressenter. Verksamheten med uppsamling in. in.
av oljeväxtfröer bedrives jämväl i år i enlighet med beslut av 1954 års riksdag
av oljeväxtintressentföreningen. Nämnden har erinrat om att i propositionen
1954: 180 anfördes, att den s. k. spannmålskommittén övervägt att
överföra också denna verksamhet till Svensk spannmålshandel. I enlighet
med beslut av förra årets riksdag skulle dock denna fråga bli föremål för
särskild undersökning och anstå till ett kommande år. Nämnden anför nu,
att enligt nämndens uppfattning tiden ännu icke är mogen för ett definitivt
ställningstagande i denna fråga.

Vad nämnden sålunda anfört föranleder ingen erinran från min sida.

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Beträffande de kvantiteter oljeväxtfrö, som säljes till oljefabrikerna, sker
för närvarande prisreglering med hänsyn till vattenhalt och renhet. Fetthaltsbestämning
av oljeväxtfrö har hittills tillämpats endast för de jämförelsevis
begränsade kvantiteter frö, som exporteras. Det har emellertid enligt
nämnden länge varit ett önskemål att övergå till ett i praktiken genomförbart
system med individuell fetthaltsbestämning och därtill anslutande
prisreglering till odlare respektive oljefabrik. Nämnden anför, att av en nu
företagen utredning otvetydigt framgår, att en omläggning av prisregleringen
är starkt motiverad med hänsyn till den stora variationen i fetthalten.
Vissa såväl tekniska som organisatoriska problem återstår emellertid ännu
att lösa, innan man i full utsträckning kan övergå till prisreglering av oljeväxtfrö
efter fetthalt. Vid sådant förhållande torde, såsom nämnden anfört,
de inhemska vegetabiliska oljorna icke kunna inlemmas i det nuvarande
fettregleringssystemet. Detta innebär, att det är nödvändigt att under ytterligare
åtminstone ett år avtalsvägen reglera oljefabrikernas befattning med
oljeväxtskörden och bibehålla clearingkassan för fettvaror såsom instrument
för avräkningarna med oljefabrikerna beträffande såväl det frö, som
bearbetas för den svenska marknadens behov, som det frö, vilket användes
vid framställning av olja för export.

Vad slutligen gäller den förlust, som kan uppstå i anledning av systemet
med garantipris för linfrö, torde liksom under innevarande år medel för ändamålet
få ställas till förfogande ur clearingkassan för fettvaror.

Fettvaruregleringen

Enligt beslut av 1953 års riksdag skall intäkterna av regleringsavgiften
för importerade fettråvaror m. m. tillföras statskassan och utgifterna för
regleringsbidragen belasta densamma. Intäkter av och kostnader för den
inhemska oljeväxtskörden skall tills vidare redovisas till clearingkassan för
fettvaror.

Nettoinkomsterna av regleringsavgifterna på importerade fettvaror har
såsom framgår av redogörelsen i årets statsverksproposition beräknats till
för innevarande budgetår 53 miljoner kronor och för nästa år till 54 miljoner
kronor. Jordbruksnämnden framhåller, att dessa beräkningar av olika
skäl måste bli approximativa, och upplyser, att såvitt nuvarande förhållanden
ger vid handen, nettoinkomsten för de båda budgetåren bör anges till
något högre belopp eller 54 respektive 56 miljoner kronor.

Clearingkassan för fettvaror kan enligt nämnden per den 30 juni 1955 beräknas
visa en behållning av omkring 69 miljoner kronor. Nämnden föreslår,
att clearingbemyndigandet beträffande inhemska vegetabiliska oljor
skall bestå även under regleringsåret 1955/56. Enligt vad jag förut under
avsnittet om oljeväxtregleringen anfört, anses nämligen tekniska möjligheter
ännu saknas att redan nästa år i full omfattning övergå till den individuella
prissättning olika fröpartier emellan efter oljehalt, vilken utgör eu
förutsättning för att nuvarande clearingprissystcin skall kunna ersättas

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

med ett system med avgifter på inhemsk olja efter liknande grunder, som
gäller för importerade fettråvaror. Nämnden beräknar clearingkassans nettointäkter
under budgetåret 1955/56 vid oförändrad regleringsverksamhet
till 28 miljoner kronor. Kassans behållning den 30 juni 1956 skulle sålunda
uppgå till 97 miljoner kronor. Såsom nämnden framhållit är emellertid beräkningarna
osäkra.

Vad nämnden sålunda anfört, föranleder ingen erinran från min sida. Ej
heller har jag något att invända mot att, liksom hittills, förskott får lämnas
ur clearingkassan för finansiering av inlösningen av 1955 års garanterade
oljeväxtskörd. Å dessa förskott bör ränta utgå enligt gällande diskonto med
tillägg av 0,5 procent. Ränta bör dock icke beräknas på förskott för frövara,
som tillskiftats eller skall tillskiftas oljefabrikerna och som sålunda skall
avräknas med clearingkassan för fettvaror.

Beträffande vad nämnden anfört rörande ändringar i nu gällande bestämmelser
för fettvaruregleringen torde jag få hänvisa till avsnittet om vissa
författningsändringar. I övrigt föranleder nämndens framställning i denna
del icke någon erinran från min sida.

Stödet åt lin- och hampodlingen

I fråga om stödet åt lin- och hampodlingen får jag erinra om att enligt
beslut av 1951 års riksdag statligt stöd i form av pristillägg skall lämnas linoch
hampodlingen under en femårsperiod, avseende 1951—1955 års skördar.
Enligt riktlinjerna skall Kungl. Maj :t årligen fastställa de priser —
riktpriser — vilka skall användas bland annat vid upprättandet av driftskalkyler
till ledning för bestämmandet av det statliga pristillägget för den
beredda fibern. Enligt gällande regler skall riktpriserna fastställas under
hänsynstagande till priserna på andra grödor ävensom till att en odling
av lämplig storleksordning skall kunna väntas. Staten skall icke ikläda sig
någon garanti för att odlarna verkligen får ut riktpriserna. Odlarpriserna
blir bland annat beroende på hur försäljningspriset på beredd fiber utvecklar
sig och hur beredningsverken skötes ekonomiskt.

Vad beträffar det statliga stödet åt linodlingen utgår detta enligt beslut
av 1953 års riksdag till tre beredningsverk, nämligen Laholm, Växjö och
Mellansel. Stödet lämnas i form av dels ett allmänt pristillägg till samtliga
beredningsverk, enligt beslut av 1953 års riksdag maximerat till 75 öre per
kilogram linfiber av spinnbar kvalitet, dels ett särskilt tillägg till verken i
Växjö och Mellansel av 15 respektive 55 öre per kilogram. Det allmänna
pristillägget utgör för innevarande år 54 öre per kilogram för en sammanlagd
kvantitet av 1 625 ton fiber av spinnbar kvalitet.

Det statliga stödet åt hampodlingen utgår jämlikt beslut av 1953 års riksdag
endast till beredningsverket i Visby. Stödet utgör ett till 75 öre per kilogram
maximerat pristillägg för fiber av spinnbar kvalitet. För innevarande
år utgår maximalt pristillägg med 75 öre per kilogram för en kvantitet av
720 ton spinnbar fiber.

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Såsom förut nämnts har Kungl. Maj :t den 25 mars 1955 fastställt riktpriserna
för 1955 års skörd till för linhalm 25 öre per kilogram och för
hamphalm 13 öre per kilogram.

Vid beräkningen av kostnaderna för stödet åt lin- och hampodlingen har
jordbruksnämnden utgått från bland annat oförändrade pristillägg och oförändrade
stödberättigade kvantiteter. Nämnden har emellertid samtidigt anmält,
att medelsbehovet för budgetåret 1955/56 delvis sammanhänger med
hur det framtida stödet till lin- och hampodlingen kommer att utformas. I
sistnämnda hänseende har nämnden den 29 mars 1955 inkommit med ett
förslag, vilket för närvarande är föremål för remissförfarande och sålunda
icke hinner bli föremål för prövning av 1955 års riksdag. Vid dylikt förhållande
bör enligt min mening stödbehovet under budgetåret 1955/56 i enlighet
med nämndens förslag tills vidare beräknas med utgång från oförändrade
grunder. Vidare bör det statliga prisstödet till lin- och hampodlingen
enligt nuvarande grunder förlängas att gälla även 1956 års skörd. För
spånadslin bör sålunda för budgetåret 1955/56 bidragskostnaderna enligt
nämndens förslag beräknas till 1 123 000 kronor och för hampa till 540 000
kronor. Liksom för närvarande bör nämnden äga att inom ramen för det
till spånadslin beräknade beloppet göra den omdisponering mellan linberedningsverken,
som kan befinnas lämplig. Till nu sagda belopp kommer kostnader
för vissa odlingsförsök m. m., beräknade till sammanlagt 19 000 kronor.
Det totala medelsbehovet till stödjande av lin- och hampodlingen torde
med hänsyn till vad jag sålunda anfört böra beräknas till avrundat 1 700 000
kronor.

Jag får i detta sammanhang anmäla, att likvidationen av Uppsala-Stockholms
läns linodlareförening u. p. a. genom beslut den 24 juli 1954 nedlagts,
att föreningen därmed upplösts samt att Kungl. Maj :t i anslutning
därtill den 10 september 1954 förordnat om avskrivning per den 30 juni
1954 av statens fordran för linberedningslån från hemslöjdslånefonden hos
föreningen med sammanlagt 408 981 kronor 82 öre.

Enär likvidationsförfarandet i fråga om Sveriges hampodlareförening
u. p. a. i Värmbol ännu icke avslutats, kan icke nu framläggas någon redogörelse
för avvecklingen av statens fordran på grund av lån till föreningen.
Det torde dock få anmälas, att Kungl. Maj:t, på framställning av föreningen,
den 31 mars 1955 bemyndigat statskontoret att — sedan föreningen
till statskontoret inbetalat ett belopp av 690 000 kronor för avräkning i
första hand på föreningens kapitalskuld till staten — till föreningen utlämna
samtliga de såsom säkerhet för föreningens hampberedningslån lämnade
inteckningarna.

Äggregleringen

För innevarande regleringsår förutsattes i jordbruksprisöverenskommelsen
våren 1954 ett medelproducentpris för ägg av 2 kronor 95 öie per kilogram.
Prisbildningen är emellertid i huvudsak fri. Producentnoteringen får

140

Kungl. Maj. ts proposition nr ISO

sålunda fritt variera intill en gräns, som fastställts till 4 kronor per kilogram.
Därest noteringen tenderar att nå denna gräns, bör import av ägg
företagas och export endast i undantagsfall äga rum. För att stödja medelproducentpriset
har jordbruksnämnden föreskrivit, att Sveriges export- och
importförening för ägg vid ett producentpris, som ej överstiger 3 kronor 50
öre per kilogram, far utbetala exportbidrag av insamlade regleringsmedel.
Såvitt nu kan bedömas, torde det för innevarande regleringsår förutsatta
medelproducentpriset icke fullt kunna uppnås. Nämnden har anmält, att
den — mot bakgrund av de aktuella priserna vid export — för att stödja
medelpriset överenskommit med jordbrukets förhandlingsdelegation, att
äggföreningen för exportbidrag skall tillföras, förutom genom införselavgifter
på majs inflytande medel, viss del av medel från införselavgifter för
andra fodermedel, som införts under innevarande regleringsår, ävensom odisponerade
avgiftsmedel, som inbetalats av oljefabrikerna för inom landet
tillverkat oljekraftfoder. Häremot torde icke vara något att erinra.

Under nästa regleringsår bör enligt nämndens förslag riktlinjerna för
äggregleringen bli i stort sett oförändrade. Medelproducentpriset har emellertid
i prisöverenskommelsen beräknats komma att höjas — från det i
jordbrukskalkylen för regleringsåret 1955/56 upptagna priset 2 kronor 90
öre per kilogram — med 15 öre till 3 kronor 5 öre per kilogram. Vid sådant
förhållande torde den övre prisgränsen böra höjas till 4 kronor 25 öre per
kilogram samt export- och importföreningen för ägg liksom hittills efter
direktiv av nämnden få utbetala bidrag vid export. En ytterligare förutsättning
för den beräknade höjningen av medelpriset på ägg är, att föreningen
— i enlighet med vad jag anfört beträffande regleringen av fodersäd och
andra fodermedel — kommer att tillgodoföras regleringsmedel i större omfattning
än under innevarande år.

Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan innebär ett bifall till nämndens förslag
i denna del. Vad nämnden anfört angående riktlinjerna i övrigt kan jag i
huvudsak biträda. Jag har ej heller något att erinra mot vad nämnden anfört,
att de medel, som influtit eller i fortsättningen kan komma att inflyta
genom införselavgift för kött av tamfågel skall få tillgodoföras Sveriges
export- och importförening för ägg för att användas i föreningens regleringsverksamhet.

Köttvaruregleringen m. m.

Jordbruksnämnden har i sin tidigare berörda redogörelse för försörjningsläget
anfört, att tillgängligt statistiskt material tyder på att produktionen
av fläsk under första halvåret 1955 kommer att vara högre än under
motsvarande tid 1954. Intresset för smågris- och fläskproduktionen synes
emellertid under hösten och vintern 1954/55 ha märkbart avtagit, vilket
kan väntas medföra en nedgång i fläskproduktionen under senare hälften
av innevarande kalenderår. Den svenska produktionen av kött torde även
nästa regleringsår få kompletteras med import.

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Enligt nämnden bör utrikeshandeln med kött och fläsk under regleringså^et
1955/56 regleras på i stort sett samma sätt som för närvarande, och
direktiven för föreningen Svensk kötthandel bör därför i huvudsak ansluta
till de nu gällande. Föreningen bör sålunda åläggas att, om så befinnes möjligt
med hänsyn till prisläget, importera varor, så att den av statsmakterna
förutsatta prisnivån icke överskrides. Vidare skall export icke få företagas
utan nämndens tillstånd, om denna prisnivå tenderar att överskridas.

Vinster och förluster i föreningens verksamhet bör i första hand utjämnas
inom föreningen. Med hänsyn till den väntade marknadsutvecklingen
för fläsk kan de totala exportförlusterna enligt nämnden trots ett för närvarande
ogynnsamt exportpris beräknas till ett relativt begränsat belopp.
Därest eventuella nettovinster på föreningens import icke skulle räcka till
att täcka exportförlusterna, bör föreningen såsom nämnden anfört få taga
i anspråk även andra medel. I första hand torde därvid, i likhet med vad
nu är fallet, få användas de av nämnden upptagna och överförda införselavgifterna
för köttvaror, som icke omfattas av föreningens ensamrätt. Därjämte
bör nämnden liksom för närvarande ha möjlighet att uttaga slaktdjursavgift.
Nämnden har i detta sammanhang anfört, att det — för att
öka föreningens yeserver —■ bör få ankomma på nämnden att i samråd
med föreningen under regleringsåret 1955/56 uttaga slaktdjursavgift, även
om ett aktuellt behov därav icke skulle föreligga. Eventuella överskottsmedel
i föreningens regleringsverksamhet bör vidare för framtida disposisition
överföras till kötthandelns konjunkturutjämningsfond. Å andra sidan
föreslås nämnden skola äga befogenhet att ge föreningen direktiv att
vid behov taga jämväl fondens medel i anspråk. Även i denna del finner
jag mig böra bityäda nämndens förslag.

Den nu föreliggande prisöverenskommelsen för regleringsåret 1955/56 innebär,
att priserna på kött och fläsk genomsnittligt skall tillåtas stiga med
ett belopp, som motsvarar 39,5 öre per kilogram utöver den föjr innevarande
år överenskomna prisnivån. Det förutsättes vidare i överenskommelsen,
att jordbruket redan under återstående del av innevarande regleringsår
successivt skall kunna uppnå ett prisläge, som motsvarar det, som genomsnittligt
skall tillämpas under nästkommande regleringsår. Den inkomstökning,
som härigenom kan tillkomma jordbruket, skall anses utgöra delkompensation
för kostnadsstegringar enligt punkt 10 i 1954 års prisöverenskommelse
för innevarande regleringsår. Beträffande prisregleringen i
fråga om kött och fläsk har nämnden anmält, att den har för avsikt att ersätta
nu gällande, av förra årets riksdag godtagna avtal med Sveriges slakteriförbund
angående partiprissättningen för dessa varor med ett nytt avtal
för regleringsåret 1955/56 av i stort sett samma innebörd som förstnämnda
avtal. Det nya avtalet skall sålunda i huvudsak innebära, att förbundet
skall, om detta är marknadsmässigt möjligt, så anpassa priserna,
att den för regleringsåret 1955/56 överenskomna medelprisnivån för helt år
räknat icke kommer att överskridas.

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Kungl. Maj :ts beslut i prisfrågan innebär ett bifall till nämndens förslag
i denna del.

Nämnden har vidare erinrat om att priserna på kött och fläsk för innevarande
år enligt prisöverenskommelsen våren 1954 skulle sänkas med i
genomsnitt 11 öre per kilogram. Prisrörelserna på kött- och fläskmarknaden
har emellertid medfört, att den genomsnittliga prisnivån överskridits
med ett belopp, som för första hälften av innevarande regleringsår utgör
3,6 procent. Hänsyn härtill har tagits vid årets prisförhandlingar på så sätt,
att det merbelopp, som sålunda uttagits, skall anses utgöra delkompensation
för kostnadsstegringar enligt punkt 10 i 1954 års prisöverenskommelse
för innevarande regleringsår. Vad nämnden sålunda anfört föranleder
ingen erinran från min sida. Ej heller har jag något att erinra mot att nämnden
liksom i år ställer rörelsemedel i viss utsträckning till förfogande för
lagring av kött och fläsk mot en räntefot av gällande diskonto med tillägg
av 0,5 procent.

I fråga om förslaget till förordning angående slaktdjursavgift torde jag
få hänvisa till avsnittet om vissa författningsändringar.

Liksom för innevarande regleringsår bör av skäl, som nämnden anfört,
även under nästa regleringsår statligt stöd till smågrisproduktionen utgå
efter i huvudsak nu tillämpade grunder. För täckande av kostnaderna härför
torde enligt nämnden ett belopp av 1 000 000 kronor bli erforderligt.
Mot denna beräkning har jag icke något att invända. Ur anslaget torde, i
enlighet med vad nämnden hemställt, jämväl få bestridas de kostnader för
smågrisstödet under innevarande år, som icke täckes av tidigare anvisade
medel.

I detta sammanhang torde jag slutligen få upptaga frågan om stöd åt
ullproduktionen. I syfte att söka uppehålla en fårstam av ur beredskapssynpunkt
lämplig storlek utgår sedan regleringsåret 1948/49 särskilt statsbidrag
till ullproduktionen. Bidraget, som för närvarande är 1 krona 50 öre
per kilogram ull, föreslås av nämnden skola utgå med oförändrat belopp
under regleringsåret 1955/56. Då bidraget torde vara av viss betydelse för
uppehållandet av fårstammen, biträder jag förslaget.

För att täcka kostnaderna härför torde enligt nämnden ett belopp av
200 000 kronor vara erforderligt. Mot denna beräkning har jag icke något
att erinra.

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter

Mjölkproduktionen har under år 1954 uppvisat en mindre nedgång, varvid
särskilt mejeriinvägningen i norra Sverige har reducerats rätt betydligt.
Vidare har såsom jordbruksnämnden anfört mjölkinvägningen vid mejeri
sjunkit i vissa områden kring större konsumtionscentra, vilket inger allvarliga
betänkligheter ur mjölkförsörjningssynpunkt. En fortsatt produktions -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

143

minskning i nu åsyftade områden kan nämligen enligt nämnden befaras
medföra såväl högre transportkostnader för mjölk som försämrad kvalitet.

Under innevarande år utgår pristillägg för vid mejeri invägd mjölk
i form av dels allmänt mjölkpristillägg, som gäller hela landet, med 74,4 öre
per kilogram mjölkfett, dels extra mjölkpristillägg, som med inom olika
områden varierande storlek avser endast vissa delar av landet, främst Norrland.
Vidare utgår s. k. leveranstillägg om 3 öre per kilogram för varje
mjölkproducents mejerileverans upp till 10 000 kilogram per år. För leveranser
mellan 10 000 och 25 000 kilogram utgör tillägget 300 kronor för att
därefter minska med 6 öre per kilogram och helt upphöra vid en årsleverans
av 30 000 kilogram. De nu nämnda pristilläggen för mejerimjölk torde,
i enlighet med vad som förutsatts vid prisöverenskommelsen, böra utgå efter
oförändrade grunder även under nästa regleringsår.

Vad härefter angår priserna på mjölk och mejeriprodukter skall enligt
överenskommelsen priset på konsumtionsmjölk från och med den 1
april 1055 höjas med 5 öre per liter samt från och med den 1 september
1955 med ytterligare 3 öre per liter. Härav skall 4,5 respektive 2,7 öre per
liter tillfalla jordbruket och 0,5 respektive 0,3 öre per liter detaljhandeln till
förbättring av detaljhandelsmarginalerna. Vidare skall priserna från mejeri
i fråga om grädde höjas med 10 öre per liter för tunn grädde och med 20 öre
per liter för tjock grädde samt i fråga om ost med i genomsnitt 10 öre per
kilogram. Såsom förut nämnts, har Kungl. Maj :t för Sin del lämnat de sålunda
överenskomna prishöjningarna utan erinran.

Nämnden har upplyst, att prishöjningen på standardiserad konsumtionsmjölk
— för att stimulera mjölkproduktionen i närheten av konsumtionsorterna
— icke ansetts böra helt utjämnas mellan de olika mejerierna. Av
den prishöjning å sådan mjölk om 4,5 öre per liter till mejeri, vilken skall
träda i kraft den 1 april 1955, skall sålunda uttagas en utjämningsavgift av
endast 1,5 öre per kilogram. Samtidigt skall emellertid utjämningsavgifterna
för tunn och tjock grädde höjas med 18 respektive 47 öre per kilogram. I
fråga om en eventuell utjämning av prishöjningen till mejeri den 1 september
1955 för standardiserad konsumtionsmjölk avses enligt nämnden överenskommelse
senare skola träffas med Svenska mejeriernas riksförening.

De genom de nuvarande och ökade utjämningsavgifterna inflytande medlen
skall enligt nämnden liksom hittills användas — förutom till täckande
av exportförluster på smör och andra mejeriprodukter samt kostnader för
riksföreningens lagring av mejeriernas säsongmässiga överskott av smör —
till utjämningsbidrag. Nämnden har upplyst, att detta bidrag genom höjningen
av utjämningsavgifterna från och med den 1 april 1955 beräknas
kunna höjas från 13 till 30 öre per kilogram vid mejeri invägt mjölkfett.

Vad nämnden sålunda upplyst i fråga om utjämningsavgifter och utjämningsbidrag
föranleder ingen erinran från min sida. Likaså kan jag biträda,
vad nämnden anfört i anslutning till prisöverenskommelsen, nämligen att
den skall upptaga till prövning önskemål om eventuella ytterligare prishöjningar
på andra mejeriprodukter än konsumtionsmjölk och smör, i den mån

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

så erfordras för att täcka inkomstbortfall för jordbruket på grund av att
förutsatta priser icke helt kan uttagas eller för täckning av sådana kostnadsstegringar,
som kan inträffa under år 1955 på grund av nya kollektivavtal
för livsmedels- och transportfacken.

Vid den nu träffade prisöverenskommelsen har enligt nämnden förutsatts,
att utöver de nämnda prisjusteringarna någon höjning av den genomsnittliga
prisnivån för mjölk och mejeriprodukter icke skall ske under det kommande
regleringsåret samt att priserna liksom under innevarande regleringsår
skall vara fria. Därvid har nämnden anmält sin avsikt att beträffande
priserna på mjölk vid försäljning från mejeri under nästa regleringsår träffa
en överenskommelse med Svenska mejeriernas riksförening motsvarande
den, som för innevarande regleringsår gäller angående dessa priser, samt att
beträffande detaljhandelns marginaler för smör, ost, konsumtionsmjölk och
grädde under nästa regleringsår träffa en överenskommelse med Sveriges
speceri- & lanthandlareförbund och Kooperativa förbundet, innebärande oförändrade
marginaler efter justering för den enligt prisöverenskommelsen för
konsumtionsmjölk förutsatta marginalhöjningen. Häremot har jag icke något
att erinra.

Vad härefter angår konsumtionsmjölken gäller fortfarande den
bestämmelsen, att sådan mjölk med vissa undantag icke må saluhållas eller
överlåtas, med mindre den standardiserats till en fetthalt av 3'' procent, dock
med undantag för skum- och kärnmjölk. Efter bemyndigande av Kungl.
Maj :t har nämnden dessutom medgivit försäljning i kapsylförsedd glasflaska
av mjölk, som standardiserats till en fetthalt av 3,5 procent. Försäljningen
har under sistlidna kalenderår utgjort drygt 5 procent av totalförsäljningen
från mejeri av konsumtionsmjölk. Nämnden har erinrat, att den redan tidigare
i anslutning till en framställning av lantbruksstyrelsen förklarat sig
dela styrelsens uppfattning, att kungörelsen den 6 mars 1942 (nr 91) med
vissa bestämmelser angående handeln med mjölk bör ändras på sådant sätt,
att föreskrifterna om viss högsta fetthalt i standardiserad konsumtionsmjölk
upphäves. Jag fann mig i fjol icke kunna förorda nämndens förslag med
hänsyn till, bland annat, att normalpriserna på konsumtionsmjölk då skulle
upphävas. Enligt vad nämnden upplyst, har överenskommelserna om prissättningen
på standardiserad konsumtionsmjölk efter normalprisernas slopande
fungerat på ett tillfredsställande sätt. Med hänsyn härtill finner jag
mig nu böra biträda nämndens framställning. I enlighet härmed har jag för
avsikt att senare, efter förslag från nämnden, föreslå Kungl. Maj :t ändring
av berörda kungörelse. Jag förutsätter emellertid, att Svenska mejeriernas
riksförening kommer att tillse, att en dylik ändring icke för allmänheten
medför någon inskränkning i möjligheten att erhålla till 3 procent standardiserad
konsumtionsmjölk.

I fråga om smör förutsätter nämnden, att priset på runmärkt smör vid
försäljning från smörtillverkande mejeri liksom hittills skall regleras genom
en riksnotering, som sättes av Svenska mejeriernas riksförening samtidigt
med en notering för omärkt smör. Beträffande differentieringen av pri -

145

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

serna på runmärkt och omärkt smör avses vidare samma regler skola gälla
som under innevarande år. Kostnaderna för mejeriernas säsongmässiga lagring
av smör samt för förlusterna på exporten av smör och andra mejeriprodukter
har nämnden förutsatt skola liksom hittills bestridas av tillgängliga
medel i riksföreningens kassa för regleringsändamål. Riksföreningen
föreslås vidare även nästa år skola mot en ränta, motsvarande gällande diskonto
med tillägg för 0,5 procent, erhålla rörelsemedel, uppgående till det
inlagrade smörets värde. Vad sålunda anförts föranleder ingen erinran från
min sida.

Nämndens förslag beträffande priserna på och regleringen i fråga om o s t
under nästa regleringsår kan jag likaledes i huvudsak godtaga. Detta innebär
bland annat, att importen av ost skall vara fri och regleras enbart genom
införselavgifter, vilka bör bestämmas på så sätt, att det enligt prisöverenskommelsen
angivna genomsnittspriset för ost kan upprätthållas. Vidare
bör regleringsmedel, på sätt nämnden föreslagit, få ställas till förfogande för
utbetalning till de osttillverkande mejerierna av ett särskilt kvalitetstillägg
för ost.

Vad nämnden anfört i fråga om införandet av införselavgifter för torrmjölk
påkallar icke för närvarande något mitt uttalande.

Nämndens framställning i övrigt angående regleringen av mjölk och mejeriprodukter
föranleder icke någon erinran från min sida.

Med anledning av det utav nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation
framförda önskemålet, att varuskatten på gräddglass i förpackningar
under en tredjedels liter snarast möjligt skall borttagas, torde jag fa
erinra om att 1954 års riksdag (BevU 21) anförde, att 1952 års kommitté
för indirekta skatter har att till bedömande upptaga frågor rörande utformningen
i olika hänseenden av redan förefintliga indirekta skatter. Riksdagen
ansåg med hänsyn härtill, att det beträffande glass icke borde komma i
fråga, att den utan att avvakta kommitténs förslag skulle taga ståndpunkt
i frågan att slopa beskattningen av ett varuslag, som varit underkastat beskattning,
sedan varuskatten infördes ar 1941. Vid sadant förhallande toide
någon åtgärd i frågan icke nu böra övervägas.

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1956 års skörd

Med hänsyn till önskvärdheten av att odlarna före sådden skall få kännedom
om de blivande priserna på de odlade grödorna fastställde, som förut
nämnts, Kungl. Maj:t med riksdagens bemyndigande sommaren 1954 med
vissa förbehåll riktpriser på vete, råg, höstraps och höstrybs av 1955 års
skörd, såvitt avser de kvantiteter, som kan avsättas för human konsumtion
inom landet. Även tidigare har Kungl. Maj:t under cn följd av år — i vissa
avseenden dock med en annan utformning —- fastställt priser redan före
höstsådden.

Med hänvisning till bland annat det prissättningssystem, som jordbruks 10

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr ISO

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

prisutredningens majoritet förordat, har såsom förut anförts jordbruksnämnden
för sin del ansett sig böra avråda från att några riktpriser för
1956 års skörd överhuvudtaget fastställes av Kungl. Maj :t före höstsådden.
Enligt nämndens mening bör det i stället vara vederbörande regleringsförenings
sak att bedöma, om någon orientering rörande de sannolika priserna
för 1956 års skörd bör lämnas.

Med hänsyn till att något förslag till prissättningssystem, grundat på jordbruksprisutredningens
betänkande, icke ännu anmälts för Kungl. Maj :t,
finner jag mig böra förorda, att Kungl. Maj :t liksom i fjol skall erhålla riksdagens
bemyndigande att redan före höstsådden 1955 — med samma förbehåll
i fråga om senare ändringar som gällt under år 1954 —- fastställa riktpriser
på vete, råg, höstraps och höstrybs av 1956 års skörd, såvitt angår en
brödsäds- respektive oljeväxtfrökvantitet, motsvarande det inhemska avsättningsutrymmet.
Vid bifall från riksdagens sida till vad jag sålunda förordat,
bör, om bemyndigandet utnyttjas, förslag till riktpriser föreläggas
Kungl. Maj :t av nämnden efter förhandlingar med jordbrukets förhandlingsdelegation
samt Sveriges oljeväxtodlares centralförening.

Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet

Till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet
har för budgetåret 1955/56 i årets statsverksproposition
upptagits ett beräknat belopp av 32,5 miljoner kronor. Härav har 16,4 miljoner
kronor avsetts för den beredskapslagring av brödsäd, majs och oljekraftfoder,
som från och med regleringsåret 1954/55 administreras av föreningen
Svensk spannmålshandel, 1,8 miljoner kronor för den av jordbruksnämnden
administrerade beredskapslagringen av socker, risgryn, kaffe,
fettvaror, mjöl, ärter, bönor och linfrö samt 14,3 miljoner kronor för nedskrivning
av bokföringsvärdet å beredskapslagren av brödsäd.

Jordbruksnämnden har utan egen erinran upplyst, att föreningen Svensk
spannmålshandel i skrivelse den 10 mars 1955 till nämnden beräknat de
egentliga omkostnaderna för beredskapslagringen av brödsäd, majs och oljekraftfoder
till 12,4 miljoner kronor, däri inräknat räntekostnader 4,5 miljoner
kronor, nettokostnader för prisskillnadsreglering i samband med lageromsättning
i egentlig mening samt kostnader för administration. I fråga
om den av nämnden administrerade beredskapslagringen föreligger enligt
nämnden ingen anledning att nu ändra totalbeloppet för medelsbehovet.

Vidare anser nämnden det önskvärt med en nedskrivning av bokföringsvärdet
å beredskapslagren av brödsäd med ett totalbelopp av ungefär den
storlek, som tidigare preliminärt angivits, samt med en nedskrivning av
bokföringsvärdet å beredskapslagren av mjöl med i runt tal 0,3 miljoner
kronor. Dessutom bör enligt föreningen och nämnden ett belopp av nelto cirka
1,5 miljoner kronor finnas tillgängligt för att täcka sådana förluster, som
uppstår till följd av prisskillnader vid sådana inköp och försäljningar i samband
med föreningens beredskapslagring, vilka icke är att hänföra till la -

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

geromsättning i egentlig mening. Föreningen och nämnden har vidare preliminärt
beräknat behållningen på de medel, vilka tidigare anvisats eller reserverats
för täckande av kostnader i samband med Svenska spannmalsaktiebolagets
verksamhet, till sammanlagt 15,5 miljoner kronor. Nämnden
föreslår, att denna behållning skall få tagas i anspråk för att täcka kostnader
för nyss angivna nedskrivningar och förluster. Vad nämnden sålunda
anfört, föranleder ingen erinran från min sida.

För budgetåret 1955/56 torde följaktligen ifrågavarande anslag böra uppföras
med ett belopp av (12,4 + 1,8 =) i runt tal 14 miljoner kronor.

I detta sammanhang torde jag få taga upp frågan om förbud för jordbruksnämnden
att ikläda sig kostnader för försäkring av beredskapslager
av vissa varor m. m. Såsom nämnden och statskontoret anfört, är den verkliga
risken beträffande prisfall in. m. för ifrågavarande varor avtalsmässigt
redan överförd på staten. Med hänsyn härtill samt med beaktande av de skäl,
som legat till grund för förbudet mot försäkring av staten tillhörig egendom,
anser jag, att — i huvudsaklig överensstämmelse med nämndens av remissinstanserna
tillstyrkta förslag — föreskrifter bör utfärdas om förbud för
nämnden att ikläda sig kostnader för försäkring av varor, som lagras för
statligt ändamål men som formellt förblir i enskild ägo. Undantag från förbudet
bör dock, i enlighet med vad statens sakrevision föreslagit, av nämnden
kunna beslutas i sådana fall, då avtal icke kan komma till stånd utan
att försäkring tecknas.

Förutsättningen för ett dylikt förbud är emellertid dels att nämnden bemyndigas
att på statens vägnar utfärda sådan garanti- eller ansvarsförbindelse,
som kan befinnas erforderlig för att statsverket skall undgå kostnad
för försäkring, dels att erforderliga statsmedel ställes till förfogande för infriande
av dylika förbindelser, när skada inträffar. Med hänsyn härtill synes
frågan böra underställas riksdagen. Medel för täckning av uppkomna
förluster i anledning av ifrågavarande garanti- eller ansvarsförbindelser
torde efter Kungl. Maj :ts bemyndigande få disponeras ur anslaget till Statlig
lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet.

Vad vidare gäller den samlagring med varor, som icke ingår i beredskapslager,
finner jag det i likhet med nämnden och remissinstanserna praktiskt
och nödvändigt, att nämnden bemyndigas att -— efter hand som nämndens
nuvarande åtaganden i fråga om försäkringskostnaderna vid samlagring
avvecklas — intill utgången av juni 1956 försäkra såväl staten som enskild
tillhöriga varor, oavsett nu gällande och i förevarande sammanhang föreslagna
förbud mot försäkring.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot vad sålunda föreslagits,
torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda nödiga föreskrifter i ämnet.

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 180
Statliga rörelsemedel till lagrings- och inlösningsverksamhet

På kapitalbudgeten har under Fonden för förlag till statsverket till lagring
av jordbruksprodukter anvisats investeringsanslag till livsmedelskommissionens
och sedermera jordbruksnämndens förfogande på sammanlagt
163 175 000 kronor. Vidare har under samma fond anvisats ett anslag på 50
miljoner kronor till inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Nämnden har beräknat,
att dessa medel behöver stå till förfogande för ändamålen även under
nästa budgetår men att någon ytterligare medelsanvisning icke torde vara
erforderlig. Vad nämnden sålunda anfört föranleder ingen erinran från min
sida. Jag har ej heller något att invända mot att statliga eller statsgaranterade
rörelsemedel i form av kredit hos riksgäldskontoret eller hos annat
kreditinstitut mot säkerhet av riksgäldskontoret alltjämt får upptagas av
föreningen Svensk spannmålshandel i den omfattning och på det sätt, som
framgår av beslut av 1954 års riksdag.

Vissa författningsändringar

I förordningen den 24 maj 1934 (nr 180) angående villkor i vissa fall
för införsel av fodermedel samt förbud mot viss användning av denaturerad
spannmål stadgas i 1 § befogenhet för Kungl. Maj :t att, där så erfordras
för tryggande av en tillfredsställande avsättning av svensk spannmål, som
villkor för tillstånd till införsel av fodermedel föreskriva, att viss kvantitet
svenskt vete eller svensk råg genom färgning eller annorledes visas lia
denaturerats för foderändamål. Vidare förutsättes i 3 §, att Kungl. Maj :t
även i andra fall äger meddela bestämmelser om sådan denaturering. Har
denaturering skett, får enligt 2 § spannmålen icke användas för tillverkning
av mjöl eller gryn till människoföda eller för utsäde. Förordningen
innehåller vidare vissa ansvarsbestämmelser in. m. I kungörelse den 14 januari
1955 (nr 5) med vissa bestämmelser angående denaturerad spannmål
har Kungl. Maj :t meddelat föreskrifter rörande det sätt, på vilket denaturering
skall ske, samt om märkning av förpackningar, varigenom denaturerad
spannmål utlämnas. I kungörelsen har jordbruksnämnden bemyndigats
att meddela närmare föreskrifter. Sådana har utfärdats i nämndens
cirkulär nr 13 för år 1955.

Nämnden har nu föreslagit, att 1934 års förordning skall upphävas och
ersättas med en ny, varvid bestämmelserna om denaturering av spannmål
i anledning av import av fodermedel bör utgå. Vidare förordas, att förbudet
att använda denaturerad spannmål skall få en vidare innebörd och omfatta
även brännvinstillverkning och användning för tekniska ändamål. Mot
vad nämnden sålunda föreslagit har jag intet att erinra.

Under detta avsnitt av sin skrivelse berör jordbruksnämnden även frågan
om avveckling av spannmålskreditfonden eller översyn av de bestämmelser,
som gäller för lån ur denna. Enligt uppgift från riksbanken har
någon utlåning från fonden icke förekommit sedan budgetåret 1946/47, och
bankofullmäktige har för sin del under hänvisning härtill icke något att

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

erinra mot att fonden upphör. Med hänsyn till att fonden numera saknar
betydelse för ifrågavarande kreditförsörjning och att, såsom förut anförts
under avsnittet om brödsädsregleringen, finansieringen av spannmålsinköpen
för framtiden avses skola ske på annat sätt, torde fonden böia avvecklas
med utgången av innevarande budgetår.

Enligt förordningen den 29 maj 1933 (nr 234) angående användande av
svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning m. m. äger Kungl. Maj :t föreskriva
att kvarn, som använder utländsk havre vid framställning av havreprodukter,
i viss utsträckning skall vara skyldig att därvid jämväl använda
svensk havre. Nämndens förslag att denna förordning skall upphävas föranleder
ingen erinran från min sida.

Enligt förordningen den 24 maj 1934 (nr 172) om skatt å kli äger Kungl.
Maj :t förordna, att skatt skall erläggas för kli, som införes till riket eller
som erhålles vid tillverkning inom riket av mjöl eller gryn av vete. I kungörelser
den 24 maj 1934 (nr 174 och 175) har lämnats vissa tillämpningsföreskrifter
om bland annat uppbörd och restitution av skatt på kli. Jag delar
nämndens uppfattning att jämväl denna förordning nu kan upphävas.

Nämnden har berört vissa författningsbestämmelser angående särskild
skatt och avgift på stärkelserika utländska råvaror, som användes vid tillverkning
av stärkelse eller brännvin. Nämnden har föreslagit, att de angivna
författningsbestämmelserna, trots att de i viss mån är föråldrade, skall
bibehållas intill dess frågan om ifrågasatt omläggning av marknadsregleringarna
för potatis och potatisprodukter slutligt prövas. Häremot har jag
intet att erinra.

Vidare har nämnden uttalat, att de bestämmelser angående slaktdjursavgift,
vilka nu återfinnes i förordningen den 5 juni 1953 (nr 376) angående
sådan avgift, i vissa avseenden bör omarbetas och att i samband härmed
1953 års förordning bör utbytas mot en ny. Slaktdjursavgift kan nu
uttagas endast för kött och fläsk. Nämnden har anfört starka skäl för att
avgift bör kunna utgå även för den del av fläskproduktionen, som exporteras
i form av levande svin, och föreslår, att slaktdjursavgift skall kunna
uttagas även vid sådan export. Enligt förslaget skall detsamma gälla jämväl,
då nötkreatur och hästar exporteras för slakt. Vidare förordar nämnden
vidgade möjligheter till kontroll över att slaktdjursavgift rätteligen
erlägges. I detta hänseende innefattar förslaget bestämmelser, vilka nära
överensstämmer med dem som enligt förordningen den 5 juni 1953 (nr 375)
med vissa bestämmelser angående prisregleringen för råg och vete gäller
i fråga om kontroll av förmalningsavgift in. in. Jag har intet att erinra mot
det av nämnden sålunda framlagda förslaget till ny förordning angående
slaktdjursavgift.

I samband med författningsfrågorna torde jag även få upptaga de förslag
om skärpning av bestämmelserna för lillståndsfri import av margarin,
som nämnden framlagt. På grund av att margarinpriset i Norge är avsevärt
lägre än i Sverige utnyttjar särskilt gränsbefolkningen i stor utsträckning
de möjligheter till fri införsel av 5 kilogram margarin vid varje resetill -

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

fälle, som lämnas enligt gällande författningar. Denna införsel av margarin
liar, såsom nämnden framhållit, bland annat medfört, att handlandena på
den svenska sidan av gränsen fått avsevärt minskad omsättning i fråga om
margarinförsäljningen. Vid skilda tillfällen har frågan om åtgärder''i anledning
av denna margarininförsel övervägts. Bland annat upptog jag detta
spörsmål i propositionen 1954: 180. Jag ansåg mig därvid icke böra biträda
ett av nämnden framlagt förslag att som förutsättning för rätten till fri
införsel av 5 kilogram margarin skulle stadgas, att utlandsresan uppenbarligen
icke företagits i huvudsakligt syfte att införa varan. Vidare fann
jag mig icke kunna förorda en av Kooperativa förbundet margarinfabriken
aktiebolag m. fl. gjord framställning, innebärande att rätten till fri införsel
av viss kvantitet margarin skulle slopas eller åtmistone begränsas till ett
kilogram. Mot vad jag i detta hänseende anförde framfördes ingen erinran
från riksdagens sida. Nämnden har nu ånyo upptagit frågan och har därvid
anfört, att under det senaste året de s. k. margarinresorna avsevärt ökat i
omfattning, vilket haft till följd ett väsentligt avbräck för de detaljhandlare
vilka har sin verksamhet i gränstrakterna. Nämnden har i anledning härav
föreslagit, att den kvantitet, som fritt skall få införas av resande eller i form
av gåvopaket, minskas från 5 till 2 kilogram per person. Härigenom skulle
de s. k. margarinresorna icke längre framstå som tillräckligt lockande. Den
av nämnden beskrivna utvecklingen synes mig nu motivera, att en skärpning
sker i bestämmelserna om margarininförseln, och jag har intet att
erinra mot det förslag härom, som nämnden framlagt. Nämndens förslag
om upphävande av Kungl. Maj:ts beslut den 8 maj 1953, varigenom dispens
lämnats från vissa bestämmelser i margarinförordningen och i livsmedelsstadgan,
torde få upptagas i annat sammanhang.

I fråga om fettregleringen har nämnden vidare föreslagit, att —- utöver
de ändringar som föranledes av skärpningen i införselbestämmelserna för
margarin — ett flertal ändringar vidtages i förordningen den 5 juni 1953
(nr 395) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m.
Nämnda förordning ändrades förra året i ett flertal hänseenden, varvid
bland annat tre nya paragrafer tillädes. Då jag i huvudsak biträder nämndens
nu framförda förslag om ytterligare ändringar, har jag funnit lämpligt,
att 1953 års förordning upphäves och ersättes av en helt ny. I förhållande
till vad nu gäller innebär nämndens förslag — förutom redaktionella
jämkningar ■— i huvudsak följande.

Kungl. Maj :t äger förordna, att i 1 § i förordningen uppräknade varor ej
får införas utan tillstånd av nämnden eller den, vilken nämnden bemyndigar
att meddela tillstånd till sådan införsel. Förordningen har alltså karaktären
av en fullmaktslagstiftning. I 2 § lämnas vissa allmänna bestämmelser, enligt
vilka förordnande enligt 1 § icke skall utgöra hinder för införsel i vissa
angivna fall. Dessa undantag från skyldighet att inneha tillstånd till införsel
motsvarar i stort sett undantag, som i andra författningar lämnats
från föreskrifter om tillståndstvång vid införsel. Nämnden föreslår nu att

151

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

i förtydligande syfte ett tillägg skall göras till 2 § av innehåll, att nämnden
skall äga meddela allmänna bestämmelser om ytterligare undantag utöver
de, som enligt 2 § alltid skall gälla. Då emellertid frågan, huruvida tillstånd
över huvud taget skall erfordras för införsel av viss vara, är beroende på
förordnande av Kungi. Maj:t, torde ett sådant förtydligande som nämnden
föreslagit rätteligen ha sin plats i de tillämpningsföreskrifter till förordningen,
som Kungl. Maj :t utfärdar. Jag anser därför ej erforderligt att i
förordningen införa det föreslagna stadgandet.

Nämnden har vidare föreslagit vissa ändringar i syfte främst att vidga
möjligheterna till kontroll hos de företag, vilka åtnjuter regleringsbidrag
eller återbäring. Vad nämnden i detta hänseende föreslagit kan jag i stort
sett biträda. Sålunda synes det lämpligt att införa en begränsning av den
tid, inom vilken ansökning om regleringsbidrag må göras. Härigenom vinnes
större möjligheter att kontrollera sådana uppgifter, som lämnas till stöd för
ansökningen. I enlighet med nämndens förslag förordar jag, att ansökning
skall göras sist tolv månader från det sådant förhållande uppstått, som utgör
förutsättning för att bidrag skall få åtnjutas. Emellertid bör det, såsom
nämnden förutsatt, stå Kungl. Maj:t fritt att, om särskilda skäl föreligger,
medge bidrag även i fall då ansökning inkommit till nämnden senare.

I fråga om företag, som bedriver verksamhet, varmed följer skyldighet
att erlägga regleringsavgift eller att använda fettämne ur svenskt oljeväxtfrö,
ges bestämmelser om antecknings- och redovisningsskyldighet in. m. i
10 § av den nuvarande förordningen. Dessa innebär, att företagen är skyldiga
att, i den utsträckning nämnden föreskriver, föra sådana anteckningar
angående rörelsen, som erfordras för kontroll över att bestämmelserna i förordningen
eller med stöd av densamma givna föreskrifter iakttages. Det
åligger vidare företagen att på anfordran tillhandahålla nämnden eller dess
ombud anteckningar och handelsböcker samt att i den utsträckning nämnden
bestämmer lämna regelbundna uppgifter angående rörelsen. Företagarna
är vidare skyldiga att lämna ombud för nämnden tillträde till företagens
lokaler, t. ex. för inventering, och att medge att prov tages ur varulager.
Företagare, som icke följer dessa bestämmelser, kan ådraga sig straffansvar.
Nämnden föreslår nu, att bestämmelserna i 10 § skall bli tillämpliga
jämväl på den som för sin verksamhet erhåller regleringsbidrag eller återbäring
av regleringsavgift. Vidare föreslås, att i en ny paragraf skall stadgas
skyldighet för den som idkar handel med vara, som omfattas av förordnande
enligt 1 §, eller med produkt, vari dylik vara ingår, att, ändå att
10 § ej är tillämplig, på anfordran lämna nämnden eller dess ombud sådana
upplysningar om sin rörelse, som nämnden finner erforderliga för kontroll
över efterlevnaden av förordningen och med stöd av densamma givna
föreskrifter, ävensom att, där nämnden finner det påkallat för kontrollens
utövande, tillhandahålla nämnden eller dess omhiul sina handelsböcker med
tillhörande handlingar. Även jag anser, att viss utökning bör göras av
nämndens möjligheter att kontrollera uppgifter, som tjänar till ledning vid

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

bedömandet av frågor om avgiftsplikt eller rätt till regleringsbidrag eller
återbäring. Genom den föreslagna nya paragrafen beredes nämnden tillfälle
att från såväl bidragsberättigade företag som leverantörer och avnämare
till dessa erhålla material för kontroll av de uppgifter, som avgiftspliktiga
eller bidragsberättigade företag lämnar. Såsom nämnden framhållit överensstämmer
de i den nya paragrafen föreslagna bestämmelserna i stort sett
med vad som gäller i en del skatteförfattningar. Då såväl avgifterna som
bidragen uppgår till betydande belopp, har jag intet att erinra mot den utvidgning
av kontrollmöjligheterna, som föreslagits i den nya paragrafen, vilken
i departementsförslaget motsvaras av 13 §. Däremot kan jag ej förorda
att förelag, som i anledning av regleringssystemets konstruktion äger få
regleringsbidrag eller återbäring, skall bli skyldigt att vid straffansvar underkasta
sig •— förutom de kontrollåtgärder, som anges i 13 § — de vittgående
kontrollbestämmelser, som enligt nuvarande 10 § och den nu föreslagna
12 § gäller för avgiftspliktiga företag. Emellertid är det naturligt, att
såsom villkor för rätt till bidrag eller återbäring uppställes, att företagen
underkastar sig sådana ytterligare kontrollåtgärder, som nämnden finner erforderliga
för granskning av de uppgifter, företagen lämnat. Dylika villkor
kan föreskrivas med stöd av 8 § i gällande förordning och 9 § i den nu föreslagna.

I enlighet med det anförda torde förslag till dels förordning angående förbud
mot viss användning av denaturerad spannmål, dels förordning om
upphävande av förordningen den 29 maj 1933 (nr 23b) angående användande
av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning m. m., dels förordning
angående upphävande av förordningen den 2b maj 193b (nr 172) om
skatt å kli, dels förordning angående slaktdjursavgift, dels förordning angående
ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 21 december 1951 (nr
830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen
av dessa varor, dels förordning angående reglering av införseln
av fettråvaror och fettvaror, m. m. få föreläggas riksdagen för godkännande.

Frågan om upphävande av vissa tillämpningskungörelser samt utfärdande
av nya sådana torde jag senare få anmäla.

Anslagsäskanden

Vid bifall till de förslag, som jag framlagt i det föregående, skulle kostnaderna
för prisreglerande åtgärder för nästa regleringsår uppgå till i runt
tal 189 miljoner kronor. Av detta belopp avser cirka 182 miljoner kronor
allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg i vissa delar av landet samt
leveranstillägg, 1,7 miljoner kronor stöd åt odlingen av lin och hampa, 1 miljon
kronor fraktbidrag för fodersändningar till Västerbottens och Norrbottens
län samt 4 miljoner kronor diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen.
Enligt vad jordbruksnämnden anfört, är sistnämnda belopp
bland annat avsett att användas till ersättning åt Svenska mejeriernas

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

riksförening för handhavandet av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter
sammanhängande uppgifter, till kostnaderna för stödet till ullproduktionen
(0,2 miljoner kronor) samt till kostnaderna för smågrisstödet
(1 miljon kronor). Vidare skall dessa medel tagas i anspråk för att bestrida
vissa kontroll- och försökskostnader i samband med främjandet av
kvalitetsodling av matpotatis ävensom i anslutning till tidigare principbeslut
för vissa kostnader för mejeri- och slakterianläggningar i Norrland.

Såsom framgår av det föregående har nämnden beräknat den sammanlagda
behållningen på prisregleringsanslaget för innevarande och tidigare
regleringsår till omkring 40 miljoner kronor. Av denna behållning torde ett
belopp av 20 miljoner kronor få tagas i anspråk för täckande av medelsbehovet
för de prisreglerande åtgärderna under regleringsåret 1955/56, medan
återstoden av behållningen i enlighet med nämndens förslag torde böra
reserveras för att möta utgifter för regleringen utöver de nu beräknade. Vid
bifall till vad jag sålunda föreslagit, bör till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område äskas ett reservationsanslag av (189 — 20 =) 169 miljoner
kronor.

Förutom nu omförmälda anslag bör i enlighet med vad förut förordats
äskas till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet
ett förslagsanslag av 14 miljoner kronor.

Vidare torde riksdagens medgivande böra inhämtas till att få taga förut
nämnda behållning å reservationsanslaget till Kostnader i samband med
Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet i anspråk för att täcka förluster,
som uppkommer hos föreningen Svensk spannmålshandel och jordbruksnämnden
vid försäljning och nedskrivning av beredskapslager av brödsäd
och mjöl.

Slutligen torde i enlighet med vad som förut förordats till Bidrag till produktionsbefrämjande
åtgärder i Norrland m. m. böra äskas 1,1 miljoner
kronor.

Vad beträffar riksstatens inkomstsida för budgetåret 1955/56 synes såsom
nämnden anfört ett belopp av 56 miljoner kronor böra beräknas såsom
nettoinkomst av regleringsavgifter för fettvaror. Vidare bör i enlighet med
nämndens förslag ett belopp av cirka 2,2 miljoner kronor, utgörande vissa
ränteinkomster på kapitalanslagen för lagring av jordbruksprodukter och
för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö, såsom inkomst tillföras titeln Diverse
kapitalfonder.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag

1) att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medge Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering under nästkommande regleringsår av produktions-
och avsättningsförhållandena på jordbrukets område

It lUhumj till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

154

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, jag angivit
i det föregående;

dels bemyndiga Kungl Maj:t att, såvitt angår försäljning
för inhemsk förbrukning, fastställa priser på brödsäd och
oljeväxter av 1956 års skörd i enlighet med förut angivna
grunder;

dels å riksstaten för budgetåret 1955/56 under nionde huvudtiteln
anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
ett reservationsanslag av 169 000 000 kronor;

b) till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps-
och försäljningsverksamhet ett förslagsanslag av
14 000 000 kronor;

c) till Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland
m. m. ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor;

dels medge, att det å riksstaten för budgetåret 1954/55
anvisade reservationsanslaget till Kostnader i samband med
Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet må under budgetåret
1955/56 användas för täckande av förluster, som hos
Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, och statens
jordbruksnämnd uppkommer vid försäljning och nedskrivning
av beredskapslager av brödsäd och mjöl;

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att av anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1954/
55 till vissa i det föregående nämnda kvarnar m. fl. utbetala
ersättning för prisfall på brödsäd i enlighet med förut angivna
grunder;

dels besluta, att spannmålskreditfonden skall avvecklas
med utgången av budgetåret 1954/55;

2) att förslagen till följande förordningar måtte genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande:

a) förordning angående förbud mot viss användning av
denaturerad spannmål;

b) förordning om upphävande av förordningen den 29
maj 1933 (nr 234) angående användande av svensk havre
vid gryn- och mjöltillverkning m. m.;

c) förordning angående upphävande av förordningen den
24 maj 1934 (nr 172) om skatt å kli;

d) förordning angående slaktdjursavgift;

e) förordning angående ändrad lydelse av 6 a § förordningen
den 21 december 1951 (nr 830) om införsel och utförsel
av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen
av dessa varor; samt

f) förordning angående reglering av införseln av fettråvaror
och fettvaror, m. m.

155

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ulla B. Silén

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Bilaga 1

med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder
på jordbrukets område

För de regleringsåtgärder på jordbrukets område, som från statsmakternas
sida företagits till mitten av februari 1954, har redogjorts i Kungl. Majt:s
proposition 1954: 180, bilaga 1. Den redogörelse, som lämnas i det följande,
avser, där ej annat framgår av sammanhanget, motsvarande åtgärder för
tiden från mitten av februari 1954 t. o. in. januari 1955. Specificerade uppgifter
lämnas för regleringsåtgärderna inom följande varuområden, nämligen
brödsäd, fodermedel, lin och hampa, fettråvaror och fettvaror, potatis,
socker, mjölk och mejeriprodukter, ägg, köttvaror och ull, varjämte en
sammanfattande redogörelse lämnas för införsel- och utförselavgifterna på
jordbruksregleringens område. Någon exportutjämningsavgift enligt kungörelsen
den 31 mars 1950 (nr 156) har icke utgått under den tid, varom nu
är fråga.

Brödsäd. En möjlighet för jordbruksnämnden att begränsa rätten till yrkesmässig
överlåtelse av brödsäd kvarstod t. o. in. utgången av juni månad
1954, då kungörelsen den 2 mars 1951 (nr 87), vilken innehöll bemyndigande
i nämnda avseende, upphörde att gälla enligt kungörelse den 26 maj 1954
(nr 304). Någon begränsning har dock sedan regleringsåret 1952/53 icke
varit föreskriven.

Jämlikt Kungl. Maj :ts förordning den 5 juni 1953 (nr 375) med vissa bestämmelser
angående prisregleringen för råg och vete äger jordbruksnämnden
föreskriva dels tillfälliga inskränkningar i rätten att förmala vete och
råg, dels ock inblandning av vissa myckenheter vete och råg i brödsäd,
som användes vid handelsförmalning. Inskränkning eller inblandningstvång,
som nu nämnts, gällde icke under regleringsåret 1953/54 och har icke heller
föreskrivits för det nu innevarande regleringsåret. I samma förordning föreskrives
skyldighet för den, som bedriver handelsförmalning av råg och vete,
att fullgöra viss anmälnings- och rapportskyldighet till nämnden. Rapportskyldighet
föreskrives även för vissa spannmålshandlare. Av nämnden för
regleringsåret 1954/55 lämnade föreskrifter härutinnan framgår av nämndens
cirkulär nr 1954: 49 och 55.

Genom kungörelsen den 3 juni 1953 (nr 525) om tillämpning av vissa delar
av ovannämnda förordning förordnade Kungl. Maj:t, att förmalningsavgift
under regleringsåret 1953/54 skulle utgå för vete och råg, som användes
för tillverkning av mjöl, och för vete, som användes för tillverkning av
gryn eller liknande produkter med 3 kr/dt. Jordbruksnämnden meddelade i
cirkulär nr 1953: 49 närmare bestämmelser härom. Genom kungörelse den 9
juni 1954 (nr 540) bar förmalningsavgiften höjts till 5 kr/dt från ingången
av regleringsåret 1954/55 (den 1 augusti 1954). Nämndens bestämmelser
om avgiften för sistnämnda regleringsår återfinnes i cirkuläret nr 1954: 49.
Av dessa bestämmelser framgår bl. a., att kvarnarna äger erhålla gottgörelse
med 50 öre/dt brödsäd för besväret med uppbörden av avgifter vid s. k.
löneförmalning.

1* Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr ISO

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Det under tidigare år tillämpade systemet med garantipriser till odlarna
har fr. o. in. regleringsåret 1954/55 ersatts med ett nytt system med inlösenförfarande,
vilket godkänts av Kungl. Maj:t och riksdagen våren 1954. Det
nya systemet innebär bl. a., att en nybildad förening, Svensk spannmålshandel,
ekonomisk förening, erhållit ensamrätt till import och export av
brödsäd och har till uppgift att stödja den av statsmakterna eftersträvade
inhemska prisnivån på brödsäd. Beträffande 1954 års skörd har Kungl.
Maj it den 12 mars 1954 fastställt inlösenpriser att gälla vid inlösen den 1
april 1955 av den myckenhet brödsäd, som kan beredas avsättning inom
landet, nämligen för vete 44,75 kr/dt och för råg 39,75 kr/dt. Brödsäd, som
icke kan beredas avsättning inom landet, kommer emellertid likaledes att
inlösas av föreningen per den 1 april 1955 till nämnda priser. Underskott vid
försäljning av sådan brödsäd från föreningen är avsett att utjämnas med
medel, som inflyter genom upptagande av förmalningsavgift och av jordbruksnämnden
ställes till föreningens förfogande.

I motsats till vad tidigare gällt är prisutvecklingen före inlösendagen icke
reglerad genom statliga bestämmelser. Föreningen har emellertid genom
frivilliga överenskommelser med handels- och kvarnföretag om vissa lägsta
priser även för tiden före inlösendagen sökt nå en önskad stabilisering i
prisutvecklingen.

De fastställda inlösenpriserna avser spannmål av normalkvalitet med en
vattenhalt av 16,5 procent och gäller vid leverans till prisort. Såsom prisorter
för brödsäd har nämnden godkänt följande orter, nämligen Gävle,
Stockholm, Norrköping, Kalmar, Karlshamn, Åhus, Ystad, Trelleborg, Malmö,
Landskrona, Hälsingborg, Halmstad, Falkenberg och Göteborg. I prisorten
Norrköping innefattas även den närbelägna kvarnplatsen Djurön. Ehuru
Kristianstad icke innefattas i prisorten Åhus har föreningen utfäst sig
att tillämpa prisortpris vid inlösen av vete, som levereras till sagda stad.

Vid inlösen av brödsäd, som levereras till annan ort än prisort, verkställes
fraktavdrag motsvarande transportkostnaden från leveransorten till närmaste
prisort. I fråga om leveranser till Visby betalas dock prisortpris med
avdrag av 50 öre/dt, medan på Gotland i övrigt inlösenpriset grundas på det
vid leverans till Visby gällande priset med avdrag av transportkostnader till
Visby (cirkulär 1954: 55).

Inlösenpriserna gäller, som ovan angivits, för fullgod vara av normal kvalitet
med 16,5 procent vattenhalt. För vara av annan kvalitet äp normalkvalitet
sker prisreglering efter särskilda av jordbruksnämnden fastställda
prisregleringsskalor (cirkulär nr 1954: 52).

Såsom förut anförts har föreningen Svensk spannmålshandel ensamrätt
till import och export av brödsäd. Exporten sker i regel genom föreningens
medlemmar, vilka i samband härmed av föreningen erhåller bidrag motsvarande
skillnaden mellan det inhemska priset och det vid exporten erhållna
priset. Exportbidragen har hittills (den 1 augusti 1954 -den 31 januari
1955) varit 11—14 dr/dt för vete och 7—8 kr/dt för råg. Exportbidrag
lämnas endast för brödsäd, som uppfyller gällande fordringar för fullgod
vara. Bidrag lämnas för såväl kvarnvara som utsädesvara samt för vissa
produkter av brödsäd. I sistnämnda fall beräknas bidragets storlek efter
den mängd brödsäd, som ingår i produkten.

Med hänsyn till att förmalningsavgiften såsom ovan nämnts fr. o. in. den
1 augusti 1954 höjts från 3 till 5 kr/dt oavsett årsskörd, har nämnden, enligt
Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut, till handelskvarnarna utbetalat en
mot avgiftshöjningen svarande kompensation. Denna omfattade 2 kr/dt
för vete och råg av gammal skörd, som vederbörande kvarn hade i sin ägo
vid månadsskiftet juli/augusti 1954 och som icke hembjudits till Svenska
spannmålsaktiebolaget (cirkulär 1954:49).

Kungl. Maj. ts proposition nr 180 3*

Fodermedel. Efter att tidigare ha varit centraliserad till Svenska spannmålsaktiebolaget
överfördes utrikeshandeln med oljekraftfoder, kli, majs
och annan fodersäd fr. o. in. den 1 september 1953 till handelns egna företag.
Bolagets befattning med varorna i fråga efter denna tidpunkt och fram
till den 1 november 1954 inskränkte sig till viss beredskapslagring av majs
och oljekraftfoder samt till utförsäljning av kvarliggande lager av tidigare
inköpta varor i den mån dessa icke behövdes för beredskapslagringen. Enligt
direktiv från jordbruksnämnden tillämpades vid försäljningen gällande
världsmarknadspriser, i förekommande fall ökade med belopp, motsvarande
tull eller införselavgift. Fr. o. in. den 1 november 1954 omhänderhar den nybildade
föreningen Svensk spannmålshandel beredskapslagringen av nämnda
fodervaror.

På grundval av bemyndigande i kungörelsen den 30 juni 1953 (nr 567)
bar införselavgift utgått för olika slag av fodermedel under hela den tid,
varom nu är fråga, men kvarstår den 7 februari 1955 endast för ett fåtal
varor. (Beträffande avgiftsbelopp m. in., se avdelningen »införselavgifter»
i det följande.)

I fråga om korn har både införselavgift och tull borttagits, den senare
enligt kungörelse den 16 november 1954 (nr 664), för tiden fr. o. m. december
1954 tills vidare.

Genom förordningen den 26 maj 1954 (nr 305) om avgift å oljekraftfoder
har Kungl. Maj :t bemyndigats att i prisreglerande syfte förordna om avgift
å oljekraftfoder, som i samband med utvinning inom riket av olja ur oljehaltiga
fröer och frukter tillverkas för försäljning. Avgiftens storlek bestämmes
enligt förordningen av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,
av jordbruksnämnden. Med stöd av sålunda erhållet bemyndigande
förordnade Kungl. Maj :t i kungörelse den 1.3 juni 1954 (nr 462),
att i den mån jordbruksnämnden så bestämde, sådan avgift skulle utgå med
högst 3 öre/kg fr. o. m. den 1 juli 1954. Enligt jordbruksnämndens beslut utgick
avgift fr. o. in. sistnämnda dag med 2 öre/kg för oljekraftfoder, som
tillverkats enbart av oljehaltigt frö, annat än raps-, rybs- eller senapsfrö,
eller enbart av oljehaltiga frukter. Denna avgift slopades den 1 augusti 1954
i samband med att införselavgiften för samma slags oljekraftfoder upphörde
att utgå (cirkulär nr 1954: 43 och 50).

På grundval av bemyndiganden i kungörelser den 29 oktober 1954 (nr
362) och den 26 november 1954 (nr 665) har jordbruksnämnden utfärdat bestämmelser
om utförselavgift för havre och korn, mjöl av dessa varor samt
blandningar, vari någon av varorna ingår. (Beträffande denna avgift se för
övrigt avdelningen »Utförselavgifter» i det följande.)

Spannmål sbolaget har sedan hösten 1953 icke tillverkat oljekraftfoderblandningar
och föreningen Svensk spannmålshandel bedriver icke heller
någon tillverkning härav. Dylika blandningar tillverkas således nu endast av
enskilda företag. Kungörelsen den 29 september 1950 (nr 521) om tillverkning
av och handeln med vissa fodermedel äger, med ändring enligt kungörelsen
den 30 juni 1953 (nr 500), fortfarande tillämpning. Jordbruksnämndens
med stöd härav meddelade föreskrift, alt oljekraftfoderblandning,
som tillverkas för avsalu, skall innehålla minst 30 procent oljekraftfoder av
raps, rybs och/eller vitsenap gäller fortfarande. Under tiden den 1 augusti
1954—den 31 januari 1955 bär dessutom gällt, att av den föreskrivna kvantiteten
sådant oljekraftfoder, minst en tredjedel, d. v. s. 10 procent av hela
blandningen, skall utgöras av oljekraftfoder av vitsenap. Med hänsyn till
ändrad råvarutillgång har nämnden sedermera beslutat, att fr. o. in. den
1 februari 1955 oljekraftfoder av senap får ingå till högst 5 viktprocent av
hela oljekraftfoderblandningen (cirkulär nr 1954:47 och 1955:9). Vissa

4* Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ändringar har i januari 1955 vidtagits i nämndens bestämmelser om märkning
av förpackningar, innehållande foderblandningar, in. in. (cirkulär nr
1954: 75).

Vid transport från övriga delar av riket till norra Sverige av fodersäd, vetekli,
rågkli, vetefodermjöl, oljekraftfoder samt, med vissa undantag, foderblandningar
utgår fraktbidrag efter grunder, som anges i nämndens cirkulär
nr 1954:55.

Lin och hampa. Enligt årliga beslut av Kungl. Maj :t och riksdagen fastställes
s. k. riktpriser för beredningsverkens inköp av halm av lin och hampa.
(Linberedningsverk finnes f. n. i Laholm, Växjö och Mellansel, hampberedningsverk
endast i Visby.) Riktpriserna är icke att betrakta såsom garanterade
odlarpriser. De användes vid upprättandet av driftsanalyser för
beredningsverken och tjänar därigenom även i viss män till ledning vid bestämmandet
av storleken av de statsbidrag (pristillägg), som skall utgå till
nämnda verk. Omfattningen av statsbidragen är emellertid begränsad till
vissa av Kungl. Maj :t och riksdagen godkända totalkvantiteter beredd fiber,
vilka fördelas mellan verken under medverkan av jordbruksnämnden. Pristilläggen
fastställes av jordbruksnämnden inom ramen för vissa, av Kungl.
Maj :t och riksdagen godkända belopp (totalt och per kg) och utgår per kg
fiber av vissa kvaliteter (stödberättigade kvaliteter). Medel till utbetalande
av pristillägg för regleringsåret 1954/55 har ställts till nämndens förfogande
genom Kungl. Maj :ts brev den 26 maj 1954 angående prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område. Storleken av det pris, som faktiskt utgår till odlaren,
blir, utom av pristilläggens storlek, beroende av det pris, som vid försäljning
kan erhållas för beredd fiber. Avtal om storleken av spinneriernas
inköp av lin- och hampfiber har med jordbruksnämndens godkännande senast
för åren 1951—1955 tecknats mellan, å ena sidan, Riksförbundet Lin och
hampa för lin- och hampberedningsverkens räkning samt, å andra sidan,
lin- och hampspinnerierna. överenskommelse mellan berörda parter angående
prissättningen vid inköpen träffas under nämndens medverkan tid efter
annan. Beträffande linfiber har dylik överenskommelse träffats senast
för tiden fr. o. m. den 1 juli 1952 tills vidare och beträffande hampfiber senast
för tiden fr. o. in. den 1 januari 1955 tills vidare.

Beträffande 1954 års skörd av spånadsväxter har Kungl. Maj :t genom beslut
den 12 mars 1954 fastställt följande riktpriser, nämligen 25 öre/kg för
linhalm och 13 öre/kg för hamphahn. Riktpriserna avser halm av grundkvalitet,
d. v. s. kvalitetsklass I enligt gällande kvalitetsbestämmelser (beträffande
linhalm cirkulär nr 1951:85 och beträffande hamphalm statens linnämnds
meddelande nr 1949: 14).

Fettråvaror och fettvaror. Den inhemska skörden av oljeväxtfrö år 1954
har — efter därom träffat avtal — liksom fallet varit med närmast föregående
års skördar omhändertagits av Sveriges oljeväxtintressenter, ekonomisk
förening (SOI). Föreningen ombesörjer nedtorkning av fröet och försäljer
den del av skörden, som icke exporteras i form av frö, till de båda oljefabrikerna
AB Kalmar oljefabrik och AB Karlshamns oljefabriker.

Prissättningen på frö av raps, rybs och vitsenap av 1954 års skörd har
skett enligt ett av Kungl. Maj :t och riksdagen godkänt system, vilket något
skiljer sig från det, som tillämpats beträffande tidigare års skördar. Statens
prisgaranti för odling av nu nämnda fröslag har sålunda, från att tidigare
ha gällt praktiskt taget hela skörden, för 1954 års skörd begränsats till att
omfatta den del av skörden, beräknad till omkring 85 000 ton, vilken vinner
avsättning för tillverkning av olja, som förbrukas inom landet. För denna

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 180 5*

del av 1954 års skörd har staten enligt Kungl. Maj :ts beslut den 24 juli 1953
och den 12 mars 1954 fastställt det pris, som skall gälla vid försäljning till
oljefabrikerna, nämligen för liöstraps 85 öre, för höstrybs 83 öre, för vårraps
75 öre, för vårrybs 73 öre och för vitsenap 60 öre, allt per kg för vara
av normalkvalitet. För frö av annan kvalitet än normalkvalitet verkställes
prisreglering enligt tidigare tillämpade grunder. Prisbesluten förutsätter,
att odlarna genom att till dem avräknas lägre pris skall bära ansvaret för
underskott på exporten av raps-, rybs- och senapsfrö. För nu ifrågakommande
fröslag av 1954 års skörd erhåller odlarna för höstraps och höstrybs
ett 10 öre, för vårraps och vårrybs ett 8 öre och för vitsenap ett 6 öre lägre
pris per kg än det, som betalas av oljefabrikerna. Prisskillnaden står till
SOI:s förfogande för att täcka uppkommande prisdifferenser vid export.
I fråga om den av prisgarantien omfattade kvantiteten frö av raps, rybs och
senap innebär priserna för odlarnas del i jämförelse med närmast föregående
år sänkningar, för höstraps och vårrybs med 10 öre, för höstrybs med 12
öre, för vårraps med 8 öre och för vitsenap med 11 öre per kg.

Exporten av oljeväxtfrö av nu nämnda slag sker fr. o. m. den 1 september
1954 genom föreningen Svensk spannmålshandel, som har ensamrätt
därtill. Exporten av olja, som framvunnits ur inhemskt raps-, rybs- eller
senapsfrö, verkställes av oljefabrikerna och sker alltjämt i visst samråd med
jordbruksnämnden.

Fr. o. m. ingången av hudgetåret 1954/55 äger Kungl. Maj :t, i enlighet
med ett tillägg till förordningen 1953: 395 (9a §), bemyndiga nämnden att
föreskriva, att vid tillverkningen av margarin och andra födoämnen med
mera väsentlig tillsats av fett skall användas ur inhemska oljeväxtfröer
framvunna fettämnen. Något sådant bemyndigande angående tvångsinblandning
har dock hittills icke befunnits erforderligt. Den under hösten 1953 träffade
uppgörelsen mellan margarinfabrikerna inbördes om inblandning i hushållsmargarin
av 35 procent olja utvunnen ur inhemskt oljeväxtfrö äger
alltjämt "bestånd och har i nuvarande läge ansetts tillfyllest.

Vad beträffar oljelin av 1954 års skörd lämnar staten alltfort oberoende
av avsättningsförhållandena en fullständig prisgaranti. Odlarpriset uppgår
till 65 öre/kg frö av normalkvalitet, innebärande i förhållande till 1953 års
skörd en sänkning av priset med 15 öre/kg.

Importen av fettråvaror och fettvaror har under ifrågavarande tid varit
underkastad bestämmelserna i Kungl. Maj :ts förordning den 5 juni 1953
(nr 395) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m.,
Kungl. Maj :ts kungörelse den 12 augusti 1953 (nr 578) med tillämpningsföreskrifter
till nämnda förordning samt jordbruksnämndens med stöd av
nämnda kungörelse utfärdade föreskrifter (cirkulär nr 1954:70 och 87).
Fettvaruimporten har i princip varit centraliserad till Svensk fettimport,
ekonomisk förening. De utländska fettvarorna och fettvaror, tillverkade av
utländska råvaror, är sedan den 1 september 1953, då gällande fettvarurcglering
började tillämpas, belagda med en efter vissa regler föränderlig regleringsavgift,
vilken hittills varierat mellan 1,27 kr/kg och 1,55 kr/kg fett,
olja eller fettsyra. I medeltal har den utgjort 1,42 kr/kg. Avgiften utgick
den 1 februari 1955 med 1,51 kr/kg (cirkulär nr 1955: 2).

Beträffande ordningen för erläggande av regleringsavgift för importerade
fettvaror har vissa ändringar i tidigare föreskrifter vidtagits. Mot ställande
av säkehet kan sålunda numera visst anstånd medges med erläggandet av
avgiften.

I fråga om sådana importerade fettvaror, som inom vissa särskilt angivna
kategorier av rörelser använts till icke matnyttigt ändamål eller som återutförts,
har i viss utsträckning lämnats s. k. regleringsbidrag. Bidrag har där -

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

vid i vissa fall utgått med 95 och i andra fall med 100 procent av den regleringsavgift,
som belöpt på varan i fråga.

Under den tid, varom nu är fråga, har kretsen av bidragsberättigade rörelser
något utvidgats. Sålunda har järn- och stålverk, gjuterier, mekaniska
verkstäder, varv och textilfabriker upptagits i den bidragsberättigade kategorien.
Vidare har den grupp varor, för vilken 100-procentigt bidrag medges,
utökats. För fettvaror, vilka användes vid tillverkning av penicillin, streptomycin
och liknande antibiotika kan sålunda numera 100-procentigt bidrag
erhållas.

