Kungl. Maj:ts proposition nr 150 (Proposition 1952:150)

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Nr 150.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat 11 till riksstaten för budgetåret
1951/52; given Stockholms slott den 14 mars 1952.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Såsom i propositionen nr 2 till innevarande års riksdag framhölls böra
anslagsäskandena å tilläggsstat sammanfattas i två propositioner, en avgiven
vid riksdagens början och en vid slutet av den för budgetpropositionernas
avlämnande fastställda tiden.

De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det
nu löpande budgetåret, ha uppförts dels å tilläggsstat I som fastställts av
1951 års riksdag vid dess höstsession (r. skr. 1951:382), och dels å tillläggsstat
II, som avser anslagsäskanden till innevarande års riksdag. Efter
1 Bihang till riksdagens protokoll 19Ö2. 1 samt. Nr 1,50.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

anmälan av propositionen nr 2 ha anslagsäskanden å tilläggsstat II beslutats
av Kungl. Maj :t i propositionerna nr 60, 85, 86, 100, 122, 123 och 128.

De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för
innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, ha tidigare
denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har
Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1-—15). En förteckning över av Kungl. Maj :t å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 till och med denna dag
äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde få bifogas
statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av förteckningen framgår att — med beaktande jämväl av nyssnämnda
nya framställningar om anslag — efter det propositionen nr 2 till årets
riksdag framlades, å tilläggsstat äskats 222,58 miljoner kronor å driftbudgeten
och 84,16 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Å tilläggsstat I ha tidigare av riksdagen anvisats anslag om tillhopa 55
miljoner kronor å driftbudgeten och 70 miljoner kronor å kapitalbudgeten,
varjämte å tilläggsstat II äskats anslag om 138,42 miljoner kronor å driftbudgeten
och 365,68 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid bifall till de efter
avlämnande av propositionen nr 2 till och med denna dag gjorda ytterligare
anslagsäskanden å tilläggsstat II skulle anslagen å tilläggsstater till riksstaten
för innevarande budgetår uppgå till sammanlagt för driftbudgeten
416,oo miljoner kronor och för kapitalbudgeten 519,84 miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Nils Fjellander.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1952.

Närvarande:

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt
anför därvid följande.

B. Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet.

[1] Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för
justitiekanslersämbetet upptagna anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
personal är fastställd till 15 000 kronor.

I skrivelse den 11 februari 1952 har justitiekanslersämbetet anmält att de
sammanlagda utgifter, som under innevarande budgetår skola gäldas med
medel från anslagsposten, beräknas uppgå till 50 250 kronor. En förstärkning
av anslagsposten med 35 250 kronor är således påkallad. Det ökade medelsbehovet
beror till största delen på extraordinära arbetsuppgifter, som anförtrotts
ämbetet av Kungl. Maj :t och som nödvändiggjort särskilda utredningar.
Kostnaderna för de för sådana utredningar anlitade arbetskrafterna
beräknas till 22 450 kronor. Vidare besväras ämbetet av en avsevärd arbetsbalans,
som det icke varit möjligt att i större utsträckning nedbringa. Med
hänsyn till angelägenheten av att balansen avarbetas måste ämbetet anställa
extra arbetskraft i större omfattning än vad ämbetet beräknade vid avgivande
av sina anslagsäskanden för innevarande budgetår. Ämbetet har förut
för Kungl. Maj :t anmält att kostnaderna för denna ytterligare arbetskraft
beräknades till 9 000 kronor. Detta belopp avsåg kostnaden för vikarie för
justitiekanslern under partiell tjänstledighet för denne. Något belopp för

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

anställande av ytterligare föredragande beräknades ej. Emellertid skulle
det vara av värde om under någon tid ännu en föredragande kunde biträda
ämbetet. En särskild anledning till behovet av en sådan arbetskraft utgöres
av den omständigheten, att ämbetet efter avgivandet av nyss berörda anmälan
måst vidkännas ett visst bortfall av arbetsbiträde utan att någon
motsvarande besparing uppstått på icke-ordinarieposten. Sålunda har sedan
den 1 oktober 1951 en befattningshavare, som tidigare tjänstgjort på halvtid
och då varit lönegradsplacerad — en rådman i Stockholm, anställd hos ämbetet
sedan 1925 — i stället tjänstgjort allenast två timmar dagligen mot ett
arvode, som i sin helhet belastat icke-ordinarieposten och som bestämts till
samma belopp som den grundlön han tidigare uppburit. Härigenom har behov
uppkommit av extra arbetskraft under innevarande budgetår, motsvarande
omkring 350 timmar eller i det närmaste en heltidstjänstgörande föredragande
under två månader. Kostnaden för en sådan föredragande beräknas
till 3 800 kronor. I enlighet med det anförda skulle det ytterligare
medelsbehovet under ifrågavarande anslagspost uppgå till (22 450 -f- 9 000
+ 3 800) 35 250 kronor.

Departementschefen. Vid anmälan i årets statsverksproposition av medelsbehovet
för nästa budgetår under justitiekanslersämbetets avlöningsanslag
(II ht s. 8) tillstyrkte jag med hänsyn till den stora arbetsbörda, som
åvilar ämbetet, ett av ämbetet framlagt förslag om höjning av icke-ordinarieposten
med 9 000 kronor för anställande av extra arbetskraft. Vidare
föreslog jag att nämnda post, som för närvarande är obetecknad, skulle med
hänsyn till sådana eventuella ökningar i arbetsbördan som icke kunnat förutses
vid anslagsberäkningen betecknas förslagsvis. Kungl. Maj :ts i enlighet
härmed framlagda förslag föranledde icke någon erinran från riksdagens
sida.

Såsom framgår av justitiekanslersämbetets framställning råda under innevarande
budgetår vid ämbetet arbetsförhållanden likartade dem som förutsetts
för nästa budgetår. Jag finner mig fördenskull böra tillstyrka, att utöver
redan anvisade medel ett belopp av 9 000 kronor må användas för förstärkning
av de reguljära arbetskrafterna. De ärenden av extraordinär natur,
vilka av Kungl. Maj :t hänskjutits till ämbetets prövning, ha varit mycket
arbetskrävande och ha nödvändiggjort anlitande av kvalificerad extra
arbetskraft. Kostnaderna härför kunna i enlighet med ämbetets beräkning
uppskattas till i runt tal 22 400 kronor. Förslaget att härutöver beräkna
visst belopp för anställande av ytterligare föredragande kan jag icke biträda.

I enlighet med det anförda bör det belopp, varmed anslagsöverskridande
bör medgivas, bestämmas till (9 000 + 22 400) 31 400 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för justitiekansler sämbetet upptagna
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1951/52 överskridas med högst 31 400
kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

F. Diverse.

[2] 10. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag är i
gällande riksstat uppfört med 550 000 kronor. Därjämte fanns vid ingången
av innevarande budgetår en reservation av omkring 111 700 kronor, varför
under budgetåret totalt tillgängliga medel uppgå till 661 700 kronor. Av
detta belopp ha under budgetårets sju första månader 568 400 kronor förbrukats.
Den 1 februari 1952 återstodo således 93 300 kronor. För täckande
av merkostnaderna på grund av den genomförda höjningen av statstjänstemännens
rörliga tillägg till 32 resp. 33 procent beräknas ett belopp
av omkring 60 000 kronor komma att överföras till anslaget från särskilt
för ändamålet anvisat anslag (jfr statsutsk. uti. 38/1951). Vidare beräknas
omkring 24 000 kronor, motsvarande av justitiedepartementet förskotterade,
till andra departement hörande kommittékostnader, bli återlevererade
till anslaget. För budgetårets sista fem månader skulle följaktligen ett belopp
av omkring 177 000 kronor stå till förfogande. Då därunder medelsbehovet
per månad i detta sammanhang kan beräknas till ett belopp, motsvarande
vad som i medeltal förbrukats under månaderna juli 1951—januari
1952 eller 80 000 kronor, kunna utgifterna under tiden februari—
juni 1952 med någon jämkning nedåt uppskattas till 375 000 kronor.

Belastningen har blivit större än som beräknats, ehuru man sökt nedbringa
kostnaderna för de redan arbetande kommittéerna. Sålunda har arbetet
inom en utredning redan någon tid legat nere, varjämte kommittéerna
anmodats att i görligaste mån planera arbetet så att minsta möjliga kostnader
uppstå. Åtskilliga av de under justitiedepartementet arbetande kommittéerna,
av vilka flertalet tillsatts efter hemställan av riksdagen, äro
emellertid stora och kostnadskrävande. Jag vill särskilt erinra om utredningarna
om revision av fastighetsbildningslagstiftningen, om reformer på
strafflagstiftningens område, om folkomröstning och valsätt samt om översyn
av rättegångsbalken. Under budgetåret ha sju utredningar slutförts, i
samband varmed betydande kostnader uppstått för tryckning av betänkanden.

I enlighet med det anförda torde anslaget böra förstärkas med (375 000
— 177 000) i runt tal 200 000 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl.
Maj:l måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Georg Dahlin.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 14 mars 1952.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1] 15 a. Ytterligare medel till Röda korsets verksamhet i Jugoslavien för
hemsändande av grekiska barn. För detta ändamål har å tilläggsstat II till
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett anslag av 100 000 kronor
(jfr prop. 1952: 2, s. 11). Till grund för ifrågavarande äskande lågo svenska
Röda korsets överstyrelses beräkningar rörande kostnaderna för verksamhetens
slutförande. Överstyrelsen har i skrivelse den 16 februari 1952 anmält,
att repatrieringsarbetet icke kunnat genomföras så snabbt, som man
tidigare haft skäl antaga. En transport väntades nu kunna äga rum i mars
månad 1952. I samband därmed komme särskilda förhandlingar att upptagas
med jugoslaviska Röda korset rörande fall, om vilkas behandling ännu
osäkerhet rådde, varefter en avslutande transport kunde beräknas äga rum
i juni eller juli 1952. På grund av denna tidsutdräkt erfordrades ytterligare
50 000 kronor för arbetets fullföljande.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ytterligare medel till Röda korsets verksamhet i
Jugoslavien för hemsändande av grekiska barn å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kronor.

Kmigl. Maj.ts proposition nr 150.

[2] 17. Inventarier för Arvfurstens palats. Med bifall till Kungl. Maj:ts i
statsverkspropositionen (III ht s. 10) framlagda förslag anvisade 1951 års
riksdag till inventarier för Arvfurstens palats m. m. ett reservationsanslag
av 330 000 kronor. Därav voro 300 000 kronor avsedda för nyanskaffning av
inventarier i samband med departementets återflyttning till palatset. Detta
belopp var, såsom framhölls i propositionen, beräknat med iakttagande av
största sparsamhet. I syfte att begränsa kostnaderna ha i anslutning härtill
åtgärder vidtagits för att genom bidrag från husgerådskammaren samt från
enskilda erhålla erforderliga inventarier för representationsrummen i palatset.
Ehuru stort tillmötesgående härvid visats departementet, måste vissa
utgifter för ytterligare inventarier till dessa rum bestridas av statsmedel.
Kostnaderna torde komma att uppgå till 100 000 kronor, och jag hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Inventarier för Arvfurstens palats å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kronor.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnar Ljungdahl.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 mars 1952.

Närvarande:

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
vissa under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 och anför därvid följande.

C. Försvar skrafterna.

Försvarsstaben.

[1] Försvarsstaben: Avlöningar. Den 1 juni 1951 har Kungl. Maj:t fastställt
avlöningsstat för försvarsstaben, med undantag för försvarsstabens
radioanstalt m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1951/
52. I den under staten upptagna anslagsposten till särskilda löneförmåner
för försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer ingår en obetecknad
delpost å 490 000 kronor till prisutjämningstillägg.

De anvisade medlen ha emellertid med hänsyn till levnadskostnadernas
stegring inom vissa främmande länder visat sig vara för knappt tilltagna.
Under förenämnda delpost erfordras ytterligare omkring 45 000 kronor.
Riksdagens medgivande att överskrida delposten med högst detta belopp
torde nu böra inhämtas. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för försvarsstaben
under anslagsposten Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer upptagna delposten
Prisutjämningstillägg må under budgetåret 1951/52
överskridas med högst 45 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.
Armén.

[2] 19 a. Armén: Ytterligare medel till övriga expenser m. m. Anslaget är i
riksstaten för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor. Å tilläggsstat
II till riksstaten för innevarande budgetår har riksdagen anvisat ytterligare
100 000 kronor. Till anslaget ha därjämte överförts 86 000 kronor
från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar m. m.

Vid framläggandet av propositionen 1952: 2 anmälde jag att arméförvaltningen
hemställt om sammanlagt 200 000 kronor för täckande av inträffade
prisstegringar. Jag kunde för det dåvarande icke tillstyrka att
för ändamålet anvisades mer än 100 000 kronor. Genom sedermera verkställda
undersökningar har jag emellertid funnit att ytterligare medel böra
anvisas för att täcka prisstegringar. Då belastningen på anslaget därjämte
ökat på grund av kostnader som orsakats av genomförandet av vissa omfattande
organisationsändringar inom armén, föreslår jag, att å tilläggsstat
anvisas ytterligare 135 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Ytterligare medel till övriga expenser m. m.
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 135 000 kronor.

Marinen.

[3] 64. Marinen: Inventarier m. m. Anslaget är i riksstaten för inneva rande

budgetår uppfört med 880 000 kronor. Till anslaget ha därjämte överförts
4 000 kronor från anslag under tolfte huvudtiteln.

I skrivelse den 4 maj 1951 har marinförvaltningen hemställt om ytterligare
248 000 kronor. Av nämnda belopp ha i runt tal 47 000 kronor beräknats
för täckande av ökade avlöningar till förrådspersonal. Jag tillstyrker
äskandet i nyssnämnda del. För att i någon mån tillgodose de viktigaste
av övriga anmälda behov räknar jag med 28 000 kronor. Jag föreslår
alltså, att å tilläggsstat anvisas sammanlagt (47 000 + 28 000 =) 75 000
kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Marinen: Inventarier m. m. å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den lb mars
1952.

Närvarande:

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt
anför därvid följande.

B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt
arbetsdomstolen.

[1] 37. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. Under förevarande rubrik är för innevarande budgetår uppfört
ett reservationsanslag av 170 000 kronor, varav 76 000 kronor avsetts för
uppförande av ett personalbostadshus för två familjer vid Margretelunds
yrkesskola.

Socialstyrelsen har (skr. 18/1 1952) hemställt om ytterligare 43 000 kronor
för att täcka kostnaderna för ifrågavarande bostadshus. Sedan anbud
numera inkommit, ha byggnadsarbetena visat sig draga en kostnad av tillhopa
119 000 kronor. Personalhuset erfordras för två yrkeslärare, vilka i
anslutning till pågående omorganisation av Skarvik-Tallåsens och vissa
andra ungdomsvårdsskolor den 1 april 1952 skola överflyttas till Margretelund.

Byggnadsstyrelsen finner visserligen merkostnaden hög men anser, att
den bör godtagas med hänsyn dels till de efter de ursprungliga beräkningarna
(i oktober 1950) inträffade prisstegringarna och dels den omständigheten
att lägre anbud än de föreliggande i nuvarande läge på arbetsmarknaden
knappast torde kunna erhållas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Departementschefen. Socialstyrelsens beräkning av det ytterligare medelsbchovet
torde böra godtagas. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Byggnadsarbeten m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 43 000 kronor.

[2] 41. Ersättning till inackorderingshem för driftförluster. Under förevarande
rubrik är för innevarande budgetår anvisat ett reservationsanslag
av 25 000 kronor.

De till eftervårdsverksamheten vid ungdomsvårdsskolorna hörande, genom
I.O.G.T. upprättade inackorderingshemmen, erhålla fr. o. in. andra
verksamhetsåret ersättning av staten för uppkomna driftunderskott med
högst årshyrans belopp. Underskottsersättningens storlek bestämmes av
socialstyrelsen, som därvid har att taga hänsyn till i vad mån verksamheten
bör kunna bära uppkommen förlust. Ersättning utbetalas halvårsvis i efterskott.

Socialstyrelsen har (skr. 29/1 1952) anmält, att anslaget icke förslår till
de under budgetårets andra hälft erforderliga utbetalningarna, avseende underskott
under budgetårets första hälft.

Den uppkomna situationen förklaras på följande sätt. Motsvarande anslag
för budgetåret 1950/51 var för knappt tilltaget, och ersättningar å ca 4 000
kronor måste därför skjutas över till innevarande budgetår. Inackorderingsheinmet
i Halmstad har flyttat till nya lokaler med avsevärt högre hyra än
tidigare. Vidare ha driftförlusterna ökat, beroende på väsentligt ökade kostnader.
Årshyran inkluderar, förutom grundhyra, i förekommande fall hyra
för rum åt hembiträde, vatten- och elektricitetsavgifter, kostnader för sotning
och viss renhållning, bränslekostnader samt ersättning för eldning och
fastighetens skötsel. Grundhyran har i de flesta fall icke höjts. Övriga i
hyran ingående delkostnader ha däremot ökat kraftigt. Inackorderingshemmen
ha överlag att kämpa med stora ekonomiska svårigheter. I några
fall ha statsbidragets begränsning till årshyrans belopp gjort, att hemmen
icke fått full täckning för sina driftförluster. Inackorderingsavgifterna ha
undan för undan måst höjas och variera nu mellan 160 och 175 kronor,
beroende på prissättningen på orten. En ytterligare höjning skulle visserligen
minska hemmens förluster men omöjliggöres av de inackorderades
begränsade inkomster.

Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetårets andra hälft har styrelsen
utgått från hyresbelopp och driftförluster under den period för vilken
ersättning senast utgått (1/1—30/6 1951). Sju inackorderingshem äro
berättigade till ersättning, helt eller delvis, för tiden 1 juli—Hl december
1951. Den beräknade driftförlusten uppgår till 21 300 kronor. Då behållningen
å anslaget den 31 december 1951 uppgick till ca 3 800 kronor, hemställer
styrelsen att ytterligare 17 500 kronor måtte anvisas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Departementschefen. De nu gällande grunderna för underskottsersättningar
till inackorderingshemmen godkändes av 1949 års riksdag (prop.
nr 85, p. 6, r. skr. nr 286). Vid behandlingen av denna fråga uttalade minj
företrädare i ämbetet, att knappast mer än uppskattningsvis halva årshyran
kunde antagas komma att belasta statsverket i form av underskottsersättning.
De senaste årens prishöjningar ha i första hand fått mötas genom
att höja inackorderingsavgifterna. Enligt vad jag inhämtat av socialstyrelsen
ligga dessa numera i regel i nivå med motsvarande priser på den
öppna marknaden å resp. orter. Man har icke ansett sig kunna höja avgifterna
ytterligare. Då huvudmännen i princip icke skola vara ekonomiskt
ansvariga för hemmens drift, ha de kostnadsökningar, vilka icke kunnat
kompenseras genom höjning av avgifterna, kommit att drabba staten i form
av underskottsersättningar. Tillgängliga uppgifter tyda på att dessa ersättningar
f. n. kunna beräknas till i genomsnitt ca 90 % av årshyrornas belopp.

