Kungl. Maj:ts proposition nr 150 (Proposition 1951:150)

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Nr 150.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51; given Stockholms slott den 16 mars 1951.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,
Hammarskjöld .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Såsom i propositionen nr 2 till innevarande års riksdag framhölls böra
anslagsäskandena å tilläggsstat sammanfattas i två propositioner, en avgiven
vid riksdagens början och en vid slutet av den för budgetpropositionernas
avlämnande fastställda tiden.

De anslag, som efter riksstatens fastställande ytterligare äskats för det
nu löpande budgetåret, ha uppförts dels å tilläggsstat I som fastställts
av 1950 års riksdag vid dess höstsession (r. skr. 1950: 418), och dels å tillläggsstat
II, som avser anslagsäskanden till innevarande års riksdag. Efter
1 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 150.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

anmälan av propositionen nr 2 ha anslagsäskanden å tilläggsstat II beslutats
av Kungl. Maj:t i propositionerna nr 52, 79, 97, 108, 125, 128 och 151.

De ytterligare anslagsäskanden avseende tilläggsstat II till riksstaten för
innevarande budgetår, vilka ansetts nu böra föreläggas riksdagen, ha tidigare
denna dag anmälts. På hemställan av vederbörande föredragande har
Kungl. Maj :t därvid fattat beslut enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
för denna dag (bil. 1—11). En förteckning över av Kungl. Maj :t å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 till och med denna dag
äskade anslag utöver de i propositionen nr 2 upptagna anslagen torde få
bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av förteckningen framgår att — med beaktande jämväl av nyssnämnda
nya framställningar om anslag — efter det propositionen nr 2 till årets
riksdag framlades, å tilläggsstat äskats 196,91 miljoner kronor å driftbudgeten
och 58,so miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Å tilläggsstat I ha tidigare av riksdagen anvisats anslag om tillhopa 164,24
miljoner kronor å driftbudgeten och 13,91 miljoner kronor å kapitalbudgeten
samt å tilläggsstat II anslag å 2,71 miljoner kronor å driftbudgeten och
44,29 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Vid bifall till de efter avlämnande
av propositionen nr 2 till och med denna dag gjorda ytterligare anslagsäskanden
å tilläggsstat II skulle anslagen å tilläggsstater till riksstaten för
innevarande budgetår uppgå till sammanlagt för driftbudgeten 363,66 miljoner
kronor och för kapitalbudgeten 116,70 miljoner kronor.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—11) fattat
beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Erik Berggren.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
första huvudtiteln hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

A. Kungl. Hovstaten.

10. Kostnader för framlidne Hans Maj:t Konung Gustaf V:s begravning.
I skrivelse den 12 februari 1951 till statsrådet och chefen för finansdepartementet
har riksmarskalksämbetet — med förmälan att de kostnader för
framlidne Hans Maj.t Konung Gustaf V:s begravning som vore av natur
att, i likhet med vad som tidigare skett i motsvarande fall, böra bestridas av
statsmedel uppginge till 125 000 kronor enligt av chefen för Hans Maj:t
Konungens hovförvaltning lämnade uppgifter — hemställt att statsrådet
måtte vidtaga åtgärd i syfte att förenämnda belopp ställes till ämbetets förfogande
för därmed avsett ändamål.

Departementschefen. Mot riksmarskalksämbetets framställning har jag
ingen erinran. Jag torde i detta sammanhang få framhålla att staten tidigare
i vissa fall bestritt kostnader för begravning av avlidna kungliga personer
såsom bl. a. skett beträffande begravningarna av Konung Oskar II, Kronprinsessan
Margareta och Drottning Victoria.

Under åberopande härav får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Kostnader för framlidne Hans Maj:t Konung Gustaf
V:s begravning å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 anvisa ett anslag av 125 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Erik Berggren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,
Hammarskjöld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter
under justitiedepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budetåret 1950/51 samt
anför därvid följande.

B. Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet.

[1] 1. Justitiekanslersämbetet: Avlöningar. Den i gällande avlöningsstat för
justitiekanslersämbetet upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal är fastställd till 15 000 kronor. Genom beslut den 22 december
1950 har Kungl. Maj :t vidare till ämbetets förfogande under budgetåret 1950/
51 ställt ett belopp om högst 5 000 kronor att av ämbetet i mån av behov användas
till avlöningskostnad i anledning av den ökning av arbetsbördan, som
för ämbetet kunde föranledas av ärenden rörande den beslutade kommunindelningens
inverkan på kommunala donationer. Sistnämnda belopp skall
utgå med en tredjedel från åttonde och två tredjedelar från elfte huvudtitlarnas
reservationsanslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

I skrivelse den 9 mars 1951 har justitiekanslersämbetet anmält att även
med den förstärkning av icke-ordinarieposten som skett posten icke kommer
att förslå för de utgifter som skola bestridas därifrån. Av posten återstår
för närvarande oförbrukat blott ett belopp av cirka 150 kronor.

Det behov av anslagsförstärkning som inträtt är i främsta rummet föranlett
av den utredning, varmed ämbetet för närvarande är sysselsatt till

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

följd av Kungl. Maj :ts beslut den 8 december 1950 att till ämbetet överlämna
vissa handlingar, innefattande påståenden om illegal telefonavlyssning i den
s. k. Kejneaffären in. in. I detta ärende biträdes ämbetet av rådmannen Erik
Tammelin och extra hovrättsfiskalen Eskil Hellner. Fram till den 1 mars
har i ersättning för mistade avlöningsförmåner utbetalats till Tammelin för
januari och februari 4 632 kronor och till Hellner för tiden 1—24 januari 750
kronor eller tillhopa 5 382 kronor. Tammelin, är fortfarande ledig från sin
rådmanstjänst. Hellner åter har efter den 24 januari endast vid sidan av sin
huvudbefattning sysslat med Kejneärendet, och någon ersättning härför
har ännu icke utbetalats till honom. De ytterligare kostnader, som utredningen
kommer att draga — däri inberäknad gottgörelse utöver ersättning för
mistade avlöningsförmåner, om vilken gottgörelse såvitt rörer Tammelin
Kungl. Maj :t torde vilja på särskild anmälan av ämbetet framdeles besluta
uppskattar ämbetet till minst 5 600 kronor. Hela kostnaden för ärendet
såvitt den skall bestridas av medel från berörda anslagspost skulle således
lägst utgöra i runt tal (5 382 -j- 5 600) 11 000 kronor, varav nu torde
böra anvisas 9 400 kronor.

Utöver sistnämnda belopp erfordras en förstärkning av anslagsposten med
ytterligare 3 000 kronor, varigenom till ämbetets förfogande för den återstående
delen av budgetåret skulle finnas ett sammanlagt belopp av omkring
(148 -j- 9 400 -j- 3 000) 12 500 kronor. Av detta belopp skola i första hand
bestridas de kostnader, som Kejneärendet enligt ämbetets uppskattning beräknas
ytterligare föranleda och varom ämbetet självt har att besluta, ungefär
4 000 kronor. Härefter återstår 8 500 kronor. Detta belopp är avsett att
täcka kostnaderna för vikarie för justitiekanslern under fortsatt partiell
tjänstledighet, avlöningskostnaden för en halvtidstjänstgörande befattningshavare,
som för närvarande åtnjuter tjänstledighet för enskilda angelägenheter
men som beräknas inträda i tjänst i början av maj innevarande år,
ersättning till särskilt arbetsbiträde för granskning av ämbetsverkens arbetsredogörelser
m. m. samt övertidsersättningar.

