Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 (Proposition 1967:150 - höst)

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Nr 150

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till tulltaxa,
m. m.; given Stockholms slott den 13 oktober
1967.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till

1) tulltaxa;

2) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr
391),

dels bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser
om åtaganden på tullområdet, grunder för ett internationellt spannmålsarrangemang
och åtgärder mot dumping som för Sveriges del träffats i
Kennedyronden inom GATT åren 1963—1967. Förslag framläggs också till
ny tulltaxa med de nya tullsatser som överenskommelserna påkallar som
första steg vid genomförandet av åtagandena. Slutligen begärs riksdagens
bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i tulltaxan som senare
behövs för att genomföra åtagandena om successiva tullsänkningar.

1 Bihang titt riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Förslag

till

Tulltaxa

Härigenom förordnas som följer.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

För vara som införes till Sverige utgår tull enligt denna taxa, om ej annat
föreskrives. Är icke varan enligt taxan fri från tull, beräknas tullen efter
den procent av varans värde eller det belopp för enhet som anges i taxan.

Vid tillämpning av tulltaxan gäller följande allmänna bestämmelser.

1. Rubrik till avdelning, kapitel eller underavdelning av kapitel i tulltaxan
är endast vägledande. Tulltaxering sker med ledning av lydelsen av tulltaxenummer
och anmärkningar till avdelning eller kapitel och, om ej annat
föreskrives i tulltaxenumret eller anmärkningen, av bestämmelserna i 2—6.

2. Anges under ett tulltaxenummer visst ämne, hänföres ämnet till detta
nummer både när det är i rent tillstånd och när det förekommer i blandning
eller förening med annat ämne. Till tulltaxenummer, som anges omfatta
vara av visst ämne, hänföres även vara som delvis är tillverkad av detta
ämne. Tulltaxering av blandning eller sammansatt vara regleras närmare
av bestämmelserna i 3.

3. Kan vid tulltaxeringen av en vara två eller flera tulltaxenummer komma
i fråga gäller följande:

a) tulltaxenummer med specificerad varubeskrivning tillämpas framför
tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning;

b) blandning och vara, som består av olika ämnen eller är sammansatt
av olika beståndsdelar och som ej kan tulltaxeras med ledning av bestämmelsen
under a, tulltaxeras såsom det ämne eller den beståndsdel som ger
blandningen eller varan dess huvudsakliga karaktär;

c) tulltaxenummer som ger det högsta tullbeloppet tillämpas, om tulltaxeringen
ej kan ske med tillämpning av bestämmelserna under a eller b.

4. Anges i anmärkning till avdelning eller kapitel att avdelningen eller
kapitlet ej omfattar vissa varor och hänvisas samtidigt till annan avdelning
eller kapitel eller till visst tulltaxenummer, avser undantaget i anmärkningen,
om ej annat är föreskrivet, samtliga varor som är hänförliga
till sistnämnda avdelning, kapitel eller tulltaxenummer, även om den i
anmärkningen förekommande uppräkningen av varorna ej är fullständig.

5. Vara som ej motsvarar lydelsen av något tulltaxenummer, tulltaxeras
enligt det tulltaxenummer som avser närmast liknande artikel.

6. Vara som inkommer i delar tulltaxeras som hel vara, om delarna inkommer
samtidigt. Detta gäller även om mindre väsentliga beståndsdelar
till varan saknas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

FÖRSTA AVDELNINGEN

Levande djur och animaliska produkter

1 kap. Levande djur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar alla levande djur utom fisk, kräftdjur, blötdjur och mikrobkulturer.

01.01 Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor................. fri

01.02 Levande nötkreatur och bufflar............................ fri

01.03 Levande svin............................................ fri

01.04 Levande får och getter.................................... fri

01.05 Levande fjäderfä......................................... fri

01.06 Andra levande djur...................................... fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

2 kap. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) till människoföda otjänliga produkter av de slag, som avses i nr 02.01—02.04 och 02.06;

b) tarmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod, hänförligt till nr 05.15;

c) animaliska fetter (15 kap.), andra än produkter, hänförliga till nr 02.05.

02.01 Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr 01.01—

01.04, färska, kylda eller frysta............................ fri

02.02 Slaktat fjäderfä och ätbara delar därav (med undantag av lever),

färska, kylda eller frysta.................................. fri

02.03 Lever av fjäderfä, färsk, kyld, fryst eller saltad.............. fri

02.04 Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller frysta fri

02.05 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller ut pressat

och icke innehållande köttränder, färskt, kylt, fryst,
saltat, torkat eller rökt................................... fri

02.06 Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av lever

av fjäderfä), saltade, torkade eller rökta.................... fri

%''i'' ''

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

3 kap. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk (härunder inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke), kräftdjur och blötdjur, döda,
otjänliga till människoföda på grund av sin art eller på grund av sin beskaffenhet (5 kap.)''

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

03.01 Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst............... fri

03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt.............................. fri

03.03 Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande eller
döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur med skal,
kokta i vatten:

A. ostron:

1. ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter eller
bredd icke håller 5 cm eller som har större dimension men
icke uppnår en vikt av 35 kg för 1 000 st., avsedda att an -

vändas uteslutande för odlingsändamål................ fri

2- andra...................................... 100 kg 120: —

B. andra slag............................................ frj

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

4 kap. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

Anmärkningar

Med mjölk förstås oskummad och skummad mjölk, kärnmjölk och vassle samt filmjölk,
kefir, yoghurt och annan liknande fermenterad mjölk.

2. Mjölk och grädde i hermetiskt slutna burkar av metall anses utgöra till nr 04.02 hänförlig
konserverad mjölk och grädde. Till nämnda nummer hänföres dock icke mjölk och grädde,
som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, för så vitt icke varan föreligger i
förpackningar som nyss nämnts.

04.01 Mjölk och grädde, icke konserverad, koncentrerad eller sötad ..

04.02 Mjölk och grädde, konserverad, koncentrerad eller sötad......

04.03 Smör...................................................

04.04 Ost och ostmassa........................................

04.05 Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade eller

sötade..................................................

04.06 Naturlig honung.................................. 100 kg

fri

40: —

fl Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr ISO

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

5 kap. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes
upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ätbara produkter (med undantag av tarmar, bläsor och magar, hela eller sönderdelade,
av djur samt djurblod, flytande eller torkat);

b) hudar och skinn, pälsskinn härunder inbegripna, andra än produkter hänförliga till nr
05.05—05.07 (41 och 43 kap.);

c) animaliska textilfibrer, andra än tagel och avfall därav (elfte avd.);

d) borst och andra djurhår i bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

2. Människohår, sorterat efter längd men icke rotvänt, anses utgöra obearbetat människohår
(nr 05.01).

3. Med elfenben förstås i tulltaxan betar och andra tänder av elefant, mammut, valross, narval,
vildsvin och andra djur samt horn av noshörning.

4. Med tagel förstås hår från man och svans av hästdjur, nötkreatur och bufflar.

05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; avfall av

människohår............................................

05.02 Borst av svin; hår av grävling samt andra djurhår till borstbinde riarbeten;

avfall av dylika borst och hår....................

05.03 Tagel, även i skikt, med eller utan förstärkning av annat material,
samt avfall av tagel:

A. råtagel; avfall av tagel.................................

B. andra slag..................................... 100 kg

05.04 Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av andra

djur än fiskar............................................

05.05 Fiskavfall...............................................

05.06 Senor samt limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar

och skinn...............................................

05.07 Fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter), dun
samt skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar
eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade eller
behandlade i konserverande syfte; pulver och avfall av fjädrar
eller av delar av fjädrar:

A. stoppningsmaterial, orensat och osorterat; pulver och avfall

av fjädrar eller av delar av fjädrar......................

B. andra slag:

1. dun, maskindun härunder inbegripet........... 100 kg

2. andra...................................... 100 kg

05.08 Ben och kvicke, obearbetade eller avfettade, behandlade med

syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt bearbetade
(men icke tillformade), samt mjöl och avfall därav...........

05.09 Horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller
enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt avfall och mjöl
därav; valbarder och liknande varor, obearbetade eller enkelt
bearbetade (men icke tillformade), samt borst och avfall därav

05.10 Elfenben, obearbetat eller enkelt bearbetat (men icke tillformat),

samt mjöl och avfall därav................................

fri

10: —

fri

45: —
12: —

fri

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 5 kap.

05.11 Sköldpadd (sköldar och plåtar), obearbetad eller enkelt bearbetad
(men icke tillformad); avfall av sköldpadd............... fri

05.12 Korall och liknande varor, obearbetade eller enkelt bearbetade;

skal av blötdjur, obearbetade eller enkelt bearbetade (men icke
tillformade), samt mjöl och avfall av dylika skal............. fri

05.13 Naturlig tvättsvamp..................................... fri

05.14 Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även

torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller tillfälligt
konserverade på annat sätt, med huvudsaklig användning för
beredning av farmaceutiska produkter...................... fri

05.15 Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer; döda
djur av de slag, som avses i 1 och 3 kap., otjänliga till människo föda.

................................................... fri

Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1967

ANDRA AVDELNINGEN

Vegetabiliska produkter

6 kap. Levande växter och alster av blomsterodling
Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast sådana produkter, som vanligen levereras av trädgårdsmästare,
plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål. Potatis och ätbar
lök hänföres dock till 7 kap.

2. Buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar tulltaxeras alltefter beskaffenheten
såsom avskurna blommor eller blad enligt nr 06.03 eller 06.04, oaktat de förekommer i förening
med annat material.

06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även med
utvecklade blad och blommor:

A. inkommande utan jord:

1. med blommor eller blomknoppar.............. 100 kg 350:_

2. andra slag:

a. gladiolus och liljekonvalje......................... fri

b. andra................................... 100 kg 40: —

B. inkommande med jord.......................... 100 kg1 30: —

06.02 Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 06.01, sticklingar
och ympkvistar härunder inbegripna:

A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind, lärk,

lönn, poppel och tall................................... fri

B. azalea, erica, kamelia och rododendron................... fri

C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädlade

..............................................100 kg1 60: —

D. andra växter..................................100 kg1 30: —

E. rötter, sticklingar och ympkvistar....................... fri

06.03 Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller eljest
till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade eller
på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa och ljung............................ 100 kg 360: —

2. nejlikor:

a. under tiden 1 mars—30 november........... 100 kg 750: —

b. under tiden 1 december—29 februari........ 100 kg 460: —

3. gladiolus:

a. under tiden 1 mars—30 november.......... 100 kg 570: —

b. under tiden 1 december—29 februari........ 100 kg 420: —

4. andra:

a. undertiden 1 mars—30 november.......... 100 kg 750: —

b. under tiden 1 december—29 februari........ 100 kg 500: —

B. andra slag............................................ fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller krukor
med jord, korgar, bastmattor m. m.

14 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 6 kap.

