Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962 (Proposition 1962:151)

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

Nr 151

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen rörande godkännande
av en internationell konvention om skydd för utövande
konstnärer, framställare av fonogram samt radioföretag;
given Stockholms slott den 30 mars 1962.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen
att godkänna en internationell konvention om skydd för utövande
konstnärer, framställare av fonogram samt radioföretag av den 26 oktober
1961.

GUSTAF ADOLF

Östen Undén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås godkännande av en internationell konvention om
skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram samt radioföretag,
som upprättats vid en av Internationella arbetsorganisationen, Unesco och
Bernunionen för skydd av litterära och konstnärliga verk hösten 1961 i Rom
anordnad konferens. Skydd för svenska intressenter på området har hos oss
införts i samband med den år 1960 företagna revisionen av den upphovsrättsliga
lagstiftningen. Genom Sveriges anslutning till konventionen kommer
skydd att beredas dem även i övriga konventionsstater mot det att berörda
grupper i dessa stater får skydd i Sverige.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 151

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1962

Utdrag av protokollet över ntrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 30 mars 1962.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler ministern
för utrikes ärendena fråga om godkännande av en internationell
konvention om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram
samt radioföretag samt anför därvid följande.

Vid en diplomatisk konferens i Rom den 10—26 oktober 1961, vilken anordnats
gemensamt av Internationella arbetsorganisationen, Unesco och
Bernunionen för skydd av litterära och konstnärliga verk, utarbetades och
antogs en internationell konvention om skydd för utövande konstnärer,
framställare av fonogram samt radioföretag. I konferensen deltog ett 40-tal
stater, bland dem Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge samt de flesta
Övriga västeuropeiska staterna, Amerikas Förenta Stater och flera latinamerikanska
stater, Australien samt några asiatiska och afrikanska stater. Vidare
hade åtskilliga mellanstatliga organisationer och internationella intressesammanslutningar
sänt observatörer.

Den svenska delegationen bestod av ambassadören Sture Petrén, lagbyråchefen
Torwald Hesser och professorn Svante Bergström.

Konventionen undertecknades den 26 oktober 1961 av 18 stater, bland dem
Sverige, Danmark och Island. Den skall ratificeras eller godkännas av de
stater som undertecknat densamma.

Konventionen är avfattad på franska, engelska och spanska. De franska
och engelska texterna torde jämte svensk översättning få fogas som bilaga
till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Jag anhåller nu att få upptaga frågan om godkännande av konventionen.

Inledning. En detaljerad redogörelse för de spörsmål som regleras av den
nu avslutade konventionen har lämnats i proposition nr 17 till 1960 års riksdag
med förslag till lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
in. m. Såsom framgår av denna redogörelse har frågan om rättsskydd för
prestationer av sångare, musiker, skådespelare, recitatörer och andra u tö
vande konstnärer sedan länge intagit en framskjuten plats i
den upphovsrättsliga diskussionen. Här avsedda spörsmål har aktualiserats
genom tillkomsten av de tekniska metoder, som gjort det möjligt dels att in -

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 är 1962

spela eller på annat sätt fixera de utövande konstnärernas prestationer i föremål,
med vilkas hjälp prestationerna därefter kan reproduceras praktiskt
taget i det oändliga, dels att göra prestationerna syn- eller hörbara för stora
publikskaror: grammofon, film, radio och television. Den omfattning, i vilken
dessa metoder kommit till användning i nutida samhällsliv, har för de
utövande konstnärerna skapat en rad rättsliga, ekonomiska och sociala problem
och föranlett att för deras del rests krav om rättsskydd i olika hänseenden.
Främst har man härvid avsett förbud mot att deras prestationer inspelas
eller utsändes utan deras samtycke samt rätt till ersättning då grammofonskivor
och andra inspelningar återges i radio eller television eller eljest
offentligt. Ursprungligen har dessa anspråk uppburits av rena rättssynpunkter,
men tidvis har också åberopats sociala skäl, varvid man hänvisat
till den försämring av de utövande konstnärernas försörjningsmöjligheter
som de mekaniska reproduktionsmetoderna medfört.

I förevarande sammanhang har även uppkommit spörsmål om särskilt
rättsskydd för de industrier och företag, vilka bedriver verksamhet för att inspela
eller sprida de utövande konstnärernas prestationer. Härvid bär filmindustriens
anspråk i allmänhet behandlats för sig. Däremot har sedan länge
med frågan om de utövande konstnärernas rättsställning brukat sammanföras
spörsmålet om rättsskydd för grammofonindustrien samt radio- och televisionsföretagen.
Grammofonindustriens anspråk har härvid
avsett skydd mot obehörig kopiering samt rätt till ersättning då grammofonskivor
o. d. återges i radio eller television eller eljest offentligt. För r ad
i o- och televisionsför etagens del har man yrkat skydd mot
att deras utsändningar oloviigen återutsändes eller inspelas eller, såvitt gäller
televisionsutsändningar, visas offentligt utan samtycke av vederbörande
företag.

I åtskilliga länder har under senare år införts lagbestämmelser till skydd
för här avsedda grupper. I Sverige och övriga nordiska länder har detta skett
i samband med den år 1960 i nordiskt samarbete genomförda revisionen av
den upphovsrättsliga lagstiftningen. I den svenska lagen den 30 december
1960 om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk återfinnes hithörande
regler i 45—48 §§.

Lagstiftningen i de särskilda länderna är i regel begränsad, så att skydd
enbart ges för prestationer med ursprung i det egna landet. Fn internationell
reglering, genom vilken skydd även beredes för prestationer med utländskt
ursprung — såsom inom upphovsrätten sker genom Bernkonventionen för
skydd av litterära och konstnärliga verk samt Världskonventionen om upphovsrätt
— har därför varit påkallad. Strävanden att skapa ett dylikt skydd
har pågått sedan 1930-talet. Arbetet härmed har bedrivits dels inom Bernunionen
och dels inom Internationella arbetsorganisationen. Under senare år
har frågan även studerats av Unesco i egenskap av övervakande organ för
Världskonventionen om upphovsrätt. Så småningom har ett nära samarbete
i frågan inletts mellan alla tre organisationerna. Under år 1960 inkallade dessa
eu internationell expertkommitté till ett möte i Haag, vid vilket, under

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1962

bl. a. svensk medverkan, på grundval av vissa tidigare utkast utarbetades ett
slutligt konventionsförslag. Detta förslag jämte däröver avgivna yttranden av
regeringarna har bildat grundvalen för Romkonferensens arbete.

Konventionens huvudprinciper. Konventionen avser att bereda internationellt
skydd åt utövande konstnärer, framställare av fonogram1 samt radioföretag2.
Efter mönster av Bernkonventionen samt Världskonventionen om
upphovsrätt sker detta genom att fördragsslutande stat ålägges att tillerkänna
utövande konstnärer, fonogramframställare och radioföretag, vilkas verksamhet
äger viss närmare angiven anknytning till andra anslutna länder,
förmånen av s. k. nationell behandling, d. v. s. i princip samma skydd som staten
ger åt sina egna konstnärer, fonogramframställare och radioföretag (artiklarna
4—6). Härjämte gäller, likaledes efter mönster av de båda nämnda
konventionerna, vissa minimirättigheter för de berättigade grupperna (artiklarna
7, 10, 12 och 13) samt bestämmelser om minsta skyddstid (artikel
14). För utövande konstnärer innefattar minimirättiglieterna skydd mot obehöriga
inspelnings- och utsändningsåtgärder samt mot obehörig kopiering av
gjorda inspelningar (artikel 7). Framställare av fonogram får skydd mot
kopiering av deras produkter (artikel 10). Båda dessa grupper har vidare i
princip rätt till ersättning då fonogram användes för radio- eller televisionsutsändning
eller för annan offentlig återgivning, s. k. sekundärt bruk (artikel
12). Stat äger dock avge förklaring om att den icke ämnar lämna skydd
i detta hänseende. Radioföretagen skyddas mot obehörig återutsändning och
inspelning av deras utsändningar och mot obehörig kopiering av gjorda inspelningar
(artikel 13). Beträffande televisionsutsändningar gäller även visst
skydd mot att de återges offentligt; stat äger dock avge förklaring om att
den icke kommer att lämna sådant skydd (artikel 16).

Den nationella behandlingen är i princip oberoende av faktisk reciprocitet,
d. v. s. stat som ger skydd på en hög nivå skall fullt ut tillämpa sin skyddslagstiftning
även beträffande berättigade från länder som har ett mindre utvecklat
skydd. Beträffande rätt till ersättning för sekundärt bruk äger dock
stat avge förklaring om att berättigad från annat land endast kommer att
skyddas i den utsträckning detta land självt bereder rätt till ersättning i motsvarande
fall (artikel 16).

I skyddet skall i princip gälla samma inskränkningar till förmån för vissa
kulturella och andra samhälleliga intressen som beträffande upphovsrätten;
dessutom anges vissa andra inskränkningar som stat under alla förhållanden
är berättigad uppställa (artikel 15).

1 Med fonogram avses i konventionen »anordning på vilken, uteslutande till återgivning för
hörseln, upptagits ett framförande eller andra ljud»; artikel 3 under b). I svenskt lagspråk
användes uttrycket ljudupptagning, vilket emellertid har en något vidare innebörd då det
även omfattar upptagning på ljudfilm. I förevarande ärende behålles, i anslutning till konventionen,
termen fonogram. Vidare behålles uttrycket framställare av fonogram i stället för
det i den interna svenska diskussionen ofta begagnade uttrycket grammofonfabrikant.

2 Med radioutsändning avses i konventionen även televisionsutsändning; begreppet radioföretag
omfattar i enlighet härmed även televisionsföretag. Denna terminologi användes i det
följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

De särskilda artiklarna. I artikel 1 uttalas, att skyddet enligt konventionen
icke i något avseende inkräktar på skyddet för upphovsrätten till litterära
och konstnärliga verk. I enlighet härmed får ingen bestämmelse i konventionen
tolkas såsom innebärande intrång i sagda skydd.

Stadgandets reella innebörd torde vara begränsad. Under Romkonferensen
klargjordes sålunda, att stadgandet icke har den betydelsen, att t. ex.
kompositören till ett skyddat musikaliskt verk som inspelats på grammofonskiva
skulle kunna mot grammofonfabrikantens bestridande ge tillstånd till
att inspelningen överfördes på film.

Artikel 2 definierar vad som menas med nationell behandling. Därmed
avses den behandling som den fördragsslutande stat, inom vars territorium
skydd begäres, i sin lagstiftning tillämpar å:

a) utövande konstnärer, vilka är dess medborgare, för framföranden som
äger rum, upptagits för första gången eller utsänts i radio inom dess territorium; b)

framställare av fonogram, vilka är dess medborgare, för fonogram som
för första gången upptagits eller utgivits inom dess territorium;

c) radioföretag, vilka har sitt säte inom dess territorium, för radioutsändningar
som företages från sändare inom dess territorium.

Att man kumulerat två anknytningsmoment -— den berättigades nationalitet
och platsen för verksamheten — beror på att den nationella lagstiftningen
ansetts ge den mest gynnsamma behandlingen, när båda dessa moment
samtidigt föreligger.

Artikel 3 definierar vissa termer i konventionen. Definitionerna överensstämmer
i stort sett med motsvarande termers innebörd i den svenska lagen.

I artikel i anges anknytningsmomenten för skyddet av utövande konstnärer.
Enligt bestämmelsen skall fördragsslutande stat tillerkänna dessa
nationell behandling (och, underförstått, även minimirättigheter), om något
av följande villkor är uppfyllt:

a) framförandet äger rum i annan fördragsslutande stat;

b) framförandet är upptaget på ett fonogram som är skyddat enligt artikel
5;

c) framförandet medtages, ulan att vara upptaget på ett fonogram, i en
radioutsändning som är skyddad enligt artikel 6.

Framhållas må, att skyddet beträffande direkta (»levande») framföranden
endast gäller framföranden som äger rum i annan fördragsslutande stat.
Framföranden i den stat där skydd begäres faller utanför konventionen och
regleras alltså enbart av den nationella lagstiftningen. Detta gäller även om
konstnären är utlänning. Mot vad vanligen är fallet i internationella konventioner
tillämpas den nationella behandlingen alltså här icke beträffande
utlänningars verksamhet inom det lands territorium som medger nationell
behandling.

Artikel 5 anger anknytningsmomenten i fråga om skyddet för fonogram -

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1962

framställare. Enligt stadgandet skall fördragsslutande stat tillerkänna dessa
nationell behandling, om något av följande villkor är uppfyllt:

a) framställaren är medborgare i annan fördragsslutande stat (nationalitetskriterium); b)

den första upptagningen av ljudet företogs i annan fördragsslutande
stat (upptagningskriterium);

c) första utgivningen av fonogrammet ägde rum i annan fördragsslutande
stat (utgivningskriterium).

De angivna kriterierna skall tillämpas alternativt och skyddet blir därför
synnerligen vidsträckt. Emellertid äger stat, enligt moment 3, avge förklaring
om att den icke kommer att tillämpa ettdera av utgivningskriteriet eller
upptagningskriteriet. Sådan förklaring torde komma att avges av de allra
flesta staterna, varvid en indelning kommer att ske i två grupper: en grupp
kommer att tillämpa nationalitetskriteriet och utgivningskriteriet, en annan
grupp kommer att tillämpa nationalitetskriteriet och upptagningskriteriet.

För Sverige och de övriga nordiska länderna passar emellertid intetdera
av dessa båda alternativ. Motsvarande stadgande i den nordiska lagstiftningen
bygger nämligen på upptagningskriteriet enbart (61 § i den svenska
lagen om upphovsrätt). De nordiska länderna lyckades emellertid vid konferensen
utverka en undantagsbestämmelse, som ger dem rätt att enbart
tillämpa sagda kriterium; jämför artikel 17.

Artikel 6 anger anknytningsmomenten i fråga om skyddet för radioföretag.
Enligt stadgandet skall fördragsslutande stat tillerkänna dessa nationell
behandling, om något av följande villkor är uppfyllt:

a) radioföretaget har sitt säte i annan fördragsslutande stat;

b) radioutsändningen företogs från sändare, belägen i annan fördragsslutande
stat.

De angivna kriterierna skall tillämpas alternativt. Emellertid äger stat
förklara att den i stället kommer att tillämpa kriterierna kumulativt, så att
den kommer att ge skydd endast om radioföretaget har sitt säte i annan
fördragsslutande stat och utsändningen företogs från sändare, belägen i
samma stat.

