Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968 (Proposition 1968:151 - höst)

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

Nr 151

Ilungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i lagen den 13 mars 19-12 (nr 117) med vissa
bestämmelser om kungörande i kyrka; given Stockholms
slott den 18 oktober 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden för denna dag samt Kungl. Maj :ts och
kyrkomötets däri angivna skrivelser, föreslå riksdagen att antaga härvid
fogade förslag till lag om ändring i lagen den 13 mars 1942 (nr 117) med
vissa bestämmelser om kungörande i kyrka.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen med vissa bestämmelser om kungörande
i kyrka ändras så att kyrkokungörande som gäller världsliga angelägenheter
ersätts med anslag på sätt och plats som Kungl. Maj :t bestämmer.

1968 års kyrkomöte har förklarat sig inte ha något att erinra mot förslaget.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1968 1 samt. Nr 151

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 13 mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser
om kungörande i kyrka

Härigenom förordnas, atl dels rubriken till lagen den 13 mars 1942 med
vissa bestämmelser om kungörande i kyrka dels 1 och 2 §§ samma lag skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Lag med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka m. m.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Är i lag eller författning föreskrivet
att kungörelse skall uppläsas i
kyrka, skall i stället före gudstjänstens
början i vapenhuset eller å annan
lämplig plats i eller invid kyrkan
anslås kungörelsens rubrik eller
kort uppgift om dess innehåll jämte
tillkännagivande att kungörelsen,
där ej laga hinder möter, under den
närmaste veckan finnes tillgänglig
för allmänheten å pastorsexpeditionen
eller annat ställe som av vederbörande
präst bestämts. Hålles
gudstjänsten annorstädes än i kyrkan,
skall anslag äga rum där den
förrättas.

År i lag eller författning föreskrivet
att kungörelse skall uppläsas i
kyrka, skall i stället anslag ske på
sätt och plats som Konungen föreskriver.

Vad här —■ ---------i kyrkohandboken.

2 §•

Utan hinder av vad i 1 § sägs
äger Konungen förordna, att kungörelse
som är av synnerlig betydelse
eller rör kyrkliga angelägenheter
skall, jämte det rubrik eller uppgift

Utan hinder av vad i 1 § sägs äger
Konungen förordna, att kungörelse
som rör kyrkliga angelägenheter
även skall uppläsas i kyrkan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

om innehållet på angivet sätt anslås,
uppläsas i kyrkan.

Församlingen äger--------—det uppläses.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1968 1 samt. Nr 151

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

Bilaga

Nr 9

Kungl. Maj.ts skrivelse till kyrkomötet med förslag till lag om
ändring i lagen den 13 mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser
om kungörande i kyrka; given Stockholms
slott den 28 juni 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, inhämta kyrkomötets
yttrande över härvid fogade förslag till lag om ändring i lagen den
13 mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 13 mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser
om kungörande i kyrka

Härigenom förordnas, att dels rubriken till lagen den 13 mars 1942 med
vissa bestämmelser om kungörande i kyrka dels 1 och 2 §§ samma lag skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Lag med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka m.m.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1 §•

Vad här —----------i kyrkohandboken.

Är i lag eller författning föreskrivet
att kungörelse skall uppläsas i
kyrka, skall kungörande i stället ske
genom anslag på sätt och plats som
Konungen föreskriver.

Utan hinder av vad i 1 § sägs
äger Konungen förordna, att kungörelse
som är av synnerlig betydelse
eller rör kyrkliga angelägenheter
skall, jämte det rubrik eller uppgift

Utan hinder av vad i 1 § sägs äger
Konungen förordna, att kungörelse
som rör kyrkliga angelägenheter
även skall uppläsas i kyrkan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

om innehållet på angivet sätt anslås,
uppläsas i kyrkan.

Församlingen äger-------—--det uppläses.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 maj
1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff
Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i lagen
med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka och anför.

Inledning

Inom justitiedepartementet pågår arbete med förslag till bestämmelser
angående delgivning i mål och ärenden. Under arbetets gång har det blivit
aktuellt att som ett led i den tilltänkta reformen upphäva nuvarande allmänna
föreskrifter om kungörande i kyrka.