Behovet för justitiekanslern av fortsatt partiell tjänstledighet är betingat
av ökningen i ämbetets arbetsbörda. Denna ökning är i första hand föranledd
av donationsärendena och Kejneärendet. Men även eljest har en ökning
inträtt både i fråga om remisser från Kungl. Maj :t och beträffande
andra ärenden. Sålunda förelågo enligt preliminära beräkningar till handläggning
under 1950 — bortsett från de ämbetet först under senare tid tilllagda
ärendena enligt den skandinaviska konventionen den 8 mars 1948
om ömsesidig verkställighet av domar å böter in. m. — sammanlagt 830
ärenden, medan motsvarande siffra för 1949 var 753; remisserna ökade
från 187 till 216. Oaktat att under 1950 avgjordes fler ärenden än 1949 —
siffrorna äro 638 respektive 597 — har en ökning i antalet balanserade
ärenden icke kunnat undvikas. Antalet vid ingången av 1951 oavgjorda
ärenden var 192 mot 156 vid början av 1950. Såvitt hittills för 1951 föreliggande
siffror utvisa, synes denna ökning av antalet inkommande ärenden
fortsätta. Vissa ärenden ha därjämte visat sig särskilt tidsödande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Vad angår de nya ärendena, rörande indrivning av böter m. in., inkommo
under 1950 sammanlagt omkring 1 700 dylika ärenden mot 2 100 under
1949. En minskning har således inträtt med omkring 400 ärenden, och denna
minskning fortgår alltjämt. Emellertid dröjer det, innan minskningen
mera avsevärt påverkar arbetet, eftersom detta till stor del avser äldre ärenden.
Antalet till handläggning förekommande ärenden under 1950 var sålunda
något över 2 000 eller allenast drygt 100 mindre än under 1949. Den
minskning i arbetsbördan, varpå ämbetet hoppats på grund av de rationaliseringsåtgärder
som ämbetet alltefter vunnen erfarenhet vidtagit •— ytterligare
en sådan är avsedd att genomföras från och med den 1 april 1951 —
har ännu icke inträtt. Detta torde delvis bero på ökning i arbetet på grund
av de alltjämt förekommande ganska talrika invändningarna mot verkställigheten,
som ämbetet visserligen genom en mera stel tillämpning av
konventionen ofta kunnat utan vidare avvisa under hänvisning till att de
översända domarna äro lagakraftvunna och att länderna åtagit sig verkställa
dem men som ämbetet likväl ansett böra föranleda särskild utredning.
Till att ämbetet funnit sig böra tillmötesgå önskemål om utredning trots
därmed förenat arbete -— icke blott för ämbetet -—- och andra skäl, som kunna
tala däremot, har även medverkat, att Sverige synes ha en väsentligt
större ekonomisk fördel av konventionen än Danmark och Norge. Sålunda
inflöto enligt anteckningar i ämbetets diarier under 1950 från Danmark
32 200 kronor och från Norge 48 400 kronor, medan till Danmark enligt
anteckningarna redovisades 7 600 kronor och till Norge 2 800 kronor. Motsvarande
siffror för 1949 voro 10 300, 11 400, 4 200 och 10 300. Samtliga
siffror äro approximativa. Till Sverige har sålunda influtit under 1949 21 700
kronor och under 1950 80 600 kronor.

Under hänvisning till det anförda hemställer justitiekanslersämbetet om
förstärkning av anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal med
12 400 kronor.

Departementschefen. Såsom framgår av justitiekanslersämbetets framställning
torde ett betydande överskridande av ämbetets anslagspost till avlöningar
till icke-ordinarie personal, som för innevarande budgetår är upptagen
med 15 000 kronor, icke kunna undvikas. Orsakerna härtill äro huvudsakligen
att tillskriva dels visst utredningsuppdrag som av Kungl. Maj :t
anförtrotts åt ämbetet, dels ock en ökning i den ämbetet eljest åvilande arbetsbördan.

Det är tydligt att nyss berörda arbctskrävande uppdrag, som faller utanför
ämbetets normala arbete, icke kan fullgöras utan skälig förstärkning av
arbetskrafterna. Likaså anser jag med hänsyn till vad ämbetet anfört nödvändigt
att dylik förstärkning medgives under innevarande budgetår för
fullgörandet av ämbetets ordinarie arbetsuppgifter. Det belopp, varmed anslagsöverskridande
bör medgivas, torde dock böra begränsas till 10 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

att den i avlöningsstaten för justitiekanslersämbetet upptagna
anslagsposten avlöningar till icke-ordinarie personal
må för budgetåret 1950/51 överskridas med högst 10 000
kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Olle Hellberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld .

Tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Hammarskjöld,
anmäler härefter under utrikesdepartementets handläggning hörande
ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

B. Sveriges representation i utlandet.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag framhölls bl. a.
(III ht s. 3), att de extraordinära valutaförhållanden, som råda i Polen och
som eventuellt kunna inträda även i andra länder, vid oförändrade utgifter i
vederbörande lands valuta kunna föranleda mångdubblade utgifter i svenska
kronor.

Kostnader av denna art ansågos emellertid böra hållas skilda från de
anslag, som anmäldes i sagda proposition, och frågan om förstärkningsanslag
för innevarande budgetår, respektive för budgetåret 1951/52, upptagas till
prövning vid en senare tidpunkt, då säkrare hållpunkter kunde föreligga
för en bedömning av anslagsbeloppet. Jag får nu anmäla frågan om anvisande
av ytterligare medel för den svenska representationen i Polen för
budgetåret 1950/51.

Ett nytt polskt penningsystem trädde enligt ett den 28 oktober 1950 publicerat
regeringsbeslut i kraft den 30 i samma månad. Därvid fastställdes särskilda
grunder för omräkning av äldre valuta till ny. Ifrågavarande åtgärder
ha medfört avsevärt stegrade priser och arbetslöner in. m. och därmed betydligt
ökade kostnader för beskickningen i Warszawa, konsulatet i Gdahsk
och konsulatagenturen i Szczecin (Stettin). Ehuru i anledning härav perso -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

nalinskränkningar genomförts, kvarstår till följd av den höga polska prisnivån
ett betydande behov av ytterligare medel för täckande av utgifter för
avlöningar, kostnader för kanslilokaler m. m. Vederbörliga äskanden göras
i det följande under anslagen B. 1.—B. 6. Även anslagen B. 7.—B. 10. beröras
emellertid av nu ifrågavarande förhållanden. Förslagsanslaget B. 7. Ersättning
åt olönade konsuler torde sålunda komma att belastas med merutgifter
å omkring 60 000 kronor för avlöningar och hyreskostnader m. m. för
konsulatagenturen i Szczecin. Med hänsyn till sistnämnda fyra anslags karaktär
av förslagsanslag torde särskilt anslagsäskande icke påkallas utan
förhållandet endast böra anmälas till riksdagen.

[1] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär
personal m. m. Kungl. Maj :t har den 19 maj 1950 i enlighet med riksdagens
beslut (skr. nr 199/1950) fastställt avlöningsstat under förevarande anslag,
varvid för prisutjämningstillägg upptagits en obetecknad delpost å 3 000 000
kronor. I innevarande års statsverksproposition (III ht s. 15 f) har för nästa
budgetår äskats samma belopp.

Gjorda beräkningar ge vid handen, att ett belopp av 175 000 kronor erfordras
för prisutjämningstillägg åt nu ifrågavarande personal i anledning
av de extraordinära valuta- och prisförhållandena i Polen. Riksdagens medgivande
att överskrida posten med detta belopp torde böra inhämtas. Jag
vill i detta sammanhang erinra om att prisutjämningstilläggens belopp fastställas
efter hörande av utrikesförvaltningens lönenämnd (jfr 1950 års
statsverksproposition III ht s. 2).

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för diplomatisk och konsulär
personal m. m. upptagna delposten till prisutjämningstillägg
må för budgetåret 1950/51 överskridas med högst 175 000
kronor.

[2] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer. I gällande avlöningsstat
har under detta anslag upptagits bl. a. en obetecknad delpost
till prisutjämningstillägg å 332 000 kronor. Till följd av valuta- och prisförhållandena
i Polen erfordras under innevarande budgetår för prisutjämningstillägg
till attachéer ytterligare 40 000 kronor. Riksdagens medgivande
att överskrida posten med detta belopp torde böra inhämtas, och jag hemställer
sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för attachéer upptagna delposten
till prisutjämningstillägg må för budgetåret 1950/51 överskridas
med högst 40 000 kronor.

[3] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden. I riksstaten
för innevarande budgetår har till avlöningar åt skrivbiträden vid
beskickningar och konsulat uppförts ett reservationsanslag av 2 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

kronor. Av skäl, som anförts under nästföregående punkt, erfordras under
sagda budgetår ytterligare ett belopp av 150 000 kronor. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/
51 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

[4] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och vaktbetjänte.
I riksstaten för innevarande budgetår har till avlöningar åt ifrågavarande
personal uppförts ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor. Valuta-
och prisförhållandena i Polen medföra ett ökat medelsbehov av 200 000
kronor, och jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra
biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av
200 000 kronor.

[5] 6. Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän. I riksstaten för
innevarande budgetår har för detta ändamål anvisats ett reservationsanslag
av 285 000 kronor. Jämväl under detta anslag uppstå av nyss anförda
skäl ökade omkostnader, nämligen för uppvärmning m. m. för konsulatskansliet
i Gdansk. Dessa kostnader ha beräknats till 15 000 kronor. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

C. Internationella förhandlingar m. m.

[6] 7. Bidrag till Förenta Nationernas program för teknisk hjälp åt underutvecklade
länder. En av de principer, som ligga till grund för Förenta Nationernas
stadga, är att en höjning av den ekonomiska och sociala standarden
i olika länder är ägnad att undanröja många orsaker till internationella
intressemotsättningar och därigenom kan verksamt bidraga till världsfredens
befästande. I enlighet härmed vidtogos också redan under de första
efterkrigsåren vissa åtgärder av Förenta Nationerna och dess fackorgan
främst syftande till att lämna de ekonomiskt och socialt underutvecklade
länderna tekniskt bistånd i deras strävanden att höja folkbildningen, rationalisera
industri- och lantbruksproduktionen, effektivisera förvaltningen
o. s. v. Detta arbete, vilket finansierades genom anslag å Förenta Nationernas,
respektive fackorganens ordinarie budget, kunde dock bedrivas endast
i relativt blygsam omfattning.