I artikel 7 ges föreskrifter om de minimirättigheter som skall tillkomma
utövande konstnärer. Enligt stadgandet skall skyddet för dessa innefatta
möjlighet att förhindra följande åtgärder:

a) Radioutsändning och offentlig återgivning utan konstnärens samtycke
av ett framförande, utom i fall då det i radioutsändningen eller det
offentliga återgivandet använda framförandet självt redan utgör ett i radio
utsänt framförande eller härrör från en upptagning. Undantaget i stadgandets
senare led innebär, att skyddet är begränsat till utsändning och
återgivning genom åtgärder som företages på den plats där konstnären
själv framför verket. Äterutsändning av en radioutsändning och utnyttjande
av upptagningar faller alltså utanför.

b) Upptagning utan konstnärens samtycke av ett icke upptaget framfö -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 dr 1962

rande. Stadgandet avser närmast åtgärder för upptagning på den plats där
konstnären själv framför verket. Efter orden täcker det emellertid även
upptagning av en radioutsändning av ett direktframförande.

c) Mångfaldigande utan konstnärens samtycke av upptagning av ett framförande,
i tre fall:

(i) Om den första upptagningen själv gjorts utan konstnärens samtycke.
Enligt b) är konstnären skyddad mot en olovlig upptagning av ett direktframförande.
Förevarande stadgande ger honom skydd även mot att en sådan
piratupptagning lägges till grund för tillverkning av kopior.

(ii) Om mångfaldigandet sker för andra ändamål än dem, till vilka konstnären
lämnat samtycke. Stadgandet reglerar främst skyddet i fall då konstnären
ingått kontrakt med ett företag om upptagning av ett framförande
samt om produktion av kopior av upptagningen. Stadgandet innebär, att
sistnämnda produktion normalt icke omfattas av konstnärens rätt. Detta
har betydelse bl. a. om företaget tillverkar fler kopior än som medgivits i
kontraktet. Fallet bedömes enligt konventionen som ett vanligt kontraktsbrott,
icke som en kränkning av konstnärens rätt enligt konventionen. Om
företaget däremot kopierar för andra ändamål än soin angivits i kontraktet,
innebär detta en kränkning av konstnärens rätt enligt konventionen. Som
exempel kan nämnas, att en grammofonfabrikant, som enligt kontraktet
äger överföra upptagningen på grammofonskivor, låter överföra den på en
reklamfilm.

Stadgandet torde icke ge konstnären skydd mot kopiering som företages
av tredje man. Avsett lär vara, att fonogramframställarens möjlighet att ingripa
mot olovlig kopiering skall utgöra tillräckligt skydd för konstnären.

(iii) Om upptagningen företagits med stöd av bestämmelserna i artikel
15 och mångfaldigandet sker för andra ändamål än dem som avses i sagda
bestämmelser. Enligt den nämnda artikeln får upptagning ske utan konstnärens
samtycke om det gäller vissa angivna ändamål, t. ex. upptagning
för enskilt bruk. Förevarande stadgande innebär, att en dylik upptagning
ej får användas exempelvis för framställning av en kommersiell upplaga.

I moment 2 ges vissa specialregler rörande utövande konstnärers rätt
gentemot radioföretag. Enligt stadgandet är det förbehållet den nationella
lagstiftningen i den fördragsslutande stat, inom vars territorium skydd begäres,
att bereda skydd mot återutsändning, upptagning för radioutsändning
och mångfaldigande för utsändningsändamål av sådan upptagning, i
fall då den utövande konstnären samtyckt till radioutsändning. Vidare uttalas,
att den närmare regleringen av radioföretagens bruk av upptagningar,
som gjorts för radioutsändning, skall ske i enlighet med den nationella lagstiftningen
i den fördragsslutande stat, inom vars territorium skydd begäres.
Slutligen stadgas, att den nationella lagstiftningen dock icke får innehålla
bestämmelser som berövar utövande konstnärer deras möjlighet att
genom avtal reglera sina förhållanden till radioföretagen.

Artikel 8 uttalar, att fördragsslutande stat genom sin lagstiftning äger
bestämma på vilket sätt utövande konstnärer skall företrädas vid tillvara -

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1962

tagandet av deras rättigheter i fall när två eller flera av dem samverkar vid
samma framförande.

Enligt artikel 9 äger fördragsslutande stat genom sin lagstiftning utsträcka
skyddet till artister som icke framför litterära eller konstnärliga verk.
Här avses främst varietéartister av olika slag.

Artikel 10 ger det grundläggande skyddet för fonogramframställare: dessa
skall äga rätt att lämna tillstånd till eller förbjuda direkt eller indirekt
mångfaldigande av deras fonogram. Med direkt mångfaldigande avses att
ett tillgängligt exemplar av ett fonogram på olika sätt kopieras, varvid åsyftas
både mekaniska förfaranden (avgjutning etc.) och elektromagnetiska
metoder. Indirekt mångfaldigande syftar närmast på att ett fonogram
som återges i radio kopieras genom att radioutsändningen upptages (»offthe-air
fixation»).

Artikel 11 ger regler om vilka formalitetskrav som får uppställas för
skydd av fonogram, varvid avses icke blott framställarens rätt utan även
den rätt som tillkommer utövande konstnärer vilkas prestationer upptagits
på fonogrammet. Vissa länder, främst Amerikas Förenta Stater, fordrar för
skydd iakttagande av formaliteter, och det har framstått som ett önskemål
att då det gäller det internationella skyddet förenhetliga och förenkla dessa
formkrav. Enligt stadgandet skall fördragsslutande stat, som kräver iakttagande
av formaliteter, anse kraven uppfyllda, om alla i handeln förda
exemplar av fonogrammet eller deras fodral är försedda med påskrift, bestående
av märket(p)^åtföljt av årtalet för den första utgivningen, anbragt
på sådant sätt att det klart framgår att skyddet är förbehållet. Om exemplaren
eller fodralen icke utvisar vem som är framställare av fonogrammet eller
innehavare av framställarens licens (genom att därå angivits vederbörandes
namn, varumärke eller annat lämpligt kännetecken), skall påskriften även
innehålla namnet på den som innehar framställarens rättigheter. Om exemplaren
eller fodralen icke utvisar vilka som är de förnämsta utövande konstnärerna,
skall påskriften dessutom innehålla namnet på den person som
innehar dessa konstnärers rättigheter i det land där upptagningen företogs.

Bestämmelsen får stor praktisk betydelse om Amerikas Förenta Stater
till träder konventionen. Fabrikanter från andra länder kommer då att få
skydd i Amerikas Förenta Stater, så snart de iakttagit konventionens krav,
oavsett vad den amerikanska lagstiftningen uppställer för fordringar. I förhållandet
mellan stater, vilka som de flesta europeiska icke har några formkrav,
saknar stadgandet däremot betydelse.

Artikel 12 behandlar den viktiga frågan om ersättning för s. k. sekundärt
bruk, d. v. s. utnyttjande av grammofonskivor och andra fonogram för offentlig
återgivning. Det stadgas, att när fonogram, som utgivits i kommersiellt
syfte, eller mångfaldigat exemplar av sådant fonogram användes
direkt för radioutsändning eller för offentlig återgivning, den som använder
fonogrammet skall utbetala ett enda, skäligt ersättningsbelopp till de utövande
konstnärerna eller till fonogramframställama eller till båda. Att man
angivit tre alternativ i fråga om vilka som skall vara berättigade till ersättning
— de utövande konstnärerna, fonogramframställama eller båda dessa

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

grupper — beror på att man velat täcka den aktuella situationen i så inånga
länder som möjligt; för närvarande finns nämligen alla tre systemen representerade
i de olika staterna. Att man angivit grupper och icke individuella
berättigade sammanhänger med att man velat täcka även situationen
i vissa länder där betalningarna går direkt till vederbörande organisationer.
Då bestämmelsen talar om »ett enda, skäligt ersättningsbelopp», avses att,
även i fall då såväl konstnärerna som fonogramframställarna är berättigade,
vederbörande radioföretag eller arrangör endast skall behöva utbetala
ett klumpbelopp. Enligt sista punkten i stadgandet skall, i fall då de berättigade
grupperna icke kommer överens om på vad sätt klumpbeloppet skall
delas, villkoren för uppdelningen kunna bestämmas av den nationella lagstiftningen.

Bestämmelsen är som förut nämnts icke obligatorisk; jämför artikel 16.

Artikel 13 anger vissa minimirättigheter för radioföretagen. Enligt stadgandet
skall dessa äga rätt att lämna tillstånd till eller förbjuda följande
åtgärder:

a) Återutsändning av deras utsändningar. Med återutsändning avses, enligt
definition i artikel 3, att utsändningen samtidigt utsändes av annat radioföretag
(reläutsändning).

b) Upptagning av deras utsändningar.

c) Mångfaldigande av dylika upptagningar i två fall, nämligen dels då
själva upptagningen företagits utan deras samtycke och dels då upptagningen
företagits med stöd av artikel 15 och mångfaldigandet sker för andra ändamål
än dem som avses i sagda artikel. Bestämmelserna har utformats efter
förebild av motsvarande regler i artikel 7 moment 1 under c).

d) Offentlig återgivning av deras televisionsutsändningar, om det sker på
ställen där allmänheten äger tillträde mot inträdesavgift. Denna bestämmelse
är ej obligatorisk; jämför artikel 16.

I artikel lb stadgas om minsta skyddstid. Denna är bestämd till 20 år
från det år:

a) då upptagningen företogs, i fråga om fonogram och å dessa upptagna
framföranden;

b) då framförandet ägde rum, i fråga om framföranden som icke upptagits
på fonogram;

c) då utsändningen ägde rum, i fråga om radioutsändningar.

Stadgandet har avsevärt förenklats i jämförelse med tidigare utkast.

Bl. a. har slopats specialregler för fall då skyddstiden är olika i ursprungslandet
och i det land där skydd begäres.

Artikel 15 behandlar undantag som får göras i skyddet till förmån för
vissa kulturella och andra samhälleliga intressen. I moment 1 ges föreskrifter
om att fördragsslutande stat alltid äger göra undantag i följande fall:

a) Utnyttjande för enskilt bruk. Här avses t. ex., att någon för sitt personliga
bruk tar upp en radioutsändning på band.

b) Utnyttjande av korta avsnitt vid redogörelse för dagshändelse. Som
exempel må nämnas, att man vid återgivande i television av glimtar från

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

ett statsbesök medtager marschmusik som spelas vid tillfället. Bestämmelsen
motsvarar artikel 10 bis i Bernkonventionen.

c) Efemär upptagning, som ett radioföretag gör med sina egna hjälpmedel
och för sina egna utsändningar. Bestämmelsen syftar på de inspelningar
som radion gör av programtekniska skäl, exempelvis för att kunna sända
en operaföreställning på annan tid än då denna äger rum. Bestämmelsen
motsvarar artikel 11 bis tredje stycket i Bernkonventionen.

d) Utnyttjande enbart för undervisning eller vetenskaplig forskning.
Ett viktigt hithörande fall är att man i en skola tar upp skolradioprogram
på band. Bestämmelsen motsvarar delvis artikel 10 andra stycket i Bernkonventionen.

Enligt moment 2 skall fördragsslutande stat dessutom städse äga föreskriva
samma slag av inskränkningar i konventionsskyddet som den stadgar
i skyddet för upphovsrätt; dock skall s. k. tvångslicens få föreskrivas
endast i den utsträckning konventionen medger det. Som exempel må nämnas,
att den upphovsrättsliga lagstiftningen i regel innehåller bestämmelser
om citaträtt, till vilka alltså motsvarighet får upptagas beträffande de i
konventionen skyddade rättigheterna. Anmärkas må, att även de i moment
1 angivna inskränkningarna normalt förekommer i upphovsrätten.

Artikel 16 behandlar vissa möjligheter för stat att i olika hänseenden begränsa
skyddet beträffande två stadganden, nämligen artikel 12 om ersättning
för sekundärt bruk och artikel 13 under d) om radioföretags rätt
att bestämma om offentlig visning av televisionsutsändning.

Vad angår bestämmelserna om sekundärt bruk är det till en början tilllåtet
att helt utesluta tillämpning av dessa; moment 1 under a) (i). Då
många stater uttalat sig mot att införa ersättningsrätt i förevarande hänseende,
kan väntas att ett ganska stort antal stater kommer att begagna sig
av denna möjlighet.

Stat, som icke helt utesluter tillämpning av bestämmelserna, kan i olika
hänseenden begränsa användningsområdet för dam. För det första kan
den förklara att den icke kommer att tillämpa bestämmelserna »såvitt avser
vissa utnyttjanden»; moment 1 under a) (ii). Huvudregeln är att ersättningsrätt
skall föreligga både då fonogram användes i radio och då de användes
vid annan offentlig återgivning, t. ex. i restaurang. Stat skall emellertid
kunna förklara, att exempelvis enbart användning i radio skall vara
ersättningsgill. Avsett är, att rätten till och med skall kunna begränsas till
visst slag av radioverksamhet, t. ex. kommersiell radio.

För det andra kan stat, enligt moment 1 under a) (iii), förklara att den
icke kommer att tillämpa bestämmelserna i artikel 12 såvitt avser fonogram
vilkas framställare ej är medborgare i annan fördragsslutande stat.

För det tredje kan stat, med avvikelse från den allmänna regeln om nationell
behandling, göra ersättningsrätten beroende av reciprocitet; den kan,
enligt moment 1 under a) (iv), förklara att den, såvitt angår fonogram vilkas
framställare är medborgare i annan fördragsslutande stat, kommer att
begränsa omfattningen och varaktigheten av det i artikel 12 föreskrivna
skyddet till vad som sistnämnda stat härutinnan föreskriver för fonogram,

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

som för första gången upptagits av medborgare i den stat som avgivit förklaringen.
En stat, som ger ersättning både vid användning i radio och vid annan
offentlig återgivning, skall alltså i förhållande till en stat, som endast
medger ersättning vid användning i radio, kunna begränsa ersättningsrätten
till sådan användning. Vidare skall stat som har lång skyddstid — och
alltså medger ersättning även för äldre fonogram — i förhållande till stat med
kort skyddstid kunna begränsa ersättningsrätten till fonogram som omfattas
av denna kortare skyddstid.

Ett särskilt spörsmål har varit huruvida den omständigheten, att den
ena staten såsom ersättningsberättigad erkänner en annan kategori än den
andra, skall anses utgöra en skiljaktighet i skyddets omfattning. Enligt
artikel 12 kan stat, då den avger förklaring om begränsning av skyddet,
välja mellan att låta ersättningarna gå till de utövande konstnärerna, till
fonogramframställarna eller till båda dessa grupper. Det kan alltså inträffa,
att den ena staten givit ersättningsrätten åt de utövande konstnärerna, medan
den andra staten givit den åt fonogramframställarna; frågan är då om
endera staten kan vägra att tillämpa ersättningsbestämmelserna i förhållande
till den andra. I förevarande stadgande besvaras frågan nekande;
den omständigheten att den fördragsslutande stat, i vilken framställaren
är medborgare, såsom skyddsberättigade icke erkänner samma grupp av
personer eller samma grupper av personer som den stat som avgivit förklaringen,
skall icke anses som en skiljaktighet i omfattningen av skyddet.
Grunden härtill är, att man ansett att förevarande ersättningsbelopp,
hur bestämmelserna än utformas formellt, i praktiken — på grund av föreliggande
avtal — i regel slutligen kommer att delas mellan konstnärer
och fonogramframställare.

