Kungl. Maj:ts proposition nr 18# nr 1962 (Proposition 1962:188 - höst)

Kungl. Maj:ts proposition nr 18# nr 1962

Nr 188

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i familjebidragsförordningen den 29
nrnts 1 MG (År 99); gioeh Stockholms slott den 12 oktober
1962.

Kung). Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för forsvarsät-enden denna dag, föreslå riksdagen att anta
härvid fogat förslag till förordning om ändring i familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99).

Under Hans Mäj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

/Sben Andersson

Propositionens huvudsakliga innehall

I propositionen redovisas förslag till nya principer för bestämmande av
familjepenning, bostadsbidrag och näringsbidrag till egna företagare under
militärtjänstgöring, avsedda att i huvudsak genomföras i administrativ
väg, samt föreslås vissa härav påkallade ändringar i familjebidragsförordningen.
De nya principerna innebär att företagarens förlust under militärtjänstgöringen
skall beräknas på grundval av en indelning av företagen i
grupper alltefter det sätt på vilket vederbörande företag drives under tjänstgöringen.
I den mån företaget beräknas visa överskott påverkas familjepenningen
och bostadsbidraget enligt Särskilda schablonmässiga regler.
Visar företaget underskott skall näringsbidrag kunna utgå i huvudsak enligt
gällande bestämmelser. Sådana bidrag skall enligt förslaget kunna utgå vid
sidan av familjepenning och bostadsbidrag. Slutligen föreslås en höjning
av näringsbidragens maximibelopp till 25 kr för dag. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 .sand. AV 188

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1982

Förslag

till

Förordning

om ändring i familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99)

Härigenom förordnas dels att 14 § 1 och 4 inom. samt 15 § familjebidragsförordningen
den 29 mars 19461 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives, dels ock att 17 § förordningen skall upphöra att gälla.

(Nuvarande lydelse)

1 inom. Där Konungen ej annorlunda
förordnar, må värnpliktig, som
driver näring eller rörelse, i stället för
familjepenning och bostadsbidrag erhålla
näringsbidrag till bestridande
av avlöningskostnader, som uppkomma
till följd av att särskild arbetskraft
måste anlitas för alt under den
värnpliktiges tjänstgöring helt eller
delvis ersätta honom. Vad nu sagts
skall gälla jämväl för det fall, att den
värnpliktige är anställd i näring eller
rörelse, som inneliaves av hans
hustru. Näringsbidrag som nu sagts
må ej utan tillsynsmyndighetens
medgivande utgå till värnpliktig, som
fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring
i en följd).

i mom. Bidrag må utgå med högst
tjugutvå kronor 50 öre för dag. Vid
bestämmande av bidragets storlek
skall hänsyn tagas till det genomsnittliga
normala driftsöverskott företaget
kan beräknas lämna under
den värnpliktiges tjänstgöring och 1

(Föreslagen lydelse)

■:> fl*>

§•

1 mom. Där Konungen ej annorlunda
förordnar, må värnpliktig,
som driver näring eller rörelse, erhålla
näringsbidrag till bestridande
lav avlöningskostnader, som uppkomma
till följd av att särskild arbetskraft
måste anlitas för att under den
värnpliktiges tjänstgöring helt eller
delvis ersätta honom. Vad nu sagts
skall gälla jämväl för det fall, att
den värnpliktige är anställd i näring
eller rörelsé, sonV inneliaves av hans
hustru. Näringsbidrag som nu sagts
må ej utan tillsynsmyndighetens
medgivande utgå till värnpliktig, som
fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring
i en följd).

4 mom. Bidrag må utgå med högst
tjugufem kronor för dag. Vid bestämmande
av bidragets storlek skall hänsyn
tagas till det genomsnittliga normala
driftsöverskott företaget kan
beräknas lämna under den värnpliktiges
tjänstgöring och dennes möj -

1 Senaste lydelse, se 1900: 152 (omtryckt).

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

(Nuvarande lydelse)
dennes möjligheter att av inkomsterna
från företaget bidraga till den
anlitade arbetskraftens avlönande.

Därest hinder möter mot näringens
eller rörelsens fortsatta bedrivande
under den värnpliktiges tjänstgöring
men förutsättningar finnas för näringens
eller rörelsens återupptagande
efter tjänstgöringens slut, kan,
då synnerliga skäl föreligga, särskilt
bidrag beviljas för bestridande under
tjänstgöringen av utgifter, som
prövas nödvändiga för att näringen
eller rörelsen skall kunna av den
värnpliktige efter tjänstgöringens
slut återupptagas. Näringsbidrag som
nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens
medgivande utgå till värnpliktig,
som fullgör första tjänstgöring
(tjänstgöring i en följd).

Näringsbidrag enligt denna paragraf
må beviljas med högst tvåhundratjugufem
kronor för månad.

(Föreslagen lydelse)
ligheter att av inkomsterna från företaget
bidraga till den anlitade arbetskraftens
avlönande.

§■

Därest hinder möter mot näringens
eller rörelsens fortsatta bedrivande
under den värnpliktiges tjänstgöring
men förutsättningar finnas för näringens
eller rörelsens återupptagande
efter tjänstgöringens slut, kan
särskilt bidrag beviljas för bestridande
under tjänstgöringen av utgifter,
som prövas nödvändiga för att
näringen eller rörelsen skall kunna
av den värnpliktige efter tjänstgöringens
slut återupptagas. Näringsbidrag
som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens
medgivande utgå
till värnpliktig, som fullgör första
tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

Näringsbidrag enligt denna paragraf
må beviljas med högst tjugufem
kronor för dag.

17 §.

Den, som uppbär näringsbidrag
jämlikt 14 §, äger ej erhålla annat
slag av familjebidrag än sjukbidrag
och begravningsbidrag.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1963.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 188

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Rcgenten i statsrådet å Stockholms
slott den 12 oktober 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Lindholm, Skoglund, Johansson, afGeijerstam,
Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med cheferna för finans-, inrikes- och civildepartementen
fråga om ändrade regler för familjebidrag till egna företagare och
anför därvid följande.