06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor
och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter eller
eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade
eller på annat sätt preparerade:

A. adiantum och asparagus, friska.................. 100 kg 350: —-

B. andra slag............................................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

7 kap. Köksväxter m. rrv.

Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, potatis,
rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkål, persilja, körvel,
dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt nr 07.02—07.04 tulltaxeras
alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföres till nr 07.01. Nr 07.04 omfattar dock icke:

a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05);

b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04);

c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);

d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

A. blomkål:

1. under tiden 1 maj—31 juli.............. 100 kg 35: —

2. under tiden 1 augusti—30 november........... 100 kg 25: —

3. under tiden 1 december—30 april..................... fri

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—30 september......... 100 kg 50: —

b. under tiden 1 oktober—15 mars................... fri

2. andra:

a. under tiden 16 juni—30 september.......... 100 kg 25: —

b. under tiden 1 oktober—15 juni.................... fri

C. lök:

1. under tiden 1 juli—31 december............... 100 kg 20: —-

2. under tiden 1 januari—29 februari............. 100 kg 15: —

3. under tiden 1 mars—30 juni......................... fri

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli.......... 100 kg 20: —

2. annan............................................. fri

E. sparris:

1. under tiden 1 maj—30 juni................... 100 kg 100: —

2. under tiden 1 juli—30 april.......................... fri

F. svampar...................................... 100 kg 75: —

G. tomater:

1. under tiden 7 maj—18 november.............. 100 kg 50: —

2. under tiden 19 november—6 maj ..................... fri

H. vitkål och rödkål............................... 100 kg 10: —

IJ. ärter:

1. under tiden 1 mars—31 december............. 100 kg 20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari.................... fri

K. sötpaprika ........................................ fri

L. rotfrukter:

1. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni....... 100 kg 20: —

2. andra ..................................... 100 kg 10: —

M. andra slag:

1. under tiden 26 mars—18 december............ 100 kg 40: —

2. under tiden 19 december—25 mars............ 100 kg fri

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.03 Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra lösningar men icke särskilt beredda för
direkt konsumtion:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller krossade
eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda .... 100 kg

07.05 Ärter, bönor och andra baljväxtfrön med huvudsaklig använd ning

som människo- eller djurföda, torkade, även skalade och
kluvna..................................................

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (sötpotatis)
och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar med
hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade även sönderdelade
i stycken; märg av sagopalm:

A. jordärtskockor................................. 100 kg

B. andra slag............................................

7 kap.

25: —

fri

10: —
fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

8 kap. Ätbara frukter; skal av citrusfrukler eller melon
Anmärkningar

1. Icke ätbara frukter hänföres icke till detta kapitel.

2. Kylda frukter tulltaxeras såsom färska frukter.

08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofruk ter

och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,
färska eller torkade, även skalade..........................

08.02 Citrusfrukter, färska eller torkade..........................

08.03 Fikon, färska eller torkade................................

08.04 Vindruvor, färska eller torkade:

A. färska:

1. under tiden 1 juli—31 oktober................ 100 kg

2. under tiden 1 november—30 juni.....................

B. torkade ..............................................

08.05 Nötter och liknande frukter, ej hänförliga till nr 08.01, färska

eller torkade, även skalade..............................

08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1. under tiden 7 juli—29 februari................ 100 kg

2. under tiden 1 mars—6 juli ..........................

B. päron och kvittenfrukter:

1. under tiden 7 juli—31 december............... 100 kg

2. under tiden 1 januari—6 juli.........................

08.07 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter, färska:

A. körsbär:

1. under tiden 16 juni—31 juli................... 100 kg

2. under tiden 1 augusti—15 juni.......................

B. persikor:

1. under tiden 1 juli—15 oktober................ 100 kg

2. under tiden 16 oktober—30 juni......................

C. plommon:

1. under tiden 16 juli—30 september............. 100 kg

2. under tiden 1 oktober—15 juli .

D. andra .......................

08.08 Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska:
A. hallon, krusbär och vinbär:

1. under tiden 1 juni—31 augusti................ 100 kg

2. under tiden 1 september—31 maj.....................

B. jordgubbar:

1. under tiden 1 juni—31 augusti................ 100 kg

2. under tiden 1 september—31 maj.....................

C. andra ................................................

fri

20: —

fri

25: —
fri

33: —
fri

16: —
fri

35: —

fri

25: —
fri

100: —
fri
fri

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 8 kap.

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1. under tiden 16 juni—30 september............. 100 kg 40: —

2. under tiden 1 oktober—15 juni....................... fri

B. andra............................................. fri

08.10 Frukter (även kokta), utan tillsats av socker, frysta:

A. jordgubbar.................................... 100 kg 50: —-

B. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

08.11 Frukter, tillfälligt konserverade (t. ex. med svaveldioxidgas
eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande
lösningar) men i föreliggande skick icke tjänliga för direkt
konsumtion:

A. jordgubbar.................................... 100 kg 50: —

B. äpplen........................................ 100 kg 10: —

C. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05 ........... fri

08.13 Skal av citrusfrukter eller melon, färska, frysta eller torkade
eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten

eller andra lösningar...................................... fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

9 kap. Kaffe, te, matte och kryddor

Anmärkningar

1. Blandningar av produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10, tulltaxeras enligt följande:

a) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer,
tulltaxeras enligt detta nummer;

b) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till olika tulltaxenummer, tulltaxeras
enligt nr 09.10.

Tillsatser av andra ämnen till de produkter, som är upptagna i nr 09.04—09.10, härunder
inbegripet de blandningar som avses i a och b ovan, skall icke påverka tulltaxeringen, under
förutsättning att de sålunda erhållna blandningarna fortfarande har karaktär av varor, upptagna
i något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänföres dylika blandningar icke
till detta kapitel; om de utgör preparat för smaksättning, tulltaxeras de enligt nr 21.04.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sötpaprika (Capsicum grossum), omalen (7 kap.);

b) kubebapeppar av arten Cubeba officinalis Miq. eller Piper cubeba (nr 12.07).

09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av
kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe:

A. orostat kaffe.................................. 100 kg 20: —

B. rostat kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe .... 100 kg 25: —

C. skal och hinnor av kaffe............................... fri

09.02 Te..................................................... fri

09.03 Matte.................................................. fri

09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta).......... fri

09.05 Vanilj.................................................. fri

09.06 Kanel och kanelknopp.................................... fri

09.07 Kryddnejlikor, nej likstjälkar och modernejlikor.............. fri

09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma.................. fri

09.09 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, kummin, spiskummin och

enbär................................................... fri

09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

10 kap. Spannmål

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr 10.06
hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat eller brutet ris.

10.01 Vete samt blandsäd av vete och råg........................ fri

10.02 Råg.................................................... fri

10.03 Korn................................................... fri

10.04 Havre.................................................. fri

10.05 Majs................................................... fri

10.06 Ris..................................................... fri

10.07 Rovete, hirs, sorghum, kanariefrö och annan spannmål........ fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

11 kap. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,
inulin och gluten

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) rostat malt, utgörande kaffesurrogat (nr 09.Oi och 21.01);

b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till näringsmedel för barn eller för dietiskt
bruk (nr 19.02); mjöl, som värmebehandlats uteslutande för att förbättra bakförmågan,
hänföres dock till detta kapitel;

c) majsflingor och andra produkter, hänförliga till nr 19.05;

d) farmaceutiska produkter (30 kap.);

e) stärkelse, utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.

11.01 Mjöl av spannmål........................................ fri

11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning, avrundning,

krossning, varning eller pressning av sädeskorn, med undantag
av skalat, polerat, glaserat eller brutet ris; groddar av spannmål
ävensom mjöl därav...................................... fri

11.03 Mjöl av torkade ärter, bönor eller andra baljväxtfrön, hänförliga

till nr 07.05 ............................................. fri

11.04 Mjöl av frukter, hänförliga till 8 kap........................ fri

11.05 Mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av potatis.......... fri

11.06 Mjöl och gryn, framställda direkt av sago, av maniok-, arrow eller

salepsrot eller av andra till nr 07.06 hänförliga rötter,
stam- eller rotknölar...................................... fri

11.07 Malt, även rostat........................................ fri

11.08 Stärkelse; inulin......................................... fri

11.09 Gluten och glutenmjöl, även rostade........................ 9,6 %

XTjV /•.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

12 kap. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;
växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter
Anmärkningar

1. Enligt nr 12.01 tulltaxeras bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och kopra.
Kokosnötter hänföres till nr 08.01 och oliver till 7 eller 20 kap.

2. Betfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av fruktträd och skogsträd
samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföres icke ärter,
bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr 07.05), kryddor och
andra produkter, upptagna i 9 kap., spannmål (10 kap.), oljehaltiga frön och frukter (nr
12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07.

3. Till nr 12.07 hänföres bl. a. följande växter eller delar därav, nämligen basilikört, stofferblomma,
isop, mynta, alla slag, rosmarin, vinruta, kryddsalvia och malört.

Nr 12.07 omfattar icke:

a) oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01);

b) farmaceutiska produkter, hänförliga till 30 kap.;

c) parfymer och kosmetiska preparat, hänförliga till 33 kap.;

d) desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt liknande produk -

ter, hänförliga till nr 38.11.

12.01 Oljehaltiga frön och frukter, även sönderdelade.............. fri

12.02 Mjöl, icke avfettat, av oljehaltiga frön eller frukter, med undantag
av senapsmjöl........................................ fri

12.03 Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som

utsäde.................................................. fri

12.04 Sockerbetor, färska eller torkade, även skurna eller pulveriserade;

sockerrör................................................ fri

12.05 Cikoriarötter, färska eller torkade, även sönderdelade men icke

rostade................................................. fri

12.06 Humle och humlemjöl (lupulin)............................ fri

12.07 Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller
torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med huvudsaklig
användning för framställning av parfymer, farmaceutiska produkter,
insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande

ändamål................................................ fri

12.08 Johannesbröd, färskt eller torkat, även sönderdelat eller pulve riserat;

fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter med
huvudsaklig användning som livsmedel, ej hänförliga till
annat nummer........................................... fri

12.09 Halm och agnar av spannmål, obearbetade eller enbart hackade fri

12.10 Kålrötter samt foderbetor och andra foderrotfrukter; foderkål;

hö; klöver, lusern, lupin, vicker, esparsett och liknande foderväxter
.................................................. fri

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1967

13 kap. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga
gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter
Anmärkning

Till nr 13.03 hänföres bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt och
opium. Nr 13.03 omfattar icke:

a) lakritsextrakt, innehållande mer än 10 viktprocent socker eller utgörande sockerkonfektyrer
(nr 17.04);

b) maltextrakt (nr 19.01);

c) extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);

d) alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt alkoholhaltiga beredningar
(s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (22 kap.);

e) kamfer (nr 29.13) och glycyrrhizin (nr 29.41);

f) medikamenter (nr 30.03);

g) garvämnes- och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04);

h) flyktiga vegetabiliska oljor samt resinoider (nr 33.01); vatten från destillation av flyktiga
vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor (nr 33.05);

ij) naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter (nr 40.01).

