Kungl. Maj:ts proposition nr 172 (Proposition 1926:172)

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

tfr 172.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Sveriges
anslutning till den internationella luftfartskonventionen;
given Stockholms slott den 19 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Viktor Larsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 19 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothxn, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Larsson, TVigforss,
Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen
för försvarsdepartementet anför departementschefen, statsrådet Larsson:

Den 13 oktober 1919 avslöto de vid fredskonferensen i Paris representerade
allierade och associerade makterna en konvention angående reglering av den internationella
luftfarten. Sedan nio av signatärmakterna ratificerat konventionen
och Persien anslutit sig till densamma, trädde den i kraft den 11 juli 1922.
Sedermera hava åtskilliga andra makter ratificerat eller anslutit sig till konventionen,
som för närvarande är gällande för följande länder:

Australiska statsförbundet, Belgien, Bulgarien, Canada, Chile, Frankrike.
O reklam!, Indien, Irländska fristaten, Italien, Japan, Nya Zeeland. Persien,
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 144 höft. (Nr 172.)

Sill 2G 1

Den internationella
luftfartskonyentionens

väsentliga
bestämmelser.

2 Kungl. Maj it s proposition nr 172.

Polen, Portugal, Rumänien, Serbo-Kroato-Slovenska Staten, Siarn, Storbritannien,
Sydafrikanska Unionen, Tjeckoslovakien och Uruguay.

Vissa av de länder, som undertecknat konventionen, däribland Amerikas
Förenta Stater och några av de sydamerikanska staterna, hava underlåtit att
ratificera densamma.

I konventionen stadgas, att en var av de fördragsslutande staterna förpliktar
sig att i fredstid medgiva luftfartyg hemmahörande i någon annan av de fördragsslutande
staterna rätt att på ofarligt sätt färdas över förstnämnda statsområde
under förutsättning att de villkor, som föreskrivas i konventionen,
bliva iakttagna (art. 2).

En var av de fördragsslutande staterna är berättigad att av militära skaf
eller av hänsyn till allmän säkerhet förbjuda luftfartyg, hemmahörande i någon
annan av de fördragsslutande staterna, att färdas över vissa områden inom sitt
territorium vid äventyr av i statens lagstiftning bestämt straff men med förbehåll
att i detta hänseende samma bestämmelser skola gälla beträffande privata
luftfartyg, hemmahörande i den andra fördragsslutande staten, som beträffande
dess egna privata luftfartyg (art. 3).

Fördragsslutande stat får icke annat än genom ett särskilt och till tiden
begränsat tillstånd medgiva luftfart över sitt område för luftfartyg, som ickehar
någon av de fördragsslutande staternas nationalitet (art. 5).

Luftfartyg har den stats nationalitet, i vars luftfartygsregister det är infört
(art. 6).

Vid mellanstatlig luftfart skall varje luftfartyg vara försett med luftvärdighetsbevis,
utställt eller godkänt av den stat, vars nationalitet det har (art. 11).

Befälhavare, förare, mekaniker och andra medlemmar av ett luftfartygs besättning
skola vara försedda med kompetens- och behörighetscertifikat, utställda
eller godkända av den stat, vars nationalitet luftfartyget har (art. 12).

Luftfartyg, hemmahörande i en av de fördragsslutande staterna, har rätt att
färdas över den andra statens område utan att landa. Fartyget skall därvid!
följa den väg, som må vara anvisad av den stat, över vars område färden äger
rum. I fall det kräves av hänsyn till allmän säkerhet, är luftfartyget skyldigt
landa, därest det erhåller befallning därom medelst föreskrivna signaler.

Luftfartyg, som färdas från en fördragsslutande stats område till en annans,
skall, om sistnämnda stats reglementariska bestämmelser så föreskriva, landa
på en av de av denna stat bestämda flygplatser (art. 15).

Såsom statsluf tf artyg anses:

a) militära luftfartyg; samt

b) luftfartyg, som uteslutande användas för någon statens verksamhet, såsom
post, tull eller polis.

Övriga luftfartyg anses såsom privata luftfartyg.

Alla statsluftfartyg med undantag av militär-, tull- eller polisluftfartyg
behandlas såsom privata luftfartyg och äro för den skull underkastade alla
bestämmelser i förevarande konvention (art. 30).

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Varje luftfartyg, som står under befäl av därtill beordrad militär person,
anses såsom militärt (art. 31).

Militärt luftfartyg, tillhörigt en av de fördragsslutande staterna, må varken
lärdas över eller landa på en annan fördragsslutande stats område utan att därtill
hava erhållit särskilt tillstånd (art. 32).

De fördragsslutande staternas gemensamma luftfartsangelägenheter handhavas
av en ständig internationell kommission, sammansatt av ombud för dessa
stater. Kommissionen är ställd under Nationernas förbunds överinseende och
dess sekretariat är förlagt till Paris (art. 34).

Stater, som icke deltagit i världskriget, må kunna ansluta sig till konventionen
genom en till franska utrikesdepartementet avgiven notifikation (art, 41).

Vad angår övriga bestämmelser i konventionen får jag hänvisa till den vid
detta protokoll såsom bilaga fogade texten till konventionen.

Till konventionen höra 8 reglementen nämligen:

reglemente A angående märkning och registrering av luftfartyg,

reglemente B angående luftvärdighetsbevis,

reglemente C angående dagböcker,

reglemente D angående lanternor och signaler samt luftfärdsregler,
reglemente E angående minimifordringar för erhållande av certifikat såsom
förare eller navigatör,

reglemente F angående internationella luftfartskartor och höjdmärken,
reglemente G angående väderleksunderrättelser och
reglemente H angående allmänna tullföreskrifter.

I november 1919 ingick till svenska regeringen en framställning från brittiska
regeringen om anslutning till den internationella luftfartskonventionen.

Vid skilda konferenser mellan ombud för Sverige, Danmark, Finland och
Norge blevo bestämmelserna i denna konvention därefter föremål för övervägande.
I dessa överläggningar deltogo senare även ombud för Nederländerna
och Schweiz. Därvid restes åtskilliga betänkligheter mot vissa bestämmelser i
konventionen, vilka betänkligheter i synnerhet rörde art. 5. Underrättelser,
som inhämtats om tolkningen av denna artikel, hade givit vid handen, att den
skulle komma att utgöra hinder för en fördragsslutande stat att på ömsesidighetens
grund etablera regelbunden luftfart med icke fördragsslutande stat.
Med det rådande politiska läget i Europa skulle detta innebära, att Sverige.
om det tillträdde konventionen, icke skulle kunna anordna sådan luftfart
exempelvis till Tyskland eller över Tyskland exempelvis till Schweiz.

En annan bestämmelse, mot vilken även betänkligheter framkommo, gällde
röstfördelningen inom den internationella luftfartskommissionen. Enligt art. 34
är denna röstfördelning ordnad på ett sätt, som bland annat skulle medföra
ständig majoritet för Amerikas förenta stater, Brittiska riket, Frankrike, Italien
och Japan, därest dessa länder äro ense.

De framkomna betänkligheterna ansågos av ovannämnda ombud så allvarliga,
att de betraktades som ett hinder för att tillråda anslutning till koventionen,
och konventionsstaterna underrättades härom.

Gemensamma
överläggningar
mellan de
nordiska
länderna och
vissa andra
stater i fråga
om anslutning
till

konventionen.

Utgifter till
följd av Sveriges
anslutning
till
konventionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

I syfte att få luftfartsförhållandena avtalsmässigt reglerade med närliggande
länder valdes på olika håll en annan väg, nämligen avslutandet
av separatöverenskommelser. Sverige ingick sålunda efter hand särskilda luftfartsöverenskommelser
med Danmark, Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien
och Tyskland. Av dessa överenskommelser hava de med Nederländerna
och Polen ingångna ännu icke trätt i kraft.

I anledning av de framförda anmärkningarna mot art. 5 och 34 i konventionen,
hava dessa artiklar ändrats i syfte att möjliggöra en anslutning framför
allt från de under kriget neutrala europeiska staternas sida.

