Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962 (Proposition 1962:168)

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Nr 168

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående organisation
m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning;
given Stockholms slott den A maj 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven af Geijerstam

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen har efter förslag i propositionen 1961: 109 beslutat, att ett
för försvaret gemensamt centralt intendenturförvaltningsverk skall inrättas.
I anslutning härtill framlägges i propositionen förslag beträffande
organisationen av det nya ämbetsverket, som föreslås skola benämnas försvarets
intendenturverk. Enligt förslaget kommer verket att omfatta —
förutom chef — ett stabsorgan, centralplaneringen, samt fem byråer, nämligen
materielbyrå, livsmedelsbyrå, drivmedelsbyrå, förrådsbyrå och administrativ
byrå. Antalet befattningshavare beräknas till 283. Intendenturverkets
inrättande medför att arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens
intendenturavdelning samt flygförvaltningens intendenturbyrå
utgår ur organisationen.

Den nya organisationen föreslås skola genomföras från och med den
1 juli 1963.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 168

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
A maj 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Lindström,
Lindholm, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
t. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet af Geijerstam, fråga om
organisation m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning samt anför
därvid följande.

Inledning

Riksdagen har efter förslag i propositionen 1961: 109 (s. 101 f) fattat
principbeslut om övergång till gemensam central intendenturförvaltning
inom försvaret. Redan dessförinnan hade chefen för försvarsdepartementet
med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 tillkallat en
utredningsman (generaldirektör G. A. Christianson) för att verkställa utredning
rörande organisation av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk.
Uppdraget utvidgades den 21 april 1961 till att jämväl
omfatta utredning av frågan om inrättande av en för försvaret gemensam
intendenturkår. Utredningen har med skrivelse den 22 december 1961 avgivit
betänkande med förslag till organisation m. m. av ett för försvaret
gemensamt intendenturförvaltningsverk, benämnt intendenturförvaltningen.
I kårfrågan redovisar utredningen vissa alternativa lösningar.

Yttranden över betänkandet har efter remiss avgivits av överbefälhavaren
— efter hörande av cheferna för armén, marinen och flygvapnet -—- försvarets
civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, fortifikationsförvaltningen,
armétygförvaltningen, arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningen,
flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets
forskningsanstalt, civilförsvarsstyrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket,
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, statens jordbruksnämnd,
sprängämnesinspektionen, lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet,
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, landsorganisationen i
Sverige — efter hörande av försvarsverkens civila personals förbund -—■
statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation
samt — efter hörande av försvarets civila tjänstemannaförbund —
tjänstemännens centralorganisation (statstjänstemannasektionen).

Jag kommer i det följande att lämna en kortfattad översikt över nu -

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

varande organisation m. m. av den centrala intendenturförvaltningen inom
försvaret. Därefter redogör jag för huvudpunkterna i utredningens förslag.
För närmare kännedom härom torde få hänvisas till betänkandet. Remissyttrandena
upptages i anslutning till utredningens förslag under de särskilda
avsnitten. Mina egna synpunkter och förslag framlägger jag slutligen
i ett sammanhang.

Nuvarande organisation och uppgifter m. m.

Intendenturförvaltningen inom försvaret har i huvudsak till uppgift att
svara för stridskrafternas beklädnad, förplägnad och förläggning samt
deras förseende med drivmedel, bränsle, hästar och hundar samt expeditionsmateriel
m. in. Vidare hänföres till intendenturförvaltningens område
förvaltningen av medel för övningar, undervisning m. m.

Enligt nuvarande organisation svarar arméintendenturförvaltningen för
ledningen av intendenturförvaltningstjänsten inom armén. Motsvarande
verksamhet för marinen handhaves inom marinförvaltningens intendenturavdelning
och för flygvapnet inom flygförvaltningens intendenturbyrå.
Verksamheten samordnas försvarsgrenarna emellan i första hand med tilllämpning
av huvudförvaltningsprincipen. I enlighet härmed har tyngdpunkten
i anskaffningsverksamheten kommit att åvila arméintendenturförvaltningen.
Detta ämbetsverk sköter sålunda praktiskt taget all anskaffning av
intendenturmateriel och livsmedel m. in. för försvaret. Anskaffning av bränslen
för försvarets fasta anläggningar ankommer även på arméintendenturförvaltningen.
Anskaffning av fordonsdrivmedel handhaves av arméintendenturförvaltningen,
medan marinförvaltningen och flygförvaltningen svarar
för anskaffning av fartygs- respektive flygdrivmedel.

Arméintendenturförvaltningen är för närvarande indelad
i centralbyrå (expedition, militärsektion, hästsektion och förrådskontrollkontor),
materielbyrå (expedition, utrustningssektion, inventarieselction,
mobiliserings- och tilldelningssektion, inköpssektion samt kontroll- och
verkstadssektion), förplägnadsbyrå (expedition, mobiliserings- och anskaffningssektion
samt drift- och kontrollsektion), drivmedelsbyrå (expedition,
drivmedelssektion, bränslesektion och mobiliseringsdetalj) samt
administrativ byrå (kanslisektion, personalsektion och expedition). Vid
centralbyrån handhaves förvaltningen av arméns övningsanslag samt handlägges
ärenden av allmänt militärt innehåll, t. ex. utbildningsfrågor och
allmänna remisser in. m. Materielbyrån svarar för anskaffning av beklädnadsmatericl
och huvuddelen av intendenturmaterielen i övrigt. Livsmedelsfrågor
och frågor rörande förplägnadsmateriel handhaves vid förplägnadsbyrån,
frågor angående drivmedel och bränsle vid drivmedelsbyrån.
Inom arméintendenturförvaltningen fullgörcs huvuddelen av in -

Kungi. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

köpsfunktionerna av materielbyråns inköpssektion. I fråga om livsmedel
och viss del av förplägnadsmaterielen ankommer emellertid inköpsverksamheten
på förplägnadsbyrån samt i fråga om drivmedel, bränslen och
viss del av distributionsmaterielen på drivmedelsbyrån.

Enligt av Kungl. Maj:t fastställd organisationsplan för arméintendenturförvaltningen
omfattar ämbetsverket sammanlagt 211 befattningar. Innehavarna
av befattningarna som chef för central-, materiel-, förplägnadsoch
drivmedelsbyråerna skall vara militära. I arméintendenturförvaltningens
organisation ingår ytterligare 31 befattningar, som är avsedda för
militära innehavare — 13 regementsofficerare, 17 kaptener och en underofficer.
Vidare är 13 befattningar avsedda för pensionerade officerare och
underofficerare. Fyra befattningar är civilmilitära. övrig personal vid
ämbetsverket — sammanlagt 158 tjänster — är civil.

Chef för arméintendenturförvaltningen är chefen för armén. Souschef
är generalintendenten. Generalintendenten är tillika tjänstegrensinspektör
(intendenturtjänsten vid armén) och personalkårchef (chef för intendenturkåren).
Såsom tjänstegrensinspektör och personalkårchef ingår generalintendenten
i arméledningen och lyder direkt under chefen för armén.

Marinförvaltningens intendent ura v delning är indelad
i centralsektion, förplägnadssektion, materielsektion, drivmedelssektion och
förrådskontrollkontor. Vid avdelningen finnes sammanlagt 46 befattningar.
Förutom chefen ingar i avdelningen 16 officerare och en underofficer, tre
pensionerade officerare och underofficerare samt 25 civila befattningshavare.
Chef för avdelningen är marinöverintendenten. Denne är dessutom
tjänstegrensinspektör (marinens intendenturtjänst) och personalkårchef
(chef för marinintendenturkåren). I de båda sistnämnda egenskaperna ingår
marinöverintendenten i marinledningen och lyder direkt under chefen
för marinen.

Flygförvaltningens intenden turbyrå är indelad i centralsektion,
materielsektion, förplägnadssektion och drivmedelssektion. Byrån
omfattar sammanlagt 32 tjänster. Chef är en överste i Bo 1. I övrigt ingår
i byrån 9 officerare, 4 pensionerade officerare och underofficerare samt 18
civila.

Chefen för intendenturbyrån är den högste målsmannen för intendenturtjänsten
inom flygvapnet. Någon direkt motsvarighet till armé- och marinledningarnas
inspektörer för intendenturtjänsten finnes icke vid flygvapnet.
Däremot stadgas i arbetsordningen för flygförvaltningen att chefen
för intendenturbyrån skall inspektera intendenturtjänsten rid flygvapnet.

I nuvarande organisation av den centrala intendenturförvaltningstjänsten
upprätthålles rid ingen av försvarsgrenarna någon skarp gräns mellan förvaltnings-
och stabsfunktioner. Den förvaltningsmässiga inspektionsverksamheten
syftar i första hand till att utöva kontroll över handhavandet
av förvaltningsärenden hos underlydande myndigheter samt att tillse att

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

en ändamålsenlig hushållning med medel och materiel äger rum. Den förvaltningsmässiga
inspektionsverksamheten utövas inom armén av souschefen
vid arméintendenturförvaltningen, inom marinen av marinöverintendenten
i hans egenskap av chef för intendenturavdelningen och inom
flygvapnet av chefen för intendenturbyrån. Souschefen och marinöverintendenten
utövar emellertid — som framgått av det föregående — inspektionsverksamhet
även i egenskap av tjänstegrensinspektörer och personalkårchefer.
Denna verksamhet regleras i Kungl. Maj :ts instruktioner för arméledningen
och marinledningen. Ändamålet med sistnämnda inspektionsverksamhet
angives för arméns del vara att utröna sådana förhållanden
som kan inverka på förbandens krigsduglighet eller eljest påkalla försvarsgrenschefens
uppmärksamhet. Till tjänstegrensinspektörs och personalkårchefs
åligganden hör inom armén även att biträda arméstabschefen i
handläggningen av utbildningsärenden, som berör tjänstegrenen. Detta
innebär, att generalintendenten ger förslag till order, anvisningar och föreskrifter
för utbildning i intendenturtjänst. I arbetet därmed ävensom i själva
undervisningsarbetet utnyttjas icke endast personal tillhörande intendenturkåren
med tjänstgöring utanför arméintendenturförvaltningen utan
även intendenturpersonal och fackutbildad civil personal, som tjänstgör
vid ämbetsverket.

Inspektören för marinens intendenturtjänst har bland annat att inspektera
verksamheten inom sin tjänstegren, att följa den allmänna utvecklingen
inom verksamhetsområdet och att övervaka yrkesutbildningen.

Det åligger som tidigare sagts chefen för flygförvaltningens intendenturbyrå
att inspektera intendenturtjänsten vid flygvapnet. Sammanhållande
organ för utbildningsfrågor är vid flygvapnet flygstabens utbildningsavdelning.
Det åligger emellertid chefen för intendenturbyrån att taga initiativ
till och planlägga intendenturutbildningen för samtliga personalkategorier
samt att inspektera utbildningen. I syfte att anpassa intendenturutbildningen
till flygvapnets operativa verksamhet har chefen för intendenturbyrån
visst samarbete med inspektören för flygvapnets bastjänst.

För såväl generalintendenten som marinöverintendenten och chefen för
flygförvaltningens intendenturbyrå gäller, att de vid på dem ankommande
utbildningsverksamhet ställer kurschefer och lärare till förfogande. Härvid
tages även personal hos respektive förvaltningsmyndigheter i anspråk. För
planläggning, övervakning och inspektion av utbildningsverksamhet avseende
personal utanför den centrala förvaltningsmyndigheten samt för biträde
vid handläggning av personalkårärenden finnes vid arméintendenturförvaltningen
personal i centralbyråns militärsektion. Vid marinen handlägges
dylika ärenden av marinöverintendentens expedition, i vilken ingår bland
andra eu kommendörkapten, eu kapten och en subalternofficer. Vid flygvapnet
slutligen handlägges ärendena i fråga av personal vid intendenturbyråns
ccntralsektion.

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Vid flygvapnet göres icke åtskillnad mellan de stabsmässiga och förval
tningsmässiga inspektionsuppgifterna. Inom armén göres åtskillnad såtillvida,
att generalintendenten-souschefen även är tjänstegrensinspektör
och personalkårchef. Denna åtskillnad torde dock väsentligen vara av formell
natur. Vid marinen göres däremot, åtminstone formellt, en sträng åtskillnad.

För medverkan på intendenturområdet i andra stabsuppgifter än inspektion
finnes intendenturofficerare i samtliga försvarsgrensstaber. Sålunda är
i arméstaben placerad en major å utbildningsavdelningen samt fyra kaptener,
en å envar av organisations-, utbildnings-, utrustnings- och trängavdelningarna.
För marinstabens operationsavdelning är avsedd en kommendörkapten
och för dess organisationsavdelning en kapten. Vid flygstaben är en
kapten placerad vid organisationsavdelningen.

Den nu gällande organisationen fastställdes i sina huvuddrag av 1954 års
riksdag efter förslag i proposition 109 angående organisationen av försvarets
centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. m. Beslutet hade
föregåtts av ett långvarigt och omfattande utredningsarbete, bland annat
genom försorg av 1946 års militära förvaltningsutredning (SOU
1950: 36—37).

I fråga om intendenturförvaltningens centrala organisation förordade
förvaltningsutredningen, att verksamheten skulle sammanföras till ett för
försvaret gemensamt ämbetsverk, försvarets intendenturförvaltning. Utredningen
framlade ett detaljerat organisationsförslag härför. Verket föreslogs
indelat i fem byråer, nämligen materielbyrå, förplägnadsbyrå, bränslebyrå,
häst- och veterinärmaterielbyrå samt förrådsbyrå, vartill kom inköpscentral,
centralexpedition, centralplanering, kårexpedition och juridisk sektion. Den
föreslagna organisationen med ett gemensamt verk ansågs erbjuda de bästa
garantierna för effektiv standardiseringsverksamhet, ekonomisk drift i fred
och underlättande av underhållstjänsten i krig.

Efter förslag i propositionen 1954: 109 bibehölls emellertid som framgår
av det föregående en försvarsgrensvis ordnad organisation. Föredragande
departementschefen framhöll dock, att valet av organisationsform icke innebar
något definitivt ståndpunktstagande (prop. 1954: 109, s. 115). Principen
om gemensam intendenturförvaltning — liksom gemensam tygförvaltning
— avvisades således icke, men dess förverkligande ställdes på framtiden.

Innan riksdagen förra året (prop. 1961:109) fattade principbeslut om
gemensam intendenturförvaltning hade frågan om ändrad organisation av
intendenturförvaltningen aktualiserats från skilda håll. 1958 års försvarsledningskommitté
framhöll sålunda i sitt i mars 1960 avgivna betänkande
(SOU 1960: 12), att samordningen av intendenturförvaltningstjänsten redan
drivits så långt genom huvudförvaltningsprincipens tillämpning att en
övergång till gemensam organisation icke skulle i sak innebära någon om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

välvande förändring. Då vidare en gemensam organisation syntes kommittén
kunna medföra vissa rationaliseringsvinster, hyste kommittén sympatier
för införande av en sådan organisation.

1959 års besparingsutredning för försvaret (SOU 1960: 23) kom vid sina
överväganden till den uppfattningen att den lämpligaste formen för den
centrala intendenturförvaltningen utgjordes av en för hela försvaret gemensam
myndighet, vilken borde organiseras enligt i huvudsak samma principer
som den nuvarande arméintendenturförvaltningen.

1960 års försvarsledningsutredning (SOU 1961:7) förordade likaså, att
en gemensam central intendenturförvaltningsorganisation skulle komma
till stånd.

Intendenturförvaltningsutredningens förslag
Gränsdragningen mellan forraltningsverksamhet och stabsarbete

Utredningen erinrar om att oklarhet för närvarande råder på intendenturtjänstens
område i fråga om avgränsningen mellan å ena sidan den
inspektionsverksamhet, som sammanhänger med handläggningen av förvaltningsärenden
och den ändamålsenliga hushållningen med anslagsmedel
och materiel — förvaltningsmässig inspektion — och å andra sidan
den inspektion som ankommer på försvarsgrensstaberna och som utgör
ett hjälpmedel för försvarsgrenschef i den förbandsproducerande verksamheten.
Dessa oklarheter har enligt utredningen icke varit besvärande
så länge förvaltningsverksamheten inom intendenturtjänstens område varit
försvarsgrensbunden och inspektionsverksamheten på såväl förvaltningssom
stabsområdet ombesörjts vid försvarsgrenarna av en och samma
person — generalintendenten, marinöverintendenten respektive chefen för
flygförvaltningens intendenturbyrå — inom samtliga områden med biträde
av personal ingående i eller lokalt ansluten till förvaltningsenheterna.

Efter de år 1961 fattade besluten i fråga om omorganisation av försvarets
högsta ledning (jfr prop. 1961: 109) har avgränsningsproblemen emellertid
enligt utredningen ökat i aktualitet. Försvarsgrenschefs direkta ledning av
förvaltningsverksamheten ersättes med en anvisningsrätt gentemot förvaltningsmyndigheterna,
som betingas av hans ansvar för den förbandsproducerande
verksamheten och som avser den närmare utformningen av myndighets
verksamhet för tillgodoseende av verksamheten inom försvarsgrenen
rörande organisation, utrustning, mobilisering, taktik, utbildning,
personal- och värnpliktsväsende ävensom sådana frågor som berör långsiktsplanering
och anslagsäskanden. Den gränsdragning mellan förvaltningsverksamhet
och förbandsproduktion, som sålunda fastställts, bör
enligt utredningen konsekvent genomföras vid organiserandet av intendcnturförvaltningsverket.
Arbetsuppgifterna för det nya verket och dess

Kungi. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

personal bör renodlas till att avse förvaltningsverksamheten. Den inspektionsverksamhet,
som icke avser förvaltningsfunktionerna och den stabsverksamhet
i övrigt som sammanhänger med försvarsgrenschefernas förbandsproducerande
verksamhet och som ytterst tar sig uttryck i anvisningar
till förvaltningsmyndighet, bör sålunda ankomma på försvarsgrensstaberna.
Utredningen framhåller i detta sammanhang särskilt den verksamhet som
avser utarbetande av utrustningsnormer och utrustningslistor. Detta arbete
åvilar för närvarande vid armén i allt väsentligt arméstaben men vid marinen
och flygvapnet försvarsgrensförvaltningarna. Enligt utredningens
uppfattning är detta arbete ett led i den förbandsproducerande verksamheten
och bör därför inom samtliga försvarsgrenar ankomma på respektive
staber. Utredningen har vid utarbetandet av sina förslag till organisation
och personaluppsättning för intendenturförvaltningen utgått härifrån.

I anslutning till 1961 års beslut angående krigsmaktens högsta ledning
uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att inkomma med förslag rörande
arbetsuppgifter, organisation och personaluppsättning för i armé-,
marin- och flygledningarna ingående enheter med undantag för försvarsförvaltningarna.
överbefälhavaren har den 13 oktober 1961 med eget yttrande
överlämnat av försvarsgrenscheferna avgivna förslag i ämnet. Intendenturförvaltningsutredningen
anför, att dessa förslag i sina grunddrag
såtillvida överensstämmer med utredningens principiella uppfattning som
inspektionsverksamhet och övrig stabsverksamhet såväl organisatoriskt som
personellt avskilts från förvaltningsverksamheten.

Utredningen anser icke, att det ankommer på utredningen att avgiva förslag
till den detalj organisation inom försvarsgrensledningarna som bedömes
erforderlig för att försvarsgrenschef skall kunna fullgöra på honom
ankommande uppgifter på intendenturområdet. Det anses emellertid klart,
att som en följd av organiserandet av det gemensamma intendenturförvaltningsverket
en viss förstärkning av den intendenturutbildade personalen
inom försvarsgrensstaberna kan bli aktuell. Utredningen anser det lämpligt
att behovet av och kostnaden för denna personalförstärkning på stabssidan
åtminstone uppskattningsvis bedömes.

Vid sina överväganden har utredningen kommit till den uppfattningen,
att arméchefens förslag rörande inspektionsverksamheten är det minst
kostnadskrävande. Detta förslag innebär att inspektionsverksamheten liksom
övrig inspektion inom underhållstjänsten skall ledas av tränginspektören.
Enligt utredningens mening bör vid utformningen av marinens och
flygvapnets ledningsorganisationer övervägas, huruvida icke motsvarande
organisationsform kan tillämpas för dem. Vid flygvapnet synes en anknytning
till inspektören för bastjänsten kunna komma i fråga.

Enligt utredningens uppfattning bör i stabsorganen inordnas den intendenturpersonal,
som beräknas kontinuerligt erforderlig för verksamheten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Endast i den män arbetskraftsbehovet är av temporär natur bör det tillgodoses
med anlitande av personal från förvaltningsmyndigheten. För
stabsarbetet erforderligt förvaltningsmässigt underlag bör dock regelmässigt
utarbetas inom intendenturförvaltningen. Detta gäller såväl i fråga om
inspektionsverksamheten som övrigt stabsmässigt arbete. Därest en gemensam
intendenturkår tillskapas, bör för denna avsedd kårexpedition lokalt
anknytas till intendenturförvaltningsverket. Även kårexpeditionen bör därvid
i viss utsträckning kunna biträda inspektionsorganen.

Utredningen räknar med följande beställningar för intendenturpersonal
för inspektionsuppgifter i försvarsgrensledningarna, nämligen vid tränginspektionen
en major — f. n. en kapten — vid marinledningen en kommendörkapten
av 2. graden och en kapten samt vid flygledningen (basinspektören)
en major.

I fråga om behovet av intendenturpersonal vid försvarsgrensstaberna för
andra ändamål än inspektionsuppgifter anför utredningen beträffande armén,
att något gemensamt utnyttjande av till förvaltningsorganet knuten
personal icke förekommer. Någon mer väsentlig förskjutning av arbetsuppgifter
från förvaltning till stab torde därför icke vara att emotse. Utredningen
räknar därför för arméstabens del med en major och tre kaptener.
I förhållande till nuläget innebär detta ingen förändring. Vid marinstaben
tjänstgör i nuläget en kommendörkapten av 2. graden och en kapten tillhörande
marinintendenturkåren. Utredningen räknar med ytterligare en
kapten. Vid flygstaben är i nuläget placerad en kapten i intendenturbefattning.
Utredningen räknar med en major och två kaptener.

Y ttranden

Vad utredningen anfört i fråga om gränsdragningen mellan förvaltningsverksamhet
och stabsarbete har flertalet remissinstanser i huvudsak biträtt
eller lämnat utan erinran.

överbefälhavaren och chefen för armén förutsätter, att den direktiv- och
anvisningsrätt som för närvarande tillkommer överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna
gentemot nuvarande förvaltningar även kommer att avse
det nya verket.

Enligt chefen för armén bör inspektionsverksamheten på intendenturtjänstens
område för arméns del ledas av tränginspektören. I
fråga om inspektion av utbildningen i fackmässigt tekniskt avseende bör
därvid personal ur intendenturförvaltningsverket kunna biträda. För ifrågavarande
uppgifter vid tränginspektionen räknar arméchefen med en major
och en eller två kaptener.

I fråga om inspektionsverksamhetens organisation inom marinstaben
föreslår chefen för marinen, att en direkt under marinchefen lydande in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

tendenturtjänstinspektion inrättas. Denna lösning anses på ett tillfredsställande
sätt tillgodose marinens behov av inspektionsverksamhet på intendenturtjänstens
område. Som inspektör bör avses en kommendör som
•— i avvaktan på kårfrågans slutliga lösning — tillika föreslås bli chef
för marinintendenturkåren. Inspektionen bör i övrigt omfatta en kommendörkapten
av 1. eller 2. graden i Ao 26/24, två kaptener samt en underofficer
i Ao 13/11 och viss biträdespersonal. I förhållande till utredningens
förslag innebär detta en ökning med en kommendör och en kapten. Därest
inspektören icke tillika är kårchef kan dock kaptenen utgå.

Enligt chefen för flygvapnet bör behovet av intendenturofficerare i flygledningen
och dessas inordnande i organisationen samt frågan om hur
inspektionsuppgifterna skall lösas prövas i samband med att ställning
tages till flygledningens framtida organisation. Försvarets civilförvaltning
förutsätter likaså, att behovet av intendenturpersonal i de olika försvarsgrensstaberna
kommer att detalj prövas i samband med blivande översyn av
dessa stabers organisation.

Enligt överbefälhavaren bör inspektionsverksamheten inom armén ledas
av tränginspektören. I anslutning till marinchefens uppfattning att motsvarande
verksamhet vid marinen bör ledas av en direkt under marinchefen
lydande intendenturtjänstinspektör, uttalar överbefälhavaren, att
det inte behöver medföra större olägenheter att underställa tjänstegrensinspektörerna
i marin- och flygledningarna respektive försvarsgrensstabschefer
i likhet med vad som nu är fallet med de flesta inspektörer. Utredningens
förslag att för flygvapnets vidkommande anknyta inspektionsverksamheten
till inspektionen för bastjänsten synes överbefälhavaren vara
värt beaktande.

Arméintendenturförvaltningen anför i fråga om inspektionsverksamheten
inom intendenturtjänsten bland annat, att synpunkter framkommit inom
ämbetsverket, som talar för att den stabsmässiga inspektionsverksamheten
för intendenturtjänsten bör vara knuten till intendenturförvaltningen liksom
i nuläget till tjänstegrensinspektionen inom arméintendenturförvaltningen.
Chefen för intendenturförvaltningsverket kan därigenom med den
sakkunskap han själv representerar och med sina medhjälpare inom verket
samt vid eventuell kårexpedition aktivt verka även på det stabsmässiga
inspektionsområdet och ej enbart på det förvaltningsmässiga. Detta underlättar
ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och rön mellan dessa två verksamhetsgrenar.
Ett sammanförande av den stabsmässiga inspektionsverksamheten
med förvaltningen har även betydelse för en önskvärd samordning
av intendenturtjänsten vid de olika försvarsgrenarna och för ett utbyte
dem emellan. Därest inspektionsverksamheten organiseras försvarsgrensvis,
måste enligt ämbetsverkets mening intendenturförvaltningsverket beredas
möjlighet att deltaga i och ha inflytande på den stabsmässiga utbildnings-
och inspektionsverksamheten i fackmässigt-tekniskt avseende. —

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

För arméstaben bedömer arméintendenturförvaltningen personalbehovet för
inspektionsverksamheten till minst en major och en kapten.

Tjänstemännens centralorganisation anför i fråga om gränsdragningen
mellan förvaltnings- och stabsverksamheten, att arbetsuppgifterna för
krigsmaktens regionala och lokala förvaltningar har utpräglat blandade
funktioner, d. v. s. såväl förvaltnings- och stabsfunktioner som förbandsproducerande
funktioner. Då det gemensamma intendenturförvaltningsverkets
främsta uppgift måste vara att betjäna krigsmaktens centrala, regionala
och lokala enheter, bör enligt centralorganisationen granskningsoch
inspektionsverksamheten även när det gäller förvaltningsfunktionernä
samordnas av försvarsledningen. En kontrollverksamhet som till största
delen utföres vid de regionala och lokala enheterna och som samtidigt
riktas mot hela förvaltningsverksamheten torde ge såväl ämbetsverk som
högre militära myndigheter det tillförlitligaste underlaget för en bedömning
av ändamålsenligheten och angelägenhetsgraden av olika centralt utfärdade
föreskrifter. Detta önskemål om en samordning av all granskningsoch
inspektionsverksamhet till försvarsledningen och då lämpligen i enlighet
med chefens för armén förslag under ledning av tränginspektören
torde enligt centralorganisationens uppfattning kräva ytterligare förstärkning
av intendenturutbildad personal i såväl försvars- som försvarsgrensstaberna.
Intendenturförvaltningsverkets granskningsverksamhet skulle
härigenom kunna minskas och avse enbart redovisning.

Överbefälhavaren delar utredningens uppfattning, att utarbetandet
av utrustningsnormer och utrustningslistor är ett
led i den förbandsproducerande verksamheten och att arbetet därmed bör
ankomma på respektive staber. Enligt av överbefälhavaren utfärdade direktiv
ankommer det regelmässigt på försvarsgrenschef att fastställa utrustningsbehovets
omfattning eller grunder för dess beräknande.

Försvarets förvaltningsdirektion anför, att det självklara sambandet
mellan taktik (operativt uppträdande) m. in., organisation och utrustning
samt mobiliseringsplaner gör det naturligt att utrustningsgrunderna utarbetas
i staberna och överlämnas till förvaltningarna för att utgöra grunden
för anskaffning, förrådshållning, distribution m. in. Utarbetandet bör ske
i samråd med förvaltningarna i tekniskt-ekonomiskt avseende, varvid särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt möjligheterna att likrikta utrustningen.
Enhetlighet och samordning på förvaltningsområdet är därför i hög grad
beroende av att utrustningsgrunderna utarbetas efter enhetliga normer.
Erforderlig omläggning bör förberedas snarast möjligt så att denna princip
kan tillämpas senast från och med verkets inrättande.

Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller likaså vikten av att respektive
staber vid utarbetandet av utrustningsnormer och utrustningslistor samråder
med intendenturförvaltningen, som bör verka för samordning i denna

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

del. Sjukvårdsstyrelsen understryker också angelägenheten av att intendenturförvaltningen
vidtager åtgärder för att formell enhetlighet i fråga
om begreppsbestämningar i vad gäller intendenturmateriel skall erhållas.

Marinförvaltningen understryker utredningens uttalande att vid utarbetande
av utrustningsnormer och utrustningslistor erforderligt förvaltningsmässigt
underlag regelmässigt bör utarbetas inom intendenturförvaltningen.
Marinförvaltningen framhåller vidare, att personal som beräknas
kontinuerligt erforderlig för verksamheten i respektive stabsorgan bör inordnas
i dessa och att detta arbetskraftsbehov sålunda icke skall tillgodoses
med anlitande av personal ur intendenturförvaltningen. Med hänsyn till att
ett systematiskt uppbyggt och fullständigt utrustningslisteverk utgör den
grund, på vilken den viktigaste delen av förvaltningsverksamheten —
mobiliserings- och krigsförberedelsearbetet — bygger, måste bland annat
marinledningens stabsdelar erhålla tillräcklig arbetskraft för att lösa på
dem ankommande arbetsuppgifter bland annat inom här berört område.

Även enligt chefen för marinen är det tekniska inslaget framträdande vid
utarbetande av utrustningsnormer och utrustningslistor. Eftersom detta
inslag enligt marinchefen är mera framträdande inom marinen än inom
armén, måste marinförvaltningen medverka vid arbetet med utrustningslistorna
i jämförelsevis större omfattning. Chefen för marinen biträder
icke utredningens förslag att allt arbete med framtagande av utrustningslistor
inom intendenturområdet skall överföras till marinstaben, enär detta
skulle innebära ett frångående av nyssnämnd princip. I stället förordar
marinchefen att till det nya intendenturförvaltningsverket överföres de
funktioner härutinnan som för närvarande fullgöres av marinförvaltningens
intendenturavdelning. Därest likväl beslut skulle fattas om att arbetet med
utrustningslistor för intendenturmateriel skall förläggas till marinstaben
måste denna tillföras arbetskraft härför i erforderlig utsträckning. Chefen
för marinen anser en utökning med en kapten som ett absolut minimum för
ifrågavarande uppgifter i förhållande till utredningens förslag.

Chefen för armén och arméintendenturförvaltningen beräknar behovet
av intendenturpersonal vid arméstaben för andra ändamål än inspektionsuppgifter
till en major, en major eller kapten samt två kaptener.

Flygvapenchefen och flygförvaltningen anser det nödvändigt, att regionala
intendenturförvaltningsmyndigheter tillkommer inom flygvapnet samtidigt
som det gemensamma verket inrättas. Något utrymme för ytterligare
arbetsuppgifter inom eskaderstabens nuvarande personalram finnes ej enligt
flygvapenchefen. Kommer någon personalförstärkning vid eskaderstaberna
ej till stånd i samband med inrättandet av intendenturförvaltningsverket,
måste följden bli, att verket vad beträffar flygvapnet — till skillnad
från övriga försvarsgrenar — får samverka direkt med lokala myndigheter,
— Vid eskaderstaberna finnes för närvarande som företrädare för intenden -

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

turförvaltningstjänsten en intendent (löjtnant). Enligt flygvapenchefen och
flygförvaltningen bör för eskaderstaberna tillkomma sammanlagt fyra
beställningar för överstelöjtnant eller major.

Statstjänstemännens riksförbund anför, att tillkomsten av ett gemensamt
intendenturförvaltningsverk kommer att i vissa fall kräva förstärkning av
intendenturpersonalen i regional instans. Icke minst gäller detta enligt
förbundet eskaderstaberna. Bristen på kvalificerad intendenturpersonal i
dessa staber anses redan nu vara stor.

Förbundet anser det vidare uppenbart, att utredningen underskattat de
arbetsuppgifter i försvarsgrensstaberna, som måste eller lämpligen bör
lösas av intendenturofficerare. Enligt förbundet måste förstärkningen med
intendenturofficerare i de olika staberna ske från samma tidpunkt som
övergången till ett gemensamt intendenturförvaltningsverk. Om så icke
blir fallet, kommer verksamheten att fungera helt otillfredsställande och
arbetsbelastningen på stabernas personal kommer att bli synnerligen stor.

Gränsdragningen mellan intendenturförvaltning och andra förvaltningsområden

Utredningen erinrar om att de centrala intendenturorganens förvaltningsverksamhet
omfattar huvudgrupperna intendenturmateriel, livsmedel, drivmedel,
bränsle och veterinärmateriel. Någon klar gräns mellan de olika
huvudgrupperna föreligger emellertid inte enligt utredningen. Särskilt i
fråga om indenturmaterielbegreppet har utredningen konstaterat sådana
olikheter att den icke anser det möjligt att entydigt definiera detta begrepp.
Utredningen erinrar vidare om att inom marinen finnes en särskild materielgrupp,
som benämnes materialutredning. Härmed förstås allmänna
förbrukningsartiklar samt viss materiel av inventarienatur, som erfordras
för renhållning, översyn, reparation och vård in. m. av marinens fartyg,
anläggningar och materiel. Materielen är till sin huvuddel av allmän handelsvarutyp.
Marinförvaltningens intendenturbyrå har i fråga om materialutredning
ålagts att såsom funktionellt organ svara för behovsberäkning,
inköp, leveranskontroll och förrådshållning m. in.

Eftersom materielförvaltningen inom intendenturområdet för närvarande
är ordnad försvarsgrensvis är dess innehåll enligt utredningen beroende av
de avgöranden, som träffats inom respektive försvarsgren. Detta gäller
främst avgränsningen gentemot tygmateriel (motsvarande). Åtskilliga skiljaktigheter
finnes härvid mellan försvarsgrenarna. Såsom exempel på den
bristande enhetligheten nämner utredningen, att viss spisutrustning inom
armén hänföres till tygmateriel medan motsvarande materiel vid marinen
och flygvapnet är intendenturmateriel.

Utredningen har emellertid kommit till den uppfattningen att de olikheter
i fråga om formell begreppsbestämning och klassificering av styckevis
materiel, som finnes försvarsgrenarna emellan, icke behöver utgöra något
principiellt hinder mot att samtliga de förvaltningsuppgifter som nu

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

är hänförda till intendenturområdet överföres till det gemensamma verket.
Den omständigheten att visst förvaltningsobjekt icke vid samtliga försvarsgrenar
tillhör intendenturförvaltningen bör sålunda icke hindra att förvaltningsobjektet
överföres till intendenturverket. Utredningen föreslår således,
att i princip all den verksamhet som vid envar av försvarsgrenarna är
hänförd till intendenturförvaltning överföres till det nya verket. Det bör
enligt utredningen därefter ankomma på intendenturförvaltningen att vidtaga
åtgärder för ernående av formell enhetlighet i olika avseenden. I den
mån viss materiel vid någon men icke vid samtliga försvarsgrenar utgör intendenturmateriel
bör ämbetsverket taga initiativ till att frågan om materielens
organisatoriska tillhörighet kommer under prövning av vederbörlig
myndighet.

I vissa hänseenden har utredningen emellertid övervägt omflyttningar
mellan förvaltningsområden. Förslag framlägges till förändringar i fråga
om anskaffningsverksamheten för drivmedel och drivmedelsmateriel samt
bränslen och bränsleinventarier för de fasta anläggningarna, i fråga om
ansvaret för försörjningen med elektrisk kraft och vatten ävensom beträffande
handläggningen av ärenden rörande bok- och blankettryck samt
läger- och manskapskassor.

Utredningen erinrar om att 1946 års militära förvaltningsutredning (SOU
1950:36) ansåg det tveksamt huruvida förvaltningen av driv- och
smörj medel för fordon, fartyg och flygplan borde åläggas intendenturförvaltningsorganen.
Ur rent teknisk synpunkt syntes förvaltningen böra
hänföras till tygförvaltningens område. Å andra sidan ansågs vissa ekonomiska
fördelar vara förenade med att anskaffningen av drivmedel och av
bränslen för fasta anläggningar omhänderhades av ett och samma organ,
varför, så länge bränsleanskaffningen åvilade de intendenturförvaltande organen,
jämväl drivmedelsanskaffningen borde hänföras till dessa. Förvaltningsutredningen
förordade därför, att anskaffning, förrådshållning, distribution
och krigsförberedelsearbete i fråga om drivmedel borde hänföras till
intendenturförvaltning. Inköpsspecifikationer och leveranskontraktbestämmelser
borde emellertid åvila tygförvaltningsorganen. Avgränsningen mellan
intendentur- och tygförvaltning har hittills i stort sett skett i enlighet
härmed.

Som framgår av det föregående är arméintendenturförvaltningen huvudförvaltningsmyndighet
för hela krigsmakten ifråga om inköp av drivmedel
för motorfordon. Även viss central förrådshållning av sådana drivmedel
omhänderhaves av arméintendenturförvaltningen för arméns och flygvapnets
behov. Vid armétygförvaltningen utprovas vilka tekniska fordringar
som bör ställas på olika drivmedel. Ansvariga för krigsplanläggning av försörjningen
med drivmedel är arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens
intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå, envar
inom sitt område.

Kungi. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Fartygsdrivmedel och fartygssmörjmedel anskaffas av marinförvaltningens
intendenturavdelning. Flygbensin, som även användes som fartygsdrivmedel,
anskaffas dock av flygförvaltningen. Marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning
har beträffande fartygsdrivmedel och fartygssmörj medel
samma funktion såsom tekniskt sakorgan som armétygförvaltningen
beträffande fordonsdrivmedel.

Pannbrännolja och motorbrännolja samt genom blandning erhållna kvaliteter
eldningsolja samt kol utgör icke allenast drivmedel utan användes
även som bränsle i värmeanläggningar. Vid marinen förrådshålles därför
dessa uppvärmningsbränslen i drivmedelsförråden. Den anskaffning av
eldningsolja, som ombesörjes av arméintendenturförvaltningen för såväl
militära som andra statliga och kommunala institutioner sker, där så är
möjligt, genom köp från marinförvaltningen.

Flygförvaltningens motorbyrå bestämmer vilka flygdrivmedel som skall
anskaffas för flygvapnets räkning. Kvalitetskraven awäges med hänsyn
till tekniska och ekonomiska faktorer. Erforderliga kvantiteter beräknas av
intendenturbyrån. Inköp verkställes av inköpsavdelningen på anmodan av
intendenturbyrån. Intendenturbyrån är huvudförvaltningsmyndighet inom
krigsmakten beträffande flygdrivmedel.

Centralförrådslagringen av flygdrivmedel sker i av arméintendenturförvaltningen
administrerade förråd och i förråd, som förhyres för flygförvaltningens
räkning av fortifikationsförvaltningen. Vården av flygdrivmedel
i såväl central- som basförråd ledes av intendenturbyrån. Krigsplanläggningen
på flygdrivmedelstjänstens område utföres av flygförvaltningens
intendenturbyrå.

Försvarsgrenarnas centrala drivmedelsförråd redovisas enligt av Kungl.
Maj:t den 13 juni 1947 meddelade föreskrifter över särskilda förrådstitlar
av diversemedelsnatur. I enlighet härmed krediteras ersättning för utlämnade
förnödenheter och debiteras kostnaden för återanskaffade förnödenheter
nämnda titlar.

De skäl 1946 års förvaltningsutredning (SOU 1950: 36) åberopat för att
anskaffning, förrådshållning, distribution och krigsförberedelsearbete i
fråga om driv- och smörjmedel bör hänföras till intendenturförvaltningens
verksamhetsområde finner utredningen alltjämt bärande. Sedan beslut nu
fattats om organiserandet av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk
synes en överflyttning av dessa ärenden till tygförvaltningens
område enligt utredningen icke stå i samklang med strävandena att i möjligaste
mån successivt verka för samordning av olika verksamheter försvarsgrenarna
emellan eller med huvudförvaltningsprincipen. Som framgår
av det följande förordar utredningen, att inköpsverksamheten i fråga
om bränslen för de fasta anläggningarna liksom hittills skall hänföras till
intendenturförvaltningsområdet. Endast genom sammanhållande av all
inköpsverksamhet beträffande drivmedel och bränslen synes det utred -

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

ningen möjligt ernå bästa ekonomiska resultat. För ett sammanhållande
talar även den serviceverksamhet gentemot andra statliga myndigheter
som intendenturförvaltningen avses skola bedriva på konsumtionsvaruoinrådet.
Utredningen förordar således, att de funktioner som enligt vad
förut sagts hittills fullgjorts av de tre intendenturförvaltningsorganen i fortsättningen
skall anförtros åt intendenturförvaltningen och att även inköp av
flygdrivmedel skall ombesörjas av detta verk.

Anskaffning av bränslen för försvarets fasta anläggningar är sedan
gammalt en intendenturförvaltningsuppgift. Utredningen erinrar om
att frågan om överförande av nämnda anskaffning till fortifikationsförvaltningen
tidigare prövats, bland annat av 1946 års militära förvaltningsutredning,
som emellertid föreslog, att bränsleanskaffningen — liksom
kontrollen av den värmetekniska driften vid de fasta anläggningarna —
skulle tills vidare alltjämt hänföras till intendenturförvaltningen. Ett skäl
härför angavs vara de ekonomiska fördelar som vore förknippade med en
sammanhållning av all bränsleanskaffning för såväl fordon, fartyg och flygplan
som fasta anläggningar. Vid anmälan av frågan i propositionen 1954:
109 uttalade föredragande departementschefen beträffande organiserandet
av den centrala intendenturförvaltningstjänsten, att bränsleanskaffningen
för försvarets fasta anläggningar principiellt sett tillhörde området för fortifikations-
och byggnadsförvaltningen men att det dock finge tills vidare
anstå med en överflyttning av dessa arbetsuppgifter till fortifikationsförvaltningen
eller annan myndighet. — Vid anmälan av förslag till organisation av
försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning i propositionen
1956: 110 anförde föredragande departementschefen, att ansvaret för att de
totala kostnaderna för uppvärmning av försvarets anläggningar hålles på
lägsta möjliga nivå borde vara samlat hos fortifikationsförvaltningen. Därigenom
bleve det möjligt att åstadkomma en allsidig och effektiv avvägning
av kostnader för bränsle, maskinutrustning och underhåll av såväl maskiner
som byggnader. Riksdagen fattade beslut i enlighet med förslaget. Kontrollen
av den värmetekniska driften vid försvarets fasta anläggningar har i enlighet
härmed från och med den 1 juli 1958 överförts till fortifikationsförvaltningen.

Mot bakgrunden av att fortifikationsförvaltningen svarar för utbyggnad
och underhåll av de fasta värmeanläggningarna och i samband med underhållet
även för kontrollen av den värmetekniska driften har utredningen
övervägt om icke val och kvalitetsbedömning av bränslen samt ärenden rörande
bränsleinventarier för sådana anläggningar bör överflyttas till detta
ämbetsverk. Utredningen anser, att en sådan åtgärd ligger i linje med den
av statsmakterna år 1956 godtagna ståndpunkten att fortifikationsförvaltningen
har ansvar för att den värmetekniska driften vid de fasta anläggningarna
ger bästa möjliga ekonomiska utfall. Utredningen förutsätter vi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

dare, att en samordning av de värmetekniska problemen härigenom underlättas
och att den tekniska personalen utnyttjas mera rationellt. Utredningen
föreslår därför, att angivna moment av bränsleanskaffningen för de
fasta anläggningarna inklusive bränsleinventarier överföres till fortifikationsförvaltningen.
Beräkning av medelsbehovet för bränslen till dessa anläggningar
samt förvaltning av anslag för ändamålet bör ankomma på
fortifikationsförvaltningen.

Utredningen har vidare övervägt om även inköpsverksamheten i fråga om
bränslen bör hänföras till fortifikationsförvaltningen. Enligt utredningen är
det svårt att draga någon bestämd skiljelinje mellan drivmedel och bränslen.
Sålunda utgör tjockolja och kol eldningsbränsle vid anläggningar men
drivmedel för fartyg. Träkol och ved är vidare drivmedel för gengasfordon.
Av bland annat dessa skäl lagerhålles vid marinen drivmedel och bränslen
i samma förråd, drivmedelsförråden.

De angivua skälen pekar enligt utredningen mot att en samordning av
bränsleinköpen och drivmedelsinköpen bör komma till stånd. Härför talar
även merkantila och ekonomiska synpunkter. Vid bedömningen av inköpsverksamhetens
ordnande bör vidare enligt utredningen hänsyn tagas till den
bränsleanskaffning och den krigsplanläggning som i fred sker för att säkerställa
mobiliserade förbands bränsleförsörjning. I denna verksamhet, som
nu handhaves och även framdeles bör handhavas av intendenturorgan, ingår
en viss lagerhållning av bränslen. Det är enligt utredningen ur omsättningssynpunkt
angeläget att de fasta anläggningarnas behov av bränslen i erforderlig
utsträckning kan tillgodoses med anlitande av nämnda fredslager.
Detta önskemål anses bli bäst tillgodosett, därest alla inköp av bränslen
sammanhålles i central instans. Den merkantila delen av bränsleanskaffningen
bör sålunda enligt utredningen hänföras till intendenturförvaltningen
och där samordnas med drivmedelsupphandlingen. Av angivna skäl
bör även förrådshållningen i fred och krig ombesörjas av intendenturförvaltningen.
Det synes utredningen lämpligt att detta verk på grundval av
behovsuppgifter från fortifikationsförvaltningen utför även krigsplanläggning
av bränsleförsörjningen för de fasta anläggningarna.

Utredningen erinrar om att i bränsleanslagen även ingår medel för
elenergi, vatten och bad samt inre och yttre renhållning. Utredningen, som
prövat i vad mån anslagsmedel för dessa ändamål bör överföras till förvaltning
av fortifikationsförvaltningen, föreslår att el- och vattenförsörjningsfrågorna
i vad de avser försvarets fasta anläggningar (inklusive bad) och
förhyrda lokaler helt hänföres till fortifikationsförvaltningen. Härigenom
vinnes enligt utredningen ökad garanti för eu samordning av olika uppvärmningsproblem.

Yttre renhållning omfattar enligt utredningen med nuvarande uppdelning
bland annat vissa åtgärder, som i lokal instans har nära anknytning
till fastighetsförvaltning, såsom renhållning och krattning av kaserngårdar,
2—Itiluinij till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 168

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

gräsmattor och vägar inom kasernområde. En samarbetskommitté i försvarets
förvaltningsdirektions regi arbetar för närvarande med hithörande
gränsdragningsfrågor. Med hänsyn till att ett överförande av dessa uppgifter
till fortifikationsförvaltningen icke påverkar organisation eller personaluppsättning
för intendenturförvaltningen framför utredningen härutinnan inte
något förslag. — Även inre renhållning har sådan anknytning till byggnadsunderhåll
att skäl kan anföras för att överflytta denna ärendesgrupp till fortifikationsförvaltningen.
Med hänsyn till att här ingår ärenden av huvudsakligen
rent förvaltningsmässig karaktär och då fortifikationsförvaltningen
genom att utfärda tekniska föreskrifter kan i erforderlig mån påverka städningsfrågorna
har emellertid utredningen räknat med att inre renhållning
alltjämt skall tillhöra intendenturförvaltningen.

Med distributionsmateriel för drivmedel avser utredningen all
lös utrustning, som utnyttjas inom försvaret vid hantering av flytande drivmedel,
d. v. s. förrådshållning och förflyttning av drivmedel, tankning av
fordon och flygplan samt bunkring av fartyg och båtar m. m. Till distributionsmateriel
räknar utredningen således icke cisterner, rör, armatur och
maskinell utrustning, vilka såsom fasta anordningar installeras i drivmedelsanläggningar.
Dylik materiel faller inom fortifikationsförvaltningens
förvaltningsområde.

Vid armén och marinen hänföres enligt utredningen till intendenturförvaltningens
område i stort sett anskaffning och underhåll av all distributionsmateriel
utom tankfordon för vilka flygförvaltningen är huvudförvaltningsmyndighet
samt tankfartyg för vilka marinförvaltningen är huvudförvaltningsmyndighet.
Arméintendenturförvaltningen är huvudförvaltningsmyndighet
för distributionsmateriel för motorfordon, stationära motorer
m. m. — Vid flygvapnet har beträffande distributionsmaterielen för
flygdrivmedel tidigare i stort sett gällt den fördelningen, att förrådshållnings-
och järnvägstransportmateriel hänföres till intendenturmateriel medan
tankfordon och tankningsutrustning redovisats som flygmateriel. Denna
fördelning har inom flygförvaltningen ansetts vara förenad med vissa
gränsdragningsproblem. Under det senaste året har därför förrådshållnings-
och järnvägstransportmateriel överförts till förvaltning såsom flygmateriel,
vilket innebär att numera all distributionsmateriel utom emballage
behandlas såsom flygmateriel.

Kostnader för anskaffning och underhåll av distributionsmateriel bestrids
vid armén och marinen från anslagen till anskaffning av drivmedelsutrustning
respektive drivmedelsförråd in. m. Vad angår flygvapnets distributionsmateriel
har en uppdelning skett på så sätt att endast en mindre
del är hänförd till anslaget Anskaffning av drivmedelsutrustning medan
huvuddelen av distributionsmaterielen anskaffas från anslaget Anskaffning
av flygmateriel m. m. (jfr dock 1962 års statsverksproposition, bil. 6, punkt

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962 19

106 o. 110). Underhållet åter bekostas av anslaget Drift och underhåll av
flygmateriel m. m.

Utredningen har för sin del kommit till den uppfattningen att vissa skäl
direkt talar för att distributionsmaterielen i så stor utsträckning som möjligt
sammanhålles i intendenturförvaltningsverket. Intendenturpersonal är
sålunda enligt såväl freds- som krigsorganisationen ansvarig för icke endast
anskaffning utan även förrådshållning och framforsling av drivmedel
till förbrukningsställe. Den i fred av intendenturorgan utförda mobiliseringsplanläggningen
bör enligt utredningen omfatta icke endast anskaffandet
av drivmedel utan även anskaffandet av distributionsmateriel.

Utredningen anför vidare, att den tekniska säkerhetstjänsten i fråga om
drivmedel vid samtliga försvarsgrenar åvilar det centrala intendenturorganet.
Denna tekniska säkerhetstjänst tager sikte icke endast på föreskrifter
för säkerhet och skydd vid hanteringen av drivmedel i förrådstjänst
och vid transport utan även på utformningen av distributionsmaterielen.
Utredningen anser, att denna säkerhetstjänst fungerar säkrast om
den sammanhålles i ett organ. Utredningen finner således, att distributionsmaterielen
i princip bör hänföras till samma centrala myndighet som
den som enligt utredningens förslag har ansvaret för drivmedlens anskaffning
och förrådshållning, d. v. s. intendenturförvaltningsverket.

I fråga om flygvapnets distributionsmateriel för flygdrivmedel framhåller
utredningen, att förrådshållnings- och järnvägstransportmateriel för flygvapnets
behov i tekniskt avseende icke på något avgörande sätt skiljer sig
från sådan materiel inom armén och marinen. Kännetecknande för materielen
är enligt utredningen, att vid dess utformning särskild hänsyn måste
tagas till kravet att tankningen av planen skall kunna ske med genom
filtrering rent och vattenfritt bränsle, med stor hastighet utan uppladdningar
av statisk elektricitet och under successivt reglerat tryck för att icke
skada flygplanets bränsletankar och övriga maskinella utrustning. Då materielen
i såväl tekniskt som taktiskt/operativt hänseende behöver anpassas
till flygvapnet, förordar utredningen det undantaget från den förut angivna
principen att flygförvaltningen anförtros anskaffning och underhåll av förutom
tankfordonen jämväl den för flygplanens tankning avsedda utrustningen.
övrig distributionsmateriel bör dock hänföras till intendenturförvaltningens
område.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen således, att all distributionsmateriel
utom tankfordon och tankfartyg samt för flygvapnet speciell tankningsutrustning
hänföres till intendenturförvaltningsverket.

Armé-, marin- och flygbokförråden samt armétygförvaltningens bokförråd
i Stockholm och Karlsborg har efter förslag i proposition 1961: 110
från och med budgetåret 1961/62 sammanslagits och sammanförts med
försvarets civilförvaltnings blankettförråd till ett centralt bok- och
blankettfö r r å d. Förrådet sorterar under försvarets civilförvaltning
och är förlagt till nyinredda lokaler i Solvalla.

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

Inom civilförvaltningens kameralbyrå har inrättats ett särskilt kontor
för bok- och blankettärenden. Kontoret handhar uppgifter avseende publikations-
och blankettryck samt lagerhållning och distribution av sådant
tryck. I verksamheten ingår i huvudsak utformning av publikation (blankett)
samt anbudsinfordran och beställning. Innehållet i en viss publikation
fastställes däremot av den myndighet som har befogenhet att utfärda de bestämmelser
som publikationen innehåller.

Enligt utredningens uppfattning avviker den verksamhet som inom försvarets
civilförvaltnings kameralbyrå fullgöres av kontoret för bok- och
blankettärenden från den verksamhet som i övrigt åvilar civilförvaltningen.
Att verksamheten genom 1961 års beslut hänfördes till försvarets civilförvaltning
bör enligt utredningen ses mot bakgrunden av att verksamheten
såsom omfattande samtliga försvarsgrenar ansetts böra omhänderhavas av
en för dessa gemensam förvaltningsmyndighet. I och med organiserandet
av en för krigsmakten gemensam intendenturförvaltning är det enligt utredningen
naturligt, att bok- och blankettkontoret med samtliga arbetsuppgifter
överföres till det nya ämbetsverket.

De grundläggande bestämmelserna om läger- och manskapskass
or inom försvaret återfinnes i ett av Kungl. Maj :t den 12 november 1954
utfärdat reglemente. Enligt detta skall vid förband och andra organisationsenheter
tillhörande armén och flygvapnet finnas lägerkassor. Vid marinens
fasta anläggningar skall finnas manskapskassor.

Från läger- och inanskapskassa skall i första hand bestridas sådana
kostnader för åtgärder avseende nytta och trevnad för kadetter, underbefäl
och meniga vid vederbörligt förband, för vilka särskilda medel ej står till
förfogande. I reglementet anges såsom exempel på dylika åtgärder följande
huvudgrupper, nämligen bildningsverksainhet, förströelseverksamhet, anordningar
för friluftsliv samt främjande av idrott, anordningar för höjande
av trevnaden inom förläggningen, lämnande i mindre omfattning av uppmuntran
samt hedersbevisning.

Vederbörlig central förvaltningsmyndighet bestämmer i vilken utsträckning
lager- och manskapskassor skall inrättas. Sammanlagt finnes för närvarande
99 dylika kassor. Den centrala förvaltningen utövas av arméintendenturförvaltningen
respektive marinförvaltningens intendenturavdelning
och flygförvaltningens intendenturbyrå gemensamt med försvarets civilförvaltning.
Redovisnings- och därmed sammanhängande frågor avgöres efter
samråd med vederbörlig försvarsgrensförvaltning av civilförvaltningen. Den
omedelbara förvaltningen utövas av vederbörlig lokal förvaltningsmyndighet.

Läger- och manskapskassa har inkomster i form av hyror och arrenden
för kassans fastigheter, byggnader och anläggningar, samt från marketenteri-
eller annan rörelse, in. in.

Utredningen anser det naturligt att samtliga ärenden rörande läger- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

manskapskassor — utom de som avser byggnadsförvaltningen — i central
instans sammanhålles och förlägges till det gemensamma verket. Mot ett
sådant sammanförande kan enligt utredningen möjligen riktas den invändningen,
att den revisionsmässiga kontrollen av lägerkasseverksamheten alltjämt
bör utföras av civilförvaltningen. Med hänsyn till det nära samband,
som finnes mellan sakgranskning av den lokala förvaltningen och övrig
central verksamhet, och under beaktande av att inom civilförvaltningen
även nyssnämnda granskningsuppgifter liksom övrig revisionsverksamhet
fullgöres av läger- och manskapskassedetaljen och sålunda icke av revisionsbyrån,
har utredningen ansett sig böra föreslå, att all den verksamhet
rörande läger- och manskapskassor, som nu åligger civilförvaltningen,
överföres till intendenturförvaltningen.

