Kungl. Maj:ts proposition nr 178 (Proposition 1939:178)

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Nr 178.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till statliga
och kommunala beredskapsarbeten m. m.; given
Stockholms slott den 3 mars 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Albert Forslund.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 3 mars 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för, utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg, Quensel,
Forslund, Eriksson, Strindlund.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations-, finans- och
jordbruksdepartementen anför departementschefen, statsrådet Forslund:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkt 21, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 178. 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

proposition i ämnet, till Statliga och kommunala beredskapsarbeten för budgetåret
1939/40 beräkna ett reservationsanslag av 10,000,000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga denna fråga. Därvid
skall jag till en början något beröra hjälpprogrammet i dess helhet och
vissa därmed sammanhängande spörsmål.

Hjälpprogrammet i dess helhet.

Såsom bakgrund till de allmänna riktlinjerna för och omfattningen av statens
åtgärder under nästa budgetår i anledning av arbetslösheten anser jag
mig inledningsvis böra lämna en översiktlig redogörelse för det aktuella arbetslöshetsläget.
Därefter skall jag i korthet redogöra för verkställigheten
av redan beslutade hjälpåtgärder.

Arbetslöshetsläget.

Arbetsmarknadens och arbetslöshetens allmänna utveckling under år 1938
har utförligt behandlats av arbetslöshetskommissionen i dess skrivelse den 17
februari 1939 angående arbetslöshetsläget och kommissionens verksamhet under
1938 samt medelsbehovet för återstående del av budgetåret 1938/39 och
för budgetåret 1939/40, vilken skrivelse såsom bilaga avses fogad vid propositionen
denna dag angående anslag till statens arbetslöshetskommission, reservarbeten
och kontantunderstödsverksamhet m. m. Jag tillåter mig att i
huvudsak hänvisa till nämnda skrivelse. Här vill jag begränsa mig till att
lämna vissa kompletterande uppgifter.

Tre fortlöpande sifferserier inom den officiella statistiken avse att månadsvis
belysa förhållandena på arbetsmarknaden och speciellt arbetslöshetsförhållandena.
Dessa sifferserier angiva dels antalet arbetsansökningar på
100 lediga platser vid arbetsförmedlingen, dels fackföreningarnas arbetslöshetsprocent
och dels antalet hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens
månadsrapporter. I efterföljande tabell (tabell 1) återgivas de
nämnda uppgifterna för åren 1930—1938.

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

Tab. 1. Arbetsmarknaden under åren 1930—1938,

År	Jan.	Fehr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.	Årsme- deltal
		Antal hos arbetslöshelskommitléerna anmälda hjälpsökande arbetslösa.
1930	16,647	15,384	13,572	11,368	9,013	6,634	5,824	6,314	8,589	14,611	24,824	31,901	13,723
1931	40,245	41,595	41,885	39,396	34,550	31,057	30,520	35,701	40,377	57,143	77,254	88,761	46,540
1932	103,742	108,032	109,674	111,333	104,094	97,370	94,687	99,826	106,404	123,584	146,981	161,155	113,907
1933	180,602	181,944	186,561	176,825	156,211	145,458	138,855	144,185	151,498	164,747	170,702	171,065	164,054
1934	171,540	166,348	160.345	145,588	116,257	99,628	86,253	83,042	78,918	84,811	92,016	92,881	114,802
1935	93,419	89,838	83,588	75,122	61,177	51,157	42,582	41,723	41,190	47,045	54,167	67,965	61,581
1936	61,400	58,127	53,162	46,628	34,571	25,863	21,510	20,783	20,903	24,712	28,742	30,814	35,601
1937	33,509	31,280	27,750	22,247	15,840	11,429	9,800	9,577	9,782	12,411	16,169	18,765	18,213
1938	21,723	21,766	19,184	15,791	12,463	10,421	8,481	8,346	9,154	12,349	17,350	22,099	14,927
			Arbetslösheten inom fackorganisationerna. Procent
1930	13.9	13.2	12.3	10.8	8.0	8.0	8.0	8.1	9.5	12.3	15.3	22.9	11.9
1931	20.2	18.7	19.4	17.1	13.2	12.4	11.8	12.8	13.4	16.4	19.3	26.5	16.8
1932	24.2	23.8	24.1	20.8	19.0	19.3	19.4	20.0	20.6	22.1	24.1	31.0	22.4
1933	28.8	27.7	28.7	24.3	21.1	20.3	19.4	19.6	19.2	20.2	22.3	27.2	23.3
1934	24.4	24.4	23.8	19.6	15.4	14.0	12.9	13.3	13.0	14.8	17.1	23.7	18.0
1935	22.3	20.1	18.5	16.0	12.0	11.3	9.9	10.2	10.9	12.7	14.9	21.3	15.0
1936	19.0	18.1	16.5	13.8	10.2	9.3	8.1	8.1	8.7	10.3	12.3	17.5	12.7
1937	16.3	14.8	14.5	11.2	8.3	7.7	6.4	6.2	6.8	8.3	11.1	17.8	10.8
1938	15.6	14.5	12.9	10.7	8.4	8.5	7.2	7.2	7.5	9.0	11.2	17.8
	Antal ansökningar om arbete pä 100 lediga	platser	vid den	offentliga arbetsförmedlingen.
1930	265	226	177	143	131	128	141	144	147	178	274	251	183
1931	243	254	200	202	170	196	206	207	204	271	483	388	251
1932	453	508	397	382	380	405	420	409	407	463	853	881	487
1933	735	737	729	620	559	566	626	579	577	663	865	810	685
1934	735	694	514	477	383	379	362	332	331	379	549	531	479
1935	485	477	414	321	303	284	277	255	244	284	434	442	365
1936	370	319	261	249	214	194	194	175	169	204	289	327	247
1937	265	208	171	161	137	133	142	129	130	162	208	194	170
1938	218	230	182	157	146	153	152	128	132	167	236	231	194

Tilläggas må, att enligt arbetslöshetskommittéernas månadsrapporter för
januari 1939 utgjorde hela antalet hjälpsökande arbetslösa vid månadens utgång
27,547, innebärande en stegring i förhållande till motsvarande tidpunkt
förra året med över 5,800 personer. Antalet ansökningar om arbete på 100
lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen var i januari 1939 219.

I samband med att arbetsmarknadsläget i slutet av år 1930 försämrades,
ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner.
Åren 1931—1933 uppvisade en fortgående stegring och maximum uppnåddes
i februari 1934 med 1,529 rapporterande kommuner. Sedan dess och intill
hösten 1938 har antalet gått tillbaka, dock icke i samma proportion
som totalantalet hjälpsökande arbetslösa minskats. För november och december
1938 noteras däremot en motsatt tendens. Förändringarna belysas
av efterföljande tabell (tabell 2).

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

Tab. 2. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet åren 1930—1938.

Månad	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938
Januari ..................	168	339	673	1,148	1,478	1,251	810	433	268
Februari..................	168	362	751	1,212	1,529	1,219	759	417	270
Mars ....................	167	376	757	1,222	1,525	1,180	727	373	254
April ....................	166	368	758	1,181	1,437	1,051	666	335	232
Maj......................	156	353	743	1,113	1,337	901	568	277	216
Juni......................	136	345	708	1,091	1,270	840	482	231	204
Juli......................	123	335	727	1,108	1,220	722	426	218	187
Augusti ..................	128	353	746	1.122	1,160	709	421	227	186
September................	135	365	774	1,166	1,138	691	400	215	194
Oktober..................	167	419	835	1,238	1,178	734	409	230	219
November................	216	508	943	1,340	1,232	796	429	244	253
December ................	261	569	1,000	1,401	1,252	833	427	252	277
Medeltal	ICC	391	785	1,195	1,313	911	544	288	230

Utvecklingen under de båda sisla månaderna under förra året fortsatte
även under januari 1939, i det att för denna månad antalet rapporterande
kommuner utgjorde 321, innebärande en ökning i förhållande till motsvarande
månad år 1938 med 53 kommuner.

Till belysning av arbetslöshetens lokala fördelning har statens arbetslöshetskommission
upprättat en förteckning över samtliga de kommuner, som
avgivit rapport till kommissionen den 31 december 1937 och samma dag
1938 eller vid endera av dessa tidpunkter. I förteckningen, vilken överlämnats
till Kungl. Maj:t i anslutning till kommissionens förenämnda skrivelse
den 17 februari 1939 angående kommissionens verksamhet m. m. samt fogats
till detta protokoll (bilaga A), är angivet invånarantalet i vederbörande
kommun, antalet rapporterande kommuner, rapporterat antalet hjälpsökande,
antalet hjälpsökande i procent av invånarantalet samt antalet hjälpta
och hjälpform.

I propositionen nr 265 till 1936 års riksdag och i propositionen nr 300 till
1937 års riksdag hava vissa uppgifter i arbetslöshetshänseende meddelats angående
kommuner, vilkas arbetslöshet i mars månad respektive år uppgick
till minst 8 procent av invånarantalet. Antalet dylika kommuner var 1936
9 och 1937 3. För 1938 gällde, att i mars månad ingen kommun rapporterade
så stor arbetslöshet som nämnda procenttal motsvarade. I slutet av
januari månad 1939 hade däremot 1 kommun (Alnö) en arbetslöshetsprocent,
överstigande 8 procent, eller 11.6.

Arbetslöshetens utveckling inom de olika länen under åren 1930—1938
framgår av tabellerna 3 och 4. Förstnämnda tabell, som avser årsmedeltalen
för de hjälpsökande, utvisar bland annat, att det största antalet arbetslösa i
medeltal under år 1938 förefanns i Västernorrlands län och utgjorde 2,758
personer. Närmast följde Malmöhus och Norrbottens län, Stockholms stad,
Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) samt Göteborgs stad i nu

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

nämnd ordning. En jämförelse med år 1937 utvisar, att även då
Västernorrlands och Malmöhus län kommo i första respektive andra
rummet men att därefter följde Stockholms stad, Göteborgs och Bohus
län (utom Göteborgs stad;, Norrbottens län samt Göteborgs stad.
Minskningen för Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad) från 2,022
till 1,182 är anmärkningsvärd men sammanhänger till stor del med särskilda
statliga åtgärder i arbetslöshetslindrande syfte vid sidan av kommissionens
verksamhet, framför allt anordnande av beredskapsarbeten m. m.

Tnb. 3. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1930—1938. Årsmedeltal.

Län	1930	1931	1932	1933	1934	1935	1936	1937	1938
Stockholms stad ........	878	1,770	6,926	13,324	10,643	5,081	3,436	2,053	1,323
Stockholms ............	326	527	2,050	4,981	4,411	2,216	1,132	416	187
Uppsala................	266	560	1,288	2,488	1,874	1,041	470	265	282
Södermanlands..........	214	833	1,832	2,849	1,891	625	273	160	157
Östergötlands ..........	764	971	2,785	4,899	3,563	1,348	774	524	466
Jönköpings ............	273	498	1,347	2,489	2,160	1,106	628	295	219
Kronobergs ............	172	723	1,835	2,650	2,022	962	452	164	137
Kalmar ................	398	1,277	3,869	5,541	3,815	2,115	1,080	420	386
Gotlands................	60	114	249	697	410	153	129	102	100
Blekinge................	469	2,176	4,246	5,791	4,944	3,195	1,612	814	598
Kristianstads............	150	594	1,791	2,746	2,117	889	342	132	107
Malmöhus..............	1,790	3,631	7,805	11,243	7,892	3,991	2,902	2,110	1,865
Hallands ..............	219	449	1,067	1,699	1,454	882	574	409	354
Göteborgs stad..........	1,036	3,201	6,072	8,699	6,787	3,746	2,399	1,283	1,164
Göteb. o. Bohus i övrigt	393	3,291	5,341	7,730	7,208	5,019	3,332	2,022	1,182
Älvsborgs ..............	368	943	2,250	3,520	2,724	1,435	765	427	279
Skaraborgs..............	20	165	1,274	2,240	1,866	959	455	203	187
Värmlands..............	806	3,251	7,207	9,755	6,579	3,836	1,669	513	515
Örebro ................	772	1,608	4,191	5,789	3,919	1,898	887	329	199
Västmanlands ..........	291	987	2,853	4,273	2,201	653	174	57	46
Kopparbergs............	470	2,022	5,720	9,202	5,989	2,904	1,195	274	121
Gävleborgs..............	700	3,313	7,789	10,660	6,764	3,984	1,874	747	520
Västernorrlands ........	705	6,697	14,268	17,025	11,486	7,037	5,072	2,809	2,758
Jämtlands..............	90	1,050	4,493	5,724	2,405	1,086	307	30	25
Västerbottens ..........	297	1,655	4,702	6,240	3,692	1.872	897	299	345
Norrbottens ............	1,796	4,234	10,656	11,800	5,986	3,550	2,773	1,359	1,405
Hela riket	13,723	40,540	113,907	164,054	114,802	61,581	35,601	18,213	14,927
Städer	7,644	14,959	35,533	55,647	41,307	22,610	15,893	10,272	8,439
Landsbygd	6,079	31,581	78,374	108,407	73,495	38,971	19,708	7,941	6,488

I tabell 4 redovisas antalet hjälpsökande arbetslösa på 1,000 invånare
inom de olika länen under åren 1930—1938. Av tabellen framgår att även i
förhållande till folkmängden det största antalet arbetslösa under år 1938
förefanns i Västernorrlands län (9.9 %>o). Härefter följa Norrbottens län
med 6.7 %o samt Göteborgs och Bohus län (Göteborgs stad 4.3 °/oo och länet
i övrigt 5.7 %o).

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Tab. 4. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1,000 Invånare inom olika län åren 1930—1988.

Län	1930	1931	1932	1933	1931	1935	1936	1937	1938
Stockholms stad ..............	1.8	3.5	13.5	25.6	20.4	9.7	6.4	3.8	2.4
Stockholms...................	1.2	2.0	7.7	18.6	16.3	8.2	4.2	1.5	0.7
Uppsala......................	1.9	4.1	9.4	18.0	13.6	7.5	3.4	1.9	2.0
Södermanlands................	1.1	4.4	9.8	15.2	10.1	3.3	1.4	0.8	0.8
Östergötlands.................	2.5	3.1	9.0	15.8	11.4	4.3	2.5	1.7	1.5
Jönköpings....................	1.2	2.2	5.8	10.7	9.2	4.7	2.7	1.2	0.9
Kronobergs...................	1.1	4.6	11.8	17.1	13.0	6.2	2.9	1.1	0.9
Kalmar.......................	1.7	5.5	16.7	23.9	16.4	9.1	4.7	1.8	1.7
Gotlands......................	1.0	2 0	4*3	12 1	7.1		2*2	1 8	1 7
Blekinge......................	3.2	15.0	29.3	39.8	33.8	21.9	11.0	5.6	4.1
Kristianstads..................	0.6	2.4	7.3	11.1	8.5	3.6	1.4	0.5	0.4
Malmöhus ....................	3.5	7.1	15.2	21.9	15.3	7.7	5.6	4.0	3.6
Hallands......................	1.5	3.0	7.1	11.2	9.6	5.8	3.8	2.7	2.3
Göteborgs stad................	4 3	13.1	24.5	34.6	26.9	14.7	9.3	4.9	4.3
Göteborgs o. Bohus i övrigt....	1.8	15.4	25.2	36.4	33.9	23.6	15.8	9.6	5.7
Älvsborgs..................	1.2	3.0	7.2	11.2	8.6	4.5	2.4	1.3	0.9
Skaraborgs....................	0.1	0.7	5.3	9.2	7.7	4.0	1.9	0.8	0.8
Värmlands............	3.0	12*0	26 7	35 Q	24 j	14 0	6 1
Örebro .......................	3.5	7.3	19^2	26.5	17^9	8.7	4.1	1.5	0.9
Västmanlands.................	1.8	6.1	17.7	26.5	13.6	4.0	1.1	0.3	0.3
Kopparbergs..................	1.9	8.1	22.9	36.8	23.9	11.6	4.8	1.1	0.5
Gävleborgs....................	2.5	11.8	27.9	38.1	24.1	14.2	6.7	2.7	1.9
Västernorrlands...............	2.5	24.0	51.0	60.6	40.8	24.9	18.0	10.0	9.9
Jämtlands....................	0.7	7.8	33.3	42.2	17.7	8.0	2.2	0.2	0.2
Västerbottens.................	1.5	8.1	22.9	30.0	17.5	8.8	4.2	1.4	1.6
Norrbottens.................	9.1	21.2	52.8	58.2	29.3	17.2	13.4	6.5	6.7
Hela riket	2.2	7.6	18.5	26.5	18.5	9.9	5.7	2.9	2.4
Städer	3.9	7.5	17.4	27.0	19.9	10.7	7.4	4.7	3.8
Landsbygd	1.5	7.6	19.0	26.3	17.8	9.4	4.8	2.0	1.6

Arbetslöshetens utbredning inom de tre särskilt arbetslöshetstyngda länen
— Blekinge, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län — under
åren 1930—1938 framgår närmare av tabell 5. 1 denna har redovisats dels
hela antalet hjälpsökande per månad och dels antalet arbetslösa, tillhörande
för de två förstnämnda länen yrkesgruppen jord- och stenindustri och för
Västernorrlands län yrkesgrupperna trävaru- och pappersindustri samt arbete,
som ej är hänförligt till annan grupp. Till sistnämnda grupp hänföras
för Västernorrlands läns vidkommande i stor utsträckning f. d. sågverksarbetare.

Beträffande den speciella ungdomsarbetslösheten, d. v. s. arbetslösheten i
åldersgrupperna 16—21 år, meddelas i tabell 6 vissa uppgifter. Den under
tidigare år påtagliga förbättringen i arbetslöshetsläget för denna kategori arbetssökande
har till en början fortsatt även under år 1938, vilken utveckling
emellertid under andra halvåret av samma år visat en tydlig tendensförskjutning
i ogynnsam riktning. Bottenläget för denna speciella arbetslöshet uppnåddes
i fråga om det absoluta talet arbetslösa i juli 1938, då antalet uppgick

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

till 382, motsvarande 4.5 procent av hela antalet hjälpsökande vid samma
tid. Medan ungdomsarbetslösheten i december 1937 utgjorde 6.0 procent
—- eller samma tal som i oktober samma år — av den totala arbetslösheten,
uppgick den i december 1938 till 8.1 procent. Såsom under tidigare år gäller
tydligen även för år 1938, att ungdomsarbetslösheten är väsentligt större på
landsbygden än i städerna.

Tab. 6. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande

arbetslösa åren 1934—1938.

År och månad	Städer	Landsbygd	Hela riket
Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16—21 år	Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16—21 år	Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16—21 år
antal	%	antal \|	%	antal \|	%
1934
	29,534	2,233	7.6	56,719	8,219	14.5	86,253	10,452	12.1
Oktober..........	28,062	2,506	8.9	56,749	9,144	16.1	84,811	11,650	13.7
1936
	36,515	2,972	8.1	56,904	8,097	14.2	93,419	11,069	11.8
	27,049	2,006	7.4	48,073	6,721	14.0	75,122	8,727	11.6
	14,610	816	5.6	27,972	3,390	12.1	42,582	4,206	9.9
Oktober..........	16,670	1,051	6.3	30,375	3,939	13.0	47,045	4,990	10.6
1936
	24,671	1,549	6.3	36,729	4,822	13.1	61,400	6,371	10.4
April............	19,419	1,192	6.1	27,209	3,385	12.4	46,628	4,577	9.8
	9,749	385	3.9	11,761	1,287	10.9	21,510	1,672	7.8
Oktober..........	12,121	511	4.2	12,591	1,564	12.4	24,712	2,075	8.4
1937
Januari..........	17,910	821	4.6	15,599	1,796	11.5	33,509	2,617	7.8
	11,559	421	3.6	10,688	999	9.3	22,247	1,420	6.4
Juli ............	5,961	114	1.9	3,839	388	10.1	9,800	502	5.1
Oktober..........	7,444	205	2.8	4,967	538	10.8	12,411	743	6.0
1938
Januari..........	12,813	489	3.8	8,910	900	10.1	21,723	1,389	6.4
Februari ........	13,299	457	34	8,467	743	8.8	21,766	1,200	5.5
Mars............	11,726	412	3.5	7,458	670	9.0	19,184	1,082	5.6
April............	9,533	244	2.6	6,258	543	8.7	15,791	787	5.0
Maj..............	7,628	188	2.5	4,835	389	8.0	12,463	577	4.6
Juni..............	6,343	113	1.8	4,078	342	8.4	10,421	455	4.4
Juli..............	5,222	108	2.1	3,259	274	8.4	8,481	382	4.6
Augusti ..........	5,015	123	2.5	3,331	300	9.0	8,346	423	5.1
September........	5,128	133	2.6	4,026	364	9.0	9,154	497	5.4
Oktober..........	6,555	218	3.3	5,794	608	10.5	12,349	826	6.7
November........	8,581	342	4.0	8,769	1,001	11.4	17,350	1,343	7.7
December ........	9,431	336	3.6	12,668	1,459	11.5	22,099	1,795	8.1

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa inom stendlstrikten1 i Blekinge och Göte A

= Hela antalet. B = Yrkesgruppen jord- och stenindustri. C = Yrkes -

Blekinge

Månad	1930	1931	1932	1933
A	B	A	B	A	B	A	B
Januari............	167	31	1,096	434	2,500	1,389	3,123	1,541
Februari...........	149	19	1,166	402	2,573	1,317	3,200	1,450
Mars..............	123	22	1,186	486	2,413	1,241	3,605	1,918
April..............	120	19	1,201	572	2,925	1,673	2,861	1,218
Maj...............	143	22	1,097	549	2,541	1,417	2,707	1,183
Juni..............	120	10	1,134	650	2,417	1,345	3,343	1,792
Juli...............	141	15	1,402	940	2,630	1,543	3,264	1,752
Augusti............	140	26	1,887	1,365	2,875	1,754	3,371	1,836
September.........	156	31	1,789	1,253	2,682	1,577	3,388	1,837
Oktober...........	218	62	1,757	1,135	2,529	1,334	3,455	1,769
November.........	417	138	2,114	1,191	2,818	1,421	3,724	1,856
December..........	548	207	2,202	1,241	3,009	1,548	3,902	1,900
Medeltal	204	50	1,503	852	2,659	1,463	3,329	1,671

Göteborgs och

Månad	1930	1931	1932	1933
A	B	A	B	A	B	A	B
Januari............			1,466	1,372	3,650	3,300	4,244	3,545
Februari...........	—	—	1,516	1,408	3,708	3,263	4,310	3,492
Mars..............	—	—	1,722	1,596	3,312	2,584	6,188	5,348
April..............	—	—	2,328	2,233	4,159	3,717	4,231	3,592
Maj...............	—	—	2,857	2,771	3,516	3,057	3,614	3,043
Juni...............	—	—	2,746	2,673	3,640	3,229	5,913	5,326
Juli...............	—	—	2,977	2,873	4,120	3,772	5,308	4,737
Augusti............	—	—	3,898	3,805	4,499	4,148	5,274	4,685
September.........	—	—	4,187	4,122	4,781	4,367	5,475	4,877
Oktober...........	—	—	2,903	2,772	3,146	2,740	5,935	5,248
November.........	211	204	3,248	2,937	3,013	2,512	6,137	5,298
December..........	1,170	1,156	3,556	3,300	3,581	2,977	6,773	5,963
Medeltal			2,784	2,655	3,760	3,306	5,284	4,596

Västernorr -

Månad	1930	1931	1932	1933
A	1 C	A	C	A	C	A	C
Januari............	558	493	2,486	2,101	6,969	5,487	9,594	7,083
Februari...........	523	374	2,747	2,168	7,504	5,856	10,069	6,883
Mars..............	439	330	3,226	2,617	7,616	5,907	10,737	7,211
April..............	421	295	3,597	3,006	7,922	5,891	10,586	7,103
Maj...............	257	218	2,757	2,356	6,579	4,949	8,574	5,849
Juni...............	96	80	2,457	2,166	5,931	4,595	7,415	5,218
Juli...............	35	35	2,485	2,132	6,140	4,669	6,616	4,675
Augusti............	55	24	2,888	2,471	6,350	4,752	7,196	4,931
September.........	136	101	3,129	2,706	6,400	4,708	7,638	5,192
Oktober...........	898	837	4,090	3,336	7,048	5,144	8,275	5,778
November.........	1,650	1,507	4,752	3,819	7,871	5,560	8,971	6,275
December..........	1,767	1,591	5,499	4,473	8,801	6,311	9,480	6,779
Medeltal	670	490	3,343	2,779	7,094	5,319	8,763	6,081

1 De i resp. distrikt ingående kommunerna äro förtecknade i K. Mits prop. nr 19: 1936, bi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

borgs och Bohus län samt sågverksdistrikten1 i Västernorrlands län åren 1930—1938.

grupperna trävaru- och pappersindustri samt arbete ej hänförligt till annan grupp.
län.

1934	1935	1936	1937	1938
A	B	A	B	A	B	A	B	A	B
4,027	1,864	2,851	1,510	1,769	1,136	649	325	513	276
3,994	1,852	2,793	1,498	1,706	1,102	665	310	504	288
3,741	1,805	2,531	1,345	1,364	728	533	240	406	223
3,455	1,670	2,121	1,198	1,131	613	446	218	299	172
2,985	1,566	1,911	1,209	777	453	314	164	264	143
2,744	1,503	1,698	1,122	583	351	218	124	209	108
2,552	1,423	1,622	1,058	507	315	175	lil	183	90
2,484	1,358	1,546	978	463	306	223	125	197	90
2,386	1,346	1,484	1,013	429	289	171	120	184	77
2,322	1,271	1,592	1,080	475	267	305	187	199	73
2,823	1,637	1,535	975	580	309	400	230	342	131
2,816	1,486	1,619	1,018	617	317	475	261	448	189
3,027	1,565	1,942	1,167	867	516	381	201	312	155

Bohus län.

1934	1935	1936	1937	1938
A	B	A \| B	A	B	A	B	A	B
6,662 6,723 6,536 6,021 5,731 4,890 4,461 4,159 3,852 4,171 4,578 4,213	5,838 5,891 5,726 5,369 5,157 4,457 4,167 3,841 3,521 3,783 4,156 3,667	4,244 4,141 3,859 3,501 3,660 3,587 3,692 3,546 3,422 3,722 3,370 3,531	3,509 3,391 3,250 3,023 3,252 3,242 3,391 3,238 3,121 3,353 2,890 3,035	3,451 3,363 3,153 2,489 2,210 2,044 1,814 1,724 1,723 1,862 2,032 2,155	2.921 2,858 2,707 2,110 1.921 1,787 1,581 1,495 1,488 1,599 1,700 1,759	2,144 2,088 1,881 1,457 1,085 882 902 887 900 1,122 1,256 1,384	1,718 1,656 1,486 1,170 870 697 727 726 726 909 1,013 1,102	1,388 1,231 964 669 550 473 436 441 466 553 603 748	1,060 935 745 507 422 368 335 344 365 435 452 568
5,166	4,631	3,690	3,225	2,335	1,994	1,332	1,067	710	545

lands län.

1934	1935	1936	1937	1938
A	C	A	C	A	C	A	C	A	C
10,358 10,306 10,069 9.217 6,135 4,763 4,333 4,381 4.218 4,463 5,001 5,370	7,690 7,801 7,528 6,767 4,631 3,589 2,980 3,157 3,253 3,394 3,825 4,136	6,057 5,977 5,547 5,357 3,878 3,148 2,982 3,019 3,146 3,949 4,499 4,597	4,806 4,682 4,308 4,169 3,217 2,672 2.573 2,531 2,533 3,176 3,566 3.574	5,501 5,617 5,697 5,429 3,545 2,770 2,355 2,302 2,352 2,742 3,273 3,455	4,330 4,514 4,595 4,325 3,021 2,412 2,019 1,951 1,912 2,197 2,617 2,798	4,094 4,135 4,031 3,443 1,961 1,525 1,151 1,146 1,189 1,480 1,810 2,807	3,322 3,367 3,289 2,782 1,691 1,294 970 937 995 1,224 1,475 1,850	3,084 2,950 2,759 2,267 1,734 1,414 1,136 1,107 1,289 1,611 2,254 2,791	2,444 2,358 2,201 1,825 1,396 1,139 924 884 973 1,155 1,645 1,982
6,551	4,896 4,346	8,484	3,753	3,058	2,356 \| 1,933	2,033	1,577

lagan, sid. 76.

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

Verkställigheten ar beslutade hjälpåtgärder.

För att möjliggöra en överblick över de olika hjälpåtgärder, som av statsmakterna
vidtagits för motverkande av arbetslösheten, föres inom socialdepartementet
ett register över samtliga av Kungl. Majit fattade beslut angående
anslag till skilda företag och ändamål. Detta register omfattar emellertid
icke den av statens arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten.

Inom departementet föres vidare ett särskilt register för varje kommun,
som direkt erhållit anslag eller inom vilken företag, som erhållit anslag, är
beläget. I detta register intagas uppgifter örn beviljade anslag och arbetets
karaktär.

Utöver de uppgifter, som sålunda finnas samlade inom socialdepartementet,
har jag låtit från myndigheter och andra införskaffa det ytterligare material,
som erfordras för en allsidig belysning av de vidtagna hjälpåtgärderna.

Då jag nu går att framlägga en redogörelse för dessa hjälpåtgärder och de
resultat, som hittills uppnåtts, kommer jag att i detta sammanhang endast
uppehålla mig vid allmänna arbeten i öppna marknaden. Till den av statens
arbetslöshetskommission bedrivna hjälpverksamheten återkommer jag
senare.

Riksstatens uppställning är icke sådan, att jag utan vidare kan avgränsa
vissa anslag eller grupper av sådana såsom avseende allmänna arbeten i öppna
marknaden. Jag hänvisar härutinnan till vad som anföres i propositionen
nr 265 till 1936 års riksdag (sid. 41). De anslag, som jag för budgetåren
1933/34—1938/39 räknar till anslag till allmänna arbeten, återfinnas i
tabell 7.

Av sammanställningen framgår, att till allmänna arbeten i öppna marknaden
för budgetåret 1933/34 anvisats sammanlagt 108,102,400 kronor. Häri
ingår jämväl det belopp å 13,000,000 kronor, som till främjande av bostadsbyggande
(8,000,000 kronor) och såsom kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden
(5,000,000 kronor) anvisats å tilläggsstat för nämnda budgetår.

För budgetåret 1934/35 ha till allmänna arbeten i öppna marknaden anvisats
86,944,250 kronor. I detta belopp ingå bland annat 3,000,000 kronor
utöver det belopp av 5,000,000 kronor, som anvisats såsom kapitalökning för
arbetarsmåbrukslånefonden. Riksdagen har nämligen medgivit, att lån till
arbetarsmåbruk må utlämnas intill 8,000,000 kronor.

Liknande är beträffande arbetarsmåbrukslånefonden förhållandet under
följande budgetår. I de i sammanställningen angivna beloppen ingå för
denna fond de belopp, intill vilka riksdagen medgivit, att lån må kunna
utlämnas under respektive budgetår. Detta belopp var budgetåret 1935/36

10.000. 000 kronor. Samtidigt anvisades 5,000,000 kronor såsom kapitalökning
till fonden. Under budgetåren 1936/37, 1937/38 och 1938/39 medgavs
en utlåning för år av 12,000,000 kronor. Medelsanvisningen uppgick till

4.400.000, 10,000,000 respektive 3,000,000 kronor. Det för budgetåret 1938/

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Tabell 7. Anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden under budgetåren 1933/34—

Anslag	1933/34	1934/35	1935/36	1936/37	1937/38	1938/39
Statsbeställningar ........ Statliga beredskapsarbeten Kommunala beredskapsar-beten.................. Främjande av bostadsbyg-gande a) i städer och stadslik-	10,700,000 3,000,000 8,500,000	10,000,000 3.000. 000 7.000. 000	\| 3,000,000	3,000,000	10,000,000	10,000,000
nande samhällen____	5,000,000	—	3,000,000	2,000,000	1,500,000	1,000,000
b) på landsbygden .... Främjande av bostadsför-sörjning för mindre be-medlade, bamrika famil-	18,000,000	8,000,000	7,000,000	7,500,000	10,000,000''	7,000,000ä
jer.................... Lån till främjande av en-	—		10,000,000	15,000,000	5,000,000
skild företagsamhet .... Subventioner till främjande	10,000,000	3,000,000
av enskild företagsamhet	3,500,000	—	—	—	—	—
Skenfria korsningar......	7,000,000	2,500,000	—	—	—	—
Broar och hamnar ......	6,000,000	6,500,000	—	—	—	—
Vissa vägbyggnadsarbeten	—	3,200,000	—	—	—
Stensättning av vägar .... Elektrifiering av banorna Laxå — Charlottenberg, Södertälje södra -Eskils-tuna med bilinjer och		4,000,000
Uppsala—Gävle....... Statsbanan Malung—Vans-		4,000,000
bro ................... Förlag för understöd åt en-	800,000	700,000
skilda järnvägar........ Tillverkning av vagnar m. m. för statens järnvä-	1,500,000
gar.................... Vissa banarbeten m. m. för		1,250,000
statens järnvägar...... Bidrag till gödselvårdsan-		950,000
läggningar ............ Lån till gödselvårdsanlägg-	700,000	700,000
ringar ................ Torrläggningsföretag, ägna-de att motverka arbets-	500,000
lösheten............... Bidrag för uppförande av	4,000,000	4,000,000
spannmåls! agerhus......	—	300,000	—	—	—	—
Bidrag till täckdikningar..	1,000,000	1,500,000		—	—	—

Summa

20.700.000

47.500.000

12.500.000

57.500.000

30.000. 000

13.000. 000

3.500.000

9.500.000

12,500,000

3.200.000

4,000,000

4.000. 000

1,500,000

1.500.000

1.250.000

950.000

1.400.000

500.000

8.000. 000

300.000

2.500.000

1 Av detta belopp utgår 1,500,000 kronor på tilläggsstat för 1937/38.

2 » » » » 1,500,000 » > * » 1938/39.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178,

Anslag	1933/34	1934/35	1935/36	1936/37	1937/38	1938/39	Summa
Isbrytande undersöknings-och bevakningsfartyg för havsfiskets behov......	650,000						1 650,000
Byggande av nybyggesvä-
gar....................	—	150,000	—	—		—	150,000
Väg- och flottledsbyggna-	500,000						1,000,000
der å skogar i enskild ägo	500,000	—	—	—	—
Vissa åtgärder å skogshus-
hållningens område m. m.	475,000	900,000	—	—	—	—	1,375,000
Vissa tillfälliga skogsvårds-åtgärder å enskildas sko-gar....................	5,000,000	3,500,000					8,500,000
Arbetarsmåbrukslånefon-
den ..................	7,500,000	8,000,000	10,000,000	12,000,000	12,000,000	12,000,000	61,500,000
Byggande av nytt fyrskepp	367,000	75,000	—	—	—	—	442,000
Anskaffande av viss mate-riell för lotsverkets behov	75,000	_	-	_	_		75,000
Undersöknings- och förbere-dande gruvarbeten m. m. inom Västerbottens län	364,000	485,000					849,000
Väganläggningar från Adak-Kuorbevare malm-fält till Slagnäs samt från Bjurträsk till Örträsk och Högkulla inom Väster-bottens län ............	650,000						650,000
Byggande av nytt tjänste-fartyg för västra lotsdi-striktet ................		300,000					300,000
Lån till sammanslutningar av fiskare för främjandet av beredning och avsätt-ning av fisk m. m.....		700,000					700,000
Vedeldningslånefonden ....	—	2,000,000	—	—	—	—	2,000,000
Statliga byggnader.......	12,321,400	9,734,250	9,080,350	7,865,000	7,640,600	4,814,200	»51,455,800
Summa	108,102,400	86,944,250	42,080,350	47,365,000	46,140,600	34,814,200\|365,446,800

1 I denna summa ingå anslagen till de statliga byggnader, vilka rapportera antal dagsverken till socialdepartementet.

39 anvisade beloppet å 10,000,000 kronor till statliga och kommunala beredskapsarbeten
skulle enligt riksdagens beslut användas i överensstämmelse
med den praxis, som utvecklat sig, samt till följd härav användas för att i
de av arbetslöshet svårast hemsökta landsdelarna bereda sysselsättning åt
arbetslösa, i första hand familjeförsörjare. Riksdagen bemyndigade vidare
Kungl. Majit att besluta om igångsättande av statliga och kommunala beredskapsarbeten
till en sammanlagt kostnad för staten av högst 10,000,000
kronor. I bilagorna C—E lämnas en redogörelse för, hur anslaget disponerats
intill utgången av januari 1939.