1954 års värnpliktsavlöningsutredning avgav den 30 december 1958 betänkande
med förslag till familj ebidragsförordning, vilka förslag lades till
grund för propositionen 1960:33. Sedan riksdagen (rskr. 137) anmält sina
beslut i anledning av propositionen, varvid riksdagen bl. a. anhållit om
översyn av bestämmelserna angående näringsbidragens utformning, uppdrog
Kungl. Maj :t genom beslut den 3 juni 1960 åt utredningen att verkställa
denna översyn. Utredningen redovisade den begärda översynen i betänkande
den 29 december 1960 (stencilerat). Efter remissbehandling av
betänkandet överarbetades de framlagda förslagen inom försvarsdepartementet
och en promemoria i ämnet utarbetades. 1 promemorian redovisas
förslag till nya principer för bestämmande av familjepenning, bostadsbidrag
och näringsbidrag till egna företagare under militärtjänstgöring. Att med
militärtjänstgöring i detta sammanhang åsyftas utöver i familjebidragsförfattningarna
omnämnd tjänstgöring jämväl viss civilförsvarstjänstgöring
framgår av riksdagens beslut i anledning av förslagen i propositionen
1962: 101. Det må slutligen framhållas att frågan om familjepenningens
belopp, som bl. a. sammanhänger med frågan om storleken av penningbidragen
till värnpliktiga, icke beröres i propositionen. Jag beräknar återkomma
till sistnämnda frågor under 1963 års vårriksdag.

Gällande bestämmelser

1. Familjepenning och bostadsbidrag.

När den som driver näring eller rörelse (företagare) fullgör militärtjänstgöring
utgår familjepenning och bostadsbidrag på i familjebidragsförfattning -

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

arna närmare angivna villkor för i första hand företagarens hustru och
barn men jämväl för hans föräldrar och husföreståndarinna samt undantagsvis
för annan anhörig. När det gäller familjepenningen bestämmes i
familjebidragsförordningen maximibelopp för olika kategorier av familjemedlemmar.
Dessa belopp utgör f. n. för hustru och frånskild hustru
ävensom i vissa fall för annan familjemedlem, som förestår hemmet, 7 kronor
20 öre för dag, för annan familjemedlem över 16 år 4 kronor 30 öre
för dag samt för annan familjemedlem under 16 år 2 kronor 90 öre för
dag. Bostadsbidraget utgår i första hand för bestridande av kostnader för
familjebostad, högst med belopp som svarar mot de faktiska kostnaderna.

Vid bestämmande av familjepenningen och bostadsbidraget för hustru,
med vilken företagaren sammanbor, samt för hans barn och adoptivbarn
under 16 år, skall s. k. normerad behovsprövning tillämpas. Bestämmelser
härom är meddelade i 14 § fainiljebidragskungörelsen (SFS 1960:153)
och innefattar regler om i vad mån inkomster i familjen skall inverka på
de ovan angivna maximala fainiljebidragsbeloppen. Behovsprövningen har
till ändamål att fastställa familjebidragsbehovet, d. v. s. den familjepenning
och det bostadsbidrag som faktiskt bör utgå i varje särskilt fall. Bestämmelserna
innebär i huvudsak följande. Är företagaren tillika löntagare skall
arbetsinkomsten under militärtjänstgöringen, i den mån den överstiger en
fjärdedel av den normala inkomsten, helt avdragas från familjebidraget.
Har företagarens hustru arbetsinkomst är en fjärdedel därav, dock minst
300 kr, avdragsfritt belopp, medan överskjutande del med hälften avdrages
från familjebidraget. Åtnjuter barn, för vilket bidrag kan utgå, inkomst av
arbete, skall skälig hänsyn tagas till denna enligt anvisningar, som meddelas
av tillsynsmyndigheten, försvarets civilförvaltning. Har företagaren
eller familjemedlem, för vilken bidrag kan utgå, inkomst av kapital, skall
hänsyn icke tagas till sådan inkomst annat än i den mån inkomsten överstiger
200 kr för månad, eller, där avdrag skett för arbetsinkomst, 100 kr för
månad. Överskjutande del avdrages med hälften. Om företagaren eller nyss
nämnd familjemedlem åtnjuter annan inkomst än nu sagts — här åsyftas
bl. a. inkomst av näring eller rörelse — skall skälig hänsyn tagas till inkomsten
enligt anvisningar som meddelas av tillsynsmyndigheten.

I fråga om avdrag för inkomst av näring eller rörelse (företag) vid bestämmande
av familjepenning och bostadsbidrag uttalas till en början i de
berörda anvisningarna, att tillsynsmyndigheten funnit skäligt att företagaren
må av överskottet av avkastningen avdragsfritt behålla ett belopp av
200 kr1 för månad samt att detta belopp må höjas, därest företagarens familjemedlemmar
fyller ett arbetskraftsbehov i företaget, som föranlcdes av företagarens
bortovaro och som eljest måste tillgodoses genom anställande av
avlönad arbetskraft. Återstående överskott avdrages i sin helhet från fa 1

Före den 1 juli 1960 var det avdragsfria beloppet 100 kr för månad (jfr motionerna 1:524

och 11:651 samt L2U 7 till 1960 års riksdag).

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

miljepenningen och bostadsbidraget. Beträffande beräkningen av företagets
avkastning ger anvisningarna följande föreskrifter.

När det gäller att beräkna avkastningen från ett företag under företagarens
militärtjänstgöring respektive det särskilda arbetskraftsbehov, som
familjemedlemmarna i förekommande fall fylla, uppkomma utan tvivel
svårigheter. Till grund för bedömandet av avkastningen skola ligga de uppgifter,
som företagaren lämnar i ansökan om familjebidrag. Dessa uppgifter
skola dock av familjebidragsnämnderna i män av behov fullständigas
och kontrolleras.

Företagets avkastning före den värnpliktiges militärtjänstgöring har i
och för sig ingen direkt betydelse för bedömningen av familjebidragsbehovet
under tjänstgöringstiden. Uppgift om denna avkastning kan dock
ofta vara vägledande. Anställes en ersättare i företaget, bör företagets bruttoavkastning,
d. v. s. innan avkastningen minskats med ersättarens löneförmåner,
som regel kunna antagas bli densamma under tjänstgöringen som
före denna, överskottet av nettoavkastningen, vid vars beräknande hänsyn
skall tagas jämväl till naturaförmåner, som familjemedlemmarna tillgodogöra
sig ur företaget, skall därefter i den mån detta överstiger 200 kr
minska familjebidraget.