Sålunda antog den internationella luftfartskommissionen å sammanträde i
London den 25 oktober 1922 ett sådant tillägg till artikel 5, att i konventionen
deltagande stat finge tillåta luftfartyg, som ej vore hemmahörande i någon av
de fördragsslutande staterna, att färdas över dess område, såvida nämnda stat
avslutit en särskild luftfartskonvention med det land, som fartyget tillhörde.
Bestämmelserna i denna särskilda konvention finge dock icke inskränka de
fördragsslutande staternas rättigheter och skulle stå i överensstämmelse med de
regler, som fastställts genom den internationella konventionen och därtill hörande
reglementen. Vidare beslöt nämnda kommission å sammanträde i London den 30
juni 1923 sådan ändring i artikel 34, att varje stat tillerkändes en röst inom
kommissionen, varvid Amerikas förenta staters, Brittiska rikets, Frankrikes,
Italiens och Japans intressen särskilt tillgodosågos allenast så, att i fråga om
vissa viktigare beslut, för vilka fordras tre fjärdedelars majoritet inom kommissionen,
bestämdes, att medverkan av åtminstone tre av dessa makter skulle
erfordras för besluts giltighet. De rörande omförmälda ändringar upprättade
protokollen hava undertecknats av alla de stater, för vilka konventionen vid
ifrågavarande tidpunkter var gällande, men enligt bestämmelserna i protokollen
skola ändringarna icke träda i kraft, förrän de ratificerats av samtliga
dessa stater. Sådan ratificering har numera verkställts av alla ifrågakommande
stater, med undantag för Portugal, som ännu icke ratificerat ändringen
av artikel 34, samt Serbo-Kroato-Slovenska Staten, som ännu icke ratificerat
vare sig nämnda ändring eller tillägget till artikel 5.

Sedan ifrågavarande ändringar beslutats, hölls på danskt initiativ i juni
månad 1925 i Köpenhamn en konferens av ombud för Sverige, Danmark, Finland,
Nederländerna, Norge och Schweiz för överläggningar rörande en eventuell
anslutning till konventionen i dess ändrade skick. Vid konferensen närvar
jämväl internationella luftfartskommissionens generalsekreterare. Sedan innebörden
av de beslutade ändringarna ingående diskuterats, enades ombuden om
att hos sina respektive regeringar förorda anslutning till konventionen, efter det
att nämnda ändringar trätt i kraft.

Sveriges anslutning till ifrågavarande konvention skulle medföra vissa utgifter.
Sålunda stadgas i artikel 34, att kostnaderna för den internationella
kommissionen skola gäldas av de fördragsslutande staterna i förhållande till
det antal röster, varöver varje land förfogar. Kommissionens förvaltningskost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 172. 5

nåder hava för år 1926 upptagits till 300,GUI) franska francs, och enligt en av
kommissionens sekretariat uppgjord beräkning skulle varje fördragsslutande
stats andel belöpa sig till 12,000 franska francs med undantag beträffande
Brittiska riket, Frankrike, Italien och Japan, för vilka andelen jämlikt artikel
34 fastställts till dubbla beloppet eller 24.000 franska francs. Sekretariatet
har vidare meddelat, att, i händelse av ytterligare anslutning till konventionen,
bidragsandelen torde komma att något minskas. Enligt nu gällande kurs
motsvara 12,000 franska francs omkring 1,700 kronor.

Jämlikt konventionens artikel 34 skola vidare kostnaderna för sändande av
ombud till kommissionens sammanträden bestridas av respektive stater.

Slutligen stadgas i artikel 35, att de fördragsslutande staterna skola, var och
en i vad på den ankommer, i möjligaste mån samarbeta för åstadkommande av
internationella åtgärder beträffande:

a) samlande och distribuerande av statistiska, fortlöpande eller speciella väderleksunderrättelser
i enlighet med bestämmelserna i reglementet G;

b) offentliggörande av likartade luftfartskartor (en översiktskarta i skalan
1 : 1.000.000 och en detaljkarta i skalan 1 : 200.000) samt genomförande av ett
gemensamt system för orienteringsmärken i terrängen i enlighet med bestämmelserna
i reglementet F;

c) begagnande av radioförbindelse i luftfartens tjänst, upprättande av erforderliga
radiostationer och iakttagande av de internationella reglerna för
radiomeddelanden.

Sveriges anslutning till den internationella luftfartskonventionen medför även
behov av vissa ändringar i förordningen den 26 maj 1922 (nr 383) om luftfart,
beträffande vilken förordning riksdagens yttrande inhämtats. Sålunda föreskrives
i § 33 i nämnda förordning, att för utövning av yrkesmässig luftfart, d. v. s.
befordran av passagerare eller gods mot avgift, erfordras, där annan än staten
skall utöva driften, särskilt tillstånd av Konungen. I den internationella luftfartskonventionen
stadgas blott, att för anordnande av internationell luftfartsled
erfordras tillstånd av stat, över vars område leden skall framgå (art. 15),
samt att en var av de fördragsslutande staterna har rätt att åt där hemmahörande
luftfartyg förbehålla yrkesmässig befordran av personer och gods mellan
två punkter inom eget område (art. 16). Något särskilt tillstånd behöves alltså
enligt konventionen icke för att driva oregelbunden luftfart för befordran mot
avgift av passagerare eller gods mellan två fördragsslutande stater, s. k.
trampfart.

Ehuru, såsom ovan omförmälts, Sverige redan ingått luftfartsöverenskommelser
med en del närbelägna länder, skulle ett tillträde till konventionen givetvis
vara till fördel för den svenska luftfarten. I sådant hänseende kan nämnas, att
aktiebolaget Aerotransport hos utrikesdepartementet hemställt om avslutande
av luftfartsöverenskommelser med Frankrike och Belgien, enär saknaden av
sådana vållat avbräck i bolagets rörelse. Vidare har från italienska regeringen

Erforderliga

författnings ändringar.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

gjorts framställning om avslutande av luftfartsöverenskomruelse mellan Sverige
och Italien. Då någon direkt luftfart icke för närvarande äger rum mellan
detta land och Sverige, har framställningen fått vila i avbidan på avgörande
av frågan, huruvida Sverige komme att ansluta sig till den internationella luftf
artskonventionen.

Jag anser alltså, att sådan anslutning bör äga rum, så snart ovan angivna
ändringar i artiklarna 5 och 34 trätt i kraft. Enligt uppgift lär ändringarnas
ratificering av de återstående två länderna, Portugal och Serbo-Kroato-Slovenska
staten, vara att förvänta inom kort. För att Sveriges anslutning skall
kunna äga rum, så snart förutsättningen därför föreligger, torde frågan böra
underställas redan innevarande års riksdag.

Vad beträffar utgifterna för en anslutning till konventionen, så torde bidraget
till den internationella kommissionens kostnader, vilka, såsom ovan antytts, icke
med nuvarande växelkurs torde komma att överstiga 1,700 kronor, kunna utbetalas
från sjätte huvudtitelns ordinarie reservationsanslag å 20,000 kronor
till vägar och kommunikationer, från vilket anslag Sveriges bidrag till den ständiga
internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet för närvarande
utgår. För nästkommande budgetår lär detta anslag förslå till bestridande
jämväl av den sålunda ifrågasatta nya utgiften, enär å innevarande års anslag
torde komma att uppstå härför erforderlig reservation till nästa budgetår. Möjligt
är dock, att anslaget framdeles kan behöva något höjas.

De utgifter, som föranledas av sändande av ombud till kommissionens sammanträden,
torde kunna bestridas av sjätte huvudtitelns reservationsanslag till
extra utgifter.

Ehuru omfattningen av de fördragsslutande staternas förpliktelser enligt
artikel 35 är ganska obestämd, torde Sverige icke böra underlåta att, i den
mån andra fördragsslutande stater vidtaga åtgärder enligt bestämmelserna i
samma artikel, jämväl härutinnan söka deltaga i det internationella samarbetet,
därest så är möjligt utan för stora kostnader.

Vad angår åtgärder för radiomeddelanden, lära sådana kunna inskränkas
till vad som är erforderligt för tillgodoseende av den svenska luftfarten. Enahanda
torde även, åtminstone till eu början, vara förhållandet med väderleksunderrättelser.

Beträffande luftfartskartor har, enligt vad jag erfarit, generalstaben redan
gått i författning om utgivande av sådana kartor på prov med i stort sett de
beteckningar, som föreskrivas i reglementet F. Ehuru kartorna äro i något
mindre skala än den, som förutsättes i nämnda reglemente, lära de dock kunna
vara tillfyllest.

På Kungl. Maj:t torde ankomma att i sinom tid vidtaga de ändringar i förordningen
om luftfart, som en anslutning till konventionen kan göra erforderliga.
Då förordningen i huvudsak är byggd på bestämmelserna i den internationella
luftfartskonventionen. bliva ändringarna icke av större betydenhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

att godkänna den i Paris den 13 oktober 1919 undertecknade
luftfartskonventionen, under förutsättning att de av internationella
luftfartskommissionen den 25 oktober 1922 och den 30 juni
1923 beslutade ändringarna av artiklarna 5 och 34 i konventionen
träda i kraft.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstiema.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Bilaga.