Vad härefter angår bestämmelserna i artikel 13 under d), stadgas i artikel
16, att stat kan helt utesluta tillämpning av dessa; underförstått är,
att stat även kan utesluta dem delvis. Gör en stat sådan begränsning i skyddet,
äger övriga stater i förhållande till denna stat begränsa skyddet på
motsvarande sätt.

Såsom förut berörts har vissa möjligheter att inskränka skyddet upptagits
även i artiklarna 5 och 6.

Artikel 17 innehåller de förut vid artikel 5 berörda bestämmelserna om
rätt för vissa stater att såsom anknytningsmoment för skyddet av fonogram
tillämpa enbart det s. k. upptagningskriteriet. Rätten skall tillkomma stat
som vid konventionens dagtecknande den 26 oktober 1961 i sin lagstiftning
redan tillämpade detta kriterium. Sådan stat skall vidare, såvitt gäller den i
artikel 16 medgivna möjligheten att föreskriva reciprocitet i fråga om ersättning
för sekundärt bruk, kunna förklara att den i reciprocitetsförhållandet
kommer att tillämpa upptagningskriteriet i stället för del i sagda artikel
använda nationalitetskriteriet.

Förklaring om begränsning av skyddet i de hänseenden som förut nämnts
göres genom att meddelande därom deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare.
Stat kan enligt artikel 18 när som helst begränsa räckvidden
av sådant meddelande eller återkalla det.

Kungl. Maj.is proposition nr 151 år 1962

Artikel 19 gör en viktig begränsning i konventionens tillämpningsområde
i fråga om upptagningar på film. Enligt stadgandet skall artikel 7 upphöra
att äga tillämpning sedan utövande konstnär samtyckt till att hans framförande
medtages i en upptagning av bilder eller av bilder och ljud. Den reglering
som sålunda enligt artiklarna 7 och 19 skall gälla för film innebär, att
konstnären är skyddad mot olovliga upptagningar och deras användning;
har upptagning skett på grund av avtal med konstnären, faller förhållandet
däremot utanför konventionen. Det har ansetts, att konstnärens möjlighet att
i sistnämnda fall skydda sig genom förbehåll i avtalet är tillfyllest.

Artikel 20 ger vissa övergångsbestämmelser rörande äldre prestationer och
rättigheter. I anslutning härtill förklaras i artikel 21, att konventionen icke
gör intrång i skydd som på andra grunder må tillkomma utövande konstnärer,
framställare av fonogram samt radioföretag.

I artikel 22 har, efter mönster av en motsvarande bestämmelse i Bernkonventionen,
upptagits ett stadgande om rätt för fördragsslutande stater att
ingå regionala överenskommelser rörande de i konventionen behandlade rättigheterna.
Bl. a. har man här avsett att möjliggöra, att den europeiska överenskommelsen
om skydd för televisionsutsändningar av den 22 juni 1960,
därest de till denna anslutna staterna så skulle finna lämpligt, skall kunna
fortbestå. överenskommelsen har biträtts av Sverige, med verkan från den
1 juli 1961 (prop. 1960: 176).

Artiklarna 23—34 innehåller slutbestämmelser. Av dessa må nämnas följande.

Enligt artikel 24 gäller som förutsättning för stats tillträde till konventionen,
att staten inbjudits till Romkonferensen eller är medlem av Förenta
Nationerna samt dessutom, att staten är part i Världskonventionen om upphovsrätt
eller är medlem av Internationella unionen för skydd av litterära
och konstnärliga verk. Grunden till sistnämnda villkor är, att man ansett det
stötande, att internationellt skydd skulle beredas åt de kategorier som avses
i konventionen, utan att upphovsmännen till de verk som förmedlas av dessa
vore skyddade.

I artikel 25 stadgas, att konventionen träder i kraft sedan den tillträtts av
sex stater.

Artikel 29 ger vissa föreskrifter om revision av konventionen. Efter det
att konventionen varit i kraft i fem år, kan fråga om eu revisionskonferens
upptagas av varje fördragsslutande stat. En sådan konferens skall sammankallas,
om minst hälften av de fördragsslutande staterna biträder begäran
härom.

Slutligen må nämnas, att enligt artikel 32 frågor om konventionens tilllämpning
och genomförande skall omhänderhas av en kommitté av regeringsrepresentanter;
denna kommitté skall också förbereda revisioner av
konventionen. Förebild bär här varit liknande regler i Världskonventionen
om upphovsrätt.

Departementschefen. De spörsmål som regleras genom den nu föreliggande
konventionen om skydd för utövande konstnärer, framställare av fono -

Kungl Maj:ts proposition nr 151 år 1962

gram samt radioföretag liar ingående behandlats under förai betena till den
vid 1960 års riksdag genomförda revisionen av den upphovsrättsliga lagstiftningen.
En sammanfattande redogörelse för ämnet har lämnats i proposition
nr 17 till nämnda riksdag med förslag till ny lag om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk, in. m. Såsom där anförts, avser man här i
första hand en reglering av de speciella problem som för de utövande konstnärerna
— sångare, musiker, skådespelare m. fl. — uppkommit genom tillkomsten
av tekniska metoder för masspridning av konstnärliga framträdanden
(grammofon, film, radio och television). Huvudsyftet med en regleiing
är här att i viss omfattning ge konstnärerna kontroll över mekanisk upptagning
och spridning av deras prestationer eller tillerkänna dem extra ersättning
för det utnyttjande som sker genom det mekaniska reproducerandet. I
samband härmed har ansetts påkallat att bereda rättsskydd även för framställare
av fonogram (grammofonskivor och andra ljudupptagningar1) samt
för radioföretag, däri inbegripet televisionsföretag. Beträffande framställare
av fonogram avses skydd mot olovlig kopiering samt rätt till ersättning då
deras produkter användes i radio eller television eller eljest för offentlig
återgivning. I fråga om radioföretag åsyftar man att bereda dem skydd mot
obehörig återutsändning och inspelning av deras sändningar samt att ge dem
kontroll över kommersiell återgivning av televisionsutsändningar för allmänheten.

Nationella skyddsbestämmelser till förmån för nu förevarande grupper
har införts i åtskilliga stater. I Sverige, liksom i Danmark, Finland och Norge,
har lagregler i ämnet givits i samband med revisionen av den upphovsrättsliga
lagstiftningen.

Den nya konventionen avser att på det internationella planet komplettera
de sålunda gällande bestämmelserna. De nationella bestämmelserna är nämligen
i regel — i enlighet med en inom upphovsrätten vanlig princip — begränsade
till att gälla för prestationer som äger viss anknytning till det egna
landet. Skydd för utländska prestationer har i regel gjorts beroende av ömsesidighet,
så att skydd inträder endast med avseende å länder med vilka
ingåtts avtal om ömsesidigt skydd. Den nya konventionen avser att utgöra
ett världsomspännande instrument för ett sådant ömsesidigt skydd. Konventionen
kommer att medföra att de berättigade grupperna tillförsäkras skydd
inom samtliga konventionsstater. Konventionen har även den betydelsen, alt
den kommer att verka som ett incitament för stater utan rättsskydd på området
att införa ett sådant.

Huvudprincipen i den nya konventionen är, liksom i Bernkonventionen
för skydd av litterära och konstnärliga verk och i Världskonventionen om
upphovsrätt, att konventionsstat för utländska prestationer av förevarande
slag skall meddela samma skydd som enligt dess lagstiftning tillkommer inländska
prestationer (nationell behandling). Liksom i Bernkonventionen föreskrives
därjämte vissa minimirättigheter som under alla omständigheter
skall tillkomma de berättigade. Till innehållet i dessa ber jag att få återkomma
i det följande.

1 Jämför not 1 på s. 4.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 är 1962

I fråga om den närmare regleringen av vilka prestationer som skyddas enligt
konventionen — anknytningsmomenten för skyddet — innehåller konventionen
detaljerade regler, till vilka jag likaledes ber att få återkomma.

Vad angår den svenska lagstiftningen i ämnet, vilar även denna på den
förut berörda principen att skyddet begränsas till prestationer med ursprung
i det egna landet; skyddet gäller endast för prestationer med ursprung
i Sverige (61 § i lagen om upphovsrätt). Lagen innehåller emellertid
fullmakt för Kungl. Maj :t att under förutsättning av ömsesidighet meddela
föreskrifter om bestämmelsernas tillämpning med avseende å annat land
t 62 § i nämnda lag). Under förarbetena har därvid varit förutsatt, att Sverige
skulle tillträda en konvention av förevarande typ, därest utformningen
av dess olika bestämmelser kunde anses från svensk synpunkt godtagbar.

Enligt min mening fyller den nya konventionen de anspråk som man rimligen
kan ställa i detta hänseende. I stort sett föreligger full överensstämmelse
mellan principerna i konventionen och i den svenska lagstiftningen.
Även då det gäller regleringen i detalj, är överensstämmelsen god. I några
avseenden föreligger visserligen avvikelser, men konventionen tillåter här,
att tillträdande stat avger förklaring om att den kommer att tillämpa en
ordning sådan som den svenska. Jag vill därför tillstyrka, att Sverige ratificerar
konventionen.

Om man, som jag vill förorda, utnyttjar de nyss nämnda möjligheterna
att begränsa förpliktelserna enligt konventionen, kan svenskt tillträde äga
rum utan särskilda lagstiftningsåtgärder. Såsom förut berörts, innehåller
den nya upphovsrättslagen ett bemyndigande för Kungl. Maj :t att utsträcka
tillämpligheten av de svenska skyddsbestämmelserna till prestationer med
utländskt ursprung. Konventionens krav på minimirättigheter är uppfyllda
genom hithörande bestämmelser i upphovsrättslagen, vilken i flera avseenden
ger ett mer omfattande skydd än konventionen; på ett par punkter ger
den ett något mindre skydd, men det är här tillåtet att, genom särskild förklaring,
inskränka konventionsskyddet till vad som gäller enligt den svenska
lagen. I fråga om anknytningsmomenten för skyddet tillämpar konventionen
liberalare principer än den svenska lagen, men även i dessa delar är det
tillåtet att genom särskild förklaring inskränka skyddet till vad som följer
av den svenska lagen. Beträffande minimirättigheterna och anknytningsmomenten
samt de förklaringar som bör avges må anföras följande.

Vad först angår minimirättigheterna och till en början de rättigheter som
skall gälla för de utövande konstnärerna, stadgar konventionen skydd mot
obehörig upptagning, radioutsändning och offentlig återgivning av deras direkta
(j.levande») framföranden samt skydd mot obehörigt mångfaldigande
av gjorda upptagningar (artikel 7), dock med inskränkningar i vissa
avseenden, bl. a. beträffande kopiering av film. Den svenska lagen ger här
ett fullständigt skydd (45 §) — utan de inskränkningar konventionen stadgar
— och går alltså längre än konventionen. I fråga om fonogramframställare
föreskriver konventionen, att de skall äga ensamrätt att bestämma om
mångfaldigande av sina fonogram (artikel 10). Den svenska lagen bär här

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1962

en helt motsvarande bestämmelse (46 §). Enligt konventionen skall vidare
utövande konstnärer och fonogramframställare äga rätt till ersättning för
s. k. sekundärt bruk, d. v. s. fall då grammofonskivor och andra ljudupptagningar
användes i radio eller television eller eljest för offentlig återgivning
(artikel 12). Den svenska lagen ger här ersättningsrätt endast för återgivning
i radio och television (47 §). Enligt konventionen är det emellertid
tillåtet att genom särskild förklaring begränsa ersättningsrätten till sådan
återgivning; artikel 16 moment 1 under a) (ii). Sådan förklaring bör avges.
Vad slutligen angår radioföretag, stadgar konventionen ensamrätt för dessa
att bestämma om återutsändning och upptagning av deras utsändningar
samt rätt att, med vissa inskränkningar, bestämma om mångfaldigande
av gjorda upptagningar (artikel 13). Den svenska lagen ger i dessa delar
skydd utan konventionens inskränkningar (48 §) och går alltså längre än
denna. Beträffande televisionsutsändningar ger konventionen radioföretatagen
en speciell rätt att bestämma om offentlig återgivning av dessa, om
återgivningen sker på ställen där allmänheten äger tillträde mot inträdesavgift;
artikel 13 under d). Enligt motsvarande svenska bestämmelse är
skyddet något annorlunda utformat; den gäller visning i biograf eller därmed
jämförlig lokal. Enligt konventionen äger dock stat avge förklaring
om att den helt kommer att utesluta tillämpning av stadgandet om televisionsutsändningar;
artikel 16 moment 1 under b). Härav följer, att det också
är möjligt att inskränka skyddet till vad som gäller enligt den svenska bestämmelsen.
Förklaring härom bör avges.

Konventionen upptar även vissa bestämmelser om minsta skyddstid, vilken
för samtliga grupper fastställts till 20 år (artikel 14). I den svenska lagen
är tiden 25 år (45, 46 och 48 §§) och alltså längre. Utgångspunkten för
beräkningen är bestämd på samma sätt i konventionen som i den svenska
lagen.

Beträffande härefter anknytningsmomenlen för skyddet gäller enligt konventionen
för utövande konstnärer tre regler. Den första och i praktiken
viktigaste är, att framförandet skyddas om det äger rum i annan fördragsslutande
stat; artikel 4 under a). Denna regel motsvarar den svenska lagens
bestämmelse, att skydd ges för framförande som äger rum i Sverige
(61 §). Enligt de båda andra konventionsreglerna skyddas framförande som
upptagits på skyddat fonogram eller medtagits i skyddad radioutsändning;
artikel 4 under b) och c). Dessa regler får självständig betydelse endast i
fall då ljudupptagningen eller radioutsändningen skett i en icke fördragsslutande
stat; enligt konventionen skall även sådan upptagning eller utsändning
i vissa fall vara skyddad. I det följande vill jag emellertid förorda,
att Sverige, i enlighet med vad som är medgivet enligt konventionen (artiklarna
6 och 17), avger förklaring om att skydd för upptagning eller utsändning
icke kommer att meddelas i dessa fall. Detta innebär, att förevarande
båda anknytningsmoment för skyddet av utövande konstnärer kommer
att sakna betydelse för Sveriges del.

För fonogram gäller enligt konventionen såsom formell huvudregel, att

1Ö Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

skydd skall ges så snart något av tre kriterier är uppfyllt, nämligen om
framställaren är medborgare i annan konventionsstat (nationalitetskriterium),
om den första upptagningen företogs i annan konventionsstat (upptagningskriterium)
eller om den första utgivningen av fonograinmet ägde
rum i annan konventionsstat (utgivningskriterium); artikel 5. Den svenska
lagen ger skydd endast om upptagningen ägt rum i Sverige (61 §), vilket innebär
att endast upptagningskriteriet tillämpas. Vissa i konventionen meddelade
allmänna möjligheter för tillträdande stat att genom särskild förklaring
inskränka skyddet för fonogram är här ej tillfyllest för svenskt tillträde
utan lagändring. En på yrkande av de nordiska delegationerna införd
bestämmelse i konventionen ger emellertid befogenhet åt stat, som
vid konventionens dagtecknande tillämpade enbart upptagningskriteriet, att
förklara att den även i fortsättningen kommer att bibehålla denna ordning
(artikel 17). Sådan förklaring bör avges.