I vissa fall kan avkastningen av ett företag icke beräknas för en kortare
redovisningsperiod, exempelvis tiden för en repetitionsövning. På grund av
företagets mer eller mindre säsongbetonade avkastning och på grund av
möjligheten att från en redovisningsperiod till en annan förskjuta såväl
inkomster som utgifter, är det många gånger nödvändigt att beräkna företagets
avkastning för sistförflutna kalenderår och utnyttja tolftedelen härav
för att erhålla ett månadsresultat. Denna metod kan som regel tillämpas.
Den ger emellertid icke alltid ett rättvisande resultat: i ett fall kan en på
sådant sätt beräknad inkomst vara för stor, t. ex. om företagaren är jordbrukare
och under det sistförflutna året haft särskilt stora inkomster av
skogsförsäljning, och i ett annat fall kan den vara för ringa med hänsyn
till att företaget då var nystartat. 2

2. Näringsbidrag

Näringsbidrag utgår i två former, näringsbidrag enligt 14 § familjebidragsförordningen,
som är ett bidrag för upprätthållande av ett företag under
militärtjänstgöring och som utesluter familjepenning och bostadsbidrag,
samt näringsbidrag enligt 15 § samma förordning, som är ett bidrag vid
sidan om familj epenning och bostadsbidrag för att möjliggöra att ett under
tjänstgöringen nedlagt företag återupptages.

Näringsbidrag för upprätthållande av ett företag må beviljas egen företagare
eller den som är anställd i företag, som drives av hans hustru. För
att näringsbidrag skall kunna utgå kräves att ökade avlöningskostnader
uppkommit i företaget till följd av företagarens militärtjänstgöring och
att dessa kostnader skall ha medfört behov av bidrag för att företaget skall
kunna upprätthållas. Täcker företagets inkomster och utgifter varandra,
kan enligt de av tillsynsmyndigheten utfärdade anvisningarna näringsbidrag
icke beviljas. Även om företaget visar underskott till följd av ökade

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

avlöningskostnader, kan näringsbidrag ej utgå, om kostnaderna avser företagarens
hustru eller hans barn under 16 år. Om näringsbidrag kan beviljas
för avlönande av annan företagaren närstående beror på prövning
i varje särskilt fall. Slutligen måste för att näringsbidrag skall kunna
utgå antagas att förutsättningar finnes för företagets fortsatta drivande.
Härutöver må nämnas att näringsbidrag kan utgå till företagare, som fullgör
första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd), endast därest tillsynsmyndigheten
lämnat medgivande. Föreligger ovan angivna förutsättningar
sammanräknas det uppskattade underskottet i rörelsen med övrigt familjebidragsbehov,
d. v. s. med den familjepenning och det bostadsbidrag, till
vilket företagaren kan vara berättigad. Vid bestämmande av familjepenningen
och bostadsbidraget skall hänsyn tagas till inkomster i familjen
från andra inkomstkällor än företaget på samma sätt som vid vanlig behovsprövning.
Visar det sig vid sammanräkningen, att summan av underskottet
i företaget och familjebidragsbehovet faller inom ramen för maximal
familjepenning och/eller bostadsbidrag bör familjepenning och/eller
bostadsbidrag beviljas. I annat fall beviljas näringsbidrag med det belopp,
som motsvarar behovet. Denna form av näringsbidrag är maximerad till
22 kr 50 öre för dag.

Näringsbidrag för återupptagande av ett nedlagt företag kan, då synnerliga
skäl föreligger, utgå för att bestrida nödvändiga utgifter för återupptagandet.
Förutsättningar måste finnas för att återuppta det nedlagda företaget
efter militärtjänstgöringens slut. Enligt tillsynsmyndighetens anvisningar
måste den fordringen uppställas att uteblivet näringsbidrag skulle
äventyra återupptagandet eller i vart fall vålla mer betydande svårigheter för
företagaren att återuppta företaget eller att företagaren skulle åsamkas
så stora skulder för företaget att avkastningen efter återupptagandet ej
skulle bli tillräcklig för hans och hans familjs försörjning. Även för denna
form av näringsbidrag fordras tillsynsmyndighetens medgivande, då det
gäller företagare, som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).
Bidraget är maximerat till 225 kr för månad.

Departementspromemorian

Promemorian lägger till en början vissa principiella synpunkter på frågorna
om familjebidrag till näringsidkare. Härvid anföres i huvudsak följande.

Den grundläggande principen för familjebidragssystemet är att allt familjebidrag
är behovsprövat och icke avsett att kompensera för inkomstbortfall
eller förlust. Samtidigt måste man beakta de för företagarna speciella
förhållandena. En arbetstagare kan sålunda i allmänhet återgå till sin
anställning omedelbart efter militärtjänstgöringens slut, medan företagaren
på grund av tjänstgöringen icke blolt får ett inkomstbortfall under denna

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

utan ofta även får rubbningar i sina förvärvsmöjligheter efter denna. Följderna
härav kan sträcka sig ganska långt fram i tiden och även medföra vissa
direkta utgifter och förluster av icke obetydlig omfattning. Detta kan
motivera att familjebidragsbestämmelserna för företagare utformas på ett
särskilt sätt, så att de sammantagna familjebidragsbestämmelserna lämnar
ett fullgott skydd åt dessa. Det allmänna syftet med familjebidrag till företagare
är självfallet dels att — på samma sätt som beträffande löntagare —
garantera försörjning och bostad åt företagarens familj, dels ock att trygga
företagets fortbestånd. Man synes därför böra betrakta företagarens familj
som en enhet och företaget som en annan enhet. Familjens behov tillgodoses
med familj epenning och bostadsbidrag, varvid överskott i företaget
under militärtjänstgöringen påverkar familjebidraget såsom varje annan
inkomst. Företagets behov, d. v. s. underskott i företaget, tillgodoses genom
näringsbidrag. Med denna utgångspunkt bör de olika bidragsformerna, familj
epenning och bostadsbidrag, å ena sidan, samt näringsbidrag, å andra
sidan, utgå jämsides med varandra.

