Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968 (Proposition 1968:150 - höst)

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av föreslagna ändringar i och tillägg till Internationella
valutafondens stadga m. m., given Stockholms
slott den 25 oktober 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till lag om ändring i lagen den 30 juni
1934 (nr 437) för Sveriges riksbank,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

Styrelsen för Internationella valutafonden har antagit förslag om ändringar
i och tillägg till stadgan för fonden. Dessa förslag avser dels inrättande
inom valutafondens ram av ett system med särskilda dragningsrätter,
dels vissa ändringar i bestämmelserna för valutafondens verksamhet i övrigt.

Systemet med särskilda dragningsrätter (SDR) syftar till att göra det
möjligt att tillgodose de anslutna ländernas samlade behov av ökande valutatillgångar
i den omfattning och takt som krävs för en kontinuerlig och
stabil tillväxt i världsekonomin. Den nya reservtillgång som SDR utgör
skall vid underskott i betalningsbalansen få växlas mot erforderlig konvertibel
valuta. Sverige får efter anslutning ca 1 % av de dragningsrätter
som kan komma att fördelas. I gengäld förbinder sig Sverige — liksom
övriga länder som går med i systemet — att inom en viss ram tillhandahålla
konvertibel valuta, i utbyte mot SDR, till länder som behöver sådan.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr ISO

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

Ändringarna i bestämmelserna för valutafondens hittillsvarande verksamhet
avser främst att ta hänsyn till utvecklingen sedan 1946 när valutafonden
upprättades.

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna
de nämnda ändringarna i och tilläggen till valutafondens stadga.
Samtidigt föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att ansluta Sverige
till systemet med särskilda dragningsrätter. Slutligen föreslås vissa
härav betingade ändringar i riksbankslagen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank

Härigenom förordnas, dels att 35 § lagen den 30 juni 1934 för Sveriges
riksbank1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att i lagen
skall införas en ny paragraf, 15 a §, av nedan angiven lydelse.

(Gällande lydelse)

35 §.

Följande ärenden i riksbanken
skola hållas hemliga: kreditärenden
och sådana ärenden, som omförmälas
i 14, 15 och 16 §§, ävensom
andra ärenden, som röra kunders
förhållanden till riksbanken eller
annan kreditinrättning; ärenden av
penningpolitisk natur beträffande
vilka fullmäktige finna, att deras
offentliggörande kunde medföra skada
för riksbanken; frågor om tillverkning
och kontroll av banksedlar
samt om vården av riksbankens behållningar.

Överläggningar och----för

riksbanken.

(Föreslagen lydelse)

15 a §.

Riksbanken må förvärva de särskilda
dragningsrätter, som må tillkomma
Sverige på grund av svenskt
delägarskap i Internationella valutafondens
särskilda dragningskonto,
och har att fullgöra de skyldigheter
som följer av sådant delägarskap.

35 §.

Följande ärenden i riksbanken
skola hållas hemliga: kreditärenden
och sådana ärenden, som omförmälas
i 14—16 §§, ävensom andra ärenden,
som röra kunders förhållanden
till riksbanken eller annan kreditinrättning
; ärenden av penningpolitisk
natur beträffande vilka fullmäktige
finna, att deras offentliggörande
kunde medföra skada för riksbanken;
frågor om tillverkning och kontroll
av banksedlar samt vården av
riksbankens behållningar.

Överläggningar och---för

riksbanken.

Denna lag träder i kraft den dag
Konungen förordnar.

1 Senaste lydelse av 35 § se 1962:192.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

Utdrag ur protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 25 oktober 1968.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Lange, Kling, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson,
Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg,

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets
Övriga ledamöter fråga om godkännande av ändringar i och tillägg till Internationella
valutafondens stadga, in. m., samt anför.

Valutafondens verksamhet

Internationella valutafonden har som främsta uppgift att hjälpa medlemsländerna
med medellånga krediter, i allmänhet på 3—5 år, vid svårigheter
med betalningsbalansen. I utbyte mot egen valuta får ett medlemsland dra
konvertibla valutor från fonden i viss proportion till vad det betalt in, dvs.
kvoten. Fondens kreditgivning till medlemsländerna har från 1947 till mitten
av 1968 uppgått till totalt ca 17 miljarder US dollar. Vid sistnämnda tidpunkt
uppgick utestående dragningar netto till ca 5,7 miljarder dollar, varav
Storbritannien svarade för 2,9 miljarder. Under de första tio åren av
fondens verksamhet användes för fondkrediterna dollar till drygt 90 %.
I samband med USA:s betalningsbalansproblem under 1960-talet har dock
denna bild radikalt ändrats. Sedan 1964 har andra valutor än dollar svarat
för ca 85 % av det dragna beloppet.

Valutafondens resurser uppgår till ca 21 miljarder dollar. Av detta belopp
har motvärdet till närmare 5 miljarder dollar inbetalats i guld, medan
merparten tillskjutits i medlemsländernas nationella valutor. För att förekomma
eller motverka försvagning av det internationella valutasystemet
till följd av allvarliga rubbningar i reservvalutaländernas betalningsbalans
ingick tio i sammanhanget mera betydande industriländer — tioländergruppen
-— år 1962 avtal om de s. k. generella lånearrangemangen, GAB. Avtalet
innebär en förstärkning av valutafondens resurser med en kreditram på
6 miljarder dollar. Det har tagits i anspråk tre gånger 1964—1968 för brittiska
dragningar och en gång, sommaren 1968, för en fransk dragning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1068

Sverige är sedan år 1951 medlem av Internationella valutafonden (prop.
1950: 89, BaU 8, rskr 152). Vårt lands kvot är 225 milj. dollar efter höjningar
1959 (prop. 1959: 126, BaU 30, rskr 275) och 1965 (prop. 1965: 122,
BaU 42, rskr 335). Därav har 56,2 milj. dollar inbetalats i guld, medan resterande
del, 168,8 milj. dollar, gottskrivits fonden i svenska kronor. Den
svenska kvoten motsvarar ca 1 % av vad som sammanlagt betalats in till
fonden. Sverige deltar vidare med 100 milj. dollar i de generella lånearrangemangen
(prop. 1962: 102, BaU 16, rskr 178). För krediter till andra länder
har fonden vid mitten av 1968 disponerat kronor till motvärdet av 135,9
milj. dollar. Härav har kronor till motvärdet av 62,5 milj. dollar upplånats
under de generella lånearrangemangen. Fondens behållning av svenska kronor
motsvarade därmed vid nyssnämnda tidpunkt 92,5 milj. dollar, dvs.
42 % av den svenska kvoten.

Internationella betalningssituationen

Den internationella likviditetssituationen har under 1960-talet förändrats
på ett genomgripande sätt. Under större delen av 1950-talet och början av
1960-talet ökade valutareserverna kraftigt för de flesta större industriländerna.
Guldproduktionen steg årligen så att det totala tillflödet, inklusive
ryska försäljningar, fördubblades från 1953 till 1963. USA:s stora årliga betalningsunderskott
medförde ett flöde av såväl guld som dollar till omvärlden.
Det starka dollarutflödet väckte dock stigande farhågor och låg
bakom oron på guldmarknaden i London under andra halvåret 1960. För
att stabilisera priset på guldmarknaden upprättade därför vissa centralbanker
den s. k. guldpoolen.

Under de senaste åren har de konventionella metoderna alt tillföra världen
monetära reservtillgångar inte fungerat tillfredsställande. Guldproduktionen
har sedan år 1964 legat på en visserligen hög men i stort sett oförändrad
nivå, och några ryska försäljningar har inte ägt rum sedan år 1965. Å andra
sidan har den industriella användningen av guld ökat, liksom annan efterfrågan
från den privata sektorn. De kontinuerliga underskotten i USA:s betalningsbalans
kom den amerikanska guldbehållningen att krympa samtidigt
som den kortfristiga skuldsättningen steg. De större västeuropeiska länderna
blev allt ovilligare att öka sina dollartillgodohavanden. Den samtidiga
existensen av långvariga betalningsunderskott i de två reservvalutaländerna
medförde ett labilt läge på valuta- och guldmarknaderna med periodiskt
återkommande förtroendekriser. Från november 1967, då pundet devalverades,
till mars 1968 förlorade guldpoolens centralbanker guld motsvarande
3 miljarder dollar till den privata marknaden, dvs. lika mycket som totala
ökningen i monetärt guld under åren 1962—1965. Genom upprättandet av
en tvåprismarknad för guld i mars 1968 har emellertid utflödet stävjats.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196S

Den internationella monetära situationen är alltså följande. Guld tillförs
inte längre centralbankernas behållningar. Samtidigt ger USA prioritet åt
att avlägsna underskottet i sina betalningar. En bättre jämvikt i de amerikanska
betalningarna har allmänt ansetts utgöra en förutsättning för
stabilare internationella valutaförhallanden. De monetära myndigheterna
skulle emellertid i framtiden under dessa omständigheter inte få några
tillskott till valutareserverna. Riskerna härav för den ekonomiska expansionen
har genomgående betonats.

Arbetet på valutareformen

Insikten om att de traditionella källorna för internationell likviditet skulle
sina låg bakom de utredningar och förhandlingar om valutasystemet som
inleddes för fem år sedan.

De ministrar och centralbankschefer som företräder tioländergruppens
medlemmar uppdrog i oktober 1963 åt sina ställföreträdare att analysera det
internationella betalningssystemets funktionsduglighet och att söka bedöma
det framtida behovet av internationell likviditet. Som förutsättning för arbetet
skulle bl. a. gälla oförändrat guldpris och fasta växelkurser.

Sedan ställföreträdarna lagt fram en interimsrapport gavs de i september
1965 i uppdrag att återuppta och intensifiera tidigare diskussioner. De skulle
därvid söka fastställa, på vilken grundval en överenskommelse kunde uppnås
rörande förbättringar i det internationella betalningssystemet. Däri kunde
ingå en beredskapsplan för framtida skapande av reservtillgångar, om
och när så behövdes.

Nämnda uppdrag resulterade i en rapport som förelädes tioländergruppens
ministrar och centralbankschefer vid ett möte i Haag i juli 1966. Mötet
tillstyrkte beredskapsplanering. Ett planmässigt skapande av reserver borde
baseras på en kollektiv bedömning av världens reservbehov men däremot
ej förknippas med finansiering av enskilda länders betalningsunderskott.
Vidare borde bl. a. krävas att bättre betalnings jämvikt uppnås, vilket framför
allt avsåg reservvalutaländerna. Fördelning av de skapade reserverna
boide ske på grundval av valutafondens kvoter eller liknande objektiva
kriterier. Det fortsatta arbetet borde ske tillsammans med valutafondens
direktion. Den franska delegationen delade inte uppfattningen att en beredskapsplan
behövdes.

Arbetet resulterade i eif principförslag till anordning baserad på särskilda
dragningsrätter i fonden, vilket antogs vid fondens årsmöte i Rio de Janeiro
i september 1967.

Ett antal viktiga utestående frågor visade sig emellertid erfordra ytterligare
överläggningar inom tioländergruppen. Vid ett möte i Stockholm i
mars 1968 med dess ministrar och centralbankschefer uppnåddes en kompromiss
som sedan kunde ligga till grund för de slutliga besluten i valuta -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

fonden. Den franska delegationen kunde dock ej ansluta sig till vissa delar
av denna kompromiss.

Det slutliga förslaget till stadgeändringar för valutafonden liar antagits
av styrelsen och hittills godkänts av 20 länder. Under valutafondens årsmöte
i Washington i september 1968 betonades vikten av skyndsam parlamentsbehandling
så att ändringarna kan träda i kraft så snart som möjligt.

Fullmäktige i riksbanken har i en den 26 september 1968 dagtecknad
skrivelse anmält fråga om inrättandet, inom valutafondens ram, av ett
system med särskilda dragningsrätter och Sveriges anslutning till detta
system samt om vissa ändringar i bestämmelserna för fondens hittillsvarande
verksamhet. En sammanställning av den engelska texten till ändringarna
i och tilläggen till valutafondens stadga och översättning härav till
svenska har utförts inom riksbanken och torde som bilaga 1 lå togas till
statsrådsprotokollet i detta ärende. Fullmäktiges skrivelse torde få fogas
till protokollet som bilaga 2.

För SDR-systemets uppläggning ger fullmäktige en redogörelse vilken
sammanfattas i det följande.

Avgränsningen mot fondens traditionella verksamhet

Genom de i förslaget till stadgeändringar intagna tilläggsartiklarna till
fondstadgan, Artiklarna XXI—XXXII samt de nya bilagorna F—I, tillförs
valutafonden en helt ny funktion, nämligen att tillhandahålla deltagande
länder en supplementär reservlillgång jämsides med de traditionella komponenterna
i de monetära reserverna, guld och utländsk valuta. Upprättandet
av det nya systemet med särskilda dragningsrätter har sålunda icke ansetts
nödvändiggöra att en separat juridisk person tillkommer. Dock har
genom stadgeändringarna tillgodosetts att de båda funktionerna för valutafonden
särskiljes. Sålunda upprättas ett särskilt konto i fonden (»Special
Drawing Account») över vilket transaktioner i de särskilda dragningsrätterna
bokförs. Som konsekvens härav öppnas ett nytt konto för fondens traditionella
verksamhet, det allmänna kontot (»General Account»).

Förutsättningar för fördelningen av SDR

Den grundläggande principen för tilldelningen av SDR är att det långsiktiga
globala behovet av reserver skall tillgodoses inom ramen för valutafondens
allmänna målsättning i fråga om ekonomisk tillväxt och stabila valutaförhållanden.
Reservskapandet skall sålunda icke syfta till finansiering
av betalningsbalansunderskott i ett deltagande land. Det första beslutet om
tilldelning av dragningsrätter vilar vidare på särskilda förutsättningar, bl. a.
att en bättre betalningsjämvikt än för närvarande uppnåtts. Härmed åsyftas
i praktiken situationen i reservvalutaländerna, framför allt USA.

Beslutsproceduren

Den normala proceduren vid beslut om tilldelning av dragningsrätter inleds
i princip vart femte år. Valutafondens verkställande direktör skall konsultera
representanter för deltagande länder och därpå lägga fram förslag

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

till fondens direktion. Om förslaget godkänns går frågan vidare till valutafondens
styrelse, som beslutar om tilldelning med 85 % majoritet av den
totala röststyrkan. Tilldelningen av SDR skall sedan fördelas på deltagande
länder efter storleken av deras kvoter i valutafonden. Sverige får därvid en
andel som svarar mot ca 1 % av totalbeloppet. Själva tilldelningen av dragningsrätter
till deltagande länder sker sedan successivt genom "årliga krediteringar
på det särskilda dragningskontot.

Det bör tilläggas, att deltagande land som genom sin representant i styrelsen
röstat mot ett beslut om skapande av SDR kan ställa sig utanför detsamma
och därav följande skyldigheter, s. k. opting out.

Tekniken vid transaktioner i SDR

Valutafonden håller inte valutor för inlösen av de särskilda dragningsrätterna
utan inlösen sker hos ett deltagande land på begäran av annat deltagande
land. Grundtanken är att SDR skall flyta från länder som har behov
av konvertibel valuta exempelvis för stöd av den egna valutan på valutamarknaden
till länder, som har tillräckligt stark betalningsposition för att
kunna ställa konvertibel valuta till förfogande. De särskilda dragningsrätterna
kan sålunda i likhet med guld inte användas för direkt intervention
på valutamarknaden.

Tekniskt sett skulle en transaktion i särskilda dragningsrätter normalt gå
till på följande sätt. Centralbank som önskar utnyttja tilldelade särskilda
dragningsrätter vänder sig till annan centralbank med begäran om inlösen
i kon\ ertibel valuta. Normalt torde dollar därvid bli den efterfrågade valutan.
Kontakten mellan centralbankerna kommer av skäl som skall närmare
utvecklas längre fram att tills vidare i mycket hög grad ske genom fondens
t Öl medling. Under alla förhållanden är båda centralbankerna skyldiga att
underrätta fonden om transaktioner så att fonden skall kunna bokföra dem
på det särskilda dragningskontot. Centralbank som utnyttjar tilldelad dragningsrätt
debiteras sålunda på det särskilda dragningskontot, varigenom
dess innehav av reservtillgången minskar, medan land som ställer konvertibel
valuta till förfogande krediteras på kontot, dvs. ökar sitt disponibla
innehav av reservtillgången utöver tilldelat belopp.

Förpliktelserna

Skyldigheten att inlösa SDR i konvertibel valuta är central för deras
ställning som effektiv reservtillgång. Varje deltagande land är skyldigt att
inlösa SDR tills behållningen av dem uppgår till tre gånger dess samlade
tilldelning. Vid skapande av totalt 2 miljarder dollar i dragningsrätter per
år skulle Sverige alltså utöver tilldelningen på ca 20 milj. dollar vara skvldigt
att motta SDR till ca 40 milj. dollar årligen.

Ränta in. m.

En reservtillgångs värde bestäms även av andra faktorer än dess inlösbarhet.
Regler för förräntning och värdebeständighet måste anses vara viktiga
attribut. Enligt de föreslagna bestämmelserna erhåller medlemsland ränta
på sin behållning av särskilda dragningsrätter men är samtidigt skyldigt
betala provision på sin samlade tilldelning. Då räntesatsen och provisionssatsen
är lika hög innebär regeln att ett medlemsland får ränta, då det
ackumulerat SDR utöver tilldelning, medan provision skall erläggas, då
medlemsland netto utnyttjat tilldelade dragningsrätter. Den gemensamma
satsen för ranta och provision är fastställd till 1,5 % men den kan höjas

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

eller sänkas inom vissa gränser, normalt 1—2 %. Värdebeständighet skall
åstadkommas genom att'' de särskilda dragningsrätternas värde uttrycks i
en viss kvantitet guld.

Begränsningar i rätten att använda SDR

Tilldelade dragningsrätter kan utnyttjas framför allt vid underskott i
betalningsbalansen. SDR får inte användas enbart för att ändra sammansättningen
av de monetära reserverna. Ett land kan alltså inte öka sina
reserver i konvertibel valuta genom att växla in SDR. Undantag från principen
om betalningsbalansbehov kan medges för ett fåtal transaktioner
bl. a. för att underlätta för annat medlemsland att återuppbygga (se nedan)
sitt innehav av SDR eller för alt utjämna två deltagarländers nettoställning
i systemet.

En transaktion kan normalt företas mellan två centralbanker endast med
fondens medverkan. Endast i några få angivna fall kan transaktioner ske
utan styrning av fonden. Ett fall avser reservvalutaland, som under vissa
förutsättningar kan överenskomma med land som håller dess valuta att inlösa
sådan valutabehållning mot särskilda dragningsrätter.

Utnyttjade SDR skall i viss utsträckning återanskaffas, s. k. återuppbyggnad.
Étt lands nettoanvändning av tilldelade dragningsrätter får nämligen
över en femårsperiod i genomsnitt inte överstiga 70 % av tilldelningen.
Grundtanken bakom denna regel är att undvika att deltagande land enbart
utnyttjar sin tilldelning och därefter inte deltar i transaktioner i SDR.

Av det sagda framgår att endast fondmedlemmar kan tilldelas särskilda
dragningsrätter. En vidare krets är dock förutsedd, när det gäller rätten
att förvärva och disponera över SDR genom transaktioner. Valutafondens
allmänna konto kan nämligen motta och disponera särskilda dragningsrätter.
Vidare kan i systemet icke deltagande fondmedlemmar samt länder
utanför fonden genom beslut i fonden med 85 % majoritet medges att på
särskilda villkor delta i transaktioner med SDR. Samma regel gäller för institutioner,
som fyller centralbanksfunktioner för mer än en medlem. Däremot
kan institutioner som Världsbanken och IDA inte inneha eller delta i
transaktioner med särskilda dragningsrätter.

Administrativa regler

Liksom när det gäller valutafondens traditionella verksamhet avses fondens
direktion handha de löpande ärendena. De frågor som förbehållits fondens
styrelse är rätten att

a) medge och föreskriva villkoren för icke-deltagare i arrangemanget
med särskilda dragningsrätter att motta och använda särskilda dragningsrätter
i transaktioner med deltagare;

b) besluta om tilldelning eller annullering av särskilda dragningsrätter
och fastställa beloppet för tilldelningen eller annulleringen;

c) medge användning av särskilda dragningsrätter direkt mellan deltagare
i andra transaktioner än dem som anges i stadgan;

d) fastställa, ändra eller avskaffa reglerna för återuppbyggnad;

e) likvidera SDR-systemet.

Vid röstning i styrelsen i frågor som enbart avser det särskilda dragningskontot
räknas endast rösterna för de styrelsemedlemmar som representerar
i systemet deltagande länder. En motsvarande regel gäller för röstning
i direktionen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968
Påföljd vid försummelse

Om deltagande land icke uppfyller den centrala förpliktelsen att ställa
konvertibel valuta till förfogande mot dragningsrätter kan landets rätt att
utnyttja tilldelade särskilda dragningsrätter upphävas. Överträds annan förpliktelse
rörande SDR, kan fonden endast upphäva landets rätt att utnyttja
dragningsrätter som i framtiden tilldelas.

Utträde

Medlemsland kan när som helst avsluta sitt deltagande i SDR-systemet.
Utträdet gäller från och med tidpunkt, då valutafonden underrättas. Reglering
av utestående finansiella förpliktelser skall, då fonden är fordringsägare,
ske inom 3 år och då medlemsland är fordringsägare inom 5 år, såvida
inte annan överenskommelse träffas mellan parterna.

Likvidation

Beslut om likvidation av systemet skall som ovan nämnts fattas av styrelsen.
Den primära uppgiften vid en sådan likvidation blir att på ett skäligt
satt mellan deltagande länder fördela bördan på grund av eventuell betalningsforsummelse
från någon eller några parters sida. Reglerna innebär i
princip att denna börda fördelas på alla deltagarländer på grundval av deras
kumulativa nettotilldelningar av särskilda dragningsrätter.

Vad beträffar de särskilda dragningsrätternas reella betydelse inom betalningssystemet
framhåller riksbanksfullmäktige att de under de första
tem å tio åren torde spela en roll framför allt som psykologisk faktor. Ett
särskilt majoritetsbeslut av fondens styrelse fordras för tilldelning av SDR.
Storleken av en sådan tilldelning bar inte närmare diskuterats men om man
antar att redan under den första femårsperioden ett så stort belopp som 2
miljarder dollar skulle fördelas per år, skulle detta innebära att Sverige
under femårsperioden tilldelades omkring (5 X 20 =) 100 milj. dollar, dvs.
1/10 eller mindre av Sveriges nuvarande reservtillgångar. Sedan systemet
vant i funktion under 10 å 15 år kan den nya tillgången däremot väntas få
en avsevärd tyngd i ländernas monetära reserver.

Det framstår därför som sannolikt, fortsätter fullmäktige, att systemet
med hänsyn till den relativa vikt det så småningom får kan behöva överses
mera grundligt. En del inskränkande bestämmelser kanske då kan framstå
som obehövliga. Det hade varit önskvärt om det nya arrangemanget erbjudit
större möjligheter än som förutses f. n. att smidigt anpassa sig både till utvecklingen
och till den väntade större tyngden hos arrangemanget. Försök
att uppnå sådan större flexibilitet strandade emellertid på motstånd från
några länders sida under Stockholms-mötet. Förslag om mera betydelsefulla
förändringar, som visar sig behövliga eller önskvärda, får nu behandlas
enligt bestämmelserna i Artikel XVII i fondstadgan.

Sammanfattningsvis konstaterar fullmäktige att systemet med särskilda
dragningsrätter erbjuder en möjlighet att planmässigt nyskapa internationell
likviditet och att det därigenom representerar en nyhet inom det

Kangl. Maj. ts proposition nr 150 år 1968

internationella betalningssystemet som kan komma att få avgörande betydelse.
Även i ett annat betydelsefullt hänseende skiljer sig systemet med särskilda
dragningsrätter från andra former av monetära reserver: medan dessa
av de flesta länder måste förvärvas genom överskott i betalningsbalansen
och därför genom sitt tillflöde påverkar den inhemska hetalningsmedelsförsörjningen
(såvida kompenserande åtgärder inte vidtas av den monetära
myndigheten), kan den internationella likviditeten ökas genom tilldelning
av särskilda dragningsrätter utan att det interna läget i ett land direkt påverkas.
Nyskapade reserver ger en möjlighet för deltagarländer att ackumulera
reserver utan att detta går ut över andra länders reserver. Nyskapandet
leder sålunda till att konkurrensen om existerande reserver avtar. Därigenom
minskar man risken för att länderna vidtar försvarsåtgärder genom
räntehöjningar och direkta hinder mot kapitalöverföringar och löpande transaktioner.

I fråga om de ändringar i valutafondens stadga vilka ej direkt hänger
samman med de särskilda dragningsrätterna uttalar fullmäktige att det mest
diskuterade ändringsförslaget har gällt stadgans regler rörande kvotändringar
(Art. III). Det har hittills varit förutsatt, att vart femte år skulle
övervägas, om medlemsländernas kvoter skulle höjas. En sådan allmän
kvothöjning måste godkännas av länder, som representerar 80 % av fondens
totala röststyrka. Efter den föreslagna stadgeändringen skulle 85 %
majoritet gälla. Europeiska ekonomiska gemenskapens (EEC) länder förfogar
tillsammans över omkring 16,5 % av röststyrkan. Det har inte utsagts
och såvitt bekant inLe heller närmare diskuterats om kvothöjningar bör bli
in era sällsynta eller avse mindre belopp under det nya systemet. Prövning
av kvoterna skall dock ske senast vart femte år.

De föreslagna ändringarna framgår i övrigt av bilaga 1. Vidare hänvisas
till fullmäktiges kommentarer till dessa ändringar, vilka ingår som bilaga
till bilaga 2. Som allmänt omdöme anförs, att ändringarna inte är av mera
genomgripande natur.

Vad gäller Sveriges inställning till de aktuella förslagen har fullmäktige
utgått från att man på svensk sida bör så snart som möjligt godkänna de
ändringar i och tillägg till fondstadgans artiklar och bilagor varom nu är
fråga, eftersom det får anses vara ett klart svenskt intresse, att systemet
kan börja fungera utan avsevärt dröjsmål. Fullmäktige framhåller, att de
föreslagna ändringarna och tilläggen endast kan godkännas i sin helhet.

Med hänsyn till att de särskilda dragningsrätterna är avsedda att utgöra
en del av ett lands monetära reserver, att de i viss utsträckning är utbytbara
mot andra monetära reserver, som förvaltas av riksbanken, och att förvaltningen
av denna nya reservtillgång i stort sett får anses kräva samma förmåga
till snabbt handlande som förvaltningen av dessa andra reserver förordar
fullmäktige att riksbanken bemyndigas förvärva särskilda dragningsrätter.

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1968

Bemyndigandet skulle bl. a. innebära att de särskilda dragningsrätter,
som tilldelas Sverige, tas upp som tillgång i riksbankens balansräkning. Riksbanken
avser därvid att ordna bokföringen så att tilldelade särskilda dragningsrätter
inte kommer att påverka storleken av riksbankens årsvinst.
Bland riksbankens skyldigheter skulle främst ingå åtagande att överta dragningsrätter
mot betalning i valutor. Eftersom riksbanken har obegränsad
lalt att förvärva guld och valutor föreslår fullmäktige, att ingen begränsning
införs i riksbankens rätt att förvärva den nya form av monetära reserver
som dragningsrätter utgör. Detta innebär bl. a. att riksbanken, om så är
möjligt och visar sig lämpligt, kan komma att överta dragningsrätter i större
utsträckning än banken blir förpliktad att göra. Skulle å andra sidan mot
förmodan utvecklingen bli sådan att en så stark begränsning som möjligt i
innehavet av dragningsrätter bör eftersträvas, finns bl. a. möjligheten alt
avsäga sig deltagande i tilldelning av särskilda dragningsrätter.

Föl att riksbanken skall kunna förvärva SDR fordras ändring i riksbankslagen.
I avsikt att ge riksbanken denna rätt föreslås att en särskild
bestämmelse tas in i en ny paragraf i lagen, 15 a §. Vidare föreslås en konsekvensändring
av sekretessbestämmelsen i 35 §.

Fullmäktige säger sig inte ha för avsikt att föreslå att riksbanken erhåller
garanti gentemot eventuella förluster förbundna med deltagande i det nya
arrangemanget, under hänvisning till att det rör sig om förvaltning av en
monetär reserv.

Om riksbanken bemyndigas förvärva de särskilda dragningsrätterna innebär
detta i princip att den skulle ha att självständigt avgöra frågor rörande
förvaltningen av Sverige tillkommande särskilda dragningsrätter, medan
det — enligt den i allmänhet gällande arbetsfördelningen beträffande frågor
rörande valutafonden — skulle ankomma på riksbanken, såsom förbindelseorgan,
och Kungl. Maj :t att pröva övriga frågor rörande förvaltningen av
det särskilda dragningskontot. Ett försök att genomföra en sådan distinktion
skulle emellertid i flera avseenden möta betydande svårigheter. Därtill
kommer att mycket talar för att riksbanken erhåller vidare befogenheter
när det gäller systemet med särskilda dragningsrätter än när det gäller övriga
kontakter med valutafonden. I detta hänseende nämns de särskilda kraven
på smidighet och snabbhet i ärenden rörande de särskilda dragningsrätterna
och framför allt det förhållandet att det är fråga om att förvalta ett
system för nyskapande av reservtillgångar. Om det således skulle generellt
uppdras åt riksbanken att behandla och ta ställning till frågor som rör det
särskilda dragningskontot, finner fullmäktige det självfallet att riksbanken
i viktiga principfrågor kommer att söka erforderligt samråd. De förordar
sålunda att riksbanken erhåller befogenhet att för svensk del besluta i sådana
frågor som rör det särskilda dragningskontot.