För de inhemska oljeväxtprodukterna har det clearingprissystem bibehållits,
för vilket redogörelse lämnades i motsvarande översikt förra året.
När inhemska oljor och fetter kommit till användning för annat än matnyttigt
ändamål eller exporterats, har möjlighet alltjämt förefunnits att erhålla
regleringsbidrag enligt samma grunder som nyss angivits beträffande
importerade fettvaror.

I fråga om inom landet framvunnet slakterifett har också, liksom tidigare,
regleringsbidrag kunnat erhållas, då fettet kommit till användning för annat
än matnyttigt ändamål eller ingått i exportvara. Den begränsningen har dock
numera vidtagits, att regleringsbidrag icke utgår för sådant inhemskt slakterifett,
som för tillverkningen inköpts till pris understigande viss av jordbruksnämnden
fastställd prisgräns. Prisgränsen varierar med hänsyn till
regleringsavgiftens storlek och prisutvecklingen på världsmarknaden samt
fastställes och tillkännages i samma ordning, som gäller för regleringsavgiften.
Den 1 februari ligger prisgränsen vid 1,71 kr/kg ( = regleringsavgiften
1,51 kr -)- 0,20 kr ) / ''

Företag, som bedriver sådan verksamhet att bidragsrätt kan komma i fråga
och som önskar komma i åtnjutande av dylikt bidrag, har att göra anmälan
till jordbruksnämnden. Nämnden har numera fastställt, att regleringsbidrag
till företag, vilket befinnes bidragsberättigat på grund av anmälan,
som inkommer till nämnden efter årsskiftet 1954/55, icke kommer att
utgå för tidigare fettförbrukning än den som ägt rum fr. o. in. kalendermånaden
efter den då anmälan inkommit till nämnden.

Genom Kungl. Maj :ts kungörelse den 24 september 1954 (nr 604) angående
ändring av accisen å steriliserad fettemulsion har accisen för steriliserad
fettemulsion med fetthalt av högst 15 procent och förpackad i slutna
glaskärl eller bleckburkar, rymmande högst 1/4 liter, sänkts med 20 öre
till 30 öre för varje kg av varans nettovikt.

Potatis. Enligt Kungl. Maj:ts förordning den 30 juni 1943 (nr 454) om
tillverkning av potatismjöl må tillverkning av potatisstärkelse annorledes än
till förbrukning i eget hushåll icke äga rum utan tillstånd av statens jordbruksnämnd
(tidigare statens livsmedelskommission), som äger föreskriva
de villkor, under vilka tillstånd må tillgodonjutas. Jordbruksnämnden har
vidare att meddela de ytterligare föreskrifter, som må erfordras för tilllämpning
av förordningen. Med stöd härav har jordbruksnämnden, liksom
tidigare, för tillverkningsåret 1954/55 träffat ett — av Kungl. Maj :t den
12 november 1954 godkänt — avtal med Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. angående föreningens inköp och försäljning av potatisstärkelse.
I avtalet, vars innehåll framgår av nämndens cirkulär nr 1954:
86 har jordbruksnämnden, under förutsättning av statsmakternas godkännande,
åtagit sig att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst 85,75
kr/dt för vid tillverkningsårets slut inneliggande lager av potatismjöl med
avdrag av viss kvantitet ävensom ersättning för ränte- och lagringskostnader
i avseende på inneliggande lager. Denna del av avtalet har Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Maj:t förelagt riksdagen för godkännande. I likhet med vad som tillämpats
alltifrån tillverkningsåret 1950/51 har i avtalet för tillverkningsåret
1954/55 i syfte att främja rationaliseringssträvandena inom potatis- och
stärkelseindustrien föreskrivits, att av den föreningen tillerkända handdsmarginalen
ett belopp, motsvarande ett öre per kg under tillverkningsåret
på den inhemska marknaden försåld stärkelse, skall avsättas till en särskild
fond. Medel ur denna fond disponeras av jordbruksnämnden efter hörande
av föreningen.

Under tillverkningsårel 1953/54 begränsades tillverkningen av potatisstärkelse
till ej fullt 21 000 ton. På grund av att efterfrågan på stärkelse
ökat under år 1954 har jordbruksnämnden för innevarande tillverkningsår
lämnat medgivande om tillverkning av sammanlagt 22 500 ton stärkelse.
Såvitt nu kan bedömas torde emellertid, till följd av att 1954 års potatisskörd
blev väsentligt lägre än normalt, den medgivna tillverkningen av
potatisstärkelse icke kunnat helt fullgöras. Man kan därför utgå ifrån att
föreningens övergångslager av potatisstärkelse från föregående regleringsår
kommer att tagas i anspråk under innevarande år.

Tillverkningen av potatisbrännvin enligt avtal mellan AB Vin- & spritcentralen
och Sveriges bränneriidkareförening beräknas innevarande tillverkningsår
uppgå till 36 milj. liter råbrännvin av normalstyrka vid de till
bränneriidkareföreningen ansiutna potatisbrännerierna. I denna kvantitet ingår
dock en mindre del råbrännvin, som framställts av råg. Härtill kommer
en beräknad tillverkning av cirka 1 milj. liter vid spricentralens eget potatisbränneri.

För tillverkningen av såväl potatisstärkelse som potatisbrännvin under
tillverkningsåret 1954/55 gäller vidare enligt ett av jordbruksnämnden, med
stöd av Kungl. Maj :ts beslut den 12 mars 1954 angående prissättningen på
jordbruksprodukter under samma regleringsår, utfärdat cirkulär (nr 1954:
29), att viss del av fastställda priser för potatisstärkelse och potatisbrännvin
skall inbetalas till en särskild clearingkassa.

Socker. Då sockerregleringen detta år liksom tidigare behandlas^ i särskild
proposition, hänvisas beträffande vidtagna regleringsåtgärder på detta
område till ifrågavarande proposition.

Mjölk och mejeriprodukter. Den redogörelse, som i propositionen 1947:
280 lämnats beträffande förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående
mjölkavgift samt beträffande denna författnings tillämpning, äger alltjamt
giltighet. Något förordnande om uttagande av mjölkavgift har alltså fortfarande
icke meddelats.

Producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk har tr. o. in.
den 1 januari 1953 utgått jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 12
december 1952 (nr 787) om producentbidrag. Den i propositionen 1953:
224 lämnade redogörelsen för bestämmelserna om producentbidrag ager
alltjämt giltighet.

Mjölk pristillägg till mejeri utgår enligt oförändrade grunder. Fn redogörelse
härför har lämnats i propositionen 1950:245. Det allmänna mjölkpristillägget,
vilket lämnas lika över hela landet med visst belopp per kg
mjölkfett i den vid mejeri från producenter invägda mjölken och grädden,
har sedan den 1 september 1953 utgått med 74,4 öre/kg mjölkfett. Extra
mjölkpristillägg utgår liksom tidigare för Norrland och vissa delar av Sveaoch
Götaland. Beloppet varierar sedan den 1 mars 1952 mellan 180 öre/kg
(Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark samt vissa delar av Jämtlands
och Västernorrlands län) och 30 öre/kg mjölkfett (Gästrikland samt

8* Kungl. Maj.ts proposition nr 180

vissa delar av Kopparbergs, Uppsala, Västmanlands, Värmlands, Örebro
och Älvsborgs län).

För mjölk och till mjölk omräknad grädde, som under tiden den 1
september 1954—den 31 augusti 1955 av mjölkproducent levereras till meberättigat
till statligt mjölkpristillägg, utgår s. k. leveranstillägg med
3 ore/kg mjölk för varje mjölkproducents mejerileverans upp till 10 000 kg
for år. För leveranser mellan 10 000 och 25 000 kg utgår leveranstillägg
med ett belopp av 300 kr. För leveranser över 25 000 kg för år minskas
sistnämnda tillägg med 6 öre/kg för överskjutande kvantitet, så att tillägget
vid en årsleverans av 30 000 kg helt upphör. Leveranstillägg som understiger
30 kr per år, utbetalas icke.

Med stöd av förordningen den 10 juli 1947 ("nr 378) om viss avgift å
mjölk, grädde och ost (ändrad 1948: 428, 1952: 364 och 1953: 377, förlängd
1950: 474) samt Kungl. Maj :ts bemyndiganden, senast den 5 juni 1953,
har jordbruksnämnden förordnat om uttagande av utjämningsavgift för
grädde och för ost. (Redogörelse för syftet med och innebörden av förordningen
har lämnats i propositionerna 1948:275 och 1949:212.) För
grädde, som för annat ändamål än framställning av torr- eller kondensmjölk
Ir. o. m. den 1 april 1952 levereras från mejeri till annan än mejeri eller
som fr. o. m. sistnämnda dag av mejeri användes för tillverkning av andra
varor än smör, grädde, ost, torrmjölk eller kondensmjölk, utgår utjämningsavgift,
nämligen för färsk grädde med en fetthalt understigande 40
procent med 32 öre/kg och för färsk grädde med en fetthalt av lägst 40
piocent med 43 öre/kg. Fr. o. in. den 1 september 1954 utgår ej utjämningsavgift
för steriliserad grädde. Fr. o. in. den 1 juli 1953 har för all svensk
ost, med undantag av margarinost och mesost, som tillverkas vid mejeri
respektive från mejeri försäljes till annan än mejeri, utjämningsavgift
(tillverkningsavgift och försäljningsavgift) utgått med följande belopp. Tillverkningsavgiften
har utgått med 60 öre/kg under tiden den 1 juli—den
30 september 1953 och med 50 öre/kg fr. o. in. den 1 oktober 1953, dock
att för ost, som tillverkats under tiden den 1 januari—den 30 april’ 1954,
avgiften utgått med 40 öre/kg. Försäljningsavgiften för ost, vilken under
tiden den 1 juli—den 31 augusti 1953 utgått med 20 öre/kg, höjdes för
tiden den 1 september 1953—den 30 juni 1954 till 30 öre/kg. Fr. o. m.
den 1 juli 1954 sänktes försäljningsavgiften till 10 öre/kg för tiden fram
till den 15 november 1954, varefter den har utgått med 20 öre/kg. För vara,
som exporteras, utgår icke någon av nu nämnda avgifter. Avgiftsmedlen,
vilka inflyter till Svenska mejeriernas riksförening, användes jämlikt förordningen
1947:378 för utbetalning av utjämningsbidrag för mjölk och
mejeriprodukter, däribland utbetalning av bidrag till täckande av exportförluster
på smör. Rörande den närmare användningen av avgiftsmedlen
beslutar jordbruksnämnden efter samråd med riksföreningen. Viss del av
a.e, ™!rde1, som för tideno aPril—september 1953 influtit i tillverkningsav°St’
anvan.^e? Pa förslag av riksföreningen för utbetalning till de
osthllverknnde mejerierna av ett pristillägg (kvalitetstillägg) av 10 öre/kg
tor sadan hårdost, som tillverkats efter den 30 september 1953 och som
uppfyller vissa särskilda kvalitetsfordringar.

Bestämmelserna om mjölkstandardisering (jfr proposition 1952:236)
ager alltjämt giltighet, dock med den ändringen, att enligt kungörelsen den
5 jum 1953 (nr 346), som trätt i kraft den 1 juli 1953, skummjölk och
Karnmjolk undantas från standardiseringsbestämmelserna oberoende av
ietthalten.

Normalpriserna på konsumtionsmjölk, skum- och kärnmjölk, grädde och
smör har slopats fr. o. in. den 1 oktober 1954. Mellan jordbruksnämnden

Kungl. Maj. ts proposition nr ISO

och Svenska mejeriernas riksförening har i samband härmed träffats en
överenskommelse angående priserna på konsumtionsmjölk vid försäljning
från mejeri till återförsäljare gällande fr. o. m. den 1 oktober 1954. Vidare
har mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden, å ena, samt Sveriges
Speceri- & lanthandlareförbund och Kooperativa förbundet, å andra
sidan, träffats en överenskommelse om priserna på mjölk och mejeriprodukter
vid försäljning i detaljhandeln under tiden den 1 oktober 1954—-den 31 augusti 1955.

I fråga om runmärkt mejerismör föreskrev nämnden på våren 1953 med
stöd av bestämmelserna i 2 §, andra stycket, kungörelsen den 26 augusti
1948 (nr 632) angående pristillägg för mjölk m. in. (ändrad 1949: 606), att
mejeri skall till riksföreningen erlägga en avgift av 5 öre/kg runmärkt smör,
som vid mejeriet tillverkats fr. o. in. den 1 maj 1953. Denna avgift utgar
alltjämt och de medel, som inflyter därigenom, användes av riksföreningen
till att täcka dels exportkostnaderna intill ett belopp av 5 öre/kg för sådant
exporterat smör, som riksföreningen inköpt till de efter den 30 april
1953 gällande priserna, dels de förluster, som kan uppkomma genomgått
riksföreningen inköper runmärkt mejerismör, vilket efter lagring måste
försäljas såsom omärkt smör, dels särskilda kostnader för lagersmörets
bedömning, dels ock efter godkännande av jordbruksnämnden andra kostnader.

I fråga om icke runmärkt mejerismör, som vid mejeri, berättigat till erhållande
av statligt mjölkpristillägg, tillverkas fr. o. in. den 1 oktober 1954,
har nämnden föreskrivit, att mejeriet skall erlägga en avgift av 30 öre/kg.
Avgiftsmedlen skall tillföras riksföreningens kassa för regleringsändamål
och disponeras enligt överenskommelse med nämnden.

Prissättningen på såväl svensk som importerad ost har, liksom under
nästföregående regleringsår, lämnats helt fri för regleringsåret 1954/55.

Den i propositionen 1954: 180 lämnade redogörelsen för bestämmelserna
angående begagnandet av det inregistrerade varumärket för smör, ost och
mesvara, runmärlcet, äger alltjämt giltighet (cirkulär nr 1953: 9, 30 och
40).

Sammanfattande bestämmelser rörande mejeriprodukter har upptagits i
nämndens cirkulär nr 1955: 1.

Ägg. De bestämmelser angående märkning och kontroll av lagrade och
konserverade ägg, som angivits i propositionen 1945: 303, gäller alltjämt.
Reglemente för Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg återfinnes
i nämndens cirkulär nr 1953:9. Lantbruksstyrelsens bestämmelser
om äggkontrollen, utförseln av hönsägg samt begagnandet av runmärket
på ägg äger fortfarande giltighet (cirkulär nr 1952: 63).

Export och import av ägg har på samma allmänna villkor, för vilka redogjorts
i propositionen 1952: 236, med ensamrätt ombesörjts av Sveriges export-
och importförening för ägg, förening u. p. a., och dess medlemmar.
För regleringsåret 1954/55 har jordbruksnämnden meddelat vissa föreskrifter
för föreningens verksamhet, vilka ansluter sig till de allmänna direktiv,
som Kungl. Maj:t och riksdagen lämnat för äggregleringcn under
detta regleringsår.

Köttvaror. Med stöd av Kungl. Maj :ts den 6 april 1951 givna bemyndigande
har jordbruksnämnden fr. o. m. den 8 december 1952 till Svensk kötthandel,
förening u. p. a., på vissa villkor överlåtit ensamrätt till export och import
av slaktdjur och de viktigaste köttvarorna. De allmänna bestämmelser,
som gäller för föreningens verksamhet, framgår av jordbruksnämndens

10*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

cirkulär nr 1952: 114 och 1953: 4. Jordbruksnämnden har vidare för verksamheten
meddelat vissa närmare föreskrifter, vilka ansluter sig till de
allmänna direktiv, som Kungl. Maj:t och riksdagen lämnat för köttvaruregleringen
under regleringsåret 1954/55.

Det normalprissystem i fråga om hela, halva och fjärdedels kroppar av
nötkreatur, häst och svin, för vilket redogörelse lämnats i proposition
1951: 207, har slopats fr. o. m. den 1 september 1954 (cirkulär 1954: 58).
Prisövervakningen i detaljhandeln sker i huvudsak enligt samma riktlinjer,
som tillämpats enligt överenskommelsen den 4 februari 1952 mellan myndigheterna
och handelns organisationer.

De regler, som utfärdades våren 1952 i fråga om klassificeringen av kött
och fläsk har — med vissa ändringar, som trädde i kraft den 28 juni 1954
— gällt under nu ifrågavarande tid. Ändringarna avser främst kvalitetsklasserna
för fläsk och åsyftar att medverka till en produktion av magrare
varor (cirkulär nr 1952:52, nr 1953:7 och nr 1954:33).

Jämlikt Kungl. Maj:ts förordning den 5 juni 1953 (nr 376) och kungörelse
den 2 oktober 1953 (nr 609) om upptagande av slaktdjursavgift, förordnades,
att sådan avgift skall utgå för fläsk, som efter den 11 oktober 1953
godkänts vid besiktning. Jordbruksnämnden bemyndigades i samma kungörelse
att bestämma avgiftens belopp, vilket enligt bestämmelserna i förordningen,
räknat för hel svinkropp, må utgöra högst 8 kr. Med stöd av bemyndigandet
föreskrev jordbruksnämnden, att slaktdjursavgift för fläsk,
som efter den 11 oktober 1953 godkänts vid besiktning, tills vidare skulle
utgå med 5 kr för hel kropp av svin, som i slaktat tillstånd vägde 15 kg eller
däröver, samt med 2,50 kr för halv kropp, vägande 7,5 kg eller däröver.
Dessa avgifter har fr. o. in. den 11 oktober 1954 ändrats till 2 kr respektive
1 kr. Offentligt slakthus, kommunal köttbesiktningsbyrå och kontrollslakteri
är skyldiga att i anslutning till besiktningen av fläsk upptaga ifrågavarande
avgift av den, för vars räkning besiktningen utföres (cirkulär nr
1953:63 och nr 1954:71).

Ull. De bestämmelser om statsbidrag till ullproduktionen, för vilka redogörelse
lämnats i propositionen 1949: 212, äger alltjämt giltighet med de
ändringar, som angivits i bilaga 1 till proposition 1953:224 (cirkulär nr
1952:82).

Införselavgifter. För de allmänna bestämmelserna om införselavgifter
har redogörelse lämnats i propositionen 1952:236. En sammanfattning av
dessa bestämmelser har lämnats även i nämndens cirkulär nr 1954: 22, i vilket
tillika intagits en förteckning över storleken av de avgiftsbelopp, som utgick
för olika varor den 15 april 1954. Ändringar därefter till den 7 februari
1955 framgår av en ny förteckning i cirkulär nr 1955: 11.

Någon införselavgift för bruna bönor har icke utgått sedan den 1 december
19o2. Införselavgifterna för ost är oförändrade. Sålunda utgår avgift för
dessertost med 40 öre/kg och för hård löpeost med 80 öre/kg.

Införselavgifterna för salt hästkött samt lever av häst och nötkreatur
utgår oförändrat med 70 öre/kg. Avgiften för svinlever sänktes fr. o. m.
den 27 september 1954 till 40 öre/kg för att åter höjas till 70 öre/kg fr. o. m.
den 10 januari 1955. För tunga av häst, nötkreatur och svin är avgiften oförändrat
50 öre/kg och för charkuterivaror samt kött och fläskkonserver likaledes
oförändrat 25 öre/kg. Avgift åvilar liksom tidigare icke corned beef,
corned mutton, ravioli, risotto, tomatsås med kött samt surkål med korv
och fläsk.

Enligt jordbruksnämndens beslut med stöd av kungörelse den 4 juni 1954

Kungl. Maj.ts proposition nr i80

11*

(nr 346) om införselavgift på kött av tamfågel utgick införselavgift med
50 öre/kg för kött av gås och kalkon, som införts till riket fr. o. in. den
13 september 1954. Införselavgiften för kött av kalkon slopades den 21 oktober
1954. För kött av gås höjdes avgiften fr. o. in. den 28 oktober 1J54

till 75 öre/kg. - .. . ,

Införselavgifterna för stärkelse och stärkelseprodukter ar oiöianaiacle.
Sålunda utgår för potatismjöl och annan stärkelse, gryn tillverkade av stärkelse,
druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap en införselavgift av
15 öre/kg och för dextrin och stärkelseklister ävensom appreturmedel, innehållande
dextrin, stärkelse, glykos, växtslem och dylikt en införselavgif
av 20 öre/kg. Avgift åvilar, liksom tidigare, icke majsstärkelse i form av
paketerad majsena eller risstärkelse, som användes vid tvättinrättning.
Från avgift är även undantagna till statistiskt nr 620 hänförliga specialpreparat,
som användes inom den grafiska industrien, vetestärkelse, som
försäljes till apotek för medicinskt bruk, samt vara, som ej innehåller mer
än 5 procent stärkelse eller druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap, dextrin,
stärkelseklister, glykos, växtslem eller dylikt ämne.

För manioka- och arrowrot utgår införselavgiften oförändrat med dö
öre/ko.

Införselavgiften för rå potatis — annan än sådan nyskördad (färsk) potatis,
som inkommer under tiden den 1 januari—den 30 juni — höjdes
fr. o. in. den 16 februari 1954 från 4 till 5 öre/kg. Med stöd av bemyndigande
i kungörelse den 19 februari 1954 (nr 34) om införselavgift för potatis
ändrades införselavgiften fr. o. in. den 8 mars 1954 till 2 öre för matpotatis
och till 8 öre för utsädes potatis. Avgiften för matpotatis höjdes till
4 öre/kg fr. o. in. den 16 november 1954 och till 5 öre/kg fr. o. in. den 4
februari 1955.

I fråga om införselavgifterna för spannmål och fodermedel har toljande
ändringar vidtagits.

Avgiften för majs sänktes fr. o. in. den 1 juni 1954 till 5 kr/dt och tr.
o. in. den 6 september 1954 till 3,50 kr/dt. Fr. o. m. den 1 augusti 1954 har
införselavgiften slopats för andra slag av oljekakor än raps-, rov-, rybsoch
senapsfrökakor samt för andra slag av mjöl av krossade oljekakor
eller av extraktionsåterstoder av oljehaltiga fröer och frukter än raps-,
rybs- och senapsmjöl samt oljekraftfoderblandningar. Avgiften för korn
slopades fr. o. m. den 6 september 19o4 och samtidigt sänktes avgifterna
för havre, vicker samt ärter och bönor, ej tjänliga till människoföda, melass,
glutenfoder och melassfoder samt sockersnitsel, torkad betmassa och
maltgroddar till 3,50 kr/dt. Avgiften för kli sänktes fr. o. in. den 1 november
1954 till 3,50 kr/dt och slopades fr. o. m. den 27 november 1954. Fr. o.
in. den 16 november 1954 har införselavgifterna slopats för havre, vicker
samt ärter och bönor, ej tjänliga till människoföda, durra (sorghum) samt
glutenfoder och melassfoder.

Införselavgiften för hirs med undantag av hirskolvar, för raps-, rov-, rybsoch
senapsfrökakor, för raps-, rybs- och senapsmjöl samt för oljekraftfoderblandningar,
ej hänförliga till annat nummer, med undantag av mirteralfoderhlandningar,
ävensom för nudlar utgar oförändrat med 8 kr/dt. Avgift
ten för mjöl av korn, durra (sorghum) eller hirs utgår likaledes oförändrat
med 2 kr/dt.

Utförselavgifter. Enligt förordningen den 6 juni 1952 (nr 365) angående
reglering av utförseln av vissa levande djur och jordbruksprodukter m. in.
må de varor, som upptas i en vid förordningen fogad bilaga, i regel icke
utföras ur riket utan särskilt tillstånd. Utförseltillstånd beviljas, såvitt ej

12*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Kungl. Maj :t annat föreskriver, av jordbruksnämnden. Enligt förordningen
skall vidare, i den mån Kungl. Maj :t i prisreglerande syfte så föreskriver,
vid utförsel av något av ifrågavarande varuslag erläggas utförselavgift.
Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande
av jordbruksnämnden.

Kungl. Maj:t har i kungörelse den 16 augusti 1954 (nr 589) förordnat,
att i den mån jordbruksnämnden, eller efter nämndens bemyndigande, Sveriges
export- och importförening för ägg, förening u. p. a., så bestämmer,
avgift skall erläggas vid utförsel av färska, kylhuslagrade eller konserverade
hönsägg i skal. Någon bestämmelse om utförselavgift för denna vara har
dock hittills icke givits av nämnden.

Kungl. Maj :t har vidare i kungörelser den 29 oktober 1954 (nr 632) och
den 26 november 1954 (nr 665) förordnat, att vid utförsel från riket av
korn och havre m. m. skall, i den mån jordbruksnämnden så bestämmer,
utförselavgift erläggas. Nämnden äger bestämma avgiftens belopp, dock
högst till 5 öre/kg.

Jordbruksnämnden har med stöd av nämnda kungörelser beslutat, att
avgift fr. o. m. den 7 februari 1955 skall utgå för havre, korn, havremjöl
och kornmjöl med 3 öre/kg av varans nettovikt samt för blandningar, vari
nagon av dessa varor ingår, med 3 öre/kg av den myckenhet avgiftsbela^d
vara, som ingår i blandningen (cirkulär nr 1955:5).

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

13*

Bilaga 2

angående produktionsutvecklingen på jordbrukets område

Allmän översikt. Under senare hälften av 1930-talet gynnades Sverige av
en råd goda skördeår, vilka i förstone ingav vissa farhågor ur avsättningssynpunkt
men som sedermera visade sig medge en värdefull reserv av såväl
brödspannmål som vissa fodermedel. Mot bakgrunden av denna i produktionshänseende
gynnsamma period kan skördeutfallet under krigsåren
1940 och 1941 karakteriseras med ordet missväxt. De felslagna skördarna
de båda nämnda åren hade som följd en kraftig nedskärning av landets
husdjursstam. Under de därpå följande krigsåren hämmades jordbrukets
utveckling av de begränsade möjligheterna att importera förnödenheter, maskiner
och flytande bränsle samt av knapphet på arbetskraft.

Efterkrigstiden fram t. o. in. 1950 innnebar, om man bortser från 1947,
en snabb återhämtning för det svenska jordbruket, vilket bl. a. kom till
synes däri, att den tidigare till följd av svaga skördar och låg fodermedelsimport
starkt reducerade animalieproduktionen så småningom rätt ohämmat
kunde utökas. Det dåliga skördeutfallet 1947 medförde ett tillfälligt
avbrott i denna utveckling. Under efterföljande år återtog jordbruksproduktionen,
som framgår av nedanstående översikt, en svagt uppåtgående trend.
Under 1951 gick dock produktionsvolymen tillbaka, till större delen beroende
på 1951 års felslagna brödsädsskörd men även på en nedgång i mjölkproduktionen.
För åren 1952—1954 noterades åter en något ökad produktionsvolym.
Ökningen berörde främst brödsäd och fodersäd men även i viss
utsträckning fläsk och ägg. Samtidigt minskade dock produktionen av mjölk
och mejeriprodukter samt oljeväxter.

Den totala volymen av jordbrukets slutprodukter har ökat med 17 procent
jämfört med genomsnittet för 1930-talet eller med knappt 1 procent
per år. Detta innebär en betydligt svagare ökningstakt än under mellankrigsperioden
(2,5 procent per år), ökningen under de senaste decennierna
har varit svagare än man tidigare kunnat registrera för en längre period
(på långt sikt — sedan 1880-talet — har ökningen utgjort cirka 1,5 procent
per år). Vid en bedömning av försörjningsläget och dess förändringar bör
man vidare hålla i minnet att Sveriges folkmängd nu är cirka 16 procent
större än på 1930-talet. Ökningen i produktionsvolym och folkmängd har
alltså hållit ungefär samma takt under de senaste decennierna.

De tabeller, till vilka hänvisning i det följande sker, finnes intagna i
särskild tabellbilaga.1

Brödsädsskörden. (Jfr tabellerna 3 och 4.) Beträffande de fr. o. m. 1938
skördade brödsädsarealerna hänvisas till nedanstående sammanställning,
som inhämtats ur den officiella jordbruksstatistiken. Uppgifterna för 1954
är preliminära.

Under 5-årsperioden 1938—1942 höll sig brödsädsarealen, som framgår
av tablån, relativt konstant omkring 500 000 hektar. Fr. o. in. 1943 inträf 1

Införd sist i propositionen.

14*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

fade en nedgång, som nådde botten 1947, då arealen brödsäd var ungefär
20 procent lägre än under perioden 1938—1942. Under åren 1948—1952 var
arealen i genomsnitt 10 procent högre än 1947.

År 1953 ökade brödsädsarealen avsevärt, och ökningen fortsatte under
1954. Sistnämnda års areal är den högsta, som förekommit under den i
tablån redovisade perioden. Ökningen sedan 1947 utgör 43 procent och
från 1953 till 1954 12 procent. Vad beträffar den inbördes fördelningen mellan
de olika brödsädsslagen framgår av tablån, att arealerna höstvete och
råg, som fram t. o. m. 1951 i stort sett oavbrutet minskat sedan krigsåren,
åter har ökat. Vårvetearealen, som sedan lång tid tillbaka befunnit sig i
ökning, visade även 1954 en uppgång.

År	Areal i hektar
Hö st vete	Vårvete	Summa vete	Höstråg	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1938 ...........	240 460	68 014	308 474	181 569	6 558	188 127	496 601
1939 ...........	253 507	83 639	337 146	168 646	6 296	174 942	512 088
1940 ...........	216 770	91998	308 768	163 735	7196	170 931	479 699
1941 ...........	177 039	109 371	286 410	198 477	8171	206 648	493 058
1942 ...........	164 009	114 535	278 544	241 236	8 263	249 499	528 043
1943 ...........	153 342	115 223	268 565	212 247	7 690	219 937	488 502
1944 ...........	190 296	83137	273 433	195 383	6 006	201 389	474 822
1945 ...........	203 891	87 105	290 996	162 824	5 358	168 182	459178
1946 ...........	212 323	90 477	302 800	152 595	4143	156 738	459 538
1947 ...........	140 862	151 633	292 495	110 394	4 771	115 165	407 660
1948 ...........	172 792	142 859	315 651	155 561	4 279	159 840	475 491
1949 ...........	167 736	139 464	307 200	130 956	3 912	134 868	442 068
1950 ...........	178 219	160 940	339 159	126 697	126 697	465 856
19511 ..........	146 959	177 433	324 392	95 272	95 272	419 664
19521 ..........	159 520	169 196	328 716	123 247	123 247	451 963
19531 ..........	189 398	198 802	388 200	132 593	132 593	520 793
1954 ...........	220 411	212 821	433 232	149 614	149 614	582 846

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade enligt resultaten från 1951 års jordbruksräkning.

Bestämmande för storleken av skördade arealer höstsådda grödor är, förutom
såddens omfattning, utvintringen under året. Storleken av den senare
kan direkt angivas. Fr. o. m. 1940 har nämligen arealinventeringar företagits
såväl på hösten som påföljande sommar. Vid höstinventeringarna har uppgifter
bl. a. lämnats om de arealer, som vid inventeringstillfället besåtts
med höstsäd. Vid sommarinventeringarna har uppgifter erhållits om skördade
arealer av olika växtslag. En jämförelse mellan en höstinventering
och påföljande sommarinventering visar alltså i stort sett den omfattning,
i vilken utvintring förekommit. Utvintringens omfattning framgår av följande
tablå.

De svåra vintrarna 1940/41 och 1941/42 orsakade som synes en betydande
utvintring av höstvete, medan höstrågen klarade sig relativt bra. Under
1942/43—1945/46 var utvintringen däremot låg. De svåra väderleksförhållandena
vintern 1946/47 medförde, att ej mindre än 22 procent av höstvetearealen
och 14 procent av höstrågarealen måste plöjas upp och sås om.
Utvintringen 1947/48 och 1950/51 var likaså avsevärd.

Nedgången i de hösten 1950 med vete och råg besådda arealerna följdes i
fråga om höstvete av fortsatt arealminskning under hösten 1951. Förhållandet
torde få sättas i samband med svartrostangreppen på 1951 års veteskörd.
Enligt 1951 års höstinventering ökade emellertid rågarealen ganska

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

15*

År för skörden	Utvintringen av höstvete och höstråg i procent av besådd areal1
Höstvete	Höstråg
1941 ...............	23,4	2,9
1942 ...............	13,9	2,9
1943 ...............	2,8	4,9
1944 ...............	1,6	3,5
1945 ...............	0,3	4,9
1946 ...............	2,5	3,2
1947 ...............	22,2	13,8
1948 ...............	14,2	5,8
1949 ...............	3,4	3,3
1950 ...............	3,2	4,7
1951 ...............	9,6	11,9
19522...............
1953 ...............	8,2	8,1
1954 ...............	6,7	3,8

1 Avser endast Svealand och Götaland.

2 Någon tillförlitlig uppgift om utvintringen vintern
1951/52 finnes ej.

avsevärt, varför den sammanlagda arealen höstvete och höstråg kom att
öka något i jämförelse med den 1950 höstsådda arealen. År 1952 ökades de
höstsådda arealerna av vete och råg kraftigt jämfört med föregående år. ökningen
fortsatte hösten 1953 då höstvete- och höstrågarealerna översteg 1952
års höstsådda arealer med 14 respektive 8 procent. De på sina håll mycket
ogynnsamma väderleksförhållandena hösten 1954 medförde en kraftig reducering
av de höstsådda arealerna av vete och råg. Till en del torde dock
minskningen även få ses som en följd av att priserna på vete och råg har
sänkts. Nedgången från 1953 utgör för höstvete 18 procent och för råg 31
procent.

Beträffande skördeutbytet av brödsäd per hektar hänvisas till uppgifter i
följande tablå ur statistiska centralbyråns skördestatistik (talen för 1954
är preliminära).

År	Skörd i kg per hektar
	Höstvete	Vårvete	Höstråg	Vårråg
1938 ...........	2 740	2 010	2 010	1440
1939 ...........	2 780	1 860	2 040	1460
1940 ...........	1 250	1630	1570	1200
1941 ...........	1070	1 290	1 370	910
1942 ...........	1 780	1 580	1 820	1 120
1943 ...........	2 330	1 450	1870	1060
1944 ...........	2 180	1 480	1 780	1 100
1945 ...........	2 230	1 540	1 660	1 no
1946 ...........	2 470	1 740	1860	1 190
1947 ...........	1 250	1 470	1250	940
1948 ...........	2 480	1 920	2 040	1 140
1949 ...........	2 540	1 950	2 080	1 210
1950 ...........	2 440	1890	1 950	1 180
1951 ...........	1 690	1 260	1 810	1 130
1952 ...........	2 850	1 890	2 290	1 130
1953 ...........	2 780	2 330	2 280	1 370
1954 ...........	2 630	2120	2 080	1320

16*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

För perioderna 1948—1950 och 1952—1954 redovisas förhållandevis höga
hektarskördar. Utbytet per arealenhet låg praktiskt taget undantagslöst högre
än något tidigare år under 1940-talet. De låga veteskördarna 1951 berodde
huvudsakligen på svartrostangreppen detta år. Av de preliminära siffrorna
för 1954 framgår, att hektarskördarna för samtliga brödsädsslag, på
grund av ogynnsamma väderleksförhållanden, blev något sämre än för 1953
men dock högre än för de flesta åren under den i tabellen redovisade perioden.

I följande sammanställning redovisas den officiella skördestatistikens
uppgifter rörande skördeutbytet av brödsäd fr. o. in. 1938. Uppgifterna för
1954 är preliminära.

År	Skörd i ton
Höstvete	Vårvete	Summa vete	Höstråg	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1938 .........	667 532	136 600	804132	365 231	9 422	374 653	1178 785
1939 .........	704 978	155 880	860 858	344 401	9169	353 570	1 214 428
1940 .........	270 669	150 060	420 729	257 290	8 603	265 893	686 622
1941 .........	189 929	141128	331 057	271 848	7 395	279 243	610 300
1942 .........	291 486	180 545	472 031	438 841	9 248	448 089	920 120
1943 .........	356 956	167 259	524 215	396 640	8 113	404 753	928 968
1944 .........	418 512	124 202	542 714	350 108	6 674	356 782	899 496
1945 .........	454 452	133 811	588 263	270 326	5 946	276 272	864535
1946 .........	523 695	157 157	680 852	284 222	4 949	289 171	970 023
1947 .........	176 247	222 783	399 030	138 098	4 502	142 600	541 630
1948 .........	427 976	274 361	702 337	317 062	4 878	321 940	1 024 277
1949 .........	426 565	271 829	698 394	271 951	4 725	276 676	975 070
1950 .........	434 610	304 260	738 870	243 670	243 670	982 540
1951* ........	248 360	223 570	471 930	170 760	170 760	642 690
19521 ........	454 630	319 780	774 410	278 520	278 520	1 052 930
1953> ........	526 530	463 210	989 740	299 no	299 160	1288 900
1954 .........	579 370	451 350	1 030 720	302 610	5 060	307 670	1 338 390

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade enligt resultaten från 1951 års jordbruksräkning.

Den totala brödsädsskörden 1954 är den största, som redovisats under
perioden 1938—1954.

Fodermedel. Den inhemska foderskörden redovisas i följande sammanställningar.
Uppgifterna, som hämtats ur den officiella skördestatistiken,
är preliminära för 1954.

Fodersädsskörden 1953 var den största, som redovisats sedan förkrigstiden.
Nedgången mellan 1953 och 1954 (11 procent) berodde främst på minskade
hektar skördar till följd av ogynnsam väderlek. Skörden av foderrotfrukter
1954 var den minsta, som noterats sedan 1938. Nedgången berodde främst
på en successiv arealminskning. Höskörden 1954 va,r 5 procent lägre än
1953 års skörd, beroende dels på lägre arealavkastning, dels på den sedan
1947 fortgående minskningen av arealen.

Den inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga beräknade
inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli av såväl inhemskt som
utländskt ursprung (jfr tabell 5) redovisas produlctionsårsvis i tablån nederst
å nästföljande sida.

Den från år till år växlande tillgången på oljekraftfoder och kli under
1940-talet beror, för flertalet år, på fluktuationer i importen. Den minsk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

17*

År	Areal i hektar
Kom	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Vall till slätter 2
1938 .........	101 518	660 839	252 838	1 015 195	70 985	1 390 569
1939 .........	104 240	660 030	252 037	1016 307	67 600	1 375 732
1940 .........	106 847	635 045	284 259	1 026 151	63 645	1 357 915
1941 .........	99184	629 266	290 627	1019 077	67 695	1315 882
1942 .........	111 777	597 230	278 387	987 394	67 982	1 320 475
1943 .........	113162	574 834	276 804	964 800	64 566	1329 394
1944 .........	95 950	550 634	277 502	924 086	65 968	1 317 675
1945 .........	93 286	542 727	277 378	913 391	65 582	1 342 671
1946 .........	89 556	531 215	277 040	897 811	65 372	1 347 826
1947 .........	100 033	529156	287 610	916 799	60933	1 352 230
1948 .........	87 806	489 648	281 600	859 054	60 807	1 318 524
1949 .........	86 084	501 794	309 377	897 255	53 959	1 297 499
1950 .........	93 952	502 334	318 089	914 375	49 718	1 274 610
19511 ........	111397	485 764	317 721	914 882	44 022	1 225 554
19521 ........	155 189	500 684	322 737	978 610	40 264	1 189 450
19531 ........	190593	491 233	303 647	985 473	37 803	1 176 059
1954 .........	167 636	478192	299 859	945 687	33 648	1 171 933

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade enligt resultaten från 1951 års jordbruksräkning.

2 Den beräknade arealen slåtteräng utgjorde enligt jordbruksräkningarna 1937, 1944 och 1951
(prel.) respektive 336 186, 239 052 och 157 300 hektar.

ning av förbrukningen av oljekraftfoder, som med undantag för 1954/55
förelegat under senare år i jämförelse med förkrigstiden, beror dels på en
minskning av kostammen, dels på en ökad användning av inhemska äggviterika
fodermedel, ökningen för 1954/55 beror dels på afl mer äggviterikt
importfoder än normalt behövts för att i någon mån mildra verkningarna
av den dåliga kvaliteten hos 1954 års höskörd, dels på den minskade
prisskillnaden mellan oljekraftfoder och fodersäd. Till ökningen torde även
ha bidragit den kraftigt stegrade tillverkningen av handelsfoderblandningar

År	Skörd i kg per hektar
Kom	Havre	Blandsäd	Foderrot- frukter	Hö från odlad jord	Hö från naturlig äng
1938 .........	2 370	2 080	2 480	39 740	3 950	1290
1939 .........	2 220	1930	2 350	37 680	3 360	1330
1940 .........	1770	1480	1680	36 860	2 250	980
1941 .........	1590	1230	1450	33 330	1610	910
1942 .........	1970	1550	1900	33 760	3 000	1100
1943 .........	2 060	1480	1790	35120	2 930	1130
1944 .........	1840	1310	1690	29 660	3 770	1270
1945 .........	1810	1390	1670	32 140	3 880	1400
1946 .........	2 040	1470	1860	32 550	4 000	1380
1947 .........	1760	1280	1500	27 820	2 490	1180
1948 .........	2 200	1620	2 030	34 210	3 260	1200
1949 .........	2 070	1670	2 090	35160	3 670	1290
1950 .........	2 230	1610	2 060	35 350	3 630	1320
1951 .........	2 260	1 650	2100	32 820	3540	1360
1952 .........	2150	1 580	2110	28 750	3 820	1250
1953 .........	2 480	1940	2 370	35 980	4150	1460
1954 .........	2 170	1840	2 200	30 100	3 940	1420

2* Bihang till riksdagens protokoll 1055. 1 samt. Nr 180

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

18*

År	Skörd i ton
Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Hö2
1938 .........	240140	1374 885	627 802	2 242 827	2 820 846	5 924 707
1939 .........	231 723	1 271 083	591 373	2 094 179	2 547 143	5 072 968
1940 .........	189 281	937 128	478 136	1 604 545	2 346 244	3 387 970
1941 .........	157 697	775 733	420 966	1354 396	2 256 312	2 424 970
1942 .........	220 103	926 039	528 415	1 674 557	2 295 302	4331 312
1943 .........	232 621	850 306	494 682	1577 609	2 267 356	4 272 643
1944 .........	175 294	730 037	470 469	1 375 800	1 960 190	5 485 249
1945 .........	168 750	754 895	462 660	1386 305	2 107 809	5 537 352
1946 .........	182 770	782 750	515 051	1 480 571	2 127 674	5 715 087
1947 .........	175 967	678 181	432 069	1 286 217	1 695 293	3 644 045
1948 .........	192 885	792 536	572 356	1557 777	2 080 249	4 583 697
1949 .........	177 900	840 216	647 981	1 666 097	1 897 428	5 067 750
1950 .........	209 530	806 980	653 630	1 670 140	1 757 610	4 944 160
19511 ........	251 760	801 510	667 210	1 720 480	1 444 740	4 662 720
19521 ........	333 660	791 080	680 980	1 805 720	1 157 800	4 842 670
19531 ........	472 670	952 990	719 640	2 145 300	1 358 700	5 229 230
1954 .........	363 900	879 460	660 900	1 904 260	1 012 810	4 958 710

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade enligt resultaten från 1951 är jordbruksräkning.

2 Inklusive hö från slåtteräng.

Produktionsår	Förbrukning i	ton
Oljekraftfoder	Kli
1938/39 ..........	241 000	196 000
1939/40 ..........	205 000	203 000
1940/41 ..........	158 000	174 000
1941/42 ..........	125 000	151 000
1942/43 ..........	90 000	126 000
1943/44 ..........	105 000	158 000
1944/45 ..........	179 000	168 000
1945/46 ..........	175 000	199 000
1946/47 ..........	156 000	272 000
1947/48 ..........	183 000	247 000
1948/49 ..........	180 000	261 000
1949/50 ..........	216 300	263 050
1950/51 ..........	195 500	245 400
1951/52 ..........	123 600	224 200
1952/53 ..........	168 000	207 800
1953/54 ..........	172 000	180 000
1954/55 (prel.) ....	205 000	190 800

för fjäderfän,
importkli och

Tillbakagången för kli under de senaste åren har helt berört
sammanhänger bl. a. med ökad tillgång på inhemsk fodersäd.

Potatismarknaden. Den inhemska skörden av potatis redovisas i följande
sammanställning, som hämtats ur den officiella skördestatistiken. Uppgifterna
för 1954 visar, att såväl hektarskörden som totalskörden detta år var de
lägsta sedan krigsslutet. Den totala potatisarealen har också successivt
minskats under samma tid.

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

19*

År	Areal, hektar	Skörd per hektar, kg	Skörd, ton
1938 .............	133 142	13 950	1 857 554
1939 .............	131 967	13 710	1 809 264
1940 .............	134 816	17 020	2 294 417
1941 .............	137 375	15 080	2 071 086
1942 .............	142 096	12 950	1 840136
1943 .............	147 307	14 740	2171118
1944 .............	138 174	10 340	1 434 574
1945 .............	145 252	11420	1 658 874
1946 .............	143 297	13 550	1 941 019
1947 .............	142 292	12 360	1 758 251
1948 .............	147 875	15 390	2 276 511
1949 .............	134 566	12 780	1 719 744
1950 .............	130 492	13 290	1 734 170
1951 .............	1 123 746	13 430	1 1 661 910
1952 .............	1 129 084	13 490	1 1 741340
1953 .............	1 128 896	13 590	* 1 751 700
1954 (prel.).......	122 325	11970	1 464 790

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade enligt resultaten
från 1951 års jordbruksräkning.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger icke några direkta
statistiska uppgifter. Med ledning av bl. a. socialstyrelsens konsumtionsoch
levnadskostnadsundersökningar har dock inom 1942 års jordbrukskommitté
och kalkylsakkunniga verkställts följande beräkningar och skattningar
rörande storleken av denna konsumtion.

1938,39 .......	....... 755 000	ton	1947/48............	.. 900 000	ton
1939/40 .......	....... 755 000	»	1948/49 ............	.. 875 000	»
1940/41 .......	....... 810 000	»	1949/50............	.. 825 000	»
1941/42 .......	....... 975 000	»	1950/51 1 ..........	750 000
1942/43 .......	....... 1 000 000	I	1951/52 1 ..........	.. 750 000	»
1943/44 .......	....... 950 000	»	1952/53 1 ..........	.. 750 000	»
1944/45 .......	....... 900 000	1	1953/54 1 ..........	.. 750 000	>
1945/46 .......	....... 900 000		1954/55 (prel.) 1____	735 000
1946/47 .......	....... 900 000	»

1 Tidigare publicerade uppgifter korrigerade med ledning av socialstyrelsens levnadskostnadsundersökning
1952.

Fram t. o. m. 1942/43 redovisas en betydande konsumlionsökning främst
orsakad av bristen på andra livsmedel. Därefter har förbrukningen av matpotatis
åter gått tillbaka och ligger enligt socialstyrelsens konsumtionsundersökningar
per capita räknat nu betydligt under förkrigsnivån.

Förbrukningen av fabrikspotatis har fr. o. in. konsumtionsåret 1938/39
uppgått till följande kvantiteter.

1938/39 ........	...... 273 000 ton	1947/48 ..........	.... 169 000	ton
1939/40 ........	...... 267 000		1948/49 ..........		»
1940/41 ........	...... 255 000	»	1949/50 ..........	.... 198 000	>
1941/42 ........	...... 202 000	>	1950/51 ..........	.. . . 197 000
1942/43 ........	...... 230 000	»	1951/52 ..........	.... 210 000	»
1913/44........	...... 270 000	»	1952 53 ..........	.... 278 000	»
1944/45 ........	...... 60 000	»	1953/54 ..........	. ... 260 000
1945/46 ........	...... 177 000	»	1954/55 (prel.) ....	.... 236 000	»
1946/47 ........	....... 200 000	>

20*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Sockerbetsodlingen. (Jfr tabell 5.) Följande uppgifter kan meddelas om
areal, hektarskörd och totalskörd av sockerbetor samt råsockertillverkning
fr. o. m. kampanjåret 1938/39.

Kampanjår	Betareal för hela riket, hektar	Skörderesultat	Tillverkat råsocker, ton
Betskörd, inköpt vikt	Sockerhalt, 0/ /o
Hela riket, ton	Deciton per hektar
1938/39 ................	50 760	1834 081	361	17,58	292 359
1939/40 ................	50 750	1 902 212	375	17,69	308 411
1940/41 ................	54 439	1 859 635	341	17,82	300 263
1941/42 ................	53 403	1 843 680	345	18,07	308 162
1942/43 ................	53 255	1 733 660	325	16,89	263 983
1943/44 ................	50 335	1 868 260	371	17,10	290 907
1944/45 ................	54 979	1 803 350	328	17,04	278 668
1945/46 ................	54 586	1814 414	332	17,51	294 405
1946/47 ................	54 664	1 777 062	325	17,50	289130
1947/48 ................	48 203	1 493 143	310	17,80	242 706
1948/49 ................	47 544	1 808162	380	17,47	291136
1949/50 ................	49 287	1770 050	359	17,69	290154
1950/51 ................	54 428	1978 404	364	16,88	304101
1951/52 ................	54 080	1 732 241	320	17,99	285 249
1952/53 ................	1 53 850	1 597 092	295	16,36	234 021
1953/54 ................	51168	1 997 002	390	18,06	334 518
1954/55 (prel.)..........	59 423	1 849 441	311	17,01	288 481

1 Dessutom 296 hektar betor, som på grund av upptagningssvårigheter ej levererades till
sockerbruk.

Den odlade arealen sockerbetor har, som framgår av tabellen, under perioden
1938/39—1946/47 varierat mellan 50 000 och 55 000 hektar. Under
perioden 1947/48—1949/50 var den lägre än 50 000 hektar för att kampanjåret
1950/51 (skördeåret 1950) åter avsevärt öka. Efter en nedgång 1953
ökade arealen 1954 till den högsta, som hittills redovisats. Stegringen från
1953 utgjorde 16 procent.

Den ovanligt låga hektarskörden 1947 i förening med den begränsade betarealen
resulterade i den lägsta totalskörden under den i tabellen redovisade
perioden, medan däremot 1953 års skörd var den största, som hittills
redovisats, beroende på den rekordhöga hektarskörden. Även sockerhalten i
1953 års skörd var ovanligt hög. Trots 1954 års stora areal blev totalskörden
lägre än normalt, enär skörden per hektar var ovanligt låg. Även sockerhalten
understeg normalvärdet.

Oljevåxtodlingen. Tablåerna i det följande utvisar utvecklingen på oljeväxtodlingens
område.

Oljeväxtarealen har, som synes, med undantag för 1945 och 1946, ökats i
snabb takt fram t. o. in. 1951, varefter den minskades med 22 procent 1952.
Ändå kraftigare blev nedgången i oljeväxtarealen från 1952 till 1953. Sålunda
var 1953 års areal 42 procent mindre än 1952 års. Den starka nedgången
i oljeväxtarealen under dessa två år berodde bl. a. på den, i förhållande
till priserna på andra avsalugrödor, sänkta prisnivån på oljeväxtfröer
samt på de växtföljdsjukdomar m. in., som blivit en följd av alltför ensidig
oljeväxtodling. För de höstsådda oljeväxterna spelar också utvintringens
storlek en stor roll. Sålunda utvintrade vintern 1946/47 ej mindre
än 73 procent av höstrapsen och 48 procent av höstrybsen. En starkt bidra -

21*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

gande orsak till att arealen ytterligare gick ned under 1953 var de svåra
övervintringsförhållanden, som rådde vintern 1952/53. Sålunda utvintrade
38 procent av den hösten 1952 sådda höstrapsen och 61 procent av höstrybsen.
En ökning av den skördade arealen skedde 1954, vilket bl. a. berodde
på att utvintringen var låg — endast 2 procent för höstraps och 14 procent
för höstrybs.

Nedgången i vårraps- och vårrybsarealen fortsatte även under 1954. Den
kraftiga minskningen av oljelinarealen från 1952 till 1954 har sin huvudsakliga
förklaring i att priset på oljelin sänkts avsevärt.

Skördade arealer, hektar

År	Höstraps	Höstrybs	Vårraps	Vårrybs	Vitsenap	Oljelin	Övriga	Summa
1941 .........	931				5119	926	1003	7 979
1942 .........	1377	—	205	13 985	1733	799	18 099
1943 .........	4 844	—	7 065	12 995	2 656	1941	29 501
1944 .........	11946	—	8 655	7 709	13 258	2 783	44 351
1945 .........	7 230	390	7 962	4 549	15 468	2120	37 719
1946 .........	5 393	429	6 906	5 240	8 729	299	26 996
1947 .........	2 577	409	9 935	13 666	15 964	in	42 662
1948 .........	14 310	1020	23 592	18 019	21669	119	78 729
1949 .........	36 466	3 326	39 391	1417	14 613	46 960	—	142 173
1950 .........	61400	5 900	51 940	7 260	6 700	35 600	—	168 800
1951 .........	89 600	15 350	37 100	12 250	12 600	23 700	1200	191 800
1952 .........	65 600	22 000	18 900	3 000	18 900	20 700	—	149 100
1953 .........	35 000	13 600	8 200	2 400	18 300	9 200	—	86 700
1954 (prel.) ... 1955 .........	60 900 1 69 800	17 700 122 700	6100	2 200	9 900	2 900		99 700

1 Besådd areal enligt arealinventeringen i oktober 1954. Normalt kan förutsättas en utvintring
av cirka 15 procent.

Skörd per hektar av oljeväxtfrö, exklusive utsäde,
18 % vattenhalt, kg 1 2

År	Höstraps	Höstrybs	Vårraps	Vårrybs	Vitsenap	Oljelin
1942 .............	1820		1395		1315
1943 .............	2 375	—	1315	—	1145
1944 .............	1490	—	1005	—	915	1040
1945 .............	1430	770	1070	—	870	1210
1946 .............	1725	775	975	—	955	760
1947 .............	1035	805	1305	—	1175	1040
1948 .............	2100	995	1160	—	1140	1190
1949 .............	2 025	1085	1250	835	1060	1230
1950 .............	1800	1075	1310	880	955	1305
1951 .............	1830	1165	1165	720	1160	1025
1952 .............	2110	1500	820	880	1 115	890
1953 .............	1 660	1045	755	845	1 230	970
1954 (prel.).......	2 020	1570	1130	680	1130	1130
Medeltal 1942/54 ..	1800	1 1080	1 130	2 810	1 090	8 1070
» 1950/54 ..	1885	1270	1035	800	1120	1065

1 Medeltal för 1945—1954.

2 Medeltal för 1949—1954.
8 Medeltal för 1944—1954.

22*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180
Skörd av oljeväxtfrö, exklusive utsäde, 9 % vattenhalt, ton

År	Höstraps	Höst- rybs	Vår- raps	Vår- rybs	Vit- senap	Summa matnyttiga1	Olje- och spånadslin	Total- summa
1941 .......		2 181		4 969	5 570	1022	6 592
1942 .......		2 2 518		16 552	19 567	1725	21 292
1943 .......		2 18 743		13 423	33 286	5 380	38 666
1944 .......	16 029		7 822	6 370	32 030	13 597	45 627
1945 .......	9 305	271	7 678	3 556	21 734	18 294	40 028
1946 .......	8 379	300	6 055	4 515	19 261	6 883	26 144
1947 .......	2 408	297	11 680	14 458	28 860	16 523	45 383
1948 .......	27 095	916	24 636	18 470	71185	24 701	95 886
1949 .......	65 297	3 201	44 282	1066	13 665	127 511	50 791	178 302
1950 .......	99 554	5 722	61 268	5 757	5 7fi0	178 om	43 708	9,9,1 829
1951 .......		2 201 5	00	12 600	214 100	23 200	3 238 200
1952 .......	124 622	29 736	13 877	2 343	19 013	189 591	* 16 580	206 171
1953 .......	52 291	12 808	5 590	1828	20 221	92 738	8103	5100 841
1954 (prel.) .	116 896	25 920	5 286	1016	8 742	157 860	2 338	160198

1 För vissa år inkluderas här vissa ej specificerade fröer.

2 Specificerade uppgifter föreligger ej för åren 1941—1943 och 1951.

3 Inklusive 900 ton oljedådra.

* Exklusive frö av spånadslin.

6 Inklusive 70 ton oljedådra och diverse andra fröslag.

Hektarskördarna av de olika redovisade oljeväxtslagen visar, med undantag
för höstrybs, ingen utpräglad tendens. Variationerna synes i huvudsak
vara betingade av tillfälliga orsaker.

Den totala skörden av oljeväxtfrö har fram t. o. m. 1951 ökat avsevärt.
Nedgången under senare år sammanhänger med den minskade totalarealen.

Förändringar i husdjursantalet. I följande tablåer redovisas vissa uppgifter
till belysning av förändringarna i antalet husdjur av olika slag under
efterkrigstiden. Till jämförelse har även angivits husdjursantalet enligt
jordbruksräkningarna 1937 och 1944. Uppgifterna bygger i övrigt på mate -

Antal husdjur inom hela riket

Tidpunkt	Hästar 3 år och däröver	Unghästar 1 och 2 år samt föl	Summa hästar	Mjölk- kor	Övrig stor- boskap	Kalvar under 1 år	Summa nöt- kreatur	Får och lamm
15/9 19371 ..	519 173	114103	633 276	1 921 396	599 306	465 565	2 986 267	353 324
1/6 19441 ..	500 033	103 324	603 857	1 746 540	650 084	462 325	2 858 949	558 290
1/6 1945 ..	493 241	106 137	599 378	1 796 608	595 687	450 718	2 843 013	516 342
1/6 1946 ..	495 538	97 244	592 782	1 817 625	611 929	439 875	2 869 429	482 013
2/6 1947 ..	484 195	66 757	550 952	1 808 493	589 337	398 807	2 796 637	420 774
1/6 1948 ..	450 892	46 368	497 260	1 705 479	526 665	392 564	2 624 708	349 446
1/6 1949 ..	424 084	40 827	464 911	1 668 190	505 038	411 224	2 584 452	311 397
1/6 1950 ..	401 240	38 520	439 760	1 654 450	510 600	483 140	2 648 190	279170
1/6 19512 ..	377 662	34 346	412 008	1 605 432	523 974	479 274	2 608 680	228 001
3/6 19522 ..	353 617	30 223	383 840	1 533 608	536 520	436 911	2 507 039	224 917
1/6 19532 ..	335 518	25 320	360 838	1 523 457	527 097	478 932	2 529 486	210 533
1/6 1954 ..	313 749	23 185	336 934	1526 745	554 602	476 518	2 557 865	203 777

1 Allmänna jordbruksräkningen.

2 Tidigare publicerade uppgifter delvis korrigerade enligt resultaten från 1951 års jordbruksräkning.

23*

Kungl. Maj.is proposition nr 180

rial från de årligen utförda husdjursräkningarna (fr. o. in. 1951 justerade
med ledning av resultaten från 1951 års allmänna jordbruksräkning).

Av tablån framgår bl. a. hur hästbeståndet oavbrutet minskat under efterkrigstiden,
vilket" sammanhänger med den fortgående mekaniseringen av
jordbruket. Antalet arbetshästar var 1954 cirka 40 procent lägre än 1937,
samtidigt som antalet föl och unghästar minskat med ej mindre än 80 procent.
Antalet mjölkkor ökade visserligen något strax efter kriget men visar
därefter en praktiskt taget oavbrutet nedåtgående tendens. Koantalet ligger
nu cirka 20 procent under 1937 års nivå. Nötkreatursantalet i sin helhet
visar dock en något svagare minskning. Fårstammen har sedan 1937 gått
ned med 42 procent.

Antal husdjur inom hela riket (forts.)

Tidpunkt

Avelssvin

Övriga svin
3 män. och
däröver

Grisar

under

3 mån.

Summa
svin och
grisar

Höns

Kyck-

lingar

Summa
höns och
kycklingar

15/9 1937» ..
1/6 19441 ..
16/4 1945 ..
15/4 1946 ..
14/4 1947 ..
19/4 1948 ..
1/6 1949 ..
17/4 1950 ..
23/4 1951 ..
21/4 1952 ..
20/4 1953 ..
20/4 1954 ..

138 261
121 811

123 712

124 557
143 558
138 614
152 081
141 570
150 840
161 870
170 160
206 030

700 414
415 105
443 872
498 858
516 089
513 185
477 107
516 660
532 280
580 180
572 760
618 460

586 260
516 949
511 465
541 819
529 245
543 219
608 446
605 no
640 920
621 030
667 670
778 500

1 424 935

1 053 865

1 079 049

1165 234

1 188 892

1 195 018

1 237 634

1 263 340

1 324 040

1 363 080

1 410 590

1 602 990

8 108 651
6174 517

6 451798

7 609 094

8 361 364

9 007 321

8 203 756

9 180 540

9128160

8 589 360

8 159 500

8 122 770

2 870 969

2 918 018

3 244 070

3 798 662

4 033 770

5 015 887

4 244 349

3 091 820

3 200 990

3 064 760

3 363 280

3 628 650

10 979 620
9 092 535
9 695 868

11 407 756

12 395134
14 023 208
12 448 105
12 272 360
12 329 150
11 654120
11 522 780
11 751 420

1 Allmänna jordbruksräkningen.

Däremot har svinstammen ökat år från år sedan 1944 och var 19o4 högst
för hela den redovisade perioden (11 procent över 1937 års nivå). Antalet
höns och kycklingar har, med undantag för 1948, efter en viss ökning under
1945 och 1946 hållit sig i stort sett konstant under perioden 1947—1951.
Under 1952 och 1953 inträffade en viss minskning av antalet höns. Nedgången
har möjligen stått i samband med den försämrade prisrelationen
mellan hönsfoder och ägg. Sedan denna prisrelation undergått viss förbättring,
har kycklingbeståndet, som minskades 1952, åter ökat 1953 och 1954.
(Siffermaterialet i fråga om hönsstammens storlek är bristfälligt, varför (let
är vanskligt att draga några bestämda slutsatser om de faktiska variationerna.
)

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 7—10.) Inom
kalkylsakkunniga utförda beräkningar rörande mjölkproduktionen har sammanställts
i efterföljande tablå.

Mjölkproduktionen, som med undantag för 1946/47 och 1947/48 oavbrutet
stigit under perioden 1941/42—1949/50, har under åren därefter åter
visat sjunkande tendens. Medan 1949/50 års produktion — den högsta
som redovisats sedan förkrigstiden — var drygt 3 procent högre än produktionen
under 1938/39, beräknas produktionen under 1954/55 bli drygt 8
procent lägre än 1938/39 års produktion. Medelkoantalet under 1954/55
uppskattas till omkring 1 506 000 djur mot 1 920 000 år 1938/39. Delta in -

24* Kungl. Maj:ts proposition nr 180

1938/39 ............. 4 714 000 ton

1939/40 ............. 4 628 000 »

1940/41 ............. 4 151 000 »

1941/42 ............. 3 668 000 »

1942/43 ............. 3 834 000 »

1943/44 ............. 4 229 000 »

1944/45 ............. 4 385 000 »

1945/46 ............. 4 656 000 »

1946/47 ............. 4 636 000 »

1947/48 ............. 4 367 000 ton

1948/49 ............. 4 546 000 »

1949/50 ............. 4 875 000 »

1950/51 ............. 4 772 000 »

1951/52 ............. 4 538 000 »

1952/53 ............. 4 492 000 »

1953/54 ............. 4 395 000 »

1954/55 (prognos) .... 4 322 000 »

nebär, att kostammen minskats med ungefar en femtedel sedan förkrigstiden.
Samtidigt som kostammen sålunda sjunkit avsevärt, har produktionen
per ko sedan förkrigsåret 1938/39 beräknats öka med 17 procent.

Under kalenderåret 1954 har mjölkinvägningen vid mejerierna uppgått
till 3 565 miljoner kilogram mot 3 662 miljoner kilogram 1953. Minskningen
utgör 3 procent av 1953 års invägning. I förhållande till 1939 föreligger eu
uppgång med 11 procent, vilket beror på att antalet mejerileverantörer ökat
(jfr tabell 8). Invägningen år 1950, som var den högsta hittills redovisade,
låg 22 procent över 1939 års. Jämsides med ökningen av mjölkinvägningen
vid mejerierna har försäljningen av mjölk från producent direkt till förbrukare
successivt minskats liksom tillverkningen och försäljningen av lantsmör.
Av följande uppställning framgår den vid mejerierna invägda relativa
andelen av den totala mjölkproduktionen.

År	Invägning i % av totalproduk-tionen	År	Invägning i % av totalproduk-tionen
1938/39 ...	................ 66,4	1947/48 ...............	... 75,9
1939/40 ...	................ 67,2	1948/49 ...............	. .. 77,9
1940/41 ...	............... 66,2	1949/50 ...............	... 80,5
1941/42 ...		1950/51 ...............	... 80,8
1942/43 ...	............... 70,9	1951/52 ...............	... 80,9
1943/44 ...		1952/53 ...............	... 81,6
1944/45 ...		1953/54 ...............
1945/46 ... 1946/47 ...	............... 75,5	1954/55 (prognos)......	... 82,2
Den vid tablåer.	mejerierna invägda mjölkens användning redovisas	i följande två

Av tablåerna framgår, att invägningen av mjölk till produktberedning
absolut sett nådde ett minimum 1942. I förhållande till invägningen nåddes
minimum under 1943, varefter i stort sett en successiv ökning skedde,
som kulminerade 1951. År 1954 var kvantiteten produktmjölk 2 484 miljoner
kilogram eller 4 procent högre än motsvarande tal 1939 men 13 procent
lägre än rekordåret 1950. Ser man på utvecklingen för försåld konsumtionsmjölk,
finner man, att denna tidigare visat en mycket kraftig stegring
fram till 1943, då ett maximum nåddes. Under de följande åren höll sig
försäljningen vid cirka 940 miljoner kilogram. År 1948 nåddes den hittills
högsta siffran, 979 miljoner kilogram, varefter försäljningen under perioden
1949—1951 successivt sjunkit. Under 1952—1954 har återigen en stegring
av försäljningen av konsumtionsmjölk skett. Ökningen från 1953 till
1954 uppgår dock endast till 1 procent. Det bör anmärkas, att den sedan
november 1941 från mejerier försålda mjölken har varit standardiserad och
hållit en fetthalt av cirka 3 procent mot tidigare 3,5 procent. Sedan novem -

25*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

ber 1951 är på vissa villkor försäljning av mjölk, som standardiserats till
minst 3,5 procent fetthalt, tillåten. Försäljningen av sådan mjölk har under
1954 uppgått till 51 miljoner kilogram eller 5,3 procent av mejeriernas
totala försäljning av konsumtionsmjölk. Den ökning av försäljningen av
konsumtionsmjölk, som förekommit, motsvaras dock icke av en verklig
konsumtionsstegring, enär, som förut påpekats, samtidigt en nedgång ägt
rum i försäljningen av mjölk från producent direkt till konsument. Av betydelse
är vidare, att jordbruksbefolkningens konsumtion har avtagit i samband
med befolkningsomflyttningen. Med stöd av kalkylsakkunnigas upp -

År	Vid mejerier invägd mjölk, ton	Därav
	använd för produktbered-ning, ton	försåld såsom konsumtions-mjölk,1 ton	försåld grädde (omräknad till mjölk) samt svinn, ton
1939 .................	3 205 688	2 395 153	494 367	316 168
1940 .................	2 988 933	2 202 644	519 500	266 789
1941 .................	2 659 251	1 940 169	610 512	122 850
1942 .................	2 517 931	1 740 033	855 273	63 421
1943 .................	2 852 031	1 963 235	963 192	72 381
1944 .................	3107 561	2 183 544	940 625	138 213
1945 .................	3 375 019	2 421 439	939 628	170 025
1946 .................	3 520 348	2 564 015	939 908	183 730
1947 .................	3 422 935	2 449 500	954 365	189 848
1948 .................	3 361 485	2 359 026	978 588	195 247
1949 .................	3 679 434	2 662 618	965229	226 477
1950 .................	3 912 727	2 860 730	943 277	290 653
1951 .................	3 805 941	2 797 369	931 709	261 971
1952 .................	3 626 839	2 602 998	938 264	273 003
1953 .................	3 661584	2 600 536	957 620	290 781
1954 .................	3 565 379	2 483 719	964 613	306 433

1 Fr. o. m. november 1941 standardiserad mjölk.

År	Produktmjölk	Konsumtions- mjölk1	Grädde (i mjölk) samt svinn	Summa k-mjölk o. grädde
	1939 = 100	i % av invägn.	1939 = 100	i % av invägn.	1939 = 100	i % av invägn.	1939 = 100	i % av invägn.
1939 .........	100,0 92.0 81.0 72,6 82,0 91,2	74,7	100,0	15,4	100,0	9,9	100,0	25,3
1940 .........	73,7 73,0	105,1	17,4	84,4	8,9	97,0	26,3
1941 .........	120,6	22,4	38,9	4,6	88,7	27,0
1942 .........	69,1	144,5	28,4	20,1	2,5	96,0	30,9
1943 .........	68,8	165,1	28,6	22,9	2,5	109,7	31,2
1944 .........	70,3	159,0	25,3	43,7	4,4	114,0	29,7
1945 .........	101,1 107.1 102.3 98,5 111.2 119.4	71,7	158,5	23,2	53,8	5,0	117,6	28,3
1946 .........	72,8	156,3	21,9	58,1	5,2	118,0	27,2
1947 .........	71,6	158,5	22,9	60,0	5,5	120,1	28,4
1948 .........	70,2	163,3	24,0	61,8	5,8	123,7	29,8
1949 .........	72,4	159,9	21,5	71,6	6,2	125,4	27,6
1950 .........	73,1	154,0	19,5	91,9	7,4	129,8	26,9
1951 .........	116,8	73,5	151,0	19,6	82,9	6,9	124,4	24,5
1952 .........	108,7 108,6	71,8	151,9	20,7	86,3	7,5	126,3	28,2
1953 .........	71,0	155,8	21,0	92,0	7,9	130,9	29,0
1954 .........	103,7	69,7	156,8	21,7	96,9	8,6	133,5	30,3

Mjölk av verklig medelfetthalt.

26*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

skattningar kan sålunda den totala förbrukningen av standardiserad och
ostandardiserad mjölk i riket under 1953/54 beräknas ha varit 20 procent
större än under 1938/39. Per invånare räknat stannar ökningen vid 5 procent.
Omräknas däremot konsumtionen till enbart helmjölk så ligger förbrukningen
per person för 1953/54 cirka 10 procent lägre än för 1938/39.

Den i november 1940 genomförda sänkningen av konsumtionsgräddens
tetthalt (liksom den under tiden 20/11 1941—31/1 1944 gällande ransoneringen
av grädde) medförde, att för gräddförsäljning togs i anspråk en betydligt
mindre kvantitet helmjölk än före kriget. Detta, tillika med mjölkstandardiseringen,
har medfört, att den sammanlagda mjölk- och gräddförsäljningen
räknad i oskummad mjölk kommit att ligga lägre, än den eljest
skulle ha gjort. Sedan försäljning av tjock grädde från den 12 juli 1949
ater medgivits, inträdde under 1949 och 1950 en ökning av mjölkanvändningen
för produktion av konsumtionsgrädde. År 1954 nådde mjölkanvändningen
för gräddframställning, räknat i procent av invägningen, det högsta
värdet sedan 1940. o o ö

Mejeriernas totala försäljning av mjölk och grädde räknad i oskummad
mjölk ökade från 1953 till 1954 med cirka 22 000 ton.

Mejeriproduktionen av smör och ost framgår av följande sammanställning.

År	Produktion,	ton
Smör	Ost
1939 ...........	83 735	43 653
1940 ...........	80 760	35 328
1941 ...........	77 687	22 383
1942 ...........	71 926	14 991
1943 ...........	79 263	21 296
1944 ...........	87 304	29 924
1945 ...........	94 058	38 102
1946 ...........	99 622	44 412
1947 ...........	94 954	47 690
1948 ...........	89 687	51695
1949 ...........	98 051	65 515
1950 ...........	108 571	51517
1951 ...........	106 288	54 435
1952 ...........	93 585	59 975
1953 ...........	97 892	54 302
1954 ...........	92 577	55 268

Smörproduktionen 1954 var cirka 5 procent lägre än föregående års produktion.
1954 års produktion översteg dock 1939 års med cirka 9 000 ton.
Lantsmörproduktionen beräknas emellertid samtidigt ha sjunkit från 16 200
till 1 600 ton, varför totalproduktionen av smör sedan 1939 visar en nedgång
med cirka 5 700 ton. Det bör här anmärkas, att 1939 förekom en sinörexport
av i .runt tal 26 200 ton mot 13 000 ton 1954 och 13 500 ton 1953. Den stora
smörexport, som ägde rum under 1951 — 26 400 ton — berodde på att smörkonsumtionen
inom landet efter den betydande prishöjning på smör och
margarin, som företogs fr. o. in. den 1 januari 1951, minskades rätt väsentligt.
Smörkonsumtionen per capita 1954 låg sålunda endast 3 procent över
fö.rkrigsnivån. Den har minskat med 3 procent sedan 1953.

År 1949 uppnåddes den största ostproduktion, som dittills förekommit.
Genom olika regleringsåtgärder och export sökte man under 1950 ernå
bättre balans på ostmarknaden och vinna avsättning för de onormalt stora

27*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

lagren. En ökning av ostkonsumtionen och -exporten kom också till stånd,
samtidigt som produktionen reducerades till endast 79 procent av 1949
års produktion. Härigenom nedbringades lagren till lämplig storlek. Under
1951 och 1952 ökades produktionen åter något, medan den under 1953 och
1954 intagit en med hänsyn till det inhemska konsumtionsutrymmet tämligen
normal omfattning. Mejeriernas ostlager vid årsskiftet 1954/1955 var
15 700 ton.

Margarin. Som framgår av följande tabell har margarintillverkningen (av
såväl importerad som inhemsk råvara) 1954 varit 5 900 ton högre än 1953
och den högsta under hela den redovisade perioden. Från 1938/39 fram till
1953/54 ökade förbrukningen av hushållsmargarin per person med 17 procent.
Den totala förbrukningen av matfett per person har under samma
tidsperiod ökat med 15 procent.

År	Hushålls- margarin, ton	Bageri- margarin, ton	Summa, ton
1939 .............	51 390	8 609	59 999
1940 .............	29 174	9 548	38 722
194i .............	18 263	7 947	26 210
1942 .............	34 848	5 391	40 239
1943 .............	30 830	5 424	36 254
1944 .............	29 800	8 378	38178
1945 .............	35 601	12 343	47 944
1948.............	14 034	9 556	23590
1947 .............	21 942	9 983	31 925
1948 .............	36 905	12 730	49 635
1949 .............	47 050	22 355	69 405
195Ö .............	54 271	24 747	79 018
1951 .............	65 039	20 865	85 904
1952 .............	71484	21413	92 897
1953 .............	67 299	21333	88 632
1954 .............	70 611	23 956	94 567

Slaktd jiirsmarknaden. (Jfr tabellerna 11 och 12.) I följande tablå har
sammanställts uppgifter om den totala slakten (såväl marknadsförd slakt
som hemslakt) av nötkreatur, svin, tår, getter och häst enligt inom livsmedelskommissionen
respektive jordbruksnämnden utförda beräkningar.

Slakten av nötkreatur 1954/55 väntas öka med närmare 4 procent i forhållande
till slakten 1953/54. Svinslakten beräknas samtidigt oka med
drygt 5 procent.

Konsumtionen av kött, som under produktionsåret 1953/o4 uppgick till
153 miljoner kilogram, beräknas under 1954/55 komma att öka till 158
miljoner kilogram. Den kommer därmed att överstiga 1937/39 års konsumtion
— 153 miljoner kilogram — med 3 procent. Samtidigt beräknas flaskkonsumtionen
under 1954/55 också komma att öka och uppgå till 197 miljoner
kilogram mot 190 miljoner kilogram föregående år. Fläskkonsumtionen
1954/55 blir då 42 procent större än 1937/39 års konsumtion. Tillsammans
beräknas 1954/55 års kött- och fläskkonsumtion komma att överstiga
1937/39 års konsumtion med 22 procent. Förändringen i konsumtionsinriktningen
mot eu ökad fläskkonsumtion sammanhänger med de höjningar
av konsumentpriserna för nöt-, kalv- och hästkött i förhållande till
priserna på fläsk, som skett sedan förkrigstiden.