13.01 Vegetabiliska råämnen med huvudsaklig användning för färgning
eller garvning....................................... fri

13.02 Schellack, kornlack, stocklack o. d.; gummi arabicum och dylika

naturliga gummiarter; naturliga gummihartser, hartser och
balsamer................................................ fri

13.03 Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och
pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel,
erhållna ur vegetabiliska ämnen:

A. pektinämnen, pektinater och pektater................... 9,6 %

B. andra slag............................................ fri

, i. ''!; • :. '' -

. .

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

14 kap. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av
vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omlattar icke material eller fibrer med huvudsaklig användning som textilmaterial,
oavsett bearbetning, ej heller andra vegetabiliska material, som bearbetats för
användning uteslutande som textilmaterial (elfte avd.).

2. Korgvide, vass, bambu och liknande material, kluvna, samt rottingbast och dragen, skalad
eller kluven rotting hänföres till nr 14.01. Till detta nummer hänföres icke träspån (nr 44.09).

3. Till nr 14.02 hänföres icke träull (nr 44.12).

4. Till nr 14.03 hänföres icke bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

14.01 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för korg makeriarbeten

eller andra flätade arbeten (korgvide, vass, säv,
bambu, rotting och rafia, ävensom tvättad, blekt eller färgad
halm samt lindbast och liknande material).................. fri

14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för stopp ning

(kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt, med eller
utan förstärkning av annat material........................ fri

14.03 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för borstbinderiarbeten
(sorghum, piassava, risrot och liknande material),

även buntade eller snodda................................. fii

14.04 Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter med huvudsaklig

användning som snidningsmaterial (stennöt, fruktkärnor av
dumpalmen och liknande material)......................... fri

14.05 Produkter av vegetabiliskt ursprung, ej hänförliga till annat

nummer................................................ fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

TREDJE AVDELNINGEN

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter
därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller
vegetabiliskt ursprung

15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter
därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt
eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller utpressat (nr 02.05);

b) kakaosmör (nr 18.04);

c) grevar (nr 23.01), oljekakor och dylika återstoder från utvinning av vegetabiliska olior

(nr 23.04); J

d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till farmaceutiska produkter,
färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat, ävensom
sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till sjätte avd.;

e) faktis, framställd av oljor (nr 40.02).

2. Återstoder från rening eller raffinering av oljor (t. ex. soapstocks och bottensatser) eller från

destillation av ullfett eller glycerol ävensom stearinbeck hänföres till nr 15.17.

15.01 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller utpressat

15.02 Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, premier

jus härunder inbegripen...................................

15.03 Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja och

oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på annat sätt
beredda.................................................

15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjur

15.05 Ullfett och fettämnen ur ullfett, lanolin härunder inbegripet

15.06 Andra animaliska fetter och oljor (t. ex. klövolja, benfett och

destruktionsfett).........................................

15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade;

A. linolja;

1. oblekt.............................................

2. blekt....................................... 100 kg

B. andra slag............................................

15.08 Animaliska och vegetabiliska feta oljor, kokta, oxiderade,
dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade eller på
annat sätt modifierade:

A. linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja........... 100 kg

B. andra slag............................................

15.09 Garvfett (degras).........................................

15.10 Fettsyror, sura oljor från raffinering samt fettalkoholer:

A. fettsyror samt sura oljor från raffinering.................

B. fettalkoholer.........................................

15.11 Glycerol (glycerin), glycerolvatten och glycerollut............

fri

3: —
fri

fri

8,4 %
fri

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 15 kap.

15.12 Animaliska och vegetabiliska fetter och feta oljor, som helt eller
delvis hydrerats eller som gjorts fastare eller härdats genom
andra processer, även raffinerade men icke vidare bearbetade fri

15.13 Margarin, konstister och annat berett ätbart fett............. fri

15.14 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även färgad... fri

15.15 Bivax och andra insektsvaxer, även färgade................. fri

15.16 Vegetabiliska vaxer, även färgade.......................... fri

15.17 Återstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller av

animaliska eller vegetabiliska vaxer........................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

FJÄRDE AVDELNINGEN

Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak

16 kap. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade
på sätt som anges i 2 och 3 kap.

16.01

16.02

16.03

16.04

16.05

Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djurdelar eller

av blod................................................. fri

Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade, ej

hänförliga till nr 16.01.................................... fri

Köttextrakt och köttsaft.................................. fri

Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning
härunder inbegripna:

A. fiskrom:

1. störrom.................................... 100 kg 1 200: —

2. annan:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg..... fri

b. andra slag............................... 100 kg 101: —

B. fisk, endast kryddad eller sockersaltad (icke i hermetiskt
slutna detalj handelsförpackningar):

1. skarpsill och sardeller:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg..... fri

b. andra slag...............................100 kg1 40: —

2. annan............................................. fri

C. andra slag:

1. inläggningar av sardintyp; ävensom tonfisk.....100 kg1 21: —

2. inläggningar av ansjovistyp; ävensom inkokt lax 100 kg1 40: —

3. andra...................................... 100 kg1 61: —

Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade:

A. ostron........................................ 100 kg1 96: —

B. andra slag.....................................100 kg1 61: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

''V.'' ''1:1

■ V V ’ . :u?''

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

17 kap. Socker och sockerkonfelctyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) sockerkonfektyrer, innehållande kakao (nr 18.06);

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros, glukos och laktos;

c) farmaceutiska produkter (30 kap.).

2. Kemiskt ren sackaros tulltaxeras, oavsett ursprung, enligt nr 17.01.

17.01 Socker från sockerbetor och sockerrör, i fast form............. fri

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord honung
samt blandningar av konstgjord och naturlig honung;
sockerkulör:

A. invertsocker och konstgjord honung samt blandningar av

konstgjord och naturlig honung.................. 100 kg 50: —

B. andra slag:

1. kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos............. 12 %

2. andra............................................. fri

17.03 Melass, även avfärgad.................................... fri

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao:

A. fondantmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat,
innehållande minst 80 viktprocent sötningsmedel, i bulk ... fri

B. andra slag:

1. varor belagda med utjämningsskatt................... 8 %

2. andra slag......................................... 20 %

17.05 Socker, sirap och andra sockerlösningar samt melass, försatta

med aromämne eller färg (vanilj- och vanillinsocker härunder
inbegripna), ej hänförliga till fruktsafter............. 100 kg1 70: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

18 kap. Kakao och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19 02 19 08
22.02, 22.09 och 30.03.

2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer, innehållande kakao, ävensom, med de undantag som
stadgas 1 anm. 1 till detta kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.

18.01 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade................

18.02 Kakaoskal och kakaoavfall................................

18.03 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block), även

avfettad......................................... 100 kg

18.04 Kakaosmör (kakaofett)............................ 100 kg

18.05 Kakaopulver, icke sötat............................ 100 kg

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande
kakao:

A. glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa) och pudding pulver

...............................................

B. andra slag:

1. varor belagda med utjämningsskatt...................

2. andra............................

fri

13: —
13: —
13: —

fri

8 %
20 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

19 kap. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent
kakao (nr 18.06);

b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07);

c) farmaceutiska produkter (30 kap.).

2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter eller köksväxter.

19.01 Maltextrakt .............................................

19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlagningsändamål),
beredda av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, även

med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:

A. produkter för beredning av bakverk.............. 100 kg

C. andra slag............................................

19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter.......... 100 kg

19.04 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatis- eller

annan stärkelse..........................................

19.05 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande varor, framställda

genom svällning eller röstning av spannmål eller produkter av
spannmål...............................................

19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för farmaceutiskt bruk, sigilloblater

och liknande varor av mjöl eller stärkelse...................

19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats
av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt:

A. flatbröd..............................................

B. andra slag............................................

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao
(oavsett mängden):

A. biscuits och wafers....................................

B. andra slag............................................

15 %

80: —
fri

20 %
60: —

fri

10 %

fri

12 %

20 o/0

8 %

20 %

, • C % , .. i

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

20 kap. Varor av köksväxter och frukter samt av andra
växter och växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt i 7 och 8 kap. anges;

b) fruktgeléer, marmelader och liknande varor, om de har karaktär av sockerkonfektvrer
(nr 17.04) eller chokladvaror (nr 18.06).

2. Vid tillämpningen av nr 20.01 och 20.02 anses såsom köksväxter endast sådana produkter

som i färskt tillstånd hänföres till nr 07.01. ’

3. Ätbara växter och växtdelar, såsom ingefära och angelika, inlagda i sockerlag, tulltaxeras
enligt nr 20.06; till detta nummer hänföres även rostade jordnötter.

4. Tomatsaft, i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent, hänföres till nr 20.02.

20.01

20.02

20.03

20.04

20.05

20.06

20.07

Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra, även

med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap.......100 kg1

Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom
inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpulp och tomatpuré..............................

B. svampar och sparris............................ 100 kg1

C. potatisprodukter......................................

D- oliver.........................................100 kg1

E. andra slag..................................... 100 kg1

Frukter, frysta, med tillsats av socker;

A. jordgubbar.................................... 100 kg

B. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande
färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda Frukter,

fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade

eller på liknande sätt beredda med socker............100 kg1

Sylter, marmelader, fruktmos, fruktgeléer och fruktpastor,
beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker 100 kg1
Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller

utan tillsats av socker eller alkohol:

A. kasjunötter (cashewnötter)..............................

B. jordnötter, kokosnötter och paranötter samt nötter och liknande
frukter av de slag som avses i nr 08.05 ..... 100 kg1

C. ananas, aprikoser, persikor och blandade frukter (fruktsallad)
.......................................100 kg1

D- andra.........................................100 kg1

Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker
men icke innehållande alkohol:

23: —

fri

71: —
fri

20: —
23: —

50: —

40: —
35: —

fri

18: —

20: —
24: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

j2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 20 kap.

A. osockrad, på kärl vägande brutto:

1. över 3 kg:

a. av citrusfrukter........................... 100 kg 11: —

b. annan................................... 100 kg 16: —

2. 3 kg eller därunder:

a. av citrusfrukter........................... 100 kg1 15: —

b. av köksväxter............................100 kg1 16: —

c. annan................................... 100 kg1 20: —-

B. sockrad.......................................100 kg1 30: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

21 kap. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;

b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);

c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;

d) jäst, utgörande medikament (nr 30.03).

2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföres till nr 21.02.