Tabell 8. Fördelning av belopp till allmänna arbeten i öppna marknaden, beviljade under tiden V» 1937—“/e 1938.

	Statliga bygg- nader ,	Beredskaps- arbeten	Bostads-byggande på lands-bygden	Bostads-försörj-ning för barnrika familjer	Bostads-byggan-de i städer	Skogs- hushåll- ning	Vedeld- nings- låne- fonden	Arbetar- små- bruks- låne- fonden	Summa	Lån till enskild företag-samhet
statliga	kommu- nala
Stockholms stad..........	2.311,000				683,960	423,550	85,200			3,503,710	34,340
Stockholms län........	3,000,000	—	—	173,600	38,010	—	—	—	_	3,211,610	—
Uppsala > ........	846,000	—	—	153,200	9,500	28,350	1,810	—	38,200	1,077.060	14,000
Södermanlands > ........	—	—	—	202,200	120,200	5,000	—	—	—	327,400	—
Norrköpings stad ........	—	—	—	750	60,100	—	—	—	—	60,850	85,000
Östergötlands län i övr.....	—	—	—	228,000	4,725	—	—	—	—	232,725	—
Jönköpings län ..........	—	—	—	140,350	223,450	9,000	—	—	12,000	384,800	—
Kronobergs > ..........	177,000	—	23,400	233,000	78,700	—	—	—	14,000	526,100	—
Kalmar » ..........	40U,000	—	75,000	355,600	—	—	—	—	24,000	854,600	—
Gotlands > ..........	—	—	_	88,500	93,420	—	—	—	17,500	199,420	—
Blekinge » ..........	—	160,500	90,950	415,800	82,650	2,500	30,000	—	12,200	794,600	—
Kristianstads » ........	—	—	—	383,900	50,720	—	—	1,560	88,700	524,880	—
Malmö stad..............	—	—	—	—	295,500	47,168	—	—	—	342,668	—
Lunds > ..............	150,000	—	—	—	58,350	45,000	—	—	—	253,350	—
Landskrona stad ........	—	77,500	—	—	—	—	—	—	—	77,500	—
Hälsingborgs > ........	—	—	—	—	88,760	21,700	—	—	—	110,460	—
Malmöhus län i övr.......	—	—	—	170,000	59,655	—	—	2,800	30,000	262,455	—
Hallands län.............	—	100,900	—	220,600	102.240	—	—	—	26,000	449,740	—
Göteborgs stad ..........	—	—	—	—	1,362.800	81,600	—	—	—	1,444,400	—
Göteb. o. Bohus län i övr...	—	2,877,300	1,880,670	705,800	183,685	—	—	—	2,000	5,649,455	—
Älvsborgs län............	240,600	—	—	325,550	236,204	—	—	—	13,000	815,354	10,000
Skaraborgs i ............	—	—	23,280	303,200	107,050	3,000	—	—	12.000	448,530	—
Värmlands » ............	344,000	—	—	434,250	86,200	—	—	—	324,910	1,189,360	65,000
örebro > ............	—	—	—	95,400	110,430	—	50,000	—	14,000	269,830	2,800
Västmanlands län........	—	—	—	130,300	6,500	—	—	—	24,000	160,800	—
Kopparbergs > ........	—	—	—	229,000	—	—	—	—	150,400	379,400	—
Gävleborgs > ........	—	—	187,800	304,000	168,510	8,000	—	—	407,950	1,076,260	—
Västernorrlands > ........	—	2,613,850	1,365,140	921,000	—	—	—	1,650	1,253,575	6,155,215	43,000
Jämtlands » ........	172,000	—	9,240	574,000	—	—	4,500	35,740	684,425	1,479,905	—
Västerbottens » ........	—	800	26,500	1,267,000	—	—	—	7,175	1,003,300	2.304,775	25,000
Norrbottens j ........	—	302.320	434,520	1,645,000	—	10,000	—	—	1,418,400	3,810,240	10,000
Hela riket	1 7,640,600	6,138,170	4,116,500	9,700,000	4,311,319	684,868	171,610	48,925	5,670,660	88,377,452	289,140

1 I denna summa ingå anslagen till de statliga byggnader, vilka rapportera dagsverken till socialdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Tabell 9. Fördelning ar belopp till allmänna arbeten i öppna marknaden, beviljade under tiden 1/i 1938—sl/i 1939.

	Statliga bygg- nader	Beredskaps- arbeten	Bostads-byggande på lands-bygden	Bostads- försörj- ning för barn-rika familjer	Bostads-byggan-de i städer	Arbetar- små- bruks- låne- fonden	Summa	Lån till enskild företag-samhet
statliga	kommu- nala
Stockholms stad............	258,500					976,300	_	1,234,800	1,600,000
Stockholms län..........	2,910,400	—	—	41,500	6,300	153,000	700	3,111,900	—
Uppsala > ..........	853,000	—	—	63,800	—	—	—	916,800	—
Södermanlands > ..........	—	___	—	33,100	194,175	—	—	227,275	—
Norrköpings stad ..........	—	—	—	—	87,345	—	—	87,345	—
Östergötlands län i övr.....	—	—	—	60,200	—	—	—	60,200	—
Jönköpings län ............	—	—	—	45,900	—	—	—	45,900	—
Kronobergs » ............	—	—	—	75,700	5,000	—	800	81,500	—
Kalmar » ............	448,500	—	193,000	172,700	102,130	—	—	916,330	—
Gotlands » ............	—	—	—	40,500	—	—	14,200	54,700	—
Blekinge » ............	—	150,000	6,950	219,500	131,660	—	50,000	558,110	—
Kristianstads län ..........	_	_	—	135,400	—	—	41,500	176,990	—
Malmö stad................	_	_	_	—	300,000	16,500	—	316,500	—
Landskrona stad............	_	_	40,000	—	—	76,300	—	116,300	—
Malmöhus län i övr.........	_	_	—	23,600	—	—	4,500	28,100	—
Hallands län ..............	_	5,000	_	113,800	—	—	3,700	122,500	—
Göteborgs stad ............	_	—	—	—	1,879,750	6,600	—	1,886,350	—
Göteborgs och Bohus län i övr.	_	1,369,200	589,380	87,000	32,225	—	34,900	2,112,795	65,000
Älvsborgs län..........	93,800	—	—	161,300	234,000	—	13,500	592,600	—
Skaraborgs » ..........	—	—	—	142,200	49,295	—	2,400	193,895	—
Värmlands > ..........	75,000	_	113,000	352,000	66,390	—	370,350	976,740	—
Örebro > ..........	_	_	_	39,100	—	—	26,900	66,000	—
Västmanlands > ..........	_	_	—	60,000	122,320	—	5,650	187,970	60,000
Kopparbergs > ..........	—	—	—	122,300	9.520	3,800	179,750	315,370	—
Gävleborgs > ..........	_	—	—	253,700	30,300	—	577,500	861,500	—
Västernorrlands > ..........	_	4,454,250	1,432,040	248.300	70,300	—	921,600	7,126.490	63,000
Jämtlands > ..........	175,000	—	13,840	524,300	—	—	690,050	1,403,690	—
Västerbottens > ..........	_	—	—	768,500	—	- •	646,700	1,414,700	—
Norrbottens > ..........	—	624,680	426,230	1,465,600	—	11,700	824,700	3,352,910	—
Hela riket	4,814,200	6,603,130	2,814,440	5,250,000	3,320,710	1,244,200	4,409,400	28,456,080	1,788,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Följande sammanställning angiver fördelningen av de från anslaget —
däri jämväl inbegripet för innevarande budgetår å tilläggsstat anvisade medel
— till och med den 3 mars 1939 disponerade medel.

Arbeten inom	Anvisat av årets anslag	Beslutade kostnader att täckas av nästa års anslag
Västernorrlands län...................... Göteborgs och Bohus län ................ Norrbottens län.......................... Blekinge län............................. Kalmar län ............................. Charlottenberg, Värmlands län............	........ 6,107,990 ........ 2,978,4:10 ........ l,22b,010 ........ 308,350 ........ 193, OuO ........ 113.000 ........ 73.500	2,565,980 1,534,650 196,500 232.000 150.000
Landskrona ............................. Gäddede, Jämtlands län .................. Byske, Västerbottens län ..................	........ 40,000 ........ 13,840 ......... 7,470 ........ 5,000
Diverse ..................................

11,081,290 1,729,180

Rörande fördelningen å län och vissa städer av de medel, som Kungl.
Majit under budgetåret 1937/38 och under tiden 1 juli 1938—31 januari
1939 disponerat av anslagen till allmänna arbeten i öppna marknaden, hänvisar
jäg till tabellerna 8 och 9.

Beträffande de medel, som av Kungl. Majit anvisats till statliga och kommunala
beredskapsarbeten, har jag låtit upprätta förteckningar, upptagande
de olika företagen, dagen för Kungl. Majits beslut, företagens totalkostnader
samt storleken av de medel, som beviljats varje företag. Förteckningarna
finnas såsom bilagor fogade vid detta protokoll (Bilaga B—E).

Flertalet av de anslag, som beviljats till allmänna arbeten i öppna marknaden,
avser jämväl att stimulera kommunal och enskild företagsamhet. Vid
ett studium av hjälpåtgärdernas resultat är det därför av vikt att undersöka,
i vilken utsträckning andra medel än statsmedel engagerats i de igångsatta
företagen. Jag har fördenskull låtit verkställa utredning härom. Samtidigt
därmed har jag infordrat uppgifter rörande det läge, vari de skilda företagen
befinna sig, huruvida de äro slutförda, under utförande eller beslutade men
ej påbörjade.

Av intresse är vidare att undersöka, huru företagens totalkostnader fördela
sig å arbetslöner å ena sidan och övriga kostnader, material m. m., å andra
sidan. Jämväl i dessa avseenden har jag infordrat uppgifter.

Innan jag framlägger resultaten av dessa undersökningar, anser jag mig
emellertid böra erinra örn en sida av de allmänna arbetena i öppna marknaden,
som det tyvärr icke är möjligt att siffermässigt belysa. Jag syftar
härvid på vad som kan kallas hjälpåtgärdernas indirekta effekt. Denna
effekt består däri, att en mångfald industrier bereus sysselsättning med de
beställningar av skilda slag, som de allmänna arbetena givit anledning till.
Att denna effekt varit av mycket stor betydelse, torde knappast behöva påpekas,
och vid bedömandet av hjälpåtgärdernas resultat bör densamma givetvis
beaktas.

De infordrade uppgifterna avse den 31 december 1938. Tabellerna 10 och
11 visa, att de arbeten, som ingå däri, representera en total kostnadssumma

Kungl. Majlis proposition nr 178.

Tabell 10. Sammanställning'' per den 31 december 1938 av allmänna arbeten

Ändamål	Anslags- belopp	Antal företag	Här- 1
slut- förda	total- kostnader	under ut- förande
1	2	3	4	5	6
Statliga beredskapsarbeten.
1 Allmänna vägar (inkl. gator)..............		22	8	308,508	13
2 Stensättning..............................		1	1	39,916	—
3 Järnvägsanläggningar......................		2	2	217,341	—
4 Utdikningar..............................		1	1	6,129	—
6 Koloniseringsåtgärder......................		2	2	8,803	—
6 Kanaler och farleder m. m.................		10	9	142,160	1
7 Skogsförbättrande åtgärder ................		1	1	4,000	—
8 Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..		12	7	423,936	2
9 Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........		62	41	3,307,737	19
0 Flyghamnar..............................		2	2	245,000	—
1 Flygfält..................................		4	4	78,778	—
2 Byggnader för offentliga myndigheter......		3	3	47,130	—
3 Byggnader för militära förläggningar ......		10	9	692,850	1
4 Andra byggnadsföretag....................		21	20	1,213,447	1
5 Skjutbanor ..............................		4	4	96,005	—
8 Försvarsanläggningar......................		9	7	407,908	2
7 Fornminnesrestaureringar..................		12	9	302,874	3
8 Broar....................................		11	6	452,100	4
9 Andra arbeten............................		18	14	747.234	4
Summa	47,500,000	207	150	8,741,856	50
Kommunala beredskapsarbeten.
1) Allmänna vägar (inkl. gator)..............		25	9	676,294	13
Stensättning..............................		3	2	198,999	1
Broar....................................		4	2	101,115	1
Dricksvatten- och avloppsledningsarbeten ..		52	25	2,863,655	23
t Handelshamnar ..........................		10	6	2,885,528	3
Kommunalhus och rådhus ................		29	27	3,280,162	2
Allmänna läroverk........................		12	12	3,740,245	’ —
Folkskolor och kommunala mellanskolor____		193	185	8,278,438	6
Gymnastikhus, tennishallar och idrottsplatser		21	17	1,533,894	3
Lasarett och sjukhus......................		12	12	8,344,341	—
Badhus ..................................		11	9	1,366,395	2
Gasklocka................................		1	1	163,635	—
Andra byggnadsföretag....................		96	88	4,181,314	8
Kyrkorestaureringar ......................		42	40	2,640,914	2
Värmeledningsarbeten ....................		8	6	106,451	2
Summa	- \|	519	441	40,861,380	66

1 I denna summa ingå belopp, som beviljats före utgången av budgetåret 1938/39, att utgå

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

i öppna marknaden, till vilka medel beviljats under tiden V» 1933—s''/u 1938.

a v	Summa total- kostnader	H	ära	V	Av summa total-kostnader belöpa å
total- kostnader	besluta-de men ej på-började	total- kostnader	från de i kol. 2 angivna anslags-medlen	från andra stats- medel	från andra	material m. m.	arbets- löner
7	8	9	10	11	12	13	14	15
5,964,200	1	78,000	6,350,708	5,703,758	59	646,891	1,666,894	4,683,814
—	—	—	39,916	39,916	—	—	12,302	27,614
—	—	—	217,341	217,341	—	—	77,870	139,471
—	—	—	6,129	4,943	—	1,186	1,432	4,697
—	—	—	8,803	7,030	—	1,773	1,898	6,905
136,000	—	—	278,160	261,570	11,130	5,460	99,535	78,625
—	—	—	4,000	4,000	—	—	—	4,000
710,000	3	2,492,500	3,626,436	3,226,469	6,500	393,467	1,892,570	1,733,866
2,606,090	2	275,000	6,188,827	5,738,053	7,200	443,574	3,460,807	2,728,020
—	—	—	245,000	245,000	—	—	63,000	82,000
—	—	—	78,778	78,778	—	—	47,422	31,356
—	—	—	47,130	47,130	—	—	25,692	21,438
32,000	—	—	724,850	719,740	5,110	—	403,379	321,471
77,500	—	—	1,290,947	1,094,530	14,617	181,800	800,155	490,792
—	—	—	96,005	96,005	—	—	43,193	52,812
227,000	—	—	634,908	613,788	21,120	—	342,298	292,610
113,550	—	—	416,424	412,712	512	3,200	148,023	268,401
4,821,564	1	600,000	5,873,664	4,970,500	512,700	390,464	3,448,564	2,425,100
170,714	—	—	917,948	873.153	3,700	41,095	401,173	516,775
14,858,618	7	3,445,500	27,045,974	>24,354,416	582,648	2,108,910	13,136,207	13,909,767
2,172,650	3	107,900	2,956,844	2,410,498	_	546,346	1,350,974	1,605,870
412,000	—	—	610,999	550,954	—	60,045	287,878	323,121
185,310	1	15,000	301,425	213,322	—	88,103	209,583	91,842
4,233,815	4	434,500	7,531,970	4,825,664	—	2,706,306	4,047,953	3,484,017
4,891,900	1	53,900	7,831,328	2,099,958	—	5,731,370	5,148,468	2,682,860
1,317,500	—	—	4,597,662	1,639,931	—	2,957,731	3,076,857	1,520,805
—	—	—	3,740,245	1,330,912	—	2,409,333	2,532,385	1,207,860
496,837	2	83,575	8,858,850	5,927,681	—	2,931,169	5,366,625	3,492,225
271,900	1	14,000	1,819,794	747,157	55,500	1,017,137	1,129,793	690,001
	—		8,344,341	1,942,500		6,401,841	5,377,359	2,966,982
194,600	—		1,560,995	537,255	15,000	1,008,740	1,018,155	542,840
	—		163,635	32,646		130,989	90,520	73,115
878,273			5,059,587	2,503,183		2,556,404	2,979,163	2,080,424
53,875	—		2,694,789	1,366,154		1,328,635	1,473,159	1,221,630
494,000	—		600,451	359,140	—	241,311	342,271	258,180
16,802,660	12	708,876	66,672,915	>26,486,965	70,500	\| 30,115,460	\| 34,431,143	\| 22,241,772

etter nämnda tidpunkt.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami.

Nr 178.

Kungl. Majlis proposition nr 178-

	Anslags- belopp	Antal företag		Här-
Ändamål	slut- förda	total- kostnader	under ut- förande
1	2	3	4	6	6
Främjande av bostadsbyggande.
1 Bostadsbyggnadsföretag på landsbygden ....	57,500,000	56,460	48,398	87,394,066	4,883
2 Bostadsbyggnadsföretag i städer och stads-
liknande samhällen..................	12,500,000	334	286	51,957,657	48
3 Bostadsanskaffning åt mindre bemedlade, barnrika familjer (avser städer, stadslik-nande samhällen och andra tätare bebyggda
orter) ......................	30,000,000	440	236	28,113,341	204
Summa	100,000,000	67,234	48,920	167,465,064	5,135
Skenfria korsningar.
i Skenfria korsningar ................	9,500,000	99	96	10,942,272	2
Broar och hamnar.
5 Broar ....................	\|l2,500,000	42	42	8,541,319	—
> Havs- och flodhamnar, fiskehamnar........	48	44	8.199,920	4
Summa	12.500,000	90	86	16,741,239	4
Vissa vägbyggnadsarbelen.
Allmänna vägar.................	3,200,000	19	16	3,273,245	O O
Arbetarsmåbrukslånefanden.
Koloniserinasåtaärder....................	61,500,000	6,066	3,644	20,519,375	2,090
Statliga byggnader.
Byggnader för offentliga myndigheter......	J-51,455,800	17	15	2,375,208	2
Andra byggnadsföretag....................	54	41	22,702,753	13
Summa	51,455,800	71	56	25,077,961	15
Summa summarum	285,655,800	64,305	53,409	293,122,392	7.365

av 466,691,076 kronor (kol. 10 resp. 4). Rörande de arbetsföretag, som redovisas
i tabellerna 10 och 11, torde följande summasiffror vara av intresse:

Anslagsbelopp.................................. 312,455,800

Antal företag .................................. 102,944

Totalkostnader ................................ 466,691,076

Materialkostnader m. m......................... 260,610,236

Arbetslöner...................................... 206,080,840

Av den i tabellen 10 angivna totalsumman hava kommuner, vägstyrelser
och enskilda bidragit med 167,100,142 kronor (kol. 13). Häri ingå visserligen
kostnader för arbetsledning, men beloppet giver dock en föreställning
om den betydande utsträckning, i vilken framför allt olika industrier bereus
beställningar till de företag, varom här är fråga.

Varje företag, som erhållit statsbidrag, skall månadsvis till socialdepartementet
inkomma med rapport, utvisande bland annat antalet under månaden
utförda dagsverken. Rörande dagsverkenas fördelning å län och vissa
städer har jag låtit upprätta de här meddelade tabellerna 12 och 13.

Upplysningsvis vill jag nämna, att under anslagsrubriken »Diverse» ingå
bl. a. vissa väganläggningar inom Västerbottens län.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

a v	Summa total- kostnader	H	ära	V	Av summa total-kostnader belöpa å
total- kostnader	besluta-de men ej på-började	total- kostnader	från de i kol. 2 angivna anslags-medlen	från andra stats- medel	från andra	material m. m.	arbets- löner
7	8	9	10	11	12	13	14	15
12,726,319	3,179	8,180,982	108,301,367	48,563,840	—	59,737,527	66,383,135	41,918,232	1
5,901,325	—	—	57,858,982	11,692,198	—	46,166,784	34,715,389	23,143,593	2
9,445,33*1			37.558,679	15,442,916	—	22,115,763	22,535,207	15,023,472	3
28,072,982	3,179	8,180,982	203,719,028	75,698.954	—	128,020,074	123,633,781	80,085,297
258,000	1	45,900	11,246,172	9,021,172	1,182,572	1,042,428	5,965,363	5,280,809	4
_	_	_	8,541,319	5,524,117	1,194,727	1,822,475	5,266,938	3,274,381	5
1,170,000	—	—	9,369,920	6,739,940	—	2.629,980	5,809,421	3,560,499	6
1,170,000	—	—	17,911,239	12,264,057	1,194,727	4,452,455	11,076,359	6,834,880
425,200	—	—	3,698,445	1,560,837	1,773,320	364,288	1,142,300	2,556,145	7
12,796,600	332	2,115,450	35,431,425	34,484,898	—	946,527	24,801,995	10,629,430	8
2,570,000	_	—	4,945,208	4,944,600	608	—	2,982,308	1,962,900	9
23,858,800	—	—	46,561,553	46,511,200	353	50,000	28.050,210	18,511,343	10
26,428,800	—	—	61,506,761	51.455,800	961	50,000	31,032,518	20,474,243
99,612,860	8,531	14,496,707	407,231,959	235,327,089	4,804.728	167,100,142	245,219,616	162,012,343

De nu angivna siffrorna måste delvis betecknas såsom approximativa, beroende
på rapportmaterialets bristfällighet. I den mån så kunnat ske, hava
rättelser vidtagits vid materialets bearbetning inom departementet, men självfallet
bar det på denna väg icke varit möjligt att åstadkomma i alla avseenden
exakta uppgifter.

Av de ifrågavarande tabellerna framgår emellertid icke, huru de rapporterade
dagsverkena fördela sig å skilda månader under den tid redovisning
en avser. Jag har fördenskull låtit upprätta en särskild sammanställning
häröver (tabell 14). I denna del har för varje anslag angivits det antal dagsverken,
som utförts per månad från och med juli 1933 till och med december
1938. Av sammanställningen kan därjämte utläsas, vid vilken tidpunkt medel
från de olika anslagen kommit till användning.

Av sammanställningen framgår endast antalet utförda dagsverken men
icke antalet i arbetena sysselsatta personer. En något så när riktig uppfattning
erhålles emellertid, örn man utgår ifrån att ett månatligt antal av 25
dagsverken representerar en arbetare. Beträffande december månad synes
dock riktigast att räkna med att 20 dagsverken motsvara en arbetare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Tabell 11. Sammanställning ar vissa allmänna arbeten i öppna marknaden, vilka 1
huvudsak avslutats den 31 december 1937.

Ändamål	Anslags- belopp	Antal före-	Total- kostnader	Därav från de i kol. 2 angivna anslags-medlen	Av summa total-kostnader belöpa å
	tåg	material m. m.	arbets- löner
1	2	3	4	6	6	7
Stensättning av vägar. Stensättning..................	4,000,000	23	4,000,000	4,000,000	864,855	3,135,145
Vissa banarbeten m. m. för statens järnvägar. Banarbeten m. m,............	950,000	15	951,924	939,472	262,390	689,534
Bidrag till gödselvårdsanläggningar. Gödselvårdsanläggningar......	1,400,000	8,408	6,057,361	1,391,724	2,965,115	3,092,246
Torrläggningsföretag, ägnade att mot-verka arbetslösheten. Utdikningar..................	8,000,000	1,833	16,799,520	7,793,450	4,210,000	12,589,520
Bidrag till täckdikningar. Utdikningar..................	2,500,000	9,278	10,125,702	2,287,698	4,524,791	5,600,911
Väg- och floltledsbyggnader å skogar i enskild ägo. Skogsförbättrande åtgärder...	1,000,000	547	3,156,956	784,170	558,781	2,598,175
Vissa tillfälliga skogsvårdsätgärder å enskildas skogar. Skogsförbättrande åtgärder____	8,500,000	18,449	15,771,058	6,995,786	488,903	15,282,155
Bidrag till uppförande av spann-målslagerhus. Spannmålslagerhus ..........	300,000	''8	2,173,665	300,000	1,424,274	749,391
Byggande av nybyggesvägar. Enskilda vägar ..............	150,000	78	422,931	150,000	91,511	331,420
Summa	26,800,000	3S,639 59,459,117	21,642,300	15,390,620\|44,068,497

Med dessa utgångspunkter skulle de i sammanställningen ingående dagsverkena
representera följande antal arbetare.

	Anslag till lån till en-skild före-	övriga anslag	Summa
	tagsamhet
19 3 3
Juli ................	_	327	327
Augusti..............	........... 86	477	563
September ..........	........... 194	2,385	2,579
Oktober ............	.......... 497	5,726	6,223
November ..........	.......... 1,193	8,554	9,747
December............	........... 1,602	7,807	9,409
19 3 4
Januari..............	........... 1,803	5,307	7,110
Februari ............	.......... 2,036	5,105	7,141
Mars................	.......... 2,647	6,956	9,603
April................	........... 3,135	10,176	13,311
Maj ................	........... 3,687	14,127	17,814
Juni ................	........... 4,162	20,690	24,852

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Juli .......................... 5,093 24,102 29,195

Augusti........................ 5,472 28,388 33,860

September .................... 6,014 27,582 33,596

Oktober ...................... 6,434 34,334 40,768

November .................... 6,558 31,548 38,106

December...................... 7,100 26,570 33,670

19 3 5

Januari ...................... 7,683 12,102 19,785

Februari ...................... 8,322 9,782 18,104

Mars.......................... 9,360 10,557 19,917

April.......................... 8,991 11,810 20,801

Maj .......................... 8,928 17,752 26,680

Juni.......................... 7,909 22,051 29,960

Juli .......................... 8,194 28,776 36,970

Augusti ...................... 8,817 30,454 39,271

September .................... 8,545 30,392 38,937

Oktober ...................... 8,946 33,536 42,482

November .................... 9,087 32,722 41,809

December...................... 9,278 22,710 31,988

19 3 6

Januari........................ 7,921 9,335 17,256

Februari ...................... 8,183 7,194 15,377

Mars.......................... 7,942 7,692 15,634

April.......................... 7,399 9,056 16,455

Maj .......................... 7,982 11,656 19,638

Juni .................... 7,384 15,871 23,255

Juli .......................... 9,132 17,549 26,681

Augusti........................ 8,836 [20,147 28,983

September .................... 8,847 20,587 29,434

Oktober ...................... 8,637 25,736 34,373

November .................... 8,046 20,236 28,282

December...................... 8,370 15,294 23,664

19 3 7

Januari........................ 6,528 6,857 13,385

Februari ...................... 7,410 4,820 12,230

Mars.......................... 7,660 3,519 11,179

April.......................... 8,102 4,733 12,835

Maj .......................... 7,605 6,479 14,084

Juni .......................... 7,524 8,215 15,739

Juli .......................... 8,614 10,113 18,727

Augusti........................ 8,828 10,885 19,713

September ..................... 8,580 11,803 20,383

Oktober........................ 8,365 15,075 23,440

November..................... 7,780 11,584 19,364

December...................... 8,013 9,512 17,525

Från och med den 1 januari 1938

1 9 3 8 hava rapporter beträffande lån till

enskild företagsamhet ej infordrats.

Januari........................ 2,467

Februari ...................... 2,347

Mars.......................... 3,208

April.......................... 3,821

Maj .......................... 4,869

Juni .......................... 6,149

Juli .......................... 7,803

Augusti........................ 8,429

September .................... 8,320

Oktober ...................... 7,497

November .................... 6,001

December...................... 5,036

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Tabell 12. Dagsverken, utförda under tiden 1/i 1937—so/« 1938 för

Län och vissa städer	Stats- beställ-	Statliga bygg-	Beredskaps- arbeten	Bostads- byggande	Sken- fria kors- ningar	Broar och	Vissa väg- byggn- ad.
ningar	Hader	statliga	kom- munala	landet	städer	hamnar
Stockholms stad..........	1,810	26,139	4,108	_	—	54,661	—	—	—
Stockholms län..........	—	94,209	—	11,688	21,900	7,552	—	—	—
Uppsala län..............	—	23,241	460	—	13,405	12,968	130	—	—
Södermanlands län ......	270	—	—	—	20,256	—	2,284	—	—
Norrköpings stad ........	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Östergötl, län i övrigt ....	—	—	248	—	18,201	—	—	—	—
Jönköpings län ..........	—	—	—	—	27,466	—	—	—	—
Kronobergs län..........	—	11,232	—	2,117	10,442	80	701	—	—
Kalmar län..............	—	825	43	11,896	24,050	—	1,030	1,953	—
Gotlands län ............	—	464	—	—	12,314	—	—	3,981	—
Blekinge län ............	432	—	5,482	15,107	14,878	6,182	—	8.706	—
Kristianstads län ........	—	—	317	—	22,897	—	—	—	—
Malmö stad..............	—	—	—	—	—	1,594	—	1,993	—
Lunds stad..............	—	9,277	—	—	—	1,743	—	—	—
Landskrona stad..........	—	—	155	—	—	6,056	—	—	—
Hälsingborgs stad........	—	—	—	7,401	—	—	—	—	—
Malmöhus län i övrigt ....	697	284	—	—	17,382	—	—	844	—
Hallands län ............	—	—	8,520	14,418	25,242	—	—	—	—
Göteborgs stad ..........	4,701	—	—	18,421	—	5,605	—	—	—
Göteborgs och Bohus län i övrigt..................	_	_	79,077	52,456	34,074	—	_	1,328	—
Älvsborgs län............	—	11,465	—	3,053	24,563	2,342	540	—	—
Skaraborgs län ..........	—	—	—	2,327	37,186	—	3,887	—	—
Värmlands län ..........	—	10,166	—	3,165	49,028	—	—	—	—
Örebro län ..............	—	—	—	—	11,833		2,610	—	—
Västmanlands län........	—	—	—	—	22,945	3,575	—	-	—
Kopparbergs län..........	—	245	—	2,824	18,697	—	—	—	—
Gävleborgs län ..........	—	—	—	5,143	26,971	4,825	1,536	—	—
Västernorrlands län......	—	—	30,196	54,087	37,491	—	1,893	—	—
Jämtlands län............	—	—	—	4,110	42,084	—	—	—	920
Västerbottens län........	—	—	—	1,329	16,350	—	—	921	11,495
Norrbottens län..........	—	—	9,744	7,994	57,123	488	—	—	3,583
Ej fördelat på län........	—	—	—		—	—	—	—	—
Summa	7,910	187,547	138,350	217,536	606,776	107,671	14,611	19,726	15,998

Kungl. May.ts proposition nr 178.

anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden.

Gödsel- vård	Spann- måls- lager hus	Torr- lägg- ning	Täck- dikning	Väg- och flottl.- byggn.	Skogs- vårds- åt- gärder	Ar- betae små- bruks- låne- fonden	Diverse	Bekäm- pande av arbets- lös- heten	Summa	Lån till enskild företag-samhet
	_	_	_	_	_	_	—	_	86,718	182,837
1,854	—	1,336	11,790	—	37	454	—	—	150,820	18,781
2,444	—	1,189	9,513	—	2,617	140	—	—	66,107	25,055
3,748	—	—	14,290	—	1,017	—	—	—	41,865	34,987
4,082	_	1,916	26,433	12,290	922	558	—	22	64,672	24,764
2,844	—	810	1,877	2,842	1,300	524	—	—	37,663	100,314
6,300	—	3,515	7,866	4,969	12,877	203	—	—	60,302	33,219
6,353	—	3,381	12,228	14,346	1,275	105	—	—	77,485	48,480
1,229	—	507	10,738	—	906	402	—	—	30,541	—
3,757	—	—	1,841	5,455	578	233	—	—	62,651	19,996
4,000	—	615	19,264	904	1,911	1,528	—	—	51,436	32,760
—	—	—	—	—	—	—	—	—	3,587	14,881
—	—	—	—	—	—	—	—	—	11,020	21,516
	_	_	_	_	_	_		_	7,401	1,201
1,100	—	780	8,511	—	588	—	—	—	30,186	4,746
2,132	—	—	14,057	4,582	—	665	—	—	69,616	160
—	—	—	—	—	—	—	—		28,727	29,067
2,706	_	496	9,252	—	2,585	103	—	—	182,077	5,381
6,913	—	1,559	24,920	—	535	193	—	—	76,0*3	73,124
4,908	—	592	80,324	1,900	1,400	1.062	—	—	133,586	88,997
3,870	—	1,104	13,971	—	1,386	11,528	—	—	94,216	106,385
1,650	—	1,459	17,519	4,358	3,095	678	—	—	43.202	53,936
1,924	2,037	278	4,313	910	1,889	1,832	—	—	39,703	9,123
1,402		3,415	3,068	5,540	5,587	7,593	—	—	48,371	91,199
1,922		719	4,281	9,825	5,703	15,069	—	—	75,994	33,745
5,116		29,228	4,773	—	28,009	26,739		—	217,532	48,483
2,835	—	13,947	7,043	—	31,888	23,943		—	126,770	6,209
5,721	—	33,902	2,249	—	69,502	10,560	13,376	1,616	167,021	—
3,510	—	20,990	6,002	—	9,410	37.805	—	—	156,649	92,711
	—				143		—	—	143
82,820 2,037	121,738	316,128	67,921	185,166	\| 141,913	\| 13,376	1,638	2,248,355	\| 1,214,429

i33

Tabell 13, Dagsverken, utförda under tiden l/i—81/ia 1938 för anslag till allmänna arbeten i öppna marknaden.