Med hänsyn till den utveckling, som sålunda förekommit, är det min avsikt
att föranstalta om att inackorderingshemmens driftkostnader göras
till föremål för en granskning. Å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår bör i enlighet med socialstyrelsens förslag ett belopp av 17 500
kronor anvisas för att medgiva täckning av de under andra hälften av år
1951 uppkomna driftförlusterna.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 17 500 kronor.

E. Olycksfallsförsäkring och arbetarskydd.

[3] Riksförsäkringsanstalten: Avlöningar. I den av riksdagen för innevarande
budgetår fastställda avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten har
upptagits en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal å
2 738 000 kronor.

Riksförsäkringsanstalten har (skr. 8/2 1952) hemställt om medgivande
att utöver det under icke-ordinarieposten anvisade beloppet få taga i anspråk
ett belopp av 190 000 kronor.

Anstalten framhåller till en början, att anstalten för budgetåren 1949/50
och 1950/51 kunnat redovisa betydande besparingar å ordinarie- och ickeordinarieposterna,
nämligen 203 000 och 288 000 kronor under resp. budgetår.
Dessa besparingar möjliggjordes genom att anstalten avsevärd tid
före den beräknade tidpunkten för genomförandet av den år 1950 beslutade
omorganisationen påbörjade den avsedda minskningen av personalstyrkan.
Denna personalminskning tillgick så, att anstalten i största möjliga
utsträckning sökte lämna ledigblivna tjänster å de av .omorganisationen

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

berörda delarna obesatta. Den härigenom åstadkomna minskningen av personalen
— främst biträdespersonalen — blev i själva verket så omfattande,
att endast ett fåtal befattningshavare behövde uppsägas.

Att medelsbehovet under icke-ordinarieposten blivit större än beräknat
sammanhänger främst med pågående omorganisation inom ämbetsverket.
En redogörelse för denna har lämnats i årets statsverksproposition (V ht,
p. 74) till vilken torde få hänvisas. Anstalten erinrar, att anstalten i anslagsskrivelse
för nästa budgetår föreslagit vissa jämkningar i 1950 års omorganisationsbeslut
samt tillfälligt uppskov med genomförandet av den år 1951
beslutade omorganisationen. Dessa åtgärder hade av anstalten beräknats
öka medelsbehovet för nästa budgetår med totalt ca 175 000 kronor, varav
under icke-ordinarieposten ca 132 000 kronor. Då motsvarande belopp icke
inräknats i anslaget för innevarande budgetår, hemställer anstalten om
medgivande att överskrida icke-ordinarieposten med beloppet i fråga. Vidare
föreslog anstalten i anslagsskrivelsen, att ytterligare 10 000 kronor
måtte, i anledning av de från år 1951 inträdda allmänna löneökningarna,
beräknas för avlönande av sommarvikarier; denna kostnadsökning kunde
ej förutses vid anslagsberäkningen för budgetåret 1951/52. Slutligen har en
förskjutning från ordinarie- till icke-ordinarieposten skett dels på grund
av tjänstledighet för och avgång av ordinarie personal, som ersatts med
icke-ordinarie personal, dels ock emedan ett mindre antal ordinarie kontorsbiträden
förordnats till extra ordinarie kanslibiträden för att möjliggöra
omorganisationen av den för första och fjärde skaderegleringsbyråerna gemensamma
expeditionen, allt medförande en merbelastning å icke-ordinarieposten
med 48 000 kronor. Sammanlagt skulle alltså erfordras en förstärkning
av sistnämnda post med (132 000 -f- 10 000 + 48 000) 190 000 kronor.
Av skilda skäl torde emellertid denna merkostnad till omkring hälften, eller
ca 95 000 kronor, motsvaras av besparingar under ordinarieposten.

Departementschefen. Riksförsäkringsanstalten hemställde inför nästa budgetår
om vissa jämkningar i beslutade omläggningar inom anstalten. Den
år 1950 beslutade omorganisationen, som i princip skulle genomföras den 1
januari 1951, beräknades medgiva en personalminskning med 92 befattningshavare.
Enligt senare erfarenheter borde minskningen dock stanna vid
ca 70 tjänstemän; i anledning härav erfordrades en medelsökning för nästa
budgetår med ca 134 000 kronor. Vidare borde den år 1951 beslutade omorganisationen,
som skulle ha genomförts den 1 juli 1951, anstå i avvaktan
på ombyggnad av tjänstelokalerna; härför erfordrades en medelsökning med
ca 41 000 kronor. Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen beräknat 115 000
kronor för jämkning av 1950 års omorganisation. Vad beträffar 1951 års
omorganisation har Kungl. Maj :t (prop. 1952:2) äskat medel å tilläggsstat
till erforderliga byggnadsarbeten, vilka torde bli färdiga vid årsskiftet
1952/53. Med hänsyn härtill har i statsverkspropositionen beräknats endast
omkring hälften, eller 20 000 kronor, av det för ett helt års uppskov
erforderliga beloppet. De av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen gjorda
förslagen förutsätta i dessa delar att den år 1950 beslutade personalminsk -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

ningen med vissa jämkningar skall genomföras successivt under återstoden
av innevarande budgetår och under nästa budgetår samt att 1951 års omorganisation
i sin helhet få anstå under innevarande budgetår.

Vid beräkningen av medelsbehovet för innevarande budgetår har hänsyn
icke tagits till behovet av jämkningar i annan mån än att ett belopp av
30 000 kronor avsetts för övergångsanordningar. Riksförsäkringsanstalten
bör erhålla medel för erforderliga jämkningsåtgärder även för innevarande
budgetår. Jag har intet att erinra mot anstaltens förslag i detta hänseende
och beräknar sålunda härför ett ytterligare medelsbehov av 132 000 kronor
under icke-ordinarieposten. I övrigt har riksförsäkringsanstalten hemställt
om ytterligare medel dels till vissa löneförhöjningar åt semestervikarier och
dels på grund av förskjutningar från ordinarie- till icke-ordinarieposten.
Det erforderliga medelsbehovet härför torde med viss jämkning kunna beräknas
till 48 000 kronor, överskridande torde härvidlag kunna medgivas
utan riksdagens hörande. Jag förordar dock, att frågan om överskridande
av icke-ordinarieposten i förevarande fall i sin helhet underställes riksdagen.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för riksförsäkringsanstalten uppförda
anslagsposten till avlöningar till övrig iclte-ordinarie
personal må under budgetåret 1951/52 överskridas med
högst 180 000 kronor.

G. Diverse.

[4] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under förevarande
rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
550 000 kronor. Den vid ingången av innevarande budgetår befintliga reservationen
uppgick till 4 871 kronor. Belastningen å anslaget uppgick den 1
mars 1952 till ca 512 000 kronor.

Avsevärda ansträngningar ha gjorts för att begränsa kommittékostnaderna.
BI. a. har ett förbilligande av skrivhjälpen åt kommittéerna eftersträvats.
I betydande omfattning erhålla kommittéerna sålunda fr. o. m. hösten 1951
skrivhjälp genom å socialdepartementet anställd personal. Härigenom har
man vunnit en samordning av arbetskraften och kunnat ersätta en relativt
dyrbar timavlönad arbetskraft med lönegradsplacerad personal. Av icke
ringa betydelse i detta sammanhang är att anlitandet av skrivhjälp på övertid
kunnat begränsas. Utbetalning av expensmedel sker vidare numera från
statsdepartementens kassakontor, vilket medfört att kommittéerna avlastats
arbetet med räkenskaperna. Även i övrigt ha besparingsåtgärder vidtagits,
exempelvis genom att begränsa kommittépersonalens storlek.

Vidare ha åtgärder vidtagits för att påskynda slutförandet av vissa kommittéuppdrag.
Under hösten 1951 ha sju kommittéer avslutat sitt arbete,

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

nämligen socialvårdskommittén, barackförsäljningsnämnden, 1948 års förhandlingsrättskommitté,
sakkunniga rörande arbetsförmedlingstjänstemännens
pensionering, sakkunniga för anstaltsvårdades rätt till folkpension,
1950 års arbetsförmediingsutredning och 1950 års folkpensionsrevision. Vidare
har änkepensioneringskommittén kommit så långt att dess betänkande
nu lämnats till tryckeriet. Även arbetsmarknadsstatistikutredningen beräknas
slutföra sitt uppdrag under innevarande budgetår.

Med bortseende från ett fåtal föga kostnadskrävande kommittéer, vilka
torde bliva färdiga med sitt arbete inom en nära framtid, beröra de f. n. arbetande
kommittéerna aktuella frågor, vilkas lösning icke bör fördröjas.
Bland dessa kommittéer återfinnas arbetskraftsutredningen, ungdomsvårdsskoleutredningen,
1951 års bostadsutredning samt de enda under innevarande
budgetår tillsatta kommittéerna, nämligen 1951 års utredning om arbetslöshetsförsäkringen
och socialförsäkringsutredningen. För att utredningsarbetet
skall kunna fullföljas erfordras en förstärkning av kommittéanslaget
för innevarande budgetår med 175 000 kronor.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
J. O. Widman.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 15 mars 1952.

Närvarande:

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande
ärende angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande.

I. Diverse.

9. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Kommunikationsdepartementets
kommittéanslag, som för budgetåren 1949/50 och 1950/51 anvisats
med 400 000 resp. 300 000 kronor, har i riksstaten för innevarande
budgetår uppförts med ett belopp av 250 000 kronor. Vid ingången av budgetåret
förelåg å anslaget en reservation av ca 16 900 kronor varjämte till
detsamma överförts 6 000 kronor från anslaget till Täckning av beräknat
överskridande av anslagsmedlen för rörliga tilläggsförmåner å löner och
pensioner. Medelsförbrukningen å anslaget under budgetåret har intill den
1 mars 1952 utgjort i runt tal 250 000 kronor. Återstående medel uppgingo
alltså till ca 23 000 kronor.

I syfte bl. a. att nedbringa kommittéutgifterna har inom kommunikationsdepartementet
under de senaste åren stor återhållsamhet iakttagits i
fråga om tillsättande av nya utredningar. Medan under åren 1950 och 1951
sammanlagt nio kommittéer avslutat sin verksamhet, ha under år 1950 tillsatts
endast två mindre kostnadskrävande utredningar (enmansutredningar)
och under år 1951 likaledes två, nämligen televisionsutredningen och
byggnadsutredningen. Kostnaderna för televisionsutredningen belasta emellertid
icke kommittéanslaget utan bestridas av telegrafverkets driftmedel.

2 liihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr ISO.

Kungi. Maj:ts proposition nr i 50.

Den stora belastningen av anslaget under innevarande budgetår har förorsakats
av flera omständigheter, som varit svåra att förutse vid den ursprungliga
anslagsberäkningen- Flera äldre kommittéer ha sålunda, bl. a.
på grund av utvidgade utredningsuppgifter eller mera omfattande undersökningar
än från början räknats med, icke kunnat slutföra sina uppdrag
vid beräknad tidpunkt. Vidare har anslaget i icke förutsedd omfattning
kommit att belastas med utgifter, som föranledas av inom andra departement
igångsatta utredningar.

Beträffande medelsbehovet för den återstående delen av budgetåret må
framhållas att enbart för den på riksdagens initiativ tillkomna elkraftutredningen,
vilken är den mest kostnadskrävande utredningen, utgifterna
beräknas till minst 27 000 kronor. För övriga kommittéer, varibland främst
märkas vinterväghållningsutredningen, busslinjeutredningen, trafiknykterhetsutredningen
samt 1951 års byggnadsutredning, torde medelsbehovet
under återstoden av budgetåret komma att uppgå till omkring 63 000 kronor.
Slutligen beräknas med andra departement gemensamma kostnader
komma att belasta anslaget med minst 8 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle även med iakttagande av sträng sparsamhet
en förstärkning av anslaget med 75 000 kronor vara erforderlig.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Östen Falken.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
It mars 1952.

Närvarande:

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande.

E. Diverse.

6 b. 1944 års nykterhetskommitté. Å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1950/51 anvisades till 1944 års nykterhetskommitté ett reservationsanslag
av 70 000 kronor.

I en den 7 mars 1952 dagtecknad promemoria har nykterhetskommittén
hemställt om ytterligare medel för slutförande av sitt arbete och därvid beräknat
kostnaderna härför till 102 000 kronor. I promemorian anför kommittén,
att kommitténs i november 1950 gjorda beräkningar av tidpunkten
för arbetets avslutande (1951 års riksdagsberättelse) och om de återstående
kostnaderna visat sig icke vara hållbara. Beträffande anledningarna härtill
anför kommittén följande.

Enligt sina direktiv har nykterhetskommittén i uppdrag att verkställa
en »allsidig och förutsättningslös utredning angående nykterhetslagstiftningens
framtida innehåll och utformning» och har därvid bl. a. att »mot
varandra väga effekten av samhällets olika nykterhetsvårdande åtgärder».
Omprövningen av de grundläggande principerna för nykterhetspolitiken
borde ske med utgångspunkt från en ingående undersökning rörande verkningarna
i olika avseenden av det i ett kvarts sekel prövade systemet med
individuell kontroll. Med stöd av erfarenheterna från vårt eget land och
andra länder med likartad social struktur borde de sakkunniga söka komma

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

fram till en grundad uppfattning om värdet av detta system såsom medel
att främja folknykterheten och att begränsa alkoholkonsumtionens skador
i jämförelse med värdet hos andra, här eller annorstädes tillämpade metoder.
Beträffande omfattningen av kommitténs undersökningar uttalades i
riksdagen bl. a., att utredningen borde tillgodogöra sig erfarenheterna både
från tiden före kriget och tiden efter kriget. Vidare framhölls att på grund
av uppdragets vidsträckta karaktär utredningen kunde beräknas taga lång
tid.

De stora undersökningar, som kommittén ålades att utföra, krävde självfallet
omfattande förberedelser. Det visade sig härvid, att en avsevärd kostnadsbesparing
och samtidigt en betydande ökning av uppgiftsmaterialets
säkerhet och fullständighet skulle kunna erhållas, om undersökningen rörande
alkoholvanorna in. in. direkt anknöts till folkräkningen. Uppgifterna
till denna var emellertid icke tillgängliga för kommittén förrän på våren
1947, då undersökningarna, sedan riksdagen godkänt planen och beviljat
medel, igångsattes. Det hade för övrigt knappast varit möjligt att tillgodose
kravet på »normala» förhållanden, om undersökningarna påbörjats tidigare,
då den officiella statistiken för efterkrigstiden givetvis inte kunde bli tillgänglig
förrän under 1940-talets sista år. Särskilt gäller detta uppgifterna
från främmande länder. Vid planläggningen beaktades även det behov av
utredningsmaterial som förelåg för alkoholistvårdsutredningen och ungdomsvårdskommittén.
Kostnaderna för dessa kommittéer har till följd härav
icke oväsentligt kunnat nedbringas. Resultatet av de omfattande undersökningarna
redovisades successivt för kommitténs ledamöter och på grundval
härav fördes preliminära principdiskussioner. Parallellt härmed bedrevs
arbetet med utarbetande av förslag i olika detaljfrågor och utformades preliminära
författningsförslag beträffande betydande delar av nykterhetsområdet.

Bearbetningen av undersökningsmaterialet tog helt naturligt avsevärd tid
och resultatet förelåg i korrektur först vid årsskiftet 1950/51. Ungefär samtidigt
hade kommittén slutfört såväl de preliminära principdiskussionerna
som detaljarbetet beträffande maltdrycks- och rusdryckslagstiftningens
framtida utformning.

De av nykterhetskommittén utförda undersökningarna hade på väsentliga
punkter kastat nytt ljus över alkoholfrågorna. Vid de ingående diskussioner
som fördes inom kommittén under förra delen av år 1951 visade det
sig emellertid att undersökningarna på några punkter antydde sådana väsentliga,
förut mindre beaktade frågeställningar, att de, för att kunna bilda
ett säkert underlag för kommitténs ståndpunktstaganden, måste fördjupas
och kompletteras i vissa avseenden. Visst ytterligare undersökningsmaterial
måste införskaffas och arbetet därmed jämte betydande tryckningssvårigheter
försenade den statistiska undersökningsvolymens färdigställande så,
att den jämte en undersökning rörande verkningarna av olika sjag av maltdrvclcer
kunde i tryck avlämnas först i början av februari 1952. För närmare
kännedom om arten och omfattningen av dessa utredningar, som livligt
diskuterats i den offentliga debatten, hänvisas till SOU 1951:43 och
1951:44.

Förseningen av undersökningsvolymerna medförde helt naturligt en försening
även av nykterhetskommitténs övriga betänkanden. Kommittén fann
vidare undersökningsresultaten vara av sådan betydelse att en ingående analys
var erforderlig beträffande de framkomna uppgifterna. Denna analys av
utvecklingen i Sverige och en rad andra länder utgör grunden för kommitténs
ställningstagande till riktlinjerna för den framtida nykterhetspolitiken
samt för en råd detaljförslag på skilda områden. Med hänsyn till utred -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

ningsarbetets vikt och omfattning fann kommittén det vara önskvärt att i
eu särskild volym, ett principbetänkande, redovisa denna analys, riktlinjerna
för nykterhetspolitiken och en sammanfattning av kommitténs samtliga
förslag m. in. Härigenom vanns en väsentligt ökad överskådlighet, men principbetänkandet
medförde ofrånkomligen ett icke obetydligt merarbete.

Arbetets slutförande har enligt kommittén även fördröjts av andra omständigheter,
bl. a. betydande trycksvårigheter. Härom anför kommittén.

Upprepade gånger har inträffat att planen för arbetets bedrivande måst
ändras på grund av att korrektur på en del av ett betänkande icke kunnat
färdigställas inom beräknad och i vissa fall utlovad tid.