21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, ävensom

extrakter därav.......................................... fri

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på

basis av dylika extrakter eller essenser...................... fri

21.03 Senapspulver och beredd senap:

A. senapspulver......................................... 15 %

B. beredd senap......................................... 8 %

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:

A. innehållande mer än 20 % fett.......................... fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

21.05 Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger:

A. innehållande mer än 20 % fett.......................... fri

B. andra slag............................................ 8,8 %

21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver:

A. bakpulver.......................................... 12 %

B. andra slag......................................... 15 %

21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:

A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av drycker 9,2 %

B. konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer............. 8 %

C. grädd- eller mjölkliknande fettemulsioner med en fetthalt av:

1. högst 15 %:

a. steriliserade och förpackade i slutna glaskärl eller bleckburkar,
rymmande högst 1/4 liter........... 100 kg 30: —

b. andra.................................... 100 kg 80: —

2. mer än 15 % men icke mer än 40 %........... 100 kg 125: —

3. mer än 40 %............................... 100 kg 200: —

D. andra slag............................................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

22 kap. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01);

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28-58);

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);

d) medikamenter (nr 30.03);

e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där alkoholhalt
uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15° C.

22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten .... 100 1 33: —

B. andra slag............................................ fri

22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat koisyrat
vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av fruktoch
köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07:

A. kolsyrade drycker................................ 100 1 33: —-

B. andra slag............................................ fri

22.03 Maltdrycker, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl)............ 100 1 22: —

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent

(Öl av typ A).................................. 100 1 60: —

C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent

(Öl av typ B).................................. 100 1 108: —

D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl)............... 100 1 155: —-

22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits
på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter................... 100 1 40: —

B. på andra kärl.................................... 100 1 16: —

22.05 Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits genom
tillsats av alkohol:

A. musserande..................................... 1001 160: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —

b. på andra kärl............................... 100 1 16: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 108: —

b. på andra kärl............................... 100 1 80: ■—

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar
eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 40: —

2. på andra kärl................................. 100 1 16: —

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 108: —

2. på andra kärl................................. 100 1 80: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 22 kap.

22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och

mjöd:

A. musserande, andra än cider........................ 100 1 160: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 40: —

b. på andra kärl............................... 100 1 16: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.............. 100 1 108: —

b. på andra kärl............................... 100 1 80: —

22.08 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol),
denaturerad, oavsett alkoholhalten:

A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling .. fri

B. andra................................................ 9,6 %

22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra
alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade
extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker.................. 100 1 148: —

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:

1. på kärl rymmande högst 10 liter................. 100 1 108: —

2. på andra kärl.....1001 av 50 % alkoholhalt vid + 15° C 28: —*-

C. alkoholhaltiga beredningar (s. 1c. koncentrerade extrakt)

för framställning av drycker............................ 8 %

22.10 Ättika.................................................. 9,6 %

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. c rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull
med följande beiopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac................................................................... 45: —

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky .................................... 39: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 .......................... 33: —

Vin:

musserande:

champagne ...................................................... 18: —

annat................................................................. 12: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent........................................... 12: —•

icke överstigande 14 volymprocent....................................... 7: —

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h rusdrycksförsäljningsförordningen,
utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt
belopp, motsvarande:

1) tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på
sprit och vin; samt

3) allmän varuskatt enligt förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 47

23 kap. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;
beredda fodermedel

23.01 Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda, av kött eller andra

djurdelar eller av fisk, kräftdjur eller blötdjur; grevar......... fri

23.02 Kli och andra återstoder, erhållna vid siktning, målning eller

annan bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön............ fri

23.03 Betmassa och annat avfall från sockerframställning; drav,
drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier; återstoder
från stärkelseframställning samt liknande återstoder ... fri

23.04 Oljekakor och andra återstoder från utvinning av vegetabiliska

oljor, med undantag av bottensatser och avslemningsåterstoder.
................................................. fri

23.05 Yindruv och rå vinsten................................... fri

23.06 Vegetabiliska produkter för foderändamål, ej hänförliga till

annat nummer........................................... fri

23.07 Fodermedel med tillsats av melass eller socker; andra beredda

fodermedel.............................................. fri

• "5U uoiV

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 49

24 kap. Tobak

24.01 Råtobak samt avfall av tobak .......................... fri

24.02 Tobaksvaror och tobaksextrakt:

A. cigarrer och cigariller:

1. vägande per styck högst 1,7 g................. 100 st. 2: 66

2. vägande per styck mer än 1,7 g men icke mer än 3 g 100 st. 5: 12

3. vägande per styck mer än 3 g men icke mer än 5 g 100 st. 10: 50

4. vägande per styck mer än 5 g................. 100 st. 14: 18

B. cigarretter:

1. vägande per styck högst 0,85 g................ 100 st. 0: 96

2. vägande per styck mer än 0,85 g.............. 100 st. 1: 70

C. röktobak...................................... 100 kg 780: —

D. andra tobaksvaror.................................... fri

E. tobaksextrakt........................................ fri

Arun. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen
den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen den 29 juni 1966 (nr 394)
om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes,
tull med följande belopp:

Cigarrer och cigariller vägande per styck mer än 3 g ...................... 1 st. 0: 40

Cigarrer och cigariller vägande per styck högst 3 g........................ 1 st. 0: 18

Cigarretter vägande per styck mer än 0,85 g.............................. 1 st. 0: 18

Cigarretter vägande per styck högst 0,85 g............................... 1 st. 0: 12

Andra slag av färdiga tobaksvaror ...................................... 1 kg 70: —

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

FEMTE AVDELNINGEN

Mineraliska produkter

25 kap. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);
gips, kalk och cement

Anmärkningar

1. Om annat ej framgår av ordalydelsen, omfattar detta kapitel endast obearbetade produkter
eller produkter, som tvättats (även med användning av kemikalier för avlägsnande
av föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossats, malts, pulveriserats eller
siktats eller som anrikats genom flotation, på magnetisk väg eller med andra mekaniska eller
fysikaliska processer (andra än kristallisation), men däremot icke rostade eller brända produkter
och ej heller sådana, som underkastats annan bearbetning utöver vad som anges i tulltaxenumren
i fråga.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sublimerat, fällt eller kolloidalt svavel (nr 28.02);

b) järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat
som Fe203 (nr 28.23);

c) farmaceutiska produkter (30 kap.);

d) parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr 33.06);

e) gatsten, kantsten, trottoarsten (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) samt tak- och väggplattor
av skiffer (nr 68.03);

f) ädelstenar (nr 71.02);

g) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av natriumklorid, vägande per styck
minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska element av natriumklorid (nr 90.01);

h) skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05).

25.01 Salt (bergsalt och havssalt samt bordssalt); ren natriumklorid;

moderlut från saltframställning; havsvatten................. fri

25.02 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade.......... fri

25.03 Svavel, alla slag, annat än sublimerat, fällt eller kolloidalt

svavel.................................................. fri

25.04 Naturlig grafit........................................... fri

25.05 Naturlig sand, även färgad, annan än metallhaltig sand, hän förlig

till nr 26.01 ........................................ fri

25.06 Kvarts, annan än naturlig sand; kvartsit, även grovt tillformad
genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke vidare än

till rätblock............................................. fri

25.07 Lera (kaolin, bentonit o. d.), andalusit, cyanit och sillimanit,

även brända, med undantag av expanderade leror, hänförliga

till nr 68.07; mullit; chamotte och dinas..................... fri

25.08 Krita:

A. obearbetad........................................... fri

B. malen eller slammad................................... 4 %

25.09 Jordpigment, även brända, samt blandningar därav; naturlig

järnglimmer............................................. fri

25.10 Naturliga kalciumfosfater och naturliga kalciumaluminium fosfater;

apatit och fosfatkrita............................. fri

25.11 Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkarbonat

(witherit), även bränt..................................... fri

52 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 25 kap.

25.12 Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiseldioxidhaltiga
jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit o. d.),

med en vikt per dm3 av högst 1 kg, även brända............. fri

25.13 Pimsten; smärgel; naturlig korund, naturlig granat och andra

naturliga slipmedel, även värmebehandlade .................. fri

25.14 Skiffer, även grovt tillformad genom klyvning, huggning eller

sågning, dock icke vidare än till rätblock.................... fri

25.15 Marmor, kalktuff (travertin) och annan monument- eller byggnadskalksten
med en vikt per dm3 av 2,5 kg eller däröver samt
alabaster, även grovt tillformade genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock............... fri

25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller

byggnadssten, även grovt tillformad genom klyvning, huggning
eller sågning, dock icke vidare än till rätblock ..."....... fri

25.17 Småsten och krossad sten (även värmebehandlade), grus, makadam
och tjärmakadam av sådant slag, som vanligen användes
för inblandning i betong eller för vägbyggen, banbyggen e. d.;
flinta och singel, även värmebehandlade; krosskorn och skärv
(även värmebehandlade) samt pulver av stenarter, hänförliga

till nr 25.15 eller 25.16.................................... fri

25.18 Dolomit, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock; bränd dolomit;
stampmassa av dolomit (t. ex. tjärdolomit)................... fri

25.19 Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt......... fri

25.20 Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller försatt med

mindre mängd acceleratorer eller fördröj ningsmedel, med
undantag av gips, speciellt beredd för dentalbruk............ fri

25.21 Kalksten med huvudsaklig användning för framställning av

kalk eller cement eller för metallurgiskt ändamål............. fri

25.22 Kalk, osläckt eller släckt, samt hydraulisk kalk.............. fri

25.23 Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande
hydraulisk cement, även färgad eller i form av klinker . 100 kg 0: 48

25.24 Asbest.................................................. fri

25.25 Sjöskum (även polerade stycken därav) och bärnsten; rekonstruerat
sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor, stänger e. d.,

ej bearbetade efter formningen; gagat (jet).................. fri

25.26 Glimmer, även kluven; glimmeravfall....................... fri

25.27 Talk (naturlig steatit härunder inbegripen), även grovt till formad

genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke
vidare än till rätblock.................................... fri

25.28 Naturlig kryolit och naturlig chiolit........................ fri

25.29 Naturliga arseniksulfider.................................. fri

25.30 Naturliga, råa borater och koncentrat därav, även brända, med

undantag av borater, utvunna ur naturliga moderlutar; naturlig
borsyra, innehållande högst 85 viktprocent H3B03, beräknat på
torrsubstansen........................................... fri

25.31 Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit; flusspat............ fri

25.32 Naturligt strontiumkarbonat (strontianit), även bränd; mine raliska

ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärv och
brottstycken av keramiskt gods............................ fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

26 kap. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19);

b) thomasslagg, hänförlig till 31 kap.;

c) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.07);

d) produkter, hänförliga till nr 71.11 (guldsmedssopor m. m.);

e) koppar-, nickel- och koboltskärsten, erhållna genom smältning av malm (femtonde avd.).

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användes i metallurgin för utvinning av
kvicksilver eller av metaller, hänförliga till nr 28.50 eller till fjortonde eller femtonde avd.,
även om de i det aktuella fallet icke är avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01
hänföres dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt för
malm.