Län och vissa städer	Statsbe- ställ- ningar	Statliga byggna- der	Beredskapsarbeten	Bostadsbyggande	Skenfria kors- ningar	Broar och hamnar	Arbetar- små- bruks- lånefon- den	Diverse	Bekäm-pande av arbets-lösheten	Summa
statliga	kommu- nala	landet	städer
Stockholms stad ..........	225	12,927				25,397						38,549
Stockholms län............	—	35,875	—	1,107	14,511	957	—	_	316	_	___	52,766
Uppsala län ..............	—	12,428	—	—	8,385	3,268	_	_	362	_	_	24,443
Södermanlands län........	—	_	_	__	10,733	_						10,733
Östergötlands län..........	—	—	—	_	10,782	_	_	_	_	_	_	10^782
Jönköpings län............	—	—	—	—	15,144	_	_	_	737	_	_	15,881
Kronobergs län............	—	1,613	—	1,625	5,466	_	1,786	_	28	_		10,518
Kalmar län ..............	—	5,025	—	7,922	21,712	_		682	37	—	_	35,378
Gotlands län..............	—	—	—	—	4,525	_	_	2,190	38	_	__	6,753
Blekinge län..............	1,116	—	5,129	10,752	18,018	9,674	_	6,830	24	.	_	51,543
Kristianstads län..........	—	—	—	_	25,744	_	_		109	_	__	25,853
Landskrona stad..........	—	—	1,097	753	_	5,324	_	_		_	___	7,174
Hälsingborgs stad ........	—	—	—	1,162	—	668	_	_	_	__	__	i;830
Malmöhus län ............	—	—	—	—	9,337	6,185	_	_	_			15.522
Hallands län..............	—	—	4,722	1,235	15,681	_	_	_	_	.	_	21,638
Göteborgs stad............	6,172		—	2,544	—	1,696	—	_	_	__	__	10,412
Göteborgs och Bohus län ..	—	—	77,541	40,050	47,944	_	_	__	_	_	_	165,535
Älvsborgs län..............	—	1,893	—	769	21,350	55	_	_	473	_	__	24,540
Skaraborgs län ............	—	—	___	448	21,565	—	71	_	397	_	_	22,481
Värmlands län............	—	4,362	—	_	58,449	_	_	_	4,378	_		67,189
Örebro län................	1,336	—	—	—	6,448	_	_	_	132		_	7,916
Västmanlands län..........	—	—	—	—	17,279	1,482	_	_	400	__	__	19,161
Kopparbergs län..........	—	—	—	—	15,772	—	_	_	4,574	_	_	20,346
Gävleborgs län............	—	—	—	8,044	30,028	1,652	_	_	5,768	_	_	45,492
Västernorrlands län........	—	—	59,005	60,610	29,645	__	971	__	13,901	_	. .	164,132
Jämtlands län ............	—	3,882	—	8	37,082	-_		_	10,724	_	_	51,696
Västerbottens län..........	—	—	_	18	15,920	_	_	_	2,486	1,588	493	20,505
Norrbottens län ..........	—	—	13,614	10,452	56,741	466	—	—	21,925			103,198
Summa	8,849	78,005	161,108	147,499	518,261	56,824	2,828	9,702	66,809	1,588	493	1,051,966

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

I den till föregående års riksdag avgivna propositionen angående anslag
till statliga och kommunala beredskapsarbeten m. m. har lämnats-en redogörelse
rörande användningen intill den 1 mars 1938 av de anvisade anslagen
till lån och subventioner till främjande av enskild företagsamhet.

Därefter hava beviljats 6 lån å tillhopa 1,738,000 kronor.

Efter avdrag för lån och subventioner, till vilka rätten gått förlorad genom
underlåtenhet att uttaga de beviljade beloppen, hava anslagen, tillhopa

16,500,000 kronor, tagits i anspråk till ett sammanlagt belopp av 16,231,781
kronor 54 öre. Å de intill den 1 januari 1939 lyftade lånen, tillhopa
15,532,194 kronor 99 öre, har vid samma tidpunkt återbetalats ett belopp av
8,217,797 kronor 13 öre.

Utredningar.

Förnyad inventering av beredskapsarbeten.

Vid behandlingen föregående år av frågan om anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten m. m. erinrade jag om det förslag om komplettering
genom successiva inventeringar, som 1936 års utredning angående beredskapsarbeten
framställt beträffande de av utredningen redovisade arbetena.
Detta förslag har under hösten 1938 första gången kommit till utförande.
Från socialdepartementet utsändes nämligen i juli 1938 till samtliga
kommuner i landet frågeformulär rörande lämpligheten av ett bibehållande
i beredskapsplanen av redan upptagna arbetsföretag ävensom de företag av
nu nämnt slag, som enligt vederbörande kommuns uppfattning borde komplettera
planen.

Bearbetning av dessa uppgifter pågår inom departementet. Av tabellen
å sidan 30 framgår — länsvis fördelade — antal kommuner, som inlämnat
uppgifter, avseende antingen företag uppgivna vid den av nämnda utredning
verkställda inventeringen eller ock nya företag. Vidare har till särskilda
kolumner hänförts antalet kommuner, som antingen uppgivit sig sakna
lämpliga företag eller som ej besvarat departementets förfrågan.

Utformandet av arbetsplaner för beredskapsarbeten.

Såsom jag förra året framhöll måste det anses önskvärt att hava tillgång
till noggrant utarbetade planer för utförande av lämpliga beredskapsarbeten
vid en inträffad krissituation. Denna uppfattning förklarade sig riksdagen
biträda och ville allenast beträffande förslaget om statsbidrag till kommunerna
till planläggning av arbeten understryka det angelägna i att dylikt bidrag
endast borde utgå efter prövning i varje särskilt fall och då planläggningsarbeten
skulle medföra en kännbar ekonomisk belastning för kommunerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178,

Tabell 14. Dagsverken, utförda under tiden 1h 1938—sl/ia

Staf-fa e-ställ-ningar	Stat- liga bygg- nader	Beredskaps- arbeten	Bostads- byggande	Sken- tro kors- ningar	Broar och ham- nar	Vissa väg- byggn. arbe- ten	Sten- sätt- ning av vägar
stat- liga	kom- munala	landet	städer
	5,649	435
—	5,681	—	—	70	—	—	—	—	—
1,319	5,513	1.625	322	328	—	—	—	—	—
2,347	5,644	6,103	376	241	—	—	—	—	—
3,048	4,295	7,675	2,408	1,500	—	165	1,128	—	—
5,879	2,992	6,779	2,314	17,686		582	1,522
7,760	1,898	9,002	3,792	17,931		3,207	7,579
9,330	3,365	9,971	4,883	29,569	1,584	6,580	14,711	—	—
12,126	6,136	10,757	7,681	57,115	10,525	9,389	21,474	—	—
12,844	7,590	12.896	12.476	97,878	19,460	13,558	18,270	—	—
11,633	11,279	13.866	18,998	139,662	36,389	17,219	14,269	—	—
11,203	15,178	14,696	24,161	214,184	50,733	21,365	15,465	—	—
77,489	75,220	93,806	77,411	576,164	118,691	72,065	94,418	—	—
10,435	19,056	13,975	35,638	221.692	63,475	23,372	16,456
13,338	22,107	13,203	38,428	227,360	71,817	24,880	19,301	—	1,104
12,412	22,246	11,497	41,687	240,626	70,244	24,908	20,476	—	5,566
10,655	23,326	12,217	48,611	207,319	42,702	21,418	18,000	25,486	10,776
16,489	20,146	12,193	44,594	159.317	35,674	17,846	15,955	19,473	9,690
22,845	15,874	7,788	33,776	68,034	36,166	9,677	10,455	9,7l>6	6,964
16,976	18,810	7,201	29,850	30,200	39,174	9,103	13,426	9,126	2,165
14,621	17,355	5,840	28,423	21,234	40,196	7,425	17,494	11,104	1,334
16,776	19.088	8,843	29,970	30,882	33.860	8,881	17,735	12,148	2,134
13,457	2d,114	9,630	33,920	60,290	14,722	9,378	20,841	10,736	7,628
20,017	23,464	11,562	42,795	141,787	12,519	13,525	21,447	11,013	10,627
14,732	19,804	11,336	45,252	213,054	8,527	12,982	17.959	19,129	7,575
182,753	241,390	125,285	452,944	1,621,795	469,076	183,395	209,645	128,011	65,563
16,797	24,226	14,155	53,861	269,348	9,728	13,077	22,958	38,730	8,857
17,287	22,946	12,438	54,490	285,974	11,439	14,872	24,148	14,779	7,453
12,703	20.448	10,788	43,681	262,294	—	13,261	21,192	22,000	6,968
14,437	23,915	10,249	42,942	231,976	1,495	11,036	19,388	22,169	5,241
30,702	22,981	10,166	34,049	158,612	8,954	6,885	16,670	5,353	1,789
16,057	18,920	6,021	22,400	88,941	11,699	3,302	9,529	2,872	478

Kungl Maj:ts proposition nr 178

1938 för anslag till allmänna arbeten 1 öppna marknaden.

Vissa ban- arbe- ten	Göd- sel- vård	Spann- måls- lager- hus	Torr- läggning	Täck- dikning	Väg- nell Hotti. bygg- nader	Skogs- vårds- åtgärder	Arbe- tar- små- bruks- låne- fonden	Diver- se	Be-kämp. av ar-bets-lös-heten	Summa	Lån till enskild företag-samhet
								2,083		8,167
				___	_	_	—	6,178	—	11,929	2,148
				_	_	43,026	—	7,180	318	59,631	4,853
					_	117,350		6,010	5,084	143,155	12,433
			17,467	30,402	—	137,655	—	3,566	4,543	213,852	29,816
—	9,213	''	13,793	15,587		73,765	3,578	942	1,509	156,141	32,038
	11,734		17,442	11,210		34,052	2,967	1,910	2,179	132,663	45,069
	3*916	_	9\|879	13,220	_	15,517	1,373	1,241	2,477	127,616	50,893
	1*993	.	13461	6,997	—	5,530	4,390	2,796	3,333	173,903	66,179
	2497	_	16451	21,401	—	6,536	4,632	3,735	4,179	254,403	78,376 1
	446O		35475	21,148	—	9,694	10,586	3,293	4,946	353,217	92,168 1
—	6*755	—	56,606	37,902	—	18,418	18,675	4,023	7,884	517,248	104,052 1
—	40,668	—	181,074	157,867	—	461,543	46,201	42,957	36,452	2,151,926	518,025 1
	15,337	3,538	69,494	26,648	494	45,785	24,623	5,441	7,083	602,542	127,325
	26^952	4494	98453	23,083	1,692	78,901	30,842	8,155	6,001	709,711	136,806
484	26,785	3^279	85*238	15,023	297	57,388	35,287	9,826	6,293	689,562	150,341
582	32*235	5^297	64,561	68,502	3,443	208,177	33,587	17,305	4,151	858,350	160,846
2.510	39,117	7435	43418	79,644	320	225,528	20,894	13,803	4,564	788,710	163,959
2,449	53,416	4,856	38,228	56,005	5,051	127,666	12,265	4,685	5,397	531,393	141,997
2,770	31,179	2,374	22,420	30,000	1,807	18,265	3,839	5,931	7,933	302,549	192.063
4^575	10,276	1446	21,408	5,990	2,449	18,38]	2,112	5,091	7,787	244,541	208.047
3^561	6,788	i;076	26*015	19,624		12,071	3,512	6,374	4,576	263,914	233,994
3j632	11,592	*878	34,245	20,699	593	5,395	8,062	6,34fa	3,090	295,248	224,778
3j228	3j533	763	49,556	37,898	1,125	5,519	21,573	8,236	3,616	443,808	223,190
2,576	7.657	571	59,008	45,006	4,123	15,038	37,864	6,171	3,012	\| 551,276 197.728
26,367	264,767	35,707	612,044	428,122	21,394	818,114	234,460	97,364	63,503	6,281,593	2,161,074
2,785	9,556	216	91,705	44,649	6,32(	37,74C	46,225	6,504	1,950	719,398	204,855
2,787	25,420	48	85,460	46,754	6,863	69,535	51,621	5,784	1,241	761,340	220,427
2^51	29>8fi	48	86,306	62,030	6,663	87,199	64,974	5,888	1,128	759,80"	213,626
3;312	34,311	26<	73,597	97,081	8,697	182,230	50,292	4,654	1,108	838,40;	223,642
3,308	5l\|832	240	77,828	105,180	15,499	235,533	28,295	3,27''	884	818,040	227,180
1,952	48,187		23,048	76,810	14,061	92,140	14,820	2,311	1 651	454,20"	185,565

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

	Stats- be- ställ- ningar	Stat- liga bygg- nader	Beredskaps- arbeten	Bostads- byggande	Sken- fria kors- ningar	Broar och ham- nar	Vissa väg- byggn. arbe- ten	Sten- sätt- ning av vägar
	stat- liga	kom- munala	landet	städer
1936
3 Januari........	20,146	21,475	3,825	20,795	28,973	19,165	3,321	10,153	1,680	_
i Februari.......	18,382	21,292	3,296	21,558	20,411	21,940	4,015	12,003	2.309	_
5 Mars..........	18,694	22,178	3,900	21,603	29,782	31,144	2,736	12,961	2,303	_
6 April..........	19,330	20,632	5,329	22,815	51,935	30,704	3,671	12,148	3,282	_
7 Maj...........	17,848	21,960	6,651	25,920 28,815	84,043	29,816	4,212	11.843	2,665	_
3 Juni ..........	13,662	18,916	6,066	133,332	27,370	4,270	14,766	7,925	—
9 Summa juli 1935
—juni 1936	216,045	259,889	92,884	392,929	1,645,621	203,454	84,659	187,759	126,067	30,786
0 Juli...........	20,464	21,698	6,416	32.147	135,115	25,713	5,218	16,384	7,351	595
1 Augusti........	16,947	18,691	5,293	29,192	134,587	20,806	5.963	14,230	4,748	516
2 September.....	15,239	18,714	4,808	26,606	132,028	12,665	6,023	12,216	8,094	_
3 Oktober.......	12,433	18,669	5,002	26,693	103,544	12,994	3,329	10,713	7,523	_
4 November.....	9,450	16,176	4,486	20,719	66,587	12,403	3,028	6,694	3,405	_
5 December......	6,583	13,185	3,171	15,113	36,751	12,192	2,946	4,668	1,600	—
1937
6 Januari........	5,757	12,652	2,673	12,127	20,099	11,902	2,863	3,293	1,241	_
7 Februari ......	6,250	15,982	2,891	9,159	15,650	11,720	1,350	2,809	691	_
8 Mars..........	4,519	16,672	3,361	9,303	20,439	11,516	1,144	2,430	1,145	_
9 April..........	4,241	17,038	4,802	11,338	35,490	4,632	1,795	3,884	1,124	_
0 Maj ..........	3,291	12,655	4,571	13,393	60,228	1,933	2,134	3,621	1,540	_
1 Juni ..........	3,412	12,998	4,550	15,838	83,622	2,216	2,252	3,722	4,346	—
2 Summa juli 1936
-—juni 1937	108,586	195,180	62,024	221,628	844,140	140,692	38,045	84,664	42,808	1,111
Juli ..........	1,155	17,477	6,865	22,970	93,790	3,571	1,888	3,710	4,060
1 Augusti........	1,008	18,484	7,077	20,883	104,115	3,390	3,083	3,470	3,092	_
September ....	1,538	17,814	6,239	20,612	91,939	3,985	2,201	2,586	4,336	—
Oktober ......	472	18,363	6,779	19,421	78,321	5,647	1,619	2,279	2,525	—
November ____	301	19,222 12,963	7,760	15,744	47,552	9,875	1,646	1,685	1,249	_
December......	435	7,599	11,308	23,719	6,094	374	714	574	—
1938
Januari ........	514	14,337	8,612	10,640	7,306	13,535	300	128	162	_
Februari ......	679	15,400	12,126	12,993	4,108	10,843	163	131	_	_
Mars..........	572	15,901	15,864	17,041 19,603	7,004	20.983	454	690	—	_
April..........	436	13,768	16,901	26,097	13,751	1,023	1,185	—	_
Maj ..........	380	13,851	21,641	23,382	43,991	9,044	1,564	1,476	—	_
Juni..........	420	9,967	20,887	22,939	78,834	6,953	296	1,612	—	—
Summa juli 1937
—juni 1938	7,910	187,547	138,350	217,536	606,776	107,671	14,611	19,666	15,998	—
Juli ..........	499	13,192	25,370	28,334	100,465	12,217	283	1,928
Augusti........	1,638	13,926	28,180	29,110	113,853	7,738	376	1,984	_	_
September ....	1,374	13,434	27,714	27,595	112,789	6,169	658	1,900	—	_
Oktober ......	2,099	13,787	29.104	23,637	92,905	9,983	730	1,740	_	_
November ....	1,194	13,271	27,753	21,534	65,843	10,386	576	1,559	—	_
December......	2,045	10,395	22,9s7	17,289	32,406	10,331	205	591	—	—
Summa juli—de-
cember 1938	8,849	78,005	161,108	147,499	518,261	66,824	2,828	9,702	—	—
Summa juli 1933 —december 1938	601,632	1,037,181	863,456	1,509,947	5,812,757	1,096,408	395,603	605,754	312,884	97,460

Kungl. Ma]:ts proposition nr 178.

Vissa ban- arbe- ten	Göd- sel- vård	Spann- måls- lager- hus	Torr- läggning	Täck- dikning	Väg- och Hotti. bygg- nader	Skogs- vårds- åtgärder	Arbe- tar- små- bruks- låne- fonden	Diver- se	Be-kämp. av ar-bets-lös-heten	Summa	Lån till enskild företag-samhet
2,880	37,674		11,119	23,808	4,446	17,570	4,020	1,666	649	233,365	198,029	33
2,458	8,204	—	13,798	11,509	1,700	9,273	5,122	1,918	653	179,841	204,585	34
4.181	15,440	—	4,632	15,375	—	2,653	1,950	2,016	752	192,300	198,552	35
4,141	10,199	_	11,240	19,761	2,310	2,910	5,097	143	761	226,408	184,976	36
3,582	3,560	—	13,269	33,353	6,737	5,431	19,332	83	1,104	291,409	199,561	37
3,263	4,585	—	26,656	41,419	6,212	17,359	40,933	72	1,150	396,771	184,608	38
37,300	278,561	* 812	518,664	577,742	79,508	759,573	332,681	34,318	12,037	5,871,289	2,445,606	39
2,910	4,326	_	33,318	42,616	11,252	29,380	42.340	310	1,164	438,717	228,309	40
2,873	13,182	—	42,389	57,570	24,674	45,591	64,326	730	1,371	503,679	220,908	41
2,438	18,094	—	47,598	55,632	13,610	78,324	59,278	2,227	1,089	514,683	221,171	42
1,449	21,847	—	48,824	98,414	38,490	175,647	50,755	6,009	1,076	643,411	215,934	43
565	34,384	—	34,392	115,501	30,286	124.179	21.516	1,155	977	505,903	201,152	44
280	30,834	—	11,632	67,524	17,524	67,907	12,668	250	1,046	305,874	167,402	45
93	36,985	300	11,545	34,245	5,268	7,990	2,083	349		171,415	163,188	46
229	11,867	594	1,812	6,420	19,973	8,777	3.849	426	55	120,504	185,233	47
72	2,359	361	4,335	6,559	1,595	307	1,591	50	225	87,983	191,498	48
172	6,930	527	Sol	19,049	482	2,724	2,981	60	194	118,314	202,540	49
120	3,877	126	3,661	24,798	4,402	10,728	10,078	632	190	161,978	190,120	50
149	2,945	229	7,808	17,692	5,637	10,479	24,714	2,738	40	205,387	188,095	51
11,350	187,580	2,137	248,165	546,020	173,193	562,033	296,179	14,936	7,427	3,777,848	2,375,550	52
	3,773	797	12,950	43,064	5,123	6,917	22,030	2,448	226	252,814	215,350	53
—	8,002	895	18,014	28,478	3,101	15,632	29,037	3,999	373	272.133	220,699	54
—	9,069	345	26,537	28,744	15,228	34,959	25,176	3,439	316	295.063	214,497	55
—	15,817	—	33,721	66,404	21,378	80,261	21,451	2,092	325	376,875	209,123	56
—	19,429	—	19,931	101,817	11,355	21,769	9,419	509	332	289,595	194,492	67
—	26,230	—	10,585	47,616	11,736	25,622	4,616	40	6	190,231	160,268	58
							6,153			61,687		59
—	—	—	—	—	—	—	2,191	41	—	58,675	—	60
	—	—	—	—	—	—	1,650	42	14	80,215	—	61
—	—	—	—	—	—	—	2,616	106	46	95,532	—	62
—	—	—	—	—	—	—	6,301	108	—	121,738	—	63
—	—	—	—	—	—	—	11,277	552	—	153,737	—	64
—	82,320	2,037	121,738	316,123	67,921	185,160	141,917	18,376	1,638	2,248,295	1,214,429	65
_	_	_	__	_	_	_	12,182	549	52	195,071		66
—	—	—	—	—	—	—	13,340	222	361	210,728	—	67
—	—	—	—	—	—	—	15,737	546	80	207,996	—	68
—	—	—	—	—	—	—	13,174	271	—	187,430	—	69
—	—	—	—	—	—	—	7,907	—	—	150,023	—	70
—	—	—	—	—	—	—	4,469	—	—	100,718	—	71
—	—	—	—	—	—	—	66,809	1,588	493	1,051,966	—	72
75,017	853,796	40,093	1,681,685	2,025,874	342,0lii	2,786,423	1,118,247	204,539	121,550	21,882,922	8,714,084	73

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Kommuner

Antal kommuner,
som inlämnat
uppgifter
avseende

—

“ <

— £3 re

3 51 rf
2 &
» i!P

3 p,

a to2

3'' toT3

.g m ''

Antal kommuner	Kommuner	Antal kommu-ner, som in-lämnat upp-gifter avseende	Antal kommuner
som uppgivit sig sakna lämp- liga företag	som ej besva- rat förfrågan	företag, upp-givna vid 1936 års inventering	nya företag	som uppgivit sig sakna lämp- liga företag	som ej besva-rat förfrågan
		Blekinge län
—	—	Städer..............	4	3	—	—
1	1	Municipalsamhälle ..	—	—	—	1
—	10	övriga kommuner...	24	28	1	4
36	3
		Kristianstads län
		Städer..............	4	3	—	—
		Köpingar...........	3	3	—	1
		Municipalsamhällen .	7	12	4	8
		Övriga kommuner...	44	55	72	11
36	5	Malmöhus län
		Städer..............	7	8	—	—
		Köpingar...........	2	3	—	—
1	—	Municipalsamhällen..	7	10	—	8
—		Övriga kommuner...	79	106	100	13
27	9	Hallands län
		Städer..............	5	3	—	—
		Municipalsamhälle ..	1	1	—	—
_	_	Övriga kommuner...	22	44	36	3
—	—	Göteborgs o. Bohus län
		Städer..............	5	4	—	2
		Köping.............	1	1	—	—
		Municipalsamhällen..	11	18	7	15
		Övriga kommuner...	50	50	26	2
—	2	Älvsborgs län
1		Städer..............	6	6	—	—
FkQ	0	Köpingar...........	—	2	—	—
		Municipalsamhällen..	1	1	—	4
		övriga kommuner...	54	96	101	8
	_	Skaraborgs län
—	—	Städer ..............	7	7	—	—
—	—	Köpingar...........	2	2	—	2
33	7	Municipalsamhällen..	4	4	1	3
		Övriga kommuner...	73	89	145	13
		Värmlands län
—	—	Städer..............	4	4	—	—
1	Q	Köpingar...........	1	2	—	—
		Municipalsamhällen..	3	1	—	3
		Övriga kommuner...	41	58	14	9
		Örebro län
—	—	Städer..............	4	4	—	—
—	—	Köpingar...........	2	2	—	—
—	l	Municipalsamhällen..	3	5	1	2
47	2	Övriga kommuner...	28	39	13	3

Stockholms län

Städer..............

Köpingar...........

Municipalsamhällen ,
Övriga kommuner...

Uppsala län

Städer..............

Köping.............

Municipalsamhälle..,
Övriga kommuner...

Södermanlands län

Städer..............

Köping.............

Municipalsamhällen..
Övriga kommuner...

Östergötlands län

Städer..............

Köping.............

Municipalsamhällen..
Övriga kommuner...

Jönköpings län

Städer..............

Köpingar...........

Municipalsamhällen..
Övriga kommuner ..,

Kronobergs län

Städer..............

Köpingar...........

Municipalsamhällen.,
Övriga kommuner...

Kalmar län

Städer.............

Köpingar..........

Municipalsamhällen.
övriga kommuner..

Gotlands län

Stad...............

Köping............

Municipalsamhälle..
Övriga kommuner..

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

	Antal kommu-				Antal kommu-
	ner, som in-	Antal		ner, som in-	Antal
	lämnat	upp-	kommuner		lämnat	upp-	kommuner
	gifter avseende				gifter avseende
Kommuner	M. ca ^ O:	3	C/3 g* ÖS" o	_ CA 3 o	Kommuner	S*0Q m.	3	CA g	_ CA 3 2
	*-• 3 to 3 3 a 3 cL	3 O: "I	''g s 3 3 g ■o	rf 3 Q: fP —T o*		H.3 3 G a <SP 3 a	3 O: 2	<8 s 3 t-*, c-	rf 3 O: hj *—• 5? tr
	to 3. <^2 g ■	rf » 0Q	3 3 < oq3 5. *3 rf i	to° ni g 3 3 <f		3. ^5 Oi 1 OQ	P OQ	S- El<S. 3 3 < aQl s	3» to OQ «2 p < 3 ?
Västmanlands län					Jämtlands län
	4	4				1	1	_	- -
		1					1	_	_
Municipalsamhällen..	2	3	—	—	Municipalsamhällen..	2	2	—	2
Övriga kommuner...	25	40	18	4	Övriga kommuner...	40	29	10	8
Kopparbergs län				1	Västerbottens län	2	1
Städer ..............	4	4	—		2	2 15
	4	4	- ■	—	Municipalsamhällen..	10	2	2
Municipalsamhällen..	2		1
4	~	Övriga kommuner...	25	24	3	1
Övriga kommuner...	27	39	3	4
				Norrbottens län
Gävleborgs län						3	4		_
	3	3	_	_	Municipalsamhällen..	5	H	—	—
	2	4	—	1	Övriga kommuner ..	19	23	—	2
Municipalsamhälle...	1	—	—	—	Summa
Övriga kommuner...	26	34	10	1
					105	98	1	7
...						34	40	3	5
							66
	3				Municipalsamhällen..	88	118	18
3		2	Övriga kommuner ..		1,228	869	133
Municipalsamhällen..
4	0		o		1,149	1,484	891	211
Övriga kommuner...	45	51	5	5	Summa summarum

Vidare har Kungl. Majit genom beslut i juli 1938 uppdragit åt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att vidtaga nödiga åtgärder för möjliggörande av
ett snabbt igångsättande av de arbetsföretag inom väg- och vattenbyggnadsväsendet,
som kunde komma i fråga till utförande med anlitande av medel
från beredskapsstaten för budgetåret 1938/39. För ändamålet har Kungl.
Majit till styrelsens förfogande ställt högst 45,000 kronor. Med anlitande av
dessa medel har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen därefter underkastat beredskapsplanen
justering samt verkställt planläggning av nu ifrågavarande arbetsföretag
(flygfältsarbeten, hamn- och farledsarbeten samt väg-, bro- och
stensättningsarbeten). En kortare redogörelse för resultatet hittills av denna
verksamhet synes förtjäna intresse. Jag vill emellertid därjämte hänvisa
till de uppgifter härutinnan, som chefen för kommunikationsdepartementet
i annat sammanhang lämnar.

I anslutning till nämnda beslut i juli 1938 meddelades närmare direktiv
rörande åtgärderna för möjliggörande av ett snabbt igångsättande i beredskapssyfte
av lill väg- och vattenbyggnadsväsendet hörande arbeten. I samband
härmed framhölls, att sådana åtgärder omedelbart skulle vidtagas beträffande
de företag, avseende byggande av vägar och broar, stensättning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

vägar samt hamn- och farledsarbeten, vilka väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skrivelse till kommunikationsdepartementet i februari 1938 uppgivit
lämpligen kunna igångsättas i ändamål att bereda arbetstillfällen. Emellertid
anfördes därjämte i direktiven, att de av nämnda företag, vilka i annan
ordning komme att igångsättas före den 1 januari 1939, i detta sammanhang
icke borde bliva föremål för åtgärder men att det förhållandet, att ett
för ifrågavarande ändamål lämpligt företag icke tidigare uppgivits av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, icke utgjorde hinder att utredning beträffande
sådant företag nu genomfördes. Slutligen ålades väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
genom nämnda direktiv att sammanföra i form av kortregister för
varje särskilt företag vissa uppgifter, avsedda att bilda en beredskapsplan
för ifrågavarande arbeten.

En sådan beredskapsplan har därefter upprättats samt i ett exemplar
överlämnats till vartdera av social- och kommunikationsdepartementen. Ett
exemplar av planen finnes därjämte förvarat hos styrelsen. För att beredskapsplanen
skall kunna tjäna sitt ändamål har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att komplettera densamma med efter hand tillgängliga uppgifter,
varvid i planen ingående företag, som komma till utförande i annan ordning,
skola avföras ur planen och som ersättning nya företag intagas däri,
så att planen så vitt möjligt bibehålies vid den omfattning, som motsvarar
de å beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 för respektive ändamål upptagna
anslag. Det åligger därjämte styrelsen att, i den mån för hithörande
företags utförande erforderliga beslut av administrativ art saknas, verka för
påskyndandet av dylika beslut samt att medverka till att även andra erforderliga
åtgärder för möjliggörande av arbetenas snabba igångsättande vidtagas,
i första hand genom vederbörande intressenters och — i den mån
detta ej sker — genom styrelsens egen försorg efter samråd med kommunikationsdepartementet.
Styrelsen har därför i skrivelse till samtliga länsstyrelser
anhållit, att länsstyrelserna snarast möjligt ville meddela beslut beträffande
sådana i planen upptagna företag, för vilka länsstyrelsens beslut
ännu icke förelåge.

Sedan det vid granskningen av tillgängliga uppgifter för de särskilda företagen
visat sig att en ringa del av företagen vore helt färdigberedda, har
styrelsen i skrivelser till samtliga vägstyrelser sedermera anhållit, att dessa
måtte snarast möjligt vidtaga på dem ankommande, återstående förberedande
åtgärder för i planen ingående företag. Därefter hava beträffande
en del av företagen beslut av länsstyrelse meddelats, men ännu ingå i planen
åtskilliga företag, för vilka utslag saknas. Vidare hava genom länsstyrelsernas
försorg upprättats renstakningsförslag, ingivits ansökningar till vattendomstol
samt i ett fåtal fall träffats uppgörelse angående markförvärv.

För åstadkommande av ytterligare förnyelse av planen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i samband med uppgörandet av förslag till beredskapsplan
för budgetåret 1939/40 låtit från de olika länen infordra uppgifter på
sådana företag, som lämpligen kunde upptagas i planen i stället för ur den -

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

na avförda företag. I framställning till kommunikationsdepartementet har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samtidigt gjort framställning örn anvisande
av medel för budgetåret 1939/40 för vidmakthållande av upprättad beredskapsplan
för väg-, bro- och stensättningsarbeten samt för vidtagande
av erforderliga åtgärder för ett snabbt igångsättande av i denna beredskapsplan
ingående arbeten. Medelsbehovet uppskattar styrelsen till 20,500 kronor.

Vad särskilt angår hamn- och farledsarbeten har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med skrivelse den 15 november 1938 överlämnat en promemoria i
ämnet med förslag till sådana arbeten å beredskapsstaten för budgetåret
1939/40. Ett reviderat förslag har därefter i februari 1939 avgivits av styrelsen.
Detta senare förslag upptager 93 företag, avsedda att utföras i statlig
regi genom styrelsens försorg, samt 17 företag att utföras i annan ordning.
I enlighet härmed skulle vid inträffad krissituation arbeten av antydd
art under budgetåret 1939/40 kunna utföras för en beräknad kostnad av
över 9 miljoner kronor och statsbidrag härför utgå med nära 7 miljoner
kronor.

Beträffande slutligen flygfältsarbeten har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till beredskapsplanens kortregister överlämnat kort rörande arbeten på
sammanlagt 13 miljoner kronor, av vilka över 2.5 miljoner kronor avse företag,
vilka kunna avverkas under ett budgetår. För planläggning av ytterligare
arbetsobjekt har preliminärt undersökts möjligheterna för utvidgning av
vissa flygplatser ävensom utförande av vissa byggnadsarbeten. Därjämte
hava förundersökningar igångsatts å ytterligare ett antal orter för anordnande
av flygplatser samt för utvidgning av befintliga platser för samma
ändamål.