Gällande bestämmelser

Den oftast föreskrivna formen för allmänt kungörande är kungörande i
kyrka. Allmänt kungörande krävs normalt i fall då kännedom om kungörelser,
beslut och meddelanden skall spridas bland stora och i regel obestämda
personkretsar. Med undantag av sådana tillkännagivanden som enligt
kyrkohandboken skall läsas upp i kyrkan sker kungörandet i kyrka
dock numera endast sällan genom uppläsning från predikstolen. I lagen
den 13 mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka
stadgas nämligen att i de fall, då i lag eller författning föreskrivits att kungörelsen
skall uppläsas i kyrkan, i stället kungörelsens rubrik eller kort
uppgift om dess innehåll samt anvisning om var kungörelsen finns skall
anslås på lämplig plats i eller vid kyrkan. I dessa fall är kyrkokungörandet
alltså numera i verkligheten ett kungörande genom anslag. Kungl. Maj :t
kan emellertid förordna att kungörelse som är av synnerlig vikt eller rör
kyrkliga angelägenheter förutom att anslag sker även skall läsas upp i
kyrkan.

Kangl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

Frågans tidigare behandling

Frågan om delgivning genom kungörande i kyrka har dragit till sig åtskillig
uppmärksamhet. Kyrkokungörandet har länge ansetts otidsenligt
och förslag har tid efter annan väckts om att ersätta det med modernare
former av bekantgörande.

År 1936 begärde riksdagen att Kungl. Maj :t skulle utreda frågan och
avge förslag i ämnet. Första lagutskottet uttalade i utlåtande, som godkändes
av riksdagen, att kungörelseläsandet från predikstolen borde inskränkas
väsentligt. Det otidsenliga i det gamla uppläsningsförfarandet
betonades av den stora spridning som tidningarna fått. Uppläsningen i kyrka
måste i de flesta fall ersättas med ett annat förfarande. Utskottet nämnde
särskilt möjligheten att anslå meddelanden på kommunala anslagstavlor
eller att annonsera i ortspressen (1LU 1936:3, rskr 28). Fn likartad lösning
föreslogs av konstitutionsutskottet i utlåtande till 1939 års lagtima
riksdag, som riksdagen godkände (KU 13, rskr 341).

I proposition till 1942 års riksdag med förslag till den lag med vissa bestämmelser
om kungörande i kyrka som nu gäller (prop. 1942: 26) angavs
att lagen var avsedd som en provisorisk åtgärd i avbidan på att man hann
slutföra den utredning som pågick om ett nytt system, varigenom kyrkokungörandet
kunde avskaffas helt. I propositionen underströks att uppläsandet
i kyrka borde ersättas med mera tidsenliga former för offentliggörande.
Man borde eftersträva att kungörandet skedde likformigt inom
likartade rättsområden och söka finna ut vissa åtgärder som kunde användas
för ett större antal fall. Vid sidan därav borde en del hjälpåtgärder
kunna beslutas allt efter vad som var påkallat i de olika fallen.

År 1945 avgav en särskilt tillkallad utredningsman en promemoria (maskinskriven)
med förslag till lag om officiella anslagstavlor i lands- och
stadskommunerna samt till vissa ändringar i kommunala och därmed sammanhängande
lagars bestämmelser om kungörande. I promemorian uttalas
att det nya kungörelsesystemet bör vara effektivt och billigt och att
det skall kunna ge en utgångspunkt för beräkningen av fatalietider. Man
har främst att välja mellan anslag på kommunal anslagstavla och annonsering
i ortspressen. Anslagsförfarandet är billigt och enkelt men kan
aldrig bli effektivt. Annonsering är ett effektivt förfarande men det är
tämligen dyrbart, särskilt om annonsen skall föras in i flera tidningar.
I så stor utsträckning som möjligt bör man emellertid använda annonsering
för meddelanden som är avsedda att spridas till en större allmänhet.
Detta gäller särskilt i städerna. Förutsättningar bör emellertid skapas även
för ett system med anslag på kommunal anslagstavla. Sådana anslag bör
föreskrivas som ett sätt att avveckla kyrkokungörandet. Promemorian mynnar
ut i ett förslag till lag om officiella anslagstavlor. Kommun skall vara
skyldig att ordna anslagstavla för offentliga tillkännagivanden. I lands -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