Någon nämnvärd export av kött har ej förekommit under efterkrigstiden.

28*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

År

Total slakt, milj. kg

	Stor- bo- skap	Större kalv	Mindre kalv	Summa nöt- kreatur	Svin	Summa nötkreatur och svin	Får och getter	Häst	Samt- liga djurslag
1937/39 ........	89,7	33,0	12,9	135,6	151,2	286,8	3,1	11,0	300,9
1941/42 ........	77,2	15,8	12,0	105,0	99,1	204,1	2,0	11/2	217/3
1942/43 ........	47,8	11,0	14,1	72,9	*101,3	174,2	2,0	6/3	182,5
1943/44 ........	67,9	13,7	16,8	98,4	*143,7	242,1	4,0	9,1	255/2
1944/45 ........	68,6	14,0	14,3	96,9	*131,5	228,4	3,8	9,6	241,8
1945/46 ........	74,7	18,4	13,6	106,7	*130,2	236,9	4,0	11,3	252/2
1946/47 ........	85,2	19,2	14,2	118,6	*124,5	243,1	3,9	15/9	262,9
1947/48 ........	88,0	16,7	14,7	119,4	*138,4	257,8	3,8	13/2	274,8
1948/49 ........	75,4	19,1	16,4	110,9	*158,9	269,8	2,8	12,8	285,4
1949/50 ........	78,7	21,9	13,0	113,6	*169,5	283,1	2,7	13,4	299,2
1950/51 ........	88,7	23,4	13,4	125,5	*169,8	295,3	2,3	11,8	309,4
1951/52 ........	“103,1	23,1	12,6	138,8	‘•“173,4	312,2	2,2	14,5	328,9
1952/53 ........	91,8	22,1	12,2	126,1	*187,4	313,5	2,2	12/4	328,1
1953/54 ........	89,3	21,7	11,6	122,6	*189,5	312,1	2,0	11,6	325,7
1954/55 (prognos)	93,6	21,9	11,7	127,2	199,9	327,1	2,1	11/6	340,8

1 Den i angivna kvantiteter ingående hemslakten av svin beräknad med utgångspunkt från
antalet behållna icke besiktigade hemslaktade svin och en medelslaktvikt av 90 kg per styck.
Exklusive de i anledning av mul- och klövsjukan nedslaktade och nedgrävda djuren.

Detsamma gäller i fråga om fläskexporten fram till årsskiftet 1952/53, då
emellertid baconexporten till Storbritannien återupptogs. Export av fläsk
och levande slaktsvin förekommer numera även till Västtyskland. Åren
1937—1939 hade landet ett exportöverskott av kött och fläsk av i medeltal
8 900 ton. Förkrigsexporten omfattade till huvudsaklig del fläsk. Under
1954 exporterades sammanlagt 7 240 ton (räknat i vara med ben), vilken
kvantitet bestod av fläsk och bacon samt levande svin omräknade till slaktad
vara. I de senaste årens import har nötköttet dominerat. Importen av
fläsk har emellertid under 1954 varit rätt betydande. Importen av kött och.
Ilask — räknad i vara med ben — har under *1954 uppgått till cirka 30 000
ton, vilket är 14 200 ton mer än 1953.

Äggmarknaden. De inom 1942 års jordbrukskommitté och kalkylsakkunniga
verkställda beräkningarna rörande äggproduktionen redovisas i följande
tablå.

År

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

1946/47

Äggproduktion, År Äggproduktion,

ton ton

. 60 860 1947/48................ 65 500

. 60 026 1948/49............. 75 000

. 51 910 1949/50................. 83 000

. 37 530 1950/51................. 83 000

. 35 579 1951/52................. 80 000

. 43 943 1952/53................. 81 000

. 50 220 1953/54................. 82 000

. 59 640 1954/55 (prognos)....... 84 000

. 62 000

Produktionen av ägg steg snabbt efter nedgången i krigets början och
kulminerade under 1949/50 och 1950/51, vareftqr den 1951/52 gick tillbaka
för att nu ater befinna sig i stigande. Den beräknade produktionen

29*

Kungl. Maj:ts proposition, nr 180

under innevarande år är 38 procent högre än under sista förkrigsåret och
den högsta under hela den redovisade perioden. Vad utrikeshandeln beträffar
redovisades för 1938 och 1939 en nettoexport av 5 300 respektive 4 700
ton ägg, medan 1947 och 1948 uppnåddes en nettoimport av 1 700 respektive
1 900 ton.

Den inhemska marknaden har på senare år absorberat en betydligt större
kvantitet ägg än före kriget. Under hösten 1953 synes en icke obetydlig
ytterligare konsumtionsökning ha ägt rum. Till följd av produktionsökningen
har emellertid överskott fortfarande förekommit. Dessa har kunnat
avsättas på utlandsmarknaden. År 1950 medförde sålunda en nettoexport
av 12 400 ton ägg, medan exporten 1951 uppgick till 9 000 ton, 1952 till
8 600 ton, 1953 till 6 840 ton och 1954 till 7 630 ton.

Till belysande av ägghandelns utveckling meddelas i följande tablå uppgifter
om partihandelns invägning av ägg under åren 1938—1954.

År	Invägning		År	Invägning
	absoluta tal, ton	index, 1938 = 100		absoluta tal, ton	index 1938 = 100
	27 570 28 025 26 658 18 960 10 538 11767 17 205 22 397 27 440	100,0 101,7 96.7 68.8 38.2 42,7 62.4 81.2 99.5	1947 .............	26 875	97,5
1939	1948 .............	31176	113,1
IQ40	1949 .............	37 679	136,7
1^41	1950 .............	42 845	155,4
IQ49	19511 ............	40 969	148,6
1^43	19521 ............	41223	149,5
1^44	19531 ............	40 478	146,8
1945 ........... 1946 ...........	1954 (prel.).......	39880	144,6

1 Uppgifterna före 1951 ej jämförbara med uppgifterna för senare år.

Av sammanställningen framgår, att partihandelns invägning av ägg i stort
sett följer samma trend som den totala äggproduktionen.

30*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Bilaga 3

med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa
förnödenheter för jordbrukets behov

Efterföljande redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa
förnödenheter för jordbrukets behov begränsas beträffande en del varuslag
till innevarande regleringsår men avser i övrigt i huvudsak den tid
som förflutit sedan motsvarande sammanställning upprättades inom jordbruksnämnden
våren 1954.1 De tabeller, till vilka hänvisning i det följande
sker, finnes intagna i en särskild tabellbilaga.2

Brödsäd. (Jfr tabell 2.) För 1954 års skörd har prissättningssystemet för
vete och råg väsentligt förändrats. Prisgaranti till odlarna har sålunda i
princip endast lämnats för vete och råg, som per den 1 april 1955 för inlösen
hembjudes till föreningen Svensk spannmålshandel. Inlösenpriset för
fullgod brödsäd av normalkvalitet är för vete 44,75 kr/dt och för råg 39,75
kr/dt vid leverans till prisort. Fram till inlösendagen är prisbildningen fri.
Föreningen Svensk spannmålshandel har emellertid med ett flertal kvarnar
och spannmålshandlare träffat överenskommelse, att dessa företag icke
skall betala lägre priser basis prisort än dem, som framgår av följande sammanställning.

Leveranstid		Priser i	kronor per 100 kg för
			vara av normaikvalitet med 16,5 % vattenhalt
			Vete	Råg
per	1 september 1954 ..........	......... 41,50	36,50
	1 november	1954 ..........		38,00
»	1 januari	1955 ..........		39,00
>	1 april	1955 ..........	......... 44,75	39,75

Det har förutsatts, att priserna mellan angivna dagar skall vara sådana,
att tvära kastningar i prisutvecklingen undvikes.

För fullgod vara av annan kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering
enligt särskilda i jordbruksnämndens cirkulär nr 1954:52 angivna
regler. Vid leverans till annan ort än prisort minskas priset med
kostnaderna för transport från mottagningsorten till närmaste prisort. Prisavdraget
vid leverans till Visby (som icke är prisort) är dock endast 50
öre/dt.

Fodermedel. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på fodersäd är fri. I den mån
spannmålsbolaget utförsålt restkvantiteter av importerad fodersäd, har denna
prissatts med hänsyn till priset på likvärdig inhemsk vara. Bolaget har
under året icke importerat annan utländsk fodersäd än majs och importen
har avsett uppläggning av ett av statsmakterna bestämt beredskapsla 1

Se Kungl. Maj:ts prop. 1954: 180, s. 28* ff.

2 Införd sist i propositionen.

31*

Kungl. Mnj:ts proposition nr 180

ger. I övrigt ombesörjes numera, såsom redan anförts vid redogörelsen för
fodermedelsregleringen i bilaga 1, utrikeshandeln både med majs och annan
fodersäd av handelns egna organ. Vissa uppgifter om införselavgifter
för dylika varor har lämnats i nyssnämnda redogörelse.

På fodersädsmarknaden har under hela 1954 rått onormala förhållanden.
Härom kan följande anföras. I början av regleringsåret 1953/54 räknade
man med att 1953 års svenska skörd av fodersäd jämte övergångslagren
av äldre skörd mer än väl skulle täcka konsumtionsbehovet. En viss
export av korn och havre kom även till stånd. Det inhemska prisläget påverkades
icke av den omständigheten, att en relativt hög införselavgift uttogs
vid import av fodersäd och andra fodermedel. Det kom i stället att
anpassas efter de priser, som kunde ernås vid export. Dessa priser var
låga fram till februari 1954. Härefter inträdde en markerad prishöjning,
beroende därpå att efterfrågan kraftigt ökade och tenderade att överstiga
utbuden. (Jfr prisuppgifterna för vithavre och korn i det följande.)

Oaktat råg från Svenska spannmålsaktiebolagets lager ställdes^ till förfogande
för utfordringsändamål, importerades under sommarmånaderna
vissa kvantiteter korn (närmare 3 000 ton) och havre (drygt 12 000 ton).
Importpriserna eif svenska hamnar var för korn omkring 30 kr/dt och för
havre omkring 29 kr/dt. Härtill kom för korn en tull av 3,70 kr/dt samt
för såväl korn som havre en införselavgift, som under tiden fram^ till den
6 september 1954 utgick med 5 kr/dt. 1 sammanhanget kan framhållas, att
införselavgiften för majs utgick med 7 kr/dt fram till den 1 juni 1954, då
avgiften sänktes till 5 kr/dt. Fr. o. in. den 6 september 1954 slopades införselavgiften
för korn (kvar stod dock tullen å 3,70 kr/dt) och införselavgiften
för havre och majs sänktes till 3,50 kr/dt.

Enligt skördeuppskattningen per den 15 oktober 1954 beräknas för 1954
skörden av korn, havre och blandsäd uppgå till sammanlagt 1 904 300 ton,
vilket är 285 800 ton mindre än motsvarande skörd 1953. Icke desto mindre
måste ett betydande saluöverskott från de mellansvenska områdena föreligga.
Leveranserna från odlarna har emellertid hela hösten 1954 varit oväntat^
små. Efterfrågan har samtidigt varit betydande och detta har satt sin
prägel på den inhemska prisbildningen. Priserna steg undan för undan
hela hösten och var under senare hälften av december månad genomgående
omkring 7 kr/dt högre än noteringarna för september. I början^ av
1955 avstannade prisstegringen för inhemsk fodersäd och en viss nedgång
har därefter skett. Utbuden har blivit större, samtidigt som efterfrågan
från Sydsverige tack vare ökad import och saluförande av vissa kvantiteter
brödsäd minskat. Åtminstone fram till tiden för månadsskiftet januari/
februari var emellertid nedgången relativt obetydlig.

Även på världsmarknaden har priserna varit stigande. Beräknade eif
sydsvenska importhamnar (exklusive tull respektive införselavgift i förekommande
fall) var importpriserna i början av januari 1955 ungefär följande:
för irakiskt korn av mindre god kvalitet 38 kr/dt, för kanadensiskt
foderkorn 41 kr/dt, för argentinskt havre 42 kr/dt, för majs 42 kr/dt samt
för vetekli 39 kr/dt. Prisstegringen på dessa importfodermedel sedan senare
hälften av september 1954 utgör i genomsnitt 3—4 kr/dt. Priset på
majs har dock legat på en i stort sett oförändrad nivå.

Under de nu omnämnda förhållandena hösten 1954 ansågs det nödvändigt
att underlätta importen av fodersäd. Redan har nämnts, all jordbruksnämnden
den (i september sänkte införselavgitten för havre och majs till
3,50 kr/dt, samtidigt som avgiften för korn helt slopades. Den 1 novemher
1954 sänktes införselavgiften för kli från 5 kr/dt till 3,50 kr/dl. Samtidigt
beslut nämnden, att dispens från avgift skulle lämnas för av kvarn im -

32*

Kungi. Maj:ts proposition nr 180

porterad havre, som avsågs för gryntillverkning. Den 16 november slopades
helt mförselavgiften på havre, liksom också för sorghum, och den 27 november
slopades avgiften helt även för kli. Fr. o. m. den 1 december 1954
och tills vidare får enligt Kungl. Majrts kungörelse nr 664 korn och malt
tullfritt införas. Av speciella skäl har införselavgiften för majs, vilken uppgår
till 3,50 kr/dt, tills vidare bibehållits. Majsen användes huvudsakligen
för utfodring av fjäderfän och avgiftsmedlen har ansetts behövliga för att
utjämna priserna vid äggexporten.

De åtgärder, som enligt vad nu anförts under hösten 1954 vidtagits för
att underlätta importen av fodersäd, har också medfört, att icke oväsentliga
kvantiteter dylik vara införts eller kan beräknas komma att införas
under den närmaste tiden. Under tiden juli—december 1954 har sålunda
införts 11 700 ton havre, 25 000 ton majs, 12 700 ton korn samt 17 100 ton
vetekli. Såsom redan anförts, har därjämte Svensk spannmålshandel efter
jordbruksnämndens godkännande för foderändamål utsläppt vissa kvantiteter
för kvarnändamål icke lämplig råg och vete i marknaden. Intill den
1 februari 1955 har föreningen sålt omkring 25 000 ton dylik råg och 2 000
ton vete.

Medelpriserna för vithavre och korn till producenter enligt gällande noteringar
fr. o. in. januari 1954 framgår av efterföljande sammanställning.
Uppgifterna avser kr/dt.

	Vithavre	Korn
Januari .............	.......... 24,52	27,11
Februari .............		28,84
Mars.................		31,22
April.................		31,04
Maj..................		32,23
Juni..................
Juli................
Augusti ...........
September............		30,20
Oktober..............		32,18
November...........		34,75
December ............		35,92
Januari...............		35,63

Även för flertalet oljekraftfoderslag och särskilt för de högvärdigaste har
priserna i stort sett varit stigande under 1954. Medelnoteringen per deciton
för försäljning till förbrukare i vissa importhamnar var för jordnötskakor
i början av 1954 cirka 65 kr och vid årets slut 65—66 kr. För sojamjöl var
priserna vid motsvarande tillfällen respektive cirka 59 kr och 58,50 kr. För
kokoskakor låg motsvarande förbrukarpris vid årets början vid drygt 56
kr/dt. Priset föll betydligt, och låg under sensommaren och den tidiga
hösten vid cirka 47 kr/dt. Fn åtstramning med ungefär 1 kr/dt hade vid
tiden för årskiftet 1954/55 ägt rum. För linkakmjöl var medelnoteringen i
januari 1954 58,13 kr/dt. Detta pris höll sig med endast obetydliga förändringar
t. o. m. oktober, varefter en stegring inträffade. Medelnoteringen
för december utgjorde 61,97 kr/dt. För rapsmjöl och senapsmjöl var förbrukarpriserna
vid årets början enligt noteringar i genomsnitt 37,63 kr/dt.
Fr. o. m. den 26 augusti ändrades enligt jordbruksnämndens beslut oljelabrikernas
utförsäljningspriser sålunda, att priset höjdes med 3 kr/dt för
rapsmjöl och sänktes med 5 kr/dt för senapsmjöl. Därefter har förbrukarpriset
enligt noteringarna utgjort i genomsnitt 40,66 kr/dt för rapsmjöl och

33*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

32,54 kr/dt för senapsmjöl. Såsom tidigare anförts svarar de enskilda företagen
numera helt för tillverkningen av oljekraftfoderblandningar. Dylika
förekommer numera i ett flertal olika märken och med skiftande sammansättning.
Med mycket få undantag garanteras blandningarna innehålla lägst
43 procent av råprotein och råfett sammanlagt och lägst 33 procent smältbart
renprotein. Förbrukarpriserna på blandningarna har hållits tämligen konstanta
hela året och utgjorde i medeltal under januari 1954 51,92 kr/dt
och under december samma år 52,19 kr/dt.

Priserna på svenskt kli av råg och vete har i samband med den^ stigande
prisnivån på inhemsk fodersäd ökat betydligt under året. Priset på svenskt
vetekli har legat något över priset på importerat veteldi. Även priset på
havrekli har följt med i uppgången. De av Lantbruksförbundet sedan januari
1954 noterade priserna på svenskt kli av vete, råg och havre framgår
av följande sammanställning. Uppgifterna avser medelpriser i kr/dt vid
kvarnår.

	Svenskt	Svenskt	Svenskt
	vetekli	rågkli	havrekli
1954 Januari................	........... 33,72	28,72	12,13
Februari...............	........... 34,44	28,67	14,02
Mars...................	........... 35,53	29,90	15,88
April...................	........... 36,33	30,98	17,00
Maj ...................	........... 36,52	31,15	17,50
Juni...................	........... 36,62	31,12	17,80
Juli....................	........... 36,67	31,20	18,00
Augusti ................	........... 36,50	31,05	18,25
September..............	........... 36.48	30,63	18,50
Oktober ...............	........... 37,04	30,94	17,81
November..............	........... 38,17	32,66	19,15
December..............	........... 40,32	34,95	21,44
1955 Januari................	........... 41,29	36,28	22,60

Sedan januari 1954 utvisar priserna på hö och halm enligt Lantbruksförbundets
noteringar följande utveckling. Uppgifterna avser medelpriser i
kr/dt för pressad vara till producent, på station i Mellansverige.

Vallhö

1954 Januari........................ 13,00

Februari....................... 13,06

Mars.......................... 13,30

April.......................... 13,56

Maj........................... —

Juni........................... —

Juli........................... —

Augusti........................ —

September..................... —

Oktober....................... 13,92

November..................... 14,00

December ..................... 14,13

1955 Januari........................ 14,25

Höstsädshalm

4,75

5,00

5,45

5,69

6,00

6,13

6,25

Potatis. Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande har jordbruksnämnden
för tillverkningsåret 1954/55 fastställt de priser, som tillverkare av potatisstärkelse
eller potatisbrännvin har att vid inköp av potatis av normal kvali S$*

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

34*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

tet för fabriksändamål erlägga till leverantören. Priserna har varit följande:
Under tiden kampanjens början t. o. in. 31 oktober 1954 42 öre, 1 november
—31 december 1954 43 öre, 1—31 januari 1955 44 öre samt fr. o. in. 1 februari
till kampanjens slut 45 öre, allt räknat per hektoliter och stärkelseprocent
fritt fabrik.

Med stöd av samma bemyndigande har vidare bestämts att till grund för
prissättningen på potatisstärkelse och potatisbrännvin skall läggas^ ett potatispris,
som med 3 öre per stärkelseprocent och hektoliter överstiger nyss
angivna priser. Sveriges stärkelseproducenters förening, Sveriges bänneriidkareförening
och AB Vin & spritcentralen skall, till en särskild clearingkassa,
inbetala belopp, motsvarande skillnaden mellan det potatispris, som
lägges till grund för prissättningen på stärkelse vid brännerier, samt det
pris, som stärkelsefabriker och brännerier skall betala till av dem inköpt
potatis. Angående förvaltningen och användningen av till nämnda clearitigkassa
inflytande medel skall beslut framdeles meddelas.

Sockerbetor. (Jfr tabell 2.) För sockerbetor av 1954 års skörd har odlare
erhållit ett grundpris av 7,20 kr/dt vid en sockerbalt av 16 procent. För varje
tiondels^ procent, varmed sockerhalten överstiger 16 procent, har som vanligt
utgått ett tillägg med 1/160 av grundpriset. Vidare har liksom tidigare
utgått s. k. täckningsersättning och ersättning enligt den s. k. 63-dygnsregeln,
som dock erhållit en något ändrad utformning. Det för 1954 års skörd
utbetalda genomsnittspriset blev med här angivna och vissa andra tillägg
och ersättningar 7,80 kr/dt.

Oljeväxter. För oljeväxtfröer av 1954 års skörd erhåller odlare, som tecknat
odlingskontrakt med Sveriges oljeväxtodlares centralförening, följande
grundpriser vid leverans av frö med en vattenhalt av 18 procent och en renhetsgrad
av 96 procent.

Höstraps........... 75 öre/kg Vårrybs............ 65 öre, kg

Höstrybs........... 73 » Vitsenap........... 54 »

Vårraps............ 67 » Oljelin ...... 65 »

För oljeväxtfrö med annan vattenhalt eller renhetsgrad verkställes prisreglering
enligt särskilda i jordbruksnämndens cirkulär nr 1954: 36 angivna
regler. Producent, som ej tecknat odlingskontrakt, erhåller ett grundpris,
som med 2 öre/kg understiger nu angivna priser.

För den del av skörden, som kan beredas avsättning på den inhemska
marknaden, har staten garanterat ett högre pris (cirka 10 öre/kg) än de
ovan anförda odlarpriserna. Det belopp, som uppkommer ur denna mellanskillnad
avses användas för att täcka exportförluster. Eventuellt överskjutande
medel från ett visst år skall överföras till oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond
för att täcka uppkommande exportförluster under kommande
år. Fonden förvaltas av föreningen Sveriges oljeväxtintressenter.

Spånadsväxter. För 1954 års skörd har såsom riktpriser gällt 25 öre/kg
för linhalin och 13 öre/kg för hamphalm. Priserna avser halm av grundkvalitet
med 15 procent vattenhalt. För avvikande kvalitet sker prisreglering
enligt särskilda bestämmelser (se för linhalm jordbruksnämndens cirkulär
nr 1951: 85 och för hamphalm statens linnämnds meddelande nr 1949: 14).

För frö av spånadslin av 1954 års skörd har garanterats samma pris, som
förut angivits för kontraktsodlat oljelin. För hampfrö är prisbildningen helt
fri.

35*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Mjölk- och mejeriprodukter. (Jfr tabellerna 1 och 2.) Den genomsnittliga
likviden för mejerimjölk under 1953/54 uppgick enligt kalkylsakkunnigas beräkningar
till 36,16 öre/kg, varav 5,07 öre statliga bidrag. För 1954/55 har
preliminärt upptagits 35,99 öre/kg, varav 5,06 öre i bidrag.

Riksnoteringen på runmärkt smör är fr. o. m. den 1 maj 1953 6,05 kr/kg.
För omärkt mejerismör är noteringen fr. o. in. den 1 oktober 1954 5,85 kr/
kg.

Priserna på osaltat smör ligger 10 öre/kg över nyss angivna priser.
Fr. o. in. den 1 oktober 1954 har normalpriserna slopats på konsumtionsmjölk,
grädde och smör. Dock har Svenska mejeriernas riksförening förbundit
sig att medverka till att genomsnittspriset på mejerimjölk under återstoden
av regleringsåret 1954/55 hålles oförändrat inom olika områden i
förhållande till regleringsåret 1953/54, med undantag för de lokala prishöjningar,
som jordbruksnämnden kan komma att godkänna. I fråga om
försäljning av konsumtionsmjölk, grädde och smör har detaljhandelns organisationer
förbundit sig att på olika sätt verka för att detaljhandeln tilliämpar
priser, som innebär oförändrade öresmarginaler i förhållande till
tiden närmast före den 1 oktober 1954. Beträffande mjölkpriset må dock
justering av den nuvarande detaljhandelsmarginalen upp till 5 öre per liter
ske på sådana orter, där marginalen understiger nämnda belopp.

Prisbildningen på ost är fr. o. in. den 25 augusti 1952 helt fri. Partipriserna
höjdes i samband med frisläppandet med 30 öre/kg. Med undantag för
högproduktionstiden sommaren 1953 har de sedan varit oförändrade fram
till den 1 juli 1954, då de sänktes med 20 öre/kg. Den 15 november 1954
höjdes priserna med 10 öre/kg. I samband med omläggning av betalningsoch
leveransvillkoren höjdes partipriset med ytterligare 10—15 öre/kg den
1 januari 1955. Detaljpriset för helfet runmärkt ost av Sveciatyp var i december
1954 5,36 kr/kg.

Kött och fläsk. (Jfr tabell 2.) Systemet med normalpriser på hela, halva
och fjärdedels kroppar av nötkreatur, häst och svin slopades fr. o. m. den
1 september 1954. I stället har mellan statens jordbruksnämnd och Sveriges
slakteriförbund för regleringsåret 1954/55 träffats en överenskommelse om
ett system med rörlig partiprissättning på kött och fläsk, vilken i medeltal
för regleringsåret skall ansluta sig till den av statsmakterna förutsatta medelprisnivån
för kött och fläsk. Det åligger Svensk kötthandel att importera
kött och fläsk till sådana kvantiteter, att den förutsatta prisnivån icke överskrides.

Priserna på styckade köttvaror av nötkreatur, häst och svin samt charkuterivaror
är sedan februari 1952 fria vid försäljning till förbrukare. Prisövervakning
i detaljhandelsledet sker i stort sett enligt tidigare principer.

För fårkött är prisbildningen helt fri i samtliga handelsled.

Ägg. (Jfr tabell 2.) Prisbildningen på ägg är liksom under föregående regleringsår
fri inom ramen för de av statsmakterna fastställda riktlinjerna.
För regleringsåret 1954/55 innebär dessa bl. a., att äggpriset skall vara fritt
intill en övre gräns, som fastställts till 4 kr/kg i södra Sverige. Vid denna
gräns gäller, att Sveriges export- och importförening för ägg skall vara skyldig
att importera, i den mån så är möjligt utan förlust, och att export icke
får ske utan särskilt tillstånd av jordbruksnämnden. Medelpriset för regleringsåret
1954/55 har i jordbruksöverenskommelsen våren 1954 beräknats
till 2,95 kr/kg (i den nyligen upprättade kalkylen räknar man med alt ett
medelpris av 2,90 kr/kg skall kunna uppnås). För att uppnå det förutsatta
medelpriset äger föreningen utbetala bidrag vid export av ägg, då utlands -

36*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

priserna ligger under motsvarande svenska priser. Bidragen finansieras dels
med medel, som influtit genom avgifter vid export av ägg, då utlandspriserna
legat högre än motsvarande svenska priser, dels genom en regleringsavgift,
som föreningen uttager på grundval av invägda kvantiteter ägg, dels
ock med medel, som tillförts föreningen genom restitution av införselavgifter
för vissa fodermedel.

Svensk äggnotering (= producentpris i öre/kg på ägg i de viktigaste produktionsområdena
i Götaland) har fr. o. m. januari 1954 utvecklats på
följande sätt.

1954 Januari.................. 250

Februari................ 264

Mars.................... 290

April.................... 265

Maj.....................246

Juni.................... 255

Juli..................... 304

Handelsgödsel. (Jfr tabell 2.) Förbrukarpriserna på de inom landet tillverkade
gödselmedlen fastställes såvitt avser superfosfat och tomasfosfat
efter överenskommelse mellan priskontrollnämnden och tillverkarna. Beträffande
övriga inhemska gödselmedel (kalkkväve, kalkammonsalpeter och
ammoniumsulfat) samt importgödselmedlen (kalksalpeter, chilesalpeter och
kali) är prissättningen fri. För 1954/55 gäller följande priser.

Varuslag	Kronor per deciton vid leverans under tiden	Priset avser leverans banfritt å följande platser
	V»-30/» 1954; l:a perioden; betaln. per 1/io 1954	Vio 1954—s1/i 1955; 2:a perioden; be-taln. per V2 1955	Va—3l/s 1955; 3:e perioden; betaln. per l/e 1955
Chilesalpeter, 16%.......	27,30	28,15 24,30	29,00	importhamn
Kalksalpeter, 15,5 %.....	23,60	25,00	tariffhamn
Kalkkväve, 20 % .......	28,85	29,70	30,55	Stockvik
Ammoniumsulfat, 20,8 % . Kalkammonsalpeter,	—	28,95	29,80	Ljungaverk
20,5% ................	27,40	28,25	29,10	fabrik
Kali salt, 40 %..........	16,50	17,10	17,70	tariffhamn
Kalisalt, 50 % .......... Superfosfat, pulvr., 19,5 %	20,45	21,20	21,95	»
14,70	15,20	15,70	fabrikshamn
> korn, 19,5 % .	15,60	16,10	16,60	>
Tomasfosfat, 17 % ......	11,40	11,90	12,40	fabrik

1954 Augusti ................. 350

September ............ 350

Oktober................. 325

November............... 321

December............... 272

1955 Januari.................. 270

Kungl. May.ts proposition nr 180

37*

Bilaga 4

angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1953

I anslutning till de under en lång följd av år utförda undersökningarna av
jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter, för vilka redogörelser årligen
intagits i Kungl. Maj :ts proposition angående åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område m. m., senast i nr 1954: 180 för inkomståret
1952, har statistiska centralbyrån nu efter Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 10 september 1954 verkställt en undersökning för inkomståret
1953.

Material och metod

Samtliga deklarationsundersökningar har hittills grundats på samma urval
av gårdar med mer än 2 hektar åker, som ingick i den av 1938 års jordbruksutredning
verkställda undersökningen av jordbrukets driftförhållanden.
Det har varit ett önskemål att, så snart möjlighet därtill gavs, verkställa
ett nytt aktuellt urval av jordbruk för dessa undersökningar. Svårigheten
har varit att få tillgång till ett fullt aktuellt material rörande totalpopulationen
för jordbrukare, i vilket urvalet lätt kunde dragas.

Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF) har under de senaste åren på
hålkort lagt upp ett jordbruksregister med uppgifter om samtliga som jordbruk
taxerade fastigheter. Detta register erbjuder den stora fördelen, att
det fortlöpande aktualiseras och att uttagning av urval förenklas genom
hålkortsuppläggningen. Genom tillmötesgående från förbundets sida har
statistiska centralbyrån beretts möjlighet att med hjälp av detta jordbruksregister
under år 1954 uttaga ett nytt urval för de jordbruksstatistiska undersökningarna.
Härvid har tillämpats i huvudsak samma principer, som
användes år 1950 vid den första uppläggningen av ett slumpmässigt enligt
samplingmetodik gjort urval av brukningsenheter för nämnda undersökningar.
Beträffande principerna för konstruktionen och uttagningen av
1950 års urval hänvisas till närmare redogörelser i Jordbruksekonomiska
Meddelanden nr 1951: 2 (s. 59 ff.) och Årsväxten år 1951 (s. 9—10). I Årsväxten
1954 (s. 14) lämnas upplysningar om det nya urval, som gjordes
år 1954. Utmärkande för bägge dessa urval är, att urvalets relativa storlek
växlar mellan olika storleksgrupper och områden. Urvalskvoten ökar från
lägre till högre grupper och för den högsta storleksgruppen, över 100 hektar
åker, har samtliga jordbruk medtagits. Fördelningen av urvalsenheterna
på områden och storleksgrupper har i huvudsak gjorts proportionell mot
åkerarealen och grundats på det förhållandet, att variansen för de viktigaste
växtslagen och husdjuren ökar med åkerarealen. Undersökningar har
visat, att även för huvudposterna i självdeklarationerna föreligger ett likartat
förhållande.

Detta urval har därför ansetts vara lämpligt även för deklarationsundersökningen.
Av kostnadsskäl måste emellertid urvalets storlek reduceras.
Till grund för deklarationsundersökningen för år 1953 har sålunda uttagits
ett nytt urval i form av ett subsample ur det år 1954 gjorda nya urvalet
för arealinventeringar, husdjursräkningar in. in. På grund av nämnda samstämmighet
i fråga om variansen har vid uttagningen av detta subsample

38*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180
Tab. 1. Antal i deklarationsundersökningarna ingående brukningsenheter

	Storleksgrupper, hektar åker				Samt-
								liga

	2—5	5—10	10—	20—	30—	50—	över
			20	30	50	100	100
Undersökningen för år 1951 Södra och mellersta Sveriges slättbygder................ Södra och mellersta Sveriges	172	505	1051	517	397	228	90	2 960
skogs- och dalbygder.......	762	1445	907	168	85	39	10	3 416
Norra Sverige...............	862	940	291	21	—	—	—	2114
Hela riket	1796	2 890	2 249	706	482	267	100	8490
Undersökningen för år 1952 Södra och mellersta Sveriges
	165	485	1007	499	387	217	80	2 840
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.......	739	1365	871	163	86	36	9	3 269
Norra Sverige...............	820	921	293	25	—	—	—	2 059
Hela riket	1724	2 771	2171	687	473	253	89	816S
Undersökningen för år 1953 Södra och mellersta Sveriges slättbygder................ Södra och mellersta Sveriges	212	582	1220	760	723	423	282	4 202
skogs- och dalbygder.......	512	973	727	201	153	92	32	2 690
Norra Sverige...............	440	580	256	28	—	—	—	1304
Hela riket	1164	2135	2 203	989	876	515	314	8196

någon förändring av fördelningen på olika storleksgrupper i primärurvalet
ej varit önskvärd. Subsamplet har därför uttagits genom att samma uttagningskvot
använts inom de olika storleksgrupperna. Före dragningen
ordnades brukningsenheterna i undergrupper inom storleksgrupperna: för
storleksgrupperna mellan 10 och 50 hektar åker i intervall på 5 hektar, för
gruppen 50—100 hektar i tio hektars intervall och för gruppen över 100
hektar fullständig gruppering efter åkerarealen. Efter reducering för arrendatorer
och för sådana deklarationer, som länsstyrelserna av olika skäl
ej kunnat avstå, omfattar det nya urvalet för deklarationsundersökningen
8 196 av ägaren själv brukade gårdar med över 2 hektar åker. Arrendatorer
ingår sålunda ej i deklarationsundersökningen. På deklarationsmaterialet
gjordes för åren 1938—44 en specialundersökning för såväl självägande
brukare som arrendatorer. Visserligen påvisades ej då någon större
skillnad i fråga om driftens lönsamhet vid de ägda respektive arrenderade
brukningsenheterna, men det är ej uteslutet, att förhållandena sedan dess
kan ha förändrats. "Centralbyrån anser det önskvärt, att en bearbetning
även av arrendatorernas deklarationer nu kunde göras för att komplettera
deklarationsundersökningen. Detta är emellertid en kostnadsfråga, då en
dylik utvidgning skulle medföra ett betydligt ökat arbete.

I tabell 1 redovisas det i 1953 års undersökning ingående nya urvalet av
brukningsenheter med fördelning av antalet på storleksgrupper inom tre
huvudområden och hela riket i jämförelse med motsvarande tal enligt det
gamla urvalet för åren 1951 och 1952. Som framgår av tabellen har antalet
brukningsenheter enligt det nya urvalet ökat såväl totalt som inom varje
storleksgrupp inom södra och mellersta Sveriges slättbygder. Inom södra

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 39*

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsenheter på olika storleks grupper

	Storleksgrupper, hektar åker	Samt- liga
	2—5	5—	10—	20—	30—	50—	över
		10	20	30	50	100	100
Samtliga brukningsenheter med över 2
hektar åker enligt 1951 års jordbruks-räkning
Södra och mellersta Sveriges slätt-								100
	17	23	31	13	9	5	2
Södra och mellersta Sveriges skogs-					0	100
	36	37	20	4	2	1
	53	36	10	1	0	0	0	100
I undersökningen för år 1951 ingående brukningsenheter Södra och mellersta Sveriges slätt-			8		100

	6	17	36	17	13	3
Södra och mellersta Sveriges skogs-				0	100
	23	42	27	5	3	0
	41	44	14	1			_	100
I undersökningen för år 1952 ingående brukningsenheter Södra och mellersta Sveriges slätt-					100

	6	17	35	17	14	8	3
Södra och mellersta Sveriges skogs-					0	100
	22	42	27	5	3	1
	40	45	14	i		_	_	100
1 undersökningen för år 1953 ingående brukningsenheter Södra och mellersta Sveriges slätt-					100

bygder ......................... Södra och mellersta Sveriges skogs-	5	14	29	18	17	10	7
100
och dalbygder...................	19	36	27	8	6	3	1
Norra Sverige.....................	34	44	20	2				100

och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder och norra Sverige däremot är
urvalets storlek mindre både totalt och i de tre lägsta storleksgrupperna
men större i de högre storleksgrupperna. Detta sammanhänger med att fördelningen
på storleksgrupper i det gamla urvalet ursprungligen i huvudsak
motsvarade brukningsenheternas fördelning i totalpopulationen, medan, såsom
ovan nämnts, fördelningen i det nya urvalet bestämdes av åkerarealens
storlek inom lika storleksgrupper. Den väsentligaste skillnaden mellan de
båda urvalen ligger dock däri, att det nya urvalet uttagits shiinpmässigt.
De båda urvalens relativa fördelning på olika storleksgrupper inom vart
och ett av de tre huvudområdena framgår av tabell 2.

Såsom i redogörelserna för föregående undersökningar framhållits, har
de från självdeklarationernas A-bilaga erhållna uppgifterna rörande jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter använts för skattning av dels
totalsiffror för riket, dels siffror per hektar jordbruks)ord. I senare fallet
har nu använts de vid 1951 års allmänna jordbruksräkning erhållna uppgifterna
om arealen jordbruksjord. Totalsiffrorna för riket har erhållits genom
en för varje storleksgrupp och varje produktionsområde, enligt den
officiella jordbruksstatistikens indelning, verkställd uppräkning av självdeklarationernas
uppgifter. Härvid har förhållandet mellan å ena sidan den

40*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

totala åkerarealen enligt 1951 års allmänna jordbruksräkning vid samtliga
brukningsenheter inom respektive storleksgrupp och område samt å andra
sidan åkerarealen vid de undersökta brukningsenheterna inom samma storleksgrupp
och område tagits till utgångspunkt för uppräkningen. I denna
redogörelse angivna siffror för åren 1951 och 1952 avviker i mindre utsträckning
från tidigare publicerade, då en omräkning för dessa år nu
gjorts med ledning av åkerarealerna enligt 1951 års allmänna jordbruksräkning;
tidigare användes åkerarealerna enligt 1944 års allmänna jordbruksräkning.

De för åren 1951 och 1952 i denna redogörelses tabeller angivna talen är
grundade på det gamla urvalet, medan de för år 1953 skattade talen är baserade
på det nya urvalet. Såsom förut nämnts har för det nya urvalet tilllämpats
slumpmässig uttagning i olikhet mot det gamla urvalet. Det senare
hade även försämrats i representativt hänseende, därigenom att samma
brukningsenheter ingått under en lång följd av år. På grund av dessa förhållanden
är resultaten för år 1953 ej fullt jämförbara med närmast föregående
år, vilket har markerats i tabellerna. Med det gamla urvalet erhöll
man för flertalet poster något för höga absoluta tal utom för räntor och
skulder, som var för låga. Skillnaderna mellan det gamla och nya urvalet
i detta hänseende belyses närmare genom en specialundersökning, för vilken
redogöres i det följande.

Vid användning av det gamla urvalet kunde de skattade absoluta talen
ej tillmätas önskvärd säkerhet på grund av bristande representativitet i
urvalet. Resultaten användes därför främst för att belysa de relativa förändringarna
från år till år. De på grundval av det nya urvalet för år 1953
skattade talen torde däremot ej vara behäftade med systematiska fel, varför
de för detta år erhållna resultaten torde ha tillfredsställande säkerhet.
Fr. o. in. år 1953 bör deklarationsundersökningen därför kunna användas
ej enbart för att belysa relativa förändringar från år till år utan även för
att ge respektive posters absoluta storlek.

Vid användning av resultaten från deklarationsundersökningen bör man
observera, att brukningsenheter med mindre än 2 hektar åker ej ingår i det
bearbetade materialet, att undersökningen avser kalenderår och att skogsbruket
ingår däri, under det att den s. k. totalkalkylen för jordbruket omfattar
samtliga brukningsenheter, avser produktionsår och ej tager hänsyn
till skogsbruket. Vidare bör beaktas, att vid upprättandet av självdeklaration
inom jordbruket den s. k. kontantprincipen fortfarande oftast tillämpas.
Då hänsyn sålunda icke tages till eventuella lagerbehållningar vid beskattningsårets
början och slut, kan nettointäkten av jordbruksfastighet
enligt deklarationsuppgifterna växla mera från år till år än vad som eljest
skulle vara förhållandet.

Jordbrukets kontanta inkomster

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas sammanlagda kontanta
inkomster under år 1953, som verkställts på grundval av de på självdeklai
ationernas A-bilaga lämnade uppgifterna, redovisas i tabell 3. Där angives
för hela riket och de tre huvudområdena — södra och mellersta Sveriges
slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder samt norra
Sverige — de till totalsiffror uppräknade inkomstbeloppen.

I anslutning till A-bilagans uppställning har inkomsterna fördelats på
följande poster: spannmål och frövaror; sockerbetor; potatis, grönsaker
och trädgårdsprodukter; hö, halm, grönfoder och rotfrukter; försålda husdjur
(hästar, nötkreatur, svin och grisar, får, getter) samt kött, fläsk, hudar,
ull, skinn o. d. därav; fjäderfä och ägg; mjölk och produkter därav,

41*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 3. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1951—1953, miljoner kronor

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas
de kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

	1951	1952	1953
Södra och mellersta Sveriges slättbygder Inkomst av försålda produkter............................	513,5	720,7	750,1
därav spannmål och frövaror..............................
sockerbetor ........................................	116,3	118,4	129,0
potatis m. ........................................	75,4	80,4	87,0
hö, halm och grönfoder.............................	5,9	9,1	10,6
Summa vegetabiliska produkter	711,1	928,6	976,7
hästar, nötkreatur, svin och grisar, får samt kött, fläsk,	574,0	666,4	679,1
hudar, ull, skinn o. d. därav......................
fjäderfä och ägg...................................	76,9	83,4	85,2
mjölk till mejeri...................................	598,1	657,2	605,5
mjölk till enskilda.................................	19,4	19,1	15,9
Summa animaliska produkter	1 268,4	1 426,1	1 385,7
diverse produkter..................................	2,0	2,1	0,5
Summa inkomster av försålda produkter	1981,5	2 356,8	2 362,9
Diverse inkomster........................................	38,1	39,8	52,2
därav för körslor.........................................	17,6	18,4	26,2
Inkomster av skogsbruk..................................	179,4	209,4	136,7
Arrenden och hyror......................................	21,4	22,7	20,9
Samtliga kontanta inkomster	2 220,4	2 628,7	2 572,7
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder Inkomster av försålda produkter..........................	60,9	98,2	99,3
därav spannmål och frövaror..............................
sockerbetor ........................................	2,8	2,4	4,6
potatis m. ........................................	46,0	42,0	34,9
hö, halm och grönfoder.............................	4,1	5,0	5,3
Summa vegetabiliska produkter	113,8	147,6	144,6
hästar, nötkreatur, svin och grisar, får samt kött, fläsk,	356,3	401,5	398,6
hudar, ull, skinn o. d. därav......................
fjäderfä och ägg...................................	48,0	56,0	51,7
mjölk till mejeri..................................	418,4	481,0	428,5
mjölk till enskilda................................''	17,1	17,8	13,7
Summa animaliska produkter	839,8	956,3	892,5
diverse produkter..................................	0,6	0,8	0,2
Summa inkomster av försålda produkter	954,2	1104,7	1037,3
Diverse inkomster........................................	38,7	46,1	54,4
därav för körslor.........................................	27,5	34,7	40,6
Inkomster av skogsbruk..................................	445,9	497,7	298,3
Arrenden och hyror......................................	13,3	12,8	9,8
Samtliga kontanta inkomster	1452,1	1661,3	1399,8
Norra Sverige Inkomster av försålda produkter	4,0	4,5	4,1
därav spannmål och frövaror..............................
sockerbetor ........................................	—	—
potatis m. ........................................	7,2	7,1	6,4
hö, halm och grönfoder.............................	7,9	8,8	7,0
Summa vegetabiliska produkter	19,1	20,4	17,5

42* Kungl. Maj. ts proposition nr 180

Tab. 3 (forts.) Jordbrukets kontanta inkomster åren 1951—1953, miljoner kronor

	1951	1952	1953
hästar, nötkreatur, svin och grisar, får samt kött, fläsk, hudar, ull, skinn o. d. därav..................	86,3 7,2 214,6 10,8 318,9	95,7 8,9 9,11 9	ÖÖ Q
fjäderfä och ägg.......................
mjölk till mejeri....................
mjölk till enskilda.....................	11,5 357,3
Summa animaliska produkter	321,0
diverse produkter.......................	0,1 338,1	01	0 0
Summa inkomster av försålda produkter	377,8	338,5
Diverse inkomster........................	54,2 48,0 335,8 5,6 733,7	n	7Q £
därav för körslor...........................	OQ Q
Inkomster av skogsbruk.................	3713	9QÖ O
Arrenden och hyror.......................	o 4.
Samtliga kontanta inkomster Hela riket	836,5	661,0
Inkomster av försålda produkter därav spannmål och frövaror.....................	578,4 119,1 128,6 17,9 844,0	823,4 190 ft	fiFi/f O
sockerbetor ..........................
potatis m. m.......................	129 5	19Ö Q
hö, halm och grönfoder.....................	22,9 1 096,6	99 Q
Summa vegetabiliska produkter	1138,8
hästar, nötkreatur, svin och grisar, får samt kött, fläsk, hudar, ull, skinn o. d. därav...............	1 016,6 132,1 1 231,1 47,3 2 427,1	1163,6 148 3	1 100 O
fjäderfä och ägg.........................
mjölk till mejeri....................	1 379,4 48,4 2 739,7
mjölk till enskilda...........................	Q7 Q
Summa animaliska produkter	2 599,2
diverse produkter............................	2,7 3273,8	3 O
Summa inkomster av försålda produkter	3 839,3	u,/ 3 788,7
Diverse inkomster..........................	131.0 93,1 961.1 40,3 4 406,2	100 Q
därav för körslor..............................	123 0	1/in q
Inkomster av skogsbruk...................	1 078,4 41,9 5 126,5	07Q o
Arrenden och hyror..........................	q* 1
Samtliga kontanta inkomster	4 633,5

dels vid leverans till mejeri, dels vid annan försäljning; diverse produkter
(honung, tobak o. d.); inkomster av skogsbruk; arrenden och hyror; diverse
inkomster (körslor, uthyrning av maskiner och dragare, försäljning
av döda yttre inventarier, av sten, grus och torv samt av fisk och vilt m. in.,
ersättning för vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter).

Då en ny typ av A-bilaga, med för vissa poster ändrad uppställning, fastställts
fr. o. m. 1954 års taxering, har detta nödvändiggjort en något avvikande
fördelning av inkomstposterna i redovisningen för år 1953. Den
viktigaste förändringen består i att inkomsterna av de olika djurslagen
(hästar, nötkreatur, svin och grisar, får och getter samt kött, fläsk, hudar,
ull, skinn o. d. därav) har måst sammanföras till en post. Vid tidigare undersökningar
redovisades inkomsterna av hästar — nötkreatur och svin _

grisar, inklusive kött och fläsk, i från varandra isolerade poster, medan in -

43*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tab. 4. Jordbrukets kontanta inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter i
procent av kontanta inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper och

områden åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de
kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

	År	Storleksgrupper, hektar åker	Samt-
		2—5	5—10	10—	20—	30—	50—	över
				20	30	50	100	100
Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder	1951	10,3	15,4	23,7	34,4	42,0	51,0	54,5	35,9
	1952	10,4	17,7	27,6	37,1	45,6	54,5	60,3	39,4
	1953	15,3	18,4	26,5	39,0	48,1	58,8	63,0	41,3
	1951	89,5	84,6	76,2	65,4	58,0	48,8	45,5	64,0
	1952	89,6	82,2	72,3	62,8	54,3	45,3	39,7	60,5
	1953	84,6	81,6	73,4	61,0	51,9	41,2	37,0	58,6
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder	1951	5,7	6,8	10,1	13,5	20,3	31,0	50,1	11,9
	1952	4,8	6,8	11,3	15,4	24,2	37,6	55,0	13,4
	1953	3,4	6,1	11,3	21,3	28,8	43,1	52,1	13,9
	1951	94,3	93,2	89,9	86,1	79,7	68,9	49,9	88,0
	1952	95,2	93,2	88,6	83,9	75,7	62,4	45,0	86,6
	1953	96,6	93,8	88,7	78,7	71,2	56,9	47,9	86,0
Norra Sverige	1951	3,2	4,8	7,5	24,2				5,6
	1952	2,9	4,6	7,9	25,8				5,4
	1953	4,8	4,0	6,5	14,2				5,2
Animaliska produkter........	1951	96,8	95,2	92,5	75,8				94,3
1952	97,1	95,4	92,1	74,2				94,6
	1953	95,2	96,0	93,5	85,8				94,8

komsterna av får och getter, hudar, ull, skinn o. d. ingick i posten »diverse
produkter». En mindre förskjutning föreligger mellan inkomstposterna
»arrenden och avgälder» och »diverse inkomster». Till den förstnämnda
posten har nu förts endast inkomster av »arrenden och hyror», medan
andra inkomster av diverse-karaktär sammanförts till posten »diverse inkomster».
Från inkomstposten »diverse produkter» har dessutom inkomsterna
av »fisk och vilt» överförts till posten »diverse inkomster». Dessa förändringar
i inkomstredovisningen vid undersökningen för år 1953 har
medfört, att inkomstposterna »arrenden och hyror» samt »diverse produkter»
totalt sett minskat, medan den sammanslagna husdj ursposten samt
posten »diverse inkomster» ökat. För att få en enhetlig fördelning av inkomstposterna
för de tre senast undersökta aren bär ovannämnda förändringar
i redovisningen för år 1953, så långt det varit möjligt, genomförts
även för åren 1951 och 1952.

Här nedan behandlas inkomsterna — liksom i följande avsnitt utgifterna
— endast under år 1953. För den genom övergång till nytt urval försvå -

44*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

iade jämförelsen med tidigare ar hänvisas till specialundersökningen i detta
hänseende i det följande.

Såsom framgår av tabell 3 har jordbrukarnas sammanlagda kontanta
inkomster för år 1953 beräknats till 4 633,5 miljoner kronor. Därav kommer
över hälften eller 2 599,2 miljoner kronor (56,1 procent) från försäljningen
av animaliska produkter, medan inkomsterna av vegetabiliska produkter
uppgår till 1 138,8 miljoner kronor (24,6 procent). Inkomsterna av
skogsbruk har för år 1953 beräknats till 673,6 miljoner kronor (14,5 procent).
Dessa tre grupper av inkomster omfattar 95 procent av samtliga inkomster.

År 1953 kännetecknades av produktionsökning främst i fråga om de vegetabiliska
produkterna brödsäd, fodersäd, sockerbetor och potatis men
aven fläskproduktionen steg. Produktionen av kött och oljeväxter minskade.
Beträffande mjölkproduktionen förelåg en ökning i mjölkinvägningen
\id mejerierna, sammanhängande med ökad leverans per leverantör, huvudsakligen
inom områdena Skåne, Blekinge, västra Sverige och Norrland.
Beträffande priserna på jordbrukets slutprodukter må nämnas, att dessa
under år 1953, genomsnittligt sett, ej undergick någon nämnvärd förändung,
en mindre prissänkning totalt för gruppen vegetabilier uppvägdes
av eu motsvarande prishöjning för animalier. Starkast minskade priserna
pa fodersad, medan köttpriserna uppvisade den största ökningen.

Under år 1953 minskade inkomsterna av skogsbruk efter de båda topparen
1951 och 1952. Främst berodde detta på sänkning av priserna på olika
slag av skogsprodukter, vilket medförde minskad avverkning.

De vegetabiliska respektive animaliska produkternas andel storleksgruppsyis
i inkomsterna av samtliga försålda jordbruksprodukter belyses i tabell 4.

I denna framträder det kända förhållandet, att de vegetabiliska produkternas
relativa betydelse ökar starkt med stigande egendomsstorlek samt att
den genomgående är större inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige
än i skogs- och dalbygderna och i norra Sverige.

Jordbrukets kontanta utgifter

•,Pu ^ självdeklarationernas A-bilaga redovisade kontanta utgifterna har
vid bearbetningen sammanförts i följande grupper: arrenden och kontanta
undantagsförmåner; arbetslöner; inköp av utsäde och fodermedel; inköp
av gödselmedel; inköp av driv- och smörjmedel; inköp av levande inventarier;
inkop av döda inventarier; kostnader för elektrisk ström; kostnader
tor underhåll av dels inventarier, dels byggnader, dels vägar, diken, stängsel
o. d.; diverse kostnader samt räntor. Dessutom har även uppgifterna
rörande kostnaderna för nyuppsättning av yttre inventarier, för ny-, tilletler
ombyggnad samt för nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d. bearbetats.
Det bor emellertid framhållas, att sistnämnda kostnader icke berf.
. avdrag vid taxeringen, varför de kan antagas vara mindre full ständigt

ledovisade i deklarationerna. Av de vid bearbetningen av dessa
poster erhållna resultaten bör därför icke alltför bestämda slutsatser dragas.

Uppställningen av den nya blanketten för A-bilagan har även för vissa
utgiftsposter nödvändiggjort ändrad redovisning. Tidigare kunde utgifterna
tor mköp av utsäde, spannmål samt olika slag av fodermedel m. m. fördelas
på fyra olika poster (spannmål och frövaror; kraftfoder; hö, halm
m. fl fodermedel; potatis och rotfrukter). Enligt den nya A-bilagan har
alla dessa utgiftsposter måst sammanföras till en, nämligen »utsäde och
fodermedel». Kostnaderna för driv- och smörjmedel samt elektrisk ström
redovisas nu som självständiga utgiftsposter; tidigare ingick de i posten
»diverse driftkostnader». Utgiftsposterna »hästar och nötkreatur», »svin

45*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 5. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1951—1953, miljoner kronor

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de
kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

Södra och mellersta Sveriges slättbygder

Arrenden och kontanta undantagsförmåner...............

Arbetslöner........................................... •

Inköp av förnödenheter

därav utsäde och fodermedel..........................

gödselmedel....................................

bränn- och smörjoljor..........................

Inköp av levande inventarier............................

Inköp av döda inventarier..............................

Elström...............................................

Underhåll av inventarier................................

» » byggnader ................................

» » vägar, diken, stängsel o. d.................

Diverse driftkostnader..................................

Räntor................................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av yttre inventarier......................

Ny-, till- eller ombyggnad..............................

Nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d..............

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder

Arrenden och kontanta undantagsförmåner.................

Arbetslöner..............................................

Inköp av förnödenheter

därav utsäde och fodermedel............................

gödselmedel......................................

bränn- och smörjoljor............................

Inköp av levande inventarier.............................

Inköp av döda inventarier................................

Elström.................................................

Underhåll av inventarier..................................

» » byggnader ..................................

> » vägar, diken, stängsel o. d...................

Diverse driftkostnader....................................

Räntor..................................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av yttre inventarier.........

Ny-, till- eller ombyggnad.................

Nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d.

Norra Sverige

Arrenden och kontanta undantagsförmåner . .

Arbetslöner...............................

Inköp av förnödenheter....................

därav utsäde och fodermedel.............

gödselmedel.......................

bränn- och smörjoljor.............

Inköp av levande inventarier..............

Inköp av döda inventarier.................

Elström..................................

Underhåll av inventarier...................

» » byggnader...................

» * vägar, diken, stängsel o. d. . . .

Diverse driftkostnader.....................

Räntor...................................

Samtliga kontanta utgifter

51	1952
14,6	16,0
441,5	506,0
270,4	310,9
165,8	208,3
62,5	70,5
113,3	134,2
102,1	112,6
25,0	30,0
85,2	96,0
130,6	137,0
170,4	194,4
65,9	72,0
647,3	1887,9
49,9	53,1
36,1	28,2
6,8	7,1
223,2	264,4
163,6	192,5
79,2	93,0
17,9	22,8
83,8	97,2
49,3	51,6
14,1	17,1
39,7	44,3
114,2	120,1
93,3	105,8
29,1	30,9
914,2	1046,8
30,5	27,9
35,5	31,7
3,1	3,6
119,8	135,4
65,0	73,8
23,3	25,6
5,6	6,8
32,4	35,6
22,7	22,7
5,9	7,1
12,7	15,2
49,4	62,4
48,9	65,4
9,9	10,3
398,7	458,9

1953

16,8

425.0

317.0
214,6

75.7

165.2

109.3
36,1

94.8

125.3

24.6

199.0

93.6

1897,0

51,3

38,5

4,0

7.3
192,8

172.1
86,5

22.9

104.5

47.4
21,8

39.0

86.5
16,7

110.1

41.9

949.5

25.3

26.1
5,3

2,6

83.4

66,8

22.5
7,1

33.6
17,9

9.5

13.7

61.7

5.5

56.0

15.1

385,4

46*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 5 (forts.) Jordbrukets kontanta utgifter åren 1951—1953, miljoner kronor

1951	1952	1953
6,7	7,8	7,1
} 13,3	17,1	21,0 1,8
24,5	26,7	26,7
784,5	905,8	701,2
499,0	577,2	555,9
268,3	326,9	323,6
86,0	100,1	105,7
229,5	267,0	303,3
174,1	186,9	174,6
45,0	54,2	67,4
137,6	155,5	147,5
\| 294,2	319,5	263,5 46,8
312,6	355,6	365,1
104,9	113,2	150,6
2 960,2	3 388,6	3 231,9
87,1	88,8	83,7
}• 84,9	77,0	85,6 11,1

Nyuppsättning av yttre inventarier........................

Ny-, till- eller ombyggnad................................

Nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d................

Hela riket

Arrenden och kontanta undantagsförmåner.................

Arbetslöner..............................................

Inköp av förnödenheter

därav utsäde och fodermedel............................

gödselmedel......................................

bränn- och smörjoljor............................

Inköp av levande inventarier.............................

Inköp av döda inventarier................................

Elström.................................................

Underhåll av inventarier..................................

» » byggnader ..................................

» » vägar, diken, stängsel o. d...................

Diverse driftkostnader....................................

Räntor..................................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av yttre inventarier........................

Ny-, till- eller ombyggnad.................................

Nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d................

och grisar» samt »får, getter och fjäderfä», som tidigare kunde redovisas
var för sig, har nu måst sammanföras till en gemensam post »levande inventarier».
I den nya A-bilagan har kostnaderna för underhåll och reparationer
uppdelats på tre olika poster mot tidigare två. Den tredje posten,
som avser underhållskostnader för vägar, diken, stängsel o. d., ingick, enligt
den gamla A-bilagans redovisning, till huvudsaklig del i kostnaderna
för underhåll av byggnader och till en mindre del i diverse driftkostnader.
För att, i likhet med inkomstposterna, få en enhetlig fördelning av utgiftsposterna
för de tre senast undersökta åren, har 1953 års förändringar i
kostnadsredovisningen, i den mån det varit möjligt, genomförts även för
åren 1951 och 1952.

De till totalsiffror uppräknade utgiftsbeloppen för hela riket och de tre
huvudområdena har sammanförts i tabell 5.

För hela riket beräknas jordbrukarnas samtliga kontanta utgifter år
1953 ha uppgått till sammanlagt 3 231,9 miljoner kronor, vartill kommer
ytterligare 83,7 miljoner kronor för nyuppsättning av yttre inventarier, 85,6
miljoner kronor för ny-, till- eller ombyggnader samt 11,1 miljoner kronor
för nyanläggning av vägar, diken, stängsel o. d. Den sistnämnda posten
har, som förut nämnts, särskilt specificerats i den fr. o. in. 1954 års taxering
tillämpade A-bilagan.

Såsom framgår av tabell 5 beräknas kostnaderna för arbetslöner för hela
riket år 1953 ha uppgått till 701,2 miljoner kronor, vilket innebär, att lönekostnaderna
under detta år minskat. Orsaken härtill är dels den i jordbruket
fortgående rationaliseringen och mekaniseringen, dels de under året
minskade skogsavverkningarna. Enligt 1953 års löneavtal har timlönerna
för lantarbetarna varit oförändrade.

Beträffande kostnaderna för inköp av olika slag av förnödenheter bör
framhållas, att förbrukarpriserna för köpfodermedd (majs, kli, oljekraft -

47*

Kungl. Maj.ts proposition nr i80

Tab. 6. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av jordbrukets kontanta

utgifter inom olika storleksgrupper och områden åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de
kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

	År	Storleksgrupper, hektar åker			Samt-
		2—5	5—10	10—	20—	30—	50—	över
				20	30	50	100	100
Södra och mellersta Sveriges slätt-
bygder
Arbetslöner..................	1951	9,2	13,0	18,9	24,7	29,5	34,2	39,2	26,8
	1952	8,9	13,0	18,8	24,4	29,6	35,3	38,7	26,8
	1953	7,0	9,0	13,9	19,3	23,3	30,8	35,9	22,4
Räntor.....................	1951	2,7	3,7	3,6	3,9	4,2	4,4	4,5	4,0
	1952	2,7	3,2	3,3	3,6	3,9	4,2	4,6	3,8
	1953	3,7	4,5	4,9	5,3	4,9	5,1	4,9	4,9
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder
Arbetslöner..................	1951	16,9	20,7	24,6	28,3	34,0	36,3	35,5	24,4
	1952	17,0	21,1	24,9	29,0	36,7	38,9	39,0	25,3
	1953	13,0	14,4	18,3	25,1	29,2	35,7	43,6	20,3
Räntor.....................	1951	2,1	2,7	3,2	3,8	3,9	5,4	4,9	3,2
	1952	1,9	2,5	3,1	3,4	3,6	5,2	4,2	3,0
	1953	3,2	3,9	4,9	4,8	5,0	5,7	5,3	4,4
Norra Sverige
Arbetslöner.................	1951	25,8	29,5	34,9	44,1				30,0
	1952	24,7	29,8	35,7	44,1				29,8
	1953	18,6	20,4	26,5	35,6				21,6
Räntor.....................	1951	2,5	2,6	2,4	1,9				2,5
	1952	2,4	2,3	2,3	1,9				2,3
	1953	3,5	4,3	4,0	4,3				3,9
Hela riket
Arbetslöner..................	1951	19,2	21,1	22,9	26,2	30,6	34,7	38,7	26,5
	1952	18,8	21,5	22,9	26,1	31,1	36,0	38,8	26,7
	1953	14,1	14,4	16,7	21,0	24,3	31,6	37,1	21,7
Räntor.....................	1951	2,4	2,9	3,3	3,8	4,1	4,5	4,6	3,5
	1952	2,2	2,6	3,1	3,5	3,8	4,3	4,5	3,3
	1953	3,4	4,1	4,8	5,2	4,9	5,2	5,0	4,7

foder och melass) under år 1953 stigit med i genomsnitt 2 procent, medan
priserna för handelsgödsel genomsnittligt sänkts med 3 procent. Prissänkningen
gäller samtliga gödselslag utom kalksalpeter. Även priserna för motorfotogen,
motorbrännolja samt smörmedel har under året sänkts, medan
däremot bensinpriset något höjts. De under år 1953 ökade kostnaderna för
driv- och smörjmedel sammanhänger dock främst med den alltmer ökade
traktoranvändningen. I fråga om inköp av döda inventarier, i första hand
traktorer, har det gynnsamma förhållandet inträtt, att bruttopriserna för
vissa fabrikat kunnat starkt sänkas. Anledningen härtill är den allt rikli -

48*

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

gare tillgången på traktorer i marknaden. Det nya marknadsläget har även
medfört olika slag av rabatter, som under tidigare år med knapphet på traktorer
icke förekommit.

Arbetslönernas och ränteutgifternas betydelse vid olika egendomsstorlek
belyses i tabell 6. I fråga om dessa två utgiftsposter är det av särskild vikt
att vid jämförelse med tidigare år beakta de kommentarer, som lämnas i
det följande.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord; inkomst- och utgiftsutvecklingen
inom olika storleksgrupper av jordbruk

Olikheterna mellan skilda storleksgrupper belyses genom den beräkning
av de kontanta inkomsterna och utgifterna per hektar jordbruksjord, vars
resultat återgives i tabell 7. Genom detta material erhålles även nya möjligheter
till jämförelser mellan de tre huvudområdena.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse vid brukningsenheter
av olika storlek och inom olika områden belyses närmare av tabell 8,
i vilken inkomsterna i kronor per hektar jordbruksjord av vegetabiliska
och animaliska produkter samt av skogsbruk angivits. På motsvarande sätt
redovisas i tabell 9 jordbrukarnas kontanta utgifter, likaledes beräknade per

Tab. 7. Samtliga kontanta inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid jordi
bruksfastighet inom olika storleksgrupper och områden åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de
kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

	År	Storleksgrupper, hektar åker			Samt-
									liga
		2—5	5—10	10— 20	20— 30	30— 50	50— 100	över 100
Samtliga kontanta inkomster
Södra och mellersta Sveriges	1951	1460	1183	1106	1082	1056	1010	951	1070
slättbygder	1952	1593	1421	1330	1296	1237	1207	1101	1266
	1953	1550	1407	1264	1198	1220	1184	1175	1239
Södra och mellersta Sveriges	1951	1707	1428	1237	1050	1077	953	974	1302
skogs- och dalbygder	1952	1883	1625	1424	1266	1191	1316	1284	1490
	1953	1418	1388	1215	1100	955	1021	1237	1255
Norra Sverige	1951	1904	1449	1292	1332				1547
	1952	2196	1665	1428	1464			. .	1764
	1953	1640	1317	1270	1110				1393
Samtliga kontanta utgifter
Södra och mellersta Sveriges	1951	983	781	743	778	801	815	822	794
slättbygder	1952	1078	896	864	898	906	941	933	910
	1953	1101	937	848	840	908	943	1005	914
Södra och mellersta Sveriges	1951	927	830	780	732	819	795	875	820
skogs- o. dalbygder	1952	1070	941	895	856	901	1052	1115	939
	1953	911	875	796	765	731	887	1156	852
Norra Sverige	1951	1013	755	761	861				841
	1952	1152	882	841	912				957
	1953	991	741	740	666				813

49*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

Tab. 8. Vissa kontanta inkomster i kronor per hektar jordbruksjord vid jordbruksfastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de
kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

	År	Storleksgrupper, hektar åker			Samt-
									liga
		2—5	5—10	10— 20	20— 30	30— 50	50— 100	över 100
Inkomster av försålda vegetabi-liska produkter
Södra och mellersta Sveriges	1951	129	160	235	335	401	457	463	343
slättbygder	1952	147	219	330	434	519	584	591	447
	1953	219	238	310	435	549	639	651	471
Södra och mellersta Sveriges	1951	56	62	86	100	158	208	368	102
skogs- och dalbygder	1952	53	71	in	139	219	368	521	132
	1953	33	62	105	185	216	342	474	130
Norra Sverige	1951	26	34	47	145				40
1952	26	37	54	138				43
	1953	36	29	43	73				37
Inkomster av försålda animaliska produkter
Södra och mellersta Sveriges	1951	1119	879	752	636	554	438	387	611
slättbygder	1952	1266	1014	863	736	618	485	389	687
	1953	1211	1054	857	680	593	447	383	668
Södra och mellersta Sveriges	1951	924	850	765	639	620	462	366	753
skogs- och dalbygder	1952	1059	973	864	757	684	611	427	858
	1953	933	949	821	684	534	452	436	800
Norra Sverige	1951	783	671	576	455				672
1952	891	762	636	395				753
	1953	710	710	627	440				677
Inkomster av skogsbruk
Södra och mellersta Sveriges	1951	152	115	95	87	74	83	64	86
slättbygder	1952	136	156	in	103	73	104	78	101
	1953	59	65	67	56	51	58	97	66
Södra och mellersta Sveriges	1951	662	468	348	276	248	235	181	400
skogs- och dalbygder	1952	690	527	402	323	256	283	283	446
	1953	361	314	245	182	171	171	269	268
Norra Sverige	1951	878	649	593	678				708
1952	949	727	649	825				783
	1953	565	448	521	516				503

hektar jordbruksjord, för arbetslöner, utsäde och fodermedel, gödselmedel
samt för räntor.

Beträffande den relativa betydelsen av jordbrukarnas olika inkomstkällor
föreligger markanta olikheter såväl mellan olika områden som mellan olika
storleksgrupper. De vegetabiliska produkternas betydelse stiger med växande
egendomsstorlek. Den är sålunda störst inom slättbygderna samt avse4*
llihang till riksdagens protokoll 195b. f samt. Nr ISO

50*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 9. Vissa kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid jordbruksfastighet inom

olika storleksgrupper och områden åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de
kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

	År	Storleksgrupper, hektar åker			Samt-
									liga
		2—5	5—10	10—	20—	30—	50—	över
				20	30	50	100	100
Arbetslöner
Södra och mellersta Sveriges	1951	91	102	141	192	236	279	323	213
slättbygder	1952	96	117	163	219	269	332	361	244
	1953	77	84	118	162	211	290	361	205
Södra och mellersta Sveriges	1951	156	172	192	207	278	289	311	200
skogs- och dalbygder	1952	182	199	223	248	331	410	434	237
	1953	118	126	146	192	214	316	504	173
Norra Sverige	1951	262	222	266	379				253
	1952	284	263	301	402				285
	1953	185	151	196	237				176
Inköp av utsäde och fodermedel
Södra och mellersta Sveriges	1951	301	199	154	126	112	98	86	130
slättbygder	1952	333	234	180	147	126	113	94	150
	1953	331	246	169	134	137	120	115	153
Södra och mellersta Sveriges	1951	210	163	141	108	107	84	101	147
skogs- och dalbygder	1952	250	193	164	137	115	115	124	173
	1953	201	185	144	112	93	106	124	154
Norra Sverige	1951	212	118	88	70				137
	1952	238	135	103	67				156
	1953	203	129	97	63				141
Inköp av gödselmedel
Södra och mellersta Sveriges	1951	73	66	73	81	86	88	82	80
slättbygder	1952	82	83	90	103	107	no	109	100
	1953	87	89	91	101	112	117	112	103
Södra och mellersta Sveriges	1951	79	72	68	66	71	60	82	71
skogs- och dalbygder	1952	91	83	79	76	81	98	in	84
	1953	78	78	74	73	73	87	97	78
Norra Sverige	1951	63	47	37	40				49
	1952	69	50	43	46				54
Räntor	1953	60	45	40	33				48
Södra och mellersta Sveriges	1951	27	29	27	30	33	36	37	32
slättbygder	1952	29	29	29	33	36	40	43	35
	1953	41	42	42	45	45	48	50	45
Södra och mellersta Sveriges	1951	20	22	25	28	32	43	43	26
skogs- och dalbygder	1952	21	23	28	29	32	54	47	28
	1953	29	34	39	37	36	50	61	38
Norra Sverige	1951	25	20	19	17				21
	1952	27	20	19	17				22
	1953	35	32	30	29				32

51*

Kungl. Maj. ts proposition nr i80

värt mindre inom skogs- och dalbygderna och i norra Sverige. De animaliska
produkternas ekonomiska betydelse avtager däremot med stigande
areal. Den visar obetydlig avvikelse mellan de båda områdena i södra och
mellersta delarna av landet och inom varje storleksgrupp av dessa områden
är den större än i norra Sverige. Inkomsterna av skogsbruk är givetvis störst
i norra Sverige och minst inom slättbygderna i södra och mellersta Sverige.

De större kontanta arbetskostnaderna per hektar jordbruks]ord i norra
Sverige förklaras av skogsbrukets stora betydelse för brukningsenheter av
olika storlek i denna del av landet. Ett närmare studium av tabellmaterialet
visar även en viss samvariation mellan å ena sidan inkomsterna av skogsbruk
och å andra sidan löneutgifterna. Det bör emellertid härvid observeras,
att löneutgifterna ej i sin helhet hör samman med jordbrukarnas försäljning
och avverkning av egen skog. En del av arbetskostnaderna är avlöningar
till skogsarbetare, som jordbrukarna anställer vid avverkningar åt
skogsbolagen.

Jordbrukarnas taxerade nettointäkter och jordbrukarfamiljens arbetsinkomster Den

i det föregående lämnade redogörelsen för jordbrukarnas kontanta
inkomster och utgifter under år 1953 grundar sig på en bearbetning av motsvarande
uppgifter i den s. k. A-bilagan till självdeklarationerna. Härutöver
har även deklarationernas uppgifter rörande jordbrukarnas taxerade
nettointäkter bearbetats, varvid dessa dels uppräknats till totalsiffror för
hela riket och tre huvudområden, dels beräknats per brukningsenhet. Huvudresultaten
av denna del av undersökningen framlägges i tabellerna 10 och 11.

Medeltalet av de taxerade nettointäkterna (medelinkomsten) för samtliga
jordbrukare med över 2 hektar åker uppgick år 1953 till 7 863 kronor. Enligt
den av centralbyrån för publikationen Skattetaxeringarna utarbetade
taxeringsstatistiken är medelinkomsten år 1953 för företagare inom jordbruk
med binäringar 7 003 kronor. Taxeringsstatistiken omfattar emellertid,
i motsats till deklarationsundersökningen, även jordbruk med 2 hektar
och därunder och dessutom representanter för jordbrukets binäringar, såsom
fiske, trädgårdsskötsel m. in., vilket sänker inkomstsiffrorna. Centralbyrån
har gjort en beräkning, hur mycket taxeringsstatistikens siffror
skall höjas, för att man i detta hänseende skall få bättre jämförbarhet med
deklarationsundersökningen, och centralbyrån har därvid funnit, att en
höjning bör göras med cirka 6 procent, ‘i enlighet därmed bör beloppet
7 003 kronor höjas till 7 423 kronor. Avvikelsen mellan de två undersökningarna
utgör då ej fullt 6 procent. Primärmaterialet för taxeringsstatistiken
har emellertid konstaterats vara i vissa hänseenden ofullständigt, vilket
påverkar inkomstbeloppen i sänkande riktning. Sålunda har t. ex.
ofullständigheter i materialet påvisats för de högsta inkomstklasserna, vaijämte
eftertaxerade inkomster ej ingår. Även i deklarationsundersökningen
föreligger visst bortfall, men detta verkar ej i ensidig riktning.

För storleksgruppen 10—20 hektar åker (s. k. basjordbruk) är medelinkomsten
för år 1953 enligt deklarationsundersökningen 8 755 kronor. För
jämförelse kan nämnas, att taxeringsstatistiken för samma år visar en
medelinkomst på landsbygden av 4 735 kronor för anställda i jordbruk med
binäringar och 7 076 kronor för anställda i industri och hantverk.