Ett nytt viktigt initiativ på detta område togs vid ett våren 1949 hållet

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

möte med Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd. Intresset för en
aktivisering av hjälpverksamheten visade sig därvid vara stort. Det må erinras
om att presidenten Truman kort dessförinnan i sitt årliga budskap
till Amerikas förenta staters kongress dragit upp riktlinjer för ett omfattande
amerikanskt program för att göra de underutvecklade länderna delaktiga
av de tekniska framstegen i Förenta staterna — den s. k. punkt 4.
Vid det nämnda rådsmötet erhöll Förenta Nationernas generalsekreterare i
uppdrag att i samarbete med organisationens fackorgan utarbeta ett förslag
till utvidgat program för teknisk hjälp. Samtidigt skulle den redan tidigare
av Förenta Nationerna påbörjade hjälpverksamheten fortsätta i dittillsvarande
former. På grundval av ett av generalsekreteraren i anledning
av detta uppdrag framlagt förslag antog rådet den 15 augusti 1949 en resolution,
vilken den 16 november 1949 enhälligt och utan ändringar godkändes
av Förenta Nationernas generalförsamling. Resolutionen innehåller detaljerade
bestämmelser rörande det utvidgade hjälpprogrammets principer,
administration och finansiering. Huvudsyftet skall vara att genom teknisk
hjälp i olika former möjliggöra för de underutvecklade länderna att höja
sin ekonomiska och sociala standard samt att därigenom på längre sikt
säkra sin politiska oavhängighet. Vederbörlig hänsyn skall tagas till ifrågavarande
länders nationella suveränitet, lagstiftning och särskilda sociala
förhållanden. Hjälpen får icke bli ett medel för ekonomisk och politisk inblandning
i de hjälp mottagande ländernas inre angelägenheter, och den
skall lämnas utan hänsyn till dessa länders politiska struktur eller till befolkningens
ras eller religion. Den skall förmedlas genom Förenta Nationerna
eller dess fackorgan och endast kunna ges till eller genom regeringar och på
begäran av dessa. Mellan vederbörande internationella organisation och det
mottagande landets regering skall överenskommelse träffas om hjälpåtgärdernas
natur och sättet för deras utförande.

Ledningen av programmet skall vila på två för ändamålet särskilt inrättade
organ, det tekniska rådet (Technical Assistance Board) och den tekniska
kommittén (Technical Assistance Committee). Rådet, som består av
Förenta Nationernas generalsekreterare och cheferna för de deltagande
fackorganen, har till uppgift att samordna de olika projekten, granska inkommande
ansökningar om hjälp och för kommittén framlägga förslag rörande
såväl de olika projekten som programmet i dess helhet. Kommittén
åter består av ekonomiska och sociala rådets medlemmar. Den har rätt att
sammanträda mellan det ekonomiska och sociala rådets ordinarie möten.
Dess viktigaste uppgift är att taga ställning till det tekniska rådets förslag
samt för ekonomiska och sociala rådet framlägga rapporter och rekommendationer
rörande dessa förslag.

Det utvidgade hjälpprogrammet skall finansieras genom frivilliga bidrag
från medlemsländerna. För överväganden rörande programmets totala omfattning
och de deltagande ländernas bidrag ägde en konferens rum i Lake
Success under tiden 12—14 juni 1950. Till konferensen hade inbjudits samtliga
medlemmar av Förenta Nationerna samt de stater, vilka utan att vara

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

medlemmar av Förenta Nationerna tillhöra något av dess i programmet deltagande
fackorgan. Av de 77 stater, som sålunda inbjudits, deltogo 54, däribland
Sverige.

Enligt de vid konferensen lämnade upplysningarna torde de deltagande
staterna vara villiga att för programmets första verksamhetsperiod, 1 juli
1950—31 december 1951, tillskjuta ett sammanlagt belopp motsvarande
20 012 500 amerikanska dollars. Av detta belopp bidrager Amerikas förenta
stater med 12 007 500 dollars och övriga stater med 8 005 000 dollars. Från
svensk sida förklarade man sig beredd att under förutsättning av riksdagens
bifall bidraga med ett belopp å 500 000 kronor. Beträffande bidragen från
övriga länder torde få nämnas, att Storbritannien utfäste sig att tillskjuta
760 000 pund sterling, Nederländerna 1 520 000 floriner, Norge 250 000 norska
kronor och Danmark 660 000 danska kronor. Vid konferensen godkändes
även vissa bestämmelser rörande sättet för bidragens erläggande och
totalbeloppets fördelning m. in. Enligt dessa beslut skola bidragen lämnas
i den form och på de villkor, varom överenskommelse träffas mellan generalsekreteraren
och bidragslandet. Dessa villkor få dock icke avse medlens
användning enbart av ett visst utpekat organ, i ett visst land eller för ett
visst bestämt ändamål. Förutom av konvertibla valutor kan hjälpen bestå av
bidrag i det egna landets valuta för tjänster och materiel, som landet är berett
att ställa till förfogande. Bidragen skola krediteras ett särskilt konto,
vars behållning skall fördelas bland de deltagande organisationerna enligt
vissa angivna normer. Sålunda skola de första 10 miljonerna dollars av de
influtna bidragen och 70 procent av de nästa 10 miljonerna dollars automatiskt
fördelas bland de deltagande organisationerna enligt följande grunder:
Förenta Nationerna 23 procent, Internationella arbetsorganisationen (ILO)
11 procent, Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation
(FAO) 29 procent, Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap
och kultur (UNESCO) 14 procent, Internationella civila luftfartsorganisationen
(ICAO) 1 procent och Världshälsovårdsorganisationen (WHO) 22
procent. Överskjutande belopp skall fördelas av det nyss nämnda tekniska
rådet.

Föredraganden. Förenta Nationernas utvidgade program för teknisk
hjälp har i första hand till mål att bidraga till en höjning av den ekonomiska
och sociala standarden i vissa länder i Asien, Afrika och Sydamerika.
Genom att möjliggöra en förbättring av levnadsvillkoren avser man ockå
att minska risken för sådana internationella konflikter, som ha sitt ursprung
i socialt och politiskt missnöje. Ur allmän synpunkt märkes vidare, att ett
mera effektivt utnyttjande av de underutvecklade ländernas naturtillgångar
bör få en gynnsam inverkan på världsekonomien i dess helhet. Jag anser, att
Sverige såsom medlem av Förenta Nationerna icke bör undandraga sig att
lämna sitt bidrag till organisationens program för teknisk hjälp.

Jag har tidigare nämnt, att de enskilda staternas bidrag kunna få formen
av antingen konvertibla valutor eller medel i det bidragsgivande landets
valuta för betalning av tjänster eller materiel, som landet i fråga är berett

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att ställa till förfogande. Från Förenta Nationernas sida har uttryckts önskemål
om att så stor del av bidragen som möjligt måtte utgå i konvertibla
valutor. För Sveriges del torde det dock icke vara möjligt att erlägga något
bidrag i amerikanska dollars. Därest det emellertid skulle synas angeläget,
att någon del av bidraget utgår i annan valuta än kronor — härvid torde
främst pund sterling komma i fråga — bör spörsmålet härom kunna upptagas
till prövning vid tiden för utbetalningen. Det beräknas, att ett svenskt
bidrag till övervägande del kommer att tagas i anspråk för stipendier till
utländska studerande och praktikanter i Sverige samt för utsändande av
svenska tekniska experter. Ett flertal läroanstalter, institutioner samt statliga
och enskilda företag i Sverige ha under hand förklarat sig villiga att
mottaga stipendiater. Däremot är det svårt att redan nu överblicka möjligheterna
att finna ett tillräckligt antal lämpliga personer, som äro villiga att
mottaga expertuppdrag.

Vid de överväganden, som gjorts rörande storleken av ett svenskt bidrag,
har ett belopp om 500 000 kronor ansetts bäst motsvara vad som från svensk
sida, enligt vad jag nu anfört, skäligen bör ställas till förfogande. Då det är
ett starkt önskemål, att bidraget måtte lämnas så snart som möjligt under
den löpande hjälpperioden, synes ett anslag böra äskas för ändamålet å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51. Anslaget bör få karaktären
av reservationsanslag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till Förenta Nationernas program för teknisk
hjälp åt underutvecklade länder å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 500 000 kronor.