Anslutningen till ett system med särskilda dragningsrätter aktualiserar
även andra lagändringar än de nyss nämnda, t. ex. beträffande bestämmel -

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1968

serna i 10 § riksbankslagen om supplementär sedeltäckning. För att ej fördröja
den brådskande riksdagshandläggningen av Sveriges anslutning till
nämnda system har fullmäktige avstått från att nu framlägga sådana förslag.
Fullmäktige avser emellertid återkomma härtill.

Föredraganden

Förslagen om ändringar i och tillägg till Internationella valutafondens
stadga som nu föreläggs riksdagen är viktiga för att det internationella betalningssystemet
skall kunna fungera effektivt. Att betalningssystemets
funktionsduglighet tryggas är en grundförutsättning för kontinuerlig tillväxt
i världens produktion och handel. Det internationella betalningssystemets
effektivitet är en av de faktorer som bestämmer våra möjligheter att
föra en framgångsrik sysselsättnings-, välfärds- och jämlikhetspolitik inom
landet i förening med växande insatser för u-ländernas ekonomiska och
sociala utveckling.

De huvuduppgifter som måste kunna lösas genom betalningssystemet är,
schematiskt sett, två. För det första gäller det att erbjuda mekanismer som
medger en sådan utjämning mellan länderna av jämviktsbrister i fråga om
de externa betalningarna att förutsättningarna för en fortsatt stabil ekonomisk
expansion inte försämras. I nära samband med denna uppgift står
nödvändigheten av att det genom betalningssystemet skapas möjlighet för
en långsiktig och stabil tillväxt i ländernas valutareserver. Erfarenheterna
visar att regeringar och centralbanker som regel upplever en, om än måttligt,
stigande trend i valutareserven som ett villkor för en målmedveten
expan sionspol itik.

Internationella valutafonden utgör det centrala internationella organet
för betalningssamarbete. Fonden kan vid behov stödja ett medlemsland med
valutakrediter under 3—-5 år, dvs. den tid som normalt är tillräcklig för alt
eliminera underskotten med mera långsiktigt verkande medel. Fondens i
och för sig betydande resurser har under senare år till stor del absorberats
av stora kreditanspråk, främst från Storbritanniens sida. Valutafondens
möjlighet att inom ramen för de generella lånearrangemangen låna upp
valutor som behövs i verksamheten har begagnats tre gånger i samband
med operationer till stöd för pundet och en gång vid en fransk dragning.

En betydande del av det allt intimare monetära samarbetet har utvecklats
vid sidan om valutafonden. Bland arrangemang som innebär mera kortsiktigt
valntastöd bör främst nämnas de krediter som lämnats genom överenskommelser
i Basel mellan ett antal centralbanker och som väsentligen avsett
Storbritannien samt nätverket av ömsesidiga bilaterala dragningsmöjligheter
mellan USA:s och några andra länders centralbanker, bland dem
Sveriges riksbank. Vidare märks det nyligen i Basel ingångna avtalet mel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1068

lan Storbritanniens och ett antal andra länders centralbanker, däribland
riksbanken. Enligt detta avtal får Storbritannien kreditmöjligheter på sammanlagt
upp till 2 miljarder dollar, vilka skall få tas i anspråk i den utsträckning
som andra sterlingländer, inom ramen för särskilda avtal, nedbringar
sina pundtillgodohavanden. Medelsanskaffningen sker bl. a. på internationella
och nationella kreditmarknader men deltagande centralbanker
svarar i sista hand för erforderliga insatser. Återbetalning av dragna
belopp skall vara slutförd år 1978.

Det är givet att ett sådant finmaskigt system av internationellt valutasamarbete
blir tämligen svåröverskådligt. För att löpande ha kontroll över
hnr underskott finansieras och överskott disponeras har valutamyndigheterna
utvecklat, och utvecklar, ett system för s. k. multilateral övervakning.
Avgörande för betalningssystemets möjlighet att fungera är emellertid att
ländernas interna ekonomiska politik är så inriktad och avstämd att betydande
jämvikt sbrister förebyggs eller elimineras utan långa dröjsmål. Inom
OECD har ett viktigt arbete utförts för att åstadkomma uppslutning kring
de allmänna principer som bör ligga till grund för politiken att komma till
rätta med bristande jämvikt i betalningarna. I detta arbete som i första
hand tar formen av täta konsultationer mellan representanter för olika medlemsländers
regeringar och centralbanker deltar Sverige aktivt.

Den andra huvuduppgiften som måste kunna lösas genom betalningssystemet
är, som jag nämnde, att åstadkomma en långsiktig tillväxt i världens
valutareserver. Behovet för valutareserver slår inte i något enkelt proportionellt
samband med världshandeln, som ju finansieras genom lån som
tas upp på nationella eller internationella kreditmarknader. Det väsentliga
är att förekomsten av en trendmässig stegring i valutatillgångarna i hög grad
bidrar till att den ekonomiska politiken kan inriktas på expansion och fritt
handelsutbyte snarare än på restriktivilet och protektionism.

Redan för fem år sedan stod det klart att den framtida tillförseln av guld
och dollar till de monetära reserverna knappast kunde tillfredsställa efterfrågan
i världen. Mot denna bakgrund inleddes det utrednings- och förhandlingsarbete
som fört fram till den nu aktuella reformen. Under de senaste
åren har de monetära reserverna — vilka omfattar guld, utländsk valuta
och kreditorpositioner vis-å-vis valutafonden — inte fått något tillskott
från guldproduktionen. Tvärtom minskade reserverna kraftigt i samband
med oron på valutamarknaderna före och efter den brittiska devalveringen
i november 1967. Valutamyndigheternas totala guldbehållning sjönk fram
till mars 1968 — då de viktigaste centralbankerna inställde guldhandeln
med den fria marknaden — till ungefär den nivå som nåddes mot slutet av
1950-talet.

Underskotten i den amerikanska betalningsbalansen har fortsatt. Det har
emellertid, som fullmäktige framhåller, visat sig finnas snäva gränser för
de större industriländernas villighet att acceptera dollarn som reservvaluta.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1068

Mot denna bakgrund kan det långvariga dollarutflödet sägas i hög grad
ligga bakom den förtroendekris som drabbat det internationella valutasystemet.

Sedan flera år tillbaka strävar emellertid de amerikanska myndigheterna
efter att avlägsna betalningsunderskotten. För att nå stabilitet i valutasystemet
är det utomordentligt viktigt att dessa ansträngningar leder till åsyftat
resultat. Detta skulle å andra sidan innebära att även den andra huvudkällan
för tillskott till världslikviditeten i varje fall får en starkt minskad betydelse.

Även tillgodohavanden i valutafonden börjar, som fullmäktige påpekar,
alltmer betraktas som reserver. Dessa tillgodohavanden utgörs dels av den
del av ländernas kvot som inbetalats i guld (guldtranchen), dels av fordringar
på fonden som uppkommit för ett land då fonden använt dess valuta
i samband med kreditstöd till annat medlemsland. En betydande uppgång i
denna reservtillgång, som alltså får uppfattas som en biprodukt i fondens
traditionella verksamhet, har ägt rum under de senaste 10 åren, från 2,6
miljarder dollar 1958 till 6,6 miljarder dollar i slutet av juni 1968. Uppgången
återspeglar främst krediterna till Storbritannien. Det påpekas i fullmäktiges
skrivelse att denna reservtillgång emellertid utsläcks allt eftersom
de bakomliggande krediterna betalas tillbaka.

De förslag till reform av betalningssystemet vilka antagits av styrelsen
för Internationella valutafonden grundar sig på ett utredningsarbete som
kom igång redan hösten 1963 och som övergick i förhandlingar från hösten
1965. Huvuddragen i detta arbete, vilket bedrevs såväl inom tioländergruppens
krets som inom valutafonden och även gemensamt mellan dessa institutioner,
har jag redogjort för på basis av riksbanksfullmäktiges skrivelse.
Bakgrunden för förhandlingarna var den allmänna övertygelsen att man
behövde en beredskapsplan för hur världens framtida reservbehov skulle
tillfredsställas.

Resultatet torde tämligen väl motsvara de utgångspunkter och principer
som ställdes upp för arbetet. Utan tvivel är sålunda de särskilda dragningsrätterna,
SDR, en reservtillgång och inte blott en ny form för internationell
valutakredit. I motsats till de traditionella valutatillgångarna behöver SDR
inte intjänas genom betalningsöverskott utan fördelas utan omedelbar motprestation.
SDR kompletterar de traditionella reservtillgångarna och gör
valutasystemet mindre beroende av framtida tillskott av monetärt guld. Därmed
motverkas spekulationer i guldprishöjningar. Världens monetära myndigheter
skaffar sig genom SDR-systemet ett instrument för att skapa valutareserver
planmässigt och i lagom avvägda mängder med hänsyn till totalbehovet.

Kollektiva bedömningar träder alltså i stället för faktorer som undandrar
sig ett direkt internationellt inflytande — tillgången på monetärt guld
(t. v. reglerat genom Washington-överenskommelsen), USA:s betalnings -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

balans och ländernas tillfälliga behov av valutakredit. Jag delar uppfattningen
att tillkomsten av SDR-systemet är den viktigaste tilldragelsen på
det internationella monetära området sedan Internationella valutafondens
tillkomst år 1946. Detta steg mot rationalitet i betalningssystemet måste
hälsas med stor tillfredsställelse.

Beslut om att skapa SDR skall fattas med 85 % majoritet i styrelsen för
valutafonden, där anslutna länders representanter har röststyrka i förhållande
till sin kvot. Fördelningen skall också ske i förhållande till kvoterna.
Sverige får genom anslutning ca 1 % av de dragningsrätter som kan komma
att fördelas. Denna reservtillgång får vid betalningsunderskott växlas, direkt
eller via annan konvertibel valuta, i dollar som är den valuta varmed riksbanken
vid behov intervenerar på valutamarknaden. I gengäld förbinder sig
Sverige — liksom övriga länder som går med i systemet — att inom en viss
ram tillhandahålla konvertibel valuta i utbyte mot dragningsrätter till de
länder som behöver växla in SDR. Denna ram är för alla länder satt till två
gånger det tilldelade beloppet. Vid skapande av totalt 2 miljarder dollar
i SDR per år skulle Sverige alltså utöver tilldelningen på ca 20 milj. dollar
vara skyldigt att motta SDR till ca 40 milj. dollar årligen.

Sverige har tagit en aktiv del i tiogruppens förhandlingar om valutareformen.
Vårt starka engagemang har vägletts av insikten om att vad
utvecklingen kräver är en reform som verkar expansivt på världsekonomin.
Ländernas önskemål om stigande valutareserver måste alltså mötas på ett
sätt som ger utrymme för en ekonomisk politik inriktad på snabb tillväxt,
full sysselsättning och expansion av det internationella handelsutbytet. Den
svenska argumenteringen har utgått från att regeringar och centralbanker
måste kunna jämställa den åsyftade nya valutatillgången med de traditionella
reservtillgångarna. Endast om detta villkor uppfylls kan nämligen
den nya tillgången ge underlag för en rationell expansionspolitik. Ytterligare
har det ur svensk synvinkel tett sig som en fördel om valutareformen kunde
medverka till att tona ned guldets roll i betalningssystemet. Denna roll har
under senare år tenderat att bli överdriven.

Det har ibland gjorts gällande att den aktuella reformen av valutasystemet
skulle tillgodose vissa gruppintressen. Reformen har då setts som en
åtgärd till fromma för de rikare länderna medan utvecklingsländerna inte
skulle dra någon fördel av den.

Denna uppfattning bygger på missförstånd om reformens innebörd. UIändernas
positiva intresse har demonstrerats genom ett aktivt deltagande
i förhandlingsarbetet. I förhållande till nuvarande reserver skulle en fördelning
av särskilda dragningsrätter betyda en större ökning för u-länderna
än för de högindustrialiserade länderna. U-länderna i Asien (exklusive östländerna),
Afrika och Latinamerika svarar nämligen för 27 % av den totala
kvoten i valutafonden, vilken är fördelningsnyckel, medan deras andel i
valutareserverna är begränsad till ca 17 %. Man bör hålla i minnet att den

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

alternativa metod som ofta förespråkats av kritikerna mot SDR-systemet
— en höjning av guldpriset — däremot krattigt skulle ha skadat u-länderna,
vilka som regel har mycket små guldbehållningar.

Av mera central betydelse är att en hög expansionstakt kan hållas igång
i industriländerna, vilka under överskådlig tid utgör den enda betydelsefulla
marknaden för u-ländernas produkter. De särskilda dragningsrätterna
förbättrar förutsättningarna för en målmedveten tillväxtpolitik i industriländerna.
På sikt bör vidare de rika ländernas betalningsbalansargument
för att begränsa sina biståndsinsatser minska i betydelse.

Valutareformen utgör en beredskapsplan för tillskapande av likviditet om
och när så erfordras. I dag diskuteras om inte ett sådant klart behov för SDR
redan föreligger. Enligt de regler som antagits gäller emellertid som villkor
för det första beslutet om tilldelning av SDR, den s. k. aktiveringen, att man
uppnått en bättre jämvikt i betalningarna än för närvarande och att betalningsutjämningsprocessen
kan bedömas fungera smidigare framöver än hittills.

Jag instämmer med fullmäktige i att systemet med de särskilda dragningsrätterna
under de första fem—tio åren efter att det satts i kraft fram u för

allt torde spela en roll som psykologisk faktor, men vill tillfoga att denna
roll är av utomordentlig betydelse. Förutom att öka förutsättningarna
för en högre ekonomisk-politisk ambitionsnivå över lag bör fördelning av
SDR allmänt bidra till att undanröja den påtagliga oro som man i vida
kretsar hyst inför betalningssystemets framtid. En återgång till mera stabila
förhållanden på valutamarknaderna synes därför nu ha bättre utsikter
att komma till stånd.

På lång sikt kommer emellertid SDR att inta en förgrundsplats inom valutasystemet.
Om man som fullmäktige antar att 2 miljarder dollar fördelas
årligen skulle de särskilda dragningsrätterna inom 20 år nå samma kvantitativa
betydelse som guldet har i dag. Sveriges andel skulle då motsvara ca
en tredjedel av den nuvarande valutareserven.

Reformen av valutasystemet är en process som måste fortgå kontinuerligt
för att anpassningen till skiftande förhållanden skall kunna klaras smidigt.
Liksom riksbanksfullmäktige tror jag att en översyn av systemet med särskilda
dragningsrätter blir påkallad när man vunnit praktiska erfarenheter
och den nya tillgången fått en viss tyngd i sammansättningen av världens
monetära reserver. Man bör då kunna avveckla en del av de restriktioner
som krävdes för att få uppgörelsen om SDR till stånd.

1 likhet med fullmäktige anser jag att de ändringar som föreslås i reglerna
för valutafondens traditionella verksamhet inte är av mera genomgripande
natur. Av intresse är framför allt ändringen i omröstningsreglerna. För viktiga
beslut t. ex. rörande kvoterna skulle 85 % majoritet erfordras i stället
för som hittills 80 %. Detta är samma majoritetskrav som gäller viktiga beslut
inom SDR-systemet. Ändringen avser att ställa EEC-länderna på jäm 2

Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr ISO

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

ställd fot med USA ifråga om möjligheten att kunna avvärja beslut som man
anser olämpliga. Mot bakgrund av EEC-ländernas ökade tyngd i den internationella
ekonomin finner jag denna ändring av omröslningsreglerna motiverad.

Jag delar fullmäktiges åsikt att man från svensk sida snarast bör anta
de föreslagna ändringarna i och tilläggen till fondstadgan.

De särskilda dragningsrätterna får karaktären av en ny reservtillgång
och bör därför på samma sätt som de konventionella valutareserverna förvärvas
av riksbanken. I samråd med chefen för finansdepartementet tillstyrker
jag därför de ändringar i riksbankslagen som fullmäktige förordar.
Kungl. Maj :t bör få bestämma dag för ikraftträdandet. Eftersom riksbanken
har obegränsad rätt att förvärva guld och valutor finner jag det logiskt
att nagon gräns inte heller sätts för dess innehav av särskilda dragningsrätter.

Med hänsyn till att det rör sig om att förvalta ett system för nyskapande
av reservtillgångar finner jag det naturligt att riksbanken får en generell
befogenhet att behandla och ta ställning till frågor som rör det särskilda
dragningskontot. Ett sammanhallet beslutsansvar medger att avgöranden
kan träffas snabbt, vilket erfarenhetsmässigt är viktigt särskilt på valutaområdet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna de av styrelsen
för Internationella valutafonden antagna förslagen till ändringar
i och tillägg till valutafondens stadga,

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att ansluta Sverige till systemet
med särskilda dragningsrätter och att vidta de åtgärder
som erfordras härför,

3) bemyndiga Sveriges riksbank att besluta i frågor rörande
det särskilda dragningskontot,

4) anta ett inom finansdepartementet upprättat förslag
till lag om ändring i lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för
Sveriges riksbank.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

Bilaga 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

Bilaga 1

Proposed Ainendment to the Artides of Agreement of the International

Monetary Fund

(Gällande lydelse)

Introductory Article.

The International Monetary Fund
is established and shall operate in
accordance with the following provisions
:

Article I.

Purposes.

The purposes —--world trade.

(v) To give confidence to members
by making the Fund’s resources
available to them under
adequate safeguards, thus providing
them with opportunity to correct
maladjustments in their balance
of payments without resorting
to measures destructive of national
or international prosperitv.

(Föreslagen lydelse)

Introductory Article.

(i) The International Monetary
Fund is established and shall
operate in accordance with the
provisions of this Agreement as
originally adopted, and as subsequently
amended in order to
institute a facility based on special
drawing rights and to effect
certain other changes.

(ii) To enable the Fund to conduct
its operations and transactions,
the Fund shall maintain a
General Account and a Special
Drawing Account. Membership in
the Fund shall give the right to
participation in the Special Drawing
Account.

(iii) Operations and transactions
authorized by this Agreement
shall be conducted through the
General Account except that operations
and transactions involving
special drawing rights shall be
conducted through the Special
Drawing Account.

Article I.

Purposes.

The purposes —---world trade.

(v) To give confidence to members
by making the Fund’s resources
temporarily available to
them under adequate safeguards,
thus providing them with opportunity
to correct maladjustments
in their balance of payments without
resorting to measures destructive
of national or international
prosperity.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

Bilaga 1

(Översättning)

Föreslagna ändringar av avtalet rörande Internationella valutafondens

stadga

(Gällande lydelse)

Inledande artikel.
Internationella valutafonden har
grundats och skall verka i överensstämmelse
med följande föreskrifter:

Artikel I.

Ändamål.

Internationella valutafonden--

— handelns utveckling;

(v) att skapa trygghet för medlemmarna
genom att ställa fondens
resurser till deras förfogande
på tillfredsställande betingelser
och därigenom sätta dem i
stånd att rätta till rubbningar i
sina betalningsbalanser utan att
tillgripa åtgärdex'', som äro skadliga
för det nationella eller internationella
välståndet;

(Föreslagen lydelse)

Inledande artikel.

(i) Internationella valutafonden
har grundats och skall verka i
överensstämmelse med föreskrifterna
i detta avtal, såsom det ursprungligen
antagits och sedermera
ändrats för att inrätta en tillgång
baserad på särskilda dragningsrätter
och för att genomföra
vissa andra ändringar.

(ii) Fonden skall för att kunna
genomföra sina operationer och
transaktioner hålla ett allmänt
konto och ett särskilt dragningskonto.
Medlemskap i fonden skall
berättiga till deltagande i det särskilda
dragningskontot.

(iii) Operationer och transaktioner,
som godkänts genom detta
avtal, skola föras över det allmänna
kontot, med undantag för att
operationer och transaktioner, som
omfatta särskilda dragningsrätter,
skola föras över det särskilda
dragningskontot.

Aitikel I.

Ändamål.

Internationella valutafonden--

— handelns utveckling;

(v) att skapa trygghet för medlemmarna
genom att ställa fondens
resurser tillfälligt till deras
förfogande på tillfredsställande betingelser
och därigenom sätta dem
i stånd att rätta till rubbningar
i sina betalningsbalanser utan att
tillgripa åtgärder, som äro skadliga
för det nationella eller internationella
välståndet;

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse)

(vi) In accordance--— of

members.

The Fund shall be guided in all
its decisions by the purposes set
forth in this Article.

Article III.

Quotas and Subscriptions.

Section 1. Quotas.

Each member---the Fund.

Section 2. Adjustment of quotas.

The fund shall åt intervals of five
years review, and if it deems it appropriate
propose an adjustment of,
the quotas of the members. It may
also, if it thinks fit, consider åt any
other time the adjustment of any
particular quota åt the request of
the member concerned. A four-fifths
majori ty of the total voting power
shall be required for any change in
quotas and no quota shall be
changed without the consent of the
member concerned.

Section 3. Subscriptions: time,
place, and form of payment.

(a) The subscription — — —
been ascertained.

Section 4. Payments when quotas
are changed.

(a) Each member---new

quota.

Section 5. Substitution of securities
för currency.

The Fund — •--the Fund.

(Föreslagen lydelse)

(vi) In accordance —--of

members.

The Fund shall be guided in all
its policies and decisions by the purposes
set forth in this Article.

Article III.

Quotas and Subscriptions.

Section 1. Quotas.

Each member---the Fund.

Section 2. Adjustment of quotas.

The fund shall åt intervals of not
more than five years conduct a general
review, and if it deems it appropriate
propose an adjustment,
of the quotas of the members. It may
also, if it thinks fit, consider åt any
other time the adjustment of any
particular quota åt the request of
the member concerned. An eightyfive
percent majority of the total
voting power shall be required for
any change in quotas proposed as
the result of a general review and
a four-fifths majority of the total
voting power shall be required for
any other change in quotas. No
quota shall be changed without the
consent of the member concerned.

Section 3. Subscriptions: time,
place, and form of payment.

(a) The subscription — — —
been ascertained.

Section 4. Payments when quotas
are changed.

(a) Each member---new

quota.

(c) A majority of eighty-five percent
of the total voting power shall
be required for any decisions dealing
with the payment, or made ivith
the sole purpose of mitigating the
effects of the payment, of increases
in quotas proposed as the result of
a general review of quotas.

Section 5. Substitution of Securities
for currency.

The Fund---the Fund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse)

(vi) att i — —- — internationella
betalningsbalanser.

Fonden skall fatta alla sina beslut
med iakttagande av de i denna artikel
angivna ändamålen.

Artikel III.

Kvoter och tecknade belopp.

§ 1. Kvoter.

Varje medlem —-? — — av fonden.

§ 2. Ändring av kvoterna.

Fonden skall vart femte år granska
medlemmarnas kvoter och, därest
den finner det lämpligt, föreslå
ändringar. Fonden må även, om den
anser det lämpligt, vid annan tidpunkt
överväga ändring av en medlems
kvot på anmodan av vederbörande
medlem. En majoritet av fyra
femtedelar av samtliga röster erfordras
för varje ändring av kvoterna,
och ingen kvot må ändras utan vederbörande
medlems samtycke.

§ 3. Tecknade belopp: tid, plats
och sätt för betalning.

a) Medlems tecknade---ve derbörlig

justering.

§ 4. Betalningar vid ändring av
kvoterna.

(a) Varje medlem —--nya

kvoten.

§ 5. Utbyte av valuta mot värdepapper.

I stället---av densamma.

(Föreslagen lydelse)

(vi) att i —• --internationel la

betalningsbalanser.

Fonden skall fatta alla sina beslut
och utforma hela sin politik med
iakttagande av de i denna artikel angivna
ändamålen.

Artikel III.

Kvoter och tecknade belopp.

§ 1. Kvoter.

Varje medlem---av fonden.

§ 2. Ändring av kvoterna.

Fonden skall minst vart femte år
utföra en allmän granskning av medlemmarnas
kvoter och, därest den
finner det lämpligt, föreslå ändringar.
Fonden må även, om den anser
det lämpligt, vid annan tidpunkt
överväga ändring av en medlems
kvot på anmodan av vederbörande
medlem. En majoritet av åttiofem
procent av samtliga röster erfordras
för varje ändring av kvoterna, vilken
föreslagits till följd av en allmän
granskning, och en majoritet av
fyra femtedelar av samtliga röster
erfordras för varje annan ändring
av kvoterna. Ingen kvot må ändras
utan vederbörande medlems samtycke.

§ 3. Tecknade belopp: tid, plats
och sätt för betalning.

a) Medlems tecknade---ve derbörlig

justering.

§ 4. Betalningar vid ändring av
kvoterna.

(a) Varje medlem---— nya

kvoten.

(c) En majoritet av åttiofem procent
av samtliga röster erfordras för
beslut, som behandla betalningen,
eller som fattas uteslutande i syfte
att mildra verkningarna av betalningen
vid kvotökningar, som föreslagits
till följd av en allmän granskning
av kvoterna.

§ 5. Utbyte av valuta mot värdepapper.

I stället----av densamma.

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse)

Artide IV.

Par Vallies of Currencies

Section 1. Expression of par values.

(a) The par---Section 2

(b).

Section 7. Uniform changes in par
values.

Notwithstanding the provisions of
Section 5 (b) of this Article, the
Fund by a majority of the total
voting power may make uniform
proportionate changes in the par
values of the currencies of all members,
provided each such change is
approved by every member ivhich
has ten percent or more of the total
of the quotas. The par value of
a member’s currency shall, however,
not be clianged under this provision
if, within seventy-two hours of
the Fund’s action, the member informs
the Fund that it does not wish
the par value of its currency to be
changed by such action.

Section 8. Maintenance of gold
vallie of the Fund’s assets.

(a) The gold---the Fund.

(d) The provions of this Section
shall apply to a uniform proportionate
change in the per values of the
currencies of all members, unless
åt the time when such a change is
proposed the Fund decides otherwise.

Section 9. Separate currencies
within a member’s territories.

A member —--- separate cur rencies.

Article V.

Transactions with the Fund

Section 1. Agencies dealing with
the Fund.

Each member — — — the purchase.

(Föreslagen lydelse)

Article IV.

Par Values of Currencies

Section 1. Expression of par values.

(a) The par---Section 2

(b).

Section 7. Uniform changes in par
vallies.

Notwithstanding the provisions of
Section 5 (b) of this Article, the
Fund by an eighty-five percent majority
of the total voting power may
make uniform proportionate changes
in the par values of the currencies of
all members. The par value of a
member’s currency shall, however,
not be changed under this provision
if, within seventy-two hours of the
Fund’s action, the member informs
the Fund that it does not wish the
par value of its currency to be
changed by such action.

Section 8. Maintenance of gold
value of the Fund’s assets.

(a) The gold----the Fund.

(d) The provisions of this Section
shall apply to a uniform proportionate
change in the par values
of the currencies of all members, unless
åt the time when such a change
is made the Fund decides otlierwise
by an eighty-five percent majority
of the total voting power.

Section 9. Separate currencies
within a member’s territories.

A member---separate cur rencies.

Article V.

Transactions with the Fund

Section 1. Agencies dealing with
the Fund.

Each member — — — the purchase.

Kungl. Maj.ts proposition nr i50 år 1968

(Gällande lydelse)

Artikel IV.

Valutornas parivärden.

§ 1. Angivande av parivärden.

(a) Parivärdet av--— § 2

inom. b).

§ 7. Enhetliga förändringar av parivärden.

Oberoende av bestämmelserna i
denna artikels § 5 mom. b) må fonden
med majoritet av samtliga röster
företaga enhetliga proportionella
ändringar av parivärdena av samtliga
medlemmars valutor, förutsatt
att varje sådan ändring blir godkänd
av alla medlemmar, som ha
minst tio procent av kvoternas totalsumma.
Parivärdet av medlems
valuta må likväl icke förändras enligt
denna bestämmelse, därest medlemmen
inom sjuttiotvå timmar efter
fondens beslut underrättar fonden,
att den icke önskar, att parivärdet
av dess valuta ändras genom
en sådan åtgärd.

§ 8. Upprätthållande av guldvärdet
av fondens tillgångar.

a) Guldvärdet av---valuta

undergått.

d) Denna paragrafs bestämmelser
skola tillämpas på en enhetlig proportionell
ändring av parivärdena av
samtliga medlemmars valutor, såvida
icke fonden annorledes bestämmer
vid den tidpunkt, då eu sådan
ändring föreslås.

§ 9. Skilda valutor inom eu medlems
territorier.

En medlem---angivna va lutor.

Artikel V.

Transaktioner med fonden.

§ 1. Institutioner med vilka fonden
upprätthåller förbindelse.

Varje medlem — --göra för värvet.

(Föreslagen lydelse)

Artikel IV.

Valutornas parivärden.

§ 1. Angivande av parivärden.

(a) Parivärdet av ----§ 2

mom. b).

§ 7. Enhetliga förändringar av parivärden.

Oberoende av bestämmelserna i
denna artikels § 5 mom. b) må fonden
med en majoritet av åttiofem
procent av samtliga röster företaga
enhetliga proportionella ändringar
av parivärdena av samtliga medlemmars
valutor. Parivärdet av medlems
valuta må likväl icke förändras
enligt denna bestämmelse, därest
medlemmen inom sjuttiotvå timmar
efter fondens beslut underrättar
fonden, att den icke önskar, att parivärdet
av dess valuta ändras genom
en sådan åtgärd.

:§ 8. Upprätthållande av guldvärdet
av fondens tillgångar.

a) Guldvärdet av---valuta

undergått.

d) Denna paragrafs bestämmelser
skola tillämpas på en enhetlig proportionell
ändring av parivärdena
av samtliga medlemmars valutor, såvida
icke fonden med en majoritet
av åttiofem procent av samtliga röster
annorledes bestämmer vid den
tidpunkt, då en sådan ändring göres.

§ 9. Skilda valutor inom en medlems
territorier.

En medlem---angivna va lutor.

Artikel V.

Transaktioner med fonden.

§ 1. Institutioner med vilka fonden
upprätthåller förbindelse.