För radioföretag skall skydd enligt konventionen ges såväl i fall då företaget
har sitt säte i annan fördragsslutande stat som då utsändningen företogs
från sändare, belägen i sådan stat (artikel 6 moment 1). Enligt den
svenska lagen ges skydd endast för utsändningar som ägt rum i Sverige
(61 §). Skyddet är alltså hos oss principiellt något snävare än enligt vad
som följer av konventionens båda anknytningsmoment. Konventionen medger
emellertid, att tillträdande stat förklarar att den icke kommer att tilllämpa
dessa förutsättningar alternativt utan kommer att kumulera dem
(artikel 6 moment 2). För att begränsa Sveriges konventionsåtagande i denna
del till vad som ligger inom ramen för principen i den svenska lagen,
bör sådan förklaring avges.

Konventionens stadgande om nationell behandling innebär, att den svenska
lagens bestämmelser skall tillämpas fullt ut med avseende å utländska
prestationer även i fall, då dessa bestämmelser ger ett bättre skydd än som
gäller i prestationens ursprungsland. I ett avseende, nämligen då det gäller
den förut berörda regleringen av ersättningen för sekundärt bruk, är det
emellertid tillåtet för tillträdande stat att förklara att reciprocitet kommer
att tillämpas; artikel 16 moment 1 under a) (iv). Sådan förklaring bör
avges.

Utan särskild förklaring äger stat, enligt artikel 15, göra undantag från
konventionsskyddet i vissa fall, nämligen då det gäller utnyttjande för enskilt
bruk, utnyttjande av korta avsnitt vid redogörelse för dagshändelse,
s. k. efemär upptagning för radioutsändning samt utnyttjande enbart för
undervisning eller vetenskaplig forskning. Härutöver äger stat föreskriva
samma slag av inskränkningar i konventionsskyddet som den föreskriver i
skyddet för upphovsrätt. Anmärkas må, att också de särskilt angivna undantagen
i regel förekommer i den upphovsrättsliga lagstiftningen. Även i
den svenska lagen har skyddet för de här avsedda grupperna i princip underkastats
samma slag av inskränkningar som gäller i upphovsrätten (45 §
tredje stycket, 46 § andra stycket, 47 § andra stycket och 48 § tredje
stycket).

Av vad jag anfört följer, att Sverige vid ratifikation av konventionen

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

bör avge förklaringar dels jämlikt artikel 6 moment 2, dels, med stöd av artikel
16 moment 1 under a) (ii), om att bestämmelserna i artikel 12 endast
kommer att tillämpas såvitt avser utnyttjanden i radioutsändning, dels jämlikt
artikel 16 moment 1 under a) (iv), dels, med stöd av artikel 16 moment
1 under b), om att bestämmelserna i artikel 13 under d) endast kommer
att tillämpas vid offentlig återgivning av televisionsutsändning i biograf
eller därmed jämförlig lokal, dels ock jämlikt artikel 17.

Under åberopande av det anförda hemställer föredraganden, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna här bilagda internationella konvention
om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram samt
radioföretag av den 26 oktober 1961, dock med de i det föregående angivna
förklaringarna.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Olov Ternslröm

2 nihanq till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 151

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

Bilaga

Convention internationale sur la
protection des artistes interprétes
ou exécutants, des producteurs de
phonogrammes et des organismes
de radiodiffusion

Les Etats contractants, animés du
désir de protéger les droits des artistes
interprétes ou exécutants, des
producteurs de phonogrammes et des
organismes de radiodiffusion,

Sont convenus de ce qui suit :

Article premier

La protection prévue par la présente
Convention laisse intacte et
n’affecte en aucune facon la protection
du droit d’auteur sur les oeuvres
littéraires et artistiques. En conséquence,
aucune disposition de la présente
Convention ne pourra étre interprétée
comme portant atteinte ä
cette protection.

Article 2

1. Aux fins de la présente Convention,
on entend, par traitement national,
le traitement que l’Etat contractant
sur le territoire duquel la protection
est demandée accorde, en vertu
de sa législation nationale :

a) aux artistes interprétes ou exécutants,
qui sont ses ressortissants,
pour les exécutions qui ont lieu, sont
fixées pour la premiére fois, ou sont
radiodiffusées, sur son territoire ;

b) aux producteurs de phonogrammes
qui sont ses ressortissants,
pour les phonogrammes qui sont,
pour la premiére fois, publiés ou fixés
sur son territoire ;

c) aux organismes de radiodiffusion
ayant leur siége social sur son
territoire, pour les émissions radiodiffusées
par des émetteurs situées sur
ce territoire.

2. Le traitement national sera accordé,
compte tenu de la protection
expressément garantie et des limita -

International Convention for the
Protection of Performers, Producers
of Phonograms and Broadcasting
Organisations

The Contracting States, moved by
the desire to protect the rights of
performers, producers of phonograms,
and broadcasting organisations,

Have agreed as follows:

Article 1

Protection granted under this Convention
shall leave intact and shall in
no way affect the protection of Copyright
in literary and artistic works.
Consequently, no provision of this
Convention may be interpreted as
prejudicing such protection.

Article 2

1. For the purposes of this Convention,
national treatment shall
mean the treatment accorded by the
domestic law of the Contracting State
in which protection is claimed:

(a) to performers who are its nationals,
as regards performances taking
place, broadcast, or first fixed,
on its terrritory;

(b) to producers of phonograms
who are its nationals, as regards phonograms
first fixed or first published
on its territory;

(c) to broadcasting organisations
which have their headquarters on its
territory, as regards broadcasts transmitted
from transmitters situated on
its territory.

2. National treatment shall be subject
to the protection specifically
guaranteed, and the limitations spe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

(Översättning)

Internationell konvention om
skydd för utövande konstnärer,
framställare av fonogram samt
radioföretag

De fördragsslutande staterna hava,
besjälade av en önskan att skydda
de rättigheter som tillkomma utövande
konstnärer, framställare av fonogram
samt radioföretag,
överenskommit som följer:

Artikel 1

Skyddet enligt denna konvention
inkräktar icke i något avseende på
skyddet för upphovsrätten till litterära
och konstnärliga verk. I enlighet
härmed får ingen bestämmelse i denna
konvention tolkas såsom innebärande
intrång i sagda skydd.

Artikel 2

1. I denna konvention avses med
nationell behandling den behandling
som den fördragsslutande stat, inom
vars territorium skydd begäres, i sin
lagstiftning tillämpar å:

a) utövande konstnärer, vilka äro
dess medborgare, för framföranden
som äga rum, upptagits för första
gången eller utsänts i radio inom dess
territorium;

b) framställare av fonogram, vilka
äro dess medborgare, för fonogram
som för första gången upptagits eller
utgivits inom dess territorium;

c) radioföretag, vilka liava sitt säte
inom dess territorium, för radioutsändningar
som företagas från sändare
inom dess territorium.

2. Vid tillämpning av nationell behandling
skola iakttagas det skydd
som särskilt tillförsäkras och de be Dihang

till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 151

Kungi. Maj:ts proposition nr i51 år 1962

tions expressément prévues dans la
présente Convention.

Artide 3

Aux fins de la présente Convention,
on entend par :

a) « artistes interprétes ou exécutants
», les acteurs, chanteurs, musidens,
danseurs et autres personnes
qui représentent, chantent, récitent,
déclaxnent, jouent ou exécutent de
toute autre maniére des oeuvres littéraires
ou artistiques ;

b) « phonogramme », toute fixation
exclusivement sonore des sons
provenant d’une exécution ou d’autres
sons ;

c) « producteur de phonogrammes
», la personne physique ou morale
qui, la premiére, fixe les sons
provenant d’une exécution ou d’autres
sons ;

d) « publication », la mise å la disposition
du public d’exemplaires d’un
phonogramme en quantité suffisante
;

e) « reproduction », la realisation
d’un exemplaire ou de plusieurs
exemplaires d’une fixation ;

f) « émission de radiodiffusion »,
la diffusion de sons ou d’images et de
sons par le rnoyen des ondes radioélectriques,
aux fins de réception par
le public ;

g) « réémission », l’émission simultanée
par un organisme de radiodiffusion
d’une émission d’un autre organisme
de radiodiffusion.

Artide 4

Chaque Etat contractant accordera
le traitement national aux artistes interprétes
ou exécutants toutes les fois
que l’une des conditions suivantes se
trouvera remplie :

a) 1’exécution a lieu dans un autre
Etat contractant ;

b) 1’exécution est enregistrée sur
un phonogramme protégé en vertu de
l’article 5 ci-dessous ;

c) 1’exécution non fixée sur phono -

cifically provided for, in this Convention.

Artide 3

For the purposes of this Convention: (a)

“Performers” means actors,
singers, musicians, dancers, and other
persons, who act, sing, deliver, declaim,
play in, or otherwise perform
literary or artistic works;

(b) “Phonogram” means any exclusively
aural fixation of sounds of
a performance or of other sounds;

(d) “Publication” means the offering
of copies of a phonogram to the
public in reasonable quantity;

(e) “Reproduction” means the
making of a copy or copies of a fixation; (f)

“Broadcasting” means the
transmission by wireless means for
public reception of sounds or of
images and sounds;

(g) “Rebroadcasting” means the
simultaneous broadcasting by one
broadcasting organisation of the
broadcast of another broadcasting organisation.

Artide 4

Each Contracting State shall grant
national treatment to perfonners if
any of the following conditions is
met:

(a) the performance takes place
in another Contracting State;

(b) the performance is incorporaled
in a phonogram which is protected
under Artide 5 of this Convention; (c)

the performance, not being

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1962

gränsningar som särskilt föreskrivas i
denna konvention.

Artikel 3

I denna konvention avses med:

a) »utövande konstnärer»: skådespelare,
sångare, musiker, dansörer
och andra personer som sceniskt
framställa, sjunga, recitera, deklamera,
medverka i eller på annat sätt
framföra litterära eller konstnärliga
verk;

b) »fonogram»: anordning på vilken,
uteslutande till återgivning för
hörseln, upptagits ett framförande eller
andra ljud;

c) »framställare av fonogram»:
den fysiska eller juridiska person,
som för första gången upptager ljuden
från ett framförande eller andra
ljud;

d) »utgivning»: att exemplar av ett
fonogram i tillräckligt antal göras tillgängliga
för allmänheten;

e) »mångfaldigande»: framställ ning

av ett eller flera exemplar av en
upptagning;

f) »radioutsändning»: utsändning
genom radiovågor av ljud eller av bilder
och ljud för mottagning av allmänheten; g)

»återutsändning»: att ett radioföretags
utsändning samtidigt utsändes
av ett annat radioföretag.

Artikel 4

Fördragsslutande stat skall tillerkänna
utövande konstnärer nationell
behandling, om något av följande villkor
är uppfyllt:

a) framförandet äger rum i annan
fördragsslutande stal;

b) framförandet är upptaget på ett
fonogram som är skyddat enligt artikel
5;

e) framförandet medtages, utan al t

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

grarame est diffusée par une émission
protégée en vertu de 1’article 6.

Article 5

1. Chaque Etat contractant accordera
le traitement national aux
producteurs de phonogrammes toutes
les fois que l’une des conditions suivantes
se trouvera remplie :

a) le producteur de phonogrammes
est le ressortissant d’nn autre Etat
contractant (critére de la nationalité)
;

b) la premiére fixation du son a
été réalisée dans un autre Etat contractant
(critére de la fixation) ;

c) le phonogramme a été publié
pour la premiére fois dans un autre
Etat contractant (critére de la publication).

2. Lorsque la premiére publication
a eu lieu dans un Etat non contractant
mais que le phonogramme a
également été publié, dans les trente
jours suivant la premiére publication,
dans un Etat contractant (publication
simultanée), ce phonogramme
sera considéré cornine ayant été
publié pour la premiére fois dans
l’Etat contractant.

3. Tout Etat contractant peut, par
une notification déposée auprés du
Secrétaire général de ^Organisation
des Nations Unies, déclarer qu’il
n’appliquera pas, soit le critére de la
publication, soit le critére de la fixation.
Cette notification peut étre déposée
au moment de la ratification,
de 1’acceptation ou de l’adhésion, ou
å tout autre moment ; dans ce dernier
cas, elle ne prendra effet que six
mois aprés son dépöt.

Article 6

1. Chaque Etat contractant accordera
le traitement national aux organismes
de radiodiffusion toutes les
fois que l’une des conditions suivantes
se trouvera remplie :

a) le siége social de 1’organisme
de radiodiffusion est situé dans un
autre Etat contractant ;

b) l’émission a été diffusée par un

fixed on a phonogram, is carried by
a broadcast which is protected by
Article 6 of this Convention.

Article 5

1. Each Contracting State^ shall
grant national treatment to producers
of phonograms if any of the following
conditions is met:

(a) the producer of the phonogram
is a national of another Contracting
State (criterion of nationality);

(b) the first fixation of the sound
was made in another Contracting
State (criterion of fixation);

2. If a phonogram was first published
in a non-contracting State but
if it was also published, within thirty
days of its first publication, in a Contracting
State (simultaneous publication),
it shall be considered as first
published in the Contracting State.

3. By means of a notification deposited
with the Secretary-General
of the United Nations, any Contracting
State may declare that it will not
apply the criterion of publication or,
alternatively, the criterion of fixation.
Such notification may be deposited
åt the time of ratification, acceptance
or accession, or åt any time
thereafter; in the last case, it shall
become effective six months after it
lias been deposited.

Article 6

1. Each Contracting State shall
grant national treatment to broadcasting
organisations if either of the
following conditions is met:

(a) the headquarters of the broadcasting
organisation is situated in anorther
Contracting State;

(b) the broadcast was transmitted

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

vara upptaget på ett fonogram, i eu
radioutsändning som är skyddad enligt
artikel 6.

Artikel 5

1. Fördragsslutande stat skall tillerkänna
framställare av fonogram nationell
behandling, om något av följande
villkor är uppfyllt:

a) framställaren är medborgare i
annan fördragsslutande stat (nationalitetskriterium); b)

den första upptagningen av ljudet
företogs i annan fördragsslutande
stat (upptagningskriterium);

c) första utgivningen av fonogrammet
ägde rum i annan fördragsslutande
stat (utgivningskriterium).

2. Om den första utgivningen ägde
rum i en icke fördragsslutande stat
men fonogrammet inom trettio dagar
därefter utgives i en fördragsslutande
stat (samtidig utgivning), skall den
första utgivningen anses ha ägt rum i
den fördragsslutande staten.