D. Diverse.

[7.] Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda svenska medborgare.
Svenska kyrkans sjömansvård i polska hamnar har på grund av
valutareformen i Polen fått vidkännas ökade kostnader. Sjömansvårdens
verksamhet i Gdansk, Gdynia och Szczecin innebär i stor omfattning en avlastning
av arbetet för den officiella representationen på dessa platser. Sjömansprästerna
lämna sålunda ett värdefullt biträde i olika sjömansärenden,
såsom efterforskningar av försvunna sjömän, omhändertagande av sjuka
eller efterseglade och andra nödställda sjömän. De i det föregående omnämnda
personalinskränkningarna vid ifrågavarande officiella representationer
ha medfört, att sjömansprästernas medverkan i sagda hänseenden
måste i vidgad mån tagas i anspråk. Det synes därför vara rimligt, att den
merkostnad för sjömansvården, som uppstått genom den polska valutareformen
och som under budgetåret 1950/51 beräknas uppgå till 100 000 kronor,
åtminstone i huvudsak täckes av statsmedel.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Nu ifrågavarande kostnader äro i stort sett likartade med de utgifter, för
vilkas bestridande förevarande anslag är avsett. Därtill kommer att detta
under innevarande budgetår icke torde komma att helt tagas i anspråk; en
besparing å mer än 100 000 kronor beräknas sålunda komma att uppstå. Jag
vill därför föreslå, att av ifrågavarande merkostnader ett belopp av högst
75 000 kronor må bestridas från detta anslag, som bär förslagsanslags karaktär,
vilket torde böra för riksdagen

anmälas.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen
bifalla.

Ur protokollet:
Sture Johanson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Yougt,
Zetterberg, Nilsson Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,
Hammarskjöld.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler vissa under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 och anför
därvid följande.

C. Försvarskrafterna.

Flygvapnet.

Flggmateriel m. m.

[1] 96. Anskaffning av flygmateriel m. m. Under hänvisning till vad jag
förut denna dag anfört vid anmälan av propositionen nr 110 angående vissa
avlönings- m. fl. anslag under riks statens fjärde huvudtitel för budgetåret
1951/52 in. m. (punkt 12) får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Anskaffning av flggmateriel m. m. å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 32 000 000 kronor.

D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

[2] 13. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. För budgetåret
1950/51 har under detta anslag anvisats ett belopp av 5 400 000 kronor.
Försvarets forskningsanstalt har i skrivelse den 2 mars 1951 anfört,

2 Bihang till riksdagens protokoll 195i. 1 samt. Nr ISO.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

att under föregående och innevarande budgetår av skilda orsaker avsevärda
kostnadsökningar inträffat, vilka forskningsanstalten vid uppgörandet av
förslag till medelsäskanden saknat möjligheter att beräkna och för vilka
anstalten ej heller erhållit någon kompensation genom ökade medelsanvisningar.
De uppkomna kostnadsökningarna, vilka föranletts av kronans
devalvering samt varuprisstegringar såväl i utlandet som inom landet, ha
av forskningsanstalten för tiden den 1 juli 1949—30 juni 1951 beräknats
uppgå till sammanlagt 600 000 kronor. I detta belopp ha ej inräknats de kostnader
som uppkomma genom höjningen av det rörliga tillägget, vilka merkostnader
anstalten förutsatt skola bestridas i annan ordning. Forskningsanstalten,
som framhållit att täckning måste erhållas för de uppkomna merkostnaderna
därest verksamheten vid anstalten skall kunna fortgå i sin
nuvarande omfattning, har hemställt att för täckande av de utav prisstegringen
m. m. förorsakade utgiftsökningarna ett belopp av 600 000 kronor
måtte ställas till anstaltens förfogande.

Departementschefen. En begränsning av verksamheten vid forskningsanstalten
synes om möjligt icke under nuvarande förhållanden böra komma i
fråga. För att verksamheten skall kunna fortgå i sin nuvarande omfattning,
synes det vara ofrånkomligt att redan under innevarande budgetår ställa
ytterligare medel till anstaltens förfogande under anslaget till viss forskningsverksamhet.
Jag kan dock icke tillstyrka, att för ändamålet anvisas mer
än 500 000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

E. Diverse.

[3] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Detta anslag är i
gällande riksstat uppfört med 300 000 kronor, ett belopp, som med 250 000
kronor understiger vad som anvisats för budgetåret 1949/50. Vid ingången
av innevarande budgetår förelåg å anslaget en reservation av omkring
100 000 kronor, varför under budgetåret totalt tillgängliga medel uppgå till
400 000 kronor. Av detta belopp återstodo den 1 februari 1951 — efter avdrag
för vissa förskottsvis utgivna medel —- omkring 103 000 kronor.

Vid beräkningen av anslaget för innevarande budgetår förutsattes, att
vissa kostnadskrävande utredningar skulle slutföras i början av budgetåret
och att därför utgifterna under anslaget skulle kunna avsevärt begränsas.
Så har ock blivit fallet, i det att två större utredningar — kommittén för
frivilligt försvarsarbete och 1946 års militära förvaltningsutredning — i
oktober 1950 avgivit betänkanden. I januari 1951 har även arbetet inom
1949 års försvarsutredning tills vidare lagts ned. Ä andra sidan ha emel -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

lertid vissa andra utgifter kommit att bli högre än beräknat. Sålunda
ha tryckningskostnaderna för nyssnämnda två betänkanden blivit avsevärda.
Vidare har anslaget belastats med kostnader för vissa inom andra
departement igångsatta utredningar. Slutligen har det befunnits erforderligt
att intensifiera utredningsarbetet beträffande vissa frågor av beredskapsnatur.
En beräkning av utgifterna under återstoden av budgetåret visar,
att dessa trots vissa vidtagna besparingsåtgärder torde komma att överstiga
anslaget med omkring 25 000 kronor, med vilket belopp anslaget således
synes böra förstärkas.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. Broberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den i 6 mars 1951.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,
Hammarskjöld .

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

7. Vägunderhållet. För budgetåret 1950/51 har riksdagen till Vägunderhållet
anvisat ett reservationsanslag av 149 miljoner kronor, att avräknas
mot automobilskattemedlen. Då från föregående budgetår överförts en
reservation av ca 5 miljoner kronor, utgöra de disponibla vägunderhållsmedlen
för innevarande budgetår alltså sammanlagt ca 154 miljoner kronor.

I skrivelse den 6 mars 1951 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt,
att till förstärkning av nämnda anslag måtte å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisas ett reservationsanslag av 9 miljoner
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Till stöd för framställningen har styrelsen anfört följande.

I sina petita för budgetåret 1950/51 framhöll styrelsen bl. a. att styrelsen
— med utgångspunkt från 1949 års löne- och prisnivå — kommit till den
slutsatsen att för vägunderhållet erfordrades ett anslag av 155 miljoner kronor.

Under nu löpande budgetår komma pris- och lönestegringarna på olika
områden att medföra väsentligt ökade kostnader för vägunderhållet, vilka
icke kunna täckas inom ramen för de till styrelsens förfogande ställda an -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

slagsmedlen. Den fortgående stegringen av trafiken med avseende på såväl
mängd som tyngd ställer därjämte ökade krav på underhållet, varför behovet
av anslagsförstärkning ytterligare accentueras.

De väntade kostnadsstegringarna på grund av höjda löner kunna nu överblickas
med ledning av tendensen i hittills godkända avtal på arbetsmarknaden
och det avtalsförslag för vägunderhållsarbetena för år 1951, som tillstyrkts
av respektive förhandlingsdelegerade från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och Svenska vägarbetareförbundet. I anslutning härtill uppskattar
styrelsen nu de ökade årskostnaderna för vägunderhållet på grund av höjda
löner till ca 12,5 miljoner kronor. För första halvåret 1951 skulle ökningen
alltså uppgå till omkring 6 miljoner kronor.

Kostnaderna för sådana materialier som användas vid vägunderhållet ha
med undantag för bensin och dieselolja över lag undergått icke oväsentliga
höjningar. Priset på drivmedel har visserligen genom ändring av skattesatsen
från den 1 januari 1951 sänkts i viss utsträckning. Då någon skatterestitution
icke kommer att utgå på väg- och vattenbyggnadsverkets inneliggande
lager, medför sänkningen emellertid icke för verkets del någon nämnvärd
kostnadsminskning för nu löpande budgetår, eftersom detta lager beräknas
räcka åtminstone till april månad och åtgången på drivmedel är
väsentligt större under vinterhalvåret än under sommarhalvåret.