kommun skall den finnas i eller vid sockenstuga eller på annat ställe där
kommunalstämma eller municipalstämma skall hållas. I stad skall den
finnas i eller vid det ställe där stadsfullmäktigesammanträde skall hållas.
Anslagen skall skötas av en särskild anslagsförrättare med preciserade
uppgifter.

Kommunallagskommittén övervägde förslaget när kommittén fullgjorde
sitt utredningsuppdrag. Kommitténs förslag ledde till de bestämmelser om
anslag på kommuners anslagstavla av tillkännagivanden om sammanträden
och justering av protokoll som nu gäller enligt kommunallagarna. I
övrigt har de förslag som lades fram i promemorian inte föranlett någon
lagstiftningsåtgärd.

Frågan om ändrad lagstiftning väcktes åter genom motioner till 1955
års riksdag (I: 162 och 11:205). Första lagutskottet som uttalade sig angående
motionerna (1LU 1955:41) fann sig med hänsyn till det utredningsarbete
som pågick inte kunna tillstyrka någon omedelbar lagändring
eller särskild utredning av frågan. I skrivelse till Kungl. Maj :t (rskr 1955:
376) gav riksdagen som sin mening till känna vad utskottet angett. Riksdagsskrivelsen
överlämnades jämte utlåtandet till 1951 års rättegångskommitté
för att beaktas när kommittén fullgjorde sitt uppdrag.

Rättegångskommittén överlämnade den 25 juli 1956 en promemoria (stencilerad)
med förslag till vissa ändringar i bestämmelserna om delgivning
in. in. I promemorian behandlas bl. a. frågan om att upphäva rättegångsbalkens
bestämmelser om delgivning genom kungörelse i kyrka. Kommittén
anför att kungörelse i kyrka praktiskt taget saknar betydelse för publicering
av profana kungörelser. Man bör därför vidta åtgärder för att få till
stånd eu bättre ordning. De publiceringsåtgärder som har föreskrivits utöver
kyrkokungörandet vid delgivning med byalag, härad och tingslag synes
vara tillräckliga för att dessa rättssubjekt skall få kännedom om delgivningen.
Några betänkligheter bör därför inte finnas mot att slopa föreskrifterna
om kyrkokungörande utan att ersätta dem med ett annat kungörelseförfarande.
Kommittén föreslår också att det kyrkokungörande som
föreskrivs i 23 § lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation avskaffas.
Kommitténs förslag i dessa delar har inte lett till någon lagstiftningsåtgärd.

Fn motion till 1960 års riksdag (11:574) ledde till att frågan än en
gång behandlades av riksdagen. Under hänvisning till de utredningar som
pågick om lagfarts- och inteckningsrätten, förvaltningsförfarandet, fastighetsbildningsväsendet,
utsökningsrätten och vattenlagen hemställde första
lagutskottet att motionen inte skulle föranleda någon åtgärd av riksdagen
och denna beslöt i enlighet med hemställan (1LU 1960: 15).

Med anledning av uttalanden av riksdagens år 1962 församlade revisorer
och motioner till 1963 års riksdag (I: 246 och II: 291) hemställde riksdagen
på förslag av statsutskottet (SU 1963: 124) i skrivelse till Kungl.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1968

Maj :t (rskr 1963: 274) om en översyn av de bestämmelser om kungörelseförfarandet
som nu gäller.

Frågan om att avskaffa kyrkokungörandet har slutligen behandlats av
besvärssakkunniga, som i sitt slutbetänkande »Lag om förvaltningsförfarandet»
(SOU 1964:27) föreslår, att kyrkokungörandet som allmän form
för kungörande ersätts med kungörande genom anslag på postanstalt, i vissa
fall i förening med annonsering i pressen.