För all ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden har
beräkningar utförts rörande storleken av den arbetsinkomst, som enligt
självdeklarationerna kommit jordbrukarfamiljerna till godo. Dessa beräkningar
har verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastig -

52* Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 10. Jordbrukets taxerade nettointäkter inom olika områden, åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund lör år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de
kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

	År	Nettointäkter av			Samtliga
		jord- bruks- fastighet	tjänst och tillfällig förvärvs-verksamhet	kapital	övriga förvärvs- källor	netto- intäkter
Absoluta tal, miljoner kronor
Södra och mellersta Sveriges	1951	692,3	63,2	28,0	7,4	790,9
slättbygder	1952	854,2	75,7	28,8	8,1	966,8
	1953	822,8	65,1	25,9	16,2	930,0
Södra och mellersta Sveriges	1951	690,2	71,5	25,3	17,5	804,5
skogs- och dalbygder	1952	745,9	84,3	27,7	17,8	875,7
	1953	631,7	82,2	20,2	17,6	751,7
Norra Sverige	1951	440,8	82,2	12,0	9,8	544,8
	1952	471,0	98,7	15,0	13,1	597,8
	1953	388,0	125,0	9,9	14,3	537,2
Hela riket	1951	1 823,3	217,0	65,3	34,7	2 140,3
	1952	2 071,1	258,7	71,5	39,0	2 440,3
	1953	1 842,5	272,3	56,0	48,1	2 218,9

Tab. 11. Jordbrukets taxerade nettointäkter i kronor per brukningsenhet under år 1953

	Storleksgrupper, hektar åker	Samt- liga

	2—5	5—10	10—	20—	30—	50—	över
			20	30	50	100	100
Taxerade nettointäkter av jord-bruksfastighet Södra och mellersta Sveriges
slättbygder ................	3 013	5 420	7 956	10 560	13 916	18 460	30 916	8 381
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder........	3 492	5 876	7 938	10 397	10 953	12 267	18 838	5 766
Norra Sverige................	3 819	5 859 5 759	9 002 8 081	12 233 10 581
Hela riket	3 543	13 473	17 542	29 472	6 529
Samtliga taxerade nettointäkter Södra och mellersta Sveriges slättbygder ................ Södra och mellersta Sveriges	4 933	6 391	8 500	11110	14 821	20 779	36 585	9 473
skogs- och dalbygder........	4 978	6 636	8 616	11441	12 416	15 818	33 490	6 862
Norra Sverige................	6323	7 341	10191	13 992			7 214
Hela riket	5 523	6 785	8 755	11287	14 504	20100	36 412	7 863

het lagts skuldräntorna, varefter den därvid erhållna summan minskats med
ett belopp, som ansetts motsvara »normala ränteanspråk». Detta sistnämnda
belopp utgör förräntningen av det i självdeklarationen såsom tillgång
redovisade värdet av jordbruksfastigheten, av levande och döda inventarier

53*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

samt av inneliggande lager. Vid beräkningen av detsamma har man vid de
tre senast utförda undersökningarna utgått från en räntefot av 3 procent
för fastighetsvärdet och 4 procent för värdet av inventarier och lager. Resultaten
av denna beräkning redovisas i tabell 12. Vid bedömandet av talen i
denna tabell bör beaktas, att det här är fråga om en uppskattande beräkningav
den samlade arbetsinkomsten för hela jordbrukarfamiljen. Till denna inkomst
kommer — åtminstone vid de större egendomarna — icke obetydliga
belopp i form av ränta på det egna lantbrukskapitalet.

Tab. 12. Jordbrukarfamiljens arbetsinkomst i kronor per brukningsenhet åren 1951—1953

Då ett nytt urval ligger till grund för år 1953, bör vid jämförelse med tidigare år beaktas de
kommentarer, som lämnas i avsnittet Material och metod

Områden	År	Storleksgrupper, hektar åker
		2—5	5— 10	10— 20	20— 30	30— 50	50— 100	över 100
Södra och mellersta Sveriges slättbygder	1951 1952	2 465 2 610	3 752 4 760	5 376 6 931	6 882 9 365	8 459 11163	10 529 14 902	12 874 19132
	1953	2 586	4 674	6 752	8 840	11406	14 631	21 071
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder	1951 1952	3 735 3 855	5140 5 622	6 449 7134	6 735 8 599	8 024 8 522	8 726 11012	8 808 15 440
	1953	2 896	4 877	6 451	7 978	8 098	7 764	8120
Norra Sverige	1951 1952	4106 4 500	5 786 6 208	7143 7 431	10 101 10 092
	1953	3 351	5 091	7 608	9 876

Specialundersökning

Jämförelse mellan resultaten enligt det gamla och det nya urvalet för år
1952, samt undersökning rörande utvecklingen mellan åren 1952 och 1953
på grundval av det nya urvalet

För åren 1951 och 1952 har, såsom förut framhållits, verkställts nya
skattningar på grundval av de uppgifter om totalpopulationens åkerareal,
som erhållits från 1951 års allmänna jordbruksräkning. Resultaten av deklarationsundersökningen
för år 1953 är ändock ej fullt jämförbara med resultaten
för åren 1951 och 1952, på grund av att för år 1953 använts ett
nytt, slumpmässigt urval av brukningsenheter. Det tidigare använda urvalet,
som hade uttagits efter annan princip, var ej tillfredsställande i representativt
hänseende. Då samma jordbrukare ingått under många år, hade
bristerna i urvalets representativitet så småningom blivit mer framträdande.
Det kunde konstateras, att ekonomiskt bättre ställda jordbrukare var
alltför starkt representerade. En direkt jämförelse mellan resultaten av
1952 och 1953 års deklarationsundersökningar kan därför ej väntas ge en
tillförlitlig bild av utvecklingen mellan dessa två år. På grund härav har
centralbyrån infordrat deklarationer enligt det nya urvalet även för år 1952
i avsikt att bearbeta de viktigaste posterna för att därigenom kunna belysa
förändringarna mellan åren 1952 och 1953. Detta arbete är emellertid
mycket tidskrävande. Det har ej varit möjligt att med tillgängliga resurser
hittills hinna bearbeta 1952 års deklarationer för mer än 7 av de 18 natur -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

liga produktionsområdena, nämligen Skåne-Hallands slättbygder, östgötaslätten,
Västsvenska dalbygden, Södra Bergslagen, Norra Bergslagen, Nordsvenska
mellanbygden och en del av kustlandet i nedre Norrland (Hälsinglands
kustland).

För dessa områden har för år 1952 utförts skattningar för vissa huvudposter
enligt både det gamla och det nya urvalet. Jämförelse mellan de därvid
erhållna resultaten har visat, hur stora skillnader som uppstår på grund
av olika urval. Differenserna har uträknats i procent och redovisas i följande
tablå. (Totalsiffror för år 1952 enligt det nya urvalet i jämförelse
med motsvarande siffror enligt det gamla urvalet; procenttalen anger det
nya urvalets avvikelse från det gamla.)

	Skåne-	Öst-	Södra	Väst-	Norra
	Hallands	göta-	Bergs-	svenska	Bergs-
	slätt-	slätten	lagen	dal-	lagen
	bygder				bygden
Inkomster av mjölk till mejeri...............	— 6,5	— 16,1		10,8	— 20,7	— 10,7
Samtliga kontanta inkomster	+ 1,7	— 2,8	—	7,4	— 14,0	- 7,8
Utgifter för arbetslöner......................	— 15,8	— 17,5	_	10,2	— 26,5	— 13,8
Utgifter för räntor.........................	+ 28,1	+ 25,0	+ 58,1	+ 24,1	+ 67,2
Samtliga kontanta utgifter	+ 2,7	- 1,7	—	1,9	— 14,4	— 2,7
Taxerade nettointäkter av jordbruksfastighet . .	+ 2,1	- 2,4	—	10,7	— 8,5	— 11,1
Samtliga taxerade nettointäkter	— 0,9	— 8,5	—	11,4	— 6,4	— 11,6
Skulder...........................	+ 28,2	+ 19,9	+ 33,5	+ 36,0	+ 85,7
	Del av kustlandet	i	Nordsvenska	mellan-
	nedre Norrland		bygden
Inkomster av mjölk till mejeri...............		5,3			— 8,7
Samtliga kontanta inkomster.................	—	3,9			— 5,8
Utgifter för arbetslöner...................	_	15,7			— 16,9
Utgifter för räntor..........................	+ 109,0			+ 48,9
Samtliga kontanta utgifter...................	—	1,9			— 2,9
Taxerade nettointäkter av jordbruksfastighet . .	—	6,0			— 6,9
Samtliga taxerade nettointäkter..............	—	4,2			- 4,0
Skulder..................................	+	85,5			+ 40,8

Av tablån framgår bl. a., att det nya urvalet för år 1952 genomgående ger
lägre tal för samtliga taxerade nettointäkter.

Med utgångspunkt från de sålunda erhållna procentuella skillnaderna
för dessa områden har medelst ett sammanvägningsförfarande gjorts en
ungefärlig beräkning av motsvarande procentuella skillnader för de tre huvudområdena
och hela riket. Dessa procenttal anges i följande tablå.

De avvikelser från resultaten för år 1952 enligt det gamla urvalet, som
sålunda erhålles för de tre huvudområdena och hela riket, är mest framträdande
för inkomster av mjölk till mejeri, utgifter för arbetslöner och
räntor samt skulder. Sålunda synes mjölkinkomsterna och arbetslöneutgifterna
ha blivit för höga enligt det gamla urvalet, medan räntekostnaderna
och skuldbeloppen avsevärt underskattats. Den här konstaterade avvikelsen
för räntor och skulder är en bekräftelse på det förut kända förhållandet,
att det gamla urvalet i alltför stor utsträckning omfattade jordbrukare
med bättre ekonomisk ställning än genomsnittet. Minskningen för utgiftsposten
arbetslöner kan orsakas av att yngre jordbrukare, som i mindre ut -

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

55*

Inkomster av mjölk till mejeri.............

Samtliga kontanta inkomster..............

Utgifter för arbetslöner...................

Utgifter för räntor.......................

Samtliga kontanta utgifter................

Taxerade nettointäkter av jordbruksfastighet
Samtliga taxerade nettointäkter...........

Skulder.................................

Södra och
mellersta
Sveriges
slättbygder

Södra och
mellersta
Sveriges
skogs- och
dalbygder

Norra

Sverige

Hela

riket

— 12,6

— 1,1

— 17,8

— 12,1

— 6,3

— 4,4

— 13,3

- 4,8

— 16,9
+ 26,1

— 0,1

— 22,3
+ 35,4

— 10,9

— 16,0
+ 91,8
— 2,2

— 18,4
+ 37,6

— 3,6

— 0,7

- 5,7

— 9,2

— 7,9

— 6,3

- 4,1

— 4,0

— 6,1

+ 23,0

+ 42,8

+ 72,7

+ 35,5

sträckning torde anlita lejd arbetskraft, är starkare representerade i det
nya urvalet. Den förbättring av representativiteten, som erhållits i det nya
urvalet, torde även ge en riktigare belysning av produktionsinriktningen.
Minskningen av mjölkförsäljningen kan sammanhänga därmed, bor samtliga
kontanta inkomster respektive utgifter liksom för taxerade nettointäkter
av jordbruksfastighet förelåg tidigare en överskattning, som emellertid
uppgick till endast cirka 4 procent för hela riket. För flertalet av de
undersökta posterna är differenserna störst i skogs- och dalbygderna och

minst i slätthvgderna. . .

På grundval av dessa tal har sedan verkställts en korrigering av 1J52
års totalsiffror, vilka därefter kan antagas approximativt motsvara de sitlror,
som skulle erhållits, om samtliga områden hade kunnat bearbetas tor
år 1952 enligt det nya urvalet. En jämförelse mellan dessa korrigerade sittror
för år 1952 och resultaten enligt det nya urvalet för år 1953 bor ge en
i huvudsak riktig belysning av förändringarna mellan nämnda år. Aven
1951 års siffror har korrigerats på samma sätt. I följande tabell har gjorts
en sammanställning av de sålunda beräknade posterna och de därpå giun dade

procent- och indextalen. ^

Jämförelsen mellan resultaten för åren 1952 och 19o3 i denna tabell visar,
att för hela riket har såväl de kontanta inkomsterna och utgifterna
som nettointäkterna minskat. Enligt de approximativa beräkningar, som
här gjorts, har samtliga kontanta inkomster minskat med nära a procent.
Inkomster av mjölk till mejeri visar emellertid en lika stor ökning. Nedgången
i samtliga inkomster torde delvis bero av minskade skogsinkomster.
Minskningen av samtliga kontanta utgifter har beräknats till endast omkring
1 procent. För hela riket visar de undersökta utgiftsposterna en nedgånr*
med cirka 5 procent för arbetslöner och 1 procent för räntor. Taxerade
nettointäkter av jordbruksfastighet beräknas ha sjunkit med cirka 6
procent i jämförelse med år 1952, medan samtliga taxerade nettointäkter
visar en nedgång med cirka 3 procent. Mellan de tre huvudområdena föreligger
vissa olikheter i utvecklingen. Sålunda är nedgången i samtliga kontanta
inkomster respektive utgifter kraftig i norra Sverige (17 och 13 procent)
men obetydlig i slättbygderna, där utgifterna, liksom i skogs- och
dalbygderna, l. o. m. ökat något. Beträffande taxerad nettointäkt av jordbruksfastighet
visar norra Sverige en nedgång med cirka 12 procent, medan
motsvarande siffra för slättbygderna är cirka 3 procent. Samtliga taxerade
nettointäkter har i slättbygderna sedan år 1952 stigit med cirka 2
procent, medan de i de två övriga huvudområdena sjunkit med cirka 6 procent.
Som allmänt omdöme kan framhållas, att inkomstförhållandena år

55* Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Skattade totalsiffror för vissa huvudposter år 1953, sammanställda med för jämförbarhet korrigerade
uppgifter för åren 1951 och 1952

Beträffande sättet för korrigeringen av 1951 och 1952 års siffror se den anslutande texten

	Skattade totalsiffror, miljoner kronor	ökning ( + ), minskning (—). i % 1953 i förh. till 1952	Indextal, 1951 = 100
	Efter korrigering	1953	1952	1953
	1951	1952
Södra och mellersta Sveriges slättbygder Inkomster för mjölk till mejeri......	522,7 2 196,0	574,4 2 599,8	605,5 2 572,7	+ 5,4 - 1,0	109,9 118,4	115,8 117,2
Samtliga kontanta inkomster....... Utgifter för arbetslöner............
366,9 83,1 1 645,6	420,5 90,8 1 886,1	425,0 93,6 1 897,0	+ 1,1 + 3,1 + 0,6	114,6 109,3 114,6	115,8 112,6 115,3
» » räntor ................
Samtliga kontanta utgifter.........

Taxerade nettointäkter av jordbruks-fastighet ...............	687,4 745,8	848,2 911,7	ft99 Q	— 3,0 + 2,0	123,4 122,2	119.7 124.7
Samtliga taxerade nettointäkter..... Skulder..................	930,0 Q 1/11 1
2 691,2	2 853,0	+ 10,1	106,0	116,7

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder Inkomster för mjölk till mejeri..... Samtliga kontanta inkomster.......	344,0 1 276,4	395,4 1 460,3	428,5 1399,8	+ 8,4 - 4,1	115,0 114.4	124.6 109.7 111,2 106,3 116,6
Utgifter för arbetslöner......	173.4 39,4 814.5	205,4 41,9 932,7	192,8 41,9 949,5	- 6,1	118.5 106,3 114.5
» » räntor ............
Samtliga kontanta utgifter........	nz u,u + 1,8

Taxerade nettointäkter av jordbruks-fastighet ...............	626,7 740,9	677,3 806,6		- 6,7 — 6,8	108,1 108,9	100,8 101,5
Samtliga taxerade nettointäkter..... Skulder...............	751,7 1 AOA 1
1 452,0	1 578,1	— 5,3	108,7	102,9

Norra Sverige
Inkomster för mjölk till mejeri..... Samtliga kontanta inkomster.......	201,1 701,4	226,0 799,7	218,2 661,0	— 3,5 — 17,3	112,4 114,0	108,5 94,2

Utgifter för arbetslöner...........	100,6 19,0 389,9	113,7 19,8 443,9	83,4 1 F» 1	— 26,6 — 23,7 — 13,2	113,0 104,2 113,8	82,9 79,5 98,8
» » räntor ..............
Samtliga kontanta utgifter.........	385,4

Taxerade nettointäkter av jordbruks-fastighet ...................	413,0 522,5	441.3 573.3	QQQ fi	— 12,1 — 6,3	106,8 109,7	93,9 102,8
Samtliga taxerade nettointäkter..... Skulder.................	537,2 *7Q 9
588,8	682,8	— 15,2	116,0	98,4

Hela riket
Inkomster för mjölk till mejeri..... Samtliga kontanta inkomster.......	1 067,8 4 173,8	1195,8 4 859,8	1 252,2 4 633,5	+ 4,7 — 4,7	112,0 116,4	117.3 111,0 109.4 106.4 113.4
Utgifter för arbetslöner......	640,9 141,6 2 850,0	739,6 152,5 3 262,6	701,2 150,6 3 231,9	- F» 9	115.4 107,7 114.5
» räntor ...........	1 9
Samtliga kontanta utgifter.........	— 0,9
Taxerade nettointäkter av jordbruks-fastighet ..............	1 727,2 2 009,3	1 966,8 2 291,5	1 842,5 2 218,8		113,9 114,0	106,7 110,4
Samtliga taxerade nettointäkter..... Skulder..................	— 3,2 + 2,0
4 731,9	5 113,9	5 214,4	108,1	110,2

57*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

1953 i slättbygderna endast obetydligt avviker från år 1952, medan för
skogs- och dalbygderna samt norra Sverige en tydlig försämring föreligger.

Då det nya urvalet för år 1952 hittills bearbetats endast för cirka en
tredjedel av landet, är de i närmast föregående tabell angivna talen för år

1952 något osäkra. De ovan gjorda jämförelserna mellan åren 1952 och

1953 måste därför betraktas som approximativa. Det hade varit önskvärt,
att bearbetningen för år 1952 enligt det nya urvalet hunnit genomföras för
hela landet, men detta har tyvärr ej varit möjligt. Det är emellertid centralbyråns
avsikt att fortsätta denna bearbetning.

Vissa svårigheter är under en mellanperiod oundvikliga vid övergång till
ett urval enligt ny metod för en så omfattande undersökning som denna.
Deklarationsundersökningen enligt det nya urvalet torde emellertid få ökat
värde, när resultat föreligger för följande år, så att mer tillförlitliga jämförelser
mellan olika år kan göras. Dessutom bör beaktas, att möjlighet nu
finnes att med rätt korta mellanrum förnya urvalet. Stockholm den 17
mars 1955.

På kungl. statistiska centralbyråns vägnar:

Otto Zetterberg

58*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Bilaga 5

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader under
produktionsåren 1950/51—1954/55 jämte en förkalkyl för
produktionsåret 1955/561

Grunderna för den för produktionsåret 1955/56 upprättade förkalkylen

De beräkningar av jordbrukets inkomster och kostnader, som kalkylsakkunniga
framlägger i denna promemoria avser liksom förra årets normkalkyl
att ge ett mått på den procentuella förändring, som jordbrukets sammanlagda
inkomster och kostnader undergått sedan produktionsåret 1950/51.

Beräkningarna är begränsade till att avse enbart den egentliga jordbruksdriften.
Jordbrukarnas inkomster av och kostnader för skogsbruk faller sålunda
utanför kalkylen. Ej heller har jordbrukarnas inkomster av körslor
utanför jordbruket medtagits. Sådana kostnader, som icke berör den egentliga
jordbruksdriften, har så långt möjligt frånskiljts. Helt har dock en dylik
uppdelning icke kunnat genomföras, exempelvis i fråga om kostnaderna
för jordbrukets hästar och traktorer. Inkomsterna och kostnaderna är i övrigt
ej fullständigt redovisade, och åtskilliga poster är dessutom omgivna av
betydande felmarginaler. De absoluta talen för inkomster och kostnader kan
därför icke direkt jämföras med varandra. En jämförelse mellan inkomster
och kostnader måste i stället grunda sig på indextal för inkomster respektive
kostnader. Enär de ojämförligt största inkomst- och kostnadsposterna inom
den egentliga jordbruksdriften ingår i beräkningarna, torde sådana indextal
ge en tämligen god ledning för att bedöma de verkliga förändringarna från
år till år i de sammanlagda inkomst- och kostnadssummorna.

För några av de i kalkylen ingående kostnadsposterna har man icke kunnat
följa volymens utveckling utan endast beaktat prisförändringarna. Den
främsta av dessa torde vara jordbrukets kostnader för frakter. I fråga om
dessa kan volymförändringarna endast beaktas för mjölktransporterna. I övrigt
framskrives kostnadssumman för bil- respektive järnvägstransporter
med hänsyn till frakttaxornas utveckling. Volymförändringarna blir alltså
obeaktade. Det är sannolikt, att jordbrukarna nu i större omfattning än tidigare
lejer lastbilar för transporterna.

I fråga om byggnadskostnaderna fördelas arbetskostnaderna i kalkylen på
arbete utfört av jordbrukets ordinarie arbetskraft respektive specialarbetare.
Genom den allt knappare tillgången på arbetskraft utföres numera en större
andel av arbetet än tidigare av specialarbetskraft. Härigenom blir kostnadsstegringen
större än den som räknats med, eftersom ett allt större arbete i
realiteten överflyttas till högre avlönad arbetskraft.

Kostnaden för personbilar ingår ej i kalkylen. Den del av denna kostnad,
som faller på jordbruksdriften, har stigit starkt under senare år i samband
med att bilarna i viss mån ersatt hästarna. Den härigenom ökade kostnaden
har dock icke kunnat friläggas.

1 Föreliggande inkomst- och kostnadskalkyl justerades av kalkylsakkunniga den 5 februari

59*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Ökade möjligheter till bedömning av nu nämnda kostnadsposters betydelse
torde erhållas efter hand som material blir tillgängligt från den reviderade
jordbruksekonomiska undersökningen och andra specialundersökningar.

Kostnaderna för jordbruket till följd av den för år 1955 införda investeringsavgiften
bär av beräkningstekniska skäl ej kunnat beaktas i kalkylen.

Den nu framlagda förkalkylen för 1955/56 har karaktären av en normkalkyl
såtillvida, att den avser att belysa inkomst- och kostnadsläget under
det kommande produktionsåret under förutsättning av normala väderleksförhållanden,
oförändrade löner och räntesatser samt oförändrade priser på
jordbrukets produkter och förnödenheter utom i de fall, där vid kalkylens
upprättande prisförändringar med hänsyn till marknadsläget eller andra
omständigheter kunnat förutses med en viss grad av säkerhet.

I samband med upprättandet av förkalkylen för 1955/56 har även en översyn
av inkomst- och kostnadsberäkningarna för 1953/54 och 1954/55 företagits.
Härvid har i allmänhet statistiska uppgifter funnits tillgängliga t. o. in.
november eller december 1954.

Jordbrukets inkomster

Skörden

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av
skörden, verkställd med utgång från vissa antaganden om arealerna av olika
grödor samt hektaravkastningen. „

I tabell 1 har sammanställts uppgifter om åkerjordens användning aren
1936—40 (medeltal), 1950—54 samt prognos för 1955. Uppgifterna avser
t. o. in. 1954 de enligt jordbruksstatistiken skördade arealerna. Härvid har
de tidigare redovisade arealerna omräknats med ledning av 1951 års allmänna
jordbruksräkning. De för 1955 angivna arealerna har i fråga om höstvete,
höstråg, höstraps och höstrybs beräknats med ledning av arealinventeringen
i oktober 1954, varvid från de enligt denna inventering besådda
arealerna gjorts avdrag för »normal utvintring». De för 1955 (höstsådden
1954) gjorda avdragen för normal utvintring utgör liksom i normkalkylen
våren i954 för vete 8 procent, för råg 4 procent samt för höstraps och höstrybs
15 procent av de höstsådda arealerna.

Beträffande arealerna av de olika växtslagen 1955 får i övrigt följande
framhållas. I förhållande till närmast föregående år räknar de sakkunniga
som synes med en minskning av brödsädsarealen med ca 70 000 hektar, nämligen
från 582 800 hektar 1954 (skördad areal) till 513 000 hektar 1955. Nedgången
av brödsädsarealen från 1954 beror på den minskning i odlingen av
höstvete och höstråg, som kunde konstateras vid arealinventenngen i oktober
1954. Denna nedgång torde till en del ha varit en följd av ogynnsamma
väderleksförhållanden, varför de sakkunniga har räknat med att vissa arealer,
som under normala väderleksförhållanden skulle ha besåtts med höstvete,
nu i stället kommer att användas för vårveteodling. De sakkunniga har
därför räknat med en ökning av vårvetearealen från 212 800 hektar 19o4 till
230 000 hektar 1955. 1 fråga om fodersäd har kalkylsakkunniga bl. a. med
hänsyn till den senaste prisutvecklingen räknat med en ökad areal. Fodersädsarealen
beräknas sålunda öka med ca 49 000 hektar eller från 945 700
hektar 1954 till 995 000 hektar 1955. Den beräknade ökningen fordelar sig
med 27 400 hektar på korn, 11 800 hektar på havre och 10 100 hektar på

blandsäd.

Beträffande potatis har de sakkunniga räknat med i stort
areal (avrundad uppåt). För sockerbetor har räknats med

sett oförändrad
eu arealminsk -

60*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tabell 1. Åkerjordens användning nedanstående år1

	1936/40 hektar	1950 hektar	1951 hektar	1952 hektar	1953 hektar	1954 hektar (prel.)	1955 hektar (pro- gnos)
Hö st vete ...............	231 297	178219	146 959	159 520	189 398	220 410	178 000
V årvete ................	75 644	160 940	177 433	169196	198 802	212 820	230 000
Höstråg................ Vårråg ................	181193 8 020	} 126 697	95 272	123 247	132 593	1.145 770 V 3840	101 000 4 000
Summa brödsäd........	496 154	465 856	419 664	451963	520 793	582 840	513 OCO
Korn .................	102 344	93 952	111397	155189	190 593	167 640	195 000
Havre .................	656 769	502 334	485 764	500 684	491 233	478 190	490 000
Blandsäd ..............	259 793	318 089	317 721	322 737	303 647	299 860	310 000
Summa fodersäd ........	1 018 906	914 375	914 882	978 610	985 473	945 690	995000
Kokärter .............. Foderärter .............	\| 19 727	12 051	12118	11365	13S93	14 880	14 000
Vicker ...............	4 777	\| 11032	12139	10 433	8 819	10 080	9 000
Summa trindsäd ........	24 504	23 083	24 257	21 798	22 712	24 960	23 000
Summa säd...........	1 539 564	1403 314	1358 803	1 452 371	1 528 978	1 553 490	1 531000
Potatis ................	132 847	130 492	123 746	129 084	128 896	122 330	125 000
Sockerbetor ..........	52 514	54 428	54080	54 146	51168	59 490	55 000
Foderrotfrukter ........	69 684	49 718	44 022	40 264	37 803	33 650	33 000
Summa potatis och rot-
frukter ...............	255 045	234 638	221 848	223 494	217 867	215 470	213 000
Grönfoder av säd o. balj-
växter..................	98 752	105 680	97 617	86 269	77 689	71 360	75 000
Vall till hö och ensilage	1 379 444	1274 610	1 225 554	1189 450	1 176 059	1171 930	1170 000
Vall till fröskörd .......	1	37 247	39 578	41069	35 772	33 550	35 000
Vail till grönfoder och av-
betning ...............		144 676	132 281	129 026	128 139	113 990	120 000
Permanent betesvall ....	1	161 221	180 991	181 560	178 620	182 no	185 000
Summa foderväxter ....	1 709 387	1 723 434	1 676 021	1627 374	1 596 279	1 572 940	1 585 000
Oljeväxter .........	i	168 808	191 725	149 086	86 727	99 740	100 000
Spånadsväxter .........	i 10 311	6 788	5 543	5 040	3 859	4 390	4(iOO
Köksväxter ...........	9 834	9 363	8 566	8 974	8 570	9 000
Andra växtslag ........	1	9 464	8 724	9 249	8 684	9 620	10 000
Summa ...............	10 311	194 894	215 355	171 941	108 244	122 320	123 000
Summa skördad areal____	3 514307	3 556 280	3 472 027	3 475180	3 451 368	3 464 220	3 452000
Träda och obrukad åker-
jord...................	223 040	172 172	175 370	172 217	196 029	183 180	195000
Summa åkerjord........	3 737 347	3 728452	23 647 397	23 647 397	53647 397	-3647 400	-.1647 600

De tidigare för. åren 1951—1953 redovisade arealuppgifterna har omräknats med ledning av
resultat från 1951 ars allmänna jordbruksräkning.
s Åkerareal enligt 1951 års allmänna jordbruksräkning.

ning från o9 500 hektar till 55 000 hektar 1955 eller ungefär lika stor areal
som odlades under åren närmast före 1953. Arealen foderrotfrukter har beräknats
fortsätta att minska något.

Arealerna för foderväxter beräknas öka med ca 12 000 hektar. Oljeväxtaiealen
har upptagits oförändrad. Den ökning i de besådda arealerna av

Tabell 2. Observerade och normerade skördar i kilogram per hektar 1921—40 och 1950—1954 samt antagna normskördar 1953 1955

Växtslag	Observerade hektarskördar	Normerade hektarskördar1 2	Antagna normskördar
1921/ 30	1931/ 40	1950	1951	1952	1953	2 1954	1921/ 30	1931/ 40	1950	1951	1952	1953	1954	1953	1954 och 1955
Höstvete............	2190	2 350	2 440	1690	2 850	2 780	2 630	2180	2 360	2 440	2410	2 510	2 530	2 630	2 500	2 550
Vårvete............	1480	1820	1890	1260	1890	2 330	2 120	1430	1750	2100	1990	2 020	2 180	2 270	2 000	2 150
Höstråg............	1640	1880	1950	1810	2 290	2 280	2 080	1620	1820	2 090	2170	2150	2 210	2 230	2 100	2 200
Vårråg.............	1140	1340	1180	1 130	1 130	1370	1320	1100	1320	1360	1300	1300	1470	1 580	1350	1 350
	1 760	2 020	2 230	2 260	2 150	2 480	2170	1 760	2 010	2160	2190	2 480	2 250	2 240	2 250	2 350
Havre..............	1590	1800	1610	1650	1 580	1940	1840	1580	1790	1790	1770	1 760	1880	1 900	1750	1775
Blandsäd ...........	1940	2130	2 060	2 100	2 no	2 370	2 200	1910	2 140	2130	2100	2110	2 220	2 200	2 075	2 150
Ärter...............	1 420	1 510	1530	1480	1 520	1540	31610	1430	1530	1640	1590	1630	1650	1 670	1 650	1 650
Potatis.............	11400	14 300	13 290	13 430	13 490	13 590	312 570	12 200	13 900	14 770	14 390	13 960	15100	15080	14 500	14 800
Sockerbetor ........	28 000	35 30b	36 350	32 030	29 500	39 000	31100	28 900	33 900	34 080	31320	32 780	35450	35 880	35 000	35 000
Foderrotfrukter.....	32 200	37 700	35 350	32 820	28 750	35 980	3 30 130	33 400	37100	35 350	35160	31 940	33 730	34 770	35 000	35 000
Hö från odlad jord. .	3 520	3 480	3 630	3 540	3 820	4150	3 940	3 310	3 610	3 630	3 790	3 580	3 660	3 580	3 650	3 650

1 För åren 1950—1954 har de observerade skördarna omräknats
efter skördesiffran 3,0. Under åren 1921—1940 har omräkningen
skett efter de genomsnittliga skördesiffrorna för perioden 1913—1910,
vilka obetydligt avviker från värdet 3,0.

2 Preliminära uppgifter enligt statistiska centralbyråns publikation
Årsväxten 1954.

3 För ärter, potatis och foderrotfrukter föreligger ännu ej direkta
uppgifter om hektarskördarnas storlek. Skörden av nämnda växtslag
har beräknats genom att multiplicera kvoten mellan tioårsmedeltalet
av hektarskörden och tioårsmedeltalet av siffervärdena för
skördeomdömena inom varje hushållningssällskap med de i oktober
angivna siffervärdena för skördeomdömena.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

62*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

höstraps och höstrybs, som kunde konstateras vid arealinventeringen i oktober
1954, har efter reducering för normal utvintring (15 procent) icke
medfört någon ökning i den beräknade skördade arealen för 1955. Detta sammanhänger
med att utvintringen under det närmast föregående året var
mindre än normalt eller endast 2 procent för höstraps och 14 procent för
höstrybs. För de vårsådda oljeväxterna har de sakkunniga räknat med oförändrad
totalareal, varvid emellertid arealen för bl. a. vårraps antas öka,
medan för bl. a. vitsenap räknas med en fortsatt arealminskning. Arealen
för träda och obrukad åkerjord har beräknats öka något. Den totala
åkerarealen har tills vidare upptagits oförändrad, d. v. s. den enligt
1951 års allmänna jordbruksräkning redovisade arealen. De sakkunniga
har emellertid beslutat hemställa hos statistiska centralbyrån att i den
officiella jordbruksstatistiken i fortsättningen i möjligaste mån ta hänsyn
till den sannolika årliga minskningen i åkerarealen efter 1951.

Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, att de observerade
hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeomdömena omräknas
till normerade hektarskördar. De normerade hektarskördarna bör
i stort sett vara befriade från de årliga skördefluktuationerna till följd av
väderleksförhållandena, varför de på ett mera tillförlitligt sätt än de observerade
återger sekulära förändringar i avkastningen, exempelvis till följd
av växtförädlingens landvinningar, förbättrad gödsling etc. Fn framskrivning
till 1955 av de medelst minsta kvadratmetoden utjämnade värdena för
de normerade hektarskördarna har företagits.

De för 1955 erhållna värdena har vid avrundning visat sig nära sammanfalla
med de för 1954 i förra årets vårkalkyl antagna normskördarna. Med
anledning härav har de sakkunniga ansett sig böra räkna med samma normskördar
för 1955 som i fjol antogs för 1954.

Vegetabilier

Brödsäd

År 1953/5b. I nedanstående tablå redovisas saluöverskott och löneförmalning
av brödsäd av 1953 års skörd. Saluöverskottet utgöres av jordbrukarnas
försäljning till spannmålshandeln och kvarnarna, reducerad för försäljningen
av utsäde. De kvantiteter icke kvarnduglig brödsäd, som återinköpts
av jordbrukarna för utfodring, upptages på kostnadssidan. Den totala löneförmalningen
av vete — 37 milj. kg — antages liksom tidigare fördela sig
på höst- och vårvete i samma proportion som saluöverskottet.

	Salu-	Löne-	Summa,
	överskott,	förmalning,	milj. ka
	milj. kg	milj. kg
Höstvete.............	421	20	441
Vårvete...............	366	17	383
Råg..................	226	12	238
Summa brödsäd	1013	49	1062

Genomsnittspriserna på brödsäd under 1953/54 har beräknats med användning
av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter
under månaderna september, december, mars och juni (nämligen de månader,
för vilka prisuppgifter inhämtas) samt jordbrukarnas faktiska för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

63*

säljningar under augusti—september, oktober—december, januari—mars,
april—augusti enligt Svenska spannmålsaktiebolagets leveransstatistik. Efter
avdrag från kvarnpriserna för handelsmarginaler och frakter har producentpriserna
för höstvete, vårvete och råg beräknats till respektive 47,81, 49,91
och 46,20 kr /dt.

År 1954/55. Under tiden t. o. in. december 1954 har följande kvantiteter
brödsäd av 1954 års skörd levererats till spannmålshandeln (inklusive utsädeshandeln)
och kvarnarna: höstvete 415 milj. kg, vårvete 265 milj. kg
och råg 205 milj. kg, sammanlagt 885 milj. kg.

Med ledning av leveransernas fördelning på olika delar av året under tidigare
år samt efter avdrag för beräknade leveranser till utsädeshandeln, kan
det sammanlagda saluöverskottet av brödsäd beräknas till 469 milj. kg
höstvete, 296 milj. kg vårvete och 218 milj. kg råg. Det kan beräknas att
jordbrukarna till följd av skördeskador under innevarande år sannolikt
behåller ca 75 milj. kg icke kvarnduglig brödspannmål utöver de kvantiteter,
som under normala år kan beräknas till avrens och utfodring. Löneförmalningen
antages minska något i jämförelse med 1953/54 på grund av
sämre kvalitet hos 1954 års brödsädsskörd. Sammanställes uppgifterna om
saluöverskott och löneförmalning, erhålles följande kvantiteter brödsäd att
upptagas i kalkylen. Härvid har saluöverskottet icke reducerats för de beräknade
kvantiteter brödspannmål, som kommer att säljas till jordbrukarna
för utfodring. Dessa kvantiteter, som uppskattas till 50 milj. kg råg och
25 milj. kg vete, upptages i stället på kostnadssidan.

	Salu-	Löne-	Summa,
	överskott,	förmätning,	milj. kg
	milj. kg	milj. kg
Höstvete...............	469	19	488
Vårvete................	296	17	313
Råg...................	218	9	227
Summa brödsäd	983	45	1 028

Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet har framräknats på
grundval av Lantbruksförbundets noteringar t. o. m. januari och de av
Kungl. Maj :t fastställda inlösenpriserna fr. o. in. den 1 april. Prisutvecklingen
under februari och mars har uppskattats. Månadsmedelpriser har
vägts med leveransernas fördelning på olika månader 1953/54. De sålunda
beräknade genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet utgör 1954/55
för höstvete 42,21 kr/dt, för vårvete 42,41 kr/dt och för råg 37,11 kr/dt.
Med användning av de av kvarnarna erlagda priserna för mottagna kvantiteter
under september och december 1954 (justerade för handelsmarginal
och frakter) samt med hänsyn till den under året stigande prisskalan har
priserna på höstvete, vårvete och råg preliminärt beräknats till respektive
42,50, 44,70 och 37,15 kr/dt. På grund av skördeskadorna under hösten 1954
kan det förmodas, att centralföreningarna från jordbrukarna inköpt vissa
kvantiteter brödsäd till lägre pris än kvarnpris. Kalkylsakkunniga har med
anledning härav även inhämtat prisuppgifter från centralföreningarna. De
inkomna uppgifterna avser de till odlarna betalda genomsnittspriserna för
olika brödsädsslag under tiden t. o. in. oktober för åren 1953 och 1954. De
inhämtade uppgifterna avser samtliga län utom Jönköpings, Kronobergs
och Kopparbergs, varifrån leveranserna dock är relativt obetydliga. Prisutvecklingen
enligt de införskaffade uppgifterna, som har sammanvägts med
leveransernas fördelning på olika län, visar dock knappast några nämn -

64*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

värda avvikelser från kvarnprisernas, när det gäller vete. I fråga om råg
synes emellertid de från centralföreningarna lämnade prisuppgifterna tyda
på en starkare prisnedgång. Denna har nämligen för råg enligt centralföreningarnas
uppgifter varit närmare 1 kr/dt större än enligt kvarnarnas. De
sakkunniga har vid prisberäkningen tagit viss hänsyn härtill. Hela skillnaden
har emellertid icke beaktats på grund av att de i kalkylen insatta
priserna även bör bygga på kvarnarnas uppgifter. Dessutom förmodar de
sakkunniga, att centralföreningarnas priser under återstoden av året kommer
att närma sig kvarnpriserna, då andelen skadad brödsäd i leveranserna
antages minska under återstoden av året. Sålunda erhålles följande priser
att upptagas i kalkylen: höstvete 42,50 kr/dt, vårvete 44,70 kr/dt och råg
36,50 kr/dt.

År 1955/56. På grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna
om arealer och antagna normskördar per hektar har skörden av brödsäd
beräknats till 1 176 milj. kg, varav 454 milj. kg höstvete, 494 mili. kg vårvete
och 228 milj. kg råg.

Den erhållna totalskörden har på vanligt sätt reducerats för lagringsförluster
(2 procent), avrens och utfodring samt utsäde. Avrens och utfodring
har antagits utgöra för vete 6 procent liksom i vår kalkylen 1954. Med hänsyn
till bl. a. prissänkningen på brödsäd, har de sakkunniga för 1955/56
höjt avrens- och utfodringsprocenten för råg från 8 till 10 procent. Vid beräkningen
av utsädet (för sådden 1955/56) har räknats med samma besådda
arealer som för 1955 års skörd samt med en utsädeskvantitet per hektar
av 220 kg för höstvete, 225 kg för vårvete och 200 kg för råg (utsädeskvantiteterna
per hektar enligt statistiska centralbyråns undersökning av utsädesmängderna
1946). Beräkningen av de till försäljning och löneförmalning
disponibla kvantiteterna brödsäd redovisas i följande sammanställning.

	Höstvete, milj. kg	Vårvete,	Summa	Råg,	Summa
	milj. kg	vete, milj. kg	milj. kg	brödsäd, milj. kg
Skörd ................... Avgår:	453,9	494,5	948,4	227,6	1 176,0
lagringsförlust..........	9,1	9,9	19,0	4,6	23,6
avrens och utfodring .. .	27,2	29,7	56,9	22,8
utsäde................. Kvarstår till försäljning och	42,6	51,8	94,4	21,8	116,2
löneförmalning.........	375,0	403,1	778,1	178,4	956,5

Vid prisberäkningen för prognosår har man tidigare kunnat utgå från
priserna för normalkvalitet, justerade för beslutade prisändringar. En
liknande beräkning för 1955/56 måste baseras på noteringarna för normalkvalitet,
medan man tidigare använde de av staten fastställda garantipriserna.
Den större rörlighet i priserna, som blivit en följd av att systemet
garantipriser avvecklats, torde bl. a. leda till att den ändring från år
till år, vilken i verkligheten sker i fråga om det genomsnittspris, som jordbrukarna
erhåller, icke kommer att sammanfalla med förändringen i inlösenpriset.
Man torde bl. a. kunna utgå ifrån att genomsnittspriset kom”o61''.
3.11 “S83 Pä en högre nivå i förhållande till inlösenpriset än normalt,
da skörden av brödsäd är liten men av god kvalitet. Blir däremot skörden
stor och av sämre kvalitet, torde genomsnittspriset tendera att understiga
normal nivå. °

Med hänsyn till det nu sagda har de sakkunniga beslutat använda en

65*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

annan metod för prisberäkningen än tidigare. De sakkunniga har därvid
utgått från de preliminära inlösenpriserna per den 1 april 1956, reducerade
med belopp, som svarar mot en normal successiv prisstegring under regleringsåret
1955/56. Priserna har antagits stiga med 25 öre/dt per månad
fram till den 1 april 1956, då de skall utgöra 40 kr/dt för vete och 35 kr/dt
för råg. Detta innebär, att man räknat med en något svagare prisstegring
per månad än under 1953/54 (sista året med fasta garantipriser). Den
svagare prisstegringen motiveras av att räntekostnaderna bör bli lägre under
1955/56 än tidigare till följd av de prissänkningar, som skett för vete
och råg.

De beräknade månadsmedelspriserna har vägts med ledning av leveransernas
fördelning 1953/54. Genomsnittspriserna på brödsäd av normalkvalitet
för 1955/56 utgör enligt detta beräkningssätt för höstvete 38,44 kr/dt,
för vårvete 38,54 kr/dt och för råg 33,38 kr/dt. Dessa priser inkluderar
icke förmalningsavgiften, vilken förutsatts utgå med oförändrat 5 kr/dt.

De nämnda priserna skall justeras med hänsyn till den genomsnittliga
kvalitetsavvikelse, som normalt förekommer. Detta har skett med ledning
av avvikelserna mellan kvarnpriserna och priserna för normalkvalitet
1953/54. Beräkningen redovisas i följande tablå.

Producentpriser enligt årets kalkyl för 1953 års

skörd .....................................

Odlarpriser på prisort för normalkvalitet, vägt ..
Avgår genomsnittligt prisortsavdrag............

Verkligt odlarpris för normalkvalitet, vägt.....

Differens motsvarande kvalitetstillägg..........

Kvalitetstillägg i %..........................

Höstvete	Vårvete	Håg
47,81	49,91	46,20
47,53	47,69	45,95
0,50	0,50	0,50
47,03	47,19	45,45
0,78	2,72	0,75
1,7	5,8	1,7

Om man utgår från 1953 års kvalitet som normal, skulle pristilläggen i
procent bli desamma för 1955 års skörd. (Här förutsättes då, att inga ändringar
göres i kvalitetsskalorna.)

Prisortspris, vägt, utan kvalitetsreglering

Prisortsavdrag........................

Pris som bas för kvalitetsreglering......

Kvalitetstillägg, %....................

» , kr/dt.................

Verkligt odlarpris, med kvalitetsreglering

Höstvete	Vårvete	Råg
38,44	38,54	33,38
0,50	0,50	0,50
37,94	38,04	32,88
1,7	5,8	1,7
0,64	2,21	0,56
38,58	40,25	33,44

De på sista raden i tablån angivna priserna kan anses motsvara de priser,
som senare erhålles genom uppgifter från kvarnarna.

Efter justering för kvalitetsavvikelsen erhålles sålunda för 1955/56 följande
avrundade priser att upptagas i kalkylen: höstvetc 38,60 kr/dt, vårvete
40,25 kr/dt och råg 33,45 kr/dt. — För att uppehålla de beräknade genomsnittspriserna
till odlare 1955/56 förutsättes förmalningsavgiftsmedel
bli tagna i anspråk.

Till närmare belysning av de här verkställda kalkylerna meddelas följande
sammanställningar av skördar samt saluöverskott inklusive löneförmalning
under senare år.

5* Dihang till riksdagens protokoll 1!)55. 1 saml. Nr ISO

66* Kungl. Maj.ts proposition nr 180

	Skörd 1950	av brödsäd, milj. kg 1951 1952 1953	1954	1955
Höstvete........	... 435	248	455	527	(prel.) 579	(prognos) 454
Vårvete.........	... 304	224	320	463	451	494
Råg............	... 244	171	279	299	308	228
Summa brödsäd .	... 983	643	1 054	1 289	1 338	1 176
	Saluöverskott och löneförmalning, milj. kg 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54	1954/55	1955/56
Höstvete........	... 322	205	386	441	(prel.) 488	(prognos) 375
Vårvete.........	... 215	157	223	383	313	403
Råg............	... 159	124	221	238	227	178
Summa brödsäd .	... 696	486	830	1 062	1028	956

Korn

Åren 1950/51 och 1952/53—1955/56. Förbrukningen av korn (för andra
ändamål än utfodring och utsäde) har beräknats efter samråd med jordbruksnämndens
vegetabiliebyrå. Husbehovsförinalningen har liksom i vårkalkylen
i fjol upptagits till it milj. kg per år. Kvantiteterna till olika ändamål
redovisas närmare i följande tablå (milj. kg).

	1950/51	1952/53	1953/54	1954/55 (prel.)	1955/56 (prognos)
Grynkvarnar............	4	4	5	5	5
Bryggerier och mälterier ..	37	38	40	38	50
Brännerier..............	3	6	6	6	6
Export.................	1	58	46	—	50
Husbehovsförmalning ....	11	11	11	11	11
Summa korn	56	117	108	60	122

Genomsnittspriset på korn 1953/54 har beräknats som ett enkelt medeltal
av priserna på malt- och foderkorn enligt Lantbruksförbundets noteringar.
För 1954/55 har priset beräknats som ett vägt medeltal, varvid maltkornet
tilldelats vikten 2 och foderkornet vikten 1. För 1953/54 erhålles ett
medelpris av 29,18 kr/dt, medan medelpriset för 1954/55 med ledning av
hittills föreliggande noteringar beräknats till 36,75 kr/dt. För 1955/56 upptages
priset till 34 kr/dt.

Havre

Aren 1950/51 och 1952/53—1955/56. Den beräknade försäljningen av havre
framgår av följande tablå, som uppgjorts efter samråd med jordbruksnämndens
vegetabiliebyrå. (Uppgifterna i tablån i milj. kg.)

1950/51 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

(prel.) (prognos)

Grynkvarnar............ 18 28 29 26 31

Armén.................. 9 6 6 6 6

Export................. 4 11 20 — 20

Summa havre 31 45 55 32 57

67*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Priset på havre (vithavre) uppgick enligt Lanbruksförbundets noteringar
under 1953/54 till 25,82 kr/dt. Priset för 1954/55 har med utgång från föreliggande
noteringar beräknats till 34 kr/dt. För 1955/56 har priset upptagits
till 30 kr/dt.

Kokärter

Åren 1950/51—1955/56. De för försäljning och hemmaförbrukning disponibla
kvantiteterna kokärter har beräknats med tillämpning av tidigare använda
metoder. Skörden 1955/56 har erhållits på grundval av de i tabellerna
1 och 2 anförda uppgifterna om areal och antagen normskörd per hektar.
Beräkningen framgår av följande tablå.

1950,51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

(prel.) (prognos)

Skörd.................... 18,4 17,9 17,3 21,4 23,3 23,1

Avgår:

lagringsförlust och avrens,

8 %................... 1,5 1,4 1,4 1,7 1,9 1,8

utsäde.................. 2,9 2,7 3,3 3,6 3,4 3,4

Kvarstår till försäljning och

hemmaförbrukning....... 14,0 13,8 12,6 16,1 18,0 17,9

Genomsnittspriset på kokärter 1953/54 har på grundval av Lanlbruksförbundets
noteringar beräknats till 59 kr/dt. För 1954/55 har priset med ledning
av hittills föreliggande noteringar beräknats till 62 kr/dt. Även för
1955/56 upptages priset till 62 kr/dt.

Matpotatis

Åren 1950/51—1955/56. I samband med upprättandet av den föreliggande
kalkylen har den beräknade förbrukningen av inhemsk matpotatis varit föremål
för en revidering. Sålunda har de sakkunniga med ledning av resultaten
från socialstyrelsens levnadskostnadsundersökning 1952 (1953) nu
uppskattat förbrukningen av inhemsk matpotatis till 750 milj. kg per år.
Denna kvantitet har upptagits för 1950/51—1953/54. För 1954/55 har kvantiteten
med hänsyn till den relativt omfattande importen av matpotatis
reducerats med 15 milj. kg (lika med ökningen i importen under innevarande
år i förhållande till basåret). För 1955/56 har återigen upptagits 750
milj. kg. De sakkunniga har sålunda räknat med en oförändrad totalförbrukning
sedan 1950/51, vilket innebär att konsumtionen per person beräknats
ha minskat med ca 3/4 procent årligen. Någon betydande export av potatis
har icke ägt rum under de senaste åren och beräknas ej heller för 1955/56.

Vid beräkningen av priset har de sakkunniga nu beslutat att för juni tilllämpa
ett vägt medeltal av priserna på gammal och färsk potatis, varvid
gammal potatis tilldelas vikten 9 och färsk potatis vikten 1. Även tidigare
tillämpades för juni ett vägt medelpris. Härvid utgjordes vikterna dock av
de försålda kvantiteterna gammal respektive färsk potatis i Stockholm. För
juli har förut tillämpats ett enkelt medeltal av priserna på gammal och färsk
potatis. Fr. o. in. 1953/54 tillämpas för juli ett vägt medeltal, varvid gammal
potatis tilldelas vikten 2 och färsk potatis vikten 3. Härvid har de sakkunniga
beaktat den tidsförskjutning av leveranserna av färsk potatis, som skett under
senare år. Bl. a. köpes numera under juli så gott som uteslutande färsk
potatis av armén och de allmänna inrättningarna. I övrigt grundar sig prisberäkningen
liksom tidigare på stoekholmsnoteringen reducerad för mellanhandsmarginal
samt kostnader för frakter och säckar. Sammanvägningen av

68*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

månadsnoteringarna till årsmedeltal har skett enligt den i vårkalkylen 1953
införda metoden (jfr Kungl. Maj :ts prop. 1953: 224, s. 60*).

För 1953/54 erhålles ett medelpris av 17,03 kr/dt. För 1954/55 beräknas
priset med ledning av hittills föreliggande noteringar till 21,00 kr/dt. För
1955/56 räknas med ett pris av 19,50 kr/dt. Vid uppskattningen av priset
har de sakkunniga räknat med att en successiv ökning av försäljningen
av potatis av hög kvalitet till ett högre pris kommer att äga rum.

Fabrikspotatis

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. Förbrukningen av fabrikspotatis har
beräknats efter samråd med jordbruksnämndens vegetabiliebyrå, vilken
även införskaffat uppgifter om stärkelsehalten. Beräkningen för 1955/56 utgår
från normal skörd av potatis samt normal stärkelsehalt (jfr Kungl.
Maj:ts prop. 1952: 236, s. 60*). Av den för 1955/56 upptagna stärkelsekvantiteten
(25,0 milj. kg) beräknas ca 2,5 milj. kg komma att användas för återställandet
av normala övergångslager. För 1955/56 har räknats med samma
pris per hl och stärkelseprocent som för 1954/55.

Kvantitets- och prisberäkningarna sammanfattas i följande tablå.

	1950/51	1953/54	1954/55 (prel.)	1955/56 (prognos)
Potatisstärkelse, milj. kg............	20,4	23,5	18,0	25,0
Potatisbrännvin, milj. normalliter ....	17,9	33,1	32,0	36,0
Stärkelsepotatis, milj. kg............	116	130	100	140
Bränneripotatis, milj. kg............	81	130	136	150
Summa fabrikspotatis, milj. kg......	197	260	236	290
Stärkelsehalt, %....................	16,5	17,3	15,6	17,25
Pris per hl och stärkelseprocent, öre ..	35	46	43	43
Pris per dt, vid angiven stärkelsehalt, kr Sockerbetor	8,25	11,37	9,58	10,60

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. Uppgifter om skörd, sockerhalt, råsockerproduktion
och priser för 1953/54 och 1954/55 har erhållits från
Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Skörden av sockerbetor 1955/56 har beräknats
på grundval av de i tabellerna 1 och 2 anförda uppgifterna om
areal och antagen normskörd per hektar. Sockerhalten har liksom tidigare
antagits bli 17,5 procent. Beräkningen har utförts med användning
av samma grundpris som för 1954 års odling, varjämte principerna för

pristilläggen antagits oförändrade. Beräkninga tablå. 1950/51	rna framgår av 1953/54 1954/55 (prel.)	följande 1955/56 (prognos)
Sockerbetsskörd, milj. kg.............	1 978	1 997	1 849	1 925
Sockerhalt, %........................	16,92	18,06	17,01	17,50
Råsockerproduktion, milj. kg..........	304	335	288	308
Grundpris, kr/dt...................... Genomsnittligt tilläggspris för sockerhalt	5,55	7,35	7,20	7,20
över 16 %, kr/dt................... Arealtillägg utslaget på hela betskörden,	0,32	0,95	0,46	0,68
kr/dt.............................. Täckningskostnader, utslagna på hela bet-	0,01	0,01	0,01	0,01
skörden, kr/dt......................	0,13	0,13	0,12	0,12
Tillägg för 63-dygnsregeln, kr/dt.......	0,01	0,02	0,01	0,01
Summa betpris, kr/dt.................	6,02	8,46	7,80	8,02

69*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Vissa tillägg — stenbundenhetstillägg, tillägg för resekostnader för betarbetare
in. m. — har icke inkluderats i prisberäkningen. De har varit helt
obetydliga åren före 1952 och har icke utgått till odlarna utan till betarbetarna.
Dessa tillägg uppgick sammanlagt till respektive 0,04, 0,03 och 0,03
kr/dt under respektive 1952, 1953 och 1954.

Oljeväxter

År 1953/54. Från Oljeväxtintressentföreningen har uppgifter erhållits om
de till odlare utbetalda beloppen för oljeväxtfrö av 1953 års skörd. Beloppen
— efter avdrag för kostnaderna för försålt utsäde — återfinnes i följande
tablå, vilken även upptager uppgifter om de kvantiteter oljeväxtfrö
av 1953 års skörd, som levererats till fabrik eller exporterats (räknade i
18 % vattenhalt).

	Frökvantitet	Värde,
Fröslag	{18 % vattenhalt), milj. kg	milj. kr
Höstraps.......	............. 58,0	50,1
Höstrybs......	............. 14,2	11,9
Vårraps........	............. 6,2	5,6
Vårrybs.......	............. 2,0	1,5
Vitsenap.......	............. 22,4	15,0
	Summa 102,8	84,1
Olj edådra......	............. 0,1	0,0
Oljelin1........		7,3
	Totalt 111,8	91,4

1 Exklusive frö av spånadslin.

År 1954/55. I följande tablå har sammanställts uppgifter om oljeväxtskörden
1954/55 (exklusive utsäde). Arealuppgifterna har erhållits från
Årsväxten 1954. Den i Årsväxten uppgivna arealen »övriga oljeväxter» har
antagits i sin helhet hänföra sig till vitsenapsodlingen. Preliminära uppgifter
om totalskörden av olika oljeväxter har erhållits från Oljeväxtintressentföreningen.
Hektarskördarna har beräknats på grundval härav.

		Areal,	Skörd,1		Pris,	Värde,
		ha	kg/ha	totalt,	öre/kg	milj. kr
				milj. kg
Höstraps.....		60 940	2 130	129,7	75	97,3
Höstrybs . . . .		17 720	1 625	28,8	73	21,0
Vårraps......		6 070	970	5,9	67	4,0
Vårrybs.....		2 210	500	U	65	0,7
Vitsenap.....		9 910	980	9,7	54	5,2
	Summa	96 850		175,2		128,2
Oljelin.......		2 890	900	2,6	65	1,7
	Totalt	99 710		177,8		129,9
Avser vara med	18 % vattenhalt; kvantiteter exklusive utsäde.

Renhetsgraden i de från odlarna levererade oljeväxtfröerna har regelmässigt
visat sig överstiga den renhetsgrad, på vilken grundpriset baserats.
Med hänsyn härtill samt till att i basåret upptagits faktiskt utbetalda be -

70*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

lopp (inkluderande även ersättning för högre renhetsgrad) har de sakkunniga
liksom tidigare gjort ett tillägg av 2 procent till ovan anförda inkomstbelopp.
Det totala inkomstbeloppet för oljeväxter 1954/55 blir härigenom
132,5 milj. kr.

År 1955/56. Beträffande arealen oljeväxter av 1955 års skörd föreligger
uppgifter om höstraps och höstrybs, av vilka vid den i oktober 1954 företagna
arealinventeringen redovisades 69 783 respektive 22 660 hektar. Dessa
arealer har före beräkningen av skörden och värdet av denna reducerats för
utvintring med 15 procent liksom i vårkalkylen 1954. Arealerna vårsådda
oljeväxter har uppskattats med ledning av rådande förhållanden och utvecklingstendenser.
Totalskörden har beräknats efter samma normskördar
som i den på våren 1954 upprättade normkalkylen för 1954/55.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t skall odlarpriserna på höstraps och höstrybs
utgöra 73 respektive 71 öre/kg utan rätt till efterbetalning. För vårsådda
oljeväxter har räknats med oförändrade priser.

Liksom för 1954/55 har för 1955/56 med hänsyn till den normala renhetsgraden
gjorts ett tillägg av 2 procent eller 2,3 milj. kr till i nedanstående
tablå beräknade värde. Jordbrukets inkomster av oljeväxter 1955/56 beräknas
sålunda till 115,0 milj. kr.

Fröslag	Areal,	Skörd,1		Pris,	Värde,
	ha	kg/ha	totalt, milj. kg	öre/kg	milj. kr
Höstraps	........... 59 000	1 900	112,1	73	81,8
Höstrybs	.......... 19 000	1 150	21,8	71	15,5
Vårraps .	........... 10 000	1 200	12,0	67	8,0
Vårrybs .	.......... 3 000	800	2,4	65	1,6
Vitsenap	........... 7 000	1 100	7,7	54	4,2
	Summa 98 000		156,0		111,1
Oljelin ..	........... 2 000	1 200	2,4	65	1,6
	Totalt 100 000		158,4		112,7
1 Avser vara med 18 % vattenhalt; kvantiteter exklusive utsäde.
Olje- och	spånadsväxtskördarnas sammanlagda olje-	och foderinnehåll
framgår av följande tablå (milj. kg).
	1950/51	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
			(prel.)	(prel.)	(prognos)
Olja ....	.......... 89,5	79,8	37,9	67,9	60,2
Foder . .	.......... 125,6	125,8	59,2	87,6	78,3

Spånadsväxter

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. Jordbrukets inkomster av spånadsväxter
(efter avdrag för utsädeskostnader) har för 1953/54 och 1954/55 reviderats
med ledning av uppgifter från Riksförbundet Lin och hampa.

Arealerna lin och hampa beräknas 1955 komma att uppgå till 3 500
respektive 1 200 hektar. Totalskörden har beräknats efter samma normskördar
som i den våren 1954 upprättade normkalkylen för 1954/55. Priserna
har upptagits oförändrade från 1954/55.

Beräkningen av inkomsterna från spånadsväxtodlingen 1955/56 framgår
av följande sammanställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

71*

Areal,

Lin Halm............. 3 500

Frö.............. 3 500

Hampa Halm............ 1 200

Frö.............. 1 200

Hektarskörd,	Kvantitet	, Pris,	Värde,
kg	milj. kg	öre/kg	milj. kr
3 500	12,2	25	3,0
500	1,8	65	1,2
4 000	4,8	13	0,6
75	0,1	70	0,1
		Summa	4,9

Uppgifterna om jordbrukets beräknade inkomster av spånadsväxter under
1950/51 och 1953/54—1955/56 har sammanställts i följande tablå (milj.

kr).			1950/51	1953/54	1954/55	1955/56
				(prel.)	(prognos)
Lin	Halm .		2,5	2,3	2,8	3,0
Frö1 ..		1,7	1,2	0,8	1,2
		Summa	4,2	3,5	3,6	4,2
Hampa	Halm . Frö1 ..		0,7 0,1	po OO	0,6	0,6 0,1
		Summa	0,8	0,7	0,6	0,7
		Summa spånadsväxter	5,0	4,2	4,2	4,9

1 Exklusive utsäde. På grund av skördeskador beräknas jordbrukets försäljningar av hampfrö
under 1953/54 ha blivit mindre än inköpen av utsäde.

Fältmässigt odlade köksväxter

Arealer. Uppgifter föreligger enligt den representativa arealinventeringen
den 1 juni 1954 om den sammanlagda arealen av fältmässigt odlade köksväxter
under året. Uppgifterna avser liksom tidigare endast totalarealen,
dock med undantag för bruna bönor, för vilka arealen redovisas separat.
Totalt var 1954 års areal (8 600 hektar) enligt inventeringen ca 400 hektar
mindre än 1953 års. Arealen bruna bönor, som 1952 och 1953 minskades till
700 respektive 600 hektar, ökades enligt arealinventeringen till 1 000 hektar
1954. Minskningen av totala arealen gäller följaktligen andra köksväxter
än bruna bönor.

Hektarskördar. Uppgifter för bedömning av hektarskördarnas storlek har
som vanligt inhämtats från konservfabrikerna (om skörden per hektar på
kontraktsodlade arealer) samt från trädgårdskonsulenterna i de lan, inom
vilka fältmässig köksväxtodling bedrives i större omfattning. Därjämte har
nu liksom under de närmast föregående åren inhämtats uppgifter över hektarskördarnas
storlek för olika köksväxter hos ca 50 odlare i Malmöhus län.
Vidare må omnämnas, att skörden per hektar av konservärter, som upptar
ca 1 900 hektar, är i det närmaste exakt känd. I övrigt är uppgifterna om
hektarskördarnas storlek osäkra.

Väderleken under sommaren 1954 var i stort sett ogynnsam tor koksvaxtodling.
På grund härav blev skörden för de flesta slagen av köksväxter relativt
svag. Endast i fråga om vitkål, purjolök och spenat var skörden större
än normalt. I övrigt låg skördarna under normalskörd. Av särskild betydelse
för intäktsberäkningen är, att skörden av märgärter, som normalt beräknas
till 8 000 kg per hektar, enligt invägningen vid konservfabrikerna 1954
stannat vid ca 5 300 kg. Vidare kan nämnas, att skörden av gröna gurkor endast
beräknas till 4 000 kg per hektar mot 9 000 kg normalt.

72*

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

Priser. De i kalkylen använda priserna bygger som vanligt på uppgifter
från följande uppgiftslämnare, nämligen Stockholms stads slakthus- och
saluhallsstyrelse (noteringar sammanvägda enligt månadskvantiteter från
Konsum i Stockholm och reducerade till producentpriser), konservfabrikerna
(priser till producent vid fabrik), Konsums grönsakscentral i Stockholm
(vägda inköpspriser reducerade till producentpriser) samt Grönsakscentralen
i Malmö (vägda inköpspriser reducerade till producentpriser).

Vid upprättandet av vårkalkylen 1954 var priserna definitivt beräknade
t. o. in. produktionsåret 1952/53. Nu föreligger definitiv prisstatistik även
för produktionsåret 1953/54. För 1954/55 är priserna från vissa uppgiftslämnare
kända t. o. m. december 1954. I fråga om konservfabrikerna är priserna
för 1954 års skörd dock redan definitiva, enär uppköpen är avslutade.
Priserna för 1954 års skörd har, så långt de är kända, jämförts med priserna
för 1953 års skörd under motsvarande tid. Med tillämpning av härvid erhållna
relationstal har priserna för 1954/55 preliminärt framräknats. Hittills
kända priser under säsongen 1954/55 är i allmänhet avsevärt högre än
under motsvarande tid 1953/54. Av de köksväxter, som har någon större betydelse
i kalkylen, är det endast spenat, som under säsongen 1954/55 upptagits
med lägre pris än under föregående år. I övrigt kan nämnas, att priserna
under den tid, för vilken uppgifter föreligger, i några fall legat mer
än 50 procent högre än under motsvarande period ett år tidigare.

Beräknade inkomstsummor. År 1953/54. I vårkalkylen 1954 beräknades
inkomsten av fältmässigt odlade köksväxter till 48,8 milj. kr. Den nu företagna
omräkningen har resulterat i en inkomstsumma av 45,4 milj. kr.
Skillnaden gentemot förra årets vårkalkyl beror till största delen på att de
definitiva arealerna blivit lägre än de preliminärt beräknade.

År 195Å/55. I vårkalkylen 1954 upptogs för 1954/55 en inkomstsumma av
49,0 milj. kr, vilken endast utgjorde en avrundning av den då beräknade inkomstsumman
för 1953/54. Med hänsyn till den nu beräknade skörden av
olika köksväxter samt den förut omnämnda prisutvecklingen har för 1954/55
beräknats en sammanlagd inkomstsumma av 40,5 milj. kr, vilken alltså är
8,5 milj. kr lägre än enligt förra årets vårkalkyl.

År 1955/56. Beräkningen för prognosåret skall principiellt grundas på
normal skörd. Följaktligen måste den beräknas med högre kvantiteter än
för 1954/55. Det torde vara befogat att räkna med oförändrad areal. Å andra
sidan torde kunna förutsättas, att priserna under 1955/56 under förutsättning
av normal skörd blir lägre än för 1954 års skörd. Kalkylsakkunniga
har i stället utgått från inkomsterna av fältmässigt odlade köksväxter
1953/54, då skörden var i stort sett normal. Den nu beräknade inkomstsumman
för nämnda år är som förut nämnts 45,4 milj. kr. Detta belopp har
efter avrundning insatts för 1955/56. Inkomstbeloppen redovisas i följande
tablå.

År Milj. kr Index

1950/51 ............. 42,1 100,0

1951/52 ............. 55,7 132,3

1952/53 ............. 44,1 104,8

1953/54 ............. 45,4 107,8

1954/55 ............. 40,5 96,2

1955/56 ............. 45,0 106,9

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

73*

Tobak

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. Jordbrukets inkomster av tobaksodlingen
har liksom tidigare beräknats med ledning av uppgifter från Tobaksmonopolet.
Inkomsterna framgår av följande tablå.

År	Antal	Areal,	Av tobaks-	Pris, öre/kg	Värde,
odlare	ha	monopolet in-köpt kvantitet tobaksblad, ton	milj. kr
1950/51 .............	.. 801	186	343	295	1,0
1953/54 .............	.. 737	158	320	387	1,2
1954/55 (prel.).......	756	162	255	392	1,0
1955/56 (prognos) .... Ahimalier Mjölk	750	150	300	400	1,2

År 1953/54. Mjölkinvägningen vid mejerierna har under produktionsåret
1953/54 uppgått till 3 598 milj. kg, vilken kvantitet med 1,9 procent
understiger invägningen under 1952/53. Försäljningen av konsumtionsmjölk
utanför mejeri, hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk samt
kvantiteten mjölk till lantsmör har på grundval av undersökningen om
mjölkproduktionen och dess användning under 19521 antagits minska från
1952/53 med respektive ca 5, 4 och 10 procent. Förbrukningen av fodermjölk
har beräknats med utgång från antalet liv-, göd- och spädkalvar och
en helmjölksgiva per kalv och år av respektive 200, 270 och 10 kg samt en
uppskattad mindre kvantitet helmjölk till smågrisar. Räknat per ko erhålles
för 1953/54 en mjölkproduktion av 2 891 kg, vilket är 1,7 procent mindre
än under 1952/53. Härvid bör nämnas att tidigare använda medelkoantal
fr. o. in. basåret nedjusterats med 40 000 djur på grundval av uppgifter,
som erhållits från 1951 års jordbruksräkning. Denna justering höjer den
beräknade medelavkastningen per ko med ett par procent.

År 1954/55. För bedömningen av mjölkproduktionens utveckling under
1954/55 har uppgifter om invägningen vid mejerierna förelegat för tiden
september—november samt preliminärt för december 1954. Invägningen under
denna tid visar en minskning med 3 procent jämfört med 1953/54. De
sakkunniga har antagit, att invägningen kommer att ligga 3 procent under
1953/54 års nivå fram till sommaren, då man emellertid räknar med en viss
uppgång med hänsyn till att invägningen sommaren 1954 var ovanligt låg.
Med utgång från dessa överväganden har den totala mjölkinvägningen under
1954/55 beräknats till 3 552 milj. kg eller 1,3 procent mindre än under
1953/54. Försäljningen av konsumtionsmjölk utanför mejeri, hemmaförbrukningen
av konsumtionsmjölk och förbrukningen av lantsmörmjölk har
liksom för 1953/54 antagits minska med respektive 5, 4 och 10 procent.

Den totala mjölkproduktionen under 1954/55 blir under angivna förutsättningar
4 322 milj. kg, vilket är 1,7 procent mindre än under 1953/54.

År 1955/56. Medelkoantalet väntas under 1955/50 med utgång från beräkningarna
rörande slakten och kreatursantalet (se under rubriken Köttproduktionen)
minska med 0,8 procent jämfört med 1954/55. Enär förutsättnigen
för kalkylen för 1955/56 är normal tillgång på foder till mjölkkorna,
har de sakkunniga funnit det rimligt att antaga att den på längre sikt
fortgående ökningen av avkastningen per ko (till följd av förbättrad ut 1

Se Kungl. Maj:ts prop. 1954: 180, s. 70*.

74*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

fodring och förbättrat djur material m. in.) skall komma till synes i riksgenomsnittet
för produktionen per ko. Avkastningsökningen från 1954/55
har uppskattats till 1,0 procent. Stegringstakten uppgick under mellankrigstiden
till 1,5 procent.

Beräkningarna rörande mjölkproduktionen sammanfattas i följande tablå,
vilken även belyser mjölkinvägningen vid mejerierna.

Medelkoantal, 1000-tal .	1938/39 1 920	1950/51 1 624
Procentuell förändring sedan föregående år....		— 1,5
Produktion per ko, kg ...	2 455	2 938
Procentuell förändring sedan föregående år....		— 0,6
Total mjölkproduktion, milj. kg..............	4 714	4 772
Procentuell förändring sedan föregående år....		— 2,1
Invägning vid mejerier, milj. kg............	3 129	3 858
Procentuell förändring sedan föregående år....	_	-1,7

1951/52	1952/53	1953/54	1954/55 1955/56
1 568	1 527	1 520	1 506	1 494
— 3,4	— 2,6	— 0,5	— 0,9	— 0,8
2 894	2 942	2 891	2 870	2 899
— 1,5	+ 1,7	— 1,7	-0,7	+ 1,0
4 538	4 492	4 395	4 322	4 331
— 4,9	-1,0	-2,2	— 1,7	+ 0,2
3 670	3 666	3 598	3 552	3 587
— 4,9	-0,1	— 1,9	— 1,3	+ 1,0

Förändringen i användningen av mjölk till lantsmör, försäljningen av
konsumtumsmjöHi utanför mejeri, hemmaförbrukningen av konsumtionsmjölk
samt förbrukningen av fodermjölk har beräknats på samma sätt som
tidigare.

... Beräkningarna rörande mjölkproduktionens användning sammanfattas i
följande tablå (milj. kg).

Invägning vid mejerierna Konsumtionsmjölk utanför	1938/39	1950/51	1951/52	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
3 129	3 858	3 670	3 666	3 598	3 552	3 587
mejeri............. Konsumtionsmjölk för	240	138	128	121	115	109	104
hemmaförbrukning.....	537	496	475	455	437	420	403
Mjölk till lantsmör......	420	55	50	45	40	36	32
Fodermjölk........	388	225	215	205	205	205	205
Total mjölkproduktion	4 714	4 772	4 538	4 492	4 395	4 322	4 331

Inkomster av mejerimjölk

Beräkningen av jordbrukets inkomster av vid mejerierna invåqd mjölk
har utförts enligt samma metod som i vårkalkylen 1954. Inkomsterna av
mejerimjolken utgöres av dels inkomster genom försäljning av mejeriprodukter
(forsäljningsinkomster), dels statliga bidrag.

yid beräkningen av försäljningsinkomsterna för de enskilda produktslagen
har för aren t. o. ni. 1953/54 använts försålda kvantiteter för mjölk
och grädde respektive tillverkade kvantiteter för smör och ost (ostkvantitetuni^cd/^Vlra^.
föf lagringsförlust) enligt mejeristatistiken. För 1954/55
och 1955/56 har ifrågavarande kvantiteter beräknats med hänsvn till hittillsvarande
utvecklingstendenser.

Den invägda helmjölkens användning samt beräknade kvantiteter färdiga
produkter framgår av följande tablå.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180 75*

Mejerimjölkens användning

	1950/51	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
Fetthalt, procent..............	3,72	3,75	3,76	3,78	3,79
Helmjölk milj. kg, till:
Konsumtionsmjölk, 3,0 % ....	747	735	731	726	719
3,5 % ■ • • •	—	28	42	51	60
Grädde .......................	258	269	288	303	311
Ost..........................	397	425	407	408	407
Torrmjölk m. m...............	48	40	37	35	35
Smör.........................	2 394	2 155	2 078	2 014	2 040
Svinn........................	14	14	15	15	15
Summa	3 858	3 666	3 598	3 552	3 587
Motsvarande	produktmängd, milj. kg
	1950/51	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
Konsumtionsmjölk, 3,0 %.....	930,6	919,5	916,4	915,0	908,0
» , 3,5 %.....	—	30,1	45,5	55,0	65,0
Grädde, tunn.................	30,6	26,6	25,3	24,4	23,2
» , tjock.................	13,5	15,9	18,2	19,6	21,2
Ost, salufärdig................	50,7	53,8	52,0	52,0	52,0
Smör........................	108,1	97,7	94,5	92,2	93,5

I fråga om priserna har t. o. m. 1953/54 använts föreliggande minuteller
partipriser med avdrag för handelsmarginaler. Vid beräkning av medelpriserna
för 1954/55 och 1955/56 har tillämpats de priser, som gällt
från 1 september 1954, med undantag för minutpriset på konsumtionsmjölk,
för vilket en höjning från 1 oktober 1954 har beaktats.

Från mejeriernas beräknade bruttoinkomster för de olika produkterna
har mejerikostnaderna avdragits. I föreliggande kalkyl har tillämpats mejerikostnader
grundade på en nu företagen undersökning över 1952 och 1953
års kostnader per kg mjölk för olika produktslag. För prognosåren sker
framskrivning av kostnaderna 1953 med hjälp av en mejerikostnadsindex.
Kostnaderna har i undersökningen beräknats enligt följande metodik.

Smörmjölkskostnad. Kostnaden per kg smörmjölk har hämtats ur driftsanalysens1
beräkningar över normalkostnad för smör vid medelinvägning
inom landet.

Ystmjölkskostnad. Merkostnaden för ystmjölken (i jämförelse med smörmjölken)
har erhållits från en i driftsanalysen utförd regressionsberäkning.

Konsumtionsmjölkskostnad. Kostnaden för konsumtionsmjölk har beräknats
dels enligt en i driftsanalysen utförd regressionsberäkning, dels för
vissa mejerier enligt saldoprincipen, d. v. s. mejeriernas totalkostnader har
minskats med kostnaderna för smör- och osttillverkning samt övriga speciella
kostnader. Det så erhållna saldot har slagits ut på antalet kg konsumtionsmjölk
och till konsumtionsmjölk omräknad grädde.