Ytterligare är att i detta sammanhang nämna, att Kungl. Maj:t den 3 november
1938 efter framställning av centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund ställt ett belopp av högst 50,000 kronor till centralrådets förfogande
för planläggning av sådana arbetsföretag inom skogsväsendet, vilka kunde
ifrågakomma till utförande med anlitande av beredskapsstaten för budgetåret
1938/39.

1937 års arbetslöshetssakkunniga.

I fjolårets proposition angående anslag till statliga och kommunala beredskapsarbeten
m. m. redogjordes, bland annat, för det arbete, som 1937
års arbetslöshetssakkunniga dittills utfört. I det följande kommer jag att
lämna en framställning av de sakkunnigas fortsatta arbete, vilken i huvudsak
bygger på en av de sakkunnigas sekreterare under hand lämnad redogörelse.

Av de utredningar, som de arbetslöshetssakkunniga låtit verkställa, hava
vissa slutförts eller föreligga i sådant skick, att de kunna betraktas såsom
praktiskt taget färdigställda, även örn textutformningen ej fullbordats. Sålunda
har resultatet av arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937 i form
av en del I publicerats i serien statens offentliga utredningar 1938: 21, me Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 178. 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

dan del II, avseende specialundersökningar beträffande de på olika sätt belastade
grupperna av klientelet, inom den närmaste tiden väntas bliva offentliggjord.

En redan avslutad, omfattande undersökning av kommunala och vissa
statliga kostnader för arbetslöshetens bekämpande under åren 1930—1936
kompletteras för närvarande vad angår de arbetslöshetstyngda områdenas
kommuner med vissa uppgifter, omfattande jämväl åren 1937 och 1938. De
sakkunniga hava med denna undersökning avsett bl. a. att söka åstadkomma
ett så aktuellt och användbart material som möjligt såsom grundval för
en närmare analys av arbetslöshetskostnadernas inverkan på kommunernas
allmänna ekonomiska status. Det förutsättes därjämte, att utredningsresultatet
skall underlätta utgestaltandet av mera ändamålsenliga regler än hittills
för fastställandet av statens bidrag till kommunernas kostnader för arbetslöshetens
bekämpande.

I färdigt skick föreligger vidare en undersökning om i praxis tillämpad
ordning under åren 1934—1936 i fråga om viss kommunalanställd personals
anställning och entledigande.

En omfattande undersökning av fackförbundens arbetslöshetsstatistik pågår.
Några av undersökningens resultat jämte vissa därtill fogade konklusioner
och rekommendationer beräknas kunna framläggas inom den närmaste
tiden.

Att omnämna är slutligen, att de sakkunniga från 300 ämbetsverk, myn
digheter och institutioner samt ett antal större städers kommunala verk
och dem underlydande organ inhämtat upplysning rörande tillgången på
arbetsuppgifter av arkivarbetes eller annan natur, som på grund av bristande
tillgång på arbetskraft måst åsidosättas, men vilka skulle under längre
eller kortare tid lämpa sig att komma till utförande genom anlitande av arbetslösa
kontorister och med dem likställda. En närmare redogörelse rörande
denna utredning lämnas i fortsättningen av denna min framställning.

Jämlikt sin uppgift att utreda restarbetslöshetens problem och att föreslå
av denna utredning motiverade åtgärder hava de sakkunniga, efter att
numera hava vunnit en översikt av restarbetslöshetens omfattning, geografiska
lokalisering och allmänna karaktär, inriktat sig på genomarbetande av
vissa frågor, som ansetts ur restarbetslöshetens synpunkt förtjänta av att
särskilt beaktas.

Under sitt sysslande med restarbetslösheten i dess olika aspekter ha de
sakkunniga bibragts den uppfattningen, att det vore lämpligt att underkasta
spörsmålet om riktlinjerna för ordnandet av arbetslöshetshjälpen i dess helhet
en ingående prövning. Till följd härav avse de sakkunniga att i sitt betänkande
beröra hela komplexet av spörsmål rörande det allmännas hjälpverksamhet
vid arbetslöshet, sålunda även sådana, vilkas betydelse främst
aktualiseras under skeden av kris- och konjunkturarbetslöshet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

I fortsättningen redogöres för resultatet av den verkställda utredningen
om anordnandet av arkivhjälparbelen samt anföres härvid inledningsvis, att
den av de arbetslöshetssakkunniga verkställda utredningen rörande restarbetslöshetens
omfattning den 31 augusti 1937 ådagalade, att en icke obetydlig
arbetslöshet då förefanns inom åtskilliga grupper av icke-manuell arbetskraft,
särskilt bland storstädernas restarbetslösa, såsom exempelvis be"täffandc
kontorister, tekniker, musiker, personer, som varit anställda inom
förvaltning, undervisning och sjukvård o. s. v., samt bland de personer
inom olika yrken, vilka i fråga om yrkesutbildning och utövad verksamhet
kunde betraktas såsom med dem likställda. Deras antal uppgick vid arbetslöshetsräkningen
till 2,248, inklusive 288 kvinnor, därvid till kategorien
icke-manuell arbetskraft även räknats butiks (affärs-) biträden. En sammanställning
av dessa arbetslösa yrkesvis (män och kvinnor gemensamt) och
med hänsyn till åldersgrupper har lämnat följande resultat (tabell 15).

Tabell 15. Sammanställning yrkesvis av vid arbetslöshetsräkningen den 31 augnst!
1937 anmälda arbetslösa, tillhörande kategorien icke-manuell arbetskraft.

Yrken				Åld	ersgrupper				Sum- ma
intill	30 år	31—40 år	41—50 år	51—	50 år	61-	74 år
abs.	%	abs.	%	abs.	%	abs.	%	abs.	%
Jordbruk och skogshushållning ..	6	12.8	9	19.1	12	25.5	13	27.7	7	14.9	47
Ingenjörsarbete och arbetsledning	17	9.3	37	20.2	49	26.8	57	31.1	23	12.6	183
Sjöfart..........................	—	—	4	8.9	9	20.0	21	46.7	11	24.4	45
Kontorspersonal ................	169	13.8	298	24.3	401	32.8	281	22.9	76	6.2	1,225
Butikspersonal..................	151	44.4	83	24.4	61	17.9	40	11.8	5	1.5	340
Hotell och restaurangrörelse......	1	1.8	7	12.5	16	28.6	28	50.0	4	7.1	56
Litterärt och konstnärligt arbete..	37	15.2	66	27.1	72	29.5	55	22.5	14	5.7	244
Förvaltning och undervisning....	30	33.3	25	27.8	19	21.1	14	15.6	2	2.2	90
Sjukvård och hygien............	6	33.3	u	50 0	1	5.6	2	11.1	—	—	18
Summa	417	18.6	538	23.9	640	28.5	511	22.7	142	6.3	2.248

Det antal dylika arbetslösa, sBm under tiden efter arbetslöshetsräkningen
anmält sig såsom hjälpsökande lios arbetslöshetskommittéerna, har visserligen
understigit de i tabellen redovisade siffrorna. Att de emellertid även
under 1938 representerat ett betydande inslag i det samlade hjälpklientelet,
framgår av följande uppgifter härom enligt statens arbetslöshetskommissions
rapporter den 31 augusti och 31 december 1938, ställda vid sidan av
motsvarande uppgifter från såväl arbetslöshetsräkningen den 31 augusti 1937
som kommissionens månadsrapportsiffror för samma datum.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Yrken	sl/8 1937	1938 (Statens A.K.)
Arbetslös- hetsräkn.	Statens A. K.	S1/s	S1/ia
Jordbruk och skogshushållning ......................	47	6	6	37
Ingenjörsarbete och arbetsledning..................	183	161	67	139
Sjöfart...............................	45	17	19	29
Kontorspersonal ............................	1,225	310	249	321
Butikspersonal (affärsbiträden) ...............	340	73	57	83
Hotell och restaurangrörelse........................	56	10	7	11
Litterärt och konstnärligt arbete ....................	244	28	25	39
Förvaltning och undervisning.........	90	60	22	54
Sjukvård och hygien...............	18	—	_	_
Summa	2248	665	452	713

En blick på siffrorna från arbetslöshetsräkningen ger vid handen, att
flertalet restarbetslösa inom de merkantila och tekniska yrkena utgjordes
av kontorister (inklusive butikspersonal) och med dem likställda yrkesutövare
såsom personer med litterärt och konstnärligt arbete samt ingenjörer
och arbetsledare. Bland de merkantilt arbetslösa och med dem jämförbara,
vilka den 31 augusti 1937 anmälde sig såsom hjälpsökande hos
de lokala arbetslöshetsorganen, kommo de i egentlig mening kontoristarbetslösa
samt ingenjörer och arbetsledare i främsta rummet, medan butiksoch
affärsbiträden voro avsevärt färre till antalet.

Utvecklingstendensen i fråga om de hjälpsökande merkantilt arbetslösa
under 1938, sådan densamma avspeglar sig i rapportsiffrorna till statens
arbetslöshetskommission har ej nämnvärt avvikit från den under närmast föregående
år konstaterade. De arbetslösa kontoristerna samt ingenjörer och arbetsledare
bildade sålunda alltjämt den största gruppen, närmast följd av butiks-
och affärsbiträden. Den omständigheten, att under 1938 antalet hjälpsökande
inom flera yrken steg starkare än inom de merkantila yrkesgrupperna,
har medfört, att sistnämnda gruppers andel av totalantalet arbetslösa i riket
relativt sett gått tillbaka från augusti 1937 till december 1938, även om
dessa yrkens absoluta antal arbetslösa samtidigt undergått en om ock förhållandevis
svag ökning.

Om såväl de egentliga kontoristerna som butiksbiträdena gäller, att deras
procentuella andel av arbetslöshetsstocken bland de merkantila yrkenas
arbetslösa icke undergått några större förändringar under åren 1937 och
1938. Däremot faller i ögonen, att de kontoristarbetslösa och de med dem
mera direkt likställda utgjorde ett i absoluta tal räknat mycket starkare
inslag av hjälpsökande merkantilt arbetslösa i arbetslöshetskommissionens
rapportmaterial under såväl 1937 som 1938 än de arbetslösa inom gruppen
butikspersonal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

Vid arbetslöshetsräkningen återfanns det övervägande antalet merkantilt
arbetslösa eller 75.1 %> i åldrarna 31—60 år. Den både absolut och relativt
största gruppen hänför sig emellertid till åldern 41—50 år, vilket också i
stort sett, bortsett från vissa lokala variationer, överensstämmer med åldersfördelningen
inom hela det vid arbetslöshetsräkningen behandlade klientelet.
Särskilt påfallande är denna ålderskoncentration inom den egentliga kontoristgruppen
samt inom grupperna litterärt och konstnärligt arbete ävensom
ingenjörsarbete och arbetsledning, medan procentsiffran för den arbetslösa
butikspersonalen beträffande denna åldersgrupp ligger betydligt under de
nyssnämnda gruppernas procenttal. En klar tendens vid arbetslöshetsräkningen
visar sålunda, att arbetslösheten inom de mera kvalificerade yrkena,
relativt sett, berört färre inom de yngre åldersgrupperna än vad förhållan|det
varit med de arbetslösa inom gruppen butikspersonal, vilket från en
annan synpunkt sett innebär, att det procentuella antalet kontoristarbetslösa
och med dem likställda vid stigande ålder är högre än procenttalet för
butikspersonalens arbetslösa. Förklaringen ligger förvisso däri, att butikspersonalen
över huvud till övervägande delen består av personer i de yngre
ålderskategorierna samt att omsättningen av sådan personal kan a priori
antagas vara större än bland de kontors- och ingenjörsutbildade, sammanhängande
bl. a. med minuthandlarkårens rekrytering av personer, som tidigare
varit butiksbiträden. Även vid en sådan gruppering efter procenttal av
räkningens resultat beträffande de merkantila yrkenas arbetslösa, som framgår
av följande uppställning, varest de arbetslösa intill 40 år förts samman
till en grupp, framträder den ovan antydda tendensen. Den markeras ytterligare
därav, att de arbetslösa över 60 år inom gruppen butikspersonal praktiskt
taget ingen roll spelar inom det undersökta klientelet.

Yrken	intill 40 år	41-50 år	51-60 år	61—74 år
Litterärt och konstnärligt arbete...............	42.3	29.5	22.5	5.7
Kontorspersonal ..............................	38.1	32.8	22.9	6.2
Ingenjörsarbete och arbetsledning..............	29.5	26.8	31.1	12.6
Butikspersonal................................	68.8	17.9	11.8	1.5
Samtliga i gruppen ingående yrken	42.5	28.6	22.7	6.3

Då arbetslöshetskommissionens rapporter sakna närmare uppgifter om
klientelets åldersfördelning, låter sig ej med bestämdhet utsäga, huruvida
några förskjutningar härutinnan inträffat under år 1938. Sannolikheten talar
emellertid för att så icke varit fallet.

Enligt vad arbetslöshetsräkningen utvisat, voro flera än hälften av de tekniska
och merkantila yrkenas arbetslösa hemmahörande i rikets större städer.
Att enahanda förhållande rått jämväl bland de hjälpsökande arbetslösa
inom dessa yrken såväl vid räkningstillfället som den 31 augusti och 31 december
1938 framgår av tabell 16.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Tabell 16. Fördelningen på de större staderna av arbetslösa kontorister och med dem
jämställda inkl. affärsbiträden (affärsbitr. inom parentes).

1	Enl. arbets-	Enligt A. K. (efter specialundersökn.)
Stad	löshetsräkn.
	»V» 1937	31/a 1937	31/8 1948	S1/ia 1938
Stockholm............	799 (119)	250 (335	177 (18)	198 (19)
Göteborg.............	245 ( 41)	60 ( 3)	63 (10)	93 (13)
Malmö......................	116 ( 13)	14 ( 3)	13 ( I)	16 ( 1)
Norrköping.............	56 ( 9)	12 ( 3)	13 ( 4)	20 ( 5)
Hälsingborg.................	52 ( 8)	13 ( 1)	13 ( 1)	20 ( 2)
Halmstad................	11 ( -)	7 (-)	6 (-)	7 (-)
Jönköping............	21 ( 1)	4 (-)	8 ( 2)	7 ( 1)
Karlstad..................	10 ( 2)	7 ( 2)	11 ( 1)	17 ( 4)
Gävle ..................	25 ( 4)	7 ( 1)	4 (-)	8 ( 1)
Uppsala...............	18 ( 4)	9 ( 1)	8 ( 1)	9 ( 1)
Summa	1,358 (2011	383 (47)	316 (38)	395 (47)
Totalantalet kontoristarbetslösa ....	2,248 (340)	665 (73)	452 (57)	713 (83)
De större städerna i % därav ....	60.2 (59.1)	57.6 (64.4)	64.9 (66.7)	55.4 (56.6 )

Erinras må i förevarande sammanhang om det av erfarenheten bestyrkta
förhållandet, att den faktiska arbetslösheten i landet varit större än den,
som vid olika tidpunkter brukat inregistreras hos de lokala arbetslöshetsorganen.
Gäller detta om arbetslösheten i stort, torde det i särskilt hög grad
äga sin tillämpning på de kategorier av arbetslösa, varom här är fråga.
Belysande härvidlag synes läget beträffande huvudstaden. Enligt Stockholms
arbetslöshetskommittés rapporter till statens arbetslöshetskommission
omfattade totalantalet kontoristarbetslösa och med dem jämställda 196 personer
den 30 april 1938 (vilken siffra dock på grund av redovisningstekniska
skäl torde böra något höjas). Till jämförelse kan anföras, att hela antalet från
våren 1937 t. o. m. den 9 april 1938 hos Stockholms stadskollegiums arbetsberedningsbyra
mottagna, godkända anmälningar från personer inom motsvarande
yrken uppgick till 600. Med andra ord: det hos arbetslöshetskommittén
inregistrerade antalet hjälpsökande arbetslösa kontorister o. dyl. våren 1938
utgjorde endast c:a Vs av deras antal inom samma yrken, som funnit skäl
att intill ungefär motsvarande tidpunkt påkalla byråns medverkan för erhållande
av arbetsanställning.

Sina förslag till hjälpåtgärder för arbetslösa kontorsanställda m. fl. ämna
de sakkunniga anknyta till en av dem verkställd undersökning, om och
i vilken omfattning bland statliga verk, myndigheter och institutioner samt
inom femton större städers kommunala verk och dem underlydande organ
förefinnes tillgång på arbetsuppgifter av arkivarbetens eller annan
natur, vilka på grund av bristande tillgång på arbetskraft måst åsidosättas
men som skulle under längre eller kortare tid lämpa sig att komma

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

till utförande genom anlitande av arbetslösa kontorister och med dem likställda.
Av 300 tillfrågade verk, myndigheter och institutioner hava svar
ingått från 294, därav 138 jakande och 156 nekande. Endast några få tillsporda
ha sålunda underlåtit att lämna besked. I svaren ha meddelats upplysningar
om arbetsobjektens beskaffenhet, örn storleken av den personal av
här angiven karaktär, som ansetts behövlig och som ämbetsmyndigheterna
m. fl. funnit sig kunna samtidigt sysselsätta vid de projekterade arbetena
ävensom upplysningar om den tid, utförandet antagits kräva, räknat från
och med den 1 juli 1939. Samtidigt härmed har tillhandahållits uppgift örn
antalet dagsverken för respektive huvudslag av arbetsuppgifter, beräknade
med utgångspunkt från en daglig arbetstid för de sysselsatta av 7—8
‘.immar.

Inom samtliga län med undantag för Västmanlands föreligga för kontoristarbetslösa
lämpliga arbetsuppgifter, huvudsakligen lokaliserade till städerna
(för 513 personer). På andra orter än städer förefintliga uppgifter
hänföra sig till kortvariga sådana, företrädesvis på landsfiskalskontor samt
vid ett mindre antal sjukvårds- och undervisningsanstalter (för 27 personer)
.

Enligt inventeringen kunna inalles 540 arbetslösa kontorister och nied
dem likställda beredas sysselsättning vid de arbetsobjekt, som redovisats. På
grund av beskaffenheten hos en del av de tillgängliga objekten är möjligt att
avdela 12 personer för rent grovarbete. Av dem kunna emellertid 5 sysselsättas
endast under högst 3 månader. Samtliga övriga arbetsuppgifter, motsvarande
arbetstillfällen för 528 personer, äro sålunda av natur att i huvudsak
allenast kunna utföras av personal med kontoristkompetens eller annan däremot
svarande utbildning eller yrkesvana.

Hos verk, myndigheter m. fl., vilkas arbetsobjekt endast lämpa sig för
nyss nämnda 528 kontorskvalificerade arbetslösa, kunna dessa sysselsättas
under följande tidsperioder:

under 3 månader.............................. 122 personer

3 — 6 månader ................................ 129 »

7—12 månader................................ 31 »

1—2 år ...................................... 141 »

över 2 år .................................... 105 » I

I följande förteckning har för varje där upptagen stad angivits det antal
platser, som står till förfogande för arkivhjälparbeten, avsedda för kontoristarbetslösa
och likställda. Därjämte har i särskild kolumn antecknats antalet
kontoristarbetslösa, som den 31 december 1938 hos respektive arbetslöshetskommittéer
anmält sig såsom hjälpsökande arbetslösa.

Kungl. Majlis proposition nr 178,

Län	Stad	1 arkiv- platser	Yntal arbetslösa kontorister SI/i2 1938
	Stockholm......................	230	198 (19) 1
Stockholms	Vaxholm.........................	3
	Östhammar..........................	1	_
	Södertälje...................	1	_
Uppsala	Uppsala.........................	30	9 (l)
Södermanlands	Nyköping.....................	4	1 (—)
Östergötlands .	Norrköping.......................	3	20 (5)
	Linköping........................	3	4 (—)
	Vadstena.................	2
	Skänninge................	2	■ ■
Jönköpings	Jönköping.........................	7	7 (1)
Kronobergs	Växjö........................	11	1 (—)
Kalmar	Kalmar ........................	5
	Oskarshamn........................	1	1 (—)
	Västervik.............................	2	3 (3)
Gotlands	Visby........................	7	2 (-)
Blekinge	Karlshamn............................	2
	Karlskrona............................	8	50 (4)
	Sölvesborg............................	1	—
Kristianstads	Kristianstad ..........................	3	2 (1)
Malmöhus	Malmö................................	18	16 (1)
	Hälsingborg ..........................	4	20 (2)
	Landskrona ..........................	1	_
	Trelleborg............................	1	—
	Ystad ................................	2	1 (1)
	Lund.................................	3	3 (2)
Hallands	Halmstad.............................	4	7 (—)
	Varberg..............................	2	1 (1)
	Falkenberg............................	1	1 (1)
Göteborgs o. Bohus	Göteborg..............................	40	93 (13)
	Lysekil ..............................	2	—
	Marstrand ............................	1	_
	Strömstad ............................	1	29 (-)
	Uddevalla ............................	1	5 (—)
Älvsborgs	Vänersborg............................	5	3 (1)
	Trollhättan ..........................	4	1 (-)
Skaraborgs	Mariestad ............................	4
	Skövde ..............................	1	_
	Skara ................................	3	_
Värmlands	Karlstad..............................	14	17 (4)
	Kristinehamn ........................	2	2 (2)
	Filipstad..............................	1
Örebro	Örebro ..............................	4	3 (—)
Kopparbergs	Falun................................	6	2 (-)
Gävleborgs	Gävle ................................	11	8 (1)
	Hudiksvall............................	2	2 (2)
	Söderhamn ...........................	1	1 (-)
Västernorrlands	Härnösand............................	9	3 (-)
	Sollefteå..............................	2
	Sundsvall ............................	1	2 (1)
Jämtlands .	Östersund ............................	3	2 (—)
Västerbottens	Umeå ................................	8
Norrbottens	Luleå ................................	11	2 (1)
	Piteå ................................	2
	Summa	501	522 (67)

Butiks- och affärsbiträden ingå i totalsumman men angivas särskilt inom parentes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Hela antalet för arkivhjälparbeten lämpade personer, eller 540, har beräknats
kunna tillsammans utföra 145,871 dagsverken, varav enbart kontorister
och dylika 141,621 och för grovarbete lämpad personal 4,250.

Av nyss nämnda 145,871 dagsverken falla på städerna 144,047 och på
landskommunerna 1,824. Enär det här endast gäller att undersöka hjälpmöjligheterna
för en begränsad tid och dagsverksberäkningar för de mera
långvariga arbetsuppgifterna i flera fall blott kunnat göras uppskattningsvis,
har antalet dagsverken beräknats allenast för en tid av t. o. m. 2 år.

Särskilda länstablåer över inventeringens resultat hava utarbetats, varjämte
på basis av dessa länstablåer upprättats en generaltablå för hela riket.
Ett sammandrag av denna tablå ger följande resultat.

Uppgift örn	arbetstid och antal personer, som kan sysselsättas
Enbart kontorister och dylika	Summa	Enbart lager-arb. o. dyl.
intill 3 mån.	3-6 mån.	7-12 mån.	1-2 år	över 2 t. o. m. 5 år	arb.	dagsv.1	Summa
28	62	14	90	36	230	67.351	7 4,200
5	2	—	2	31	40	19,585	5 50
6	5	—	7	—	18	2,880
61	57	16	42	37	213	49,981
22	3	1	—	1	27	1.824
122	129	31	141	105	528	141,621	12 4,250
100	126	30	141	104	501	139,797	12 4,250
22	3	1	—	1	27	1,824

Stockholm ..............

Göteborg................

Malmö ..................

övriga städer............

Landskommuner.........

Summa

Städer ..................

Landskommuner ........

I ett annat sammandrag redovisas fördelningen på olika tidsmoment av de
arbetsuppgifter, som kräva en anställningstid intill 3 månader. Av detta
framgår, beträffande de egentliga kontoristarbetslösa, att en arbetstid av

intill 1 månad kan erbjudas ................ 57 personer,

intill 2 månader............................ 64 » och

intill 2—3 månader ........................ 1 person,

eller tillhopa 122 arbetslösa. Som förut framhållits kunna 5 arbetslösa lagerarbetare
o. d. jämväl erhålla anställning under en tid understigande 3
månader.

Ett sammandrag av uppgifterna rörande arbetstiden för sådana arbetsobjekt,
som beräknas taga 2—5 år i anspråk utvisar, att en arbetstid av

2— 3 år kan erbjudas.......................... 11 arbetslösa,

3— 4 år ...................................... 14 »

4— 5 år ................................... 80 »

1 Häri ingå endast dagsverksantal l. o. m. 2 år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

De nu antydda arbetsuppgifterna äro i huvudsak av samma natur som de,
vilka under senare åren utförts i statens arbetslöshetskommissions regi. De
utgöras sålunda förnämligast av utgallring, sortering, granskning, avskrivning,
kollationering, paginering, registrering etc. av diverse slags arkivhandlingar,
skrivelser, affischer, separattryck och brevsamlingar etc. Vidare inventering,
uppordning, katalogisering, om- och renskrivning av handskrivna
förteckningar, ordnande av bibliotek och boksamlingar samt rengöring, renovering
och magasinering av dylika. Såsom lämpliga uppgifter ha vidare angivits
märkning samt ordnande och uppställning av olika slags samlingar,
museimaterial och dylikt, uppläggning av register över kartor samt lagning,
omritning och textning av sådana. I mindre omfattning förekomma sådana
uppgifter som utförande av blåkopior och registrering av ritningar, inventering,
flyttning och handräckning beträffande samlingar av tavlor, gravyrer
och musikalier samt registrering, numrering och katalogisering av fotografier,
fotoplåtar, klichéer och annat bildmaterial. I enlighet med vad som redan
framgick av den inledningsvis omnämnda uppsorteringen av arbetsobjekten
utgöras desamma i allt väsentligt av uppgifter för personer med visst
mått av merkantil eller teknisk utbildning. Detta framhäves ytterligare av
att det från en del verks och myndigheters sida ställts anspråk på viss specialkompetens
hos arbetskraften. Sålunda ha några av dem framhållit, att
arbetsuppgifterna endast kunna utföras av personer, som besitta exempelvis
kunskaper i levande språk, teknisk utbildning, rutin i fråga om maskinskrivning
och stenograf, behärskning av vanliga räknemaskiner, färdighet i ritning,
textning och blåkopiering o. s. v.

Lokala utredningar.

Vissa förslag till åtgärder mot arbetslöshet hava inkommit från såväl 1935
års Blekingeutrcdning som de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande år 1937
tillkallade sakkunniga för utredning rörande Västernorrlands läns försörjningsmöjligheter
(Våsternorrlandsutredningen ).

I vad dessa utredningar uppehållit sig vid speciella åtgärder för komplettering
av ofullständiga jordbruk samt vid frågan om bidrag till företagareföreningars
verksamhet återkommer jag i ett senare sammanhang. Detsamma
gäller den Blekingeutredningen närstående s. k. Lyckebyåutredningen.

De sakkunniga inom Våsternorrlandsutredningen hava i redogörelse över
sin verksamhet erinrat om att Sveriges geologiska undersökning med stöd
av anslag, som de sakkunniga utverkat, under år 1938 verkställt undersökningar
rörande länets malmföring. I samband med verkställandet av dessa
undersökningar har uppkommit frågan om en närmare analysering av vissa
kalkfyndigheter i Alnö socken. Med anledning härav hava de sakkunniga
i skrivelse den 20 januari 1939 hemställt örn ett anslag på 20,000 kronor
för undersökning av fyndigheternas mäktighet och beskaffenhet.

Sedan Kungl. Majit anvisat medel för undersökning av möjligheterna att
förlägga ett finpappersbruk till länet hade — anföra de sakkunniga vidare —
undersökning härom verkställts av särskild expert, som till de sakkunniga

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

överlämnat promemoria rörande undersökningens resultat. Detta ärende
är för närvarande föremål för de sakkunnigas övervägande.

De sakkunniga, som ansett det ur såväl skogsvårds- som arbetslöshetssynpunkt
lämpligt, att ytterligare försök med brikettering av träkol i fabriksmässig
skala komma till stånd samt att försök inriktas å tillverkning av barrträkolsbriketter
med driften förlagd till länet, hava vidare hos Kungl. Majit
utverkat ett anslag på 30,000 kronor att jämte på enskild väg anskaffade

20,000 kronor ställas till disposition av en på initiativ av de sakkunniga
tillkommen förening med uppgift att främja brikettillverkningen.

De sakkunniga erinra därjämte, att Kungl. Majit bemyndigat de sakkunniga
att i enlighet med plan, som skulle uppgöras i samråd med bostadssociala
utredningen, låta verkställa viss undersökning av bostadsförhållandena
inom länet. Denna undersökning har numera slutförts och särskild
framställning i anledning härav rörande anvisande av medel för bostadsför
bättringar är ingiven till Kungl. Majit. Denna fråga har jag i annat sammanhang
upptagit till prövning.

Vidare hava de sakkunniga med anlitande av ett av Kungl. Majit anvisat
särskilt anslag låtit verkställa viss undersökning av arbetslöshetsklientelet
inom vissa av arbetslöshet mera tyngda kommuner. Det material, som på
denna väg framkommit, är för närvarande föremål för statistisk bearbetning
inom statens arbetslöshetskommission och anse sig de sakkunniga, då resultatet
av bearbetningen föreligger, bliva i tillfälle att inkomma med rapport.

Med utgångspunkt från att hemslöjden tidigare haft stor ekonomisk betydelse
för länet hava de sakkunniga verkställt en förberedande undersökning
rörande möjligheterna att utvidga dess produktion i syfte att bereda
ytterligare arbetstillfällen. Undersökningen visar, att förutsättningarna härför
äro för handen. Arbetet för hemslöjdens utveckling bör enligt de sakkunnigas
förmenande i första hand inriktas på den manliga slöjden. Hemslöjden
bör drivas som binäring till jordbruk eller annat yrke, då densamma
som huvudnäring ej kan bereda sina utövare tillfredsställande försörjning.
I skrivelse den 10 december 1938 hava de sakkunniga hemställt om ett anslag
å 15,700 kronor för viss försöksverksamhet på området. Därest bidrag
beviljas, hava de sakkunniga tänkt sig att genom länets företagareförening
kunna igångsätta verksamheten i någon typisk småbrukarekommun, där befolkningen
är beroende av biförtjänster.

Slutligen hava de sakkunniga i skrivelse den 26 januari 1939 framhållit,
att det allmänna läget på arbetsmarknaden inom länet oundgängligen kräver,
att en mer intensiv förflyttning av överskott å arbetskraft från länet till
orter med brist på sådan kommer till stånd. De sakkunniga anföra härom
följande.

Med fäst avseende härå hade efter framställning av de sakkunniga till arbetsförmedlingens
huvudkontor i Sundsvall knutits en omflyttningsassistent
med uppgift att särskilt handha den interlokala förmedlingen. Detta omflyttningsassistentens
arbete hade givit goda resultat och än bättre sådant

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

skulle stå att vinna, därest till arbetsförmedlingens förfogande ställdes medel
jämväl för förflyttning av arbetssökandes familjer. Med hjälp av medel,

5,000 kronor, som länets företagareförening disponerade för ändamålet, hade
genom arbetsförmedlingens försorg dittills kunnat förflyttas ett flertal familjer
för en kostnad av omkring 100 kronor per familj. Utnyttjandet av dessa
medel vore emellertid jämlikt givarens bestämmelse begränsat till vissa socknar.

På grund av rådande arbetslöshetsförhållanden funné de sakkunniga det
önskvärt, att medel för detta ändamål kunde stå till förfogande för arbetssökande
från länet i dess helhet ävensom att medlen för att giva största
möjliga effekt snabbt kunde utnyttjas under för närvarande i mellersta och
södra Sverige, särskilt under kommande sommararbetsår rådande goda konjunkturförhållanden.
Då dylik bidragsverksamhet vore av rent arbetslöshetslindrande
karaktär, syntes berättigat att för ändamålet arbetslöshetsmedel
toges i anspråk.

Under åberopande härav hava de sakkunniga hemställt, att Kungl. Majit
av arbetslöshetsmedel måtte anvisa ett belopp av 15,000 kronor att av arbetsförmedlingen
i Västernorrlands län försöksvis användas åt familjer till arbetssökande,
som genom arbetsförmedlingen beredas arbetsanställning å orter
utom länet.

Socialstyrelsen har i utlåtande över denna de sakkunnigas framställning
framhållit bland annat, att, med hänsyn till det stora arbetskraftsöverskott,
som föreligger inom Västernorrlands län, särskilda åtgärder synas böra förordas
i angiven riktning. Då det är av utomordentlig vikt att så mångå
familjeförsörjare som möjligt beredas arbete inom andra delar av landet,
synes enligt socialstyrelsens uppfattning ekonomisk hjälp till familjernas
förflyttning icke böra begränsas allenast till de hos vederbörande arbetslöshetskommittéer
såsom hjälpsökande anmälda arbetslösa. Även andra familjeförsörjare,
som genom den offentliga arbetsförmedlingen kunna beredas
arbete av varaktig beskaffenhet i andra delar av landet, synas — under
förutsättning att de icke på annat sätt kunna ordna med familjernas förflyttning
— böra erhålla hjälp härtill. Tekniskt skulle denna verksamhet
med flyttningsbidrag enklast kunna ordnas genom att medel ställdes till socialstyrelsens
förfogande att utbetalas i efterskott till arbetsförmedlingen i
Västernorrlands! län efter avlämnad redovisning över de kostnader, som
denna överflyttning av familjer medfört. Socialstyrelsen tillstyrker fördenskull,
att det begärda beloppet av Kungl. Majit ställes till förfogande för
angivet ändamål.

Exporthuskommittén.

Såsom redan i fjolårets proposition meddelades, tillkallades jämlikt Kungl.
Majits bemyndigande i oktober 1937 särskilda sakkunniga för att undersöka
möjligheterna att framförallt i England upparbeta en marknad för
svenska trähus.

I syfte att studera avsättningsmöjligheterna på den engelska marknaden
har kommittén våren 1938 företagit en resa till England. Dessutom har

Kungl. Maj.ts proposition nr 178. 45

kommittén besökt ett antal för fabriksanläggningar föreslagna platser i Sverige.