Inom försvarsgrenarnas övningsanslag sammanhålles enligt utredningen
vissa kostnader av sinsemellan olikartad karaktär, exempelvis kostnader
för resor, traktamenten och utbildningsarvoden, förläggning och
transporter, utbildnings- och övningsmateriel, expenser, markskador och
målflygningsverksamhet. Syftet härmed har varit att underlätta för försvarsgrenschef
såsom den för utbildnings- och övningsverksamheten ansvarige
att inom övningsanslagets ram anordna övningarna på sådant sätt
att största möjliga effekt av anslagsmedlen ernås. Samtliga med övningsoch
utbildningsverksamheten sammanhängande kostnader bestrides emellertid
icke från övningsanslagen och dessa uppvisar till sitt innehåll väsentliga
olikheter försvarsgrenarna emellan. Sålunda bestrides kostnaderna för
drivmedel vid armén och marinen från övningsanslagen men vid flygvapnet
från anslaget till drift och underhåll av flygmateriel. Kostnaderna för övningsammunition
bestrides endast vid marinen från övningsanslag, under
det att vid armén och flygvapnet dessa kostnader hänföres till anslagen till
anskaffning av tygmateriel respektive flygmateriel.

Från övningsanslagen bestrides vidare icke endast sådana kostnader, som
direkt föranledes av övningar, utan även vissa med den normala förvaltningsverksamheten
sammanhängande kostnader. Hit hör vid armén främst
kostnad för drivmedel, som förbrukas i samband med ekonomikörslor, samt
vid marinen ett flertal av kostnaderna ombord å flottans fartyg, däribland
vissa kostnader av expensnatur. Anledningen till nämnda utvidgningar av
övningsanslagens användningsområde är enligt utredningen att söka i
svårigheten att särskilja de egentliga övningskostnaderna från kostnaderna
för normal förvaltningsverksamhet.

övningsanslagen förvaltas vid samtliga försvarsgrenar av intendenturorgan
i såväl central som regional och lokal instans. Enligt utredningen
aktualiserar beslutet om inrättandet av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk
frågan om övningsanslagens sakliga innehåll och
deras hemvist i förvaltningsorganisationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Utredningen finner övervägande skäl tala för att försvarsgrenarnas övningsanslag
även i fortsättningen hänföres till intendenturförvaltningens
område. Någon tvekan råder enligt utredningen icke om att flertalet av de
kostnader, som redovisas under anslagen, närmast har anknytning till
intendenturtj änsten.

Utredningen anför även, att ett av skälen till inrättandet av ett gemensamt
intendenturförvaltningsverk är att möjligheterna att rationalisera
verksamheten inom intendenturtjänsten underlättas. Utredningen anser det
vara inkonsekvent att icke utnyttja det för försvarsgrenarna gemensamma
förvaltningsorganet jämväl för förvaltningen av övningsanslagen. Utredningen
förordar således, att förvaltningen av övningsanslagen i princip
anförtros åt det gemensamma intendenturförvaltningsverket.

Utredningen framhåller emellertid att detta inte behöver innebära att de
olikheter försvarsgrenarna emellan som nu förefinnes i fråga om anslagens
sakliga innehåll bör bibehållas. Antingen kan samtliga med övningsverksamheten
förenade kostnader sammanhållas inom ett och samma anslag
som hänföres till intendenturförvaltningen eller också kan sådana kostnader
för övningsverksamheten som har viss anknytning till verksamheten
inom tygförvaltningsområdet hänföras till anslag inom tygförvaltningens
område.

Enligt utredningens mening behöver avgränsningsfrågorna icke nödvändigtvis
entydigt lösas enligt den ena eller den andra principen. Avgörande
för gränsdragningen bör rimligen vara rent praktiska skäl. Enligt vad utredningen
inhämtat har på senare tid vid armén en förskjutning av vissa
utgiftsposter från övningsanslag till anslag inom tygförvaltningens område
antingen redan genomförts eller förberetts, t. ex. för förhyrning av motorfordon,
helikoptrar och målflygplan m. m. Denna strävan att åstadkomma
rationell avvägning mellan intendenturförvaltning och tygförvaltning bör
enligt utredningen fortsätta. Därvid bör givetvis beaktas önskvärdheten att
åstadkomma enhetlighet försvarsgrenarna emellan utan att därför viss försvarsgrens
speciella intressen åsidosättes.

Utredningen framhåller vidare, att den omständigheten att en övningskostnad
hänförts till anslag under intendentur- respektive tygförvaltningsområdet
icke innebär, att samtliga med utgiften sammanhängande funktioner
skall omhänderhas av den anslagsförvaltande myndigheten. Även
om flygvapnets drivmedelskostnader till följd av önskvärdheten att avväga
inriktningen av övningsverksamheten med hänsyn till fördelningen mellan
underhållskostnader! och drivmedelsåtgång redovisas under flygvapnets
anslag till drift och underhåll av flygmateriel, bör enligt utredningen hinder
icke möta mot att intendenturförvaltningsverket har ansvaret för inköp,
förrådshållning och distribution av alla slags drivmedel. Likaså framhåller
utredningen, att den omständigheten att marinens kostnader för övningsammunition
nu hänföres till övningsanslag icke medför att arbetet med

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

vare sig anskaffningen eller förrådstitelredovisningen bör anknytas till
intendenturförvaltningsverket.

Utredningen, soxn således föreslår, att försvarsgrenarnas övningsanslag
alltjämt skall hänföras till intendenturförvaltningens område, förordar att
anslagen övertages med det sakliga innehåll de vid tidpunkten för omorganisationen
har. Därvid förutsättes, att intendenturförvaltningen i samråd
med försvarsgrensledningarna, de tygförvaltande verken och försvarets förvaltningsdirektion
ägnar avgränsningsfrågorna fortsatt uppmärksamhet
i syfte att successivt åstadkomma sådana förändringar, som är ägnade att
befrämja förenklat, enhetligt administrativt förfarande och kostnadsbesparingar
för verksamheten utan att därför försvarsgrenschefs möjlighet
att ur effektivitetssynpunkt giva övningsverksamheten lämplig inriktning
försvåras.

Med hänsyn till de speciella förutsättningar som gäller för försvarsstabens
övningsanslag förutsätter utredningen icke någon förändring vare
sig det gäller ordningen för anslagsäskandena, anslagets utnyttjande eller
anslagsredovisningen. Anslaget förordas således ligga helt vid sidan av det
gemensamma intendenturförvaltningsverkets kompetensområde.

Ansvaret för dj ursj ukvården åvilar för närvarande arméchefen
medan den hygieniska livsmedelskontrollen ankommer på sjukvårdsstyrelsen.
I fråga om förvaltningsärenden berörande djursjukvården
m. m. gäller, att sjukvårdsstyrelsen utöver ansvaret för den hygieniska livsmedelskontrollen
också har att såsom huvudförvaltningsmyndighet svara
för all kvalificerad veterinärmateriel — instrument och förbandsmateriel
— samt att militärapoteket svarar för djurläkemedelsförsörjningen. Vidare
gäller, att arméintendenturförvaltningen bland annat förvaltar arméns anslag
till anskaffning och vård av hästar, handlägger ärenden angående hästoch
hundhållning och remontering samt ombesörjer hästuttagningen. Inom
marinförvaltningens intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå
handlägges förvaltningsärenden rörande marinens respektive flygvapnets
hundbevakningstjänst.

Utredningen har efter samråd med 1960 års försvarsledningsutredning icke
funnit anledning att till behandling upptaga frågan om det militära veterinärväsendets
organisation till närmare bedömande, utan har utgått från att
nuvarande gränsdragning mellan förvaltningsområden och mellan förvaltning
och stabsmyndigheter tills vidare skall bestå. Härav följer, att utredningen
räknar med att den i arméintendenturförvaltningens centralbyrå
ingående hästsektionen med i princip oförändrade arbetsuppgifter ■—■ utökade
med de till marinens och flygvapnets hundbevakningstjänst hörande
uppgifterna — tills vidare skall överföras till intendenturförvaltningen.

Genom redovisningen av förnödenheter m. m. kan vederbörande
centrala förvaltningsmyndigheter tillse att en ändamålsenlig hus -

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

hållning med medel och materiel äger rum. Det underlag som centralt
erfordras för bland annat kontroll av att för krigsberedskapen erforderliga
förnödenheter finnes i förråd erhålles dels genom central antalsbokföring
på grundval av rapporter från underlydande myndigheter, dels genom
förrådskontroll, dels ock genom direkta förfrågningar hos underlydande
myndigheter. Den centrala bokföringen är av olika omfattning vid de tre
intendenturförvaltningsorganen. Mest omfattande är den vid armén. —
Kontrollen över handhavandet av förvaltningsärenden utövas genom s. k.
sakgranskning, som syftar till att utröna om anslagen blivit använda på
ändamålsenligt sätt och i enlighet med gällande bestämmelser samt om
erlagda priser svarar mot förnödenhetens beskaffenhet och rådande marknadsläge.

Intendenturförvaltningsutredningen erinrar om att 1959 års besparingsutredning
för försvaret (SOU 1960: 23) ansåg, att den centrala förrådsbokföringen
samt kontrollen av underlydande myndigheters redovisning i sin
nuvarande form var utan praktiskt värde. Den centrala bokföringen borde
enligt besparingsutredningens mening kunna slopas och den nödvändiga
centrala överblicken över lagersituationen kunna erhållas genom periodvis
eller vid behov infordrade lagerbesked. Den centrala kontrollen av förrådsredovisningen
borde avskaffas och ersättas med det enklare förfarande
med stickprovskontroll, som i huvudsak tillämpades av marinen och flygvapnet.

Intendenturförvaltningsutredningen meddelar, att inom arméintendenturförvaltningen
påbörjats utredning av förutsättningarna för övergång till
central maskinbokföring samt kartläggning av därmed förenade fördelar
och eventuella olägenheter. Enligt arméintendenturförvaltningen bör uppgifter
om antal och förrådsplacering av alla slags förnödenheter snabbt
kunna erhållas. Med ledning av sådana uppgifter kan bland annat omsättningsfrekvensen
avläsas, anskaffningsbehov direkt framräknas samt
hastigt uppkommande behov av förnödenheter snabbt tillgodoses. För att
kravet på snabbhet, t. ex. vid ett beredskapsläge eller vid uppsättning av
FN-förband, skall kunna tillgodoses måste enligt arméintendenturförvaltningen
redovisningen av den viktigare materielen ombesörjas centralt.

Arméintendenturförvaltningen har vidare upplyst, att en övergång till
maskinell redovisning kan ske, dock endast under förutsättning att all i
redovisningen ingående materiel erhåller kodnummer. Arbetet härmed
har påbörjats. Även andra förberedelsearbeten erfordras. Arméintendenturförvaltningen
har bedömt det möjligt att påbörja övergång från manuell
artikelredovisning till maskinbokföring under budgetåret 1962/63.

Utredningen anför, att även för marinens och flygvapnets del intendenturförnödenheter
vid en senare tidpunkt kan redovisas maskinellt. Därigenom
skulle intendenturförvaltningen, sedan för de tre försvarsgrenarna
likartade bestämmelser utarbetats och genomförts, få en för alla inom
krigsmakten befintliga intendenturförnödenheter likartad redovisning.

Kiingl. Maj.ts proposition nr i68 år 1962

Det förslag rörande redovisning och granskning av förnödenheter som
utredningen framlägger är i huvudsak grundat på den organisation som
nu råder inom de tre för.svarsgrensförvaltningarna. Utredningen har dock
bedömt det möjligt att i viss omfattning reducera arbetsomfånget. Såsom
exempel nämnes, att kontrollen i större utsträckning än för närvarande
torde kunna utföras stickprovsvis. Antalet med redovisning och kontroll
sysselsatt personal i arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens
intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå uppgår till
33 personer. Den i förslaget för redovisnings- och granskningsuppgifter
upptagna personalen uppgår till 22 personer. Då de pågående undersökningarna
och förberedelsearbetena för en övergång till central maskinredovisning
ännu icke slutförts, anser utredningen sig emellertid för närvarande
icke kunna taga ställning till en slutlig utformning av den för redovisningen
och granskningen erforderliga organisationen. Det förutses emellertid, att
personalbesparingar vid en fullt genomförd central maskinredovisning kan
ske vid regional- och lokalmyndigheterna. Med hänsyn bland annat till att
för närvarande endast armén har centralredovisning i större omfattning är
det enligt utredningen icke uteslutet, att vid övergång till maskinredovisning
en viss mindre personalökning kan bli erforderlig i central instans.
Mot denna eventuella utökning av redovisningspersonalen kommer dock
enligt utredningen att stå en långt större personalbesparing i regional och
lokal instans samt vinsten av ett effektivt redovisningssystem. Utredningens
organisationsförslag i denna del bör sålunda betraktas som ett provisorium.
Intendenturförvaltningen bör därför enligt utredningen åläggas att till
Kungl. Maj :t inkomma med förslag till slutlig organisation. I samband därmed
bör ämbetsverket även avgiva förslag till personalbesparingar i regional
och lokal instans.

Arméintendenturförvaltningen ombesörjer för närvarande viss serviceverksamhet
för myndigheter m. fl. utanför försvaret. Sålunda sker anskaffning
av bland annat kontorsinventarier, rengöringsmedel, renhållningsinventarier
och belysningsmedel, livsmedel och livsmedelsemballage, viss
förplägnadsmateriel, bränslen för uppvärmningsändamål samt motordrivmedel
och smörjmedel. Anskaffningen för civila myndigheter uppgår till i
runt tal 45 miljoner kronor per år.

Värdemässigt mest betydelsefull är anskaffningen av bränslen för uppvärmningsändamål.
Bränslen anskaffas sålunda för närvarande på uppdrag
av cirka 80 myndigheter till cirka 1 500 civila avnämare. För budgetåret
1961/62 beräknas kostnaderna till cirka 25 miljoner kronor. En icke obetydlig
ökning av denna anskaffningsvolym beräknas framdeles uppstå.

Arméintendenturförvaltningens omkostnader (löner, telefonkostnader
etc.) för den på den civila sektorn fallande delen av inköpsverksamheten
uppskattas av utredningen till omkring 250 000 kr. per budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Utredningen anför, att det givetvis är svårt att med säkerhet förutse utvecklingen
på längre sikt av intendenturförvaltningens upphandlingsverksamhet
för civila statliga myndigheters räkning. Vid samråd med riksrevisionsverket
har det emellertid enligt utredningen framkommit, att någon
utökning av anskaffningsverksamheten för andra myndigheters räkning
till att omfatta nya varuområden av betydelse för närvarande icke synes
vara aktuell. Inom ramen för serviceverksamhetens nuvarande upphandlingsområden
kan emellertid ökning av arbetsuppgifterna enligt utredningen
komma att ske, då den slutliga inköpsvolymen inom flera områden
ännu icke torde ha uppnåtts. Såsom exempel nämnes bland annat livsmedelsområdet,
där anskaffningsverksamheten för fångvårdsstyrelsens och
socialstyrelsens anstalter m. m. nyss påbörjats.

Då utredningen som framgår av det föregående föreslår att fasta och flytande
bränslen skall inköpas av intendenturförvaltningen bör de serviceuppgifter
som för närvarande åvilar arméintendenturförvaltningen oförändrade
överföras till intendenturförvaltningen.

Förutsättningen för att försvarsmyndighet skall äga åtaga sig upphandling
för andra statliga myndigheters räkning är enligt utredningen att
detta kan ske utan åsidosättande av försvarets intressen. Med hänsyn till
att försvarets kostnader är rambundna, innebär varje åtagande för civil
myndighets räkning, som medför särskild kostnad, en motsvarande minskning
av de för försvarsändamål avsedda medlen. Utredningen anser därför,
att intendenturförvaltningens kostnader för serviceverksamheten (löner,
telefon m. m.) bör utgå vid sidan av anslagsramen.

Y ttranden

De uppgifter som föreslagits skola åvila intendenturförvaltningen anses
av flertalet remissinstanser vara i allt väsentligt väl avpassade och lämpligt
preciserade.

överbefälhavaren anser, att förslaget rörande drivmedelsärenden
a s handläggning är lämpligt. Ur operativ synpunkt är det enligt överbefälhavaren
önskvärt, att ansvaret för drivmedelstransporternas genomförande,
redovisning och förrådsadministration åvilar en enda myndighet. Anordningen
anses även befrämja önskvärd enhetlighet beträffande föreskrifterna
på detta område i säkerhetshänseende.

I fråga om drivmedelsanskaffningen understryker chefen för marinen och
marinförvaltningen att utvecklingen redan nu gått mot ur förvarings- och
hanteringssynpunkt synnerligen komplicerade drivmedel. Som exempel
nämnes för marinens del drivmedel för projekterade ubåtar samt nya torped-
och robottyper. Tillfredsställande kännedom om sådana exklusiva
drivmedel anses till en början endast finnas hos den förvaltning som framtagit
materielen och för densamma erforderliga drivmedel. I den mån drivmedlet
sedermera kommer till mer vidsträckt användning, kan från fall till

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

fall övervägas om intendenturförvaltningsverket skall övertaga ifrågavarande
anskaffning m. m.

Flygförvaltningen anför, att vissa specialsmörjmedel, som upphandlas av
flygförvaltningens förrådsbyrå (i Arboga) och som ej är i vanliga markna''
den förekommande handelsvara, förbrukas i relativt små kvantiteter. Då
dessa smörjmedel används endast för speciella ändamål inom flygvapnet,
bör de enligt ämbetsverket undantagas från de generella bestämmelserna om
förrådshållning av smörjmedel och även i fortsättningen anskaffas och
lagerföras av förrådsbyrån.

Armétygförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen förutsätter,
att det även i fortsättningen skall ankomma på ämbetsverken att
svara för utarbetande av tekniska specifikationer (kvalitetsfordringar) för
upphandling, erforderlig försöksverksamhet och teknisk kontroll (leveranskontroll
och kvalitetsövervakning) samt utgivandet av tekniska föreskrifter
för drivmedlens användning.

Utredningens förslag att överföra frågor rörande val m. m. av bränslen
och ärenden rörande bränsleinventarier till fortifikationsförvaltningen
samt att anförtro ärenden rörande inköp, förrådshållning och krigsplanläggning
avseende bränsle till intendenturförvaltningsverket biträdes eller lämnas
i huvudsak utan erinran av flertalet remissinstanser.

Arméintendenturförvaltningen föreslår emellertid med hänsyn till det
nära sambandet mellan bränsleanskaffning och kontrollerande verksamhet
samt till att ansvaret för förvaltningen av bränsleanslagen bör hållas
samlat på en hand, att även den bränslekontrollerande verksamheten skall
handhavas av intendenturförvaltningen och att förvaltningen av bränsleanslagen
skall överföras till det nya verket.

överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap anför däremot, att alla
med uppvärmningen av försvarets fasta anläggningar sammanhängande
moment, alltså även bränsleinköpen, hör handhavas av en myndighet, nämligen
den fastighetsförvaltande. Erfarenheterna har nämligen enligt överstyrelsen
visat, att man i samband med förhandlingar om inköp kan erhålla
informationer om bränslenas kvaliteter etc., som kan nyttiggöras vid
anläggningarnas drift och kontroll. Det råder sålunda en intim växelverkan
mellan dessa moment, som gör det önskvärt att de ligger på en hand. överstyrelsen
förordar därför, att dessa arbetsuppgifter i sin helhet hänföres
till fortifikationsförvaltningen och således icke blott, såsom utredningen
föreslår, de moment som sammanhänger med val och kvalitetsbedömning
av bränslena. Härigenom skulle även vinnas, att behovet av samråd mellan
olika myndigheter minskar, vilket borde kunna medföra vissa besparingar
på det administrativa planet. — Därest hränsleinköpen och förrådshållningen
likväl anses i fortsättningen höra åvila intendenturförvaltningsverket,
måste övervägas, huruvida icke dels de moment i fråga om bränslean -

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

skaffningen, som utredningen föreslår skola överföras till fortifikations*
förvaltningen, dels ock denna förvaltning redan åvilande kontroll av den
värmetekniska driften, bör hänföras till intendenturförvaltningsverket.

Sveriges akademikers centralorganisation anför likaså, att det är angeläget
att sådana tekniskt betonade arbetsuppgifter som drivmedels- och
bränslefrågor hänföres till tekniskt betonade förvaltningsorgan. En uppdelning
av tekniska arbetsuppgifter av likartat slag på flera myndigheter är
icke rationell och medför oklar ansvarsfördelning. Det föreslagna intendenturförvaltningsverket
har enligt organisationen ringa anknytning till de
objekt vari såväl bränsle som drivmedel förbrukas. Centralorganisationen,
som ifrågasätter om drivmedelsfrågor skall åvila det nya ämbetsverket,
delar i vad avser bränsle för uppvärmningsändamål utredningens förslag,
att såväl förvaltning som tekniska spörsmål bör hänföras till det byggnadsförvaltande
organet inom försvaret. Organisationen understryker, att frågor
rörande anskaffning av bränsle intimt sammanhänger med såväl förvaltningen
som de tekniska spörsmål, vilka uppkommer vid förbrukning.
Någon anledning att förlägga själva inköpsförfarandet till det nya intendenturförvaltningsverket
föreligger därför enligt organisationen icke. Samordnandet
av den merkantila sidan med den övriga bränsletjänsten anses vara
betydligt viktigare än det föreslagna samköpet av värmepannornas bränslen
och fordonens drivmedel.

Marinförvaltningen och flygförvaltningen föreslår, att ärenden rörande
yttre och inre renhållning med hänsyn till det nära sambandet med byggnadssätt
och byggnadsunderhåll i princip överföres till fortifikationsförvaltningen.

Fortifikationsförvattningen uttalar, att det med ämbetsverkets nuvarande
organisation skulle vara förenat med svårigheter att övertaga föreslagna
nya arbetsuppgifter. Vid den översyn av verkets organisation som för närvarande
pågår genom försorg av 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
kan emellertid även dessa arbetsuppgifter beaktas och organisationen utformas
med hänsyn härtill.

1 fråga om materiel för driv medelsdistribution m. m.
anför chefen för flygvapnet, att renhetsgraden på flygdrivmedel är av avgörande
betydelse för flygsäkerheten. Att flygvapnets järnvägscisternvagnar
utnyttjas endast för dessa bränslesorter ger en viss säkerhet mot föroreningar.
Om distribution av flygdrivmedel i fortsättningen skall ske med
den för intendenturförvaltningsverket gemensamma järnvägstransportmaterielen
måste garantier skapas för att detta förhållande ej medför ökade
risker för förorening av flygdrivmedlen.

Flygförvaltningen uttalar, att ämbetsverket inte har något att erinra mot
att järnvägscisternvagnar övergår till intendenturförvaltningsverket. Denna
materiel bör sammanhållas (dirigeras) centralt av intendenturförvaltnings -

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

verket, övrig järnvägstransportmateriel, bestående av från statens järnvägar
förhyrda vagnunderreden, på vilka flygförvaltningen låtit uppställa
rulltankar, synes principiellt böra utnyttjas i enahanda ordning. Rulltankar
ingår emellertid enligt flygförvaltningen även i den utrustning, som
används för tankning av flygplan, och tillhör därmed den materiel, som
enligt både utredningens och flygförvaltningens mening bör kvarstå under
flygförvaltningen. Med hänsyn härtill bör den del av flygvapnets järnvägstransportmateriel,
som består av rulltankvagnar, kvarstå under flygförvaltningen
och av flygförvaltningen övergångsvis utlånas till intendenturforvaltningsverket
för transporternas ombesörjande.

I fråga om den tekniska säkerhetstjänsten i vad gäller drivmedel,
vilken föreslås åvila intendenturförvaltningen, måste enligt chefen för marinen
de tekniska sakorganens inflytande säkras. De komplicerade drivmedlen
kommer att kräva rigorösa säkerhetsåtgärder, vilka icke kan genomföras
utan biträde av erforderlig teknisk expertis från respektive sakorgan.
— Marinchefen och marinförvaltningen anser, att materiel för tankning
av marinens helikoptrar, torpedbåtar samt snabbgående dieseldrivna
fartyg bör hänföras till marinförvaltningens ansvarsområde. Så bör jämväl
vara fallet i vad avser distributionsmateriel för under utveckling varande
specialbränslen.

Armétygförvaltningen förutsätter, att sådana fordon som icke är hänförliga
till tankfordon men väl försedda med särskild utrustning (dunkhäckar
och oljeskåp) för transport av drivmedel (drivmedelsfordon) alltjämt skall
räknas såsom tygmateriel.

Arméintendenturförvaltningen, som i princip ansluter sig till utredningens
förslag beträffande distributionsmaterielens handhavande, anser att
undantag för flygvapnets speciella tankningsmateriel endast bör ske i den
mån materielen utformats med särskilt beaktande av flygplanets konstruktion.
Gränsdragningen synes kunna ske genom samråd ämbetsverken
emellan.

Försvarets civilförvaltning och arméintendenturförvaltningen tillstyrker,
att bok- och blankettärendena överföres från civilförvaltningen
till det nya intendenturförvaltningsverket. Arméintendenturförvaltningen
anför, att bok- och blankettkontoret med hänsyn till sin veiksamhet
synes ha en mera naturlig anknytning till intendenturförvaltningsverket,
som blir elt inköpande och materielförvaltande ämbetsverk, än till civilförvaltningen.
Även sättet för bok- och blanketlförsörjningen i fält, som lämpligen
bör ingå som ett led i intendenturunderhallstjänsten, talar för ett sådant
överförande.

Cheferna för marinen och flygvapnet samt flyg förvaltningen, försmirets
civila tjänstemannaförbund och statskontoret avstyrker däremot, att bokoch
blankettärendena överföres till det nya verket. Med hänsyn bland annat

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

till att organisationen för bok- och blankettärendena trädde i kraft först den
1 juli 1961 anses ytterligare erfarenheter böra avvaktas, innan beslut om
överföring fattas. Försvarets civila tjänstemannaförbund framhåller, att
några vägande skäl för att överföra denna verksamhet till intendenturförvaltningen
inte anförts.

Förslaget att ärenden angående läger- och manskapskassor
skall överföras från försvarets civilförvaltning till intendenturförvaltningsverket
tillstyrkes eller lämnas utan erinran av remissmyndigheterna. Riksrevisionsverket
avstyrker emellertid, att den revisionsmässiga kontrollen av
läger- och manskapskasseverksamheten överföres till intendenturförvaltningsverket.
På den centrala intendenturmyndigheten bör enligt ämbetsverket
ankomma att svara för de till ifrågavarande verk hänförliga förvaltningsuppgifterna,
medan revisionen bör åligga civilförvaltningens revisionsbyrå.
Riksrevisionsverket erinrar om att läger- och manskapskasseverksamhetens
räkenskaper ingår i vederbörande militära lokalkassor, vilka revideras
genom nämnda byrå.

De förslag utredningen framlagt rörande förvaltningen av övningsanslagen
m. in. tillstyrkes i huvudsak eller lämnas utan erinran
av remissmyndigheterna.

En förutsättning för genomförande av utredningens förslag är enligt
chefen för armén att personal med långvarig praktisk erfarenhet av verksamheten
vid trupp inom armén disponeras såväl inom arméstaben som inom
intendenturförvaltningen för handhavandet av främst övningsanslaget men
även anslag för anskaffning av materiel för krigsbruk. Sådan distributionsmateriel
av specifik armékaraktär, som har direkt anknytning till av armétygförvaltningen
förvaltad materiel och vars utformning är beroende av
denna, bör dock i princip enligt arméchefen överföras till armétygförvaltningen.
En uppdelning av övningsanslaget på andra anslag — som i olika
sammanhang föreslagits — skulle väsentligt försvåra möjligheterna att få
en samlad överblick av dessa medel vid arméns olika förband. En sådan
uppdelning bör därför enligt chefen för armén icke komma till stånd.

Chefen för marinen, som tillstyrker att förvaltningen av övningsanslaget
anförtros intendenturförvaltningsverket, framhåller att marinens övningsanslag
även i fortsättningen bör innehålla — förutom allmänna, med övningar
förknippade kostnader -—jämväl kostnader för ammunition och drivmedel.
Ett starkt motiv härför är att, då såväl drivmedel som övningsammunition
innefattas i övningsanslaget, vederbörande chef tillförsäkras möjlighet
till en ur utbildningssynpunkt betydelsefull rörelsefrihet vid anslagets
rationella utnyttjande. Marinchefen förutsätter, att han genom anvisningar
till ämbetsverket kan fastställa hur disponibla övningsmedel skall fördelas
till underlydande myndigheter, respektive hållas i reserv för att framdeles

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

fördelas. Chefen för marinen och marinförvaltningen framhåller vidare, att
den omständigheten att marinens kostnader för övningsammunition nu hänföres
till övningsanslaget icke medför vare sig att arbetet med anskaffningen
eller förrådstitelredovisningen bör anknytas till intendenturförvaltningsverket.
De i nuläget under övningsanslaget uppförda redovisningstitlarna
för ammunitionsförråd m. m. bör sålunda inordnas under lämpligt till marinförvaltningens
förfogande ställt anslag, förslagsvis vapenmaterielanslaget.
Med hänsyn till att till marinstaben överföres vissa stabsfunktioner
från marinförvaltningens intendenturavdelning erfordras enligt marinchefen
personalförstärkning i marinstaben med en kapten.