För virke, järn, betongrör, färg, asfalt in. m. beräknar styrelsen en kostnadsökning
för innevarande budgetår av ca 3 miljoner kronor.

Styrelsen förutser alltså för budgetåret 1950/51 en kostnadsökning för
vägunderhållet av sammanlagt omkring (6 000 000 + 3 000 000) 9 000 000
kronor, vilken, om den skall täckas inom den nuvarande anslagsramen, medför
att vägunderhållet måste väsentligt eftersättas.

Departementschefen. De kostnadsstegringar för vägunderhållet, som nu
inträtt eller kunna förutses för innevarande budgetår, äro av den storleksordning,
att en förstärkning av vägunderhållsanslaget synes påkallad. Den
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till ca 9 miljoner kronor beräknade
kostnadsökningen torde till ett belopp av 6 miljoner kronor böra täckas genom
ett tilläggsanslag för budgetåret 1950/51 och återstoden alltså bestridas
inom ramen för redan tillgängliga anslagsmedel.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vägunderhållet å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000
kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Hård af Segerstad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konunqen i statsrådet å Stockholms slott den 16 mars
1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,
Hammarskjöld .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
finansdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid följande.

D. Ersättningar för särskilda förmåner och rättigheter.

5 a. Inlösen av skattefrälseräntor. I lagen den 12 april 1935 (nr 101) om
inlösen av vissa frälseräntor föreskrives att frälseränta, som tillkommit därigenom
att kronan å annan överlåtit ränta å skattehemman eller som i fall,
där kronan sålunda avhänd ränta kan antagas hava upphört, eljest utgår av
fastigheten, skall, därest räntan icke efter den 31 mars 1911 varit förenad
med fastigheten i samma ägares hand, mot ersättning i penningar inlösas för
statsverkets räkning, om sådant före den 1 januari 1940 påkallas av kronan
eller ägare av räntan. Vidare har genom lagen samma dag (nr 102) om upphörande
av vissa frälseräntor stadgats, att frälseränta, som kan inlösas för
statsverkets räkning, skall, därest inlösen icke påkallats före den 1 januari
1940, upphöra från och med nämnda dag. Stadgandet härom har oförändrat
införts i lagen den 11 juni 1937 (nr 346) om upphörande av vissa frälseräntor.
Ärende angående inlösen av frälseränta upptages av länsstyrelsen i det
län. där vederbörande fastighet är belägen. Kronan företrädes i dylika fall
av kammaradvokatfiskalsämbetet.

För inlösen av skattefrälseräntor anvisades för budgetåret 1936/37 ett reservationsanslag
av 450 000 kronor, motsvarande hela det belopp, vartill de
totala inlösningskostnaderna uppskattats. Då markegångsprisernas stegring

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

föranledde en höjning av totalsumman av ännu oinlösta skattefrälseräntor,
anvisades av 1938 års riksdag ytterligare 100 000 kronor för ifrågavarande
ändamål.

Enligt beslut av 1942 års riksdag har förefintlig behållning å anslaget till
inlösen av skattefrälseräntor fått disponeras jämväl efter utgången av budgetåret
1941/42 för därmed avsett ändamål (se 1942: VII ht s. 38).

I skrivelse den 31 januari 1951 har länsstyrelsen i Stockholms län — med
förmälan att länsstyrelsen jämlikt förenämnda lag den 12 april 1935 förordnat
om inlösen av frälseräntorna av vissa angivna fastigheter och därvid bestämt
sammanlagda lösensumman för räntorna till 116 827 kronor 25 öre,
att länsstyrelsen utbetalt detta belopp till ränteägarna från särskild förskottstitel
samt att reservationen å anslaget till inlösen av skattefrälseräntor
vid ingången av budgetåret 1950/51 utgjort 37 943 kronor 20 öre — hemställt,
att Kungl. Maj :t för ändamålet måtte ställa erforderliga medel till
länsstyrelsens förfogande.

Departementschef en. Såsom framgår av vad länsstyrelsen i Stockholms
län anfört synas ytterligare medel böra äskas för inlösen av skattefrälseräntor.
Den ytterligare medelsanvisningen torde, med hänsyn till förefintlig behållning
å anslaget till inlösen av skattefrälseräntor, kunna begränsas till
80 000 kronor, vilket belopp bör anvisas å tilläggsstat till riksstaten för löpande
budgetår.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Inlösen av skattefrälseräntor å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,
Hammarskjöld .

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter
under jordbruksdepartementet hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför därvid
följande.

G. Lanthushållning i allmänhet.

11 a. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Ytterligare bidrag till Sveriges
utsädesförening. Från och med år 1905 har riksdagen årligen anvisat anslag
till Sveriges utsädesförening. Å riksstaten för innevarande budgetår
är anslaget uppfört med 520 000 kronor. Därjämte har årets riksdag anvisat
ett tilläggsstatsanslag å 30 000 kronor.

Sveriges utsädesförening hemställer, att å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1950/51 skall ytterligare anvisas ett belopp av 23 250 kronor
för täckande av vissa kostnader för ökade löner åt föreningens arbetare.

Såsom skäl för framställningen anför föreningen, att dess arbetare enligt
kollektivavtal, som träffats den 16 januari 1951, innevarande år erhålla
en med i medeltal 24,8 öre höjd timlön. Den utgiftsökning för föreningen,
som detta medför, uppskattar föreningen till 23 250 kronor för första halvåret
1951. Föreningen har därvid utgått från det antal arbetstimmar, som
timavlönad personal utfört under första halvåret 1950. I beloppet ingår ej
utgiftsökningen vid de verksamhetsgrenar, som bekostas av andra medel än
statsmedel. Den del av kontrollbyråns verksamhet, som gäller kontroll av
Svenska utsädcsaktieholagets produkter, den del av kemiska och cereala
laboratoriernas verksamhet, som rör analyser åt främmande uppdragsgi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

vare, samt den förädlingsverksanihet med nya kulturväxter, som bekostas
av enskilda intressenter, ha sålunda icke medräknats. Vidare har undantagits
utgiftsökningen vid linlaboratoriet, för vars verksamhet ett särskilt
anslag utgår.

Föreningen framhåller, att den icke räknade med några lönehöjningar,
då den uppgjorde statförslaget för budgetåret 1950/51. Kostnadsramen
lämnar därför icke rum för ökade utgifter för detta ändamål. Föreningen
vågar icke heller förutsätta, att dess inkomster skola öka i förhållande till
de belopp, som beräknats i statförslaget. Även om alla möjligheter att rationalisera
verksamheten tillvaratagas väntar föreningen på grund av den
allmänna prisstegringen jämväl starkt ökade omkostnader under ifrågavarande
tidsperiod. För att icke verksamheten skall behöva nedskäras i avsevärd
grad ser sig föreningen därför nödsakad att begära ytterligare medel
å tilläggsstat för att täcka den utgiftsökning, som lönehöjningen medför.

I remissutlåtande den 8 mars 1951 tillstyrker styrelsen för lantbrukshögskolan
och statens lantbruks försök bifall till föreningens framställning.

Departementschefen. Såsom framgår av det föregående har för år 1951
träffats nytt kollektivavtal för utsädesföreningens timavlönade arbetare,
vilket medför väsentligt ökade löneutgifter för föreningen under detta år.
Vid fastställandet av föreningens stat har hänsyn icke kunnat tagas till denna
kostnadsökning. Såsom skett vid tidigare tillfällen synes föreningen
även denna gång böra komma i åtnjutande av statsbidrag för att täcka den
beräknade kostnadsökningen, i den mån den avser den statsunderstödda
verksamheten. Utsädesföreningen har uppskattat denna merkostnad till
23 250 kronor för första halvåret 1951. Jag har icke något att erinra mot
denna beräkning och förordar därför, att föreningen för innevarande budgetår
skall erhålla ytterligare statsbidrag med ett avrundat belopp av 23 300
kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Ytterligare bidrag
till Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 anvisa ett anslag av 23 300
kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Nils Grass.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,
Hammarskjöld.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgåret 1950/51
samt anför därvid följande.

H. Diverse.

10 a. Ökad turistpropaganda i Amerikas förenta stater. För löpande budgetår
har anvisats ett belopp av 325 000 kronor till Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet.

