Kungl. Maj:ts proposition nr 175 (Proposition 1929:175)

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Nr 175.

kungl. Majtts proposition till riksdagen angående omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning
m. in.; given Stockholms slott den 7 mars
1929.

Kungl Maj: t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj ds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 7 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden
Woiilin, Beskow, Lundvik, Borei.l, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anför:

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1929 av frågan om reglerandet
av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret
1929/1930 yttrade jag, att det vore min avsikt att framdeles föreslå avlåtande
till årets riksdag av proposition angående omorganisation av försvarets centrala
ledning och förvaltning, samt att i samband därmed även vissa andra
organisationsfrågor syntes böra upptagas till behandling. Jag anhåller nu
att få underställa berörda spörsmål Kungl. Maj:ts prövning ävensom framBihang
till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 144 häft. (Nr 175.) 195 29 1

Kungl. May.ts proposition nr 17o.

lägga förslag rörande medelsbeliovet a vissa anslag under fjäide huvudtiteln,
vilka, i avvaktan på proposition i nyssnämnda ämne, allenast beräknats å
riksstatsförslaget för nästkommande budgetår.

I. Försvarets centrala ledning och förvaltning in. in.

A. Nuvarande organisation.

Organisationen av försvarsväsendets högsta ledning har till väsentlig del
fått sin prägel av hithörande regeringsärendens uppdelning i kanslimål (förvaltnings-
och befordringsärenden in. fl.) och kommandomål. Dessa båda
slag av ärenden handläggas inom olika delar av försvarsdepartementet: de
förra inom departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, de senare inom
lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner. Överensstämmelsen
och enhetligheten emellan kanslimål och kommandomål betryggas dock dels
därigenom, att chefen för försvarsdepartementet föredrager samtliga ärenden
inför Konungen, dels ock därigenom, att vid ärendenas beredning erfoideiligt
samarbete äger rum mellan kansliet och vederbörlig kommandoexpedition.

Försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli är för närvarande
organiserad på, förutom statssekreterarens avdelning, fyra byråer, var och en
under ett kansliråd såsom byråchef.

Å de olika byråerna handläggas ärendena enligt följande fördelning, nämligen
:

å l:a byrån ärenden rörande undervisning, värnplikt, befordringar och
andra personalärenden,

å 2:a byrån ärenden rörande avlöning, pensionering, rekrytering m. m.,

å 3:e byrån ärenden rörande intendentur, sjukvård och expenser in. m.,
samt

å 4:e byrån ärenden angående mark, byggnader, fartyg och övningar in. in.

Lantförsvarets kommandoexpedition är organiserad på åtta särskilda detaljer,
nämligen registratorsdetaljen, rulldetaljen, mobiliseringsdetaljen, vapenövningsdetalj
en, personaldetaljen, värn pliktsdetalj en, bokdetaljen samt detaljen
för »Tjänstemeddelanden rörande lantförsvarets (T.-L.-detaljen). Mobiliserings-
och vapenövningsdetaljerna förestås vardera av en kompaniofficer
ur generalstaben samt övriga detaljer av pensionerade officerare från armén.
Såsom adjutant hos chefen för kommandoexpeditionen tjänstgör en generalstabsofficer.

Å sjöförsvarets kommandoexpedition handläggas såväl marinens som flygvapnets
kommandomål. Denna kommandoexpedition är organiserad likaledes
å åtta detaljer, nämligen registratorsdetaljen, flottans detalj, kustartilleridetaljen,
flygdetaljen, värnpliktsdetaljen, statistiska detaljen, isbrytardetaljen
samt marinens och flygvapnets bokcentral. Av de olika detaljerna föiestås
flottans detalj av en kapten vid flottan, kustartilleri- och värnpliktsdetaljerna
av en kapten vid kustartilleriet, flygdetaljen av eu kapten, som tjänstgjort
vid flygvapnet, registratorsdetaljen av eu kapten vid flottan, statistiska och

Kungl. May.ts proposition nr 175. 3

isbrytardetaljerna av eu kapten eller löjtnant vid flottan samt marinens och
flygvapnets bokcentral av eu pensionerad officer från marinen.

Den erforderliga förberedande handläggningen av sådana ärenden, som
skola avgöras av Kungl. Maj:t, ankommer på olika myndigheter, nämligen
dels de centrala förvaltningsmyndigheterna, armé- och marinförvaltningarna
samt flygstyrelsen, dels ock de militära cheferna.

Vad särskilt den rent militära ledningen beträffar, framstår såsom anmärkningsvärt,
att försvarsväsendets båda större huvudgrenar, armén och
marinen, sakna omedelbart under Konungen stående, enande och sammanhållande
chefer med direkt ansvar för respektive vapens tjänstbarhet och
krigsduglighet. Till följd härav lyda direkt under Konungen icke mindre
än ett fyrtiotal myndigheter, tillhörande försvarsväsendets olika grenar.

Närmast under Konungen lyda följande till lantförsvaret hörande myndigheter,
vilka kunna anses vara den högsta ledningen närmast biträdande
organ, nämligen arméförvaltningen, chefen för generalstaben, truppslagsinspektörerna
och inspektören för militärläroverken ävensom arméfördelningschefer
och med dem jämnställda chefer.

Åt méförvaltningen utövar under Kungl. Maj:t i tekniskt och ekonomiskt
avseende högsta uppsikten över och ledningen av försvarsverket till lands.

I sådant avseende åligger det arméförvaltningen att i överensstämmelse
med gällande författningar, fastställda stater och Kungl. Maj:ts särskilda föreskrifter förvalta

de för lantförsvaret anvisade statsanslag,

använda de åt lantförsvaret anslagna, under statskontorets förvaltning
ställda kassor och fonder,

övervaka förvaltningen jämväl av sådana för lantförsvarets behov anvisade
medel, över vilka arméförvaltningen ej omedelbart förfogar,

draga försorg därom, att en ändamålsenlig hushållning med lantförsvarets
medel och materiel äger rum,

utöva effektiv kontroll i fråga om handhavandet av de särskilda förvaltningsärendena
hos underlydande myndigheter,

redovisa för alla ämbetsverket anförtrodda medel,

ombesörja, att arméns materiel underhålles i tidsenligt och brukbart skick,
och att lantförsvarets befästningar, byggnader och övriga egendom väl vårdas
och underhållas, samt

föranstalta därom, att truppernas utrustning, beväpning och förplägnad
ske på tidsenligt sätt, ävensom att arméns förråd äro i fullständigt och gott
skick.

Arméförvaltningen utgöres av:

a) artilleridepartementet, under generalfälttygmästaren, för ärenden angående
arméns vapen, ammunition, artilleri- och målskjutningsmateriel, skjuttekniska
anordningar a artilleriets skjutfält, driften av artilleriets fabriker
och tyganstalter med för desamma erforderliga maskinella, och andra anordningar
m. in.;

Kungl. Maj-As proposition nr 175.

b) fortiftJcationsdepartementet, under chefen för fortifikationen, för ärenden
angående arméns kasernetablissemang och övriga byggnader, övningsplatser
med övningsfält, skjutbanor och andra markområden, lantbefästningar, ingen
jörmateriel, inkvartering i de under departementets vård ställda byggnader
m. m., allt i den mån särskilda bestämmelser ej föranleda undantag;

c) intendentsdepartementet, under generalintendenten, för ärenden angående
arméns förplägnad, intendenturmateriel, remonteringsv äsende m. m.,

d) sjukvårdsstyrelsen, under generalfältläkaren, för ärenden angående arméns
sjukvårds- och veterinärväsende; samt

e) civila departementet, under generalkrigskommissarien, för ärenden angående
arméns avlöning samt kassa-, räkenskaps- och medelsredovisningsväsende
m. m.

Någon gemensam chef för arméförvaltningen finnes icke. Ämbetsverkets
civila och civilmilitära personal är uppförd å staten för arméförvaltningen;
övrig personal å särskilda stater (generalitetets. artilleristabens, fortifikationens,
intendenturkårens in. fl.).

Den ämbetsbefattning, som tillkommer arméförvaltningen, utövas huvudsakligen
å ämbetsverkets särskilda departement (sjukvårdsstyrelsen). Varje
sådant är indelat i byråer under var sin byråchef. Inom departementen avgöras
ärendena av departementschefen pa föredragning av vederbörande
byråchef. Inom civila departementet kan även annan å departementet placerad
tjänsteman föredraga vissa ärenden.

Ärenden, som röra arméförvaltningen i allmänhet, lantförsvarets medelsbeliov
för nästfoljande statsregleringsår, andra gemensamma angelägenheter
samt vissa personalfrågor behandlas i arméförvaltningens plenum,
som utgöres av departementscheferna. I plenum deltager också chefen för
sjukvårdsstyrelsen, då pleniärendena beröra härens sjukvårds- och veterinärväsende.
De civila byråcheferna, krigsråden, hava även säte och stämma i
arméförvaltningens plenum vid behandling av frågor om den civila personalens
med lägre grad än krigsråd tillsättning, placering, uppflyttning till
högre löneklass, tjänstledighet, förordnande eller avsked samt om tillämpningen
av ämbetsverkets disciplinära befogenhet.

Ordförande i arméförvaltningens plenum är den till tjänsteåldern äldste
departementschefen. Uppkommer vid frågas avgörande i plenum olika meningar,
skall till efterrättelse lända vad allmän lag och särskilda författningar
för domare stadga.

Rör förvaltningsärende två eller flera departement, avgöres det i sammanträde
dem emellan.

Generalstaben har till uppgift:

att bidraga till vidmakthållande och utveckling av den krigsvetenskapliga
bildningen inom armén,

att utbilda sina officerare för deras särskilda sysselsättning under krig,

att inhämta, granska och sammanställa underrättelser rörande militärväsendet
i utlandet, särskilt grannländerna, samt därigenom, såvitt möjligt.

Kumjl. Maj:ts proposition nr 175. ö

anskaffa tillförlitligt och fullständigt material rörande de militära förhållandena
därstädes,

att uppgöra planer för arméns mobilisering, uppmarsch och koncentrering
på olika krigsskådeplatser och alla därmed sammanhängande arbeten,

att skriva fäderneslandets krigshistoria och vårda dess krigshistoriska V
arkiv,

att utföra undersökning och beskrivning i inilitärtopografiskt hänseende
av fäderneslandet samt hava den befattning med rikets allmänna kartverk,
varom i särskilda författningar stadgas,

att avlämna nödig personal till lantförsvarets kommandoexpedition och
åt vissa av arméns högre befälhavare, samt

att utbilda lärare i en del av de rent militära ämnena vid arméns högre
undervisningsanstalter.

Generalstaben, under eu generalsperson såsom chef, utgör i organisatoriskt
hänseende eu självständig kår, bestående huvudsakligen av officerare. Generalstabens
fast anställda personal jämte aspiranter och från truppförbanden
inkommenderade officerare tjänstgöra i fredstid dels vid huvudstationen i
Stockholm, dels i vissa befattningar utom densamma.

Verksamheten vid huvudstationen är fördelad på en chefsexpedition och sju
avdelningar, nämligen centralavdelningen, organisationsavdelningen, utrikesavdelningen,
kommunikationsavdelningen, tekniska avdelningen, krigshistoriska
avdelningen och topografiska avdelningen. Varje avdelning står under uppsikt
och ledning av en regementsofficer såsom avdelningschef. Topografiska
avdelningen är, vad de allmänna kartverken vidkommer, genom avdelningschefen
såsom kartverkschef underställd jordbruksdepartementet.

Arméns truppslagsinspektörer utgöras av inspektörerna för infanteriet,
kavalleriet och artilleriet, chefen för fortifikationen, inspektören för trängen
och chefen för intendenturkåren.

Inspektörerna hava i fred till huvudsaklig uppgift att ägna oavlåtlig
uppmärksamhet åt tillståndet inom vederbörligt truppslag, vaka över att
dess särskilda behov behörigen tillgodoses samt för detta ändamål hos
Konungen göra framställning om vad de anse kunna främja truppslagets
utveckling. Vidare skola de inspektera de särskilda truppförbandens utbildning
samt tillse, att erforderlig enhet i utbildningen förefinnes truppförbanden
emellan.

Inspektörerna för infanteriet, kavalleriet och artilleriet hava även överinseende
över respektive infanteriskjutskolan, ridskolan och artilleriskjutskolan.
Inspektören för kavalleriet är tillika chef för remonteringsväsendet,
inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen och chefen för intendenturkåren
äro tillika chefer för arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och
intendentsdepartement. Chefen för fortifikationen är dessutom inspektör
över rikets lant- och kustfästningar.

Till sitt biträde hava inspektörerna särskilda staber.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Vad sjöförsvaret angår, lyda närmast under Konungen följande myndigheter,
vilka gemensamt benämnas marinens överstyrelse, nämligen marinförvaltningen,
chefen för marinstaben, högste befälhavaren över kustflottan,
inspektören för *Undervattensbåtvapnet, marinöverdirektören, marinöverinten/denten,
marinöverläkaren och chefen för kustartilleriet. Härjämte finnas
inom marinen vissa andra befälhavare och anstalter, vilka i militärt hänseende
lyda direkt under Konungen.

Marinförvaltningen utövar under Kungl. Maj:t i tekniskt och ekonomiskt
avseende överstyrelsen över rikets sjöförsvar.

Enligt den för marinförvaltningen gällande instruktionen åligger det ämbetsverket
:

att utöva det allmänna inseendet över dels den marinen tillhörande
personalens avlönande, provianterande, förseende med beklädnad och sängservis,
inkvartering samt hälso- och sjukvård, dels de för övandet av denna
personal erforderliga anordningar i tekniskt eller ekonomiskt hänseende,
att övervaka, det marinens materiel med fullständiga inventarier och nödiga
utredningar vidmaktliålles samt att dess byggnader och övriga egendom behörigen
tillses, vårdas och underhållas,

att, sedan Kungl. Maj:t godkänt huvudritning till nybyggnad av större
fartyg eller till fortifikatorisk anläggning eller till uppförande av större hus
eller annan byggnad, fastställa inrednings- samt, där så må erfordras och
i den mån ej arbetenas utförande uppdragits åt annan myndighet, detaljritningar
för fartyget, fortifikationsanläggningen eller byggnaden ävensom
fastställa behövliga ritningar och modeller till förrådsartiklar, med undantag
av skjutvapen, projektiler, minor, lavettage och den beklädnad, vartill modell
fastställes av Kungl. Maj:t,

att besörja de nybyggnader, anskaffningar, förhyrningar och transporter,
vilka av Kungl. Maj: t åt marinförvaltningen uppdragas, och i allmänhet
anskaffningen av de för marinen erforderliga stridsmedel, ävensom eljest
förnödenheter i större omfattning och andra föremål, när sådant av marinförvaltningen
prövas lämpligt, samt att övervaka marinens upphandlingsväsende,

att till utförande anbefalla erforderliga förbättringar i marinens materiel
och förrådsartiklar samt hus och andra byggnader, såvida för ändamålet
anvisade medel därigenom icke överskridas,

att övervaka, det marinens förråd äro försedda i överensstämmelse med
givna föreskrifter, ävensom medgiva försäljning av marinen tillhöriga förrådsartiklar,
vilka, ehuru icke kassabla, anses vara för sjöförsvaret obehövliga
eller oanvändbara,

att avgöra besvär i anledning av de utav vederbörande myndigheter i
civila mål utfärdade beslut, över vilka klagan må hos marinförvaltningen
föras,

att förvalta alla från statsverket till sjöförsvaret anvisade medel,

att tillhandahålla marinens vederbörande myndigheter jämte sjökarte -

Kungl. Maj-.ts proposition nr l?’,r>.

verket för dem erforderliga penningbelopp samt bestrida förefallande utgifter
för övriga behov, som höra under fjärde huvudtiteln, avdelning III, sjöförsvaret,

att härvid övervaka, att utgifterna äro rätteligen grundadg, och att, i vad
på marinförvaltningen ankommer, beviljade anslag användas för de därmed
avsedda ändamål och fastställda stater rätt efterlevas,

att redovisa för alla av marinförvaltningen omhänderhavda penningmedel,

att pröva från vederbörande myndigheter inkommande förslag till avskrivning
av kronans fordringar,

att handlägga egna ekonomiska angelägenheter och åtal för fel och försummelse
i tjänsten av marinförvaltningens civila personal, samt

att redovisa för till ämbetsverkets omedelbara befattning hörande persedlar.

Marinförvaltningen, under eu särskild chef, indelas i nio avdelningar,
nämligen artilleri-, torped-, min- och nautiska avdelningarna, var och eu
under en regementsofficer ur marinen, fortifikationsavdelningen under en
regementsofficer ur fortifikationen, ingenjöravdelningen under marinöverdirektören,
intendentavdelningen under marinöverintendenten, sanitetsavdelningen
under marinöverläkaren och civilavdelningen under marinöverkommissarien.
Inom civilavdeluingen finnas ett kansli med tillhörande registrators-
och advokatfiskalskontor samt en kameralbyrå, till vilken höra
boksluts-, revisions- och kassakontor. Chef för kameralbyrån är amiralitetsrådet.

I marinförvaltningen tjänstgöra även inspektören för undervattensbåtvapnet
och stabschefen hos chefen för kustartilleriet, vilka deltaga i beredningen
av ärenden, som beröra respektive undervattensbåtvapnet samt kustfästningarna
och kustartilleriet.

Ärendena inom marinförvaltningen avgöras i plenum (av marinförvaltningens
chef eller efter omröstning mellan de i beslutet deltagande) eller av
marinförvaltningens chef i närvaro endast av föredraganden eller slutligen
av vederbörande avdelningschef.

Plenum utgöres av ämbetsverkets chef, chefen för civilavdelningen samt,
allt efter ärendets beskaffenhet, en eller flera av ämbetsverkets övriga ledamöter.
Vid handläggningen i plenum av ärende, som tillhör amiralitetsrådet
men icke i något avseende jämväl chefen för civilavdelningen, deltager
amiralitetsrådet men icke bemälde avdelningschef. Chefen för marinförvaltningen
samt ämbetsverkets samtliga ledamöter jämte amiralitetsrådet skola
i plenum deltaga i ärenden, som angå statsregleringen, marinförvaltningens
organisation samt tillsättning m. m. av ämbetsverkets civila personal.

Marinförvaltningens chef äger ensam beslutanderätt i de ärenden, i vilkas
handläggning han deltager, med undantag av vissa i instruktionen angivna
ärenden, vilka avgöras efter omröstning mellan de i beslutet deltagande.

De ärenden, som avgöras av vederbörande avdelningschefer, äro av militärteknisk
eller rent teknisk natur. Beslut av avdelningschef får dock icke äga
någon principiell innebörd av vikt, medföra annan utgift än som kan be -

Kungl. May.ls proposition nr 175.

stridas med för ändamålet tillgängliga och av marinförvaltningen till vederbörlig
avdelnings förfogande ställda medel, eller föranleda skrivelse, utlåtande
eller yttrande till Kungl. Maj:t eller chef för statsdepartement. Avdelningschef
må ej heller fatta beslut, som medför utgift, så framt icke
amiralitetsrådet vid samråd biträder detsamma.

Marinstaben har till uppgift:

att uppgöra planer för marinens mobilisering samt behandla frågor, som
röra marinens sättande i stånd att fylla sin uppgift,

att med uppmärksamhet följa den flottan tillhörande personalens utbildning,
övningar och tjänstbarhet samt uppgöra förslag till förbättringar i
dessa hänseenden,

att noggrant följa sjökrigsväsendets utveckling såväl inom som utom
riket samt verkställa sjökrigshistoriska forskningar,

att efter erhållet uppdrag utarbeta för tjänsten erforderliga författningar,
reglementen, instruktioner och föreskrifter,

att verkställa utredningar och avgiva utlåtanden i sjömilitära frågor, som
till staben hänskjutas, samt

att samla alla härför erforderliga uppgifter rörande såväl marinens personal
och materiel som ock sjökommunikationerna samt sådana anstalter inom
landet, vilka äro avsedda för allmänna sjöfartens befrämjande.

Chefen för marinstaben har dessutom till åliggande att övervaka ställningen
å anslaget till flottans krigsberedskap och övningar samt verkställa
kostnadsberäkningar med avseende på nämnda övningar.

Verksamheten inom marinstaben är fördelad på en chefsexpedition samt
fem avdelningar, nämligen mobiliseringsavdelningen, operationsavdelningen,
kommunikationsavdelningen, organisationsavdelningen och utrikesavdelningen.

Marinstaben utgör icke såsom generalstaben i organisatoriskt hänseende
eu särskild kår, utan erforderligt antal officerare från flottan och kustartilleriet
kommenderas till tjänstgöring vid marinstaben.

Högste befälhavaren över kustflottan — vilken ansvarar för att i kustflottan
ingående stridskrafter innehava den högsta grad av krigsduglighet, som genom
planmässiga övningar samt omtanke och klok hushållning kan vinnas — har
i stort sett till åliggande att utarbeta de strategiska och taktiska detaljplanerna
för kustflottans användning i krigstid, att gemensamt med chefen för
marinstaben avgiva förslag till flottans personals övningar ombord samt att
inspektera eller låta inspektera dels under hans befäl varande, dels även
omedelbart under Konungen lydande fartyg m. m.

Högste befälhavaren över kustflottan äger att hos Konungen, chefen för
försvarsdepartementet, marinförvaltningen eller chefen för marinstaben göra
framställning om vidtagande av de åtgärder i fråga om personal och materiel
samt övningar m. m., vilka han finner erforderliga, för att flottans sjöstridskrafter
och särskilt kustflottan skola kunna fylla sina uppgifter.

Högste befälhavaren över kustflottan biträdes av en särskild stab.

Kungl. Majits proposition nr 175, f)

Inspektören för nndervattensbåtvapnet skall med uppmärksamhet följa och
söka främja undervattensbåtvapnets utveckling och användbarhet, såväl
vad beträffar materiel som personal, samt äger att i sådant syfte hos Konungen,
chefen för försvarsdepartementet, marinförvaltningen, chefen för
marinstaben eller högste befälhavaren över kustflottan föreslå erforderliga
åtgärder.

Marinöverdirektören, marinöverintendcnten och marinöverläkaren äro, förutom
avdelningschefer i marinförvaltningen, chefer för respektive mariningenjör-,
marinintendentur- och marinläkarkårerna. I sistnämnda egenskap
fullgöra de eu personalchefs allmänna åligganden.

Chefen för kustartilleriet är personalchef och inspektör för kustartilleriet.

Båsom personalchef åligger det chefen för kustartilleriet att fördela officerare
och underofficerare mellan olika truppförband, att befordra underofficerare,
avgiva befordringsförslag beträffande vissa officerare, antaga och avskeda
kustartillerikadetter och reservkadetter m. in.

I egenskap av inspektör är chefen för kustartilleriet ansvarig för de
vapnet tillhörande truppförbandens krigsduglighet och tjänstbarhet i övrigt.

Chefen för kustartilleriet biträdes av en särskild stab.

Bland sjöförsvarets Övriga direkt under Konungen lydande befälhavare och
anstalter märkas stationsbefälhavaren och befälhavande amiralen i Karlskrona,
stationsbefälhavaren i Stockholm, kommendanterna i kustfästningarna (Vaxholms,
Karlskrona, Älvsborgs och Hemsö fästningar) samt cheferna för sjökrigshögskolan
och sjökrigsskolan. I regel lyda även eskaderchef och avdelningschef
omedelbart under Konungen.

Närmast under Konungen utövas ledningen av flygvapnet i militärt avseende
av chefen för flygvapnet, samt i ekonomiskt och tekniskt avseende av
fiygstyrelsen.

Chefen för flygvapnet är chef för flygvapnets officers- och underofficerspersonal
samt civilmilitära personal av motsvarande tjänsteklasser. Han
har befälsrätt över flygvapnets förband, formationer och anstalter med undantag
av dem, som äro underställda myndighet eller befälhavare vid armén
eller marinen, samt är Konungen ansvarig för flygvapnets krigsduglighet
och tjänstbarhet i övrigt.

Chefen för flygvapnet biträdes i sin tjänsteutövning närmast av eu stabschef.

Chefen för flygvapnet är tillika chef för flygvapnets centrala förvaltningsorgan,
flygstyrelsen, i vilken även stabschefen ingår.

Fiygstyrelsen utövar under Kungl. Maj:t i tekniskt och ekonomiskt avseende
överstyrelsen över rikets flygvapen. Styrelsen skall tillse, att flygvapnet
vidmakthalles i så fullständigt och tidsenligt skick, som med anvisade
medel kan genom omtanke och klok hushållning vinnas.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

Flygstyrelsen åligger att förvalta flygvapnet anvisade statsanslag, att draga
försorg om en ändamålsenlig hushållning med flygvapnets medel och materiel,
att redovisa för alla flygstyrelsen anförtrodda medel, att ombesörja, att
flygvapnets materiel underhålles i tidsenligt skick samt att sörja för att den
flygvapnet tillhörande personalens förläggning, förplägnad, hälso- och sjukvård,
utrustning och beväpning ske på tidsenligt sätt.

Flygstyrelsen skall därjämte, sedan Kungl. Maj:t godkänt huvudritning
till nybyggnad, flygplantyp, byggnad m. m., fastställa inrednings- och detaljritningar
ävensom fastställa modeller till förrådsartiklar med undantag
av de vapen och den beklädnad, vartill modell fastställes av Kungl. Maj.t.

Flygstyrelsen skall slutligen uppgöra erforderliga planer för flygindustriens
krigsorganisation och förslag i fråga om de önskemal, som ur militär
synpunkt böra uppställas i avseende å lufttrafikföretagens i landet personal,
materiel och flygstationer. Flygstyrelsen handlägger därjämte ärenden rörande
flygvapnets personal, organisation och luftstridskrafternas mobilisering.

Inom flygstyrelsen finnas tre förvaltningsbyraer, nämligen militärbyrån
under eu regementsofficer vid flygvapnet, tekniska byrån under flygöveringenjören
samt intendenturbyrån under en regementsofficer i intendenturbefattning
vid flygvapnet.

Ärendena beredas å vederbörliga byråer, varvid erforderligt samråd skall
äga rum dels med stabschefen, dels de olika byråerna emellan. Stabschefen
handlägger ärenden rörande flygvapnets organisation och luftstridskrafternas
mobilisering samt deltager i flygstyrelsens beredning av ärenden, som angå
personalens förläggning, utrustning och beväpning samt anslag till flygvapnets
övningar, konstruktion, nybyggnad och underhåll av flygmaterielen
in. in. Han bör om möjligt närvara vid föredragning av dylika ärenden.

I ärenden rörande flygindustriens krigsorganisation och därmed sammanhängande
frågor skall samråd äga rum med armé- och marinförvaltningarna.

I frågor rörande flygstationer samt konstruktion av flygplan jämte beväpning
och utrustning, vilka äro avsedda för sådana flygformationer, som skola
tilldelas eller operera tillsammans med armén eller marinen, skall samråd
äga rum med vederbörande armé- och marinmyndigheter.

Konstruktion, tillverkning och i erforderlig omfattning underhåll av
bomber, torpeder, minor, kulsprutor, ammunition, radio, fartyg, batai, byggnader
m. in. dylikt må rekvireras hos armé- respektive marinförvaltningen
mot ställande av härför erforderliga medel till vederbörande ämbetsverks
förfogande.

I avseende å ärenden rörande hälso- och sjukvård samt veterinärvård m.ni.
skall samråd äga rum med arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse eller marinförvaltningen.

Chefen för flygstyrelsen äger ensam beslutanderätt i alla de äi''enden, i
vilkas avgörande han deltager. Byråchef må meddela beslut i av chefen
för flygvapnet bestämda ärenden av mindre betydelse.

Kungl. Maj:ls proposition nr 175. I 1

15. I tredningår och förslag rörande omorganisation av försvarets
centrala ledning och förvaltning.

I 1925 års försvarsproposition framhöll föredragande departementschefen
angelägenheten av att förvaltningsorganisationen inom försvarsväsendet förenklades,
så långt detta vore möjligt, utan att dess effektivitet därav bleve
lidande. Såsom ett första led i arbetet för realiserandet av berörda önskemål
är att anse tillkallandet jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den IS
juni 1925 av dels särskilda sakkunniga för verkställande av utredning angående
förenkling av förvaltningsorganisationen vid arméns högre och lägre
truppförband, dels ock särskilda sakkunniga för verkställande av utredning
rörande förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och
varv. Det härigenom igångsatta utredningsarbetet, som sålunda var uteslutande
inriktat på den lokala förvaltningsorganisationen inom armén och marmen,
avslutades i huvudsak under loppet av år 1926. Frågan härom har
emellertid, vad armén angår, i avvaktan på den centrala förvaltningens ordnande,
ännu icke upptagits till slutlig prövning.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 oktober 1926 erhöll chefen för försvarsdepartementet
bemyndigande att tillkalla högst fem utredningsmän för
att inom departementet verkställa utredning rörande omorganisation av den
centrala förvaltningen inom försvarsväsendet m. m. På grund härav tillkallades
såsom utredningsmän landshövdingen C. A. G. Malmroth, ledamöterna
av riksdagens andra kammare, lantbrukaren E. A. Gustafsson, redaktören
P. A. Hansson och kommendören B. F. Holmgren samt ledamoten av
riksdagens första kammare, generalkrigskommissarien J. L. Widell. Landshövding
Malmroth utsågs att i egenskap av ordförande leda utredningsmännens
arbete.

Er det yttrande till statsrådsprotokollet, varmed föredragande departementschefen
motiverade sin hemställan om utredningsmännens tillkallande,
må här följande utdrag anföras:

»Utredningsarbetet, som sålunda hittills varit inriktat på den lokala förvaltningsorganisationen
inom armén och marinen, synes nu böra fullföljas i vad
avser arméns och marinens centrala förvaltningsmyndigheter. Härvid torde
böra undersökas, vilka omläggningar och förenklingar som böra genomföras
med avseende å dessa myndigheters organisation och arbetssätt i syfte att
å ena sidan såvitt möjligt nedbringa kostnaderna för förvaltningsorganisationen
och å andra sidan befrämja effektivitet och ändamålsenlighet i utförandet
av dem åliggande arbetsuppgifter.

Vad marinen angår, synes emellertid undersökningen icke blott böra avse
den centrala förvaltningsmyndigheten, marinförvaltningen, utan torde densamma
böra utvidgas till att omfatta frågan om organisationen av marinens
överstyrelse i dess helhet. Den nuvarande anordningen med ett flertal
direkt under Kungl. Maj:t lydande överstyrelseorgan, vilkas verksamhetsområden
djupt ingripa i varandra, har nämligen visat sig vara förenad med
olägenheter i olika hänseenden. Sålunda råder oklarhet beträffande arbetsoch
ansvarsfördelningen mellan de särskilda myndigheterna, och framför allt

1926 års
beredning
rörande den
centrala
försvarsförvaltnlngen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

liar en viss brist på enhetlighet uti marinens överledning i ekonomiskt, tekniskt
och militärt avseende gjort sig gällande.

Slutligen torde även frågan om ett mera definitivt ordnande av förvaltningen
vid flygvapnet böra upptagas till prövning. Jag erinrar i detta sammanhang
om att riksdagen i skrivelse den 29 maj 1926 (nr 4) framhållit,
hurusom det, enligt vad riksdagen erfarit, vid utarbetandet av för flygvapnets
administration erforderliga författningar visat sig medföra betydande olägenheter
och efter hand med all säkerhet väsentligt ökade kostnader att ordna
det självständiga flygvapnets förvaltning i full överensstämmelse med den
av 1925 års riksdag godkända organisationen, vilken innebure, att den
ekonomiska förvaltningen skulle göras fullt fristående från arméns och marinens
centrala förvaltningsorgan. Riksdagen hade med hänsyn till nämnda
svårigheter ansett det böra underkastas förnyat övervägande, om icke en
ändring borde vidtagas i fråga om flygvapnets förvaltning och räkenskapsväsende.
»

De sålunda tillkallade utredningsmännen — 1926 års beredning rörande
den centrala försvarsförvaltningen», i det följande benämnd beredningen —
avgåvo den 14 november 1927 »Betänkande och förslag rörande den centrala
försvarsförvaltningen» (Statens offentliga utredningar 1927: 29). Beredningen
har därvid upptagit till behandling icke allenast frågan om organisationen av
den centrala försvarsförvaltningen i egentlig mening — armé- och marinförvaltningarna
samt flygstyrelsen — utan jämväl den rent militära ledningens
— kommandomyndigheternas — organisation vid var och en av de
tre försvarsgrenarna. Det beredningen givna uppdraget, som, vad marinen
beträffar, avsåg frågan om organisationen av marinens överstyrelse i dess
helhet, men beträffande de båda övriga försvarsgrenarna inskränkte sig till
förvaltningsorganisationens ändamålsenliga ordnande, utvidgades av beredningen
själv till att jämväl i fråga om armén och flygvapnet omfatta samtliga
överstyrelseorgan. Eu ändamålsenlig och rationell lösning av frågan om den
centrala försvarsförvaltningens ordnande kunde nämligen, enligt beredningens
mening, icke komma till stånd, utan att förvaltningens ställning och förhållande
till de militära kommandomyndigheterna samtidigt klarlades och
på lämpligt sätt reglerades.

Beredningens förslag är i fråga om sina huvudprinciper och allmänna
grunddrag enhälligt. Ehuru beredningen funnit det särskilt ur krigsberedskapssynpunkt
vara fördelaktigt att redan i fredstid skapa eu högste befälhavare,
som närmast under Konungen skulle föra befälet över hela krigsmakten,
har beredningen dock nödgats uppgiva tanken härpå med hänsyn
till de stora svårigheter och olägenheter av olika slag, som eu dylik organisation
otvivelaktigt skulle föra med sig. T stället har beredningen sökt åstadkomma
erforderlig koncentration inom de särskilda försvarsgrenarna genom
att föreslå tillsättandet för var och eu av dessa av en direkt under Konungen
lydande chef med ständig befälsrätt över till respektive försvarsgren hörande
personal, truppförband, inspektioner, sjöstyrkor, formationer och anstalter m.m.
samt med erforderlig befogenhet även i fråga om förvaltningen. Arméchefens
organ för arméns ledning och förvaltning skulle i stort sett utgöras av
generalstaben och arméförvaltningen, båda myndigheterna i det väsentliga

Kungl, Maj:ts proposition nr 17''). 13

bibehållna i sitt nuvarande skick, men sammanförda till eu arméstyrelse.
Chefen för marinen skulle stå i spetsen för marinstyrelscn, i vilken skulle
ingå marinstaben, marinförvaltniugen och chefen för kustartilleriet med stab,
dock under helt andra organisationsformer än de nuvarande. Den redan
nu befintliga överstyrelsen för flygvapnet i tekniskt och ekonomiskt avseende,
flygstyrelsen, skulle i stort sett bibehållas i orubbat skick.

Beredningen har vidare föreslagit, att, till lättande av chefens för försvarsdepartementet
arbetsbörda, vissa grupper av ärenden, vilka nu behandlas
såsom kommandomål, skulle decentraliseras till avgörande av de särskilda
försvaisgrenarnas chefer. Dessa ärenden hava av beredningen benämnts

»kommandoärenden» till skillnad från de ärenden av hithörande slag _

kommandomålen — som fortfarande skulle avgöras av Kungl. Maj:t.

För att i möjligaste mån sammanknyta de tre försvarsgrenarna bär beredningens
majoiitet föreslagit inrättandet av ett med konsultativ befogenhet
utrustat försvarsråd, sammansatt av statsministern såsom ordförande, utrikesministern,
cheferna för försvars- och finansdepartementen, de tre försvarsgrenarnas
chefer samt ordföranden i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.
För åstadkommande av samarbete och samverkan mellan likartade
verksamhetsområden inom de skilda försvarsgrenarna bär beredningen därjämte
föreslagit tillsättande av särskilda förvaltningsutskott, på vilkas uppgifter
och befogenhet beredningen dock icke närmare ingått.

Inom armestyrelsen skulle enligt beredningens förslag generalstaben _

under en souschef — vara arméchefens organ för den rent militära ledningen,
under det att arméförvaltningen — utan särskild chef - skulle utgöra hans
organ för den tekniska och ekonomiska ledningen. I sistnämnda avseende
skulle arméchefens befogenhet begränsas till viktigare frågor rörande krigsorganisationen,
försvarsberedskapen och armébudgeten samt vissa andra
fiagoi av särskild vikt och betydelse, vid vilkas avgörande arméchefen skulle
inträda såsom chef för arméförvaltningen.

I fiaga om generalstaben bestar det utan tvivel viktigaste reformförslaget
däruti, att till stabens förenade chefsexpedition och personalavdelning skulle
överflyttas handläggningen av de till chefens för armén avgörande deeentraliseiade
kommandoärendeua. Den nuvarande tekniska avdelningen inom
geneialstaben föreslås till indragning; i stället skulle eu utbildningsavdelning
tillkomma.

Den föreslagna organisationen av arméförvaltningen avviker i så måtto
fi an den nuvarande, att vid ämbetsverkets uppdelning på olika departement
hänsyn tagits till önskemålet att kunna i görligaste mån ansluta anskaffningen
och underhållet av arméns materiel till industriens organisationsformer.
Fn del omflyttningar av ärenden mellan de nuvarande departementen
liksom ock dessas indelning på byråer in. m. hava blivit en följd
av den sålunda uppställda principen. Befattningen såsom chef för vapendepartementet
(i huvudsak motsvarande det nuvarande artilleridepartementet)
skulle enligt beredningens förslag skiljas från befattningen såsom inspektör
för artilleriet.

De närmare detaljerna av generalstabens och arméförvaltningens inre

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

organisation enligt beredningens förslag framgå av vad därom i det följande
under rubrikerna »Härens stab» och »Arméförvaltningen» anföres.

Vid uppgörandet av sitt förslag rörande organisationen av marinstyrelsen
bär beredningen på anförda skäl ansett sig böra hårdare än som skett beträffande
arméstyrelsen i ett verk sammanknyta de för den militära ledningen
avsedda organen med det centrala förvaltningsorganet. Marinstyrelsen
föreslås sålunda organiserad på ett stort antal avdelningar, sammanförda
till tre s. k. sektioner. Utav dessa motsvarar den första sektionen
endast eu del av den nuvarande marinstaben, den andra den nuvarande
marinförvaltningen utom fortifikation savdelningen samt marinstabens mobiliserings-,
organisations- och kommunikationsavdelningar m. in. och den tredje
kustartilleriets ledning jämte marinförvaltningens fortifikationsavdelning. \id
sidan av de tre sektionerna skulle —- förutom amiralitetsrådet — finnas
en särskild kommandoavdelning för marinens »kommandoärenden».

De närmare detaljerna av marinstyrelsens organisation enligt beredningens
förslag framgå av vad därom i det följande under »Marinstaben» och »Marinförvaltningen»
anföres.

Såsom redan nämnts, innebär beredningens förslag, vad flygstyrelsen beträffar,
relativt ringa förändringar. Flygvapnet har av beredningens majoritet
ansetts böra erhålla egen kommandoexpedition inom försvarsdepartementet.
För närvarande handläggas, som förut nämnts, denna försvarsgrens
kommandomål å sjöförsvarets kommandoexpedition. V idare har föreslagits,
att en centralbyrå under stabschefen såsom byråchef skulle inrättas inom
flygstyrelsen.

Myndig- Över beredningens förslag hava yttranden infordrats från ett flertal mynheternas
c|iglieter, nämligen från chefen för generalstaben, arméförvaltningen, samtliga
över bered- arméfördelningschefer och inspektörer, chefen för marinstaben, marinförvaltningens
ningen, stationsbefälhavarna vid flottans stationer, chefen för kustartilleriet,
* flygstyrelsen m. fl. Av innehållet i de sålunda avgivna yttrandena ma liai
i korthet anföras följande.

Chefen för Chefen för generalstaben har i sitt den 18januari 1928 avgivna yttrande anfört,
generalstaben. a(y (]en av beredningen föreslagna organisationen efter vissa smärre förändringar
syntes kunna inpassas i eu lämplig krigs- och fredsorganisation. Arméns
centrala ledning finge dock icke erhålla formen av eu styrelse. Chefen för
armén borde vara chef för generalstaben, dock utan att samtidigt vara personalchef
vid sagda stab. Vidare framhålles, att chefen för armén borde
vara föredragande inför Konungen i kommandomål, en anordning, som emellertid
skulle erfordra ändring av gällande grundlag. Beträffande beredningens
förslag i vad det avser generalstabens inre organisation har chefen för
generalstaben förordat vissa ändringar, innebärande bland annat, att personalavdelningen
skulle utbrytas ur generalstaben och ställas direkt under
chefen för armén, varjämte den av beredningen föreslagne souschefen borde
utbytas mot två souschefer — generaladjutanter — var och eu chef för tre
av generalstabens avdelningar; förste generaladjutanten skulle tillika vara chef
för generalstabens personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 17i). 15

I avseende å chefens för armén ställning till arméförvaltningen ansluter
sig chefen för generalstaben till beredningens förslag liksom ock till de av
beredningen följda grundprinciperna i fråga om de olika departementens i
arméförvaltningen inre organisation. Övertygande skäl hava icke synts
honom vara anförda för beredningens förslag att skilja befattningen såsom
chef för vapendepartementet från inspektörskapet för artilleriet.

Såsom en sammanfattning har chefen för generalstaben anfört, att han i
stort kunde ansluta sig till huvuddragen i den av beredningen framlagda
organisationen, men att vid eu erforderlig överarbetning av förslaget vissa
av honom framförda synpunkter och krav borde vinna nödigt beaktande.

Arméförvaltningen har uti den 17 januari 1928 avgivet yttrande anfört, att
avsevärda fördelar skulle kunna vinnas därigenom, att inom var och eu av de
tre försvarsgrenarna eu ansvarig chef omhänderhade kommandomyndigheten
och även erhölle ett visst inflytande på förvaltningen. Någon likartad organisation
av de tre försvarsgrenarnas ledning syntes emellertid icke vara
möjlig. Det av beredningen föreslagna förenandet av chefskapen över armén
och över arméförvaltningen ansåge sig ämbetsverket på anförda skäl böra
avstyrka. Enligt arméförvaltningens mening borde emellertid arméchefen
utöva inflytande på förvaltningen dels genom rätt att infordra erforderliga
uppgifter från de olika departementen samt meddela anvisningar till dessa,
dels genom befogenhet att fatta beslut i vissa särskilda frågor (såsom beträffande
krigsutrustnings- och krigsförplägnadsplaner, modeller o. s. v.), dels
ock genom skyldighet att efter granskning av de budgetförslag, som av arméförvaltningen
ingåves till Kungl. Maj:t, däröver avgiva utlåtande med rätt att
föreslå ändringar i förslagen.

Till de av beredningen anförda allmänna synpunkterna i fråga om uppdelningen
av materielförvaltningen på arméförvaltningens olika departement
giver ämbetsverket i stort sett sin anslutning. Beträffande de olika departementens
inre organisation ifrågasättas dock av arméförvaltningen eller av
dess särskilda departement vissa jämkningar i beredningens förslag. Behovet
av en överarbetning av beredningens förslag understrykes.

Chefen för marinstaben har i yttrande den 19 januari 1928 anfört, att han
i princip anslöte sig till förslaget om inrättande av ett chefskap för marinen,
vilket skulle innebära vissa förutsättningar för en sammanhållande ledning
av sjöförsvaret. Han ansåge emellertid, att marinstabens fortvaro såsom
sammanhållande organ för de ärenden, som i stort sett för närvarande handlades
i marinstaben, bildade en hörnsten i den marina styrelsens organisation,
och funne sig därför böra kraftigt avstyrka beredningens förslag
att sönderbryta detta organ. Den föreslagna anordningen, att chefen för
marinen och underlydande chefer skulle inom en styrelse utöva sin befogenhet
å styrelsens vägnar, vore främmande för våra begrepp om militär ledning
och skulle åstadkomma en blandning av militära order, administrativa anvisningar
och ekonomiska instruktioner. Detta gällde särskilt beslut i s. k.
kommandoärenden. Chefen för marinstaben gör gällande, att marinens sty -

Arméförca/t ningni.

Chefen för
marinsi ahni.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

relse — under chefen för marinen, tillika chef för marinstaben — borde
utövas av marinstaben under en souschef, marinförvaltningen under egen
chef samt en kustartilleriinspektion. Under chefen för marinen borde i
militärt avseende lyda sjöstyrkor, stationsbefälhavare, kommendanter, civilmilitära
kårchefer, sjökrigshögskola och sjökrigsskola m. 11. I fråga om
chefens för marinen ställning till marinförvaltningen vore en viss begränsning
av den förstnämndes förvaltningsbefogenhet erforderlig och lämplig.

Marinf

ningen. j ]luVudsak följande.

En koncentration av ledningen under en chef för marinen kunde betraktas
såsom önskvärd, dock att denne chefs befogenhet i förvaltningshänseende
borde begränsas till vissa för sjöförsvaret betydelsefulla, i organisationsplanen
bestämda frågor. Ämbetsverket ville däremot icke lämna sin medverkan
till ett sönderbrytande av de i enlighet med erfarenheten framvuxna
organisationsformer, som nu funnes i marinförvaltningen och marinstaben.
Dessa myndigheter borde alltså bestå — utan någon väsentlig förändring i
deras nuvarande arbetsuppgifter — varvid dock samarbete olika avdelningar
emellan för beredning av ärenden borde föreskrivas. Yad kustartilleriets
förvaltningsärenden beträffade, funne marinförvaltningen sig böra förorda, att
ett ökat inflytande gåves åt den högste målsmannen för detta vapen. Detta
kunde emellertid lämpligen tillförsäkras honom i annan ordning än den beredningen
föreslagit.

Enligt marinförvaltningens uppfattning borde ledningen av marinen utövas
av chefen för marinen, marinförvaltningen och marinstaben, vilka vid
behandling av vissa närmare angivna ärenden (medelsbehov, stater, fartygs
anskaffningar, övningar m. m.) bildade marinstyrelsen. Berörde nyssnämnda
ärenden kustartilleriet (kustfästningarna), borde jämväl chefen för kustartilleriet
ingå såsom ledamot i marin styrelsen. Chefen för marinen ensam
skulle äga beslutanderätt i alla frågor, som handlades i marinstyrelsen,
dock med reservationsrätt för ledamöter och föredragande.

Chefen för marinen borde hava ständig befälsrätt över sjöstyrkor, truppförband,
formationer och anstalter.

Chefen för Chefen för kustartilleriet ansluter sig i stort sett till beredningens förslag.
kustartilleriet. jjail anser likväl, att större befogenhet i vissa avseenden borde tillerkännas
chefen för kustartilleriet än vad beredningen föreslagit.

Flygstyrelsen. Flygstyrelsen vitsordar i sitt den 18 januari 1928 avgivna utlåtande behovet
av en särskild kommandoexpedition för flygvapnet, men avstyrker
inrättandet av en centralbyrå under stabscliefen såsom byråchef.

Övriga Övriga myndigheters yttranden över beredningens förslag gå i allmänhet

myndigheter. uj. p., ett principiellt gillande av tanken att redan i fred skapa chefer förvar
och en av de tre försvarsgrenarna. Beredningens förslag anses i allmänhet
taget vara ett betydelsefullt steg i rätt riktning för åstadkommande
av önskvärd enhetlighet i ledningen. Förslaget har emellertid i åtskilliga,

Kuntjl.

icke oväsentliga avseenden ;
varför eu överarbetning av
derlig.

Maj .in proposition nr 175.

ansetts sakna önskvärd klarhet i utformningen,
detsamma tämligen allmänt befunnits erfor -

I)en 2 mars 1928 upptog dä varande chefen för försvarsdepartementet —
som i likhet med flertalet militära myndigheter icke ansäg beredningens
förslag i dess förefintliga skick kunna läggas till grund för eu framställning
till riksdagen — inför Ivungl. Maj:t i statsrådet frågan om fortsatt beredning
av förevarande spörsmål. Efter att hava i korthet erinrat om vad i ärendet
tidigare förekommit, yttrade därvid departementschefen, bland annat
följande.

Hörande innehållet i utredningsmännens förslag får jag hänvisa till betänkandet.
Här må endast omnämnas, att enligt berörda förslag försvarsväsendets
ledning och förvaltning i fred skulle utövas av — förutom försvarsdepartementet
med kansli och kommandoexpeditioner — följande centrala
organ, nämligen: arméstyrelsen under en generalsperson, chefen för armén;
marinstyrelsen under eu flaggman, chefen för marinen; samt flygstyrelsen
under eu generalsperson eller flaggman, chefen för flygvapnet.'' Till avgörande
av cheferna för resp. försvarsgrenar skulle överlämnas ett betvdande
antal ärenden, vilka nu avgöras såsom kommandomål.

I de avgivna yttrandena hava erinringar i olika avseenden framställts mot
utredningsmännens förslag.

Chefen för generalstaben har sålunda i sitt yttrande anfört, bland annat
att en chef för armén borde inrättas endast under förutsättning att han erhöll0
befogenheter, som svarade mot honom åliggande ansvar. Därest, på
sätt utredningsmännen föreslagit, chefens för armén befogenhet i fråga'' om
de rent ^ militära ärendena inskränktes till allenast de mindre viktiga kom -mandomalen, kunde ifragasättas, om man erhölle en central myndighet, som
kunde utöva en verklig ledning av armén ur militär synpunkt. Konsekvensen
av skapandet av en chef för armén borde vara, att arméchefen bleve
Konungens rådgivare i kommandomål, vilket i viss mån skulle innebära en
återgång till de förhållanden, som rådde under tiden före 1840, då kommandomålen
föredrogos av generaladjutanterna. Det kravet borde sålunda uppställas,
att chefen för armén skulle vara föredragande i samtliga kommandomål.

Det av generalstabschefen sålunda väckta spörsmålet har under tiden
efter år 1840 vid olika tillfällen varit föremål för Kungl. Maj:ts och riksdagens
prövning i samband med ifrågasatt sammanslagning av lantförsvarsoch
sjöförsvarsdepartementen till ett gemensamt departement. En av de
invändningar, som framfördes mot eu dylik sammanslagning, gick ut på att
densamma skulle nödvändiggöra eu återgång till den före 1840 års departementalreform
tillämpade anordningen med särskilda, konstitutionellt ansvariga
föredragande för arméns och marinens kommandomål (generaladjutantanterna).
Härom anförde föredragande departementschefen vid framläggande
av proposition (nr 359) till 1919 års riksdag med förslag till lag om statsdepartementen,
bland annat, att lian i likhet med departementalkommittelade,
vilka i sitt år 1912 avgivna betänkande ägnat synnerlig uppmärksamhet
åt kommandomålens handläggning i ett sammanslutet försvarsdepartement,
ansåge, att något hinder icke kunde anses föreligga för den gemeiisamme
försvarsministern, vare sig han vore militär eller civil, att inför
Konungen föredraga kommandomålen och därvid bära det konstitutionella
ansvaret för dessa ärendens riktiga handläggning. En anordning med sär Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 144 liäft. (Nr 175.) las nn 2

1928 års
sakkunniga.

Kungl. Afaj.-ts proposition nr 1775.

skilda militära tjänstemän för lant- och sjöförsvaret såsom konstitutionellt
ansvariga föredragande av kommandomålen kunde departementschefen så
mycket mindre förorda, som denna anordning enligt lians mening påtagligen
skulle vara ägnad att motverka ett av de huvudsakliga syftemålen med försvarsdepartementens
förening, nämligen åvägabringande av enhetlighet i försvarets
militära ledning, samt anordningen under den tid (1809—1840), då
densamma varit i tillämpning, ansetts medföra splittring och slitningar vid
de militära angelägenheternas handhavande.

Jag ansluter mig obetingat till vad föredragande departementschefen år
1919 sålunda uttalat i fråga om kommandomålens handläggning och kan följaktligen
ej finna vad generalstabschefen anfört härutinnan godtagbart. Emellertid
synes, såsom i vissa avgivna yttranden framhållits, jämväl den av utredningsmännen
föreslagna uppdelningen av kommandomålen mellan Kungl.
Maj:t med chefen för försvarsdepartementet såsom föredragande och cheferna
för respektive försvarsgrenar giva anledning till betänkligheter. Mot en sådan
uppdelning lärer kunna göras i viss man enahanda erinringar som mot
anordningen med särskilda konstitutionellt ansvariga föredragande av kommandomålen.
Det torde nämligen kunna på goda grunder befaras, att den föreslagna
uppdelningen av kommandomålen, vilka i många fall äga nära samband
med varandra och med konseljmålen, skulle komma att medföra slitningar
och konflikter mellan chefen för försvarsdepartementet och de olika
försvarsgrenarnas chefer samt mellan de sistnämnda inbördes. Jämväl den
av utredningsmännen föreslagna anordningen i fråga om kommandomålens
handläggning synes sålunda vara ägnad att motverka åsyftad enhetlighet i
försvarsväsendets ledning.

Vid utarbetandet av utredningsmännens förslag har en ledande princip
varit att sammanföra rent militära ärenden och förvaltningsärenden till behandling
och avgörande av eu och samma myndighet. Häremot hava flera
av de hörda myndigheterna framfört betänkligheter, och i de av marinförvaltningen
och chefen för marinstaben avgivna yttrandena har berörda princip
blivit föremål för ingående kritik, varvid framhållits, bland annat, att
utvecklingen i allmänhet av den militära organisationen, tvärt emot ATad utredningsmännen
föreslagit, gått i riktning av de militära befälhavarnas befriande
från förvaltningsuppgifter. Icke minst med hänsyn till nödvändigheten
att begränsa vederbörande myndigheters arbetsuppgifter inom rimlig
omfattning synas mig de i förevarande avseende framställda erinringarna
värda beaktande.

På grund av vad jag sålunda anfört och med hänsyn till de erinringar i
skilda hänseenden, som i de avgivna yttrandena framställts mot utredningsmännens
förslag, har jag kommit till den övertygelsen, att de former, som däri
föreslagits för förverkligande av utredningens syfte — åstadkommande av
enhetlig ledning av försvarsgrenarna samt intimare samverkan mellan de
skilda överstyrelseorganen för tillgodoseende av försvarets effektivitet —
icke äro i allo lyckligt funna. Jag finner därför förslaget icke kunna i oförändrat
skick läggas till grund för beslut i ämnet, utan anser med. hänsyn
till den föreliggande organisationsfrågans stora betydelse och räckvidd nödvändigt.
att densamma underkastas en förnyad omprövning och ingående
granskning ur olika synpunkter.

Det synes icke uteslutet, att en tillfredsställande lösning av de spörsmål,
som utredningsmännen enligt sitt uppdrag haft att upptaga till behandling,
skulle kunna vinnas genom en mindre vittgående reform av försvarsväsendets
ledning än den av utredningsmännen föreslagna. Åtskilliga av de i
ärendet avgivna yttrandena synas mig lämna stöd för denna uppfattning.
Det torde vara välbetänkt, att man vid en omorganisation av nu ifrågava -

Ktmgl. Maj:ls proposition nr 1715. 19

l-iinde art går fram med en viss varsamhet och avvaktar de erfarenheter
som kunna vara att hämta från eu ej allt för vittgående reform, så att man
icke i stravan att rada bot på de olägenheter, som äro förbundna med den
nuvarande organisationen, giver tillspillo de med densamma förenade fördelarna.
Vid fragans fortsatta behandling torde därför böra undersökas
Huruvida icke asyftade omläggningar och förenklingar med avseende å armens
och marinens centrala förvaltningsmyndigheter samt avhjälpande av
de olägenheter, som, vad marinen angår, visat sig vara förenade med att ett
flertal overstyrelseorgan lyda direkt under Kungl. Maj.t, skulle kunna åstadkommas
utan en sa genomgripande ombildning av den nuvarande, historiskt
1 ram vuxna organisationen, som utredningsmännen föreslagit.

,,, =en f°rtsatta beredning av den föreliggande organisationsfrågan, som
alltsa synes erforderlig, torde lämpligen böra verkställas inom försvarsdepartementet
med biträde av särskilt tillkallade sakkunniga. Dessa synas
bora vara högst fem till antalet.» 6 “

Jämlikt erhållet bemyndigande tillkallade departementschefen den 9 mars
1928 de nya sakkunniga. Dessa utgjordes av generalen L. H. Tingsten,
konteramiralen C. L. de Cliamps, översten och militärbefälhavaren på Gotland
O. G. Thörnell samt kommendören C. F. Tamm. General Tingsten utsågs
att i egenskap av ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sålunda tillkallade sakkunniga — i det följande benämnda 1928 års
sakkunniga hava den G oktober 1928 avgivit »Betänkande och förslag

rörande försvarets centrala ledning och förvaltning». (Statens offentliga utredningar
1928: 23).

1928 års sakkunnigas förslag, som är enhälligt, upptager icke till behandling
frågan om skapandet av eu högste befälhavare, som närmast under
Konungen skulle föra befälet över hela krigsmakten, icke heller de av beiedningen
föreslagna åtgärderna för att sinsemellan sammanknyta de tre
försvarsgrenarna, nämligen inrättandet av ett försvarsråd och av särskilda
förvaltningsutskott.

De sakkunniga hava, med beaktande av de för deras arbete utfärdade
direktiven, sökt att giva den avsedda reformen av försvarsväsendets ledning
eu mindre vittgående omfattning än det av beredningen avgivna förslaget
innebär. I avseende särskilt å sättet för kommandomålens handläggning
och föredragning uttala de sakkunniga starka betänkligheter mot chefens för
generalstaben förslag, att försvarsgrenscheferna skulle vara föredragande inför
Konungen i dylika ärenden. Beträffande flygvapnet förorda de sakkunniga
i likhet med beredningen i stort sett bibehållande av den nuvarande
organisationen.

Inom de båda större försvarsgrenarna, armén och marinen, föreslå de sakkunniga
tillsättandet av en kommenderande general, respektive kommenderande
amiral. Vid sidan av dessa och således jämväl direkt underställda
Konungen skulle alltjämt bestå, inom lantförsvaret chefen för generalstaben
och arméförvaitningen, detta ämbetsverk under en särskild chef, samt inom
sjöförsvaret chefen för marinstaben och marinförvaltningen. Enhetligheten
i ledningen har ansetts tillräckligt betryggad genom tillämpande av principen

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 1/5.

om samråd och samverkan mellan de för vardera försvarsgrenen föreslagna
tre sidoordnade myndigheterna. Denna princip liar vid förslagets närmare
utformning kommit till klarare uttryck beträffande marinen än i fråga om
armén.

I avseende å armens ledning innebär de sakkunnigas förslag, att kommenderande
generalen skulle i fred närmast under Konungen utöva högsta befälet
över till lantförsvaret hörande myndigheter, staber, truppförband, skolor
och anstalter m. m. med undantag av lantförsvarets kommandoexpedition,
generalstaben, myndigheter vid inskrivnings- och värnpliktsväsendet samt
arméförvaltningen. Kommenderande generalen skulle hava ständig befälsrätt
över arméns militära och civilmilitära personal med undantag av generalstabens
officerare. Han skulle ägna oavlåtlig uppmärksamhet åt tillståndet
inom honom underställda delar av lantförsvaret och ansvara för deras
tjänstbarliet ävensom för ordning och krigstukt, övervaka utbildningen, tillse
att behörig överensstämmelse förefunnes mellan för olika truppslag gällande
reglementen och instruktioner samt att samövningar ägde rum mellan olika
truppslag, handlägga ärenden rörande officersbefordringar in. m. Kommenderande
generalen skulle tillika vara inspektör för militärläroverken. Han
skulle av chefen för generalstaben erhålla del av de synpunkter, som enligt
dennes uppfattning borde beaktas vid arméns utbildning, övningar, försök
o. d.. samt av resultatet av generalstabens taktiska studiearbete. I nu antytt
hänseende gjorda framställningar borde kommenderande generalen, i den
mån det vore honom möjligt, efterkomma.

I fråga om generalstabens inre organisation hava 1928 års sakkuniga i
stort sett icke föreslagit någon annan ändring, än att den nuvarande tekniska
avdelningen borde utbytas mot eu strategisk-taktisk studieav delning.

Beträffande arméförvaltningens ställning föreslå de sakkunniga, att i
spetsen för ämbetsverket skulle ställas en chef med uppgift, bland annat,
att sammanhålla dess departement, utöva den allmänna uppsikten övei göiom
alens gång, vara ordförande i plenum och vid sammanträde mellan två
eller flera departement, leda arbetet vid den förberedande handläggningen
av lan t förs var sbudget en samt vara ansvarig för den militäradministrativa föisvarsförberedelsen.
Chefen för generalstaben skulle äga rätt att i vissa
frågor — huvudsakligen berörande försvarsberedskapen — lämna arméförvaltningen
erforderliga anvisningar. I fråga om budgetbehandlingen skulle
såväl kommenderande generalen som chefen för generalstaben beredas visst
inflytande. Med avseende å arméförvaltningens inre organisation ansluta
sig de sakkunniga i allt väsentligt till arméförvaltningens och dess särskilda
departements yttranden över beredningens förslag. Chefskapet för vapendepartementet
borde enligt de sakkunnigas mening åtminstone tillsvidare
kunna vara förenat med befattningen såsom inspektör för artilleriet.

De närmare detaljerna av generalstabens och arméförvaltningens inre organisation
enligt de sakkunnigas förslag framgå av vad därom i det följande
under rubrikerna »Härens stab» och »Arméförvaltningen» anföres.

Knngl. Maj-.ts proposition nr 17~>. 21

Vidkommande härefter frågan om marinens ledning, skulle enligt de sakkunnigas
förslag kommenderande amiralen i fred närmast under Konungen
utöva högsta befälet över marinens sjöstyrkor, fartyg, stationer och depåer,
kustfästningar, skolor och anstalter in. in. med undantag av sjöförsvarets
kommandoexpedition, marinstaben och marinförvaltningen. Kommenderande
amiralen skulle vara chef för Ho 11 ans officerskår samt hava ständig befälsrätt
över marinens militära och civilmilitära personal.

I fråga om marinstabens inre organisation föreslå de sakkunniga — i
huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen för marinstaben och marinförvaltningeu
i detta avseende förordat i sina över beredningens förslag avgivna
yttranden — att marinstaben skulle bestå av fem olika avdelningar,
nämligen operationsavdelningen, kommunikationsavdelningen, organisationsavdeluingeu,
utrikesavdelningen och sjökrigshistoriska avdelningen.

Beträffande marinförvaltningens inre organisation hava de sakkunniga,
under hänsynstagande till i vissa yttranden över beredningens förslag mot
detsamma gjorda erinringar, förordat, att ämbetsverket, alltjämt under egen
chef, skulle bestå av åtta olika avdelningar, nämligen artilleri-, torped- och
min-, nautiska, fortifikations-, ingenjör-, intendent-, sanitets- och civilavdelningarna.
Därtill skulle komma amiralitetsrådet.

Såsom förut antytts, är samrådsprincipen mellan marinens tre högsta
myndigheter enligt de sakkunnigas förslag på ett mera framträdande sätt
hävdad än vad fallet är vid armén. Kommenderande amiralen, chefen för
marinstaben och chefen för marinförvaltningen skulle enligt förslaget tillsammans
bilda »amiralitetet», vari jämväl chefen för kustartilleriet skulle ingå vid
behandling av ärenden rörande kustartilleriet och kustfästningarna, över vilka
nämnde chef borde erhålla inspektionsrätt. I vissa fall skulle även chefen för
fortifikationen deltaga i amiralitetets förhandlingar. Inom amiralitetet borde
följande ärenden bliva föremål för ständigt återkommande samråd, nämligen
planläggning av flottans övningar, viktigare reglementen och instruktioner,
frågor rörande marinens medelsbehov m. fl. viktigare ärenden samt i övrigt sådana
frågor, som av någon eller några av i amiralitetet ingående chefer ansåges
böra behandlas i samråd. Kommenderande amiralen borde i regel vara ordförande
vid sammanträde inom amiralitetet. Då ärende därstädes upptoges
för samråd, skulle det föredragas av den däri deltagande chef, till vilkens
ämbetsbefattning detsamma i främsta rummet hörde; dock kunde denne låta
föredragningen ske genom den person, som under honom berett ärendet.
Sedan samrådet ägt rum, skulle ifrågavarande chef äga att själv i ärendet
fatta beslut ävensom att expediera detsamma. Allt efter ordförandens bestämmande
skulle till sammanträde inom amiralitetet för meddelande av
upplysningar m. m. kunna kallas högste befälhavaren över kustflottan eller
annan högre myndighet vid marinen.

Över 1928 års sakkunnigas förslag hava yttranden infordrats från chefen
för generalstaben, arméförvaltningen chefen för marinstaben, mariuförvaltningen,
chefen för kustartilleriet och flygstyrelsen,

Myndigheternas

yttranden
över 1928 irs
sakkunnigas
förslag.

Kungl. Maj:ls proposition nr 175.

Chefen för Chefen för generalstaben har i sitt den 30 november 1928 avgivna yttrande
9t*Xen förklarat sig icke kunna biträda det framlagda förslaget, enär de sakkunniga
icke anfört några bärande skäl för ett frångående i princip av beredningens
förslag, till vilket han förut i stort anslutit sig. De sakkunniga hade, enligt
chefens för generalstaben mening, vid bestämmandet av fredsorganisationen
icke tagit erforderlig hänsyn till krigsorganisationen och i övrigt endast i
ringa mån beaktat de synpunkter, som chefen för generalstaben framfört i
sitt över beredningens förslag avgivna yttrande.

Under erinran, att de sakkunniga icke upptagit till behandling de av beredningens
majoritet förordade åtgärderna i syfte att på lämpligt sätt sammanknyta
de tre försvarsgrenarna, har chefen för generalstaben framhållit
vikten av att samarbete och sammanhållning mellan de olika försvarsgrenarna
komme till stånd och att enhetligheten i det operativa förberedelsearbetet
bleve betryggad. Vidare har chefen för generalstaben uttalat, att
de sakkunniga icke förebragt några bärande skäl mot att överbefälhavaren
för armén gjordes till föredragande inför Konungen i kommandomål, varför
kravet på denna frågas upptagande till grundlagsenlig behandling av honom
alltjämt vidhölles. Då emellertid en grundlagsändring icke kunde påräknas
tidigare än vid 1933 års riksdag och proposition i ärendet således icke behövde
avgivas förrän senast till 1932 års riksdag, ansåge chefen för generalstaben
spörsmålet om kommandomålens föredragning kunna uppskjutas till
en senare tidpunkt, under det att frågan om krigsmaktens högsta ledning i
övrigt snarast borde bringas till lösning.

Chefen för generalstaben vidhåller alltjämt sin i yttrandet över beredningens
förslag uttryckta mening, att befattningen såsom överbefälhavare för
armén och såsom chef för generalstaben borde förenas i en och samma person,
samt hänvisar i fråga om organisationen av generalstaben såsom en överbefälhavarens
för armén stab till sitt över beredningens förslag avgivna
yttrande.

Jämväl i fråga om överbefälhavarens för armén ställning till arméförvaltningen
samt detta ämbetsverks inre organisation har chefen för generalstaben
i stort sett hänvisat till det förut avgivna yttrandet. Under förutsättning
att under Kungl. Maj:t i eu och samma persons hand förenades
den högsta myndigheten i såväl militärt som förvaltningshänseende, vore
någon mellanhand mellan överbefälhavaren för armén och arméförvaltningens
olika departementschefer i form av en särskild chef för arméförvaltningen
enligt chefens för generalstaben uppfattning icke absolut erforderlig. Den
enhetliga ledningen av ämbetsverket syntes honom kunna åstadkommas på
så sätt, att Kungl. Maj:t för bestämd tid uppdroge åt viss departementschef
att tillika vara chef för arméförvaltningen.

Arméförvalt- Uti den 20 november 1928 avgivet utlåtande har arméförvaltningen, med
mngen. hänvisning till sitt yttrande över beredningens förslag, tillstyrkt inrättandet
av en ny befattning för en kommenderande general. T dennes ämbetsuppgifter
borde enligt arméförvaltningens uppfattning — förutom utövandet
närmast under Konungen av befälet i fredstid över lantförsvarets truppför -

•23

Kuntjl. Maj tis proposition nr 175.

band, kårer m. m. •— ingå avgivandet av yttranden i befordringsfrågor, avgörandet
av eller uppgörandet av förslag i frågor om arméns personals placering,
kommendering till tjänstgöring samt utbildning, skyldighet att följa
förvaltningen vid armén, med rätt att i avseende därå till Kungl. Maj:t,
arméförvaltningen eller dess vederbörliga departement avgiva de framställningar,
vartill lian kunde finna anledning, fastställandet av vissa slag av
modeller m. m. Kommenderande generalen borde vidare utöva högsta ledningen
vid uppgörandet av planerna för lantförsvarets sättande på krigsfot
samt för arméförvaltningens administrativa försvarsförberedelser, med rätt för
honom att i dessa båda hänseenden giva chefen för generalstaben, därest
särskild sådan chef komme att bibehållas, respektive arméförvaltningen erforderliga
direktiv , samt slutligen äga befogenhet att avgiva yttrande över de
arméförvaltningens framställningar, som årligen avgåves för att tjäna till
ledning vid uppgörandet av statsverkspropositionen för nästföljande budgetår.

I enlighet med vad arméförvaltningen i ärendet tidigare anfört, borde
kommenderande generalen erhålla endast vissa bland de av beredningen för
chefen för armén ifrågasatta direkta befogenheter med avseende å den på
ämbetsverket ankommande ekonomiska förvaltningen vid armén. Ansvaret
för denna sistnämnda i dess helhet borde, liksom för närvarande, åvila arméförvaltningen
såsom ett omedelbart under Konungen stående centralt ämbets.
verk. I avseende å de administrativa försvarsförberedelserna borde det emellertid
åligga ämbetsverket att följa vissa detsamma av kommenderande generalen
meddelade direktiv. Givet vore också, att, även om särskilda instruktionsbestämmelser
därutinnan icke kunde behöva utfärdas, mellan kommenderande
generalen och arméförvaltningen borde i fråga om framställningarna
rörande lantförsvarets medelsbehov äga rum ett samarbete, som skulle förläggas
även till tiden, innan dessa framställningar av arméförvaltningen insändes
till Kungl. Maj:t.

De sakkunnigas förslag om inrättandet av en ny beställning för en över
departementscheferna ställd gemensam chef för ämbetsverket ansåge sig arméförvaltningen
icke kunna tillstyrka. Tillsättandet av en gemensam chef för
arméförvaltningen syntes nämligen, vid bibehållandet av den nuvarande
organisationen med ämbetsverkets uppdelning på fem departement, vart och
ett motsvarande de vitt skilda grupper av arbetsuppgifter, som ankomme
på ämbetsverket, icke kunna bliva till avsett gagn. Det syntes arméförvaltningen,
som om med undvikande av de rubbningar i arméns förvaltningsorganisation
i det hela, vilka ofrånkomligt skulle följa med tillsättandet av
en gemensam chef för ämbetsverket, huvudsyftet med eu dylik åtgärd eller
vinnandet av garanti för erforderligt samarbete mellan de olika avdelningarna
(departementen) samt en enhetlig handläggning av likartade ärenden å desamma
skulle kunna vinnas, om åt ordföranden i arméförvaltningens plenum
kunde överlämnas vissa särskilda arbetsuppgifter i berörda syfte.

Chefen för marinstaben liar i sitt den 30 november 1928 avgivna utlåtande
framhållit, att de sakkunniga i fråga om det rent militära inflytandet på förvaltningsområdet
gått till väga på olika sätt för armén och för marinen. De

Chefen för
marinstaben

Kwigl. Maj:ts proposition nr 175.

tillerkände chefen för generalstaben betydligt utvidgat inflytande beträffande den
militäradministrativa försvarsförberedelsen och förberedande handläggningen
av lantförsvarsbudgeten''; även gentemot kommenderande generalen gåves
chefen för generalstaben vissa befogenheter. För marinens vidkommande
lämnades icke samma förhandsställning åt chefen för marinstaben. Direktivrätten
ersattes med den organisationsformen, att vissa viktiga ärenden skulle
i samråd behandlas inom ett amiralitet, bestående av chefen för marinstaben,
chefen för marinförvaltningen och kommenderande amiralen samt i vissa
fall chefen för kustartilleriet. Både den ena och den andra av dessa organisationsformer
kunde vara värda beaktande. I vissa fall vore emellertid
de sakkunnigas förslag om samrådet i amiralitetet ej fullt klart. Krigsorganisationen
syntes ej vara i erforderlig grad systematiserad. Kommenderande
amiralens ställning i fred i förhållande till å ena sidan försvarsdepartementet
och å andra sidan marinförvaltningen och marinstaben borde mera
bestämt angivas samt anknytningen göras fastare mellan honom och de båda
sistnämnda ämbetsverken.

Kommenderande amiralen borde, enligt chefens för marinstaben åsikt, i
krig vara marinstabschef i högkvarteret; detta nödvändiggjorde i sin tur, att
han vore chef för marinstaben i fred. Då han icke i detalj kunde hinna att
leda marinstabens arbeten, borde denna stab omedelbart sammanhållas och
ledas av en kommenderande amiralen direkt underställd souschef för marinstaben.
Skulle dessa benämningars motsvarighet icke lämpligen kunna användas
för arméns räkning, borde i stället begreppen kommenderande amiral
och eu honom underställd chef för marinstaben införas. Gentemot marinförvaltningen
syntes kommenderande amiralen böra utrustas med vissa befogenheter,
och åt honom borde givas bindande direktivrätt i eu del viktiga,
närmare angivna ärenden. Såsom chef för marinen och såsom inspektör för
sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan borde kommenderande amiralen förfoga
över en kommandoavdelning.

Emot vad de sakkunniga föreslagit beträffande marinstaben har stabscliefen
icke haft något att erinra. Souschefen borde leda beredningen av
flertalet stabsärenden och själv handlägga och avgöra åtskilliga löpande
ärenden. I detta sammanhang har marinstabschefen framhållit, att sedan
personalberäkningarna uppgjorts år 1925, en väsentligen ökad verksamhet
måst påläggas marinstaben, vilken därför måste beredas ökade arbetskrafter
och detta i större omfattning än de sakkunniga föreslagit.

De sakkunnigas förslag beträffande marinförvaltningen har av marinstabschefen
i stort sett lämnats utan erinran,

I fråga om kustartilleriets ställning i marinens överstyrelse har murinstabschefen
tagit bestämt avstånd från den tendens, som enligt hans mening
genomginge chefens för kustartilleriet i ärendet avgivna, i det följande närmare
omförmälda yttrande och som, fullföljd, skulle leda till sjöförsvarets
klyvning i två organisationer med två inspektörer, två staber, två förvaltningar
o. s. v., vilket allt skulle äventyra marinens ändamålsenliga och enhetliga
användning till rikets försvar. Chefen för kustartilleriet borde inom

Kumjl. Maj:ts proposition nr IT5. 25

marinens ledning intaga ställning såsom inspektör för kustfåstuingarna.
Härigenom kunde han taga initiativ i alla kustfästningarna berörande frågor,
och som chef för kustartilleriet hade han den med befälsställningen följande
rätten och plikten till inspektion av kustartilleriets personal jämte kustartilleriet
tilldelad materiel.

Chefen för marinstaben har slutligen anfört, att han efter granskning av
de sakkunnigas betänkande kommit till en organisationsform för marinens
ledning, som helt nära anslöte sig till den organisation, han i utlåtandet
över beredningens betänkande föreslagit, nämligen eu överstyrelse bestående
av:

en kommenderande amiral, under vilken omedelbart skulle lyda marinstaben,
kustfästningsinspektionen och kommandoavdelningen, samt

marinförvaltningen, stående under Kungl. Maj:t och i vissa avseenden
jämväl under kommenderande amiralen.

Under kommenderande amiralen skulle i militärt avseende lyda sjöstyrkebefälhavare,
kommendanter, stationsbefälhavare, inspektören för undervattensbåtvapnet,
cheferna för de civilmilitära kårerna samt cheferna för sjökrigshögskolan
och sjökrigsskolan.

Marinförvaltningen erinrar i utlåtande av den 24 november 1928, att ämbetsverket
i sitt yttrande över beredningens betänkande föreslagit, att chefen
för marinen — med fullständigt bibehållande av det militära befäl, som beredningen
ifrågasatt — skulle för att kunna ägna sig åt ledningen i stort
befrias från de så att säga dagliga förvaltningsgöromålen. Endast vid behandlingen
av tekniska och ekonomiska frågor av större betydelse skulle
avgörande träffas av chefen för marinen i en marinstyrelse, bestående av
chefen för marinen, marinförvaltningen och marinstaben samt i vissa fall
chefen för kustartilleriet. Vad åter anginge de sakkunnigas förslag, vore
det chefskap för marinen, som dessa velat tillägga en kommenderande
amiral, mera begränsat än vad såväl beredningen som marinförvaltningen
i sitt föregående yttrande föreslagit. I det av de sakkunniga föreslagna
amiralitetet skulle visserligen, förutom kommenderande amiralen, ingå
chefen för marinförvaltningen och chefen för marinstaben samt i vissa fall
chefen för kustartilleriet, men inom detsamma skulle endast samråd äga
rum; beslutanderätten tillkomme den chef, till vilkens ämbetsbefattning ärendet
hörde. En dylik organisation vore enligt ämbetsverkets åsikt icke ägnad
att tillgodose enhetligheten i ledningen, och det kunde dessutom anmärkas,
att ärenden, vilka skulle behandlas i amiralitetet vid sammanträde för samråd,
därmed bleve underkastade dubbel föredragning. På dessa skäl vidhölle
marinförvaltningen de huvudgrunder för organisationen av marinens
överstyrelse, vilka ämbetsverket framlagt i sitt över beredningens förslag
avgivna utlåtande.

Vad särskilt anginge organisationen av marinförvaltningens civilavdelning
samt marinförvaltningens båda civila ledamöters ställning och uppgifter, ansåge
dock ämbetsverket, att de sakkunnigas förslag, enligt vilket amiralitetsrådet
befriades från chefskapet för kameralbyrån och avsåges att huvudsakligen

Ma vin förvaltningen.

Chefen
för kustartilleriet -

Mun styrelsen.

Departe mentschefen -

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

utöva en kontrollerande verksamhet, vore att föredraga framför tidigare organisationsförslag.

Flera av marinförvaltningens ledamöter hava anmält avvikande mening,
bland annat i själva huvudfrågan, där tvenne ledamöter, i enlighet med
tidigare intagen ståndpunkt, huvudsakligen anslutit sig till beredningens
förslag.

Chefen för kustartilleriet har i sitt den 9 november 1928 avgivna utlåtande
framhållit, att han fortfarande ansåge den av beredningen föreslagna
organisationen av försvarsväsendets ledning och förvaltning, i vad anginge
marinen, i stort sett lämplig. De sakkunniga syntes hava mer eftersträvat
att bibehålla den nuvarande organisationen än att skapa en enhetlig ledning.
Den enande kraft, som enligt beredningens förslag funnits i chefen för
marinen, saknades i de sakkunnigas förslag, vilket kustartillerichefen ansåge
innebära en halvmesyr och såsom sådant vara ägnat att giva anledningar
till tvivel, särtolkningar och konflikter. Det inflytande på kustartilleriärenden,
som chefen för kustartilleriet skulle erhålla, bleve av eu synnerligen
osäker natur. Kustartillerichefen funne sig därför böra på det bestämdaste
avstyrka ett godkännande, vad marinen beträffade, av de sakkunnigas förslag
rörande försvarets centrala ledning och förvaltning.

Vid uppbyggande av eu organisation för marinen borde, enligt kustartillerichefens
åsikt, strängt fasthållas vid, att denna bestode av tvenne
skilda vapen, flottan och kustartilleriet, samt att dessa vapens karaktär vore
väsentligt olika. För vardera borde finnas en inspektör. Chefskapet över
kustartilleriets personal borde givetvis utövas av kustartilleriinspektören.
Med hänsyn till behovet av enhetlig ledning för marinen i dess helhet
borde en med härför erforderlig maktbefogenhet utrustad chef för marinen
tillsättas. I överstyrelsen syntes bland annat böra ingå en kustartilleriavdelning
i ungefärlig överensstämmelse med den beredningen i sitt förslag
upptagit. Chefen för marinen borde utöva befäl över samtliga i överstyrelsen
ingående organ samt i styrelsen besluta i de mål, som skulle handläggas
i hans närvaro.

Flygstyrelsen har uti den IT november 1928 avgivet utlåtande vidhållit
de synpunkter beträffande behovet av en särskild kommandoexpedition för
flygvapnet, vilka av styrelsen framförts i dess yttrande över beredningens
förslag.

Sedan de förslag och yttranden inkommit, för vilka jag här i korthet
redogjort, har den föreliggande frågan varit föremål för ytterligare bearbetning
inom försvarsdepartementet.

Jag övergår nu till att angiva min egen ståndpunkt i ämnet. I samband
därmed avser jag att till behandling upptaga jämväl vissa andra med frågan
om försvarsväsendets centrala ledning och förvaltning sammanhängande spörsmål
av organisatorisk art.

Kungl. Muj:ts proposition nr Po.

C. Allmänna riktlinjer för omorganisationen.

Den nuvarande organisationen av försvarsviisendets centrala ledning och
förvaltning ar i liera avseenden icke tillfredsställande. De förefintliga olägenheterna
äro i främsta rummet att tillskriva den brist pä koncentration och
enhetlighet, som kännetecknar den rent militära ledningen — med ett mycket
stort antal direkt under Konungen lydande myndigheter — men de göra
sig märkbara även beträffande förvaltningen.

Sa länge hären och marinen var för sig representerades av departementschefer,
som voro fullt förtrogna med sina respektive försvarsgrenar, framträdde
berörda brister icke så tydligt, eftersom de många trådarna inom varje
försvarsgren sammanlöpte uti den ett faktiskt chefskap utövande militäre
departementschefens band. I viss mån redan genom tillkomsten av civila
chefer för lant- och sjöförsvarsdepartementen, men alldeles särskilt med
genomförandet från och med den 1 juli 1920 av den nya departementsindelningen
hava förhållandena gestaltat sig annorlunda. Visserligen har sistnämnda
förändring medfört större enhetlighet i så måtto, att de olika försvarsgrenarna
erhållit en gemensam representant i regeringen, men samtidigt
har bristen på koncentration inom var och en av försvarets båda huvudgrenar
gjort sig mera märkbar. Vid sammanförandet av försvarsgrenarna
under ett gemensamt departement har vidare den frågan förblivit olöst, huru
de särskilda försvarsgrenarna böra på lämpligt sätt sammanknytas i de avseenden,
där ett samarbete dem emellan är påkallat vid ärendenas förberedande
behandling, ävensom vid deras avgörande i de fall, då de icke äro
beroende av Kungl. Maj:ts prövning. Härtill kommer, att under krig, då
hela försvarsväsendet och därmed också organisationen av dess ledning och
förvaltning sättes på avgörande prov, framträder på ett helt annat sätt än
under fred behovet av eu samlad ledning med även andra uppgifter än
dem, som kunna ankomma på departementschefen.

Enligt regeringsformen äger Konungen högsta befälet över krigsmakten
till lands och sjöss. Utgår man, såsom beredningen synes hava gjort, från
att av nyss nämnda skäl i krig borde finnas en under Konungen i dennes
berörda egenskap ställd befälhavare för hela krigsmakten med vidsträckt befogenhet
även med avseende å förvaltningen, kunde, med hänsyn till att fredsorganisationen
i möjligaste mån bör ansluta sig till krigsorganisationen,
ifrågasättas, om icke en dylik befälhavare borde finnas även i fred. Emellertid
är ju behovet under krig av eu under Konungen stående högste befälhavare
för hela krigsmakten beroende av, huruvida Konungen finner för gott
att själv övertaga den direkta krigsledningen eller icke. Därjämte kan det,
såsom ock beredningen framhållit, befaras, att en organisation av försvarsledningen
i fredstid med en särskild högste befälhavare för hela krigsmakten
under Konungens överbefäl skulle medföra stora svårigheter och olägenheter
av skilda slag. Den enhetlighet mellan försvarsgrenarna, som — utöver vad
som vunnits genom de förutvarande båda försvarsdepartementens sammanslagning
till ett departement — är erforderlig, synes därför böra förverkligas
på andra vägar, vartill jag i det följande återkommer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175•

Närmast torde det sålunda nu gälla att söka ernå önskvärd koncentration
inom varje särskild försvarsgren för sig genom att i erforderlig grad sammanknyta
dess olika myndigheter under gemensam ledning.

I fråga om handläggning av kommandomålen måste den nuvarande ordningen,
enligt vilken dessa ärendens förberedande behandling ankommer på
ett flertal militära myndigheter med ofta rätt skiljaktig uppfattning, innebära
avsevärda olägenheter. När exempelvis olika sidoordnade myndigheter
i rent fackliga organisations- eller utbildningsfrågor företräda skilda meningar,
framstår med särskild styrka behovet av en över samtliga dessa myndigheter
ställd, enande och sammanhållande militär chef, i stånd att sakligt och
auktoritativt bedöma de olika förslag, som framkommit, och att ur desamma
upptaga vad som för försvarsgrenen i dess helhet kan anses bäst och ändamålsenligast.

De olägenheter, om vilka det här är fråga, göra sig icke på samma sätt
gällande vid marinen som vid armén. Vad särskilt angår större organisationsfrågor,
har marinstaben, vilken myndighet i reglementet för marinen
liänföres till »marinens överstyrelse», i praktiken mer och mer kommit att
utöva eu central ledning i dylika frågor, oaktat de militära myndigheterna
icke äro underställda chefen för marinstaben. Därjämte är att märka, att
samrådsformen, eliuruväl i vissa avseenden icke reglementsenligt fastslagen,
kommit till mera vidsträckt användning vid marinen än vid armén. Behovet
av en samlad ledning har sålunda vid marinen redan framtvingat
vissa anordningar, vilka emellertid lämpligen nu torde böra givas fastare
former. I samband härmed torde också det från olika hall vitsordade behovet
av en ansvarig målsman för sjöofficerskårens i dess helhet utbildning
och tjänstbarhet böra på lämpligt sätt tillgodoses.

Ett förhållande, i avseende å vilket ändring ansetts påkallad, är vidare,
att ett betydande antal kommandoärenden av relativt ringa vikt nu avgöras
i högsta instans. Genom att beslutanderätten i dessa mindre betydande
ärenden överflyttades från Kungl. Maj:t till vederbörlig försvarsgrens centrala
ledning, skulle eu viss lättnad ernås i chefens för försvarsdepartementet
arbetsbörda. En dylik decentralisation är förutsatt i gällande lag om
kommandomål. Att denna möjlighet till minskning av göromålen i departementet
icke nämnvärt utnyttjats, torde kunna tillskrivas det förhållandet,
att, vad beträffar armén, respektive marinen, hittills saknats eu central
militär myndighet, lämplig att övertaga här ifrågavarande funktion.

Vad i det föregående anförts rörande behovet av ökad sammanhållning
vid den förberedande handläggningen av kommandomålen gäller i lika hög
grad de egentliga krigsförberedelseiirendena. Inom de båda större försvarsgrenarna
är för närvarande såväl den organisatoriska som den strategiska
planläggningen på detta område ålagd generalstaben, respektive marinstaben,
medan däremot förberedelserna i förvaltniugshänseende omhänderhavas av
arméförvaltningen, respektive marin förvaltningen.

Vad armén angår, intaga de organ, som sålunda representera de olika
sidorna av krigsförberedelsearbetet, eu så fristående ställning till varandra,

Ktmgl. Maj-.ts proposition nr 17~>.

att tillräckliga garantier icke finnas för åvägabringandet av erforderlig enhetlighet
och planinässigliet i avseende å det inbördes förhållandet mellan
de olika slag av förberedelser, varom här är fråga.

Vid marinen framträda visserligen icke heller de nu berörda olägenheterna
så skarpt som vid armén, bland annat på grund av bestämmelserna i marinförvaltningens
instruktion, att samråd med chefen för marinstaben och chefen
för kustartilleriet skall äga rum i en del viktigare frågor, samt på grund av
den praxis, som liärutinnan utbildat sig; men de göra sig likväl även här i
viss mån gällande. Enbart samråd torde nämligen icke erbjuda tillräcklig
säkerhet för ett fullt enhetligt och ändamålsenligt tillgodoseende av framställda
krav, vartill kommer, att bestämmelser saknas, som tillförsäkra marinförvaltningen
behörigt inflytande på de militära förberedelserna.

Aven i fråga om de egentliga förvaltningsärendenas handläggning i näst
högsta instans gör sig behovet av ökad enhetlighet gällande, liksom ock en
viss modernisering av arbetsförhållandena synes vara av behovet påkallad,
för att de centrala förvaltningsorganen skola på ett effektivare sätt, än vad
nu är fallet, kunna tillvarataga vederbörlig försvarsgrens militärtekniska
och allmänt ekonomiska intressen. Det synes mig vara av särskild vikt, att
man vid organisationens utformande ser till, att vår tids starkt hävdade
krav på rationalisering inom alla områden mera vinna beaktande inom försvarsväsendet
än vad hittills skett.

Beträffande sättet för undanröjande av ovanberörda brister i försvarets
ledning hava vitt skilda åsikter gjorts gällande. Medan beredningen och
1928 års sakkunniga kunna sägas representera ytterlighetsståndpunkterna,
gå de militära myndigheterna i sina ändringsförslag i allmänhet en medelväg.

Innan jag ingår på de olika förslagen, vill jag framhålla, att jag, i likhet
med min närmaste företrädare i ämbetet, anser, att man bör söka komma
till rätta med det föreliggande problemet utan att, åtminstone till en början,
vidtaga alltför vittgående förändringar i det bestående. Yidare bör man
enligt min mening sträva efter att i avseende å de särskilda försvarsgrenarnas
ledning och förvaltning åstadkomma i stort sett likartade anordningar,
dock givetvis under behörigt hänsynstagande till vid varje försvarsgren rådande
speciella förhållanden.

Av den redogörelse, som förut lämnats för det av 1928 års sakkunniga
framlagda förslaget, framgår, att enligt detta förslag visserligen antalet direkt
under Konungen lydande myndigheter skulle i avsevärd grad nedbringas i
förhållande till det nuvarande. Men den princip, på vilken hävdandet av
enlietlighetskravet enligt de sakkunnigas förslag skulle vara fotat, nämligen
samråd och samverkan mellan de tre cheferna — kommenderande generalen,
chefen för generalstaben och chefen för arméförvaltningen, respektive kommenderande
amiralen, chefen för marinstaben och chefen för marinförvaltningen
ävensom i vissa fall chefen för kustartilleriet — synes mig icke vara
i tillräcklig grad betryggande för detta kravs förverkligande i praktiken. Den
tilltänkta kommenderande generalens, respektive kommenderande amiralens

Kangl. Maj:ts proposition nr 175.

befogenheter i fred synas mig vidare vara alltför kringskurna. Därtill kommer,
att den föreslagna fredsorganisationen icke i erforderlig omfattning
tagit sikte på och anpassats efter krigsorganisationen.

Beredningen har föreslagit, att i fråga om armén de båda nuvarande huvudorganen,
generalstaben och arméförvaltningen, samt beträffande marinen
de båda huvudorganen, marinstaben och marinförvaltningen, jämte chefen
för kustartilleriet skulle sammanföras under eu gemensam chef för armén,
respektive chef för marinen, varigenom — såsom redan nu är fallet vid
flygvapnet — hos denne chef skulle förenas den centrala ledningen av försvarsgrenen
i såväl kommando- som förvaltningsliänseende.

I princip delar jag beredningens uppfattning om nödvändigheten av att
redan i näst högsta instans åstadkomma en effektiv sammanhållning i ledningen
av de särskilda försvarsgrenarna. I spetsen för varje försvarsgren
bör därför även enligt min uppfattning stå en chef med ständig befälsrätt
över till densamma hörande personal, truppförband, staber, inspektioner, fästningar,
sjöstyrkor in. m. samt med uppgift tillika att utöva den direkta ledningen
av krigsförberedelsearbetet. Denne chef bör därjämte, såsom jag i
det följande skall närmare utveckla, vara tillförsäkrad erforderligt inflytande å
vederbörligt förvaltningsorgans verksamhet.

Med avseende å benämningen på ifrågavarande chefer vill jag framhålla,
dels att varje benämning, vari ordet »armé» ingår, såsom t. ex. arméchef,
chef för armén, överbefälhavare för armén o. s. v., i förevarande fall är av
praktiska skäl olämplig, enär begreppet »armé» även har en annan, här ej
åsyftad innebörd, dels ock att de av 1928 års sakkunniga föreslagna titlarna
»kommenderande general» och »kommenderande amiral» synas mig mindre
tilltalande såsom helt nya för våra förhållanden. Jag har därför funnit mig
böra förorda benämningarna chefen för hären — för vilken benämning finnes
stöd bland annat i gällande värnpliktslag och inskrivningsförordning — samt
chefen för marinen.

Liksom jag enligt vad redan nämnts ansluter mig till grundtanken i beredningens
förslag, anser jag mig också i fråga om sättet för denna grundtankes
närmare utformning kunna på många punkter helt instämma i vad
beredningen därutinnan föreslagit. I vissa hänseenden har jag emellertid,
med stöd av vad myndigheterna i ämnet anfört och jämväl på grundval av
det fortsatta utredningsarbetets resultat, funnit mig böra förorda avvikelser
från beredningens förslag.

Det av beredningen ifrågasatta sammanförandet av chefen för hären,
generalstaben och arméförvaltningen, respektive chefen för marinen, marinstaben,
marinförvaltningen och chefen för kustartilleriet till eu arméstyrelse,
respektive eu marinstyrelse, finner jag icke fullt lyckligt. Om man bortser
från det förhållandet, att marinförvaltningen och marinstaben in. fl. myndigheter
uti reglementet för marinen äro hänförda till marinens »överstyrelse»,
vilket uttryck i detta fall endast är att betrakta som en kollektiv benämning,
torde styrelse i rent militär mening vara ett helt främmande begrepp. För
införandet av begreppet armé-, respektive marinstyrelse i den mening, varom

Kungl. Maj:ts proposition nr l/ i. g |

h;ir är fråga, kan heller icke exemplet med den inom flygvapnet inrättade
Hygstyrelsen anföras såsom stöd, eftersom flygstyrelsen endast utgör eu teknisk-ekonomisk
förvaltning, motsvarande armé- och marinförvaltningarna.

ty gvapnets militära, ledning utövas nämligen av chefen för flygvapnet med
den honom underställda stabschefen. I varje fall strider det mot hävdvunnen
uppfattning, att beslut i rena kommandoärenden skulle fattas av
försvarsgrenschefen i eu styrelse eller å dennas vägnar. Beslutsbefogenheten
i dessa ärenden är ju rent personlig och följer beträffande nu ifrågavarande
chefer av deras ställning såsom militära chefer för respektive försvarsgrenar
med ständig befälsrätt över personal, förband och anstalter.

Att beredningen infört styrelsebegreppet såsom sammanfattning av den
militära ledningen och förvaltningen, torde vid närmast hava berott därpå,
att vissa av de befogenheter, som tillagts de båda cheferna, nämligen i fråga
om förvaltningen, äro av den natur, att de böra utövas inom eu styrelse
och under iakttagande av vissa för handläggning av förvaltningsärenden i
allmänhet fastslagna former. Givetvis är det emellertid icke nödvändigt att
endast av denna anledning införa begreppen arméstyrelse och marinstyrelse,
eftersom ifrågavarande befogenheter skulle kunna utövas på det sättet, att
försvarsgrenschefen fattade besluten i egenskap av chef för vederbörande
förvaltning. Att införa begreppet styrelse på det sätt, beredningen föreslagit
beträffande armén, är icke heller önskvärt, enär man därigenom skulle
nödgas röra sig med dubbla styrelsebegrepp i förvaltningsliänseende, nämligen
arméstyrelsen och arméförvaltningen.

Fråga äi emellertid, huruvida det överhuvud taget är lämpligt och önskvärt
att tillägga cheferna för hären och marinen så vidsträckta befogenheter
med avseende å förvaltningen, som beredningen föreslagit. Chefen för marinen
skulle enligt beredningens förslag principiellt utöva beslutanderätten,
förutom i rent militära ärenden, jämväl i förvaltningsärenden, låt vara att
han skulle hava möjlighet att i betydande grad delegera avgöranderätten till
honom underställda chefer. Även chefen för hären avses enligt nämnda
förslag att beträffande förvaltningen erhålla högst omfattande befogenheter
med åtföljande ansvar. Till hans avgörande skulle sålunda hänskjutas icke
blott frågor rörande armébudgeten och krigsförberedelserna utan även andra
grupper utav ärenden av större allmän räckvidd, och därjämte skulle han
äga att ingripa på snart sagt vilket förvaltningsområde som helst genom
att förbehålla sig beslutanderätten i enstaka ärenden, vilkas avgörande regelmässigt
ankomme på vederbörande departementschef i arméförvaltningen.

\id bedömandet av förevarande spörsmål har man att taga hänsyn till
ett flertal faktorer. En av de viktigare är ansvarsfrågan. Befogenheter och
ansvar aro visserligen enligt beredningens förslag förenade på ett sätt, som
icke torde lämna rum för någon tvekan, var ansvaret bör utkrävas. Fördelen
härav är dock övervägande teoretisk, då ifrågavarande chefer med största
sannolikhet icke skulle i praktiken förmå uppbära den synnerligen tunga
arbetsbörda, som instruktionsenligt komme att påvila dem. Därjämte är
att märka, att försvarsgrenschefen, för att han verkligen skulle kunna full -

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

göra de honom i egenskap, av förvaltningschef åliggande uppgifterna och
icke bliva förvaltningschef endast till namnet, måste besitta ingående sakkunskap
inom den militära förvaltningens viktigare grenar. Man torde emellertid
knappast kunna räkna med möjligheten att hos en och samma person
finna förenade de vitt skilda kvalifikationer, som skulle göra honom ägnad
att bekläda befattningen såsom försvarsgrenens såväl högste militäre chef
som högste förvaltningschef.

Härtill kommer ytterligare en omständighet, som enligt min mening ar
förtjänt av beaktande, nämligen att det är angeläget att icke i högre grad,
än som är oundgängligen nödvändigt, betaga de egentliga centrala förvaltningsorganen
deras självständighet, enär ett kringskärande av deras befogenheter
lätt kan leda till att intresset, initiativet och själv verksamheten
minskas samt känslan av eget ansvar försvagas.

I betraktande av nu angivna förhållanden har det synts mig böra tagas
i övervägande, om det låter sig göra att i någon annan fullt betryggande
form tillförsäkra den militära ledningen det inflytande å förvaltningsorganens
verksamhet, som är nödvändigt, för att denna ledning skall kunna i första
hand ansvara för vederbörlig försvarsgrens krigsdugligliet. Jag har därvid
kommit till den uppfattningen, att det sätt, varpå enligt 1928 års sakkunnigas
förslag chefen för generalstaben skulle äga att utöva ett dylikt inflytande, nämligen
genom att meddela erforderliga direktiv, torde vara en framkomlig väg,
när det gäller att reglera förhållandet mellan cheferna för var och en av de
båda större försvarsgrenarna och vederbörande centrala förvaltningsniyndighet.
Även arméförvaltningen samt chefen för marinstaben hava för sin del
förordat en dylik lösning av frågan.

I viss mån tillämpas, vad marinen angår, direktivformen redan nu, ehuru
rätten att meddela direktiv och skyldigheten att efterkomma dessa icke
fastslagits. Chefen för marinstaben, som för närvarande kan sägas representera
marinens centrala militära ledning, är nämligen, liksom också chefen
för kustartilleriet, tillförsäkrad inflytande å handläggningen av de tekniskekonomiska
frågorna genom bestämmelsen i 16 § av marinförvaltningens instruktion,
att samråd med nämnda chefer skall äga rum i vissa angivna frågor.
På grund av den praxis, som utbildat sig, har chefens för marinstaben
inflytande i ifrågavarande hänseende blivit ganska betydande. Även chefen
för generalstaben, som praktiskt taget kommit att betraktas sasom representerande
arméns centrala ledning i militärt avseende, utövar ett visst inflytande
å de materiella försvarsförberedelserna, i det att han äger att meddela
arméförvaltningen anvisningar i vissa frågor. I själva verket gäller det
här således huvudsakligen endast att utveckla och legalisera en i viss utsträckning
redan tillämpad praxis.

Till förekommande av konflikter, och då det givetvis är av vikt, att den
ifrågavarande befogenheten icke leder till ingripanden i själva förvaltningen
och hushållningen eller överhuvud taget till ingripanden på sådana områden
av förvaltningsorganens verksamhet, som ej äro av större direkt betydelse

;sa

Kungl. Maj.ts proposition nr 170.

för arméns, respektive marinens krigsduglighet och försvarsberedskap, bör
direktivrätten avgränsas genom klara och tydliga instruktionsbestiimmelser.

Man måste förutsätta, att meddelandet av direktiv i regel skall föregås
av en ingående beredning av den fråga det gäller. Denna beredning kan
taga olika former, beroende på ärendets beskaffenhet och var det upprinner.
I åtskilliga fall torde direktiven kunna givas i den enkla formen, att försvarsgrenschefen
gillar eller fastställer ett inom det centrala förvaltningsorganet
utarbetat förslag.

För givna direktiv står chefen för hären eller marinen tjänsteansvaret. Men
meddelandet av direktiv far givetvis icke anses befria förvaltningsorganen
från ansvaret för materielens behöriga omvårdnad och utveckling in. in.
samt för förvaltningen och hushållningen i övrigt. På grund därav måste
dessa organ hava rätt och skyldighet att anmäla, om direktiven icke kunna
följas på grund av bristande medelstillgång eller av annan orsak. Uppstår
meningsskiljaktighet mellan chefen för försvarsgrenen och vederbörande förvaltning
med anledning av direktiv, som i viss fråga meddelats av den förstnämnde,
bör frågan hänskjutas till Kungl. Majrts prövning.

För övervakande av att givna direktiv följas finnas åtskilliga möjligheter.
Försvarsgren schefen kan sålunda infordra upplysningar, protokoll, ritningar
m. m. och torde vid inspektioner av truppförband och anstalter, stationer
och varv samt sjöstyrkor och fästningar m. m. kunna utröna, i vad män
givna direktiv verkligen följts.

Yad angår sådana framställningar, som av förvaltningsmyndigheterna ingivas
till Kungl. Maj:t, böra dessa, när det gäller mera betydelsefulla frågor
av hithörande slag, passera försvarsgrenschefen, som därvid har tillfälle att
avgiva utlåtande i ärendet eller vidtaga annan av omständigheterna betingad
åtgärd.

Jag övergår nu till att i avseende å de särskilda försvarsgrenarna varför
sig något närmare behandla de olika huvudpunkterna i föreliggande organisationsförslag.

Yad armén beträffar, kan jag helt ansluta mig till det av beredningen
framlagda förslaget, att generalstaben (dess huvudstation) skall utgöra chefens
för hären verkställande organ i militärt hänseende. Endast genom en
dylik anordning kan nämligen chefen för hären beredas tillgång till den
personal, som erfordras för en saklig och allsidig beredning av den mångfald
militära ärenden av skilda slag, som falla inom ramen för hans ämbetsutövning.
Härigenom undvikas även de stora och uppenbara olägenheter,
som skulle vara förbundna därmed, att chefen för hären erhölle en särskild
stab vid sidan av generalstaben.

I fråga om chefens för hären ställning till staben och personalen i densamma
delar jag den mening, åt vilken tvenne av beredningens ledamöter
i särskilt yttrande givit uttryck, nämligen att ifrågavarande chef icke bör
vara chef för denna stab och för den personalkår — generalstabskåren

av vilken staben till övervägande del skulle bestå. Hans arbetsbörda
skulle otvivelaktigt bliva alltför betungande, därest detta samtidiga chefskap

B ihan g till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 144 haft. (Nr 175.) 195 29 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

över staben och generalstabskåren skulle bliva av annan än nominell art.
I stället bör, såsom jag i annat sammanhang kommer att närmare beröra,
härens stab, vilken träder i stället för den nuvarande generalstabens huvudstation,
med hänsyn till arbetets art uppdelas i två sektioner, vardera under
en inför chefen för hären föredragande generalkvartermästare. Den till
tjänsteställningen främste generalkvartermästaren bör samtidigt vara chef
för generalstabskåren och inför chefen för hären ansvarig för dess rekrytering
och utbildning.

Vad arméförvaltningen beträffar, torde redan av vad förut anförts hava
framgått, att ämbetsverket förutsättes komma att bibehålla sin självständiga
ställning, allenast med den inskränkning, som följer av att chefen för hären
skulle beredas tillfälle att i frågor, som äro av avgörande betydelse för hans
egen ämbetsbefattning, genom meddelande av direktiv utöva inflytande över
arméförvaltningens verksamhet. Kravet på större enhetlighet och samman
hållning inom arméförvaltningen torde, på sätt jag i det följande kommer
att närmare utveckla, böra tillgodoses, genom att vissa befogenheter och
åligganden tilldelas en av ämbetsverkets departementschefer, vilken av Kungl.
Maj:t förordnas att med bibehållande av chefskapet för sitt departement
fungera såsom ordförande i arméförvaltningens plenum.

I fråga om marinen innebär beredningens förslag en ännu starkare koncentration
av ledningen än den, som föreslagits för arméns vidkommande.
Chefen för marinen skulle i allt representera en central samfälld organisation
under Kungl. Maj:t, marinstyrelsen, uti vilken såväl marinförvaltningen
och marinstaben som ock kustartilleriets ledning skulle uppgå i form av
sektioner, var och eu under sin chef. Därjämte skulle med marinstyrelsen
även införlivas de civilmilitära personalcheferna. Genom ett sådant sammanförande
skulle ernås den fördelen, att de militära och de teknisk-ekonomiska
ärendena skulle redan på ett förberedande stadium till gemensamt gagn
sammanknytas. Denna fördel synes mig emellertid icke uppväga tillspillogivandet
av de värden, som nuvarande organisationsformer otvivelaktigt
äga. På grund av det sätt, varpå de särskilda överstyrelseorganen tänkts
representerade i de olika sektionerna, innebär nämligen förslaget, såsom
chefen för marinstaben och marinförvaltningen framhållit, ett sönderbrytande
av nämnda organisationsformer. Trots det nära samband, som givetvis förefinnes
mellan å ena sidan den militära verksamheten och å andra sidan
den teknisk-ekonomiska, samt den nära kontakt, som särskilt i avseende å
krigsförberedelsearbetet men även på vissa andra områden otvivelaktigt
måste upprätthållas mellan de organ, som representera de olika slagen av
verksamhet, lärer emellertid, såsom även nyssnämnda myndigheter kraftigt
understrukit, artskillnaden vara så bestämd, att en viss arbetsfördelning är
ofrånkomlig. Med hänsyn härtill och på grund av vad jag förut anfört,
finner jag mig böra förorda, att marinstaben och marinförvaltningen bibehållas
såsom särskilda organ, därvid marinstaben bör vara underställd chefen
för marinen såsom hans organ för utförande av de militära uppgifterna.

Såsom förut omförmälts, har marinförvaltningen framlagt förslag till en

Kungl. Maj.ts proposition nr I7Ö. 35

marinstyrelse i modifierad form. Denna styrelse skulle träda i funktion, när
särskilt viktiga ärenden skulle avgöras, och bestå av chefen för marinen,
chefen för marinförvaltningen, chefen för marinstaben samt i vissa fall chefen
för kustartilleriet. Eu dylik organisation erbjuder visserligen en del fördelar
1 forhållande till andra framlagda förslag, men är även behäftad med vissa
olägenheter. Förutom att svårighet skulle uppstå för chefen för marinen
att aven med eu dylik organisation fullgöra de åligganden, som följa med
det dubbla chefskapet, skulle man, liksom fallet bleve i fråga om armén
enligt beredningens förslag, nödgas att i förvaltningshänseende röra sig med
dubbla styrelsebegrepp, marinstyrelsen och marinförvaltningen, något som
icke skulle vara ägnat att förenkla det hela. Härtill kommer olägenheten
med en ny instans över marinförvaltningen med därav följande dubbel
föredragning av ärendena.

0 Darest’ \ enighet med den ståndpunkt jag sålunda intager i själva huvudfrågan,
marinstaben och marinförvaltningen bibehållas såsom särskilda organ,
kan givetvis beredningens förslag att till en organisatorisk enhet — kustartillerisektionen
inom marinstyrelsen med chefen för kustartilleriet såsom
sektionschef — sammanföra kustfästningarna och kustartilleriet berörande
militära och teknisk-ekonomiska ärenden icke realiseras. Såsom jag i det
följande kommer att påvisa, förefinnes emellertid möjlighet att på annat
satt och på det beståendes grund i enligt min mening erforderlig omfattning
förverkliga det syfte, som beredningen avsett, nämligen att tillförsäkra kustartilleriets
främste målsman större inflytande å handläggningen inom marinens
centrala ledning och förvaltning av nu nämnda ärenden, än som för närvarande
är fallet.

Vad slutligen den tredje försvarsgrenen, flygvapnet., beträffar, har jag icke
funnit anledning att, innan ytterligare erfarenhet vunnits angående lämpligheten
av den här tillämpade organisationen, ifrågasätta någon större organisationsförändring.

1 enlighet med vad nu anförts, skulle inom de särskilda försvarsgrenarna
den centrala ledningen och förvaltningen utövas av följande myndigheter,
nämligen

vid armen: chefen för hären och arméförvaltningen;

vid marinen: chefen för marinen och marinförvaltningen; samt

vid flygvapnet: chefen för flygvapnet och den under hans chefskap ställda
flygstyrelsen.

I sitt yttrande över beredningens förslag har chefen för generalstaben,
såsom förut nämnts, beträffande kommandomålens föredragning framhållit, att
skapandet a\ en chef för vardera av de båda större försvarsgrenarna borde
sasom konsekvens medföra, att försvarsgrens chefen bleve Konungens rådgivare
i kommandomål. Detta skulle i viss mån innebära en återgång till
de förhållanden, som varit rådande under tiden före 1840, då kommandomålen
föredragits av generaladjutanterna. Endast genom att handläggningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

av samtliga kommandomål tillkomme försvarsgrenscliefen, kunde denne,
enligt chefens för generalstaben mening, erliålla mot hans ansvar svarande
befogenhet i fråga om rent militära ärenden.

För min del håller jag före, att syftet med den av mig föreslagna omorganisationen
kan vinnas utan någon principiell förändring av den nuvarande
ordningen för kommandomålens föredragning. Den av chefen för
generalstaben föreslagna anordningen — vilken icke kan genomföras utan
grundlagsändring, och vilken innebär, att försvarsgrenscheferna skulle bliva
i viss mån likställda med statsråden och underkastade den för de sistnämnda
gällande ansvarighetslagen — finner jag mig icke kunna förorda, och jag
tillåter mig att i detta sammanhang hänvisa till vad min företrädare i ämbetet
därutinnan anfört i sitt förut omförmälda yttrande till statsrådsprotokollet
den 2 mars 1928. Med avseende å kommandomålen ifrågasätter jag
därför icke någon annan ändring, än att, med tillämpning av 4 § i gällande
lag om kommandomål, vissa grupper av ärenden utav enklare beskaffenhet
synas mig böra decentraliseras till avgörande av de särskilda försvarsgrenarnas
chefer.__

Utgående från det i och för sig berättigade kravet, att organisationen av
högsta ledningen i krig bör vara normerande för sagda lednings organisation
fred och att med hänsyn härtill största möjliga överensstämmelse mellan
freds- och krigsorganisationen bör i detta avseende eftersträvas, anser chefen
för generalstaben — i likhet med beredningens majoritet — att chefen för
hären, som i krig bör bekläda befattningen såsom generalstabsclief i högkvarteret,
bör i fred vara chef för generalstaben. Motsvarande synpunkter
hava framhållits av chefen för marinstaben. Jag delar den uppfattningen,
att chefen för hären, respektive chefen för marinen, som i fred övervakar
vederbörlig försvarsgrens krigsduglighet samt bär det ansvar för planläggningen
av krigsförberedelserna, som hittills påvilat chefen för generalstaben,
respektive chefen för marinstaben, vid krigstillfälle bör ingå såsom generalstabsclief,
respektive marinstabschef i högkvarteret.

I det föregående har jag givit uttryck för den även av beredningen uttalade
uppfattningen, att frågan om tillskapandet redan i fredstid av en
högste befälhavare, som under Konungens överbefäl skulle föra befälet över
hela krigsmakten, bör lämnas å sido, samt att man på andra vägar bör söka
åstadkomma det samarbete och den sammanhållning mellan de olika försvarsgrenarna,
som ur många synpunkter är eftersträvansvärd.

Såsom förut nämnts, har beredningens majoritet föreslagit inrättandet av
ett med konsultativ befogenhet utrustat för sv ar sråd, sammansatt av statsministern,
såsom ordförande, ministern för utrikes ärendena, cheferna för
försvars- och finansdepartementen, de tre försvarsgrenarnas chefer samt
ordföranden i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap. Försvarsrådet
skulle enligt beredningens förslag höras i vissa viktigare frågor, innan
dessa underställdes Kungl. Maj:t för avgörande.

hungl, Maj:ts proposition nr 17ö. 37

Gentemot den av beredningen föreslagna sammansättningen av försvarsrädet
bär jag den invändningen att göra, att man torde kunna starkt ifrågasätta,
om det vore lämpligt och överhuvud taget förenligt med statsrådsledamöternas
ställning i konstitutionellt avseende, att vissa av dem skulle
pa sätt beredningen synes hava asyftat — innan ärendena upptoges
till slutligt avgörande av Kungl. Maj:t, i egenskap av medlemmar i ett
annat rådgivande organ än statsrådet intaga och deklarera sin ståndpunkt
i de frågor, det här gäller. Emellertid synes mig tanken på organiserandet
av ett försvarsråd icke av denna anledning böra helt övergivas. Därest det
föreliggande omorganisationsförslaget vinner statsmakternas godkännande,
torde framdeles böra tagas i övervägande, huruvida icke försvarsgrenscheferna
och ordföranden i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap borde
sammanknytas till ett organ med uppgift, bland annat, att stå till chefens
för försvarsdepartementet förfogande för att i frågor, som röra mera genomgripande
förändringar i försvarsordningen ävensom i de grundläggande planerna
för verksamheten under krig, avgiva det sista och slutgiltiga fackmannayttrandet,
innan dylika frågor underställas Kungl. Maj:ts prövning.

I syfte att åstadkomma samarbete och samverkan mellan likartade verksamhetsområden
inom de olika försvarsgrenarna har beredningen föreslagit
inrättandet av särskilda Jovvciltnitigsutslcott. En dvlik åtgärd synes mig kunna
bliva av icke ringa ekonomisk betydelse såsom ett led i strävandet efter
att åstadkomma besparingar. Personalen i dessa utskott, i vilka böra ingå
officerare och andra tjänstemän från de olika förvaltningsgrenarna, bör
framför allt hava att behandla frågor om gemensam anskaffning av inom de
olika försvarsgrenarna erforderlig likartad materiel samt i övrigt verka för
astadkommande av ökat samarbete emellan de olika försvarsgrenarnas myndigheter.
Förvaltningsutskott böra sålunda tillsättas för gemensam behandling
av vissa frågor rörande, bland annat, vapen och ammunition m. m., intendenturväsendet,
sjukvårdsväsendet, kassa- och räkenskapsväsendet o. s. v. Det synes
icke vare behövligt att i detta sammanhang närmare angiva, huru förvaltningsutskotten
skola organiseras, utan torde det böra ankomma på Kungl.
Maj.t att framdeles utfärda för deras verksamhet erforderliga närmare bestämmelser.

Vid utformandet av det organisationsförslag, för vars detaljer jag i det
följande kommer att redogöra, har jag ansett mig böra sträva efter att
undvika ökning av de nuvarande kostnaderna för försvarsväsendets ledning
och förvaltning. Ehuru jag i likhet med beredningen funnit vissa personalinskränkningar
kunna ske, hava emellertid de besparingar, ^om därigenom
skulle uppkomma, icke varit tillräckliga för att utjämna den kostnadsökning,
som är förbunden med tillkomsten av eu del nya befattningar. I likhet
med beredningens majoritet har jag därför funnit mig böra föreslå disponerande
på annat sätt, än som förutsatts i 1925 års försvarsbeslut, utav vissa
av de genom nämnda beslut nytillkomna beställningarna. Nu utgående kost -

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

nader för försvarsväsendets ledning och förvaltning hava därigenom kunnat
något nedbringas.

Med hänsjm till såväl den stora vikt och betydelse, som måste tillmätas
chefernas för de både större försvarsgrenarna ämbeten, som ock till önskvärdheten
av att, om så undantagsvis skulle befinnas erforderligt, utan större
omgång kunna verkställa ett ombyte av dessa ämbetens innehavare, har
beredningen ansett, att de borde erhålla samma ställning och avlöningsförmåner,
som enligt 5 § i avlöningsreglementet för befattningshavare vid
statsdepartement in. fl. verk äro tillerkända däri omnämnda generaldirektörer.
Det kunde på intet sätt göras gällande, att vare sig ansvar eller
arbetsuppgifter skulle för ifrågavarande båda försvarsgrenschefer bliva mindre
än för nyssnämnda generaldirektörer. För dem borde således i staten för
generalitetet, respektive flottans officerskår uppföras ett arvodesbelopp av
19,000 kronor.

Jag ansluter mig till vad beredningen i förevarande avseende anfört och
förordar alltså, att cheferna för hären och marinen förordnas på viss tid mot
ett årligt arvode av 19,000 kronor. Förslag till härav betingad ändring i
gällande officersavlöningsreglemente torde böra föreläggas riksdagen.

D. Försvarsdepartementet.

1. Departementets avdelning av Kungl. Ma,j:ts kansli.

I det föregående har redogörelse lämnats för den nuvarande organisationen
av kansliavdelningen.

Jämlikt beslut av 1923, 1924, 1926 och 1927 års riksdagar hava betydande
personalindragningar inom kansliavdelningen ägt rum ävensom andra ändringar
i departementets stat vidtagits. Huruvida den nu avsedda omorganisationen
av försvarets centrala ledning och förvaltning kan komma att,
vad kansliavdelningen beträffar, medföra någon sådan minskning i arbetets
omfattning, att ytterligare personalindragning där skall kunna vidtagas, undandrager
sig för närvarande allt bedömande.

Beredningen bär föreslagit, att den ene av de för kommandoexpeditionerna
avsedda två expeditionsvakterna skulle överflyttas till kansliet, under
det att den andre skulle indragas, samt att kansliets expeditionsvakter skulle
avses för tjänstgöring jämväl å kommandoexpeditionerna. Då jag på skäl,
som i det följande anföras, icke anser mig kunna räkna med så stor minskning
i kommandoexpeditionernas arbetsuppgifter och personal, som av beredningen
förutsatts, synas mig dessa expeditioner böra bibehålla de för
dem nu avsedda expeditionsvakterna.

På grund av vad sålunda anförts ifrågasätter jag icke någon ändring i
avseende å kansliets personal.

2. Kommandoexpeditionerna.

I lagen om kommandomål den 28 januari 1921 (nr 15) stadgas i 4 §, att
Konungen må i den för behandling av kommandomål stadgade ordning åt

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo. 39

särskild militär tjänsteman eller myndighet uppdraga att avgöra ärenden,
vilka enligt lagen må behandlas såsom kommandomål och som äro av enklare
beskaffenhet.

Beredningen har, såsom förut antytts, föreslagit, att med tillämpning av
denna lagbestämmelse en uppdelning av de nuvarande kommandomålen
skulle ske i två kategorier, nämligen kommandomål, vilka fortfarande skulle
avgöras av Kungl. Maj:t, och kommandoärenden, vilkas avgörande skulle överlämnas
till chefen för vederbörlig försvarsgren. Såsom en följd av den
minskning i kommandoexpeditionernas arbetsbörda, som härigenom skulle
uppkomma, har beredningen jämväl föreslagit en betydande reducering av
dessa expeditioners personal.

Aven jag anser det ändamålsenligt och lämpligt, att, med tillämpning av 4 §
i lagen om kommandomål, i viss omfattning till försvarsgrenscheferna överlåtes
avgörandet av kommandoärenden utav enklare beskaffenhet. Då det
framdeles gäller att i detalj taga ståndpunkt till frågan, vilka grupper av
ärenden som sålunda böra decentraliseras, torde det av beredningen härutinnan
avgivna förslaget kunna tjäna till ledning; en del modifikationer i detsamma
synas dock vara nödvändiga.

Såväl till följd av en sådan decentralisation som även och framför allt
därigenom, att, med den av mig föreslagna organisationen, de till Kungl.
Maj:ts avgörande hänskjutna kommandomålen hädanefter i allmänhet komma
att föreligga i form av positiva förslag, efter allsidig beredning avgivna av
vederbörande försvarsgrenschef, bör den för tjänstgöring i kommandoexpeditionerna
avsedda personalen kunna i viss utsträckning minskas. Emellertid
torde alltjämt betydande arbetsuppgifter i avseende å kommandomålens
handläggning komma att påvila kommandoexpeditionerna. Härjämte kvarstår
givetvis fortfarande kravet på att cheferna för kommandoexpeditionerna skola
kunna fungera såsom departementschefens militära rådgivare även i sådana
frågor, som handläggas å kansliavdelningen. En alltför kraftig minskning
av departementets militära personal skulle kunna äventyra eller rent av omöjliggöra
det samarbete, som, enligt vad erfarenheten givit vid handen, i ett
icke ringa antal ärenden måste äga rum mellan å ena sidan kansliavdelningen
och å andra sidan vederbörande kommandoexpedition. Med hänsyn
till nu angivna omständigheter torde det vara nödvändigt att beträffande
personalreduceringen i kommandoexpeditionerna framgå med en viss varsamhet.

Lantförsvarets kommandoexpedition.

Den å lantförsvarets kommandoexpedition nu tjänstgörande personalen
utgöres av, förutom chefen och souschefen, den sistnämnde regementsofficer
vid generalstaben, 3 kaptener vid generalstaben, 2 från armén kommenderade
officerare, 9 pensionerade officerare, 2 pensionerade underofficerare
samt 1 expeditionsvakt.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

Personalens placering till tjänstgöring framgår av nedanstående tablå.

■	Officerare	Under- officerare
	Kaptener	Kommen-
	vid general-	derade från	Pensionerade	Pensionerade
	staben	armén
Adjutant hos chefen för expeditionen	i			_
Vapenövningsdetaljen .....................	i	—	—	—
''Mobiliseringsdetaljen .......................	i	—	—	—
Personaldetaljen..............................	—	—	1	—
Värnpliktsdetaljen ...........................	—	—	1	—
Registratorsdetaljen ........................	—	—	1	—
Rulldetaljen....................................	—	—	1	1
T. L.-detaljen ................................	—	—	i	—
Bokdetaljen ....................................	—	2	4	i
Summa	3	2	9	2

Utgående från, att huvuddelen av det arbete, som nu kommer till utförande
inom kommandoexpeditionen, hädanefter skulle ankomma på härens
stab, har beredningen föreslagit en så långt gående minskning av kommandoexpeditionens
personal, att densamma — förutom av chefen — endast skulle
bestå av 1 kapten vid generalstaben, 1 från armén kommenderad officer, 1
pensionerad officer samt 1 pensionerad underofficer.

Den minskning i arbetets omfattning, som även enligt mitt förmenande
kommer att inträda, i och med att åtskilliga grupper av ärenden med tilllämpning
av 4 § i lagen om kommandomål överlåtas till chefens för hären
avgörande, torde visserligen motivera någon reducering av den nuvarande
personalen. Genom lämplig sammanslagning av vissa av de nuvarande
åtta detaljerna torde en dylik minskning även kunna åstadkommas, utan att
därför chefens för kommandoexpeditionen alltjämt kvarstående uppgift att
vara departementschefens sakkunnige rådgivare eftersättes eller det expeditionen
i övrigt påvilande arbetet äventyras. Innan tillräcklig erfarenhet
vunnits angående den förutsatta minskningen i detta arbete, torde emellertid
en så betydande personalindragning som den av beredningen föreslagna icke
böra vidtagas. Med hänsyn till betydelsen av att för handläggning av vissa
ärenden tillgång må finnas till särskilt kvalificerad personal, torde souschefsbefattningen
böra bibehållas samt 2 generalstabskaptener avses för
ständig tjänstgöring i kommandoexpeditionen.

Genom den av mig nyss antydda sammanslagningen av vissa detaljer
torde antalet avdelningar kunna nedbringas från nuvarande åtta till fyra.
Såsom ledning vid beräknandet av personalbehovet å kommandoexpeditionen
efter den nya organisationens genomförande kan tjäna nedanstående tablå.
•lag förutsätter dock härvid, att viss överflyttning av ärenden och personal
de olika avdelningarna emellan framdeles kan visa sig erforderlig.

Kungl. Maj.ts proposition nr IT i). 41

				Under-
				officerare
!	Kaptener	Kommen-
	vid general-	derade frän	Pensionerade	Pensionerade
	staben	armén
Adjutant lios cliefen för expeditionen
(till förfogande för utredningar in. m. ''	i	_	_
Avd. I. (utbildning, övningar, mobili-
sering) .....	i	i	_	__
Avd. II. (personal, rullor)	—	_	i	i
Avd. III. (T.-L., böcker, blanketter)____	—	i	4	2
Avd. IV. (registratur, värnplikt)	—	—	1	—
Summa	2	2	6	o O

Såsom framgår av en jämförelse mellan ovanstående tablå och den tidigare
framlagda tablån över personalens nuvarande placering till tjänstgöring,
bär antalet å kommandoexpeditionen tjänstgörande officerare beräknats bliva
minskat med 1 generalstabskapten och 3 pensionerade officerare, under det
att 1 pensionerad underofficer tillkommer. Sistberörda utbyte av en arvodesbefattning
för en pensionerad officer emot motsvarande befattning för en
pensionerad underofficer står i överensstämmelse med vad min företrädare i
ämbetet uttalat i proposition, nr 196, till 1928 års riksdag vid framläggande
av förslag om uppförande å departementets stat av ytterligare två arvodesbefattningar
för pensionerad personal.

De sålunda övertaliga arvodesbefattningarna för 2 pensionerade officerare
torde, såsom i det följande närmare beröres, böra överflyttas till generalstabskårens
stat.

Sjöförsvarets kommandoexpedition.

Aven vid sjöförsvarets kommandoexpedition bör givetvis en minskning i
den nuvarande arbetsbördan bliva följden av den tilltänkta organisationen,
och finner jag mig dels med hänsyn härtill, dels för att kunna tillgodose
andra personalbehov böra räkna med att den enligt nuvarande organisation
för tjänstgöring i kommandoexpeditionen avsedda personalen från flottan
nämligen 3 kaptener eller löjtnanter, stam, och 1 pensionerad officer
med arvode samt 2 underofficerare, stam, och 1 pensionerad underofficer
med arvode — såsom av beredningen föreslagits, minskas till 1 kapten eller
löjtnant, stam, samt 1 underofficer, stam. Den sålunda frigjorda personalen
förutsattes komma att tagas i anspråk för tillgodoseendet av personalbehovet
inom den avdelning av marinstaben, som får till uppgift att bereda de å
chefens för marinen ämbetsbefattning ankommande kommandoärenden. Intill
dess lokalförhållandena medgiva överflyttning av kommandoexpeditionens
bokcentral till marinstaben, bör emellertid dess personal, 1 officer och 1
underofficer, båda pensionerade, bibehållas i kommandoexpeditionen och
arvodena för denna personal därför upptagas på försvarsdepartementets stat.

I kommandoexpeditionen tjänstgöra för närvarande 1 kapten och 1 underofficer
från kustartilleriet. Beredningen har icke beräknat någon officer från

Kungl Maj:ts proposition nr 175.

kustartilleriet för dylik tjänstgöring. Av de ärenden, som av sagde officer
beredas, kunna emellertid endast mycket oväsentliga sådana överföras till
chefens för marinen avgörande. Den på kommandoexpeditionen ankommande
beredningen av övriga ifrågavarande ärenden kan rimligtvis icke övertagas
av den ende kvarvarande sjöofficeren. På grund härav och med hänsyn till
att kustartilleriet bör vara representerat i försvarsdepartementet, anser jag
det nödvändigt att fortfarande räkna med 1 kapten eller löjtnant vid kustartilleriet
såsom tjänstgörande i kommandoexpeditionen. Denne officer kan
sålunda icke, såsom beredningen föreslagit, överflyttas till annan tjänstgöring.
Nyssberörda underofficer från kustartilleriet anser jag likaledes alltjämt erforderlig
för tjänstgöring inom sagda expedition.

För närvarande handläggas flygvapnets kommandomål i sjöförsvarets kommandoexpedition.
Beredningens majoritet har föreslagit inrättandet av eu
särskild kommandoexpedition för flygvapnet och till stöd därför framhållit,
att beaktansvärda fördelar för detta vapens enhetlighet och självständighet
och för dess samarbete med de båda andra försvarsgrenarna härigenom
skulle vinnas. Eu sådan anordning vore dessutom enligt beredningens åsikt
en logisk följd av 1925 års försvarsbeslut. För ifrågavarande expedition
beräknades en regementsofficer. Med hänsyn till önskvärdheten att undvika
personalökningar förutsatte dock beredningen, att ifrågavarande behov skulle
tillgodoses på det sätt, att en kaptensbeställning på flygvapnets stat utbyttes
mot en regementsofficersbeställning. Två av beredningens ledamöter hava
emellertid, i betraktande av den ringa omfattningen av det arbete, som
komme att påvila en flygvapnets egen kommandoexpedition, icke funnit tillräckliga
skäl föreligga för upprättandet av en dylik expedition och därför
icke heller ansett någon ändring av flygvapnets stat böra vidtagas.

1928 års sakkunniga hava framhållit, att upprättandet av en flygvapnets
egen kommandoexpedition ur principiell synpunkt vore en riktig anordning.
De sakkunniga hava emellertid erinrat om att cheferna för generalstaben
och marinstaben uttalat, att lösningen av vissa andra flygvapnet berörande
frågor först borde avvaktas, innan en dylik expedition inrättades. Härjämte
hava de sakkunniga framhållit såsom sin åsikt, att en självständig expedition
svårligen kunde funktionera med en svagare sammansättning än av en chef,
en adjutant och en registrator. De övervägande skälen syntes de sakkunniga
tala för att, därest ett självständigt flygvapen i enlighet med 1925 års försvarsorganisation
skulle bibehållas, detsamma senast i och med genomförandet
av denna organisation erhölle sin egen kommandoexpedition.

De flygärenden, som för närvarande handläggas inom sjöförsvarets kommandoexpedition,
äro. enligt vad erfarenheten givit vid handen, av den
omfattningen, att — bortsett från det arbete, som chefen för kommandoexpeditionen
såsom ansvarig föredragande givetvis behöver ägna ifrågavarande
ärenden — en officer kräves för beredning av desamma. Det torde för
närvarande vara ganska svårt att avgöra, huruvida och i vad mån de av
flygärendena betingade göromålen kunna komma att ökas. Ä ena sidan
förorsakar flygvapnets nu pågående uppsättning en hel del arbete, vilket så

Kungl. i\faj:ts proposition nr 17it. 4J5

småningom kommer att automatiskt upphöra; å andra sidan torde flygvapnets
utökning med tiden komma att medföra i viss mån motsvarande ökning av
ärendenas antal och omfattning. Såväl nu nämnda ovisshet, vad angår det
framtida behovet av arbetskrafter, som ock önskvärdheten av att avvakta
resultatet av pågående utredning angående chefens för flygvapnet ställning
i krigsorganisationen anser jag tala för att icke nu göra annan förändring
i fråga om beredningen av flygvapnets kommandoärenden, än att för ändamålet
en regementsofficer i stället för eu kapten från flygvapnet bör ingå i
sjöförsvarets kommandoexpedition. Därigenom blir det möjligt att bereda
tillgång på eu officer med större erfarenhet från flygvapnets olika verksamhetsområden,
vartill kommer, att en äldre officer kan anses hava större förmåga
att göra sin asikt gällande än en yngre. Därest sedermera ett upprättande
av särskild kommandoexpedition för flygvapnet befinnes önskvärt,
torde detta kunna ske utan personalökning. Jag har därför, i likhet med vad
beredningens majoritet föreslagit, räknat med att en kaptensbeställning å
flygvapnets stat utbytes mot en regementsofficersbeställning.

Genom ett lämpligt ordnande av sättet för ärendenas föredragning synas
%gvapnets anspråk på att direkt inför departementschefen få göra sina
synpunkter och önskemål gällande kunna behörigen tillgodoses.

E. Lantförsvaret.

1. Chefen för hären.

Chefens för hären allmänna uppgift bör bliva att övervaka tjänstens liandliavande
inom hären i dess helhet ävensom att, under ägnande av ständig
uppmärksamhet åt det allmänna tillståndet inom hären, i den mån på honom
ankommer vara Konungen ansvarig för härens tjänstbarhet, krigsduglighet
och krigsberedskap samt för ordning och krigstukt inom densamma.

Med hänsyn till sin ställning som befälhavare, närmast under Konungen,
över krigsmakten till lands bör chefen för hären i fred hava ständig befälsrätt
över samtliga hären tillhörande staber, truppförband, formationer och
anstalter. Hans chefskap bör dock icke gälla lantförsvarets kommandoexpedition
samt arméförvaltningen med densamma underställda fabriker
och tyganstalter. Följande myndigheter böra sålunda i militärt hänseende
vara direkt underställda chefen för hären, nämligen arméfördelningscheferna
(likställda chefer), truppslagsinspektörerna och inspektören för militärläroverken.

Chefen för hären bör äga att inspektera och i övrigt på lämpligt sätt
utöva överinseendet över honom underställda myndigheter. Särskilt skall
han övervaka, att arméfördelningschefer (likstiillda chefer) och truppslagsinspektörer
in. fl. på ändamålsenligt sätt leda utbildningen, och bör lian för
detta ändamål äga rätt att meddela de särskilda föreskrifter, som kunna vara
erforderliga utöver de av Kungl. Maj:t utfärdade. Härjämte bör det åligga
chefen för hären att till Konungen avgiva befordringsförslag i avseende å
högre beställningar.

Chefen för hären förfogar omedelbart över härens stab såsom organ för
de militära ärendenas beredning.

Kungl. Maj-.ts proposition nr Ilo.

Såsom inför Konungen ansvarig för härens krigsduglighet och krigsberedskap,
kommer chefen för hären att övertaga de åligganden, som i berörda
avseenden för närvarande påvila chefen för generalstaben och som tinnas
närmare angivna i för denne gällande instruktion. Det kommer sålunda att
åligga chefen för hären att — biträdd av härens stab — med oavlåtlig uppmärksamhet
följa militärväsendets utveckling och framsteg såväl inom som
utom landet samt att, när han finner vikten av gjorda rön eller vunna erfarenheter
det kräva, hos Konungen göra framställning om försöks anställande
eller förändringars vidtagande inom försvarskrafterna, främst i sådana
frågor, som beröra hären i dess helhet eller två eller flera truppslag. Möjligheten
att vid mobilisering uppställa strids- och operationsdugliga trupper
är i avsevärd grad beroende av den utbildning, dessa trupper erhållit i
fred. Genom att högsta överinseendet över truppförbandens utbildning och
övningar i fred tillkommer chefen för hären, erhålles betryggande säkerhet
för, att sagde chef, som vid krigstillfälle avses att i regel bekläda den viktiga
befattningen såsom generalstabschef i högkvarteret, i grund känner det instrument,
varöver han i denna sin sistnämnda egenskap kommer att förfoga
vid krig.

Chefen för hären bör slutligen vara tillförsäkrad betryggande inflytande
över arméförvaltningens verksamhet i frågor, som äro av avgörande betydelse
för hans egen ämbetsutövning. Sålunda bör han äga att till ledning för de
arbeten i avseende å krigsförberedelserna och krigsberedskapen, som det
jämlikt gällande författningar och Kungl. Maj:ts särskilda föreskrifter åligger
arméförvaltningen att utföra, meddela ämbetsverket bindande direktiv ävensom
att i sådana inom hans egen ämbetsbefattning fallande ärenden, som
jämväl beröra den teknisk-ekonomiska förvaltningen, påkalla biträde av eller
samråd med arméförvaltningen. I ärenden rörande krigsmateriel-, krigsförplägnads-,
krigssjukvårds- m. fl. dylika planer, vilka skola underställas Kungl.
Maj:ts prövning, bör chefen för hären avgiva yttrande. Vid det förberedande
budgetarbetet bör han medverka genom att granska och yttra sig över arméförvaltningens
förslag rörande lantförsvarets medelsbehov.

Chefen för hären bör i den nuvarande chefens för generalstaben ställe
bliva ordinarie ledamot i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.

Av avgörande betydelse för den av mig framlagda organisationens rätta
fungerande är valet av lämplig person för den betydelsefulla befattningen
såsom chef för hären. Jag delar i detta avseende helt beredningens uppfattning,
att vid utseendet av chef för hären hänsyn måste tagas uteslutande
till skicklighet och lämplighet för befattningen men icke till tjänstegrad eller
tjänsteålder. Liksom fallet är med vissa verkschefs- m. fl. högre befattningar
inom den civila statsförvaltningen, torde befattningen såsom chef för hären
böra tillsättas genom förordnande på viss tid, förslagsvis högst fem år i
sänder.

Chefen för hären bör uppföras med särskilt arvode å generalitetets stat.
I fråga om storleken av detta arvode har jag förut uttalat mig.

Förslag till bestämmelser rörande ordnandet av chefens för hären pensionsförhållanden
torde framdeles böra föreläggas riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 45

ii. Härens stab.

Såsom förut nämnts, avses härens stab att träda i stället för den nuvarande
generalstabens huvudstation.

Enligt nu gällande organisation utgör generalstaben, under eu generalsperson
såsom chef, i organisatoriskt hänseende en särskild kår, som består
av följande fast anställda personal.

Militär personal.

Överadjutanter och stabsadj utan ter.
1 överste, 11 majorer,

4 överstelöjtnanter, 34 kaptener.

1 överstelöjtnant,

1 redogörare,
l bibliotekarie,

Militärattachéer.

3 majorer.

Pensionerad personal.

3 aktuarier,

2 expeditionsunderofficerare.

Civil personal.

1 professor, 1 förste expeditionsvakt,

1 krigsarkivarie, 3 expeditionsvakter.

Förutom den fast anställda personalen tjänstgöra vid generalstaben dels
högst 24 från arméns truppförband beordrade aspiranter, dels ock annan
från truppförbanden inkommenderad personal. Denna sistnämnda tages i
anspråk för tjänstgöring dels såsom militärassistenter vid kommunikationsverken,
dels såsom biträden vid topografiska avdelningen eller såsom tillfällig
förstärkning av arbetskrafterna å de övriga avdelningarna eller vid
expedition sarbetet inom staben.

Huvudstationens nuvarande sju avdelningar hava i stort sett följande
åligganden.

Centralavdelningen har till uppgift att studera frågor, som sammanhöra
med rikets försvar, att utarbeta härför erforderliga planer beträffande
lantstridskrafternas användning vid krig och att bearbeta andra med försvarsförberedelserna
sammanhängande ärenden. Avdelningen handlägger även
ärenden rörande krigsanvändningen av telegraf-, telefon- och postväsendet.

Organisationsavdelningen handlägger huvudsakligen dels ärenden
rörande mobilisering ävensom rörande organisation och utbildning i fred
och krig, dels värnpliktsärenden i allmänhet. Avdelningen bearbetar därjämte
den svenska militärstatistiken.

Utrikesavdelningen inhämtar, granskar och sammanställer underrättelser
rörande militärväsendet i utlandet. Avdelningen biträdes av de på generalstabens
stat uppförda militärattachéerna.

Kommunikationsavdelningen har att följa utvecklingen av landets
och grannstaternas kommunikationsväsende samt att utarbeta transportplaner

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

för arméns uppmarsch och koncentrering. Avdelningen planlägger härens
större fälttjänstövningar och för dessa erforderliga transporter.

Tekniska avdelningen handlägger vissa tekniska ärenden av beskaffenhet
att ej falla inom annan avdelnings verksamhetsområde.

Krigshistoriska avdelningen har att skriva fäderneslandets krigshistoria
och vårda krigsarkivet.

Topografiska avdelningen ombesörjer landets militära kartläggning.

De å nuvarande stat uppförda generalstabsofficerarnas placering till tjänstgöring
i befattningar utom huvudstationen samt vid densammas olika avdelningar
framgår av nedanstående tablå.

Regements officerare -

Kaptener

a) Utom huvudstationen.

Kommandoexpeditionen ................................	...................... 1	3
Infanteri-, kavalleri- och militärläroverksinspektionerna... 2	1
Arméfördelningsstaber ...................................	...................... 4	4
Östra brigadens stab.....................................	...................... .	1
Militärbefälets för övre Norrland stab ........	...................... 1	—
Kommendantskapet i Boden..........................	...................... —	1
Arm éf örvaltningen............................................	...................... .	1
Järnvägsstyrelsen............................................	.................... .	1
	Summa 8	12
b) Huvudstationen.
Chefsexpeditionen...........................................	..................... —■	1
Centralavdelningen ........................................	..................... 1	4
Organisationsavdelningen................................	...................... 1	5
Kommunikationsavdelningen..........................	..................... 1	4
Utrikesavdelningen ........................................	..................... 1	2
Tekniska avdelningen.....................................	...................... 1	1
Krigshistoriska avdelningen ..........................	...................... 1	3
Topografiska avdelningen................................	...................... 2	2
	Summa 8	22

Beredningens förslag innebär, att generalstabens huvudstation, under en
souschef med lön i lönegraden O. 7, skulle vara chefens för hären organ för
den rent militära ledningen.

Vid uppgörande av förslaget till organisation av generalstabens huvudstation
borde man, enligt beredningens mening, eftersträva att med minsta
möjliga rubbning av den nuvarande sammansättningen av generalstaben
erhålla en organisation, som erbjöde största möjliga överensstämmelse med
krigsorganisationen och därför underlättade en övergång till denna.

Med avseende å de utanför huvudstationen tjänstgörande generalstabsofficerarnas
placering har beredningen föreslagit överflyttande till huvudstationen
av den nuvarande souschefen i kommandoexpeditionen samt 2 av
de därstädes tjänstgörande 3 generalstabskaptenerna.

hungl. Maj:ts proposition nr /7.7.

Vad beträffar generalstabens lmvudstation, innebär beredningens förslag
vidtagandet av eu del organisationsförändringar, utav vilka de viktigaste torde
vara följande.

I ör handläggning av den mångfald personalfrågor (befordringar, kommenderingar
o. s. v.), vilka det enligt beredningens mening ankomme på chefen
för hären att bereda och i vissa fall avgöra, borde den nuvarande cliefsexpeditionen
utvidgas med en personalavdelning under eu regementsofficer
sasom chef. Till denna förenade chefsexpedition och personalavdelning
borde i övrigt huvuddelen av den nu å kommandoexpeditionens personal-,
mil-, T. L.- och bokdetaljer tjänstgörande pensionerade personalen överflyttas.

För att bereda generalstaben tillgång på förvaltningsutbildad personal i
och för handläggning av vissa ärenden skulle med den nuvarande centralavdelningen
införlivas en särskild förvaltningsdetalj, bestående av eu
regementsofficer och en kapten, rekryterade ur andra personalkategorier än
dem, som eljest ingå i generalstaben. Dessa båda befattningshavare borde
i likhet med militärattachéerna uppföras särskilt för sig å generalstabens stat.

Organisation savdelningen borde allt fortfarande handlägga ärenden
rörande arméns freds- och krigsorganisation. Till denna avdelning skulle
den nuvarande värnpliktsdetaljen i kommandoexpeditionen överflyttas.

I avseende å kommunikations-, krigshistoriska och topografiska
avdelningarna har.beredningen icke ifrågasatt någon ändring.

\ ad utrikesavdelningen beträffar, borde till densamma i huvudsak
koncentreras all verksamhet inom armén, vilken avsåge inhämtande och
sammanförande av underrättelser rörande militärväsendet i främmande länder.
Därigenom kunde den för ändamålet erforderliga personalen i möjligaste
mån begränsas och arbetet göras mera fruktbringande. Enligt nuvarande
organisation avsåges för utrikesavdelningen, förutom kommenderade
officerare, eu regementsofficer och två kaptener. Av dessa officerare
syntes den ena kaptenen under nedan nämnd förutsättning kunna undvaras.
För handläggande av frågor, vilka berörde tekniska förhållanden, och vilka
nu vore föremål för bearbetning i artilleri- och fortifikationsstaberna, borde
utrikesavdelningen förses med i vapen- och ingenjörtekniskt avseende fullt
sakkunnig personal. För ändamålet syntes en lämplig och kompetent kompaniofficer
ur vartdera artilleriet och fortifikationen böra placeras å utrikesavdelningen.
Därigenom skulle sagda avdelning erhålla 4 officerare, vilka
vore fullt kvalificerade för ledande och ordnande av ifrågavarande arbete,
vilket givetvis maste verkställas under oavlåtlig samverkan med de olika
truppslagsinspektionerna, så att dessas behov bleve på ett fullt tillfredsställande
sätt tillgodosedda. Fiksom nu vore fallet, erfordrades givetvis
även ett antal kommenderade officerare, vilka besutte erforderliga språkkunskaper.
Ur dessa officerares led torde vissa specialbefattningar vid mobilisering
kunna tillgodoses.

Enär enligt beredningens uppfattning det bland annat borde tillkomma
chefen för hären att övervaka det rent praktiska kandhavandet av tjänsten i
fred, utbildningen av fast anställda och av värnpliktiga, ledandet av övningar,

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

disciplinens upprätthållande och tillsynen över allmän ordning, vore det
önskvärt, att en fristående utbildningsavdelning upprättades inom generalstaben.
Till denna avdelning borde koncentreras handläggningen av alla
frågor, som berörde utbildningen vid truppförbanden och av generalstabens
egen personal, anordnandet av inspektioner, bearbetandet av inspektionsrapporter,
utarbetandet av reglementen m. m. Inom avdelningen borde
vidare bearbetas de taktiska m. fl. rön, som vunnits under övningar inom
landet, ävensom från andra länder inhämtade erfarenheter rörande utbildning,
övningar m. m. Såsom chef för avdelningen borde avses en regementsofficer.

Den nuvarande tekniska avdelningen kunde enligt beredningens
mening indragas, med hänsyn till att möjlighet förefunnes att till andra
avdelningar överflytta de ärenden, som nu handlades därstädes.

Beredningens förslag beträffande generalstabsofficerarnas — inklusive de
å förvaltningsdetaljen tjänstgörandes — placering i befattningar utom huvudstationen
samt vid densammas olika avdelningar framgår av nedanstående

tablå.

Begements officerare -

Kaptener

a) Utom huvudstationen.

Kommandoexpeditionen....................................

Infanteri-, kavalleri- och militärläroverksinsp

Arméfördelningsstaber ....................................

Östra brigadens stab .......................................

Militärbefälets för övre Norrland stab ........

Kommendantskapet i Boden..........................

Arméförvaltningen .........................................

Järnvägsstyrelsen .............................................

b) Huvudstationen.
Chefsexpeditionen med personalavdelningen

Centralavdelningen ..........................................

Organisationsavdelningen...............................

Kommunikationsavdelningen .........................

Utbildningsavdelningen....................................

Utrikesavdelningen .........................................

Krigshistoriska avdelningen ..........................

Topografiska avdelningen ..............................

ektionerna	2	1
	4	4
	—	1
	1	—
	—	1
	—	1
	—	1
Summa	7	10
	1	1
	2	5
	1	4
	1	3
	1	2
	1	1
	1	1
	1	o O
Summa	9	20

I förhållande till nuvarande organisation innebär beredningens förslag en
minskning av generalstabens stat med 4 kaptener.

I sitt den 19 januari 1928 över beredningens förslag avgivna yttrande har
chefen för generalstaben upptagit frågan om generalstabens organisation till

Kitngl. Maj:ts proposition nr 17 H.

4‘t

ingående granskning. Vad beredningen anfört beträffande generalstabens
personal borde enligt chefens för generalstaben mening betraktas endast såsom
eu beräkningsgrund, enär det ur olika synpunkter vore lämpligast, att
den blivande chefen för hären bereddes tillfälle att själv utarbeta förslag till
sin stabs organisation. Innan ett sådant förslag uppgjorts, borde hmen indra
gning av officersbeställningar vid generalstaben äga rum.

Vad först beträffade det av beredningen föreslagna tillsättandet av eu
souschef vid generalstaben för ledning och sammanhållning av arbetet inom
huvudstationen, funne även chefen för generalstaben behovet av eu instans
mellan chefen för hären och de särskilda avdelningscheferna vid huvudstationen
påtagligt. Beredningens förslag, att vissa avdelningschefer skulle föredraga
direkt för chefen för hären, syntes emellertid icke lämpligt, enär flertalet
avdelningars arbete intimt sammanhängde. Ett undantag härvidlag utgjorde
dock topografiska avdelningen, vilken därför borde ställas direkt under
chefen för hären.

De övriga avdelningarna borde indelas i tvenne grupper efter sin större
eller mindre samhörighet. Till den ena gruppen borde hänföras de avdelningar,
vilkas verksamhet i huvudsak ginge ut på uppgörandet av planer
för den direkta krigsförberedelsen, nämligen central-, kommunikations- och
organisationsavdelningarna. De återstående avdelningarnas verksamhet omfattade
studiet av kriget och krigsväsendet samt omsättandet av studiernas
resultat i krigshistoriska arbeten, reglementen och utbildningsföreskrifter.
Dessutom handlades inom denna del av generalstaben samtliga fredsutbildningsärenden.
ar och eu av dessa grupper av avdelningar borde underställas eu
befälhavare, lämpligen benämnd 1. generaladjutant och souschef, respektive

generaladjutant. För att icke försvåra personvalet syntes chefen för hären
böra hava frihet att placera generaladjutanterna som chefer för den ena
eller den andra gruppen av avdelningar, även om regeln borde vara, att 1.
generaladjutanten förde befälet över den förstnämnda gruppen av avdelningar.
1. generaladjutanten borde jämväl utöva chefskapet över generalstabens
personal. 1. generaladjutanten syntes böra vara generalmajor, 2.
generaladjutanten överste eller överstelöjtnant.

Med avseende å beredningens förslag i fråga om generalstabens inre
organisation i övrigt har chefen för generalstaben i sitt ovanberörda yttrande
anfört i huvudsak följande.

Chefens för hären expedition och den därmed förenade personalavdelningen
borde vara direkt underställda chefen för hären och icke ingå
i generalstaben. Vissa detaljer från den nuvarande kommandoexpeditionen
borde i enlighet med beredningens förslag överflyttas till expeditionen och
personalavdelningen.

Centralavdelningen borde ökas med en general stabsofficer, avsedd för
en flygdetalj. Flygvapnets ökade betydelse och den omständigheten, att
frågor berörande flygvapnet i många fall direkt berörde krigsförbedelserna
vid armén och lantstridskrafternas operationer, gjorde det nödvändigt, att
eu särskild detalj under en flygutbildad generalstabsofficer skapades vid

Bihang till riksdagens protokoll 192.9. 1 samt. 144 Imf t. (Nr 175.) »5 29 4

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

centralavdelningen. Hithörande frågor hade hittills handlagts av tekniska
avdelningen i samråd med centralavdelningen.

Den förvaltningsdetalj, som av beredningen föreslagits skola ingå i centralavdelningen,
vore däremot icke erforderlig. Samarbetet med arméförvaltningen
hade hittills utförts medelst generalstabsofficerare. Det syntes icke
sannolikt, att samarbetet komme att försämras genom att arméförvaltningen,
enligt beredningens förslag, ställdes under chefen för hären, då denna åtgärd
tvärtom just avsåge att åstadkomma ett bättre samarbete.

Kommunikations avdelningen borde ökas med en generalstabsofficer,
avsedd för en landsvägsdetalj för handläggande av ärenden rörande biltransporter
och landsvägar. På grund av biltransporternas ökade betydelse vore
denna ökning redan nu önskvärd och bleve nödvändig, om tekniska avdelningen
borttoges.

Beträffande krigshistoriska avdelningen och organisationsavdelningen
vore ingen erinran att göra mot personalberäkningarna i beredningens
förslag.

Vid utrikesavdelningen fordrades två generalstabskaptener, en för ledandet
av de olika utländska detaljernas verksamhet samt eu för ledandet
av det insamlade materialets bearbetning in. m. Det torde emellertid böra
framhållas, att den mera ingående bearbetningen av materialet, då det gällde
rent tekniska frågor, icke kunde äga rum vid utrikesavdelningen, även om
en artilleri- och en fortifikationsofficer ställdes till förfogande. Den myndighet,
som hade behov av särskild utredning, måste i de fiesta fall själv verkställa
dylik bearbetning.

Beträffande topografiska avdelningen hade beredningen förklarat sig
icke förutsätta någon ändring, men hade dock minskat antalet regementsofficerare
med eu utan att anföra någon motivering. I instruktionen för
rikets allmänna kartverk vore fastställt, att tre generalstabsofficerare från
generalstabens topografiska avdelning skulle tjänstgöra vid kartverket samt
att en av dessa officerare om möjligt borde vara regementsofficer. Ytterligare
en generalstabsofficer tjänstgjorde vid topografiska avdelningen såsom
chef för militärgeografiska detaljen och erfordrades fortfarande för denna
befattning. Förslaget att indraga en av generalstabsofficerarna vore därför
icke lämpligt.

Den av beredningen föreslagna utbildningsavdelningen vilken dock
snarare borde benämnas taktisk avdelning — vore erforderlig. Vid avdelningen
borde utföras ett omfattande taktiskt studiearbete, utmynnande
bland annat i reglementen och grundläggande utbildningsföreskrifter. Fältoch
fälttj än stövningars planläggning (i samråd med central- och kommunikationsavdelningarna)
samt den taktiska utbildningen av generalstabens personal
borde jämväl tillkomma avdelningen. Slutligen borde de ärenden rörande
arméns utbildning, som chefen för hären hade att handlägga, beredas på
avdelningen. Dessa omfattande arbetsuppgifter torde komma att kräva minst
fyra generalstabsofficerare förutom ett antal kommenderade officerare.

För att undvika eu ökning av antalet officerare vid generalstaben i sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr !/.''>.

Öl

b:iud med organiserandet av en förvaltningsdetalj hade beredningen föreslagit
indragning av tekniska avdelningen, emedan den ansett det möjligt
att till andra avdelningar överflytta de ärenden, som nu handlades på
denna avdelning.

Vid tekniska avdelningen handlades för närvarande, bland annat, ärenden
rörande flygvapnet och civil luftfart, gastjänst, sigualtjänst och motorfordon.
Det vore av stor betydelse för chefen för generalstaben, att frågor av teknisk
natur kunde handläggas inom staben av sakkunnig personal. Detsamma
bleve förhållandet för chefen för hären, vilken dock komme att hava större
möjligheter än chefen för generalstaben att inom truppslagsinspektionerna
eller arméförvaltningen få erforderliga utredningar verkställda. Ärenden av
teknisk natur vore av mångskiftande art och sammanhängde ofta med utbildningsfrågor,
transportfrågor och ärenden av operativ art, varför det möjligen
kunde ifrågasättas, att dessa ärenden i enlighet med beredningens
förslag i stället för att sammanföras på eu avdelning handlades på flera olika
avdelningar. En förutsättning härför vore emellertid, att tillräcklig och sakkunnig
personal funnes pa dessa avdelningar. Beredningen syntes anse, att
de frågor, vilka nu handlades på tekniska avdelningen, skulle kunna fördelas
på de övriga avdelningarna utan ökning av dessa avdelningars personal.
Så \ore emellertid icke fallet. Skulle tekniska avdelningen indragas,
vilket torde vara möjligt, komme detta att medföra behov av ytterligare en
generalstabsofficer på var och en av central- och kommunikationsavdelningarna.
Ärenden, vilka överfördes till taktiska avdelningen och utrikesavdelningen,
syntes däremot icke behöva medföra behov av personalökning på
dessa avdelningar.

Enligt den personalberäkning för generalstaben, som bilagts chefens för
generalstaben ovan omförmälda yttrande, skulle generalstabsofficerarna placeras
till tjänstgöring sålunda:

Begements .

tt i , oificerare

aj Utom huvudstationen.

Kommandoexpeditionen ...................................................... ..

I nfanteri-, kavalleri- och militärläroverksinspektionerna 2

Arméfördelningsstaber......................................................... 4

Östra brigadens stab........................................................... .

Militärbefälets för övre Norrland stab.............................. 1

Kommendantskapet i Boden ............................................. .

Arméförvaltningen .............................................................. .

Järnvägsstyrelsen................................................................. .

b) Huvudstationen.

Generaladjutant1) .............................................

Chefsexpeditionen med personalavdelningen
Centralavdelningen ..........................................

Summa 7

............. 1

........... 1

Kaptener

4
1

l) Dessutom 1 å generalitetets stat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

	Hegements- officerare	Kaptener
Organisationsavdelningen........................	............................... i	4
Kommunikationsavdelningen.................	.............................. i	4
Taktiska avdelningen..............................	............................... i	4
Utrikesavdelningen ................................	............................... i	2
Krigshistoriska avdelningen .................	............................... i	i
Topografiska avdelningen.......................	2	o
	Summa 10	24

I förhållande till nuvarande organisation innebär det av cliefen för generalstaben
framlagda förslaget en ökning med 1 regementsofficer.

Enligt 1928 års sakkunnigas förslag skulle generalstabens ställning förbliva
i stort sett orubbad. Med avseende å frågan om generalstabens organisation
i allmänhet hava de sakkunniga ansett sig böra taga hänsyn endast
till vad som förekommit i beredningens förslag eller i däröver avgivna yttranden,
således icke till den ombildning av generalstaben, som ur andra
synpunkter skulle kunna tänkas behövlig och lämplig, bland annat med
hänsyn till den nya härordningen.

Beträffande organisationen av generalstabens huvudstation på särskilda
avdelningar förefunnes, enligt de sakkunnigas mening, inga mera avsevärda
betänkligheter mot indragandet av den tekniska avdelningen och fördelandet,
i den mån så erfordrades, av där handlagda ärenden på andra avdelningar.
Inom huvudstationen borde inrättas en ny avdelning för det strategisk-taktiska
studiearbetet. Å denna avdelning skulle förslag till reglementen
och utbildningsföreskrifter, gemensamma för armén eller för flera
truppslag, utarbetas eller granskas, liksom ock initiativ till däri erforderliga
ändringar tagas. Frukten av avdelningens studier borde komma till godo
icke blott generalstabens officerare och aspiranter m. fl. utan ock genom
utgivna skrifter armén i dess helhet. Avdelningen skulle alltså i sin man
verka för den i gällande instruktion för generalstaben angivna uppgiften att
bidraga till vidmakthållande och utveckling av den krigsvetenskapliga bildningen
inom armén. A denna strategisk-taktiska avdelning borde de ofti''
cerare, vilka vid krigshögskolan vore lärare i taktik och krigshistoria samt
där uppbure sina fulla avlöningsförmåner, tjänstgöra under den tid, de icke
vore upptagna av sin undervisningsskyldighet vid skolan eller därför beredde
sig. Eu dylik anordning måste anses såsom synnerligen ändamålsenlig.
Såväl avdelningen som ifrågavarande officerare arbetade mot samma
mål: den strategiska och taktiska utvecklingens och utbildningens tillgodogörande.
Samarbetet komme att leda till båtnad för såväl generalstaben
som krigshögskolan. Den nu föreslagna anordningen syntes så mycket mera
befogad, som ifrågavarande officerare uppbure vid krigshögskolan, förutom
full lön, även ett särskilt arvode.

Den ökning av det nuvarande antalet generalstabsofficersbefattningar, som
vore förbunden med bland annat tillkomsten av en särskild »kommenderande

Kungl. Maj:ts proposition nr 17».

generalens stabi, borde enligt de sakkunnigas mening kunna undvikas, genom
att arbetskrafterna i generalstaben erliölle det ovan omnämnda tillskottet
från krigshögskolan. Erforderlig ökning av antalet regementsofficerare
syntes lämpligen böra ske, genom att två kaptensbeställningar uppflyttades,
eu till överste- och en till majorsbeställning.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle sammanlagda antalet generalstabsofficerare
bibehållas vid det nuvarande, dock enligt följande ändrade fördelning:
2 överstar, 4 överstelöjtnanter, 12 majorer och 32 kaptener.

I sitt den 30 november 1928 över 1928 års sakkunnigas förslag avgivna
yttrande bär chefen för generalstaben, vad beträffar frågan om generalstabens
organisation såsom stab för chefen för hären, hänvisat till sitt ovan berörda
yttrande den 19 januari 1928 över beredningens förslag. Den av de sakkunniga
föreslagna benämningen »strategisk-taktisk studieavdelning» för den
inom generalstaben nytillkomna avdelningen vore enligt chefens för generalstaben
mening missvisande, enär denna avdelning icke borde bliva
endast en studieavdelning, utan inom densamma jämväl borde beredas de
ärenden rörande arméns utbildning, vilka chefen för liären hade att handlägga.

Såsom jag förut i annat sammanhang anfört, ansluter jag mig helt till
den av såväl beredningen som chefen för generalstaben uttalade uppfattningen,
att den nuvarande generalstabens huvudstation bör bliva chefens
för hären organ för de militära ärendenas beredning. Detta organ bör jämväl
övertaga huvudstationens nuvarande uppgift att bidraga till vidmakthållande
och utveckling av den krigsvetenskapliga bildningen inom armén.

Begreppet generalstaben har hittills praktiskt taget haft en tvåfaldig innebörd
såsom betecknande dels den officerskår, vars medlemmar genom särskild
utbildning gjort sig kompetenta för tjänstgöring inom högre kvarter
och staber o. s. v. (vid kommandoexpeditionen, generalstabens huvudstation,
arméfördelningsstaber, truppslagsinspektioner m. fi.), dels generalstabens
huvudstation, vilken utgör chefens för generalstaben organ vid utövandet
av honom påvilande ämbetsåligganden. I och med att dessa åligganden till
det väsentliga överflyttas på chefen för hären och generalstabens huvudstation
övergår till att bliva dennes organ för de militära ärendenas beredning,
synas goda skäl föreligga för att detta organ, såsom av mig förordats,
benämnes »härens stab». Generalstaben såsom kollektiv benämning för en
militär personalkår med särskild utbildning torde i sammanhang härmed
böra ersättas av benämningen »generalstabskåren».

I stort sett enligt hittills tillämpade grunder torde allt framgent vissa
generalstabsofficerare böra avses för tjänstgöring i befattningar utom härens
stab. Jag har redan förut uttalat min uppfattning angående behovet av
generalstabsofficerare för tjänstgöring vid kommandoexpeditionen och härvid
ansett mig kunna föreslå eu minskning i antalet där tjänstgörande generalstabskaptener
från 3 till 2. Däremot synes mig icke någon reducering möj -

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

lig beträffande det antal generalstabsofficerare, som avses för tjänstgöring
i arméfördelningsstaber och inspektioner, i arméförvaltningen samt i byråchefsbefattning
vid järnvägsstyrelsen. För tjänstgöring vid östra brigadens
stab, vid militärbefälets för övre Norrland stab och vid militärbefälets på
Gotland stab erfordras vidare, liksom nu är fallet, vissa generalstabsofficerare.
Härom kommer jag att närmare yttra mig i det följande. Återstående generalstabsofficerare
böra tagas i anspråk för tjänstgöring vid härens stab.

Yad beträffar organisationen av härens stab, har jag icke ansett mig
kunna följa beredningens förslag att i en enda persons — souschefens — hand
förena ledningen och sammanhållningen av arbetet inom staben i hela dess
omfattning. På av chefen för generalstaben anförda skäl och med hänsyn
särskilt till förhållandena i krig anser jag .det i stället vara lämpligt att organisera
härens stab på två sektioner, I och II, vardera underställd en särskild
chef. Dessa chefer synas mig böra benämnas generalkvartermästare.
Inom härens stab bör sektion I, underställd förste generalkvartermästaren,
närmast handhava sådana ärenden, som hänföra sig till härens krigsförberedelser
och krigsberedskap, under det att sektion II, underställd andre
generalkvartermästaren, huvudsakligen bör taga befattning med ärenden,
som röra fredstjänsten.

Med hänsyn härtill böra utav de nu inom generalstabens huvudstation
befintliga avdelningarna i sektion I ingå central-, organisations- och kommunikationsavdelningarna,
vilkas arbetsområden intimt sammanhänga med varandra
och syfta mot ett gemensamt mål, krigsförberedelsen.

Till sektion II synes i första hand böra hänföras den nya avdelning,
vilken såväl beredningen som 1928 års sakkunniga och chefen för generalstaben
ansett erforderlig och för vars tillkomst även jag finner starka skäl
förebragta. Denna avdelning, som nyssnämnda förslagsställare velat benämna
»utbildningsavdelning», respektive »strategisk-taktisk studieavdelning»
och »taktisk avdelning», anser jag med hänsyn till dess huvudsakliga
arbetsområde lämpligen böra benämnas »truppavdelning». I fråga om
omfattningen av sagda avdelnings arbetsområde kan jag i stort ansluta mig
till vad chefen för generalstaben därom anfört. Den personalavdelning, vilken
såväl beredningen som chefen för generalstaben ansett böra ingå i härens
stab, finner även jag av behovet påkallad, ej minst med hänsyn till de
skyldigheter i fråga om avgivande av befordringsförslag in. m., som komma
att påvila chefen för hären. Av många skäl anser jag dock mindre lämpligt
att, såsom chefen för generalstaben föreslagit, låta denna personalavdelning
lyda direkt under chefen för hären, utan finner mera ändamålsenligt, att
densamma åtminstone tillsvidare ingår i sektion II, med vars verksamhetsområde
i stort denna avdelnings närmast sammanfaller. Med eu dylik anordning
vinnes den bestämda fördelen, att de viktiga befordrings- m. fl.
ärenden, som här skola handläggas, komma att föredragas av en äldre officer,
som kunnat förvärva erforderlig personalkännedom och förtrogenhet med
såväl trupp- som stabstjänsten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 55

Stommen i sektion II kommer sålunda att utgöras av trupp- och personalavdelningarna.
Frågan om till vilken sektion de nuvarande utrikes-,
krigshistoriska och topografiska avdelningarna böra anslutas, torde böra avgöras
av Kungl. Maj:t efter närmare prövning av arbetets omfattning å de
båda sektionerna. Uteslutet torde emellertid ej vara, att det kan befinnas
ändamålsenligt att ställa någon av nu nämnda avdelningar, exempelvis den
topografiska, direkt under chefen för hären.

Den av beredningen förordade indragningen av den nuvarande tekniska
avdelningen, varemot varken 1928 års sakkunniga eller chefen för generalstaben
uttalat några mera avsevärda betänkligheter, anser jag mig på därför
anförda skäl böra tillstyrka.

Förste generalkvartermästaren — chef för sektion I — är samtidigt avsedd
såsom chef för generalstabskåren, över vilken han bör äga arméfördelningschefs
befogenhet samt utöva regementschefs makt och myndighet. Han
är inför chefen för hären ansvarig för generalstabskårens utbildning och
rekrytering. Vid krigstillfälle torde han i regel komma att inom högkvarteret
bekläda befattningen såsom generalstabschefens närmaste man. Därest
chefen för hären vid krigstillfälle erhåller annan uppgift än såsom generalstabschef
i högkvarteret, bör förste generalkvartermästaren bestrida sistnämnda
befattning. Med hänsyn till den viktiga ämbetsbefattning, förste
generalkvartermästaren kommer att bekläda, bör han i regel vara generalsperson
samt, i enlighet med vad i det följande närmare omförmäles, uppföras
å generalitetets stat med lön i lönegraden O. 7.

Andre generalkvartermästaren — chef för sektion II — bör uppföras såsom
överste med lön i lönegraden O. 6 å generalstabskårens stat.

Yad slutligen beträffar generalstabskårens personal, har jag funnit en
minskning av antalet kaptener vara möjlig och för övrigt jämväl av behovet
påkallad, ej minst med hänsyn till vikten av att kunna bibehålla ett rationellt
tillämpat passagesystem. Däremot har av nedan angivna skäl en
mindre ökning av regementsofficerarnas antal befunnits nödvändig. Sammanlagda
antalet generalstabsofficerare har emellertid kunnat något reduceras.

Vid bedömandet av frågan om behovet av regementsofficerare måste hänsyn
tagas bland annat till tillkomsten av eu del nya befattningar inom
härens stab. Sålunda synes det uppenbart, att exempelvis de båda nytillkomna
avdelningscheferna för truppavdelningen och personalavdelningen på
grund av sin ansvarsfulla ställning i likhet med övriga avdelningschefer böra
vara regementsofficerare.

I anslutning till vad jag ovan anfört skulle generalstabsofficerarnas placering
till tjänstgöring i befattningar uton* härens stab samt vid densamma
te sig på sätt framgår av nedanstående tablå. Den föreslagna placeringen
å olika avdelningar inom härens stub får härvid givetvis betraktas endast
såsom en beräkningsgrund,

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

a) Utom härens stab.	Regements- officerare	Kaptener
Kommandoexpeditionen...................................	................... 1	2
Infanteri-, kavalleri- och militärläroverksinspektionerna 2	i
Arm éför delnings stab er.....................................	................... 4	4
Östra brigadens stab ......................................	................... 1	—
Militärbefälets för övre Norrland stab ........	................... 1	1
» på Gotland stab ....................	.................. —	1
Arméförvaltningen ............................................	................... —	1
Järnvägsstyrelsen ..........................................	................... —	1
b) Härens stab.	Summa 9	11
Chefsexpeditionen .........................................	................... —	1
Centralavdelningen..........................................	................... 1	4
Organisationsavdelningen................................	.................. 1	o O
Kommunikationsavdelningen .........................	................... 1	3
Truppavdelningen ............................................	.................. 1	2
Personalavdelningen.......................................	................... 1	i
Utrikesavdelningen .......................................	.................. 1	i
Krigshistoriska avdelningen .........................	................... 1	i
Topografiska avdelningen ...............................	2	2

Summa	91)	18
Tillhopa	18	29

I förhållande till generalstabens nuvarande stat innebär mitt förslag till
stat för generalstabskåren — den nytillkomna beställningen för en andre
generalkvartermästare inberäknad — eu minskning av 2 befattningshavare
(från 50 till 48). Antalet regementsofficerare har jag på förut anförda skäl
funnit böra ökas från nuvarande 16 till 18, vartill kommer andre generalkvartermästaren,
under det att antalet kaptener kunnat minskas från 34 till
29. Utav regementsofficerarna synas 2 böra upptagas såsom överstar — den
nytillkomna beställningen är avsedd för andre generalkvartermästaren — 6
såsom överstelöjtnanter och 11 såsom majorer. Antalet majorer har sålunda
bibehållits vid det nuvarande, under det att antalet överstelöjtnanter
ökats med 2, vilket jag anser nödvändigt med hänsyn till kravet, att de
viktigaste avdelningschefsbefattningarna inom härens stab icke alltför ofta
skola byta innehavare.

Beträffande å generalstabens stat nu uppförda militärattachéer och civil
personal ifrågasättes icke någon ändring. Den pensionerade personalen bör,
i anslutning till vad jag förut därom anfört, ökas med från kommandoexpeditionen
överflyttade 2 pensionerade officerare, vilka lämpligen torde
böra placeras till tjänstgöring å trupp- och personalavdelningarna.

'') Härtill komma de båda generalkvartermästarna, utav vilka förste generalkvartermästaren
bör uppföras å generalitetets och andre generalkvartermästaren å generalstabskårens
stat.

b 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I likhet med vad nu är fallet vid generalstabens huvudstation, komma
vid härens stab att tjänstgöra dels aspiranter, dels från truppförbanden till
erforderligt antal inkommenderad personal.

Enligt det av mig framlagda förslaget skulle generalstabskåren, under en
generalsperson — förste generalkvartermästaren — såsom chef, komma att
bestå av följande fast anställda personal.

Militär personal.

Överadjutanter och stabsadjutanter.
2 överstar, 11 majorer,

6 överstelöjtnanter, 2!) kaptener.

Militärattachéer.

1 överstelöjtnant,

3 majorer.

Pensionerad

1 redogörare,

1 bibliotekarie,

3 aktuarier,

personal.

2 expeditionsofficerare,
2 expeditionsunderofficerare.

1 professor,

1 krigsarkivarie,

Civil personal.

1 förste expeditionsvakt,
3 expeditionsvakter.

3. Arméförvaltningen.

Den arméförvaltningen tillkommande uppgiften att under Kungl. Maj:t i
tekniskt och ekonomiskt avseende utöva högsta uppsikten över och ledningen
av försvarsverket till lands bör ämbetsverket, såsom redan i det föregående
antytts, alltjämt bibehålla; dock bör chefen för hären beredas inflytande på
vissa av arméförvaltningens verksamhetsområden genom befogenhet att i
avseende å krigsberedskapsarbetet meddela ämbetsverket direktiv, varjämte
han bör medverka vid budgetarbetet genom att yttra sig över arméförvaltningens
årliga framställningar rörande lantförsvarets medelsbehov.

Anskaffning och underhåll av arméns materiel samt uppförande och underhåll
av befästningar m. m. torde få anses såsom ämbetsverkets förnämsta
uppgift ur såväl ekonomisk som krigsberedskapssynpunkt; särskilt i krig
blir materielanskaffuingen och ersättningstjänsten av dominerande betydelse.
Med hänsyn härtill bör man vid den avsedda omorganisationen av ämbetsverket
enligt min mening tillse, att den centrala förvaltningen gives en sådan
organisation, att densamma, utan att andra viktiga arbetsuppgifter eftersättas,
väl kan fylla denna sin förnämsta uppgift. I

I fråga om ledningen av arbetet inom arméförvaltningen hava olika meningar
gjort sig gällande.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Enligt beredningens förslag skulle arméförvaltningen såsom en del av
arméstyrelsen underställas chefen för liären, vilken inom arméstyrelsen skulle
utöva beslutanderätten i de viktigare förvaltningsfrågorna, under det att de
olika departementen i övrigt skulle såsom hittills fungera i stort sett självständigt.

1928 års sakkunniga hava, såsom förut nämnts, föreslagit inrättandet av
ett särskilt chefskap för arméförvaltningen.

Chefen för generalstaben — som utgått ifrån, att den eftersträvade koncentrationen
i ledning och förvaltning skulle åstadkommas, genom att i eu
och samma hand, nämligen i chefens för hären, förenades den högsta myndigheten
i såväl militärt som förvaltningshänseende — har under sådan förutsättning
icke ansett någon mellanhand mellan chefen för hären och arméförvaltningens
departementschefer vara absolut nödvändig. Därest det ur
andra synpunkter vore erforderligt, att arméförvaltningen erhölle eu enhetlig
ledning, ansåge chefen för generalstaben detta kunna åstadkommas på så
sätt, att Kungl. Maj:t uppdroge åt viss departementschef att tillika vara
chef för arméförvaltningen.

I sitt över 1928 års sakkunnigas betänkande avgivna yttrande har arméförvaltningen
förklarat sig icke kunna tillstyrka de sakkunnigas förslag om
inrättande av en ny beställning för en över departementscheferna ställd
gemensam chef för ämbetsverket. Den föreslagna organisationen skulle nämligen
kunna medföra ett flertal olägenheter, såsom oklarhet i fråga om den
gemensamma ämbetsverkschefens, respektive de olika departementschefernas
ansvar, förlamande av de sistnämndas verksamhet och initiativ inom vederbörliga
arbetsområden samt onödig omgång vid ärendenas handläggning till
men för fullföljandet av ämbetsverkets uppgifter. Huvudsyftet med en dylik
åtgärd, eller vinnandet av garanti för erforderligt samarbete mellan de olika
avdelningarna samt en enhetlig handläggning av likartade ärenden å desamma,
skulle enligt ämbetsverkets mening kunna vinnas, om åt ordföranden
i arméförvaltningens plenum överlämnades vissa särskilda arbetsuppgifter
i berörda syfte. Härvid borde en sådan ändring vidtagas i ämbetsverkets
instruktion, att ordförandeskapet i arméförvaltningens plenum skulle — i
stället för att, såsom nu vore fallet, tillkomma den till tjänsteåldern äldste
departementschefen — åligga den av dessa chefer, som Kungl. Maj:t för
visst antal år eller tillsvidare förordnade att utöva nämnda ordförandeskap.

Beträffande frågan om ordnandet på ett eller annat sätt av ett chefskap
för arméförvaltningen tillåter jag mig erinra, att densamma var föremål för
övervägande redan i samband med 1907 års omorganisation av ämbetsverket.
De särskilda sakkunniga, vilka den 22 mars 1907 avgåvo det förslag,
som i proposition till 1907 års riksdag (nr 141) lades till grund för den nuvarande
organisationen av arméförvaltningen, ansågo sålunda, att man borde
söka utfinna en organisation, vilken, med bibehållande av de särskilda departementens
självständighet i fackangelägenheter, stärkte sambandet dem
emellan och möjliggjorde en mera enhetlig ledning av med varandra sammanhängande
ärenden. Härvid ifrågasatte de sakkunniga, huruvida icke

Kungl, Maj:ts proposition nr 175. ÖS)

vissa fördelar skulle vara att vinna genom inrättandet av ott gemensamt
chefskap för ämbetsverket. Då de sakkunniga emellertid icke liade förbisett,
att åtskilliga anmärkningar kunde framställas mot ett dylikt förslag
och att det framför allt bleve synnerligen svårt att rätt avväga befogenhet,
makt och ansvar mellan a ena sidan ifrågavarande chef och å andra sidan
dels statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet, dels arméförvaltningens
departementschefer, hemställde de sakkunniga, att berörda fråga
framdeles och efter allsidig utredning upptoges till behandling. Frågan
undersöktes därefter av de den (i februari 1D20 tillkallade sakkunniga för
verkställande av utredning angående organisationen av den centrala försvarsförvaltningen.
Pa anförda skäl ansago dessa sakkunniga någon gemensam
chef för ämbetsverket icke erforderlig.

^ id lösandet av denna fråga torde man göra klokt i att framgå med viss
försiktighet. Da det synes mig, att arméförvaltningen i sitt yttrande över
P''-<S års sakkunnigas betänkande framlagt ett förslag, som å ena sidan är
ägnat att genom stärkande av sambandet mellan de olika departementen
befrämja enhetligheten inom arméförvaltningen samt å andra sidan tillgodoser
önskemålet att såvitt möjligt bibehålla de särskilda departementschefernas
nuvarande befogenhets- och ansvarsställning orubbad, bär jag funnit
mig böra i stort sett giva min anslutning till detta förslag.

I huvudsaklig överensstämmelse med arméförvaltningens förslag torde
den såsom ordförande i arméförvaltningens plenum förordnade departementschefen
— utöver den honom i sådan egenskap tillkommande uppgiften —
böra erhålla i uppdrag att med avseende å de administrativa och materiella
krigsförberedelserna leda samarbetet mellan de olika departementen och
därvid övervaka, att uppgörandet av ditliörande planer sker efter enhetliga
grunder och med iakttagande av de utav chefen för hären lämnade direktiv;
att leda arbetet för planläggandet av arméförvaltningens egen krigsorganisation
vid mobilisering; att, innan ämbetsverket avlåter framställning rörande
lantförsvarets medelsbehov för kommande budgetår, föranstalta om att enhetliga
grunder tillämpas beträffande anslagens beräknande samt i övrigt
tillse, att vid utarbetandet av nämnda framställning, i vad den avser med
varandra sammanhängande förvaltningsområden, erforderlig planmässighet
iakttages; att för den på chefen för hären ankommande granskning av arméförvaltningens
berörda framställning i första hand tillhandagå denne med
av honom begärda uppgifter och upplysningar; samt att ansvara för ordningen
och säkerhetstjänsten inom arméförvaltningens ämbetslius.

\ ad särskilt budgetarbetet beträffar, synes mig detta lämpligen kunna
ordnas så, att då vederbörande lokalmyndigheters anslagsäskanden inkommit
till arméförvaltningen, ett preliminärt budgetförslag uppgöres, därvid,
såsom redan nämnts, ordföranden har att övervaka, att enhetlighet och
planmässighet iakttages. Sedan chefen för hären tagit del av detta preliminära
förslag, hållas gemensamma överläggningar i ämnet mellan honom och
arméförvaltningens departementschefer. Chefen för hären angiver därvid
sina synpunkter i fråga om budgetförslaget, de ändringar i och tillägg till

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

detsamma, lian för sin del anser önskvärda in. m. Arméförvaltningen utarbetar
härefter självständigt sitt definitiva förslag till anslagsäslianden, vilket
insändes till chefen för hären, som befordrar ärendet vidare till Kungl.
Maj:t med bifogande av det särskilda yttrande, han kan finna erforderligt.

Med avseende å frågan, i vad mån särskild personal kan behöva anställas
till biträde åt ordföranden för fullgörande av de speciella arbetsuppgifter,
som skulle åligga honom, har arméförvaltningen förutsatt, att ärendena
liksom nu komme att beredas och handläggas av personalen å det eller de
departement, som därav närmast berördes. Vid sådant förhållande ansåge
sig arméförvaltningen i avbidan på framdeles vunnen erfarenhet för närvarande
icke böra föreslå, att på stat uppfördes någon vare sig civil eller
militär personal, avsedd att anställas såsom biträde åt ordföranden. Därest
dylikt biträde i allt fall skulle behöva ställas till förfogande, syntes möjlighet
föreligga för Kungl. Maj:t att för ändamålet kommendera lämplig officer.

Jämlikt 1925 års härordningsbeslut tjänstgör en officer ur generalstaben
i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Då denne officers arbetskraft —
sedan vissa allmänna planer och föreskrifter berörande sjukvårdstjänsten i
krig blivit utarbetade och fastställda — bör kunna tagas i anspråk även för
andra med arméförvaltningens ämbetsutövning sammanhörande uppgifter,
synes han framdeles böra ställas till ordförandens förfogande, något som
emellertid icke bör utgöra hinder för utnyttjandet av hans arbetskraft jämväl
inom sjukvårdsstyrelsen eller inom andra avdelningar i arméförvaltningen,
där hans speciella sakkunskap kan vara erforderlig. Därest förstärkning
av arbetskrafterna i övrigt skulle erfordras inom det departement, vars
chef förordnas till ordförande, torde antingen den av arméförvaltningen antydda
utvägen få anlitas eller ock en av de amanuenser, som beräknats för
tillfälliga behov, kunna för längre eller kortare tidsperioder ställas till förfogande.

På grund av det maktpåliggande och tidskrävande arbete, som skulle påläggas
ordföranden i arméförvaltningens plenum utöver de åligganden, som
tillkomma honom i egenskap av departementschef, har arméförvaltningen
föreslagit, att han måtte komma i åtnjutande av ett arvode om 1,000 kronor.
Till detta arméförvaltningens förslag anser jag mig böra förorda bifall och
får sålunda föreslå, att ett dylikt ordförandearvode — vilket för att bliva
jämnt delbart med tolv bör jämkas till 1,020 kronor — uppföres i staten
för arméförvaltningen.

Beredningens förslag till arméförvaltningens omorganisation har i stort
sett uppbyggts med hänsyn till nödvändigheten, ur såväl krigsberedskapssom
rent ekonomisk synpunkt, att åstadkomma en förenkling och systematisering
av materielanskaffniugen vid armén. I samband därmed har eftersträvats,
att departementen i arméförvaltningen icke skulle företräda några
speciella truppslagsintressen. I överensstämmelse härmed har beredningen
föreslagit, att krigsmateriel, hänförlig till industri- och yrkesgrupperna metallindustri,
pappers- och grafisk industri samt kemisk-teknisk industri, i

A ungt. ]\r«j:ts proposition nr 17

(il

huvudsak skulle handhavas av ett departement, rapendepartementet, samt
materiel, hänförlig till textil- och beklädnadsindustri ävensom livsmedelsindustri,
och livsmedel av ett departement, intendent nr departementet. Till
intendenturdepartementet skulle även remonteringsväsendet överflyttas från
kavalleriinspektionen. Arméns byggnadsväsende skulle omhiinderhavas av
J orti fikat ionsdepartementet samt läkemedel och förbandsmateriel m. in. av
sjukiårdsdepartemcntct. För civila departementet hava avsetts i huvudsak oförändrade
uppgifter. I stort sett skulle den för truppernas stridsverksamhet
erforderliga materielen komma att handhavas av vapendepartementet och
arméns iivriga materiel (med undantag av byggnader och sjukvårdsmateriel)
av intendenturdepartementet.

De i ärendet hörda myndigheterna ävensom 1928 års sakkunniga hava i
princip givit sin anslutning till de av beredningen anförda allmänna synpunkterna
i fråga om uppdelningen av materielförvaltningen. I vissa detaljer
hava däremot, såsom i det följande kommer att närmare omförmälas, eu
del jämkningar ansetts erforderliga.

Även jag finner de av beredningen framlagda allmänna synpunkterna i
stort sett bärande och väl ägnade att läggas till grund för eu omorganisation
av den centrala förvaltningsmyndigheten.

I detta sammanhang torde frågan om chefskapet för det föreslagna vapendepartementet
få upptagas till behandling. Beredningen har för sin del ansett,
att befattningen sasom clief för nämnda departement icke borde förenas
med befattningen såsom inspektör för artilleriet. Enligt beredningens
mening vore det nämligen av största betydelse, att vid utseendet av chef
för detta viktiga departement hänsyn toges endast till vederbörandes vapentekniska
och administrativa skicklighet men icke till de speciella kvalifikationer,
som måste ställas på en inspektör för artillerivapnet. Med den
starka utveckling av infanteriets stridsmedel, som blivit eu följd av världskriget,
vore det knappast heller lämpligt och riktigt, att artilleriinspektören
i beväpnings- och förvaltningshänseende alltjämt sknlle företräda även infanteriets
och i stridsavseende därmed jämställda truppslags vapentekniska
intressen. Det syntes vara eu fördel, att departementschefen praktiskt taget
stode fri från varje speciellt truppslagsintresse och endast företrädde det
för hela armén gemensamma förvaltningsområdet, berörande vapen, fordon
och övrig dylik krigsmateriel. De olika truppslagens speciella intressen
borde enligt beredningens uppfattning företrädas dels av vederbörande inspektörer,
vilkas staber borde vara på lämpligt sätt härför organiserade,
dels ock av inom det gemensamma vapendepartementet tjänstgörande specialutbildade
officerare även från andra truppslag än artilleriet. Inom
en dylik organisation skulle de taktiska fordringarna å materielen uppställas
genom inspektionernas försorg på grund av de in- och utländska trupperfarenheterna,
konstruktionsarbetena utföras inom förvaltningsmyndigheten i
samråd med inspektionerna, försöksverksamheten genom de senares försorg
samt, sedan modeller blivit prövade och fastställda, tillverkning, kontroll
och besiktning ske genom förvaltningsmyndigheten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

1928 års sakkunniga liava — under förutsättning att ett särskilt chefskap
för arméförvaltningen inrättades — ansett, att frågan om skiljandet av befattningen
såsom inspektör för artilleriet från befattningen såsom chef för
vapendepartementet borde ställas på framtiden, tills erfarenhet i fråga om
den av de sakkunniga föreslagna organisationen vunnits.

Chefen för generalstaben har i sitt yttrande över beredningens förslag
förklarat, att han icke funnit de skäl övertygande, som anförts för de båda
befattningarnas åtskiljande. Arméförvaltningens artilleridepartement och inspektören
för artilleriet ävensom dåvarande chefen för andra arméfördelningen
hava avstyrkt berörda förslag. Inspektören för infanteriet har däremot
tillstyrkt förslaget. Av övriga hörda myndigheter hava så gott som
samtliga antingen lämnat förslaget utan erinran eller ock tillstyrkt detsamma.

I likhet med beredningen och flertalet myndigheter har jag för min del
funnit övervägande skäl tala för ett åtskiljande av de nu ifrågavarande befattningarna.
Jag finner mig alltså böra förorda beredningens förslag om
att i stat uppföras särskilda befattningar såsom inspektör för artilleriet och
såsom chef för vapendepartementet. För eu av nämnda befattningshavare
kan den lön, som nu är avsedd för generalfälttygmästaren och inspektören
för artilleriet, disponeras, under det att för den andra bör beräknas eu ny
lön på sätt i det följande angives.

Innan jag övergår till de särskilda departementens inre organisation,
synes det lämpligt att i ett sammanhang till behandling upptaga frågan om
den å de militärteknisTca departementen placerade civila personalen, dess ställning
och tjänsteåligganden i allmänhet. Jag tillåter mig därvid erinra, hurusom
det i 1925 års försvarsproposition förutsattes, att vid arméförvaltningens
omorganisation besparingar skulle göras till ett belopp, motsvarande kostnaderna
för arméförvaltningens å extra stat uppförda personal (för innevarande
budgetår 32,900 kronor).

För närvarande är särskilt vid fortifikations- och intendentsdepartementen
eu jämförelsevis talrik civil personal placerad. Ett krigsråd tjänstgör såsom
chef för artilleri- och fortifikationsdepartementens civilbyråer och ett krigsråd
såsom chef för intendentsdepartementets civilbyrå. Övrig personal är placerad
dels för egentlig byråtjänst å nämnda byråer, dels såsom sekreterare och kamrerare,
bokhållare samt såsom gemensam kanslipersonal för respektive departements
samtliga byråer. I förhållande till övriga departement är artilleridepartementet
försett med ett mycket begränsat antal civil kanslipersonal,
beroende därpå, att uppsättandet av utgående expeditioner i de ärenden,
som handläggas inom detta departements militärbyrå, är anförtrott
åt de inom byråns båda expeditionsavdelningar placerade officerarna. Inom
fortifikations- och intendentsdepartementen ombesörjas motsvarande åligganden
till viss del av den civila kanslipersonalen.

Enligt beredningens förslag skulle genom omläggning av sättet för vissa
ärendens handläggning och expediering eu icke obetydlig indragning av
lägre civil kanslipersonal kunna äga rum. Vidare skulle särskilda civilby -

Kanyl. Jfajsta proposition nr 17~>. (J3

endast vara erforderliga vid de bada stora »materieldepartementen», vapendepartementet
och intendenturdepartementet.

Den civila manliga personalen a de militär-tekniska departementen har
av beredningen beräknats på sätt framgår av nedanstående tablå:

V apendepartcmentct	Jntendenturdeparte- mentet	Fortifikationsdeparte- mentet	Sjuk vårdsdeparte-mentet
1 krigsråd	1 krigsråd	1 sekreterare och	1 notarie
1 sekreterare och	1 sekreterare och	kamrerare
kamrerare	kamrerare	1 amanuens
1 amanuens	1 amanuens

Krigsrådet å vapendepartementet skulle vid behov även stå till förfogande
a fortifikationsdepartementet. Motsvarande befattningshavare å intendenturdepartementet
borde i förekommande fall stå till fiygstyrelsens förfogande
såsom rådgivare i frågor av administrativ och juridisk natur. Sjukvårdsdepartementets
behov av dylikt biträde skulle tillgodoses från civila departementet.

Slutligen har beredningen föreslagit, att de nuvarande registratorerna
inom arméförvaltningen skulle i man av avgång ersättas av pensionerade
officerare med arvoden samt att departementens dispositionsbokföring, på
sätt redan nu sker å artilleridepartementet, ävenledes borde ombesörjas av
pensionerad militär personal.

Arméförvaltningens artilleri- och iutendentsdepartement samt sjukvårdsstyrelse
hava icke haft något att erinra emot personalberäkningarna för
respektive avdelningar. Fortifikationsdepartementet däremot har ansett, att
hela den nuvarande civila personalen därstädes — 1 sekreterare och kamrerare,
1 notarie, 1 bokhållare och 2 amanuenser — allt framgent vore erforderlig
ävensom att ett särskilt krigsråd borde tillkomma för departementet,
vars civilbyrå syntes böra bibehållas. Såsom motiv härför har departementet
i huvudsak framhållit den stora omfattningen av domänärendena (köp,
byte eller försäljning av fast egendom, taxering av fastigheter m. in.) jämte
vissa andra ärenden samt exemplifierat detta med förhållandena under
år 1926.

1928 års sakkunniga, som icke ansett något särskilt krigsråd erforderligt
för fortifikationsdepartementet, hava i övrigt upptagit nämnda departements
krav pa ökning av den utav beredningen föreslagna personalen.

Den övervägande kamerala och juridiska karaktären hos åtskilliga grupper
av till fortifikationsdepartementet hörande ärenden synes mig utgöra tillräckligt
skäl för bibehållandet av den nuvarande civilbyrån å detta departement,
dock såsom hittills under gemensamt chefskap av krigsrådet å vapen(artilleri)departementet.
Med hänsyn till att domänärendena liksom de egentliga
byggnadsärendena efter det fullständiga genomförandet av 1925 års
härordning kunna beräknas komma att i avsevärd grad minskas, ävensom
därtill, att jag kommer att föreslå en mera begränsad organisation av fortifika -

Kungl. Mcij:ts proposition nr 175.

tionsdepartementet än den nuvarande, finner jag mig emellertid böra förorda,
att den för berörda departement avsedda civila personalen beräknas enligt
beredningens förslag.

Även för övriga militär-tekniska departement torde den civila personalen
böra beräknas på sätt beredningen föreslagit.

I enlighet med vad 1928 års sakkunniga föreslagit och arméförvaltningen
tillstyrkt, bör krigsrådet å intendentnrdepartementet även stå till sjukvårdsdepartementets
förfogande såsom rådgivare beträffande upphandlingar samt
i andra frågor av administrativ och allmänt juridisk natur. Beiedningeus
förslag, att sagda krigsråd i förekommande fall borde stå till flygstyrelsens
förfogande i nu nämnda avseenden, anser jag mig icke böra förorda, utan
synes mig berörda fråga, såsom i det följande närmare omförmäles, böra
lösas på annat sätt.

Jag övergår nu till frågan om de olika departementens organisation i
övrigt. Inledningsvis tillåter jag mig därvid erinra, att i personalberäkningarna
till 1925 års härordning viss militär personal upptagits för tjänstgöring
å arméförvaltningens olika departement. Givet är, att beräkningarna
i detta hänseende, såsom ock av beredningen framhållits, icke kunnat vara
fullt exakta, då frågan om arméförvaltningens organisation icke behandlats
i samband med framläggandet av förslaget till ny härordning. Införandet
vid armén av nv teknisk materiel och utrustning av betydande omfattning
kräver med nödvändighet någon ökning av den militärtekniska personal, som
hos den centrala förvaltningsmyndigheten skall handhava dessa för arméns
krigsberedskap och ekonomi så betydelsefulla frågor.

Yapendepartementet.

Enligt nuvarande organisation är artilleridepartementet, under chefskap
av generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet, indelat i eu militärbyrå
.och eu civilbyrå, jämte eu extra byrå för ärenden angående industriens
krigsorganisation.

Chef för militärbyrån är fälttygmästaren. Hyran, a vilken tjänstgöra
artilleristabsofficerare efter behov ävensom departementsskrivare, indelas i
två expeditionsavdelningar — den ena handläggande ärenden rörande infanteriets
vapen och ammunition, den andra handläggande ärenden rörande
artilleriets vapen, ammunition, fordon in. in. — en konstruktionsavdelning
och en kontrollavdelning samt en teknisk revision.

Å militärbyrån handläggas ärenden angående

arméns vapen, ammunition, gasskydd och målskjutningsmateriel;

artilleriets och kulspruteförbandens fordon med tillbehör och utredning;

skjuttekniska anordningar å artilleriets skjutfält;

driften av artilleriets fabriker och tyganstalter;

granskning av materielredogörelser samt teknisk granskning av medelsredogörelser
m. m.

Chef för civilbyrån är ett krigsråd, tillika chef för fortifikationsdeparte -

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

(>f>

mentets civilbyrå. Ä byrån handläggas ärenden angående upprättande av
leverans- och andra kontrakt, arbetarfrågor, utbetalningsåtgärder, tolkning
och tillämpning av kontraktsbestämmelser in. in.

Chef för den extra byrån är eu major vid artilleristaben. Å byrån, vid
vilken eu artilleristabsofficer tjänstgör, handläggas, såsom redan nämnts,
ärenden rörande industriens krigsorganisation.

Jämlikt särskilda av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser skola vissa
frågor, tillhörande den industriella krigsberedskapen, handläggas gemensamt
av arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och intendentsdepartement samt
sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen och flygstyrelsen.

Under artilleridepartementet lyda

dels artilleriets fabriker (Carl Gustafs stads gevärsfaktori, ainmunitionsfabriken
och Åkers styckebruk),

dels artilleriets tyganstalter (tygstationerna i Stockholm, Karlsborg och
Boden samt tygverkstäderna vid Göta, Yendes och Norrlands artilleriregementen,
Smålands arméartilleriregemente och Gotlands artillerikår),
dels ock artillerimuseum.

Enligt den av beredningen föreslagna organisationen av vapendepartementet
skulle detsamma bestå av följande byråer, nämligen:

centralbyrån, under en regementsofficer, uppförd å artilleristabens stat,
för ärenden rörande industriens krigsorganisation och departementets övriga
mobiliseringsärenden ävensom allmänna organisationsärenden;

handvapenbyrån, under eu regementsofficer, uppförd å staten för arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner, för ärenden rörande handvapen,
kulsprutor, lyspistoler och granatkastare in. in. med tillhörande ammunition,
stridsvagnar och pansarbilar, motorcyklar och velocipeder samt infanteriets
och kavalleriets fordon, skidmateriel, målskjutningsmateriel för handvapen
m. m. samt driften av gevärsfaktoriet;

artilleribyrån, under fälttygmästaren, för ärenden rörande artilleripjäser
med därtill hörande ammunition samt sprängmedel, artilleriets motor- och
anspannsfordon, gasskydd och saneringsmedel, optiska instrument, artilleriets
målskjutningsmateriel m. m. samt driften av vapendepartementets fabriker
och tyganstalter utom gevärsfaktoriet;

ingenjörbyrån, under en regementsofficer ur fortifikationen, för ärenden
rörande signal-, pionjär- och ingenjörteknisk materiel samt ingenjörtruppernas
fordon; samt

civilbyrån, under ett krigsråd, för ärenden rörande upprättandet av leveransoch
andra kontrakt, departementet vidkommande utbetalningsåtgärder, tolkning
och tillämpning av kontraktsbestämmelser ävensom av administrativa
och ekonomiska författningar m. in.

Härtill skulle komma konstruktions- och kontrollavdelningarna samt ett
tekniskt revisionskontor.

I sitt över beredningens förslag avgivna utlåtande har arméförvaltningen
förordat, att ingenjörbyrån med därtill hörande materielförvaltning hänfördes
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 144 haft (Nr 175.) las 29 5

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

till fortifikationsdepartementet. Samma ståndpunkt hava 1928 års sakkunniga
intagit.

Med hänsyn till den elektrotekniska industriens och verktygsindustriens
särställning skulle det visserligen låta sig göra att utan större rubbning av
de av beredningen framlagda och av myndigheterna gillade principerna förlägga
ifrågavarande byrå till fortifikationsdepartementet. Men då det synes
mest följdriktigt och konsekvent att, såsom beredningen föreslagit, inorganisera
densamma i vapendepartementet, bör denna lösning även enligt min
mening väljas.

I fråga om vapendepartementets organisation i övrigt har arméförvaltningens
artilleridepartement i yttrande över beredningens förslag framhållit,
att det för den tekniska tjänstens rationella bedrivande skulle vara lämpligast,
om konstruktions- och kontrollavdelningarna samt fabrikerna och tyganstalterna
underställdes en fälttygmästare, vilken icke samtidigt vore byråchef.
Denne skulle odelat kunna ägna sig åt det tekniska utvecklingsarbetet,
ledandet av driften vid fabriker och tyganstalter samt verkställandet av
viktigare tekniska utredningar. Då emellertid en dylik organisation skulle
medföra behovet av ytterligare en byråchefsbefattning, syntes det artilleri -departementet, att med denna organisation tillsvidare borde anstå. För att
fälttygmästaren, kvarstående såsom chef för artilleribyrån, likväl i högre
grad, än hittills varit fallet, skulle kunna ägna sig åt den tekniska tjänsten,
borde den kompaniofficer ur artilleristaben, som av beredningen beräknats
erforderlig för artilleribyrån, besitta sådan kompetens, att han i den utsträckning,
som departementschefen bestämde, kunde förordnas såsom extra föredragande
å nämnda byrå.

1928 års sakkunniga hava i denna punkt anslutit sig till den av artilleridepartementet
uttalade meningen samt föreslagit, att fälttygmästaren skulle
frigöras från befattningen såsom chef för artilleribyrån och eu å artilleristabens
stat nyuppförd majorsbeställning avses för ifrågavarande byråchefsbefattning.

Även i denna fråga ansluter jag mig till beredningens förslag.

Emot vissa av myndigheterna eller av de sakkunniga förordade smärre
jämkningar beträffande materielförvaltningen, såsom skidmaterielens kvarstående
under intendenturdepartementet, har jag intet att erinra. Därest
erfarenheten framdeles skulle giva vid handen, att även andra dylika jämkningar
kunna befinnas erforderliga, torde desamma givetvis böra vidtagas.

Inspektören för trängen har i sitt yttrande över beredningens förslag
framhållit, dels att trängens motorisering krävde tillgång inom såväl tränginspektionen
som arméförvaltningen av en på detta område specialutbildad
trängofficer, dels att därutöver en trängofficer med speciell sakkunskap i
fråga om sjukvårdsfordon och övrig sjukvårdsmateriel borde avses för tjänstgöring
hos nyssnämnda myndigheter. Inspektören har därför föreslagit upptagande
av två nya kaptensbeställningar å trängens stat.

Såsom framgår av vad i det följande anföres, har jag — på grund av den
ökade betvdelse trängen numera erhållit, särskilt på till- och undanförsel -

Kunyl. Maj:ts proposition nr 175. 67

tjänstens område — ansett mig i så måtto böra tillmötesgå inspektörens
föi ti ängen hemställan, att jag funnit mig böra tillstyrka, att en kaptensbeställning
nyuppföres å trängens stat.

Beredningens majoritet har föreslagit uppförandet å artilleristabens stat
av eu ny kaptensbeställning, avsedd för eu motorspecialist vid konstruktionsavdelningen.
Ifrågavarande beställning synes icke med nödvändighet vara
erforderlig, utan torde behovet av en dylik specialist _ kunna tillgodoses
genom överflyttning av en artilleristabsofficer från nuvarande militärbyrån
till konstruktionsavdelningen.

I övrigt ansluter jag mig till beredningens förslag och förordar sålunda,
att behovet av militär personal å vapendepartementet beräknas på sätt framgår
av nedanstående tabell.

1	liegements-	Kompani-			Pensionerad
	officerare	officerare	Departe-	Under-	personal
	A sär-	Kom-	Å sär-	Kom-	ments- skrivare	kommen-	Offi-	Under-
	skilda	men-	skilda	men-	derade	offi-
	stater	derade	stater	derade			cerare	cerare
j Nuvarande organisation..	2		7	8		1	i	7
Föreslagen organisation. 1 Centralbyrån.....	l)l		*)i 2u				i
• Handvapenbyrån .. ...	2)1	—	•m 6j_Q				1
Artilleribvrån......	3)1	—	'')!	_			2
j Ingenjörbyrån..............	—	*) i	4)1	_			1
! Konstruktions- och kon-
trollavdelningama .... Tekniska revisionskon-			5;6	7 \ 6) q ) )v	1	1		3
toret....	—	— i	—	—	i \|	—	i	1
Summa	O O	t 1	9	13 \|	2	1	9) 2	8

*) Å artilleristabens stat.

2) Ny beställning å infanteriinspektionens stat.

3) Fälttygmästaren å staten för vapendepartementets fabriker och tyganstalter.

4) Å fortifikationens stat.

6) Därav en ny beställning å infanteriinspektionens stat.

6) Aspirant(er).

7) Under vinterhalvåret inkommenderas dessutom i mån av behov vissa officerare från infanteriskjutskolan.

) Därav l fortifikationsofficer, 1 trängofficer (ny beställning) samt 2 aspiranter.

<J) Härtill kommer 1 registrator.

Såsom förut angivits, bör departementets nuvarande civilbyrå bibehållas.
Förutom den i det föregående angivna personalen å denna byrå — 1 krigsråd,
1 sekreterare och kamrerare samt 1 amanuens — bör för departementet,
i enlighet med beredningens förslag, beräknas 1 pensionerad officer såsom
registrator samt 2 kontorsbiträden och 2 e. o. kvinnliga biträden.

En sammanfattning av personalbehovet för vapendepartementet utvisar, att
— förutom departementschefen, generalfälttygmästaren — följande personal
skulle erfordras, nämligen:

(58 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

militär personal å särskilda stater:

3 regementsofficerare, därav 1 (fälttygmästaren) å staten för vapendepartementets
fabriker och tyganstalter, 1 å staten för artilleristaben och 1 å staten
för infanteriinspektionen,

9 kompaniofficerare, därav 7 å staten för artilleristaben och 2 å staten för
infanteriinspektionen,

2 departementsskrivare å staten för vapendepartementets fal)riker och tvganstalter,

3 pensionerade officerare (arvoden), därav 2 å staten för vapendepartementets
fabriker och tyganstalter samt 1 (registrator) uppförd å staten för
arméförvaltningen,

8 pensionerade underofficerare (arvoden), därav 7 å staten för vapendepartementets
fabriker och tyganstalter samt 1 å staten för fortifikationen;

kommenderad militär personal:

beräknas till sammanlagt 14 officerare och 1 underofficer ur skilda trupp
slag, vartill under vinterhalvåret komma vissa lärare vid infanteriskjutskolan;
samt

civil personal:

1 krigsråd, 2 kontorsbiträden samt

1 sekreterare och kamrerare, 2 e. o. kvinnliga biträden.

1 amanuens,

I jämförelse med nuvarande organisation innebär den föreslagna organisationen
— om den kommenderade personalen frånräknas — en personalökning
av 1 regementsofficer, 2 kompaniofficerare, 2 pensionerade officerare och 2
kvinnliga biträden samt en personalminskning av 1 kansliskrivare.

Liksom nu är fallet beträffande den å artilleridepartementet tjänstgörande
personalen, böra, såsom ock beredningen föreslagit, stabsarvoden ä G00
kronor utgå till de båda ovan omförmälda, å staten för infanteriinspektionen
uppförda kompaniofficerarna.

Beredningen har ansett det nödvändigt, att den för chefen för handvapenbyrån
avsedda regementsofficersbeställningen i staten uppföres med lön såsom
major eller överstelöjtnant, för att samma person skall under eu längre
följd av år kunna bibehållas vid befattningen i fråga. Av samma anledning
har föreslagits, att den för centralbyrån avsedda regementsofficersbeställningen
vid artilleristaben ävenledes uppföres med samma löneförmåner.
Då beredningens förslag i förevarande avseenden synas mig välgrundade,
ansluter jag mig till desamma. För artilleribyrån är önskemålet om kontinuitet
i fråga om chefsbefattningen redan tillgodosett genom den för fälttygmästaren
bestämda avlöningen.

Beredningen har emellertid framhållit, att det icke vore nog med att på
ovan angivet sätt bibehålla kontinuitet och stadga å byråchefsbefattningarna.
Även på andra ledande platser, särskilt inom konstruktions- och kontrollavdelningarna
samt vid vapendepartementets fabriker och tyganstalter, vore
detta oundgängligen erforderligt. Det ville förefalla beredningen, som om
vissa fördelar skulle kunna vinnas därigenom, att de för vapendepartemen -

Kungl, Muj:ts proposition nr I? -i.

Ii!)

tet samt infanteri- och artilleriinspektionerna avsedda tekniska befattningarna
ävensom vissa ledande befattningar vid departementets fabriker ocli tyganstalter
in. fl. sammanfördes till eu vapenteknisk Icår, underställd generalfälttygmästaren.
För inträde i denna kår borde fordras genomgången liögre
kurs vid artilleri- och ingenjörhögskolan eller däremot svarande utbildning
samt viss ytterligare specialutbildning och genomgången provtjänstgöring.
Till den vapentekniska kåren borde sedermera även en reserv av värnpliktig
ingenjörsutbildad personal anslutas.

Artilleridepartementet har för sin del ansett, att organiserandet av eu
sådan kår skulle kunna innebära vissa fördelar.

1928 års sakkunniga hava funnit detta beredningens uppslag värt beaktande.
De sakkunniga anse det sannolikt, att befintligheten av en vapenteknisk kår
skulle locka officerare ur andra truppslag än artilleriet att i större antal än
hittills underkasta sig den för inträde i densamma erforderliga tekniska utbildningen,
något som skulle kunna underlätta rekryteringen särskilt av infanteristiskt
skolad personal vid handvapenbyrån, gevärsfaktoriet, infanteriinspektionen
o. s. v. Möjligen skulle ock den fördelen vinnas, att den mest
svårersättliga specialutbildade personalen under längre tid skulle kunna kvarstå
i sina befattningar utan att härigenom gå miste om sina befordringsutsikter.

Organiserandet av en vapenteknisk kår skulle otvivelaktigt kunna innebära
många fördelar. I likhet med beredningen anser jag emellertid ytterligare
utredning erforderlig, innan frågan om en dylik organisation upptages till
prövning.

Fortiflkationsdepartemeiitet.

Enligt nuvarande organisation är fortifikationsdepartementet, under chefen
för fortifikationen, indelat i sex byråer, nämligen truppbyrån, materielbyrån
(extra byrå), befästningsbyrån, kasernbyrån, maskin- och värmebyrån (extra
byrå) samt civilbyrån.

Chef för var och en av de fyra förstnämnda byråerna är en regementsofficer
ur fortifikationen; personalen i övrigt utgöres av officerare m. fl. ur
fortifikationen. A truppbyrån handläggas ärenden rörande ingenjörtruppernas
övningar m. m., å materielbyrån ärenden rörande ingenjörtruppernas materiel,
å befästningsbyrån ärenden rörande landfästningarnas nybyggnad och
underhåll samt å kasernbyrån ärenden rörande lantförsvarets kasernbyggnader,
övningsfält och skjutbanor m. m.

Chef för maskin- och värmebyrån är en ingenjör med arvode, upptaget i
»Förteckning över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden m. fl. ersättningar».
Å denna byrå handläggas ärenden rörande värme-, vatten-, avloppsoch
elektriska anläggningar m. m.

Chef för civilbyrån är ett krigsråd, tillika chef för artilleridepartementets
civilbyrå. Ä byrån handläggas motsvarande ärenden som å artilleridepartementets
civilbyrå, ävensom ärenden angående förvärv och försäljning av fast
egendom m. m. A civilbyrån är arméförvaltningens domän tjänsteman placerad.
Denne åligger att handlägga ärenden angående övningsfält, skjutfält och andra
jordområden m. m.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 175.

Enligt den av beredningen föreslagna organisationen av fortifikationsdepartementet
skulle detsamma bestå av nedanstående byråer, nämligen:

fortifikations- och byggnadsbyrån, under en regementsofficer ur fortifikationen,
för ärenden rörande lantförsvarets fastigheter, rikets landfästningar
jämte speciell befästningsmateriel av ingenjörteknisk art, nya byggnader för
lantförsvaret samt underhåll av lantförsvarets byggnader och övriga anstalter
jämte kasernvårdsmateriel m. m.; samt

•maskin- och värmebyrån, under eu ingenjör, för ärenden rörande ångpanneoch
uppvärmningsanläggningar, ledningar med tillbehör för belysning, gas,
vatten och avlopp ävensom (gemensamt med intendenturdepartementets
underh ållsbyrå) ärenden angående kok-, bad- och tvättanläggningars maskinella
utrustning.

Arméförvaltningens fortifikationsdepartement, med vilket 1928 års sakkunniga
instämt, har förordat bibehållandet av fortifikationsdepartementets
nuvarande organisation på sex byråer.

Chefen för generalstaben har i sitt över beredningens förslag avgivna yttrande
anfört, att en sådan modifikation av beredningens förslag borde företagas,
att maskin- och värmebyrån inorganiserades i den nuvarande kasernbyrån
samt att befästningsbyrån bibehölles såsom självständig byrå.

I fråga om fortifikationsdepartementets inre organisation torde till en början
böra erinras därom, att departementet enligt 1907 års organisation av arméförvaltningen
indelades i allenast en militärbyrå och eu civilbyrå. Enligt 1919
års instruktion för arméförvaltningen uppdelades militärbyrån i tre byråer:
trupp-, befästnings- och kasernbyråerna. A truppbyrån handlades ärenden
rörande ingenjörtruppernas materiel och övningar. Sedermera har truppbyrån
i sin tur kluvits i tvenne byråer, truppbyrån och materielbyrån, varjämte
ytterligare en byrå, maskin- och värmebyrån, tillkommit. Sistnämnda båda
förändringar hava dock icke instruktionsmässigt fastställts, utan såväl materielbyrån
som maskin- och värmebyrån äro att betrakta såsom extra byråer.

Granskar man något närmare truppbyråns verksamhet, så finner man, att
denna byrå icke är någon förvaltningsbyrå i egentlig mening utan en ren
stabsavdelning. Såsom sådan bör den, enligt min mening, icke hava sin
plats i arméförvaltningen utan hör rätteligen hemma i fortifikationens huvudstation.
Förlägges, såsom ovan föreslagits, ingenjörbyrån till vapendepartementet,
skulle alltså av det nuvarande fortifikationsdepartementet återstå
befästnings-, kasern- samt maskin- och värmebyrån ävensom civilbyrån, den
sistnämnda under gemensamt chefskap med artilleridepartementets civilbyrå.

För närvarande är chefen för befästningsbyrån tillika avdelningschef i
marinförvaltningen. Då jag förutsätter, att han alltjämt skall bibehålla denna
ställning inom marinförvaltningen, torde befästningsbyrån. såsom myndigheterna
påyrkat, böra bibehållas, helst som någon personal- eller kostnadsökning
icke är förbunden härmed.

Yad beträffar chefens för generalstaben förslag att inorganisera den nuvarande
extra byrån, maskin- och värmebyrån, i den nuvarande kasernbvrån,
synas vissa skäl tala för detsamma. Härigenom skulle nämligen, liksom

Kungl. Maj:ts proposition nr 17a.

tidigare varit fallet, samtliga byggnadsärenden utom i vad rör befästningar
— bliva sammanförda till en enda byrå. Vid frågans bedömande
torde emellertid även böra beaktas, att chefen för maskin- och värmebyrån
alltjämt kommer att hava ett omfattande samarbete med intendenturdepartementets
underhållsbyrå i frågor rörande bränsleekonomien, kok- och tvättinrättningar
m. m. Denna omständighet synes mig tala för att chefen för
maskin- och värmebyrån bibehåller sin nuvarande självständiga ställning
inom departementet.

Jag finner mig alltså böra föreslå, att fortifikationsdepartementet, under
chefen för fortifikationen, organiseras på två militära byråer, nämligen en
befästningsbyrå och en kasernbyrå, en maskin- och värmebyrå samt eu civilbyrå.

Den tekniska revisionen torde, såsom beredningen föreslagit, böra förläggas
till vederbörliga byråer.

Behovet av militär personal beräknar jag i huvudsaklig överensstämmelse
med beredningens förslag på sätt framgår av nedanstående tabell:

i A fortifikationens stat	Kom- men- derad officer
Rege-1 ments-office-rarc	Kompani- office- rare	Fortifika-tion s-kassör	Departe- ments- skrivare	Pensio- nerade office- rare	Pensio- nerade under- office- raro
i i 1 ■ 2	2 *)7	i	i	i 1	- 2 2	4)i
4	9	i	i	2	4	i
1	-		i	1
1	:■)»		—	—	2	4)i
2	2	_	i	8)1	2 !	i

Nuvarande organisation.

Befästningsbyrån .........

Kasernbyrån..................

Övriga byråer (avdelningar)!

Summa

Föreslagen organisation.

Befästningsbyrån ............

Kasernbyrån.....................

Summa

*) Härtill komma högst 5 såsom aspiranter vid fortifikationsstaben kommenderade officerare.

,8) Ett visst antal aspiranter beräknas även framdeles tjänstgöra, förutom vid fortifikationens
huvudstation, vid fortifikationsdepartementet och vapendepartementet.
s) Härtill kommer 1 registrator.

4; Skjutbaneofficer.

Personalen i övrigt torde böra beräknas i enlighet med beredningens
förslag.

Dispositionsbokföringen inom departementet synes antingen kunna ombesörjas,
på sätt beredningen föreslagit, av den vid fortifikationens huvudstation
placerade fortifikationskassören eller ock av någon av de å departementet
placerade pensionerade officerarna eller underofficerarna. Under de
närmaste åren kan, om så befinnes lämpligare, för ändamålet tagas i anspråk
någon av den övertaliga civila personalen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

En sammanfattning av personalbehovet för fortifikationsdepartementet utvisar,
att — förutom departementschefen, chefen för fortifikationen — följande
personal är erforderlig, nämligen:

militär personal:

2 regementsofficerare,

2 kompaniofficerare,

1 departementsskrivare,

2 pensionerade officerare (arvoden), därav 1 såsom registrator, samt
2 pensionerade underofficerare (arvoden),

samtliga uppförda å staten för fortikationen utom 1 pensionerad officer
(registrator), vilken uppföres å staten för arméförvaltningen;

civil personal:

1 chef för maskin- och värmebyrån (ingenjör),

1 arkitekt,

1 domäntjänsteman,

1 sekreterare och kamrerare,

1 amanuens,

1 expeditionsvakt,

1 kontorsbiträde och
1 e. o. kvinnligt biträde.

Härtill kommer 1 ur infanteriet kommenderad officer, skjutbaneofficer.
Det å vapendepartementet placerade krigsrådet är tillika chef för fortifikationsdepartementets
civilbyrå.

I jämförelse med nuvarande organisation innebär den av mig föreslagna
organisationen — om den till vapendepartementet överflyttade personalen
här medräknas —■ en personalökning med 1 pensionerad officer (registrator)
samt en personalminskning med 1 notarie, 1 bokhållare, 1 kansliskrivare
och 1 e. o. kvinnligt biträde.

Iutendenturdepartementet.

Enligt nuvarande organisation är intendentsdepartementet, under chefskap
av generalintendenten, indelat i två militära byråer — utrustnings- och
underhållsbyråerna — samt en civilbyrå.

Chef för en var av de militära byråerna är en regementsofficer ur intendenturkåren,
och å dessa byråer tjänstgör personal ur samma kår. A
utrustningsbyrån handläggas ärenden angående intendenturmateriel, remonteringsväsendet
m. m. samt å underhållsbyrån ärenden angående förplägnad,
bränsle, lyse och tvätt, truppförbandens övningar m. m.

Teknisk revision m. m. är ordnad gemensam för båda byråerna och utföres
av å departementet placerad militär personal.

Chef för civilbyrån är ett krigsråd. A byrån handläggas motsvarande
ärenden som å artilleridepartementets civilbyrå.

Under intendentsdepartementet lyda arméns centrala intendenturförråd
och förplägnadsanstalter i Stockholm, Karlsborg och Boden m. fl.

Kungl. Maj:ts proposition nr !}'';>.

7.''5

I fråga om departementets benämning bär beredningen föreslagit, att
densamma borde ändras från intendents- till intendenturdepartementet. Detta
förslag bär tillstyrkts av arméförvaltningen. Då ifrågavarande namnförändring
synes mig lämplig, föreslår jag, att departementet benämnes intendenturdepartementet.

Enligt den av beredningen föreslagna organisationen av intendenturdepartementet
skulle detsamma bestå av följande byråer, nämligen:

centralbyrån, under cliefen för inteudenturstaben, för ärenden rörande arméns
övningar, remontering och hästhållning samt ärenden av organisatorisk
natur m. m.;

utrustningsbyrån, under eu regementsofficer ur intendenturkåren, för ärenden
rörande den till arméns krigsutrustning bänförliga intendenturmaterielen
m. m.;

underhållsbyrån, under eu regementsofficer ur intendenturkåren, för ärenden
rörande arméns mathållning och furagering samt kasernutredning, bränsle,
lyse, renhållning och tvätt m. m.; samt

civilbyrån, under ett krigsråd, för ärenden motsvarande dem, som handläggas
å vapendepartementets civilbyrå.

Enligt beredningens förslag skulle vidare remonteringsnämnden överflyttas
från kavalleriinspektionen samt inorganiseras i departementet.

Chefen för generalstaben, inspektören för kavalleriet samt arméförvaltningens
intendentsdepartement och chefen för intendenturkåren ävensom
1928 års sakkunniga hava avstyrkt beredningens förslag om remonteringsnämndens
överflyttande till intendenturdepartementet. I övrigt hava myndigheterna
icke haft något att erinra emot beredningens förslag till organisation
av nämnda departement.

Aven enligt min mening bör remonteringsnämnden förbliva under kat
alleriinspektionen. I övrigt biträder jag beredningens förslag.

Den militära personalen å intendenturdepartementet bör i anslutning härtill
beräknas på sätt framgår av nedanstående tabell:

	Regc- ments-	Kompani-	Departe- ments-	Pensioncrado
	offi cerarc
	officerare	skrivare	Office- rare	Under- j officerare
Nuvarande organisation ...	b	8	2	2	4
Föreslagen organisation.
Centrafbyrån.............	h	1
Utrustningsbyrån......	2)2			1
Underhållsbyrån ......	1			1
Tekniska revisionskontoret	—	1	9 AJ	1	b
Summa	3	8	2	s) 3	3

j) Befattningen såsom chef för byrån upprätthålles av chefen för intendenturstabeu
) Eu av regementsofficerarna avses såsom chef för byråns mobiliseringsavdelning.
s) Härtill kommer 1 registrator.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Även övrig personal torde böra beräknas enligt beredningens förslag.

En sammanfattning av personalbehovet för intendenturdepartementet utvisar,
att — förutom departementschefen, generalintendenten — följande personal
är erforderlig, nämligen:

militär personal:

3 regementsofficerare, 4 pensionerade officerare och

8 kompaniofficerare, 3 pensionerade underofficerare,

2 departementsskrivare,

samtliga å staten för intendenturkåren utom 1 pensionerad officer (registrator),
vilken bör uppföras å arméförvaltningens stat;

civil personal:

1 krigsråd, 1 expeditionsvakt,

1 sekreterare och kamrerare, 2 kontorsbiträden samt

1 amanuens, 2 e. o. kvinnliga biträden.

I jämförelse med nuvarande organisation innebär detta en personalökning
av 2 pensionerade officerare samt en personalminskning av 1 pensionerad
underofficer, 1 notarie, 1 bokhållare, 2 amanuenser, 1 kansliskrivare, 1 kanslibiträde
och 1 e. o. kvinnligt biträde. I

I detta sammanhang tillåter jag mig att beröra ett hithörande spörsmål,
som chefen för intendenturkåren upptagit i sitt yttrande över beredningens
förslag.

Nämnde chef erinrar i berörda yttrande, att särskilda arvoden sedan lång
tid tillbaka funnes i stat upptagna för artilleri- och
raro. Enligt beredningens förslag skulle nu även tillkomma stabsarvoden
ä 600 kronor till de kaptener, som skulle uppföras å infanteriinspektionens
stat för tjänstgöring dels i nämnda inspektion, dels i vapendepartementet.
För motsvarande personal vid intendenturkåren hade dylika arvoden
däremot icke beräknats. Vid åtskilliga tillfällen hade chefen för intendenturkåren
ock framställt yrkanden om uppförande i staten av särskilda
stabsarvoden åt viss i arméförvaltningen och intendenturstaben tjänstgörande
intendenturpersonal. Under det att de såsom regementsintendenter och i
vissa andra befattningar placerade officerarna uppbure, förutom sin innehavande
statslön, vissa extra inkomster, såsom felräkningspenningar, arvode
från enskilda lägerkassan m. m., kunde nämligen de i centraltjänst placerade
intendenturofficerarna icke påräkna någon dylik extra inkomst. Det
vore följaktligen ekonomiskt ofördelaktigt för en intendenturofficer att emottaga
placering inom centralförvaltningen. Befattningarna här vore dock av
så stor betydelse för armén i dess helhet, att de borde vara eftersökta
platser. De borde kunna besättas uteslutande med den mest kvalificerade
personalen utan tillgripande av tvångskommendering. På grund härav vore
det enligt chefens för intendenturkåren mening synnerligen önskvärt, att ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

antal stabsarvoden uppfördes även för bär berörda officerare. Det syntes
ock vara en gärd av rättvisa att i avlöningshänseende likställa ifrågavarande
personal med den personal vid artilleri- och fortifikationsstaberna, som nu
ätnjöte dylika arvoden. De befattningshavare inom centralstyrelsen, vilka i
främsta rummet borde ifrågakomma till sådant tilläggsarvode till lönen, vore
tre officerare å intendenturdeparteinentets utrustningsbyrå och mobiliseringsavdelning,
två a departementets underhållsbyrå, en å dess centralbyrå och
två vid intendenturstaben. Sammanlagt skulle alltså erfordras åtta arvoden
a 600 kronor utöver de i beredningens förslag beräknade.

Ehuru visst fog synes mig finnas för det av chefen för intendenturkåren
framställda förslaget, anser jag, att denna fråga, såsom ej direkt sammanhängande
med det nu föreliggande spörsmålet om arméförvaltningens omorganisation,
icke bör upptagas till prövning i detta sammanhang.

Sjnkrårdsdepartemeiitet.

Enligt nuvarande organisation är sjukvårdsstyrelsen, under chefskap av
generalfältläkaren, indelad i två byråer, fältläkarbyrån och fältveterinärbyrån.

Chef föi fältläkarbyrån är överfältläkaren. Å byrån handläggas ärenden
angående härens sjukvårdsväsende och sjukvårdsmateriel m. m.

Chef för fältveterinärbyrån .är överfältveterinären. Å byrån handläggas
ärenden angående härens veterinär väsende och veterinärmateriel.

Under sjukvårdsstyrelsen lyder det centrala sjukvårdsförrådet i Stockholm.

Enligt beredningens förslag skulle sjukvårdsstyrelsen benämnas sjukvårdsdepartementet.
Dess organisation på eu fältläkarbyrå och eu fältveterinärbyrå
skulle i stort sett förbliva oförändrad.

k ad först namnfrågan beträffar, hava 1928 års sakkunniga avstyrkt, men
arméförvaltningen tillstyrkt den av beredningen föreslagna förändringen. Jag
finner mig ur likformighetens synpunkt böra förorda beredningens förslag.

Den föreslagna organisationen i övrigt har i stort sett vunnit gillande
såväl av de hörda myndigheterna som av 1928 års sakkunniga. De senare
hava dock ifrågasatt, att den vid fältläkarbyrån anställde byråassistenten
skulle nedflyttas från regementsläkar- till bataljonsläkarbeställning. Jag anser
emellertid, att assistentens nuvarande löneställning bör bibehållas.

Såsom tidigare framhållits, bör den vid styrelsen tjänstgörande generalstabsofficeren
i första hand stå till förfogande av ordföranden i arméförvaltningens
plenum, vilket givetvis icke hindrar, att hans sakkunskap även tages
i anspråk för sjukvårdsdepartementets räkning. Såsom redan förut nämnts,
bör krigsrådet å intendenturdepartementet även stå till chefens för sjukvärdsdepartementets
förfogande såsom rådgivare vid upphandlingar samt i
övriga frågor av administrativ eller allmänt juridisk natur.

Eu sammanfattning av personalbehovet för sjukvårdsdepartementet utvisar,
att utöver departementschefen, generalfältläkaren —- följande personal är
erforderlig, nämligen:

Kungl. Maj ds proposition nr 17 o:

1 överfältläkare (byråclief),

1 regementsläkare (byråassistent),

1 överfältveterinär (byråchef),

1 regementsveterinär (byråassistent),

1 notarie,

1 expeditionsvakt.

1 förrådsvaktmästare,

1 kontor sbiträde och

1 e. o. kvinnligt biträde.

Härtill komma:

2 pensionerade officerare (arvoden), varav 1 sjukvårdsintendent (assistent)
och 1 registrator, samt

1 pensionerad underofficer (arvode), förradsförvaltare, samtliga befattningar
uppförda å staten för arméförvaltningen.

I jämförelse med nuvarande organisation innebär detta, om den å extra
stat uppförda personalen medräknas, en p(''}''soncilökiling med 1 notarie, 1 kontorsbiträde
och 1 pensionerad officer samt en personalminskning med 1 sekreterare,
1 kausliskrivare och 1 e. o. kvinnligt biträde.

Civila departementet.

Enligt den organisation, civila departementet erhöll genom den år 1907
beslutade omorganisationen av arméförvaltningen, indelades departementet
i två byråer, en kanslibyrå och en kameralbyrå, vartill kommo ett revisionskontor
samt ett boksluts- och kassakontor. På grund av inträdande ökning
av arbetsbördan, särskilt beträffande revision och kassaväsende, förordnades
sedermera en tjänsteman såsom extra föredragande i revisions- och bokföringsärenden,
och en extra byrå inrättades för handläggning av berörda
ärenden.

Civila departementet, under chefskap av generalkrigskommissarien, är
alltså indelat i en kanslibyrå och en kameralbyrå samt en extra byrå, revisions-
och bokföringsbyrån. Chef för var och en av de båda förstnämnda
byråerna är ett krigsråd, för den sistnämnda en såsom extra byråchef förordnad
civil tjänsteman. Å kanslibyrån handläggas ärenden angående härens
rekrytering, avlöning åt härens fäst anställda personal, rese- och traktamentsersättning,
flyttningsersättning m. m. samt besvär över underordnade myndigheters
beslut i kassaärenden m. m. A kameralbyrån handläggas ärenden angående
de värnpliktigas avlöning, inskrivning, mönstring och färder, kostnaderna
för undervisningsanstalter och undervisningsmateriel, pensionering och
understöd, skrivmaterialier, expenser, tryckningskostnader m. m. A revisionsoch
bokföringsbyrån handläggas ärenden angående arméförvaltningens kamerala
revision, bokföring och bokslut, arméförvaltningens kassa m. m. Till
civila departementet hör dessutom den för arméförvaltningen gemensamme
ombudsmannen.

Beredningens förslag innebär, i huvudsak, att indelningen på tre byråer
— en kanslibyrå, en kameralbyrå samt en revisions- och bokföringsbyrå —

Kungl, Maj:ts proposition nr 17d. 77

alltjämt skulle bestå och sålunda äveu sistnämnda byrå definitivt infogas i
organisationen; att för utjämning i arbetsbördan emellan kansli- och kameralbyråerna
ärenden rörande fiyttningsersättning och pensionering av personal
på reservstat och i reserven skulle överflyttas från den förra till den senare;
att ärenden angående undervisningsmateriel skulle överflyttas till intendenturdepaitementet,
samt att viss av den minskade arméorganisationen föranledd
personalindragning skulle äga rum. I övrigt borde den nuvarande organisationen
förbliva oförändrad.

Av nedanstående tabell framga dels departementets nuvarande organisation,
dels den av beredningen föreslagna, dels ock det för nämnda organisationer
beräknade personalbehovet.

;			Ordinarie tjänstemän				E. o.	Pen- 1

	Manliga	i lönegrad	Ex-i P^d. vaktci	! Kvinnliga i lönegrac	nuen- ser	1 kv. biträ-	rade
	11. 3C	B. 26; B. 24	\|B. 21	j B. 11	\| B. 7	1 B4	den	rare
Nuvarande organisation. Kanslibyrån..................	1	1		2	_				i
Kameralbyrån ............... Revisions- och bokförings-	1	1 ~	! b 4			—	1	1	o	—	—
byrån:
för egentlig byråtjänst...	1	—	i	—	—	—	3	_	_	1
» revisionen............... » boksluts- och kassa-		2	—	10	—	—	4	4	7	4	~ i
kontoret ............	—	—	i	—	—	2	—	1	—	2	_
Gemensam personal: Ombudsman.............		i
Regis trätor med biträde ..	—	—	—	1	_	_	_	]
Övrig personal ........	—	-	—	—	5	—	—	2	2	3	— ;
Summa	3	4	6	13	5	2	8	9	12	10
Beredningens förslag. Kanslibyrån......	1	■ 1		2
Kameralbyrån ............	1	b 3	i			l	1	2

Revisions- och bokförings-
byrån:
för egentlig byråtjänst...	1	—	—		- i	—	3	_	_
i » revisionen............... » boksluts- och kassa-		2	—	7	— :	—	3	o i O	4	2	—
kontoret..............	—	—	1		—	2	—	l	—	2	_ i
Gemensam personal:				1
Ombudsman..................	—	1	—		_ i	_
Registrator med biträde ..		—	—	—	—	_	_	l			1
Övrig personal.........	—	— !	—	—	4 I	—	—	2	1	3 1
Summa	O 1	4 !	4	10 ''	4	2	7 1	8 I	7	7 i	i

*) Därav 1 sekreterare, 1 kamrerare, 1 pensionskamrerare och 1 revisionskommissarie
för underhands granskning;.

2) Därav 1 kamrerare, 1 pensionskamrerare och 1 revisionskommissarie (för underhandsgranskning).

Kungi. Maj:ts proposition nr 17'').

Arméförvaltningens civila departement har i fråga om den av beredningen
föreslagna organisationen icke haft annat att erinra, än att ärenden angående
flyttningsersättning borde kvarbliva å kanslibyrån; att för denna byrå borde
beräknas, utöver den av beredningen föreslagna personalen. 1 amanuens och
1 kvinnligt biträde i lönegraden B. 4; samt att den för underhandsgranskning
avsedde tjänstemannen borde uppflyttas från lönegraden B. 24 till lönegraden
B. 26. Därjämte borde enligt departementets mening vikariatspersonalen utökas
med minst 2 amanuenser och 2 kvinnliga extra biträden.

1928 års sakkunniga hava avstyrkt departementets sistnämnda förslag.
Beträffande den ifrågasatta utökningen av kanslibyråns personal hava de
sakkunniga ansett, att frågan därom borde upptagas till särskild prövning;
i övrigt hava de sakkunniga tillstyrkt de jämkningar, departementet föreslagit.

Emot de sakkunnigas förslag har arméförvaltningen sedermera förklarat
sig i stort sett icke hava något att erinra.

Såsom beredningen framhållit, torde civila departementets arbetsbörda
efter genomförandet av 1925 års härordning komma att i åtskilliga avseenden
minskas, men minskningen lärer i regel endast komma att avse sådana
arbetsuppgifter, som handläggas av underordnad personal. Huru stor minskningen
i arbetsbördan kommer att bliva, är emellertid svårt att med säkerhet
nu bedöma. Beredningen har för sin del uppskattat arbetsmaterialets
reducering till omkring 15—BO procent av det förutvarande. Fullt tillförlitligt
kan emellertid saken icke bedömas, förrän verkningarna av den nya härordningen
efter några år gjort sig gällande.

Då den sedan flera år tillbaka tillämpade organisationen av civila departementet
visat sig fördelaktig, ansluter jag mig till beredningens förslag om
bibehållandet av departementets organisation å tre byråer, en kanslibyrå, eu
kameralbyrå samt en revisions- och bokföringsbyrå.

Beträffande den av beredningen verkställda beräkningen av personalbehovet
kan möjligen någon jämkning i ena eller andra riktningen komma att visa
sig erforderlig, när verkningarna av den nya härordningen gjort sig gällande.
I stort sett synas emellertid de av beredningen verkställda personalberäkningarna
vara val grundade, varför jag ansluter mig till desamma; dock
synes mig den för vikariat m. m. för arméförvaltningen i dess helhet beräknade
personalen böra ökas med 2 amanuenser. Civila departementets yrkande
på ökning av personalen å kanslibyrån, utöver vad beredningen i
sådant hänseende beräknat, synes kunna tillgodoses pa så sätt, att en för
kameralbyrån beräknad amanuens avses för kanslibyrån. Detta torde låta
sig göra, därest ärendena angående flyttningsersättning, såsom arméförvaltningen
förordat, bibehållas å kanslibyrån. Vidare torde ett av de för
egentlig byrå tjänst vid revisions- och bokföringsbyrån beräknade kvinnliga
biträdena, om så skulle befinnas erforderligt, kunna tagas i anspråk för
kanslibyråns räkning. Den kvinnliga skrivbiträdespersonalen synes lämpligen
böra sammanföras till en gemensam skrivbyrå, varigenom personalens
arbetskrafter böra kunna mera rationellt utnyttjas.

Kungl. Maj:ts proposition nr t i n. 79

Till förslaget att uppflytta den för underhandsgranskningen avsedde tjänstemannen
från lönegraden B. 24 till B. 26 kan jag icke ansluta mig.

En sammanfattning av personalbehovet för civila departementet utvisar,
att förutom departementschefen, generalkrigskommissarien — följande personal
skulle erfordras, nämligen:

Ö krigsråd, (byråchefer med lön i lönegraden B. 30),

4 tjänstemän i lönegraden B. 26, därav 1 ombudsman, 1 sekreterare ocli

2 revisionskommissarier,

4 tjänstemän i lönegraden B. 24, därav 1 kamrerare, 1 pensionskamrerare,
1 revisionskommissarie (för underhandsgranskning) och 1 krigskassor, tillika
bokslutskamrerare,

10 tjänstemän i lönegraden B. 21, därav 3 notarier och 7 revisorer,

17 kvinnliga tjänstemän, därav 2 kansliskrivare (B. 11), 7 kanslibiträden
(B. 7) och 8 kontorsbiträden (B. 4),

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter samt

1 pensionerad officer med arvode såsom registrator, samtliga befattningshavare
uppförda å staten för arméförvaltningen.

Härtill kommer icke-ordinarie personal, förslagsvis 9 amanuenser och 7
kvinnliga biträden.

I jämförelse med den nuvarande organisationen innebär detta, om den å
extra stat uppförda personalen medräknas, en personalökning med 1 pensionerad
officer samt en personalminskning med 2 tjänstemän i lönegraden B. 24,

3 tjänstemän i lönegraden B. 21, 1 kanslibiträde (B. 7), 1 kontorsbiträde (B. 4),’

1 expeditionsvakt samt 3 amanuenser och 3 e. o. kvinnliga biträden.

4. Härens truppslagsinspektioner in. in.

Härens truppslagsinspektörer äro inspektörerna för infanteriet, kavalleriet
och artilleriet, chefen för fortifikationen, inspektören för trängen och chefen
för intendenturkaren. Härtill kommer inspektören för militärläroverken.

Samtliga inspektörer äro nu direkt underställda Konungen. Enligt den
av mig föreslagna organisationen av härens ledning skulle ifrågavarande inspektörer
underställas chefen för hären.

Inspektören för infanteriet är generalsperson med lön (O. 8) å staten för
generalitetet.

Hans huvudsakliga uppgift i fred är att ägna oavlåtlig uppmärksamhet åt
tillståndet inom infanteriet, vaka över, att dess särskilda behov behörigen
tillgodoses, samt för detta ändamål hos Konungen göra framställning om
vad han anser kunna främja truppslagets utveckling. Vidare skall han inspektera
infanteritruppförbandens praktiska och teoretiska utbildning samt
vaka över, att gällande utbildningsföreskrifter efterföljas och att erforderlig
enhet i utbildningen förefinnes truppförbanden emellan. Inspektören har
befäl och överinseende över infanteriskjutskolan.

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Till sitt biträde har inspektören en stab, bestående av 1 stabschef, regementsofficer
ur generalstaben, 2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet,
därav en med teknisk utbildning, samt 1 expeditionsunderofficer, pensionerad
underofficer med arvode.

Infanteriets beväpnings-, utrustnings- och utbildningsfrågor handhavas för
närvarande av en mångfald myndigheter utan gemensam ledning. Det torde
utan vidare vara klart, att ett dylikt förhållande ingalunda kan vara lyckligt,
utan kräver ändring. Särskilt är detta erforderligt med hänsyn till den pa
grund av världskrigets erfarenheter nödvändiggjorda, högst betydande utökningen
av infanteriets beväpning och tekniska utrustning. Ifrågavarande
förhållanden hava visat sig medföra ett så avgörande inflytande på truppslagets
hela gestaltning och på dess angelägenheter i allmänhet, att det är
av största vikt, att dylika frågor erhålla en enhetlig behandling under fullt
sakkunnig ledning.

Beredningen har för den skull ansett, att dessa frågor borde centraliseras
till infanteriinspektionen och där handläggas av personal, vilken i saväl
taktiskt som tekniskt hänseende gjorts fullt förtrogen därmed. För att inom
infanteriinspektionen omhändertaga ovan angivna ärenden skulle enligt beredningens
mening därstädes bildas en utrustningsdetalj, vars personal borde
hava genomgått artilleri- och ingenjörhögskolans högre kurs eller vid annan
högre undervisningsanstalt förvärvat motsvarande teknisk bildning.

Personalbehovet har beredningen beräknat till 1 major och 1 kapten, av
vilka den senare redan nu ingår i infanteriinspektionen och inkommenderas
från något av infanteriets truppförband. För ifrågavarande kompaniofficer
borde dock å infanteriinspektionens stat beräknas ett stabsarvode å 600
kronor eller samma belopp, som utgår till motsvarande personal vid artilleri-
och fortifikationsstaberna. Under vinterhalvåret borde dessutom vissa
av infanteriskjutskolans lärare tjänstgöra vid inspektionen.

Samtliga hörda myndigheter liksom 1928 års sakkunniga hava lämnat
beredningens förslag i detta avseende utan erinran.

Då infanteriets materiel- och utrustningsangelägenheter torde komma att
bliva behörigen ombesörjda, om de omhändertagas av en särskild utrustningsdetalj
inom infanteriinspektionen under samarbete med vapendepartementets
handvapenbyrå, ansluter även jag mig till beredningens förslag i
ifrågavarande punkt och föreslår alltså, att för ändamålet en majorsbeställning
ävensom ett stabsarvode å 600 kronor uppföres å infanteriinspektionens
stat.

Beträffande den personal i övrigt, som bör uppföras a nämnda stat, hänvisas
till vad ovan under vapendepartementet anförts.

Inspektören för kavalleriet är generalsperson med lön (O. 7) å staten för
generalitetet. Inspektören har i fråga om kavalleriets utbildning motsvarande
uppgift och åligganden som inspektören för infanteriet. Han har därjämte
överinseendet över ridskolan samt är tillika chef för remonteringsväsendet.

kanyl. Maj:ts proposition nr 17 ö. ,Sl

i ill sitt biträde bär inspektören en stab, bestående av 1 statschef, regementsofficer
eller kapten ur generalstaben, 1 redogörare, pensionerad officer,
och 1 expeditiousunderofticer, pensionerad underofficer, båda med arvode.

I sin egenskap av chef för remonteringsväsendet biträdes inspektören av
eu renionteringsnämnd om tre personer, varav eu ställföreträdare för chefen.

Beredningen har föreslagit, att den främste ledamoten i remonteringsnämnden
skulle bliva chef för remonteringsväsendet samt i förvaltningsliänseende
ingå i intendenturdepartementet, vilket sålunda skulle 1 divm direkt
ansvarigt för remonteringen. Såsom redan förut nämnts, har jag emellertid
i detta avseende icke kunnat ansluta mig till beredningens förslag och finner
mig sålunda icke böra föreslå någon förändring i den år 1925 fastställda
organisationen av remonteringsväsendet.

Pa grund av det maktpåliggande arbete, som inom kavalleriinspektionen
tillkommer remonteringsnämndens främste ledamot, särskilt beträffande remontanskaffningen
och därmed sammanhängande frågor, har det visat sig
erforderligt att, i betydligt större utsträckning än som från början kunde
förutses, taga honom i anspråk för tjänstgöring inom nämnda inspektion.
Detta har varit sa mycket mer nödvändigt, som remontanskaffningen kräver
stor kontinuitet samt alldeles speciella kvalifikationer hos den person, som
närmast har att taga befattning härmed. Då nämndens främste ledamot
sålunda kommit att mera stadigvarande tagas i anspråk för tjänstgöring
inom kavalleriinspektionen, har Kungl. Maj:t tillerkänt honom särskild ersättning
härför att utgå från lantförsvarets anslag till extra utgifter. Nämnda
ersättning har uppgått till skillnaden emellan majors lön och den till ifrågavarande
befattningshavare utgående pensionen. Då behov föreligger att även
för framtiden disponera remonteringsnämndens främste ledamot på sätt, som
hittills skett, synes ett årsarvode för honom böra uppföras å kavalleriinspektionens
stat. Arvodets belopp torde, på sätt beredningen föreslagit, lämpligen
böra bestämmas till 5,400 kronor, vilket ungefärligen motsvarar skillnaden
emellan majors lön a G-ort och kaptens (ryttmästares) pension. Härtill
torde under resor för remontinköp böra komma dagarvode med samma
belopp, 10 kronor, som utgår till remonteringsnämndens övriga ledamöter.

Ehuru kavalleriet jämlikt 1925 års härordningsbeslut högst avsevärt reducerats,
har dock arbetet inom kavalleriinspektionen ingalunda visat tendenser
till nedgång; detta närmast till följd av de nya uppgifter av utbildnings-,
teknisk och organisatorisk natur, som ett modernt kavalleri, försett med
skytteskvadroner, pansarbil- och kulspruteavdelningar m. ti. tekniska formationer,
ställer pri dess ledning. Jämlikt nämnda härordningsbeslut minskades
kavalleriinspektionens egentliga stabspersonal till 1 stabschef och 1 expeditionsunderofficer.
Då denna personal hittills visat sig alldeles otillräcklig
och så även framdeles torde kunna antagas bliva fallet, bör inspektionen
utökas med 1 adjutant (ryttmästare eller löjtnant), inkommenderad från något
av kavalleriets truppförband. Därest för behandling av vissa specialfragor
särskild teknisk sakkunskap} erfordras inom kavalleriinspektionen, torde dylik
för visst fall kunna, såsom ock av beredningen förutsatts, ställas till förBihang
till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 144 haft. (Nr 175.) 195 ro 6

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

fogande från vapendepartementet, infanteriinspektionen eller vintertid från
skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Inspektören för artilleriet, tillika generalfälttygmästare och chef för arméförvaltningens
artilleridepartement, är generalsperson med lön (0.8) å staten
för generalitetet.

I egenskap av truppslagsinspektör har han i fråga om artilleriet motsvarande
uppgifter som inspektörerna för infanteriet och kavalleriet samt har
därjämte befäl och överinseende över artilleriets skjutskola.

Till sitt biträde har generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet
i sistnämnda egenskap till förfogande viss personal ur artilleristaben. Denna
personal, vilken tillsammans bildar artilleriinspektionen, utgöres dels av
chefen för artilleristaben, tillika chef för artilleriets skjutskola, med underställda
statistiska och skjutskoleavdelningarna, dels av stabschefen vid artilleriinspektionen,
major ur artilleristaben, med underställda utrustningsavdelningen
och inspektörens expeditionsavdelning.

Personalen å avdelningarna utgöres av artilleristabsofficerare och inbeordrade
officerare. Inspektörens för artilleriet expedition förestås närmast
av eu pensionerad officer med arvode å artilleristabens stat.

Såsom i det föregående angivits, har jag i likhet med beredningen och
flertalet myndigheter ansett, att befattningen såsom inspektör för artilleriet
bör skiljas från befattningen såsom generalfälttygmästare. För artilleriinspektionen
skulle alltså tillkomma en ny befattning, vilken av beredningens
majoritet ansetts böra uppföras med lön i lönegraden O. 7 enligt gällande
avlöningsreglemente.

Enligt min mening bör emellertid inspektören för det näst största truppslaget
—- artilleriet — placeras i lönegraden O. 8. Det torde i detta sammanhang
få erinras, att ifrågavarande truppslag enligt nu gällande härordning
innesluter icke mindre än nio självständiga regementen eller kårer, vilka
äro försedda med en mängd olikartad materiel för skilda uppgifter (kanoner
och haubitser av olika typer, speciella fästningspjäser, rörliga och fasta luftvärnspjäser,
allt med tillhörande eldledningsmateriel och övrig utrustning).
Av materielen är vidare en del motoriserad, en del hästanspänd. Härav
framgår, att stora krav ställas icke blott på den personal, som direkt handliaver
materielen, utan även på ledningen av detta viktiga truppslag icke
minst beträffande utarbetandet av olika slag av instruktioner och föreskrifter
för den komplicerade utbildningen samt ledandet och övervakandet av densamma.
På grund av vad ovan anförts föreslår jag alltså, att beställningen
såsom inspektör för artilleriet uppföres å staten för generalitetet med lön
i lönegraden O. 8.

I övrigt ifrågasätter jag ingen förändring inom artilleriinspektionen.

Chefen för fortifikationen, tillika chef för arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
är generalsperson med lön (O. 8) å staten för generalitetet.

Kungl. \faj:ts proposition nr 17-)

1 egenskap av truppslagsinspektör liar lian i huvmlsak enahanda
mng gent emot ingenjörtrupperna som arméfördelningschef i förhållande till
denne underlydande truppförband och skall sålunda inspektera nämnda
trupper och övervaka, att erforderlig enhet i utbildningen förefinnes de olika
kårerna emellan. Över fortifikationens personal bär han därjämte regementschefs
makt och myndighet. Vidare skall han iigna oavlåtlig uppmärksamhet
åt fortifikations- och ingenjörtruppväsendets utveckling m. m. Slutligen
.diggei det honom att vara inspektör över rikets land- och kustfästningar.

Till sitt biträde liar chefen för fortifikationen i sin egenskap av inspektör
dels fortifikationsstaben (1 chef och 7 Övriga officerare), dels vissa inkommenderade
officerare, vilka tillsammans utgöra fortifikationens huvudstation.
Denna är indelad i följande avdelningar, nämligen trupp-, utrustnings-,
befästnings- och statistiska avdelningarna, vartill kommer en expeditionsavdelning.
Personalen å de tre förstnämnda avdelningarna tjänstgör
samtidigt å arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

I fråga om chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens liuvudstation
— ifrågasättes ingen annan förändring än att, i överensstämmelse
med vad i det föregående anförts, från huvudstationen överflyttas den för
vapendepartementet av sedda personalen. 1 regementsofficer. 2 kaptener samt
1 pensionerad underofficer med arvode.

Inspektören för trängen, vilken tillika har regementschefs makt* och myndighet
över trängens officerare och underofficerare med vederlikar, är överste
med lön (O. 6) a staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.
vid trängen.

I sin egenskap av truppslagsinspektör har han i fråga om trängtruppernas
utbildning motsvarande uppgift och åliggande som övriga inspektörer.

Inspektören för trängen biträdes av en stab, bestående av 1 adjutant,
kapten vid trängen, samt 1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer
med arvode. I tränginspektionen tjänstgör dessutom en regementsofficer ur
trängen med i stort sett motsvarande åligganden som stabscheferna vid övriga
inspektioner.

Den ökade betydelse, trängen numera erhållit med hänsyn till nödvändigheten
av till- och undanförseltjänstens rationella ordnande under fältförhållanden,
har pålagt trängen nya och högst betydelsefulla uppgifter, icke minst
på grund av den alltjämt fortgående motoriseringen. Inspektören för trängen
har i sitt yttrande över beredningens förslag framhållit önskvärdheten av
att, för omhändertagandet av dessa nya arbetsuppgifter, å trängens stat måtte
uppföras två nya kaptensbeställningar. Nämnda beställningshavare skulle
enligt detta förslag avses för tjänstgöring dels i tränginspektionen, dels i
arméförvaltningen. Härvid skulle den ene i huvudsak hava att omhändertaga
frågor rörande sjukvårdsfordon och övrig sjukvårdsmateriel och den
andre frågor rörande den egentliga transportmaterielen. Såsom i det föregående
angivits, har jag i så måtto funnit mig böra tillmötesgå inspektörens
framställning, att en av berörda kaptensbeställningar synts mig böra uppföras
å trängens stat.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Vidare torde inspektören för trängen med hänsyn såväl till nämnda
truppslags alltmer ökade betydelse som till önskvärdheten av att giva inspektören
en någorlunda jämbördig ställning med övriga truppslagsinspektörer
böra uppflyttas i lönegraden 0.7.

På grund av vad jag ovan anfört, finner jag mig böra föreslå, att inspektören
för trängen i vederbörlig stat uppföres med lön i lönegraden O. <
ävensom att inspektörens för trängen stab skall bestå av:

1 regementsofficer ur trängen,

2 adjutanter, varav 1 även avsedd för tjänstgöring i arméförvaltningens
vapendepartement, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Chefen för intendenturkåren, tillika generalintendent och chef för arméförvaltningens
intendentsdepartement, är generalsperson med lön (O. 8) å generalitetets
stat. Han är även inspektör för intendenturtrupperna och har
i fråga om dessa truppers utbildning motsvarande åligganden som Övriga
inspektörer.

I sin egenskap av chef för intendenturkåren och inspektör för intendenturtrupperna
biträdes han närmast av intendenturstabens personal (1 chef
och 6 övriga officerare m. fl.).

I fråga om chefens för intendenturkåren ställning och intendenturstabens
organisation ifrågasättes ingen annan förändring än att chefen för
nämnda stab ingår i intendenturdepartementet såsom chef för departementets
centralbyrå.

Enligt 1925 års härordning skall den i Stockholm stationerade brigadchefen
med lön i lönegraden O. 7 tillika vara inspektör för militärläroverken.
Han biträdes i denna egenskap av 1 kapten ur generalstaben och 1 expeditionsunderofficer,
pensionerad underofficer med arvode.

Inspektören har befäl och överinseende över krigshögskolan, artilleri- och
ingenjörhögskolan, krigsskolan samt arméns underofficersskola, och åligger
det honom i huvudsak att följa den teoretiska och praktiska undervisningen,
inspektera tillämpningsövningarna vid militärläroverken samt vidtaga eller
föreslå, åtgärder för främjandet av läroverkens ändamålsenliga utveckling, att
pröva och i mån av befogenhet avgöra framställningar av läroverkens chefer
samt att handlägga personalärenden berörande läroverken, såsom anmälan
om lediga lärar- eller repetitörsbefattningar, elevers inträde vid eller avgång
från militärläroverken, skolchefers och lärares vid militärläroverken samt
elevers vid krigshögskolan trupptjänstgöring, stipendiefrågor m. m.

Alltsedan befattningen såsom inspektör för militärläroverken förenades
med befattningen såsom brigadchef i östra arméfördelningen, har det visat
sig, att befattningshavarens tid och krafter så gott som uteslutande tagits i
anspråk för inspektörskapet. Att så blivit fallet har icke minst berott därpå,
att dels arbetet inom militärläroverksinspektionen för den nya underofficersskolans
räkning blivit av betydligt större omfattning än som från början

Kungl. Maj:ts proposition nr l/ i).

kunnat förutses, dels ännu eu under inspektörens överinseende stående ntbildningsanstalt,
infanterioflicersskolan, tillkommit.

Då sålunda inspektörskapet för militärläroverken giver full sysselsättning
åt dess innehavare, bör denna befattning framdeles icke förenas med annan
befattning. I övrigt har jag icke anledning föreslå någon förändring beträffande
militärläroverksinspektionen.

I detta sammanhang torde det vara lämpligt att upptaga till behandling
en av inspektören för militärläroverken väckt fråga om uppförande på vardera
av krigshögskolans samt artilleri- och ingenjörhögskolans stater av eu
ny lärarbeställning.

I en den 11 januari 1928 avgiven skrivelse har inspektören för militärläroverken
framhållit, hurusom mycket stora fördelar för arbetet inom krigshögskolan
och artilleri- och ingenjörhögskolan redan vunnits, genom att vissa
bland de viktigaste lärarbefattningarna uppförts å respektive högskolors
stater. Enligt numera vunnen erfarenhet vore motsvarande åtgärd behövlig
beträffande en av lärarna i ämnet generalstabstjänst vid den förra högskolan
samt läraren i krigskonst på de högre kurserna vid den senare högskolan.
Med hänsyn härtill hemställde inspektören, att, i samband med eu
eventuell omorganisation av den centrala försvarsförvaltningen, måtte tagas
under omprövning frågan om uppförande dels på krigshögskolans stat av eu
majorsbeställning, avsedd för lärare i generalstabstjänst, dels på artillerioch
ingenjörhögskolans stat av en majors- eller kaptensbeställning, avsedd
för lärare i krigskonst på de högre kurserna.

Närmare motivering för de av inspektören sålunda framställda förslagen,
till vilka krigsundervisningskommissionen givit sin anslutning, har lämnats
i till inspektörens framställning fogade särskilda skrivelser från de båda
högskolecheferna.

Chefen för krigshögskolan erinrar härvid först, hurusom tillkomsten genom
1925 års försvarsbeslut av löner på krigshögskolans stat för 2 majorer och
.5 kaptener, avsedda för 2 lärare i taktik, 2 lärare i krigshistoria och 1 lärare
i vapenlära, varit av den största betydelse för undervisningen. Det hade
blivit möjligt att på ett helt annat sätt än förut erhålla tid för bearbetandet
av den efter världskriget rikt flödande litteraturen samt att giva denna
bearbetning form av övertryck o. dyl. För den tillämpade undervisningen,
som för högskolans ändamål vore av den allra största vikt, hade det särskilt
varit av mycket stor betydelse, att läraren i vapenlära kunnat i stor utsträckning
tagas i anspråk för att biträda vid artilleristiska spörsmål i taktik
m. in. såväl vid förarbetena till som under utförandet av tillämpningsexempel.

I det övervägande antalet ämnen vore emellertid lärarbefattningarna fortfarande
att betrakta såsom bisysslor. Under förutsättning att även i framtiden
högskolans krav vunne samma förståelse som hittills, vore denna anordning
i huvudsak godtagbar, dock med undantag för ämnet generalstabs -

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

tjänst, där erfarenheten redan nu bestämt utvisade nödvändigheten av lärare,
som kunde helt disponeras av högskolan.

Genom 1926 års undervisningsstadga hade antalet undervisningstimmar i
generalstabstjänst ökats och utgjorde nu för hela lärokursen (båda åren)
130. Högre timantal förekomme endast för taktik med maximum 280 timmar
och krigshistoria med maximum 220 timmar. I samband med denna
ökning av timantalet hade undervisningen i generalstabstjänst, som tidigare
varit förlagd endast till andra arbetsåret, fördelats till båda åren, varjämte
två olika lärare förordnats. För endast en lärare skulle befattningen automatiskt
hava blivit huvudbefattning, även om den officiellt kallats bisyssla.

Av dessa ovan angivna 130 timmar vore 80 förlagda till andra arbetsåret.
Under detta tillkomme dessutom deltagande i övningar på fältet av ofta
ganska 1 »etydande varaktighet (upp till fyra veckor per år). Dessa siffror
visade, att läraren i ämnet under detta arbetsår vore synnerligen hårt tagen
i anspråk för högskolans räkning. Genom ömsesidigt tillmötesgående hade
det emellertid hittills varit möjligt att — om också ibland med vissa svårigheter
— ordna tjänstgöringen i fråga om de egentliga föreläsningstimmarna
och fältövningarna. Däremot hade det stött på oövervinneliga svårigheter
att i större utsträckning få tillgång till lärare i generalstabstjänst vid tilllämpningsövningarna
på lärorummet i samband med taktik och militärförvaltning.
Sådana övningar, som vore av den största betydelse för utbildningens
rätta bedrivande, fordrade mycken tid för gemensam planläggning,
varjämte för deras utförande de nu anslagna 10 timmarna icke alls vore
tillräckliga.

Det vore därför nödvändigt att betydligt öka den tid, varunder läraren
i generalstabstjänst under andra arbetsåret kunde stå till högskolans förfogande.
Så länge befattningen vore endast eu bisyssla, syntes det emellertid
icke vara möjligt att genomföra detta krav. Eu verklig förbättring syntes
därför icke kunna nås på annan väg än att sagda lärare uppfördes på högskolans
stat. Om så skedde, bleve det emellertid möjligt för denne lärare
att sköta undervisningen jämväl på yngre kursen, även om arbetet på denna
i önskvärd grad ökades, dock under förutsättning, att en repetitör ställdes
till hans förfogande. Denna sistnämnda anordning vore även lämplig ur
synpunkten att utbilda yngre officerare för lärarbefattningen i fråga.

Vid avvägandet av spörsmålet, huruvida lärare i generalstabstjänst borde
vara major eller kapten, borde bl. a. nedanstående synpunkter tagas i betraktande.

På grund av den övervägande praktiska läggningen av ämnet generalstabstjänst
ställdes på lärare i detta ämne mycket stora fordringar på praktisk
erfarenhet från generalstabstjänstens olika områden. Andra officerare
än generalstabsofficerare (eller förutvarande sådana) kunde helt naturligt
icke ifrågakomma. Erfarenheten liade emellertid visat, att önskvärda kvalifikationer
i fråga om praktisk erfarenhet ofta icke förvärvats förrän så sent,
att lärarbefattning infölle under eller efter tiden för passagetjänstgöring.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

D;T fullgörandet av stadgad passagetjänstgöring måste anses nödvändig
för här ifrågavarande lärare, och då sådan tjänstgöring icke kunde förenas
med lärarbefattningen, syntes det vara obetingat lämpligast att för ändamålet
å staten uppföra en majorsbeställning.

Chefen för artilleri■ och ingenjörhögskolan framhåller till en början, att orsaken
till, att icke lönen för befattningen såsom lärare i krigskonst på de
högre kuserna kommit att överflyttas till högskolans stat, i likhet med vad
som år 1925 blivit fallet med de båda lärarna i artilleri, läraren i befästningskonst
m. in. och läraren i förbindelselära in. in., hade varit, att denne
lärare vid ifrågavarande tid haft en undervisningsskyldighet av i medeltal
endast 105 timmar per år (jämte fältövningar) samt att denna undervisning
då varit mindre krävande. Detta i sill tur hade berott dels därpå, att de
högre kurserna då haft färre elever, än vad man nu hade anledning att
vänta, att de i framtiden skulle få, dels på att danandet av aspiranter vid
generalstaben från artilleriet och fortifikationen icke då, såsom numera vore
fallet, angivits såsom ett huvudsakligt ändamål för arbetet på högskolans
högre kurser.

På grund av långvarig erfarenhet om det otillfredsställande uti utbildningen
för artilleriets och fortifikationens generalstabsaspiranter, ifall dessa
blott hade genomgått artilleri- och ingenjörhögskolans allmänna kurs samt
därpå krigshögskolan, hade emellertid år 1923 det önskemålet av chefen för
generalstaben framförts och från inspektörens för artilleriet sida understrukits,
att generalstabsaspiranterna ur detta truppslag måtte i en väsentligt
större utsträckning än hittills väljas bland eleverna från artilleri- och ingenjörhögskolans
högre artillerikurs.

I och med detta framstode emellertid behovet för eleverna i sagda kurs
av en bättre skolning uti de för generalstabsofficerarnas tjänstgöring grundläggande
ämnena taktik, strategi och generalstabstjänst, vilka alla förelästes
av samma lärare och tillsammans bildade ämnet »krigskonst» på de högre
kurserna. Tiden för ämnet hade höjts från i medeltal 105 timmar per år
till 170, varav läraren själv dock endast hade 135. Men det vore icke så
mycket detta som fastmera, att ämnet framdeles måste läggas väsentligt
djupare, vilket gjorde, att läraren i krigskonst på de högre kurserna i framtiden
torde få så mycket arbete på högskolan, att han knappast kunde för
v äntas skola bliva i stånd till att samtidigt uppehålla en befattning vid gene.
ralstaben. Den här ifrågavarande läraren hade därjämte att ensam företräda
de tre ämnena taktik, strategi och generalstabstjänst, vilket icke blott fordrade
särskilda kvalifikationer och förstudier utan jämväl gjorde lians arbete
relativt till antalet föreläsningstimmar mera omfattande, än om han endast
hade ett av sagda ämnen, vilket vore fallet med lärarna vid krigshögskolan.

Med anledning härav syntes det, att numera starka skäl förelåge till att
överföra läraren i krigskonst på de högre kurserna till artilleri- och ingenjörhögskolans
stat. Tjänsteställning och löneklass för sagda lärare syntes
böra vara kaptens eller majors. Det vore nämligen av vikt för uppnåendet

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 175,

av målet för högskolans hela verksamhet, att kontinuiteten i arbetet icke
brötes genom täta lärarombyten. A andra sidan torde sällan sagda lärare
kunna hava förvärvat kompetens förr än vid omkring 10 ä 12 tjänsteår, varjämte
det vore önskvärt dels för hans egen mognad, dels för att icke trupptjänstperioden
(passagen på trupp) skulle avbryta hans lärarverksamhet,
att han gjort minst två, helst tre års trupptjänst som ordinarie batterichef
(kompanichef), innan han mottoge lärarförordnandet. Om nu läraren skulle
stå kvar under minst tre, normalt fyra kurser, d. v. s. under sex till åtta
arbetsår, och han tillträdde sin befattning vid 12 ä 15 tjänsteår, finge han
20 ä 23 tjänsteår såsom officer före ombytet av tjänstgöring, d. v. s. han
borde normalt hava haft majors lön under de senare åren av sin anställning
såsom lärare.

Slutligen borde framhållas, att högskolan icke hade någon officer, som
vore särskilt avsedd och lämpad för att tjänstgöra såsom chefens ställföreträdare,
vilket däremot krigshögskolan hade uti den äldre av de två majorerna
på denna högskolas stat. Som det nu vore, bleve ofta en lärare i ett
förberedande ämne vid artilleri- och ingenjörhögskolan chefens ställföreträdare.
Under en eller annan vecka av lektionstiden eller eljest under ett
par dagar betydde detta mindre, men vid talrika övningar (fältövningar,
krigsspel, tillämpningskurser in. m.), vilka chefen helt eller delvis ledde, utgjorde
detta förhållande en stor olägenhet. Det medförde, att chefen faktiskt
intet år kunde få ut för honom författningsenligt avsedd och välbehövlig
tjänstledighet. Organisatoriskt sett måste det alltså anses som eu
viktig sida av frågan, att läraren i krigskonst på de högre kurserna överfördes
till högskolans stat och därmed bleve chefens ställföreträdare, på
grund av att han i de allra flesta fall torde bliva den äldste av lärarna i
militära ämnen. I

I ärendet har inspektören för militärläroverken den 23 januari 1929 ingivit
förnyad framställning, däri han erinrar om, att han i skrivelse den 7
maj 1928 på förslag av chefen för krigshögskolan och efter krigsundervisningskommissionens
hörande bland annat hemställt, att eu ledigblivande
beställning å krigshögskolans stat ni ed arvode motsvarande kaptens lön och
avsedd för en lärare i krigshistoria måtte få tillsvidare besättas med en
kapten, avsedd att bestrida en lärarbefattning i generalstabstjänst, samt att
i stället för en lärare i sagda ämne måtte få anställas en repetitör, för vars
avlöning måtte få tagas i anspråk dels 420 kronor av till lärararvode för
undervisningsskyldighet i generalstabstjänst anslagna medel, dels 180 kronor
av anslaget för krigshögskolans praktiska övningar. Genom brev den 22
juni 1928 hade Kungl. Maj:t givit sitt bifall till ifrågavarande framställning
för tiden intill den 1 juli 1929. Erfarenheten från det gångna arbetsåret
gåve emellertid vid handen, att kraven på uppförandet på krigshögskolans
stat av en majorsbeställning, avsedd för lärare i generalstabstjänst, samt
på artilleri- och ingenjörhögskolans stat av en majors- eller kaptensbeställning,
avsedd för läraren i krigskonst på de högre kurserna, alltjämt vore

Kuntjl. Maj tis proposition nr 17a.

lika stora. Med hänsyn härtill hemställde inspektören, att frågan måtte beaktas
i samband med eu eventuell omorganisation av den centrala försvarsförvaltningen.
Vad krigshögskolan beträffade, skulle i samband därmed den
andra enligt skolans reglemente befintliga lärarbefattningen i generalstabstjänst
ersättas med en repetitörsbefattning med motsvarande tjiinstgöringsförhållanden
och ersättning, som nu gällde för repetitörerna i taktik.

Till vad inspektören för militärläroverken i förevarande ärende anfört
kan jag helt ansluta mig. Jag förordar alltså uppförande å krigshögskolans
stat av en lärarbeställning med majors lön och å artilleri- och ingenjörhögskolans
stat av en lärarbeställning med majors eller kaptens lön. Krigshögskolans
anslag till repetitörer torde i samband därmed böra ökas med 600
kronor, varemot dess anslag till lärararvoden kan minskas med 420 kronor.

•">. Härens högre truppförband.

Enligt gällande organisation utgöras härens högre truppförband av södra,
västra, östra och norra arméfördelningarna samt övre Norrlands och Gotlands
trupper. I vissa avseenden kunna därjämte de inom östra brigadområdet
förlagda truppförbanden — i övrigt underställda chefen för östra
arméfördelningen — samt Bodens besättningstrupper -— ingående i övre
Norrlands trupper — anses utgöra högre truppförband.

Arméfördelningarna.

Ledningen av arméfördelningarna utövas i såväl kommando- som förvaltningsavseende
av vederbörande arméfördelningschef, biträdd av erforderlig
stabspersonal. I var och en av arméfördelningsstaberna ingår — förutom
den egentliga stabspersonalen (stabschef, generalstabsofficer, adjutanter, fortifikationsofficer,
fördelningsintendent, fördelningsläkare och fördelningsveterinär
in. fl.) -— en av de genom 1925 års härordningsbeslut nytillkomna
brigadcheferna.

Enligt beredningens förslag till organisation av arméns centrala ledning
och förvaltning skulle vissa nya befattningar, såsom t. ex. souschef vid generalstaben
och inspektör för artilleriet, tillkomma. Beredningen har ansett
önskvärt, att en dylik ökning av antalet högre befattningshavare motvägdes
av en motsvarande minskning inom någon annan del av organisationen. En
sådan utväg syntes beredningens majoritet möjlig genom att på annat sätt,
an som förutsatts enligt 1925 års härordningsbeslut, disponera de nytillkomna
brigadschefsbeställningarna. Beredningen ifrågasatte därvid icke någon förändring
beträffande den för östra brigaden avsedde chefen, ej heller beträffande
den brigadchef, vilken, såsom ingående i östra arméfördelningens
stab, vore stationerad i Stockholm och bland annat övertagit inspektörens
för militärläroverken åligganden. Utan att på något sätt vilja underskatta
betydelsen av att brigadchefsbefattningarna redan i fredstid i enlighet med
härordningsbeslutet i viss omfattning besattes med särskild ordinarie personal,
ansåge dock beredningens majoritet, att de båda befattningarna såsom
souschef vid generalstaben och såsom inspektör för artilleriet vore av så stor

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

betydelse för försvars väsendet i dess lielhet, att den funne sig böra föreslå,
att två av brigadchefsbefattningarna disponerades för upprätthållandet av
berörda båda befattningar. Den återstående i stat nu uppförda beställningen
såsom brigadchef borde disponeras för övre Norrlands militärområde, i samband
varmed kommendanten i Boden borde indragas och dennes åligganden,
särskilt i fråga om förvaltningen, övertagas av militärbefälhavaren för
övre Norrland.

192$ års sakkunniga hava ansett det ligga utanför sin uppgift att yttra sig
angående de indragningar av tjänstebeställningar, som beredningen föreslagit
på områden, vilka enligt de sakkunnigas mening icke stode i något samband
med den föreliggande frågan om försvarsväsendets centrala ledning och förvaltning.
Med utgångspunkt härifrån hava de sakkunniga icke förutsatt
någon förändring beträffande de enligt 1925 års härordningsbeslut tillkomna
brigadchef sbeställningarna.

Även enligt det av mig nu framlagda förslaget till organisation av
arméns centrala ledning och förvaltning tillkomma vissa nya beställningar
i såväl högre som lägre lönegrader. Jag delar beredningens uppfattning
om önskvärdheten av att söka undvika ökning av sammanlagda antalet
befattningshavare i de bada högsta lönegraderna (O. 7 och O. 8). Såväl
på grund härav som ock med hänsyn till angelägenheten att även i
övrigt söka motverka den kostnadsökning, som eljest skulle bliva en följd
av berörda förslag, nödgas jag — trots att så kort tid förflutit efter sagda
brigadcliefsbeställningars tillsättande — ansluta mig till beredningens uppfattning
i förevarande fråga. Jag förordar sålunda att, pa sätt närmare
framgår av vad i det följande därom omförmäles, de nuvarande 4 brigadchefsbeställningarna
vid arméfördelning disponeras för andra befattningar.

Övre Xorrlands trupper.

Till övre Norrlands trupper räknas samtliga inom övre Norrlands militärområde
förlagda truppförband med undantag av den i Umeå förlagda huvuddelen
av Norrlands dragonregemente, vilket förband lyder under chefen för
norra arméfördelningen.

Befäls- och förvaltningsförhållandena inom militärområdet äro ordnade på
följande sätt.

Militärbefälhavaren, som lyder omedelbart under Konungen, tillkommer
ständig befälsrätt över kommendanten i Bodens fästning — med denne
underställda Bodens besättningstrupper, nämligen Norrbottens regemente.
Bodens artilleriregemente och Bodens ingenjörkår — Västerbottens regemente,
Bodenskvadronen av Norrlands dragonregemente, Norrbottens artillerikår
och tredje intendenturkompaniet ävensom över personalen på militärområdets
övergångsstat, reservstat, stat för övertaliga truppförbands reserver
och i militärområdets reserv samt över sagda områdes värnpliktsområdesbefäl,
landstormsbefäl och landstormstruppförband m. in.; härutöver tillkommer
militärbefälhavaren särskild territoriell myndighet. Även i förvaltnings -

Kuntjl. Afaj:ts proposition nr 9]

avseende utövar militärbefälhavare!! uppsikten över och ledningen av ovan
nämnda truppförband, vad beträffar de till Bodens besättningstrupper hörande
förbanden dock endast i vad rör Norrbottens regemente i inskrivningsoch
värnpliktshänseende.

Kommendanten i Bodens fästning, som lyder under militärbefälhavare!!,
har ständig befälsrätt över Bodens besättningstrupper, dock ej över Norrbottens
regemente i inskrivnings- och värnpliktshänseende, ävensom över
vid Bodens fästning med dess försvarsanstalter, verk och inrättningar tjänstgörande
personal. Kommendanten utövar även uppsikten över och ledningen
av förvaltningen vid nämnda truppförband och försvarsanstalter in. in. med
ovan nämnt undantag.

Föredragande i förvaltningsärenden hos saväl militärbefälhavare!! som
kommendanten äro de i kommendantstaben ingående tjänstegrenscheferna,
nämligen fortifikationsbefälliavaren, fästningsintendenten, fästningsläkaren
och fästningsveterinären.

I skrivelse den 26 november 1928 har militärbefälhavaren för övre Norrland
framlagt ett på det gångna årets erfarenheter grundat förslag till omreglering
av befäls- och förvaltningsförhållandena inom militärområdet.

Militärbefälhavare!! har i nämnda skrivelse framhållit, att militärbefälets
stab. som utgjordes av eu stabschef, en adjutant och eu expeditionsunderofficer,
måst till följd av ärendenas omfattning förstärkas med tvåkompaniofficerare,
kommenderade från Norrbottens regemente, ävensom att eu påtaglig
olägenhet gjort sig gällande därigenom, att i staben icke inginge någon
generalstabsofficer såsom ersättare för stabscliefen och chef för stabens mobiliseringsavdelning.
Då underlydande truppförband icke utan synnerlig
olägenhet permanent kunde vidkännas sådan minskning i den för trupptjänsten
avsedda staten, som vore eu oavvislig följd av nyssnämnda kom
mendering av två kompaniofficerare till militärbefälets stab, och då samma
behov som vid arméfördelningsstab förefunnes i fråga om generalstabsofficer,
måste enligt militärbefälhavarens mening, därest organisationen i övrigt
bibehölles oförändrad, militärbefälsstaben förstärkas med eu generalstabsofficer
och en adjutant.

Militärbefälhavare!! har vidare erinrat, att några särskilda tjänstegrenscliefer
icke vore tillförda staben, utan att, såsom redan nämnts, kommendantstabens
ifrågavarande befattningshavare även tjänstgjorde i den förstnämnda
staben. Det syntes militärbefälhavaren uppenbart, att uppgiften att
tjäna två herrar i sig innebure irritationsmoment, vilka minskade arbetsglädjen
och i vissa fall kunde försämra arbetsresultatet. Då militärbefälliavaren
under rekognosceringar, inspektioner och övningar vore i behov av
tjänstegrenschefs biträde, kunde detta förorsaka allvarliga olägenheter för
det planmässiga arbetet vid kommendantsstaben. Det system, som härvidlag
införts vid ifrågavarande båda staber, vore ur militär synpunkt ohållbart.

Då samtliga in- och utgående handlingar — förvaltningsmål undantagna
— berörande Bodens besättningstrupper skulle passera kommendanten på

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

väg till eller från militärbefälhavare!!, uppkomme genom nämnda mellaninstans
ett olägligt dröjsmål med ärendenas handläggning och ett icke önskvärt
dubbelarbete.

Militärbefälhavare!! och den honom underställde kommendanten ålåge ansvaret
för krigstukt och utbildning vid Bodens besättningstrupper. Detta
befälsförhållande kunde lätt medföra, att inspektioner och befälsövningar
gåves en sådan omfattning, att resultaten bleve motsatta de åsyftade, eller
ock, att nämnda chefer av eu naturlig ömsesidig hänsyn underläte, vad eljest
skulle kunnat uträttas för befrämjande av förbandens krigsduglighet. Att
finna en lämplig avvägning för den enes och den andres åtgärder vore synnerligen
vanskligt. I varje fall kunde den överorganiserade ledningen icke
anses befordra utbildningsresultatet.

Militärbefälhavaren har i detta sammanhang även erinrat om militärbefälhavarens
och militärbefälsstabens förläggningsfråga. Expeditionslokaler
och bostäder vore nu endast provisoriskt upplåtna inom garnisonens byggnader.
Ett bibehållande av den nuvarande organisationen krävde, oavsett
den utökning av stabspersonalen, som därav måste bliva en följd, med nödvändighet,
att byggnader, avsedda för expeditioner, militärbefälhavaren och
stabspersonalen, snarast uppfördes.

De med den nuvarande organisationen förenade olägenheterna kunde,
enligt militärbefälhavarens mening, i huvudsak undanröjas genom eu sammanslagning
av militärbefäls- och kommendantstaberna. Militärbefälhavare!!
ensam kunde härvid lämpligen åläggas det ansvar och de befogenheter, vilka
nu tillkomme militärbefälhavaren för övre Norrland och kommendanten i
Bodens fästning, under förutsättning, att kommendantsbefattningen ersattes
med en brigadchefsbefattning, vars innehavare skulle äga att förbereda luftförsvarsärenden
och ärenden rörande det tidiga gränsförsvaret. En dylik
organisationsförändring torde ur krigsberedskapssynpunkt vara förenad med
avsevärda fördelar. Lösandet av de uppgifter, vilka skulle tillkomma militärbefälhavaren
för övre Norrland — tillika kommendant i Bodens fästning —
krävde, att till dennes förfogande ställdes en stab av samma omfattning som
en arméfördelningsstab.

Av en jämförelse mellan den nuvarande organisationen och den ovan antydda
framginge, att den senare skulle medföra eu besparing av en adjutantsbefattning,
under det att ett bibehållande i huvudsak av den förra ofrånkomligen
krävde, att militärbefälsstaben, av skäl som ovan angivits, förstärktes
med en generalstabsofficer och en adjutant. Slutligen skulle den
föreslagna omorganisationen underlätta förläggningsfrågans lösning.

På grund av det ovan anförda har militärbefälhavaren föreslagit,

att militärbefälhavaren för övre Norrland måtte tilläggas jämväl det ansvar
och de befogenhefer, vilka nu tillkomme kommendanten i Bodens fästning; att

militärbefälsstaben skulle bildas genom eu sammanslagning av nuvarande
militärbefäls- och kommendantstaberna och givas följande sammansättning
:

Kuwjl. Maj:ts proposition nr 175. i)''.i

1 brigadchef,

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

- adjutanter, kompaniofficerare ur militärområdets truppförband,

1 ar tilleribef ä llia vare, cliefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsofficer, tillika fortifikationsbefälliavare, regementsofficer ur
fortifikationen,

1 stabsintendent, tillika fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 stabsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 stabsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,

3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare,

1 fästningspoliskommissarie; samt

att kommendanten i Bodens fästning måtte indragas.

Ovan angivna av militärbefälhavaren framlagda förslag överensstämmer i
allt väsentligt med det förslag till denna frågas lösning, som beredningen
på sin tid framlade.

Över militärbefälhavarens förslag hava infordrade yttranden avgivits av
chefen för generalstaben och arméförvaltningen.

Chefen för generalstaben hänvisar först till sitt yttrande över beredningens
förslag av den 19 januari 1928, i vilket han erinrat om försvarsrevisionens
uttalande i berörda fråga, däri revisionen gjort gällande, att det måste anses
principiellt oriktigt att pålägga kommendanten i Boden ansvaret för det
tidiga gränsförsvaret. Då dennes huvuduppgift vore att ansvara för fästningens
försvar, måste hans verksamhet koncentreras på denna uppgift.
Genom att pålägga kommendanten jämväl ledningen av det tidiga gränsförsvaret
kunde han lätt komma att dragas från sin huvuduppgift, varigenom
fästningens försvar kunde äventyras. Därtill kornme — framhåller chefen
för generalstaben i sitt omförmälda yttrande över beredningens förslag —
att enligt detta förslag ansvaret icke blott för det tidiga gränsförsvaret utan
även för hela militärområdet, d. v. s. för en landsdel, som till ytinnehåll
vore betydligt större än Götaland, skulle åläggas kommendanten. Ansvaret
för försvaret av östra landgränsen kunde möjligen tänkas ordnat på annat
sätt än enligt 1925 års härordningsbeslut. Ett vore dock visst. Den person,
som skulle erhålla detta uppdrag, borde icke vara kommendant i Bodens
fästning.

Några skäl, som kunde föranleda ett frångående av detta uttalande, hade
nu, enligt chefens för generalstaben mening, icke förebragts. Ehuru svårig -

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

heter på grund av nu rådande befälsförhållanden, särskilt i fråga om vissa
tjänstegrenschefers ställning, vore rådande, syntes icke lämpligt att för närvarande,
då så kort tid förflutit efter organisationens ikraftträdande, företaga
en ändring av så genomgripande natur, som nu ifrågasatts. Därest en ändring
överhuvud taget i en framtid skulle vidtagas, borde den i alla händelser
icke gå i den av militärbefälhavaren angivna riktningen. Yidare erinrades
om, att en dylik ändring skulle nödvändiggöra omarbetning av nyligen
fastställt mobiliseringsverk.

Arméförvaltningen erinrar för sin del om sitt utlåtande den 7 juli 1927
angående vissa med genomförandet av 1925 års härordningsbeslut sammanhängande
befäls- och förvaltningsfrågor, däri ämbetsverket, beträffande det
i militärbefälhavarens skrivelse avhandlade spörsmålet, uttalat en uppfattning,
vilken så gott som fullständigt överensstämde med militärbefälhavarens.
Arméförvaltningen hade nämligen i berörda utlåtande framhållit, att för åstadkommande
av en lämplig organisation av förvaltningen inom övre Norrlands
militärområde med Bodens fästning en sådan anordning borde träffas, att
till militärbefälhavaren överflyttades all kommendanten i Boden tillkommande
förvaltningsbefogenhet, samtidigt som den förre erhölle beträffande övre
Norrlands samtliga trupper en ställning, motsvarande arméfördelningschefs.
Militärbefälhavarens beställning borde alltså ändras till att i sig inrymma
både militärbefälhavarebefattningen och kommendantsbefattningen, i samband
varmed den enligt härordningsbeslutet å stat uppförda kommendantsbeställningen
borde avses för en militärbefälhavaren underställd särskild
befattningshavare, närmast motsvarande vid arméfördelningsstab anställd
brigadchef. Denne befattningshavare borde bland annat tillkomma de vidsträckta
arbetsuppgifter, som låge i ledandet och planläggandet av de tekniska
försvarsanstalterna inom militärområdet i dess helhet. Genom en dylik
organisation finge man allenast en mellaninstans mellan arméförvaltningen
och samtliga övre Norrlands trupper. Endast på detta sätt kunde en enkel,
klar och redig förvaltningsorganisation inom militärområdet åstadkommas,
varjämte en nära överensstämmelse härigenom vunnes med förvaltningen
inom en arméfördelning.

I full anslutning till vad ämbetsverket sålunda redan förut uttalat, ansåge
nu arméförvaltningen, att de olägenheter, som enligt militärbefälhavarens
ovanberörda skrivelse otvivelaktigt vidlådde den nuvarande ordningen
i Boden, lämpligast undanröjdes genom den av honom nu ifrågasatta sammanslagningen
av militärbefäls- och kommendantstaberna. Då hela befälsoch
förvaltningsbefogenheten sålunda komme att samlas på en hand, hos
militärbefälhavaren, skulle man undgå såväl den i skrivelsen påtalade överorganiserade
befälsutövningen som även den nu vid övre Norrlands trupper
rådande, icke lyckliga splittringen i förvaltningen.

Yid bedömandet av förevarande fråga böra förhållandena under såväl fred
som krig tagas i betraktande. Lika självfallet som det torde vara. att be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 17">. 95

ffilet över en fästning — och alldeles särskilt eu fiistning av Bodens betydelse
och omfattning — i fred utövas av en kommendant, lika naturligt
synes det ock vara, att denne kommendant vid mobilisering kvarbliver i
fästningen för att leda arbetet på dess krigsrustning och försvar. Därest
de båda befattningarna såsom militärbefälhavare för övre Norrland och kommendant
i Bodens fästning förenas i en persons hand, följer alltså härav
med nödvändighet, att denne befattningshavares såväl freds- som krigstjänstgöringsort
måste bliva Bodens fästning. Såsom ledare för det tidiga gränsförsvaret.
vilket med hänsyn till de härvarande militärgeografiska förhållandena
måste upptagas på ett betydande avstånd från fästningens område,
måste därför en annan befälhavare avses. Ehuru det visserligen med hänsyn
till den uppgift, som vid mobilisering och krig skulle åligga denne
befälhavare, vore synnerligen önskvärt, att en för lionom avsedd beställning
funnes uppförd å militärbefälets stat, synes detta dock icke vara oundgängligen
nödvändigt. Den för gränsförsvaret i Norrbotten redan i fredstid
utsedde befälhavaren torde nämligen, även om han icke skulle tillhöra övre
Norrlands trupper, kunna i nöjaktig omfattning sätta sig in i de för gränsförsvaret
uppgjorda planerna samt genom personliga rekognosceringar, deltagande
i fältövningar in. m. göra sig förtrogen med förhållandena inom det område,
där hans verksamhet vid mobilisering och krig komme att vara förlagd.
Berörda planer synas mig kunna uppgöras av den i Boden stationerade
militärbefälhavaren-kommendanten efter av chefen för hären lämnade direktiv.
Detta torde så mycket hellre kunna ske, som den för fästningen ansvarige
militärbefälhavaren-kommendanten redan i och för uppgörandet och bearbetandet
av fästningens för svar splaner måste äga noggrann kännedom om
gränstrakterna i såväl militärgeografiskt som ekonomiskt avseende.

Starka skäl i såväl organisations- som förvaltningshänseende synas mig
tala för att förena militärbefälhavare- och kommendantsbefattningarna. Jag
ansluter mig därför till militärbefälhavarens för övre Norrland förslag i vad
detsamma avser en sammanslagning i fredstid dels av de båda befattningarna
såsom militärbefälhavare för övre Norrland och såsom kommendant i
Bodens fästning, dels av nämnda båda befälhavares staber. I stort sett
torde också berörda sammanslagning kunna ske på sätt militärbefälhavaren
föreslagit.

Av skäl, som nyss anförts, och med den ställning, jag intagit till frågan
om de nuvarande brigadchefsbefattningarnas vid arméfördelning disponerande
för andra befattningar, tinner jag mig däremot icke kunna tillstyrka militärbefälhavarens
förslag, i den mån det åsyftar, att den nuvarande kommendantsbeställningen,
förändrad till eu brigadchef sbeställning, skulle ingå i
militärbefälsstaben.

Såsom militärbefälhavare!! framhållit, skulle, vid bifall till det av honom
framlagda förslaget, den å militärbefälets stat nu upptagna adjutantsbefattningen
bliva överflödig. Då jag emellertid icke har ansett mig kunna
biträda detta förslag, i vad detsamma avser uppförandet på militärbefäls -

9ii

Kimgl. Maj. ts proposition nr 175.

staten av en brigadcliefsbeställning, men å andra sidan är av den uppfattningen,
att de med utövandet av kommendantskapet förenade särskilda göromålen
beträffande fästningens försvar, vakthållning och bevakning, garnisonstjänst
och inre tjänst m. m. ställa större krav på militärbefälsstaben än på
en vanlig arméfördelningsstab, torde den å militärbefälets stat nu uppförda
adjutantsbefattningen alltjämt böra bibehållas. Nämnde adjutant torde avses
för tjänstgöring antingen i militärbefäls(kommendant)staben eller ock hos
den truppförbandschef, som närmast under militärbefälhavaren-kommendanten
kan få i uppdrag att svara för nyssnämnda göromål beträffande den
speciella fästnings- och garnison stjänsten.

Enligt militärbefälhavarens förslag skulle en kapten ur intendenturkåren
ingå i militärbefälsstaben såsom expeditionsintendent. Då för närvarande
en löjtnant ur nämnda kår är avsedd för motsvarande tjänst i kommendantstaben,
innebär sålunda militärbefälhavarens förslag i denna punkt, att en
löjtnantsbeställning vid intendenturkåren utbytes mot en kaptensbeställning.
Ifrågavarande befattningliavare skulle i alla avseenden komma att erhålla
samma ställning och åligganden som expeditionsintendenterna vid arméfördelningsstaberna
samt därutöver de med den s. k. fortförvaltningen sammanhängande
göromålen. Då expeditionsintendenterna vid arméfördelningsstaberna
äro kaptener, finner jag mig böra biträda militärbefälhavarens förslag,
att expeditionsintendenten vid militärbefälsstaben erhåller samma ställning,
helst som göromålen för sistnämnde befattningshavare torde bliva av
större omfattning än för de förstnämnda.

På grund av vad ovan anförts föreslår jag alltså,

att militärbefälhavaren för övre Norrland — med lön å generalitetets
stat i lönegraden O. 8 — skall tillika vara kommendant i Bodens fästning;
samt

att militärbefälhavarens stab, tillika kommendantstab, skall bestå av:

1 stabsclief, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

3 adjutanter, därav 2 kompaniofficerare ur truppförband, tillhörande övre
Norrlands trupper, samt 1 kapten med arvode, motsvarande kaptens lön, å
staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsofficer, tillika fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur
fortifikationen,

1 stabsintendent, tillika fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 stabsläkare, tillika fästningsläkare (regementsläkare),

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

1 stabsveterinär, tillika fästningsveterinär (regementsveterinär),

3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i lioden
och Karlsborg gemensamma staten.

Östra brigaden.

Enligt Kungl. Majds i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag framlagda,
av riksdagen biträdda förslag rörande organiserandet av östra brigaden
skulle Livgrenadjärregementet och Jönköpings-Kalmar regemente sammanföras
till en särskild brigad inom östra arméfördelningen. Befälet
över brigaden och den territoriella myndigheten över tillhörande inskrivningsområden
— brigadområdet — skulle utövas av en brigadchef, vilken
till sitt förfogande skulle hava en stabschef, officer ur generalstaben, en
adjutant, kapten, samt en expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
I förvaltningsavseende skulle däremot brigadens truppförband vara direkt
underställda chefen för östra arméfördelningen.

Från och med budgetåret 1927/1928 har å staten för arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner upptagits, förutom den för chefen för
östra brigaden avsedda beställningen, dels ett arvode motsvarande lönens
belopp för eu kapten, adjutant vid brigadstaben, dels en arvodesbefattning
för en pensionerad underofficer, expeditionsunderofficer. Befattningen såsom
stabschef upprättliålles av eu till tjänstgöring i staben placerad generalstabsofficer.

Frågan om vilken myndighet, som lämpligen borde utöva uppsikten över
och ledningen av förvaltningen vid de inom östra brigadområdet förlagda
truppförbanden, har varit föremål för ett flertal framställningar till Kungl.
Maj:t. Sålunda föreslog arméförvaltningen redan i skrivelse den 29 januari
1927, att brigadchefen måtte erhålla viss förvaltningsbefogenliet. Sedermera
gjorde ämbetsverket i skrivelse den 9 maj 1927 förnyad framställning i ämnet
samt anförde därvid bland annat följande.

Det framstode tydligt för ämbetsverket, att en anordning, enligt vilken
förvaltningen för både östra arméfördelningsområdet och östra brigadområdet
med alla därinom förlagda trupper, skolor och anstalter skulle omhänderhavas
av arméfördelningsstaben i Stockholm, knappast vore i praktiken
möjlig att genomföra. Härvid måste nämligen tagas i betraktande, att hela
organisationen av svenska arméns förvaltning vore byggd därpå, att mellan
det centrala ämbetsverket och truppförvaltningarna skulle finnas en mellaninstans
(armé.fördelningsstaberna), vilken ägde fullständig kännedom om de
lokala förhållandena vid truppförbanden, deras förläggning, övningsterräng
m. m. och sålunda kunde med verklig sakkunskap fördela till förfogande
ställda anslag mellan olika förband samt granska och fastställa truppernas
husliållningsplaner, uppgöra för olika territoriella områden gällande krigsberedskapsplaner
rörande förvaltningen m. m. Grundtanken i den nuva Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 144 häft. (Nr 175.) 195 S9 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

rande organisationen vore med andra ord, att den centrala förvaltningens
bristande kännedom om lokala förhållanden skulle kompletteras av de territoriella
myndigheternas kompetens i berörda hänseende.

Det vore emellertid otänkbart, att en till Stockholm förlagd arméfördelningsstab
skulle kunna besitta erforderlig lokalkännedom och övriga förutsättningar
för att handhava förvaltningen över ett område, sträckande sig
ända från Dalälven i norr till trakten av Kalmar i söder och inrymmande
icke mindre än 15 olika truppförband jämte 5 särskilda skolor och anstalter,
vartill slutligen komme icke mindre än 31 landstormsförråd, alla krävande
tillsyn och omvårdnad från arméfördelningscliefens sida. Att överlåta ledningen
av och uppsikten över så vidsträckta förvaltningsområden på en enda
myndighet ansåge arméförvaltningen icke rimligt och ej heller överensstämmande
med den planmässighet i förvaltningen, som ämbetsverket jämlikt
sin instruktion hade att bevaka och befrämja. Det vore därför av vikt,
att den stora arbetsbörda och det ansvar, som komme att påvila chefen för
östra arméfördelningen och dennes tjänstegrenschefer, uppdelades på flera
händer. Saken vore icke avhjälpt genom att förstärka arméfördelningsstaben
med ytterligare kommenderad personal; ty dels bleve arméfördelningscliefens
uppgiftsbörda härmed icke i minsta mån underlättad, dels skulle de territoriella
synpunkterna, kravet på lokal sakkunskap i förvaltningen, icke på så
sätt bliva i erforderlig grad tillgodosedda. Vid ett avvägande av på frågan
inverkande faktorer, och särskilt om hänsyn toges till de militärgeografiska
förhållandena, komme man ovillkorligen till det resultat, att planmässigheten
i förvaltningen bäst skulle främjas, genom att chefen för östra brigaden tilldelades
förvaltningsbefogenhet icke blott över brigadområdet och dess landstorm
m. m., vilket följde av hans territoriella myndighet, utan även över
de inom nämnda område förlagda truppförbanden; i samband härmed
borde brigadchefen i förvaltningsavseende ställas direkt under annéförvaltningen
samt förses med oundgängligen erforderlig förvaltningspersonal i
sin stab.

Endast med en sådan anordning skulle eu sund och riktig arbetsfördelning
kunna vinnas. Genom förvaltningsområdenas territoriella begränsning
samt genom utnyttjandet av befintlig sakkunskap hos brigadchefen och hans
stabspersonal för förvaltningens syften måste större fördelar kunna uppnås.
Kontrollen skulle främjas och förbilligas samt en mera effektiv hushållning
kunna åstadkommas tack vare den större lokalkännedomen hos ledningen;
och arbetet med de ekonomiska försvarsförberedelserna inom området komme
att gå hand i hand med de militära försvarsplanernas bearbetande, utan att
särskilda personalkommenderingar härför bleve nödvändiga. Slutligen borde
observeras, att statsverkets direkta utgifter för förvaltningsarbetet icke skulle
bliva ökade, genom att chefen för östra brigaden på nyssberörda sätt utrustades
med förvaltningsbefogenhet. Under en lång tid framåt komme
tvärtom nämnda utgifter att förete eu icke obetydlig minskning. Ty om
den förvaltningspersonal, som eljest måste disponeras till förstärkande av

Kunyl. Mnj:ts proposition nr 175. 99

arbetskrafterna vid arméfördelningen i Stockholm, i stället placerades vid
östra brigadens stal), korarae dels avlöningskostnaderna för denna personal
att pa grund av dyrortsförhållandena ställa sig något lägre, dels även resekostnaderna
i samband med inspektioner och inventeringar in. in. att bliva
avsevärt reducerade.

Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj.t måtte förordna, att
uppsikten över och ledningen av förvaltningen vid de inom östra brigadområdet
förlagda truppförband, formationer och anstalter skulle från och med
den 1 januari 192b utövas av chefen för östra brigaden, vilken i förvaltningshänseende
skulle vara direkt underställd arméförvaltningens olika departement
och sjukvårdsstyrelse; att brigadchefen härvid skulle biträdas,
förutom av å vederbörlig stat upptagna befattningshavare, dels av en fortifikationsofficer
(officer på övergångsstat eller pensionerad officer) och en stabslntendent
(officer vid intendenturkåren), dels av eu läkare och en veterinär,
vilka skulle härtill av brigadchefen förordnas bland befattningshavare vid
honom underställda förband, ävensom en underofficer på övergångsstat såsom
biträde hos stabsintendenten; att till läkaren och veterinären skulle utgå ersättning
i form av arvoden om respektive 500 kronor och 300 kronor för
år räknat; samt att vad som i gällande förvaltningsreglementen stadgades
beträffande arméfördelningschef och föredragande i förvaltningsärenden hos
denne skulle i tillämpliga delar även gälla beträffande chefen för östra brigaden
samt hos honom anställd föredragande. I

I anledning av de i ämnet föreliggande framställningarna uppdrog Kunyl.
Maj\t den 28 oktober 1927 åt arméförvaltningen att i samråd med chefen
för generalstaben inkomma med förslag till bestämmelser rörande reglering
av förvaltningsbefogenheterna mellan chefen för östra arméfördelningen och
chefen för östra brigaden, allt inom ramen för de fastställda personalstaterna
samt utan inrättande av särskilda arvodesbefattningar.

Sedan förslag avgivits till Kungl. Maj:t, meddelades genom kungl. brev
den 9 december 1927 närmare bestämmelser i ämnet, att gälla tillsvidare
från och med den 1 januari 1928.

Enligt dessa bestämmelser utövar chefen för östra arméfördelningen, i enlighet
med gällande reglementen och övriga förvaltningsföreskrifter, uppsikten
över och ledningen av förvaltningen vid de truppförband, formationer
och anstalter, som äro förlagda inom östra brigadområdet, i följande hänseenden,
nämligen beträffande a) ärenden angående vapen, ammunition, målskjutningsmateriel
in. m., b) ärenden angående byggnader, mark, skjutbanor,
lantbefästningar, ingenjörmateriel m. m. samt c) ärenden angående sjukvårds-
och veterinärväsendet. Å chefen för östra brigaden ankommer det
åter att, enligt enahanda grunder, som i gällande reglementen och övriga
förvaltningsföreskrifter äro fastställda för arméfördelningschef, utöva uppsikten
över och ledningen av förvaltningen vid de truppförband, formationer
och anstalter, som äro förlagda inom brigadområdet, i följande hänseenden,
nämligen beträffande a) ärenden angaende förplägnad, intendenturmateriel

100

Kiingl. Maj:ts proposition nr 175.

m. m. ävensom b) ärenden angående avlöning samt kassa-, räkenskaps- och
medelsredovisningsväsende. Här nämnda föi’valtningsärenden utom kassaärenden
skola avgöras av brigadcliefen på föredragning av en officer ur intendenturkåren,
vilken i kommandoväg beordras såsom stabsintendent vid
brigadstaben. Kassaärenden avgöras däremot av stabsintendenten, som i
fråga liärom lyder under arméförvaltningens civila departement.

I skrivelse den 12 november 1928 har nu arméförvaltningen gjort framställning
i syfte att chefen för östra brigaden måtte erhålla fullständig förvaltningsbefogenhet
i likhet med arméfördelningschef. Till stöd härför har
anförts följande.

Enligt bestämmelserna i nyssnämnda brev den 9 december 1927 hade
brigadchefen erhållit en med arméfördelningschef jämförlig befogenhet, allenast
i vad avsåge ärenden angående förplägnad, intendenturmateriel m. m.
ävensom ärenden angående avlöning samt kassa-, räkenskaps- och medelsredovisningsväsende,
under det att uppsikten över och ledningen av förvaltningen
i övrigt vid ifrågavarande truppförband m. m. uppdragits åt chefen
för östra arméfördelningen.

Denna organisation hade emellertid visat sig vara behäftad med betydande
olägenheter. Sålunda hade de chefen för östra arméfördelningen åvilande
förvaltningsgöromålen kommit att få en, i förhållande till vad som ålåge övriga
arméfördelningscliefer, så stor omfattning, att göromålens ändamålsenliga
liandhavande därigenom äventyrades. Vidare hade, genom den ställning
chefen för östra brigaden erhållit såsom i vissa avseenden direkt underställd
arméförvaltningen och dess vederbörande departement och i andra
åter chefen för östra arméfördelningen, förvaltningsärendenas handläggning
i hög grad försvårats samt över huvud taget reda och planmässighet i hithörande
förhållanden omöjliggjorts. De med den hittills tillämpade organisationen
förbundna olägenheter hade, enligt vad erfarenheten, särskilt beträffande
fastighetsförvaltningen, givit vid handen, visat sig allt svårare och
vid skilda tillfällen föranlett framställningar till Kungl. Maj:t om förstärkning
av arbetskrafterna vid östra arméfördelningens stab.

Oberoende av den lättnad i fråga om arbetet vid nämnda stab, som kunde
vinnas genom en förstärkning av arbetskrafterna därstädes, kvarstode dock
i stort sett oförändrade de nackdelar, som arméförvaltningen i sin skrivelse
den 9 maj 1927 påvisat vara förbundna med den nuvarande organisationen.
På grund härav finge ämbetsverket, som ansett sig icke kunna underlåta
att ånyo underställa Kungl. Maj:ts prövning föreliggande organisationsfråga,
föreslå, att bestämmelser meddelades därom, att chefen för östra brigaden
beträffande de inom brigadområdet förlagda truppförband, formationer och
anstalter erhölle arméfördelningschefs befogenhet i förvaltningshänseende beträffande
samtliga vid truppförbanden förekommande förvaltningsgöromål.

Den personalförstärkning vid brigadstaben, som härav kunde föranledas,
syntes, i enlighet med vad arméförvaltningen tidigare härom anfört, kunna
begränsas till en fortifikationsofficer för handläggning av byggnads- och in -

101

Kungl. i\faj:ts proposition nr 17 75.

genjörmaterieläreuden samt tva underofficerare för biträde, den ene åt nyssnämnde
fortifikationsofficer och den andre åt den redan nu vid brigadstaben
placerade stabsintendenten. Till föredragande i vapenärenden torde brigadcliefen
kunna utse i brigadstaben tjänstgörande officer, medan beträffande
sjukvårds- och veterinärärenden brigadchefen syntes böra bemyndigas att
förordna någon av de å brigadstabens tjänstgöringsort tjänstgörande militärläkare,
respektive militärveterinär att jämte egen tjänst handlägga vederbörliga
ärenden inom brigadstaben mot åtnjutande härför av arvode med förslagsvis
500 kronor till läkaren och 300 kronor till veterinären.

För befattningarna såsom fortifikationsofficer, respektive biträden åt denne
och åt stabsintendenten torde, i likhet med åtskilliga andra arvodesbefattningar,
särskilda arvoden tillsvidare icke behöva i stat uppföras, utan syntes
för desammas upprätthållande i första hand böra avses personal på övergångsstat.
Därest sådan personal icke skulle stå till förfogande, vilket,
enligt vad chefen för fortifikationen meddelat, torde vara förhållandet beträffande
fortifikationspersonalen, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att
bestämma rörande storleken av det arvode, som borde tillkomma vederbörande.

I statsutskottets av 1928 års riksdag i denna del godkända utlåtande
nr 114 (punkten 3) yttrade utskottet, i anledning av inom riksdagen väckta
motioner (I: 151 och II: 224) om ökning av förvaltningspersonalen vid östra
brigaden, att, därest behov av ytterligare förvaltningspersonal vid denna
brigad ansåges föreligga, det borde tillkomma Kungl. Maj:t att i detta hänseende
framlägga förslag, samt att, enär någon närmare utredning i ärendet
icke då förelåge, utskottet icke kunnat biträda motionärernas ifrågavarande
förslag.

Såsom av arméförvaltningens förut omförmälda skrivelse den 12 november
1928 inhämtas, hava erfarenheterna från den tid, varunder den nuvarande
förvaltningsorganisationen inom östra brigadområdet prövats, ådagalagt, hurusom
organisationen i skilda avseenden är behäftad med bristfälliglieter.
Nämnas bör även, att chefen för östra arméfördelningen i sin inspektionsrapport
för utbildningsåret 1927/1928 givit tillkänna liknande uppfattning i
saken. För att kunna vinna den reda och ändamålsenlighet, som på detta
område är av vikt, synes det nödvändigt, att vid brigadstaben skapas organ
för de olika förvaltningsgrenarna. I detta hänseende synes mig arméförvaltningens
organisationsförslag böra vinna tillämpning. Jag finner mig
därför böra tillstyrka, att å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl
och inspektioner, under rubriken östra brigaden, upptagas dels en befattning
för en pensionerad officer såsom fortifikationsofficer, dels, utöver den
nuvarande för eu pensionerad underofficer avsedda befattningen, ytterligare
tva befattningar för pensionerade underofficerare, av vilka den ene
avses sasom biträde åt fortifikationsofficeren och den andre såsom biträde
åt stabsintendenten. Yidare torde å nämnda stat böra beräknas medel till

102

Kungl. Maj ds proposition nr 175.

arvoden å 500, respektive 300 kronor till den läkare och den veterinär,
som avses att i brigadstaben handlägga sjukvårds-, respektive veterinärärenden.

Det förutsattes, att de föreslagna nya arvodesbefattuingarna för en pensionerad
officer och två pensionerade underofficerare, på sätt gäller beträffande
övriga för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar, tillsvidare böra
såsom regel uppehållas av personal på övergångsstat.

Vid genomförandet av den ovan föreslagna förvaltningsorganisationen skulle
brigadchefen i förhållande till de inom brigadområdet förlagda truppförbanden
komma att intaga en med arméfördelningschef fullt jämförbar ställning i
förvaltningsavseende. I rent militärt hänseende tillkomma honom redan nu
arméförclelningschefs befogenheter dels beträffande mobiliseringsförberedelserna,
dels beträffande personalen på brigadområdets övergångsstat, reservstat
och stat för övertaliga truppförbands reserver samt i brigadområdets
reserv, dels ock beträffande brigadområdets värnpliktsområdesbefäl, landstormsbefäl
och landstormsformationer. Därjämte tillkommer brigadchefen
ständig befälsrätt över brigadstaben samt över Livgrenadjärregementet och
Jönköpings-Kalmar regemente. I vad rör allmän ordning och ordningen
inom krigsmakten tillkommer chefen för östra brigaden ständig befälsrätt
jämväl över de övriga truppförband, formationer och anstalter, vilka äro förlagda
inom brigadområdet.

Under framhållande av de olägenheter, med vilka den nuvarande ordningen
uppenbarligen vore behäftad, har nämnde brigadchef upprepade
gånger gjort framställning om att östra brigaden måtte erhålla en i alla avseenden
självständig ställning vid sidan av arméfördelningarna samt övre
Norrlands och Gotlands trupper. Härför skulle, förutom den ovan föreslagna
förändringen i förvaltningsorganisationen, endast erfordras, att chefens
för östra arméfördelningen nuvarande befälsrätt över truppförbanden inom
brigadområdet överflyttades på brigadchefen.

Beträffande överflyttandet av befälsrätten över nu ifrågavarande truppförband
från chefen för östra arméfördelningen till chefen för östra brigaden,
torde i fråga om Smålands arméartilleriregemente och Göta ingenjörkår ur synpunkten
av befälsförhållandena vid krig inga betänkligheter förefinnas. Yad
angår Svea trängkår, vilken skall uppsätta erforderliga träng- och sjukvårdsformationer
åt såväl östra arméfördelningen som östra brigaden, skulle möjligen
någon tveksamhet kunna göra sig gällande, särskilt med hänsyn till
att chefen för östra arméfördelningen bör äga erforderlig personalkännedom
och allmän uppfattning om kårens utbildningsståndpunkt och tjänstbarliet.
Detta önskemål synes emellertid kunna tillgodoses dels genom kommendering
av personal från berörda trängkår till deltagande i fältövningar och
befälsövningar även inom östra arméfördelningen, dels genom generellt tillstånd
för chefen för sagda arméfördelning att vid av honom anordnade fälttjänstövningar
— i den mån tillgängliga medel det medgiva och efter överenskommelse
med chefen för östra brigaden — helt eller delvis förfoga över trängkåren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

103

På grund av de väsentliga fördelar, som skulle ernås genom att jämväl i
kommandoavseende giva brigaden eu fullt självstiindig ställning vid sidan
av övriga högre truppförband, förordar jag vidtagandet av eu dylik åtgärd.
Endast pa så sätt synas enkla och rediga befäls- och förvaltningsförhållanden
kunna åstadkommas inom brigadområdet.

Gotlands trupper.

Liksom tidigare varit fallet, utgör Gotland även enligt 1925 års härordningsbeslut
ett särskilt militärområde. De inom sagda område förlagda
truppförbanden, Gotlands infanterikår och Gotlands artillerikår, bilda tillsammans
Gotlands trupper under chefskap av militärbefälhavaren på Gotland.
Inom militärområdet är belägen positionen Tingstäde. Å Gotland
finnas därjämte vissa militära anläggningar, tillhörande marinen och flygvapnet.
Den i Fårösund förut befintliga kustfästningen har under år 1919
nedlagts.

I samband med den betydande reducering av Gotlands lantstridskrafter,
som kom till stånd genom 1925 års härordningsbeslut, vid togs i fråga om
militärbefälhavarens ställning den förändringen, att han samtidigt med utövandet
av militärbefälliavarskapet jämväl skulle utöva direkt chefskap
över det ena av öns båda truppförband, nämligen över infanterikåren. I samband
härmed nedflyttades militärbefälhavarbeställningen, vars innehavare dittills
i regel varit tilldelad generalmajors tjänstegrad, från lönegraden O. 7
till överstebeställning med lön i lönegraden O. 6. I förvaltningshänseende
vidtogs därjämte den förändringen, att hela förvaltningen vid Gotlands trupper
ordnades gemensamt för de båda truppförbanden under militärbefälhavarens
överinseende. Närmare bestämmelser angående militärbefälhavarens
skyldigheter i fråga om förvaltningen vid Gotlands trupper hava utfärdats
genom kungl. brev den 9 december 1927. I

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 6 december 1928 har chefen för generalstaben
i samråd med chefen för marinstaben framlagt förslag till vidtagande
av åtgärder för förstärkande av de nuvarande försvarsanstalterna
på Gotland. I denna skrivelse har på anförda skäl gjorts gällande, att Gotlands
betydelse för rikets försvar såväl genom sjökrigföringens ändrade
karaktär som genom flygvapnets tillkomst och utveckling i hög grad ökats.
På grund av de lätta sjöstridskrafternas och flygstridskrafternas betydelse
samt det ändrade militärpolitiska läget vid Östersjön hade sannolikheten för
en neutralitetskränkning vid Gotland ökats. En dylik kränkning kunde
komma att begås antingen av en icke Östersjömakt för skapandet av en bas
på Gotland eller av en Östersjömakt för att förhindra detta. Den minskning
i Gotlands försvarskraft, som åstadkommits genom nedläggandet av Fårösunds
fästning och genomförandet av 1925 års härordningsbeslut, vore så
betydande, att öns försvar äventyrades. Ett stärkande av detsamma vore
därför nödvändigt.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

På grund härav har chefen för generalstaben i huvudsak hemställt,
dels att proposition måtte avlåtas till innevarande års riksdag med förslag,

att Gotlands infanterikår måtte organiseras såsom normalregemente å fastlandet,
dock att till den för sådant regemente fastställda personalen skulle
tillkomma ytterligare 1 major och 1 subalternofficer;

att staten för Gotlands infanterikår under budgetåret 1929/1930 måtte ökas
med 1 major, 1 löjtnant samt 2 fänrikar;

att den i värnpliktslagen § 24:1 c angivna årskontingenten vid hären från
och med inskrivningsförrättningarna 1930 måtte ökas med 200 man;

dels att arméförvaltningen måtte anbefallas inkomma med förslag till anskaffning
av med hänsyn till utbildningsbehovet erforderliga motorfordon
vid infanteriet å Gotland samt med förslag till snabbt genomförande av
motoriseringen vid Gotlands artillerikår;

dels att cheferna för generalstaben och marinstaben måtte erhålla i uppdrag
att i samråd och efter militärbefälhavarens på Gotland samt chefernas
för fortifikationen, kustartilleriet och flygvapnet hörande verkställa utredning
angående de åtgärder, som erfordrades för ett befästande av Fårösund.

Vad särskilt frågan om militärbefälhavarens ställning beträffar, har chefen
för generalstaben i förenämnda skrivelse gjort gällande, att överstelöjtnanten
vid Gotlands infanterikår, i likhet med vad även försvarsrevisionen förutsatt,
borde förordnas såsom t. f. chef för kåren. Härigenom kunde nämligen
militärbefälhavaren frigöras från den omedelbara befattningen med infanteritruppförbandet
— utom i förvaltnings- och värnpliktshänseenden — samt
kunna ägna erforderlig tid åt förberedandet av Gotlands försvar.

I skrivelser till Kungl. Maj:t den 12 september, den 14 december och
den 15 december 1928 har chefen för marinstaben bland annat framhållit
Gotlands ökade betydelse för sjö- och luftkrigföring i Östersjön samt på
grundval av erfarenheterna från marinens krigsövning i Östersjön år 1928
och verkställd utredning hemställt om vissa försvarsanstalters vidtagande
i Fårösundsområdet jämte utredning beträffande åtgärder i övrigt för basering
av sjö- och luftstridskrafter på Gotland.

Oaktat jag i allo delar chefernas för generalstaben och marinstaben uppfattning
angående Gotlands numera väsentligt ökade betydelse för rikets
försvar och därav följande nödvändighet att förstärka för öns försvar avsedda
stridskrafter, vilka för närvarande icke kunna anses vara tillfredsställande,
är jag dock icke beredd att underställa dessa frågor innevarande års riksdags
prövning. Samtliga de ändringar i den genom 1925 års försvarsordning
fastställda organisationen, som kunna befinnas erforderliga i syfte att
ur densamma söka utvinna största möjliga grad av effektivitet, böra — i
den mån de åsyfta ändring av den genom sagda beslut fastställda kadern
eller av gällande värnpliktslag — enligt min uppfattning i ett sammanhang
föreläggas riksdagen, sedan hithörande frågor blivit vederbörligen utredda.
Ehuru den av chefen för generalstaben för nästkommande budgetår

105

Kungl. Maj ds proposition nr 175.

föreslagna mindre ökningen av kadern vid Gotlands infanterikår visserligen
icke kan anses komma att föregripa det resultat, vartill utredningen angående
ordnandet av Gotlands försvar kan väntas leda, finner jag mig icke
nu böra framlägga förslag härutinnan liksom icke heller angående ökning av
värnpliktskontingenten.

På en punkt anser jag mig dock redan nu böra föreslå vidtagandet
av eu mindre jämkning, nämligen beträffande befiilsförhållandena vid de
gotländska truppförbanden. Under tiden efter den nya organisationens
ikraftträdande gjorda erfarenheter giva oförtydbart vid handen, att sagda
befälsförhållanden icke äro ordnade på ett i allo tillfredsställande sätt.
Förenandet av befattningen såsom militärbefälhavare med chefskapet över
infanterikåren har lett till, att militärbefälhavaren betungats med så stor
arbetsbörda i egenskap av truppförbandschef, att han fått föga tid övrig för
sin huvuduppgift, som dock måste anses vara på honom ankommande planläggning
m. m. av Gotlands försvar i stort. Med den väsentligt ökade betydelse,
som Gotland numera militärpolitiskt sett erhållit, framträder med
ännu större skärpa än vid tidpunkten för fattandet av 1925 års härordningsbeslut
vikten av, att militärbefälhavaren i fred beredes tillfälle att i tillräcklig
grad ägna sina krafter åt de viktiga organisations- in. fl. problem, vilka
sammanhänga med öns försvar i krig. Jag ansluter mig alltså till chefens
för generalstaben förslag, att överstelöjtnanten vid Gotlands infanterikår —
i likhet med vad under en lång följd av år före genomförandet av 1925 års
liärordningsbeslut varit fallet — förordnas att bestrida chefskapet för kåren,
dock icke i förvaltnings- och värnpliktshänseenden. Denna av förhållandena
betingade reform kan genomföras utan ökad kostnad för statsverket.

I samband härmed och med hänsyn till militärbefälhavarens ansvarsfulla
ställning finner jag mig — i anslutning till den ståndpunkt, jag intagit till
frågan om de nuvarande brigadchefsbeställningarnas vid arméfördelning disponerande
för andra befattningar — böra föreslå, att medel från en indragen
dylik beställning måtte få disponeras för uppflyttning av befattningen såsom
militärbefälhavare på Gotland från lönegraden O. 6 till lönegraden
O. 7.

Vidare anser jag mig i detta sammanhang böra upptaga till behandling
frågan angående stabschefsbefattningen vid militärbefälet på Gotland. Enligt
nu gällande organisation kan en vid generalstabens huvudstation placerad kapten
beordras att under vissa tider av året,tjänstgöra såsom stabschef vid sagda
militärbefäl. Med den ökade betydelse, som Gotland numera kommit att
erhålla, och särskilt med hänsyn till det planläggningsarbete m. m., som är
förbundet med krigsorganisationens genomförande, framträder starkt behovet
av, att militärbefälhavaren under en väsentlig del av året förfogar över en
generalstabsofficer såsom stabschef. I anledning därav bör en kapten
ur generalstaben erhålla ordinarie placering såsom stabschef vid militärbefälet
på Gotland, dock med skyldighet att under de tider av året, då hans
tjänstgöring på Gotland ej är oundgängligen nödvändig, tjänstgöra vid härens
stab.

106

Kunffl. Maj.ts proposition nr 175.

6. Sammanfattning av de föreslagna förändringarna i gällande stater.

Av vad i det föregående anförts torde framgå, att den av mig föreslagna
omorganisationen av arméns centrala ledning ocli förvaltning ävensom
vissa i samband därmed stående jämkningar inom truppslagsinspektionerna
och de högre truppförbandens staber medföra eu del förändringar beträffande
åtskilliga av lantförsvarets personalstater.

Ifrågavarande förändringar ansluta sig i stort sett till det av beredningen
framlagda förslaget och avse i huvudsak dels överflyttning av personal från
en stat till en annan, dels någon ökning av den för teknisk tjänst beräknade
militära personalen, dels minskning av den i arméförvaltningen tjänstgörande
civila personalen.

De erforderliga förändringarna å lantförsvarets stater m. m. — staten för
försvarsdepartementet i vad den avser lantförsvarets kommandoexpedition
häri inbegripen — framgå av följande sammanställningar.

Staten för försvarsdepartementet minskas för lantförsvarets vidkommande
med 3 arvodesbefattningar för pensionerade officerare samt ökas med 1
dylik befattning för pensionerad underofficer. Den sammanlagda kostnadsminskningen
härför uppgår till 7,440 kronor.

Staten för arméförvaltningen jämte den å extra stat vid ämbetsverket anställda
personalen skulle undergå de förändringar, som framgå av nedanstående
tabell.

	Antal befattningar
	Nuvarande organisation	Före-
				slagen organi- sation
j Civil personal.	Ordinarie stat	Extra stat m. m.	Summa


1 Generalkrigskommissarie (A. 3) ...............................	i	—	i	i
Krigsråd (B. 30).....................................................	4	i	5	5
Chef för maskin- och värmebyrån (B. 30) ..........	—	i	1	i
Ombudsman (B. 26) ................................................	1	—	1	i
\| Revisionskommissarier (B. 26) ................................	2	—	2	2
Sekreterare (B. 26) .................................................	1	—	1	i
\| Pensionskamrerare (B. 24)......................................	1	—	1	i
	3	_	3	i
Krigskassor (B. 24),...................................•.............	1	—	1	i
Revisionskommissarie (B. 24) ..................................	1	—	1	i
Sekreterare {B. 24) ................................................	1	i	2	—
Sekreterare och kamrerare (B. 24)..........................	2	—	2	3
Bokhållare (B. 21)...................................................	2	—	2	—
Notarier i^B. 21).....................................................	>)4	i	5	4
Registrator (B. 21) ................................................	1	—	1	—
Revisorer (B. 21] ...................................................	>)9	—	9	7
Kansliskrivare (B. 11) ...........................................	5	i	6	2

, Varav 1 tjänstgör såsom revisor.

*) Härutöver tjänstgör 1 notarie såsom revisor (se not l).

Kungl, Maj.ta proposition nr 175.

107

		Antal befattningar
	Nuvar	ande orgai	i sation	Före- slagen
	Ordinarie stat	stat in. in.	S ii in nia	organisa- tion
Förste expeditionsvakt (B. 7)...................................	i		i	i
Kanslibiträden (B. 7) .............................................	8	i	9	7
Expeditionsvakter (B. 5)..........................................	6	i	7	6
Kontorsbiträden (B. 4).............................................	13	—	13	14
Domäntjänsteman, arvode......................................	1	—	1	1
Arkitekt, arvode........................... .....	1	—	1	1
Civilmilitär personal.
Ordinarie personal å sjukvårdsstyrelsen oförändrad...	6	—	6	6
Pensionerad personal.
Registratorer, arvoden .........................................	—	—	—	5
Sjukvårdsintendent, arvode ....................................	1	—	1	1
Förrådsförvaltare, arvode .......................................	1	—	1	1
Icke-ordinarie personal.
Amanuenser..........................................................	17	—	17	12
Kvinnliga biträden ...............................................	18	—	18	13

	Nuvarande	Föreslagen \|
	organisation	organisation ;
	Kronor	Kronor
Löner till ovanstående ordinarie civil personal .................... Löner till ovanstående personal å extra stat m. m.:	'') 398,616	355,536
från fjärde huvudtiteln ...................................................	2) 32,900	—
» » )) ........................	*) 11,610	—
» sjunde » (avlöningsförhöjningar) ..................	2,639	— -
Löner till ovanstående civilmilitär personal...	60,468	60,468
Arvode till ordföranden i arméförvaltningens plenum...........	—	1,020
Arvoden till ovanstående pensionerad personal .....................	5,280	21,180
Arvoden till domäntjänsteman och arkitekt.........	*) —	11,400 i _
Vikariatsersättningar.........................................................	11,000
Avlöning till icke-ordinarie befattningshavare m. m................	75,500	64,060
Summa kronor	598,013	513,664 i

1) Beloppet är beräknat efter samma grunder, som i allmänhet följts vid löneberäkningar. I
arméförvaltningens stat har beloppet de senaste budgetåren med hänsyn till befintliga vakanser
upptagits med allenast 385,700 kronor.

2) Anslaget till arméförvaltningens verksamhet.

3) Beräknat under ordinarie avlöningsanslaget å arvodesförteckningen.

4) I nu gällande stat ingå arvodesbeloppen till domäntjänstemannen och arkitekten i posten
till icke-ordinarie tjänstemän.

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Beträffande de särskilda posterna till arvoden till domäntjänsteman och
arkitekt, vikariatsersättningar samt avlöning till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. har arméförvaltningen anfört följande.

Innehavarna av ovannämnda båda befattningar såsom arméförvaltningens
domäntjänsteman och såsom arkitekt å fortifikationsdepartementet knnde
enligt ämbetsverkets åsikt icke hänföras till sådana i 3 kap. av kungörelsen
den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, avsedda extra befattningshavare, för vilka enligt
grunder, som följts vid omorganisation av andra verk, avlöningen skulle beräknas
under anslagsposten »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag». Vid sådant förhållande hade arméförvaltningen ansett
lämpligast att i statförslaget införa en särskild anslagspost å »högst»
11,400 kronor till arvoden å 5,400 kronor till domäntjänstemannen och liögst
6,000 kronor till arkitekten.

I arméförvaltningens nuvarande stat funnes uppförd, bland annat, en post
»vikariatsersättningar, förslagsvis» med ett belopp av 11,000 kronor. I samband
därmed, att vid 1926 års riksdag vissa organisationsändringar inom
statsdepartementen beslutits, hade avsetts, att samtliga vikariatskostnader
för uppehållande av ordinarie befattningar skulle bestridas från vederbörligt
anslag till avlöningar åt ordinarie tjänstemän. Samtidigt hade uttalats, att
man även beträffande de till allmänna civilförvaltningen hörande ämbetsverken
borde övergå till samma system, dock ej förrän i samband med de
ändringar av staterna i övrigt, vilka kunde föranledas av besparingsarbetets
utsträckande till ämbetsverken i allmänhet. I överensstämmelse härmed
borde för arméförvaltningens vidkommande ovannämnda anslagspost å 11,000
kronor uteslutas ur staten.

I samband med ovanberörda vid 1926 års riksdag beslutade organisationsändringar
inom statsdepartementen hade anslagen till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m., som förut varit begränsade, erhållit förslagsanslags
natur. Anslagen hade härvid specificerats på tre poster, av vilka
två, som icke skulle få överskridas, skulle användas den ena till grundavlöningar
åt extra ordinarie tjänstemän och den andra för anställande av extra
befattningshavare, tillfällig personal, renskrivning, övertidsersättning m. m.
Från den tredje posten åter, vilken beräknades förslagsvis, skulle utgå medel
till beredande av avlöningsförliöjningar åt extra ordinarie tjänstemän ävensom
enligt gällande författningar uppkommande kostnader för läkarvård
jämte läkemedel och dylikt samt begravningshjälp. Då berörda omläggning
kommit i tillämpning vid beslut om omorganisation av till allmänna civilförvaltningen
hörande verk — till exempel vid 1928 års riksdag i fråga om
statskontoret — hade arméförvaltningen ansett, att ovan angivna grunder
för beräkning av nu förevarande anslagspost jämväl borde iakttagas.

Vad anginge storleken av de medel, som erfordrades för grundavlöningar
till ifrågavarande extra ordinarie tjänstemän (12 amanuenser och 13 kvinnliga
biträden), ansåge arméförvaltningen icke oimdgängligen nödvändigt, att

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

löner för dem alla upptoges under den för grundavlöningarna avsedda anslagsposten,
utan syntes så allenast behöva ske beträffande 10 amanuenser
och 10 extra ordinarie kvinnliga biträden, samtidigt som 2 manliga och 3
kvinnliga biträden, vilka förutsattes kunna anställas såsom extra befattningshavare,
beräknades bliva avlönade i första hand från anslagsposten för dylika
befattningshavare, tillfällig personal in. in. Arméförvaltningen förutsatte
nämligen, att den nu gällande, i kungörelsen den 18 juni 1920 (nr 209) om
ändring av punkten o i kungörelsen den 20 juni 1925 (nr 358) angående bestridande
av kostnaderna för vissa förmåner till befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
intagna föreskriften därom, att, då extra ordinarie tjänstemän (amanuenser
och kvinnliga biträden) förordnades att såsom vikarier uppehålla ordinarie
befattningar, samtliga vikariatskostnader skulle bestridas från anslaget till
avlöning åt ordinarie civila tjänstemän, fortfarande komme att vara gällande.
Vid sådant förhållande torde å anslagsposten till grundavlöningar åt extra
ordinarie tjänstemän uppstå besparingar, som kunde tagas i anspråk för
beredande åt de icke-ordinarie befattningshavare, vilka endast anställdes
såsom extra befattningshavare, av lämplig fyllnad i den eljest obetydliga
avlöning, som från den för deras avlönande avsedda anslagsposten kunde
tilläggas dem.

Med nu angiven utgångspunkt ansåge arméförvaltningen medel till grundavlöningar
åt extra ordinarie tjänstemän kunna beräknas sålunda:

för 10 amanuenser, löner i medeltal enligt 15. lönegraden
13. löneklassen i vederbörlig löneplan för extra ordinarie

tjänstemän eller efter 3,888 kronor för vardera....................... 38,880 kronor

för 10 kvinnliga extra ordinarie kontors- eller skrivbiträden,
löner i medeltal enligt 3. lönegraden 1. löneklassen i
nämnda löneplan eller efter 1,896 kronor för vardera ............ 18,960 »

tillhopa högst 57,840 kronor.

Under posten till avlöningsförhöjningar åt förenämnda extra ordinarie
tjänstemän, till läkarvård och läkemedel m. m. samt till begravningshjälp
torde det, under förutsättning att förut angivna personal antoges i medeltal
hava fullgjort villkoren för åtnjutande av lön i den löneklass, som låge närmast
över den, enligt vilken grundlönen beräknats, vara tillräckligt att uppföra
ett belopp av (10x216 kronor + 10 x 156 kronor =) förslagsvis 3,720
kronor.

I fråga om beräknandet av erforderliga medel för anställande av extra
befattningshavare m. in. borde beaktas, hurusom i enlighet med beslut vid
1922 års riksdag från nuvarande anslag till avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare
skulle utgå ersättning för tillkallande av sakkunnigt biträde å
sjukvårdsstyrelsen, för vilket ändamål hittills beräknats 1,000 kronor. Därest
till detta belopp lades 1,200 kronor för anställande av extra befattningshavare
och 300 kronor för renskrivning, övertidsersättning m. m., syntes för nu sist

110 Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

omförmälda ändamål böra i staten upptagas anslagsmedel till belopp, högst
2,500 kronor.

På sätt ovan angivits, ansåge alltså arméförvaltningen, att anslagsposten
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. borde upptagas efter
beräkning av högst 57,840 kronor + förslagsvis 3,720 kronor + högst 2,500
kronor med tillhopa 64,060 kronor, utgörande förslagsanslag.

I detta sammanhang ville ämbetsverket slutligen framhålla, att det arvodesbelopp
å 11,610 kronor, som för närvarande funnes uppfört å gällande förteckning
över i stat icke uppförda arvoden för anställande av en värmeingenjör
på fortifikationsdepartementet, borde uteslutas från blivande arvodesförteckning.

Jag ansluter mig till vad arméförvaltningen i nu berörda hänseenden anfört
och har, såsom av den förut intagna tablån framgår, beräknat ifrågavarande
anslagsposter på sätt ämbetsverket föreslagit.

Staten för generalitetet skulle efter genomförandet av det nu framlagda
förslaget undergå de förändringar, som framgå av nedanstående tabell.

	Nuvarande	Föreslagen
	organisation	organisation
	Antal		Antal
	beställ-	Lönegrad	beställ-	Lönegrad
	ning ar		ningar
Chef för hären, arvode....................................	_	_	i	_
Chef för generalstaben....................................	i	O. 8	—	—
Arméfördelningschefer ..................................	4	O. 8	4	O. 8
Militärbefälhavare för övre Norrland ...............	1	O. 8	—	—
Inspektör för infanteriet ................................	1	O. 8	i	O. 8
Generalfälttygmästare ...................................	1	O. 8	i	O. 8
Chef för fortifikationen....................................	1	O. 8	i	O. 8
Generalintendent............................................	1	O. 8	i	O. 8
Militärbefälhavare för övre Norrland, tillika kom-
mendant i Bodens fästning ........................	—	—	i	O. 8
Inspektör för artilleriet...................................	—	—	Öl	O. 8
Förste generalkvartermästare...........................	—	—	bi	O. 7 \|
Inspektör för kavalleriet .................................	1	O. 7	1	O. 7
Summa beställningshavare	11	—	13
	Kronor	Kronor
Löner (arvode) till ovanstående beställningshavare	183,000	217.000

*) Lön till denne beställningshavare är i överensstämmelse med beredningens förslag överflyttad
från staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

Beträffande löner (arvode) för ovan angiven personal torde följande få
anföras.

Vad först chefen för hären beträffar, har arvodesbeloppet för honom, i
enlighet med vad förut av mig förordats, beräknats till 19,000 kronor.

Enligt nu gällande organisation uppgår antalet beställningar i de båda
högsta lönegraderna (O. 8 och O. 7) till 10 i den förra och 7 i den senare löne -

Kungl. Mnj:ts proposition nr 175.

111

graden, eller tillhopa 17 beställningar. Av beställningarna i lönegraden O. 7
är 1 (inspektören för kavalleriet) uppförd ä staten för generalitetet, 1 (kommendanten
i Bodens fästning) uppförd å kommendantskapets stat samt 5
(brigadcliefer) uppförda ä staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och
inspektioner.

Med den av mig föreslagna organisationen hade det varit önskviirt, att
bada de beställningar, som — förutom chefen för hären, vilken i lönehänseende
kan anses träda i stället för chefen för generalstaben — tillkommit
ä staten för generalitetet, nämligen inspektören för artilleriet och förste generalkvartermästaren,
kunnat hänföras till lönegraden O. 8. Ifrågavarande beställningar
synas mig nämligen vara av den vikt och betydelse, att de rätteligen
böra hänföras till sistnämnda lönegrad. Då det emellertid av flera
skäl synts mig önskvärt att varken öka det totala antalet beställningar i de
båda högsta lönegraderna eller — mer än som är oundgängligen nödvändigt
— antalet beställningar i den högsta lönegraden, har jag stannat vid
att — såsom ock framgår av förestående tabell — föreslå, att förste generalkvartermästaren
uppföres i staten med lön i lönegraden O. 7, under det
att inspektören för artilleriet placeras i lönegraden O. 8, vilken uppflyttning,
på sätt framgår av det följande, dock kompenseras genom nedflyttning av en
beställning i lönegraden O. 7 till lönegraden O. 6. Antalet beställningar i
de båda högsta lönegraderna skulle sålunda fördela sig på följande sätt:
arvode för chefen för hären samt beställningar i

lönegraden 0.8 ..................................................... 11

beställningar i lönegraden 0.7 ................................ 6

tillhopa 17.

Såsom redan antytts, böra vissa av de nuvarande 7 beställningarna i
lönegraden O. 7 disponeras på annat sätt än som avsetts i 1925 års härordningsbeslut.
Av dessa böra 2 beställningar, nämligen de för inspektören
för kavalleriet och chefen för östra brigaden avsedda, bibehållas för sagda
båda befattningshavare samt 1 beställning avses för inspektören för militärläroverken
och 1 beställning för förste generalkvartermästaren. De övriga 3
beställningarna redovisas enligt det av mig framlagda förslaget sålunda.
En beställning nedflyttas till lönegraden 0. 6 för befattningen såsom andre
generalkvartermästare, samtidigt som den härigenom uppkomna besparingen
(omkring 2,000 kronor) användes för uppflyttning av eu beställning — enligt
vad ovan anförts avsedd för inspektören för artilleriet — till lönegraden

O. 8, vilket drager motsvarande kostnad. Den återstående beställningen indrages.
Av den härigenom uppkomna besparingen, omkring 15,000 kronor,
användas omkring 2,000 kronor för uppflyttning — i enlighet med vad jag
förut härom anfört — av vardera befattningen såsom inspektör för trängen
och militärbefälhavare på Gotland från lönegraden O. 6 till lönegraden O. 7,
under det att återstoden, omkring 11,000 kronor, inbesparas.

Staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner skulle undergå
den förändring, som framgår av följande tabell:

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

	Antal beställningar
	Nuvarande organisation	Föreslagen organisation
a) Arméfördelningsstaberna. Ordinarie beställningshavare.
Brigadchefer .....................................................................	5	—
Fältläkare.........................................................................	4	4
Fält veterinärer ...................................................................	4	4
Maskinist vid kronans hus i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm	1	1
Eldare av första klassen vid d:o .........................................	1	1
Pensionerad personal.
Expeditionsunderofficerare, arvoden......................................	12	12
b) Militärbefälet för övre Norrland. Ordinarie beställningshavare.
Kapten, adjutant, arvode......................................................	1	1
Regementsläkare (därav 1 stabs- och fästningsläkare)............	—	*)2
Bataljonsläkare .................................,................................	—	*)2
Regementsveterinär (stabs- och fästningsveterinär) ...............	—	*)1
Overmaskinist.....................................................................	—	*)1
Förste montör....................................................................	—	*)1
! Montör .............................................................................	—	*)1
övrig personal.
Garnisonspastor, arvode ................................................ .....	—
Expeditionsunderofficerare, arvoden.......................................	1	2)3
c) Östra brigadens stab. Ordinarie beställningshavare.		3)1
Brigadchef .....................................................................	—
Kapten, adjutant, arvode......................................................	1	1
övrig personal.
Fortifikationsofficer, arvode ................................................	—	1
Expeditionsunderofficerare, arvoden.....................................	1	3
Brigadläkare, arvode............................................................	—	1
Brigadveterinär, arvode ....................................................	—	1
d) Mllitärbefälet på Gotland.
Oförändrad sammansättning4) ............................................	8	8
e) Infanteriinspektionen. Ordinarie beställningshavare.
Överstelöjtnant eller major .................................................	—	1
Major.......... .....................................................................	—
Kaptener, arvoden............................................................		O 2 i
Pensionerad personal.
Expeditionsunderofficer, arvode............................................	1	1

*) Från staten för kommendantskapet i Boden.

2) Därav 2 överflyttade frän staten för kommendantskapet i Boden.

3) Överflyttad från rubriken a) Arméfördelningsstaberna.

4) Lönen till militärbefälhavaren föreslås förändrad från O. 6 till O. 7

Kungl. Maj tia proposition nr

113

	Antal beställningar
	Nuvarande	Föreslagen
f) Kavalleriinspektionen.	organisation	organisation
Pensionerad personal.
Chefens för remonteringsväsendet ställföreträdare, arvode...	1	1
Redogörare, arvode	1 1	i i
\| Expeditionsunderofficer, arvode.............................................
S) MllltärläroverksinBpektionen Ordinarie beställningshavare.
Inspektör för militärläroverken............................................	—	bi
Pensionerad personal.
Expeditionsunderofficer, arvode	1	i
	Kronor	Kronor
Löner, respektive arvoden till ovanstående ordinarie beställ-
ningshavare.....	199,324	246,681
Arv oden å 1,1/0 kronor till en var av regements- och bataljons-
läkarna samt regementsveterinären i Boden		5,850
Arvoden å 600 kronor till 3 kaptener vid infanteriinspektionen och vapendepartementet (därav 2 å infanteriinspektionens stat
och 1 inkommenderad)...	_	1,800
Arvode till chefens för remonteringsväsendet ställföreträdare	5,604	5,400
Arvoden till pensionerade officerare och underofficerare	») 58,920	63,120
Arvode åt garmsonspastorn i Boden		4,200
Arvoden å 500 kronor åt brigadläkaren och å 300 kronor åt
brigadveterinären vid östra brigaden................................	a)800	'' 800
Summa kronor	264,648 \|	327.851

) Överflyttad från rubriken a) Arméfördelningsstaberna.

) Arvoden till de under »Östra brigadens stab» nytillkomna befattningarna hava här medlä
nats. Dessa stå icke i samband med den föreslagna omorganisationen av den centrala ledningen
och förvaltningen.

Staten för generalstabskåren (nuvarande generalstaben) skulle vid genomförandet
av det nu framlagda förslaget undergå de förändringar, som framgå
av nedanstående tabell.

		Antal beställningar
■		Nuvarande	Föreslagen !
	Militär personal:	organisation	organisation
1 Överstar.........	Överadjutanter.	1 4
Överstelöjtnanter ......
J Majorer.......	•	ii	n
Kaptener .............	Stabsadju tanter.
34	29

*) Därav 1 bestäUning, förändrad från lönegraden O. 7 till O. 6, överflyttad från staten för
arméfördelmngeetaber, militärbefäl och inspektioner.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 144 häft. (Nr 113.) 195 29 B

114

Kungl. Majds proposition nr 175.


	Antal beställningar
	Nuvarande J	Föreslagen !
	organisation \|	organisation j
Militärattachéer.		i 3
Överstelöjtnant .................................................................	1 i u
! Majorer..............................................................................
Pensionerad personal.		1 1
i Redogörare ........................................................................	l
Bibliotekarie.......................................................................		3 o
Aktuarier ...........................................................................
Expeditionsofficerare............ .............................................
Expeditionsunderofficerare .................................. ...............
Civil personal.		6
Oförändrad sammansättning ...............................................	6
	Kronor	Kronor
Löner till ovanstående officerare, förslagsvis ........................	347,622	344,637 33,264
Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis......	33,264
Arvoden till ovanstående pensionerade officerare och under-officerare ....................................................................... Arvoden m. m till militärattachéer......................................	20,940 48,000	27,300 48.000
j Vikariatsersättning under semester för ordinarie civila befatt-ningshavare ..................................................................... j Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare......... 1 Ersättning till officerare kommenderade till järnvägarna......... i För passagesystemets genomförande i kaptensgraden ........... Summa kronor	1,000 19.200 25.200 1,530	1,000 19.200 25.200 1,305
; 496,756	499,906 I

J) Överflyttade från lantfbrsvarets kommandoexpedition.

I fråga om staten för artilleristaben innebär det nu framlagda förslaget,

att 1 majorsbeställning förändras till majors- eller överstelöjtnantsbeställning,
samt att det för en infanteriofficer nu avsedda stabsarvodet å 600
kronor utgår.

Statens nuvarande slutsumma minskas därigenom med 300 kronor.

Staten för kommendantskapet i Boden, vilken — om arvoden till 2 expeditionsunderofficersbefattningar,
nu upprätthållna av personal på övergångsstat,
medräknas — slutar på 83,436 kronor, utgår.

Staten för krigshögskolan ökas med 1 majorsbeställning. Därjämte ökas
den för repetitörer avsedda arvodesposten med 600 kronor, varemot posten
till lärararvoden minskas med 420 kronor. Den sammanlagda kostnadsökningen
härför uppgår till 9,780 kronor.

Staten för artilleri- och ingenjörhögskolan ökas med 1 kaptens- eller majorsbeställning,
för vilken kostnaden beräknas till 8,500 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. Ilo

Staten för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen ökas
med 1 kaptensbeställning, varjämte inspektören för trängen uppflyttas från
lönegraden O. 6 till O. 7. Kostnadsökningen härför utgör 9,381 kronor.

Staten för intendenturkåren ökas med 1 kaptensbeställning och 1 arvode
för pensionerad officer samt minskas med 1 löjtnantsbeställning och 1 arvode
för pensionerad underofficer.

Kostnadsökningen härför utgör 3,660 kronor.

En sammanfattning av ovan angivna kostnadsökningar och kostnadsminskningar
framgår av nedanstående tabell.

		Kostnads-	Kostnads-
		ökning	minskning
		Kronor	Kronor
Staten	för försvarsdepartementet (lantförsvarets kommando-
	expedition) .................................... ......	—	7,440
	» arméförvaltningen..... .......	—	84,349
»	>• generalitetet ...............	34,000	_
))	» arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner	63,203	—
»	» generalstabskåren.............	3.150	_
»	» artilleristaben...	_	300
))	» kommendantskapet i Boden ...	—	83,436
»	» krigshögskolan ...................	9,780	—
»	» artilleri- och ingenjörhögskolan ......	8,500	—
»	» officerare m. fl. vid trängen ......	9,381	—
"	» intendenturkåren ......	3,660
	Summa kronor	131,674	175,525

Nettominskningen för lantförsvaret skulle sålunda komma att uppgå till
(175,525 — 131,674 =) 43,851 kronor.

I samband härmed torde böra erinras, att de föreslagna förändringarna i
gällande stater medföra krav på vissa jämkningar i fråga om det antal hästar,
som nu är tilldelat de särskilda befattningshavarna eller staberna. Då emellertid
den nya organisationen icke torde medföra ökning av det nuvarande
sammanlagda antalet stamhästar och egna tjänstehästar, torde Kungl. Maj:t
få vidtaga de överflyttningar av hästar de olika staberna emellan eller andra
jämkningar, som vid organisationens genomförande må befinnas erforderliga.

F. Sjöförsvaret.

1. Chefen för marinen.

Chefen för marinen bör hava till allmän uppgift att övervaka tjänstens
handhavande inom marinen i dess helhet samt att, under ägnande av ständig
uppmärksamhet åt det allmänna tillståndet inom marinen, i den mån
på honom ankommer, inför Konungen ansvara för marinens krigsberedskap
och tjänstbarhet samt för ordning och krigstukt inom densamma.

U0 / Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I egenskap av befälhavare, närmast under Konungen, över flottan och kustartilleriet
bör chefen för marinen i fred hava ständig befälsrätt över marinens
militära och civilmilitära personal, dess sjöstyrkor, fartyg, stationer och
depåer, kustfästningar, skolor och utbildningsanstalter samt övriga marinen
tillhörande organisationer. Över sjöförsvarets kommandoexpedition och
marinförvaltningen bör han däremot icke utöva nagot chefskap. Följande
myndigheter böra sålunda i militärt avseende vara direkt underställda chefen
för marinen, nämligen stationsbefälhavarna, inspektören för kustartilleriet
— såsom chefen för kustartilleriet enligt vad i det följande närmare omförmäles
torde böra benämnas —, kommendanterna i kustfästningarna, cheferna
för de civilmilitära kårerna, cheferna för sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan
ävensom sjöstyrkebefälhavare och chef å enkelt fartyg. Befälhavare a fartyg
på expedition till huvudsakligen utländska farvatten samt å fartyg med uppdrag,
som ej direkt berör flottans verksamhet, torde emellertid i vissa avseenden
böra undandragas chefens för marinen befälsrätt.

Chefen för marinen bör hava till särskilt åliggande att besluta eller avgiva
yttrande i ärenden, som beröra flottans officerskår, han bör aga att
besluta om placering och kommendering av personal till befattningar, som
skola bestridas av sjöofficerare eller civilmilitär personal av kaptens och
lägre tjänstegrad (-klass) samt att till Konungen avgiva förslag till placering
och kommendering av dylik personal av högre tjänstegrad (-klass). Han bör
vara ordförande i flottans befordringskommission för officerare.

Därest icke annorlunda särskilt befalles, bör chefen för marinen vidare
vara ledare av större krigsövning, då Konungen icke finner för gott att själv
övertaga ledningen.

Chefen för marinen förfogar omedelbart över marinstaben såsom organ
för de militära ärendenas beredning. I övrigt äger han att, i den mån förekommande
ärenden beröra honom underställda myndigheters verksamhetsområden,
i och för ärendenas beredning på lämpligt sätt höra sagda myndigheter
antingen genom att inhämta yttranden och förslag eller, när så är
möjligt och lämpligt, genom att låta vederbörande myndighet deltaga i (iverläggningar
eller närvara vid ärendenas föredragning inför chefen för marinen.
Särskilt bör det åligga chefen för marinen att, i vad angår ärenden, som
beröra kustartilleriet och kustfästningarna, höra inspektören för kustartilleriet
samt i fråga om ärenden, som beröra de civilmilitära kårerna, dessas chefer.

Såsom inför Konungen ansvarig för marinens krigsberedskap och tjänstbarhet
samt genom den ställning, chefen för marinen avses att intaga i förhållande
till marinstaben, kommer han att i vissa hänseenden övertaga de
åligganden, som för närvarande närmast påvila chefen för marinstaben.
Chefen för marinen kommer sålunda att få till åliggande, bland annat, att
med uppmärksamhet följa utbildning och övningar samt uppgöra förslagtill
förbättringar härutinnan, att noggrant följa sjökrigsväsendets utveckling
såväl inom som utom riket, att låta uppgöra planer för marinens mobilisering
ävensom att i övrigt behandla frågor, som röra dess sättande i stånd
att fylla sin uppgift.

Kungl. .1 proposition nr li''r>.

117

Chefen för marinen bör äga att i den utsträckning, som erfordras för följande
av utbildning och övningar samt för övervakande av tjänsten och tillståndet
i övrigt inom marinen, inspektera honom underställda myndigheter,
sjöstyrkor, fästningar samt övriga formationer och anstalter. Det bör tillkomma
honom att, på grund av vunna rön och gjorda erfarenheter samt
med ledning av inkomna förslag, hos Konungen göra de framställningar eller,
i mån av befogenhet, själv vidtaga de åtgärder och utfärda de föreskrifter,
som kunna befinnas påkallade.

Genom att överinseendet över utbildningen och övningarna inom marinen
i fred tillkommer chefen för marinen samt ledningen av arbetet med de militära
krigsförberedelserna m. in. likaledes är honom anförtrodd, ävensom genom
att chefen för marinen jämväl i vissa andra hänseenden äger att under
fredstid taga befattning med frågor av betydelse för marinens krigsberedskap,
erhålles betryggande säkerhet för att sagde chef, som avses att vid
krigstillfälle i regel bekläda den viktiga befattningen såsom marinstabschef
i högkvarteret, är fullt förtrogen med de uppgifter, vilka under krig påvila
honom i denna egenskap.

I enlighet med vad jag förut uttalat, bör chefen för marinen vara tillförsäkrad
betryggande inflytande å marinförvaltningens verksamhet, i den mån
densamma har särskild betydelse för marinens krigsberedskap. Chefen
för marinen bör sålunda äga att i vissa väsentliga frågor, som avse de
materiella krigsförberedelserna, meddela marinförvaltningen bindande direktiv
till ledning för dess arbeten härmed samt att, när dylika och andra
för hans ämbetsbefattning betydelsefulla ärenden, som gälla den tekniskekonomiska
förvaltningen, underställas Kungl. Maj:ts prövning, däröver avgiva
yttranden. För beredningen av nu nämnda och andra till hans ämbetsbefattning
hörande ärenden, som beröra förvaltningen, bör chefen för marinen
äga att påkalla biträde av eller samråd med marinförvaltningen samt, i den
mån ärendena avse kustfästningarna och kustartilleriet, jämväl biträde av
inspektören för kustartilleriet. I likhet med vad som förutsatts beträffande
chefen för hären, bör vidare chefen för marinen medverka vid det förberedande
budgetarbetet genom att yttra sig över marinförvaltningens förslag
rörande sjöförsvarets medelsbehov, särskilt med avseende å de äskade anslagens
inbördes betydelse för marinens krigsberedskap.

De frågor, beträffande vilka chefen för marinen bör kunna meddela marinförvaltningen
direktiv, äro i huvudsak följande: planläggning av anskaffning
utav ny sjökrigsmateriel och viktigare förändringar eller utrangering
av förefintlig dylik materiel; planläggning av ny eller viktigare förändring
av befintlig kustfästning eller nedläggande av dylik; planläggning i fråga
om fartygens rustningar samt sådana förändringar beträffande kol-, olje- in. fl.
förråd, som äro av särskild betydelse för krigsberedskapen.

Chefen för marinen bör i den nuvarande chefens för marinstaben ställe
bliva ordinarie ledamot i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap.

Yad förut i avseende å chefen för hären anförts beträffande grunderna

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

för personvalet samt bemälde chefs anställnings- och avlöningsförhållanden
in. in. äger full tillämplighet jämväl i fråga om chefen för marinen.

Tillsättandet av en chef för marinen kräver med den här tilltänkta organisationen
ovillkorligen en ökning av flottans officerskår med en beställning.
Emellertid synes det icke vara erforderligt att öka antalet flaggmansbeställningar.
Befattningen såsom stationsbefälhavare i Stockholm, för vilken enligt
nuvarande organisation är avsedd en flaggman, torde nämligen, även
om vissa olägenheter äro därmed förbundna, kunna bestridas av en kommendör.
Yidare torde det låta sig göra att å någon av de befattningar, som nu
bestridas av kommendörer, placera en kommendörkapten av 1. graden. Att
längre utsträcka utbytet av beställningar anser jag icke förenligt med tillgodoseendet
av tjänstens behöriga upprätthållande. På grund härav, och
då den möjligheten icke står till buds att tillsvidare fylla behovet av eu
regementsofficer från övergångsstaten, räknar jag med att för här omhandlat
ändamål i staten för flottans officerskår uppföres en ny kommendörkaptensbeställning
av 1. graden.

Därest befattningen såsom stationsbefälhavare i Stockholm sålunda skall
bestridas av eu kommendör, synes rimligt, att denne, i likhet med vad förhållandet
är med stationsbefälhavaren i Karlskrona, tillerkännes visst arvode
såsom bidrag till den honom vid besök av främmande örlogsfartyg åvilande,
i vissa fall rätt betungande representationsskyldigheten. Detta arvode torde
böra utgå med 1,200 kronor om året.

2. Marinstaben.

I anslutning till i det föregående uttalade synpunkter bör marinstaben
bibehållas såsom organ för beredning av ärenden rörande, bland annat,
krigsförberedelserna i militärt avseende samt för sådant ändamål direkt anknytas
till chefen för marinen. I fråga om stabens inre organisation anser
jag vissa ändringar erforderliga, för vilka jag i det följande skall närmare
redogöra.

Marinstaben bör stå under närmaste befäl av en flaggman, lämpligen benämnd
stabsamiral. Denne bör biträda chefen för marinen i arbetet med
de militära krigsförberedelserna, leda och sammanhålla beredningen av flertalet
stabsärenden samt själv handlägga och avgöra åtskilliga löpande ärenden
av olika slag, allt i enlighet med de föreskrifter rörande arbetsfördelningen
m. m., som kunna komma att meddelas i vederbörlig instruktion
eller arbetsordning. Vid krigstillfälle bör stabsamiralen i regel bekläda befattningen
såsom marinstabschefens i högkvarteret närmaste man. I de fall,
då chefen för marinen blir urståndsatt att bestrida stabschefsbefattningen
eller eventuellt tilldelas annan uppgift, torde stabsamiralen böra träda i lians
ställe såsom marinstabsclief i högkvarteret.

Såsom beredningen föreslagit, torde sådana ärenden, vilkas avgörande
avses att överflyttas från försvarsdepartementet till chefen för marinen —
särskilt de, som angå sjökadetternas, sjöofficerarnas och den civilmilitära

Kungl. Maj:ls proposition nr 173. 1 19

personalens utbildning samt kommendering in. in. — böra, tillika med vissa
inom marinstaben för närvarande förekommande ärenden, handläggas på eu
särskild avdelning. I stället för den av beredningen ifrågasatta benämningen
på denna avdelning, nämligen kommandoavdelningen, vilken benämning måhända
lätt kan komma att förväxlas med kommandoexpeditionen, föreslår
jag, att densamma, i likhet med motsvarande avdelning inom härens stab,
benämnes personalavdelningen.

Mobiliseringsavdelningcrt bör för nedbringande av personalbehovet till överensstämmelse
med beräkningarna i 1925 års försvarsproposition införlivas
med organisationsavdélningen.

Såsom jag i det föregående framhållit, bör det av beredningen avsedda
syftemålet att tillförsäkra den kustartilleristiska sakkunskapen större inflytande
på handläggningen inom marinens centrala ledning av kustfästningarna
och kustartilleriet berörande militära ärenden kunna förverkligas utan en
allt för djupgående förändring av det bestående. I fråga om kustartilleriets
kommandoärenden i allmänhet har chefen för kustartilleriet för närvarande
lika stort och i vissa avseenden större inflytande på dessa, än vad som i
motsvarande hänseende tillkommer någon myndighet inom flottan. Då det
är avsett, att detta inflytande i stort sett skulle förbliva orubbat, erfordras
för här omhan dlat ändamål sålunda icke någon särskild åtgärd. Yad åter
angår sådana inom marinstaben förekommande ärenden, som huvudsakligen
beröra kustfästningarnas och kustartilleriets krigsförberedelser, synes handläggningen
av dessa i förut berört syfte samt i betraktande av nedan angivna
omständigheter böra undergå viss förändring.

Enligt nu gällande organisation äro befattningarna såsom avdelningschefer
inom marinstaben beräknade att bestridas och hava också nästan undantagslöst
bestritts av sjöofficerare. I detta avseende kan med hänsyn till
arbetets beskaffenhet — allra helst sedan mobiliserings- och organisationsavdelningarna
sammanslagits — icke ifrågasättas någon ändring. För att
biträda vid utredningen av, bland annat, ärenden rörande kustfästningarnas
och kustartilleriets krigsförberedelser tjänstgör i marinstaben en kustartilleriofficer,
kapten eller löjtnant. Dessa ärenden beredas sålunda för närvarande
av en jämförelsevis ung kustartilleriofficer och föredragas av den avdelningschef
— sjöofficer —, till vilkens avdelning ärendet närmast hörer. Häremot
torde, såsom chefen för kustartilleriet framhållit, kunna riktas den erinran,
att kustartilleriets representant icke alltid inför vederbörande chef får tillfälle
att framhålla de rent kustartilleristiska synpunkterna på föreliggande
frågor, samt framför allt att kustartilleriet vid handläggningen av ifrågavarande
ärenden såväl kvalitativt som kvantitativt är väl svagt representerat.
Dessa synpunkter böra enligt min åsikt vinna beaktande. I sådant avseende
har ifrågasatts att överföra här berörda ärenden från marinstaben till inspektörens
för kustartilleriet stab. Då emellertid dessa ärenden merendels
mycket intimt sammanhänga med övriga ärenden, som beröra krigsförberedelserna,
och med vissa andra inom marinstaben förekommande utredningar
in. in., kan en dylik åtgärd icke vidtagas, utan att en olämplig splittring i

120

Kutujl. Majds proposition nr 175.

ledningen av hithörande arbeten därigenom skulle uppstå. An allvarligare
skulle följden av en sådan åtgärd bliva vid krigstillfälle, då man under nyss
angiven förutsättning knappast skulle kunna undgå att utvidga högkvarteret
med ytterligare en stab, vilket i många hänseenden skulle medföra betänkliga
olägenheter. Med hänsyn till nu anförda skäl anser jag, att den kustartilleristiska
sakkunskapen i stället bör beredas ökat inflytande på ifrågavarande
ärendens handläggning inom marinstaben. I sådant syfte finner jag
det mest ändamålsenliga tillvägagångssättet vara att inom sagda stab upprätta
en Jcustartilleriavdelning, å vilken skulle, bland annat, ankomma beredningen
av kustfästningarna och kustartilleriet speciellt avseende marinstabsärenden.

Med införandet av en dylik avdelning torde tillfälle bliva berett att genom
en lämplig arbetsfördelning mellan densamma och inspektörens för kustartilleriet
stab kunna — med fasthållande av den enhetliga ledningen av
krigsförberedelsearbetena — på ett tillfredsställande sätt sörja för att den
kustartilleristiska sakkunskapen gives möjlighet att i olika avseenden göra
sig gällande vid handläggningen av de rent militära ärenden, som beröra
kustfästningarna och kustartilleriet.

Vidkommande härefter marinstabens personalbehov har jag för tjänstgöring
å personalavdelningen, i överensstämmelse med beredningens förslag beträffande
kommandoavdelningen, beräknat en kommendörkapten såsom avdelningschef
(i nyssnämnda förslag upptagen såsom kommendör eller kommendörkapten),
två kaptener eller löjtnanter samt eu underofficer från flottan ävensom
en kapten eller löjtnant från kustartilleriet, tillika tjänstgörande å marinstabens
kustartilleriavdelning. Härtill komma två pensionerade officerare
och eu pensionerad underofficer med arvode, varav en officer och en underofficer
avses för bokcentralen och en officer såsom registrator. De båda
pensionerade officerarna böra vara skyldiga att jämväl förrätta annan tjänst
i de fall, då så för erhållande av lämplig arbetsfördelning befinnes erforderligt.
De böra därför — i likhet med underofficeren — i staten upptagas
utan att direkt anknytas till vissa befattningar. I överensstämmelse med
vad jag i det föregående under rubriken »Sjöförsvarets kommandoexpedition»
framhållit, förutsätter jag, att arvoden till en pensionerad officer och
en pensionerad underofficer, avsedda för tjänstgöring i bokcentralen, skola i
avvaktan på dennas överflyttning till marinstaben, såsom för närvarande, upptagas
på försvarsdepartementets stat. För handläggningen av, bland annat,
ärenden, som beröra de civilmilitära kårerna eller som äro av ekonomisk
innebörd, bör en marinintendent överflyttas från marinförvaltningens intendentavdelning
till personalavdelningen.

Då den för personalavdelningen enligt ovan avsedda personalen bör kunna
erhållas genom överflyttning från andra tjänstgöringsplatser, med undantag
av en såsom registrator avsedd pensionerad officer, kräves för denna avdelnings
upprättande endast den statändringen, att ett arvode för en pensionerad
officer tillkommer.

För kustartilleriavdelningen har jag beräknat eu regementsofficer såsom

h.nnt/1, Maj ds proposition nr /?'';>. 121

«i\ delningsclief srtmt eu kapten eller löjtnant. kör den senare iir enligt nuvarande
organisation eu beställning beräknad. För bestridande åter av
förstnämnda befattning bär givetvis icke någon beställning avsetts vid beräkning
av staten för kustartilleriets officerskår enligt 1925 års marinordning.
Det bär därför undersökts, buruvida genom överflyttning från annat tjänstgöringsområde
någon officer — vare sig av regementsofficers eller lägre grad
kunde frigöras för bär ifrågavarande ändamål. Såsom i annat sammanhang
berörts, anser jag icke möjligt att i sådant avseende disponera den för sjöförsvarets
kommandoexpedition beräknade beställningen. Enligt den verkställda
utredningen låter det sig icke heller göra att utan åsidosättande av
tjänstens behöriga krav överflytta någon officer från annat tjänstområde,
särskilt vid det förhållandet, att en för trupptjänst enligt 1925 års beslut
beiäknad officer redan för närvarande ansetts böra — utöver de härför enligt
nuvarande organisation beräknade — ställas till förfogande i chefens för
kustartilleriet stab för förstärkning av arbetskrafterna därstädes. På grund
härav borde sålunda för nyss nämnt ändamål staten för kustartilleriets
officerskår ökas med eu beställning. I sådant avseende synes emellertid
icke med nödvändighet behöva beräknas eu regementsofficersbeställning.
dag anser nämligen, att befattningen såsom tygmästare i Karlskrona fästning
bör utan allt för allvarliga olägenheter kunna upprätthållas av en kapten i
stället för, såsom för närvarande är avsett, av eu regementsofficer. Den
erforderliga ökningen skulle sålunda kunna inskränkas till en kaptensbeställning.
Då emellertid personal å övergångsstat för närvarande finnes tillgänglig,
torde denna ökning icke nu behöva företagas utan först framdeles,
när tjänstduglig officer i nyssnämnda beställning icke finnes att tillgå å
övergångsstat.

För övriga avdelningar har jag beräknat samma personal som enligt 1925
års försvarsproposition, dock — i överensstämmelse med av 1928 års sakkunniga
avgivet förslag — med tillägg av eu kapten eller löjtnant. Chefen
för marinstaben har beträffande officersbeliovet i sagda stab i sitt utlåtande
över de sakkunnigas förslag yttrat följande:

»Sedan personalberäkningarna gjordes upp år 1925, har eu väsentligen
okad verksamhet måst påläggas marinstaben. Frågor om flygstridskrafternas
samverkan med sjöstridskrafterna och deras utnyttjande för sjökriget och
för sjöhandelns skydd hava svällt ut till en omfattning, som kräver särskild
personal (operationsavdelningen), förbindelseväsendets ökade vikt för sjökriget,
särskilt med avseende å de omgivande havens övervakande samt de
numera så betydelsefulla censur- och chifferfrågorna, fordra ökade arbetskrafter
(kommunikationsavdelningen), underrättelseväsendet, frågor om krigspolis
och press m. m. fordra en helt annan handläggning nu än tidigare
(^.avdelningen), omsorgen om personalens välbefinnande, idrott, underhållning
såväl ombord som i land jämte dithörande frågor, som stå i samband^
med vidmakthållandet av en god anda hos personalen, givas numera
en långt större betydelse än förut (organisationsavdelningen) o. s. v. Personalen
är till den grad knappt beräknad, att ett följdriktigt och framgangsrikt
arbete inom marinstaben numera icke kan äga rum, särskilt
under sommarhalvåret, då verksamheten under mer omfattande sjökorn -

122

Kungl. Maj:ts proposition ur 17 o.

menderingar måste ligga väsentligen nere. Eu given förbättring skulle ernås,
om lärarna i vissa huvudämnen i sjökrigshögskolan och sjökrigsskolan,
vilka lärare av helt naturliga skäl i allmänhet hava sin ordinarie tjänst inom
marinstaben, uppfördes på vederbörande skolas stat med ledning av staterna
för krigsskolan, krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan.
För närvarande inräknas de såsom tillgång å andra ordinarie, arbetsplatser,
under det att deras tid under terminerna så gott som helt upptages av
lärarkallet. Kan en dylik statändring ej lämpligen ske, bör på annat sätt
marinstaben beredas ökade arbetskrafter och detta i högre mån än de sakkunn
iga föreslagit.»

De av marinstabschefen anförda skälen för en förstärkning av arbetskrafterna
i marinstaben måste anses beaktansvärda. Under världskriget gjorda
erfarenheter hava även medfört, att arbetet inom skilda länders marinstabei
på senare tid väsentligen ökats, och man har enligt ingångna meddelanden
i utländska mariner på vissa håll, även om försvarsväsendet i övrigt minskats,
måst företaga eu icke obetydlig förstärkning av dessa stabers arbetskrafter.
Inom vår marinstab har också särskilt under de senare åren på grund a\
bristande arbetskraft mycket arbete måst utföras på kvällar samt på sönoch
helgdagar, för vilket arbete i vissa fall särskild ersättning ansetts böra
beredas av tillgängliga medel. Enär hittills inom marinen icke förekommit,
att officerare avsedda att bestrida lärarbefattningar upptagits på vederbörande
skolas stat, synes en sådan anordning icke heller nu lämpligen böra tillgripas.
Då möjlighet icke förefinnes att för här ifrågavarande ändamål
tillsvidare avse officerare på övergångsstat, bör motsvarande ökning av officerskårens
stat vidtagas. Av kostnadsskäl har jag emellertid icke funnit mig
kunna tillstyrka större ökning än vad de sakkunniga föreslagit, nämligen
med en kapten eller löjtnant vid flottan, och har jag av berörda anledning
ansett, att denna beställning bör å staten upptagas såsom löjtnant, Därest
en löjtnant icke befinnes böra avses för ifrågavarande befattning, torde
nämligen utbyte på annan befattning utan allt för allvarlig olägenhet kunna
äga rum.

Marinstabens civila personal utgöres för närvarande av en expeditionsvakt,
uppförd å ordinarie stat. samt t va kvinnliga biträden, vilka avlönas
från den i staten för marinstabens personal uppförda anslagsposten till extra
befattningshavare, renskrivning in. in., för närvarande beräknad till 5,000
kronor. Vad angår expeditionsvakten, ifrågasätter jag ingen ändring. I avseende
å de båda kvinnliga biträdena innebär beredningens förslag, att dessa
skulle ingå i det för marinstyrelsen i dess helhet beräknade antalet ordinarie
kontorsbiträden, varför nämnda anslagspost föreslagits skola utgå ur staten.
Med den av mig tiinkta organisationen böra nämnda biträden emellertid alltjämt
avlönas från i ovannämnda stat uppfört anslag. I enlighet med de
grunder, som jag i det följande under rubriken »Marinförvaltningen» föreslår
skola tillämpas vid beräkningen av motsvarande anslag i staten för
marinförvaltningen, synes nu ifrågavarande anslagspost böra med samtidig
ändring av benämningen till »Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m.» beräknas på följande sätt:

Knngl. Maj:ts proposition nr I7r>. 121!

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, hiigsL ....... kronor 4.104: —

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän, fördag
svis .................................................................................... * 312: -

Extra befattningshavare, renskrivning in. in., högst ............... » 584: —

Summa förslagsanslag kronor 5,000: —

Ehuru jag sålunda icke nu ansett mig böra föreslå överflyttande av nämnda
biträden å ordinarie stat, såsom beredningen synes hava förutsatt och såsom i
annat sammanhang föreslagits av chefen för marinstaben, får jag, beträffande
denna frågas upptagande till behandling framdeles, hänvisa till vad i det följande
anföres i avseende å motsvarande personal inom marinförvaltningen.

I detta sammanhang torde jämväl böra upptagas till behandling frågan
om inrättandet av eu sjökrigshistorisJc avdelning inom marinstaben, som länge
varit ett starkt önskemål. Visserligen sammanhänger nämnda fråga icke
direkt med spörsmålet om själva den centrala ledningens och förvaltningens
organisation, men den får å andra sidan anses hava så stor vikt och betydelse
för marinstabens allmänna uppgifter och verksamhet, att den icke
nu bör lämnas åsido, detta så mycket mindre som såväl beredningen som
1928 års sakkunniga föreslagit inrättandet av eu dylik avdelning.

Beredningen, som ansett, att det vore synnerligen önskvärt, att den sjökrigshistoriska
forskningen bleve fastare ordnad än hittills, har föreslagit,
att chefskapet för den sjökrigshistoriska avdelningen, till vilken marinstabens
bibliotek jämväl borde hänföras, skulle förenas med chefskapet för sjökrigshögskolan,
samt att förutom bibliotekarien en annan pensionerad officer med
arvode borde anställas å avdelningen. Dessutom förutsattes, att erforderlig
kontorspersonal skulle ställas till avdelningens förfogande. I avseende å ett
av chefen för marinstaben framställt, av riksarkivet förordat förslag om anställande
av eu särskild tjänsteman från riksarkivet såsom sjökrigsarkivarie
med arvode, beräknat till 2,500 kronor per år, har beredningen ansett, att
härmed borde anstå, tills erfarenhet vunnits angående avdelningens arbetssätt
m. m.

I sitt yttrande över beredningens förslag framhåller chefen för marinstaben,
att den föreslagna avdelningen skulle bliva ett väl svagt instrument för åstadkommande
av den fastare ordning av den sjökrigshistoriska forskningen,
som måste anses önskvärd. Att utan vidare pålägga chefen för sjökrigshögskolan
en dubbeltjänst läte sig icke göra, och dessutom funnes ingen
säkerhet för att denne chef alltid lämpade sig för uppdraget. Den av chefen
för marinstaben föreslagna sjökrigsarkivarien vore nödvändig, då avdelningen
utan råd och stöd av denne tjänsteman icke skulle komma igång med sitt
arbete. För den skull borde i staten upptagas arvoden dels till en avdelningschef,
som förutsattes kunna vara antingen officer på stat, jämväl kommenderad
till annan tjänstgöring, eller ock officer i reserven, som lämpade
sig för uppdraget, dels till eu sjökrigsarkivarie.

1928 års sakkunniga hava biträtt chefens för marinstaben förslag och sålunda
för ändamålet beräknat två arvoden å respektive 3,180 och 2,500 kronor.

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Av utredningen i ämnet hav framgått, att de sjökrigshistoriska forskningar,
som det jämlikt gällande instruktion åligger marinstaben att verkställa, hittills
måst eftersättas på grund av andra mera trängande arbetsuppgifter och
avsaknaden av särskild personal för ändamålet. Med hänsyn till dessa forskningars
betydelse ej allenast för marinstabens egen verksamhet och sjöofficerarnas
utbildning utan jämväl för kännedomen i allmänhet om vart
fäderneslands historia anser jag det vara angeläget, att det rika källmaterial,
som förefinnes dels i flottans arkiv, dels i riksarkivet, dit flottans äldsta
arkivalier numera överflyttats, bliver någorlunda systematiskt bearbetat. I
likhet med chefen för marinstaben finner jag för detta ändamål nödvändigt,
att avdelningen förfogar över en särskild arkivutbildad tjänsteman, vilkens
arvode lämpligen bör, för erhållande av jämn månadskvot, bestämmas till
2,400 kronor per år. Yad chefskapet för avdelningen vidkommer, lärer man
icke kunna utgå från att detta som regel skall förenas med viss annan tjänst.
En sådan anordning torde visserligen vara tänkbar till en början, medan
förberedelserna till det egentliga forskningsarbetet pågå, men för framtiden
kräves säkerligen, att avdelningschefen helt ägnar sig åt sin uppgift. Enär
personaltillgången icke medgiver, att eu officer på stat beräknas för ändamålet,
bör i staten uppföras ett arvode å 3,180 kronor. Då det emellertid,
beroende på föreliggande omständigheter och med hänsyn till önskvärdheten
att kunna träffa lämpligt val av avdelningschef, kan bliva erforderligt att under
viss tid förena denna befattning med en annan, synes nyssnämnda arvode
härunder böra kunna utgå till eu pensionerad officer eller annan officer i
reserven, placerad till tjänstgöring på avdelningen utan att vara avdelningschef.

Ehuru inrättandet på nu angivet sätt av en särskild sjökrigsliistorisk avdelning
otvivelaktigt måste anses innebära en väsentlig förbättring av den
nuvarande ordningen, lärer dock den beräknade personalen, även om bibliotekarien
i marinstaben medräknas, bliva väl knapp för ett så stort arbetsfält.
Det kunde således finnas 1''og för att, såsom av chefen för marinstaben
i annat sammanhang påyrkats, förstärka avdelningens arbetskrafter med åtminstone
en officer på stat. Innan närmare erfarenhet vunnits angående
avdelningens arbetssätt m. in., anser jag mig emellertid icke böra ifrågasätta
någon personalökning för detta ändamål.

Chefen för marinstaben har i sitt yttrande över beredningens förslag framhållit
önskvärdheten av, att ett antal arvoden funnes upptagna i stat för att
kunna tilldelas vissa officerare, som genomgått högre kurs vid sjökrigshögskolan
och som efter vederbörlig provtjänstgöring erhållit ordinarie tjänstebefattning
inom marinens styrelse. Dessa arvoden borde utgå efter i tilllämpliga
delar de grunder, som gällde för arvoden inom artilleristaben och
fortifikationsstaben. Beträffande de sålunda föreslagna arvodena synes, såsom
1928 års sakkunniga uttalat, följdriktigheten fordra, att de officerare
vid marinen, som i detta avseende kunna anses likställda med officerare vid
armén, vilka åtnjuta denna avlöningsförmån, även därav bliva delaktiga. I
saknad av erforderlig utredning i ämnet har jag emellertid icke nu kunnat
fatta slutlig ståndpunkt i denna fråga.

Knniji. Maj:t.& proposition nr 17i5.

125

Mnrinförvaltiiiii^on.

Allmiinna grunder.

Av vad i det föregående anförts torde framgå, att marinförvaltningen avses
att bibehållas såsom ett självständigt ämbetsverk, vilket alltjämt bör
under Kungl. Maj:t utöva den centrala ledningen av rikets sjöförsvar i tekniskt
och ekonomiskt avseende, dock med skyldighet att därvid, i den man
tillgången på medel och förhållandena i övrigt det medgiva, ställa sig till
efterrättelse de direktiv, som chefen för marinen jämlikt för honom utfärdad
instruktion meddelar. Den form för handläggningen av vissa till såväl den
militära som den teknisk-ekonomiska ledningen hörande ärenden, som införes
i och med att nämnda befogenhet tillägges chefen för marinen, kommer att
delvis ersätta eller komplettera det samråd, som enligt för marinförvaltningen
utfärdad instruktion nu skall äga rum i vissa viktiga frågor mellan sagda
ämbetsverk å ena sidan samt chefen för marinstaben respektive chefen för
kustartilleriet å den andra.

I fråga om olika sätt för direktivens meddelande samt angående marinförvaltningens
orubbade ansvar för själva förvaltningen och hushållningen
m. m. har jag redan i det föregående uttalat mig. Därvid har, bland annat,
förutsatts, att meddelandet av direktiv i regel skall föregås av eu ingående
beredning av föreliggande fråga. Vid dylika beredningar, vilkas ändamål
närmast bör vara att åvägabringa en rationell planläggning av de tekniskekonomiska
åtgärder, som anses erforderliga för upprätthållande av marinens
krigsduglighct, torde jämväl böra klarläggas, i vilka avseenden arbetet med
de rent militära krigsförberedelserna redan på ett förberedande stadium bör
anpassas efter de tekniska och ekonomiska förutsättningarna. Därigenom
bliver marinförvaltningen satt i tillfälle att utöva ett visst inflytande på de
militära förberedelserna.

\ idare har jag i nämnda sammanhang uttalat, att, vid eventuellt uppkommande
meningsskiljaktigheter i en viss fråga, denna bör underställas
Kungl. Maj:ts avgörande. Genom underställningsförfarandet beredes chefen
för marinen såväl som marin förvaltningen tillfälle att i frågor, där enighet
icke kunnat åstadkommas, hos högsta ledningen hävda de intressen, som eu
var i första hand representerar, varjämte åt marin förvaltningen bevaras möjligheten
att inför Kungl. Maj:t städse uppbära det ansvar, som alltjämt förblir
förvaltningen pålagt.

Vad i övrigt angår marinförvaltningens allmänna uppgifter och verksamhetsområde,
finuer jag icke anledning ifrågasätta någon ändring i nuvarande
organisation. Jag anser likväl, att beredningens tanke att till förvaltningsorganet
överföra vissa marinstaben nu påvilande uppgifter delvis
kan och bör förverkligas. Jag syftar härvid på, att beredningen bland annat
föreslagit, att utarbetandet av vissa exercisreglementen, skjutinstruktioner
och andra utbildningsföreskrifter, som kräva teknisk sakkunskap, borde ske
inom vederbörande tekniska avdelning inom sektion II (marinförvaltningen).
Förutsättningen härför var visserligen, att organisationsavdelningen i marin -

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

staben, varest detta arbete nu ombesörjes, skulle under form av en centralavdelning
överföras till förvaltningssektionen, men även med bibehållande
av nuvarande organisation torde sådant arbete, som huvudsakligen kräver
teknisk sakkunskap, kunna utföras på sätt beredningen föreslagit, dock i
samarbete med marinstabens organisationsavdelning, som bör hava till uppgift
att sammanhålla redigerandet av dylika föreskrifter rörande tjänsten.
Nu nämnda fråga synes mig lämpligen böra lösas i samband med en kommande
omarbetning av för marinstaben och marinförvaltningen gällande instruktioner.

I det föregående har jag uttalat, att det ökade inflytande på handläggningen
inom den centrala ledningen av kustfästningarna och kustartilleriet
berörande ärenden, som ansetts böra tillkomma chefen (inspektören) för
kustartilleriet, bör beredas honom på annat sätt än beredningen föreslagit.
Vad angår frågor, som handläggas inom marinförvaltningen, synes mig detta
böra ske genom en utveckling av nu bestående ordning för ärendenas behandling
sålunda, att stabschefen hos chefen (inspektören) för kustartilleriet,
vilken nu äger deltaga i beredningen ävensom närvara vid föredragningen
av ifrågavarande ärenden med rätt att reservera sig mot marinförvaltningens
beslut, erhåller vissa utvidgade befogenheter, utan att dock förvaltningsansvar
pålägges honom; att pålägga stabschefen dylikt ansvar torde nämligen
icke vara lämpligt med hänsyn till svårigheten för honom att så ingående
tränga in i ärendenas ekonomiska innebörd, som man kan fordra
av en i avseende å förvaltningen ansvarig ledamot. Stabschefen bör sålunda
beredas möjlighet att vid behov yrka bordläggning av ett ärende,
att begära tillkallandet av inom vederbörlig avdelning tjänstgörande kustartilleriofficer
i och för lämnande av upplysningar, att deltaga i justeringen
m. m., vilka befogenheter torde hava en ingalunda oväsentlig betydelse.
För att förläna reservationsrätten ökad vikt, synes det vidare lämpligt att
föreskriva, att beslut av marinförvaltningen, varemot stabschefen reserverat
sig, skall — dock under nedan angiven förutsättning — underställas Kungl.
Maj:ts prövning, i likhet med vad nu är föreskrivet beträffande beslut, som
medför utgift över 10,000 kronor och mot vilket föredraganden anfört reservation.
För att begränsa underställandet till viktiga frågor och samtidigt
bereda inspektören för kustartilleriet möjlighet att mera direkt giva uttryck
för sin uppfattning, synes det lämpligt, att underställningsförfarandet göres
beroende av, huruvida bemälde inspektör inom viss begränsad tid påkallar
underställning. Genom ovannämnda anordningar, ävensom därigenom, att
protokoll och listor över alla beslut, som beröra kustartilleriet och kustfästningarna,
tillställas inspektören för kustartilleriet, synes erforderligt inflytande
på kustartilleriet och kustfästningarna berörande förvaltningsärenden hava
b er etts denne.

Ämbetsverkets inre organisation.

Enligt nuvarande organisation är marinförvaltningen indelad i nio avdelningar,
nämligen artilleri-, torped-, min-, nautiska, fortifikations-, ingenjör-,
intendent-, sanitets- och civilavdelningarna.

127

Kungl. Muj:ts proposition nr I7i>.

Enligt beredningens förslag skulle marinförvaltningen i den tilltänkta
marinstyrelsen närmast motsvaras av dess II sektion, bestående av följande
avdelningar, nämligen dels artilleri-, min- och torped-, skeppsbyggnads-, intendentur-,
sjukvårds- och civilavdelningarna, motsvarande nuvarande artilleri-,
torped-, min-, ingenjör-, intendent-, sanitets- och civil avdelningarna, dels kommunikations-
och centralavdelningarna, i huvudsak motsvarande marinstabens
kommunikations-, mobiliserings- och organisationsavdelningar samt
marinförvaltningens nautiska avdelning.

Förutom nautiska avdelningen skulle enligt förslaget även fortifikationsavdelningen
upphöra såsom en självständig avdelning och förändras till eu
byrå ingående i marinstyrelsens III sektion (kustartilleriavdelningen).

Med den lösning av frågan, huru den marina ledningen bör till sina huvuddrag
organiseras, som jag i det föregående förordat, kan från spörsmålet
om marinförvaltningens inre organisation avskiljas förslaget dels om
överförandet från marinstaben till marinförvaltningen av marinstabens kommunikations-,
mobiliserings- och organisationsavdelningar, dels ock om överförandet
till eu kustartilleriavdelning av ämbetsverkets fortifikationsavdelning.
Problemet blir därmed i detta sammanhang förenklat till en undersökning,
huru marinförvaltningen inom sin nuvarande ram bör organiseras
på avdelningar och vilka uppgifter, som böra tillkomma dessa.

Med avseende å artilleri av delning en ifrågasätter jag ingen förändring i nuvarande
organisation.

Mot beredningens förslag att till en avdelning förena torpedavdelningen
och minavdelningen har jag i likhet med myndigheterna och 1928 års sakkunniga
intet att erinra.

Beredningen har föreslagit, att från min- respektive torpedavdelningen
skulle frånskiljas ärenden rörande, bland annat, telegraf- och telefonmaterielen
ävensom radioväsendet, vilka ärenden borde överföras till den föreslagna
kommunikationsavdelningen. Härigenom skulle min- och torpedavdelningen,
eller såsom den i enlighet med myndigheternas förslag synes
böra benämnas, torped- och min avdelning en, befrias från en del under senare
tid tillkomna uppgifter och kunna uteslutande ägna sig åt torped- och minväsendet.

Liksom beredningen finner jag det ändamålsenligt, att torped- och minavdelningen
befrias från vissa avdelningen egentligen ovidkommande uppgifter.
Då emellertid beredningens förslag om inrättandet av en kommunikationsavdelning
inom förvaltningssektionen icke med nu föreliggande organisationsförslag
kan ifrågakomma, måste ärenden angående telegraf- och
telefonmaterielen samt radioväsendet överflyttas till annan avdelning. Då
jag, såsom nedan anföres, förutsätter, att den nautiska avdelningen skall
bibehållas, synes lämpligt, att, såsom ock myndigheterna föreslagit, nämnda
avdelning övertager ifrågavarande ärenden.

Enligt beredningens förslag skulle marinförvaltningens nautiska avdelning
upphöra och dess arbetsuppgifter överflyttas å andra avdelningar. Enär
förslaget om torped- och minavdelningarnas sammanslagning, vilket jag som

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

nämnts biträder, förutsätter möjligheten att till annan lämplig avdelning
överflytta ärenden angående telegraf-, telefon- och radiomaterielen, samt då
därjämte ärenden rörande den nautiska materielen (sjöinstrument och sjökort)
samt skeppar- och styrmansinventarier icke med fördel låta sig överflytta
till någon annan av nu föreslagna avdelningar, anser jag i likhet med
myndigheterna och 1928 års sakkunniga, att den nautiska avdelningen bör
bibehållas.

Till beredningens förslag att till annan avdelning överflytta den nu till
nautiska avdelningen hörande inkallelsedetaljen återkommer jag i det följande.

A nautiska avdelningen handläggas för närvarande en del ärenden av
allmän militär natur ävensom frågor rörande marinens arbetarpersonal. Yad
de förstnämnda angår, torde med nu föreslagen organisation, enligt vilken
den militära ledningen koncentreras till chefen för marinen, nautiska avdelningens
befattning med allmänt militära ärendens handläggning bliva av
mindre omfattning än vad för närvarande är fallet. Yad angår frågor rörande
marinens arbetarpersonal, har beredningen vid det förhållandet, att
ingenjöravdelningen torde hava det största intresset härav, föreslagit, att
dessa skulle överflyttas till nämnda avdelning. Marinförvaltningen har i
denna fråga visserligen ansett, att handläggningen av berörda ärenden icke
borde tillkomma en omorganiserad nautisk avdelning, men anfört vissa betänkligheter
mot att överföra desamma till ingenjöravdelningen. Därest
emellertid, såsom ifrågasatts, eu för försvarsväsendets myndigheter gemensam
ombudsman bleve tillsatt med uppgift att ombesörja de direkta förhandlingarna
med personalorganisationerna och en del av utredningsarbetet,
syntes enligt ämbetsverkets mening beredningens förslag utvisa den mest
framkomliga vägen.

I likhet med beredningen finner jag det lämpligt, att handläggningen av
ärenden rörande marinens arbetarpersonal överflyttas till ingenjöravdelningen.
I den mån nämnda ärenden äro av administrativ natur, kommer beredandet
av dessa ärenden att jämväl ankomma på den i det följande omförmälda
administrativa byrån.

I anslutning till vad förut anförts förutsätter jag beträffande foi tifiJcationsavdelningen
ingen ändring i nuvarande organisation.

Beredningens förslag i fråga om ingenjöravdelningen, eller, såsom den i
förslaget benämnts, »skeppsbyggnadsavdelningen», innebär en utvidgning av
dess verksamhet, som marinförvaltningen i huvudsak avstyrkt. Då jag i
det föregående redan yttrat mig om ärenden rörande skepparinventarier
samt angående marinens arbetarpersonal, kan jag nu inskränka mig till att i
korthet beröra dels vissa övriga frågor, som sammanhänga med den förordade
utvidgningen, nämligen rörande behovet av militärpersonal inom avdelningen
samt sammanhållandet av ärenden angående industriens krigsorganisation
och övertagandet av den för närvarande till nautiska avdelningen hörande
s. k. inkallelsedetaljen, dels ock den föreslagna namnförändringen.

Yad don sistnämnda frågan vidkommer, synas fullt bärande skäl icke
vara anförda för en förändring av benämningen. A ingenjöravdelningen

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

handläggas nämligen åtskilliga mycket betydande ärenden, som icke täckas
av begreppet skeppsbyggnad, såsom ärenden angående hus, byggnader, kajer,
dockor m. m. ävensom elektrotekniska, förråds- m. fl. frågor. På grund därav
anser jag, att benämningen ingenjöravdelningen bör bibehållas.

I avseende å behovet av inom avdelningen tjänstgörande officerare grundar
sig beredningens förslag härutinnan dels på den utvidgade verksamheten,
dels på den förutsättningen, att ifrågavarande officerare skulle vid planläggning
av fartygsbyggnad representera de allmänna militära synpunkterna och
medverka vid avdelningens samarbete med övriga avdelningar. Då beredningen
förutsatt, att befattningen såsom inspektör för undervattensbåtvapnet
skulle upphöra, skulle vidare eu av de å avdelningen kommenderade officerarna
speciellt företräda undervattensbåtdetaljen.

I den mån behovet av särskilda officerare å ingenjöravdelningen gör sig
gällande, synes detta böra tillgodoses inom ramen av till marinförvaltningens
förfogande eljest ställda militära arbetskrafter. Yad särskilt angår behovet
av en undervattensbåtutbildad officer, anser jag, att detta bör kunna tillgodoses
på det sättet, att den regementsofficer, vilken i 1925 års försvarsproposition
under rubriken »Sjöstyrkorna» upptagits såsom flottiljchef för
undervattensbåtflottiljen, jämväl bör avses för tjänstgöring inom marinförvaltningen
med uppgift att deltaga i beredningen av ärenden rörande undervattensbåtvapnet.
Jag utgår nämligen från att denne i regel endast kommer
att vara sjökommenderad under sommarhalvåret. Huruvida ifrågavarande
officer skall samtidigt uppehålla befattning såsom inspektör för undervattensbåtvapnet
bör tills vidare lämnas öppet. För den händelse det visar
sig erforderligt att bibehålla nämnda befattning, bör inspektören i militärt
hänseende givetvis underställas chefen för marinen.

Yad därefter angår frågan om industriens krigsorganisation och inkallelsedetaljen,
anser beredningen visserligen, att ingenjöravdelningen är den mest
lämpliga avdelningen för uppgifterna i fråga, men förutsätter dock, att
marinförvaltningen bör hava frihet att tilldela annan avdelning nämnda uppgifter.
Marinförvaltningen har för sin del anfört, att sammanhållandet av
till industriens krigsorganisation hörande tekniska och ekonomiska samt
personalärenden visserligen borde uppdragas åt endast en avdelning, men
under inga förhållanden åt ingenjöravdelningen utan åt någon av de vapentekniska
avdelningarna. Ämbetsverket har vidare framhållit behovet av en
särskild regementsofficer för ifrågavarande ändamål, vilket behov tillgodosetts
enligt 1925 års försvarsproposition men icke enligt beredningens förslag.
I denna fråga ansluter jag mig till marinförvaltningens uppfattning
och räknar sålunda med behovet av eu särskild regementsofficer för handläggningen
av ifrågavarande ärenden.

Beträffande de nuvarande intendent- och sanitetsavdelningarna innebär beredningens
förslag i stort sett endast en namnförändring, i det dessa avdelningar
ansetts böra benämnas intendentur- respektive sjukvårdsavdelningen.
Intendentavdelningens verksamhetsområde har dock föreslagits utvidgat till
att även omfatta marinens förrådsväsende m. in.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 144 haft. (Nr 175.) 195 29 9

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Då intenclenturavdelning otvivelaktigt är en riktigare benämning än intendentavdelning,
och då mot beredningens förslag i övrigt icke gjorts
någon erinran, får jag beträffande denna avdelning ansluta mig till nämnda
förslag. Däremot synas bärande skäl icke vara anförda för ändringen av
sanitetsavdelningens benämning.

Såväl beredningen som 1928 års sakkunniga hava ingående behandlat
frågan om civilavdelningens organisation, särskilt med hänsyn till fördelningen
av arbetsuppgifterna mellan avdelningschefen och chefen för kameralbyran.
Olika förslag hava i denna fråga även framlagts i samband med avgivandet
av marinförvaltningens utlåtande över de båda kommittéförslagen. Innan
jag ingår på nu ifrågavarande organisationsförslag, torde det vara lämpligt
att i korthet redogöra för nu gällande ordning och dess tillkomst m. in.

Civilavdelningen består dels av avdelningschefens, marinöverkommissariens,
egen avdelning (byrå), till vilken hänföres kansliet och därtill hörande
registratorskontor och advokatfiskalskontor, dels av kameralbyrån med arairalitetsrådet
som chef, till vilken byrå höra bokslutskontor, kassakontor och
revisionskontor.

Enligt gällande instruktion för marinförvaltningen är marinöverkommissarien
ledamot av ämbetsverket och tillika avdelningschef för civilavdelningen,
medan amiralitetsrådet inträder såsom ledamot i marinförvaltningen
endast vid handläggning av ärende, som i något avseende tillhör honom.

Av marinöverkommissarien beredas och föredragas ärenden angående:

marinens fasta egendom i de delar, som ej tillhöra annan avdelning;

förklaring, ändring eller upphävande av gällande eller förslag till nya
allmänna författningar;

allmänna föreskrifter för verkställighet av gällande författningar eller av
Kungl. Maj:t särskilt givna befallningar;

frågor, som angå marinförvaltningens civila personals anställnings-, tjänstgörings-
och avlöningsförhållanden;

balans-, avskrivnings- och besvärsmål; samt

övriga ärenden av administrativt-juridisk beskaffenhet.

Amiralitetsrådet bereder och föredrager ärenden, som angå uppbörden,
anordnandet och redovisningen av alla till marinförvaltningens befattning
hörande medel — balans-, avskrivnings-, anmärknings- och besvärsmål undantagna
— ävensom sammanfattandet av förslagen till staterna å fjärde huvudtiteln,
avdelning III, sjöförsvaret, i vad marinförvaltningen vidkommer.

Därjämte är föreskrivet, att ledamot av marinförvaltningen icke må fatta
beslut, som medför utgift, såframt icke amiralitetsrådet vid samråd biträder
detsamma, ävensom att amiralitetsrådet må meddela beslut i vissa kassaärenden.

Amiralitetsrådets befattning med anmärkningsmål, vilka avgöras av marinöverkommissarien,
inskränker sig till att utställa anmärkningsakten till förklaring
samt att närvara, när målet för avgörande föredrages av förste revisorn.

Kurujl. Maj:ts proposition nr 175. gj]

I fråga om ärendenas handläggning i marinförvaltniugens plenum föreskri
ves i instruktionen, att plenum skall utgöras av ämbetsverkets chef och
de ledamöter, till ett antal av minst tva, vilka skola uti pleniiirendes liandläggning
deltaga, samt att av marinförvaltningens ledamöter skola deltaga i
plenum,

chefen för civilavdelningen i handläggningen av alla ärenden med undantag
av dem, som i ett eller annat hänseende tillhöra amiralitetsrådet, såvida
de icke i nagot avseende tillhöra jämväl bemälde avdelningschef; och
ämbetsverkets övriga ledamöter, envar i handläggningen av ärende, som
i något hänseende tillhör honom, och dessutom, i den mån sådant erfordras
till fyllande av antalet tre eller ämbetsverkets chef anser sådant nödigt,
jämväl i andra ärenden; skolande dock deltaga

ämbetsverkets samtliga ledamöter jämte amiralitetsrådet i ärenden, som
angå statsregleringen, marinförvaltningens organisation samt tillsättning och
fördelning till tjänstgöring av ämbetsverkets civila personal, i frågor om
fastställelse av löneklass för nämnda personal ävensom i frågor om ansvar
för tjänstefel av samma personal.

Föreskriften, att amiralitetsrådet vid handläggning av ärende, som i något
avseende tillhör honom, skall inträda såsom ledamot av marinförvaltningen,
jämförd med föreskriften, att chefen för civilavdelningen skall deltaga i
plenum i handläggningen av alla ärenden med undantag av dem, som i ett
eller annat hänseende tillhöra amiralitetsrådet, såvida de icke i något avseende
tillhöra jämväl bemälde avdelningschef, tolkas på det sätt, att amiralitetsrådet
icke äger deltaga i de hans kompetensområde tillhörande frågor
om användningen av beviljade anslagsmedel, så snart det ärende, med vilket
frågorna sammanhänga, antingen skall föredragas av chefen för civilavdelningen
eller ock, därest det tillhör annan avdelningschefs föredragning, tilllika
är av den beskaffenhet, att chefen för civilavdelningen skall däri deltaga.

Av ovanstående framgår, att de ärenden inom marinförvaltningen, som
för sin handläggning kräva civil ledamots deltagande, äro i stort sett uppdelade,
de administrativa på avdelningschefen och de ekonomiska på kameralbyrachefen,
och att kameralbyrån, ehuru hörande till civilavdelningen, intager
en så fristående ställning, att den i själva verket är att anse såsom
en självständig avdelning av marinförvaltningen. Oklarheten i avdelningschefens
och kameralbyråchefens inbördes ställning jämte svårigheten att, särskilt
med nu gällande instruktion, i vissa fall avgöra, om ett ärende är av
kameral eller rent administrativ natur och till vilkens föredragning ärendet
sålunda hör, hava befunnits medföra åtskilliga olägenheter. Vidare har det med
rätta ansetts såsom ett missförhållande, att avdelningschefen för civilavdelningen
praktiskt taget ställts utanför handläggningen av de rent ekonomiska
ärendena.

Ovannämnda organisation trädde i kraft från och med år 1909; tidigare
om därvid frånses, att de kamerala ärendena under eu kortare tid handlades
av chefen för intendentavdelningen —- ankommo på chefen för civil -

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

avdelningen eller, såsom han då benämndes, amiralitetsrådet såväl de administrativa
som de kamerala ärendena. 1907 års sakkunniga, vilka avgåvo
förslag till den nya organisationen, hade emellertid icke tänkt sig densamma
i alla avseenden så utformad, som sedan blev fallet. De ansågo
visserligen, att ärendena borde uppdelas mellan marinöverkommissarien och
amiralitetsrådet, på sätt nu är föreskrivet, nämligen de administrativa på
den förre och de kamerala på den senare, men därvid förutsattes, att amiralitetsrådet
skulle bereda och föredraga sistnämnda ärenden under chefens
för civilavdelningen överinseende och ledning, samt att amiralitetsrådet skulle
vara endast föredragande men icke ledamot av förvaltningen.

Beredningen, som icke ansett lämpligt, att de båda civila ledamöterna
förenade mera självständiga uppgifter med en ganska betydande rådgivande
verksamhet, har föreslagit, att fördelningen av deras arbetsuppgifter skulle
så avpassas, att marinöverkommissarien övertoge, förutom handläggningen
av de ärenden, som nu ankomme på civilavdelningen, jämväl ärenden rörande
uppbörden, anordnandet och redovisningen av till marinförvaltningen
hörande medel, samt befriades från skyldigheten att deltaga i avgörandet
av ärenden, som, utan att direkt beröra civilavdelningen, föredroges av annan
ledamot. Denna skyldighet skulle överflyttas på amiralitetsrådet, vilken
skulle bliva helt skild från civilavdelningen. Genom en sådan anordning
skulle den fördelen vinnas, att de rent ekonomiska frågorna komme att företrädas
av en avdelningschef, jämställd med de ledamöter, vilka handhade de
tekniska spörsmålen.

I syfte att förenkla arbetssättet och samtidigt minska chefens för ämbetsverket
stora arbetsbörda har beredningen därjämte föreslagit, att chefen för
civilavdelningen skulle erhålla en något ökad befogenhet i vissa pa honom
ankommande frågor. Han borde sålunda äga rätt att fatta beslut i alla
s. k. kassaärenden, häri jämväl inbegripna besvärsmål i kassaärenden. Då
marinöverkommissarien förut är beslutande i anmärkningsmål, skulle hans
beslutsbefogenhet komma att omfatta dels kassaärenden, dels besvärsmål i
kassaärenden, dels ock anmärkningsmål (revisionsärenden). Besvärsmålen
skulle föredragas av en sekreterare med avlöning i lönegraden B. 26 (ny befattning)
samt anmärkningsmålen av förste revisorn.

I sitt yttrande över beredningens förslag har marinförvaltningens
majoritet bland annat vänt sig emot förslaget att ställa amiralitetsrådet
utanför civilavdelningen, något som kunde tänkas komma att medföra olägenheter,
samt föreslagit, att amiralitetsrådsbefattningen skulle indragas och
ersättas med en assistent åt avdelningschefen med benämning byrådirektör
samt med avlöning i lönegraden B. 26. Denne assistent skulle i stället för
avdelningschefen deltaga vid handläggning i plenum av vissa ärenden. När
fråga förekomme om disposition av anslag, skulle kamreraren ingå som ledamot
av förvaltningen.

Ämbetsverket, som icke haft något att erinra mot beredningens förslag
i fråga om avgörandet av vissa besvärsmål, har vidare föreslagit en ytterli -

133

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

gare utvidgning av marinöverkommissariens beslutsbefogenhet att jämväl
omfatta avskrivningsmål, ävensom ifrågasatt, att kassaärendena skulle föredragas
av kamreraren. Därjämte föreslår marinförvaltningen, att benämningen
förste revisor för föredraganden i anmärkningsmål måtte ändras till
revisionskommissarie.

1928 års sakkunniga hava i fråga om civilavdelningens organisation
i stort sett anslutit sig till beredningens förslag, såsom medförande en bestämd
avgränsning för avdelningens arbetsuppgifter och ägnat att skingra
den oklarhet, som nu kunde sägas råda beträffande personal och tjänsteförhållanden
inom civilavdelningen. De sakkunniga avstyrka sålunda bestämt
den av marinförvaltningens majoritet förordade anordningen med en assistent
åt avdelningschefen och med kamreraren såsom bisittare i plenum i vissa
ärenden. De anse emellertid, att amiralitetsrådets uppgifter borde utökas
med den rättsliga tillsynen av marinens fastigheter, och ifrågasätta, huruvida
icke för förenklande av arbetssättet inom ämbetsverket sådana ärenden,
som endast beröra civilavdelningens verksamhetsområde, kunde avgöras av
ämbetsverkets chef i närvaro av föredraganden i stället för som nu i plenum
med minst två ledamöter utom chefen.

Yidare anse de sakkunniga, att kontrollen över anslagsdispositionen borde
avlyftas från den civile ledamoten (amiralitetsrådet) och vederbörande föredragande
åläggas att svara för anslagens ställning. Härigenom skulle amiralitetsrådet
få mera tid att medverka vid beredningen av de ärenden, i vilka
hans sakkunskap verkligen vore erforderlig.

I sitt yttrande över 1928 års sakkunnigas betänkande har marinförvaltningens
majoritet med frångående av sin tidigare ståndpunkt anslutit
sig till de sakkunnigas förslag.

Näi det nu gäller att taga ställning till den rätt invecklade frågan om civilavdelningens
organisation, kan till eu början konstateras, att de olika förslagen
överensstämma i det avseendet, att chefen för civilavdelningen bör
beredas erforderligt inflytande på handläggningen av de ekonomiska ärendena,
vilket han enligt nuvarande ordning saknar. Visserligen kunde detta
önskemål förverkligas även på det sätt, som 1907 års sakkunniga tänkt sig,
nämligen att amiralitetsrådets ställning förändrades till endast föredragande
under marinöverkommissariens ledning och överinseende. Då emellertid en
dylik anordning skulle betinga, att den sistnämnde måste närvara vid amiralitetsrådets
föredragning i plenum och arbetssättet därigenom skulle avsevärt
förtyngas, torde den av beredningen anvisade utvägen vara lämpligare
och alltsa böra, med vissa i det följande angivna jämkningar, läggas till
grund för bestämmandet av arbetsfördelningen inom civilavdelningen.

Emellertid synes mig beredningens motivering för den ändrade arbetsfördelningen,
nämligen att självständiga uppgifter icke lämpligen borde förenas
med en rådgivande verksamhet, icke vara fullt bärande. Avgörande
för arbetsfördelningen synes mig snarare böra vara ärendenas natur av eko -

134

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 175.

nomiska (kamerala) eller administrativa, men otvivelaktigt bör det vara riktigt
att i möjligaste mån söka begränsa särskilt avdelningschefens rådgivande
verksamhet, för att han skall få tillfälle att mera odelat ägna sig åt ledningen
av marinens omfattande medelsförvaltning och vad däri inbegripes.
Detta torde svårligen låta sig göra med en organisation, enligt vilken amiralitetsrådsbefattningen
förutsattes indragen.

Även i det avseendet synes råda enighet, att från plenibeliandling böra
avskiljas alla s. k. kassaärenden, d. v. s. ärenden av den art, att utbetalningsbeslutet
beror på tillämpning av gällande författning eller annan rättsgrund,
ävensom besvär över underlydande myndigheters beslut i kassaärende.
En dylik decentralisation av beslutsbefogenheten finner även jag
önskvärd och lämplig. Däremot kan jag icke dela marinförvaltningens uppfattning,
att även avgörandet av avskrivningsmål borde kunna uppdragas
åt chefen för civilavdelningen, ty beslut i dylika ärenden hava ofta eu
räckvidd, som omspänner annan avdelnings verksamhetsområde.

Den ytterligare förenkling av arbetssättet, som 1928 års sakkunniga förordat
i avseende å kontrollen av medelsanvisningar, innebärande att vederbörande
avdelningschef göres ansvarig för, huruvida medelstillgäng finnes
å vederbörligt anslag, synes mig också lämplig. Jag vill i detta sammanhang
erinra, att motsvarande anordning länge tillämpats inom arméförvaltningen
och därstädes visat sig vara tillfredsställande. Givetvis kunna tveksamma
fall uppstå, då vederbörande civile ledamots uppfattning bör inhämtas.
För övrigt bör under alla förhållanden chefen för civilavdelningen
såsom speciell målsman för kontrollen över medelsförvaltningen i allmänhet
hava till uppgift att utöva visst inseende även över medelsanvisningar, som
ankomma på andra avdelningar, och ingripa reglerande, om så skulle erfordras.
Därigenom att bokslutskontoret står under hans ledning, är denna
möjlighet honom alltid beredd, utan att han därför behöver betungas med
åliggandet att städse deltaga i plenibehandlingen av nu ifrågavarande
ärenden.

Såsom ovan anförts, anser jag, att ärendenas natur i första hand bör
vara avgörande för fördelningen av arbetsuppgifterna mellan marinöverkommissarien
och amiralitetsrådet. Att de båda komma att förena självständiga
uppgifter med rådgivande verksamhet, lärer i och för sig icke kunna anses
olämpligt och har för övrigt icke heller enligt beredningens förslag kunnat
undvikas. Den naturliga fördelningen av ärendena torde vinnas, genom att
marinöverkommissarien övertager, förutom kassaärenden och besvärsmål i
dylika ärenden, jämväl ärenden angående uppbörden och redovisningen av
till marinförvaltningen hörande medel, vissa ärenden angående statsregleringen
m. fl. samt sammanfattandet av marinförvaltningens budgetförslag,
alltså ärenden av kameral natur, ävensom uppgiften att i särskilda fall vara
närvarande vid föredragningen i plenum av ärenden, som avse medelsanvisning
eller som eljest äro av rent ekonomisk natur, medan amiralitetsrådet
åter får till uppgift att dels bereda och föredraga på civilavdelningen nu
ankommande ärenden av allenast administrativ natur, dels vara närvarande

135

Kutigl. Maj-As proposition nr 175.

vid föredragningen av frågor av dylik natur, som ankomma på de tekniska
avdelningarna. Amiralitetsrådet synes alltså böra vara elief för en administrativ
byrå, medan kameralbyråns uppgifter övertagas av marinöverkommissarien.

Yad amiralitetsrådets ställning vidkommer, bär beredningen liksom 1928
års sakkunniga föreslagit, att denne skulle lielt skiljas från civilavdelningen.
För egen del anser jag, med hänsyn till svårigheten att instruktionsmässigt
uppdraga en skarp gräns mellan ekonomiska och administrativa ärenden,
att lämpligheten av eu dylik anordning kan starkt ifrågasättas, och förutsätter
för den skull, att den administrativa byrån skall tillhöra civilavdelningen,
ävensom att amiralitetsrådet såsom byråchef skall vara underställd
civilavdelningens chef. För denna anordning torde kunna anföras även andra
skäl, såsom exempelvis att den civila personalen bör hava en särskild chef.
Vad av mig nu förordats beträffande marinförvaltningens inre organisation
bör emellertid i detta liksom i andra avseenden icke anses bindande annat
än i den mån förslaget har inflytande på personalbehovet.

En omläggning på ovan förordat sätt av arbetsfördelningen och arbetsformerna
inom civilavdelningen kräver en mindre förändring av staten. Då
kamreraren förutsatts bliva föredragande inför marinöverkommissarien i
kassaärenden, har marinförvaltningen ansett, att denne borde placeras i lönegraden
B. 26 i likhet med såväl förste revisorn, föredragande i anmärkningsmål,
som den av beredningen föreslagna sekreteraren, vilken skulle hava
till åliggande att, bland annat, bereda och föredraga besvärsmålen. Jag biträder
marinförvaltningens förslag härutinnan. En höjning av kamrerarens
löneställning är för övrigt motiverad även ur den synpunkten, att synnerligen
stora krav redan nu måste ställas på denne befattningshavare. På
grund av den stora omfattningen av materielen och den industriella verksamheten
vid marinen måste det marina anslags- och räkenskapsväsendet
bliva både komplicerat och omfattande, och i följd därav måste av chefen för
bokslutskontoret fordras särskilda kvalifikationer.

Jag ansluter mig även till förslaget, att förste revisorn benämnes revisionskommissarie.

I likhet med beredningen anser jag det vara av behovet påkallat att för
Beredandet och föredragningen av besvärsmålen avse en sekreterare i lönegraden
B. 26. Denne bör givetvis även biträda vid beredningen av andra å
civilavdelningen ankommande ärenden. Nämnde sekreterare och den å marinöverkommissariens
avdelning för närvarande tjänstgörande notarien i lönegraden
B. 21 böra därför avses för civilavdelningen i dess helhet med den
fördelning av arbetsuppgifterna, som ämbetsverket bestämmer.

Till personalbehovet i övrigt återkommer jag i det följande.

I anslutning till vad ovan anförts synes mig civilavdelningen böra organiseras
enligt följande huvudgrunder.

1. Civilavdelningen består under marinöverkommissarien av:

kansliet med därtill hörande advokatfiskalskontor och registratorskontor,

boksluts- och kassa kontoret samt

136

Kungl. Maj;ts proposition nr 175.

revisionskontoret,

varjämte å avdelningen finnes

en administrativ byrå under ledning närmast av amiralitetsrådet men
underställd marinöverkommissarien i dennes egenskap av chef för hela civilavdelningen.

2. Marinöverkommissarien åligger att taga befattning med följande
ärenden:

a) ärenden, i vilka marinöverkommissarien själv äger att å marinförvaltningens
vägnar fatta beslut, nämligen:

anmärkningsmål;

kassaärenden (och därmed jämställda ärenden, som kunna komma att avskiljas
från plenibehandling); samt

besvär i kassaärenden och besvarande av remisser å besvär över marinöverkommissariens
beslut;

b) ärenden, vilka marinöverkommissarien föredrager inför marinförvaltningen,
nämligen:

ärenden angående kassa- och räkenskapsväsendet, häri inbegripna å civilavdelningen
ankommande, till kassaärenden icke hänförliga utbetalningar
från marinförvaltningens kassa, såsom exempelvis flyttningsersättning m. m.;
avskri vningsmål;

statsregleringen, såvitt angår avlöning, understöd, expenser m. m.; samt
sammanfattandet av marinförvaltningens budgetförslag;

c) ärenden i marinförvaltningens plenum, i vilka marinöverkommissarien
utan att vara föredragande deltager, nämligen:

ärenden angående statsregleringen i de delar marinöverkommissarien ej
själv är föredragande, marinförvaltningens organisation och dess personal
ävensom angående medelsanvisning i de fall, då med hänsyn till ärendets
beskaffenhet samråd med marinöverkommissarien kan anses erforderligt.

3. Amiralitetsrådet åligger att taga befattning med följande ärenden:

a) ärenden, vilka föredragas av amiralitetsrådet, nämligen:

på civilavdelningens föredragning ankommande ärenden utom dem, som
föredragas av marinöverkommissarien, således:
personalärenden,

ärenden angående marinförvaltningens organisation,
avlönings- och pensionsärenden icke hänförliga till punkt 2,
ärenden rörande marinens fasta egendom i rättsligt hänseende och i övrigt,
såvitt de ej ankomma på annan avdelning,
besvärsmål ej hänförliga till punkt 2 samt

övriga ärenden av övervägande juridisk och allmänt administrativ karaktär
såsom författningsförslag och frågor om författningars tillämpning — allt
såvitt de icke tillhöra annan avdelning eller angå kassa- och räkenskapsväsendet
— och

b) ärenden i marinförvaltningens plenum, i vilka amiralitetsrådet deltager
utan att vara föredragande, d. v. s. sådana ärenden, däri civil-administrativ

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 137

förfarenhet anses erforderlig och chefen för civilavdelningen icke deltager,
såsom

upphandlings- och entreprenadärenden in. fl.

Det torde böra framhållas, att ovan angiven fördelning av arbetsuppgifterna
icke bör anses vara bindande i den grad, att icke vid instruktionens
omarbetning jämkningar böra kunna vidtagas, därest så skulle anses .ändamålsenligt.

Beträffande behovet av civil personal inom marinförvaltningen torde, utöver
vad ovan nämnts, böra bringas i erinran, hurusom en synnerligen
kraftig reduktion av denna personal vidtogs i samband med genomförandet
av 1925 års försvarsordning. Sålunda minskades staten för marinförvaltningen
med en andre kemist, två tjänstemän i 24. lönegraden (sekreterare å
de tekniska avdelningarna), fyra tjänstemän i 21. lönegraden (tre revisorer
och eu sekreterare å de tekniska avdelningarna) samt två expeditionsvakter.
Härjämte vidtogs en minskning i anslagen för avlönande av den jämförelsevis
talrika icke-ordinarie personalen. Den sammanlagda personalminskningen
uppgick till icke mindre än 40 % av den förutvarande personalen.

I betraktande av nämnda förhållande lärer det icke kunna förväntas vara
möjligt att nu vidtaga ytterligare nedskärningar. Snarare synes det ofrånkomligt
att räkna med en mindre jämkning uppåt, när en gång de till övergångsstat
överförda tjänstemännen icke längre stå till förfogande.

I det föregående har jag redan redogjort för behovet av viss personal å
civilavdelningen, nämligen av en marinöverkommissarie, ett amiralitetsråd,
en revisionskommissarie (B. 26), en kamrerare (B. 26), en sekreterare (B. 26)
och en notarie (B. 21), den sistnämnde avsedd att ersätta en på kameralbyrån
nu placerad sekreterare i lönegrad B. 24, vilken befattning alltså bör
uppföras å övergångsstat. I detta sammanhang anser jag mig böra framhålla,
att, om vid tillsättandet av den nytillkomna sekreterarbeställningen
i lönegraden B. 26 vakans kommer att uppstå i någon av nuvarande beställningar,
denna vakans icke torde böra fyllas, så länge personal å övergångsstat
kan avses för fullgörandet av de åligganden, som äro förbundna
med den ledigblivna beställningen.

Den minskning av antalet sekreterarbeställningar, som vidtogs genom
1925 års försvarsbeslut, motiverades med att de göromål, som utfördes av
sekreterarna å de tekniska avdelningarna, borde kunna anförtros åt militär
och civilmilitär personal. Såväl marinförvaltningen som 1928 års sakkunniga
anse emellertid, att behov alltjämt föreligger av en sekrererare i lönegraden
B. 24 för de tekniska avdelningarna. Även i beredningens förslag har
nämnda behov beaktats, i det beredningen beräknat erforderligt, förutom
en sekreterare i lönegraden B. 26 och en notarie i lönegraden B. 21 å kansliet,
eu sekreterare i lönegraden B. 24 avsedd för amiralitetsrådet och de tekniska
avdelningarna.

Av vad i denna fråga från olika håll anförts och föreslagits, synes framgå,
att behovet av sekreterare å de tekniska avdelningarna, ehuru betydligt
minskat, alltjämt föreligger. Särskilt torde detta gälla ingenjöravdelningen,

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

som icke förfogar över vare sig tillräckliga eller lämpliga arbetskrafter för
uppsättande av de talrika skrivelser, kontrakt m. m., som ankomma på denna
avdelning; men i viss mån gäller det även andra tekniska avdelningar. Då
emellertid samtliga sekreterarbefattningar å nämnda avdelningar alltjämt
nppehållas av den till övergångsstat överförda personalen, och någon praktisk
erfarenhet rörande möjligheten av att överflytta å dessa befattningar nu
ankommande göromål på annan tillgänglig personal alltså icke förvärvats,
anser jag varken erforderligt eller lämpligt att i förevarande avseende nu
föreslå någon ändring i staten.

1928 års sakkunniga hava även föreslagit utökning av staten med en revisor
Jag anser emellertid icke tillräckliga skäl anförda härför ulan räknar med
det nuvarande antalet eller tre dylika befattningshavare i lönegraden B. 21,
varav en bör placeras å bokslutskontoret och två å revisionskontoret.

En kassör, i lönegraden B. 21, är givetvis alltjämt behövlig. Såsom redan
nu sker, bör denne även utnyttjas för andra tjänsteuppdrag än som medfölja
kassörstjänsten.

Beredningen bär föreslagit, att befattningen såsom aktuarie och registrator
skulle indragas och ersättas med en pensionerad officer med arvode.
Jag biträder detta förslag och föreslår sålunda, att befattningen överföres &
övergångsstat. Aktuarien bör emellertid kvarstå i sin befattning, tills han
avgår eller tillfälle yppar sig att placera honom i annan ordinarie beställning.
Under tiden bör arvodet till en pensionerad officer uppföras i staten utan
angivet belopp.

I övrigt har jag beträffande den ordinarie personalen icke funnit anledning
föreslå någon ändring av staten.

Marinförvaltningen har i sina utlåtanden över beredningens och 1928 års
sakkunnigas förslag framhållit, att lönen till marinöverkommissarien, som
nu utgår enligt lönegraden A. 1, borde med hänsyn till det högre ansvar och
det ökade arbete, som komme att påvila honom, uppföras i lönegraden A. 2.
Ehuru de skäl, som av marinförvaltningen anförts, visserligen kunna anses
värda beaktande, finner jag mig i saknad av erforderlig utredning i frågan,
särskilt med hänsyn till de konsekvenser, som en dylik förhöjning kunde
förväntas medföra beträffande andra med marinöverkommissarien jämförliga
befattningshavare, förhindrad att nu föreslå någon förändring beträffande
dennes löneställning.

Antalet i staten för marinförvaltningen uppförd civil biträdespersonal är
jämförelsevis ringa, nämligen fyra kontorsbiträden. Däremot finnes anställd
en i förhållande därtill talrik icke-ordinarie personal, bestående dels av
amanuenser, manliga och kvinnliga biträden i övrigt å kansliet, revisions-,
boksluts- och kassakontoren m. fl., dels av konstruktörer, ritare m. fl. å de
tekniska avdelningarna. Åtskilliga av dessa tjänstemän hava bakom sig en
lång tjänstetid. Den till förstnämnda gruppen hörande personalen avlönas
från de i staten uppförda anslagen till vikariatsersättningar (förslagsanslag)
och till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. (begränsat anslag),
för närvarande beräknade till 2,500 respektive 79,000 kronor — i sist -

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 139

nämnda belopp inräknat arvode till advokatfiskalen med 4,(X)0 kronor —
medan avlöningskostnaderna för personal tillhörande den senare gruppen
bestridas från anslagen till fartygsbyggnader in. fl. anskaffningar. I viss
utsträckning hava sistnämnda anslag även fått bidraga till kostnaderna för
renskrivning.

I sitt yttrande över beredningens förslag och även i annat sammanhang
har marinförvaltningen, under framhållande av att den icke-ordinarie personalen
jämlikt gällande avlöningsbestämmelser vore tillförsäkrad avlöningsförhöjning
vart tredje ar samt att det vore omöjligt att tid efter annan avskeda
personal för att bereda den kvarstående bättre förmåner, påyrkat förhöjning
av det för avlönande av icke-ordinarie befattningshavare avsedda anslaget,
varvid samtidigt arvodet till advokatfiskalen borde uppföras särskilt. Därjämte
har ämbetsverket förutsatt, att anslagen till fartygsbyggnader och
andra särskilda anskaffningar skulle såsom hittills bidraga till kostnaden
för de renskrivningsarbeten, vilka betingades av dessa anskaffningar. Slutligen
har marinförvaltningen framhållit nödvändigheten av att en del av nu
ifrågavarande icke-ordinarie personal överflyttades å ordinarie stat, men, då
tiden icke medgivit ett ingående skärskådande av hithörande spörsmål, avstått
från att framlägga förslag i ämnet.

Att svårigheter måste följa därav, att de till sitt belopp växlande avlöningarna
till viss icke-ordinarie personal bestridas från ett begränsat
anslag, torde vara påtagligt. För att säkerställa kontrollen av fartygsräkenskaperna
bär Ivungl. Maj:t därför senast under år 1928 anvisat, utöver det
i staten upptagna anslaget, särskilda medel från anslaget till extra utgifter.
På grund därav och för att icke äventyra den viktiga kontrollen av räkenskaperna
anser jag mig icke böra nu ifrågasätta någon minskning av anslaget
till avlöningar till de icke-ordinarie befattningshavarna, men å andra
sidan anser jag icke erforderligt att vidtaga någon höjning av anslagets
storlek. De påtalade svårigheterna med avseende å växlingarna i medelsbehovet
synas mig nämligen böra för framtiden avlägsnas, genom att anslaget
enligt samma grunder, som jag i det föregående föreslagit tillämpade
beträffande motsvarande anslag för arméförvaltningen, förändras till förslagsanslag,
dock så beräknat, att endast den del av anslaget, som motsvarar
avlöningsförhöjningar, får förslagsanslags natur. Beträffande arvodet
till advokatfiskalen biträder jag marinförvaltningens förslag om att detta
uppföres för sig.

På grund av vad nu anförts bör anslaget till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m., nu upptaget i staten till 79,000 kronor inklusive
arvodet å 4,000 kronor till advokatfiskalen, med frånskiljande av sistnämnda
belopp beräknas sålunda:

Grundavlöningar till extra ordinarie tjänstemän, högst........ kronor 62,610: —

Avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis.
.................................................................................. » 3,960: —

Extra befattningshavare, renskrivning m. m., högst ............ » 8,430: —

Summa förslagsanslag kronor 75,000: —

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Beräkningen grundar sig, vad grundavlöningarna angår, på inhämtade
uppgifter angående nuvarande antal tjänstemän i de olika lönegraderna,
vilkas avlöning icke utgår från anslaget till vikariatsersättningar, medan avlöningsförhöjningarna
beräknats efter samma grunder, som angivits i statsverkspropositionen
till 1926 års riksdag (för flera huvudtitlar gemensamma
frågor sid. 19) och som även tillämpats vid beräkningen av motsvarande
anslag för arméförvaltningen. Vad angår kostnaden för avlöning till extra
befattningshavare, renskrivning m. m., är denna beräknad med ledning av
inhämtade uppgifter angående antalet normalt anställda dylika befattningshavare
ävensom å medelsbehovet för bestridande av kostnaderna för renskrivning
m. fl. utgifter, som icke äro av den särskilda natur, att de böra
drabba materielanslagen.

I avseende å anslaget till vikariatsersättningar finner jag mig böra, under
åberopande av vad som anförts beträffande motsvarande anslag för arméförvaltningen,
föreslå, att detta utgår ur staten.

Vidkommande slutligen den av marinförvaltningen förordade överflyttningen
av viss icke-ordinarie personal till ordinarie stat, varemot i och för sig
icke torde vara något att erinra, lärer denna fråga böra upptagas till prövning
i samband med motsvarande spörsmål beträffande den icke-ordinarie
personal inom marinförvaltningen, som avlönas från andra anslag, såsom
konstruktörer, ritare m. fl. Såsom av försvarsväsendets lönenämnd framhållits
i yttrande den 16 november 1927 (se prop. nr 196/1928 sid. 21), bör
reglering av sistnämnda personals löneförhållanden icke ifrågakomma, förrän
frågan om den centrala militära förvaltningens organisation vunnit sin lösning.
Jag förutsätter därvid, att den utredning, som kan komma att föregå
ett upptagande till behandling av nämnda spörsmål, jämväl skall innefatta
eu förnyad undersökning, huruvida och i vad mån den personal, varom här
är fråga, kan till antalet nedbringas.

I avseende å behovet av militär personal inom marinförvaltningen förutsätter
jag ingen annan ändring i det uti 1925 års försvarsproposition beräknade
personalbehovet än överförande av en marinintendent till marinstabens
personalavdelning. Den för marinförvaltningens minavdelning nu beräknade
expeditionsunderofficeren bör överflyttas till ämbetsverkets nautiska avdelning.

Marinförvaltningen har i sitt yttrande över beredningens förslag på anförda
skäl dels föreslagit uppförande i staten för marinförvaltningen av arvoden
till vissa officerare, tjänstgörande i marinförvaltningen, med sammanlagt
3,000 kronor, dels ock framhållit, att det funnes fog för särskilda arvoden
även åt annan personal än den, som ämbetsverket upptagit i sitt förslag,
men att marinförvaltningen icke vore beredd att framlägga förslag i ämnet.
Förevarande fråga har även behandlats av 1928 års sakkunniga, som ansett,
att följdriktigheten fordrade, att de officerare, som i ifrågavarande hänseende
kunde anses vara likställda med officerare vid armén, bleve såsom dessa
delaktiga av förmånen av särskilda arvoden. Såsom jag beträffande motsva -

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

rande förhållande i marinstaben framhållit, har jag i saknad av erforderlig
utredning icke nu kunnat taga slutlig ståndpunkt till denna fråga.

Såväl beredningen som 1928 års sakkunniga hava behandlat frågan angående
ställföreträdare för ämbetsverkets chef och därvid framlagt förslag i
syfte att avlägsna vissa olägenheter, som ansetts förbundna med nuvarande
ordning, såsom det förhållandet, att, vid förfall för den ordinarie chefen,
marinförvaltningens plenum kan få eu sådan sammansättning, att det rent
militära inflytandet vid avgörandet av vissa frågor är helt borteliminerat,
ävensom de ofta förekommande förändringarna med avseende å undertecknandet
av marinförvaltningens anvisningar och anordningar, beroende på
att amiralitetsrådet enligt instruktionen skall bestrida marinöverkommissariens
befattning, när denne inträder såsom chef för ämbetsverket, och därav
föranledda övriga omplaceringar av tjänstemän. Till en del synas berörda
olägenheter kunna avhjälpas, genom att bestämmelserna i marinförvaltningens
instruktion ändras därhän, att uppehållandet av viss civil tjänst inom
ämbetsverket vid kortare tids förfall för den ordinarie befattningshavaren
icke såsom nu blir obligatoriskt förbundet med viss befattningshavare. Med
hänsyn härtill och då olägenheterna i övriga hänseenden torde sakna större
praktisk betydelse, finner jag icke erforderligt att här närmare ingå på ifrågavarande
spörsmål. Jag anser mig dock böra framhålla, att det i samband
med en kommande revidering av marinförvaltningens instruktion bör tagas
i övervägande, huruvida icke med avseende å ersättare för ämbetsverkets
chef, vid förfall för denne, borde vidtagas den ändringen av nuvarande ordning
— enligt vilken med vissa undantag den äldste avdelningschefen inträder
sasom chef — att Kungl. Maj:t, i likhet med vad nu sker beträffande
vissa andra centrala ämbetsverk, till ställföreträdare för chefen för viss tid
utser den bland marinförvaltningens avdelningschefer, som kan anses vara
mest lämpad härför.

4. Inspektören för kustartilleriet.

Enligt nuvarande organisation utövar chefen för kustartilleriet under
Konungen och med den inskränkning, som följer av kommendants befälsrätt,
högsta befälet över kustartilleriets personal samt är ansvarig för de
kustartilleriet tillhörande truppförbandens krigsdugligliet och tjänstbarhet.

I fråga om kustfästningarna äger chefen för kustartilleriet viss befogenhet
bland annat därigenom, att framställningar från kommendanterna
rörande krigsberedskap, nybyggnad, underhåll in. m. insändas genom sagde
chef, som avgiver yttranden över dessa framställningar. Vidare har chefen
för kustartilleriet viss inspektionsskyldighet beträffande Älvsborgs och Hemsö
fästningar.

Å handläggningen inom marinstaben och marin förvaltningen av ärenden
rörande kustartilleriet och kustfästningarna är chefen för kustartilleriet
tillförsäkrad visst inflytande därigenom, att enligt för vederbörande myndig -

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

heter utfärdade instruktioner dels samråd skall äga rum med chefen för
kustartilleriet i en del viktiga frågor, dels stabschefen hos chefen för kustartilleriet
skall deltaga i beredningen och föredragningen inom marinförvaltningen
av ärenden, som beröra kustartilleriet och kustfästningarna.

Beredningen, som ansett, att chefens för kustartilleriet inflytande i ovannämnda
hänseenden borde ökas, har, såsom förut omnämnts, vid utformandet
av sitt organisationsförslag sökt förverkliga detta syfte bland annat
genom att föreslå inrättandet inom marinstyrelsen av en särskild kustartillerisektion
under ledning närmast av chefen för kustartilleriet. Jämväl
enligt 1928 års sakkunnigas förslag har kravet på ökat inflytande för chefen
för kustartilleriet beaktats ehuru i vida mindre utsträckning och efter andra
linjer än enligt beredningens förslag.

Även jag anser, att den kustartilleristiska sakkunskapen städse bör anlitas
och beredas tillfälle att göra sig hörd i kustartilleriet och kustfästningarna
berörande angelägenheter, samt att vapnets främste målsman — vilken av
skäl, som nedan angivas, synes böra benämnas inspektör för kustartilleriet
—- bör erhålla ökat inflytande i frågor, som beröra hans verksamhetsområde.
Såsom jag förut framhållit, synes mig emellertid detta kunna och
böra ske utan väsentlig rubbning av bestående organisationsformer. I överensstämmelse
med denna uppfattning har jag i det föregående tillstyrkt inrättandet
av en särskild kustartilleriavdelning inom marinstaben ävensom
föreslagit, att vapnets militära ledning skall i avseende å handläggningen
inom marinförvaltningen av kustartilleriet och kustfästningarna berörande
ärenden erhålla avsevärt utvidgad befogenhet. Vidare har jag uttalat, att
inspektören för kustartilleriet bör höras eller deltaga i överläggningar hos
chefen för marinen i frågor, som gälla kustartilleriet och kustfästningarna.

Då det är av största vikt, att inspektören för kustartilleriet beredes tillfälle
att inhämta ingående kännedom om samtliga kustfästningars krigsförberedelser
och tillstånd samt att taga initiativ ej allenast i kustartilleriets,
utan även i alla kustfästningarna berörande frågor, bör honom nu åliggande
inspektionsskyldighet beträffande kustfästningarna utökas med hänsyn härtill.

Såsom 1928 års sakkunniga framhållit, bör nyss berörda inspektionsrätt
givetvis icke lägga hinder i vägen för utövandet av chefens för fortifikationen
motsvarande befogenhet. Jag förutsätter nämligen, att sistnämnde
chef, såsom den mest sakkunnige i vad angår kustfästningarnas tillstånd i
rent fortifikatoriskt hänseende, alltjämt skall äga rätt att i nämnda hänseende
inspektera kustfästningarna.

I anslutning till ovan föreslagna förändring i chefens för kustartilleriet
allmänna uppgift samt med hänsyn till att en chef för marinen föreslås att
tillsättas, har jag, såsom förut nämnts, funnit mig böra förorda, att benämningen
å nu ifrågavarande befattningshavare ändras till inspektör för kustartilleriet.
För en sådan namnförändring talar för övrigt det skälet, att
benämningen chefen för kustartilleriet redan nu är i viss mån vilseledande.
Det har nämligen icke kunnat undvikas att i reglementen m. fl. föreskrifter
använda benämningen kustartilleriet såsom ett kollektivt uttryck för såväl

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 14JJ

kustartilleriets personal (truppförband) som kustfästningarna. Denna benämning
bär med nu nämnd innebörd jämväl vunnit burskap i det allmänna
språkbruket. Då nu ifrågavarande befattningshavares befälsrätt endast avser
kustartilleriets personal och för övrigt icke kan — utan att grundvalarna
för befiilsföriugen på hithörande område rubbas — utsträckas att även gälla
kustfästningarna, är benämningen chef för kustartilleriet ägnad att ingiva
eu felaktig föreställning om vederbörandes ställning ocli befogenheter.

Inspektören för kustartilleriet bör vara chef för kustartilleriets personal
samt jämväl i övriga hänseenden övertaga chefens för kustartilleriet nuvarande
åligganden och befogenheter, dock med de mindre jämkningar, som
kunna vara betingade av chefens för marinen befälsställning.

Genom vidtagande av de utav mig sålunda förordade anordningarna torde
det hava sörjts för, att den kustartilleristiska sakkunskapen beredes fullt
betryggande inflytande a handläggningen av frågor, som beröra kustartilleriet
och kustfästningarna. Att vad angår militära krigsförberedelseärenden
samt förvaltningsärenden i nämnvärd grad utvidga inspektörens befogenhet,
utöver vad som bliver följden av nu föreslagna anordningar, bör enligt min
åsikt icke ifragakomma. Den eftersträvade enhetligheten i ledningen och
förvaltningen av marinens angelägenheter skulle nämligen i sådant fall på
ett betänkligt sätt äventyras.

Beträffande personalen i inspektörens för kustartilleriet stab räknar jag
med, att densamma skall erhålla enahanda omfattning, som enligt 1925 års
försvarsproposition avsetts för chefens för kustartilleriet stab, dock att,
såsom för närvarande, i mån av behov ytterligare en officer från truppförbanden
kommenderas till tjänstgöring i staben.

5. Cheferna för mariningenjörkåren, mariniiiteiHlenturkåren

och inarinläkarkåren.

Beträffande ifrågavarande chefer, vilka jämte sina personalchefsbefattningar
bestrida befattningarna såsom avdelningschefer för marinförvaltningens
respektive ingenjör-, intendent- och sanitetsavdelning, ifrågasättes ingen
annan ändring än som kan betingas av att de i egenskap av kårchefer bliva
underställda chefen för marinen. Denna förändring i deras ställning bör
dock icke medföra någon ändring i avseende på ingivandet av befordringsförslag,
utan förutsätter jag, att dessa förslag — eventuellt upprättade av'' särskilda
befordringskommissioner — skola såsom hittills ställas till Konungen.
Befordringsförslagen böra dock givetvis insändas genom chefen för marinen,
som därigenom får tillfälle att yttra sig över förslagen i fråga. 6

6. Sammanfattning beträffande förändringar i personalbehov''

och gällande stater.

I det föregående föreslagna förändringar beträffande behovet av viss
militär och civilmihtär personal i förhållande till motsvarande beräkningar i
1925 års försvarsproposition äro sammanfattade i nedanstående tablå.

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
Yinterbelio vet.

		Officerare		%		Personal,
								tillhörande
								reserven.
		Flottan		Kust- artilleriet	g so •1	P- © ►i o	med arvode
							Pa
		«	CD	SÖ			©
		o 3	3 2* *	crq	1*	er- ©	So		<=5
	2	3	5L *	g	pr T3	O- ©		O	p-
	SO er? crq	3 P- ©:	2 3 § O CD	3 c-f- 00	►-» © 3 g	©	Pa O	Pa © ©	*-s o pa
	3 so:		« o	P» Pa ©	PS * t35 _ © ©		SO	SO 3	© CD
		o	2 p-	•-1 pa	so				1
		CD	©	©	©
Sjöförsvarets kommando-expedition ..................... Chefen för marinen jämte	—	—	— 2	—	—	—	— 1	— 1 + 3b	— 1 + 1
	+1	+ 1	+ 31;	+ 1	—	; +1	+1
Marinförvaltningen ............					—	i —i		+1	—
Sjöstyrkorna ....................	—	— I1 * 3)	—		—	—	—	—	—
Övriga tjänstgöringsplatser.	— i	+ 1	-	— 1	+1	1 —	—	—
Summa	—	+ 1	+1	—	+1	\| —	—	+ 3	_

>) Därav 2 på personalavdelningen och. 1 såsom förstärkning av arbetskrafterna inom
marinstaben i övrigt.

2) Därav 1 å sjökrigshistoriska avdelningen samt 2 expeditionsoffieerare.
s) Under sommarhalvåret kommer minskningen på marinförvaltningen.

Merbehovet av personal, vilket avses tillgodosett genom uppförande å
respektive stater av motsvarande antal beställningar, utgör sålunda:

1 kommendörkapten,

1 kapten eller subalternofficer från flottan,

1 kapten eller subalternofficer från kustartilleriet samt

3 officerare, pensionerade eller eljest tillhörande reserven, med arvoden.
Till nämnda ökning av personalstaterna återkommer jag här nedan.

Genomförandet av den föreslagna organisationen av marinens centrala
ledning betingar följande förändringar i gällande stater.

Departementet.

Med hänsyn till att 1 pensionerad officer och 1 pensionerad underofficer
med arvoden föreslagits överförda till marinstaben, bör, sedan organisationen
genomförts, den i staten uppförda anslagsposten »Arvoden till registrator
i departementet samt till viss personal å kommandoexpeditionen»
undergå häremot svarande minskning, eller med (3,180 + 2,100 =) 5,280
kronor.

Marinförvaltningen.

Förändringarna i staten för marinförvaltningen efter fullt genomförd organisation
framgå av följande uppställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

145

		\| Nuva-	Före-
		rande	slagen	Ökning	Minsk-	Kostnads-	Kostnads-
		organisa- tion	organisa- tion	ning	ökning	minskning
Civilavdelningen.						Kronor	Kronor

Marin överko mmissarie	(A. 1)	1	1
Amiralitetsråd...	(B. 30)	1	1
Revisionskommissarie
(förste revisor) ..	(B. 26) (B. 26)	1	1
Kamrerare .........	_	1	1		9,540 9,540
Kamrerare .................. Sekreterare .................... j Sekreterare ................... Aktuarie och regis trätor .. Maiinkassör_____	(B. 24) (B. 26) (B. 24) (B. 21) (B. 21)	1 1 1 1	_ 1 1	1	1 1 1	8,580 8,580 7,212
Notarie ...............	(B. 21)	1	1
Revisorer ____	(B. 21)	2	2
Revisor och bokhållare....	(B. 21)	1	1
k örste expeditionsvakt...	(B. 7)	1	1
Expeditionsvakter	(B. 5)	2	2
Konto rsbiträden ...	(B. 4)	4	4
Advokatfiskal ..		1	1
Registrator (pensionerad
officer) ........................		-	1	1		3,180	—
		Kronor	Kronor
Vikariatsersättningar, förslagsvis..	2,500	_				2,500
Arvode till advokatfiskalen		I 4,000	\
Avlöningar till icke-ordinarie be-	\| 79,000
fattningshavare m. m., förslags-	1	1 ~	—	—
vis ........................			175.000	1
Summa	—	—	3	3	22,260 j	26,872
Nettominskning	—	—	—	—	4,612

Flottans officerskår.

A denna stat skulle de förändringar behöva vidtagas, som framgå av
nedanstående tablå.

	Nuva-	Före-
	rande organisa- tion	slagen organisa- tion	Ökning	Minsk- ning	Kostnads- ökning	Kostnads- minskning
					Kronor	Kronor
Chef för marinen, arvode Övriga flaggmän............... (O. 8) Kommendörkaptener av 1 gr. (O. 5) Löjtnanter...... (O 2) Arvode till kommendör, som för-ordnas att uppehålla stations-befälhavareämbetet i Stock-holm ............................	5 17 100	i 4 18 101	i i i	i	19,000 10,500 4,812 1.200	17,040
Summa	—	—	3	i	35,512	17,040
Nettoökning kronor	—	—	—	—	18,472

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 144 haft. (Nr 175). 19539 10

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Staten för kustartilleriets officerskår ökas med en kaptensbeställning. Kostnadsökningen
härför utgör 6,726 kronor. Såsom jag förut anfört, avses statökningen
skola vidtagas först, när tjänstduglig officer å. övergångsstat icke
finnes tillgänglig.

Vid marinstaben anställd personal.

På grund av den förutsatta överflyttningen från sjöförsvarets kommandoexpedition
till personalavdelningen i marinstaben av viss personal och av
föreslagna övriga jämkningar i marinstabens organisation bliva efter fullt
genomförd organisation de förändringar av staten erforderliga, som framgå
av nedanstående tablå.

Nuvarande organisation	Föreslagen organisation	Ökning	Kostnads- j ökning Kronor j
	i	i	3,180 •
1	3	2	i 6,360 1
i	2	i	2,100
—	1	i	2.400
Kronor	Kronor
5,000	5,000	—
—		—	t) 14,040

Officer, pensionerad eller eljest tillhörande
reserven, anställd å sjökrigshistoriska avdelningen
.............................................

Pensionerad personal med arvode:

Officerare (därav en bibliotekarie samt två

expeditionsofficerare)...........................

Underofficerare (expeditionsunderoffice rare)

.................................................

Arkivarie å sjökrigshistoriska avdelningen
med arvode .........................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningsha
vare m. m., förslagsvis .........................

Summa ökning kronor

») Kostnadsökningen är till ett belopp av 5,280 kronor beroende på att pensionerad
personal överförts från departementets stat; den verkliga ökningen utgör alltså 8,760
kronor.

Sammanfattas vad ovan angivits, ställa sig kostnadsökningar och kostnadsminskningar
efter fullt genomförd organisation sålunda:

-----	Kostnads- ökning	Kostnads- minskning
	Kronor	Kronor
Staten för departementet ............................................ » » marinförvaltningen ...................................... » » flottans officerskår ....................................... » » kustartilleriets officerskår .............................	18,472 6,726 14.040	5,280 4,612
Summa	39,238	9,892
Nettoökningen beträffande sjöförsvaret skulle sålunda komma att uppgå till kronor ....................................	29,346

Nämnda kostnadsökning hänför sig icke uteslutande till förändringar i
staterna, betingade av nu föreslagen organisation av själva den centrala ledningen
och förvaltningen, utan beror jämväl på jämkningar i organisationen,
som måste anses nödvändiga, oavsett huru berörda spörsmål löses. Jag

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

syftar härvid på inrättandet av eu sjtfkrigahistorisk avdelning inom marinstaben
samt förstärkningen av dess arbetskrafter i övrigt. Att av den förändrade
organisationen av marinens militära ledning betingad ökning av
kostnaderna icke kunnat i samma grad, som beträffande motsvarande förhallande
vid lantförsvaret, kompenseras med besparingar i fråga om den
centrala förvaltningen, är beroende på det av mig förut påpekade förhållandet,
att marinförvaltningens personal, i motsats till arméförvaltningens, redan
genom 1925 års försvarsbeslut undergick eu kraftig beskärning.

G. Flygvapnet.

I den nuvarande organisationen av flygvapnets centrala ledning och förvaltning
intager chefen för flygvapnet ställningen av central militär myndighet,
under det att flygstyrelsen — under chefen för flygvapnet — utgör den
centrala förvaltningsmyndigheten.

Såsom forut nämnts, har riksdagen i skrivelse den 29 maj 1926 uttalat,
att det visat sig medföra betydande olägenheter och efter hand med all
säkerhet väsentligt ökade kostnader att ordna det självständiga flygvapnets
förvaltning i full överensstämmelse med den av 1925 års riksdag godkända
organisationen, vilken mnebure, att den ekonomiska förvaltningen skulle
goras fullt fristående från arméns och marinens centrala förvaltningsorgan
xtiksdagen hade med hänsyn till nämnda svårigheter ansett det böra underkastas
förnyat övervägande, om icke en ändring borde vidtagas i fråga om
flygvapnets förvaltning och räkenskapsväsende.

Beredningen, som hävdat den grundsatsen, att varje försvarsgren borde
i militärt, tekniskt och ekonomiskt avseende sammanhållas under gemensam
ledning samt intaga en fullt självständig ställning direkt under Kungl. Maj:t,
har ansett en ytterligare sammangjutning av den militära ledningen och förvaltningen
böra eftersträvas, så att den centrala ledningen i såväl militärt
som ekonomiskt avseende komme att utövas av endast eu myndighet. För
vinnandet av detta syfte borde den handläggning av vissa ärenden, som nu
tillkomme stabschefen hos chefen för flygvapnet, i stället ske å en särskild
hyra inom flygstyrelsen, vilken byrå borde benämnas centralbyrån. Befattningen
såsom statschef borde ersättas med befattningen såsom chef för
centralbyrån, till vilken byrå flygvapnets kommandoärenden även skulle höra,
i den mån avgöranderätten tillkomme chefen för flygvapnet. Flygstyrelsen
inom vilken nu finnas tre byråer (militärbyrån, tekniska byrån och intendenturbyrån),
borde alltså organiseras å fyra byråer, nämligen centralbyrån,
militärt)yrån, tekniska byrån och intendenturbyrån. I samband härmed har
beredningen föreslagit, att ärenden rörande planläggning av övningar med
flygvapnets personal jämte kostnadsberäkningar härför borde handläggas å
den nyinrättade centralbyrån i samråd med intendenturbyrån.

I övrigt har beredningen icke funnit sig böra med avseende å organisationen
av flygvapnets centrala ledning och förvaltning föreslå några mera
principiella ändringar.

148 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

I sitt den 18 januari 1928 avgivna yttrande över beredningens betänkande
har flygstyrelsen avstyrkt förslaget om inrättande i flygstyrelsen av en centralbyrå
för handläggning av stabs- och personalärenden. Dessa ärenden
syntes styrelsen allt fortfarande böra handläggas av stabschefen. Även handläggningen
av ärenden rörande övningar borde, i vad avsåge övningarnas
planläggning och utförande, enligt flygstyrelsens åsikt påvila stabschefen,
såsom för närvarande vore fallet. Däremot talade starka skäl för, att övningsanslagets
förvaltning överflyttades från den ganska betungade militäibyrån
till intendenturbyrån.

1928 års sakkunniga hava till nu berörda spörsmål intagit samma ståndpunkt
som flygstyrelsen.

Vad beträffar frågan om inrättande av en centralbyrå i flygstyrelsen, ansluter
jag mig till styrelsens uppfattning och finner mig således icke böra
i förevarande hänseende förorda någon organisationsändring. Icke heller i
övrigt synas mig för närvarande några mera principiella förändringar böra
vidtagas i den så nyligen som år 1925 beslutade organisationen av flygvapnets
centrala ledning och förvaltning.

I enlighet med styrelsens förslag torde förvaltningen av övningsanslaget
böra överflyttas från militärbyrån till intendenturbyrån, varigenom en lämpligare
arbetsfördelning åstadkommes inom styrelsen.

I det föregående har jag vid behandlingen av frågan om organisationen
av sjöförsvarets kommandoexpedition föreslagit ett utbyte av en kaptensbeställning
å flygvapnets stat mot eu regementsofficersbeställning. Härav
föranledd kostnadsökning kan beräknas till omkring 2,200 kronor. I

I detta sammanhang anhåller jag att få upptaga till behandling tvenne
av beredningen berörda spörsmål, som icke sta i något oskiljaktigt samband
med den föreliggande frågan rörande omorganisation av försvarsväsendets
centrala ledning och förvaltning, men vilka äro av betydelse för vinnande
av syftemålet att på den nuvarande organisationens grund ordna verksamheten
inom flygstyrelsen på ett i allo tillfredsställande sätt.

Beredningen har föreslagit, att behovet av juridisk och administrativ sakkunskap
inom flygstyrelsen skulle tillgodoses, genom att krigsrådet å arméförvaltningens
intendenturdepartement och amiralitetsrådet i marinförvaltningen
(marinstyrelsen) skulle i frågor av administrativ och allmänt juridisk
natur stå till flygstyrelsens förfogande.

Flygstyrelsen har emellertid icke ansett detta beredningens förslag tillfredsställande,
enär styrelsen icke komme att i erforderlig omfattning kunna
tillgodogöra sig den sakkunskap, som här nämnda befattningshavare representerade.
Då, enligt beredningens förslag, det framdeles skulle tillkomma
styrelsen att avgöra besvär i förvaltningsärenden, syntes det styrelsen, att det
behov, varom nu vore fråga, borde tillgodoses genom anställandet av en civil
tjänsteman med benämning krigsråd, med uppgift icke blott att föredraga

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

besvärsmål utan även att utöva en rådgivande verksamhet i ekonomiskt och
administrativt hänseende av liknande art, som tillkomme nyssnämnda krigsråd
och amiralitetsråd.

1928 års sakkunniga hava ansett, att förevarande fråga borde lösas på så
sätt, att inom flygstyrelsen anställdes en person, som ägde erforderlig juridisk-administrativ
bildning och skolning, med titeln sekreterare och med lön
i lönegraden B. 24. Med en sekreterare såsom föredragande inom flygstyrelsen
kunde det svårligen möta betänkligheter, att styrelsen i första instans
skulle få avgöra besvärsmål i förvaltningsärenden och kassaärenden.

Biksräkenskapsverket har i avgivet utlåtande förklarat sig icke hava något
att erinra emot att — därest en dylik tjänsteman anställdes inom flygstyrelsen
— nämnda styrelse erhölle samma befogenhet att avgöra besvärsmål
i förvaltnings- och kassaärenden, som nu tillkomme armé- och marinförvaltningarna.
Beträffande ifrågavarande tjänstemans löneställning har emellertid
riksräkenskapsverket ansett, att han borde placeras i lönegraden B. 26.

Aven jag anser, att flygstyrelsens behov av juridisk och administrativ sakkunskap
icke kan nöjaktigt tillgodoses på annat sätt, än att en för ändamålet
utbildad tjänsteman anställes inom styrelsen. Denne tjänsteman,
lämpligen benämnd sekreterare och kamrerare, bör jämväl biträda med den
centrala bokföringen och redovisningen inom intendenturbyrån samt vara
kassakontrollant över flygstyrelsens kassa.

I enlighet med beredningens förslag torde besvärsmål i kassaärenden böra
i första instans avgöras av riksräkenskapsverket, vilket ämbetsverk redan nu
avgör anmärkningsmål, uppkomna i anledning av den kamerala granskning,
som åligger detta verk med avseende å flygvapnets räkenskaper. Anmärkningsmål
och besvärsmål i kassaärenden skulle sålunda komma under fullt
enhetlig behandling redan i första instans, vilket måste innebära en påtaglig
fördel.

Yad beträffar sekreterarens och kamrerarens löneställning, torde det vara
tillfyllest, om han placeras i lönegraden B. 24. Tillsättandet av ifrågavarande
befattning bör så vitt möjligt ske genom transport av lämplig tjänsteman
från armé- eller marinförvaltningen, varigenom endera av nämnda verks övergångsstater
kan nedbringas med en befattning.

Vid uppgörandet av flygvapnets organisation förutsattes, att flygstyrelsen
skulle i frågor rörande den militära sjukvården (veterinärvården) samråda
med arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse eller marinförvaltningens sanitetsavdelning,
varigenom särskild personal för dessa uppgifter skulle kunna undvaras
inom flygstyrelsen. I kungl. brev den 19 november 1926 har sedermera
bestämts, att vid flygvapnet anställda läkare skola lyda under generalfältläkaren,
som det även skall tillkomma att efter anmälan hos statsrådet
och chefen för försvarsdepartementet inspektera hälso- och sjukvården vid
flygvapnet. Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 december 1926 gjorde
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse framställning om, bland annat, anstäl -

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

lande av en tjänstegrenschef såsom föredragande i hälso- och sjukvårdsärenden
inom flygstyrelsen. I häröver den 12 februari 1927 avgivet utlåtande
anslöt sig flygstyrelsen till detta förslag samt hemställde tillika, att
ärendena angående hälso- och sjukvård måtte utbrytas från intendenturbyråns
handläggning. Föredraganden borde såsom sådan ingå i flygstyre]-sen och förlänas samma ställning som byråchef. I denna hans egenskap
borde det även tillkomma honom att under chefen för flygstyrelsen hava
närmaste tillsynen över hälso- och sjukvården vid flygvapnet ävensom att
övervaka utförandet av läkarnas vid flygvapnet tjänsteåligganden. Tjänsten
borde på förslag av chefen för flygstyrelsen tillsättas av Kungl. Maj:t.
Genom beslut av Kungl. Maj:t har därefter medgivits, att en militärläkare
finge tjänstgöra i flygstyrelsen såsom särskild föredragande i ärenden angående
hälso- och sjukvård mot en ersättning av 1,000 kronor för år räknat.
Nämnda arvodesbelopp har för innevarande budgetår upptagits å anslagsposten
till vissa arvoden m. m. under flygvapnets avlöningsanslag.

Beredningen har i denna fråga anfört, att uppsikten över hälso- och sjukvården
inom flygvapnet fortfarande borde i regel åvila generalfältläkaren.
Beträffande den hälso- och sjukvård, som flygvapnets personal åtnjöte å
marinens etablissemang, fartyg m. m., borde dock självfallet uppsikten utövas
av marinens vederbörande organ. Med hänsyn till vikten av att en på
området specialiserad läkare stode till flygstyrelsens förfogande vid behandling
av frågor, som rörde hälso- och sjukvården inom flygvapnet, ansåge
beredningen, att inom flygstyrelsen särskild föredragande borde finnas för
ifrågavarande ärenden, dock utan att någon särskild byrå därigenom upprättades.
Då det syntes lämpligt, att denne föredragande stode i nära anknytning
till generalfältläkaren, borde assistenten å sjukvårdsdepartementets
fältläkarbyrå förordnas att för ifrågavarande ändamål jämväl tjänstgöra i
flygstyrelsen. Med hänsyn till den minskning i arbetsbördan å sjukvårdsdepartementet,
som kunde beräknas bliva en följd av 1925 års försvarsbeslut,
hade beredningen icke beräknat något särskilt arvode för detta uppdrag.
I frågor rörande veterinärvård borde flygstyrelsen liksom hittills kunna
hänvända sig till arméförvaltningens sjukvårdsdepartement.

Flygstyrelsen har i sitt yttrande över beredningens förslag vidhållit sitt
ovan omförmälda yrkande på upprättandet inom flygstyrelsen av en särskild
sjukvårdsbyrå under en regementsläkare såsom byråchef. Aven arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse har för sin del framställt samma förslag. I varje
fall borde enligt sjukvårdsstyrelsens mening ett arvode uppföras å flygstyrelsens
stat för en särskild föredragande.

1928 års sakkunniga hava funnit flygstyrelsens förslag om en fullt sakkunnig
föredragande i hälso- och sjukvårdsärenden väl grundat. Med hänsyn
till de särskilda egenskaper, som beklädandet av denna plats fordrade, ansåge
de sakkunniga, att några avsevärda erinringar icke kunde göras mot
anställandet av eu regementsläkare inom flygstyrelsen.

Det av samtliga myndigheter och sakkunniga hävdade behovet av att
flygstyrelsen äger tillgång å särskild föredragande i hälso- och sjukvårds -

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

151

ärenden torde icke kunna bestridas. Vid bedömandet av denna fråga torde
böra uppmärksammas, att densamma även är av icke ringa ekonomisk innebörd
för flygvapnet. Den verksamhet, som flygstyrelsens läkare utövar, avser
nämligen bland annat att på vetenskapliga grunder bedöma personalens
lämplighet för flygutbildning. Härigenom kan det bliva möjligt att redan
på ett tidigt stadium förhindra, att olämplig personal uttages till deii dyrbara
flygutbildningen. Förutom att genom ett dylikt förebyggande ingripande
den flygande personalens risker minskas, torde därigenom även skador
å materielen åtminstone till en del kunna förhindras och betydande ekonomiska
värden sålunda besparas statsverket.

Ehuru nu föreliggande fråga om tillgodoseende av flygstyrelsens behov
av föredragande i ärenden rörande hälso- och sjukvården givetvis skulle bliva
mest rationellt ordnad därigenom, att en regementsläkarbeställning härför
uppfördes å flygvapnets stat, har jag av besparingsskäl ansett, att man, åtminstone
tillsvidare, bör kunna åtnöja sig med att, såsom hittills skett, förordna
en militärläkare att vid sidan av sin ordinarie tjänst vara föredragande
i nu berörda ärenden inom flygstyrelsen. Jag kan emellertid icke dela beredningens
uppfattning, att assistenten å arméförvaltningens sjukvårdsdepartements
fältläkarbyrå skall med denna sin tjänst ovillkorligen och utan ersättning
förena befattningen såsom föredragande i flygstyrelsen, enär arbetet å
dessa tjänster tillsammans alltjämt torde bliva av den omfattning, att det
icke kan utföras under därför avsedd tjänstetid. Härtill kommer, att tjänsten
vid flygstyrelsen, om den rätt skall kunna fullgöras, erfordrar tidskrävande
specialstudier av sin innehavare. Ehuru det kan befinnas lämpligt att, såsom
hittills skett, förena ovan berörda befattningar, bör det dock ankomma på
Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall förordna den för befattningen i flygstyrelsen
till buds stående lämpligaste personen.

För närvarande utgår, såsom redan nämnts, ersättning till föredraganden
med 1,000 kronor för år räknat. Det har emellertid visat sig, att berörda
avlöningsbelopp icke står i rimlig proportion till det arbete, som varit förbundet
med ifrågavarande tjänst. Arvodet synes därför böra avsevärt ökas,
och torde ett belopp av åtminstone 2,400 kronor härför böra avses.

I likhet med beredningen anser jag tillräckliga skäl icke förebragta för
upprättandet av eu särskild sjukvårdsbyrå inom flygstyrelsen.

Den ökade kostnad, som föranledes av dels tillkomsten av en sekreterare
och kamrerare i flygstyrelsen, dels ock höjningen av det till föredraganden
i hälso- och sjukvårdsärenden utgående arvodet, kan icke anses stå i något
omedelbart samband med det föreliggande förslaget rörande omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning. Frågan om bestridandet av
berörda merkostnad kommer att behandlas i det följande i sammanhang med
anslagsberäkningen.

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

H. Övergången till den nya organisationen.

Det synes mig önskvärt, att den föreslagna organisationen av försvarsväsendets
centrala ledning ocIl förvaltning träder i kraft så snart lämpligen
kan ske efter ingången av budgetåret 1929/1930, och torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att framdeles bestämma tidpunkten härför. Cheferna för
hären och marinen ävensom viss annan nytillkommen personal böra kunna
tillsättas redan innan de nya befälsförhållandena m. m. träda i kraft för att
planlägga och leda, respektive biträda vid omorganisationsarbetet.

Lantförsvaret.

Av den nya organisationen betingade förändringar böra, med hänsyn till
vad ovan anförts, vidtagas i de stater, vilka skola gälla under nästkommande
budgetår, dock med rätt för Kungl. Maj:t att beträffande staternas tillämpning
besluta om de avvikelser och jämkningar, som kunna befinnas erforderliga
med hänsyn till ett lämpligt ordnande av övergången till den nya organisationen.

Enligt det nu föreliggande förslaget skall befattningen såsom chef för
generalstaben (lönegrad O. 8) indragas. Då den nuvarande innehavaren av
sagda ämbete redan under budgetåret 1929/1930 uppnår pensionsåldern,
synes det vara lämpligt, att den för chef för generalstaben avsedda lönen
fortfarande utgår intill innehavarens avgång; härför erforderliga medel torde
få bestridas av ordinarie avlöningsanslaget. Det torde böra ankomma på
Kungl. Maj:t att bestämma angående sagda befattningshavares tjänstgöringsskyldighet.

På grund av de väsentliga förändringarna i disponerandet av de nu i
lönegradeu 0.7 uppförda beställningarna synes det vara nödvändigt att
överföra en av de nuvarande beställningshavarna i denna lönegrad till övergångsstat
enligt de grunder, som tillämpades vid övergången till 1925 års
försvarsordning. På grund av den levnadsålder, som beställningshavare
inom lönegraden O. 7 innehava, kan en till sagda lönegrad hörande officer
endast under en kort tid komma att kvarstå å övergångsstat.

De nytillkomna befattningar, som äro avsedda att besättas med pensionerad
personal, torde tillsvidare i regel böra upprätthållas av personal på övergångsstat.
Yissa för registratorstjänst avsedda dylika befattningar böra över
huvud taget icke besättas, förrän den civila personal, som nu bestrider motsvarande
tjänster och som, enligt vad nedan säges, bör överföras till övergångsstat,
avgår från dylik stat eller tages i anspråk för annan tjänst.

Yad därefter beträffar den civila personal i arméförvaltningen, som genom
den föreslagna organisationen bliver övertalig, framgår densamma av tabellen
sid. 106-107.

I enlighet med vad beredningen föreslagit, synes övergången till den nya
personalorganisationen böra ordnas efter samma grunder, som tillämpats vid
genomförandet av den år 1926 beslutade ändrade organisationen av statsdepartementen.

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

1 överensstämmelse härmed bör innehavaren av en sekreterarbefattning å
ordinarie stat Gustaf Elof Almgren, vilken vid ingången av nästkommande
budgetår uppnår en ålder av 66 år 2 månader och 10 dagar, överföras till
allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet. De övertaliga befattningarna
på extra stat kunna utan vidare indragas, men, i överensstämmelse
med vad beredningen föreslagit, bör å övergångsstaten beräknas lön
för eu extra expeditionsvakt, intill dess denne, på grund av eu ordinarie
befattningshavares avgång, under år 1930 kan vinna befordran till befattning
på ordinarie stat.

Med hänsyn till befintliga vakanser samt personal- och tjänstgöringsförhållanden
inom arméförvaltningen bör ämbetsverkets övergångsstat upptaga
följande befattningar, nämligen 1 kamrerare (B. 24), 1 bokhållare (B. 21), l
notarie (B. 21), 1 registrator (B. 21), 1 revisor (B. 21), 2 kansliskrivare (B. 11)
och 1 kanslibiträde (B. 7). Lönerna till ifrågavarande personal beräknas
till 48,936 kronor, vartill för nästa budgetår kommer lön till en extra expeditionsvakt
(löneklass 4), 2,364 kronor, eller tillhopa 51,300 kronor. Såsom
i det föregående antytts, är det emellertid icke uteslutet, att kostnaden för
övergångsstaten kan nedbringas genom transport till annan befattning av
någon bland arméförvaltningens tjänstemän.

Med hänsyn till att den personal inom arméförvaltningen, vilken på förordnande
upprätthållit vissa tjänster, i åtskilliga fall innehaft sina förordnanden
under en följd av år, har beredningen ifrågasatt, att dylik personal,
särskilt med hänsyn till de försämrade befordringsmöjligheterna, borde
vid förordnandenas upphörande i samband med omorganisationen komma
i åtnjutande av särskild lönefyllnad, intill dess vederbörande befattningshavare
kunde erhålla befordran. Likaledes har beredningen ansett, att
frågan om beredande av någon ersättning åt den extra personal, som måste
avskedas, framdeles borde tagas under omprövning, eventuellt i samband
med prövning av frågor om ersättning vid andra liknande indragningar inom
statsförvaltningen.

Beträffande nu berörda frågor har arméförvaltningen i sitt yttrande
över 1928 års sakkunnigas förslag anfört, att beredningens ifrågavarande uttalande
syntes vara grundat därpå, att Kungl. Maj:t och riksdagen vid genomförandet
av 1926 års omorganisation av statsdepartementen i fråga om ett
antal befattningshavare, som efter omorganisationen skulle drabbats av avlöningsminskning,
medgivit, att de finge i avvaktan på befordran bibehållas
vid tidigare innehavd löneställning. Vad anginge tjänstemännen i arméförvaltningen,
jämförda med de i statsdepartementen anställda, förelåge
emellertid sa tillvida den olikhet, att — medan vid förordnanden för de senare
att uppehålla tjänster i vakans eller succession Kungl. Maj:t plägat förordna,
att de skulle åtnjuta lönerna för de tjänster, de uppehållit, utan annan inskränkning
än att lönerna skulle beräknas enligt de löneklasser, som vore
närmast lägre än de, som skulle hava gällt, därest vederbörande varit ordinarie
innehavare av respektive tjänster — arméförvaltningens tjänstemän
under ifrågakommande liknande förordnanden utöver egen lön endast kom -

154

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

mit i åtnjutande av vikariatsersättning enligt därom gällande bestämmelser.
De senare liade alltså under sina förordnanden endast erhållit viss ökad förmån
för de tider, då de verkligen uppehållit vederbörande tjänster, men ej
för tider, varunder de åtnjutit semester eller annan ledighet. Yad beträffade
den personal, vilken förordnats å extra stat i arméförvaltningen, hade
väl de befattningshavare, som hänförts till högre lönegrad än den 20:de, erhållit
lön enligt nyssberörda, för statsdepartementens tjänstemän i varje fall
tillämpade grunder, men för de övriga hade på grund av föreskrift i 33 §
av kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser för
icke-ordinarie befattningshavare vid, bland annat, arméförvaltningen, gällt,
att de kommit i åtnjutande allenast av vikariatsersättning i nyss angiven
omfattning. Med hänsyn härtill, och då fastställandet av storleken av den
avlöningsminskning, som genom omorganisationen kunde komma att drabba
de tjänstemän, vilka endast varit i åtnjutande av vikariatsersättning, maste
möta praktiska svårigheter, samt då härtill komme, att innehavarna av de två
till lönegraden B. 24 respektive B. 21 hänförda befattningarna på extra stat.
som skulle indragas, i avseende å befordringstur innehade en sådan ställning,
att de i samband med den nya organisationens genomförande kunde
antagas bliva befordrade, hade arméförvaltningen icke ansett sig böra tillstyrka
någon särskild åtgärd för beredande av ifrågasatt lönefyllnad åt några
tjänstemän inom ämbetsverket.

I sitt betänkande hade beredningen ifrågasatt, att viss gottgörelse borde
lämnas sådana icke-ordinarie befattningshavare i arméförvaltningen (amanuenser
och e. o. kvinnliga biträden), vilka till följd av omorganisationen måste
entledigas. Beredningen hade härvid uttalat, att frågan om formen för
nämnda gottgörelse borde bliva beroende på framdeles skeende prövning,
eventuellt i samband med avgörandet av motsvarande ersättningsfrågor vid
indragningar inom andra delar av statsförvaltningen. Sa vitt armeförvaltningen
hade sig bekant, förelåge för närvarande intet förslag om bestämmandet
av några allmänna grunder för ersättningar av nu ifrågavarande art.
Vid sådant förhållande och med instämmande i beredningens uttalande om
skäligheten och billigheten av, att viss gottgörelse till entledigade icke-ordinarie
befattningshavare måtte kunna ifrågakoinma, finge arméförvaltningen
— som dock i olikhet med beredningen ansåge, att sådan gottgörelse i visst
fall borde kunna lämnas även åt befattningshavare med s. k. halvtidstjänstgöring
—- i nu förevarande fråga inskränka sig till att föreslå, att Kungl.
Maj:t måtte hos riksdagen anmäla, att Kungl. Maj:t hade för avsikt att efter
prövning i varje särskilt fall av de framställningar om gottgörelse, arméföivaltningen
framdeles kunde komma att avgiva beträffande från ämbetsverket
entledigade icke-ordinarie befattningshavare, fastställa dylika ersättningar.
Härav föranledda kostnader syntes kunna bestridas av lantförsvarets anslag
till extra utgifter.

Jag ansluter mig till den ståndpunkt, arméförvaltningen intagit till nu
berörda ersättningsfrågor. Det torde sålunda få bero på prövning i varje
särskilt fall, huruvida och till vilket belopp ersättning skall utgå till ent -

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 155

ledigade icke-ordinarie befattningshavare. Därest anslaget till extra utgifter
icke skulle lämna tillgång till kostnadernas bestridande, torde framställning
om beredande av medel för ändamålet böra avlåtas till nästa års riksdag.
För övriga befattningshavare ifrågasätter jag icke någon särskild ersättning.

Den av mig föreslagna organisationen av arméförvaltningen medför, såsom
i det föregående framhållits, en i viss mån förändrad uppdelning av ärendena
på ämbetsverkets olika departement, vilket förhållande i sinom tid bör
föranleda en del omläggningar i avseende å vederbörliga riksstatsanslag för
anskaffning och underhåll av materiel in. in. För budgetåret 1929/1930
torde några större förändringar i anslagsförvaltningen icke behöva företagas;
i den mån medelsöverföringar mellan de under de särskilda departementens
förvaltning ställda anslagen bliva erforderliga, torde det böra ankomma på
Kungl. Maj:t att därom besluta,

Sjöförsvaret.

Aven i fråga om sjöförsvarets organisation hava de föreslagna förändringarna
en jämförelsevis ringa inverkan på personalorganisationen och böra
fördenskull med vissa undantag kunna genomföras under loppet av budgetåret
1929/1930. För ett lämpligt ordnande av personalförhållandena vid
övergången till den nya organisationen torde Kungl. Maj:t även beträffande
marinen böra äga rätt att vidtaga de jämkningar i fråga om placering av
beställningshavare i olika befattningar, som kunna vara av förhållandena
betingade.

Den föreslagna personalavdelningen i marin staben bör efter ingången avbudgetåret
1929/1930 snarast möjligt inrättas för att biträda med organisationsarbetet.
Såsom förut framhållits, förutsätter jag dock, att bokcentralen
i sjöförsvarets kommandoexpedition tillsvidare kvarbliver därstädes. Förflyttningen
av bokcentralen, som kräver särskilt för ändamålet inredda lokaler
med avsevärt utrymme, kan nämligen icke verkställas, förrän nya dylika
lokaler inretts. I fastigheten Birger Jarlsgatan 7, där marinstaben nu är
inrymd, lärer erforderligt utrymme icke kunna erhållas, med mindre nedre
botten, som för närvarande är uthyrd till affärslokaler, tages i anspråk för
ändamålet. Da en dylik åtgärd emellertid torde vara ur ekonomisk synpunkt
mindre fördelaktig, förutsätter jag, att med överflyttningen får anstå,
tills lokalfrågan för de marina myndigheterna i sin helhet blivit löst. Jag
återkommer här nedan till detta ämne. Såsom förut anförts, bör av bokcentralens
överflyttning betingade förändringar i staterna för departementet
och marinstaben icke vidtagas, förrän organisationen i nu nämnt hänseende
genomförts.

Övriga förändringar i marinstabens organisation böra komma till stånd
under loppet av budgetåret 1929/1930. Såsom förut omförmälts, förutsätter
jag dock, vad sjökrigshistoriska avdelningen angår, att befattningen såsom
avdelningschef skall, om så befinnes erforderligt, kunna tillsvidare förenas
med annan tjänst, intill dess förhållandena medgiva full tillämpning av den

156 Kungl Maj:ts proposition nr 175.

föreslagna organisationen. Under tiden bör det för avdelningschefen avsedda
arvodet kunna disponeras för anställande av officer tillhörande reserven,
utan att denne erhåller förordnande såsom avdelningschef. Jag förutsätter
vidare, att befattningen såsom registrator å personalavdelningen skall
tillsvidare kunna bestridas av officer å övergångsstat. För sistnämnda befattningshavare
avsett arvode bör därför tillsvidare upptagas i staten utan
angivet belopp. Den för sjökrigshistoriska avdelningen avsedda arkivariebefattningen
synes mig böra tillsättas snarast möjligt efter ingången av budgetåret
1929/1930.

Tillsättandet av befattningen såsom chef för marinen, vilken givetvis
måste hava sin ämbetslokal i samma fastighet, där marinstaben är inrymd,
ävensom genomförandet av vissa förändringar, som beröra marinstaben,
kräva vidtagandet av sådana ändringar i vad rör disponerandet av lokalutrymmet
i ifrågavarande fastighet, att erfoi’derlig plats kan beredas den
nytillkommande personalen. Av den undersökning, jag i ämnet låtit verkställa,
framgår visserligen, att sådana förändringar låta sig göra, dock endast
med största svårighet och såsom ett provisorium i avvaktan på att frågan
om lokaler för de marina myndigheterna, vilken länge stått på dagordningen,
bliver definitivt löst.

På grund av nämnda lokalfrågas nära samhörighet med beredningens förslag
till eu marinstyrelse — ett genomförande av förslaget skulle nämligen hava
betingat även ett lokalt sammanförande av marinstyrelsens olika organ — har
beredningen ägnat denna fråga eu ingående behandling och efter inhämtande
av yttranden från byggnadsstyrelsen och de marina myndigheterna även påvisat
olika möjligheter för dess lösning. Utan att i detta sammanhang närmare
ingå på förevarande fråga, som för övrigt genom Kungl. Maj:ts proposition
nr 98 till innevarande års riksdag, angående åtgärder för beredande
av nybyggnad å det av förutvarande Positionsartilleriregementet tidigare
disponerade kasernområdet för statens historiska museum m. fl. institutioner,
kommit i ett annat läge, än då beredningen avgav sitt förslag, anser jag
mig för egen del böra framhålla betydelsen av, att ifrågavarande spörsmål
snarast möjligt bliver föremål för utredning. Visserligen bygger föreliggande
organisationsförslag på bibehållandet av marinstaben, marinförvaltningen och
chefen (inspektören) för kustartilleriet såsom särskilda organ, dock på olika
sätt anknutna till chefen för marinen, men ett lokalt sammanförande av
nämnda organ ävensom högste befälhavaren över kustflottan, eventuellt
också sjökrigshögskolan, måste likväl anses vara ett önskemål av största
vikt. En dylik åtgärd skulle nämligen otvivelaktigt underlätta förverkligandet
av det syfte, som legat till grund för beredningens såväl som för nu föreliggande
organisationsförslag, nämligen att åstadkomma eu samlad enhetlig
ledning av marinen i näst högsta instans. Såsom beredningen påvisat, torde
även ekonomiska fördelar för statsverket vara att vinna, genom att för de
marina myndigheterna avses ett gemensamt ämbetshus, alldenstund därigenom
dels skulle inbesparas den för marinförvaltningens lokaler nu utgående
hyreskostnaden, dels den värdefulla fastigheten Birger Jarlsgatan 7

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

kunde försäljas. På sätt byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande av den 19 januari
1928 över kasernkommitténs förslag till disposition av vissa ledigblivna kasernbyggnader
framhållit, bör emellertid med igångsättandet av en utredning i
ämnet anstå, till dess frågan om försvarets centrala ledning och förvaltning
avgjorts.

Beträffande genomförandet av de organisatoriska förändringar, som beröra
marinförvaltningen, har jag i det föregående redan uttalat mig om vissa förhållanden
under övergångsåren. Jag har därvid förutsatt, bland annat, att
de övertaliga beställningarna skola överföras till övergångsstat samt att vid
tillsättandet av en ny sekreterarbeställning eventuellt uppkommande vakans
i annan beställning tillsvidare icke bör fyllas, ävensom att innehavaren av
den övertaliga beställningen såsom aktuarie och registrator bör kvarstå i sin
befattning, till dess han avgår ur tjänst eller kan placeras i annan ordinarie
beställning. Till följd därav bör ett arvode till pensionerad officer under
samma tid uppföras i staten utan angivet belopp. För övrigt förutsätter jag,
att de föreslagna förändringarna skola genomföras under loppet av budgetåret
1929/1930. Härav anser jag böra följa, att de befattningar, som nu
uppehållas på förordnande, nämligen såsom förste revisor (revisionskommissarie)
och kamrerare, böra besättas med ordinarie innehavare.

Jag kommer i det följande att hemställa om vidtagande av de ändringar
i avseende å vederbörliga personalstater och anslagsberäkningar, som betingas
av vad jag ovan tillstyrkt och föreslagit. I nu förevarande sammanhang
får jag, under åberopande av vad förut anförts, hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna härvid fogade förslag till kungörelse angående
ändrad lydelse av 35 § i avlöningsreglementet den 20 maj 1927
(nr 170) för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet
(Bil. A),

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i den tjänsteförteckning,
som finnes fogad vid nämnda avlöningsreglemente, vidtaga
sådana ändringar, vilka betingas av de beslut, riksdagen må
komma att fatta rörande omorganisation av försvarets centrala
ledning och förvaltning,

dels ock medgiva, att övergången till den nu föreslagna
organisationen av försvarets centrala ledning och förvaltning
må i huvudsak ordnas på sätt i det föregående under »H. Övergången
till den nya organisationen» angivits.

Departe ments chefens hemställan.

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

II. Anslagsberäkning m. m.

Uti statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (fjärde huvudtiteln,
punkterna 1, 3, 4, 5, 76, 77 och 126) hava följande anslag under fjärde
huvudtiteln, i avvaktan på särskild proposition, upptagits med nedan angivna
beräknade belopp, nämligen:

under avd. departementet:

anslaget till departementet............................................... kronor 282,040: —

under avd. lantfförsvaret:

anslaget till arméförvaltningen..........................................

» arméförvaltningens verksamhet ..................

» » avlöning till personal vid staber och truppförband
in. tl...............................................

532,668: —
32,900: —

24,500,000: -

under avd. sjöförsvaret:

anslaget till marinförvaltningen ....................................

» » avlöning till personal vid kårer och stater

m. fl...........................................................

260,370: —
11,240,000: —

under avd. flygvapnet:

anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1,100,000: —

Innan jag ingår på frågan om medelsbehovet under nyssnämnda i årets
statsverksproposition beräknade anslag, torde jag böra till behandling upptaga
frågan om

Arvodesreglering för viss pensionerad personal.

Sedan Kungl. Maj:t den 4 september 1925 uppdragit åt försvarsväsendets
lönenämnd att avgiva förslag till reglering av avlöningsförhållandena in. m.
för de arvodesbefattningar vid försvarsväsendet, som efter den nya försvarsorganisationens
genomförande borde finnas upptagna på stat, framlade lönenämnden
uti skrivelse den 27 oktober 1927 förslag till arvodesreglering för
den grupp av befattningshavare, vilka äro pensionerade officerare eller underofficerare
med tjänstgöring, som helt tager vederbörandes arbetstid i
anspråk. Närmare redogörelse för lönenämndens förslag i ämnet är lämnad
uti det utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, som finnes bifogat
Kungl. Maj:ts proposition den 9 mars 1928 (nr 196) angående vissa
avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel m. m.

Såsom av berörda redogörelse framgår, hade lönenämnden, innan nämnden
fattade ståndpunkt till det ifrågavarande spörsmålet, ansett sig böra inhämta
yttranden från arméförvaltningens civila departement, marinförvaltningen
samt flygstyrelsen beträffande frågan, i vad mån det, dels med hänsyn till
arten och omfattningen av de med olika arvodesbefattningar förenade göro -

159

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

mål, dels och med hänsyn till den allmänna levnadskostnad snivån å olika
tjänstgöringsorter, kunde anses påkallat att företaga någon differentiering
eller jämkning i övrigt av de arvoden, som utginge till eller i kostnadsberäkningarna
för den nya försvarsorganisationen upptagits för ifrågavarande
befattningshavare.

I den 6 maj 1927 dagtecknat yttrande till lönenämnden framhöll arméförvaltningens
civila departement, att, då de med olika arvodesbefattningar
förenade göromål till såväl omfattningen som arten och beskaffenheten vore
högst väsentligt olika, befattningarna borde uppdelas på olika grupper, förslagsvis
tre för officerare och fyra för underofficerare, inom vilka grupper
arvodesbeloppen borde bestämmas i förhållande till de olika befattningarnas
vikt och betydelse. Däremot uttalade departementet stor tvekan om lämpligheten
och behovet av arvodenas differentiering med hänsyn till levnadskostnaderna
å olika orter.

Marinförvaltningen uttalade sig för införandet av ett avlöningssystem,
enligt vilket arvodena bestämdes med hänsyn till respektive tjänstgöringsorters
dyrortsgruppering.

Flygstyrelsen åsyftade en anordning, som i viss mindre utsträckning
innebar eu gradering med hänsyn till med befattningarna förenat arbete och
ansvar, och skulle jämsides härmed tillämpas systemet med lön efter tjänstgöringsortens
dyrortsgruppering.

Lönenämnden anförde för egen del, att vad först anginge frågan om arvodesbeloppens
differentiering med hänsyn till de med olika befattningar förenade
göromålens art och omfattning, lönenämnden visserligen ansett, att
utan en dylik differentiering en ur olika synpunkter fullt tillfredsställande
reglering av ifrågavarande befattningshavares arvoden näppeligen kunde
åvägabringas. Då emellertid, med bortseende från rullföringspersonalen,
det övervägande antalet hithörande befattningar inrättats i samband med
1925 års nyorganisation av försvarsväsendet, saknades enligt lönenämndens
mening den för frågans tillförlitliga bedömande erforderliga erfarenheten på
området. Innan den nya organisationen i hithörande delar tagit fastare
form och under någon tid prövats, ansåge lönenämnden det icke möjligt
att finna några ens något så när säkra hållpunkter för en värdesättning av
befattningarna i fråga. Med hänsyn härtill och då det stora flertalet befattningar
avsåges att tillsvidare uppehållas med personal på övergångsstat,
hade lönenämnden funnit sig för det dåvarande icke böra ifrågasätta någon
differentiering av arvodesbeloppen efter göromålens art och omfattning.

Vidkommande frågan om arvodesbeloppens gradering efter dyrorter, var
lönenämnden av den uppfattningen, att de förhållanden, som föranlett dyrortsprincipens
tillämpande i fråga om såväl den aktiva officers- och underofficerspersonalen
som övriga grupper av statstjänstemän, vilkas löner varit
föremål för reglering under senare tid, i allt väsentligt gjorde sig gällande
även på förevarande område. I anslutning härtill framställde lönenämnden
förslag om en differentiering av arvodena efter dyrorter.

Beträffande frågan om arvodesregleringens trädande i tillämpning fann

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

lönenämnden det tveksamt, huruvida de nya arvodesbeloppen för det dåvarande
borde vinna generell tillämpning. Då de nyinrättade arvodesbefattningarna
vore avsedda att i allmänhet bestridas med personal på övergångsstat,
skulle — yttrade lönenämnden — en dylik arvodesreglering huvudsakligen
bliva av betydelse för den stora kategori pensionerade officerare
och underofficerare, som vore förordnade såsom rullföringsbefälhavare och
rullföringsbiträden. För ett avsevärt antal av dessa skulle eu arvodesreglering
i enlighet med lönenämndens förslag leda till minskning i nu utgående
arvoden, en minskning, som enligt nämndens uppfattning i allt fall icke
läte sig genomföras, så länge vederbörandes dåvarande förordnanden varade
Med hänsyn härtill och då, såvitt lönenämnden hade sig bekant, något
trängande behov av en omreglering av rullföringspersonalens arvoden icke
yppats, syntes det lönenämnden kunna ifrågasättas, om icke den nya arvodesskalan
beträffande berörda personal lämpligen borde bringas i tillämpning
allenast i den mån nya förordnanden meddelades. Yad anginge övriga
här avsedda befattningshavare, intoge dessa en helt annan ställning i organisationen
än rullföringspersonalen, varför en samtidig lösning av vederbörandes
arvodesfrågor knappast kunde anses oundgängligen nödvändig. Då
härtill komme, att de flesta av nämnda befattningar inrättats i samband med
nyorganisationen av försvarsväsendet, utan att arvodesfrågan därvid gjorts
till föremål för ett mera ingående övervägande, ansåge lönenämnden starka
skäl tala för att, i den mån arvoden till dessa befattningshavare uppfördes
på stat, arvodesbeloppen avpassades efter olika dyrorter i enlighet med
nämndens förslag.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t (se prop. nr 196, sid. 33) yttrade
föredragande departementschefen följande.

Lönenämnden hade framhållit, att en fullt tillfredsställande reglering
av här ifrågavarande befattningshavares arvoden knappast kunde åvägabringas
utan en differentiering av arvodesbeloppen med hänsyn till de med befattningarna
förenade göromålens art och omfattning. Till följd därav, att något
så när säkra hållpunkter för befattningarnas värdesättning icke kunde ernås,
förrän den nya organisationen i hithörande delar tagit fastare form och
under någon tid prövats, hade emellertid lönenämnden funnit sig för det
dåvarande icke böra ifrågasätta någon dylik differentiering av arvodesbeloppen.
Lönenämnden hade därför inskränkt sig till en gradering av arvodena
efter dyrorter.

Det av lönenämnden framlagda förslaget kunde alltså icke anses innefatta
någon definitiv lösning av förevarande spörsmål. Några starkare skäl för
att genomföra en mera provisorisk reglering av berörda arvoden syntes
departementschefen icke föreligga. Vad rullföringspersonalen beträffade,
hade, såsom av lönenämnden framhållits, något trängande behov av arvodesreglering
för denna personal icke gjort sig gällande; och vad anginge övriga
befattningar av den kategori, varom nu vore fråga, hade det övervägande
flertalet av dessa befattningar inrättats i samband med 1925 års omorgani -

Kungl. MajUs proposition nr 175. 161

nation av försvarsväsendet och avsåges att under åtskilliga år framåt kunna
i allmänhet uppehållas av beställningshavare å övergångsstat. Härtill komme,
att frågan om eu omreglering av berörda arvoden ånyo torde komma att
upptagas till prövning i samband med ett blivande förslag rörande inarbetande
i den fasta avlöningen av nu utgående dyrtidstillägg. På grund härav
hade departementschefen kommit till den uppfattningen, att det lämpligen
borde tillsvidare anstå med den ifrågasatta arvodesregleringen.

I skrivelse den 25 maj 1928 (nr 238) anförde riksdagen — med anledning
av departementschefens omförmälda yttrande ävensom av en inom riksdagen
väckt motion (I: 306) med förslag, bland annat, om höjning av arvodena för
officerare och underofficerare avsedda att tjänstgöra i vissa befattningar vid
generalstaben —- att riksdagen i likhet med departementschefen ville framhålla,
att tillräcklig erfarenhet ännu ej vunnits för att bedöma, i vad mån
arbetet kunde betinga någon lönereglering för sådana arvodesbefattningar,
vilka genom 1925 års härordningsbeslut nyinrättats. Oavsett frågan om lönereglering
för nämnda befattningar, vilka nu i huvudsak uppehölles av personal
å övergångsstat, ansåge riksdagen, att, så snart ske kunde, utredning
borde ske, huruvida för sådana befattningar, vilka redan tidigare funnits
uppförda å vederbörliga stater, någon reglering av arvodena kunde befinnas
vara påkallad med hänsyn till tjänstgöringens art och omfattning. Att nu enbart
för de i motionen nämnda arvodestagarna vid generalstaben vidtaga någon förändring
i arvodesbeloppen syntes riksdagen icke vara lämpligt, i all synnerhet
som ett beslut i sådan riktning måhända kunde komma att medföra konsekvenser
även beträffande arvodena för annan personal.

Genom brev den 8 juni 1928 anbefallde Kungl. Maj:t arméförvaltningen och
marinförvaltningen att i samband med avgivandet av förslag rörande lantförsvarets,
respektive sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1929/1930 till
Kungl. Maj:t inkomma med yttrande, huruvida beträffande sådana för pensionerad
personal avsedda arvodesbefattningar, vilka redan före den nya
organisationens genomförande funnits uppförda å vederbörliga stater, någon
reglering av arvodena kunde befinnas vara påkallad med hänsyn till tjänstgöringens
art och omfattning.

Arméförvaltningen har nu i ämnet anfört i huvudsak följande.

Då arméförvaltningen haft att taga ställning till frågan, huruvida, med
hänsyn till tjänstgöringens art och omfattning, någon arvodesreglering kunde
anses påkallad, hade arméförvaltningen ansett sig kunna i stort sett ansluta
sig till de riktlinjer, som civila departementet framlagt uti sitt förenämnda
yttrande den 6 maj 1927 till försvarsväsendets lönenämnd. I enlighet härmed
och med hänsyn jämväl till avfattningen av det arméförvaltningen
lämnade uppdraget syntes alltså arvodesbefattningarna böra uppdelas på
olika grupper alltefter de med dem förenade göromålens omfattning in. m.
samt arvodesbeloppen avpassas i förhållande till de olika befattningarnas
vikt och betydelse. Enligt civila departementets nyssnämnda förslag skulle
— i huvudsaklig anslutning till vad som redan nu gällde för rullförings Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 144 häft. (Nr 175.) 19529 11

162

Kungl. Mäj:ts proposition nr 175.

personalen och med utgångspunkt från de till denna personal utgående
arvodena — de för officerare avsedda arvodesbefattningar uppdelas på tre
grupper, för vilka arvodesbeloppen syntes kunna sättas till 3,600 kronor,
3,180 kronor och 2,760 kronor. För underofficerare borde befattningarna
uppdelas i fyra grupper. Till den högsta av dessa skulle hänföras, bland
andra, förvaltare vid garnisonssjukhusen m. fl., för vilka arvodet för närvarande
utgjorde 2,440 kronor. För återstående tre grupper torde arvodena
hava varit avsedda att utgå enligt de för rullföringsbiträden gällande grunder
eller alltså med 2,340 kronor, 2,130 kronor och 1,710 kronor.

I anslutning till det anförda hade arméförvaltningen å efterföljande tablå
upptagit de olika befattningar — frånsett de för försvarsdepartementet
avsedda — vilka syntes böra omfattas av en eventuell arvodesreglering. A
tablån hade jämväl angivits för respektive befattningar nu utgående arvoden
jämte av myndigheterna uppskattat värde å de i vissa fall med befattningarna
förenade naturaförmåner, ävensom ej mindre den arvodesgrupp, vartill respektive
befattning enligt civila departementets förslag skulle hänföras, än
även det arvodesbelopp, som enligt samma förslag skulle utgå för befattningen.
____

									Arvode enl. civila
	Befattning				Arvode			departementets förslag den 6 mai
Stat									1927
			1	Upp-
		An- tal			skattat			Arvo-
	Benämning	Kontant !	värde av	Summa	des-	Belopp
				förmåner in natura			grupp

Generalstaben ____	Bibliotekarie .........	i	3,180			_	3,180	_	O II	3,180	—
D:o		3	3,180	—	—		3,180	—	O II	3,180	—
Rullföringsbefäl-
havare med bi-träden ............	Befälhavare för
	Stockholms stads rullföringsområde	1	3,600	_	_	_	3,600	—	om	3,600	—
D:0	Rullföringsbefäl-
	havare i landsor-ten samt officerare vid Stockholms
	stads rullförings-	76	3,180				3.180		O II	3.180	_
D:o	Rullföringsbefäl-								2,760
	havare å Gotland	4	2,760	—	—	—	2,760	—	Öl	—
D:o	Biträden vid Stock-
	holms stads-, resp. lantrullföringsom-råde ..................	8	2,340				2,340		u in	2,340
D:o	Biträden vid rull-
	föringsområden i landsorten .........	83	2,130		_	—	2,130	—	UII	2,130	—
D:o	Biträden vid rull-
	föringsområden å	4	1,710	__			1,710	_	UI	1,710	_
Artilleri- och in-						2,610		Öl	2,760
genjörkögskolan	Redogörare............	1	2,610		—	—	—
Ridskolan .........	Förvaltare ............	1	1,950	1 —		30	2,608	30	UIII	2,34Ui—

'') Fri bostad och bränsle samt planteringsland.

Kungl. Maj:ts proposition nr 17 o.

163

Stat

Befattning

Arvode

Arvode enl. civila
departementets
förslag don 6 maj
1927

Benämning

An-

tal

Kontant

Upp-

skattat
viirde av
förmåner
in natura

Summa

Arvo-

des

grupp

Belopp

Väbel

Skjutskolan för in
fanteriet och kavalleriet
......... I Förvaltare

D:0

Gamisonssjukhuset
i Stockholm
....

D:o

Garnisonssjukhuset
å Karlsborg
...............

Garnisonssjukhuset
i Boden..

D:o
D:0

Förrådsförvaltare
Sjukhusväbel......

D:o

Sjukhusintendent.
Förrådsförvaltare .
Sjukhusväbel.......

-A -A O O		0 482 b 482	r	2,222 2,222		UIII u in	2,340 2,340	—
i2) 2,440 1,740	—	b 670		2,440 2,410	-	UIV UIII	2,440 2,340	—
1,740	_	3; 637	50	2,377	50	UIII	2,340	_
3,180 2,440 2,440	—	b 1,500	—	4.680 2,440 2,440	-	om UIV UIII	3,600 2,440 2,340	£

'') Inkvartering, vedbrand och lyse in natura.

‘‘J Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.
) Fri bostad med bränsle och lyse.

Av tablån framgmge, att ett genomförande av civila departementets förslag
skulle beträffande den största gruppen av ifrågavarande befattningshavare,
nämligen rullfonngspersonalen, icke komma att föranleda någon
ändring av nu utgående arvoden. På grund härav och då, på sätt jämväl
forsvarsvasendets lonenamnd anfört, något behov av omreglering av samma
personals arvoden icke yppats, ansåge arméförvaltningen sig icke hava anledning
avgiva något förslag i sådant syfte.

Beträffande de för generalstaben avsedda befattningarna för bibliotekarie
och aktuarie liade civila departementet i sitt yttrande till lönenämnden den
b maj 1927 anfört, bland annat, att departementet knappast kunde bedöma
i vad man en liogre placering å arvodesskalan av ifrågavarande befattningshavare
kunde anses påkallad med hänsyn till arten och omfattningen av
d,e,m ali§gande. goromål. Åtgärd härutinnan liade emellertid synts komma
att medföra vissa konsekvenser i avseende å inplaceringen av genom härordningen
nyinrättade arvodesbefattningar. Departementet hade därför
ifragasatt, huruvida icke ifrågavarande befattningar borde hänföras till den
mellersta av de för officerare föreslagna arvodesgrupperna.

Uti motionen nr 306 i första kammaren vid 1928 års riksdag hade lämnats
en utförlig redogörelse rörande ifrågavarande befattningshavares arbetsuppgifter
in m., varav framginge, att befattningarna måste anses jämförelsevis
kravande och stalla stora fordringar på innehavarna. Av aktuarierna
syntes salunda i vissa fall krävas självständig handläggning av ett flertal
ärenden av betydande vikt, och bibliotekarien, vilken omhänderhade ett
lackbibliotek på 35,000 band, måste besitta stor allmänbildning och ingående
kunskaper i flera språk.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, ville det synas arméförvaltningen
som om ifrågavarande befattningar skulle vara av den mera krävande natur’
att de borde hänföras till den högsta av de för officerare avsedda arvodes -

164

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

grupperna I enlighet härmed finge arméförvaltningen, som icke kunde tillstyrka
det i motionen väckta förslaget, att arvodena för ifrågavarande befattningar
skulle bestämmas till 3,900 kronor, med frångående av civila departementets
förslag i denna del, föreslå, att arvodena till bibliotekarien
och aktuarierna vid generalstaben måtte höjas från nu utgående 3,180 kronor
till 3,600 kronor för år räknat.

I samband härmed ville arméförvaltningen framhålla, att den sålunda
föreslagna arvodesregleringen syntes böra föranleda en motsvarande höjning
av arvodena för vissa vid försvarsdepartementet i arvodesbefattningar tjänstgörande
pensionerade officerare. Härom syntes det dock icke ankomma pa
arméförvaltningen att framställa något förslag.

Vad beträffade redogöraren vid artilleri- och mgenjorliogskolan, skulle
denne, som för närvarande åtnjöte arvode med 2,610 kronor för ar, enligt
civila departementets förslag i arvodeshänseende jämställas med rullfönngsbefälhavare
på Gotland och alltså komma i åtnjutande av arvode med 2,760
kronor. Härtill anslöte sig arméförvaltningen.

För förvaltaren och väbeln vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
upptoges i gällande stat arvoden med 1,740 kronor för vardera. Härutöver
åtnjöte befattningshavarna inkvartering samt vedbrand och lyse in na tur a,
vilka förmåner av cliefen för skolan uppskattades till ett värde av 48_j kronor
Sammanlagda avlöningsförmånerna för ifrågavarande båda befattningshavare
skulle alltså utgöra (1,740 + 482=) 2,222 kronor. Enligt civila departementets
förslag skulle befattningshavarna hanföras till nast högsta arvodesgruppen
med ett årligt arvode av 2,340 kronor. X anslutning häitill
föresloge arméförvaltningen, att arvodena till befattningshavarna måtte i
staten höjas till sistnämnda belopp, 2,340 kronor. I anmärkning till staten
syntes böra angivas, att, därest befattningshavarna tilldelades bostad in
natura, de skulle vara skyldiga att härför erlägga ersättning i enlighet med
de i 19 § av avlöningsreglementet för officerare m. fl. angivna grunder.

Beträffande övriga å förestående tablå upptagna befattningshavare frainginge
av de i tablån lämnade uppgifterna, att ett genomförande av civila
departementets förslag antingen icke skulle medföra någon förändring i nu
utgående arvoden eller ock komma att för vederbörande medföra en minskning
av arvodena. Då arméförvaltningen icke liade anledning att beträffande
dessa befattningar föreslå någon avvikelse från civila departementets förslag
samt någon minskning i arvodena — på sätt jämväl lönenämnden uttalat
icke syntes böra genomföras, så länge vederbörandes nuvarande förordnanden
varade, ansåge arméförvaltningen sig icke böra ifrågasätta någon reglering
av arvodena för dessa befattningshavare. För underlättande av eu
framtida arvodesreglering syntes emellertid i anmärkning till vederbörliga
stater böra intagas föreskrift därom, att, vid ombyte i befattningen, frågan
om eventuell minskning i det befattningshavaren tillkommande arvode och
övriga förmåner skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Marivförvaltningen har yttrat följande.

Fad först anginge bibliotekarien i marinstaben, ansage ambetsv eiket, i
likhet med chefen för marinstaben, att en reglering av arvodet för denne
befattningshavare icke för närvarande vore påkallad.

Det föreliggande utredningsspörsmalet avsage, utom nyssnämnda oerättningshavare,
även sjörullföringspersonalen, och marinförvaltningen hade följaktligen
inhämtat stationsbefälliavarnas vid flottans stationer yttranden rörande
behövligheten av en reglering efter göromålens art och omfattning av de
till denna personal utgående arvoden.'' Av dessa yttranden inhämtades, att
någon sådan reglering icke ansåges erforderlig beträffande sjörullförings -

Kuagl. Maj;ts proposition nr 17 rt.

11)5

befälhavaren och sjörullföringsbiträden i Stockholm, men att stationsbefälhavaren
i Karlskrona, som funne styrkt, att eu betydande arbetsbörda påvilade
ifrågavarande personal, ifrågasatte höjning av arvodena för sjörullföringsbefälhavarna
i Malmö och Göteborg samt för deras biträden. Vad
befälhavarna beträffade, anfördes därvid såsom skäl, att en ökning i arbetsbördan
inträffat på grund av sammanslagningen av Karlskrona sjörullföringsområde
med Malmös samt Strömstads med Göteborgs. Arbetsbördan för
sjörullföringsbiträdena angåves icke hava blivit ökad efter genomförandet av
av den nya organisationen. Stationsbefälliavaren i Karlskrona ifrågasatte,
att arvodena för sjörullföringspersonalen bestämdes efter dyrorter och till
skillnaden mellan kaptens respektive flaggunderofficers slutlön och pension,
med tillägg av 228 kronor för officer och 390 kronor för underofficer.

För egen del finge marinförvaltningen, som vidhölle sin tidigare uttalade
uppfattning om det lämpliga i att ifrågavarande arvoden, liksom annan avlöning,
reglerades efter dyrorter, erinra, att en reglering efter de av riksdagen
begärda riktlinjerna syntes förutsätta, att befattningarna med hänsyn
till göromålens art och omfattning vore stabiliserade. Så kunde emellertid
knappast anses ännu vara fallet i fråga om befattningarna vid sjörullföringsområdena,
vilka vid försvarsbeslutet fått ändrad omfattning. Innan verkningarna
av detta beslut bättre läte sig överskådas, torde svårighet föreligga
att göra en avvägning mellan befattningarna efter göromålens art och omfattning
i jämförelse med andra motsvarande befattningar, och marinförvaltningen
ansåge i enlighet härmed, att de erforderliga utgångspunkterna fölen
reglering efter ovan angivna grunder ännu icke vore för handen.

Skulle emellertid en gradering efter göromålens art och omfattning anses
böra genomföras för motsvarande personal vid armén, syntes sådan åtgärd
böra vidtagas även vid marinen, och marinförvaltningen förutsatte, att marinens
myndigheter erhölle tillfälle inkomma med de förslag, som av en
dylik arvodesreglering vid armén funnes betingade för marinens vidkommande.

Försvarsväsendets lönenämnd har i utlåtande den 10 oktober 1928 anfört
följande.

Lönenämnden hade i sin skrivelse den 27 oktober 1927 med förslag till
reglering av avlöningsförhållanden m. m. för vissa arvodesbefattningar uttalat,
att en fullt tillfredsställande reglering av arvodena visserligen knappast
kunde åvägabringas utan differentiering av arvodesbeloppen med hänsyn till
de med befattningarna förenade göromålens art och omfattning. Till följd
därav, att något så när säkra hållpunkter för befattningarnas värdesättning
icke kunde ernås, förrän den nya försvarsorganisationen i hithörande delar
tagit fastare form och under någon tid prövats, hade niimnden emellertid
icke ansett sig böra ifrågasätta någon dylik differentiering av arvodesbeloppen.
I stället hade nämnden uttalat sig för arvodenas gradering efter dyrorter.
Dessa uttalanden — vilka avsett icke blott de genom den nya försvarsorganisationen
tillkomna, utan jämväl de dessförinnan å stat upptagna
arvodesbefattningarna — saknade nämnden anledning frångå.

Det syntes lönenämnden, att nämnden nu endast hade att yttra sig om
det begränsade förslag till arvodesreglering, som av arméförvaltningen i anledning
av Kungl. Majrts uppdrag framlagts och som ginge ut på eu reglering
av vissa arvoden med hänsyn till tjänstgöringens art och omfattning.

Enligt detta förslag skulle till eu början arvodena för bibliotekarien och
och tre aktuarier vid generalstaben höjas från 3,180 till 3,600 kronor.

Av den till grund för förslaget i denna del liggande utredningen ville det
förefalla lönenämnden, att icke samtliga dessa befattningar ställde lika stora

166

Kungl. Mcij:ts proposition nr 175.

krav på sina innehavare. Sålunda syntes bibliotekariebefattningen fordra
större kvalifikationer och vara förenad med större självständigt ansvar än
aktuariebefattningarna. Med hänsyn härtill funne sig lönenämnden för sin
del kunna tillstyrka arméförvaltningens förslag, såvitt anginge bibliotekarien.
Däremot ansåge lönenämnden det icke vara ur nu ifrågavarande synpunkter
påkallat att för närvarande vidtaga någon ändring i aktuariernas arvoden.

I samband med sitt förslag i nu omförmälda del hade arméförvaltningen
framhållit, att den av ämbetsverket förordade arvodesregleringen syntes böra
föranleda eu motsvarande höjning av arvodena för vissa vid försvarsdepartementet
i arvodesbefattningar tjänstgörande pensionerade officerare. Därom
syntes det dock icke ankomma på arméförvaltningen att framställa något
förslag.

Med anledning härav finge lönenämnden erinra om, att å försvarsdepartementets
stat medel funnes anvisade till arvoden åt dels nio befattningar för
pensionerade officerare å lantförsvarets kommandoexpedition, dels en dylik
befattning å sjöförsvarets kommandoexpedition.

Yad förstnämnda befattningar anginge, tjänstgjorde av deras innehavare
sex såsom chefer för registrators-, värnplikts-, bok-, personal- och rulldetaljerna
ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden rörande Lantförsvaret» (T. L.-detaljen) samt tre såsom biträden å bokdetaljen. Efter att hava gjort sig
underrättad om de åligganden och det ansvar, som vore förenade med ifrågavarande
befattningar, hade lönenämnden kommit till den uppfattningen, att
de synpunkter, som låge till grund för den föreslagna arvodesregleringen
vid generalstaben, även gjorde sig gällande beträffande nämnda befattningshavare
å lantförsvarets kommandoexpedition. Liksom en viss åtskillnad
synts lönenämnden befogad med avseende å de av arméförvaltningen till
arvodesförhöjning föreslagna befattningshavarna vid generalstaben, ansåge
nämnden emellertid en dylik åtskillnad påkallad även beträffande kommandoexpeditionens
arvodestagare. Sålunda hade lönenämnden vid verkställd jämförelse
mellan vederbörandes arbetsuppgifter och ansvar funnit cheferna för
bok-, värnplikts- och personaldetaljerna böra lika med bibliotekarien vid generalstaben
komma i åtnjutande av den av arméförvaltningen förordade arvodesförhöjningen.
Däremot syntes icke, lika litet som i fråga om aktuarierna
vid generalstaben, ur förevarande synpunkt fog föreligga att nu höja arvodena
till övriga här avsedda befattningshavare.

Beträffande härefter ovannämnda arvodesbefattning å sjöförsvarets kommandoexpedition,
tjänstgjorde innehavaren därav såsom chef för expeditionens
bokdetalj. Vid verkställd undersökning hade lönenämnden funnit, att
de med ifrågavarande befattning för närvarande förenade göromålen icke
vore av den omfattning, att de — med tillämpning av de grunder, nämnden
i det föregående följt — borde föranleda en höjning av denne befattningshavares
arvode.

Utöver vad av det föregående framginge, hade arméförvaltningen jämväl
föreslagit en mindre förhöjning av arvodena till dels redogöraren vid artilleriocli
ingenjörhögskolan, dels innehavarna av två för pensionerade underofficerare
avsedda befattningar, nämligen förvaltaren och väbeln vid skjutskolan
för infanteriet och kavalleriet.

Då några särskilda skäl att nu reglera jämväl sistnämnda tre befattningshavares
arvoden lönenämnden veterligen icke förelåge, och då dessutom
eu fristående lösning av nämnda arvodesfrågor förutsatte ställningstagande
till vissa nya, med eu blivande allmän arvodesreglering förbundna spörsmål,
kunde lönenämnden för sin del icke tillstyrka arméförvaltningens förslag
härutinnan.

Lönenämnden ansåge sig slutligen icke böra underlåta att framhålla, att

Kun yl. Maj:ts proposition nr 175. 1(17

den begränsning, som jämlikt Kungl. Maj ds uppdrag givits åt den av myndigheterna
nu företagna undersökningen av hithörande personals arvodesfrågor,
medförde, att vissa befattningshavare, beträffande vilka eljest en reglering
av arvodena torde få anses motiverad, i förevarande sammanhang icke komme
i betraktande. Nämnden åsyftade härvid närmast innehavare av arvodesbefattningar
såsom expeditionsunderofficerare vid lantförsvarets kommandoexpedition
och generalstaben. Då samtliga rullföringsbiträden vid Stockholms stadsoclx
lantrullföringsområden åtnjöte arvoden till belopp av 2,340 kronor, skulle
en förhöjning av omförmälda expedition sunderofficerares arvoden till detta
belopp hava goda skäl för sig.

Såsom förut nämnts, uttalade sig 1928 års riksdag för en utredning, huruvida
för sådana arvodesbefattningar, vilka redan före den nya försvarsorganisationens
genomförande funnits uppförda å vederbörliga stater, någon
reglering av arvodena kunde befinnas vara påkallad med hänsyn till tjänstgöringens
art och omfattning; och anbefallde Kungl. Maj:t i anledning härav
armé- och marinförvaltningarna att inkomma med yttranden i ämnet.

Arméförvaltningen har i detta hänseende föreslagit, att bibliotekarien samt
envar av de tre aktuarierna vid generalstaben, vilka för närvarande åtnjuta
arvoden med 3,180 kronor för år, måtte erhålla arvodesförhöjningar till 3,600
kronor för år. Utan att därutinnan framställa något förslag har arméförvaltningen
samtidigt framhållit, att en dylik arvodesreglering för nämnda befattningshavare
vid generalstaben syntes böra föranleda en motsvarande
höjning av arvodena för vissa vid försvarsdepartementet i arvodesbefattningar
tjänstgörande pensionerade officerare. Vidare har arméförvaltningen
förordat en mindre förhöjning beträffande avlöningsförmånerna dels till redogöraren
vid artilleri- och ingenjörhögskolan, dels ock till förvaltaren och
väbeln vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Marinförvaltningen har med avseende å ämbetsverkets förvaltningsområde
ansett, att anledning för närvarande icke vore för handen att vidtaga en
arvodesreglering med hänsyn till göromålens art och omfattning.

FÖrsvarsväsendets lönenämnd har anslutit sig till arméförvaltningens förslag
om höjning av bibliotekariens vid generalstaben arvode till 3,600 kronor,
men däremot icke ansett aktuariebefattningarna vid generalstaben kräva de
kvalifikationer eller vara förenade med det självständiga ansvar, som kunde
påkalla en liknande arvodeshöjning för innehavarna av dessa befattningar.
Beträffande å försvarsdepartementets stat beräknade arvoden ä 3,180 kronor
för de å kommandoexpeditionerna tjänstgörande pensionerade officerarna,
har lönenämnden vid sin undersökning rörande vederbörandes arbetsuppgifter
kommit till den uppfattningen, att innehavarna av befattningarna såsom
chefer för bok-, värnplikts- och personaldetaljerna å lantförsvarets kommandoexpedition,
i likhet med bibliotekarien vid generalstaben, borde envar komma
i åtnjutande av ett till 3,600 kronor för år förhöjt arvode. Arméförvaltningens
förslag om arvodesförhöjning åt redogöraren vid artilleri- och ingenjörhögskolan
samt förvaltaren och väbeln vid infanteriskjutskolan har lönenämnden
icke funnit sig kunna tillstyrka. Lönenämnden har slutligen, med
erinran att samtliga rullföringsbiträden vid Stockholms stads- och lantrull -

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

föringsområden åtnjuta arvoden till belopp av 2,340 kronor, uttalat, att en
förhöjning till samma belopp av arvodena till expeditionsunderofficerarna vid
lantförsvarets kommandoexpedition och vid generalstaben skulle hava goda
skäl för sig.

För egen del får jag — i anslutning till det utav mig i det föregående
framställda förslaget rörande omorganisation av försvarets centrala ledning
och förvaltning — i ämnet anföra följande.

Yad först angår arvodet till innehavaren av omförmälda bibliotekariebefattning
å staten för generalstaben (generalstabskåren), innebär såväl arméförvaltningens
som lönenämndens förslag, att arvodet till denne skall utgå
med 3,600 kronor för år. Yad sålunda föreslagits, finner jag mig böra tillstyrka.
I fråga om arvodena till förenämnda tre aktuarier å generalstabskårens
stat, för vilka befattningshavare lönenämnden icke för närvarande
avsett vidtagandet av någon arvodesreglering, delar jag så tillvida arméförvaltningens
uppfattning om skäligheten av en arvodesförhöjning, att jag
finner det rättvist, att den å organisation savdelningen i generalstaben (härens
stab) tjänstgörande aktuarien, med hänsyn till det på honom ankommande
omfattande och betydelsefulla arbetet framför allt med upprättandet
av värnpliktsstatistiken, i arvodeshänseende jämställes med bibliotekarien
och alltså tillerkännes arvode med 3,600 kronor för år. Beträffande vidare
de för pensionerade officerare avsedda befattningarna inom försvarsdepartementet
har jag funnit mig böra följa lönenämnden i fråga om storleken av
de arvoden, likaledes 3,600 kronor för år, som böra utgå till tre å lantförsvarets
kommandoexpedition tjänstgörande pensionerade officerare, nämligen
till dem, som placeras såsom chefer för de avdelningar, vilka motsvara de
nuvarande bok-, värnplikts- och personaldetaljerna.

Yidkommande arméförvaltningens förslag om höjning av arvodena till
redogöraren vid artilleri- och ingenjörhögskolan samt till förvaltaren och
väbeln vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet synes mig, med anledning
av vad lönenämnden anfört, någon arvodesreglering beträffande dessa
befattningar icke böra för närvarande äga rum.

Enligt nu gällande stat för försvarsdepartementet utgår arvodet till expeditionsunderofficerarna
å kommandoexpeditionerna med 2,100 kronor för år.
I anslutning till vad lönenämnden i ämnet anfört finner jag mig böra tillstyrka,
att expeditionsunderofficerarna å kommandoexpeditionerna i arvodeshänseende
likställas med rullföringsbiträdena i Stockholm och alltså komma
i åtnjutande av arvoden envar till belopp av 2,340 kronor för år. Yad beträffar
expeditionsunderofficersbefattningarna å staten för'' generalstabskåren,
har jag visserligen icke något emot att, såsom lönenämnden ifrågasatt,
även för dessa befattningar utgå arvoden med 2,340 kronor för år. Jag
vill emellertid framhålla, att några arvodesbelopp för ifrågavarande befattningar
icke avses att beräknas å staten, enär dylika befattningar tillsvidare
såsom regel förutsättas kunna uppehållas av beställningshavare, som tvångsvis
överförts till övergångsstat och sålunda äro underkastade full tjänstgöringsskyldighet.
Därest det befinnes av omständigheterna påkallat att å

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 1 69

nådau befattning placera eu pensionerad beställningsbavare, synes det fortfarande
såsom liittills böra få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma arvodets
belopp.

Eu arvodesreglering i enlighet med de av arméförvaltningen framlagda
riktlinjerna skulle, såsom av ämbetsverket anförts, i några fall komma att
medföra arvodesminskning. Då emellertid någon reducering i utgående förmåner
icke bör genomföras, så länge vederbörandes nuvarande förordnande
varar, har arméförvaltningen, i syfte att en framtida arvodesreglering måtte
underlättas, föreslagit, att i anmärkning till vederbörliga stater borde intagas
föreskrift av innebörd, att frågan om en eventuell minskning i de vederbörande
befattningshavare tillkommande förmånerna skulle underställas
Kungl. Maj:ts prövning i samband med ombyte av innehavare i respektive
befattning. Mot vad sålunda föreslagits har jag icke något att erinra.

Departementet.

Ordinarie förslagsanslaget till försvarsdepartementet är i riksstaten för
innevarande budgetår upptaget med 280,060 kronor.

För departementet gälla från och med den 1 juli 1928 följande stater:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å

kansliavdelningen, förslagsanslag....................................... » 22,680:

Arvoden till registrator i departementet samt till viss personal
å kommandoexpeditionerna.................................... » 41,280:

Förslagsanslag kronor 250,560: —

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ...................................................... kronor 29,500: —

Såsom i det föregående anförts, har jag icke i anledning av den avsedda
omorganisationen av försvarets centrala ledning och förvaltning ansett mig
böra ifrågasätta nagon ändring i avseende å personalen å kansliavdelningen.
Jag vill emellertid i detta sammanhang framhålla, att det på grund av de
föreliggande arbetsuppgifternas omfattning å kansliavdelningen varit oavvisligen
av behovet påkallat att förstärka arbetskrafterna därstädes genom
anställande av extra personal, ävensom att det tid efter annan varit nödvändigt
att anlita extra arbetskraft för fullgörande av de till vaktmästarsysslor
hänförliga göromålen inom nämnda avdelning. Dessa förhållanden
synas mig icke för närvarande böra föranleda någon ändring av staten för
departementet, men jag förutsätter, att det fortfarande bör få ankomma på
Kungl. Maj.t att vidtaga de åtgärder för arbetskrafternas förstärkning, som
av omständigheterna oundgängligen betingas, och att härför erforderliga
medel må fa anvisas att utgå av lantförsvarets anslag till extra utgifter.

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

De nuvarande anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän,
186,600 kronor, och till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
å kansliavdelningen, 22,680 kronor, torde alltså böra bibehållas oförändrade.

Anslagsposten till arvoden till registrator i departementet samt till viss
personal å kommandoexpeditionerna, 41,280 kronor, har beräknats på följande
sätt:

arvode till registrator i departementet ................................ kronor

arvoden ä 3,180 kronor till 9 pensionerade officerare å lant försvarets

kommandoexpedition..........................................

arvoden ä 2,100 kronor till 2 pensionerade underofficerare

å lantförsvarets kommandoexpedition ............................ »

arvode till 1 pensionerad officer å sjöförsvarets kommandoexpedition.
............................................................................

arvode till 1 pensionerad underofficer å sjöförsvarets kommandoexpedition
..................................................... >}

3,180: —
28,620: -4,200: —
3,180: -2,100: —

Summa kronor 41,280: —

Enligt den av mig i det föregående föreslagna organisationen av lantförsvarets
kommandoexpedition skall antalet pensionerade officerare minskas
till sex samt antalet pensionerade underofficerare ökas till tre. I överensstämmelse
med vad jag vid behandling av frågan om arvodesreglering för
viss pensionerad personal förordat, torde för tre av ifragavarande officerare
arvodet böra höjas till 3,600 kronor. För envar av de tre underofficerarna
torde, såsom av mig i berörda sammanhang tillstyrkts, böra beräknas arvoden
ä 2,340 kronor.

Beträffande de å sjöförsvarets kommandoexpedition tjänstgörande pensionerade
befattningshavarna, en officer och en underofficer, innebär det av
mig framlagda organisationsförslaget icke för det närmaste budgetåret någon
ändring. I enlighet med vad jag i det föregående föreslagit, torde det till
den pensionerade underofficeren utgående arvodet böra höjas till 2,340
kronor.

Anslagsposten till arvoden till registrator i departementet samt till viss
personal å kommandoexpeditionerna, för närvarande 41,280 kronor, torde,
på grund av vad sålunda anförts, böra minskas med 5,220 kronor till 36,060
kronor.

Yad slutligen angår anslagsposten för personal å övergångsstat, torde
densamma — med hänsyn till att eu numera vakant ordinarie expeditionsvaktsbeställning
i lönegraden B. 5 uppehälles av eu förste expeditionsvakt å
övergångsstat med avlöning i lönegraden B. 7 — böra minskas med ett belopp
motsvarande avlöningen i lönegraden B. 5 eller, i runt tal, med 3,000
kronor. Anslagsposten bör alltså upptagas med 26,500 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

Kungl. Maj:ts proposition nr 11

171

dels godkänna följande ordinarie stater för försvarsdepartementet,
att tillämpas från och med den 1 juli 1929:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.
........................................................... kronor 186,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. å kansliavdelningen, förslagsanslag
................................................. » 22,680: —

Arvoden till registrator i departementet samt
till viss personal å kommandoexpeditionerna
.......................................................... » 36,060: —

Avlöningar, förslagsanslag................................ kronor 26,500: —

dels ock minska ordinarie förslagsanslaget till departementet,

I riksstaten för innevarande budgetår ar ordinarie förslagsanslaget till
arméförvaltningen upptaget med 532,668 kronor. Härjämte har för arméförvaltningens
verksamhet anvisats ett extra anslag av 32,900 kronor.

I anslutning till vad av mig i det föregående anförts rörande omorganisation
av försvarets centrala ledning och förvaltning har upprättats förslag
till ny stat för arméförvaltningen, slutande å ett belopp av 543,784 kronor.
I detta belopp, som med 11,116 kronor överstiger ämbetsverkets nuvarande
ordinarie anslag, ingå kostnaderna för den å övergångsstat uppförda övertaliga
personalen med 51,300 kronor. Något extra anslag till arméförvaltningens
verksamhet erfordras icke vidare, varför under förevarande rubrik
upptagna sammanlagda kostnader för nästkommande budgetår minskas med
21,784 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna bifogade förslag till stat för arméförvaltningen
(se Bil. nr 1), att tillämpas under budgetåret 1929/1930,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till arméförvaltningen.

Förslagsanslag kronor 245,340: —

B. Övergångsstat.

nu .
med
till

. kronor 280,060: —

kronor 271,840: —

8,220: —

Arméförvaltningen

nu .
med
till .

.. kronor 543,784: —

kronor 532,668: —
»_ 11,116: —

172

Kungl. May.ts proposition nr 175.

Avlöning till personal vid staber och truppförband in. 11.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 196 till 1928 års riksdag beräknades ordinarie
förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband
m. fl. för budgetåret 1928/1929 sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater .................................................................

B. Kallortstillägg.........................................................

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården

vid vissa truppförband ....................................

D. Felräkningspenningar.............................................

E. Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom

biträden hos regementsintendenter .............

F. Hyresbidrag..........................................................

G. Anställningspenningar ..........................................

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt

manskap ...........................................................

I. Kostnader för musikelever.................................

J. Gottgörelse för tjänstehästar .............................

K. Stipendier för underlättande av officersrekryte ringen

i Boden...................................................

L. Ekiperingshjälp......................................................

M. Yissa arvoden m. ..............................................

N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. in................................

kronor 23,881,781: —
» 56,000: —

» 5,000: —

» 16,000: —

7,500: —
» 44,000: —

» 55,000: —-

117,000: —
» 14,000: —

» 99,920: —

» 16,000: —

68,550: —
» 563,244: —

» 50,000: —

Summa kronor 24,993,995: —

Den sålunda erhållna summan ansågs kunna minskas med dels 760,000
kronor, utgörande beräknad ersättning för tjänstebostäder, dels 186,600
kronor för beräknade vakanser i manskapsgraden, dels ock 70,000 kronor,
utgörande beräknad ersättning från respektive landsting till vissa militära
sjukhus. Det återstående beloppet, 23,977,395 kronor, avrundades till
24,000,000 kronor.

Med avseende å den sålunda framlagda anslagsberäkningen vidtogs av
riksdagen vissa jämkningar, vilka dock icke ansagos vara av beskaffenhet att
föranleda någon ändring av den utav Kungl. Maj:t föreslagna anslagssumman.
Ordinarie avlöningsanslaget upptogs alltså i riksstaten för budgetåret 1928/1929
med 24,000,000 kronor.

För budgetåret 1929/1930 torde anslaget böra beräknas under motsvarande
rubriker som för innevarande budgetår.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Under denna rubrik äro nu upptagna

dels generalitetet, staber m. m., innefattande staterna för generalitetet, arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner, generalstaben, artilleristaben,

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. m

kommenduntskapet i Boden, rullföringsbefälhavare med biträden och bataljonsläkare
vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater,

dels undervisningsverken, innefattande staterna för krigsskolan, krigshögskolan,
artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet, artilleriets skjutskola samt arméns underofficersskola,

dels truppförbanden m. m., innefattande staterna för infanteriet, kavalleriet,
artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna, trängen samt intendenturkåren,

dels garnisonssjukhusen in. in., innefattande staterna för garnisonssjukhusen
i Stockholm, å Karlsborg och i Boden samt staten för arméns sjuksköterskekår,

dels ock polispersonalen, innefattande staten för polispersonalen i Boden
och å Karlsborg. •

I. Generalitetet, staber in. in.

För nästkommande budgetår torde, i enlighet med vad i det föregående
föreslagits, benämningen staten för generalstaben böra ändras till staten för
generalstabskåren samt staten för kommendantskapet i Boden böra uteslutas.

Beträffande staterna för generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl
och inspektioner, generalstabskåren och artilleristaben har jag i det föregående
tillstyrkt vidtagande av vissa ändringar. I övrigt har jag med avseende
på de under förevarande rubrik upptagna staterna icke funnit anledning
att föreslå någon ändring utom vad angår staten för bataljonsläkare
vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater.

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater.

Enligt 1925 års härordningsbeslut skall antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren
utgöra 25. Fältläkarstipendiatinstitutionen skall enligt den år
1911 beslutade omorganisationen av fältläkarkåren efter hand avvecklas. Med
hänsyn till det stora antalet vakanser inom fältläkarkåren har emellertid
med riksdagens medgivande visst antal fältläkarstipendiatbefattningar hittills
bibehållits.

Den för budgetåret 1926/1927 gällande staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren
samt fältläkarstipendiater upptog 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren
samt 24 fältläkarstipendiater. Staten för budgetåret 1927/1928 upptog
ett antal av 40 bataljonsläkare och 18 fältläkarstipendiater, medan antalet
enligt nu gällande stat utgör 36, respektive 14.

Arméförvaltningen har nu anfört följande.

Den successiva minskning, som hittills ägt rum av ifrågavarande befattningar,
hade anslutit sig till det behov av extra läkare vid truppförband,
skolor och utbildningskurser, inskrivningsförrättningar m. in., som förelegat
under dessa år, då samtidigt antalet vakanser i truppförbandsläkarbeställningarna
på grund av den nya härordningens genomförande varit statt i avtagande.
Även under nästkommande budgetår torde man dock hava att räkna med vissa
vakanser inom truppförbandsläkarbeställningarna. Såsom arméförvaltningen
i sin skrivelse rörande lantförsvarets medelsbehov för innevarande budgetår
framhållit, bestämdes dock numera behovet av extra läkare icke så mycket
av antalet truppförband med eller utan vakans i truppläkarbeställningarna,

174

Kungl. Maj ds proposition nr 175.

utan fast mer av de många övnings- och utbildningsformationer, inskrivningsförrättningar
o. s. v., som vid olika tider av året under mer eller mindre
lång tid krävde beordrande av extra läkare. Vidare måste räknas med det
behov av extra läkarkrafter, som merendels framträdde under vintermånaderna
på grund av då ökad sjuklighet vid truppförbanden genom allehanda
infektionssjukdomar.

Behovet av dylika extra läkarkrafter varierade givetvis och kunde svårligen
exakt angivas. Generalfältläkaren underställda tjänstgöringsskyldiga
läkare hade under senaste utbildningsåret icke motsvarat behovet av extra
läkare, utan hade även under detta år ett flertal civila läkare måst tagas i
anspråk och statsverket till följd härav måst vidkännas särskilda kostnader.

Enligt en inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, med ledning av
förhållandena, sådana de förelegat under år 1928, verkställd beräkning av
det ungefärliga behovet av extra läkare för nästkommande utbildningsår
skulle sådana läkare behöva anlitas i, lågt räknat, 4,500 dagar. Generalfältläkaren
underställda, för detta ändamål disponibla läkare — bataljonsläkare
vid fältläkarkåren och fältläkarstipendiater frånräknade — utgjordes
av läkare å reservstat och på övergångsstat ävensom i reserven. Av dessa
torde kunna uttagas cirka 1,700 dagar, varför alltså skulle återstå 2,800
dagar. Det nuvarande antalet fältläkarstipendiater utgjorde 14 stycken, av
vilka 5 på förordnande uppehölle beställningar såsom bataljonsläkare vid
fältläkarkåren. Efter frånräknande av dessa och i betraktande av den avgång
bland fältläkarstipendiaterna, som kunde beräknas komma att äga rum,
syntes man kunna räkna med att av fältläkarstipendiater under budgetåret
1929/1930 taga i anspråk omkring 450 tjänstgöringsdagar. För återstående
2,350 dagar torde erfordras, lågt räknat, 31 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Då emellertid, i enlighet med riksdagens år 1916 lämnade medgivande,
någon eller några bataljonsläkare vid fältläkarkåren borde i stället
för fullgörande av dem åliggande militär tjänstgöring få för utbildning tjänstgöra
vid specialkliniker och alltså icke kunde påräknas för tjänstgöring vid
truppförbanden, borde antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren för budgetåret
1929/1930 beräknas till minst 32, motsvarande en minskning i förhållande
till nu gällande stat av 4 beställningar.

Yad beträffade fältläkarstipendiater, hade, enligt vad förut anförts, 5 av
de 14 å staten upptagna erhållit förordnande såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
På grund härav och även om under loppet av nästkommande
budgetår någon avgång bland fältläkarstipendiaterna kunde förutses komma
att äga rum, ansåge arméförvaltningen sig böra föreslå, att antalet fältläkarstipendiater
å staten upptoges till 9.

Såsom redan nämnts, avses den beslutade minskningen beträffande antalet
bataljonsläkarbeställningar vid fältläkarkåren samt indragningen av fältläkarstipendiatbefattningarna
att genomföras successivt. För nästkommande budgetår
synes mig, i enlighet med arméförvaltningens förslag, minskning böra
ske med 4 batalj onsläkarbeställningar och 5 fältläkarstipendiatbefattningar.
A den nya staten torde sålunda böra upptagas 32 beställningar för bataljonsläkare
och 9 befattningar för fältläkarstipendiater. Liksom för närvarande
torde i särskilda anmärkningar till staten böra stadgas, att, vid inträffande
avgång i beställning såsom bataljonsläkare, frågan om beställningens återbesättande
skall underställas Kungl. Maj:ts prövning, samt att för fältläkarstipendiaterna
avsedda arvoden skola indragas i mån av avgång bland nämnda
befattningshavare.

kungl. Maj:ta proposition nr 175.

175

II. Undervisningsverken.

Beträffande de under denna rubrik upptagna staterna för krigshögskolan
samt artilleri- och ingenjörliögskolan bär jag i det föregående tillstyrkt vidtagande
av vissa ändringar. Vad angår övriga hithörande stater, får jag i
nu förevarande sammanhang med avseende å staterna för infanteriskjutskolan
och arméns underofficersskola anföra följande.

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Den för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet gällande staten upptager,
bland andra, dels två ställföreträdande chefer, den ene avsedd för
kulsprutekursen för subalternofficerare och den andre för kursen i skjutning
och eldstrid för underofficerare, dels eu vapenhantverkare, samtliga avsedda
att inbeordras under högst 50 dagar. För de ställföreträdande cheferna hava
i staten upptagits särskilda arvoden å respektive 400 och 300 kronor. Enligt
eu vid staten fogad anmärkning 5 må arvodena till de ställföreträdande
cheferna samt tjänstgöringstraktamenten till dessa ävensom till nämnda vapenliantverkare
utgå endast under förutsättning, att de ifrågavarande kurserna
förläggas å annan ort än Rosersberg.

Chefen för infanteriskjutskolan har anfört följande.

Det vore för närvarande omöjligt att förutse, huruvida ifrågavarande båda
kurser under nästkommande budgetår kunde förläggas till Rosersberg eller
icke, enär detta sammanhängde med det beslut, som Kungl. Maj :t kunde
komma att fatta rörande markförhållandenas framtida ordnande för infanteriskjutskolan
m. m. Möjlighet borde därför föreligga att även under nästkommande
budgetår inbeordra ställföreträdande chefer för kulsprutekursen
för subalternofficerare samt för kursen i skjutning och eldstrid för underofficerare,
ävensom den ovannämnda vapenhantverkaren.

Under innevarande utbildningsår hade kursen i skjutning och eldstrid för
underofficerare försöksvis varit förlagd till Rosersberg. Erfarenheterna från
denna kurs hade givit vid handen, att det begränsade lärarantalet för kursen
nödvändiggjorde, att skolans övriga lärarpersonal i stor utsträckning toges
i anspråk för undervisningen vid kursen. Härigenom hade denna personal
blivit ålagd ett extra arbete, som under en i övrigt mycket krävande verksamhet
givetvis för denna personal varit högst betungande, och som icke
tagits med i beräkningen vid fastställandet av lärarpersonalens arvoden.
Det vore emellertid icke mer än skäligt, att den lärarpersonal vid infanteriskjutskolan,
som ålades extra lärarverksamhet genom dessa kursers förläggande
till Rosersberg, härför erhölle någon ekonomisk ersättning. För undvikande
av höjning i statens slutsumma syntes den lämpligaste utvägen vara, att
bemyndigande lämnades skolchefen att, därest kurserna förlädes till Rosersberg,
fördela de för de ställföreträdande cheferna avsedda arvodena å den
lärarpersonal, som härigenom erhölle ökad undervisningsskyldighet.

Armé förvaltningen har i denna fråga yttrat, att då det med hänsyn till
vad skolchefen anfört finge anses styrkt, att genom ifrågavarande kursers
förläggande till Rosersberg skolans övriga lärarpersonal erhölle väsentligt
ökat arbete, samt den föreslagna anordningen icke skulle komma att med -

176 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

föra någon kostnadsökning, ämbetsverket finge tillstyrka bifall till skolchefens
ifrågavarande förslag. 1 enlighet härmed har arméförvaltningen föreslagit,
att till anmärkning 5 vid staten måtte göras ett tillägg av innehåll,
att, därest de ifrågavarande kurserna förlädes till Rosersberg, chefen för
skjutskolan skulle äga att fördela de åsyftade arvodena bland den lärarpersonal,
som därigenom erhölle ökad undervisningsskyldighet.

Yad myndigheterna sålunda föreslagit finner jag mig böra biträda.

Arméns nnderoffieersskola.

Den i samband med antagandet av 1925 års härordning beslutade organisationen
av arméns underofficersskola grundades på den förutsättningen,
att skolan skulle förläggas i anslutning till ett truppförband.

Vid behandlingen i statsrådet den 9 mars 1928 (se prop. nr 19G, sid. 50)
av förslaget till stat för arméns underofficersskola för innevarande budgetår
yttrade min företrädare i ämbetet — under hänvisning till att förslag komme
att avlåtas till samma års riksdag av innebörd, bland annat, att arméns underofficersskola
från och med utbildningsåret 1928 — 1929 skulle förlaggas
till det i följd av Upplands artilleriregementes indragning ledigblivna artillerietablissemanget
i Uppsala — att den för skolan salunda avsedda självständiga
förläggningen måhända torde nödvändiggöra, att särskild personal
disponerades för förvaltningsändamål och dylikt. Intill dess fastare hållpunkter
vunnits för bedömande av denna fråga, syntes det departementschefen,
att det borde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om de provisoriska
åtgärder, som i berörda hänseende kunde visa sig erforderliga under
det närmaste utbildningsåret. Detta uttalande föranledde icke någon
erinran från riksdagens sida.

Genom brev den 11 maj 1928 föreskrev sedermera Kungl. Maj:t, att
arméns underofficersskola skulle från och med utbildningsåret 1928-1929
förläggas till det lediga artillerietablissemanget i Uppsala.

Med avseende å förvaltningen vid arméns underofficersskola har Kungl.
Maj:t genom brev den 22 juni 1928, bland annat, föreskrivit, att, utan kinder
av bestämmelserna i reglementet för arméns underofficersskola den 1 juli
1927, skolan skulle från och med den 1 september 1928 hava självständig
förvaltning med den befogenhet och de skyldigheter, som i gällande förvaltningsreglementen
vore stadgade för förvaltningen vid regemente, med undantag
dock beträffande sjukvårdsärenden; att särskild kassaförvaltning vid
skolan skulle inrättas från och med den 1 september 1928; samt att de i
förordningen angående förvaltningens vid armén allmänna ändamål och
organisation den 11 oktober 1907 och i gällande förvaltningsreglementen i
övrigt givna bestämmelser beträffande regementschef och förvaltningen vid
regemente skulle i tillämpliga delar gälla chefen för arméns underofficers För

tillgodoseende av behovet av förvaltningspersonal vid underofficersskolan
hava, jämlikt särskilda Kungl. Maj.ts beslut den 28 mars, den 24

kungl. .]faj:ts proposition nr IiJ 77

maj och ilen 22 juni 1928, för tiden till och med den 30 juni 1021) de/s till
skolan beordrats följande personal å övergångsstat, nämligen eu kapten för
tjänstgöring såsom intendent, tillika kasernofficer, samt tre underofficerare
för tjänstgöring, en såsom förrådsförvaltare in. in, eu såsom köksföreståndare
m. m. och eu såsom stallunderofficer in. in., dels och anställts eu
maskinist och eu elclare samt en kokerska.

Beträffande staten för arméns underofficersskola för nästkommande
budgetår har armcförvaltningen anfört följande.

, \. f* skrivelse till ämbetsverkets civila departement den 1) juli 1028 hade
elieten tor arméns underofficersskola anfört, bland annat, att han för det
aa varande och innan den självständiga förvaltningen vid skolan organiserats
icke ansåge det möjligt att avgiva förslag beträffande den förvaltningspersonal,
som kunde för framtiden bliva erforderlig. Först sedan den o-enom
ovannamnda kungl. brev tillkomna provisoriska förvaltningsorganisationen
under \iss hd fatt provas, kunde skolchefen inkomma med slutligt förslag
rörande behovet av förvaltningspersonal. Den genom ovannämnda brev medgivna
personalen hade skolchefen därför icke upptagit å sitt skrivelsen bifogade
statforslag, utan hade han forutsatt, att jämväl för budgetåret 1929/1930
behoveT^''1 atgäl’der k0mme att vidt;igas för tillgodoseende av personalko1''
egen del finge arméförvaltningen anmäla, att ämbetsverket, i olikhet
med skolchefen ansage, att den enligt ovannämnda brev vid skolan anställda
personalen borde redan från och med budgetåret 1929/1930 uppföras å skoans
stat. lfa namnda personal måste anses oundgängligen erforderlig
syntes eu åtgärd 1 sådant syfte icke behöva föregripa den vidare utredning
av frågan om skolans personalbehov, vilken efter någon tids erfarenhet kunde
komma till stånd.

Av den jämlikt förenämnda brev vid .skolan anställda personalen syntes för
maskinisten och eldaren, 1 hkliet med vad numera vore fallet beträffande
motsvarande befattningshavare vid truppförbanden, böra uppföras ordinarie
beställningar, nämligen för maskinisten i tredje och för eldaren i första lönepo®11
av loneplanen C 1 officersavlöningsreglementet. För intendenten,
forradsforvaltaren, koksforeståndaren och stallunderofficeren borde i staten
upptagas for pensionerad personal avsedda befattningar. Då dessa tillsvidare
torde kunna bestridas av personal på övergångsstat, syntes särskilda arvoden
for befattningshavarna icke behöva i staten angivas. Skulle undantagsvis
annan an bestallmngshavare å övergångsstat förordnas att bestrida dylik
befattning, borde det fa ankomma å Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
angaende det arvode, som härför skulle tillkomma vederbörande,
i “ffande ( ,ad;l för maskinisten och eldaren föreslagna nya ordinarie
beställningarna förutsatte arméförvaltningen, att, för underlättande av övergången
till beställningarna för nuvarande innehavarna av motsvarande ickeordmane
befattningar, statsverket komme att - i likhet med vad 1928 års
riksdag medgivit beträffande de från och med budgetåret 1928/1929 nyinrättade
ordinarie beställningarna för maskinister och eldare av 1. klassen
— amna särskilda bidrag till bestridande av förekommande befordring,saigi
ter. A agot särskilt anslag härför syntes icke vara erforderligt, utan
torde uppkommande kostnader kunna bestridas av till Kungl Marts förfogande
stående medel. ö ''

Lön till den enligt förenämnda brev den 22 juni 1928 vid underofficersskolan
anstallda kokerskan, beräknad enligt bestämmelserna i kungörelsen

Bihang till riksdagens protokoll 1929. i samt. 114 haft. (Nr 175 ) vy i9 12

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

samma dag (nr 215) med avlöningsbestämmelser för vissa civila och civilmilitära
icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet, borde upptagas
under avdelning B av förteckningen över vissa i stat icke uppförda
löner och arvoden in. fl. ersättningar. A samma förteckning, avdelning A,
syntes böra upptagas de särskilda uppbördsmannaarvoden å 210 kronor,
som jämlikt sagda brev den 22 juni 1928 utginge för uppehållande av befattningarna
som köksföreståndare resp. furageuppbördsman.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1927 angående lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1928/1929 hade arméförvaltningen, bland annat, redogjort
för eu utav chefen för arméns underofficersskola då gjord framställning
om uppförande å staten för skolan av särskilda lärararvoden för vissa officerare
vid skolans allmänna kurs. Arméförvaltningen hade visserligen funnit
skäl vara anförda till stöd för det härom framlagda förslaget, men då dittills
svårighet icke syntes hava mött för befattningarnas rekrytering med
kompetent personal samt ett upptagande av nya arvoden å staterna syntes
böra ske med eu viss försiktighet, hade ämbetsverket ansett sig för det dåvarande
icke kunna tillstyrka bifall till förslaget i fråga. Jämväl dåvarande
departementschefen hade vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t i
statsrådet den 9 mars 1928 (prop. nr 196) icke kunnat biträda samma
förslag.

I sin förenämnda skrivelse den 9 juli 1928 hade nu chefen for armens
underofficersskola ånyo upptagit fragan om införande av lärararvoden för
vissa officerare vid allmänna kursen. Till stöd för sin framställning i denna
del hade skolchefen anfört, bland annat, att erfarenheten redan nu visat, att
det vore förenat med vissa svårigheter att för ifrågavarande befattningar
erhålla fullt kvalificerad personal. Skulle i fortsättningen undervisningen
vid skolan kunna såsom hittills hållas på högsta möjliga plan, syntes det
ofrånkomligt, att de militära lärarna vid allmänna kursen, i likhet med
lärarna vid de övriga fasta undervisningsanstalterna, erhölle vissa arvoden.
Dessa vore mindre att betrakta såsom en ersättning för det ökade arbete,
som följde med lärarbefattningen, utan mera som ett medel att stimulera
officerare med högre lärarkompetens och lärarförmåga att söka dessa för
elevernas fostran synnerligen krävande och ansvarsfulla befattningar. På
grund härav hade skolchefen i statförslaget upptagit arvoden med 1,200
kronor till en var av två kompanichefer och med 600 kronor till adjutanten
och en var av sex avdelningschefer.

Inspektören för militärläroverken hade tillstyrkt framställningen och till
stöd härför åberopat sina tidigare avgivna yttranden beträffande samma fråga
ävensom därutöver särskilt framhållit, att, sedan arméns underofficersskola
icke längre skulle vara förlagd till huvudstaden, behövligheten av arvoden
numera kunde anses än mera framträdande med hänsyn, bland annat, till
risken att eljest icke erhålla den högt kvalificerade befälspersonal. som vore

av behovet påkallad. ........

Med hänsyn till vad myndigheterna sålunda anfört och då, på satt jam val
inspektören för militärläroverken framhållit, fragan om införande av särskilda
lärararvoden för vissa officerare vid underofficersskolan syntes genom skolans
förläggning till Uppsala hava kommit uti ett i vass män förändrat läge, ansåge
arméförvaltningen sig numera böra biträda skolchefens förslag, i vaa
det avsåge beredande av arvoden åt kompani- och avdelningschefer vid underofficersskolans
allmänna kurs. I fråga om de föreslagna arvodesbeloppen,
som överensstämde med de till kompanichef och kadettofficerare vid krigsskolans
reservofficerskurser utgående arvoden, hade ämbetsverket icke något
att erinra.

huntjl. Maj:ts proposition ur 17 ''>.

17!»

Enligt skolchefens förslag skulle arvode tillkomma, förutom nyssnämnda
kompani- och avdelningschefer, jämväl adjutanten vid under officersskolan.
Med anledning härav finge arméförvaltningen framhålla, att de särskilda
arvoden utöver lönen, vilka tidigare tillkommit adjutanterna vid exempelvis
krigshögskolan och krigsskolan, indragits i samband med genomförande av
den år 1921 beslutade löneregleringen för personal vid försvarsväsendet. På
grund härav och då uppehållandet av adjutantsbefattningen vid arméns underofficersskola,
även om innehavaren därav i viss man toges i anspråk för
undervisningen vid skolan, icke torde kräva större kvalifikationer än som
fordrades av adjutanterna vid nyssnämnda undervisningsverk, ansåge arméförvaltningen.
med hänsyn jämväl till de konsekvenser beträffande andra
motsvarande befattningar, som skulle kunna föranledas av ett medgivande
av arvode åt adjutanten vid arméns underofficersskola, sig icke kunna biträda
förslaget härom.

Beträffande fr ägan om beredande av särskilda arvoden åt viss lärarpersonal
samt adjutanten vid underofficersskolan har yttrande infordrats från försvarsräsendets
lönenämnd. I utlåtande den 2G september 1928 har lönenämnden
anfört följande.

Chefen för arméns underofficersskola hade uti sin omförmälda skrivelse den
9 juli 1928 anfört, att erfarenheten redan nu visat, att det i framtiden torde
bliva förenat med svårighet att — såsom avlöningsförhållandena nu gestaltade
sig — erhålla fullt kvalificerad personal för ifrågavarande lärarbefattningar.
I viss motsats till arméförvaltningen måste lönenämnden förstå
detta uttalande så, att hinder hittills icke mött för nämnda befattningars
rekrytering med kompetent personal. Vid sådant förhållande torde ur omförmälda
synpunkt tillräckliga skäl för närvarande ej föreligga för införande
av särskilda arvoden till innehavare av dessa befattningar. Icke heller syntes
förslaget härom kunna tillfredsställande motiveras av det förhållandet, att
dylika arvoden utginge vid de övriga fasta undervisningsanstalterna vid armén.
Förutom vad arméförvaltningen liärutinnan påpekat i fråga om adjutanten,
torde beträffande kompani- och avdelningschefsbefattningarna vid underofficersskolan
gälla, att därmed förenade läraruppgifter icke med avseende
å utbildning och förberedelser ställde samma krav på befattningarnas innehavare
som lärarbefattningarna vid krigshögskolan. I viss mån torde det
senast sagda jämväl äga giltighet vid jämförelse med lärarbefattningarna vid
krigsskolan. Vad anginge sistnämnda skola, hade lönenämnden — såsom
framginge av Kungl. Maj:ts proposition nr 248 till 1922 års riksdag — på
sin tid framhållit, att det kunde i frågasättas, huruvida efter genomförandet
av 1921 års lönereglering anledning förefunnes att fortfarande bibehålla särskilda
arvoden för skolans kompanibefäl. Med hänsyn till ifrågavarande befattningars
vikt för officersutbildningen och då för förordnande till dessa befattningar
i regel krävdes att hava genomgått krigshögskolan, hade nämnden
emellertid stannat för att förorda bibehållande av vissa begränsade arvoden.

På grund av det anförda och då frågan här gällde införande av nya, vid
befattningarnas inrättande icke förutsatta arvoden, ansåge sig lönenämnden
— jämväl med hänsyn till de konsekvenser beträffande andra motsvarande
befattningar, som ett bifall till skolchefens förslag skulle kunna väntas medföra
-— icke böra, åtminstone för närvarande, tillstyrka berörda förslag. I

I likhet med arméförvaltningen anser jag, att den förvaltningspersonal,
som enligt vad förut nämnts för tiden intill den 1 juli 1929 anställts för

ISO

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

olika uppgifter vid underofficersskolan, och vilken personal med hänsyn till
skolans organisation torde vara oundgängligen erforderlig, från och med
budgetåret 1929/1930 bör upptagas å vederbörlig stat. I enlighet härmed
och under erinran om det av nästlidet års riksdag på förslag av Kungl.
Maj:t fattade beslutet angående uppförande på stat såsom ordinarie beställningshavare
av, bland andra, maskinister och eldare av 1. klassen vid arméns
truppförband, tillstyrker jag, att å staten för arméns underofficersskola upptagas
ordinarie beställningar för en maskinist med placering i 3. lönegraden
och en eldare av 1. klassen med placering i 1. lönegraden å löneplanen
C i officersavlöningsreglemeutet. Under rubriken icke-ordinarie befattningshavare
torde vidare böra uppföras en arvodesbefattning för pensionerad
officer, avsedd såsom intendent m. in., samt tre arvodesbefattningar för pensionerade
underofficerare, avsedda, eu såsom förrådsförvaltare m. m., eu
såsom köksföreståndare m. m. och eu såsom kasernunderofficer, tillika stallunderofficer
m. m. Tillsvidare torde dessa arvodesbefattningar, på sätt
som gäller beträffande övriga för pensionerad personal avsedda befattningar,
böra såsom regel uppehållas av personal å övergångsstat. För eu kokerska
vid skolan torde en befattning böra upptagas å förteckningen över vissa i
stat icke uppförda löner och arvoden m. fl. ersättningar. Jag återkommer
i det följande till frågan om uppbördsmannaarvoden för uppehållande av
befattningarna som köksföreståndare och som furageuppbördsman vid underofficersskolan.

Det av skolchefen framförda förslaget om beredande av särskilda arvoden
åt vissa officerare vid skolan har jag, med hänsyn till vad lönenämnden
därom yttrat, icke funnit mig för närvarande böra biträda.

Jag förutsätter, att det får bero på Kungl. Maj:t att, i enlighet med 1928
års riksdags beslut angående underlättande av övergången till de från och
med budgetåret 1928/1929 nyinrättade ordinarie beställningarna för maskinister
och eldare av 1. klassen, meddela föreskrifter rörande övergång till
de ordinarie beställningar, vilkas inrättande här ovan föreslagits.

III. Truppförbanden in. in.

I det föregående har jag tillstyrkt vissa ändringar i staterna för officerare
och underofficerare med vederlikar in. fl. vid trängen samt för intendenturkåren.
Det av mig tidigare framlagda förslaget rörande arméförvaltningens
organisation synes böra föranleda, att den nuvarande benämningen å staten
för artilleriets fabriker och tyganstalter ändras till staten för vapendepartementets
fabriker och tyganstalter.

Beträffande de under förevarande rubrik upptagna staterna förordar jag
i övrigt ändringar allenast i nedan angivna hänseenden.

Under framhallande, att det för att erhålla kommendering såsom ordinarie
elever vid artilleri- och ingenjörhögskolans allmänna kurser fordrades,
att vederbörande officerare ur artilleriet och fortifikationen efter avlagd
officersexamen gjort omkring två års tjänst vid trupp, samt att, då genomgå -

Kungl. Maj.ts proposition nr Ilo.

181

av nämnda numera tvååriga kurser vore obligatoriskt för vinnande av
löjtnantsbefordran, dylik befordran sålunda först erhölles efter omkring fyra
;lrs officersanställning, bär chefen för artilleri- och ingenjör högskolan gjort
framställning om vidtagande av åtgärder för att förbättra den mindre gynnsamma
ställning i avlöningshänseende, som ifrågavarande officerare intoge
i jämförelse med officerare ur andra truppslag, där tiden för vinnande av
kompetens till löjtnantsbefordran inskränkte sig till två år (fänriksåren),
samt i sådant avseende hemställt, att bestämmelse måtte meddelas, att elev
vid högskolan, för vilken vakans funnes å vederbörlig lönestat, finge för tid,
han vore kommenderad såsom elev vid högskolans allmänna kurs, åtnjuta
skillnaden mellan löjtnants och underlöjtnants lön, att utgå i form av ett
tillfälligt arvode, samt att surnumerär underlöjtnant på liknande sätt finge
såsom arvode åtnjuta lön å vakant underlöjtnantsbeställning.

Inspektören för militärläroverken, som instämt i framställningens syfte, har
därjämte uttalat, att det föreslagna arvodet syntes böra utgå icke blott under
den egentliga elevtiden utan jämväl under tiden efter avlagd examen vid
högskolan och intill vederbörandes utnämning till löjtnant.

(> ener alj al ttygmästaren och inspektören för artilleriet samt chefen för fortifikationen
hava även tillstyrkt vidtagande av åtgärd i det angivna syftet.

Arméförvaltningens civila departement har anfört, att även departementet
ansåge skäligt, att åtgärder vidtoges för utjämnande av den ogvnnsamma
ställning i lönehänseende, som, vid jämförelse med officerare ur andra truppslag,
drabbade officerare vid artilleriets truppförband och vid fortifikationen
2>å grund av skyldigheten för de sistnämnda att för vinnande av löjtnantsbefordran
genomgå artilleri- och ingenjörhögskolans lägre (allmänna) kurs.
I olikhet med vad som avsåges i chefens för artilleri- och ingenjörhögskolan
förslag, ansåge emellertid departementet berörda åtgärder icke böra gå ut
på utverkande av medgivande därtill, att såsom elev vid högskolan beordrad
officer skulle, utöver eventuellt innehavande underlöjtnants- (fänriks-) lön, i
form av arvode beredas fyllnad till löjtnants lön av genom vakans i löjtnantsbeställning
besparade lönemedel. Enligt civila departementets mening
borde det uttalade önskemålet i stället tillgodoses genom ändrad avfattning
av de i anmärkningar vid staterna för artilleritruppförbanden, med undantag
av Karlsborgs artilleriregemente, och vid staten för officerare och underofficerare
med vederlikar m. fi. vid fortifikationen införda regler om lönedispositioner.

De åsyftade anmärkningarna hava av civila departementet ansetts böra
erhålla följande lydelse:

»Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande
i sadan beställning enligt de i vissa stater lämnade medgivanden
icke meddelas, till följd därav, att till befordran eljest närmast stående
''rvfj ■••Dan^ (''er) eUer fänrik (-ar) icke uppnått för sådan befordran fastställd
tjansteålder eller genomgått för sådan befordran fastställd utbildning,
må, intill dess sadan vakans kan fyllas eller förordnande, varom nyss nämnts,

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

kan meddelas, till artilleri- och ingenjörhögskolan såsom elev beordrad underlöjtnant
(surnumerär underlöjtnant), vilken uppnått för befordran till löjtnant
fastställd tjänsteålder, under elevtiden vid skolan (vederbörliga uppehåll
däri inräknade) ävensom efter avlagd godkänd examen från högskolan
och intill dess han befordras till löjtnant på stat eller erhåller förordnande
å sådan beställning, från de genom vakansen besparade medel — mot avstående
i förekommande fall av de med hans innehavande beställning på
stat förenade avlöningsförmåner — uppbära den lön och i övrigt åtnjuta de
förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade
med beställning i 2:a lönegraden å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente,
dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag med
belopp, motsvarande skillnaden mellan pensionsavgifterna å löjtnants respektive
underlöjtnants beställning eller, där vederbörande icke har att erlägga
pensionsavgifter, dylika avgifter för löjtnantsbeställning.

I succession efter nu nämnd beställningsliavare ävensom i övrigt där vakans
i löjtnantsbeställning av ovan angiven anledning icke kan besättas eller
förordnande å sådan beställning icke meddelas, må surnumerär underlöjtnant
(fänrik) av de genom vakansen besparade medel tilldelas den lön och i övrigt
åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i l:a lönegraden å löneplan för officerare i
vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas
avdrag med belopp, motsvarande pensionsavgifter å underlöjtnants- (fänriks )
beställning.»

Billighetsskäl synas mig tala för det utav civila departementet förordade
medgivandet, att lönedisposition må äga ram i avseende å artilleriets och
fortifikationens officerare under elevtiden vid artilleri- och ingenjörhögskolans
allmänna kurser samt under tiden efter avlagd godkänd examen vid
högskolan och intill dess vederbörande befordras till löjtnant på stat eller
erhåller förordnande å sådan beställning. Jag tillstyrker alltså civila departementets
förslag i ämnet.

Å den nuvarande staten för iutendenturkåreu finnas upptagna anslagsposter
å respektive 28,500 kronor och 15,000 kronor för tjänstgöriugstraktamenten
till sådana intendents- eller förvaltaraspiranter, som avlagt intendents-
eller förvaltarexamen, under tjänstgöring utom eget truppförbands
förläggningsort samt för dagarvoden åt officerare och underofficerare, vilka,
utan att uppbära lön å intendenturkårens stat eller vara berättigade till
tjänstgöringstraktamente, förordnas att uppehålla befattning vid nämnda kår.

I enlighet med arméförvaltningens förslag torde ifrågavarande anslagsposter
för nästkommande budgetår böra nedsättas till 22,100 respektive
11,000 kronor.

IV. Garnisonssjukhusen in. in.

I anledning av ett från arméförvaltningens intendents- och civila departement
samt sjukvårdsstyrelse inkommet förslag i ämnet meddelade Kungl.
Maj:t genom brev den 12 oktober 1928 vissa bestämmelser beträffande naturaförmåner
till i gällande stater för garnisonssjukhusen i Stockholm, å
Karlsborg och i Boden upptagen ekonomi- och betjäningspersonal, vars avlöning
bestrides av de under rubriken »0. Särskilda anslagsposter» i re -

Kungl. Maj:ts proposition nr 17ö. 183

spektive stater till vederbörande cliefläkares förfogande ställda medel. I sammanhang
liärmed förklarade Kungl. Maj:t sig vilja på framställning av arméförvaltningen
taga under omprövning, huruvida med hänsyn till förekommande
omständigheter i brevet avsedd personal skäligen kunde komma i
åtnjutande av förhöjning i till densamma utgående avlöning.

På grund härav hava intendents- och civila departementen samt sjukvårdsstyrelsen
i skrivelse den 27 november 1928 — under förutsättning av bifall
till eu av nämnda departement och styrelse den 2 i samma månad gjord
framställning därom, att i staten för budgetåret 1929/1930 för garnisonssjukhuset
i Boden linge beräknas avlöning för sex kvinnliga sjukhusbiträden
utöver det antal dylika biträden, som vore upptaget i nu gällande stat för
sjukhuset — avgivit förslag till avlöningsförhöjning åt den i förenämnda
brev den 12 oktober 1928 avsedda personalkategorien. Enligt berörda förslag
skulle de under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» i staterna för
garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och i Boden till vederbörande
chefläkares förfogande ställda anslagsbelopp för anställande av ekonomioch
betjäningspersonal höjas med respektive 6,448, 186 och 10,006 kronor
eller tillhopa 16,640 kronor för år räknat. I anslutning härtill hava
departementen och styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte dels föreslå
riksdagen att i respektive stater för budgetåret 1929/1930 höja ifrågavarande
anslagsposter med sålunda föreslagna belopp, dels ock anvisa medel för beredande
åt den i brevet den 12 oktober 1928 avsedda personal — med
undantag av köksvaktmästaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm — av motsvarande
löneförhöjning för tiden frän och med den 1 november 1928 —
från och med vilken dag de i nyssnämnda brev meddelade bestämmelser
trätt i tillämpning — till och med innevarande budgetårs utgång.

Sedermera hava intendents- och civila departementen samt sjukvårdsstyrelsen
i skrivelse den 19 januari 1929 inkommit med viss i ärendet infordrad
utredning, utvisande, att genom den nu föreslagna löneförhöjningen
ifrågavarande personal skulle komma i åtnjutande av ungefär liknande avlöning,
som tillkomme personal av motsvarande kvalifikationer vid statens
hospital och vissa av arméns truppförband.

I anledning av vad nämnda departement och styrelse sålunda hemställt
har Kungl. Maj:t genom brev den 25 februari 1929 medgivit, bland annat,
att för beredande av avlöningsförhöjning, beräknad på sätt av departementen
och styrelsen föreslagits, för tiden 1 november 1928—30 juni 1929 åt den i
brevet den 12 oktober 1928 åsyftade personal med förenämnda undantag ett
belopp av tillhopa högst 8,526 kronor finge utbetalas från lantförsvarets anslag
till extra utgifter; och skulle kostnaderna för vederbörliga på löneförhöjningen
belöpande dyrtidstillägg bestridas av därför avsedda medel.

Då genom förenämnda brev den 12 oktober 1928 i möjligaste mån enhet
liga bestämmelser blivit gällande beträffande naturaförmåner — speciellt
vad avser kost, respektive ersättning därför — för nu ifrågavarande persona.
vid garnisonssjukhusen och personal av motsvarande kvalifikationer vid

184

Kungl. Majcts proposition nr 175.

arméns truppförband, finner jag det vara med rättvisa och billighet förenat,
att sjukhuspersonalen i fråga jämväl kommer i åtnjutande av i stort sett
lika avlöningsförmåner som vid truppförband anställd personal av samma
kategori, detta så mycket mera som därigenom, enligt vad av berörda utredning
framgår, även någorlunda överensstämmelse i avlöningshänseende bliver
rådande mellan likartad personal å garnisonssjukhusen och vid statens hospital.
Jag har därför ansett mig böra biträda vad intendents- och civila
departementen samt sjukvårdsstyrelsen i berörda avseende föreslagit.

Såsom nyss framhållits, sammanhänger nämnda förslag, i vad detsamma
avser garnisonssjukhuset i Boden, med en av departementen och styrelsen
den 2 november 1928 gjord framställning om ökat antal kvinnliga sjukhusbiträden
vid sistomförmälda sjukhus. Under förutsättning att berörda framställning,
till vilken jag i det följande återkommer, bifalles, skulle den i staten
för garnisonssjukhuset till vederbörande chefläkares förfogande ställda anslagsposten
böra höjas från 12,415 till 22,421 kronor. I fråga om staterna för
garnisonssjukhusen i Stockholm och å Karlsborg föranleder mitt ovanberörda
förslag en förhöjning av motsvarande anslagsposter från 17,700 till
24,148 kronor, respektive från 360 till 546 kronor.

I övrigt får jag beträffande staterna för garnisonssjukhusen i Stockholm
och Boden anföra följande.

Garnisonssj ukhuset i Stockholm.

Sedan Kungl. Maj:t, efter därom av arméförvaltningen gjord framställning,
genom brev den 6 september 1928 medgivit, att den å garnisonssjukhusets
i Stockholm medicinska avdelning anställde oavlönade assistentläkaren finge
åtnjuta enahanda naturaförmåner, som enligt gällande stat för sjukhuset
tillkomme underläkare därstädes, torde, i enlighet med vad arméförvaltningen
nu föreslagit, i särskild anmärkning till sjukhusets stat böra meddelas föreskrift
rörande de assistentläkaren sålunda tillkommande naturaförmånerna.

I överensstämmelse med ett utav arméförvaltningens intendentsdeparternent
och sjukvårdsstyrelse i skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 november
1928 framställt förslag i ämnet torde den i staten under rubriken »C. Särskilda
anslagsposter» förekommande beteckningen »ekonomi- och betjäningspersonal»
böra ändras till »betjäningspersonal».

Garnisonssjukhuset i Boden.

Genom brev den 26 juni 1925 bemyndigade Kungl. Maj:t chefläkaren vid
garnisonssjukhuset i Boden att för budgetåret 1925/1926 med direktionen
för Västerbottens läns södra lasarett i Umeå träffa överenskommelse angående
samarbete mellan garnisonssjukhuset och länslasarettet för utbildning
av sjukskö ter skeelever, innebärande att den teoretiska undervisningen
av eleverna skulle äga rum å lasarettet i Umeå och den praktiska vitbildningen
såväl å garnisonssjukhuset som å nämnda lasarett. Härjämte medgav
Kungl. Maj:t, att för bestridande av kostnaderna för organisationens

185

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

tillämpande under budgetåret 1925/1926 linge tagas i anspråk ett belopp av
högst 3,600 kronor från lantförsvarets anslag till extra utgifter.

Sedan vad i ärendet sålunda förekommit anmälts för 1926 års riksdag,
har alltifrån budgetåret 1926/1927 å staten för garnisonssjukhuset i Boden
funnits uppförd eu anslagspost å 3,600 kronor till bestridande av kostnader
för utbildning av sjuksköterskeelever.

Uti en till Kungl. Maj:t ställd, den 9 augusti 1928 dagtecknad skrivelse,
varöver arméförvaltningens intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse
avgåvo yttrande, anmälde chefläkaren vid garnisonssjukhuset i
Boden, att den överenskommelse om samarbete vid utbildningen av sjuksköterskeelever,
som träffats mellan garnisonssjukhuset och lasarettet i
Umeå, av lasarettet uppsagts, varför den därpå grundade tillfälliga organisationen
vid garnisonssjukhuset befunne sig under avveckling. Då i följd
av uppsägelsen sex elever från berörda lasarett komme att lämna garnisonssjukhuset
under påföljande september månad utan att därvid ersättas av
andra, måste, för så vitt gamisonssjukhusets verksamhet ej skulle äventyras,
extra personal anställas därstädes i de avgångna elevernas ställe. Emellertid
kunde härav föranledda kostnader icke bestridas av den å sjukhusets stat uppförda
anslagsposten till arvoden åt extra personal, enär denna anslagspost
icke lämnade tillgång härtill. Chefläkaren hemställde därför, att anslagsposten
för utbildning av sjuksköterskeelever måtte få tagas i anspråk för
bestridande jämväl av kostnaderna för anställande vid sjukhuset av tillfällig
extia peisonal, aisedd att fylla den brist i arbetskraft, som föranletts av
den från lasarettets sida gjorda uppsägelsen.

I anledning härav medgav Kungl. Maj:t genom brev 26 oktober 1928, att
för beredande av arvoden åt av ovan angiven orsak erforderlig extra sjukvårdspersonal
vid garnisonssjukhuset ett belopp av högst 3,000 kronor finge
under innevarande budgetår utbetalas från lantförsvarets anslag till extra
utgifter. I samband härmed anbefalldes arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse
att vidtaga åtgärder för åstadkommande snarast möjligt av förnyad
överenskommelse mellan chefläkaren vid garnisonssjukhuset och direktionen
föi A ästerbottens läns södra lasarett i Umeå angående samarbete mellan
ifrågavarande sjukvårdsinrättningar för utbildning av sjuksköterskeelever.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 2 november 1928 hava arméförvaltningens
intendents- och civila departement samt sjukvårdsstyrelse i den föreliggande
frågan anfört i huvudsak följande.

I årsberättelsen från Umeå lasarett för år 1927 hade rörande det förekomna
samarbetet anförts, att, på grund av svårigheter i kvalitativt hänseende
i fråga om rekryteringen, elevskolans stvrelse sett sig nödsakad uppsaga
samarbetsplanen med garnisonssjukhuset'' i Boden. De gångna årens
erfarenheter i fråga om sammankoppling av utbildningen till två anstalter
hade nämligen icke vant enbart goda, trots att den å garnisonssjukhuset
meddelade saval teoretiska som praktiska undervisningen icke lämnat näsrot
övrigt att önska. °

186

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

De av sjukvårdsstyrelsen i anledning av det styrelsen givna uppdraget
vidtagna undersökningar och åtgärder i syfte att åvägabringa förnyad överenskommelse
liade givit vid lianden, att det icke vore möjligt att återupptaga
samarbetet mellan de båda sjukvårdsinrättningarna i det avseende, varom
här vore fråga, och detta, förutom på grund av i årsberättelsen anförda
skäl, även till följd av en del praktiska olägenheter, beroende på sjukhusens
delvis olikartade uppgifter, svårigheterna att ersätta personalen i fråga vid
sjukdomsfall, avstånden sjukhusen emellan m. m.

Redan före utfärdandet av Kungl. Maj:ts förberörda brev den 26 oktober
1928 hade sjukvårdsstyrelsen ansett sig — då det av chefläkarens framställning
i ämnet ville synas, att den arbetskraft, som tillförts sjukhuset från
Umeålasarettet, ej längre vore att påräkna — böra infordra yttrande, huruvida
den i sjukhusets stat för utbildning av sjuksköterskeelever upptagna
anslagsposten, 3,600 kronor, för framtiden kunde utga ur staten, ävensom
utredning och förslag rörande åtgärder för erhållande av ökad arbetskraft
för sjukhuset. I skrivelse den 10 oktober 1928 liade chefläkaren avgivit
infordrad utredning, och hade chefläkaren därvid anfört, bland annat,
följande.

Antalet och arten av de befattningshavare, vilka — utöver nu gällande
stat — erfordrades vid sjukhuset, sedan det berövats den arbetskraft, som
det haft att tillgå genom samarbetet med Umeå lasarett, kunde beräknas
sålunda:

Vid var och en av sjukhusets avdelningar måste finnas ett sjukhusbiträde.
Då sjukhuset arbetade på nio avdelningar, erfordrades alltså nio biträden;
dessutom erfordrades ett biträde på vardera operations- och röntgenavdelningarna
samt ett på polikliniken. A idare vore det nödvändigt, att husmodern
till sitt förfogande hade två biträden för städning av expeditioner,
laboratorium, läkarrum, korridorer och andra gemensamma lokaler samt till
hjälp vid större rengöring o. d. I stället för nu i sjukhusets stat upptagna
åtta biträden erfordrades alltså fjorton biträden.

Av undersköterskor erfordrades likaledes eu för varje avdelning samt en
för vardera operations- och röntgenavdelningarna samt polikliniken eller
tillsammans tolv undersköterskor. Därjämte erfordrades en undersköterska
på laboratoriet. På ett sjukhus av garnisonssjukhusets omfattning krävdes
så mycket kliniskt laboratoriearbete, att det väl utgjorde arbetsbörda för en
person. Detta arbete hade hittills ombesörjts av avdelningssköterskan på
sjukhusets minsta avdelning, men på grund av hennes övriga göromål liade
arbetet måst begränsas till det minsta möjliga. I nödfall kunde emellertid
nämnda avdelning och laboratoriet få dela en undersköterska, varför behovet
av undersköterskor vore tolv mot det i staten för sjukhuset upptagna antalet
av åtta.

Garnisonssjukhuset hade vidare erhållit medel till anordnande av eu
telefonväxel. Denna sköttes nu av en person, som erliölle avlöning från
sjukhusets anslag till extra personal. 4 äxeln liölles öppen vardagar kl. 8 29

och helgdagar kl. 8—-14. Detta vore emellertid otillräckligt, och tiden måste
utsträckas. Telefonen spelade större roll vid detta sjukhus än vid sjukhus
söderut. Flertalet patienter hade sina anhöriga på stort avstånd från Boden;
enda förbindelsemedlet vore telefon, och de anhöriga finge ofta resa miltals
för att komma till en telefonapparat och därmed i förbindelse med sjukhuset.
Att avstänga växeln större delen av helgdagarna maste anses särskilt
olämpligt, då för ett stort antal människor just dessa dagar vore de enda,
då de kunde komma ifrån arbetet. Erfarenheten hade givit vid handen,
att växeln borde hållas öppen vardagar kl. 7—21 och helgdagar kl. 8 20.

En sådan arbetstid vore givetvis för mycket för eu person, i synnerhet med

hiinr/l. Mnj:ts proposition nr /;.>. (H7

(t. ii blygsamma avlöning anslaget medgåve åt (lön, som nu betjänade växeln.
Tvä personer måste därför disponeras med alternerande passning. Då tjänst
göringen vore enerverande och maktpåliggande. kunde man icke gärna sätta
lonen lägre än för undersköterska.

För expeditionerna (läkare- och intendents-) hade länge tre biträden ansetts
erforderliga. Av kostnadsskäl hade från den 1 oktober 1925 allenast tva
biträden kunnat anställas. Huruvida denna organisation, som ställde mycket
stoia kra\ pa vederbörande, kunde hallas i längden, vore ännu icke med
visshet konstaterat.

Chefläkaren hade vidare anfört, att han nödgats använda de två å staten
upptagna städerskorna vid serveringen i läkarnas, sköterskornas och elevernas
matsal, för vilken tjänst ingen personal vore i staten beräknad.

Chefläkaren hade hemställt, att, utöver den personal, som vore upptagen
i den för sjukhuset nu gällande staten, måtte anställas fyra undersköterskor
och sex sjukhusbiträden, samt att anslaget till arvoden åt extra personal
matte beräknas sa, att från detta kunde utgå ersättning till två telefonister
och tva expeditionsbiträden. Samtidigt hade chefläkaren framhållit, att sjukhusets
personalbehov härmed ej vore tillfredsställt, utan att ytterligare personal
vore erforderlig för det egentliga sjukvårdsarbetet. '' Sålunda vore
behov et av nattsköterska och ersättare, för att den ordinarie personalen
måtte kunna få tillbörlig vila och ledighet under dygnet, trängande; dock
hade chefläkaren ansett sig icke för närvarande kunna ifrågasätta sådan
personalökning.

Då den elevorganisation, som förut funnits, nu komme att upphöra och,
enligt vad sjukvårdsstyrelsen förvissat sig om, icke vore möjlig att återupptaga,
måste sjukhuset erhålla ersättning för den arbetskraft, som genom
elevorganisationens upphörande ginge förlorad. Yad chefläkaren därvid, med
tillstyrkan av kommendanten i Boden, föreslagit hade sjukvårdsstyrelsen
funnit sig kunna biträda, därvid styrelsen tillika ville framhålla, att den
personalökning, som härigenom ifrågasattes, icke kunde anses motsvara vad
sjukhuset i verkligheten torde behöva i fråga om sjukvårdspersonal. Sjukvårdsstyrelsen
hacle emellertid icke ansett sig kunna för närvarande ifrågasätta
den personalökning, som chefläkaren betecknat såsom önskvärd, även
om styrelsen vore av den uppfattningen, att önskemålet borde utan alltför
långt dröjsmål uppfyllas.

Antalet undersköterskor syntes sålunda böra ökas från nu i staten upptagna
atta med fyra till tolv . \ id bifall härtill borde den i staten upptagna
posten till löner till kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal enligt av
Kungl. Maj:t fastställd löneplan från och med budgetåret 1929/1930 ökas
från i nu gällande stat upptaget förslagsvis beräknat belopp, 25,740 kronor,
med 2,640 kronor till, förslagsvis, 28,380 kronor.

Under rubriken »C. Särskilda anslagsposter i den för sjukhuset gällande
staten vore för närvarande upptagna åtta kvinnliga sjukhusbiträden. Därest
under denna rubrik i enlighet med chefläkarens framställning finge upptagas
ytterligare sex kvinnliga sjukhusbiträden, borde anslagsposten till chefläkarens
förfogande för anställande av ekonomi- och betjäningspersonal beräknas till
15,155 kronor. Då i staten för budgetåret 1928 1929 nämnda anslagspost
upptagits med allenast 12,415 kronor, skulle densamma alltså ökas med 2,740
kronor.

Avlöningen till de två expeditionsbiträdeua samt de två telefonisterna
syntes böra bestridas av den i staten upptagna posten till arvoden åt extra
personal. Därest emellertid antalet befattningshavare, för vilka ersättning
beräknades utgå från anslagstiteln till chefläkarens förfogande för anställande
av ekonomi- och betjäningspersonal, ökades enligt vad ovan föreslagits,

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

syntes anslagsposten till arvoden åt extra personal, nu 7,100 kronor, kunna
minskas med förslagsvis 600 kronor till 6,500 kronor.

Slutligen borde, med hänsyn till att samarbetet mellan garnisonssjukhuset
och länslasarettet i Umeå i fråga om utbildning av sjuksköterskeelever
skulle upphöra, den hittillsvarande anslagsposten till dylik utbildning, 3,600
kronor, utgå ur staten.

Då de undersökningar, som sjukvårdsstyrelsen jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag
företagit i syfte att åvägabringa förnyat samarbete mellan garnisonssjukhuset
i Boden och länslasarettet i Umeå i fråga om utbildning av sjuksköterskeelever,
icke lett till åsyftat resultat, måste givetvis en viss förstärkning
av garnisonssjukhusets personal komma till stånd. För övrigt torde,
enligt vad av utredningen i ärendet synes framgå, en ökning av personalen
vid sjukhuset även oavsett nyssnämnda omständighet vara av behovet påkallad.
I avseende å omfattningen av ifrågavarande personalökning har jag
funnit mig kunna biträda arméförvaltningens på grundval av chefläkarens
utredning härutinnan framlagda förslag.

Vad anslagsberäkningen beträffar, får jag erinra om vad jag förut anfört
rörande höjning av den till chefläkarens förfogande ställda anslagsposten.
Med iakttagande härav skulle statens slutsumma, nu 83,393 kronor, ökas
till 91,839 kronor.

I överensstämmelse med ett utav arméförvaltningens intendentsdepartement
och sjukvårdsstyrelse i skrivelse till Kungl. Maj:t den 27 november
1928 framställt förslag torde den å staten under rubriken »C. Särskilda anslagsposter»
förekommande beteckningen »ekonomi-och betjäningspersonal >
böra ändras till »betjäningspersonal».

Åruiéns sjuksköterskekår.

Beträffande staten för arméns sjuksköterskekår ifrågasattes icke någon
iindring för nästkommande budgetår.

V. Polispersonalen.

Den för innevarande budgetår gällande staten för polispersonalen i Boden
och å Karlsborg torde i oförändrat skick böra gälla under budgetåret 1929/1930.

B. Kallortstillngg.

Förevarande anslagspost, som för budgetåret 1928/1929 beräknats till
56,000 kronor, torde för nästkommande budgetår böra upptagas med oförändrat
belopp.

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa
infanteritrnppfiirband.

Under denna anslagspost har för vart och ett av budgetåren 1923/1924,
1924/1925, 1925 1926 och 1926/1927 beräknats ett belopp av 6,000 kronor
samt för budgetåret 1927 1928 ett belopp av 5,000 kronor. I kostnadsberäkningarna
för 1925 års härordning har anslagsposten upptagits med 4,000
kronor.

Kungi. Maj:ts proposition nr 175. 189

1 sin framställning rörande lantförsvarets medelsbeliov för innevarande
budgetår föreslog arméförvaltningen, att anslagsposten matte höjas till 8,000
kronor.

Vid ärendets anmälan inför Ivungl. Maj:t den 9 mars 1928 (proposition
nr 190) uttalade föredragande departementschefen, att lian icke funne sig
kunna tillstyrka någon ökning av anslagsposten, utan syntes densamma för
budgetåret 1928/1929 böra upptagas med oförändrat belopp, 5,000 kronor.
Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om att anslagsposten måtte
för budgetåret 1929/1930 höjas till 7,000 kronor. Jag finner mig emellertid
icke kunna biträda detta förslag, utan förordar, att anslagsposten även för
nästkommande budgetår .upptages med samma belopp som för närvarande,
eller 5,000 kronor.

I». Fcli-ukni ngspcuiiingai''. E. Arvoden åt sergeanter, kommenderade
såsom biträden hos regementsintendenter. F. Hyresbidrag
åt visst nnderbefäl. <11. Anställningspenningar.

Under dessa rubriker torde för budgetåret 1929/1930 böra beräknas samma
belopp som för innevarande budgetår, nämligen:

D. Felräkningspenningar ...................................................... kronor 16,000: —

E. Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom biträden

hos regementsintendenter ................................................ » 7,500:_

F. Hyresbidrag åt visst underbefäl .................................... > 44,000:_

Ct. Anställningspenningar...................................................... » 55,000:_

H. Bagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

Enligt gällande bestämmelser skall till i tjänst kvarstående indelt manskap
vid armén under all tjänstgöring, till vilken ifrågavarande manskap inkallas,
utgå dagavlöning med 90 öre för dag till korpral och med 60 öre
för dag till övrigt manskap.

Till beredande av ersättning åt indelt manskap för den ökade tjänstgöring,
som till följd av 1901 års härordning ålagts detsamma, har riksdagen,
på Kungl. Maj:ts förslag, alltsedan år 1902 årligen anvisat särskilda medel.
Ersättningen har utgått i form av tillägg till dagavlöningen med visst belopp
för dag för tjänstgöring i egenskap av underbefäl, instruktör eller beställningsman
vid skolor och övningar utom vanliga repetitionsövningar. Enligt
de i sådant avseende gällande bestämmelser utgår dagavlöningstillägget
med 2 kronor 50 öre för dag. Antalet dylika tjänstgöringsdagar har för
innevarande budgetår beräknats till 30,000.

För ifrågavarande båda ändamål har för innevarande budgetår under avlöningsanslaget
upptagits ett belopp av 117,000 kronor.

\ad angår budgetåret 1929/1930, torde antalet tjänstgöringsdagar för indelt
manskap under skolor och övningar utom vanliga repetitionsövningar
böra beräknas till 25,000.

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Med ledning av infordrade uppgifter har jag låtit verkställa beräkning
av det för bestridande av kostnaderna för dagavlöning och dagavlöningstilllägg
erforderliga beloppet; och slutar denna beräkning å en summa av i
runt tal 99,000 kronor.

I. Kostnader för musik elev er.

Det för innevarande budgetår under förevarande anslagspost upptagna
beloppet, 14,000 kronor, torde böra beräknas även för budgetåret 1929/1930.

J. Gottgörelse för tjänstehästar.

Enligt gällande bestämmelser angående hästhållningen för officerare vid
armén skola vissa högre officerare ävensom alla officerare vid kavalleriet
utom fänrikar vara beridna på en egen tjänstehäst och en kronan tillhörig
stamhäst. Till ersättande av kostnaderna för anskaffning av egen tjänstehäst
äger officer, som är skyldig hålla sådan häst, att uppbära lönetillägg
beräknat efter 250 kronor för år. I de fall, då kronan för beställningshavare,
vilka äro beridna enligt äldre liästhållningsbestämmelser, övertager anskaffning
av mundering samt tillhandahåller in natura stallrum, furage, skoning
och skötsel m. m., utgår allenast lönetillägg med nyssnämnda belopp av 250
kronor för år, varemot eljest för nu ifrågavarande beställningshavare lönetillägget
utgår med 400 kronor samt därjämte furageersättning med 365
kronor.

På grund av den successivt skeende övergången till den nya ordningen
för hästhållningen för officerare och vederlikar vid armén hava kostnaderna
för gottgörelse för tjänstehästar år från år minskats. För budgetåret 1928/1929
hava dessa kostnader beräknats till 99,920 kronor.

Enligt kostnadsberäkningarna till den nya härordningen har för motsvarande
ändamål efter genomförd omorganisation beräknats ett belopp av
51,250 kronor.

För budgetåret 1929/1930 torde, i enlighet med utav arméförvaltningen
verkställd beräkning, för ändamålet böra upptagas ett belopp av förslagsvis
97.000 kronor.

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen
i Boden. I.. Ekiperingshjälp.

Under dessa rubriker torde för budgetåret 1929/1930 böra beräknas samma
belopp som för innevarande budgetår, nämligen:

K. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen

i Boden ..............................................................................kronor 16,000: —•

L. Ekiperingshjälp................................................................. » 68.550: —.

M. Vissa arvoden in. in.

Under denna rubrik har i den för riksdagen framlagda anslagsberäkningen
för budgetåret 1928/1929 upptagits ett belopp av 563,244 kronor.

Genom brev den 22 juni 1928 har Kungl. Maj:t medgivit, att de i en
brevet bilagd förteckning upptagna arvoden m. fl. till vissa belopp bestämda

Kungl. Maj-.ts proposition nr 17ö. 1!)1

ersättningar — med undantag av de i förteckningen tillika angivna belopp
för remontdepåernas personal samt till arvoden och expenser åt landstormsområdesbefälhavare
och landstormsförrådsförvaltare, för vilka belopps användande
särskilda stater fastställts — linge från och med den 1 juli 1928
och tillsvidare intill den 1 juli 1929 utgå med högst de i förteckningen
angivna, för helt år beräknade belopp. Härjämte har Kungl. Maj:t, som
den 22 juni 1928 utfärdat kungörelse (nr 215) med avlöningsbestämmelser
för vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet,
förordnat, att i kungörelsen avsedd samt i ovannämnda förteckning
angiven extra-ordinarie personal och kvinnlig ekonomipersonal linge
till det i förteckningen för olika befattningar angivna antal finnas anställd
under budgetåret 1928/1929.

Förenämnda förteckning slutar å ett belopp av 560,617 kronor. Avvikelsen
från slutsumman i den för riksdagen framlagda beräkningen har föranletts
av vissa ändringar, som vidtagits i fråga om de i förteckningen under
rubriken B. upptagna befattningarna.

I fråga om beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslagspost
för budgetåret 1929/1930 får jag nu anföra följande.

Beträffande de arvoden, som föreläggas riksdagen för prövning, och som
å förteckningen upptagas under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare
med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret,
m. fl. '', torde, i anslutning till vad i samband med behandlingen av staten
för arméns underofficersskola anförts, böra å förteckningen uppföras tvenne
arvoden å 210 kronor, avsedda att utgå för uppehållande av befattningarna
som köksföreståndare och som furageuppbördsman vid underofficersskolan.

Under nyssnämnda rubrik å förteckningen är för närvarande uppfört ett
arvode för köksföreståndaren vid Karlsborgs artilleriregemente till belopp
av 210 kronor. Sedan chefen för nämnda regemente gjort framställning om att
arvodet måtte beräknas med hänsyn till omfattningen av det köksföreståndaren
åliggande arbetet, vilket avsevärt ökats från och med ingången av år
1928, i samband med att truppförbandet omorganiserats från kår till regemente,
har arméförvaltningen tillstyrkt, att ifrågavarande arvode måtte upptagas
till samma belopp, som utgår till köksföreståndarna vid de övriga
artilleriregementena, eller med 282 kronor. Häremot har jag icke funnit
anledning till erinran.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1927 angående lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1928/1929 gjorde arméförvaltningen framställning i
syfte att vid Åkers krutbruk måtte få anställas ytterligare en arbetsofficer,
för vilken borde under avdelning A å förevarande förteckning uppföras ett
arvode med 1,200 kronor eller samma belopp, som utginge till övriga arbets
officerare vid artilleriets fabriker. Såsom framgår av det vid propositionen
nr 196 till 1928 års riksdag fogade utdrag av statsrådsprotokollet
(sid. 55), fann sig föredragande departementschefen icke för det dåvarande
böra tillstyrka berörda framställning.

192

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Arméförvaltningen har nu förnyat sin ifrågavarande framställning och till
stöd för densamma åberopat följande. På grund av nödvändigheten av att
söka framställa nya förbättrade kruttyper för olika vapen och samtidigt med
största uppmärksamhet följa den synnerligen ömtåliga tillverkningen samt
övervaka den omsorgsfulla förvaringen av arméns krut och sprängämnen
vore numera de arbetsuppgifter, som ålåge personalen vid Åkers krutbruk,
synnerligen omfattande och ansvarsfulla. Antalet provskjutningar och undersökningar
av krut in. in. hade under de senaste åren i avsevärd grad
ökats och toge numera i det närmaste en officers arbetsförmåga i anspråk.
Efter världskriget hade den kemiska krigföringen blivit en faktor, som icke
kunde förbises, och arméförvaltningen hade med till buds stående medel
sökt följa utvecklingen inom detta område. Större delen av de försök och
utredningar, som på grund härav ägde rum, vore förlagda till Åkers krutbruk,
varest jämväl tillverkning av för gasskydd erforderliga filter och behållare
skedde. I fråga om militär personal funnes vid Åkers krutbruk för
närvarande endast styresmannen och en arbetsofficer. Pör att emellertid
de arbetsuppgifter, som ankomme på den militära personalen, skulle på ett
tillfredsställande sätt kunna lösas, erfordrades, att ytterligare en såsom arbetsofficer
placerad specialutbildad officer kunde disponeras därstädes.

Då, enligt vad av framställningen i ämnet synes mig framgå, ett oavvisligt
behov föreligger att äga tillgång på två arbetsofficerare vid Åkers krutbruk,
finner jag mig böra tillstyrka, att å förevarande förteckning uppföres
ytterligare ett arvode å 1,200 kronor för en sådan officer. Jag vill emellertid
här framhålla, att jag förutsätter, att kommendering av en officer för
ändamålet kan äga rum, utan att antalet i staterna för artilleri truppförbanden
uppförda officersbeställningar av denna anledning behöver ökas.

Med iakttagande av vad nu anförts har uppgjorts en ny »Förteckning över
vissa i stat icke uppförda löner och arvoden m. fi. ersättningar» (se Bil. nr 47).
Den nya förteckningen slutar å ett belopp av 551,539 kronor; och torde
detta belopp böra under rubriken »vissa arvoden m. m.» upptagas i anslagsberäkningen
för budgetåret 1929/1930.

X. Tillfälligt anställande av tjänstemän,
oförutsedda utgifter m. in.

Denna anslagspost, som för budgetåret 1928/1929 beräknats till 50,000
kronor, torde i anslagsberäkningen för budgetåret 1929/1930 böra uppföras
med oförändrat belopp. I

I detta sammanhang torde böra upptagas frågan om avlöningsfyllnad för
vissa beställningsmän.

I enlighet med av Kungl. Maj:t till nästlidet års riksdag avgivet förslag
har riksdagen medgivit, att under tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1929

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. ] 93

fiagp, efter Kungl. Maj:ts beprövande, beredas fyllnad till furivs av första
kbissen löneförmåner åt därav förtjänta, vid truppförbanden anställda be
stallmngsman med avlöning såsom furirar av andra klassen, vilka genomgått
vederbörliga utbildningskurser och som eljest icke kunde komina i åtnjutande
av sådan avlöning i följd därav, att endast beställningar av lägre
grad av den kategori beställningsmän, de tillhörde, funnes i vederbörliga
stater uppförda, allt under förutsättning att genom vakanser i manskapsbestallmngarna
å vederbörligt truppförbands stat inbesparades erforderliga
medel for beredande av berörda avlöningsfylluad.

Arméförvaltningen har hemställt, att förslag måtte till riksdagen avlåtas
om motsvarande medgivande även för budgetåret 1929/1930.

Då de förhållanden, vilka föranlett inhämtande av ifrågavarande medgivande,
nämligen beställningsmännens ogynnsamma ställning i befordringshanseende,
aven under nästkommande budgetår i viss omfattning komma
att kvarstå, synes mig hos riksdagen böra göras framställning om bemyndigande
att jämväl för budgetåret 1929/1930-till berörda personal utbetala
den lonefyllnad, varom här är fråga.

Sammanfattning.

Den beräkning, som, i enlighet med hittills tillämpade grunder, verkställts
beträffande utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid staber
och truppförband m. fl. för budgetåret 1929/1930 (se Bil. nr 48) utvisar —
sedan avdrag gjorts dels för ersättning för tjänstebostäder, dels med hänsyn
till vakanser i manskapsgraden, dels ock för inkomster, som beräknas inyta
tor vård av civila patienter å militära sjukhus — ett sammanlagt medelsbehov
under anslaget av 23,996,532 kronor.

Under eu följd av år hava de verkliga utgifterna under ordinarie avlömngsanslaget
kommit att överstiga det å anslaget upptagna beloppet. Sålunda
hava, vad det senast tilländalupna budgetåret beträffar, utgifterna med
icke mindre an, i runt tal, 1,530,000 kronor överstigit anslagsbeloppet för
samma budgetår. Av nämnda överskridande hänför sig visserligen något
mer an hälften till vissa med övergången till den nya härorganisationen
sammanhängande omständigheter, vilka icke komma att inverka på anslagsbelastningen
för nästkommande budgetår. I övrigt torde, såsom av arméforvaltningen
anförts, anslagets överskridande i viss mån vara beroende av
det satt varpå de i staterna upptagna anslagsposterna till löner åt ordinarie
personal beraknats. Medan dessa poster för civilmilitär personal beräknats
med ledning av lönebeloppet i näst högsta löneklassen inom vederbörlig lönegrad,
hava de däremot för officerare och underofficerare beräknats efter
genomsnittslönen inom lönegraden. Arméförvaltningen har också uttalat,
att med eu tillämpning av den senare beräkningsgrunden det förefölle som
om kostnaderna skulle komma att uppskattas till belopp, som understege
det faktiskt förefintliga medelsbehovet.

Det är min avsikt att föranstalta om en noggrann utredning rörande beräkningen
av medelsbehovet under förevarande anslag, och bör denna utBihang
till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 144 haft. (Nr 175.) 195 29 j 3

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

redning verkställas med den skyndsamhet, att resultatet däiav föreliggei vid
tidpunkten för uppgörandet av anslagsberäkningen för budgetåret 1930/1931.
Yad beträffar budgetåret 1929/1930, har jag — såsom redan i årets statsverksproposition
framhållits — ansett den under anslaget beräknade summan
böra höjas med 500,000 kronor. Anslaget bör alltså upptagas med, i avjämnat
tal, 24,500,000 kronor.

I detta sammanhang får jag slutligen erinra att, på sätt av mig i det
föregående föreslagits, det torde böra få ankomma på Kungl. Maj:t att i
fråga om staternas under avlöningsanslaget tillämpning vidtaga de avvikelsei
och jämkningar, som under budgetåret kunna befinnas erforderliga med hansyn
till omorganisationen av försvarets centrala ledning och förvaltning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till stater
för generalitetety arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspek
tioner, generalstabskåren, artilleristaben, rullföringsbefälhavare
med biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater,
krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,
artilleriets skjutskola, arméns underofficersskola, truppförband
av infanteriet, kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och
majorer vid kavalleriregementena, vapendepartementets fabriker
och tyganstalter, officerare och underofficerare med vederlikar
m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren,
officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen,
trängkårerna, intendenturkåren, garnisonssjukhusen i Stockholm,
å Karlsborg och i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen
i Boden och å Karlsborg (se Bil. nr 2 46), att
gälla under budgetåret 1929/1930, dock med rätt för Kungl.
Maj:t att i fråga om staternas tillämpning vidtaga de avvikelser
och jämkningar, som under budgetåret kunna befinnas erforderliga
med hänsyn till omorganisationen av försvarets centrala
ledning och förvaltning,

dels godkänna de i en vid detta protokoll fogad »Förteckning
över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden in. fl.
ersättningar» (se Bil. nr 4<) under rubriken »A. Arvoden till
ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under
fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,

dels ölca ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal
vid staber och truppförband m. fl.,

nu .
med
till

kronor 24,000,000: —

500,000: —

kronor 24,500,000: —

Kungl. Maj:ts proposition nr !7~>. 195

dels ock medgiva, att under budgetåret 1929/1930 må, efter
Kungl. Maj.ts beprövande, beredas fyllnad till furirs av första
klassen löneförmåner åt därav förtjänta, vid truppförbanden
anställda beställningsmän med avlöning såsom furirer av andra
klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och
som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning
i följd därav, att endast beställningar av lägre grad av den
kategori beställningsmän, de tillhöra, finnas i vederbörliga
stater uppförda, allt under förutsättning att genom vakanser i
manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands stat inbesparas
erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

Marinförval till ugen.

Ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen har i riksstaten för
budgetåret 1928/1929 upptagits med ett belopp av 260,370 kronor.

I anslutning till vad av mig i det föregående anförts rörande omorganisation
av försvarsväsendets centrala ledning och förvaltning har upprättats
förslag till ny stat för marinförvaltningen, slutande å ett belopp av 260,970
kronor. 1 detta belopp, som med 600 kronor överstiger ämbetsverkets nuvarande
anslag, ingå kostnaderna för den å övergångsstat uppförda övertaliga
personalen med 61,020 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna bifogade förslag till stat för marinförvaltningen
(se Bil. nr 49), att tillämpas under budgetåret 1929/1930,
dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till marinförvaltningen,
1111 ................................................................ kronor 260,370: —

med ................................................................. » 600:-

till ...................

kronor 260,970

Avlöning till personal vid kärer och stater in. fl.

I proposition (nr 196) till 1928 års riksdag föreslog Kungl Maj 4 riksdagen
att i riksstaten för budgetåret 1928/1929 upptaga ordinarie förslagsanslaget
till avlöning till personal vid kårer och stater m. 11. med 10,840,000
kronor.

Anslaget var beräknat sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater ...................................................

B. Felräkningspenningar, förslagsvis .......................

C. Inkvarteringsbidrag till kadetter m. flförslagsvis

D. Avlöning till icke-ordinarie personal å stations kontoren

m. fl. expeditioner, högst..................

L. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid
kustartilleriet och skeppsgossekåren i Marstrand,
förslagsvis...............................................

kronor 10,627,479: —
2,400: —
7,000: —

» 60,000: —

4,380: —

H.
I.
,T.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Ekiperingshjälp, förslagsvis ................................ kronor

Arvoden m. m. enligt förteckning....................... 1

Kostnader för musikelever vid flottan ..............

Kostnader för musikelever vid kustartilleriet

29,450: —
52,000: —
1,000: —
S00: —

Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

utgifter m. m., förslagsvis.................................

Ålderstillägg, förslagsvis .....................................

12,000

11,400

Summa kronor 10,807,909

Härutöver beräknades såsom merkostnad för avlöning till manskap, kvarstående
å äldre löneplan, ett belopp av 200,000 kronor, varmed den nyssnämnda
summan, 10,807,909 kronor, alltså liöjdes. Från den salunda beräknade
anslagssumman, 11,007,909 kronor, gjordes däremot avdrag dels med
125,000 kronor för ersättning för tjänstebostäder och dels med 47,000 kronor
för vakanta löner till liögbåtsmän. Återstående summa, 10,835,909 kronor,
avrundades till 10,840,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag upptog riksdagen förevarande anslag
med 10,840,000 kronor.

För nästkommande budgetår torde anslaget böra beräknas under samma
rubriker som för det nu löpande budgetåret.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater.

Under förevarande rubrik böra upptagas

dels kårer och stater ra, ra., innefattande staterna för flottans officerskår,
underofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår,
underofficerskår och manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,
marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår m. il.,
vid marinstaben anställd personal, vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd
personal samt sjörullföringsbefälhavare med biträden,

dels undervisningsverken, innefattande staterna för sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan,
marinens underofficersskolor samt skeppsgosseskolorna.

1. Kårer och stater m. in.

Uti de under rubriken kårer och stater m. m. upptagna staterna för vid
flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal samt för sjörullföringsbefälhavare
med biträden ifrågasätter jag icke någon ändring.

Yad angår övriga under denna rubrik upptagna stater, får jag dels erinra,
att jag förut tillstyrkt vissa ändringar i staterna för flottans officerskår m. fl.,
kustartilleriets officerskår m. fl. samt vid marinstaben anställd personal, dels
ock i nu förevarande sammanhang anföra följande.

Flottans officerskår, umlerofficerskår, sjömanskår och skeppsgossekår.

I eu till marinförvaltningen ingiven promemoria angående vissa anslagsbehov
för budgetåret 1929/1930 har chefen för marinstaben anfört, bland
annat, följande.

Kiiwjt. AfajUs proposition nr 17''s.

11*7

Då frågan om eu reglering av de militära och civilmilitära personalstaterna
vid flottan icke hunnit underkastas den förnyade noggranna behandling,
som borde verkställas på grund av, bland annat, 1925 års flottkommittés
betänkande och statsmakternas i anslutning därtill fattade beslut
angående ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel, vore det ännu icke
möjligt att framlägga fullständigt förslag beträffande tillgodoseendet av
flottans oundgängliga personalbehov. I ett avseende borde emellertid färdigställandet
av ett dylikt fullständigt förslag icke avvaktas, utan framställning
göras redan innevarande år nämligen beträffande viss ökning av undervattensbåtpersonalen.

Uti särskild skrivelse har chefen för marinstaben angivit de skäl, som
enligt hans mening redan nu motiverade en ökning av undervattensbåtpersonalen.
Ett bifall till chefens för marinstaben ifrågavarande förslag
skulle medföra en personalökning av 3 flaggundorofficerare, 5 underofficerare
av 2:a graden, 4 flaggkorpraler, 10 korpraler och 6 meniga.

Marinförvaltningen har i sitt förslag till stat för flottans officerskår, underofficerskår,
sjömanskår och skeppsgossekår för budgetåret 1929/1930 upptagit
antalet beställningar i enlighet med den sålunda av chefen för marinstaben
framlagda planen.

Såsom framhölls i proposition nr 196 till 1928 års riksdag, torde det särskilt
med hänsyn till det av 1927 års riksdag fattade beslutet angående ersättningsbyggnad
av krigsfartygsmateriel bliva nödvändigt att framdeles vidtaga
vissa jämkningar i de personalstater för flottan, som fastställdes i samband
med 1925 års försvarsbeslut. Den allsidiga utredning, som frågan
härom kräver, har emellertid ännu icke slutförts. Med hänsyn härtill torde
det knappast vara lämpligt att, på sätt myndigheterna föreslagit, nu fatta
beslut om några ökningar i de för närvarande gällande personalstaterna.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 18 november 1927 har Svenska underofficersförbundet
gjort framställning om, bland annat, vidtagande av jämkningar
beträffande det i gällande stater upptagna antalet underofficersbeställningar
vid flottan och kustartilleriet, i syfte att förbättrade befordringsutsikter
måtte vinnas för underofficerare av 2:a och 3:e graden (flaggkorpraler).
I

I häröver den 28 januari 1928 avgivet utlåtande har chefen för marinstaben
anfört, bland annat, följande.

Innan den nya försvarsorganisationen genomförts, hade å flottans stat
varit upptagna 243 flaggunderofficerare och 495 underofficerare av 2:a graden
samt å kustartilleriets stat respektive 65 och 133, vilket gåve en ungefärlig
proportion mellan de båda graderna av 1:2; enligt nu gällande stater förefintligt
antal av vid flottan 172 flaggunderofficerare och 346 underofficerare
av 2:a graden samt vid kustartilleriet respektive 32 och 63 gåve likaledes
en ungefärlig proportion av 1:2. Teoretiskt sett skulle således befordringsförhållandena
inom de genom 1925 års riksdagsbeslut reducerade underofficerskårerna
icke hava försämrats. Genom deD kraftiga nedskärningen av
dessa kårer och därmed sammanhängande förhållanden hade emellertid en

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

viss stagnation i befordringarna icke kunnat undvikas — trots att vederbörande
myndigheter vid tvångsöverf örin gen till övergångsstat såvitt möjligt
sökt taga sådan hänsyn till personvalet, att befordringsmöjligheterna för de
å aktiv stat kvarstående skulle komma att bliva så gynnsamma, som de nya
förhållandena medgåve — varjämte med den mindre numerären ojämnheter
i befordringsutsikterna och störningar i befordringarnas normala gång lättare
inträffade. En avsevärd tid komme dessutom att förflyta, innan normala
befordringsförhållanden kunde beräknas komma att inträda och befordringarna
således ske i den ordning, den nya organisationen förutsatte genom
den av statsmakterna fastställda proportionen mellan de olika tjänstegra
derna. Ett villkor för att normala förhållanden skulle kunna inträda vore
emellertid, att inga åtgärder vidtoges, som rubbade de sålunda en gång bestämda
förutsättningarna. Genom eventuell fastställelse av den såsom lämplig
föreslagna pensionsåldern för förrådsförvaltare, 63 år, komme dock, därest
denna kategori inräknades i ovan angivna antal flaggunderofficerare, en fördröjning
i befordran till och inom underofficerskårerna att uppstå. I underofficersförbundets
framställning hade medelåldern vid flottans station i Stockholm
angivits bliva vid befordran till flaggunderofficer 50 år och 3 månader
och till underofficer av 2:a graden 41 år samt vid kustartilleriet 50
år och 2 månader, respektive 41 år och 6 månader. Jämlikt av kårchefen
vid flottans station i Karlskrona verkställd utredning bleve motsvarande
medelålder vid denna station 49 år och 5 månader, respektive 41 år och 6 månader.
Till jämförelse kunde nämnas, att tidigare vid armén en medelålder
av 28 år ansetts normal vid befordran till sergeant (motsvarande underofficer
av 2:a graden) och 43 år vid befordran till fanjunkare (motsvarande flaggunderofficer),
men att denna efter omorganisationen komme att stiga till
omkring 32 år eller undantagsvis något högre vid befordran till sergeant
och till omkring 45 år vid befordran till fanjunkare, d. v. s. i allmänhet
befordran omkring 9 respektive 5 år tidigare än vid marinen.

Dessa siffror ådagalade otvivelaktigt, att den försämring av befordringsmöjligheterna
inom marinens underofficerskårer, som numera inträtt, vore
av sådan art, att åtgärder måste anses nödvändiga för åstadkommande av
ett bättre tillstånd. I sådant syfte hade nu Svenska underofficersförbundet
hemställt, att det i gällande stater upptagna antalet underofficerslöner måtte
fördelas på de olika graderna sålunda, att förrådsförvaltarna avsedda att
pensioneras vid 63 år — räknades såsom fristående grupp, varefter proportionen
mellan återstående flaggunderofficerare, underofficerare av 2:a graden
och underofficerare av 3:e graden (flaggkorpraler) borde bestämmas till 1:2:2.
Eu sådan förskjutning av antalet beställningar inom de olika lönegraderna
syntes, med hänsyn till den beräknade högre pensionsåldern för förrådsförvaltare,
fullt berättigad och ägnad att i någon mån förbättra de nu ytterst
otillfredsställande befordringsförhållandena. Visserligen hade den av 1921
års pensionskommitté föreslagna pensionsåldern för förrådsförvaltare, 63 år,
ännu icke definitivt fastställts, men densamma hade dock redan inverkat
och komme att under den närmaste framtiden än mera inverka ofördelaktigt
på befordringsförhållandena, i det att eu förrådsförvaltare, som i februari
1927 uppnått den för underofficerare bestämda pensionsålder, 55 år, erhållit
Kungl. Maj:ts tillstånd att kvarstå i tjänst, varjämte under år 1928 icke
mindre än 8 förrådsförvaltare komme att passera 55-årsgränsen.

På grund av vad sålunda anförts, ansåge sig chefen för marinstaben böra
tillstyrka eu jämkning i de nu för flottan och kustartilleriet gällande staterna,
så att de däri upptagna underofficersbeställningarna komme att fördelas
på de olika underofficer sgraderna, på sätt framginge av följande tablå.

Kanyl. Maj:ts proposition nr 175.

19»

Antalet beställningar enligt I

Flottan:

Flaggunderofficerare, förråd sförvaltare .................................

» , övriga ..............................................

Underofficerare av 2:a graden ...........................................

» » 3:e » (flaggkorpraler) ....................

Summa

Kustartilleriet:

Flaggunderofficerare, förrrådsförvaltare.................................

» . övriga ...............................................

Underofficerare av 2:a graden .............................................

» » 3:e » (flaggkorpraler).......................

Summa

Marinförvaltningen har uti den 18 augusti 1928 avgivet utlåtande i ärendet
tillstyrkt det av chefen för marinstaben framlagda förslaget till omläggning
av antalet löner i de olika underofficersgraderna.

Såsom förestående tablå utvisar, innebär chefens för marinstaben av marinförvaltningen
tillstyrkta förslag för flottans vidkommande, att antalet flaggunderofficersbeställningar
skulle ökas med 16, medan däremot antalet beställningar
för underofficerare av 2:a och 3:e graden (flaggkorpraler) skulle
minskas med 6 respektive 10. Av vad chefen för marinstaben anfört angående
befordringsmöjligheterna inom marinens underofficerskårer torde framgå, att
de nu rådande förhållandena på ifrågavarande område icke kunna anses vara
tillfredsställande. Då det framlagda förslaget till fördelning av underofficersoch
flaggkorpralsbeställningarna, synes vara ägnat att, utan ökande av personalnumerären
i dess helhet, motverka den försämring i befordringshänseende
för marinens underofficerare, som inrättandet av förrådsförvaltarbeställningarna
vid marinen kommit att medföra, finner jag mig böra ansluta mig
till detsamma och tillstyrker alltså, att i staten för flottans officerskår, underofficerskår,
sjömanskår och skeppsgossekår antalet flaggunderofficersbeställningar
ökas med 16, under det att antalet beställningar för underofficerare
av 2:a och 3:e graden (flaggkorpraler) minskas med 6 respektive 10. Den
härav föranledda kostnadsökningen kommer att för nästföljande budgetår
uppgå till omkring 15,600 kronor.

Till frågan om ändrad proportion mellan antalet underofficerare av olika
grader å kustartilleriets stat återkommer jag i det följande.

Enligt 1925 års försvarsbeslut skola underofficerarna av 3:e graden vid
flottan i mån av avgång ersättas av flaggkorpraler. I staten för innevarande
budgetår finnas uppförda 275 beställningar för underofficerare av 3:e graden
och 75 beställningar för flaggkorpraler. Enligt vad marinförvaltningen meddelat,
torde man kunna räkna med att vid ingången av budgetåret 1929/1930

gäll au do stator.	chefens för marinstabon förslag.
17	17
155	171
346	340
350	340
868	868
6	6
26	30
63	60
60	59
155	155

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

ytterligare 42 underofficerare av 3:e graden blivit ersatta av flaggkorpraler.
Med hänsyn härtill bör i staten för sistnämnda budgetår antalet flaggkorpralsbeställningar
ökas till 117, under det att antalet underofficersbeställningar
av 3:e graden bör minskas dels med det antal beställningar, som sålunda
bliva besatta med flaggkorpraler, dels ytterligare med de 10 beställningar,
varmed antalet underofficerare av 3:e graden (flaggkorpraler), enligt vad i
det föregående föreslagits, skall minskas i samband med utökning av antalet
flaggunderofficerare. I enlighet härmed bör antalet underofficerare av 3:e
graden i staten upptagas med 223.

A förevarande stat är för innevarande budgetår uppfört ett belopp av
förslagsvis 20,000 kronor till lönetillägg åt korpraler, tjänstgörande såsom
riktare. I sin förut omförmälda promemoria angående vissa anslagsbehov
för budgetåret 1929/1930 har chefen för marinstaben beträffande medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål för nästkommande budgetår anfört följande.

Avsikten med lönetillägg åt riktare hade varit att förmå till riktare utbildat
manskap att kvarstå i tjänst vid sjömanskåren, varigenom man undveke
att årligen behöva nedlägga arbete och kostnader på ett alltför stort
antal för riktarutbildning uttagna elever vid skjutskolan. På grund härav
hade icke vid sagda lönetilläggs införande ifrågasatts, att detsamma skulle
utgå till annan än sjömanskårens manskap och sålunda icke till riktare vid
svår kanon, vilka befattningar tidigare varit avsedda att besättas med underofficerare
eller undantagsvis med till underofficersbefordran kompetenta
korpraler. Sedan emellertid efter den nya försvarsorganisationens genomförande
till riktare vid svår kanon kommit att uttagas fiaggkorpraler eller till
flaggkorpralsbefordran kompetenta korpraler, sålunda personal tillhörande
sjömanskåren, hade genom kungl. brev den 29 oktober 1926 nya bestämmelser
utfärdats angående dylikt lönetillägg,'' varigenom detsamma skulle utgå
jämväl till riktare vid svår kanon. I samband härmed hade emellertid lönetillägget
åt riktare vid medelsvår kanon sänkts från 15 till 12 kronor, varjämte
föreskrifter utfärdats om uteslutande — i den mån så erfordrades —
av vissa riktare från erhållandet av riktartillägg, allt i syfte att undvika anslagets
överskridande.

Det vore ur flera synpunkter önskvärt, att en sådan uteslutning om möjligt
undvekes, enär eljest det med riktartilläggen avsedda ändamålet i viss
mån förfelades, ity att härigenom en del av det yngre riktarutbildade manskapet
icke kunde förväntas vara hågat att kvarstå i tjänst, vilket å sin sida
skulle erfordra en ökning av det antal man, som varje år behövde utbildas
till riktare, och således medföra en ökning i ammunitionskostnad och utbildningsarbete,
vartill komme, att denna löneförmåns fördelaktiga inverkan
på den eljest mindre tillfredsställande rekryteringen av artillerimatroser äventyrades.
Chefen för marinstaben ansåge, att kostnaderna för utbetalande av
riktartillägg till samtliga därtill enligt förenämnda brev den 29 oktober 1926
berättigade riktare kunde för budgetåret 1929/1930 beräknas uppgå till 25,000
kronor, och hemställde därför, att det för ifrågavarande ändamål avsedda anslaget
måtte för nästkommande budgetår upptagas med nämnda belopp.

Marinförvaltningen har förklarat sig icke hava något att erinra mot det
sålunda av chefen för marinstaben framställda förslaget.

201

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Med hänsyn till vad chefen för marinstaben i ärendet anfört, finner även
jag mig böra tillstyrka, att ifrågavarande anslagspost för budgetåret 1929/1030
höjes till 25,000 kronor.

Kustartilleriets otllcerskår, underofflcerskår och manskap in. 11.

Såsom förut närmare omförmälts, bär chefen för marinstaben i anledning
av en utav Svenska underofficersförbundet gjord framställning i ämnet till
styrkt vidtagande av vissa jämkningar i de för flottans och kustartilleriets
underofficerskårer gällande staterna i syfte att erhålla förbättrade befordringsutsikter
för marinens underofficerare av 2:a och 3:e graden (flaggkorpraler).

kör kustartilleriets vidkommande innebär ifrågavarande förslag, att antalet
flaggunderofficersbeställningar skulle komma att ökas med 4, under det
att antalet beställningar för underofficerare av 2:a respektive 3:e graden
(flaggkorpraler) skulle komma att minskas med 3 respektive 1.

Jag finner mig böra biträda förevarande förslag. Å staten för kustartilleriets
personal bör i enlighet härmed antalet flaggunderofficerare ökas från
26 till 30, antalet underofficerare av 2:a graden minskas från 63 till 60 samt
sammanlagda antalet underofficerare av 3:e graden och flaggkorpraler minskas
från 60 till 59. Den härav föranledda kostnadsökningen kommer att för
nästföljande budgetår uppgå till omkring 3,000 kronor.

Enligt vad marinförvaltningen meddelat, torde, med hänsyn till att underofficerarna
av 3:e graden i mån av avgång skola ersättas av flaggkorpraler,
antalet flaggkorpralsbeställningar för nästkommande budgetår böra ökas
med 8 eller från 11 till 19. Antalet beställningar för underofficerare av 3:e
graden torde böra i staten upptagas med 40.

Marin i n genj örkår en, mariniiitcndentiirkåren, marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat

och flottans poliskår m. fl.

Enligt 13 kap. 4 § i kungörelsen den 22 juni 1928 (nr 260) med vissa
tilläggsbestämmelser till de militära avlöningsreglementena skall officer, vilken,
utan att uppbära lön å intendenturkårens stat eller vara berättigad till tjänstgöringstraktamente,
förordnas att uppehålla befattning vid nämnda kår, för
varje tjänstgöringsdag åtnjuta dagarvode med 4 kronor. För bestridande
av härav föranledda kostnader är en särskild anslagspost upptagen å staten
för intendenturkåren.

Under erinran om de sålunda för arméns officerare gällande bestämmelserna
hai marinförvaltningen i sitt förslag till stat för mariningenjörkåren,
marinintendenturkåren in. 11. för budgetåret 1929/1930 upptagit ett belopp
av 500 kronor för dagarvoden till officerare vid marinen, vilka, utan att vara
berättigade till tjänstgöringstraktamente, förordnas att uppehålla befattning
vid marinintendenturkåren.

202 Kungl. Majd» proposition nr 175.

I skrivelse den 19 juni 1928 med överlämnande av förslag till tilläggs
bestämmelser till de militära avlöningsreglementena framhöll försvarsväsendets
lönenämnd, att från marinens och flygvapnets sida krav framställts om
beredande av här ifrågavarande arvodesförmån även åt personal vid dessa
grenar av försvarsväsendet. Därest förmånen i fråga befunnes böra bibehållas
vid armén, syntes det lönenämnden, att dessa krav näppeligen kunde
avvisas. Då berörda förmån för arméns vidkommande skall utgå även enligt
de numera gällande tilläggsbestämmelserna till de militära avlöningsreglementena,
finner jag mig böra tillstyrka, att motsvarande förmån beredes
marinens officerare under förordnande att uppehalla befattning vid marinintendenturkåren,
ävensom att för bestridande av härav föranledda kostnadei
å förevarande stat upptages ett belopp av 500 kronor.

II. Undervisningsverken.

I de för marinens underofficersskolor och skeppsgosseskolorna gällande
staterna ifrågasätter jag icke för nästkommande budgetår någon ändring.
Beträffande övriga under förevarande rubrik upptagna stater får jag anföra
följande.

Sjökrigshögskolan.

För sjökrigshögskolan tillämpas omväxlande två olika stater, den ena avsedd
att gälla för budgetår, begynnande å jämnt år, och den andra för
budgetår, som tager sill början under udda år. Kostnaderna för arvoden
till lärare hava tidigare beräknats enligt förstnämnda stat till 26,942 kronor
samt enligt sistnämnda stat till 26,217 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 7 oktober 1927 medgivit, att vissa
av chefen för sjökrigshögskolau föreslagna ändringar i det för skolan gällande
reglementet provisoriskt finge tillämpas under arbetsåren 1927/1928
och 1928/1929, föranleddes härav för motsvarande budgetår ökade kostnader
för arvoden till lärare med respektive 875 och 175 kronor. Till följd härav
hava kostnaderna för lärararvoden i staten för innevarande budgetår upptagits
med ett till 27,117 kronor förhöjt belopp.

Å staten har tidigare varit uppförd en anslagspost för avlönande av en
expeditions vakt. Då tjänsten såsom expeditionsvakt vid skolan tillsvidare
bestrides av en till övergångsstat tvångsvis överförd underofficer vid kustartilleriet,
har ifrågavarande anslagspost för budgetåret 1928/1929 ansetts
kunna utgå ur staten. För nämnda budgetår slutar staten å ett belopp av
27,117 kronor.

Marinförvaltningen har vid uppgörande av förslag till stat för sjökrigshögskolan
för nästkommande budgetår utgått ifrån, att de enligt förenämnda
brev den 7 oktober 1927 nu provisoriskt tillämpade ändringarna i skolans
reglemente skola gälla även efter utgången av arbetsåret 1928/1929, vilket
för budgetåret 1929/1930 skulle föranleda en ökad kostnad av 875 kronor
för arvoden till lärare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 203

Vidare har lHariiiförvaltiiingen, mod biträdande av en utav chefen för sjökrigshögskolan
gjord framställning i ämnet, hemställt om anvisande av 750
kronor för anordnande av särskilda föreläsningar i ämnen, som ej falla inom
det för skolan fastställda undervisningsprogrammet, säsom i optik, mätteknik
i samband med explosionsfenomen samt fysikalisk gaslära. I enlighet härmed
har marinförvaltningen beräknat medelsbehovet för sjökrigshögskolans
lärarpersonal för nästkommande budgetår till (26,217 -f- 875 + 750=) 27,842
kronor.

Emot marinförvaltningens förslag till beräknandet av ifrågavarande medelsbehov
har jag icke något att erinra. Med hänsyn till expeditionsvaktstjänstens
fortsatta bestridande av eu till övergångsstat tvångsvis överförd
underofficer torde icke heller för nästkommande budgetår å staten behöva
beräknas några avlöningsmedel för expeditionsvakten.

Staten för sjökrigshögskolan för budgetåret 1929/1930 bör därför upptagas
med en slutsumma av 27,842 kronor.

Sjökrigsskolan.

Den nu gällande staten för sjökrigsskolan slutar å ett belopp av 54,698
kronor.

I sin skrivelse rörande sjöförsvarets medelsbehov för budgetåret 1929/1930
har marinförvaltningen anfört följande.

Den 20 augusti 1928 hade till marinförvaltningen remitterats ett av chefen
för sjökrigsskolan till chefen för försvarsdepartementet avgivet förslag till
stat för sjökrigsskolan för budgetåret 1929/1930. Vid uppgörandet av nämnda
förslag hade chefen för sjökrigsskolan i fråga om beräkningen av arvoden
till lärare och befälspersonal utgått från de i bilaga 2 till generalorder nr
360/1928, »föreskrifter för utbildningen vid sjökrigsskolan», angivna kui’Soch
timplaner för skola i land samt därvid förutsatt dubbla avdelningar för
de båda klasserna på sjöoflicerslinjen, tvenne klasser kustartillerikadetter
men däremot endast en klass (II klassen) marinintendentskadetter, enär
under år 1928 några marinintendentskadetter icke antagits. Marinförvaltningen
hade med ledning av chefens för sjökrigsskolan sålunda avgivna förslag
uppgjort förslag till stat för skolan, slutande å ett till 52,873 kronor
minskat belopp. I

I det av marinförvaltningen uppgjorda förslaget till stat för sjökrigsskolan
bär för lärararvoden upptagits ett sammanlagt belopp av 39,225 kronor.
Motsvarande belopp i den för innevarande budgetår gällande staten utgör
41,050 kronor.

Emot marinförvaltningens statförslag har jag icke något att erinra.

204

Kungl. Maj:t» proposition nr 175.

B. Felräkniugspeniiiiigar. C. Inkvarteringsbidrag till kadetter
in. d. D. Avlöning till icke-ordinarie personal å stationskontoren
in. H. expeditioner. E. Kvinnlig sjukvårds- oeh ekonomipersonal
vid kustartilleriet och skeppsgossekåren i
Karstrand. F. Ekiperingshjälp.

Under dessa rubriker torde i enlighet med marinförvaltningens förslag
böra upptagas samma belopp som för nu löpande budgetår eller respektive
2,400, 7,000, 60,000, 4,380 och 29,450 kronor.

Härvid förutsattes, att från det för kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal
vid kustartilleriet och skeppsgossekåren i Marstrand upptagna anslagsbeloppet,
förslagsvis 4,380 kronor, skola bestridas de personliga lönetillägg,
som kunna komma att utgå till nämnda personal enligt de för icke-ordinarie
befattningshavare vid försvarsväsendet gällande avlöningsbestämmelser.

<4. Arvoden m. in. enligt förteckning.

Under förevarande rubrik har uti för riksdagen framlagd beräkning för
budgetåret 1928/1929 upptagits ett belopp av 52,000 kronor. Genom brev
den 8 juni 1928 har Kungl. Maj:t medgivit, att de i en brevet bilagd förteckning
upptagna avlöningsförmåner finge under sagda budgetår utga med
högst de i förteckningen angivna belopp. Denna förteckning, som i jämförelse
med den för riksdagen framlagda beräkningen undergått vissa mindre
jämkningar, varigenom, bland annat, det under rubriken A i nyssnämnda
beräkning upptagna arvodet å 348 kronor till en kontrollant vid tvättinrättningen
vid flottans station i Stockholm utgått, slutar å ett belopp av 53,782
kronor.

Beträffande ifrågasatta förändringar i nämnda förteckning får jag i detta
sammanhang anföra följande. I

I den för innevarande budgetår gällande arvodesförteckningeu är under
rubriken B upptaget ett arvodesbelopp av 3,600 kronor för en maskinist
(tillika tillsyningsman) vid det till Vaxholms fästning hörande batterivärnet
Torsberg.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 september 1928 bär kommendanten i
Vnxliolms fästning beträffande denna arvodesbefattning anfört följande.

Hittillsvarande tillsyningsmaunen hade varit en pensionerad underofficer
av artilleriavdelningen med ett arvode av 600 kronor årligen. Denne hade
dock icke ägt fackkunskaper att sköta underhållsarbeten och drift av dieselmotor,
accumulatorbatteri, elektriska motorer, orderapparater och anordningar
för ammunitionslangningen inom batteriet. Med anledning av att
Vaxholms kustartilleriregemente, som lede brist på maskinister, ej kunde
ställa maskinist till förfogande för detta ändamål, och då den maskinella utrustningen,
därest den icke ständigt tillsåges och vårdades av maskinkunnig
person, skulle taga skada och förfaras, hade framställning gjorts om arvodets
ökande för att kunna besätta tillsyningsmannabefattningen med en person,

Kungl. Muj:ts proposition nr 17 ii.

205

som tillika voi’e kompetent ;itt sköta den maskinella anläggningen. Denna
framställning hade blivit beaktad. Till befattningen såsom tillsyningsman
vid detta viktiga batteri vore det särskilt angeläget att erhålla eu pålitlig
och vid militär ordning van person, som tillika vore vid förtrogen med ar
betet vid den maskinella anläggningen. Lämpligast för platsen syntes därför
vara eu militär, som hade sin fulla arbetskraft i behåll, försök hade
gjorts att för befattningen erhålla någon maskinist i kustartilleriets reserv,
men för iiärvarande funnes ingen lämplig och därtill villig. Däremot funnes
å kustartilleriets övergångsstat en tvångsvis överförd underofficer av 3:e
graden, maskinavdelningen, vilken syntes särdeles skickad och lämplig för
denna befattning och vilken även förklarat sig villig att på de villkor riksdagen
beslutat i sin skrivelse nr 283/1928 antaga denna civila befattning samt
även, om så skulle påfordras, övergå till frivillig övergångsstat i stället för
att vara tvångsvis överförd beställningshavare å sådan stat. På grund härav
hemställde kommendanten, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att en underofficer
av 3:e graden, maskinavdelningen å kustartilleriets övergångsstat,
måtte få anställas såsom maskinist (tillika tillsyningsman) vid batterivärnet
Torsberg mot det för nämnda befattning bestämda arvodet men mot avstående
av så stor del av lönen på övergångsstat, som riksdagen i sin nvssnämnda
skrivelse nr 283/1928 bestämt.

Marin för rättning fn har i häröver den 1 november 1928 avgivet utlåtande
anfört följande.

Marinförvaltningen funne det tveksamt, huruvida arvode uppfört under
kolumn B av _ sjöförsvarets arvodesförteckning kunde åtnjutas av beställningshavare,
frivilligt överförd till övergångsstat. Då emellertid förhållandet
vore, att den i framställningen avsedde underofficeren för närvarande på
grund av inkallelse uppehölle förevarande befattning såsom maskinist vid
batterivärnet Torsberg, syntes det ligga närmast till hands att för framtiden
avse ifrågavarande underofficer för ständig tjänstgöring med placering i
denna befattning. Därvid förutsattes givetvis, att han finge inkallas utöver
det i övrigt bestämda antal av tvångsvis överförda underofficerare, som vore

1 tjänstgöring. Den inkallade komme, enligt 24 § 2 mom. jämfört med 13 §

2 och 4 mom. samt 14 § 1 mom. i bestämmelserna för arméns och marinens
övergångsstater, i åtnjutande av såväl lön enligt tjänstgöringsortens ortsgrupp
som även flyttningsersättning, semester och andra särskilda förmåner,
varjämte han finge uppflyttas i högre löneklass enligt de för aktiv personal
gällande regler. Det för eu maskinist nu upptagna arvodet av 3,600 kronor
kunde inbesparas. Det torde dock med hänsyn till tjänstgöringens beskaffenhet
och tjänstgöringsortens avskilda läge vara rimligt, att den sålunda inkallade
tillerkändes något arvode, förslagsvis med samma belopp, 870 kronor,
som enligt gällande arvodesförteckning utginge till ordinarie befattningshavare,
tjänstgörande såsom tillsyningsman å Siaröfortet eller Ängsholmsfortet.
Härför erfordrades, att riksdagen godkände arvodet.

Marinförvaltningen hemställde därför, att vid den förteckning över i stat
icke uppförda arvoden, som härnäst förelädes riksdagen, måtte fogas en anmärkning
av innehåll, att arvodet till en maskinist (tillika tillsyningsman)
vid batterivärnet Torsberg skulle utgå med 870 kronor, om befattningen
uppehölles av ordinarie beställningshavare. Därjämte föresloge marinförvaltningen,
att arvodet måtte få retroaktivt utgå för innevarande budgetår,
dock ej för tid, varunder vederbörande kunde hava uppburit tjänstgöringstraktamente.

Med hänsyn till vad myndigheterna sålunda anfört, torde det vara lämpligt,
att ifrågavarande befattning tillsvidare uppehälles av den i kommen -

206

Kungi. Maj:ts proposition nr 175.

dantens framställning avsedde underofficeren på övergångsstat. Emot vad
marinförvaltningen föreslagit rörande avlöningsförmånerna till denne underofficer
under hans ifrågavarande tjänstgöring bär jag icke något att erinra.
För den händelse det framdeles skulle befinnas önskvärt att å befattningen
såsom maskinist och tillsyningsman vid batterivärn Torsberg åter anställa
en icke-ordinarie befattningshavare, synes det nu för ifrågavarande ändamål
upptagna arvodesbeloppet alltjämt böra bibehållas oförändrat i kolumn B,
men, på sätt marinförvaltningen föreslagit, till arvodesförteckningen fogas
eu anmärkning av innehåll, att arvodet i fråga skall utgå med ett till 870
kronor minskat belopp, därest befattningen uppehälles av ordinarie befattningshavare.

Med anledning av framställning i ämnet från varvschefen vid flottans
station i Karlskrona har marinförvaltningen föreslagit, att det nu i föiteck
ningen med 348 kronor upptagna arvodet till uppbördsmannen vid skjutbanorna
vid nämnda station måtte höjas till 900 kronor. Såsom skäl för
en förhöjning av nämnda arvode har anförts, att antalet skjutningar å stationens
skjutbanor under de senare åren avsevärt ökats, ävensom att eu stor
del av dessa skjutningar numera vore förlagda till nattetid.

Då det för ifrågavarande befattning nu utgående arvodet icke synes motsvara
det därmed förenade arbetet och ansvaret, finner jag mig böra tillstyrka
en höjning av detsamma. Emot det av marinförvaltningen föreslagna arvodesbeloppet.
900 kronor, har jag icke något att erinra. I

I enlighet med vad sålunda anförts har uppgjorts en ny »Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden m. in.» (se Bil. nr 60). Den nya förteckningen
slutar å ett belopp av 54,334 kronor, och torde detta belopp böra
under förevarande rubrik upptagas i anslagsberäkningen för budgetåret
1929/1930.

H. Kostnader för imisikelever vid flottan.

I ett den 24 oktober 1927 avgivet gemensamt utlåtande över av stationsbefälhavarna
vid flottans båda stationer gjorda framställningar om vidtagande
av åtgärder för vinnande av en tillfredsställande rekrytering av flottans musikkårer
framhöllo marinförvaltningen och chefen för marinstaben, att denna
rekrytering syntes böra ske efter samma principer, som tillämpades vid
armén och kustartilleriet, nämligen genom antagande av musikelever. Anställandet
av 20 dylika elever vid flottan syntes snarast böra möjliggöras,
varav under budgetåret 1928/1929 borde anställas ett antal av 10.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t tillstyrkte dåvarande departementschefen,
under åberopande av vad marinförvaltningen och chefen för
marinstaben i förut omförmälda utlåtande anfört, anställandet av musikelever
vid flottan och hemställde i enlighet med myndigheternas förslag, att 10
dylika elever måtte få anställas för budgetåret 1928/1929 samt att för ifrågavarande
ändamål måtte under sjöförsvarets avlöningsanslag beräknas en
anslagspost å 1,000 kronor.

207

Kungl. May.ts proposition nr I7''~>.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed i proposition nr 19(5 till 1928 Ars riksdag
avlåtna förslag i iimnet blev av riksdagen bifallet.

Marinförvaltningen har nu, under erinran om vad sålunda tidigare i ärendet
förekommit, hemställt, att under budgetaret 1929 1930 ytterligare 10 musikelever
måtte få anställas vid flottan.

Emot .marinförvaltningens förslag i förevarande avseende har jag icke
nagot att erinra. Den under denna rubrik beräknade anslagsposten torde
alltså för nästkommande budgetår böra upptagas med ett till 2,000 kronor
förhöjt belopp.

I. Kostnader för mnsikelever vid kustartilleriet.

.1. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter in. in.

Under dessa rubriker torde i enlighet med marinförvaltningens förslag
böra upptagas samma belopp som för nu löpande budgetår eller 800, respektive
12,000 kronor.

K. Alderstillägg.

Anslagsposten till ålderstillägg har för innevarande budgetår upptagits med
ett belopp av förslagsvis 11,400 kronor.

För budgetåret 1929/1930 torde denna anslagspost i enlighet med marinförvaltningens
förslag böra upptagas med ett till 11.600 kronor förhöjt
belopp.

Sammanfattning.

Den beräkning, som, i enlighet med hittills tillämpade grunder, verkställts
beträffande utgifterna under anslaget till avlöning till personal vid kårer och
stater in. fl. för budgetåret 1929/1930 (se Bil. nr 61), utvisar — sedan å ena
sidan ett belopp av 150,000 kronor tillagts för bestridande av merkostnader
för manskap, kvarstående a äldre löneplaii, samt å andra sidan avdrag
gjorts med dels 125,000 kronor motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder,
dels ock 56,000 kronor i anledning av förefintliga vakanser bland
högbåtsmän — ett sammanlagt medelsbehov under anslaget av 10,792,599
kronor.

I likhet med vad fallet varit beträffande lantförsvarets avlöningsanslag,
hava de verkliga utgifterna även å nu förevarande anslag under en följd av
år kommit att avsevärt överstiga det i riksstaten upptagna beloppet. För
budgetåret 1927/1928 har sålunda ett överskridande av anslaget ägt rum
med icke mindre än omkring 750,000 kronor. Nämnda förhållande torde i
väsentlig mån vara beroende av det sätt, varpå de i staterna upptagna anslagsposterna
till löner åt den militära personalen beräknats. Även i avseende ä
beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag har jag för avsikt
att föranstalta om eu skyndsam utredning, så att resultatet av densamma
kan föreligga vid tidpunkten för uppgörandet av anslagsberäkningen för
budgetåret 1930/1931. Vad beträffar budgetåret 1929/1930, har jag — såsom
redan i årets statsverksproposition framhållits — ansett den enligt hittills
tillämpade grunder beräknade anslagssumman böra höjas med 400,000
kronor. Anslaget torde alltså böra upptagas med, i avrundat tal, 11,200,000
kronor.

208 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

På grund av vad ovan anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till
stater för flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår och
skeppsgossekår, kustartilleriets officerskår, underofficerskår och
manskap m. fl., mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,
marinläkarkåren, flottans ecklesiastikstat och flottans poliskår
m. fl., vid marinstaben anställd personal, vid flottans sjukhus
i Karlskrona anställd personal, sjörullföringsbefälhavare med
biträden, sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan, marinens underofficersskolor
och skeppsgosseskolorna (se Bil. nr 50—59), att
gälla länder budgetåret 1929/1930,

dels godkänna de i en vid detta protokoll fogad »Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden m. m.» (se Bil. nr 60)
under rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare
med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln, sjöförsvaret,
m. fl.» upptagna arvoden,

dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till avlöning till
personal vid kårer och stater m. fl.,

nu..................................	............................... kronor	10,840,000: —
med ..............................	............................. »	360,000: —
till..................................	............................... kronor	11,200,000: —

Avlöning, rekrytering, resekostnader in. in.

Det under avdelningen Flygvapnet upptagna ordinarie förslagsanslaget
till avlöning, rekrytering, resekostnader m. in. har för innevarande budgetår
i riksstaten uppförts med 872,000 kronor. Anslaget har beräknats sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater

B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa

truppförband...............................................................

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården .........

D. Felräkningspenningar, förslagsvis ................................

E. Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis ...............

F. Anställningspenningar, förslagsvis .................................

G. Gottgörelse för tjänstehäst .............................................

H. Ekiperingshjälp, förslagsvis.............................................

I. Yissa arvoden m. in., förslagsvis ...................................

J. Bekryteringskostnader, förslagsvis ................................

K. Flygvapnets reservpersonal, förslagsvis ........................

L. Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen

under tjänstgöring vid flygvapnet, förslagsvis .........

M. Bese- och traktamentspenningar, förslagsvis ...............

N. Flyttningsersättning, förslagsvis ....................................

O. Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslags vis

...............................................................................

kronor 794,188:

15,820
325
1,000
1,400
1,000
250
1,800
9,830
3,500
33,600

7,104
21,000
14,000

__4,200: -

Summa kronor 909,017: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 209

Med hänsyn till uppkommande vakanser liar nyssnämnda summa, 909,017
kronor, ansetts^ kunna minskas med 2 % till 890,837 kronor, varjämte avdrag
gjorts med 18,700 kronor, motsvarande ersättning för tjänstebostäder. Återstoden,
872,137 kronor, har avrundats till 872,000 kronor.

I anslagsberäkningen för budgetåret 1929/1930 torde böra tillkomma två
nya anslagsposter, benämnda »tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter m. m.» samt »dagarvoden till officerare, tjänstgörande i för
intendenturpersonal avsedda befattningar».

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater. Under denna rubrik
upptagas dels staten för officerare och underofficerare m. fi. vid flygvapnet,
dels ock manskapsstaterna för de särskilda flygkårerna samt för flygskolan.

A den nu gällande staten för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet
äro uppförda följande beställningar:

Officerare.

1 generalsperson (flaggman),

1 överste (kommendör),

1 överste eller överstelöjtnant (kommendör eller kommendörkapten av 1.
graden),

4 majorer (kommendörkaptener av 2. graden),

17 kaptener och

18 löjtnanter.

Intendenturpersonal.

1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåien (1. marinintendent av 1
eller 2. löneklassen),

3 kaptener ur intendenturkåren (marinintendenter av 1. graden) och
1 löjtnant ur intendenturkåren (marinintendent av 2. graden).

Un der officerare.

7 förrådsförvaltare,

11 fanjunkare och
16 sergeanter.

CivilmiMtär personal in. fl.

1 flygöveringenjör,

2 förste flygingenjörer,

2 flygingenjörer av 1. graden,

3 flygingenjörer av 2. graden,
1 flygingenjör av 3. graden,

1 bataljonsläkare,

4 verkmästare av 1. klassen,

4 verkmästare av 2. klassen,
4 tyghantverkare,

4 vapenhantverkare,

4 maskinister,

4 eldare av 1. klassen och
4 förrådsvaktmästare.

Civil personal.

1 expeditionsvakt.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 144 hä/t. (Nr 175.) 195 29 14

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.
Pensionerad personal.

1 officer, registrator och bibliotekarie bos flygstyrelsen,
1 officer, intendenturutbildad, samt
14 underofficerare.

Å manskapssta terna
personal:

för innevarande budgetår bar upptagits följande

1 furir av 1. klassen,

1 furir av 2. klassen,

4 korpraler,

5 vicekorpraler,

14 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 furirer av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

3 korpraler,

5 vicekorpraler,

14 volontärer,

flygkåren:

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 bantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och
4 hantverkssoldater.

2. flygkåren:

1 vapenbantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskorpraler,

2 hantverksvicekorpraler och

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

3. flygkåren:

7 hantverkssoldater.

2 furirer av 1. klassen,

1 furir av 2. klassen,

3 korpraler,

6 vicekorpraler,

23 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,

1 furir av 1. klassen,

3 korpraler,

4 vicekorpraler,

6 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 furirer av 1. klassen,

3 korpraler,

6 vicekorpraler,

12 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskorpraler,

2 hantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.

i. flygkåren:

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och
1 hantverkssoldat.

Flygskolan:

1 vapenhantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler och
5 hantverkssoldater.

Kungl. Maj:ti proposition nr ]''/■''>.

211

Lnligt det år 1925 fattade beslutet angående försvarsväsendets ordnande
skulle flygvapnets uppsättning taga sin början under budgetåret 1926/1927
och vapnets organisation skulle vara fullt genomförd under budgetåret
1930/1931. Under övergångsåren borde organisationen givas en sådan omfattning,
att forsta årets årskostnader uppginge till omkring 00 %, andra
årets till 70 %, tredje årets tdl 80 % och fjärde årets till 90 % av femte
årets årskostnader.

I överensstämmelse med den för 1925 års riksdag framlagda planen erhöll
nygvapnets organisation under budgetåret 1926/1927 en omfattning, ungefär
motsvarande 60 % av organisationens storlek efter fullbordad uppsättning
av vapnet. Sedermera har emellertid avvikelse från nyssnämnda plan skett
i så måtto, att organisationen under budgetåret 1927/1928 bibehållits i stort
sett oförändrad, samt att utökningen av densamma under innevarande budgetår
begränsats till att stanna vid omkring 70 % av den omfattning, vapnet efter
fullbordad uppsättning avses att erhålla.

I skrivelse den 31 augusti 1928 har flygstyrelsen framlagt förslag till beräknande
av utgifterna för flygvapnet under budgetåret 1929/1930. Flygstyrelsen
har därvid utgått ifrån, att den ännu icke uppsatta 1. flygkåren —
vars manskap for narvarande är fördelat å de redan organiserade förbanden
— komme att uppsättas under nämnda budgetår. Inledningsvis har flyo--styrelsen i sin nyssberörda skrivelse framhållit, att bristen på personal förorsakade
tjänsten allvarliga olägenheter, varför styrelsen vid uppgörandet av
små anslagsberäkningar funnit sig böra förutsätta, att numerären vid de
redan bestående förbanden icke minskades. Flygstyrelsen funne sig därför
bora rakna med eu utökning av organisationens omfattning från nuvarande
70 % till 90 % av omfattningen efter fullbordad uppsättning av flygvapnet.

basom framgår av det vid årets statsverksproposition, fjärde huvudtiteln,
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden, yttrade jag vid
anmalan infor Kungl. Maj:t den 4 januari 1929 av flygstyrelsens ifrågavarande
framställning, att jag funnit det vara nödvändigt att högst väsentligt
reducera den av styrelsen beräknade kostnadssumman för flygvapnet under
nästkommande budgetår. Med hänsyn härtill och då det synts mig särskilt
angeläget att i möjligaste mån tillgodose behovet av flygmateriel, kunde jag
i fråga om vapnets organisation under nämnda budgetår icke tillstyrka större
utökning an till omkring 80% av den omfattning, vapnet efter fullbordad
uppsättning avsåges att erhålla. Avvikelse från denna princip hade dock i
vissa hänseenden ansetts böra göras. Liksom flygstyrelsen räknade även
jag med tillkomsten under nästa budgetår av den hittills icke uppsatta 1.
flygkåren. Med anledning av vad flygstyrelsen anfört rörande vikten av att
numeraren vid de redan bestående förbanden icke minskades, framhöll jag,
att. den utökning av personalstaterna för dessa förband, som jag hade för
avsikt att föreslå, till fullo motvägde den avsedda manskapsöverflyttningen
från samma förband till 1. flygkåren. I

I avseende å staten för officerare och underofficerare in. fl. vid flygvavet för
nästkommande budgetår får jag nu anföra följande.

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Med anledning av 1. flygkårens uppsättning torde personalstaten böra ökas
med en majorsbeställning. Av skäl, som i det föregående angivits, bör vidare
å staten upptagas ytterligare eu majorsbeställning, i syfte att den å
sjöförsvarets kommandoexpedition nu tjänstgörande kompaniofficeren ur flygvapnet
må kunna utbytas mot en regementsofficer.

Flygstyrelsen bar föreslagit, att å staten måtte uppföras en ny majorsbeställning,
vars innehavare avsåges att placeras såsom flygattaché. Jag har
emellertid icke funnit tillräckliga skäl föreligga att nu tillstyrka bifall till
detta flygstyrelsens förslag.

Antalet kaptens- och löjtnantsbeställningar, för närvarande 17 resp. 18,
torde böra ökas till 19 resp. 22.

Intendenturpersonalen bör utökas med en kaptensbeställning, avsedd för
1. flygkåren. En av flygstyrelsen gjord framställning om utbyte av den å
staten under rubriken intendenturpersonal uppförda löjtnantsbeställningen
mot eu kaptensbeställning finner jag mig icke kunna biträda.

Underofficersbeställningarnas antal synes mig böra ökas med en förrådsförvaltar-,
två fanjunkar- och tre sergeantsbeställningar.

I samband med 1. flygkårens uppsättning bör tillkomma en ny flygingenjörbeställning
av 2. graden.

Yidare torde böra tillkomma en verkmästare av 1. klassen, två tyghantverkare,
en vapenhantverkare, en maskinist, en eldare av 1. klassen samt eu
förrådsvaktmästare. I avseende å vapenhantverkarna är att märka, att dessa
redan i innevarande budgetårs stat ingå med hela det för vapnet efter fullbordad
uppsättning avsedda antalet, fyra. En av dem är för närvarande
placerad vid flygskolan, för vilken enligt den ursprungliga planen icke någon
dylik beställning varit beräknad. Då emellertid ifrågavarande beställningsliavare
icke torde kunna undvaras vid flygskolan, och då från och med nästkommande
budgetår en vapenhantverkare är erforderlig vid 1. flygkåren,
har det synts mig nödvändigt att å staten upptaga ytterligare en vapenliantverkarbeställning.

Å staten torde vidare, i enlighet med vad förut i annat sammanhang av
mig föreslagits, böra upptagas en sekreterare och kamrerarbefattning i lönegraden
B. 24.

Yad slutligen angår de för pensionerad personal avsedda befattningarna,
synes antalet befattningar för pensionerade underofficerare böra ökas från
14 till 16.

För närvarande finnes å staten uppförd en särskild anslagspost å 150
kronor för vikariatsersättning. Denna post torde böra uteslutas ur staten
och kostnaderna för vikariatsersättning bestridas av de för avlönande av
ordinarie beställningshavare beräknade medel.

I enlighet med vad jag ovan anfört, torde å staten för officerare och
underofficerare in. fl. vid flygvapnet för nästkommande budgetår böra upptagas
följande personal, nämligen:

Officerare.

1 generalsperson (flaggman),

1 överste (kommendör),

Kungl. Maj:ts proposition nr //.». 213

1 överste eller överstelöjtnant (kommendör eller kommendörkapten av 1.
graden),

6 majorer (kommendörkaptener av 2. graden),

19 kaptener och
22 löjtnanter.

Intendentur per sonal.

1 överstelöjtnant eller major ur in ten den turkåren (förste marinintendent
av 1. eller 2. löneklassen),

4 kaptener ur intendenturkåren (marinintendenter av 1. graden) och
1 löjtnant ur intendenturkåren (marinintendent av 2. graden).

Underofficerare.

Civilmilitär personal m. fl.

8 förrådsförvaltare,

13 fanjunkare och
19 sergeanter.

1 flygöveringenjör,

2 förste flygingenjörer,

2 flygingenjörer av 1. graden,

4 flygingenjörer av 2. graden,
1 flygingenjör av 3. graden,

1 bataljonsläkare,

5 verkmästare av 1. klassen,

4 verkmästare av 2. klassen,
6 tyghantverkare,

5 vapenhantverkare,

5 maskinister,

5 eldare av 1. klassen och
5 förrådsvaktmästare.

Civil personal.

1 sekreterare och kamrerare samt

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal.

1 officer, registrator och bibliotekarie hos flygstyrelsen,
1 officer, intendenturutbildad, samt
16 underofficerare.

Vidkommande härefter manslcapsstaterna, har flygstyrelsen gjort framställning
om ökning av antalet sjukvårdsbeställningsmän samt i sådant hänseende
anfört, bland annat, följande.

A manskapsstaterna för budgetåren 1926/1927, 1927/1928 samt 1928/1929
hade för flygkårerna och flygskolan upptagits det antal sjukvårdsbeställmngsman,
som enligt 1925 års riksdags beslut skulle finnas vid de särskilda
formationerna. Den å staten för 1. flygkåren upptagna sjukvårdsfuriren av
2. klassen vore i avvaktan på avgörande angående kårens uppsättande för
narvarande placerad vid flygskolan, vilken sålunda liksom 3. flygkåren un
tilldelats tvenne sjukvårdsbeställningsmän, under det att 2. och 4. kårerna
vardera disponerade över endast en dylik. Erfarenheterna under dessa år
från sjukvårdsarbetet vid samtliga formationer hade till fullo visat nödvändigheten
av att förstärka sjukvårdspersonalens antal att omfatta minst tvenne
sjukvårdsbeställningsmän vid varje flygkår med självständig sjukvård ävensom
vid flygskolan. Sjukvårdsarbetet kunde ej nöjaktigt bedrivas av vederbörande
läkare med tillhjälp av endast en sjukvårdsbeställningsmän. I all synnerhet
gällde detta under tider av ökad sjuklighet ; tillfälligt beordrad förstärkning av

214

Kungl. Majits proposition nr 17n.

ej sjukvårdskunnig handräckningspersonal kunde icke lämna erforderlig och
tillförlitlig lijälp. Härtill komme även, att vissa skolor utanför truppförbandens
ordinarie förläggningsorter tidvis krävde ianspråktagande av tillgänglig
sjukvårdspersonal.

Behov av väl kvalificerad sjukvårdspersonal liade i all synnerhet framträtt
vid flygskolan. Från denna liade på grund därav önskemål uttalats om tilldelande
av eu sjuksköterska. Sjukvårdsarbetet vid flygskolan vore otvivelaktigt
det inom flygvapnet mest krävande. Hetta sammanhängde givetvis
i första hand med därstädes bedrivet utbildningsarbete, som ställde de
största fordringar på personalens och elevernas hälsotillstånd såväl i fysiskt
som psykiskt avseende. På grund härav hade också flygvapnets ende
ordinarie läkare blivit placerad vid flygskolan. Utöver det vanliga sjukvårdsarbetet
tillkomme det denne även att årligen tidvis verkställa undersökningar
av för flygutbildning avsedda elever ävensom att under utbildningstiden
noggrant observera elevernas och övriga flygares hälsotillstånd. I detta
sitt arbete skulle flygskolans läkare hava en god hjälp av en vid skolan anställd
sjuksköterska. Flygstyrelsen funne sig därför böra biträda chefens
för flygskolan uttalade önskan om förstärkning av sjukvårdspersonalen i
sådant avseende, att flygskolan utöver å dess manskapsstat redan upptagen
sjukvårdsfurir av 2. klassen tilldelades en sjuksköterska med anställningsförmåner
i enlighet med kungörelsen med avlöningsbestämmelser för
vissa civila och civilmilitära icke-ordinarie befattningshavare vid försvarsväsendet
den 22 juni 1928 (nr 215).

Å manskapsstaterna för flygkårerna torde på grund av vad ovan framhållits
böra upptagas för varje flygkår med självständig sjukvård en sjukvårdsfurir
av 2. klassen samt en sjukvårdskorpral, d. v. s. inalles. 4 st. av
vardera kategorien. Den del åter av 2. flygkåren, som förlädes till Karlskrona
vid någon av försvarsväsendets därvarande formationer och vilken i
så fall komme att erhålla sin sjukvård vid nämnda formation, torde däremot
kunna tilldelas endast en sjukvårdsbeställningsman, lämpligast eu sjukvårdskorpral,
till förstärkning av sjukvårdspersonalen vid formationen i fråga.
Då manskapsstaterna för innevarande budgetår för samtliga flygkårerna upptoge
inalles 4 sjukvårdsfurirer av 2. klassen samt en sjukvårdskorpral, skulle
sålunda tillkomma ytterligare 4 st. sjukvårdskorpraler.

Därest förslaget angående sjuksköterskas placering vid flygskolan icke
skulle vinna Kungl. Maj:ts bifall, torde en sjukvårdskorpral upptagas å
manskapsstaten även för flygskolan.

På grund av vad sålunda anförts hemställde flygstyrelsen, att å manskapsstaterna
för nästkommande budgetår måtte uppföras:

vid vardera av 1., 3. och 4. flygkårerna 1 sjukvårdsfurir av 2. klassen samt
1 sjukvårdskorpral, vid 2. flygkåren 1 sjukvårdsfurir av 2. klassen samt 2
sjukvårdskorpraler och vid flygskolan 1 sjukvårdsfurir av 2. klassen.

För avlönande av sjuksköterska vid flygskolan erforderligt belopp syntes
böra upptagas under anslagsposten till vissa arvoden in. m.

Yad flygstyrelsen sålunda föreslagit rörande ökning av sjukvårdspersonalen
finner jag mig böra tillstyrka, dock med den inskränkning, att för
2. flygkåren synes böra avses, förutom den å staten redan upptagna sjukvårdsfuriren
av 2. klassen, allenast en sjukvårdskorpral.

Beträffande manskapspersonaleu i övrigt, är såsom förut nämnts det a
1. flygkårens stat upptagna manskapet för närvarande fördelat å de redan
organiserade förbanden. För nästkommande budgetår, varunder 1. flygkåren
avses att uppsättas, torde å staten för denna kår böra upptagas ett antal

Kungl. Maj:ts proposition nr ITC).

215

manskapsbeställningar motsvarande 80 % av antalet sådana beställningar
efter genomförd organisation. Övriga manskapsstater torde böra utökas
med så stort antal beställningar, som erfordras, för att den nuvarande faktiska
numerären vid de särskilda förbanden icke skall minskas i samband
med den personalöverflyttning, som kommer att äga rum vid uppsättandet
av 1. flygkåren.

I skrivelse den 14 december 1928 har chefen för flygvapnet hemställt, att
benämningen »flygskolan», vilken givit anledning till vissa olägenheter och
misstag, måtte utbytas mot »flygskolkåren». Då den ifrågasatta namnförändringen
av praktiska skäl synes mig lämplig, finner jag mig böra tillstyrka
chefens för flygvapnet förslag.

I enlighet med vad jag ovan anfört, torde å flygvapnets manskapsstater
för budgetåret 1929/1930 böra upptagas följande personal, nämligen:

2 furirer av 1. klassen,

1 furir av 2. klassen,

4 korpraler,

6 vicekorpraler,

16 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 furirer av 1. klassen,

4 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

18 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,

1. flygkåren:

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och
4 hantverkssoldater.

2. flygkåren:

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och
9 hantverkssoldater.

3. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

3 furirer av 2. klassen,

6 korpraler,

7 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

2 vapenliantverkarkorpraler,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler och
10 hantverkssoldater.

4. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen, 1 sjukvårdskorpral,

2 furirer av 2. klassen, 1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

4 korpraler, 1 hantverksfurir av 1. klassen,

4 vicekorpraler, 1 hantverkskorpral,

8 volontärer, 1 hantverksvicekorpral och

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen, 3 hantverkssoldater.

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

2 furirer av 1. klassen,

1 furir av 2. klassen,

3 korpraler,

6 vicekorpraler,

12 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

FlygsJcollcåren :

1 vapenkantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler och
5 hantverkssoldater.

B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa truppförband. I anslagsberäkningen
för innevarande budgetår har under förevarande rubrik upptagits
ett belopp av 15,820 kronor, sålunda beräknat:

för 2. flygkåren ....................................................................... kronor 3,180: —

» 3. '' » » 3,180: —

» 4. » » 2,700: —

» bestridande av läkarvården vid vissa skolor utom truppförbandens
ordinarie förläggningsorter........................ » 5,500: —

till flygstyrelsens disposition.................................... » 1,260: —

Summa kronor 15,820: —

Beträffande medelsbehovet för nästkommande budgetår har flygstyrelsen
anfört följande.

Från och med nästkommande budgetår måste å samtliga flygkårers ordinarie
förläggningsorter för hälso- och sjukvårdens behöriga upprätthållande
överenskommelse träffas med därför lämpliga och villiga civila eller militära
läkare.

Det antal läkare, som jämlikt 1925 års försvarsbeslut beräknats för detta
ändamål, hade utgjort fyra med ett årligt arvode av 3,180 kronor per man.
Eu dylik läkare hade avsetts för vardera av 3. och 4. flygkårerna samt
tvenne för 2. fiygkåren, under det att 1. flygkåren — med avsedd förläggning
till Uppsala och Upplands regemente — beräknats utan särskild ersättning
erhålla läkarvård av samma truppförbands läkare.

Sedan 1. flygkårens förläggning nu bestämts till Västerås, erfordrades
särskild läkare för denna kår. Då vidare 2. flygkåren förlagts till såväl
Hägernäs som Karlskrona, måste denna kårs läkarbehov fortfarande beräknas
till tvenne. Läkare, tjänstgörande vid någon av försvarsväsendets formationer
i Karlskrona, torde icke utan ersättning kunna åläggas ombesörja
sjukvården vid kårens permanenta förläggning därstädes, varför arvoden
måste beräknas för tvenne läkare vid 2. flygkåren. 3. och 4. flygkårerna behövde
såsom hittills vardera en läkare. Sålunda komme för nästkommande
budgetår att erfordras inalles fem arvodesläkare för kårernas ordinarie förläggningsorter.

Beträffande 3. och 4. flygkårernas läkare torde ingen ändring böra vidtagas
i hittills till dessa utgående arvodesbelopp, resp. 3,180 och 2,700 kronor.
Enligt vad av flygstyrelsen under hand inhämtats, torde i Västerås för ombesörjandet
av hälso- och sjukvården vid såväl 1. flygkåren som centrala
flygverkstaden kunna erhållas lämplig läkare mot ett årligt arvode av 3,180
kronor. För den del av 2. flygkåren, som vore förlagd till Karlskrona, syntes
erforderlig läkarvård icke kunna erhållas mot lägre årsarvode än 1,200 kronor.
Vad slutligen beträffade samma kårs Hägernäsförläggning, kunde ej med
säkerhet beräknas att för densamma erhålla läkare mot ett årsarvode av

humji. Maj:ts proposition nr l/i).

217

3,180. kronor eller hittills eljest utgående högsta arvode, detta på grund av
de ringa möjligheter, som sades föreligga till erhållande av praktik bland
den relativt fåtaliga civila befolkningen på och omkring denna förläggningsort.
Det vore givetvis ett önskemål för att icke säga en nödvändighet, att
de vid flygkårerna anställda läkarna vore bosatta inom eller i närheten av
resp. förläggningsorter för att vid eventuellt inträffande olyckshändelser eller
akuta svårare sjukdomsfall vara lätt tillgängliga.

I enlighet med vad hittills varit förhållandet, komme fortfarande vissa
skolor att tidvis förläggas utom truppförbandens ordinarie förläggningsorter,
och borde dagantalet för vid dessa erforderliga extra läkare beräknas till
minst detsamma som under budgetåret 1928/1929 eller 222 dagar. Kostnaden
härför, beräknad efter i kungl. brev den 22 juni 1928 angivna grunder uppginge
till 5,500 kronor.

Med hänsyn till vad ovan anförts beräknades förevarande anslagspost för
budgetåret 1929/1930 sålunda:

för 1. flygkåren ........................................................

> 2. >. , Hägernäs ......................................

» 2. » , Karlskrona ...................................

» 3. » ................................................

» 4. » ........................................................

* skolor utom de ordinarie förläggningsorterna

kronor 3,180: —

............. » 3,180: —

............. » 1,200: —

............. » 3,180: —

............. » 2,700: —

............. » 5,500: —

Summa kronor 18,940: —

Emellertid måste man, på grund av vad ovan anförts, beträffande läkarvården
vid Hägernäs räkna med möjligheten av att annan läkare därstädes
ej kunde erhållas än extra sådan mot ersättning jämlikt i kungl. brevet den
22 juni 1928 angivna grunder, medförande en kostnad av 9,125 kronor för år.
Skillnaden mellan ovan angivet arvode och denna summa, (9,125 — 3,180=)
5,945 kronor, borde därför jämväl uppföras under denna anslagspost. Sammanlagt
bleve således medelsbehovet (18,940 + 5,945 =) 24,885 kronor.

Vad angår läkarvården vid 2. flygkåren, torde tillsvidare, i avvaktan på
närmare erfarenhet, under förevarande rubrik allenast böra upptagas ett
arvode å 3,180 kronor för en läkare å Hägernäs. De ytterligare medel, som
kunna befinnas erforderliga för uppehållande av läkarvården å sistnämnda
förläggningsort ävensom i Karlskrona, torde under det närmaste budgetåret
få av Kungl. Maj:t anvisas att utgå från den i det följande omförmälda anslagsposten
för tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m.
Med hänsyn härtill och då jag icke i övrigt har något att erinra mot flygstyrelsens
beräkning av här ifrågavarande medelsbehov, förordar jag, att anslagsposten
till arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa truppförband
upptages med [24,885 — (1,200 + 5,945) =] 17,740 kronor.

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården. 1). Felräkningspeuniugar.

Under dessa rubriker torde för budgetåret 1929/1930 böra beräknas samma
belopp som för det nu löpande budgetåret, nämligen:

Arvoden för upprätthållande av veterinärvården .................. kronor 325: —

Felräkningspenningar .............................................................. » 1,000:_

E. Hyresbidrag- åt visst underbefäl. Förevarande anslagspost, som för budgetåret
1928/1929 beräknats till 1,400 kronor, torde med hänsyn till utök -

218

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

ningen av manskapskadem böra för nästkommande budgetår upptagas med
ett till 1,600 kronor förhöjt belopp.

F. Anstiillning-spenningrar. Under denna rubrik har för innevarande budgetår
upptagits ett belopp av 1,000 kronor, beräknat för förslagsvis 20 volontärer.
För budgetåret 1929/1930 synes anslagsposten i fråga böra beräknas
för förslagsvis 25 volontärer till 1,250 kronor.

G. Gottgörelse för tjiinstehäst. Till gottgörelse för tjänstehäst torde i anslagsberäkningen
för nästkommande budgetår böra upptagas oförändrat belopp,
250 kronor.

H. Ekipering-slijälp. För innevarande budgetår har beräknats ekiperingslijälp
för fyra underofficerare till ett belopp av (4 x 450 =) 1,800 kronor.
För budgetåret 1929/1930 torde motsvarande antal böra uppskattas till sex,
vadan förevarande anslagspost bör upptagas med (6x450 =) 2,700 kronor.

I. Yissa arvoden m. m. Förevarande anslagspost har för budgetåret 1928/1929
upptagits med 9,830 kronor enligt följande beräkning:

2. flygkåren (arvode åt en köksföreståndare)........................... kronor

3. » ( » » » » )...........................

4. » ( » » » » )........................... »

Flygskolan ( » » » » )...........................

Juridiskt biträde vid flygstyrelsen .......................................... »

Föredragande i flygstyrelsen i ärenden angående hälso- och

sjukvård....................................................................................

Tillsyningsmau för flygfältet vid Barkarby..............................

Tillsyningsman för flygetablissemanget å Fårösund...............

Uppbördsman för brevduveväsendet i Karlskrona ...............

Kvinnlig ekonomipersonal med lön enligt av Kungl. Maj:t
fastställd löneplan:

Löner till 4 kokerskor, förslagsvis .........................................

För beredande av tjänstledighet åt extraordinarie personal
samt till vikariatsersättning under sjukdom, förslagsvis ... »

210

1,610

1,000

600

1,200

720

3,360: —

500:

Summa kronor 9,830:

I sin förenämnda skrivelse den 31 augusti 1928 har flygstyrelsen gjort
framställning om att särskilda arvoden måtte tilldelas förradsförvaltarna vid
de centrala flygverkstäderna samt i sådant hänseende anfört huvudsakligen
följande.

Styresmännen för de centrala flygverkstäderna hade till flygstyrelsen inkommit
med framställning om bl. a. ökade avlöningsförmåner för förrådsförvaltarna,
av vilka en funnes vid vardera verkstaden. Förrådsförvaltarna
vore placerade i lönegrad Uo. 4, närmast motsvarande tygförvaltare av 2.
klass vid armén. Som dock arbetet såsom förvaltare vid central flygverkstad
vore av betydligt större omfattning än det arbete, som tillkomme förvaltare
vid flygvapnets truppförband, då den förre ävenledes vore redogörare
och ägde bära det därmed förenade ansvaret, komme man vid närmare
bedömande av de arbetsuppgifter, som pålagts redogöraren vid central flyg -

A .]fnj:ts proposition nr liö.

219

verkstad, till den bestämda uppfattningen, att ifrågavarande befattningar
med hänsyn bärtill borde tilldelas en högre löneställning än den nuvarande.
Upplysningsvis liade meddelats, att de kontanta utbetalningarna vid envar
av verkstädernas kassaförvaltningar beräknades komma att under de närmaste
aren uppgå till minst 720,000 kronor per år, under det att den bokföringarnas
siga omsättningen kunde beräknas bliva 1,000,000 till 1,200,000 kronor
per år. Enligt styresmännens asikt borde ifrågavarande befattningar i lönehänseende
jämställas med fabriksförvaltare av 1. klass vid artilleriets fabriker
och tyganstalter oeli sålunda placeras i lönegrad C. 7. Skulle emellertid
eu dylik omplacering icke kunna komma till stånd utan eu mera ingående
utredning, borde löneförhöjningen i stället åvägabringas genom tilläggande
av arvode, motsvarande skillnaden i lön mellan lönegraderna Uo. 4 och C. 7.

Förrådsförvaltarna vid sagda verkstäder atnjöte för närvarande avlöning
som övriga förrådsförvaltare, men måste enligt'' flygstyrelsens mening anses
hava större förvaltningsansvar än dessa senare på grund av dem påvilande
kassagöromål. Såvitt flygstyrelsen hade sig bekant, vore ej vid armén förrådsförvaltare
avsedda att nyttjas såsom redogörare i kassaförvaltning. Därest
så varit förhållandet vid den för försvarsväsendet senast genomförda
löneregleringen, skulle förvisso hänsyn härtill hava tagits vid bestämmandet
av lönebeloppen för förrådsförvaltare. Då nu emellertid vissa förrådsförvaltartjänster
vid,, flygvapnet pålagts ett större förvaltningsansvar än övriga
motsvarande befattningshavare, syntes det rättvist att bereda dem särskild
ersättning härför.

Om styrelsen sålunda i detta hänseende helt omfattade styresmännens
asikt, sa syntes däremot den av dem i första hand föreslagna utvägen för
beredande av ifrågavarande ersättning icke böra beträdas, enär detta skulle
innebära en organisationsförändring, som knappast torde vara erforderlig
för ernående av syftemålet. Personalen i fråga borde sålunda framgent bibehållas
på militär löneplan. Vida lämpligare skulle vara att — såsom
styresmännen alternativt föreslagit — tillägga förrådsförvaltarna vid centrala
flygverkstäderna ett visst ärligt arvode, som flygstyrelsen ansåge skäligen
böra bestämmas till 900 kronor. Plygstyrelsen föresloge alltså, att förrådsförvaltarna
vid de centrala flygverkstäderna från och med budgetåret 1929/1930
tillädes arvoden utöver dem i övrigt tillkommande avlöningsförmåner med
900 kronor till envar av dem.

Försvarsväsendets lönenämnd har uti den 23 oktober 1928 avgivet yttrande
i ärendet anfört följande.

Enligt kungl. brev den 29 juni 1926 skulle vad som funnes stadgat angående
förvaltningen vid artilleriets fabriker och tyganstalter i tillämpliga
delar provisoriskt lända till efterrättelse beträffande förvaltningen vid de
centrala flygverkstäderna. I enlighet härmed tillkomme förrådsförvaltarna
vid dessa verkstäder motsvarande åligganden, som åvilade fabriks- resp. tygförvaltarna
vid sagda fabriker, resp. tyganstalter, vilka sistnämnda befattningar
bestredes eller vore avsedda att bestridas av “fabriks-, resp. tygförvaltare
av 1. klassen med lön enligt C. 7.

Medan förrådsförvaltarna vid flygvapnets truppförband endast hade att
taga befattning med materieluppbörden därstädes, ålåge det således nu
ifrågvarande förrådsförvaltare att omhänderhava och svara för — förutom
materieluppbörden — jämväl penninguppbörden vid flygverkstäderna.

För att erhålla en föreställning angående omfattningen av omförmälda
uppbörder vid, å ena sidan, de centrala flygverkstäderna samt, å andra sidan,
artilleriets fabriker och tyganstalter hade lönenämnden under hand från
vederbörande förvaltningsmyndigheter införskaffat vissa uppgifter. Av dessa

220

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

framginge, bland annat, att materieluppbörden vid de centrala flygverkstäderna
icke för närvarande representerade på långt när samma värde som
motsvarande uppbörd vid flertalet av artilleriets fabriker och tyganstalter,
samt att penninguppbörden vid nämnda verkstäder överstege motsvarande
uppbörd vid två av sagda fabriker och tyganstalter, men understege samma
uppbörd vid de övriga. Härvid vore emellertid att märka, att ifrågavarande
uppbörder vid de största av berörda fabriker och tyganstalter vore fördelade
å två fabriks- (tyg-) förvaltare av 1. klassen. Vidare borde framhållas, att
såväl materiel- som penninguppbörden vid de centrala flygverkstäderna
torde komma att undan för undan ökas, till dess flygvapnets organisation
bleve fullt genomförd, samt att organisationens genomförande givetvis ställde
stora krav även på ifrågavarande befattningshavare.

Med avseende å det ovan anförda syntes starka skäl tala för, att förrådsförvaltarna
vid de centrala flygverkstäderna i avlöningshänseende likställdes
med fabriks- och tygförvaltare av 1. klassen. Då emellertid, såsom i det
föregående erinrats, flygvapnet ännu icke vore fullt uppsatt och förvaltningen
vid de centrala flygverkstäderna ännu icke blivit slutligt ordnad, hade lönenämnden
— i likhet med flygstyrelsen — funnit sig icke för närvarande
böra föreslå vidtagande av åtgärd i angivna riktning, utan stannat för att
tillstyrka flygstyrelsens förslag såsom en tillsvidare godtagbar lösning av
förevarande fråga,

Även jag finner mig böra tillstyrka flygstyrelsens förslag. Å anslagsposten
till vissa arvoden m. m. torde därför böra upptagas två arvoden ä
900 kronor till förrådsförvaltarna vid de centrala flygverkstäderna.

Å denna anslagspost torde vidare böra beräknas medel för arvode åt en
köksföreståndare vid 1. flygkåren, 210 kronor, samt för avlöning åt en kokerska
vid samma kår, förslagsvis 840 kronor, ävensom, enligt vad förut
nämnts, åt en sjuksköterska vid flygskolkåren, förslagsvis 1,290 kronor.

Slutligen torde av skäl, som jag förut i annat sammanhang angivit, arvodet
för en föredragande i flygstyrelsen i ärenden angående hälso- och sjukvård
böra ökas från 1,000 kronor till 2,400 kronor eller med 1,400 kronor.

I enlighet med vad nu anförts skulle anslagsposten till vissa arvoden
in. m., som för innevarande budgetår upptagits med 9,830 kronor, för nästkommande
budgetår ökas med (900 + 900 + 210 + 840+1,290+1,400 —) 5,540
kronor till 15,370 kronor.

J. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utg-ifter in. m. Flygstyrelsen
har framhållit, att i flera fall uppkommit behov att anställa tillfällig personal,
för vars avlönande medel icke kunnat beräknas i samband med uppgörandet
av flygstyrelsens anslagsäskanden. Med största sannolikhet komme
detta att bliva förhållandet åtminstone tillsvidare under tiden för vapnets
uppsättande och innan organisationen hunnit slutgiltigt utformas. Med hänsyn
härtill vore det enligt styrelsens förmenande lämpligt att under avlöningsanslaget
uppföra eu för ändamålet avpassad anslagspost, avsedd att
användas för liknande ändamål som den under motsvarande anslag för armén
uppförda anslagsposten till tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda
utgifter m. m. Styrelsen funne sig böra upptaga detta medelsbehov med
10,000 kronor.

221

Kanyl. Maj:ts proposition nr 17r>.

Under
räknats särskilda poster å respektive 50,000 och 12,000 kronor för tillfälligt
anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. in. I likhet med flygstyrelsen
anser jag det vara av behovet påkallat, att jämväl under flygvapnets
avlöningsanslag upptages eu särskild anslagspost för ifrågavarande ändamål.
Emellertid synes det av styrelsen härför avsedda beloppet, 10,000
kronor, kunna reduceras till 7,000 kronor.

K. Rekryter i ^kostnader. Anslagsposten till rekryteringskostnader, vilken
för innevarande budgetår upptagits med 3,500 kronor, torde för budgetåret
1929/1930 böra ökas till 4,000 kronor eller till BO % av det belopp, 5,000
kronor, vartill ifrågavarande kostnader beräknats uppgå efter fullbordad organisation
av flygvapnet.

L. Flygvapnets reservpersonal. Enligt 1925 års riksdags beslut rörande flygvapnets
organisation skall för utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv,
avsedda att vid mobilisering tjänstgöra såsom flygare, årligen bland värnpliktiga
studenter och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.
”Vid utnämning till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingshjälp
med 750 kronor. Eiinrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad
tjänstgöring erhålla en särskild gottgörelse av 1,000 kronor.

För bestridande av kostnaderna för flygvapnets reservpersonal har uti de
för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna av utgifterna för flygvapnet
efter genomförd organisation upptagits eu anslagspost av 50,000 kronor. För
innevarande budgetår har för ändamålet uppförts eu anslagspost å 33,600

kronor. Anslagsposten har beräknats sålunda:

Ekiperingslijälp ä 750 kronor till 18 reservfänrikar............ kronor 13,500: —

Lön för 13 reservfänrikar i 2 månader ä 222 kronor för man

och månad ........................................................................... » 5 772-

Eese- och traktamentsersättning ä 100 kronor för man för

13 reservfänrikar.................................................................. » 1,300:

Gratifikation efter avslutad tjänstgöringsperiod som officer

i reserven ä 1,000 kronor för 13 reservfänrikar............... » 13,000: —

Summa kronor 33,572: —

eller, i avrundat tal, 33,600 kronor.

Flygstyrelsen har nu beträffande anslagsbehovet för flygvapnets reservpersonal
anfört följande.

Av de 18 reservfänrikar, för vilka medel till ekiperingslijälp upptagits i
anslagsberäkningen för innevarande budgetår, hade 8 genomgått särskild
befälskurs enligt kungl. brev den 14 april 1927. Övriga 10 vore värnpliktiga
studenter av 1926 ars klass. Samtliga hade beräknats komma att utnämnas
till reservfänrikar under innevarande budgetår och alla av förstnämnda samt
halva antalet av den senare kursen jämväl under samma period fullgöra två
månaders tjänstgöring i denna egenskap.

För nästkommande budgetår torde således i första hand böra beräknas
medel för andra hälften av sistnämnda kurs, vilken dock på grund av av -

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

gång under utbildningstiden undergått minskning. Emellertid vore det ovisst,
huruvida de för året anvisade medlen försloge till täckande av kostnaderna
för dem av nämnda kurs, som beräknats skola tjänstgöra innevarande år.
Genom beslut den 29 juni 1928 hade Kungl. Maj:t medgivit, att vissa av
de först utnämnda reservfänrikarna finge inkallas för tjänstgöring under längre
tid än som avsetts. Vid sådant förhållande och då till äventyrs även övriga
medel för avlönande av reservfänrikar under innevarande budgetår bleve
tagna i anspråk för de fänrikar, som tillhörde första utbildningskursen, ansåge
sig flygstyrelsen böra föreslå, att under budgetåret 1929/1930 medel
uppfördes för två månaders tjänstgöring för samtliga de under innevarande
budgetår nytillkommande fänrikarna tillhörande den andra av de förenämnda
kurserna. Deras antal beräknades till 7. Under budgetåret 1929/1930 torde
kunna utnämnas 6 reservfänrikar av de värnpliktiga studenter av 1927 års
klass, som för närvarande underginge utbildning vid flygskolan. Aven för
dessa borde medel beräknas i full omfattning.

Under innevarande budgetår vore, såsom redan framhållits, reservfänrikar
inkallade till tjänstgöring utöver den tid av två månader, som beräknats,
vilket med hänsyn till rådande personalbrist ävensom till den fortsatta utbildningen,
som härigenom möjliggjordes, vore till största nytta för tjänsten.
För att dylik extra tjänstgöring även under nästkommande budgetår skulle
kunna komma till stånd, utan att likväl härför disponerades för den obligatoriska
tjänstgöringen avsedda medel, syntes för ändamålet böra upptagas
ett särskilt belopp, beräknat förslagsvis för 6 fänrikar under vardera fyra
månader.

Genom brev den 24 maj 1928 hade Kungl. Maj:t utfärdat provisoriska
tjänstgörings- och avlöningsföreskrifter för fänrikar i flygvapnets reserv.
Flygstyrelsen hade ansett sig böra erinra härom ävensom framhålla, att
styrelsen vid beräknande av medelsbehovet tillämpat 1925 års beräkningsgrunder
för instundande budgetår såväl som för innevarande.

Anslagsposten beräknades i anslutning till det anförda sålunda:

Ekiperingshjälp ä 750 kronor till 6 reservfänrikar ............ kronor 4,500: •

Lön för 13 reservfänrikar i två månader ä 222 kronor för

man och månad ................................................................. » 5,772:

Lön för 6 reservfänrikar i fyra månader ä 222 kronor för

man och månad ................................................................ » 5,328:

Itese- och traktamentsersättning ä 100 kronor för man för

13 reservfänrikar................................................................. » 1,300:

Gratifikation efter avslutad tjänstgöringsperiod som officer

i reserven ä 1,000 kronor till 13 reservfänrikar............... » 13,000:

Summa kronor 29,900:

I enlighet med flygstyrelsens förslag, varemot jag icke har något att erinra,
torde under förevarande rubrik böra upptagas ett belopp av 29,900
kronor.

31. Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under tjänstgöring vid
flygvapnet. Under förevarande rubrik torde, i överensstämmelse med flygstyrelsens
förslag, för budgetåret 1929/1930 böra beräknas samma belopp som
för innevarande bugetår, eller 7,104 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr Hö.

223

N. Rese- och traktamentepenningar. Anslagsposten för rese- och traktamentspenningar
har för innevarande budgetår upptagits med 70 % av det vid fullt
genomförd organisation för ändamålet beräknade beloppet, 30,000 kronor,
eller med 21,000 kronor.

Flygstyrelsen har anmält, att utgifterna å denna anslagspost, som för budgetaret
1927/1928 beräknats till 18,000 kronor, enligt vad räkenskaperna för
nämnda budgetår utvisade, uppgått till 33,813 kronor 30 öre. Såvitt nu
kunde bedömas, torde en nedgång av kostnaderna framdeles näppeligen
vara att förvänta. Styrelsen liade därför kommit till den uppfattningen,
att den ursprungliga grunden för anslagspostens beräkning vore ohållbar
för en tillförlitlig behovsberäkning, vadan styrelsen funne sig icke längre
kunna fastliålla vid densamma. Hittills vunnen erfarenhet gåve vid handen,
att utgifterna under förevarande anslagspost bort i 1925 års plan upptagas
med minst 50 % högre belopp än som skett.

Med anledning av vad flygstyrelsen sålunda anfört finner jag mig böra
föreslå, att anslagsposten till rese- och traktamentspenningar för budgetåret
1929/1930 upptages med 36,000 kronor.

0. Flyttningsersättning. Under denna rubrik har i anslagsberäkningen
föi innevarande budgetår upp tagits 10 % av det belopp, 20,000 kronor, vartill
kostnaderna för flyttningsersättning uppskattats i de för 1925 års riksdag
framlagda beräkningarna av utgifterna för flygvapnet efter fullt genomförd
organisation, eller 14,000 kronor.

Även i denna del har, enligt vad flygstyrelsen meddelat, den ursprungliga
kostnadsberäkningen visat sig ohållbar. En höjning med 50 % har jämväl
här synts styrelsen befogad.

I enlighet härmed torde anslagsposten till flyttningsersättning böra för
nästkommande budgetår ökas till 24,000 kronor.

P. Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare. Även denna anslagspost,
som för innevarande budgetår upptagits med 4,200 kronor, synes vara avsevärt
för lågt beräknad och torde, i överensstämmelse med flygstyrelsens
förslag, böra i anslagsberäkningen för budgetåret 1929/1930 uppföras med
ett till 12,000 kronor förhöjt belopp.

Q. Dagarvodeu till officerare, tjänstgörande i för intendenturpersonal avsedda
befattningar. Med hänvisning till vad förut under staten för marinintendenturkåren
anförts finner jag mig böra föreslå, att under nu förevarande anslag
uppföres en post å förslagsvis <00 kronor för- bestridande av kostnader
för dagarvoden a 4 kronor åt officerare, som förordnas att uppehålla för
intendenturpersonal avsedda befattningar.

Sammanfattning. I enlighet med vad nu anförts har jag låtit uppgöra beräkning
av utgifterna under anslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader
m. m. för budgetåret 1929/1930. Denna beräkning (se Bil. nr 68) slutar å
1,119,927 kronor.

2 24

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Yid beräknandet av anslagssumman hava från det belopp, vartill de olika
anslagsposterna sammanlagt uppgått, tidigare avdragits 2 % med hänsyn till
uppkommande vakanser i manskapsgraden. Flygstyrelsen har emellertid
framhållit, att rekryteringen vid flygvapnet utfallit synnerligen väl, varför
hittills endast hastigt övergående vakanser förekommit. På grund härav
har flygstyrelsen ansett, att något vakansavdrag icke borde göras vid anslagets
beräknande. Härutinnan instämmer jag med flygstyrelsen.

Från förenämnda summa, 1,119,927 kronor, torde böra dragas ett belopp
av 18,700 kronor, motsvarande beräknad ersättning för tjänstebostäder.

Anslaget skulle följaktligen för budgetåret 1929/1930 uppgå till 1,101,227
kronor eller i avrundat tal 1,100,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de vid detta protokoll fogade förslag till
stater för officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet
samt för flygkårerna och flygskolkåren (se Bil. nr 62 6 () att

gälla under budgetåret 1929/1930,

dels ock ölca ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering,
resekostnader m. m.,

Yad departementschefen bär ovan hemställt behagar
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten, på tillstyrkan
jämväl av statsrådets övriga ledamöter, bifalla
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

nu...

med

till

kronor 872,000: —

228.000: —

kronor 1,100,000: —

Ur protokollet:
Georg Z. Topelius.

Kungl. Maj-.ts proposition ur 175.

225

Bil. A.

Förslag

till

kungörelse angående ändrad lydelse av 35 § i avluningsregleinentet
den 20 maj 1027 (nr 170) för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat in. fl.
vid försvarsväsendet.

Härigenom förordnas, att 35 § i avlöningsreglementet den 20 maj 1927
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på
aktiv stat m. fi. vid försvarsväsendet skall erhålla följande ändrade lydelse:

35 §.

1. Chefen för hären och chefen för marinen, vilka tillsättas genom
förordnande på viss tid, åtnjuta arvode, för år räknat, med 19,000 kronor
vardera.

2. Marinöverdirektören åtnjuter arvode med ett årligt belopp av 16,000
kronor.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1929.

tiihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 144 käft. (Nr 175.) 195*9 15

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Stat

Bil. nr 1.

för Arméförvaltningen.

		Löneplan
		och löne-
		grad enligt
		vederbör-
	lax.	ligt avlö-
		nings-
		reglemente.
A. Ordinarie avlöningsstat.
Civil personal.
Generalkrigskommissarie ....	i	Avd. A. 3
Krigsråd ...........	5	Avd. B.30
Chef för maskin- och värmebyrån	1	Avd B. 3(J
Ombudsman..........	1	Avd. B. 26
Revisionskommissarier.....	2	Avd. B.26
Sekreterare ..........	1	Avd. B. 26
Pensionskamrerare.......	1	Avd. B. 24
Kamrerare...........	1	Avd. B. 24
Krigskassör..........	1	Avd. B. 24
Revisionskommissarie.....	1	Avd. B.24
Sekreterare och kamrerare . . .	3	Avd. B. 24
Notarier............	4	Avd. B. 21
Revisorer...........	7	Avd. B. 21
Kansliskrivare.........	2	Avd. B. 11
Förste expeditionsvakt.....	1	Avd. B. 7
Kanslibiträden.........	7 Avd. B. 7
Expeditionsvakter.......	6 Avd. B. 5
Kontorsbiträden........	( 14 Avd. B. 4
Domäntjänsteman, arvode . . .	1\| -
Arkitekt, arvode........	1	1 -

	An- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.
Civilmilitär personal.
Generalfältläkare.......	i	C. 16
Överfältläkare........	i	C. 14
Överfältveterinär.......	i	C. 14
Byråassistent, regementsläkare	i	C. 11
Byråassistent, regementsveteri-		C. 9
när.............	i
Förrådsvaktmästare......	i	C. 1
Pensionerad personal.
Registratorer, arvoden ....	5	—
Sjukvårdsintendent, arvode . .	1	—
Förrådsförvaltare, arvode . . .	1
B. Övergångsstat.
Kamrerare..........	1	Avd. B. 24
Bokhållare..........	1	Avd. B. 21
Notarie ... •........	1	Avd. B.21
Registrator..........	1	Avd. B.21
Revisor ...........	1	Avd. B. 21
Kansliskrivare........	2	Avd. B. 11
Kanslibiträde.........	1	Avd. B. 7
Expeditionsvakt........	1	—

Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis .....
Löner till ovanstående ordinarie civilmilitär personal, förslagsvis . .

Arvode till ordföranden i arméförvaltningens plenum........

Arvoden å 5,400 kronor till domäntjänstemannen och å högst 6,000

kronor till arkitekten, högst..............■ • ■

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. förslagsvis . .

Löner till ovanstående ordinarie personal på övergångsstat, förslagsvis
Lön till en extra expeditionsvakt, löneklass 4, förslagsvis......

kr. 355 536: —
» 60 468: —

» 1,020: —

» 11,400: —

■» 64,060: —

kr. 48,936: —
.. 2,364: —

492,484: —
51 300: —

Summa förslagsanslag kronor 543 784: —

Till arméförvaltningen hörande militär och civilmilitär personal, som åtnjuter avlöning å

andra stater.

Å vapendepartementet:

generalfälttygmäståren, 4 byråchefer (fälttygmästaren, 1 regementsofficer ur artilleristaben, 1
regementsofficer ur infanteriinspektionen, 1 regementsofficer ur fortifikationen), officerare,
underofficerare med vederlikar samt pensionerad personal, uppförda å staterna för artilleristaben,
infanteriinspektionen, fortifikationen och trängen samt vapendepartementets
fabriker och tyganstalter efter behov;

A fortifikationsdepartementet:

chefen för fortifikationen, 2 byråchefer (regementsofficerare), officerare och underofficerare med
vederlikar samt pensionerad personal ur fortifikationen efter behov;

227

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Å intendenturdepartementet :

generalintendenten, 3 byråchefer (regementsofficerare), officerare ocli underofficerare med vederlikar
samt pensionerad personal ur intendenturkåren efter behov;

Hos ordföranden i arméförvaltningens plenum:

1 officer ur generalstabskåren.

Anm. Befattningarna såsom registratorer, sjuk vårdsintendent och förrådsförvaltare skola, därest
tUingl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas, de förstnämnda
antingen av civil personal på arméförvaltningens övergångsstat eller av officerare
på övergångsstat, samt de Övriga av officer resp. av underofficer på övergångsstat.

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 2.

Stat

för Generalitetet.

An- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt aylö- ; nings- reglemente.
1
1 10	0. 8
1 2	O. 7

Officerare.

Chef för hären, arvode......................••••••

Inspektör för infanteriet, inspektör för artilleriet, arméfördelningschefer, militärbefälhavare
för övre Norrland tillika kommendant i Boden, generalfälttygmästare,
chef för fortifikationen, generalintendent
Inspektör för kavalleriet m. m., förste----------*----

generalkvartermästare.........! 2

Arvode till chefen för hären.................... • • • k*01101

Löner till Övriga ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis . . . » laöWU:

Summa förslagsanslag kronor 217 000: —

Kungl. Afaj:ts proposition nr 175.

22‘)

Stat

Bil. nr 3.

för itniicftirrielningsstnher, militärhefttl och inspektioner. *)

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
''		grad enligl			grad enligt
	tal	vederbör-ligt avlö-		tal	vederbör-ligt avlö-
a) Arméfördelningsstaberna.		nmgs-			nings-
	reglemente.	d) Militärbefälet på Gotland.		reglemente.
Ordinarie beställningshavare.			Ordinarie beställningshavare.	1
! Fältläkare •..........	4	C. 13	Militärbefälhavare.....	1	0 7
j Fältveterinärer.........	4	C. 11	Stabsläkare (regementsläkare) .	i	C. 11
j Maskinist vid kronans hus i kvar-			Bataljonsläkare.......	! 1	C. 9
teret Uppfinnaren i Stockholm Eldare av första klassen vid dito	1 1	C. 3 C. 1	Pensionerad personal.
			Fortifikationsofficer, arvode . .	1	_
Pensionerad personal.			Officer, biträde hos stabsinten-
Expeditionsunderofficerare, arvo-den .............	12		denten, arvode...... Expeditionsunderofficerare, biträ-	1	~
	den hos fortifikationsofficeren och stabsintendenten, arvoden
b) Militärbefälet för Övre
		Förrådsförvaltare vid intenden-
Norrland.			turförrådet å Tingstäde, arvode	1	—
Ordinarie beställningshavare.
Kapten, adjutant, arvode ....	1	O. 3	e) Infanteriinspektionen.
1 Regementsläkare för Bodens gar			Ordinarie beställningshavare.
nison och garnisonssjukhus samt för bestridande av tjän-			Överstelöjtnant eller major . .	1	O.öel.O.4
sten såsom fästningsläkare . . Bataljonsläkare för Bodens gar-	2	C. 11	Major............ Kaptener, arvoden.....	1 2	0. 4 i 0. 3
nison och garnisonssjukhus . . Regementsveterinär för Bodens	2	C. 9	Pensionerad personal.
garnison och fästningsveterinär Overmaskinist.......	1 1	C. 9 C. 5	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
Förste montör.......	1	C. 3
Montör.......	1	C. 1	1) Kavalleriinspektionen m. m.
Pensionerad personal m. fl.			Pensionerad personal.
Garnisonspastor, arvode1) . .	1		Chefens för remonteringsväsen-
Expeditionsunderofficerare, arvo-			det ställföreträdare, arvode . .	1	—
den..........	3		Redogörare, officer, arvode . .	1	_
			Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
c) Östra brigaden.
Ordinarie beställningshavare.			g) Militärläroverksinspek-tionen.
Brigadchef.......... Kapten, adjutant, arvode ....	1 1	0. 7 O. 3	Ordinarie beställningshavare.
			Inspektör för militärläroverken .	1	0. 7
Pensionerad personal.
Fortifikationsofficer, arvode . . . Expeditionsunderofficerare, därav	1	—	Pensionerad personal. Expeditionsunderofficer, arvode .	1
en hos fortifikationsofficeren och en hosstabsintendenten, arvoden	i 3	_
1

*) Utöver arvodet utgår kallortstillägg enligt de i § It! i avlöningsreglementet för officerare
och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat in. fl. vid försvarsväsendet
stadgade grunder.

230

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis
Arvoden å 1,170 kronor till en var av regementsläkarna, bataljonsläkarna och

regementsveterinären i Boden....................

Arvoden å 600 kronor till ovanstående två kaptener å infanteriinspektionens

stat och till en inkommenderad officer................

Arvode till chefens för remonteringsväsendet ställföreträdare........

Arvode till garnisonspastorn i Boden . . . . ..............

Arvoden till i Linköping förlagd militärläkare och militärveterinär å 500 kronor
till den förre och 300 kronor till den senare för handläggning av vid

brigadstaben förekommande sjukvårds- och veterinärärenden.....

Arvode för upprätthållande av veterinärvården vid militärbefälet på Gotland,
att utgå med belopp motsvarande lön i 8:e lönegraden i löneplan C av
avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära
beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, förslagsvis

kronor 246 681: —

» 5 850: -

» 1 800: —

» 5 400: —

» 4 200: —

800: —

5 790: —

Summa förslagsanslag kronor 270 521: —

Anm. 1.

Anm. 2.
Anm. 3.

Anm. 4-

Officer, som förordnas till adjutant eller till kapten vid infanteriinspektionen, frånträder
innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under
tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. I den på respektive truppförbands
stat uppförda beställning, som på grund härav icke kommer att uppehållas
av ordinarie innehavare, må vederbörande truppförbandschef'' förordna den närmast
i tur till kaptensbefordran stående kompetente löjtnanten och i succession efter sålunda
förordnad löjtnant den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten
(surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken). Sålunda förordnad beställningshavare
äger att, mot avstående av de med hans innehavande beställning på stat förenade
avlöningsförmåner, under tiden för förordnandet åtnjuta den lön och de övriga förmåner,
som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade med den
beställning, han förordnats uppehålla, dock med avdrag å lönen av belopp, motsvarande
pensionsavgifter å denna beställning, eller, där den förordnade har att erlägga
pensionsavgifter å av honom på stat innehavd beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna
å de båda beställningarna.

Innehavare av under infanteriinspektionen uppförd regementsofficersbeställning skall
vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom armén.

Befattningar, som äro avsedda att uppehållas av pensionerad personal, skola, därest
Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på
övergångsstat.

Arvodet för upprätthållande av veterinärvården vid militärbefälet på Gotland må icke
utgå, därest för veterinärvårdens uppehållande förordnas veterinär på övergångsstat.

Kungl. Maj ts proposition nr !7o.

231

Bil. nr 4.

Stat

för (ieneriilNtabskåren.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt		An- tal.	grad enligt
	tal.	vederbör-		vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
			Pensionerad personal.
			Redogörare, tillika redogörare vid
Militär personal.			rikets allmänna kartverk, arvode	i	—
		Bibliotekarie, arvode ....	i	_
Överadjutanter och stabs-			Aktuarie å organisationsavdelnin-gen, arvode ... •..... Aktuarier, arvoden .
adjutanter.			2
Överstar...........	2	O. 6	Expeditionsofficerare, arvoden	2	—
Överstelöjtnanter.....	6	O. 5	Expeditionsunderofficerare, arvo-
Majorer........	11	O. 4	den...........	2	—
Kaptener...........	29	O. 3	Civil personal.
Militärattachéer.			Professor...........	1	Avd. B. 30
		Krigsarkivarie.....	1	Avd. B. 26
Överstelöjtnant........	1	O. 5	Förste expeditionsvakt .	1	Avd. B. 7
Majorer............	3	O. 4	Expeditionsvakter.......	3	Avd. B. 5

Löner till ovanstående officerare, förslagsvis................

Löner till ovanstående ordinarie civil personal, förslagsvis.........

Arvode till bibliotekarie........................

Arvode till aktuarien å organisationsavdelningen..............

Arvoden a 3,180 kronor till 2 aktuarier..................

Arvoden m. m. till militärattachéer....................

Vikariatsersättning under semester för ordinarie civila beställningshavare,

förslagsvis.............................

Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare..........

Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna..........

För passagesystemets genomförande i kaptensgraden............

kronor 344 637: -

» 33 264: —

» 3 600: —

» 3 600: -

» 6 360: —

» 48 000: —

1 000: —
» 19 200: -

» 25 200: —

» 1 305: —

Summa förslagsanslag kronor 486 166: —

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförd militärattachébeställning skall vara underkastad transport
till annan beställning i innehavande grad inom armén.

Anm. 2. Befattningarna såsom redogörare, expeditionsofficerare och expeditionsunderofficerare
skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av
personal på övergångsstat.

Anm. 3. Arvodena till bibliotekarie och aktuarier må icke utgå, därest för resp. befattningars
uppehållande förordnas officerare på aktiv stat eller övergångsstat.

Anm. 4. Om brist uppstår i någon av de tre sista här ovan upptagna posterna, må till täckande
därav användas å andra av dessa poster möjligen uppkommande besparingar, under
villkor att summan av dessa tre poster icke överskrides.

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Stat

Bil. nr 5.

för Artilleristaben.

		Löneplan och löne-
	An- tal.	grad enligt vederbör-ligt avlö-	Summa kronor.
		nings- reglemente.
Ordinarie beställningshavare.
Överste, chef.......................	i	0. 6		—
Överstelöjtnant eller major..................	i	0.5el.0.4	_	-•
Major.............................	i	0. 4	—	—
Kaptener...........................	9	O. 3	—	—
Kaptener eller löjtnanter....................	3	0.3 el. 0.2	—	—
Expeditionsvakt........................	1	Avd. B. 5
Pensionerad personal.
Expeditionsofficer, arvode...................	1	—	—
Expeditionsunderofficer, arvode ................	1	—		~
Löner till ovanstående ordinarie militära beställningshavare, för-
slagsvis...........................	—	—	116 172	—
Lön till expeditionsvakten, förslagsvis..............	—	—	2 988	—
Arvode till 1 artilleristabsofficer, chef för konstruktionsavdelningen	—	—	1 200	—
Arvoden å 600 kronor till 11 artilleristabsofficerare.......	—	—	6 600	—
Summa förslagsanslag kronor	126 960	—

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförd officersbeställning skall vara underkastad transport till
annan beställning i innehavande grad inom armén.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsofficer och expeditionsunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 3. I staten uppfört arvode utgår endast under förutsättning, att vederbörande officer innehar
beställning högst såsom kompaniofficer.

Kungl. Maj:ls proposition nr 175.

233

Stat

Bil. nr 6.

för riillHiringgbefälhaTarc med biträden.

	Antal.	Enhets- kostnad. Arvode. Kronor.		Summa kronor.
i Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde .	i			3 600
Rullföringsbefälhavare i landsorten . . Rullföringsbefälhavare å Gotland, tillika landstormsområdes-	73	3180	H	232 140	—
befälhavare......	4	2 760	__	11 040
Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde	3	3180	_	9 540
Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde .	6	2 340	_	14 040
Biträden vid Stockholms lantrullföringsområde .	2	2 340		4 680
Biträden vid rullföringsområden i landsorten . . Biträden vid rullföringsområden å Gotland, tillika landstorms-	83	2130	-	176 790	—
förrådsförvalfcare . . .	4	1710	— \|	6 840	—
Summa kronor	—	—	— 1	458 670	—

Anm. 1. förestående arvoden äro avsedda att utgå under förutsättning att resp. befattningar
uppehållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest
annan personal för ändamålet förordnas, beror av de bestämmelser, som utfärdas
av Kungl. Maj:t.

Anm. 2. Utöver arvodena utgå kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för office,
.oc^ un<lerofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.
vid försvarsväsendet stadgade grunder.

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 7.

Stat

för bataljonsläkare Tid fiiltläkarkåren samt fältläkarstipendiater.

Antal.	Enhets- kostnad. Lön. (Arvode.) Kronor.	Summa kronor.
32	2 400	76 800	—
	—	18 900	—
_	—	4 950	_
9	1 410	12 690	—
—	—	9 720	—
Summa kronor	123 060	—

Bataljonsläkare, löner...................

2 ålderstillägg till lönen å 300 kronor, det ena efter 3 års
och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänst.
Dagarvoden å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 21

bataljonsläkare.................• • •

Dagarvoden ä 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 11

bataljonsläkare....................

Fältläkarstipendiater, arvoden...............

Dagarvoden å 12 kronor under 90 dagar för 9 fältläkarstipendiater
......................

Ålderstillägg till ovanstående bataljonsläkare, förslagsvis..........kronor 9 600:

Summa förslagsanslag kronor 132 660:

Anm. 1. Vid inträffande avgång i beställning såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren skall frågan
om beställningens återbesättande underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 2. De för fältläkarstipendiaterna avsedda arvodena skola indragas i mån av avgång bland
nämnda befattningshavare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

235

Stat

för Krig-sskolmi.

Bil. nr 8.

Offlcerskursen.

Ordinarie beställningBhavare.

j Överstelöjtnant, chef................

Kaptener (därav 1 adjutant och 1 kompanichef), arvoden
i Kaptener (ryttmästare) eller löjtnanter (därav 5 kadett- I
officerare, il förste och 2 andre lärare samt 1 lärare),

arvoden .................

| Bataljonsläkare med skyldighet att meddela undervis- |

ning vid offlcerskursen i militär hälsolära.....

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställ-j
ningshavare, förslagsvis . ,

.......

Icke-ordinarie befattningshavare.

J Intendent (redogörare), arvode............I

Expeditionsunderofficer, arvode............

| I örvaltare, tillika uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
arvode ....................

Köksföreståndare, arvode .............

J Kompanichef med skyldighet att meddela undervisning
| i krigslagar, tjänstgörings- och infanteriexercisregle- I

mente samt militärpedagogik, arvode........

Kadettofficerare ur infanteriet, arvoden........I

Kadettofficer _ » kavalleriet med skyldighet att med- j

dela undervisning i ridning, hästkännedom och kavalleriexercisreglemente,
arvode ..........

Kompaniadjutant, arvode.............

Förste lärare i krigskonst, arvode..........

Andre » » » , ,,

» vapenlära och artilleriövningar med dithörande
reglementen och instruktioner,
arvode ............

» d:o d:o ............

» krigsbyggnadskonst, arvode......

Förste

topografi, arvode ....
» , » ....
militärförvaltning, arvode

Andre
Förste
Andre
Förste
Andre
Förste
Andre

Lärare i gymnastik med vapenföring och idrott, arvode
D:o i stats- och samhällslära, arvode
För bestridande jämlikt av chefen för krigsskolan meddelade
särskilda föreskrifter av arvoden åt biträdande
lärare med högst 500 kronor för år och lärare samt
av ersättning med högst 6 kronor per dag åt adjutant,
kompanibefäl och lärare, åt de sistnämnda dock endast
då fråga är om annat än eget läroämne, för
instruktörstj änstgöring vid tillämpningsövningar under
sådana förhållanden, att tjänstgöringstraktamente därunder
icke utgår.................

För bestridande av arvoden vid s. k. dubblering av kompanibefäl
och lärare ..........

Säger för offlcerskursen, förslagsvis —j —

Löneplan och lönc-grad cnlig j vederbör-ligt avlö-nings-reglcmente	Kn hets-kostnad. Kronor.	Summa kronor.
1 O. 5				! _
2 0 3	—		—	—
1 °- 3I
1 . eller; I O. 2\|	—		—	— i
1: C. 9	—	—	—	—
	—	—	101 181
—
—	—	—	—	—
		—	__
	—	—	—	_
ll			1500
	600	—	2 400	_
	_	_	900
	—	—	—	—
	—	—	1350	—
		—	1020	—
—	_		1 200
— ;	—	—	900	—
—	—	—	1200	—
— !	—	—	900	—
— 1	—	—	1 200	—
—	—	—	900	—
—	—	—	720	—
—	—	—	600	—
—	—	—	1020	—
			870
		I	4 650
	—	-I	3 000

- — 125 811 —

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Reservoffioerskurserna.	An- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.	Enhets- kostnad. Kronor.		Summa kronor.
Icke-ordlnarle befattningshavare.
Kompanichef, lärare, arvode.............	i	—	—	—	600	—
Kadettofflcerare, lärare, arvoden...........	4	—	300	—	1 200	—
Kompaniadjutant, arvode...............	1	—	—	—	—	—
Lärare i krigskonst och topografi, arvode.......	1	—	—	—	600	—
Biträdande lärare, arvode..............	—	—	—	—	250	—
För ytterligare en kurs...............	—	—	—	—	2 650	—
Säger för reservoffioerskurserna, högst kronor	—	—	—	—	5 300	—
Arvode till chefen för krigsskolan..........	—	—	—	-	2 040	—
Betjäningspersonal. 1. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan.
Gymnastikvaktmästare................	1	—	—	—	—	—
Slottsvaktmästare..................	1	—	—	—	—	—
Logementsuppassarförmän..............	2	—	—	—	—	—
Arbetsförman....................	1	—	—	—	—	—
Stallförman.....................	1		—	—	—	—
Maskinist......................	1		—	—	—	—
j HovslagaTe.....................	1	—	—	—	—	—
Dagvakt......................	1	—	—	—		—
Övriga befattningshavare, såsom gårdskarlar, hästskötare,
logementsuppassare, slottsuppassare och kökskarl . .	23	—	—	—	—	—
Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, för-					79 860
slagsvis......................	—	—	—	—
2. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan.
Sjuksköterska....................	1	—	—	—	—	—
Hushållerska....................	1	—	—	—	—	—
Kokerskor......................	2	—	—	—	—	—
Löner till ovanstående kvinnliga ukvårds- och ekonomi-					4 290
personal, förslagsvis................	—	—	—	—	-
3. Särskild anslagspost. Till chefens för krigsskolan förfogande för anställande av förslagsvis följande personal, nämligen: 1 baderska, 1 städerska, 1 sköterskebiträde och 7 köksbiträden,					6 200
högst.......................		—	—	—	—
Summa	förslagsanslag kronor	223 501

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef, kadettofficer
eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. I den på
respektive truppförbands stat uppförda beställning, som på grund härav icke kommer
att uppehållas av ordinarie innehavare, må vederbörande truppförbandschef förordna
den närmast i tur till} kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten
(underlöjtnanten) och i( succession efter sålunda förordnad löjtnant (underlöjtnant)
den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten
eller fänriken). Sålunda förordnad beställningshavare äger att, mot avstående av de
med hans innehavande beställning på stat förenade avlöningsförmåner, under tiden

237

Anm. ti

Anm. it

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

för förordnandet åtnjuta den lön och de övriga förmåner, som enligt stat och gällande
avlöningsbestämmelser äro förenade med den beställning, han förordnats uppehålla,
dock med avdrag å lönen av belopp, motsvarande pensionsavgifter å denna beställning,
eller, där den förordnade har att erlägga pensionsavgifter å av honom på stat
innehavd beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna å de båda beställningarna.

Befattningarna såsom intendent, expeditionsunderofficer, förvaltare m. in., köksföreståndare
och kompaniadjutant skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare bestridas av personal på övergångsstat.

Under rubriken »3. Särskild anslagspost» upptagen personal åtnjuter, utöver den kontanta
avlöningen, inkvartering och servis in natura samt erforderligt bränsle och
lyse.

238

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

Bil. nr 9.

Stat

för Krigshögskolan.

		Löneplan och löne-
		grad enligt
	Antal.	vederbör-ligt avlo-	kronor.
		nings- reglemente.
A. Ordinarie beställningshavare.
Överstelöjtnant, chef...................	i	O. 5	—	—
Kapten, adjutant, arvode.................	i	O. 3	—	—
Majorer, lärare............,......... Kaptener, lärare, arvoden.................	3	O. 4	—	—
3	O. 3	—	—
Förste expeditionsvakt..................	1	Avd. B. 7	—	—
Expeditionsvakt......................	1	Avd. B. 5	—	—
Löner resp. arvoden till ovanstående officerare, förslagsvis .	—	—	68 904	—
Löner till ovanstående expeditionsvakter, förslagsvis ....	—	—	6 288	—
B. Icke-ordlnarie befattningshavare.
Biträdande adjutant, tillika redogörare, arvode....... Till lärarna i tvångsämnena, arvoden efter ett till 960 timmar	1	—	—	—
beräknat läsår å 14 kronor för varje timmes undervis-nings skyldighet eller 14 x 960 .............		_	13 440	_
Till lärarna i de valfria ämnena, arvoden efter ett till 960 tim-
mar beräknat läsår å 10 kronor för varje timmes under-visningsskyldighet eller 10 X 960 ...........		_	9 600	_
Lärare i ridning, arvoden.................	—	—	960	—
Bepetitörer, arvoden...................	—	—	1800	—
Summa förslagsanslag kronor	100 992	—

Anm. 1. Innehavare av i staten uppförd regementsofficersbeställning skall vara underkastad transport
till annan beställning i innehavande grad inom armén. Kapten, som förordnas
till adjutant eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode.
I den på respektive truppförbands stat uppförda beställning, som på grund härav
icke kommer att uppehållas av ordinarie innehavare, må vederbörande truppförbandschef
förordna den närmast i tur till kaptensbefordran stående kompetente
löjtnanten och i succession efter sålunda förordnad löjtnant den närmast i tur stående
kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken). Sålunda
förordnad beställningshavare äger att, mot avstående av de med hans innehavande
beställning på stat förenade avlöningsförmåner, under tiden för förordnandet åtnjuta
den lön och de övriga förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med den beställning, han förordnats uppehålla, dock med avdrag å
lönen av belopp, motsvarande pensionsavgifter å denna beställning, eller, där den
förordnade har att erlägga pensionsavgifter å av honom på stat innehavd beställning,
skillnaden mellan pensionsavgifterna å de båda beställningarna.

Anm. 2. Beställningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande beställningshavarens
avgång.

Anm. 3. Befattningen såsom biträdande adjutant m. m. skall, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda
bestämmer, tillsvidare bestridas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

239

Stat

för Artilleri- och ingenjUrliiJgskolan.

Bil. nr 10.

An- tal	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö nings-reglemente.	Summa kronor.
i	0. 5
i	0.4el.0.3	—	—
5	0. 3	—	_
1	Avd. B. 7	—	_
1	Avd. B. 5	—	—
—	—	56 005	—
		6 288
1		2 610
1		2 760	—
1	—	2 760	—
1	—	2 760	—
1		2160
1	—	1740
1	—	1440	__
1	—	1200	_
1	—	360	—
1	—	1680	—
1	—	2 880	—
1	—	2 460	—
1	—	3120	—
1	—	2 280	—
1	—	2 880	—
1	—	360	—
~ i		3 600
; 1	—	3144
nslag kronor	102 487

A. Ordinarie beställningsliavare.

Överstelöjtnant, chef...................

Major eller kapten, lärare l)...............

Kaptener (därav 1 adjutant och 4 lärare), arvoden ....

Förste expeditionsvakt..................

Expeditionsvakt.....................

Löner resp. arvoden till ovanstående officerare, förslagsvis
Löner till ovanstående expeditionsvakter, förslagsvis ....

B. Icke-ordinarie befattningshavare.

1. Personal med arvoden.

Redogörare för medels- och persedeluppbörden..........

Lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen
Lärare i artilleri vid allmänna artillerikursen med undervisnings

skyldighet jämväl vid högre fortifikationskursen.......

Lärare i befästningskonst vid högre och allmänna fortifikations

kurserna.....................

Lärare i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre fortifikationskursen
med undervisningsskyldighet i befästningskonst med

förbindelselära vid allmänna artillerikursen...........

Lärare i krigskonst vid högre artilleri- och fortifikationskurserna
Förste lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna
.....................

Andre lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikations^

kurserna.....................

Lärare i signaltjänst

Lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri
Lärare i matematik vid högre artilleri- och fortifikationskurserna
Lärare i matematik vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna
Lärare i fysik (värmelära m. m.)

Lärare i fysik (elektricitetslära m. m.)

Lärare i kemi...........

Lärare i franska språket..............

Till biträdande lärare och repetitörer.............

2. Extra ordinarie tjänsteman med lön enligt av Kungl. Maj:t
fastställd löneplan.

Laboratoriebiträde.................

Lön till ovanstående extra ordinarie tjänsteman, förslagsvis .

arvode.

Därest befattningshavaren uppbär avlöning såsom kapten, utgår avlöningen i form av

240 Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

löjtnanten och i succession efter sålunda förordnad löjtnant den närmast i tuT stående
kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken). Sålunda
förordnad beställningshavare äger att, mot avstående av de med hans innehavande
beställning på stat förenade avlöningsförmåner, under tiden för förordnandet
åtnjuta den lön och de Övriga förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med den beställning, han förordnats uppehålla, dock
med avdrag å lönen av belopp, motsvarande pensionsavgifter å denna beställning,
eller, där den förordnade har att erlägga pensionsavgifter å av honom på stat innehavd
beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna å de båda beställningarna.

Anm. 2. Beställningen såsom förste expeditionsvakt indrages vid nuvarande befattningshavarens
avgång och ersättes med en expeditionsvakt.

Anm. 3. Arvodet till redogöraren för medels- och persedeluppbörden må icke utgå, därest för
befattningens uppehållande förordnas officer eller underofficer på aktiv stat eller på
övergångsstat.

Kungl. Maj ds proposition nr 175.

241

Stat

för Ridskolan.

Bil. nr 11.

Summa kronor.
34 768	1 1 III 1
930	_
1950	_
1800	—
1350	—
1200	—
1818	_
120	—
730
15 930	Ill II
60 596 \|	-1

A. Ordinarie beställningshavare.

Major, chef,..................

Ryttmästare eller löjtnanter (därav 1 förste lärare, 1 lärare,
tillika adjutant, och 1 andre lärare), arvoden .

Bataljons veterinär..............

Redogörare................

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare,
förslagsvis.............

B. Ioke-ordinarie befattningshavare.

1. Personal med arvoden.

Läkare..................

Förvaltare, förutom fri bostad och bränsle samt plante ringsland.

.................

Förste lärare i ridning.............

Andre » « » ......

Lärare i krigsvetenskap............

Dagavlöning å 3 kronor pr dag åt två lönlösa kavalleri officerare

under 10 månader, förslagsvis......

Beklädnadsersättning åt förvaltaren.....’ ’ ’ ''

Hovslagarunderbefäl, dagtraktamente å 2 kronor i 365
dagar ............

2. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt
av Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

Stallförman.............

Eldare................

Stallbetjänte...............

Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...............

An tal -

Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlöningsreglemente.

Enhcts kostnad.

Arvode.

(Dag avlöning.

)

Kronor.

O. 4

0.3el. 0.2
C. 8
Uo. 4

909

Anm. 1.

Summa förslagsanslag kronor

armén. Ryttmastare eller löjtnant, som förordnas till lärare eller adjutant, frånträder
innehavande lön pa stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för
förordnandet 1 denna stat upptaget arvode. I den på respektive truppförbands stat
uppförda beställning, som på grund härav icke kommer att uppehållas av ordinarie
innehavare, ma vederbörande truppförbandschef förordna den närmast i tur till
ryttmästare-vlöjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten) och
1 succession efter sålunda förordnad löjtnant (underlöjtnant) den närmast i tur stående
kompetente underlöjtnanten (sumumeräre underlöjtnanten eller fänriken) Sålunda
iörordnad beställningshavare äger att, mot avstående av de med hans innehavande
beställning på stat förenade avlöningsförmåner, under tiden för förordnandet
åtnjuta den lön och de Övriga förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med den beställning, han förordnats uppehålla, dock med
avdrag å lönen av belopp, motsvarande pensionsavgifter å denna beställning, eller,
dar den förordnade har att erlägga pensionsavgifter å av honom på stat innehavd
beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna å de båda beställningarna.

Arvodet till förvaltaren må icke utgå, därest för befattningens uppehållande förordnas
underofficer på övergångsstat.

Vid ombyte i befattningen såsom förvaltare skall frågan om med befattningen förenade
löneförmåner underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Bihang till riksdagens protokoll 1921). 1 samt. 144 häft. (Nr 175.)

Anm. 2.
Anm. 3.

195 29 16

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 12.

Stat

för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Summa kronor.
37 524	—
400	—
300	—
930	—
1740	—
1740	—
3 240
2 700	—
1400	—
360	—
120	—
540	-
180	_
300	II 1 II
- 74114	i
- 16 500	—
\| 142 088	—

An tal.

Löneplan

och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlöningsreglemente.

O. 5
O. 3
O. 2

Enhets kostnad.

Arvode.

Kronor.

1080

540

200

180

Ordinarie beställnlngshavare.

Överstelöjtnant, chef.................

Kaptener, förste lärare, arvoden...........

Löjtnant, adjutant, tillika bibliotekarie, arvode ....

Lön resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare,
förslagsvis.................

Icke-ordinarie befattningshavare.

Ställföreträdande chef för kulsprutekursen för subalternofficerare,
inbeordrad under högst 50 dagar, arvode
Ställföreträdande chef för kursen i skjutning och eldstrid
för underofficerare (sergeantkursen), mbeordrad

under högst 50 dagar, arvode...........

Läkare, inbeordrad under högst 200 dagar......

Redogörare, arvode.............••••■

Förvaltare (inkvartering, vedbrand och lyse in natura),

arvode .......................

Väbel (d:o, d:o), arvode................

Köksföreståndare, arvode...............

Vapenhantverkare, inbeordrad under högst 200 dagar .

Vapenhantverkare, » ” ” 50 ”

Förste lärare, inbeordrade under högst 200 dagar, arvoden
...................... •

Andre lärare, inbeordrade under högst 160 dagar, arvoden
Repetitörer » » » l60 » . ”

Andre lärare för sergeantkursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden............... • •

Repetitörer för sergeantkursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden..............• • •

j Andre lärare för kulsprutekursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden............... •

| Repetitörer för kulsprutekursen, inbeordrade under högst

j 50 dagar, arvoden.................

Veterinär, arvode............... • • •

| Subaltemofficerare, inbeordrade under högst 70 dagar
I Majorer (överstelöjtnanter) » ” ” 30 »

! Kaptener ” “ ” 30 *>

! Sergeanter » ” ” " ”

Kulsprutekursens officerare » » >> 40 »

Regementschefer » ” ” 10 »

Tjänstgöringstraktamenten åt adjutanten ävensom, efter
ovan angivna respektive dagantal, åt ställföreträdande
chefer, vapenhantverkare, lärare, repetitörer och för
utbildning kommenderade officerare, förslagsvis . . .

Tjänstgöringstraktamenten åt officerare och underofficerare
vid övningstrupp, förslagsvis........

Summa förslagsanslag kronor

Anm 1 Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till förste lärare, resp. adjutant, fråntrader
innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden

Anm. 2

Anm. 3

Anm. 4
Anm. 5.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

24;i

för förordnandet i denna stat upptaget arvode. I den på respektive truppförbands
stat uppförda beställning, som på grund härav icke kommer att uppehållas av ordinarie
innehavare, ma vederbörande truppförbandschef förordna den närmast i tur till
kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten) och i
succession efter sålunda förordnad löjtnant (underlöjtnant) den närmast i tur stående
kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken). Sålunda
förordnad beställnmgshavare äger att, mot avstående av de med hans innehavande
beställning pa stat förenade avlöningsförmåner, under tiden för förordnandet åtnjuta
.len lön och de övriga förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
aro förenade med den beställning, han förordnats uppehålla, dock med avdrag å
lönen av belopp, motsvarande pensionsavgifter å denna beställning, eller, där den

it1urdåade Han att erlagga Pensionsavgifter å av honom på stat innehavd beställning,
skillnaden mellan pensionsavgifterna å de båda beställningarna.

De i staten för lärarna och repetitörerna beräknade tjänstgöringstraktamentena — vari
icke inraknas de under förekommande resdagar utgående traktamenten — skola, med
iakttagande av att det för varje lärare eller repetitör angivna antalet dagar för år icke
H^SkusduS’ «lU d*T ,Ytfä 1 vederbörlig författning gällande grunder under de

skjutftfrsök3 är° mkallade tlU tjänstgöring vid pågående skola eller för utförande av

Läkaren åtnjuter under tjänstgöring vid skjutskolan ersättning från skolans anslag
allenast under förutsättning, att ersättningen icke skall enligt särskilda bestämmelser
utgå av andra anslagsmedel.

Befattningen såsom köksföreståndare skall, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Arvoden och tjänstgöringstraktamenten till ställföreträdande chefer för kulsprutekursen
för subalternofficerare och kursen i skjutning och eldstrid för underofficerare
samt till den högst oO dagar mbeordrade vapenhantverkaren utgå endast under förutsättning,
att ifrågavarande kurser förläggas å annan ort än Rosersberg. Därest dessa
kurser förläggas till Rosersberg, ager skolchefen fördela ifrågavarande arvoden bland
den lärarpersonal, som därigenom erhåller ökad undervisningsskyldighet.

244

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 13.

Stat

för Artilleriets skjutskola.

Chef,

Staben.

inbeordrad under 49 dagar

Lärare, arvoden å 180 kronor, inbeordrade » 49

Adjutant, kapten, inbeordrad » 49

Adjutanter, löjtnanter, inbeordrade » 49

Kedogörare, inbeordrad » 49

Läkare, “ " 49

Veterinär, » » 49

Till skjutskolan beordrade officerare och underofficerare.

Överstelöjtnanter och majorer, inbeordrade under 49 dagar
Kaptener och löjtnanter, »

Sergeanter, »

Instruktlonsdivisionen.

Major, inbeordrad under 49 dagar

Kaptener, inbeordrade » 49 »

Löjtnanter, » » 49 »

Styckjunkare, » » 49 »

Sergeanter, » » 49 »

Tyghantverkare, » » 49 »

An tal.

Kompletteringsbatterier.

Kaptener, inbeordrade under 8 dagar................. 2

Löjtnanter, » » 8 » 4

Styckjunkare, » » 8 » 2

Sergeanter, » » 8 » 2

Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gällande grunder åt förestående
personal, förslagsvis......................

Summa förslagsanslag kronor

Summa

kronor.

360

27 408

27 768

Anm. Läkare och veterinär åtnjuta under tjänstgöring vid skjutskolan ersättning från skolans
anslag allenast under förutsättning, att ersättningen icke skall enligt särskilda bestämmelser
utgå av andra anslagsmedel.

Kanyl. Maj:ts proposition nr 175.

245

Stil t

Bil. nr 14.

för Arméns underofficer.sskola.

I		Löncplan	--
		och lönegrad
		enligt	Summa
		vederbörligt	kronor
!		avlönings-
I. Allmänna kursen.		reglemente
Ordinarie beställningshavare.
\| Överstelöjtnant, chef............	i	O 5
Adjutant, kapten, arvode.......	i	0 3
Kompanichefer, kaptener, arvoden.....	2	O 3
Avdelningschefer, kaptener eller löjtnanter, arvoden .	6
Maskinist.........	1	C. 3
t Eldare av första klassen . . . • .	1	C. 1
Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-
havare, förslagsvis..........	—	—	67 416	—
Icke-ordinarie befattningshavare.
Intendent (redogörare) m. m., arvode.....	1
Expeditionsunderofficer, arvode.....	1
Kompaniadjutanter, arvoden . . .	2
Pörrådsförvaltare m. m., arvode . . .	1
Köksföreståndare m. m., arvode . . .	1
Kasernunderofficer m. m., arvode . . .	1
\| Officer ur intendenturkåren, lärare, arvode	1		fiOO
I Officerare ur fortifikationen och trängen, tillfälligt beordrade
lärare...........	2
1 Studierektor, arvode......	i		9 500
Timlärare, arvoden......			63 360
Tjänstgöringstraktamenten till ovanstående officerare ur forti-
fikationen och trängen, förslagsvis . . .	—		3 700	—
Säger för allmänna kursen, förslagsvis	—	—	144 576	—
II. Förberedande kursen.
Icke-ordinarie befattningshavare.
1 Kaptener (ryttmästare), beordrade under 225 dagar . .	2
Subalternofficerare. » » » »	9
Fanjunkare, » » » »	2	_
Sergeanter, » » » ,,	6	_	_	_
Tjänstgöringstraktamenten till ovanstående officerare och
underofficerare, förslagsvis . .	_	_	27 850
Timlärare, arvoden ....	—	—	47 040	—
Säger för förberedande kursen, förslagsvis	—	—	74 890	—
Summa förslagsanslag kronor	—	—	219 466 ]	—

Anm. 1. Chefen skall vara^ underkastad transport till annan beställning i innehavande grad
inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef eller
avdelningschef, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. I den på
respektive truppförbands stat uppförda beställning, som på grund härav icke kommer
att uppehållas av ordinarie innehavare, må vederbörande truppförbandschef förordna
den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten
(underlöjtnanten) och i succession efter sålunda förordnad löjtnant (underlöjtnant)
den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten

246

Anm. 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

eller fänriken). Sålunda förordnad beställningshavare äger att, mot avstående av
de med hans innehavande beställning på stat förenade avlöningsförmåner, under
tiden för förordnandet åtnjuta den lön och de övriga förmåner, som enligt stat och
gällande avlöningsbestämmelser äro förenade med den beställning, han förordnats
uppehålla, dock med avdrag å lönen av belopp, motsvarande pensionsavgifter å denna
beställning, eller, där den förordnade har att erlägga pensionsavgifter å av honom
på stat innehavd beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna å de båda beställningarna.

Befattningarna såsom intendent, expeditionsunderofficer, kompaniadjutant, förrådsförvaltare,
köksföreståndare och kasernunderofficer skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

247

Bil. nr 15.

Stat

för Svea livgarde.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	4 t,J Srad enligt			grad enligt
	tal.	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste............	1	0. 6	Musikpersonal.
Överstelöjtnant........	1	O. 5	Musikdirektör.........	i	0. 2
Majorer............	2	O. 4	Musikfanjunkare........	i	Uo. 3
Kaptener...........	10	O. 3	Musiksergeanter........	6	Uo. 2
Löjtnanter...........	19	O. 2	Musikfurirer av första klassen .	4	Maf. 5
Underlöjtnanter och fänrikar . .	7	O. 1	Musikfurirer av andra klassen .	3	Maf. 4
			Musikkorpraler........	4	Maf. 3
Underofficerare.			Musikvicekorpraler.......	4	Maf. 2
Fanjunkare..........	8	Uo. 3	Musikvolontärer........	10	Maf. 1
Sergeanter ..........	18	Uo. 2
Manskap.			Civilmilitär personal m. fl.
Furirer av första klassen . . .	12	Maf. 5	Regementsläkare........	1	C. 11
Furirer av andra klassen ....	25	Maf. 4	Bataljonsläkare........	1	C. 9
Korpraler...........	24	Maf. 3	V apenhantverkare.......	1	C. 3
Vicekorpraler.........	24	Maf. 2	Förrådsvaktmästare......	1	C. 1
Volontärer...........	37	Maf. 1	Maskinist..........	1	C. 3
Sjukvårdsfurir av första klassen	1	Maf. 5	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4
Sjukvårdskorpraler.......	2	Maf. 3
Sjukvårdsvicekorpraler..... Sjukvårdssoldater.......	2 2	Maf. 2 Maf. 1	Pensionerad personal.
Hovslagarvicekorpral......	1	Maf. 2	Officer (expeditionsofficer), arvode	1	—
Vapenhantverkarfurirer av andra			Expeditionsunderofficerare, arvo-
klassen...........	i)2	Maf. 4	den.............	2	—
Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	—
Vapenhantverkarvicekorpral . .	1	Maf. 2	Underofficer, biträde åtregements-
Vapenhantverkarsoldat.....	1	Maf. 1	intendenten, arvode.....	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 549 996: —

Summa förslagsanslag kronor 549 996: —
*) Därav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må sekundchefen inom ramen
för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de
särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer
må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsofficer, expeditionsunderofficer, vapenunderofficer och
biträde åt regementsintendenten skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 16.

Stat

för Göta livgarde.

		Löneplan			Löneplan
		och lönc-			och lönc-
		grad enligt		An- tal.	grad enligt
	tal.	vederbör-		vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
Regementet.		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste............	i	O. 6	Vapenunderofficerare, arvoden .	o	—
Majorer............	2	O. 4	Underofficer, biträde åt regements-
Kaptener...........	6	O. 3	intendenten, arvode.....	i	—
Löjtnanter...........	7	O. 2	Underofficer, förrådsförvaltare,
Underlöjtnanter och fänrikar . .	3	O. 1	arvode ...........	i	__
Underofficerare.
Fanjunkare..........	6	Uo. 3	Stridsvagnsbataljonen.
Sergeanter ..........	9	Uo. 2	Officerare.		(0.5 eller \ O. 4 O. 3
Manskap.			Överstelöjtnant eller major . . .	i
Furirer av första klassen . . .	10	Maf. 5	Kaptener, arvoden.......	2
Furirer av andra klassen ....	17	Maf. 4	Löjtnanter, arvoden......	6	O. 2
Korpraler...........	16	Maf. 3
Vicekorpraler......... Volontärer...........	16 24	Maf. 2 Maf. 1	Underofficerare.
Sjukvårdsfurir av andra klassen .	1	Maf. 4	Fanjunkare..........	2	Uo. 3
Sjukvårdskorpral........	1	Maf. 3	Sergeanter ..........	4	Uo. 2
Sjukvårdssoldat........	1	Maf. 1
Hovslagarvicekorpral...... Vapenhantverkarfurirer av andra	1	Maf. 2	Manskap.
klassen ...........	2	Maf. 4	Furirer av första klassen ....	3	Maf. 5
Vapenhantverkarvicekorpral . .	1	Maf. 2	Furirer av andra klassen ....	6	Maf. 4
			Korpraler...........	8	Maf. 3
Civilmilitär personal m. fl.			Vicekorpraler.........	8	Maf. 2
Vapenhantverkare....... Förrådsvaktmästare......	1 1	C. 3 C. 1	Volontärer........... Sjukvårdskorpral........	12 1	Maf. 1 Maf. 3
	2	C. 3	Civilmilitär personal.
Eldare av första klassen ....	2	C. 1
			Verkmästare av andra klassen .	1	C. 4
Pensionerad personal.
Expeditionsunderofficerare, arvo-			Pensionerad personal.
den.............	2	—	Förrådsunderofficer, arvode . .	1	—

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 400 623: —

Summa förslagsanslag kronor 400 623: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må sekundchefen inom ramen
för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de
löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna
svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Regementsofficeren vid stridsvagnsbataljonen skall vara underkastad transport till annan
beställning i innehavande grad inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas
vid stridsvagnsbataljonen, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode.
I den på respektive truppförbands stat uppförda beställning, som på grund härav
icke kommer att uppehållas av ordinarie innehavare, må vederbörande truppförbands -

Anm. 3

Anm. 4.

Kungi. Maj:ts proposition nr 175. 241)

chef förordna den närmast i tur till kaptens-;löjtnants-) befordran stående kompetente
löjtnanten (underlöjtnanten) och i succession efter sålunda förordnad löjtnant
(underlöjtnant) den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre
underlöjtnanten eller fänriken). Sålunda förordnad beställningshavare äger att, mot
avstående av de med hans innehavande beställning på stat förenade avlöningsförmåner,
under tiden för förordnandet åtnjuta den lön och de övriga förmåner, som
enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade med den beställning,
lian förordnats uppehålla, dock med avdrag å lönen av belopp, motsvarande pensionsavgifter
å denna beställning, eller, där den förordnade har att erlägga pensionsavgifter
å av honom på stat innehavd beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna
å de båda beställningarna.

Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan
beställning enligt de i vissa stater lämnade medgivanden icke meddelas, till följd
därav, att till befordran eljest närmast stående underiöjtnant(-er) icke uppnått för
sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller
förordnande, varom nyss nämnts, kan meddelas, surnumerär underlöjtnant eller
fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära den lön och i övrigt
åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade
med beställning i l:a lönegraden å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente,
dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag med belopp,
motsvarande pensionsavgifter å underlöjtnants-(fänriks)beställning.

Befattningar, som äro avsedda att uppehållas av pensionerad personal, skola, därest
Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på
övergångsstat.

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 17.

Stat

för Livregementets grenadjärer, Livgrcnadjärregemeutet, Norra skånska infanteriregementet,
Upplands, Skaraborgs, Södermanlands, Jönköpings-Kalmar,

Älvsborgs och Bohusläns regementen.

Officerare.

Överste..........

Överstelöjtnant......

Majorer..........

Kaptener.........

Löjtnanter.........

Underlöjtnanter och fänrikar

Underofficerare.

Fanjunkare

Sergeanter

Manskap.

Furirer av första klassen . . .
Furirer av andra klassen ....

Korpraler...........

”Vicekorpraler.........

Volontärer . •.........

Sjukvårdsfnrir av första klassen
Sjuk vår dsfurir av andra klassen

Sjukvårdskorpraler.......

Sjukvårdsvicekorpraler.....

Sjukvårdssoldater.......

Hovslagarvicekorpral......

Yapenkantverkarfurir av andra

klassen...........

Vapenhantverkarkorpral . . . .

An tal.

Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlönings[reglemente.

O. 6
O. 5
O. 4
O. 3
O. 2
O. 1

Uo. 3
Uo. 2

Maf.
Maf.
Maf.
Maf.
Maf.
Maf.
Maf.
Maf.
Maf.
Maf. 1
Maf. 2

Maf. 4
Maf. 3

Y apenhantverkarvicekorpral
Vapeuliantverkarsoldat . .

Musikpersonal.

Musikdirektör........

Musikfanjunkare.......

Musiksergeanter.......

Musikfurirer av första klassen .
Musikfurirer av andra klassen

Musikkorpraler.......

Musikvicekorpraler......

Musikvolontärer.......

Civilmllitär personal m. fl.

An tal.

Löneplan

och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlöningsreglemente.

Regementsläkare........

Bataljonsläkare........

Vapenhantverkare.......

Förrådsvaktmästare......

Maskinist...........

Eldare av första klassen ....

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficerare, arvoden
.............

Vapenunderofficer, arvode . . .
Underofficer, biträde åtregementsintendenten,
arvode.....

Maf. 2
Maf. 1

O. 2
Uo. 3
Uo.
Maf.
Maf.
Maf.
Maf.
Maf.

C. 11
C. 9
C. 3
C. 1
C. 3
C. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis

kronor 495 162:

Summa förslagsanslag kronor 495 162: —

!) Vid Livgrenadjärregementet skola finnas 2 maskinister och 2 eldare av första klassen.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må vederbörande chef inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller bestälmingsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inhesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser
utgå till ännu kvarstående indelta korpraler och vicekorpraler.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan
beställning enligt de i vissa stater lämnade medgivanden icke meddelas, till loljd
därav, att till befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för
sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller

Anm. 4.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175. 251

förordnande, varom nyss nämnts, kan meddelas, surnumerär underlöjtnant eller
fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära den lön och i övrigt åtnjuta
de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade
med beställning i l:a lönegraden å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente,
dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag med belopp, motsvarande
pensionsavgifter å underlöjtnants-(fänriks-)beställning.

Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer och biträde åt reo-ementsmtendenten
skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare
upprätthållas av personal på övergångsstat.

252

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 18.

Stat

för Jämtlands fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet, Dalregementet,
Hälsinge, Hallands, Västerbottens, Västernorrlands ocli Värmlands regementen.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An-	grad enligt			grad enligt
	vederbör-		tal.	vederbör-
!	tal.	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.					Maf. 3
Överste............	i	0. 6	Vapenhantverkarkorpral ....	i
Överstelöjtnant........	i	O. 5	Vapenhantverkarsoldat.....	i	Maf. 1
Major.............	i	O. 4	Musikpersonal.
Kaptener........... Löjtnanter........... Underlöjtnanter och fänrikar . .	9 18 6	O. 3 O. 2 O. 1	Musikdirektör......... Musikfanjunkare........ Musiksergeanter........	i i 4	O. 2 Uo. 3 Uo. 2
			Musikfurirer av första klassen .	3	Maf. 5
Underofficerare.			Musikfurirer av andra klassen .	2	Maf. 4
Fanjunkare..........	8	Uo. 3	Musikkorpraler........	2	Maf. 3
Sergeanter ...........	17	Uo. 2	Musikvicekorpraler.......	2	Maf. 2
		Musikvolontärer........	6	Maf. 1
Manskap.			Civilmilitär personal m. fl.
Furirer av första Idassen . . .	11	Mai 5	Begementsläkare........	1	C. 11
Furirer av andra klassen ....	23	Maf. 4	Bataljonsläkare........	1	C. 9
Korpraler...........	20	Maf. 3	V apenhantverkare.......	1	C. 3
Vicekorpraler.........	20	Maf. 2	Förrådsvaktmästare......	1	C. 1
Volontärer...........	34	Maf. 1	Maskinist...........	1	C. 3
Sjukvårdsfurir av första klassen	1	Maf. 5	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen Sjukvårdskorpral .......	1 1	Maf. 4 Maf. 3	Pensionerad personal, *)
Sjukvårdsvicekorpral......	1	Maf. 2	Expeditionsunderofficerare, arvo-
Sjukvårdssoldater.......	2	Maf. 1	den.............	2
Hovslagarvicekorpral......	1	Maf. 2	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	—
Vapenhantverkarfurir av andra			Underofficer, biträde åtregements-
klassen ...........	1	Maf. 4	intendenten, arvode.....	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis.......................kronor 468 660: —

Summa förslagsanslag kronor 468 660: —

i) Vid Södra skånska infanteriregementet skall finnas ytterligare en pensionerad underofficer,
avsedd såsom förrådsförvaltare å lie vin gehed.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser
utgå till ännu kvarstående indelta korpraler och vicekorpraler.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsintendenten
samt förrådsförvaltare å Bevingehed skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

253

Bil. nr 19.

Stat

för Kronobergs regemente.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An-	grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
		ligt avlö-		till,	ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste..........	i	0. 6	Vapen lian t verkarvieekorpral . .	1	Maf. 2
Överstelöjtnant........	i	0. 5	Vapenhantverkarsoldat.....	1	Maf. 1
Majorer............	2	O. 4
Kaptener...........	13	O. 3	Musikpersonal.
Löjtnanter...........	23	0. 2	Musikdirektör.........	1	O. 2
Underlöjtnanter och fänrikar .	8	0. 1	Musikfanjunkare........	1	Uo. 3
			Musiksergeanter.......	4	Uo. 2
			Musikfurirer av första klassen .	3	Maf. 5
Underofficerare.			Musikfurirer av andra klassen .	2	Maf. 4
Fanjunkare..........	11	Uo. 3	Musikkorpraler.......	2	Maf. 3
Sergeanter .........	23	Uo. 2	Musikvicekorpraler.......	2	Maf. 2
			Musikvolontärer.......	6	Maf. 1
Manskap.			Civilmilitär personal m. fl.
			Regementsläkare......	1	C. 11
Furirer av första klassen ....	17	Maf. 5	Bataljonsläkare . . .	2	C. 9
Furirer av andra klassen ....	35	Maf. 4	V apenhantverkare......	1	C. 3
Korpraler.........	32	Maf. 3	Förrådsvaktmästare . . .	1	C. 1
Vicekorpraler........	32	Maf. 2	Maskinister.....	2	C. 3
Volontärer..........	52	Maf. 1	Eldare av första klassen . .	2	C. 1
Sjukvårdsfurir av första klassen	1	Maf. 5
Sjukvårdsfurirer av andra klassen	2	Maf. 4	Pensionerad personal.
Sjukvårdskorpraler.....	2	Maf. 3	Expeditionsunderofficerare, arvo-
Sjukvårdsvicekorpral......	1	Maf. 2	den.......	3
Sjukvårdssoldater.......	3	Maf. 1	Vapenunderofficerare, arvoden .	2	''
Hovslagarvicekorpraler.....	2	Maf. 2	Underofficerare, biträden åt rege-
Vapenhantverkarfurirer av andra			mentsintendenterna, arvoden .	2
klassen......	2	Maf. 4	Underofficer, förrådsförvaltare, ar-
Vapenhantverkarkorpral .... i	1	Maf. 3	vode......	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 613 288:_

Summa förslagsanslag kronor 613 288: —
Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menio-e.

Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser
utgå till ännu kvarstående indelta korpraler och vicekorpraler.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsintendenten
och förrådsförvaltare skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

254

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 20.

Stat

för Gotlands infanterikår.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An-	grad enligt			grad enligt
	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.			Musikpersonal.
Överstelöjtnant........	i	0. 5	Musikdirektör.........	1	O. 2 1
Kaptener...........	6	0. 3	Musikfanjunkare........	1	Uo. 3
Löjtnanter...........	9	0. 2	Musiksergeanter........	4	Uo. 2
Underlöjtnanter och fänrikar	4	O. 1	Musikfurirer av första klassen .	3^	Maf. 5
		Musikfurirer av andra klassen .	2	Maf. 4
Underofficerare.			Musikkorpraler........	2	Maf. 3
Fanjunkare.......... Sergeanter ...........	5 11	Uo. 3 Uo. 2	Musikvicekorpraler....... Musikvolontärer........	2 6	Maf. 2 Maf. 1
Manskap,
Furirer av första klassen ....	8	Maf. 5	Civilmilitär personal m. fl.
Furirer av andra klassen ....	15	Mai 4	Vapenhantverkare.......	1	C. 3
Korpraler...........	16	Maf. 3	Förrådsvaktmästare......	1	C. 1
Vicekorpraler.........	16	Maf. 2	Maskinist...........	1	C. 3
Volontärer...........	23	Maf. 1	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen .	1	Mai 4
Sjukvårdskorpral .......	1	Maf. 3
Sjukvårdssoldat........	1	Maf. 1	Pensionerad personal.
Hovslagarvicekorpral......	1	Maf. 2
Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
Vapenhantverkarsoldat.....	1	Mai 1	Vapen underofficer, arvode . . .	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 279 444: —

Summa förslagsanslag kronor 279 444: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen
för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i
de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan
beställning enligt de i vissa stater lämnade medgivanden icke meddelas till följd
därav, att till befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för
sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller
förordnande, varom nyss nämnts, kan meddelas, sumumerär underlöjtnant eller fänrik
från de genom vakansen besparade medel uppbära den lön och i övrigt åtnjuta de
förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade med
beställning i l:a lönegraden å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente,
dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag med belopp, motsvarande
pensionsavgifter å underlöjtnants-(fänriks-)beställning.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer och vapenunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Ktini/l. Maj.ts proposition nr 175.

255

Bil. nr 21.

Stat

för Norrbottens regemente.

	\|	Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt		An- tal.	grad enligt
	tal.	vederbör-ligt avlö-		vederbör-ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste............	i	0. 6	Vapenhantverkarvicekorpral . .	i	Maf. 2
Överstelöjtnant........	i	O. 5	Vapenhantverkarsoldat.....	i	Maf. 1
Majorer............	3	O. 4
Kaptener........... Löjtnanter...........	12 21	0. 3 O. 2	Musikpersonal.1)
Underlöjtnanter och fänrikar . .	8	0. 1	Musikdirektör.........	i	0. 2
			Musikfanjunkare........	i	Uo. 3
Underofficerare.			Musiksergeanter........	6	Uo. 2
Fanjunkare.......... Sergeanter ..........	9 20	Uo. 3 Uo. 2	Musikfurirer av första klassen .	4	Maf. 5
Musikfurirer av andra klassen .	3	Maf. 4
	Musikkorpraler........	4	Maf. 3
Manskap.			Musikvicekorpraler.......	4	Maf. 2
		Musikvolontärer......	10	Maf. 1
Furirer av första klassen . . .	12	Maf. 5
Furirer av andra klassen ....	25	Maf. 4	Civilmilitär personal m. fl.
Korpraler........... Vicekorpraler......... Volontärer...........	28 28; 37!	Maf. 3 Maf. 2 Maf. 1	Vapenhantverkare....... Förrådsvaktmästare......	1 1	C. 3 C. 1
Sjukvårdsfurir av första klassen	Ii	Maf. 5	Maskinist...........	1	C. 3
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1!	Maf. 4	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Sjukvårdskorpraler....... Sjukvårdsvicekorpraler.....	2 2	Maf. 3 Maf. 2	Pensionerad personal.
Sjukvårdssoldater.......	21	Maf. 1	Expeditionsunderofficerare. arvo-
Hovslagarvicekorpral.....	1	Maf. 2	den.............	2	—
Vapenhantverkarfurir av andra			Vapenunderofficer, arvode . .	1	—
klassen ...........	1	Maf. 4	Underofficer, biträde åt rege-
Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3	mentsintendenten, arvode . .	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

kronor 587 479: —

’) Avsedd för Bodens garnison.

Summa förslagsanslag kronor 587 479: —

Anm. 1.

Anm. 2.
Anm. 3.

Anm. 4.

I den män så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgradema. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser
utgå till ännu kvarstående indelta korpraler och vicekorpraler.

Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan
beställning enligt de i vissa stater lämnade medgivanden icke meddelas, till följd
därav, att till befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) icke uppnått för
sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller
förordnande, varom nyss nämnts, kan meddelas, surnumerär underlöjtnant eller
fänrik från de genom vakansen besparade medel uppbära den lön och i övrigt åtnjuta
de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade med
beställning i l:a lönegraden å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente,
dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag med belopp, motsvarande
pensionsavgifter å underlöjtnants-(fänriks-)beställning.

Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer och biträde åt regementsintendenten
skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare
upprätthållas av personal på övergångsstat.

256

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 22.

Stat

för Livregementet till häst, Skånska kavalleriregementet och Livregementets husarer.

		Löneplan \|			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An-	ffrad enligt			grad enligt
	vederbör-		tal.	vederbör-
	tal.	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.	Musikpersonal.		reglemente.
Officerare.
Överste............	i	O. 6	Musikdirektör.........	ä)l	O. 2
Ryttmästare..........	7	O. 3	Musikfanjunkare........	1	Uo. 3
Löjtnanter...........	13	O. 2	Musiksergeanter........	3)2	Uo. 2
Underlöjnanter och fänrikar . .	5	O. 1	Musikfurir av första klassen . .	1	Maf. 5
		Musikfurirer av andra klassen .	s)2	Maf. 4
Underofficerare.		Uo. 3	Musikkorpral......... Musikvicekorpral........	1 1	Maf. 3 Maf. 2
Fanjunkare..........	5	Musikvolontärer........	3)3	Maf. 1
	a	Uo. 2	Clvllmllitär personal m. fl.

Manskap.			Bataljonsläkare........	1	C. 9
	Maf. 5	Bataljons veterinär.......	1	C. 8
Furirer av första klassen ....	5	Vapenhantverkare...... •	1	C. 3
Furirer av andra klassen ....	18	Maf. 4	Maskinist...........	1	C. 3
Korpraler...........	23	Maf. 3	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Volontärer...........	180	Maf. 1	Pensionerad personal.
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4
Sjukvårdskorpral........	1	Maf. 3	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
Sjukvårdsryttare........	2	Maf. 1	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	—
Hovslagarfurir av andra klassen	l)l	Maf. 4	Underofficer, biträde åt regements-
Hovslagarkorpraler ......	4	Maf. 3	intendenten, arvode.....	1	—
Hovslagarryttare........	4	, Maf. 1	Underofficer, furageuppbördsman
Vapenhantverkarkorpral ....	1	i Maf. 3	m. m., arvode........	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis.......................kronor 403 403: —

Summa förslagsanslag kronor 403 403: —

'') Vid Livregementet till häst skola finnas 2 hovslagarfurirer av andra klassen, varav den
ene är avsedd för ridskolan.

2) Vid Skånska kavalleriregementet och Livregementets husarer skall icke finnas någon musikdirektör.

3) Vid vart och ett av Skånska kavalleriregementet och Livregementets husarer skola endast
finnas 1 musiksergeant, 1 musikfurir av andra klassen och 2 musikvolontärer.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må vederbörande chef inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i
de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.
Anm. 2. Förutom till det i staten upptagna manskapet må avlöning enligt gällande bestämmelser
utgå till ännu kvarstående indelta vicekorpraler.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åtregementsintendenten
och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Majtt icke annorlunda
bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

257

Bil. nr 23.

Stat

för Norrlands dragonregemente.

		Löneplan	--—-		Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
		ligt avlö-		tal.	ligt avlö-
.		nings-			nings-
1		reglemente.			reglemente.
Officerare.			Musikpersonal.
Överste............	1	O. 6	Musikfanjunkare........	i	Uo. 3
Ryttmästare..........	8	0. 3	Musiksergeant.........	i	Uo. 2
Löjtnanter...........	15	0. 2	Musikfurir av första klassen . .	i	Maf. 5
Underlöjtnanter och fänrikar . .	6	O. 1	Musilcfurir av andra klassen .	i	Maf. 4
			Musikkorpral.........	i	Maf. 3
Underofficerare.			Musikvicekorpral .......	i	Maf. 2
			Musikvolontärer........	2	Maf. 1
i Fanjunkare..........	6	Uo. 3
\| Sergeanter...........	10	Uo. 2	Civilmilitär personal m. fl.
			Bataljonsläkare........	1	C. 9
Manskap.			Regementsveterinär......	1	C. 9
\| Furirer av första klassen . . .	6	Maf. 5	Vapenhantverkare.......	1	C. 3
Furirer av andra klassen . . .	22	Maf. 4	Maskinist...........	1	C. 3
: Korpraler...........	29	Maf. 3	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Volontärer...........	225	Maf. 1
I Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4	Pensionerad personal.
I Sjukvårdskorpral .......	1	Maf. 3	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	_
j Sjukvårdsryttare........	3	Maf. 1	Vapenunderofficer, arvode .	1	_
Hovslagarfurir av andra klassen .	1	Maf. 4	Underofficer, biträde åtregements-
Hovslagarkorpraler......	5	Maf. 3	intendenten, arvode.....	1	_
Hovslagarryttare........	5	Maf. 1	Underofficer, furageuppbördsman
Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3	m. m., arvode.......	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 481 992:_

Summa förslagsanslag kronor 481 992: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas
till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad
eller menige.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsintendenten
och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 144 haft. (Nr 175.)

195 29 17

258

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 24.

Stat

för överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena.

An-

tal.

Löneplan
och löne-grad enligt
vederbör-ligt avlö-nings-reglcmente.

Officerare.

0. 5
O. 4

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 38 280: —

Summa förslagsanslag kronor 38 280: —

Kun tji. May.ts proposition nr 17ii.

2f>!)

Bil. nr 25.

Stat

för Svea, Vendes och Norrlands artilleriregementen.

''		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt		An- tal.	grad enligt
■	tal.	vederbör-ligt avlö-		vederbör-ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste............	i	0. 6	Hovslagarartillerister . .	4	Maf. 1
Överstelöjtnant........	i	O. 5	Hantverksfurir av andra klassen	1	Maf. 4
Majorer........	o	O. 4	Hantverkskonstaplar.....	2	Maf. 3
Kaptener.......	ii	0. 3	Hantverksartillerister . . .	2	Maf. 1
Löjtnanter........	18	O. 2
J Underlöjtnanter och fänrikar . .	8	0. 1	Civilmilitär personal m. fl.
Underofficerare.			Regementsläkare........	1	C. 11
		Bataljonsläkare.......	1	C. 9
j Styckjunkare.........	8	Uo. 3	Regementsveterinär.....	4) 1	C. 9
Sergeanter .........	917	Uo. 2	Bataljonsveterinär......	1	C. 8
			Maskinist........	1	C. 3
Manskap.			Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Furirer av första klassen ....	-Jl3		Pensionerad personal.
Furirer av andra klassen .... 2)26	Maf. 4
Konstaplar......	36	Maf. 3	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	_
Volontärer.......	105	Maf. 1	Vapenunderofficer, arvode . . . Tygunderofficer, arvode ....	1	_
Sjukvårdsfurir av andra klassen .	1	Maf. 4	1
Sjukvårdskonstaplar . . .	2	Maf. 3	Underofficer, biträde åtregenients-
Sjukvårdsartillerister......	3	Maf. 1	intendenten, arvode . . .	1
Hovslagarfurir av andra klassen .	3) 1	Maf. 4	Underofficer, furageuppbördsman
Hovslagarkonstaplar......	3	Maf. 3	m. m., arvode.......	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis ....................... kronor 532437: —

Summa förslagsanslag kronor 532 437: —

*) Vid Vendes artilleriregemente skall finnas ytterligare 1 sergeant.

*) Vid Vendes artilleriregemente skola finnas ytterligare 1 furir av första klassen och 1 furir
av andra klassen.

8) Vid Svea artilleriregemente skall finnas ytterligare 1 hovslagarfurir av andra klassen avsedd
för generalstabens av kronan inlösta stalletablissemang.

4) Vid Norrlands artilleriregemente skall icke finnas någon regementsveterinär.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga
erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontämummer må de
löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna
svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

260

Anm. 3.

Kungl. Majits proposition nr 175.

uppbära den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i 2:a lönegraden å löneplan för
officerare i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas
avdrag med belopp, motsvarande skillnaden mellan pensionsavgifterna å löjtnants
respektive underlöjtnants beställning, eller, där vederbörande icke har att erlägga
pensionsavgifter, dylika avgifter för löjtnantsbeställning. I succession efter nu
nämnd beställningshavare ävensom i övrigt där vakans i löjtnantsbeställning av ovan
angiven anledning icke kan besättas eller förordnande å sådan beställning icke meddelas,
må sumumerär underlöjtnant (fänrik) av de genom vakansen besparade medel
tilldelas den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i l:a lönegraden å löneplan för
officerare i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas
avdrag med belopp, motsvarande pensionsavgifter å underlöjtnants- (fänriks-)
beställning.

Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, tygunderofficer, biträde
åt regementsintendenten och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175

261

Stat

Bil. nr 26.

för Göta artilleriregemente.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An- tal.	grad enligt vederbör-		An-	grad enligt yederbör-
	ligt avlö-		tid	ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.			Musikpersonal.
Överste............	i	O. 6	Musikdirektör........	i	0. 2
Överstelöjtnant........	i	0. 5	Musikstyckjunkare.....	i	Uo. 3
Majorer............	2	O. 4	Musiksergeanter......	2	Uo. 2
Kaptener...........	11	0. 3	Musikfurir av första klassen .	1	Maf. 5
Löjtnanter.........	18	O. 2	Musikfurirer av andra klassen .	2
Underlöjtnanter och fänrikar . .	8	O. 1	Musikkonstapel......	1	Maf. 3
Underofficerare.			Musikvicekonstapel.....	1	Maf. 2
		Musikvolontärer......	3	Maf. 1
Styckjunkare.........	8	Uo. 3	Civilmilitär personal m. fl.
Sergeanter ..........	17	Uo. 2
Manskap.			Regementsläkare.......	1	C. 11
		Bataljonsläkare ....	1	C. 9
Furirer av första klassen ....	13	Maf. 5	Regementsveterinär.....	1	C. 9
Purirer av andra klassen ....	26	Maf. 4	Bataljonsveterinär.......	1	C. 8
Konstaplar.........	36	Maf. 3	Maskinist.......	1	C. 3
Volontärer...........	105	Maf. 1	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen .	1	Maf. 4	Pensionerad personal.
Sjukvårdskonstaplar......	2	Maf. 3
Sjukvårdsartillerister......	3	Maf. 1	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	_
Hovslagarfurir av andra klassen	1	Maf. 4	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	_
Hovslagarkonstaplar......	3	Maf. 3	Tygunderofficer, arvode ....	1	_
Hovslagarartillerister .....	4	Maf. 1	Underofficer, biträde åtregements-
Hantverksfurir av andra klassen	1	Maf. 4	intendenten, arvode . . .	1
Hantverkskonstaplar ....	2	Maf. 3	Underofficer, furageuppbördsman
Hantverksartillerister.....	2	Maf. 1	m. m., arvode.....	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 559 417:_

Summa förslagsanslag kronor 559 417: —

Anm. 1. I den män så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de
särskilda manskapsgradema. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer
må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

262

Anm. 3.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

kännas avdrag med belopp, motsvarande skillnaden mellan pensionsavgifterna å löjtnants
respektive underlöjtnants beställning, eller, där vederbörande icke har att erlägga
pensionsavgifter, dylika avgifter för löjtnantsbeställning. I succession efter nu
nämnd beställningshavare ävensom i övrigt där vakans i löjtnantsbeställning av ovan
angiven anledning icke kan besättas eller förordnande å sådan beställning icke meddelas,
må surnumerär underlöjtnant (fänrik) av de genom vakansen besparade medel
tilldelas den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i l:a lönegraden å löneplan för
officerare i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas
avdrag med belopp, motsvarande pensionsavgifter å underlöjtnants- (fänriks-)
beställning.

Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, tygunderofficer, biträde
åt regementsintendenten och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Maj-t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts •proposition nr IT

Bil. nr 27.

Stat

för Norrbottens artillerikår.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An-	grad enligt			grad enligt
	tal.	vederbör-ligt avlö-		tal.	vederbör-ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
\| Major.............	i	O. 4	Sjukvårdskonstapel ......	1	Maf. 3
Kaptener...........	4	0. 3	Sjukvårdsartillerist.......	1	Maf. 1
Löjtnanter...........	7	O. 2	llovslagarkonstapel ......	1	Maf. 3
Underlöjtnanter och fänrikar . .	2	O. 1	Hovslagarartillerist......	1	Maf. 1
Underofficerare.			Clvllmilitär personal m. fl.
Styckjunkare .........	2	Uo. 3	Maskinist...........	1	C. 3
Sergeanter ..........	6	Uo. 2	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Manskap.			Pensionerad personal.
Purirer av första klassen ....	5	Maf. 5	Expeditionsunderoffieer, tillika
Furirer av andra klassen ....	9	Maf. 4	vapenunderofficer, arvode .	1	—
Konstaplar..........	10	Maf. 3	Kasernunderofficer, tillika väbel,
Yolontärer...........	20	Maf. 1	arvode .........	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 164 013:_

Summa förslagsanslag kronor 164 013: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen för
det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna. Vid
vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan
beställning enligt de i vissa stater lämnade medgivanden icke meddelas, till följd
därav, att till befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) eller fänrik(-ar)
icke uppnått för sådan befordran fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan
befordran fastställd utbildning, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller förordnande,
varom nyss nämnts, kan meddelas, till artilleri- och ingenjörhögskolan såsom
elev beordrad underlöjtnant (surnumerär underlöjtnant), vilken uppnått för befordran
till löjtnant fastställd tjänsteålder. under elevtiden vid skolan (vederbörliga
uppehåll däri inräknade) ävensom efter avlagd godkänd examen från högskolan och
intill dess han befordras till löjtnant på stat eller erhåller förordnande å sådan beställning,
från de genom vakansen besparade medel — mot avstående i förekommande
fall av de med hans innehavande beställning på stat förenade avlöningsförmåner —
uppbära den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i 2:a lönegraden å löneplan för
officerare i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas
avdrag med belopp, motsvarande skillnaden mellan pensionsavgifterna å löjtnants
respektive underlöjtnants beställning, eller, där vederbörande icke har att erlägga
pensionsavgifter, dylika avgifter för löjtnantsbeställning. I succession efter nu
nämnd beställningshavare ävensom i övrigt där vakans i löjtnantsbeställning av ovan
angiven anledning icke kan besättas eller förordnande å sådan beställning icke meddelas,
må surnumerär underlöjtnant (fänrik) av de genom vakansen besparade medel
tilldelas den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i l:a lönegraden å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag
med belopp, motsvarande pensionsavgifter å underlöjtnants- (fänriks-^beställning.

Anm. 3. Befattningarna såsom expeditionsunderoffieer och kasernunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

264

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 28.

Stat

för Smålands arméartilleriregemente.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An- tal.	grad enligt			grad enligt
	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överste............	i	0. 6	Hantverkskonstaplar......	4	Maf. 3
Överstelöjtnant........	i	O. 5	Hantverksartillerister.....	3	Maf. 1
Majorer............	2 13	0. 4 O. 3	Musikpersonal.
Löjtnanter...........	22	O. 2	Musikdirektör.........	1	O. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .	9	O. 1	Musikstyckjunkare.......	1	Uo. 3
		Musiksergeanter........	2	Uo. 2
Underofficerare. !			Musikfurir av första klassen . .	1	Mai. 5
		Musikfurirer av andra klassen .	2	Maf. 4 1
Styckjunkare.........	10	Uo. 3	Musikkonstapel........	1	Maf. 3
Sergeanter ..........	20	Uo. 2	Musikvicekonstapel ......	1	Maf. 2
		Musikvolontärer........	3	Mai. 1
Manskap.			Civilmilitär personal m. fl.
Furirer av första klassen ....	13	Maf. 5	Regementsläkare........	1	C. 11
\| Furirer av andra klassen ....	26	Maf. 4	Bataljonsläkare........	1	C. 9
Konstaplar..........	35	Maf. 3	Maskinist...........	1	O. 3
Volontärer...........	113	Maf. 1	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen Sjukvårdskonstaplar......	1 2	Maf. 4 Maf. 3	Pensionerad personal.		.
Sjukvårdsartillerister......	2	Maf. 1	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
Hovslagarfurir av andra klassen	1	Maf. 4	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	—
\| Hovslagarkonstaplar......	3	Maf. 3	Tygunderofficer, arvode ....	1	—
j Hovslagarartillerister .....	4	Maf. 1	Underofficer, biträde åtregements-	1
1 Hantverksfurirer av andra klassen	2	Maf. 4	intendenten, arvode.....	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 579 430: —

Två arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid regementet, att utgå
med belopp motsvarande lön det ena i 9:e lönegraden och det andra i 8:e
lönegraden i löneplan C av avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid
försvarsväsendet, förslagsvis.....................” "^3:

Summa förslagsanslag kronor 592 193: —

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom hovslagarpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Kungl, Maj:ts proposition nr 175. 265

ställning, från do genom vakansen besparade medel — mot avstående i förekommande
fall av de med hans innehavande beställning på stat förenade avlöningsförmåner —
uppbära den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i 2 a lönegraden å löneplan för
officerare i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas
avdrag med belopp, motsvarande skillnaden mellan pensionsavgifterna å löjtnants
respektive underlöjtnants beställning, eller, där vederbörande icke har att erlägga
pensionsavgifter, dylika avgifter för löjtnantsbeställning. I succession efter nu
nämnd beställningshavare ävensom i övrigt där vakans i löjtnantsbeställning av ovan
angiven anledning icke kan besättas eller förordnande å sådan beställning icke meddelas,
må surnumerär underlöjtnant (fänrik) av de genom vakansen bespai-ade medel
tilldelas den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i l:a lönegraden å löneplan för
officerare i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas
avdrag med belopp, motsvarande pensionsavgifter å underlöjtnants- (fänriks-)
beställning.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, tygunderofficer och
biträde åt regementsintendenten skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm 5. Arvodena för upprätthållande av veterinärvården må icke utgå, därest för veterinärvårdens
uppehållande förordnas veterinär på övergångsstat.

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 29.

Stat

för Gotlands artillerikår.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An- tal.	srad enligt			grad enligt
	vederbör-ligt avlö-		tal.	vederbör-ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överstelöjtnant........	i	0. 5	Sjukvårdskonstapel ......	i	Maf. 3
j Kaptener...........	5	O. 3	S.jukvårdsartillerist ......	i	Maf. 1
Löjtnanter...........	9	O. 2	Hovslagarkonstapel......	i	Mai. 3
Underlöjtnanter och fänrikar . .	3	O. 1	Hovslagarartillerist......	i	Mat. 1
		Hantverksfurirer av andra klassen	2	Maf. 4
Underofficerare,			Hantverkskonstaplar......	2	Maf. 3
		Hantverksartillerister.....	2	Maf. 1
Styckjunkare.........	3	Uo. 3
Sergeanter ..........	7	Uo. 2	Civilmilltär personal m. fl.
Manskap.			Maskinist...........	1	C. 3
		Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Furirer av första klassen . . .	5	Maf. 5
Furirer av andra klassen ....	10	Maf. 4	Pensionerad personal.
Konstaplar..........	14	Maf. 3
Volontärer ..........	71	Maf. 1	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	—
Sj ukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4	Vapenunderofficer, arvode . . .	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 216 294:

Summa förslagsanslag kronor 216 294: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen för
det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som
till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 3. Vid inträffande avgång i beställning inom hovslagarpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan
beställning enligt de i vissa stater lämnade medgivanden icke meddelas, till följd
därav, att till befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) eller fänrik(-ar)
icke uppnått för sådan befordran fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan
befordran fastställd utbildning, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller förordnande,
varom nyss nämnts, kan meddelas, till artilleri- och ingenjörhögskolan såsom
elev beordrad underlöjtnant (sumumerär underlöjtnant), vilken uppnått för befordran
till löjtnant fastställd tjänsteålder, under elevtiden vid skolan (vederbörliga
uppehåll däri inräknade'' ävensom efter avlagd godkänd examen från högskolan och
intill dess han befordras till löjtnant på stat eller erhåller förordnande ä sådan beställning,
från de genom vakansen besparade medel — mot avstående i förekommande
fall av de med hans innehavande beställning på stat förenade avlöningsförmåner —
uppbära den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i 2:a lönegraden å löneplan för
officerare i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas
avdrag med belopp, motsvarande skillnaden mellan pensionsavgifterna å löjtnants
respektive underlöjtnants beställning, eller, där vederbörande icke har att erlägga
pensionsavgifter, dylika avgifter för löjtnantsbeställning. I succession efter nu
nämnd beställningshavare ävensom i övrigt där vakans i löjtnantsbeställning av ovan
angiven anledning icke kan besättas eller förordnande å sådan beställning icke meddelas.
må surnumerär underlöjtnant (fänrik) av de genom vakansen besparade medel
tilldelas den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i l:a lönegraden å löneplan för
officerare i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas
avdrag med belopp, motsvarande pensionsavgifter å underlöjtnants- (fänriks-)
beställning.

Anm. 4. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer och vapenunderoffieer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl. May.ts proposition nr 17T>.

21 >7

Bil. nr 30.

Stat

Tär Kodens artilleriregemente.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt		An- tal.	grad enligt
	tal.	vederbör-ligt avlö-		vederbör-ligt avlö-
		nings-			nings-
Officerare. Överste............		reglemente.			reglemente.
i	0. 6	Sjukvårdskonstaplar . . .	2	Maf. 3
Överstelöjtnant........	i	O. 5	Sjukvårdsartillerister......	3	Maf. 1
Majorer............	2	O. 4	Hovslagarkonstapel......	1	Maf. 3
Kaptener.......	11	O. 3	Hovslagarartillerist	1	Maf. 1
Löjtnanter...........	18	O. 2	Hantverksfurirer av andra klassen	2	Maf. 4
Underlöjtnanter och fänrikar . .	8	O. 1	Hantverkskonstaplar .	3	Maf. 3
			Hantverksartillerister ....	3	Maf. 1
Underofficerare.			Civilmilitär personal m. fl. Maskinist...........
Styckjunkare......... Sergeanter .........	l-1 ce ce	Uo. 3 Uo. 2	1	C. 3
	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Manskap.			Pensionerad personal.
Furirer av första klassen . . .	13	Maf. 5	Expeditionsunderofficer, arvode .	1	_
Furirer av andra klassen ....	26	Maf. 4	Vapenunderofficer, arvode . .	1	_
Konstaplar.........	30	Maf. 3	Tygunderofficer, arvode ....	1	_
Volontärer...........	105	Maf. 1	Underofficer,biträde åtregements-
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4	intendenten, arvode.....	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 510 855:_

Summa förslagsanslag kronor 510 855: —

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga
erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de
löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna
svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom kovslagarpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan
beställning enligt de i vissa stater lämnade medgivanden icke meddelas, till följd
därav, att till befordran eljest närmast stående underlöjtnant(-er) eller fänrik(-ar)
icke uppnått för sådan befordran fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan
befordran fastställd utbildning, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller förordnande,
varom nyss nämnts, kan meddelas, till artilleri- och ingenjörhögskolan såsom
elev beordrad underlöjtnant (surnumerär underlöjtnant'', vilken uppnått för befordran
till löjtnant fastställd tjänsteålder, under elevtiden vid skolan (vederbörliga
uppehåll däri inräknade) ävensom efter avlagd godkänd examen från högskolan och
intill dess han befordras till löjtnant på stat eller erhåller förordnande å sådan beställning,
från de genom vakansen besparade medel — mot avstående i förekommande
fall av de med hans innehavande beställning på stat förenade avlöningsförmåner —
uppbära den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i 2:a lönegraden å löneplan för
officerare i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas
avdrag med belopp, motsvarande skillnaden mellan pensionsavgifterna å löjtnants
respektive underlöjtnants beställning, eller, där vederbörande icke har att erlägga
pensionsavgifter, dylika avgifter för löjtnantsbeställning. I succession efter nu
nämnd beställningshavare ävensom i övrigt där vakans i löjtnantsbeställning av ovan
angiven anledning icke kan besättas eller förordnande å sådan beställning icke meddelas,
må surnumerär underlöjtnant (fänrik) av de genom vakansen besparade medel
tilldelas den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i 1 :a lönegraden å löneplan för officerare
i vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag
med belopp, motsvarande pensionsavgifter å underlöjtnants- (fänriks-)beställning.

268

Kungl. Majds proposition nr 175.

Bil. nr 31.

Stat

för Karlsborgs artilleriregemente.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	. (Träd enligt			grad enligt
		vederbör-		tal.	vederbör-
	tal.	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
	reglemente.			reglemente.
Officerare.			Musikpersonal. *)
Överste............	i	O. 6	Musikdirektör.........	1	O. 2 j
Överstelöjtnant eller major . .	i	0.5 el.0.4	Musikstyekjunkare.......	1	Uo. 3
Kaptener, arvoden.......	8	O. 3	Musiksergeanter........	2	Uo. 2
Löjtnanter, arvoden......	20	O. 2	Musikfurir av första klassen . .	i	Maf. 5
		Musikfurirer av andra klassen .	2	Maf. 4
Underofficerare.			Musikkonstapel........	1	Maf. 3
		Musikvieekonstapel......	1	Maf. 2
Styckjunkare.........	6	Uo. 3	Musikvolontärer........	3	Maf. 1
\| Sergeanter .......... i	13	Uo. 2	Clvllmilitär personal m. fl.
Manskap.			Maskinist...........	1	C. 3
Furirer av första klassen ....	8	Maf. 5	Eldare av första klassen ....	1	C. 1
Furirer av andra klassen ....	15	Maf. 4
Konstaplar.......... Volontärer ..........	24 74	Maf. 3 Maf. 1	Garnisonspastor å Karlsborg . .	1	—
Sjukvårdsfurir av andra klassen .	1	Maf. 4	Pensionerad personal.
Sjukvårdskonstapel ......	1	Maf. 3
Sjukvårdsartillerist....... Hovslagarkonstapel......	1 1	Maf. 1 Maf. 3 Maf. 1	Expeditionsunderofficer, arvode . Vapenunderofficer, arvode . . .	1 1	—
Hovslagarartillerist ......	1	Underofficer, biträde åt regements-
\| Hantverksfurirer av andra klassen	2	Maf. 4	intendenten, arvode.....	1	—
j Hantverkskonstaplar......	3	Mat. 3
\| Hantverksartillerister .....	1 2	Maf. 1

Löner resp. arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis kronor 363 213:

Avlöning till garnisonspastor....................... ” 2)3 000: —

Arvode för upprätthållande av veterinärvården vid regementet, att utgå med
belopp motsvarande lön i 8:e lönegraden i löneplan C av avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställnings havare

på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet, förslagsvis ......»_5 /90-

Summa förslagsanslag kronor 372 003: —

*) Avsedd för Karlsborgs garnison.

2) Därav 2 000 kronor i lön och 1 000 kronor i arvode.

Anm. 1. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må regementschefen inom
ramen för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar
i de särskilda manskapsgradema. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
volontärnummer må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande
av ett mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Anm. 2. Vid inträffande avgång i beställning inom hovslagarpersonalen skall frågan om återbesättande
av den vakanta beställningen underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 3. De i staten uppförda regementsofficerarna skola vara underkastade transport till andra
beställningar i innehavande grad inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas
vid Karlsborgs artilleriregemente, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt
truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode.
I den på respektive truppförbands stat uppförda beställning, som på grund härav
icke kommer att uppehållas av ordinarie innehavare, må vederbörande truppförbandschef
förordna den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente
löjtnanten (underlöjtnanten) och i succession efter sålunda förordnad löjtnant (underlöjtnant)
den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre under -

Anm. 4

Anm. 5

Kungl. Maj ds proposition nr 175. 269

löjtnanten eller fänriken). Sålunda förordnad beställningshavare äger att, mot avstående
av de med lians innehavande beställning på stat förenade avlöningsförmåner,
under tiden för förordnandet åtnjuta den lön och de övriga förmåner, som
enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade med den beställning
^an./^ror(^na^s uPP®hålla, dock med avdrag å lönen av belopp, motsvarande pensionsavgifter
å denna beställning, eller, där den förordnade har att erlägga pensionsavgifter
å av honom på stat innehavd beställning, skillnaden mellan pensionsavgifterna
a de båda beställningarna.

. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer och biträde åt regementsintendenten
skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare
upprätthållas av personal på övergångsstat.

. Arvodet för upprätthållande av veterinärvården må icke utgå, därest för veterinärvårdens
uppehållande förordnas veterinär på övergångsstat.

270

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

Bil. nr 32.

Stat

för Vapendepartementets fabriker och tyganstalter. * I * 3

Ordinarie personal.

Fälttygmästare........

Styresmän..........

Tygmästare av första klassen .

I t:o av andra klassen .

Tyg- eller f abriksingenj örer . .
Tyg- eller fabriksförvaltare i

första klassen .......

Departementsskrivare ....
Besiktningsrustmästare eller tygverkmästare
........

Verkmästare av första klassen
Tygförvaltare av andra klassen
Verkmästare av andra klassen

	Löneplan och löne-			Löneplan och löne-
An-	grad enligt vederbör-		An- tal.	grad enligt vederbör-
tal.	ligt avlö-		ligt avlö-
	nings-			nings-
	reglemente.			reglemente.
i	O. 5	Tyg- eller fabriksskrivare ....	8	C. 3
3	O. 4	Tyghantverkare.........	40	C. 3
1	O. 4	Fortmaskinister.........	7	C. 3
2 5	O. 3 C. 12	Pensionerad personal.
Officer, ledare för artilleridepar-
ii	C. 7	tementets tekniska revision, ar-	i
2	C. 6	vode............	—
		Tygunderofficerare, arvoden . .	2	—
17	C. 6	Expeditionsunderofficerare, ar-	12
6	C. 6	voden ............
7	I C. 5	Kontroll- och besiktningsunder-
2	C. 4	officerare, arvoden......	2	1 -

Löner till ovanstående ordinarie beställningshav;
Arvoden ä 2 040 kronor till fälttygmästaren och

3 styresmän vid artilleriets fabriker . .

are, förslagsvis.......kronor 588 654: •

ä 2 400 kronor till en var av

» 9 240:-

Summa förslagsanslag kronor 597 894: -

Anm. 1.
Anm- 2.

Innehavare av i staten uppförda ordinarie beställningar skola vara underkastade transport
till andra beställningar i innehavande grader eller tjänsteklasser inom armén.

Befattningarna såsom ledare för artilleridepartementets tekniska revision tygunderoffacer,
expeditionsunderofficer samt kontroll- och besiktningsunderofficer skola, därest Kungl.
Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl, Maj:ts proposition nr 17~>.

271

Stat

Bil. nr 33.

för officerare ocli underofficerare med vederlikar in. fl. vid fortifikationen.

Officerare.

Överstar .........

Överstelöjtnanter.....

Majorer..........

Kaptener.........

Löjtnanter.........

Underlöjtnanter och fänrikar

An tal.

Löneplan

och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlöningsreglemente.

Underofficerare.

Fanjunkare

Sergeanter

Musfkunderofficerare.

Musikfanjunkare.....

Musiksergeant......

Clvllmilltär personal m. fl.

Radioingenjör........

Regementsläkare ......

Bataljonsläkare.......

Bataljonsveterinärer.....

Fortifikationskassörer . .

O. 6
O. 5
O. 4
O. 3
O. 2
O. 1

Uo. 3
Uo. 2

An!
tnl.

Löneplan j
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlönings-
i
reglemente J

*)1

Uo.

Departementsskrivare.....j 4

Tygverkmästare........| g

Vapenhantverkare.......j 4

Tyghantverkare........j 20

Förrådsvaktmästare......j 4

Maskinister..........J 4

Eldare av första klassen .... tj

1 |

Civil personal

Expeditionsvakt vid fortifikationsstabens
huvudstation . .

C. 6
C. 6
C. 3
C. 3

C. 12
C. 11
C. 9
C. 8
C. 7

Pensionerad personal.

Bibliotekarie, arvode......

Expeditionsofficer, arvode
Förvaltningsofficer, arvode .
Expeditionsunderofficerare, arvoden
...........

Förvaltningsunderofficerare, arvoden
. . .........

Underofficerare, biträden åt re »ementsintendentema,
arvoden
Tillsyningsmän, arvoden ....

Avd. B. 5

Löner till^ ovanstående ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare

Lön till ovanstående ordinarie expeditionsvakt, förslagsvis......

Arvoden till 5 stabsofficerare av kaptens eller löjtnants grad å 600 kr.

kronor 1414 318: —
» 2 988: —

» 3 000: —

Summa förslagsanslag kronor 1 420 306: —
*) Ersättes vid inträffande avgång med bataljonsläkare.

Anm. 1. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan

därlv “atf Äfc!) 1 ®tater lämnade medgivanden icke meddelas, till följd

därav, att till befordran eljest narmast stående underlöjtnant-er) eller fänrik! ar
icke uppnått för sådan befordran fastställd tjänsteålder eller genomgått för sådan
befordran fastställd utbildning, må, intill dess sådan vakans “kån fyllas Mler för
ordnande, varom nyss nämnts, kan meddelas, till artilleri- och ingenjörhö »-skolan såsom
elev beordrad underlöjtnant (surnumerär underlöjtnant), vilken Uppnått för bennneböll
—‘“T* faststaI1<1 tjänsteålder, under elevtideu vid skolanTvederbörliga
imfllhdessdab» Tfkna/e) tan8" 6fter avla»d godkänd examen från högskolan ofh
ställning frön Hbe aS löjtna"fc på stat eller erhåller förordnande å sådan bef
f från, d.° genom vakansen besparade medel — mot avstående i förekommande
fall av de med hans innehavande beställning på stat förenade avlöningsförmåner —
uppbara den lön och 1 övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlömngsbestammelser
äro förenade med beställning i 2:a lönegraden å föneplan för
officerare 1 vederbörligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vid
kännas avdrag med belopp, motsvarande skillnaden mellan pensionsavgifterna å löit
nants respektive underlöjtnants beställning, eller, där vederbörandeTcke hTatter -

272

Anm. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

lägga pensionsavgifter, dylika avgifter för löjtnantsbeställning. I succession efter nu
nämnd beställningshavare ävensom i övrigt där vakans i löjtnantsbeställning av ovan
angiven anledning icke kan besättas eller förordnande ä sådan beställning icke meddelas,
må surnumerär underlöjtnant (fänrik) av de genom vakansen besparade medel
tilldelas den lön och i övrigt åtnjuta de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser
äro förenade med beställning i l:a lönegraden å löneplan för
officerare i vederligt avlöningsreglemente, dock med skyldighet att å lönen vidkännas
avdrag med belopp, motsvarande pensionsavgifter å underlöjtnants- (fänriks-)

beställning. .

. Befattningarna såsom bibliotekarie, expeditionsofficer, förvaltnmgsofficer, expeditionsunderofficer,
förvaltningsunderofficer, biträde åt regementsintendenten och tillsymngsman
skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas
av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

273

Bil. nr 34.

Stat

för Svea Ingenjörkftr.

	An- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.
Manskap.
Furirer av första klassen .	7	Maf. 5
Furirer av andra klassen ....	13	Maf. 4
Korpraler......	17	Maf. 3
Vicekorpraler......	17	Maf. 2
Volontärer........	94	Maf. 1
Sjukvårdsfurir av andra klassen	1	Maf. 4
Sjukvårdskorpral ....	1	Maf. 3
Sjukvårdsvicekorpral......	1	Maf. 2
Sjukvårdssoldater.....	2	Maf. 1
Hovslagarkorpral . . .	1	Maf. 3
Hovslagarvicekorpral	1	Maf. 2
Hovslagarsoldater ....	2	Maf. 1
Vapenliantverkarkorpral .	1	Maf. 3
Vapenhantverkarvicekorpral .	11	Maf. 2

Vapenhantverkarsoldat.....

Hantverksfurir av första klassen
Hantverksfurirer av andra klassen

Hantverkskorpraler ......

Hantverksvieekorpraler.....

Hantverkssoldater . •.....

Musikmanskap.

Musikfurir av första klassen . .
Musikfurir av andra klassen . .

Musikkorpral .........

Musikvicekorpral .......

Musikvolontärer ....

An tal.

Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlöningsreglemente.

Maf.

Maf. 1

Maf. 5
Maf. 4
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .... . . . kronor 148 824: —

Summa förslagsanslag kronor 148 824: —

Anm. I den män så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen för
det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställmngar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda
manskapsgradema. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer
må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett
mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Bihang till riksdagens protokoll 1929.

I samt.

144 häft. CNr 175.)

195 29 18

274

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 35.

Stat

för Göta ingenjörkÄr.

Manskap.

Fuiirer ar första klassen . . .
Furirer av andra klassen . . .

Korpraler...........

Vicekorpraler.........

Volontärer...........

Sjukvårdsfurir av andra klassen
Sjukvårdskorpral . . . . • . •

Sjukvårdsvieekorpral .....

Sjukvårdssoldater.......

	Löneplan ock löne-
Mil- tal.	grad enligt vederbör-ligt avlö-
	nings-
	reglemente.
		Hovslagarkorpral.......
6	Maf. 5	Hovslagarsoldat........
12	Maf. 4	Vapenhantverkarkorpral ....
15	Maf. 3	Vapenhantverkarvicekorpral . .
15	Maf. 2	Vapenhantverkarsoldat.....
83	Maf. 1	Hantverksfurir av första klassen
1	Maf. 4	Hantverksfurirer av andra klassen
1	Maf. 3	Hantverkskorpraler......
1	Maf. 2	Hantverksvicekorpraler.....
2	Maf. 1	Hantverkssoldater.......

An- tal.	Löneplan ock löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-nings-regleraente.
i	Maf. 3
i	Maf. 1
i	Maf. 3
i	Maf. 2
i	Maf. 1
i	Maf. 5
2	Maf. 4
3	Maf. 3
3	Maf. 2
8	Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor

Summa förslagsanslag kronor

128 040: -

128 040: —

Anm. I den mån så betingas av gållande anställningskontrakt, må kårcliefen inom ramen för
det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna. Vid
vakans i underbefäls eller beställningsmans volontämummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

275

Bil. nr 36.

Stat

för Bodens ingenjörk&r.

An-

tal.

Löneplan

och löne-grad enligt
vederbör-ligt avlö-ninga-reglemente.

An-

tal.

Löneplan
och löne-grad enligt
vederbör-ligt avlö-ninga-reglemente.

Manskap.

Furirer av första klassen ....
Furirer av andra klassen ....
Korpraler ....

Vicekorpraler ....

Volontärer.....

Sjukvårdsfurir av andra klassen
Sjukvårdskorpral . .
Sjukvårdsvicekorpral .
Sjukvårdssoldat . . .

Maf. 5
Maf. 4
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1
Maf. 4
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1

Hovslagarkorpral . . .
Hovslagarsoldat ....
Vapenhantverkarkorpral ....
Vapenhantverkarvicekorpral . .
Vapenhantverkarsoldat . . .
Hantverksfurir av första klassen
Hantverksfurirer av andra klassen
Hantverkskorpraler
Hantverksvicekorpraler . .
Hantverkssoldater . .

2
3
3
8

Maf. 3
Maf. 1
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1
Maf. 5
Maf. 4
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 105 360: _

Summa förslagsanslag kronor 105 360: —

Anm. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen
lör det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.
till 1 underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som

u,Äd/r;81lnbe^araS’ an7ä“das til1 avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

276

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 37.

Stat

för Fälttelegrafkåren.

An-

tal.

Löneplan
ock löne-grad enligt
vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.

An-

tal.

Löneplan

och löne-grad enligt
vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.

Manskap.

Furirer av första klassen . . .
Furirer av andra klassen ....

Korpraler...........

Vicekorpraler.........

Volontärer...........

Sjukvårdsfurir av andra klassen

Sjukv&rdskorpral .......

Sjukvårdsvicekorpral......

Sjukvårdssoldater.......

Hovslagarkorpral.......

Maf. 5
Maf. 4
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1
Maf. 4
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1
Maf. 3

Hovslagarvicekorpral......

Hovslagarsoldat........

Vapenkantverkarko rpral . . . .

Vapenhantverkarvicekorpral . .

Vapenhantverkarsoldat.....

Hantverksfurir av första klassen .
Hantverksfurirer av andra klassen

Hantverkskorpraler......

Hantverksvicekorpraler ....
Hantverkssoldater.......

Maf. 2
Maf. 1
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1
Maf. 5
Maf. 4
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor

Summa förslagsanslag kronor

151 056:

Anm. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen
för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna.
Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som
till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

277

Bil. nr 38.

Stat

för officerare och iiuderofllcerare med vederlikar in. 11. vid trängeii.

		Löneplan och löno-			Löneplan och löne-
	An- tal.	grad enligt vederbör-		An-	grad enligt vederbör-
	ligt aylö-		tal,	ligt avlö-
		nings-			nings-
Officerare.		reglemente.			reglemente.
		Clvilmilltär personal m. fl.
Inspektör för trängen . . .	i	0. 7	Regementsläkare ....	4	C. 11
Överstelöjtnanter ....	2	O. 5	Bataljonsläkare.....	4	C. 9
! Majorer.....	3	O. 4	Bataljonsveterinärer ....	4	C. 8
i Kaptener.......	20	0. 3	Hantverkare.....	16	C. 3
Löjtnanter......	30	O. 2	Förrådsvaktmästare . . .	4	fl 1
Underlöjtnanter och fänrikar . .	11	0. 1	Maskinister.....	4	C. 3
			Eldare av första klassen ....	4	C. 1
Underofficerare.
Fanjunkare......		Uo. 3	Pensionerad personal.
Sergeanter ......	39	Uo. 2	Expeditionsunderofficer, arvode .	1
			Vapenunderofficerare, arvoden .	4	_
Musikunderofficerare.			Underofficerare, biträden åt rege-
Musikfanjunkare . . . Musiksergeant ....			mentsintendenterna, arvoden	4	_
1 1	Uo. 3 Uo. 2	Underofficerare, furageuppbörds-män m. m., arvoden . . .	4	_

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare. förslagsvis.......kronor 756 472:_

Summa förslagsanslag kronor 756 472: —

Anm. 1. Kan uppkommen vakans i löjtnantsbeställning icke besättas eller förordnande i sådan
beställning enligt de i vissa stater lämnade medgivanden icke meddelas, till följd
«?aV’ , “t* tlU befordraI1 eljest närmast stående underlöjtnanter) icke uppnått för
sådan befordran fastställd tjänsteålder, må, intill dess sådan vakans kan fyllas eller
förordnande, varom nyss nämnts, kan meddelas, surnumerär underlöjtnant eller
fännk från de genom vakansen besparade medel uppbära den lön och i övrigt åtnjuta
de förmåner, som enligt stat och gällande avlöningsbestämmelser äro förenade
med beställning i l:a lönegraden å löneplan för officerare i vederbörligt avlöningsreglemente,
dock med skyldighet att å lönen vidkännas avdrag med belopp, motsvarande
pensionsavgifter å underlöjtnants-(fänriks-)beställning.

Anm. 2. Befattningarna såsom expeditionsunderofficer, vapenunderofficer, biträde åt regementsmtendenten
och furageuppbördsman skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

278

Kungl. Maj-.ts proposition nr 175.

Bil. nr 39.

Stat

för Svea, Göta och Norrlands trängkårer.

An-

tal.

Löneplan
och löne-grad enligt
vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.

An-

tal.

Löneplan
och löne-grad enligt
vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.

Manskap.

Furirer av första klassen . . .
Furirer av andra klassen ....

Korpraler...........

Vicekorpraler.........

Maf. 5
Maf. 4
Maf. 3
Maf. 2

Volontärer...........

Hovslagarkorpral.......

Hovslagarvicekorpral .....

Vapenhantverkarkorpral ....

Maf. 1
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för samtliga

kårer, förslagsvis..........................kronor 54 552: —

Summa förslagsanslag kronor 54 552: —

Anm. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen för
det i staten upptagna sammanlagda antalet manskapsbeställningar vidtaga erforderliga
jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda manskapsgraderna. Vid
vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer må de löner, som till
följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
underbefäl av lägre grad eller menige.

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

279

för Skånska triing-kArcii.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
		vederbör-			vederbör-
		ligt avl5-		tal.	ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Manskap.			Musikmanskap.
Furirer av första klassen ....	5	Maf. 5	Musikfurir av första klassen . .	i	Maf. 5
Furirer av andra klassen ....	9	Maf. 4	Musikfurir av andra klassen . .	i	Maf. 4
Korpraler...........	11	Maf. 3	Musikkorpral.......	i	Maf. 3
Vicekorpraler.......	11	Maf. 2	Musikvicekorpral ......	i	Maf. 2
Volontärer.........	17	Maf. 1	Musikvolontärer......	2	Maf. 1
Hovslagarkorpral.......	1	Maf. 3
Hovslagarvicekorpral......	1	Maf. 2
Vapenhantverkarkorpral ....	1	Maf. 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 60 624:_

Summa förslagsanslag kronor 60 624: —

Anm. I den mån så betingas av gällande anställningskontrakt, må kårchefen inom ramen
för det i staten upptagna sammanlagda antalet manskaps- och musikmanskapsbeställningar
vidtaga erforderliga jämkningar i avseende å antalet beställningar i de särskilda
manskapsgraderna. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans volontärnummer
må de löner, som till följd därav inbesparas, användas till avlönande av ett
mot vakanserna svarande antal underbefäl av lägre grad eller menige.

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Stat

Bil. nr 41.

för Intendentnrkåren.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
	An- tal.	grad enligt			grad enligt
	vederbör-		tal.	vederbör-
	ligt avlö-		ligt avl3-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerare.
Överstar............ Överstelöjtnanter.......	2 5	O. 6 O. 5	Clvllmilitär personal.
Majorer............	8	O. 4	Departementsskrivare.....	2	C. 6
Kaptener...........	63	O. 3
Löjtnanter...........	8	O. 2	Civil personal.
Underofficerare.			Expeditionsvakt vid intendentur-
Förvaltare...........	53	Uo. 4	staben . ...........	1	Avd.B. 5
Fanjunkare..........	5	Uo. 3
Sergeanter ...........	10	Uo. 2	Pensionerad personal.
Manskap.			Expeditionsofficerare, arvoden .	3	—
Furirer av första klassen ....	11	Maf. 5	Expeditionsunderofficerare, arvo-
Furirer av andra klassen ....	11	Maf. 4	den.............	6	—

Löner till ovanstående ordinarie militära och civilmilitära beställningshavare,

förslagsvis . . . . •........................kronor 963 607: —

Lön till ovanstående ordinarie expeditionsvakt, förslagsvis......... » 2 988: —

Tjänstgöringstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiranter,
som avlagt intendents- eller förvaltarexamen, under tjänstgöring utom

eget truppförbands förläggningsort, förslagsvis........... » 22 100: —

Dagarvoden till officerare och underofficerare, vilka, utan att uppbära lön
å intendenturkårens stat eller vara berättigade till tjänstgöringstrakta mente,

förordnas att uppehålla befattning vid nämnda kår, förslagsvis »_11 000: —

Summa förslagsanslag kronor 999 695: —

Anm. Befattningarna såsom expeditionsofficer och expeditionsunderofficer skola, därest Kungl.

Maj:t icke annorlunda bestämmer, tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Kungl. Maj ds proposition nr 175.

281

Bil. nr 42.

Stat

för garnisonssjlikhuset i Stockholm.

		Löneplan och löno-
		grad enligt	Enhets-
	tal.	▼ederbör-ligt avlö-	kostnad Kronor.		kronor.
		nings- reglemente.
A. Ordinarie best&llningahavare.
Överläkare, regementsläkare............. Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, för-	2	C. 11	—	—	—	—
Blagsvis...................... Arvode till den överläkare, som förordnas såsom chef-	—	—	—	—	19 080	—
läkare .......................	—	—	—	—	1170
B. Ioke-ordinarie befattningshavare.
1. Personal med arvoden.
Överläkare vid avdelningen för hud- och könssjukdomar,
tillika föreståndare för polikliniken för nämnda sjuk-domar .......................	1				4 650
Läkare vid polikliniken för öron-, näs- och halssjukdomar	1	—	—	—	3 480	—
Läkare vid ögonpolikliniken.............	1	—	—	—	2 340	—
Läkare vid röntgen- och ljusavdelningen.......	1	—	—	—	3 480	—
Föreståndare för tandpolikliniken........... Underläkare, förutom fri bostad med möbler och säng-	1	—	—	—	2 910	—
servis, bränsle och lyse samt kost.........	2	—	3 480	—	6 960	_
Underläkare, d:o, d:o.................	1	—	_	_	3 270	_
Apotekare......................	2	C. 8	—	—	—	—
Arvoden till ovanstående två apotekare, förslagsvis . . Arvode till den apotekare, som förordnas såsom apoteks-	—	—	- .	—	13 632	—
föreståndare....................	—	—	_	_	2 040	_
Obdueent......................	1	—	_	_	1170	_
Sjukgymnast.....................	1	—	—	—	1050	_
Sjukhusintendent..................	1	—	—	—	—	—
Förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten ....	1	—	—	__	>) 2 440	_
Sjukhuspredikant...................	1	—	—	_	600	_
Juridiskt biträde...............	1	—	_	_	360	_
Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse	1	—	—	_	1740	_
Portvakt, förutom fri bostad med bränsle och lyse . .	1	—	—	—	1410	—
2. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt av
Kungl. Maj:t fastställd löneplan.
Maskinist...................	1	_	_		_
Eldare av första klassen...............	1	_	_		_
Automobilförare..................	1	—	_	_	_	_
Eldare av andra klassen..............	1	_	_		_
Gårdsvaktmästare, tillika snickare...........	1	_	_	_	_
Gårdsvaktmästare, tillika trädgårdsmästare...... Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, för-	1	—		—	—
slagsvis...................	—	-	—	—	17 208
3. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön
enligt av Kungl. MaJ:t fastställd löneplan.
Husmoder...................	1
Översköterskor....................	8	—	—	—	—	—
Transport		-	—	—	88 990	—

282

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

An tal.

Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlöningsreglemente.

Enhets kostnad.

Kronor.

Summa

kronor.

Transport

88 990

Undersköterskor...................

Köksförest&nderska.................

Kokerskor......................

Tvättförestånderska.................

Löner till ovanstående kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal,
förslagsvis................

22 020

C. Särskilda anslagsposter.

Till chefläkarens förfogande för anställande av följande
betjäningspersonal, nämligen:

8 kvinnliga sjukhusbiträden, 1 apoteksbiträde, 6 köksbiträden,
2 städerskor, 5 tvättbiträden, 1 sömmerska,

1 baderska och 1 köksvaktmästare, högst......

Till arvode åt extra personal jämlikt § 25 reglementet

för sjukhuset...................

Till vikariatsersättning under sjukdom........

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal
Sjukvård och underhåll åt sjuk personal.......

Summa förslagsanslag kronor

24148

3 500
640
7 860
530

147 688 -

1) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

Anm. 1. Befattningen såsom sjukhusintendent skall, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare upprätthållas av personal på övergångsstat.

Anm. 2. Löner till undersköterskor utgå endast, för såvitt dessa platser icke beklädas av sjuksköterskeelever
från Röda korset.

Anm. 3. Därest fri bostad tillhandahålles apoteksföreståndaren, skall han därför erlägga ersättning
enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet stadgade
grunder.

Anm. 4. Om samtliga underläkarbefattningar ej äro besatta, må av därigenom uppkommande
besparing förhöjt arvode av Kungl. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.

Anm. 5. Därest fri bostad med bränsle och lyse beredes förrådsförvaitaren, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ersättning för bostad med bränsle och lyse ej till honom utgå.

Anm. 6. Under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» upptagen betjäningspersonal åtnjuter
naturaförmåner enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.

Anm. 7. Vid ombyte i befattningen såsom sjukhusväbel skall frågan om med befattningen
förenade löneförmåner underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Anm. 8. Vid sjukhuset anställd oavlönad assistentläkare åtnjuter enahanda naturaförmåner,
som enligt staten tillkommer underläkare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

283

Bil. nr 43.

Stat

för garnisonssjuUliuset å Knrlsborg.

A. Ordinarie beställningshavare.

Regementsläkare för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus
Bataljonsläkare » » » » »

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis
..............

B. Ioke-ordinarie befattningshavare.

1. Personal med arvode.

Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse . . .

2. Extra ordinarie tjänsteman med lön enligt av Kungl. Maj:t

fastställd löneplan.

Eldare och gårdskarl1)..................

Lön till förestående extra ordinarie tjänsteman, förslagsvis .

3. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön enligt av

Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

Oversköterskor......................

Kokerska (föreståndarinna för köket)............

Löner till ovanstående kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal,
förslagsvis...................

C. Särskilda anslagsposter.

Till chefläkarens förfogande för anställande av 1 köksbiträde,

högst . .......................

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt
till vikariatsersättning under sjukdom.........

Summa förslagsanslag kronor
*) Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.

An- tal.	Löneplan och löne-grad enligl vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.	Enhets- kostnad. Kronor.	Summa kronor.
i	c. 11
i	C. 9	—	—	—	—
—	—	—	—	15 804	—
i	—	—	—	1740	—
i	—	—	—	2 292	—
2 1	—	—	—	3 540	—
_	_	_	_	546	_
—	—		—	360	—
—	—		—	24 282	—

Anm. 1. Under rubriken »C. Särskilda anslagsposter» upptagen personal åtnjuter naturaförmåner
enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.

Anm. 2. Vid ombyte i befattningen såsom sjukhusväbel skall frågan om med befattningen
förenade löneförmåner underställas Kungl. Maj:ts prövning.

284

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 44.

Stat

för garnisonssjukhuset i Boden.

		Löneplän och löne-grad enligt	Enhets-
	tal.	vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.	kostnad. Kronor.	kronor.
A. Ordinarie beställningshavare.
Maskinist..........................	1	C. 3	—	—	—	—
Eldare av första klassen..................	1	C. 1	—	—	—	—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis	—	—	—	—	7 650	—
B. Icke-ordinarie befattningshavare. 1. Personal med arvoden.
Sjukhusintendent, förutom fri bostad med bränsle och lyse .	1	—	—	—	3180	—
Förr&dsförvaltare, tillika biträde åt intendenten.......	1	—	—	—	‘)2 440	—
Sjukhusväbel .......................	1	—	—	—	1)2 440	—
2. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt av Kungl. Maj;t fastställd löneplän.
Trädgårdsmästare.....................	1	—	—	—	—	—
Automobilförare......................	1	—	—	—	—	—
Eldare av andra klassen..................	1	—	—	—	—	—
Portvakt, tillika gårdskarl.................	1	—	—	—	—	—
Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis	—	—	—	—	11328	—
3. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal med lön enligt av Kungl. Maj.t fastställd löneplän.
Husmoder.........................	1	—	—	__	—	—
Översköterskor (därav 1 operationssköterska och 1 röntgen-
sköterska).......................	2	—	—	—	—	—
Översköterskor (därav 8 avdelningssköterskor, 1 poliklinik-
sköterska och 1 barnmorska)..............	10	—	—	—	—	—
Undersköterskor (därav 1 biträdande barnmorska)......	12	—	—	—	—	—
Köksförestånderska (tillika överkokerska)......... .	1	—	—	—	—	—
Kokerska.........................	1	—	—	—	—	—
Tvättförestånderska....................	1	—	—	—	—	—
Löner till ovanstående kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal,
förslagsvis.......................	—	—	—	—	28 380	—
C. Särskilda anslagsposter. Till chefläkarens förfogande för anställande av följande betjäningspersonal, nämligen: 14 kvinnliga sjukhusbiträ-den, 3 köksbiträden, 2 baderskor, 2 städerskor, 6 tvättbi-						•
träden och 1 sömmerska, högst.............	—	—	_	—	22 421	—
Till arvoden åt extra personal...............	—	—	—	—	6 500	—
Till vikariatsersättning under sjukdom...........	—	—	—	—	600	—
För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal . . .	—	—	—	—	6 400	—
Sjukvård och underhåll åt sjuk personal..........	—	—	—	—	500	—
Summa förslagsanslag kronor	—	—	—		91 839
'') Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

285

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Anm. 1. Till sjukhusintendent, förrådsförvaltare och sjukhusväbel utgår, utöver arvode, kallortstillägg
enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet stadgade
grunder.

Anm. 2. Det ankommer på maskinisten eller endera av eldarna att enligt militärbefälhavareng
bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare.

Anm. 3. Trädgårdsmästaren är skyldig att jämväl i mån av behov tillhandagå truppförbanden
och övriga militära anstalter i Boden med råd och upplysningar i trädgårdsärenden.

Anm. 4. Dnder rubriken »C. Särskilda anslagsposter» upptagen betjäningspersonal åtnjuter
kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet
stadgade grunder ävensom naturaförmåner enligt av Kungl. Maj:t utfärdade
bestämmelser.

Anm. 5. Vid ombyte i befattningarna såsom sjukhusintendent och sjukhusväbel skall frågan
om med befattningarna förenade löneförmåner underställas Kungl. Maj:ts prövning.

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Stat

Bil. nr 45.

för arméns sjuksköterskekår.

Antal.

Summa

kronor.

Sjuksköterskor med lön enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan ....

Löner till ovanstående sjuksköterskor, förslagsvis............

För anställande av extra sjuksköterskor................

Ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med bränsle och lyse . . .

52 890
10 500
5 400

—

Summa förslagsanslag kronor

—

68 790

—

Anm. 1. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras av
arméförvaltningens sjukvårdsdepartement i och för anställande av extra sjuksköterskor
dels såsom vikarier för i staten upptagna sjuksköterskor under semester och sjukdom,
dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal,
eller vid större förläggning av trupp till ett annat truppförbands
etablissemang m. m.

Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för »ersättning till sjuksköterskeelever för bostad med
bränsle och lyse» disponeras av arméförvaltningens sjukvårdsdepartement för beredande
av dylik ersättning med i ett för allt 30 kronor för månad till elev, åt vilken
bostad icke kan beredas i vederbörligt sjukhus eller eljest i kronans byggnad.

Ktingl. Majtts proposition nr 175.

287

Stat

Bil. nr 46.

för polispersonalen i Boden och å Karlsborg.

		Löneplan och löne-	" ..........
	An-	grad enligt vederbör-	Summa
	tal.	ligt aylö-	kronor.
A. Ordinarie beställningshavare.		nings- reglemente.
I Boden.
Poliskommissarie........	1	C 6
Överkonstaplar......	5	C. 3
Konstaplar.......	18	C. 2	—	—
Å Karlsborg.
Överkonstapel.......	1	C. 3
Konstaplar .....	2	C. 2	_	_
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis			109 044	—
B. Extra ordinarie tjänstemän med lön enligt av
Kungl. Maj:t fastställd löneplan.
Extra konstaplar i Boden . .	6
Löner till ovanstående extra ordinarie tjänstemän, förslagsvis . . Till polispersonalens i Boden resor och. till dess tillfälliga förstärk-		—	20 916	—
ning, högst.......	—	—	600	—
Summa förslagsanslag kronor	130 560	—

Anm. Vid inträffande avgång i konstapelbeställning å Karlsborg skall en dylik beställning
indragas.

288

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 47.

Förteckning

över vissa i stat icke uppförda löner och arvoden m. fl. ersättningar.

	1.	1	2.	1	3.			*•		5.		G.		7.		8.
	A. Arvoden till ordinarie	B.	Löner enligt vederbörliga av Kungl.
	befattningshavare med	Mai:t fastställda löneplaner eller ar-
	avlöning från anslag		voden m. fl. ersättningar till	vissa civila
	mder fjärde huvud titeln, lantförsvaret, m. fl.		ieke-ordinarie befattningshavare.		Summa
	köks		furage				maski- nister.	eldare.	cokerskor.	övrig personal.	kronor.
	före stån-		upp- börds		övrig personal.	P Ö	löne-	P O	löne-	P Ö	löne-	p Ö	lönegrad
	dare		män.				EL	grad.	p_	grad.	SL	grad.	p_	desbelopp.
Arméförvaltningen m m. Officer, sakkunnig i fråga om skjutbanor, för biträde å armé-
förvaltningens fortifikations-departement.......																1 410	-
Chefen för arméns centrala be- klädnadsverkstad..... Maskinist och eldare vid ar-								Eo 7		Eo 2						1 500	—

méförvaltningens ämbetshus Portvakt vid arméförvaltnin-	—	—	—	—			i	1						468

gens ämbetshus...... Biträde vid arméförvaltningens	—	—	—		468 468
468
arkiv...........	—	—	—	—	—	—	—	—
Föreståndaren för modellkam-										_	_	—	—	2 340	—	2 340	—
Föreståndaren för livrustkam- maren.......... Föreståndaren och uppbörds-											—	—	—	1050 1410 930	—	1050 1410 930	-
mannen för artillerimuseum.	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
Biträde vid artillerimuseum . Vaktmästaren vid artillerista-

bens lokaler vid artillerigår-den ...................................	_															—	—
Vaktmästaren vid militärför-													i	Eo 5
valtningskursen......	—
Södra arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid armé-																348
fördelningen....... Vissa arvoden att utbetalas från arméfördelningens stab . . Tillsyningsman för övningsfäl-	—	—												—	—
1710	1710

tet Ljungbyhed (disponeras av arméfördelningschefen) .										—	—	—	—	336	-	336	—
Tillsyningsman för lantförsva-
ret tillhöriga byggnader och jordområden i Lund............			—		—	—	—	—	—	—	—	—	-	300		300	—
Tillsyningsman över kronans														630		630
egendom i Varberg ....	—	—	—											600		600
Tillsyningsman vid Rosenholm Tillsyningsman vid Bredåkra
200	200
f. d. mötesplats...... Tillsyningsman vid landstorms-
60	60
förrådet n:r 12 B.....

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

289

	1.	l	1 3-			4.	T	5.		(i.	1	7.		8.
	A.	Arvoden till ordinari
	befattningshavare med	ii. Loner enligt vederbörliga	av Kungl.
	uvlö	iin«r från ansla		Maj:t lastställda	löneplaner	eller	ar-
	under fjärde huvudtiteln	voden m. h. ersättningar till vissa civila
	lantförsvaret, m. d			lcke-ordinane	befattningshavare.		Summa
	köks- före- stån- dare.	furage- upp- börds- mlin.	övrig personal.	maski- nister.	eldare.	kokerskor	övrig personal.	kronor.
	p a 2	löne- grad.	P s	löne- grad.	p Ö £	löne- grad.	p e	lönegrad eller arvo desbelopp
Tillsyningsman vid Senoren .															3(
Norra skånska infanterirege-																—
mentet......	34É	-	144	-	—				1	Ko 5		K 2	—	—	—	495	_
Södra skånska infanterirege-	1348 \282		\| 144
mentet......	—	-	—					—	2	K 2				774	-
Kronobergs regemente .... Tillsyningsman vidKronobergs-	(348 \282	— _	144 72	- _	l _ j			—	1	Eo 5	2	K 2		—	—	846
hed............ Hallands regemente.....	348		144		—	—		—	—	—	1	K 2	—	234		234
Skogvaktare för biträde vid														492
skötseln av skogen & öv-ningsfältet vid Halmstad														50		50
Tillsyningsman för Skedala
bed .......... Skånska kavalleriregementet .	282		348	—	—	—	—	—	—	—	1	K 2	—	60	_	60 630	—
Tillsyningsman för vissa bygg-
nader å Ljungbyhed . . .	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	648	—	648	—
Vendes artilleriregemente . . För uppbörden och redovis-	J282 \282	—	282 282	-	} -	—	—	—	1	Eu 5	3	K 2	—	—	-	1128	—
ningen vid Kåbelöv ....	—	—	—	—	348	—	_	—	_	_						348
Vaktare vid Råbelövs kruthus														468
Tillsyningsman för skogen å															468
Kinkaby skjutfält..... Tillsyningsman vid Kinkaby	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	300	—	300	—
skjutfält och byggnader . . Vaktare vid etablissemanget å		—	—	—		—	—	—	—	—	-	—	—	582	—	582	—
s. k. Blekedammen .... Skånska trängkåren.....	210	—	210	—	-		-	—		—	1	K 2	—	348	—	348 420	_
Västra arméfördelningen. Till juridiskt biträde vid armé-
fördelningen...... Vissa arvoden att utbetalas från	—	—	—	—	—	—	—	—		—		—	—	348	—	348	—■
arméfördelningens stab . . Skogvaktare för biträde vid	—	—	—	—	—			—		—		—		96	—	96	—
skötseln av skogen å öv-ningsfältet vid Skövde														300		300
Tillsyningsman över kronans
byggnader vid Karlstens fäst-ning ...........					4G8											468
Tillsyningsman över kronans
byggnader å skansen Kronan Gamisonssjukhuset i Skövde,	—		—		120			—		—		—		—		120
en sjukbusväbel, tillika för-valtare .......... Skaraborgs regemente ....	348		144		—			—	1	Bo 5	1	K 2	_	)2 240		2 240 492
Tillsyningsman över byggnader
å Axvall.........	—	_l	— 1-		-			—	-	—		—		348		348	-

:) Därav 500 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 144 hä/t. (Nr 175.)

196 29 19

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

	i.	1	2.	1	3.					5.		6.		7.		8.
	A Arvoden till ordinarie	B.	Löner enligt vederbörliga	av Kungl.
	befattningshavare med	Mai:t fastställda löneplaner eller ar-
	avlöning trän anslag			ersättningar till	vissa civila
	under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.		icke-ordinarie befattningshavare.		Summa j
	köks		fuiage-	övrig		maski- nister.	eldare.	tokerskor.	övrig personal.	kronor.
	före		upp-					\|		i	löne-
	stån-		börds		personal.	3	löne-	3 ;	löne-	B	B
	dare		män.				E	grad.	P5-I	grad.	SO-	grad.	P_	desbelopp.
Älvsborgs regemente .... Skogvaktare för biträde vid	348		144		—			—	1	Eo 5	lj	K 2		—	-	492
skötseln av skogen å övnings-														150		150
fältet vid Borås...... Bohusläns regemente ....	348		144		—		—		1	Eo 5	1	K 2	—		-	492	—
Tillsyningsman över byggna-														234		234
der å Backamo......
Skogvaktare för biträde vid
skötseln av skogen å övnings-														150		150
fältet vid Uddevalla .... Värmlands regemente ....	348	—	144	—	—	—	—	—	1	Eo 5	1	K 2	—		—	492	—
Tillsyningsman för Trossnäs f. d. mötesplats...... Livregementets husarer . . . Göta artilleriregemente . . .	282 282		348 282	—	—	—	—		- 1	Eo 5	1 l	K 2 K 2	—	250 348	—	250 630 564 348	—
Vaktare vid Tånga hed . . .
Tillsyningsman vid Remmene														348		348
skjutfält......... Karlsborgs artilleriregemente Göta trängkår .......	282 210	—	210 210	—	—	—	-	—	—		1 1 1	K 2 K 3 V 0	—		—	492 420	—
Andra intendenturkompaniet .	—	—													144 400
IntendenturförrådetåKarlsborg	144	—			400
Organisten å Karlsborg . . . Skogvaktare för biträde vid

skötseln av skogarna vid Karlsborg.........		—								—	—	—	1	Eo 8	_	—	-
Vårdaren av tornuret å Karls-borg...........	—	—	—	—		-	—	—	—		—	_	—	100	—	100	—
Lykttändaren för Karlsborgs gatulyktor........ Brandchefen å Karlsborg . .	—	—	—			—	-	—	—	—	-	—	—	840	—	840 720	—
Förrådsvaktmästaren å Karls-													1	Eo 7	_	_	_
borg........... Vallmästaren å Karlsborg . .												—	1	Eo 6		174	—
Kronorättaren å Karlsborg . . För tillsyn av Karlsborgs ång-													200
	200
spruta.......... För tillsyn av Karlsborgs mo-
200	200
torspruta .........
Östra arméfördelningen
samt östra brigaden.
Till juridiskt biträde vid armé-														348		348
fördelningen.......	—
Vissa arvoden att utbetalas från arméfördelningens stat	—													550	—	550	—
Vice värd för generalstabens														2 400		2 40C
m. fl. myndigheters ämbetshus Eldare vid d:o ....... Domänofficer vid Järvafältet .	—		—		—			—	1	1 1500	—				1 50C 3 48C	— —
Skogvaktare vid skogsförvalt	*												1	Eo 8
ningen å Järvafältet . . . .	1 -		"I	1“				''		''

Kungl. Majits proposition nr 175.

291

1. 2. 8.

A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med
avlöning från anslag
under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret, m. H.

B. Löner enligt vederbörliga av Kungl.

Maj:t fastställda löneplaner eller arvoden
m. fl. ersättningar till vissa civila
icke-ordinarie befattningshavare.
___ summa

	köks-	furage-	1 övri persoT			maski- nister.	eldare.	kokerskor		övrig personal.	kronor.
	stån- dare.	börds- mUn.	al.	P ö P_	löne- grad.	p i i Si 1 ’	löne- grad.	'' p i j P	iöne-! grad.	P Ö SL	lönegrad eller arvo-desbelopp
Vaktmästare vid högvakten .			i __										i	Eo 2
Ryrkogårdsfogden å Järvafältet —	1-	—	—	210									21C
Tillsyningsman vid skjutbanor
na å Järvafältet...... Skogvaktare för biträde vi<		—	—	—	348		—	—		~	—	—	-	—	-	348
skötseln av skogen å Vaxön —	—	—	—										200		200
Svea livgarde......	34b	1	144	—	—	—	—	—	—	—	1	K 3	—			492
Göta livgarde........	\|348 \282	_	72 72	—	\ -	—	—	—	—	-{	1 1	K 31 K 9\	—	_	_	774	_
Livregementets grenadjärer . Tillsyningsman för regemen-	, 348	_	144	—		—	—	—	i	Eo 5	1	K 2	—	—	—	492
tets skjutbana....... Skogvaktare för biträde vid	1 —	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	100	-	100	:
skötseln av skogen å öv-ningsfältet vid Örebro . .														50		50 300
Tillsyningsman å Utnäs löt .	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	300	_	_\|
Livgrenadjärregementet . . . Garnisonssjukhuset iLinköping:	348		144	—	—	—	—		i	Eo öj	1 1	K 31 K 2/		—	—	492
en sjukhusväbel, tillika för-valtare ......... en eldare, tillika gårdskarl .	—	—	—	—	—	-	-	—	i	Eo 4	—	—	—	’)2 240	—	2 240
Skogvaktare för biträde vid
skötseln av övningsfältet vid Linköping.....														400		400
Tillsyningsman för vissa läger-
etablissemang å Malmen . .	—	—	—	—	—	—	_	_	_	_				480		480
Upplands regemente . . . Tillsyningsman för skogen å	348	—	144	—	—	—	—		i	Eo 5	1	K 2	—		-	492	!
övningsfältet vid Uppsala .	—	—	—	—	—	—	—		_	_				75		75
Arméns underofficersskola ... Södermanlands regemente . . Skogvaktare för biträde vid	210 348	-	210 144		—	—	-J		i	Eo 5	i	K 2 K 2	—		—	420 492
skötseln av skogen å övnings-fältet vid Strängnäs ....	—	—	—	—		_	_		__					300		300	1
Jönköpings-Kalmar regemente Skogvaktare för biträde vid	348	—	144	—	—	—	—		i	Eo r>{	1 1	K 31 K2J	—	—	—	492
tillsyn av övningsfältet vid Känneslätt...... Livregementet till häst . .	282	—	348	—	—	-	-	—	—	—	1 1	K S	—	150	—	ISO 630 564
Svea artilleriregemente . .	282	—	282	—	—	_	_	_	i	Eo 5	K 3
Förrådsförvaltare vid Marma
skjut fält......	—	-										—	_	1410		1410
Vaktare vid Marma skjutfält . Skogvaktare för skötseln av												—	—	1050	-	1050	—
skogen å Marma skjutfält . Smålands arméartillerirege-												—		250		250	— \|
mente.....	282	—	282		—	—	-1	—		—	1	K 2		-!		564	_

l) Därav 500 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse samt möbler och sängservis,

292

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Förvaltare vid Skillingaryds

skjutf&lt.......

Tillsyningsman vid Skillingaryd

Svea ingenjörkår . ,

Göta ingenjörkår . ,
Fälttelegrafkåren .

Förrådsförvaltaren vi
grafkåren för resc

Frösunda

telegrafkåren för d:o . . .

Svea trängkår.......

Tillsyningsman å Sanna hed
samt för kronans byggnader
och materiel därstädes . . .
Tillsyningsman för kronans
grustag å Sanna hed . . .
Generalstabens stalletablissemang
i Stockholm:

stallföreståndare .....

fodermarsk........

hästskötare........

Infaateriskjutskolan.....

Ridskolan..........

Norra arméfördelningen.

fördelningen.......

Jämtlands fältjägarregemente
Skogvaktare för biträde vii
skötseln av skogen å övnings
fältet vid Östersund . .

Dalregementet......

Tillsyningsman å Rommehed
Skogvaktare för biträde vi
skötseln av skogen
å övningsfältet vid Falun
» » vid Rommehe

Hälsinge regemente ....
Skogvaktare för biträde vi

fältet vid Gävle.....

Västernorrlands regemente .

Norrlands dragonregemente

i) Ått utbetalas med 12 kr. per månad under högst 7 månader.
2 \ ,, » »70 » » » » »7 » .

1.	1	2.	1	3.					5.		6.		7.		8.
A.. Arvoden till ordinarie	B.	Löner enligt vederbörliga av Kungl.
befattningshavare med	Mai:t fastställda löneplaner	eller arvo-
avlöning irån anslag		den m. fl. ersättningar till vissa civila
under ijärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.		icke-ordinarie befattningshavare.		Summa
köks		furage		övrig		maski- nister.	eldare.	cokerskor.	övrig personal.	kronor.
före		upp-								löne-		lönegrad
stån		börds		personal.	SB B	löne-	B	löne-	B
dare.	män.				c+- —	grad.	P	grad.		grad.	p	desbelopp
													1410		1410
_		_		_		—	—	—	—	—	—	-	174		174	—
1210 144	i	I 210		_		—	—	1	Eo5{	i i	K 3\ K 2/	—	—	-	594	—
1 30 210		1 210	_	_	_	—	—	—		i	K 2	—	—	-	420	—
1210	—	210	—	i						2	K 3	_	—	—	840	—
(210		210		i
													150		150	—
												__	150	_	150	—
210	—	210	—	—	-	—	—	—	—	1	K 2	—		—	420	~
			_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	300	—	300	—
	—	—	—	—	—	-	—	—	-	—	—	-	150	-	150	—
												i	Eo 13		_	_
						_	_	_	_	—	—	i	Eo 6	—	—	—
							_	_	_	_	—	9	Eo 2	—	—	—
*)84		_	_	_	_	—	—	—	—	1	2)490	—	—	—	574	—
	—	—								1	K 2
													348		348
348	—	144	-	—	—	—	—	1	Eo 5	1	K 2	—	—	—	492
												_	100	_	100	_
348	—	144	-	—	—	—	—	1	Eo 5	1	K 2	—	870	—	492 870	—
													250		250
1 — 348 1		144	—	—		-	—	1	Eo 5	1	K 2	-	250		250 492	—
													200		200	—
348		144		—			—	1	Eo öj		K3\ K 21		—		492
282	_	348		—		-	—		—	1	K 2		—		630	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

293

Norrlands artilleriregemente .
Vaktaren vid kruthuset i Östersund
..........

Norrlands trängkår ....

Ovre Norrlands trupper.

Till juridiskt biträde vid militärbefälet
för övre Norrland
..........

Vissa arvoden att utbetalas från
militärbefälets stab ....
Norrbottens regemente . .
Västerbottens regemente . .
Tillsyningsman för kronans
byggnader och materiel ;

Vännäs läger.......

Skogvaktare för biträde vid
skötseln av skogen å Vännäs

f. d. mötesplats......

Norrbottens artillerikår
Bodens artilleriregemente . .

Bodens ingenjörkår.....

Tredje intendenturkompaniet .
Besiktningsman vid intendenturförrådet
i Boden (arvodet
må, om så erfordras, helt eller
delvis disponeras även å annan
än ordinarie befattningshavare,
vilken tages i anspråk
för förekommande besikt-1

ningsgöromål).......

Fyra fortväblar vid Bodens fästning
å 1 980 kronor . .
Brandchefen vid Bodens fästning
...........

Eldare och gårdskarl vid kom
mendants- och fortifikations
byggnaderna i Boden . . .
Skogvaktare i Boden ....
Förrådspersonal vid fortifikationsförvaltningen
i Boden:
förrådsvaktmästare ....

2 förrådshandräckningskarlar
å 2 040 kronor
1 skrivare och bokförare 2460
kronor samt

1 kontorsvakt 1050 kronor
För tillsyn av den för garnisonen
gemensamma brandredskapen
m. m......

A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med
avlöning från anslag
under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret, m. fl.

köka före stån daro.

282

210

348

210

282

210

144

furage uppbördsniäi

B. Böner enligt vederbörliga av Kungl.
Maj:t fastställda löneplaner eller arvoden
m. fl. ersättningar till vissa civila
icke-ordinarie befattningshavare.

övrig

personal.

282

210

maski nister.

144

210

2100
7 920
468

löne grad.

eldare.

löne grad.

kokerskor dvrig
| personal.

Eo 5
Eo 5

löne grad.

K 2

K 2 -

K 2
K 2

lönegrad
eller arvodesbelopp.

Summa

kronor.

522

Eo 2

348

1524

—	—	870
_		215
K 2	—	—
K 2	—	_
K 2	_	_
K 2	—	_

Eo 8

Eo 7

7 590

420

564

522

420

348

1524

492

870

215

420

492

420

144

2100
7 920
468

7 590

- 420

294

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

1. 2. 3.

4. 5. 6. 7. 8.

A. Arvoden, till ordinarie
befattningshavare med
avlöning från anslag
under fjärde huvudtiteln,
lantförs varet, m. fl.

köks- furage- .

före- upp- övrig

stån- börds- personal,

dare. män.

B. Löner enligt vederbörliga av Kungl.
Maj:t fastställda löneplaner eller arvoden
m. fl. ersättningar till vissa civila
icke-ordinarie befattningshavare.

maski-

nister.

eldare.

kokerskor.

övrig

personal.

§ löne-po grad.

| antal.

löne-

grad.

a löne-po grad.

antal.

lönegrad
eller arvo-desbelopp.

Summa

kronor.

Gotlands trupper. Till juridiskt biträde vid mili-tärbefälet på Gotland . . .														234		234
Militärbefälet på Gotland . .	—	_	—	_	—	_		—	_	_	1	K 3	—	__	_	—
Uppbördsman vid kronöbage-riet å Yisborgs slätt . . .					180											180
Gotlands infanterikår ....	348	—	144	_	—	—	—	—	1	Eo 5	1	K 2	—	—	—	492
Gotlands artillerikår . . .	210	_	210	_	_	_	_	_	—	—	1	K 2	—	—	—	420
Tillsyningsman vid Tofta skjut-fält ............														582		582
Tillsyningsman vid kronans byggnader, fästningsverk och fortifikationens förråd i Ting-städe........														720		720
Skogvaktare för skogen å Tingstäde.........												—	1	Eo 8	—	—
Vapendepartementets fabriker och tyganstalter samt kontrollpersonal. Fyra kontrollofficerare å 1 200 kronor..........					4 800											4 800
Tre kontrollbiträden (underof-ficerare) å 750 kronor . . .					2 250				_							2 250
Ledaren av arbetena vid artil-leriets huvudlaboratorium .					468				_							468
Vaktaren vid kruthuset å Ridön, med skyldighet att där hålla båt............														582		582
Tygofficeren vid Stockholms tygstation.........					600											600
Portvakt vid Stockholms tyg-station, huvudingången, för-utom fri bostad, lyse och vedbrand .........														348		348
Portvakt vid d:o, ingången Sibyllegatan 4, förutom fri bostad, lyse och vedbrand .														348		348
Arbetsofficeren vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori ....					1200											1 200
Besiktningsofficeren vid d:o. .	—	—	—	—	1020	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1020
Skottställningsofficeren vid d:o	—	—	—	—	1020	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1 020
Skotts tällningsunderofficeren vid d:o..........					750											750
Arbetsofficeren vid ammuni-tionsfabriken å Marieberg .					1200											1 200
Besiktningsofficeren vid d:o .	—	—	—	—	600		—	—	—	—	—	—	—	—	—	600
Vaktaren vid Karlsborgs krut-hus ............														1500		1 500
Arbetsofficeren vid ammuni-tionsfabriken å Karlsborg .					1500											1500
Besiktningsofficeren vid d:o .			--		600					-						600

Kungl. May.ts proposition nr 175.

2! tö

8.
Summa kronor.
870
2 400	-
750	—
76 943	—
181 600
374 803	—
124 896	—
51 840	—
551 539	-

i- I

A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med
avlöning från anslag
under fjärde huvudtiteln
lantförsvaret, m. fl.

Styresmannen vid Åkers krutbruk
(representationskostnader)
.......... . ,

Två arbetsoffioerare vid Åkers
krutbruk å 1 200 kronor . .
Besiktningsbiträdet vid d:o
därest för befattningen avses
underofficer.......

Remontdepåernas personal, förslagsvis
..........

Arvoden och expenser m. in.
åt landstormsområdesbefälhavare
och landstormsförrådsförvaltare.
........

Säger för arvoden m. fl.
ersättningar kronor

köks före stån dare.

furage
uppbördsmUn.

övrig

personal.

870
2 400

750

B. Löner enligt vederbörliga av Kungl.
Maj:t fastställda löneplaner eller arvoden
m. fl. ersättningar till vissa civila
ieke-ordinarie befattningshavare

maski nister.

cldare.

löne grad.

kokerskor

löne grad.

övrig

personal.

lönegrad
eller arvodesbelopp.

76 943

181600

| Löner till i denna förteckning angivna extra ordinarie tjänstemän enligt av Kungl. Maj:t

fastställd löneplan (Eo), förslagsvis kronor..............

Löner till i denna förteckning angiven kvinnlig ekonomipersonal enligt av Kungl. Maj:t fastställd
löneplan (K), förslagsvis kronor.......................

Summa förslagsvis kronor 551 539

296

Kungl. Maj:ts pooposition nr 175.

Bil. ni'' 48.

Beräkning

ar ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband in. 11.

för budgetåret 1929/1930.

	Kronor.		Kronor.		Summa
				kronor.
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga sta-
ter för:
! Generalltetet, staber m. m.
Generalitetet...................	217 000	—
Arméfördelningsstaber. militärbefäl och inspektioner	270 521	—
Gteneralstabskåren................	486 166	—
- Artilleristaben..................	126 960	—
RuUföringsbefälliavare med biträden.......	458 670	—
Bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkar-
stipendiater..................	132 660	—	1 691 977	_
Undervisningsverken.
Krigsskolan...................	223 501	—
Krigshögskolan .................	100 992	—
Artilleri- och ingenjörhögskolan..........	102 487	—
Ridskolan....................	60 596	—
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.....	142 088	—
Artilleriets skjutskola ..............	27 768	—
Arméns underoflicersskola............	219 466	—	876 898	_
Truppförbanden m. m.
Infanteriet.
Svea livgarde..................	549 996	—
Göta » ..................	400 623	—
Livregementets grenadjärer............	507 576	—				i
Livgrenadjärregementet..............	507 576	—
Jämtlands fältj ägarregemente...........	487 453	—
Norra skånska infanteriregementet........	482 748	—
Södra » » ........	434 706	—
Upplands regemente...............	507 576	—
Skaraborgs regemente..............	482 748	—
Södermanlands » ..............	495 161	—
Kronobergs » ..............	613 288	—
Jönköpings-Kalmar regemente ..........	470 333	-
Dalregementet..................	464 364	—
1 Hälsinge regemente...............	464 364	—
j Älvsborgs >’ ...............	507 576	—
Hallands » ...............	452 719	—
Bohusläns » ...............	495 161	—
Gotlands infanterikår...............	279 444	—
Norrbottens regemente..............	587 479	—
Västerbottens » ..............	475 908	—
Västemorrlands » ..............	475 908	—
Värmlands » ..............	1 475 908	—	10 618 615	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

297

Kronor.
428 394
394 677	_
387 138	_
481992	—
38 280	—
549 687
559 417	_
506 997	_
540 627	_
164 013	_
592 193	_
216 294	_
510 855	_
372 003	_
597 894	—
1 420 306
148 824	—
128 040	—
105 360	—
151 056	—
756 472
54 552	_
54 552	_
54 552	_
60 624
147 688
24 282	-1
91839
68 790
—

Kavalleriet.

Livregementet till häst...........

Skånska kavalleriregementet........

Livregementets husarer...........

Norrlands dragonregemente............

Överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriregementena
.........

Artilleriet.

Svea artilleriregemente...........

Göta » .........

Yendes » ..........

Norrlands » .........

Norrbottens artillerikår............

Smålands arméartilleriregemente.......

Gotlands artillerikår............

Bodens artilleriregemente..........

Karlsborgs »

Vapendepartementets fabriker och tyganstalter

Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Officerare och underofficerare med vederlikar m. fl.

vid fortifikationen.........

Svea ingenjörkår..........

Göta » .........

Bodens » .........

Fälttelegrafkåren............’

Trängen.

Officerare och underofficerare med vederbkar m. fl.

vid trängen..........

Svea trängkår...........

Göta »...........

Norrlands trängkår......

Skånska trängkåren

Kronor.

Summa

kronor.

1 730 481

Intendenturen.

4 609 980 —

1 953 586

Intendenturkåren

Garnisonssjukhusen m. m.

Gamisonssjukhuset i Stockholm . . . .
* å Karlsborg . . .

» i Boden......

Arméns sjuksköterskekår.......

Polispersonalen.
Polispersonalen i Boden och Karlsborg
B. Kallortstillägg, förslagsvis ...

980 752

999 695

332 599

130 560

I F.

^förbud uFPrättk^anc*e av veterinärvården vid vissa infanferitruppFelräkningspenningar,
förslagsvis.........

Arvoden å 50 öre pr dag åt sergeanter, kommenderade såsom biträden hos

regementsintendenter, förslagsvis...........

Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis..........

23 925 143
56 000

5 000
16 000

7 500
44 000

298

Kungl. Maj:ts proposition nr 175

	Summa kronor.
G. Anställningspenningar å 50 kronor åt förslagsvis 1100 volontärer . . . , . H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslagsvis .... I. Kostnader för musikelever........................ J. Gottgörelse för tjänstehästar, förslagsvis................. K. Stipendier å 2 000 kronor för underlättande av officersrekryteringen i Boden, M. Vissa arvoden m. m., förslagsvis................> • • • ; N. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter m. m., förslagsvis Summa kronor	55 000 99 000 14 000 97 000 16 000 68 550 551539 50 000	1 1 1 1 1 ! 1 1 II
25 004 732	—
Avgår beräknad ersättning för tjänstebostäder.......kronor 760 000: Avgår för beräknade vakanser i manskapsgraden ...... » 178 200: Avgår för beräknad ersättning från respektive landsting till vissa militära sjukhus................. ” 70 000:	1 008 200
Återstå kronor	23 996 532	—

Kanyl. Majds proposition nr 175.

21)0

Bil. nr 41).

Stat

för MniiuförvnRniiigeii.

		Löncplan			Löneplan
		och lönc-			och löne-
		grad enligt		An- tal.	grad enligt
	tal.	vederbör-		vederbör-
	ligt avlö-		ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Artilleriavdelningen.
Kemist............	1	c. 12	Revisionskommissarie.....	1	B. 26
Expeditionsunderofficer (pensione-			Kamrerare ........	1	B. 26
rad underofficer).......	1! —	Sekreterare .	1	B. 26
			Marinkassör.........	1	B. 21
Torped- och minavdelningen.			Notarie............ Revisorer........	1 2	B. 21 B. 21
Expeditionsunderofficer (pensione-			Revisor och bokhållare.....	1	B. 21
rad underofficer).......	1	—	Förste expeditionsvakt ...	1	B. 7
			Expeditionsvakter . .	2	B. 5
Nautiska avdelningen.			Kontorsbiträden........ Advokatfiskal, som tillika för-rättar advokatfiskalsgöromålen	4	B. 4
Expeditionsunderofficer (pensione-
råd underofficer)......	1	—	vid Stockholms station .	1	_
			Registrator (pensionerad officer)	1	—
Fortifikationsavdelningen.			A övergångsstat.
Chef.............	1	_
			Artilleriavdelningen.
Intendenturavdelningen.			Andre kemist......	1	C. 9
Expeditionsunderofficer (pensione-
rad underofficer).......	1	—	Civilavdelningen.
Civilavdelningen.			Sekreterare ........	3	B. 24
		Aktuarie och registrator . . . . j	1	B. 21
Marinöverkommissarie.....	1	A. 1	Notarie, revisorer...... Expeditionsvakter ....	3	B. 21
Amiralitetsråd.........	1	B. 30	2	B. 5

Lön till ovanstående kemist, förslagsvis.................. kronor 10''020:4-

Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis ... ..... » 109 760: —

Arvode till chefen för fortifikationsavdelningen............... » 1 170;_

Arvoden till expeditionsunderofficerare...................... „ _.

Arvode till advokatfiskalen ........................ „ 4 qqq._

Arvode till registratorn.......................... „ _.

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsvis..... » 75 000:_

Löner till å övergångsstat uppförd personal, förslagsvis......... » 61 020:_

Summa förslagsanslag kronor 260 970

Anm. 1. För pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

Anm. 2. Befattningen såsom registrator skall, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda bestämmer,
tillsvidare bestridas av tjänsteman å marinförvaltningens övergångsstat.

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 50.

Stat

för flottans officerskår, underofflcerskår, sjömanskår och skeppsgossekår.

		Löneplan			Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt			grad enligt
	Antal.	yedorbör-		Antal.	vederbör-
		ligt avlö-			ligt avlö-
		nings-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerskåren.
Chef för marinen, arvode . .	i	—	Sjömanskåren.
Övriga flaggmän.......	4	O. 8	Flaggkorpraler.......	117	Mm. 3
Kommendörer........	7	O. 6	Korpraler och högbåtsmän .	•) 1 064	Mm. 2
Kommendörkaptener av 1. gra-			Meniga...........	1700	Mm. 1
den............	18	O. 5	Meniga under 5 månader . .	135	Mm. 1
Kommendörkaptener av 2. gra-
den............	18	O. 4
Kaptener..........	111	O. 3	Skeppsgossekåren.
Löjtnanter..........	101	O. 2	Skeppsgossar i 3. årskursen .	135	_
Underlöjtnanter och fänrikar .	46	O. 1	Skeppsgossar i 2. årskursen .	145	—
Underofficerskåren.			Skeppsgossar i 1. årskursen .	170	—
Förrådsförvaltare......	17	Uo. 4
Flaggunderofficerare.....	171	Uo. 3
Underofficerare av 2. graden .	340	Uo. 2
Underofficerare av 3. graden .	223	Uo. 1

Arvode till chefen för marinen......................

Löner till ovanstående beställningshavare, förslagsvis...........

Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla befälhavande
amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona . . .
Arvode till beställningshavare, som, utan att åtnjuta flaggmans lön, förordnas
att uppehålla stationsbefälhavarämbetet i Stockholm ....

Arvode till varvschefen i Karlskrona...................

Arvode till varvschefen i Stockholm...................

Anställningspenning för förslagsvis 525 man...............

Lönetillägg åt korpraler, riktare, förslagsvis...............

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis...................

Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis.............

Dagavlöning till 135 skeppsgossar ä 0,35 kronor under 7 månader.....

Dagavlöning till 145 skeppsgossar å 0,25 kronor under 12 månader ....

Dagavlöning till 170 skeppsgossar ä 0,15 kronor under 12 månader ....

Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar.................

Summa förslagsanslag

*) Därav högst 150 högbåtsmän.

kronor 19 000: —
» 7 466 002: —

3 480: —

))

1 200
1800
900
26 250
25 000
48000
22 500
10 017
13 234
9 307
730

kronor 7 647 420

Anm. 1.
Anm. 2.

Anm. 3.

Anm- 4.

Anm. 5.

I mån av avgång, på grund av befordran eller eljest, bland underofficerare av 3. graden
skall antalet flaggkorpraler utökas med avgången motsvarande antal.

För högbåtsmän avsedda beställningar skola hållas vakanta, i den mån övertalig personal
(underofficerare av 3. graden, kockar och hovmästare, korpraler med underofficers
av 3. graden löneförmåner samt poliser) tages i anspråk för bestridande av
för högbåtsmän avsedda befattningar.

Vid vakanser inom korpralsgraden, utöver i anm. 2 nämnda, må de löner, som till följd
därav inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal
meniga.

Under tiden 1 augusti—31 oktober må de menigas antal inom sjömanskåren ökas med
högst 100, under förutsättning att motsvarande antal manskapsbeställningar under
tiden 1 november—31 januari hålles vakant under lika lång tid, som de sålunda
övertaliga varit anställda under augusti—oktober.

Vid sådana vakanser inom sjömanskåren, som icke föranledas av bestämmelserna i
anm. 4, må skeppsgossekåren ökas med ett vakanserna motsvarande antal nummer,
dock högst 100.

Kung). Maj:ta proposition nr 175.

301

Bil. nr 51.

Stat

för kustartilleriet» officerskår, underofflcerskår och manskap in. fl.

		Löneplan	-----------------—----- —		Löneplan
		och löne-			och löne-
		grad enligt		An-	grad enligt
	tal.	vederbör-		vederbör-
	ligt avlö-			ligt avlö-
		n inga-			nings-
		reglemente.			reglemente.
Officerskåren.
1 Inspektör för kustartilleriet . . : Överstar . . .	1 2	O. 8 O 6	Manskap.
I Överstelöjtnanter ....	4	O. 5	Flaggkorpraler......	19	Mm. 3
Majorer ....	7	O. 4	Korpraler......	212	Mm. 2
Kaptener.......	32	O. 3	Meniga.......	352	Mm. 1
j Löjtnanter.....	34	O. 2
Underlöjtnanter och fänrikar . .	16	O. 1	Musikpersonal.
Underofficerskåren.			Musikdirektörer ....	2	O. 2
Förrådsförvaltare ....	6	Uo. 4
Flaggunderofficerare . . .	30	Uo. 3	Pensionerad personal.
Underofficerare av 2. graden .	60	Uo. 2
Underofficerare av 3. graden . .	40	Uo. 1	Underofficerare . . .	10	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......kronor 1 551128:_

Anställningspenning för förslagsvis 175 man............... » 3 75Q.

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis................» 14 400:

Arvoden till pensionerade underofficerare................. » _!_

Summa förslagsanslag kronor 1 574 278

Anm. 1. I mån av avgång, på grund av befordran eller eljest, bland underofficerare av 3. graden
skall antalet flaggkorpraler utökas med avgången motsvarande antal.

Anm. 2. Vid vakanser inom korpralsgraden må de löner, som till följd därav inbesparas, användas
till avlönande av ett mot vakanserna svarande antal meniga.

Anm. 3. För pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

302

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 52.

Stat

för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren, marinlåkarkåren, flottans ecklesiastikstat
och flottans poliskår in. fl.

An tal.

Mariningenjörkåren.

| Marinöverdirektör.......

[ Marindirektörer av 1. graden . .

| Marindirektörer av 2. graden . .
Mariningen.iörer av 1. graden, 1.

löneklassen.........

Mariningenjörer av 1. graden, 2.

löneklassen.........

Mariningenjörer av 2. graden
Extra mariningenjörer och mariningenjörer
av 2. graden i flottans

reserv ...........

Specialingenjörer av 1. graden
Specialingenjörer av 2. graden
Specialingenjörer av 3. graden
Mariningenjörsstipendiater . .

Marinintendenturkåren.

Marinöverintendent......

Förste marinintendenter, 1. löneklassen
...........

Förste marinintendenter, 2. löneklassen
...........

Marinintendenter av 1. graden .
Marinintendenter av 2. graden
Marinunderintendenter.....

Marinläkarkåren.

| Marinöverläkare.....

Förste marinläkare . . .
| Marinläkare av 1. graden
Marinläkare av 2. graden
Marinläkarstipendiater . .

Ecklesiastikstaten.

Amiralitetspastorer . . . .
Amiralitetspredikanter . .

Klockare........

Kyrkvaktare.......

Å övergångsstat.
Amiralitetspredikant . . .

Löneplan			Löneplan
och löne-			och löne-
grad enligt		A n	*rad enligt
vederbör-		tal.	vederbör-
ligt avlö-		ligt avlö-
nings-			nings-
reglemente.			reglemente.
	Poliskåren.
—	(Arvoden enligt § 36 i officersavlönings-	!
C. 14	reglementet till:)
C. 13	Överkonstaplar, tillika tjänst-
C. 12	görande såsom poliskommis-sarier............	2	C. 4
C. 10 C 9	Överkonstaplar........ Konstaplar...... ...	2! 9!	C. 3 C. 2
	Extra konstaplar........	3
	A övergångsstat.
C. 13 C 12	Överkonstaplar........	2	C. 3
C. 10	Konstaplar ..........	18	C. 2
	Musikpersonal.
O. 6	Musikdirektörer........	2	O. 2
O. 5	Civil personal.
O. 4 O. 3 O. 2 O. 1	Expeditionsvakter vid Karlskrona station...........	3	B. 5
Expeditionsvakter vid Stockholms station...........	2	B. 5
	Advokatfiskal vid Karlskrona sta-
C. 15 C. 13	tion.............	1
C. 10	Å övergångsstat.
	Expeditionsvakt vid Karlskrona		B. 5
	station...........	1
	Expeditionsvakter vid Stockholms		B. 5
	station...........	2
2 —
2 -
2 -	Pensionerad personal.		1
	Underofficerare........	29
l\| —			1 1

Löner till ovanstående ordinarie heställningshavare vid mariningenjörkåren,

marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis.......kronor

Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis . • . . »

Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis....... »

Löner till ovanstående musikdirektörer, förslagsvis............ ”

824 000
124 154
22 608
8 604

Transport kronor 979 366: —

Kungl. Maj.ts proposition nr 17ti.

303

Transport kronor 979 366: —

Arvode till marinöverdirektören..................... „ jg 000:_

A rvoden enligt löneplan C, löneklass 14, till 3 extra mariningenjörer, och
enligt samma löneplan, löneklass 15, till 2 frivilligt tjänstgörande

mariningenjörer av 2. graden i flottans reserv, förslagsvis...... » 27 942: —

Lönefyllnad till specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår torped verkstaden

i Karlskrona...................... „ 4gQ._

Lönefyllnad till specialingenjör av 3. graden, verkstadsingenjör vid flottans

station i Karlskrona........................ „ 4gQ.__

Arvoden till 3 mariningenjörsstipendiater å 1,740 kronor......... » 5 220:_

Dagarvoden till officerare, vilka, utan att vara berättigade till tjänstgöringstraktamente,
förordnas att uppehålla befattning vid marinintendentur kåren,

förslagsvis......................... » 5qq.___

Arvoden till 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, å 1,170 kronor . . » 2 340: —

Arvode till 1 röntgenläkare vid flottans sjukhus i Karlskrona....... » 2 300: —

Två arvoden å 1,170 kronor för verkställande av ögonundersökningar och

ögonbehandlii^g.......................... » 2 340: —

Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare och sjö kadetter

......... . .......... . „ 1500: —

Arvoden å 2,700 kronor till 16 marinläkare av 2. graden ..... » 43 200:_

Arvodesförhöjning å 300 kronor till 16 marinläkare av 2. graden..... » 4 800: —

Arvoden till 8 marinläkarstipendiater å 1,410 kronor.......... » H 280:_

Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiater
samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring

i land, förslagsvis högst...................... „ 20 000:_

Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över stat,

förslagsvis högst......................... „ 5 (jod —

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Karlskrona..... » 2 000: —

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Stockholm..... » 1860: —

Avlöning till 2 amiralitetspredikanter vid flottans station i Karlskrona ...» 2 400: —

Avlöning till 1 amiralitetspredikant vid flottans station i Stockholm .... » 1 410: —

Avlöning till klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona...... » 600:_

Avlöning till klockaren vid Skeppsholms församling............ » 720:_

Arvode 150 kronor samt ersättning för mistad bostadsförmån 350 kronor tili

1 kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona....... » 500:_

Avlöning till extra konstaplar i Karlskrona enligt av Kungl. Maj:t fastställd

löneplan, förslagsvis........................ ,, 6 216-_

Avlöning till extra konstapel i Stockholm enligt av Kungl. Maj:t fastställd

löneplan, förslagsvis........................ „ 3 4gg._

Vikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis.............. » 2 000:_

Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station............. » 3 000:_

Arvoden till pensionerade underofficerare................. » *_

Summa förslagsanslag kronor 1 146 940

Anm. 1. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2. graden icke finnas fulltaligt,
må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,
användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2. graden motsvarande
antal marinläkarstipendiater.

Anm. 2. Av arvodet till advokatfiskalen i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.

Anm. 3. För pensionerade underofficerare avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke
annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

304

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 53.

Stat

för vid Mariustaben anställd personal.

	Antal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.
Officer, pensionerad eller eljest tillhörande reserven, anställd å sjökrigs-
historiska avdelningen......................	1
Pensionerad personal:
Officerare (därav en bibliotekarie och en expeditionsofficer)......	2	—
Underofficer (expeditionsunderofficer) .................	1
Arkivarie å sjökrigshistoriska avdelningen..............	1 1	B. 5

Lön till expeditionsvakten, förslagsvis ...................

Arvode till ovanstående officer å sjökrigsbistoriska avdelningen.......

Arvoden till pensionerad personal.....................

Arvode till ovanstående arkivarie ...... ..............

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsvis......

Arvoden m. m. till marinattachéer.....................

Summa förslagsanslag

kronor

2 988: -

3 180: —

))

2 400
5 000
36 000

kronor 49 568

Anm. För pensionerad personal avsedda befattningar skola, därest Kungl. Maj:t icke annorlunda
bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

Bil. nr 54.

Stat

för vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal.

Maskinist.....

Eldare av l:a klass

	Löneplan och löne-
Antal.	grad enligt vederbörligt avlönings-regleraente.
i	C. 3
i	C. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.......kronor 6 840:

Avlöning till icke-ordinarie personal m. m., högst . . ............ ” 39 ISO:

Summa förslagsanslag kronor 46 000: ■

Kungl. Muj:ts proposition nr 175.

305

Bil. nr 55.

Stat

för Hjörullföringsbefälhavure med biträden.

Sjörullföringsbefälhavare i Stockholm
Sjörullföringsbefälhavare i landsorten
Sjörullföringsbiträde i Stockholm .
Sjörullföringsbiträden i landsorten . ,

Summa kronor —

An- tal.	Enhets- kostnad. Arvode. Kronor.	Summa kronor.
i	3 600		3 600
2	3180	—	6 360	_
1	2 340	—	2 340	—
5	2130	—	10 650	—
	—		22 950	—

Anm.

är0, avsedda att "tgå under förutsättning, att respektive befattningar
pp hållas av personal i reserven. Om och i vad mån arvodena må utgå, därest annan
personal för andamålet förordnas, beror av bestämmelser, som utfärdas av Kungl. Maj:t.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 144 häft. (Nr 175.)

195 29

306

Kanyl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 56.

Stat

för Sjökrigshögskolan.

Lärare.

Lärare i allmänna kursen, arvoden för ett till 25 veckor beräknat
läsår å 350 kronor för varje timmes undprvisningsskyldighet i

VGCkäU ............

Lärare i högre kurserna, arvoden för ett till 25 veckor beräknat
läsår å 350 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet

i veckan ............ .#•••• ........

samt å 125 kronor för varje veckotimmes handledning vid prak tiska

övningar i torped- och minlära . . .......• • • •

Arvoden å högst 116 kronor per månad enligt chefens för högskolan
fördelning till repetitörer, som utöva repetitörstjänst med

bibehållande av annan tjänstebefattning............

Ersättning för föreläsningar i optik, mätteknik i samband med
explosionsfenomen samt fysikalisk gaslära m. m........

Summa högst kronor

Betjäning.

Expeditionsvakt...................

Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis kronor

Summa förslagsanslag kronor

An- tal.	Löneplan och löne-grad enligt vederbör-ligt avlö-nings-reglemente.	Summa kronor.
		12 250
—	—	12 950	—
—	—	500	—
—	—	1392	—
—	—	750	—
—	—	27 842	—
i	B. 5	_	_
—	—	—	—

27 842 —

Anm. Befattningen såsom expeditionsvakt uppehälles tillsvidare av personal å övergångsstat.

Ktmgl. Maj:ts proposition nr 175.

307

Bil. nr .57.

stat

för Sjökrigsskolan.

		Löneplan och lönc-
	An- tal.	grad enligt vederbör-ligt avlö-	En hets-kostnad. Kronor.		Summa kronor.
Lärare. Lektor:		nings- rcglcmente.
Lön...................2 t>00: — Tjänstgöringspenningar......... 1400: —	i		4 000		4 000
) Arvoden för ett till 25 veckor beräknat läsår å 350 kronor
för varje timmes undervisningsskyldighet i veckan för lärare i elektroteknik och matematik med mekanik,
å 250 kronor för lärare i franska språket, national-ekonomi, varukännedom, bokföring, handelsrätt och handelslära, å 75 kronor för lärare i organisationslära samt krigs- och sjölagar å sjöofficerslinjen ävensom i reglemente för marinen och krigslagar å kustartilleri-
linjen och i reglemente för marinen å marininten-\| dentslinjen samt å 175 kronor för lärare i övriga militära ämnen vid skolan i land:
28 X 350 ............kronor 9 800: — 34 x 250 ............ » 8 500: — 14 x 75............ » 1050: — 109x175 ............ » 19 075:-					38 425
1 Lärare i gymnastik och vapenföring, tillika ledare av
kadetternas idrottsövningar, arvode ....	—	—	—	—	800	—
Befälspersonal.
Kadettofficerare och kadettintendenter från flottan,
arvoden ..............	7	_	540		3 780
Kadettofficer från kustartilleriet, arvode . . . Kadettofficerare från flottan, arvoden å 45 kronor i 5	i	—		-	540	—
månader........	2	_			450
Läkare, arvode . . . . . .	1	—	—	—	1020	—
Betjäning.
Expeditionsvakt .......	1	B. 5
Portvakt, arvode jämte fri bostad . . .	1		—	—	870	—
		Summa högst kronor	49 885	—

Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis............kronor 2 988: —

Summa förslagsanslag kronor 52 873: —

Anm. 1. Den tillökning i lön och tjänstgöringspenningar, som i enlighet med därom utfärdade
bestämmelser tillkommer lektor, utgår av avlöningsanslaget.

Anm. 2. Chefen för sjökrigsskolan äger att till extra undervisning och vikariatsarvoden disponera
möjligen på grund av ändrad undervisningsplan uppstående besparingar i arvodesanslaget
till lärarna.

Anm. 3- Då läraren i gymnastik icke samtidigt med tjänstgöringen vid skolan uppehåller egen
beställning vid marinen, skall arvodet utgå allenast med 510 kronor för år.

308

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 58.

Stat

för marinens underofflcersskolor.

För bestridande av undervisning i språk m. fl. ämnen:

Ersättningar efter av Kungl. Maj:t fastställda grunder och fördelning, förslagsvis
högst..............................

kronor 15 500: —

Bil. nr 59.

Stat

för skeppsgosseskolorna.

		E n	h	e t s k o s t	nåd
	Antal.
		Lön.		Tjänstgörings-	Summa
		År to de.		penningar.	kronor.
Skolan i Karlskrona.
	i	4 000	—	2 000	—	6 000	—
Ordinarie ämneslärare ............	5	2 200	—	1400	—	3 600	—
Extra ordinarie ämneslärare..........	*)3	2 600				2 600
Skolan 1 Marstrand.
Ordinarie ämneslärare ............	2)3	2 200	—	1400	—	3 600	—
Extra ordinarie ämneslärare..........	l) 2	2 600				2 600
Å övergångsstat.
Ordinarie ämneslärare i Karlskrona......	1	2 200	—	1400	—	3 600	—
Ordinarie ämneslärare i Marstrand......	1	2 200	—	1400	—	3 600	—

Löner och tjänstgöringspenningar till ovanstående ordinarie beställningshavare kronor

Arvoden till ovanstående extra-ordinarie ämneslärare............ »

Arvode till en förste lärare vid skolan i Marstrand............. ”

Arvoden till 2 lärare i slöjd vid skolan i Karlskrona ä 400 kronor...... »

Arvoden till 2 lärare i slöjd vid skolan i Marstrand å 300 kronor ..... »

Arvoden till timlärare å 110 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet

i veckan................................ M

Kostnader för inövande av hornblåsare och trumslagare vid skolan i Karlskrona »
Arvode för inövande av hornblåsare och trumslagare vid skolan i Marstrand »
Arvode till lärare för meddelande av undervisning åt de skeppsgossekåren i
Marstrand tillhörande skeppsgossar, vilka äro förlagda i Stockholm, å 50
kronor i månaden under 7 månader.................. ”

42 000: —
7 800: -600: —
800: —
600: -

3 400: —
420: —
294: —

350: —

Summa kronor 56 264: —

1) Så länge å övergångsstat kvarstår en ordinarie ämneslärare, hålles ett arvode vakant.

2) Därav en tillika förste lärare.

Anm. 1. I den mån för arvoden till timlärare beräknat belopp icke behöver för ändamålet tagas
i anspråk, må så stor del, som erfordras, användas för avlönande av erforderliga extra
lärarkrafter för undervisningen i slöjd. .

Anm. 2. Pensionsunderlaget för rektor skall utgöra 4,300 kronor. Därest befattningshavare vant
tillförordnad rektor, skall sådant vid bestämmande av pensionens belopp räknas
honom tillgodo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.

Anm. 3. För ordinarie ämneslärare kan lönen höjas efter 5 år med 400 kronor, efter 10 år med
ytterligare 400 kronor och efter 15 år med än ytterligare 400 kronor.

Anm. 4. Extra ordinarie ämneslärare skola anställas i mån av behov efter beslut av Kungl.
Maj:t i varje fall.

Kumjl. Maj:ts proposition nr 175.

309

Bil. nr 60.

Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden in. in.

A. Arvoden till ordinarie befattnings-havare med avlöning från anslag under fjärde huvud-titeln, sjöför-svaret, m. fl.	B. Arvoden till vissa icke-ordinarie befattnings-havare m. fl. ersättningar.	Summa kronor.
468	_			468
—		540	_	540
1200	—	—	—	1200	—
600	—	—	—	600	—
1200	—	_	_	1200	_
348	—	—	—	348	_
282	—	—	—	282	_
210	—	—	—	210	_
—	—	144	—	144	_
—	—	1570	—	1570	_
—	—	2 450	—	2 450	—
—	—	2 450	—	2 450	_
174	—	—	—	174	_
900	—	—	—	900	_
468	—	—	—	468	_
348	—	—	—	348	_
1000		—	-.	1000	—
348				348
204	—	—	—	204	—
—	—	600	—	600	_
174	—	—	—	174	_
1320	—	—	—	1320	—
		2 340		2 340
—	—	5 846	—	5 846	_
282				282
		300	_	300
282		—	— I	282
210		—	—	210
72		—	— I	72
72		—	—I	72 \|
10 162 1	-\|	16 240 \|	-jj	26 402 \|	-1

Marinens centrala myndigheter m. fl.

Portvakt hos marinförvaltningen........

Portvakt i marinstaben (jämte fri bostad samt bränsle

och lyse)...................

1 kontrollofficer i Bofors..........

Flottans station i Karlskrona.

Underekipagemästare vid flottans station i Karlskrona
Yerkstadsintendenten vid marinens centrala beklädnads verkstad

.....................

uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning . . .
» » skeppsgossekårens » . . .

” » sjöreservens » . . .

» » flottans sjukhus » . . .

eldare i stationsbefälhavarens kanslihus......

» i sjömanskårens matinrättning......

» i skeppsgossekårens » ......

1 tillsyningsman vid stationens häkte och arrester . .

Uppbördsman vid skjutbanorna...........

Avdelningsföreståndare vid inskjutningsstationerna . .

Biträde vid radiotelegrafverkstaden.........

Uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet........

Flottans station i Stockholm.

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning . . .
1 » » sjöreservens » ...

Tillsyningsman vid kustflottans måldepå vid Yitsgarn
Tillsyningsman vid stationens häkte och arrester
Tillsyningsman vid flottans kruthus å Bergholmen .

Skeppsgossekåren i Marstrand.

1 läkare......................

Till vakthållning..................

1 uppbördsman vid matinrättningen.........

Vaxholms fästning

och

Vaxholms kustartilleriregemente.

Till juridiskt biträde åt kommendanten.......

1 uppbördsman vid matinrättningen å Oscar-Predriksborg
1 uppbördsman vid matinrättningen å Vaxholms kastell
1 ” * » » Siaröfortet . . .

1 ” ” » » Ängsholmsfortet

Transport

310

Kungl. Maj.ts proposition nr 175.

A. Arvoden till ordinarie befattnings-havare med avlöning från anslag under fjärde huvud-titeln, sjöför-svaret, m. fl.	B. Arvoden ill vissa icke-ordinarie befattnings-havare m. fl. ersättningar.	Summa kronor. i
10 162		16 240		26 402
200				200	_
870	—	—	—	870	—
870	—	—	—	870	—
_	—	‘) 3 940	—	3 940	—
—	—	2 920	—	2 920	—
—	—	3 600	—	3 600	—
		300		300
282		_	_	282	—
210	—	—	—	210	—
144	—	—	—	144	—
144	_	_	_	144	—
_	_	700	—	700	—
_		1 460	—	1460	—
_	—	1)4 980	—	4 980	—
_		2190		2190	—
—		2 832		2 832
—		*) 1 450	-	1450	—
		*) 840		840	__
12 882		41 452	\|-	54 334	—

Transport

Tillsyningspersonal för bevakning:

1 tillsyningsman för Värmdö kruthns.......

1 » Siaröfortet..........

1 » » Ängsholmsfortet.......

Övrig tillsyningspersonal.............

1 maskinist vid varmbadinrättningen .........

1 » (tillika tillsyningsman) vid batterivärn Tors berg.

......................

Karlskrona fästning

och

Karlskrona kustartillerlregemente.

Till juridiskt biträde .............

1 uppbördsman vid matinrättningen i regementets kasern

i Karlskrona . .

1 ,, » » åKungsholms fort .

j „ „ » » Västra Hästholms

fort......

2 uppbördsman » matinrättningama å Almö, Aspö eller

Oscarsvärn .

Tillsyningsman vid batterivärn Aspöberg ............

Vaktkarl, tillika eldare vid batterivärn Aspöberg .
Tillsyningspersonal för bevakning........

1 eldare vid matinrättningen i stadskasernen . . .

2 » » värmeledningen » » ...

Älvsborgs fästning.

Tillsyningspersonal för bevakning .

Hemsö fästning.

Tillsyningspersonal för bevakning

Summa kronor

i) Arvodena utgå enligt av marinförvaltningen fastställd fördelning.

Anm. 1. Arvodet till uppbördsman vid skjutbanorna i Karlskrona må jämväl kunna disponeras
till en pensionerad underofficer. .

2. Arvodet till maskinist (tillika tillsyningsman) vid batterivärn Torsberg må jämväl
kunna disponeras till ordinarie beställningshavare men skall i sådant fall endast
utgå med 870 kronor.

Kungl. Maj:ta proposition nr 175.

311

Bil. nr 61.

Beräkning

av ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater in. 11.

för budgetåret 1929/1930.

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater
för:

Kårer och stater m. m.

Flottans officerskår, underofficerskår, sjömanskår

och skeppsgossekår.............

Kustartilleriets officerskår, underofficerskår

och manskap m. fl..............

Mariningenjörkåren, marinintendenturkåren,

marinläkarkåren m. fl............

Vid marinstaben anställd personal......

Vid flottans sjukhus i Karlskrona anställd personal
................ . . .

Sjö rullföringsbefälhavare med biträden . . . .

Undervisningsverken.

Sj ökrigshögskolan..............

Sjökrigsskolan................

Marinens underofficersskolor.........

Skeppsgosseskolorna.............

B. Felräkningspenningar, förslagsvis........

C. fnkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., förslagsvis

D. Avlöning till icke-ordinarie personal å stations kontoren

m. fl. expeditioner, högst......

E. Kvinnlig sjukvårds- och ekonomipersonal vid kust artilleriet

och skeppsgossekåren i Marstrand,
förslags vis..................

F. Ekiperingshjälp, förslagsvis...........

G. Arvoden m. m. enligt förteckning........

H. Kostnader för musikelever vid flottan......

I. Kostnader för musikelever vid kustartilleriet . .

J. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda

, utgifter m. m., förslagsvis...........

K. Älderstillägg, förslagsvis........ ...

Summa kronor

| Härutöver beräknas i merkostnad för manskap, kvarstående
å äldre löneplan.............

Härifrån avgå följande poster:

Ersättning för tjänstebostäder...........

Besparing på grund av vakanser bland högbåtsmän

Återstår summa

1 Kronor.	Kronor.	Summa kronor.
7 647 420	—
1 574 278
1 146 940
! 49 568	—
46 000
22 950	—	10 487 156	_
27 842
52 873	—
15 500	—
56 264	—	152 479	—	10 639 635
—	—	—	—	2 400	—
—	—	—	—	7 000	—
—	—	—	—	60 000	—
				4 380
—	—	—	—	29 450	—
—	—	—	—	54 334	—
—	—	—	—	2000 800	—
				12 000
—	—	—	—	11600	—
—	—	—	—1	10 823 599	-
—	—	—	_:	150 000	_
				10 973 599	—
_	_	125 000	_	_
—	—	56 000	—	181000	—
	—	—	—;	10 792 599	_

312

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 62.

Stat

för officerare och underofficerare m. fl. rid flygvapnet.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal.	enligt veder-		Antal.	enligt veder-
	börligt		börligt
		avlönings-			avlönings-
Officerare.		reglemente.			reglemente.
		Civilmilltär personal m. fl.
Chef, generalsperson			1	C. 14
.. (flaggman) ..............	1	0. 8	Flygöveringenjör........
Överste (kommendör) ...	1	O. 6	Förste flvgingenjörer ...	2	C. 13
Överste eller överstelöjt-			Flygingenjörer av 1. gr.	2	C. 12
nant (kommendör eller			» » 2. »	4	C. 11
kommendörkapten av			Flvffingenjör » 3. »	1	C. 10
1. graden) ...............	1	O. 6 eller 0.5	Bataljonsläkare............	1	C. 9
Majorer (kommendör-			Verkmästare av 1. kl....	5	C. 6
kaptener av 2. graden)	6	O. 4	» » 2. T> . . .	4	C. 4
Kaptener.....................	19	O. 3	Tyghantverkare............	6	C. 3
Löjtnanter ..................	22	O. 2	Vapenhantverkare........	5	C. 3
		Maskinister..................	5	C. 3
Intendenturpersonal.			Eldare av 1. kl.............	5	C. 1
Överstelöjtnant eller ma-			Förrådsvaktmästare......	5	C. 1
j or ur intendenturkåren fl. marinintendent av 1.			Civil personal.
eller 2. löneklassen) ... Kaptener ur intendentur-	1	O. 5 eller O. 4	Sekreterare och kamre-	1	Avd. B. 24
kåren (marinintenden-ter av 1. graden)......	4	O. 3	Expeditionsvakt............	1	Avd. B. 5
Löjtnant ur intendentur-			Pensionerad personal.
kåren (marinintendent
av 2. graden)............	1	O. 2	Officer, registrator och
		bibliotekarie hos flyg-
Underofficerare.			styrelsen..................	1
1 Förrådsförvaltare.........	8	Uo. 4	Officer, intendentur-
\| Fanjunkare................	13	Uo. 3	utbildad...................	1	— «
! Sergeanter ..................	19	Uo. 2	Underofficerare............	16

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kronor 764 300: —

Summa förslagsanslag kronor 764 300: —

Anm. 1. De i staten upptagna ordinarie beställningshavarna skola vara underkastade
transport till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive
marinen.

Anm. 2. De för pensionerad personal avsedda befattningarna skola, därest Kungl. Maj:t
icke annorlunda bestämmer, tillsvidare bestridas av personal å övergångsstat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

313

Bil. nr 63.

Stat

för 1. flygkårcn.

[ Antal

Löneplan
[och lönegrac
(enligt veder-börligt
i avlönings-reglemente.

Antal.

Löneplan
och lönegrad
enligt veder-börligt
avlönings-reglemente.

Manskap.

[ Furirer av 1. klassen
Furir »2. »

[ Korpraler .................

j Vicekorpraler..............

j Menige.......................

| Sj''ukvårdsfurir av 2.

klassen.............. ......I

Sj''ukvårdskorpral .........j

Maf. 5
Maf. 4
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1

Maf. 4
Maf. 3

Vapenhantverkarfurir av

2. klassen ...............

V apenhantverkarvice-

korpral...................

Hantverksfurir av 2.

klassen.................

Hantverkskorpral.........

Hantverks vicekorpral ...
Hantverkssoldater ......j

Maf. 4

Maf. 2

Maf. 4

Maf. 3 |

Maf. 2

Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie bestäUningshavare, förslagsvis............... kronor 33 600:

Anm.

Summa förslagsanslag kronor 33 000: —

^ r- .T^ans * underbefäls eller beställningsmans
löljd därav inbesparas, användas till avlönande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

nummer må de löner, som till
av ett mot vakanserna svarande

Bil. nr 64.

Stat

för 2. flygkåren.

Antal.	Löneplan och lönegrad enligt veder-börligt avlönings-reglemente.
1	Maf. 4
1	Maf. 3
1	Maf. 5
1	Maf. 4
2	Maf. 3
3	Maf. 2
9	Maf. 1

Manskap.

Furirer av 1. klassen .

» » 2. »

Korpraler ................

Vicekorpraler.............

Menige......................

Sjukvårdsfurir av 2.

klassen.................

Sjukvårdskorpral

Antal. j	Löneplan och lönegrad enligt veder-börligt avlönings-reglemente.
2	Maf. 5
4	Maf. 4
4	Maf. 3
8	Maf. 2
18	Maf. 1
1	Maf. 4
1	Maf. 3

. Cl V

2. klassen ...............

V apenhantverkarkorpral
Hantverksfurir av 1.

klassen.....................

Hantverksfurir av 2.

klassen.....................

Hantverkskorpraler......

Hantverks vicekorpraler..
Hantverkssoldater

Löner till ovanstående ordinarie bestäUningshavare, förslagsvis

kronor 48 096: —

Summa förslagsanslag kronor 48 096: —

Anm.

Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans
följd därav inbesparas, användas till avlönande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

nummer må de löner, som till
av ett mot vakanserna svarande

314

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 65.

Stat

för B. flygkåren.

1		Löneplan och lönegrad
	Antal.	enligt veder-börligt
		avlönings- reglemente.
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...	2	Maf. 5
» o 2. »	3	Maf. 4
Korpraler ...................	6	Maf. 3 Maf. 2 Maf. 1
Vicekorpraler...... Menige........................	7 20
Sjukvårdsfurir av 2. klassen..................	1	Maf. 4
Sjukvårdskorpral .........	1	Maf. 3
Vapenhan tverkarfunr av 2. klassen ...............	1	Maf. 4

Antal.

Löneplan
och. lönegrad
enligt vederbörligt
j
avlönings- i
reglemente.

V apenhantverkar korpraler.

.................

V apenhantverkarvice korpral.

...................

Hantverksfurir av 1.

klassen ....................

Hantverksfurirer av 2

klassen....................

Hantverkskorpraler.....

Hantverksvicekorpraler
Hantverkssoldater.......

Maf. 3

Maf. 2

Maf. 5

Maf. 4
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie best&llningshavare, förslagsvis

kronor 55 992: —

Summa förslagsanslag kronor 55 992:

■ vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till

Anm. ^ L£- ljd^d&rav ''inbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Bil. nr 66.

Stat

för 4. flygkåren.

Antal.

Manskap.

Furirer av 1. klassen ..
» 2- »

Korpraler...................

Vicekorpraler..............

Menige.......................

Sjukvårdsfurir av 2.
klassen....................

Löneplan
och lönegrad
enligt vederbörligt

avlöningsreglemente -

Antal.

	Sjukvårdskorpral ........
Maf. 5	Vapenhantverkarfunr av.
Maf. 4	2. klassen ................
Maf. 3	Hantverksfurir av 1.
Maf. 2	klassen.....................
Maf. 1	Hantverkskorpral.........
	Hantverksvicekorpral ...
Maf. 4	Hantverkssoldater........

Löneplan

och lönegrad
enligt vederbörligt

avlöningsreglemente -

Maf. 3

Maf. 4

Maf. 5
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1

Löner till ovanstående ordinarie best&llningshavare, förslagsvis

kronor 27 552: —

Summa förslagsanslag kronor 27 552: —

— SÄ SLTStSSS. ÄÄSJSSÄ

antal underbefäl av lägre grad eller menige.

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

315

Bil. nr 67.

Stat

för flygskolk&ren.

Manskap.

Antal.

Löneplan
och lönegrad
enligt veder-börligt
avlönings-reglemente.

Antal.

Löneplan j
och lönegrad
enligt veder-börligt
avlönings-reglemente. j

Furirer av 1. klassen
Furir »2. »

Korpraler ..................

Vicekorpraler ..............

Menige........................

Sjukvårdsfurir av 2.
klassen....................

Maf. 5
Maf. 4
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1

Maf. 4

V apenhantverkarkorpral
Hantverksfurir av 1.

klassen.....................

Hantverkskorpral.........

Hantverks vicekorpraler
Hantverkssoldater .......

Maf. 3

Maf. 5
Maf. 3
Maf. 2
Maf. 1

I/öner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

kronor 29 448: —

Summa förslagsanslag kronor 29 448: —

Anm. Vid vakans i underbefäls eller beställningsmans nummer må de löner, som till
ioljd darav mbesparas, användas till avlönande av ett mot vakanserna svarande
antal unaerbelal av lägre grad eller menige.

316

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Bil. nr 68.

Beräkning

av ordinarie förslagsanslaget till avlöning, rekrytering, resekostnader m. in.

för budgetåret 1929/1930.

			Summa
	Kronor.		kronor.
A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater för:
Officerare och underofficerare m. fl- vid flygvapnet . .	7G4 300
	33 600 48 096	_
	55 992
	27 552	—
	29 448	—	958 988	—
B. Arvoden för upprätthållande av läkarvården vid vissa trupp-			17 HA(\

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården.....	—	—	325
D. Felräkningspenningar, förslagsvis............	—	—	1 000
; E. Hyresbidrag åt visst underbefäl, förslagsvis.......	—	—	1 600
F. Anställningspenningar å 50kronor åt förslagsvis 25 volontärer	—	—	1250	_
i G. Gottgörelse för tjänstehäst...............	—	—	250	~
j H. Ekiperingshjälp, förslagsvis...............	—	—	2 700	—
I. Vissa arvoden m. m., förslagsvis............			15 370
) J. Tillfälligt anställande av tjänstemän, oförutsedda utgifter			7 000

K. Rekry te ringskostnader, förslagsvis............	—	—	4 000
1 L. Flygvapnets reservpersonal, förslagsvis.........	—	—	29 900
M. Avlöning till reservofficerare vid armén och marinen under			7 104
tjänstgöring vid flygvapnet, förslagsvis........
j N. Bese- och traktamentspenningar, förslagsvis.......	—		36 000
\| 0. Flyttningsersättning, förslagsvis............	—		24 000	—
F. Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare, förslagsvis	—		12 000
1 Q. Dagarvoden till officerare, tjänstgörande i för intendentur-			70T
	—
Summa kronor	—	1-	\|\| 1119 927\|—

Kungl. Maj ds proposition nr 175.

317

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

I. Försvarets centrala ledning och förvaltning in. ni..........

A. Nuvarande organisation........... 9

B. Utredningar och förslag rörande omorganisation av försvarets centrala ledning

och förvaltning............... ^

C. Allmänna riktlinjer för omorganisationen.......... 1,7

D. Försvarsdepartementet...... 00

................. ÖO

1. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli........... 38

2. Kommandoexpeditionerna.......... 38

Dantförsvarets kommandoexpedition....... 33

Sjöförsvarets kommandoexpedition....... 47

E. Lantförsvaret..............

1. Chefen för hären........... ^g

2. Härens stab............. 45

3. Arméförvaltningen........ g_

Vapendepartementet...........

Fortifikationsdepartementet............ 69

Intendenturdepartementet............ 72

S j uk vård s d ep artem ente t............. • 7g

Civila departementet............ 7g

4. Härens trup pslagsinspektioner m. m............. 79

5. Härens högre truppförband............... 89

Arméfördelningarna............ gg

Övre Norrlands trupper............. 9g

Östra brigaden.............. 07

Gotlands trupper.............. ^gg

6. Sammanfattning av de föreslagna förändringarna i gällande stater . . . 106

F. Sjöförsvaret ................ Hg

1. Chefen för marinen............ Hg

2. Marinstaben.............. ’

3. Marinförvaltningen............. ^gg

Allmänna grunder............ jgg

Ämbetsverkets inre organisation............ jgg

4. Inspektören för kustartilleriet.............

5. Cheferna för mariningenjörkåren, marinintendenturkåren och marinläkar kåren

• .................................

6. Sammanfattning beträffande förändringar i personalbehov och gällande

Stater............................ 143

<7. Flygvapnet................ ^.7

H. övergången till den nya organisationen.............. Igg

Lantförsvaret.............. ir„

Sjöförsvaret............. ^gg

318

Kungl. Maj:ts proposition nr 175.

Sid.

... . . 158

II. Anslagsberäkning m. in........................

Arvodesreglering för viss pensionerad personal.................

........169

Departementet.......................

. ......1<1

Arméförvaltningen.......................

Avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. (^försvaret).....17

'' . .....195

Marinförvaltningen......................

Avlöning till personal vid kdrer och stater m. fl- (sjöförsvaret).........195

Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m. (flygvapnet)............ • 208

Bil. A. Förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av 35 § i offkersavlönings reglementet.

...............................

a 226_316

Bil. 1—68. Förslag till stater in. .....................

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929.