Varje medlem---göra för värvet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Section 3. Conditions governing
use of the Fund’s resources.

(a) A rncmbcr---- become

scarce;

(iii) The proposed purchase
would not cause the Fund’s holdings
of the purchasing member’s
currency to increase by more than
twenty-five percent of its quota
during the period of twelve months
ending on the date of the purehase
nor to exceed two hundred
percent of its quota, but the
twenty-five percent limitation
shall apply only to the extent that
the Fund’s holdings of the member’s
currency have been brought
above seventy-five percent of its
quota if they had been below that
amount;

(iv) The Fund — — —- exchange
transactions.

Section 4. Waiver of conditions.
The Fund---its territories.

Section 7. Repurchase by a me utber
of its currency held by the Fund.

(a) A member----its quota.

Section 3. Conditions governing
use of the Fund’s resources.

(a) A member --- -— become

scarce;

(iii) The proposed purchase
would be a gold tranche purchase,
or would not cause the Fund’s
holdings of the purchasing member’s
currency to increase by more
than twenty-five percent of its
quota during the period of twelve
months ending on the date of the
purchase or to exceed two hundred
percent of its quota;

(iv) The Fund — — •— ex change

transactions.

(c) A member’s use of the resources
of the Fund shall be in accordance
with the purposes of the
Fund. The Fund shall adopt policies
on the use of its resources that will
assist members to solve their balance
of payments problems in a manner
consistent with the purposes of the
Fund and that will establish adequate
safeguards for the temporary
use of its resources.

(d) A representation by a member
under (a) above shall be examined
by the Fund to determine whether
the proposed purchase would be consistent
with the provisions of this
Agreement and with the policies
adopted under them, with the exception
that proposed gold tranche purchases
shall not be subject to challenge.

Section 4. Waiver of conditions.

The Fund —- —- — its territories.

Section 7. Repurchase by a member
of its currency held by the Fund.

(a) A member —--its quota.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse)

§ 3. Villkor för användning av fondens
resurser.

a) Medlem är---är knappt;

(iii) att det föreslagna köpet
icke har till följd, att fondens reserver
av den köpande medlemmens
valuta ökas med mera än
25 procent av medlemmens kvot
under en tolvmånadersperiod räknad
till dagen för köpet och icke
heller överstiga 200 procent av
medlemmens kvot; för den händelse
fondens behållningar av en
medlems valuta understiga 75 procent
av medlemmens kvot, skall
dock 25-procentsbegränsningen
gälla endast i den mån dessa behållningar
komma att överstiga
75 procent;

(iv) att fonden — — — med
valutor.

§ 4. Undantag.

Fonden må---dess territo rier.

§ 7. Medlems återköp av egen valuta
från fonden.

a) Medlem må---medlem mens

kvot.

(Föreslagen lydelse)

§ 3. Villkor för användning av
fondens resurser.

a) Medlem är---är knappt;

(iii) att det föreslagna köpet är
ett köp inom guldtranchen eller
icke har till följd, att fondens reserver
av den köpande medlemmens
valuta ökas med mera än 25
procent av medlemmens kvot under
en tolvmånadersperiod räknad
till dagen för köpet eller överstiga
200 procent av medlemmens
kvot;

(iv) att fonden — — — med

valutor.

(c) Fn medlems användning av
fondens resurser skall vara i överensstämmelse
med fondens ändamål.
Fonden skall antaga en politik i fråga
om användningen av sina resurser,
vilken bistår medlemmarna att
lösa sina betalningsbalansproblem
på ett sätt, som är förenligt med fondens
ändamål och som skapar tillfredsställande
betingelser för den
tillfälliga användningen av dess resurser.

(d) Fn framställning från en medlem
enligt mom. a) ovan skall granskas
av fonden för att fastställa, huruvida
det föreslagna köpet är förenligt
med bestämmelserna i detta avtal
och med den politik som antagits
enligt dem, med undantag för
att föreslagna köp inom guldtranchen
ej skola bestridas.

§ 4. Undantag.

Fonden må---dess territo rier.

§ 7. Medlems återköp av egen valuta
från fonden.

a) Medlem må---medlem mens

kvot.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

(b) Åt the end of each financial
year of the Fund, a member shall repurchase
from the Fund with gold
or convertible cnrrencies, as deterinined
in accordance with Schedule
B, part of the Fund’s holdings of its
currency under the following conditions: (i)

Each member shall use in repurchases
of its own currency
from the Fund an amount of its
monetary reserves equal in value
to one-half of any increase that
has occurrcd dnring the year in
the Fund’s holdings of its currency,
plus one-half of any increase,
or minus one-half of any decrease,
that has occurred during the year
in the member’s monetary reserves.
This rule shall not apply when
a member’s monetary reserves
have decreased during the year by
more than the Fund’s holdings of
its currency have increased.

(ii) If after---the Fund.

(i) the member’s monetary reserves
are below its quota, or

(ii) the Fund’s holdings of its
currency are below seventy-five
percent of its quota, or

(iii) the Fund’s holdings of any
currency required to be used are
above seventy-five percent of the
quota of the member concerned.

(b) Åt the end of each financial
year of the Fund, a member shall
repurchase from the Fund with each
type of monetary reserve, as determined
in accordance with Schedule
B, part of the Fund’s holdings of its
currency under the following conditions: (i)

Each member shall use in
repurchases of its own currency
from the Fund an amount of its
monetary reserves equal in value
to the following changes that have
occurred during the year: one-half
of any increase in the Fund’s holdings
of the member’s currency,
plus one-half of any increase, or
minus one-half of any decrease,
in the member’s monetary reserves,
or, if the Fund’s holdings of the
member’s currency have decreased
one-half of any increase in
the membefs monetary reserves
minus one-half of the decrease
in the Fund’s holdings of the membefs
currency. This rule shall not
apply when a member’s monetary
reserves have decreased during the
year by more than the Fund’s holdings
of ils currency have increased.

(ii) If after----the Fund.

(i) the member’s monetary reserves
are below one hundred fifty
percent of its quota, or

(ii) the Fund’s holdings of its
currency are below seventy-five
percent of its quota, or

(iii) the Fund’s holdings of any
currency required to be used are
above seventy-five percent of the
quota of the member concerned,
or

(iv) the amount repurchased
exceeds twenty-five percent of the
quota of the member concerned.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

b) Vid utgången av varje fondens b) Vid utgången av varje fondens
räkenskapsår skall en medlem mot räkenskapsår skall en medlem mot
guld eller konvertibel valuta på sätt, varje slag av monetära reserver på
som föreskrives i Bilaga B, från fon- sätt, som föreskrives i bilaga B, från
den återköpa en de! av dess innehav fonden återköpa en del av dess inneav
medlemmens valuta på följande hav av medlemmens valuta på fölvillkor:
jande villkor:

(i) Varje medlem skall för återköp
av sin egen valuta från fonden
använda ett belopp av sina
monetära reserver, som i värde
motsvarar hälften av varje ökning
av fondens innehav av medlemmens
valuta under året med tilllägg
av hälften av varje ökning
eller med avdrag av hälften av
varje minskning, som medlemmens
monetära reserver undergått
under året. Denna regel skall dock
icke tillämpas, då medlems monetära
reserver under året ha sjunkit
mera än fondens innehav av
dess valuta ökat.

(ii) Om efter--- — från fon den.

c) Intet av de i mom. b) ovan berörda
återköpen skall genomföras i
sådan utsträckning, att

(i) medlems monetära reserver
understiga dess kvot, eller

(ii) fondens innehav av medlems
valuta understiger sjuttiofem
procent av dess kvot, eller

(iii) fondens innehav av en valuta,
som kommer till användning,
överstiger sjuttiofem procent av
vederbörande medlems kvot.

(i) Varje medlem skall för återköp
av sin egen valuta från fonden
använda ett belopp av sina
monetära reserver, som i värde
motsvarar följande ändringar under
året: hälften av varje ökning
av fondens innehav av medlemmens
valuta med tillägg av hälften
av varje ökning eller med avdrag
av hälften av varje minskning
av medlemmens monetära reserver,
eller om fondens innehav
av medlemmens valuta har minskat,
hälften av varje ökning av
medlemmens monetära reserver
med avdrag av hälften av minskningen
av fondens innehav av
medlemmens valuta. Denna regel
skall dock icke tillämpas, då medlemslands
monetära reserver under
året ha sjunkit mera än fondens
innehav av dess valuta ökat.

(ii) Om efter---från fon den.

c) Intet av de i mom. b) ovan berörda
återköpen skall genomföras i
sådan utsträckning, att

(i) medlems monetära reserver
understiga hundrafemtio procent
av dess kvot, eller

(ii) fondens innehav av medlems
valuta understiger sjuttiofem
procent av dess kvot, eller

(iii) fondens innehav av en valuta,
som kommer till användning,
överstiger sjuttiofem procent av
vederbörande medlems kvot, eller

(iv) det återköpta beloppet överstiger
tjugofem procent av vederbörande
medlems kvot.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Section 8. Charges.

(a) Any member buying the currency
of another member from the
Fund in exchange for its own currency
shall pay, a service charge uniform
for all members of threefourths
percent in addition to the
parity price. The Fund in its discretion
may increase this service charge
to not more than one percent or reduce
it to not less than one-half percent.

(b) The Fund -----own cur rency.

Article VI.

Capital Transfers.

Section 1. Use of the Fund’s resources
for capital transfers.

(d) The Fund by an eighty-five
percent majority of the total voting
power may revise the percentages in

(c), (d), and (e) and paragraph 2

(b) of Schedule B.

Section 8. Charges.

(a) Any member buying the currency
of another member from the
Fund in exchange for its own currency
shall pay, in addition to the
parity price, a service charge uniform
for all members of not less
than one-half per cent and not more
than one percent, as determined by
the Fund, provided that the Fund
in its discretion may levy a service
charge of less than one-half percent
on gold tranche purchases.

(b) The Fund---— own cur rency.

Section 9. Remuneration.

(a) The fund shall pay remuneration,
åt a rate uniform för all members,
on the amount by which seventy-five
percent of a member’s quota
exceeded the average of the Fund’s
holdings of the member’s currency,
provided that no account shall be
taken of holdings in excess of seventy-five
percent of quota. The rate
shall be one and one-half percent per
annum, but the Fund in its discretion
may increase or reduce this
rate, provided that a three-fourths
majority of the total voting power
shall be required for any increase
above two percent per annum or reduction
below one percent per annum.

(b) Remuneration shall be paid in
gold or a member’s own currency as
determined by the Fund.

Article VI.

Capital Transfers.

Section 1. Use of the Fund’s resources
for capital transfers.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse)

§ 8. Provisioner.

a) Varje medlem, som köper annan
medlems valuta av fonden i utbyte
mot egen valuta, skall utöver
parikursen erlägga en provision, som
för alla medlemmar utgör tre fjärdedels
procent. Fonden må efter egen
prövning höja denna provision till
högst en procent eller minska den
till lägst en halv procent.

b) Fonden äger--- — egen va luta.

Artikel VI.
Kapitalöverföringar.

§ 1. Användning av fondens resurser
för kapitalöverföringar.

(Föreslagen lydelse)

d) Fonden må med en majoritet
av åttiofem procent av samtliga röster
ändra procentsatserna i mom. c)

(i) och (iv) ovan och ändra och
komplettera reglerna i punkt 1 c), d)
och e) samt punkt 2 b) i bilaga B.

§ 8. Provisioner.

a) Varje medlem, som köper annan
medlems valuta av fonden i utbyte
mot egen valuta, skall utöver
parikursen erlägga en provision, som
för alla medlemmar utgör enligt fondens
bestämmande minst en halv
procent och högst en procent, dock
att fonden må efter egen prövning
uttaga en provision understigande en
halv procent på köp inom guldtranchen.

b) Fonden äger---— egen va luta.

§ 9. Gottgörelse.

a) Fonden skall erlägga gottgörelse,
efter en för samtliga medlemmar
gällande sats, på det belopp med vilket
sjuttiofem procent av en medlems
kvot översteg fondens genomsnittliga
behållning av medlemmens
valuta, dock att hänsyn icke skall tagas
till behållningar överstigande
sjuttiofem procent av kvoten. Satsen
skall vara en och en halv procent
per år, men fonden må efter egen
prövning höja eller sänka denna
sats, dock att en majoritet av tre
fjärdedelar av samtliga röster erfordras
för varje höjning över två procent
per år eller sänkning under en
procent per år.

b) Gottgörelse skall erläggas i
guld eller medlems egen valuta enligt
fondens bestämmande.

Artikel VI.

Kapitalöverföringar.

§ 1. Användning av fondens resurser
för kapitalöverföringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse)

(a) A member inay not make net
use of the Fund’s resources to meet
a large or sustained outflow of Capital,
and the Fund may request a
member to exercise Controls to prevent
such use of the resources of the
Fund. If, after receiving such a request,
a member fails to exercise appropriate
Controls, the Fund may
declare the member ineligible to use
the resources of the Fund.

(b) Nothing in---of the

Fund.

Section 2. Special provisions for
capitai transfers.

If the Fund’s holdings of the currency
of a member have remained
below seventy-five percent of its
quota for an immediately preceding
period of not less than six months,
such member, if it has not been declared
ineligible to use the resources
of the Fund under Section 1 of this
Article, Article IV, Section 6, Article
V, Section 5, or Article XV, Section
2 (a), shall be entitled, notwithstanding
the provisions of Section 1

(a) of this Article, to buy the currency
of another member from the
Fund with its own currency for any
purpose, including capitai transfers.
Purchase för capital transfers under
this Section shall not, however, be
permitted if they have the effect
of raising the Fund’s holdings eif the
currency of the member desiring to
purchase above seventy-five percent
of its quota, or of reducing the
Fund’s holdings of the currency
desired below seventy-five percent
of the quota of the member whose
currency is desired.

Section 3. Controls of capital
transfers.

Members may---Section 2.

(Föreslagen lydelse)

(a) A member may not use the
Fund’s resources to meet a large or
sustained outflow of capital except
as provided in Section 2 of this Article,
and the Fund may request a
member to exercise Controls to prevent
such use of the resources of the
Fund. If, after receiving such a request,
a member fails to exercise
appropriate Controls, the Fund may
declare the member ineligible to use
the resources of the Fund.

(b) Nothing in — ---of the

Fund.

Section 2. Special provisions för
capital transfers.

A member shall be entitled to
make gold tranche purchases to meet
capital transfers.

Section 3. Controls of capital
transfers.

Members may — ---Section 2.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse)

a) Medlem må icke använda fondens
resurser till täckning av ett omfattande
eller ihållande kapitalutflöde,
och fonden må anmoda medlem
att utöva kontroll för att förhindra
sådan användning av fondens resurser.
Om en medlem efter mottagande
av en sådan anmodan underlåter att
utöva erforderlig kontroll, må fonden
förklara, att medlemmen icke är
berättigad att använda fondens resurser.

b) Intet i---fondens ända mål.

§ 2. Specialbestämmelser för kapitalöverföringar.

Därest fondens innehav av en medlems
valuta under en omedelbart föregående
tidsperiod av minst sex månader
understigit sjuttiofem procent
av kvoten, skall vederbörande medlem,
såvida den icke förvägrats rätt
att använda fondens resurser enligt
denna artikels § 1, art. IV § 6, art. V
§ 5 eller art. XV § 2 mom. a), vara
berättigad att oberoende av bestämmelserna
i denna artikels § 1 mom.

a) köpa annan medlems valuta från
fonden mot egen valuta för varje ändamål,
kapitalöverföringar inbegripna.
Dylika köp i och för kapitalöverföringar
enligt denna paragraf skola
dock icke tillåtas, om de medföra, att
fondens innehav av den köpande
medlemmens valuta överstiger sjuttiofem
procent av medlemmens kvot
eller att fondens innehav av den önskade
valutan understiger sjuttiofem
procent av den medlems kvot, vars
valuta efterfrågas.

§ 3. Kontroll av kapitalöverföringar.

Medlemmar må--- — § 2.

(Föreslagen lydelse)

a) Medlem må icke använda fondens
resurser till täckning av ett
omfattande eller ihållande kapitalutflöde
med undantag för vad som
förutses i denna artikels § 2, och fonden
må anmoda medlem att utöva
kontroll för att förhindra sådan användning
av fondens resurser. Om en
medlem efter mottagande av en sådan
anmodan underlåter att utöva
erforderlig kontroll, må fonden förklara,
att medlemmen icke är berättigad
att använda fondens resurser.

b) Intet i —--fondens ända mål.

§ 2. Specialbestämmelser för kapitalöverföringar.

Medlem skall vara berättigad att
göra köp inom guldtranchen för att
täcka kapitalöverföringar.

§ 3. Kontroll av kapitalöverföringar.

Medlemmar må---§ 2.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse)

Artide XII.

Organization and Management.

Section 1. Structure of the Fnnd.

The Fund —--their admis sion.

(ii) Approve a revision of quotas.

(iii) Approve a uniform chance
in the par value of the currencies
of all members.

(iv) Make arrangements —--

Executive Directors.

cast.

Section 6. Distribution of net income.

(a) The Board — — — be distributed.

(b) If any distribution is made,
there shall first be distributed a two
percent non-cumulative payment to
each member on the amount by
which seventy-five percent of its
quota exceeded the Fund’s average
holdings of its currency during that
year. The balance shall be paid to all
members in proportion to their quotas.
Payments to each member shall
be made in its own currency.

(Föreslagen lydelse)

Artide XII.

Organization and Management.

Section 1. Structure of the Fund.

The Fund---their admis sion.

(ii) Approve a revision of quotas,
or to decidc on the payment,
or on the mitigation of the effects
°f payment, of increases in quotas
proposed as the result of a
general review of quotas.

(iii) Approve a uniform change
in the par values of the currencies
of all members, or to decide when
such a change is made that the
provisions relating to the maintenance
of gold value of the Fund’s
assets shall not apply.

(iv) Make arrangements---

Executive Directors.

(ix) Revise the provisions on
repurchase or to revise and supplement
the rules for the distribution
of repurchases among types
of reserves.

(x) Make transfers to general
reserve from any special reserve.

cast.

Section 6. Reserves and distribution
of net income.

(a) The Board--- — be distrib uted.

(b) If any distribution is made
of the net income of any year, there
shall first be distributed to members
eligible to receive remuneration under
Article V, Section 9, for that year
an amount by which two percent
per annum exceeded any remuneration
that has been paid for that year.
Any distribution of the net income
of that year beyond that amount
shall be made to all members in
proportion to their quotas. Payments
to each member shall be made in its
own currency.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Artikel XII.

Organisation och förvaltning.

§ 1. Fondens organisation.

Fonden skall---deras anta gande.

(ii) godkänna revision av kvoter; -

(iii) godkänna en enhetlig ändring
av parivärdet av samtliga
medlemmars valutor;

(iv) vidtaga åtgärder---

detta avtal.

c) Styrelsen skall ----avgiv na

röster.

§ 6. Fördelning av nettovinsten.

a) Styrelsen skall---skall

utdelas.

(b) Därest utdelning äger rum,
skall först en två procents icke-kumulativ
utbetalning verkställas till
varje medlem, att beräknas på det
belopp varmed sjuttiofem procent
av dess kvot översteg fondens genomsnittliga
innehav av medlemmens
valuta under året. Återstoden
skall erläggas till samtliga medlemmar
i förhållande till deras kvoter.
Utbetalning till varje medlem skall
ske i dess valuta.

Artikel XII.

Organisation och förvaltning.

§ 1. Fondens organisation.

Fonden skall---deras anta gande.

(ii) godkänna revision av kvoter,
eller besluta om betalningen,
eller om mildring av verkningarna
av betalning, vid kvotökningar,
som föreslagits till följd av en allmän
granskning av kvoterna;

(iii) godkänna en enhetlig ändring
av parivärdena av samtliga
medlemmars valutor, eller besluta
när sådan ändring göres, att bestämmelserna
avseende upprätthållandet
av guldvärdet av fondens
tillgångar icke skola tillämpas;

(iv) vidtaga åtgärder — —--

detta avtal;

(ix) ändra bestämmelserna om
återköp eller ändra och komplettera
reglerna för fördelningen av
återköp mellan olika slag av reserver; (x)

verkställa överföringar till
allmän reservfond från särskild
reservfond.

c) Styrelsen skall---avgiv na

röster.

§ 6. Reservfonder och fördelning
av nettovinsten.

a) Styrelsen skall---skall

utdelas.

b) Därest utdelning äger rum av
något års nettovinst, skall först till
medlemmar, som äro berättigade att
erhålla gottgörelse enligt art. V § 9
för det året, utdelas ett belopp, varmed
två procent per år översteg gottgörelse,
som har betalats för det
året. Utdelning av årets nettovinst
utöver detta belopp skall göras till
samtliga medlemmar i förhållande
till deras kvoter. Utbetalning till varje
medlem skall ske i dess valuta.

c) Fonden må verkställa överfö -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Section 7. Publication of Reports.

(a) The Fund---of mem bers.

Article XVIII.

Interpretation.

(a) Any question---Section

3 (j).

(b) In any case where the Executive
Directors have given a decision
under (a) above, any member may
reqnire that the question be referred
to the Board of Governors, whose decision
shall be final. Pending the result
of the reference to the Board
the Fund may, so far as it deems
necessary, act on the basis of the
decision of the Executive Directors.

Article XIX.

Explanation of Terms.

In interpreting----the fol lowing: (a)

A member’s monetary reserves
means its net official holdings of
gold, of convertible currencies of
other members, and of the currencies
of such non-members as the
Fund may specify.

to general res er ve from any special
reserve.

Section 7. Publication of Reports.

(a) The Fund----of mem bers.

Article XVIII.

Interpretation.

(a) Any question---Section

3 (j).

(b) In any case where the Executive
Directors have given a decision
under (a) above, any member may
require, within three months from
the date of the decision, that the
question be referred to the Board
of Governors, whose decision shall
be final. Any question referred to the
Board of Governors shall be considered
by a Committee on Interpretation
of the Board of Governors.
Each Committee member shall have
one vote. The Board of Governors
shall establish the membership, procedures,
and voting majorities of the
Committee. A decision of the Committee
shall be the decision of the
Board of Governors unless the Board
by an eighty-five percent majority
of the total voting power decides
otherwise. Pending the result of the
reference to the Board the Fund may,
so far as it deems necessary, act on
the basis of the decision of the Executive
Directors.

Article XIX.

Explanation of Terms.

In interpreting---the fol lowing: (a)

A member’s monetary reserves
means its official holdings of gold,
of convertible currencies of other
members, and of the currencies of
such non-members as the Fund may
specify.

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse)

§ 7. Publicering av rapporter.

a) Fonden skall---ekono miska

organisation.

Artikel XVIII.

Tolkning.

a) Tvistefrågor rörande---

§ 3 mom. j).

b) Har direktionen fattat beslut
enligt mom. a) ovan, äger varje medlem
fordra, att frågan framlägges för
styrelsen, vars beslut är slutgiltigt.
I avvaktan på styrelsens beslut må
fonden, i den utsträckning den anser
detta nödvändigt, handla i enlighet
med direktionens avgörande.

c) Närhelst meningsskiljaktighet
---äro oeniga.

(Föreslagen lydelse)

ringar till allmän reservfond från
särskild reservfond.

§ 7. Publicering av rapporter.

a) Fonden skall--— ekono miska

organisation.

Artikel XVIII.

Tolkning.

a) Tvistefrågor rörande---

§ 3 mom. j).

b) Har direktionen fattat beslut
enligt mom. a) ovan, äger varje medlem
fordra, inom tre månader från
dagen för beslutet, att frågan framlägges
för styrelsen, vars beslut är
slutgiltigt. Varje fråga, som framlägges
för styrelsen, skall behandlas
av en styrelsens kommitté för tolkning.
Varje kommittémedlem skall
äga en röst. Styrelsen skall fastställa
medlemskap, procedur och röstmaioriteter
för kommittén. Kommitténs
beslut skall vara styrelsens beslut
såvida icke styrelsen med en majoritet
av 85 procent av samtliga röster
beslutar annorledes. I avvaktan
på styrelsens beslut må fonden, i den
utsträckning den anser detta nödvändigt,
handla i enlighet med direktionens
avgörande.

c) Närhelst meningsskiljaktighet
---äro oeniga.

Artikel XIX.

Förklaring av termer.

Vid tolkning---beakta föl jande: a)

Med medlems »monetära reserver»
avses vederbörandes officiella
nef/oinnehav av guld, andra medlemmars
konvertibla valutor och av
fonden särskilt angivna icke-medlemmars
valutor.

Artikel XIX.

Förklaring av termer.

Vid tolkning---beakta föl jande: a)

med medlems »monetära reserver»
avses vederbörandes officiella
innehav av guld, andra medlemmars
konvertibla valutor och av fonden
särskilt angivna icke-medlemmars
valutor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse)

(b) The official---twelve

months.

(e) A member’s monetary reserves
shall be calculated by deducting
Irom its central holdings the currency
liabilities to the Treasuries, central
banks, stabilization fund, of
similar fiscal agencies of other members
or non-members specified under

(d) above, together with similar liabilities
of other official institutions
and other banks in the territories of
members, or non-members specified
under (d) above. To these net holdings
shall be added the sums deemed
to be official holdings of other official
institutions and other banks under
(c) above.

(f) The Fund’s holdings----

Capital transactions.

Article XX.
Final Provisions.

(Föreslagen lydelse)

(b) The official---twelve

months.

(e) The sums deemed to be official
holdings of other official institutions
and other banks under (c) above
shall be included in the membefs
monetary reserves.

(f) The Fund’s holdings — ---

capitai transactions.

(j) Gold tranche purchase means
a purchase by a member of the currency
of another member in exchange
for its own currency which
does not cause the Fund’s holdings
of the member’s currency to exceed
one hundred percent of its quota,
provided that för the purposes of
tliis definition the Fund may exclude
purchases and holdings under policies
on the use of its resources för
compensatory financing of export
fluctuations.

Article XX.

Inairgural Provisions.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse)

b) Med medlems---tolv må nader.

e) Medlems monetära reserver
skola beräknas genom att från det
centraliserade innehavet avdraga
skulder till i mom. d) ovan angivna
andra medlemmars eller icke-medlemmars
finansdepartement, centralbanker,
stabiliserings fonder eller liknande
officiella finansinstitutioner
jämte skulder till andra inom i mom.

d) ovan angivna medlemmars eller
icke-medlemmars territorier befintliga,
officiella myndigheter eller banker.
Detta nettoinnehav skall utökas
med andra officiella myndigheters
och bankers innehav, vilka enligt
mom. c) ovan ansetts vara officiella
innehav.

f) Fondens innehav ----eller

kapitaltransaktioner.

Artikel XX.
Slutbestämmelser

(Föreslagen lydelse)

b) Med medlems — — — tolv månader.

e) Andra officiella myndigheters
och bankers innehav, vilka enligt
mom. c) ovan ansetts vara officiella
innehav skola innefattas i medlemmens
monetära reserver.

f) Fondens innehav —--eller

kapitaltransaktioner.

j) Med köp inom guldtranchen
avses medlems köp av en annan
medlems valuta mot sin egen valuta
vilket icke har till följd att fondens
innehav av medlemmens valuta överstiger
hundra procent av medlemmens
kvot, dock att fonden vid denna
tolkning må utesluta köp och
innehav enligt fondens politik avseende
användningen av dess resurser
för kompensativ finansiering av
export fluktuationer.

Artikel XX.

Konstitueringsbestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

Följande artiklar XXI—XXXII skola tilläggas efter artikel XX:

(Föreslagen lydelse)

Artide XXI.

Special Drawing Rights.

Section 1. Authority to allocate
special drawing rights.

To meet the need, as and when it
arises, for a supplement to existing
reserve assets, the Fund is authorized
to allocate spedal drawing
rights to members that are participants
in the Special Drawing Account.

Section 2. Unit of value.

The unit of value of special drawing
rights shall be equivalent to
0.888 671 gram of fine gold.

Artide XXII.

General Account and Special
Drawing Account.

Section 1. Separation of operations
and transactions.

All operations and transactions involving
special drawing rights shall
be conducted through the Special
Drawing Account. All other operations
and transactions of the Fund
authorized by or under this Agreement
shall be conducted through the
General Account. Operations and
transactions pursuant to Artide
XXIII, Section 2, shall be conducted
through the General Account as well
as the Special Drawing Account.

Section 2. Separation of assets and
property.

All assets and property of the
Fund shall be held in the General
Account, except that assets and property
acquired under Artide XXVI,
Section 2, and Artides XXX and
XXXI and Schedules H and I shall
be held in the Special Drawing Account.
Any assets or property held

Artikel XXI.

Särskilda dragningsrätter.

g 1. Befogenhet att tilldela särskilda
dragningsrätter.

För att tillgodose behovet av ett
supplement till existerande reservtillgångar,
i den mån och när det
uppkommer, är fonden bemyndigad
att tilldela särskilda dragningsrätter
till medlemmar som äro deltagare i
det särskilda dragningskontot.

§ 2. Värdeenhet.

Värdeenheten för särskilda dragningsrätter
skall vara motvärdet till
0,888 671 gram fint guld,

Artikel XXII.

Allmänna kontot och särskilda
dragningskontot.

g 1. Avskiljande av operationer
och transaktioner.

Alla operationer och transaktioner
omfattande särskilda dragningsrätter
skola föras över det särskilda
dragningskontot. Fondens alla övriga
operationer och transaktioner,
som äro godkända enligt detta avtal,
skola föras över det allmänna kontot.
Operationer och transaktioner
enligt art. XXIII § 2 skola föras över
såväl det allmänna kontot som det
särskilda dragningskontot.

§ 2. Avskiljande av tillgångar och
egendom.