En annan omständighet, som avsevärt försvårat möjligheterna att slutföra
arbetet inom avsedd tid, har varit personalsvårigheter inom kommitténs
kansli. Av kommitténs tre sekreterarebiträden har en sedan en längre
tid tillbaka på grund av annan anställning endast kunnat utnyttjas på deltid.
En annan av sekreterarna övergick till privatanställning den 1 juli 1951 och
har under tiden därefter endast i begränsad utsträckning kunnat utföra arbete
för kommitténs räkning. Det kan måhända anses att personalen å kansliet
under sådana förhållanden hort förstärkas. Häremot må emellertid
framhållas svårigheterna för att icke säga omöjligheten för en i kommitténs
tidigare arbete icke insatt sekreterare att utan omfattande och tidsödande
studier kunna deltaga i arbetet under slutskedet. Kommittén har emellertid
för en rad begränsade arbetsuppgifter anlitat särskilda experter.

Beträffande arbetets nuvarande läge anför kommittén att arbetsresultatet
kommer att redovisas i sju volymer, av vilka två hittills avlämnats. Av
de återstående fem volymerna föreligger en om undervisning, upplysning
och forskning på alkoholfrågans område slutjusterad och klar sedan några
månader tillbaka. En del rörande tillverkning och försäljning av maltdrycker,
vilken del innefattar en fullständig revision av maltdryckslagstiftningen
med förslag till ny lagstiftning i ämnet, samt en del om rusdrycksförsäljning
och nykterhetsvård föreligger i sin helhet i korrektur men kan slutjusteras
först i samband med den principiella delen av kommitténs betänkande.
Även principdelen av betänkandet och en fristående volym med
en redogörelse för nykterhetslagstiftning och nykterhetsförhållanden i vissa
främmande länder är i huvudsak uppsatt i korrektur och återstoden av dessa
delar beräknas kunna avlämnas till sättning inom den allra närmaste tiden.
Slutjusteringen av hela betänkandet, sammanlagt omkring 1 700 sidor,
beräknas vara avslutad under april månad 1952. Det torde vara få kommittéer
som under de senaste decennierna haft ett utredningsuppdrag av motsvarande
omfattning och svårighetsgrad.

De nu återstående kostnaderna beräknas av kommittén på följande sätt.

Nu företagna beräkningar ger vid handen, att för kommitténs och sekretariatets
återstående arbete erfordras ytterligare omkring 22 090 kronor.

I detta belopp ingår beräknade ersättningar till biträdespersonal, ledamöter
samt tidigare av kommittén anlitade experter ävensom reseersättningar.
Härtill kommer tryckningskostnader, vilka tidigare beräknats till
omkring 30 000 kronor. Därvid hade räknats med att betänkandena skulle
omfatta sammanlagt omkring 1 200 trycksidor. Det har nu visat sig att omfånget
kommer all bli avsevärt större eller omkring 1 700 sidor. Därtill koin -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

mer att enligt uppgift papperspriserna sedan 1950, då de tidigare beräkningarna
gjordes, stigit med omkring 100 %, sättningskostnaderna med omkring
18 % och bindningskostnaderna med omkring 25 %. För den del av tryckningsarbetet,
som utföres i år, kommer därtill ytterligare prishöjningar i
samband med årets löneförhöjningar. Totalt kan tryckningskostnaderna föi
kommitténs betänkanden nu beräknas till omkring 80 000 kronor.

Departementschefen. Åberopande den av nykterhetskommittén företagna
beräkningen av kostnaderna för kommitténs återstående arbete, får jag
hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till 1944 års nykterhctskommitté å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 102 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils Fjellander.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den li
mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlandek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,
Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,
Lindell.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Persson, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

fl] 57 a. Gemensamma universitetsändamål: Ämneskonferenser. Universitetskanslern
har i skrivelse den 21 februari 1952 hemställt, att till kanslersämbetets
förfogande måtte ställas ett belopp av 9 000 kronor för anordnande
i Stockholm under våren 1952 av en ämneskonferens beträffande skolämnet
modersmålet och en beträffande biologiämnena. Kanslern har därvid erinrat,
att han i utlåtande den 9 februari 1952 över ett av läroverkens krisutredning
framlagt betänkande med förslag till vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen
vid de högre skolorna anmält, att han hade för avsikt att verkställa
en översyn beträffande studieplanerna inom de filosofiska fakulteterna och
motsvarande studieplaner vid Stockholms och Göteborgs högskolor, bland
annat genom sammankallande av ämneskonferenser med början redan innevarande
år. Han hade därvid även uttalat, att han, i likhet med vissa av
de i ärendet hörda akademiska myndigheterna, ansåge det lämpligt att beträffande
skolämnet modersmålet en konferens sammankallades, bestående
av akademiska lärare i litteraturhistoria, nordiska språk och svenska språket,
med uppdrag att utreda utbildningsbehovet för modersmålslärare. En
dylik konferens skulle givetvis även behandla frågan om nya studieplaner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Slutligen liade han framhållit, att en konferens för de biologiska ämnenas
del syntes erforderlig. Anordnande av konferenser i nyssnämnda dubbelämnen
hade till syfte att söka undanröja speciellt beträffande dessa ämnen
nu föreliggande svårigheter.

I ämneskonferensen för modersmålet avses skola deltaga två professorer
i nordiska språk och två i litteraturhistoria samt en universitetslektor
i svenska språket från ettvart av universiteten, en professor i ettvart
av förstnämnda två ämnen från Stockholms och en från Göteborgs högskola
samt dessutom två docenter och en studentrepresentant från ettvart av de
fyra lärosätena. Sammanlagda deltagarantalet beräknas sålunda till 26. Reseoch
traktamentskostnader för deltagare, som ej äro bosatta i Stockholm,
ha beräknats till 3 928 kronor.

I ämneskonferensen i biologiämnena avses skola deltaga sammanlagt
36 personer enligt följande sammanställning

	Botanik	Zoologi	Växtbiologi	Limnologi	Genetik
Uppsala universitet ......	2 professorer 1 laborator	3 professorer 1 laborator	1 professor	1 laborator	r
Lunds universitet........	2 professorer 1 laborator	3 professorer 1 laborator	—	1 professor	1 professor 1 laborator
Stockholms högskola......	1 professor	2 professorer 1 laborator	_	—	1 professor
Universiteten och Stock-holms högskola........	3 docenter och 1 studentrepresentant från vart och lärosäten	ett av dessa

Rese- och traktamentskostnader för deltagare i denna konferens ha beräknats
till 4 865 kronor. De sammanlagda beräknade kostnaderna för de två
konferenserna, vilka båda äro avsedda att pågå i två dagar, uppgå sålunda
till 8 793, vilket belopp emellertid med hänsyn till behovet av medel till
oförutsedda utgifter avrundats till 9 000 kronor.

Departementschefen. I anledning av föreliggande framställning från universitetskanslern
vill jag erinra om att ämneskonferenser av samma art, som
nu är i fråga, redan tidigare vid olika tillfällen hållits och att förslag framlagts
både av 1945 års universitetsberedning och 1949 års universitetskanslersämbetssakkunniga
om en fastare organisation av dessa konferenser.
Bland de akademiska myndigheterna torde råda en enig uppfattning om att
anordnandet av ämneskonferenser är ett viktigt led i det betydelsefulla
arbetet på att skapa kontakt och samverkan i fråga om den vetenskapliga
forskningen och undervisningen. Även jag anser, att dessa konferenser ha
en viktig uppgift att fylla, och vill därför förorda, att anslag av statsmedel
får utgå till de två konferenser, som äro avsedda att hållas våren 1952, nämligen
en i skolämnet modersmålet och en i biologiämnena.

Anslag till ämneskonferenser ha tidigare av Kungl. Maj :t anvisats att
utgå ur åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Med hänsyn till belastningen
å detta anslag samt framför allt till att här enligt min mening
är fråga om ett sådant regelbundet återkommande medelsbehov, att det fram -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

deles bör tillgodoses genom stadigvarande anslag å riksstaten, anser jag, att
ett särskilt anslag bör anvisas för ändamålet. Anslaget torde böra erhålla
reservationsanslags karaktär samt uppföras under förut angivna rubrik.
Då de konferenser, som nu äro i fråga, skola anordnas redan under loppet
av våren 1952 bör anslaget uppföras å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52.

Mot beräkningen av kostnaderna för de båda konferenserna har jag icke
funnit anledning till erinran. Det av mig förordade anslaget bör därför utgå
med 9 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Gemensamma universitetsändamål: Ämneskonferenser
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa ett reservationsanslag av 9 000 kronor.

F. Tekniska högskolor.

[2] Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I skrivelser den 14 februari
och den 11 maj 1951 har högskolans kollegienämnd hemställt om rätt att
disponera delposten till bränsle, lyse och vatten under högskolans omkostnadsanslag
för gäldande av en avgift å 6 540 kronor 49 öre, som högskolan
debiterats av Jukkasjärvi sockens belysningsförening för anslutning till elektriskt
distributionsnät av det till högskolans institution för elektronik knutna
jonosfärobservatoriet i Kiruna.

I anledning av denna framställning torde jag få erinra om vissa förhållanden
rörande den naturvetenskapliga forskningen i Övre Norrland.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1949: 168 upptogs från och
med budgetåret 1949/50 å riksstaten ett anslag till Vetenskapsakademien:
Bidrag till naturvetenskaplig forskning i Övre Norrland. Denna forskningsverksamhet
hade då redan tagit viss form. Sommaren 1948 hade bland annat
ett provisoriskt geofysiskt observatorium upprättats c:a 8 km öster om
Kiruna. För detta hade Kiruna stad uppfört institutions- och bostadsbaracker,
vilka försetts med elektrisk utrustning och upplåtits till vetenskapsakademien
mot en årlig hyra av 1 500 kronor. Vetenskapsakademien hade
därefter genom interimsstyrelsen för vetenskapsakademiens forskningsstationcr
i övre Norrland upplåtit observatoriet till professorn vid Chalmers
tekniska högskola O. Itydbeck i egenskap av föreståndare för högskolans
institution för elektronik. Observatoriet kom härigenom att i arbetshänseende
sortera direkt under sagda institution. Till institutionen äro på samma
sätt knutna observatorier i andra delar av landet. Under högskolans materielanslag
upptages också numera visst belopp till »institutionen för elektronik
med tillhörande observatorier».

För jonosfärobservatoriet har professor Rydbeck under åren 1949—1951
erhållit bidrag dels av vetenskapsakademien med -— förutom nämnda hyresfria
observatorielokaler — årliga belopp å 4 500, 17 000 och 20 000 kronor
ur anslaget till naturvetenskaplig forskning i övre Norrland, dels ock av
statens naturvetenskapliga forskningsråd med engångsanslag å 50 000 kronor
till instrumentanskaffning och 25 000 kronor till driftskostnader. Här -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

jämte har forskningsrådet anvisat ett årligt belopp till interiinsstyrelsen för
dess verksamhet i Abisko och Kiruna.

Av kollegienämndens nyssnämnda framställningar inhämtas bland annat:

Den vid jonosfärobservatoriet bedrivna forskningen utgör en viktig del
av högskolans verksamhet och kräver ett störningsfritt läge, skilt från övrig
bebyggelse. Kostnaderna för anslutning till förefintligt elektriskt distributionsnät
genom uppsättning av stolpar och dragning av ledningar ha därför
blivit betydande. Högskolan har av belysningsföreningen debiterats, förutom
anslutningsavgiften, energiavgifter för åren 1948—1950 med sammanlagt
10 279 kronor 94 öre. Energiavgifterna hava bestritts ur högskolans bränslepost,
och kollegienämnden är närmast benägen att låta även anslutningsavgiften
belasta detta anslag. Någon artskillnad mellan anslutnings- och
energiavgifter föreligger knappast enligt kollegienämndens mening. Praxis
växlar, och vissa producenter av elektrisk kraft uttaga anslutningsavgiften
i form av pålägg på energiavgiften. — Belysningsföreningen tvingade den 10
mars 1951 genom hot om avstängning av energitillförseln kollegienämnden
att av medel avsedda för annan institution vid högskolan gälda anslutningsavgiften.

Statskontoret har understrukit, att jonosfärobservatoriet bedrives i samarbete
med och med understöd från vetenskapsakademien, vid vilket förhållande
högskolans bränslepost icke borde kunna belastas med utgifter för i
framställningen avsett ändamål. Det förefölle som om Kiruna stad i egenskap
av fastighetsägare bort bekosta anknytningen och bereda sig kompensation
härför genom att uttaga högre årlig hyra än den nu fastställda. —
Ämbetsverket har föreslagit, att ett belopp å förslagsvis 3 000 kronor anvisades
av åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter och att återstoden
gäldades av till vetenskapsakademiens förfogande stående medel.

Vetenskapsakademien har tillstyrkt kollegienämndens framställning. Akademien
har förklarat sig icke kunna lämna ytterligare bidrag till här ifrågavarande
ändamål.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna har i första hand tillstyrkt kollegienämndens
framställning och därvid understrukit, att då en del av högskolans
verksamhet förlagts till annan ort det syntes rimligt, att högskolan
finge svara för av denna verksamhet föranledda bränslekostnader m. m. I
andra hand har ämbetsverket föreslagit, att erforderligt belopp skulle utgå
ur extra utgiftsanslaget.

Riksräkenskapsverket har uttalat bland annat följande.

Enligt riksräkenskapsverkets mening borde såväl ifrågavarande anslutningsavgift
— vilken numera betalats av Chalmers tekniska högskola med
anlitande av högskolans materielanslag — som ock de årliga avgifterna för
levererad elektrisk kraft — vilka för hela tiden till och med år 1950 bestritts
från högskolans omkostnadsanslag — ha betalats av Rydbeck med anlitande
av de medel, som ställts till hans förfogande för utförande av jonosfärmätningar
vid det provisoriska geofysiska observatoriet i Kiruna. Under alla
förhållanden kan observatoriet organisatoriskt icke anses ha erhållit en sådan
ställning enligt beslut av statsmakterna, att befogenhet förelegat eller
föreligger att taga i anspråk högskolans omkostnadsanslag för ändamålet.
Avgifter för elektrisk kraft, som levererats efter 1951 års ingång, böra enligt
riksräkenskapsverkets uppfattning gäldas av medel, som ställts till Rydbecks

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

förfogande för hans forskningsverksamhet vid jonosfärobservatoriet. I den
mån de från högskolans omkostnads- och materielanslag redan bestridda
avgifterna icke kunna ersättas med anlitande av dessa medel eller medel,
som stå till vetenskapsakademiens förfogande, bör det undersökas, huruvida
icke täckning för dessa avgifter kan beredas genom ytterligare anslag från
naturvetenskapliga forskningsrådet; i den mån täckning för avgifterna icke
kan beredas i nu angiven ordning eller från åttonde huvudtitelns anslag till
extra utgifter, torde medel till avgifternas slutliga gäldande få äskas av riksdagen.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd har tillstyrkt kollegienämndens
framställning och — gentemot riksräkenskapsverket — framhållit, att jonosfärobservatoriet
i vad angår den vetenskapliga verksamheten är direkt anslutet
till moderinstitutionen i Göteborg och att det utgör en av förutsättningarna
för framgångsrikt bedrivande av institutionens forskningar angående
jonosfären. Forskningsrådets anslag till observatoriet ha varit till beloppet
fixerade, och det har förutsatts, att bidrag till observatoriets materiel
och drift i största möjliga utsträckning skulle anvisas från Chalmers tekniska
högskola. Forskningsrådet har framhållit, att det icke kunde åtaga sig
några ytterligare kostnader för observatoriet.

Departementschefen. Som av den lämnade redogörelsen framgått utgör
forskningsverksamheten vid jonosfärobservatoriet i Kiruna ett led i de vid
elektronikinstitutionen vid Chalmers tekniska högskola bedrivna jonosfärforskningarna.
I själva verket torde jonosfärobservatoriet utgöra en av förutsättningarna
för moderinstitutionens i Göteborg forskningar angående jonosfären.
Till följd av den nära anknytningen mellan jonosfärobservatoriet och
högskolan finner jag det därför naturligt, att avgiften för anslutning av
observatoriet till det elektriska distributionsnätet får bestridas ur högskolans
bränslepost. Detsamma gäller enligt min mening även avgifterna för
observatoriets löpande förbrukning av elektrisk energi. Med hänsyn till den
ståndpunkt statskontoret och riksräkenskapsverket intagit anser jag emellertid,
att frågan om gäldandet av såväl anslutningsavgiften som energiavgifterna
bör underställas riksdagens prövning.

Under åberopande av det nu anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att medgiva

att ifrågavarande anslutningsavgift ävensom löpande avgifter
för elektrisk energi till jonosfärobservatoriet i Kiruna
må bestridas ur den under Chalmers tekniska högskolas omkoslnadsanslag
uppförda delposten till bränsle, lvse och
vatten.

N. Diverse.

,3] 18. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Åttonde huvudtitelns
kommittéanslag var för budgetåret 1950/51 uppfört med 800 000 kronor.
Utgifterna under anslaget samma år uppgingo till i runt tal 799 000 kronor.
För innevarande budgetår har anslaget sänkts till 750 000 kronor. Det

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

utredningsarbete, som är i gång inom departementet, är omfattande och
kostnadskrävande. Som framgår av 1952 års riksdagsberättelse pågingo vid
ingången av detta år inom departementet 28 utredningar och sedan dess ha
ytterligare sakkunniga tillkallats. Bland de större nu pågående och mera
kostnadskrävande utredningarna må nämnas handelsutbildningskommittén,
1947 års musikutredning, 1948 års tekniska skolutredning, 1948 års läkarutbildningskommitté,
sakkunniga för utredning av de juridiska och statsvetenskapliga
examina in. m., 1951 års skolstyrelseutredning och 1946 års
skolkommission. Sistnämnda utredning har fått föreläggande att avsluta sitt
arbete med utgången av juni månad 1952. Ett flertal av de pågående utredningarna
ha begärts av riksdagen eller föranletts av beslut, som fattats av
riksdagen om skolväsendets omdaning. Under innevarande budgetår har
kommittéanslaget belastats med tryckningskostnader för ett flertal större
betänkanden.

Behållningen å kommittéanslaget uppgick i slutet av sistlidna februari
månad endast till i runt tal 195 000 kronor. Med hänsyn härtill och till omfattningen
av pågående utredningsarbete synes en anslagsförstärkning för
innevarande budgetår nödvändig. Jag beräknar det erforderliga beloppet till
100 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Olof Cederstrand.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

JJtdrag av protokollet över jordbruksfonden hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den It
mars 1952.