I det följande redogöres för promemorians förslag rörande dels frågan
hur företagets avkastning skall beräknas under företagarens militärtjänstgöring,
dels frågan hur ett överskott skall inverka på familjepenningen och
bostadsbidraget, dels ock frågan hur näringsbidragen skall utformas vid
fall av underskott i företaget. 1

1. Beräkning av företagets avkastning

I promemorian framhålles att kärnpunkten vid bedömande av frågan om
familjebidrag till företagare är hur företagets avkastning under militärtjänstgöringen
skall beräknas. Myndigheternas nuvarande praxis för att
bestämma avkastningen leder ofta till resultat, som framstår som mindre
tilltalande. Enligt promemorian torde den största felaktigheten ligga i att
man i ett flertal fall utgår från att företagets nettoavkastning under en
månads militärtjänstgöring är en tolftedel av den normala årsinkomsten
trots bortfallet av företagarens arbetsinsats och oavsett om denna ersättes
eller icke. Promemorian utgår i stället från betraktelsesättet att bortfallet
under militärtjänstgöringen av företagarens arbetsinsats i princip medför
att företagets nettoavkastning sjunker. Det framhålles emellertid, att man
icke utan vidare kan utgå från att en minskning alltid uppstår under tjänstgöringen.
Sålunda får det antagas att den normala inkomsten av företaget
kan bibehållas, om företagaren anskaffar en någorlunda fullgod ersättare.
För övriga fall, där företagaren ej anskaffar ersättare, bör man däremot enligt
promemorian förutsätta att bortfallet av arbetsprestationen i företaget
medför minskning av den mot arbetsprestationen svarande inkomsten. Hur
stor denna minskning blir varierar från fall till fall och beror på ett flertal
olika faktorer. Hänsyn måste enligt promemorian tagas bl. a. till företagets

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

bransch och omsättning, antalet anställda, tidpunkten för militärtjänstgöringen,
arbetsinsats av hustrun eller annan nära anhörig m. m. Det torde
vara omöjligt — framhålles i promemorian — att utarbeta bestämmelser,
som tar hänsyn till samtliga omständigheter i det enskilda fallet, utan schematiska
beräkningar blir nödvändiga. I syfte att finna ett sätt att bestämma
inkomstförlusten, som med rättvisande resultat kan användas i de
vanligaste fallen, har enligt promemorian skilda beräkningsmetoder prövats
på vissa föreliggande ärenden av normal natur, varvid hänsyn jämväl
tagits till de erfarenheter, som under årens lopp vunnits vid behandlingen av
ärenden rörande familjebidrag till företagare.

På grund av den gjorda undersökningen föreslås i promemorian att företagen
indelas i tre grupper allt efter det sätt, på vilket ett företag enligt vunna
erfarenheter regelmässigt bedrives under tid då företagaren är inkallad till
militärtjänstgöring. Inom varje grupp bör enligt promemorian skilda beräkningsregler
gälla för att få fram företagets nettoavkastning under tjänstgöringen.

Grupp 1 skall enligt promemorian omfatta företag, där särskild, någorlunda
fullgod ersättare anställes under företagarens militärtjänstgöring.
Denne ersättare får dock icke vara hustru eller barn eller adoptivbarn under
16 år. Till denna grupp bör även hänföras företag, där redan anställd personal
gör en betydande merinsats mot en däremot svarande väsentlig löneökning.
Företagen får i dessa fall anses kunna drivas i stort sett som vanligt
och lämna normal avkastning, vilken principiellt beräknas utgöra för månad
en tolftedel av den normala rörelseinkomsten för ett helt kalenderår.
Från avkastningen skall avräknas lönen till ersättaren eller löneökningen till
den anställda personalen.

Till grupp 2 hänföres i promemorian företag, där ersättare icke anställes
men där företagarens hustru eller hans barn eller adoptivbarn under 16 år
gör en viss arbetsinsats, eventuellt merinsats, varigenom rörelsen hjälpligf
hålles igång. Till denna grupp torde även böra hänföras dels fall, då anställd
personal genom en begränsad merinsats upprätthåller företaget nödtorftigt,
dels fall där visserligen ersättare finnes men denne på grund av
ålder, bristande tid eller kvalifikationer e. d. endast i begränsad omfattning
kan arbeta i företaget. I de angivna fallen anses företagen lämna hälften av
normal avkastning, för månad beräknad enligt tolftedelningsmetoden. Att
härifrån icke skall avräknas den eventuella ersättning som kan utbetalas till
familjemedlem eller den mindre löneökning som kan ifrågakomma till anställd
personal framgår av det följande.

Grupp 3 omfattar enligt promemorian företag, som upprättliålles utan
någon som helst ersättare eller insats från anhörigs sida. Till denna grupp
bör även hänföras företag, där anställd personal saknar möjlighet alt genom
merinsats påverka avkastningen, samt i vissa fall företag, som nedlägges
partiellt. Även företag, som nedlägges helt, hänföres i promemorian till

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

grupp 3. Företagen anses icke lämna någon avkastning som bör påverka familjebidragsbehovet.