Den tillämpade mejerikostnadsindexen är grundad på mejerikostnadernas
sammansättning i950. Beräkningen av mejerikostnadsindex har liksom
tidigare utförts av Svenska mejeriernas riksförening.

I fråga om de statliga bidragen har de utbetalda beloppen införts t. o. in.
1953/54. För 1954/55 har upptagits bidragsbelopp beräknade enligt de grunder,
som gäller för utbetalning av dylika bidrag. Det allmänna mjölkpristill 1

Den av Svenska mejeriernas riksförening bedrivna årliga driftsanalysen för svenska
mejerier.

76*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

lägget, vilket för 1954/55 uppgår till 74,4 öre per kg smörfett, har för prognosåret
upptagits till samma belopp per kg. På grund av minskad mjölkinvägning
under 1954/55 beräknas det extra tillägget i norra Sverige sjunka
med 4,5 procent för detta år jämfört med 1953/54. Då mjölkinvägningen
väntas stiga under 1955/56 beräknas sistnämnda bidrag åter öka. Leveranstillägget
har upptagits till samma belopp 1955/56 som 1954/55. Pristillägg
har upptagits även för de kvantiteter smör, ost och andra mejeriprodukter,
som beräknas bli exporterade.

De på förut angivet sätt beräknade inkomsterna har kompletterats med
hänsyn till vissa speciella inkomster, som inte inkluderas vid beräkningen
av försäljningsinkomsterna eller pristilläggen, samt för förluster, som sammanhänger
med prissänkningar och underpris vid export. Samtliga dessa
kompletteringar har sammanförts i en post för respektive år.

De sålunda beräknade mejeriinkomsterna jämföres med verkligt utbetalda
mjölklikvider, vilka användes i kalkylen, så långt de är kända. Jämförelsen
bär därför endast till syfte att för prognosåren åstadkomma en korrektiou
av beräkningarna, så att kalkylsummorna så nära som möjligt ansluter sig
till jordbrukarnas faktiska inkomst av mejerimjölken. För prognosåren göres
därför ett tillägg med ledning av den genomsnittliga skillnaden under
några av de senaste åren. Tidigare användes härvid ett femårsmedeltal. I
samband med att en ny undersökning över mejerikostnaderna tillämpades
i vårkalkylen 1953, gjordes jämförelsen i fråga för endast tre år, nämligen
1949/50—1951/52. Jämförelsen har nu kunnat utsträckas till att omfatta
även produktionsåret 1952/53. Med anledning av en omläggning av grunderna
för utbetalningen av efterlikvider från mejerierna, är det icke möjligt
att jämföra utbetalningarna från mejerierna 1953/54 med tidigare år, förrän
efterlikviderna blir kända. I den mån prisregleringarna i form av avgifter
och pristillägg handhafts på ett sådant sätt, att de på visst år belöpande
inkomsterna också utgått i form av bidrag eller ersättningar samma år, erbjuder
jämförelsen inga svårigheter. Beräknade inkomster av mejerimjölk
kan då direkt jämföras med redovisade mjölklikvider. Emellertid uppkommer
ofta tidsförskjutning, så att belopp, vilka upptagits som inkomst ett
åi, delvis icke blir utbetalda förrän ett följande år. Under senare år har dessa
förskjutningar fått en vidgad omfattning. En undersökning har gjorts för
att i möjligaste män eliminera verkan av denna tidsförskjutning, så att de
beräknade mejeriinkomsterna och de verkliga mejerilikviderna blir mera direkt
jämförbara. Resultatet av denna undersökning framgår av nedanstående
sammanställning. I medeltal för de fyra åren framkommer där en skillnad
på 27,1 milj. kr per produktionsår, vilken summa tillagts de beräknade inkomsterna
för 1954/55 och 1955/56.

Jämförelse mellan beräknade inkomster av mejerimjölk och redovisade
mjölklikvider, milj. kr

I kalkylen beräknade inkomster ....

Justeringsposter...................

Justerade inkomster...............

Mejeriernas mjölklikvider...........

Skillnad mellan mjölklikvider och
justerade inkomster..............

Medeltal 1949/50—1952/53

1949/50	1950/51	1951/52	1952/53
1 122,3	1 128,9	1 315,2	1 327,9
-4,0	+ 3,2	— 22,2	— 5,3
1 118,3	1 132,1	1 293,0	1 322,6
1 134,9	1 167,1	1 310,3	1 362,2
16,6	35,0	17,3	39,6

27,1

77*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

I tabell 3 har jordbrukets inkomster av mejerimjölk sammanställts. Som
framgår av tabellen, beräknas dessa uppgå till 1 278,2 milj. kr för 1954/5-3
och 1 295,1 milj. kr för 1955/56.

För ytterligare belysning av sammansättningen av jordbrukets inkomster
av mejerimjölk har i följande översikt anförts hur likviden, räknad i öre
per kg invägd mjölk, fördelar sig på försäljningsinkomster respektive statliga
bidrag.

Likvider i öre per kilogram mjölk 1950j51—1955j56

Försåljningsinkomster .

1950/51

27,56

1951/52

30,04

1952/53

31,10

1953/54

31,09

1954/55

30,93

1955/56

31,03

Statliga bidrag.......

2,69

15,66

6,06

5,07

5,06

D,Uo

Summa

30,25

35,70

37,16

236,16

35,99

36,11

1 Detta bidrag per kg framkommer, när de reserverade medlen, 17,4 milj. kr, ej medräknas.
Medtages dessa, blir bidraget 6,14 öre/kg.

2 Preliminär beräkning då efterlikviderna 1954 ännu ej är kända.

Priset på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken har liksom
tidigare t. o. m. 1953/54 beräknats med utgång från de priser på
ostandardiserad mjölk vid försäljning direkt till konsument, som jordbruksnämnden
efter särskild ansökan fastställt. Genomsnittspriset för riket

Tabell 3. Jordbrukets inkomster av mejerimjölk, milj. kr

Beräknade inkomster

1. Försåljningsinkomster

Konsumtionsmjölk ........................

Grädde ....................................

Ost........................................

Torrmjölk m. ............................

Smör......................................

Prisstegringsvinster, exportförluster, import resp.

exportavgifter m. m., saldo............

Summa

2. Statliga bidrag

Allmänt mjölkpristillägg....................

Extra tillägg i norra Sverige ..............

Leveranstillägg och clearingtillägg...........

Körlinjebidrag ............................

Merfrakttillägg ............................

Summa

Summa beräknade inkomster

Mejeriernas mjölklikvider1 2 ....................

Tillägg i prognosberäkningen med stöd av särskild
undersökning ........................

Kalkylsummor

1950/51	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
232,8	257,1	262,0	266,1	267,5
107,4	116,6	124,4	129,0	133,7
120,0	180,1	174,2	169,6	170,7
13,3	11,6	11,0	10,5	10,6
554,5	544,8	530,7	517,4	525,3
- 3,0	-4,6	- 17,3	- 21,4	-21,9
1 025,0	1 105,6	1 085,0	1071,2	1 085,9
78,6	169,2	100,9	99,9	101,1
23,5	31,4	31,4	30,0	31,0
	>21,7	50,1	50,0	50.0
1,7	—	—	—	—
0,1	—	—	—	—
103,9	222,3	182,4	179,9	182,1
1128,9	1 327,9	1267,4	1 251,1	1 268,0
1 167,1	1 362,2	31301,1
			27,1	27,1
l 167,1	1 362,2	1301,1	1278,2	1 295,1

1 Härutöver har som leveranstillägg utbetalats 29,2 milj. kr dels ur statliga medel från föregående
regleringsår (17,4 milj. kr), dels av medel överförda från ovan redovisade försaljnmgs inkomster.

, , .... . . ....

2 Enligt mejeriernas avräkningspriser jämte efterlikvid och leveranstillagg, fritt mejeri, via
årets medelfetthalt, exklusive värdet av återlevererad skummjölk. Producentbidrag ej medräknade.

B Preliminär beräkning då efterlikviderna 1954 ännu ej är kända.

78*

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

har erhållits genom att väga genomsnittspriserna i varje län med den i länen
lörsålda kvantiteten enligt den representativa undersökningen av mjölkproduktionen
och dess användning 1952. Då endast en del av den direktförsålda
mjölken säljes enligt särskilt tillstånd, kommer de insatta priserna att ligga
på en för hög nivå. Uppgifter saknas emellertid om fördelningen på mjölk,
som har sålts enligt särskilt tillstånd respektive till normalpriset i länet i
övrigt. Då nivån även i basåret ligger för högt, har detta förhållande tidigare
icke tillmätts någon betydelse.

Fr. o. m. den 1 oktober 1954 har normalprissättningen på mjölk slopats såväl
vid försäljning från mejeri som från jordbrukare direkt till konsument.
Samtidigt har en överenskommelse träffats mellan Svenska mejeriernas riksförening
och statens jordbruksnämnd, i vilken förutsättes riksföreningens
medverkan till att den genomsnittliga partiprisnivån för konsumtionsmjölk
icke stiger. Slopandet av normalprissättningen har medfört, att jordbrukarna
är obundna vid prissättningen på den direktförsålda mjölken. Sakkunniga
har antagit, att jordbrukarna vid direkt försäljning kommer att ta ut ett pris,
motsvarande det konsumenterna på landsbygden skulle få betala för mjölk av
samma kvalitet, om ifrågavarande direkta försäljning upphörde. För 1954/55
och 1955/56 har därför insatts ett pris, som motsvarar den ovan nämnda överenskomna
prisnivån efter justering för den högre fetthalten. Genom att för
1950/51—1953/54, som förut nämnts, har insatts ett för högt pris blir emellertid
den relativa uppgången mellan basåret och 1954/55 samt 1955/56 underskattad.

De beräknade priserna på den utanför mejeri försålda konsumtionsmjölken
framgår av följande sammanställning (öre/kg).

1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1951/55 1955/50

36,60 39,40 40,70 40,85 43,45 43,45

Priset på den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken (förbrukad i hushållet
in. m. samt försäljning till arbetare och övriga anställda) har för
1950/51 1953/54 liksom tidigare beräknats på grundval av gällande normal pris

på konsumtionsmjölk vid utminutering för varje län (»länet i övrigt»).
Enligt lantarbetaravtalet skall detta pris uttagas vid försäljning av mjölk
till lantarbetare. Vid medeltalsberäkningen har som vikter använts uppgifter
om jordbruksbefolkningens storlek "i olika län enligt 1950 års folkräkning.
För 1954/55 och 1955/56 har insatts samma pris som 1953/54 med
hänsyn till den ovan nämnda överenskommelsen om oförändrad genomsnittlig
prisnivå för konsumtionsmjölken. Dock har först beaktats lokala prishöjningar
på konsumtionsmjölk fr. o. in. 1 september 1954, utgörande kompensation
för bortfall av statligt lagringsstöd på smör.

De beräknade priserna på hemmaförbrukad konsumtionsmjölk framgår
av följande sammanställning (öre/kg).

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

37,65 37,65 37,80 37,80

Priset på mjölk till lantsmör har för 1952/53 liksom tidigare beräknats
med utgång från riksnoteringen på mejerismör. Det vid beräkningen av värdet
av lantsmörmjölken använda smörpriset har emellertid ansetts vara ca
3 procent lägre än gällande riksnotering. Till grund för denna reduktion har
legat förhållandet mellan riksnoteringen och lantsmörpriset före kriget. Vid
beräkningen av priset på lantsmörmjölk fr. o. m. 1953/54 har man utgått
från att priset på lantsmör överensstämmer med priset på omärkt smör.

Kungl. Maj. ts proposition nr 180 79*

De beräknade priserna på lantsmörmjölk framgår av följande sammanställning
(öre/kg).

1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

23,24 22,08 22,20 22,20

Producent- och kontantbidrag för mjölk

Åren 1953/54—1955/56. De sammanlagda beloppen till producentbidrag
har på grundval av uppgifter från lantbruksstyrelsen beräknats till för
1953/54 46 milj. kr, för 1954/55 46 milj. kr och för 1955/56 45 milj. kr.

Ägg och slaktfjäderfä

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. För en bedömning av äggproduktionens
utveckling föreligger bl. a. resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland
den 20 april 1954 och preliminära uppgifter om partihandelns inköp
av ägg t. o. m. december månad 1954. Det tillgängliga materialet har icke
givit anledning att ändra den tidigare gjorda uppskattningen för 1953/54.
Vid bedömning av äggproduktionens sannolika utveckling under 1954/55
och 1955/56 har de sakkunniga bl. a. utgått från den tidigare i kalkylen för
åren 1950/51—1953/54 tillämpade ökningen i avkastningen per höna (ca 3
procent i genomsnitt per år) samt räknat med ett i jämförelse med 1953/54
oförändrat hönsantal i Svea- och Götaland. På grundval av dessa antaganden
har äggproduktionen för 1954/55 och 1955/56 uppskattats till 84 respektive
86 milj. kg.

Äggpriset (svensk äggnotering med partihandelns månadsinköp som
vägningstal) utgjorde 289 öre/kg 1953/54. För 1954/55 har priset med ledning
av hittillsvarande noteringar och en bedömning av den sannolika utvecklingen
under återstoden av året uppskattats till 290 öre/kg mot beräknat
295 öre/kg enligt överenskommelsen våren 1954. För 1955/56 har de sakkunniga
räknat med samma pris, d. v. s. 290 öre/kg. Härvid har förutsatts,
att exportbidrag kommer att utbetalas i samma omfattning som under innevarande
år.

Värdet av fjäderfäslakten har liksom tidigare beräknats med utgång från
värdet under 1949/50 samt prisutvecklingen för slakthöns enligt Svenska
ägghandelsförbundets noteringar. För 1954/55 och 1955/56 har de sakkunniga
räknat med en viss prishöjning.

Jordbrukets andel av äggproduktionen och fjäderfäslakten har liksom tidigare
upptagits till 83 procent för 1950/51, 84 procent för 1951/52 samt 85
procent för 1952/53 och 1953/54. För de följande åren har upptagits 87,5

i" ------ Beräkningarna	av äggproduktionen	och	fjäderfäslakten sammanfattas i
följande tablå.
År	Äggproduktion,	Pris,	Värde, milj. kr	Fjäderfä-
	milj. kg		öre/kg Totalt	Jordbruket	slaktens
	Totalt	Jordbruket				värde för jordbruket,
						milj. kr
1950/51 .........	83,0	68,9	272	225,8	187,4	17,8
1953/54.........	82,0	69,7	289	237,0	201,4	21,6
1954/55 .........	84,0	73,5	290	243,6	213,2	23,0
1955/56 .........	86,0	75,2	290	249,4	218,1	24,0

so*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Köttproduktionen

År 1953/5b. Den besiktigade marknadsförda slakten har liksom tidigare
beräknats med utgång från antalet besiktigade slaktdjur enligt veterinärstyrelsens
statistik och medelvikterna inom slakteriföreningarna. För att
erhålla den totala marknadsförda kvantiteten har härtill lagts den icke besiktigade
saluförda slakten, som har antagits utgöra samma del (eller närmare
3 procent) av den besiktigade slakten som under 1948/49, då fullständiga
uppgifter härom föreslåg (i livsmedelskommissionens ransonerinesstatistik).

I fråga om hemslakten 1953/54 finnes inga insamlade uppgifter. Hemslakten
av storboskap, får och häst har antagits vara lika stor som under
1950 enligt då verkställd särskild undersökning.1 Hemslakten av kalv har
såsom föregående år ej kunnat erhållas som en restpost vid de utförda beräkningarna
av nötkreatursantalet och dess förändringar, då dessa visat sig
leda till orimliga resultat. Orsaken härtill synes bl. a. vara, att livsmedelskonflikten
under maj — juni 1953 påverkat uppgifterna om antalet kalvar
enligt husdjursräkningen den 1 juni detta år. I avvaktan på uppgifter från
en särskild undersökning över hemslakten, som förutsättes bli verkställd i
samband med 1955 års arealinventering, har för hemslakten av större och
mindre kalv 1953/54 insatts beräknade normalsiffror. Medelslaktvikterna
på hemslaktade djur har upptagits oförändrade från 1950/51.

Resultaten av beräkningarna över slakten under 1953/54 framgår av tabell
4. Inkomsterna av slakten har beräknats på grundval av de i tabell 4

Tabell 4. Köttproduktionen 1953/54

Djurslag	Antal djur	Medelslakt-vikt, kg	Total slakt-vikt, ton
Storboskap Marknadsförd slakt..............	421 600 3100 424 700	210,6 150,0 210,2	88 808 465 89 273

Summa
Större kalv Marknadsförd slakt..............	388 600 15 000 403 600	54.0 50.0 53,8	20 981 750 21731
Hemslakt ......................
Summa
Mindre kalv Marknadsförd slakt..............	517 300 45 000 562 300	20,9 19,0 20,7	10 787 855 11642
Hemslakt ......................
Summa
Får och getter	10S 600 17 000 125 600	16,3 15.0 16.1	1773 255 2 028
Hemslakt ......................
Summa
Häst Marknadsförd slakt..............	32 600 200	353,6 330,0	11526 66
Hemslakt ......................
Summa	32 800	353,4	11 592

1 Se Kungl. Maj:ts prop. 1952: 176, s. 60—61.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

81*

angivna kvantiteterna samt de på vanligt sätt beräknade producentpriserna

på slaktdjur. A , ,

År 1954/55. Med ledning av de prelinunara resultaten av den representativa
husdjursräkningen den 1 juni 1954, den för tiden 2 juni 15 september
1954 beräknade slakten av kor samt en under samma tid antagen rekrytering,
har koantalet beräknats till 1 519 000 djur vid början av 1954/55. Det
totala antalet storboskap (oxar, tjurar, kor och ungnöt) har beraknats till
2 076 000 djur. Vid nu utförda beräkningar har beaktats preliminära resultat
från 1951 års jordbruksräkning. Dessa visar att koantalet fr. o. in. basåret
i tidigare kalkyler överskattats med ca 40 000 djur eller ett par procent.

Rekryteringen av ungnötsgruppen under 1954/55 har med hänsyn till
fodersituationen beräknats till 420 000 djur mot 451 000 djur under 1953/
54. Slakten av storboskap har med ledning av veterinärstyrelsens slaktstatistik
för tiden september — december bedömts komma att uppgå till 450 000
djur. Antalet storboskap vid 1954/55 års slut beräknas sålunda minska med
30 000 diur till 2 046 000 djur. Härav beräknas 1 494 000 utgöra kor.

Kalvantalet i september 1955 antages bli 12 000 lägre än i september
1954 och utgöra 470 000 djur. Antalet under 1954/55 födda kalvar beraknas
med ledning av medelkoantalet och kalvprocenten (92 procent) till 1 38b 000
st. Härav beräknas 978 000 komma att slaktas. Slakten av kalv 1954/55 antages
fördela sig på större och mindre kalv på samma sätt som under 1953/
54& d v. s. nära 42 procent större kalv och drygt 58 procent mindre kalv.

Slakten av får och häst har med hänsyn till utvecklingen av slakten under
september—december 1954 uppskattats till 129 000 respektive 33 000

^Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under 1954/55 bär använts
medelslaktvikter, som beräknats med ledning av medelslaktvikterna för
1953/54 samt förändringar i dessa mellan september—december 1953 och
1954.

Vid beräkningen av producentpriserna på slaktdjur av nötkreatur, häst
och svin 1954/55 har man utgått från de för 1953/54 erhållna avräknmgspriserna.
Dessa har först justerats för under- respektive överskridande av
basprisnivån i partihandelsledet under 1953/54. De så erhållna priserna har
minskats med ett belopp motsvarande 39 milj. kr såsom förutsattes 1 prisöverenskommelsen
våren 1954. Priset på fläsk har därefter okats med det
belopp, som kommit jordbrukarna till godo genom att slaktdjursavgiften pa
svin sänkts med 3 kr/djur fr. o. m. den 11 oktober 1954. Vidare har förändringarna
i priserna på hudar, organ och inälvor samt slaktenfett pa vanligt
sätt blivit beaktade. De efter anförda tillägg och avdrag erhållna priserna
på nötkreatur, häst och svin har upptagits i kalkylen for 1954/55.

I frå°a om fårkött har priset under 1954/55 med hänsyn till den hittillsvarande
prisutvecklingen antagits bli 470 öre/kg, vilket i jämförelse med
1953/54 innebär en höjning med 11 öre/k.g.

Uppkommande exportförluster på kött och flask täckes, i den man de
icke utjämnas genom vinster från köttimporten och införselavgiftsmedel

J . .....i . i*_________''ft___ /llcr^Anihln nloorin < f -

för kött "och fläsk, genom slaktdjursavgifter och vissa disponibla clearingmedel.
I överensstämmelse härmed har de sakkunniga i denna kalkyl icke
räknat med någon inkomstminskning till följd av exporttörluster pa kött

År 1955/56. Slakten av storboskap under 1955/56 bär uppskattats till
430 000 djur. Rekryteringen av ungnölsgruppen bär bedömts komma att
uppgå till 440 000 djur, varvid storboskapsanlalet ökar med 10 000 djur
till 2 056 000 vid 1955/56 års slut. ökningen beräknas In
ungdjursantalet.

(>* Ilihaiuj till riksdagen* protokoll I samt. AV ISO

hänföra sig till

82*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Kalvantalet i september 1956 antages bli 10 000 lägre än i september
1955 och utgöra 460 000 djur. Antalet under 1955/56 födda kalvar beräknas
med ledning av medelkoantalet och kalvprocenten (92 procent) till
1 374 000 st. Härav beräknas 944 000 till slakt. Relationen mellan större
och mindre kalv antages 1955/56 bli densamma som 1954/55 eller 42:58.

Slakten av får och häst har uppskattats till 125 000 respektive 30 000 djur.

Vid beräkningen av köttproduktionens storlek under 1955/56 har använts
samma medelslaktvikter som för 1954/55 med undantag av slaktvikten
för storboskap, som har avrundats uppåt med hänsyn till att en viss utslagning
av ungdjur påverkat slaktvikten för 1954/55.

Producentpriserna 1955/56 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin har
beräknats på samma sätt som priserna för 1954/55. För hudar, organ och
inälvor samt slakterifett har använts samma priser som för 1954/55.

I fråga om fårkött har priset antagits bli detsamma som under 1954/55
eller 470 öre/kg.

Resultaten av kvantitets- och värdeberäkningarna för slaktdjur har sammanställts
i en tablå, som följer efter avsnittet om fläskproduktionen.

Fläskproduktionen

1953/54. Antalet slaktsvin och medelslaktvikten för de marknadsförda
svinen 1953/54 har beräknats på samma sätt som slakten av övriga
djurslag (jfr under rubriken Köttproduktionen). Hemslakten av svin har
beräknats med utgång från antalet enligt särskild undersökning för 1951,
vilken verkställdes i samband med 1952 års arealinventering, samt reducerats
med hänsyn till nedgången i antalet hushållssvin enligt svinräkningarna.
Medelslaktvikten för de hemslaktade icke veterinärbesiktigade svinen
har liksom tidigare upptagits till 90 kg. Vidare har medtagits exporten
av levande svin, vilka har omräknats till slaktvikt.

Resultatet av beräkningarna framgår av följande tablå.

Antal djur Medelslakt- Total slakt -

vikt, kg vikt, ton

Marknadsförd slakt.......... 2 220 000 73,4 162 867

Hemslakt................... 265 000 90,0 23 850

Export .................... 28 000 97,7 2 736

Summa 2 513 000 75,4 189 453

1954/55 och 1955/56. Kvoten mellan totalantalet producerade svin
1953/54 och antalet suggbetäckningar ca 11 månader tidigare utgör 10,78
Härvid har beaktats den under 1953/54 inträffade nedgången i slaktåldern,
»r Jaaiförelse kan nämnas, att utbytestalet utgjorde 10,63 under 1952/53.
Medelslaktvikten på gödsvin uppgick vid 1954/55 års början till 68,0 kg
och beraknas icke undergå någon förändring under året. Detta innebär, att
antalet slaktade svin under 1954/55 härrör från jämnt 12 månaders betäckningar.
Till grund för beräkningen av 1954/55 års svinproduktion har,
eftersom tiden mellan betäckning och slakttillfälle uppgår till närmare 11
manader, lagts det i statistiken redovisade antalet suggbetäckningar för
tiden från mitten av oktober 1953 till mitten av oktober 1954. Då emellertid
fr. o. m februari 1954 genomförts en omläggning av suggbetäckningsstahstiken,
vilken medfört en fullständigare redovisning, har det ej varit
att direkt applicera 1953/54 års utbytestal på antalet betäckningar
att fa grepp om relationen mellan den gamla och den nya betäckningsstatistiken
har beräknats antalet dräktiga suggor per betäckning före och
efter oimaggmngen Dessa beräkningar visar, att betäckningsstatistiken före
lebruari 19o4 omfattade endast 81 procent av det efter omläggningen redo -

83*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

visade antalet. Det erhållna procenttalet stödes även av jämförelser mellan
antalet grisar i svinräkningarna under 3 månader och häremot svarande
antal betäckta suggor före och efter omläggningen av statistiken. Med hänsyn
härtill har för betäckningarna fr. o. m. februari 1954 använts ett utbytestal
som utgör 81 procent av 10,78 eller 8,73. Med hjälp av de båda utbytestalen
har antalet slaktsvin under 1954/55 beräknats utgöra 2 716 000.
Medelslaktvikten har beräknats till 73,6 kg (vägt medeltal för gödsvin, suggor
och galtar, hemslakt samt export av levande svin, omräknade till slaktvikt)
och totala fläskproduktionen till 200 milj. kg. I vårkalkylen 1954 uppskattades
fläskproduktionen till 217 milj. kg. Felbedömningen sammanhänger
bl. a. med en överskattning av det väntade antalet betäckningar under
tiden januari—september 1954.

För en bedömning av svinslakten under 1955/56 har förelegat bl. a. uppgifter
om antalet suggbetäckningar under tiden oktober—december 1954.
Betäckningarna för denna tid ligger ca 10 procent under 1953 års nivå för
motsvarande tid, sedan hänsyn tagits till omläggningen av statistiken. De
sakkunniga har antagit, att antalet betäckningar under våren och sommaren
1955 kommer att öka, så att till grund för 1955/56 års svinproduktion
kommer att ligga praktiskt sett samma antal betäckningar som för 1954/55

Sammandrag av slaktberäkningarna

		Antal	Medelslakt-	Köttproduktion,	Pris,	Värde,
1953154		slaktdjur	vikt, kg	milj. kg	öre/kg	milj. kr
Storboskap .		424 700	210,2	89,3	383	341,6
Större kalv		403 600	53,8	21,7	489	106,3
Mindre kalv		562 300	20,7	11,6	380	44,3
Häst......		32 800	353,4	11,6	245	28,4
Svin.......		2 513 000	75,4	189,5	322	609,8
	Summa			323,7	349	1130,4
Får.......		125 600	16,1	2,0	459	9,3
	Totalt			325,7		1139,7
1954/55
Storboskap .		450 000	208,0	93,6
Större kalv .		409 000	53,5	21,9
Mindre kalv		569 000	20,5	11,7
Häst......		33 000	350,0	11,6
Svin.......		2 716 000	73,6	199,9
	Summa			338,7	339	1146,8
Får.......		129 000	16,0	2,1	470	9,9
	Totalt			340,8		1 156,7
1955/56
Storboskap .		430 000	210,0	90,3
Större kalv		395 000	53,5	21,1
Mindre kalv		549 000	20,5	11,3
Häst......		30 000	350,0	10,5
Svin.......		2 706 000	73,6	199,2
	Summa			332,4	339	1 127,8
Får.......		125 000	16,0	2,0	470	9,4
	Totalt			334,4		1 137,2

84*

Kungi. Maj.ts proposition nr 180

års. Bakom detta antagande ligger emellertid två förutsättningar, dels att
priset på fläsk höjes under februari i år, dels att särskilda åtgärder företages
för att stimulera smågrisproduktionen. Mot bakgrund av nu nämnda
överväganden har de sakkunniga bedömt svinslakten komma att utgöra
2 706 000 st under 1955/56. Under förutsättning av samma medelslaktvikter
som under 1954/55 motsvarar detta en fläskproduktion av 199 milj.
kg Medelpriset

för 1953/54 har på vanligt sätt beräknats med ledning av
slakteriföreningarnas avräkningspriser. Beträffande prisberäkningen för
1954/55 och 1955/56 hänvisas till beräkningen av priserna på nötkreatur
och häst under rubriken Köttproduktionen.

Beräkningarna av svinslaktens storlek under 1953/54—1955/56 har sammanställts
i tablån över slakten på föregående sida.

Försäljning av militärhästar

Åren 1953/54—1955/56. I samband med beräkningarna av husdjursantalets
förändringar har uppgifter inhämtats från militärmyndigheterna angående
beräknad försäljning och inköp av militärhästar. Resultatet av beräkningarna,
vilka utförts på samma sätt som tidigare (se Kungl. Maj:ts
prop. 1946: 267, s. 116), framgår av följande sammanställning.

	1950/51		1954/55	1955/56
	Antal	Milj.	kr	Antal	Milj. kr	Antal	Milj. kr
Militärens inköp
Remonter................	550	1,4		550	1,4	550	1,5
Övriga hästar............	423	0,8	2,2	280	0,6 2,0	325	0,6 2,1
Avgår
Slakt av militärhästar.....	972	0,8		608	0,5	680	0,5
Försäljning till jordbrukare	108	0,1	0,9	67	0,1 0,6	67	0,1 0,6
Nettoinkomst för jordbruket			1,3		1,4		1,6
Export av levande djur

Åren 1953/54—1955/56. Enligt uppgifter från Lantbruksförbundet torde
man för 1954/55 och 1955/56 kunna räkna med en djurexport till samma
värde per år som för 1953/54, d. v. s. 1,0 milj. kr.

Ull

Åren 1953/54—1955/56. Kvantiteterna ull har liksom tidigare med ledning
av antalet tackor beräknats till 0,4 milj. kg per år under 1953/54—
1955/56. Medelpriset på ull inklusive statligt pristillägg (150 öre/kg) har
med utgång från föreliggande noteringar för 1953/54 beräknats till 596 öre/
kg. För såväl 1954/55 som 1955/56 har räknats med ett medelpris av 600
öre/kg inklusive statligt pristillägg (150 öre/kg). Vid kalkyltillfället rådande
priser har härvid antagits bestå under resten av 1954/55 och under hela
1955/56.

Förändringar i kreaturskapitalet

Åren 1953/54—1955/56. Antalet djur vid slutet av 1953/54 har beräknats
med utgång från resultaten av den representativa husdjursräkningen
den^ 1 juni 1954 samt de sedvanliga korrigeringar, som erfordras för att
erhålla djurantalet vid produktionsårets slut.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 85*

Tabell 5. Husdjursantalet den 15 september åren 1950—56, 1 000-tal djur

	1950	1951	1952	1953	1954	1955	1956
Hästar1
3 år och däröver..................	380	359	334	316	296	270	245
Unghästar........................	26	25	22	19	16	14	14
Föl ..............................	15	12	11	9	9	8	7
Summa unghästar och föl ........	41	37	33	28	25	22	21
Summa hästar	421	396	367	344	321	292	266
Nötkreatur
Oxar ............................	1	1	1	1	1	1	1
Tjurar, 3 år och däröver..........	17	17	17	17	17	16	16
Kor..............................	1644	1603	1534	1520	1519	1494	1494
Summa oxar, tjurar och kor ......	1662	1621	1552	1538	1537	1511	1 511
Ungnöt ..........................	493	509	521	512	539	535	545
Kalvar under 1 år................	483	485	443	485	482	470	460
Summa nötkreatur	2 638	2 615	2 516	2 535	2 558	2 516	2 516
Svin
Fargaltar ........................	4	4	4	5	5	5	5
Modersuggor......................	131	131	158	163	175	170	170
Summa svin	135	135	162	168	175	175	175

1 Exklusive militärhästar.

Tabell 6. Husdjurs beståndets värde den 15 september åren 1950—56

	Pris kronor per st	Värde	i milj.	kr	Pris	Värde	i milj. kr
1950	1951	1952	per st	1952	1953	1954	1955	1956
Hästar''
3 år och däröver..	1 150	437,0	412,8	384,1	1300	434,2	410,8	384,8	351,0	318,5
Unghästar........	1 150	29.9	28,8	25,3	1300	28,6	24,7	20,8	18,2	18,2
Föl ..............	500	7,5	6,0	5,5	500	5,5	4,5	4,5	4,0	3,3
Summa		474,4	447,6	414,9		468,3	440,0	410,1	373,2	340,2
Nötkreatur
Kor, tjurar och oxar	750	1 246,5	1 215,8	1 164,0	900	1 396,8	1 384,2	1383,3	1 359,9	1 359,9
Ungnöt ..........	650	320,4	330,8	338,6	750	390,8	384,0	404,2	401,2	408,8
Kalvar ..........	200	96,6	97,0	88,6	250	110,8	121,2	120,5	117,5	115,0
Summa		1 663,5	1 643,6	l 591,2		1 898,4	1 889,4	1 908,0	1 878,6	1 883,7
Svin
Fargaltar och mo-
dersuggor ......	350	47,2	47,2	56,7	400	64,8	67,2	70,0	70,0	70,0
Totalsumma		2185,1	2138,4	2 062,8		2 431,5	2 396,6	2388,1	2 321,8	2293,9
Värdeförändring
från närmast före-
gående år ......		—	- 46,7	- 75,6		—	- 34,9	-8,5	— 66,3	- 27,9

1 Exklusive milltärhästar.

»O G* tö

86*

Kungl. Maj.ts proposition nr i80

Tabell 7. Översikt över jordbrukets

	\| 1950/51		1951/52		1952/53
	Kvant	Pris	Värde	Kvant	Pris	Värde	Kvant	Pris	Värde
	milj.,kg	öre/kg	milj. kr	milj. kg	öre/kg	milj. kr	milj. kg	öre/kg	milj. kr
Höstvete..............	322	30,00	96,6	205	40,95	83,9	386	53,50	206,5
Vårvete ..............	215	33,15	71,3	157	43,45	68.2	223	55,35	123,4
Håg..................	159	28,70	45,6	124	39,75	49,3	221	49,10	108,5
Arealbidrag för vete ..	—	—	—	—	—	48,0	—	—	—
Korn ................	56	29,67	16.6	59	37,60	22,2	117	38,67	45,2
Havre................	31	27,38	8,5	27	33,56	9,1	45	33,45	15,1
Kokärter ............	14,0	47,78	6,7	13,8	56,58	7,8	12,6	65,80	8,3
Potatis, mat-..........	750	17,76	133,2	750	17,85	133.9	750	16,90	126,8
Potatis, fabriks- ......	197	8,25	16,3	210	10,34	21,7	278	11,64	32,4
Sockerbetor ..........	1978	6,02	119,1	1732	7,17	124,2	1597	7,69	1223
Oljeväxter............	_	_	188,2	_	_	194,7		_	213,7
Spånadsväxter........	—	—	5,0	—	—	5,8	—	—	5,0
Köksväxter...........	—	—	42,1	—	—	55,7	_	_	44,1
Tobak................	0,3	295	1,0	0,3	343	1,1	0,3	387	1,1
Mejerimjölk ..........	3 858	30,25	1167,1	3 670	36,18	1327,7	3 666	37,16	1 362,2
K-mjölk utanför mejeri K-mjölk till hemmaför-	138	36,60	50,5	128	39,40	50,4	121	40,70	49,2
brukning ..........	496	33,42	165,8	475	36,55	173,6	455	37,65	171,3
Lantsmörmjölk........ Producent- och kontant-	55	21,15	11,6	50	22,50	11,2	45	23,24	10,5
bidrag för mjölk ....	—	—	70,4	—	—	67,6	—	—	58,0
Ägg..................	68,9	272	187,4	67,2	304	204,3	68,8	316	217,4
Slakt av fjäderfä......	—	—	17,8	~		19,8	—	—	21,6
Storboskap............	88,7	286	253,7	103,1	319	1333,8	91,8	379	347,9
Kalv, större..........	23,4	371	86,8	23,1	428	98.9	22,1	467	103,2
Kalv, mindre..........	13,4	295	39,5	12,6	340	42,8	12,2	365	44,5
Häst ................	11,8	151	17,8	14,5	223	32,3	12,4	237	29,4
Svin..................	169,8	281	477,1	173,4	347	601,7	187,4	329	616.5
Får.................. Statliga pristillägg på	2,3	334	7,7	2,2	412	9,1	2,2	427	9,4
fläsk ..............	—	—	—	—	—	52,4	—	—	—
Militärhästar..........	_	_	1,3	. ,	_	1,3			1,1
Ull ..................	0,5	940	4,6	0,4	574	2,3	0,4	548	2,2
Export av levande djur		__	1,8		—	0,5		—	1.0
Summa inkomster	—	—	3311,1	—	—	8855,3	—	—	4098,3
Index Förändringar i kreaturs-	—	—	100,0	—	—	116,4	—	—	123,8
kapitalet............	—	—	- 46,7		—	-75,6	—	—	-34,9
Summa	—	—	3 264,4	—	—	3 779,7	—	—	4063,4
Index	—	—	100,0	—	—	115,8	—	—	124,5

1 Inklusive värdet av de i anledning av mul- och klövsjukan nedslaktade djuren (4,9 milj. kr).

87*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

inkomster åren 1950/51—1955/56

1953/54	1954/55	1955/56	Värdeförändring /55—1955/56 (mil roende på föränt	1954 kr) be-ring av
	Pris	Värde	Kvant	Pris	Värde	Kvant.	Pris	Värde	kvanti-	priser	summa
milj. kg	öre/kg	milj. kr	milj. kg	öre/kg	milj. kr	milj. kg	öre/kg	milj. kr	teter
441	47,81	210,8	488	42,5"	207,4	375	38,60	144,8	-48,0	- 14,6	- 62,6
383	49’91	191,2	313	44,70	139,9	403	40,25	162,2	+ 40,2	- 17,9	+ 22,3
238	46,20	110,0	227	36,50	82,9	178	33,45	59,5	- 18,0	- 5,4	- 23,4
108	29,18	31,5	60	36,75	22,0	122	34,00	41,5	+ 22,9	- 3,4	+ 19,5
55	25^82	14,2	32	34,00	10,9	57	30,00	17,1	+ 8,5	— 2,3	+ 6,2
16,1	59i00	9,5	18,0	62,00	11,2	17,9	62,00	11,1	- 0,1	—	- 0,1
750	17,03	127,7	735	21,00	154,4	750	19,50	146,2	+ 3,2	-11,4	- 8,2
260	ll’37	29;e	236	9,58	22,6	290	10,60	30,7	+ 5,1	+ 3,0	4- 8,1
1997	8,46	168,9	1849	7,80	144,2	1925	8,02	154,4	+ 5,9	+ 4,3	+ 10,2
		91,4			132,5	_	_	115,0	-14,5	- 3,0	- 17,5
		4,2	_	_	4,2	_	—	4,9	+ 0,7	—	+ 0,7
		45,4	_	_	40,5	—	—	45,0	+ 13,8	- 9,3	+ 4,5
0,3	387	1,2	0,3	392	1,0	0,3	400	1,2	—	+ 0,2	+ 0,2
3 598	36,16	1301,1	3 552	35,99	1 278,2	3 587	36,11	129*, 1	+ 12,6	+ 4,3	+ 16,9
115	40,85	47,0	109	43,45	47,4	104	43,45	45,2	- 2,2	—	- 2,2
437	37,65	164,5	420	37,80	158,8	403	37,80	152,3	- 6,5	—	- 6,5
40	22,08	8,8	36	22,20	8,0	32	22,20	7,1	- 0,9		— 0,9
—	—	46,0	—	—	46,0	—	—	45,0	- 1,0	—	- 1,0
69,7	289	201,4	73,5	290	213,2	75,2	290	218,1	+ 4,9	—	+ 4,9
		21,6	—	—	23,0	—	—	24,0	+ 1,0	‘	+ 1,0
89,3	383	341,6	93,6	1		90,3	\|
21,7	489	106,3	21,9			21,1
n;«	380	44,3	11,7	>339	1146,8	11,3	1339	1127,8	-21,3	+ 2,3	— 19,0
11,6	245	28,4	11,6	f		10,5
189,5	322	609,8	199,9	1		199,2	1
2,0	459	9,3	2,1	470	9,9	2,0	470	9,4	— 0,5		— 0,5
		1,3			1,4			1,5		+ 0,1	+ 0,1
0,4	596	2$	0,4	600	2,4	0,4	600	2,4	—	—	—
		1,0		—	1,0	—	—	1,0	*-	—	—
_	_	3970,4	—	—	3 909,8	—	—	3 862,5	+ 5,8	-53,1	-47,3
—	—	119,9	—	—	118,1	—	—	116,7
		- 8,5	_	_	- 66,3	—	—	- 27,9	+ 38,4	—	+ 38,4
_	_	3961,9	—	—	3 848,5	—	—	3 834,6	+ 44,2	-53,1	- 8,9
—	—	121,4		—	117,7	—	—	117,5

88*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Hästantalet har beräknats med ledning av uppgifterna från kreatursräkningarna
kompletterade med dels uppgifter från betäcknings- och slaktstatistiken,
dels uppgifter om antalet militärhästar, dels ock approximativa beräkningar
rörande antalet självdöda djur.

Förändringarna i nötkreatur santalet har beträffande kor, ungnöt och kalvar
behandlats i samband med beräkningarna rörande köttproduktionen.
Antalet oxar i september 1955 och 1956 har bibehållits oförändrat i förhållande
till antalet i september 1954. Antalet tjurar har nedjusterats något
med hänsyn till den ökade insemineringen.

Antalet fargaltar och modersuggor i september 1955 och 1956 uppskattas
med ledning av suggbetäckningsstatistiken bli detsamma som i september
1954.

Vid värderingen av kreaturskapitalet har samma priser använts som i
vårkalkylerna 1953 och 1954 (jfr Kungl. Maj:ts prop. 1954: 180, s. 87*).

Jordbrukets kostnader

Arbetskostnader

Jordbrukets arbetskostnader bär i de senaste kalkylerna beräknats med
tillämpande av avtalsenliga löner sammanvägda med hänsyn till arbetskraftens
fördelning på olika lönekategorier samt med tillägg för semesterersättning
och beräknad extra ersättning vid övertidsarbete utslagen på all arbetad
tid.

Lönestatistik och avtal. Avtalet för år 1954. När vårkalkylen 1954 utarbetades
hade det nya löneavtalet för 1954 träffats, varför detta kunde beaktas
i kalkylen. Nämnda avtal innebar i första hand en höjning av timlönerna
med 13 öre för manliga och 11 öre för kvinnliga arbetare. Månadslönerna
höjdes på motsvarande sätt. Vidare förekom i det nämnda avtalet
ett antal smärre justeringar, som här endast i korthet skall beröras.

Grunderna för den extra ersättningen vid övertidsarbete ändrades på så
sätt, att övertidsersättningen differentierades med hänsyn till övertidsarbetets
längd m. m. Även den extra ersättningen vid övertid på helgdagsaftnar
samt under sön- och helgdagar justerades. Eftersom övertidsersättningen
redan förut hade beaktats i kalkylen, beräknades endast verkningarna av
de nämnda justeringarna av övertidsersättningen.

Löneavtalet för år 1954 innefattade dessutom förändringar, som krävde
särskilt beaktande i kalkylen. Bl. a. träffades avtal om tidlöneförändring
för djurskötare m. fl. i fråga om deras ordinarie arbete på lördagseftermiddagar
samt sön- och helgdagar. Lönetillägget för denna arbetstid hade tidigare
ej medtagits i kalkylen. I samband med den höjning, som överenskoms
i 1954 års avtal, blev tillägget beaktat på så sätt, att detta inräknades
i timlönen ända från basåret.

Avtalet innehöll dessutom smärre förändringar på olika punkter, vilkas
verkningar inte kunde beräknas och som därför inte heller beaktades i kalkylen.
En utförlig redogörelse för 1954 års lantarbetaravtal ingår i Kungl.
Maj :ts prop. 1954: 180, s. 87* och följande.

Något nytt avtal för 1955 hade, när kalkylen slutjusterades, ännu ej träffats.
Kalkylsakkunniga har därför tills vidare räknat med oförändrade lantarbetarlöner.

Arbetsvolymen. Följande redogörelse för arbetsvolvmens beräkning sedan
1938/39 och för det material, som denna gång stått till förfogande för en bedömning
av arbetsvolymen, söker återge de synpunkter, som kommit till

Kungl. Maj.ts proposition nr 180 89*

Tabell 8. Sammandrag av jordbrukets inkomster åren 1950,51 —1955/56, milj. kr

	1950	1951	1952	1953	1954	1955	Värdeförändring 1954
	/Öl	/ 52	/53	/ 54	/55	/56	/55—1955/56 beroende
			pa förändring	av
							kvan-	priser	sum-
							titeter		ma
	213,5	249,4	438,4	512,0	430,2	366,5	- 25,8	-37,9	- 63,7
övrig spannmål ........ Potatis och sockerbetor..	3U8 268,6	39,1 279,8	68,6 282,0	55,2 326,2	44,1 321,2	69,7 331,3	+ 31,3 + 14,2	ö,/ - 4,1	+ 25,6 + 10,1
Olje- och spånadsväxter.. Köksväxter och tobak ..	193,2 43,1	200,5 56,8	218,7 45,2	95.6 46.6	136,7 41,5	119,9 46,2	— 13,8 + 13,8	— 3,0 - 9,i	— 16,8 + 4,7
Summa vegeta-biliska produkter	750,2	825,6	1 052.9	1035,6	973,7	938,6	+ 19,7	-59,8	-40,1
Index	100,0	110,1	140,3	138,0	129,8	124,4
Mjölk och mejeriprodukter Ägg och slaktfjäderfä____ Slaktdjur .............. Övrigt..................	1 465,4 205,2 882,6 7,7	1 630,5 224,1 1171,0 4,1	1 651.2 239,0 1150,9 4,3	1 567,4 223,0 1139,7 4,7	1 538,4 236,2 1156,7 4,8	1 544,7 242,1 1 137,2 4,9	+ 2,0 + 5,9 -21,8	+ 4,3 + 2.3 + 0,1	+ 6,3 + 5,9 - 19,5 + 0,1
Summa anima-liska produkter	2 560,9	8 029,7	3 045,4	2 934,8	2 936,1	2 928,9	- 13,9	+ 6,7	- 7,2
Index	100,0	118,3	118,9	114,6	114,7	114,4
Samtliga inkomster	3 811,1	3855,3	4098,3	3 970,4	3909,8	3862,5	+ 5,8	-53,1	- 47,3
Index	100,0	116,4	123,8	119,9	118,1	116,7
Förändringar i kreaturs-kapitalet .............	- 46,7	-75,6	-34,9	- 8,5	- 66,3	-27,9	+ 38,4	—	+ 38,4
Summa	3 264,4	3 779,7	4063,4	3 961,9	3 843,5	3834,6	+ 44,2	- 53,1	- 8,9
Index	100,0	115,8	124,5	121,4	117,7	117,5

uttryck inom kalkylsakkunniga. Den är i första hand avsedd att tjäna som
en orientering i dessa mycket svårbedömbara frågor.

I. Historik. Det är ett känt faktum att arbetsvolymen inom jordbruket
har minskat starkt under de senaste decennierna, framför allt under de
senaste tio åren. Samtidigt har det svenska jordbruket genom mekanisering
och andra inre rationaliseringsåtgärder undergått en förvandling av stora
mått. Produktionen per arbetare i jordbruket har ökat i en takt, som helt
saknar motstycke i den tidigare utvecklingen.

Förändringen i arbetsvolymen är emellertid svar att exakt belysa, framfor
allt därför att statistiskt material, som insamlas i det direkta syftet att belysa
denna förändring, icke har funnits tillgängligt förrän under de senaste
åren. Förändringen i volymen från år till år påverkas dessutom av tillfälliga
faktorer. Som exempel kan nämnas att de svåra väderleksförhållandena
under hösten 1952 krävde en större arbetsinsats i jordbruket än normalt,
medan de ovanligt goda skötsel- och bärgningsförhållandena 1953 förde med
sig att en mindre arbetsvolvm än normalt blev erforderlig. Ser man enbart
på förändringen av den i jordbruket sysselsatta arbetskraften mellan två
sådana år som 1952 och 1953, får man en skev uppfattning om hur utvecklingen
försiggår på längre sikt. Den minskning, som ägde rum mellan dessa
år, kan icke användas som mätare vid en bedömning av den förändring av
jordbrukets arbetsvolym, som äger rum under normala förhållanden.

90* Kungi. Maj.ts proposition nr 180

Denna omständighet, att tillfälligt verkande faktorer gör det svårt att få
en klar uppfattning om vad som faktiskt sker i fråga om förändringen av
arbetsvolymen under normala förhållanden, gör det önskvärt att ge en tillbakablick
på volymförändringarna under en längre period.

Samspelet mellan mekaniseringen och arbetskraftsbehovet inom jordbruket
beaktades för första gången kvantitativt i Kungl. Maj :ts prop. 1941: 278.
Det framhölls i denna, att mekaniseringen inom jordbruket medfört en viss
nedgång i totala arbetarantalet, trots den inskränkning av arbetstiden, som
ägde rum på slutet av 1930-talet. Detta framgick av"en särskild, utav de
sakkunniga åberopad utredning av Juréen. I avvaktan på en undersökning,
som skulle utföras av socialstyrelsen, räknade de sakkunniga tills vidare
med en nedgång i volymen med 1 procent per år alltifrån produktionsåret
1938/39.

Det kan framhållas, att Juréen i den utredning, som åberopades, drog den
slutsatsen, att en nedgång i volymen av storleksordningen 2 procent per år
syntes vara skälig att räkna med för de närmaste åren. Den i totalkalkylen
ursprungligen införda reduktionsfaktorn, 1 procent, får anses vara försiktigt
uppskattad. De sakkunniga var emellertid av den åsikten, att arbetseffektiviseringen
under då rådande krisförhållanden icke kunde väntas aå
fortare.

Frågan om arbetskraftsvolymens förändringar upptogs på nytt år 1946
av en statlig utredning, den s. k. 1-procentkommittén (Betänkande angående
arbets- och kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen, SOU 1950:29). Utredningen
framhöll bl. a., att den yrkesverksamma befolkningen inom jordbruket
enligt folkräkningarna åren 1940 och 1945 hade minskat med ca 2
procent per år. Statistiken över den inrikes omflyttningen liksom taxeringsstatistiken
visade en nedgång av ungefär samma storleksordning. Materialet
led emellertid, framhölls det, i olika hänseenden av betydande svagheter.
Minskningen enligt befolkningsstatistiken var svårtolkad. De sakkunniga
stannade för att använda de resultat, som framkommit i den jordbruksekonomiska
undersökningen, vilka ledde fram till en årlig minskning i jordbrukets
arbetsvolym med 1,2 procent per år räknat från basåret 1938/39.
Denna minskningstakt ansågs böra accepteras som grundval för kalkylberäkningarna
fram t. o. in. 1945/46. Fr. o. in. 1946/47 räknades med en årlig
minskning av arbetsvolymen med 1,5 procent. Detta skedde därför att man
ville söka beakta bl. a. den starkt ökade mekaniseringen. Dessa 1,5 procent
i äknades emellertid icke pa basarsvolymen utan på det närmast föregående
av de reducerade talen för årsvolymen. Skillnaden mellan de 1,2 och 1,5
procentens absoluta volymsänkande verkan utjämnades härigenom rätt väsentligt.

1-procentskommittén omprövade även basvolymen, som fixerades till
1 232,5 milj. timmar, vilket var ca 9 procent mindre än den direkt ur lantbruksstyrelsens
jordbruksekonomiska undersökning beräknade arbetsvolymen.
Avvikelsen berodde dels på att arbetsvolymen för jordbruk med 2—5
hektar nedräknats, dels på en korrektion för bokföringsjordbrukens högre
rationaliseringsgrad.

Omkring ett år efter det att 1-procentkommittén avlämnat sitt betänkande,
fann man under pågående arbete med typjordbrukskalkyler, att arbetsvolymen
vid bearbetning av materialet till den jordbruksekonomiska undersökningen
hade systematiskt påverkats av utförda maximeringar av familjemedlemmarnas
uppgivna arbetstider och av icke på rätt sätt beaktade förskjutningar
i relationen mellan mans- och kvinnolöner. Nämnda förhållanden
medförde, att kalkylsakkunniga fann sig böra höja minskningspro -

91*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

centen från 1,5 till 3 (noga räknat 2,94) procent per år. Denna minsknings takt

tillämpades fr. o. in. 1946/47. .....

Upprepade jämförelser med annat material, bl. a. med förändringarna i
den yrkesverksamma jordbruksbefolkningen mellan folkräkningarna 194a
och 1950 och med taxeringsstatistiken, har bekräftat, att en minskning med
ca 3 procent per år var ett rimligt antagande. Allt eftersom nya bokföringsresultat
blivit tillgängliga, har dessa insatts i beräkningarna av den årliga
nedgången av arbetsvolymen. Då denna visade tendens att öka, justerades
siffrorna i vårkalkylen 1953 (Kungl. Maj :ts prop. 1953:224) för 1951/52
och 1952/53 från 2,94 till 3,30 procent. Vid beräkningarna våren 1954 antogs
i prognosen nedgången återigen till jämnt 3 procent. I samband med
viss omläggning av kollektivavtalets bestämmelser rörande arbetets igångsättning
och avslutning infördes i vårkalkylen 1953 en minskning av arbetskostnaderna
motsvarande 7,39 milj. timmar i basen. Följande år infördes
en mindre avdragspost i arbetsvolymen för ändrad relation mellan
mans- och kvinnolöner. Denna uppgick i prognosen för 1954/55 till 0,17
milj. timmar. Den totala nedgången i arbetsförbrukningen från 1951/52
t. o. m. 1954/55 beräknades i vårkalkylen 1954 till 10 procent och utgjorde
totalt från 1938/39 till 1954/55 30,7 procent.

II. Jordbrukse k ono in iska undersökningen. Resultat från
iantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska undersökning (JEU) föreliggei
t. o. m. bokföringsåret 1952/53. Vidare föreligger resultat från en särskild
undersökning för 418 gårdar med bokslut lör kalenderåren 1952 och ^1953.
En beräkning på grundval av förstnämnda material för 1945/46 19o2/53

ger en minskning av arbetsvolymen med 3,17 procent per år, om den u tf öres
på varje års medeltal. Undersöker man i stället den relativa minskningen
hos identiska gårdar mellan två på varandra följande år (kedjad beräkning),
blir minskningen under samma tidsperiod 2,95 procent per år. Då bokföringen
omlagts till kalenderår fr. o. m. 1954, finns inga uppgifter tillgängliga
för bokföringsåret 1953/54. Ovannämnda speciella undersökning ger en
med 2,1 procent ökad arbetsvolym från 1952 till 1953. De 418 gårdarna är
ej representativa för hela bokföringsmaterialet. Vid beräkning av arbetsvolymerna
på siffror från JEU har arbetsvolymen i arealgruppen 2—5 hektar
antagits vara densamma per timme som i gruppen med 5—10 hektar åker.
(Se SOU 1950:29.) Arbetsvolymen i basen är också nedskriven från vad
som direkt kan beräknas ur JEU.

En beräkning på grundval av de kedjade siffrorna ger följande procentuella
förändringar för olika storleksgrupper av jordbruk för perioden 1945/
46—1952/53 (aritmetiska medeltal).

Åkerareal, hektar 2—5 5—10 10—20 20—30 30 50 50 100

Årlig minskning,
% . . . — 3,4 — 2,4 — 2,1 — 2,3 — 3,2 — 3,4

>100 samtliga

— 4,5 — 2,8

De angivna värdena torde vara något lägre än vad som skulle erhållas vid
regressionsberäkning.

En jämförelse mellan 1944 och 1951 års jordbruksräkningar visar en genomsnittlig
årlig minskning av åkerarealen hos jordbruk med mer än 2
hektar åker med 0,16 procent. Vid ovan angivna beräkningar av arbetsvolymens
nedgång har volymerna i årsmedeltalen justerats för en arealminskning
på 0,061 procent, vilken erhållits genom jämförelse mellan 1937 och
1944 års jordbruksräkningar. I den kedjade beräkningen ingår en viss del
av arealförändringarna, nämligen den som beror på ändrad åkerareal vid

92*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

samma gård två på varandra följande år. Däremot ingår ej de arealföränd
ringar, som sammanhänger med nedläggning eller sammanläggning av gårdar.
Kalkylsakkunniga har ansett det rimligt att med hänsyn till förändringarna
i åkerarealen öka den årliga nedgången i arbetsvolymen med 0,1
procent, då beräkningen utföres på grundval av den jordbruksekonomiska
undersökningen. Totala nedgången per år blir alltså enligt denna beräkningsmetod
3,1 procent.

Arbetsvolymens ändring de senaste tillgängliga åren enligt den kedjade
beräkningen framgår av följande tabell (ändring i procent).

Jämförda år

1949/50—50/51.
1950/51—51/52.
1951/52—52/53.

bruka-	Övriga	fam.medl.	hela	an-	allt
rens ar-betstid	mani.	kvinnl.	fam.	ställda	arbete
-4,1	— 7,5	-4,5	-4,6	— 8,8	— 5,6
— 2,4	— 1,0	+ 0,1	— 1,7	— 9,8	-3,7
+ I>3	— 0,6	— 8,3	-0,7	+ 5,6	+ 0,7

I fråga om värdet av denna undersökning är meningarna delade. Det har
framhållits, att den jordbruksekonomiska undersökningen är den utan jämförelse
mest ingående och noggranna redovisning av arbetsförbrukningen i
själva jordbruksdriften, som finnes tillgänglig. Efter omarbetningar är nu
ett likformigt uppgiftsmaterial tillgängligt för de åtta åren 1945/46—1952/
53. Genom vissa nedräkningar av arbetsvolymen för de minsta jordbruken
har materialet särskilt anpassats för kalkylsakkunnigas behov. Motsvarande
justeringar har hittills icke utförts på något annat material, men de har
länge ingått i beräkningen i jordbrukskalkylen, eftersom denna i huvudsak
grundats på JEU. Jordbruksprisutredningen (SOU 1954:39) har tagit de
i JEU ingående jordbruken av storleken 10—20 hektar till utgångspunkt
för bedömningar av inkomststandarden i jordbruket samt som grundval för
typ j ordbr ukskalky ler.

Å andra sidan har det framhållits, att undersökningen icke är representativ
utan representerar ett urval med högre standard än genomsnittet. Vidare
saknas närmare kännedom om i vilken utsträckning resultaten påverkas
av bortfallet av bokföringsgårdar och dessas ersättande med andra gårdar.
I fråga om arbetsredovisningen föreligger samma svårighet att få ett
riktigt uttryck för förändringarna i arbetsanvändningen, framför allt familjens
arbete, som i varje annan undersökning. Vissa korrektioner erfordras
beträffande arbetsredovisningens uppgifter både i JEU och i den efterföljande
bearbetningen av JEU:s resultat, för att de skall kunna användas för
jordbrukskalkylen. Kedjan av operationer blir därför lång från det att jordbrukaren
lämnar uppgifter, till dess slutresultaten föreligger, något som i
hög grad försvårar en bedömning av resultatens värde.

III. Statistiska centralbyråns undersökning. I samband
med att felen i den jordbruksekonomiska undersökningen upptäcktes
och rättades till, beslöt kalkylsakkunniga hemställa, att en ny undersökning
skulle planläggas, vilken speciellt skulle belysa förändringarna i arbetsvolymen
i jordbruket. Denna undersökning kom senare till stånd på
begäran av statens jordbruksnämnd och socialstyrelsen. Uppgifter inhämtades
första gången i 1951 års arealinventering och undersökningen har därefter
årligen upprepats. Uppgifterna lämnas av samma jordbrukare, som
ingår i urvalet för inventeringarna. Undersökningen sker i statistiska centralbyråns
regi. Data om antalet sysselsatta gäller förhållandena den 1 juni
varje ar, alltsa samma tidpunkt som för uppgifterna till arealinventeringen
och husdjursräkningen. Centralbyrån framhåller bl. a. (se bilaga till bilaga

93*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

5 s. 132), att det inte torde vara svårare att lämna uppgifter om antalet sysselsatta
vid den aktuella tidpunkten än att uppge åkerjordens anvandnmg

och antalet husdjur. .

Uppgifter om det totala antalet lejda arbetstimmar mhamtas aven i undersökningen.
Dessa avser förhållandena under närmast föregående år, vilket
oör det svårare för de uppgiftsskyldiga att lämna exakta uppgifter. För
självdeklarationen skall emellertid likartade uppgifter ha framräknats, vilka
enligt centralbyråns mening torde ge en god ledning vid bedömningen av

antalet lejda timmar. ...

Vid planeringen av undersökningen angavs, att det främsta syttet med
densamma skulle vara att söka åstadkomma en belysning av de relativa
förändringarna från år till år i arbetsvolymen. Något absolut mått på volymen
borde man däremot inte eftersträva.

Statistiska centralbyrån har nu framlagt resultat från fyra undersökningsår.

Enligt centralbyråns undersökning har totala antalet sysselsatta den 1
juni förändrats på följande sätt.

Minskning i procent per år
1951—52 1952—53 1953—54

Samtliga familjemedlemmar............ — 3,3

Lejd arbetskraft med fast anställning ... — 8,9

Lejd arbetskraft med tillfällig anställning (— 37,5)

— 5,5

— 5,6

— 18,3

— 2,1

— 14,4

— 13,5

Nedgången i antalet tillfälligt anställda mellan 1951 och 1952 anses av
centralbyrån ha blivit överskattad, varför talet här satts inom parentes.
Uppgifterna om antalet arbetstimmar, utförda av lejd arbetskraft, under
hela närmast föregående kalenderår, redovisas i följande tablå.

Kalenderår

1951 1952 1953

Milj. arb.tim................. 291 271 224

Minskning i %............... 6,9 17,4

Anm. Om timvolymen för den lejda arbetskraften förutsattes minska med 14 procent mellan
1953 och 1954 (lika med minskningen i antalet fast och tillfälligt anställda per den 1 juni)
blir minskningen i genomsnitt ca 13 procent per år under perioden 1951—1954.

Centralbyrån anser, att uppgifterna om antalet arbetstimmar är synnerligen
värdefulla för kontroll av antalet sysselsatta. De sakkunniga anser,
att man får ledning av nedgången i antalet arbetare för att bedöma minskningstalcten
i antalet arbetstimmar. Mellan 1953 och 1954 minskade antalet
av såväl fast som tillfälligt anställda med i runt tal 14 procent (se första
tablån ovan). Tillämpar man detta tal på 1953 års timvolym, kan denna
för 1954 approximativt uppskattas till 192 milj. arbetstimmar. Under förutsättning
att familjemedlemmarnas prestation räknad i timmar per person
icke har förändrats, och om man vidare använder sig av den totala arbetsvolymen,
så som denna kan beräknas ur JEU för 1951, erhåller man en
uppfattning om hur den totala volymen avtagit under senare år. Beräkningen
framgår av följande tablå.

Beräknat familjearbete, milj. tim........

Lejd arbetskraft, milj. tim..............

Summa, milj. tim.

Minskning i % per år..................

1951	1952	1953	1954
804	778	736	721
291	271	224	192
1 095	1 049	960	913
	4,2 8,5		4,9
I genomsnitt per år:	5,5	procent

94*

Kungi. Maj:ts proposition nr 180

En viktig fråga är huruvida antagandet om familjemedlemmarnas oförändrade
prestation per år räknat är relevant. Av JEU framgår att jordbrukarens
arbetstid har minskat med ungefär 1,5 procent per år mellan
1949/50 och 1952/53. Huruvida en minskning även har förelegat i fråga om
arbetstiden för familjemedlemmarna kan icke bedömas. Eftersom mer än
hälften av familjearbetet utföres av brukaren själv, torde man emellertid
kunna utgå ifrån att arbetstiden per person i varje fall icke har ökat sedan
1949/50. Vidare ingår familjens arbete med lägre vikter i förestående tablå
än i JEU, vilket medför att procenttalet 5,5 blir något för högt.

Man lägger märke till att minskningen mellan 1952 och 1953 varit betydligt
större än mellan 1951 och 1952. Denna olikhet i minskningstakten synes
vara reell och stå i samband med de dåliga väderleksförhållandena under
hösten 1952, som i hög grad försvårade jordbruksarbetet, medan särskilt
skördearbetet sommaren 1953 i hög grad underlättades till följd av
att väderleksbetingelserna var ovanligt gynnsamma. Det kan tilläggas, att
en starkare ökning mellan 1952 och 1953 än mellan 1951 och 1952 kominer
fram även ur annat statistiskt material, t. ex. taxeringsstatistiken.

Det bör framhållas, att någon utjämning av de anförda procentsiffrorna i
tablån icke är erforderlig, eftersom materialet icke är avsett att användas
i prognossyfte. Det väsentliga är att ange den faktiska minskning, som hittills
finns belägg för enligt denna statistik. Minskningen mellan 1951 och
1954 enligt tablån utgör 16,6 procent. Om ungefär samma vikter för egen
och lejd arbetskraft används som i JEU, blir minskningen 16,0 procent.

Ovanstående beräkningar ger en starkare minskning i arbetsvolymen än
vad som framkommit i den jordbruksekonomiska undersökningen och än
vad man räknar med i jordbrukskalkylen.

Om undersökningen må i övrigt följande anföras.

1. Undersökningarna är grundade på ett representativt material.

2. De gjorda frågorna är enkelt uppställda och lättfattliga.

3. Bearbetningen av primäruppgifterna är den enklast tänkbara. Uppräkningen
till rikssiffror sker på samma sätt som i fråga om övriga uppgifter
från inventeringarna och med användning av en, så långt de sakkunniga
kan bedöma, oklanderlig statistisk metodik.

4. Eftersom undersökningen direkt avser att belysa arbetsvolymen, har
centralbyrån i regel icke behövt vidtaga någon ytterligare bearbetning av
resultaten.

Åtskillig kritik kan emellertid också riktas mot denna undersökning. Uppgifterna
om antalet sysselsatta enligt arealinventeringen för 1951 är icke
fullt jämförbara med de följande årens, främst därför att de enligt statistiska
centralbyråns eget påpekande icke torde ha redovisat det antal, som
var sysselsatt just den 1 juni 1951, utan ett större antal. Uppgifterna om
tillfällig lejd arbetskraft är även av andra skäl icke jämförbara. Detta
gäller också arbetsvolymen för 1951, eftersom den bygger på ett antal arbetsdagar,
som uppskattats ett halvår i efterhand och sedan multiplicerats
med åtta för att ge antalet timmar. Överhuvudtaget måste uppgifterna om
arbetsvolymen även under 1952 och 1953 bli osäkra. Antingen sker en direkt
bedömning av arbetstimmarna, som blir säker endast för det fåtal jordbrukare,
som har en genomförd timredovisning också för ackordsarbete, eller
också torde de vara framräknade av uppgiftslämnarna ur deklarerade
löneutbetalningar, troligen genom division med något slags timlön. Någon
direkt timredovisning sker icke för deklarationen. Eftersom de anställdas
arbete består i både tim-, dag-, vecko-, månads- och ackordslönat arbete,
måste bedömningen av timlönen bli osäker. Dessutom innehåller deklara -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

95*

tionernas löneuppgift löner till anställda för skogsarbete på gården och
för körslor i egen regi. Arbetsvolymen kan på så sätt påverkas rätt starkt
av skogsarbetets omfattning och naturligtvis också av valet av timlön. Uppgifterna
om antalet sysselsatta avser en enda arbetsdag per år och måste
därför i högsta grad bero på tillfälligheter. Endast en lång årsserie kan
utjämna detta. Att tillfälliga variationer lätt kan uppstå, kan illustreras
genom en jämförelse med socialstyrelsens statistik. Mellan 1951 och 1952
ger den sistnämnda en minskning i antalet lejda arbetare med 25 procent,
medan 1-juni-undersökningen ger 9, respektive 37 procent för fast, respektive
tillfälligt anställda. Mellan 1952 och 1953 stiger däremot antalet i den
förra undersökningen med 14 procent, medan det sjunker med 5,6 respektive
18,3 procent i den senare. Uppläggningen av 1-juni-undersökningen gör
det icke möjligt att beräkna den totala arbetsvolymen utan vissa kompletterande
uppgifter om arbetstid per familjemedlem och år. De antaganden,
som måste göras om denna arbetstid blir i hög grad godtyckliga, eftersom
det dels rör sig om helårsarbetande, dels om ett stort antal personer, som
i vissa fall kanske inte arbetar mer än enstaka dagar eller veckor. För lejd
arbetskraft kan årsarbetstiden beräknas ur centralbyråns uppgifter. Den
blir för åren 1951—1953 respektive 1 490, 1 830 och 1 710 timmar, vilket vittnar
om hur osäker en beräkning med antagande av oförändrad arbetstid
måste bli. 1-juni-undersökningen måste kompletteras med uppgifter om
skogsarbetet, om arbetstid för familjen och dessutom med antalsuppgifter
för andra delar av året för att bli användbar för sitt egentliga syfte.

IV. Socialstyrelsens lönestatistik. Ett annat material för
bedömning av arbetsvolymens förändringar härrör från socialstyrelsens lönestatistik.
Denna statistik bygger, i motsats till centralbyråns undersökning,
icke på ett representativt material. De i nedanstående tabell angivna siffrorna
har erhållits genom kedjning av uppgifter från identiska jordbrukare
två på varandra följande år och uppräkning till rikssiffror med hjälp
av åkerarealerna i 1944 års jordbruksräkning.

År		Antalet	Antal arbetsdagar för
		lejda	både familj	enbart
		arbetare	och anställda	anställda
		1950 = 100	1950 = 100	1950 = 100
1950 ........		. .. 100	100	100
1951........		. .. 101	96	95
1952 ........		. . . 76	89	86
1953 ........		... 86	87	82
Minskning i °	i genomsnitt per år . . .,	... 4,5	4,5	6

Primäruppgifterna avser enskilda arbetare och är specificerade på olika
slag av arbeten, även för familjemedlemmarna. Allt skogsarbete utom timlönat
sådant för anställda har frånskiljts, varför siffrorna nästan uteslutande
avser rent jordbruksarbete. Socialstyrelsen framhåller emellertid, att
uppgifterna för familjemedlemmarnas arbetsdagar i många fall måste vara
resultat av ganska grova uppskattningar. Materialet ger uttryck åt en nedgångstakt,
som är svagare än den i 1-juni-materialet men starkare än i JEU.

V. Taxeringsstatistiken. Enligt en tidigare sammanställning
skulle för perioden 1943—1950 antalet inkomsttagare ha förändrat sig på
följande sätt.

96*

	Kungl. Maj.ts proposition	nr 180
År	Företagare	Anställda	Summa
1943 .....	............... 330,7	398,6	729,3
1950 .....	............... 323,1	302,7	625,8
Ändring i	% per år...... — 0,3	-3,4	— 2,0

Mellan 1950 och 1951 höjdes den undre gränsen för deklarationsskyldighet
från 600 till 1 200 kr. Antalet inkomsttagare steg i alla fall.

1951 .................... 324,3 314,2

1952 .................... 317,1 307,0

1953 .................... 305,4 295,6

Ändring i % 1951—1952 . . — 2,2 — 2,3

Ändring i % 1952—1953 . . —3,7 —3,7

638,5

624,1

601,0

— 2,3

— 3,7

Eftersom det alltid funnits en hel del familjemedlemmar, som gör oavlönat
arbete, kan en tendens att nu ge dessa personer lön i taxeringsmaterialet
komma till uttryck som en stegring av antalet inkomsttagare, fastän antalet
i jordbruket sysselsatta fysiska personer kan ha sjunkit. Procenttalen
torde därför kunna anses vara minimisiffror. Av intresse är förändringen
i minskningstakten mellan perioden 1943—1950 och senare år.

Då det icke varit möjligt att på objektiva grunder avgöra vilken vikt de
olika materialen bör tillmätas, redovisas i det följande i tabellform (tabell 9)
de resultat i fråga om arbetskostnadsposten, som erhålles, om arbetsvolymen
fr. o. m. 1950/51 t. o. m. 1955/56 antages ha nedgått med 3,0, 3,5, 4,0,
4,5 eller 5,0 procent per år.

Timlöner. I samband med vårkalkylen 1954 omprövades sammanvägningen
av timlönerna för olika kategorier av manliga arbetare med utgång från
arbetskraftens sammansättning vid gårdarna i socialstyrelsens lönestatistik
under de närmast föregående åren. Det visade sig härvid, att de senare årens
förskjutning mellan arbetarkategorierna i stort sett överensstämde med den
tidigare tillämpade regressionsberäkningen. En viss avvikelse förelåg dock
i fråga om de grupper, för vilka de senare årens snabba mekanisering medfört
betydande förändring, d. v. s. i första hand traktorförare, vilkas procentuella
andel ökat starkare än enligt tidigare beräkning.

Vid tiden för vårkalkylen 1954 förelåg vidare resultat från en inom socialstyrelsen
företagen kontrollundersökning på ett representativt material angående
den lejda arbetskraftens fördelning på olika arbetarkategorier under
1952. Orsaken till denna undersökning var, att den förut tillämpade fördelningen
var grundad på underlaget till socialstyrelsens lönestatistik, i vilket
de större gårdarna är överrepresenterade.

Kalkylsakkunniga tillämpade i vårkalkylen 1954 resultaten av socialstyrelsens
kontrollundersökning. En dylik förändring måste beaktas ända från
basåret. Detta gjordes så, att den enligt socialstyrelsens undersökning konstaterade
fördelningen 1952 omräknades för såväl tidigare som efterföljande
år enligt den förut omnämnda nya beräkningen över den årliga förskjutningen
mellan olika arbetarkategorier.

Till vårkalkylen 1955 har emellertid från socialstyrelsen framkommit nya
uppgifter angående arbetskraftens fördelning. Materialet från den representativa
undersökningen har nu bearbetats så, att man visat fördelningen av
arbetskraften med vägning på dels antal arbetare, dels antal arbetsdagar. 1
den våren 1954 från socialstyrelsen överlämnade bearbetningen var yrkesfördelningen
vägd endast med hänsyn till antalet arbetare. Det visar sig nu, då
yrkesfördelning vägd på antalet arbetsdagar finnes tillgänglig, att denna

97*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

fördelning avviker starkt från den ett år tidigare erhållna samt vidare, att
den nu erhållna fördelningen vägd på arbetstid stämmer bättre med den
tidigare i jordbrukskalkylen tillämpade fördelningen från jordbruk inkluderade
i socialstyrelsens lönestatistik.

Socialstyrelsen har gjort en ny representativ undersökning,^ denna gång
avseende året 1953. Undersökningen 1953 (avseende 1952) avsåg både löner
och yrkesfördelning, medan den nya undersökningen 1954 (avseende 1953)
endast gäller yrkesfördelningen. Det har i denna enklare undersökning varit
möjligt att erhålla individuell redovisning för flera arbetare än i den tidigare.

När resultaten från den nya undersökningen nu föreligger, varvid fördelningen
på yrkeskategorier är vägd med hänsyn till arbetstidens längd, har
kalkylsakkunniga ansett befogat att övergå till denna. Härvid har tillämpats
resultaten av den representativa undersökningen 1954, eftersom denna bygger
på individuella uppgifter för arbetarna och följaktligen torde ge de tillförlitligaste
uppgifterna.

Omräkning har ånyo måst göras från basåret. Härvid har tillämpats samma
regressionskoefficienter som i vårkalkylen 1954, vilka i samband med
nämnda kalkyl beräknades på material från socialstyrelsens lönestatistik.
Koefficienter, som bygger på samma material som den av socialstyrelsen nu
redovisade undersökningen, kan tillämpas först sedan arbetskraftens fördelning
enligt de representativa undersökningarna är känd för ett antal år.