3. Fördragsslutande stat äger, genom
meddelande som deponeras hos
Förenta Nationernas generalsekreterare,
förklara att den icke kommer att
tillämpa ettdera av utgivningskriteriet
eller upptagningskriteriet. Sådant
meddelande kan deponeras vid ratifikation,
godkännande eller anslutning
eller vid senare tidpunkt; i sistnämnda
fall får meddelandet verkan sex
månader efter depositionen.

Arlikel 6

1. Fördragsslutande stat skall tillerkänna
radioföretag nationell behandling,
om något av följande villkor
är uppfyllt:

a) radioföretaget har sitt säte i annan
fördragsslutande stat;

b) radioutsändningen företogs från

kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1962

emetteur situé sur le territoire d’un
autre Etat contractant.

2. Tout Etat contractant peut, par
une notification déposée auprés du
Secrétaire général de 1’Organisation
des Nations Unies, déclarer qu’il n’accordera
de proteetion å des emissions
que si le siége social de Porganisme
de radiodiffusion est situé dans un
autre Etat contractant et si Emission
a été diffusée par un émetteur
situé sur le territoire du méme Etat
contractant. Cette notification peut
étre faite au moment de la ratification,
de 1’acceptation ou de l’adhésion,
ou å tout autre moment ; dans
ce dernier cas, elle ne prendra effet
que six mois apres son dépöt.

Artide 7

1. La proteetion prévue par la
présente Convention en faveur des
artistes interprétes ou exécutants
devra permettre de mettre obstacle :

a) å la radiodiffusion et å la communication
au public de leur exécution
sans leur consentement, sauf
lorsque 1’exécution utilisée pour la
radiodiffusion ou la communication
au public est elle-méme déjå une exécution
radiodiffusée ou est faite ä
partir d’une fixation ;

b) ä la fixation sans leur consentement
sur un support matériel de
leur exécution non fixée ;

c) ä la reproduetion sans leur consentement
d’une fixation de leur exécution
:

(i) lorsque la premiére fixation a
elle-méme été faite sans leur consentement
;

(ii) lorsque la reproduetion est
faite å des fins autres que celles pour
lesquelles ils ont donné leur consentement
;

(iii) lorsque la premiére fixation a
été faite en vertu des dispositions de
1’article 15 et a été reproduite å des
fins autres que celles visées par ees
dispositions.

2. (1) Il appartient å la législation
nationale de 1’Etat contractant sur le
territoire duquel la proteetion est de -

from a transmitter situated in another
Contracting State.

2. By means of a notification deposited"
with tlie Secretary-General
of the United Nations, any Contracting
State may declare that it will protect
broadeasts only if the headquarters
of the broadeasling organisation
is situated in another Contracting
State and the hroadeast was
transmitted from a transmitter situated
in the same Contracting State.
Such notificaion may be deposited åt
the time of ratification, acceptance or
accession, or åt any time thereafter;
in the last case, it shall become effeetive
six months after it has been
deposited.

Artide 7

1. The proteetion provided for performers
by this Convention shall include
the possibility of preventing:

(a) the broadeasting and the communication
to the public, witliout
their consent, of their performance,
except where the performance used
in the broadeasting or the public
communication is itsclf already a
broadeast performance or is made
from a fixation;

(b) the fixation, without their consent,
of their unfixed performance;

(i) if the original fixation itself
was made without their consent;

(ii) if the reproduetion is made for
purposes different from those for
which the per formers gave their consent; (iii)

if the original fixation was
made in accordance with the provisions
of Artide 15, and the reproduetion
is made for purposes different
from those referred to in those provisions.

2. (1) If broadeasting was consented
to by the performers, it shall
be a matter for the domestic law of

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

sändare, belägen i annan fördragsslutande
stat.

2. Fördragsslutande stat äger, genom
ineddelande som deponeras lios
Förenta Nationernas generalsekreterare,
förklara att den kommer att
skydda radion tsändningar endast om
radioföretaget har sitt säte i annan
fördragsslutande stat och utsändningen
företogs från sändare, belägen
i samma stat. Sådant meddelande kan
deponeras vid ratifikation, godkännande
eller anslutning eller vid senare
tidpunkt; i sistnämnda fall får
meddelandet verkan sex månader efter
depositionen.

Artikel 7

1. Skydd som enligt denna konvention
tillerkännes utövande konstnärer
skall innefatta möjlighet att förhindra
:

a) radioutsändning och offentlig
återgivning, utan deras samtycke, av
deras framförande, utom i fall då det
i radioutsändningen eller det offentliga
återgivandet använda framförandet
självt redan utgör ett i radio utsänt
framförande eller härrör från en
upptagning;

b) upptagning, utan deras samtycke,
av deras icke upptagna framförande; c)

mångfaldigande, utan deras
samtycke, av upptagning av deras
framförande:

(i) om den första upptagningen
själv gjorts utan deras samtycke;

(ii) om mångfaldigandet sker för
andra ändamål än dem, till vilka de
lämnat samtycke;

(iii) om den första upptagningen
företagits med stöd av bestämmelserna
i artikel 15 och mångfaldigandet
sker för andra ändamål än dem som
avses i sagda bestämmelser.

2. (1) Del är förbehållet den nationella
lagstiftningen i den fördragsslutande
stat, inom vars territorium

Kungl. Maj:ts proposition nr Joi år 1962

mandée de pourvoir å la protection
contre la réémission, la fixalion aux
fins de radiodiffusion et la reproduction
d’une telle fixation aux fins de
radiodiffusion, lorsque 1’artiste interpréte
ou exécutant a consenti å la
radiodiffusion.

(2) Les modalités d’utilisation par
les organismes de radiodiffusion des
fixations faites aux fins d’éniissions
radiodiffusées seront réglées selon la
législation nationale de l’Etat contractant
sur le territoire duquel la
protection est demandée.

(3) Toutefois, la législation nationale,
dans les cas visés aux alinéas
(1) et (2) du présent paragraphe, ne
saurait avoir pour effet de priver les
artistes interprétes ou exécutants de
la capacité de régler, par voie contractuelle,
leurs relations avec les organismes
de radiodiffusion.

Article 8

Tout Etat contractant peut, par sa
législation nationale, déterminer les
modalités suivant lesquelles les artistes
interprétes ou exécutants seront
représentés, en ce qui concerne
1’exercice de leurs droits, lorsque
plusieurs d’entre eux participent å
une méme exécution.

Article 9

Tout Etat contractant peut, par sa
législation nationale, étendre la protection
prévue par la présenle Convention
å des artistes qui n’exécutent
pas des oeuvres littéraires ou artistiques.

Article 10

Les producteurs de phonogrammes
jouissent du droit d’autoriser ou
d’interdire la reproduction directe ou
indirecte de leurs phonogrammes.

Article 11

Lorsqu’un Etat contractant exige,
en vertu de sa législation nationale,
1’accomplissement de formalités, å
titre de condition de la protection, en
matiére de phonogrammes, des droits
soit des producteurs de phono -

the Contracting State where protection
is claimed to regulate the protection
against rebroadcasting, fixation
for broadcasting purposes, and
the reproduction of such fixation for
broadcasting purposes.

(2) The terms and conditions governing
the use by broadcasting organisations
of fixations made for
broadcasting purposes shall be determined
in accordance with the domestic
law of the Contracting State where
protection is claimed.

(3) However, the domestic law referred
to in sub-paragraphs (1) and

(2) of this paragraph shall not operate
to deprive performers of the
ability to control, by contract, their
relations with broadcasting organisations.

Article 8

Any Contracting State may, by its
domestic laws and regulations, specify
the manner in which performers
will be represented in connexion with
the exercise of their rights if several
of them participate in the same perform
ance.

Article 9 „

Any Contracting State may, by its
domestic laws and regulations, extend
the protection provided for in
this Convention to artists who do
not perform literary or artistic works.

Article 10

Producers of phonograms sliall
enjoy the right to aulhorise or proliibit
the direct or indirect reproduction
of their phonograms.

Article 11

If, as a condition of protecting the
rights of producers of phonograms,
or of performers, or both, in relation
to phonograms, a Contracting State,
under its domestic law, requires compliance
with formalities, these shall

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1962

skydd begäres, att bereda skydd mot
återutsändning, upptagning för radioutsändning
och mångfaldigande för
utsändningsändamål av sådan upptagning,
i fall då de utövande konstnärerna
samtyckt till radioutsändning.

(2) Den närmare regleringen av
radioföretagens bruk av upptagningar,
som gjorts för radioutsändning,
skall ske i enlighet med den nationella
lagstiftningen i den fördragsslutande
stat, inom vars territorium skydd
begäres.

(3) Nationell lagstiftning, som avses
under (1) och (2) i detta moment,
må emellertid icke innehålla bestämmelser
som beröva utövande konstnärer
deras möjlighet att genom avtal
reglera sina förhållanden till radioföretagen.

Artikel 8

Fördragsslutande stat äger genom
sin lagstiftning bestämma på vilket
sätt utövande konstnärer skola företrädas
vid tillvaratagandet av deras
rättigheter i fall då två eller flera av
dem samverka vid samma framförande.

Artikel 9

Fördragsslutande stat äger genom
sin lagstiftning utsträcka skyddet enligt
denna konvention till artister,
som icke framföra litterära eller
konstnärliga verk.

Artikel 10

Framställare av fonogram äga rätt
alt lämna tillstånd till eller förbjuda
direkt eller indirekt mångfaldigande
av deras fonogram.

Artikel 11

Om fördragsslutande stat i sin lagstiftning
som villkor för skydd av
framställare av fonogram, av utövande
konstnärer eller av båda, såvitt avser
fonogram, kräver iakttagande av
formaliteter, skola dessa krav anses

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 ur W(>2

grammes, soit des artistes interprétes
ou exécutants, soit des uns et des
autres, ees exigences seront considérées
comme satisfaites si tous les
exemplaires dans le commerce du
phonogramme publié, ou 1’étui le
contenant, portent une mention constituée
par le symbole (P), accompagné
de rindicalion de l’année de
la premiére publication, apposée
d’une maniére montrant de facon
nette que la protection est réservée.
De plus, si les exemplaires ou leur
étui ne permettent pas d’identifier le
produeteur du phonogramme ou le
titulaire de la licence concédée par le
produeteur (au moyen du nom, de la
marque ou de toute autre désignation
appropriée), la mention devra comprendre
également le nom du titulaire
des droits du produeteur du
phonogramme. Enfin, si les exemplaires
ou leur étui ne permettent pas
d’identifier les principaux interprétes
ou exécutants, la mention devra comprendre
également le nom de la personne
qui, dans le pays ou la fixation
a eu lieu, détient les droits de
ees artistes.

Article 12

Lorsqu’un phonogramme publié å
des fins de commerce, ou une reproduetion
de ce phonogramme, est utilisé
direetement pour la radiodiffusion
ou pour une communication
quelconque au public, une rémunération
équitable et unique sera versée
par l’utilisateur aux artistes interprétes
ou exécutants, ou aux producteurs
de plionogramines ou aux deux.
La législation nationale peut, faute
d’accord entre ees divers intéressés,
déterminer les conditions de la reparation
de cette rémunération.

Article 13

Les organismes de radiodiffusion
jouissent du droit d’autoriser ou d’interdire
:

a) la réémission de leurs émissions
;

b) la fixation sur un support niatériel
de leurs émissions ;

be considered as fulfilled if all the
copies in commerce of the published
phonogram or their containers bear
a notice consisting of the symbol (_P),
accompanied by the year date of the
first publication, placed in such a
manner as to give reasonable notice
of claim of protection; and if the copies
or their containers do not identify
the producer or the licensee of the
producer (by carrying his name,
trade mark or other appropriate designation),
the notice shall also include
the name of the owner of the
rights of the producer; and, furthermore,
if the copies or their containers
do not identify the principal performers,
the notice shall also inelude
the name of the person who, in the
country in whicli the fixation was
effeeted, owns the rights of such performers.

Article 12

If a phonogram published for commercial
purposes, or a reproduetion
of such phonogram, is used directly
for broadeasting or for any communication
to the public, a single equitable
rémunération shall be paid by
the user to the performers, or to the
producers of the phonograms, or to
both. Domestic law may, in the absence
of agreement between these
parties, lay down the conditions as
to the sharing of this rémunération.

Article 13

Broadeasting organisations shall
enjoy the right to authorise or prohibit: (a)

the rebroadeasting of their
broadeasts;

(b) the fixation of their broadeasts; -

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1962

uppfyllda, om alla i handeln förda exemplar
av ett utgivet fonogram eller
deras fodral äro försedda med påskrift,
bestående av märket(P), åtföljt
av årtalet för den första utgivningen,
anbragt på sådant sätt att det klart
framgår att skyddet är förbehållet.
Om exemplaren eller fodralen icke utvisa
vem som är framställare av fonogrammet
eller innehavare av framställarens
licens (genom att därå angivits
vederbörandes namn, varumärke
eller annat lämpligt kännetecken),
skall påskriften även innehålla namnet
på den som innehar framställarens
rättigheter. Om exemplaren eller
fodralen icke utvisa vilka som äro de
förnämsta utövande konstnärerna,
skall påskriften dessutom innehålla
namnet på den person som innehar
dessa konstnärers rättigheter i det
land där upptagningen företogs.

Artikel 12

Om fonogram, som utgivits i kommersiellt
syfte, eller mångfaldigat exemplar
av sådant fonogram användes
direkt för radioutsändning eller för
offentlig återgivning, skall den som
använder fonogrammet utbetala ett
enda, skäligt ersättningsbelopp till de
utövande konstnärerna eller till fonogramframställarna
eller till båda.
Villkoren för uppdelningen av detta
belopp kunna, om parterna icke komma
överens därom, bestämmas av den
nationella lagstiftningen.

Artikel 13

Radioföretagen äga rätt att lämna
tillstånd till eller förbjuda:

a) återutsändning av deras utsändningar; b)

upptagning av deras utsändningar; -

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1962

c) la reproduction :

(i) des fixations, faites sans leur
consentement, de leurs émissions ;

(ii) des fixations, faites en vertu
des dispositions de 1’article 15, de
leurs émissions et reproduites å des
fins autres que celles visées par lesdites
dispositions ;

d) la communication au public de
leurs émissions de télévision, lorsqu’elle
est faite dans des lieux accessibles
au public moyennant paiement
d’un droit d’entrée ; il appartient
å la législation nationale du
pays ou la protection de ce droit est
demandée de déterminer les conditions
d’exercice dudit droit.

Article 14

La durée de la protection å accorder
en vertu de la présente Convention
ne pourra pas étre inférieure
å une période de vingt années ä
compter de :

a) la fin de l’année de la fixation,
pour les phonogrammes et les exécutions
fixées sur ceux-ci ;

b) la fin de 1’année ou 1’exécution
a eu lieu, pour les exécutions qui ne
sont pas fixées sur phonogrammes ;

c) la fin de l’année ou 1’émission a
eu lieu, pour les émissions de radiodiffusion.