2. Behovsprövning av familjepenning och bostadsbidrag

Såsom förut framhållits skall ett överskott i företaget verka reducerande
på familjepenningen och bostadsbidraget. I promemorian konstateras i
anslutning härtill att den angivna gruppindelningen och avkastningsberäkningen
gör särskilda behovsprövningsregler aktuella beträffande familjebidrag
till företagare hänförliga till grupp 1, i den mån lönen till ersättaren eller
löneökningen till den anställda personalen icke överstiger den beräknade
avkastningen, samt till företagare hänförliga till grupp 2. Det framhålles
vidare, att de erforderliga behovsprövningsreglerna självfallet kan konstrueras
på olika sätt men att strävan bör vara att åstadkomma enkla och rättvisande
regler, som utan svårighet kan tillämpas av de familjebidragsbeviljande
myndigheterna. I promemorian överväges tre skilda metoder. De två
första metoderna anknyter till de förut redovisade bestämmelserna om normerad
behovsprövning i 14 § familjebidragskungörelsen. Enligt den första
metoden behandlas två tredjedelar av avkastningen som företagarens arbetsinkomst
och en tredjedel som inkomst av kapital. Den andra metoden innebär
att avkastningen från företag hänförliga till grupp 1 i sin helhet betraktas
som företagarens arbetsinkomst, medan avkastningen från företag
hänförliga till grupp 2 betraktas som hustruinkomst. Hur de avdragsfria
beloppen konstrueras enligt dessa bägge metoder framgår av det föregående.
Den tredje metoden innebär enligt promemorian ett schabloniserat
avdragsfritt belopp, som för företagare i grupp 1 på samma sätt som i
nuläget bestämmes till 200 kr för månad och för företagare tillhörande
grupp 2, där rörelsen oftast upprätthålles genom hustruns arbetsinsats, till
400 kr för månad. Återstående överskott avdrages i sin helhet från familjepenningen
och bostadsbidraget. Det högre avdragsfria beloppet för företagare
i grupp 2 motiveras med att lön till familjemedlem eller annan ersättare
icke bör avräknas från företagets avkastning, beräknad på sätt förut
angivits, eftersom det torde vara svårt att ge regler för en rättvisande avräkning,
i vart fall då någon familjemedlem gör en arbetsinsats i företaget.

På grundval av gjorda beräkningar, hur de tre metoderna inverkar på
familjepenningen och bostadsbidraget, förordas i promemorian den sistnämnda
metoden med ett avdragsfritt schablonbelopp, vilken enligt promemorian
synes ge det för företagarna gynnsammaste resultatet.

Det anföres vidare i promemorian.

Ett genomförande av de skisserade bestämmelserna innebär att högre
familjebidrag än f. n. kan utges i sådana fall, där verkligt behov av en förbättrad
familjebidragsgivning föreligger. För lägre inkomsttagare tillhörande
grupperna 2 och 3 torde sålunda hela familjepenningsbehovet i regel

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

bli täckt och dessutom en större eller i vart fall eu stor del av bostadskostnaden.
Detta innebär en avsevärt förbättrad bidragsgivning i förhållande
till den f. n. rådande, då utrymme ofta ej finnes för familjebidrag. Kritiken
har också närmast inriktat sig på flertalet fall som här hänföres till grupp 2
eller 3.

De föreslagna bestämmelserna synes vidare ägnade att underlätta och
förbättra handläggningen av hithörande familjebidragsärenden. Detta sker
i viss mån redan genom att enkla fixerade normer föreslås införda för behovsprövningen.
Emellertid torde förenklingen och förbättringen främst
ligga i den föreslagna gruppindelningen. Denna kommer nämligen att underlätta
bedömingen av ett företags avkastning under företagarens militärtjänstgöring,
vilken bedömning är av grundläggande betydelse för att fastställa
familjebidraget. Vidare synes gruppindelningen ge större möjlighet
än nu att behandla ärendena på ett någorlunda likformigt sätt. Det ligger
i sakens natur att den föreslagna gruppindelningen icke helt kan lösa problemen
ifråga om familjebidrag till företagare. En olägenhet med gruppindelningen
kan i visst fall vara, att det i praktiken kan bli svårt att avgöra,
till vilken grupp ett företag skall hänskjutas. Onekligen kommer vissa
gränsfall att uppstå. I allmänhet synes dock problemen i frågan om ett företag
skall hänskjutas till grupp 1 att vara överkomliga, även om man icke
kan bortse från att det i en del fall kan vara svårt att avgöra, om ett företag
bör tillhöra denna grupp eller grupp 2. Svårigheten ligger bl. a. i att bedöma
ersättarens kvalifikationer. Härvid torde emellertid den överenskomna
lönen till ersättaren kunna tjäna till ledning. Även mellan grupperna 2
och 3 kan gränsfall finnas. Om förhållandena i något enstaka fall skulle
vara sådana, att en strikt tillämpning av de föreslagna bestämmelserna skulle
medföra ett orättvisande familjebidrag, synes föreskriften i 14 § 3 mom.
familjebidragskungörelsen kunna tillämpas, enligt vilken bidraget kan bestämmas
till skäligt belopp. Vidare förutsättes att skäligheten av kostnaderna
i företaget, exempelvis lön till ersättare, alltid blir föremål för särskild
prövning. 3

3. Näringsbidragens utformning

Med utgångspunkt från den tidigare angivna förutsättningen att näringsbidrag
skall kunna beviljas för att täcka ett underskott i företaget föreslås i
promemorian att de bägge nuvarande näringsbidragsformerna — näringsbidrag
för upprätthållande av ett företag och näringsbidrag för återupptagande
av ett nedlagt företag — bibehålies.

Beträffande näringsbidrag för upprätthållande av ett företag utgår promemorian
från den tidigare angivna gruppindelningen och den för varje grupp
angivna avkastningsberäkningen. Det erinras i promemorian om att företag
hänförliga till grupp 1, där alltså någorlunda fullgod ersättare anställes under
företagarens militärtjänstgöring eller anställd personal gör eu betydande
merinsats under tjänstgöringen mot en däremot svarande väsentlig löneökning,
anses lämna normal avkastning. Då härifrån emellertid skall avräknas
lönen till ersättaren eller löneökningen till den anställda personalen
kan lönen eller löneökningen överstiga den normala avkastningen. Nä -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

ringsbidrag bör då utgå för att täcka mellanskillnaden. Det är enligt promemorian
svårt att tänka sig något annat praktiskt fall, där näringsbidrag
kan bli aktuellt för företagare hänförliga till grupp 1. Företag hänförliga till
grupp 2, som upprätthålles hjälpligt genom insats eller merinsats av företagarens
hustru eller hans barn eller adoptivbarn under 16 år eller genom
en begränsad merinsats av anställd personal, anses under militärtjänstgöringen
ge halva den normala avkastningen. Då företagen sålunda ger överskott
och av skäl som förut redovisats hänsyn ej bör tagas till den eventuella
lön, som kan utbetalas till familjemedlem eller annan ersättare, finnes enligt
promemorian i dessa fall ej utrymme för näringsbidrag. Företag hänförliga
till grupp 3, som icke nedlagts helt men som upprätthålles utan någon
som helst ersättare eller insats från anhörigs sida, anses slutligen icke lämna
någon avkastning som bör påverka familjebidragsbehovet. För dessa
företag är det svårare att fastställa om underskott skall anses ha uppstått
under militärtjänstgöringen. Företagen är emellertid icke i egentlig
mening nedlagda och får väl då allmänt — framhålles i promemorian —
antagas lämna åtminstone en mindre avkastning, så att de kan bära de
fasta och andra kostnader som må föreligga. Något tillskott i form av näringsbidrag
synes därför i regel enligt promemorian icke behövas för dessa
företag, men om företagaren kan visa, att underskott uppstår under militärtjänstgöringen,
synes företaget böra anses som nedlagt.