Närvarande:

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, och statsrådet Hjalmar
Nilson anmäla härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52, statsrådet Norup beträffande punkterna 1 och 2 samt statsrådet
Hjalmar Nilson beträffande punkten 3. Föredragandena yttra därvid
följande.

F. Veterinärväsendet m. m.

[1] Veterinärstyrelsen: Avlöningar. I den för innevarande budgetår

fastställda avlöningsstaten för veterinärstyrelsen har anslagsposten avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal uppförts med ett belopp av 196 200
kronor.

Veterinärstgrelsen (skr. 4/3 1952) hemställer, att förenämnda anslagspost
skall få överskridas med ett belopp av intill 20 000 kronor. Till stöd härför
anför styrelsen, att den mul- och klövsjukeepizooti, som bröt ut under senare
delen av år 1951, nödvändiggjort förstärkning av styrelsens arbetskrafter.
Detta har gällt såväl styrelsens allmänna byrå, där ledningen av mul- och
klövsjukebekämpandet utövas, som den administrativa byrån. På sistnämnda
byrå handläggas nämligen de ersättningsärendcn av skiftande slag, till vilka
cpizootien och dess bekämpande ge upphov. Angående omfattningen av ifrågavarande
personalförstärkning anför veterinärstyrelsen i huvudsak följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Den ordinarie byråchefen å allmänna byrån har åtnjutit partiell tjänstledighet
för att helt kunna ägna sig åt ledningen av mul- och klövsjukebekämpandet.
I succession efter honom har förordnats viss personal och därjämte
har det visat sig ofrånkomligt att förstärka arbetskraften å byrån med
ytterligare två veterinärer, en veterinärkandidat och ett kontorsbiträde. Ä
den administrativa byrån ha anställts ytterligare två amanuenser, av vilka
en har heltidstjänstgöring och en tjänstgör på halvtid. Arvoden och andra
ersättningar till denna extra personal ha måst bestridas från anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Denna post kommer till
följd härav icke att förslå för sitt ändamål.

För närvarande förefaller det som om bekämpandet av epizootien krönts
med framgång, men det torde vara att förutse att ströfall komma att uppträda
under avsevärd tid framåt. Härtill kommer att granskningen och bearbetningen
av de i fältet arbetande veterinärernas rapporter — ett arbete som
är av stor betydelse, då därigenom vinnas erfarenheter av värde bland annat
för ett framtida epizootibekämpande så mycket mindre torde kunna medhinnas
av allmänna byråns fåtaliga reguljära personal som denna inom den
närmaste tiden kommer att — utöver sina vanliga arbetsuppgifter -—• till en
del vara upptagen med en styrelsen anbefalld utredning angående en eventuell
svensk tillverkning av mul- och klövsjukevaccin. Det är därför ovisst
under vilken tid och i vilken utsträckning arbetskrafterna å styrelsens allmänna
byrå kunna behöva fortsättningsvis förstärkas. Vad som däremot med
säkerhet kan sägas är, att den personal, som för närvarande tjänstgör å
den administrativa byrån, erfordras under hela den återstående delen av
budgetåret, om det betydande materialet av rekvisitioner av ersättningar för
nedslaktade kreatur, för desinfektions-, grävnings- och arbetskostnader samt
för vaccinationsarbetet skall kunna avverkas inom rimlig tid.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående har mul- och klövsjukeepizootien
medfört en betydande ökning av arbetsbördan för veterinärstyrelsen.
På grund härav har personalen på den allmänna och den administrativa
byrån tillfälligt måst ökas. Detta har i sin tur medfört att det
belopp, som anvisats till avlönande av icke-ordinarie personal, icke kommer
att förslå för sitt ändamål. Mot veterinärstyrelsens beräkningar av det ökade
medelsbehovet har jag icke något att erinra. Jag tillstyrker sålunda styrelsens
framställning i ämnet samt hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för veterinärstyrelsen upptagna
anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1951/52 överskridas med 20 000 kronor.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2] 11. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.
Å riksstaten för innevarande budgetår är under förevarande anslagsrubrik
uppfört ett anslag av 608 500 kronor.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening (skr. 5/3 1952) hemställer, att anslag
skall anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1951/52 för täckande
av vissa kostnader för ökade löner åt föreningens arbetare. Förening -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

en anhåller därvid om bidrag dels med 30 500 kronor, motsvarande kostnadsökningar
under innevarande budgetår enligt 1951 års kollektivavtal,
dels med belopp motsvarande kostnadsökningen under tiden den 1 januari—
den 30 juni 1952 för den timlönehöjning, som kan föranledas av nytt kollektivavtal
för år 1952.

Såsom skäl för framställningen anför föreningens styrelse, att den vid uppgörandet
i juli 1950 av det budgetförslag, som låg till grund för dess anslagsäskanden
för innevarande budgetår, räknade med oförändrade löner
under anslagsperioden åt föreningens timavlönade arbetare. Enligt kollektivavtal
den 16 januari 1951 avseende kalenderåret 1951 höjdes emellertid
timlönerna med i medeltal 24,8 öre. Styrelsen uppskattar den utgiftsökning,
som detta medfört för föreningen under sista halvåret 1951, till 16 450 kronor.
Till grund för beräkningen har lagts det bokförda antalet dagsverken
under denna tid. I beloppet ingår ej utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar,
som bekostas av andra medel än statsmedel, nämligen den del av kontrollbyråns
verksamhet, som gäller kontroll av Svenska utsädesaktiebolagets
produkter, den del av kemiska och cereala laboratoriernas verksamhet,
som rör analyser åt främmande uppdragsgivare, samt den förädlingsverksamhet
med nya kulturväxter, som bekostas av enskilda intressenter. Ej heller
ingår utgiftsökningen på grund av ökade timlöner vid linlaboratoriet,
för vars verksamhet ett särskilt statsanslag utgår, eller lönekostnaderna för
personal, som sysselsättes med egentligt jordbruksarbete.

Antalet arbetstimmar under första halvåret 1952 beräknas enligt samma
grunder till 56 662. Kostnadsökningen på grund av lönehöjningen i 1951 års
avtal skulle alltså för denna tid utgöra (56 662 X 24,8 = ) i runt tal 14 050
kronor.

Styrelsen framhåller emellertid, att arbetarparten sagt upp 1951 års avtal
till den 1 januari 1952. I avvaktan på resultatet av pågående förhandlingar
om nytt lantarbetaravtal ha några förhandlingar om nytt kollektivavtal för
föreningens arbetare ännu ej ägt rum. I ett avtalsförslag, som arbetarparten
lagt fram, begäras väsentligt högre löner än i föregående avtal. Även
om det avtal, som kommer att träffas, ej kommer att innebära så stora lönehöjningar
som de arbetarparten begärt torde föreningen dock enligt styrelsen
få räkna med mycket stora löneökningar för innevarande avtalsperiod.

Styrelsen anför slutligen att den kostnadsram, som beräknats för innevarande
budgetår, icke lämnar rum för ökade utgifter till lönehöjningar. Föreningen
vågar icke heller förutsätta att dess inkomster utöver statsbidraget
skola överstiga vad som beräknats i statförslaget. Förutom höjda lönekostnader
måste föreningen på grund av den allmänna prisstegringen även räkna
med starkt ökade omkostnader. Även om alla möjligheter till rationalisering
av verksamheten tillvaratagas ser sig föreningen därför nödsakad att
begära ytterligare medel å tilläggsstat för att täcka utgiftsökningen för lönehöjningar,
då i annat fall verksamheten skulle behöva nedskäras i avsevärd
grad.

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

Departementschefen. Vid fastställandet av utsädesföreningens stat för innevarande
budgetår har hänsyn icke kunnat tagas till de ökade löneutgifter,
som föranledas av nya kollektivavtal avseende tiden efter 1951 års ingång.
Jag torde få erinra om att föreningen å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1950/51 erhållit statsbidrag för täckande av kostnadsökningen under
första halvåret 1951 i anledning av 1951 års kollektivavtal. Jag förordar
därför att föreningen nu skall tilldelas statsbidrag till motsvarande merkostnad
under andra halvåret 1951. Denna har uppskattats till 16 450 kronor.
Jag har icke något att erinra mot denna beräkning. Vad angår merkostnaden
för första halvåret 1952 kan denna icke fastställas för närvarande, då
föreningen ännu icke har slutit något avtal med sina arbetare för denna
tid. På grund härav kan man vid bedömandet av föreningens ökade medelsbehov
för avlönande av timavlönade arbetare under sistnämnda tid endast
taga i betraktande den merkostnad, som föranledes av lönehöjningarna i
1951 års kollektivavtal. Denna merkostnad torde i enlighet med föreningens
beräkning höra uppskattas till 14 050 kronor. Med hänsyn härtill föreslär
jag, att utsädesföreningen skall erhålla ytterligare statsbidrag för innevarande
budgetår med (16 450 -f- 14 050 =) 30 500 kronor. Spörsmålet om hur
den ytterligare utgiftsökning för föreningen, som det nya kollektivavtalet
för år 1952 kommer att medföra, skall täckas torde böra prövas i ett senare
sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges
utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett anslag av 30 500 kronor.

I. Fiskeriväsendet.

[3] Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader. I den för
innevarande budgetår gällande omkostnadsstaten för fiskeristyrelsen med
statens fiskeriförsök har för fartyget Eystrasalt under delstaten för undersöknings-
och bevakningsfartygen upptagits en förslagsvis beräknad anslagspost
å 4 000 kronor till vinterförläggning, vårutrustning jämte reparationer,
komplettering in. m.

Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök (skr. 15/2 1952) hemställer, att
från förenämnda anslagspost må intill ett belopp av 27 000 kronor bestridas
kostnader för vissa iståndsättningsarbeten å fartyget Eystrasalt. Av beloppet
avses 25 000 kronor till om- och nybyggnad av fartygets maskinkapp
och styrhus, 500 kronor till uppgörande av ritningar och entreprenadhandlingar
samt 1 500 kronor till kontroll och besiktning.

Till stöd för framställningen anför fiskeristyrelsen, att maskinkappen, å
vilken styrhuset är uppbyggt, visat sig vara utförd av virke med mycket
klena dimensioner. Virket har dessutom blivit rötskadat under den tid av
14 år, varunder fartyget varit i verksamhet. Styrhuset är fastgjort endast

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

vid maskinkappen och löper därför fara att spolas över bord, då brottsjöar
slå över fartyget. Härtill kommer att styrhuset under den kalla årstiden är
synnerligen kallt och dragigt, till men såväl för besättning och vetenskapsmän
vilka tjänstgöra ombord som för instrumentutrustningen i styrhuset.
Styrelsen framhåller i detta sammanhang, att fartygets ekolod vintertid kan
bringas att fungera först sedan styrhuset uppvärmts medelst en fotogenkamin.

Av fiskeristyrelsens skrivelse framgår vidare, att dessa bristfälligheter
uppmärksammades av styrelsen redan i samband med planeringen och genomförandet
av de omändrings- och förbättringsarbeten å Eystrasalt, till
vilka medel ställdes till förfogande av 1950 års riksdag (proposition nr 2,
r. skr. nr 53). Vid den angelägenhetsgradering, som fiskeristyrelsen måste
verkställa vid äskandet av medel för nämnda arbeten, ansåg styrelsen i betraktande
av den återhållsamhet, som måste iakttagas i då rådande läge, att
med iståndsättningen av fartygets maskinkapp och styrhus kunde anstå någon
tid. Emellertid ha de ombordanställda å Eystrasalt senare vid flera tillfällen
uttryckt klagomål över förhållandena i maskinkappen och styrhuset.
De ombordanställdas fackorganisation, Svenska sjöfolksförbundet, har även
uttalat önskemål om att en ny styrhytt skall tillföras fartyget.

Fiskeristyrelsen anför att den med anledning av dessa klagomål föranstaltat
om inspektion av fartyget genom statens fartygsinspektion. Av rapporten
över denna inspektion framgår att fartygsinspektionen, därest fartyget författningsenligt
varit underställt inspektionens tillsyn, skulle ha föreskrivit
skyldighet att vidtaga de ifrågasatta förbättringsarbetena.

Föredraganden. Jag anser att de iståndsättningsarbeten å undersökningsfartyget
Eystrasalt vilka fiskeristyrelsen gjort framställning om böra utföras.
Styrelsens beräkning av kostnaderna härför föranleder icke någon erinran
från min sida. .lag tillstyrker därför att 27 000 kronor skola ställas till
förfogande för ändamålet. Med hänsyn till att arbetena böra utföras snarast
möjligt föreslår jag, att riksdagens medgivande skall inhämtas till att kostnaderna
må bestridas från fiskeristyrelsens omkostnadsanslag för innevarande
budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medgiva

att från det för budgetåret 1951/52 anvisade förslagsanslaget
till Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Omkostnader
må intill ett belopp av 27 000 kronor bestridas
kostnader för de i det föregående angivna iståndsättningsarbetena
å undersökningsfartyget Eystrasalt.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils G rass.

ii Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr ISO.

i j-t.r i -di

ti. i

. .

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
lk mars 1952.

Närvarande:

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt
anför därvid följande.

B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter och kårer.

[1] Kommerskollegium: Avlöningar. Gällande avlöningsstat för kommerskollegium
(statsliggaren s. 863) upptager för avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal en obetecknad anslagspost å 570 500 kronor.

Kommerskollegium har under en följd av år enligt särskilda beslut av
Kungl. Maj :t företagit dels undersökningar rörande industriens kapitalinvesteringar
i egna anläggningar, dels preliminär bearbetning av ptoduktionsuppgifter
för industrien. Kostnaderna härför ha hittills bestritts från skiftande
anslag. Kollegium har vidare på uppdrag av Kungl. Maj :t utfört en
statistisk undersökning rörande bruttoinkomster och kostnader i utlandet
vid utrikes sjöfart under år 1951; medel härför ha anvisats från tionde huvudtitelns
kommittéanslag.

I årets statsverksproposition (X ht s. 12) föreslås att kostnaderna för
ifrågavarande tre undersökningar för budgetåret 1952/53 skola bestridas
från kollegii avlönings- och omkostnadsanslag. I anledning härav beräknas
ett ökat medelsbehov under avlöningsanslaget med 20 400 kronor.

Kommerskollegium upplyser (skr. 26/6 1951 o. 23/2 1952), att undersökningen
rörande inkomster och kostnader vid utrikes sjöfart under år 1951

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

beräknas vara avslutad vid utgången av mars 1952. De medel, som anvisats
för ändamålet, torde vid denna tid helt ha tagits i anspråk. Riksbanken har
emellertid uttryckt önskemål om att undersökningen måtte fortsätta, enär
dess resultat är av största betydelse för beräkning av sjöfartsposten i de
betalningsbalanser, som banken upprättar. Kollegium hemställer därför om
fortsatt uppdrag att tills vidare under innevarande budgetår verkställa ifrågavarande
undersökning. Ämbetsverket har vidare gjort framställning om
anvisande av medel dels för sistnämnda undersökning under tiden april—
juni 1952, dels ock för de i det föregående berörda, under innevarande budgetår
utförda undersökningarna om industriens kapitalinvesteringar samt
bearbetningen av 1950 års produktionsuppgifter för industrien. Kollegium
uppskattar det ytterligare anslagsbehovet för samtliga tre arbetsuppgifter
till 18 500 kronor, varav till arbetskostnader ca 17 000 kronor samt till expenser
ca 1 500 kronor. Av arbetskostnaderna beräknas ett belopp av ca
4 200 kronor för rörligt tillägg.

Genom beslut denna dag har Kungl. Maj :t uppdragit åt kommerskollegium
att från och med 1952 tills vidare utföra statistiska undersökningar
rörande bruttoinkomster och kostnader i utlandet för utrikes sjöfart.

Departementschefen. Kostnaderna för de av kommerskollegium årligen
utförda undersökningarna rörande industriens kapitalinvesteringar och produktion
ha tidigare bestritts från olika anslag bl. a. under andra och femte
huvudtitlarna. I årets statsverksproposition föreslås, att såväl dessa kostnader
som utgifter för förekommande undersökningar rörande inkomster
och kostnader vid utrikes sjöfart skola under budgetåret 1952/53 utgå av
kollegii avlönings- och omkostnadsanslag.

Jämväl de under innevarande budgetår uppkommande kostnaderna synas
lämpligen böra belasta dessa anslag, vad beträffar sjöfartsundersökningen
dock endast i vad avser andra kvartalet år 1952. Det nu anmälda medelsbehovet
för ifrågavarande undersökningar under innevarande budgetår uppgår
till i runt tal 17 000 kronor för avlöningar och 1 500 kronor för omkostnader.
Av lönekostnaderna falla 12 800 kronor å anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal och 4 200 kronor å posten till rörligt
tillägg. Då under förstnämnda anslagspost anvisade medel icke förslå
till bestridande av ifrågavarande kostnader, förordar jag att Kungl. Maj:t
inhämtar riksdagens medgivande till att denna anslagspost under löpande
budgetår må överskridas med ett belopp av 12 800 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att medgiva,

att den i avlöningsstaten för kommerskollegium upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1951/52 överskridas med högst 12 800
kronor.

Kungl. Maj. ts proposition nr i50.

C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.

[2] 18. Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m.