Fondens alla tillgångar och all
egendom skola hållas på det allmänna
kontot, med undantag för att tillgångar
och egendom, som förvärvats
enligt art. XXVI § 2 och art. XXX
och XXXI och bilagorna H och I,
skola hållas på det särskilda dragningskontot.
Tillgångar och egen -

Kungl. May.ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen Igdelse)

in one Account shall not be available
to discharge or meet the liabilities,
obligations, or losses of the Fund
incurred in the conduct of the operations
and transactions of the other
Account, except that the expenses of
conducting the business of the Special
Drawing Account shall be paid
by the Fund from the General Account
wliich shall be reimbursed
from time to time by assessments
under Artide XXYI, Section 4, made
on the basis of a reasonable estiinate
of such expenses.

Section 3. Recording and information.

All changes in holdings of special
drawing rights shall take effect only
when recorded by the Fund in the
Special Drawing Account. Participants
shall notify the Fund of the
provisions of this Agreement under
wliich special drawing rights are
used. The Fund may require participants
to furnish it with such other
information as it deems necessary
for its functions.

Article XXIII.

Participants and other holders of
Special Drawing Rights

Section 1. Participants.

Each member of the Fund that
deposits with the Fund an instrument
setting forth that it undertakes
all the obligations of a participant
in the Special Drawing Account in
accordance with its law and that it
has taken all steps necessary to enable
it to carry out all of these
obligations shall become a participant
in the Special Drawing Account
as of the date the instrument is deposited,
except that no member shall
become a participant before Artides
XXI trough XXXII and Schedules F
through I have entered into force

dom, som hållas på det ena kontot,
skola icke vara disponibla för
att infria eller täcka skulder, åtaganden
eller förluster, som fonden
ådragit sig vid genomförandet av det
andra kontots operationer och transaktioner,
med undantag för att utgifterna
för genomförandet av det särskilda
dragningskontots utgifter skola
bestridas av fonden från det allmänna
kontot, till vilket återbetalning
skall ske från tid till annan
genom uttaxeringar enligt art. XXVI
§ 4, grundade på en skälig uppskattning
av sådana utgifter.

§ 3. Registreringar och upplysningar.

Alla ändringar i innehav av särskilda
dragningsrätter skola träda i
kraft först när de registreras av fonden
på det särskilda dragningskontot.
Deltagare skola meddela fonden,
enligt vilka av detta avtals bestämmelser
särskilda dragningsrätter användas.
Fonden må anmoda deltagare
att lämna sådana andra upplysningar,
som den anser erforderliga
för sin verksamhet.

Artikel XXIII.

Deltagare och andra innehavare av
särskilda dragningsrätter.

§ 1. Deltagare.

Varje medlem av fonden, som hos
fonden deponerar ett dokument, som
utvisar, att medlemmen åtager sig
alla förpliktelser för en deltagare i
det särskilda dragningskontot i enlighet
med sitt lands lagar, och att
medlemmen vidtagit alla erforderliga
åtgärder för att uppfylla dessa förpliktelser,
skall bli deltagare i det
särskilda dragningskontot den dag
dokumentet deponeras; likväl skall
ingen medlem bliva deltagare innan
art. XXI—XXXII och bilagorna F—I
trätt i kraft och dokument deponerats
enligt denna paragraf av med -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen Ig delse)

and instruments have been deposited
under this Section by members that
have åt least seventy-five percent of
the total of quotas.

Section 2. General Account as a
holder.

The Fund may accept and hold
special drawing rights in the General
Account and use them, in accordance
with the provisions of this Agreement.

Section 3. Other holders.

The Fund hy an eighty-five percent
majority of the total voting
power may prescribe:

(i) as holders, non-members,
members that are non-participants,
and institutions that perform
functions of a central bank
for more than one mernber;

(ii) the terms and conditions on
which these holders may be permitted
to accept, hold, and use special
drawing rights, in operations
and transactions with participants;
and

(iii) the terms and conditions
on which participants may enter
into operations and transactions
with these holders.

The terms and conditions prescribed
by the Fund for the use of
special drawing rights by prescribed
holders and by participants in operations
and transactions with them
shall be consistent with the provisions
of this Agreement.

Article XXIV.

Allocation and Cancellation of

Special Drawing Rights.

Section 1. Principles and considerations
governing allocation and cancellation.

(a) In all its decisions with respect
to the allocation and cancellation of
special drawing rights the Fund
shall seek to meet the long-term

lemmar som ha minst 75 procent av
de sammanlagda kvoterna.

§ 2. Allmänna kontot som innehavare.

Fonden må mottaga och inneha
särskilda dragningsrätter på det allmänna
kontot och använda dem i
enlighet med detta avtals bestämmelser.

§ 3. Andra innehavare.

Fonden må med en majoritet av
85 procent av samtliga röster:

(i) som innehavare utse ickeinedlemmar,
medlemmar som äro
icke-deltagare och institutioner,
som utföra en centralbanks funktioner
för flera än en medlem;

(ii) föreskriva de regler och villkor
enligt vilka dessa innehavare
må tillåtas att mottaga, inneha och
använda särskilda dragningsrätter
i operationer och transaktioner
med deltagare; och

(iii) föreskriva de regler och
villkor enligt vilka deltagare må
inlåta sig i operationer och transaktioner
med dessa innehavare.

De regler och villkor som föreskrivas
av fonden för användningen av
särskilda dragningsrätter av utsedda
innehavare och av deltagare i
operationer och transaktioner med
dem skola vara förenliga med detta
avtals bestämmelser.

Artikel XXIV.

Tilldelning och annullering av särskilda
dragningsrätter.

§ 1. Principer och överväganden
för tilldelning och annullering.

a) Fonden skall i alla sina beslut
rörande tilldelning och annullering
av särskilda dragningsrätter söka
tillgodose det långsiktiga, globala be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

global need, as and when it arises, to
supplement existing reserve assets in
such manner as will promote the
attainment of its purposes and will
avoid economic stagnation and deflation
as well as excess demand and
inflation in the world.

(b) The first decision to allocate
special drawing rights shall take into
account, as special considerations, a
collective judgment that there is a
global need to supplement reserves,
and the attainment of a better balance
of payments equilibrium, as
well as the likelihood of a better
working of the adjustment process
in the future.

Section 2. AUocation and cancellation.

(a) Decisions of the Fund to allocate
or cancel special drawing rights
shall be made for basic periods
which shall rån consecutively and
shall be five years in duration. The
first basic period shall begin on the
date of the first decision to allocate
special drawing rights or such later
date as may be specified in that decision.
Any allocations or cancellations
shall take place åt yearly intervals.

(b) The rates åt which allocations
are to be made shall be expressed
as percentages of quotas on the date
of each decision to allocate. The
rates åt which special drawing
rights are to be cancelled shall be expressed
as percentages of net cumulative
allocations of special drawing
rights on the date of each decision
to cancel. The percentages shall be
the same for all participants.

(i) the duration of the basic

period shall be other than five

years; or

(ii) the allocations or cancella -

hovet, i den mån och när det uppkommer,
att utöka existerande reservtillgångar
på sådant sätt, att
uppnåendet av fondens ändamål
främjas och ekonomisk stagnation
och deflation såväl som efterfrågeöverskott
och inflation i världen
undvikas.

b) Vid det första beslutet att tilldela
särskilda dragningsrätter skall,
som särskilda överväganden, hänsyn
tagas till en kollektiv bedömning att
det finnes ett globalt behov att utöka
reserverna och till uppnåendet av en
bättre betalningsbalansjämvikt såväl
som till sannolikheten för en bättre
arbetande anpassningsprocess i
framtiden.

§ 2. Tilldelning och annullering.

a) Fondens beslut att tilldela eller
annullerä särskilda dragningsrätter
skola fattas för på varandra följande
basperioder av fem års längd.
Den första basperioden skall börja
dagen för det första beslutet att tilldela
särskilda dragningsrätter eller
sådan senare dag som angives i beslutet.
Varje tilldelning eller annullering
skall äga rum med årliga intervaller.

b) Vid tilldelningar skall storleken
av dessa uttryckas i procent av kvoterna
den dag respektive beslut om
tilldelning fattas. Vid annulleringar
av särskilda dragningsrätter skall
storleken av dessa uttryckas i procent
av kumulativa nettotilldelningar
av särskilda dragningsrätter den
dag respektive beslut om annullering
fattas. Procentsatserna skola
vara samma för alla deltagare.

c) Fonden må, oaktat mom. a)
och b) ovan, i sitt beslut för varje
basperiod föreskriva, att:

(i) basperiodens längd skall vara
annan än fem år, eller

(ii) tilldelningar eller annulle -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

Höns shall take place åt other
than yearly intervals; or

(iii) the basis for allocations or
eancellations shall be the quotas
or net cumulative allocations on
dates other than the dates of decisions
to allocate or cancel.

(d) A member that becomes a participant
after a basic period starts
shall receive allocations beginning
with the next basic period in which
allocations are made after it becomes
a participant unless the Fund decides
that the new participant shall start
to receive allocations beginning with
the next allocation after it becomes a
participant. If the Fund decides that
a member that becomes a participant
during a basic period shall receive
allocations during the remainder of
that basic period and the participant
was not a member on the dates established
under (b) or (c) above, the
Fund shall determine the basis on
which these allocations to the participant
shall be made.

(e) A participant shall receive allocations
of special drawing rights
made pursuant to any decision to allocate
unless:

(i) the governor för the participant
did not vote in favor of the
decision; and

(ii) the participant has notified
the Fund in writing prior to the
first allocation of special drawing
rights under that decision that it
does not wish special drawing
rights to be allocated to it under
the decision. On the request of a
participant, the Fund may decide
to terminate the effect of the notice
with respect to allocations of
special drawing rights subsequent
to the termination.

(f) If on the effective date of any
cancellation the amount of special

ringar skola äga rum med andra
än årliga intervaller, eller

(iii) beräkningsgrunden för tilldelningar
eller annulleringar skall
vara kvoterna eller kumulativa
nettotilldelningar vid andra tidpunkter
än de då beslut om tilldelning
eller annullering fattas.

d) En medlem, som blir deltagare
efter en basperiods början, skall erhålla
tilldelningar med början från
den nästkommande basperiod, i vilken
tilldelningar göras, efter det
medlemmen blir deltagare, såvida
icke fonden beslutar, att den nye
deltagaren skall börja erhålla tilldelningar
med början från den nästkommande
tilldelningen, efter det
medlemmen blir deltagare. Om fonden
beslutar, att en medlem, som
blir deltagare under en basperiod,
skall erhålla tilldelningar under återstoden
av denna basperiod, och deltagaren
ej var medlem vid de tidpunkter
som fastställts enligt mom.
b) eller c) ovan, skall fonden bestämma
den grund på vilken dessa
tilldelningar till deltagaren skola göras.

e) En deltagare skall erhålla tilldelningar
av särskilda dragningsrätter,
som verkställas i enlighet med
ett beslut om tilldelning såvida icke:

(i) styrelseledamoten för deltagaren
icke röstade för beslutet;
och

(ii) deltagaren skriftligt meddelat
fonden före den första tilldelningen
av särskilda dragningsrätter
enligt beslutet i fråga, att den
icke önskar tilldelas särskilda
dragningsrätter enligt beslutet.
Fonden må på en deltagares begäran
besluta upphäva verkan av
meddelandet med avseende på tilldelningar
av särskilda dragningsrätter
efter upphävandet.

f) Därest vid tidpunkten för en
annullerings ikraftträdande belop -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

drawing rights held by a participant
is less than its share of the special
drawing rights that are to be cancelled,
the participant shall eliminate
its negative balance as promptly as
its gross reserve position permits
and shall remain in consultation
with the Fund for this purpose.
Special drawing rights acquired by
the participant after the effective
date-of the cancellation shall be applied
against its negative balance and
cancelled.

Section 3. Unexpected major developments.

The Fund may change the rates
or intervals of allocation or cancellation
during the rest of a basic period
or change the length of a basic period
or start a new basic period, if
åt any time the Fund finds it desirable
to do so because of unexpected
major developments.

Section 4. Decisions on allocations
and cancellations.

(a) Decisions under Section 2 (a),

(b), and (c) or Section 3 of this Artide
shall be made by the Board of
Governors on the basis of proposals
of the Managing Director concurred
in by the Executive Directors.

(b) Before making any proposal,
the Managing Director, after having
satisfied himself that it will be consistent
with the provisions of Section
1 (a) of this Article, shall conduct
such consultations as will enable
him to ascertain that there is broad
support among participants for the
proposal. In addition, before making
a proposal for the first allocation, the
Managing Director shall satisfy himself
that the provisions of Section 1
(b) of this Article have been met
and that there is broad support
among participants to begin allocations;
he sliall make a proposal for
the first allocation as soon after the
establishment of the Special Draw -

pet för en deltagares innehav av särskilda
dragningsrätter understiger
dess andel av de särskilda dragningsrätter,
som skola annulleras, skall
deltagaren eliminera sitt negativa
saldo, så snart som dess bruttoreservställning
tillåter och förbli i samråd
med fonden för detta ändamål.
Särskilda dragningsrätter, som förvärvas
av deltagaren efter dagen för
annulleringens ikraftträdande, skola
avräknas mot deltagarens negativa
saldo och annulleras.

§ 3. Oväntad viktigare utveckling.

Fonden må ändra storleken eller
intervallerna vid tilldelning eller annullering
under återstoden av en basperiod
eller ändra längden av en basperiod
eller börja en ny basperiod,
om vid något tillfälle fonden finner
det önskvärt att göra så på
grund av en oväntad viktigare utveckling.

§ 4. Beslut om tilldelningar och
anmilleringar.

a) Beslut enligt denna artikels § 2
mom. a), b) och c) eller § 3 skola
fattas av styrelsen på grundval av
verkställande direktörens förslag,
som direktionen instämt i.

b) Innan något förslag göres, skall
verkställande direktören, efter att ha
övertygat sig om att det är i överensstämmelse
med bestämmelserna
i denna artikels § 1 mom. a), hålla
sådana överläggningar som möjliggöra
för honom att förvissa sig om
att det finnes vidsträckt stöd bland
deltagarna för förslaget. Dessutom
skall verkställande direktören, innan
han gör ett förslag om den första
tilldelningen, övertyga sig om att
villkoren i denna artikels § 1 mom.
b) uppfyllts, och att det finnes vidsträckt
stöd bland deltagarna för att
börja tilldelningar; så snart han efter
upprättandet av det särskilda
dragningskontot är övertygad om

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

ing Account as he is so satisfied.

(i) not later than six months
before the end of each basic period; (ii)

if no decision has been
taken with respect to allocation or
cancellation for a basic period,
whenever he is satisfied that the
provisions of (b) above have been
met;

(iii) when, in accordance with
Section 3 of this Article, he considers
that it would be desirable
to change the rate or intervals of
allocation or cancellation or
change the length of a basic period
or start a new basic period; or

(iv) within six months of a request
by the Board of Governors
or the Executive Directors;

provided that, if under (i), (iii), or

(iv) above the Managing Director
ascertains that there is no proposal
which he considers to be consistent
with the provisions of Section 1 of
this Article that has broad support
among participants in accordance
with (b) above, he shall report to the
Board of Governors and to the
Executive Directors.

(d) A majority of eighty-five percent
of the total voting power shall
be required for decisions under Section
2 (a), (b), and (c) or Section 3
of this Article except for decisions
under Section 3 with respect to a
decrease in the rates of allocation.

Article XXV.

Operations and Transactions in

Special Drawing Rights.

Section 1. Use of special drawinq
rights.

Special drawing rights may be
used in the operations and transac -

detta, skall han göra ett förslag för
den första tilldelningen.

c) Verkställande direktören skall
göra förslag:

(i) senast sex månader före slutet
av varje basperiod;

(ii) därest inget beslut fattats
beträffande tilldelning eller annullering
för en basperiod, närhelst
han är övertygad om att villkoren
i mom. b) ovan har uppfyllts;

(iii) när han, i enlighet med
denna artikels § 3 anser, att det
vore önskvärt att ändra storleken
eller intervallerna vid tilldelningar
eller annulleringar eller ändra
basperiodens längd eller börja en
ny basperiod; eller

(iv) inom sex månader efter en
begäran av styrelsen eller direktionen; dock

att om verkställande direktören
enligt punkterna (i), (iii) eller

(iv) ovan förvissar sig om, att det
icke finnes något förslag, som han
anser vara förenligt med "bestämmelserna
i denna artikels § 1, vilket har
vidsträckt stöd bland deltagarna i enlighet
med mom. b) ovan, han skall
rapportera till styrelsen och till direktionen.

d) En majoritet av 85 procent av
samtliga röster skall erfordras för
beslut enligt denna artikels § 2 mom.

a), b) och c) eller § 3, med undantag
för beslut enligt § 3 i vad avser en
minskning av tilldelningens storlek.

Artikel XXV.

Operationer och transaktioner i särskilda
dragningsrätter.

§ 1. Användning av särskilda

dragningsrätter.

Särskilda dragningsrätter må användas
i de operationer och transak -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

tions authorized by or under this
Agreement.

Section 2. Transactions between
participants.

(a) A participant shall be entitled
to use its special drawing rights to
obtain an equivalent amount of currency
from a participant designated
under Section 5 of this Artide.

(b) A participant, in agreement
with another participant, may use
its special drawing rights:

(i) to obtain an equivalent
amount of its own currency held
by the other participant; or

(ii) to obtain an equivalent
amount of currency from the other
participant in any transactions,
prescribed by the Fund, that would
promote reconstitution by the
other participant under Section 6

(a) of this Article; prevent or reduce
a negative balance of the
other participant; offset the effect
of a failure by the other participant
to fulfill the expectation
in Section 3 (a) of this Article;
or bring the holdings of special
drawing rights by both participants
closer to their net cumulative
allocations. The Fund by an
eighty-five percent majority of the
total voting power may prescribe
additional transactions or categories
of transactions under this
provision. Any transactions or categories
of transactions prescribed
by the Fund under this subsection

(b) (ii) shall be consistent with
the other provisions of this Agreement
and with the proper use of
special drawing rights in accordance
with this Agreement.

.(c) A participant that provides currency
to a participant using special
drawing rights shall receive an equivalent
amount of special drawing
rights.

tioner som godkännas enligt detta
avtal.

§ 2. Transaktioner mellan deltagare.

a) En deltagare är berättigad att
använda sina särskilda dragningsrätter
för att förvärva ett likvärdigt valutabelopp
från en deltagare som designerats
enligt denna artikels § 5.

b) En deltagare må efter överenskommelse
med en annan deltagare
använda sina särskilda dragningsrätter
:

(i) för att förvärva ett likvärdigt
belopp av sin egen valuta,
som innehas av den andre deltagaren;
eller

(ii) för att förvärva ett likvärdigt
valutabelopp från den andre
deltagaren i av fonden föreskrivna
transaktioner, som skulle främja
den andre deltagarens återuppbyggnad
enligt denna artikels § 6
mom. a); förebygga eller minska
ett negativt saldo för den andre
deltagaren; utjämna verkan av den
andre deltagarens underlåtenhet
att uppfylla förväntningen i denna
artikels § 3 mom. a); eller att
bringa bägge deltagarnas innehav
av särskilda dragningsrätter närmare
deras kumulativa nettotilldelningar.
Fonden må med en majoritet
av 85 procent av samtliga
röster föreskriva ytterligare transaktioner
eller kategorier av transaktioner
enligt denna bestämmelse.
Transaktioner eller kategorier
av transaktioner som föreskrivas
av fonden enligt detta mom. b)
(ii), skola vara förenliga med detta
avtals övriga bestämmelser och
med den rätta användningen av
särskilda dragningsrätter i enlighet
med detta avtal.

c) En deltagare, som tillhandahåller
valuta till en deltagare, som använder
särskilda dragningsrätter,
skall erhålla ett likvärdigt belopp i
särskilda dragningsrätter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

Section 3. Requirement of med.

(a) In transactions under Section
2 of this Artide, except as otherwise
provided in (c) below, a participant
will be expected to use its special
drawing rights only to meet balance
of payment needs or in the light of
developments in its official holdings
of gold, foreign exchange, and special
drawing rights, and its reserve
position in the Fund, and not for the
sole purpose of changing the composition
of the foregoing as between
special drawing rights and the total
of gold, foreign exchange, and reserve
position in the Fund.

(b) The use of special drawing
rights shall not be subject to challenge
on the basis of the expectation
in (a) above, but the Fund may
make representations to a participant
that fails to fulfill this expectation.
A participant that persists in
failing to fulfill this expectation
shall be subject to Artide XXIX,
Section 2 (b).

(c) Participants may use special
drawing rights without fulfilling the
expectation in (a) above to obtain
an equivalent amount of currency
from another participant in any
transactions, prescribed by the Fund,
that would promote reconstitution
by the other participant under Section
6 (a) of this Artide; prevent
or reduce a negative balance of the
other participant; offset the effect
of a failure by the other participant
to fulfill the expectation in (a)
above; or bring the holdings of special
drawing rights by both participants
doser to their net cumulative
allocations.

Section 4. Obligation to provide
currency.

A participant designated by the
Fund under Section 5 of this Artide
shall provide on demand currency
convertible in fact to a participant
using special drawing rights under

§ 3. Krav på behov.

a) I transaktioner enligt denna
artikels § 2, med undantag för vad
som i övrigt föreskrives i inom. c)
nedan, förväntas en deltagare använda
sina särskilda dragningsrätter endast
för att täcka betalningsbalansbehov
eller på grund av utvecklingen
av sitt officiella innehav av guld, utländska
valutor och särskilda dragningsrätter
samt sin reservställning i
fonden och icke uteslutande för att
ändra sammansättningen därav, såsom
mellan särskilda dragningsrätter
och summan av guld, utländska
valutor och reservställning i fonden.

b) Användningen av särskilda
dragningsrätter skall icke bestridas
på grund av förväntningen i mom.
a) ovan, men fonden må framföra
erinringar till en deltagare, som underlåter
att uppfylla denna förväntning.
Fn deltagare, som framhärdar i
att icke uppfylla denna förväntning,
skall vara underkastad art. XXIX § 2
mom. b).

c) Deltagare må, utan att uppfylla
förväntningen i mom. a) ovan, använda
särskilda dragningsrätter för
att förvärva ett likvärdigt valutabelopp
från en annan deltagare i av
fonden föreskrivna transaktioner,
som skulle främja den andre deltagarens
återuppbyggnad enligt denna
artikels § 6 mom. a); förebygga eller
minska ett negativt saldo för den
andre deltagaren; utjämna verkan av
den andre deltagarens underlåtenhet
att uppfylla förväntningen i mom. a)
ovan; eller bringa bägge deltagarnas
innehav av särskilda dragningsrätter
närmare deras kumulativa nettotilldelningar.

§ 4. Skyldighet att tillhandahålla
valuta.

En deltagare, som designerats av
fonden enligt denna artikels § 5,
skall på begäran tillhandahålla de
facto konvertibel valuta till en deltagare,
som använder särskilda drag -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

Section 2 (a) of this Article. A participanfs
obligation to provide currency
shall not extend beyond the point
åt which its holdings of special drawing
rights in excess of its net cumulative
allocation are equal to twice its
net cumulative allocation or such
higher limit as may be agreed between
a participant and the Fnnd. A
participant may provide currency in
excess of the obligatory limit or any
agreed higher limit.

Section 5. Designation of participants
to provide currency.

(a) The Fnnd shall ensure that a
participant will be able to use its
special drawing rights by designating
participants to provide currency
for specified amounts of special
drawing rights for the purposes of
Sections 2 (a) and 4 of this Article.
Designations shall be made in accordance
with the following general
principles supplemented by such other
principles as the Fund may adopt
from time to time:

(i) A participant shall be subject
to designation if its balance
of payments and gross reserve position
is sufficiently strong, but
this will not preclude the possibility
that a participant w7ith a strong
reserve position will be designated
even though it has a moderate balance
of payments deficit. Participants
shall be designated in such
inanner as will promote over time
a balanced distribution of holdings
of special drawing rights among
thern.

(ii) Participants shall be subject
to designation in order to promote
reconstitution under Section
6 (a) of this Article; to reduce
negative balances in holdings of
special drawing rights; or to offset
the effect of failures to fulfill the
expectation in Section 3 (a) of
this Article.

ningsrätter enligt denna artikels § 2
mom. a). En deltagares skyldighet
att tillhandahålla valuta skall icke
sträcka sig längre än tills dess innehav
av särskilda dragningsrätter utöver
dess kumulativa nettotilldelning
uppgår till två gånger dess kumulativa
nettotilldelning, eller sådan högre
gräns som deltagaren och fonden
må enas om. En deltagare må tillhandahålla
valuta utöver den obligatoriska
gränsen eller varje överenskommen
högre gräns.

§ 5. Designering av deltagare att
tillhandahålla valuta.

a) Fonden skall säkerställa att en
deltagare är i stånd att använda sina
särskilda dragningsrätter genom att
designera deltagare att tillhandahålla
valuta för angivna belopp av särskilda
dragningsrätter i enlighet med
denna artikels § 2 mom. a) och § 4.
Designering skall göras enligt följande
allmänna principer kompletterade
med sådana andra principer, som
fonden tid efter annan må antaga:

(i) en deltagare skall kunna designeras
om dess betalningsbalans
och bruttoreservställning äro tillräckligt
starka, men detta skall
icke utesluta möjligheten av att en
deltagare med en stark reservställning
designeras, även om den har
ett måttligt betalningsbalansunderskott.
Deltagare skall designeras
på ett sätt, som på sikt främjar
en jämn fördelning bland dem
av innehav av särskilda dragningsrätter.

(ii) deltagare skall kunna designeras
för att främja återuppbyggnad
enligt denna artikels § 6
mom. a); för att minska negativa
saldon i innehav av särskilda dragningsrätter;
eller för att utjämna
verkningarna av underlåtenhet att
uppfylla förväntningen i denna artikels
§ 3 mom. a).

4 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. AV ISO

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

(iii) In designating participants
the Fund normally shall give priority
to those that need to acquire
special drawing rights to meet the
objectives of designation nnder

(ii) above.

(b) In order to promote over time
a balanced distribution of holdings
of special drawing rights under (a)

(i) above, the Fund shall apply the
rules for designation in Schedule F
or such rules as may be adopted
under (c) below.

(c) The rules for designation shall
be reviewed before the end of the
first and each subsequent basic period
and the Fund may adopt new
rules as the result of a review. Unless
new rules are adopted, the rules
in force åt the tinxe of the review
shall continue to apply.

Section 6. Reconstitution.

(a) Participants that use their
special drawing rights shall reconstitute
their holdings of them in accordance
with the rules för reconstitution
in Schedule G or such rules
as may be adopted under (b) below.

(b) The rules for reconstitution
shall be reviewed before the end of
the first and each subsequent basic
period and new rules shall be adopted
if necessary. Unless new rules are
adopted or a decision is made lo
abrogate rules for reconstitution, the
rules in force åt the time of the review
shall continue to apply. An
eighty-five percent majority of the
total voting power shall be required
för decisions to adopt, modify, or
abrogate the rules for reconstitution.

Section 7. Operations and transactions
through the General Account.

(a) Special drawing rights shall
be included in a member’s monetary
reserves under Article XIX för the
purposes of Article III, Section 4
(a), Article V, Section 7 (b) and (c),

(iii) fonden skall vid designering
av deltagare normalt ge företräde
till dem som behöva förvärva
särskilda dragningsrätter för
att uppfylla syftet med designering
enligt punkt (ii) ovan.

b) för att främja en jämn fördelning
på sikt av innehaven av särskilda
dragningsrätter enligt mom.
a) (i) ovan skall fonden tillämpa
reglerna för designering i bilaga F,
eller sådana regler som må antagas
enligt mom. c) nedan.

c) Reglerna för designering skola
granskas före slutet av den första
och varje därpå följande basperiod,
och fonden må antaga nya regler till
följd av en granskning. Såvida icke
nya regler antagas, skola de regler
som äro i kraft vid tiden för granskningen
fortsätta att tillämpas.

§ 6. Återuppbyggnad.

a) Deltagare, som använda sina
särskilda dragningsrätter, skola återuppbygga
sina innehav därav i enlighet
med reglerna för återuppbyggnad
i bilaga G eller sådana regler
som må antagas enligt mom. b) nedan.

b) Reglerna för återuppbyggnad
skola granskas före slutet av den
första och varje därpå följande basperiod,
och nya regler skola antagas
om så erfordras. Såvida nya regler
icke antagas, eller ett beslut fattas
för att upphäva regler för återuppbyggnad,
skola de regler som äro i
kraft vid tiden för granskningen
fortsätta att gälla. En majoritet av
85 procent av samtliga röster skall
erfordras för beslut att antaga, ändra
eller upphäva reglerna för återuppbyggnad.

§ 7. Operationer och transaktioner
över allmänna kontot.

a) Särskilda dragningsrätter skola
inräknas i en medlems monetära
reserver enligt art. XIX i och för tilllämpning
av art. III § 4 mom. a),
art. V § 7 mom. b) och c), art. V § 8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

Artide V, Section 8 (f), and Schedule
B, paragraph 1. The Fund may
decide that in calculating monetary
reserves and the increase in monetary
reserves during any year for the
purpose of Article V, Section 7 (b)
and (c), no account shall be taken
of any increase or decrease in those
monetary reserves which is due to
allocations or cancellations of special
drawing rights during the year.

(b) The Fund shall accept special
drawing rights:

(i) in repurchases accruing in
special drawing rights under Article
V, Section 7 (b); and

(ii) in reimbursement pursuant
to Article XXVI, Section 4.

(i) in payment of charges; and

(ii) in repurchases other than
those under Article V, Section 7
(b), in proportions which, as far
as feasible, shall be the same for
all members.

(d) The Fund, if it deems such
action appropriate to replenish its
holdings of a participant’s currency
and after consultation with that participant
on alternative ways of replenishment
under Article VII, Section
2, may require that participant
to provide its currency for special
drawing rights held in the General
Account subject to Section 4 of this
Article. In replenishing with special
drawing rights, the Fund shall pay
due regard to the principles of designation
under Section 5 of this Article.