Vad härefter angår näringsbidrag för återupptagande av ett nedlagt företag
utgår promemorian från att ett sådant företag måste anses lämna underskott
under militärtjänstgöringen motsvarande olika löpande utgifter,
såsom lokalhyra, räntor m. m. Näringsbidrag bör sålunda enligt promemorian
liksom i nuläget beviljas för de löpande utgifter som prövas nödvändiga
för att företaget skall kunna återupptagas efter tjänstgöringens slut. Det
föreslås dock att det ej som nu skall krävas, att synnerliga skäl föreligger
för att ifrågavarande näringsbidrag skall kunna utgå.

I promemorian fastslås att som allmänna villkor för näringsbidrag liksom
f. n. bör gälla, att förutsättningar måste antagas vara för handen för
företagets fortsatta drivande eller återupptagande och att näringsbidrag under
första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) fordrar tillsynsmyndighetens
medgivande. Allmänt förutsättes därjämte också att skäligheten av
lön till ersättare respektive av utgifter för företagets återupptagande noggrant
prövas.

Beträffande näringsbidragens belopp föreslås att det nuvarande maximibidraget
för upprätthållande av ett företag, 22 kr 50 öre för dag eller 675
kr för månad, avrundas uppåt till 25 kr för dag och att maximibidraget för
återupptagande av ett nedlagt företag delvis i förenhetligande syfte bestämmes
till samma belopp, 25 kr för dag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 188 år 1962

Yttranden över departementspromemorian

De i promemorian framlagda förslagen tillstyrkes i sina huvuddrag av
överbefälhavaren, efter försvarsgrenschefernas och rikshemvärnschefens
hörande, varvid överbefälhavaren förklarar sig godta förslagen som en
etappvis förbättring, samt av försvarets civilförvaltning, försvarets upplysnings-
och personalvårdsnämnd, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
kammarrätten, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala,
Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län, svenska
stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, landsorganisationen
i Sverige, tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers
centralorganisation, statstjänstemännens riksförbund, svenska arbetsgivareföreningen,
Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges lantbruksförbund,
riksförbundet landsbygdens folk, svenska landsbygdens ungdomsförbund,
centralförbundet för befälsutbildning och Sveriges köpmannaförbund.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund avstyrker förslagen och uttalar,
att de i vart fall icke utan en grundlig överarbetning bör läggas till
grund för författningsändring.

Beträffande den föreslagna avkastningsberäkningen uttalar överbefälhavaren,
att vanskliga avvägningsproblem kan uppkomma, överbefälhavaren
samt försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd föreslår samtidigt
att ett alternativt förslag blir föremål för prövning, vilket innebär att
inkomstbortfallet för samtliga företagare bestämmes till ett schablonbelopp,
som av överbefälhavaren föreslås till 1 200 kr för månad. Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund anser det böra övervägas att låta den
föreslagna gruppindelningen utgå, eftersom det synes tveksamt om man vinner
likställighet mellan företagare i de olika grupperna. Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län anser, att gruppindelningen endast bör innefatta ett
råd till familjebidragsnämnderna om hur avkastningen i normala fall må beräknas
och att det lämpligen bör läggas i myndighetens hand att efter prövning
av omständigheterna i det särskilda fallet göra avsteg från det resultat
som erhålles genom schablonmässig tillämpning av den för en viss grupp
anvisade regeln, om resultatet icke är rimligt. Länsstyrelsen understryker
vidare svårigheten att på ett rättvist sätt bedöma lönen till ersättare och
förutsätter, att den familjebidragsbeviljande myndigheten tillägges stor
frihet att skönsmässigt pröva skäligheten av lönen. Slutligen framhåller
länsstyrelsen, att det icke synes rimligt att bortse från den avkastning som
ett företag hänförligt till grupp 3 kan lämna under företagarens militärtjänstgöring,
ehuru någon prestation icke utföres av den värnpliktige eller
av någon ersättare för denne.

1 fråga om behovsprövningen av familjepenningcn och bostadsbidraget
uttalar Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund, att likställighet i fråga

Kungl. Maj:ts proposition nr i88 år 1962

om familjebidrag mellan företagare och löntagare överhuvudtaget är svår
att uppnå men att förslaget innebär att olikheterna mellan dessa bägge inkomsttagargrupper
accepteras som princip. Försvarets civilförvaltning och
överståthållarämbetet förordar, att frågan om avkastningens inverkan på
familj epenningens och bostadsbidragets storlek löses så att avkastningen
från företag hänförligt till grupp 1 behandlas som företagarens arbetsinkomst
enligt bestämmelserna i 14 § 1 mom. a) familjebidragskungörelsen och avkastningen
från företag hänförligt till grupp 2 som hustruinkomst enligt
14 § 1 mom. b) kungörelsen. Länsstyrelsen i Norrbottens lön vill behandla
avkastningen från företaget, oavsett om det är hänförligt till grupp 1 eller
2, som företagarens arbetsinkomst.