3. Nr 26.03 omfattar endast aska och återstoder av sådana slag, som inom industrin användes
antingen för utvinning av metaller eller såsom utgångsmaterial för framställning av kemiska
metallföreningar.

26.01 Malm, även anrikad; svavelkis och andra naturliga järnsulfider,

rostade................................................

26.02 Slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning fri

26.03 Aska och återstoder, innehållande metaller eller metallföreningar
och ej hänförliga till nr 26.02 ........................ fri

26.04 Annan slagg och aska, aska av havstång härunder inbegripen fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter
därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar; kemiskt rent metan hänföres dock till
nr 27.11;

b) medikamenter (nr 30.03).

2. Nr 27.07 omfattar — förutom oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av
högtemperaturtjära från stenkol — liknande produkter, som erhållits genom destillation av
lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller som framställts ur petroleum
eller på annat sätt, om ifrågavarande produkter efter vikten räknat innehåller större kvantitet
aromatiska ämnen än icke-aromatiska ämnen.

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 27.10 avses även liknande
oljor, oavsett framställningssättet, om de efter vikten räknat innehåller större kvantitet
icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.

4. Till nr 27.13 hänföres icke blott petroleumvax och andra i nämnda nummer upptagna pro -

dukter, utan även liknande produkter, erhållna genom syntes eller på annat sätt.

27.01 Stenkol samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen,

framställda av stenkol.................................... fri

27.02 Brunkol och brunkolsbriketter............................. fri

27.03 Torv, torvbriketter, torvmull och torvströ................... fri

27.04 Koks av stenkol, brunkol eller torv, lågtemperaturkoks härunder
inbegripen......................................... fri

27.05 Retortkol............................................... fri

27.06 Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror,
härunder inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror samt
tj äror, erhållna genom blandning av stenkolstjärbeck med
kreosotolja eller andra destillationsprodukter ur stenkolstjära
(s. k. preparerad tjära):

A. rå tjära, även separerad (centrifugerad)................... fri

B. andra slag..................................... 100 kg 1:60

27.07 Oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av hög temperaturtjära

från stenkol, samt andra oljor och produkter
enligt anm. 2 till detta kapitel............................. fri

27.08 Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks av

sådant beck............................................. fri

27.09 Råolja, erhållen ur petroleum eller ur bituminösa mineral..... fri

27.10 Oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra
än råolja; produkter, ej hänförliga till annat nummer, innehållande
minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum
eller ur bituminösa mineral, såsom karakteriserande beståndsdel:

A. smörj fetter.................................... 100 kg 1: 60

B. andra slag............................................ fri

27.11 Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten....... 100 kg 4: —

27.12 Vaselin................................................. fri

27.13 Petroleumvax (paraffin, »slackwax», mikrovax), ozokerit, ceresin,

montanvax och andra mineralvaxer, även färgade ........... fri

56 Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra återstoder
från petroleum eller från oljor, erhållna ur bituminösa mineral

27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar, asfaltsten
och naturlig bitumenhaltig sand....................

27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, naturlig
bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck
(t. ex. asfaltmastix, »cut-backs»):

A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara

med vatten.................................... 100 kg

B. andra slag............................................

27 kap.

fri

1:60

fri

Kungl. Mctj. ts proposition nr 150 år 1967

SJÄTTE AVDELNINGEN

Produkter av kemiska och närstående industrier

Anmärkningar

1. a) Produkter (andra än radioaktiva malmer) av de slag, som anges i tulltaxenumren

28.50 och 28.51, tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer, även om de kan hänföras
jämväl till annat nummer i tulltaxan.

b) Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 a ovan, tulltaxeras produkter
av de slag, som anges i tulltaxenumren 28.49 och 28.52, enligt ifrågavarande nummer,
även om de kan hänföras jämväl till annat nummer i denna avdelning.

2. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 ovan, tulltaxeras sådana produkter,
som med hänsyn till att de föreligger i avdelade doser eller i sådan form eller förpackning,
som tillhandahålles i detaljhandeln, kan hänföras till något av tulltaxenumren
30.03, 30.04, 30.05, 32.09, 33.06, 35.06, 37.08 eller 38.11, enligt ifrågavarande nummer,
även om de i och för sig kan hänföras även till annat nummer i tulltaxan.

28 kap. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska
och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva
grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper

Anmärkningar

1. Om ej annat är föreskrivet, omfattar detta kapitel endast:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även innehållande
föroreningar;

b) produkter, nämnda i a ovan, lösta i vatten;

c) produkter, nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förutsättning
att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt att förvara
produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan mer lämpad för speciell
användning än för allmänt bruk;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt för
konservering eller transport av dessa produkter.

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylater (nr
28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla eller komplexa (nr 28.43),
fulminater, cyanater och tiocyanater (nr 28.44) av metaller och andra oorganiska baser, ävensom
organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt karbider av metaller och ickemetaller
(nr 28.56), omfattar detta kapitel endast följande kolföreningar:

a) koloxider samt hydrogencyanid (cyanväte), fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra och
andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);

b) karbonylhalogenider (nr 28.14);

c) koldisulfid (nr 28.15);

d) tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, tellurocyanater,
tetratiocyanatodiamminkromater (»reineckater») och andra komplexa cyanater av metaller
och andra oorganiska baser (nr 28.48);

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och
cyanhalogenider ävensom cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag
av kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen
(31 kap.).

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

28 kap.

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) natriumklorid och andra till femte avd. hänförliga mineraliska produkter;

b) metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar, med undantag av de i anm. 2 ovan
nämnda;

c) produkter, nämnda i anm. 1—4 till 31 kap.;

d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07);

e) konstgjord grafit (nr 38.01); laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber,
hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för
detaljhandeln, hänförliga till nr 38.19; odlade kristaller (ej utgörande optiska element)
av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller,
vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19;

f) ädelstenar, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade, samt stoft och pulver därav (nr
71.02—71.04) ävensom ädla metaller, hänförliga till 71 kap.;

g) metaller, även kemiskt rena, hänförliga till. femtonde avd.;

h) optiska element, t. ex. av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller
alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).

4. Kemiskt definierade komplexa syror, bildade av en syra, upptagen i underavdelning II till
detta kapitel, och en sur metalloxid, upptagen i underavdelning IV till detta kapitel, hänföres
till nr 28.13.

5. Nr 28.29—28.48 omfattar endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller eller
ammonium.

Om ej annat är föreskrivet, hänföres dubbelsalter och komplexa salter till nr 28.48.

6. Nr 28.50 omfattar endast:

a) följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper, nämligen naturligt uran samt
uranisotoperna 233 och 235 ävensom plutonium och plutoniumisotoper;

b) följande radioaktiva kemiska grundämnen, nämligen teknetium, prometium, polonium,
astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium, americium och andra
grundämnen med högre atomnummer;

c) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper av i
fjortonde och femtonde avd. upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna;

d) oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de icke
är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra;

e) legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen
eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav;

f) förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper men icke
kemiska grundämnen, vilka förekommer i naturen som rena isotoper, ej heller uran, utarmat
på U 235.

7. Fosforjärn (järnfosfid), innehållande minst 15 viktprocent fosfor, och fosforkoppar (kopparfosfid),
innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföres till nr 28.55.

1. Kemiska grundämnen

28.01 Halogener (fluor, klor, brom och jod):

A. klor................................................. 5,6 %

B. andra................................................ fri

28.02 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel............... fri

28.03 Kol (kimrök, »carbon black», antracensvart, acetylensvart,

lampsvart o. d.).......................................... fri

28.04 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra icke-metaller:

A. oxygen (syre)......................................... 8 %

B. kisel (silicium)................................. 100 kg 6: 20

C. andra................................................ fri

28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jordartsmetaller;
skandium och yttrium; kvicksilver.............. fri II.

II. Oorganiska syror och oxider av icke-metaller

28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsulfonsyra........ 4 %

28.07 Svaveldioxid............................................ 4 %

28.08 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra)..................... 4 %

28 kap. Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 59

28.09 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra...... 8 %

28.10 Fosforpentoxid; meta-, orto- och pyrofosforsyra.............. 4,6 %

28.11 Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och arseniksyror............. fri

28.12 Bortrioxid och borsyra.................................... fri

28.13 Andra oorganiska syror och andra oxider av icke-metaller:

A. svaveltrioxid......................................... 4 %

B. koldioxid (kolsyra).................................... 9,6 %

C. perklorsyra........................................... 9,6 %

D. andra................................................ fri

III. Halogen- och svavelföreningar av icke-melaller

28.14 Halogenider och oxidhalogenider av icke-metaller:

A. fosforklorider och fosforylklorid......................... 9 %

B. andra................................................ fri

28.15 Sulfider av icke-metaller; s. k. fosfortrisulfid:

A. koldisulfid (kolsvalva)................................. 4,6 %

B. andra................................................ fri

IV. Oorganiska baser; oxider, hydroxider och peroxider av metaller

28.16 Ammoniak.............................................. 11,2 %

28.17 Natriumhydroxid (kaustikt natron, kaustik soda); kalium hydroxid

(kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid:

A. natriumhydroxid i fast form............................ 5 %

B. andra slag............................................ 4,6 %

28.18 Oxider, hydroxider och peroxider av magnesium, strontium

och barium.............................................. fri

28.19 Zinkoxid och zinkperoxid................................. fri

28.20 Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid; konstgjord korund ... fri

28.21 Kromoxider och kromhydroxider........................... fri

28.22 Manganoxider........................................... fri

28.23 Järnoxider och järnhydroxider; järnoxidhaltiga jordpigment

med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som
Fe203 ................................................... fri

28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider......................... fri

28.25 Titanoxider.............................................. fri

28.26 Tennoxider (stannooxid och stannioxid)..................... fri

28.27 Bly oxider; mönja och orangemönja......................... fri

28.28 Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter;
andra oorganiska baser samt metalloxider, metallhydroxider
och metallperoxider:

A. hydrazin och oorganiska salter därav.................... 8 %

B. andra................................................ fri V.

V. Metallsalter av oorganiska syror

28.29 Fluorider; fluorosilikater, fluoroborater och andra fluorkomplexa

salter................................................... fri

28.30 Klorider och oxidklorider................................. fri

28.31 Kloriter och hypokloriter:

A. kalciumhypoklorit och klorkalk ......................... fri

B. andra................................................ 9 %

60 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 28 kap.