Convention

portant réglementatlon de la navigation
aérienne.

Chapitre premier.

Principes généraux.

Article premier.

Les Hautes Parties Contractantes
reconnaissent que chaque Puissance
a_ la souveraineté compléte et exclusive
sur l’espaee atmosphérique audessus
de son territoire.

Au sens de la présente Convention,
le territoire d un Etat sera entendu
comme comprenant le territoire national
métropolitain et colonial, ensemble
les eaux territoriales adjacentes audit
territoire.

Article 2.

Chaque Etat contractant s’engage
ä accorder en temps de paix, aux
aéronefs des autres Etats contractants,
la liberté de passage inoffensif audessus
de son territoire, pourvu que
les conditions établies dans la présente
Convention soient observées.

Les régles établies par un Etat
contractant pour 1’admission, sur son
territoire, des aéronefs ressortissant
aux autres Etats contractants, doivent
étre appliquées sans distinction de
nationalité.

Article 3.

. Chaque Etat contractant a le droit
d’interdire pour raison dordre militaire
ou dans 1’intérét de la sécurité
publique aux aéronefs ressortissant
aux autres Etats contractants, sous
les peines prévues par sa législation
et sous réserve qu’il ne sera fait aucune
distinction a cet égard entre ses aéronefs
privés et ceux des autres Etats
contractants, le survol de certaines
zones de son territoire.

(Översättning.)

Konvention

angående reglering av internationelt
luftfart.

Kapitel I.

Allmänna grundsatser.

Artikel 1.

De höga fördragsslutande parterna
erkänna, att varje stat har fullständig
och uteslutande höghetsrätt i luftrummet
över sitt territorium.

En stats territorium i den betydelse
detta ord har i förevarande konvention
omfattar såväl statens egentliga
område som området för desskolonier,
inbegripet territorialvattnet
utmed nämnda områdens kuster.

Artikel 2.

Eu var av de fördragsslutande staterna
förpliktar sig att i fredstid medgiva
övriga fördragsslutande staters
luftfartyg rätt att på ofarligt sätt färdas
över förstnämnda stats område
under förutsättning att de villkor, som
stadgas i förevarande konvention, bliva
iakttagna.

Alla föreskrifter, som utfärdats av en
fördragsslutande stat rörande rätt för
luftfartyg, hemmahörande i annan fördragsslutande
stat, att vinna tillträde
till dess territorium, skola tillämpas
utan avseende å nationalitet.

Artikel 3.

En var av de fördragsslutande staterna
är berättigad att av militära skäl
eller av hänsyn till allmän säkerhet
förbjuda luftfartyg, hemmahörande i
annan fördragsslutande stat, att färdas
över vissa områden inom sitt territorium
vid äventyr av i statens lagstiftning
bestämt straff samt med förbehåll
att i detta hänseende icke någon
åtskillnad skall göras mellan dess egna
och den andra fördragsslutande statens
privata luftfartyg.

kunrjl. Maj:ts proposition nr 172.

Dans ce cas, l emplacement et l’étendue
des zones interdites seront préalablement
rendus publics et notifiés aux
autres Etats contractants.

Article 4.

Tout aéronef, qui s’engage au-dessus
d’une zone interdite, sera tenu, des
qu’il s’en apercevra, de donner le
signal de détresse prévu au paragraplie
17 de l’Annexe D et devra atterrir,
en dehors de la zone interdite, le plus
töt et le plus prés possible, sur l’un
des aérodromes de l’Etat indument
survolé. •

I så fall skola läget och utsträckningen
av de förbjudna områdena på
förhand offentliggöras och delgivas
övriga fördragsslutande stater.

Artikel 4.

Varje luftfartyg, som inkommer
över ett förbjudet område, är skyldigt
att, så snart det får kännedom härom,,
giva den nödsignal, som är föreskriven
i § IT av reglementet D, och skall
landa utanför det förbjudna området
så snart och så nära detta område
som möjligt på en av flygplatserna i
den stat, över vars område luftfart
olovligen ägt rum.

Cltapifre II.

Nationalité des aéronefs.

Article 5.

Aucun Etat contractant nadmettra,
si ce n’est par une autorisation spéciale
et temporaire, la circulation, audessus
de son territoire, d’un aéronef
ne possédant pas la nationalité de
l’un des Etats contractants.

Kapitel II.

Luftfartygs nationalitet.

Artikel 5.

Av internationella luftfartskommissionen den 25 oktober 1922 beslutad
ändrad lydelse av art. 5.

Aucun Etat contractant riadmettra,
si ce n’est par une autorisation spéciale
et temporaire, la circulation au-dessus
de son territoire d’un aéronef ne possédant
pas la nationalité de Vun des Etats
contractants, å moms qu’il n’ait conclu
une convention particuliére avec VEtat
dans lequel cet aéronef est immatriculé.
Les stipulations de cette convention particuliére
ne devront pas porter atteinte
aux droits des Parties contractantes ä
la présente Convention et devront Ptre
eonformes aux régles étahlies par ladite
Convention et ses Annexes. Cette Convention
particuliére sera communiquée å
la Commission Internationale de Navigation
Aérienne qui la notifera aux
autres Etats contractants.

Fördragsslutande stat må icke annat
än genom ett särskilt och till tiden begränsat
bemyndigande medgiva luftfart
över sitt område för luftfartyg, som icke
har någon av de fördragsslutande staternas
nationalitet, såvida icke förstnämnda
stat avslutat en särskild överenskommelse
med det land,i vars luftfartygsregister
fartyget är infört. Bestämmelserna
i denna särskilda överenskommelse
må dock icke inskränka de fördragsslutande
staternas rättigheter enligt förevarande
konvention och skola vara i
överensstämmelse med de i nämnda konvention
och därtill hörande reglementen
fastställda regler. Denna särskilda överenskommelse
skall del givas internationella
luftfartskommissionen, som skall meddela
övriga fördragsslutande stater underrättelse
om densamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

Artide 6.

Les aéronefs ont la nationalité de
l’Etat, sur le registre duquel ils sont
immatriculés conformément aux prescriptions
de la Section I de 1’Annexe A.

Artide 7.

Les aéronefs ne seront immatriculés
dans un des Etats contractants
ue s’ils appartiennent en entier a
es ressortissants de cet Etat.

Aucune Société ne pourra étre
enregistrée comme propriétaire d’un
aéronef que si elle posséde la nationalité
de l’Etat dans lequel 1’aéronef
est immatrieulé, si le Président de la
Société et les deux tiers au moins
des administrateurs ont cette méme
nationalité et si la Société satisfait ä
toutes autres conditions qui pourraient
étre prescrites par les lois dudit Etat.

Artide 8.

Un aéronef ne peut étre valablement
immatrieulé dans plusieurs
Etats.

Artide 9.

Les Etats contractants échangeront
entre eux et transmettront cliaque
niois, ä la Commission Internationale
de Navigation Aérienne prévue a
1’article 34, des copies des inscriptions
et radiations d’inscription, effectuées
sur leur registre matrieule dans le
mois précédent.

Artide 10.

Dans la navigation internationale,
tout aéronef devra, conformément aux
dispositions de 1’Annexe A, porter une
marque de nationalité et une marque
d’immatriculation, ainsi que le nom
et le domicile du propriétaire.

Chapitre III.

€ertiflcats de navigabilité et brevets

d’aptitude.

Artide 11.

Dans la navigation internationale,
tout aéronef devra, dans les conditions

Artikel 6.

Luftfartyg bär den stats nationalitet,
i vars luftfartygsregister det är
infört i överensstämmelse med föreskrifterna
i avdelning I av reglementet
A.

Artikel 7.

Luftfartyg må icke införas i eu
fördragsslutande stats luftfartygsregister,
såvida det icke i sin helhet tillhör
undersåtar i denna stat.

Aktiebolag må icke registreras såsom
ägare av luftfartyg, såvida det icke
har den stats nationalitet, i vars luftfartygsregister
fartyget är infört, såvida
icke ordföranden i bolagets styrelse
och två tredjedelar av övriga styrelseledamöter
hava nämnda stats nationalitet
och såvida icke bolaget uppfyller
alla övriga bestämmelser, som må
kunna vara föreskrivna i ifrågavarande
stats lagar.

Artikel 8.

Luftfartyg må icke med giltig verkan
vara registrerat i liera stater.

Artikel 9.

De fördragsslutande staterna skola
månatligen sinsemellan utväxla och
till den i artikel 34 omförmälda internationella
luftfartskommissionen översända
utdrag av luftfartygsregistret,
innehållande förteckning å de fartyg,
som under den förflutna månaden införts
i eller avförts ur registret.