I följande tablå visas den nu beräknade fördelningen av den lejda arbetskraften
på arbetarkategorier för 1950—1956. I tablån har även införts den
årliga förändring i den procentuella andelen av arbetskraften, som räknats
med för de olika arbetarkategorierna.

Procentuell fördelning för manliga lantarbetare

Årlig Procentuell fördelning

föränd- 1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956

ring

Rättare............... + 0,05 4,15 4,20 4,25 4,30 4,35 4,40 4,45

Egentlig lantarbetare... —2,02 55,56 53,54 51,52 49,50 47,48 45,46 43,44

Traktorskötare......... + 1,17 10,69 11,86 13,03 14,20 15,37 16,54 17,71

Arbetare med blandat

arbete.............. + 1,11 5,57 6,68 7,79 8,90 10,01 11,12 12,23

Ladugårdsförmän...... + 0,14 3,38 3,52 3,66 3,80 3,94 4,08 4,22

Djurskötare........... —0,30 17,10 16,80 16,50 16,20 15,90 15,60 15,30

Specialarbetare........ —-0,09 2,87 2,78 2,69 2,60 2,51 2,42 2,33

Övriga arbetare....... — 0,06 0,68 0,62 0,56 0,50 0,44 0,38 0,32

lönen (utan semesterersättning och övertidsersättningar) sammanvägd enligt
i föregående tablå angivna vägningstal.

Avtalsperiod Genomsnittlig Index, mars—dec.

timlön, öre 1950 = 100

1. 3.—31. 12 1950 .................... 175,51 100,0

1. 1.—31. 12 1951 .................... 200,60 114,3

1. 1.—31. 12 1952 .................... 251,23 143,1

1. 1.—31. 12 1953 .................... 251,36 143,2

1.1. 1954—.......................... 264,48 150,7

Övertidsersättningen (tillägget utöver ordinarie lön vid övertidsarbete)
beräknas med utgång från uppgifter om övertid i procent av arbetad tid för
arbetare med kollektivavtal enligt socialstyrelsens lönestatistik, övertidsprocentcn
för verklig övertid har under de senaste åren varit följande.

7* Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

98*

Kungi. Maj:ts proposition nr 180

1951 ........................ 1,8

1952 ........................ 1,9

1953 ........................ 2,0

Medeltal.................... 1,9

Den genomsnittliga övertidsersättningen per timme beräknas genom sammanvägning
av avtalsmässig extra ersättning i öre per timme vid övertidsarbete
under å ena sidan vardagar samt å andra sidan helgdagsaftnar, sönoch
helgdagar samt nattarbete. Härvid tillämpas viktstalet 1 för den sistnämnda
gruppen av övertidsarbete, medan övertidsersättningen under vardagar
ges viktstalet 6.

övertidsersättningen i öre per timme har varit följande.

År Helgdagsaftnar, Vardagar

sön- och helg- (inkl. lördagar
etc. dagar)

1950 ............... 90 60

1951 ............... 110 70

1952 ............... 140 90

1953 ............... 140 90

1954 ............... 180 1110

1 90 öre/tim. för de två första timmarna per dag samt därefter 130 öre/tim.

Vid beaktandet av den ändrade övertidsersättningen enligt 1954 års avtal
har i fråga om vardagar (inklusive lördagseftermiddagar) räknats med att
halva övertiden betalas med 90 öre extra ersättning per timme och halva
tiden med 130 öre.

Tilläggen för djurskötare. I förra årets vårkalkyl beaktades de tillägg till
timlönen för ordinarie tid, som utgår vid arbete med djurskötsel under lördagseftermiddagar
samt sön- och helgdagar. Tillägget utgår till följande arbetargrupper:
ladugårdsförmän, djurskötare, arbetare med blandat arbete
vid utförande av djurskötsel samt mjölkkörare. Beräkningarna över dessa
tillägg gjordes i samråd med iantarbetsgivarnas och lantarbetarnas organisationer.
Tillägget kunde dock endast beaktas i fråga om ladugårdsförmän
och djurskötare, enär den tid, för vilken tillägget utgår, ej kunde nöjaktigt
bestämmas för arbetare med blandat arbete och mjölkkörare. Beräkningarna
redovisas i Kungl. Maj:ts prop. 1954:180, s. 91* och följande. Tilläggets
storlek beräknades till 125 kr före 1954 års löneavtal samt 200 kr per
år därefter. Utslaget på 2 400 arbetade timmar per år innebär detta ett tilllägg
på genomsnittslönen av tidigare 5,21 öre samt fr. o. in. januari 1954
8,33 öre. Utslaget på all i jordbrukskalkylen inräknad arbetstid motsvarar
tillägget i nedanstående tablå angivna värden.

Kalenderår Sön- och helgdagstiilägg för djurskötare

öre/tim. index

1950 ......................... 1,07 100,0

1951 ......................... 1,06 99,1

1952 ......................... 1,05 98,1

1953 ......................... 1,04 97,2

1954 ......................... 1,65 154,2

Ändrade grunder för kvalifikationstid för semesterersättning. Fr. o. m.
1955 gäller nya grunder i fråga om den tid, som skall vara kvalificerande
för semesterersättning. Tidigare har bortavaro på grund av olycksfall varit
kvalificerande för semester, medan bortavaro på grund av sjukdom ej ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tabell 9. Beräkning av jordbrukets arbetskostnader

99*

År	Arbetsvolym milj. mt vid årlig minskning från basåret med	Avtalslön inkl. avtalsstipu-lerade tillägg, öre/mt
3,0 %	3,5 %	4,0 %	4,5 %	5,0 %
1950/51 ..........	972,49	972,49	972,49	972,49	972,49	205,36
1951/52 ..........	943,32	938,45	933,59	928,73	923,87	255,46
1952/53 ..........	915,02	905,60	896,25	886,94	877,68	273,97
1953/54 ..........	887,57	873,90	86<'',40	847,03	833,80	284,18
1954/55 ..........	860.91	843,31	825,98	808,91	792,11	290,48
1955/56 ..........	835,11	813,79	792,94	712,51	752,50	291,18

Kalkylbelopp vid de olika alternativen i fråga om årlig arbetsvolymminskning -

	Milj. kr	Index
	3,0 %	3,5 %	4,0 %	4,5 %	5,0 %	3,0 %	3,5 %	4,0 *	4,5 %	5,0 %
1950/51 ..........	1 997,1	1 997,1	1997,1	1997,1	1997,1	100,0	100.0	100,0	100,0	100,0
1951/52 ..........	2 409,8	2 397,4	2 384,9	2 372,5	2 360,1	120,7	120,0	119,4	118,8	118,2
1952/53 ..........	2 500,9	2 481,1	2 455,5	2 429,9	2 404,6	125,5	124,2	123,0	121,7	120,4
1953/54 ..........	2 522,3	2 483,4	2 445,1	2 407,1	2 369,5	126,3	124,4	122,4	120,5	118,6
1954/55 ..........	2 500,9	2 449,6	2 399,3	2 349,7	2 300,9	125,2	122,7	120,1	117,7	115,2
1955/56 ..........	2 431,7	2 369,6	2 308,9	2 249,4	2 191,1	121,8	118,7	115,0	112,6	109,7

gjort underlag för semesterersättning eller semester. Numera är emellertid
samtliga sjukdagar upp till 90 dagar kvalificerande. Efter 90 dagar är liksom
förut endast bortavaro på grund av olycksfall seinesterkvalificerande.
Den ändrade lagstiftningen innebär, att den sammanlagda semesterersättningen
kommer att bli större än tidigare. De ekonomiska verkningarna kan
emellertid ej beräknas med mindre än att bl. a. den genomsnittliga bortavarofrekvensen
på grund av sjukdom kan beräknas eller nöjaktigt uppskattas.
Vidare förutsätter en beräkning, att nöjaktig fördelning kan göras på
bortavaro på grund av olycksfall respektive sjukdom. Det har även varit
oklart, i vilken grad de nya reglerna i fråga om seinesterkvalificerande tid
verkat, eftersom det ej utan ingående undersökningar kan avgöras, i vad
mån arbetsgivarna tidigare verkligen gjort avdrag på semestertiden för sjukdom.
Härvid torde ha förelegat en skillnad i fråga om timavlönade respektive
månadsavlönade arbetare. När en timavlönad arbetare varit borta från
arbetet på grund av sjukdom, har antalet dagar med lön minskat, varvid
även semesterersättningen automatiskt minskats, eftersom denna i regel
torde ha betalats som ett tillägg på lönesumman. För de månadsanställda
arbetarna är det däremot oklart, hur arbetsgivarna i allmänhet förfarit i
detta hänseende. Då tillförlitligt underlag saknas, har kalkylsakkunniga måst
avstå från att beakta verkningarna av de ändrade grunderna för semesterkvalifikation.

Sjukförsäkringsrcformen. Den fr. o. in. den 1 januari 1955 införda allmänna
sjukförsäkringen medför ökade kostnader för arbetsgivarna. Reformen
innebär bl. a. en viss överflyttning av ansvaret vid olycksfall från riksförsäkringsanstalten
och andra olycksfallsförsäkringsanstalter till sjukkassorna.
Arbetsgivarnas kostnader till den nya sjukförsäkringen uppgår till 1,14
procent av lönebeloppet. Detta är en ny kostnad. Å andra sidan blir avgifterna
till olycksfallsförsäkringen lägre än tidigare på grund av den förut

100*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

nämnda överflyttningen av försäkringsans varet till sjukkassorna. Avgiften
till riksförsäkringsanstalten har tidigare utgått med 1,365 procent av lönebeloppen.
Denna avgift har tidigare ej beaktats i kalkylen, enär den varit
konstant och ej skulle ha påverkat arbetskostnadernas procentuella utveckling.
Efter omläggningen sjunker denna avgift till 0,840 procent. Kalkylsakkunniga
har nu beaktat sjukkasseref ormen så, att arbetsgivarnas försäkringskostnader
inräknats ända från basåret. Sålunda har räknats med en
försäkringskostnad av 1,365 procent på totala timlönen t. o. m. 1954 samt
1,98 procent fr. o. m. den 1 januari 1955.

Genomsnittlig timlön inklusive tillägg. De i en tidigare tablå redovisade
genomsnittliga avtalslönerna för olika löneperioder anges i följande översikt
omräknade till produktionsår. I översikten har även införts extra övertidsersättning
samt extra ersättning till djurskötare jämte semesterersättning
och tillägg för sjuk- och olycksfallsförsäkring. Slutligen har de nämnda
tilläggen adderats till den genomsnittliga avtalslönen för ordinarie tid.

Sammanställning rörande arbetsförtjänst per timme för lantarbetare 1950föl—1955/56
enligt avtalslön inklusive vissa avtalsstipulerade tillägg. Samtliga värden i öre/tim.

År	Avtalslön	Övertids-	Extra	Extra	Semester-
	för ordi-narie tid	procent	övertidsers., öre/över- tidstim.	övertidsers. utslagen på all arbetad tid b x c luö	ersättning
	a	b	C	d	e
1950/51.......	..... 192,24	1,7	71,9	1,22	8,07
1951/52.......	..... 234,35	1,8	90,0	1,62	15,00
1952/53.......	..... 251,32	1,9	97,1	1,84	16,08
1953/54.......	..... 260,11	1,9	112,4	2,14	16,65
1954/55.......	..... 264,56	1,9	120,0	2,28	16,93
1955/56.......	..... 264,68	1,9	120,0	2,28	16,94
År	Sön- och helgdags-tillägg för djurskötare	Summa kalkylerad timlön inkl. tillägg a + d + e+f	Tillägg för sjuk- och olycksfalls-försäkring	Summa	Index
	f	g	h	i	k
1950/51.......	...... 1,06	202,59	2,77	205,36	100,0
1951/52.......	...... 1,05	252,02	3,44	255,46	124,4
1952/53.......	...... 1,04	270,28	3,69	273,97	133,4
1953/54.......	...... 1,45	280,35	3,83	284,18	138,4
1954/55.......	...... 1,64	285,41	5,07	290,48	141,4
1955/56.......	...... 1,63	285,53	5,65	291,18	141,8

Kapitalkostnader

Grnndförbättringar, avskrivning och underhåll

Täckdikning skostnader. Kostnaderna för täckdikning har alltsedan vårkalkylen
1947 redovisats enligt de grunder, som angivits av de sakkunniga
i »Betänkande angående arbets- och kapitalkostnaderna i jordbrukskalkylen».
Vid upprättandet av årets vårkalkyl har en del nytt statistiskt material

Kungl. Maj:ts proposition nr 180 101*

stått till förfogande, bl. a. uppgifter om areal täckdikad åker enligt 1951 års
jordbruksräkning.

Areal täckdikad åker enligt jordbruksräkningarna i tusental hektar

	1951	1944	1937	1932	1927
Täckdikad med tegelrör.........	824,8	773,1	789,3	627,8	597,7
» » sten............1 » » annat material... J	165,3	200,8	145,2 131,8	124,6 120,8	160,7 152,6
Summa	990,1	973,9	1 066,3	873,2	911,0

Enligt de grunder, som angivits i nyssnämnda betänkande, kostnadsberäknas
inte stendikena, enär dessa anses helt utförda av jordbrukets ordinarie
arbetskraft. Vid de senare jordbruksräkningarna har den med annat material
än tegelrör täckdikade arealen ej fördelats på täckdikad med trärör
respektive sten. I nämnda betänkande sker fördelningen med lika delar på
areal täckdikad med trärör respektive sten. Då något nytt material, som
skulle motivera en annan fördelning, inte framkommit, har förfarits på
samma sätt i dessa beräkningar.

Man erhåller då följande fördelning:

Med tegelrör täckdikad areal.................. 824 800 hektar

» trä » » 82 650 »

» sten » » 82 650 »

Summa 990100 »

Varaktighetstid. I betänkandet angående arbets- och kapitalkostnaderna
i jordbrukskalkyien räknar man med en varaktighetstid av 60 år för dränering
med tegelrör och 50 år med trärör. Takten i minskningen av den areal,
som är dränerad med sten eller trärör, visar, att varaktighetstiden för trärörs-
och stendiken torde vara omkring 40 år. Med hänsyn härtill har vid
beräkningen av det årliga förnyelsebehovet räknats med en varaktighetstid
av 40 år för trärörsdiken.

Beräkning av årligt förnyelsebehov

Tegelrör Trärör

Täckdikad areal enligt 1951 års jordbruksräkning, hektar 824 800 82 650

Beräknad varaktighetstid, år......................... 60 40

Årligt förnyelsebehov, hektar......................... 13 747 2 066

Förhållandet mellan specialarbetskraft och jordbrukets ordinarie arbetskraft.
De sakkunniga har i tidigare nämnda betänkande uppskattat den omfattning,
i vilken jordbrukets ordinarie arbetskraft användes, till 33 procent
av hela arbetsåtgången vid täckdikning.

Grävningsarbetet utföres numera i allt större utsträckning med täckdikningsmaskiner.
Eu undersökning över den areal, som täckdikades 1952 visar,
att 47 procent av täckdikena handgrävdes, 34 procent grävdes med dikesplog
samt 19 procent grävdes med täckdikningsinaskin. Sedan dess har
maskindikningen ytterligare starkt ökat. Med hänsyn till denna utveckling,
som förefaller alt fortsätta, samt till att jordbrukets ordinarie arbetsstyrka
numera har minskat, så alt den i regel inte hinner med mer än det löpande
arbetet, bör det vara motiverat att minska den andel av täckdikningsarbetet,

102*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

som påföres jordbrukets ordinarie arbetskraft, med 1,5 procentenheter per
år från basåret 1950/51.

Beräkning av kostnaden för täckdikning. Enligt en sammanställning av
uppgifter från 24 lantbruksnämnder var 1952 kostnaden i genomsnitt för
hela landet för arbete 660 kr per hektar och för material 468 kr per hektar.
Omräknas dessa kostnader till 1950/51 års prisnivå, erhålles för arbete 493
kr per hektar och för material 369 kr per heklar. Dessa beräknade kostnader
för arbete och material i 1950/51 års prisnivå ha därefter framräknats
till olika produktionsår med index för löneutvecklingen för lantarbetare
respektive prisutvecklingen på tegelrör.

Löne- och prisutvecklingen sedan vårkalkylen 195A. Avtalslönen har bibehållits
oförändrad från 1954, då något nytt avtal ännu inte är slutet. Prisstoppet
på tegelrör hävdes den 10 maj 1954. Priserna höll sig dock i stort
oförändrade till omkring den 1 oktober 1954, då priset på 2" rör steg med
ca 10 kr per 1 000 st eller 8 procent.

Statsbidrag till täckdikning. Tidigare har de statliga bidragen till torrläggning
inte fördelats fullständigt på täckdikning och annan torrläggning, utan
en ungefärlig uppdelning har måst göras. Numera redovisas emellertid statliga
bidrag till täckdikningen separat. Som framgår av tabell 10 har de belopp,
som utgår i statsbidrag till täckdikning ökat, vilket beror på stegrad
täckdikningsverksamhet under senare år. För produktionsåren 1954/55 och
1955/56 har upptagits ett lika stort bidragsbelopp som för 1954.

Kostnader för underhåll av större, öppna diken. Längden av underhållskrävande,
öppna avloppsdiken har liksom i de närmast föregående kalkylerna
hållits oförändrad. Kostnaderna är oförändrade sedan vårkalkylen
1954, emedan någon förändring av lönerna icke är känd.

Sammandrag över jordbrukets kostnader för grundförbättringar redovisas
i tabell 10, där även avdrag gjorts för de statliga bidragen.

Tabell 10. Jordbrukets kostnader för grundförbättringar. Värdetal i milj. kr

År	Täck- diknings- kostnader	Kostnader för underhåll av större öppna diken	Avgår statsbidrag	Nettosumma = jord-brukets kostnader	Index
1950/51 ....................	10,59	8,46	0,58	18,47	100,0
1951/52 ....................	13,34	10,54	1,02	22,86	123,8
1952/53 ....................	14,06	11,33	0,90	24,49	132,6
1953/54 ....................	14,37	11,69	1,27	24,79	134,2
1954/55 ...................	15,18	11,90	1,33	25,75	139,4
1955/56 ....................	15,35	11,90	1,33	25,92	140,3

Ekonomibyggnader, avskrivning och underhåll

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader har beräknats
enligt samma metodik som tidigare. Beräkningen består av en framskrivning
av en för 1946 fastslagen kostnadssumma med hjälp av en riksindex
för ekonomibyggnadskostnader utarbetad inom Statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader (SFL). Från 1953 till 1954 har denna index
stigit med 4 enheter från 306 till 310 (1935/37 = 100). Indexen i fråga framskrives
i sin tur enligt utvecklingen av Lantbruksförbundets månadsindex
för byggnadskostnader. Denna senare index, som i sig innefattar utveck -

103*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

lingen av både arbetslöner och materialpriser, har sedan vårkalkylen 1954
påverkats av såväl höjda arbetslöner till byggnadsarbetare som ändrade priser
på en del byggnadsmaterial. .

Fr. o. m. den 1 januari 1954 höjdes lönerna till lantarbetare, som delvis
utför byggnadsarbete. Denna höjning beaktades i vårkalkylen 1954. I fråga
om de egentliga byggnadsarbetarna avtalades ingen egentlig löneändring
under 1954, men den genomsnittliga timlönen höjdes genom att den lägsta
dyrortsgruppen slopades och arbetare, som tidigare avlönats enligt avtalet
för denna grupp, fr. o. m. den 1 april 1954 uppflyttades till grupp II. Eftersom
löneutvecklingen för egentliga byggnadsarbetare i kalkylen tidigare beräknats
enligt avtalen för grupperna I och II, tillämpas fr. o. m. 1954 endast
avtalet för den förutvarande grupp II. — Fr. o. m. den 1 april 1955 hojes
timförtjänsten för tidavlönade byggnadsarbetare med 31 öre genom att den
s. k. ackordskompensationen höjes från 39 till 70 öre per timme.

Delindex för arbetslön för 1953 med 1946 som bas beräknas nu till 194,6
och stiger sedan för 1954 och 1955 till 201,3 respektive 209,2. Motsvarande
indextal för material beräknas för 1953 till 200,2 och för 1954 och 1955 till
196,3 respektive 195,7. Materialpriserna har under 1954 nästan genomgående
sänkts något. Träpriset sänktes i februari 1954 men har sedan varit helt
oförändrat. Utvecklingen av arbetslöner respektive materialpriser verkar således
i olika riktningar men ger efter sammanvägning en svagt stigande

index. ,

Fr. o. m. höstkalkylen 1951 har de sakkunniga av skal, som narmare redovisas
i Kungl. Maj :ts prop. 1952:176, lämnat utvecklingen av priserna
på trävaror obeaktad för tiden fr. o. m. januari 1950. Prisutvecklingen för
byggnadsmaterial har i stället i beräkningen från nämnda tidpunkt helt fått
följa utvecklingen för annat material än trävaror.

I följande översikt visas Lantbruksförbundets (SL:s) prisindex med 1946
som bas, dels för trävaror, dels för allt byggnadsmaterial såväl med som
utan inverkan av prisutvecklingen på trävaror.

SL:s prisindex för byggnadsmaterial

År	Trävaror	Allt byggnadsmaterial
		med inverkan på	med samma prisutveck-
		prisutvecklingen	ling för trävaror som
		för trävaror	för övrigt material fr.
			o. m. den 1 januari 1950
		I	II
1946 .......	...... 100,0	100,0	100,0
1949 .......	...... 128,9	117,2	117,2
1950 .......	...... 159,8	134,2	118,8
1951.......	...... 277,8	207,6	146,0
1952 .......	...... 269,6	208,3	158,1
1953 .......	...... 261,4	200,2	148,8
1954 .......	...... 256,3	196,3	145,8
1955 .......	...... 256,3	195,7	145,1
1956 .......	...... 256,3	195,7	145,1

Den gängse framskrivningen av SFL:s index enligt utvecklingen av Lantbruksförbundets
månadsindex för byggnadskostnader har utförts enligt de
båda alternativen i fråga om prisutvecklingen för byggnadsmaterial.

104* Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Framskrivning av SFL:s index med SL:s index

År	SFL:s index	SL:s index		SFL:s index framskri-
	1935/37=100	1954 = 100	1949 =. 100	ven med	SL:s index
		I	II	I	II
1949 ........	...... 204,7		100,0		204,7
1950 ........	...... 218,9		101,5		207,8
1951........	...... 316,8		124,3		254,4
1952 ........	..... 319,8		142,1		290,9
1953 ........	..... 305,9		138,7		283,9
1954 ........	..... 310,0	100,0	139,3	310,0	285,1
1955 ........		101,4	141,4	314,3	289,4
1956 ........		101,9	142,3	315,9	291,3

Framskrivning av kostnaderna. Med tillämpande av de båda alternativen
har på vanligt sätt verkställts framskrivning av den kostnadssumma, som
genom inventering och särskilda beräkningar fastställts för 1946.

Tabell 11. Framskrivning av 1946 års kostnadssumma med SFL:s index

År

SFL:s index

1946 = 100

Kalenderår
milj. kr

Produktionsår
milj. kr

Index

1950/51 = 100

1946 ................

1949 (1948/49) ........

1950 (1949/50) ........

1951 (1950 51) ........

1952 (1951/52) ........

1953 (1952/53) ........

1954 (1953/54) ........

1955 (1954/55) ........

1956 (1955/56) ........

100,0

112.7
120,5

174.4

176.1

168.4

170.7

173.1
174,0

100,0

112,7

114,4

140.1

160.2

156.3
157,0

159.4

160.4

123,5

139,2

148.8

215.4

217.5
208,0

210.8

213.8

214.9

123,5

139.2

141.3

173.0

197.8

193.0

193.9

196.9

198.1

139,3

145,6

193.2
216,8

211.2
209,9
212.8
214,5

140,6

162.4

189.5

194.6

193.6
195,9

197.7

100,0

112,2

109,3

108,6

110,1

111,0

100,0

116.7

119.8
11^,2
120,6
121,7

Kostnaderna enligt alternativ II understiger motsvarande kostnader enligt
alternativ I med för 1954/55 16,9 milj. kr och för 1955/56 16,8 milj. kr.

I samband med vårkalkylen 1954 övervägde kalkylssakkunniga att eventuellt
återgå till beräkningsalternativ I, vilket tillämpades t. o. m. vårkalkylen
1951 och som innebär fullt hänsynstagande till prisutvecklingen för trävaror.
Det anfördes då bl. a., att priserna på trävaror hade stabiliserats, vilket
framgick av att prisindex för dessa under en tid varit oförändrad. Trots
att utvecklingen på byggnadsområdet alltså kunde motivera en återgång till
den beräkningsmetodik, som tillämpades före 1951, ansåg de sakkunniga
ej, att en sådan borde företagas i vårkalkylen 1954. Detta sammanhängde
med önskvärdheten att inom kort med ledning av nytt material kunna ompröva
grunderna för beräkningen av byggnadskostnaderna i jordbrukskalkylen
och söka erhålla en kostnadssumma för ett senare år än 1946, vilket
års byggnadskostnader hittills bildat grundvalen för en indexmässig framskrivning.
Det var redan vid anförda kalkyltillfälle också bekant, att nämnden
för den jordbruksekonomiska undersökningen ämnade begära en ny utredning
angående byggnadskostnadernas storlek i jordbruket. Denna undersökning
har igångsatts och inventeringsarbetena torde i stort sett vara avslutade.
På grund härav har kalkylsakkunniga ej funnit anledning att nu

105*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

frångå sitt ställningstagande i samband med vårkalkylen 1954 utan ansett
att omläggning av byggnadskostnadsberäkningen bör företagas, så snart som
resultaten från den pågående undersökningen kan tillämpas.

Maskiner och redskap, avskrivning och underhåll

Beräkningarna av kostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner
och redskap har fr. o. m. vårkalkylen 1948 utförts enligt de principer, som
utarbetats av de sakkunniga för utredning rörande frågan om rationaliseringens
inverkan på jordbrukets arbetskostnader m. m. Detta innebar, a
avskrivningskostnaderna beräknas med utgångspunkt från kända årliga inköpskostnader
enligt en 15-årig avskrivningsplan samt med tillämpning av
återanskaffningsvärdeprincipen. Vad underhållskostnaderna betraffar mnebär
metoden kostnadsberäkning genom framskrivning av senaste kända kostnadssumma
enligt statistiska centralbyråns deklarationsundersokmng.

Avskrivningskostnader. Vid upprättandet av vårkalkylen 1954 tillämpades
för avskrivningsberäkningen resultaten av undersökningar över jordbrukets
inköp av traktorer 1953 samt övriga maskiner och redskap 1952. Det
hade vid nämnda tidpunkt sålunda endast i fråga om traktorerna vant möjligt
att avsluta undersökningarna om inköpen under 1953. Beträffande jordbrukets
anskaffning av andra maskiner och redskap än traktorer under 1953
har emellertid undersökningen sedermera slutförts.1

Till de nu utförda beräkningarna över avskrivningssummornas storlek
har företagits preliminär undersökning om jordbrukets inköp av traktorer
under 1954. Denna har utförts enligt samma princip som under de narmast
föregående åren. Uppgifter har alltså inhämtats från kända tillverkare och
importörer om värdet av försäljningen 1954 beräknat i bruttopris. Den namnda
preliminära undersökningen tyder på, att försäljningen under 1954 uppgått
till lägst 14 000 traktorer samt att traktorernas genomsnittliga storlek
och standard varit ungefär densamma som under 1953. .

I fråga om övriga i avskrivningsberäkningen medtagna grupper av maskiner
och redskap har undersökningen angående inköpen till jordbruket under
1954 ännu icke fortskridit så långt, att någon ledning härur har kunnat
erhållas. Kalkylsakkunniga har därför räknat med oforandrad mkopsvolym
jämfört med 1953 i fråga om andra maskiner och redskap an traktorer.
Tillämpandet av siffrorna över maskininköpen 1953 medför dock för samtliga
år andra värden än de, som förekommer i vårkalkylen 1954, vilket står
i samband med, att man numera varje år utför ef ter justeringar pa grund
av försäljning från nya tillverkare och importörer. En närmare redogörelse

härom finnes intagen i Kungl. Maj :ts prop. 1953: 224, s. 89 . .

Beträffande de utförda undersökningarna om maskimnkopen skall i aet
följande lämnas vissa uppgifter.

Traktorer. Undersökningen angående inköpen av traktorer 1954 har liksom
föregående års undersökning omfattat traktorförsäljningen till a ena
sidan jordbrukare samt å andra sidan yrkesmässiga frukt- och tradgårdsodlingar,
armén, industrier, väg- och gatuförvaltmngar, rena skogsbru v

m Jordbrukets inköp av traktorer bar enligt de hittills tillgängliga uppgifterna
under 1954 varit av ungefär samma omfattning som under 1953. 1
följande tablå redovisas jordbrukarnas inköp av traktorer under de åtta
senaste åren (exklusive trädgårdstraktorer).

1 lin 1''ullsländi;< redogörelse finns

>I,;ml.mannen» nr P’M: -8.

106*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

1947 .................... 7 332

1948 .................... 11 309

1949 .................... 11 173

1950 .................... 12 490

1951 .................... 13 858

1952 .................... 14 788

1953 .................... 14 401

1954 ....................(14 000)

Jordbrukarnas inköpskostnader för traktorer utgjorde 1953 164,2 milj. kr
(exklusive dragbilar). För de 14 000 traktorer som preliminärt beräknas vara
inköpta till jordbruket under 1954 har räknats med samma storlek och
standard som för de traktorer, vilka levererades till jordbruket 1953.

T. o. m. 1952 har i inköpssummorna för traktorer inräknats värdet av
ett antal småtraktorer försålda till det egentliga jordbruket. För att antyda
beloppens storlek kan nämnas, att inköpssumman för småtraktorer 1952
uppgick till endast 96 000 kr. Fr. o. m. 1953 ingår småtraktorerna i gruppen
andra maskiner och redskap. Någon anskaffning av dragbilar har ej räknats
med under senare år. Traktorinventeringen i oktober 1954 visar, att
antalet dragbilar minskat starkt, och det är sannolikt, att nyanskaffningen
numera är ytterst obetydlig. Inköpskostnaderna för jeepar ingår bland kostnaderna
för andra maskiner och redskap.

Som förut anförts är den nämnda inköpssumman för traktorer 1954 ännu
preliminär. Dessutom har för prognosberäkningen som vanligt måst göras
en uppskattning av traktorinköpen under ett år, i detta fall kalenderåret
1955. Det har räknats med att antalet nyinköpta traktorer under detta år
skall uppgå till 14 000, d. v. s. samma antal som preliminärt räknats med
för 1954.

I de två senaste vårkalkylerna har de kalkylsakkunniga berört de förändringar
i priserna och försälj ningsmöjligheterna, som torde ha inträtt på
grund av den allt rikligare tillgången på traktorer i marknaden. Förändringen
har beaktats genom ett generellt avdrag med 5 procent på de priser,
efter vilka återanskaffningsvärdena beräknas vid avskrivningen.

Under slutet av 1953 och början av 1954 medförde de ändrade marknadsförhållandena
en relativt stark nedpressning av bruttopriserna för vissa
traktorfabrikat, men enligt tillgängliga uppgifter torde likväl förekomma
en del rabatter, som under tidigare år med knapphet på traktorer ej förekommit.
Dylika rabatter anses ha lämnats fr. o. m. slutet av 1952 och början
av 1953. Dessutom torde vid byten förekomma viss dold rabattering. Efter
överläggningar med statens priskontrollnämnd räknade kalkylsakkunniga
i vårkalkylen 1953 med en genomsnittlig rabatt av 5 procent på bruttopriserna
för traktorer fr. o. m. början av produktionsåret 1952/53. Detta beaktades
i den nämnda kalkylen vid beräkningen av avskrivningskostnader
för traktorer. I vårkalkylen 1954 räknades med samma rabatt. I samband
med upprättandet av föreliggande kalkyl har läget på maskinmarknaden
ånyo undersökts. Vad som därvid framkommit har ej gett anledning att
ändra det i förra årets vårkalkyl införda avdraget med 5 procent på bruttopriserna
för traktorer.

I tablån över jordbrukets inköp av maskiner och redskap redovisas inköpssummorna
även för traktorer sådana dessa framkommit vid företagens
beräkningar med utgångspunkt från bruttopriserna.

Övriga maskiner och redskap. Som förut omnämnts har undersökningen
av inköpens storlek 1954 icke fortskridit så långt, att resultaten kunnat ut -

107*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

nyttjas. Däremot har nu i beräkningen kunnat tillämpas de slutgiltiga siffror
från motsvarande undersökning våren 1954, som icke var kanda då vårkalkylen
1954 upprättades. . . ., .... , i,,.;,,

För 1954 och 1955 har analogt med principerna vid tidigare kalkyltil -fällen räknats med inköp av andra maskiner och redskap an traktorer till
samma volym, som nu tillämpats för 1953.

I samband med vårkalkylen 1954 inhämtades vissa uppgifter angående
eventuella rabatter på priserna för övriga maskiner och redskap. Det tramkom
därvid, att rabattering visserligen kan förekomma men att denna ar
av liten omfattning och därtill endast gäller vissa maskingrupper. Då det
dessutom icke var möjligt att erhålla något mått på förekommande rabattering,
ansåg sig kalkylsakkunniga i fråga om dessa maskiner ej bora rakna
med rabatter. Något nytt material har nu ej förelegat och beräkningen för
andra maskiner och redskap än traktorer har följaktligen gjorts med utgångspunkt
från bruttopriserna.

I följande tablå anges de i det föregående diskuterade resultaten av olika
undersökningar av jordbrukets inköpskostnader för traktorer och andra
maskiner och redskap. Liksom tidigare saknas uppgifter i fråga om jordbrukets
inköp av vagnar, kälkar och seldon, pumpar och hydroforer, elektriska
motorer, äggkläckningsmaskiner och andra utrustningsdetaljer till
hönshus m m. Dessa inventarier har hittills icke kunnat redovisas i enkätundersökningarna
och ligger för samtliga år utanför avskrivmngsberakningarna.

Jordbrukets inköp av maskiner och redskap m. m., redovisade
i enkätundersökningarna, milj. kr

År 1938 .............	Traktorer exklusive dragbilar ..... 21,0	Maskiner och redskap exklusive traktorer 42,0	Summa 63,0	Index 1938 = 100 100,0
1946 ...........	..... 29,8	95,2	125,0	198,4
1947 ............	..... 54,0	105,3	159,3	252,9
1948 ...........	..... 90,2	125,7	215,9	342,8
1949 ........	..... 102,1	130,2	232,3	368,8
1950 .........	..... 1120,9	141,2	262,1	416,0
1951 .............	..... 141,7	165,1	306,8	487,0
1952 .............	..... 164,8	161,8	326,6	518,5
1953 ..........	..... 164,2	166,0	330,2	524,2
1 Exklusive dragbilar,	som betingat 5,75 milj.	kr.

I följande tablå anges inköpssummorna under de fem senaste åren reducerade
till 1938 års prisläge i jämförelse med de redovisade mkopssummorna
för 1938 (värden i milj. kr).

År	Traktorer	Övriga maskiner och redskap	Summa	Index
1938 ....	.......... 21,0	42,0	63,0	100,0
1950	........... 72,5	97,4	169,9	269,7
1951 .........	........... 76,9	99,8	176,7	280,6
1952	.......... 87,0	85,7	172,7	274,2
1953 ........	........... 87,3	87,1	174,4	276,9
19541..........	........... 84,8	87,2	172,0	273,0

1 Uppskattning.

108*

Kungl. Maj.ts proposition nr i80

Inköpssummorna omräknade till 1938 års prisläge visar en avsevärd
uppgång under 1953 för såväl traktorer som övriga maskiner och redskap.

På grundval av hittills tillgängliga uppgifter om maskininköpens storlek
samt med hänsyn till omnämnda uppskattningar av inköpen under 1954
och 1955, har avskrivningsberäkningen justerats och framförts t. o. nu
1955/56. Avskrivningskostnaderna redovisas i följande tablå.

Beräknade avskrivningskostnader för i enkätundersökningarna redovisade
maskiner och redskap, milj. kr

År Avskrivningskostnader beräknade på åter- Relativa tal

anskaffningsvärde för 1950/51 = 100

	traktorer	Övriga redo-	samtliga redo-
		visade ma-	visade maskiner
		skiner och red-	och redskap
		skap m. m.	m. m.
	A	B	c	A	B	c
1950/51 .....	40,0	95,7	135,7	100,0	100,0	100,0
1951/52 .....	50,2	116,3	166,5	125,5	121,5	122,7
1952/53 .....	56,4	126,9	183,3	141,0	132,6	135,1
1953/54 .....	61,6	132,3	193,9	154,0	138,2	142,9
1954/55 .....	66,7	136,0	202,7	166,8	142,1	149,4
1955/56 .....	74,9	142,4	217,3	187,3	148,8	160,1

För produktionsåret 1954/55 uppgår de nu beräknade avskrivningskostnaderna
till 202,7 milj. kr mot 202,0 milj. kr enligt vårkalkylen 1954. För
produktionsåret 1955/56 beräknas avskrivningskostnaderna till 217,3 milj.
kr.

Som inledningsvis anförts, beräknas avskrivningskostnaderna för maskiner
och redskap enligt återanskaffningsvärdeprincipen. För traktorerna
tillämpas härvid en särskild prisindex beräknad på rörliga vägningstal. För
övriga maskiner och redskap tillämpas en index, erhållen genom sammanvägning
av följande gruppindex med rörliga vägningstal.

Prisindex för olika grupper av lantbruksmaskiner och redskap, 1938 = 100

Traktorer...................

Plogar......................

Harvar.....................

Såningsmaskiner.............

Skörde- och slåttermaskiner ..

Hästräfsor..................

Gödselspridare...............

Tröskverk...................

Halm- och höpressar.........

Harpor.....................

Potatisrivningsmaskiner.......

Fläktar .....................

Mjölkningsmaskiner..........

Handredskap................

Förbränningsmotorer.........

Mj ölktransportflaskor.........

Vägd index exklusive traktorer

1950	1953	1954	1955
174,6	188,2	177,0	175,5
167,7	207,7	201,2	200,1
155,3	202,9	199,5	199,5
143,9	208,7	208,7	208,7
139,9	189,5	189,5	189,5
144,5	185,8	185,9	185,9
148,6	207,8	204,9	204,9
130,6	170,7	171,8	171,9
174,0	234,4	234,4	234,4
151,0	199,3	199,3	199,3
185,5	239,5	219,1	219,1
142,9	174,7	174,1	165,6
123,1	156,5	156,5	162,6
187,5	269,7	268,4	268,4
110,3	(140,7)	(140,7)	(140,7)
165,5	214,9	209,9	205,0
145,0	190,5	188,9	189,1

109*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Underhållskostnader. Kostnaderna för underhåll av maskiner och redskap
beräknas genom framskrivning med utgång från storleken av dessa
kostnader för hela jordbruket enligt deklarationsundersökningen samt med
beräknat tillägg för kostnaderna vid jordbruk med mindre än 2 hektar
åkerjord. Vid beräkningen av detta tillägg har liksom tidigare räknats med
samma kostnad per hektar för de minsta brukningsdelarna som vid gårdar
inom storleksgruppen 2—5 hektar.

Vid upprättandet av vårkalkylen 1954 fanns uppgifter enligt deklarationsundersökningen
t. o. m. 1952. Uppgifterna för nämnda år var emellertid
preliminära. I samband med nu utförd beräkning har funnits tillgängliga
dels definitiva siffror enligt bearbetningen av deklarationsmaterial för
1952, dels preliminära siffror för 1953. De kostnadssummor som nu av statistiska
centralbyrån beräknats för 1952 och 1953 med utgång från deklarationsundersökningen
är baserade på arealer enligt 1951 års jordbruksräkning.
Vidare har de i förra vårkalkylen tillämpade siffrorna för 1950 och
1951 omräknats med hänsyn till 195i års arealer.

Framskrivning av kostnadssummorna enligt deklarationsundersökningen
för de aktuella kalkylåren har sedan höstkalkylen 1951 gjorts med hänsyn
till verkstadstaxornas utveckling enligt de av priskontrollnämnden medgivna
ändringarna samt liksom tidigare även med hänsyn till utvecklingen
av priserna på reservdelar.

Kontrollen över verkstädernas taxor upphörde fr. o. in. den 1 juli 1953.
trollnämnden har efter undersökningar beräknat den genomsnittliga höjningar
av taxorna, medan i andra fall taxorna förblev oförändrade. Priskontrollnämnden
har efter undersökningar beräknat den genomsnittliga höjningen
av verkstadstaxorna fr. o. m. angivna tidpunkt till 3 procent. På
grund av bl. a. höjning av verkstadsarbetarnas löner fr. o. m. början av
1954 inträffade under nämnda år ytterligare höjningar, som av priskontrollnämnden
efter undersökningar uppskattats till ca 7 procent.

De båda här nämnda höjningarna av verkstadstaxorna har beaktats i beräkningarna.
Fr. o. m. januari 1955 stiger, verkstadsarbetarnas löner enligt
nytt avtal med ca 3 procent. Då det icke varit möjligt att angiva, huruvida
höjningen kan komma att medföra ökade reparationskostnader eller om
lönehöjningen motväges av rationalisering i verkstäderna, har lönehöjningen
ej beaktats i kalkylen.

Inverkan av prisutvecklingen för reservdelar beaktas fr. o. m. vårkalkylen
1954 med utgångspunkt från en inom Jordbrukets utredningsinstitut utförd
ny indexberäkning för reservdelspriser.1 Denna är baserad på ett avsevärt
större sortiment av reservdelar än tidigare index. Utvecklingen enligt
den nya indexen överensstämmer emellertid relativt väl med tidigare tilllämpade
indextal. Prisindex för reservdelar ligger i januari 1955 2,5 indexenheter
lägre än genomsnittet för 1954.

Vid framskrivning tages även hänsyn till den årliga förändring av underhållskostnaderna,
som inträffar på grund av ökningen i maskinbeståndet.
I förra vårkalkylen räknades med en årlig volymmässigt betingad kostnadsstegring
av 2,2 procent. Då kostnadssiffrorna enligt deklarationsundersökningen
för 1953 nu beaktats, har erhållits procenttalet 3,7 för den volymmässigt
betingade kostnadsstegringen per år.

Framskrivningen av kostnadssumman för 1953 med beaktande av den
förutsatta volymmässigt betingade årliga ökningen samt indextalen för
reservdelspriser och verkstadstaxor redovisas i följande översikt, där kost 1

Sven Holmström och G. Knutsson: Prisindex för traktorer och reservdelar till lantbruksmaskiner.
Meddelande nr 1953: 9 Irfln Jordbrukets utredningsinstitut.

no*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

nadssummorna för kalenderår även omräknats till produktionsår (värdetal;
i milj. kr).

Underhållskostnader

enligt deklarationsundersökningen 1950

125,8

1951 (1950/51) 142,5

1952 (1951/52) 163,1

1953 (1952/53) 187,6

1954 (1953/54) —

1955 (1954/55) —

1956 (1955/56) —

Kostnadssum-	Index för
mor efter upp-	verkstads-
räkning med	taxor och
3,7 % per år på	reservdels-
1953 års	priser,
summa	1953 = 100
(volymökning)	—
—	100,0
194,5	105,9
201,7	105,2
209,2	105,3

Kostnadssum-	Om-	Index
morna fr. o. m.	räknat	1950/51
1954 fram-	till	= 1U0
räknade med	pro-
prisindex	duk- tions- år
—	—	—
—	136,9	100,0
—	156,2	114,1
173,7	179,4	131,0
206,0	199,9	146,0
212,2	210,1	153,5
220,3	217,6	158,9

På grund av nu kända fakta angående kostnadsutvecklingen har underhållskostnaderna
för produktionsåret 1954/55 beräknats 29,6 milj. kr högre
ån i förra årets vårkalkyl. Kostnaderna för prognosåret 1955/56 har beräknats
till 217,6 milj. kr, vilket är 7,5 milj. kr mera än den nu beräknade
kostnaden för 1954/55.

Sammandrag. Totalkostnaderna för avskrivning och underhåll av maskiner
och redskap redovisas i tabell 12.

Tabell 12. Sammandrag av avskrivnings- och underhållskostnader för
maskiner och redskap, milj. kr

Å r	Avskriv- ningskost- nader	Underhålls- kostnader	Summa	Index 1950/51 = 100
1950/51 ..................	135,7	136,9	272,6	100,0
1951/52 ..................	166,5	156,2	322,7	118,4
1952/53 ..................	183,3	179,4	362,7	133,1
1953/54 ..................	193,9	199,9	393,8	144,5
1954/55 ..................	202,7	210,1	412,8	151,4
1955/56 ..................	217,3	217,6	434,9	159,5

De totala kostnaderna för maskiner och redskap uppgår enligt beräkningarna
till 412,8 milj. kr 1954/55 mot 382,5 milj. kr enligt vårkalkylen 1954.
För prognosåret 1955/56 har kostnaderna sammanlagt beräknats till 434,9
milj. kr, vilket är 22,1 milj. kr mera än den nu beräknade kostnaden för
1954/55.

Elektricitet

Åren 1950/51—1955/56. Beräkningen av jordbrukets kostnader för elektricitet
har under senare år utförts genom framskrivning av senaste kända
kostnadssumma enligt deklarationsundersökningen med hjälp av en faktor,
som representerat den genomsnittliga procentuella stegringen av dessa kostnader
under de tre senaste år, för vilka uppgifter funnits tillgängliga. I våikalkylen
1954 räknades med den stegring, som erhölls i medeltal för 1950—
1952. Den så erhållna kostnadssumman justerades med hänsyn till vissa
taxeförändringar m. in.

in*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Vid deklarationsundersökningarna beräknas den kontanta utgiften för elström
per hektar vid jordbruk i olika storleksgrupper. Dessa utgifter per
hektar multipliceras sedan med den totala areal åker, som finnes inom respektive
storleksgrupp. Tidigare har man vid denna uppräkning använt sig av
arealsiffror från 1944 års jordbruksräkning. I årets vårkalkyl tillämpas
arealer enligt 1951 års jordbruksräkning för samtliga år fr. o. in. basåret.

I samband med nu upprättad kalkyl har definitiva uppgifter enligt deklarationsundersökningen
kunnat erhållas för 1952 samt preliminära uppgifter enligt
samma undersökning för 1953. Den definitiva uppgiften för 1952 avviker
obetydligt från den tidigare angivna preliminära. För 1953 visar deklaralionsundersökningen
en ökning av elektricitetskostnaderna med 9,2 milj. kr
jämfört med ett år tidigare. Denna ökning beror på dels en höjning av eltaxorna
fr. o. m. den 1 april 1953 med 12,5 procent, dels ökad förbrukning
av elström. Med hänsyn till avsevärda taxehöjningar under de tre senaste
kända åren har de sakkunniga nu liksom i de tre närmast föregående vårkalkylerna
icke ansett lämpligt att utan vidare verkställa framräkning av
elkostnaderna enligt deklarationsundersökningen med ett beräknat treårigt
medeltal för kostnadsutvecklingen. I stället har förfarits så, att den enligt
deklarationsundersökningen för åren 1951—1953 konstaterade kostnaden
först har reducerats för inverkan av elskatt och taxehöjningar. Därefter
har ett treårigt medeltal för den procentuella kostnadsstegringen beräknats,
vilket kan anses återge endast den kostnadshöjning, som står i samband
med ökad användning av elkraft. Framskrivning har därefter gjorts med utgångspunkt
från kostnadssumman under kalenderåret 1953 reducerad för
taxehöjningar med sammanlagt 13,77 milj. kr. Genom denna framskrivning
har erhållits kostnadssummor t. o. in. kalenderåret 1956, vilka inkluderar
de sannolika kostnadsförändringarna i 1950 års prisläge. Efter omräkning
av dessa kostnadssummor till produktionsår har slutligen tillägg gjorts för
prismässiga förändringar enligt följande.

1. Höjning av energiavgiften motsvarande 9 procents stegring av den totala
elkostnaden fr. o. in. den 1 april 1951,

2. höjning av grundavgiften motsvarande ytterligare 5 procents höjning av
den totala elkostnaden fr. o. in. den 1 juli samma år,

3. 10 procents elskatt under tiden 1 juli 1951—30 juni 1952,

4. ytterligare höjning av eltaxorna, som beräknas motsvara 12,5 procents
höjning av den totala elkostnaden fr. o. in. den 1 april 1953.

Verkningarna av elskatten samt de under 1951 genomförda taxehöjningar na

har närmare behandlats i Kungl. Maj:ts prop. 1952:236, s. 90*. Den

Tabell 13. Jordbrukets kostnader för elektricitet inkl. elskatt och taxehöjningar

Prod.-år	Elkostnader enl. dekl.-unders. i 1950 års prisläge, inilj. kr	Kostnadsökning på grund av	Summa elkost-nad, milj. kr	Index, 1950/51 = 100
	taxehöj-ningar, milj. kr	elskatt, milj. kr
1950/51 ............	41,09 45,68 51.63 56,71 61,93 67.63	1,95	0,79	43,83	100.0
1951/52 ............	6.85	4,38	56,91	129,8
1952/53 ............	10,83	_	62,46	142,5
1953/54 ............	16,66	_	73,37	167,4
1954/55 ............	18.19	_	80,12	182.8
1955/56 ............	19,86	—	87,49	199,6

112*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ovan nämnda taxehöjningen från 1 april 1953 kommenteras närmare i Kungl.
Maj:ts prop. 1953:224, s. 94*.

Statens vattenfallsverk har höjt råkraftavgifterna från den 1 januari 1955
med 8,5 procent. Denna höjning kommer att slå igenom successivt, allt
eftersom nya avtal om kraftleveranser slutes med distributionsföreningarna.
Då dessa avtal löper på 10 år, kommer höjningen inte att vara fullständigt
genomförd förrän efter denna tid. Med hänsyn till att effekten av denna
höjning på detalj taxorna kommer att vara mycket liten under 1955 och antagligen
också under 1956 har den inte beaktats i föreliggande beräkningar.

De totala elkostnaderna efter justering med hänsyn till taxehöjningar och
elskatt redovisas i tabell 13.

Räntekostnader

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. Beräkningarna av jordbrukets räntekostnader
har verkställts enligt samma beräkningsmetod som i vårkalkyien
1953, vilket bl. a. innebär att Sveriges slakteriförbunds och Skandinaviska
kreatur sförsäkringsbolagets livdj ursstatistik har kommit till användning
vid värderingen av kreaturskapitalet. (Se Kungl. Maj :ts prop. 1953:224,
s. 94 ff.)

Resultaten av beräkningarna om jordbrukets räntekostnader redovisas i
tabell 14.

Tabell 14. Beräkning av jordbrukets räntekostnader. Lantbrnkskapitalet med fördelning på
fastighets- och driftskapital, milj. kr

	1950/51	1953/54	1954/55	1955/56
Fastighetskapital....................	3168	4 441	4 441	4 441
Driftskapital Kreaturskapital ..................	2 655	3161	3 013	2 951
Maskin- och redskapskapital.......	1024	1542	1674	1787
Förrådskapital....................	730	864	986	872
Fältinventariekapital..............	461	562	615	561
Därav: Arbete..........................	241	295	289	279
Utsäde.........................	155	184	241	199
Handelsgödsel...................	65	83	85	83
Summa	4 870	6129	6 288	6171
Summa lantbrukskapital.............	8038	10 570	10 729	10612
Index ..............................	100,0	131,5	133,5	132,0
Vid beräkningen tillämpade ränte-satser Hypoteksränta......................	3,22	3,30	3,31	3,31
Hypot eksränta plus 0,5 procentenheter	3,72	3,80	3,81	3,81
Ränta å växel- och borgenslån......	4,35	4,67	4,78	4,80
Medelränta	3,76	3,92	3,97	3,97
Räntekostnader Milj. kr.............................	802,2	414,8	425,9	421,3
Index ..............................	100,0	137,1	140,9	139,4

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

113*

Kostnader för förnödenheter

Driv- och smörjmedel

Beräkningen av kostnaderna för driv- och smörjmedel har under de två
senaste åren grundats på de uppgifter om traktorinnehav och driv- och smörjmedelsförbrukning
under 1951, som erhölls i samband med arealinventeringen
1952. Innevarande års beräkningar har gjorts med utgångspunkt från
en ny undersökning över traktorinnehav den 1 oktober 1954 samt driv- och
smörj medelsförbrukningen under 1954. Denna undersökning utfördes i samband
med arealinventeringen hösten 1954.

I texten till föregående års vårkalkyl omnämndes, att de kalkylsakkunniga
hos Kungl. Maj:t hemställt om åtgärder för sådan uppläggning av det centrala
traktorregistret, att uppgifter härur kontinuerligt kunde erhållas om
antalet jordbrukstraktorer. På grund av vissa ofullständigheter hos detta
register har ifrågavarande omläggning ännu inte kunnat ske.

Antalet traktorer, dragbilar och jeepar i drift

Egentliga traktorer. Resultat från den årligen återkommande undersökningen
över jordbrukets traktoranskaffning under föregående år föreligger
ännu inte. Bedömningen av traktorbeståndets utveckling har för nu aktuella
beräkningsår enbart grundats på traktorräkningen den 1 oktober 1954. Enligt
denna fanns vid jordbruk över 2 hektar åker 107 458 egentliga traktorer.
För att beräkna antalet den 1 juli 1954 förutsättes en kontinuerlig ökning
av traktorantalet från föregående traktorräkning den 3 juni 1952. Under
denna förutsättning blir antalet traktorer den 1 juli 1954 104 150. Utöver
dessa traktorer, som är direkt knutna till gårdarna, finnes traktorer för
jordbruksdrift, som tillhör maskinstationer och andra maskinhållare. Detta
antal var 1950 drygt 1 000. För 1954 har liksom i tidigare kalkyler antalet
upptagits till 1 000. Hela antalet traktorer i jordbruket den 1 juli 1954 blir
då 105 150. I vårkalkylen 1954 uppskattades antalet samma datum till
98 750.

Avvikelsen ger en antydan om, att nyanskaffningstakten fortfarande är
hög. Därför har beräkningarna grundats på antagandet, att jordbruket under
1955 och 1956, liksom tidigare antagits för 1954, anskaffar 14 000 traktorer.

Anskaffningen av nya traktorer till jordbruket under olika kalender- och
produktionsår framgår av följande tablå.

Enligt undersökningen ..	Kalenderår . 1950 12 490	Produktionsår
» »	. 1951	13 858	1950/51	13 402
» »	. 1952	14 788	1951/52	14 478
» »	. 1953	14 401	1952/53	14 530
Uppskattat antal.......	. 1954	14 000	1953/54	14 134
» » .......	. 1955	14 000	1954/55	14 000
» » .......	. 1956	14 000	1955/56	14 000
Antalet traktorer i drift vid	mitten	av olika	kalenderår	framgår

danslående uppställning. För tiden t. o. in. den 1 juli 1953 har ingen förändring
gjorts sedan föregående vårkalkyl. Siffrorna per den 1 juli 1954 grundar
sig på den tidigare omnämnda traktorräkningen den 1 oktober 1954.
För de följande åren har antagits i stort sett samma utökning av traktorbeståndet
som under de närmast föregående åren d. v. s. med 10 000 traktorer
per år.

8* lliluuuj till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. AV ISO

114*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tidpunkt	Antal i drift ett år tidigare
1. 7. 1950 ....
1. 7. 1951 ....	... 57 225
1. 7. 1952 ....	... 67 000
1. 7. 1953 ....	... 77 750
1. 7. 1954 ....
1. 7. 1955 ....	.. . 105 150
1. 7. 1956 ....	... 115 150

Tillkommer	Avgår	Antal
inköp	skrotning	i drift 57 225
13 175	3 400	67 000
14 320	3 570	77 750
14 600	3 800	88 550
14 200		105 150
14 000	4 000	115 150
14 000	4 000	125 150

Dragbilar och jeepar. Vid traktorräkningen den 1 oktober 1954 efterfrågades
också antalet dragbilar och jeepar. Vid denna tidpunkt hade jordbrukarna
6 157 dragbilar och 712 jeepar. Dessutom fanns hos maskinstationerna
ca 25 dragbilar och jeepar.

I föregående års vårkalkyl beräknades jeeparnas antal till 810 st 1953/54.
1 dessa beräkningar antages antalet jeepar vara 700 under samtliga år.

Vad beträffar antalet dragbilar har man tidigare räknat med ett oförändrat
antal av 8 500. Nyssnämnda traktorräkning visar, att detta antal var
alltför högt. I nu utförda beräkningar har antalet fixerats till 6 200 med
samma fördelning på bensin- och fotogendrift som tidigare (2 840 respektive
3 360).

Tabell 15. Egentliga traktorer, dragbilar och jeepar i drift, fördelade med
hänsyn till drivmedelsslag

	1950/51	1951/52	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
Egentliga traktorer
Bensindrivna ......................	4 950	5 475	6 275	7 999	9 545	10 812
Brännoljedrivna med startbensin ....	2 775	2 800	2 850	2 897	2 950	2 994
D:o utan startbensin ................	8 500	10 500	13 200	17 932	22 039	25 405
Motorfotogendrivna ................	47 525	55 400	62 625	70 789	77 283	82 606
Summa	63 750	74175	84 950	99 617	111 817	121817
Ökning sedan föregående år		10 425	10 775	14 667	12 200	10 000
Dragbilar
Bensindrivna........................	3 900	3 490	3130	2 840	2 840	2 840
Motorfotogendrivna ................	4 600	4 310	3 870	3 360	3 360	3 360
Summa	8500	7800	7 000	6 200	6 200	6200
Jeepar, bensindrivna ................	570	670	740	700	700	700

Förbrukning av driv- och smörjmedel per fordon och år

Egentliga traktorer. Beräkningarna har baserats på uppgifter om drivoch
smörjmedelsförbrukningen under 1954 vid gårdar över 2 hektar enligt
undersökning i samband med 1954 års arealinventering. För de traktorer
(1 000 st), som tillagts det i undersökningen för 1954 uppgivna antalet och
som tillhör sådana maskinhållare, som ej är jordbrukare, har räknats med
samma förbrukning som för traktorer på jordbruk med mer än 100 hektar
enligt undersökningen.

Av ökningen i antalet traktorer mellan den 3 juni 1952 och den 1 oktober
1954 har 38 procent tillförts storleksgruppen 2—10 hektar, 40 procent storleksgruppen
10—20 hektar, 13 procent storleksgruppen 20—50 hektar och

115*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

9 procent gårdar större än 50 hektar. Som framgår av dessa procenttal, kommer
större delen av de nyanskaffade traktorerna på relativt små brukningsenheter.
Med hänsyn härtill har för de traktorer, som tillkommit utöver det
antal, som genomsnittligt var i drift under 1954, räknats med de kvantiteter,
som förbrukats av traktorer vid brukningsenheter i storleksgruppen 10—20
hektar i enlighet med undersökningen den 1 oktober 1954.

I följande översikt redovisas i

kol. 1: tillämpad driv- och smörjmedelsförbrukning per traktor och år för
det antal traktorer, som genomsnittligt fanns i drift 1954 enligt traktorräkningen
den 1 oktober 1954 (traktorer vid maskinstationerna
ingår ej)

» 2: tillämpad driv- och smörjmedelsförbrukning per traktor och år för

det antal traktorer, som tillkommit utöver genomsnittsantalet i drift
1954

och i

kol. 3: tillämpad driv- och smörjmedelsförbrukning per traktor och år för
det antal traktorer, som finns vid maskinstationer in. m. (1 000 st).

I kolumnerna 4, 5 och 6 redovisas den erhållna genomsnittliga driv- och
smörj medelsförbrukningen per traktor och år för samtliga traktorer i drift
under 1954, 1955 och 1956.

Driv- och smörjmedelsförbrukningen, liter respektive kg, per traktor och dr

	1954 1	2	3	1954 4	1955 5	1956 6
Drivmedel, liter
Bensindrivna.................	1 410	1 180	2 420	1 415	1 385	1 360
Brännoljedrivna..............	2 775	1 930	5 880	2 835	2 720	2 625
Fotogendrivna................	2 520	1 770	5 400	2 540	2 490	2 445
Startbensin för brännolje- och foto-
gendrivna, liter...............	250	220	380	250	250	245
Smörjmedel, kg Bensindrivna.................	55	40	100	55	53	52
Brännoljedrivna..............	140	no	260	142	138	135
Fotogendrivna................	95	70	170	96	94	92

Dragbilar och jeepar. Förbrukningen av driv- och smörjmedel per fordon
och år anges oförändrad från föregående år.

Förbrukning per fordon och år av
drivmedel, startbensin, smörjmedel,

liter liter kg

Dragbilar

Bensindrivna............ 520 15

Fotogendrivna........... 850 135 25

Jeepar.................... 3 300 85

Förbrukning av driv- och smörjmedel till traktorer, dragbilar och jeepar

Motor- Motor- Bensin, Summa Smörjfotogen,
brännolja, m3 drivmedel, olja,

m3 m3 m3 ton

1950/51 ......... 163 108 37 716 23 167 223 991 8 281

1951/52 ......... 180 575 41 817 25 575 247 967 9 345

1952/53 ......... 192 836 46 004 28 055 266 895 10 225

1953/54 ......... 192 316 58 786 33 454 284 556 10 816

1954/55 ......... 196 520 68 841 37 606 302 967 11 491

1955/56 ......... 206 015 75 376 40 137 321 528 12 265

116*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Driv- och smörjmedel till skördetröskor

Under senare år har antalet skördetröskor utökats mycket starkt. Inte
minst gäller detta antalet självgående skördetröskor. Med hänsyn till de
ökade mängder driv- och smörjmedel, som de självgående och de med hjälpmotor
utrustade skördetröskorna förbrukar, har det ansetts önskvärt att
beräkna kostnaden härför.

Antalet skördetröskor t. o. m. 1953 har beräknats med ledning av vid
Jordbrukets utredningsinstitut gjord sammanställning av uppgifter, som
lämnats av samtliga tillverkare och importörer. För närvarande uppgår antalet
skördetröskor i landet till ca 16 000, därav 900 självgående och 1 600
bogserade med hjälpmotor. I samband med arealinventeringen hösten 1954
infordrades uppgifter om dels antalet självgående och med hjälpmotor försedda
skördetröskor, dels vilka kvantiteter av driv- och smörjmedel, som förbrukades
till skördetröskor under skördesäsongen 1954. Då de olika drivmedlen
inte var fördelade på förbrukning till självgående respektive bogserade
skördetröskor, har som fördelningsnorm antagits, att en självgående
tröska i medeltal förbrukar ca tre gånger så mycket drivmedel som en med
hjälpmotor. På grundval av dessa uppgifter har medelförbrukningen per år
till olika typer av skördetröskor beräknats för 1954. Den totala förbrukningen
har beräknats genom att tillämpa denna medelförbrukning på antalet
tröskor under de år beräkningen gäller.

Förbrukning av driv- och smörjmedel till skördetröskor

	Fotogen eller	Bensin,	Smörj-
	annat drivm.,	m''	medel,
	m3		ton
1950/51 ..........	....... 179	570	16
1951/52 ..........	....... 270	845	28
1952/53 ..........	....... 444	1 264	47
1953/54 ..........	....... 696	1 744	68
1954/55 ..........	....... 969	2 221	90
1955/56 ..........	....... 1 242	2 698	in

Prisutvecklingen på driv- och smörjmedel

Sedan vårkalkylen 1954 gjordes upp, har vissa prisförändringar ägt rum.
Bensinpriset sänktes den 22 mars med 2 öre per liter men höjdes den 1 juli
med 3 öre i samband med en skattehöjning på 4 öre. Den 10 januari 1955
höjdes priset med ytterligare 1 öre. Priset på motorbrännolja sjönk med 0,5
öre per liter den 12 april 1954 och 0,5 öre den 1 juli. Priset på motorfotogen
sänktes i mars med 0,5 öre men steg igen till det tidigare priset i april. Priset
på smörjolja har varit oförändrat.

Liksom i tidigare kalkyler har förutsatts, att förbrukningen av driv- och
smörjmedel är jämnt fördelad under produktionsåret. Under denna förutsättning
erhålles följande årsmedelpriser inklusive zontillägg, öre per liter
för drivmedel samt öre per kg för smörjolja. För drivmedlen förutsättes köp
i lånefat.

Motorfotogen Motorbrännolja Bensin Smörjolja

1950/51 ............ 25,68 23,85 62,33 186,63

1951/52 ............ 26,97 25,05 57,09 200,00

1952/53 ............ 26,91 25,64 56,61 195,07

1953/54 ............ 25,80 23,93 58,62 180,00

1954/55 ............ 25,75 23,25 60,39 180,00

1955/56 ............ 25,75 23,25 60,75 180,00

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

117*

Summa kostnad för driv- och smörjmedel till traktorer, dragbilar, jeepar

och skördetröskor, milj. kr

	Motor- fotogen	Motor- bränn- olja	Bensin	Summa kostnad för drivmedel	Smörj- medel	Summa kostn. för driv-och smörj-medel
1950/51 ...	41,93	9,00	14,80	65,73	15,48	81,21
1951/52 ...	48,77	10,48	15,08	74,33	18,75	93,08
1952/53 ...	52,01	11,80	16,60	80,41	20,04	100,45
1953/54 ...	49,80	14,07	20,63	84,50	19,59	104,09
1954/55 ...	50,75	16,01	24,05	90,81	20,85	111,66
1955/56 ...	53,37	17,52	26,02	96,91	22,28	119,19

Avdrag från drivmedelskostnaderna för restitution av bensinskatt

Ny beräkning av de belopp, som utgår i form av restituerad bensinskatt,
har gjorts fr. o. m. produktionsåret 1953/54.

Per bensindriven traktor och år har avdrag gjorts för restitution av 275
kr år 1953, 300 kr 1954 och 325 kr efter den 1 januari 1955. Efter omräkning
av restitutionsbeloppen till produktionsår blir den totala restitutionen
2,34 milj. kr för 1953/54, 2,99 för 1954/55 och 3,49 för 1955/56.

Beräkningarnas slutresultat

I tabell 16 lämnas ett sammandrag av kostnaderna för driv- och smörjmedel
under produktionsåren 1950/51—1955/56.

Tabell 16. Jordbrukets kostnader för driv- och smörjmedel i sammandrag, milj. kr

År	Beräknad drivmedels- kostnad	Avgår restitu -tion	Netto-summa för driv-medel	Smörj- medel	Total- summa	Index 1950/51 = 100
1950/51.............	65,73	0,91	64,82	15,48	80,30	100,0
1951/52 .............	74,33	—	74,33	18,75	93,08	115,9
1952/53.............	80,41	1,15	79,26	20,04	99.30	123,7
1953/54.............	84,50	2,34	82.16	19,59	101,75	126,7
1954/55.............	90,81	2,99	87,82	20,85	108,67	135,3
1955/56 .............	96,91	3,49	93,42	22,28	115,70	144,1

Handelsgödsel och kalk

Handelsgödsel. Åren 1950/51—1955/56. Den handelsgödsel, som förbrukas
under ett visst produktionsår, kommer i realiteten den i kalkylen för
nästa produktionsår ingående skörden till godo. De kostnader för handelsgödsel,
som skall belasta ett visst produktionsår, beräknas därför med utgångspunkt
i förbrukade kvantiteter och priser under närmast föregående
år.

Definitiva uppgifter föreligger nu fram t. o. in. förbrukningsåret 1953/54
(som i beräkningarna motsvarar produktionsåret 1954/55). För förbrukningsåret
1954/55 har fastställts kvantiteter och priser på basis av en inom
jordbruksnämndens vegetabiliebyrå uppgjord prognos. De i kalkylen tilllämpade
priserna avser stockholmsområdet och är beräknade som ovägda
medeltal av månadspriserna.

118*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Som framgår av tabell 17 räknar man inte med några större förändringar
i förbrukningen av handelsgödsel under förbrukningsåret 1954/55.

Uppgången i förbrukningen av chile- och kalksalpeter har ansetts sannolik
med hänsyn till de sänkta priserna. För kalkkväve och ammonsulfat väntas
totalt en viss nedgång till följd av den minskade höstsådden. Användningen
av kalisalt samt fosfatgödselmedel har däremot beräknats öka.

Den samlade förbrukningen av handelsgödsel under olika år (förbrukningsår)
anges i följande tablå (milj. kg).

Gödselslag	1920/	1930/	1950/	1951/	1952/	1953/	1954/ 55
	29	39	51	52	53	54
Kvävehaltiga (15,5 %) ...	70	150	439	410	461	509	513
Fosfat (20 %)...........	. 170	250	527	515	519	547	558
Kalisalt (40 %).........	. 60	75	136	152	171	185	193

Tabell 17. Kostnadsberäkning för handelsgödsel och jordbrukskalk

(I fråga om handelsgödsel avses förbrukning och priser under närmast föregående år)

	1950/51	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
	För-	Milj.	För-	Milj.	För-	Milj.	För-	Milj.	För-	Milj.
	brukn.	kr	brukn.	kr	brukn.	kr	brukn.	kr	brukn.	kr
	ton		ton		ton		ton		lön
	(kr/dt)		(kr dt)		(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)
Chilesalpeter......	53 000	13,12	15 000	6,36	22 000	8.23	30 000	10,11	35 000	9,85
	(24,76)		(42,41)		(37,40)		(33,70)		(28,15)
Kalksalpeter......	166 000	36,09	259 U00	64,72	273 000	69,31	294 000	74,73	3O000O	73,50
	(21,74)		(24,99)		(25,39)		(25,42)		(24,50)
Kalkkväve........	58 000	14,18	45 000	15,32	63 000	22,23	57 000	19,64	55 000	17,99
	(24,44)		(34,05)		(35,28)		(34,45)		(32,70)
Svavelsyrad ainm..	14 000	3,78	19 000	6,97	16 000	5,76	20 UOO	6,43	16 000	5,26
	(27,00)		(36,71)		(35,98)		(32,13)		(32,88)
Kalkammonsalpeter	*78 000	15,38	2 44 000	13,79	2r>4 000	17,23	*63 500	19,49	264 000	19,45
	(19,72)		(31,31)		(31,91)		(30,70)		(30,39)
Kalisalt 40 %......	138 000	28,47	152 000	27,06	171000	30,28	185 000	32,17	193 000	33,39
	(20,63)		(17,80)		(17,71)		(17,39)		(17,30)
Superfosfat 19-20%	494 000	67,09	513 000	91,01	520 000	91,26	545 000	90,20	550 000	91,03
	(13,58)		(17,74)		(17,55)		(16,55)		(16,55)
Thomasfosfat.....	14 000	1,87	18 000	3,14	14 000	2.21	19 000	2,60	25 000	3,35
	(13,35)		(17,47)		(15,80)		(13,70)		(13,40)
Summa		179,98		228,37		246,51		255,37		253,82
Index		100,0		126,9		137,0		141,9		141,0
Jordbrukskalk.....		8,46		8,79		8,69		8,56		8,42
Summa		188,44		237,16		255,20		263,93		262,24
Index		100,0		125,9		135,4		140,1		139,2

1 15,5 %-ig vara.
s 20,5 %-ig vara.

Jordbrukskalk. Kostnaderna för jordbrukskalk har beräknats på samma
sätt som i förra årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finns
intagen i Kungl. Maj:ts prop. 1949:212. Nu utförda beräkningar är baserade
på preliminära uppgifter över tillverkad jordbrukskalk år 1953 enligt
Kommerskollegii statistik. För 1954 finns ännu icke några kvantitetsuppgifter
tillgängliga. 1953 års kvantitet har därför enligt tidigare tillämpade
principer framräknats till 1954 i enlighet med utvecklingen av försäljningen

119*

Kangl. Maj:ts proposition nr 180

under 1954 i jämförelse med 1953 vid 9 av de största försäljningsenheterna.
Dessa representerade 1953 ca 83 procent av all levererad jordbrukskalk. Den
på så sätt för 1954 beräknade kvantiteten har fått gälla även för kalenderåren
1955 och 1956.

Den beräknade tillverkningen av jordbrukskalk för 1954 understiger tillverkningen
för 1953 med 10 procent.

Beträffande prisunderlaget må erinras om, att årsmedelpriser lnlorskattas
från de 4 största försäljningsenheterna i landet, varefter sammanvägning
«öres till årsmedelpris för bränd kalk respektive kalkstensmjöl. Uppgifterna
avser pris vid fabrik. Kvantitets-, pris- och kostnadsutvecklingen belyses axfölj
ande uppgifter.

År

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Kvantitet,	Pris,	Kostnad,	Index
milj. kg	kr/ton	milj. kr	1950/51 = 100
300,6	28,14	8,46	100,0
287,5	30,30	8,71	103,0
270,3	32,52	8,79	103,9
250,5	34,69	8,69	102,7
231,9	36,91	8,56	101,2
219,5	38,36	8,42	99,5

Köpfodermedel

Åren 1950/51 och 1953/54—1955/56. För produktionsåret 1953/54 har definitiva
uppgifter kunnat erhållas om såväl kvantiteter som priser, varigenom
kostnadsberäkningarna för köpfodermedel kunnat slutjusteras. För produktionsåret
1954/55 har förnyade beräkningar verkställts med ledning av nu
kända uppgifter om försäljning, produktion, import m. in.

Förbrukningen av köpfodermedel under 1955/56 har beräknats ledning
av liknande överväganden, som ligger till grund för de preliminära beräkningarna
för 1954/55. Man har härvid givetvis även beaktat storleken av
den inhemska normproduktionen av fodermedel samt husdjursantalets och
animalieproduktionens förändringar. .

Beräkningen av kostnaderna för foder till äggproduktionen utanför jordbruket
har reviderats. Hänsyn har härvid tagits till prognosen över äggproduktionen
och förändringen i priserna på olika fodermedel.

Beräkningarna av kostnaderna för köpfodermedel redovisas i tabellerna lo
och 19. I det följande lämnas några kortfattade kommentarer till de för
1954/55 och 1955/56 lämnade uppgifterna.

Kraftfoder. Förbrukningen av importerad fodersäd beräknas under 1954/55
uppgå till 85 milj. kg, varav 45 milj. kg majs, 10 milj. kg sorghum och
30 milj. kg korn. För 1955/56 beräknas förbrukningen av importfodersad
komma att bestå enbart av 40 milj. kg majs. Orsaken till den beräknade
minskningen är främst att söka i den ökning i 1955 års fodersädsskörd, som
de sakkunniga har räknat med.

Vid kostnadsberäkningen för köpfodermedel har de sakkunniga i den nu
föreliggande kalkylen även upptagit de kvantiteter brödspannmål, som har
eller beräknas komma att återinköpas av jordbrukarna för foderändamål.
Under 1953/54 uppgick den sammanlagda kvantiteten till 32 milj. kg och
för 1954/55 har upptagits 75 milj. kg, varav 25 milj. kg vete och 50 milj.
kg råg.

I fråga om förbrukningen av oljekraftfoder räknar man pa grundval av
de hittills föreliggande försäljningsuppgifterna med en stark ökning för
innevarande år i jämförelse med förbrukningen under 1953/54. För kom -

120*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

mande år räknar man med en viss tillbakagång i jämförelse med innevarande
år.

Den beräknade användningen av vegetabiliskt kraftfoder belyses närmare
i följande tablå.