28.32 Klorater och perklorater:

A. klorater.............................................. fri

B. perklorater........................................... 9,6 %

28.33 Bromider och oxidbroinider; bromater och perbromater; hypo bromiter.

............................................... fri

28.34 Jodider och oxidjodider; jodater och perjodater.............. fri

28.35 Sulfider; polysulfider..................................... fri

28.36 Ditioniter (hydrosulfiter), även stabiliserade med organiska
ämnen, sulfoxylater härunder inbegripna:

A. natriumformaldehydsulfoxylat.......................... 4 %

B. andra................................................ fri

28.37 Sulfiter och tiosulfater.................................... fri

28.38 Sulfater, alunarter härunder inbegripna; peroxisulfater (persulfater): A.

aluminiumsulfat.................................... 4,6 %

B. kaliumaluminiumsulfat (kalialun), järn(II)sulfat (ferrosulfat)

och koppar(II)sulfat...................................... 4 %

C. andra................................................ fri

28.39 Nitriter och nitrater...................................... fri

28.40 Fosfiter, hypofosfiter och fosfater:

A. natrium-, kalium- och ammoniumfosfater samt kalciumfos fater,

andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)...... 4,6 %

B. andra................................................ fri

28.41 Arseniter och arsenater................................... fri

28.42 Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater); icke kemiskt
definierat ammoniumkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat: A.

ammoniumkarbonat, även innehållande ammoniumkarba mat.

................................................ 9 %

B. andra................................................ fri

28.43 Cyanider, enkla eller komplexa............................. fri

28.44 Fulminater, cyanater och tiocyanater....................... fri

28.45 Silikater; icke kemiskt definierade natrium- och kaliumsilikater
(t. ex. vattenglas):

A. natrium- och kaliumsilikater, även icke kemiskt definierade 4,2 %

B. andra................................................ fri

28.46 Borater och perborater:

A. natriumperborat............. 4,6 %

B. andra................................................ fri

28.47 Salter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanganater och

stannater)............................................... fri

28.48 Andra salter, peroxisalter härunder inbegripna, av oorganiska

syror, med undantag av azider............................. fri VI.

VI. Diverse

28.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller;

salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av ädla
metaller, proteinater, tannater och liknande föreningar härunder
inbegripna, även om de icke är kemiskt definierade . fri

28.50 Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra radioaktiva

kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper; oorganiska

28 kap.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen eller
isotoper, även om de icke är kemiskt definierade; legeringar,
dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen
eller isotoper eller föreningar därav.........................

28.51 Isotoper, ej hänförliga till nr 28.50, samt oorganiska och organiska
föreningar därav, även om de icke är kemiskt definierade

28.52 Oorganiska och organiska föreningar av torium, av uran, ut armat

på U 235, av sällsynta jordartsmetaller eller av skandium
eller yttrium samt blandningar av dessa föreningar......

28.53 Flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); komprimerad
luft.........................................

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid), hydrogenperoxid i fast form

härunder inbegripen.....................................

28.55 Fosfider................................................

28.56 Karbider (t. ex. kiselkarbid, borkarbid och metallkarbider):

A. kalciumkarbid........................................

B. andra ...........................................

28.57 I-Iydrider, nitrider, azider, silicider och borider...............

28.58 Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destillerat

vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad;
amalgamer, andra än av ädla metaller.................

fri

9 %

fri

5 %

fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

29 kap. Organiska kemiska föreningar

Anmärkningar

1. Om ej annat är föreskrivet, omfattar detta kapitel endast:

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening (även innehållande
föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än stereoisomerer)
av mättade eller omättade acykliska kolväten (27 kap.);

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, sockeretrar, sockerestrar och deras salter
hänförliga till nr 29.43, samt produkter, hänförliga till nr 29.44, även om de icke är
kemiskt definierade;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten;

e) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förutsättning
att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt
att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan mer lämpad för
speciell användning än för allmänt bruk;

f) produkter, nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt
för konservering eller transport av dessa produkter;

g) standardiserade diazoniumsalter, standardiserade arylider för koppling till nämnda salter
samt standardiserade, beständiga färgbaser för utvecklingsfärgämnen (s. k. naftolfäraämnen).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) produkter, hänförliga till nr 15.04, samt glycerol (glycerin) (nr 15.11);

b) etanol (etylalkohol) (nr 22.08 och 22.09);

c) metan (nr 27.11);

d) kolföreningar, upptagna i anm. 2 till 28 kap.;

e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsubstansen
(31 kap.);

f) färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.04); syntetiska organiska

färgämnen, även utgörande pigment, syntetiska organiska produkter, utgörande s. k.
luminoforer, på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt naturlig indigo (nr
32.05); lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detalihandeln
(nr 32.09); J

g) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,
varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom flytande bränslen för cigarretttändare
eller liknande tändare, i behållare rymmande högst 300 ml (nr 36.08);

h) laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber’ hänförliga
till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för detaljhandeln, hänförliga till
nr 38.19;

ij) optiska element, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).

3. Produkter, som kan hänföras till två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel, tulltaxeras
enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.

4. Vid tillämpning av nr 29.03—29.05, 29.07—29.10 och 29.12—29.21 gäller varje bestämmelse
beträffande halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat även beträffande kombinationer mellan
dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfo- och nitrosulfohalogenderivat).

Nitro- och nitrosogrupper betraktas icke som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30.

5. a) Estrar, bildade av organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna

I—VH till detta kapitel, och organiska föreningar, upptagna i samma underavdelningar,
hänföres till tulltaxenumret för den i nämnda underavdelningar sist upptagna föreningen;

b) estrar, bildade^ av etanol (etylalkohol) eller glycerol (glycerin) och organiska föreningar
med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till detta kapitel, hänföres till
tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion;

c) salter av estrar, som avses i a eller b ovan, med oorganiska baser hänföres till tulltaxenumret
för estern;

d) salter, bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion, upptagna i
underavdelningarna I—VII till detta kapitel, och oorganiska baser hänföres till tulltaxenumret
för den organiska föreningen med syra- eller fenolfunktion;

e) halogenider av karboxylsyror hänföres till tulltaxenumret för karboxylsyran.

29 kap.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

5:1. Anm. 5 tillämpas icke på förefintliga underavdelningar av ifrågakommande tulltaxenummer
(dylika underavdelningar tillämpas enligt sin ordalydelse).

6. Till nr 29.31—29.34 hänförliga föreningar utgör organiska föreningar, vilkas molekyler utom
hydrogen, oxygen eller nitrogen även innehåller atomer av andra icke-metaller eller av metaller
(t. ex. svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bundna vid kol.

Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metallorganiska och icke-metallorganiska
föreningar) omfattar icke sulfo- och halogenderivat (kombinerade derivat härunder
inbegripna), vilka utom hydrogen, oxygen och nitrogen innehåller endast sådana vid kol
direkt bundna svavel- eller halogenatomer, vilka ger dem karaktären av sulfo- eller halogenderivat
(eller kombinerade derivat).

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, inre hemiacetaler, metylenetrar
av tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler,
cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och imider
av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, cykliska
ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

I. Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav
29.01 Kolväten:

A. nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol), xylen
(xylol), cymen (cymol), styrener (styroler) och cyklo hexan

..................................................

B. naftalen (naftalin), tetrahydronaftalen (tetralin), deka -

hydronaftalen (dekalin), antracen och fenantren.............. fri

C. andra................................................ lf %

29.02 Halogenderivat av kolväten:

A. mättade klorfluorkolväten.............................. fri

B. trikloretylen och tetrakloretylen (perkloretylen)........... 12 %

C. andra........................... ff %

29.03 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten................. 12 %

II. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav:

A. envärda alkoholer med minst 10 kolatomer............... 10 %

B. propanol (propylalkohol) och pentanol (amylalkohol), avsedda
att användas uteslutande för tillverkning av natrium eller

kaliumxantogenat................................ fri

C. andra................................................ ff %

29.05 Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav:

A. cyklohexanol, metylcyklohexanol, dimetylcyklohexanol och

mentol............................................... fri

B. andra................................................ ff % III.

III. Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav

29.06 Fenoler och fenolalkoholer:

A. fenol, kresol, xylenol, butylfenol och amylfenol samt salter

därav.............................. fri

B. resorcinol (resorcin), hydrokinon, naftol och pyrogallol

(pyrogallussyra) samt salter därav ...................... fri

C. andra................................................ ff %

29.07 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler eller fenolalkoholer
....... ff %

29 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

IV. Etrar, alkoholperoxider, eterperoxider, epoxider med tre eller fyra
atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat därav

29.08 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alkohol -

peroxider och eterperoxider samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav...................................... 11 %

29.09 Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med

tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav...................................... 11 %

29.10 Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acetalfunktion

jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav.............. 10,8 %

V. Föreningar med aldehydfunktion

29.11 Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler och
andra föreningar med aldehydfunktion jämte annan enkel eller
sammansatt oxygenfunktion:

A. formaldehyd, trioximetylen, paraformaldehyd, acetaldehyd,
paraldehyd, butyraldehyd, akrylaldehyd, krotonaldehyd, al -

dol, vanillin och etylvanillin............................ 11 %

B. andra................................................ 10,8 %

29.12 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av föreningar, hänförliga
till nr 29.11 ....................................... 12 %

VI. Föreningar med keton- eller kinonfunktion

29.13 Ketoner, ketonalkoholer, ketonfenoler, ketonaldehyder, kinoner,
kinonalkoholer, kinonfenoler, kinonaldehyder samt andra föreningar
med keton- eller kinonfunktion jämte annan enkel eller
sammansatt oxygenfunktion ävensom halogen-, sulfo-, nitro -

och nitrosoderivat därav:

A. cyklohexanon, metylcyklohexanon och kamfer............ fri

B. aceton och metyletylketon.............................. 12 %

C. andra................................................ 10,8 %

VII. Syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror

ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.14 Enbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider
och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav:

A. myrsyra och bensoesyra samt salter därav ävensom bly acetater.

............................................. fri

B. acykliska syror med minst 10 kolatomer................. fri

C. andra................................................ 11 %

29.15 Flerbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider
och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav:

A. oxalsyra och bärnstenssyra samt salter därav............. fri

B. andra................................................ 11 %

29.16 Alkoholsyror, aldehydsyror, ketonsyror, fenolsyror och andra
föreningar med syrafunktion jämte annan enkel eller samman 3

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 29 kap.

satt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider, halogenider,
peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-,
nitro- och nitrosoderivat därav:

A. mjölksyra, vinsyra, citronsyra, salicylsyra, acetylsalicylsyra

och gallussyra samt salter därav........................ fri

B. andra syror och salter därav ävensom estrar.............. 11 %

C. andra................................................ 10,8 %

VIII. Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-,
sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.17 Estrar av svavelsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav............................ 12 %

29.18 Estrar av salpetersyrlighet eller salpetersyra samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav...................... 11 %

29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, s. k. laktofosfater härunder
inbegripna, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat
därav:

A. estrar med fenoler.................................. 11 %

B. andra............................................. 10,8 %

29.20 Estrar av kolsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-, nitro och

nitrosoderivat därav.................................. 12 %

29.21 Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av
hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav............................ 12 % IX.