Departementschefen

Företagare, som fullgör militärtjänstgöring, är berättigad till familjebidrag
i form av familjepenning, bostadsbidrag och näringsbidrag enligt
följande regler. För familjepenningen anges i familjebidragsförordningen
maximibelopp för olika kategorier av familjemedlemmar. Bostadsbidrag
utgår i första hand för bestridande av kostnaderna för familjebostad,
högst med belopp som svarar mot de faktiska kostnaderna. Inkomster
för företagaren och hans familj påverkar familjepenningen och bostadsbidraget
enligt de i familjebidragskungörelsen givna bestämmelserna om
normerad behovsprövning. Visar företaget nettoöverskott påverkar enligt av
tillsynsmyndigheten utfärdade anvisningar denna inkomst familjepenningens
och bostadsbidragets storlek på så sätt att 200 kr (före den 1 juli 1960
100 kr) i månaden är avdragsfritt, medan återstoden i sin helhet avdrages
från familjepenningen och bostadsbidraget. Under förutsättning
att företagarens familjemedlemmar fyller ett arbetskraftsbehov i företaget,
som föranledes av företagarens bortovaro och som eljest måste tillgodoses
genom anställande av avlönad arbetskraft, kan det avdragsfria beloppet
höjas. Föreligger underskott i företaget till följd av ökade avlöningskostnader
till annan än företagarens hustru och hans barn under 16 år, och har
dessa kostnader medfört behov av bidrag för att företaget skall kunna upprätthållas
kan näringsbidrag för upprätthållande av företaget utgå med
högst 22 kr 50 öre för dag. I första hand tillgodoses dock familjens behov i
dessa fall med familjepenning och bostadsbidrag. Det är först när maximibeloppet
för familjepenning och bostadsbidrag icke räcker till för att täcka
även underskottet som näringsbidraget utgår, och denna form av bidrag utesluter
familjepenning och bostadsbidrag. Är företaget nedlagt eller betraktas
det som nedlagt under företagarens militärtjänstgöring kan, om synnerliga
skäl föreligger, vid sidan av familjepenning och bostadsbidrag utgå
näringsbidrag för återupptagande av företaget. Detta näringsbidrag är alltså
avsett att bestrida nödvändiga utgifter för att företaget skall kunna åter -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

upptagas efter tjänstgöringens slut. För bägge formerna av näringsbidrag
gäller, att de icke utan tillsynsmyndighetens medgivande kan utgå till företagare,
som fullgör första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd).

Det må i detta sammanhang framhållas att frågan om företaget visar
nettoöverskott eller underskott under företagarens militärtjänstgöring, d. v. s.
frågan om hur företagets avkastning skall beräknas, icke reglerats närmare
i gällande bestämmelser. I de av tillsynsmyndigheten utfärdade anvisningarna
framhålles blott, att det utan tvivel uppkommer svårigheter att beräkna
avkastningen från ett företag under företagarens militärtjänstgöring och
att som grund för bedömandet av avkastningen skall ligga de uppgifter, som
företagaren lämnar i ansökan om familjebidrag. I anvisningarna uttalas
vidare, att avkastningen i vissa fall icke kan beräknas för en kortare redovisningsperiod,
exempelvis tiden för en repetitionsövning, och att det därför
på grund av företagets mer eller mindre säsongbetonade avkastning och
på grund av möjligheten att från en redovisningsperiod till en annan förskjuta
såväl inkomster som utgifter, många gånger är nödvändigt att beräkna
företagets avkastning för sistförflutna kalenderår och utnyttja tolftedelen
därav för att erhålla ett månadsresultat.

Kritik har vid flera tillfällen riktats mot gällande regler om familjebidrag
till företagare. Jag får i detta hänseende särskilt hänvisa till motionerna
I: 524 och II: 651 till 1960 års riksdag samt I: 7 och II: 17 till 1962 års riksdag
(jämför L2U 1960: 7 och 1962: 18, vilka godkändes av riksdagen). Kritiken
i motionerna riktade sig framför allt mot att företaget enligt gällande
bestämmelser ofta anses lämna normal avkastning under företagarens militärtjänstgöring,
i regel beräknad enligt tolftedelningsmetoden, vilket medför
att många företagare i praktiken ställes utanför möjligheten till familjebidrag.
Enligt motionärerna borde utgångspunkten i stället vara att företagaren
finge vidkännas ett inkomstbortfall under tjänstgöringen, vilket för
en månads militärtjänstgöring motsvarade en tolftedel av den normala årsavkastningen.

Den angivna utgångspunkten, att företagaren under militärtjänstgöringen
får vidkännas ett inkomstbortfall, ligger till grund för förslagen i den inom
försvarsdepartementet upprättade promemorian. För att fastställa företagets
avkastning under tjänstgöringen föreslås i promemorian att företagen
indelas i tre grupper. Till grupp 1 skall hänföras företag, som upprätthålles
genom att särskild ersättare anställes under företagarens militärtjänstgöring;
dock icke företagarens hustru eller barn under 16 år. Gruppen skall
även omfatta företag, där redan anställd personal gör en betydande inerinsats.
Företagen anses lämna normal avkastning, vilken principiellt beräknas
för månad enligt tolftedelningsmetoden. Från denna avkastning skall
avräknas de ökade lönekostnaderna. Grupp 2 skall omfatta företag, där
ersättare icke anställes men där företagarens hustru eller hans barn under
16 år gör en viss arbetsinsats eller merinsats. Gruppen skall även omfatta

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

företag, där redan anställd personal genom en begränsad inerinsats nödtorftigt
upprätthåller företaget, samt företag, där ersättare för företagaren
finnes men endast i begränsad omfattning kan arbeta i företaget. Företag
hänförliga till denna grupp anses lämna hälften av normal avkastning, för
månad beräknad enligt tolftedelningsmetoden. Här skall icke från avkastningen
avdragas eventuell lön till anhörig, anställd personal eller ersättare.
Grupp 3 slutligen skall omfatta övriga företag. Företag, som upprätthålles
under företagarens militärtjänstgöring och som är hänförliga till denna
grupp, anses icke lämna någon avkastning som bör påverka familjebidragsbehovet.
Å andra sidan anses dessa företag kunna bära fasta och andra
kostnader och alltså icke lämna underskott. Företag, som är nedlagda under
företagarens militärtjänstgöring, anses lämna ett underskott motsvarande
olika löpande utgifter, såsom lokalhyra, räntor m. m.

I anslutning till den angivna gruppindelningen och avkastningsberäkningen
föreslås i promemorian särskilda behovsprövningsregler beträffande
familjepenning och bostadsbidrag dels till företagare hänförliga till grupp
1, i den mån i dessa företag lönen till ersättaren eller löneökningen till den
anställda personalen icke överstiger den beräknade avkastningen, dels ock
till företagare hänförliga till grupp 2. Förslaget innebär att av överskottet
200 kr i månaden är avdragsfritt för företagare i grupp 1 och 400 kr i månaden
för företagare i grupp 2, medan återstående överskott i sin helhet avdrages
från familjepenningen och bostadsbidraget.