	1950/51	1953/54	1954/55	1955/56
Vetekli	milj. kg	milj. kg	milj. kg (prel.)	milj. kg (prognos)
Inhemskt, erhållet vid handels-
förmalning................. Inhemskt, erhållet vid löneför-	99,5	*106,5	110,0	110,0
målning...............	11,7	8,3	7,8	7 8
Importerat................	100,2	33,4	40,0	35,0
Summa Rågkli	211,4	148,2	157,8	152,8
Erhållet vid handelsförmalning ..	11,7	13,6	15,2	14,9
» » löneförmalning.....	1,7	0,9	0,8	0,8
Summa Havrekli	13,4	14,5	16,0	15,7
Erhållet vid handelsförmalning ..	16,7	13,3	13,0	13,0
Kornkli
Erhållet vid handelsförmalning ..	1,1	1,2	1,2	1,2
» » husbehovsförmalning	2,8	2,8	2,8	2,8
Summa	3,9	4,0	4,0	4,0
Summa kli	245,4	180,0	190,8	185,5
Oljekraftfoder, totalt...........	195,5	170,2	205,0	180,0
Inhemskt foder av vete och råg2..	—	32,5	75,0	_
Importerad fodersäd, totalt.......	169,9	66,2	85,0	40,0

1 Avdrag har gjorts för exporterade 2,4 milj. kg.

1 Såld genom Svenska spannmålsaktiebolaget eller Svensk spannmålshandel och genom
andra foderhandlare. s

Vid kostnadsberäkningen har man utgått från förbrukarpriser fritt fordon
och noteringsort. För 1954/55 har priserna beräknats med ledning av
hittills under produktionsåret gällande priser. För 1955/56 räknas med vissa
mindre prisreduceringar.

Fabriksavfall. I fråga om melass, betmassa och betfor har förbrukningen
beräknats i samråd med Svenska sockerfabriksaktiebolaget. Eftersom prisbildningen
nu i vass mån är fri, har de i kalkylen tillämpade priserna baserats
på överväganden rörande den sannolika prisutvecklingen.

Förbrukningen av drank har som vanligt beräknats under förutsättning
att varje hektoliter potatis vid brännvinstillverkning ger 1 hektoliter drank
och att potatisens hektolitervikt är 70 kg. Förbrukningen av drav har som
vanligt beräknats under förutsättning att 1 ton korn ger 9,3 hektoliter drav
borbrukarpnserna på drank och drav har erhållits från Sveriges brännerildkareförening
och Aktiebolaget Stockholms bryggerier.

Animaliskt foder m. m. En redogörelse för beräkningsmetoderna åter“nne?
1 Krn1!1; Maj:ts prop. 1953: 224, s. 107*. Förbrukningen under 1954/
oo och 1955/56 har uppskattats med ledning av tidigare års kvantiteter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tabell 18. Kostnadsberäkning för fodermedel

121*

•	1950/51	1953/54	1954/55	1955/56
	För- brukn., ton (kr/dt)	Milj. kr	För- brukn., ton (kr/dt)	Milj. kr	För- brukn., ton (kr/dt)	Milj. kr	För- brukn., ton (kr/dt)	Milj. kr
A. Kraftfoder
	106 500	31,39	41 850	20,87	45 000	22,50	40 000	18,40
	(39,29)	(49,86)	(50,00)	(46,00)
Sorghum................	41350 (31,85)	13,17	650 (42,50)	0,28	10 000 (40,00)	4,00	—	—
Korn (importerat) ......	21800 (27,14)	5,92	7 800 (36,45)	2,84	30000 (40,00)	12,00	—
Havre (importerad).....	250 (26,00)	0,06	15 400 (35,10)	5,41	—	—	—
Fodervete: inhemskt1 ....	—	—	9130 (35,00)	3,20	25 000 (40,50)	10,12	—	—
> importerat ..	—	—	490 (37,50)	0,18	—	—	—
Foderråg: inhemsk1......	—	—	23 340 (32,50)	7,59	50 000 (36,00)	18,00	—	—
Kli av vete: inhemskt...	111 200 (30,17)	33,55	114 800 (35,13)	40,33	118000 (39,00)	46,02	118 000 (36,00)	42,45
> > » importerat .	100 230 (28,61)	28,68	33 350 (36,13)	12,05	40 000 (38,00)	15,20	35 000 (35,00)	12,25
	13 400	3,88	14 500	4,39	16 000	5,44	16 000	4,96
	(28,99)	(30,26)	(34,00)	(31,00)
	16 700	3,36	13 300	1,95	13 000	2,47	13 000	2,08
	(20,12)	(14,64)	(19,00)	(16,00)
	3 850	0,93	3 950	0,79	4 000	1,04	4 000	0,92
	(24,20)	(20,00)	(26,00)	(23,001
	2 7 640	2,54 5,36	500	0,17	—	—	—	—
Linkakmjöl och linfröka-	10 940 (48,98)	7 500 (58,09) 14 400	4,36	8000 (62,00)	4,96	7 000 (60,00)	4,20
		8,49	18 000	11,16	17 000	10,20
	\| 10 310	5,59	(58,99)	(62,00)	(60,00)
Jordnötsmjöl och -kakor..	\| (51,25)	4 000 (62,80)	2,51	5 000 (64,00)	3,20	5 000 (60,00)	3,00
Raps- och senapsmjöl....	1980 (36,83)	0,73	9 800 (37,72)	3,70	11000 (38,00)	4,18	11000 (36,00)	3,96
			13 200	6,97	17 000	8,33	15 000	7,35
			(52,81)	(49,00)	(49,00)
Oljekraftfoderblandningar	172 230 (44,34)	76,37	116 160 (51,73)	60,09	140 000 (52,00)	72,80	120 000 (50,00)	60,00
övrigt oljekraftfoder ....			5100 (55,00)	2,80	6 000 (56,00)	3,36	5 000 (54,00)	2,70
Summa		214,53		188,97		244,78		172,50

1 Såld genom Svenska spannmålsaktiebolaget eller Svensk spannmålshandel och genom andra
foderhandlare.

2 Tapioka- och maniokamjöl, risfodermjöl, majsglutenfoder och melasserat kli.

122*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tabell 18 (forts.). Kostnadsberäkning för fodermedel

	1950/51	1953/54	1954/55	1955/56
	För-	Milj.	För-	Milj.	För-	Milj.	För-	Milj.
	brukn.,	kr	brukn.,	kr	brukn.,	kr	brukn.,	kr
	ton		tnn		ton		ton
	(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)		(kr/dt)
B. Fabriksavfall
Melass:
betodlare.............	23100	1,46	22 990	1,49	27 000	1,75	23 000	1,49
	(6,30)		(6,46)		(6.49)		(6,49)
övr. jordbrukare......	38 175	9,54	26 210	7,27	40 000	9,90	30 000	7,42
	(25,00)		(27,75)		(24,75)		(24,75)
Sockersnitsel (importerad)	—	—	—	—	13 000	3,90	_	_
					(30,00)
Betmassa:
betodlare .............	795 720	2,35	785 000	2,39	720 000	2,20	770 000	2,35
	(0,295)		(0,305;		(0,305)		(0,305)
övr. jordbrukare......	61310	0,62	60 000	0,99	30 OfO	0,49	30 000	0,49
	(1,013)		(1,646)		(1,646)		(1,646)
Betfor:
betodlare.............	9 600	1,68	9 060	1,83	10 500	2,20	10 500	2,20
	(17,50)		(20,25)		(21,00)		(21,00)
övr. jordbrukare......	17 300	4,37	25 490	7,39	22 000	6,60	22 000	6,60
	(25,25)		(29,00)		(30,00)		(30,00)
Drank, hl ..............	1160 000	0,46	1860000	0,93	1940000	0,97	2140000	1,07
	(0,40)		(0,50)		(0,50)		(0,50)
Drav, hl................	344 000	0,69	372 000	0,82	353 000	0,81	465 000	1,02
	(2,00)		(2,20)		(2,30)		(2,20)
Summa		21,17		23,11		28,82		22,64
C. Animaliskt foder m. m.
Köttfodermjöl...........	6 110	2,23	8 588	4,64	10 500	5,78	10 800	5,94
	(36,44)		(54,03)		(55,00)		(55,00)
Foderbenmjöl...........	5 261	1,55	4 530	1,85	4 600	1,89	4 600	1,89
	(29,50)		(40,75)		(41,00)		(41,00)
Dikalciumfosfat.........	2 690	1,34	1916	0,79	2 000	0,82	2 000	0,84
	(49,65)		(41,00)		(41,00)		(42,00)
Dinatriumfosfat.........	718	0,35	300	0,14	300	0,14	300	0,14
	(48,70)		(46,50)		(46,50)		(46,50)
Blandat mineralfoder....	17 910	9,10	18 656	8,73	20 000	9,40	20500	9,64
	(50,80)		(46,79)		(47,00)		(47,00)
Fiskmjöl................	8 785	6,19	15061	12,93	16 500	14,77	17 000	15,72
	(70,42)		(85,85)		(89,50)		(92,50)
Fodertran...............	3 000	9,30	3 300	8,74	3 650	9,67	3 750	9,94
	(310,00)		(265,00)		(265,00)		(265,00)
Vitaminfodermedel......	6 278	9,18	8 970	14,54	10 800	17,28	11500	18,52
	(146,15)		(162,07)		(160,00)		(161,00)
Summa		39,24		52,36		59,75		62,63

123*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Kostnader för foder till äggproduktionen utanför jordbruket. Beräkningarna
har utförts enligt samma principer som tidigare (om beräkningsmetoderna,
se Kungl. Maj :ts prop. 1947:280, s. 134—136). Som redan nämnts
har hänsyn dessutom tagits till förändringar i kvantiteter och priser.

Tabell 19. Sammandrag av kostnader för köpfoder, milj. kr

	1950/51	1953/54	1954/55	1955/56
	214,53	188,97	244,78	172,50
Fabriksavfall............................	21,17	23,11	28,82	22,64
Animaliskt foder in. in...................	39,24	52,36	59,75	62,63
Summa	274,94	204,44	833,35	257,77
Index	300,0	96,2	121,2	93,8
Avgår kostnader lör foder till äggproduk-		23,27	23,12	21,89
tionen utanför jordbruket.............	24,67
Nettosumma	250,27	241,17	810,23	235,88
Index	100,0	96,4	124,0	94,3

Diverse förnödenheter

Skördegarn. Uppgifter om tillverkningen av skördegarn under 1954 har
som tidigare inhämtats från de svenska fabrikanterna. Behovet av skördegarn
inom landet täckes alltjämt till största delen av pappersgarn. Under
1953 och 1954 har dock tillverkningen av sisalgarn utgjort ca 20 procent
av totaltillverkningen. Tillverkningen har under 1954 totaU uppgått till ca
7 000 ton mot 6 600 ton 1953 räknat som pappersgarn. I vårkalkylen 1954
beräknades förbrukningen av skördegarn under 1953/54 uppgå till 6 000 ton.
För 1954/55 räknades med en nedgång av förbrukningen till 5 700 ton. I
föreliggande kalkyl har på grund av den utveckling tillverkningssiffrorna
visar räknats med 6 000 ton för såväl 1954/55 som 1955/56.

Priset på pappersskördegarn till förbrukare under skördesäsongen 1954,
vilket i vårkalkylen 1954 antogs bli 1,89 kr/kg, har enligt inhämtade upplysningar
uppgått till i genomsnitt 1,83 kr/kg. Vid beräkningen av medelpris
för kalkylen har hänsyn även tagits till förbrukningen av sisalgarn
Priset på dylikt garn (2,50 kr/kg) har korrigerats med hansyn till att det
förbrukade sisalgarnet omräknats till pappersgarn, vilket innehaller färre
garnmeter per kg än sisalgarn. Därefter har ett medelpris för allt skördegarn
kalkylerats. Detta blir 1,88 kr/kg, vilket pris sålunda nu anses galla
för skördesäsongen 1954, vilken motsvarar produktionsåret 19o4/55. Pa
grund av inhämtade upplysningar angående den väntade prisutvecklingen
på skördegarn har räknats med eu prissänkning av 20 öre/kg för skördesäsongen
1955.

Tillämpade kvantiteter och priser samt beräknade kostnader tramgar av

följande tablå.
År

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Kvantitel,	Pris,	Kostnad,
ton	kr/kg	milj. kr
7 000	1,37	9,59
6 700	2,40	16,08
6 300	2,55	16,07
6 000	1,95	11,70
6 000	1,88	11,28
6 000	1,68	10,08

124*

Kungi. Maj:ts proposition nr 180

Hösalt. Till följd av oförändrade priser har kostnaderna för hösalt nu
upptagits till samma belopp för 1954/55 som i vårkalkylen 1954 och även
hållits oförändrade för 1955/56.

Foderkonserveringsmedel. Enligt den i vårkalkylen 1953 införda principen
beräknas kostnaderna för foderkonserveringsmedel under ett visst
produktionsår med utgångspunkt från förbruknings- och prisuppgifter för
det kalenderår, under vilket produktionsåret börjar. För kalenderåret 1954
föreligger nu dessa uppgifter, vilka alltså insatts för produktionsåret
1954/55. Uppgifterna i fråga har även fått gälla för prognosåret 1955/
56. Nedgången i AlV-syraförbrukningen har ej fortsatt i samma takt som
tidigare. Den under 1954 förbrukade kvantiteten var sålunda endast obetydligt
lägre än 1953 års kvantitet. Förbrukningen av övriga konserveringsmedel
visar fortfarande en kraftig ökning. Kvantiteter och kostnader framgår
av följande tablå.

År	AIV-syra Kvantitet, ton	Pris, kr/ton	Kostn., milj. kr	Övriga foder-konserverings-medel, milj. kr	Summa kostn., milj. kr
1950/51 .......	...... 3 600	139,00	0,50	0,51	1,01
1951/52 .......	...... 2 400	158,10	0,38	0,63	1,01
1952/53 .......	...... 1270	182,50	0,23	1,04	1,27
1953/54 .......	...... 690	192,90	0,13	1,32	1,45
1954/55 .......	...... 660	192,90	0,13	1,64	1,77
1955/56 .......	...... 660	192,90	0,13	1,64	1,77

Kostnaderna för melass till foderkonservering upptages som vanligt under
kostnadsgruppen »Fabriksavfall» i foderkostnadsberäkningen.

... Växtskgdds- och ogräsbekämpningsmedel m. m. I vårkalkylen 1954 infördes
definitiva uppgifter angående jordbrukets kostnader för växtskyddsoch
ogräsbekämpningsmedel m. m. under 1952. Definitiva uppgifter för 1953
föreligger nu. Kostnaderna för detta år överstiger med nära 17 procent
1952 års kostnader, ökningen av totalbeloppet beror på starkt ökade kostnader
för såväl insektsmedel (36 procent) som ogräsmedel (23 procent).
Även kostnaderna för medel mot växtsjukdomar har ökat men ej så starkt
som för de båda förut nämnda varugrupperna. Någon undersökning om
jordbrukets kostnader för växtskydds- och ogräsbekämpningsmedel under
1954 har ännu ej kunnat slutföras.

Liksom tidigare tillämpas den för ett visst kalenderår konstaterade kostnaden
för det produktionsår, som börjar under kalenderåret i fråga. Då
uppgifter nu föreligger t. o. m. 1953, kan beräkningen anses definitiv t. o. m.
produktionsåret 1953/54. Med anledning av de senare årens utveckling på
detta område har det ansetts motiverat att för såväl 1954/55 som 1955/56
räkna med en femprocentig ökning av kostnaderna för växtskydds- och
ogräsbekämpningsmedel.

Hästskor och hästskosöm. I föreliggande kalkyl har kvantiteten hästskor
korrigerats med hänsyn till uppgifter enligt industristatistiken för 1953. I
stallet för den tidigare beräknade kvantiteten, 2 050 ton hästskor, har nu
räknats med 1 700 ton. Denna kvantitet har tillämpats fr. o. m. 1952/53.
Kvantiteten söm och hakar har minskats med 50 ton till 500 ton.

Silfilter. Kostnaderna är liksom tidigare beräknade på fast kvantitet. Den
1 maj 1954 inträffade en prissänkning, varför nu beräknad kostnadssumma
för 1953/54 är något lägre än den tidigare beräknade. För 1954/55 och
195o/o6 har tillämpats det pris, som gällde vid beräkningstillfället.

125*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Torvströ. Basårets kvantitet, d. v. s. 1,8 milj. balar, har bibehållits för
samtliga berörda produktionsår. Priset per bal höjdes den 4 oktober 1954
med 45 öre. Detta har medfört, att den tidigare för produktionsåret 1954/55
upptagna kostnadssumman för torvströ höjts med 0,74 milj. kr till 8,57
milj. kr. För 1955/56 har tillämpats det pris, som gällde vid beräknmgstillfället,
varvid kostnaden blir 8,64 milj. kr.

Rengörings- och desinfektionsmedel. Liksom i fråga om växtskydds- och
ogräsbekämpningsmedel har någon undersökning angående jordbrukets inköp
av rengörings- och desinfektionsmedel under 1954 ännu ej kunnat slutföras.
Vid undersökningen av motsvarande kostnader för 1953 erhölls fullständigare
uppgifter än tidigare, vilket medfört, att ändrade kostnadssummor
nu upptagits ända från basåret.

Definitiva siffror föreligger nu t. o. m. kalenderåret 1953, vilket möjliggör
definitiv beräkning t. o. m. produktionsåret 1952/53. Då möjligheter saknas
att närmare bedöma utvecklingen för kommande år, har för de följande
produktionsåren införts samma belopp som konstaterades för 1953, nämligen
3,30 milj. kr.

Sammandrag av jordbrukets kostnader för diverse förnödenheter återfinnes
i tabell 20.

Tabell 20. Kostnader för diverse förnödenheter i sammandrag, milj. kr

Skördegarn........................

Hösalt............................

Foderkonserveringsmedel...........

Växtskydds- och ogräsmedel m. m...

Hästskor..........................

Hästskosöm.......................

Silfilter...........................

Torvströ................ .........

Rengörings- och desinfektionsmedel .

Summa

Index

1950/51	1951/52	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
9,59	16,08	16,07	11,70	11,28	10,08
1,28	1,35	1,59	1,56	1,51	1,51
1.01	1,01	1,27	1,45	1,77	1,77
14139	13,67	14.5o	17,07	17,92	18,81
3,11	3,10	2,60	2,62	2,69	2,69
L43	1,93	1,20	1,90	1,90	1,90
2,66	2.59	2,37	2,05	1,83	1,83
6.07	6,88	7,47	7.81	8,57	8,64
3,06	3,13	3.23	3.30	3,30	3,30
42,60	49,74	51,09	49,46	50,77	50,53
100,0	116.8	119,9	116,1	119,2	118,6

Kostnader för frakter m. m.

Frakter

Mjölkfrakter. Beräkningarna av kostnaderna för mjölkfrakter är som vanligt
baserade på uppgifter från Svenska mejeriernas riksförening. Beträffande
fraktkostnaderna per ton finns uppgifter t. o. in. oktober månad 1954.

I föreliggande kalkyl bär fraktkostnaderna per ton för 1953/54 definitivt
beräknats till 19,40 kr i genomsnitt mot 19,17 kr i vårkalkylen 1954.
Mjölkfrakternas storlek kan i fortsättningen komma att påverkas av ett flertal
faktorer. För det törsta må nämnas, att löneavtal för chaufförerna lör
1955 ännu ej är träffade. I övrigt påverkas de faktiska kostnaderna för biltrafiken
bl. a. av höjd bilskatt fr. o. in. 1955 samt även av investeringsavgifterna.
Då utvecklingen för den viktigaste posten, nämligen lönekostnaderna,
ännu ej är känd, har det ej varit möjligt att nu göra någon beräkning över
den sammanlagda effekten av de aktuella kostnadsförändringarna. Härtill
kommer, att mjölktransporterna successivt rationaliseras genom omläggning
av transportlinjerna samt införandet av större bilar, varigenom transporter -

126*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

na kan utföras med minskad arbetsinsats. Dessa effektiviseringar har gett
sig till känna i kostnadsutvecklingen under de gångna åren, enär transportkostnaderna
per ton mjölk ej stigit lika starkt som en kalkyl över de olika
kostnadsposternas utveckling kunde ha gett anledning att förvänta.

Kalkylsakkunniga har räknat med att den relativa kostnadshöjning, som
framkommer för månaderna september och och oktober 1954, blir bestående.

För 1953/54 har kostnaderna för mjölkfrakter beräknats till 69,3 milj. kr.
För åren 1954/55 och 1955/56 beräknas kostnaderna komma att uppgå till
71,3 respektive 72,0 milj. kr. Fraktkostnad per ton, mjölkkvantiteter samt
beräknade totalkostnader framgår av följande tablå.

	Fraktkostnad	Beräknad mjölk-	Fraktkostnader
	per ton, kr	kvantitet med	för mjölk,
		betald frakt,	milj. kr
		milj. kg
1950/51 .......	........ 16,58	3 824	63,40
1951/52 .......	........ 18,33	3 641	66,75
1952/53 .......	........ 19,17	3 640	69,78
1953/54 .......	........ 19,40	3 573	69,32
1954/55 .......	........ 20,21	3 526	71,26
1955/56 .......	........ 20,21	3 561	71,96

Bilfrakter. Kostnaderna för bilfrakter beräknas genom framskrivning av
basårssumman med en index för frakttaxornas utveckling enligt uppgiftei
från Svenska lasttrafikbilägareförbundet. Några ändringar av grundtaxorna
har icke förekommit sedan mars 1952. För 1954/55 har kostnadssumman
upptagits till 20 milj. kr. Samma belopp har insatts för 1955/56.

Vid behandlingen av denna fråga har herr Carbell anfört att han i princip
ansett att kostnadssumman för bilfrakter för åren 1954/55 och 1955/56, med
hänsyn till att någon höjning av taxorna icke är känd vid kalkyltillfället,
borde ha upptagits till samma belopp som i vårkalkylen 1954.

JärnvågsfTäkter. Sedan vårkalkylen 1954 har några ändringar av frakttaxorna
icke inträffat. De i nämnda kalkyl införda kostnadssummorna kvarstår
alltså oförändrade och har även tillämpats för prognosåret.

Mjölkkontroll

Antalet kontrollassistenter. Definitiv statistik för 1953/54 visar, att antalet
kontrollassistenter detta år var 891. För 1954/55 och 1955/56 har antalet
assistenter hållits oförändrat i kalkylen.

Assistentlönerna. Liksom i tidigare kalkyler har assistentlönerna för kontrollår
(1/11—31/10) tillämpats för produktionsår utan omräkning. Vid
förra vårkalkylen var assistentlönerna kända endast t. o. m. 1952/53. Efter
kalkylarbetets avslutande upptogs emellertid förhandlingar angående kontrollassistenternas
löner. Dessa hade, trots att avtal ej träffats, framskridit
så långt, att en kostnadshöjning med 0,3 milj. kr kunde beaktas vid prisförhandlingarna.
Till denna kalkyl har uppgifter erhållits från Svenska lantarbetsgivareföreningen
beträffande assistentlönerna för 1953/54, vilka väl
överensstämmer med de tidigare beräknade. Någon förändring i kontrollassistenternas
löneavtal bär icke inträffat efter 1954, varför de omnämnda
lönerna enligt statistiken nu tillämpas i kostnadsberäkningen för de efterföljande
åren.

Liksom tidigare har verkställts framräkning av kostnaderna för mat och
logi till assistenterna med hänsyn till prisutvecklingen. Den beräknade årskostnaden
för mat och logi uppgår för 1953/54 till 1 468 kr per asisstent.

127*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Statliga bidrag. Från lantbruksstyrelsen har erhållits uppgifter om utbetalda
statliga bidrag t. o. in. budgetåret 1952/53. Bidragen uppgick 1952/53
till 0,38 milj. kr. För budgetåret 1953/54 uppskattas de utbetalda bidragen
till omkring 0,36 milj. kr, vilket belopp även antagits komma att utgå för
prognosåren. De angivna summorna har dragits från de beräknade totala
kostnaderna för mjölkkontroll.

Kontroll-	Antal	Beräknad	Total	Avgår	Kostnad
	assistenter	årskostnad	kost-	statliga	för jord-
		per assistent,	nåd,	bidrag,	bruket,
		kr	milj. kr	milj. kr	milj. kr
1950/51 ....	..... 1087	5 993	6,51	0,31	6,20
1951/52 ....	..... 1 023	8 045	8,23	0,33	7,90
1952/53 ....	..... 901	8 078	7,28	0,38	6,90
1953/54 ....	..... 891	8 481	7,56	0,36	7,20
1954/55 ....	..... 890	8 481	7,55	0,36	7,19
1955/56 ....	..... 890	8 481	7,55	0,36	7,19

Seminkostnader

Kostnaderna för insemination har beräknats på samma sätt som i förra
årets vårkalkyl. Närmare redogörelse för principerna finns intagen i Kungl.
Maj:ts prop. 1951:207. Beräkningarna är nu baserade på de totala serninkostnaderna
t. o. in. 1953. För efterföljande år har verkställts framskrivning
med hänsyn till förväntad ökning av seminverksamheten. Kostnaderna
redovisas i följande tablå, fördelade på tjurhållning respektive övriga kostnader.

Kalender år -

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

1953

Total	Avgår	Återstående seminkostnader att medtas i
semin-	tjur-	kalkylen per
kostnad,	kost-	kalenderår,	produktionsår,	Stegring sedan
milj. kr	nader,	milj. kr	milj. kr		närmast före-
	milj. kr				gående år (%)
0,72	0,21	0,51
1,42	0,31	1.11	1945/46	0,91	—
2,09	0,48	1,61	1946/47	1,44	58
3,42	0,69	2,73	1947/48	2,36	64
4,88	0,79	4,09	1948/49	3,63	54
5,87	0,88	4,99	1949/50	4,69	29
6,54	0,99	5,55	1950/51	5,36	14
7,67	1,06	6,61	1951/52	6,26	17
8,64	1,12	7,52	1952/53	7,22	15
			1953/54	8,09	(12)
			1954/55	8,90	(10)
			1955/56	9,79	(10)

Maskinlegor

Med hänsyn till den omfattning, i vilken maskinhållarverksamheten bedrives,
har det sedan länge ansetts önskvärt, att denna kostnadspost intogs
i beräkningarna över jordbrukets intäkter och kostnader. It. o. in. vårkalkylen
1954 var det också möjligt att fastställa storleken av denna post, sedan
en vid Jordbrukets utredningsinstitut utförd undersökning över maskinhållarverksamheten
inom det svenska jordbruket1 framförts så långt, att resul -

i S. Holmström och G. Hansson: Jordbrukets kostnader för maskinlegor. Meddelande nr
1954: 4 från Jordbrukets utredningsinstitut.

128*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

tat ur denna kunde tillämpas. En redogörelse över denna undersökning lämnas
i Kungl. Maj:ts prop. 1954: 180.

Jordbrukets kostnader för maskinlegor är delvis redan beaktade i jordbrukskalkylen.
Dessa redan beaktade poster får följaktligen dragas bort från
det belopp, som debiterats för arbeten i jordbruket. I följande tablå redovisas
för de år undersökningen omfattar debiterade belopp, avdragsposter samt
nettobelopp införda i jordbrukskalkylen.

Jordbrukets kostnader för maskinlegor per kalenderår, milj. kr

I. Debiterade belopp för arbeten i den
egentliga jordbruksdriften...........

II. Avdragsposter

1. Ränta på maskinkapitalet........

2. Avskrivning av maskinvärdet.....

3. Underhåll av maskinbeståndet

4. Driv- och smörjmedel............

5. Bekämpningsmedel...............

6. Skördegarn......................

Summa avdrag

III. Nettobelopp till jordbrukskalkylen ...

1948	1949	1950	1951	1952
7,55	12,22	15,95	18,32	19,67
0,56	0,88	1,12	1,26	1,33
1,21	1,90	2,42	2,71	2,88
0,27	0,41	0,46	0,50	0,49
1,57	2,36	3,10	3,50	3,65
0,53	1,21	1,89	2,50	2,87
0,05	0,09	0,12	0,11	0,10
4,19	6,85	9,11	10,58	11,32
3,36	5,37	6,84	7,74	8,35

De i tabellen på grundval av institutets undersökning beräknade nettobeloppen
avser åren 1948—1952. Kalkylsakkunniga har verkställt framskrivning
av det för 1952 beräknade beloppet under förutsättning av oförändrad
volym men med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Eftersom den i tabellen
anförda nettokostnaden till största delen representerar arbetskostnader, har
framskrivningen gjorts enligt utvecklingen av avtalslönen till motorkunniga
traktorförare i jordbruket. Då något nytt avtal ännu inte är slutet för 1955,
har för 1955 och 1956 tillämpats samma lön, som gällde för 1954. Efter
framskrivning erhålles kostnadssummor enligt tabell 21.

Tabell 21. Jordbrukets kostnader för maskinlegor, framskrivning och beräkning
för produktionsår, milj. kr

Kalenderår	Milj. kr	Index föreg. år = 100	Produk- tionsår	Milj. kr	Index 1950/51 = 100
1948.......................	3,36
1949......................	5,37	159,8	1948/49	4,70
1950.......................	6,84	127.4	1949/50	6’35
1951.......................	7,74	113,2	1950/51	7,44	100,0
1952.......................	8.35	107,9	1951/52	8,15	109.5
195o.......................	8,35	100.0	1952/53	8.35	112,2
1954.......................	8.78	105,1	1953/54	8.64	116,1
1955.......................	8,78	100,0	1954/55	8.78	118,0
1956.......................	8,78	100,0	1955/56	8,78	118,0

Torkningskostnader för brödsäd

Åren 1950/51—1955/56. Torkningskostnaderna för brödsäd har beräknats
på samma sätt som i vårkalkylen 1954. (Se Kungl. Maj:ts prop. 1954:
180, s. 120*.) Beräkningarna grundar sig sålunda liksom tidigare på upp -

129*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

gifter från centralföreningarna. De inkomna uppgifterna gäller odlarleveranser
av 1954 års skörd t. o. in. oktober och avser dels beräknade medelvattenhalter
för olika brödsädsslag, dels torkningsavdragen per deciton levererad
vara. De inhämtade uppgifterna representerar samtliga län utom Jönköpings,
Kronobergs och Kopparbergs län, varifrån odlarleveranserna emellertid
är förhållandevis små. För 1954 års skörd uppgår torkningskostnaderna
enligt de inkomna uppgifterna utslagna på hela saluöverskottet (inklusive
försålt utsäde) under regleringsåret till 110,12 öre/dt mot 65,27
öre/dt för 1953 års skörd.

De väsentligt ökade torkningskostnaderna beror huvudsakligen på högre
vattenhalt hos 1954 års skörd. Torkningsavgifterna har nämligen varit oförändrade
sedan 1953. Vid beräkningen av torkningskostnaderna för 1955 års
skörd har de sakkunniga därför räknat med samma belopp per deciton som
för 1953 års skörd, emedan 1953 när det gäller medelvattenhalten kan betraktas
som ett »normalårs.. Någon ändring i avgifternas storlek och i den
relativa torkningsvolymen har här icke förutsatts. Visserligen ökar de slcördetröskade
arealerna starkt, men samtidigt ökar torkningen hos jordbrukarna,
vilket framgår av den ökade försäljningen av gårdstorkar, för vilka kostnaderna
(exklusive bränsle) beaktas i kalkylen. Totalt torde torkningsvolymen
utanför jordbruket öka, men underlag saknas för bedömning av i vilken
omfattning detta sker. Torkningskostnaderna sammanfattas i följande tablå.

	Saluöverskott (inkl.	Torkningskostnad,
	försålt utsäde),	öre/dt	milj. kr
	milj. kg
1950/51 ...........	698	46,10	3,22
1951/52 ...........	483	53,83	2,60
1952/53 ...........	849	96,58	8,20
1953/54 ...........	1 066	65,27	6,96
1954/55 (prel.).....	1 034	110,12	11,39
1955/56 (prognos) ..	961	65,27	6,27

Sammandrag. De olika delposterna under rubriken »Frakter m. in.» återfinnes
i tabell 22.

Tabell 22. Kostnader för frakter m. m. i sammandrag, milj. kr

	1950/51	1951/52	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
Mjölkfrakter........................ Övriga frakter:	63,40	66,75	69,78	69,32	71,26	71,96
Bilfrakter.........................	15,57	18,47	19.46	19,46	20,00	20,00
Järnvägstransporter...............	7,30	9,03	9,86	9,86	9,86	9,86
Summa frakter	86,27	94,25	99,10	98,64	101,12	101,82
Mjölkkontroll.......................	6,20	7,90	6,90	7,20	7,19	7,19
Seminkostnader.....................	5,36	6,26	7,22	8,09 8,64	8,90	9,79
Maskinlegor.........................	7,44	8,15	8,35	8,78	8,78
Torkningskostnader för brödsäd......	3,22	2,60	8,20	6,96	11,39	6,27
Summa	108,49	119,16	129,77	129,58	137,38	133,85
Index (1950/51 = 100)	100,0	109,8	119,6	119,4	126,6	123,4

it* Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. AV ISO

130* Kungl. Maj. ts proposition nr 180

Tabell 23. Jordbrukets kostnader (exklusive arbetskostnader) åren 1950,51—1955/56, milj. kr

	1950	1951	1952	1953	1954	1955	Värdeförändring
	/51	/ 52	/ 53	/ö 4	/55	/ 56	1954/55—1955/56
							beroende på föränd-
							ring av
							kvan-	priser	sum-
							titeter		ma
Kapitalkostnader
Grundförbättringar......	18,5	22,9	24,5	24,8	25,8	25,9	_	+ 0,1	+ 0,1
Ekonomibyggnader......	162,4	189,5	194,6	193,6	195,9	197,7	—	+ 1,8	+ 1,8
Maskiner o. redskap ....	272,6	322,7	362,7	393,8	412,8	434,9	+ 22,5	- 0,4	+ 22,1
Elektricitet.............	43,8	56,9	62,5	73,4	80,1	87,5	+ 7,4	_	+ 7,4
Räntekostnader.........	302,2	327,8	402,8	414,3	425,9	421,3	- 4,6	—	- 4,6
Summa kapitalkostnader	799,5	919,8	1 047,1	1099,9	1140,5	1 167,3	+ 25,3	+ 1,5	+ 26,8
Index	100,0	115,0	131,0	137,6	142,7	146,0
Kostnader för förnödenheter
Driv- och smörjmedel ...	80,3	93,1	99,3	101,8	108,7	115,7	+ 7,1	- 0,1	+ 7,0
Handelsgödselmedel och
kalk..................	188,4	206,7	237,2	255,2	263,9	262,2	+ 4,0	- 5,7	- 1,7
Köpfodermedel..........	250,3	240,1	227,2	241,2	310,2	235,9	-71,0	- 3,3	-74,3
Diverse förnödenheter ...	42,6	49,7	51,1	49,5	50,8	50,5	+ 0,9	- 1,2	- 0,3
Summa förnödenheter	561,6	589,6	614,8	647,7	733,6	664,3	-59,0	-10,3	-69,3
Index	100,0	105,0	109,5	115,3	130,6	118,3
Frakter m. m.
Frakter.................	86,3	94,2	99,1	98,6	101,1	101,8	+ 0,7	_	+ 0,7
Mjölkkontroll...........	6,2	7,9	6,9	7,2	7,2	7,2		_
Seminkostnader.........	5,4	6,3	7,2	8,1	8,9	9,8	+ 0,9	_	+ 0,9
Maskinlegor ............	7,4	8,2	8,4	8,6	8,8	8,8	—	_
Torkningskostnader för
brödsäd..............	3,2	2,6	8,2	7,0	11,4	6,3	- 5,1	—	- 5,1
Summa frakter m. m.	108,5	119,2	129,8	129,5	137,4	133,9	- 3,5	—	- 3,5
Index	100,0	109,9	119,6	119,4	126,6	123,4
Summa kostnader exklu-
sive arbetskostnader	1469,6	1628,6	1 791,7	1 877,1	2 011,5	1965,5	-37,2	- 8,8	-46,0
Index	100,0	110,8	121,9	127,7	136,9	133,7

Sammanfattning av inkomst- och kostnadsberäkningarna

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader
(inklusive arbetskostnader) har sammanfattats i följande tablå.

Enligt prisöverenskommelsen våren 1952 beräknades av det dåvarande
underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 milj. kr) 55 milj. kr hänföra
sig till ökade räntekostnader på grund av höjning av jordvärdena för
jordbruksfastigheter enligt 1952 års fastighetstaxering ävensom ökade värden
på kreaturs- och förrådskapital. Av denna räntekostnadsökning skulle
1/5 eller 11 milj. kr beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan återstående
del eller 44 milj. kr skulle successivt intäckas med 1/4 under vart och
ett av de följande fyra åren. I enlighet härmed skall de i tablån angivna
överskotten ökas (underskotten minskas) med 45,8 milj. kr för 1952/53
(44 milj. kr plus avrundningen vid prisöverenskommelsen 1,8 milj. kr), 33
milj. kr för 1953/54, 22 milj. kr för 1954/55 och 11 milj. kr för 1955/56.

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Kostnader (inkl. ar-betskostnader), milj. kr	1950/51	1951/52	1952/53	1953/54	1954/55	1955/56
Alt. I............	3 466,7	4 038,4	4 298,6	4 399,4	4 512,4	4 397,2
» II...........	3 466,7	4 026,0	4 272,8	4 360,5	4 461,1	4 335,1
» III..........	3 466,7	4 013,5	4 247,2	4 322,2	4 410,8	4 274,4
» IV..........	3 466,7	4 001,1	4 221,6	4 284,2	4 361,2	4 214,9
» V........... Kostnadsindex	3 466,7	3 988,7	4 196,3	4 246,6	4 312,4	4 156,6
Alt. I............	100,00	116,49	124,00	126,90	130,16	126,84
» II...........	100,00	116,13	123,25	125,78	128,68	125,05
» III..........	100,00	115,77	122,51	124,68	127,23	123,30
» IV..........	100,00	115,42	121,78	123,58	125,80	121,58
» V...........	100,00	115,06	121,05	122,50	124,39	119,90
Inkomster, milj. kr . . Avgår överskott 1950/ 51 enligt kalkyl med 1938/39 som basår,	3 264,4	3 779,7	4 063,4	3 961,9	3 843,5	3 834,6
milj. kr.......... Basinkomst framskri-ven medelst kost-nadsindex, milj. kr	8,4					4 129,9
Alt. I............	3 256,0	3 792,9	4 037,4	4 131,9	4 238,0
» II...........	3 256,0	3 781,2	4 013,0	4 095,4	4 189,8	4 071,6
» III..........	3 256,0	3 769,5	3 988,9	4 059,6	4 142,6	4 014,6
» IV..........	3 256,0	3 758,1	3 965,2	4 023,8	4 096,0	3 958,6
» v........... Kalkylmässigt över-eller underskott, milj. kr	3 256,0	3 746,4	3 941,4	3 988,6	4 050,1	3 903,9
Alt. I............	—	— 13,2	+ 26,0	—170,0	— 394,5	— 295,3
» II...........	—	— 1,5	+ 50,4	—133,5	— 346,3	— 237,0
* III..........	—	+ 10,2	+ 74,5	— 97,7	— 299,1	—180,0
* IV..........	--	+ 21,6	+ 98,2	— 61,9	— 252,5	—124,0
» V...........	—	+ 33,3	+ 122,0	— 26,7	— 206,6	— 69,3
Alternativ I—V motsvarar en årlig minskning av arbetsvolymen fr. o. tive 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 och 5,0 procent.	m. basåret med respek-
För sistnämnda år har de sålunda justerade underskotten i avrundade tal ställts samman i följande tablå. Alternativ minsk- Underskott 1955/56, ning av arbetsvo- milj. kr lymen, * 3 284 3,5 226 4 169 4,5 113 5 58

De sakkunniga har icke tagit ställning till de i tablån angivna alternativen,
utan de har endast velat visa, hur olika antaganden om förändringen
av arbetsvolymen påverkar kalkylutfallet.

132*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Bilaga till bilaga 5

angående den årliga undersökningen av i jordbruket sysselsatt arbetskraft

Denna undersökning infördes år 1951 på begäran av statens jordbruksnämnd
(kalkylsakkunniga) och socialstyrelsen, främst för att möjliggöra en
belysning av de relativa förändringarna från år till år i arbetsvolymen. Uppgifterna
lämnas av samma jordbrukare, som ingår i urvalet för de årligen
återkommande arealinventeringarna och husdjursräkningarna och det synes
icke föreligga anledning antaga, att uppgifterna om arbetskraften skulle
vara av lägre kvalitet än övriga av dessa jordbrukare lämnade uppgifter,
som avser samma tidpunkt som inventeringsdagen. Uppgifterna om antalet
sysselsatta gäller förhållandena den 1 juni respektive år, alltså samma tidpunkt
som för uppgifterna till arealinventeringen och husdjursräkningen.
Det torde icke vara svårare att lämna uppgifter om antalet sysselsatta vid
den aktuella tidpunkten än att uppgiva åkerjordens användning och antalet
husdjur.

Uppgifterna om det totala antalet lejda arbetstimmar avser närmast föregående
år, ett förhållande som naturligtvis kan göra det något svårare för
de uppgiftsskyldiga att lämna uppgift. För självdeklarationen (löneuppgiften)
skall emellertid likartade uppgifter ha framräknats, varför det ej torde
möta större svårigheter. Vid bearbetningen i centralbyrån är uppgifterna
om arbetstimmar synnerligen värdefulla för kontroll av uppgifterna om antalet
sysselsatta.

För att resultaten från dessa undersökningar skall bli fullt jämförbara
har uppgiftsformuläret vid de tre senaste årens undersökningar haft samma
uppställning, med de olika kategorierna av arbetskraft i från varandra
isolerade grupper. Vid 1951 års undersökning var frågeställningen något
annorlunda formulerad (numera förtydligad) men ej i sak olika. Resultaten
från 1951 års undersökning torde dock ej vara fullt jämförbara med de
senaste tre årens, speciellt beträffande tillfälligt anställda, särskilt kvinnor,
där siffrorna synes för höga 1951.

Några särskilda anvisningar i övrigt för uppgiftslämnandet, t. ex. om avgränsning
i förhållande till hemsysslor, skogsarbete eller annat arbete, som
kan vara kombinerat med jordbruksarbete, förekom ej vid någon av de fyra
hittills utförda undersökningarna. Avsikten var nämligen, att var och en,
som vid tidpunkten i fråga arbetade i jordbruk, skulle redovisas.

De kompletterande uppgifterna om den under närmast föregående år lejda
arbetskraften, som första gången inhämtades vid 1952 års undersökning,
redovisades då i antal dagsverken. Då emellertid timavlöningssystem numera
tillämpas i jordbruket, ansågs det motiverat att ändra redovisningen till
antal arbetstimmar fr. o. m. 1953 års undersökning.

Det förhållandet, att en del arbeten i jordbruket utföres på ackord, försvårar
lämnandet av exakta uppgifter om antalet lejda arbetstimmar. Dessutom
måste man räkna med att arbetstimmar, använda t. ex. i skogsarbete
för gårdens eget behov och utförda av den fast anställda arbetskraften, ingår
i redovisningen.

133*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

I fråga om den inom jordbruket den 1 juni sysselsatta arbetskraften, som
redovisats, torde antalet kvinnor, främst i gruppen »brukaren och dennes
familjemedlemmar», vara något för högt, om man tänker på heldagssysselsättning.
En fullt pålitlig gränsdragning mellan deras arbete i hushållet och
i jordbruket torde vid en dylik antalsräkning i praktiken vara nästan omöjlig
att genomföra, så intimt som dessa båda arbetsuppgifter ofta hör ihop.
Eftersom denna undersökning har så starkt aktuell uppläggning, synes man
i övrigt kunna räkna med att den den 1 juni respektive år redovisade arbetskraften
verkligen är sysselsatt i jordbruksarbete denna speciella dag.
Vid denna tid på året förekommer ej någon egentlig arbetstopp i jordbruksarbetet.

Kontroll och komplettering vid telefonsamtal med de uppgiftsskyldiga
har i stor utsträckning företagits. Bortfallet på grund av ofullständiga uppgifter
har vid denna undersökning utgjort 4—5 procent. Stockholm den 31
januari 1955.

OTTO ZETTERBERG

134*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Bilaga 6

angående fettvaruregleringens ekonomiska resultat

I det följande lämnas dels en detaljerad uppställning angående uppbörd
av regleringsavgifter och utbetalning av regleringsbidrag, dels en liknande
uppställning angående fettvaruclearingkassans inkomster och utgifter. Båda
uppställningarna anger det faktiska resultatet av regleringsverksamheten

Tab. 1. Uppbörd av regleringsavgifter och utbetalning av regleringsbidrag m. m.

	Reglerings-	Utbetalning av	Nettobehåll-
	avgifter,	regleringsbidrag	ning,
	kronor	m. m., kronor	kronor
Budgetåret 1953/54 (10 mån.) Regleringsavgifter för import enligt tillstånd, utfärdade av Svensk fettimport .......... Regleringsavgifter enligt licenser, utfärdade av statens jordbruksnämnd................. Regleringsavgifter för leveranser inom landet från oljefabriker........................ Efterregleringsavgifter..................... Regleringsbidrag till den tekniska industrien m. fl...................................	j 5059 559:64 67 111:50 53 192 092: 79 493 790: 94 J	21179 371:68
Fiskkonservfabriker........................ Exportbidrag............................. Svinnersättning till raffinaderierna.......... Restitution av för mycket inbetalad reglerings-avgift..................................	?58 812 554:87	288 100:62 1545 365: 69 256 999:97 59536:58 23 329 374:54	35483180:31
Budgetåret 1954/55 a) Faktiska inkomster och utgifter under tiden 1/7 1954—28/2 1955 Regleringsavgifter för import enligt tillstånd utfärdade av Svensk fettimport ....... Regleringsavgifter enligt licenser, utfärdade av statens jordbruksnämnd............ Regleringsavgifter för leveranser inom landet från oljefabriker..................... Efterregleringsavgifter................... Regleringsbidrag till den tekniska industrien m. fl.............................	i i \| 5 227 200:57 i \|12 831:55 -t 53 394 592:50 270 361:89 j m	16 174 347:12
Fiskkonservfabriker.....................		273 912: 98
Exportbidrag.......................... Svinnersättning till raffinaderierna....... Restitution av för mycket inbetalad regle-ringsavgift..........................	t	1 973 852: 65 373 008: 51 28 887: 72
b) Beräknade inkomster och utgifter under tiden 1/3—30/6 1955 ....................	58 904 986: 51 25 000 000: 00	18 824 088: 98 11000000:00
	83 904986:51	29 824 008: 98	54080 977:53
Budgetåret 1955/56 Beräknat belopp...............	86000 000:00	30000 000:00	56 000 000: 00

135*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 2. Fettvaruclearingkassans ekonomiska verksamhet

Kassans ställning den 1 juli 1954

Tillgångar

1) Innestående medel.......................

2) Upplupna räntor.......................

3) Fordringar, beräknade

1952 års skörd av oljefrö

a) Karlshamns oljefabriker; förskott

3 220 184: 59 — underskott 1 844 488: 00

b) Kalmar oljefabrik; överskott..........

44 605 403: 86
309 465: 06

1 375 696:59
794 564:32

44 914 868:92

2170260:91

1953 års skörd

a) Karlshamns oljefabriker; förskott

13 679 616: 74 + beräknat överskott

6 500 000: 00 ...................••••••

b) Kalmar oljefabrik; förskott 4 027 904: 42

+ beräknat överskott 5 500 000 .......

c) Svenska linoljeslageriema; förskotterade

medel...............................

d) SOI och Riksförbundet Lin och hampa;

förskott 2 230 539: 14 — beräknat underskott
375 000: 00 ....................

20179616:74
9 527 904:42
1948 681:34

1 855 539:14

Beräknat överskott vid import

av linfrö och linolja...........

Summa tillgångar

33 511741: 64

2 000 000:00
82 596 871:47

Skulder

1) Ianspråktaget belopp av det särskilda anslag

om 50 000 000 kronor, som anvisats å kapitalbudgeten
för förskottering av medel för
inlösen av oljefrö.......................

2) Karlshamns oljefabriker; kvarstående underskott
på export av olja av 1952 års skörd ..

Summa skulder

30 200 000:00

10 280 070:98

40480 070:98

Sammandrag:

Tillgångar, kronor
Skulder, kronor
Summa behållning den 1 juli 1954, kronor

82 596 871: 47
40 480 070: 98

42 116 800:49

under budgetåret 1953/54, ett beräknat resultat av verksamheten under
innevarande budgetår samt en prognos för budgetåret 1955/56.

Vad först angår den förstnämnda uppställningen må anföras, att jordbruksnämnden
i fjolårets regleringsskrivelse hade beräknat nettointäkterna
av regleringsavgifterna under budgetåret 1953/54 till 40 miljoner kronor.
Såsom framgår av uppställningen stannade nettointäkterna vid 35,5
miljoner kronor. I 1955 års statsverksproposition har — med stöd av en av
jordbruksnämnden den 17 november 1954 till riksräkenskapsverket avlåten
skrivelse — de beräknade nettointäkterna under innevarande budgetår angetts
till 53 miljoner kronor och under nästkommande budgetår till 54 miljoner
kronor. Under de senaste fem månaderna har världsmarknadsprisnivån
på fettvaror fallit rätt markant. Detta har lett till en höjning av regleringsavgifterna.
De i statsverkspropositionen angivna, beräknade inkomstbeloppen
synes därför komma att överskridas. Redan vid utgången av februari
månad 1955 hade sålunda regleringsverksamheten givit ett netto på i
runt tal 40 miljoner kronor och vid budgetårets slut kan nettointäkterna

Tab. 3. FeUvaniclearingkassans ekonomiska verksamhet

	Inkomstsida	Summa	Utgiftssida	Summa
Kassans verksamhet under budgetåret 1954/55 Innestående medel den 1 juli	1/7-31/12-54 (Faktiska) (Kol. 1)	1/1-30/6-55 (Beräknade) (Kol. 2)	(KOI. o)	1/7-31/12-54 (Faktiska) (Kol. 4)	1/1-30/6-55 (Beräknade) (Kol. 5)	(Kol. 6)
		44 605 403:86
A. Importerade fettvaror
1. Matnyttigt fett Inlösen av vitaminoljor ....				426 691: 42 1 040: 00		426 691: 42
Cleanngavgifter och restitutioner för diverse fettvaror.........	A 11
2. Linolja Slutlig reglering av importen av linfrö och linolja, överskott.........	1077 610:39		4 316: 11		1 040: 00
B. Svenska oljeväxtprodukter		1 yyb »ol: Öl
1. Raps- och senapsolja Överskott på olja för svenska marknaden av 1952 års skörd .......	794564:32		794564:32
Kvarstående underskott på export av olja av 1952 års skörd .......		10 280 070:98		10 280 070: 98
Oreglerat förskott för oljefrö av 1953 års skörd ............	11 48.5 317- 85
Beräknat överskott på 1953 års skörd Forskott för 1954 års skörd.....		12 000000:00	1 i iU i 52U: »o 12 000 000:00	44 746 000: 00		44 746 000:00
Beraknade intäkter för det till oljefabrikema levererade fröet av 1954 års skörd.....		28 000 000:00
Återbetalning av förskott för inlösen av oljefrö............		44 746 000:00 71 685: 99 3 220 184:59 4 344 796:79
Efterreglering vid ändring av clearingpriser . 2. Linolja Reglering av underskott på 1952 års skörd . Återbetalning av förskott för 1952 års skörd Återbetalning av förskott för 1953 års skörd Oreglerat, beräknat underskott på 1953 års skörd ............	71 685: 99 3 220 184:59 2114 257:65	44 <4o UUU: UU 2 230 539:14	112 228:87 1 844 488:00		112 228: 87 1844 488:00
Forskott för 1954 års skörd av linfrö .				3 500 000: 00	375 000:00	375 000: 00 3500000:00

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

	(Kol. 1)	(Kol. 2)	(Kol. 3)	(Kol. 4)	(Kol. 5)	(Kol. 6)
Återbetalning av förskott för linfrö av 1954 års skörd..............................		3500 000:00	3500000:00
Underskott på linfrö av 1954 års skörd ....			500 000:00	500 000:00
C. Diverse Clearingavgifter för tvätt- och rengöringsme-del ....................................	261: 91		261:91
Restitution av vissa prisutjämningsavgifter för lager av fettvaror per den 1/9 1953 ...... Lagringskostnader för vitaminoljor......... Räntor.................................. Överföring till anslag för inlösen av oljefrö ..	309 465:06 19 077 663:37	400000:00 98 018063:37	709465:06 161 701180:60	182 325:70 1 502:50 99 426: 78 61193 774: 25	30 200 000: 00 31075 000:00	182 325: 70 1 502: 50 99 426: 78 30 200 000:00 92 268 774: 25

Kassans ställning den 30 juni 1955

Innestående medel den 1 juli 1954 ........ 44 605 403: 86

Faktiska inkomster den 1 juli—31 december

1954 ................................. 19 077 663:37

Beräknade inkomster den 1 januari—30
juni 1955 ............................. 98 018 063:37

161 701130:60

Faktiska utgifter den 1 juli—31 december

1954 ................................. 61193 774:25

Beräknade utgifter den 1 januari—30 juni

1955 ................................. 31 075 000:00

92 268 774:25

Beräknade tillgångar den 30 juni 1955 .... 69 432 356: 35

Kassans ställning den 30 juni 1956

Beräknade tillgångar den 30 juni 1955 .... 69000 000:00
Beräknade nettointäkter under budgetåret

1955/56 .............................. 28 000 000:00

Beräknade tillgångar den 30 juni 1956 .... 97 000 000:00

Kungl. Maj.ts proposition nr 180 137*

138*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

beräknas ha stigit till cirka 54 miljoner kronor. Under budgetåret 1955/56
beräknas uppstå en nettobehållning av 56 miljoner kronor. Sistnämnda siffra
är givetvis mycket osäker med hänsyn till svårigheterna att i förväg bedöma
prisutvecklingen på världsmarknaden.

I fråga om uppställningen angående fettclearingkassans inkomster och
utgifter må anföras följande. Kassans tillgångar den 1 juli 1954 hade i fjolårets
regleringsskrivelse beräknats till 45,3 miljoner kronor. De verkliga tillgångarna
nämnda dag uppgick emellertid såsom framgår av uppställningen
endast till 42,1 miljoner kronor. Skillnaden förklaras i huvudsak av att man
vid uppgörandet av prognosen för tiden den 1 januari—den 30 juni 1954 räknade
med ett överskott på 1953 års skörd om 12 miljoner kronor, vilket i
själva verket icke kom till synes i kassans rörelse förrän efter budgetårsskiftet
1953/54. Å andra sidan kalkylerade man för samma tid med ett underskott
på 8,5 miljoner kronor på 1952 års skörd. Detta underskott blev i
stället 10,2 miljoner kronor och redovisas i sin helhet i kassans rörelse för
budgetåret 1954/55. Under innevarande budgetår beräknas kassan, som
numera användes uteslutande för reglering av priserna på oljor av inhemskt
oljeväxtfrö, komma att tillföras nettointäkter med 27,3 miljoner kronor.
Vid utgången av detta budgetår skulle enligt denna beräkning kassans tillgångar
sålunda komma att uppgå till 69,4 miljoner kronor. Under förutsättning
av oförändrad regleringsverksamhet på detta område under budgetåret
1955/56 kan kassans tillgångar vid utgången av sistnämnda budgetår
beräknas uppgå till 97 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

139*

Bilaga 7

Till statens jordbruksnämnd

Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, får härmed i likhet med
under tidigare år Svenska spannmålsaktiebolaget, vars uppgifter i huvudsak
övertagits av föreningen, till statens jordbruksnämnd överlämna förslag i
vad avser de prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under konsumtionsåret
1955/56, som berör föreningens verksamhet. Därjämte framlägges
resultat av företagna beräkningar över kostnaderna för beredskapslagring
m. in. under konsumtionsåren 1954/55 och 1955/56 samt vidare en
uppskattning av kostnaderna för avlastning av innevarande års brödsädsöverskott.

Innan föreningen övergår till huvudfrågan, får föreningen lämna följande
uppgifter rörande de internationella marknadsförhållandena.

Marknadsöversikt

Brödsädstillgångarna i de stora spannmålsexporterande länderna har under
år 1954 fortsatt att öka i betydande grad.

I följande sammanställning redovisas övergångslagren av vete i de fyra
största spannmålsexporterande länderna den 1 augusti 1954 samt till jämförelse
den 1 augusti 1953 och genomsnittet vid samma tidpunkt åren 1948
—1952.

övergång slager av vete den i augusti, 1 000 ton

1954 1953 Medeltal

1948—1952

USA.............. 24 580 15 210 8 590

Kanada........... 15 990 9 610 3 760

Argentina......... 2 260 3 090 660

Australien......... 3 240 980 1 620

Summa 46 070 28 890 14 630

Totalt och för vartdera av länderna USA, Kanada och Australien var övergångslagren
den 1 augusti 1954 de största som någonsin redovisats. I fråga
om 1954 års veteskörd i omnämnda länder understeg den väsentligen genomsnittsskörden
under de senaste fem åren.

En jämförelse mellan veteskördarna olika år följer här.

Skörd av vete, 1 000 ton

1954 1953 Medeltal

1948—1952

USA.............. 26 110 31 650 31 340

Kanada........... 8 130 16 710 13 400

Argentina......... 7 010 6 100 5 200

Australien......... 4 250 4 720 5 140

Summa 45 500 59 180 55 080

140*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Det torde vara av intresse att konstatera, att trots stora skador, som drabbat
veteskördarna i nordvästra USA, Kanada och Australien, så innebär de
för år 1954 redovisade tillgångarna av ny och gammal skörd på sammanlagt
92 miljoner ton hos de fyra stora exportländerna, att tidigare resultat överträffats.
För år 1953 uppgick motsvarande tillgångar till 88 miljoner ton och
år 1952 till 81 miljoner ton.

överskottet av vete, d. v. s. vete för export, utfodring och övergångslager
i nu nämnda stora produktionsområden med tillägg för den export, som
kan väntas komma att ske från Ryssland och Donauländerna samt Frankrike
och Sverige, beräknas för skördeåret 1954/55 uppgå till 66 miljoner ton mot
63 miljoner ton 1953/54 och 54 miljoner ton 1952/53. I de sistnämnda kvantiteterna
ingår även export från Turkiet, som emellertid under innevarande
år på grund av felslagen skörd icke har något överskott att avstå.

Det för innevarande år redovisade överskottet av vete motsvarar ungefär
tre gånger den kvantitet, som normalt brukar omsättas på världsmarknaden
under ett år. Man kan därför räkna med att de stora veteproducerande länderna
även vid ingången till nästa skördeår kommer att inneha betydande
övergångslager.

Den prisutveckling, som karakteriserat det gångna året, har i mycket ringa
grad påverkats av de stora tillgångarna, och anledningen härtill är, att man,
liksom fallet varit under ett flertal år, och detta gäller särskilt Nordamerika,
icke låtit de ökade tillgångarna motsvaras av ökade utbud. Till en del
har härvid valutaförhållandena spelat en roll, men dessutom beror återhållsamheten
i utbuden på en strävan hos berörda länder att icke medverka till
en utvidgning av klyftan mellan det inhemska, garanterade priset och priset
på världsmarknaden.

Jämsides med den vetemarknad, för vilken de stora exportländerna svarar
och som sålunda kännetecknats av ganska stor stabilitet, har utbildats en
marknad för de små exportländerna. Denna marknad har under det gångna
året präglats av stora prisvariationer.

Belysande för de här berörda förhållandena är i följande sammanställning
intagna uppgifter om prisnoteringar avseende nordamerikanskt och
franskt vete.

Prisnoteringar för vete på Liverpoolbörsen,
omräknade i kronor per deciton

	Manitoba	Franskt
	nr 2	vete
Januari...........	........ 42: 12	35: 71
Februari..........	........ 42:46	35:89
Mars..............	........ 42:47	34: 08
April..............	........ 41:95	—
Maj...............	........ 41:66	—
Juni...............	........ 41:27	35: 53
Juli...............	........ 40:28	32 :63
Augusti............	........ 40:09	32: 81
September.........	........ 40:44	34: 26
Oktober...........	........ 40:47	32: 26
November.........	........ 42: 14	31: —
December..........	........ 42:78	36: 98
Januari............	........ 43:95	38: 06
Februari...........	........ 43:83	—

141*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Under den pågående GATT-konferensen i Genéve har frågan om exportsubsidierna
varit föremål för diskussion. Då emellertid meningarna varit
mycket delade angående lämpligheten av att nu införa en skärpning av bestämmelserna
på området, kan man utgå ifrån att exportsubsidier vad gäller
jordbruksprodukter även skall få tillämpas i fortsättningen. Såsom förutsättning
gäller dock bland annat, att subsidierna icke allvarligt skadar
andra medlemsländers intressen. Även inom OEEG har man på sistone diskuterat
frågan om exportsubsidier och det är att vänta, att denna kontroversiella
fråga kommer att bli föremål för nya överväganden i internationella
sammanhang. Tills vidare kan man emellertid räkna med att de olika exportländerna
kommer att obehindrat kunna fortsätta med en subsidiering
av exporten.

Vid GATT-ltonferensen har vidare frågan om avveckling av överskottslager
varit föremål för behandling. Från en del länders sida har därvid yrkats
på att sådana regler skulle införas, att man finge en större garanti för att
utbudep icke skadade den normala handeln. Förslaget har emellertid mött
starkt motstånd från USA, som icke velat acceptera inskränkningar i sin
handlingsfrihet, även om man i princip kunde medgiva ökade möjligheter
till konsultationer för berörda parter.

Vad beträffar den internationella rågmarknaden, har densamma under tiden
från årsskiftet 1953/1954 fram till augusti månad kännetecknats av ett
tämligen stabilt prisläge. Därefter har priserna under intryck av det ogynnsamma
skördeutfallet i större delen av Västeuropa stigit kraftigt för att därefter
under årets sista månader åter falla. Till belysande av prisutvecklingen
må anföras följande siffror avseende Winnipeg-noteringarna under det
gångna året.

Priser på råg enligt noteringar på Winnipeg-börsen

Cents per bushel

1954 Januari.............. 120

Juli................. 90

Oktober.............. 145

December............ 113

Slutligen må även nämnas, att också fodermedelsmarknaden på grund av
minskning i tillgångarna varit föremål för betydande prisvariationer. Detta
gäller framför allt oljekraftfoder. Sålunda var priset på solroskakor från
Argentina i början av året 50 kronor per deciton eif svensk hamn. Motsvarande
pris i slutet av året var 59 kronor per decition eif svensk hamn. Däremot
har majspriset varit mindre berört av prisvariationerna.

Brödsädsregleringen

Innevarande konsumtionsår har en ändring skett i fråga om brödsädsregleringen.
Denna ändring innebär i princip, att fastställda garantipriser
för brödsäd icke såsom tidigare skall gälla för hela den f ramvunna skörden
utan endast för så stor del därav, som svarar mot det inhemska konsumtionsbehovet.
Ansvaret för avlastningen skall åvila berörda näringsorganisationer
genom föreningen Svensk spannmålshandel, vars här ifrågavarande
verksamhet skall bekostas av influtna förmalningsavgiftsmedel. Regleringsverksamheten
är grundad på ett inlösensförfarande, innebärande att såväl
odlare som spannmålshandlare och kvarnar har rätt att för inlösen den 1

142*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

april 1955 till föreningen hembjuda då kvarvarande brödsäd till fastställda
priser. Inlösenspriserna avser leverans till följande prisorter: Gävle, Stockholm,
Norrköping, Kalmar, Karlshamn, Åhus, Ystad, Trelleborg, Malmö,
Landskrona, Hälsingborg, Halmstad, Falkenberg och Göteborg. I prisorten
Norrköping innefattas även den närbelägna kvarnplatsen Djurön. I fråga
om vete tillämpas prisortspriset vid leverans till Kristianstad, varjämte vid
leveranser till Visby betalas prisortspris med avdrag av 50 öre per deciton.
Därjämte har för innevarande regleringsår genom avtal mellan föreningen,
å ena sidan, samt handels- och industriföretagen, å andra sidan, träffats
överenskommelse om upprätthållande av vissa lägsta priser fram till inlösensdagen.
I gengäld har föreningen förbundit sig att vid inlösen den 1
april 1955 för brödsäd, som hembjudes, erlägga ett pris, som med 50 öre
per deciton överstiger fastställt inlösenspris.

Utrikeshandeln är förbehållen föreningen och dess medlemmar. I rådande
marknadsläge, då prisnivån utomlands understiger den inhemska nivån,
utbetalar föreningen exportbidrag vid export av brödsäd och produkter därav
med belopp, som svarar mot skillnaden mellan de två prisnivåerna. Med
hänsyn bland annat till den knapphet, som råder i fråga om fodertillgångarna,
har åtgärder vidtagits för överförande av en del av brödsädsöverskottet
till fodermarknaden. Därvid har spannmålshandeln gottgjorts skillnaden i
pris mellan fullgod brödsäd och fodervara. För att förhindra att den för
foderändamål försålda rågen skall komma till användning för annat än foderändamål,
sker denaturering av spannmålen. Bestämmelser härför har
meddelats i kungörelse den 14 januari 1955 (nr 5).

Det regleringssystem, för vilket här redogjorts, har ännu icke tillämpats
ett helt regleringsår. Såvitt man emellertid kan bedöma av hittills vunna erfarenheter,
har det i stort sett fungerat väl. Föreningen anser därför, att
några i princip ändrade regleringsbestämmelser i fråga om brödsäden icke
är erforderliga för närvarande eller önskvärda ur de synpunkter föreningen
har att bevaka. Föreningen vill dock förutskicka, att det kan visa sig
motiverat att företaga viss ändring i gällande kvalitetsbestämmelser. För
närvarande pågår en utredning med uppgift att framlägga förslag till sådan
ändring.

I sin regleringsskrivelse förra året berörde jordbruksnämnden frågan om
vass kompensation till kvarnarna vid övergången till nytt regleringsår och
framhöll, att några statsmedel ej står till förfogande för ändamålet, utan
att eventuell prisfallsersättning måste belasta förmalningsavgiftsmedlen.

I anslutning härtill vill föreningen meddela, att föreningen, i överensstämmelse
med vad nämnden förutskickat, kommer att under den närmaste tiden
upptaga förhandlingar med kvarnindustrien i ärendet.

Under regleringsåren 1952/53 och 1953/54 medverkade Svenska spannmålsaktiebolaget,
främst på grund av de i kraft varande kreditrestriktionerna,
i viss omfattning vid finansiering av spannmålshandlarnas och kvarnindustriens
inköp av brödsäd. Detta skedde i den formen, att bolaget under
vissa betingelser till enhetliga priser verkställde inköp av kvarngill brödsäd
hos handel och industri. Då den inköpta spannmålen disponerades, återköptes
den till samma priser, som gällde vid bolagets inköp. För det i spannmålen
nedlagda kapitalet betingade sig spannmålsbolaget ränta med 4 1/2
procent per år. Spannmålsbolaget har på detta sätt bidragit till finansiering
av brödsädsinköpen under 1952/53 med 69 miljoner kronor och under 1953/
54 med 31 miljoner kronor. Med hänsyn till att kreditrestriktionerna fortfarande
var i kraft vid innevarande regleringsårs ingång, övervägde Svensk
spannmålshandel att göra en framställning om att beredas möjlighet att

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

143*

liksom spannmålsbolaget medverka vid finansieringen av spannmålsinköpen.
Sedan det emellertid visat sig, att verkningarna av kreditrestriktionerna
icke gjorde sig omedelbart gällande, beslöts efter samråd med jordbruksnämnden
att tills vidare avstå från att göra sådan framställning. Under senaste
tiden har emellertid, enligt uppgifter som lämnats föreningen från
skilda håll, uppstått svårigheter för spannmålshandelns och kvarnindustriens
finansiering. I anslutning härtill vill föreningen framhålla, att om
denna skärpning i kreditgivningen kommer att bestå, då 1955 års skörd kommer
i marknaden, kan den medföra svårigheter för spannmålshandeln att
omhändertaga och till jordbruket erlägga betalning för spannmålsskörden i
den omfattning jordbruket har behov att leverera densamma. Med anledning
härav finner föreningen det angeläget att erhålla bemyndigande att, om så
skulle visa sig erforderligt, finansiera spannmålshandeln i önskvärd omfattning.
Det är för närvarande svårt att uttala sig om föreningens behov av rörelsemedel
för fullgörande av en sådan verksamhet. Mycket beror på skördeutfallet
och på möjligheterna till export. Uppskattningsvis räknar föreningen
med samma omfattning av kreditgivningen som spannmålsbolagets kreditgivning
under verksamhetsåret 1953/54, d. v. s. i runt tal 30 miljoner kronor.
Under förutsättning att föreningen efter hand som kostnader för brödsädsöverskottets
avlastning uppstår, får till sig utbetalat förmalningsavgiftsmedel,
synes den här ifrågavarande finansieringen av brödsädsinköpen
i nu nämnd omfattning icke kräva en utökning av den kredit, som i enlighet
med Kungl. Maj :ts skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret skall tillhandahållas
föreningen.

Beredskapslagret av brödsäd, majs och oljekraftfoder

I föreningens uppgifter ingår att i den omfattning och på villkor, som avtalats
med jordbruksnämnden, handha beredskapslagring av brödsäd, majs
och oljekraftfoder. För de med beredskapslagringen förenade kostnaderna
erhåller föreningen ersättning av särskilda anslagsmedel.

Beredskapslagret hos föreningen förutsättes för brödsäd uppgå till 250 000
ton, varav 200 000 ton vete och 50 000 ton råg, samt för majs till 15 000
ton och för oljekraftfoder till 65 000 ton. Enligt beslut av 1954 års riksdag
skall beredskapslagret av brödsäd utgöra 300 000 ton. Vid fastställande av
den kvantitet härav, som bör lagras genom föreningens försorg, har hänsyn
tagits till lagringen hos kvarnarna, vilken beräknas omfatta omkring 50 000
ton av beredskapslagret.

I enlighet med en mellan föreningen och Svenska spannmålsaktiebolaget
träffad överenskommelse har beredskapslagret av majs och oljekraftfoder
överlämnats till föreningen den 1 november 1954 och brödsädslagret den 1
januari 1955. Med anledning av kvalitetsbristerna hos 1954 års brödsädsskörd
skedde under hösten viss försäljning ur beredskapslagret till kvarnarna,
varför det till föreningen överlämnade beredskapslagret utgjorde sammanlagt
177 000 ton, varav 115 000 ton vete och 62 000 ton råg.

På grund av att jordbruksnämnden föreskrivit viss skärpning av kvalitclsbestämmelserna
för brödsäd, som inlägges i beredskapslagret, kommer
föreningen icke att kunna komplettera lagret under innevarande regleringsår.
Till följd härav kommer att uppstå en merkostnad motsvarande skillnaden
mellan priset på brödsäd av 1954 års skörd och det pris, som kommer
all gälla, då inläggning sker. Från jordbruksnämndens sida bar vid förhandlingar
i ärendet förklarats, att nämnden med hänsyn till 1954 års riksdagsbeslut
ej ansågc sig ha möjlighet alt ställa de för beredskapslagringen av -

144*

Kungl. Maj:ts proposition nr i80

sedda medlen till förfogande för täckande av ifrågavarande förlust, utan
att nämnda merkostnad finge täckas av förmalningsavgiftsmedel.

Föreningen är av den meningen, att förmalningsavgiftsmedlen icke bör
användas för täckande av sådan merkostnad, och föreslår därför, att föreningen
i annan ordning tillföres motsvarande belopp.

Fraktbidrag

Föreningen utbetalar liksom tidigare spannmålsbolaget fraktbidrag vid
försäljning av fodersäd och vissa fodermedel till norra Sverige. Vid regleringsåtgärdernas
behandling förra året övervägdes detta bidrags slopande.
Föreningen har för sitt vidkommande icke något förslag beträffande bidragets
upprätthållande eller icke men har medtagit detsamma i sina kostnadsberäkningar.

Kostnader för avlastning av 1954 års brödsädsöverskott

Enligt en av föreningen företagen prognos, grundad på senaste uppgifter
om leveranser av brödsäd från odlare, skulle saluöverskottet av 1954 års
skörd uppgå till 1 043 000 ton, varav vete 810 000 ton och råg 233 000 ton.
Vidare räknas med en import av 12 000 ton vete och 29 000 ton råg samt
en lagerminskning under regleringsåret på 1 000 ton vete och 62 000 ton
råg. Sålunda skulle återstå för inhemsk konsumtion och export 823 000 ton
vete och 324 000 ton råg. För förmalning och utsäde beräknas åtgå 560 000
ton vete och 150 000 ton råg. Återstoden, 263 000 ton vete och 174 000 ton
råg, utgöres av överskott för export eller utfodring inom landet. Kostnaden
för avlastning av detta överskott skall för 10 000 ton vete och 29 000 ton
råg bäras av influtna importavgifter samt för 8 000 ton vete och 24 000 ton
råg av anslaget för beredskapslagringen samt för återstoden, 245 000 ton
vete och 121 000 ton råg, av förmalningsavgiftsmedlen. Om man förutsätter,
att kostnaden är densamma som genomsnittet under den gångna delen av
regleringsåret, d. v. s. för vete 13 kronor per deciton och för råg 8 kronor
per deciton, skulle förmalningsavgiftsmedlen för ovannämnda kvantiteter
belastas med i runt tal 42 miljoner kronor. Härtill kommer kostnaden för
av spannmålsbolaget under sommaren 1954 företagen export av 39 000 ton
vete, för vilken kostnaden enligt överenskommelse skall bäras av förmalningsavgiftsmedel.
Denna kostnad uppgår till i runt tal 5 miljoner kronor.
Vidare torde föreningens kostnader för lagring, frakter, administration in. m.
kunna uppskattas till 3 miljoner kronor. Totalt skulle alltså enligt denna
uppskattning förmalningsavgiftsmedlen belastas med 50 miljoner kronor.

Till föreningens disposition av förmalningsavgiftsmedel avseende förmalningen
under verksamhetsåren 1953/54 och 1954/55 beräknas, sedan hänsyn
tagits till ett till spannmålsbolaget utbetalat belopp på i runt tal 2 miljoner
kronor, återstå 53 miljoner kronor. Enligt här företagen beräkning skulle
alltså, sedan kostnaderna för 1954/55 blivit täckta, erhållas ett överskott av
förmalningsavgiftsmedel på 3 miljoner kronor.

Det må slutligen framhållas, att den här företagna beräkningen grundas
på faktorer, som för dagen är svåra att överblicka. Detta gäller förhållandena
såväl på den internationella som på den inhemska marknaden. På
den internationella marknaden har sålunda under den senaste tiden en svagare
tendens gjort sig gällande. Ett slutligt resultat, som väsentligen avviker
från den gjorda uppskattningen, är därför icke otänkbart.

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

145*

Kostnader för beredskapslagring m. m.

För täckande av kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet
under verksamhetsåret 1953/54 stod till bolagets förfogande anslagsmedel
på tillsammans 97 552 377 kronor 98 öre. Enligt nu föreliggande bokslut
uppgick underskottet för verksamhetsåret 1953/54 till 85 351 128 kronor
10 öre, varför av äldre anslag återstår 12 201 249 kronor 88 öre.

I proposition nr 180 till 1954 års riksdag beräknades kostnaderna för här
berörda verksamhet under regleringsåret 1954/55, hänförlig dels till spannmålsbolaget,
dels till föreningen Svensk spannmålshandel, till sammanlagt
25 miljoner kronor, varav 11 miljoner kronor avser kostnader för spannmålsbolaget
under en övergångstid samt 12,5 miljoner kronor lagringskostnader,
i den mån de icke kommer att belasta bolaget. Vidare beräknades
fraktbidraget för transport av fodervaror till vissa delar av norra Sverige
uppgå till 1,5 miljoner kronor.

För täckande av kostnaderna för spannmålsbolagets verksamhet anslog
1954 års riksdag 8 miljoner kronor, varjämte beslutades att bolaget skulle
äga förfoga över ett belopp av omkring 3,8 miljoner kronor, som influtit
genom utjämningsavgifter för i huvudsak spannmål och spannmålsprodukter.
För spannmålsbolagets räkning är sålunda disponibelt ett anslagsbelopp
på 24 miljoner kronor, varav 12 201 249 kronor 88 öre utgör reservation
hos bolaget enligt bokslut per den 31 augusti 1954, och för föreningen
Svensk spannmålshandel 14 miljoner kronor.