Verksamheten vid statens hanverksinstitut, som pågått sedan 1940, skall
omfatta undervisning genom kurser och föreläsningar, teknisk information
samt forskning, med huvudvikten lagd på undervisningen. Kostnaderna för
institutets verksamhet bestridas dels av statsmedel, dels av inkomster från
dess kurs-, informations- och publikationsverksamhet, dels av bidrag från
olika näringsorganisationer. I fråga om fördelningen av kostnaderna tillämpas
från och med budgetåret 1947/48 de i propositionen nr 153/1947 angivna
riktlinjerna. Sålunda tillhandahåller staten erforderliga lokaler samt
svarar helt för de allmänna administrationskostnaderna, innefattande bl. a.
löneutgifter för den personal, som är att anse som gemensam för olika verksamhetsgrenar
vid institutet, samt kostnader för sjukvård och bränsle (från
förslagsanslagen Avlöningar till viss personal och Vissa omkostnader). Däremot
lämnar staten endast ett allmänt, maximerat bidrag — under reservationsanslaget
Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten m. m.
— till bestridande av institutets övriga utgifter, d. v. s. avlöningar eller arvoden
till konsulenter och tillfälliga biträden (ingenjörer, tekniker, laboratorie-
och verkstadsbiträden, viss kontors- och expeditionspersonal) samt speciallärare
och föreläsare, reseersättningar, expenser, kostnader för publikationstryck,
bibliotek, undervisnings- och förbrukningsartiklar samt underhåll
av verkstäder in. in. I övrigt skola dessa utgifter bestridas med inkomsterna
av institutets verksamhet samt bidragen från näringsorganisationerna.
Dessa inkomster och bidrag tagas till uppbörd å ifrågavarande
reservationsanslag. Under budgetåren 1947/48 och 1948/49 var anslaget uppfört
med 160 000 kronor, men då viss löneutgift under anslaget ansågs böra
bestridas helt av statsmedel och således överföras till avlöningsanslaget,.
sänktes reservationsanslaget 1949/50 till 145 000 kronor och har därefter
varit oförändrat. För budgetåret 1950/51 har emellertid utöver anslaget
8 000 kronor ställts till förfogande — från förslagsanslaget till Täckning
av beräknat överskridande av anslagsmedlen för rörliga tilläggsförmåner
å löner och pensioner — såsom bidrag till kostnaderna för höjning av de
från anslaget under tiden 1 januari—30 juni 1951 utgående lönerna.

Styrelsen för statens hantverksinstitut (skr. 4/12 1951 och 19/2 1952)
har hemställt att för innevarande budgetår anvisas ytterligare 52 000 kronor
såsom bidrag till täckande av beräknat underskott å kursverksamheten m. in.

Till stöd för sitt äskande har styrelsen fogat beräkningar rörande inkomster
och utgifter under ifrågavarande reservationsanslag för innevarande
budgetår. Följande sammanställning upptager de av styrelsen beräknade
inkomsterna och utgifterna under 1951/52 samt det ekonomiska resultatet
av verksamheten under 1950/51.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150.
Inkomster.

	1951/52	1950/51
	Kronor	Kronor
1. Reservation . .. ...............................	70 000	35 377
2. Anslag ......................................	145 000	145 000
3. Statsbidrag för löneökning 1/1—30/6 1951 ......		8 000
4. Bidrag från näringsorganisationer ..............	33 400	33 400
5. Kursavgifter ..................................	800 000	262 570
6. Publikationstryck..............................	26 000	50 282
7. Informationsverksamhet ........................	170 000	264 501
	744 400	799 130
U tgifter.
1. Avlöningar till konsulenter ....................	150 000	127 975
2. Avlöningar till tillfälliga biträden ..............	251 000	195 443
3. Lönetillägg med 18,7 % till konsulenter och tillfäl-
liga biträden 1/1—30/6 1951 ....................		23 000
4. Arvoden till speciallärare ......................	92 000	91 816
5. Reseersättningar ..............................	68 000	55 099
6. Expenser ....................................	110 000	73 053
7. Publikationstryck..............................	26 000	45 911
8. Bibliotek......................................	4 000	5 948
9. Undervisningsmateriel och förbrukningsartiklar ..	105 000	110 378
10. Underhåll av verkstäder m. m...................	3 000	2 464

809 000 731 087

Rörande ifrågavarande beräkningar har styrelsen uttalat bl. a. följande.

Under budgetåret 1950/51 var summan av de till hantverksinstitutet influtna
kursavgifterna — den som regel största inkomstposten — något lägre
än under 1949/50, vilket sammanhängde dels med arbetskraftsbristen, dels
med de inträdda kursavgifts- och prishöjningarna. Under innevarande budgetår
synes emellertid en anpassning ha skett till det nya läget, då kursverksamheten
åtminstone ekonomiskt sett nu visar en icke oväsentlig ökning
i jämförelse med ställningen vid samma tidpunkt föregående år. Intet
talar emot, att denna utvecklingstendens skall fortvara. I fråga om informationsverksamheten,
som intill 1951/52 fortgående utökats, uppnåddes under
1950/51 en betydande inkomstökning i förhållande till 1949/50, vilken ökning
emellertid till övervägande delen berodde på att ersättning för större
uppdrag, som varit under arbete en längre tid, erlades vid uppdragens slutförande
under 1950/51. För innevarande budgetår föreligga ej sådana större
uppdrag i samma omfattning, varför inkomsterna av informationsverksamheten
komma att nedgå betydligt.

Av utgifterna hänföra sig ca 60 procent till avlöningar och arvoden. Kostnaderna
för avlöningar till konsulenter och tillfälliga biträden innefatta
löneökning under budgetåret 1951/52 med 18,7 procent ävensom ett ytter -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

ligare lönetillägg av 15 procent under sista hälften av budgetåret. Arvodena
till speciallärare och föreläsare utgå fortfarande med samma belopp som
vid institutets tillkomst och äro icke avsedda att höjas under innevarande
budgetår. Ökningen av utgiftsposten reseersättningar föranledes av att resekostnads-
och traktamentsersättningar höjts samt att den ambulerande
kursverksamheten intensifierats. I fråga om institutets expenser, framförallt
pappers- och städningskostnader, ha prisstegringarna gjort sig starkt
gällande. Den ökade ambulerande verksamheten har vidare medfört ökade
telefon- och annonskostnader.

Enligt styrelsens beräkningar skulle underskottet å verksamheten uppgå
till sammanlagt 64 600 kronor. Härav beräknar styrelsen kunna täcka 12 600
kronor bl. a. genom vissa inbesparingar. Täckning för återstående 52 000
kronor kan emellertid enligt styrelsen erhållas endast genom ytterligare
statsbidrag. Även under budgetåret 1952/53 beräknar styrelsen att ett betydande
underskott kommer att uppstå, då någon nämnvärd inkomststegring
ej är att förvänta.

Departementschefen. Den övervägande delen av kostnaderna för hantverksinstitutets
kurs- och informationsverksamhet täckes av erlagda kursavgifter
och andra till institutet inflytande inkomster, medan statens bidrag
utgör endast en mindre del. Detta bidrag har icke höjts sedan anslagets
tillkomst budgetåret 1947/48. Verksamheten vid institutet har emellertid
under senare år trots oförändrat statsbidrag kunnat successivt ökas och har
därvid lämnat sådant ekonomiskt resultat, att anslaget vid utgången av vart
och ett av budgetåren 1947/48—1950/51 uppvisat ej obetydlig reservation.

För budgetåret 1951/52 synes däremot i enlighet med vad institutets styrelse
anmält verksamheten komma att lämna underskott. Inkomsterna av
informationsverksamheten torde komma att bli ca 95 000 kronor lägre än
1950/51. Å andra sidan väntas summan av influtna kursavgifter bli ca
40 000 kronor högre. I övrigt torde ej någon mera betydande förändring av
inkomsterna inträda. Av utgifterna hänföra sig ca 60 procent till avlöningar
och arvoden. På grund av de löneökningar, som genomförts 1951 och som
torde komma att medgivas för år 1952 beräknas institutets lönekostnader
för innevarande budgetår öka med ca 55 000 kronor. Utgiftsökningen i övrigt,
ca 23 000 kronor, beror i övervägande grad på den under budgetåret
inträdda prisstegringen. Enligt institutets beräkningar skulle under 1951/
52 uppstå ett underskott å verksamheten av 64 600 kronor. Då det med hänsyn
till personalens anställningsförhållanden ej är möjligt att under innevarande
budgetår åstadkomma personalinskränkningar av någon större omfattning,
kan man ej förvänta, att utgifterna skola kunna nämnvärt nedbringas.
I denna situation synes det skäligt att institutet av statsmedel erhåller
ett tillfälligt ytterligare bidrag, som gör det möjligt för institutet att
utan alltför allvarliga störningar fortsätta att driva verksamheten under
detta budgetår. Jag anser mig sålunda böra tillstyrka, att institutet å tillläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår beviljas anslagsförstärkning
med ett till 50 000 kronor avrundat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Vad angår det av hantverksinstitutets styrelse för budgetåret 1952/53
förutsedda underskottet torde verksamhetens utveckling tills vidare böra
avvaktas. Jag vill emellertid framhålla att verksamheten för nästa budgetår
bör hållas inom ramen för anvisat statsbidrag och eljest påräkneliga inkomster.
Jag förutsätter härvid även att institutet prövar alla möjligheter
att öka sina inkomster från enskilt håll.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Statens hantverksinstitut: Bidrag till kursverksamheten
m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lennart Groll.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
It mars 1952.

Närvarande:

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Hedlund, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför
därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1] Medicinalstyrelsen: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för medicinalstyrelsen
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal är fastställd till 680 000 kronor.

I skrivelse den 23 februari 1952 har medicinalstyrelsen hemställt, att anslagsposten
för budgetåret 1951/52 måtte få överskridas med 26 700 kronor.
Till stöd för sin hemställan har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Genom beslut den 20 juli 1951 medgav Kungl. Maj :t att under budgetåret
förste läkare eller överläkare vid statens sinnessjukhus må under förordnande
att hos styrelsen uppehålla tjänsten såsom föredragande i rättsoch
socialpsykiatriska ärenden i lönegrad Ce 32 efter styrelsens prövning
behålla vederbörande i egen tjänst tillkommande avlöningsförstärkning.
Denna avlöningsförstärkning beräknas komma att uppgå till sammanlagt
8 000 kronor.

Genom särskilda beslut den 31 augusti och den 16 november 1951 medgav
Kungl. Maj :t, att extra ordinarie byråbarnmorskan och byråinspektören
i styrelsen finge vid tjänstledighet för studier i USA under tiden
6 september 1951—5 mars 1952 resp. 21 november 1951—20 april 1952 åtnjuta
oavkortad lön under fyra månader, varjämte medicinalstyrelsen medgivit,
att de för återstoden av tjänstledigheterna finge uppbära lön med

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

B-avdrag. Sammanlagda kostnaderna för vikarier i anledning härav uppgå
till 7 300 kronor.

För handläggning av en Kungl. Maj :ts remiss har Kungl. Maj :t den 16
november 1951 beviljat chefen för apoteksbyrån och chefen för administrativa
byrån viss partiell tjänstledighet. Den personalförstärkning, som föranletts
härav, har medfört en merkostnad av 2 900 kronor.

Genom beslut den 8 februari 1952 medgav Kungl. Maj:t, att hos styrelsen
finge fr. o. m. 1 oktober 1951 till budgetårets slut vara anställd en kurator
i Cg 17 såsom biträde åt inspektören för sinnesslövården. Avlöningskostnaden
för denna kurator beräknas till 5 400 kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 26 september 1951 har styrelsen hemställt
om ökad medelsanvisning för handläggning av ärenden rörande utländska
läkares arbetsförhållanden. Därest framställningen bifalles ökas
medelsbehovet under anslagsposten med 3 100 kronor.

Av det anförda framgår, att till avlöningar till övrig icke ordinarie personal
utöver anvisade medel erfordras sammanlagt (8 000 + 7 300 + 2 900
+ 5 400 + 3 100) 26 700 kronor.

Departementschefen. Jag vill erinra, att Kungl. Maj :t i anledning av
medicinalstyrelsens förut nämnda skrivelse den 26 september 1951 genom
beslut den 22 februari 1952 medgivit, att medicinalstyrelsen finge av anslagsposten
till avlöningar till icke ordinarie personal disponera ytterligare
högst 3 000 kronor för arvode till föredragande i ärenden rörande utländska
läkares arbetsförhållanden. Med hänsyn härtill tillstyrker jag en ytterligare
medelsanvisning för sagda ändamål med allenast 3 000 kronor. I övrigt föranleder
framställningen ingen erinran från min sida. Anslagsposten skulle
i enlighet härmed förstärkas med (8 000 + 7 300 -f- 2 900 -f- 5 400 + 3 000)
26 600 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för medicinalstyrelsen upptagna
anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1951/52 överskridas med högst 26 600
kronor. 2

[2] 38 a. Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Uppförande av ett personalbostadshus.
I skrivelse den 28 september 1950 har styrelsen för statens
skol- och yrkeshem på Salbohed anfört bl. a.

Enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat bör den planerade ombyggnaden
av rättarbostaden, vartill 1949 års riksdag beviljat ett anslag av 30 000 kronor,
icke utföras. Medlen böra i stället användas till nybyggnad av ett bostadshus.
Detta hus bör givas en storlek och standard, som gäller för assistent-
och lärarbostäder, d. v. s. 3 rum och kök. Styrelsen hemställer, att
ett bostadshus om 3 rum och kök må uppföras.

Över framställningen ha utlåtanden avgivits den 29 januari 1951 av byggnadsstyrelsen
och den 26 juli 1951 av skolöverstyrelsen.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att det tidigare föreslagna ombyggnadsarbetet
— vilket enligt senare företagen beräkning skulle draga en kostnad
av 35 000 kronor — måste betecknas som förhållandevis kostnadskrävande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Noggranna undersökningar av byggnadsslommen och yttre avloppsledningar
ha givit vid handen, att det ur teknisk och ekonomisk synpunkt icke kan
anses tillrådligt att bygga om rattarbostaden på sätt som tidigare förutsatts.
Styrelsen hade därför kommit till den uppfattningen, att man i stället
borde utföra en nybyggnad, varvid för det anslagna beloppet på 30 000
kronor jämte en på anslaget för renoveringsarbeten m. m. uppkommen besparing
å ca 4 000 kronor skulle — med utgångspunkt från prisläget sommaren
1950 — kunna uppföras en byggnad med 2 rum och kök. Anstaltsstyrelsens
framställning om eu bostad för assistent eller lärare innebär, att
byggnaden enligt gängse normer bör givas en yta av ca 90 in2. Kostnaden
för ett hus av denna storlek kunde beräknas till 55 000 kronor.

Skolöverstyrelsen vitsordar anstaltsstyrelsens uppgift, att bostad saknas
för en assistent vid anstalten, samt tillstyrker framställningen om uppförande
av ett bostadshus, innehållande 3 rum och kök.

Departementschefen. Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen anfört anser
jag, att rättarbostaden ej bör ombyggas. I stället torde, såsom styrelsen
föreslagit, ett nytt bostadshus uppföras. Bostad för den i framställningen
omnämnde assistenten saknas. Ytterligare behov av bostad kan väntas uppkomma
under år 1953, då en av befattningshavarna med egen bostad avgår
med pension. Det nya bostadshuset torde böra omfatta 3 rum och kök. Byggnadsstyrelsens
beräkning av kostnaderna för huset föranleder ej någon
erinran från min sida. För ändamålet torde på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 böra uppföras ett reservationsanslag, benämnt Statens
skol- och yrkeshem på Salbohed: Uppförande av ett personalbostadshus.
Till anslaget bör överföras behållningen på reservationsanslaget till
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Ombyggnad av rättarbostad m. in.
Denna behållning uppgick vid ingången av budgetåret 1951/52 till i runt
tal 25 900 kronor. Vidare torde, såsom byggnadsstyrelsen föreslagit, den
på reservationsanslaget till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Renoveringsarbeten
m. m. uppkomna besparingen på ca 4 000 kronor tagas
i anspråk för ifrågavarande ändamål. Anslaget bör alltså uppföras med
(55 000 — 25 900 — 4 000) 25 100 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens skol- och yrkeshem på Salbohed: Uppförande
av ett personalbostadshns å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 25 100 kronor.

C. Alkoholistvård m. m.

[3] 9 a. Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Uppförande av en ny trädgårdsbyggnad
m. m. I skrivelse den 27 februari 1952 har styrelsen för statens
alkoholistanstalt på Venngarn hemställt, att under innevarande budgetår
måtte anvisas ett anslag å 110 000 kronor till uppförande av en ny trädgårdsbyggnad
vid anstalten in. in. Styrelsen anför.

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

Vid en eldsvåda natten till den 12 februari 1952 ödelädes helt trädgårdsby
ggnaden vid anstalten, varjämte två till byggnaden anslutna växthus
svårt skadades. Den brunna byggnaden innehöll arbets- och förvaringslokaler.
Enligt under hand lämnat meddelande har företagen polisutredning
beträffande eldsvådans uppkomst visat, att skorstenseld förekommit i anläggningens
värmecentral, varvid någon sotlucka synes ha lossnat.

Trädgårdsbyggnaden och växthusen uppfördes, till ersättning av äldre
sådana byggnader, etappvis i början av 1940-talet med anlitande av i specialstaten
för jordbruks- och trädgårdsdriften anvisade medel till underhåll
av byggnader in. m.

Det är emellertid icke möjligt att för byggnadens återuppförande disponera
av jordbruks- och trädgårdsdriften inflytande medel. Skörden under
år 1951 var mindre god, och dessutom belastas driften med väsentligt ökade
lönekostnader. Kassaöverskottet från jordbruks- och trädgårdsdriften kan
innevarande budgetår väntas stanna vid ett obetydligt belopp.

I trädgårds- och parkarbete sysselsättas vintertid 5 till 10 och sommartid
cirka 25 av anstaltens vårdtagare. Sådant arbete har visat sig särskilt lämpligt
för den förhållandevis stora del av vårdtagarna, som icke är duglig
till tyngre kroppsarbete men dock lämpligen bör sysselsättas med utomhusarbete.
Intagna, som vårdas å anstaltens sjukavdelning och endast arbeta
under reducerad tid, bruka sommartid sysselsättas med parkarbete. Med
hänsyn till anstaltens vårdarbete är det därför angeläget, att trädgårdsdriften
kan bedrivas i full omfattning, vilket icke är möjligt utan att den
brunna byggnaden återuppföres. Då densamma visat sig ändamålsenlig, bör
den nya byggnaden väsentligen uppföras enligt de äldre ritningarna. Enär
arbetet är brådskande, är det icke möjligt att utföra det med anstaltens
egen arbetskraft, utan torde entreprenör få anlitas. Enligt av byggnadsstyrelsen
utförd kostnadsberäkning erfordras ett anslag av 95 000 kronor för
arbetets utförande.

Vid eldsvådan förstördes även i byggnaden förvarade redskap och inventarier,
diverse förbrukningsartiklar, för innevarande år inköpta fröer
samt i växthuset befintliga plantor och växter av olika slag. Värdet härav
uppgår till sammanlagt 18 400 kronor. Anslagsbehovet för erforderlig återanskaffning
synes dock för innevarande budgetår kunna begränsas till ett
belopp av 15 000 kronor. Sistnämnda belopp torde även täcka kostnaderna
för de arbeten, som redan pågå för att provisoriskt sätta växthusen och
pannrummet i sådant skick, att trädgårdsdriften, om än i begränsad omfattning
skall kunna hållas i gång under innevarande år.