Article 15

1. Tout Etat contractant a la faculté
de prévoir dans sa législation
nationale des exceptions å la protection
garantie par la présente Convention
dans les cas suivants :

a) lorsqu’il s’agit d’une utilisation
privée ;

b) lorsqu’il y a utilisation de
courts fragments å 1’occasion du
compte i-endu d’un événement d’actualité
;

c) lorsqu’il y a fixation éphémére
par un organisme de radiodiffusion
par ses propres moyens et pour ses
propres émissions ;

(i) of fixations, made without their
consent, of their broadcasts;

(ii) of fixations, made in accordance
with the provisions of Article
15, of their broadcasts, if the reproduction
is made for purposes different
from those referred to in those
provisions;

(d) the communication to the
public of their television broadcasts
if such communication is made in
places accessible to the public againsl
payment of an entrance fee; it shall
be a matter för the domestic law of
the State where protection of this
riglit is claimed to determine the conditions
under which it may be exercised.

Article 14

The term of protection to be granted
under this Convention shall last
åt least until the end of a period of
twenty years computed from the end
of the year in which:

(a) the fixation was made — for
phonograms and for performances
incorporated therein;

(b) t.he performance took place —
for performances not incorporated in
phonograms;

Article 15

1. Any Contracting State may, in
its domestic laws and regulations,
provide for exceptions to the protection
guaranteed by this Convention
as regards:

(a) private use;

(b) use of sliort excerpts in con-,
nexion with the reporting of current
events;

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1962

c) mångfaldigande:

(i) av sådana upptagningar av deras
utsändningar, som företagits utan
deras samtycke;

(ii) av sådana upptagningar av deras
utsändningar, som företagits med
stöd av bestämmelserna i artikel 15,
om mångfaldigandet sker för andra
ändamål än dem som avses i sagda
bestämmelser;

d) offentlig återgivning av deras
televisionsutsändningar, om det sker
på ställen där allmänheten äger tillträde
mot inträdesavgift. Det är förbehållet
den nationella lagstiftningen
i det land, där skydd för denna rättighet
begäres, att bestämma villkoren
för dess utövande.

Artikel 14

Tiden för det skydd som tillerkännes
enligt denna konvention skall vara
minst intill utgången av tjugonde
året från det år:

a) då upptagningen företogs, i fråga
om fonogram och å dessa upptagna
framföranden;

b) då framförandet ägde rum, i
fråga om framföranden som icke upptagits
på fonogram;

c) då utsändningen ägde rum, i
fråga om radioutsändningar.

Artikel 15

1. Fördragsslutande stat äger i sin
lagstiftning föreskriva undantag från
det genom denna konvention tillförsäkrade
skyddet i följande fall:

a) utnyttjande för enskilt bruk;

b) utnyttjande av korta avsnitt
vid redogörelse för dagshändelse;

c) efemär upptagning, som ett radioförelag
gör med sina egna hjälpmedel
och för sina egna utsändningar; -

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1962

d) lorsqu’il y a utilisation uniquement
å des fins d’enseignement ou
de recherche scientifique.

2. Sans préjudice des dispositions
du paragraphe 1 ci-dessus, tout Etat
contractant a la faculté de prévoir
dans sa législation nationale, en ce
qui concerne la protection des artistes
interprétes ou exécutants, des producteurs
de phonogrammes et des
organismes de radiodiffusion, des limitations
de méme nature que celles
qui sont prévues dans cette législation
en ce qui concerne la protection
du droit d’auteur sur les oeuvres littéraires
et artistiques. Toutefois, des
licences obligatoires ne peuvent étre
instituées que dans la mesure ou elles
sont compatibles avec les dispositions
de la présente Convention.

Artide 16

1. En devenant partie ä la présente
Convention, tout Stat accepte toutes
les obligations et est admis ä tous
les avantages qu’elle prévoit. Toutefois,
un Etat pourra å tout moment
spécifier, dans une notification déposée
auprés du Secrétaire général
de 1’Organisation des Nations Unies :

n) en ce qui concerne 1’article 12 :

(i) qu’il n’appliquera aucune des
dispositions de cd artide ;

(ii) qu’il n’appliquera pas les dispositions
de cd artide en ce qui concerne
certaines utilisations ;

(iii) qu’il n’appliquera pas les dispositions
de cet artide en ce qui
concerne les phonogrammes dont le
producteur n’est pas ressortissant
d’un Etat contractant ;

(iv) qu’en ce qui concerne les
phonogrammes dont le producteur est
ressortissant d’un autre Etat contractant,
il limitera 1’étendue et la durée
de la protection prévue å cd artide,
å celles de la protection que ce dernier
Etat contractant accorde aux
phonogrammes fixés pour la premiére
fois par le ressortissant de
l’Etat auteur de la déclaration ;
toutefois, lorsque l’Etat contractant
dont le producteur est un ressortis -

(d) use solely for the purposes of
tqaching or scientific research.

2. Irrespective of paragraph 1 of
this Artide, any Contracting State
may, in its domestic laws and regulations,
provide for the same kinds of
limitations with regard to the protection
of performers, producers of
phonograms and broadcasting organisations,
as it provides for, in its
domestic laws and regulations, in
connexion with the protection of
Copyright in literary and artistic
works. However, compulsory licences
may be provided for only to the extent
to which they are compatible
with this Convention.

Artide 16

1. Any State, upon becoming party
to this Convention, shall be bound by
all the obligations and shall enjoy all
the benefits thereof. However, a State
may åt any time, in a notification deposited
with the Secretary-General of
the United Nations, declare that:

(a) as regards Artide 12:

(i) it will not apply the provisions
of that Artide;

(ii) it will not apply the provisions
of that Artide in respect of certain
u ses;

(iii) as regards phonograms the
producer of which is not a national
of another Contracting State, it will
not apply that Artide";

(iv) as regards phonograms the
producer of which is a national of
another Contracting State, it will limit
the protection provided for by that
Artide to the extent to which, and
to the term for which, the latter
State grants protection to phonograms
first fixed by a national of the
State making the déclaration; however,
the fact that the Contracting
State of which the producer is a national
does not grant the protection

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

d) utnyttjande enbart för undervisning
eller vetenskaplig forskning.

2. Utöver vad som stadgas i moment
1 äger fördragsslutande stat genom
sin lagstiftning föreskriva samma
slag av inskränkningar i skyddet
för utövande konstnärer, framställare
av fonogram och radioföretag, som
den genom sin lagstiftning föreskriver
i skyddet för upphovsrätten till litterära
och konstnärliga verk. Dock må
bestämmelser om tvångslicens endast
föreskrivas i den utsträckning de
äro förenliga med denna konvention.

Artikel 16

1. Stat, som blir medlem av denna
konvention, godkänner därmed alla
de förpliktelser och blir delaktig av
alla de förmåner som föreskrivas i
konventionen. Stat må dock när som
helst, genom meddelande som deponeras
hos Förenta Nationernas generalsekreterare,
förklara:

a) i fråga om artikel 12:

(i) att den icke kommer att tillämpa
någon av bestämmelserna i sagda
artikel;

(ii) att den icke kommer att tilllämpa
bestämmelserna i sagda artikel
såvitt avser vissa utnyttjanden;

(iii) att den icke kommer att tilllämpa
bestämmelserna i sagda artikel
såvitt avser fonogram vilkas framställare
ej är medborgare i annan fördragsslutande
stat;

(iv) att den, såvitt angår fonogram
vilkas framställare är medborgare i
annan fördragsslutande stat, kommer
alt begränsa omfattningen och varaktigheten
av det i sagda artikel föreskrivna
skyddet till vad som sistnämnda
stat härutinnan föreskriver
för fonogram, som för första gången
upptagits av medborgare i den stat
som avgivit förklaringen. Dock skall
den omständigheten, att den fördragsslutande
stat, i vilken framslällaren

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

sant n’accorde pas la protection au
méme bénéficiaire ou aux mémes bénéficiaires
que l’Etat contractant
auteur de la déclaration, ce fält ne
sera pas considéré comme constituant
une différence quant å 1’étendue de
la protection ;

b) en ce qui concerne 1’article 13,
qu’il n’appliquera pas les dispositions
de 1’alinéa d) de cet article ; si
un Etat contractant fait une telle déclaration,
les autres Etats contractants
ne seront pas tenus d’accorder
le droit prévu å 1’alinéa d) de 1’article
13 aux organismes de radiodiffusion
ayant leur siége social sur le territoire
de cet Etat.

2. Si la notification visée au paragraplie
1 du présent article est déposée
å une date postérieure å celle
du dépöt de ^instrument de ratification,
d’acceptation ou d’adhésion, elle
ne prendra effet que six mois apres
son dépöt.

Article 17

Tout Etat dont la législation nationale,
en vigueur au 26 octobre 1961,
accorde aux producteurs de phonogrammes
une protection établie en
fonction du seul critére de la fixation
pourra, par une notification déposée
auprés du Secrétaire général de l’Organisation
des Nations Unies en
méme temps que son instrument de
ratification, d’acceptation ou d’adhésion,
déclarer qu’il n’appliquera que
ce critére de la fixation aux fins de
1’article 5, et ce méme critére de la
fixation au lieu du critére de la nationalité
du producteur aux fins du
paragraphe 1, alinéa a), ch (iii) et
(iv), de 1’article 16.

Article 18

Tout Etat qui a fait l’une des déclarations
prévues å 1’article 5, paragraphe
3, å 1’article 6, paragraphe 2,
å 1’article 16, paragraphe 1 ou å l’article
17 peut, par une nouvelle notification
adressée au Secrétaire général
de l’Organisation des Nations
Unies, en réduire la portée ou la retirer.

to the same beneficiary or beneficiaries
as the State making the declaration
shall not be considered as a difference
in the extent of the protection; -

(b) as regards Article 13, it will
not apply item (d) of that Article; if
a Contracting State makes such a
déclaration, the other Contracting
States shall not be obliged to grant
the right referred to in Article 13,
item (d), to broadcasting organisations
whose headquarters are in that
State.

2. If the notification referred to in
paragraph 1 of this Article is made
after the date of the deposit of the
instrument of ratification, acceptance
or accession, the déclaration will become
effective six months after it has
been deposiled.

Article 17

Any State which, on October 26,
1961, grants protection to producers
of phonograms solely on the basis of
the criterion of fixation may, by a
notification deposited with the Secretary-General
of the United Nations åt
the time of ratification, acceptance or
accession, declare that it will apply,
for the purposes of Article 5, the criterion
of fixation alone and, för the
purposes of paragraph 1 (a) (iii)
and (iv) of Article 16, the criterion
of fixation instead of the criterion of
nationality.

Article 18

Any State which has deposited a
notification under paragraph 3 of
Article 5, paragraph 2 of Article 6,
paragraph 1 of Article 16 or Article
17, may, by a further notification deposited
with the Secretary-General of
the United Nations, reduce its scope
or withdraw it.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

är medborgare, såsom skyddsberättigade
icke erkänner samma grupp av
personer eller samma grupper av personer
som den stat som avgivit förklaringen,
icke anses som en skiljaktighet
i omfattningen av skyddet;

b) i fråga om artikel 13, att den icke
kommer att tillämpa bestämmelserna
under d) i sagda artikel; om
fördragsslutande stat avgiver sådan
förklaring, skola övriga fördragsslutande
stater icke vara pliktiga att tillerkänna
rätt enligt artikel 13 under

d) åt radioföretag, som hava sitt säte
inom denna stat.

2. Om meddelande som avses i moment
1 i denna artikel deponerats senare
än dokument om ratifikation,
godkännande eller anslutning, får
meddelandet verkan först sex månader
efter dess deposition.

Artikel 17

Stat, som den 26 oktober 1961 i sin
lagstiftning tillerkänner framställare
av fonogram skydd enbart på grundval
av upptagningskriteriet, äger, genom
meddelande som deponeras hos
Förenta Nationernas generalsekreterare
samtidigt med ratifikation, godkännande
eller anslutning, förklara
att den för ändamål som avses i artikel
5 kommer att enbart tillämpa sagda
upptagningskriterium och att den
för ändamål som avses i artikel 16
moment 1 under a) (iii) och (iv)
kommer att tillämpa upptagningskriteriet
i stället för nationalitetskriteriet.

Artikel 18

Stat, som deponerat meddelande
enligt artikel 5 moment 3, artikel 6
moment 2, artikel 16 moment 1 eller
artikel 17, äger, genom nytt meddelande
till Förenta Nationernas generalsekreterare,
begränsa dess räckvidd
eller återkalla det.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1962

Article 19

Nonobstant toutes autres dispositions
de la présente Convention, l’article
7 cessera d’étre applicable des
qu’un artiste interpréte ou exécutant
aura donné son consentement å l’inclusion
de son exécution dans une
fixation d’images ou d’images et de
sons.

Article 20

1. La présente Convention ne porte
pas atteinte aux droits acquis dans
l’un quelconque des Etats contractants
antérieurement å la date de
1’entrée en vigueur pour cet Etat de
la Convention.

2. Aucun Etat contractant ne sera
tenu d’appliquer les dispositions de
la présente Convention å des exécutions,
ou å des émissions de radiodiffusion
ayant eu lieu, ou å des
phonograinmes enregistrés, antérieurement
å la date de l’entrée en vigueur
pour cet Etat de la Convention.

Article 21

La protection prévue par la présente
Convention ne saurait porter
atteinte å celle dont pourraient bénéficier
autrement les artistes interprétes
ou exécutants, les producteurs
de phonogrammes et les organismes
de radiodiffusion.

Article 22

Les Etats contractants se réservent
le droit de prendre entre eux des
arrangements particuliers, en tant que
ees arrangements conféreraient aux
artistes interprétes ou exécutants, aux
producteurs de phonogrammes ou
aux organismes de radiodiffusion des
droits plus étendus que ceux accordés
par la présente Convention ou
qu’ils renfermeraient d’autres dispositions
non contraires å celle-ci.

Article 23

La présente Convention sera déposée
auprés du Secrétaire général de
1’Organisation des Nations Unies.
Elle est ouverte, jusqu’å la date du 30

Article 19

Notwithstanding anything in this
Convention, once a performer has
consented to the incorporation of his
performance in a visual or audiovisual
fixation, Article 7 shall have no
further application.

Article 20

1. This Convention shall not prejudice
rights acquired in any Contraeting
State before the date of Corning
into force of this Convention for
that State.

2. No Contracting State shall be
bound to apply the provisions of this
Convention to performances or broadcasts
which took place, or to phonograms
which were fixed, before the
date of coming into force of this
Convention for that State.

Article 21

The protection provided for in this
Convention shall not prejudice any
protection otherwise secured to performers,
producers of phonograms
and broadeasting organizations.

Article 22

Contracting States reserve the right
to enter into special agreements
among themselves in so far as such
agreements grant to performers, producers
of phonograms or broadeasting
organisations more extensive
rights than those granted by this Convention
or contain other provisions
not contrary to this Convention.

Article 23

This Convention shall be deposited
with the Secretary-General of the United
Nations. It shall be open until June
30, 1962 for signature by any State

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

Artikel 19

Utan hinder av vad som eljest stadgas
i denna konvention skall gälla att
artikel 7 upphör att äga tillämpning,
sedan utövande konstnär samtyckt
till att hans framförande medtages i
en upptagning av bilder eller av bilder
och ljud.