Artikel 10.

Under internationell luftfart skall
varje luftfartyg enligt bestämmelserna
i reglementet A vara försett med nationalitets-
och registreringsmärke, ävensom
med uppgift om ägarens namn
och hemort.

Kapitel III■

Luftvärdighetsbevis och certifikat för

besittning.

Artikel 11.

Under internationell luftfart skall
luftfartyg, i enlighet med bestämmel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

prévues a 1’Annexe B, étre muni d’un
certificat de navigabilité, délivré ou
rendu exécutoire par l’Etat, dont
1’aéronef possede la nationalité.

Article 12.

Le commandant, les pilotes, les mécaniciens
et autres membres du personnel
de conduite d un aéronef doivent
étre pourvus de brevets d’aptitude
et de licences délivrés, dans les conditions
prévues ä l’AnnexeE,ourendus
exécutoires par l’Etat, dont 1’aéronef
possede la nationalité.

Article 13.

Le certificat de navigabilité, les
brevets d’aptitude et les licences délivrés
ou rendus exécutoires par l’Etat
dont 1’aéronef possede la nationalité,
et établis conformément aux régles
fixées par les Annexes B et E et, dans
la suite, par la Commission Internationale
de Navigation Aérienne, seront
reconnus valables par les autres Etats.

Chaque Etat a le droit de ne pas
reconnaitre valables, pour la circulation
dans les limites et au-dessus de
son propre territoire, les brevets d’aptitude
et licences conférés ä l’un de
ses ressortissants par un autre Etat
contractant.

Article 14.

Aucun apparell de télégraphie sans
fil ne pourra étre pörte par un aéronef
sans une licence spéciale délivrée par
1’Etat, dont 1’aéronef possede la nationalité.
Ees appareils ne pourront
étre employés que par des membres
de 1’équipage munis a cet effet d une
licence spéciale.

Tout aéronef affecté ä un transport
public et susceptible de recevoir au
moins dix personnes, devra étre muni
d’appareils de télégraphie sans fil
Emission et réception), lorsque les
modalités d emploi de ees appareils
auront été déterminées par la Commission
Internationale de Navigation
Aérienne.

Cette Commission pourra ultérieurement
étendre 1’obligation du port
d’appareils de télégraphie sans fil ä

serna i reglementet B, vara försett
med luftvärdighetsbevis, utfärdat eller
godkänt av den stat, vars nationalitet
luftfartyget har.

Artikel 12.

Befälhavare, förare, mekaniker och
andra medlemmar av luftfartygs besättning
skola vara försedda med kompetens-
och behörighetscertifikat, som
utfärdats i eldighet med bestämmelserna
i reglementet E eller godkänts
av den stat, vars nationalitet luftfartyget
har.

Artikel 13.

Luftvärdighetsbevis, kompetens- och
behörighetscertifikat, vilka utfärdats
eller godkänts av den stat, vars nationalitet
luftfartyget har, och vilka upprättats
jämlikt bestämmelser, som fastställts
i reglementena B och E och
sedermera av internationella luftfartskommissionen,
skola av de övriga staterna
erkännas såsom giltiga.

Yarje stat har rätt att, när fråga
är om luftfärd inom dess egna gränser
och över dess eget område, vägra
att erkänna ett för en av dess egna
medborgare av annan stat utfärdat
kompetens- och behörighetscertifikat,

Artikel 14.

Luftfartyg må ej hava radioanläggning
utan särskilt tillstånd av den
stat, vars nationalitet luftfartyget har.
Radioanläggning må endast begagnas
av medlem av besättningen, som är i
besittning av särskilt för ändamålet
utställt certifikat.

Luftfartyg, som användes för yrkesmässig
luftfart och är i stånd att medföra
minst tio personer, skall vara försett
med radioanläggning (utsändningsoch
mottagningsapparat), så snart
regler för användande av sådana apparater
fastställts av internationella luftf
artskommissionen.

Kommissionen må sedermera, enligt
de bestämmelser, som den må
komma att fastställa, till alla andra

Kurifjl. Maj.ts proposition nr 172.

toutes autres catégories daéronefs,
dans les conditions et suivant les
modalités qu’elle determinera.

Chapitre IV.

Admission å la navigation aérienne

au-dessus d’un territoire ctraiiger.

Article 15.

Tout aéronef ressortissant ä un Etat
eontractant a le droit de traverser
1’atmosphére d’un autre Etat sans
atterrir. Dans ce cas, il est tenu de
suivre 1’itinéraire fixé par l’Etat survolé.
Toutefois, pour des raisons de
police générale, il sera obligé d’atterrir
s’il en re§oit l’ordre au moyen des
signaux prévus ä 1’annexe D.

Tout aéronef qui se rend d un Etat
dans un autre Etat doit, si le réglement
de ce dernier l’exige, atterrir
sur un des aérodromes fixés par lui.
Notification de ees aérodromes sera
donnée par les Etats contractants ä la
Commission Internationale de Navigation
Aérienne, qui transmettra cette
notification ä tous les Etats contractants.

L’établissement des voies internationales
de navigation aérienne est
subordonné ä 1’assentiment des Etats
survolés.

Article 16.

Cliaque Etat eontractant aura le
droit d’édicter,au profit de ses aéronefs
nationaux, des réserves et restrictions
concernant le transport commercial de
personnes et de marcliandises entre
deux points de son territoire.

Ces réserves et restrictions seront
immédiatement publiées et communiquées
ä la Commission Internationale
de Navigation Aérienne, qui les notifiera
aux autres Etats contractants.

Article 17.

Les aéronefs ressortissant a un Etat
eontractant, ayant établi des réserves

slags luftfartyg utsträcka skyldigheter»
att hava radioanläggning.

Kapitel IV.

Tillstånd till luftfart, över utländskt
område.

Artikel 15.

Luftfartyg, hemmahörande i en av
de fördragsslutande staterna, har rätt
att färdas över annan fördragsslutande
stats område utan att landa. Fartyget
skall därvid följa den väg, som må vara
anvisad av den stat, över vars område
färden äger rum. I fall det kräves av
hänsyn till allmän säkerhet, är luftfartyget
dock skyldigt landa, därest det
erhåller befallning därom medelst de i
reglementet D föreskrivna signalerna.

Luftfartyg, som färdas från en statsområde
till en annans, skall, om sistnämnda
stats reglementariska bestämmelser
så föreskriva, landa på en av
de av denna stat bestämda flygplatser.
Uppgift om dessa flygplatser skall av
de fördragsslutande staterna lämnasinternationella
luftfartskommissionen,.
som därom skall underrätta alla fördragsslutande
stater.

För anordnande av internationell
luftfartsled erfordras tillstånd av de
stater, över vilkas område leden skall
framgå.

Artikel 16.

En var av de fördragsslutande staterna
har rätt att till förmån för inhemska
luftfartyg utfärdabestämmelser
om förbehåll och inskränkningar beträffande
yrkesmässig befordran av personer
och gods mellan två punkter
inom eget område.

Sådana förbehåll och inskränkningar
skola omedelbart offentliggöras och
delgivas internationella luftfartskommissionen,
som därom skall underrätta
övriga fördragsslutande stater.

Artikel 17.

Luftfartyg, hemmahörande i en fördragsslutande
stat, som fastställt för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

et restrictions conformément ä 1’article
16, pourront se voir opposer les mémes
réserves et restrictions dans tout autre
Etat contractant, méme si ce dernier
Etat n’impose pas ees réserves et restrictions
aux au tres aéronefs étrangers.

Article 18.

Tout aéronef passant ou transitant
■ii travers 1’atmosphére d''un Etat contractant,
y compris les atterrissages et
arréts raisonnablement nécessaires,
pourra étre soustrait ä la saisie pour
•contrefagon d’un brevet, dessin ou
modéle, moyennant le depot d’un
cautionnement dont le montant, ä
défaut daccord amiable, sera fixé dans
le plus bref dela! possible par 1’autorité
compétente du lieu de la saisie.

Chapitre V.

Regles ä observer au départ, en cours de
route et å 1’ntterrissage.

Article 19.

Tout aéronef se livrant å la navigation
internationale doit étre muni de:

a) Un certificat d’immatriculation,
•conformément ä 1’Annexe A;

b) Un certificat de navigabilité, conformément
a 1’Annexe B;

c) Les brevets et licences du commandant,
des pilotes et des liommes
d’équipage,conformémentärAnnexeE;

d) S’il transporte des passagers: la
liste nominale de ceux-ci;

e) Säl transporte des marcliandises:
les connaissements et le manifeste;

f) Les livrés de bord, conformément
» 1’Annexe C;

g) S’il est muni d''appareils de télégraphie
sans fil: la licence prévue ä
lärticle 14.