Arméintendenturförvaltningen anför, att strävan att uppnå bättre överensstämmelse
mellan försvarsgrenarnas övningsanslag och samtidigt åstadkomma
förenklingar och kostnadsbesparande åtgärder synes ha större
utsikter till framgång genom utredningens förslag än vad som tidigare försök
i den riktningen medfört. Den arbetsinsats som här erfordras bedömes
emellertid övergångsvis kräva mer personal än utredningen beräknat. Arméchefens
inflytande över arméns övningsanslag bör ske genom att inom arméstaben
finnes särskilda intendenturofficerare för handläggning av ärenden
angående övningsanslaget. Denna organisationsform innebär, att arméchefen
genom sina anvisningar till intendenturförvaltningen disponerar över anslaget,
fördelat på det sätt som arméchefen önskar med hänsyn till utbildningsverksamheten
m. m. Intendenturförvaltningens roll blir att enligt dessa
anvisningar fördela medlen, under Kungl. Maj :t tillse förvaltningen av dem
och utöva kontroll att medlen används på det sätt och inom de ramar
Kungl. Maj :t och riksdagen bestämt.

Liksom utredningen förutsätter försvarets civilförvaltning, att avgränsningsfrågorna
mellan övningsanslagen och andra anslag ägnas fortsatt uppmärksamhet.

Chefen för flygvapnet föreslår, att frågan om att dela upp flygvapnets
övningsanslag på andra lämpliga anslag snarast tas upp till övervägande.
Flygförvaltningen hemställer, att samtliga anslag som berör intendenturförvaltningsverksamheten
snarast blir föremål för översyn i rationaliserande
syfte.

överbefälhavaren anser inte hinder föreligga för att intendenturförvaltningsverket
förvaltar försvarsstabens övningsanslag. Arméintendentnrförvaltningen
anför likaså, att det bör övervägas att intendenturförvaltningen
förvaltar ifrågavarande anslag.

överbefälhavaren anför i likhet med försvarets förvaltningsdircktion, att
frågan om det militära veterinärväsendet bör lösas så att ett
provisorium undvikes. överbefälhavaren föreslår, att ifrågavarande verksamhet
överföres till försvarets sjukvårdsstyrelses ansvarsområde. Beslut
rörande ledningen av den militära veterinärvården bör enligt överbefälha -

Kungi. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

varen fattas i sådan tid, att omorganisationen kan ske samtidigt med att
intendenturförvaltningen inrättas.

Försvarets sjukvårdsstyrelse erinrar om att förslag framlagts om överförande
av arméintendenturförvaltningens hästsektions uppgifter till sjukvårdsstyrelsen.
Styrelsen har i yttrande över detta förslag förklarat sig
icke vilja motsätta sig detsamma. Åtgärden bör tidsmässigt samordnas med
organiserandet av intendenturförvaltningen. Om en sådan samordning
icke kan ske, har sjukvårdsstyrelsen icke något att erinra mot att hästsektionen
provisoriskt överföres till intendenturförvaltningen.

Arméintendenturförvaltningen erinrar likaså om att förslag framlagts
om samordning av det militära veterinärväsendet med det militära sjukvårdsväsendet.
Ämbetsverket har förklarat sig intet ha att erinra mot ett dylikt
samgående. Därest det dock beslutas, att ämbetsverkets hästsektion
skall ingå i intendenturförvaltningsverket har ämbetsverket intet att erinra
mot att organisationen får den utformning som utredningsmannen har
föreslagit.

Försvarets förvaltningsdirektion understryker betydelsen av att en omläggning
av redovisningsförfarandet beträffande intendenturförnödenheter
inriktas mot enhetlighet och centralisering till maskinell bokföring
samt att vid utarbetande av metoder och organisation härför samordningen
med motsvarande rationalisering i övriga materielförvaltande verk
beaktas.

Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller, att en övergång till central, maskinell
bokföring bör samordnas med en övergång till maskinredovisning
även i fråga om sjukvårds- och veterinärmateriel. Som motiv härför anföres,
att såväl uppbörds- som bokföringspersonal vid lokal förvaltningsmyndighet
är gemensam för ifrågavarande materielgrupper.

Marinförvaltningen anför, att förenklingar och besparingar icke får ske
på sådant sätt, att uppbördsmännens ansvar för sina förråd därigenom förflyktigas.
Uppbördsmännens ansvar för skada å eller förlust av materiel i
deras uppbörder kvarstår enligt gällande ansvarsregler i händelse av vårdslöshet
från deras sida och detta ansvar får icke göras fiktivt genom avskaffande
i alltför stor utsträckning av kontroll och inventeringar.

Den provisoriska organisation som utredningen föreslår för lösandet av
hithörande arbetsuppgifter synes arméintendenturförvaltningen alltför
knappt tilltagen. Förslaget torde dock kunna godtagas under förutsättning
att — om så skulle visa sig erforderligt — ytterligare personal övergångsvis
får anställas.

Tjänstemännens centralorganisation anser, att en ifrågasatt eventuell
övergång till maskinbokföring vid det gemensamma intendenturförvaltningsverket
inte ger någon garanti för att förvaltningspersonalen vid regionala
och lokala enheter kan minskas. Organisationen anser det viktigt att bespa -

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

ringsutredningens allmänna synpunkter beträffande förenkling av redovisningsförfarandet
beaktas. Följaktligen bör endast materiel och förnödenheter
som är av betydelse för omfattningen av central upphandling och krigsplanering
göras till föremål för central redovisning.

Armétgg förvaltningen kan med hänsyn till att förhållandena vid försvarsområdena
i förevarande hänseende icke kan tagas till utgångspunkt för ett
sammanförande under intendenturförvaltningen av lednings-, bokföringsoch
redovisningsorganen vid arméns övriga lokala myndigheter icke ansluta
sig till utredningens i denna fråga framförda synpunkter.

Flertalet remissmyndigheter tillstyrker utredningens förslag i fråga om
serviceverksamheten eller lämnar det utan erinran.

Chefen för marinen, försvarets civilförvaltning, arméintendenturförvaltningen,
marinförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion och landsorganisationen
i Sverige anser i likhet med utredningen att kostnaderna för serviceverksamheten
inte bör belasta försvarets anslagsram. Arméintendenturförvaltningen
föreslår, att det nya intendenturförvaltningsverket ålägges att
utreda de kostnader som sammanhänger med den civila anskaffningen och
att, därest de befinnes betydande, till Kungl. Maj :t inkomma med förslag
till hur de skall regleras.

Statens jordbruksnämnd betonar nödvändigheten av att man vid genomförande
av ett system med mera omfattande samordnade militära inköp
för civila inrättningars räkning tillräckligt beaktar dessa inrättningars försörjningssituation
vid och efter ett krigsutbrott. I ett sådant läge där
krigsmakten krigsorganiseras och den militära lagertillgången och anskaffningsverksamheten
sannolikt helt kommer att tas i anspråk för att försörja
krigsmaktens enheter kan de civila inrättningar, vilkas behov dessförinnan
tillgodosetts genom den samordnade inköpsverksamheten och vilka
sålunda icke skaffat sig egna regelbundna leverantörer inom livsmedelshandeln,
eljest lätt komma i ett ofördelaktigt läge. Den samordnade inköpsverksamheten
synes jordbruksnämnden med tanke härpå lämpligen böra
kombineras med viss lagerhållning vid de civila inrättningar, vilkas livsmedelsbehov
i fred tillgodoses genom verksamheten i fråga.

Sveriges akademikers centralorganisation ifrågasätter det lämpliga i att
ett militärt ämbetsverk inom vissa områden skall handha rent civilt betonade
merkantila frågor av sådan storlek och natur att den militära delen
blir eu andrahandsuppgift. Dessa frågor bör i stället handhas av ämbetsverk
med lämplig civil inriktning, exempelvis byggnadsstyrelsen och generalpoststyrelsen.

Huvuddragen av föreslagen organisation av intendenturförvaltningen

Utredningen har vid sina överväganden om lämplig byråindelning av intendenturförvaltningen
utgått från arméintendenturförvaltningens nuva3—Bihang
till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 168

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

rande organisation. Denna organisation är enligt utredningen i huvudsak
uppbyggd enligt den s. k. vertikala principen, innebärande att varje byrå är
självförsörjande inom sitt fackområde. Endast administrativa byrån är ett
funktionellt organ. Materielbyråns inköpssektion har likaså vissa funktionella
uppgifter, genom att där handlägges ärenden angående inköp av
förplägnadsmateriel, distributionsmateriel för drivmedel och veterinärmateriel,
för vilken materiel anskaffningsuppgifterna i övrigt är hänförda till
förplägnadsbyrån, drivmedelsbyrån respektive centralbyrån. Utredningen
har funnit det naturligt att pröva i vad mån en ytterligare övergång till funktionell
indelning kan vara befogad. Uppmärksamheten har därvid i första
hand riktats på förrådsverksamheten som i nuvarande organisation i princip
styres av de anskaffande byråerna.

I fråga om ledningen av förrådsdriften har utredningen funnit, att åtskillnad
bör göras mellan å ena sidan förråd för drivmedel och bränslen och
å andra sidan förråd för övriga förnödenheter (materiel och livsmedel). Den
förstnämnda förrådsverksamheten bör enligt utredningen inte hänföras till
ett funktionellt organ. I fråga om drivmedel och bränslen anses nämligen
inköpsverksamheten vara så nära förbunden med den del av förrådsdriften
som avser varornas omsättning av tekniska skäl att hela denna verksamhet
bör sammanhållas. Den tekniska säkerhetstjänsten i samband med hanteringen
av eldfarliga oljor är vidare enligt utredningen av sådan betydelse,
att en splittring av denna tjänst på ett funktionellt organ och en drivmedelsbyrå
bör undvikas. Utredningen framhåller vidare, att drivmedels- och
bränsleförråd ur byggnadsteknisk synpunkt och med hänsyn till förrådsdrift
och hanteringsproblem är av helt annan typ än materielförråd och magasin
samt att en enhetlig ledning av förrådsdriften därför icke kan beräknas
medföra några egentliga rationaliseringsvinster. Icke heller kan enligt
utredningen drivmedels- och bränsletransporterna i någon nämnvärd grad
samordnas med transporttjänsten i övrigt.

Däremot anser utredningen, att fördelar kan vinnas genom att ledningen
av förrådsdriften beträffande andra förråd än sådana för drivmedel och
bränsle sammanföres till ett funktionellt organ inom verket. Sålunda kan
åstadkommas enhetliga rutiner på förrådstjänstens olika områden, förrådsbokföringen
kan koncentreras vilket medför bättre överblick över förnödenhetsläget
och snabbare rapportering både i fred och krig, övergång till moderna
maskinella metoder för rapportering och bokföring underlättas, man
får bättre möjligheter att verka för kodifiering, standardisering och typminskning,
samt effektivare utnyttjande av lokaler och hanteringsmedel.
Man får vidare genom en sådan organisation bättre överblick av möjligheterna
att förvaltningsgrensvis eller för försvarsgrenarna gemensamt anordna
förråd i central, regional och lokal instans oberoende av förnödenhetsslag.
Slutligen kan sakorganens personal bättre utnyttjas för dess
egentliga arbetsuppgifter av mera teknisk natur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Utredningen har övervägt i vad mån en ytterligare förskjutning mot funktionell
organisation vore ändamålsenlig. Därvid har utredningen konstaterat
att framtagande och inköp av de mycket olikartade förnödenheter (materiel,
livsmedel, drivmedel, bränsle in. m.), som hänförcs till intendenturförvaltningen,
bland annat kräver olikartad teknisk och/eller merkantil specialkunskap
och ofta leder till olika industriella och kommersiella kontakter.
Med hänsyn härtill och då de olika funktionerna inom varje sakområde
är av den storleksordningen att de tillåter erforderlig specialisering av personalen,
anser utredningen icke att något är att vinna med en längre gående
funktionell indelning.

Utredningen föreslår, att intendenturförvaltningen skall under verkschefen
indelas i centralplanering samt materielbyrå, livsmedelsbyrå, drivmedelsbyrå,
allmän byrå, förrådsbyrå och administrativ byrå.

Centralplaneringen skall ha till uppgift att svara för intendenturförvaltningens
kontakter gentemot staber in. fl. En huvuduppgift för centralplaneringen
skall vidare vara att på grundval av erhållna direktiv och anvisningar
uppgöra planer för verksamheten, att utarbeta de direktiv för budgetarbetet
som verkschefen finner erforderliga samt att sammanhålla petitaarbetet
och det efterföljande arbetet med anpassning av årsanslagen till
planer för verksamheten på längre sikt. Även krigsförberedelsearbetet ställer
enligt utredningen stora krav på ledning och samordning. Utredningar
av skilda slag, som spänner över mer än en byrås verksamhetsområde, anses
likaledes böra ankomma på centralplaneringen. Centralplaneringen skall således
fungera såsom ett verkschefens lednings- och utredningsorgan.

En angelägen uppgift för verkschefen blir enligt utredningen att verka
för en enhetlig syn på de till ämbetsverkets område hörande förvaltningsoch
försörjningsproblemen. En sådan grundsyn anses vara en väsentlig förutsättning
för att en såvitt möjligt enhetlig och enkel organisation i regional
och lokal instans skall kunna ernås och för att goda ekonomiska resultat
skall kunna vinnas genom omorganisationen. Vid lösandet av denna uppgift
utgör enligt utredningen centralplaneringen ett lämpligt instrument.

Centralplaneringens uppgifter i fråga om planering, ledning och samordning
anger utredningen sammanfattningsvis på följande sätt.

Centralplaneringen skall biträda verkschefen vid planering, ledning och
övervakning av arbetet inom ämbetsverket. Därvid skall det åligga centralplaneringen
att bearbeta och sammanställa tillhandahållet underlag till
planer för verksamheten samt uppfölja sådana planer, att uppgöra förslag
till direktiv för petitaarbetet och sammanhålla detsamma, sammanställa förslag
till anslagsäskanden och till anslagens användning, att upprätta periodiska
översikter över heställningshemyndiganden och betalningsmedel, att
samordna ärenden angående behov och inriktning av forskning, att utarbeta
förslag till direktiv för krigsförvaltningsplanläggning, samordna planläggningsarbetet
samt sammanställa planer för krigsanskaffningen, att från
sakbyråerna införskaffa underlag för krigsberedskapsöversikter, bearbeta

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

materialet samt sammanställa översikterna, att bearbeta inkommande rapporter
och uppgifter av olika slag samt sammanställa fakta och uttalanden såsom
grundval för verkschefens beslut och orienteringar, samt att bereda ärenden,
som berör verkschefen i hans egenskap av ledamot i försvarets förvaltningsdirektion.

Arbetsuppgifterna för materiel-, livsmedels-, drivmedels- och förrådsbyråerna
samt allmänna byrån anger utredningen på följande sätt.

Materielbyrån

Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, förrådshållning och försäljning
samt användning, skötsel och underhåll av beklädnad m. m., inventarier
m. m., renhållningsmateriel, musikmateriel och materialutredning.

Inköp av belysningsmedel, övningsmateriel och veterinärmateriel.

Uppgörande av krigsförvaltningsplaner beträffande förenämnda materiel,
gällande även tvätt- och reparationstjänsten.

Driften vid underställda verkstäder för reparation av kläder och skodon
samt tvättinrättningar.

Utarbetande av manuskript till reglementen, instruktioner m. m. i vad
rör till byrån hörande frågor.

; | Medelsäskanden för och förvaltning av anslagen till beklädnad m. in., inventarier
m. m. (utom delposten till förplägnadsmateriel), musikmateriel,
tvätt, hemvärnets intendenturmateriel in. m. samt renhållningsmateriel.

Livsmedelsbyrån

Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, användning, förrådshållning
och försäljning av proviant och furage.

Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, förrådshållning och försäljning
ävensom användning, skötsel och underhåll av förplägnadsmateriel.

Behovsberäkning, anskaffning, förrådshållning och försäljning av livsmedelsemballage.

Uppgörande av krigsförvaltningsplaner beträffande proviant, furage, förplägnadsmateriel
och livsmedelsemballage.

Konsumtionsfrågor i vad avser proviant och furage.

Hygienisk kontroll vid anskaffning och förrådshållning'' av proviant och
furage.

Driften vid matinrättningar i land och ombord.

Läger- och manskapskassor.

Utarbetande av manuskript till reglementen, instruktioner m. m. i vad
rör till byrån hörande frågor.

Medelsäskanden för och förvaltning av anslagen till mathållning, furagering
samt inventarier i vad avser förplägnadsmateriel.

Drivmedelsbyrån

Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, användning, distribution, förrådshållning
och försäljning av drivmedel och uppvärmningsbränslen.

Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, förrådshållning och försäljning
ävensom användning, skötsel och underhåll av drivmedelsmateriel.

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962 37

Uppgörande av krigsförvaltningsplaner beträffande förenämnda förnödenheter.

Behovsberäkning, anskaffning, tilldelning, förrådshållning och försäljning
ävensom användning, skötsel och underhåll av bränsleinventarier (ej
för försvarets fasta anläggningar).

Driften vid drivmedelsförråd samt lokala distributionsanläggningar.

Utarbetande av manuskript till reglementen, instruktioner m. m. i vad
rör till byrån hörande frågor.

Redovisning, förrådskontroll och sakgranskning i vad avser drivmedel.

Medelsäskanden för och förvaltning av anslagen till ökning av drivmedelslagringen,
drivmedelsförråd, anskaffning av drivmedelsutrustning, posterna
till drivmedel ingående i anslaget Drift och underhåll av flygmateriel
m. m. samt nytt anslag till kostnader för bränslen, icke avsedda för fasta
anläggningar.

Allmänna byrån

Ämbetsverkets registratur.

Sammanställning och utgivande av tjänstemeddelanden inom ämbetsverket,
adjutantur och presstjänst, verkets mobilisering, verkets militära skydd
och säkerhetstjänst samt sammanhållning av specialutbildning och fysisk
träning för verkets militära personal.

Dokumentations- och informationstjänst, sammanhållande av beskrivnings-
och reglementsarbetet inom ämbetsverket samt bearbetning av manuskript
till publikationer, standardisering, klassificering och kodifiering
av förnödenheter samt ritkontor.

Försvarets bok- och blankettryck samt försvarets bok- och blankettförråd.

Krigsveterinärmaterielplan och krigsveterinärvårdsplan, hästhållning och
hundhållning samt behovsberäkning, anskaffning, tilldelning och uttagning
av hästar och hundar samt anskaffning (utom inköp), tilldelning, förrådshållning
ävensom användning, skötsel och underhåll av veterinärmateriel.

Anskaffning (utom inköp), tilldelning, förrådshållning ävensom användning,
skötsel och underhåll av övningsmateriel.

Medelsäskanden för och förvaltning av anslagen till övningar in. m., telefon
(ej marinens), övriga expenser, hemvärnets övningar, bok- och blankettryck,
hundbevakningstjänsten, remontering, uttagning av hästar, veterinärvård
samt hundväsendet.

Förrådsbyrån

Förrådstjänst och inaterielhantering utom beträffande drivmedel, bränslen
och distributionsmateriel vid såväl centrala och regionala anstalter som
förband, fartyg, skolor in. in.

Planläggning och övervakning av militär skydds- och säkerhetstjänst samt
driftvärn vid de centrala anstalterna (även drivmedelsförråden).

Samordning av inspektionsverksamheten i vad rör ämbetsverkets förvaltningsområde.

Kollektivavtalsfrågor för all intendenturpersonal samt arbetarskydd.

De centrala anstalternas (utom drivmedelsförråden) krigsplanläggning.

Skada å och förlust av förnödenheter.

Ny- och ombyggnader av förråd tillhörande byråns verksamhetsområde.

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Redovisning, antalsmässig kontroll och sakgranskning ntom i vad avser
drivmedel, bränslen och distributionsmateriel.

Tillhandahållande av uppgifter beträffande förnödenheternas omfattning
och fördelning.

Statistik för anslagsberäkningar m. m. samt underlag för krigsförvaltningsplaner
utom i vad avser drivmedel.

Utarbetande av manuskript till reglementen och instruktioner in. m. i
vad rör till byrån hörande frågor.

Medelsäskanden för och förvaltning av förrådsomkostnadsanslag samt underlag
till medelsäskanden avseende förrådskostnader hänförliga till av
övriga byråer förvaltade anslag, dock icke förrådskostnader avseende drivmedel.

Utredningen har övervägt huruvida förrådsbyrån skall omhänderha även
mobiliseringsplanläggning icke endast i fråga om förrådsdriften utan även
beträffande materielförsörjningen med därtill hörande behovsberäkning och
tilldelning. Denna planläggning åvilar i nu gällande organisation respektive
sakorgan. En sådan organisatorisk uppläggning medför enligt utredningen
vissa fördelar ur krigsorganisationssynpunkt. Med hänsyn till omorganisationens
tämligen omfattande natur — sammanslagning av försvarsgrenarnas
centrala intendenturorgan och i vissa avseenden omfördelning av verksamheten
— och de påfrestningar övergången till den nya organisationen kan
antagas medföra för verksamheten har utredningen emellertid inte ansett
sig böra förorda en så genomgripande förändring. På respektive sakbyrå
skall således tills vidare ankomma att handlägga frågor rörande anskaffning,
förrådshållningens omfattning, förnödenheternas tekniska underhåll,
teknisk besiktning och kontroll, tilldelning samt krigsplanläggning avseende
behovens tillgodoseende.

Utredningen framhåller vidare, att en bestämd förutsättning för att en
fortsatt utveckling av förrådsverksamheten i riktning mot s. k. funktionell
förrådsorganisation skall vara möjlig, är dels att förrådsfunktionen inom
de olika centrala förvaltningarna är sammanhållen och icke splittrad på
skilda sakorgan och dels att denna funktion ägnas ökad uppmärksamhet och
arbetsinsats. Sistnämnda förhållande utgör enligt utredningens uppfattning
ytterligare motiv för att en förrådsbvrå ingår i det nya verkets organisation.

I syfte att tillvarataga de fördelar som den funktionella förrådsorganisationen
innebär och för att möjliggöra ytterligare utveckling av denna kan
på längre sikt enligt utredningen övervägas att till lämpligt befintligt eller
nytt centralorgan hänföra ledningen av förrådsfunktionen för krigsmakten
i dess helhet oberoende av indelningen i försvarsgrenar och förvaltningsgrenar.

I enlighet med vad som gäller inom marinförvaltningen och flygförvaltningen
föreslår utredningen, att all kameral verksamhet vid intendenturförvaltningen
sammanföres till en ekonomisektion inom administrativa
byrån. På denna byrå bör enligt utredningen ankomma handläggning av i
huvudsak följande ärenden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Ämbetsverkets organisation och arbetsordning.

Tjänster å ämbetsverkets personalförteckning liksom å personalförteckningar
fastställda för de centrala intendenturanstalterna.

Tillsättning, förordnande, tjänstledighet, avsked och entledigande.

Avlöningsförmåner och tjänstematrikelkort m. m.

Företagsnämnder och personalvård.

Militära ersättningsmål.

Besvärsärenden.

Granskning av förslag till köpeavtal och förslag till beslut i vissa upphandlingsärenden,
tolkning och tillämpning av hithörande avtalsbestämmelser
samt lagar, författningar och i administrativ ordning tillkomna föreskrifter.

Prövning och förvaring av säkerheter.

Uttagande av viten.

Övriga frågor av rättslig eller allmänt administrativ natur.

Tillhandahållande av juridiskt-administrativt biträde åt ämbetsverkets
övriga byråer.

Allmän kontorsorganisation.

Ämbetsverkets serviceorgan.

Kommissionärsuppgifter.

Den kamerala verksamheten beträffande ämbetsverkets in- och utbetalningar
utom beträffande ekonomisk förrådstitelredovisning avseende drivmedel.

Dispositionsbokföring.

Ämbetsverkets kassarörelse.

Medelsäskanden för och förvaltning av ämbetsverkets avlönings- och omkostnadsanslag.

yttranden

Flertalet remissinstanser anser, att den föreslagna organisationen i sina
huvuddrag är ändamålsenligt utformad. Sålunda anser överbefälhavaren
och försvarsgrenschefcrna samt flertalet övriga remissinstanser angeläget
att i enlighet med utredningens förslag en centralplanering inrättas inom
det gemensamma verket.

Försvarets civilförvaltning och 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga
anser emellertid benämningen centralplanering mindre väl vald. Civilförvaltningen
och de sakkunniga föreslår därför, att en annan benämning
väljes, förslagsvis stabssektionen. Enhetens verksamhet bör enligt civilförvaltningen
och de sakkunniga självfallet begränsas så att dubbelarbete
eller onödigt ingripande i sakbyråernas verksamhet undvikes. Bland annat
ur dessa synpunkter synes det tveksamt, om den av utredningen förutsatta
anordningen, att centralplaneringen (stabssektionen) i princip skall vara
verkets kontaktorgan gentemot staber m. m. med hänsyn till sakbyråernas
helt olika verksamhetsområden kommer att i alla lägen visa sig ändamålsenlig.
Vidare synes det opåkallat, att centralplaneringen (stabssektionen)

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

skall biträda vid övervakningen av arbetet inom verket. Någon särskild samordning
av ärenden angående behov och inriktning av forskning torde på
grund av sakbyråernas alldeles skilda verksamhetsområden bli onödig. Den
föreslagna enhetens verksamhet torde med hänsyn till vad sålunda framhållits
bli något mindre omfattande än vad utredningen förutsatt.

Statens jordbruksnämnd förutsätter, att nämnden även efter tillkomsten

av det gemensamma intendenturförvaltningsverket får möjlighet att_i den

utsträckning så ur praktisk synpunkt befinnes lämpligt — kommunicera
direkt med ämbetsverkets sakorgan för livsmedelsfrågor, d. v. s. livsmedelsbyrån,
och icke via centralplaneringen.

Försvarets civilförvaltning och försvarsförvaltiungssakkunniga ifrågasätter,
om icke - i varje fall tills vidare i avvaktan på erfarenheter rörande den
föreslagna förrådsbyråns verksamhet och arbetsområde — denna byrå och
allmänna byrån lämpligen kan sammanslås till en byrå med benämningen
förrådsbyrå. Frågor om säkerhetstjänst, mobilisering m. m. anses därvid
lämpligen kunna överföras till centralplaneiingen (stabssektionen). Avtalsärenden
bör vidare handläggas rid administrativa byrån.

Statskontoret anser likaså, att allmänna byrån bör utgå ur organisationen
och dess uppgifter fördelas på övriga enheter inom verket.

Ej heller försvarets civila tjänstemannaförbund anser motiven för inrättandet
av den allmänna byrån vara tillräckligt bärande.

Försvarets förvaltningsdirektion uttalar, att det bör ytterligare prövas
om icke karaktären och omfattningen av intendenturförvaltningens inköpsverksamhet
motiverar inrättandet av en särskild inköpsbyrå. Flygförvaltningen
framhåller likaså, att inköpsverksamheten bör handhavas av ett
verkschefen direkt underställt centralt inköpsorgan.

Även försvarets civila tjänstemannaförbund ifrågasätter, om inte en för
verket gemensam inköpsenhet bör tillkomma.

I övrigt föreslår ett antal remissinstanser vissa smärre jämkningar. Sålunda
föreslår t. ex. marinförvaltningen, att ärenden som angår samordning
av inspektionsverksamheten överföres till centralplaneringen från förrådsbyrån.

Arméintendenturförvaltningen föreslår, att livsmedelsbyrån benämnes
förplägnadsbyrå.

Detalj organisation m. m. inom intendenturförYaltningen

Utredningen föreslår, att intendenturförvaltningens byråer indelas i sektioner.
Sektionerna förutsättes indelade i detaljer för samordning av likartade
uppgifter och för underlättande av arbetsledningen. Detaljerna bör enligt
utredningen betraktas som interna arbetsgrupper, vilka allt efter behov
inrättas och upplöses och mellan vilka personalen fördelas med hänsyn till
arbetsbelastning, vakanser etc. Detaljindelningen anses därför böra ankomma
på ämbetsverket.

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Utredningen bedömer personalbehovet för intendenturförvaltningen till
sammanlagt 290 tjänster. I arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens
intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå ingår
för närvarande sammanlagt 289 tjänster. I försvarets civilförvaltnings bokoch
blankettkontor med förråd samt lägerkassedetalj, vilka som framgår
av det föregående föreslås överförda till intendenturförvaltningen, ingår
slutligen sammanlagt 40 tjänster.

Utredningen föreslår, att befattningen som chef för intendenturförvaltningen
skall avses för alternativt militär eller civil innehavare med placering
i Bp 6 samt att cheferna för centralplaneringen, materielbyrån, livsmedelsbyrån,
drivmedelsbyrån, förrådsbyrån och allmänna byrån skall vara
intendenturofficerare på aktiv stat. För jämförelse kan nämnas, att befattningen
som souschef vid arméintendenturförvaltningen är avsedd för alternativt
militär eller civil innehavare, medan cheferna för ämbetsverkets
centralbyrå, materielbyrå, förplägnadsbyrå och drivmedelsbyrå är intendenturofficerare.