Beträffande slutligen näringsbidragens utformning utgår promemorian
från den förutsättningen att familjens behov skall tillgodoses med familjepenning
och bostadsbidrag, medan företagets behov, d. v. s. underskott i företaget,
skall tillgodoses med näringsbidrag. På grund härav föreslås att
näringsbidrag skall kunna utgå jämsides med familj epenning och bostadsbidrag.
I fråga om förutsättningarna för att erhålla näringsbidrag föreslås
i promemorian inga större ändringar i förhållande till vad som nu gäller; en
höjning av näringsbidragens maximibelopp till 25 kr för dag avses dock
skola komma till stånd.

De i promemorian framlagda förslagen tillstyrkes i sina huvuddrag av
så gott som samtliga remissmyndigheter.

För egen del finner jag den i de förenämnda motionerna framförda kritiken
mot gällande bestämmelser om familjebidrag till företagare berättigad.
Denna kritik har särskilt riktat sig mot sättet för att beräkna företagets avkastning
under företagarens militärtjänstgöring. Jag delar den i motionerna
och promemorian framförda uppfattningen att utgångspunkten för avkastningsberäkningen
bör vara att företagaren under tjänstgöringen får vidkännas
ett inkomstbortfall. Storleken av hans förlust växlar självfallet från fall
till fall. Det torde inte vara möjligt att utforma bestämmelser, som tar hänsyn
till samtliga omständigheter i det enskilda fallet, utan schematiska beräkningsmetoder
blir nödvändiga. Den i promemorian föreslagna gruppindel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

ningen och avkastningsberäkningen förefaller mig väl avvägd och rättvisande
samt synes även ägnad att underlätta och förbättra handläggningen av
hithörande familjebidragsärenden. Såsom framhållits i promemorian och
jämväl påpekats av några remissmyndigheter kan vissa problem uppkomma
beträffande gränsdragningen mellan de olika grupperna, särskilt kanske
när det gäller att bedöma om ett företag, där ersättare för företagaren finnes,
skall hänföras till grupp 1 eller till grupp 2. Hithörande frågor torde
emellertid enligt min mening kunna lösas utan större svårigheter. Vederbörande
myndighet har också möjlighet att i det enskilda fallet korrigera det
genom en strikt tillämpning av den föreslagna gruppindelningen uppkomna
resultatet, om detta skulle te sig ur rättvisesynpunkt mindre tilltalande. Jag
ansluter mig därför till de i promemorian i denna del framlagda förslagen.

Beträffande de föreslagna reglerna för behovsprövning i de fall, då ett
företag visar överskott under företagarens militärtjänstgöring, har några
remissmyndigheter föreslagit att överskottet i behovsprövningshänseende
skall behandlas som företagarens inkomst eller beträffande företag hänförliga
till grupp 2 som hustruinkomst. Härigenom skulle otvivelaktigt vissa
fördelar vinnas i förhållande till det i promemorian förordade förslaget;
bl. a. skulle företagare och löntagare bli mera likformigt behandlade och
det avdragsfria beloppet för företagare skulle icke bli fixerat utan fastställt
till en kvotdel av överskottet. Å andra sidan måste beaktas att den beräknade
avkastningen från ett företag som hänföres till grupp 1 är ett överskott,
som påverkar familjepenningen och bostadsbidraget först sedan lönen
till ersättaren eller löneökningen till den anställda personalen avdragits,
medan avkastningen från ett företag som hänföres till grupp 2 är ett
överskott, som i sin helhet påverkar dessa bidrag, vilket talar mot att i
behovsprövningshänseende likställa företagare i dessa bägge grupper. Vidare
är avkastningen från företag hänförliga till grupp 2, även om den i
flertalet fall är avhängig av hustruns insats i företaget, icke i egentlig mening
hustruinkomst. Slutligen sker avkastningsberäkningen enligt schematiska
metoder, vilket gör det naturligt att också de avdragsfria beloppen
schabloniseras. Jag finner därför det i promemorian föreslagna systemet
vara att föredra. De föreslagna avdragsfria beloppen — 200 kr i månaden
för företagare i grupp 1 och 400 kr i månaden för företagare i grupp 2 —-synes mig väl avvägda.

De i promemorian framlagda förslagen om utformningen av näringsbidragen
kan jag slutligen tillstyrka.

Sammanfattningsvis anser jag att de föreslagna ändringarna i fråga om
familjebidrag till företagare synes väl ägnade att tillgodose den enskilde
företagaren och att undanröja de olägenheter som vidlåder de nuvarande bestämmelserna
på området. Merkostnaderna vid genomförandet av förslagen
kan uppskattas till ca 500 000 kr för år.

Erforderliga bestämmelser i fråga om avkastningsberäkningen under

Kungi. Maj:ts proposition nr 188 år 1962

företagarens militärtjänstgöring och om behovsprövningen, när företaget
visar överskott, torde vara av beskaffenhet att liksom f. n. böra utfärdas
av tillsynsmyndigheten. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att tillse
att sådana bestämmelser blir utfärdade i huvudsaklig överensstämmelse
med de förslag som jag här redovisat. Den ändrade utformningen av näringsbidragen
nödvändiggör emellertid ändring i familj ebidragsförordningen.
Det nuvarande förbudet i 17 § mot att näringsbidrag för upprätthållande
av ett företag utgår jämsides med familjepenning och bostadsbidrag
måste sålunda upphävas, varjämte höjningen av näringsbidragens maximibelopp
m. m. medför ändringar i 14 och 15 §§. I anledning härav har inom
försvarsdepartementet upprättats förslag till förordning om ändring i familj
ebidragsförordningen den 29 mars 1946 (nr 99). Förordningen bör
träda i kraft den 1 januari 1963.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Maj:t
måtte genom proposition föreslå riksdagen

att antaga inom försvarsdepartementet upprättat förslag
till förordning om ändring i familjebidragsförordningen den
29 mars 19U6 (nr 99).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Eric Wachtmeister

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62
204638