I remissyttrandena över besvärssakkunnigas betänkande har inga invändningar
rests mot förslaget att ersätta kungörelse i kyrka med en annan
form för delgivning genom anslag.

Departementschefen

Sedan länge har det rått enighet om att kyrkokungörande är otidsenligt
och föga lämpligt i vart fall när det gäller världsliga kungörelser, beslut och
meddelanden. Som jag inledningsvis har nämnt förbereds inom justitiedepartementet
ett förslag till bestämmelser om delgivning i mål och ärenden.
Avsikten är att ersätta det nuvarande kyrkokungörandet i sådana fall
med en lämpligare ordning. I den mån kyrkokungörande endast har karaktären
av allmänt bekantgörande blir de avsedda delgivningsföreskrifterna
dock inte tillämpliga. Om man vill avskaffa kyrkokungörandet krävs alltså
särskild lagstiftning härom.

I lagen den 13 mars 1942 med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka
föreskrivs den gällande ordningen med kungörande av såväl kyrkliga som
världsliga kungörelser i kyrka. Enligt huvudregeln i 1942 års lag är den
gamla kungörelseformen uppläsning från predikstolen ersatt med anslag
i eller vid kyrka. Anslag bör också framdeles användas som huvudform
för kungörande. Enligt min mening är nuförtiden kommuns anslagstavla
den lämpliga platsen för anslagsdelgivning när det gäller delgivning i
mål och ärenden. Av praktiska skäl torde man inte böra föreskriva att själva
delgivningshandlingen anslås. I stället synes böra gälla att denna hålls tillgänglig
viss tid hos myndighet som utfärdat handlingen eller på annan
plats som myndigheten finner lämplig och att ett meddelande härom
anslås. Annonsering i ortspressen torde vara en effektivare, men också dyrbarare
form för att nå den som uppehåller sig på okänd ort eller eljest
är okänd av myndigheten. För att nå fram till en ordning som är effektiv
utan att vara alltför kostsam torde man kunna föreskriva att anslagsformen
skall kompletteras med annonsering i fall då man har anledning
att anta att den sökte därigenom skall få kännedom om delgivningen. I de
fall då anslagsdelgivning bildar utgångspunkt för besvärsfrist bör det vidare
kunna krävas att varje känd person, som söks för delgivning, underrättas
genom brev om var handlingen hålls tillgänglig och om dess huvudsakliga
innehåll, under förutsättning att det kan ske utan större kostnad eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

besvär. Den ordning för anslagsdelgivning som jag har skisserat förutsätter
att vissa föreskrifter meddelas i administrativ ordning om hur en
kommuns anslagstavla skall skötas.

I den mån det nuvarande kyrkokungörandet utgör en form av delgivning
och medför att besvär stid eller annan frist börjar löpa är det helt naturligt
att delgivningen i framtiden kommer att omfattas av nya bestämmelser
om anslagsdelgivning i mål och ärenden. I de fall då det nuvarande
kyrkokungörandet inte är en form för delgivning i mål och ärenden utan
endast en form för allmänt bekantgörande finns det i och för sig inte
samma anledning att gå över till en ordning med anslag om tillgänglighållande.
Dessa fall torde dock vara sällsynta. I regel torde kyrkokungörandet
ha delgivningsuppgift, och i avvaktan på att alla hithörande författningsbestämmelser
ses över anser jag det befogat att den här skisserade
ordningen för anslagsdelgivning görs tillämplig på samtliga fall av
världsligt kungörande i kyrka. I de fall då kyrkokungörande kan antas
ha föreskrivits uteslutande i syfte att allmän kännedom skall spridas om
kungörelser, beslut m. m. kan det enligt sakens natur inte komma i fråga
att komplettera anslagsdelgivningen genom att sända brevmeddelanden
till personer, som ärendet berör. Inget rättssäkerhetsintresse motiverar ett
sådant förfarande vid rent allmängörande.