Sammanlagt erfordras sålunda ett anslag å (95 000 -j- 15 000) 110 000
kronor.

Departementschefen. I likhet med anstaltsstyrelsen finner jag det med
hänsyn till anstaltens vårdarbete angeläget, att trädgårdsdriften vid anstalten
kan bedrivas i full omfattning. Härför erfordras, att en ny trädgårdsbyggnad
snarast uppföres och att vid eldsvådan förstörda redskap in. in.
omedelbart återanskaffas. Mot de beräknade kostnaderna härför har jag
intet att erinra. Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Uppförande
av en ny trådgårdsbyggnad m. m. å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 anvisa ett reservationsanslag
av 110 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

E. Polisväsendet.

[4] Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen om polisväsendet
i riket stadgade ordning m. m. I skrivelse den 1 februari 1952 har polismästaren
i Stockholm Erik Ros, överdirektören Harry Söderman och statspolisintendenten
Georg Thulin gjort framställning om att medel måtte
anvisas till bestridande av omkostnaderna för ett sammanträde i Stockholm
under juni 1952 med internationella kriminalpoliskommissionen. I skrivelsen
anföres bl. a. följande.

Kommissionen bildades 1923 i Wien. Sverige blev medlem 1926 och har
sedan dess oavbrutet varit representerat i kommissionen. F. n. har kommissionen
37 stater som medlemmar. Dess ändamål är att befordra samarbetet
mellan kriminalpolisen i de olika länderna, dock med hänsyn tagen till den
i varje stat bestående lagstiftningen. Den har till uppgift att skapa och
understödja alla slags inrättningar, som tjäna till att undertrycka den internationella
brottsligheten. Vid kommissionens internationella byrå i Paris
underhållas omfattande register över internationella förbrytare. Där utges
vidare kommissionens tidskrift »Revue internationale de police criminelle»
och publiceras framställningar om gripandet av internationella förbrytare,
om falska mynt, sedlar och värdepapper in. in. I Paris finnes också
kommissionens centrala radiostation, som uppehåller direkt förbindelse med
17 medlemsstater, däribland Sverige.

Kommissionen har alltsedan sin tillkomst varje år haft en generalförsamling
i någon av Europas huvudstäder, bl. a. i Köpenhamn 1935, men
aldrig i Stockholm. Efter andra världskriget har kommissionen sammanträtt
i Bryssel, Paris, Prag, Bern, Haag och Lissabon. Värdskapet har alltid
utövats av vederbörande lands regeringar, och deltagarna ha varit utsedda
ombud för dessa.

De kostnader för kommissionens sammanträde i Stockholm, vilka måste
bestridas av statsmedel, och utgifterna för den representation, för vilken
staten synes böra svara, ha beräknats till högst 30 000 kronor.

Departementschefen. Jag tillstyrker, att medel anvisas till bestridande
av kostnaderna för den internationella kriminalpoliskommissionens sammanträde
i Stockholm under juni 1952 och för den representation, som
staten i samband därmed bör utöva. Kostnaderna, vilkas storlek icke med
säkerhet kan beräknas i förväg, torde komma att röra sig om ungefär
30 000 kronor. För att icke i riksstaten för detta ändamål skall behöva upptagas
ett särskilt anslag, vilket skulle bliva av engångsnatur, torde kostnaderna
böra anvisas från anslaget till anordnande av polisbevakning i annan
än den i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning in. in. Härtill torde
riksdagens medgivande böra inhämtas. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva

att från det för budgetåret 1951/52 uppförda förslagsanslaget
till Anordnande av polisbevakning i annan än den
i lagen om polisväsendet i riket stadgade ordning in. in.

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

måtte få bestridas erforderliga kostnader i samband med anordnande
av ett sammanträde med internationella kriminalpoliskommissionen
intill ett belopp av 30 000 kronor.

[5] Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av spioneri m. m.

I skrivelse den 29 oktober 1951 har statspolisintendenten underställt
Kungl. Maj :ts prövning frågan, huruvida och på vilket sätt statsverket skall
taga del i de utgifter, som uppkomma i samband med tillämpningen av stadgandet
om telefonavlyssning i 27 kap. 16 § rättegångsbalken.

I yttrande över framställningen har statskontoret anfört, att tillräckliga
skäl att avlyfta polisdistrikt utgifter för sådan telefonavlyssning icke föreligga
i den mån de följa av sådan polisverksamhet i vedertagen mening, som
avser skyddandet av vederbörande kommuns innevånare. Polisverksamhet,
som hänför sig till bekämpandet av landsskadliga brott, är av annan karaktär,
då dessa brott rikta sig omedelbart mot staten såsom sådan. Uppenbarligen
kunna polisdistrikten också drabbas synnerligen ojämnt av kostnader
för sådan polisverksamhet. Vidare måste det ur sekretessynpunkt vara
olämpligt, att andra kommunala organ än polis- och åtalsmyndigheterna få
insyn i verksamhet av här avsett slag. Den utvidgning av möjligheterna att
utnyttja tvångsmedel vid förundersökning angående spioneri, sabotage och
vissa andra mot rikets säkerhet riktade brott, varom förslag förelagts årets
riksdag genom proposition nr 22, kan enligt statskontoret åberopas såsom
ett ytterligare skäl för att statsverket bör påtaga sig de kostnader, som sammanhänga
med säkerhetstjänsten. Statens åtagande härutinnan anser ämbetsverket
böra begränsas till att omfatta kostnader för utredning av sådana
mot rikets yttre och inre säkerhet riktade brott, som avses i förenämnda proposition.

Departementschefen. I likhet med statskontoret anser jag, att staten bör
påtaga sig kostnaderna för telefonavlyssning i samband med förundersökning
angående sådana landsskadliga brott, som avses i proposition nr 22/
1952. Kostnaderna synas lämpligen böra bestridas från förslagsanslaget till
Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av
spioneri m. m. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medgiva, att

från förslagsanslaget till Kostnader för särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av spioneri m. m.
må fr. o. m. budgetåret 1951/52 bestridas nu avsedda kostnader
för telefonavlyssning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

H. Diverse.

[6] 14. Extra utgifter. Anslaget är för budgetåret 1951/52 uppfört med
75 000 kronor. I slutet av februari 1952 kvarstod å anslaget ett odisponerat
belopp av ca 8 000 kronor. En anledning till den stora medelsåtgången på
anslaget är, att ett osedvanligt stort antal medaljer delats ut till förtjänta
kommunalmän i samband med kommunindelningsreformens ikraftträdande.
Härigenom ha för medaljer uppkommit kostnader, som med ca 15 000
kronor överstiga, vad som förutsattes vid anslagsberäkningen. Då det
belopp, som kvarstår odisponerat på anslaget, icke är tillfyllest för att tillgodose
de behov, som skäligen böra under återstoden av budgetåret täckas
från anslaget, föreslår jag, att ytterligare 15 000 kronor anvisas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II för budgetåret 1951/
52 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C.-G. Carlström.

r / . .(e: i i
■;’I* ..

)

r ■:•, •; •

v- m ••«>** ''A ‘

! i : • •<

‘ill! .. ! 7 , .t .

■ *:. :i(t >> ■ ii i -U

'' J - • . > ;• ! . > ■ • ■, .<:■■■

• ''1 : /’ 5 ’ .,iV > f- ,S! i;

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 11.

Egentliga statsutgifter.

Tolfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars
1952.

Närvarande:

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lingman, anmäler härefter under
civildepartementet hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande

A. Civildepartementet.

fl] 3. Civildepartementet: Utrustning och inredning. Arbetsbördan i civildepartementet
har under det senaste året utökats i en omfattning, som
icke förutsågs vid departementets tillkomst. Det har på grund härav blivit
nödvändigt att anställa extra personal inom departementet och att i avsevärd
utsträckning anlita sakkunniga för särskilda utredningsuppdrag. Härigenom
har behov uppstått av ökade lokalutrymmen.

Den förhandlingsverksamhet, som i allt större grad kommit att åvila civildepartementet,
har accentuerat lokalbristen. Under de förhandlingar, som
föregingo den i prop. 1952: 60 redovisade överenskommelsen om statstjänstemännens
löner under år 1952, måste sålunda vissa för departementets
tjänstemän begagnade lokaler utrymmas för att möjliggöra för huvudorganisationerna
att hålla enskilda överläggningar. Det var trots detta icke möjligt
att ställa överläggningsrum till förfogande för samtliga huvudorganisationer.

Emellertid har det visat sig, att departementets lokalbehov kan i viss
utsträckning tillgodoses genom att de utrymmen i kanslihusannexet, som
ursprungligen avsågos för en lunchrestaurant men icke kunnat disponeras
för detta ändamål, tagas i anspråk som tjänsterum och förhandlingslokaler.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 150.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Därjämte torde vissa ytterligare lokaler i kanslihusannexet kunna ställas till
departementets förfogande.

Kostnaderna för inredning och utrustning av de nytillkomna lokalerna,
däri inberäknat kostnader för skrivmaskiner, räknemaskiner o. d., ha beräknats
till 40 000 kronor. Nämnda belopp torde i form av ett reservationsanslag
böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Civildepartementet: Utrustning och inredning å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett
reservationsanslag av 40 000 kronor.

B. Vissa myndigheter.

[2] Statens pensionsanstalt: Avlöningar. Vid framläggandet år 1949 av förslag
till nytt SPA-reglemente framhöll föredragande departementschefen,
att den personalökning hos pensionsanstalten, som kunde bli erforderlig,
svårligen kunde med någon säkerhet beräknas, innan erfarenhet vunnits
beträffande omfattningen av de nya arbetsuppgifterna. För budgetåret 1949/
50 bemyndigades Kungl. Maj :t med hänsyn härtill att ställa medel till anstaltens
förfogande för bestridande av kostnaderna för dessa uppgifter.

I sina anslagsäskanden för 1950/51 framhöll anstalten, att det vore svårt
att fixera personalbehovet, innan närmare erfarenhet vunnits rörande omfattningen
av de nya arbetsuppgifterna. Anstalten inskränkte sig därför till
att föreslå en mindre personalförstärkning. Detta förslag vann statsmakternas
bifall.

Det nya SPA-reglementet visade sig emellertid medföra en avsevärt större
arbetsbelastning för pensionsanstalten än som tidigare förutsetts. Bestämmelserna
om tillgodoräkning i pensionshänseende av föregående tjänstetid föranledde
en sådan anhopning av ärenden hos anstalten att det vid framläggandet
av 1951 års statsverksproposition icke kunde överblickas när dessa ärenden
med dåvarande organisation kunde beräknas bli avgjorda. På grund härav
— och då det för såväl pensionstagare som huvudmän givetvis är av vikt
att beslut rörande pensionsförmånerna och kostnaderna därför meddelas i
god tid före pensionsålderns inträde — fann jag det angeläget att åtgärder
vidtoges för att anstalten skulle bli i stånd att handlägga ifrågavarande ärenden
i sådan takt, att ytterligare anhopning av ärenden kunde undvikas och
eftersläpningen snarast bringas att upphöra. Jag framlade därför förslag om
en viss ytterligare förstärkning av anstaltens personalorganisation från och
med våren 1951. Medel för ändamålet finnas anvisade även för innevarande
budgetår och ha av riksdagen anvisats jämväl för budgetåret 1952/53 (r. skr.
1952:12).

Trots de personalförstärkningar, som genom de sålunda anvisade medlen
kunnat erhållas, är balansen av ärenden hos statens pensionsanstalt alltjämt
mycket stor. Enligt vad jag inhämtat ha sålunda i fråga om tjänstårsberäk -

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

ningar och beräkningar av erforderliga engångsavgifter hittills avgjorts ärenden
berörande allenast 7 000 av de under reglementet lydande ungefär 20 000
befattningshavarna. Det är enligt min mening ofrånkomligt att slutförandet
av detta arbete påskyndas, detta så mycket mer som en ny genomgång och
avgiftsberäkning förestår med anledning av att löneregleringar skett och att
höjning av pensionsunderlagen därför skall företagas för innehavarna av
drygt halva antalet med pensionsrätt enligt reglementet förenade befattningar.
Andra nya arbeten föranledas av att de nyss företagna ändringarna
i kommunindelningen medföra omregistreringar.

För att kunna påskynda behandlingen av ifrågavarande tjänstårs- och avgiftsfrågor
måste den med detta arbete sysselsatta personalen omedelbart
utökas, i främsta rummet med kvalificerad arbetskraft, som äger förutsättningar
att i huvudsak självständigt handlägga vissa grupper av förevarande
ärenden. För att möjliggöra detta är det nödvändigt att ytterligare medel
snarast ställas till anstaltens förfogande. För detta ändamål bör riksdagens
bemyndigande inhämtas att överskrida den i avlöningsstaten för anstalten
upptagna posten till avlöningar till icke-ordinarie personal. Enligt verkställda
beräkningar erfordras ett överskridande av nämnda anslagspost för innevarande
budgetår med omkring 12 500 kronor.

Givetvis kommer den här förordade personalförstärkningen att vara erforderlig
jämväl under nästa budgetår. Förslag i detta hänseende torde jag
emellertid få framlägga i ett senare sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens pensionsanstalt upptagna
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1951/52 överskridas med 12 500 kronor.

F. Diverse.

[3] 3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag var
för budgetåret 1950/51 uppfört med 300 000 kronor. I gällande riksstat är
anslaget upptaget till 350 000 kronor. Under innevarande budgetårs första
åtta månader förbrukades något över 260 000 kronor. Härav belöpa 135 000
kronor å tiden den 1 december 1951—den 29 februari 1952.

Sedan förenämnda anslag på 350 000 kronor äskades, har arbetet inom
tjänsteförteckningskommittén intensifierats på ett sätt som icke tidigare
förutsetts. Det har visat sig nödvändigt att i avsevärd grad förstärka kommitténs
förhandlings- och utrcdningsorganisation. Denna förstärkning har medfört
betydande kostnader. Vidare har penningvärdeförändringen medfört att
storleken av olika särskilda löneförmåner måst tagas under omprövning. För
detta arbete och för beredning av andra aktualiserade avlönings- och pensionsfrågor
har civildepartementet måst anlita särskilda sakkunniga, vilka
avlönats från förevarande anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

För täckande av de kostnader, som f. n. kunna beräknas för återstoden av
innevarande budgetår, synes ett belopp av 100 000 kronor utöver redan anvisade
medel erforderligt. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa
ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla

Ur protokollet:

Gösta af Sandeberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 12.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 mars 1952.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson,

Lindell.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om anslag
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52 och anför därvid följande.

Under den gångna delen av riksdagssessionen ha i olika sammanhang
äskats anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet
med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet
för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag
föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma
eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande
förhållandena förutsätter jag att vederbörliga tillägg och jämkningar
vidtagas av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning
är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens affärsverksfonder. För avskrivning under statens affärsverksfonder
torde endast de till försvarsberedskap vid telegrafverket och statens järnvägar
äskade investeringsanslagen å 775 000 resp. 2 000 000 kronor komma
i fråga. Då dessa anslag böra avskrivas i sin helhet erfordras för avskrivningsändamål
ett sammanlagt belopp av 2 775 000 kronor.

Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslagen till modernisering
av vissa äldre fångvårdsanstalter å 66 000 kronor samt till byggnadsarbeten
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut i vad avser ett belopp
av 10 000 kronor böra avskrivas i sin helhet med hänsyn till att investeringarna
avse sådana anläggnings- och reparationsarbeten, vilka icke väsentligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

komma att höja fastigheternas värden. Beträffande anslagen till pannanläggning
vid ungdomsanstalten på Skenäs å 10 000 kronor, till byggnadsarbeten
vid egendomen Hildero å 17 500 kronor, till byggnadsarbeten in. m. vid fångvårdsanstalterna
på Skenäs och Håga å 105 500 kronor, till merkostnader för
vissa byggnadsarbeten å 1 000 000 kronor, till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan
och statens lantbruksförsök å 165 000 kronor, till byggnadsarbeten
vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut i vad avser ett belopp
av 20 000 kronor samt till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. å 1 739 000 kronor, torde avskrivning i enlighet med gällande
grunder böra ske med 50 procent. Övriga anslag avse nybyggnader för ämbetsverk
och skola alltså avskrivas med 25 procent.

Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas
avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av den totala investeringen
i var och en av fastighetsfondens delfonder med undantag för befästningars
delfond, för vilken total avskrivning tillämpas.

Under arméns, marinens, flygvapnets och befästningars delfonder ha äskats
anslag om tillhopa 3 567 000, 475 000, 4 138 000 resp. 18 400 000 kronor.
Härav avses under arméns delfond 500 000 kronor till ordnande av Stockholms
luftvärnsregementes förläggning. De för sistnämnda anslag erforderliga
avskrivningsmedlen synas kunna bestridas medelst anlitande av tidigare
av de s. k. Ladugårdsgärdesmedlen avsatt belopp, vilket ännu ej helt disponerats.
Avskrivningsanslagen under delfonderna böra i enlighet med det anförda
upptagas till 1 533 500, 237 500, 2 069 000 resp. 18 400 000 kronor.

Statens utlåningsfonder. Anslaget till lånefonden för bostadsbyggande å
75 miljoner kronor torde liksom tidigare böra avskrivas med 25 procent.
Avskrivningsanslaget upptages alltså med 18 750 000 kronor.

Diverse kapitalfonder. Investeringsanslagen under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond till anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning
å 2 000 000 kronor och till anordnande av ytterligare en bombsäker
oljelagringsanläggning å 1 000 000 kronor torde liksom tidigare skett beträffande
motsvarande anslag böra avskrivas med 25 resp. 30 procent. Avskrivningsanslagen
upptagas alltså med 500 000 resp. 300 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Telegrafverkets fond.

Kommunikationsdepartementet:

Försvarsberedskap vid telegrafverket

775 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Statens järnvägars fond.

Kommunikationsdepartementet:
Försvarsberedskap vid statens järnvägar ....

Statens allmänna fastighetsfond.

Justitiedepartementet:

Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstal ter

....................................

Pannanläggning vid ungdomsanstalten på

Skenäs ................................

Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero ....
Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstal terna

på Skenäs och Håga ..............

Utrikesdepartement et:

Iståndsättande av beskickningsfastigheten i

Köpenhamn ............................

Kommunikationsdepartementet:
Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats . .
Anordnande av lokaler för riksförsäkrings anstalten

..............................