Artikel 20

1. Denna konvention gör icke intrång
i rättigheter, som förvärvats i
fördragsslutande stat innan konventionen
trätt i kraft för den staten.

2. Fördragsslutande stat är icke
pliktig att tillämpa bestämmelserna i
denna konvention på framföranden
eller radioutsändningar som ägt rum
eller på fonogram som upptagits innan
konventionen trätt i kraft för
sagda stat.

Artikel 21

Skydd enligt denna konvention gör
icke intrång i skydd, som på andra
grunder må tillkomma utövande
konstnärer, framställare av fonogram
samt radioföretag.

Artikel 22

De fördragsslutande staterna förbehålla
sig rätt att sinsemellan träffa
särskilda överenskommelser, i den
mån dessa tillerkänna utövande
konstnärer, framställare av fonogram
samt radioföretag mera vidsträckta
rättigheter än dem som äro bestämda
i denna konvention eller eljest innehålla
bestämmelser vilka icke strida
mot denna.

Artikel 23

Denna konvention skall deponeras
hos Förenta Nationernas generalsekreterare.
Den står öppen, intill den 30
juni 1962, för undertecknande av stat,

3 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 151

Kungl. Maj:ts proposition nr i51 år 1962

juin 1962, å la signature des Etats
invités ä la Conférence diplomatique
sur la protection internationale des
artistes interprétes ou exécutants, des
producteurs de phonogrammes et des
organisines de radiodiffusion, qui
sont parties å la Convention universelle
sur le droit d’auteur ou membres
de l’Union internationale pour
la protection des oeuvres littéraires
et artistiques.

Article 24

1. La présente Convention sera
soumise å la ratification ou å l’acceptation
des Etats signataires.

2. La présente Convention sera
ouverte å 1’adhésion des Etats invités
å la Conférence désignée å l’article
23, ainsi qu’ä l’adhésion de tout
Etat membre de ^Organisation des
Nations Unies, å condition que 1’Etat
adhérant soit partie å la Convention
universelle sur le droit d’auteur ou
membre de l’Union internationale
pour la protection des oeuvres littéraires
et artistiques.

3. La ratification, 1’acceptation ou
l’adhésion se fera par le dépot d’un
instrument å cet effet auprés du
Secrétaire général de 1’Organisation
des Nations Unies.

Article 25

1. La présente Convention entrera
en vigueur trois mois apres la date
du dépot du sixiéme instrument de
ratification, d’acceptation ou d’adhésion.

2. Par la suite, la Convention entrera
en vigueur, pour chaque Etat,
trois mois apres la date du dépot de
son instrument de ratification, d’acceptation
ou d’adhésion..

Article 26

1. Tout Etat contractant s’engage å
prendre, conformément aux dispositions
de sa constitution, les mesures
nécessaires pour assurer 1’application
de la présente Convention.

2. Au moment du dépot de son instrument
de ratification, d’acceptation
ou d’adhésion, tout Etat doit

invited to the Diplomatic Conference
on the International Protection of
Performers, Producers of Phonograms
and Broadcasting Organisations
which is a party to the Universal
Copyright Convention or a member of
the International Union for the Protection
of Literary and Artistic
Works.

Article 24

1. This Convention shall be subject
to ratification or acceptance by the
signatory States.

2. This Convention shall be open
for accession by any State invited to
the Conference referred to in Article
23, and by any State Member of the
United Nations, provided that in either
case such State is a party to the
Universal Copyright Convention or a
member of the International Union
for the Protection of Literary and Artistic
Works.

3. Ratification, acceptance or accession
shall be effected by the deposit
of an instrument to that effect with
the Secretary-General of the United
Nations.

Article 25

1. This Convention shall come into
force three months after the date of
deposit of the sixth instrument of ratification,
acceptance or accession.

2. Subsequently, this Convention
shall come into force in respect of
each State three months after the date
of deposit of its instrument of ratification,
acceptance or accession.

Article 26

1. Each Contracting State undertakes
to adopt, in accordance with its
Constitution, the measures necessary
to ensure the application of this Convention.

2. Åt the time of deposit of its instrument
of ratification, acceptance
or accession, each State must be in a

Kungl. Maj:ts proposition nr i51 år 1962

som inbjudits till den diplomatiska
konferensen rörande internationellt
skydd för utövande konstnärer, framställare
av fonogram samt radioföretag
och som är part i Världskonventionen
om upphovsrätt eller är medlem
av Internationella unionen för
skydd av litterära och konstnärliga
verk.

Artikel 24

1. Denna konvention skall ratificeras
eller godkännas av de stater som
undertecknat den.

2. Denna konvention är öppen för
anslutning från stat, som inbjudits
till den i artikel 23 nämnda konferensen
eller som är medlem av Förenta
Nationerna, under förutsättning att
staten är part i Världskonventionen
om upphovsrätt eller är medlem av
Internationella unionen för skydd av
litterära och konstnärliga verk.

3. Ratifikation, godkännande eller
anslutning sker genom att dokument i
ämnet deponeras hos Förenta Nationernas
generalsekreterare.

Artikel 25

1. Denna konvention träder i kraft
tre månader efter det att sex dokument
om ratifikation, godkännande
eller anslutning deponerats.

2. Därefter träder konventionen i
kraft gentemot varje särskild stat tre
månader efter det att staten deponerat
sitt dokument om ratifikation,
godkännande eller anslutning.

Artikel 26

1. Fördragsslutande stat förpliktar
sig att, i överensstämmelse med sin
författning, genomföra åtgärder som
äro erforderliga för att säkerställa
tillämpning av konventionen.

2. Då stat deponerar sitt dokument
om ratifikation, godkännande eller
anslutning, skall den enligt sin lag -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

étre en mesure, conformément å sa position under its domestic law to
législation nationale, d’appliquer les give effect to the terms of this Condispositions
de la présente Conven- vention.
tion.

Article 27

1. Tout Etat pourra, au moment de
la ratification, de 1’acceptation ou de
1’adhésion, ou å tout moment ultérieur,
déclarer par une notification
adressée au Secrétaire général de
1’Organisation des Nations Unies, que
la présente Convention s’étendra å
1’ensemble ou å l’un quelconque des
territoires dont il assure les relations
internationales, å condition que
la Convention universelle sur le droit
d’auteur ou la Convention internationale
pour la protection des oeuvres
littéraires et artistiques soit applicable
aux territoires dont il s’agit.
Cette notification prendra effet trois
mois apres la date de sa réception.

2. Les déclarations et notifications
visée å 1’article 5, paragraphe 3, å
1’article 6, paragraphe 2, å 1’article
16, paragraphe 1, å 1’article 17 ou å
1’article 18, peuvent étre étendues å
1’ensemble ou å Pun quelconque des
territoires visés au paragraphe qui
préccde.

Article 28

1. Tout Etat contractant aura la
faculté de dénoncer la présente Convention,
soit en son nom propre, soit
au nom de Pun quelconque ou de 1’ensemble
des territoires visés å Particle
27.

2. La dénonciation sera faite par
une notification adressée au Secrétaire
général de POrganisation des
Nations Unies et prendra effet douze
mois apres la date å laquelle la notification
aura été recue.

3. La faculté de dénonciation prévue
au présent article ne pourra étre
exercée par un Etat contractant avant
1’expiration d’une période de cinq
ans å compter de la date å partir de
laquelle la Convention est entrée en
vigueur å Pégard dudit Etat.

4. Tout Etat contractant cesse
d’étre partie å la présente Convention

Article 27

1. Any State may, åt the time of ratification,
acceptance or accession, or
åt any time thereafter, declare by notification
addressed to the SecretaryGeneral
of the United Nations that
this Convention shall extend to all or
any of the territories for whose International
relations it is responsible,
provided that the Universal Copyright
Convention or the International Convention
for the Protection of Literary
and Artistic Works applies to the territory
or territories concerned. This
notification shall take effect three
months after the date of its receipt.

2. The notifications referred to in
paragraph 3 of Article 5, paragraph 2
of Article 6, paragraph 2 of Article 16
and Articles 17 and 18, may be extended
to cover all or any of the territories
referred to in paragraph 1 of this
Article.

Article 28

1. Any Contracting State may denounce
this Convention, on its own
behalf, or on behalf of all or any of
the territories referred to in Article
27.

2. The denunciation shall be effected
by a notification addressed to
the Secretary-General of the United
Nations and shall take effect twelve
months after the date of receipt of the
notification.

3. The right of denunciation shall
not be exercised by a Contracting
State before the expiry of a period of
five years from the date on which the
Convention came into force with respect
to that State.

4. A Contracting State shall cease
to be a party to this Convention from

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

stiftning vara i stånd att tillämpa
konventionens bestämmelser.

Artikel 27

1. Varje stat äger att vid ratifikation,
godkännande eller anslutning eller
senare, genom meddelande till
Förenta Nationernas generalsekreterare,
förklara att denna konvention
skall utsträckas till område, för vars
internationella förbindelser staten
svarar, under förutsättning att
Världskonventionen om upphovsrätt
eller Internationella konventionen för
skydd av litterära och konstnärliga
verk är tillämplig inom detta område.
Sådant meddelande får verkan tre
månader efter att det mottagits.

2. Förklaringar och meddelanden,
som avses i artikel 5 moment 3, artikel
6 moment 2, artikel 16 moment 2
samt artiklarna 17 och 18, kunna utsträckas
till område som avses i föregående
moment.

Artikel 28

1. Fördragsslutande stat må uppsäga
konventionen för egen del eller
med avseende å sådant område som
avses i artikel 27.

2. Uppsägning sker genom meddelande
till Förenta Nationernas generalsekreterare
och får verkan tolv
månader efter det att meddelandet
mottagits.

3. Rätt till uppsägning enligt denna
artikel kan icke utövas av fördragsslutande
stat förrän fem år förflutit
från det konventionen trätt i
kraft gentemot staten.

4. Fördragsslutande stat upphör
att vara part i denna konvention från

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

des le moment ou il ne serait plus ni
partie å la Convention universelle sur
le droit d’auteur ni membre de
l’Union internationale pour la protection
des oeuvres littéraires et artistiques.

5. La présente Convention cesse
d’étre applicable å tout territoire visé
å 1’article 27, dés le moment ou ni la
Convention universelle sur le droit
d’auteur ni la Convention internationale
pour la protection des oeuvres
littéraires et artistiques ne s’appliquerait
plus å ce territoire.

Article 29

1. Apres que la présente Convention
aura été en vigueur pendant cinq
ans, tout Etat contractant pourra,
par une notification adressée au Secrétaire
général de 1’Organisation des
Nations Unies, demander la convocation
d’une conférence å l’effet de reviser
la Convention. Le Secrétaire général
notifiera cette demande å tous
les Etats contractants. Si, dans un
délai de six mois å dater de la notification
adressée par le Secrétaire
général de 1’Organisation des Nations
Unies, la moitié au moms des Etats
contractants lui signifient Ieur assentiment
å cette demande, le Secrétaire
général en informera la Directeur général
du Bureau international du
Travail, le Directeur général de I’Organisation
des Nations Unies pour
1’éducation, la science et la culture et
le Directeur du Bureau de l’Union internationale
pour la protection des
oeuvres littéraires et artistiques, qui
convoqueront une conférence de revision
en collaboration avec le Comité
intergouvernemental prévu å
1’article 32.

2. Toute revision de la présente
Convention devra étre adoptée å la
majorité des deux tiers des Etats présents
å la Conférence de revision å
condition que cette majorité comprenne
les deux tiers des Etats qui, å
la date de la Conférence de revision,
sont parties å la Convention.

3. Au cas ou une nouvelle Convention
portant revision totale ou

that time when it is neither a party to
the Universal Copyright Convention
nor a member of the International
Union for the Protection of Literary
and Artistic Works.

5. This Convention shall cease to
apply to any territory referred to in
Article 27 from that time when neither
the Universal Copyright Convention
nor the International Convention
for the Protection of Literary and Artistic
Works applies to that territory.

Article 29

1. After this Convention has been in
force for five years, any Contracting
State may, by notification addressed
to the Secretary-General of the
United Nations, request that a conference
be convened for the purpose of
revising the Convention. The Secretary-General
shall notify all Contracting
States of this request. If, within a
period of six months following the
date of notification by the SecretaryGeneral
of the United Nations, not
less than one half of the Contracting
States notify him of their concurrence
with the request, the Secretary-General
shall inform the Director-General
of the International Labour Office,
the Director-General of the United
Nations Educational, Scientific and
Cultural Organization and the Director
of the Bureau of the International
Union for the Protection of Literary
and Artistic Works, who shall convene
a revision conference in co-operation
with the Intergovernmental
Committee provided for in Article 32.

2. The adoption of any revision of
this Convention shall require an affirmative
vote by two-thirds of the
States attending the revision conference,
provided that this majority includes
two-thirds of the States which,
åt the time of the revision conference,
are parties to the Convention.

3. In the event of adoption of a
Convention revising this Convention

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

den tidpunkt, då den varken är part i
Världskonventionen om upphovsrätt
eller är medlem av Internationella
unionen för skydd av litterära och
konstnärliga verk.

5. Denna konvention upphör att
vara tillämplig inom område som avses
i artikel 27 från den tidpunkt, då
varken Världskonventionen om upphovsrätt
eller Internationella konventionen
för skydd av litterära och
konstnärliga verk är tillämplig inom
området.

Artikel 29

1. Sedan denna konvention varit i
kraft under fem år, äger varje fördragsslutande
stat, genom meddelande
till Förenta Nationernas generalsekreterare,
begära att en konferens
sammankallas för revision av konventionen.
, Generalsekreteraren skall
meddela alla de fördragsslutande staterna
om sådan begäran. Om minst
hälften av staterna, inom sex månader
från generalsekreterarens meddelande,
giva denne tillkänna att de instämma
i sagda begäran, skall generalsekreteraren
därom underrätta generaldirektören
för Internationella arbetsbyrån,
generaldirektören för Förenta
Nationernas organisation för
uppfostran, vetenskap och kultur och
direktören för byrån för Internationella
unionen för skydd av litterära
och konstnärliga verk; dessa skola
sammankalla en konferens för revision
av konventionen i samarbete med
den kommitté av regeringsrepresentanter
som avses i artikel 32.

2. För revision av denna konvention
fordras en majoritet av två tredjedelar
av de stater som äro närvarande
vid revisionskonferensen, varvid
tillika fordras att denna majoritet
inbegriper två tredjedelar av de stater
som vid tiden för revisionskonferensen
äro parter i konventionen.

3. Antages en ny konvention, som
helt eller delvis innebär revision av

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

partielle de la présente Convention
serait adoptée, et å moms que la
nouvelle Convention ne dispose autrement
:

a) la présente Convention cessera
d’étre ouverte å la ratification, å l’acceptation
ou å 1’adhésion å partir de
la date d’entrée en vigueur de la nouvelle
Convention portant revision ;

b) la présente Convention demeurera
en vigueur en ce qui concerne
les rapports avec les Etats contractants
qui ne deviendront pas parties
å la nouvelle Convention.