För centralplaneringen föreslås personalorganisation enligt följande tablå.

Lönegrad	Tjänst (beställning)	Antal
Bo 1	Överste/kommendör.......................................	1
Ao 24	Major/kommendörkapten av 2. gr............................	1
Ao 21		2
Ao, Ae 12	Förste kansliskrivare.......................................	i
7		1
	Summa	6

Utredningen anför att, därest en gemensam intendenturkår framdeles inrättas,
chefskapet för kåren synes kunna förenas med befattningen såsom
chef för centralplaneringen. Därvid bör denna tjänst placeras i Bo 4. Befattningshavaren
bör enligt utredningen tillika vara ställföreträdare för verkschefen.
Vid placering i Bo 1 bör ställföreträdararvode utgå.

Materielbyrån föreslås indelad i expedition, centralsektion
(allmänna ärenden, budgetarbete, krigsförvaltningsplaner samt reglementen
och instruktioner m. m.), beklädnad ssektion (anskaffning
m. in. av beklädnad samt anslagen till beklädnad, tvätt och hemvärnets intendenturmateriel),
projekteringssektion (försök, projektering,
konstruktion beträffande till byrån hänförlig materiel utom inventarier),
kontrollsektion (kontroll samt driften vid verkstäder för reparation
av kläder och skodon samt tvättinrättningar), inventariesektion
(anskaffning in. in. av kaserninventarier in. in. och materialutredning samt
anslagen till inventarier — utom förplägnadsmateriel — musikmaleriel och
renhållningsinateriel) och inköpssektion (inköp och försäljning).

För materielbyrån föreslås personalorganisation enligt tablå å s. 42.

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 196%

Materielbyrån

Lönegrad (-klass)	Tjänst (beställning)	Chef	Expedition	Central- sektion	«• ■3 cs -o c 35 åt	Projekte- ringssektion	Kontroll- sektion	Inventa- riesektion	Inköps- sektion	Summa
Bo 1	Byråchef.....................	1								1
Ao 26	Regementsofficer..............			1	i				1	3
Ao 24	Regementsofficer..............			1		2		1		4
Ao 21	Kapten......................			3	1	2		1		7
Ao 19	Förvaltare....................			1	2					3
Ao, Ae 26	Byrådirektör..................					1	1			2
23	Förste byråintendent..........								1	1
21	Byråingenjör..................					4	1	1		6
19	Byråingenjör..................			1		1	2	1		5
19	Byråinspektör.................							1		1
19	Byråassistent.................								3	3
17	Ingenjör......................					1	3			4
17	Assistent.....................							1	2	3
15	Assistent.....................					1		1		2
högst 15	Ingenjör......................						3			3
13	Kontorsskrivare...............					1				1
12	Assistent.....................					1				1
10								1		1
9	Kontorist.....................		1						1	2
9	Tekniker.....................						1			1
7	Kanslibiträde.................		1	1	1	1	1		1	6
r. b. —5,
Ao 5	Biträde för skriv- och kontors-
	göromål (kontorsbiträde).....		2	2		1	1	1	1	8
(17)	Underofficer..................			2	1					3
	Summa	1	4	12	6	16	13	9	10	71

Livsmedelsbyrån föreslås indelad i expedition, centralsektion
(allmänna ärenden, budgetarbete, krigsförvaltningsplaner samt reglementen
och instruktioner m. m.)> livsmedelssektion (anskaffning
m. m. av proviant och furage samt livsmedelsemballage), förplägnadsmaterielsektion
(anskaffning m. m. av förplägnadsmateriel samt
anslagen till inventarier i vad avser förplägnadsmateriel), driftsektion
(hygienisk kontroll av proviant och furage, driften vid matinrättningar samt
anslagen till mathållning och furagering) samt lägerkas sesektion.

Livsmedelsbyrån föreslås erhålla personalorganisation enligt tablå å
s. 43.

Drivmedelsbyrån indelas enligt förslaget i expedition, centralsektion
(allmänna ärenden, budgetarbete, krigsförvaltningsplaner samt
reglementen och instruktioner m. m.), drivmedels- och bränslesektion
(anskaffning m. m. av drivmedel, uppvärmningsbränslen och
bränsleinventarier, driften vid drivmedelsförråd och distributionsanläggningar,
redovisning, kontroll och sakgranskning i fråga om drivmedel, anslag
till drivmedel och drivmedelsförråd samt bränsle, som icke avser försvarets
fasta anläggningar), drivmedelsmaterielsektion (anskaffning
m. m. av drivmedelsmateriel samt anslagen till anskaffning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

L ivsmedelsbyrdn

Lönegrad (-klass)	Tjänst (beställning)	Chef	Expedition	Centralsektion	Livsmedels- sektion	Förplägnads- materielsektion	Driftsektion	Lägerkassc- sektion	Summa
Bo 1	Byråchef.........................	1							1
Ao 26	Regementsofficer..................				1		1		2
Ao 24	Regementsofficer..................			1	1	1			3
Ao 21	Kapten..........................			1		1	2		4
Ao, Ae 24	Byrådirektör......................						1		1
24	Byråveterinär.....................						1		1
23	Förste byråsekreterare.............							1	1
23	Förste byråintendent..............				1				1
23	Förste byråingenjör................					1			1
19	Byråingenjör......................					1			1
(rb) 19	Revisor..........................							1	1
17	Assistent.........................					1	3		4
15	Assistent.........................			1	1		1		3
högst 15	Ingenjör..........................					1			1
14	Köksf öreståndare..................						1		1
12	Förste kansliskrivare...............				2				2
10	Kansliskrivare....................					1			1
9	Kontorist.........................		1						1
7	Kanslibiträde.....................			1	1	1		1	4
r. b. —5,
Ao 5	Biträde för skriv- och kontorsgöro-
	mål (kontorsbiträde).............		2		1				3
(27)	Officer...........................							1	1
(24)	Officer...........................			1					1
(18)	Underofficer......................			1					1
	Summa	1	3	6	8	8	10	4	40

drivmedelsutrustning) samt säkerhetsdetalj (tekniska säkerhets -

frågor). Byråns personalorganisation åskådliggöres av tablå å s. 44.

Förrådsbyrån indelas enligt förslaget i expedition, allmän sektion
(förrådstjänst utom beträffande drivmedel och bränslen, skydds- och
säkerhetstjänst, samordning av verkets inspektionsverksamhet, centrala
anstalternas krigsplanläggning, ny- och ombyggnad av förråd samt reglementen
och instruktioner m. m.), redovisnings- och grans kningssektion
(redovisning, kontroll och sakgranskning utom beträffande
drivmedel och bränslen, statistik och underlag för krigsförvaltningsplaner
utom i vad avser drivmedel) samt av talsdetalj (kollektivavtalsfrågor
för intendenturpersonal samt arbetarskydd).

Förrådsbyrån föreslås erhålla personalorganisation enligt tablå å s. 45.

Allmänna byrån föreslås indelad i expedition, centralexpedition
(ämbetsverkets registratur samt tjänstemeddelanden), centralsektion
(allmänna ärenden, adjutantur och presstjänst, verkets mobilisering,
verkets säkerhetstjänst, anskaffning in. m. av övningsmateriel samt
anslagen till övningar, telefon — med undantag av marinens — och övriga
expenser), norinaliesektion (dokumentations- och informations -

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Drivmedelsbyrån

Lönegrad (-klass)	Tjänst (beställning)	Chef	Expedition	Centralsektion	Drivmedels- o. bränslesektion	Drivmedelsma- terielsektion	Säkerhetsdetalj	Summa
Bo 1	Byråchef......................	1						1
Ao 26	Regementsofficer...............				1	1		2
Ao 24	Regementsofficer...............			1				1
Ao 21	Kapten.......................			1	2	1		4
Ao, Ae 24	Byrådirektör...................				2			2
23	Förste byråingenjör.............				1	1	1	3
21	Byråingenjör...................					1		1
21	Byråintendent.................				1			1
19	Byråassistent..................				1			1
17	Assistent......................			1	4			5
17	Ingenjör.......................					1		1
15	Assistent......................					1		1
10	Förste förrådsförman...........				1			1
10	Kansliskrivare.................			2				2
9	Kontorist......................		1		1	1		3
7	Kanslibiträde..................			1	2	1		4
r.b. —5,Ao5	Biträde för skriv- och kontorsgöro-
	mål (kontorsbiträde)..........		2			1		3
(24)	Officer........................			1				1
(18)	Underofficer...................			1				1
	Summa	1	3	8	16	9	1	38

tjänst, sammanhållning av beskrivnings- och reglementsarbete m. m., standardisering,
klassificering och kodifiering, ritkontor), bok- och blankettkontor
med förråd (upphandling m. m. av bok- och blanketttryck,
förrådshållning av böcker och blanketter, anslaget till publikationsoch
blankettryck) samt hästsektion (krigsveterinärmaterielplan,
krigsveterinärvårdsplan, hästhållning och hundhållning, uttagning av hästar
m. m., anskaffning av veterinärmateriel samt anslagen till remontering, uttagning
av hästar, veterinärvård, hundväsendet och hundbevakningstjänsten).

För allmänna byrån föreslår utredningen personalorganisation enligt tablå
å s. 45.

Administrativa byrån föreslås indelad i expedition, kanslisektion
(militära ersättningsmål, besvärsärenden, granskning av köpeavtal
m. m., övriga frågor av rättslig eller allmänt administrativ natur m. m.)
personal- och organisationskontor (verkets organisation och
arbetsordning, tjänstetillsättningar m. m., avlöningsförmåner, företagsnämnder,
verkets avlönings- och omkostnadsanslag) samt ekonomisektion
(kameral verksamhet beträffande verkets in- och utbetalningar
— utom i fråga om förrådstitelredovisning för drivmedel — dispositionsbok -

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Förrådsbyrån

Lönegrad (-klass)	Tjänst (beställning)	Chef	Expedition	Allmän sektion	Redovisnings-o. granskningssek.	Avtalsdetalj	Summa
Bo 1	Byråchef......................	1					1
Ao 26	Regementsofficer...............			1			1
Ao 24	Regementsofficer...............			1	1		2
Ao 21	Kapten.......................			1			1
Ao 19	Förvaltare.....................			1			1
Ao, Ae 23	Förste byråsekreterare/förste
	byråingenjör.................					1	1
19	Byråingenjör...................			1			1
17	Assistent......................					1	1
17	Ingenjör.......................					1	1
15	Assistent......................			1			1
9	Kontorist......................		1				1
7	Kanslibiträde..................			1	7		8
r.b. —5,Ao 5	Biträde för skriv- och kontorsgöro-
	mål (kontorsbiträde)..........		2		1		3
(27)	Officer........................				3		3
(18)	Underofficer...................				1		1
(17)	Underofficer...................				6		6
	Summa	1	3	7	19	3	33

Allmänna byrån

Lönegrad (-klass)	Tjänst (beställning)	Chef	Expedition	Central- expedition	Central- sektion	Normalie- sektion	Bok- och blankettkontor	Hästsektion	Summa
Bo 1	Byråchef.........................	1							1
Ao 26	Regementsofficer..................				1				1
Ao 24	Regementsofficer..................				1	1			2
Ao 21	Kapten..........................				2				2
Ao 23	Regementsveterinär................							1	1
Ao, Ae 26	Byrådirektör......................					1			1
23	Förste byråintendent..............						1		1
21	Byråintendent....................					1			1
19	Förste tryckeriassistent............						1		1
17	Assistent.........................						1		1
15	Assistent.........................						3		3
högst 15	Ingenjör..........................					2			2
13	Förrådsf örvaltare..................						1		1
12	Förste kansliskrivare...............				1				1
10	Tekniker.........................					1	1		2
9	Förrådsförman ...................						2		2
9	Kontorist.........................		1	1	1		1		4
9	Tekniker.........................						1		1
8	Förste förrådsman.................						3		3
7	Förrådsman......................						9		9
7	Tekniskt biträde..................					1			1
7	Kanslibiträde.....................			1	1		1	2	5
r.b. —5, Ao 5	Biträde för skriv- och kontorsgöro-
	mål (kontorsbiträde).............		2	1	1		9		13
(24)	Officer...........................			1	1		1	1	4
(17)	Underofficer......................						1		1
	Summa	1	3	4	9	7	36	4	64

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962
föring och verkets kassarörelse).

Administrativa byrån anses böra få en personalorganisation enligt följande
tablå.

Lönegrad	Tjänst	Chef	Expedition	Kansli- sektion	Personal- o. organis a- tionskontor	Ekonomi- sektion	Summa
Bo 1	Krigsråd......................	1					1
Ao, Ae 24	Byrådirektör...................			1	1	1	3
23	Förste byråintendent...........				1		i
21	Förste byråsekreterare..........			1 2			2
19	Byråassistent..................				1	1	2
17	Assistent......................					1	1
13	Kontorsskrivare................				1		1
12	Förste kansliskrivare............					3	3
10	Kansliskrivare.................					1	1
9	Förste expeditionsvakt..........				1		1
9	Kontorist......................		1		2	1	4
7	Expeditionsvakt................				4		4
7	Kanslibiträde..................				1	4	5
rb. —5, Ao 5	Biträde för skriv- och kontorsgöro-
	mål (kontorsbiträde)..........		3		3	2	8
	Summa	1	4	3	15	14	37

1 En av tjänsterna bör t. v. vara extra.

Utredningen anför, att antalet tjänster i olika lönegrader avvägts med
hänsyn främst till fredsbehovet. Det för löneställningen avgörande har varit
de fredsmässiga arbetsuppgifternas art och det med befattningen förenade
ansvaret. Utredningen framhåller särskilt, att ställning icke tagits till frågor
om ändrad löneställning för vissa grupper av tjänster, t. ex. byråchefstjänstema.
I lönegradsplaceringsfrågorna har av statsmakterna godtagna
normer tillämpats. Utredningen framhåller, att det för att kontinuiteten i
verksamheten skall säkerställas är av särskild betydelse, att löneställningen
för olika kategorier befattningshavare är sådan, att personal med tillräckliga
kvalifikationer kan väntas kvarstanna i verkets tjänst under någorlunda
lång tid.

Utredningen har funnit det motiverat, att den civila personalen beredes
ordinarie anställningsform i ungefär samma utsträckning som inom statsförvaltningen
i övrigt. Utredningen har emellertid ansett sig böra iakttaga
stor återhållsamhet i fråga om ordinarie tjänster främst med hänsyn till att
en översyn av ämbetsverkets personalbehov sedan verket under några år
varit i funktion anses motiverad. Frågan om anställningsform bör enligt
utredningen omprövas i samband med en sådan översyn.

I nuvarande organisation av arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens
intendenturavdelning samt flygförvaltningens intendenturbyrå in -

Kungi. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

går sammanlagt 78 ordinarie tjänster, nämligen för en souschef vid arméintendenturförvaltningen
i Bp 6, en marinöverintendent i Bo 4, en överste i
intendenturbefattning i Bo 1, fyra byråchefer i Bo 1, ett krigsråd i Bo 1, en
byrådirektör i Ao 26, två byrådirektörer i Ao 24, en byråveterinär i Ao 24,
två förste byråintendenter i Ao 23, en förste byråsekreterare i Ao 23, två
byråintendenter i Ao 21, en kamrerare i Ao 21, en byråassistent i Ao 19, en
byråinspektör i Ao 19, två assistenter i Ao 17, tre assistenter i Ao 15, två
kontorsskrivare i Ao 13, en förste kansliskrivare i Ao 12, två kansliskrivare
i Ao 10, en förste expeditionsvakt i Ao 9, sex kontorister i Ao 9, två expeditionsvakter
i Ao 7, elva kanslibiträden i Ao 7 och 28 kontorsbiträden i Ao 5.

Härutöver finnes å övergångsstat vid arméintendenturförvaltningen tjänster
för en byråsekreterare i Ao 19, en köksföreståndare i Ao 12 och ett kanslibiträde
i Ao 7.

Utredningen har i förslaget till intendenturförvaltning på verkets stat
icke upptagit beställningar för annan militär personal på aktiv stat än för
verkschefen (alternativt militär eller civil) och de militära byråcheferna
samt chefen för centralplaneringen. Beställningar för övrig militär personal
på aktiv stat bör enligt utredningen i avvaktan på ställningstagande till frågan
om en för försvaret gemensam intendenturkår uppföras på försvarsgrenarnas
vederbörliga personalförteckningar.

Utredningen föreslår ordinarie anställningsform huvudsakligen beträffande
sådana tjänster, som har en direkt motsvarighet i den nuvarande organisationen.
Förslaget innebär i sammanfattning att följande 95 ordinarie
tjänster ingår i det nya verket, nämligen för en chef för intendenturförvaltningen
i Bp 6, en chef för central planeringen i Bo 1, fem byråchefer i
Bo 1, ett krigsråd i Bo 1, tre byrådirektörer i Ao 26, fem byrådirektörer i
Ao 24, en byråveterinär i Ao 24, två förste byråintendenter i Ao 23, en förste
byråsekreterare i Ao 23, en byråintendent i Ao 21, en byråassistent i Ao 19,
en byråinspektör i Ao 19, två assistenter i Ao 17, en assistent i Ao 15, en
förrådsförvaltare i Ao 13, tre förste kansliskrivare i Ao 12, två kansliskrivare
i Ao 10, en förrådsförman i Ao 9, en förste expeditionsvakt i Ao 9, nio
kontorister i Ao 9, två expeditionsvakter i Ao 7, två förrådsmän i Ao 7, tolv
kanslibiträden i Ao 7 och 36 kontorsbiträden i Ao 5.

Av de angivna tjänsterna motsvaras följande av tjänster på personalförteckningen
för försvarets civilförvaltning, nämligen vid bok- och blankettkontoret
för en förste byråintendent i Ao 23, en förrådsförvaltare i Ao 13,
en förrådsförman i Ao 9, en kontorist i Ao 9, två förrådsmän i Ao 7, ett
kanslibiträde i Ao 7 och sex kontorsbiträden i Ao 5 samt vid lägerkassesektionen
för en förste byråsekreterare i Ao 23 (för närvarande Ao 21).

För vissa ordinarie tjänster enligt gällande organisation saknas i den
föreslagna organisationen motsvarande tjänster i vad avser arten av huvudsakliga
arbetsuppgifter och/eller lönegradsplacering, nämligen för en byrådirektör
i Ao 26, två förste byråintendenter i Ao 23, en byråintendent i

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Ao 21, en kamrerare i Ao 21, en assistent i Ao 17, två assistenter i Ao 15, två
kontorsskrivare i Ao 13 och en kontorist i Ao 9.

Utredningen räknar med att det kan bli nödvändigt att i samband med
omorganisationen inrätta vissa tjänster å övergångsstat och att i samband
därmed meddela särskilda övergångsbestämmelser. Det kan vidare, enligt
utredningen, så snart tjänsterna i den nya organisationen tillsatts, visa sig
lämpligt att till ordinarie omvandla en del extra ordinarie tjänster, vilka
tillsatts med innehavare av lägre ordinarie tjänster, som förts på övergångsstat.

Yttranden

1956 års försvarsförvaltningssakkunniga och försvarets civilförvaltning
anser, att det bör övervägas, om icke centralplaneringens (stabssektionens)
personalorganisation kan minskas. Civilförvaltningen och de sakkunniga
ifrågasätter vidare lämpligheten av att kombinera chefskapet för enheten
med uppgiften såsom personalkårchef och ställföreträdare för verkschefen.
Såsom ställföreträdare för verkschefen bör enligt civilförvaltningen lämplig
byråchef utses. Vid en renodling i enlighet med vad nu ifrågasatts av arbetsuppgifterna
för chefen för centralplaneringen (stabssektionen) bör
denne enligt civilförvaltningen och de sakkunniga vara överstelöjtnant eller
kommendörkapten av 1. graden. Civilförvaltningen och de sakkunniga
ifrågasätter vidare om inte den föreslagna tjänsten för förste kansliskrivare i
Ae 12 bör upptagas såsom kansliskrivare i Ae 10.

Arméintendenturförvaltningen anser likaså att chefen för centralplaneringen
ej samtidigt kan vara chef för intendenturkåren. Enligt ämbetsverket
bör chefen för centralplaneringen icke heller vara verkschefens ställföreträdare.
Om det bestämmes, att chefskap över centralplaneringen skall
förenas med chefskap för kåren har ämbetsverket dock intet att erinra
emot att chefen för centralplaneringen göres till verkschefens ställföreträdare.
Om så blir fallet, uppkommer emellertid behov av ytterligare en befattning
för regementsofficer vid centralplaneringen.

Chefen för marinen anser det inte heller möjligt att förena befattningarna
som chef för centralplaneringen och kårchef. En särskild beställning bör avses
för kårchef.

Flygförvaltningen anser, att vid centralplaneringen bör tillkomma minst
eu befattning för tjänsteman med civilekonomutbildning.

Enligt försvarets civila tjänstemannaförbund bör vid centralplaneringen
en kaptensbeställning utbytas mot tjänst för förste byråsekreterare i Ao 23.

Som framgår av det föregående ifrågasätter försvarets civilförvaltning
och försvarsförvaltningssakkunniga, om icke förrådsbyrån och allmänna
byrån lämpligen kan sammanslås till en byrå med benämningen förrådsbyrå.
I denna byrå bör enligt civilförvaltningen och de sakkunniga ingå —
förutom expedition -— förrådssektion, redovisnings- och kontroll-(gransk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

nings-) sektion, normaliesektion, bok- och blankettkontor med förråd, hästsektion
och en detalj för förvaltning av övningsanslagen ni. in. — övningsdetalj.
Den föreslagna allmänna byråns expedition och centralsektion utgår
därvid. Frågor om säkerhetstjänst, mobilisering in. m. anses lämpligen kunna
överföras till centralplaneringen (stabssektionen). Centralexpeditionen
anses vidare böra inordnas i administrativa byrån, där den lämpligen kan
sammanslås med denna byrås expedition. Allmänna byråns avtalsdetalj bör
likaledes överföras till administrativa byrån. — Försvarsförvaltningssakkunniga
bedömer personalbehovet för de till centralplaneringen (stabssektionen)
överförda uppgifterna rörande mobilisering och säkerhetstjänst in. in. till
två kaptener, vilket i förhållande till utredningsmannens förslag innebär en
minskning med en arvodesofficer i A: 24. Till den föreslagna övningsdetaljen
bör enligt de sakkunniga hänföras de av utredningen för allmänna byråns
centralsektion föreslagna tjänsterna för major eller kommendörkapten
av 2. graden, förste kansliskrivare och kanslibiträde. En ytterligare tjänst
för officer, exempelvis en arvodesofficer i A: 27, synes dessutom erforderlig.
Den för chef för centralsektionen avsedda tjänsten (överstelöjtnant
eller kommendörkapten av 1. graden) bör utgå. Tjänsten för kontorist å
centralsektionen (verkschefens sekreterare) bör överföras till centralplaneringen
(stabssektionen) och kontorsbiträdet till livsmedelsbyråns expedition,
eftersom behov av något större arbetskraft för skriv- och expeditionsgöromål
än utredningen räknat med synes föreligga vid denna byrå. Av
de för de båda byråernas expeditioner föreslagna tjänsterna bör enligt de
sakkunniga en kontorist och tre kontorsbiträden bilda förrådsbyråns expedition,
en kontorist tillföras centralplaneringen (stabssektionen), varigenom
det på grund av säkerhets- och mobiliseringsärendenas överflyttning
ökade behovet av kontorspersonal tillgodoses, samt ett kontorsbiträde överföras
till administrativa byråns expedition, där ökat behov av skrivai-betskraft
m. in. uppstår genom att avtalsdetalj en överföres till byrån.

Enligt försvarets civila tjänstemannaförbund som likaledes anser att motiven
för inrättandet av den allmänna hyrån ej är tillräckligt bärande bör
normaliesektionen vara självständig och direkt underställd verkschefen.

Sveriges akademikers centralorganisation hävdar, att avtalsdetaljen hör
hänföras till administrativa byrån i stället för till förrådsbyrån.

Överbefälhavaren erinrar om att arméintendenturförvaltningen jämlikt
gällande bestämmelser är huvudunderrättelsemyndighet bland annat i vad
avser kroppsskyddsmateriel, intendenturmateriel, livsmedel samt drivmedel
för fordon jämte distributionsmateriel och sålunda i fred och krig har
huvudansvaret för bearbetning av underrättelser rörande främmande makter
på intendenturförvaltningsområdet. Uppgifterna bör enligt överbefälhavaren
överföras till intendenturförvaltningsverket. överbefälhavaren anser
det i hög grad angeläget, att behovet av personal för denna verksamhet
tillgodoses. I utredningens förslag synes detta ej ha tillräckligt beaktats.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 168

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Chefen för armén anför, att krigsbehovet inom armén av intendenturofficerare
i normgivande befattningar är större än nuvarande fredsbehov. Det
ökade behovet i krig skall följaktligen täckas med en reservstat. En minskning
av intendenturkårens nuvarande fredsstat medför sålunda en ökning
av reservstaten. Det bör därför enligt arméchefen övervägas att för ett ökat
antal befattningar inom intendenturförvaltningen avse intendenturofficerare,
varigenom reservstatslöner inbesparas. I anslutning till att utredningen
i vissa fall har anfört tvekan om föreslagna befattningar bör besättas
med civil eller militär personal anser arméchefen, att av ekonomiska skäl
militär personal bör avses för dessa befattningar.

Chefen för marinen erinrar om att i förslaget på verkets stat icke upptagits
beställningar för annan militär personal på aktiv stat än för verkschefen
(alternativt militär eller civil), byråcheferna och chefen för centralplaneringen
samt att beställningar för övrig militär personal på aktiv stat
enligt förslaget bör uppföras på försvarsgrenarnas vederbörliga personalförteckningar
i avvaktan på ställningstagande till frågan om en för försvaret
gemensam intendenturkår. Chefen för marinen och marinförvaltningen
framhåller, att ett genomförande av förslaget på denna punkt förutsätter
en fördelning på försvarsgrenarna av samtliga i verket ingående befattningar
för militär personal på aktiv stat. Det understrykes, att det ur personalplaneringssynpunkt
är nödvändigt att beslut i nämnda fördelningsfråga föreligger
i god tid före den tidpunkt då verket skall organiseras.

Arméintendenturförvaltningen och statstjänstemannens riksförbund anser,
att befattningen som chef för intendenturförvaltningsverket bör avses
för militär. Riksförbundet anser vidare, att ett betydande antal civila befattningar
bör ersättas med militära.

Förvaltningsdirektionen framhåller angelägenheten av att vid avvägningen
mellan och lönesättningen för ifrågakommande militära och civila tjänster
även den civila personalens allmänna ställning, befordrings- och rekryteringsförhållanden
tillbörligt beaktas. Ett led häri borde vara att vissa högre
tjänster inrättas såsom alternativt militära eller civila.

Försvarets forskningsanstalt anser, att den föreslagna personella organisationen
för intendenturförvaltningen har utformats utan tillräckligt hänsynstagande
till behovet av kvalificerad teknisk personal. Tjänsterna såsom
chefer för centralplaneringen och sakbyråerna samt flertalet sektionschefstjänster
är sålunda avsedda enbart för militär personal. För att ge möjlighet
till anpassning efter föreliggande behov synes det ändamålsenligt att
göra flertalet av dessa befattningar alternativt civila eller militära. Forskningsanstalten
ifrågasätter beträffande i första hand den tekniska personalen
— t. ex. inom materielbyrån och då främst projekteringssektionen — om
det blir möjligt att erhålla tillräckligt kvalificerad sådan personal för de
löner som föreslagits.

Sveriges akademikers centralorganisation anser, att byråchefsbefattning -

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

arna vid materiel-, livsmedels- och drivmedelsbyråema bör avses för såväl
militär som civil personal. Cheferna för inventarie- och inköpssektionerna
inom materielbyrån, cheferna för livsmedels-, förplägnads- och driftsektionerna
inom livsmedelsbyrån samt cheferna för drivmedels-, bränsle- och
drivmedelsmaterielsektionerna inom drivmedelsbyrån bör tillsättas med civil
personal.

Tjänstemännens centralorganisation avstyrker, att arvodestjänster för
pensionerade underofficerare inrättas i den föreslagna omfattningen. Dessa
tjänster bör på grund av sitt kvalificerade innehåll i största möjliga omfattning
besättas med aktiva underofficerare. Centralorganisationen förutsätter
vidare, att frågor om lönegradsplacering m. in. blir föremål för sedvanliga
förhandlingar. Även Sveriges akademikers centralorganisation förutsätter,
att frågan om de olika tjänsternas lönegradsplacering blir föremål för förhandlingar.

Försvarets civila tjänstemannaförbnnd framlägger för sin del förslag om
sammanlagt ett 20-tal lönegradsuppflyttningar i förhållande till utredningens
personalberäkningar.