(e) To the extent that a participant
may receive special drawing
rights in a transaction prescribed by
the Fund to promote reconstitution
by it under Section 6 (a) of this Article,
prevent or reduce a negative
balance, or offset the effect of a

mom. f) och bilaga B punkt 1. Fonden
må besluta, att vid beräkning av
monetära reserver och ökningen i
monetära reserver under något år i
och för tillämpning av art. V § 7 b)
och c) ingen hänsyn skall tagas till
ökning eller minskning i dessa monetära
reserver, vilken beror på tilldelningar
eller annulleringar av särskilda
dragningsrätter under året.

b) Fonden skall mottaga särskilda
dragningsrätter:

(i) vid återköp som uppkomma
i särskilda dragningsrätter enligt
art. V § 7 mom. b); och

(ii) vid återbetalning enligt art.
XXVI § 4.

c) Fonden må mottaga särskilda
dragningsrätter i den utsträckning
den må besluta:

(i) vid betalning av provisioner;
och

(ii) vid andra återköp än de
enligt art. V § 7 mom. b), i proportioner
vilka, såvitt möjligt, skola
vara samma för alla medlemmar.

d) Fonden må, därest den bedömer
sådan åtgärd lämplig för att
fylla på sitt innehav av en deltagares
valuta och efter samråd med
denne deltagare beträffande alternativa
sätt för påfyllnad enligt art. VII
§ 2, anmoda denne deltagare att tillhandahålla
sin valuta mot särskilda
dragningsrätter som hållas på
det allmänna kontot, med förbehåll
för denna artikels § 4. Vid påfyllning
med särskilda dragningsrätter
skall fonden taga vederbörlig hänsyn
till principerna för designering
enligt denna artikels § 5.

e) I den utsträckning en deltagare
må erhålla särskilda dragningsrätter
i en transaktion, som föreskrivits
av fonden för att främja återuppbyggnad
som åligger deltagaren
enligt denna artikels § 6 mom. a),
förebygga eller minska ett negativt

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

failure by it to fulfill the expectation
in Section 3 (a) of this Article, the
Fund may provide the participant
with special drawing rights held in
the General Account for gold or currency
acceptable to the Fund.

(f ) In any of the other operations
and transactions of the Fund with
a participant conducted through the
General Account the Fund may use
special drawing rights by agreement
with the participant.

(g) The Fund may levy reasonable
charges uniform for all participants
in connection with operations and
transactions under this Section.

Section 8. Exchange rates.

(a) The exchange rates för operations
or transactions between participants
shall be such that a participant
using special drawing rights shall
receive the same value wliatever currencies
inight be provided and
whichever participants provide those
currencies, and the Fund shall adopt
regulations to give effect to this
principle.

(b) The Fund shall consult a participant
on the procedure for determining
rates of exchange for its currency.

Article XXVI.

Special Drawing Account.

Interest and charges.

Section 1. Interest.

Interest åt the same rate for all
holders shall be paid by the Fund
to each holder on the ainount of its
holdings of special drawing rights.
The Fund shall pay the amount due
to each holder whether or not suf -

saklo eller utjämna verkningen av
eu underlåtenhet av deltagaren att
uppfylla förväntningen i denna artikels
§ 3 mom. a), må fonden mot
guld eller för fonden acceptabel valuta
tillhandahålla deltagaren särskilda
dragningsrätter som hållas på
det allmänna kontot.

f) I varje annan operation och
transaktion mellan fonden och en
medlem över det allmänna kontot
må fonden genom överenskommelse
med deltagaren använda särskilda
dragningsrätter.

g) Fonden äger uttaga skäliga och
lör alla deltagare enhetliga provisioner
i samband med operationer och
transaktioner enligt denna paragraf.

§ 8. Valutakurser.

a) Växelkurserna vid operationer
eller transaktioner mellan deltagare
skola vara sådana att en deltagare,
som använder särskilda dragningsrätter,
skall erhålla samma värde,
vilka valutor än må tillhandahållas,
och vilka deltagare än tillhandahålla
dessa valutor, och fonden skall
antaga bestämmelser för att sätta
denna princip i kraft.

b) Fonden skall rådgöra med eu
deltagare beträffande proceduren
för att bestämma växelkurser för
dennes valuta.

c) Vid tillämpning av denna bestämmelse
inbegriper termen deltagare
en deltagare, som upphör med
sitt deltagande.

Artikel XXVI.

Särskilda dragningskontot
Ränta och provisioner.

§ 1. Ränta.

Ränta efter samma sats för alla
innehavare skall av fonden betalas
till varje innehavare på beloppet av
dennes innehav av särskilda dragningsrätter.
Fonden skall betala till
varje innehavare förfallet belopp,

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen Igdelse)

ficient charges are received to meet
the payment of interest.

Section 2. Charges.

Charges åt the same rate for all
participants shall be paid to the
Fund by each participant on the
amount of its net cumulative allocation
of special drawing rights plus
anj^ negative balance of the participant
or unpaid charges.

Section 3. Rate of interest and
charges.

The rate of interest shall be equal
to the rate of charges and shall be
one and one-half percent per annum.
The Fund in its discretion may inerease
or reduce this rate, bni the
rate shall not be greater than two
percent or the rate of remuneration
decided under Artide V, Section 9,
whichever is higher, or smaller than
one percent or the rate of remuneration
decided under Article V,
Section 9, whichever is lower.

Section 4. Assessments.

When it is decided under Article
XXII, Section 2, that reimbursement
shall be made, the Fund shall levy
assessments for this purpose åt the
same rate for all participants on
their net cumulative allocations.

Section 5. Payment of interest,
charges, and assessments.

Interest, charges, and assessments
shall be paid in special drawing
rights. A participant that needs
special drawing rights to pay any
charge or assessment shall be obligated
and entitled to obtain them,
åt its option for gold or currency
acceptable to the Fund, in a transaction
with the Fund conducted
through the General Account. If sufficient
special drawing rights cannot
be obtained in this way, the participant
shall be obligated and entitled
to obtain them with currency convertible
in faet from a participant

oavsett om tillräckliga provisioner
mottagits för att täcka räntebetalningen.

§ 2. Provisioner.

Provisioner efter samma sats för
alla deltagare skola betalas till fonden
av varje deltagare på beloppet
av dennes kumulativa nettotilldelning
av särskilda dragningsrätter
med tillägg för deltagarens eventuella
negativa saldo eller obetalda
provisioner.

§ 3. Ränte- och provisionssats.

Räntesatsen skall vara densamma
som provisionssatsen och skall uppgå
till en och en halv procent per år.
Fonden må efter eget avgörande öka
eller minska denna sats, men satsen
skall icke överstiga två procent eller
satsen för den gottgörelse som beslutats
enligt art. V § 9, vilkendera
som är den högre, eller understiga
eu procent eller procentsatsen för
den gottgörelse som beslutats enligt
art. V § 9, vilkendera som är den
lägre.

§ 4. Uttaxeringar.

När det beslutas enligt art. XXII
§ 2, att återbetalning skall ske, skall
fonden för detta ändamål göra uttaxeringar
efter samma sats för alla
deltagare på deras kumulativa nellotilldelningar.

§ 5. Betalning av ränta, provisioner
och uttaxeringar.

Räntor, provisioner och ultaxeringar
skola erläggas i särskilda
dragningsrätter. En deltagare, som
behöver särskilda dragningsrätter
för att erlägga provision eller uttaxering,
skall vara skyldig och berättigad
att förvärva dem efter sitt
eget val mot guld eller för fonden
acceptabel valuta i en transaktion
med fonden över det allmänna kontot.
Om särskilda dragningsrätter ej
kunna förvärvas på detta sätt i tillräcklig
omfattning, skall deltagaren
vara skyldig och berättigad att förvärva
dem mot de facto konvertibel

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

which the Fund shall specify. Special
drawing rights acquired by a participant
after the date för payment shall
be applied against its unpaid charges
and cancelled.

Artide XXVII.

Administration of the General Account
and the Special Drawing
Account.

(a) The General Account and the
Special Drawing Account shall be
administered in accordance with the
provisions of Article XII, subject to
the following:

(i) The Board of Governors
may delegate to the Executive Directors
authority to exercise any
powers of the Board with respect
to special drawing rights except
those under Article XXIII, Section
3, Article XXIV, Section 2 (a),

(b) , and (c), and Section 3, the
penultimate sentence of Article
XXV, Section 2 (b), Article XXV,
Section 6 (b), and Article XXXI

(a).

(ii) For meetings of or decisions
by the Board of Governors on matters
pertaining exclusively to the
Special Drawing Account only requests
by or the presence and the
votes of governors appointed by
members that are participants
shall be counted for the purpose
of calling meetings and determining
whether a quorum exists or
whether a decision is made by the
required majority.

(iii) For decisions by the Executive
Directors on matters pertaining
exclusively to the Special
Drawing Account only directors
appointed or elected by åt least
one member that is a participant
shall be entitled to vote. Each of
these directors shall be entitled to
cast the number of votes allotted

valuta från en deltagare, som fonden
skall anvisa. Särskilda dragningsrätter,
som anskaffats av en
deltagare efter betalningsdagen, skola
avräknas mot dennes obetalda
provisioner och annulleras.

Artikel XXVII.

Administration av allmänna kontot
och särskilda dragning skontot.

a) Det allmänna kontot och det
särskilda dragningskontot skola administreras
i enlighet med bestämmelserna
i art. XII med iakttagande
av följande:

(i) Styrelsen må bemyndiga direktionen
att utöva samtliga styrelsen
tillkommande befogenheter
beträffande särskilda dragningsrätter
med undantag för dem enligt
art. XXIII § 3, art. XXIV § 2
mom. a), b) och c) och § 3, näst
sista meningen av art. XXV § 2
mom. b), art. XXV § 6 mom. b)
samt art. XXXI mom. a).

(ii) Vid styrelsens möten eller
beslut i frågor, som uteslutande
röra det särskilda dragningskontot,
skola endast framställningar
av eller närvaron och rösterna av
styrelseledamöter, som utsetts av
medlemmar, som äro deltagare,
räknas för att sammankalla möten
och avgöra huruvida beslutsmässighet
föreligger, eller huruvida
beslut fattas med den erforderliga
majoriteten.

(iii) Vid direktionens beslut i
frågor, som uteslutande röra det
särskilda dragningskontot, skola
endast direktionsledamöter, som
utsetts eller valts av minst en
medlem, som är deltagare, vara
berättigade att rösta. Var och en
av dessa direktionsledamöter skall
vara berättigad att avgiva det an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

to the member which is a participant
that appointed him or to
the members that are participants
whose votes counted towards his
election. Only the presence of directors
appointed or elected by
members that are participants and
the votes allotted to members that
are participants shall be counted
for the purpose of determining
whether a quorum exists or
whether a decision is made by the
required majority.

(iv) Questions of the general
administration of the Fund, including
reimbursement under Artide
XXII, Section 2, and any
question whether a matter pertains
to both Accounts or exclusively
to the Special Drawing Account
shall be decided as if they
pertained exclusively to the General
Account. Decisions with respect
to the acceptance and holding
of special drawing rights in
Ihe General Account and the use
of them, and other decisions affecting
the operations and transactions
conducted through both
the General Account and the Special
Drawing Account shall be
made by the majorities required
for decisions on matters pertaining
exclusively to each Account.
A decision on a matter pertaining
to the Special Drawing Account
shall so indicate.

(b) In addition to the privileges
and immunities that are accorded
under Artide IX of this Agreement,
no tax of any kind shall be levied
on special drawing rights or on operations
or transactions in special
drawing rights.

(c) A question of interpretation
of the provisions of this Agreement
on matters pertaining exclusively to
the Special Drawing Account shall
be submitted to the Execntive Di -

tal röster, som tilldelats den medlem
som är en deltagare, och som
har utsett honom, eller de medlemmar,
vilka äro deltagare, vars
röster medräknats vid valet av honom.
Endast närvaron av direktionsledamöter,
som utsetts eller
valts av medlemmar, som äro deltagare
och rösterna, som tilldelats
medlemmar, som äro deltagare,
skola räknas för att avgöra huruvida
mötet är beslutsmässigt, eller
huruvida ett beslut fattas med erforderlig
majoritet.

(iv) Frågor beträffande fondens
allmänna administration, inklusive
återbetalning enligt art. XXII
§ 2, och varje fråga huruvida ett
ärende hänför sig till bägge kontona
eller uteslutande till det särskilda
dragningslcontot skola avgöras
som om de hänförde sig uteslutande
till det allmänna kontot.
Beslut rörande mottagande och innehav
av särskilda dragningsrätter
på det allmänna kontot och deras
användning och andra beslut berörande
de operationer och transaktioner
som genomföras över
både det allmänna kontot och det
särskilda dragningskontot skola
fattas med de majoriteter som erfordras
för beslut i ärenden, som
hänföra sig uteslutande till ettdera
kontot. Ett beslut i ett ärende, som
hänför sig till det särskilda dragningskontot,
skall angiva detta förhållande.

b) Utöver de privilegier och den
immunitet som tillerkännes enligt
art. IX i detta avtal, skola inga slag
av skatter uppbäras på särskilda
dragningsrätter eller operationer eller
transaktioner i särskilda dragningsrätter.

c) En tolkningsfråga beträffande
detta avtals bestämmelser i ärenden,
som hänföra sig uteslutande till det
särskilda dragningskontot, skall
hänskjutas till direktionen enligt art.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

rectors pursuant to Artide XVIII
(a) only on the request of a participant.
In any case where the Execotive
Directors have given a deeision
on a question of interpretation
pertaining exclusively to the
Special Drawing Account only a participant
may require that the question
he referred to the Board of Governors
under Artide XVIII (b). The
Board of Governors shall decide
whether a governor appointed by a
member that is not a participant
sliall be entitled to vote in the Committee
on Interpretation on questions
pertaining exclusively to the Special
Drawing Account.

(d) Whenever a disagr cement
arises between the Fund and a participant
that has terminated its participation
in the Special Drawing
Account or between the Fund and
any participant during the liquidation
of the Special Drawing Account
with respect to any matter arising
exclusively from participation in the
Special Drawing Account, the disagreement
shall be submitted to arbitration
in accordance with the procedures
in Artide XVIII (c).

Artide XXVIII.

General Obligations of Participants.

In addition to the obligations assumed
with respect to special drawing
rights under other Artides of
this Agreement, each participant undertakes
to collaborate with the
Fund and with other participants in
order to facilitate the effective functioning
of the Special Drawing Account
and the proper use of special
drawing rights in accordance with
this Agreement.

XVIII mom. a) endast på begäran
av en deltagare. I varje fall där direktionen
fattat ett beslut i en tolkningsfråga,
som hänför sig uteslutande
till det särskilda dragningskontot,
äger endast en deltagare fordra,
att frågan framlägges för styrelsen
enligt art. XVIII inom. b). Styrelsen
skall avgöra huruvida en styrelseledamot,
som utsetts av en medlem,
som ej är deltagare, skall vara
berättigad att rösta i tolkningskomrnittén
i frågor, som uteslutande hänföra
sig till det särskilda dragningskontot.

d) Närhelst en meningsskiljaktighet
uppstår mellan fonden och en
deltagare, som upphört med sitt deltagande
i det särskilda dragningskontot,
eller mellan fonden och deltagare
under avvecklingen av det
särskilda dragningskontot beträffande
något ärende härrörande uteslutande
från deltagande i det särskilda
dragningskontot, skall meningsskiljaktigheten
hänskjutas till skiljedom
i enlighet med proceduren i
art. XVIII mom. c).

Artikel XXVIII.

Deltagares allmänna skyldigheter.

Utöver de skyldigheter avseende
särskilda dragningsrätter, som följa
av andra artiklar i detta avtal,
åtar sig varje deltagare att samarbeta
med fonden och övriga deltagare
för att underlätta det särskilda
dragningskontots effektiva funktion
och det rätta användandet av särskilda
dragningsrätter i enlighet
med detta avtal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1068

(Föreslagen lydelse)

Artide XXIX.

Suspension of Transactions in
Special Drawing Rights.

Section 1. Emergency provisions.

In the event of an emergency or
the development of unforeseen circumstances
threatening the operations
of the Fund with respect to
the Special Drawing Account, the
Executive Directors by unanimous
vote may suspend for a period of
not niore than one hundred twenty
days the operation of any of the
provisions relating to special drawing
rights, and the provisions of Artide
XVI, Section 1 (b), (c), and

(d), shall then apply.

Section 2. Failure to fulfill obligations.

(a) It'' the Fund finds that a participant
has failed to fulfill its obligations
under Artide XXV, Section
4, the right of the participant to use
its special drawing rights shall be
suspended unless the Fund otherwise
determines.

(b) If the Fund finds that a participant
has failed to fulfill any other
obligation with respect to special
drawing rights, the Fund may suspend
the right of the participant to
use special drawing rights it aequires
after the suspension.

(c) Regulations shall be adopted
to ensure that before action is taken
against any participant under (a)
or (b) above, the participant shall
be informed immediately of the
complaint against it and given an
adequate opportunity for stating its
case, both orally and in writing.
Whenever the participant is thus informed
of a complaint relating to

(a) above, it shall not use special
drawing rights pending the disposition
of the complaint.

(d) Suspension under (a) or (b)
above or limitation under (c) above

Artikel XXIX.

Inställande av transaktioner i särskilda
dragningsrätter.

§ 1. Bestämmelser gällande vid
oförutsedda händelser.

Därest utomordentliga förhållanden
eller en oförutsedd utveckling
hota fondens verksamhet avseende
det särskilda dragningskontot, må
direktionen genom enhälligt beslut
försätta för en tid av högst 120 dagar
vilken som helst av bestämmelserna
rörande särskilda dragningsrätter
ur kraft, och bestämmelserna
i art. XVI § 1 mom. b), c) och d)
skola därefter tillämpas.

§ 2. Underlåtenhet att fullgöra
skyldigheter.

a) Därest fonden finner, att en
deltagare underlåtit att fullgöra sina
skyldigheter enligt art. XXV § 4,
skall deltagarens rätt att använda
sina särskilda dragningsrätter upphävas,
såvida icke fonden annorledes
bestämmer.

b) Därest fonden finner, att en
deltagare underlåtit att fullgöra någon
annan skyldighet avseende särskilda
dragningsrätter, må fonden
upphäva deltagarens rätt att använda
de särskilda dragningsrätter som
denne förvärvar efter upphävandet.

c) Föreskrifter skola antagas för
att säkerställa att, innan åtgärd vidtas
mot en deltagare enligt mom. a)
eller b) ovan, deltagaren omedelbart
underrättas om den mot denne riktade
anmärkningen och beredes tillfälle
att föra sin talan såväl muntligen
som skriftligen. Då deltagaren
sålunda underrättas om en anmärkning
avseende mom. a) ovan, skall
den icke använda särskilda dragningsrätter
i avvaktan på anmärkningens
behandling.

d) Upphävande enligt mom. a) eller
b) ovan eller begränsning däri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

shall not affect a participanfs obligation
to provide currency in accordance
with Article XXV, Section
4.

(e) The Fnnd may åt any time
terminate a suspension under (a)
or (b) above, provided tliat a suspension
imposed on a participant
under (b) above for failure to fulfill
the obligation under Article XXV,
Section 6 (a), shall not be terminated
until one hundred eighty days
after the end of the first calendar
quarter during wliich the participant
complies with the rules for reconstitution.

(f) The right of a participant to
use its special drawing rights shall
not be suspended because it has become
ineligible to use the Fund’s
resources under Article IV, Section
6, Article V, Section 5, Article VI,
Section 1, or Article XV, Section 2

(a). Article XV, Section 2, shall not
apply because a participant has
failed to fulfill any obligations with
respect to special drawing rights.

Article XXX.

Termination of Participation.

Section 1. Right to terminate participation.

(a) Any participant may terminate
its participation in the Special
Drawing Account åt any time by
transmitting a notice in writing to
the Fund åt its principal office. Termination
shall become effective on
the date the notice is received.

(b) A participant that withdraws
from membership in the Fund shall
be deemed to have simultaneously
terminated its participation in the
Special Drawing Account.

Section 2. Settlement on termination.

(a) When a participant terminates
its participation in the Special
Drawing Account, all operations and
transactions by the terminating par -

enligt mom. c) ovan skall icke inverka
på en deltagares skyldighet att
tillhandahålla valuta i enlighet med
art. XXV § 4.

e) Fonden må när som helst återkalla
ett upphävande enligt mom. a)
eller b) ovan, dock skall ett upphävande,
som ålagts en deltagare enligt
mom. b) ovan för underlåtenhet
att fullgöra skyldigheten enligt
art. XXV § 6 mom. a), icke återkallas
förrän 180 dagar efter utgången
av det första kalenderkvartal, under
vilket deltagaren uppfyller reglerna
om återuppbyggnad.

f) Deltagares rätt att använda sina
särskilda dragningsrätter skall
icke upphävas på grund av att deltagaren
förklarats icke vara berättigad
använda fondens resurser enligt
art. IV § 6, art. V § 5, art. VI § 1
eller art. XV § 2 mom. a). Art. XV
§ 2 skall icke tillämpas på grund av
att deltagare underlåtit att uppfylla
sina skyldigheter avseende särskilda
dragningsrätter.

Artikel XXX.

Deltagandets upphörande.

§ 1. Rätt att upphöra med deltagande.

a) Deltagare må, närhelst den så
önskar, upphöra med sitt deltagande
i det särskilda dragningskontot genom
skriftlig anmälan till fondens
huvudkontor. Upphörandet skall äga
giltighet från den dag meddelandet
mottages.

b) Deltagare, som utträder ur
fonden, skall anses samtidigt ha
upphört med sitt deltagande i det
särskilda dragningskontot.

§ 2. Uppgörelse vid upphörande.

a) När deltagare upphör med sitt
deltagande i det särskilda dragningskontot,
skall den icke längre utföra
operationer och transaktioner i sär -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen Igdelse)

ticipant in special drawing rights
shall cease except as otherwise permitted
under an agreement made
pursuant to (c) below in order to
facilitate a settlement or as provided
in Sections 3, 5, and 6 of this Artide
or in Schedule H. Interest and
charges that accrued to the date of
termination and assessments levied
before that date but not paid shall
be paid in special drawing rights.

(b) The Fund shall be obligated
to redeem all special drawing rights
held by the terminating participant,
and the terminating participant
shall be obligated to pay to the Fund
an amount equal to its net cumulalive
allocation and any other
amounts that may be due and
payable because of its participation
in the Special Drawing Account.
These obligations shall be set off
against each other and the amount
of special drawing rights held by the
terminating participant that is used
in the setoff to extinguish its obligation
to the Fund shall be cancelled.

(c) A settlement shall be made
with reasonable dispatch by agreement
between the terminating participant
and the Fund with respect
to any obligation of the terminating
participant or the Fund after the
setoff in (b) above. If agreement on
a settlement is not reached promptly
the provisions of Schedule H sliall
applv.

Section 3. Interest and charges.

After the date of termination the
Fund shall pay interest on any
outstanding balance of special
drawing rights held by a terminating
participant and the terminating
participant shall pay charges on
any outstanding obligation owed to
the Fund åt the times and rates
prescribed under Article XXVI.
Pay in en t shall be made in special

skilda dragningsrätter, utom i den
mån annat medgives enligt en överenskommelse,
som träffas enligt
mom. c) nedan för att underlätta en
uppgörelse, eller på sätt som bestämmes
i denna artikels §§ 3, 5 och 6
eller i bilaga H. Ränta och provisioner,
som upplupit till dagen för upphörandet,
och uttaxeringar, som pålagts
före denna dag men icke erlagts,
skola erläggas i särskilda
dragningsrätter.

b) Fonden skall vara skyldig att
inlösa samtliga särskilda dragningsrätter,
som innehas av den deltagare,
vars deltagande upphör, och denne
är skyldig att till fonden erlägga
ett belopp motsvarande sin kumulativa
nettotilldelning och de övriga
belopp för vilka betalningsskyldighet
kan föreligga på grund av deltagande
i det särskilda dragningskontot.
Dessa skulder skola avräknas
mot varandra, och det belopp
särskilda dragningsrätter, som den
deltagare, vars deltagande upphör,
innehar och som i avräkningen användes
för att utjämna dennes skuld
till fonden, skall annulleras.

c) Uppgörelse skall ske med rimlig
skyndsamhet genom överenskommelse"
mellan den deltagare, vars
deltagande upphör, och fonden avseende
sådan skuld som åvilar den
deltagare, vars deltagande upphör,
eller fonden efter avräkning enligt
mom. b) ovan. Därest överenskommelse
om uppgörelse icke nås utan
dröjsmål skola bestämmelserna i bilaga
H tillämpas.

§ 3. Ränta och provisioner.

Efter dagen för upphörande skall
fonden erlägga ränta på utestående
saldo i särskilda dragningsrätter,
som innehas av deltagare, vars deltagande
upphör, och denne skall betala
provisioner på utestående skuld
till fonden vid de tidpunkter och till
procentsatser, som föreskrivas i art.
XXVI. Betalning skall erläggas i särskilda
dragningsrätter. Deltagare,

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

drawing rights. A terminating participant
shall be entitled to obtain
special drawing rights with currency
convertible in fact to pay charges or
assessments in a transaction with a
participant specified by the Fund
or by agreement from any otlier
bölder, or to dispose of special
drawing rights received as interest
in a transaction with any participant
designated under Article
XXV, Section 5, or by agreement
with any other holder.

Section 4. Settlement of obligation
to the Fund.

^ Gold or currency received by the
Fund from a terminating participant
shall be used by the Fund to
redeem special drawing rights held
by participants in proportion to the
amount by which each participanfs
holdings of special drawing rights
exceed its net cumulalive allocation
åt the time the gold or currency is
received by the Fund. Special
drawing rights so redeemed and
special drawing rights obtained by
a terminating participant under the
provisions ot this Agreement to
meet any installment due under an
agreement on settlement or under
Schedule H and set off against that
installment shall be cancelled.

Seciion 5. Settlement of obligation
to a terminating participant.

Whenever the Fund is required
to redeem special drawing rights
held by a terminating participant,
redemption shall be made with
currency or gold provided by participants
specified by the Fund.
These participants shall be specified
in accordance with the principles in
Article XXV, Section 5. Each specified
participant shall provide åt its
option the currency of the terminating
participant or currency con -

vars deltagande upphör, skall vara
berättigad att förvärva särskilda
dragningsrätter mot de facto konveitibel
valuta för att betala provisioner
eller uttaxeringar i en transaktion
med eu av fonden anvisad
deltagare eller genom överenskommelse
från annan innehavare eller
att förbruka särskilda dragningsrätter,
som mottagits som ränta i
en transaktion med en deltagare,
som designerats enligt art. XXV g 5,
eller efter överenskommelse med annan
innehavare.

§ 4. Uppgörelse av skuld till fonden.

Guld eller valuta, som fonden mottagit
från en deltagare, vars deltagande
upphör, skall utnyttjas av
fonden för att inlösa särskilda dragningsrätter,
som innehas av deltagare
i förhållande till det belopp,
varmed varje deltagares innehav av
särskilda dragningsrätter överstiger
dennes kumulativa nettotilldelning
vid den tidpunkt då guldet eller valutan
inottages av fonden. Sålunda
inlösta särskilda dragningsrätter och
särskilda dragningsrätter, som en
deltagare, vars deltagande upphör,
förvärvat enligt bestämmelserna i
detta avtal för alt täcka delbetalning,
som skall erläggas enligt en
överenskommelse om uppgörelse
eller enligt bilaga H, och som avräknats
mot denna delbetalning, skola
annulleras.

g 5. Uppgörelse av skuld till deltagare,
vars deltagande upphör.

Närhelst fonden är skyldig att inlösa
särskilda dragningsrätter, som
innehas av deltagare, vars deltagande
upphör, skall inlösen ske med
valuta eller guld, som tillhandahålles
av deltagare som anvisas av fonden.
Dessa deltagare skola anvisas i
enlighet med principerna i art. XXV
§ ä. Varje anvisad deltagare skall
tillhandahålla efter eget val den valuta
tillhörande den deltagare, vars
deltagande upphör, eller de facto

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

vertible in fact or gold to the Fund
and shall receive an equivalent
amonnt to the special drawing
rights. However, a terminating participant
may use its special drawing
rights to obtain its own currency,
currency convertible in fact, or gold
from any holder, if the Fnnd so
permits.

Section 6. General Account transactions.

In order to facilitate settlement
with a terminating participant the
Fund may decide that a terminating
participant shall:

(i) use any special drawing
rights held by it after the setoff
in Section 2(b) of this Artide,
when they are to be redeemed,
in a transaction with the Fund
conducted through the General
Account to obtain its own currency
or currency convertible in
fact åt the option of the Fund;
or

(ii) obtain special drawing
rights in a transaction with the
Fund conducted through the
General Account for a currency
acceptable to the Fund or gold
to meet any cliarges or installment
due under an agreement or the
provisions of Schedule H.

Artide XXXI.

Liquidation of the Special
Drawing Account.

(a) The Special Drawing Account
may not be liquidated except by
decision of the Board of Governors.
In an emergency, if the Executive
Directors decide that liquidation of
the Special Drawing Account may
be necessary, they may temporarily
suspend allocations or cancellations
and all transactions in special
drawing rights pending decision by
the Board. A decision by the Board

konvertibel valuta eller guld till fonden
och skall mottaga ett likvärdigt
belopp i särskilda dragningsrätter.
Deltagare, vars deltagande upphör,
må dock, därest fonden så medgiver,
använda sina särskilda dragningsrätter
för att förvärva sin egen valuta,
de facto konvertibel valuta eller
guld från vilken innehavare som
helst.

§ 6. Transaktioner avseende det
allmänna kontot.