Article 30

Tout différend entre deux ou
plusieurs Etats contractants concernant
l’interprétation ou 1’application
de la présente Convention, qui ne
sera pas réglé par voie de négociation,
sera, å la requéte de l’une des
parties au différend, porté devant la
Cour internationale de Justice pour
qu’il soit statué par celle-ci, å inoins
que les Etats eu cause ne conviennent
d’un autre mode de réglement.

Article 31

Sans préjudice des dispositions de
1’article 5, paragraphe 3, de 1’article
6, paragraphe 2, de 1’article 16, paragraphe
1, et de 1’article 17, aucune
réserve n’est admise å la présente
Convention.

Article 32

1. Il est institué un Comité intergouvernemental
ayant pour mission :

a) d’examiner les questions relatives
å 1’application et au fonctionnement
de la présente Convention ;

b) de réunir les propositions et de
préparer la documentation concernant
d’éventuelles revisions de la
Convention.

2. Le Comité se composera de représentants
des Etats contractants,
choisis en tenant compte d’une reparation
géographique équitable. Le
nombre des membres du Comité sera
de six si celui des Etats contractants
est inférieur ou égal å douze, de neuf

in whole or in part, and unless the
revising Convention provides otherwise: (a)

this Convention shall cease to
be open to ratification, acceptance or
accession as from the date of entry
into force of the revising Convention;

(b) this Convention shall remain
in force as regards relations between
or with Contracting States which
have not become parties to the revising
Convention.

Article 30

Any dispute which may arise between
two or more Contracting States
concerning the interpretation or application
of this Convention and
which is not settled by negotiation
shall, åt the request of anyone of the
parties to the dispute, be referred to
the International Court of Justice
for decision, unless they agree to anotlier
mode of settlement.

Article 31

Without prejudice to the provisions
of paragraph 3 of Article 5, paragraph
2 of article 6, paragraph 1 of Article
16 and Article 17, no reservation may
be made to this Convention.

Article 32

1. An Intergovernmental Committee
is hereby established with the following
dulies:

(a) to study questions concerning
the application and operation of this
Convention; and

(b) to collect proposals and to prepare
documentation for possible revision
of this Convention.

2. The Committee shall consist of
representatives of the Contracting
States, chosen with due regard to
equitable geographical distribution.
The number of members shall be six
if there are twelve Contracting States
or less, nine if there are thirteen to

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

förevarande konvention, skall, där
den nya konventionen icke annorlunda
föreskriver, gälla:

a) att förevarande konvention
skall upphöra att vara öppen för ratifikation,
godkännande eller anslutning
från och med den dag då den
nya konventionen träder i kraft;

b) att förevarande konvention
skall förbliva i kraft mellan de fördragsslutande
stater som icke blivit
parter i den nya konventionen.

Artikel 30

Varje tvist, som uppkommer mellan
två eller flera fördragsslutande stater
angående tolkningen eller tillämpningen
av denna konvention och som icke
kan biläggas genom förhandling,
skall, på begäran av någon av parterna,
hänskjutas till Internationella
domstolen för avgörande, därest icke
de berörda staterna överenskomma
om annat sätt för reglering av tvisten.

Artikel 31

Utan förfång för bestämmelserna i
artikel 5 moment 3, artikel 6 moment
2, artikel 16 moment 1 och artikel 17
gäller att förbehåll mot denna konvention
icke äro tillåtna.

Artikel 32

1. En kommitté av regeringsrepresentanter
bildas, som skall hava följande
uppgifter:

a) att undersöka frågor om tilllämpningen
och genomförandet av
denna konvention;

b) att sammanställa förslag och
utarbeta skriftligt material för eventuella
revisioner av konventionen.

2. Kommittén skall bestå av representanter
för de fördragsslutande staterna,
vilka skola utses med skälig
hänsyn till lämplig geografisk representation.
Antalet medlemmar i kommittén
skall vara sex, om antalet fördragsslutande
stater understiger eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

si le nombre des Etats contractants eighteen Contracting States and
est de treize å dix-huit, et de douze si twelve if there are more than eighteen
le nombre des Etats contractants dé- Contracting States,
passe dix-huit.

3. Le Comité sera constitué douze
mois apres 1’entrée en vigueur de la
Convention, å la suite d’un scrutin
organisé entre les Etats contractants
— lesquels disposeront chacun d’une
voix — par le Directeur général du
Bureau international du Travail, le
Directeur général de 1’Organisation
des Nations Unies pour 1’education,
la Science et la culture, et le Directeur
du Bureau de l’Union internationale
pour la protection des oeuvres littéraires
et artistiques, conformément å
des régles qui auront été approuvées
au préalable par la majorité absolue
des Etats contractants.

4. Le Comité élira son président et
son bureau. Il établira un réglement
intérieur portant en particulier sur
son fonctionnement futur et sur son
mode de renouvellement ; ce réglement
devra notamment assurer un
roulement entre les divers Etats contractants.

5. Le secrétariat du Comité sera
composé de fonctionnaires du Bureau
international du Travail, de l’Organisation
des Nations Unies pour Féducation,
la science et la culture, et du
Bureau de 1’Union internationale
pour la protection des oeuvres littéraires
et artistiques désignés respectivement
par les Directeurs généraux
et le Directeur des trois institutions
intéressées.

6. Les réunions du Comité, qui
sera convoqué chaque fois que la majorité
de ses membres le jugera utile,
se tiendront successivement aux
siéges respectifs du Bureau international
du Travail, de 1’Organisation
des Nations Unies pour 1’éducation,
la science et la culture, et du Bureau
de 1’Union internationale pour la protection
des oeuvres littéraires et artistiques.

7. Les frais des membres du Co -

3. The Committee shall be constituted
twelve months after the Convention
comes into force by an election
organised among the Contracting
States, each of which shall have one
vote, by the Director-General of the
International Labour Office, the Director-General
of the United Nations
Educational, Scientific and Cultural
Organization and the Director of the
Bureau of the International Union för
the Protection of Literary and Artistic
Works, in accordance with rules
previously approved by a majority of
all Contracting States.

4. The Committee shall elect its
Chairman and officers. It shall establish
its own rules of procedure. These
rules shall in particular provide for
the future operation of the Committee
and for a method of selecting its
members for the future in such a way
as to ensure rotation among the various
Contracting States.

5. Officials of the International Labour
Office, the United Nations Educational,
Scientific and Cultural Organization
and the Bureau of the International
Union for the Protection of
Literary and Artistic Works, designated
by the Directors-General and
the Director thereof, shall constitute
the Secretariat of the Committee.

6. Meetings of the Committee,
which shall be convened whenever a
majority of its members deems it necessary,
shall be held successively åt
the headquarters of the International
Labour Office, the United Nations
Educational, Scientific and Cultural
Organization and the Bureau of the
International Union for the Protection
of Literary and Artistic Works.

7. Expenses of members of the

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 dr 1962

uppgår till tolv; nio, om antalet fördragsslutande
stater är tretton till
aderton; och tolv, om antalet fördragsslutande
stater överstiger aderton.

3. Kommittén skall bildas tolv månader
efter det att konventionen trätt
i kraft, genom val av de fördragsslutande
staterna, vilka därvid äga envar
en röst; valet organiseras av generaldirektören
för Internationella arbetsbyrån,
generaldirektören för Förenta
Nationernas organisation för uppfostran,
vetenskap och kultur och direktören
för byrån för Internationella
unionen för skydd av litterära och
konstnärliga verk, enligt regler som i
förväg antagits av majoriteten av de
fördragsslutande staterna.

4. Kommittén utser ordförande och
övriga funktionärer. Den fastställer
själv sin förhandlingsordning. Denna
skall särskilt innehålla föreskrifter
om kommitténs framtida verksamhet
ävensom om dess förnyelse, varvid
särskilt skall tillses att medlemskap
roterar mellan de fördragsslutande
staterna.

5. Kommitténs sekretariat skall bestå
av tjänstemän från Internationella
arbetsbyrån, Förenta Nationernas organisation
för uppfostran, vetenskap
och kultur samt byrån för Internationella
unionen för skydd av litterära
och konstnärliga verk, utsedda av gegeneraldirektörerna,
respektive direktören,
för dessa organisationer.

6. Kommitténs sammanträden, som
skola äga rum då majoriteten av dess
medlemmar finner det erforderligt,
skola hållas successivt på de ställen,
där Internationella arbetsbyrån, Förenta
Nationernas organisation för
uppfostran, vetenskap och kultur
samt byrån för Internationella unionen
för skydd av litterära och konstnärliga
verk hava sina säten.

7. Utgifterna för kommittémedlem -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

mité seront å la charge de leurs gouvernements
respectifs.

Artide 33

1. La présente Convention est établie
en francais, en anglais et en espagnol,
ees trois textes faisant également
foi.

2. Il sera, d’autre part, établi des
textes officiels de la présente Convention
en allemand, en italien et en
portugais.

Article 34

1. Le Secrétaire général de l’Organisation
des Nations Unies informera
les Etats invités å la Conférence désignée
å l’article 23 et tout Etat
membre de 1’Organisation des Nations
Unies, ainsi que le Directeur général
du Bureau international du
Travail, le Directeur général de l’Organisation
des Nations Unies pour
l’éducation, la Science et la eulture,
et le Directeur du Bureau de l’Union
internationale pour la protection des
oeuvres littéraires et artistiques :

a) du dépöt de tout instrument de
ratification, d’acceptation ou d’adhésion
;

b) de la date d’entrée en vigueur
de la Convention ;

c) des notifications, déclarations et
toutes autres Communications prévues
å la présente Convention ;

d) de tout cas ou se produirait
l’une des situations envisagées aux
paragraphes 4 et 5 de l’article 28.

2. Le Secrétaire général de l’Organisation
des Nations Unies informera
également le Directeur général du
Bureau international du Travail, le
Directeur général de 1’Organisation
des Nations Unies pour 1’éducation, la
Science et la eulture et le Directeur
du Bureau de l’Union internationale
pour la protection des oeuvres littéraires
et artistiques des demandes
qui lui seront notifiées, aux termes
de 1’article 29, ainsi que de toute
communication regue des Etats contraetants
au sujet de la revision de la
présente Convention.

En foi de quoi les soussignés, du -

Committee shall be home by their respective
Governments.

Article 33

1. The present Convention is drawn
up in English, French and Spanish,
the three texts being equally authentic.

2. In addition, official texts of the
present Convention shall be drawn up
in German, Italian and Portuguese.

Article 34

1. The Secretary-General of the
United Nations shall notify the States
invited to the Conference referred to
in Article 23 and every State Member
of the United Nations, as well as the
Director-General of the International
Labour Office, the Director-General
of the United Nations Educational,
Scientific and Cultural Organization
and the Director of the Bureau of the
International Union for the Protection
of Literary and Artistic Works:

(a) of the deposit of each instrument
of ratification, acceptance or
accession;

(b) of the date of entry into force
of the Convention;

(d) if any of the situations referred
to in paragraphs 4 and 5 of Article
28 arise.

2. The Secretary-General of the
United Nations shall also notify the
Director-General of the International
Labour Office, the Director-General
of the United Nations Educational,
Scientific and Cultural Organization
and the Director of the Bureau of the
International Union for the Protection
of Literary and Artistic Works
of the requests communicated to him
in accordance with Article 29, as well
as of any communication received
from the Contracting States concerning
the revision of the Convention.

In faith wrhereof, the undersigned,

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

marna skola bestridas av dessas regeringar.

Artikel 33

1. Denna konvention är avfattad på
engelska, franska och spanska. De tre
texterna skola äga lika vitsord.

2. Officiella texter av denna konvention
skola dessutom upprättas på
tyska, italienska och portugisiska.

Artikel 34

1. Förenta Nationernas generalsekreterare
skall underrätta de stater
som inbjudits till den i artikel 23
nämnda konferensen och alla stater
som äro medlemmar av Förenta Nationerna,
ävensom generaldirektören
för Internationella arbetsbyrån, generaldirektören
för Förenta Nationernas
organisation för uppfostran, vetenskap
och kultur samt direktören för
byrån för Internationella unionen för
skydd av litterära och konstnärliga
verk:

a) om varje deposition av dokument
om ratifikation, godkännande
eller anslutning;

b) om dagen för konventionens
ikraftträdande;

c) om meddelanden, förklaringar
och andra underrättelser som avses i
denna konvention;

d) om fall som avses i artikel 28
momenten 4 och 5.

2. Förenta Nationernas generalsekreterare
skall likaledes underrätta generaldirektören
för Internationella
arbetsbyrån, generaldirektören för
Förenta Nationernas organisation för
uppfostran, vetenskap och kultur
samt direktören för byrån för Internationella
unionen för skydd av litterära
och konstnärliga verk om sådan
till honom meddelad begäran, som avses
i artikel 29, ävensom om de meddelanden
rörande revision av denna
konvention, som han mottager från
de fördragsslutande staterna.

Till bekräftelse härav hava under -

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

ment autorisés å cet effet, ont signé
la présente Convention.

Fält å Rome, le 26 octobre 1961, en
un seul exemplaire en frangais, en
anglais et en espagnol. Des copies
certifiées conformes seront remises
par le Secrétaire général de l’Organisation
des Nations Unies å tous les
Etats invités å la Conférence désignée
å 1’article 23 et å tout Etat membre
de 1’Organisation des Nations Unies,
ainsi qu’au Directeur général du Bureau
international du Travail, au Directeur
général de 1’Organisation des
Nations Unies pour 1’éducation, la
Science et la culture, et au Directeur
du Bureau de l’Union internationale
pour la protection des oeuvres littéraires
et artistiques.

being duly authorised thereto, have
signed this Convention.

Done åt Rome, this twenty-sixth
day of October 1961, in a single copy
in the English, French and Spanish
languages. Certified true copies shall
be delivered by the Secretary-General
of the United Nations to all the States
invited to the Conference referred to
in Article 23 and to every State Member
of the United Nations, as well as
to the Director-General of the International
Labour Office, the DirectorGeneral
of the United Nations Educational,
Scientific and Cultural Organization
and the Director of the Bureau
of the International Union för
the Protection of Literary and Artistic
Works.

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1962

tecknade, därtill vederbörligen bemyndigade,
underskrivit denna konvention.
.

Som skedde i Rom den 26 oktober
1961, i ett enda exemplar på engelska,
franska och spanska. Förenta Nationernas
generalsekreterare skall sända
vederbörligen bestyrkta avskrifter
till samtliga stater som inbjudits till
den i artikel 23 nämnda konferensen
och till varje stat som är medlem av
Förenta Nationerna, ävensom till generaldirektören
för Internationella
arbetsbyrån, till generaldirektören för
Förenta Nationernas organisation för
uppfostran, vetenskap och kultur och
till direktören för byrån för Internationella
unionen för skydd av litterära
och konstnärliga verk.

Stockholm 1962. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

6203 il