Sedan Kungl. Maj:t den 8 juli 1938 beviljat aktiebolaget Junoförlag ett
lån av 1,600,000 kronor för att genom aktiebolaget Junohus i Uddevalla upptaga
tillverkning av monteringsfärdiga trähus, särskilt för export, i huvudsak
enligt de förslag, som framgått av kommitténs utredningar, hava arbetena
för fabriksanläggningen för nämnda ändamål numera fortskridit så långh
att företaget väntas kunna börja sin verksamhet i maj månad 1939. Antalet
sysselsatta arbetare vid full drift beräknas skola uppgå till 170 för själva
husfabrikationen samt för i samband därmed bedriven sågverksrörelse 30
till 60 arbetare. De åtgärder, som kommittén vidtagit för avsättning av trähus
på exportmarknaden, hava redan i viss utsträckning föranlett definitiva
beställningar. Kommitténs uppdrag är numera slutfört.

Departementschefen.

Arbetslöshetsläget har under den hittills tilländalupna delen av budgetåret
1938/39 undergått en viss försämring jämfört med det relativt tillfredsställande
läget under föregående år. Den 31 januari 1938 utgjorde antalet
hos arbetslöshetskommittéerna hjälpsökande arbetslösa 21,723. Motsvarande
antal var den 31 januari 1939 27,547, d. v. s. antalet arbetslösa personer
hade från den 31 januari 1938 till den 31 januari 1939 ökats med 5,824
personer. Antalet till arbetslöshetskommissionen rapporterande kommuner
hade likaledes ökat från 268 i januari 1938 till 321 vid motsvarande tid
1939. Antalet kommuner med mera betydande arbetslöshet i förhållande
till kommunernas invånareantal befann sig under 1938 års sista månader i
stegring. En arbetslöshet på över 1 procent av invånareantalet hade vid
1936 års utgång 148 av landets kommuner. Vid motsvarande tidpunkt 1937
hade antalet sjunkit till 80. Den 31 december 1938 var antalet däremot
124. 3 procents arbetslöshet och däröver hade december 1936 36 kommuner;
vid årsskiftet 1937/38 var antalet 18. December 1938 var motsvarande
siffra 29.

Den försämring av arbetslöshetsläget, som belyses av de nyss anförda
siffrorna, är emellertid så gott som helt begränsad till norrlandslänen. Inom
betydande delar av landet har nedgången i arbetslösheten fortsatt under
innevarande budgetår i ungefär samma takt som under det näst föregående.
Det förtjänar särskilt att observeras, att storstädernas arbetslöshet har väsentligt
minskats. Sålunda var i Stockholm antalet arbetslösa i januari
1938 1,814 mot 1,451 vid samma tidpunkt innevarande år. Malmöhus län,
vars arbetslöshet så gott som helt är lokaliserad till städerna, framförallt
Malmö och Hälsingborg, utvisar en minskning av antalet arbetslösa personer
från 3,205 i januari 1938 till 2,466 vid samma tidpunkt i år. Göteborgs
stad har ungefär samma antal arbetslösa vid de bägge tidpunkterna, nämligen
1,654 respektive 1,622. Antalet arbetslösa i dessa tre områden ut -

Kungl. Majis proposition nr 178.

gjorde den 31 januari 1938 6,673 och var den 31 januari 1939 5,539. Arbetslösheten
i Stockholm och Göteborgs städer samt Malmöhus län utgjorde
vid den förra tidpunkten 30.7 procent av hela arbetslösheten och vid den
senare tidpunkten allenast 20.1 procent. Även Bohuslän utvisar jämfört
med fjolårssiffrorna en betydande minskning. Antalet arbetslösa hade nämligen
minskats från 2,218 till 1,660, d. v. s. med 558.

1 Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Kristianstads,
Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län har arbetslösheten, som redan förut
varit av relativt ringa omfattning, undergått en obetydlig minskning under
året. En i absoluta tal mindre betydande ökning utvisa Uppsala, Jönköpings,
Kronobergs, örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Jämtlands län.
En kraftigare ökning kan konstateras i Kalmar län nied 351 personer och i
Blekinge län med 471 personer.

Betydligt allvarligare ter sig arbetslöshetsläget i de landsdelar, där skogsindustrierna
och skogshanteringen utgöra dominerande delar av näringslivet.
Värmlands län har från januari 1938 till januari 1939 sett sin arbetslöshet
växa från 480 till 1,877 personer, d. v. s. med 1,397 personer. Västernorrlands
läns arbetslöshetssiffror stego från 3,554 till 5,949, eller med 2,395.
I Västerbottens län växte arbetslösheten från 293 till 1,001, d. v. s. med
708 och i Norrbottens län slutligen voro siffrorna 1,636 respektive 3,529,
d. v. s. ökningen i antalet arbetslösa från januari 1938 till januari 1939 var
1,893 personer. De nu nämnda länen hade i januari 1938 5,963 arbetslösa,
d. v. s. 27.5 procent av landets arbetslöshet. Den 31 januari 1939 utgjorde
antalet arbetslösa personer i ifrågavarande län 12,356. Den relativa andelen
av arbetslösheten hade vuxit till 44.8 procent. Redan nu återgivna siffror
rörande arbetslöshetens utveckling under året angiva, att arbetslöshetsklientelet
är något annorlunda sammansatt för närvarande än under de
senaste åren.

Då min företrädare i ämbetet framlagt anslagsäskanden till arbetslöshetens
bekämpande under de senaste åren, bär han kunnat utgå från, att arbetslösheten
huvudsakligen haft karaktären av en restarbetslöshet, koncentrerad
dels till landets större städer och dels till vissa arbetslöshetstyngda
områden, där nedläggandet eller rationaliseringen av industrier vållat särskilda
sysselsättningssvårigheter. Statens arbetslöshelspolitik borde vid sådana
förhållanden i första hand användas till att bispringa de arbetslöshetstyngda
områdenas arbetslösa, bland annat därför att kommunerna i dessa
områden sakna ekonomiska resurser för att själva mera aktivt kunna bekämpa
arbetslösheten. Vidare borde man söka uppnå en ökad livaktighet
inom ifrågavarande landsdelars näringsliv framförallt syftande till en rikare
differentiering av näringslivet å orterna i fråga. Vid sidan härav borde en
effektiv yrkesutbildning fostra ungdomen till yrken, där försörjningsmöjligheterna
vore större än inom de yrken, som dominerade å hemorten.

Den aktuella arbetslösheten inom de arbetslöshetstyngda områdena, skulle
bekämpas med beredskapsarbeten, i första hand avseende att syssel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

sätta familjeförsörjare. I mån av behov skulle dessa åtgärder kompletteras
med hjälpåtgärder under arbetslöshetskommissionens ledning.

För de större städernas restarbetslöshet bleve hjälpanordningar under
arbetslöshetskommissionens ledning den huvudsakliga statliga hjälpformen.

I stort sett har arbetslöshetspoliliken följt här angivna riktlinjer. En
viss bild av hur arbetslöshetspolitiken i de arbetslöshetstyngda områdena
utformats, skänka följande uppgifter över hjälpverksamheten avseende den
31 januari 1939. Vid denna tidpunkt funnos i Bohusläns stendistrikt 1,354
hjälpsökande arbetslösa, därav 829 försörjningspliktiga. Av de försörjningspliktiga
hjälptes 94 genom statliga reservarbeten. Samtidigt voro i beredskapsarbeten
sysselsatta 549 från arbetslöshetskommittéer hänvisade arbetslösa,
vilka alltså icke redovisades såsom hjälpsökande arbetslösa. I Västernorrlands
sågverkskommuner funnos vid samma datum 2,655 försörjningspliktiga
arbetslösa. Härav voro 44 hjälpta genom statliga reservarbeten.
Vid sidan härav voro inom länet 673 från arbetslöshetskommittéerna hänvisade
arbetslösa sysselsatta vid beredskapsarbeten.

Av de anförda siffrorna framgår, att åtskilliga familjeförsörjare måst hänvisas
till statliga reservarbeten trots den starka ansvällningen av beredskapsarbetena,
som under året ägt rum.

Som jag redan antytt, har under innevarande vinter en arbetslöshet av
annan typ än restarbetslösheten uppstått. En viss del av den nuvarande
norrlandsarbetslösheten måste nämligen betecknas som konjunkturarbetslöshet.
Vid övervägandet av de åtgärder, som för budgetåret 1939/40 äro
påkallade i syfte att bekämpa arbetslösheten, torde böra observeras, att den
norrländska konjunkturarbetslösheten i någon utsträckning kommer att mötas
med beredskapsarbeten av särskild typ, anpassad närmast efter skogsbygdens
arbetsförhållanden. Jag åsyftar här de anslag till arbeten, som
upptagits i proposition nr 2 till årets riksdag under IX:e huvudtiteln. Om
sysselsättningssvårigheter bland här ifrågavarande arbetaregrupper komma
att uppstå under vintern 1939/40 torde ytterligare jordbruks- och skogsbruksbetonade
beredskapsarbeten böra igångsättas. Det förtjänar ävenledes
att övervägas, huruvida icke den sedan i fjol förändrade arbetslöshetssituationen
i Norrland borde föranleda, att medel ställas till förfogande för
en utvidgad kompletteringsverksamhet vid de norrländska ofullständiga
jordbruken på sätt Västernorrlandsutredningen föreslagit. Visserligen hade
under remissbehandlingen invändningar framkommit mot detta förslag, men
på grund av de särskilda förhållandena inom Västernorrlands län har jag
för avsikt att — såvida riksdagen icke däremot framställer erinran — föreslå,
att av de för främjande av företagarverksamhet till Kungl. Maj:ts
förfogande stående medlen ett belopp av högst 200,000 kronor inom länet anvisas
till komplettering av ofullständiga jordbruk. Kompletteringen av ofullständiga
jordbruk innebär ju för övrigt icke allenast en ökad sysselsättning
för tillfället utan ökade försörjningsmöjligheter även för framtiden. Till
denna fråga återkommer jag i det följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Huvudparten av arbetslösheten är emellertid alltjämt en restarbetslöshet
av i stort sett samma struktur som under föregående år. Restarbetslöshetens
problem är föremål för överväganden av 1937 års arbetslöshetssakkunniga.
De sakkunnigas förberedande undersökningar, avseende arbetslöshetsklientelets
sammansättning, kommunernas kostnader för arbetslöshetens
bekämpande samt övriga centralproblem inom arbetslöshetspolitiken, närma
sig nu sin avslutning, enligt vad jag inhämtat. De sakkunniga hava
meddelat, att de under loppet av 1939 beräkna att hava slutfört sitt uppdrag.
Då vidare ingenting under det senaste året inträffat, som skulle föranleda
ett frångående av de tidigare tillämpade principerna för arbetslöshetshjälpens
utformning, torde arbetslöshetspolitiken böra bedrivas i stort
sett enligt de riktlinjer, som uppdrogos i fjolårets proposition.

Fortsatta ansträngningar böra ägnas åt att inom de arbetslöshetstyngda
områdena skapa saväl ny industriell verksamhet som eljest förbättrade försörjningsmöjligheter
för befolkningen. Även i fortsättningen bör stöd sålunda
givas — oftast i samarbete med företagareföreningar inom respektive
län — åt enskilda företagare för att inom arbetslöshetstyngda distrikt med
odifferentierat näringsliv framskapa småindustrier och hantverk. Den av
Västernorrlandsutredningen ifrågasatta undersökningen rörande möjligheten
av kalkbrytning å Alnön bör enligt min uppfattning komma till stånd. Utredningens
framställning om medel till vissa flyttningsbidrag åt arbetssökande
familjer anser jag likaledes böra bifallas. Jag förordar dessutom fortsatt
medelsanvisning till Lyckebyåns reglering.

Trots den utökning av arbetstillfällena, som de här antydda åtgärderna
skulle medföra, torde likväl en kännbar arbetslöshet komma att kvarstå
särskilt inom Västernorrlands, Göteborgs och Bohus, Norrbottens och Blekinge
län. Det torde därför även under nästföljande budgetår vara nödvändigt,
att medel anvisas till statliga och kommunala beredskapsarbeten
i samma utsträckning som under innevarande år.

I anslutning till den lämnade redogörelsen för förberedelse- och planläggningsarbeten
för beredskapsarbeten, avsedda att igångsättas vid ett försämrat
arbetslöshetsläge, anser jag mig nödsakad konstatera att i åtskilliga kommuner
alltjämt saknas en effektiv krisberedskap. Jag vill erinra om att de kommuner,
som icke utan kännbar ekonomisk uppoffring kunna verkställa det
ifrågavarande planeringsarbetet, kunna för planers uppgörande efter prövning
i varje särskilt fall erhålla medel ur anslaget till statliga och kommunala
beredskapsarbeten. Beträffande bestridandet av kostnaderna för övriga
planläggningsarbeten, till vilka medel icke i annan ordning anvisas,
har jag för avsikt att föreslå anvisandet av medel från reservationsanslaget
till reservarbeten, kontantunderstöd m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Särskilda frågor.

Yattenavledningsföretaget Lyckebyån.

Lyckeby anfred ningen.

Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Majit åt Lyckebgåutredningen,
tillkallad jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1936,
att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att vattenavledningsföretaget
Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön måtte under statens
medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med en av
utredningen i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23 april
1937 framlagd plan.

I fråga om erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den
nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade
kostnader härför, som i enlighet med utredningens uppgifter återgavs i
proposition nr 300 till 1937 års riksdag (sid. 46). Av denna sammanställning
framgår, att de kostnader, som skola stanna å statsverket, beräknats till

331.000 kronor, samt att de utgifter, som icke skola stanna å statsverket,
utan endast utgöra förskott (rörelsekapital), belöpa sig till 832,924 kronor.
Av sålunda erforderliga medel hava redan anvisats av 1936 års riksdag

250.000 kronor, av 1937 års riksdag 200,000 kronor och av 1938 års riksdag

100.000 kronor eller tillhopa 550,000 kronor.

I skrivelse den 24 februari 1939 har utredningen hemställt, att ytterligare

300.000 kronor måtte anvisas för ändamålet samt därvid anfört i huvudsak
följande.

Efter det laga syneförrättning rörande företaget den 19 juli 1938 avslutats
hade Söderbygdens vattendomstol i ärendet meddelat utslag den 23 december
1938, vari domstolen bl. a. medgivit, att företaget måtte komma till utförande,
samt förklarat att utslaget kunde-gå i verkställighet utan hinder därav
att det icke ägde laga kraft. I vissa avseenden hade vattendomstolen haft
andra beräkningar än synemännen. Sålunda hade domstolen ansett, att båtnaden
av företaget, som av synemännen beräknats till sammanlagt 1,485,408
kronor 30 öre, icke borde sättas till högre belopp än 1,140,000 kronor, detta
särskilt med hänsyn till att vid uppskattandet av båtnaden en försiktigare
beräkning borde läggas till grund vid värderingen av s. k. landvinningar samt
större hänsyn tagas till kostnader för uppförande av erforderliga åbyggnader,
anläggande av vägar m. m. Vidare hade domstolen beträffande kostnaderna
för företaget ansett dessa böra höjas till 950,000 kronor från av synemännen
beräknade 873,780 kronor. Den kvarstående nyttan av företaget skulle emellertid
i allt fall uppgå till 190,000 kronor.

Efter det Söderbygdens vattendomstols nämnda utslag meddelats, hade
deltagarna i företaget valt styrelse, som gått i författning om påbörjande av
företagets utförande. Sålunda hade redan deponerats eller erlagts större
delen av de utav vattendomstolen utdömda ersättningsbeloppen och entreprenadanbud
å utförandet av det stora kanalarbetet komme inom kort att in
fordras.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 17S.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Beträffande den med vattenavledningsföretaget sammanhängande kolonisationen
eller nybildningen av fastigheter hade denna tillsvidare icke kunnat
fortskrida längre, än att de mellan Lyckebyåutredningen och vissa jordägare
träffade köpeavtalen rörande huvudsakligen s. k. överloppsjord blivit
av vederbörande länsstyrelse godkända och sålunda definitiva, på grund varav
utbetalningar av köpeskillingar börjat göras. För detta ändamål syntes
under den närmaste tiden erfordras c:a 150,000 kronor. Detta belopp liksom
också vad ytterligare erfordrades för genomförandet av fastighetsnybildningen
utgjordes, såsom även tidigare i Kungl. Maj:ts propositioner i ämnet
antytts, till större delen av förskott (rörelsekapital), vilket jämväl vore förhållandet
med den del av kostnaden för företaget, som eventuellt framdeles
komme att täckas genom statslån i för dylika företag vanlig ordning.

I detta sammanhang har utredningen erinrat om att Kungl. Maj:t den 28
oktober 1938 lämnat föreskrifter att gälla beträffande Lyckebyåutredningens
medelsförvaltning och räkenskapsföring samt i avseende å kontrollen av anvisade
statsmedel. Enligt dessa föreskrifter skola statsmedel, som anvisas
för vattenavledningsföretagets genomförande, ställas till länsstyrelsens i Blekinge
län förfogande för att förvaltas och redovisas av landskontoret därstädes,
under det att de för kolonisationens genomförande avsedda statsmedlen
skoja förvaltas och redovisas av Blekinge läns hushållningssällskap.
Utredningen anför:

I vilken utsträckning medel utöver redan anvisade 550,000 kronor komme
att erfordras under nästkommande budgetår vöre givetvis svårt att överblicka.
Vad själva vattenavledningsföretaget anginge syntes emellertid åtminstone
huvudparten av de medel — omkring 600,000''kronor —, som beräknades
åtgå för utförandet av den fördjupning och förändring av Lyckebyån,
som inginge som ett huvudsakligt led i företaget, böra vara tillgänglig
under nämnda budgetår. Övriga arbeten — omfattande bl. a. upptagandet
av större avloppsdiken (bikanaler) av tillhopa omkring 67 knus längd —
syntes däremot, såsom i stor utsträckning beroende av huvudrännans fullbordande,
knappast kunna komma att i någon större omfattning ifrågasättas
redan under nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill, ävensom till
utdömda ersättningsbelopp på omkring 100,000 kronor samt ovannämnda

150,000 kronor för kolonisationen, syntes — även med en försiktig beräkning
— de ytterligare medel, som intill nästa budgetårs utgång erfordrades för nu
ifrågavarande vattenavlednings- och kolonisationsföretag, kunna begränsas
till 300,000 kronor. Detta belopp utgjorde — såsom antytts — i sin helhet bidrag
av förskotts natur.

Departementschefen.

Till bestridande av de kostnader för vattenavledningsföretaget Lyckebyån,
vilka skola stanna å statsverket, ha redan medel reserverats. Utredningens
förevarande framställning innebär, att ytterligare 300,000 kronor måtte anvisas
såsom rörelsekapital åt företaget. Även örn det — såsom jag tidigare
framhållit — jämväl för nästa budgetår torde bliva nödvändigt att reservera
ytterligare medel för ändamålet, synes beloppet enligt mitt förmenande kunna
utan olägenhet sättas till 150,000 kronor.

De medel, som tidigare reserverats för företaget, hava utgått av de jämlikt
riksdagens medgivande i samband med anslag till reservarbeten anvisade

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för den
fortsatta finansieringen torde den angivna utvägen böra anlitas. På en senare
prövning torde få bero, huruvida och i vilken mån berörda kostnader
definitivt böra gäldas av arbetslöshetsanslaget. Sannolikt kan det komma
att befinnas riktigast, att medel av avdikningsanslaget eller avdikningslånefonden
vid en slutlig reglering helt eller delvis tagas i anspråk för ändamålet
och motsvarande belopp sålunda framdeles tillföras den nämnda anslagsposten.

Företagareföreningar inom vissa län.

Västernorrlands län.

Västernorrlandsutredningen har i den av mig förut återgivna redogörelsen
för utredningsarbetet jämväl något uppehållit sig vid den inom länet bildade
företagareföreningen och dennas verksamhet. Jag vill härvid erinra om att
Kungl. Maj:t —- efter det att frågan i fjolårets proposition underställts riksdagens
-hörande — genom beslut den 30 september 1938 av medlen till främjande
av företagsverksamhet beviljat föreningen —- benämnd Västernorrlands
läns företagareförening u. p. a. — understöd med tillhopa 110,000 kronor,
därav såsom subvention 50,000 kronor och såsom lån 60,000 kronor under
villkor bl. a., att understödet användes till bidrag och lån, som av föreningen
utlämnas.

Västernorrlandsutredningen framhåller, att föreningen, som har till uppgift
att utreda möjligheterna för skapande av lönande småindustrier inom
länet och att förhjälpa kunniga och intresserade personer till startande av
dylika företag, söker fylla denna sin uppgift genom propaganda för planmässigt
ökad företagsverksamhet och genom konsulterande verksamhet rörande
planering och finansiering av småföretag. Vidare utlämnar föreningen
lån åt företagare, som äro medlemmar av föreningen. Sedan den 1 februari
1938 är en konsulent anställd hos föreningen. Dennes verksamhet har visat
sig vara av stor betydelse, enär det framkommit att företagarna i många fall
sakna tillfredsställande insikter i bokföring och kalkylation. Den praktiska
verksamheten, som utövas genom konsulenten, omfattar — förutom vägledning
i nämnda frågor — upplysningar rörande tillverkning, inköp och försäljningsmöjligheter
m. m. Under år 1938 har till föreningen inkommit
358 skrivelser med begäran örn råd och upplysningar. Utgångna expeditioner
under samma tid äro 392. Antalet besök å konsulentexpeditionen för
rådfrågningar har uppgått till i medeltal 22 per månad. Konsulenten har företagit
88 resor inom länet, varvid ett flertal företagare besökts varje resa. Antalet
till föreningen inkomna låneansökningar under år 1938 uppgick till
122. Ur föreningens bidrags- och lånefond, vartill utverkats bidrag och lån
med tillhopa 180,560 kronor, har hittills beviljats lån till tretton nya företag
med tillhopa 78,900 kronor. Dessa företag komma att syssla med tillverkningar,
som förut icke varit representerade inom länet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Göteborgs och Bohus län.

Den 20 augusti 1938 bildades inom Göteborgs och Bohus län en liknande
sammanslutning, med benämningen Bohusläns företagareförening u. p. a. Enligt
föreningens stadgar har föreningen till ändamål att utreda möjligheterna
för skapande av lönande industriföretag — däribland småindustrier — företag
i anslutning till fiske, jord- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel m. m.
samt att genom propaganda främja planmässigt ökad verksamhet på sagda
områden. Vidare lämnar föreningen råd och upplysningar rörande planering
och finansiering av berörda företag samt förmedlar lån till småföretagare
från staten eller annan långivare. Föreningens ekonomi har baserats på
andelsteckningar och i samband därmed lämnade bidrag ävensom på anslag
från länets landsting till organisationskostnader.

På därom av föreningen gjord framställning har Kungl. Maj:l den 9 december
1938 på vissa villkor beviljat föreningen understöd med tillhopa 65,000
kronor, därav såsom subvention 25,000 kronor och såsom lån 40,000 kronor.
Medlen till främjande av företagsverksamhet hava även här tagits i anspråk.

Västerbottens län.

I skrivelse den 31 januari 1939 hemställde en inom Västerbottens län bildad
liknande förening —■ Västerbottens företagareförening u. p. a. — örn
understöd av statsmedel med tillhopa 100,000 kronor, med den fördelning
mellan lån och subvention, som Kungl. Maj:t kunde finna lämplig. Efter
att hava erinrat örn att länets hushållningssällskap redan år 1932 vidtagit
anordningar med i huvudsak det för föreningens verksamhet angivna syftet
samt att på framställning av länsstyrelsen länets landsting från och med år
1936 lämnat anslag till en av landshövdingen Rosén utsedd småindustrikommitté
har föreningen framhållit bland annat följande.

Den fortgående rationaliseringen inom industrien och den minskade tillgången
på arbete i skogar och vid vägbyggnader nödvändiggjorde ett fortsatt
och utvidgat arbete till småföretagsverksamhetens främjande. Det syntes också
mest ändamålsenligt att den i angivna syfte bedrivna verksamheten sammanfördes
och övertoges av en ekonomisk förening. En sådan förening —
Västerbottens företagareförening u. p. a. — med landstinget och hushållningssällskapet
samt kommuner och bolag inom länet såsom medlemmar hade vid
sammanträde den 3 november 1938 bildats.

Då det måhända kunde synas som om förhållandena i Västerbottens län
icke vore sådana, att mera omfattande åtgärder på ifrågavarande område
kunde anses behövliga, ville föreningen kraftigt framhålla det angelägna uti
att effektiva åtgärder snarast vidtoges till beredande av ökade utkomstmöjligheter
för länets befolkning. Dessa möjligheter borde främst sökas inom
sådana områden, där företagsverksamheten i ringa utsträckning förekomme
och där behov av produktion förefunnes för tillgodoseende av efterfrågan i
länet. Sådana åtgärder vore ofrånkomliga icke blott därigenom att flera
sågverksföretag inom länet nedlagts eller rationaliserats och att tillgången på
skogs- och vägarbeten minskats utan i hög grad även därför att länets invånareantal
år efter år ökades och under det sista halvseklet vuxit med i runt

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

tal 2,000 årligen. Detta förhållande nödvändiggjorde ett energiskt arbete på
skapandet av försörjningsmöjligheter. Behovet av åtgärder på detta område
vore lika trängande i Västerbottens län som i någon annan del av landet. Att
det icke komme till synes i arbetslöshetsrapporterna berodde främst därpå,
att erfarenheten visat att arbetslöshetsanmälningarna givit ringa resultat och
tämligen allmänt betraktades såsom lönlösa. Önskligt vore också, örn genom
åtgärder av det slag, som föreningen hade till uppgift att främja, de nuvarande
försörjningssvårigheterna kunde i viss utsträckning undanröjas.

Bortsett från det understöd av statsmedel, varom föreningen sålunda gjorde
framställning, ansåg sig föreningen kunna påräkna att inom länet erhålla
anslag å minst 100,000 kronor. Föreningens ändamål har i stort sett angivits
vara detsamma som i fråga örn de av mig här tidigare antydda föreningarnas.

Genom beslut den 24 februari 1939 biföll Kungl. Majit föreningens framställning
på i beslutet närmare angivna villkor.

Norrbottens län.

Slutligen har inom Norrbottens län bildats en förening med nu ifrågavarande
syfte —- Norrbottens småindustriförening u. p. a. — vilken förening
konstituerades vid sammanträde i juni månad 1937. Föreningens uppgifter
äro enligt stadgarna i huvudsak sammanstämmande med de andra länsföreningarnas.
Föreningen har organiserats såsom en andelsförening. Sedan
juli månad 1937 är vid föreningen verksam en särskild konsulent. I skrivelse
den 10 oktober 1938 har föreningen hemställt, att ett belopp av minst 50,000
kronor måtte ställas till föreningens förfogande såsom riskfond för dess låneverksamhet
ävensom ett ytterligare belopp av intill 100,000 kronor såsom
lånemedel.

På vissa angivna villkor har Kungl. Majit den 28 oktober 1938 från medlen
till främjande av företagsverksamhet beviljat föreningen understöd med tillhopa
100,000 kronor, därav såsom subvention 50,000 kronor och såsom lån
enahanda belopp.

I en den 23 februari 1939 ingiven redogörelse för föreningens verksamhet
lämnas vissa uppgifter om åtgärder vid sidan av den egentliga lånerörelsen.
Föreningen framhåller sålunda bland annat, att åtgärder planerats för ytterligare
främjande av snickerinäringen, såsom anordning av rationell virkesförsörjning,
åstadkommande av virkestorkar, förbättring av yrkesskicklig
heten in. m. Intimt samarbete har etablerats med länets hemslöjdsorganisation,
vilken bland annat anordnar kurser i möbelsnickeri och omliänderliar
försäljningen för möbelsnickerierna. Vidare har efter framställning
av föreningen en inventering av länets björktillgångar företagits av skogsvårdsstyrelsen.
I övrigt nämner föreningen vissa undersökningar, vilka tillkommit
på föreningens försorg och avse möjligheterna att nyttiggöra kalkförekomsterna
i Råneå socken samt täljstensförekomsten i Tärendö socken.

Vidare har föreningen etablerat samarbete med befintliga eller för ändamålet
bildade lokala organ. Dessa organ åtaga sig att informera rörande
föreningens verksamhet och resurser samt ali inventera möjligheterna för
ökad industriell verksamhet i respektive kommuner o. d.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 178.

Departementschef en.

Sedan fjolårets riksdag lämnat utan erinran förslaget att från medlen till
främjande av företagsverksamhet stödja företagareföreningar i olika län, har
Kungl. Majit, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, sedermera bifallit
framställningar från föreningar inom vissa av arbetslöshet tyngda län.
För ändamålet har sålunda tillhopa anvisats 375,000 kronor, därav 175,000
kronor såsom subvention och 200,000 kronor såsom lån. Med hänsyn till den
korta tid, som därefter förflutit, låter det sig självfallet icke göra att nu peka
på några bestämda resultat av verksamheten. Emellertid finner jag det vara
uppenbart, att föreningar av nu ifrågavarande beskaffenhet hava en stor uppgift
att fylla inom sådana län, där näringslivet saknar erforderlig mångsidighet.
"-------— —-

3ag anser det välbetänkt, att jämväl under nästa budgetår medel kunna
disponeras till stimulerande av den enskilda företagsamheten efter de redan
uppdragna riktlinjerna, i regel i samarbete med ifrågavarande eller eventuellt
nybildade företagareföreningar. Härför synes ett belopp av förslagsvis

300,000 kronor böra reserveras samt — liksom hittills — anvisas från medlen
till främjande av företagsverksamhet.

Komplettering av ofullständiga jordbruk.

Blekinge län.

I skrivelse den 25 februari 1939 har Blekinge läns hushållningssällskap
anhållit örn beviljande — i nära anslutning till tidigare hjälpverksamhet av
liknande art — av ytterligare särskilda medel, beräknade för två år framåt,
till stärkande av den ekonomiska bärkraften hos de i länet förekommande
s. k. ofullständiga jordbruken.

Hushållningssällskapet erinrar härvid inledningsvis, att Kungl. Majit i
proposition (nr 284) till 1938 års riksdag — i enlighet med en av 1935 års
Blekingeutredning med instämmande av bl. a. hushållningssällskapet den
18 februari 1938 gjord framställning — begärde att medel måtte ställas till
hushållningssällskapets förfogande för verkställande, tills vidare försöksvis
under två år, av en systematisk inventering av de ofullständiga jordbruken
inom Blekinge län, avsedd att läggas till grund, för mera omfattande
åtgärder för vinnande av bättre försörjningsmöjligheter vid dessa jordbruk.
Denna begäran bifölls — anför hushållningssällskapet —- av riksdagen och
har arbetet med en sådan inventering pågått sedan oktober månad 1938.
Hushållningssällskapet yttrar härefter:

Samtidigt med att Blekingeutredningen framförde nyssnända förslag hade
utredningen, med instämmande av hushållningssällskapet och länets skogsvårdsstyrelse,
avlåtit en likaledes den 18 februari 1938 dagtecknad särskild
skrivelse, i vilken utredningen anhållit om beviljande av medel till förstärkning
i skilda hänseenden av de blekingska ofullständiga jordbrukens ekonomiska
bärkraft. I sådant hänseende hade utredningen hemställt att —
utöver de medel, som av de för samma ändamål beviljade allmänna anslagen
kunde komma att falla på Blekinge län — av statsanslag, som kun -

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

de komma att anvisas till arbetslöshetens bekämpande, eller av eljest tillgängliga
statsmedel måtte ställas till hushållningssällskapets förfogande
dels 100,000 kronor till bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning och
jordkörning å ofullständiga jordbruk, dels 50,000 kronor för uppgörande av
kostnadsfria planer för och lämnande av bidrag till enklare torrläggningsföretag,
åsyftande främst utförande i förekommande fall av erforderliga
avloppsdiken, och dels 30,000 kronor för underlättande — i form av täckande
helt eller delvis av den merkostnad, som betingades därav att fastighet
vore bebyggd ''— av en önskvärd reglering, genom sammanslagning eller
eljest, av ofullständiga jordbruk till större enheter. Därjämte hade utredningen
hemställt, att till skogsvårdsstyrelsens förfogande måtte ställas dels

30,000 kronor till skogsodling å ofullständiga jordbruk och dels 40,000 kronor
för anläggande av enkla skogsvägar. Ifrågavarande bidrag skulle av
hushållningssällskapet och skogsvårdsstyrelsen användas i enlighet med de
närmare grunder, som av utredningen angåvos.

Även dessa Blekingeutredningens förslag upptogos till behandling i nyssnämnda
proposition (nr 284 s. 84—89), framhåller hushållningssällskapet
vidare. Dåvarande chefen för socialdepartementet förordade därvid på anförda
skäl, att särskilda medel ställdes till hushållningssällskapets förfogande
till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga
jordbruk. Beträffande övriga nu nämnda förslag hade föredraganden
— erinrar hushållningssällskapet — yttrat följande.

Å andra sidan syntes man emellertid, när det gällde övriga av Blekingeutredningen
i detta sammanhang framförda anslagsäskanaen, icke kunna
undgå att — hur starkt motiverade dessa än i och för sig vöre — taga
tillbörlig hänsyn därtill, att egnahemsutredningen kunde förväntas komma
att inom kort framlägga förslag till nya åtgärder och ändrade grunder för
stärkandet av de ofullständiga jordbrukens bärkraft. Att under sådana förhållanden,
på sätt Blekingeutredningen föreslagit, redan nu anvisa medel,
vilka skulle utgå till i viss mån nya ändamål eller i allt fall enligt ändrade
grunder, syntes ägnat att väcka betänkligheter och borde därför icke gärna
kunna komma i fråga i annat fall än då alldeles särskilda skäl talade därför.
Ett sådant undantagsfall förelåge beträffande det utav Blekingeutredningen
förordade anslaget till underlättande av de ofullständiga jordbrukens
reglering — genom sammanslagning eller eljest — till större enheter,
vilket anslags användande nära sammanhängde med själva inventeringsarbetet.
Såväl önskvärdheten i och för sig av att denna utväg till de ofullständiga
jordbrukens ''fullständigande’ försöksvis prövades och verkligen
anlitades i de fall, där förutsättningarna för dess beträdande eljest förelåge,
som ock den av Blekingeutredningen framhållna nödvändigheten av att man
i det enskilda fället ej försutte det riktiga ''psykologiska'' ögonblicket för
genomförandet av en dylik reglering utgjorde tillräcklig anledning att här
bortse från nyssnämnda betänkligheter. När det gällde de andra hithörande
anslagen, betydde bristen på tillgängliga medel i regel endast ett uppskov
med åtgärdens vidtagande; här däremot i de flesta fall att åtgärdens
vidtagande på grund av det rätta ögonblickets försummande helt och hållet
omöjliggjordes. Beträffande anslagets användande syntes dock den
inskränkningen böra föreslås, att det finge tågås i anspråk endast i sådana
läll, då dess anlitande bleve aktuellt i samband med verkställd inventering
av det byalag, till vilket vederbörande ofullständiga jordbruk hörde.