Fråga bär nu uppkommit om att för innevarande budgetår ställa ett särskilt
bidrag till förbundets förfogande för ökad turistpropaganda i Amerikas
förenta stater. En sådan anordning vidtogs 1949, då riksdagen efter
förslag av Kungl. Maj :t (prop. nr 125/1949 bil. 8, p. 4, r. skr. nr 197/1949)
anvisade 54 000 kronor till förbundet för ändamålet. Beloppet motsvarade
efter dåvarande kurs cirka 15 000 dollars, varav 10 000 dollars voro avsedda
för en reklamkampanj gemensamt med Danmark och Norge, vilka vardera
ställt motsvarande belopp till förfogande, medan återstoden av anslaget
skulle användas för reklamverksamhet tillsammans med de s. k. Marshallländerna
genom European Travel Commission (ETC). De vidtagna åtgärderna
åsyftade framför allt att intressera de amerikanska turisterna för
besök i Europa under annan lid än den egentliga turistsäsongen.

Enligt av turisttrafikförbundet lämnade uppgifter gav särskilt den gemensamt
med Danmark och Norge bedrivna kampanjen ett mycket gott
resultat för Sveriges del och man räknar med att cirka 12 000 förfrågningar

Kungi. Maj. ts proposition nr 150.

beträffande resor i Sverige gjordes under ett år i anledning av denna verksamhet.
Även den genom ETC bedrivna propagandan resulterade i ett stort
antal förfrågningar beträffande Sverige, om än i mindre antal än dem som
föranleddes av den gemensamma skandinaviska propagandan. ETC:s verksamhet
har erhållit svenskt stöd även under 1950 och 1951. För 1950 utgjorde
bidraget 10 000 dollars och bestreds från det under tredje huvudtiteln
uppförda förslagsanslaget till Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete. I år har hittills ett belopp motsvarande 2 400 dollars
ställts till förfogande från samma anslag.

Under 1949 inreste till Sverige omkring 40 000 medborgare i Amerikas
förenta stater, medan motsvarande antal under 1950 utgjorde 44 000. Av
dessa personer beräknades 32 500 respektive 33 200 utgöras av turister,
vilka i Sverige tillbringade tillhopa i runt tal 646 000 respektive 709 000
dagar. Av valutakontoret gjorda stickprovsberäkningar om. de amerikanska
turisternas dagsutgifter vid besök i Sverige och de förut nämnda uppgifterna
om antalet uppehållsdagar ge till resultat, att Sveriges inkomster av
amerikanska turister, exklusive biljettintäkter för resor till och från Sverige,
under 1949 uppgingo till 24 miljoner kronor och under 1950 till 26,4
miljoner kronor. Sålunda har antalet turister ökat med 1,8 % och antalet
besöksdagar med 9,8 %. ökningen av turistinkomsterna uppgår till i runt
tal 10 %. Ett studium av besöksfrekvensen under de båda årens olika
månader ger vid handen en tydlig tendens mot ökat antal besök utanför
den egentliga turistsäsongen. Sålunda uppgick antalet besökande amerikanska
medborgare under tiden mars—maj 1950 till i runt tal 9 700, medan
motsvarande siffra för 1949 var 8 100, en ökning således med 20 %. För
säsongmånaderna juni—augusti var ökningen däremot betydligt mindre.

Den nu planerade reklamkampanjen är att betrakta såsom en fortsättning
på 1949 års och avsikten är att verksamheten skall bedrivas gemensamt
med Danmark och Norge efter samma grunder som tidigare. Tanken
på en sådan kampanj har under hand livligt understötts av svenska ambassaden
i Washington, vilken förklarat, att stora utsikter torde föreligga
för att nå ett gott resultat. Enligt vad jag erfarit äro också de företag som
uppehålla trafiken mellan Skandinavien och Amerikas förenta stater intresserade
av en eventuell reklamkampanj och villiga att tillsammans bidraga
till kostnaderna för denna med hälften av de belopp, som sammanlagt
kunna komma att beviljas av de tre staterna.

De förut lämnade uppgifterna ge vid handen, att en ej obetydlig ökning
av antalet amerikanska turister ägt rum från 1949 till 1950 och att därigenom
uppkommit en motsvarande eller rent av större .stegring i turistinkomsterna.
Även om det givetvis icke med visshet kan konstateras att
den inträdda ökningen härleder sig från de gjorda insatserna i propagandahänseende,
torde man dock vara berättigad antaga — med stöd av det
ökade antalet förfrågningar om Sverige som förekommit — att propagandakampanjen
bidragit till det ökade intresset från amerikansk sida. Särskilt
beaktansvärt är att ansträngningarna att öka för- och eftersäsongresorna

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

haft framgång. Det synes därför välbetänkt att propagandaverksamheten
fortsätter. Fortsättandet av verksamheten bör äga rum nu, innan verkningarna
av den tidigare kampanjen hunnit ebba ut och därigenom vunnen
goodwill förverkats. Med hänsyn till det nuvarande världsläget och dess i
viss mån dämpande verkan å reslusten blir en propaganda än mer angelägen.
Ett ytterligare skäl för behövligheten av effektiva propagandaåtgärder
ligger däri, att — även om intresset från amerikansk sida för europaresor
alltjämt är oförändrat — det »öppna» stödet från amerikansk sida
i dylikt hänseende dock numera bortfallit. Jag är därför beredd tillstyrka,
att särskilda medel anvisas för den planerade gemensamma skandinaviska
reklamkampanjen i Amerikas förenta stater. Det svenska bidraget till denna
kampanj torde emellertid få bli beroende på dels att Danmark och Norge
anvisa medel för ändamålet i samma utsträckning som Sverige och dels
att de intresserade trafikföretagen ställa medel till förfogande i utlovad omfattning.

Det för den gemensamma nordiska kampanjen behövliga beloppet utgör
10 000 dollars eller med nuvarande kurs i runt tal 52 000 kronor. Med
hänsyn till önskvärdheten att verksamheten kan påbörjas .snarast möjligt
torde beloppet böra anvisas å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Ökad turistpropaganda i Amerikas förenta stater
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett anslag av 52 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Gunnel Sjölin.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärendcn, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,
Hammarskjöld .

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler under inrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 samt anför
därvid följande.

E. Polisväsendet.

[1] Statens polisskola: Avlöningar och Omkostnader. I gällande avlöningsstat
för statens polisskola är upptagen en anslagspost till arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, å förslagsvis 158 700
kronor. I anslagsposten ingår en delpost till ersättningar till timlärare å
högst 126 800 kronor. Denna delpost är beräknad med utgångspunkt bl. a.
från att överkonstapelsklassen skall omfatta sju avdelningar. Vidare är i
gällande omkostnadsstat för skolan upptagen en anslagspost till övriga utgifter
å högst 85 100 kronor, vilken anslagspost beräknats med motsvarande
utgångspunkt.

övcrståthållarämbetet (skr. 10/2 1951) har hemställt, att en extra avdelning
för högst 30 konstaplar ur Stockholms poliskår måtte få anordnas
i överkonstapelsklassen vid statens polisskola med början under innevarande
budgetår samt att erforderliga medel ställas till förfogande för ändamålet.

Till stöd för framställningen åberopas en skrivelse från polismästaren
i Stockholm. Det ökade behovet av polispersonal med överkonstapelsutbildning
sammanhänger dels med den av statsmakterna under hösten 1950 beslutade
utökningen av den särskilda polisverksamheten för hindrande

Kungl. Maj:ts proposition nr 150.

och uppdagande av spioneri m. m. och dels med den utökning av stadens
egen polisstyrka, som stadsfullmäktige i Stockholm beslutat. En närmare
redogörelse för innehållet i polismästarens skrivelse torde icke böra lämnas
till stadsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde i stället böra
meddelas riksdagens vederbörande utskott.

Styrelsen för statens polisskola bär i avgivet utlåtande framhållit, att styrelsen
hyser vissa betänkligheter i fråga om anordnande av den föreslagna
kursen i överkonstapelsklassen, icke minst med hänsyn till att större delen
av kurstiden kommer att infalla samtidigt med den tid, då skolans befattningshavare
åtnjuta semester. Då emellertid ett trängande behov föreligger
för Stockholms stad att erhålla ytterligare överkonstapelsutbildad personal
och skolans rektor förklarat sig villig lämna erforderlig medverkan i fråga
om anordnande av utbildningen, finner styrelsen sig icke böra motsätta sig,
att en extra avdelning i överkonstapelsklassen inrättas vid skolan under
tiden den 1 april—30 september 1951. Skolans rektor har beräknat kostnaderna
för den extra avdelningen till 12 800 kronor, varav 10 000 kronor
för lärarlöner och 2 800 kronor för omkostnader. Styrelsen förutsätter, att
de erforderliga medlen ställas till skolans förfogande.