I fråga om kungörelser i kyrkliga ämnen bör man behålla den nuvarande
anknytningen till kyrkan. En lämplig form för kungörande i kyrkliga angelägenheter
är t. ex. anslag på sådan församlingens anslagstavla som skall
finnas anordnad enligt föreskriften i 17 § 1 mom. andra stycket lagen om
församlingsstyrelse. Liksom nu är fallet bör Kungl. Maj :t kunna förordna
att kungörelse som rör kyrkliga angelägenheter skall läsas upp i kyrkan
förutom att den anslås. Den nuvarande ordningen att vissa tillkännagivanden
som nämns i kyrkohandboken alltid skall läsas upp i kyrkan bör behållas.

På grund av det anförda bör den i 1 § första stycket i 1942 års lag föreskrivna
ordningen med anslag i eller vid kyrkan, tillgänglighållande av
kungörelse m. m. ersättas av andra föreskrifter. Eftersom det pågående arbetet
på förslag till allmänna bestämmelser om bl. a. anslagsdelgivning i
mål och ärenden ännu inte är klart, bör den nya lagtexten utformas så
att Kungl. Maj :t får befogenhet att bestämma angående sätt och plats för
anslag av kungörelser. Bestämmelsen i 2 § om uppläsning i kyrka av kungörelse
som är av synnerlig betydelse eller rör kyrkliga angelägenheter bör
jämkas så att den i fortsättningen avser uteslutande kungörelse om kyrkliga
angelägenheter.

Lagen med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka har tillkommit
efter kyrkomötets hörande. Över de nu aktuella ändringarna i lagen bör
därför kyrkomötets yttrande inhämtas. Ändringarna bör träda i kraft den
dag Kungl. Maj :t förordnar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i lagen den 13 mars 1942 (nr 117) med
vissa bestämmelser om kungörande i kyrka. Förslaget torde få fogas till
statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.1

Hemställan

Jag hemställer, att genom utdrag av protokollet lagrådets yttrande inhämtas
enligt 87 § regeringsformen över förslaget till lag om ändring i
lagen den 13 mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser om kungörande
i kyrka.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t
Konungen.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

1 Bilagan, som är likalydande med det vid skrivelsen till kyrkomötet fogade förslaget, har
utelämnats här.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 10 ma j 1968.

Närvarande:
f.d. justitierådet Lind,
justitierådet Alexanderson,

regeringsrådet Ringdén,
justitierådet Conradi.

Enligt lagrådet den 10 maj 1968 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justitieärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 3
maj 1968, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för
det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag om ändring i lagen den 13 mars 19^2 (nr 117) med vissa
bestämmelser om kungörande i kyrka.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
förste länsassessorn Waldemar Hermanson.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Ingrid Hellström

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 28 juni
1968.

Närvarande:

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över
förslag till lag om ändring i lagen den 13 mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser
om kungörande i kyrka.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslaget utan erinran,
och hemställer, att Kungl. Maj :t inhämtar kyrkomötets yttrande över förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till kyrkomötet skall avlåtas skrivelse
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kiingl. Maj:ts proposition nr 151 år 1988

Bilaga

Nr 2

Kyrkomötets underdåniga skrivelse i anledning av Kungl. Maj:ts
skrivelse med förslag till lag om ändring i lagen den 13
mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser om kungörande
i kyrka.

(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 2)

Till KONUNGEN

I skrivelse till kyrkomötet den 28 juni 1968, nr 9, har Eders Kungl. Maj :t,
under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
justitieärenden och lagrådets protokoll för samma dag, förklarat Sig vilja
inhämta kyrkomötets yttrande över vid skrivelsen jämväl fogat förslag till
lag om ändring i lagen den 13 mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser
om kungörande i kyrka.

Med överlämnande av ett tryckt exemplar av kyrkolagsutskottets i ärendet
avgivna betänkande, nr 2, får kyrkomötet i underdånighet anmäla, att
kyrkomötet icke hade något att erinra mot det i Kungl. Maj :ts skrivelse
framlagda förslaget.

Underdånigst
RUBEN JOSEFSON

Sune K. Johansson

Stockholm den 27 september 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

Bilaga

Nr 2

Kyrkolagsiitskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
skrivelse med förslag till lag om ändring i lagen den
13 mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser om kungörande
i kyrka.