Article 20.

Les livrés de bord seront conservés
pendant deux ans ä dater de la
derniére inscription qui y aura été
portée.

Article 21.

Au départ et a 1’atterrissage d’un
aéronef, les autorités du pays auront,

behåll och inskränkningar i enlighet
med artikel 16, må underkastas samma
förbehåll och inskränkningar i varje
annan fördragsslutande stat, även om
denna icke pålägger andra främmande
luftfartyg samma förbehåll och inskränkningar.

Artikel 18.

Luftfartyg, som färdas över en fördragsslutande
stats område, därunder
inbegripet av förhållandena nödvändiggjorda
landningar och uppehåll, må
kunna befrias från beslag på grund av
intrång i rätt till patent, ritning eller
mönster genom ställande av säkerhet,
vars storlek i saknad av godvillig
överenskommelse snarast möjligt skall
bestämmas av vederbörande myndighet
å den ort, där beslaget ägt rum.

Kapitel V.

Föreskrifter, som skola iakttagas vid årgång,
under färd och vid landning.

Artikel 19.

Yarje luftfartyg, som användes i
internationell luftfart, skall vara försett
med:

a) registreringsbevis enligt reglementet
A;

b) luftvärdighetsbevis enligt reglementet
B;

c) certifikat för befälhavare, förare
och övrig besättning enligt reglementet
E;

d) om luftfartyget befordrar passagerare,
förteckning över deras namn;

e) om luftfartyget medför gods, konnossement
och godslista;

f) dagböcker enligt reglementet C;
och

g) om luftfartyget har radioanläggning,
tillstånd föreskrivet i artikel 14.

Artikel 20.

Dagböcker skola förvaras under två
år, räknat från den dag, då sista anteckningen
infördes i desamma.

Artikel 21.

Vid luftfartygs avgång och landning
äro vederbörande lands myndigheter

Kuugl. Maj:ts proposition nr 172.

dans kras les cas, le droit de visiter
1’aéronef et de vérifier tons les documents
dont il doit étre muni.

Article 22.

Les aéronefs des Etats contractants
auront droit, po ur 1’atterrissage, notamment
en cas de détresse, aux mémes
mesures dassistance que les
aéronefs nationaux.

Article 23.

Le sauvetage des apparens perdus
en mer sera réglé, sauf conventions
contraires, par les principes du droit
maritime.

Article 24.

Tout aérodrome d’un Etat contractant,
s’il est ouvert, mojennant payement
de certains droits, ä l’usage
public des aéronefs nationaux, sera
ouvert dans les mémes conditions aux
aéronefs ressortissant aux autres Etats
contractants.

Pour chacun de ees aérodromes, il
y aura un tarif unique datterrissage
et de séjour, applicable indifféremment
aux aéronefs nationaux et étrangers.

Article 25.

Chacun des Etats contractants
s’engage ä prendre les mesures propres
ä assurer que tous aéronefs naviguant
au-dessus de son territoire ainsi que
tous aéronefs portant la marque de
sa nationalité et eu quelque lieu qu ils
se trouvent, se conformeront aux reglemente
prévus a 1’Annexe D.

Chacun des Etats contractants
s’engage ä assurer la poursuite et les
pumtions des contrevenants.

Chapitre VI.

Transports interdits.

Article 26.

Le transport, par aéronef, des explosifs,
armes et munitions de guerre
est interdit dans la navigation internationale.
Il ne sera permis ä aucun
aéronef étranger de transporter des

länder alla förhållanden berättigade att
visitera fartyget och att granska dehandlingar,
med vilka det skall vara
försett.

Artikel 22.

De fördragsslutande staternas luftfartyg
hava vid landning och särskilt
i fall av nöd rätt till samma hjälpmedel
som inhemska luftfartyg.

Artikel 23.

Bärgning av luftfartyg, som gjort
haveri å sjön, skall, så vitt ej annorlunda
överenskommits, ske i enlighet
med sjörättens grundsatser.

Artikel 24.

Varje flygplats i en fördragsslutande
stat, som mot erläggande av vissa
avgifter är öppen för där hemmahörande
luftfartyg, skall på enahanda villkor
vara öppen för luftfartyg, hemmahörande
i övriga fördragsslutande stater.

För var och en av dessa flygplatser
skall en enda taxa för landning och
uppehåll vara fastställd, vilken utan
åtskillnad skall tillämpas å inhemska
och utländska luftfartyg.

Artikel 25.

En var av de fördragsslutande staterna
förpliktar sig att träffa anstalter
för att säkerställa, att varje luftfartyg,
som färdas inom dess område, och
varje luftfartyg, som för dess nationalitetsmärke,
skall, var det än befinner
sig, iakttaga de regler, som äro
föreskrivna i reglementet D.

En var av de fördragsslutande
staterna förpliktar sig att åtala och
bestraffa den, som överträder dessa
regler.

Kapitel VI.

Föremål, som icke må befordras.
Artikel 26.

Befordran å luftfartyg av explosiva
varor, krigsvapen eller krigsam munition
ärförbjudeniinternationellluftfart.
Utländskt luftfartyg må icke befordra
varor av detta slag från ett ställe till

Knngl. Maj-.ts proposition nr 172.

artides de cette nature d’im point ä
un autre du territoire d’un uiéme Etat
contractant.

Artide 27.

Cliaque Etat peut, en matiére de
navigation aérienne, interdire ou régler
le transport ou l’usage d’appareils
photographiques. Toute réglementation
de ce genre devra étre immédiatement
notifiée ä la Commission Internationale
de Navigation Aérienne, qui
communiquera cette information aux
autres Etats contractants.

Artide 28.

Pour des raisons d’ordre public, le
transport des objets, autres que ceux
mentionnés aux artides 26 et27,pourra
étre soumis ä des restrictions par tout
Etat contractant. Cette réglementation
devra åtra immédiatement notifiée ä
la Commission Internationale de Navigation
Aérienne, qui en donnera
communication aux autres Etats contractants.

Artide 29.

Toutes les restrictions mentionnées
ä 1’article 28 doivent s’appliquer indifféremment
aux aéronefs nationaux
et étrangers.

Vhapitre VII.

Aéronefs d’£tat.

Artide 30.

Seront considérés comme aéronefs
d’Etat:

a) Les aéronefs militaires;

b) Les aéronefs exclusivement affectés
ä un service d’Etat, tel que: Pöstes,
Douanes, Police.

Les autres aéonefs seront réputés
aéronefs privés.

Tous les aéronefs d’Etat, autres que
les aéronefs militaires, de douane ou
de police, seront traités comme des
aéronefs privés et soumis, de ce chef,
ä toutes les dispositions de la présente
Convention.

ett annat inom en och samma fördragsslutande
stats område. ■

Artikel 27.

Varje stat må förbjuda eller utfärda
föreskrifter om medförandet eller
användandet av fotografiapparater å
luftfartyg. Alla bestämmelser av detta
slag skola omedelbart delgivas internationella
luftfartskommissionen, som
därom skall underrätta övriga fördragsslutande
stater.

Artikel 28.

En var av de fördragsslutande staterna
må av hänsyn till allmän ordning
underkasta befordran av andra
föremål än dem, som omförmälas i
artiklarna 26 och 27 inskränkande
bestämmelser. Sådana bestämmelser
skola omedelbart delgivas internationella
luftfartskommissionen, som därom
skall underrätta övriga fördragsslutande
stater.

Artikel 29.

Alla inskränkande bestämmelser av
i artikel 28 nämnd art skola gälla i
samma omfattning beträffande inhemska
och utländska luftfartyg.

Kapitel VII.

Statsluftfartyg.

Artikel 30.

Såsom statsluftfartyg anses:

a) militära luftfartyg; samt

b) luftfartyg, som uteslutande användas
för någon statens verksamhet
såsom för post-, tull- eller polisväsendet.

Övriga luftfartyg anses såsom privata
luftfartyg.

Alla statsluftfartyg med undantag
av militär-, tull- eller polisluftfartyg
skola behandlas såsom privata luftfartyg
och äro för den skull underkastade
alla bestämmelser i förevarande
konvention.

Kungl. Maj:ts proposition nr, 172.

Article 31. Artikel 31.

'' Tout aéronef commandé par un
militaire commissionné a cet effet est
■considéré comme aéronef militaire.

Article 32.