Departementschefen. Med hänsyn till det trängande behovet av polispersonal
med överkonstapelsutbildning inom Stockholms polisdistrikt samt
frågans brådskande natur har Kungl. Maj :t genom beslut den 9 mars 1951
medgivit, att vid statens polisskola finge i skolans överkonstapelsklass anordnas
en extra kurs med högst 30 polismän från Stockholms polisdistrikt.
Kostnaderna härför förskjutas från vissa medel, som är o för överståthållaren
tillgängliga. Nämnda kostnader, som av styrelsen för statens polisskola beräknats
till 12 800 kronor, böra emellertid slutligt bestridas från skolans
anslag. Jag föreslår därför, att riksdagens medgivande inhämtas att taga i
anspråk nyssnämnda belopp från skolans avlönings- och omkostnadsanslag
för budgetåren 1950/51 och 1951/52.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att från förslagsanslagen till Statens polisskola: Avlöningar
och Statens polisskola: Omkostnader för budgetåren
1950/51 och 1951/52 må intill ett belopp av 12 800 kronor
bestridas kostnaderna för anordnande i överkonstapelsklassen
vid skolan av en avdelning för högst 30 polismän från
Stockholms polisdistrikt,

[2] Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande av särskilda anordningar
för polisväsendet i dess helhet m. m. Under denna rubrik har för
innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 260 000 kronor. Under
anslaget bär liksom tidigare under en lång följd av år beräknats ett belopp
av 7 000 kronor såsom bidrag till en kurs vid polisskolan i Göteborg.

Polisnämnden i Göteborg (skr. 15/1 1951) har hemställt om statsbidrag
till anordnande av en extra kurs vid polisskolan under första halvåret 1951.
Polisnämnden anför:

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Vid årsskiftet 1950/51 uppgick antalet vakanta tjänster vid polisverket
i Göteborg till 94. Under år 1951 kommer detta antal att ökas med ytterligare
ett 40-tal till följd av avgång från kåren genom pensionering o. d.
Härtill kommer, att statspolisavdelningen i staden fr. o. in. den 1 januari
1951 utökats. Vakanserna äro huvudsakligast att finna i lconstapelsgraden.
Då antalet befattningar i nämnda grad — extra konstaplarna inräknade —
uppgår till i runt tal 500, innebär detta att endast 70 å 75 procent av ifrågavarande
befattningar komma att vara besatta under året. Förhållandet torde
bliva enahanda under flera år framåt, därest icke åtgärder snarast vidtagas
för att motverka detta. För att i någon mån avhjälpa bristen på befattningshavare,
vilken menligt inverkar på polisbevakningen i staden, har
ifrågasatts att vid stadens polisskola anordna en extra kurs i konstapelsldassen
för befattningshavare i Göteborgs polisdistrikt. Kostnaderna för en
sådan kurs beräknas uppgå till i runt tal 20 000 kronor. Då det synes skäligt
att statsverket bidrager till kostnaderna för kursen, hemställer polisnämnden
om största möjliga statsbidrag för anordnandet av en extra kurs
i konstapelsklassen vid stadens polisskola under första halvåret 1951, dock
lägst 7 000 kronor, eller det belopp, som under flera år utgått i form av
statsbidrag till kursverksamheten vid skolan.

Departementschefen. Jag tillstyrker, att statsbidrag om 7 000 kronor får
utgå till den extra kursen vid polisskolan i Göteborg, samt hemställer, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från det för budgetåret 1950/51 anvisade förslagsanslaget
till Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande
av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet
m. m. må utbetalas ett statsbidrag av 7 000 kronor till
kostnaderna för en extra kurs vid polisskolan i Göteborg.

H. Diverse.

[3] 12. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Anslaget är för
budgetåret 1950/51 uppfört med 500 000 kronor. Därjämte fanns vid ingången
av budgetåret en reservation av omkring 13 000 kronor. Under det
senaste året har departementet ansett sig böra tillkalla flera kommittéer med
brådskande beredskapsbetonade utredningsuppdrag. En tidigare tillkallad
sådan kommitté har uppmanats forcera sitt arbete. Den bl. a. till följd härav
oberäknat stora medelsåtgången har å andra sidan föranlett vissa åtgärder
från departementets sida i syfte att inskränka andra kommittéers arbete.
Sålunda har bl. a. ett stort antal kommittéer uppmanats att endast hålla
sådana sammanträden, som befinnas vara oundgängligen nödvändiga. Vidare
har en kommitté förklarats vilande. Tillgängliga medel förslå likväl icke till
kostnaderna under återstoden av budgetåret. Jag beräknar det ytterligare anslagsbehovet
till 175 000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

3 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. Nr 150.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1950/51 anvisa
ett reservationsanslag av 175 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Äke W. Fornwall.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 10.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler frågor om anslag
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1950/51 och anför därvid följande.

Under den gångna delen av riksdagssessionen ha i olika sammanhang äskats
anslag till investeringar å tilläggsstat II till löpande riksstat. I enlighet
med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för
de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag
föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma
eller ändring ske i de till giund för här beräknade avskrivningar liggande
förhållandena förutsätter jag att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtagas
av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning
är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens allmänna fastighetsfond. Investeringsanslagen till iståndsältande av
statens fastighet i Leningrad å 82 000 kronor, till ökade lokaler för riksräkenskapsverket
å 95 000 kronor samt till byggnadsarbeten å vissa staten
tllhöriga byggnader vid Experimentalfältet å 9 200 kronor böra avskrivas
i isin helhet med hänsyn till att investeringarna avse sådana anläggningsoch
reparationsarbeten, vilka icke väsentligt komma att höja fastigheternas
värden. Beträffande anslagen till uppförande av lärarbostadsbyggnad vid
Skytteanska skolan i Tärna å 47 000 kronor, till byggnadsarbeten vid Alnarps
lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut å 35 000 kronor och till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus in. in. å 454 000 kronor torde avskrivning
i enlighet med gällande grunder böra ske med 50 procent. Övriga anslag
avse nybyggnader för ämbetsverk och böra alltså avskrivas med 25 procent.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Försvarets fonder. För investeringar i försvarets fastighetsfond beräknas
avskrivningsbehovet schablonmässigt till 50 procent av totala investeringen
i var och en av delfonderna med undantag för befästningars delfond, under
vilken nya investeringar enligt i proposition nr 88 till årets riksdag framlagt
förslag avses skola i sin helhet avskrivas. I enlighet härmed bör för marinens
resp. befästningars delfond upptagas avskrivningsanslag å 232 500
resp. 14 150 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd. Anslaget till lån till svenska diakonsällskapet
för sanering av erkända alkoholistanstalten Björknäs’ ekonomi å 50 000 kronor
torde, då lånet avses skola vara såväl ränte- som amorteringsfritt, böra
avskrivas i sin helhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

Statens allmänna fastighetsfond.

Utrikesdepartementet: Kronor

Inköp och iståndsättande av ytterligare fastighet

för Sveriges representation i Bonn.......... 45 000

Uppförande av fastighet för beskickningen i Can berra

.................................... 40 000

Iståndsättande av statens fastighet i Leningrad. . 82 000

Kommunikationsdepartementet:
ökade lokaler för riksräkenskapsverket ...... 95 000

Ecklesiastikdepartementet:

Uppförande av lårarbostadsbyggnad vid Skytteanska
skolan i Tårna ..................... 23 500

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri och

trädgårdsinstitut ...................... 17 500

Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader
vid Experimentalfåltet.................. 9 200

Inrikesdepartementet:

Vissa bqqqnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m..................................... 227 000

Försvarets fonder.

Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:

Marinens delfond....................... 232 500

Befästningars delfond................... 14 150 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 150.

Fonden för låneunderstöd,
nrikesdepartem entet:

Lån till svenska diakonsållskapet för sanering av

erkända alkoholistanstalten Björknäs’ ekonomi 50 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

År

Kangl. Maj.ts proposition nr 150.

Bilaga 11.

Statens allmänna fastighetsfond.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
16 mars 1951.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,
i Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman,

Hammarskjöld.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler fråga om ytterligare
medel till reparations- och underhållskostnader m. in. under beskickningsfastigheternas
delfond av statens allmänna fastighetsfond och anför
därvid följande.

Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. under beskickningsfastigheternas
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under
rubriken reparations- och underhållskostnader m. m. äro för denna delfond
i staten uppförda två anslagsposter avseende den ena reparations- och
underhållskostnader i allmänhet m. m. och den andra bränsle och lyse för
vissa tjänstebostäder. Under dessa rubriker ha i riksstaten för budgetåret
1950/51 anvisats 505 000 resp. 258 000 kronor, eller sammanlagt 763 000
kronor. Vidare har 1951 års riksdag efter framställning av Kungl. Maj:t i
proposition nr 2 medgivit, att anslagsposten till Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m. finge under budgetåret 1950/51 överskridas
med högst 162 000 kronor till täckande av under budgetåret uppkommande
merkostnader för underhåll m. m. å delfondens fastigheter. I
beloppet inginge 48 000 kronor för vissa utvändiga reparationsarbeten å
beskickningsf as tigheten i Madrid. I skrivelsen med begäran om medelsanvisning
för sistnämnda ändamål anförde byggnadsstyrelsen, att Madridfastigheten
även i övrigt erfordrade en genomgripande reparation, men att
styrelsen med hänsyn till oklarheten beträffande fastighetens framtida disposition
ansåge dessa arbeten böra anstå.