Genom eu den 28 juni 1968 dagtecknad, till kyrkolagsutskottet hänvisad
skrivelse, nr 9, har Kungl. Maj :t förklarat sig vilja, under åberopande av
skrivelsen bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och
lagrådets protokoll, inhämta kyrkomötets yttrande över vid skrivelsen jämväl
fogat förslag till lag om ändring i lagen den 13 mars 1942 (nr 117) med
vissa bestämmelser om kungörande i kyrka.

Ifrågavarande förslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 13 mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser
om kungörande i kyrka

Härigenom förordnas, att dels rubriken till lagen den 13 mars 1942 med
vissa bestämmelser om kungörande i kyrka, dels 1 och 2 §§ samma lag skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Lag med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka m.m.

(Nuvarande lydelse)

År i lag eller författning föreskrivet
att kungörelse skall uppläsas i
kyrka, skall i stället före gudstjänstens
början i vapenhuset eller å annan
lämplig plats i eller invid kyr -

(Föreslagen lydelse)

§•

Är i lag eller författning föreskrivet
att kungörelse skall uppläsas i
kyrka, skall kungörande i stället ske
genom anslag på sätt och plats som
Konungen föreskriver.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1908

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

kan anslås kungörelsens rubrik eller
kort uppgift om dess innehåll jämte
tillkännagivande att kungörelsen,
där ej laga hinder möter, under den
närmaste veckan finnes tillgänglig
för allmänheten å pastorsexpeditionen
eller annat ställe som av vederbörande
präst bestämts. Hålles gudstjänsten
annorstädes än i kyrkan,
skall anslag äga rum där den förrättas.

Vad här------------i kyrkohandboken.

Utan hinder av vad i 1 § sägs äger
Konungen förordna, att kungörelse
som är av synnerlig betydelse eller
rör kyrkliga angelägenheter skall,
jämte det rubrik eller uppgift om innehållet
på angivet sätt anslås, uppläsas
i kyrkan.

Församlingen äger-------

Utan hinder av vad i 1 § sägs äger
Konungen förordna, att kungörelse
som rör kyrkliga angelägenheter
även skall uppläsas i kyrkan.

--det uppläses.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen förordnar.

Beträffande motiveringen till förslaget får utskottet hänvisa till de vid
skrivelsen fogade handlingarna.

Utskottet

Det framlagda förslaget innebär, att formerna för kungörande i fortsättningen
kommer att regleras av Kungl. Maj :t. Avsikten är, att kungörande
genom kyrklig försorg endast skall förekomma beträffande kungörelse som
berör kyrkliga angelägenheter. Detta är enligt utskottets mening en klar
förbättring av nuvarande ordning.

Utskottet hemställer,

att kyrkomötet måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anmäla,
att kyrkomötet icke har något att erinra mot det i Kungl.
Maj :ts skrivelse framlagda förslaget till lag om ändring i

Kungl. May.ts proposition nr 151 år 1968

lagen den 13 mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser
om kungörande i kyrka.

Stockholm den 11 september 1968

På kyrkolagsutskottets vägnar:

NILS RAPPE

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

herr Rappe, herr biskop Lundström, herrar Elving, David Svenungsson,
Gustaf Adolf Danell, Magnusson, Kalm, Olof Emil Karlsson, Lagerberg,
Klason, Löfgren, Gustafsson*, Lassinantti och Bälter.

* Ej närvarande vid justeringen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1968

It»

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 18 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling,
Johansson, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,
Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter kyrkomötets skrivelse den
27 september 1968, nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts skrivelse till kyrkomötet
den 28 juni 1968, nr 9, med förslag till lag om ändring i lagen den 13
mars 1942 (nr 117) med vissa bestämmelser om kungörande i kyrka och
anför.

Kyrkomötet bar anmält att det inte bar något att erinra mot lagförslagel.
En viss redaktionell jämkning bör vidtas i lagtexten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen
att antaga det sålunda jämkade förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Margit Edström