Enligt en nu företagen beräkning, varav specifikation bifogas (bilaga A),
uppskattas kostnaderna för spannmålsbolagets och den del av föreningens
verksamhet, som skall bekostas av statsmedel för verksamhetsåret 1954/55
(11 månader), till sammanlagt 19,9 miljoner kronor. Vid fördelning av detta
belopp enligt grunder, varom överenskommelse träffats mellan bolaget
och föreningen och som godkänts av statens jordbruksnämnd, hänför sig
10,5 miljoner kronor till bolaget och 9,4 miljoner kronor till föreningen. Sedan
kostnaderna enligt denna beräkning blivit täckta, skulle sålunda av anslagsmedlen
återstå för bolaget 13,5 miljoner kronor samt för föreningen 4,6
miljoner kronor.

Föreningen vill föreslå —• ehuru det icke är föreningens angelägenhet —
att det redovisade överskottet av anslag till spannmålsbolaget tillsammans
med den hos bolaget kvarliggande skaderegleringsfonden på i runt tal 2 miljoner
kronor användes för nedskrivning av beredskapslagret av brödsäd.

För verksamhetsåret 1955/56 har föreningen i enlighet med härvid fogad
sammanställning (bilaga B) uppskattat kostnaderna för den del av verksamheten,
som skall bekostas av statsmedel, till 23 miljoner kronor, varvid
föreningen bland annat utgått från nu gällande ersättningar till lagerhålllarna
samt nedskrivning av beredskapslagret av brödsäd med 3 kronor per
deciton.

Då av redan anvisade medel enligt vad nyss sagts beräknas återstå i runt
tal 4,6 miljoner kronor, torde för regleringsåret 1955/56 av riksdagen böra
anvisas ytterligare 18 miljoner kronor.

I anledning av vad nu anförts får föreningen Svensk spannmålshandel
hemställa, att statens jordbruksnämnd vid avgivande av förslag till Kungl.
Maj :t rörande prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under regleringsåret
1955/56 måtte föreslå, att regleringsanordningarna beträffande
10* Hihftiuj till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

146*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

brödsäd utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad föreningen förordat
samt att medel anvisas för täckande av föreningens kostnader enligt
anförda beräkningar. ö

Vidare hemställes, att föreningen beredes möjlighet att vid behov medverka
vid finansieringen av brödsädsinköpen.

I handläggningen av detta ärende har deltagit styrelseledamöterna herrar
Frisell, Du Rietz, Janson, Hagander, Nilsson, Sjögren, Anderson och Carlborn
samt som suppleant för herr Forsman herr Stenrup.

Stockholm den 10 mars 1955.

SVENSK SPANNMÅLSHANDEL
Ekonomisk förening

G. Frisell

Fritz Tryggveson

Kungi. Maj. ts proposition nr 180

147*

Bilaga A

Beräknade kostnader för tiden 1/9 1954—31/7 1955 för Svenska
spannmålsaktiebolaget och den del av Svensk spannmålshandels,
ekonomisk förening, verksamhet, som skall bestridas av statsanslag

A. Lagringskostnader

1. Lagringsersättning...........

2. Kostnader för omsättning.....

3. Varukostnader...............

B. Räntor........................

C. Fraktbidrag till norra Sverige----

D. Administrations-, kontroll- o. kontorskostnader
..................

E. Nedskrivning av bolagets lagervärde
för brödsäd...............

F. Skillnad mellan importpris och la gervärde

för import av oljekraftfoder
..........................

G. Eftersläpande utgifter för bolaget

Totalt	Därav Bolaget	Föreningen
2 600 000 3 140 000 1 200 000 4 000 000 1 600 000	700 000 800 000 2 100 000	1 900 000 2 340 000 1 200 000 1 900 000 1 600 000
820 000	400 000	420 000
5 000 000	5 000 000	—
500 000 1 000 000 19 860 000	500 000 1 000 000 10 500 000	9 360 000

Bilaga B

Beräkning av kostnader för beredskapslagring av
brödsäd och fodermedel samt fraktbidrag för fodersäd och fodermedel
till norra Sverige under verksamhetsåret 1955 56

A. Lagringskostnader

Lagringens omfattning: Brödsäd 250 000 ton

Oljekraftfoder 65 000 »
Majs 15 000 »

2. Kostnader för omsättning:

Brödsäd: Inköp 110 000 tonl............... 3 100 000

Försäljning 65 000 » J '' ’''

Oljekraftfoder:

Inköp 20 000 ton\............... 600 000

Försäljning 20 000 » |

Majs: Inköp 5 000 t> {............... 100 000

Försäljning 5 000 » (

3. Ränta å kapital bundet i beredskapslagret..................

4. Varukostnader..........................................

5. Nedskrivning av beredskapslagret av brödsäd...............

B. Fraktbidrag för fodersäd och fodermedel till norra Sverige

C. Administrations-, kontroll- och kontorskostnader.......

3 650 000

3 800 000

4 500 000
1 500 000
7 500 000
1 600 000

465 000

23 015 000

Anm. Kan anslagsmedel icke disponeras successivt utan törst i efterskott, tillkommer viss
räntekostnad.

• AV ■ ,

u. •'' ;• . v. r i

r • i iU

< '' ;lt. s ■

•)'' •’

• i no

-1* h ‘ :H-- *

.jijf! Öl)''.

•JOD OM»

m ?: \ .

. -.m.

• ! i '' '' ‘

i;*H* U. tf
i J» H j I h it i ,

* i,

)(H»

•<!''. }■. Ut .. . .t
ijJ-•{»''*/

v:l«'' r !n:Vv
. r-ni

{>• V ! '')

tf- v- 10I xtbisni »A *n in4i;.v»H

* ■'' »

•it- .? ''> .,;bnni ;*-»> «»n»r, I|i«

i!-'' • ‘i1 t;..;; .

- ‘tK1 .V* t I?(i! j

. ■<.

.! ''

TABELLBILAGA

/<*/• na i i iH/ i

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

151*

Tab. 1. Vissa jordbruksnäringen berörande prisindextal

År och månad	Socialstyrelsens Index för livs-medel	Prisförändringar sedan år 1935 på vissa varor enligt socialstyrelsens prisstatistik	Kommerskollegii parti-prisindex för
	Konsu- ment- pris- ndex	Allm. konsum- tions- prisindex	Mjöl	Bröd	Potatis	So g*	Mejeri- smör3	Nötkött, stek	Färskt sidfläsk3	Anim. livsmedel	Veget. livsmedel	Foder- medel	Gödsel- medel
1935 ............		100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100
1936 ............		102	102	101	107	102	98	108	no	104	101	105	102
1937 ............		106	no	107	in	107	in	107	in	108	107	117	102
1938 ............		no	114	109	113	112	116	no	124	113	104	112	106
1939 ............		113	113	113	119	117	122	120	128	120	105	114	106
1940 ............		127	118	130	157	127	138	129	144	140	131	148	135
1941............		151	121	141	142	139	161	171	188	176	157	164	146
1942 ............		164	125	139	202	134	170	182	198	186	181	175	213
1943 ............		162	127	138	160	134	170	185	213	194	187	175	229
1944 ............		157	126	137	162	135	170	177	218	194	189	176	224
1945 .............		165	123	137	175	135	170	177	212	190	185	180	218
1946 .............		158	133	139	1%	137	170	179	220	191	182	182	179
1947 .............		164	146	145	209	151	191	173	218	203	196	191	157
1948 .............		176	179	156	198	156	194	185	229	217	208	198	158
1949 .............	100	178	182	161	187	155	205	221	207	219	205	201	162
1960 .............	102	181	182	162	227	155	209	234	196	222	218	214	168
196i .............	119	212	217	189	286	175	241	264	247	252	262	272	195
1962 .............	134	240	270	215	304	189	250	311	307	292	286	294	222
1953 ...........	137	242	283	220	296	189	257	353	274	2%	294	283	210
1954 .............	137		274	218	328	189	258	344	291	292	305	285	197
		243			296	189	256	339	273	300	294	297	219
februari.....		242			304	189	256	342	265	297	295	296	222
	138	243	288	221	311	189	256	343	272	299	296	293	220
		243			312	189	256	349	271	296	296	288	219
		244			313	189	258	356	271	297	298	288	218
	137	243	288	220	310	189	258	361	270	297	302	287	206
		241			303	189	258	378	269	297	299	286	202
		243			296	189	258	382	265	295	290	289	201
	137	243	280	220	274	189	258	365	276	295	288	274	201
		242			275	189	258	346	283	293	287	268	203
		242			274	189	258	340	290	296	288	267	202
december . ..	135	240	275	219	283	189	258	340	287	295	289	266	201
		242	275	219	289	189	258	339	286	295	299	269	201
		242	275	219	297	189	258	336	291	294	302	274	205
	137	245	278	219	307	189	258	338	285	295	305	282	205
		248	278	219	318	189	258	342	284	293	310	282	205
		248	279	219	339	189	258	359	284	289	312	285	205
juni........	138	247	279	219	352	189	258	364	285	288	321	286	197
juli.........	137		279	219	330	189	258	371	i: 86	288	317	285	189
	137		273	216	359	189	258	365	287	289	309	285	189
	136		272	217	332	189	258	351	294	293	297	282	189
	136		267	217	339	190	258	328	303	292	295	286	194
	136		267	218	337	190	258	315	304	292	295	299	195
december . . .	137		267	218	335	189	258	318	302	293	296	307	194
1955 januari......	137		267	219	340	189	258	J 321	304	295	298	307	194

1 Indextalen baseras fr. o. m. dec. 1911 på priset för standardiserad mjölk.—3 Runmärkt mejerismör
fr. o. m. mai 1953. — 3 Fr. o. m. mars 1943 följer indextalen priset för salt sidfläsk.

152*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 2. Priser i Sverige

År

och månad

Kronor

per 100 kilogram

	Höst- vete1	Vår- vete1	Råg1	Vete- mjöl*	Råg- sikt*	Mat- ärter, gula*	Mat- pota- tis4	Fa- briks- potatis1	Socker- betor*	Strö- socker
1934 .............	16,97		15,69	26,99	23,51	26,99	6,02	3,30	2,25	29,21
1935 .............	16,69		15,59	29,80	25,08	25,33	8,28	3,25	2,25	29,09
1936 .............	17,01		15,92	30,61	25,86	21,21	8,53	3,31	2,25	29,79
1937 .............	19,60		18,29	32,56	29,11	20,79	9,02	3,76	2,55	30’89
1938 ............	18,85		17,27	33,84	29,43	19,90	8,66	4,37	2,70	31,03
1939 ............	17,99		17,29	33,82	28,58	27,81	9,03	4,60	2,70	31,64
1940 ............	23,30		23,29	34,49	29,83	43,19	13,67	4,81	3,10	35,88
1941............	26,09		26,09	34,50	30,50	50,97	13,66	5,75	4,10	39,88
1942 ............	26,55	28,09	26,09	34,50	30,50	47,78	21,73	6,45	4,50	45,46
1943 ............	26,07	27,52	25,07	37,00	28,50	42,78	13,80	7,58	4,50	47’52
1944 ............	26,70	28,70	25,70	36,60	28,50	37,36	16,18	7,58	4,50	47^52
1945 ............	26,80	28,80	25,80	35,83	28,17	35,33	16,97	7,65	4,65	47,52
1946 ............	26,69	28,70	26,04	38,61	31,66	36,08	17,87	7,83	4,65	47jö2
1947 ............	27,47	30,06	27,47	43,00	36,17	39,08	18,64	8,02	5,00	60\|04
1948 ............	28,99	32,90	28,99	48,27	40,86	43,85	17,49	8,77	5,30	6244
1949 ............	30,01	35,01	30,01	49,42	42,80	44,82	16,48	9,33	5,30	63''27
1950 .............	30,85	34,94	30,39	48,14	43,07	47,28	22,05	9,27	5,55	641)3
1951 .............	35,86	38,32	34,59	53,70	47,98	54,58	25,84	9,52	6,25	79,08
1952 .............	48,48	50,48	45,28	69,31	62,73	64,03	26,04	11,33	7''35	9l’90
1953 .............	52,06	53,15	48,92	76,39	69,75	61,65	. 22,44	12,58	7,35	93,25
1954 .............	46,72	46,72	43,82	74,47	68,02	60,72	26,20	11,65	7,20	89,17
1953 januari.....	55,00	57,00	50,50	77,50	70,31	66,88	24,00	12,75		94,00
februari.....	65,30	57,30	50,80	77,50	70,31	67,00	24,00	13^00	___	94,00
mars........	55,60	57,60	51,10	77,85	70,66	—	23,46	13,00	_;	94,00
april.......	55,90	57,90	51,40	77,95	70,77	__	22,77	13,00		94’00
maj........	56,20	58,20	51,70	78,00	70,81	_	22,05	13,00	_	94,00
juni........	56,30	58,30	51,80	78,00	70,81	_	31,31	13,00		94,00
juli..........	$6,3°	58>3°	51,80	76,89	70,16	_	26,69	13,00		94’00
augusti.....	46,90	46,90	45,40	75,00	60,92	_	19,31	13,00		94,00
september...	47,25	47,25	45,75	74,50	68,56	59,00	18,00	13,00	_	94,00
oktober.....	47,70	47,70	46,20	74,50	68,56	59,00	18,73	11,25	7,35	91,00
november ...	48,10	48,10	46,60	74,52	68,56	59,00	19,50	11,50	7,35	91,00
december . ..	48,40	48,40	46,90	74,52	68,56	59,00	19,50	11,50	7,35	91,00
1954 januari.....	48,70	48,70	47,20	74,47	68,52	59,00	21,05	11,75		91 00
februari.....	49,00	49,00	47,50	74,47	68,52		22,50	12,00		91,00
mars........	49,30	49,30	47,80	75,47	69,52	__	23,00	12,00		91,00
april........	49,60	49,60	48,10	75,47	69,52	_	23,77	12,00		91,00
maj........	49,90	49,90	48,40	75,47	69,52	_	26,46	12,00		89,00
juni........	50,00	50,00	48,50	75,47	69,52	—	42,40	12,00	.	89^00
juli.........	5°,°°	50,00	48,50	75,47	69,52	—	33,31	12,00	,	88,00
augusti.....	—	—	—	73,47	65,52	_	26,55	12,00		88,00
september.. .	41,65	41,65	36,66	73,47	65,52	58,00	23,55	12,00		88,00
oktober.....	42,29	42,29	37,29	73,47	66,43	61,00	24,00	10,50	7,20	88,00
november ...	43,14	43,14	38,14	73,47	66,59	62,60	23,85	10,75	7,20	88,00
december . . .	43,57	43,57	38,57	73,47	67,52	63,00	24,00	10,75	7,20	88,00
1955 januari.....	44,03	44,03	39,04	73,47	67,52	63,88	24,46	11,00	—	88,00

Anm. Uppgifter med medieval stil avser priser under månader, då någon nämnvärd försäljning ej
ägt rum. Dessa priser har ej medtagits vid beräkning av årsmedelpriser.

1 Medelpris till producent på kustorter. Under tiden 16 okt. 1940—juli 1954 av staten fastställda
priser. — 2 Prisuppgifter från kvarnar, grundpris fritt kvarn. Fr. o. m. okt. 1949 pris å patentvetemjöl
resp. rågsikt 00. — 3 Medeltal av producentpriser i mell. Sverige. — 4 Engrospris i Stockholm på prima
välsorterad vara. — ‘ Av staten fastställt producentpris vid 17,5 % stärkelsehalt och 70 kg hektolitervikt.
— “ Av staten fastställt grundpris till producent vid 16 % sockerhalt. Tillägg för varje
tiondels proc. högre sockerhalt med 1/160 av grundpriset. — 7 Partipris i Skåne exkl. grosshandels -

153*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

Tab. 2 (forts,). Priser i Sverige

År oc	i månad	Kronor per 100 kilogram
	Korn1	Havre, vit1	Vallhö*	Höst- säds- halm*	Majs*	Vete- kli*	Kraft-foder-bland-ning *	Lin- frö- mjöl*	Melass4
1934		12,71	11,83	7,47	2,50	13,01	11,76	15,10	17,31	8,25
1935		13,13	12,15	7,22	2,35	15,51	12,85	17,33	17,90	8,67
1936		13,75	12,77	6,27	2,42	15,93	13,70	18,23	18,03	9,40
1937		18,22	15,68	6,37	3,40	16,33	14,38	19,11	19,24	9,61
1938		16,81	13,62	5,97	3,04	16,83	13,90	19,45	20,43	10,00
1939		14,55	13,03	6,43	2,81	18,61	13,39	21,41	22,32	10,27
1940		22,71	20,41	14,57	5,12	18,50	16,89	23,50	24,00	11,38
1941		24,90	22,40	20,90	6,70	23,71	16,50	25,13	24,00	12,94
1942		24,50	20,75	15,30	5,48	25,33	16,78	30,92	34'',00	16,00
1943		23,08	18,83	11,60	3,55	25,00	18,08	32,84	16,00
1944		23,24	19,03	10,88	3,00	25,00	18,50	32,87	34,00	15,67
1945		22,63	19,03	9,35	3,01	25,00	19,00	33,82	34,00	14,00
1946		22,63	19,03	8,54	2,83	25,00	19,00	35,04	34,17	14,00
1947		24,68	20,03	14,83	3,20	25,12	19,67	36,00	36,00	14,00
1948		27,00	21,52	15,81	4,03	26,30	21,41	36,05	36,05	15,11
1949		25,79	22,21	13,08	3,03	27,22	22,15	36,15	36,40	20,21
1950		25,09	23,42	11,33	3,13	29,01	25,49	38,98	40,61	21,88
1951		33,47	31,90	13,41	5,06	34,74	32,55	47,67	53,35	27,00
1952		35,99	33,87	15,11	5,61	43,44	37,10	50,35	66,42	33,13
1953		30,96	28,06	13,76	5,25	48,14	36,90	51,09	57,19	32,72
1954		31,50	29,93	13,57	5,50	50,07	36,53	51,71	68,75	27,66
1953	januari.....	36,40	34,59	15,06	6,13	47,37	39,54	50,50	56,67	34,17
februari.....	36,28	33,69	14,63	5,75	47,37	40,00	50,50	56,67	34,17
	mars........	35,87	32,52	14,05	5,50	47,37	40,14	50,50	56,67	34,17
	april ........	34,84	31,28	13,38	5,13	47,37	38,98	50,60	56,67	34,17
					—	47,37	38,77	60,50	66,67	34,17
		. .	___	_	_	47,37	38,48	50,60	56,67	34,17
	}uli.........	___			__	48,12	36,06	50,50	66,67	34,26
	augusti.....	_	_	_	--	49,07	35,69	51,35	57,42	34,23
	september...	25,79	22,67	—	—	49,26	34,39	52,22 ■	57,91	33,12
	oktober .....	25,92	22,86	13,17	4,75	48,81	33,61	52,06	57,96	28,61
	november ...	26,09	23,21	13,00	4,75	48,71	33,56	52,04	58,13	28,67
	december . ..	26,49	23,62	13,00	4,75	49,45	33,62	51,94	58,13	28,75
1954	januari.....	27,11	24,52	13,00	4,75	50,13	33,72	51,92	58,13	28,75
februari.....	28,84	26,20	13,06	5,00	50,29	34,44	52,02	58,13	28,67
		31,22	29,13	13,30	5,45	50,55	35,53	51,90	58,13	28,58
		3i;04	29,51	13,56	5,69	50,64	36,33	51,37	58, i2	28,46
		32’23	30,69	__	_	51,36	36,52	51,06	58,12	28,42
				_	_	50,33	36,62	51,37	58,08	28,33
	juli.........		,	_	._.	49,34	36,67	51,42	58,09	28,30
			.	_	_	49,46	36,50	51,42	58,13	28,40
	september.. .	30,20	28,14	—	—	49,92	36,48	51,81	68,23	27,50
	oktober.....	32,18	31,06	13,92	—	50,00	37,04	51,90	59,39	25,45
	november ...	34,75	34,41	14,00	6,00	49,27	38,17	52,10	60,46	25,60
	december . . .	35,92	35,75	14,13	6,13	49,60	40,32	52,19	61,97	25,50
1955	januari.....	35,63	35,44	14.25	6,25	49,20	41,29	52,29	63,43	25,48

1 Medelpris till producent på flera orter för foderkorn och -havre. Under tiden 16 okt. 1940—
juli 1949 av staten fastställda priser. — 2 Pris till producent för pressad vara på stationer i mell.
Sverige. — > Pris till förbrukare på kustorter. — 4 Pris på vissa orter till annan förbrukare än
sockerbetsodlare. Fr. o. m. 17 okt. 1949 inkl. fathyra.

154*

Kungi. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 2 (forts.). Priser i Sverige

År och månad

öre per kilogram

	Mejeri mjcil ki	Kon-sum-tions-mjölk	Smör» sveus riks- note- ring3	Mar- garin-	Ost,	svecia4	Ägg6	Avräkningspriser7	Små- gri- sar0
Hel- fet	Halv- fet&	Stor- bo- skap8	Större kalv kl. I	Mindre kalv kl. I	Svin kl. I	Får (lamm kl. I	Häst kl. 1
1934...........		21,0	230	141	125	86	99							61
1935...........		21,0	223	135	131	94	114	94	137	83	no			112
1936...........		22,0	221	133	137	104	127	96	144	88	118	149	46	124
1937...........		23,0	257	148	124	87	138	96	160	93	122	159	44	114
1938...........		24,0	269	160	131	89	136	97	160	92	135	162	44	144
1939...........		25,0	288	165	152	no	138	114	178	101	135	192	52	127
1940..........	16,5	27,2	325	224	168	127	163	127	203	109	158	224	69	132
1941...........	20,7	30,0	385	300	200	149	220	176	266	143	195	282	104	190
1942...........	23,0	28,8	405	300	--	159	261	194	282	164	207	331	122	214
1943...........	22,9	29,1	405	300	—	165	281	195	279	153	234	356	132	230
1944...........	23,1	29,2	405	293	—	165	295	193	282	139	233	343	119	252
1945..........	23,3	29,2	405	270	—	190	293	182	278	134	226	307	99	239
1946...........	23,9	29,5	405	270	—	189	295	181	315	165	240	306	109	245
1947...........	25,7	32,6	455	286	—	212	311	185	321	169	247	346	142	276
1948...........	28,1	33,6	455	300	—	229	320	213	364	222	257	413	141	289
1949...........	28,5	33,6	486	269	—	230	264	247	392	247	254	395	172	285
1950...........	29,1	33,6	495	260	253	146	259	272	395	264	253	320	138	276
1951...........	31,4	37,8	570	354	312	235	292	294	452	304	306	410	188	303
1952...........	34,4	40,8	587	384	369	299	315	340	517	361	357	449	230	410
1953...........	34,7	40,8	603	398	391	321	306	394	563	371	320	471	248	381
1954...........	34,5	40,9	605	385	386	314	291	361	602	391	328	477	250	334
1953 januari . .	35,6	40,8	600	400	395	325	297	380	573	395	326	438	222	300
februari..	35,5	40,8	600	400	395	325	300	382	544	352	320	457	240	300
mars.....	35,4	40,8	600	400	395	325	300	390	572	335	321	498	251	341
april.....	35,1	40,8	600	400	385	315	272	394	572	336	323	504	258	392
maj.....	34,2	40,8	605	400	385	315	293	394	565	336	324	504	269	401
juni.....	33,5	40,8	605	400	385	315	300	396	562	339	323	504	272	414
juli......	33,7	40,8	605	400	385	315	273	405	525	345	323	467	275	409
augusti . .	33,8	40,8	605	400	385	315	342	407	511	359	317	450	255	405
september	34,6	40,8	605	400	395	325	350	404	535	391	313	450	254	421
oktober ..	35,4	40,8	605	400	395	325	350	392	569	420	311	432	245	405
november	35,7	40,8	605	385	395	325	335	392	602	421	319	462	216	382
december.	35,4	40,8	605	385	395	325	263	392	627	421	319	488	215	400
1954 januari . .	35,4	40,9	605	385	395	325	250	384	627	402	318	490	232	400
februari..	35,3	40,9	605	385	395	325	264	379	627	370	320	498	235	393
mars.....	35,2	40,9	605	385	395	325	290	375	639	361	320	501	260	370
april.....	35,0	40,9	605	385	395	325	265	373	635	357	320	501	269	363
maj.....	34,4	40,9	605	385	395	325	246	373	580	357	321	476	269	310
juni.....	33,5	40,8	605	385	395	325	255	367	553	357	326	456	269	327
juli......	33,3	40,8	605	385	375	300	304	367	527	357	330	456	267	300
augusti . .	33,5	40,8	605	385	375	300	350	360	536	368	330	459	257	319
september	34,2	40,8	605	385	375	300	350	351	598	413	330	462	254	322
oktober ..	35,2	41,0	605	385	375	300	325	338	634	450	335	475	246	300
november	35,5	40,9	605	385	380	305	321	331	618	454	342	472	227	300
december.	35,4	40,8	605	385	385	310	272	339	646	450	345	472	218	300
1955 januari . .		40,7	605	385	385	310	270 1	342	656	407	344	T—t OO T*	233	300

1 Medelavräkningspris till producent för 3,5 %-ig mjölk, fritt mejeri, vid ett skummjölksvärde av
4,5 öre/kg (2,0 öre/kg juli 1939— dec. 1941). Inkl. tuberkulostillägg, exkl. efterlikvider och producentbidrag
samt fr. o. m. mars 1952 exkl. leveranstillägg. Kfterlikviderna har utgjort följande belopp
i öre/kg: 0,31 år 1942, 0,40 år 1943, 0,41 år 1944, 0,55 åren 1945 och 1940, 0,63 år 1947, 0 59 år 1948
0,82 år 1949, 0,62 år 1950, 0,85 år 1951, 1,06 år 19o2 och 1,10 år 1954. För åren före 1942 saknas
motsvarande uppgifter. — 2 Detaljpris i städer och tätorter t. o. in. juni 1954 därefter även på landsbygden.
För mjölk öre/l. — '' Fr. o. in. maj 1953 runmärkt saltat smör. Under tiden 1 maj—26 nov.
1953 50 öre lägre pris å oinärkt smör, under tiden 27 nov. 1953—21 jan. 1954 70 öre, under tiden
22 jan.—30 sept. 1954 50 öre samt fr. o. in. 1 okt. 1951 20 öre lägre pris. — * Partipris. ‘Partipris
på mager (27 + ) ost 1941—-1944..— ‘ Svensk äggnotering, pris till producent i södra Sverige. Aren
1941 1948 tidvis statliga normalpriser. — 2 Ovägda medeltal av avräkningspriser till producenter vid

större slakteriföreningar i Svea- och Götaland. Slaktad vikt. — 8 Ovägt medeltal av priser för kor kl.
I och II. — > O vägt medeltal av producentprisnoteringar för prima griskullar i kl. I med medelvikt
av 17 kg/st.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tat. 2 (forts.). Priser i Sverige

155*

År och månad	Kronor per 100 kilogram	öre per liter
Ilandelsgödselmedel1	Drivmedel*
Chile- salpe- ter	Kalk- sal- peter	Kalk-kväve, 18 %»	Ammo- nium- sulfat	Kalk- ammon- salpeter4	Super- fosfat, 19— 20 %4	Tho- mas- fosfat	Kali- salt, 40%	Ben- sin	Motor- bränn- olja	Motor- fotogen
1934									26,5	9,5	9,8
1935 ...........	17,75	16,50	17,25	16,00	15,75	7,64	7,40	11,04	27,0	9,5	9,8
1936 ...........	17;35	16,35	17,21	16,00	15,75	7,25	7,25	13,13	26,1	10,3	9,8
1937 ...........	17,13	16,20	16,88	16,00	15,25	7,20	7,20	12,73	25,2	11,2	11,7
1938 ...........	17,58	16,88	16,98	16,00	15,75	7,38	6,95	12,64	26,0	11,2	12,2
1939 ...........	17,39	16,61	16,89	16,03	15,95	7,48	6,95	13,25	28,4	11,7	12,7
1940 ...........	1946	17,30	20,48	16,87	16,75	10,69	8,40	15,69	51,6	18,1	20,6
1941...........	20,75	20,69	22,11	21,57	21,50	10,99	9,80	16,02	91,2	45,1	46,0
1942 ..........	21,00	21,53	23,53	22,97	22,31	13,47	12,32	17,96	106,5	85,0	85,0
1943 ...........	21,00	24,42	25,06	25,08	24,08	15,98	14,88	20,05	111,0	111,0	111,0
1944 ...........	21,00	24,28	25,06	25,08	24,08	15,56	14,76	20,00	102,0	102,0	102,0
1945 ...........	23,00	23,73	24,60	24,78	23,78	14,85	15,18	19,80	96,5	78,6	89,0
1946 ...........	19,00	22,63	22,45	23,38	20,39	13,48	14,27	19,86	40,9	14,5	15,5
1947 ...........	23,00	22,36	22,03	24,03	18,28	12,42	13,52	19,88	37,4	14,8	16,1
1948 ...........	23,00	22,61	24,23	26,50	19,28	12,37	13,39	20,27	61,3	17,9	18,3
1949 ...........	23,47	22,27	24,82	27,03	19,72	12,92	13,39	20,65	69,4	17,4	18,6
1950 ...........	2748	21,74	24,44	27,00	19,72	13,18	13,35	20,13	72,8	19,8	22,0
1951............	35,89	23,18	29,35	30,76		15,50	15,42	18,77	55,6	23,1	24,7
1952............	41,40	25,23	35,05	36,41	31,72	17,19	16,67	17,60	56,2	23,2	26,5
1953 ...........	36,19	25,42	33,08	34,74	31,24	16,52	14,58	17,25	66,7	22,7	24,7
1954............	30,86	24,92	33,43	32,42	30,49	16,10	13,52	17,10	58,0	21,8	24,0
1953 januari . . .	39,00	25,30	35,00	35,55	31,75	17,10	15,80	17,45	55,0	23,0	25,5
februari ...	37,40	26,00	35,85	36,40	32,60	17,60	16,30	18,05	55,0	23,0	25,5
	3740	26,00	35,85	36,40	32,60	17,60	16,30	18,05	55,0	23,0	25,5
april......	37,40	26,00	35,85	36,40	32,60	17,60	16,30	18,05	55,0	22,7	24,9
maj......	37,40	26,00	35,85	36,40	32,60	17,60	16,30	18,05	65,0	22,5	24,5
	37,40	26,00	30,85	36,40	32,60	15,60	13,20	16,50	55,3	22,5	24,5
juli.......		24,60	30,85	__	29,60	15,60	13,20	16,50	57,0	22,8	24,8
augusti . ..	_	24,60	30,85	_	29,60	15,60	13,20	16,50	58,0	22,8	24,8
september.		24,60	30,85	--	29,60	15,60	13,20	16,50	59,0	22,6	24,5
oktober ...	33,25	25,30	31,70	31,70	30,45	16,10	13,70	17,10	59,0	22,5	24,4
november .	33,25	25,30	31,70	31,70	30,45	16,10	13,70	17,10	59,0	22,5	24,0
december..	33,25	25,30	31,70	31,70	30,45	16,10	13,70	17,10	58,0	22,1	24,0
1954 januari . . .	33,25	25,30	34,45	31,70	30,45	16,10	13,70	17,10	58,0	22,0	24,0
	34,15	26,00	35,30	32,55	31,30	16,60	14,20	17,70	58,0	22,1	24,0
	34,15	26,00	35,30	32,55	31,30	16,60	14,20	17,70	57,4	22,5	23,8
	34,15	26,00	35,30	32,55	31,30	16,60	14,20	17,70	56,0	22,2	23,8
	34,15	26,00	35,30	32,55	31,30	16,60	14,20	17,70	56,0	22,0	24,0
	3445	26,00	31,85	32,55	31,30	15,60	12,90	16,50	56,0	22,0	24,0
juli.......	27,30	23,60	31,85	_	29,40	15,60	12,90	16,50	69,0	21,5	24,0
	27,30	23,60	31,85	_	29,40	15,60	12,90	16,50	59,0	21,5	24,0
september	27,30	23,60	31,85	--	29,40	15,60	12,90	16,50	59,0	21,5	24,0
oktober ..	28,15	24,30	32,70	32,45	30,25	16,10	13,40	17,10	59,0	21,5	24,0
november	28,15	24,30	32,70	32,45	30,25	16,10	13,40	17,10	69,0	21,5	24,0
december.	28,15	24,30	32,70	32,45	30,25	16,10	13,40	17,10	59,0	21,5	24,0
1955 januari . .	28,15	24,30	32,70	32,45	30,25	16,10	13,40	17,10	59,0	21,5	24,0

> Brutto för netto, fritt tariffhamn i Stockholmsdistriktct. För chilesalpeter fritt importhamn
fr. o. in. juli 1949. För kvävegödsel kontantpris, för superfosfat, thomasfosfat och kalisalt tidigare
kreditpris; fr. o. in. juni 1952 kontantpris. — 2 Pris till förbrukare i O-zon (Stockholm och Göteborg
med omnejder, Malmöhus län). — 1 Fr. o. in. jan. 1954 pris å 20 %-ig vara. — 4 T. o. ni..juni
1951 pris å 15,5 %-ig vara, därefter 20,5 %-ig vara. — 5 Juli 1942—juni 194G 15 %-ig superfosfat.

156*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 3. Jordbrukares leveranser samt lager hos handelskvarnar och
Sv. Spannmåls AB m. fl. av vete och råg, i ton

År och månad

Jordbrukares leveranser av1

Höstvete

Vårvete

1934 .............. 1935 .............. 1936 ..............
1937 .............. 1938 ..............
1939 .............. 1940 ..............
1941 .............. 1942 ..............
1943..............	295 000	122 000	319 300
1944..............	316 500	77 800	253 900
1945..............	351500	68 600	174 200
1946..............	421 238	94 513	176 626
1947..............	173 382	154 527	106 301
1948..............	308 718	199 024	208140
1949..............	361337	221 919	217 333
1950..............	343 203	240041	171 595
1951..............	187686	166 908	100 858
1952..............	351 946	215 729	208 309
1953..............	440 182	398 278	242 634
1954..............	474 818	334 639	231 504
1953 januari......	19311	21080	10 076
februari.....	9812	12 824	5 831
mars........	9 755	12 554	6100
april........	6 506	7 415	3 046
maj.........	12 671	9 272	5 322
juni.........	2 754	1967	915
juli..........	1480	9 571	900
augusti......	390	184	398
september ...	‘307 704	• 226 956	‘181 067
oktober .....	37 252	52 271	14 976
november ...	17 563	23 630	7 675
december ....	14 984	20 554	6 428
1954 januari......	16 609	20 564	7 345
februari.....	9867	12 047	6 236
mars........	9149	10 618	3 316
april........	7 446	8 296	2 728
maj.........	14 085	16154	5 375
juni.........	1371	1 421	471
juli..........	335	181	158
augusti......	187	137	652
september ...	‘263 618	‘114 874	‘157 307
oktober......	89014	86 817	30 478
november....	44 104	41 372	9 757
december ....	19 033	22158	7 681

Håg

Lager av	vete4	Lager av	tåg*
Handels-	Sv. Spann-	Handels-	Sv. Spann
kvarnar3	måls AB. in. fl.*	kvarnar3	måls AB. m. fl.*
86 771	143 361	42 239	47 328
90 656	121 571	39 045	53 441
89 373	75143	45 926	6 287
89 985	65 070	30 167	18 743
87 084	168 057	30 344	35 073
116 085	248150	30 241	46 755
82 570	172 261	42,466	45 789
47 407	•67 752	32 477	• 49 386
117 442	111988	52 000	137 161
100 273	221 636	52 345	200 350
109 833	180 073	44 548	162 514
100 729	108 436	34 931	43 267
121144	129 755	44 774	46 023
95 554	77 241	34 991	48 025
145 414	234 904	31175	120 563
146 823	337 839	44 717	142 933
139 035	305 542	38 811	100 004
150 896	262 887	35 868	50197
149 914	536 309	45 330	139 923
143 191	604 151	50 428	214 533
148 349	470 955	42 650	149 248
144 467	524 829	44 567	133 629
131 473	618898	42117	128 850
131102	493 244	41131	119351
131 041	446 433	39 862	113 049
131159	436 302	38 933	112 188
113 198	419 538	36 482	114 958
112 086	392 994	36 294	110 299
137 238	339 990	49 093	92 598
163 085	700 554	51 318	224 914
155 463	701 211	46 418	222 448
150 124	655 382	43 345	218 795
143 191	604 151	50 428	214 533
134 163	554 956	44 730	213 961
121 021	526 245	40 096	Z18 338
113 467	460 331	37 329	197 504
117113	340 218	35 354	172189
134 860	286 372	35 562	156 354
133 004	223 608	32 791	150 408
125 871	180 018	31814	132 907
89 071	117 054	27 760	103 762
144 271	381 969	36 802	215 955
150 588	472 409	39 221	193 618
152 684	492 885	40 728	175 096
148 349	470 955	42 650	149 248

1 Leveranser till handelskvarnar och spannmålshandlare. — ‘ Lager av inhemsk och utländsk
spannmål. Sista dagen resp. år och månad. Lagersiffror 31 aug. inkluderar leveranser av
ny skörd. —• Före sept. 1940 lager vid större kvarnar. — ‘ Lager hos Sv. spannmåls AB t. o. m.
31 dec. 1940, därefter även lager hos spannmåls- och utsädeshandlare. — 5 Inkl. leveranser av
ny skörd under augusti.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

157*

Tab. 4. Förmalning ay vete, råg och havre samt import och export av vete

och råg, i ton

År och månad	Förmalning av1	Import av	Export av
Vete	Råg	Havre	Vete (stat. nr 177)	Råg (stat. nr 176)	Vete (stat. nr 177)	Råg (stat. nr 176)
1934..............	408 803	120 547	39 808	45 861	925	24 048	75 454
1935..............	411 795	125 675	41306	42 602	1152	122 346	31035
1936..............	415 268	128 798	40 062	48 714	5365	91 281	27556
1937..............	424 214	134 516	46 653	50 349	2 728	29 384	27
1938..............	419 966	129 120	43 006	54 349	7 620	39105	20
1939..............	429 986	141 421	48 522	39130	2 633	9191	13
1940..............	495 286	141904	54 480	34 095	60 246	123	2 465
1941..............	448 568	199928	39 993	40	368	26536	4 707
1942..............	251917	178 481	57 775	86 044	13 330	45	3 007
1943..............	272 105	213 733	92 623	7 599	1407	4 610	401
1944..............	345 324	226 090	61 917	16 761	1	45 502	40 233
1945..............	604 038	166 294	50112	43 438	7	25 697	112 380
1946..............	462 749	145 997	47 711	36 399	987	4 336	6163
1947..............	435 551	113624	70420	81231	4614	16 793	3557
1948..............	369 771	157 207	61123	132 468	34 883	13 484	219
1949..............	437 832	174134	44 834	906	8 761	3197	104
1950..............	484 636	141 675	43 285	75986	221	168 507	66547
1951..............	522 355	139 455	33 673	208 954	19893	19 833	17 694
1952..............	498383	144 981	35 899	334 830	50600	62129	32
1953..............	467 486	135160	32 592	46996	6	263 317	12 647
1954..............	498 688	134 369	30421	4 997	4389	380 418	113 840
1953 januari......	32110	10 828	2 730	7 480	—	15 981	2 593
februari.....	41322	11571	3 046	925	—	408	2 528
mars........	43 691	11 815	3 338	8 979	—	3 829	2 978
april........	31976	9 502	2 428	276	—	17 761	—
maj.........	14253	8 432	913	80	—	9867	887
juni.........	35152	12 067	3 909	3190	—	25 808	2 076
juli..........	20380	6 918	2151	4 400	—	26 235	8
augusti......	57 405	14 474	1504	471	4	34 899	36
september....	56 489	13 408	3 569	19 570	2	29842	15
oktober......	50113	13 208	3 596	—	—	40 934	3
november...	43 707	12 386	2 933	—	—	38 497	3
december ....	40 888	10551	2 475	—	—	19 255	1521
1954 januari......	38 804	11 216	2 077	247	—	70 474	1265
februari.....	47 827	12 218	2 846	1928	—	30 610	874
	44 942	10 062	3 806	1546	6	59 770	9 942
	34 577	9 730	2124	282	—	48 642	11598
	39 051	10 816	2 483	—	—	21 929	5 622
	28 907	9 353	2 764	—	—	24 603	5 685
juli.........	16 460	5 727	675	—	—	39 201	6 642
augusti.....	54 037	14 714	2 015	—	1	27 447	10 688
september.. .	52 372	13 406	2 574	—	8	19 251	19 402
oktober.....	54 432	14142	3 412	—	1015	27 041	22 422
november...	47 982	12 291	3 260	—	2 390	2 789	11424
december ...	39197	10 694	2 386	994	970	8 658	8 602

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1951 samt månadssiffrorna preliminära.

1 Förmalning av inhemsk och utländsk spannmål vid handelskvarnar. Före sept. 1940 handelsoch
löneförmalning vid större kvarnar. Denna understeg 1940/41 den totala handelsförmalningen
med 1,5 % för vete och 4 % för råg.

158*

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Tab. 5. Försäljning och lager av socker och sirap, import av socker samt
försäljning av oljekraftfoder, kli och melass, i ton

År och månad	Försäljning	Lager av socker och sirap om-räknade i råsocker	Import av socker (stat. nr 283-287)	Försäljning
Socker	Sirap	Oijekraft- foder	Vete- och rågkli	Melass*
1938..............	275 080	20 711	360 000	11392
1939..............	333 208	21 783	305 500	6 796
1940..............	275 159	24 494	291900	5 656
1941..............	252 172	19 570	309 800	18	133 223	115 549	17 381
1942..............	262 637	23 380	262 900	757	110 864	93 860	4 505
1943..............	240 404	20 679	275 500	10 637	122 427	122 914	24 317
1944.............	244 805	20 661	273 100	14 596	164 228	130 938	52 124
1945..............	267 508	22 736	260 600	2 634	173 090	129 020	40 092
1946..............	246 439	22 460	266 300	5 259	167 831	164 609	47 797
1947..............	239 829	23 016	247 529	16 828	182 331	248 244	36 45»
1948..............	276 947	24 772	291 028	61132	176337	174 380	43 372
1949..............	295 202	25 718	259 699	53 860	183 469	239 680	6331$
1950..............	342 129	26 010	294 804	106 118	216 586	221 065	61 751
1951..............	300 369	24 523	309 328	66 356	145 336	216 218	76554
1952..............	299 637	23 986	275 968	65 073	149 519	196 011	60 706.
1963..............	294 059	23 055	352 592	103 308	• 168 000	* 190100	55 980
1954..............	310 456	23 732	319 122	8328	• 170 200	• 162 700	67 815
1953 januari......	22 015	2168	264 205	4 720	20717	16 375	4 730
februari.....	16 963	1703	245 087	2 663	18140	22 479	2 245
mars........	24110	2 014	232 303	11 765	19 218	14 660	2 600
april........	23 340	2 063	222 017	3 816	19 558	16 537	2 709
maj ........	23 830	1394	201 449	16 963	10 484	8 410	548
juni.........	18 760	1544	191 934	2 045	4 098	13 878	858
juli..........	28 064	1555	164 312	15 240	4 753	8 322	116
augusti......	31 542	1529	137 772	9 976	7 868	15 698	185
september....	33 360	1617	108 717	28 169	*9838	13 286	141
oktober......	25 854	2 716	142 701	4 350	‘38 750	12 745	5 697
november____	23 642	2146	260 117	1040			19 421
december ....	22 579	2 606	352 592	2 479			16 730
1954 januari......	20 656	1963	352 740	5143			3 504
februari.....	19 793	1775	331 861	1323			3 371
mars........	25 036	1994	304 259	219			5 666
april........	28 832	2 414	271 603	77			4 039
maj.........	16 464	1386	253 123	in			1151
juni.........	23 329	1736	227 201	114			1148
juli..........	28 419	1643	195 772	101			338
augusti......	46 600	2 245	144 776	77			441
september____	32 654	1861	109 218	344			740
oktober......	31 254	2189	146 706	121			9 253
november.. ..	20 573	2 498	253 397	109			21180
december ....	16 846	2 028	319 122	589			16 984

1 För fodcrändamål. — 8 Juli 1952—juni 1953. -— '' Juli 1953—juni 1954. — 4 Avser endast
spannmålsbolagets försäljning; övrig försäljning torde ha varit av liten omfattning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

159*

Tab. 6. Inhemsk försäljning, import och export av vissa fodermedel, i ton

År och månad	Inhemsk försälj-ning av olje- kraftfoder från fabrik	Import av olje-kraftfoder (stat. nr 1359—365, 369 och 370)	Import av annat krea-tursfoder (stat. nr 366—68 och 371—72)	Export av oljekraft- o. a. kreaturs-foder (stat. nr 361, 363, 366:1-372)	Import av majs (stat. nr 171)	Import av kli (stat. nr 191—194)
1934 ................	52 869	190128	8 234	51 574	107 186	38 158
1935 ................	59 919	200 420	4802	61238	43 009	8 775
1936 ................	65109	158 630	6 444	74 660	76043	10 199
1937 ................	77 287	223 060	8 508	65 362	185 239	48 607
1938 ................	73999	251 559	7 495	69 702	172 088	49115
1939 ................	75 524	166 866	6150	42 575	42 369	12 936
1940 ................	91326	141 933	7162	2 349	49 065	14025
1941................	23 782	94 700	7158	119	3 878	30 727
1942 ................	44 449	117 502	1856	198	13335	6 303
1943 ................	43 032	88 988	2149	1687	9 940	50
1!U4................	55 351	137 016	628	5 226	5 887	--
1945 .........	67 934	92 668	459	10 468	9 073	—
194g .....	35 091	90 575	10187	10890	85 557	90941
1947	36 316	149 860	9 749	16	40505	149 672
194«	51404	155 713	8 208	5 037	67 972	113463
1<UQ	81 703	87 148	7 561	535	116 288	96 527
iQ&n	88 279	131 769	11 738	8 381	113 903	94320
1QK1	100335	123 112	23 485	3187	89 246	127 442
1Q&9	82 011	27 371	8 737	34 095	101 612	49000
1Q&Q	91664	68 454	17 895	35 397	39 804	63510
1954 .................	99 982	117 030	29 958	51810	Öl 550	22 244
1953 januari.........	7051	1678	808	5 676	9	4 573
februari.........	6111	6 761	1557	4 982	0	5 489
mars............	7 823	6 588	2 370	4140	4 360	14 919
april............	8 002	4 995	2 521	1576	4 702	6 501
maj............	4 871	6 335	2192	2 414	6 557	11466
juni............	6 540	13 279	1673	1 142	228	14 528
juli............	5 008	9188	266	205	227	3 962
augusti.........	7 no	3 303	990	471	1405	1658
september......	9 415	965	1554	2 844	8 275	804
oktober .........	10 000	1664	1899	5 052	7 892	0
november.......	10 535	3 704	902	3842	2 043	50
december.......	9198	10117	1215	3 036	4146	570
1954 januari.........	5 305	7 645	2 649	4 509	14 585	1905
februari.........	7 850	8 893	1294	2 507	3 291	—
mars............	10 838	12 242	4 328	11312	98	9
april...........	9 966	11 641	1748	3 947	1750	1040
maj............	7 213	8 733	1090	2 985	1217	572
juni............	6 026	9 681	561	3 585	5 573	1775
juli............	3 300	12150	1298	848	3 283	2 321
augusti.........	9 464	13434	569	1749	553	1974
september......	8 978	6 012	1342	5 761	3 202	630
oktober.........	10116	5 267	3 034	6 973	5 765	465
november.......	8 656	4 550	4 767	4 402	8 796	6 781
december.......	12 270	16 781	7 203	4 232	3 436	4 953

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1954 samt månadssiffrorna preliminära.

160*

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

Tab. 7. Invägning av mjölk samt försäljning av mjölk och grädde, i ton

År och månad	Vid mejerier invågd mjölk	Mejeriproduktion av
Total kvantitet	Därav	Konsumtionsgrädde
Använd för pro-duktbe-redning	Försåld som kon-sumtions-mjölk1	Försåld grädde (om-räknad till mjölk) samt svinn	Tjock	Tunn
1934 ............	2 498378	1854 670	352 247	291 461	20 130	10 523
1935 ............	2 550 916	1 875 422	376 433	299 061	20 630	10 155
1936 ............	2 720166	2 008 586	408 014	303 566	21 697	10 235
1937 ............	2 847 223	2115 010	434 246	297 967	22 000	10162
1938 ............	3 032 241	2 277 819	459 023	295 399	22 623	9 918
1939 ............	3 205 688	2 395153	494 367	316 168	23 524	9 990
1940 ............	2 988 933	2 202 644	519 500	266 789	18 801	11985
1941............	2 659 251	1 940 169	610 512	122 850	776	25168
1942 ............	2 517 931	1740 033	855 273	63 421	116	10 282
1943 ............	2 852 031	1963 235	963192	72 381	48	11397
1944 ............	3107 561	2183 544	940 625	138 213	__	30141
1945 ............	3 375 019	2 421 439	939 628	170 025		38 831
1946 .............	3 520 348	2 564 015	939 908	183730	_	45 589
1947 .............	3 422 935	2 449 500	954365	189848	_	46 880
1948 .............	3361485	2 359 026	978588	195 247	_	48379
1949 .............	3 679 434	2 662 618	965 229	226 477	5 021	43 335
1950 .............	3 912 727	2 860 730	943 277	290 653	14 336	32 748
1951..............	3 805941	2 797 369	931 709	261 971	13 131	29096
1952..............	3 626 839	2 602 998	938 264	273 003	14 665	27 569
1953..............	3 661 584	2 600 536	957 620	290 781	16 665	26 236
1954..............	3 565 379	2 483 719	964 613	306 433	18823	24 909
1953 januari.....	266179	177 755	78 201	25 417	1468	2 272
februari.....	245 875	161 814	74 062	23 708	1384	1997
mars........	291 559	197 644	82 324	25 951	1482	2195
april........	320 510	227 486	80 277	26 743	1630	2 243
maj........	368 244	276 576	80 907	25 029	1373	2 252
juni........	387 132	299 236	81 463	22 674	1214	2 311
juli.........	367 909	282 623	76 938	23198	1249	2 322
augusti.....	362 461	276 189	79 289	22 548	1229	2 200
september...	311181	225 489	81 784	21069	1149	2113
oktober.....	263 306	174 648	83 467	23 355	1377	2181
november ...	231134	146 882	79 352	22 337	1345	2 015
december . ..	246 094	154 194	79 556	28 752	1865	2135
1954 januari.....	255 015	166 793	76 845	26 377	1634	2 080
februari.....	236 825	152 312	74 881	24122	1487	1880
mars........	283 263	185 159	86 072	27 948	1741	2 060
april.......	311 639	214 848	81 651	29 520	1839	2115
maj........	354 744	259 049	83 965	25 813	1477	2140
juni........	389 329	300 097	79 632	24 775	1425	2192
juli.........	364 159	276 778	76184	26 057	1526	2 283
augusti.....	351300	265 342	78 499	22 776	1294	2 083
september...	306 809	220 339	81 701	21 742	1251	2 007
oktober .....	252 331	164 497	82 524	23 295	1481	2 023
november ...	222 682	136 204	81005	23 607	1556	1957
december....	237 283	142 301	81 654	30 401	2112	2 089

1 Fr. o. m. nov. 1941 standardiserad till 3 % fetthalt samt fr. o. m. jan. 1952 även 3''5 %
fetthalt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

161*

Tab. 8. Mejerimjölkens medelfetthalt, antal mjölkleverantörer, medelinvfigning
per leverantör samt produktion av smör, ost och torrmjölk

År och månad	Den in-vägda mjölkens	Mejeri- leveran- törer,	Mjölk-invägning i medeltal	Mejeri- produktion av	Produktion av torrmjölk
	medel- fetlhalt, procent	antal1	per leveran-tör, kg	Smör, ton	Ost, ton	Fet, ton	Mager, ton
1934 ..........	3,42			62 509	31105
1935..............	3,43			63 452	31 669
1936 ..........	3,45			67 168	37 759
1937 ............	3,50			73 247	35 443
1938 ..........	3,52			80103	36 524
1939..............	3,53			83 735	43 653
1940 .............	3,54	209 412	14 273	80 760	35 328
1941..............	3,55	220 283	12 072	77 687	22 383	1 054 3 924 3485 7 083 8 412 7 248 7189 10 999 5 476 5 035 8565 4 998 5103	''ioi 440 546 756 1587 3 358 3 920 3 980 3 546 3 034 4126 6 566
1942..............	3,59	229 278	10 982	71926	14 991
1943 .............	3,56	236 860	12 041	79 263	21296
1944..............	3,58	245 910	12 637	87 304	29 924
1945..............	3,59	252 735	13 354	94 058	38 102
1946..............	3,63	255 431	13 782	99 622	44 412
1947 .............	3,64	253 776	13 488	94 954	47 690 51 695
1948 ............	3,62	249 683	13 463	89 687
1949.............	3,65	251 999	14 601	98 051	65 515
1950..............	3,70	255 935	15 288	108 571	51 617 64 435
1951 ..........	3,73	253 341	15 023	106 288
1952 .............	3,75	247 870	14 632	93 585	59 975
1953 .............	3,75	244 236	14 992	97 892	54 302 55 268
1954 ............	3,77	238 168	14 970	92 677	b bJo
	3,75 3,72 3,67 3,64	243 846	1091	6 590	4164	316	475 393 526 907 1010 933 766 689 458 142 101 166 203 117 166 547 893 1415 1136
februari.....	242 635 243 743	1013 1196	5 938 7 059	3 731 4 423	290 413 328 116 492 497 846 434 399 371 496 454 411 496 524 504 501 396 417 345 337 347 371
	243 899	1314	8168	5 090
	3,67	245 486	1500	9 977	5 801
	3,75	246 951	1567	11150	6 604
	3,73	245 578	1498	10 572	5 908 5 610
	3,75	245 722	1475	10 321
september ...	3,82 3,87	245 271 243 745	1268 1080	8 900 7192	4 415 2 933
november---- december ....	3,88 3,82 3,77	240 392 239 071 238 683	961 1029 1068	6 031 5 994 6171	2 393 3 230 3 499 3 060 4 054 5 350 5 823 7 637 6 596 5 766 4 666 2 896 2 545 3 376
februari ....	3,76 3,72	236 511 238 074	1001 1189	5 723 6 844
	3,68	238 457	1306	7 699
	3,66	239 318	1482	9 155
	3,75	241 207	1614	10 789
	3,76	240 195	1516	10199
	3,76	239 059	1469	9 832	581 245 130 213
september ..	3,82 3,90	239 044 236 656	1283 1066	8 522 6 657
november... december ...	3,93 3,85	233 553 231 997	953 1023	5 549 5 437

• Årssiffrorna ar medeltal av månadsslffror, vägda med mjölkinvägnlngen per leverantör och
månad.

Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr ISO

162*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 9. Försäljning av smör, margarin, konstister och kokosfett, matolja och ost
samt partihandelns inköp av svenska ägg, i ton

År och månad	Smör från mejeri	Margarin från fabrik	Konst-ister och kokosfett från fabrik1	Bageri- och matolja2	Ost3.	Parti-handelns inköp av svenska ägg4
Total kvan- titet	Därav av leveran-törer återtaget	Hus- hålls-	Bageri-
1934 ............	39430		52 831	2 085		31 295
1935 ............	43 681	7 937	55 201	2 915		33 395
1936 ............	48153	9180	56 125	3 700	1232	35 864
1937 ............	49 098	10 198	58 815	4 731	1313	37 353
1938 ............	51 534	11246	68 407	6 303	1523	39 423	27 570
1939 ............	54319	12 274	51 475	8 047	3 794	1901	42 866	28 025
1940 ............	74 002	13 580	29 468	9 519	1064	1405	38 073	26 658
1941............	76184	10 859	17 531	7 987	9	1179	23 500	18 900
1942 ............	67 785	11519	34 631	5 374	0	1426	15 357	10 588
1943 ............	76 044	12 257	30 930	5 449		1306	19 788	11 707
1944 ............	92 483	13897	29126	8125	—	1475	29 943	17 205
1945 ............	90 345	13 343	30 424	12 277	_	1541	33 681	22 397
1946 .............	101 076	13 028	13 694	9 650	—	1381	45100	27 440
1947 .............	98 723	14 023	20 771	9 754	_	1577	49168	26 875
1948 .............	88 633	14 639	35 315	12 772	_	1684	54 321	31 170
1949 .............	93 928	16356	46 316	22 164	--	2 238	56 520	37 679
1950 .............	95 100	17 317	54 950	25 831	—	2 761	53 036	42 845
1951..............	80 811	16 672	63 350	20 519	500	2 719	53 033	40 969
1952..............	82 133	16 841	70 593	21 777	1754	2 364	59 538	41 223
1953 .............	83 453	16 927	69 620	21 682	1087		52 753	40 478
1954..............	81199	16 210	70 353	23 743	1159	4181	55 026	39 880
1953 januari.....	6 558	1320	5 589	1490	98	143	4 093	4 100
februari.....	6 026	1192	6 483	1593	79	140	3 433	3 250
mars........	6 747	1315	6 429	1877	81	145	4 379	3 617
april........	6 685	1366	5 834	1828	68	199	4 084	3 330
maj........	6 789	1442	6 003	996	45	303	4183	3 614
juni........	6 962	1405	5 079	1884	30	182	4 270	3 698
juli.........	7 439	1584	5 074	2 203	60		4 501	3 117
augusti.....	7 352	1536	5 531	2144	40		5 243	2 901
september...	7190	1473	6 025	2 002	72	åio	5191	2 852
oktober .....	7 343	1489	6 041	2 042	100	272	4 613	2 757
november ...	6 671	1333	5 925	1882	145	333	4 704	3 036
december . ..	7 691	1472	6 607	1741	269	226	4 065	4 206
1954 ianuari.....	6 203	1227	5 075	1502	88	302	4 044	4 0°4
februari.....	6184	1186	5 513	1699	75	309	3 686	3 147
mars .......	6 636	1266	6 284	1997	76	364	3 840	3 496
april.......	6 781	1350	6104	1833	79	339	3 527	3 190
maj........	6 606	1298	5 595	1941	67	314	3 685	3 499
juni........	6 750	1403	5 663	2169	66	396	3 421	3 593
juli.........	7 095	1 551	5 263	2120	67	343	7 443	3 077
augusti.....	7118	1444	5 777	2 285	67	377	5 901	2 919
september.. .	6 884	1413	6175	2 218	73	349	5 755	2 894
oktober .....	6 917	1381	5 890	1997	77	365	4 904	2 695
november ...	6 704	1279	6 337	2101	140	364	5 084	3 309
december . ..	7 321	1412	6 677	1881	284	359	3 727	4 037

1 Fr. o. m. sept. 1953 avser statistiken endast konsumentförpackningar. — 2 inkl. import
(stat. nr 262). — 2 Försäljning från mejeri med tillägg för import och avdrag för export (stat. nr
69—70). — 4 För tiden 24 sept. 1941—31 dec. 1945 (ransoneringstiden) enligt rapporter från
auktoriserade partihandlare, för övrig tid enligt rapporter från flertalet större partihandelsforetag.
Inköp enligt sistnämnda rapporter uppräknade till totalsiffror i och för jämförbarhet
med ransoneringstidens siffror. Uppgifterna före år 1951 ej jämförbara med senare år

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

163*

Tab. 10. Import och export av smör, margarin, ost och ägg samt export av

torrmjölk, i ton

År och månad	Smör (stat. nr 68:1 o. 2)	Margarin (stat. nr 274)	Ost (stat. nr	69 o. 70)	Torrmjölk (stat. nr 65)	Ägg (stat. nr 71)
Import	Export	Import	Export	Import	Export	Export	Import	Export
1934 ..........	2	23 220	648	121	564	93	0	0	3128
1935 ..........	608	20 262	11	181	1134	124	—	77	3 095
1936 ..........	188	19 068	1	173	1600	234	0	987	2 606
1937 ..........	0	23 535	2	146	1088	350	--	1187	4117
1938 ..........	1	28 555	2	189	1223	616	--	35	5 ö65
1939 ..........	4	26172	55	no	1803	343	53	736	5 465
1940 ..........	560	9 833	0	3	497	160	77	1261	2 721
1941..........	_	1836	—	461	449	1	91	2 336	0
1942 ..........	0	—	0	0	305	0	0	499	—
1943 ..........	1	—	—	—	269	—	—	253	0
1944 ..........	229	—	—	—	223	0	10	493	0
1945 ...........	202	605	--	3 612	680	2 207	1957	730	0
1946 ..........	416	2	0	357	1551	536	3110	4 397	161
1947 ...........	1088	1	1	121	2 875	134	3 737	1741	1
1948..........	3	1	0	1468	2 607	69	3113	1856	1
1949 ..........	4	1618	0	38	3 528	2 828	5 216	0	5 413
1950 ..........		14 368	_	2	1324	6 531	5 343	0	12 408
1951..........	1	26 406	_	5	1827	2 009	4 041	0	8 980
1952 ...........	0	13 039	0	0	4 428	1839	6 851	0	8 603
1953 ...........	0	13 468	2 895	5	2 622	4 694	4176	0	6 837
1954 ...........	0	13 092	0	41	4 716	4 708	2 344	0	7 629
1953 januari ...	0	872	_	_	100	245	273	—	1890
februari...	—	531	--	—	20	311	170	—	757
mars......	0	779	—	0	361	222	257	—	298
april.....		1287	—	0	66	216	108	0	477
maj......	_.	825	1710	0	23	376	in	0	125
juni......		797	1185	—	67	410	206	0	493
juli......	__	100	1	—	98	580	266	0	409
	__	571	2	—	145	792	332	—	29
september.	0	687	—	0	258	451	530	—	274
oktober ...	0	1852	0	0	398	726	777	—	141
november .	—	2 076	0	0	677	190	849	—	766
december .	—	3 092	0	3	414	176	299	—	.1177
1954 januari ...	■	1874	_	0	130	164	208	0	1717
februari . .	__	545	_	_	273	437	330	—	668
mars......	■	359	_,	3	411	258	243	—	615
april......	__	324	_	2	361	187	312	0	389
maj......	_	838	0	_	302	364	96	0	163
juni......	_,	1 385	_	2	265	478	140	0	573
juli......	■	3 312	_	3	330	447	no	0	537
augusti . . .	0	886	_	13	373	326	215	0	204
september.	__	769	—	6	469	538	160	—	454
oktober ...	_,	1156	—	1	482	624	209	0	368
november .	__	757	—	10	900	385	166	—	645
december .	—	887	—	0	414	503	153	—	1 308

Anm. Import- och exportuppgifterna för 1954 samt månadssiffrorna preliminära.

164*

Kungl. Maj:ts proposition, nr 180

Tab. 11. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbesiktningsbyråer
undersökta slaktdjur m. m.

År och månad	Betäckta suggor i Svea- och Götaland, antal1	Tjänst-bara galtar i Svea- och Götaland, antal1	Antal besiktigade hela och till hela omräknade halva kroppar2
Stor- boskap	Kalv	Svin
större	mindre
1934 ..................	255 886	4 682	258 295	407 182	253 759,5	1 424 688
lyoo..................	264 271	4 240	274 675	414 141,5	287 700	1 270 852,5
1936 ..................	284 044	4156	302 503	440 738	354 234	1324 497
1937 ..................	258 967	3 931	347 406	466 605	413 007	1 480 022
1938 ..................	272 789	3 778	375 469,5	502 228,5	437 859	1 478 927
1939 ..................	282 702	3 747	397 069	519 013	467 212	1 608 873,5
1940 ..................	214 291	3 407	540 108	505 579,5	515 670	1 487 631
1941..................	192 403	2 876	550 661	401 003	506 747	1 049 460
1942 ..................	167 453	2 525	234 453,5	212 355,5	424 966	596 673,5
1943 ..................	190 672	2 511	283 994	221 920,5	588 012	719 183,5
1944 ..................	182 368	2 504	348 600	255 852,5	640 198,5	1 064 267,5
1945 ..................	184 294	2 580	345 365	256 728	570 627,5	960 948''
1946 ...................	178 266	2 612	391 455,5	372 634	598 369	1 053 842
1947 ...................	195 122	2 657	491 497	364 292,5	644 390,5	1 036 980
1948 ..................	202 596	2 762	342 351,5	300 409	634 873	1158 104
1949 ...................	224 595	3 060	353 190	341 328,5	630 006,5	1 535 682
1950 ..................	225 908	3163	366 248	401 681	546 603	1 825 144,5
1951...................	206 023	3 084	456 060	401 959,5	650 009,5	1 813167
1952 ...................	225 958	3 044	432 248	370 170,5	545 934,5	1 912 975
1953 ...................	237 020	3149	394 561,5	357 958	473 656	2 063 491
1954 ...................			420136	373 462	501149	2 308 825,5
1953 januari...........	20 294	3132	37 253,5	22 820	60 437	182 400
februari...........	17 448	3134	30 661	21 763	42 412,5	177 713,5
mars..............	21309	3142	34 509	31422	57 197	213 508,5
april.............	20 431	3149	30 771	27 614	62 092	176 494
maj..............	20 202	3193	22 054,5	14 692	12 552,5	59 774,5
juni..............	18 407	3174	28 808	50 298,5	35 333,5	203 553,5
juli..............	17171	3128	31 766,5	49 458,5	37 532,5	186 437
augusti...........	17 no	3 090	37 269,5	36 922	26 250,5	168 786,5
september........	17 640	3101	36 397,5	31 409,5	29 327	156 153
oktober..........	19 715	3118	39 712,5	26 784	38 223,5	168 714
november.........	23 317	3180	36 389	21 436,5	39 207	189 315
december.........	23 976	3 244	28 969,5	23 338	43 091	180 641,5
1954 januari...........	24 201	3 332	31 874	20 474,5	43 746	158 215
februari..........	27 795	4 316	28 047,5	22 589,5	39 993,5	168 842
mars..............	30 549	4 483	35 849	31 224	55 898	211 236,5
april..............	26 380	4 426	33 629,5	37 244,5	60 629	182 967''
maj..............	25 318	4 361	35 743,5	37 046	47 806	186 392,5
juni..............	24 029	4 372	30 800	43 322,5	41 269,5	187 718
juli..............	22 594	4 361	30 645,5	36 136	33 419	189 626,5
augusti...........	22 290	4 394	39 263	34 365	27 156,5	196 652
september........	20 985	4 419	37 557,5	31238	29 606,5	193 123,5
oktober ..........	21 752	4 443	43173	28 931,5	35 486	187 856,5
november.........	25 523	4 485	40 713,5	25 542,5	42 377	205 774
december.........	27 093	4 578	32 840	25 348	43 762	240 422

1 Fr. o. m. febr. 1954 har en omläggning av insamlingsmetoden företagits, varigenom en
fullständigare redovisning erhållits — de nya uppgifterna är därför icke direkt jämförbara med
de tidigare. —■ 2 Månadssummorna preliminära.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

165*

Tab. 12. Besiktigade och icke besiktigade marknadsförda kvantiteter
kött och fläsk, i ton

Tid	Storboskap	Större kalv	Mindre kalv	Svin	Får och getter	Häst	Samtliga
1937/39	88 700	32 300	10500	118 200	2 700	11 000	263 400
1940	109 800	30 500	11 500	114 200	1700	13 600	281 300
1941	102 900	22 600	11200	82 500	1800	13 500	234 500
1942	45 972	11249	9 205	45 337	1623	6 540	119 926
1943	66 708	11 780	12 592	65 498	2 920	7 630	157 128
1944	69 871	13 480	13 668	95 652	3 476	9 370	205 517
1945	69 535	13 368	11794	83 296	3 412	9869	191 274
1946	79 379	19 592	12 598	91 325	3 352	12 777	219 023
1947	97 100	19 040	13 295	93 310	3 268	16 729	242 742
1948	69355	15 461	13 068	101 056	2 533	11011	212 484
1949	73 885	17 890	13 091	132 257	2 369	13 446	252 938
1950	80 553	22 265	11492	147 224	2193	12 244	275 971
1951	100 007	22 782	11766	147 278	1952	13 163	296 948
1952	95 053	21 039	11666	154 805	2 023	12 470	297 (56
1953	87 658	20 505	10213	157 203	1795	12 585	289 959
1954	90 247	21 731	10 760	170 436	1759	11050	305 983
1948 1 kv.	19120	2 946	3 379	26 474	208	3 062	55189
2 »	13 669	4195	3 970	27 733	298	1 586	51 451
3 »	17 998	4 891	2 592	20 883	844	1784	48 992
4 >	18568	3 429	3127	25 966	1183	4 579	56 852
1949 1 kv.	16 719	3 284	3 596	28 784	195	3104	55 682
2 >	15 559	4 840	3 836	35 038	302	2 491	62 066
3 >	20007	5 244	2 581	30 106	646	2 841	61 425
4 »	21 600	4 522	3 078	38 329	1226	5 010	73 765
1950 1 kv.	18 202	4 251	2 907	37112	240	3 670	66 382
2 »	18 639	6 795	3 225	38 917	273	2 308	70 157
3 >	20 851	6 238	2 396	33 385	607	1856	65 333
4 >	22 861	4 981	2 964	37 810	1073	4 410	74 099
1951 1 kv.	21 567	4 308	3 232	36 947	197	2 835	69 086
2 »	22 452	6 517	3 500	38 251	200	2 463	73 383
3 >	22 950	6 541	2 245	33118	519	2116	67 489
4 »	33 038	5 416	2 789	38 962	1036	6 749	86 990
1952 1 kv.	24 658	4 229	3138	35 426	214	3 540	71205
2 »	20 723	6 016	3 419	39183	254	2 645	72 240
3 »	24 398	6 240	2 228	37 093	641	2 268	72 868
4 >	25 274	4 554	2 881	43103	914	4 017	80 743
1953 1 kv.	22 981	4 049	3178	42 842	218	3 464	76 732
2 »	18 290	5 034	2 430	34 548	149	2 456	62 907
	23 446	6 923	2 015	39 453	629	2 454	74 920
4 »	22 941	4 499	2 590	40 360	799	4 211	75 400
1954 1 kv.	21492	4145	2 948	40 786	183	2 745	72 299
2 >	21 488	6 489	3 348	42 027	214	2 423	75 989
3 >	22 826	6174	1936	41 802	562	1893	75193
4 »	24 441	4 923	2 528	45 821	800	3 989	82 502

Anm. För åren 1937—1941 enligt beräkningar inom 1942 års jordbrukskommitté, för tiden

1942_juni 1949 i huvudsak enligt ransoneringsstatistiken, därefter enligt beräkningar med

ledning av bl. a. antalet besiktigade djur.

166*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Tab. 13. Import och export ay nötkött och fläsk samt import av får- och

hästkött, i ton

År och månad	Nötkött (stat. nr 19)	Fårkött (stat. nr 15 o. 16)	Hästkött (stat. nr 17 o. 18)	Fläsk (stat. nr 24—26)
Import	Export	Import	Import	Import	Export
1934 ..................	434	38	656	215	1523	19097
1935 ..................	1356	36	934	505	3 724	13 214
1936 ..................	1553	48	673	964	3 098	12 704
1937 ..................	1272	999	606	841	1717	13 609
1938 ..................	1158	184	602	791	2198	13 295
1939 ..................	1428	157	602	960	2 829	13 939
1940 ..................	54	543	190	457	1239	4 386
1941..................	33	0	—	—	3 886	960
1942 ..................	6	—	—	_	4 736
1943 ..................	4	—	0	_	4 566
1944 ..................	2 023	—	0	___	6 465
1945 ..................	6 521	0	1	648	3 004	44
1946 ..................	8 679	0	43	1143	995	0
1947 ...................	5 467	0	843	3 702	1076	0
1948 ....................	5 628	0	503	1127	882	1
1949 ...................	10 066	1	221	1814	2183	229
1950 ..................	17 006	0	27	1447	5115	569
1951....................	11993	1693	—	998	3 270	411
1952....................	2 709	456	13	694	110	150
1953....................	10 666	—	1	1211	3 248	9 005
1954....................	16 204	1613	144	2 826	10 288	4 335
1953 januari...........	182	_	___	0	0	427
februari...........	50	—	—	—	0	839
mars..............	1306	—	-.	—	_,	1473
april ..............	1122	—	—	177	0	780
maj..............	1051	—	—	236	0	744
juni..............	932	—	—	281	0	542
juli..............	636	—	—	227	—	1157
augusti...........	825	—	0	203	0	1352
september........	413	—	—	56	0	1387
oktober..........	838	—	—	—	10	263
november.........	1424	—	—	—	1422	36
december.........	1859	—	1	20	1827	6
1954 januari...........	2 955	_	17	89	1411	246
februari...........	1089	—	5	236	96	292
mars..............	2 345	—	122	286	518	416
april.............	444	0	—	155	217	450
maj..............	769	—	—	207	289	732
juni..............	536	18	—	129	2	382
juli..............	255	416	_,	128	0	578
augusti...........	162	—	_	296	_	626
september........	388	489	—	302	289	350
oktober..........	1893	538	_	464	1990	15
november.........	2 093	152	—	175	3 220	247
december.........	3 270	—	—	359	2 256	1

Anm. Import- och exportuppgiftema för 1954 samt månadssiffrorna preliminära.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

167*

Innehålls f ör teckning

Propositionen ....................................................... 1

Författningsförslag................................................... 3

Förordning angående förbud mot viss användning av denaturerad spannmål

Förordning om upphävande av förordningen den 29 maj 1933 (nr 234) angående
användande av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning m. m.

Förordning angående upphävande av förordningen den 24 maj 1934 (nr 172)
om skatt å kli

Förordning angående slaktdjursavgift

Förordning angående ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 21 december
1951 (nr 830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt om kontroll
över tillverkningen av dessa varor

Förordning angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m.

Utdrag av statsrådsprotokollet den 31 mars 1955 ........................ 13

Prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1954/55 ......... 14

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under produktionsåret
1955/56 ...................................................... 18

Överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer om

prissättningen..................................................... 35

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen under regleringsåret

1955/56 .......................................................... 42

Allmänna riktlinjer................................................. 42

Brödsädsregleringen................................................. 54

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel........................ 62

Potatisregleringen................................................. 67

Oljeväxtregleringen.................................................. 71

Fettvaruregleringen................................................. 76

Stödet åt lin- och hampodlingen..................................... 83

Regleringen av kött och fläsk ....................................... 85

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter................ 92

Äggregleringen...................................................... 101

Prisstödet till ull................................................... 103

Prissättningen på brödsäd och oljeväxter av 1956 års skörd............ 103

Restitution av avgifter vid import av fodermedel m. m................ 104

Författningsfrågor m. m............................................. 105

Anslagsfrågor m. m................................................. 108

Remissyttranden .................................................... 115

Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan..................................... 118

Framställning av Föreningen Sveriges spisbröds/abrikanter och Svenska bygdekvarnars
riksförbund rörande prisfallsersättning för brödsäd åt vissa kvarnar
och spisbrödsfabriker med kvarn...................................... 119

Departementschefen .................................................. 123

Hemställan.......................................................... 153

168*

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Bilagor

1. PM med översikt över hittills vidtagna regleringsåtgärder på jordbrukets

område....................................................... 1*

2. PM angående produktionsutvecklingen på jordbrukets område...... 13*

3. PM med redogörelse för priser på jordbruksprodukter samt på vissa för nödenheter

för jordbrukets behov............................... 30*

4. PM angående jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter år 1953 .. 37*

5. PM med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader un der

produktionsåren 1950/51-—1954/55 jämte en förkalkyl för produktionsåret
1955/56 (jämte bilaga)................................. 58*

6. PM angående fettvaruregleringens ekonomiska resultat............... 134*

7. Skrivelse från Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening, till sta tens

jordbruksnämnd angående de prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område under konsumtionsåret 1955/56, som berör föreningens verksamhet
........................................................ 139*

Tabellbilaga........................................................ 151*

650453 Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag