Kungl. Maj:ts proposition Nr 174

Proposition 1932:174

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

1

Nr 174.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922 (nr 260)
om automobilskatt m. m.; given Stockholms slott den 26 februari
1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922
(nr 260) örn automobilskatt,

2) förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929
(nr 62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit,

3) förordning örn tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den
1932, och

4) förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen den 2 juni 1922
(nr 261) örn särskild skatt å automobilgummiringar.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. H2 haft. (Nr 17b.)

I

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Förslag

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922
(nr 260) örn automobilskatt1.

Härigenom förordnas, dels att 1, 2, 5 och 18 §§ förordningen den 2 juni
1922 om automobilskatt skola, 1 och 2 §§ i nedan angivna delar, erhålla
följande ändrade lydelse, dels ock att i förordningen skall införas en ny
paragraf, betecknad såsom 14 a § och av nedan angivet innehåll:

1 §.

För automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit
här i riket registrerad, skall årligen erläggas skatt enligt nedan meddelade
bestämmelser.

Angående beskattning av automobil eller släpvagn, vilken, ehuru den
hort här i riket registreras, icke blivit i automobilregister införd, gäller
vad i 14 § här nedan stadgas.

Med automobil---på skenor.

Vad i denna förordning stadgas örn släpvagn skall gälla allenast beträffande
sådan för stadigvarande bruk avsedd släpvagn, som kopplas
till automobil. i

2 *.

Från skatteplikt---svensk undersåte.

Från skatteplikt undantages jämväl automobil eller släpvagn, som är
inrättad uteslutande för brandväsen eller för transport av sårade eller
sjuka.

5 §.

Skatt utgår för helt kalenderår räknat med följande belopp:

a) för motorcykel utan bivagn med femton kronor, då motorcykelns

tjänstevikt icke överstiger sjuttiofem kilogram, men eljest med tjugo
kronor; '' s

b) för motorcykel med bi vagn med trettio kronor;

c) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med fjorton
kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens
tjänstevikt minskad med sexhundra kilogram, dock minst med sextio
kronor;

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,
med femtio kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens
tjänstevikt;

1 Senaste lydelse: Se beträffande 5 § 1927:188 och beträffande 18 § 1930:286.

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

e) för släpvagn, beträffande vilken den beräknade vikten av den största
last och det största antal passagerare, varför släpvagnen är inrättad
(maximilast), uppgår till ettusen kilogram eller däröver, med etthundra
kronor; samt

f) för annan släpvagn med femtio kronor.

14 a §.

Vad i 3, 4, 6, 7, 9—11, 13 och 14 §§ stadgas örn automobil skall äga motsvarande
tillämpning beträffande släpvagn.

18 §.

Efter vilka grunder samt på vad sätt den, som tillverkar eller bedriver
handel med automobiler eller släpvagnar, skall erlägga skatt för användande
i trafik av automobil eller släpvagn, som av honom hålles till
salu, så ock örn och i vad mån skatt skall utgå för automobil, som för tillfälligt
brukande i riket från utlandet införts, bestämmes av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1933.

F örslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr
62) örn särskild skatt å bensin och motorsprit1.

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 3 maj 1929 örn särskild
skatt å bensin och motorsprit skall i nedan angiven del erhålla följande
ändrade lydelse:

1 §.

För bensin, som till riket införes eller här tillverkas, skall i den ordning
nedan stadgas erläggas särskild skatt av åtta öre för liter. För motorsprit
skall erläggas särskild skatt av sex öre för liter.

I denna---såsom motorsprit.

Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Maj:t förordnar.

Senaste lydelse: se 1931 : 245.

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

F örslag
till

förordning örn tillfällig'' skatt å bensin, som finnes i riket den 1932.

Härigenom förordnas som följer:

1 §.

För bensin, som den 1932 klockan 6 f. m. finnes i riket, skall

i den ordning nedan sägs till staten erläggas skatt av två öre för liter.

Med bensin förstås i denna förordning mineraloljor och skifferoljor, vilka
enligt 1 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin
och motorsprit hänföras till bensin. Är bensin blandad med annan vara,
skall vid skattskyldighetens bestämmande hänsyn tagas till den myckenhet,
varmed bensin ingår i blandningen.

2 $.

Skyldighet att erlägga skatt enligt denna förordning åligger, där ej
annat föranledes av vad nedan i 9 § stadgas, den, som vid den i 1 § angivna
tid innehade bensin till myckenhet överstigande 1,000 kilogram.

3 §.

Envar enligt denna förordning skattskyldig skall senast inom en månad
från dagen för denna förordnings ikraftträdande på heder och samvete
avgiva deklaration rörande den myckenhet bensin, han vid den i
1 § angivna tid innehade, varvid tillika skall angivas den plats, där bensinen
då förvarades.

Skyldighet att avgiva deklaration för annan än enskild person åligger
vederbörande styrelse, förvaltning, syssloman, ombud och, för oskiftat
stärbhus, den som sitter i boet.

Deklaration skall avgivas till länsstyrelser i det län, där den uppgiftspliktige
författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven, eller, örn han
är avliden, senast varit eller bort vara mantalsskriven,

eller där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller
syssloman eller ombud är bosatt,

eller i fall, då nämnda regler ej äga tillämpning, i det län, där den med
deklarationen avsedda bensinen huvudsakligen finnes vid den i 1 § angivna
tid.

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

4 %.

1 mom. Det åligger länsstyrelse att övervaka, att deklarationer inkomma
från alla uppgiftsskyldiga och att avgivna deklarationer äro fullständiga
och riktiga, därvid särskilt bör tillses, att envar, som idkar handel
med eldfarliga oljor av första klassen, fullgjort honom åliggande deklarationsskyldighet.
Den, som icke avgivit deklaration men kan antagas
vara deklarationspliktig eller som avgivit ofullständig deklaration, må
föreläggas att inom viss tid inkomma med deklaration eller med erforderliga
uppgifter.

2 mom. Finner länsstyrelse för behörig påföring av skatt nödigt, att
granskning av den skattskyldiges bokföring eller undersökning av dennes
inneliggande lager av bensin verkställes, hör länsstyrelsen föranstalta
örn sådan granskning eller undersökning; och äger länsstyrelsen därvid,
i mån av behov, anlita biträde av sakkunnig.

Det åligger skattskyldig att för sådan undersökning bereda länsstyrelse
eller av länsstyrelse förordnad person tillträde till handels-, fabriks- eller
annan upplagslokal samt att för granskning tillhandahålla sin bokföring
och därtill hörande handlingar.

Arvode till sakkunnig bestämmes av länsstyrelse och skall jämte annan
kostnad för undersökning eller granskning, som i detta mom. sägs, bestridas
av medel, som enligt denna förordning inflyta till statsverket.

3 mom. Kungl. Majit må ock förordna örn granskning av deklarationer
och eljest inhämtade uppgifter. Av Kungl. Majit förordnad granskningsman
äger jämväl taga del av skattskyldigs bokföring och verkställa undersökning
av dennes inneliggande lager av bensin på sätt i 2 mom. stadgas.

Kostnad för granskning, varom Kungl. Majit förordnat, hestrides av
medel, som i 2 mom. sägs.

5 §.

Länsstyrelse åligger att på grund av inkomna deklarationer och eljest
inhämtade uppgifter i särskild längd förteckna dem, som avgivit deklaration,
samt fastställa den myckenhet bensin, för vilken skatt skall erläggas
enligt denna förordning, ävensom därå belöpande skatt.

6 §.

Så snart ske kan skall till envar skattskyldig i rekommenderat brev
med allmänna posten översändas utdrag av längden, såvitt honom angår,
tillika med underrättelse örn tid och sätt för skattens erläggande samt
vad den skattskyldige har att iakttaga, om han vill överklaga länsstyrelsens
beslut eller eljest söka befrielse från påförd skatt.

7 §.

Har någon i deklaration eller annan uppgift, som enligt denna förordning
avgivits, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig un -

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

derlåtit avlämna deklaration eller infordrad upplysning, och har därav
föranletts, att skatt icke blivit honom påförd eller blivit påförd till för
lågt belopp, skall skatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom
berörda förfarande eller underlåtenhet undandragits.

Efterbeskattning må ej ske senare än år 1937.

8 $.

1 mom. Förmenas länsstyrelse hava vid påförande av skatt oriktigt
förfarit, må besvär anföras bos kammarrätten.

Den, som vill anföra besvär över honom enligt denna förordning påförd
skatt, åligger att inom natt och år efter det skatten blivit honom avfordrad,
ingiva eller på eget äventyr, i betalt brev med allmänna posten insända
besvären till länsstyrelsen i det län, där skatten påförts, vid påföljd,
örn den tid försittes, att besvären icke varda till prövning upptagna;
dock må icke den omständigheten, att besvären i stället för till länsstyrelsen
ingivits eller avsänts till kammarrätten, utgöra binder för deras
upptagande till prövning, därest besvären dit inkommit före utgången
av den stadgade besvärstiden. I sådant fall skola besvären av kammarrätten
omedelbart överlämnas till länsstyrelsen för vidare behandling
på sätt i 2 mom. sägs.

2 mom. Sedan vid besvären fogats de handlingar, på vilka överklagade
beslutet grundats, ävensom utdrag av längden, i vad den klagande angår,
översänder länsstyrelsen skyndsamt till kammarrätten samtliga
handlingar med de upplysningar och erinringar besvären anses påkalla.

9 *.

Visar skattskyldig, att bensin, som ban vid den i 1 § angivna tid innehaft,
till annan levererats, och grundar sig leveransen på försäljningsavtal,
som slutits före denna förordnings ikraftträdande, äger Kungl. Majit,
där den skattskyldige icke på grund av förbehåll i försäljningsavtalet eller
eljest är berättigad att hos köparen uttaga skatten, bestämma, att skattskyldigheten
skall åligga köpare, eller, då skäl därtill äro, medgiva befrielse
från eller återbäring av skatten.

Ansökan örn sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom natt
och år, efter det skatt vederbörande avfordrats.

10 $.

Angående restitution av skatt, som i denna förordning avses, skola bestämmelserna
i förenämnda förordning örn särskild skatt å bensin och
motorsprit äga motsvarande tillämpning.

11 $.

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må
ej verkställas av annan än länsstyrelse eller jämlikt 4 § 3 mom. förordnad

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

person. Deklarationerna skola tillhandahållas dem, som i och för sin
befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke vara för
någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit dess
offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Majit förordnar,
för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman,
åt vilken Kungl. Majit uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Deklarationerna skola med de undantag, vartill stadgandena i nästföregående
stycke föranleda, hos länsstyrelsen behörigen förvaras intill
utgången av år 1937, varefter deklarationerna skola förstöras.

12 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration,
bote från och med tjugufem till och med trehundra kronor; och må länsstyrelsen
förelägga den uppgiftspiiktige lämpligt vite.

13 $.

Har någon i deklaration mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift, så
att han därigenom undgått att betala skatt eller fått erlägga för låg skatt,
bote högst fem gånger det belopp, som genom det oriktiga förfarandet
undandragits.

Har den oriktiga uppgiften icke lämnats mot bättre vetande, men har
den, som lämnat uppgiften, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov
vårdslöshet, vare straffet böter, högst två gånger det belopp, som genom
den oriktiga uppgiften undandragits.

Den, som dömes till straff enligt denna paragraf, skall jämväl förpliktas
utgiva den skatt, som genom det oriktiga förfarandet undandragits.

14 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende,
som i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller skattskyldigs
bokföring, må ej i vidare mån, än bans tjänsteutövning fordrar, yppa
vare sig innehållet i sådan deklaration eller skattskyldigs affärsförhållande,
varom han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare
underkastad ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig
skyldig till förseelse som nu sagts, straffes med böter, ej under fem dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande örn statistisk bearbetning
av deklarationer, som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må
ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse
härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

15 §.

Länsstyrelse äger ådöma böter eller fälla till utgivande av vite enligt
12 $.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Åtal för förseelse, som i 13 eller 14 § oxnförmäles, skall anhängiggöras
vid allmän domstol.

Förseelse, som omförmäles i 13 i, är föremål för allmänt åtal. Förseelse,
varom i 14 § sägs, må ej åtalas av allmän åklagare, där den ej av målsägande
till sådant åtal angives.

16 §.

Böter ocl; vitén, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.
Saknas tillgång till deras gäldande, skola de förvandlas efter allmän
strafflag.

17 §.

Bestämmelser rörande uppbörd av skatt, som i denna förordning avses,
så ock de närmare föreskrifter, som eljest för tillämpning av denna förordning
erfordras, meddelas av Kungl. Maj:t.

18 §.

Angående fördelning av influten skatt gäller vad som är stadgat angående
fördelning av de jämlikt förordningen örn särskild skatt å bensin
och motorsprit influtna skattemedel.

Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Maj:t förordnar.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 § förordningen den 2 juni 1922 (nr
261) om särskild skatt å automobilgummiringar b

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 2 juni 1922 örn särskild
skatt å automobilgummiringar skall i nedan angivna delar erhålla följande
ändrade lydelse:

1 §•

För följande arbeten av mjuk kautschuk, som införas till eller tillverkas
inom riket, nämligen massiva hjulringar (även i längder) samt yttergummi
eller delar därtill för ringar till automobiler eller motorcyklar,
skall i den ordning nedan stadgas erläggas skatt av tre kronor femtio öre
för kilogram.

1 Senaste lydelse: se 1929:63.

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Vad sålunda stadgas om ringar till automobiler och motorcyklar skall
jämväl äga tillämpning i avseende å ringar till släpvagnar och traktorer
ävensom å ringar till bärgnings- och andra transportabla maskiner,
Kungl. Majit dock obetaget att i särskilda fall, där omständigheterna därtill
föranleda, medgiva befrielse från skattskyldighet.

I första och andra styckena omförmälda varuslag benämnas i denna förordning
automobilgummiringar.

För automobilgummiringar ---denna förordning.

På Kungl. Majits prövning---skall erläggas.

Denna förordning träder i kraft den dag Kungl. Majit förordnar; och
skall härvid iakttagas följande:

1) För automobilgummiringar, som inom riket finnas den

1932, och för vilka icke skatt erlägges uti den i 2 och 5 §§ stadgade ordning,
skall, i den mån ej nedan i punkten 2 annorlunda sägs, erläggas, utöver
den skatt av 2 kronor för kilogram, som utgår enligt 1 § förordningen
örn särskild skatt å automobilgummiringar i dess äldre lydelse, ytterligare
skatt med 1 krona 50 öre för kilogram.

2) En var ägare av automobil åtnjuter befrielse från skyldighet att er lägga

genom denna förordning beslutad höjning av den särskilda skatten
å automobilgummiringar för den uppsättning ringar, som finnes anbragt
å automobilens hjul den 1932 med tillägg av ytterligare

hälften av nämnda antal.

3) Annan än tillverkare av automobilgummiringar, vilken den

1932 innehar sådana ringar, för vilka skatt enligt denna förordning
skall erläggas, är pliktig att före utgången av månad

1932 till länsstyrelsen i det län, där han har sitt hemvist, eller örn han
yrkesmässigt driver handel med automobilgummiringar, i det län, där rörelsen
drives, avgiva deklaration rörande de av honom den
1932 innehavda automobilgummiringar, med angivande av antal, varuslag
och vikt.

Skatt för ringarna skall erläggas vid avgivandet av deklarationen; dock
att, örn skattens belopp överstiger ettusen kronor, den skattskyldige må
åtnjuta anstånd med betalningen av vad som överstiger nämnda belopp
intill utgången av juni månad 1933. Kungl. Majit äger att, örn så finnes
skäligt, medgiva ytterligare anstånd.

4) Vad i 12 och 13 §§ stadgas för det fall, att deklarationsskyldighet enligt
4 § ej behörigen fullgöres, skall jämväl äga tillämpning i avseende å
deklaration, varom under 3) sägs.

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 26 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet
anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin:

Vid anmälan den 4 januari 1932 av finansplanen och av beräkningen av
statsverkets inkomster för budgetåret 1932/1933 angav jag en höjning av
automobilskattemedlen såsom en av de möjligheter, som kunde komma i
fråga för att ernå balans i budgeten. Då det i och för sig syntes rimligt,
att motortrafiken finge bära en större del av utgifterna för vägväsendet
än vad för närvarande vore fallet, förordade jag i anslutning härtill, att
från och med nästa budgetår samtliga kostnader för statens bidrag till
allmänna vägunderhållet på landet och för den lokala vägorganisationen
täcktes av automobilskattemedel, liksom ock statens bidrag till byggande
av landsvägar och vanliga bygdevägar. I enlighet härmed skulle anslagen
för utgifter från automobilskattemedlen ökas med sammanlagt 13.38 miljoner
kronor. För bestridande härav samt för att dessutom möjliggöra någon
ökning av det belopp, som med gällande grunder skulle stå till förfogande
för att fördelas mellan städer och landsbygd, föreslog jag en
skärpning av automobilbeskattningen därhän, att ifrågavarande inkomsttitel
höjdes utöver det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet, 65 miljoner
kronor, med 15 miljoner kronor. I samband därmed uttalade jag, att
en omläggning av motorfordonsskatten borde företagas; och tillkännagav
jag tillika min avsikt att framdeles anmäla förslag i ämnet.

I riksstatsförslaget upptogs, i överensstämmelse med vad jag sålunda
anfört, inkomsttiteln automobilskattemedel till 80 miljoner kronor.

Sedan numera slutförts inom finansdepartementet verkställd utredning i
detta ärende, får jag härmed framlägga resultaten av denna utredning
samt de förslag, vartill utredningen givit anledning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

11

Fördelningen av kostnaderna tor vägväsendet.

Det bidrag till vägväsendet å landsbygden, som för närvarande utgår av
automobilskattemedel, kan icke anses motsvara den andel i kostnaderna
för vägväsendet, som förorsakas av motorfordonstrafiken. Att så
icke anses vara fallet, har kommit till uttryck såväl i officiella uttalanden
i ämnet som ock i framställningar från i frågan intresserade näringsorganisationer.
Sålunda hava de s. k. järnvägsekonomisakkunniga i sitt den
19 december 1928 avgivna betänkande till stöd för sin uppfattning, att järnvägarna
och automobiltrafiken icke vore jämställda i konkurrensavseende,
åberopat, att automobiltrafiken betalade endast en mindre del av de väghållningskostnader
den förorsakade och sålunda åtnjöte faktisk subvention
av det allmänna med årligen flera tiotal miljoner kronor. Dessa synpunkter,
som naturligen anknöto till förhållandena år 1928, hava ytterligare
understrukits av järnvägsstyrelsen i dess skrivelse till
Kungl. Maj:t den 9 februari 1931, däri styrelsen särskilt påkallat strängare
tillämpning av sådana bestämmelser i 1930 års motorfordonsförordning,
som hade betydelse ur konkurrenssynpunkt. Järnvägsstyrelsen
har sålunda i detta yttrande beträffande förhållandet mellan järnvägarna
och automobiltrafiken framhållit bland annat, att dessa transportgrenar
icke arbetade under lika förhållanden, att automobiltrafiken vore
i viktiga avseenden gynnad och understödd, att rättigheter och skyldigheter
för järnvägar och automobilföretag å avstånd, där konkurrens bedreves,
borde bliva så lika som möjligt samt att särskilt den yrkesmässiga
landsvägstrafiken borde få bära alla med densamma förenade kostnader.
Stockholms Rederiförening och Skärgårds- och Mälarflottornas rederiförening
samt Svenska järnvägsföreningen hava i framställningar till
Kungl. Majit givit uttryck åt enahanda synpunkter.

Vidare har statens organisationsnämnd i ett yttrande, som nämnden den
5 december 1931 avgivit över järnvägsstyrelsens sistnämnda skrivelse, över
övriga nyss nämnda ävensom över vissa andra till Kungl. Majit ingivna
framställningar rörande den av motorfordonen med andra transportmedel
bedrivna konkurrensen, framhållit bland annat, att vid ett bedömande av
det problem, som innefattades i frågan örn det ena trafikmedlets företräde
framför det andra, borde i första hand tillses, att automobiltrafiken, såväl
den yrkesmässiga som den icke yrkesmässiga, finge bära alla de kostnader,
som rätteligen borde åvila densamma. Med fog, fortsätter nämnden vidare,
syntes kunna sättas ifråga, huruvida automobiltrafiken till fullo fått sig
ålagda av densamma åsamkade kostnader i två hänseenden, nämligen dels i
fråga örn vägars byggande och underhåll dels ock i fråga om registrering
och tillsyn över nämnda trafik. I det förra hänseendet borde, enligt nämn
dens mening, undersökas, huruvida den å motortrafiken lagda skatten kun
de anses ungefärligen motsvara — varken mer eller mindre — av densamma
orsakade kostnader för anläggning av nya vägar och uträtning och
annan förbättring av redan förefintliga vägar samt för vägunderhåll.

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Till uppfattningen att motortrafiken icke för närvarande deltager i kostnaderna
för vägväsendet i den omfattning, som får anses motsvara de av
densamma orsakade kostnaderna, har jämväl riksdagen uttalat sin anslutning.
I skrivelse av den 28 maj 1931, nr 292, har riksdagen hemställt, att
Kungl. Majit ville låta verkställa utredning rörande automobilbeskattning
ens anordnande samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
kunde föranleda, och har riksdagen därvid åberopat bevillningsutskottets
betänkande, nr 40, däri utskottet anfört bland annat:

Det vore uppenbart, att med den snabba utveckling, som ägt och alltjämt
ägde rum på automobiltraiikens område, beskattningen visade tendens
att hastigt föråldras och att förty inom en näraliggande framtid beskattningen
vore i behov av omläggning. Så hade otvivelaktigt lagen örn
trafikförsäkring å motorfordon skärpt de olägenheter, som fordonsskatten
i många fall medfört. Vidare torde under senare år gjorda förbättringar
i fråga örn ringarnas konstruktion ökat dessas livslängd, vilket i sin ordning
medfört en sänkning av den anpart av skatten ringarna hade att bära.
Det syntes sannolikt, att framdeles även andra ämnen än bensin med
fördel kunde komma att utnyttjas såsom motorbränsle. Utskottet ville
endast erinra örn den ökade betydelse, råoljan syntes komma att erhålla,
särskilt lör framdrivande av automobiler i yrkesmässig trafik samt lastautomobiler.
Då bensinskatten utgjorde den ojämförligt största delen av
automobilskatten, måste det anses angeläget, att statsmakterna i så god
tid som möjligt inrättade sig efter de ändrade förhållanden i fråga örn beskattningen,
vilka kunde bliva en följd av en dylik övergång från bensin
till andra slag av motorbränslen. Slutligen torde den ökade användningen
av automobilomnibussar och lastautomobiler påkalla en utredning beträffande
beskattningen av dylika automobiler.

På grund härav hade utskottet ansett frågan rörande beskattning av
automobiltrafiken böra göras till föremål för utredning. Redan av det
anförda vore likväl uppenbart, att utskottet saknat möjlighet att närmare
angiva riktlinjerna för den blivande utredningen i ämnet. Utskottet ville
emellertid framhålla önskvärdheten av att densamma gjordes allsidig.

Då det måste anses såsom en riktig utgångspunkt för beskattningen, att
automobiltrafiken linge så vitt möjligt bära de merkostnader denna förorsakade
vägväsendet och denna trafik för närvarande knappast syntes bestrida
erforderlig del av dessa kostnader, torde utredningen även böra omfatta
frågan om storleken av det bidrag automobiltrafiken borde lämna.

Frågan örn fördelningen av skatten å de olika beskattningsföremålen
borde givetvis ägnas särskild uppmärksamhet. Därvid syntes man böra bibehålla
de grundläggande principerna för gällande beskattning, nämligen
att denea skullo drabba såväl innehavet av automobil som även och
främst utgå i förhållande till den omfattning, i vilken automobilerna
brukades.

Någon sådan mera fullständig undersökning rörande frågan, i vilken
omfattning automobiltrafiken bör deltaga i bestridandet av kostnaderna
för vägväsendet, har icke företagits. Emellertid hava vissa beräkningar
verkställts för att söka utröna, huru kostnaderna för vägväsendet för
närvarande fördela sig.

Kostnaderna för vägväsendet bestridas för närvarande i städerna dels

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

med städernas egna skattemedel dels ock med automobilskattemedel, vilka
tor detta ändamål uppdelas i ordinarie medel och utjämningsmedel, samt
å landsbygden dels med vägskattemedel dels med vanliga statsmedel dels
ock med automobilskattemedel.

Städerna tillkommande automobilskattemedel skola enligt gällande författningar
användas till förbättring och underhåll av städernas för automobiltraliken
viktiga vägar och gator, i första rummet städernas infartsvägar.
Bidragskvoten för företag utförda med bidrag från den städerna
tillkommande utjämningsandelen av automobilskattemedlen har av Kungl.
Majit i regel fastställts till 50 procent för gator och 66.66 procent för infartsvägar.
Med utgångspunkt från att städernas andel av automobilékattemedlen
i medeltal täcker 60 procent av kostnaderna för städernas
för automobiltrafiken viktiga vägar och gator, har för åren 1930—1933
verkställts följande beräkning rörande städernas totala kostnader för denna
kategori av städernas gator och vägar samt dessa kostnaders fördelning
på automobilskattemedel och städernas egna skattemedel. — Kostnaderna
för åren 1931—1933 äro allenast uppskattade kostnader; kostnaderna för
år 1931 hava sålunda beräknats med ledning av storleken av de bilskattemedel,
som influtit under budgetåret 1930/1931, och kostnaderna för åren
1932 och 1933 hava uppskattats med ledning av heloppen av de bilskattemedel,
som beräknas inflyta budgetåren 1931/1932 och 1932/1933:

	År 1930	År 1931	År 1932	År 1933
	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.
Bilskattemedel (ordinarie och utjämnings-
andel)...................................................	8.3	8.9	10.6	11.7
Städernas egna skattemedel ........................	5.5	5.9	7.1	7.8
Summa kronor	13.s	14.8	17.7	19.5

Den å landsbygden utgående vägskatten användes till täckande av vägdistriktens
egna kostnader — alltså vägdistriktens totala kostnader minskade
med bidragen av vanliga statsmedel och automobilskattemedel — dels
för anläggning och ombyggnad av allmänna vägar, ödebygdsvägar, tillfartsvägar
till inlandsbanan, enkla bygdevägar, landsvägar och vanliga bygdevägar
dels ock för vägunderhåll och vinterväghållning; under sistnämnda
post inbegripas därvid jämväl förvaltningskostnader för vägdistrikten
samt annuiteter, som vägdistrikten hava att erlägga å distrikten beviljade
amorteringslån för utförande av varaktig beläggning å vissa vägsträckor.
Med vägskattemedel bestridas vidare vissa kostnader, vartill statsbidrag
ej utgå, såsom räntor och amorteringar å lån, uppbördsprovisioner m. m.

En beräkning av den totala vägbörda, som åvilar vägdistrikten, förutsätter,
att det taxerade vägskattebeloppet, å ena sidan, minskas med vad
som från det taxerade beloppet avgår i form av avkortningar och avskrivningar,
samt, å andra sidan, ökas med det belopp, vartill kvarstående

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

naturaunderhåll skäligen kan uppskattas. En dylik beräkning har för
kalenderåren 1927—1931 givit följande resultat:

	Uttaxerad vägskatt milj. kr.	Kostnad för naturaunder-håll milj. kr.	Avkortningar m. m. milj. kr.	Vägbörda milj. kr
År 1927 ..........................................	29.2	6.1	0.7	34.6
> 1928 .........................................	32.2	4.1	i.i	35.2
» 1929 ........................................	33.9	1.3	1.2	34.0
» 1930 .........................................	32.5	0.3 1	1.1 1	31.7
» 1931 ..........................................	31.9	__	1.0 1	30.9

Den vägskatt efter avdrag av avkortningar m. m., som uttaxeras år 1932
och som sålunda skall täcka 1933 års utgifter, torde kunna uppskattas till
31 miljoner kronor.

Sammanställningen utvisar, att från och med år 1929 den vägdistrikten
åvilande vägbördan varit stadd i minskning. Anledningen härtill är huvudsakligen
den successiva höjningen av de utav automobilskattemedel
till vägdistrikten utgående bidragen.

Vägdistrikten tillkommande bidrag av statsmedel utgöras dels av vanliga
statsmedel dels ock av automobilskattemedel. Huru dessa bidrag
fördelats på nämnda två slag av skattemedel under budgetåren 1929/
1930, 1930/1931 och 1931/1932, sistnämnda budgetår enligt riksstaten, samt i
innevarande års statsverksproposition föreslås fördelade under budgetåret
1932/1933, framgår av följande sammanställning:

Ändamål	Budgetår 1929/1930	Budgetår 1930/1931	Budgetår 1931/1932	Budgetår 1932/1933
Vanliga stats- medel milj. kr.	Bil- skatte- medel milj. kr.	Vanliga stats- medel milj. kr.	Bil- skatte- medel milj. kr.	Vanliga stats- medel milj. kr.	Bo-sk < tte-medel milj. kr.	Vanliga stats- medel milj. kr.	Bil- skatte- medel milj. kr.
Vägorganisationen ....................	_	_	0.5	0.3	0.4	0.8		0.7
Landsvägar m. m. .....................	4.5	—	5.0	—	5.26	—	—	5.25
Enkla bygdevägar .....................	0.85	—	1.2	—	1.35	—	1.35	—
Ödebygdsvägar...........................	0.55	—	0.8	—	0.9	—	0.9	—
Tillf, vägar till inlandsbanan ......	0.3	—	0.5	—	0.5	—	Q.6	—
Förbättringar och underhåll.........	—	30.8	—	35.4	—	42.5	—	46.8
Vägunderhållet...........................	5.8	5.8	6.7	6.7	6.6	6.6	—	15.6
Betungade vägdistrikt ...............	0.2	—	0.2	—	0.2	-■	—	—
	12.2	36.6	14.9	42.4	15.2	49.4	2.7 5	68.35
	48.8	57.3	64.6	71.1

1 Uppskattade belopp.

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

I denna tabell hava ej medräknats de bidrag av statsmedel, som till vägdistrikten
beviljats eller beräknats att utgå av anslaget för arbetslöshetens
bekämpande.

En med ledning av sålunda erhållna siffror verkställd sammanställning
av kostnaderna för vägväsendet, därvid beträffande städerna allenast
medtagas kostnaderna för städernas för automobiltrafiken viktiga vägar
och gator och därvid tillika förutsatts, att av de i riksstaten upptagna medlen
anslag till vägunderhåll utfalla under budgetårets förra hälft men
övriga anslag komma vägväsendet tillgodo först under budgetårets senare
hälft, utvisar för åren 1930—1933 följande:

	År 1930	År 1931	År 1932	År 1933
	Kom-munal-o väg-skatte-medel	Vank stats- medel	Bil- skatte- medel	Kom-mu ual-o. väg-skatte-medel	Vank stats- medel	Bil- skatte- medel	Kom-munal o. väg-skäl''e-medel	Vank stats- medel	Bil- skatte- medel	Kom-munal-o. väg-skatte-medel	Valli. stats- medel	Bil- skatte- medel
				Milj	o n e	r k r	o n o	r
Städerna......	5.5		8.3	5.9		8.9	7.1		10.6	7.8		11.7
Landsbygden	34.0	13.1	37.s	31.7	14.8	49.3	30.9	8.6	58.4	31.0	2.76	68.95
	39.6	13.1	45.8	37.6	14.8	51.2	38.0	8.6	69.o	38.8	2.7 5	80.6 5
Summa		98.4			103.6			115.6			122.2
Medlens an-delsprocent	40	13	47	36	«	50	33	7.5	59.5 |	32	2.5	65.5

Därest i kalkylen endast medtagas kostnaderna för vägväsendet å landsbygden,
fördela sig kostnaderna å vägskattemedel, vanliga statsmedel
och automobilskattemedel i procent räknat på sätt framgår av följande
tabell:

Andelskvot.

År	Vägskatte- medel %	Vanliga statsmedel o/ /o	Bilskatte- medel %
1930 ..............................	40	15.5	44.5
1931 ..............................	35.5	16.5	48
1932 .............................	31.5	9.0	59.5
1933 ..............................	30.5	2.5	67

Här återgivna beräkningar utvisa, att därest i den omfattning, i det
föregående angivits, hänsyn tages till kostnaderna för vägväsendet både
i städerna och på landsbygden, med automobilskattemedel av dessa kostnader
gäldats 47 procent år 3930 och 50 procent år 1931. Av kostnaderna

Historik.

1922 års
riksdag.

16 Kungl. Martts proposition Nr 174.

för vägväsendet å landsbygden utgöra nämnda procentsatser 44.5 för år
1930 och 48 för år 1931.

En överflyttning, på sätt i statsverkspropositionen föreslagits, av dels
det anslag till bidrag till vägunderhållet på landet, som hittills gäldats
med vanliga statsmedel, dels anslaget till byggande av landsvägar och
vanliga bygdevägar, dels ock de två anslag till vägorganisationen i länen,
vilka hittills gäldats med vanliga statsmedel, att utgå av automobilskattemedel,
skulle medföra, att med dylika medel kunna beräknas komma att
gäldas år 1932 59.5 procent av sammanlagda kostnaderna för städernas
för automobiltrafiken viktiga vägar och gator samt för vägväsendet å
landsbygden och likaledes 59.5 procent av enbart sistnämnda kostnader
samt år 1933 65.5 procent respektive 67 procent av samma kostnader.
En överflyttning redan nu i sådan omfattning av statens utgifter för vägväsendet
från den egentliga skattebudgeten till att täckas med automobilskattemedel
kan antagas hålla sig inom ramen för vad en utredning
kommer att utvisa i fråga örn den procentuella storleken av det bidrag,
som automobiltrafiken bör lämna till bestridande av kostnaderna för
vägväsendet. Ur det material, som hopbragts vid de sistlidet år företagna
trafikräkningarna, hava stickprov tagits för att vinna upplysning örn
motorfordonstrafikens omfattning i förhållande till hästfordonstrafiken.
Samtliga dessa prov häntyda på, att icke ens med det förslag till ytterligare
beskattning av motorfordonen, som här framlägges, dessa fordon
komma att deltaga i kostnaderna för vägväsendet i den omfattning, som
motsvarar deras andel i den vägslitande trafiken.

Automobilbeskattningen i Sverige.

Under den relativt korta tid, som förflutit, sedan beskattning av motorfordon
infördes i vårt land, har denna beskattning varit föremål för åtskilliga
ändringar, huvudsakligen betingade av de ökade kostnader för
vägväsendet, som motorfordonstrafiken förorsakat.

Beskattning av motorfordon kom till stånd i vårt land första gången
efter beslut vid 1922 års riksdag. I den proposition, nr 199, som på
grundval av ett av den s. k. vägkommissionen avgivet förslag nämnda
år förelädes riksdagen, föreslog Kungl. Majit dels en å själva fordonet
lagd skatt, för automobil med ringar av mjuk kautschuk utgående med
8 kronor för varje påbörjat hundratal kilogram av automobilens egen
vikt, dels skatt å automobilgummiringar utgörande 1 krona 50 öre för
kilogram. Sedan propositionen i huvudsak vunnit riksdagens bifall, utfärdades
den 2 juni 1922 förordningar örn automobilskatt och örn särskild
skatt å automobilgummiringar (S. F. S. nr 260 och 261).

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Emellertid ansågs snart nog det bidrag'' till vägväsendet, som sålunda
uttogs av automobiltrafiken, icke svara mot de kostnader denna trafik
pålade vägväsendet. Redan vid 1924 års riksdag framlade Kungl.
Majit i proposition, nr 206, förslag örn viss böjning av den för fordonen
utgående skatten samt örn upptagande av, förutom en mindre tullavgift,
en särskild skatt å bensin. Riksdagen ansåg, att någon böjning av
skatten å själva fordonen icke borde vidtagas, men godkände förslaget
örn särskild bensinskatt, därvid, i syfte att sålunda erhålla vederlag för
det skattebelopp, som beräknats skola inflyta genom den föreslagna böjningen
av fordonsskatten, det av Kungl. Majit föreslagna skattebeloppet,
4 öre för liter, höjdes till 5 öre. Tillika beslöt riksdagen, att den särskilda
skatten skulle omfatta jämväl motorsprit; bestämmelserna i denna
del skulle, emellertid träda i tillämpning först den 1 juli 1929.

Emellertid visade sig, att ej heller med den sålunda genomförda skärpningen
av beskattningen av automobiltrafiken denna trafik i skälig omfattning
deltog i kostnaderna för vägväsendet. I syfte att i än större
utsträckning än vad dittills varit fallet bereda ersättning för de ökade
utgifter för väghållningen, som sagda trafik förorsakade, föreslog Kungl.
Majit ånyo vid 1927 års riksdag i proposition, nr 173, ökad beskattning
av automobiltrafiken, såväl vad fordon som förbrukningsartiklar anginge.

Vidkommande fordonsskatten innebar det förslag, som i denna proposition
framlades, sådan omläggning av beskattningen, att till grundval
för skattens beräknande föreslogs fordonets tjänstevikt, d. v. s. vikten
av fordonet i fullt driftfärdigt skick, i stället för såsom förut fordonets
egen vikt (skattevikt). Det framhölls att, då det vore den rullande
vikten, som borde beskattas, det uppenbarligen vore mera följdriktigt
att till grund för skatten lägga automobilens vikt i driftfärdigt skick,
ökad med vikten av det antal personer eller den last, som automobilen
kunde beräknas i medeltal föra. Då emellertid fastställandet av denna
vikt vore förenat med stora vanskligheter, syntes det dock vara ett steg
i rätt riktning att låta tjänstevikten utgöra grund för skattens beräknande.
I förslaget berördes även andra beskattningssystem —• skattens
beräknande efter hästkraftantal och efter cylindervolym —■ men ansågs
intet av dessa system vara att förorda vid uttagandet av en efter fordonens
vägslitning på rättvist sätt avpassad skatt. Såsom skäl härför
anfördes bland annat, att i vissa länder, där ettdera av sistberörda
system tidigaro tillämpats, övergång helt eller delvis till viktbeskattning
ägt rum. Förslaget innebar i övrigt i fråga örn fordonsskatten dels
införandet av ett skattefritt viktsavdrag av 300 kilogram, varigenom en
efter vagnarnas vägförstörande verkningar i viss mån avpassad progressivitet
i skatteskalan skulle vinnas, dels en höjning av skattesatsen
från förutvarande 8 kronor till 10 kronor för varje påbörjat tal av 100
kilogram av fordonets på förenämnt sätt bestämda vikt, dels ock inföBihang
lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 1 h 2 hafi. (Nr 17It.) 2

1924 arti
riksdag.

1927 ära
riksdag.

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

1929 års
riksdag.

1931 års
riksdag.

Gällande bestämmelser.

Fordonsskatt.

rande av en minimiskatt av 75 kronor. Beträffande gummiringskatten föreslogs
höjning från 1 krona 50 öre till 1 krona 75 öre för kilogram och i
fråga om bensinskatten en ökning från 5 till 6 öre för liter.

Riksdagen biföll förslaget i vad det avsåg bensinskatten samt i huvudsak
beträffande fordonsskatten, varvid dock det skattefria viktsavdraget
för åstadkommande av en mera lämpligt avvägd skatteskala bestämdes
till 400 kilogram. I fråga örn gummiringskatten beslöts — i syfte
att utjämna den minskning av den föreslagna fordonsskatten, som ökningen
av det skattefria viktsavdraget innebar — en böjning med 50 öre
till 2 kronor för kilogram. Förordningar örn ändrad lydelse i enlighet med
riksdagens beslut av förut gällande författningar i ämnet utfärdades
den 3 juni 1927 (S. F. S. nr 188—190).

Genom beslut vid 1929 års riksdag förlängdes skattefriheten-för motorsprit
intill den 1 juli 1933, varjämte bestämdes, att skatten därå skulle
under tiden från och med den 1 juli 1933 till den 1 juli 1934 utgå med
halvt belopp eller med 3 öre för liter. Vidare beslöts vid nämnda riksdag
sådan ändring av bestämmelserna örn skatt å bensin, att dessa, som förut
omfattat endast importerad bensin, även kommo att omfatta inom landet
framställd bensin. I överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdades
den 3 maj 1929 ny förordning (S. F. S. nr 62) örn särskild skatt å
bensin och motorsprit.

Vid 1931 års riksdag beslöts i anledning av väckta motioner, att, utöver
den i förenämnda förordning den 3 maj 1929 örn särskild skatt å
bensin och motorsprit stadgade skatten å bensin, å denna vara skulle
under tiden från och med den 4 juni 1931 till och med den 30 juni 1933
erläggas en provisorisk tilläggsskatt av 2 öre för liter. Förordning härom
utfärdades den 2 juni 1931 (S. F. S. nr 137).

Den egentliga automobilskatten, fordonsskatten, utgår för närvarande
med följande belopp för helt kalenderår räknat:

a) för motorcykel utan bivagn med 10 kronor, då motorcykelns tjänstevikt
icke överstiger 75 kilogram, men eljest med 15 kronor;

b) för motorcykel med bivagn med 25 kronor;

c) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med 10 kronor
för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt
minskad med 400 kilogram, dock minst med 75 kronor; samt

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne an mjuk kautschuk,
med 50 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens
tjänstevikt.

Fri från fordonsskatt är automobil, som äges av medlem av konungahuset
samt, under villkor av ömsesidighet, automobil tillhörig främmande
makts härvarande beskickning eller konsulat tillhörande personal,
som icke är svensk undersåte.

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Fordonsskatt utgår ej keller för automobil, som är inrättad uteslutande
för brandväsen eller för transport av sårade och sjuka.

Med automobils tjänstevikt, vilken beräknas efter direkt vägning av
automobilen, avses enligt motorfordonsförordningen den 20 juni 1930
(S. F. S. nr 284) vikten av automobilen i normalt, fullt driftfärdigt skick
vid användning av tyngsta till automobilen börande karosseri, däri inbegripen
vikten av dels till automobilen börande verktyg, reservdelar och
reservgummi ävensom bränsle, smörjolja och vatten (tillbehör), dels ock
den för automobilen nödvändiga bemanningen.

Skatt utgår endast å motorfordon, vilka enligt motorfordonsförordningen
äro registreringspliktiga. På grund härav äro bland annat släpvagnar
samt traktorer och andra motorredskap skattefria.

Skatteplikt inträder med den kalendermånad, under vilken motorfordonet
första gången införes i automobilregistret, samt upphör med utgången
av den kalendermånad, under vilken fordonet avförts ur registret
utan att hava blivit i annat sådant register infört. Varder fordonet,
innan det registrerats, i avbidan därå använt i trafik lika med registrerat
fordon, skall dock skatten utgå från och med den kalendermånad,
varunder det tagits i bruk.

Debitering av automobilskatt verkställes av registreringsmyndigheten,
d. v. s. i Stockholm Överståthållarämbetet och i länen länsstyrelserna.
Skatten skall vara inbetald senast den 15 februari varje år. I Stockholms
stad inbetalas skatten, efter erhållet meddelande örn dess storlek,
kontant å uppbördsstämma. I länen betalas skatten genom postförskott,
dock må, i den mån så av tillkomna omständigheter påkallas, riksräkenskapsverket
i samråd med generalpoststyrelsen föreskriva, att inbetalning
må ske medelst postgiroinbetalningskort i stället för postförskottsanvisning.

Särskilt kvitto, automobilskattekvitto, meddelas å erlagd skatt, vilket
kvitto skall under färd medföras å fordonet.

Såsom behörigt automobilskattekvitto må för vissa motorfordon i avbidan
å registrering under högst tre veckor gälla av postverket eller annan
myndighet i behörig ordning utfärdat interimskvitto, vilket vid
fordonets registrering makuleras och utbytes mot i vanlig ordning utfärdat
automobilskattekvitto.

Skatt å automobilringar utgår för följande arbeten av mjuk kautschuk, Skatt a autovilka
införas eller tillverkas inom riket, nämligen massiva hjulringar mobi!?unimi''

* o ringar.

(även i längder) samt yttergummi eller delar därtill för ringar till automobiler
eller motorcyklar. Skatt för inom riket tillverkade ringar av nyss
nämnt slag erlägges av tillverkaren i enlighet med av honom till vederbörande
länsstyrelse avgiven deklaration, i den mån ringarna av tillverkaren
levereras till annan eller tagas i bruk förtegen räkning. För importerade
ringar erlägges skatten till tullverket i samband med betalning av

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

tullen. Restitution av skatt må under vissa villkor åtnjutas beträffande
icke begagnade ringar, vilka utföras ur riket.

Skatt å bensin Såväl den särskilda skatten som tilläggsskatten å bensin erlägges för
ocha“i“tor'' till riket införd bensin till tullverket samtidigt som å varan belöpande
tull gäldas. Inbetalning av skatt för här i riket tillverkad bensin samt
för motorsprit verkställes genom insättning å statsverkets giroräkning i
riksbanken. Skatten erlägges, vad bensin av omkandlade slag beträffar,
av tillverkaren samt för motorsprit av den, för vilkens räkning denaturering
sker.

Restitution av skatt åtnjutes under vissa villkor för bensin och motorsprit,
som i oförändrat skick utföres ur riket eller som med eller utan
tillsats av annat ämne användes för framdrivande av tåg eller fordon å
för allmän trafik upplåten järnväg eller av luftfartyg eller av motorbåt
vid yrkesmässigt utövande av fiske, samt för bensin, som med eller
utan tillsats av annat ämne användes för annat tekniskt ändamål än
motordrift.

Skatt för bensin, som med eller utan tillsats av annat ämne användes
för framdrivande av motorbåt vid yrkesmässigt utövande av fiske,
återbäres på det sätt att årligen ett belopp, motsvarande en tredjedels
procent av de under nästförutgångna budgetår influtna bensinskattemedlen,
dock högst 50,000 kronor, samt av tilläggsskatt högst 20,000 kronor
ställes till lantbruksstyrelsens förfogande att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
användas för fiskerinäringens främjande.

Trafik- I detta sammanhang torde även böra omnämnas den ägare av motorforsakrmg.
for(iorL erLligt lagen den 10 maj 1929 örn trafikförsäkring å motorfordon
åvilande skyldigheten att hava fordonet försäkrat för skada i följd av
trafik med fordonet här i riket. Trafikförsäkring meddelas av dels 19
försäkringsföretag, anslutna till svenska automobiltarifforeningen, dels
10 utanför sagda förening stående försäkringsföretag. Enligt vad som
inhämtats, tillämpa till tarifföreningen anslutna företag för närvarande
vid lagstadgade försäkringssummor i allmänhet följande premier för
den obligatoriska trafikförsäkringen:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

21

	Automobil med ordinarie garage i Stockholm eller Göteborg med omnejd Kronor	Automobil med registrerings-bokstav M1 Kronor	Automobil i övriga delar av landet Kronor
Personautomobil för privat bruk.........	105	95	82
Personautomobiler för affärsbruk an-vända av handelsresande, resehand-
lande eller reseinspektör ...............	105	105	105
Tunga lastautomobiler med en last-
ningsförmåga av minst 2,000 kg.......	00	80	70
Lätta lastautomobiler med lastnings-
förmåga under 2,000 kg................	105	95	82
Motorcyklar utan sidvagn..................	80	70	60
Motorcyklar med sidvagn..................	70	63	55
Droskautomobiler i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping samt
hyrverksautomobiler i Stockholm och hyrverks- och	droskautomobiler	165
Hyrverksautomobiler och droskautomobiler i andra städer än Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping...................................................	120
Omnibussar med linje berörande Stockholm med viss omnejd ............... Omnibussar i övriga delar av landet ................................................	280 240

Samtliga premier äro beräknade för 5-åriga försäkringar med. årlig
premiebetalning. Vid försäkring på kortare tid än 5 år höjes premien med
5 procent. De till tarifföreningen icke anslutna försäkringsföretagen lära
tillämpa 5 procent lägre premier än medlemmarna i tarifföreningen.

Motorfordon äro, såsom av förestående premietabell framgår, för trafikförsäkring
indelade i grupper med hänsyn till det med användningen av
olika slag av fordon förenade större eller mindre riskmomentet. Inom de
särskilda grupperna förekommer däremot icke någon gradering av premierna
i förhållande till fordonens vikt eller värde eller med hänsyn till
deras större eller mindre användning. För skadefritt år lämnas viss nedsättning
i premien, s. k. bonus.

Motorfordonsbeståndet under åren 1923—1931.

Automobilbeståndets utveckling under de år, varunder automobilskatt
utgått, framgår av följande tabell:

Malmöhus län.

22 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 174.

				A u	t 0	m o	b i 1	e r
	Personvagnar	Personomni- bussar	Lastvagnar	Special vagnar	S	u m m	a
	antal	ökning	antal	ökning	antal	ökning	antal	ökning	antal vid	ökning under
	årets slut	under	årets slut	under	årets slut	under	årets slut	under
	året	året	året	året	di ets slut	antal	%
1923......	37,823		731	_	11,906	_			50,460	10,547	26.4
1924......	46,557	8,734	1,017	286	15,246	3,340	—	—	62,820	12,360	24.5
1925......	59,122	12,565	1,283	266	19,203	3,957	—	—	79,608	16,788	26.7
1926......	70,454	11,332	1,608	325	22,863	3,660	—	—	94,925	15,317	19.2
1927......	81,465	11,011	1,827	219	26,230	3,367	376	—	109,898	14,973	15.8
1928......	94,301	12,836	2,192	365	30,677	4,447	490	114	127,660	17,762	16.2
1929......	99,144	4,843	2,511	319	34,591	3,914	581	91	136,827	9,167	7.2
1930......	103,664	4,520	2,837	326	38,071	3,480	686	105	145,258	8,431	6.2
s> 1931	110,343	6,679	3,265	428	41,880	3,809	1,002	316	156,490	11,232	7.?|

Denna tabell utvisar, att beståndet av motorfordon undergått en stadig
ökning. Dock förete siffrorna för senare år en viss retardation i beståndets
tillväxt. Anmärkningsvärt är emellertid, att ökningen år 1931, såväl
absolut som relativt, överstiger ökningen de närmast föregående två åren.

Vad motorcykelbeståndet beträffar, äro siffrorna för samma tidsperiod:

Å r		M o t o	r c y	k 1 a	r
utan bivagn	med b i vagn	s	u m m	a
antal vid årets slut	ökning under året	antal vid årets slut	ökning resp. minskning under året	antal vid årets slut	ökning resp. minsk-ning under året antal %
1923 ..................	14,749	_	5,729		20,478	— 1,028	— 4.8
1 1924 ..................	14,892	143	7,056	+ 1,327	21,948	+ 1,470	+ 7.2
1925 .................	16,074	1,182	7,575	+ 519	23,649	+ 1,701	+ 7.S
1926 ..................	16,748	674	9,130	4-1,555	25,878	+ 2,229	+ 9.4
1927 ..................	26,969	10,221	8,371	— 759	35,340	+ 9,462	+ 36.6
1928 ..................	41,052	14,083	8,551	+ 180	49,603	+ 14,263	+ 40.4
1929 ..................	46,818	5,766	8,028	— 523	54,846	+ 5,243	+ 10.c
1930 ..................	48,693	1,875	7,985	— 43	56,678	+ 1,832	+ 3.3
"/» 1931...............	49,499	806	9,002	+ 1,017	58,501	+ 1,823	+ 3.2

Den starka ökningen av antalet motorcyklar åren 1927 och 1928 sammanhänger
därmed, att lättviktsmotorcyklar i samband med de år 1927 vidtagna
ändringarna i automobilskatteförordningen inordnades under registrerings-
och skattepliktiga fordon.

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Totala motorf or donsbeståndets växlingar under ifrågavarande tidsperiod
framgå av nedanstående tabell:

Å r	Antal rid årets slut	Ökning under året
antal	%
1923..............................	70,938	9,519	15.5
1924..............................	84,768	13,830	19.5
1925..............................	103,257	18,489	21.8
1926..............................	120,803	17,546	17.0
1927..............................	145,238	24,435	20.2
1928..............................	177,263	32,025	22.1
1929..............................	191,673	14,410	8.1
1930..............................	201,936	10,263	5.4
30/9 1 931 ........................	214,991	13,055	6.5

Siffrorna giva vid handen, att motorfordonsbeståndet för närvarande är
ungefär tre gånger så stort som år 1923 samt sedan år 1927 ökats med
nära 50 procent.

Inhemsk produktion och utrikeshandel beträffande motorfordon under

åren 1925—1930.

Ett återgivande av industri- och handelsstatistikens siffror rörande
den inhemska motorfordonstillverkningen samt in- och utförseln av motorfordon
torde i detta sammanhang vara av intresse. Enär industristatistiken
först från och med år 1925 redovisar antalet tillverkade fordon,
har här endast medtagits förefintliga siffror för åren 1925—1930.

Omfattningen av den inhemska produktionen av automobiler under åren
1925—1930 framgår av följande sammanställning:

Å r		A u	tom	o b i 1	e r
färdigfabricerade	hopsätta av färdiga delar	summa
antal	tillverk-1 ningsvärde | i 1,000 kr.	antal	tillverk-ningsvärde i 1,000 kr.	antal	tillverk-ningsvärde i 1,000 kr.
i 1925 .................................	292	3,219			292	3,219
1926 .................................	290	3,413	4	26	294	3,439
1927 .................................	345	4.560	451	2.042	796	6,602
1928 ................................	364	5,420	13,413	39,7231	13,777	45,143
1929 .................................	343	5,579	11,586	40,553	11,929	46,132
1930=...............................	360	5,920	9,458	34,662	9,818	40,582

1 Värdet Ilar i industristatistiken på grund av felaktig uppgift från visst industriföretag

upptagits till 33,372,560 kronor.

2 Preliminär uppgift från kommerskollegium.

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Siffrorna för automobiler »hopsatta av färdiga delar» representera den
av aktiebolaget Volvo och General Motors Nordiska aktiebolag härstädes,
utövade tillverkningen. Den av det senare företaget bedrivna sammansättningen
av motorfordon tog sin början år 1928.

Införseln av automobiler och automobilunderreden under åren 1925—1930
redovisas här nedan:

	A	utom	otile	r	Automobilunder-	Sur
Å r	person-	last-	reden
	antal	värde i 1,000 kr.	antal	värde i 1,000 kr.	antal	värde i 1,000 kr.	antal	värde i 1,000 kr.
1925 ...............	14,311	34,984	2,950	4,575	1,260	2,775	18,521	42,334
1926 ...............	15,256	41,006	2,084	3,725	1,657	3,722	18,997	48,453
1927 ...............	13,567	42,514	1,983	4,217	2,155	5,160	17,705	51,890
1928 ...............	12,846	41,489	1,248	3,769	1,158	3,830	15,252	49,088
1929 ..............	11,085	35,437	1,854	4,407	2,035	5,692	14,974	45,536
1930 ...............	8,548	26,740	19	lil	3,815	8,977	12,382	35,828

Automobilunderreden hava medtagits, enär beträffande lastautomobiler,
vilka i regel hit inkomma som underreden och här förses med förarehytt,
lastflak o. dyl., i vissa fall tveksamhet gjort sig gällande rörande desammas
statistiska klassificering, vilket medfört, att de hänförts än till rubriken
lastautomobiler än till rubriken underreden.

Utförseln av automobiler under samma år utgjorde:

Å r		Automobiler		Automobilunder- reden	Summa
person-		last-
antal	värde i 1,000 kr.	antal	värde i 1,000 kr.	antal	värde i 1,000 kr.	antal	värde i ; 1,000 kr. :
1925 ..................	60	180	6	45	5	54	71	279
1926 ..................	16	207	8	80	o	34	29	321
1927 ..................	18	35	2	4	2	25	22	64
1928 .................	1,659	5,994	2,089	5,206	14	65	3,762	11,265 1
1929 ..................	1,140	3,975	1,099	2,771	5	19	2,244	6,765
1930 ..................	506	1,885	3	19	914	2,418	1,423	4,322

Sammanställas industri- och handelsstatistikens sålunda återgivna siffror,
erhålles följande bild av omfattningen av den inhemska konsumtionen
(tillverkning + importöverskott) av automobiler under åren 1925—1930:

	Kungl.	Maj:ts proposition Nr 1 74.		25
	Konsumtion	Konsumtion
Å r	antal	värde i 1,000 kr.1	A r	antal	värde i 1,000 kr.1
1925 ..................	18,742	45,274	1928 ..................	25,267	82,966
1926 ................	19,262 18,479	51,571 58,428	1929 ..............	24,659 20,777	84,903 72,088
1927 ................	1930 ..................1

Jämföras dessa siffror, avseende antalet automobiler, med förut anförda
siffror rörande ökningen av automobilbeståndet finner man, att under
åren 1925—1930 utrangerats följande antal automobiler:

A r	Utrangerade vagnar		Utrangerade vagnar
antal	i % av auto-mobilbestån-det vid årets slut	Å r	antal	i % av auto-mobilbestån-det vid årets slut
1925 ..................	1,954	2 5	1928 ................	7,505
1926 ..................	3,945	4.2	1929 ..........	15,492	11.8
1927 ..................	3,506	3.2	1930 .................	12,346	8.5

Nedanstående tabell angiver beträffande motorcyklar omfattningen av
tillverkning, in- ock utförsel samt inhemsk konsumtion under åren 1925—
1930:

Å r	Tillverkning	Införsel	Utförsel	Konsumtion
antal	värde i 1,000 kr.	antal	värde i 1,000 kr.	antal	värde i 1,000 kr.	antal	värde i 1,000 kr.
1925 ..................	1,966	1,395	2,230	1,703	102	lis	4,094	2,983 ''
1926..................	4,089	2,941	3,852	2,775	69	86	7,872	5,630
1927 ..................	4,858,	3,413	6,231	4,381	47	60	11,042	7,734
1928..................	4,738!	3,705	7,844	6,125	58	45	12,524	9,785
1929 ................	4,130	3,869	7,020	5,582	79	66	11,071	9,385
1930..................	2,558	2,660	4,043	3,254	162	lis	6,439	5,796

Utrangeringen av motorcyklar utgjorde år 1929 5,828 st. och år 1930
4,607 st., motsvarande 10.6 respektive 8.1 procent av beståndet vid årets slut.
För övriga här medtagna år kan utrangeringen ej bedömas, enär siffrorna
avseende motorcykelbeståndets förändringar ej äro jämförbara med angivna
siffror för konsumtionen, beroende på den registreringsplikt, som år
1927 tillkom beträffande lättviktsmotorcyklar.

1 Vid bedömandet av värdesiffrorna ina beaktas, atl tillverkningsvärdet avser nettoförsäljningsvärdet
vid fabriken, under det att införselvärdet utgör värdet eif svensk hamn (således
exklusive tull etc.) och utförselvärdet värdet i utförselhamnen.

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Motorfordonsbeståndet den 30 september 1931.

Enligt från Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna inhämtade uppgifter
fördelade sig beståndet av automohiler och motorcyklar den 30 september
1931 på följande sätt:

Län			A u t o	S O CT-	i 1 e i			Motorcyklar
person- vagnar	per- son- omni- bus- sar	last vagnar	Specialvagnar skatte- . , ... ''skatte- 1 fria2 tiga1 i	summa	°/ /O	utan bivagn med en tjänstevikt av	med bi-	summa	%
högst 75 kg.	mer än 75 kg.	vagn
i Stockholms stad		12,283	268	6,888	31	46	19,516	12.5	225	3,760	2,155	6,140	10.5
Stockholms	län...	4,819	229	2,489	2	30	7,569	4.9	188	2,089	687	2,964	5.1
Uppsala	» . . .	2,608	81	1,154	9	12	3,864	2.5	113	1,017	415	1,545	2.6
Södermanlands	» ...	4,159	147	1,124	18	22	5,470	3.5	164	1,593	410	2,167	3.7
. Östergötlands	» ...	5,940	152	2,010	11	47	8,160	5.2	273	2,535	630	3,438	5.9
.Jönköpings	» ...	3,920	146	1,241	7	30	5,344	3.4	265	1,532	232	2,029	3.5
! Kronobergs	» ...	2,167	33	710	1	8	2,919	1.9	282	743	47	1,072	1.8
Kalmar	» ...	4,002	83	1,123	7	18	5,233	3.3	327	1,109	133	1,569	2.7
Gotlands	» ...	1,118	38	423	i	4	1,584	1.0	163	340	59	562	1.0
Blekinge	» ...	1,587	40	702	30	16	2,375	1.5	102	420	63	585	1.0
Kristianstads	» ...	4,563	78	1,918	25	44	6,628	4.2	436	1,649	116	2,201	3.8
Malmöhus	» ...	11,553	196	4,874	49	113	16,785	10.7	658	4,408	455	5,521	9.4
Hallands	> ...	2,286	91	1,047	3	15	3,442	2.2	535	1,122	75	1,732	3.0
Göteborgs o. Bohus län	6,477	166	3,677	24	37	10,381	6.6	242	2,163	644	3,049	5.2
Älvsborgs	län...	5,439	251	1,692	29	26	7,437	4.8	488	1,992	276	2,756	4 fl
Skaraborgs	t ...	4,405	108	1,211	-	26	5,750	3.7	270	1,433	264	1,967	3.8
Värmlands	» ...	5,015	185	1,262	53	1	6,516	4.2	396	1,962	240	2,598	4.4
Örebro	» ...	4,622	136	1,383	9	18	6,168	3.9	167	2,154	419	2,740	4.7
Västmanlands	» ...	3,079	79	1,084	10	23	4,275	2.7	172	1,601	384	2,157	3.7
Kopparbergs	» ...	5,409	131	1,161	22	30	6,753	4.3	362	2,647	329	3,338	5.7
Gävleborgs	» ...	4,898	146	1,433	5	28	6,510	4.2	331	2,347	247	2,925	5.0
Västernorrlands	» ...	3,638	167	1,225	5	27	5,062	3.2	336	1,294	225	1,855	3.2
Jämtlands	> ...	2,169	75	527	—	10	2,781	1.8	120	580	122	822	1.4
Västerbottens	» ...	2,012	94	698	—	5	2,809	1.8	335	802	150	1,287	2.2
Norrbottens		2,175	145	824	3	12	3,159	2.0	150	1,107	225	1,482	2.5
Summa	110,343	3,265	41,880	354	648	156,49o| 100. o	7,100	42,399	9,002)58,501	lOO.o

Förestående tabell utvisar, att Stockholms stad bar högsta antalet såväl
automobiler som motorcyklar. I andra rummet kommer beträffande båda
fordonsslagen Malmöhus län och i tredje, i fråga örn automobiler, Göteborgs 1 2

1 Hit höra likvagnar, bärgningsautomobiler och cisternvagnar m. fl.

2 Brand- och ambulansautomobiler.

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

och Bohus län samt, beträffande motorcyklar, Östergötlands län. Lägsta
antalet motorfordon förekommer inom Gotlands län.

Verkställda undersökningar utvisa, att cirka 20 procent av hela antalet
automobiler användas i yrkesmässig trafik. I yrkesmässig lastautomobiltrafik
användes den 30 september 1931 sammanlagt 14,566 vagnar, därav
314 i linjetrafik, 11,040 i länstrafik och 3,212 i stadstrafik, motsvarande
35 procent av lastautomobilbeståndet.

Vad automobilbeståndets lastkapacitet beträffar, föreligga ej uppgifter
hänförande sig till automobilbeståndet den 30 september 1931, men följande
uppgifter, avseende den 1 januari samma år, torde dock i viss mån vara
belysande:

Av personvagnarna var vid sistnämnda tidpunkt övervägande delen, eller
92 procent, avsedd för högst 5 personer. Av omnibussarna rymde 84
procent mer än 15 personer och återstoden, 16 procent, högst detta antal.
Belysande för utvecklingen i fråga örn detta transportmedel är, att den 1
januari år 1927 ungefär hälften av antalet personomnibussar rymde högst
15 personer. Man har sålunda övergått till användande av allt större omnibussar.

Lastvagnarna fördelade sig med hänsyn till lastkapaciteten sålunda:

Lastkapacitet kilogram	1 procent av beståndet
1 januari 1927	1 januari 1931
högst 1,000 .....................................	74	39
1,001 2,000.......................................	18	54
2,001—3,000.......................................	6	6
över 3,000 .......................................	o	1
Summa	100	100

En avsevärd ökning av antalet vagnar med 1—2 tons lastförmåga har
sålunda ägt rum på bekostnad av de under 1 ton lastande vagnarna.

Motorfordonsbeståndets tjänsteviktsgruppering'' den 30 september 1931.

I tab. 1 redovisas automobilbeståndets gruppering i tjänsteviktsklasser
den 30 september 1931. Skattepliktiga specialvagnar, vilka uppgå till relativt
obetydligt antal (354 st.), hava därvid lämnats utom räkningen.

I syfte att i stora drag giva en bild av den förändring med avseende å
automobilbeståndets tjänsteviktsgruppering, som ägt rum sedan år 1927,
hava ur nämnda tabell hämtade siffror sammanställts med motsvarande
uppgifter avseende automobilbeståndet den 1 januari 1927:

28 Kungl. Majlis proposition Nr 174.

			januari 1927			30 september 1931
Tjänstevikt kilogram	Personauto- mobiler	Omnibussar	Lastauto- mobiler	Personauto- mobiler	Omnibussar	Lastauto- mobiler
antal	%	antal	°/ /O	antal	%	antal	0/ /o	antal	°/ /o	antal	%
högst 1,000......	36,619	52.0	ii1	0.7	2,453	10.7	23,041	20.9			3,218	7.7 i
1,001-1,500 ...	24,407	34.0	229	14.2	14,743	64.6	66,343	6O.1	71	2.2	14,504	34.6
1,501—2,000 ...	8,191	11.6	507	31.6	2,371	10.4	17,651	I6.0	430	13.2	16,773	40. 0:
2,001—2,500 ...	1,186	1.7	297	18.5	1,181	5.2	3,116	2.8	562	17.2	4,489	10.7
2,501—3,000 ..	50	0.1	269	16.7	758	3.8	188	0.2	608	18.6	1,747	4.2
3,001—3,500 ...	i	—	178	11.1	567	2.5	4	—	534	16.4	650	1.6
3,501—4,000 ...	—	—	89	5.5	331	1.4	—	—	389	11.9	286	0.7
4,001—5,000 ...	—	—	28	1.8	459!	2.0	—	—	376	11.5	189	0.5
5,001—6,000 ...	—	-	—	—	—	—	—	—	238	7.3	24	_i
över 6,000 ......	—	—	—	—	—	—	—	-	57	1.7	—	—i
Summa	70,454	lOO.o	1,608	lOO.o	22,863	100.0	110,343	lOO.o	3,265	lOO.o	41,880	lOO.o;

Av denna sammanställning framgår, att en anmärkningsvärd förskjutning
mot högre tjänstevikter ägt rum beträffande samtliga fordonskategorier.
Under det att genomsnittliga tjänstevikten den 1 januari 1927 i
runda tal utgjorde för personautomobiler 1,200 kilogram, för personomnibussar
2,200—2,300 kilogram och för lastautomobiler 1,500 kilogram, voro
motsvarande tal den 30 september 1931 för personautomobiler 1,400 kilogram,
för personomnibussar 3,200 kilogram och för lastautomobiler 1,700 kilogram.

Vad personautomobilerna beträffar, är förklaringen till de förändrade
förhållandena att finna huvudsakligen däri, att man mera allmänt
övergått till användande av täckta vagnar. Bidragande orsaker äro jämväl
att finna däri, att de under senare år i marknaden förekommande automobiltyperna
försetts med större motorer, fyrhjulsbromsar m. m. Sistnämnda
förändringar liava även inverkat ifråga örn lastautomobilerna,
varjämte dessa vagnar numera i allmänhet utföras i kraftigare konstruktioner,
än tidigare varit fallet. Lastautomobilerna av exempelvis Fordeller
Chevrolettyp hade sålunda år 1927 en tjänstevikt av 1,200—1,500 kilogram,
under det att dessa vagntyper för närvarande hava en tjänstevikt
av 1,800—1,900 kilogram. Med stegringen av tjänstevikten har jämväl
lastförmågan ökats. Vad omnibussarna beträffar, har den ökade trafiken
medfört krav på rymligare och följaktligen även tyngre fordon.

Av motorcyklar förefunnos i landet den 30 september 1931 7,100 st. med
en tjänstevikt av högst 75 kilogram (lättviktsmotorcyklar) samt 51,401 st.
av högre tjänstevikt, därav 42,399 st. utan bivagn samt 9,002 st. med bivagn. 1

1 Tjänstevikt 801 —1,100 kilogram.

1 Tjänstevikt 4,001—7,600 kilogram.

Kungl. Martts proposition Nr 174. 29

Den sammanlagda motorfordonsbeskattningen under åren 1923—1931.

Intäkterna av motorfordonsbeskattningen från och med år 1923 till och
med budgetåret 1930/1931, fördelade på de olika skatteobjekten, redovisas i
efterföljande, på uppgifter från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, grundade
tabell:

Å r	Antalet motor-fordon vid ka-lender-årets slut	Ökn. under året i %	i Fordons- skatt kronor	Ökn. under året i %	Gummi- ring- skatt kronor	Ökn. resp. minsk-ning under året i o/ 7o	Bensin- skatt kronor	Ökn. under året i %	Summa skatt kronor	Ökn. under året i V /o
1923 .........	70,938		4,140,992		2,565,513				6,706,505
1924 .........	84,768	19.5	5,310,873	28.3	2,868,220		5,026,291		13,205,384
1925 .........	103,257	21.8	7,006,140	31.9	3,509,036	22.3	9,160,725		19,675,901
1926 .........	120,803	17.0	8,382,838	19.6	3,342,178	— 4.8	9,868,719	7.7	21,593,735	9.7
1927 1/i-,0/s			9,276,896		2,110,959		4,690,031		16,077,886
1927	145,238	20.2
1927/1928 ...			12,454,087		5,761,340		14,805,391		33,020,818
1928	177,263	22.1
1928/1929 ...			14,716,572	18.2	6,670,977	15.6	18,447,989	24.6	39,835,538	20.6
1929	191,673	8.1
1929/1930 ...			16,239,790	10.4	7,098,760	6.4	20,934,067	13.5	44,272,617	ll.l
1930	201,936	5.4
1930/1931 ...			17,556,575	8.1	7,377,036	3.9	26,505,394	26.g	51,439,005	16.2

Skatteökningen har under de tre senast förflutna budgetåren utgjort:

	Ökning i förhållande till föregående budgetår
Budgetår	fordonsskatt kronor	gummiringskatt kronor	bensinskatt kronor	summa skatt kronor
1928/1929............................	2,262,485 1,523,218 1,316,785	909,637 427,783 278,276	3,642,598 2,486,078 5,571,327	6,814,720 4,437,079 7,166,388
1929/1930............................
1930/1931 ............................

Den sammanlagda skatt, som motorfordonstrafiken från och med år 1923
till och med den 30 juni 1931 lämnat, utgör i runt tal 246 miljoner kronor.

Enligt vad nu återgivna tabeller utvisa, har beträffande fordonsskatten
ökningen av uppbörden nedgått allt efter som fordonsbeståndets tillväxt
avtagit. Den avtagande tendensen i fråga örn ökningen av fordonsbeståndet
har dock något motverkats av den förskjutning uppåt, som ägt rum
ifråga om vagnarnas tjänstevikt. Med avseende å gummiringskatten bör
bemärkas, att dennas ökning under de tre sistförflutna kalenderåren procentuellt
sett ej oväsentligt understiger ökningen av motorfordonsbeständet.

30

Kungl. May.ts proposition Nr 174.

Förklaringen härtill torde vara att finna dels däri, att ringarnas slitstyrka
avsevärt ökats dels ock i den förbättrade väghållningen. Vad bensinskatten
beträffar, utvisa tabellerna en avsevärt minskad ökning budgetåret 1929/

1930 jämfört med föregående år, medan under budgetåret 1930/1931 en anmärkningsvärd
ökning åter inträtt. Förhållandet torde i viss mån bero på
den ökning av fordonsbeståndet, som ägt rum under år 1931. Bidragande orsaker
torde jämväl vara dels förbättrad väghållning, varigenom särskilt
vinterkörningen kunnat upprätthållas i större utsträckning än tillförene,
dels ökad intensitet i omnibuss- och lastvagnstrafiken, dels ock att automobiler
av senare årsmodeller äro tyngre och utrustade med starkare motorer,
vilka förbruka mera bränsle än motorer av äldre typ.

Det torde böra anmärkas, att i den förut angivna, under budgetåret 1930/

1931 influtna bensinskatten tilläggsskatt enligt förordningen den 2 juni
1931 ingår med allenast 138,584 kronor, vadan denna tilläggsskatt icke nämnvärt
medverkat till den under budgetåret 1930/1931 inträdda ökningen av
bensinskatten.

De genomsnittliga skattebeloppen per fordon och år framgå av nedanstående
tabell:

Å r	Fordonsskatten i medeltal per fordon Kr.	Gummiring-skatten i medel-tal per fordon Kr.	Bensinskatten i medeltal per fordon Kr.	Summa skatt i medeltal per fordon Kr.
1923 ....................................	62.6
1924 ..............................	68.2	36.8	—
1925 ....................................	74.5	37.3	97.4	_
1926 ....................................	74.s	30.2	89.3	194.3
Budgetåret1: 1927/1928..............................	85.7	39.7	97.0	222.4
1928/1929..............................	83.o	37.6	104.1	224.7
1929/1930..............................	84.7	37.0	109.2	230.9
1930/1931.............................	86.9	36.5	131.3	254.7

Motorfordonstrafikens nuvarande belastning av skatter och trafik f

ö rsäkringspremier.

För erhållande av upplysning örn det skattetryck, som under vissa förutsatta
omständigheter åvilar olika slag av motorfordonstrafik vid gällande
skattesatser och under i övrigt för närvarande rådande förhållanden,

1 SilJrorna för budgetåren 1927/1928—1930/1931 hava beräknats på grundval av motorfordonsbestånden
vid slutet av kalenderåren 1927—1930, vilka torde kunna anses något så
när representera medelbestånden under respektive räkenskapsår.

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

hav a i tab. 2—4 och tab. 7 sammanställts vissa, på grundval av uppgifter,
som lämnats av tillverkare och försäljare av automobiler, utförda beräkningar
av skattebelastningen, avseende såväl automobiler som motorcyklar.
Tabellerna utvisa förutom de skattebelopp, som per år åvila trafik av
ifrågakomna slag, jämväl skattebelastningen per mil samt i fråga örn
automobiler även per tonmil vid förutsatt halvt utnyttjande av fordonens
lastförmåga. I tabellerna bar även angivits, huru premierna för den obligatoriska
trafikförsäkringen drabba de ifrågakomna fordonen. De för
Stockholm och Göteborg med omnejd gällande premiesatserna hava därvid
tillämpats, såvida icke annorlunda angivits. Enär vissa av uppgiftslämnarna
hemställt, att vid uppgifternas offentliggörande fabrikaten icke
måtte utsättas, hava i tabellerna använts bokstavs- och sifferbeteckningar
för angivande av skilda automobiltyper.

Automobilgummiringarnas slitstyrka beräknades vid 1927 års utredning
angående automobilbeskattningen för personautomobiler till 4,000 mils
körning, vilken siffra dock angavs såsom väl hög, samt för lastvagnar och
personomnibussar till 2,000 mils körning. På grundval av upplysningar,
som inhämtats såväl från försäljare av automobilgummiringar som från
förbrukare av sådana, har ringarnas slitstyrka nu ansetts kunna uppskattas,
för person- och lastautomobiler till 3,000 mils körning, för personomnibussar
till 6,000 och för motorcyklar till 1,500 mils körning. Dessa siffror äro
emellertid grundade på gynnsamma trafikförhållanden, gott material och
lämplig skötsel av fordonen.

Tab. 7 avser täckta personautomobiler av ett antal vanliga märken i
prislägen mellan 2,650 och 26,000 kronor. Priserna hänföra sig till början av
år 1931. Tjänstevikterna för dessa personvagnar växla mellan 870 och 2,610
kilogram. Bensinförbrukningen växlar mellan 0.8 och 2.3 liter per mil
och ringutrustningens skattevikt, däri vikten av förekommande reservringsutrustning
ej medtagits, mellan 20 och 61.2 kilogram per vagn.1

Den del av tab. 7, i vilken förutsättes en årlig körning av 1,000, respektive
1,200 mil, avser att giva en bild av skattebelastningen å vagnar i privat
bruk. Genomsnittliga årskörningen för personautomobiler i privat
bruk lärer kunna beräknas utgöra omkring 1,200 mil.

I denna tabell återgivas vidare beräkningar rörande skattebelastningen
vid antagen årskörning av 3,000 respektive 6,000 mil. Siffrorna vid 3,000
mils årlig körning avse att giva en bild av skattebelastningen å drosktrafiken
i en medelstor stad samt å den yrkesmässiga trafiken i mera tätbefolkade
trakter av landsbygden. Den beräknade skattebelastningen vid
6,000 mils årskörning har närmast avseende å drosktrafiken i våra större
städer. I sistnämnda avdelning av tabellen hava endast medtagits sådana
vagnstyper, som kunna förutsättas i allmänhet komma till användning i

1 Uppgifterna angående bensinförbrukningen äro lämnade under förutsättning av gynnsamma
trafikförhållanden och lämplig skötsel av fordonen.

32

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 174.

yrkesmässig trafik. Vagnarna hava ansetts inrättade för 6 passagerare
exklusive föraren, vilket antagits medföra en ökning av tjänstevikten med
50—75 kilogram jämfört med vad i den del av tabellen, som avser i privat
bruk använda vagnar, angivits.

Personautomobiltrafikens belastning av skatter och trafikförsäkringspremier
enligt förenämnda tabell ter sig i sammandrag, på sätt efterföljande
sammanställning utvisar:

Antagen årlig körning	Årlig	skaf	t	Sammanlagd skatt	Skatt -f-
fordons- skatt kr.	bensin- skatt kr.	gummi- ringskatt kr.	samman-lagd skatt kr.	per mil Öre	per ton-mil 1 öre	trafikförsäk-ringspremie per tonmil1 öre
i,000 mil: lägst...........	75: —	64: —	13: 88	152: 38	15.2	14.5	18.8
högst .........	230: —	184: —	40: 80	454: so	45.5	16.7	26.0
i medeltal						15.8	21.7
1,200 mil: lägst............	75: —	76: 80	16: —	167:8 0	14.0	13.4	16.8 !
högst .........	230: —	220: SO	48: 96	499: 76	41.6	15.5	23.0
i medeltal						14.6	19.5
3,000 mil: lägst............	130: —	360: —	72: 80	584: 80	19.5	9.6	11.8
högst .........	190: —	480: —	107: 20	743:20	24.8	11.3	13.9
i medeltal						10.4	13.1
6,000 mil: lägst............	130: —	720: —	145: 6 0	1,029: 60	17.2	8.4	9.4
högst .........	190: —	960: —	214: 40	1,806: 4 0	21.8	10.1	11.4
i medeltal						9.3	10.6

I tab. 7 hava vidare intagits uppgifter avseende telegrafverkets personautomobiltrafik
under år 1930 samt densammas belastning av skatter
och försäkringspremier. Telegrafverket använde nämnda år i sin verksamhet
46 personautomobiler av i genomsnitt 1,300 kilograms tjänstevikt.
Under året kördes vagnarna i medeltal 1,650 mil per vagn. Bensinförbrukningen
utgjorde i genomsnitt 1.52 liter per mil, vilken siffra ställer sig något
högre, än som av automobilfirmorna uppgivits beträffande vagnar av
motsvarande tjänstevikt. — Flertalet av de i det följande anförda uppgifterna
angående bränsleförbrukningen, vilka uppgifter hänföra sig till faktiska
förhållanden, utvisa att denna i praktiken i allmänhet är högre,
än automobilfirmorna uppgivit. — Ringförbrukningen under året uppgick
för ifrågavarande vagnar till i medeltal 16 kilogram per fordon.
Den sammanlagda skattebelastningen skulle vid nu gällande skattesatser
hava uppgått till i genomsnitt 322 kronor 64 öre per vagn, motsvarande
19.fi
miebelastningen utgjorde 15.3 öre per tonmil. Totala driftkostnaderna per
1 Vid beräkning här och i det följande av automobils skattebelastning per tonmil förutsattes,
att automobilens lastförmåga utnyttjats till hälften och avses sålunda med tonmil
produkten av tillryggalagd våglängd och fordonets tjänstevikt med tillägg av halv last.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

33

naii vid telegrafverkets personautomobiltrafik kava uppgått till 1 krona
41 öre per mil. Den totala skattebelastningen motsvarar 13.9 procent avdriftkostnaderna.

I tab. 7 återfinnas slutligen uppgifter rörande drosktrafiken i Stockholm,
vilka uppgifter lämnats av Stockholms droskägareförening. Genomsnittliga
inköpspriset för de i denna trafik använda automobilerna utgör
ungefär 9,000 kronor per vagn och tjänstevikten omkring 1,900 kilogram.
Den årligen tillryggalagda våglängden uppgår till cirka 7,000 mil per vagn
och bensinförbrukningen till 2 liter per mil. Ringarnas skattevikt är omkring
12 kilogram per ring och slitstyrkan har uppgivits motsvara 3,500
mils körning. Fordonsskatten utgör vid angivna genomsnittstjänstevikt
150 kronor, gummiringskatten 192 kronor och bensinskatten 1,120 kronor
per år. Den totala skattebelastningen utgör följaktligen 1,462 kronor per
år, vilket motsvarar 20.9 öre per mil och 9.8 öre per tonmil vid halv last.
Inklusive försäkringspremien utgör belastningen 10.9 öre per tonmil.

Tab. 2 avser att giva en bild av omnibusstrafikens belastning av skatter
och trafikförsäkringspremier. Tre alternativ hava därvid upptagits,
nämligen årlig körning av 3,000 mil, av 5,000 mil och av 6,000 mil. Medelårskörningen
i omnibusstrafiken har uppskattats till 5,000 mil. De i tabellen
under dessa tre alternativ angivna omnibussarna äro i prislägen
16,000—30,000 kronor och hava en tjänstevikt av 4,205—5,650 kilogram.
Bensinförbrukningen per mil varierar mellan 2.5 och 3.4 liter.

Tabellen utvisar i sammandrag följande belastning av omnibusstrafiken: -

Antagen årlig körning	Årlig	skaf	t	Sammanlagd skatt	Skatt -f
fordons- skatt kr.	bensin- skatt kr.	gummi- ringskatt kr.	samman-lagd skatt kr.	per mil öre	per ton-mil öre	ringspremie per tonmil öre
3,000 mil: lägst...........	390: —	600: —	186: —	1,272: —	42.4	6.s	8.0
högst .........	530: —	816: -	233: —	1,579: —	52.6	8.1	9.9
i medeltal						7.8	8.7
5,000 mil: lägst............	390: —	1,000: —	310: —	1,806: 6 7	36.1	5.9	6.t»
högst .........	530: —	1,360: —	388: 83	2,278: 88	45.6	7.1	8.2
i medeltal						6.3	7.2 i
6,000 mil: lägst............	390: —	1,200: —	372: —	2,074: —	34.6	5.7	6.5 ;
högst .........	530:-	1,632: -	466: —	2,628: —	43.s	6.9	7.8
i medeltal						6.1	7.o

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. H2 hält. (Nr 174-.J

34

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 174.

I tab. 2 hava för jämförelse jämväl intagits uppgifter rörande postverkets
diligenstrafik, statens järnvägars omnibusstrafik i Bohuslän samt
viss del av Stockholms spårvägars omnibusstrafik.

Postverket använde för diligenstrafiken vid årsskiftet 1930—1931 72 diligenser
av olika typer, rymmande 12—22 personer, samtliga vagnar av inhemsk
tillverkning. Anskaffningskostnaderna för dessa diligenser hava
i medeltal utgjort 19,186 kronor. Tjänstevikten för dessa vagnar växlar
mellan 2,400 och 3,650 kilogram. Fordonsskatten har under år 1930 i medeltal
per diligens utgjort 294 kronor. Såsom motorbränsle användes bentyl,
bestående av 75 procent bensin och 25 procent motorsprit. Bränsleförbrukningen
under föregående år uppgick i genomsnitt till 3.i liter per mil.
Antalet tillryggalagda kilometer utgjorde i medeltal per diligens 36,136.
Antages, för åstadkommande av jämförbarhet med övriga i tabellen gjorda
beräkningar, att enbart bensin kommit till användning såsom motorbränsle
i nämnda trafik, skulle bensinskatten vid nuvarande skatt av 8 öre för liter
hava utgjort i genomsnitt 897 kronor. Gummiringskatten beräknades under
år 1930 till cirka 311 kronor per diligens, däri dock inbegripits jämväl
gummiringskatt belöpande å till diligenserna hörande släpvagnar. Sammanlagda
skattekostnaderna per diligens skulle under nu angivna förutsättningar
hava uppgått till ungefär 1,502 kronor, motsvarande 41.6 öre per
mil och 10.6 öre per tonmil vid i medeltal halvt utnyttjande av lastförmågan.
Vad trafikförsäkringen beträffar, har postverket kontrakt med försäkringsgivaren
och kan räkna med något lägre premie än de i allmänhet
gällande. Årspremien per diligens beräknas utgöra omkring 200 kronor,
vilket belopp ökar belastningen till 12 öre per tonmil. I förhållande till
driftkostnaderna under år 1930 utgör ovan beräknade totala skattebelopp
9.i procent.

I statens järnvägars omnibusstrafik i Bohuslän användas 9 personvagnar,
2 lastvagnar och 1 kombinerad person- och lastvagn. Personvagnarna
rymma 19—31 passagerare och den kombinerade vagnen 11 passagerare.
Anskaffningskostnaderna hava utgjort i medeltal 29,844 kronor per vagn.
Tjänstevikten varierar mellan 3,120 och 4,820 kilogram och utgör i genomsnitt
3,765 kilogram. Den efter sistnämnda vikt beräknade fordonsskatten
utgör 340 kronor. Bensinförbrukningen har i medeltal uppgått till 3.7 liter
per mil. Den tillryggalagda vägsträckan per vagn under driftsåret 1930
utgjorde i medeltal 2,097.7 mil. Skatten å den under året förbrukade bensinkvantiteten
skulle efter nuvarande skattesats hava uppgått till 621 kronor
per vagn. Gummiringskatten har angivits utgöra lil kronor i medeltal
för vagn. Den totala skattebelastningen skulle i enlighet härmed utgöra i
genomsnitt 1,072 kronor, motsvarande 51.i öre per mil och 10.8 öre per tonmil.
Räknar man med den för landsortstrafik gällande trafikförsäkringspremien,
240 kronor, utgör den totala skatte- och premiebelastningen 13.2
öre per tonmil, vilket motsvarar 9.3 procent av driftkostnaderna.

Stockholms spårvägar använde i sin omnibusstrafik vid årsskiftet 1930—

35

Kungl. Majda proposition Nr 174.

1931 148 vagnar i tjänstevikt växlande mellan 2,700 och 6,000 kilogram. De
omnibussar, lör vilka uppgifter lämnats, utgöras av de nya större typerna
med en tjänstevikt av omkring 6,000 kilogram och en anskaifningskostnad
av 30,000—32,000 kronor. De rymma omkring 50 passagerare. Årskörningen
för en sådan vagn utgör i runt tal 6,000 mil; en uppsättning gummiringar
förbrukas under denna körning. Såsom motorbränsle har använts
en blandning av 50 procent bensin och 50 procent motorsprit. Den sammanlagda
årliga skattebelastningen tor en sådan vagn, under förutsättning att
enbart bensin kommit till användning som bränsle, skulle hava utgjort
3,360 kronor per år eller 56 öre per mil och 7.i öre per tonmil vid halv last.
Trafikförsäkringspremien ökar belastningen till 7.7 öre per tonmil.

Siffrorna för skattebelastningen vid bär angivna slag av trafik ligga,
såsom av det anförda framgår, högre än vad de beräkningar givit vid banden,
som utförts med ledning av uppgifter från automobiltirmorna. Att så
är fallet beror främst därpå, att, såsom redan förut nämnts, bensinförbrukningen
är större, än vad i sistnämnda uppgifter angivits.

Tab. 3 åskådliggör, huru skattebelastningen drabbar lastvagmtrafiken
under antagen årlig körning av 1,000 och 1,800 mil. Sistnämnda siffra
anses utgöra ungefärliga genomsnittskörningen per år i lastautomobiltrafik.
Såsom undersökningsobjekt hava valts några av de vanligare lastvagnstyperna
i prislägen mellan 4,035 och 15,500 kronor. Vagnarnas tjänstevikt
växlar mellan 1,850 och 3,100 kilogram och deras uppgivna lastförmåga
mellan 1,250 och 4,500 kilogram. Bensinförbrukningen växlar från
1.7 till 2.8 liter per mil.

I sammandrag utvisar tabellen följande skatte- och premiebelastning:

Antagen årlig körning		L r 1 i g	skaf	t	Sammanlagd skatt	Skatt -f trafikförsäk ringspremie per tonmil öre
fordons- skatt kr.	bensin- skatt kr.	gummi- ringskatt kr.	samman-lagd skatt kr.	per mil Öre	per ton-mil öre
1,000 mil: lägst...........	150: —	136: —	46:13	336: 1R	33.0	11.9	13.6
högst .........	270: —	221: —	146: —	640: —	64.0	ln.9	19.7
i medeltal						13.1	15.9
1,800 mil: lägst............	150: —	241: so	83: 04	485: 0 4	26.9	9.5	10.7
högst .........	270: —	403: 2 0	262: SO	936: —	52.0	13.1	15.2
i medeltal						10.6	12.2

Till ytterligare belysande av lastvagnstrafikens skattebelastning hava
uppgifter införskaffats dels från postverket rörande dess lokala posttransporter,
dels från telegrafverket rörande dess trafik med paket- och lastvagnar,
dels ock från tre privata företag, nämligen ett bryggeri-, ett kvarnoch
ett handelsföretag, och hava dessa uppgifter jämväl sammanställts i

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

tab. 3. Vad tidigare anförts därom att bränsleförbrukningen i praktiken
i allmänhet är större än vad av automobilfirmorna lämnade uppgifter
giva vid handen, bekräftas även av dessa exempel. I ett par fall har ringarnas
slitstyrka varit mindre än i det föregående beräknats. Dessa omständigheter,
föranleda att skattebelastningen — för mil och tonmil räknat
— på det hela taget ställer sig högre, än vad. de på uppgifter från vederbörande
firmor grundade tabellerna utvisa. Den sammanlagda årliga skattebelastningen
växlar i de fall, som undersökts, mellan 17.8 öre och 90 öre per
mil samt mellan 11.6 och 19.3 öre per tonmil. Med försäkringspremier upp
går belastningen till 12.5—22.2 öre per tonmil. Vad telegrafverkets paket
och lastvagnstrafik beträffar, har meddelats, att driftkostnaderna utgjort
för paketvagnarna 1 krona 18 öre och för lastvagnarna 2 kronor 19 öre
per mil. Den sammanlagda skatten motsvarar 15.i respektive 16.7 procent
av driftkostnaderna.

Tab. 4 utvisar motorcykeltrafikens belastning av skatter och försäkringspremier.
Undersökningen omfattar såväl lättviktsmotorcyklar som
större solomaskiner och motorcyklar med sidvagn av en del i marknaden
vanligen förekommande märken i prislägen från 620 till 2,175 kronor. Bensinförbrukningen
per mil har uppgivits för lättviktsmotorcyklarna till omkring
0.25 liter''per mil, för de större solomaskinerna till 0.45—0.7 liter och
för motorcyklar med sidvagn till 0.75 Uter per mil. Gummiringarnas
skattevikt utgör för den förstnämnda kategorien 3.4 kilogram, för den andra
8.8—11.4 kilogram och för den tredje kategorien 13.2—15.9 kilogram. Fordonsskatten
utgör respektive 10, 15 och 25 kronor per år.

Förutsättes en årlig körning av 1,000 mil, ter sig skattebelastningen sålunda: -

	Fordons- skatt kr.	Bensin- ; skatt kr.	Gummi- ringskatt kr.	Summa skatt kr.	Samman-lagd skatt per mil öre
	10: —	20: —	4: 63	34: 63	3.5
Större motorcyklar utan sidvagn		/ -	/ 11: 73 —	/ 65: 18 —
Motorcyklar med sidvagn............	25: —	\—56: — 60: -	\—15: 2 0 ( 17: eo— 21: 20	86: 20 /102: so— \—106: 20	10.8—*10.6

Försäkringspremien utgör per år 80 kronor för motorcykel utan sidvagn
och 70 kronor för motorcykel med sidvagn, vilket under här antagen
årskörning representerar en utgiftsökning av 8 respektive 7 öre per mil.

Alternativt har antagits en årskörning av 2,000 mil. Den totala skattebelastningen
uppgår därvid för lättviktsmotorcyklar- till 59 kronor 6 öre
per år eller till 3 öre per mil, samt växlar för större motorcyklar utan sidvagn
mellan 115 kronor 26 öre och 157 kronor 40 öre per år eller mellan

Kungli May.ts proposition Nr 174.

37

5.8 och 7.9 öre per mil samt för motorcyklar med sidvagn mellan 180 kronor
20 öre och 187 kronor 40 öre per år eller mellan 9 och 9.4 öre per mil. Trafikförsäkringspremien
ökar i detta fall belastningen med 4 respektive 3.5
öre per mil. -

I denna tabell återfinnas tillika uppgifter dels beträffande postverkets
trafik med motorcyklar, dels ock rörande motorcykeltrafiken hos ett handelsföretag.
I båda fallen är fråga örn motorcyklar med sidvagn. Genomsnittlig
körning per ekipage var under fjolåret för postverkets vidkommande
1,161 mil och för handelsföretaget 1,390 mil. Bränsleförbrukningen
utgjorde respektive 1.07 och l.os liter per mil. Postverket använder här,
liksom för sina övriga vagnar, bentyl som motorbränsle. Skattebelastningen
för postverkets motorcykeltrafik, under antagande att bensin använts
såsom motorbränsle i stället för bentyl, skulle hava utgjort 135 kronor 70
öre per år eller 11.7 öre per mil. Vad försäkringspremierna beträffar, har
postverket lägre premie,''än man i allmänhet har att räkna med. Totala
skatte- och försäkringspremiebelastningen motsvarar 16.5 öre per mil.

I fråga örn handelsföretagets motorcykeltrafik utvisar tabellen en sammanlagd
skatt av 174 kronor 76 öre per år eller 12.6 öre per mil. Inkluderas
trafikförsäkringspremie utgör den totala belastningen 17.6 öre per mil.

Automobilbeskattningen i vissa främmande länder.

Jag anhåller nu att något få beröra huru automobilbeskattningen är
anordnad i vissa andra länder.

En kortfattad redogörelse för automobilbeskattningen i Norge, Danmark,
Finland, Nederländerna, Belgien, Tyskland, England, Frankrike
och Amerikas förenta stater finnes såsom bilaga A fogad vid detta
protokoll. Uppgifterna avse, där ej annorlunda angives, förhållandena
vid mitten av år 1931. Av denna redogörelse synes kunna dragas den
slutsatsen, att fordonsskatten i allmänhet i starkt motoriserade länder betraktas
som den givna och oumbärliga formen för beskattning av motorfordonstrafiken.
De grunder, efter vilka fordonsskatt uttages, äro däremot
olika i skilda länder. Än bär motorns efter vissa formler beräknade
hästkraftantal, än motorns cylindervolym, än åter fordonets vikt eller
lastförmåga lagts till grund för beräkningen av skatten. I vissa fall tilllämpas
kombinationer av nu nämnda faktorer.

I en del länder förekommer vid sidan av fordonsskatten beskattningav
fordonets förbrukningsartiklar, bränsle och gummiringar, medan i
andra länder dessa artiklar väl äro skattefria, men i stället drabbas av
tull. •

Då en närmare jämförelse mellan de offentliga avgifter, som åvila
motorfordonstrafiken i andra länder och i vårt land, synes vara av in -

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 17i.

treese, har i bob. 5 och 6, sammanställts uppgifter härom, avseende dels
den årliga skatt, som ålagts fordonen, dels ock motorfordonstrafikens totala
belastning av skatter och tullar. Vid beräkningarna hava under normala
förhållanden gällande, avrundade genomsnittskurser tillämpats.

Med hänsyn till de vitt skilda normer, som, på sätt omlormälts, i olika
länder tillämpas för beskattningen av motorfordonstrafiken, och de svårigheter,
som på grund härav föreligga att erhålla fullt jämförbara siffror
de olika länderna emellan, måste emellertid betonas, att de här återgivna
siffrorna icke få betraktas såsom absolut exakta. De torde dock
vara väl ägnade att giva en ungefärlig bild av det skattetryck, som i
olika länder åvilar motorfordonstrafiken. I de fall, då skattehöjningar
företagits, avsedda att gälla först under år 1932, hava de höjda skattesatserna
lagts till grund för beräkningarna.

I tab. 5 har uträknats den fordonsskatt, som i nyss angivna europeiska
länder drabbar ett antal i marknaden vanliga fordonstyper. I
sammandrag framgå av denna tabell följande maximi* och minimibelopp
för fordonsskatten i olika länder:

1 1		Å vissa motorfordon vilande Ärlig skatt
Land	personautomobiler	personomni bussar	lastaufomobiler
lägst kr.	högst kr.	lägst kr.	högst kr.	lägst kr.	högst kr.
Sverige .......................................	90	210	390	530	140	270
Norge.........................................	113	2,072	126	168	51	93
Danmark ....................................	110	480	1,025	1,375	272	750
Finland.......................................	73	255	570	1,140	76	323
Nederländerna..............................	187	784	898	1,486	233	658
Belgien.......................................	192	672	642	692	192	492
Tyska riket .................................	368	687	624	832	267	475
England ....................................	396	666	1,037	1,728	450	576
Frankrike....................................	107	277	182	230	107	182

Denna sammanställning utvisar, att i fråga örn personautomobiler fordonsskatten
i Sverige för närvarande är lindrigare än i något annat
av de i jämförelsen medtagna länderna med undantag av Finland samt
att i fråga örn personomnibussarna och lastautomobilerna endast i Norge,
Frankrike och i vissa fall i Finland fordonsskatten för närvarande
drabbar mindre tungt.

Beskattning av motorbränslet förekommer endast i vissa av de länder,
vilkas beskattningsförhållanden gjorts till föremål för undersökning. I
andra länder har denna förbrukningsartikel åsätta införseltull. Efterföljande
tablå giver en bild av de sammanlagda offentliga avgifter, som
drabba motorbränslet i de angivna länderna:

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

39

T Land -	Beskattning tull öre per liter	av motorbrän länder skatt öre per liter	alet i olika Summa tull och skatt öre per liter
Sverige ............................................................	0.1	8.0	8.1
Norge..............................................................	—	3.0	3.0
Danmark ........................................................	—	9.0	9.0
Finland...........................................................	10.7	5.8	16.o
Nederländerna...................................................	8.2	—	8.2
Belgien ...........................................................	lO.o	—	10. o
Tyska riket ......................................................	—	—	16.2 *
England...........................................................	13.2	_	13.2
Frankrike.........................................................	6.6	7.0	13.6

Enligt denna sammanställning är i Sverige motorbränslet för närvarande
lindrigare beskattat än i övriga i jämförelsen medtagna länder
med undantag av Norge.

Motor fordonstrafikens totala belastning av skatter och tullar i de
förenämnda länderna framgår av tab. 6. Vid beräkningarna har fordonens
livslängd antagits utgöra 5 år och har följaktligen fordonens
belastning under ett år av tull och engångsskatter (omsättningsskatter,
lyxskatter o. dyl.) antagits utgöra en femtedel av ifrågavarande belopp.
Vid beräkning av tullen å fordonen hava i de fall, då värdefull tillämpats,
tullvärdena ansetts motsvara för person- och lastautomobiler 60 procent
och beträffande personomnibussar 75 procent av försäljningspriserna.
Där tull för gummiringar utgått efter värdet, har till grund för värdeberäkningen
lagts handelsstatistikens medelvärde för införseln av automobilgummiringar
år 1930. Tabellen utvisar följande totala skatteoch
tullbelastning per år i olika länder under förutsättning av viss årskörning
(för personautomobiler 1,200 mil, för personomnibussar 5,000
mil och för lastautomobiler 1,800 mil): 1

1 Beloppet utgör den sammanlagda belastning, som uppgivits åvila motorbränslet på
grund av tull, skatt å inländsk mineralolja samt skyldighet att uttaga viss procent sprit
Irån tyska spritmonopolet.

40

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

Sammanlagd årlig skatte- och tullbelastning ar motorfordonstrafiken

personautomobiler1 (årskörning 1,200 mil)	personomnibussar (årskörning 5,000 mil)	lastautomobiler (årskörning 1,800 mil)
4—5 pers. tjv. 1,250 kg. kr.	4—5 pers. tjv. 1,630 kg kr.	7 pers. tjv. 2,460 kg. kr.	30 pers. tjv. 4,205 kg. kr.	50—60 pers. tjv. 5,650 kg. kr.	2 tons tjv. 1,910 kg kr.	2''/j lons tjv. 2,475 kg. kr.	41/s tons tjv. 3,100 kg. kr.

Sverige ............	318	477	888	2,461	3,203	613	1,005	1,378
Norge* ............	35B	657	3,170	1,311	1,866	316	566	835
Danmark .........	461	944	2,728	3,421	4,715	739	1,112	1,533
Finland ...........	406	584	1,255	3,802	5.500	834	1,235	1,676
Nederländerna...	380	602	1,405	2,561	3,646	596	994	1,412
Belgien ............	373	649	1,019	2,248	2,484	570	830	1,085
Tyska riket......	789	1,021	1,453	3,640	4,295	1,078	1,484	1,790
England............	814	1,104	1,922	4,059	5,775	1,079	1,594	2,066 !
Frankrike.........	652	969	2,027	4,411	5,497	954	1,355	1,928 !
Tabellen giver vid handen, att utav de	stater, t	nikas beskattningsför-

hållanden Ilar gjorts till föremål för undersökning, vårt land beträffande
personautomobiler har den lägsta sammanlagda skatte- och tullbelastningen
samt att i fråga örn personomnibussar och lastautomobiler
endast siffrorna för Norge, Belgien och i vissa fall Nederländerna utvisa
lägre belopp.

Vad motorcyklarna beträffar, utvisar följande tabell den årliga skatt,,
som åvilar dessa fordon i nedan angivna länder:

| Land | ! ■	Å motorcyklar vilande årlig fordonsskatt
lättvikts- (tjänste-vikt 60 kg., försälj-ningspris 600 kr.) Kr.	större, utan sidvagn (tjänstevikt 160 kg., försäljningspris 1,400 kr.) Kr.	större, med sidvagn (tjänstevikt 255 kg., försäljningspris 2,175 kr.) Kr.
-- | Sverige .......................................	10: —	15: —	25: —
| Norge: vägavgift...........................	10: —	10: —	10: —
lyxskatt ..........................	12: — 22: _	28:~ 38: —	44:- 54:-
Danmark ....................................	12: —	24: —	36: —
Finland.......................................	19: —	19: —	29: —
Nederländerna: vägskatt ...............	15: —	45: —	45: —
s. k. pers. skatt ■	9: — 24:_	12:- 57:-	12:- 57:-
Belgien.......................................	20: —	48: —	64: —
Tyska riket.................................	14: —	36: —	43: —
England ....................................	27: —	54: —	72: —
Frankrike8 .................................	23:-	45: —	56: —

1 I tullbelastningen för personautomobiler har ej inräknats den vid innevarande riksdag
beslutade höjningen av tullen å detta fordonsslag.

Förslag till omläggning av automobilbeskattningen innefattande tillika skärpning av
densamma har förelagts årets storting.

“ Beloppen avse den sammanlagda belastningen av statlig, kommunal och departemental
fordonsskatt.

41

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Av denna sammanställning framgår, att beskattningen av motorcyklarna
i vårt land understiger den i övriga i sammanställningen inbegripna
stater gällande.

Fördelningen av automobilbeskattningen på olika fordonskategorier.

Den grundläggande principen för automobilbeskattningens anordnande
har i vårt land liksom i flertalet andra länder varit, att motortrafiken
skall genom särskild beskattning gälda den merkostnad, som
denna trafik orsakar väg väsendet; skatten har med hänsyn härtill ansetts
böra anpassas, bland annat, efter den vägslitning varje fordon utövar.

Emellertid har gjorts gällande, att vår automobilbeskattning, sådan
den för närvarande är anordnad, icke uppfyller nu angivna fordran..
Särskilt har framhållits, att den tunga automobiltrafiken, omnibus- och
lastautomobiltrafiken, vore, i förhållande till den vägslitning denna trafik
förorsakar, lindrigare beskattad än personautomobiltrafiken. Då
det synts angeläget, att denna fråga i möjligaste mån klarlägges, har
jag låtit verkställa undersökning, huruvida gällande beskattning av
motorfordonstrafiken kan anses träffa de olika beskattade fordonskategorierna
på ett rättvist sätt. Undersökningen har utförts av sekreteraren
i svenska väginstitutet, civilingenjören Nils von Matern, vilken i en
promemoria sammanfattat de resultat, som framgått av undersökningen..

I promemorian framhålles till en början, att vid avvägande av en
rättvis fordonsbeskattning följande allmänna synpunkter böra anläggas
nämligen:

1) den nytta, som fordonen hava av ett allmänt vägnät;

2) den skada, d. v. s. det vägslitage, som fordonen utöva på vägnätet;
samt

3) det olika byggnadssätt hos vägbana och vägkropp, som olika fordon
kräva.

I anslutning härtill anföres i promemorian:

Det vore klart, att varje fordon hade en viss nytta av, att det överhuvud
funnes ett allmänt vägnät och att möjlighet stöde öppen att trafikera detta
vägnät, även örn ett visst fordon i verkligheten blott använde en ringa del
därav. Vägväsendets utgifter för breddning av vägar, för omläggning av
olämpliga sträckningar, för skenfria järnvägskorsningar m. m. vore utgifter,
vilkas nytta vore lika för varje fordon, som trafikerade vägarna i fråga,
väsentligen oberoende av deras hastighet och vikt. Det vore sålunda berättigat
att påföra varje fordon en viss enhetsskatt, oberoende av fordonets
vikt, dess hastighet och ur flera av nämnda synpunkter även
oberoende av fordonets totala årskörning.

Det vore vidare uppenbart, att bilbeskattningen borde stå i viss proportion
till det vägslitage, som fordonet åstadkomme. Detta vägslitage vore

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

beroende av fordonets konstruktion och vikt, på dess hastighet samt årskörning,
vidare av vägbanans konstruktion m. m.

Beträffande inverkan på byggandet av vägbana och vägkropp vore det
tydligt, att större kostnader måste nedläggas för tyngre än för lättare
fordon. De tyngre fordonen åstadkomme större skada än de lätta, när
vägbanan eller vägkroppen vore uppmjukad av regn eller tjällossning,
varför större byggnadskostnad^'' för vägens grundförstärkning erfordrades
vid trafik av tunga fordon.

Av det sagda franninge, att en rättvis avvägning av bilbeskattningen
vore beroende av ett flertal faktorer. Någon enhetlig formel för en rättvis
beskattning vore icke möjlig att uppställa. Man måste taga sin tillflykt
till viss uppskattning av de olika faktorernas betydelse.

Promemorian innehåller vidare en kortfattad kritik av de olika former
för beskattning av motorfordonstrafiken, som för närvarande tilllämpas.
Det anföres härom i huvudsak följande:

Fordonsskatten hade den fördelen, att den möjliggjorde ett avvägande
av skatten efter fordonets vikt samt ett rrttagande av den enhetsskatt,
som måste anses vara berättigad. Fordonsskatten medförde dock för fordonsägaren
den olägenheten, att skatten uttoges på en gång, vilket för
mången voro betungande, varjämte den vållade myndigheterna ett avsevärt
arbete med uppbörden av skatten.

Bensinskatten vore så till vida till fördel för fordonsägaren, att skattebetalningen
skedde i små portioner. Mot denna skatt kunde dock invändas,
att bensinförbrukningen icke vore ett fullt rättvist uttryck för
vare sig användningen av vägnätet eller vägslitaget. Sålunda förorsakade
dåliga vägar, ogynnsamma väderleksförhållanden samt kuperade
terrängförhållanden ökad bensinförbrukning. Fordon, som användes
för kommersiellt bruk eller i stadstrafik, däri ofta upprepad bromsning,
avstannande och igångsättning förekomme, förbrukade jämväl
bensin i förhållandevis större omfattning. Likaså spelade vid
något så när stora hastigheter luftmotståndet en viss roll i avseende å
bensinförbrukningen. Förutom dessa olägenheter kunde beträffande
bensinskatten ur skatteteknisk synpunkt anföras den betänkligheten, att
bensin användes jämväl för andra ändamål än för drift av motorfordon.

Gummiring skatten medförde liksom fordonsskatten för fordonsägaren
olägenheten av större utlägg på en gång. Mot denna skatteform talade jämväl,
att gummislitaget lika litet som bensinförbrukningen vore ett fullt rättvist
uttryck för vare sig användningen av vägnätet eller vägslitaget.
Dåliga vägar, inbromsning och acceleration av fordonet m. m. medförde
ökat slitage av ringarna, dock samtidigt även av vägen. På gummislitningen
inverkade ytterligare ringarnas konstruktion, deras pumpningsgrad,
temperaturförhållanden m. m.

Såsom sammanfattning av kritiken av de olika formerna för beskattning
av motorfordonstrafiken uttalas i promemorian, att ingen av de
nämnda beskattningsformerna vore idealisk; principiella invändningar
kunde göras mot samtliga. Genom en kombination av dessa skatteforiner,
såsom i svensk lagstiftning skett, syntes den ur olika synpunkter
mest rättvisa beskattningen kunna bäst erhållas; man hade därigenom
möjlighet att balansera de olika skatteformernas verkningar.

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

I promemorian redogöros därefter för vissa teoretiska och praktiska
rön, som gjorts i fråga örn det vägslitage fordonen ntöva på vägbanan.
Dessa lön finner von Matern leda till följande slutsatser:

Under förutsättning av samma hastighet hos alla motorfordon bleve
angreppet mot vägbanan i det närmaste proportionellt mot fordonsvikten;
då i praktiken större skillnad i hastighet mellan lätta och tunga fordon
icke förefunnes, vore man frestad att säga, att angreppet mot vägbanan
voro proportionellt mot bilens totala vikt och befarna våglängd,
alltså mot antalet tonmil.

ökning av hastigheten medförde ökad dragkraft hos fordonet och därmed
jämväl en ökning av den i vägbanan angripande kraften; dragkraften
hos lätta automobiler vore avsevärt större än hos tyngre fordon per
ton räknat.

De stötkrafter, varmed olika fordon åverkade vägen, vore i avsevärd
grad beroende på ringutrustningen; högtrycksringar hade starkare stöt-,
krafter än luftringar av lågtryckstyp; enär tyngre fordon hade större
lufttryck i ringarna, följde därav, att tyngre fordon absolut taget åverkade
vägen med större stötkrafter än lättare fordon vid samma hastighet;
massivringar ökade stötkrafterna ytterligare i avsevärd grad.

Med utgångspunkt från vad sålunda framkommit rörande det av olika
fordonslag orsakade vägslitaget har von Matern verkställt vissa beräkningar,
huru skattebelastningen för närvarande ställer sig per tonmil
vid olika årskörning för ett antal skilda fordonstyper. Han framhåller
därvid, att det emellertid icke vore å priori sagt, att en rättvis beskattning
borde vara den, som gåve lika skatt per tonmil för olika fordon.
Vid do beräkningar, som sålunda företagits, har fordonens lastkapacitet
i medeltal ansetts utnyttjad till hälften och såsom fordons vikt tillämpats
tjänstevikt med tillägg av halv lastförmåga; och har därvid vikten
av varje passagerare antagits utgöra för personautomobil 80 kilogram
och för omnibuss 75 kilogram. Undersökningen har i korthet givit följande
resultat:

Fordonsskatten drabbade omnibussar och personautomobiler kraftigast.
Förhållandet förklarades därav, att fordonsskatten utginge efter tjänstevikt,
under det att till grund för den i promemorian verkställda beräkningen
av skattebelastningen lagts tjänstevikten med tillägg av vikten
av halv last. Sistnämnda vikt varierade avsevärt för olika fordonstyper.
Under det att vikten av en personal!tomobils halva last utgjorde
ungefär 10 procent av tjänstevikten, vore motsvarande siffra för personomnibussar
ungefär 25 procent och för lastautomobiler omkring 50 procent
(något mindre för lätta och något mera för tyngre lastvagnar). Fordonsskattens
tyngd vore även i hög grad beroende på fordonets utnyttjande.
Under det att personautomobiler för privat bruk i regel icke kördes
mer än 000—1,500 mil eller i medeltal omkring 1,200 mil per år samt
lastautomobiler ungefär 1,000—2,000 mil oell i medeltal cirka 1,800 mil per
år, komme omnibussar och droskautomobiler upp till en årskörning av
över 3,000 mil. Droskautomobilerna i Stockholm torde sålunda hava en
genomsnittlig årlig körlängd av 7,000 mil och å vissa omnibusslinjer lipp
ginge den av fordonen årligen tillryggalagda vägsträckan till 10,000
mil per år. Fordonsskatten utgjorde i medeltal för en personautomobil

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

i privat bruk med 1,200 mils årlig körning cirka 5.g öre per tonmil, för
en lastautomobil vid 1,800 mils årskörning omkring 3 öre per tonmil
och för en omnibuss eller droskautomobil vid 5,000 mils årskörning omkring
1.4 öre per tonmil. Under dessa som normala antagna förutsättningar
drabbades en personautomobil i privat bruk av ungelär 4 gånger
högre fordonsskatt än en omnibuss eller droskautomobil per tonmil räknat.

Vad bensinskatten vidkomme, vore dess belastning av olika trafik beroende
av en mångfald faktorer. Förutom fordonens växlande art och
hastighet inverkade på bensinförbrukningen i avsevärd grad även vägarnas
beskaffenhet, vägbeläggningen, lutningsförhållanden, tratikintensitet
m. m. Av särskilt intresse vore bensinförbrukningen för olika fordonstyper.
Verkställda undersökningar utvisade, att bensinförbrukningen i
liter per tonmil avtoge med ökad fordonsvikt. Detta hade sin förklaring
dels däri att en större motor hade högre verkningsgrad, dels ock däri att
vid tyngre fordon motorns styrka i förhållande till vagnsvikten vore
lägre. Motorn finge sålunda arbeta högre belastad, alltså med högre
verkningsgrad, oell därmed följde lägre bränsleförbrukning. Hastigheten
inverkade på det sätt å bensinförbrukningen, att luftmotståndet och
därmed även dragkraften ökades med kvadraten på hastigheten, ökningen
i bränsleförbrukningen bleve dock ej proportionell mot dragkraftens
ökning, enär motorn vid ökad belastning arbetade med bättre verkningsgrad.
När hastigheten ökade över cirka 50 kilometer i timmen,
uppstode dock en påtaglig ökning av bensinförbrukningen. Undersökningen
syntes utvisa, att de lätta och snabbgående automobilernas bränsleförbrukning
per tonmil vore större än de tyngre och mera långsamt gående
vagnarnas. Medelvärdena för bensinskatten för de vagnar undersökningen
omfattade vöre för personautomobiler 7.i öre, för lastautomobiler
5.4 öre och för omnibussar 5.3 öre per tonmil.

Gummiringskatten drabbade, efter vad av undersökningen framginge,
personautomobiler och omnibussar ungefär lika, under det att lastvagnarna
vore något högre beskattade. Medelvärdena för de undersökta fallen
vore för personautomobiler 1.4 öre, för lastautomobiler 2.4 öre och för
omnibussar 1.2 öre per tonmil.

Beträffande den totala skattebelastningen utvisade undersökningen, att
personautomobilcrna vid förutsatt årlig körning av 1,200 mil erlade en
total skatt av i genomsnitt 14.2 öre per tonmil, att lastautomobilerna vid en
årlig körning av 1.800 mil erlade i genomsnitt lO.s öre per tonmil; samt
att omibussarna vid en årlig körning av 5,000 mil erlade i genomsnitt
8.o öre per tonmil,1

1 Det kan vara av intresse att jämföra dessa siffror med de i det föregående anförda
genomsnittstal, sorn framkommit vid beräkningar företagna inom finansdepartementet (se
sid. 32,33 och 35). Vid nyss angivna årskörning för olika slag av fordon utgör enligt dessa
senare beräkningar skattebelastningen i medeltal för personvagnar 14.6 öre per tonmil, för
lastvagnar 10.6 öre per tonmil och för omnibussar 6.3 öre per tonmil. Vad person- och lastvagnarna
beträffar, stämma siffrorna, såsom synes, väl överens med de av von Matern
anförda. I fråga om omnibussarna däremot har vid de inom departementet företagna
beräkningarna erhållits ett lägre skattebelastningstal än vid von Materns undersökning framkommit.
Orsaken härtill är, att uppgifterna till sistnämnda undersökning, avseende omnibussarna,
lämnats av tre trafikföretag, under det att de inom departementet företagna
beräkningarna grundats på uppgifter från automobilfirmor, i vilka uppgifter mera teoretiska
siffror rörande bränsleförbrukningen angivits.

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Såsom slutsats av sin undersökning anför von Matern:

»Bilbeskattningen bör till viss del utgå lika för alla fordon med hänsyn
till, att ett. visst allmänt vägnät star till buds och att arbeten på
detta vägnät till stor del äro till nytta för varje fordon, oberoende av dess
hastighet oell vikt.

Bilbeskattningen bör till viss'' del avpassas efter fordonens vägslitage.
Därvid bör hänsyn tagas till dels vikten, tjänstevikt + last, dels
hastigheten. Vid lika hastighet blir för luftringade fordon de angripande
krafterna i det närmaste lika per ton av fordonets vikt och sålunda
proportionella mot antalet tonmil. Större hastighet medför en ökning
av de tangentiella krafterna med 30—50 procent per ton av fordonets
vikt. De lättare fordonen böra sålunda med hänsyn till den större hastigheten
erhålla viss större beskattning.

Bilbeskattningen bör taga hänsyn till, att de tyngre fordonen fordra
en mer bärkraftig vägbana och därmed dyrare anläggningskostnad för
vägarna. Denna omständighet motväger i viss mån de lättare fordonens
ökade slitage.

Tages hänsyn till samtliga de ovan uppräknade synpunkterna, synes
det, som örn en viss förskjutning av totala bilbeskattningen borde företagas
till förmån för de lättare bilarna.

Massivringar av gummi böra erhålla större beskattning än luftringar
med hänsyn till deras avsevärt större vägslitage.»

Yttranden av länsstyrelserna rörande automobilbeskattningen. I

I skrivelse till länsstyrelserna har begärts upplysning huruvida och i
förekommande fall i vad avseende erfarenheten ådagalagt behov av ändringar
eller jämkningar i gällande bestämmelser örn automobilbeskattningen.
I de yttranden, som med anledning härav till Kungl. Majit inkommit,
hava flera länsstyrelser framhållit önskvärdheten av en skärpning
av beskattningen av den tyngre trafiken. Av de inkomna yttrandena
må här återgivas följande.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför:

Erfarenheten i fråga örn vägunderhållet på länets landsbygd, där för
närvarande icke någon permanent beläggning ännu kommit till utförande,
gåve vid handen, att den största slitningen av vägarna uppstode genom
trafiken med lastautomobiler och omnibussar. Särskilt de förra med de
alltför tunga laster och alltför höga hastigheter, med vilka lastautomobilerna
trafikerade vägarna, oaktat försök till övervakning, utövade en
betydande slitningsverkan. Den skatt, som drabbade dessa vagnar, stöde
icke i förhållande till slitningen, om man jämförde densamma med skatten
för vanliga personautomobiler.

Ett stort antal av personautomobilerna kördes säkerligen icke mer än
omkring 1,000—1,500 mil örn året, under det att man för en lastautomo
bil sannolikt finge räkna med en våglängd av åtminstone 3,000 å 4,000
mil. Det torde vara uppenbart, att fordonsskatten för personautomobiler
under dessa förutsättningar vore avsevärt högre än fordonsskatten för lastautomobiler,
och det borde i detta sammanhang bemärkas, att personautomobilerna
numera icke vore lyxartiklar utan blivit nödvändiga för

46

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

många personers vanliga arbete. Enligt länsstyrelsens uppfattning krävde
därför rättvisan, att beskattningen i högre grad överflyttades på den
del av skatteobjektet, som stöde i direkt förhållande till användningen,
eller på bränslet och gummiringarna. Därjämte borde framhållas, att
nuvarande automobilskattemedel icke för detta län i någon mån vore
tillräckliga för att tillgodose de trängande behoven av omläggning och
förbättring av vägarna, för att dessa skulle motsvara ens nuvarande trafik.
Än mindre räckte automobilskattemedlen till för den ökade inotortrafik,
som kunde förväntas. Även ur denna synpunkt vore det således
i hög grad önskvärt, att automobilskatten ökades, och denna ökning
borde uppenbarligen läggas på det underlag, som representerade största
delen av vägslitningen. På ett naturligt sätt skulle en sådan åtgärd också
i någon män kunna motverka särskilt den lastautomobiltrafik, som bedreves
i osunda former.

Länsstyrelsen i Kronobergs län yttrar:

Då fordonsskatten torde böra beräknas i förhållande till den vägförstöring
varje fordon kunde antagas utöva, ville länsstyrelsen ifrågasätta,
att olika grunder bestämdes vid beräkning av skatt för personautomobiler
och för lastautomobiler. Då i synnerhet de tunga lastautomobilerna torde
få anses hava särskilt vägförstörande verkan, skulle en förhållandevis
högre skatt å denna än å de lättare lastan tomohilerna vara försvarad.
Skatten å personautomobilerna syntes länsstyrelsen kunna bibehållas enligt
nuvarande bestämmelser. Beträffande lastautomobilerna torde en
höjning av beskattningen vinnas därigenom att den nu beskattningsfria
vikten (400 kilogram) minskades lör alla lastautomobiler och helt borttoges
för de tunga lastautomobilerna.

Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller såsom allmänt önskemål, att
tyngdpunkten av beskattningen mera än enligt nu gällande föreskrifter
måtte förläggas till konsumtionen av oljor och gummiringar.

Länsstyrelsen i Kristianstads län uttalar, att skäl funnes till en höjning
av skatten på de tyngre fordonen i förhållande till de lättare. Den
skadegörelse på vägarna, som utfördes genom de tyngre fordonen i förhållande
till de lättare, torde nämligen vara oerhört mycket större än
vad som framginge av förhållandet mellan skatten å de olika fordonen.
Länsstyrelsen hänvisar därjämte till ett utlåtande av vägingenjören A.
Lenander och besiktningsmannen K. Almgren, däri dessa förorda, att till
grund för beskattningen lägges automobilens största lijultryck samt till
stöd härför anföra bland annat, att tjänstevikten tenderade att sjunka
och maximilasten att stiga, och att tjänstevikten därför numera icke vore
något lämpligt underlag för beskattningen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Med den utveckling, som lastautomobilrörelsen numera ernått, tord©
det vara lämpligt att taga under omprövning, huruvida icke beträffande
lastautomobiler och sådana skattepliktiga specialvagnar, som vore
avsedda för lasttrafik, tiden vore inne att taga steget fullt ut och låta beskattningen
för dessa beräknas å automobilernas maximilast. Det kunde
väl vara ställt utom tvivel, att lastautomobilerna i högre grad än personautomobilerna
slete vägbanorna. Det torde därför ej vara obilligt, att en

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

annan och högre skatt lades på dem än på personautomobilerna. — Visserligen
kunde den invändningen göras, att det vore svårt att beräkna det
rättvisa belastningstal, elter vilket skatten skulle höjas, då bilen mången
gång vöre utan full last eller utan någon last alls. Länsstyrelsen vore av
den meningen, att det icke skulle innebära en orättvisa att därvid begagna
sig av den vid registreringen uppgivna maximilasten. Den tomkörning,
som understundom förekomme, uppvägdes säkerligen mer än väl av den
överbelastning, som otvivelaktigt i stor utsträckning ägde runi, ävensom
av det överskridande av tillåten hastighet, som tämligen allmänt skedde.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län hänvisar till följande uttalande av vägingenjören
i länet, R. von Segebaden:

Lastautomobiler och omnibussar tenderade att bliva allt tyngre och bredare
till men för vägarna och den övriga trafiken. På senare tid hade dessutom
tillkommit, att lastvagnarnas nominella lastförmåga börjat höjas.
En lastautomobil, som tidigare avsetts för en maximilast av 2.5 ton, angåves
numera kunna lasta 3.0 ton o. s. v. Såsom grund för beskattningen
syntes böra läggas icke tjänstevikten utan tjänstevikten -j- halva maximilasten.
Skattetalet finge därefter på lämpligt sätt sänkas. Genom bestämmelsen
örn skattefrihet för 400 kilogram av automobilens tjänstevikt
bleve de lättare lastvagnarna något gynnade framför de tyngre, men
merbeskattningen av de tyngre vagnarna syntes dock icke tillräckligt
stor för att uppväga olägenheterna av desamma. Det borde övervägas,
huruvida icke ett högre skattetal borde införas för de fordon, som hade
större hjultryck än i motorfordonsförordningen angivna 2,000 kilogram..

Förändrade grunder för automobilbeskattningen.

Fördelningen av skatteökningen å fordon, gummiringar och bensin.

Jag övergår nu till frågan vilka ändringar, som böra vidtagas i nu
gällande bestämmelser rörande beskattningen av motorfordonstrafiken.
Såsom jag inledningsvis anfört, har jag vid finansplanens framläggande
förutsatt uttagandet av ökad skatt av denna trafik med i runt tal 15 miljoner
kronor per år. Det synes mig icke möjligt att, under hänsynstagande
till samtliga de intressen, som böra vägas mot varandra vid fastställandet
av grunderna för automobilbeskattningen, lägga hela denna skatteökning
enhart på ett av beskattningsföremålen — fordonen, bensinen eller gummiringarna.
Samtliga nämnda tro skatteobjekt torde böra tagas i anspråk.
Vid övervägande av frågan huru automobilskattebördan bör fördelas mellan
de tre nämnda beskattningsloremålen har jag, på sätt i det följande
skall närmare utvecklas, kommit till det resultat, att av den nu ifrågakommande
skatteökningen böra uttagas omkring 8 miljoner kronor genom höjning
av bensinskatten, omkring 5 miljoner kronor genom höjning av gummiringskatten
samt omkring 2 miljoner kronor genom ökad fordonsskatt.
Vid fastställandet av de skattesatser, som torde vara erforderliga för utfåendo
av sagda belopp, har jag med hänsyn till det ovissa ekonomiska

48

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

läget ansett mig böra räkna med något bredare marginal, än som under
normala förhållanden skulle ansetts erforderligt.

Jag kommer i det följande jämväl att föreslå beskattning av släpvagnar.
Denna åtgärd beräknas medföra en ökning av skatteintäkterna med
i runt tal 200,000 kronor.

Fördelningen av den nu ifrågasatta skatteökningen på de olika beskattningsobjekten,
på sätt jag nyss nämnt, skulle innefatta en höjning av
nuvarande fordonsskatt med i genomsnitt omkring 11 procent, en höjning
av bensinskatten med 25 procent och en höjning av gummiringskatten med
75 procent.

Höjning av bensinskatten.

En ökning av bensinskatten synes ofrånkomlig, därest den erforderliga
skatteintäkten skall kunna ernås. Jag har härvid icke ansett möjligt att
stanna vid en höjning av bensinskatten med allenast ett öre för liter. För
vinnande av den erforderliga ökningen av automobilskattemedlen torde en
höjning av bensinskatten med 2 öre för liter nu böra företagas.

I detta sammanhang må erinras örn att, när skatten år 1927 fastställdes
till 6 öre för liter, detaljhandelspriset å bensin i Stockholm utgjorde 31 öre
för liter, medan samma pris f. n. utgör allenast 22 öre för liter. Huru i övrigt
priserna å bensin fluktuerat under tiden fr. o. m. 1924, framgår av
nedanstående genom socialstyrelsen införskaffade uppgifter rörande detaljpriserna
å bensin i Malmö, Stockholm, Östersund och Luleå.1

	Detaljpris tor bensin i			Detaljpris för bensin i
i		öre per liter					öre per liter
''	Malmö	Stock- holm	Öster- sund	Luleå			Malmö	Stock- holm	Öster- sund	Luleå
i 1924 jan.—mars	29	31	38	38	1927	juni—sept.	32	32	37	36
april —maj..	31	36	42	43		okt.—dec...	30	30	35	34
juni—okt...	36	41	46	45	1928	jan.—lebr...	30	30	35	34
nov.—dec...	31	34	40	38		mars—juni	24	24	32	31
j 1925 jan.—mars	33	36	41	42		juli—aug....	28	26	34	33
april—maj	35	38	43	43		sept.—dec.	30	30	36	35
juni—sept-	38	40	46	45	1929	jan.—dec....	30	30	32	33
okt.—dec...	36	36	44	43	1930	jan.—sept.	27	27	32	30
1926 jan.—mars	36	36	44	43		okt.—dec-..	22	22	26	25
april—maj..	36	34	41	41	1931	januari—15
. .	36	36	43	43		februari •..	22	22	26	25
juli—okt....	38	38	45	44		16 februari —13 april	21	22	25	24
nov.—dec...	36	35	42	41		14 april—3
1927 jan.—mars	36	35	42	41		juni ......	19	20	23	22
april —maj..	31	31	36	36		4 juni ......	21	22	25	24

1 Dessa priser hava tillämpats av en av de större bensinfirmorna i riket.

49

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Den inhemska bensinförbrukningen under budgetåret 1930/1931 motsvarade
omkring 439 miljoner liter. Därest bensinförbrukningen under
budgetåret 1932/1933 ej kommer att understiga denna kvantitet, skulle en
höjning av skatten å bensin med 2 öre för liter för nästinstundande budgetår
medföra en inkomstökning av i runt tal 8,800,000 kronor. Försiktigheten
bjuder dock att icke beräkna merinkomsten av denna skatteökning
till högre belopp än 8,000,000 kronor.

Jag kommer alltså att föreslå, att den enligt förordningen örn särskild
skatt å bensin och motorsprit utgående skatten å bensin höjes med 2 öre
för liter eller från 6 till 8 öre för liter. Enär tillika enligt förordningen
örn tilläggsskatt å bensin den 2 juni 1931 skatt utgår med 2 öre för liter,
kommer sålunda bensinskatten enligt förevarande förslag att utgöra sammanlagt
10 öre för liter.

Ifrågasatt beskattning av annat motorbränsle än bensin.

När särskild skatt å bensin år 1924 infördes, intog riksdagen den ståndpunkten,
att den särskilda skatten borde omfatta jämväl motorsprit. För
att stödja framställningen av ett inhemskt motorbränsle under den tid,
som ansågs erforderlig för inarbetande i marknaden av ett dylikt bränsle,
medgav riksdagen emellertid, att motorspriten under en tid av fem år
skulle åtnjuta befrielse från den särskilda skatten. Den sålunda medgivna
skattefriheten utsträcktes genom beslut vid 1929 års riksdag att gälla
ytterligare fyra år eller till den 1 juli 1933 och beslöts därvid tillika, att
skatten å motorsprit under tiden från och med den 1 juli 1933 till den 1
juli 1934 skall utgå med allenast 3 öre för liter. När riksdagen därefter
sistlidet år beslöt, att å bensin skulle under tiden till och med den 30 juni
1933 erläggas en tilläggsskatt av 2 öre för liter, inbegreps emellertid icke
motorspriten i den sålunda beslutade skatten. Till stöd härför anfördes i
bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande i ämnet, att då
skatteplikt för motorsprit inträdde först efter den 30 juni 1933, bleve det
icke erforderligt att för det dåvarande fatta ståndpunkt till frågan örn höjning
av skatten å motorsprit.

Den uti innevarande års statsverksproposition föreslagna förändringen
i fråga örn sättet för gäldandet av kostnaderna för vägväsendet, vilket
förslag föranlett nu förevarande proposition örn höjning av den automobiltrafiken
åvilande beskattningen, förutsätter emellertid, att skatt å bensin
kommer att jämväl efter den 1 juli 1933 utgå med belopp motsvarande,
förutom den till 8 öre för liter föreslagna särskilda skatten å bensin, jämväl
den för närvarande med 2 öre för liter utgående tilläggsskatten. Frågan
om bensinbeskattningen lärer sålunda böra bliva föremål för prövning
jämväl vid 1933 års riksdag. Det synes mig vid sådant förhållande
mest lämpligt, att frågan örn beskattningen av motorspriten i sist angivet
sammanhang upptages till behandling.

I det betänkande av bevillningsutskottet, som av riksdagen åberopats
i dess förberörda skrivelse av den 28 maj 1931, däri riksdagen hemställt
om utredning rörande automobilbeskattningens anordnande, anförde ut -

Departementschefens
förslag.

Motorsprit.

Annat icke
skattepliktigt
motorbränsle
än motorsprit,

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 142 höft. (Nr 17h.)

1

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr lii.

Ökningen av
slitstyrkan hos
gnmmiringar.

skottet bland annat, att det måste anses angeläget, att statsmakterna i
så god tid som möjligt inrättade sig efter de ändrade förhållanden i fråga
örn beskattningen, vilka kunde bliva en följd av en övergång från nyttjande
av bensin till användande av andra slag av motorbränslen.

Användandet i den egentliga motorfordonstrafiken av annat bränsle
än bensin och motorsprit torde hittills här i landet ej i större omfattning
och väsentligen endast försöksvis förekommit. De försök, som sålunda
ägt rum, hava huvudsakligen varit inriktade på användandet av råolja
och träkolsgas såsom drivmedel för automobilmotorer. I viss utsträckning
har ock bensol, vilken för närvarande i likhet med motorsprit är skattefri,
i blandning med bensin och motorsprit kommit till användning för automobildrift.

Såvitt av verkställd undersökning kunnat utrönas, har dock användandet
av andra motorbränslen än bensin och motorsprit hittills icke nått
sådan omfattning, att vidtagandet av åtgärder i beskattningshänseende
kan anses för närvarande oundgängligen påkallat. Jag har i det föregående
förordat, att frågan örn beskattningen av motorspriten upptages till behandling
vid nästkommande års riksdag. Det synes mig mest följdriktigt,
att i sistnämnda sammanhang jämväl nu förevarande spörsmål upptages
till omprövning.

Höjning av g limm trin g skot ten.

Vad gummiringskatten beträffar torde omständigheterna så till vida få
anses gynnsamma för en höjning av denna skatt som, på grund av under senare
år ernådda tekniska förbättringar ifråga örn tillverkningen av autombilgummiringar,
ringarnas slitstyrka avsevärt ökats. Belysande för utvecklingen
i detta hänseende äro följande, på uppgifter från The Rubber
Division of the United States Department of Commerce grundade siffror,
angivande den minskning i konsumtionen av automobilgummiringar,
som inträtt i Amerikas förenta stater. Antalet per motorfordon förbru -

kade ersättningsringar utgjorde därstädes
år 1999	.......... 3.36	år 1927 ....................
» 1923 ....................	................... 2.93	» 1928 ....................	.................. 2-50
» 1924	............ 2.99	» 1929 ....................	................. 2.11
» 1925 ....................	................... 2.80	» 1930 ....................	................. 1.65*
> 1926 ...................

Dessa siffror utvisa, att i Amerikas förenta stater ringförbrukningen
från år 1927 till år 1930 minskats med omkring en tredjedel. Med
hänsyn till den nedgång i konjunkturerna, som under år 1930 inträdde i
Förenta staterna, skulle visserligen kunnat förmodas, att den starka nedgången
i ringförbrukningen sagda år förorsakats av minskad trafik. Då
emellertid bensinförbrukningen därstädes samtidigt ökats, synes automobiltrafiken
snarare hava tilltagit. 1

1 Siffran för år 1930 är endast uppskattad. Enligt från annat håll inhämtade uppgifter
skall antalet ersättningsringar per fordon, när den slutliga statistiken förelegat, hava utgjort 1.58.

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

De sålunda återgivna siffrorna, avseende nedgången av förbrukningen
av gummiringar i Amerikas förenta stater, lära ock få anses återspegla
utvecklingen i vårt land. De i det föregående anförda siffrorna
rörande motorfordonsbeskattningen i Sverige åren 1923—1931 (se tabellen
sid. 29) bekräfta jämväl, att ringarnas slitstyrka ökats. Under det att
fordonsbeståndet åren 1928, 1929 och 1930 i förhållande till närmast föregående
år ökats med respektive 22.i, 8.i och 5.4 procent och bensinskatteuppbörden
under budgetåren 1928/1929, 1929/1930 och 1930/1931 ökats med
respektive 24.g, 13.5 och 26.g procent, har uppbörden av gummiringskatten
samma budgetår ökats med allenast respektive 15.6, 6.4 och 3.9 procent.
Följande ur postverkets driftstatistik hämtade uppgifter rörande antalet
körda kilometer i medeltal för de i postdiligenstrafiken använda och
under vart och ett av nedan angivna redovisningsår kasserade automobilytterdäck
utvisa ock, att gummiringarnas slitstyrka avsevärt ökats:

Räkenskapsår	Dimension	Antal	Sammanlagda antalet till-ryggalagda km.	Medeltal för varje däck km.
1927/1928 .............................................	35 x 5	18	427,412	23,745
	3H x 6	28	951,135	33,969
	38 x 7	35	778,230	22,235
	40 x 8	30	611,768	20,392
			Medeltal	25,085
1928/1929 ............................................	35 x 5	25	1,012,345	40,494
	36 x 6	49	2,117,345	43,211
	38 x 7	17	550,650	32,391
	40 x 8	46	1,365,214	29,678
			Medeltal	36,444
1 1929/1930.............................................	35 x 5	12	504,934	42,077
	36 x 6	97	4,397,648	45,336
	38 x 7	35	1,196,564	34,187
	40 x 8	138	4,049,440	29,344
			Medeltal	37,736
1930/1931 ...........................................	35 x 5	34	1,742,502	51,250
	36 x 6	82	3,346,486	40,811
	38 x 7	31	920,199	29,684
	40 x 8	ilo	2,958,891	26,899
			Medeltal	37,1611

1 Såsom förklaring till siffrorna för räkenskapsåret 1930/1931 har generalpoststyrelsen
meddelat, att våren 1931 vägförhållandena i Norrland, där postverkets samtliga diligenslinjer
utom en vore förlagda, varit mycket svåra. Tjällossningen hade detta år försiggått i flera
omgångar; vidare hade under den stränga vintern 1930/1931 snökedjor måst i stor utsträckning
användas, till följd varav slitaget å däcken ökats.

Nedgången i
pris å gummiringar.

52 Kungl. May.ts proposition Nr 174.

En på grundval av nyss anförda, statistiska uppgifter, avseende nedgången
i ringkonsumtionen i Amerikas förenta stater, företagen beräkning
av den skattesats, som år 1930 skulle kunnat anses motsvara den år 1927
till 2 kronor per kilogram fastställda automobilgummiringskatten, giver
till resultat, att för automobilgummiringar borde år 1930, för att å desamma
skulle hava vilat samma skattebörda som år 1927, hava utgått en
skatt av 3 kronor 14 öre för kilogram. De av generalpoststyrelsen lämnade
uppgifterna angående ringkonsumtionen i postverkets diligenstrafik
utvisa en stegring av slitstyrkan hos gummiringarna från räkenskapsåret
1927/1928 till räkenskapsåret 1930/1931 med 50 procent. Sistnämnda siffra
giver vid handen, att en höjning av gummiringskatten från 2 till 3 kronor
för kilogram icke innebär någon ökad belastning av motorfordonstrafiken
i förhållande till vad som avsetts vid den år 1927 beslutade skärpningen av
skatten å gummiringar, utan endast innefattar en utjämning av den minskning
i det relativa skattetrycket, som därefter ägt rum på grund av ökningen
av slitstyrkan hos gummiringarna. Från tillverkarhåll har meddelats,
att ytterligare förbättringar av gummiringarnas kvalitet pågå, vilka förbättringar
kunna väntas medföra ytterligare minskad ringförbrukning. Sålunda
har i anslutning till de i det föregående återgivna statistiska uppgifterna
rörande ringförbrukningen i Förenta staterna framhållits, att tillgängligt
material visserligen icke tilläte en säker uppskattning av antalet
ersättningsringar per fordon år 1931, men att siffran härför troligen komme
att hålla sig omkring 1.45. Hedan denna omständighet synes mig väl
motivera en ökning av gummiringskatten med högre belopp än 1 krona
per kilogram. Härtill kommer att, därest en utjämning av skattebelastningen
för olika fordonskategorier skall ernås — jag skall i det följande
i samband med frågan örn höjning av fordonsskatten närmare beröra
detta spörsmål — ökningen av gummiringskatten ej lärer kunna bestämmas
till lägre belopp än 1 krona 50 öre för kilogram.

En ytterligare omständighet, som föranleder, att en ökning av gummiringskatten
med sist angivna belopp icke synes bliva alltför betungande
för ringkonsumenterna, är den nedgång i priserna å gummiringar, som
på senare år, trots inträdda kvalitetsförbättringar, ägt rum. Följande
prisuppgifter rörande telegrafstyrelsens och general poststyrelsens inköp
av gummiringar för de respektive verkens automobilbestånd under de
fyra sistförflutna räkenskapsåren äro ägnade att belysa detta förhållande:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

53

Ringtyp

Genomsnittspris per ring under
räkenskapsåret

1927/28

kr.

1928/29

kr.

1929/30

kr.

1930/31

kr.

Skillnad mellan
priserna 1927/28
oell 1930/31

kr.

%

1

2

3

4

5

6

7

8

69

78

127

160

237

269

370

517

69

75

122

140

235

245

352

462

59

112

138

203

221

304

421

44

47

110

123

184

216

291

417

25

31

17

37

53

53

79

100

36.2

39.7

13.4
23.1

22.4

19.7

21.4

19.3

Tabellen utvisar, att från räkenskapsåret 1927/1928 till räkenskapsåret
1930/1931 prissänkningar ägt rum varierande mellan 13.4 och 39.7 procent.

Av nedanstående tabell framgår, huru en ökning av gummiringskatten
från 2 kronor till 3 kronor, respektive 3 kronor 50 öre för kilogram ställer
sig i förhållande till skillnaden mellan de priser, som gällt förenämnda två
räkenskapsår:

Ringtyp	Skattevikt per ring kg-	Nuv. skatt per ring kr.	Skatieökning per ring vid en skattesats av kr 3: 50 1 kr 3: — pr kg. pr kg. kr. 1 kr.	Skillnad mellan 1927/28 och 1930/31 års priser kr.
1 .................................	7.75	15: 50	11: 63	7: 76	25	_
2 .................................	lO.oo	20: —	15: —	10: —	31	—
3 ................................	17.45	34: 90	26: 18	17: 45	17	—
4 .................................	17.70	35: 4 0	26: 5 5	17: 70	37	—
5 .................................	26.oo	52: —	39: —	26: —	53	—
6 .................................	25.50	51: —	38: 25	25: 50	53	—
7 ................................	34.50	69: —	51: 75	34: 50	79	—
8 .................................	50.2 0	100: 40	75: 30	50: 20	100	—

Av denna sammanställning framgår, att den ökning av skatten, som
fastställandet av en skattesats av 3 kronor 50 öre för kilogram innebär,
i samtliga fall utom ett understiger den prissänkning, som ägt rum.

Konsumtionen av automobilgummiringar utgjorde under budgetåret
1930/1931 omkring 3.g miljoner kilogram. Under förutsättning att den totala
ringförbrukningen för nästkommande budgetår icke kommer att understiga
sistnämnda kvantitet, skulle en skattehöjning med 1 krona 50 öre för
kilogram för budgetåret 1932/1933 medföra en inkomstökning av omkring
5,400,000 kronor. Försiktigheten synes dock bjuda, att denna merinkomst
icke beräknas till högre belopp än 5,000,000 kronor.

Departement*

chefens

förslag.

Allmänna

synpunkter.

Skattebelastningen
för närvarande
i förhållande
till
vägslitningen.

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

I anslutning till vad jag nu anfört, kommer jag att föreslå, att skatten å
automobilgummiringar höjes från 2 kronor till 3 kronor 50 öre för kilogram.

Höjning av fordonsskatten för automobiler.

De allmänna synpunkter i fråga örn automobilbeskattningens anordnande
som, enligt vad i det föregående återgivits, civilingenjören von
Matern anlagt i den av honom verkställda utredningen, hava i stort
sett varit normgivande såväl vid införandet i vårt land av denna beskattning,
som ock vid sedermera vidtagna ändringar i de för denna beskattning
gällande grunderna. Det oaktat har emellertid resultatet bli-,
vit, att denna beskattning för närvarande, såsom av den verkställda utredningen
lärer framgå, drabbar ojämnt i sådan omfattning, att en mera rättvis
avvägning av beskattningen måste anses påkallad. Att åstadkomma
ett skattesystem, vilket med hänsyn tagen till samtliga de skilda
intressen, som härvid höra vinna beaktande, kommer att under alla
förhållanden på ett fullt rättvist sätt åvila motorfordonstrafiken, är
för visso en olöslig uppgift. Redan den mångfald variationer skatteohjektet
företer i fråga örn i trafiken använda fordonstyper och
dessas växlande utnyttjning, fordonens olika vikt, motorstyrka, bränsleförbrukning,
ringutrustning m. m. föranleder, att vad som å förevarande
område i lyckligaste fall kan uppnås, är allenast en relativt rättvis avvägning
av skattebördan. Enär dessutom fordonen ovidkommande omständigheter,
såsom vägförhållanden, klimatiska förhållanden och dylikt,
öva inflytande på beskattningens tyngd, torde härav framgå, att möjligheterna
att ernå en rättvist avvägd automobilbeskattning äro begränsade.

Den undersökning, som von Matern företagit rörande den nuvarande
automobilbeskattningens verkningar i förhållande till vägslitningen vid
trafik med olika fordon, utvisar, att skattebelastningen per tonmil ställer
sig ej obetydligt högre för personautomobiler i privat bruk än för lastautomobiler
och omnibussar. En bearbetning av det material, som legat
till grund för denna undersökning, utvisar följande genomsnittssiffror för
den nuvarande skattebelastningen å de tre fordonskategorierna vid angiven
årskörning:

Kungl. May.ts proposition Nr 174. 55

	Årskörning		Skattebeastning i	öre per tommi	.
personvagnar	omnibussar	lastvagnar
fordons- skatt	total skatt	fordons- skatt	total skatt	fordons- skatt	total skatt
Bensinskatt..................	7.1	5.8	5.4
Gummiringskatt............	1.4	1.2	2.4
500 mils årskörning • •	13.8	22.8	14.6	21.1	10.4	18.2
1,000	X- »	6.9	15.4	7.8	13.8	5.2	13.0
1,200	» »	5.7	14.2	6.1	12.6	4.8	12.1
1,800	» »	3.8	12.8	4.1	10.6	2.9	10.7
2,000	» >	3.6	12.0	3.7	10.2	2.6	10.4
3,000	» »	2.8	10.8	2.4	8.9	1.7	9.5
4,000	» »	1.7	10.2	1.8	8.3	1.3	9.1
5,000		1.4	9.9	1.6	8.0	1.0	8.8
6,000	» »	1.2	9.7	1.2	7.7	0.9	8.7
7,000	» »	1.0	9.6	1.0	7.5	0.7	8.6

Såsom av denna sammanställning framgår, föreligger redan ifråga örn
de per tonmil räknat konstanta skatterna, bensin- och gummiringskatterna,
vilka vid förenämnda undersökning visat sig för närvarande tillhopa
utgöra för personvagnarna 8.5 öre, för omnibussarna 6.5 öre och för lastvagnarna
7.8 öre per tonmil, en betydande skillnad i skattebelastning. Sålunda
är belastningen per tonmil av dessa två skatter störst för personvagnar
och utgör för omnibussarna 76 procent och för lastvagnarna 92
procent av den personvagnarna åvilande belastningen.

Vid samma årskörning drabbar fordonsskatten per tonmil räknat omnibussarna
något hårdare än personvagnarna, under det att denna skatt
träffar lastvagnarna lindrigast.

Den sammanlagda skattebelastningen per tonmil vid den årskörning,
som ansetts utgöra genomsnittskörning för de olika fordonsslagen — för
personvagnar i privat bruk 1,200 mil, för omnibussar 5,000 mil och för lastvagnar
1,800 mil — utgörande respektive 14.2 öre, 8.o öre och 10.71 öre, motsvarar
för omnibussar 56 procent och för lastvagnar 75procent2 av personvagnarnas
skattebörda.

Under förutsättning att den av automobiltrafiken orsakade vägslitningen
kan anses proportionell mot produkten av den rullande
vikten och den tillryggalagda vägsträckan, giva dessa siffror oförtydbart
vid handen, att den lättare automobiltrafiken för närvarande
i skattehänseende drabbas hårdare än den tyngre trafiken. Man lärer
emellertid icke kunna bortse från hastigheten som en faktor av betydelse

'' I von Materns promemoria 10.8 öre, beroende på olika beräkningssätt.

’ 76 procent vid en skattebelastning av 10.8 öre pr tonmil.

56

Verkningarna i
avseende å
skattebelastningen
av höjningen
av
bensin- och
gummiringskatterna.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

vid vägslitningen. I varje fall torde så ej kunna ske i fråga om landsvägstrafiken,
beträffande vilken körhastigheten för personvagnarna är
fri, under det att densamma för omnibussar och lastvagnar är underkastad
vissa restriktioner. Visserligen är det ett känt förhållande, att motorfordonsförordningens
hastigbetsbestämmelser beträffande lastvagnstrafiken
i ej ringa omfattning överträdas. Att så sker torde dock ej böra betraktas
som regel. Då lastvagnar och omnibussar vanligen äro försedda med i förhållande
till totalvikten svagare motorer än personvagnarna, lärer redan
denna omständighet utesluta möjligheten av att dessa fordon i allmänhet
uppnå de höga hastigheter, varmed personautomobilerna numera i stor
omfattning framföras å vägarna. På grund av nu nämnda omständighet
synes det befogat, att vid en beräkning av den vägslitning de olika fordonskategorierna
utöva och vid en avvägning av automobilbeskattningen
mellan dessa olika kategorier personautomobilerna anses vålla förhållandevis
större vägslitning och i beskattningshänseende träffas något hårdare
än som föranledes av allenast en jämförelse beträffande de olika fordonsslagen
av produkten av den rullande vikten och fordonens årskörning.
Dessutom må framhållas, att samtliga motorfordon, oavsett deras vikt,
hastighet och årskörning, böra erlägga viss minimiskatt. Detta inverkar
på skattebelastningen på sådant sätt, att denna, per tonmil räknat, bör
förhållandevis något hårdare träffa de lättare än de tyngre fordonen.

Den föreslagna höjningen av bensinskatten kommer att hårdast drabba
personautomobilerna, medan gummiringskattens höjning tyngst träffar
lastautomobilerna. De olika fordonskategoriernas belastning per tonmil
av nämnda två skatter efter den ifrågasatta höjningen av skattesatserna
å bensin och gummiringar ter sig på följande sätt1:

	Skattebelastning i öre per tonmil
	person-automobi er	omnibussar	last- automobiler
Bensinskatt	i ..............| 8.9	<3.6	6.8
Ringskatt.......	.............1 2.4	2.1	4.2
	1 Summa; 11.3	8.7	11.0

De sammanlagda bensin- och gummiringskatterna utgöra per tonmil för
omnibussarna 77 procent och för lastvagnarna 97 procent av det motsvarande
skattebelopp, som åvilar personvagnarna. Den skillnad i belastning
av nämnda två skatter, som vid nu gällande skattesatser föreligger
mellan person- och lastvagnarna, kommer sålunda genom de före 1

Beräkningen är verkställd på grundval av det material, som använts vid den av von
Matern företagna undersökningen.

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

slagna skattehöjningarna att i ej obetydlig grad utjämnas. Omnibussarna
komma däremot även efter en dylik skattehöjning att av berörda två
skatter fortfarande träffas avsevärt lindrigare än de två andra fordonsslagen.

Av vad i det föregående anförts såväl angående det skattetryck, som för
närvarande träffar de olika fordonskategorierna som ock rörande den belastning
av bensin- och gummiringskatterna, som vid tillämpning av de av
mig föreslagna skärpningarna av dessa skatter kommer att drabba samma
fordonskategorier, lärer framgå, att fordonsskatten bör så avvägas, att
densamma dels vid jämförelse mellan de olika fordonsslagen i genomsnitt
per tonmil räknat träffar omnibussarna förhållandevis hårdare
än person- och lastautomobilerna, dels ock över huvud åstadkommer
en förskjutning av skattebelastningen från de lättare till de
tyngre fordonen. För ernående av dessa syften hava olika metoder
för fordonsskattens anordnande varit föremål för undersökning. Sålunda
har prövats möjligheten att vid fordonsskattens beräknande taga hänsyn
jämväl till fordonens lastningsförmåga. Härom må till en början anmärkas,
att medan fordons tjänstevikt vid besiktning av fordonet fastställes
efter direkt vägning av fordonet, ett fordons lastningsförmåga icke
kan, i allt fall icke så vitt angår lastautomobiler, på dylikt sätt av offentlig
myndighet efter kontroll av de faktiska förhållandena fastställas. De
i besiktningsinstrumenten förefintliga uppgifterna örn fordons lastningsförmåga
grunda sig i allmänhet på vederbörande fabrikanters egna uppgifter
härom. Den olikheten föreligger alltså mellan fordons tjänstevikt
och fordons lastningsförmåga, att den förra men icke den senare utgör en
av offentlig myndighet efter för alla fordonstyper enhetliga grunder
fastställd storhet. Vid de undersökningar, som företagits för att utröna
möjligheten av att vid fordonsskattens beräknande beakta jämväl fordons
lastningsförmåga, har till grund för skattens beräknande lagts fordonens
tjänstevikt med tillägg av hälften av den för varje fordon efter vissa erfarenhetsmässiga
grunder uppskattade lastningsförmågan.

De skatteskalor, som med tillämpning av nu angivna regler framkommit,
hava emellertid visat sig mindre tillfredsställande. För att kunna
beräkna den skattesats, som vid tillilmpning av ett beskattningssystem
enligt nu berörda grunder lämpligen bör utgå för vinnande av den skatteintäkt,
som i det föregående förutsatts, erfordras från automobilregistret
hämtade, specifika uppgifter rörande de i vårt nuvarande fordonsbestånd
ingående automobilernas lastkapacitet. Dylika uppgifter föreligga emellertid
icke. En kalkyl utförd med ledning av de i det föregående anförda,
på erfarenheten grundade uppgifterna rörande förhållandet mellan tjänstevikten
och lastningsförmågan hos olika fordonskategorier (se sid. 43),
synes dock utvisa, att vid en enhetlig skattesats av 7 kronor för 100 kilo -

llurn bör fordonsskatten

avvägas?

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

gram av fordons tjänstevikt med tillägg av hälften av dess på angivet sätt
uppskattade lastningsförmåga en ökning av fordonsskatten med omkring
2 miljoner kronor skulle ernås. En dylik skattesats skulle, i förhållande
till den enligt för närvarande gällande grunder utgående fordonsskatten,
medföra för personvagn sbeståndet en obetydlig ökning och för omnibussbeståndet
en obetydlig minskning av den för dessa fordonsslag nu inflytande
fordonsskatten, medan denna skatt för lastvagnsbeståndet skulle ökas med
omkring 30 procent. Skatteökningen för personvagnarna skulle träffa
tjänsteviktgrupperna från och med 801 kilogram till 1,800 kilogram. För
tjänsteviktgrupper upp till 800 kilogram och överstigande 1,800 kilogram
skulle däremot minskning i fordonsskatten inträda. Beträffande lastvagnarna
är frågan huru en dylik skatteskala verkar i förhållande till nu utgående
fordonsskatt i eminent grad beroende av förhållandet mellan tjänstevikt
och lastningsförmåga hos samma fordon. Undersökningen har utvisat,
att detta förhållande växlar avsevärt för olika fordonstyper. Vid
jämförelse med nuvarande fordonsskatt fluktuerar sålunda skatteökningen
i de undersökta fallen från omkring 30 procent för vissa lastvagnar med
tjänstevikt mellan 2.100 och 2,200 kilogram till omkring 60 procent för vissa
lastvagnar med tjänstevikt av omkring 1,800 kilogram respektive 3,100
kilogram.

De oregelbundenheter i skattetrycket en efter nu antydda grunder anordnad
fordonsbeskattning skulle medföra äro uppenbarligen att hänföra i
första hand till den omständigheten, att fordonens lastningsförmåga icke
kan fastställas efter enhetliga grunder såsom fallet är med fordonens tjänstevikt.
Redan av denna anledning synes ett rättvist verkande skattesystem
icke för närvarande kunna uppbyggas med fordonens lastningsförmåga
som grundval. Härtill kommer emellertid, att en enhetlig skattesats
icke åstadkommer den utjämning av skattebelastningen å olika fordon,
som ansetts påkallad. Skall med detta system ernås en utjämning
av skattetrycket, måste för de skilda fordonskategorierna tillämpas olika
skattesatser. Skattesatsen borde sålunda sättas för omnibussar avsevärt
högre och för lastvagnar något högre än för personvagnar. Då emellertid
enskilda fordon inom de olika fordonsklasserna utnyttjas i vissa fall
mindre, i andra fall mera, än de tal angiva, som ansetts motsvara den
genomsnittliga årskörningen för respektive fordonskategorier, torde ej
heller genom en dylik anordning mera rättvisa beskattningsgrunder kunna
åvägabringas än de, som stå till buds med anlitande av fordonens tjänstevikt
såsom grundval för skattens beräknande.

Det har ock ifrågasatts, att till grund för fordonsskattens beräknande
lägga automobilernas hjultryck. En dylik konstruktion av fordonsskatten
torde emellertid kräva en vida mera omfattande utredning rörande de
grunder, efter vilka skatten skulle utgå, än den nu föreliggande. Erforderligt
material för bedömande av huru en på hjultrycket baserad

59

Kungl. Maj:ts proposition Nr lii.

fordonsskatt skulle verka, såväl med avseende å den totala intäkten av
fordonsskatten som i fråga örn avvägningen av skatten mellan de olika
fordonskategorierna, föreligger för närvarande icke. Då en sådan undersökning
skulle kräva sammanställandet av uppgifter ur automobilregistret
beträffande varje i registret infört fordon och följaktligen måste bliva av
tidsödande beskaffenhet och jämväl draga ej ringa kostnader, har densamma
ansetts icke för närvarande böra företagas.

En undersökning angående möjligheten att till grund för fordonsskattens
beräknande lägga automobilernas hjultryck har funnits desto mindre påkallad
som en avvägning av fordonsskatten så att den fyller de uppgifter,
jag i det föregående tillagt densamma, torde kunna åvägabringas vid bibehållande
av tjänstevikten såsom grund för fordonsskattens beräknande.
En förskjutning av skattetrycket till förmån för de lättare fordonen torde
enklast vinnas på det sätt, att, samtidigt som skattesatsen för utfående av
erforderlig merinkomst ökas, det skattefria avdraget å tjänstevikten höjes.
Härigenom åvägabringas ökad progressivitet i skatteskalan, vilket i sin
tur medför, att de tyngre fordonen d. v. s. i första hand omnibussarna, vilka
per tonmil räknat drabbas förhållandevis lindrigast av bensin- och gummiringskatterna,
men jämväl de större lastvagnarna få en relativt tyngre
fordonsskatt. En särskild lättnad för de minsta vagnstyperna synes därjämte
böra åstadkommas genom sänkning av fordonsskattens minimibelopp.

Efter ingående prövning av olika alternativ för fordonsskattens beräknande
med bibehållande av tjänstevikten såsom grundval, kommer
jag i anslutning till vad nu anförts att föreslå, att fordonsskatten för
automobiler med ringar av mjuk kautschuk bestämmes att utgå för helt
kalenderår räknat med 14 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram
av automobilens tjänstevikt minskad med 600 kilogram, dock minst med
60 kronor.

En dylik omläggning av fordonsskatten skulle, därest till grund för
beräkningarna lägges fordonsbeståndet den 30 september 1931, medföra
en ökning av fordonsskattens totalbelopp med nära 2,000,000 kronor.

Efterföljande sammanställning utvisar, huru en omläggning av fordonsskatten
i överensstämmelse med detta förslag kommer att verka i förhållande
till nu utgående fordonsskatt beträffande ett antal kända automobiltyper: -

Departementschefens
förslag.

Fordonsskattens
belopp
per år
för olika
fordon.

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

			Fordonsskatt			Fordonsskatt
		Tjän-		efter föreslagen		Tjän-		efter föreslagen
Fabr	kat	ate-			ändring	Fabrikat	ste-		ändring
vikt	nu				vikt	nu
					ökning resp. minskning					ökning
		kg-	kr.	kr.	kr.	o/ /o		kg-	kr.	kr.	kr.	%
Personautomobiler:						Dodge, 15 pass.	2,450	210	266	56	26.7
Opel Sedan, 4 cyl.	870	75	60	—15	— 20. o	International, 16»	3,055	270	350	80	29.6
Ford Roadster......	LIST	80	84	4	5.o	» 23»	3,375	300	392	92	30.7
» Std.	Sedan. •.	1,250	90	98	8	8.9	Dodge, 30»	4,205	390	518	128	32.»
Chevrolet	»	1,375	100	112	12	12.0	Scania-Vabis, 35—	4,800 5,060	440	588	148	33.6
Nash	» •••	1,425	ilo	126	16	14.6		470	630	160	34.0
Dodge	» •••	1,450	110	126	16	14.6	Scania-Vabis, 50—
| Chrysler Dodge	»	1,450 1,630	110	126	16	14.6		5,650	530	714	184	34.7
» ...	130	154	24	18.6
Volvo	» ...	1,675	130	154	24	18.5	Lastautomobiler:
Nash		1,690	130	154	24	18.6	Ford 131»............	1,770	140	168	28	20. o
»	» 157»............
Reo	1,790	140	168	28	20. o	1,850	150	182	32	21.3
»
Chrysler	»	1,800	140	168	28	20. c	Chevrolet 157»......	1,910	160	196	36	22.5
Nash		2,150	180	224	44	24.4	Volvo I.V fiO.........	2,000	160	196	36	22.6
» ...
La Salle	2,310	200	252	52	26.0	2,100	170	210	40	23.6
» ...	Volvo I.V 64.........
Cadillac	2,460	210	266	56	26.7	2,130	180	224	44	24.4
»
							Dodge MRF .........	2,475 2,750 2,820	210	266 308		26.7
Omnibussar:							240	68	28.3
Chevrolet,	15 pass.	1,920	160	196	36	22.6	GMC T-30-C ........	250	322	72	28.8
>	17 »	2,170	180	224	44	24.4	Scania-Vabis.........	3,100	270	350	80	29.6

Av tabellen framgår, att en omläggning av fordonsskatten i nu föreslagen
omfattning beträffande den minsta av de i tabellen medtagna personautomobiltyperna
på grund av att minimibeloppet för skatten sänkes
från 75 kronor till 60 kronor kommer att för denna vagnstyp medföra en
nedsättning av skatten i förhållande till nuvarande skattesats med 20
procent. Beträffande övriga personautomobiler visar tabellen en fortgående
stegring av skattebeloppet med 5—26.7 procent av nu utgående skattebelopp.
Vad omnibussarna vidkommer, utvisar tabellen en böjning av
skatten med 22.5—34.7 procent samt ifråga örn lastautomobilerna en skattehöjning
av 20—29.6 procent av nu utgående skattebelopp.

Huru den sålunda föreslagna skärpningen och omläggningen av fordonsskatten
kommer att verka på fordon av olika tjänsteviktsklasser samt vilken
ökning av skatten, som på grundval av fordonsbeståndet den 30 september
1931 kan beräknas inträda ifråga om personautomobiler, omnibus -

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

61

sar och lastautomobiler, framgår av tab. 1. Följande sammanställning
belyser i korthet innebörden av en dylik omläggning av fordonsskatten:

Automobil beståndet den 30 september 1931	Nu utgående fordons-skatt	Föreslagen fordons-skatt	Ökning i skatten
Fordonsslag	Antal vagner	Summa kronor	Medeltal per vagn kronor	Summa kronor	Medeltal per vagn kronor	Kronor	X
Personautomobiler	110,343	10,682,905	96: 81	11,390,766	103: 28	707,861	6.6
Omnibussar.........	3,265	919,220	281: 54	1,195,474	366: 15	276,254	30.1
Lastautomobiler...	41,880	5,525,600	131: 94	6,498,120	155:16	972,520	17.6
Specialvagnar......	354	62,180	175: 65	76,580	216: 88	14,400	23.2
Summa	155,842	17,189,905	110: 80	19,160,940	122: 95	1,971,035	11.6

Under antagande av oförändrat fordonsbestånd skulle sålunda ökningen
i fordonsskatten uppgå till nära 2 000,000 kronor. På grund av den starkare
skatteprogressionen kommer skatteökningen att hårdast drabba de tyngre
fordonen, särskilt omnibussarna. De högsta skattebeloppen per fordon,
som nu utgöra för personautomobiler 300 kronor, för personomnibussar
720 kronor och för lastautomobiler 560 kronor, komma att höjas för personautomobiler
till 392 kronor, för personomnibussar till 980 kronor och
för lastautomobiler till 756 kronor.

Verkningarna av den föreslagna omläggningen av beskattningen

av automobiler.

Av tab. 8—11 framgår den ökning av skattebelastningen å olika slag av
automobiltrafik, som de föreslagna skattehöjningarna komma att medföra.
De automobiltyper, som i tabellerna avses, utgöras av samma fordon, för
vilka uppgifter rörande det för närvarande rådande skattetrycket meddelats
i tab. 2—3 och tab. 7.

Tab. 8 och 9 utvisa skatte- och försäkringspremiebelastningen för personautomobiler
under antagen årlig körning av 1,000 och 1,200 mil (tab. 8)
samt 3,000 och 6,000 mil (tab. 9). Den ökade beskattningen ter sig enligt
ifrågavarande tabeller såsom följer:

Skatte- och
trafikförsäkringspremiebelastningen

å olika slag
av trafik vid
den föreslagna
ökningen av
beskattningen.

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Antagen årlig körning	i	r 1 i g	s k a t i		Sammanlagd skatt	Skatt -f
fordons- skatt kr.	bensin- skatt kr.	ring- skatt kr.	samman-lagd skatt kr.	per mil öre	per tonmil kr.	ringspremie per tonmil öre
t,000 mil: lägst ........	60: —	80: —	23: 88	163: 8 8	16.3	16.5	23.1
högst.........	294: —	230: —	71: 40	595: 40	59.5	21.2	27.1
i medeltal						19.9	25.8
1,200 mil: lägst .........	60: —	96: —	28: —	184: —	15.8	15.5	20.9
högst........	294: —	276: —	85: 68	655: 6 8	54.0	19.8	24.4
i medeltal						18.5	23.4
3,000 mil: lägst .........	154: —	450: —	127: 4 0	761: 40	25.4	12.7	14.9
högst ........	238: —	600: —	187: 60	981: 60	32.7	14.7	17.3
i medeltal						13.7	16.3
6,000 mil: lägst .........	154: —	900:-	254: 80	1,364: 80	22.7	11.2	12.2
högst.........	238: —	1,200: —	375: 20	1,739: 20	29.o	13.2	14.5
i medeltal						12.2	13.4

Jämföras ovanstående siffror med dem, som enligt tab. 7 gälla nuvarande
förhållanden, framgår, att de föreslagna skattehöjningarna innebära
en ökning av den sammanlagda skattebelastningen vid 1,000 mils årskörning
med lägst 11 kronor och högst 140 kronor 60 öre, vid 1,200 mils årskörning
med lägst 16 kronor 20 öre och högst 155 kronor 92 öre, vid 3,000 mils
årskörning med lägst 174 kronor 60 öre och högst 238 kronor 40 öre samt
vid 6,000 mils årskörning med lägst 325 kronor 20 öre och högst 432 kronor
80 öre. Det må i förbigående anmärkas, att skattebelastningssiffrorna vid

3,000 och 6,000 mils årskörning, vilka närmast äro ägnade att belysa, huru
den yrkesmässiga personautomobiltrafiken träffas av skatteökningen, omfatta
endast ett urval av de personvagnar, vilka varit föremål för beräkningarna
avseende 1,000 och 1,200 mils årskörning. Den genomsnittliga
skatteökning, dessa beräkningar utvisa, utgör vid 1,000 mils årskörning
26 procent, vid 1,200 mils årskörning 26.7 procent, vid 3,000 mils årskörning
30.8 procent och vid 6,000 mils årskörning 32.i procent av nuvarande skattebelastning.

Vad personomnibusstrafiken beträffar, framgår av tab. 10, huru en höjning
av beskattningen i föreslagen omfattning kommer att verka. Tabellen
utvisar i sammandrag följande skattebelopp vid antagen årskörning
av 3,000, 5,000 och 6,000 mil:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174. 63

Antagen årlig körning	Årlig	skaf	t	Sammanlagd skatt	Skatt -f trafikförsäk-ringspremie per tonmil öre
fordons- skatt kr.	bensin- skatt kr.	ring- skatt kr.	samman-lagd skatt kr.	per mil öre	per tonmil öre
3,000 mil: lägst............	518: —	750: —	325: 60	1,733: 50	57.8	9.8	10.6
högst .........	714: —	1,020: —	407: 7 5	2,141: 75	71.4	10.9	12.7
i medeltal						9.8	11.8
5,000 mil: lägst............	518: —	1,250: —	542: 50	2,469: 17	49.4	8.0	8.8
högst .........	714:	1,700: —	679: 58	3,093: 68	61.9	9.6	10.7
i medeltal						8.5	9.5
6,000 mil: lägst............	518: —	1,500:—	651: —	2,837: —	47.3	7.7	8.3
högst .........	714: —	2,040: —	815: 60	3,569: 50	59.5	9.8	10.2
i medeltal						8.2	9.o

I förevarande fall skulle den totala skatteökningen komma att utgöra
vid 3,000 mils årskörning lägst 447 kronor 50 öre och högst 562 kronor 75
öre, motsvarande i genomsnitt en ökning av 35.5 procent, vid 5,000 mils
årskörning lägst 660 kronor 50 öre och högst 815 kronor 25 öre, motsvarande
i genomsnitt en ökning av 35.8 procent samt vid 6,000 mils årskörning
lägst 763 kronor och högst 941 kronor 50 öre motsvarande i genomsnitt en
ökning av 35.9 procent av nuvarande totala skattebelastning.

Tab. 11 utvisar skatte- och försäkringspremiebelastningen å lastautomobiler
vid den höjning av beskattningen, som föreslagits. Därav framgå i
sammandrag följande siffror:

Antagen årlig körning	Ärlig	skaf	t	Sammanlagd skatt	Skatt -f trafikförsäk-ringspremie per tonmil öre
fordons- skatt kr.	bensin- skatt kr.	ring- skatt kr.	samman-lagd skatt kr.	per mil öre	per tonmil öre
1,000 mil: lägst............	182: —	170: —	80: 73	437: 78	43.8	15.6	18.2
högst .........	350: —	280: —	255: 50	885: 5 0	88.6	21.B	25.1
i medeltal						17.7	20.5
1,800 mil: lägst............	OO to T	306: —	145: 82	642: 3 2	35.7	12.6	14.6
högst .........	350: —	504: —	459: 9 0	1,313: 90	73.0	17.8	20. o
i medeltal						14.5	16.1 1

En jämförelse med de i tab. 3 meddelade siffrorna rörande nuvarande
skattetryck utvisar, att den sammanlagda skattebelastningen kommer att
ökas vid en antagen årlig körning av 1,000 mil med lägst 101 kronor 60
öre och högst 245 kronor 50 öre, motsvarande i genomsnitt en ökning av
34.5 procent samt vid 1,800 mils årskörning med lägst 157 kronor 28 öre
och högst 377 kronor 90 öre, motsvarande i genomsnitt en ökning av 36.o
procent av den nuvarande totala skattebelastningen.

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

De nu anförda siffrorna, vilka innefatta bland annat ett skattetryck, per
tonmil räknat, för personautomobiler, vid 1,200 mils årskörning, av 18.5
öre, för omnibussar, vid 5,000 mils årskörning, av 8.5 öre och för lastautomobiler,
vid 1,800 mils årskörning, av 14.5 öre, giva vid handen, att de
föreslagna skattehöjningarna komma att hårdast träffa omnibuss- och
lastautomobiltraliken. Dessa siffror innebära i förhållande till den nuvarande
skattebelastningen per tonmil en ökning av den totala skattebelastningen
för personautomobilerna med 27 procent, för omnibussarna med

35 procent och för lastautomobilerna med 37 procent. Skattebelastningen
per tonmil motsvarar för omnibussarna 46 och för lastautomobilerna 78
procent av skattebelastningen för personautomobilerna. Motsvarande siffror
i fråga örn skattebelastningen för närvarande utgöra 43 respektive 73 procent.

En på grundval av det material, som använts i den av von Matern verkställda
undersökningen, företagen beräkning av skattebelastningen efter
de föreslagna skattehöjningarna giver i stort sett samma resultat. Genomsnittssiffrorna
för den totala skattebelastningen komma enligt en dylik
beräkning att utgöra:

för personautomobilerna vid 1,200 mils årskörning 18. i öre per tonmil
» omnibussarna » 5,000 » » 10.6 » » »

samt » lastautomobilerna » 1,800 » » 14.7 » » »

Jämföras dessa siffror med de å sid. 44 återgivna, som von Matern erhållit
såsom uttryck för de olika fordonsslagens skattebelastning per tonmil
för närvarande, eller för personautomobilerna, vid 1,200 mils årskörning,
14.2 öre, för omnibussarna, vid 5,000 mils årskörning, 8 öre och för
lastautomobilerna, vid 1,800 mils årskörning, 10.8 öre, erhålles en höjning av
den totala skattebelastningen per tonmil för personautomobilerna med 27
procent, för omnibussarna med 33 procent och för lastautomobilerna med

36 procent. Enligt dessa siffror för skattetrycket kommer skattebelastningen
per tonmil att utgöra för omnibussarna 59 och för lastautomobilerna
81 procent av skattebelastningen för personautomobilerna. Motsvarande
siffror i fråga örn skattebelastningen för närvarande utgöra enligt de av
von Matern erhållna talen för skattetrycket per tonmil 56 respektive 76
procent.

En icke obetydlig förskjutning av skattebelastningen i den riktning, som
åsyftats, kommer sålunda att äga rum. Det oaktat kommer fortfarande
en viss skillnad att föreligga i skattebelastningen för de olika fordonskategorierna,
allt under nyss angivna förutsättning i fråga örn den årliga genomsnittskörningen
för respektive fordonsslag. Det bör emellertid beaktas,
att vid dessa jämförelser av skattebelastningen hänsyn icke är tagen
till den inverkan å vägslitningen, som, på sätt i det föregående framhållits,
vad personautomobiler angår måste anses förorsakas därav att
dessa i allmänhet torde framföras med större hastighet än andra fordon.
Med hänsyn härtill och i avvaktan å resultatet av en mera vittgående utredning
angående automobiltrafikens andel i kostnaderna för vägväsendet,
anser jag det icke önskvärt att genom ytterligare skärpning av beskattningen
för de tyngre fordonen för närvarande överflytta större andel av

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174. 65

fordonsskatten från den lättare till den tyngre trafiken än jag i det föregående
föreslagit.

För jämförelse, kuru beskattningen av automobiltrafiken i vårt land
jkommer att efter föreslagna skattehöjningar ställa sig i förhållande till
beskattningen av sagda trafik i andra länder, hava i tab. 5 och 6 intagits
uppgifter rörande de höjda skattebelopp, som enligt förevarande förslag
komma att utgå för de fordonstyper, som i dessa tabeller gjorts till föremål
för undersökning.

Enligt tab. 5, som avser den fordonen åvilande årliga skatten, skulle
fordonsskatten i vårt land för de undersökta vagnstyperna komma att utgöra
för personautomobilerna lägst 98 och högst 266 kronor, för personomnibussarna
lägst 518 och högst 714 kronor samt för lastautomobilerna
lägst 168 och högst 850 kronor. Högre fordonsskatt än i Sverige skulle
sålunda förekomma för personautomobiler i samtliga i tabellen medtagna
länder utom i Finland, för omnibussar i samtliga nämnda länder utom i
Norge och Frankrike samt för lastautomobiler i samtliga berörda länder
utom i Norge, Finland och Frankrike.

Huru den totala skatte- och tullbelastningen efter de föreslagna skattehöjningarna,
därvid även den innevarande år beslutade höjningen av tullen
å personautomobiler medtagits, kommer att te sig i förhållande till den
skattebelastning, som för närvarande åvilar motorfordonstrafiken i övriga
skandinaviska länder, i Nederländerna, Belgien, Tyska riket, England oell
Frankrike, framgår av tab. 6. Denna sammanställning utvisar, att sammanlagda
skatte- och tullbelastningen i vårt land skulle komma att per år
utgöra för personautomobil av 1,250 kilograms tjänstevikt 397 kronor, för
personautomobil av 1,630 kilograms tjänstevikt 608 kronor samt för personautomobil
av 2,460 kilograms tjänstevikt 1,160 kronor. Beträffande personomnibuss
av 4,205 kilograms tjänstevikt är motsvarande belopp 3,121
kronor och för personomnibuss av 5,650 kilograms tjänstevikt 4,019 kronor.
Vad lastautomobilerna beträffar uppgår den totala skatte- oell
tullbelastningen för en vagn av 1,910 kilograms tjänstevikt till 772 kronor,
för en vagn av 2,475 kilograms tjänstevikt till 1,275 kronor samt
för en vagn av 3,100 kilograms tjänstevikt till 1,756 kronor. Jämföras
dessa belopp med motsvarande siffror för de i tabellen ifrågakommande
utländska staterna, finner man, att högre total belastning av skatter
och tullar förekommer beträffande den minsta personautomobiltypen
i samtliga i jämförelsen inbegripna länder utom i Norge, Belgien och
Nederländerna, beträffande den medelstora typen av samma fordonskategori
i samtliga berörda länder utom i Finland och Nederländerna samt
beträffande den största typen i samtliga berörda länder utom i Belgien.
Beträffande omnibussarna kommer vårt land i fjärde rummet. Lägre
skatte- och tullbelastning utvisa Norge, Belgien och Nederländerna. Vad
lastvagnarna vidkommer, medföra skattehöjningarna den största förskjutningen,
i det att denna fordonskategori endast i Frankrike, Tyska
riket och England samt i fråga örn den minsta vagnstypon även i Finland
drabbas av högre sammanlagd skatt och tull.

Skattebelastningen
enligt
förslaget
jämförd nied
skattebelastningen
i Tisan
andra länder.

Bihang lill riksdagens protokoll 10.12. 1 sami. f//2 hafi. fSr 175 /

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Höjning av fordonsskatten för motorcyklar.

I anslutning till den föreslagna höjningen av fordonsskatten för autornobiler
torde en ökning av fordonsskatten för motorcyklar jämväl höra företagas.
Någon utredning rörande den av motorcykeltrafiken förorsakadevägslitningen
föreligger icke och torde ej heller vara erforderlig, då den
måttligt tilltagna fordonsskatt, som utgår för ifrågavarande fordon, knappast
torde kunna anses motsvara mera än det intresse motorcykeltrafikantema
likaväl som automobiltrafikanterna hava av ett gott vägnät.
Motorcyklarnas vägslitage torde kunna förutsättas tillgodosett genom skatterna
å förbrukningsartiklarna. En höjning av fordonsskatten med 5 kronor
per fordon torde icke kunna anses vara orimlig, särskilt örn man jämför
skattesatserna å motorcyklar med de i utlandet för dessa fordon gällande.

Departements- Jag kommer sålunda att föreslå, att fordonsskatten för motorcyklar bestämmes
att utgå för kalenderår räknat:

för motorcykel utan bivagn med 15 kronor, då motorcykelns tjänstevikt
icke överstiger 75 kilogram, men eljest med 20 kronor; samt
för motorcykel med hivagn med 30 kronor.

En skattehöjning av denna storlek kan antagas medföra en ökning av
skatteintäkterna, beräknad å motorcykelbeståndet den 30 september 1931,.
med i runt tal 290,000 kronor.

Verkningarna I tab. i, däld redogöres för skatte- och försäkringspremiebelastningen
skärpningen Vld Dåvarande förhållanden, hava jämväl intagits uppgifter rörande delar
motor- Ökade skattebelopp, som vid de föreslagna skattehöjningarna komma att
cyklar. 1Ttgj\ av motorcyklarna. I sammandrag utvisar tabellen följande skatteoch
försäkringspremiebelastning efter den föreslagna ökningen av beskattningen: -

	1 ® Årlig	skal	t	[	Skatt -f-trafikför-säkrings-premie per mil öre
o Antagen årlig körning	1 fordons-j skatt j kr.	bensin- skatt kr.	j gummi-ringskatt j kr.	sam man-ilagd skatt kr.	Samman-lagd skatt per mil öre
I 1,000 mil:	15:	25: —	7: 93	47: 93	4.8	12.8
större motorcyklar utan sidvagn	20: —	/45:-- \”0: —	20: 53— 26: 60	89: Ta-lle: 60	9.0— 11.7	17.0— 19.7
	30: —	75: —	(30: so—	135:8 0—	13.6—	20.6 —
	(37: 10	142: 10	14.2	21.2
2,000 mil:	15: —	50: —	15: 86	80: 86	4.0	8.0
större motorcyklar utan sidvagn	20: -	/90:-- \140: —	41: 06— 53: 2 0	159: 46— 213: 20	8.0— 10.7	12.0— 14.7
	30: -	150: -	(61: 60—	941: 60 —	12.1 —	15.6—
	\74: 20	254: 20	12.7	16.2

67

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Den totala skatteökningen utgör i förhållande till nuvarande skatt vid

1,000 mils årskörning för lättviktsmotorcyklar 13 kronor 40 öre, motsvarande
38.8 procents ökning, för större motorcyklar utan sidvagn lägst 23
kronor 80 öre och högst 30 kronor 40 öre, motsvarande 35.3—37.8 procents
ökning, samt beträffande motorcyklar med sidvagn 33 kronor 20 öre—35
kronor 90 öre, motsvarande 32.4—33.8 procents skatteökning. Vid antagen
årlig körning av 2,000 mil utgör ökningen av skattebelastningen för lättviktsmotorcyklarna
21 kronor 80 öre eller 36.9 procent, för de större motorcyklarna
utan sidvagn lägst 42 kronor 60 öre och högst 55 kronor 80 öre,
vilket motsvarar en ökning av 35.5—38.3 procent samt i fråga örn motorcyklarna
med sidvagn lägst 61 kronor 40 öre och högst 66 kronor 80 öre,
vilket innefattar en ökning av 34.i—35.6 procent av nuvarande skattebelastning.

Beskattning av släpvagnar.

Motorfordonsförordningen skiljer mellan släpvagnar för stadigvarande
bruk och släpvagnar för tillfälligt bruk. De förra utgöras av sådana
släpvagnar, vilka äro avsedda att öka ett motorfordons lastförmåga,
släpvagnar i egentlig mening, under det att den senare kategorien av
släpvagnar, enligt vad av 1927 års motorfordonssakkunnigas betänkande
framgår, ansetts omfatta transportabla maskiner och redskap — såsom
tröskverk, slåttermaskiner och asfaltkokare — vilka tillfälligt framforslas
medelst motorfordon. En släpvagn för stadigvarande bruk lärer följaktligen
vara ett sådant fordon, som konstruerats med uteslutande syfte
att kopplas till ett annat fordon, under det att en släpvagn för tillfälligt
bruk, såsom av 1927 års motorfordonssakkunnigas nyss återgivna exempel
torde framgå, redan utan koppling till annat fordon uppfyller ett självständigt
syfte. Huruvida en viss släpvagn mera regelbundet eller allenast
tillfälligt kopplas till en automobil, saknar därför betydelse för avgörandet,
till vilken kategori den är att hänföra. För släpvagnar avsedda
för stadigvarande bruk gälla enligt motorf ordonsf örordningen
samma bestämmelser i fråga örn ringutrustning som för automobiler äro
stadgade, nämligen att de skola vara försedda med luftringar eller halvmassiva
gummiringar av godkänd typ. Däremot äro för släpvagnar avsedda
för tillfälligt bruk jämväl ringar av annan beskaffenhet tillåtna,
men hava i stället, till förhindrande av åverkan å vägarna, restriktiva
hastighetsbestämmelser vid användandet av sådana hjulringar föreskrivits.

Släpvagnar äro, vare sig vagnarna äro avsedda för stadigvarande eller
allenast tillfälligt bruk, enligt gällande bestämmelser icke underkastade
registreringsplikt och äro följaktligen, då fordonsskatt endast utgår för
registreringspliktiga fordon, fria från erläggande av fordonsskatt.

Gällande

bestämmelser.

68

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Tidigare uttalanden
rörande
beskattning
ar slä j> -ragnar.

Det Itai- ansetts tveksamt huruvida, xued tillämpning av gällande författning
angående automobilgummiringskatt, skyldighet förelåge att erlägga
skatt för gummiringar anbragta å släpvagn. Emellertid användas
å dessa fordon oftast gummiringar av de å automobiler vanligen förekommande
slag. I praktiken har ock ringskatt utgått jämväl för släpvagnsringar.
Denna praxis har ock, då spörsmålet dragits under Kungl.
Maj:ts prövning, av Kungl. Majit godkänts.

Bensinskatt kan sägas i viss mån indirekt utgå av släpvagnstrafiken.
Genom tillkoppling av släpvagn tvingas nämligen det dragande fordonets
motor till större kraftutveckling, varmed följer ökad bensinförbrukning.
Då emellertid ökningen av en motors bensinförbrukning icke är
proportionell mot ökningen av motorns kraftutveckling, lärer ökningen
av bensinförbrukningen icke motsvara den ökning av lastförmågan, som
inträder med användningen av släpvagn.

Frågan örn beskattning av släpvagnar var under övervägande redan
vid införandet av motorfordonsbeskattningen år 1922. I propositionen
(nr 199) till sagda års riksdag framhölls emellertid, att med beskattandet
av släpvagnar borde anstå, till dess användandet av dylika fordon vunnit
ökad spridning.

Vid den utredning, som föregick propositionen (nr 173) till 1927 års
riksdag rörande ändring av automobilbeskattningen, behandlades ävenledes
frågan örn beskattningen av släpvagnar.

Arbetsutskottet inom Svenska väginstitutets direktion uttalade därvid
i avgivet yttrande, att, därest släpvagnar till automobiler skulle beskattas,
syntes skatten böra utgå efter släpvagnens vikt (skatte- eller tjänstevikt)
och beräknas efter samma skattesats som för automobiler. Emellertid
ansåg utskottet, att vid dåvarande tillfälle skatt icke borde bestämmas
att utgå för släpvagnar, men att frågan i framtiden eventuellt borde
upptagas till ny prövning. Såsom skäl för denna ståndpunkt anförde utskottet,
bland annat:

Antalet släpvagnar vore för det dåvarande mycket litet, endast cirka
300 stycken. Beskattningen av desamma kunde följaktligen inbringa
allenast relativt obetydligt belopp. Släpvagnarnas registrering skulle
medföra stort besvär och stor kostnad. Viss skatt utginge redan från
släpvagnar, nämligen vid beskattning av bilgummi hos släpvagnar med
gummiringar, samt av den extra bensinen för den dragande automobilen.
Det vöre nationalekonomiskt önskvärt, att släpvagnar komme till stor
användning, varigenom landets bilpark kunde bättre utnyttjas och behovet
av automobiler nedbringas.

Jämväl 1927 års motorfordonssakkunniga upptogo frågan örn beskattning
av släpvagnar till behandling, oaktat detta spörsmål ansågs ligga
utanför deras uppdrag. I nämnda betänkande anföres bland annat följande: -

69

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Ett spörsmål, som vid en större utbredning av släpvagnar torde komma
att tränga sig fram, vore frågan örn släpvagnarnas beskattning. Enligt
gällande lagstiftning erlades ingen särskild skatt för släpvagnar
vare sig i form av vagnsskak eller gummiringskatt. Indirekt utginge
däremot bensinskatt. Genom tillkoppling av släpvagn tvingades nämligen
det dragande fordonets motor till betydligt större kraftutveckling
med ty åtföljande ökad bensinförbrukning.

Inom de sakkunniga hade även denna fråga varit föremål för övervägande.
Därvid hade en av de sakkunniga påyrkat dels att i de sakkunnigas
betänkande måtte göras ett uttalande angående nödvändigheten av
beskattning av släpvagnar och dels att i den blivande motorfordonsförordningen
måtte intagas bestämmelser, gående ut på besiktning, registrering
och numrering av släpvagnar och avsedda att utgöra grundval för
en blivande beskattning av släpvagnar. Nämnde sakkunnige hade framhållit,
att örn man utginge från att det vore fordonets åverkan å vägen,
som motiverade automobilskatten, förefölle det fullkomligt oförnuftigt,
att örn viss del av lasten och måhända även en del av vagnsvikten såsom
vid landsvägstraktorer överflyttades från det dragande fordonet till en
släpvagn, som ginge med samma hastighet och i samma spår som detta,
skattefrihet erhölles för den överflyttade vikten.

De övriga sakkunniga hade i denna fråga ansett sig böra göra följande
uttalande. Genom införande av beskattning av släpvagnar redan
för det dåvarande skulle törhända användningen av sådana vagnar komma
att hindras. I den mån släpvagnar i större omfattning komrne i bruk
i vårt land, torde det emellertid ur vägslitningssynpunkt bliva nödvändigt
att införa en särskild beskattning av dylika vagnar, i synnerhet
som utvecklingen syntes komma att gå i den riktning att det dragande
fordonets egen vikt allt mer »överflyttades» å den tillkopplado vagnen.
Någon skatt för släpvagn motsvarande den egentliga automobilskatten
syntes dock ej böra komma i fråga. En dylik beskattning förutsatte
besiktning och registrering av släpvagn och skulle alltså medföra
besvär och utgifter för den trafikerande allmänheten och även öka
länsstyrelsernas redan stora arbetsbörda. En blivande släpvagnsskatt
syntes böra utgå i form av gummiringskatt. Härmed oell då släpvagnarna
i verkligheten redan betalade bensinskatt, vilken skatt för övrigt
tillförde statskassan större belopp än en var av de båda övriga bilskatteformerna,
torde släpvagnstrafiken komma att fa erlägga skäligt bidrag
till vägunderhållet.

Vid företagen undersökning har det visat sig, att släpvagnar numera
komma till användning i avsevärt större utsträckning, än vad tidigare
varit förhållandet.

Exakta uppgifter rörande släpvagnsbeståndets storlek och beskaffenhet
stå icke till buds, enär dessa fordon, såsom redan nämnts, icke äro registreringspliktiga.
Länsstyrelserna hava emellertid lämnat följande upplysningar
ifråga örn antalet nu förefintliga släpvagnar:

Släpvagns beständet.

70

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Antal släpvagnar	L ii	n	Antal släpvagnar
38	Göteborgs och Bohus län ......	79
47	Älvsborgs	län...............	83
179	Skaraborgs	» ...............	79
143	Värmlands	» ...............	419
124	Örebro	» ...............	135
115	Västmanlands	» ...............	59
34	Kopparbergs	» ...............	137
92	Gävleborgs	» ..............	473
12	Västernorrlands	» ...............	215
15	Jämtlands	» ...............	97
35	Västerbottens	» ...............	511
107	Norrbottens	» ...............	250
21		Summa	3,499

Län

Stockholms stad
Stockholms län ■

Uppsala » .

Södermanlands » •

Östergötlands » .

Jönköpings » .

Kronobergs » •

Kalmar >: .

Gotlands » .

Blekinge » .

Kristianstads »

Malmöhus » .

Hallands » .

Vissa länsstyrelser hava endast angivit antalet besiktigade släpvagnar,
d. v. s. sådana som användas för stadigvarande bruk eller för yrkesmässig
trafik, under det att andra länsstyrelser uppskattningsvis beräknat
bela antalet inom länet förekommande släpvagnar. Det i verkligheten
förefintliga släpvagnsbeståndet torde sålunda överstiga den siffra,
som förestående tablå utvisar.

Av förekommande släpvagnstyper Uro flertalet tvål]joliga, men ett
avsevärt antal fyrbjuliga släpvagnar äro jämväl i bruk. Vagnarna torde
i övervägande antalet fall vara försedda med luftgummiringar, dock användas
i vissa fall även bel- eller balvmassiva ringar eller järnringar.
Släpvagnar användas kopplade såväl till lastautomobiler som till personautomobiler
och personomnibussar. Vagnarna kunna vara avsedda för
gemensam last å drag- oell släpvagn eller för last enbart å släpvagn. I
vissa fall hava uppgifter rörande de besiktigade släpvagnarnas närmare
beskaffenhet lämnats. Dessa uppgifter utvisa, att vagnar förekomma i
tjänstevikt från 90 upp till 2,780 kilogram, avsedda för maximilaster från
300 till 6,000 kilogram. Förhållandet mellan släpvagnarnas tjänstevikt
och lastkapacitet växlar avsevärt. Att så är fallet bestyrkes av nedanstående
uppgifter, avseende de vanligast förekommande tjänsteviktgrup -

perna:
Tjänstevikt	Lastkapacitet	Tjänstevikt	Lastkapacitet
kg-	k£-	kg-	kg-
90—100.................	............ 100— 800	501— 600 ............	............ 500 3,000
101-200.................	............. 200-1,000	601— 700 ............	............ 1,000 3,000
201—300.................	............. 200—1,500	701— 800 ............	............ 1,500 2,500
301—400...............	............. 400—2,500	801- 900 ............	............ 1,500 3,000
401-500.................	............. 300—3,000	1,001—1,100 ............	............ 2,000 2,500

71

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Såsom framgår av härvid fogade bilaga A, avseende automobilbeskatt- Beskattning

. SlY släpvagnar

ningen i vissa främmande länder, förekommer flerstädes i utlandet sär- ; vi8sa (rim_
skild skatt å släpvagnar. Olika normer för skatteberäkningen kava där- mande Under
vid kommit i tillämpning.

I Norge utgår sålunda fordonsskatt för släpvagnar efter samma grunder
som gälla beträffande bensindrivna motorfordon, d. v. s. med visst
belopp för varje påbörjat tal av 100 kilogram av fordonets egen vikt i
driftfärdigt skick. Jämväl i Danmark utgår fordonsskatt för släpvagnar
■efter fordonsvikten, varvid de för lastautomobiler gällande skattesatserna
tillämpas. I Finland lägges till grund för skatteberäkningen, därest i
samband med automobil användes släpvagn, automobilens oell släpvagnens
sammanlagda lastningsförmåga — fordonsskatten för lastautomobiler
beräknas i Finland efter lastningsförmågan. Användes släpvagn i samband
med flera automobiler, skall beskattning av släpvagnen ske i samband
med den automobil, vars lastningsförmåga är störst. I Nederländerna
böjes den eljest utgående fordonsskatten för motorfordon mod två hjul,
försett med släpvagn, med 10 Hollner samt för motorfordon med mer än
två hjul: försett med släpvagn av högst 1,200 kilograms egen vikt, med
18 floriner, försett med släpvagn av 1,201—4,000 kilograms egen vikt, med
€0 floriner, samt försett med släpvagn av mer än 4,000 kilograms egen vikt,
med 90 floriner. I Tyskland utgår fordonsskatt med 100 Eiksmark för
värjo släpvagn, för släpvagn med endast ett hjulpar med hälften av
nämnda belopp, vartill kommer den för motorfordon i allmänhet gällande
tilläggsskatten, för år 1931 bestämd till 10 procent av den ordinarie skatten.
I England utgår vid användning av släpvagn till motorfordon en
tilläggsskatt med 6 pund sterling. I

I de svar, som inkommit å den i det föregående omförmälda skrivelsen Yttranden
från finansdepartementet, däri begärts yttranden av länsstyrelserna, huru- baning m
vida och i förekommande fall i vad avseende erfgrenketen ådagalagt behov släpvagnar,
av ändringar i gällande bestämmelser örn automobilbeskattningen, uttalas
i allmänhet önskemålet, att särskild beskattning av släpvagnstrafiken måtte
införas. I sådan riktning hava sålunda yttranden avgivits av Överståthållarämbetet
samt av länsstyrelserna i Södermanlands, Östergötlands,

Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands,
Västmanlands, Gävleborgs och Jämtlands län.

Länsstyrelsen i Södermanlands län hänvisar till följande yttranden:

Besikt ning smetmnen i Katrineholm, som anför bland annat: För en beskattning
av släpvagnar talade följande skäl. 1) Örn för framforslandet
av en viss last användes en lättare automobil jämte släpvagn i stället för
■en större, tyngre automobil utan släpvagn, vore den automobilskatt, som
utginge och vilken bomme vägväsendet tillgodo, i förra fallet lägre än i
det senare. Detta kunde anses innebära en viss orättvisa. 2) En släpvagn,
som framfördes tom, utövade, enligt uttalande från vägexperter, en synnerligen
kraftig åverkan å vägbanan.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Mot en beskattning av dylika fordon skulle däremot tala, att fördelnmgen
av en vass last pa två hjulaxlar, genom användande av släpvagn»
medtörde den ur vägsynpunkt stora fördelen av minskat hjultryck och
darmed följande minskning av risken för skadlig åverkan å vägen. En
lätt automobil med släpvagn gjorde således mindre skada å vägen än en
större automobil, som utan släpvagn toge samma last. Ur denna synpunkt
borde således användandet av släpvagn icke försvåras genom någon
skatteåtgärd. Då emellertid utvecklingen tycktes visa hän på användningen
av lastantomobiler med det största hjultryck, som lagen tillläte,
och även dessa stora vagnar försåges med släpvagnar, miste nämnda
skäl mot en beskattning sin betydelse.

Vagde man skälen för och emot en skatt, måste man kanske finna skillén
tor en skatt vara starkast. Från beskattning borde dock i alla händelsei
fi itagas de små släpvagnar, som kopplades till personautomobiler
och vilka ur vägslitningssynpunkt vore utan betydelse. Skatteplikten
borde således inträda först då släpvagnens totalvikt överstege exempelvis

1,000 kilogram.

Besiktningsmannen i Eskilstuna, sorn anser, att alla släpvagnar, kopp
lade till lastautom obiler, och sådana, kopplade till personautomobiler och
med ett största hjultryck över viss storlek, borde skattebeläggas.

Besiktningsmannen■ i Nyköping, som anför: Då anordning med släpvagn
medgåve en avsevärd ökning av lastförmågan för en lastautomobil,
i mångå fall upp till 100 procent, utan att skatt, registrerings- eller
besiktningsavgifter erfordrades, torde en avsevärd ökning av antalet släpvagnar
vara att förvänta, då kontrollen av lastautomobilernas maximilaster
bleve allmän och effektiv. För fordon, som stadigvarande användes
med tillkopplad släpvagn, borde skatt lämpligen utgå ävenledes för släpvagnen
med kopplingsanordningarna, då i sådana fall kombinationen utgjorde
en enhet, som närmast kunde jämställas med ett treaxiat fordon
For samtliga släpvagnar torde, för underlättande av kontroll och eventuell
skatteplikt, undersökning av besiktningsman och registrering vara
önskvärd.

Länsstyrelsen i Kristianstads län yttrar:

Till en "viss grad kunde sägas, att släpvagnarna redan vore underkastade
beskattning, i det» släpvagns gummiringar och den genom släpvagns
tillkopplande ökade bensinåtgången vore föremål för beskattning.
Detta torde dock icke vara tillräckligt. Släpvagnarna, vilka toge laster
understundom uppgående till bortåt samma vikt som det dragande fordonet,
kunde verka mycket förstörande och slitande på vägarna. Å andra
sidan gåve släpvagnarna möjlighet till en betydlig ökning av motorfordonens
ekonomiska utnyttjande. En beskattning av själva fordonet syntes
fördenskull pakallad.

Länsstyrelsen i Alvsborgs län anför:

Då släpvagn icke vore ett fordon, som för framdrivande vore försett
med kraftmaskin, och följaktligen — i brist på direkt stadgande därom —
icke skulle särskilt för sig som automobil registreras och beskattas, återstöde
ej annan utväg — därest man i likhet med länsstyrelsen ansåge att
ett ohejdat ökande av släpvagnarnas användande vore allt annat än önskvärt
och att även släpvagnarnas skadegörelse å vägarna borde motsvarasav
beskattning — än att betrakta släpvagnens vikt såsom ingående i vikten,
med tyngsta tillhörande karosseri, av den automobil, till vilken släp -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

73

vagnen vöre avsedd att kopplas. En sådan tolkning'' av gällande bestämmelser
bade dock icke tillämpats av denna länsstyrelse och torde ej heller
varit avsedd.

Att den ifrågasatta tolkningen dock vore tänkbar, framginge av inhämtade
upplysningar från vissa andra länsstyrelser. I flertalet svar
meddelades visserligen, att länsstyrelsen icke, då användande av släpvagn
anmäldes till registrering, i anledning därav debiterade höjd skatt
å den automobil, till vilken släpvagnen skulle kopplas, men i svaren från
ett par håll redogjordes rätt utförligt för fall, där tolkningssättet måst
tillgripas, nämligen då automobilen allenast i förening med släpvagnen
kunnat anses användbar för sitt uppgivna ändamål.

Redan i sitt utlåtande den 10 oktober 1920 över 1927 års motorfordonssakkunnigas
förslag tillkännagav länsstyrelsen sin anslutning till den vid
motorfordonssakkunnigas betänkande fogade reservationen till förmån
för registrerings- och skatteplikt för släpvagnarna. Länsstyrelsen vidhölle
alltjämt denna sin mening. Ett sätt för genomförande av härav
betingade ändringar i gällande bestämmelser vore uttryckligt lagfästande
av den här omförmälda tolkningsmetoden i förening med föreskrift örn
skyldighet att anmäla släpvagnar till registrering. Det i motorfordonssakkunnigas
betänkande framlagda förslaget örn särskilda nummer å.
släpvagnarna hade emellertid också goda skäl för sig.

Länsstyrelsen i Gävleborgs lein hänvisar till följande yttranden:

Vägingenjören B. von Segebaden, som uttalar: Det vore för vägarna
förmånligare med lättare lastautomobiler och släpvagnar än med tyngrelastautomobiler.
En beskattning av släpvagnarna syntes dock icke orättmätig
och skulle medföra sådant besiktningstvång av desamma att nu
vanlig överbelastning förhindrades. Axelbrott på släpvagnar på grund
av överbelastning vore en ej ovanlig företeelse.

Besiktningsmannen E. Hedlund, som anför: Direkt beskattning av
släpvagnar torde knappast böra ifrågasättas. Mindre släpvagnar,
exempelvis lill persenautomobiler, kunde sålunda knappast sägas göra
större skada å vägen än bilen, därest släpvagnslasten anbringades på
den senare. Dessutom användes släpvagnar i regel endast tillfälligt
eller under kortare perioder. Erfarenheten visade även, att gummiringarna
å släpvagnar icke på långt när sletes i samma utsträckning som
bilringar under samtidig användning, vilket i sin tur utvisade, att släpfordonets
påverkan å vägbanan vore betydligt mindre än det motordrivna
fordonets. Härtill bomme, att den tyngre släpvagnstrafiken huvudsakligast
omfattade råvarutransporter såsom timmer, trämassa, sågat
virke och andra skogsprodukter, som samtliga voro känsliga för höjda
transportkostnader. En viss beskattning å släpvagnar förefunnes dessutom
redan genom nuvarande gummiringskatt. Skatt å släpkälkar torde
icke kunna anses motiverad.

Den förebragta utredningen utvisar, att släpvagnstrafiken på senare
tid avsevärt vuxit i omfattning. Det torde därjämte kunna antagas, ali
användandet av släpvagnar kommer att ytterligare tilltaga. Höjes nämligen
fordonsskatten för automobiler, lärer detta få till följd, att tran
.sport medelst lättare motorfordon i kombination med släpvagn i flera

Fordonsdiafc*
å släp vagnare

74

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

fall kommer att ställa sig ekonomiskt gynnsammare än transport medelst
tyngre motorfordon, som jämförelsevis kårt drabbas av de föreslagna
skattehöjningarna. Då härtill kommer att, såsom av de i det föregående
återgivna yttrandena framgår, släpvagnarna orsaka ett ej oväsentligt
vägslitage, synes tidpunkten nu vara inne, då jämväl släpvagnarna höra
bliva föremål för särskild beskattning.

Vad angår det sätt, på vilket en särskild beskattning av släpvagnarna
lämpligast bör anordnas, må till en början framhållas, att det av 1927
års motorfordonssakkunniga ifrågasatta tillvägagångssättet att uttaga
skatt å släpvagnar enbart i form av skatt å gummiringar icke torde kunna
förordas. Gummiringskatt utgår redan för närvarande för gummiringar
å släpvagnar; och att låta skatt å gummiringar avsedda för släpvagnar
utgå med högre belopp än skatt å andra gummiringar, kan ej
lämpligen ifrågasättas. Det synes därför erforderligt, att släpvagnarna
beläggas med en särskild fordonsskatt.

I fråga örn de grunder, efter vilka en dylik fordonsskatt bör utgå, kunna
olika alternativ tänkas.

En beräkning av skatten på grundval av släpvagns tjänstevikt, vilket
system tillämpas i Norge och Danmark och i viss mån även i Nederländerna,
synes, med hänsyn till de starka växlingarna i förhållandet mellan
tjänstevikt och lastförmåga, komma att drabba ojämnt och torde därför
icke böra förordas.

Då utnyttjandet av släpvagnarna och därmed ock det av dessa fordon
åstadkomna vägslitaget är i hög grad växlande, synes ej heller lämpligt
att till grund för släpvagnsskattens beräkning lägga släpvagnens lastförmåga
(maximilastvikten) eller den beräknade sammanlagda vikten av
släpvagns tjänstevikt och maximilast eller del av denna.

På grund av de svårigheter, som äro förenade med fastställandet av
en skatt för släpvagnar, som under alla förhållanden drabbar någorlunda
rättvist, finner jag, att, åtminstone till en början, tills närmare erfarenhet
vunnits rörande släpvagnstrafikens omfattning och beskattningens
verkningar, en till visst belopp fixerad skatt för släpvagn är att föredraga.

Vid bestämmandet av fordonsskatt för släpvagnar torde till en början
böra fastställas vilka slag av släpvagnar, som böra bliva föremål för beskattning.
I sådant avseende synes böra iakttagas, att fordonsskatten bör
utgå allenast för sådan för stadigvarande bruk avsedd släpvagn, som
kopplas till automobil, under det att annan släpvagn torde böra lämnas fri
från denna skatt.

Vid fastställandet av fordonsskattens storlek synes viss hänsyn böra
tagas till släpvagnarnas användning och lastförmåga. Släpvagnar avsedda
att kopplas till personautomobiler, personomnibussar och lätta lastautomobiler
torde sålunda böra beskattas lindrigare än släpvagnar avsedda
för kombination med tyngre lastvagnar. Att så sker, synes befo -

75

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

gat med hänsyn till den jämförelsevis mindre vägslitande inverkan förstnämnda
kategori av släpvagnar utöva. Släpvagnar avsedda att kopplas
till personautomobiler och omnibussar lära i regel vara avsedda för maximilast
understigande 1,000 kilogram och jämväl de till lättare lastautomobiler
kopplade släpvagnarnas lastkapacitet torde vanligtvis understiga
denna vikt. Det synes därför lämpligt att för släpvagnar, beträffande
vilka den beräknade maximilasten understiger 1,000 kilogram, fastställes
en lägre skatt än för släpvagnar avsedda för 1,000 kilograms inaximilast
eller däröver.

Följande beräkningar torde kunna vara till viss ledning vid bedömandet
av vilka skattesatser, som skäligen böra bestämmas för släpvagnarna:

För en lastautomobil av 1,500 kilograms tjänstevikt, avsedd för 1,000
kilograms inaximilast, utgör fordonsskatten enligt den skatteskala, jag i
det föregående föreslagit, 126 kronor. Ökas lastförmågan med 500 kilogram
genom tillkoppling av släpvagn, kommer det kombinerade fordonets
lastförmåga att motsvara lastförmågan hos en lastautomobil, vilkens
tjänstevikt kan beräknas utgöra omkring 1,800 kilogram. Fordonsskatten
för en dylik lastautomobil blir 168 kronor. Skillnaden i skatt utgör
alltså 42 kronor

För en lastautomobil av 2,200 kilograms tjänstevikt med en maximilastförmåga
av 2,000 kilogram skall fordonsskatt enligt det av mig
förordade förslaget utgå med 224 kronor. Vid användning av släpvagn,
avsedd för 1,000 kilograms maximilast, skulle lastförmågan
hos fordonskoinbinationen motsvara lastförmågan hos en lastautomobil
av 3,000 kilograms lastförmåga. Tjänstevikten för en dylik lastvagn torde
kunna beräknas utgöra omkring 3,000 kilogram och fordonsskatten härför
utgör enligt nämnda förslag 336 kronor. Skillnaden i skatt uppgår i detta
fall sålunda till 112 kronor.

För en lastautomobil av 3,500 kilograms tjänstevikt och avsedd för 3,500
kilograms maximilast utgör fordonsskatten enligt förberörda förslag 406
kronor, ökas lastförmågan genom tillkoppling av släpvagn, avsedd för

2,000 kilograms maximilast, till 5,500 kilogram, kommer lastförmågan hos
det kombinerade fordonet att motsvara lastförmågan hos en lastautomobil,
vars tjänstevikt kan beräknas motsvara 4,500 kilogram. För en dylik
lastautomobil utgör fordonsskatten enligt förenämnda förslag 546 kronor
och skillnaden i skatt uppgår följaktligen till 140 kronor.

Införandet av skattskyldighet för släpvagnar, varom i det föregående
sagts, erfordrar, för utövande av kontroll över skattens erläggande, införandet
av registreringstvång för sådana släpvagnar. På hemställan
av chefen för kommunikationsdepartementet kommer proposition att avlåtas
till riksdagen med förslag innefattande bland annat av nu berörda
omständighet påkallade ändringar i motorfordonsförordningen.

I anslutning till vad nu anförts torde fordonsskatten för släpvagnar
böra fastställas att utgå för helt kalenderår räknat med följande belopp:

Departem««t»-

chefea»

förslag.

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr lii.

Gummiringskattens
tilllämplighet:

K) Beträffande
egentliga
släpvagnar.
B) Beträffande
vissa andra
tunga fordon.

Gällande

bestämmelser.

för släpvagn för stadigvarande bruk, beträffande vilken den beräknade
vikten av den största last och det största antal passagerare, varför släpvagnen
är inrättad, uppgår till 1,000 kilogram eller däröver, med 100 kronor;
samt

för annan släpvagn för stadigvarande bruk nied 50 kronor.

En sålunda avvägd skatt torde inbringa eirka 200,000 kronor för år.

Gummiringskatt torde böra utgå för gummiringar, använda till släpvagnar,
oavsett örn särskild fordonsskatt skall utgå. Förordningen örn
särskild skatt å automobilgummiringar torde i anslutning härtill böra förtydligas,
så att nu angivna regel framgår av förordningens ordalydelse.

Från tillverkare av automobilgummiringar har framhållits, att viss
tvekan rätt, huruvida gummiringskatt skall utgå, förutom för gummiringar
till släpvagnar, jämväl för gummiringar till vissa slag av tunga
fordon, exempelvis traktorer, lastningsmaskiner, transportabla kranar
oell andra transportabla specialmaskiner. Kungl. Majit har i ett fall
lämnat utan avseende framställning om befrielse från gummiringskatt
beträffande en lastningsmaskin, avsedd att användas uteslutande inom
fabriksområde (se regeringsrättens årsbok 1930, not Fi. 496). I dea.
mån fordon av förenämnda slag äro avsedda att framföras å väg, gata
eller annan allmän plats, synes det befogat, att gummiringskatt uttages
efter enahanda grunder, som ovan föreslagits beträffande släpvagnar, avsedda
för stadigvarande bruk. Yad däremot angår med gummiringar
försedda fordon, avsedda att uteslutande användas inom järnvägs- eller
fabriksområde eller annat dylikt område, synes det, med hänsyn till
gummiringskattens ändamål att utgöra kompensation för vägslitaget,
icke befogat att gummiringskatt utgår. Enligt tillämpad praxis medgives
befrielse från erläggande av gummiringskatt för ringar till vägmaskiner,
därest på nöjaktigt sätt styrkes, att ringarna uteslutande kommit
till användning å dylika maskiner. Ett liknande förfaringssätt torde
lämpligen kunna komma till användning med avseende å ringar till fordon
uteslutande använda inom järnvägs- eller fabriksområde eller annat
dylikt område.

Ifrågasatt särskild beskattning av motorfordon med massiva gummiringar.

I den i det föregående omförmälda, av civilingenjören von Matern utarbetade
promemorian rörande vägslitaget vid olika slag av motorfordonstrafik
framhålles, bland annat, att massivringade motorfordon utöva avsevärt
större vägslitning än fordon utrustade med luftgummiringar och att följaktligen
en högre beskattning av massivringar vore berättigad. Det synes
dock, som örn vid detta uttalande hänsyn icke tagits till de restriktioner i
fråga örn körhastighet, som gälla massivringade fordon. I motorfordonsförordningen
har nämligen till förhindrande av att å vägarna använ -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

77

<las motorfordon, vilka utöva större vägslitning jin luftriugade fordon, föreskrivits,
att automobiler samt släpvagnar, avsedda för stadigvarande bruk,
skola vara försedda med antingen luftringar eller ock halvmassiva gummiringar
av beskaffenhet, som godkänts av Konungen eller den myndighet,
Konungen därtill förordnar. Intill den 1 januari 1934 må dock massiva
gummiringar eller hjulringar av järn eller annat hårt material användas
å. motorfordon, som vid motorfordonsförordningens ikraftträdande den 1
januari 1931 var registrerat eller som registrerats inom ett år därefter,
ävensom å släpvagnar avsedda för stadigvarande bruk. På dylikt sätt utrustade
motorfordon må dock aldrig framföras med högre hastighet jin 15
kilometer i timmen. I fråga örn motorredskap, traktortåg och släpvagnar
för tillfälligt bruk gälla ej särskilda bestämmelser med avseende å ringutrustningen.
Fordon av sistnämnda slag kunna även i fortsättningen vara
försedda med massiva gummiringar eller med ringar av järn eller annat
hårt material. Beträffande dessa fordon har dock, till förhindrande av att
de på grund av bland annat hjulens beskaffenhet skola medföra avsevärd
skada å vägbanan, stadgats inskränkningar i fråga örn rätt till trafik och
körhastighet.

Automobilskatteförordningen gör ur beskattningssynpunkt ej åtskillnad
mellan luftringade motorfordon och motorfordon, försedda med massiva
eller halvmassiva gummiringar, utan gäller samma skattesats för dessa
fordonskategorier. För automobiler med ringar av annat ämne än mjuk
kautschuk utgår däremot särskild skatt med 50 kronor för varje påbörjat
tal av etthundra kilogram av automobilens tjänstevikt. Ej heller förord^
lången rörande automobilgummiringskatt skiljer mellan luftringar och
massivringar, utan gäller samma skattesats för båda slagen av ringar.

I viss mån drabbas dock massivringar av högre skatt än luftringar av
motsvarande storlek, enär i den skattepliktiga vikten beträffande förstnämnda
slag av ringar inräknas den järnskena, därå gummiringen är fastvulkaniserad.
Kungl. Maj:t äger dock medgiva avräkning av vikten av
denna järnskena. Dylik lättnad i ringbeskattningen har ock i vissa fall
beviljats beträffande ringar av halvmassiv typ.

Enligt'' vad den vid detta protokoll såsom bilaga A fogade redogörelsen
angående automobilbeskattningen i vissa främmande länder utvisar,
har det ökade vägslitage, som förorsakas av icke luftringade motorfordon,
i utlandet merendels föranlett högre beskattning av sådana fordon. I

I vårt land funnos vid årsskiftet 1931—1932 tillhopa 365 skattepliktiga
automobiler med massiva och 105 med halvmassiva gummiringar samt en
automobil med ringar av järn.

Samtliga dessa vagnar utgjordes av lastautomobiler. Förutom nämnda
skattepliktiga vagnar finnes ett antal skattefria brand- och ambulansautomobiler,
vilka äro utrustade med massiva eller halvmassiva ringar.
Huvudparten av de massiv- eller halvmassivringade fordonen finnes i Mal -

Beståndet ar
motorfordon
med massiva
ringar.

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

möhus län (sammanlagt 174 vagnar) och i Stockholms stad (sammanlagt
159 vagnar). I sex län hade samtliga registrerade automobiler luftringar.
Endast en automobil med ringar av järn är i bruk (i Stockholms län).

I betraktande av dels det ringa antalet i vårt land för närvarande förefintliga
fordon, därå massiva gummiringar användas, dels de restriktioner
ifråga örn körhastighet dessa fordon äro underkastade, dels ock att från
och med den 1 januari 1934 på dylikt sätt utrustade automobiler och släpvagnar
för stadigvarande bruk icke äro vidare tillåtna för trafik, synes
det icke vara av behovet påkallat att nu införa särskild beskattning av
de massivringade fordonen.

Inkomstberäkning.

Den merinkomst, som vid nu föreslagna förändringar av motorfordonsbeskattningen
skulle inflyta, därest till grund för beräkningarna
lägges motorfordonsbeståndet den 30 september 1931 samt förbrukningen
av bensin och gummiringar under budgetåret 1930/1931, utgör i runda fair

fordonsskatt:

av automobiler ........................................kronor 1,970,000

» motorcyklar ........................................ » 290,000

» släpvagnar ........................................ » 200,000 kronor

bensinskatt ............................................................................... »

gummiringskatt ........................................................................ »

eller tillhopa kronor 16,660,000

2.460.000

8.800.000
5,400,000

Med hänsyn därtill, att för närvarande icke kan avgöras, huru förhållandena
på grund av den nu rådande ekonomiska krisen i framtiden komma
att gestalta sig, samt med beaktande av att de föreslagna skattehöjningarna
möjligen komma att medföra viss återhållsamhet i såväl nyanskaffningen
av automobiler och motorcyklar som i förbrukningen av bensin
och gummiringar, synes försiktigheten bjuda att icke uppskatta
ifrågavarande ökning av skatteintäkterna till högre belopp än tillhopa
15,000,000 kronor, fördelad på de olika beskattningsobjekten sålunda:

ökning i fordonsskatten........................ kronor 2,000,000

i> » bensinskatten ........................ » 8,000,000

» » gummiringskatten ................ » 5,000,000

eller sammanlagt kronor 15,000,000

Nedanstående tablå utvisar de sammanlagda skatteintäkter, vilka sålunda
kunna beräknas komma att inflyta av motorfordonsbeskattningen
under budgetåret 1932/1933. I tablån meddelas jämväl för jämförelse de
under budgetåret 1930/1931 influtna skattemedlen, angivna i runda tal.

Kungl. Maj:ts proposition Nr lii.

79

	Influtna skatte-intäkter budgetåret 1930/1931 kronor	Av riksräken-skapsverketbe-räknade skatte-intäkter under budgetåret 1932/1933 kronor	Beräknad ökning i skatteintäkter — genom skatte-höjningarna — under budgetåret 1932/1933 kronor	Summa skatte-intäkter under budgetåret 1932/1933 kronor
Fordonsskatt ...............	17,500,000	18,500,000	2,000,000	20,500,000
Bensinskatt..................	26,500,000	38,800,000	8,000,000	46,800,000
Gummiringskatt............	7,400,000	7,800,000	5,000,000	12,800,000
Summa	51,400,000	65,100,000	15,000,000	80,100,000

Den sammanlagda inkomsten av automobilskattemedel torde sålunda
efter föreslagna höjningar för budgetåret 1932/1933 kunna beräknas uppgå
till i runt tal 80,000,000 kronor.

Särskilda frågor.

I förordningen örn särskild skatt å bensin och motorsprit meddelade bestämmelser
örn restitution av erlagd skatt torde böra undergå sådan ändring
att restitution kan medgivas, därest bensin eller motorsprit användes
för framdrivande av tåg eller fordon å järnväg, oavsett örn denna
upplåtits för allmän trafik. I fråga örn de närmare villkor, enligt vilka
restitution må beviljas, torde vidare böra iakttagas, att det belopp, varmed
restitution må åtnjutas för bensin eller motorsprit, som användes för
framdrivande av tåg eller fordon å järnväg eller luftfartyg eller för annat
tekniskt ändamål än motordrift, bör höjas från 5.5 till 7.5 öre för liter.
Ytterligare torde den andel, som utgår till fiskerinäringens befrämjande,
jämväl böra höjas med skäligt belopp.

De föreslagna höjningarna av skattesatserna å bensin och automobilgummiringar
torde böra träda i kraft redan under innevarande budgetår.
Det torde lämpligen böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att närmare bestämma
tidpunkten härför. Höjningen av fordonsskatten däri inbegripet skatten
å släpvagnarna torde böra träda i kraft den 1 januari 1933.

I anslutning till de föreslagna höjningarna av bensin- och gummiringskatterna
hava förslag upprättats till efterbeskattning av inneliggande
lager av bensin och automobilgummiringar. Förslaget örn efterbeskattning
av bensin avviker i vissa avseenden från den förordning i samma
ämne, som i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdades den 4
juni 1931. Sålunda har i 2 § av förslaget skattskyldigheten föreslagits
skola omfatta partier överstigande 1,000 kilogram. Enligt 1931 års förordning
i ämnet var skattskyldigheten bunden vid att vederbörande erhållit
eller bort söka tillstånd att innehava större eller mindre upplag av eldfarliga
oljor av första klassen. Ändringen är föranledd av att denna se -

Bestitution av
bensinskatt.

Tid för ikraftträdande
av
de föreslagna
skattehöjningarna.

80

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Hare formulering givit upphov -1111 olika meningar örn stadgandets innebörd.
Vidare har 9 § i vissa avseenden förtydligats. Slutligen hava
straffbestämmelserna undergått de förändringar, som påkallats av lagen
om dagsböter.

Förslaget örn efterbeskattning av automobilgummiringar överensstämmer
i huvudsak med de stadganden, som meddelades i övergångsbestämmelser
till förordningen om särskild skatt å automobilgummiringar den 2
juni 1922.

Departementschefen uppläser härefter upprättade förslag till

1) förordning örn ändring i vissa delar av förordningen den 2 juni 1922
(nr 260) örn automobilskatt,

2) förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen den 3 maj 1929
{nr 62) om särskild skaf t å bensin, och motorsprit,

3) förordning örn tillfällig skatt å bensin, som finnes i riket den
3932, och

4) förordning örn ändrad lydelse av 1 § förordningen den 2 juni 1922
(nr 261) örn särskild skatt å automobilgummiringar,

samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att antaga
samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av
den lydelse, bilagan litt. vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Erik H:son Malm.

Kungl. Maj:ts proposition Nr lii.

81

Bilaga A.

Automobilbeskattningen i vissa främmande länder.

Här nedan meddelas en redogörelse för de skatter och tullar, som åvila
motorfordonstrafiken i Norge, Danmark, Finland, Nederländerna, Belgien,
Tyskland. England, Frankrike och Amerikas förenta stater. Uppgifterna
grunda sig å upplysningar, som genom utrikesdepartementets försorg införskaffats
från respektive land. Där ej annorledes angives, avse uppgifterna
förhållandena i mitten av år 1931.

Norge.

Skatter: I Norge förekommer fordonsskatt (vägavgift) samt bensin- och
gummiringskatt. Dessutom utgår för personautomobiler och motorcyklar
i privat bruk en avsevärd årlig lyxskatt.

Fordonsskatten beräknas efter fordonets vikt i driftfärdigt skick och utgör
årligen för varje påbörjat tal av 100 kilogram av sagda vikt:

för bensindrivna och elektriska motorfordon samt släpvagnar:

med luftgummiringar............................................... 3 kr.

med andra gummiringar ........................................ 4 »

för motorfordon, för vilka helt eller i huvudsak begagnas icke avgiftspliktigt
bränsle:

med luftgummiringar................................................ 6 kr.

med andra gummiringar ....................................... 8 »

Minsta avgift är 10 kronor för år utom för vanlig trampcykel med hjälpmotor,
för vilken lägsta avgiften utgör 5 kronor för år.

Bensinskatten utgår med 3 öre för liter och gummiringskatten med
1 krona 50 öre per kilogram.

Lyxskatten för personautomobiler och motorcyklar utgår årligen med vissa
procent av fordonets värde efter följande skala:

av fordonets värde intill 4,000 kr. ............................................................ 2 %

» » » över 4,000 » men ej över 7,000 kr. ................ 4 %

» » » » 7,000 » » » » 10,000 » 6 %

» » » » 10,000 » » » » 13,000 » 10 %

» » » » 13,000 » ............................................................ 15 %

Värdet nedsättes med 10 % för varje helt år, dock ej till mindre än 20 %
av det ursprungliga inköpspriset.

Enligt proposition till årets storting föreslås sådan omläggning av automobilbeskattningen
att fordonsskatten för bensindrivna fordon skall upphöra och
i stället höjning skall äga rum av bensinskatten från 3 till 6 öre för liter
och av gummiringsskatten från 1 krona och 50 öre till 2 kronor per kilogram.

Tullar: Å motorfordon och deras förbrukningsartiklar gälla följande tull satser

vid införsel till riket:
för personautomobiler, motorcyklar
och sidvagnar till motorcyklar

» andra motorvagnar ........................

» gummiringar....................................

Bensin är i Norge tullfri.

Lagstadgad försäkringsplikt föreligger för motorfordon.

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. Vt2 hafi. (Sr tVi.) <«

25 % av värdet
12 X » »

1 kg. 30 öre.

Ä dessa tullsatser
utgår ett tillfälligt
tillägg av 50 %.

82

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Danmark.

Skatter: I Danmark utgår dels fordonsskatt, dels bensinskatt, dels ock en
omsättningsskatt, som uttages vid första inregistreringen av motorfordon.

Fordonsskatten beräknas efter fordonens vikt i driftfärdigt skick med avdrag
för vikten av bränsle, smörjolja och kylvatten. Denna skatt utgör:

1) för motorfordon, för vilket bensin eller liknande bränsle användes,
följande belopp för nedan angivna vikt:

a) för motorcykel samt för sid- eller släpvagn till motorcykel: 6 kronor
per 50 kilogram.

b) för personautomobiler, ävensom för omnibussar, som äro försedda
med luftgummiringar, samt för släpvagnar med luftgummiringar till sådana
fordon: 1

Skatt för 100 kg.

intill 1,250 kg.
1,251—1,500 »

1,501—1,750 »

1,751—2,000 »
2,001-2,500 »

10 kr.
12 »
15 »
17 »
20 »

varefter skatten böjes med 1 krona för varje 100 kilogram, dock icke till
mer än 25 kronor per 100 kilogram;

c) för varu- och lastautomobiler med luftgummiringar, för inregistreringspliktiga
traktorer med luftgummiringar samt för släpvagnar med luftgummiringar
till sådana fordon:1

Skatt lör 100 kg.

intill 1,450 kg................... 13 kr.

1,451—1,700 » 16 »

1,701—2,000 » 18 »

2,001—2,500 » ....................................................... 20 »

varefter skatten höjes med 1 krona för varje 100 kilogram, dock icke till
mer än 30 kronor per 100 kilogram;

d) för fordon med halvmassiva ringar av godkända typer förhöjes avgiften
med 25 % samt för fordon med andra halvmassiva eller massiva
ringar med 50 %;

2) för fordon, för vilkas drift icke användes bensin eller liknande bränsle,
utgår fordonsskatten med dubbelt så högt belopp som det under 1) angivna,
dock betalas för fordon, för vilka såsom drivkraft användes trä eller träkol,
skatt enligt samma grunder, som gälla för bensindrivna motorfordon.

Där avgiften uppgår till vissa högre belopp, må densamma erläggas
halvårs- eller kvartalsvis.

Bensinskatten utgår med 7 öre för liter. Enligt i oktober 1931 tillkomna
bestämmelser skall dessutom till och med oktober 1932 utgå särskild tilläggsskatt,
utgörande 2 öre för liter.

Omsättningsskatten erlägges med vissa procent av värdet enligt nedan
angivna tariffer och uttages genom stämpelbeläggning av köpekontrakt
eller motsvarande handling:

1 Viktsatserna hava, med tillämpning Ir. o. ni. den 1 april 1932, höjts till här angivna
sillror. Därmed har åsyftats att ernå samma skattebelopp som vid lagens tillkomst år 1927
för ett antal vagntyper, vilkas vikt ökats bl. a. till följd av användningen av 4-hjulsbromsar
och 6-cylindriga motorer.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

83

Om det avgiftspliktiga värdet
icke överstiger 2,000 kr..............................

överstiger 2,000 kr. men icke 5,000 kr.

» 5,000 » » » 10,000 »

» 10,000 » » » 15,000 »

» 15,000 »

Fritagna från. omsättningsskatt äro motorfordon, som äro inrättade uteslutande
för befordran av gods. För automobiler, inrättade för befordran
av mer än 10 personer utgår avgiften med 15 % av 2,000 kronor av värdet
och med 20 % av återstoden.

Vad som inflyter i fordons-, bensin- och omsättningsskatt disponeras för
vägväsendet.

Tullarna å motorfordon och dessas förbrukningsartiklar utgöra:

för motorvagnar samt chassier och karosse rier

till sådana ........................................

för motorcyklar

förgyllda, försilvrade och pläterade, emaljerade,
lackerade, målade, bronserade,

oxiderade eller förnicklade ....................

• andra slag.......................................................

för gummidäck och gummiringar till automobiler
och motorcyklar:
däck samt ringar med luftrum eller annan
dylik anordning och i förening med

vävnad ........................................................

andra ringar till automobiler ....................

Bensin är tullfri.

Försäkringsplikt är stadgad för motorfordon.

1 kg. 25 öre -j- 5 % av värdet.1

1 kg. 1 kr.

1 » 90 öre.

1 kg. 40 öre -j- 6 % av värdet.

1 » 12 » -j- 8 % » »

Omsättningsskatt

15 % av värdet
| 300 kr. av 2,000 kr.

j 20 % av återstoden

( 900 kr. av 5,000 kr.
( 25 % av återstoden

\ 2,150 kr. av 10,000 kr.
| 30 % av återstoden

1 3,650 kr. av 15,000 kr.
/ 40 %" av återstoden

Finland.

Skatter: I Finland finnes dels fordonsskatt dels ock från och med den

1 januari 1932 även skatt å motorbränsle att utgå under år 1932.

Fordonsskatten utgår efter skilda grunder för olika slag av motorfordon.
Den utgör från och med innevarande års början för helt kalenderår
räknat:

1) för motorcykel utan bi vagn 200 mark;

2) för motorcykel med bivagn 300 mark;

3) för linjeautomobil 200 mark för varje vid motorfordonets besiktning
godkänd sitt- eller ståplats, förarens och konduktörens platser ej medräknade;

4) för automobil, som begagnas uteslutande för godsbefordran:

a) då automobilens bärförmåga är högst 800 kilogram, 400 mark och

1 Krån och med den 28 november 1931 utgår tullen lör personautomobiler med ett axelavstånd
av mer än 285 cm. med 25 öre för kg. + 25 % av värdet.

84

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

b) då automobilens bärförmåga överstiger 800 kilogram, utöver den under
a) nämnda skatten, 200 mark för varje belopp av 250 kilogram, varmed
vikten överskjuter 800 kilogram; samt

5) för annan automobil (personautomobil) 70 mark för varje 100 kilogram
av dess egen vikt eller del därav, dock minst 700 mark. Är dylik automobil
försedd med motor, vars effekt är minst 16 och högst 20 skattehästkrafter,
beräknade efter viss formel, höjes skatten med 500 mark, och då
effekten är större än 20 skattehästkrafter, med 1,000 mark.

Användes i samband med automobil släpvagn, anses såsom automobilens
bärförmåga dess och släpvagnens sammanlagda bärförmåga. Användes
släpvagn i samband med flera automobiler, sker beskattningen av släpvagnen
i samband med den automobil, vars bärförmåga är störst.

Därest motorfordons eller i samband därmed skatt underkastad släpvagns
samtliga hjul ej äro försedda med luftringar eller med dem jämförliga
ringar av gummi, skall skatt erläggas med dubbelt belopp mot vad eljest
skolat utgå. För fordon med vissa slag av halvmassiva ringar kan medgivas,
att skatt skall utgå med endast 50 % förhöjning.

Intäkterna av motorfordonsskatten användas för täckande av statens utgifter
i allmänhet. Dessa intäkter motsvara endast omkring 13 % av statens
utgifter för byggande och underhåll av vägar.

Från och med den 1 januari 1932 utgår i Finland skatt å bensin och
bensol med 75 penni för kilogram. Denna skatt skall tillsvidare gälla
endast under år 1932.

Tullar å motorfordon och dessas förbrukningsartiklar äro i Finland:

för automobiler:

1) personautomobiler, för såvitt dessas värde utgör
högst 80,000 mark per st. samt lastautomobiler
ävensom underreden och andra delar, ej särskilt

nämnda, till alla automobiler ................................ 14 % av värdet;

tullen skall utgöra lägst per kg......................... 3.5o Fink;

2) personautomobiler av över 80,000 men ej över

160,000 marks värde per st..................................... 21 % av värdet;

tullen utgör lägst per kg. .................................... 5.2 5 Fmk;

3) personautomobiler av över 160,000 marks värde

per st........................................................................... 28 % av värdet;

tullen utgör lägst per kg..................................... 7:— Fmk.

I 8 % av värdet,

för motorvelocipeder ........................................................... dock minst

I 400 mark per st.

för automobil- och motor velocipedringar ........................ 1 kg. 24:— Fmk.

för automobilringar med järnskenor ............................... 1 » 3.60 »

för bensin ................................................................................ 1 » 1.5 o »

Lagstadgad försäkringsplikt föreligger för motorfordon.

Nederländerna.

Skatter: Innehavare av motorfordon är i Nederländerna underkastad två
slag av årliga skatter, dels vägskatt, dels s. k. personlig skatt.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

85

3 flori ner

Vägskatten utgör årligen:

för cykel, varå hjälpmotor är anbragt......................................

för motorcykel

med egen vikt icke överstigande 60 kg................................. 10 »

» » » överstigande 60 men icke 120 kg............. 20 »

> » » » 120 kg....................................... 30 »

för motorfordon med mer än två hjul, avsett för personbefordran

6 floriner

inrättat för icke mer än 7 personer ........................ för 100 kg. egen vikt,

( dock minst 48 fl.

_ 18 floriner

» mer an 7 per8oner .................................... ( för 100 kg. egen vikt

6 floriner

för annat motorfordon med mer än 2 hjul ................ för 100 kg. egen vikt,

I dock minst 48 fl.

För motorfordon med två hjul, försett med släpvagn, höjes

skatten med ..............................................................................

För motorfordon med mer än två hjul, försett med släpvagn,
höjes skatten

för släpvagn med egen vikt icke överstigande 1,200 kg. med
för släpvagn med egen vikt överstigande 1,200 men icke

4,000 kg. med ............................................................................

för släpvagn med egen vikt överstigande 4,000 kg. med
För motorfordon med andra än luftgummiringar höjes skatten

för motorfordon med halvmassiva gummiringar....................

» » » massiva » ....................

» » » ringar av metall ...................................

10 floriner.

18 »

60 »

90 »

med 30 %
» 60 %
» 100

Den personliga skatten, vilken förutom å motorfordon jämväl utgår å
husvärde, bohag, tjänstefolk, hästa]-, lustfartyg m. m. är för motorcyklar
och trehjuliga motorfordon bestämd till vissa fasta belopp samt utgår för
övriga motorfordon med stigande belopp i förhållande till fordonens värde.
Den utgör:

för motorcyklar, avsedda för en person ............

» » » » mer än en person

eller försedda med bi vagn ................................

för trehjuliga motorfordon ....................................

för övriga motorfordon:

då värdet understiger 2,000 floriner................

då värdet uppgår till 2,000 fl. men ej till |

4.000 fl....................................................... |

då värdet uppgår till 4,000 fl. men ej till |

7.000 fl...........................................................I

då värdet uppgår till 7,000 fl. men ej till |

10.000 fl............................................................. |

då värdet uppgår till 10,000 fl. eller mer .... j

6 floriner.

8 »

15 »

2 % av värdet.

40 fl. av 2,000 fl.
och 2.2 5 % av återstoden.
85 fl. av 4,000 fl.
och 2.50 % av återstoden.
160 fl. av 7,000 fl.
och 2.7 5 % av återstoden.
242.50 fl. av 10,000 fl.
och 3 % av återstoden.

Tullarna å motorfordon och dessas förbrukningsartiklar äro i Nederländerna
från och nied den 1 januari 1932:

86

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

för automobiler oell motorcyklar.................................. 15 % av värdet.

för automobilringar................................................................ 10 % » »

för bensin ............................................................... 100 kg. 1.2 5 fl.

Vid sidan av den i allmänna tariffen upptagna bensintullen skall under
åren 1932—1934 utgå en särskild tull å bensin utgörande 6 Sörrner för
100 kilogram, d. v. s. omkring 4 l/a cent (omkring 7 öre) för liter. Ehuru
tekniskt sett en tull, skall denna pålaga utgå för icke blott till Holland
importerad bensin utan även för därstädes av råolja tillverkad vara. Uppbärandet
av pålagan i form av tull har, med hänsyn till att för närvarande
inom landet endast en fabrik för tillverkning av bensin ur råolja förefinnes,
ansetts vara det mest praktiska tillvägagångssättet.

Bensol är i tullhänseende jämställt med bensin, under det att införseln
av råolja är helt fri från importavgift.

Obligatorisk trafikförsäkring har icke införts i Nederländerna.

Belgien.

Skatter: Belgien Ilar fordonsskatt, utgående efter motorns hästkraftantal,
beräknat enligt viss formel. Skatten utgör årligen för motorfordon av alla
slag 40 francs för var och en av de första 24 hästkrafterna och därefter
för varje hästkraft 60 francs, dock skall skatten motsvara högst 5 % av
fordonets bruttoskattevärde vid ingången av det år, för vilket skatten skall
erläggas. Som skattevärde gäller det inhemska försäljningspriset för fordonet
i nytt tillstånd med avdrag av 1/10 för varje år, vagnen varit i bruk.

Ifråga örn lastvagnar, traktorer och dylika fordon, vilkas vikt överstiger

2,000 kilogram, skall skatten utgöra minst 30 francs för varje 100 kilogram
av fordonets vikt.

För personautomobiler, vilkas skattevärde uppgår till minst 50,000 francs,
utgår visst skattetillägg med stigande belopp i förhållande till värdet enligt
följande skala:

Tilläggsskatt

50.000— 60,000 francs värde .................... 250 francs.

60.000— 80,000 » » 400 »

80.000— 100,000 » » ................... 600 »

100.000— 125,000 » » 800 »

125.000— 150,000 » » 1,000 »

150.000— 250,000 » » .................... 1,500 >

250,000 francs eller högre värde................ 2,000 » .

Fordonsskatten höjes för lastvagnar, omnibussar, traktorer och dylika
fordon, vilkas vikt överstiger 2,000 kilogram med
25 %, örn de äro försedda med halvmassiva ringar
100 %, » » » » » massiva ringar och

150 » ringarna äro av metall.

Fordonsskatten minskas:

med två femtedelar för drosk- och hyrverksautomobiler, lätta lastautomobiler
och motorcyklar med sidvagn;

med hälften beträffande fordon, vilkas motor varit i bruk mer än 10 år;
med en tredjedel för lastvagnar, traktorer och dylika fordon, vilkas vikt
överstiger 2,000 kilogram, då motorn varit använd i mer än 10 år; samt

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

87

med två tredjedelar ifråga om motorfordon, drivna med generatorgas
eller ånga.

Tullarna å motorfordon och dessas förbrukningsartiklar uppgå i Belgien
till följande belopp:

för automobiler:

chassier med eller utan motor, med eller utan karosseri,
vägande

mer än 4,000 kg.........................................................

2,000—4,000 kg.:

personautomobiler ....................................................

andra ............................................................................

mindre än 2,000 kg.:

kompletta chassier utan karosseri vägande mindre

än 1,300 kg............................................................

kompletta chassier med karosseri, vägande mindre

än 1,800 kg............................................................

andra ............................................................................

för motorcyklar med eller utan motor
för automobilgummiringar:

massiva .............................................................................

pneumatiska: däck för automobiler och motorcyklar
med slitbana av järnbelagt läder eller på annat sätt

järnskodda........................................................................

andra ej särskilt nämnda...............................................

tull för 100 kg.

mmimi- tariff franca	maximt- tarift francs
60	480
160 120	960 480
160	800
160 160 150	800 960 1,200
80	280
150 140	630 588.

Tullen för bensin och bensol, avsedd för motorbränsle har i juli 1931
höjts till 100 francs per hektoliter. Då man genom denna höjning icke avsett
att träffa för industriellt bruk avsedd vara, förtullas dylik bensin och
bensol efter lägre tullsats eller 30 francs per hektoliter.

Till komplettering av denna tull uttages av den inhemska tillverkningen
av lätt motorbränsle, vilken tillverkning dock lärer bedrivas i relativt
ringa omfattning, en tillverkningsskatt av 60 francs för vara med specifik
vikt av högst 0.7so och av 30 francs för vara med specifik vikt över 0.780,
dock högst 0.8 3 0.

Förslag har år 1931 framlagts om införande av försäkringsplikt a motorfordon;
denna fråga väntas under februari 1932 bliva upptagen till behandling
av senaten.

Tyska riket.

Skatter: I Tyska riket utgår fordonsskatt med följande belopp

1) för motorfordon med högst tre hjul och med en egen vikt i

driftfärdigt skick av högst 350 kg.: för varje 100 kbcm cylindervolym
eller del därav ............................................................................

2) för personautomobiler: för varje 100 kbcm cylindervolym eller

del därav........................................................................•;.........................

3) för motoromnibussar och lastautomobiler: för varje 200 kg. egen
vikt i driftfärdigt skick eller del därav

8

12

30

RM

RM

RM

88

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

4) för fordon, drivna nied elektricitet eller ånga, ävensom traktorer
utan plats för gods: för varje 200 kg. egen vikt i driftfärdigt

skick eller del därav.............................................................................. 20 RM

a) för en släpvagn - 100 RM; två släpvagnar — 200 RM; för släpvagn

med allenast ett hjulpan utgår skatten med hälften av nu angivna belopp.

Har en motoromnibuss eller lastautomobil icke samtliga hjul försedda
med luftgummiringar, höjes skatten med 2/10.

Utöver sålunda angivna skattesatser utgår en tilläggsskatt med belopp,
som bestämmes för varje år. Denna tilläggsskatt, som icke får överstiga
25 % av den ordinarie skatten, har för år 1931 bestämts till 10 %. Från
tilläggsskatt äro droskautomobiler undantagna.

Skatten uttages såsom lösen å s. k. skatteköp. Där skatten uppgår till
vissa högre belopp, får densamma erläggas halvårs- eller kvartalsvis mot
särskilt procenttillägg å skatten.

Örn personautomobil med mer än 3,500 kbcm cylindervolym före inträdandet
av giltighetstiden å begärt skatteköp redan 5 år varit trafiktillåten,
nedsättes skatten med en tredjedel, dock högst till det belopp, som uttages
för en personautomobil med 3,500 kbcm cylindervolym.

Tullarna å motorfordon och dessas förbrukningsartiklar utgöra:

tull för UlO kg.

RJ1

för automobiler: intill en vikt av 2,200 kg......................................... 75

för vikt överstigande 2,200 men ej 3,200 kg..................................... 40

» » överstigande 3,200 kg............................................................ 30

för automobi 1 gummiringar: innerringar och däck................................ 125

massiva ringar ........................................ 100.

Tull utgår för mineralolja med 17 RM för 100 kilogram. För inländsk
mineralolja uttages skatt med 3.8 0 RM för 100 kilogram. Dessutom föreskrives
användning av sprit från tyska brännvinsmonopolet på det sätt, att
sprit till en vikt av 3 ''/.2 % av importerat eller inom landet saluhållet bränsle
måste uttagas från monopolet. Spriten behöver dock icke blandas i bränslet.
Det har uppgivits, att belastningen av motorbränslet genom tull, mineraloljeskatt
och nyssnämnda skyldighet att använda sprit för närvarande kan
beräknas motsvara i genomsnitt 18 Rpf för Uter.

Trafikförsäkringsplikt för motorfordon föreligger icke.

England.

Skatter: I långland utgår fordonsskatt efter olika normer för skilda slag
av motorfordon.

Beträffande motorcyklar, vilkas vikt icke överstiger 8 cwt (c:a 400 kg.),
är skatten för år räknat:

för motorcyklar av högst 224 Ibs (c:a 100 kg.) .................... £ l_i (|__

för motorcyklar av högre vikt .................................................... » 3 ____

för sidvagn tillägg av................................................................... » ] _

för motorcyklar vilkas eylindervolym ej överstiger 150 kbcm » — 15 — .

För omnibussar och droskautomobiler växlar skatten efter det personantal,
för vilket fordonen äro inrättade, då de äro försedda med luftringar, mellan

Kungl. Maj:ts proposition Nr 17 i.

89

v 10--(för vagn avsedd för högst 4 personer), och £ 96--(för vagn

avsedd för 57—64 personer); för vagn, avsedd för större antal personer än
64, utgår ett tillägg beräknat sålunda, att för varje ytterligare person, vagnen
är avsedd för, erlägges i skatt £ 1 ■— 4 — 0.

För lastautomobiler utgår skatten efter fordonets vikt beräknad efter stigande
skala. Lägsta årsskatten är £ 10 — —; detta skattebelopp utgår för lastvagnar,
vilkas vikt icke överstiger 12 cwt (c:a 600 kg.); för en lastvagn av

1 ya—2 tons vikt är skattebeloppet £ 25 ---Högsta skattebeloppet, som

utgör £ 60, utgår för vagnar av mer än 5 tons vikt.

För lastautomobiler använda inom jordbruket utgår skatt efter en lägre

skatteskala. Lägsta skattebeloppet utgör för sådana fordon £ 10--och

högsta £ 20---.

Äro omnibussar och lastautomobiler av mer än 2 tons vikt försedda med
andra ringar än luftringar, höjes skatten med 25 %.

För andra automobiler än de ovan nämnda utgår fordonsskatten efter
motorns hästkraftantal beräknat enligt viss formel. Skatten utgör för år:

för automobiler med motorstyrka icke överstigande 6 hästkrafter £ 6--

» » av större motorstyrka, för varje hästkraft eller

del därav .............................................................................................. »1--

Användes i samband med motorfordon släpvagn, utgår för släpvagn
ett skattebelopp av .................................................................... » 6 ---

Tull utgår i England för motorfordon samt för ringar därtill med 33 1/3 %
av värdet.

Tullen för bensin och bensol utgör 8 pence för gallon (4.54 6 liter), vilket
motsvarar omkring 13.2 öre per liter.

Trafikförsäkringsskyldighet åligger innehavare av motorfordon.

Frankrike.

I Frankrike drabbas motorfordonen av såväl statliga som kommunala och
departementala skatter.

De statliga skatterna utgöras av dels årlig fordonsskatt (taxe de eirculation
sur les automobiles), dels lyxskatt, dels ock den allmänna omsättningsskatten.

Den statliga fordonsskatten utgår för samtliga slag av automobiler efter
motorns hästkraftantal, beräknat på visst sätt, och utgör

för de första 5 hästkrafterna......................................

för var och en av därpå följande 5 hästkrafter ...

» » » » » » » 10 »

» » » » » :■> » 10 »

samt för varje ytterligare överstigande hästkraft

90:— francs
22.50 »

27:— »

31.5 0 »

36:— »

För automobiler drivna med generatorgas (gazogene) eller med metylalkohol
utgår dock endast halv skatt.

Lyxskatten utgår för vagnar, vilkas försäljningspris överstiger 7,500 francs,
med 6 % av försäljningspriset.

Den allmänna omsättningsskatten utgör 2 % av försäljningspriset.

1 kommunerna upptages förutom en fordonsskatt, (taxe de eirculation),
som påföres enligt samma grunder som den statliga fordonsskatten, men får
utgöra högst 17 % av denna, ett flertal olika slag av skatter. Sålunda före -

90

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

komma i vissa kommuner skatter, som ersätta stadstullarna, i andra uttages
särskild vägskatt ock i en del städer uttages »uppehållsavgift», vilken utgår
med 4 francs för varje automobil, som uppehåller sig inom staden i mer
än 10 minuter.

Departementen hava även rätt att ålägga fordonsskatt (taxe de circulation)
efter samma grunder som motsvarande statsskatt, dock utgående med högst
8.5 % av den sistnämnda.

Bensinen drabbas i Frankrike förutom av tull av ett flertal olika skatter
och avgifter. Den totala tull- och skattebelastning, som i allmänhet åvilar
detta motorbränsle, uppgår till 90.8 0 francs för 100 Uter.1

Samtliga avgifter å bensin utgå oavsett till vad ändamål den skall användas.

Den inhemska produktionen av motorbränsle är föremål för uppmuntran
från statsmakternas sida och har beviljats avsevärda lättnader i skattehänseende.

En stark kritik har i Frankrike riktats mot nuvarande automobilbeskattning
och särskilt mot fordonsskatten. Förslag föreligger därför om upphävande
av denna skatt och överflyttande av densamma på bensinkonsumtionen.
I motiven till förslaget framhålles, att det vore mera rationellt,
rättvist och ur fiskalisk synpunkt fördelaktigt att lägga bensinkonsumtionen
i stället för automobilens hästkraftsantal till grund för beskattningen.
Förslaget i fråga vilar för närvarande hos deputeradekammarens finansutskott.

Tilliarna för automobiler äro i Frankrike följande:

tull för 100 kg.

	general -	miiiimi-
	tariff	tariff
	francs	francs
för personautomobil med karosseri, vägande
mindre än 1,100 kg....................................................	.......... 3,200	800
1,100—1,500 kg...........................................................	.......... 3,700	925
1,500-1,750 » ...........................................................	.......... 4,200	1,050
1,750—2,000 » ...........................................................	......... 5,100	1,275
2,000 kg. eller däröver............................................... för lastautomobiler med karosseri, vägande	......... 6,800	1,550
mindre än 1,150 kg...................................................	......... 2,500	625
mer än 1,150 kg. ....................................................	.......... 2,800	700.
Tullen skall i varje fall motsvara enligt generaltariffen minst	70 % och

enligt minimitariffen minst 45 % av värdet.

Tullsatserna för gummiringar äro enligt generaltariffen 1,000 francs och
enligt minimitariffen 250 francs för 100 kilogram. För U. S. A. tillämpas
en mellantariff av 375 francs för 100 kilogram.

Tullen å bensin utgör enligt minimitariffen 44 francs för hektoliter. De
inhemska fabrikerna för oljeraffinering åtnjuta den förmånen att någon tull
icke erlägges för råolja, som importeras direkt till fabriken. Tullbehand 1

Härtill kommer emellertid för varor, som från utomeuropeiskt land importeras via
europeiskt land till Frankrike en »surtaxe d’entrepot et d’origine», som utgår för alla mineraloljor
och produkter därav med 5 francs per 100 kilogram. — Vidare erlägges vid import i
regel vissa här ej angivna smärre avgifter till tullmyndigheterna såsom stämpelavgifter, licensavgifter,
plomberingsavgifter etc. Dessutom tillkommer stadstullen (dron d’octroi), som
ännu finnes kvar i vissa städer. 1 Paris utgör elen för närvarande 5 francs per hektoliter.

91

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

lingen uppskjutes tills oljan passerat fabriken, varest raffineringen försiggår
under tullmyndigheternas kontroll. Då oljan lämnar fabriken, drabbas den
av en lägre tull, 35.5 0 fränes per hektoliter.

För bensol, avsedd till motorbränsle, utgör tullen 2.5o francs för 100
kilogram enligt minimitariffen. Bensol avsedd för industriellt eller kemiskt
bruk är tullfri.

Försäkringsplikt för automobiler föreligger ej.

Amerikas förenta stater.

Automobilbeskattningen i Amerikas förenta stater omfattar väsentligen
de båda skatteformerna registreringsskatt (registration fees) och bensinskatt
(gasoline taxes). Båda dessa skatter uppbäras av de enskilda staterna, medan
förbundsregeringen, efter avskaffande år 1928 av omsättningsskatt å motorfordon,
icke har någon skatt på förevarande område till sitt förfogande.

Registreringsskatten uttages i de särskilda staterna efter olika grunder,
såsom motorstyrka, vikt, fordonets användning eller kombinationer härav.

För personautomobiler utgjorde skatten år 1928 i medeltal 13 V3 dollar mot
8 dollar år 1919. Tillgängliga uppgifter för senare år möjliggöra icke motsvarande
beräkning.

För lastautomobiler och omnibussar är skatten betydligt högre. Vid yrkesmässig
trafik med sådana fordon varierar skatten mellan 30 och 800 dollar
per fordon och kan i viss mån sägas utgöra en näringsskatt. I fråga örn
omnibussar bestämmes skatten dels efter antal sittplatser dels även efter
brutto- eller nettoförtjänst.

Bensinskatt är numera införd i samtliga stater. Tidigare utgjorde skatten
endast 1 å 2 cents per gallon (1 amerikansk gallon = 3.7854 liter) eller i
runda tal 1 å 2 öre per liter. Enligt uppgifter för den 1 januari 1931 uppburo
däremot då endast 7 stater 2 cents skatt, medan 11 uttogo 3 cents, 1
stat 3 V3 cents, 17 stater 4 cents, 10 stater 5 cents och 3 stater 6 cents för
gallon. Genomsnittliga bensinskatten utgjorde vid sistnämnda tidpunkt 3.3 5
cents per gallon.

Obligatorisk trafikförsäkring förekommer i regel ej.

92

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Automobilbeståndets tjänsteviktgruppering den 30 september

	Pers	o n a u t o m	o b i 1 e r			P	ersonomni-
		Nuvarande for-	Fordonsskatt	efter före-		Antal	Nuvarande för-
1 i Tjänstevikt	vägnar	donsskatt	slagen höjning	Tjänstevikt	vägnar	donsskatt
inom vikt-	per		per	vagn	summa	inom vikt- gruppen	per vagn
kg.	gruppen	vagn	kr.	kr.	ökn. resp.		summa
st.	kr.	i %	kr.	kg-	st.	kr.	kr.
301— 800	973	75	72,975	60	— 20. o	58,380
801— 9001 10,028	75	752,100	60	— 20.o	601,680
901—1,000	12,040	75	903,000	60	— 20. o	722,400
1,001—1,100	12,000	75	900,000	70	•— 6.7	840.000	1,001—1,100 1,101—1,200	2	75	150
1,101—1,200	15,699	80	1,255,920	84	5.0	1,318,716	10	80	800
; 1,201—1,300	14,720	90	1,324,800	98	8.9	1,442,560	1,201—1,300	10	90	900
1,301—1,400	14,350	100	1,435,000	112	12.0	1,607,200	1,301—1,400	18	100	1.800
1,401—1,500	9,574	110	1,053,140	126	14.5	1,206,324	1,401—1,500	31	110	3,410
1,501—1,600	5,157	120	618,840	140	16.7	721,980	1,501—1,600	45	120	5,400
1,601—1,700	5,285	130	687,050	154	18.5	813,890	1,601 — 1,700	63	130	8,190
: 1,701-1,800	3,003	140	420,420	168	20. o	504,504	1.701—1,800	85	140	11,900
1,801—1,000	2,676	150	401,400	182	21.3	487,032	1,801—1,900	130	150	19,500
1,901—2,000	1,530	160	244,800	196	22.6	299,880	1,901—2,000	107	160	17,120
2,001—2,1001 1,086	170	184,620	210	23.6	228,060	2,001—2,100	106	170	18,020
2,101—2,200j 854	180	153,720	224	24.4	191,296	2,101-2,200	lil	180	19,980
2,201—2,300	598	190	113,620	238	25.3	142,324	2,101—2,300	118	190	22,420
2,301—2,400 '' 389	200	77,800	252	26.0	98,0281	2,301—2,400	120	200	24,000
j2,401—2,500	189	210	39,690	266	26.7	50,274	2,401-2,500	107	210	22,470
!2,501—2,600	99	220	21,780	280	27.3	27,720	2,501—2,600	121	220	26,620
2,601-2,700	51	230	11,730	294	27.8	14,994	2,601—2,700	124	230	28,520
2,701—2,800 2,801—2,900	20	240	4,800	308	28.3	6,160	2,701—2,800	120	240	28,800
10	250	2,500	322	28.8	3,220	2,801—2,900	116	250	29,000
2,901—3,000	8	260	2,080	336	29.2	2,688	2,901—3,000	127	260	33,020
3,001-3,100	2	270	540	350	29.6	700	3,001—3,100	114	270	30,780
3,101—3,200	1	280	280	364	30. o	364	3,101—3,200	122	280	34,160
- -	—	—		—	—	—	3,201—3,300	87	290	25,230
3,301 -3,400	1	300	300	392	30.7	392	3.301—3,400	131	300	39,300
						3,401—3,500	80	310	24,800
							3,501—3,600	97	320	31,040
							3.601—3.700	103	330	33,990
							3,701—3.800	66	340	22,440
							3,801—3,900	63	350	22,050
							3,901—4,000	60	360	21,600
							4,001—4,100	36	370	13,320
						i|4,101— 4,200	48	380	18,240
							4,201—4,300	46	390	17,940
						4,301—4.400	43	400	17,200
						;|4,401—4,500	37	410	15,170
						k503 -4,600	51	420	21,420
						4,601—4,700	18	430	7,740
						4,701-4,800	30	140	13,200
						■	4,801—4,900	41	450	18.450
							4,901—5,000	26	460	11,960
							5,001—5,100	41	470	19,270
							5,101—5.200	21	480	10,080
							5,201—5,300 5,301—5,400	17	490	8,330
							8	500	4,000
	-					115,401—5,500	9	510	4.590
|			1			15,501—5,600	22	520	11,440
			: ■	I		|5,601—5,700	24	530	12,720
							5,701—5,800	42	540	22,680
						5,801—5,900	15	550	8.250
						||5,901—6,000	39	560	21,840
			i	j		j |6,001—7,600	57	570—720	33,970
Summa:	110.343''	10,682,9051	(ll,390,766-	3,265 !	919.220

93

Kungl. Majda proposition Nr 174.

1931 saint på grundval därav beräknad fordonsskatt. Tabell 1.

bussa	r		- _	I, a	s t a u	t 0 m 0 1	i 1 e	r
Fordonsskatt efter föreslagen höjning	Tjänstevikt kg.	Antal vagnar inom vikt-gruppen st.	Nuvarande for-donsskatt	Fordonsskatt efter föreslagen höjning
per	vagn	summa kr.	per vagn kr.	....... summa kr.	per	vagn	summa kr.
i kr''	ökning resp. minskning i %	kr.	ökn. resp. minskning i %
|			301— 800	127	75	9,525	60	— 20. c	7,620
			801— 900	1,428	75	107,100	60	— 20.0	85,680
			901—1,000	1,663	75	124,725	60	— 20.0	99,780
70	-6.7	140	1,001—1,100	1,482	75	111,150	70	— 6.7	103,740
84	5.0	840	1,101—1.200	2,890	80	231,200	84	5.0	242,760
98	8.9	980	1,201—1,300	2,843	90	255,870	98	8.0	278,614
112	12.0	2.016	1,3 H—1,400	3,591	100	359,100	112	12.0	402,192 i
126	14.5	3,906	1,401—1,500	3,698	ilo	406,780	126	14.5	465,948 1
140	16.7	6,300	1,501—1,600	3,970	120	476,400	140	16.7	555,800
154	18.5	9,702	1,601—1,700	4,252	130	552,760	154	18,5	654,808 |
168	20. o	14,280	1,701—1,800	3,284	140	459.760	168	20.0	551,712
182	21.»	23,660	1,801 — 1,900	2,828	150	424,200	182	21.3	514,696
196	22.5	20,972	1,901—2,000	2,439	160	390,240	196	22.5	478,044
210	23.6	22,260	2,001—2,100	1,575	170	267,750	210	23.5	330,750
224	24.4	24,864	2,101—2,200	1,025	180	184,500	224	24.4	229,600 i
238	25.3	28,084	2,201—2,300	732	190	139,080	238	25.3	174,216
252	26.0	30,240	2,301—2,400	670	200	134,000	252	26.o	168,840
266	26.7	28,462	2,401—2,500	487	210	102,270	266	26.7	129,542 !
280	27.3	33,880	2,501—2,600	387	220	85,140	280	27.8	108.360
294	27.8	36,456	2,601—2,700	345	230	79,350	294	27.8	101,430
308	28.»	36,960	2,701—2.800	326	240	78,240	308	28.»	100,408
322	28.8	37,352	2,801—2,900	330	250	82,500	322	28.»	106,260
336	29.2	42,672	2,901—3,000	359	260	93,340	336	29.2	120,624
350	29.«	39.900	3.001—3,100	179	270	48,330	350	29.6	62,650
364	30. o	44,408	3,101—3,200	147	280	41,160	364	30.0	53,508
378	30.»	32,886	3,201—3,300	124	290	35,960	378	30.3	46,872
392	30.7	51,352	3,301—3,400	ilo	300	33,000	392	30.7	43,120
406	31.0	32,480	3,401—3,500	90	310	27,900	406	31.0	36,540
420	31.8	40,740	3,501—3,600	77	320	24,640	420	31.3	32,340
434	31.5	44,702	3,601-3,700	78	330	25,740	434	31.5	33,852
448	31.8	29,568	3.701—3,800	34	340	11,560	448	31.8	15,232
462	32.o	29,106	3,801—3,900	51	350	17,850	462	32.o	23,562
476	32.2	28,560	3,901—4,000	46	360	16,560	476	32.2	21,896
490	32.4	17,640	4,001—4,100	35	370	12,950	490	32.4	17,150
504	32.6	24.192	4,101—4,200	33	380	12,540	504	32.6	16,632
518	32.8	23,828	4,201—4,300	25	390	9,750	518	32. s	12,950
532	33.0	22,876	4,301—4,400	20	400	8,000	532	33.0	10,640
546	33.2	20,202	4,401—4,500	19	410	7,790	546	33.2	10,374
560	33.8	28,560	4,501—4,600	22	420	9,240	560	33.3	12,320
574	33.5	10,332	4,601-4.700	10	430	4,300	574	33.5	5,740
588	33.6	17,640	4,701—4,800	10	440	4.400	588	33.6	5,880
602	33.8	24,682	4,801—4,900	12	450	5,400	602	33.8	7,224 !
616	33.0	16,016	4,901—5,000	3	460	1,380	616	33.0	1,848 :
630	34.0	25,830	5,001—5,100	4	470	1,880	630	34.0	2,520 1
644	34.2	13,524	5,101—5,200	3	480	1,440	644	34.2	1,932 !
658	34.»	11,186	5,201—5,300	2	490	980	658	34.3	1,316
672	34.1	5,376	5,301 —5,400	1	500	500	672	34.4	672 ;
686	34.6	6,174	5,401—5,500	4	510	2,040	686	34.5	2,744
700	34.6	15,400	5,501—6,600	5	520	2,600	700	34.0	3,500 !
714	34.7	17,136	- -	—	_		_	_
728	34.8	30,576	5,701—5,800	3	540	1,620	728	34.8	2,184
742	34.»	11,130	5,801—5,900	1	550	550	742	34.9	742
756	35.o	29,484	5,901—6,000	i	560	560	756	35.o	756
770—980	35.1—36.1	45,962
	1,195,474!!	41,880		5,525,600 1	1 6,498,120 !

94

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å person (Fordonsskatt:

10 kr. per 100 kg. tjänstevikt; skattetritt avdrag

Fabrikatbeteckning	Försäljnings- pris kr.	Tjänste- vikt kg.	Last- förmåga passagerare	Tjänstevikt + V* last1 kg-	Bränsle-förbrukn. per mil liter	Ring-skatte-vikt 2 kg-
		.			Under antagen årlig
A..............................	16,000	4,205	30	5,330	3.0	186
Bl ...........	24,000	4,800	35—45	6 800	2 *
B 2 ...........................	30,000	5,650	50-60	7,700	3.4	233
C..............................	30,000	5,060	25	6,000	2.5	202

A...
Bl
B 2
C...

A ...

B 1
B 2
C ...

Genomsnittssiffror

Genomsnittssiffror

Genomsnittssiffror

Under antagen årlig

Under antagen ärlig

19,186

29,844

30,000—

32,000

2,400—

3,650

Postverkets diligenstrafik (3,613.6 mils
12—22 | 3,930 | 3.1 | — I

Statens järnvägars omnibusstrafik i Bohuslän
3,765 | 19—31 ! 4,740 [ 3.7 | — |

Stockholms spårvägars omnibusstrafik6 (6,000
6,000 I 50 i 7,875 ! 4.5—5 i

1 Vikten av en passagerare beräknad till 75 kg. — 2 Exklusive reservringsutrustning.
vändes. I verkligheten användes bentyl, bestående av 75 procent bensin och 25 procent sprit,
verkligheten användes en bränsleblandning, bestående av 50 procent bensin och 50 procent

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

95

Tabell 2.

omnibussar vid nuvarande skatte- och premiesatser.

400 kg. Bensinskatt: 8 öre för liter. Ringskatt: 2 kr. för kg.)

	Årlig	skatt		Sammanlagd skatt	Trafik-försäkr.-promie per år kr.	Skatt -f försäkr.-premie per ttonmil 4 öre
fordons- skatt kr.	bensin- skatt kr.	ringskatt 3 kr.	summa skatt kr.	per mil öre	per ton-mil 4 öre
körning av	11,000 mil.
390: —	720: —	186: —	1,296: —	43.2	8.1	280: —	9.9
440: —	672: —	202: —	1,314: —	43.8	7.0	280: —	8.4
530: —	816: —	233: —	1,579: —	52.6	6.8	280: —	8.0
470: —	600: —	202: —	1,272: —	42.4	7.1	280: —	8.6
				I medeltal 7.3		8.7
körning av	5,000 mil.
390: —	1,200: —	310: —	1,900: —	38.0	7.1	280: —	8.2
440: —	1,120: —	336: 67	1,896: 67	37.9	6.0	280: —	6.9
530: —	1,360: —	388: 3 8	2,278: 3 8	45.6	0.9	280: —	6.6
470: —	1,000: —	336: 67	1,806: 6 7	36.1	6.0	280: —	7.o
				I medeltal 6.3		7.2
körning av	6,000 mil.
390: —	1,440: —	372: —	2,202: —	36.7	6.9	280: —	7.8
440: —	1,344: —	404: —	2,188: —	36.5	5.8	280: —	6.5
530: —	1,632: —	466: —	2,628: —	43.8	5.7	280: —	7.1
470: —	1,200: —	404: —	2,074: —	34.6	5.8	280: —	6.5
				I medeltal 6.1		7.0
körning i medeltal per vagn år 1930).
i 294: —	897: —5	311: —	1,502: —	41.6	10.6	c:a 200: —	12.0
(2,097.1 mils körning i	medeltal per vagn år 1930).
| 340: —	621: —	lil: —	1,072: —	51.1	10.8	240: —	13.2
mils årskörning i medeltal per vagn).
| 560: —	2,400: —7	1 400: —	3,360: —	56.0	71	(280: —	7.7)

— 3 Rings slitstyrka: 6,000 mils körning. — 4 Vid halv last. — 6 Därest enbart bensin an —

• Siffrorna avse de större omnibusstyperna. — 7 Vid användning av enbart bensin. I
sprit -

96

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å

(Fordonsskatt: 10 kr. per 100 kg. tjänstevikt; Skattefritt avdrag

Fabrikat	Försäljnings- pris kr.	Tjäuste- vikt kg.	Last- förmåga kg.	Tjänste-vikt + l/i last kg.	Bränsle-förbrukn. per mil liter	Iting- skatte- vikt1 kg.
A..................	4.240	1,850	1,940	2,820	Under T.75	anlagen årlig 69.2
B..................	4,035	1,910	1,900	2,860	1.7	69.2
Cl ...............	5,950	2,000	1.800	2,900	2.0	97.4
C 2...............	7,575	2,130	2,170	3,215	2.6	138.0
D 1...............	7,800	2,100	1,250	2,725	2.25	124.0
I) 2...............	9,100	2,475	2,500	3,725	2.5	138.0
E..................	10,000—	2,600	2,500	3,850	2.1	124.0
F..................	10,500 10,375	2,820	2,700	4,170	2.2 5	1 186.0
G 1...............	14,500	2,750	3,500	4,500	2.6	180.0
G 2...............	15,500	3,100	4,500	5,350	2.s	219.0
A..................					Under antagen årlig
B..................	—	—		—	—	—
C 1...............	—	—	—	—	—	- .
C 2..............	—	—	—	—	—	—
D 1...............	—	—	—	—	—	—
D 2...............	—	—	—	—		—
E..................	—	—	—	—	—	—
F..................	—	—	—	—	—
G 1...............	—	—	—	—	—	—
G 2...............

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å viss lastvagns -

Företag			Gen	o m s n i	t t 1 i g a
tjäustc- vikten kg.	last- förmågan kg-	tjänste-vikten -f- l/s last kg-	årskör-ningen per vagn mil	bränsleför-brukningen per mil liter
Telegrafverket: paketvagnar............	1,190	455	1,418	1,495	1.81
Bryggeriföretag ...........................	1,600	1,900	2,550	1,500	2.5
Kvarnföretag .............................	1,684	1,855	2,612	1,212	2.7
Handelsföretag ...........................	1,988	1,146	2,561	1,082	3.29
Postverket .................................	2,000	1,289	2,645	1,336	2
Telegrafverket: lastvagnar ...........	2,250	1,790	3,145	1,475	2.5
Kvarnföretag ....................''•.........	3,010	3,300	4,660	942	5.2
Bryggeriföretag ...........................	3,200	2,750	4,575	900	4.5

1 Exklusive reservringsutrustning. — 1 Rings slitstyrka: 3,000 mils körning. — J Vid halv
bensin använts. 1 verkligheten användes henty!, bestående av 75 procent bensin och 25

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

97

Tabell 3.

lastautomobiler vid nuvarande skatte- och premiesatser.

400 kg. Bensinskatt: 8 öre för liter. Kingskatt: 2 kr. för kg.)

		Å r	1 i g	skatt		Sammanlagd skatt	Trafik-försäkrings-premie per år kr.	Skatt -f försäkrings-premie per tonmil3 öre
fordons- skatt kr.	bensin- skatt kr.	ring- skatt’ kr.	summa ska tt kr.	i per mil i öre	per tonmil8 öre
körning ao	1,000	mil.			.
150	_	140	_	46: 18	336: 13	33. c	11.9	105	—	15.6
160	_	136	—	46: 18	342: 13	34.2	12.0	105	—	15.6
160	_	160	—	64: 98	384: 98	38.6	13.8	105	—	16.9
180	—	200	—	92: —	472: —	47.2	14.7	90	—	17.6
170	_	180	—	82: 6 7	432: 6 7	43.8	15.9	105	—	19.7
210	_	200	—	92: —	502: —	50.2	13.5	90	—	15.9
220	—	168	—	82: 6 7	470: 6 7	47.1	12.2	90		14.6
250		180	_	124: —	554: —	55.4	13.8	90		15.4
240	—	200	—	120: —	560: -	56.0	12.4	90	—	14.4
270	—	224	—	146: —	640: —	64.0	12.o	90	— .	13.6
						medeltal	13.1			15.9
körning au	1,800	mil.
150	—	252	—	83: 04	485: 04	26.9	9.6	105	—	11.6
160	—	244	80	83: 0 4	487: 84	27.1	9.6	105	—	11.6
160	—	288	—	116: 88	564: 88	31.2	10.8	105		12.8
180	—	360	—	165: 60	705: oo	39.2	12.2	90	—	13.7
170	—	324	—	148: 80	642: 80	35.7	13.1	105	—	15.2
210	—	360	—	165: 60	735: 60	40.9	11.0	90	—	12.8
220	—	302	40	148: 8 0	671: 20	37.8	9.7	90	—	11.0
250	—	324	—	223: 20	797: 20	44.3	10.6	90	—	11.s
240	—	360	—	216: —	816: —	45.8	10.1	90	—	11.2
270	—	403	20	262: so	936: -	52.0	9.7	90	—	10.7
						1 medeltal	10.6			12.2

trafik vid nuvarande skatte- och premiesatser.

		Årlig	skaf		Sammanlagd skatt	Trafik-	Skatt försäkr.-premie per ton-mil J
ring- skatte- vikten	ring- slit- styrkan	fordons- skatt	bensin- skatt	ring- skatt	summa skatt	per mil	per tonmil8	försäkr.-premie per år
kg.	mil	kr.	kr.	kr.	kr.	öre	öre	kr.	öre
34.6	_4	80	_	156: 6*	29: os	265: 7 6	17.s	12.5	40		14.4
120.0	3,000	120		300: — •	120: —	540: —	36.0	14.1	105	—	16.9
lOO.o	2,210	130	—	261: 7 9	109: 68	501: 47	41.4	15.8	101	—	19.0
89.7	2,800	160	—	284: 7 8	69: 82	514: 10	47.5	18.6	100	—	22.2
	_	163	55	314: 886	95: 93	574: 36	43.0	16.3	68	■-	18.2
88.0	_6	190	—	295:	54 6 0	539: 6 0	36.0	11.6	40	—	12.6
180.0	1,625	270	—	391- 87	185: 4 8	847: 36	90.o	19.3	94	—	21.4
160. o	3,500	280	—	324: —	82: —	686: —	76.2	16.7	90	—	18.8

last. — * Kingförbrukning under året 14.64 kilogram. — * Under förutsättning att endast
procent sprit. — “ Kingförbrukning under året 27.R kilogram.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 1i2 höft. (Nr 174.) 7

98

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174,

Skatte- och försäkringspremie -

(Nuvarande skattesatser: fordonsskatt: 10:—, 15:— och 25:— kr. per fordon;

(Föreslagna			»	: 15:—,	20: —	* 30: —	» »	■» ;
							å	r 1 i g
	Försälj- nings- pris	Tjänste- vikt	Bränsle-	Ring- skatte- vikt	fordonsskatt	bensinskatt
Fabrikatbeteckning	förbruk-ning per mil	nu	efter föresla-gen höj-ning	nu	efter före-) slagen höjning
	kr.	kg.	Uter	kg.	kr.	kr.	kr.	kr.

Under antagen årlig

A lättvikts .....

B utan sidvagn

C med »

D 1 utan »

D 2 med »

E 1 utan »

620

/ 1,345—
\ 1,495

.. 1,990

.. 1,650
.. 2,175
.. 1,675

E2 » »

1,875

A lättvikts ......

B utan sidvagn
C med »

D 1 utan »

D 2 med »

E 1 utan »

E2 • »

58

150

230

178

255

182

226

0.25	3.4	10: —	15	—	20	—	25: —
0.5	8.8	15: —	20	—	40	—	50: —
0.7 5	13.2	25: —	30	—	60	—	75: —
0.5	10.6	15: —	20	—	40	—	50: —
0.76	15.9	25: —	30	—	60	—	75
0.45	10.6	15: —	20	—	36	—	45
0.7	11.4	15: —	20	—	56	—	70: —
				Under antagen årlig
		10: —	15	—	40	—	50	—
		15: —	20		80	—	100	—
		25: -	30		120	—	150	—
		15: —	20	—	80	—	100	— ;
		25:-	30	—	120	—	150	-
		15: —	20	—	72	—	90	—
		15: —	20	—	112	—	140	— 1

Motorcyklar med sidvagn:
genomsnittssiffror......

'' Motorcyklar med si dvagn:
| genomsnittssiffror ......

l.o

l

7

1.05

Postverkets motorcykeltrafik dr 1930.

I I dB I I I

— | 23: 08’] — [99: 88 3| —

Ett handelsföretags motorcykeltrafik år

17.06 I 25: — — 116: 76

1 Rings slitstyrka: 1,500 mils körning. — 2 En del av motorcyklarna hava ej varit i bruk
henty!, bestående av 75 % bensin och 25 % motorsprit. — 4 Rings slitstyrka: 1,400 mils

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

99

Tabell 4.

belastningen å motorcyklar.

bensinskatt: 8 öre för Uter; ringskatt: 2 kr. för kg.)

» 10 » » » ; » : 3 kr. 50 öre för kg.)

s k a t				Sammanlagd skatt per mil			Sammanlagd skatt och försäkringspremie per
ringshatt''	summa skatt			Traflkför-	mil
nu	efter före-slagen höjning	nu	efter före-sl agen höjning	nu	efter före-slagen höjning	säkrings-premie per år	nu	efter före-slagen höjning
kr.	kr.	kr.	kr.	öre	öre	kr.	öre	öre
körning av 1,000 mil.
4: 58	7: 93	34: 68	4 . 98	3.5	4.8	80	—	11.5	12.8
11: 73	20: 68	66: 78	90: 68	6.7	9.1	80	—	14.7	17.1
17: 60	30: 8 0	102: 60	135: 80	lO.s	13.6	70	—	17.8	20.6
14: 18	24: 78	69: 13	94: 7 3	6.9	9.5	80	—	14.9	17.5
21: 20	37: 10	106: 20	142: 10	10.6	14.2	70	—	17.6	21.2
14: 13	24: 73	65: 18	89: 7 8	6.5	9.0	80	—	14.5	17.0
15: 20	26: 60	86: 2 0	116: 60	8.6	11.7	80	—	16.6	19.7
körning av 2,000 mil.
[ 9: 06	15: 86	59: 06	80: 8 6	3.0	4.0	80	—	7.0	8.0
23: 4 6	41: 06	118: 46	161: 06	5.9	8.1	80	—	9.9	12.1
35: 20	61: 60	180: 20	241: 60	9.0	12.1	70	—	12.5	15.6
28: 2 6	49: 4 6	123: 26	169: 46	6.2	8.5	80	—	10.2	12.5
42: 40	74: 20	187: 4 0	254: 20	9.4	12.7	70	—	12.9	16.2
£8: 26	49: 4 6	115: 26	159: 46	5.8	8.0	80	—	9.8	12.o
30: 4 0	53: 20	157: 40	213: 20	7.9	10.7	80	—	11.9	14.7
(Årskörnin	g i genomsnitt 1,161	mil.)
13: 24		135: 70		11.7	—	56: —	16.6
1930. (Årskörning i genomsnitt 1,390 mil.)
1 33: — 4		174: 76	—	12.6	—	70: —	17.6	_

hela året.
körning.

Under förutsättning att endast bensin användes. I verkligheten användes

100

Kungl, Maj:ts proposition Nr 174.

För vissa motorfordonstyper ut gå -

				Sverige		Norge	Danmark	Finland
		För-	Tjän- ste- vikt kg.	Fordonsskatt
	Automobiltyp	sälj- nings- pris kr.	nu kr.	, efter före-i slagen höj-ning kr.	Väg- av- gift kr.	Lyx- skatt kr.	Summa årlig skatt kr.	Fordons- skatt ar.	Fordons- skatt kr.
1	Personautomo- biler. Ford standard Sedan ......	3,850	1,250	90	98	36	77	113	Ilo	73
2	Chevrolet Se-dan .........	3,975	1,375	100	112	39	80	119	130	86
3	Nash Sedan 660	5,400	1,425	Ilo	126	42	136	178	156	86
4	Chrysler 6 Se-dan .........	6,000	1,450	Ilo	126	42	160	202	156	86
5	Dodge 8 Sedan	7,000	1,630	130	154	48	200	248	180	100
6	Volvo Sedan ■	6,550	1,675	130	154	48	182	230	240	106
7	NashSedan 880	7,450	1,690	130	154	51	227	278	240	106
8	Reo 20, Sedan	8,100	1,790	140	168	54	266	320	255	161
9	Chrysler 8, Se-dan ......	10,500	1,800	140	168	54	430	484	255	113
10	Nash Sedan 894 RE............	10,850	2,150	180	224	63	465	528	340	181
11	La Salle Sedan	16,800	2,310	200	252	69	1,250	1,319	440	241
,12	Cadillac Sedan V. 8 .........	21,800	2,460	210	266	72	2,000	2,072	480	■ . . 255
: i18	Personomni- bussar- Dodge (30 pass.)	16,000	4,205	390	518	126		126	1,025	570
14	Scania-Vabis (35—45 pass.)	24,000	4,800	440	588 .	144		144	1,150	'' 665-855
lö	Scania-Vabis (50—60 pass.)	30,000	5,650	530	714	168	—	168	1,375	950—1,140
16	Lastaulomo- biler. Ford 131“ stan-dard .........	3,900	1,770	140	168	51		51	272	133
17	Chevrolet 157“	4,035	1,910	160	196	57	—	57	324	133
18	Volvo L V 60	5,950	2,000	160	196	60	—	60	342	133
19	Dodge B E F	7,800	2,100	170	210	63	—	63	360	76
20	Volvo L V 64	7,575	2,130	180	224	63	_	63	360	152
21	Dodge M E F	9,100	2,475	210	266	72	—	72	480	171
2 2	Scania-Vabis--•	14,500	2,750	240	308	81	—	81	546	247
23	GMC T 30 C...	10,375	2,820	250	322	84	—	84	594	190
24	Scania-Vabis -	15,500	3,100	270	350	93	—	93	750	323

skullen får icke överstiga 5 % av värdet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174,

101

Tabell 5.

ende årlig skatt i olika länder.

Nederländerna	Belgien	Tyska riket	England	Frankrike
1	S. k. per-soni. skatt					Fordons-skatt (inkl. 10 % till-läggsskatt)		. ... _ _______ Fordonsskatt
Väg- skatt	Summa årlig skatt	For-dons-skatt 1	Tili- läggs- skatt	Summa årlig skatt	Fordons- skatt	statlig	kommunal och departe-mental (högst	Summa
								25.5 %)
kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.	kr.
108	79	187	192		192	392	450	85	22	107	1
117	82	199	199	-	199	380	486	85	22	107	2
126	114	240	270	25	295	392	432	113	29	142	3
126	128	254	300	40	340	428	468	129	33	162	4
144	153	297	350	40	390	463	522	156	40	196	5
144	141	285	252	40	292	368	396	95	24	119	6 1
153	164	317	373	40	413	475	522	156	40	196	7
162	180	342	405	60	465	522	504	167	43	210	8
162	240	402	480	80	560	511	522	156	40	196	9
189	250	439	543	80	623	581	612	221	56	277	10
207	418	625	522	150	672	687	666	215	55	270	11
216	568	784	522	ISO	672	687	666	215	55	270	12
504	394	898	528	150	678	624	1,037	183	47	230	ia|
576	634	1,210	492	150	642	713	1,210—1,382	145	37	182	14
672	814	1,486	492	200	692	832	1,555—1,728	145	37	182	15
153	80	233	192		192	267	450	85	22	107	1H
171	83	254	202	—	202	297	450	85	22	107	17
180	128	308	252	—	252	297	450	95	24	119	18
189	173	362	312	—	312	327	450	90	23	113	19
189	167	356	252	—	252	327	450	95	24	119	20
216	205	421	312	—	312	356	504	90	23	113	21
243	350	593	492	—	492	416	576	145	37	182	2 2
252	237	489	408		408	416	576	113	29	142	23
279	379	658	492		492	475	576	145	37	182	24

102

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

Tabell 6.

Motorfordonstrafikens årliga belastning av skatter och tullar i olika länder, un

antagande av viss årlig körning.

•	Personautomobiler (antagen årlig körning: 1,200 mil)	Personomnibussar (antagen årlig körning: 5,000 mil)	Lastautomobiler (antagen årlig körning: 1,800 mil)
Lastförmåga................. Försäljningspris............ Tjänstevikt ............... Bensinförbrukn. per mil Ringarnas skattevikt	.4—5 pass. 3,850 kr. 1,250 kg. 1.2 lit. 33.2 kg.1	4—5 pass. 7,000 kr. 1,630 kg. 1.76 lit. 39.6 kg.1	7 pass. 21,800kr. 2,460 kg. 2.25 lit. 53.6 kg.1	30 pass. 16,000 kr. 4,205 kg. 3.0 lit. 186 kg.2	50—60 pass. 30,000 kr. 5,650 kg. 3.4 lit. 233 kg.2	2 ton 4,035 kr. 1,910 kg. 1.7 lit. 69 kg.1	2l/s ton 9,100 kr. 2,475 kg. 2.5 lit. 138 kg.1	41/* ton 15,500 kr. 3,100 kg. 2.8 lit. 219 kg.1
Sverige
vid d. 7i 1932 gällande skatte- och tullsatser:	•
Skatt: fordons- ............	90	130	210	390	530	teo	210	270
bensin- ............	115	168	216	1,200	1,360	245	360	403
ring-..................	27	32	43	310	388	83	166	263
Summa skatt	232	330	469	1.900	2,278	488	736	936
: Tull: fordons-3 .........	69	126	390	360	B75	72		279
bensin- ...........	1	2	3	15	17	3	5	5
ring-.................	16	19	26	186	233	50	99	158
Summa tull	86	147	419	561	925	125	269	442
, Summa skatt och tull	31$	477	888	2,461	3.203	613	1,005	1,378
Sverige efter föreslagna skattehöj-ningar samt höjning av tullen å personautomo-biler med 5 procent:				''
Skatt: fordons- ............	98	154	266	518	714	196		350
bensin-...............	144	210	270	1,500	1,700	306	450	504
ring-..................	46	55	75	542	680	145	290	460
Summa skatt	288	419	611	2,560	3,094	647	1,006	1,314
1 Tull: fordons- ............	92	168	520	360	675	72		279
bensin-...............	1	2	3	15	17	3	5	5
ring- ................	16	19	26	186	233	50	99	158
Summa tull	109	189	549	561	925	125	269	442
Summa skatt och tull	397	60$	1,160	3,121	4,019	772	1,275	1.756
Norge:
Skatt: fordons-(vägavgift)	36	48	72	126	168	57	72	93
lyx-4 ..............	77	200	2,000	_	_
bensin-..............	43	63	81	450	510	92	135	151
ring-..................	20	24	32	233	291	62	124	197
Summa skatt	176	335	2,185	809	969	211	331	441

'' Ring8,flitstyrka 3,000 mil. - 2 Rings slitstyrka 6,000 mil. - 5 Vs av hela tullen resp. skatten. V
Härnäs livslängd beräknad till 5 är. — 4 Första året.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

108

rmåga-.............. 4—5 pass.

örsäljningspris .».......... 3,850 kr.

nstevikt .................. 1,250 kg.

Bensinförbrukn. per mil 1.2 lit.
in as skattevikt...... 33.2 kg.1

ull: fordons-3............ 113

ring-.................. 5

Summa tull 179

Summa skatt och tull 355

Danmark:

Skatt: fordons- ............

omsättnings-3......

bensin-...............

Summa skatt

Tull: fordons-3............

ring--.................

Summa tull

Summa skatt oell tull

Finland:

Skatt: fordons- ............

bensin-..............

Summa skatt

Tull: fordons-3............

bensin................

ring-.................

Summa tull
Summa skatt och tull

Nederländerna:

Skatt: fordons- (vägskatt)
s.k. personlig skatt

Summa skatt

Tull: fordons-3............

bensin-...............

ring...................

Summa tull
Summa skatt och tull

110

134

130

.374

78

9

87

461

73

76

149

73

154

30

267

406

108

79

187

69

118

6

193

380

4—Spass.
7,000 kr.
1,630 kg.
1.76 lit.
39.6 kg.1

315

7

322

657

180

280

189

649

284

11

295

944

100

111

211

112

225

36

373

584

144

153

297

126

172

7

305

602

ler 1,200 mil)	Personomnibussar (antagen årlig körning: 5,000 mil)	Lastautoinobiler (antagen årlig körning: 1,800 mil)
7 pass.	30 pass.	50—60 pass.	2 ton	2V> ton	4V2 ton
21,800 kr.	16,000 kr.	30,000 kr.	4,035 kr. 9,100 kr.	15,500 kr.
2,460 kr.	4,205 kg.	5,650 kg.	1,910 kg.	2,475 kg.	3,100 kg.
2.25 lit.	3.0 lit.	3.4 lit.	1.7 lit.	2.5 lit.	2‘8 lit.
53.6 kg.1	186 kg.’	233 kg.2	69 kg.1	138 kg.1	219 kg.1
975	432	810	86	198	335
10	70	87	19	37	59
985	502	897	105	235	394
3,170	1,311	1,866	316	566	835
480	1,025	1,375	324	480	750
1,224	620	1,180		- .	’ -
243	1,350	1,530	275	405	454
1,947	2,995	4,085	599	885	1,204
766	320	498	112	171	240
15	106	132	28	56	89
781	426	630	140	227	329
2,728	3,421	4,715	789	1,112	1,533
255	570	1,140	183	- .• 171	323
143	795	901	162	239	267
398	1,365	2,041	295	410	590
519	479	1,197	117	155	247
289	1,605	1,819	327	482	539
49	353	443	95	188	300
857	2,437	3,459	539	825	1,086
1,255	3,802	5,500	834	1,235	1,676
216	504	672	171	216	279
568	394	814	83	205	379
784	898	1,486	254	421	658
390	360	675	72	165	279
221	1,230	1,394	251	369	413
10	TA	91	19	39	62
621	1,663	2,160	342	673	754
1,405	I 2,561	3,646	I 596	994	1,412

1 Rings slitstyrka 3,000 mil. — 2 Rings slitstyrka 6,000 mil.
arnäs livslängd beräknad till 5 år.

*/6 av hela tullen resp. skatten. Vag -

104 Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

!	Personantomobiler (antagen årlig körning: 1,200 mil	Personomnibnssar (antagen årlig korning: 5,000 mil)	Lastautomobiler (antagen årlig körning: 1, mil)
Lastförmåga.................	4—5 pass. 4—5 pass. 7 pass.	30 pass.	50—60 pass.	2 ton	, 21/? ton	41/* ton
Försäljningspris...........	3,850 kr.	7,000 kr.	21,800 kr.	16,000kr	30,000 kr.	4,035 kr.	,9,100 kr. 15,500
Tjänstevikt .................	1,250 kg.	1,630 kg.	2,460 kg.	4,205 kg	5,650 kg.	1,910 kg.;2,475 kg	3,100
Bensinförbrukn. per mil 1.2 lit.	1.75 lit.	2.25 lit.	3.0 lit.	3.4 lit.	1.7 lit.	! 2.5 lit.	2.8 lit.
Rin as skattevikt.....	33.2 kg.1	39.6 kg.1	53.6 k?.1	186 kg.2	233 kg.2	69 kg.1	1 138 kg.1	219 kg.1
Belgien: Skatt. fordons- ...........	! 192	390	672	1 878	692	202	312	492
Tull: fordons- 36........	35	47	74	48	65	56	56	71
bensin- ............	144	i 210	270	1,500	1,700	306	450	504
ring- B ...............	2	2	3	22	27	6	12	18
Summa tull	181	| 259	347	1,570	1,792	368	518	593
Summa skatt och tull	373	649	1,019	2.248	2,484	570	880	1,086
Tyska riket: i Skatt: fordons- ............	392	463	687	624	832	| | 297	356	475
! Tull: fordons- 3 ........	149	200	305	412	491	238	| 306	351
bensin- 4 ............	233	340	437	2,430	2,754	496	729	816
ring-..................	15	18	24	174	218	47	93	148
Summa tull	397	558	766	3,016	3,463	781	1,128	1,315
Summa skatt och tull	789	1.021	1.453	3,640	4 295	1,078	1,484	1.790
England:
i Skatt. fordons- ............	450	522	666	1,037	1,728	450	504	576
Tull: fordons-3............	153	280	867	800	1,500	160	367	620
bensin-...............	190	277	356	1,980	2,244	404	594	665
ring-..................	21	25	33	242	303	65	129	205
Summa tull	364	582	1,256	3,022	4,047	629	1,090	1,490
Summa skatt och tull	814	1,104	1,922 1	4,059	5.775	1.079	1.594	2,066
Frankrike:
Skatt: fordons-5............	107	196	270	230	182	107	113	182
lyx- och omsätt-''
nings-3...............	37	67	208	192	360	38	88	149
bensin-...............	101	147 j	189	1,050	1,190 |	214	315	353
Summa skatt	345 ;	410 I	667	1,472	1,732	359	516	684
Tull: fordons-3 6 .........	305	411	1,170	1,862	2,534	370	495	837
bensin- 6 ............	95	139	178	990	1,122	202	297	333
ring-'' ...............	7	9	12	87	109	23	47	74
Summa tull	407 ;	559	1,360	2,939	3,765 1	595	839	1,244
Summa skatt och tull	652	969	2,027	4,411	5,497 II	954 I	1.355	1,928

Rings slitstyrka 3,000 mil. — ’ Rings slitstyrka 6,000 mil. — 5 l/h av hela tullen resp. skatten. Vag
narnas livslängd^ beräknad till 5 år. — 4 Beloppen avse den sammanlagda belastning, som uppgivits å
motorbränslet på grund av tull, skatt å inländsk mineralolja samt skyldighet att uttaga viss procent spri
Iran tyska spritmonopolet. — * Inklusive kommunal och departemental skatt. — R Enligt minimitariff.
Enligt mellantariff, som tillämpas vid import Irån U. S. A.

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

105

Tabell 7.

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å personautomobiler vid nuvarande skatte- och premiesatser.

(Fordonsskatt: 10 kr. per 100 kg. tjänstevikt; skattefritt avdrag 400 kg. Bensinskatt: 8 öre lör liter. Ringskatt: 2 kr. för kg.)

					Bränsle-		Under antagen årlig körning av	1,000 mil	Under antagen å	*lig korning av	1,200	mil 1.			Ärlig skatt		Sammanlagd
	För-		Last-	Tjäll-	Ring-	Ärlig		»Sammanlagd jr>, ., , skatt ®M+		Årlig	skatt		Sammanlagd	-------. Skatt -f försäkr. premie per ton-mil 5 6 öre								skatt	Skatt +
	sälj-	Tjäl) ste-	för- måga1 passa- gerare	stevikt					skatt										försäki. premie per ton-mil6 8 öre
Fabrikatbeteckning	nings- pris kr.	vikt kg.	+*/» last* kg.	ning per mil liter	vikt3 *kg.	för- , , bensin- d0,13~ : skatt skatt KaU snål t kr. kr.	I ring- i skatt4 8U1I''ma kr. | kr.	per mil öre	premie per ton-jper ton-mil 5 | mi, s b öre | öre	for- dons- skatt kr.	bensin- skatt kr.	ring- skatt4 kr.	summa skatt kr.	per mil öre	per ton-mil 5 öre	Fabrikat beteckning	for- dons skatt7 kr.	bensin- skatt kr.	ritig- skatt4 kr.	summa skatt kr.	per mil öre	per ton-mil6 öre
A........................	2,650	870	3	990	o.»	20.0	75: — 64: —	13: 38 152: 88	15.2	15.4 26.o	1 75: —	76: 80	16: —	167: so	14.0	14.1	23.0	Under antagen årlig körning	av .''1,000 mil.
B........................	3,350	1,202	4	1,362	1.2	33.2	90: — i 96: —	22: 1T208: 18	20.8	15 8 1 23 o	i 90-			031* 70				F 2 ....................	130	—	420	—	79: 20	629: 2o	21.0	10.9	13.8
	3,975	1,375	4	1,535	i.»	33.2	100: — jl04: -	22: 18''226: is	22.6	14.7 21.6	100: —	124: 80		251:36	20 9		19.3	j(i 2.....................	150	—	480	—	79: 20	709: 20	23.6	11.3	13.9
D.......................	5,145	1,420	4	1,580	1.5	36.4	110: — 120: —	24: 2 71254: 2 7	25.4	16.1 22.7	110: —	144: —	29: 12	283: 12	23.6	14.»	20.5	;H 3.....................	140	—	408	—	79: 20	627: 20	20.9	10.5	13.8
E........................	4,400 1,350/1,400	4	1,535	1.25	33.2	100: — 100: —	22: 13 222: 13	22.2	14.5 21.3	100: —	120: —	26: 56	246: 56	20.5	13.4	19.1	i H 4.....................	180		456	—	107: 20	743:20	24.8	10.4	12.7
F 1.....................	6,000''1,400/1,450	4	1,585	1.5	36.4	110: - 120: —	24: 27 254: 27	25.4	16.0 22.7	110: —	144: —	29: 12	283: 12	23.6	14.9	20.4	I ........................	140	—	360	—	84: 80	584: S o	19.5	9.9	12.7
F 2.....................	7,000	1,630	4	1,790	1.7 5	39.6	130: — 140: —	26: 40j296: 40	29.6	16.6 , 22.4	130: —	168: —	31: 68	329: 6 8	27.5	15.8	20.2	.1.......................	150	—	432	—	107: 20	689: 20	22.9	11.0	13.6
G 1	a finn	1 zinn/i	4	1 5§5	1 5	1	HO- JOD:								1 t		K 1.....................	130	—	384	—	72: 80	586: so	19.6	10.8	13.2
G 2.....................	10, sool 1,775/1,800	4	1,950	2.0	39,6	140: — j 160: —	26: 4 0 326: io	32.6	16.7 22.1	140: —	192: —	31: 68	363: 68	30.3	15.5	20. o	K 2.....................	160	—	432	—	79: 20	671: 20	22.4	10.1	12.6
H 1.....................	5,400	1.425	4	1,585	1.5		110: —120: —	24: 2 7.254: 27		16.0 22.7	110: —	144: —		983- 1 ■>	o	14 q	on 4	K 3.....................	190	—	432	—	107: 20	729: 2 0	24. s	9.6	11.8
H 2 ...................	6,100	1,515	4	1,675	1.6	37.2	120: — 128: -	24: 80 272: 80	27.3	16.3 22.6	120: —	153: 6 0	29: 7 6	303: 36	25.3	15.1	20.s							1 medeltal	10.4	13.1
H 3.....................	7,450	1,600	4	1,850	1.7	39.6	130: — 136: —	26: 4 0 292: 4 o		15.8 i 21.5 130: —	163: 20	31: 68	324: 88	27 1	14.6	19.1
								i										Under antaqen arlia komma	av 6.000	mil.
H 4.....................	10,850	2,150	6	2,390	1.9	53.6	180: -,152: —	35: 7 3 367: 7 3	36.8	15.4 19.8	180: —	182: 4 0	42: 88	405: 2 8	33. s	14.1	17.8	F 2.....................	130	_	840	—	158: 40	1,128: 40	18.8	9.s	11.2
i I ........................	6,550	1,675	4	1,835	i.®	42.1	ISO: — 120: —	28: 27 278: 2 7	27.8	15.2 20.»	130: —	144: —	33: 92	307: 92	25.7	14.0	18.8	G 2....................	150	—	960	_	158: 40	1,268: 4 0	21.1	10.1	11.4
1 J........................	8,100	1,790	4	1,950	1.8	53.6	140:-! 144: —	35: 7 3 319: 7 8	32.»	16.4 21.8	140: —	172: so	42: 88	355: 6 8	29.6	15.2	19.7	H 3.....................	140		816	—	158: 4 0	1.114: 40	18.6	9.3	10.7
1 K 1.....................	6,400	1,610	4	1,770	1.6	36.4	130: — 128: —-	24: 2 7 282: 2 7	28.2	15.9 i 21.9	130: —	153:6 0	29: 12	312: 72	26.1	14.7	19.7	H 4.....................	180		912	_	214: 40	1,306: 4 0	21.s	9.1	10.8
K 2.....................	8,000	1,910	4	2,070	1.8	39.6	160: — 144: —	26: 4 0 330: 4 o	33.0	16.0 21.0	160: —	1.72: 8 0	31: 68	364: 48	30.4	14.7	18.9	I ........................	140		720	_	169: 60	1,029: oo	17.2	8.7	10.1
K 3.....................	10,600	2,290	6	2,530	1.8	53.6	190: — 144: —	35: 7 6 369: 7 3	37.0	14.o i 18.8	190: —	172: 8 0	42: 8 8	405: 6 8	33.8	13.4	16.8	.1........................	150	—	864	_	214: 40	1,228: 4 0	20.5	9.8	11.1
i L........................	16,800	2,310	6	2,550	2.25	53.6	200: — ISO: —	35: 78-415: 73	41.6	16.3 1 20.4	200: —	216: —	42: 88	458: 88	38.2	15.o	18.4	K 1.....................	ISO	T-	768	_	145: 6 0	1,043: 6 0	17.4	9.2	10.6
|M .....................	21,800	2,460	6	2,700	2.25	53.6	210: — 180: —	35: 7 8 425: 7 8	42.6	15.8 19.7	210: —1216: —	42: 88	468: 88	39.1	14.5	17.7	K 2....................	160		864	_	158: 4 0	1,182: 40	19.7	8.9	10.2
N .....................	26,000	2,610	6	2,850	2.8	61.2	230: — 184: —	40: so{454: 80	45.5	16.0 i 19.6	230: —	220: so	48: 96	499: 7 6	41.6	14.6	17.7	K 3.....................	190		864	—	214: 4 o 1,268: 4 0	21.1	8.4	9.4
								1 medeltal	15.8 ; 21.7						14.6	19.5							1 medeltal	9.3	10.6

Telegrafverkets personvagnslrafik dr WHO (årskörning i genomsnitt 1,650 mil per vagn).

1 Genomsnittssiffror — 1,800 3—4 '' 1,440 I.02 40" 00:—1200: 04 ifås—1322: «4|

1 Exklusive förare, vilkens vikt inberäknas i tjäustevikteiv — * Vikten av en passagerare beräknad till <30 kg. —
premie 105 kronor per ar. — 1 Samtliga vagnar hava antagits inrättade för 6 passagerare, vilket förutsatts medföra
i medeltal 10 kg. per vagn. — 10 Trafikförsäkringspremie i medeltal 40 kronor per år. — 11 I genomsnitt per vagn

Ringarnas slitstyrka beräknas i genomsnitt til! 3.500 mils körning.

|; Drosktrafiken i Stockholm (årskörning i genomsnitt 7,000 mil per vagn).11
i| Genomsnittssiffror 1150: - 1,12b: — 192:—1 1,462: — 20.» 9.s 1 lo.:) 1

Reser vid ngsulrus t ning ej medräknad. — ‘ Rings slitstyrka: 3,000 mils körning. — 6 Vid halv last. — 0 Trafikförsäkringsen
ökning av t jlin s tesi k 1011 med 50—75 kg. — * Trafikförsäkringspremie 165 kronor per år. —9 Ringförbrukning under året
utgör inköpspriset 9,000 kronor, tjänstevikten 1,000 kg., bensinförbrukningen 2 liter per mil och ringskattevikten 48 kg.

Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Ii2 hafi. (Kr lii.)

*-■

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 174.

107

Tabell 8.

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å personautomobiler efter föreslagna skattehöjningar.

(I*ordonsskatt: 14 kronor per 100 kg. tjänstevikt; skattefritt avdrag 600 kg. Bensinskatt: 10 öre för liter. Ringskatt: 3 kronor 50 öre för kg.)

7 n d

er an

t a g

en å

r 1 i g

körning

a t

1,0 0 0

m i 1

U n d

er a

i t a g

en å

r 1 i g

kör

n i n

a v

1,2 0 0 m i

Fabrikatbe-

För- sälj-

Tjänstevikt

Ärlig skatt1

Sammanlagd skatt

Ökning resp. minskning ( nuvarande

—) i förhållande till skatt

Skatt + försäk-

Årlig skatt1

Sammanlagd skatt

Ökning resp. minskning (-nuvarande

-) i förhållande skatt

till

Skatt+ försäk-

teckning

nings-

för-

bensin- skatt

ring- skatt

summa skatt

per ! mil

per

fordons-

bensin-

ring-

sammanlagt

premie

för-

bensin- skatt kr.

ring- skatt kr.

summa skatt kr.

per mil öre

per

lordons-

bensin-

ring-

sammanlagt

premie

dons- skatt kr.

ton-ni il* öre

skatt.

skatt

skatt

per ton- [

perion-

dons-

ton-

skatt

skatt

skatt

per ton-

perion-

kr.

kg.

kr.

kr.

kr.

öre

kr.

°/ ■ o

(25 %) kr.

(75 %) kr.

kr.

mil | öre 1 %

mil 8 3 öre

| skatt i kr.

mil* öre

kr.

%

(25 %)j(75 %) kr. | kr.

kr.

mil öre

* ''o

mil 2 3 öre

1

A..............

2,650

870

60: —

80: —

23: 33

1 163: 33

16.3

16.5

— 15: —

— 20.o

16:-

10: -

11: -

1.1; 7.2

27.1

60: —

96: -

28: —

184: —

15.3

15.6

-15:-

— 20.0

19: 2 0

12: —

16: 20

1.4

9.7

24.3

1

2

B...............

3,350

1,202

98: —

120: —

38: 73

256: 73

25.7

18.8

8: —

8.9

24:-

16: 60

48: oo

3.5 23.4

26.6

98: —

144: —

46: 4 8

288: 4 8

24.0

17.7

8: —

8.9

28: 80

19; 92

56: 72

3.5

24.0

24.1

2

8

C...............

3,975

1,375

112: -

130: —

38: 73

280: 7 3

28.1

18.3

12:-

12.o

26: —

16: 60

54: 6 0

3.6 24.1

25.1

112: —

156: —

46: 48

314: 48

26.2

17.1

12: —

12.0

31: 20

19: 92

63: 12

3.5

25.1

22.8

3

4

D...............

5,145

1,420

126: —

150: —

42: 4 7

318: 4 7

31.8

20.2

16:-

14.5

30: —

18: 2 0

64: 20

4.1 25.2

26.8

126: —

180: —

50: 96

356: 96

29.7

18.8

16: —

14.6

36: —

21: 84

73: 84

3.9

26.1

24.4

4

5

K...............

4,400

1,350—1,400

112: —

125: —

38: 7 8

275: 73

27.6

18.0

12: —

12.0

25: —

16: 6 0

53: 60

3.5’ 24.1

24.8

112: -

150: —

46: 48

308: 4 8

25.7

16.7

12: —

12.0

30: —

19: 92

61: 92

3.3

25.1

22.4

5

6

F 1............

6,000

1,400—1,450

126: —

150: —

42: 4 7

318: 17

31.8

20.1

16:-

14.5

30: —

18: 20

64: 20

4.1 25.2

26.7

126: —

180: —

50: 96

356: 96

29.7

18.8

16:-

14.6

36: —

21: 84

73: 84

3.9

26.1

24.4

6

7

F 2............

7,000

1,630

154: —

175: —

46: 20

375: 20

37.5

21.0

24: —

18.5

35: —

19: äo

78: 86

4.4 26.6

26.8

154: —

210: —

55: 4 4

419: 44

35.0

19.5

24:-

18.6

42: —

23: 76

89: 7 6

4.2

27.2

24.4

7

8

G 1............

6,000

1,400—1,450

126: —

150: —

42: 4 7

318: 4 7

31.8

20.1

16: —

14.5

30: —

18: 20

64: 2 0

4.1 25.2

26.7

126: —

180: —

50: 96

356: 96

29.7

18.8

16:-

14.6

36: —

21: 84

73: 84

3.9

26.1

24.4

8

9

G 2............

10,500

1,775—1,800

168: —

200: —

46: 20

414: 20

41.4

21.2

28:-

20. o

40: -

19: 8 0

87: 80

4.51 26.»

26.6

168: —

240: —

55: 4 4

463: 4 4

38:6

19.8

28: —

20. o

48: —

23: 76

99: 76

4.3

27.4

24.3

9

10

II 1...........

5,400

1,425

126: —

150: —

42: 4 7

318: 4 7

31.8

20.1

16: —

14.5

30: -

18: 20

64: 20

4.1 25.2

26.7

J26: —

180: —

50: 96

356: 96

29.7

18.8

16: —

14.6

36: —

21: 84

73: 84

3.9

26.1

24.4

10

11

H 2............

6,100

1,515

140: —

160: —

43: 40

343: 4 0

34.3

20.6

20: -

16.7

32: —

18: 60

70: 60

4.2 25.9

26.7

140: —

192: —

52: 08

384: 08

32.0

19.1

20: —

16.7

38: 4 0

22: 3 2

80: 7 2

4.0

26.6

24.3

11

12

H 3............

7,450

1,690

154: —

170: —

46: 2 0

370: 20

37.0

20. o

24: —

18.5

34:-

19: 80

77: 80

4.2 26.6

25.7

154: —

204: —

55: 4 4

413: 44

34.5

18.6

24: —

18.5

40: 80

23: 7 6

88: 56

4.0

27.3

23.4

12

13

H 4..........

10,850

2,150

224: —

190: —

62: 58

476: 53

47.7

19.9

44: —

24.4

38: —

26: 80

108: 80

''4.5 29.6

24.3

224: —

228: —

75: 0 4

527: 04

43.9

18.4

44: —

24.4

45: 60

32: 16

121: 76

4.3

30. o

22.0

13

14

I ...............

6,550

1,675

154: —

150: —

49: 4 7

353: 4 7

35.3

19.3

24: —

18.5

30: —

21: 20

75: 20

4.1 27.0

25.0

154: —

180: —

59: 36

393: 36

32.8

17.9

24: -

18.5

36: -

25: 4 4

85: 44

3.9

27.7

22.6

14

15

•''...............

8,100

1,790

168: —

180: -

62: 53

410:53

41.1

21.1

28: —

20. o

36:-

26: 80

90: 8 0

4.7 28.4

26.4

168: —

216: —

75: 0 4

459: 04

38.3

19.6

28: —

20. o

43: 20

32: 16

103: se

4.4

29.1

24.1

15

16

K 1............

6,400

1,610

154: —

160: —

42: 4 7

356: 4 7

35.6

20.1

24: —

18.5

32:-

18: 30

74: 20

4.2 26.3

26.o

154: -

192: —

50: 96

396: 96

33.1

18.7

24: —

18.5

38: 4 0

21: 84

84: 2 4

4.0

26.9

23.6

16

17

K 2...........

8,000

1,910

196: —

180: —

46: 2 0

422: 20

42.2

20.4

36: —

22.5

36:-

19: 80

91: 80

4.4 27.8

25. ö

196: -

216: -

55: 4 4

467: 44

39.o

18.s

36: —

22.5

43: 20

23: 7 6

102: 96

4.3

28.2

23.0

17

18

K 3............

10,600

2,290

238: —

180: —

62: 53

480: 5 3

48.1

19.0

48: -

25.8

36: —

26: 80

110: so

4.4 30.0

23.1

238: —

216: -

75: 04

529: 0 4

44.1

17.4

48: —

25.3

43: 20

32: 16

123:36

4.0

30.4

20.9

18

19

L...............

16,800

2,310

252: —

225: —

62: 58

589:58

54.0

21.2

52: —

26.0

45: —

26: so

123: 8 0

4.9; 29.8

25.3

252: —

270: —

75: 04

597: 0 4

49.8

19.5

52: —

26.0

54: —

32: 16

138: 16

4.5

30.1

22.9

19

20

M ............

21,800

2,460

266: —

225: —

62: 58

553:53

55.4

20.5

56:-

26.7

45: —

26: so

127: 8 0

4.7: 30.0

24.4

266: —

270: —

75: 0 4

611: 04

50.9

18.9

56: —

26.7

54: —

32: 16

142: 16

4.4

30.3

22.1

20

21

X...............

26,000

2,610

294: —

230: —

71: 40

595: 4o'' 59.5 I medeltal I

20.9 19.9

64: — '' j

27.s 16.9

46: —1

30: 6 0

140: 60

4.9, 30.9 4.1: 26.o!

24. oj 25. si

294: — |

276: —

85: 6 8

655: 6 8

54.6

19.2 18.5

64: —

27.8 16.9

55: 2 0

36: 7 2

155: 9 2

4.6 3.9

31.2 26.7

22.3 23.4

21

Uppgiftet rörande lastförinaga, bränsleförbrukning oell ringskattevikt samt övriga uppgifter, som legat till grund för beräkningarna, återfinnas i tab. 7. — 5 Vid halv last.

Trafikförsäkringspremie 105 kronor per

Bihang lill riksdagens protokoll 19.12. 1 sami. I''i2 höft. (\r 174.)

108

Kungl. Majlis proposition Nr 174

Skatte- och försäkringspremiebeiastningen å

(Fordonsskatt: 14 kr. per 100 kg. tjänstevikt; skattefritt avdrag 600 kg.

Fabrikat- beteckning	Försäljnings- pris kr.	Tjänste- vikt kg.			Å r 1	> g	skatt1
fordons- skatt kr.	bensin- skatt kr.	1 ring- ; skatt kr.	summa skatt kr.
							Under	antagen årlig
F 2 ............	7,000	1,680	154	—	525	—	138: 60	817:60 |
| G 2 ............	10,500	1,850	182	—	600	—	138: 6 0	920: 60
! H 3 ............	7,450	1,750	168	—	510	—	138: 60	816: «o
| H 4 ............	10,850	2,150	224	—	570	—	187: 60	981:60
I ...............	6,550	1,725	168	—	450	—	148: 40	766: 4 0
J ...............	8,100	1,850	182	—	540	—	187:4S0	909: 60
K 1 ............	6,400	1,660	154	—	480	—	127: 4 0	761: 40
K 2 ............	8,000	1,970	196	—	540	—	138: 60	874: 60
j K 3 ............	10,600	2,290	238	—	540	—	187: 60	965: 60
								1 medeltal
							Under	antagen årlig
F 2 ............	—	—	154	—	1,050	—	277: 20	1,481: 20
G 2 ............	—	—	182	—	1,200	—	277: 20	1,659: 20
H 3 ............	—	—	168	--	1,020	—	277: 20	1,465: 20
H 4 ............	—	—	224	—	1,140	—	375: 20	1,739: 20
I ...............	—	—	168	—	900	—	296: so	1,364: 80
•I ...............	—	—	182	—	1,080	—	375: 20	1,637: 20
j K 1 ...........	—	—	154	—	960	—	254: 80	1,368: 80
K 2 ............	—	—	196	—	1,080	—	277: 20	1,553: 20
K 3 ............	—	—	238	—	1,080	—	375: 20	1,693: 20
■								I medeltal

1 Uppgifter rörande lastförmåga, bränsleförbrukning och ringskattevikt saint övriga upp5
Trafikförsäkringspremie 165 kronor per år.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

109

Tabell 9.

personautomobiler efter föreslagna skattehöjningar.

Bensinskatt 10 öre för liter. Ringskatt: 3 kr. 50 öre för kg.) .

| Sammanlagd skatt	, Ökning resp. minskning (—	) i förhållande till	nuvarande	skatt	Skatt + | försäkrings-premie per ton-mil 2 8 öre
per mil i öre	per tonmil3 öre	fordonsskatt	bensin, skatt (25 %) kr.	ring-skatt (75 %) kr.	sammanlagt
i l kr.	%	kr.	per j tonmil | öre	%
körning av 3,000 mil.								1
j 27.3	1 14.2	| 24	—	18.6	105	—	59: 4 0	188: 4 0	3.8	29.9	17.1
| 30.7	14.7	32	—	21.3	120	—	59: 40	211: 40	3.4	29.8	17.3
27.2	13.7	28	—	20. o	102	—	59: 40	189: 40	3.2	30.2	16.4
! 32.7	13.7	44	—	24.4	114	—	80: 4 0	238: 4 0	3.3	32.1	16.0
25.6	13.0	28	—	20. o	90	—	63: 60	181:60	3.1	31.1	15.8
30.8	14.6	32	—	21.3	108	—	80: 40	220:40	3.5	32.0	17.1
25.4	13.4	24	—	18.5	96	—	54: 60	174: 60	3.1	29.8	16.3
29.2	13.2	36	—	22.5	108	—	59: 4 0	203: 4 0	3.1	30.8	15.7
32.2	12.7	48	—	25.3	108	—	80: 40	236: 40	3.1	32.4	14.9
	13.7			21.8					3.8	30.8	16.8
körning av 6,000 mil.
24.7	12.9	24	—	18.5	210	—	118: so	352: so	3.1	31.3	14.8 j
27.7	13.2	32	—	21.3	240	—	118: 80	390: 8 o	3.1	30.8,	14.5 |
24.4	12.8	28	—	20. o	204	—	118:80	350:so	3.0	31.6	12.3 j
29.0	12.1	44	—	24.4	228	-	160: 80	432: so	3.0	33.1	13.8 j
22.7	11.6	28	—	20. o	180	—	127: 20	335: 20	2.9	32.6	13.0 i
27.8	13.1	32	—	21.8	216	—	160: 8 0	408: 8 o	3.3	33.8	14.4
22.8	12.0	24	—	18.5	192	—	109: 20	325: 20	2.8	31.2	13.5
25.9	11.7	36	—	22.6	216	—	118: 80	370: SO	2.8	31.4	13.0
28.2	11.2	48	—	25.3	216		160: 80	424: 60	2.8"''''	33.5	12.2
	12.2			21.R					2.9	32.1 !	13.4

gifter, som legat till grund för beräkningarna, återfinnas i tab. 7. — 5 Vid halv last.

11®

Kungl. Martts proposition Nr 174.

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å

(Fordonsskatt: 14 kr. per 100 kg. tjänstevikt; skattefritt avdrag 600 kg.

Fabrikat- beteckning	Försäljnings- pris kr.	Tjänste- vikt kg-		Årlig	skatt1
fordons- bensin-skatt skatt kr. 1 kr.	ring- skatt kr.	summa skatt kr.
					Under	antagen årlig
A ...............	16,000	4,205	518	— 900:—	325: 50	1,743: 50
B 1 ............	24,000	4,800	588	840: —	353: 50	1,781: 50
B 2 ............	30,000	5,650	714	— 1,020: —	407: 7 5	2,141: 75
c: ...............	30,000	5,060	630	— 750: —	353: 50	1,733: 50
						I medeltal
					Under	antagen årlig
A ...............	—	—	518	1,500: —	542: 50	2,560: 50
B 1 ............	—	—	588	— 1,400: —	589:l7	2,577:17
B 2 ............	—	—	714	— 1,700: —	679: 58	3,093: 58
C ...............	—	—	630	— 1,250: —	589: 17	2,469: 17
						I medeltal
					Under	antagen årlig
A ...............	-	—	518	— 1,800: —	051: —	2,969: —
B 1 ............		—	588	— 1,680: —	707: —	2,975: —
B 2 ............	—	—	714	— 2,040: —	815: 50	3,569: 50
C ...............	-	—	630	- 1,500: —	707: —	2,837: —
---- ''	.					1 medeltal

1 Uppgifter rörande lastförmåga, bränsleförbrukning och ringskattevikt samt övriga upps
Trafikförsäkringspremie 280 kronor per år.

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

lil

Tuben 10.

personomnibussar efter föreslagna skattehöjningar.

Bensinskatt 10 öre för liter. Kingskatt: 3 kr. 50 öre för kg.)

Sammanlagd skatt	Ökning resp. minskning (—	) i förhållande till	nuvarande	skatt	Skatt + försäkrings-premie per ton-mil 2 8 öre
per mil i öre	per tonmil2 öre	fordonsskatt	bensin-skatt (25 %) kr.	ring-	sammanlagt
i kr.	%	skatt (75 %) kr.	kr.	per tonmil j öre | %
körning av ti,000 mil.
58.1	10.9	128: —	32.8	180: —	139: 50	447: 50	2.8	34.5	12.7
59.4	9.4	148: —	33.6	168: —	151: 50	467: 50	2.4	35.6	10.9
71.4	9.3	184: —	34.7	204: —	174: 7 5	562: 75	2.5	35.6	10.5 ,
57.8	9.6	160: —	34.0	150: —	151:50	461: 50	2.5	36.3	11.2
	9.s		33.6				2.5	35.6	‘ ... “ 11.8
körning av 5,000 mil.
51.2	9.6	128: —	32.8	300: —	232: 50	660: 50	2.5	34.8	10.7 |
51.6	8.2	148: —	33.6	280: —	252: 50	680: 5 0	2 2	35.9	9.1
61.9	8.0	184: —	34.7	340: —	291: 25	815: 25	2.1	35.8	8.8
49.4	8.2	160: —	34.o	250: —	252: 50	662: 50	2.2	36.7	9.2
	8.5		33.8				2.2	35.s	9.5 j
körning av 6,000 mil.
49.5	9.8	128: —	32.8	360: —	279: —	767: —	2.4	34. s	10.2
49.6	7.9	148: -	33.6	336: —	303: —	787: —	2.1	36.0	8.6
59.5	7.7	184: —	34.7	408: —	349: 50	941: 50	2.0	35.8	8.3
47.3	7.9	160: —	34.0	300: —	303: —	763: —	2.1	36.s	8.7
	8.2		33.8				2.1	35.9	9.0

gifter, som legat till grund för beräkningarna, återfinnas i tab. 2. — 2 Vid halv last. —

112

Kungl. Majlis proposition Nr 174.

Skatte- och försäkringspremiebelastningen å

(Fordonsskatt: 14 kr. för 100 kg. tjänstevikt; skattefritt avdrag 600 kg.

1					Å r	1 i g	skatt1
Fabrikat-1 beteckning	Försäljnings- pris kr.	Tjänste- vikt kg.	fordons- skatt kr.	bensin- skatt kr.	ring- skatt kr.	summa skatt kr.
							Under	antagen årlig
A ............	4,240	1,850	182	—	175	—	80: 7 3	437: 73
B ............	4,035	1,910	196	—	170	—	80:7 3	446: 7 3
C 1 .........	5,950	2,000	196	—	200	—	113: G3	509: 63
C 2 .........	7,575	2,130	224	—	250	—	161: —	635: —
D 1 .........	7,800	2,100	210	—	225	—	141: 6 7	579: 67
D 2 .........	9,100	2,475	266	—	250	—	161: —	677: -
E ............	10,000—10,500	2,600	280	—	210	—	144: 6 7	634: 67
F ............	10,375	2,820	322	—	225	—	217: —	764: —
G 1 .........	14,500	2,750	308	—	250	—	210: —	768: —
G 2 .........	15,500	3,100	350		280		255:50 Under	885: 60 I medelia antagen årlig
A ............		—	182	—	315	—	145: 3 2	642: 82
B ............	—	—	196	—	306	—	145: 32	647: 32
C 1 .........	—	—	196	—	360	—	204: 54	760:64
C 2 .........	—	—	224	—	450	—	289: so	963: 80
B 1 .........	—	—	210	—	405	—	260: 40	875: 40
D 2 .........	—	—	266	—	450	—	289: S0	1,005: so
E ............	—	—	280	—	378	—	260: 40	918: 4 0
F ............	—	—	322	—	405	—	390:60	1,117: 60
G 1 .........		—	308	—	450	—	378: —	1,136: —
G 2 .........		—	350	—	504	—	459: 9 0	1,313: 90 I medeltal

1 Uppgifter rörande lastförmåga, bränsleförbrukning och ringskattevikt samt övriga upp*
Trafikförsäkringspremien utgör för de med A, B, Cl och D 1 betecknade vagnarna 105

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174.

113

Tabell 11.

lastautomobiler efter föreslagna skattehöjningar.

Bensinskatt: 10 öre lör Uter. Ringskatt: 3 kr. 50 öre för kg.)

Sammanlagd skatt	Ökning resp. minskning (—	) i förhållande till	nuvarande	skatt	Skatt + försäkrings premie per tonmil2 8 öre
per . mil öre	per tonmil2 öre	fordonsskatt	bensin-skatt (25 %) kr.	ring-skatt (75 %) kr.	sammanlagt
kr.	%	kr.	per tonmil öre	%
körning av 1,000 ini l.
43. S	15.5	32	—	21.3	35: —	34: 60	101: 60	3.6	30.2	19.2
44.7	15.6	36	—	22.5	34: —	34: 60	104: 60	3.6	30.6	19.3
51.0	17.6	36	—	22.5	40: —	48: 70	124: 70	4.3	32.4	21.2
63.5	19.8	44	—	24.4	50: —	69: —	163: —	5.1	34.6	22.6
58.0	21.8	40	—	23.6	45: —	62: —	147: —	5.4	34.0	25.1
67.7	18.2	56	—	26.7	50: —	69: —	175: —	4.7	34.9	20.6
63.5	16.5	60	—	27.8	42: —	62: —	164: —	4.8	34.8	18.8
76.t	18.8	72	-	28.8	45: —	93: —	210: —	5.0	37.9	20.5
76.8	17.1	68	—	28.3	50: —	90: —	208: —	4.7	37.1	19.1
88.6	16.6	80	—	29.6	58: —	109: 50	245: 50	4.6	38.4	18.2
	17.7			25.6				4.6	34.5	20.5
körning av 1,800 mil.
35.7	12.7	32		21.3	63: —	62: 28	157: 28	3.1	32.4	14.7
35.8	12.6	36		22.5	61: 20	62: 28	159: 48	3.1	32.7	14.6
42.8	14.6	36	—	22.5	72: -	87: 66	195: 66	3.8	34.6	16.6
53.5	16.7	44	—	24.4	90: —	124: 20	258: 20	4.5	36.6	18.2
48.6	17.8	40	—	23.5	81: —	lil: 60	232: 60	4.7	36.2	20. o
55.9	15.0	56		26.7	90: —	124: 20	270: 20	4.0	36.7	16.3
51.0	13.3	60		27.3	75: 60	lil: 60	247: 20	3.6	36.8	14.6
62.1	14.9	72	—	28.8	81: —	167: 40	320: 4 0	4.8	40.2	16.1
63.1	14.0	68	—	28.8	90: —	162: —	320: —	3.9	39.2	15.1
73.0	13.6	80	—	29.6	100: 80	197: 10	377: 90	3.9	40.4	14.6
	14.5			25.5				3.9	36.6	16.1

gifter, som legat till grund för beräkningarna, återfinnas i tab. 3. — 2 Vid halv last. —
kronor och för övriga 90 kronor per år.

114

Kungl. Majrts proposition Nr 174

Innehållsförteckning.

Sid.

Inledning............................................................................................................ 10

Fördelningen av kostnaderna för vägväsendet ............................................... 11

Automobilbeskattningen i Sverige ..................................................................... 16

a) Historik ................................................................................................... 1®

b) Gällande bestämmelser och deras verkningar................................................... 18

c) Trafikförsäkring .....-.................................... ............................................... 20

Motorfordonsbeståndet under åren 1923—1931............................................... 21

Inhemsk produktion och utrikes handel beträffande motorfordon under åren

1925—1930 ................................................................................................... 23

Motorfordonsbeståndet den 30 september 1931................................................ 26

Motorfordonsbeståndets tjänsteviktsgruppering den 30 september 1931 ......... 27

Motorfordonstrafikens nuvarande belastning av skatter och trafikförsäkringspremier
..... 30

Automobilbeskattningen i vissa främmande länder .......................................... 37

Fördelningen av automobilbeskattningen på olika fordonskategorier............... 41

Yttranden av länsstyrelserna rörande automobilbeskattningen ........................ 45

Förändrade grunder för automobilbeskattningen ............................................. 47

1. Fördelningen av skatteökningen å fordon, gummiringar och bensin ............... 47

2. Höjning av bensinskatten........................................................................... 18

3. Ifrågasatt beskattning av annat motorbränsle än bensin................................ 49

a) Motorsprit....................................................................................... 1®

b) Annat icke skattepliktigt motorbränsle än motorsprit........................... 49

4. Höjning av gummiringskatten................ 50

a) Ökningen av slitstyrkan hos gummiringar.......................................... 50

b) Nedgången i pris å gummiringar ...................................................... 52

c) Departementschefens förslag.......................................................... 54

5- Höjning av fordonsskatten för automobiler................................................... 54

a) Allmänna synpunkter ..................................................................... 54

b) Skattebelastningen för närvarande i förhållande till vägslitningen ......... 54

c) Verkningarna i avseende å skattebelastningen av höjningen av bensin och

gummiringskatterna ........................................................... 56

d) Huru bör fordonsskatten avvägas? ................................................... 57

e) Departementschefens förslag............................................................. 59

1) Fordonsskattens belopp per år för olika fordon ................................ 59

Kungl. Maj:ts proposition Nr 174. 115

Sid.

6. Verkningarna av den föreslagna omläggningen av beskattningen av automobiler 61

a) Skatte- och trafikförsäkringspremiebelastningen å olika slag av trafik vid

den föreslagna ökningen av beskattningen ....................................... 61

b) Skattebelastningen enligt förslaget jämfört med skattebelastningen i vissa

andra länder .............................................................................. 65

7. Höjning av fordonsskatten för motorcyklar...............r................................... 66

a) Departementschefens förslag.............................................................. 66

b) Verkningarna av skatteskärpningen för motorcyklar .......................... 66

8. Beskattning av släpvagnar .......................................................................... 67

a) Gällande bestämmelser .................... 67

b) Tidigare uttalanden rörande beskattning av släpvagnar ...................... 68

c) Släpvagnsbeståndet...................................................................... 69

di Beskattning av släpvagnar i vissa främmande länder ........................... 71

e) Yttranden...................................................................................... 71

f) Fordonsskatt å släpvagnar ............................................................... 73

g) Departementschefens förslag ............................................................ 75

h) Gummiringskattens tillämplighet ........................................................ 76

9. Ifrågasatt särskild beskattning av motorfordon med massiva gummiringar ...... 76

a) Gällande bestämmelser ................................................................... 76

b) Beståndet av motorfordon med massiva ringar................................... 77

c) Departementschefens förslag...................................................... 78

10. Inkomstberäkning .................................................................................... 78

11. Särskilda frågor .................................................................... 79

a) Restitution av bensinskatt .............................................................. 79

b) Tid för ikraftträdande av de föreslagna skatteförhöjningarna ............... 80

Bilaga A.

Automobilbeskattningen i vissa främmande länder ............................................. 81

Tabeller ......................................................................................................... 92

bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. H2 hafi. (Nr i9l.) 8