För att underlätta uppgörelse med
en deltagare vars deltagande upphör,
må fonden besluta, att en deltagare,
vars deltagande upphör, skall

(i) använda särskilda dragningsrätter,
som denne innehar
efter avräkningen enligt denna artikels
§ 2 mom. b), när de skola
inlösas, för att i en transaktion
med fonden över det allmänna
kontot förvärva efter fondens val
sin egen valuta eller de facto konvertibel
valuta; eller

(ii) förvärva särskilda dragningsrätter
i en transaktion med
fonden över det allmänna kontot
mot valuta, som fonden godkänner,
eller guld för att täcka provisioner
eller delbetalning, som
skola erläggas enligt en överenskommelse
eller bestämmelserna i
bilaga H.

Artikel XXXI.

Avveckling av det särskilda
dragningskontot.

a) Det särskilda dragningskontot
må icke avvecklas annat än genom
styrelsebeslut. Under utomordentliga
förhållanden må direktionen,
därest den fastställer, att avveckling
av det särskilda dragningskontot
kan bli nödvändig, temporärt inställa
tilldelningar eller annulleringar
och alla transaktioner i särskilda
dragningsrätter i avvaktan på styrelsens
beslut. Ett beslut av styrel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

of Governors to liquidate the Fund
shall be a decision to liquidate both
the General Account and the Special
Drawing Account.

(b) If the Board of Governors
decides to liquidate the Special
Drawing Account, all allocations or
cancellations and all operations and
transactions in special drawing
rights and the activities of the Fund
with respect to the Special Drawing
Account shall cease except those
incidental to the orderly decharge
of the obligations of participants and
of the Fund with respect to special
drawing rights, and all obligations
of the Fund and of participants
under this Agreement with respect
to special drawing rights shall cease
except those set out in this Article,
Artide XVIII(c), Article XXVI,
Article XXVII(d), Article XXX and
Schedule H, or any agreement
reached under Article XXX subject
to paragraph 4 of Schedule H, Article
XXXII, and Schedule I.

(c) Upon liquidation of the Special
Drawing Account, interest and
charges that accrued to the date of
liquidation and assessments levied
before that date but not paid shall
be paid in special drawing rights.
The Fund shall be obligated to
redeem all special drawing rights
held by holders and each participant
shall be obligated to pay the Fund
an amount equal to its net cunnilative
allocation of special drawing
rights and such other amounts as
may be due and payable because
of its participation in the Special
Drawing Account.

(d) Liquidation of the Special
Drawing Account shall be administered
in accordance with the
provisions of Schedule I.

sen att avveckla fonden skall innebära
ett beslut att avveckla både
det allmänna kontot och det särskilda
dragningskontot.

b) Därest styrelsen beslutar att
avveckla det särskilda dragningskontot
skola alla tilldelningar eller
annulleringar och samtliga operationer
och transaktioner i särskilda
dragningsrätter och fondens verksamhet
avseende det särskilda dragningskontot
upphöra med undantag
av dem som hänföra sig till fullgörandet
i vederbörlig ordning av deltagarnas
och fondens förpliktelser
beträffande särskilda dragningsrätter,
och samtliga fondens och deltagarnas
förpliktelser enligt detta
avtal med avseende på särskilda
dragningsrätter skola upphöra med
undantag av dem som angivas i
denna artikel, art. XVIII mom. c),
art. XXVI, art. XXVII mom. d), art.
XXX och bilaga H, eller i överenskommelse
som träffats enligt art.
XXX med iakttagande av punkt 4 i
bilaga H, art. XXXII och bilaga I.

c) Vid likvidering av det särskilda
dragningskontot skola räntor och
provisioner, som upplupit till dagen
för avvecklingen, och uttaxeringar,
som pålagts före denna dag men
icke erlagts, erläggas i särskilda
dragningsrätter. Fonden skall vara
skyldig att inlösa samtliga särskilda
dragningsrätter, från innehavare,
och varje deltagare skall vara skyldig
att till fonden erlägga ett belopp,
som motsvarar deltagarens
kumulativa nettotilldelning av särskilda
dragningsrätter, och sådana
andra belopp för vilka betalningsskyldighet
kan föreligga på grund
av deltagandet i det särskilda dragningskontot.

d) Avvecklingen av det särskilda
dragningskontot skall ske i enlighet
med bestämmelserna i bilaga I.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

Artide XXXII.

Explanation of Terms with Respect
to Special Drawing Rights.

In interpreting the provisions of
this Agreement with resped to
spedal drawing rights the Fund and
its menibers shall be guided by the
following:

(a) Net cumulative allocation of
special drawing rights means the
total amount of special drawing
rights allocated to a participant less
its share of special drawing rights
that have been cancelled under Artide
XXIV, Section 2(a).

(b) Currency convertible in fact
means:

(1) a participanfs currency for
which a procedure exists for the
conversion of balances of the
currency obtained in transactions
involving special drawing rights
into each other currency for
which such procedure exists, åt
rates of exchange prescribed
under Artide XXV, Section 8, and
which is the currency of a participant
that

(i) has accepted the obligations
of Artide VIII, Sections
2, 3, and 4, or

(ii) for the settlement of
international transactions in
fact freely buys and sells gold
within the limits prescribed by
the Fund under Section 2 of
Artide IV; or

(2) currency convertible into a
currency described in paragraph
(1) above åt rates of exchange
prescribed under Artide XXV,
Section 8.

(c) A participanfs reserve position
in the Fund means the sum
of the gold tranche purchases it
could make and the amount of any
indebtedness of the Fund which is
readily repayable to the participant
under a loan agreement.

Artikel XXXII.

Förklaring av termer avseende särskilda
dragningsrätter.

Vid tolkning av detta avtals bestämmelser
avseende särskilda dragningsrätter
skola fonden och dess
medlemmar beakta följande:

a) Med kumulativ nettotilldelning
av särskilda dragningsrätter avses
det sammanlagda beloppet av särskilda
dragningsrätter, som tilldelats
en deltagare, efter avdrag av
dess andel av särskilda dragningsrätter
som annullerats enligt art.
XXIV § 2 mom. a).

b) Med de facto konvertibel valuta
avses

(1) en deltagares valuta, för
vilken finnes ett förfarande för
omväxling av behållningar av valutan,
som erhållits i transaktioner
omfattande särskilda dragningsrätter,
till varje annan valuta,
för vilken sådant förfarande
finnes, till växelkurser, som föreskrivas
i art. XXV § 8, och vilken
utgör sådan deltagares valuta som

(i) åtagit sig förpliktelserna
i art. VIII §§ 2, 3 och 4, eller

(ii) för utjämning av internationella
transaktioner de facto
fritt köper och säljer guld
inom de gränser som föreskrivas
av fonden enligt § 2 i art.
IV; eller

(2) valuta som är konvertibel
till en i (1) ovan angiven valuta
till växelkurser, som föreskrivas
i art. XXV § 8.

c) Med en deltagares reservställning
i fonden avses summan av de
köp inom guldtranchen som deltagaren
skulle kunna verkställa och
beloppet av fondens skuld, som är
omedelbart återbetalbar till deltagaren
enligt ett låneavtal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1068

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Schedule B.

Provisions with Respect to Repurchase
by a Member of its Currency
lield by the Fund.

1. In determining the extent to
which repurchase of a member’s
currency from the Fund under Article
V, Section 7 (b) shall be made
with each type of monetary reserve,
that is, with gold and with each
convertible currency, the following
rule, subject to 2 below, shall apply:

(a) If the member’s monetary reserves
liave not increased during the
year, the amount payable to the
Fund shall be distributed among all
types of reserves in proportion to
the member’s holdings thereof åt
the end of the year.

(b) If the member’s monetary reserves
have increased during the
year, a part of the amount payable
to the Fund equal to one-half of the
increase shall be distributed among
those types of reserves which have
increased in proportion to the
amount by which each of them has
increased. The remainder of the sum
payable to the Fund shall be distributed
among all types of reserves
in proportion to the member’s remaining
holdings thereof.

(c) If after all the repurchases
required under Article V, Section 7
(b), had been made, the result would
exceed any of the limits specified
in Article V, Section 7 (c), the Fund
shall require such repurchases to be
made by the members proportionately
in such manner that the limits
will not be exceeded.

Schedule B.

Provisions with Respect to Repurchase
by a Member of its Currency
held by the Fund.

1. In determining the extent to
which repurchase of a membeFs
currency from the Fund under Article
V, Section 7 (b) shall be made
with each convertible currency and
each of the other types of monteary
reserve, the following rule, subject
to 2 below, shall apply:

(a) If the member’s monetary reserves
have not increased during the
year, the amount payable to the
Fund shall be distributed among all
types of reserves in proportion to
the member’s holdings thereof åt
the end of the year.

(b) If the member’s monetary reserves
have increased during the
year, a part of the amount payable
to the Fund equal to one-half of the
increase, minus one-half of any decrease
in the Fund’s holdings of the
member’s currency that has occurred
during the year, shall be distributed
among those types of reserves
which have increased in proportion
to the amount by which
each of them has increased. The remainder
of the sum payable to the
f und shall be distributed among all
types of reserves in proportion to
the member’s remaining holdings
thereof.

(c) If after the repurchases required
under Article V, Section 7
(b), had been made, the result would
exceed either of the limits specified
in Article V, Section 7 (c) (i) or
(ii), the Fund shall require such
repurchases to be made by the
member proportionately in such
manner that these limits will not be
exceeded.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse)

Bilaga B.

Bestämmelser rörande medlems
återköp av egen valuta från fonden.

1. Vid fastställande av den utsträckning,
i vilken återköp av en
medlems valuta från fonden enligt
bestämmelserna i art.V § 7 mom. b)
skall ske med olika monetära reserver,
dvs. guld och varje konvertibel
valuta, skola följande bestämmelser
gälla, dock med beaktande av punkt
2 nedan:

a) Om en medlems monetära reserver
icke ökat under året, fördelas
det belopp, som skall erläggas till
fonden, på de olika kategorierna av
reserver i proportion till medlemmens
innehav av dem vid årets slut.

b) Om en medlems monetära reserver
ökat under året, fördelas av
det belopp, som skall erläggas till
fonden, en summa motsvarande
hälften av ökningen, mellan de kategorier
av reserver som ökat, i proportion
till ökningens storlek. Återstoden
av det belopp, som skall erläggas
till fonden, fördelas mellan
alla kategorier av reserver i proportion
till medlemmens återstående
innehav av dem.

c) Skulle, sedan alla de i art. V
§ 7 mom. b) nämnda återköpen
verkställts, följden bliva, att någon
av de i art. V § 7 mom. c) nämnda
gränserna överskredes, skall fonden
fordra, att medlemmarna verkställa
återköp proportionellt på ett sådant
sätt, att limiterna icke överskridas.

(Föreslagen lydelse)

Bilaga B.

Bestämmelser avseende medlems
återköp av egen valuta från fonden.

1. Vid fastställande av den utsträckning,
i vilken återköp av en
medlems valuta från fonden enligt
bestämmelserna i art. V § 7 mom. b),
skall ske med varje konvertibel valuta
och envar av övriga typer av
monetära reserver, skola följande
bestämmelser gälla, dock med beaktande
av punkt 2 nedan:

b) Om en medlems monetära reserver
ökat under året, fördelas av
det belopp, som skall erläggas till
fonden, en summa motsvarande
hälften av ökningen minus hälften
av under året inträffad minskning
av fondens innehav av medlemmens
valuta, mellan de kategorier av reserver
som ökat, i proportion till ökningens
storlek. Återstoden av det
belopp, som skall erläggas till fonden,
fördelas mellan alla kategorier
av reserver i proportion till medlemmens
återstående innehav av dem.

c) Skulle, sedan de i art. V § 7
mom. b) nämnda återköpen verkställts,
följden bliva, att endera av
de i art. V § 7 mom. c) (i) eller (ii)
nämnda gränserna överskredes,
skall fonden fordra, att medlemmen
verkställer återköp proportionellt på
ett sådant sätt, att dessa limiter icke
överskridas.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 150

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

(d) If after all the repurchases
required under Article V, Section
7(b), had been made, the result

2. The Fund shall not acquire the
eurrency of any non-member under
Article V, Section 7(b) and (c).

3. In calculating —--mon etär

reserves.

would exceed the limit specified in
Article V, Section 7(c) (iii), the
amount by which the limit would
be exceeded shall be discharged in
convertible currencies as determined
by the Fund without exceeding that
limit.

(e) If a repurchase required under
Article V, Section 7(b), would exceed
the limit specified in Article V,
Section 7(c)(iv), the amount by
which the limit would be exceeded
shall be repurchased åt the end of
the subsequent financial year or
years in such a way that total repurchases
under Article V, Section
7 (b), in any year would not exceed
the limit specified in Article V, Section
7(c) (iv).

2. (a) The Fund shall not acquire
the eurrency of any non-member
under Article V, Section 7 (b) and
(c).

(b) Any amount payable in the
eurrency of a non-member under
l(a) or l(b) above shall be paid in
the convertible currencies of members
as determined by the Fund.

3. In calculating---• mon etary

reserves.

5. In calculating monetary reserves
and the inerease in monetary
reserves during any year for the
pur pose of Article V, Section 7 (b)
and (c), the Fund may decide in its
diseretion, on the request of a member,
that deduetions shall be made
för obligations outstanding as the
result of transaetions between members
under a reciprocal facility by
which a member agrees to exchange
on demand its eurrency for the currency
of the other member up to a
maximum amount and on terms requiring
that each such transaetion
be reversed within a specified period
not in excess of nine months.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

d) Skulle, sedan alla de i art. V
§ 7 mom. b) nämnda återköpen

2. Fonden skall icke till följd av
bestämmelserna i art. V § 7 mom. b)
och c) förvärva icke-medlemmars
valutor.

3. Vid beräkning —--dessa

reserver.

verkställts, följden bliva, att den i
art. V § 7 mom. c) (iii) nämnda
gränsen överskredes, skall det överskjutande
beloppet erläggas i konvertibla
valutor enligt fondens bestämmande
utan att denna gräns
överskrides.

e) Om enligt art. V § 7 mom. b)
erforderligt återköp skulle överstiga
den i art. t7 § 7 mom. c) (iv) nämnda
gränsen, skall det överskjutande
beloppet återköpas vid utgången av
nästkommande räkenskapsår eller
senare följande räkenskapsår på sådant
sätt, att under varje år de totala
återköpen enligt art. V § 7 mom.
b) icke överskrida den i art. V § 7
mom. c) (iv) nämnda gränsen.

2. a) Fonden skall icke till följd
av bestämmelserna i art. V § 7 mom.
b) och c) förvärva icke-medlemmars
valutor.

b) Belopp som är betalbart i en
icke-medlems valuta enligt punkt
l(a) eller punkt l(b) ovan skall erläggas
i medlemmars konvertibla valutor
enligt fondens bestämmande.

3. Vid beräkning---dessa

reserver.

5. Vid beräkningen av monetära
reserver och ökningen i monetära
reserver under ett år i och för tilllämpningen
av bestämmelserna i
art. V § 7 mom. b) och c) må fonden,
på begäran av en medlem, bestämma
efter eget gottfinnande att
avdrag skola ske för skulder, som
utestå på grund av transaktioner
mellan medlemmar inom ramen för
ett ömsesidigt arrangemang, under
vilket medlem åtar sig att på anfordran
byta sin valuta mot den andra
medlemmens valuta intill ett högsta
belopp och på villkor, att varje sådan
transaktion skall återgå inom
bestämd tid icke överstigande nio
månader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6. In calculating monetary reserves
and the increase in monetary
reserves for the purpose of Article
V, Section 7(b) and (c), Article XIX

(e) shall apply except that the following
provision shall apply åt the
end of a financial year if it was in
effect åt the beginning of that year:

“A member’s monetary reserves
shall be calculated by deducting from
its central holdings the currency liabilities
to the Treasuries, central
banks, stabilization funds, or similar
fiscal agencies of other members or
non-members specified under (d)
above, together with similar liabilities
to other official institutions and
other banks in the territories of
members, or non-members specified
under (d) above. To these net holdings
shall be added the sums deemed
to be official holdings of other official
institutions and other banks
under (c) above.”

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

6. Vid beräkning av monetära reserver
och ökningen i monetära reserver
i och för tillämpningen av bestämmelserna
i art. V § 7 mom. b)
och c) skall art. XIX mom. e) äga
giltighet, dock att följande bestämmelse
skall gälla vid utgången av ett
räkenskapsår, därest den var i kraft
vid början av detta år:

»Medlems monetära reserver skola
beräknas genom att från det centraliserade
innehavet avdraga skulder
till i mom. d) ovan angivna andra
medlemmars eller icke-medlemrnars
finansdepartement, centralbanker,
stabiliseringsfonder eller liknande
officiella finansinstitutioner
jämte skalder till andra inom i mom.

d) ovan angivna medlemmars eller
icke-medlemmars territorier befintliga,
officiella myndigheter eller banker.
Detta nettoinnehav skall utökas
med andra officiella myndigheters
och bankers innehav, vilka
enligt mom. c) ovan ansetts vara
officiella innehav.»

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

Schedule F.

Designation.

During the first basic period the
rules for designation shall be as follows: (a)

Participants subject to designation
under Artide XXV, Section
5(a) (i), shall be designated for
such amounts as will promote over
time equality in the ratios of the
participants’ holdings of special
drawing rights in excess of their net
cumulative allocations to their official
holdings of gold and foreign exchange.

(b) The formula to give effect to
(a) above shall be such that participants
subject to designation shall
be designated:

(i) in proportion to their official
holdings of gokl and foreign
exchange when the ratios described
in (a) above are equal;
and

(ii) in such manner as gradually
to reduce the difference between
the ratios described in (a)
above that are low and the ratios
that are high.

Schedule G.

Reconstitution.

1. During the first basic period the
rules for reconstitution shall be as
follows:

(a) (i) A participant shall so
use and reconstitute its holdings
of special drawing rights that, five
years after the first allocation and
åt the end of each calendar quarter
thereafter, the average of its
total daily holdings of special
drawing rights over the most recent
five-year period will be not
less than thirty percent of the

Bilaga F.

Designering.

Under den första basperioden skola
reglerna för designering vara följande: a)

Deltagare, som äro föremål för
designering enligt art. XXV § 5 mom.

a) (i), skola designeras för sådana
belopp som komma att på sikt främja
likhet i förhållandet mellan deltagarnas
innehav av särskilda dragningsrätter
utöver deras kumulativa
nettotilldelningar och deras officiella
innehav av guld och utländska valutor.

b) Formeln för att ge verkan åt
mom. a) ovan skall vara sådan, att
deltagare som äro föremål för designering
skola designeras:

(i) i förhållande till sina officiella
innehav av guld och utländska
valutor, när de förhållanden
som anges i mom. a) ovan äro
lika; och

(ii) på sådant sätt, att skillnaden
mellan de förhållanden, vilka
anges i mom. a) ovan, som äro
Såga och dem som äro höga gradvis
utjämnas.

Bilaga G.

Å teru ppbyggnad.

1. Under den första basperioden
skola reglerna för återuppbyggnad
vara följande:

a) (i) Deltagare skall så använda
och återuppbygga sitt innehav
av särskilda dragningsrätter, att
fem år efter den första tilldelningen
och vid slutet av varje kalenderkvartal
därefter genomsnittet
av deltagarens sammanlagda
dagliga innehav av särskilda dragningsrätter
under den närmast föregående
femårsperioden icke un -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

average of its daily net cumulative
allocation of special drawing
rights over the same period.

(ii) Two years af ter the first
allocation and åt the end of each
calendar month thereafter the
Fund shall make calculations for
each participant so as to ascertain
whether and to what extent the
participant would need to acquire
special drawing rights between the
date of the calculation and the
end of any five-year period in
order to comply with the requirement
in (a) (i) above. The Fund
shall adopt regulations with respect
to the bases on which these
calculations shall be made and
with respect to the timing of the
designation of participants under
Artide XXV, Section 5 (a) (ii),
in order to assist them to comply
with the requirement in (a) (i)
above.

(iii) The F^und shall give special
notice to a participant when the
calculations under (a) (ii) above
indicate that it is unlikely that
the participant will be able to
comply with the requirement in
(a) (i) above unless it ceases to
use special drawing rights for the
rest of the period for which the
calculation was made under (a)
(ii) above.

(iv) A participant that needs to
acquire special drawing rights to
fulfill this obligation shall be obligated
and entitled to obtain
them, åt its option for gold or currency
acceptable to the Fund, in
a transaction with the Fund conducted
through the General Account.
If sufficient special drawing
rights to fulfill this obligation cannot
be obtained in this way, the
participant shall be obligated and
entitled to obtain them with currency
convertible in fact from a

derstiger trettio procent av deltagarens
dagliga kumulativa nettotilldelning
av särskilda dragningsrätter
under samma period.

(ii) Två år efter den första tilldelningen
och vid utgången av
varje kalendermånad därefter
skall fonden verkställa beräkningar
för varje deltagare i syfte att
fastställa huruvida och i vilken
utsträckning deltagaren behöver
förvärva särskilda dragningsrätter
mellan dagen för beräkningen och
utgången av varje femårsperiod
för att uppfylla det i mom. a) (i)
ovan angivna kravet. Fonden skall
antaga bestämmelser avseende de
grunder på vilka dessa beräkningar
skola verkställas och avseende
tidsföljden för designeringen avdeltagare
enligt art. XXV § 5 mom.
a) (ii) i syfte att bistå dem att uppfylla
kravet i mom. a) (i) ovan.

(iii) Fonden skall lämna deltagare
särskild underrättelse, då beräkningarna
enligt mom. a) (ii)
ovan visa, att det är osannolikt,
att deltagaren kommer att kunna
uppfylla kravet i mom. a) (i) ovan
med mindre den upphör att använda
särskilda dragningsrätter
under återstoden av den period
för vilken beräkningen enligt
mom. a) (ii) ovan verkställdes.

(iv) Deltagare, som behöver förvärva
särskilda dragningsrätter
för att uppfylla denna skyldighet,
skall vara skyldig och berättigad
förvärva dem efter eget val mot
guld eller av fonden godtagbar valuta
i en transaktion med fonden
över det allmänna kontot. Därest
särskilda dragningsrätter för att
uppfylla denna skyldighet icke
kunna förvärvas i tillräcklig omfattning
på detta sätt skall deltagaren
vara skyldig och berättigad
att förvärva dem mot de facto

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1068

(Föreslagen lydelse)

participant which the Fund shall
specify.

(b) Participants shall also pay
due regard to the desirability of
pursuing over time a balanced relationship
between their holdings
of special drawing rights and their
holdings of gold and foreign exchange
and their reserve positions
in the Fund.

2. If a participant fails to comply
with the rules for reconstitution, the
Fund shall determine whether or
not the circumstances justify suspension
under Article XXIX, Section
2 (b).

Schedule H.

Termination of Participation.

1. If the obligation remaining after
the setoff under Article XXX, Section
2 (b), is to the terminating participant
and agreement on settlement
between the Fund and the terminating
participant is not reached within
six months of the date of terminalion,
the Fund shall redeem this
balance of special drawing rights in
equal half-yearly installments within
a maximum of five years of the
date of termination. The Fund shall
redeem this balance as it may determine,
either (a) by the payment
lo the terminating participant of the
amounts provided by the remaining
participants to the Fund in accordance
with Article XXX, Section 5,
or (b) by permitting the terminating
participant to use its special
drawing rights to obtain its own currency
or currency convertible in fact
from a participant specified by the
Fund, the General Account, or any
other holder.

2. If the obligation remaining after
the setoff under Article XXX, Section
2 (b), is to the Fund and agree -

konvertibel valuta från deltagare
som fonden skall anvisa.

b) Deltagare skola också vederbörligen
beakta önskvärdheten av
att på sikt eftersträva jämvikt
mellan sina innehav av särskilda
dragningsrätter och sina innehav
av guld och utländska valutor och
sina reservställningar i fonden.

2. Därest deltagare underlåter att
uppfylla reglerna om återuppbyggnad,
skall fonden bestämma huruvida
förhållandena rättfärdiga upphävande
enligt art. XXIX § 2 mom.
b).

Bilaga H.

Deltagandets upphörande.

1. Därest den skyldighet, som återstår
efter avräkningen enligt art.
XXX § 2 mom. b), är till förmån för
den deltagare, vars deltagande upphör,
och uppgörelse mellan fonden
och den deltagare, vars deltagande
upphör, icke nås inom sex månader
från dagen för upphörandet, skall
fonden inlösa detta saldo i särskilda
dragningsrätter genom lika stora
halvårliga delbetalningar inom högst
fem år från dagen för upphörandet.
Fonden skall inlösa detta saldo enligt
sitt bestämmande antingen a)
genom betalning till den deltagare,
vars deltagande upphör, av de belopp,
som tillhandahållits fonden av
de kvarstående deltagarna enligt
art. XXX § 5 eller b) genom att
tillåta den deltagare, vars deltagande
upphör, att använda sina särskilda
dragningsrätter för att förvärva
sin egen valuta eller de facto konvertibel
valuta från av fonden anvisad
deltagare, det allmänna kontot
eller vilken som helst annan innehavare.

2. Därest den skyldighet, som återstår
efter avräkningen enligt art.
XXX § 2 mom. b), är till förmån

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

ment ort settlement is not reached
within six months of the date of
termination, the terminating participant
sliall discharge this obligation
in equal half-yearly installments
within three years of the date
of termination or within such longer
period as may be fixed by the Fund.
The terminating participant shall
discharge this obligation, as the
Fund may determine, either (a) by
the payment to the Fund of currency
convertible in fact or gold åt
the option of the terminating participant,
or (b) by obtaining special
drawing rights, in accordance with
Artide XXX, Section 6, from the
General Account or in agreement
with a participant specified by the
Fund or from any other holder, and
the setoff of these special drawing
rights against the installment due.

3. Installments under either 1 or
2 ahove shall fall due six months
after the date of termination and
åt intervals of six months thereafter.

4. In the event of the Special
Drawing Account going into liquidation
under Artide XXXI within six
months of the date a participant terminates
its participation, the settlement
between the Fund and that
government shall be made in accordance
with Artide XXXI and
Schedule I.

Schedule I.

Administration of Liquidation of the
Special Drawing Account.

1. In the event of liquidation of
the Special Drawing Account, participants
shall discharge their obligations
to the Fund in ten halfyearly
installments, or in such longer
period as the Fund may decide
is needed, in currency convertible

för fonden och uppgörelse icke nås
inom sex månader från dagen för
upphörandet, skall den deltagare,
vars deltagande upphör, fullgöra
denna skyldighet genom lika stora
halvårliga delbetalningar inom tre
år från dagen för upphörandet eller
inom sådan längre period som må
fastställas av fonden. Den deltagare,
vars deltagande upphör, skall
fullgöra denna skyldighet enligt fondens
bestämmande antingen a) genom
betalning till fonden av de facto
konvertibel valuta eller guld efter
den deltagares, vars deltagande upphör,
eget val eller b) genom att förvärva
särskilda dragningsrätter enligt
art. XXX § 6 från det allmänna
kontot eller genom överenskommelse
med av fonden anvisad deltagare
eller från vilken som helst annan
innehavare och avräkna dessa
särskilda dragningsrätter mot den
förfallna delbetalningen.

3. Delbetalningar enligt endera av
punkterna 1 och 2 ovan skola förfalla
till betalning sex månader efter
dagen för upphörandet och med sex
månaders intervaller därefter.

4. I händelse av att det särskilda
dragningskontot avvecklas enligt
art. XXXI inom sex månader från
den dag då deltagare upphör med
sitt deltagande, skall uppgörelsen
mellan fonden och denna regering
ske enligt art. XXXI och bilaga I.

Bilaga I.

Åtgärder för avveckling av det särskilda
dragningskontot.

1. I händelse av avveckling av det
särskilda dragningskontot skola deltagare
fullgöra sina skyldigheter till
fonden genom tio halvårliga delbetalningar,
eller under sådan längre
period som fonden må besluta är
nödvändig, att erläggas enligt fon -

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

in fact and the currencies of participants
holding special drawing
rights to be redeemed in any installment
to the extent of such redemption,
as determined by the Fund.
The first half-yearly payment shall
be made six months after the decision
to liquidate the Special Drawing
Account.

2. If it is decided to liquidate the
Fund within six months of the date
of the decision to liquidate the Special
Drawing Account, the liquidation
of the Special Drawing Account
shall not proceed until special drawing
rights held in the General Account
have been distributed in accordance
with the following rule:

After the distribution made
under 2 (a) of Schedule E, the
Fund shall apportion its special
drawing rights held in the General
Account among all members
that are participants in proportion
to the amounts due to each
participant after the distribution
under 2 (a). To determine the
amount due to each member for
the purpose of apportioning the
remainder of its lioldings of each
currency under 2 (c) of Schedule
E, the Fund shall deduct the distribution
of special drawing
rights made under this rule.

3. With the amounts received under
1 above, the Fund shall redeem
special drawdng rights held by holders
in the following manner and
order:

(a) Special drawing rights held
by governments that have terminated
their participation more
than six months before the date
the Board of Governors decides to
liquidate the Special Drawing Account
shall be redeemed in accordance
with the terms of any agreement
under Article XXX or Schedule
H.

dens bestämmande i de facto konvertibel
valuta och de deltagares valutor,
som inneha särskilda dragningsrätter
vilka skola inlösas i en
delbetalning, intill beloppet för sådan
inlösen. Den första halvårliga
betalningen skall erläggas sex månader
efter beslutet att avveckla det
särskilda dragningskontot.