I skrivelse den 21 februari 1951 har byggnadsstyrelsen anmält behov av
ytterligare medel under reparations- och underhållskostnadsposten av beskickningsfastigheternas
delfond och härom anfört i huvudsak följande.

Sedan ett sändebud ackrediterats i Madrid, har behovet av inre reparationsarbeten
i fastigheten därstädes aktualiserats. En representant för byggnadsstyrelsen
har på platsen verkställt besiktning av fastigheten. Med hänsyn
till det statsfinansiella läget har i det på grundval av besiktningen upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

rättade förslaget till reparationsåtgärder endast upptagits sådana arbeten,
som äro oundgängligen nödvändiga för att fastigheten skall kunna disponeras
för avsett ändamål. Arbetena omfatta reparation och iståndsättning av
värmeledningsanläggningen och den elektriska installationen. Sistnämnda
arbete är motiverat icke minst av brandfaran. Vidare erfordras en modernisering
av köks- och ekonomilokalerna, varvid bland annat det otidsenliga
köket i källaren slopas och ett nytt inredes i de nuvarande serveringsrummen
i våningen 1 trappa i anslutning till stora matsalen. Tjänarbostäderna
i flygelbyggnaderna äro i ett mycket bristfälligt skick och erfordra delvis
ombyggnad för att bland annat bereda bostad åt chauffören. I övrigt har
endast medtagits allmänna uppsnyggningsarbeten i begränsad omfattning.
För här angivna arbeten, vilka icke kunna rymmas inom disponibla eller
tidigare äskade tilläggsanslag, erfordras ytterligare 75 000 kronor.

I detta sammanhang får styrelsen anmäla, att under budgetåret uppkommit
ytterligare merkostnader för underhåll av vissa beskickningsfastigheter
i följd av ändrade växelkurser. Dessa merkostnader beräknas till 33 000
kronor enligt en vid skrivelsen fogad sammanställning (Buenos Aires
— 1 345, Bukarest + 16 000, Madrid — 4 000, Ottawa + 280 och Warszawa
+ 22 000 kronor = 32 935 kronor).

Det i enlighet med ovanstående ökade medelsbehovet uppgår således
sammanlagt till (75 000 -j- 33 000) 108 000 kronor.

Under förevarande anslagspost föreligger dessutom enligt anmälan från
utrikesdepartementet och enligt av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningar
ett ytterligare medelsbehov av 75 000 kronor för utförande av vissa skyddsrumsärbeten
i samband med redan pågående eller för den närmaste framtiden
planerade byggnadsarbeten i beskickningsfastigheter. En förstärkning
och modernisering av ifrågavarande anläggningar har ansetts lämpligen
böra komma till stånd. Särskilda medel för ändamålet ha icke anvisats sedan
budgetåret 1942/43.

Med hänsyn till att ifrågavarande reparations- och underhållsarbeten böra
komma till utförande utan dröjsmål och det ökade medelsbehovet delvis
är av automatisk natur, tillstyrker jag, att ett belopp av sammanlagt
183 000 kronor får bestridas från förevarande anslagspost till ifrågavarande
ändamål. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att medgiva,

att den å beskickningsfastighetemas delfond upptagna
anslagsposten Reparations- och underhållskostnader i allmänhet
m. m. må under budgetåret 1950/51 överskridas
med — utöver tidigare medgivet belopp — högst 183 000
kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets Övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Erik Berggren.

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO.

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t bos riksdagen år 1951 äskade anslag å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51 utöver de i
propositionen nr 2 upptagna anslagen.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

I. Kungl. Hov- och slottsstaterna.

Kronor

A: 10 Kostnader för framlidne Hans Maj:t Konung Gustaf V:s

begravning......................................... 125 000

III. Utrikesdepartementet.

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

B: 4 Skrivbiträden, reservationsanslag...................... 150 000

B: 5 Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag---- 200 000

B: 6 Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän, reservationsanslag
......................................... 15 000

C: 7 Bidrag till Förenta Nationernas program för teknisk hjälp

åt underutvecklade länder, reservationsanslag......... 500 000

865 000

IV. Försvarsdepartementet.

Armén:

Expenser m. m.:

C: 19 Övriga expenser m. m., reservationsanslag........... 90 000

Intendenturmateriel m. m.:

C: 22 Beklädnad m. m., reservationsanslag................ 1 680 000

C: 23 Inventarier m. m., reservationsanslag............... 200 000

Övningar m. m.:

C: 25 övningar m. m., reservationsanslag................. 4 250 000

Tygmateriel m. m.:

C: 31 Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag 15 200 000

C: 32 Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag... 8 000 000

Flygvapnet:

Flygmateriel m. m.:

C: 96 Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag . 32 000 000

Försvarets forskningsanstalt:

D: 13 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag.......... 500 000

Sjukvårdsmateriel m. m.:

D: 22 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.................. 50 000

E: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
......................................... 25 000

61 995 000

4 Bihang till riksdagens protokoll 1951. 1 samt. iVr ISO.

Kungl. Maj ris proposition nr 150.

B: 7

VI. Kommunikationsdepartementet.

Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen.
.................................

Kronor

6000 000

VII. Finansdepartementet.

D: 5 a Inlösen av skattefrälseräntor, reservationsanslag.......... 80 000

IX. Jordbruksdepartementet.

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 11 a Ytterligare bidrag till Sveriges utsädesförening........ 23 300

X. Handelsdepartementet.

H: 10 a Ökad turistpropaganda i Amerikas förenta stater........

H: 14 Kostnader för företagsräkning, reservationsanslag.........

XI. Inrikesdepartementet.

H: 12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.........................................

52 000
119 000

171000

175 000

XII. Civildepartementet.

F: 6 Täckning av beräknat överskridande av anslagsmedlen för

rörliga tilläggsförmåner å löner och pensioner, förslagsanslag
............................................. 112 500 000

Säger för egentliga statsutgifter 181 934 300

B. Utgifter för statens kapitalfonder.
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

B. Statens allmänna fastighets fond.

Utrikesdepartementet:

3 b Inköp och iståndsättande av ytterligare fastighet för
Sveriges representation i Bonn (III: 4 b), reservationsanslag.
......................... 45 000

3 c Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra

(III: 4 c), reservationsanslag....................... 40 000

3 d Iståndsättande av statens fastighet i Leningrad (III: 4 d),

reservationsanslag................................. 82 000

Kommunikationsdepartementet:

7 a Ökade lokaler för riksräkenskapsverket (III: 8 a), reservationsanslag
....................................... 95 000

Ecklesiastikdepartementet:

23 a Uppförande av lärarbostadsbyggnad vid Skytteanska

skolan i Tärna (III: 24 a), reservationsanslag......... 23 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 150. 43

Kronor

Jordbruksdepartementet:

27 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och

trädgårdsinstitut (III: 28), reservationsanslag....... 17 500

27 a Byggnadsarbeten å vissa staten tillhöriga byggnader vid

Experimentalfältet (III: 28 a), reservationsanslag..... 9 200

Inrikesdepartementet:

36 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

(III: 37), reservationsanslag ........................ 227 000

539 200

C. Försvarets fonder.
Försvarsdepartementet:

Försvarets fastighetsfond:

2 a Marinens delfond (IV: 16 a), reservationsanslag....... 232 500

5 Befästningars delfond (IV: 25—36), reservationsanslag 14 150 000

14 382 500

E. Fonden för låneunderstöd.
Inrikesdepartementet:

4 Lån till svenska diakonsällskapet för sanering av erkända

alkoholistanstalten Björknäs’ ekonomi (VI:''8), reservationsanslag
..........................................50 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 14 971700

Summa för driftbudgeten 1% 906 000

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvesteringar.

III. Statens allmänna fastighetsfond.
Inrikesdepartementet:

37 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. 454 000

VI. Fonden för låneunderstöd.
Jordbruksdepartementet:

5 b Stödlån till jordbrukare............................. 3 000 000

Inrikesdepartementet:

8 Lån till svenska diakonsällskapet för sanering av erkända

alkoholistanstalten Björknäs’ ekonomi............... 50 000

3 050000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.
Handelsdepartementet:

4 Förlagskapital för inköp av ved..................... 30 000 000

5 Förlagskapital för inköp av fossila bränslen........... 25 000 000

55 000 000

Säger för kapitalbudgeten 58 504 000