Statstjänstemännens riksförbund anser, att samtliga sektionschefstjänster
bör vara placerade i A 26 och att ett betydligt större antal arvodesbefattningar
bör vara placerade i A: 27 i stället för i A: 24.

Försvarets civilförvaltning och försvarsförvaltningssakkunniga anser, att
alla för skrivarbete avsedda kontorsbiträden vid materiel-, livsmedels- och
drivmedelsbyråema bör redovisas å respektive byråexpeditioner. I fråga
om lönegradsplaceringar ifrågasätter civilförvaltningen och försvarsförvaltningssakkunniga
om inte de i förslaget upptagna förvaltartjänsterna
bör med utgångspunkt i nuvarande lönesättning hänföras till lönegrad 17.

Försvarsförvaltningssakkunniga anser vidare, att särskild försiktighet
bör iakttagas vid uppbyggandet av enheter, som inte har direkt motsvarighet
i nuvarande organisation. De sakkunniga syftar i detta sammanhang
på materielbyråns, livsmedelsbyråns och drivmedelsbyråns centralsektioner,
förrådsbyråns allmänna sektion (förrådssektion) samt centralplaneringen
(stabssektionen). De sakkunniga ifrågasätter, om icke dessa enheter
åtminstone tills vidare kan i förhållande till utredningens förslag utan
nämnvärd olägenhet minskas, materielbyråns centralsektion med en kapten,
livsmedelsbyråns centralsektion med en arvodcsundcrofficcr, drivmedelsbyråns
cenlralscklion med en arvodesofficer, förrådsbyråns allmänna
sektion (förrådssektion) med en förvaltare och centralplaneringen (stabssektionen)
med en kapten.

För materielbyrån föreslår arméintendenturförvaltningen, att tjänster
tillkommer vid beklädnadssektionen för en major, som till huvuduppgift
skall ha att avlasta sektionschefen i planeringsarbetet, och en kapten i arvodesbefattning
(A:24). Vid projekteringssektionen bör sektionschefsbefattningen
avses för militär och byrådirektörstjänsten bör därför utbytas

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

mot beställning för överstelöjtnant eller kommendörkapten av 1. graden.
Vid kontrollsektionen bör enligt arméintendenturförvaltningen ytterligare
minst en kontrollingenjör i Ae 17 tillkomma.

Marinförvaltningen föreslår, att materielbyråns beklädnadssektion förstärkes
med en major eller kommendörkapten av 2. graden, en kapten och
en assistent i Ae 17. Chef för projekteringssektionen bör enligt marinförvaltningen
liksom enligt flygförvaltningen vara intendenturofficer, Ao 26, i
stället för byrådirektör i samma lönegrad. En föreslagen regementsofficersbeställning
vid sektionen i Ao 24 bör därvid utbytas mot byrådirektör i
A 24. Kontrollsektionen bör enligt marinförvaltningen slutligen utökas med
en ingenjör i Ae 17 och inventariesektionen med en assistent i Ae 17.

Försvarsförvaltningssakkunniga anser, att utredningen beräknat behovet
av tjänster vid materielbyråns beklädnadssektion väl snävt och föreslår
därför, att sektionen ökas med en kapten.

Försvarets civila tjänstemannaförbund föreslår, att en befattning för
pensionerad underofficer vid materielbyråns centralsektion utbytes mot
tjänst för assistent i Ae 17. Vid byråns kontrollsektion bör en ingenjör i
Ae 17 tillkomma. Vid projekteringssektionen kan, därest förskjutning av
arbetsuppgifterna sker, en regementsofficersbeställning i Ao 24 ersättas
med en tjänst för förste byråingenjör i Ae 23. Härvid blir det möjligt att
indraga en tjänst för byråingenjör i Ae 21. Chefen för inköpssektionen bör
enligt förbundet vara civil.

Cheferna för materielbyråns projekterings- och inventariesektioner bör
enligt statstjänstemannens riksförbund vara regementsofficerare i Ao 26.

Enligt Sveriges akademikers centralorganisation bör en majorsbeställning
vid materielbyråns projekteringssektion utbytas mot byrådirektör.
Enligt förbundets uppfattning är det av vikt att även andra högre tjänster
kan tillsättas med tjänstemän med teknisk och merkantil utbildning, så
att civil sakkunskap tillföres verket.

Enligt försvarets sjukvårdsstyrelse erfordras särskild personal för den
livsmedelskontroll som sammanhänger med anskaffningen av livsmedel.
På grund av det nära sambandet mellan dessa två funktioner bör nämnda
personal naturligen ingå i intendenturförvaltningen. Sjukvårdsstyrelsen
har således icke något att erinra mot utredningens förslag i denna del och
icke heller mot den föreslagna personaluppsättningen vid livsmedelsbyrån
för ifrågavarande uppgifter.

Arméintendenturförvaltningen föreslår, att förplägnadsmaterielsektionen
förstärkes med en byråingenjör i Ae 19 och driftsektionen med ytterligare
en assistent i Ae 17 och ett kanslibiträde i Ae 7.

Försvarets civilförvaltning och försvarsförvaltningssakkunniga föreslår,
att den för livsmedelsbyråns centralsektion avsedda arvodesunderofficeren
utgår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Enligt marinförvaltningen bör livsmedelsbyråns förplägnadsmaterielsektion
förstärkas med en byråingenjör i Ae 19 och driftsektionen med ett
kanslibiträde i Ae 7.

Livsmedelsbyråns expedition och driftsektion bör enligt försvarets civila
tjänstemannaförbund tillföras vardera ett kanslibiträde. Förplägnadsmaterielsektionen
bör vidare förstärkas med en byråingenjör i Ae 21.

Den föreslagna arvodesofficeren i A:27 vid livsmedelsbyråns lägerkassesektion
bör enligt flggförvaltningen och statstjänstemannens riksförbund
vara chef för sektionen.

Försvarets civilförvaltning och 1956 års för svar sförvaltningssakkunniga
föreslår, att bränsleärendena — liksom för närvarande är fallet inom arméintendenturförvaltningen
-— sammanhålles i en särskild sektion inom drivmedelsbyrån
direkt underställd byråchefen. Drivmedelsanskaffningen bör
därvid handhavas av en särskild drivmedelssektion med en överstelöjtnant
eller kommendörkapten av 1. graden såsom chef.

Försvarsförvaltningssakkunniga beräknar för bränslesektionen tjänster
för en byrådirektör i Ao 24, som i samband härmed bör i förhållande till
utredningens förslag ändras till tjänst för byrådirektör i Ao 26, en byråassistent
i Ae 19, två assistenter i Ae 17, en förste förrådsförman i Ae 10
och ett kanslibiträde i A 7. En i arméintendenturförvaltningens nuvarande
organisation befintlig, för bränsleanskaffningen avsedd tjänst för förste
byråintendent i Ao 23 synes ävenledes böra ingå i sektionen. Å andra sidan
bör enligt de sakkunniga en av de av utredningen föreslagna tjänsterna
för assistent i A 17 kunna utgå, om tjänsten för förste byråintendent behålles.

Drivmedels- och bränslesektionen bör även enligt arméintendenturförvaltningen
uppdelas i två sektioner, en för drivmedel och en för bränsle,
varvid för den sistnämnda bör tillkomma en byrådirektör i Ao 26, sektionschef.
Till bränslesektionen bör förutom personalen för den värmetekniska
kontrollen, som föreslås bli överflyttad från fortifikationsförvaltningen,
hänföras nuvarande befattningar vid bränslesektionen inom arméintendenturförvaltningens
drivmedelsbyrå, nämligen en förste byråingenjör i Ae 23,
två byråingenjörer i Ae 19 och ett kanslibiträde i A 7.

För drivmedclsfrågor (förrådshållning) bör enligt arméintendenturförvaltningen
tillkomma en förvaltare i Ae 17.

Enligt statstjänstemannens riksförbund bör vid drivinedelsbyråns drivmedels-
och bränslesektion en kaptensbeställning utbytas mot beställning
för regementsofficer i Ao 24, avsedd för ledning av förrådsverksamheten.

För drivmedclsbyråns centralsektion föreslår arméintendenturförvaltningen,
att en tjänst i Ae 7 tillkommer och att en kansliskrivartjänst i Ae 10
utbytes mot assistenttjänst i Ae 15. Arméintendenturförvaltningen föreslår
vidare, att drivmedelsmaterielsektionen förstärkes med en ingenjör i Ae 17.

Civilförvaltningen ifrågasätter — liksom försvarsförvaltningssakkunniga

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

— om inte den för drivmedelsbyråns centralsektion avsedda arvodesbefattningen
för officer kan utgå.

Marinförvaltningen anser, att drivmedelsbyrån bör förstärkas med följande
tjänster, nämligen vid centralsektionen för en kapten, vid drivmedelsoch
bränslesektionen för en förste byråintendent i A 23, vid drivmedelsmaterielsektionen
för en kapten samt vid säkerhetsdetaljen för en byråingenjör
i A 19.

Försvarets civilförvaltning och försvarsförvaltningssakkunniga föreslår,
att den förste byråingenjör som enligt utredningen skall utgöra en särskild
säkerhetsdetalj inom drivmedelsbyrån skall för uppgifterna stå till byråchefens
förfogande utan detaljbenämning. Sprängämnesinspektionen anför
däremot, att en begränsning av säkerhetsdetalj ens personal till endast en
befattningshavare innebär en undervärdering av detaljens arbetsuppgifter,
såväl vad beträffar dessa uppgifters omfattning som betydelse. Enligt inspektionens
uppfattning bör utredningens förslag givas sådan justering,
att säkerhetsdetaljen redan från början tillförsäkras personal som till antal
och teknisk kompetens gör det möjligt för detaljen att lösa arbetsuppgifterna.

Försvarets civila tjänstemannaförbnnd föreslår, att drivmedelsbyråns expedition
utökas med ett kanslibiträde. Vid centralsektionen bör en befattning
för pensionerad underofficer utbytas mot assistenttjänst i Ae 17.

Arméintendenturförvaltningen, som framhåller betydelsen av att en förrådsbyrå
inrättas, anser att vid en kommande översyn bör klarläggas, huruvida
ytterligare uppgifter kan hänföras till förrådsbyrån.

Försvarets civila tjänstemannaförbund föreslår, att förrådsbyråns expedition
tillföres ett kanslibiträde. Vid allmänna sektionen bör en tjänst för
förste byråingenjör i Ae 23 tillkomma, varvid beställningar för en regementsofficer
i Ao 24 och en förvaltare kan utgå. Förbundet ifrågasätter om
inte ytterligare någon nedskärning i granskningsverksamheten bör kunna
göras och föreslår i anslutning härtill att en av arvodesbefattningarna för
underofficer utgår.

Enligt statstjänstemannens riksförbund bör chefen för förrådsbyråns
redovisnings- och granskningssektion vara regementsofficer i Ao 26 i stället
för i Ao 24.

Försvarets civilförvaltning erinrar om att chefen för armén i annat sammanhang
föreslagit, att chefen för arméhundväsendet skall utgå ur organisationen,
därvid förutsatts att uttagningen av hundar skall övertagas av nuvarande
arméintendenturförvaltningen. Då civilförvaltningen förutsätter,
att den föreslagna indragningen kommer att verkställas, bör det blivande
intendenturverkets hästsektion enligt ämbetsverket organiseras med beaktande
härav.

Enligt arméintendenturförvaltningens mening bör säkerhetstjänsten överföras
från allmänna byråns centralsektion till centralexpeditionen. Vid cen -

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

tralexpeditionen bör vidare enligt arméintendenturförvaltningen arvodesbefattningen
i A:24 höjas till A:27. Ett kontorsbiträde bör överföras till
centralexpeditionen från administrativa byråns expedition. Befattningen
som chef för byråns normaliesektion bör vidare enligt arméintendenturförvaltningen
avses för regementsofficer i Ao 26.

Den för normaliesektionen (allmänna byrån) föreslagna majoren eller
kommendörkaptenen av 2. graden bör enligt försvarsförvaltningssakkunniga
vara chef för sektionen. Härvid kan den såsom sektionschef föreslagne
byrådirektören i Ao 26 utgå. Å andra sidan anser de sakkunniga, att sektionen
för att avsedda arbetsuppgifter skall kunna utföras bör utökas med en
byråingenjör i Ae 21.

Flygförvaltningen föreslår, att normaliesektionen förstärkes med en byrådirektör
i A 24.

Vid normaliesektionen bör enligt försvarets civila tjänstemannaförbund
en tjänst för förste byråintendent i A 23 tillkomma i utbyte mot en majorsbeställning,
medan en kaptensbeställning bör tillkomma i utbyte mot en
tjänst för byråintendent i A 21. Härutöver bör sektionen tillföras ett kanslibiträde.

Försvarets civila tjänstemannaförbund, som förutsätter att centralexpeditionen
överföres till administrativa byrån, anser att enheten bör förstärkas
med ett kanslibiträde.

Enligt statstjänstemännens riksförbund bör befattningen som chef för
allmänna byråns chefsexpedition avses för pensionerad officer i A:27. Chefen
för normaliesektionen bör vara regementsofficer i Ao 26.

Civilförvaltningen och försvarsförvaltningssakkunniga påpekar, att i utredningens
förslag rörande bok- och blankettkontoret medtagits tre tjänster,
vilka från och med den 1 juli 1962 kommer att utgå ur organisationen
då de varit avsedda för civilförvaltningens kontorsoffsettryckeri, vilket nedlagts.
Dessa tjänster avses för en tekniker i Ae 10, en tekniker i Ae 9 och
ett kontorsbiträde i A 5, vilka alltså icke erfordras.

Frågan om inrättande av en gemensam intendenturkår

I gällande organisation finnes självständiga intendenturkårer vid armén
och marinen men däremot icke vid flygvapnet. I personalförteckningen för
ordinarie tjänstemän vid flygvapnet upptages emellertid intcndentuiofficerare
under den särskilda rubriken »officerare i intendentuibefattning».

Som inledningsvis anförts har utredningens uppdrag utvidgats till att
även omfatta frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår.
— Vad angår konsekvenserna för kårfrågan av tillkomsten av det
gemensamma verket anför utredningen följande.

Enligt det nu framlagda organisationsförslaget för intendenturforvaltningen
avses 48 befattningar för intendenturpersonal på aktiv stat. Ilarav
är 28 i regementsofficersgrad, d. v. s. omkring hälften av sammanlagda an -

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 dr 1962

talet regementsofficerare i intendenturtjänst. Organisationen är icke uppbyggd
så att i densamma ingår enheter, som avses uteslutande betjäna viss
försvarsgren — en dylik uppbyggnad vore knappast förenlig med de grundläggande
tankegångarna vid beslutet om inrättande av en förvaltning över
försvarsgrensgränserna. Det har icke heller ansetts böra komma i fråga
att på förhand fördela officersbefattningarna vid intendenturförvaltningen
mellan försvarsgrenarna eller att uttryckligen avse viss befattning för personal
ur den ena eller andra försvarsgrenen. Detta skulle i vissa fall komma
att medföra hinder att vid uppkommande vakans i viss befattning i befattningen
placera den lämpligaste, blott emedan denne tillhör annan försvarsgren
än den för vilken befattningen avsetts. Ett sådant resultat kan givetvis
icke accepteras. Utredningsmannen har sett som sin uppgift att bedöma
vilka befattningar, som bör bestridas av militär personal, och att med ledning
av de tilltänkta arbetsuppgifternas art och det med deras lösande förenade
ansvaret hänföra befattningarna till viss lönegrad. Metodiken bygger
således på den förutsättningen, att inom den centrala förvaltningen intendenturpersonalen
i princip skall kunna bekläda i vart fall de ledande bea*taingarna
oberoende av kårtillhörighet. Avgörande för personvalet vid
tillsättning av viss militär befattning har ansetts böra vara att erhålla den
for arbetsuppgiftens lösande mest lämpade med hänsyn till tidigare verksamhet,
genomgångna specialkurser och personliga egenskaper, detta såväl
vid omplaceringar i samband med verkets uppbyggnad som senare vid uppkommande
vakanser. 1

Utredningsmannen har — utgående från nuvarande kårorganisation -_

övervägt huruvida det vore lämpligt att på verkets personalförteckning
upptora beställningar för de intendenturofficerare, som erfordras i organisationen,
men funnit detta icke böra komma i fråga. Det kan nämligen icke
uteslutas, att huvudsakligen officerare från viss försvarsgren under en
längre eller kortare period på grund av större skicklighet kunde komma att
befordras till vakantblivande beställningar för t. ex. överstelöjtnant på ämbetsverkets
personalförteckning. Detta skulle få till följd, att successionsbetordran
i samma män koinme kaptener vid samma försvarsgren tillgodo
medan samtidigt mer förtjänta kaptener med högre tjänsteålder vid de
andra försvarsgrenarna kunde få vänta på befordran till major.

Utredningen anför, att slutlig ställning i kårfrågan icke bör tagas förrän
samtliga på frågan inverkande faktorer underkastats en genomgripande
granskning. Med hänsyn till angelägenheten att dels i möjligaste mån
kunna överblicka de konsekvenser det framlagda förslaget till organisation
av och personaluppsättning för intendenturförvaltningen får för kårfrågan,
dels ock uppskattningsvis kunna redovisa den med verkets organiserande
sammanhängande kostnadsutvecklingen har utredningen emellertid ansett
sig böra redan på nuvarande utredningsstadium anmäla följande huvudalternativ
till lösning av kårfrågan.

1. Nuvarande system med intendenturpersonalen hänförd till försvarsgrensvis
uppbyggda särskilda kårer eller redovisad i anslutning till annan
inom försvarsgrenen förefintlig kår.

2. Tillskapandet av en för samtliga regementsofficerare i intendenturtjänst
gemensam kår. Övrig i de nuvarande kårerna (flygvapnets officerare

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

i intendenturbefattning) ingående intendenturpersonal sammanhålles försvarsgrensvis
i särskilda kårer eller i anslutning till annan inom försvarsgren
förefintlig kår.

3. Tillskapandet av en för försvaret gemensam intendenturkår för all nu
försvarsgrensvis redovisad personal.

Utredningen anser sig inte nu böra taga ställning till vilket av de angivna
alternativen som är att förorda men uttalar vissa sympatier för alternativet
med gemensam kår.

I fråga om chefskapet för en gemensam kår anför utredningen följande.

Utredningsmannen har tidigare utgått från att den inspektion på intendenturtjänstens
område, som icke är av förvaltningsbetonad karaktär, skall
utövas försvarsgrensvis och personellt samordnas med övrig inspektionsverksamhet.
Om så sker kan chefskapet för en gemensam kår icke anknytas
till den stabsmässiga inspektionsverksamheten. Valet står då mellan att
för kårchefskapet avse en särskild beställning eller att, såsom direktiven
förutsätter, förena kårchefskapet med befattning inom intendenturförvaltningsverket.
Skäl kan anföras för båda alternativen. Den gemensamma kåren
torde komma att inrymma såväl officerare och underofficerare på aktiv
stat som personal i reserven och värnpliktigt befäl, varför uppgifterna såsom
kårchef kan bli så omfattande att en särskild, från verket fristående
befattning kan vara motiverad. Å andra sidan kan en personalunion vara
att förorda förutom av kostnadsskäl jämväl ur den synpunkten, att därigenom
större möjlighet föreligger att successivt beakta de erfarenheter,
som vinnes inom förvaltningsverksamheten, vid utformning av utbildningsverksamheten,
vid beräkning av personalbehov etc. Utredningsmannen,
som utgår från att chefen för intendenturförvaltningen skall vara alternativt
militär eller civil, har för sin del funnit sig kunna räkna med att,
därest beslut fattas om en gemensam kår, chefskapet för denna skall kunna
förenas med befattningen som chef för centralplaneringen inom ämbetsverket,
med löneställning B 4. Utredningsmannen utgår därvid från att befattningshavaren
i sin egenskap av kårchef icke skall lyda under verkschefen,
utan i någon form anslutas till försvarets högsta ledning.

Den kårexpedition, som enligt utredningen bör stå till kårchefens förfogande
för handläggning av kårärendena, bör vara lokalt ansluten till intendenturförvaltningen.
Expeditionens inre organisation och personalbehov
kommer att påverkas av val av rekryterings- och utbildningssystem. Uppskattningsvis
har utredningsmannen räknat med beställningar för en regementsofficer
i Ao 26, en regementsofficer i Ao 24 och två kaptener, två arvodesbefattningar
i A:24 respektive A:17 samt två biträdestjänster i A 7
respektive A 5.

Yttranden

Remissmyndigheterna anför, alt förutsättningar saknas för ställningstagande
till de framförda alternativen. Utredningen i kårfrågan bör slutföras
i sådan tid att beslut kan föreligga i samband med att verket inrättas.

överbefälhavaren uttalar, att en lösning enligt alternativet med gemen -

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

sam kår synes vara mest rationell från administrativ synpunkt och bör allmänt
sett eftersträvas.

Kostnadsberäkningar

Avlöningskostnaderna för personal vid arméintendenturförvaltningen,
marinförvaltningens intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå
samt vid försvarets civilförvaltning för bok- och blankettärenden
och för lägerkasseärenden uppgår enligt utredningen till omkring 5 950 000
kr. Avlöningskostnaderna för personalen vid den gemensamma intendenturförvaltningen
beräknar utredningen till cirka 5 490 000 kr. Merkostnaderna
för personalökning i försvarsgrensstaberna för inspektions- och övrigt
stabsarbete samt för ytterligare personal för kårärenden i händelse av
beslut om gemensam intendenturkår uppskattar utredningen till omkring
240 000 kr. Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag alltså en kostnadsminskning
av omkring (5 950 000 — 5 490 000 — 240 000 =) 220 000 kr.

Vid sina kostnadsberäkningar har utredningen emellertid bortsett från
avlöningskostnaderna — för närvarande cirka 120 000 kr. — för den personal
som inte längre erfordras inom intendenturförvaltningen till följd
av att vissa ärenden rörande bränsle m. m. överföres till fortifikationsförvaltningen.
Personalbehovet inom fortifikationsförvaltningen för handläggning
av dessa ärenden har nämligen inte prövats av utredningen. Ej
heller har i kostnadsberäkningarna medtagits avlöningskostnaderna för
innehavaren av en tjänst för kontorsskrivare vid marinförvaltningens intendent
uravdelning, som är avsedd för redigering av samling av marinens
förvaltningsföreskrifter och som även i fortsättningen bedömes erforderlig
inom marinförvaltningen härför.

Intendenturförvaltningens förläggning

Huvuddelen av arméintendenturförvaltningen är inrymd i förhyrda lokaler
i husen Mäster Samuelsgatan 6—10, medan delar av två byråer är förlagda
till en kronan tillhörig byggnad vid Fredrikshovsgatan 6 (Fredrikshovs
slott). Marinförvaltningens intendenturavdelning har sina ämbetslokaler
i en byggnad ingående i det förutvarande kasernetablissementet vid
Linnégatan 89. För flygförvaltningens intendenturbyrå förhyres lokaler i
Solna. Hyreskostnaderna för lokalerna vid Mäster Samuelsgatan och i Solna
uppgår inklusive värme enligt utredningen till ett årligt belopp av cirka
215 000 kr.

För att intendenturförvaltningsverket skall kunna arbeta med full effektivitet
inom rimlig tid efter det omorganisationen trätt i kraft är det enligt
utredningen nödvändigt att verket från början sammanföres i ändamålsenliga
arbetslokaler, som bildar en i stort sett sluten enhet. De lokaler som
för närvarande disponeras av de tre intendenturförvaltningsorganen är
från angivna synpunkt icke lämpliga.

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

Enligt sina direktiv har utredningen övervägt möjligheten att förlägga
intendenturförvaltningsverket annorstädes än till stockholmsområdet. Härom
anför utredningen följande.

I det föregående har utredningsmannen såsom ett motiv för inrättande
av en ccntralplanering framhållit det nära samarbete som vid genomförande
av 1961 års försvarsledningsreform förutsatts äga rum mellan ämbetsverket
och de högre militära staberna vid utformandet av direktiv och anvisningar
till ämbetsverket och i andra sammanhang. Detta samarbete
torde icke kunna erhålla praktiska och smidiga former med mindre det är
möjligt att när så erfordras med kort varsel ordna personliga sammanträffanden
mellan representanter för de berörda parterna. Dylika kontakter
torde bli dagligdags förekommande och ofta beröra ett flertal personer i
verket.

Det förtjänar även uppmärksammas, att ett nära samarbete mellan intendenturförvaltningen
och övriga inom försvaret verksamma, till stockholmsområdet
förlagda förvaltningar även i fortsättningen är att motse,
vilket beträffande marinen och flygvapnet kan förväntas bliva relativt omfattande
särskilt den närmaste tiden efter det intendenturärendena överflyttats
från marin- och flygförvaltningarna. Samverkan på inspektionstjänstens
område mellan förvaltningen och respektive stabsorgan torde även
kräva fortlöpande kontaktverksamhet.

De anförda skälen talar enligt utredningen för att så länge försvarets
centrala ledningsorgan inom såväl stabs- som förvaltningsområdet är koncentrerade
till Stockholm en isolerad utflyttning av intendenturförvaltningsverket
icke kan förordas.

Med hänsyn härtill har utredningen undersökt möjligheterna att inom
stockholmsområdet åstadkomma en lösning av förläggningsfrågan, som dels
tillgodoser verkets intresse att erhålla ändamålsenliga lokaler och goda
kontaktmöjligheter med övriga försvarets centrala organ och dels i möjligaste
mån beaktar de svårigheter som för anställd personal eller ur rekryteringssynpunkt
kan vara förenade med förändring i de nuvarande intendenturorganens
lokalisering. Utredningen erinrar om att statsmakterna under
senaste tid meddelat beslut om organisationsförändringar inom försvaret,
som innebär friställande av vissa lokalutrymmen från deras hittillsvarande
användning. Detta gäller bland annat infanterikadettskolans förutvarande
ctablissemcnt vid Ulriksdal, som friställts i anslutning till infanterikadettskolans
flyttning till Halmstad. Skolans lokaler i Ulriksdal — del
av kanslihusbyggnad gemensam med arméns intendenturförråd i Stockholm,
en skolbyggnad och två kasernbyggnader, matsals- och marketenteribyggnader,
garagebyggnad samt ett antal mindre byggnader av baracktyp —
kan sålunda disponeras för annat ändamål. Vid en genom fortifikationsförvaltningcns
försorg verkställd preliminär undersökning har enligt utredningen
framkommit, att genom vidtagande av vissa om- och tillbyggnadsarbeten
lämpliga lokaler kan anordnas, vilka icke blott täcker intendenturförvaltningcns
behov utan även kan tillgodose förefintligt lokalbehov
inom andra förvaltningsområden inom försvaret.

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Utredningen anser att — även om bostadsfrågan icke för närvarande
helt kan överblickas — några ur personalsynpunkt alltför tungt vägande
skäl icke är att anföra mot en lokalisering till Ulriksdal.

Utredningen föreslår, att intendenturförvaltningsverket förlägges till infanterikadettskolans
etablissement i Ulriksdal.

Yttranden

Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet vill icke motsätta
sig, att lokal- och förläggningsfrågorna för det nya intendenturförvaltningsverket
för närvarande löses på det av intendenturförvaltningsutredningen
föreslagna sättet. De investeringar m. m. som föranledes härav anses vara
av så relativt obetydlig omfattning, att de icke kan förhindra en framtida
större reform i lokaliseringshänseende och därmed föregripa ställningstagandet
till de förslag i sådant avseende, som lokaliseringsutredningen kan
komma att framlägga.

Övriga remissinstanser har i princip ej heller haft några invändningar
mot att verket förlägges till Ulriksdal.

Organisationens genomförande

Utredningen förordar, att den nya organisationen träder i kraft från och
med budgetåret 1963/64. Förutsättning för att så lämpligen skall kunna ske
är enligt utredningen emellertid dels att ämbetsverket kan från början
sammanföras i ändamålsenliga lokaler, dels ock att erforderlig tid stått till
förfogande för tillsättning av åtminstone huvuddelen av tjänsterna å intendenturförvaltningens
personalförteckning, för placering av officerare och
underofficerare å för militär personal avsedda befattningar hos ämbetsverket
samt för utarbetande av förslag till arbetsordning och arbetsrutiner.
Utredningen räknar med att tillsättning av tjänster och placering i befattningar
skall kunna medhinnas, därest beslut i omorganisationsfrågan fattas
senast under tidigare delen av 1962 års höstriksdag. Utredningen anser
det lämpligt, att övergången till den nya organisationen äger rum under
medverkan av en särskild delegation.

Utredningen har beräknat personalen för intendenturförvaltningen med
utgångspunkt i det läge som uppstår då ämbetsverket funnit sina arbetsformer
och erforderliga reglementen, instruktioner och övriga föreskrifter
utarbetats för ämbetsverkets egen verksamhet och i viss utsträckning för
verksamheten vid underlydande myndigheter i regional och lokal instans.
Även efter det den nya organisationen börjat verka är det därför enligt utredningens
mening nödvändigt att under en övergångstid räkna med behov
av extra personal, främst kvalificerad sådan, för utarbetande av reglementen
och instruktioner m. m. och för samordnande verksamhet. Utredningen
förutsätter, att de bestämmelser som under senare tid gällt för personal,
som blivit övertalig i samband med omorganisationer inom försvaret, skall
få tillämpas jämväl för ifrågavarande omorganisation.