2. Därest beslut fattas att avveckla
fonden inom sex månader från
dagen för beslutet att avveckla det
särskilda dragningskontot, skall avvecklingen
av det särskilda dragningskontot
icke fortsätta, förrän
särskilda dragningsrätter, som innehas
av det allmänna kontot, fördelats
i enlighet med följande regel:

Efter fördelningen som göres
enligt punkt 2 a) i bilaga E, skall
fonden fördela sina särskilda
dragningsrätter på det allmänna
kontot mellan samtliga medlemmar,
som äro deltagare i förhållande
till de belopp, som tillkomma
varje deltagare efter fördelningen
enligt punkt 2 a). För att
bestämma det belopp, som tillkommer
varje medlem för fördelning
av återstoden av sina innehav
av varje valuta enligt punkt 2

c) i bilaga E, skall fonden fråndraga
den fördelning av särskilda
dragningsrätter, som sker enligt
denna regel.

3. Med de belopp, som mottagas
enligt punkt 1 ovan, skall fonden
inlösa särskilda dragningsrätter från
innehavare på Töljande sätt och i
följande ordning:

a) Särskilda dragningsrätter,
som innehas av regeringar som
upphört med sitt deltagande mer
än sex månader före den dag styrelsen
beslutar att avveckla det
särskilda dragningskontot, skola
inlösas enligt bestämmelserna i
överenskommelser enligt art. XXX
eller bilaga H.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

(b) Special drawing rights lield
by bölders that are not participants
shall be redeemed before
Ihose held by participants, and
shall be redeemed in proportion
to the amount held by each holder.

(c) The Fund shall determine
Ihe proportion of special drawing
rights lield by each participant in
relation to its net cumulative
allocation. The Fund shall first
redeem special drawing rights
from the participants with the
highest proportion until this proportion
is reduced to that of the
second highest proportion; the
Fund shali then redeem Ihe special
drawing rights held by these
participants in accordance with
their net cumulative allocations
until the proportions are reduced
to that of Ihe third highest proportion;
and this process shall be
continued until the amount available
for redemption is exhausted.

4. Any amount that a participant
will be entilled to receive in redemption
under 3 abo ve shall be set off
against any amount to be paid under
1 above.

5. During liquidation the Fund
shall pay interest on tlie amount of
special drawing rights held by holders,
and each participant shall pay
charges on the net cumulative
allocation of special drawing rights
to it less the amount of any payments
made in accordance with 1
above. The rates of interest and
charges and the time of payment
shall be determined by the Fund.
Payments of interest and charges
shall be made in special drawing
rights to the extent possible. A parlicipant
that does not hold sufficient
special drawing rights to meet any
charges shall make the payment
with gold or a currency specified by
the Fund. Special drawing rights

b) Särskilda dragningsrätter,
som innehas av innehavare, som
icke äro deltagare, skola inlösas
före dem som innehas av deltagare,
och skola inlösas i förhållande
till det belopp, som innehas av
varje innehavare.

c) Fonden skall fastställa andelen
särskilda dragningsrätter,
som innehas av varje deltagare, i
förhållande till dennes kumulativa
nettotilldelning. Fonden skall
först inlösa särskilda dragningsrätter
från deltagarna med den
högsta andelen, tills denna andel
minskas till den näst största andelen;
fonden skall därefter inlösa
de särskilda dragningsrätter,
som innehas av dessa deltagare
enligt deras kumulativa nettotilldelningar,
tills andelarna minskas
till den därnäst högsta andelen,
och denna process skall fortsättas
till dess det belopp, som står till
förfogande för inlösen, helt utnyttjats.

4. Belopp, som deltagare kommer
att bli berättigad mottaga i inlösen
enligt punkt 3 ovan, skall avräknas
mot belopp som skall betalas enligt
punkt 1 ovan.

5. Under avvecklingen skall fonden
betala ränta på det belopp särskilda
dragningsrätter, som innehas
av innehavare, och varje deltagare
skall betala provisioner på sin kumulativa
nettotilldelning av'' särskilda
dragningsrätter minskat med beloppet
"av betalningar, som erlagts
enligt punkt 1 ovan. Ränte- och provisionssatserna
och tiden för betalning
skola bestämmas av fonden.
Betalning av ränta och provisioner
skall erläggas i särskilda dragningsrätter
i den mån så är möjligt. Deltagare,
som icke innehar särskilda
dragningsrätter för att i tillräcklig
omfattning täcka provisioner, skall
erlägga betalningen i guld eller valuta,
som angivits av fonden. Sär -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

received as charges in amounts
needed for administrative expenses
shall not be iised for the payment
of interest, but shall bc transferred
to the Fund and shall be redeemed
first and with the currencies used by
the Fund to meet its expenses.

6. While a participant is in default
with respect to any payment
required by 1 or 5 above, no amounts
shall be paid to it in accordance
with 2 or 5 above.

7. If after the final payments
have been made to participants each
participant not in default does not
hold special drawing rights in the
same proportion to its net cumulative
allocation, those participants
holding a lower proportion shall
purchase from those holding a
higher proportion such amounts in
accordance with arrangements made
by the Fund as will make the proportion
of their holdings of special
drawing rights the same. Each participant
in default shall pay to the
Fund its own currency in an
amount equal to its default. The
Fund shall apportion this currency
and any residual claims among
participants in proportion to the
amount of special drawing rights
held by each and these special drawing
rights shall be cancelled. The
Fund shall tben ciose the books of
the Special Drawing Account and all
of the Fund’s liabilities arising from
the allocations of special drawing
rights and the administration of the
Special Drawing Account shall cease.

8. Each participant whose currency
is distributed to other participants
under this Schedule guarantees
the unresfricted use of such
currency åt all times for the pur -

skilda dragningsrätter, som mottagits
som provisioner till belopp, som
erfordras för administrativa utgifter,
skola icke användas för betalning
av ränta utan skola överföras
till fonden och skola inlösas först
och med de valutor, som fonden använder
för att täcka sina utgifter.

6. Så länge en deltagare brister i
fullgörandet av betalning, som erfordras
enligt punkterna 1 eller 5
ovan, skola inga belopp betalas till
deltagaren enligt punkterna 2 eller
5 ovan.

7. Därest, efter verkställandet av
de sill lliga betalningarna till deltagare
alla deltagare, som icke brustit
i sin betalningsskyldighet, icke inneha
särskilda dragningsrätter i samma
förhållande till sina kumulativa
nettotilldelningar, skola de deltagare,
som inneha en lägre andel, från
de deltagare, som inneha en större
andel, köpa sådana belopp enligt
arrangemang som fonden träffar" i
syfte att uppnå lika förhållande
för deras innehav av särskilda
dragningsrätter. Varje deltagare,
som brustit i sin betalningsskyldighet,
skall till fonden erlägga sin
egen valuta till belopp motsvarande
det felande beloppet. Fonden skall
fördela denna valuta och kvarstående
fordringar bland deltagare i
förhållande till det belopp särskilda
dragningsrätter, som innehas av envar
av dem, och dessa särskilda
dragningsrätter skola annulleras.
Fonden skall därefter avsluta det
särskilda dragningskontots böcker,
och fondens samtliga skyldigheter
på grund av tilldelningarna av särskilda
dragningsrätter och administrationen
av det särskilda dragningskontot
skola upphöra.

8. Varje deltagare, vars valuta fördelas
till andra deltagare enligt denna
bilaga, garanterar obehindrat utnyttjande
av sådan valuta vid varje
tidpunkt för köp av varor eller för

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

(Föreslagen lydelse)

chase of goods or for payments of
sums due to it or to persons in its
territories. Each participant so
obligated agrees to compensate other
participants for any loss resulting
from the difference between the
value åt which the Fund distributed
its currency under this Schedule
and the value realized by such participants
on disposal of its currency.

betalningar av belopp, som tillkommer
deltagaren eller personer inom
dennes territorium. Varje sålunda
förpliktad deltagare åtager sig att
ersätta andra deltagare för förlust,
som härrör från skillnaden mellan
det värde till vilket fonden fördelade
deltagarens valuta enligt denna bilaga,
och det värde, som sådana
andra deltagare erhållit vid utnyttjande
av deltagarens valuta.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

Bilaga 2

Till KONUNGEN

Internationella Valutafonden har, på sätt som föreskrives i Artikel XVII
i valutafondens stadga, begärt besked om Sverige i egenskap av fondmedlem
accepterar de ändringar i och tillägg till stadgans artiklar och bilagor

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

som föranletts av ett vid årsmötet i Rio år 1967 av valutafondens styrelse
träffat principbeslut rörande särskilda dragningsrätter i fonden av vissa
ändringar i fondens hittillsvarande bestämmelser och praxis. De föreslagna
ändringarna och tilläggen har godtagits av styrelsen. De träder emellertid
i kraft först sedan fonden intygat att de accepterats av 3/5 av fondens medlemmar,
representerande 4/5 av fondens totala röststyrka.

I bilaga 1 till denna skrivelse redovisas nyssnämnda ändringar och tillägg.1
I bilaga 2 ges en detalj kommentar till de ändringar och tillägg, som ej direkt
sammanhänger med de särskilda dragningsrätterna.

Fullmäktige avser att i fortsättningen av denna skrivelse ge en — på
grund av materialets omfång ganska sammanträngd — skildring av bakgrunden
till de föreslagna ändringarna i och tilläggen till valutafondens
stadga, varvid även lämnas en redogörelse för det planerade systemet med
särskilda dragningsrätter. Fullmäktige föreslår vidare, att riksdagens bemyndigande
begäres för svenskt biträde av dessa ändringar och tillägg.
Slutligen föreslår fullmäktige att ett förslag till nödvändig ändring i riksbankslagen
under ställes riksdagen; fullmäktige anmäler vidare, att de avser
att återkomma med ytterligare förslag till lagändringar, som aktualiseras
i detta sammanhang.

I. Särskilda dragningsrätter i valutafonden

I riksbankens årsböcker för åren 1963—1967 har mera utförligt än som
här kan ske skildrats det utrednings- och förhandlingsarbete rörande internationell
likviditet som pågått de senaste åren inom 10-ländergruppen och
inom valutafondens direktion.

De ministrar och centralbankschefer som företräder 10-ländergruppens
medlemmar uppdrog genom beslut den 2 oktober 1963 åt sina ställföreträdare
att söka analysera utsikterna för det internationella betalningssystemets
funktionsduglighet under den framtid som kunde överblickas och att söka
bedöma det sannolika framtida behovet av internationell likviditet. Som
förutsättning för undersökningsarbetet skulle bl. a. gälla oförändrat guldpris,
fasta växelkurser och ett »klimat av prisstabilitet».

Ställföreträdarna framlade en interimsrapport i juli 1964. Där redovisades
bl. a., att en undergrupp fått i uppdrag att studera vissa former för reservskapande;
dess »Report of the Study Group on the Creation of Reserve
Assets» publicerades i augusti 1965.

Nästa steg blev ett uppdrag från 10-ländergruppens ministrar och centralbankschefer,
genom beslut den 28 september 1965, till ställföreträdarna att
återuppta och intensifiera tidigare diskussioner samt därvid söka fastställa,
på vilken grundval en överenskommelse kunde uppnås rörande förbättringar
i det internationella betalningssystemet. Däri kunde ingå anordningar
för framtida skapande av reservtillgångar, om och när så behövdes. Bakgrunden
var ett av flertalet ministrar och centralbankschefer presumerat
behov av beredskapsplanering för att tillfredsställa världens framtida reservbehov.
De hade noterat Förenta Staternas avsikt att upprätthålla balans
i sina utrikesbetalningar, medan under ett flertal år tidigare de största reservtillskotten
åstadkommits genom dollartillflöde på grund av amerikanska
betalningsunder skott.

Nämnda uppdrag resulterade i en rapport den 7 juli 1966 som förelädes
10-ländergruppens ministrar och centralbankschefer vid ett möte i Haag

1 Denna har som bilaga 1 fogats till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1968

den 25 och 26 juli 1966. I rapporten behandlades dels möjligheter till förbättring
av det existerande betalningssystemet, dels även utsikterna för
planmässigt skapande av reserver. Vid mötet konstaterades att en sådan åtgärd
borde baseras på en kollektiv bedömning av världens reservbehov men
däremot ej förknippas med finansiering av enskilda länders betalningsunderskott.
Tanken på en beredskapsplan accepterades. För att den skulle få
sättas i kraft borde bl. a. krävas, att bättre betalnings]ämvikt uppnåtts, varvid
säkerligen främst åsyftades förhållandena i reservvalutaländerna. Fördelning
av de skapade reserverna borde ske på grundval av valutafondens
kvoter eller liknande objektiva kriterier. Åt ställföreträdarna uppdrogs att
fortsätta studiet av hittills olösta frågor, men ministrar och centralbankschefer
rekommenderade denna gång även gemensamma möten mellan ställföreträdarna
och direktionen i valutafonden. Den franska delegationen anmälde,
att den ej delade uppfattningen att en beredskapsplan behövdes och
därför ej heller anslöt sig till tanken på gemensamma möten.

Ställföreträdarnas arbete hade tidigare skett i nära samarbete med representanter
för fondens verkställande direktör, liksom även med företrädare
för Internationella regleringsbanken i Basel och för OECD.

Samarbetet med valutafonden fick efter Haag-mötet fastare form genom
de gemensamma mötena mellan ställföreträdarna och valutafondens direktion.
Arbetet resulterade i ett principförslag till anordning baserat på särskilda
dragningsrätter i fonden (Outline of a Facility Based on Special
Drawing Rights in the Fund). Principförslaget antogs som nämnts vid fondens
årsmöte i Rio i slutet av september 1967.

Fonddirektionen fick därvid i uppdrag att framlägga förslag till de ändringar
i bl. a. fondstadgan som föranleddes av ett genomförande av principförslaget.
Ett antal viktiga utestående frågor visade sig emellertid erfordra
ytterligare överläggningar mellan företrädare för de viktigaste industriländerna.
Vid ett möte i Stockholm den 29—30 mars 1968 mellan 10-ländergruppens
ministrar och centralbankschefer uppnåddes en kompromiss. Den
franska delegationen kunde dock ej ansluta sig till delar av denna kompromiss.
Den resulterade emellertid i sådana instruktioner till fondens direktörer
att ett slutligt förslag till stadgeändringar kunde framläggas. Detta har
sedan som nämnts antagits av valutafondens styrelse.

Såsom torde framgå redan av denna korta historik har under de senaste
åren en snabb utveckling ägt rum i den internationella bedömningen av
betalningsfrågor. Större delen av 1950-talet och början av 1960-talet hade
medfört kraftigt ökade internationella reserver för de flesta större industriländer.
Guldproduktionen hade visat år från år stigande siffror; inklusive
utbudet av sovjetiskt guld fördubblades tillflödet av guld mellan 1953—1963.
De stora årliga betalningsunderskotten i USA medförde vidare en betydande
omfördelning av världens guldinnehav, samtidigt som omvärldens behållningar
av reservvalutan dollar ökade. Det starka dollarutflödet väckte dock
stigande farhågor och låg bakom oron på guldmarknaden i London under
andra halvåret 1960, vilket ledde till ökat samarbete mellan vissa centralbanker
i den s. k. guldpoolen.

Det stod emellertid klart, att efterfrågan på guld utanför den monetära
sektorn hade en tendens att öka år från år för olika ändamål och att det
fanns ganska snäya gränser för de större industriländernas villighet att
acceptera även dollarn som reservvaluta. De traditionella källorna för reservskapande
såg därför ut att sina, även om man alltmer började betrakta

6 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 150

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1968

också tillgodohavanden i valutafonden som reserver. Reserverna i de större
industriländerna utanför de två reservvalutaländerna betraktades emellertid
av flertalet av dem som tillfredsställande. Man hänvisade även ofta till de
ökade möjligheterna att anlita olika former av internationell kredit, bl. a.
genom valutafonden, när det gällde att vinna tid för att övervinna temporära
betalningsbalanssvårigheter.

Under utredningsarbetets fortgång blev det emellertid alltmer erkänt, att
det under normala förhållanden behövs en ökning i internationell likviditet
i industriländerna, trots att de sammanlagda beloppen av sådan likviditet i
dessa länder är avsevärda. De flesta industriländer önskar över en flerårsperiod
se en stigande trend i sina internationella reserver. På alltfler håll
har vidare den uppfattningen gjort sig gällande att de internationella reservernas
storlek ej bör vara ett resultat av guldproduktionens och guldefterfrågans
årliga växlingar eller en följd av betalningsunderskott i reservvalutaländer
utan bör framkomma som ett resultat av internationell samverkan.

Under den behandlade utredningsperioden har uppfattningarna dock brutit
sig, ej sällan med skärpa, mellan dem som velat få till stånd en ny reservtillgång
och företrädarna för en kreditlinje. Tanken att skapa en reservtillgång,
en »kontoenhet», genom insatser endast av de större industriländerna
förkastades av politiska skäl trots de större svårigheter som kunde antas
förenade med skapande av en reservtillgång med deltagande av i princip alla
fondmedlemmar. Den »facilitet» genom särskilda dragningsrätter i valutafonden,
som man slutligen enats om att skapa, skiljer sig visserligen ganska
avsevärt från vad man från vissa länders sida velat åstadkomma. Redan
namnet är en kompromiss; man hade i försökan att uppnå en samförståndslösning
avstått från att genom nomenklaturen klart slå fast, om man skapat
en reservtillgång eller ytterligare en form av kredit. Det gjordes nämligen
gällande att namnfrågan ej hade större betydelse. Användningen av den nya
»faciliteten» har vidare kringskurits genom en rad bestämmelser.

Det får dock anses stå klart att vad man till slut enade sig om att söka
skapa är en reservtillgång och ej en ny form av kredit i någon av de betydelser,
vari detta ord vanligen användes. Av 10-gruppens länder torde numera
endast ett i de särskilda dragningsrätterna vilja se en kreditform. I
motsats till en kredit utsläckes ej en särskild dragningsrätt genom att den
återbetalas. Det finnes överhuvud ingen institution till vilken en återbetalning
skulle kunna ske (utom vid likvidation av systemet). Vad som i viss
utsträckning förutsättes skola äga rum är, att ett tillgodohavande i särskilda
dragningsrätter skall byggas upp igen, om det förbrukats.

Genom de i förslaget till stadgeändringar intagna tilläggsartiklarna till
fondstadgan, Artiklarna XXI—XXXII samt de nya bilagorna F—I, tillföres
sålunda valutafonden en funktion helt skiljaktig från den som ursprungligen
avsetts nämligen alt tillhandahålla deltagande länder en supplementär
reservtillgång jämsides med de traditionella komponenterna i de monetära
reserverna, guld och utländsk valuta. Upprättandet av det nya systemet och
därmed skapandet av den nya reservtillgången — de särskilda dragningsrätterna
— har sålunda icke ansetts nödvändiggöra att en separat juridisk
person tillkommer. Dock har genom stadgeändringarna tillgodosetts att de
båda funktionerna för valutafonden särskiljes. Sålunda upprättas ett särskilt
konto i fonden (»Special Drawing Account») över vilket transaktioner

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

i de särskilda dragningsrätterna avvecklas. Som konsekvens härav öppnas
ett nytt konto för fondens traditionella verksamhet, det allmänna kontot
(»General Account»),

De särskilda dragningsrätterna skapas genom beslut av valutafonden och
tilldelas deltagande länder utan reell motprestation, dvs. insats i exempelvis
egen valuta är icke förutsedd. Då tillgången på internationell likviditet i dess
traditionella former, guld och valutor, är påverkad av olika limiterande faktorer,
innebär systemet med de särskilda dragningsrätterna en väsentlig
innovation i det att möjlighet tillkommit att i princip i obegränsad omfattning
skapa internationell likviditet. Av denna anledning är det naturligt,
att varje skapande av särskilda dragningsrätter inom systemets ram blivit
omgärdat med regler syftande till att förhindra ett excessivt utnyttjande av
den nya faciliteten.

Den grundläggande principen vid fastställandet av skapandet och därmed
tilldelningarnas storlek skall enligt textförslaget vara att tillgodose det
långsiktiga globala behovet av reserver inom ramen för valutafondens allmänna
målsättning i fråga om ekonomisk växt och stabila valutaförhållanden.
Reservskapandet skall sålunda icke syfta till finansiering av uppkommande
betalningsbalansunderskott i deltagande land. Det första beslutet om
tilldelning av dragningsrätter vilar vidare på särskilda förutsättningar, bl. a.
att en bättre betalnings jämvikt än för närvarande uppnåtts. Härmed åsyftas
i praktiken situationen i reservvalutaländerna, framförallt USA.

Den normala proceduren vid beslut om skapande och tilldelning av dragningsrätter
eller i förekommande fall annullering av redan skapade belopp
inledes i princip vart femte år. Enligt reglerna skall fondens verkställande
direktör företa konsultationer med representanter för deltagande länder och
på grundval härav framlägga förslag till fondens direktion för godkännande.
Om sådant godkännande erhålles, går frågan vidare till styrelsen, som
äger rätt besluta om tilldelning med 85 % majoritet av den totala röststyrkan.
Den beslutade tilldelningen skall sedan enligt reglerna fördelas på deltagande
länder efter storleken av deras kvoter i valutafonden. Sverige erhåller
därvid en andel motsvarande ca 1 % av totalbeloppet. Själva tilldelningen
av dragningsrätter till deltagande länder sker sedan successivt genom
årliga krediteringar på det särskilda dragningskontot.

Det bör tilläggas, att deltagande land som genom sin representant i styrelsen
röstat mot ett beslut enligt ovan om skapande av särskilda dragningsrätter
kan ställa sig utanför detsamma och därav följande skyldigheter, s. k.
»opting out».

Valutafonden håller icke valutor för inlösen av de särskilda dragningsrätterna
utan denna inlösen sker hos ett deltagande land på begäran av annat
deltagande land. Grundtanken är att dragningsrätterna skall flyta från
länder som bär behov av konvertibel valuta exempelvis föi stöd av den egna
valutan på valutamarknaden till länder, som har tillräckligt stark betalningsposition
för att kunna ställa konvertibel valuta till förfogande. De särskilda
dragningsrätterna kan sålunda i likhet med guld icke användas för
direkt intervention på valutamarknaden.

Tekniskt sett skulle en transaktion i särskilda dragningsrätter normalt
gå till på följande sätt. Nästan genomgående torde det bli deltagarländernas
centralbanker som svarar för transaktionerna. Centralbank som önskar utnyttja
tilldelade särskilda dragningsrätter vänder sig till annan centralbank
med begäran om inlösen i konvertibel valuta. Normalt torde U. S. dollars härvid
bli den efterfrågade valutan. Kontakten mellan de båda centralbankerna

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 ar 1968

kommer av skäl som närmare utvecklas nedan att tills vidare i mycket högrad
ske genom fondens förmedling. Under alla förhållanden är båda centralbankerna
skyldiga notifiera fonden om transaktioner i syfte att fonden
skall kunna bokföra dem på det särskilda dragningskontot. Centralbank som
utnyttjar tilldelad dragningsrätt debiteras sålunda på det särskilda dragningskontot,
varigenom dess innehav av reservtillgången minskar, medan
land som ställer konvertibel valuta till förfogande krediteras på kontot, dvs.
okar sitt disponibla innehav av reservtillgången utöver tilldelat belopp.

Skyldigheten att inlösa särskilda dragningsrätter i konvertibel valuta utgör
den centrala bestämmelsen i systemet på vilken den nya facilitetens
ställning som effektiv reservtillgång i första hand vilar. Deltagande länders
skyldigheter att inlösa dragningsrätter har i systemet fastställts till belopp,
som under alla förhållanden skall säkerställa systemets likviditet. Enligt
i eglerna har deltagande land skyldighet att inlösa dragningsrätter tills landets
behållning av särskilda dragningsrätter uppgår till tre gånger den kumulativa
nettotilldelningen, dvs. till ett belopp motsvarande dubbla kumulativa
nettotilldelningen. I Sveriges fall skulle denna skyldighet vid skapande
av totalt •$ 2 miljarder i dragningsrätter per år uppgå till cirka 40 miljoner
dollar årligen. En reservtillgångs värde bestämmes även av andra faktorer
an dess inlösbarhet. Regler för förräntning och värdebeständighet måste anses
vara viktiga attribut. Enligt de föreslagna bestämmelserna erhåller medlemsland
ränta på sin behållning av särskilda dragningsrätter men är samtidigt
skyldigt betala provision på kumulativ nettotilldelning av särskilda
dragningsrätter. Då räntesatsen och provisionssatsen är lika höga innebär
i egeln ad ränta erhalles, da medlemsland ackumulerat dragningsrätter utöver
nettotilldelning, medan provision får erläggas, då medlemsland netto
utnyttjat tilldelade dragningsrätter. Den gemensamma satsen för ränta och
provision äi fastställd till 1 1/2 % men den kan höjas eller sänkas inom
vissa gränser, normalt 1—2 %. Vad slutligen gäller reglerna för åstadkommande
av värdebeständighet innebär dessa, att de särskilda dragningsrätternas
värde uttryckes i en fastställd kvantitet guld — det är sålunda fråga om
en effektiv guldklausul.

Användandet av dragningsrätterna bär inskränkts genom olika regler.

Den första inskränkningen innebär, att tilldelade dragningsrätter kan utnyttjas
framförallt vid betalningsbalansbehov. Användning endast i syfte
att förändra sammansättningen av ett deltagarlands reserver skall icke ske;
sålunda kan ett land ej minska disponibelt belopp i dragningsrätter och öka
sina reserver i konvertibel valuta, om dragningsrätter i ett visst läge skulle
anses som eu mindre värdefull reservtillgång än konvertibel valuta. Undantag
från principen om betalningsbalansbehov kan medgivas för ett fåtal
transaktioner bl. a. för att underlätta för annat medlemsland att rekonstituera
(se nedan) sitt innehav av dragningsrätter eller för att utjämna två
deltagarländers betalningsläge i systemet.

Den andra väsentliga regeln berörande de särskilda dragningsrätternas
användning är att en transaktion normalt icke kan avvecklas mellan två
centralbanker utan fondens medverkan, s. k. designering. Endast i några få
angivna fall erfordras icke fondens medverkan. Ett fall avser reservvalutaland,
som under vissa förutsättningar kan överenskomma med land som
håller dess valuta att inlösa sådan valutabehållning mot särskilda dragningsrätter.
I övrigt kan transaktioner utan designering bl. a. medgivas för
att underlätta annat medlemslands rekonstituering av tidigare utnyttjande
eller för utjämnande av två deltagarländers betalningsläge i systemet. Den -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

na designering från fondens sida syftar till att uppnå en harmonisering mellan
överskott sländers innehav av särskilda dragningsrätter och övriga komponenter
i deras reserver.

Slutligen gäller att utnyttjande av dragningsrätter skall bli föremål för
viss rekonstituering. Deltagande lands nettoanvändning av tilldelade dragningsrätter
får sålunda över en femårsperiod i genomsnitt ej överstiga 70 %.
Grundtanken bakom denna regel är att undvika att deltagande land enbart
utnyttjar sin tilldelning och därefter icke företar några ytterligare transaktioner
i särskilda dragningsrätter.

Rekonstitueringsbestämmelsen och regeln ovan om designering gäller i
första hand för den första basperioden om normalt 5 år. Om överenskommelse
icke kan nås om mera flexibla regler för en ny period kommer dock
dessa regler att gälla även i fortsättningen.

Som framgår ovan kan endast fondmedlemmar tilldelas särskilda dragningsrätter.
En vidare krets är dock förutsedd, när det gäller rätten att inneha
och göra transaktioner i särskilda dragningsrätter. Fondens allmänna
konto kan enligt vissa regler mottaga och disponera särskilda dragningsrätter.
Vidare kan i systemet icke deltagande fondmedlemmar samt länder
utanför fonden genom beslut i fonden med 85 % majoritet medgivas att på
särskilda villkor deltaga i transaktioner med särskilda dragningsrätter.
Samma regel gäller för institutioner, vilka fyller centralbanksfunktioner för
mer än en medlem. Däremot kan institutioner som världsbanken och IDA
icke inneha eller deltaga i transaktioner med särskilda dragningsrätter.

Ovanstående framställning torde i stora drag klargöra hur systemet med
särskilda dragningsrätter är avsett att fungera. I fortsättningen lämnas en
kort redogörelse för vissa administrativa regler i systemet samt för bestämmelserna
om åtgärder vid bristande fullgörande av skyldigheter under avtalet
och om utträde och likvidation.

Liksom när det gäller valutafondens traditionella verksamhet avses fondens
direktion handha de löpande ärendena. De frågor som förbehållits fondens
styrelse är rätten att

a) medge och föreskriva villkoren för icke-deltagare i arrangemanget för
särskilda dragningsrätter att mottaga och använda särskilda dragningsrätter
i transaktioner med deltagare (Art. XXIII § 3);

b) fatta beslut om tilldelning eller annullering av särskilda dragningsrätten
och fastställa beloppet för tilldelningen eller annulleringen (Art. XXIV
§ 2 a), b) och c) samt § 3);

c) medge användning av särskilda dragningsrätter direkt mellan deltagare
i andra transaktioner är dem som anges i stadgan (Art. XXV § 2 b)
näst sista meningen);

d) fastställa, ändra eller avskaffa rekonstitueringsreglerna (Art. XXV

§ 6b));

e) likvidera arrangemanget för särskilda dragningsrätter (Art. XXXI a)).

Vid röstning i styrelsen i frågor som enbart avser det särskilda dragnings kontot

räknas endast rösterna för de styrelsemedlemmar som representerar
i systemet deltagande länder. En motsvarande regel gäller för röstning i direktionen.

Reglerna om åtgärder vid bristande fullgörande av skyldigheter under
avtalet innebär följande. Därest deltagande land icke uppfyller den centrala
förpliktelsen att ställa konvertibel valuta till förfogande mot dragningsrätter
kan landets rätt att utnyttja tilldelade särskilda dragningsrätter upphä -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

vas. Om deltagande land bryter mot annan förpliktelse rörande de särskilda
dragningsrätterna, kan fonden endast upphäva landets rätt att utnyttja
dragningsrätter som i framtiden tilldelas.