IX. Föreningar med nitrog en funktion

29.22 Föreningar med aminofunktion:

A. anilin, nitranilin, naftylamin, fenylendiamin, tolylendiamin,

toluidin och xylidin samt salter därav................... fri

B. andra................................................ 11 %

29.23 Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunktion: A.

dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav............. fri

B. p-(N-metylamino)fenolsulfat (metol)..................... fri

C. andra................................................ 11 %

29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider; leci tiner

och andra fosfoaminolipider.......................... 10,8 %

29.25 Föreningar med amidofunktion:

A. karbamid (urinämne).................................. 12 %

B. andra............................................. 11 %

29.26 Föreningar med imido- eller iminofunktion:

A. sackarin och alkalisalter därav.......................... fri

B. hexametylentetramin................................ 12 %

C. andra................................................ 11 %

29.27 Föreningar med nitrilfunktion............................. 10,8 %

29.28 Diazo-, azo- och azoxiföreningar........................... 11 %

29.29 Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin............ 10,8 %

29.30 Föreningar med annan nitrogenfunktion:

A. cyklohexylsulfaminsyra och dess salter................... fri

B. andra................................................ 12 %

29 kap.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

X. Metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar samt hetero -

cgkliska föreningar

29.31 Svavelorganiska föreningar:

A. tiokarbanilid (difenyltiokarbamid)....................... fri

B. natrium- och kaliumxantogenater....................... fri

C. andra................................................ 10,8 %

29.32 Arsenikorganiska föreningar............................... fri

29.33 Kvicksilverorganiska föreningar............................ 12 %

29.34 Andra metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar..... 10,8 %

29.35 Heterocykliska föreningar; nukleinsyror:

A. innehållande enbart oxygen eller enbart svavel som hetero atom

............................................. 10,8 %

B. andra:

1. pyridin............................................ fri

2. pyridinhomologer................................. 10,8 %

3. andra.............................................. 11 %

29.36 Sulfonamider............................................ 12 %

29.37 Sultoner och sultamer ................................... 12 %

XI. Provitaminer, vitaminer och hormoner, även syntetiskt reproducerade,

samt enzymer

29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade

(naturliga koncentrat härunder inbegripna), derivat därav med
huvudsaklig användning som vitaminer samt blandningar av
dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lösningsmedlets
art.............................................. fri

29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade, samt derivat därav

med huvudsaklig användning som hormoner................. fri

29.40 Enzymer................................................ fri

XII. Glykosider och växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt

salter, etrar, estrar och andra derivat därav

29.41 Glykosider, även syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar,

estrar och andra derivat därav............................. fri

29.42 Växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav....................... fri

XIII. Andra organiska föreningar

29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och laktos;
sockeretrar, sockerestrar och deras salter, andra än pro -

dukter, hänförliga till nr 29.39, 29.41 eller 29.42.............. 11 %

29.44 Antibiotika:

A. penicillin samt salter och andra derivat därav............ Ifri

B. andra................................................ fri

29.45 Andra organiska föreningar................................ 12 %

1 T.o.in. den 31 december 1969

1 milj. I. E. 0:18.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1967 30 kap.

30.05 Andra farmaceutiska produkter och artiklar:

A. tandcement och andra tandfyllningsmedel; etuier och

lådor med utrustning för första förband.................. 9,6 %

B. andra slag............................................ fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

Anmärkningar

30 kap. Farmaceutiska produkter

1. Med medikamenter enligt nr 30.03 avses till nr 30.02 eller 30.04 icke hänförliga produkter (andra
än födoämnen och drycker, såsom dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen,
stärkande drycker och mineralvatten), som utgör:

a) blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk;

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade doser
eller i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådant bruk.

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses följande produkter
såsom:

A. oblandade:

1. oblandade produkter, lösta i vatten;

2. alla till 28 eller 29 kap. hänförliga produkter;

3. enkla växtextrakter, hänförliga till nr 13.03, endast standardiserade eller i lösning,
oavsett lösningsmedlets art;

B. blandade:

1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel);

2. växtextrakter, utvunna ur blandningar av vegetabiliska ämnen eller material;

3. salter och koncentrat, erhållna genom indunstning av naturligt mineralvatten.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika
oljor, för medicinskt bruk (nr 33.05);

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, härunder inbegripet sådana med terapeutiska
eller profylaktiska egenskaper (nr 33.06);

c) medicinsk tvål och såpa (nr 34.01).

3. Nr 30.05 omfattar endast:

a) steril katgut och annan steril suturtråd;

b) sterila laminariastift;

c) sterila resorberbara blodstillande medel;

d) röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens till in- eller utvärtes bruk (ej hänförliga
till nr 30.02), doserade eller utgörande blandningar;

e) tandcement och andra tandfyllningsmedel;

f) etuier o: h lådor med utrustning för första förband.

30.01 Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade,

även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra organ eller
av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; andra animaliska
ämnen och material, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt
bruk, ej hänförliga till annat nummer....................... fri

30.02 Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkulturer (här under

inbegripet jäsningsframkallande mikrobkulturer med
undantag av jäst) samt liknande produkter.................. fri

30.03 Medikamenter för människor eller djur:

A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat av

penicillin............................................. ifrj

B. andra slag............................................ fri

30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häftplåster,
kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna med
farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar för
detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt bruk, med undantag
av varor, upptagna i anm. 3 till detta kapitel: 1

A. vadd samt varor av vadd.............................. 9,6 %

B. andra slag............................................ 12^6 %

1 T. o. m. den 31 december 1969

1 milj. I. E. 0: 18.

-i

•: ri . ■''

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

31 kap. Gödselmedel

Anmärkningar

1. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke
föreligger i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

natriumnitrat, innehållande högst 16,3 viktprocent nitrogen;
ammoniumnitrat, även kemiskt rent;
ammoniumsulfatnitrat, även kemiskt rent;
ammoniumsulfat, även kemiskt rent;
kalciumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;
kalciummagnesiumnitrat, även kemiskt rent;

kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, även behandlad med olja;
karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende
på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av ammoniumklorid eller produkter, upptagna under
A eller B ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller
andra oorganiska ämnen utan gödselverkan;

D. flytande gödselmedel, utgörande lösningar i vatten eller ammoniak av ammoniumnitrat
eller karbamid enligt A ovan eller av blandningar av dessa ämnen.

2. Nr 31.03 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke föreligger
i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:
thomasslagg;

termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och termiskt behandlade

naturliga kalciumaluminiumfosfater;

superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater);

kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat), innehållande 0,2 viktprocent fluor eller däröver;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende
på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A eller B ovan (utan
avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller andra oorganiska
ämnen utan gödselverkan.

3. Nr 31.04 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke föreligger
i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

naturliga, råa kaliumsalter (karnallit, kainit, sylvinit m. fl.);
råa kaliumsalter, utvunna ur melassaska;

kaliumklorid, även kemiskt ren, annan än som avses under anm. 6 c nedan;
kaliumsulfat, innehållande högst 52 viktprocent K20;
kaliummagnesiumsulfat, innehållande högst 30 viktprocent KaO;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende
på komponenternas renhetsgrad).

4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik (As) eller däröver, hänföres till nr
31.05.

5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena hänför sig till produkternas torrsubstans.

6. Detta kapitel omfattar icke:

a) djurblod, hänförligt till nr 05.15;

b) isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4
upptagna;

c) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av kaliumklorid, vägande per styck minst
2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska element av kaliumklorid (nr 90.01).

31.01 Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabiliska
gödselmedel, även blandade med varandra men icke kemiskt
behandlade.............................................. fri

72 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967 31 kap.

31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:

A. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt bland ningar

med ammoniumnitrat, innehållande mer än 15 viktprocent
ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen;
karbamid (urinämne) och blandningar med karbamid;
flytande gödselmedel enligt anm. 1 D................... 9,6 %

B. ammoniumsulfat; produkter, innehållande över 1,8 vikt procent

ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen, ej
hänförliga till A................................ 100 kg 2: 40

C. andra slag............................................ fri

31.03 Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska................ fri

31.04 Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska.................. fri

31.05 Andra gödselmedel; produkter, hänförliga till detta kapitel,
i form av tabletter, pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande
per styck högst 10 kg brutto:

A. produkter, hänförliga till detta kapitel, i form av tabletter,
pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande per styck

högst 10 kg brutto.................................... 8 %

B. andra slag:

1. nitrogenhaltiga..................................... 8 %

2. andra............................................. fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

32 kap. Garvämnes- och förgämnesextrakter; garvsyror och derivat
därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och
spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med
undantag av färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter,
utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning,
som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

b) tannater och andra tanninderivat av produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, 29.44 eller
35.01—35.04.

2. Till nr 32.05 hänföres bl. a. blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskomponenter
till dessa för framställning på textilfibrer av olösliga s. k. naftolfärgämnen (utvecklingsf
ärgämnen).

3. Nr 32.05—32.07 omfattar även sådana preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen
(organiska pigment härunder inbegripna), substratpigment eller andra färgämnen, som användes
för färgning i massan av plaster, gummi och liknande material eller för framställning
av preparat för tryckning av textilvaror. Till dessa nummer hänföres dock icke sådana
beredningar av pigment, som avses i nr 32.09.

4. Lösningar (andra än kollodium) av produkter, hänförliga till nr 39.01—39.06, i flyktiga organiska
lösningsmedel, hänföres till nr 32.09, om lösningen innehåller mer än 50 viktprocent
lösningsmedel.

5. Med färgämnen enligt detta kapitel avses icke produkter med användning som fyllmedel i
oljefärger, även om de skulle vara lämpade som pigment i kallvattenfärger.

6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användes för tryckning
av t. ex. bokomslag och mössband och som består av:

a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller pigment jämte lim,
gelatin eller annat bindemedel;

b) metall (t. ex. guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag av papper, plast
eller annat material.

32.01 Vegetabiliska garvämnesextrakter.......................... fri

32.02 Garvsyror (tannin), vattenextraherat galläppletannin här under

inbegripet, samt salter, etrar, estrar och andra derivat
därav................................................... fri

32.03 Syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garv ämnen;

konstgjorda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mikrobiella
preparat):

A. syntetiska garvämnen med en askhalt av högst 20 vikt -

procent, beräknat på torrsubstansen..................... 5 %

B. andra slag............................................ fri

32.04 Vegetabiliska färgämnen (härunder inbegripet färgträextrakter

och andra vegetabiliska färgämnesextrakter med undantag av
indigo) och animaliska färgämnen.......................... fri

32.05 Syntetiska organiska färgämnen, organiska pigment härunder

inbegripna; syntetiska organiska produkter, utgörande s. k.
luminoforer; på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel;
naturlig indigo........................................... fri

32.06 Substratpigment......................................... fri

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 32 kap.