Merkostnader för vissa byggnadsarbeten ....
J ordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och

statens lantbi-uksförsök..................

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut...............

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m...............................

Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond ..................

Marinens delfond ................

Flygvapnets delfond ..............

Befästningars delfond ............

Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande.....

2 000 000

66 000

5 000
8 800

52 800

11 300

137 500

37 500
500 000

82 500
20 000

869 500

1 533 500
237 500

2 069 000
18 400 000

18 750 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Handelsdepartementet:

Anordnande av en bombsåker oljelagringsan läggning.

.............................. 500 000

Anordnande av ytterligare en bombsåker olje lagringsanläggning

...................... 300 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils Fjellander.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 13.

Statens allmänna fastighetsfond.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
74 mars 1952.

Närvarande:

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler frågor om
ytterligare medel till reparations- och underhållskostnader m. m. under
slottsbyggnadernas, beskickningsfastigheternas, byggnadsstyrelsens, lotsstyrelsens
och medicinalstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond
och anför därvid följande.

[1] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under denna
rubrik har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 923 000 kronor.
Vidare har årets riksdag efter framställning av Kungl. Maj :t i propositionen
nr 2 medgivit, att den under förevarande anslagspost upptagna delposten
till Reparations- och underhållskostnader för vissa historiska byggnader
och byggnadsminnesmärken m. m. finge under budgetåret 1951/52 överskridas
med högst 22 500 kronor till täckande av uppkomna prisstegringar
å restaureringsarbetena vid Bogesund.

I skrivelse den 26 februari 1952 har byggnadsstyrelsen gjort framställning
om anvisande av 200 000 kronor — motsvarande ca 20 procent av de
ursprungligen beräknade kostnaderna — å tilläggsstat för budgetåret 1951/
52 till täckande av de på grund av inträdda kostnadsstegringar uppkomna
utgiftsökningarna under ifrågavarande anslagspost. Såsom under punkt 3
i det följande framhållits har styrelsen beräknat den inträffade prisstegringen
å material och arbetslöner, sedan de ursprungliga beräkningarna
gjordes, till 28,7 procent.

Då byggnadsstyrelsens beräkning av det ytterligare medelsbehovet under
anslagsposten synes böra godtagas, hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att den å slottsbyggnadernas delfond av statens allmänna
fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparations- och
underhållskostnader in. m. må under budgetåret 1951/52
överskridas med — utöver tidigare medgivet belopp —■ högst
200 000 kronor.

[2] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
beskickningsfastigheternas delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under
rubriken reparations- och underhållskostnader in. in. äro för denna
delfond i staten uppförda två anslagsposter avseende den ena reparationsoch
underhållskostnader i allmänhet m. m. och den andra bränsle och
lyse för kanslilokaler och tjänstebostäder. Under dessa rubriker ha för budgetåret
1951/52 anvisats 615 000 resp. 277 000 kronor eller sammanlagt
892 000 kronor. Vidare har 1952 års riksdag efter framställning av Kungl.
Maj :t i proposition nr 2 medgivit, att anslagsposten Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m. finge under budgetåret 1951/52 överskridas
med högst 130 000 kronor till täckande av under budgetåret uppkomna
merkostnader för underhåll och skötsel av de statliga utlandsfastigheterna.
I skrivelse den 6 november 1951 med begäran om medelsanvisning
för nämnda ändamål anmälde styrelsen, att vissa större arbeten aktualiserats
å fastigheterna i Rom och Istanbul, men att styrelsen vid denna
tidpunkt icke vore beredd att framlägga förslag, enär ytterligare utredningar
erfordrades i samråd med utrikesdepartementet.

I skrivelse den 15 januari 1952 har styrelsen anmält, att dessa utredningar
— efter besiktning å respektive platser — nu verkställts samt att
behovet av ytterligare medel under reparations- och underhållskostnadsposten
av beskickningsfastigheternas delfond beräknades till 75 000 kronor. Styrelsen
har härom anfört i huvudsak följande.

Beträffande fastigheten i Istanbul har det visat sig, att erforderliga iståndsättningsarbeten
skulle draga betydande belopp. Med hänsyn till det begränsade
lokalbehov, som här föreligger för beskickningens del, anser styrelsen
emellertid, att några större kapitalinvesteringar för iståndsättningsarbeten
icke nu böra göras. Enligt styrelsens uppfattning bör byggnaden tills
vidare, i avvaktan på en närmare utredning av lokalproblemen i samband
med det s. k. Sverigehuset, endast underhållas i befintligt skick inom ramen
för anvisade underhållsmedel.

Beträffande beskickningsfastigheten i Rom vidtog styrelsen erforderliga
yttre reparationsåtgärder i anslutning till senaste sändebudsskiftet. Sedvanliga
invändiga reparationsarbeten, såsom ommålningar m. m., uppskötos
emellertid i huvudsak i avvaktan på en närmare utredning rörande den till
synes omfattande iståndsättning och modernisering, som skulle erfordras
med avseende på uppvärmningssystem, elektrisk installation samt ekonomilokaler
m. in.

Förutom att värmeanläggningen är starkt försliten, är densamma föga
tidsenlig samt oekonomisk i drift genom den nuvarande anordningen med ett
pannrum i källaren för de nedre våningarna och ett pannrum på vinden
för översta våningen. Den elektriska installationen är i många avseenden
bristfällig och utförd med s. k. glansgarnsledningar vilket ur brandsyn -

Kungl. Maj.ts proposition nr i50.

punkt innebär påtagliga riskmoment. Kökslokaler och tvättstuga sakna modern
utrustning. Även garaget är på grund av sin ringa storlek icke användbart
för moderna vagnar.

Förutom utförandet av sedvanliga reparations- och underhållsarbeten
föranleder ett avhjälpande av de ovan påtalade bristfälligheterna sådana åtgärder
att kostnaderna i sin helhet icke kunna rymmas inom ramen för
underhållsanslaget- Totalt beräknar styrelsen kostnaderna till 130 000 kronor,
vari även medräknats kostnader för installation av oljeeldning och maskinell
tvättstugeutrustning. Av dessa kostnader räknar styrelsen med att
kunna bestrida 55 000 kronor av disponibla underhållsmedel, varför således
skulle erfordras ytterligare 75 000 kronor.

Ur ekonomisk synpunkt är det angeläget att arbetena i sin helhet kunna
utföras samtidigt och snarast möjligt, enär de nuvarande bristerna å
bland annat värmeanläggningen i annat fall skulle framtvinga provisoriska
åtgärder med därav följande extra kostnader.

På skäl som av byggnadsstyrelsen anförts torde styrelsens hemställan om
överskridande av ifrågavarande delpost böra bifallas. Jag hemställer därför,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den å beskickningsfastigheternas delfond av statens
allmänna fastighetsfond under anslagsposten Reparationsoch
underhållskostnader m. m. upptagna delposten till Reparations-
och underhållskostnader i allmänhet m. in. må
under budgetåret 1951/52 överskridas med — utöver tidigare
medgivet belopp — högst 75 000 kronor.

[3] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under denna
rubrik ha för innevarande budgetår anvisats 4 595 000 kronor, varav
4 343 000 kronor avsetts för normala underhållsarbeten.

I skrivelse den 26 februari 1952 har byggnadsstyrelsen gjort framställning
om anvisande av 900 000 kronor å tilläggsstat för budgetåret 1951/52
till täckande av de merutgifter för reparations- och underhållsarbeten, som
på grund av ökade byggnadskostnader inträffat under budgetåret. Byggnadsstyrelsen
anför härom i huvudsak följande.

Beräkningen av utgiftsposten var baserad på det vid budgetårsskiftet den
1 juli 1950 rådande prisläget, vilket enligt styrelsens underhållskostnadsindex
då utgjorde 188 jämfört med 100 år 1935. På grund av sedermera
inträffade prisstegringar å material och arbetslöner hade ifrågavarande indextal
vid början av ovannämnda budgetår stigit med 54 enheter till 242.
Procentuellt räknat uppgår prisstegringen till 28,7 procent. Detta innebär
att för underhållsarbeten m. m. skulle behövt stå till förfogande ytterligare
i runt tal 1 320 000 kronor, därest arbetena skulle ha bedrivits i förutsatt
omfattning.

Generalplanen för underhållsarbetena arbetsåret 1951/52 upprättades under
januari och februari månader 1951. Redan vid denna tidpunkt hade betydande
kostnadsstegringar å material inträffat. Med hänsyn härtill, och
då en höjning av arbetslönerna därjämte kunde förväntas i april månad,
gjorde styrelsen vid fastställande av generalplanen nedprutningar även i

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

fråga om mycket angelägna arbeten, i syfte att söka hålla kostnaderna inom
ramen för anvisade medel.

Såvitt styrelsen nu kan bedöma synes emellertid ett belopp av 900 000
kronor, motsvarande ca 20 procent av de ursprungligen beräknade kostnaderna,
vara erforderligt för att täcka de ökade utgifter som inträffat på
grund av byggnadskostnadsstegringarna. Det förhållandet, att kostnadsnivån
för vissa arbeten alltjämt är glidande, kan komma att medföra eu
ytterligare ökning av merutgifterna. Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden
anser sig styrelsen dock icke böra framlägga förslag om tilläggsanslag
för ändamålet med högre belopp än det ovan nämnda. De merutgifter,
som därutöver kunna uppstå, beräknar styrelsen kunna täcka av medel,
som avsatts för att möta oförutsedda utgifter inom ramen av det för
budgetåret anvisade underhållsanslaget.

Då ifrågavarande merkostnader äro av sådan natur att särskilda medel
härför böra anvisas, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medgiva

att den å byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna
fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparations- och
underhållskostnader in. in. må under budgetåret 1951/52
överskridas med högst 900 000 kronor.

[4] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
lotsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under rubriken
reparations- och underhållskostnader in. in. har för denna delfond för innevarande
budgetår anvisats ett belopp av 260 000 kronor.

I skrivelse den 6 februari 1952 har lotsstyrelsen hemställt om bemyndigande
att under budgetåret 1951/52 överskrida förenämnda anslagspost med högst
110 000 kronor. Styrelsen åberopar att å anslagsposten vid utgången av januari
1952 återstod en behållning av 40 658 kronor 13 öre. Ifrågavarande belopp
kommer enligt styrelsen icke att förslå till utförande av sådana reparations-
och underhållsarbeten, som böra komma till utförande under återstoden
av innevarande budgetår, därest icke ytterligare eftersläpningar av dylika
arbeten av angelägen natur skola äga rum. Kostnaderna för dylika oundgängligen
erforderliga arbeten inom ramen för den normala reparations- och
underhållsstaten beräknas sålunda av styrelsen överstiga tillgängliga medel
med 50 000 kronor. Härtill kommer ett belopp av 60 000 kronor till avhjälpande
av katastrof skador, som i början av januari 1952 drabbat båthamnarna
vid Bergkvara lotsplats och Garpens fyrplats. Härom inhämtas följande
av handlingarna i ärendet.

Natten mellan den 17 och den 18 januari 1952 hemsöktes svenska sydostkusten
av en hård ostsydostlig storm. Vindstyrkan uppmättes till 24 å 26
sekundmeter vid Garpens fyrplats, belägen på eu ö ca 2,5 km utanför Bergkvara
vid södra Kalmarsund. Stormen medförde osedvanligt högt vattenstånd
och kraftig sjöhävning från den för hamnarna mest ogynnsamma riktningen,
nämligen genom djuprännan söder om Bergkvara. De vid Bergkvara
lotsplats och Garpens fyrplats anordnade, lotsverket tillhöriga båthamnarna,
som ha ett för sjö utsatt läge, förstördes därvid av de grova brottsjöarna i

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

så hög grad, att de äro obrukbara. Båda hamnarna äro oundgängligen erforderliga
för tjänstens upprätthållande vid respektive platser och måste därför
snarast möjligt repareras och iordningställas. Kostnaderna för dessa arbeten
beräknas uppgå till omkring 60 000 kronor. Arbetena, som icke tåla uppskov
ulan måste igångsättas inom den närmaste tiden, kunna icke genomföras
utan att det erforderliga beloppet 60 000 kronor ställes till lotsstyrelsens
förfogande under budgetåret 1951/52.

I likhet med lotsstyrelsen finner jag det angeläget att ifrågavarande reparations-
och underhållsarbeten komma till utförande redan under innevarande
budgetår. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
medgiva

att den å lotsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond
upptagna anslagsposten Reparations- och underhållskostnader
m. m. må under budgetåret 1951/52 överskridas
med högst 110 000 kronor.

[5] Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under
medicinalstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under rubriken
reparations- och underhållskostnader m. m. har för denna delfond för
innevarande budgetår anvisats ett belopp av 2 778 000 kronor, därav
2 678 000 kronor avsetts för löpande underhåll av delfondens fastigheter och
återstoden, 100 000 kronor, för vissa särskilda arbeten av reparations- och
underhållskaraktär. Vidare har årets riksdag efter framställning av Kungl.
Maj:t i propositionen nr 2 medgivit, att ifrågavarande anslagspost finge under
budgetåret 1951/52 överskridas med högst 190 000 kronor för utbyte och
reparation av ångmanglar vid vissa statens sinnessjukhus.

I skrivelse den 28 februari 1952 har medicinalstyrelsen gjort framställning
om anvisande å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1951/52 av
550 000 kronor — motsvarande ca 20 procent av de ursprungligen beräknade
kostnaderna -— till bestridande av stegrade, nödvändiga reparations- och underhållskostnader
vid statens sinnessjukhus under innevarande budgetår.
Styrelsen åberopar, att byggnadskostnadsindex enligt byggnadsstyrelsens
uppgifter stigit med 28,7 procent, sedan de ursprungliga beräkningarna
gjordes.

Medicinalstyrelsens beräkning av det ytterligare medelsbehovet under ifrågavarande
anslagspost föranleder ingen erinran från min sida. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den å medicinalstyrelsens delfond av statens allmänna
fastighetsfond upptagna anslagsposten Reparations- och underhållskostnader
m. m. må under budgetåret 1951/52 överskridas
med — utöver tidigare medgivet belopp — högst
550 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils Fjellander.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
14 mars 1952.

Närvarande:

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, anmäler
härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
samt anför därvid följande.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1] 3. Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt. I årets statsverksproposition
(Kapitalbudgeten: Bil. 25, punkt 3) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till anordnande
av lokaler för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1952/53
beräkna ett investeringsanslag av 650 000 kronor.

För vidtagande av vissa provisoriska åtgärder för försvarets forskningsanstalts
förläggning anvisade 1947 års riksdag under riksstatens fjärde
huvudtitel för budgetåret 1947/48 ett reservationsanslag av 770 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj :t anvisade sedermera 1948, 1949 och 1950
års riksdagar för budgetåren 1948/51 investeringsanslag av tillhopa (715 000
+ 1 000 000 + 400 000=) 2 115 000 kronor till anordnande av vissa provisoriska
lokaler för forskningsanstalten.

I skrivelse till fortifikationsförvaltningen den 29 april 1950 hemställde försvarets
forskningsanstalt, att fortifikationsförvaltningen i sina medelsäs -

Kungl. Maj:ts proposition, nr 150.

kanden för budgetåret 1951/52 måtte upptaga dels ett belopp av 145 000
kronor, utgörande skillnaden mellan det av förvaltningen för budgetåret
1950/51 äskade investeringsanslaget av 545 000 kronor och det av riksdagen
anvisade anslaget av 400 000 kronor, dels ock därutöver medel för
uppförande av vissa ytterligare nybyggnader och för utvidgning av då tillgängliga
lokaler m. m.

I sina medelsäskanden för innevarande budgetår beräknade fortifikationsförvaltningen
kostnaderna för de av forskningsanstalten föreslagna
arbetena till i nedanstående sammanställning angiva belopp enligt prisläget
den 1 januari 1950.

Avdelning 1.

Tillbyggnad av laboratoriebyggnaden ................ 317 000

Inredning av laboratorielokaler i laboratoriebyggnadens

bottenvåning .................................. 50 000

Värmecentral .................................... 190 000

Elcentral ........................................ 110 000

Djurstallar ...................................... 110 000

Gaslaboratorium .................................. 343 500

Pyroteknisk försöksbyggnad ...................... 27 000

Tillbyggnad av verkstaden ........................ 97 000

Kallförråd för verkstaden.......................... 21 500

Stenhus för raketsektionen ........................ 110 000

Utökning av byggnad för kemisk-teknisk försöksdrift . . 140 000

Varmförråd för d:o .............................. 35 000

Väg- och planeringsarbeten m. m................... 24 000 1 575 000

Avdelning 2.

Spränghall ............................

Vaktmästarbostäder ....................

Elektrisk kraftledning ..................

Värmekulvert ..........................

Skogsbrandskydd........................

Stängsel ..............................

Avdelning 3.

Tillbyggnad av laboratoriebyggnaden .............. 195 000

Diverse ändrings- och tillbyggnadsarbeten .......... 30 000 225 000

Summa kronor 2 050 000

Totala medelsbehovet för de av forskningsanstalten föreslagna anläggningarna
m. m. beräknades således uppgå till (145 000 1 575 000 -{—

250 000 + 225 000=) 2 195 000 kronor. Med hänsyn till lämnade direktiv
rörande återhållsamhet i anslagsäskanden m. m. fann emellertid fortifikationsförvaltningen,
att medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål borde
begränsas till 1 500 000 kronor för arbetenas påbörjande.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1951: 109 anvisade sedermera
riksdagen ett investeringsanslag av 500 000 kronor till anordnande av
lokaler för forskningsanstalten.

27 500
139 000

5 000
8 500

28 000

42 000 250 000

Kungl. Mcij.ts proposition nr i50.