Medlemsland kan när som helst avsluta sitt deltagande i systemet med
särskilda dragningsrätter. Utträdet gäller från och med tidpunkt, då fonden
notifieras. Reglering av utestående finansiella förpliktelser skall, då
fonden är fordringsägare, ske inom 3 år och då medlemsland är fordringsägare
inom 5 år, såvida icke annan överenskommelse träffas mellan parterna.

Beslut om likvidation av systemet skall som ovan nämnts fattas av styrelsen.
Den primära uppgiften vid en sådan likvidation blir att på ett skäligt
sätt mellan deltagande länder fördela bördan på grund av betalningsförsummelse
från någon eller några parters sida. Reglerna innebär i princip att
denna börda fördelas på alla deltagarländer på grundval av deras kumulativa
nettotilldelningar av särskilda dragningsrätter.

Det bör observeras att de särskilda dragningsrätterna under de första fem
ä tio åren sedan de satts i kraft framförallt torde spela en roll som psykologisk
faktor. Ett särskilt majoritetsbeslut av fondens styrelse fordras för
att aktuell tilldelning av särskilda dragningsrätter skall ske. Storleken av
en sådan tilldelning är ej närmare diskuterad men om man antar att redan
under den första femårsperioden ett så stort belopp som $ 2 miljarder skulle
fördelas per år, skulle detta innebära att Sverige under femårsperioden tilldelades
omkring (5 X 20 =) $ 100 miljoner, dvs. 1/10 eller mindre av Sveriges
nuvarande reservtillgångar. Sedan systemet varit i funktion under 10 å
15 år kan den nya tillgången däremot väntas få en avsevärd tyngd i ländernas
monetära reserver. Det framstår väl därför som sannolikt att systemet
med hänsyn till den relativa vikt det så småningom får kan behöva överses
mera grundligt. En del inskränkande bestämmelser kanske då kan framstå
som obehövliga. Det hade varit önskvärt om det nya arrangemanget hade erbjudit
större möjligheter än som för närvarande förutses att smidigt anpassa
sig både till utvecklingen och till den väntade större tyngden hos arrangemanget.
Försök att uppnå sådan större flexibilitet strandade emellertid på
motstånd från vissa länders sida under Stockholms-mötet. Förslag om mera
betydelsefulla förändringar, som visar sig behövliga eller önskvärda, får nu
behandlas enligt bestämmelserna i Artikel XVII i fondstadgan.

II. Ändringar i valutafondens stadga, ej direkt sammanhängande med de särskilda
dragningsrätterna

Det under utredningsarbetet mest diskuterade ändringsförslaget har gällt
stadgans regler rörande kvotändringar (Art. III). Det har hittills varit förutsett,
att vart femte år skulle övervägas, om medlemsländernas kvoter
skulle höjas. En sådan allmän kvothöjning måste godkännas av länder, representerande
80 % av fondens totala röststyrka. Efter den föreslagna stadgeändringen
skulle 85 % majoritet gälla. Gemensamma marknadens länder
förfogar tillsammans över omkring 16,5 % av röststyrkan. Det har ej utsagts
och såvitt bekant ej heller närmare diskuterats om kvothöjningar bör bli
mera sällsynta eller avse mindre belopp under det nya systemet. Prövning
av kvoterna skall dock ske senast vart femte år.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1968

De föreslagna ändringarna framgår i övrigt av bilaga l1 och kommenteras
i bilaga 2. Som allmänt omdöme kan väl sägas, att de ej är av mera genomgripande
natur.

III. Anpassningsprocessen vid betalningsbalanssvårigheter

Redan vid behandlingen i augusti 1964 av ställföreträdarnas interimsrapport
från juli månad samma år hade ministrarna och centralbankscheferna
uttalat önskemål om att arbetsgrupp nummer 3 i OECD skulle studera frågan
om vilka åtgärder och instrument som är bäst ägnade att förhindra
uppkomsten av omfattande och långvariga betalningsbalansrubbningar. Arbetsgruppen
tilldelades av organisationen detta uppdrag och som ett resultat
publicerades i augusti 1966 en rapport, »The Balance of Payments Adjustment
Process».

Såsom ställföreträdarna framhöll i sin förenämnda rapport den 7 juli
1966 skulle det vara omöjligt och olämpligt att helt eliminera betalningsbalansrubbningar.
Reservrörelser kan utjämna effekter på grund av skillnader
i ekonomisk utveckling i olika länder som är ofrånkomliga och ofta
även önskvärda. Betalningsbalansrubbningarna i de två reservvalutaländerna
har emellertid visat sig mycket svåra att bemästra. De har varit det
främsta objektet för den »multilateral surveillance», den övervakning som
ägt rum genom ovannämnda arbetsgrupp nummer 3 sedan 1961 och som
sedan 1964 kan baseras på aktuell och fyllig statistik över valutareservernas
förändringar hos de större industriländerna. Dessa uppgifter lämnas förtroligt
till Internationella regleringsbanken i Basel, som svarar för den statistiska
bearbetningen. Det bör i detta sammanhang också framhållas att
valutafonden bl. a. genom i regel årliga konsultationer med medlemsländerna
söker hålla sig förtrogen med betalningsutvecklingen i länderna.

Det torde emellertid få anses som ett faktum att för vissa länder i kontinentaleuropa
minnet av destruktiva inflationsperioder påverkar deras
prioritering av de olika målen för den ekonomiska politiken på ett sätt som
ej alltid sammanfaller med prioriteringen i reservvalutaländer eller andra
länder. Ehuru arbetsgrupp nummer 3 i ovannämnda värdefulla rapport sökte
behandla förhållandena i både överskotts- och underskottsländer måste
väl konstateras att någon mera definitiv lösning för anpassningsprocessen
mellan olika industriländer ännu ej föreligger. Det alltmer intensifierade
samarbetet mellan framförallt industriländer måste dock anses innebära
och medföra betydande framsteg. För smärre industriländer är tvånget att
om möjligt upprätthålla eller åtminstone utan alltför stort dröjsmål återupprätta
sin utrikesbalans utan tvivel kategoriskt. IV.

IV. Guld

Även om 1 O-länder gruppens ministrar och centralbankschefer redan i sitt
utredningsuppdrag i oktober 1963 till ställföreträdarna som en av förutsättningarna
för utredningen uppställde antagandet om ett oförändrat guldpris
av $ 35 per uns finguld, har detta givetvis ej hindrat att i andra fora
en livlig diskussion rörande guldpriset ägt rum. På ministrarnas och centralbankschefernas
efterföljande möten har dock fortsatt diskussion om
guldpriset avvisats; endast den franska delegationen har yrkat på sådan
diskussion.

1 Denna har som bilaga 1 fogats till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

i den allmänna debatten rörande guldpriset, med uttalanden bl. a. i centralbanksrapporter
och från enskilda företrädare för centralbanker, i inlägg
från ministrar och andra företrädare för medlemsländer vid valutafondens
årsmöten, från nationalekonomer in. fl. har en mångfald argument
framförts för och emot en guldprishöj ning som ett sätt att åstadkomma
ökad internationell likviditet. En del inlägg är självfallet starkt intressebetonade,
särskilt från dem som mer eller mindre direkt företräder guldproducenterna.
Centralbankerna i flertalet större kontinentaleuropeiska industriländer
har dock, trots i regel betydande guldinnehav, klart betonat
de nackdelar som skulle vara förbundna med en avsevärd höjning av det
monetära guldpriset. Bestämmande för detta guldpris är emellertid Förenta
Staternas beredvillighet att köpa guld från och sälja guld till monetära institutioner
i andra länder till ett fast pris som man förklarat sig ei önska
ändra.

Bland mångfalden argument mot en prishöjning för monetärt guld är det
framförallt två som brukar betecknas som de viktigaste. Dels skulle en sådan
guldprishöjning vara ett ytterst arbiträrt och ojämnt verkande sätt att
öka internationell likviditet. Eftersom likviditeten skulle ökas i förhållande
till existerande guldbehållningar, skulle den ökade likviditeten tillfalla dem
som genomsnittligt sett minst behövde den. Dels skulle en sådan guldprishöjning
behöva vara mycket kraftig för att ej leda till antaganden om att
den skulle upprepas inom få år. Man talar i allmänhet om en fördubbling
av guldpriset. Eftersom monetärt guld i västvärlden för närvarande kan antas
belöpa sig till omkring $ 40 miljarder, representerande mer än hälften
av de totala monetära reserverna i västvärlden, skulle en fördubbling av
guldpriset leda till en våldsam ökning av världslikviditeten, medan allt
större enighet synes råda om att vad man verkligen behöver för att minska
risker för återfall i protektionism och restriktiva betalningsbestämmelser
men undvika risker för betydande inflationsverkningar är en måttlig men
stadig, årlig ökning av den internationella likviditeten. Fullmäktige finner
för sin del dessa skäl mot en höjning av priset på monetärt guld övertygande.
Enligt fullmäktiges mening bör eu sådan väg för att skapa ökad likviditet
i världen ej beträdas.

Särskilt från akademiskt håll har talats om en liten men årlig ökning i
det monetära guldpriset, säg 2 % per år, som en möjlighet som man förordat.
Någon mera allmän uppslutning kring en sådan tanke synes dock ej
komma till stånd; uppslaget att ha en internationell värdemätare där måttstocken
varje år ändras har bl. a. alltför stora praktiska nackdelar.

Vid ett möte i Washington den 16—17 mars 1968 mellan centralbankscheferna
i de länder som då aktivt deltog i den s. k. guldpoolen, beslöts att upplösa
denna. Monetärt guld borde fortsättningsvis endast användas mellan monetära
myndigheter. Mötesdeltagarna uttalade vidare att eftersom det befintliga
beloppet av monetärt guld var tillräckligt med hänsyn till det i utsikt
ställda införandet av särskilda dragningsrätter, de ej längre ansåg det nödvändigt
att köpa guld från (den fria) marknaden. Taget efter ordalagen
skulle detta uttalande kunna innebära att ej heller nyproducerat guld till
någon del skulle tillåtas öka monetärt guldinnehav åtminstone i flertalet
större industriländer. Även om uttalandet till denna del torde få anses influerat
av hänsyn till temporära förhållanden på den fria guldmarknaden
innebär uttalandet ett starkt stöd för strävandena att supplera monetärt
guld med de särskilda dragningsrätterna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

V. Fasta växelkurser

Behovet av internationell likviditet påverkas givetvis av växelkurssystemet.
Vid fullt rörliga växelkurser intervenerar ej centralbankerna på valutamarknaderna
och önskan att hålla betydande monetära reserver blir därför
svagare. En mellanform mellan fasta och rörliga växelkurser skulle vara att
ha fasta paritetslägen mellan valutorna men låta kurserna fluktuera omkring
dessa paritetslägen inom betydligt vidare marginaler än de nuvarande.
De nuvarande yttergränserna för fluktuationer gentemot dollarn ligger
enligt valutafondens stadga 1 % på ömse sidor om paritetsläget. Om vidare
marginaler infördes skulle ett syfte därmed vara att tillåta prisfluktuationer
i kursnoteringen att fånga upp och motverka jämviktsstörande betalningar.
Även under ett sådant system skulle därför behovet av centralbanksintervention
och därmed behovet av monetära reserver minska.

Systemet med rörliga växelkurser eller åtminstone vidare marginaler har
åtskilliga förespråkare bland nationalekonomer. Det är svårare att finna
monetära myndigheter som förordar ett sådant system. Kursfluktuationer
motverkar den ökande internationella arbetsdelningen och ekonomiska integrationen.
Tvånget att genom lämplig avvägning av finanspolitik och monetär
politik upprätthålla yttre balans vid möjligast fasta priser skulle
minska, om växelkurserna ej vore fasta. Terminsmarknaderna i valutor, som
vid rörliga växelkurser skulle få starkt ökad betydelse, tenderar att fungera
på tillfredsställande sätt endast under lugna förhållanden, medan de vid påfrestningar
lätt blir ensidigt belastade. Det har också framhållits att ett
arrangemang med vidgade kursmarginaler kan utgöra ett hot mot reservvalutasystemet.
Om reservvalutornas värde kan avsevärt fluktuera mot guld
och andra viktigare valutor kan önskan all hålla reservvalutor starkt påverkas.

Ytterligare en variant av rörligare växelkurser har diskuterats; den skulle
kunna tillämpas ensam eller i kombination med vidare marginaler. Enligt
denna variant skulle länder som under längre tid förlorar reserver få sin
valutas kursvärde sänkt periodvis i små steg, medan överskottsländer skulle
kunna få sin valutas kursvärde höjt med regelbundna mellanrum med ett
par tre procent varje gång. Systemet sägs åtminstone kunna tillämpas mellan
olika ekonomiska områden, medan däremot en gemensam marknad får
antas ha en alltför koordinerad ekonomisk politik för att lämpligen kunna
låta medlemsländernas valutor variera inbördes i större utsträckning.

Det kan naturligtvis ej uteslutas att något ur världshandelns synpunkt
viktigt land ställs inför valet av en devalvering eller övergång till rörligare
växelkurser, liksom det ej heller kan anses otänkbart, vare sig att en guldprishöjning
framtvingas eller att guldet demonetiseras. Enligt fullmäktiges
bedömande framstår det emellertid som övervägande sannolikt att vi även
i fortsättningen kommer att arbeta med nuvarande fasta pris på monetärt
guld. En ändring i nuvarande form av fasta växelkurser skulle erfordra åtskilligt
internationellt utredningsarbete och troligen långvariga och besvärliga
förhandlingar, såvida ändringen avsågs komma till stånd genom internationellt
samarbete. Det synes vara alltför tidigt att hålla en sådan ändring
för sannolik, innan något lands monetära myndigheter ens ifrågasatt ändringen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1968

VI. Fullmäktiges förslag

Systemet med särskilda dragningsrätter, byggt på separat kontoföring i
valutafonden och med egen förvaltning, har väl bedömts något olika i de
större industriländerna. Det står dock klart att det erbjuder eu möjlighet
för planenligt nyskapande av internationell likviditet och därigenom representerar
en nyhet inom det internationella betalningssystemet som kan komma
att få avgörande betydelse. Även i ett annat betydelsefullt hänseende
skiljer sig systemet med särskilda dragningsrätter från andra former av
monetära reserver: medan dessa av de flesta länder måste förvärvas genom
överskott i betalningsbalansen och därför genom sitt tillflöde påverkar den
inhemska betalningsmedelsför sörj ningen (såvida kompenserande åtgärder
ej vidtas av den monetära myndigheten), kan den internationella likviditeten
ökas genom tilldelning av särskilda dragningsrätter utan att det interna
läget i ett land direkt påverkas. Nyskapade reserver ger en möjlighet för
deltagarländer att ackumulera reserver utan att detta går ut över andra
länders reserver. Nyskapandet leder sålunda till att konkurrensen om existerande
reserver avtar. Därigenom minskar man risken för att länderna vidtager
försvarsåtgärder genom räntehöjningar och direkta hinder mot kapitalöverföringar
och löpande transaktioner. Det synes icke nu möjligt bedöma
vilken omfattning skapandet av särskilda dragningsrätter kan få. På längre
sikt är emellertid riskerna med en otillräcklig växt i världens totala reserver
påtagliga.

Ett land som deltar i systemet ikläder sig framförallt skyldighet att enligt
fastställda regler acceptera särskilda dragningsrätter mot betalning av
de facto konvertibel valuta upp till två gånger den sammanlagda nettotilldelningen.

Såsom framgår av föregående redogörelse har möjligheterna för monetära
myndigheter att sinsemellan köpa och sälja dragningsrätter utan föregående
samförstånd med valutafonden i det enskilda fallet vid systemets slutliga
utformning blivit starkt begränsade. Vissa utsikter torde emellertid föreligga,
att ökade möjligheter för sådan s. k. direkt överlåtelse kommer att
godtas. Oavsett på vems initiativ överlåtelse sker torde det för systemets
funktionsduglighet vara viktigt, att transaktioner kan genomföras snabbt.

Fullmäktige har utgått från att man på svensk sida så snart ske kan bör
acceptera de ändringar i och tillägg till fondstadgans artiklar och bilagor
varom nu är fråga, eftersom det får anses vara ett klart svenskt intresse,
att systemet kan börja fungera utan avsevärt dröjsmål. Det bör framhållas,
att de föreslagna ändringarna och tilläggen endast kan accepteras i sin helhet.

Enligt riksdagens bemyndigande har riksbanken tillskjutit det svenska
insatskapitalet i valutafonden. Riksbanken fungerar vidare såsom förbindelseorgan
mellan svenska staten och fonden i den omfattning som förutsättes
i fondens stadga. Riksbankslagen har ändrats så att riksbanken kan
bevilja valutafonden kredit; utlånade belopp liksom även den s. k. guldtranchen
av insatskapitalet får utgöra supplementär sedeltäckning.

Med hänsyn till att de särskilda dragningsrätterna är avsedda att utgöra
en del av ett lands monetära reserver, att de i viss utsträckning är utbytbara
mot andra monetära reserver, vilka förvaltas av riksbanken, och att förvaltningen
av denna nya reservtillgång i stort sett får anses kräva samma förmåga
till snabbt handlande som förvaltningen av dessa andra reserver vill
fullmäktige hemställa att Kungl. Maj :t ville hos riksdagen söka inhämta
bemyndigande för riksbanken att äga särskilda dragningsrätter.

Öl

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1968

Bemyndigandet skulle bl. a. innebära att de särskilda dragningsrätter, som
tilldelas Sverige, upptages som tillgång i riksbankens balansräkning. Riksbanken
avser därvid att ordna bokföringen sa att tilldelade särskilda dragningsrätter
ej kommer att påverka storleken av riksbankens årsvinst, dels
för att ej äventyra en av fördelarna med det nya systemet, dels även med
hänsyn till den låt vara osannolika eventualiteten att tilldelade dragningsrätter
annulleras genom att systemet reduceras eller upphör eller att svenskt
utträde sker. Bland riksbankens skyldigheter skulle främst ingå åtagande att
överta dragningsrätter mot betalning i valutor. I kommentarerna från valutafondens
direktion till de nya bestämmelserna framhålles att medlemsland
kan uppfylla åtagandet att överta dragningsrätter mot valutor antingen genom
alt bemyndiga sin centralbank att förvärva och halla särskilda dragningsrätter
utan begränsning, eller till en början begränsa detta bemyndigande
till att gälla t. ex. upp till 50 % av landets kvot, vilket skulle innebära
skyldighet att tillhandahålla valuta mot särskilda dragningsrätter upp till
storleken av landets kvot. Eftersom riksbanken har obegränsad rätt att förvärva
guld och valutor vill fullmäktige föreslå, att ingen begränsning införes
i riksbankens rätt att förvärva den nya form av monetära reserver som dragningsrätter
utgör. Detta innebär bl. a. att riksbanken, om så är möjligt och
visar sig lämpligt, kan komma att överta dragningsrätter i större utsträckning
än banken blir förpliktad att göra. Skulle å andra sidan mot förmodan
utvecklingen bli sådan att en begränsning så långt ske kan i innehavet av
dragningsrätter bör eftersträvas, finns bl. a. möjligheten att avsäga sig deltagande
i tilldelning av särskilda dragningsrätter.

I bilagda förslag till ändring av riksbankslagen (bilaga 3)1 har upptagits
en särskild 15 a § avsedd att ge riksbanken ovanämnda bemyndigande.

Bl. a. då det enligt här referade betraktelsesätt rör sig om förvaltning av
en monetär reserv har fullmäktige ej för avsikt att föreslå att i iksbanken
erhåller garanti mot eventuella förluster förbundna med deltagande i det

nya arrangemanget. ..

Om riksbanken i enlighet med ovanstående förslag bemyndigas aga de
särskilda dragningsrätterna, skulle härav i princip följa, att riksbanken såsom
ägare skulle ha att självständigt avgöra frågor rörande förvaltningen
av Sverige tillkommande särskilda dragningsrätter, medan det — enligt den
i allmänhet gällande arbetsfördelningen beträffande frågor rörande valutafonden
— skulle ankomma på riksbanken såsom förbindelseorgan och regeringen
att pröva övriga frågor rörande förvaltningen av det särskilda dragningskontot.
Ett försök att genomföra en sådan distinktion skulle emellertid
i flera avseenden möta betydande svårigheter. Därtill kommer att mycket
talar för att riksbanken erhåller vidare befogenheter när det gäller systemet
med särskilda dragningsrätter än när det gäller övriga kontakter med
valutafonden. Härför talar ej blott de särskilda kraven på smidighet och
snabbhet i ärenden rörande de särskilda dragningsrätterna utan framförallt
det förhållandet att det är fråga om att förvalta ett system för nyskapande
av reserv tillgångar och därför en uppgift som naturligen synes ligga hos den
instans som'' förvaltar de svenska reservtillgångarna. Om det sålunda skulle
generellt uppdragas åt riksbanken att behandla och ta ställning till frågor
som rör det särskilda dragningskontot, är det självfallet, att riksbanken i
viktiga principfrågor kommer att söka erforderligt samråd. Fullmäktige vill
sålunda föreslå att riksbanken erhåller befogenhet att för svensk del besluta
i sådana frågor som rör det särskilda dragningskontot.

1 Denna har fogats till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1968

Anslutningen till ett system med särskilda dragningsrätter aktualiserar
men andra lagandringar an den ovan föreslagna, t. ex. stadgandet i 10 8
riksbankslagen om supplementär sedeltäckning. För att ej fördröja den
brådskande riksdagshandläggningen av Sveriges anslutning till nämnda
system bär emellertid fullmäktige avstått från att nu framlägga sådana
orslag. Fullmäktige kominer emellertid att återkomma härtill och föreslå
vissa lagandringar.

?f,ed^beroPande av det anförda får fullmäktige hemställa att Kungl Mai -t
matte toresla riksdagen J''

1) att bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna föreslagna ändringar till Internationella
valutafondens stadga, och att vidtaga de åtgärder som erfordras
för Sveriges anslutning till systemet med särskilda dragningsrätter 2)

att bemyndiga Kungl. Maj :t att ansluta Sverige till systemet med sär skilda

dragningsrätter och att vidtaga de åtgärder som erfordras härförsamt
’

att antaga bilagda förslag till ändringar i lagen den 30 inni 1934 (nr
437) for Sveriges riksbank.

Fullmäktige hemställer därjämte

att Kungl. Maj :t måtte uppdraga åt riksbanken att besluta i frågor rörande
det särskilda dragningskontot.

Stockholm den 26 september 1968

Med undersåtlig vördnad
Å Fullmäktiges vägnar:

Kjell-Olof Feldt

Karin Winberg

Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1968

Bilaga

Förslagen om ändringar och tillägg i nuvarande fondregler

Av de föreslagna ändringarna representerar några endast förtydliganden
och preciseringar av redan utvecklad praxis. I andra fall är det fråga om
rena konsekvensändringar med anledning av införandet av de särskilda dragningsrätterna.
I det följande kommenteras i stort sett endast mera substantiella
ändringar i stadgan.

Beslut rörande ändringar i medlemsländernas kvoter i fonden (Artikel
HD

För närvarande erfordras vid kvotändringar en majoritet i styrelsen på
80 % av den totala röststyrkan. Enligt det framlagda ändringsförslaget skall
denna majoritet ökas till 85 % vid kvotökningar som resultat av en allmän
översyn av kvoterna i fonden. Denna majoritet skall också gälla styrelsebeslut
som fastställer villkoren för sådana kvotökningars ikraftträdande, t. ex.
krav på visst minimideltagande från medlemsländers sida.

Samtidigt har en ny regel införts innebärande att 85 % majoritet skall
gälla för beslut att vid sådana kvotökningar inbetala mindre än 25 % av ökningen
i guld. Även beslut att finansiellt mildra verkningarna av medlemsländernas
inbetalning till fonden vid sådana kvotökningar skall kräva 85 %
majoritet. Dessa beslut rörande inbetalningar vid kvotökningar skall hädanefter
fattas av styrelsen och ej av direktionen, som tidigare haft rätt besluta
härom.

De ovan beskrivna skärpningarna i beslutsreglerna för kvotökningar får
ses mot bakgrund av att kvotökningar i viss utsträckning medför en ökning
av den internationella likviditeten och därmed i viss mån är ett alternativ
till skapande av särskilda dragningsrätter för vilket denna höga beslutsmajoritet
kräves.

Enhetliga förändringar i parivärden och bibehållande av guldvärdet av
fondens tillgångar (Artikel IV)

Enhetliga förändringar i parivärden dvs. i praktiken en ändring av guldpriset,
skall hädanefter erfordra 85 % majoritet i styrelsen i stället för enkel
majoritet som hittills gällt. Även denna skärpning av fondreglerna får ses
mot bakgrund av att det även bär kan bli fråga om ett alternativt sätt att öka
den internationella likviditeten.

Beslut att vid enhetliga förändringar i parivärden icke tillämpa regeln om
upprätthållande av fondens tillgångars guldvärde skall likaså i framtiden
kräva 85 % majoritet och skall fattas av styrelsen. F. n. kan sådana beslut
fattas av direktionen med enkel majoritet.

Valutaköp (Artiklarna V och VI)

Enligt ändringsförslaget skall valutaköp inom guldtranchen, som numera
är de facto automatiska, bli automatiska de jure. Även i fortsättningen skall
dock ett behov föreligga för varje köp men detta prövas icke på något sätt i
samband med transaktionen. Fonden har dock vissa sanktionsmöjligheter

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

vid bristande fullgörande av regeln, i sista hand möjlighet att upphäva medlems
rätt att utnyttja fondens resurser.

Fonden ges enligt ändringsförslaget även möjlighet att på guldtränchdragningar
uttaga lägre avgift eller ingen avgift alls, medan hittillsvarande
regler föreskrivit en avgift på lägst 1/2 %.

Genom ett tillägg till stadgan förhindras fonden att inom ramen för dess
traditionella verksamhet dvs. allmänna kontot öppna nya möjligheter för en
ovillkorlig användning av dess resurser. Bakgrunden härtill är att med tillkomsten
av de särskilda dragningsrätterna behov av supplementära reservtillgångar
avses bli tillgodosett genom tilldelning av särskilda dragningsrätter.

Återköpsreglerna (Artiklarna V och XIX samt bilaga B)

Vid den alldeles övervägande delen dragningar på fonden sker återbetalning
i enlighet med villkor som beslutas vid dragningen, normalt förutses en
återbetalningstid på 3 å 5 år. I fondstadgan finnes emellertid särskilda regler
om obligatoriskt återköp, vilka regler kan leda till tidigare återköp än 3 å 5
år för del av eller hel dragning. Ett flertal ändringar föreslås nu i dessa obligatoriska
återköpsregler av vilka följande bör omnämnas.

En skärpning föreslås enligt vilken en medlems skyldighet att återköpa
sin egen valuta från fonden till skillnad mot tidigare måste fullgöras även i
den mån återköpet beräknas falla på dels valutor som fonden betraktar som
oacceptabla på grund av att fondens innehav skulle öka över 75 % av kvoten,
dels på icke-medlemmars konvertibla valutor. Betalning skall härvid ske i
andra konvertibla valutor. Vid de årliga beräkningarna skall vidare medlemsländers
monetära reserver hädanefter beräknas brutto. Hittills har en
nettoprincip tillämpats enligt vilken vissa skulder fått avdragas. En övergångsregel
skall dock förhindra att återköpsskyldighet det första året inträder
enbart på grund av avlägsnandet av avdraget för valutaskulder. Övergången
till bruttoprincip berör i första hand reservvalutaländer. I de monetära
reserverna skall enligt de nya bestämmelserna i framtiden även ingå
särskilda dragningsrätter.

Samtidigt har fastställts vissa lättnader i förpliktelserna. Hädanefter skall
även minskningar under ett räkenskapsår i fondens innehav av medlems
valuta påverka återköpsskyldigheten. Sålunda skall återköpsskyldigheten reduceras
med hälften av denna minskning. Enligt gällande regler skall återköpsskyldighet
icke medföra, att medlems monetära reserver räknade netto
sjunker under medlemslands kvot. Med anledning av övergången till bruttoprincipen
enligt ovan föreslås nu att man skall utgå från 150 % av kvoten.
En annan lättnad i regierna genomföres varigenom återköp begränsas till
25 % av medlems kvot. Om större återbetalningsförpliktelse uppkommer,
uppskjutes betalningen till nästföljande år eller senare år med beaktande av
att endast belopp motsvarande 25 % av kvoten behöver betalas per år.

Förräntning av »superguldtranchen» (Artikel V)

Enligt en ny bestämmelse skall fonden utbetala gottgörelse till de länder,
vars valutor fonden utnyttjar i den utsträckning att fondens innehav sjunker
under 75 % av landets kvot. Räntesatsen skall vara 1 1/2 % men den kan
ändras genom enkelt majoritetsbeslut av direktionen inom ramen 1—2 %
och genom beslut med 75 % majoritet likaså av direktionen utöver denna
ram. Samtidigt har reglerna för fördelning av fondens nettovinst ändrats så

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1968

att vid en gottgörelse enligt ovan understigande 2 % ifrågavarande länder
först skall erhålla utdelning med skillnaden upp till 2 % innan annan utdelning
sker.

Tolkning av valutafondens stadga (Artikel XVIII)

Enligt nuvarande bestämmelser äger fondens direktion fatta beslut om
tolkning av fondstadgan. Medlemsland äger emellertid rätt hänskjuta tolkningsfråga
som direktionen avgjort till styrelsen, vars beslut blir slutgiltigt.
Enligt den föreslagna ändringen inrättas en särskild tolkningskommitté i styrelsen.
Tolkningsfråga, som på begäran av medlemsland hänskjutits till styrelsen,
skall först behandlas av denna kommitté, vars beslut blir slutgiltigt,
om icke styrelsen beslutar annorledes med 85 % majoritet. I tolkningskommittén
äger varje medlem en röst; röstning sker således icke som i övriga
frågor efter röststyrkan för det land medlemmen representerar.

MARCUS BOKTR. S~HLM 1968 680463