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Yttranden

Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt eller lämnat utan erinran
förslaget, att verket organiseras från och med den 1 juli 1963. Statstjänstemannens
riksförbund föreslår dock, att det nya verket organiseras från den
1 oktober 1963 med hänsyn bland annat till att omplacering och omkommendering
av militär personal för närvarande regelmässigt sker den 1 april
och den 1 oktober.

Föredraganden

Intendenturförvaltningens huvudsakliga uppgift är att svara för stridskrafternas
beklädnad och förplägnad samt deras förseende med förläggningsförnödenheter,
drivmedel, hästar, hundar och veterinärmateriel samt
expeditionsmateriel m. m. Till intendenturförvaltningens område hänföres
även handhavandet av för krigsmakten avsedda medel för undervisning och
övningar m. m.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen utövas den
centrala intendentur förvaltningstjänsten enligt den för närvarande gällande
förvaltningsorganisationen försvarsgrensvis. Arméintendenturförvaltningen
svarar sålunda för ledningen av intendenturförvaltningen inom
armén. Motsvarande verksamhet för marinen handhaves inom marinförvaltningens
intendenturavdelning och för flygvapnet inom flygförvaltningens
intendenturbyrå. Med tillämpning av i första hand huvudförvaltningsprincipen
samordnas verksamheten försvarsgrenarna emellan. Anskaffningsverksamheten
har härvid till största delen kommit att åvila arméintendenturförvaltningen.

I sina huvuddrag fastställdes den nuvarande försvarsgrensvis uppdelade
organisationen år 1954 efter förslag i propositionen 1954: 109 angaende
organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning
m. m. Föredragande departementschefen framhöll dock, att valet av
organisationsform för intendenturförvaltningen icke innebar något definitivt
ståndpunktstagande (prop. 1954: 109, s. 115). Principen om gemensam
intendenturförvaltning —- liksom gemensam tygförvaltning — avvisades
således icke, men frågan om dess förverkligande ställdes på framtiden.

Ett omfattande utredningsarbete hade föregått 1954 års beslut, bland
annat av 1946 års militära förvaltningsutredning (SOU 1950: 36—37). Förvaltningsutredningen
förordade för sin del, att intendenturförvaltningens
centrala ledning skulle utövas av ett för försvaret gemensamt ämbetsverk,
försvarets intendenturförvaltning. En gemensam organisation ansågs erbjuda
de bästa garantierna för effektiv standardiseringsverksamhet, ekonomisk
drift i fred och underlättande av underhållstjänsten i krig.

Frågan om ändrad organisation av intendenturförvaltningen har efter
1954 års beslut aktualiserats från skilda håll. 1958 års försvarsledningskom -

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

mitté framhöll sålunda (SOU 1960: 12), att samordningen av intendenturförvaltningstjänsten
redan drivits så långt genom huvudförvaltningsprincipens
tillämpning att en övergång till gemensam organisation icke skulle
innebära någon genomgripande förändring. Med hänsyn till att en gemensam
organisation vidare kunde medföra vissa rationaliseringsvinster, hyste
kommittén sympatier för införande av en sådan organisation.

1959 års besparingsutredning för försvaret (SOU 1960: 23) kom vid sina
överväganden till den uppfattningen att den lämpligaste formen för den
centrala intendenturförvaltningen utgjordes av en för hela försvaret gemensam
myndighet, vilken borde organiseras enligt i huvudsak samma
principer som den nuvarande arméintendenturförvaltningen.

1960 års försvarsledningsutredning (SOU 1961:7) förordade likaså, att
en gemensam central intendenturförvaltningsorganisation skulle komma
till stånd.

Som framgår av det inledningsvis anförda har 1961 års riksdag efter förslag
i proposition 109 sedermera fattat principbeslut om att ett gemensamt
centralt intendenturförvaltningsverlc skall inrättas inom försvaret. Med
stöd av Kungl. Maj:ts den 14 oktober 1960 givna bemyndigande hade chefen
för försvarsdepartementet redan dessförinnan tillkallat en utredningsman
för att verkställa utredning rörande organisation m. m. av ett sådant ämbetsverk.
Sedermera har uppdraget utvidgats till att även omfatta utredning
av frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår. Utredningen
har den 22 december 1961 avgivit betänkande med förslag till
organisation m. m. av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk,
benämnt intendenturförvaltningen. I kårfrågan har utredningen redovisat
vissa alternativa lösningar. I det föregående har jag lämnat en redogörelse
för utredningens förslag samt däröver avgivna remissutlåtanden. Jag
vill redan här konstatera, att utredningens förslag i sina huvuddrag godtagits
av remissinstanserna.

Beslut föreligger således redan om att ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk
skall organiseras. Detta verk bör enligt min mening
benämnas försvarets intendenturverk. I fortsättningen använder jag
denna benämning då jag redovisar mina förslag beträffande verkets arbetsuppgifter,
organisation m. m.

Enligt utredningen upprätthålles för närvarande på intendenturtjänstens
område inte några klara gränser mellan förvaltnings- och stabsuppgifter,
bland annat i fråga om inspektionsverksamheten. I anslutning till 1961 års
beslut angående ny organisation av krigsmaktens högsta ledning (jfr prop.
1961: 109) ersättes försvarsgrenschefens ledning av förvaltningsverksamheten
med en anvisningsrätt gentemot förvaltningsmyndigheterna, som är betingad
av hans ansvar för den förbandsproducerande verksamheten och
som avser den närmare utformningen av myndighets verksamhet för tillgodoseende
av verksamheten inom försvarsgrenen rörande organisation,

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

utrustning, mobilisering, utbildning m. m. Den till följd härav fastställda
gränsdragningen mellan förvaltningsverksamhet och förbandsproduktion
bör enligt utredningen konsekvent uppehållas vid organiserandet av det
nya intendenturförvaltningsverket. Arbetsuppgifterna för det nya verket
och dess personal bör således enligt utredningen renodlas till att avse förvaltningsverksamheten.
Den inspektionsverksamhet som icke avser förvaltningsfunktionerna
och den stabsverksamhet i övrigt som sammanhänger
med försvarsgrenschefernas förbandsproducerande verksamhet bör ankomma
på försvarsgrensstaberna. Bland annat bör den verksamhet som avser
utarbetande av utrustningsnormer och utrustningslistor inom samtliga försvarsgrenar
ankomma på respektive staber.

För egen del ansluter jag mig till utredningens uppfattning att klara
gränser bör eftersträvas på intendenturområdet mellan förvaltningsverksamhet
och stabsarbete. Jag har inte heller funnit anledning till erinran
mot vad utredningen anfört angående gränsdragningen mellan dessa båda
arbetsområden. Jag anser mig emellertid böra påpeka att det många gånger
torde vara svårt att bestämma gränserna mellan stabs- och förvaltningsfunktionerna.
Det bör ankomma på intendenturverket och berörda staber
att med utgångspunkt i den angivna huvudsakliga gränsdragningen i detalj
organisera sitt arbete så att verksamheten bedrives på ett rationellt och
lämpligt sätt. Uppmärksamhet måste oavlåtligt ägnas åt att undvika dubbelarbete.
Ett nära samarbete och en växelverkan måste städse äga rum
mellan förvaltning och staber.

Utredningen anser vidare, att viss förstärkning av den intendenturutbildade
personalen inom försvarsgrensstaberna är nödvändig i anslutning
till att förenämnda uppgifter i fråga om inspektion m. m. hänföres till staberna
då intendenturverket organiseras. Enligt utredningen bör sålunda i
staberna inordnas den intendenturpersonal som kontinuerligt beräknas erforderlig
för verksamheten.

I likhet med utredningen anser jag, att i stabernas organisation bör ingå
den personal som normalt erfordras för verksamheten. En viss förstärkning
av den intendenturutbildade personalen vid staberna kan bli erfordcilig
då inlendenlurverket inrättas. Utredningen har beräknat att sammanlagt
sex nya beställningar erfordras. Jag är inte nu beredd att avgiva förslag
i ämnet. Ej heller anser jag mig i förevarande sammanhang böra taga
ställning till frågan i vilka organisatoriska former inspektions- och andia
stabsuppgifter på intendenturområdet skall handhavas vid respektive löisvarsgrensstaber.
Dessa spörsmål bör enligt min mening först närmare
prövas vid den överarbetning av försvarsgrensstabernas organisation in. in.
som pågår inom försvarsdepartementet. Genomförandet av den nya organisationen
med gemensam central intendenturförvaltning inom försvaret
kommer emellertid all bland annat kräva en omfattande personalplanering.

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Vid denna bör de av utredningen angivna personalberäkningarna tills vidare
kunna vara till ledning.

Det av bland andra chefen för flygvapnet framlagda förslaget om förstärkning
av eskaderstaberna med intendenturutbildade officerare bör enligt
min mening upptagas till prövning i anslutning till den genom försvarsledningsutredningens
försorg pågående utredningen om de regionala stabernas
organisation m. m.

Vad gäller gränsdragningen mellan intendenturförvaltning och andra förvaltningsområden
anför utredningen, att åtskilliga skiljaktigheter för närvarande
finnes mellan de tre försvarsgrenarna. Detta gäller framför allt
i fråga om avgränsningen gentemot tygmateriel (motsvarande). Utredningen
anser emellertid, att de olikheter i fråga om formell begreppsbestämning
och klassificering m. m. som finns försvarsgrenarna emellan icke behöver
utgöra något principiellt hinder mot att samtliga de förvaltningsuppgifter
som nu inom respektive försvarsgrenar är hänförda till intendenturområdet
överföres till det gemensamma verket. Utredningen föreslår därför,
att i princip all den verksamhet som för närvarande vid envar av försvarsgrenarna
är hänförd till intendenturförvaltning överföres till det nya
verket.

För egen del finner jag utredningens sistnämnda förslag lämpligt. Härigenom
torde övergången till gemensam organisation kunna ske på ett relativt
smidigt sätt. I likhet med utredningen anser jag, att det därefter bör
ankomma på intendenturverket att i samråd med de tygförvaltande verken
och försvarets förvaltningsdirektion vidtaga åtgärder för att ernå formell
enhetlighet i olika avseenden. I den mån viss materiel vid någon men icke
vid samtliga försvarsgrenar utgör intendenturmateriel bör ämbetsverket
och berörda övriga myndigheter även taga initiativ till att frågan om materielens
organisatoriska tillhörighet kommer under prövning. Jag vill härvid
erinra om försvarets förvaltningsdirektions remissuttalande att indelningen
av krigsmaktens förnödenheter i grupper blott i stora drag bör utgöra
grunden för förvaltningsärendenas fördelning på skilda myndigheter
och att fördelningen i detalj bör betraktas som en huvudförvaltningsfråga,
som avgöres i vanlig ordning mellan myndigheterna och förvaltningsdirektionen.

Jag vill i förevarande sammanhang även starkt understryka betydelsen
av att arbetet med klassificering och kodifiering av intendenturförnödenheterna
bedrives med kraft. Enhetlig terminologi och enhetligt klassifikations-
och materielbeteckningssystem torde nämligen vara en förutsättning
för att intendenturverket skall kunna arbeta effektivt och för att mera väsentliga
besparingar skall kunna uppnås inom verksamhetsområdet.

I vissa avseenden framlägger utredningen förslag till omflyttningar mellan
förvaltningsområden. Sålunda föreslås förändringar i fråga om anskaffningsverksamheten
för drivmedel och drivmedelsmateriel samt bräns -

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

len och bränsleinventarier för de fasta maskinanläggningarna, i fråga om
ansvaret för försörjningen med elektrisk kraft och vatten ävensom beträffande
handläggningen av ärenden rörande bok- och blankettryck samt lägeroch
manskapskassor.

Såsom tidigare anförts är arméintendenturförvaltningen huvudförvaltningsmyndighet
för anskaffning för försvaret av driv- och smörjmedel för
fordon. Marinförvaltningen och flygförvaltningen är huvudförvaltningsmyndigheter
för anskaffning av fartygs- respektive flygdrivmedel. Inköp av
flygdrivmedel verkställes av flygförvaltningens inköpsavdelning på anmodan
av intendenturbyrån. Vid armétygförvaltningen, marinförvaltningen
(skeppsbyggnadsavdelningen) respektive flygförvaltningen (flygplanavdelningen)
utprovas vilka tekniska fordringar m. m. som bör ställas på olika
drivmedel. Utredningens förslag i fråga om driv- och smörjmedel innebär,
att samtliga de funktioner i fråga om anskaffning, förrådshållning, distribution
och krigsförberedelsearbete som hittills fullgjorts av de tre intendenturorganen
skall överföras till det nya verket. Härjämte föreslår utredningen,
att även inköp av flygdrivmedel skall anförtros intendenturverket.

Jag har för min del inga invändningar att rikta mot utredningens förslag
rörande drivmedelsfrågornas handläggning. Därest det av skilda anledningar
i undantagsfall bedömes lämpligt med en annan arbetsfördelning
än den utredningen föreslagit, bör det i den mån så kan ske utan personalförändringar
stå berörda myndigheter fritt att träffa överenskommelse
härom. Det väsentliga bör vara att en naturlig och rationell arbetsfördelning
kommer till stånd. Utarbetandet av tekniska specifikationer (kvalitetsfordringar)
in. in. för drivmedel och smörjmedel av skilda slag skall självfallet
alltjämt ankomma på vederbörliga tekniska sakorgan inom respektive tygförvaltningar.

Utbyggnad och underhåll av de fasta maskinanläggningarna inom försvaret
och i samband med underhållet även kontrollen av den värmetekniska
driften åvilar som tidigare anförts för närvarande fortifikationsförvaltningen.
Utredningen föreslår, att även val och kvalitetsbedömning av bränslen
samt ärenden rörande bränsleinventarier för de fasta anläggningarna
överföres till fortifikationsförvaltningen. Beräkning av medelsbehovet för
bränslen till dessa anläggningar samt förvaltning av anslag för ändamålet
bör likaså ankomma på fortifikationsförvaltningen. Utredningen har vidare
övervägt om även inköpsverksamheten i fråga om bränslen bör hänföras
till fortifikationsförvaltningen. Enligt utredningen är det emellertid
svårt att draga någon bestämd skiljelinje mellan drivmedel och bränslen.
Utredningen anser bland annat därför, att en samordning av bränsleinköpen
och drivmcdclsinköpen bör komma till stånd. Ilärför talar även bland

5 — Dihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 168

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

annat merkantila och ekonomiska synpunkter. Utredningen föreslår med
hänsyn härtill, att inköpsverksamheten avseende bränslen skall handhavas
av intendenturverket.

För egen del har jag intet att erinra mot utredningens förslag rörande
anskaffningen av bränslen för försvarets fasta maskinanläggningar. Jag räknar
således med att frågor angående val och kvalitetsbedömning av bränslen
samt ärenden rörande bränsleinventarier överföres till fortifikationsförvaltningen
och att inköp av bränslen skall handhavas av intendenturverket.
Jag har ej heller något att invända mot att el- och vattenförsörjningsfrågorna
i vad de avser försvarets fasta anläggningar (inklusive bad) och
förhyrda lokaler i enlighet med utredningens förslag hänföres till fortifikationsförvaltningen
samt att frågor avseende yttre och inre renhållning tills
vidare skall handläggas enligt nuvarande ordning.

Utredningen föreslår, att i princip all distributionsmateriel för drivmedel
skall hänföras till intendenturförvaltningen. Undantag bör enligt utredningen
dock göras för tankfordon och tankfartyg samt för flygvapnet
speciell tankningsutrustning.

I likhet med utredningen anser jag för min del, att distributionsmaterielen
i så stor utsträckning som möjligt skall sammanhållas vid intendenturverket.
Härför talar bland annat önskemålet att den tekniska säkerhetstjänsten
bör hållas samlad på ett ställe. Undantag från den angivna
principen bör i huvudsak endast förekomma för sådan speciell tankningsmateriel
in. m. som specialkonstruerats för tankning av t. ex. luftfartyg.

Jag tillstyrker utredningens förslag, att det i försvarets civilförvaltning
ingående bok- och blankettkontoret med förråd med oförändrade uppgifter
överföres till intendenturverket. Kontoret och dess verksamhet har enligt
min mening en mera naturlig anknytning till intendenturförvaltningen
än till civilförvaltningen. Jag vill i förevarande sammanhang erinra om
att bok- och blankettförrådets inordnande i civilförvaltningen år 1961
skedde såsom ett provisorium i avbidan på resultatet av förevarande utredning
rörande organisation av det gemensamma intendenturverket (jfr
prop. 1961: 110, s. 10).

Intendenturförvaltningsutredningen föreslår vidare, att all den verksamhet
rörande läger- och manskapskassor som för närvarande handhaves av
försvarets civilförvaltning skall överföras till intendenturförvaltningen.
Härigenom kommer enligt utredningen samtliga ärenden rörande lägeroch
manskapskassor — utom de som avser byggnadsförvaltning — att förläggas
till och sammanhållas av en myndighet.

Jag biträder utredningens förslag rörande läger- och manskapskassor,
dock med det undantaget att jag avstyrker att den revisionsmässiga kontrollen
av verksamheten överföres från civilförvaltningen till intendenturverket.
Enligt min mening bör således på försvarets intendenturverk ankomma
att svara för de till verksamheten hänförliga förvaltningsuppgif -

Kungi. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

terna, medan revisionen bör åligga civilförvaltningen (revisionsbyrån).

I likhet med utredningen anser jag vidare, att förvaltningen av försvarsgrenarnas
övningsanslag skall handhavas av intendenturverket. Jag förutsätter
därvid liksom utredningen, att intendenturverket i samråd med försvarsgrensledningarna,
de tygförvaltande verken och försvarets förvaltningsdirektion
ägnar avgränsningsfrågorna fortsatt uppmärksamhet så att
sådana förändringar successivt åstadkommes som är ägnade att befrämja
ett förenklat förfarande och kostnadsbesparingar. Försvarsgrenschefs möjlighet
att ur effektivitetssynpunkt ge övningsverksamheten lämplig inriktning
får härvid emellertid inte försvåras.

Utredningen har inte förutsatt någon ändrad ordning i fråga om förvaltningen
av försvarsstabens övningsanslag. För egen del kan jag inte finna
att hinder föreligger för att intendenturverket även förvaltar detta anslag
utan föreslår, att förvaltningen av försvarsstabens övningsanslag skall ankomma
på det nya verket. Även förvaltningen av militärhögskolans övningsanslag
bör vara en uppgift för intendenturverket.

Arméchefen har för närvarande ansvaret för djursjukvården inom krigsmakten,
medan den hygieniska livsmedelskontrollen åvilar sjukvårdsstyrelsen.
Utredningen har efter samråd med försvarsledningsutredningen
icke ansett sig böra närmare behandla frågan om det militära veterinärväsendets
organisation utan har utgått från att nuvarande gränsdragning
mellan förvaltningsområden och mellan förvaltning och stabsmyndigheter
tills vidare skall bestå. Utredningen räknar således med att den i arméintendenturförvaltningens
centralbyrå ingående hästsektionen med i princip
oförändrade arbetsuppgifter — utökade med de till marinens och flygvapnets
hundbevakningstjänst hörande uppgifterna — tills vidare skall
överföras till intendenturförvaltningen.

För egen del ansluter jag mig till denna utredningens uppfattning. Jag
förutsätter, att intendenturverket framdeles även skall erhålla uppgifter
såsom hunduttagningsmyndighet. Jag vill erinra om att den slutliga organisationen
i nu aktuella hänseenden torde komma under prövning av de sakkunniga
som chefen för försvarsdepartementet med stöd av Kungl. Maj :ts
den 30 mars 1962 lämnade bemyndigande tillkallat för prövning av bland
annat frågan om ledningen av sjuk- och veterinärvården inom krigsmakten.

Utredningen räknar med att den serviceverksamhet för myndigheter
in. fl. utanför försvaret som för närvarande åligger arméintendenturförvaltningen
— omfattande bland annat anskaffning av bränslen, livsmedel
m. in. — skall överföras till det nya intendenturförvaltningsverket. För
egen del har jag inte något att erinra häremot. Frågan huruvida kostnaderna
för denna verksamhet liksom hittills i princip skall inrymmas inom försvarets
anslagsram eller om de, som utredningen tänkt sig, skall ligga utanför
ramen torde få prövas framdeles i samband med ställningstagandet till försvarets
kostnader från och med budgetåret 1963/64.

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Jag vill i förevarande sammanhang även understryka statens jordbruksnämnds
uttalande att det vid ett system med mera omfattande samordnade
militära inköp för civila inrättningars räkning är nödvändigt att dessa inrättningars
försörjningssituation vid och efter ett krigsutbrott beaktas. Jag
förutsätter, att detta kan ske genom att berörda myndigheter bland annat
verkar för att viss lagerhållning kommer till stånd.

Jag övergår så till att behandla organisationen m. m. av försvarets intendenturverk.

I likhet med utredningen anser jag, att chefen för verket skall vara placerad
i Bp 6 och att befattningen skall avses för alternativt militär eller civil
innehavare. Jag vill i anslutning härtill erinra om att 1961 års riksdag
fattat principbeslut om att försvarsgrenschefernas chefskap över respektive
försvarsgrenars tygförvaltande verk skall upphöra (jfr prop. 1961: 109, s.
105 f). Chefen för försvarsdepartementet kommer inom kort att för Kungl.
Maj :t framlägga förslag för genomförande av riksdagens ifrågavarande beslut
rörande chefskapet vid tygförvaltningarna.

Utredningen föreslår som framgår av det föregående, att intendenturverket
under chefen skall vara indelat i ett stabsorgan, benämnt centralplaneringen,
samt sex byråer, nämligen materielbyrå (beklädnad, inventarier
m. m.), livsmedelsbyrå (proviant, furage, förplägnadsmateriel, läger- och
manskapskassor m. m.), drivmedelsbyrå (drivmedel, inköp av bränslen,
distributionsmateriel m. m.), allmän byrå (verkets mobilisering, skydd och
säkerhetstjänst, dokumentations- och informationstjänst, standardisering,
klassificering och kodifiering, bok- och blankettärenden m. m. samt förvaltningen
av bland annat anslagen till övningar), förrådsbyrå (förrådstjänst,
materielhantering, redovisning och kontroll, utom beträffande drivmedel och
bränslen m. in., kollektivavtalsfrågor) och administrativ byrå (kansli-, personal-,
organisations- och kameralärenden m. m.).

För egen del anser jag i likhet med statskontoret, försvarets civilförvaltning
och 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga, att förrådsbyrån och
allmänna byrån lämpligen kan sammanslås till en byrå, benämnd förrådsbyrån.
Härvid bör den i den föreslagna allmänna byrån upptagna centralexpeditionen
överföras till administrativa byrån och sammanslås med denna
byrås expedition. Frågor rörande säkerhetstjänst och verkets mobilisering
bör vidare hänföras till centralplaneringen. Den enligt förslaget i förrådsbyrån
ingående avtalsdetaljen bör överföras till administrativa byrån och
inordnas i personal- och organisationskontoret. Slutligen bör den föreslagna
normaliesektionen ställas direkt under verkschefen som en fristående sektion.
Förvaltningen av anslagen till övningar bör ankomma på en särskild
detalj inom förrådsbyrån, förslagsvis benämnd övningsdetaljen. Vidare bör
enligt min mening den för förrådsbyrån föreslagna allmänna sektionen benämnas
förrådssektion och hästsektionen benämnas hästdetalj. Redovisnings-
och granskningssektionen får som utredningen framhållit anses vara

Kiingl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

provisoriskt organiserad i avbidan på resultatet av påbörjade undersökningar
av möjligheterna att övergå till maskinbokföring för redovisning och
kontroll av förnödenheter.

Utredningens förslag innebär även bland annat att chefen för centralplaneringen
skall vara ställföreträdare för verkschefen. Jag anser mig inte
böra biträda detta förslag utan räknar med att någon av byråcheferna vid
förfall för verkschefen skall fullgöra dennes åligganden. Vid en dylik anordning
föreligger ej heller anledning att inrätta särskilt ställföreträdararvode.
Vad gäller centralplaneringen vill jag i övrigt särskilt understryka,
att detta organ inte får erhålla ställning av mellaninstans mellan verkschefen
och byråerna. Ej heller får centralplaneringens ställning som intendenturverkets
kontaktorgan med staber in. m. tolkas så att direkta kontakter
med verkets sakorgan icke skulle få förekomma. Uppmärksamhet måste
ägnas åt att utbilda smidiga samarbetsrutiner mellan olika enheter inom och
utom verket och undvika alla former av dubbelarbete. Med hänsyn härtill
bör personaluppsättningen för centralplaneringen beräknas förhållandevis
snävt.

I övrigt har jag i huvudsak inte några invändningar mot det av utredningen
framlagda förslaget till organisation av intendenturverket. Jag anser
dock i likhet med vissa av remissinstanserna, att den föreslagna drivmedels-
och bränslesektionen inom drivmedelsbyrån bör uppdelas på två sektioner,
nämligen en drivmedelssektion och en bränslesektion. Den föreslagna
lägerkassesektionen vid livsmedelsbyrån bör benämnas lägerkassedetalj.

Enligt mitt förslag kommer försvarets intendenturverk således att indelas
i centralplanering samt fem byråer, nämligen materielbyrå, livsmedelsbyrå,
drivmedelsbyrå, förrådsbyrå och administrativ byrå samt normaliesektion.
De fem byråerna bör indelas i sektioner m. m. i enlighet med
vad jag nyss anfört. Indelningen framgår av en sammanställning över verkets
organisation, vilken som bilaga torde få fogas till statsrådsprotokollet
(bilaga 1). Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att besluta
om byråernas indelning i sektioner in. m. Indelningen av dessa i detaljer
bör på vanligt sätt ankomma på ämbetsverket. Jag vill kraftigt understryka
att detaljerna inte får betraktas som fasta organisationsenheter utan
bör inom given personalram enligt verkets bestämmande upplösas, omfördelas
och nyinrättas allt efter omständigheterna.

I fråga om de olika enheternas arbetsuppgifter m. m. ansluter jag mig
till de förslag utredningen avgivit med de undantag jag i det föregående
angivit. Verksledningen bör emellertid under uppbyggandet av det nya verket
äga vidtaga de smärre ändringar i arbetsfördelningen mellan olika enheter
som bedömes lämpliga.

För intendenturverket har som framgår av det föregående utredningen
beräknat sammanlagt 290 tjänster erforderliga. För egen del bedömer jag
personalbehovet till sammanlagt 283 befattningshavare. Befattningarnas för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

delning på olika byråer och sektioner m. m. framgår av sammanställningar
vilka som bilagor torde få fogas till protokollet (bilaga 2—9).

I fråga om de avvikelser mitt förslag till personalorganisation innebär i
förhållande till utredningens vill jag anföra följande. Med hänsyn till att
materiel-, livsmedels- och drivmedelsbyråernas centralsektioner är nya organisationsenheter
har jag i avbidan på ytterligare erfarenheter av verksamheten
ansett mig böra beräkna antalet befattningshavare relativt snävt.
Detsamma gäller beträffande förrådsbyråns förrådssektion.

I likhet med vissa remissinstanser anser jag, att vid centralplaneringen
bör finnas en befattning för kvalificerad ekonom. Med hänsyn härtill föreslår
jag, att i centralplaneringen skall ingå en civil byrådirektörstjänst. En
av utredningen föreslagen befattning för kapten synes härvid kunna undvaras.

Flera remissinstanser har framfört önskemål om förstärkning av materielbyråns
beklädnadssektion. Mitt förslag innebär, att sektionen tillföres
ytterligare en regementsofficersbeställning. I fråga om materielbyråns projekteringssektion
har jag fäst stort avseende vid den framförda synpunkten
att kvalificerad teknisk personal bör ingå i sektionen. Med hänsyn härtill
bör enligt min mening förutom chefen i sektionen ingå ytterligare en
högre civil befattningshavare. Jag föreslår därför, att en majorsbeställning
utbytes mot tjänst för byrådirektör. Den beslutade centraliseringen
av tvätt- och textilreparationstjänsten till försvarets fabriksverk torde enligt
tillgängliga uppgifter fullföljas i sådan takt att icke några textilreparationsverkstäder
eller tvättinrättningar kommer att vara underställda det nya
intendenturverket. Särskild personal behövs därför inte inom intendenturverket
för ledning av reparationsverkstäder och tvättanstalter.

Enligt mitt förslag erhåller livsmedelsbyrån en viss förstärkning i förhållande
till utredningens beräkningar. Detta är motiverat, bland annat, av
utökade civila serviceuppgifter.

För tekniska säkerhetsfrågor i samband med drivmedelshanteringen har
utredningen räknat med en tjänst för förste byråingenjör i A 23. Med hänsyn
till vikten av att tillräcklig personal står till förfogande för handläggning
av sådana ärenden föreslår jag härutöver en tjänst för byråingenjör i A 19.

Jag förutsätter, att en av assistenterna i A 17 vid drivmedelssektionen
bland annat vid behov skall tjänstgöra som vikarie för förrådsförvaltare.

Mitt förslag att en officer skall vara chef för normaliesektionen är i första
hand motiverat av att sektionen skall ha att svara för ärenden avseende
underrättelsetjänst o. dyl. Jag vill erinra om att överbefälhavaren särskilt
understrukit betydelsen av personal för dessa ärenden.

Anledning torde inte föreligga att i övrigt närmare redogöra för de avvikelser
som mitt förslag innebär i förhållande till utredningens förslag till
personalorganisation. Mina personalberäkningar grundar sig i första hand
på de av utredningen angivna arbetsuppgifterna för respektive organisa -

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

tionsenheter samt på vad som framkommit vid remissbehandlingen av utredningens
förslag. Löneställningen för regementsofficerare, byrådirektörer,
kontorsskrivare (förste kansliskrivare), förrådsmästare och kansliskrivare
samt arvoden till pensionerad militär personal i arvodesbefattning har
anpassats till vad chefen för civildepartementet senare denna dag ämnar
föreslå vid anmälan av frågan om proposition angående statstjänstemännens
löner under åren 1962 och 1963 m. m. överläggningar har ägt rum med berörda
personalorganisationer angående respektive tjänsters lönegradsplacering
m. m. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen av tjänsterna i det
nya verket har vederbörande personalorganisationer förklarat sig inte ha
något att erinra.

Som framgår av sammanställningarna bör cheferna för materielbyrån,
livsmedelsbyrån, drivmedelsbyrån och förrådsbyrån vara byråchefer i lönegrad
Bo 1. Chef för administrativa byrån skall vara krigsråd i Bo 1. Innehavarna
av byråchefstjänsterna bör vara intendenturofficerare på aktiv
stat. Tjänsterna bör vara uppförda på intendenturverkets personalförteckning.
Befattningen som chef för centralplaneringen — likaså i Bo 1 och
uppförd på verkets personalförteckning — bör avses för alternativt militär
eller civil innehavare.

Som jag i det föregående anfört har intendenturförvaltningsutredningen
i kårfrågan redovisat vissa alternativa lösningar. Kungl. Maj :t har den 27
april 1962 uppdragit åt utredningen att bedriva det fortsatta utredningsarbetet
i kårfrågan med sikte på att en gemensam kår skall inrättas för
all intendenturpersonal inom krigsmakten samt avgiva härav betingade
förslag. Jag anser i princip, att därest en gemensam intendenturkår tillkommer
för intendenturverket avsedda beställningar på aktiv stat bör uppföras
på den gemensamma kårens stat. I den mån frågan om gemensam
intendenturkår inte kan lösas före den 1 juli 1963, bör de för det nya ämbetsverket
avsedda militära beställningarna tills vidare redovisas på verkets
personalförteckning. Lönegradsbeteckningen för dessa beställningar
bör vara År. Samtidigt härmed bör de beställningar för intendenturpersonal
som för närvarande är avsedda för arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens
intendenturavdelning och flygförvaltningens intcndenturbyrå
vakanthållas. Av en tablå vilken som bilaga torde få fogas till protokollet
(bilaga 10) framgår översiktligt antalet befattningar för militär personal
i nuvarande organisation, enligt utredningens förslag samt enligt mitt
förslag. Som framgår av denna nedgår antalet militära befattningar i den
centrala intendenturförvaltningen, som för närvarande är 74, vid bifall till
mitt förslag till 45. Härvid bör dock erinras om att enligt utredningens antaganden
ytterligare sex beställningar kan erfordras bland annat för de centrala
staberna. Provisoriska åtgärder beträffande personal för handläggning
av kårärenden kan också bli nödvändiga.

Övriga tjänster vid intendenturverket bör enligt min mening i allmän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

het vara extra ordinarie. Endast vissa sektionschefstjänster och sluttjänster
för civil personal bör uppföras som ordinarie. Med denna utgångspunkt anser
jag, att i den nya organisationen följande tjänster — förutom de som
angivits i det föregående — bör vara ordinarie, nämligen för tre byrådirektörer
i Ao 27, fem byrådirektörer i Ao 25, en byråveterinär i Ao 24, en
regementsveterinär i Ao 23 (civilmilitär beställning), fem förste byråintendenter
i Ao 23, två förste byråsekreterare i Ao 23, två byråassistenter i Ao 19,
en byråinspektör i Ao 19, en assistent i Ao 17, en förrådsförvaltare i Ao 13,
två kontorsskrivare i Ao 13, två kansliskrivare i Ao 11, en förrådsförman i
Ao 9, en förste expeditionsvakt i Ao 9, fem kontorister i Ao 9 samt fem
kanslibiträden i Ao 7.

Ordinariesättning av kontorsbiträdestjänster torde få ske i enlighet med
nu tillämpade principer för reglerad befordringsgång.

Av en sammanställning som torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet
(bilaga 11) framgår översiktligt de olika tjänsternas anställningsform
in. m. enligt mitt förslag.

Avlöningskostnaderna för den av mig föreslagna personalorganisationen
för försvarets intendenturverk uppgår till sammanlagt omkring 5 500 000
kr., medan utredningens förslag uppgår till omkring 5 575 000 kr. Kostnadsberäkningarna
utgår från lägsta löneklassen i respektive lönegrader samt
från 1961 års löneläge. Härtill kommer således kostnaderna för generella
höjningar enligt 1962 års avtalsuppgörelse. Avlöningskostnaderna för personalen
i arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens intendenturavdelning
och flygförvaltningens intendenturbyrå ävensom försvarets civilförvaltnings
personal för bok- och blankettärenden samt läger- och manskapskassefrågor
uppgår under motsvarande förutsättningar enligt utredningen
till omkring 6 060 000 kr. Av detta belopp hänför sig cirka 120 000 kr. till
kostnader för personal som vid arméintendenturförvaltningen för närvarande
handlägger vissa bränsleärenden, vilka enligt förslaget skall överföras
till fortifikationsförvaltningen. I nuläget uppgår således avlöningskostnader
för den verksamhet som framdeles skall bedrivas inom försvarets intendenturverk
till sammanlagt i runt tal (6 060 000 — 120 000 = ) 5 940 000 kr. Mitt
förslag innebär således kostnadsminskningar i förhållande till nuläget med
omkring (5 940 000 — 5 500 000 =) 440 000 kr. Härtill kommer emellertid
merkostnader för viss personalökning i försvarsgrensstaberna för inspektions-
och övrigt stabsarbete samt för ytterligare personal för kårärenden.
Kostnaderna härför uppskattas av utredningen till omkring 240 000 kr. Enligt
vad nu sagts uppgår besparingarna i avlöningskostnader således till
200 000 kr. Härvid bör emellertid observeras att tjänsterna i den nya organisationen
genomsnittligt placerats i högre lönegrad än i nuvarande organisation.

Som förut nämnts kommer intendenturverket vid bifall till mina förslag
att omfatta 283 befattningshavare. Av en sammanställning vilken som

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

bilaga torde få fogas till protokollet (bilaga 12) framgår, att motsvarande
uppgifter i nuvarande förvaltningsorgan fullgöres av 323 befattningshavare.
Om hänsyn tas till att försvarsgrensstaberna kan behöva förstärkas med
viss intendenturutbildad personal, skulle ett genomförande av den nya organisationen
innebära en minskning med drygt 30 befattningshavare.

Jag vill emellertid framhålla att vinsterna av omorganisationen främst
torde erhållas genom att verksamheten under central ledning bör kunna
bedrivas effektivare. Den nya organisationen bör sålunda ge större möjligheter
till besparingar genom samordning, standardisering och typisering
vid anskaffning och underhåll av intendenturförnödenheter samt ökade rationaliseringsmöjligheter
i regional och lokal instans.

Även om det delvis ligger i sakens natur, att huvuddelen av personalen
inom den nuvarande organisationen kommer att kunna beredas anställning
i det nya ämbetsverket, bör någon direkt överföring av tjänsterna inte ske
till detta verk. De föreslagna nya tjänsterna bör således tillsättas i sedvanlig
ordning. Åtskilliga övergångsåtgärder torde komma att behöva vidtagas
i samband med organisationsförändringarna. Jag förordar därför, att Kungl.
Maj :t i likhet med vad som tidigare skett vid större organisatoriska förändringar,
inhämtar riksdagens bemyndigande att vidtaga sådana åtgärder.
Dessa torde bland annat avse förande på övergångsstat av ordinarie
tjänster inom de nuvarande organisationsenheterna.

En smidig övergång till den nya organisationen förutsätter ett omfattande
planeringsarbete i skilda hänseenden. Den nya organisationen bör därför
inte träda i kraft förrän den 1 juli 1963. Några anslagsmässiga konsekvenser
uppkommer således inte under budgetåret 1962/63. Genomförandet av den
nya organisationen bör anförtros åt en särskild delegation. Denna fråga torde
framdeles få anmälas för Kungl. Maj :t.

Utredningen har föreslagit, att intendenturverket skall förläggas till infanterikadettskolans
förutvarande etablissement i Ulriksdal, som friställts
i anslutning till kadettskolans flyttning till Halmstad. Fortifikationsförvaltningen
har den 8 mars 1962 ingivit förslag till vissa ombyggnads- och nybyggnadsarbeten
avseende Ulriksdalsetablissementet för bland annat intendenturverkets
räkning. Byggnadsstyrelsen har avgivit utlåtande över förslaget.
Styrelsen har härvid fört fram tanken att verket kan förläggas till Märsta.
Jag är för närvarande inte beredd att taga ställning till frågan om intendenturverkets
lokalisering. Jag vill emellertid framhålla, att för att verksamheten
skall kunna bedrivas effektivt erfordras att verket erhåller ändamålsenliga
och lämpliga lokaler. Därest sådana ej kan vara färdigställda vid den
tidpunkt, då verket skall träda i kraft, måste därför lokalfrågan övergångsvis
ordnas provisoriskt. Detta bör kunna ske genom att utnyttja i första hand
armcintenden turförval t n ingens nuvarande lokaler.

Under åberopande av det anförda hemställer jag — med förmälan att intet
torde vara att erinra mot att propositionen av riksdagen behandlas senare
6 — Rihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 168

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

än under dess vårsession — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna de av mig i det föregående förordade riktlinjerna
för organisation m. m. av försvarets centrala intendenturförvaltning; b)

besluta att arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens
intendenturavdelning och flygförvaltningens intendenturbyrå
skall utgå ur organisationen från och med
den 1 juli 1963;

c) besluta att från och med den 1 juli 1963 inrätta ett
för försvaret gemensamt centralt intendenturverk, benämnt
försvarets intendenturverk;

d) godkänna att försvarets intendenturverk i huvudsaklig
överensstämmelse med vad jag i det föregående anfört
förses med tjänster till det antal och i de lönegrader som
jag förordat;

e) bemyndiga Kungl. Maj :t att i de olika hänseenden som
angivits i det föregående vidtaga de åtgärder som betingas
av övergången till den nya organisationen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Åke Lindwall

Materielbyrå

Expedition

Centralsektion

Beklädnadssektion

Proj ekteringssektion

Kontrollsektion

Inventariesektion

Inköpssektion

Organisationsplan över försvarets intendenturverk
Verkschef

Centralplanering

Livsmedelsbgrå

Expedition

Centralsektion

Livsmedelssektion

Förplägnadsmate rielsektion Driftsektion Lägerkassedetalj -

Drivmedelsbyrå

Expedition

Centralsektion

Drivmedelssektion

Bränslesektion

Drivmedelsmate rielsektion -

Förrädsbyrå

Expedition
Förrådssektion
Redovisnings- och
granskningssektion
Bok- och blankettkontor övningsdetalj Hästdetalj -

Normaliesektion

Administrativ byrå

Centralexpedition
Kanslisektion
Personal- och
organisationskontor
Ekonomisektion

»1

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 2.

Centralplaneringen

Lönegrad (-klass)	Tjänst (beställning)	Antal
B 1	Chef........................................	1
A 25	Regementsofficer.............................	1
21	Kapten.....................................	2
25	Byrådirektör.................................	1
13	Kontorsskrivare..............................	1
9	Kontorist....................................	2
7	Kanslibiträde................................	1
(28)	Mobiliseringsofficer...........................	1
	Summa	10

Bilaga 3.

Materielbyrdn

Lönegrad (-klass)	Tjänst (beställning)	«-! 4> Ä U	Expedition	Centralsek- tion	Beklädnads- sektion	Projekte- ringssektion	Kontroll- sektion	Inventarie- sektion	Inköpssek- tion	Summa
1 B 1	Byråchef.....................	i								1
A 27	Regementsofficer..............			1	1			1	1	4
25	Regementsofficer..............			1	1	1				3
21	Kapten......................			2	1	2		1		6
17	Förvaltare....................			1	2					3
27	Byrådirektör..................					1	1			2
25	Byrådirektör..................					1				1
23	Förste byråingenjör...........						1			1
23	Förste byråintendent..........								1	1
21	Byråingenjör..................			1		4		1		6
19	Byråassistent.................								3	3
19	Byråingenjör..................					1	3	1		5
19	Byråinspektör.................							1		1
17	Assistent.....................							1	2	3
17	Ingenjör......................					1	3			4
15	Assistent.....................					1		1		2
högst 15	Ingenjör......................						2			2
13	Kontorsskrivare...............					1				1
12	Assistent.....................					1				1
11	Kansliskrivare................							1		1
9	Kontorist.....................		1						1	2
9	Tekniker.....................						1			1
7	Kanslibiträde.................		1	1	1	1	1		1	6
r.b. -5	Biträde för skriv- och kontorsgö-
	romål (kontorsbiträde).......		8							8
(18)	Underofficer..................			2	1					3
	Summa	i	10	9	7	15	12	8	9	71

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 4.

Livsmedelsbyrån

Lönegrad (-klass)	Tjänst (beställning)	Chef	Expedition	Centralsek- tion	Livsmedels- sektion	Förplägnads- materielsektion	Driftsektion	Lägerkasse- detalj	Summa
B 1	Byråche!........................	1							1
A 27	Regementsofficer.................				1		1		2
25	Regementsofficer.................			1	1	1			3
21	Kapten.........................			1		1	2		4
25	Byrådirektör.....................				’ ''		1	Ti''	1
24	Byråveterinär....................						1		1
23	Förste byråingenjör..............					1			1
23	Förste byråintendent.............				1				1
23	Förste byråsekreterare............							i	1
19	Byråassistent....................						1		1
19	Byråingenjör.....................					2			2
17	Assistent........................			1	1	1	2		5
15	Assistent........................						2		2
högst 15	Ingenjör.........................					1			1
14	Köksföreståndare.................						1		1
13	Kontorsskrivare..................				1				1
11	Kansliskrivare...................				1	1			2
9	Kontorist........................		1		. .»;{				1
7	Kanslibiträde....................			1	i	1	1	i	5
r.b. -5	Biträde för skriv- och kontorsgöro-
	mål (kontorsbiträde)............		3						3
(28)	Officer..........................							i	1
(24)	Officer..........................			1					1
	Summa	1	4	5	7	9	12	3	41

Kungl. Maj.ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 5.

Drivmedelsbyrdn

Lönegrad (-klass)	Tjänst (beställning)	Chef m. fl.	Expedition	Centralsektion	Drivmedelssek- tion	Bränslesektion	Drivmedels- materielsektion	Summa
B 1	Byråchef...............	1						1
A''27	Regementsofficer........				1		1	2
25	Regementsofficer........			1	1			2
21	Kapten................			1	1		1	3
27	Byrådirektör............					1		1
25	Byrådirektör............				1			1
23	Förste byråingenjör......	1			1		1	3
23	Förste byråintendent....				1	1		2
21	Byråingenjör............						1	1
19	Byråassistent...........					1		1
19	Byråingenjör............	1						1
17				1	3	1		5
17	Ingenjör................						1	1
15	Assistent...............						1	1
13	Förrådsmästare.........					1		1
11	Kansliskrivare..........			2				2
9	Kontorist...............		1		1		1	3
7	Kanslibiträde...........			2	1	1	1	5
r.b. -5	Biträde för skriv- och kon-
	torsgöromål (kontorsbi-
	träde)................		3					3
(19)	Underofficer............			1				1
	Summa	3	4	8	11	6	8	40

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 6.

Förrddsbyrån

Lönegrad (-klass)	Tjänst (beställning)	Chef	Expedition	Förrådssektion	Redovisnings- och gransknings- sektion	Bok- och blan- kettkontor	övningsdetalj	Hästdetalj	Summa
B 1	Byråchef.....................	1							1
A 27	Regementsofficer..............			1					1
25	Regementsofficer..............			1	1		1		3
21	Kapten......................			1					1
23	Regementsveterinär............							1	1
23	Förste byråintendent..........					1			1
21	Byråingenjör..................			1					1
19	Förste tryckeriassistent........					1			1
17	Assistent.....................					1			1
15	Assistent.....................			1		3			4
13	Förrådsförvaltare..............					1			1
13	Kontorsskrivare...............						1		1
9	Förrådsförman................					2			2
9	Kontorist.....................		1			1			2
8	Förste förrådsman.............					3			3
7	Förrådsman..................					9			9
7	Kanslibiträde.................			1	7	1	1	2	12
r.b. -5	Biträde för skriv- och kontorsgö-
	romål (kontorsbiträde).......		3		1	8			12
(28)	Officer.......................				3		1		4
(24)	Officer.......................					1		1	2
(19)	Underofficer..................				2				2
(18)	Underofficer..................				4	1			5
Summa	1	4	6	1 18	33	1 4	4	70

Bilaga 7.

Normaliesektionen

Lönegrad	Tjänst (beställning)	Antal
A 27	Regementsofficer.............................	1
23	Förste byråingenjör..........................	1
21	Byråintendent...............................	1
högst 15	Ingenjör.....................................	2
10	Tekniker....................................	1
7	Kanslibiträde................................	i
7	Tekniskt biträde.............................	i
	Summa	8

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 8.

Administrativa byrån

Lönegrad	Tjänst	Chef	Central- expedition	Kansli- sektion	Personal- och organisa- tionskontor	Ekonomi- sektion	Summa
B 1	Krigsråd.....................	1					1
A 25	Byrådirektör..................			1	1	1	3
23	Förste byråintendent..........				1		1
23	Förste byråsekreterare.........			1	1		2
21	Förste byråsekreterare.........			1			1
19	Byråassistent.................				1	1	2
17	Assistent.....................				2		2
15	Assistent....................		1			1	2
13	Kontorsskrivare...............				1	3	4
11	Kansliskrivare..............					1	1
9	Förste expeditionsvakt.........		1				i
9	Kontorist....................		1		2	1	4
7	Expeditionsvakt...............		4				4
7	Kanslibiträde.................		2			4	6
r.b. -5	Biträde för skriv- och kontorsgö-
	romål (kontorsbiträde).......		6			2	8
	Summa	1	15	3	9	14	42

i fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 9.

Intendenturverket

Sammanställning

Lönegrad (-klass)	Tjänst (beställning)	Chef	Central- planeringen	Materiel- byrån	Livsmedels- byrån	Drtvmedels- byrån	Förråds- byrån	Normalie- sektionen	Administra- tiva byrån	Summa
B 6	Chef.........................	1								1
1	Byråchef.....................			1	1	1	1			4
1	Chef för centralplaneringen.....		1							1
1	Krigsråd.....................								1	1
A 27	Regementsofficer..............			4	2	2	1	1		10
25	Regementsofficer..............		1	3	3	2	3			12
21	Kapten......................		2	6	4	3	1			16
17	Förvaltare....................			3						3
23	Regementsveterinär...........						1			1
27	Byrådirektör..................			2		1				3
25	Byrådirektör.................		1	1	1	1			3	7
24	Byråveterinär.................				1					1
23	Förste byråingenjör............			1	1	3		1		6
23	Förste byråintendent..........			1	1	2	1		1	6
23	Förste byråsekreterare.........				1				2	3
21	Förste byråsekreterare.........								1	1
21	Byråingenjör.................			6		1	1			8
21	Byråintendent................							1		1
19	Byråassistent.................			3	1	1			2	7
19	Byråingenjör.................			5	2	1				8
19	Byråinspektör ...............			1						1
19	Förste tryckeriassistent........						1			1
17	Assistent.....................			3	5	5	1		2	16
17	Ingenjör.....................			4		1				5
15	Assistent.....................			2	2	1	4		2	11
högst 15	Ingenjör.....................			2	1			2		5
14	Köksf öreståndare..............				1					1
13	Förrådsförvaltare.............						1			1
13	Förrådsmästare...............					1				1
13	Kontorsskrivare...............		1	1	1		1		4	8
12	Assistent.....................			1						1
11	Kansliskrivare................			1	2	2			1	6
10	Tekniker.....................							1		1
9	Förrådsförman................						2			2
9	Förste expeditionsvakt.........								1	1
9	Kontorist....................		2	2	1	3	2		4	14
9	Tekniker.....................			1						1
8	Förste förrådsman.............						3			3
7	Expeditionsvakt..............								4	4
7	Förrådsman..................						9			9
7	Kanslibiträde.................		1	6	5	5	12	1	6	36
7	Tekniskt biträde..............							1		1
r.b. -5	Biträde för skriv- och kontorsgö-
	romål (kontorsbiträde).......			8	3	3	12		8	34
(28)	Officer.......................				1		4			5
(28)	Mobiliseringsofflcer............		1							1
(24)	Officer.......................				1		2			3
(19)	Underofficer..................					1	2			3
(18)	Underofficer..................			3			5			8
	Summa	1	10	71	41	40	70	8	42	283

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 10.

översikt över militära befattningar för den centrala intendenlurförvaltni ngen

Befattning i lönegrad	Nuläget	Utredningens förslag	Föredragandens förslag
B 4	1
B 1	5	6	4
A 27	13	9	10
A 25	13	13	12
A 21	38	20	16
A 19	—	4	_
A 17	2	—	3
A 15/17	2	—	—
Summa	74	52	45

,''X

-! sj. ! * i o-i ! I Vt" | iv | or j 7 j

i-Hui:-! i{:n> AmU vft r»i uvliti
dh&ilkT&ifjfctt tfj Hr^ot

............ [

............ . . !

..........ISDllk^hilU j

..........a?99iil<mbulS

i ''u)

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 11.

Förteckning över tjänster (beställningar) vid försvarets intendenturverk

Tjänstemän d ordinarie stat

1 chef............................................

1 chef för centralplaneringen.........................

Militära beställningar

4 byråchefer.......................................

10 regementsofficerare...............................

12 regementsofficerare...............................

16 kaptener........................................

3 förvaltare.......................................

Civilmilitär beställning

Bp 6
Bo 1

Bo 1
År 27
År 25
År 21
År 17

1 regementsveterinär

Ao 23

Civila tjänster

1 krigsråd...................................

3 byrådirektörer.............................

5 byrådirektörer.............................

1 byråveterinär..............................

5 förste byråintendenter.......................

2 förste byråsekreterare.......................

2 byråassistenter.............................

1 byråinspektör..............................

1 assistent..................................

1 förrådsförvaltare...........................

2 kontorsskrivare............................

2 kansliskrivare..............................

1 förrådsförman..............................

1 förste expeditionsvakt.......................

5 kontorister................................

5 kanslibiträden..............................

— kontorsbiträden............................

Bo 1
Ao 27
Ao 25
Ao 24
Ao 23
Ao 23
Ao 19
Ao 19
Ao 17
Ao 13
Ao 13
Ao 11
Ao 9
Ao 9
Ao 9
Ao 7
Ao 5

Extra ordinarie tjänstemän

2 byrådirektörer................................

6 förste byråingenjörer...........................

1 förste byråintendent...........................

1 förste byråsekreterare..........................

1 förste byråsekreterare........................

8 byråingenjörer................................

1 byråintendent.................................

5 byråassistenter..................... ...........

Ae 25
Ae 23
Ae 23
Ae 23
Ae 21
Ae 21
Ae 21
Ae 19

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 196Z

8 byråingenjörer.................................................. Ae 19

1 förste tryckeriassistent........................................... Ae 19

15 assistenter...................................................... Ae 17

5 ingenjörer...................................................... Ae 17

11 assistenter...................................................... Ae 15

5 ingenjörer................................................ högst Ae 15

1 köksföreståndare................................................ Ae 14

1 förrådsmästare.................................................. Ae 13

6 kontorsskrivare................................................. Ae 13

1 assistent........................................................ Ae 12

4 kansliskrivare................................................... Ae 11

1 tekniker........................................................ Ae 10

1 förrådsförman................................................... Ae 9

9 kontorister..................................................... Ae 9

1 tekniker........................................................ Ae 9

3 förste förrådsmän................................................ Ae 8

4 expeditionsvakter............................................... Ae 7

9 förrådsmän .................................................. Ae 7

31 kanslibiträden................................................... Ae 7

1 tekniskt biträde................................................. Ae 7

34 biträden för skriv- och kontorsgöromål......................... Enl. bestäm melserna

om
regi. befordringsgång Arvodesbefattningar 5

officerare....................................................... A:28

1 mobiliseringsofficer.............................................. A:28

3 officerare....................................................... A:24

3 underofficerare.................................................. A: 19

8 underofficerare.................................................. A:18

<->! o/. .......... ...... ...... i j

t . /

. ‘ • ■ » • • ■ -........ - .

• . .......... ..... JnhVivd

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. ST MLR St *

*02441

Kungl. Maj:ts proposition nr 168 år 1962

Bilaga 12.

Översikt över befattningar i skilda lönegrader i nuvarande organisation, enligt utredningens
förslag samt enligt föredragandens förslag.

Lönegrad (-klass)	Nuvarande organisation	Utred- ningens förslag	Föredra- gandens förslag
Arméinten- dentur- förvalt- ningen	Marin- förvalt- ningen	Flyg- förvalt- ningen	För- svarets civilför- valtning	Summa
B 6	1				1	U;r. (5 fru* 1	1
4		1			1	—	—
1	5		i		6	7	6
A 27	7	3	3		13	12	13
25	9	2	2		13	19	19
24	1				1	1	1
23	8		1	1	10	11	16
21	23	12	5	1	40	31	26
19	18			1	19	20	17
17	16	1		1	18	21	24
15/17		1			1	—	—
15	22	3	3	3	31	16	16
14					—	1	1
13	3	5	2	1	11	10	10
12	2				2	1	1
11	5	1			6	5	6
10	1			1	1	3	1
9	9	3	2	4	18	20	18
8				3	3	3	3
7	34	3	4	11	51	47	50
r. b. -5	34	8	5	9	56	38	34
(28)			1		1	4	6
(24)	5	2	1	1	9	6	3
(19)					—	—	3
(18)	8	1	2	1	12	13	8
Summa	2111)	46	32	38	3271)	290	283

») Varav fyra tjänster, en i A 21, två i A 19 och en i A 7, avses för vissa bränsleärenden m. m
som föreslås överförda till fortifikationsförvaltningen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 168 år 1962

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid

Inledning............................................................. 2

Nuvarande organisation och uppgifter m. m............................. 3

Intendenturförvaltningsutredningens förslag............................... 7

Gränsdragningen mellan förvaltningsverksamhet och stabsarbete........... 7

Gränsdragningen mellan intendenturförvaltning och andra förvaltningsområden.
............................................................... 13

Huvuddragen av föreslagen organisation av intendenturförvaltningen....... 33

Detaljorganisation m. m. inom intendenturförvaltningen.................. 41

Frågan om inrättande av en gemensam intendenturkår................... 56

Kostnadsberäkningar................................................. 58

Intendenturförvaltningens förläggning.................................. 59

Organisationens genomförande......................................... 60

Föredraganden........................................................ 61

Bilaga 1 Organisationsplan över försvarets intendenturverk................ 75

Bilaga 2 Centralplaneringen............................................ 76

Bilaga 3 Materielbyrån................................................ 76

Bilaga 4 Livsmedelsbyrån.............................................. 77

Bilaga 5 Drivmedelsbyrån............................................. 78

Bilaga 6 Förrådsbyrån................................................. 79

Bilaga 7 Normaliesektionen............................................ 79

Bilaga 8 Administrativa byrån.......................................... 80

Bilaga 9 Sammanställning över intendenturverket 81

Bilaga 10 översikt över militära befattningar för den centrala intendenturförvaltningen
................................................... 82

Bilaga 11 Förteckning över tjänster (beställningar) vid försvarets intendenturverk.
........................................................ 83

Bilaga 12 översikt över befattningar i skilda lönegrader i nuvarande organisation,
enligt utredningens förslag samt enligt föredragandens förslag 85