De av Blekingeutredningen beräknade anslagen vore avsedda att förslå för

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

två år, räknat från och med den 1 juli 1938. Med hänsyn till att egnahemsutredningens
förslag kunde förväntas bliva framlagda i så god tid, att
därav föranledda framställningar kunde föreläggas 1939 års riksdag, syntes
medel vid dåvarande tidpunkt böra anvisas endast för närmaste budgetår
och följaktligen med endast hälften av de av Blekingeutredningen äskade
beloppen.

På nu anförda skäl — erinrar hushållningssällskapet i fortsättningen —
förordade departementschefen, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet,
att till hushållningssällskapets förfogande skulle ställas dels 50,000
kronor för utlämnande av statsbidrag till ofullständiga jordbruk enligt de
grunder, som finnas angivna i kungörelsen den 12 oktober 1934 (nr .498)
med däri den 30 juni 1937 (nr 571) gjord ändring, dels 15,000 kronor att,
i enlighet med de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t kunde komma
att utfärda, användas till underlättande — i form av hjälp till inlösen av
byggnader — av en reglering av ofullständiga jordbruk till större mera
bärkraftiga enheter. Båda dessa anslag föreslogos skola utgå av de i samband
med anslag till reservarbeten anvisade särskilda medlen till främjande
av företagsverksamhet. Hushållningssällskapet anför därefter:

Dessa förslag hade av riksdagen godkänts och hade Kungl. Majit därefter
beträffande sistnämnda anslag å 15,000 kronor genom brev den 11 november
1938 meddelat särskilda föreskrifter rörande dess användande. Då
därvid bestämts bl. a. att anslaget finge tagas i anspråk endast i sådana fall,
då dess anlitande bleve aktuellt i samband med den nyligen påbörjade inventeringen
av de ofullständiga jordbruken, hade någon större erfarenhet
på området ännu ej vunnits. Så mycket kunde dock sägas, att inventeringen
redan nu givit vid handen, att anslaget bomme att väl fylla sitt ändamål.

Sedan egnahemsutredningen numera avgivit sitt betänkande samt då -—
på grund av dettas innehåll i hithörande delar — grunden för de betänkligheter,
som sistlidet år uttalats mot att taga bestämd ställning till vissa då
framförda förslag, numera syntes få anses hava bortfallit, ville hushållningssällskapet
i fullt samförstånd med länets skogsvårdsstyrelse upprepa samma
förslag, avseende medels beviljande för ytterligare två år framåt.

I anslutning härtill har Blekinge läns hushållningssällskap hemställt, att
till stärkande av de blekingska s. k. ofullständiga jordbrukens ekonomiska
bärkraft måtte — utöver de medel, som av de för samma ändamål beviljade
allmänna anslagen kunna komma att falla på Blekinge län -— av statsanslag,
som må komma att anvisas till arbetslöshetens bekämpande, eller av
eljest tillgängliga statsmedel till hushållningssällskapets förfogande ställas
dels 100,000 kronor till bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning
och jordkörning å ofullständiga jordbruk, dels 50,000 kronor för uppgörande
av kostnadsfria planer för och lämnande av bidrag till enklare torrläggningsföretag,
åsyftande främst utförande i förekommande fall av erforderliga
avloppsdiken, dels ock 30,000 kronor för underlättande — i form av
täckande helt eller delvis av den merkostnad, som betingas därav att fas
tighet är bebyggd — av en önskvärd reglering, genom sammanslagning eller
eljest, av ofullständiga jordbruk till större enheter. Vidare har hushåll -

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

ningssällskapet hemställt, att till skogsvårdsstyrelsens i länet förfogande
måtte ställas dels 30,000 kronor till skogsodling å ofullständiga jordbruk,
dels ock 40,000 kronor för anläggande av enkla skogsvägar.

Göteborgs och Bohus län.

I skrivelse den 26 oktober 1938 har Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott hemställt, att Kungl. Maj:t av tillgängliga
medel måtte till hushållningssällskapets förfogande för möjliggörande
av en till en början försöksvis anordnad inventering av de ofullständiga
jordbruken i Göteborgs och Bohus län i huvudsak enligt de riktlinjer, som
av Blekingeutredningen framlagts rörande liknande inventering i Blekinge
län, ställa ett belopp av 18,400 kronor, avsedda till avlönande under tiden
1 mars 1939—28 februari 1941 av en biträdande jordbrukskonsulent samt
till bestridande av dennes rese- och traktamentskostnader. Vidare har hushållningssällskapet
anhållit, att länets skogsvårdsstyrelse måtte tilldelas ett
belopp av 5,000 kronor mot det att skogsvårdsstyrelsen förbinder sig att
under nämnda tvåårsperiod i erforderlig utsträckning genom på det skogliga
området sakkunniga personer medverka vid inventeringens verkställande.

Till stöd för denna framställning har förvaiiningsutskottet inledningsvis
framhållit, att i Göteborgs och Bohus län jordbruket med binäringar alltjämt
är den procentuellt sett största yrkesgruppen på landsbygden, eller enligt
senast tillgängliga statistiska uppgifter 43.7 procent av landsbygdsbefolkningen.
Efter att hava redogjort för jordfördelningen inom länet enligt
de av jordbruksräkningen 1932 framlagda siffrorna, varav framgår att länet
är ett typiskt småbrukarlän, anför utskottet härom vidare.

Ytterligare borde påpekas att, om man bortsåge från de 2,825 brukningsdelar,
som tillhörde storleksgruppen 0.26—1 hektar och som i regel knappast
kunde betraktas som egentliga jordbrukslägenheten funne man, att
6,820 brukningsdelar med en åkerareal av i medeltal 2.9 hektar d. v. s.
de i särskild grad ofullständiga jordbruken folie inom storleksgruppen 1—-5 hektar, därav 2,479 brukningsdelar med i genomsnitt 1.7 hektar åker
inom gruppen 1—2 hektar. Det övervägande antalet av dessa små brukningsdelar
brukades av ägarna själva.

Dessa ofullständiga jordbruk kunde i regel icke ge nöjaktig utkomst åt
sina brukare. Då möjligheterna för innehavaren att vid sidan av jordbruket
finna mer eller mindre tillfälligt förvärvsarbete under senare år inskränkts
och sannolikt komme på många håll att ytterligare försvåras,
syntes den enda mera effektiva utvägen att skaffa dessa småbrukare ökade
försörjningsmöjligheter vara att söka skapa större förutsättningar för dem
att livnära sig på sina egna jordbruk, med andra ord att göra de ofullständiga
jordbruken mera fullständiga.

Sedan utskottet erinrat örn det initiativ till en systematisk inventering
av ofullständiga jordbruk, som Blekingeutredningen tagit och till vilket
statsmakterna visat sig förstående, har hushållningssällskapet framhållit,
att förhållandena inom Blekinge samt Göteborgs och Bohus län äro i många
avseenden likartade, när frågan gäller de ofullständiga jordbruken. Ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

skottet kan därför i stort sett understryka vad Blekingeutredningen framhållit
och uttalar, att samma problem och möjligheter för deras lösande
föreligga jämväl för Göteborgs och Bohus läns vidkommande. I likhet
med Blekingeutredningen håller förvaltningsutskottet före, att en inventering
med i dess spår följande hjälparbete bör i första hand sättas in där,
varest detta arbete kan förväntas utmynna i det från såväl praktisk som
ekonomisk synpunkt bästa resultatet. Utskottet anför härefter:

Inventeringsarbetet inom länet syntes kunna handhavas av hushållningssällskapet
och böra anförtros en av sällskapets jordbrukskonsulenter, som
genom lång tjänstgöring inom länet ägde god kännedom om förhållandena
inom skilda länsdelar. Därmed skulle han emellertid icke medhinna andra,
honom åliggande uppgifter, vilkas utförande kunde anförtros åt en
biträdande jordbrukskonsulent under den ordinarie konsulentens ledning.
Inventeringsarbetet finge emellertid till en början endast försökskaraktär,
varför tiden för en biträdande konsulents anställande tills vidare borde begränsas
till förslagsvis två år.

Med hänsyn till den stora betydelse för stärkande av bärkraften hos
ett ofullständigt jordbruk, som ett förbättrande av dess skogsbestånd samt
dettas framtida skötsel skulle innebära, måste det anses i hög grad önskvärt
att på skogens område särskilt sakkunniga personer kunde i erforderlig
utsträckning deltaga i inventeringsarbetet. Länets skogsvårdsstyrelse
hade också förklarat sig villig att för sådant ändamål ställa erforderliga
krafter till förfogande under förutsättning, att styrelsen som bidrag till täckande
av kostnaderna i samband härmed erhölle ett belopp av 2,500 kronor
per år eller för två år 5,000 kronor.

I ett över utskottets framställning avgivet utlåtande har statens egnahemsstyrelse
erinrat, att styrelsen i yttrande den 23 april 1936 haft att taga
ställning till en av hushållningssällskapets egnahemsnämnd då gjord ansökning
i ämnet. Styrelsen hade därvid framhållit, att 1936 års egnahemsutredning
med all sannolikhet Lomme att enligt givna direktiv till behandling
upptaga jämväl frågan om komplettering av ofullständiga jordbruk.
Egnahemsstyrelsen anför härefter.

I sitt den 20 oktober 1938 avgivna betänkande (sid. 207 f.) hade egnahemsutredningen
yttrat sig i ämnet. Efter att hava understrukit vikten av,
att arbetet med förbättring av ofullständiga jordbruk intensifierades och
gjordes effektivt, anförde styrelsen följande. »Härför torde utom annat
fordras, att en allsidig systematisk inventering skedde av de ofullständiga
jordbruken i riket och av de möjligheter i varje särskilt fall, som erbjöde
sig att förbättra dessa genom de skilda slag av åtgärder, vartill understöd
kunde påräknas från statens sida, eller genom de andra förbättringar i
fråga om driften, som kunde befinnas lämpliga. En dylik inventering borde
ankomma på egnahemsorganen. Det borde tillkomma centralorganet
för egnahemsverksamheten att giva anvisningar härutinnan. Antecknas
finge, att åtgärder i dylikt inventeringssyfte redan påbörjats eller ifrågasatts
i Blekinge och Västernorrlands län och måhända något annat län.»

I likhet med egnahemsutredningen holle egnahemsstyrelsen före, att inventering
av ofullständiga jordbruk borde ske i ett sammanhang efter enhetliga
grunder för hela riket. Berörda i Blekinge län försöksvis igångsatta
åtgärder i nu förevarande avseende syntes därvid kunna tjäna till viss
ledning. Därest det framlagda förslaget till omorganisation av egnahems -

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

verksamheten bleve genomfört i ungefärlig överensstämmelse med de riktlinjer,
egnahemsutredningen uppdragit, syntes inventeringen utan dröjsmål
komma till stånd genom egnahemsorganens försorg.

Vid sådant förhållande har egnahemsstyrelsen ansett, att beredningen av
ärendet rörande egnahemsverksamhetens omorganisation i allt fall bör slutföras,
innan ställning tages till förevarande framställning rörande inventeringsåtgärder
i ett enstaka län.

Västernorrlands län.

Med skrivelse den 11 oktober 1938 har länsstyrelsen i Västernorrlands
lån med tillstyrkan överlämnat en framställning av Västernorrlandsutrcdningen,
vari utredningen hemställer örn åtgärder för vinnande av bättre försörjningsmöjligheter
vid de ofullständiga jordbruken inom länet.

Efter att hava redogjort för trävaruindustriens inverkan på jordbruket i
länet har utredningen rörande den nuvarande situationen på förevarande
område anfört följande.

Karakteristiskt för jordbrukets utveckling inom länet vore att detsamma
nu bestode av huvudsakligen småjordbruk. Endast 5.5 % av jordbruken
hade en åkerareal av minst 10 hektar och kunde betecknas som fullständiga
jordbruk under det att återstående 94.5 °/o av jordbruken måste betraktas såsom
ofullständiga. Medan för landet i dess helhet medeltalet för odlad jord
per brukningsdel uppginge till 8.7 hektar utgjorde motsvarande tal för länet
allenast 4.25 hektar. Den av jordbruk med binäringar sysselsatta befolkningen
vore procentuellt något större inom länet än i landet i genomsnitt.
Det vore tydligt, att dessa småjordbruk icke kunde bereda sina brukare nöjaktig
utkomst, utan vöre denna befolkning fortfarande i stor utsträckning
för sin bärgning hänvisad till arbetsinkomster i fria marknaden. Till följd
av den fortgående folkökningen samt obenägenheten hos den manliga ungdomen
att söka sin utkomst annorstädes vore emellertid denna grupp av
arbetssökande så stor, att de i fria marknaden tillgängliga arbetstillfällena
icke försloge att lämna dem den inkomst, som erfordrades utöver vad jordbruket
kunde lämna. De arbetstillfällen, som stöde till buds vöre huvudsakligen
skogs- och flottningsarbete samt arbeten, som hade samband med
dels utökningen och moderniseringen av vägväsendet dels olika direkta statsåtgärder
för avhjälpande av arbetslösheten, vilka arbeten numera inginge
som en integrerande del av försörjningsmöjligheterna för länets landsbygdsbefolkning.
Tillgången på skogsarbete vore emellertid ojämn samt beroende
av den huvudsakligen på exportmarknaden arbetande storindustrien.
En försämring av konjunkturförhållandena utomlands inverkade i regel
oförmånligt på sysselsättningsmöjligheterna för jordbrukarna i länet med
påföljd att deras biinkomster minskades eller helt utebleve. Under den senaste
krisen hade också småbrukarna i stor utsträckning varit nödsakade
att anmäla sig såsom arbetslösa. I den mån de direkta nyanläggningarna på
vägväsendets område avtoge och vägunderhållet genom pågående rationalisering
komme att överlämnas åt ett mindretal tackarbetare samt pågående
statskommunala arbeten upphörde, komme även här arbetstillfällena att
minska.

Bland de åtgärder, som därför synas böra ifrågakomma äro — anser utredningen
— i första hand sådana som avse att öka de ofullständiga jord -

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

brukens avkastningsförmåga. Då en grundförutsättning för en medverkan
från det allmännas sida till ett stärkande av dessa jordbruk enligt utredningens
uppfattning torde vara en systematisk inventering av dessa jordbruk,
har utredningen försöksvis låtit verkställa en dylik i Graninge socken med
biträde av hushållningssällskapets tjänstemän. Ytterligare inventeringar
hava sedermera genom hushållningssällskapets försorg igångsatts i ett antal
socknar inom länet. Efter en redogörelse för inventeringen i Graninge socken,
vilken omfattade samtliga jordbruk under enskilda personers drift, eller
209 stycken, och varav framginge att av dessa jordbruk drygt 200 måste betecknas
såsom ofullständiga, framhåller utredningen, att de av denna inventering
vunna resultaten i stort sett få anses vara representativa för skogstrakterna
i länet.

Den totala kostnaden för den nyodling och stenröjning, som Graningeinventeringen
omfattat, skulle enligt utredningen komma att uppgå till omkring
162,000 kronor.

Utredningens överväganden i syfte att åstadkomma en plan för ökandet
av de ofullständiga jordbrukens avkastningsförmåga har utmynnat i följande
förslag.

Tillgängliga statsmedel till bekämpande av arbetslösheten kunde icke med
nu gällande direktiv påräknas för här avsedda ändamål med mindre att
verksamheten organiserades såsom statliga beredskapsarbeten. Detta syntes
möjligen låta sig göra under förutsättning, att hushållningssällskapet, som
redan nu utövade betydande verksamhet till förbättring av ofullständiga
jordbruk, ställde sig såsom företagare. Härmed skulle jämväl vinnas fördelen
av att jämsides med planläggandet av de avsedda nyodlingarna kunde
utövas en betydelsefull konsulterande verksamhet beträffande skötseln
av den redan odlade jorden vid respektive jordbruk. Såsom norm för storleken
av här avsett statsbidrag syntes böra uppställas att detsamma icke
borde sättas högre än att vederbörande jordägares tillskott beräknades komma
att uppgå till minst 500 kronor per hektar. Fråga vore om icke statsbidraget
jämväl borde maximeras till visst belopp förslagsvis 750 kronor per
hektar. Småbrukare, som saknade möjlighet att själv bekosta på honom belöpande
andel av odlings- och dikningskostnaderna, syntes lämpligen böra
tilldelas lån härför på de för lån från allmänna nyodlingsfonden gällande
villkoren. Dylika lån kunde utlämnas från en av hushållningssällskapet förvaltad
donationsfond. Däremot syntes lån ur allmänna nyodlingsfonden
icke kunna utlämnas med mindre särskilt tillstånd därtill lämnades av Kungl.
Majit. Därest nyodling skulle verkställas på inköpt jord, kunde lånebehovet
för egnahemslåntagares vidkommande tillgodoses genom tilläggslån.

Efter planläggning av respektive nyodlingar och sedan överenskommelse
träffats med respektive jordägare, vore det meningen att anmälda arbetslösa
genom vederbörande sockens arbetslöshetskommitté skulle hänvisas till att,
lämpligen på ackord, åtaga sig vissa arbeten till i marknaden gällande priser.
Härvid syntes kunna förutsättas, att jordägarna själva komme att övervaka
att arbetena bleve på tillfredsställande sätt utförda. Kontrollen syntes
i övrigt böra utövas av de förrättningsmän, som hushållningssällskapet
förordnat till planläggning av odlingsföretagen. När fråga vore örn mindre
odlingsföretag vid småbruk, vars innehavare antingen själv vore arbetslös
eller hade arbetslösa söner, syntes ett visst förenklat förfarande böra komma
till stånd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Utredningen föreslår, att av statsmedel lill sällskapets förfogande ställes
medel till avlönande av lämpligt antal extra befattningshavare i vandringsrättares
tjänsteställning under en tid av tre år. Kostnaderna för resor och
traktamenten beräknas till sammanlagt 10,000 kronor för år.

Under åberopande av det anförda har Västemorrlandsutredningen hemställt,
att länets hushållningssällskap beviljas ett särskilt anslag å intill

1,000,000 kronor att, utöver den andel som sällskapet kan erhålla av det allmänna
statsbidragsanslaget för ändamålet, användas i antytt syfte.

I utlåtande över utredningens framställning har statens egnahemsstyrelse
till en början erinrat om att lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen i gemensamt
utlåtande den 16 december 1937 yttrat sig över en liknande framställning
från utredningen, avseende budgetåret 1937/38. Nämnda myndigheter
hade till sitt berörda utlåtande fogat en utredning rörande bland annat
den dåvarande arbetslöshetens ungefärliga omfattning inom Västernorrlands
län bland sådana jordbruks- och skogsarbetare, som kunde tänkas
ifrågakomma vid av utredningsmännen då föreslagna arbetens utförande.
De då rådande goda konjunkturerna inom särskilt skogsbruket hade emellertid
medfört god tillgång på förtjänstarbete för jämväl sådana småbrukare
som för sin utkomst vore i mer eller mindre hög grad beroende av arbetsförtjänster
utom hemmet. Egnahemsstyrelsen framhåller härefter:

Efter vad egnahemsstyrelsen under hand från statens arbetslöshetskommission
erfarit, syntes tillgången på arbetsförtjänster inom Västernorrlands
län innevarande vinter vara för speciellt skogsarbetare betydligt sämre än
under vintern 1937—38. Medan antalet anmälda arbetslösa inom länet under
januari 1938 uppgick till i runt tal 3,000, uppgåves denna siffra för januari
i år hava stigit till ungefär det dubbla. Att den i vinter inom länet
starkt minskade tillgången på förtjänstarbete i skogarna i betydande grad
drabbat även innehavarna av s. k. ofullständiga jordbruk och därmed avsevärt
försämrat deras utkomstmöjligheter syntes vara uppenbart. I vad mån
den inträffade försämringen i berörda avseende vore att betrakta såsom en
mera tillfällig företeelse syntes vara svårt att avgöra, men utvecklingen syntes
dock gå i den riktningen, att ett alltmer framträdande behov av snara
och effektiva åtgärder i syfte att förstärka de ofullständiga jordbrukens bärkraft
enkannerligen inom Västernorrlands län gjorde sig gällande. Ett snart
och kraftigt stöd från det allmännas sida för ernående av bland annat utökade
arealer odlad jord till de enskilda småbruken genom nyodlingsarbete
och även för underlättande av den redan odlade jordens brukning genom exempelvis
stenröjning syntes därför icke minst för länets ifråga vidkommande
vara av behovet påkallat. Med den begränsade tillgång på för ändamålet
lämplig odlingsmark, som enligt de sakkunnigas uppgift beräknades finnas
inom Västernorrlands län, syntes dock den förstärkning av länets ofullständiga
jordbruk, som enbart kunde ernås genom ifrågasatt nyodling ej
— huru värdefull den i och för sig än måtte vara — innebära någon tillnärmelsevis
nöjaktig lösning av problemet. Härför syntes givetvis — inom Västernorrlands
län liksom inom åtskilliga andra mera utpräglade småbrukarlän
— även andra åtgärder av olika slag böra tillgripas.

De förslag på hithörande område, som 1936 års egnahemsutredning framlagt
i sitt nyligen avgivna betänkande rörande den statliga egnahemsverksamheten
syntes åsyfta sådana rationella och effektiva åtgärder beträffande
de ofullständiga jordbrukens förstärkning i bärighctshänseende, att det

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

syntes vara tillrådligt att avvakta statsmakternas beslut i anledning av sagda
utredningsförslag i frågan, innan statliga stödåtgärder i ensartat syfte vidtoges
för ett enstaka län. Ett gott resultat av de statliga uppoffringar, som
syntes bliva erforderliga för de ofullständiga jordbrukens behövliga förstärkning
inom vårt Iand, kunde väl för övrigt knappast vara att förvänta, med
mindre hela denna verksamhet planlades och bedreves efter mera enhetliga
och rationella principer och under enhetlig ledning. Förutsättningarna fölen
sådan verksamhets rätta bedrivande syntes dock näppeligen bliva tillfyllest
givna, förrän frågan om hela jordbruksnäringens blivande ställning
i ekonomiskt avseende och dess därav betingade fortsatta inriktning och utveckling
bleve närmare klarlagd. Härom syntes måhända resultatet av 1938
års jordbruksutrednings arbete komma att giva vissa anvisningar.

Under åberopande av det anförda har egnahemsstyrelsen funnit sig för
närvarande böra avstyrka Västernorrlandsutredningens framställning.

Departementschefen.

Av den inställning till frågan om åtgärder med det allmännas bistånd för
komplettering av s. k. ofullständiga jordbruk, som statsmakterna hittills
intagit, framgår att detta spörsmål ansetts vara av synnerlig betydelse vid
bekämpandet av försörjningssvårigheter av den speciella art, varom nu är fråga.
Den redogörelse för det på Blekingeutredningens initiativ försöksvis
igångsatta arbetet för jordbrukens »fullständigande» i Blekinge län visar också
att mycket skulle stå att vinna genom arbetets omedelbara fortsättande såväl
i nämnda län som inom andra delar av landet med likartad arbetslöshet.
Även de framställningar i ämnet, som inkommit till Kungl. Maj:t från Göteborgs
och Bohus samt Västernorrlands län, visa oförtydbart, att frågan är
värd att ingående uppmärksammas. Detta gäller enligt min uppfattning i alldeles
särskild grad förhållandena inom Västernorrlands län.

Emellertid har egnahemsstyrelsen i sina här återgivna yttranden anfört
vägande skäl för att frågan om ytterligare bidrag till nu ifrågasatta verksamhet
— däri även Blekingeutredningens olika projekt böra inräknas — bör
bliva föremål för övervägande i ett större sammanhang.

Verksamhet av den omfattning, som de lokala utredningarna föreslagit, anser
jag mig därför under nuvarande förhållanden icke kunna förorda. En begränsad
kompletteringsverksamhet i Blekinge och Västernorrlands län synes
mig likväl kunna ske utan större olägenheter. Jag har därför för avsikt att
föreslå, att Kungl. Majit av de särskilda medel, som jämlikt riksdagens medgivande
i samband med anslag till reservarbeten må komma att anvisas till
främjande av företagsverksamhet, ställer ett belopp av högst 250,000 kronor
till förfogande för ändamålet.

Anslagsbehov.

Även under budgetåret 1939/40 bör, såsom jag tidigare framhållit, ett betydande
antal personer framförallt i Västernorrlands samt Göteborgs och
Bohus län beredas sysselsättning vid statliga och kommunala beredskaps -

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

arbeten. Det reservationsanslag å 10,000,000 kronor, som riksdagen föregående
år beviljade till ifrågavarande ändamål, har fullständigt disponerats.
Ävenledes det reservationsanslag å 4,000,000 kronor, som av innevarande
års riksdag anvisats å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår torde
inom den närmaste framtiden bli helt disponerat. Även om hänsyn tages
till det förhållandet, att vissa av de arbeten, till vilka medel beviljats igångsatts
så sent, att för innevarande budgetår avsedda medel i viss utsträckning
först under nästföljande budgetår komma att förbrukas, lärer ytterligare
medelsanvisning vara nödvändig.

Först torde därvid uppmärksammas, att riksdagen medgivit, att Kungl.
Majit äger besluta igångsättandet av nya arbeten inom en kostnadsram för
staten av 10,000,000 kronor under innevarande budgetår, ehuru till ifrågavarande
nya arbeten endast anvisats 5,000,000 kronor. Återstående 5,000,000
kronor skulle anvisas å riksstaten under ett kommande budgetår.

Såsom jag tidigare meddelat, har Kungl. Majit hittills enligt detta riksdagens
medgivande fattat beslut om beredskapsarbetens igångsättande under
budgetåret i sådan utsträckning, att fortsättningsbidrag å 4,729,130 kronor
äro erforderliga. För fullföljande av redan beslutade arbeten och av arbeten,
som torde komma att beslutas inom den närmaste framtiden, böra medel
till statliga och kommunala beredskapsarbeten till ett belopp av 5,000,000
kronor anvisas för budgetåret 1939/40.

Under innevarande budgetår beslutade arbeten komma emellertid icke att
vara tillräckliga för att i erforderlig utsträckning bereda sysselsättning åt de
arbetslöshetstyngda områdenas befolkning under nästkommande budgetår-.
Enligt min uppfattning böra ytterligare beredskapsarbeten igångsättas till en
sammanlagd kostnad av 10,000,000 kronor, varvid dock 5,000,000 kronor
först böra anvisas under ett följande budgetår. För nya beredskapsarbeten,
avsedda att igångsättas under budgetåret 1939/40 är alltså ett belopp av

5,000,000 kronor erforderligt.

Såsom jag tidigare framhållit, förordar jag, att av de i samband med anslag
till reservarbeten anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet
eventuellt måtte få disponeras medel till komplettering av ofullständiga
jordbruk i Blekinge och Västernorrlands län samt till inventering
av ofullständiga jordbruk inom Blekinge län. Härför torde få avses sammanlagt
omkring 250,000 kronor. Av först berörda medel torde vidare, enligt vad
jag förordat, böra reserveras ett belopp av ytterligare 150,000 kronor att i
mån av behov användas såsom rörelsekapital för vattenavledningsföretaget
Lyckebyån. Likaså har jag förordat, att ytterligare omkring 300,000 kronor
måtte ställas till Kungl. Majits förfogande till stödjande av enskild företagsamhet.

Av de medel, som tidigare anvisats till lån och subventioner till främjande
av enskild företagsamhet, kvarstår för närvarande outnyttjat ett belopp
av omkring 250,000 kronor. Jämlikt Kungl. Majits beslut den 17 juni 1938
äro dessa medel numera bokförda under en fond, benämnd Fonden för lån
och subvention till främjande av enskild företagsamhet.

Kungl. Majlis proposition nr 178.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, får jag hemställa
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att,

dels bemyndiga Kungl. Majit att, i enlighet med vad jag
i det föregående anfört, besluta om igångsättande av statliga
och kommunala beredskapsarbeten till en sammanlagd
kostnad för staten av högst 10,000,000 kronor;

dels ock till Statliga och kommunala beredskapsarbeten
för budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag av

10,000,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till
riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skoglund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178,

Bilaga A.

Uppgifter

rörande vissa arbetslöslietsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetslöslietskommissioii för den 31 december 1937 och den 31 december 1938.

A. Länsvis.

Län	Invånar- antal Vi 1938	Antal rappor- terande kommuner	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande i % av invånar-antalet	Antal hjälpta S1/l2 1938	arbets- linjen	ttärai under- stöds- linjen	i ung-doms-hjol-pen
S1/l2 1937	S1/l2 1988	S1/l2 1937	3,/ia 1938	S1/l2 1937	31/l2 1938
Stockholms stad .	556,954	1	i	1,495	1,180	0.3	0.2	1,071	266	757	48
Stockholms . . .	89,762	12	9	280	222	0.2	0.2	120	38	82
Uppsala ....	50,510	4	5	284	324	0.4	0.6	195	133	42	20
Södermanlands .	70,891	5	3	241	171	0.3	0.2	102	96	6
Ostergötlands . .	124,967	6	5	684	550	0.5	0.4	417	87	330	_
Jönköpings . . .	81,980	8	9	257	305	0.3	0.4	147	144	3	—
Kronobergs . . .	32,014	8	7	181	193	0.3	0.6	36	36
Kalmar ....	57,391	6	10	463	760	0.5	1.3	353	200	153	_
Gotlands ....	13,599	2	1	146	150	1.0	1.1	76	76		_
Blekinge ....	133,285	24	28	945	884	0.7	0.7	249	246	3	_
Kristianstads . .	41,977	7	8	155	116	0.3	0.3	63	63		—
Malmöhus . . .	300,817	10	12	2,843	2,199	0.9	0.7	1,626	92	1,534
Hallands ....	58,929	10	8	370	387	0.6	0.7	215	209	6	_
Göteborgs stad .	269,581	1	1	1,297	1,180	0.5	0.4	843	89	725	29
Göteborgs och Bo-
hus län i övrigt	118,530	36	32	2,190	1,274	1.6	1.1	730	377	353	_
Älvsborgs . . .	108,367	13	11	483	357	0.3	0.3	90	62	28	—
Skaraborgs . . .	61,679	9	9	277	227	0.4	0.4	105	104	1
Värmlands . . .	125,789	14	18	425	1,199	0.3	1.0	499	280	219	_
Örebro.....	97,900	7	6	235	290	0.2	0.3	46	46
Västmanlands . .	54,914	4	4	55	54	0.1	0.1	14	5	9
Kopparbergs . .	61,166	6	4	157	165	0.1	0.3	59	59		—
Gävleborgs . . .	87,396	8	9	520	680	0.3	0.8	327	81	245	1
Västernorrlands .	217,391	24	46	2,729	5,388	1.5	2.5	3,011	903	2,083	25
Jämtlands . . .	24,947	2	2	32	99	0.1	0.4
Västerbottens . .	91,709	9	10	307	697	0.2	0.8	200	152	9	39
Norrbottens . . .	161,983	15	18	1,714	3,048	1.2	1.9	1,151	450	589	112
liela riket	3,094,428	251	276	18,765	22,099	0.5	0.7	11,745	4,294	7,177	274

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 178.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178,

B. Kommunvis.

* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande månad.