Auc.un aéronef militaire d’un Etat
■contractant ne devra survoler le territoire
d’un autre Etat contractant ni
y atterrir, s’il n’en a regn l’autorisation
spéciale. Dans ce cas, l’aéronef
militaire, ä moms de stipulation contraire,
jouira, en principe, des priviléges
habituellement accordés aux
båtiments de guerre étrangers.

Un aéronef militaire forcé datterrir,
ou requis ou sommé d’atterrir,
n’acquerra, par ce fait, aucun des
priviléges prévus a 1’alinéa ler.

Article 33.

Des arrangements particuliers,
conclus séparément entre les Etats
détermineront dans quels cas les
aéronefs de police et de douane pourront
étre autorisés ä passer la frontiére.
En aucun cas, ils ne bénéficieront
des priviléges prévus a I article 32.

Chapitre Vill.

Commission internationale de navigation
aérienne.

Article 34.

Il sera institué, sous le nom de
Commission Internationale de Navigation
Aérienne, une Commission
internationale permanente placée sous
1’autorité de la Société des Nations
et composée de:

Deux représentants pour cliacun
des Etats suivants: Etats-Unis d’Amérique,
France, Italie et Japon;

Un representant pour la GrandeBretagne
et un pour cliacun des Dominions
Britanniques et pour l’Inde;

Un représentant pour chacun des
autres Etats contractants.

Cliacun des cinq premiers Etats
(la Grande-Bretagne, avec ses Dominions
et l’Inde, comptant ä cette fin

Varje luftfartyg, som står under
befäl av därtill beordrad militär person,
anses såsom militärt.

Artikel 32.

Militärt luftfartyg, tillhörigt eu av
de fördragsslutande staterna, må varken
färdas över eller landa på annan
fördragsslutande stats område utan
att därtill liava erhållit särskilt tillstånd.
Föreligger sådant tillstånd, åtnjuter
det militära luftfartyget, såvida
icke annorlunda bestämts, i princip de
förmåner, som vanligen tillkomma
främmande krigsfartyg.

Militärt luftfartyg, som är nödsakat
att landa eller som uppfordras eller
beordras landa, må icke till följd härav
göra anspråk på de förmåner, som avses
i första stycket.

Artikel 33.

Genom särskilda avtal, som träffas
mellan de olika staterna, skall bestämmas,
i vilka fall polis- och tullluftfartyg
må erhålla tillstånd att överskrida
gränserna. I intet fall skola
de åtnjuta de förmåner, som avses i
artikel 32.

Kapitel Vill.

Internationella luftfartskonunissionen.

Artikel 34.

Under benämning den internationella
luftfartskommissionen skall upprättas
en internationell kommission,
vilken skall stå under Nationernas förbunds
ledning och bestå av:

två ombud för var och en av följande
stater: Amerikas Förenta Stater,
Frankrike, Italien och Japan;

ett ombud för Storbritannien och
ett för varje brittisk dominion och för
Indien;

ett ombud för var och eu av övriga
fördragsslutande stater.

Var och en av de fem förstnämnda
staterna (Storbritannien med dess
dominions och Indien räknas härvid

1 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 172.

comme un Etat) aura le plus petit
nombre entier de voix tel que, ce
nombre étant multiplié par cinq, le
resultat obtenu dépasse d’au moms
une voix le total des voix de tous les
autres Etats contractants.

Tous les Etats autres que les cinq
premiers auront chacun une voix.

La Commission Internationale de
Navigation Aérienne determinera les
régles de sa propre procédure et le
lieu de son siége permanent, mais
elle sera libre de se réunir en tels
endroits quelle jugera convenable. Sa
premiére reunion aura lieu a Paris.
La convocation pour cette reunion
sera faite par le Gouvernement franyais,
aussitöt que la majorité des
Etats signataires lui auront notifié
leur ratincation de la présente Convention.

Cette Commission aura les attributions
suivantes:

a) Recevoir les propositions de tout
Etat contractant, ou lui en adresser,
ä 1’effet de modiiier ou d’amender les
dispositions de la présente Convention
; notifier les cliangements adoptés;

b) Exercer les fonctions qui lui sont
dévolues par le present Artide et par
les Artides 9, 13, 14, 15, IG, 27, 28,
36 et 37 de la présente Conventiou;

c) Apporter tous amendements aux
dispositions des Annexes A ii Cl:

d) Centraliser et communiquer aux
Etats contractants les informations de
toute nature concernant la navigation
aérienne internationale;

e) Centraliser et communiquer aux
Etats contractants tous les renseigncments
d’ordre radiotélégraphique, météorologique
et médical, intéressant
la navigation aérienne;

f) Assurer la publication de cartes
pour la navigation aérienne, conformément
aux dispositions de 1’Annexe F;

g) Donner des avis sur les questions
que les Etats pourront soumettre
a son examen.

Toute modification dans les dispositions
de l’une quelconque des Annexes

Bihang till riksdagens protokoll 19211.

såsom en stat) skall hava så många
röster, att desammas antal, multiplicerat
med fem, med minst en röst överstiger
samtliga de övriga fördragsslutande
staternas röster.

Alla andra stater än de fem förstnämnda
skola vardera liava en röst.

Internationella luftfartskommissionen
skall själv fastställa reglerna för
sin verksamhet och bestämma den ort,
där den skall hava sitt säte, men den
är oförhindrad att sammanträda på
sådan annan ort, som den må finna
lämplig. Dess första sammanträde
skall hållas i Paris. Kallelse till
detta sammanträde skall utfärdas av
franska regeringen, så snart denna
från mer än hälften av de stater, som
undertecknat förevarande konvention,
erhållit underrättelse att de ratificerat
samma konvention.

Det åligger kommissionen:

a) att från de fördragsslutande staterna
emottaga eller hos dem framställa
förslag om ändring av bestämmelserna
i förevarande konvention
och att tillkännagiva antagna förändringar
;

b) att fullgöra de åligganden, som
tilldelats kommissionen genom förevarande
artikel samt artiklarna 9. 13,
14, 15, 16, 27, 28, 36 och 37 i förevarande
konvention;

c) att vidtaga ändringar i bestämmelserna
i reglementena A —G;

d) att samla och meddela de fördragsslutande
staterna alla slags underrättelser
angående internationell luftfart
;

e) att samla och meddela de fördragsslutande
staterna alla upplysningar
angående radiotelegrafi, väderlekstjänst
och läkarvetenskap, som
hava intresse för luftfart;

f) att ombesörja utgivandet av kartor
för luftfart i enlighet med bestämmelserna
i reglementet F; och

g) att avgiva utlåtande i frågor, som
staterna må kunna underställa dess
prövning.

Ändring av bestämmelserna i något
av reglementena må verkställas av
1 sand. 144 höft. (Nr 172.) 343 ve 2

Kung!. Maj:t» proposition nr 172.

pourra étre apportée par la Commission
Internationale de Navigation
Aérienne, lorsque ladite modification
aura été approuvée par les trois quarts
du total possible des voix, c''est-ä-dire
du total des voix qui pourraient étre
exprimées si tous les Etats étaient
présents. Cette modification aura
plein effet des qu elle aura été notifiée,
par la Commission Internationale
de Navigation Aérienne, a tous les
Etats contractants.

Toute modification proposée aux
artides de la présente Convention sera
discutée par la Commission Internationale
de Navigation Aérienne,
qu’elle émane de l’un des Etats contractants
ou de la Commission elleméme.
Aucune modification de cette
natura ne pourra étre proposée a
1’acceptation des Etats contractants,
si elle 11’a été approuvée par les deux
ti ers au moms du total possible des
voix.

Les modifications apportées aux
artides de la Convention (exception
faite des Annexes) doivent, avant de
porter effet, étre expressément adoptées
par les Etats contractants.

Les frais d’organisation et de fonctionnement
de la Commission Internationale
de Navigation Aérienne seront
supportés par les Etats contractants,
au prorata du nombre des voix
dont ils disposent.

Les frais occasionnés par l envoi
de délégations teclmiques seront supportés
par leurs Etats respectifs.

internationella luftfartskommissionen,
om nämnda ändring gillas av tre fjärdedelar
av högsta möjliga antalet röster,
d. v. s. av det sammanlagda antal
röster, som kunde avgivas, därest samtliga
stater vore närvarande. Ändringen
träder i kraft, så snart den genom
internationella luftfartskommissionen
delgivits samtliga fördragsslutande
stater.

Värjo ändring, som föreslås i någon
av förevarande konventions artiklar,
skall dryftas av internationella
luftfartskommissionen, vare sig
ändringen framställts av en av de
fördragsslutande staterna eller av kommissionen
själv. Ingen ändring av
detta slag må för godkännande underställas
de fördragsslutande staterna,
såvida den icke gillats av minst två
tredjedelar av högsta möjliga antalet
röster.

Ändringar, som vidtagas i konventionens
artiklar (med undantag av reglementena)
skola, innan de träda i kraft,
hava uttryckligen godkänts av de fördragsslutande
staterna.

Kostnaderna för internationella luftfartskommissionens
organisation och
verksamhet skola bestridas av de fördragsslutande
staterna i förhållande
till det antal röster, varöver de förfoga.

Kostnader, som föranledas av sändande
av tekniska ombud, skola bestridas
av vederbörande stater.

Av internationella luftfartskommissionen den 30 juni 1923 beslutad ändrad

lydelse av artikel 34.

Il sera institué, — — — — — —
cliacun des autres Etats contractants.

Chaque Utåt représenté å la Commission
(la Grande-Bretagne avec ses Dominions
et VInde comptant ä cette fin
pour un Etat) aura chacun une voix.

La Commission Internationale de
Navigation Aérienne déterminera —

-----— sur les questions que

les Etats pourront soumettre ä son
examen.

Toute modification dans les dispositions
de l’une quelconque des an -

Under benämning--------

de övriga fördragsslutande staterna.

Varje i kommissionen företrädd stat
(Storbritannien med dess dominions och
Indien räknas härvid såsom en stat) har
en röst.

Internationella luftfartskommissionen
bestämmer--— —---i

frågor, som staterna må kunna underställa
dess prövning.

Ändring av bestämmelserna i något
av reglementena må kunna verkstäl -

Kungl. Jlapis proposition nr 172.

nexes pourra étre apportée par la
Commission Internationale de Navigation
Aérienne, lorsque ladite modification
aura été approuvée par les
trois quarts du total possible des voix
qui pourraient étre exprimées si tous
les Etats étaient presents Gette majorité
doit, en outre, comprendre au moms
trois des cinq Etats sinvants: Etats-Unis
d’ Amérique, Empire britannique, Frånse,
Italie, Japon. Cette modification
aura plein effet des quelle allra été
notifiée, par la Commission Internationale
de Navigation Aérienne, it
tons les Etats contractants.

Toute modification-----

ar les Etats contractants.
es frais d’organisation et de fonetionnement
de la Commission Internationale
de Navigation Aérienne seront
supportés par les Etats contractants.
Le total en sera réparti d raison
de deux parts pour les Etats- Unis
d’Amérique, VEmpire britannique, la
France, Vitalie et le Japon et d’une
part pour chacun des autres Etats.

Les frais occasionnés — — — —

---seront supportés par leurs Etats

respectifs.

Chapitre IX.

Dispositions iinales.

Artide 35.

Les Hautes Parties Contractantes
sengagent, chacune eu ce qui la
concerne, ii coopérer autant que possible
aux mesures internationales
relatives it:

a) la centralisation et la distribution
des informations météorologiques,
soit statistiques, soit courantes ou
spéciales, conformément aux dispositions
de 1’Annexe G;

b) la publication de cartes aéronautiques
unifiées, ainsi que 1’établissement
d’un systéme uniforme derepéres
aéronautiques, conformément aux dispositions
de 1’Annexe E;

c) 1’usage de laradiotélégrapliiedans
la navigation aérienne, rétablissement
des stations radiotélégrapliiques nécessaires,
ainsi que 1’observation des
réglements radiotélégrapliiques interna
tion aux.

las av internationella luftfartskommissionen,
därest nämnda ändring gillas av
tre fjärdedelar av högsta möjliga antal
röster, d. v. s. av det sammanlagda antal
röster, som kunde avgivas, därest samtliga
stater vore närvarande. Denna
majoritet bör dessutom innefatta minst
tre av följande fem stater: Amerikas
Förenta Stater, Brittiska riket, Frankrike,
Italien och Japan. Andringen träder
i kraft, så snart den genom internationella
luftfartskommissionen delgivits
samtliga fördragsslutande stater.

Varje ändring — — — — — —
av de fördragsslutande staterna.

Kostnaderna för internationella luftfartskommissionens
organisation och
verksamhet skola bestridas av de fördragsslutande
staterna. Totalbeloppet
fördelas i lika delar å samtliga fördragsslutande
stater, dock att Amerikas
Förenta Stater, Brittiska riket, Frankrike,
Italien och Japan skola erlägga
dubbelt så stor andel som var och en av
de övliga staterna.

Kostnader, som föranledas---

---skola bestridas av vederbörande
stater.

Kapitel IX.

Slutbestämmelser,

Artikel 35.

De höga fördragsslutande parterna
förbinda sig, var och en i vad densamma
angår, att i möjligaste mån
samarbeta för åstadkommande av internationella
åtgärder beträffande:

a) samlande och distribuerande av
statistiska, fortlöpande eller speciella
väderleksunderrättelser i enlighet med
bestämmelserna i reglementet G;

b) offentliggörande av likartade luftfartskartor
samt genomförande av ett
gemensamt system för orienteringsmärken
i terrängen i enlighet med bestämmelserna
i reglementet F;

c) användande av radioförbindelse
i luftfartens tjänst, upprättande av erforderliga
radiostationer och iakttagande
av de internationella reglerna
för radiomeddelanden.

Kuiujl. Maj:tfi proposition nr 172.

Artide 36.

Des dispositions générales relatives
aux douanes, en ce qui concerne la
navigation aérienne internationale,
font 1’objet d’un accord particulier
figurant comme Annexe H ä la présente
Convention.

Klen, dans la présente Convention,
ne pourra étre interprété comme
sopposant ä ce que les Etats contractants
concluent, conformément aux
principes établis par la Convention
elle-méme, des protocoles spéciaux
d’Etat ä Etat relativemeut aux Douanes,
ä la Police, aux Pöstes on k tous
autres objets d intérét commun concernant
la navigation aérienne. Ces
protocoles devront étre immédiatement
notifiés k la Commission Internationale
de Navigation Aérienne, qui
en donnera communication aux autres
Etats contractants.

Article 37.

Eu cas de dissentiment entre deux
ou plusieurs Etats relativement k
l’interprétation de la présente Convention,
le litige sera réglé par la Cour
Permanente de Justice Internationale
qui sera établie par la Société des
Nations et, jusquä 1’organisation de
cette Cour, par voie d’arbitrage.

Si les parties ne s’entendent pas
directement sur le choix des arbitres,
elles procéderont comme il suit:

Chacune des parties nominera un
arbitre, et les arbitres se réuniront
pour désigner le surarbitre. Si les
arbitres ne peuvent se mettre daccord,
les parties désigneront cliacune un
Etat tiers et les Etats tiers ainsi
désignés procéderont k la nomination
du surarbitre, soit d’un commun accord,
soit en proposant chacun un nom, puis
en laissant au sort le soin de choisir
en tre eux.

Les dissentiments relatifs aux réglements
teclmiques annexés k la présente
Convention, seront réglés par
la Commission Internationale de Navigation
Aérienne, k la majorité des
voix.

Au cas ou le différend porterad
sur la question de savoir si 1’inter -

Aidikel 36.

Allmänna bestämmelser rörande
tullväsendet, i vad angår den internationella
luftfarten, äro föremål för
särskilt avtal, vilket såsom reglemente
H är fogat till förevarande konvention.

Inga bestämmelser i förevarande
konvention må tolkas såsom utgörande
hinder för de fördragsslutande staterna
att i enlighet med de i konventionen
fastställda grundsatserna sinsemellan
avsluta särskilda avtal beträffande
tull-, polis-, post- eller andra angelägenheter,
som äro av gemensam betydelse
för luftfarten. Dessa avtal
skola omedelbart delgivas internationella
luftfartskommissionen, som därom
skall underrätta övriga fördragsslutande
stater.

Artikel 37.

I händelse av meningsskiljaktighet
mellan två eller Hora stater angående
tolkningen av förevarande konvention,
skall tvisten avgöras av den fasta
mellanfolkliga domstol, som skall upprättas
av Nationernas förbund och,
innan denna domstol börjar sin verksamhet,
genom skiljedom.

Om parterna icke direkt kunna
komma överens om val av skiljemän,
skola de förfara på följande sätt:

Var och en av parterna utser en
skiljeman och skiljemännen sammanträda
för att utse ordförande. Om
skiljemännen icke kunna enas, skall
vardera parten utse eu tredje stat
och de sålunda utsedda staterna skola
välja ordförande i skiljenämnden antingen
i samförstånd eller så att var
och eu föreslår en person och lotten
sedermera avgör, vilken av dessa personer
som skall vara utsedd.

Meningsskiljaktigheter beträffande
de tekniska reglementen, som höra
till förevarande konvention, skola avgöras
av den internationella luftfartskommissionen,
med enkel majoritet.

Om tvisten avser frågan, huruvida
det gäller en tolkning av själva kon -

Kungl. Maj.ts proposition nr 172.

prétation de la Convention elleméme,
ou celle d un des reglemente
est engagée, il appartiendra au tribunal
arbitral, prévu au paragrapke
lor du présent artide, de statuer souverainement.

Artide 38.

Eu cas de guerre, les stipulations
de la présente Convention ne porteront
pas atteinte å la liberté d’action
des Etats contractants, soit comme
belligérants, soit comme neutres.

Artide 39.

Les dispositions de la présente
Convention sont complétées par les
Annexes A ä H, qui, sous réserve de
la disposition de 1''artide 34, alinéa c),
ont la mérne valeur et entreront en
vigueur eu méme temps que la Convention
elle-méme.

Artide 40.

Les Dominions britanniques et
1’Inde seront considérés comme des
Etats, aux fins de la présente Convention.

Les territoires et les ressortissants
des Pays de protectorat ou des Territoires
administrés au nom de la Société
des Nations seront, aux fins de la
présente Convention, assimilés aux
territoires et aux ressortissants de
de l’Etat protecteur ou mandataire.

Artide 41.

Les Etats, qui n''ont pas pris part
ä la guerre de 1914—1919, seront admis
ii adhérer ii la présente Convention.

Cette adliésion sera notifiée par la
voie diplomatique au Gouvernement
de la République franeaise, et par
celui-ci ii tous les Etats signataires
ou adhérents.

Artide 42.

Tout Stat ayant pris part a la guerre
de 1914 — 1919 et n’étant pas signataire
de la présente Convention, ne pourra
étre admis ii y adhérer que s’il est
Membre de la Société des Nations
ou, jusqu’au ler janvier 1923, si son

ventionen eller ett av dess reglementen,
tillkommer det den i första stycket
av denna artikel omförmälda skiljedomstolen
att träffa slutgiltigt avgörande.

Artikel 38.

I händelse av krig skola bestämmelserna
i förevarande konvention
icke inskränka de fördragsslutande
staternas handlingsfrihet vare sig såsom
krigförande eller såsom neutrala.

Artikel 39.

Bestämmelserna i förevarande konvention
kompletteras av reglementena
A—H, vilka under förbehåll av bestämmelsen
i artikel 34 mom. c) hava
samma giltighet som och skola träda i
kraft samtidigt med själva konventionen.

Artikel 40.

Brittiska dominions och Indien
betraktas såsom stater i vad angår
förevarande konvention.

Protektoratsländers eller i Nationernas
förbunds namn förvaltade territoriers
områden och undersåtar skola,
i vad angår denna konvention, likställas
med skydds- eller mandatstaternas
områden och medborgare.

Artikel 41.

De stater, vilka icke deltagit i kriget
1914—1919, må kunna ansluta sig till
förevarande konvention.

Denna anslutning skall på diplomatisk
väg delgivas franska republikens
regering och genom denna alla stater,
som undertecknat eller anslutit sig till
konventionen.

Artikel 42.

Stat, som deltagit i kriget 1914 —
1919 och icke undertecknat förevarande
konvention, skall icke kunna ansluta
sig till densamma, såvida icke ifrågavarande
stat är medlem av Nationernas
förbund eller, till den 1 januari 1923,

‘>■?

Kmi l. Maj:ts p

adhésion obtient le consentement des
Puissances alliées et associées signataires
du Traité de paix conclu avec
ledit Stat. Apres le ler janvier 1923,
cette adhésion pourra étre admise, si
elle est agréée par les trois quarts au
moms des Etats signataires et adliérents
votant dans les conditions prévues
a 1’article 34 de la présente Convention.

Les demandes dadhésion seront
adressées au Gouvernement| de la
République frangaise qui les cornmuniquera
aux autres Puissances contractantes.
A moins que l’Etat requérant
soit admis de plein droit Gömme
membre de la Société des Nations,
le Gouvernement frangais recevra les
suffrages desdites Puissances et leur
tern connaitre le resultat du vote.

Article 43.

La présente Convention ne pourra
étre dénoncée avant le ler janvier 1922.
En cas de dénonciation, celle-ci devra
étre notifiée au Gouvernement de la
République frangaise, qui en donnera
commumcation aux autres Parties
contractantes. Elle n aura d’effet qu un
an au moins apres ladite notification
et vaudra seulement au regard de la
Puissance qui y aura procédé.

La présente Convention sera ratifiée.

Chaque Puissance adressera sa ratitication
au Gouvernement frangais,
par les soins duquel il en sera donné
avis aux autres Puissances signataires.

Les ratifications resteront déposées
dans les archives du Gouvernement
frangais.

La présente Convention entrera eu
vigueur, pour chaque Puissance signataire,
vis-ä-vis des autres Puissances
ayant déjä ratifié, quarante jours apres
le dépöt de sa ratificatioii.

Des la mise eu vigueur de la présente
Convention, le Gouvernement
frangais adressera une copie certifiée

>■oposition nr 112.

såvida icke de allierade och associerade
makter, vilka undertecknat den med
ifrågavarande stat avslutade fredstraktaten
lämna sitt samtycke till anslutningen.
Efter den 1 januari 1923 må
dylik anslutning kunna äga rum, därest
den genom omröstning i enlighet med
det i art. 34 i förevarande konvention
stadgade förfaringssättet, medgives av
minst tre fjärdedelar av de stater, som
undertecknat eller anslutit sig till konventionen.

Framställning om anslutning skall
ställas till franska republikens regering,
som därom skall underrätta övriga
fördragsslutande makter. Såvida
icke den stat, som gör framställningen,
i egenskap av medlem av Nationernas
förbund är utan vidare behörig
att tillträda konventionen, skall franska
regeringen mottaga nämnda makters
röster och för dem tillkännagiva resultatet
av omröstningen.

Artikel 43.

Förevarande konvention må icke
uppsägas före den 1 januari 1922. I
händelse av uppsägning, skall denna
delgivas franska republikens regering,
som därom skall underrätta övriga
fördragsslutande parter. Uppsägningen
skall icke träda i kraft, förrän minst
ett år förflutit efter nämnda delgivning,
och skall gälla blott beträffande den
stat, som verkställt uppsägningen.

Förevarande konvention skall ratificeras.

Varje makt skall överlämna sin
ratifikation till franska regeringen,
genom vars försorg underrättelse därom
skall lämnas övriga signatärmakter.

Ratifikationerna skola deponeras i
franska regeringens arkiv.

Förevarande konvention skall för
varje stat, som undertecknat densamma,
träda i kraft gent emot andra
stater, vilka redan ratificerat konventionen,
fyrtio dagar efter deponeringen
av ifrågavarande stats ratifikation.

Så snart förevarande konvention
trätt i kraft, skall franska regeringen
översända en bestyrkt avskrift av kon -

Kanyl. Maj.ts proposition nr 172.

de celle-ci aux Puissances qui, en
vertu des Traités de paix, se sont
engagées å appliquer des régles de
navigation aérienne conformes a celles
de ladite Con ven tion.

Fait å Paris, le treize octobre mil
neuf cent dix-neuf, en un seul exemplaire,
qui restera déposé dans les
archives du Gouvernement de la République
frangaise, et dont des copies
autlientiques seront remises aux Etats
contractants. Ledit exemplaire, daté
comme il est dit ci-dessus, pourra
étre signé jusquau douze avril mil
neuf cent vingt inclusivement.

En foi de quoi, les Plénipotentiaires
ci-aprés, dont les pouvoirs ont
été reconnus eu bonne et due forme,
ont signé la présente Convention dont
les textes frangais, anglais et italien
auront méme valeur.

ventionen till de makter, vilka på grund
av fredstraktaterna förbundit sig att
tilllämpa luftfärdsregler, överensstämmande
med dem, vilka fastställts
i nämnda konvention.

Som skedde i Paris den trettonde
oktober nittonliundranitton i ett enda
exemplar, som skall vara deponerat i
franska regeringens arkiv, och varav
bestyrkta avskrifter skola tillställas
de fördragsslutande staterna. Nämnda
exemplar, dagtecknat såsom här ovan
är sagt, må kunna undertecknas till
och med den tolfte april nittonhundratjugu.

Till bekräftelse härav hava nedanstående
befullmäktigade ombud, vilkas
fullmakter befunnits vara i god och
behörig form, undertecknat förevarande
konvention, vars franska, engelska
och italienska texter skola hava
samma giltighet.