I skrivelse den 21 februari 1952, för vilken jag i annat sammanhang
denna dag kommer att närmare redogöra, har fortifikationsförvaltningen
meddelat, att forskningsanstalten framhållit, att under förutsättning att
lokalfrågan för anstaltens avdelning 3 ordnades genom nybyggnad vid
Stockholms luftvärnsregemente inom cirka 2 år erfordrades icke den anmälda
tillbyggnaden av laboratoriebyggnad vid samma avdelning. Övriga

1 sammanställningen upptagna objekt påverkades icke av nybyggnaden vid
luftvärnsregementet, varför medel för dessa objekt borde äskas. Därutöver
erfordrades medel för uppförande av en hangar vid den teletekniska försöksstationen
å Bromma flygplats, kostnadsberäknad till 1 410 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har beräknat kostnaderna för i sammanställningen
angivna byggnadsobjekt m. in., oberäknat tillbyggnad av laboratoriebyggnad
vid avdelning 3, till (145 000 -f- 1 575 000 -)- 250 000 + 225 000 —
195 000 + 715 000 för prisstegring under tiden 1/1 1950—1/10 1951 ==)

2 715 000 kronor. För täckande av merkostnader till följd av prisstegringar
in. in. intill den 1 oktober 1951 å byggnadsföretag, vartill medel beviljats av
1948—1950 års riksdagar, erfordras enligt förvaltningen ytterligare cirka

1 125 000 kronor. Totala medelsbehovet för byggnadsarbeten vid forskningsanstaltens
nuvarande anläggningar skulle således uppgå till (1 410 000 +

2 715 000 + 1 125 000 =) 5 250 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen har vidare föreslagit nybyggnad inom Stockholms
luftvärnsregementes nuvarande kasernområde för forskningsanstalten
in. fl. myndigheter och beräknat kostnaderna härför till 13 950 000 kronor
enligt prisläget den 1 oktober 1951. Nybyggnaden har emellertid föreslagits
skola ske i etapper, varvid anslagsbehovet för den första etappen angivits
till 5 100 000 kronor. Sammanlagda anslagsbehovet avseende såväl
luftvärnsregementets kasernområde som forskningsanstaltens avdelning 1
och försöksstationerna vid avdelningarna 2 och 3 skulle således uppgå till
(5 100 000 + 5 250 000 =) 10 350 000 kronor, av vilket belopp fortifikationsförvaltningen
hemställt att 2 500 000 kronor måtte anvisas å tilläggsstat för
innevarande budgetår.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha för
budgetåren 1948/51 tillhopa 2 115 000 kronor anvisats för forskningsanstaltens
lokalbehov. Till följd av de under senare år inträffade prisstegringarna
ha kostnaderna för de byggnadsföretag, som tidigare förelagts riksdagen,
kommit att bli väsentligt högre än som vid riksdagsbehandlingen förutsatts.
De av fortifikationsförvaltningen beräknade kostnadsökningarna å dessa företag
synas ofrånkomliga, och jag biträder därför framställningen om att
1 125 000 kronor anvisas för täckning av dessa merkostnader.

Beträffande fortifikationsförvaltningens äskande i övrigt torde jag få erinra
om att förvaltningen föregående år framlade förslag om förläggande av
forskningsanstaltens kansli samt avdelningarna 2 och 3 in. in. till Stockholms
luftvärnsregementes nuvarande kasernområde. Till framställningen togs för
det dåvarande icke ställning, men anvisades 500 000 kronor till anordnande
av lokaler för anstalten. Det förutsattes, att de i det föregående angivna byggf>
li ilxan g till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 150.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

nadsföretagen skulle tillgodoses inom ramen för detta belopp. Då dessa medel
emellertid ännu icke anlitats torde frågan om tilläggsanvisning på grund
av prisstegring icke böra prövas i förevarande sammanhang.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:l måtte föreslå
riksdagen

afl till Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52
anvisa ett investeringsanslag av 1 125 000 kronor.

VI. Fonden för låneunderstöd.

[2] a. Värnpliktslån. Enligt beslut av 1945 års riksdag inrättades en särskild
lånefond, värnpliktslånefonden, avsedd för värnpliktigt befäl m. fl.
samt visst avgående fast anställt manskap. Förutom från denna fond kunna
värnpliktslån även utgivas dels enligt förordningeri den 31 augusti 1940 (nr
824 med ändringar 1942:522 och 1947:259) om värnpliktslån, dels enligt
kungörelsen den 25 maj 1945 (nr 195) om värnpliktslån till viss långtidsinkallad
militär personal och dels enligt kungörelsen den 29 juni 1945 (nr
495) angående värnpliktslån till vissa under militärtjänst skadade. Lån som
utgivits eller utgivas enligt dessa författningar belasta fonden för låneunderstöd
till värnpliktslån. Lån som utgivas enligt kungörelsen den 29 juni 1945
(nr 494) angående lån från värnpliktslånefonden belasta emellertid sistnämnda
fond.

Under fonden för låneunderstöd ha hittills anvisats anslag å tillhopa
9 800 000 kronor, varav senast för budgetåret 1949/50 ett belopp av 100 000
kronor.

I skrivelse den 15 februari 1952 har försvarets socialbyrå — under erinran
att byrån i annat sammanhang anmält, att såvitt kunde bedömas för budgetåret
1952/53 någon ytterligare kapitalinvestering under fonden för låneunderstöd
icke syntes erforderlig — anfört i huvudsak följande.

Enligt av statskontoret lämnad uppgift hade den 1 juli 1949 — inberäknat
det för budgetåret 1949/50 anvisade beloppet — funnits disponibelt för
utlåning ett belopp av i runt tal 324 000 kronor. Med hänsyn till att värnpliktslån,
som skulle belasta fonden för låneunderstöd, efter den 1 juli 1949
utgivits huvudsakligen endast till personal som skadats i militärtjänstgöring
i anledning av förstärkt försvarsberedskap eller dennas avveckling — s. k.
beredskapsskadade — hade anledning förelegat till antagande, att det den
1 juli 1949 disponibla beloppet skulle komma att visa sig tilläckligt för utlåningsverksamheten
under relativt lång tid framåt. Sålunda skulle, därest
för utlåning från fonden för låneunderstöd verkligen den 1 juli 1949 funnits
disponibelt ett belopp om 324 000 kronor — med hänsyn till utlåningen
därefter — den 1 januari 1952 ha för fortsatt utlåningsverksamhet kvarstått
ett helopp av i runt tal 105 000 kronor, vilket på grund av utlåningens relativt
ringa omfattning bort förslå intill utgången av budgetåret 1952/53.

Socialbyrån hade emellertid under år 1951 haft anledning uppmärksamma
en uppkommen skillnad mellan det belopp, varmed socialbyrån beviljat lån
från värnpliktslånefonden, och det belopp som enligt statskontoret utgjorde

Kiingl. Maj. ts proposition nr 150.

den bokföringsmässiga belastningen å denna fond. Efter samråd med statskontoret
hade socialbyrån hos länsstyrelserna hemställt om en sådan granskning
rörande bokföringen i fråga om värnpliktslån såväl från värnpliktslånefonden
som från fonden för låneunderstöd, som kunde klarlägga den
rätta belastningen å vardera fonden. Sedan länsstyrelserna verkställt sådan
granskning samt till socialbyrån och statskontoret anmält resultatet därav,
hade det visat sig, att i ett antal fall värnpliktslånefonden belastats med
värnpliktslån, som skolat belasta fonden för låneunderstöd. Erforderliga omföringsåtgärder
hade vidtagits eller koinme att vidtagas. Såvitt socialbyrån
av länsstyrelsernas uppgifter kunnat utröna syntes omkring 250 000 kronor
ha kommit eller komme att omföras att belasta fonden för låneunderstöd i
stället för värnpliktslånefonden. Enär granskningen begärts i avseende å lån,
som beviljats till och med utgången av kalenderåret 1949 men i vissa fall av
länsstyrelserna utsträckts att omfatta även därefter och intill granskningsögonblicket
beviljade lån, förelåge betydande svårigheter för socialbyrån att
fullt tillfredsställande bedöma behovet av kapitalinvestering i fonden för
låneunderstöd. Att en sådan vore ofrånkomlig, om låneverksamheten skulle
kunna bedrivas i beräknad omfattning, stode dock klart. Kapitalinvesteringen
nu syntes rimligen ej böra göras mindre än att medel för förutsebar utlåning
stode till förfogande intill utgången av budgetåret 1952/35. Med beaktande
därav syntes medelsbehovet kunna uppskattas till samma belopp som
omförmälda omförda belopp, d. v. s. i runt tal 250 000 kronor. Kapitalinvesteringen
borde ske å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Försvarets socialbyrå har därför hemställt, att under fonden för låneunderstöd
måtte å tilläggsstat för budgetåret 1951/52 anvisas ett investeringsanslag
av 250 000 kronor till värnpliktslån.

Departementschefen. Genom felaktig bokföring har, såsom framgår av det
föregående, värnpliktslånefonden kommit att belastas med ett flertal lån,
som rätteligen skulle ha utgått från fonden för låneunderstöd. Vid den omföring,
som med anledning härav blivit erforderlig, kommer sistnämnda fond
att belastas med värnpliktslån om i runt tal 250 000 kronor. Då täckning
saknas för detta belopp, förordar jag i överensstämmelse med socialbyråns
förslag, att å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår under fonden
för låneunderstöd anvisas 250 000 kronor till värnpliktslån.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Värnpliktslän å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag av 250 000
kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Magnus T. Möller.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
li mars 1952.

Närvarande:

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Norup, anmäler härefter
under jordbruksdepartementet hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1951/52 samt anför därvid följande.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

2 c. Förlagskapital för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader
för viss försöksverksamhet. Styrelsen för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader
hemställer i två särskilda skrivelser den 27 februari 1952
dels att styrelsen skall erhålla bemyndigande att träffa avtal med Lunds stad
om ariende av den staden tillhöriga egendomen Habo säteri för att där utföra
försök med lösgående mjölkkor, dels att ett belopp av 50 000 kronor skall
ställas till styrelsens förfogande såsom ett ränte- och amorteringsfritt statslån
för att möjliggöra inköp av det antal kor, som erfordras för försöken.

Såsom motivering för framställningen anför anstaltsstyrelsen att dylika
försök sedan åtskilliga år tillbaka ha bedrivits på flera håll utomlands.
Försöken innebära att korna i stället för att hållas uppbundna få gå lösa
i ladugården. Alternativt utformas ladugården enbart såsom skydd för vind
och nederbörd. Därest dessa metoder skulle visa sig användbara, skulle man
kunna dels avsevärt minska byggnadskostnaderna, dels underlätta arbetet
med djurens skötsel. Styrelsen framhåller emellertid att de försök, som göras
utomlands, icke ge sådana resultat för svenska förhållanden, att metoderna
utan vidare kunna rekommenderas åt de svenska jordbrukarna. Forsk -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

ningsanstalten och dess föregångare, statens forskningskomrnitté för lantmannabyggnader,
ha sedan länge haft uppmärksamheten riktad på berörda
försöksverksamhet. Anstaltsstyrelsen erinrar om att försöksgårdsutredningen
för Bogesund i sitt betänkande år 1948 framfört önskemål om försök i denna
riktning. Anstaltsstyrelsen har studerat de försök som bedrivits i USA, England
och Tyskland samt de enstaka experiment, som enskilda jordbrukare
utan närmare kontroll av resultaten igångsatt här i landet.

Anstaltsstyrelsen anmäler vidare att den under år 1951 av såväl lantbruksstyrelsen
som Hushållningssällskapens förbund uppmanats att snarast möjligt
upptaga försöksverksamhet på området.

Departementschefen. Det nya uppstallningssätt för kor, som styrelsen för
statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader föreslagit skola prövas
genom praktiska försök, åsyftar att möjliggöra lägre kostnader för såväl
ladugårdsbyggnader som för arbetet i ladugårdarna. Arbets- och byggnadskostnaderna
äro de dominerande posterna på jordbrukets utgiftssida. Utvecklingen
av dessa poster är följaktligen av mycket stor betydelse för
jordbrukets lönsamhet. Jag anser därför att forskningsanstalten bör beredas
möjligheter att utföra förenämnda försök. Jag torde få erinra om att Kungl.
Maj:t genom beslut den 7 mars 1952 bemyndigat anstaltsstyrelsen att med
Lunds stad träffa avtal om arrende av Habo säteri. Härigenom har den
första förutsättningen skapats för att försöksverksamheten skall kunna
igångsättas. Emellertid erfordras jämväl att kapital ställes till styrelsens
förfogande för inköp av erforderligt antal djur. Jag tillstyrker styrelsens
framställning om ett räntefritt lån å 50 000 kronor för ändamålet. Någon
återbetalning torde icke kunna påräknas under de närmaste åren, men väl
senare i den mån försöken slutföras och antalet försöksdjur därför kan
minskas. Lånet bör därför enligt min mening vara amorteringsfritt under
de första fem åren och därefter återbetalas inom loppet av förslagsvis tio år.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter
i ämnet. Med hänsyn härtill böra medlen upptagas i form av ett anslag
under fonden för förlag till statsverket. Då det är önskvärt att verksamheten
skall kunna börja så snart som möjligt, bör anslaget anvisas å tilläggsstat
för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Förlagskapital för statens forskningsanstalt för
lantmannabyggnader för viss försöksverksamhet å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 anvisa ett investeringsanslag
av 50 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Grass.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bl It ang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1952 äskade anslag å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52 utöver de i propositionen
nr 2 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

F: 10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
...............................

Kronor

200 000

III. Utrikesdepartementet.

D: 15 a Ytterligare medel till Röda korsets verksamhet i Jugoslavien
för hemsändande av grekiska barn, reservationsanslag ...
D: 17 Inventarier för Arvfurstens palats, reservationsanslag.....

IV. Försvarsdepartementet.

Armén:

Expenser m. m.:

C: 19 a Ytterligare medel till övriga expenser m. m., reservationsanslag
................................

Marinen:

Intendenturmateriel m. m.:

C: 64 Inventarier m. m., reservationsanslag................

D: 47 Anskaffning av vissa yllevaror, reservationsanslag........

V. Socialdepartementet.

Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:

B: 37 ^ Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag.............

B: 41 Ersättning till inackorderingshem för driftförluster, reservationsanslag
...........................

G: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
..................................

VI. Kommunikationsdepartementet.

9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.................................

50 000
100 000

150 000

135 000

75 000
49 600 000

49 810 000

43 000
17 500

175 000

235 500

75 000

VII. Finansdepartementet.

E: 0 b 1911 års nykterhetskommitté, reservationsanslag

102 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Gemensamma universitetsändamål:

E: 57 a Ämneskonferenser, reservationsanslag..................

N: 18 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.........................................

IX. Jordbruksdepartementet.

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 11 Bidrag till Sveriges utsädesförening...................

X. Handelsdepartementet.

Statens hantverksinstitut:

C: 18 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag ..
C: 40 Täckande av vissa kostnader för Svenska skifferoljeaktie bolagets

verksamhet, reservationsanslag................

D: 24 Ersättningar till de förutvarande ombordanställda m. fl. å
motorfartyget Ningpo, reservationsanslag..............

XI. Inrikesdepartementet.

B: 7 a Anskaffning av vissa yllevaror för sjukvårdsberedskapen,

reservationsanslag....................................

B: 38 a Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:

Uppförande av ett personalbostadshus, reservationsanslag
C: 9 a Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

Uppförande av en ny trädgårdsbyggnad m. m., reservationsanslag
.......................................

F: 19 Anskaffning av vissa yllevaror för civilförsvaret, reservationsanslag
.........................................

H: 14 Extra utgifter, reservationsanslag.......................

XII. Civildepartementet.
Civildepartementet:

A: 3 Utrustning och inredning, reservationsanslag...........

F: 3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.........................................

F: 6 a Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för

vissa löne- och pensionsförmåner, förslagsanslag........

Kronor

9 000

100 000

109 000

30 500

50 000
1 000 000

370 000

1 420 000

1 560 000
25 100

110 000

7 240 000

15 000

8 950 100

40 000
100 000

115 000 000

115 140 0ÖÖ

Säger för egentliga statsutgifter 176 222 100

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder. Kronor

Kommunikationsdepartementet:

1 Försvarsberedskap vid telegrafverket (I: B: 10), reserva tionsanslag

....................................... 775 000

2 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 19), reser vationsanslag

..................................... 2 000 000

2 775000

B. Statens allmänna fastighets fond.

Justitiedepartementet:

1 Modernisering av vissa äldre fångvårdsanstalter (III: 1),

reservationsanslag.................................. 66 000

2 Pannanläggning vid ungdomsanstalten på Skenäs (III: 2),

reservationsanslag.................................. 5 000

4 Byggnadsarbeten vid egendomen Hildero (III: 4), reser vationsanslag

.............. 8 800

5 a Byggnadsarbeten m. m. vid fångvårdsanstalterna på Ske näs

och Håga (III: 5 a), reservationsanslag.......... 52 800

Utrikesdepartementet:

6 Iståndsättande av beskickningsfastigheten i Köpenhamn

(III: 6), reservationsanslag......................... 11 300

Kommunikationsdepartementet:

7 Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats (III: 7), reser vationsanslag

..................................... 137 500

9 a Anordnande av lokaler för riksförsäkringsanstalten (III:

9 a), reservationsanslag............................. 37 500

15 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III: 15), reservationsanslag
..................................... 500 000

Jordbruksdepartementet:

31 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lant bruksförsök

(III: 31), reservationsanslag............. 82 500

32 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut (III: 32), reservationsanslag......... 20 000

Inrikesdepartementet:

41 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

(III: 41), reservationsanslag........................ 869 500

1 790 900

C. Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

1 Arméns delfond (IV: 1—3), reservationsanslag........ 1 533 500

2 Marinens delfond (IV: 14—15, 19), reservationsanslag . 237 500

3 Flygvapnets delfond (IV: 24—27, 30), reservationsanslag 2 069 000

4 Befästningars delfond (IV: 32—35, 37—43), reservations anslag

......................................... 18 400 000

22 240 000

(5 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 1,10.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Kronor

D. Statens utlåningsfonder.
Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande (V: 2), reservationsanslag 18 750 000

F. Diverse kapitalfonder.

Handelsdepartementet:

Anordnande av en bombsäker oljelagringsanläggning

(IX: 9), reservationsanslag.......................... 500 000

Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning
(IX: 10), reservationsanslag................ 300 000

800 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 46 355 900
Summa för driftbudgeten 222 578 000

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvesteringar.

111. Statens allmänna fastighetsfond.
Inrikesdepartementet:

41 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.. 1739 000

/V. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

3 Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt . 1125 000

V. Statens utlånings fonder.
Socialdepartementet:

2 Lånefonden för bostadsbyggande..................... 75 000 000

VI. Fonden för låneunderstöd.
Försvarsdepartementet:

a Värnpliktslån....................................... 250 000

Handelsdepartementet:

7 a Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget............... 6 000 000

6 250 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Jordbruksdepartementet:

2 c Förlagskapital för statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader
för viss försöksverksamhet............... 50 000

Säger för kapitalbudgeten 84164 000

627301. Stockholm. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag. 1952.