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande i % av invånar-antalet	Antal	Därav
Kommun	antal	sökande	hjälpta	arbets- linjen	under-	ung- doms- mål- pen
	Vi 1988	S,/l2 1937	S1/l2 1938	31/l2 1937	31/is 1938	31/l« 1938	stöds- linjen
Stockholms stad......	556,954	1,495	1,180	0.3	0.2	1,071	266	757	48
Stockholms län.
Norrtälje.........	5,010	28	38	0.6	0.8	5	5	—	—
Sundbyberg........	9,098	17	24	0.2	0.3	22	—	22	—
Vaxholm.........	2,753	38	9	1.3	0.3	—	—	—	—
Börstil..........	3,005	6	*	0.2	_	_	_	_	_
Harg...........	2,101	1	24	0.0	1.1	11	11	—	—
Häverö..........	5,286	12	5	0.2	0.1	—	—	—	—
Kårsta..........	779	3	*	0.4	—	—	—	—	—
Nacka..........	9,355	36	*	0.4	—	—	—	—	—
Sollentuna........	12,614	28	9	0.2	0.1	9	—	9	—
Solna...........	22,581	83	88	0.4	0.4	60	18	42	—
Spånga ..........	11,177	24	10	0.2	0.1	10	1	9	—
Västerhaninge.......	2,793	4	*	0.1	—	—	—	—	—
Österåker.........	3,210	—	15	—	0.5	3	3	—	—
Summa	89,762	280	222	0.2	0.2	120	38	82	—
Uppsala län.
Uppsala..........	36,547	253	229	0.7	0.6	171	110	41	20
Gamla Uppsala......	2,133	*	9	—	0.4	9	9	—	—
Skäfthammar.......	1,430	2	18	0.1	1.3	—	—	—	—
Söderfors.........	1,852	13	27	0.7	1.5	12	11	1	—
Älvkarleby........	8,548	16	41	0.2	0.5	3	3	—	—
Summa	50,510	284	324	0.4	0.6	195	133	42	20
Södermanlands län.
Eskilstuna........	38,044	82	81	0.2	0.2	65	65	—	—
Katrineholm........	10,239	64	42	0.7	0.4	21	15	6	—
Nyköping.........	12,446	67	48	0.6	0.4	16	16	—	—
Strängnäs.........	4,886	20	*	0.4	—	—	—	—	—
S:t Nikolai........	5,276	8	*	0.2	—	—	—	—	—
Summa	70,891	241	171	0.3	0.2	102	96	6	—
Östergötlands län.
Linköping.........	34,278	110	152	0.3	0.4	106	39	67	—
Mjölby..........	5,955	—	20	—	0,3	19	19	—	—
Norrköping........	68,474	510	351	0.8	0.5	290	27	263	—
Ekeby..........	4,151 1,842	*	6	—	0.1	—	—	—	—
Kimstad.........	11	*	0.6	—	—	—	—	—
Kvillinge.........	4,426	29	21	0.6	0.5	2	2	—	—
Valdemarsviks kpg.....	2,734	20	*	0.7	—	—	—	—	—
Vreta kloster.......	3,107	4	*	0.1	—	—	—	—	—
Summa	124,967	684	550	0.5	0.4	417	87	330	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande i %	Antal		Dä r a v
Kommun	antal	antalet	hjälpta	arbets- linjen	under-	ung- doms- mål- pen
	Vi 1938	31/ia 1937	31/12 1938	S1/l2 1937	81/h 1938	31/is 1938	stöds- linjen
Jönköpings län.
Eksjö...........	7,021	10	12	0.1	0.2	_	_	__	_
Huskvarna........	9,081	13	32	0.1	0.4	_	_	_	_
Jönköping.........	34,444	98	100	O.s	0.3	82	82	_	_
Nässjö..........	9,750	66	35	0.7	0.4	14	14	—	_
Tranås ..........	7,085	36	38	0.5	0.5	15	15	_	_
Vetlanda.........	4,064	*	22	—	0.5	14	14	—	—
Barnarp..........	3,404	*	14	_	0.4	14	14	_
Bredestad.........	1,209	4	—	0.3	—	_	—	_	_
Norra Solberga......	2,357	25	39	1.0	1.7	4	1	3	_
Säby...........	3,565	5	13	0.1	0.4	4	4	—	—
Summa	81,980	257	305	0.3	0.4	147	144	3	—
Kronobergs län.
Växjö...........	9,898	73	76	0.8	0.8	1	1	—	—
Dädesjö..........	1,305	1	*	0.1	_	_	_	_	_
Ekeberga.........	1,735	26	27	1.5	1.6	—	—	_	_
Hovmantorp........	3,990	—	33	—	0.8	18	18	_	—
Markaryds Ik.......	3,396	10	7	0.3	0.2	—	—	—	—
Tingsås ..........	2,105	5	13	0.2	0.6	—	—	_	_
Virestad.........	3,372	13	*	0.4	—	—	_	_	_
Åseda..........	3,486	24	11	0.7	0.3	6	6	_	_
Almhults kpg.......	2,727	29	26	1.1	1.0	11	11	—	—
Summa	32,014	181	193	0.3	0.6	36	36	—	—
Kalmar län.
Kalmar..........	21,059	167	216	0.8	1.0	150	99	51	_
Oskarshamn........	8,571	167	167	1.9	1.9	118	28	90	_
Västervik.........	12,713	88	94	0.7	0.7	21	21	—	—
Döderhult.........	5,233	9	117	0.2	2.2	26	26
Mönsterås kpg.......	1,596	16	26	1.0	1.6	11	11	_	_
Mönsterås lk.......	2,632	*	55	_	2.1	15	15	_	_
Mörbylånga kpg......	572	—	8	—	1.4	—	—	—	—
Mörbylånga ik......	1,001	*	22	—	2.2	—	—	—	—
Södra Möckleby......	1,483	16	36	1.0	2.4	12	—	12	—
Västra Ed........	2,531	*	19	—	0.8	—	—	—	—
Summa	57,391	463	760	0.5	1.3	353	200	153	—
Gotlands län.
Visby...........	11,673	142	150	1.2	1.3	76	76	—	—
Slite kpg.........	1,926	4	♦	0.2	—	—	—	—	—
Summa	13,599	146	150	1.0	1.1	76	76	—	—
Blekinge län.
Karlshamn........	10,019	74	*	0.7	—	—	—	_	_
Karlskrona........	27,872	280	174	1.0	0.6	40	40	_	—
Ronneby .........	6,025	38	49	0.6	0.8	3	3	—	—
Sölvesborg ........	3,995	18	31	0.4	0.8	7	7	—	—
Asarum..........	7,282	69	74	0.9	1.0	46	46	_	_
Aspö...........	932	14	25	1.4	2.7	16	16	—	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande i % av invånar-antalet	Antal	Därav
Kommun	antal	sökande	hjälpta	arbets- linjen	under-	ung-doms-hi al-pen
	7i 1938	31/is 1937	*v« 1938	31/l2 I 1937	S1/l* 1938	»Vn 1938	stöds- linjen
Backaryd.........	2,128	15	*	0.7	_	_	_	_	_
Bräkne-Hoby.......	4,766	9	15	0.2	0.3	—	—	—	—
Eringsboda........	2,048	14	30	0.7	1.5	—	—	—	—
Fridlevstad........	2,606	4	12	0.2	0.5	4	4	—	—
Gammalstorp.......	2,045	*	4	—	0.2	—	—	—	—
Hasslö..........	1,512 2,658	62	53	4.1	3.5	—	—	—	—
Hällaryd.........	34	26	1.2	1.0	11	11	—	—
Jämjö..........	2,636	*	14	—	0.5	4	4	—	—
Jämshög.........	6,085	15	17	0.3	0.3	4	3	1	—
Kyrkhult.........	4,424	—	11	—	0.2	—	—	—	—
Listerby..........	1,926	57	38	2.9	2.0	3	3	—	—
Lösen...........	2,750	11	18	0.4	0.7	14	14	—	—
Mjällby..........	5,705	*	21	—	0.4	—	—	—	—
Mörrum..........	4,195	51	43	1.2	1.0	19	19	—	—
Nättraby.........	2,300 2,467	14	13	0.6	0.6	13	13	—	—
Ramdala ........	*	24	—	1.0	20	20	—	—
Ronneby lk ........	8,596	10	*	0.1	—	—	—	—	—
Rödeby..........	3,873	8	23	0.2	0.6	9	9	—	—
Sillhövda.........	2,124	*	11	—	0.5	—	—	—	—
Sturkö ..........	1,921	79	66	4.0	3.4	20	20	—	—
Tjurkö..........	477	11	9	2.2	1.9	—	—	—	—
Torhamn.........	2,616	16	*	0.6	—	—	—	—	—
Tving...........	2,778	*	13	—	0.5	4	2	2	—
Ysane..........	1,157	*	26	—	2.2	—	—	—	—
Åryd...........	2,079	33	31	1.6	1.5	9	9	—	—
Öljehult..........	1,288	9	13	0.7	1.0	3	3	—	—
Summa	183,285	945	884	0.7	0.7	249	246	3	—
Kristianstads län.
Hässleholm........	3,549	16	16	0.5	0.5	8	8	—	—
Kristianstad........	15,072	63	44	0.4	0.3	35	35	—	—
Ängelholm........	5,848	10	♦	0.2	—	—	—	—	—
Björnekulla........	3,709	44	25	1.2	0.7	7	7	—	—
Gråmanstorp.......	4,496	11	2	0.2	0.0	—	—	—	—
Norra Mellby.......	2,310	8	1	0.3	0.0	—	—	—	—
Stoby ...........	3,474	*	9	—	0.3	6	6	—	—
Västra Broby.......	2,016	3	12	0.1	0.6	—	—	—	—
Västra Sönnarslöv.....	1,503	*	7	—	0.5	7	7	—	—
Summa	41,977	155	116	0.3	0.3	63	63	—	—
Malmöhus län. Eslöv...........	6,013	79	18	1.3	0.3
! Hälsingborg........	60,759	727	641	1.2	1.1	577	30	547	—
j Höganäs.........	6,843	53	92	0.8	1.3	68	2	66	—
! Landskrona........	19,804	162	28	0.8	0.1	—	—	—	—
Lund...........	26,475	! 278	144	1.1	0.5	77	5	72	—
Malmö..........	147,796	1,164	952	0.8	0.6	794	24	770	—
Träleborg.........	13,916	154	97	1.1	0.7	21	—	21	—
Ystad...........	11,169	153	106	1.4	0.9	40	2	38	—
Bjuv...........	2,868	*	33	—	1.2	7	7	—	—
Kattarp..........	1,934	*	8	—	0.4	—	—	—	—
Stävie ..........	678	2	2	0.3	0.3	2	2	—	—
Södra Wram.......	2,562	71	78	2.7	3.0	40	20	20	—
Summa	300,817	2,843	2,199 1 0.9	0.7	\| 1,626	92	11,534	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 178,

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande i % av invånar-antalet	Antal	Därav
Kommun	antal	sökande	hjälpta	arbets- linjen	under-	ung- doms- hj al-pen
	Vi 1938	31/u 1937	3,/l3 1938	31/iä 1937	31/i» 1938	81/h 1938	stöds- linjen
Hallands län.
Falkenberg........	6.596	84	64	1.8	1.0	31	31	—	—
Halmstad.........	26,916	157	153	0.6	0.6	81	81	—	—
Laholm..........	2,692	8	12	0.3	0.4	7	7	—	—
Varberg..........	9,984	53	97	0.5	1.0	65	61	4	—
Enslöv..........	3,957	3	*	0.1	_	_	_	_	_
Harplinge.........	2,700	4	5	0.1	0.2	5	5	—	—
Skrea...........	1,330	15	10	1.1	0.8	5	5	—	—
Söndrum.........	1,637	33	29	1.9	1.8	4	4	—	—
Torup...........	2,524	12	17	0.5	0.7	17	15	2	—
Vapnö..........	593	1	*	0.2	—	—	—	—	—
Summa	58,929	370	387	0.6	0.7	215	209	6	—
Göteborgs stad......	269,581	1,297	1,180	0.5	0.4	843	89	725	29
Göteborgs och Bohus län i övrigt.
Lysekil..........	5,519	81	55	1.4	1.0	44	20	24	—
Marstrand.........	1,249	31	*	2.0	—	—	—	—	—
Mölndal..........	16,368	183	169	1.1	1.0	103	15	88	—
Strömstad.........	3,004	43	43	1.4	1.4	28	28	—	—
Uddevalla.........	15,969	270	193	1.7	1.2	108	53	55	—
Asknm..........	2,476	73	44	2.8	1.8	26	11	15	—
Bokenäs ..........	937	6	2	0.6	0.2	—	—	—	—
Bottna..........	540	8	5	1.4	0.9	5	5	—	—
Brastad..........	3,474	142	72	4.0	2.1	40	10	30	—
Bro............	2,659	104	40	3.8	1.5	30	15	15	—
Bärfendal.........	462	8	3	1.7	0.6	2	2	—	—
Bäve...........	1,442	22	6	1.5	0.4	—	—	—	—
Foss...........	4,346	160	100	3.7	2.3	49	10	39	—
Grebbestads kpg......	831	5	*	0.6	—	—	—	—	—
Hede...........	946	7	1	0.7	0.1	—	—	—	—
Hjärtum.........	2,635	15	1	0.6	ö.o	—	—	—	—
Hogdal..........	1,292	56	43	4.3	3.3	31	21	10	—
Håby...........	760	6	*	0.8	—	—	—	—	—
Krokstad.........	1,819	4	18	0.2	1.0	—	—	—	—
Kungshamn........	2,407	22	10	0.9	0.4	—	—	—	—
Kville..........	4,679	123	57	2.6	1.2	34	34	—	—
Lommeland........	819	47	48	5.5	5.9	26	16	10	—
Lur............	1,579	3	2	0.2	0.1	2	2	—	—
Lycke ..........	581	8	*	1.4	—	—	—	10	—
Lyse...........	2,514	79	26	3.1	1.0	14	4	—
Malmön..........	1,300	21	22	1.6	1.7	10	10	—	—
Mollösund.........	712	14	*	1.8	—	—	—	—	—
Näsinge..........	1,177	66	27	5.4	2.3	7	7	—	—
Skee...........	5,353	237	132	4.3	2.5	94	55	39	—
Skredsvik.........	1,555 1,643	1	3	0.1	0.2	—	—	—	—
Smögen..........	*	3	—	0.2	—	—	—	—
Svarteborg........	2,646	35	9	1.3	0.3	6	6	—	—
Svenneby .........	1,232	41	25	3.2	2.0	10	10	—	'' -
Tanum..........	4,979	70	36	1.4	0.7	18	18	—	—
Tjärnö ..........	1,762	11	4	0.6	0.2	—	—	—	—
Tossene..........	5,030	155	55	3.0	1.1	31	25	6	—
Västra Frölunda......	11,834	33	20	0.8	0.2	12	—	12	—
Summa	118,530	2,190	1,274	1.6	1.1	730	377	858	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande i % av invånar-antalet	Antal	Därav
Kommun	antal	sökande	hjälpta	arbets- linjen	under-	ung- doms- mål- pen
	Vt 1938	“Viii 1937	S1/l2 1938	31/12 1937	si/l2 1938	31/iä 1938	stöds- linjen
Älvsborgs län.
Borås...........	46,168	119	93	0.3	0.2	—	—	—	—
Trollhättan........	15,712	72	57	0.5	0.4	28	—	28	—
Ulricehamn........	6,188	2	10	0.0	0.2	—	—	—	—
Vänersborg........	9,068	109	73	1.2	0.8	41	41	—	—
Angered..........	1,641	*	6	—	0.4	6	6	—	—
Fors...........	2,152	12	2	0.6	0.1	—	—	—	—
Fritsla..........	2,828	11	8	0.4	0.3	—	—	—	—
Fuxerna..........	2,844	54	36	1.9	1.3	—	—	—	—
Melleruds kpg.......	1,655	16	—	1.0	—	—	—	—	—
Skållerud.........	2,952	15	36	0.5	1.2	—	—	—	—
Starrkärr.........	4,065	10	♦	0.3	—	—	—	—	—
Steneby..........	3,871	7	*	0.2	—	—	—	—	—
Vassända-Naglum.....	5,162	21	13	0.4	0.3	6	6	—	—
Västra Tunhem......	4,061	35	23	0.9	0.6	9	9	—	—
Summa	108,367	483	357	0.3	0.3	90	62	28	—
Skaraborgs län.
Falköping.........	8,817	25	36	0.3	0.4	26	26	—	—
Lidköping.........	11,202	64	64	0.6	0.6	22	22	—	—
Mariestad.........	6,405	58	*	0.9	—	—	—	—	—
Skara...........	7,078	11	6	0.2	0.1	—	—	—	—
Skövde ..........	11.770	47	60	0.4	0.5	27	27	—	—
Tidaholm.........	4,307	49	40	1.1	0.9	9	9	—	—
Agnetorp.........	1,913	20	*	1.0	—	—	—	—	—
Amnehärad.......	3,245	*	15	—	0.5	15	15	—	—
Norra Kyrketorp......	1,007	1	1	0.1	0.1	1	1	—	—
Undenäs .........	3,650	—	4	—	0.1	4	4	—	—
Vara kpg.........	2,285	2	1	0.1	0.0	1	—	1	—
Summa	61,679	277	227	0.4	0.4	105	104	1	—
Värmlands län.
Filipstad.........	4,792	11	8	0.2	0.2	6	6	—	—
Karlstad.........	27,599	205	182	0.8	0.7	97	66	31	—
Kristinehamn.......	13,187	71	67	0.5	0.5	15	15	—	—
Arvika lk.........	4,784	17	42	0.4	0.9	32	—	32	—
Dalby..........	3,627	*	174	—	4.8	70	20	50	—
Eda...........	6,204	40	121	0.6	2.0	91	41	50	—
Ekshärad.........	6,344	1	*	O.o	—	—	—	—	—
Fryksände .........	6,609	1	*	0.0	0.9	—	—	—	—
Glava ...........	3,259	1	29	0.0	—	—	—	—
Grava..........	6,679	36	58	0.5	0.9	30	30	—	—
Gunnarskog........	4,062	*	78	—	1.9	32	32	—	—
Lysvik..........	3,052	1	*	0.0	—	—	—	—	—
Nedre Ullerud.......	4,502	33	84	0.7	1.9	41	41	—	—
Nor............	3,008	*	51	—	1.7	10	—	10	—
Norra Finnskoga......	1,659	*	28	—	1.7	23	—	23	—
Ny............	1,468	1	*	0.1	—	—	—	—	—
Ransäter.........	6,029	5	78	0.1	1.3	14	14	—	—
Rämen..........	2,651	2	13	0.1	0.5	—	—	—	—
Stora Kil.........	3,708	*	29	—	0.8	—	—	—	—
Sunne lk .........	8,665	—	38	—	0.4	23	—	23	—

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

Kommun	invånar- antal	Rapporterat j antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande i % av invånar-antalet ''	Antal ijälpta 31/l2 1938	Därav
Sete-lin j en	under- stöds- linjen	ung- doms- mål- pen
Vi 1938	S1/l2 1937	87m 1938	31/i« 1937	3,/i2 I 1938
Södra Finnskoga ......	1,752	♦	96	_	5.5	_	—	—	—
Östra Fågelvik......	2,149	*	23	—	1.1	15	15	—	—
Summa	125,789	425	1,199	0.3	1.0	499	280	219	—
Orebro län.
Örebro..........	46,406	166	148	0.4	0.3	41	41	—	—
Almby..........	4,482	2	*	0.0	—	—	—	—	—
Askersunds lk.......	2,326	2	*	0.1	—	—	—	—	—
Grythyttan........	3,216	*	14	—	04	—	—	—	—
Hallsbergs kpg......	2,824	15	16	0.5	0.6	—	—	—	—
Hammar.........	4,509	7	*	0.2	—	—	—	—	—
Hällefors.........	5,734	1	32	0.0	0.6 •	5	5	—	—
Karlskoga.........	20,640	—	23	—	0.1	—	—	—	—
Ljusnarsberg .......	7,763	42	57	0.5	0.7	—	—	—	—
Summa	97,900	235	290	0.2	0.3	46	46	—	—
Västmanlands län.
Arboga ..........	4,914	37	31	0.8	0.6	11	5	6	—
Köping..........	6,652	3	7	O.o	0.1	—	—	—	—
Sala...........	7,970	10	10	0.1	0.1	3	—	3	—
Västerås.........	35,378	5	6	O.o	0.0	—	—	—	—
Summa	54,914	55	54	0.1	0.1	14	5	9	—
Kopparbergs län.
Falun...........	13,692	47	58	0.3	0.4	11	11	—	—
Hedemora.........	4,135	15	*	0.4	—	—	—	—	—
Domnarvet........	15,019	12	*	0.1	—	—	—	—	—
Grangärde .........	11,032	72	64	0.6	0.6	32	32	—	“T"
Ludvika lk........	5,201	2	*	0.0	—	—	—	—	—
Stora Tuna]........	8,932	9	3	0.1	0.0	—	—	—	—
Vika...........	3,155	*	40	—	1.3	16	16	—	—
Summa	61,166	157	165	0.1	0.3	59	59	—	—
Gävleborgs län.
Gävle...........	39,574	138	163	0.3	0.4	lil	42	69	—
Hudiksvall.......	7,388	65	25	0.9	0.3	—	—	—	—
Söderhamn........	10,775	193	205	1.8	1.9	138	38	100	—
Forsa...........	4,449	4	1	0.1	0.0	1	—	—	1
Mo............	2,016	—	43	—	2.1	—	—	—	—
Njutånger .........	4,460	2	3	0.0	0.1	3	—	3	—
Norrala..........	3,125	7	352	0.2	1.0	—	—	—	—
Söderala.........	14.012	108	194	0.8	1.4	74	1	73	—
Trönö...........	1,597	1 3	14	0.2	0.9	—	—	—	—
Summa	87,396	520	680	0.3	0.8	327	81	245	1
Västernorrlands län.
Härnösand........	12,220	83	65	0.7	0.5	11	11	—	—
Sollefteå.........	2,951	*	13	—	0.4	—	—	—	—
Sundsvall.........	\| 18,446	92	90	\| 0.5	0.5	1 81	41	40	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Kommun	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande i %	Antal	D ä r a	V
antal	sökande	antalet	hjälpta	arbets- linjen	under-	ung-
	7i 1938	31/n 1937	31/l2 1938	S1/is 1937	8Vis 1938	S1/l2 1938	stöds- linjen	doms- hj al-pen
Alnö...........	6,377	316	549	4.8	8.6	491	30	455	6
Arnäs...........	5,216	—	36	_	0.7	8		8
Attmar..........	3,041	13	rt I	0.4	0.2	3	3
Bjärtrå ..........	5,146	201	224	3.9	4.4	127	25	100	2
Bodum..........	2,017	*	56	_	2.8
Boteå...........	1,661	1	54	0.1	3.3	30	10	20	_
Dal............	1,266	10	52	0.8	4.1	20		20	_
Edsele..........	2,008	*	99	_	4.9	18	18	_
Fjällsjö..........	2,480	*	131	_	5.3	103		103	.
Graninge.........	1,845	—	48	_	2.6
Grundsunda ........	4,562	—	32	_	0.7	14	_	14
Gudmundrå........	15,198	233	278	1.5	1.8	152	152
Helgum..........	2,774	4	*	0.1	_		_-
Hässjö..........	4,332	91	95	2.1	2.2	70	21	45	4
Högsjö..........	4,367	126	145	2.9	3.3	76	21	55
Indal ...........	2,497	—	63	—	2.5	3	3
Junsele..........	4,096	*	281	—	6.9	228	228	_	_
Ljustorp.........	2,554	*	61	—	2.4	10		10	_
Långsele.........	3,222	42	78	1.3	2.4	37	37		.
Njurunda .........	11,549	240	194	2.0	1.7	165	31	133	1
Nora...........	3,370	80	99	2.4	2.9	74	23	50	1
Nordingrå.........	3,470	19	39	0.5	1.1	10	10
Nätra...........	6,074	1	15	0.0	0.2	12	12
Ramsele .........	4,329	—	303	—	7.0	125		125	_
Resele..........	2,312	*	131	—	5.7	___	_
Sidensjö..........	2,273	—	5	_	0.2	_	_
Själevad.........	10,510	*	89	—	0.8	7	7	_
Skog...........	1,031	—	12	—	1.2	2	2
Skön...........	14,181	538	455	3.7	3.2	383	51	332	.
Sollefteå lk........	3,292	*	54	_	1.6
Stigsjö..........	1,953	—	36	—	1.8	26	_	26	„
Styrnäs..........	1,322	21	42	1.6	3.2	35	_	35	_
Stöde ..........	5,451	*	122	—	2.2	13	3	10	_
Sånga ...........	696	*	50	—	7.2	29	4	25	_
Säbrå ...........	4,550	31	105	0.7	2.3	1	1		_
Timrå..........	9,181	255	311	2.7	3.4	268	54	206	8
Torsåker.........	1,202	4	21	0.3	1.7	13	5	8
Tuna...........	4,729	110	126	2.2	2.7	72	15	55	2
Tynderö..........	1,169	48	58	4.0	5.0	32	6	25	1
Tåsjö...........	4,395	*	292	—	6.6	69	38	31
Viksjö..........	1,199	—	13	—	1.1	2		2	_
Ytterlännäs........	7,169	170	219	2.4	3.1	183	33	150	,
Ådals-Liden........	2,714	—	lil	_	4.1
Överlännäs........	994	*	29	—	2.9	8	8	—	—
Summa	217,391	2,729	5,388	1.5	2.5	3,011	903	2,083	25
Jämtlands län.
Östersund.........	15,486	t—1 CO	31	0.2	0.2	—	—	—	—
Frostviken ........	2,541	*	68		2.7
Ström ..........	6,920	1	*	0.0	—	—	—	—	—
Summa	24,947	32	99	0.1	0.4	—	—	—	—
Västerbottens län.
Skellefteå.........	8,550	19	40	0.2	0.5	13	4	9	_
Umeå...........	13,016	37	18	0.3	0.1	1	—		1

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

	Invånar-	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande i % av invånar-antalet	Antal	Därav
Kommun	antal	sökande	hjälpta	arbets- linjen	under-	ung- doms- bjäl- pen
	7i 1938	S1/l2 1937	S,/12 1938	31/l2 1937	31/l2 1938	»Via 1938	stöds- linjen
Bureå...........	6,255	52	142	0.8	2.3	46	41	_	5
Bygdeå..........	7,375	13	65	0.2	0.9	19	12	—	7
Byske..........	10,162	48	125	0.5	1.2	18	15	—	3
Degerfors.........	9,336	1	34	0.0	0.4	—	—	—	—
Holmsund.........	5,001	47	70	0.9	1.4	56	45	—	11
Hörnefors.........	3,927	—	7	—	0.2	1	—	—	1
Skellefteå lk.......	26.310	81	186	0.3	0.7	45	35	—	10
Vännäs kpg........	1,777	9	10	0.5	0.6	i	—	—	1
Summa Norrbottens län.	91,709	307	697	0.2	0.8	200	152	9	39
Boden..........	6,791	21	30	0.3	0.4	28	12	16	—
Haparanda........	2,605	30	49	1.1	1.9	21	—	20	1
Luleå...........	13,500	155	211	1.2	1.6	155	24	121	10
Piteå...........	3,416	38	61	1.1	1.8	22	21	—	1
Edefors..........	3,830	♦	64	_	1.7	_	—	—	—
Gällivare.........	20.160	226	296	1.1	1.5	160	152	—	8
Hortlax..........	4,513	35	93	0.8	2.1	5	—	—	5
Jukkasjärvi........	17,688	279	304	1.6	1.7	122	38	84	—
Nederkalix........	14,284	474	510	3.3	3.6	189	145	—	44
Nederluleå.........	10,942	48	120	0.4	1.1	24	9	15	—
Nedertorneå........	4,607	151	131	3.3	2.8	82	2	54	26
Norrfjärden........	4,925	15	109	0.3	2.2	6	—	—	6
Piteå lk..........	14.548	47	91	0.3	0.6	6	—	—	6
Råneå..........	8,954	142	330	1.6	3.7	95	22	69	4
Töre...........	4,871	41	214	0.8	4.4	42	12	30	—
Älvsby..........	8,688	*	20	—	0.2	—	—	176	—
Överkalix.........	8,226	*	385	—	4.7	176		—
Överluleå.........	9,435	12	30	0.1	0.3	18	13	4	1
Summa	161,983	1,714	3,048	1.2	1.9	1,151	450	589	112

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

Bilaga B.

Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden V7 1933—s% 1938 från anslag till statliga samt statliga och

kommunala beredskapsarbeten.

			A n v	i s a t
Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	summa kronor	därav för budgetåret 1937/38 kronor
	Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (se speci-ficerad förteckning prop. 231/1935, sid. 82)........	2,999,689	2,999,689
	Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (se speci-ficerad förteckning prop. 265/1936, sid. 131) ......	2,999,895	2,999,895	—
	Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (se speci-ficerad förteckning prop. 300/1937, sid. 73)........	1,459,060	1,459,060	—
	Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (se speci-ficerad förteckning prop. 284/1938, sid. 104) ......	1,249,260	1,231,360	—
	Fr. o. m. 1/i—31/i2 1937 beviljade medel (se speci-ficerad förteckning prop. 284/1938, sid. 105) ......	9,762,010	8,977,420	5,251,170
1938
14/i	Vissa arbeten i Bodens fästning....................	32,000	32,000	32,000
*7i	Omläggning av vissa delar av vägen Sam—Sannäs— Knäm, Göteborgs och Bohus län ................	321,000	304,900	100,000
28/,	Fiskehamnsanläggning vid Junibosand, Njurunda s:n, Västernorrlands län ............................	150,000	135,000	135,000
18/,	Förbättring av statens fiskehamn vid Lörudden, Njur-unda s:n, Västernorrlands län....................	51,000	51,000	51,000
	Omläggning av vägen Svenneby nya kyrka—Gullön, Göteborgs och Bohus län........................	142,300	135,100	50,000
	Omläggning m. m. av viss del av vägen Selsjön—Resele, Västernorrlands län..............................	153,200	130,200	50,000
	Omläggning av vissa delar av vägen Lucksta—Hassel, Västernorrlands län..............................	163,200	130,500	50,000
S1/8	Första etappen av en vatten- och avloppslednings-anläggning i Båtskärsnäs, Nederkalix s:n, Norrbottens län ............................................	110,000	99,000	99,000
30/«	Bro över Svinesund, Göteborgs och Bohus län......	300,000	300,000	300,000
	Undersökning av Västernorrlands läns malmföring ..	15,000	15,000	15,000
	Summa för budgetåret 1937/38	11,199,710	10,310,120	6,133,170

Kungl. Maj:ts proposition nr 178-

Bilaga C.

Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden Vt 1938—31A 1939 från anslag till statliga och kommunala

beredskapsarbeten.

		Totalkost- nad kronor	Anvisat
Dag för beslut	Arbetsföretag	summa kronor	därav för budgetåret 1938/39 kronor
1938 15/7	Rest å under 1937/38 beviljade bidrag till följande företag: Väganläggning Marstrand—Tjuvkil, Göteborgs och Bohus län (16h 37)....................			550,000
	Omläggning av vägen Dingle—Gravarne mellan Brygge och Evjå, Göteborgs och Bohus län (10/12 37)..................................	_	_	54,000
	Omläggning av vägen från Uddevalla stads gräns vid Kuröd till Älvsborgs läns gräns vid Risån, Göteborgs och Bohus län (1 °/Ta 37)		_	296,700
	Omläggning av vissa delar av vägen Säm— Sannäs—Knäm, Göteborgs och Bohus län (21/i 38) ..................................		_	150,000
	Omläggning av vägen Svenneby nya kyrka— Gullön, Göteborgs och Bohus län (18/s 38) ..	—	—	85,100
	Bro över Ångermanälven vid Sandö jämte till-fartsvägar, Västernorrlands län (s% 37) ....	—	—	1,500,000
	Omläggning och förbättring av den s. k. kust-landsvägen mellan Högom och Bergeforsen, Västernorrlands län (S0/9 37)................		_	200,000
	Omläggning m. m. av viss del av vägen Sel-sjön—Resele, Västernorrlands län (18/a 38) ..	—	—	80,000
	Omläggning av vissa delar av vägen Lucksta— Hassel, Västernorrlands län (18/a 38)........	_	—	80,500
	Omläggning och förbättring av viss del av vägen Karlshamn—Sölvesborg (Pukavik—avtagsvägen mot Mjällby), Blekinge län....................	275,300	247,770	150,000
	Fiskehamn vid Skaftö—Stockevik, Grundsunds s:n, Göteborgs och Bohus län......................	46,500	41,800	41,800
	Ytterligare kostnader för väganläggning Marstrand— Tjuvkil, Göteborgs och Bohus län..............	59,000	59,000	•59,000
	Förbättring av vägen mellan Vivsta och Vivsta-varv, Västernorrlands län......................	78,000	66,300	66,300
	Anläggning av väg från Barktjärn till Eds skola, Västernorrlands län ..........................	105,800	84,600	84,600

Kungl. Maj:ts proposition nr 178■

Dag för beslut		Totalkost- nad kronor	Anvisat
Arbetsföretag	summa kronor	därav för budgetåret 1938/39 kronor
1938 15/7	Omläggning och förbättring av viss del av vägen Veda—Ytterlännäs sockengräns, Västernorrlands län ..........................................	247,200	222,400	150,000
	Anläggning av väg från Fagervik till Norrberge jämte stickväg till Lövudden, Västernorrlands län	159,700	127,700	127,700 i
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta— Hassel, Västernorrlands län....................	85,600	68,400	19,500
	Ytterligare kostnader för vägomläggning Selsjön— Resele, Västernorrlands län....................	36,800	31,200	—
	Andra etappen av vatten- och avloppslednings-anläggning i Båtskärsnäs, Nederkalix s:n, Norr-bottens län ..................................	215,000	193,500	193,500
6/10	Ytterligare kostnader för omläggning och förbätt-ring av viss del av vägen Karlshamn—Sölvesborg (anläggning av cykelbanor), Blekinge län........	34,700	31,230
	Ytterligare kostnader för utbyggnad av fiskeham-nen vid Gravarne, Göteborgs och Bohus län____	70,000	63,000	63,000 1
	Omläggning av kustlandsvägen inom Njurunda s:n, Västernorrlands län ..........................	940,700	846,600	400,000 \|
	Ombyggnad av hamnen vid Alvik på Alnön, Väster-norrlands län ................................	121,700	109,500	109,500
	Fiskehamnsanläggning vid Morö, Nederluleå s:n, Norrbottens län ..............................	65,000	58,500	58,500
14/10	Ytterligare kostnader för utbyggnad av Fotö fiske-hamn, Göteborgs och Bohus län................	10,000	9,000	9,000
28/10	Ytterligare kostnader för förbättring av fiskeham-nen vid Styrsö—Tången, Göteborgs och Bohus län ..........................................	41,000	36,900	36,900
	Ytterligare kostnader för förbättring av statens fiskehamn vid Lerudden Njurunda s:n, Väster-norrlands län ................................	12,500	12,500	12,500
3/11	Ytterligare kostnader för hamnanläggning vid Gott-skär, Onsala s:n, Hallands län ................	5,500	5,000	5,000
	Vatten- och avloppsledning i Kalix municipalsam-hälle, Norrbottens län ........................	385,000	346,500	150,000
11/11	Planeringsarbeten vid Offers lanthushållsskola å Stöndar, Boteå s:n, Västernorrlands län ........	11,500	10,000	10,000
'' 2/12	Ytterligare kostnader för arbeten å residenstomten i Luleå ......................................	430	430	430
16/12	Ytterligare kostnader för hamn för mindre båtar vid Björkö, Göteborgs och Bohus län..........	26,400	23,700	23,700
	Utvidgning av hamnen i Töre, Norrbottens län ..	228,500	205,650	205,650
	Ytterligare kostnader för ändrings- och tillbygg-nadsarbeten vid försöksgården i Pålkem, Gälli-vare s:n, Norrbottens län......................	19,500	16,600	16,600
30/12	Första etappen av en vatten- och avloppslednings-anläggning i Sköns s:n, Västernorrlands län ....	1,600,000	1,440,000	600,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Dag för beslut		Totalkost- nad kronor	Anvisat
Arbetsföretag	summa kronor	därav för budgetåret 1938/39 kronor
1938 30/12	Första etappen av en vatten- och avloppslednings-anläggning i Alnö s:n, Västernorrlands län......	641,000	608,950	608,950
	Första etappen av en vatten- och avloppslednings-anläggning i Timrå s:n, Västernorrlands län----	251,500	^150,900	150,900
1939 12/1	Ytterligare kostnader för vägomläggning Lucksta— Hassel, Västernorrlands län....................	10,100	8,080
	Omläggning och förbättring av vägen Lagfors— Medsjön, Ljustorps s:n,Västernorrlands län......	253,300	202,600	202,600
	Vissa vatten- och avloppsledningar, Ramsele s:n, Västernorrlands län ..........................	64,000	51,200	51,200
	Summa	6,101,230	5,379,510	6,603,130

Kungl. Maj:ts proposition nr 178-

Bilaga D.

Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden Vt 1933 —s0/6 1938 från anslag till kommunala samt statliga

och kommunala beredskapsarbeten.

			A n v	i s a t
Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnad kronor	summa kronor	därav för budgetåret 1937/38 kronor
	Under budgetåret 1933/34 beviljade medel (se specifi-cerad förteckning prop. 231/1935, sid. 86) ........	12,095,563	7,783,078
	Under budgetåret 1934/35 beviljade medel (se specifi-cerad förteckning prop. 265/1936, sid. 133)........	23,845,435	7,342,355	—
	Under budgetåret 1935/36 beviljade medel (se specifi-cerad förteckning prop. 300/1937, sid. 74) ........	4,535,197	1,944,180	—
	Under budgetåret 1936/37 beviljade medel (se specifi-cerad förteckning prop. 284/1938, sid. 107)........	3,024,031	1,736,455	—
	Fr. o. m. V» 1937 t. o. m. sl/i2 1937 beviljade medel (se specificerad förteckning prop. 284/1938, sid. 108)	4,714,130	3,652,260	3,402,160
1938 14/i	Gatuarbeten i Skönsmons municipalsamhälle, Väster-norrlands län ..................................	332,000	298,800	150,000
	Kyrkogårdsmur å Seskarö, Nedertorneå s:n, Norrbottens län ............................................	18,000	16,200	16,200
2,A	Breddning m. m. av Döderhultsvägen i Oskarshamn	100,000	75,000	75,000
	Vatten- och avloppsledningsanläggning, första etappen, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län ................	308,000	231,000	80,000
28/l	Väg Sämstad—Kärr, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län ............................................	19,900	17,910	17,910
4A	Vägomläggning i Ekeberga s:n, Kronobergs län......	27,600	23,400	23,400
“/»	Gas-, vatten- och avloppsledningsarbeten i Karlskrona	456,000	228,000	75,000
2»/»	Väg- och gatuarbeten, Kungshamns s:n, Göteborgs och Bohus län......................................	18,900	11,340	11,340
18/s	Ytterligare kostnader för skolanläggning vid St. Kullen, Sturkö s:n, Blekinge län ........................	12,825	15,950	15,950
	Ytterligare kostnader för tillbyggnads- och reparations-arbeten å skolhus i Kleva, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län......................................	2,935	2,640	2,640
	Ytterligare kostnader för reparationsarbeten å gamla skolhuset i Brastad, Göteborgs och Bohus län____	4,300	3,870	3,870
	Ytterligare kostnader för kommunalhus i Brastad, Göteborgs och Bohus län........................	12,300	5,480	5,480
	Ytterligare kostnader för kyrkorestaurering i Svenne-by, Göteborgs och Bohus län....................	7,315	5,490	5,490

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

			A n v	i s a t
Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnad	summa	därav för budgetåret 1937/38
		kronor	kronor	kronor
1938 18/s	Ytterligare kostnader för kapell i Havstenssund, Ta-	15,100	9,060	9,060

	Ytterligare kostnader för byggnad för brandstation m. m. i Ljusdals s:n, Gävleborgs län..............	29,000	5,800	5,800
	Ytterligare kostnader för ålderdomshem i Torsåker,	7,610	2,280	2,280
	Ytterligare kostnader för ålderdomshem i Njurunda,	28,620	11,450	11,450
	Ytterligare kostnader för vattenledningsanläggning å Ulvön, Nätra s:n, Västernorrlands län............	23,930	22,730	22,730
	Ytterligare kostnader för vattenreningsanläggning i Bräcke municipalsamhälle, Jämtlands län ........	18,477	9,240	9,240
	Ytterligare kostnader för bad- och tvättstuga i Kalix municipalsamhälle, Norrbottens län..............	6,318	4,740	4,740
31/s	Vissa lednings- och gatuarbeten i Fjällbacka muni-cipalsamhälle, Göteborgs och Bohus län..........	37,200	33,480	33,480
	Vissa ledningsarbeten i Skönsbergs municipalsamhälle,	135,000	121,500	50,000
S9A	Avloppsledningar i Rixö, Brastads s:n, Göteborgs och	59,200	53,280	53,280
SC/6	Anläggande av idrottsplats i Utansjö, Högsjö s:n,	63,300	30,000	30,000
	Summa för budgetåret 1937/38	6,457,960	4,890,900	4,116,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Bilaga E.

Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden 1/i 1938—S1/i 1939 från anslag till statliga och kommunala

beredskapsarbeten.

Dag för beslut		Total- kostnad kronor	Anvisat
Arbetsföretag	summa kronor	därav för budgetåret 1938/39 kronor
1938 "A	Brobyggnad på vägen Gerum—Tegneby, Norrvikens väg-distrikt, Göteborgs och Bohus län..................	15,000	12,000	12,000
	Utvändig restaurering av Bjärtrå kyrka, Västernorr-lands län.........................................	14,240	10,680	10,680
	Utvändig restaurering av Tynderö kyrka, Västernorr-lands län.........................................	39,630	29,730	29,730
	Vissa arbeten i Skönsbergs municipalsamhälle, Väster-norrlands län .....................................	95,000	85,500	85,500
	Idrottsplats jämte huvudavloppsledning i Rånbyn, Råneå S:n, Norrbottens län...............................	60,000	37,000	37,000
*»/l	Ytterligare kostnader för kajanläggning i Oskarshamn	78,700	51,100	51,100
	Ytterligare kostnader för brobyggnad över Möcklösund, Östra härads vägdistrikt, Blekinge län..............	7,310	6,950	6,950
	Konservering av murrester efter Alnö gamla kyrkas kastal, Västernorrlands län.........................	2,800	2,520	2,520
	Rest å 21. 1. 1938 beviljat statsbidrag till första etappen av en vatten- och avloppsledningsanlägg-ning i Bjärtrå s:n, Västernorrlands län...........			151,000
2S/7	Vatten- och avloppsledningar i Charlottenbergs muni-cipalsamhälle, Värmlands län ......................	226,000	113,000	113,000
	Reparationsarbeten för folkskoleväsendet i Edefors s:n, Norrbottens län...................................	105,000	75,000	75,000
	Bad- och tvättinrättning i Malmbergets municipalsam-hälle, Norrbottens län.............................	190,000	114,000	114,000
1S/8	Åtskilliga arbeten för anläggning av trähusfabrik i Uddevalla.........................................	1,244,000	1,119,600	400,000
	Vatten- och avloppsledningsanläggning, etapp I, Säbrå s:n, Västernorrlands län............................	333,000	299,700	150,000
	Reparation av apoteksbyggnad i Alnö s:n, Västernorr-lands län.........................................	37,000	33,300	33,300
28/io	Vattenledning till skolhemmet i Gäddede, Frostvikens s:n, Jämtlands län ................................	17,300	13,840	13,840
s/n	Väganläggning Lervik—Medby, Hogdals s:n, Göteborgs och Bohus län....................................	60,600	54,540	54,540
	Väganläggning allmänna vägen—Bollsta—Nyland till Gersholmen, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län ....	21,000	15,750	15,750

Kungl. Majlis proposition nr 178.

Dag för beslut		Total- kostnad kronor	Anvisat
Arbetsföretag	summa kronor	därav för budgetåret 1938/39 kronor
1938 “/n	Utgrävning av den s k. norra hamnbassängen i Lands-krona.............................................	200,000	40,000	40,000
	Gångbaneanläggning i Fjällbacka municipalsamhälle, Göteborgs och Bohus län ..........................	5,200	4,680	4,680
	Planering och asfaltering av viss del av Västergatan i Piteå stad ........................................	33,300	10,000	10,000
18/u	Avloppsledning i Oskarshamn........................	96,000	48,000	48,000
	Rest å 14. 1. 1938 beviljat statsbidrag till gatuarbeten samt vatten- och avloppsledningsarbeten i Sköns-mons municipalsamhälle, Västernorrlands län.....			148,800
	Dito å 31. 3. 1938 beviljat statsbidrag till vissa led-ningsarbeten i Skönsbergs municipalsamhälle, Väs-ternorrlands län ................................			71,500
25/ll	Ytterligare kostnader för restaurering av Näsinge kyrka, Göteborgs och Bohus län..........................	11,950	10,750	10,750
	Ytterligare kostnader för elektrifiering i Lyse s:n, Göte-borgs och Bohus län..............................	33,000	19,800	19,800
	Ytterligare kostnader för polishus i Ström, Hjärtum-Västerlanda polisdistrikts kommunalförbund, Göte-borgs och Bohus län ..............................	13,500	2,700	2,700
	Vatten- och avloppsledningar i Ytterlännäs s:n, Väster-norrlands län .....................................	57,000	39,900	39,900
	Viss del av andra etappen av en vatten- och avlopps-ledningsanläggning i Tuna s:n, Västernorrlands län..	145,000	116,000	116,000
	Ytterligare kostnader för ombyggnad av skolhus i Offer, Boteå s:n, Västernorrlands län.....................	5,050	3,790	3,790
	Ytterligare kostnader för utvidgning av kyrkogården i Timrå s:n, Västernorrlands län ....................	20,000	10,000	10,000
	Ytterligare kostnader för reparation av skolbyggnader i Alnö s:n, Västernorrlands län......................	101,000	95,950	95.950
	Ytterligare kostnader för pump- och reningsverk i Sel-ånger, Skönsbergs municipalsamhälle, Västernorrlands län...............................................	61,980	43,390	43,390
	Ytterligare kostnader för första etappen av vatten- och
	avloppsledningsanläggning i Tuna s:n, Västernorrlands län...............................................	5,500 58,200	4,400 52,380	4,400 52,380
	Ytterligare kostnader för skolbyggnader i Vitån, Jämtön och Prästholm, Råneå s:n, Norrbottens län..........
	Ytterligare kostnader för iordningställande av skoltomt i Båtskärsnäs, Nederkalix s:n, Norrbottens län......	8,940	8,050	8,050
2lii	Ny idrottsplats i Bollstabruk, Ytterlännäs s:n, Väster-norrlands län......................................	85,600	42,800	42,800
	Planerings- och dräneringsarbeten å kyrkogården i Ytter-lännäs s:n, Västernorrlands län ....................	17,500	14,000	14,000
	Viss del av andra etappen av en vatten- och avlopps-ledningsanläggning i Bjärtrå s:n, Västernorrlands län	190,000	142,500	142,500
	Skjutbaneanläggning i Ytterlännäss:n, Västernorrlands län	14,000	8,400	8,400
Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 118.			6

Kungl. Maj:ts proposition nr 178■

Dag för beslut		Total- kostnad kronor	Anvisat
Arbetsföretag	summa kronor	därav för budgetåret 1938/39 kronor
1938 16/t.	Omläggning och förbättring av vägen Sågkvarn—Århult) Handbörds, Stranda och Norra Möre vägdistrikt, Kal-mar län...........................................	287,000	243,900	93,900
	Väganläggning samt iordningställande av badstränder i Malmöns s:n, Göteborgs och Bohus län............	26,000	16,900	16,900
	Väg Timmermyren—Grind samt väg vid Slottet, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län ......................	33,200	24,900	24,900
	Ytterligare kostnader för uppförande av byggnader vid vissa ecklesiastika löneboställen, Näsinge pastorat, Göteborgs och Bohus län ..........................	7,570	6,810	6,810
	Vissa gatu- och ledningsarbeten i Skönsbergs municipal-samhälle, Västernorrlands län......................	77,200	69,480	69,480
	Best å 17. 12. 1937 beviljat statsbidrag till vatten-och avloppsledningsanläggning i Tuna s:n, Väster norrlands län....................................			81,600
»o/i,	Vissa vatten- och avloppsledningar m. m. i Gudmundrå s:n, Västernorrlands län............................	111,000	61,050	61,050
	Uppförande av en badhusanläggning i Ryssbält, Neder-kalix s:n, Norrbottens län..........................	4,600	1,700	1,700
1939 "/1	Uppförande av stenmurar kring kyrkoplanen och kring nya begravningsplatsen i Överkalix s:n, Norrbottens län ..............................................	49,000	44,100	44,100
"h	Anläggning av väg Stallbacka—Hjälmedals brygga jämte biväg, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län ......	48,400	36,300	36,300
	Vissa arbeten å sjukhusområdet i Luleå..............	120,000	84,000	84.000
	Summa	4,473,270	3,380,840	2,814,440

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Bilaga F.

Förteckning över den il[n 1938 avslutade statliga beredskapsarbeten.

Kon- selj- dag	Arbetsföretag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats-medel kronor	Utförda dags- verken	Rap- port- mån.	Medel-för-tjänst per 8 t. arbets-dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	3	4	6	6	7	8
	T. o. m. sl/i2 1937 avslutade arbeten (se specificerad förteckning prop. 284/1938, sid. 110)................	6,951,166	6,501,631	320,286		8:55	20:30
1933 18/9	Underhållsarbete å farled i Albrekt-sund i Göteborgs och Bohus län ..	49,091	44,000	818		10:03	53:79
	Konservering av Visby ringmur ....	113,200	113,200	5,732	26	9:52	19:75
1934 10/.	Förbättring av Hörviks fiskehamn, Blekinge län ....................	184,500	184,500	7,638	19	7:60	24:16
19/io	Förbättring av statens fiskehamn i Smögen, Göteborgs och Bohus län	190,000	190,000	9,848	26	8:95	19: 29
1935 a8/s	Konservering av Gräfsnäs slottsruin, Erska s:n, Älvsborgs län..........	58,500	58,500	5,041	13	5:52	11:60
6/7	Vissa konserveringsarbeten å Krono-bergs slottsruin ..................	20,600	20,600	1,363	12	8: 96	15:11
8>	Vissa arbeten å landsfiskalsbostället i Karesuando, Norrbottens län......	4,240	4,240	151	4	6:83	28:08
ä6/l0	Fiskehamnsanläggning vid Skärhamn, Göteborgs och Bohus län ........	240,000	216,000	12,871	27	8:41	16:78
	Fortsatt utbyggnad av Fotö fiskehamn, Göteborgs och Bohus län ........	71,144	63,900	3,994	17	8: 22	16:-
1936 ''•/*	Utfartsväg till kustsanatoriet Apel-viken, Hallands län..............	57,340	57,000	1,957	7	9: 44	29:13
4/i»	Växthus å länsresidenstomten i Umeå	3,600	3,600	95	—	10: 77	37:89
1937 "/»	Utgrävning av källare samt stensätt-ning vid Stockholms slott........	40,018	40,018	1,611		11:80	24:84
*»/•	Fortsatt utbyggnad av Donsö fiske-hamn, Styrsö s:n, Göteborgs och Bohus län ......................	107,000	96,300	4,133	14	9: 22	23:30
“/»	Ändrings- och tillbyggnad''arbeten vid den stiftelsen Norrbottens läns ar-betsstugor tillhöriga försöksgården Pålkem..........................	116,897	97,600	3,593	16	8: —	27:16

Kungl. Majit» proposition nr 178,

Kon- selj- dag	Arbetsföretag	Total- kost- nader	Härav av stats-medel	Utförda dags- verken	Rap- port- mån.	Medel-för-tjänst per 8 t. arbets-dag	Dags- verks- kost- nad
		kronor	kronor		j kronor	kronor
1	2	3	4	5	6	7	8
1937 m/t	..					P ff 4 ft -
Bi u över Lysekilsbatiaii vid Duä höjd} Göteborgs och Bohus län ........	106,000	95,400	2,305	12	8:39	41:38
.	Ombyggnad av bro över Utansjöån, Västernorrlands län.............. Vägbro över statens järnvägar vid Utansjö, Västernorrlands län......	65.000 40.000	58,500 36,000	\| 2,214	10	11:27	42:68
	Bro över Tunbybäcken, Västernorr-lands län........................	64,300	51,400	1,199	8	10:55	42:87
	Ombyggnad av bro över Husumån, Västernorrlands län..............	120,000	108,000	1,595	9	11:42	67:71
	Bro över Bryngesån, Västernorrlands län..............................	56,800	51,100	915	6	12: 35	55:84
ls/n	Iståndsättning och konservering av Gudmundrå kyrkoruin, Västernorr-lands län........................	6,000	6,000	454	4	9: 28	13:22
10/i*	Fiskehamn vid Stenvik, Västernorrlands län..............................	75,000	67,500	1,465	8	10:05	46:07
	Laxdamm vid Hyttön i Älvkarleby s:n, Uppsala län (förut redovisad, tillkommer ytterligare totalkostnad)	1,030	—	1 • '' . .<	—	—	—
1938 */»	Tilläggsanslag till förut redovisade arbetsföretag. Arbeten å residenstomten i Luleå (“/» 33, »/u 33, "/• 35) ..............	430	430
	Summa och medeltal för år 1938	1,790,690	1,663,788	68,993	—	8:86	24:12
	Summa summarum och medeltal	8,741,856	8,165,419	389,278	—	8:60	20:98

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Bilaga G.

Förteckning över den S1/''i2 1938 avslutade kommunala beredskapsarbeten.

Kon- selj- dag		Total-	Härav av stats- medel kronor	Utförda dags- verken	Rap-	Medel- för-	Dags- verks- kost- nad kronor
Arbetsföretag	kost- nader kronor	port- må- nader	tjänst per 8-t. arb. dag kronor
1	2	3	4	5	6	7	8
	T. o. m. 8,/n 1937 avslutade arbeten (se specificerad förteckning prop. 284/1938, sid.112) ................	34,954,80b1	15,071/366	1,019,085		9:35	14:79
1933
**/u	Byggnad för högre folkskola och folk-skola, Norbergs s:n, Västmanlands län..............................	329,135	194,460	7,937	18	14:14	24:50
1934
3I/«	Torrdocka i Hälsingborg............	1,191,808	220,000	39,964	45	12:36	5:50
	Restaurering av Högsjö gamla kyrka, Västernorrlands län..............	22,793	15,778	1,104	21	9:72	14:29
3°/n	Tingshus för Nordmarks härad i År-jängs municipalsamhälle..........	164,000	32,800	3,890	20	7:92	8:43
1935
16/i	Varmbadhus i Nyköping............	368,000	72,200	6,783	16	11:06	10:64
■v.	Omändring av skolhuset 1 Berg, Lyse s:n, Göteborgs och Bohus län......	11,163	5,190	502	4	7:43	10:34
«/io	Varmbadhus i Östersund............	493,529	70,000	7,653	11	17:10	9:15
26/.o	Om- och tillbyggnad av skolhus i Tånga, Lommelands s:n, Göteborgs och Bohus län ..................	12,850	9,640	648	8	8:43	14:88
	Polishus i Munkedal, Foss s:n, Göte-borgs och Bohus län..............	25,160	5,320	1,225	13	6:81	4:34
7»	Kommunalhus, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län ..................	59,921	39,230	1,975	17	7:95	19:86
8/ll	Skolanläggningar i Kville s:n, Göte-borgs och Bohus län: Solgläntan......................	3,875	1,760	107	5	7:01	16:45
	Udden..........................	8,307	4,980	414	9	7:20	12:03
	Hamburgön ....................	8,580	5,080	420	10	8: —	12:10
	Hög-Edsten ....................	18,888	11,470	852	9	6:95	13:46
	Fjällbacka......................	6,428	4,080	392	7	7: —	10:41
	Håkebackarna..................	29,987	15,760	1,100	6	7:25	14:33
	Branneby ......................	7,421	5,420	327	8	7:08	16:52
	Lunna..........................	4,102	2,020	143	7	7:08	14:12
	Jored ..........................	3,725	2,340	212	7	6:50	11:04
	Knaxeröd ......................	9,674	4,340	463	10	7: 40	9:37
	Vattenledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands län ..............	40,671	30,180	989	11	10: 69	30:52

1 Siffrorna korrigerade i förhållande till uppgifterna i prop. 284/1938.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Kon- selj- dag	Arbetsföretag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap- port- måna- der	Medel-för-tjänst per 8-t. arb.dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	3	4	5	6	7	8
1935 ls/n	Skolhus å Stora Kornö, Lyse s:n, Göteborgs och Bohus län ........	44,574	27,750	1,661	14	7:70	16:70
*7»	Krematorium i Karlstad............	232,000	36,000	8,202	19	11:37	4:39
*%	Polishus i Ström, Hjärtums och Väster-landa polisdistrikt, Göteborgs och Bohus län ......................	51,922	8,800	2,217	19	7:62	3:97
u>/7	Omläggning av vissa gator m. m. i Oskarshamn ....................	195,012	68,250	7,842	17	9:97	8:70
''%	Församlingshem i Lysekil ..........	121,919	23,210	4,981	15	10:18	4:66
	Kapell i Havstenssund, Tanums s:n, Göteborgs och Bohus län ........	64,600	38,370	3,758	22	7:24	10:21
	Ändringsarbeten m. m. å skolanlägg-ning i Brådal, Tossene s:n, Göte-borgs och Bohus län ............	3,622	2,170	175	6	7:57	12:40
	Ändringsarbeten m. m. å skolanlägg-ning i Lekene, Tossene s:n, Göte-borgs och Bohus län ............	2,316	1,390	122	6	7:57	11:40
28/l0	Restaurering av Bro kyrka, Göteborgs och Bohus län ..................	93,817	61,940	2,990	17	7:37	20:72
*°/to	Brandstation i Råneå s:n, Norrbottens län..............................	12,586	9,600	433	8	9:75	22:17
4/l*	Kompletteringsarbeten vid Tånga sko-la, Lommelands s:n, Göteborgs och Bohus län........................	4,940	3,130	300	4	8:48	10:43
	Restaurering av Grangärde kyrka, Kopparbergs län..................	107,583	15,930	2,824	7	10:52	5:64
1937 m/i	Utvidgning av Östhammars stads vat-ten- och avloppsledningsnät ......	289,019	131,000	12,795	18	9:72	10:24
7*	Begravningskapell, Timrå s:n, Väster-norrlands län....................	44,933	15,727	538	10	13:54	29:23
“/*	Parkeringsplatser i Kville s:n, Göte-borgs och Bohus län ............	12,600	9,000	1,358	11	4:47	6:63
S,/s 2»/5	Diverse arbeten vid följande skolor i Alnö s:n, Västernorrlands län Hovid .......................... Kyrkskolan...................... Uslands.......................... Näsets .......................... Karlsviks........................ Gustafsbergs .................... Förbättringsarbeten vid Utansjö skola, Högsjö s:n, Västernorrlands län....	• 342,869 52,100	319,780 19,060	’ 2,507 1,660 1,773 1,139 484 2,323 2,277	7 5 7 5 5 7 9	12: — 13:14 12:35 13:25 12:30 11:90 9:89	32:35 8:37
7«	Reparation av skolhus i Bro s:n, Göte-borgs och Bohus län..............	14,147	11,700	687	10	7:28	17:03

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Kon- selj- dag	Arbetslöretag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap- port- måna- der	Medel-för-tjänst per 8-t. arb.dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	8	4	6	6	7	8
1937 “/«	Restaurering av Lyse kyrka, Göte-borgs och Bohus län..............	32,348	24,190	1,191	6	7:78	20:31
V»	Restaurering av Brastads kyrka, Göte-borgs och Bohus län..............	68,984	47,700	1,617	15	8:97	29:50
	Omändringsarbeten vid samrealskolan i Söderhamn......................	61,115	30,557	1,122	8	11:60	27:23
‘•/?	Reparation av Torsåkers och Dals prästgårdar, Västernorrlands län ..	63,326	44,070	2,795	10	10:95	15:77
	Uthusbyggnad vid skolan i Runeå-berg, Helgums s:n, Västernorrlands	2,781	1,290	255	11	6:50	10:88
	län.............................. Begravningskapell, Byske s:n, Väster-bottens län ......................	35,537	20,690	655	6	11:10	31:59
	Stenmur kring kyrka och begravnings-plats i Fällfors, Byske s:n, Väster bottens län ......................	10,278	5,810	602	2	8:-	9:65
as/7	Restaurering av Indals kyrka, Väster-norrlands län ....................	92,000	51,170	3,838	14	16:90	13:33
*7»	Restaurering av Näsinge kyrka, Göte-borgs och Bohus län..............	59,642	52,150	2,655	13	8:18	19:64
8/io	Ekonomibyggnader å Kville prästgård, Göteborgs och Bohus län..........	47,203	32,250	1,683	8	6:45	19:16
	Tillbyggnad av kommunalhuset, Sköns s:n, Västernorrlands län ..........	141,089	102,800	3,406	10	14:87	30:19
''Vio	Väganläggning i Hjälmedal, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus län......	16,311	13,630	906	9	7:49	15:04
	Avloppsledningar i Tidaholm........	35,800	17,900	2,775	12	9:02	6:46
	Spåromläggning vid Filland, Sköns s:n, Västernorrlands län ..............	102,831	72,000	3,166	9	10:65	22:74
”/»	Dränering kring kyrkan m. m., Sköns s:n, Västernorrlands län............	19,245	16,800	592	4	12: —	28:38
1#/h	Ekonomibyggnader å ecklesiastika bo-ställena Ingalseröd och Stale, Skee s:n, Göteborgs och’Bohus län......	13,440	9,890	784	8	8:43	12:61
1938 “/>	Kyrkogårdsmur å Seskarö, Neder-torneå s:n, Norrbottens län........	22,817	16,200	1,902	4	9: —	8:52
V»	Vägomläggning i Ekeberga s:n, Krono-bergs län ........................	28,454	17,800	3,090	9	7:10	5:76
js/s	Väg- och gatuarbeten, Kungshamns s:n, Göteborgs och Bohus län......	19,840	11,340	1,563	8	7: 22	7:26
»*/7	Konservering av murrester efter Alnö gamla kyrkas kastal, Västernorr-lands län........................	2,882	2,520	lil	4	11:17	22:70

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Kon-sel j-dag	Arbetsföretag	Total- kost- nader kronor	Härav av stats- medel kronor	Ut- förda dags- verken	Rap- port- måna- der	Medel-för-tjänst per 8-t. arb. dag kronor	Dags- verks- kost- nad kronor
1	2	3	4	5	6	7	3
1938 18/s	Tilläggsanslag till förut redovisade arbetsföretag Reparationsarbeten å gamla skolhuset i Brastad, Göteborgs och Bohus län (V« 37) ..........................	• — 434	3,870
	Restaurering av Svenneby kyrka, Gö-teborgs och Bohus län (ao/io 36) ..	7,315	5,480	634	_	7:20	8: 64
	Byggnad inrymmande brandstation, arrestlokaler, skolkök m. m., Ljus-dals s:n, Gävleborgs län ..........	— 3,244	5,800	986		10: —	5:88
	Ålderdomshem, Torsåkers s:n, Väster-norrlands län (!0/ia 35)............	7,610	2,280	263	—	IL —	8: 67
	Örn- och tillbyggnad av ålderdoms-hemmet, Njurunda s:n, Västernorr-lands län (10/io 35)................	— 1,872	11,450			12: 30
	Vatten- och avloppsledningsanlägg-ning å Ulvön, Nätra s:n, Väster-norrlands län (a9/i 37)............	9,265	22,730	719		7:26	31:61
	Bad- och tvättstuga i Kalix m:e, Norr-bottens län C is 37) ..............	1,453	4,740	—	—	_	_
25/ll	Ombyggnad av skolhus i Offer, Boteå s:n, Västernorrlands län (s/9 36) ..	— 20	3,790	61	_	11:15	62:10
	Pump- och reningsverk för Skönsbergs m:e, Västernorrlands län (aji 35) ..	_	43,390	1,087	_	12:42	39: 91
	Summa och medeltal för år 1938	5,406,572	2,249,142	178,604	— •	10:87	12:59
	Summa summarum och medeltal	40,361,380	17,820,708	1,197,689	—	9:58	12:50

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Bilaga H.

Förteckning över den 31/i* 1938 avslutade skenfria korsningar.

Kon- selj- dag	. : y l''. J (''( ... . i s ; i'' Mim .''l1 ; 1 !**''• ■ . • .. Plats för arbete	Total- kost- nader kronor	Härav av anslaget till sken-fria kors-ningar kronor	Utförda dags- verken	Medel-förtjänst per 8-t. arb.dag kronor	Dags- verks- kostnad kronor
1	2	3	4	5	6	7
	Före den s,/i» 1937 avslutade arbeten (se specificerad förteckning prop. 284/1938, sid. 115) ................	10,085,038	8,016,244	396,700	8:65	20: 21
1934 ”/*	Vägbro vid Björkhamre (Bollnäs), Gävleborgs län....................	81,933	66,933	2,615	8:04	25:60
''/»	Vägport vid Vackerby, Södermanlands län...............................	240,100	207,000	14,117	7:80	14:66
1935						11:74
“A	Vägbro vid Brunflo, Jämtlands län...	32,956	17,956	1,529	9: —
1936 ’7i i .	Vägport vid Njurunda, Västernorrlands län...............................	189,100	138,800	5,783	11: —	24: —
''V.	Vägbro vid Veda, Stockholms län....	81,057	71.151	2,309	10:82	30:81
	» > Åsbro, örebro län.......	133,600	106,740	3,250	9: 40	32:84
1937 4/«	Järnvägsomläggning i Hultsfred, Kal-mar län ....iiJ.*..................	48,000	34,200	1,030	9:15	33: 20
	Vägbro vid Marma, Uppsala län ....	50,488	45,500	975	11:89	46: 67
	Summa och medeltal för år 1938	857,234	688,280	31,608	9:02	21:78
	Summa summarum och medeltal	10,942,272	8,704,524	428,308	8:68	20:32

Bihang lill riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 178.

Kungl. Maj:ts proposition m 178.

Bilaga I.

Förteckning över den S1/i* 1938 avslutade bro- och hamnföretag.

Kon- selj- dag	Plats för arbete	Total- kost- nader	Härav av anslaget till broar och hamnar	Utförda dags- verken	Medel-förtjänst per 8-t. arb.dag	Dags- verks- kostnad
		kronor	kronor		kronor	kronor
1	2	3	4	6	6	7
	Broar.
	Före den 3l/ia 1937 avslutade arbeten (se specificerad förteckning prop. 284/1938, sid. 116) ................	8,541,319	5,524,117	247,773	9:21	20:10
	Hamnar.
	Före den st/u 1937 avslutade arbeten (se specificerad förteckning prop. 284/1938, sid. 116) ................	8,014,920 60,000 125,000	5,566,540 54,000 112,500	303,260 3,312 7.473	9:40 7:53	18:36 18:15 16:70
1936 7» 1	Ungskär, Blekinge län ..............
Torhamn, > > ..............	7:26
1	Summa och medeltal för år 1938	185,000	166,500	10,785	7:84	15:44
	Summa summarum och medeltal	8,199,920	5,733,040	314,045	9:33	26:11
	Summa summarum och medeltal för broar och hamnar.................	16,741,239	11,257,157	561,818	9:28	20:04

vit

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Innehållsförteckning.

Sid.

Propositionen............................ 1

Hjälpprogrammet i dess helhet....... 2

Arbetslöshetsläget......................... 2

Verkställigheten av beslutade hjälpåtgärder.............. 10

Utredningar........................... 25

Förnyad inventering av beredskapsarbeten............. 25

Utformandet av arbetsplaner för beredskapsarbeten.......... 25

1937 års arbetslöshetssakkunniga.................. 33

Lokala utredninger........................ 42

Exporthuskommittén....................... 44

Departementschefen........................ 45

Särskilda frågor........................... 49

Vattenavledningsföretaget Lyckebyån................. 49

Lyckebyåutredningen sid. 49. — Departementschefen sid. 50.

Företagareföreningar inom vissa län................. 51

Västernorrlands län sid. 51. — Göteborgs och Bohus län sid. 52. — Västerbottens
län sid. 52. — Norrbottens län sid. 53. — Departementschefen sid. 54.

Komplettering av ofullständiga jordbruk............... 54

Blekinge län sid. 54. — Göteborgs och Bohus län sid. 57. — Västernorrlands län
sid. 59. — Departementschefen sid. 62.

Anslagsbehov............................ 63

Hemställan............................. 64

Bilaga A. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas
rapporter till statens arbetslöshetskommission för den 31 december
1937 och den 31 december 1938 ............. 65

B. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden V7 1933—30/« 1938 från anslag till statliga samt statliga
och kommunala beredskapsarbeten............ 74

C. Förteckning å statliga beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats

under tiden lh 1938—8l/i 1939 från anslag till statliga och kommunala
beredskapsarbeten................. • 75

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Sid.

Bilaga D. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel beviljats
under tiden V7 1933—S0/6 1938 från anslag till kommunala

samt statliga och kommunala beredskapsarbeten........ 78

E. Förteckning å kommunala beredskapsarbeten, till vilka medel be viljats

under tiden x/7 1938—31/i 1939 från anslag till statliga och
kommunala beredskapsarbeten................ 80

F. Förteckning över den S1/i2 1938 avslutade statliga beredskapsarbeten 83

G. Förteckning över dea 31 (it ^93$ ?av^atad£ kommunala beredskapsarbeten
...... 85

H. Förteckning över den S1/i2 1938 avslutade skenfria korsningar . . 89

I. Förteckning över den S1/i2 1938 avslutade bro- och hamnföretag . 90

<;•< .i /

• u\ ! i '' .

(i ••.(> .1- j, . 5

l ii! i. -Å'' i "'' ni u.iiiu*'' ‘ -

* : i ! i

•''.•tu"-ir-./i 1 ifif i u''tUau\H.n <u-; Wr.is- •: J * t;it>

*»»''*’ ■ M i - »T<;[j>lf'' JOt J*ii''V *0 I'' Hi i -:jJ1( *1''»*i*l

	!*:/Vf ib?	* - i fl ; • ■ \	t i i j i \ i	0.1 •:	i Afl t'' »‘‘"''Ut,	> J (. ir?>: r, <	h r,:l
'' h J	, -l» »•''* . *		■!i: V-fcWK .jo	t Jf>.	.»V*	■ ■ • t	,-n: .ii- fvi ‘. nr*noo /{jerl
	It /Mt }•: .	Kyri	HcJ		......i»-, roc!		. w.ur y*yA
	i •j ’H)	X.:''. Kl'' ?U	1 Reftor, nr: i			- <’-■. i	bohu

Stockholm 1939. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

390630