32.07 Andra färgämnen; oorganiska produkter, utgörande s. k. lurnino forer.

.................................................. fri

32.08 Beredda porslins-, glas- och emaljfärger, beredda opakmedel,

icke frittad glasyr- och emaljmassa, flytande glansmetallpreparat
och lysterfärger samt liknande beredningar för keramik-, glas- och
emaljeringsindustrier; engober; fritta och annat glas i form av
pulver, korn eller flingor.................................. fri

32.09 Lacker, klara eller pigmenterade; kallvattenfärger (även för
färgning av läder); andra målningsfärger; pigment, rivna i
linolja, lacknafta, terpentinolja eller liknande vid tillverkning
av målningsfärger använda produkter; brons- och färgfolier;
lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles
i detaljhandeln:

A. lacker, klara eller pigmenterade; lösningar enligt anm. 4 till

detta kapitel......................................... 11 %

B. emulsionsfärger; bronspasta och till lacker ej hänförliga

bronsfärger........................................... 8 %

C. andra slag............................................ 5,2 %

32.10 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, brytnings färger

och liknande färger i form av tabletter eller i tuber,
burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller förpackning,

härunder inbegripet dylika färger i lådor eller skrin, med eller

utan penslar, paletter, skålar och andra tillbehör............. 7,8 %

32.11 Beredda sickativ......................................... 5,2 %

32.12 Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings- eller tätningsmedel;

ympvax............................................... 5,2 %

32.13 Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger och dupliceringsfärger....................... 7,2 %

B. andra slag............................................ 4,6 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

33 kap. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,
toalettmedel och kosmetiska preparat

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar icke:

a) alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (nr
22.09);

b) tvål, hänförlig till nr 34.01;

c) terpentinolja och andra produkter, hänförliga till nr 38.07.

2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade (med undantag av produkter, hänförliga
till nr 33.05), lämpade för användning såsom parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat
och inkommande i förpackningar, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådan användning.

33.01 Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även

terpenfria; resinoider...................................... fri

33.02 Terpenhaltiga biprodukter ur flyktiga vegetabiliska oljor...... fri

33.03 Koncentrat av flyktiga vegetabiliska oljor (erhållna genom s. k.

enfleurage eller maceration) i fett, icke flyktig olja, vax eller
liknande ämne........................................... fri

33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller syn tetiska)

samt blandningar (alkohollösningar härunder inbegripna)
på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgörande
råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin eller andra
industrier............................................... fri

33.05 Vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt

vattenlösningar av dylika oljor, även för medicinskt bruk..... fri

33.06 Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat............. 9,6 %

■''V

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

34 kap. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengöringsmedel;
smörjmedel; konstgjorda växer och beredda vaxer; putsoch
skurmedel; ljus och liknande produkter; modelleringsmassa
och dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade föreningar;

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även innehållande
tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektions medel,

slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.).

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter enlist
anm. 3 till 27 kap.

4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04 avses endast
följande produkter:

A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;

B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller konstgjorda); G.

blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, på
basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen eller andra
ämnen.

Nr 34.04 omfattar icke:

a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;

b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.

34.01 Tvål och såpa, även medicinska:

A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbegripen
........................................ 100 kg1

B. andra slag............................................

34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt- och

rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa...........

34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som användes
för olje- eller fettbehandling av textilvaror, läder eller
andra material, dock med undantag av produkter, innehållande
minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa
mineral:

A. smörjfetter.................................... 100 kg

B. andra slag............................................

34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulgerbara
med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke
innehållande lösningsmedel:

A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul gerbara

vaxer........................................

B. andra slag............................................

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och metall föremål,

skurpulver samt liknande preparat, med undantag av
beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 ......................

40: —
9,6 %

9,6 %

1: 60
fri

10,8 %
fri

6,4 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

78 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 34 kap.

34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor........... 6,5 %

34.07 Modelleringsmassor, även inkommande i satser eller utgörande
leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalbruk,

i form av plattor (även hästskoformade), stavar e. d.......... fri

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 79

35 kap. Proteiner, lim och klister

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) proteiner, utgörande medikamenter (nr 30.03);

b) brevkort och andra tryckalster av gelatin (49 kap.).

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:

A. kasein............................................... fri

B. andra slag..................................... 100 kg 16: —

35.02 Albuminer, albuminater och andra albuminderivat........... fri

35.03 Gelatin (härunder inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller
rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade) och gelatinderivat;
lim från ben, hudar, senor e. d. samt fisklim; husbloss
................................................. 100 kg 16: —

35.04 Andra proteiner, peptoner härunder inbegripna, samt derivat

därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt............. fri

35.05 Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse;

stärkelseklister........................................... fri

35.06 Lim och klister, beredda, ej hänförliga till annat nummer;

produkter, alla slag, lämpade för användning såsom lim eller
klister och inkommande för sådan användning i detalj handelsförpackningar,
vägande per styck högst 1 kg netto:

A. i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck högst 1 kg

netto................................................ 11,2 %

B. andra slag..................................... 100 kg 16: —

i/n:

QTi.t

i: •:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;
pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter
Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som
avses i anm. 2 a och b nedan.

2. Nr 36.08 omfattar endast:

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,
varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av alkohol
(torrsprit) samt liknande beredda bränslen, fasta eller i pastaform;

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare eller liknande tändare, i behållare
rymmande högst 300 ml;

c) tjärfacklor, braständare och liknande varor.

36.01 Krut:

A. svartkrut............................................ 4 %

B. andra slag............................................ 9,6 %

36.02 Beredda sprängämnen.................................... 9,6 %

36.03 Stubin, detonerande stubin härunder inbegripen:

A. svartkrutsstubin...................................... 4 %

B. annan............................................... 9,6 %

36.04 Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel fri

36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livräddningsraketer
och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livräddnings ändamål.

............................................ fri

B. andra slag............................................ 12 %

36.06 Tändstickor, med undantag av bengaliska tändstickor.. 100 kg1 4: —

36.07 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar, även

tillformade.............................................. fri

36.08 Andra brännbara produkter............................... fri

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

37 kap. Produkter för foto- eller kinobrult

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke avfall och skrot.

2. Nr 37.08 omfattar endast:

a) kemiska preparat, utgörande blandningar för fotobruk (t. ex. framkallare, fixerings- och
toningsmedel, ljuskänsliga emulsioner);

b) oblandade kemiska produkter, lämpade för fotobruk, i avdelade doser eller i förpackningar,
som tillhandahålles i detaljhandeln för sådant bruk.

Nr 37.08 omfattar icke lacker, klister och liknande preparat, vilka tulltaxeras efter sin beskaffenhet.

37.01 Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, ljuskänsliga, icke
exponerade, av annat material än papper, papp eller vävnad... fri

37.02 Film i rullar, ljuskänslig, icke exponerad, även perforerad..... fri

37.03 Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men icke
framkallade:

A. innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne......... fri

B. andra slag:

1. papper och papp................................... 6,4 %

2- väv............................................... 8 %

37.04 Plåtar och film, exponerade men icke framkallade, negativa

eller positiva............................................ fri

37.05 Plåtar samt film, även perforerad (annan än kinofilm), exponerade
och framkallade, negativa eller positiva............... fri

37.06 Kinofilm med enbart ljudspår, exponerad och framkallad,

negativ eller positiv...................................... fri

37.07 Annan kinofilm, med eller utan ljudspår, exponerad och framkallad,
negativ eller positiv:

A. negativ film, ävensom positiv film, avsedd att användas

uteslutande för kopiering............................... fri

B. andra slag..................................... 100 kg 640: —

37.08 Kemiska produkter för fotobruk, blixtljuspreparat härunder
inbegripna:

A. ljuskänslig kollodiumemulsion.......................... 8 %

B. andra................................................ fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

38 kap. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med
undantag av:

1. konstgjord grafit (nr 38.01);

2. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningsförhindrande
medel, råttgift och liknande produkter, i sådan form eller förpackning, som avses i
nr 38.11;

3. laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber (nr 38.17);

4. produkter, upptagna i anm. 2 a, c, d och f nedan;

b) medikamenter (nr 30.03).

2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat
nummer i tulltaxan:

a) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av magnesiumoxid eller av halogenider
av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g;

b) finkelolja;

c) bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;

d) stencillack i detaljhandelsförpackningar;

e) smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t. ex. Segerkäglor);

f) gips, speciellt beredd för dentalbruk;

g) blandningar av alkener med mycket låg polymerisationsgrad.

38.01 Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av grafit suspensioner

i olja........................................ fri

38.02 Djurkol (t. ex. benkol, elfenbenssvart, blodkol), även använt fri

38.03 Aktiverat kol (avfärgande, depolariserande eller adsorbe rande);

aktiverad infusoriejord, aktiverad lera, aktiverad
bauxit och andra aktiverade naturliga mineraliska ämnen..... fri

38.04 Gasvatten och använd gasreningsmassa..................... fri

38.05 Tallolja (tallsyra) och lågraffinerad tallfettsyra............... fri

38.06 Sulfitlut, indunstad...................................... fri

38.07 Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, erhållna
genom destillation eller på annat sätt ur barrträ (t. ex. balsam-,
kolugns- och sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymen (rå cymol);

»pine oil»................................................ fri

38.08 Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än

hartsestrar, hänförliga till nr 39.05; s. k. hartssprit och hartsoljor
.................................................... fri

38.09 Trätjära; trätjäroljor, med undantag av till nr 38.18 hänförliga
lösnings- och spädningsmedel; trätjärkreosot; rå metanol

(rå metylalkohol); acetonolja.............................. fri

38.10 Vegetabiliskt beck, alla slag; bryggeriharts och liknande pro dukter

på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck; kärnbindemedel
på basis av naturliga, hartsartade produkter...... fri

38.11 Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel,
groningsförhindrande medel, råttgift och liknande produkter,
föreliggande i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles
i detaljhandeln, eller såsom preparat eller såsom
utformade artiklar (t. ex. band, vekar och ljus, preparerade
med svavel, samt flugfångare)............................. 9,6 %

86 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 38 kap.

38.12 Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som
användes inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom
närstående industrier:

A. innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med undantag
av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande per

styck högst 1 kg netto................................. fri

B. andra slag............................................ 9,6 %

38.13 Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, utgörande
hjälpmedel vid lödning eller svetsning; löd- och svetsmedel,
bestående av metall och andra ämnen, i form av pulver eller
pastor; preparat för beläggning eller fyllning av svetstråd eller

svetselektroder.......................................... 4 %

38.14 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion

eller hartsbildning, viskositetshöjande preparat och andra
liknande beredda tillsatsmedel för mineraloljor............... fri

38.15 Beredda vulkningsacceleratorer............................ fri

38.16 Beredda närsubstrat för odling av mikrober................. fri

38.17 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brand släckningsbomber.

....................................... 4,2 %

38.18 Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d., utgörande blandningar
.................................................. 11 %

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller närstående
industrier, blandningar av naturprodukter härunder
inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 ej hänförliga
alkalisalter av dessa syror; kolväteblandningar huvudsakligen

bestående av nonen eller dodecen....................... fri

B. beredda antioxidanter för gummiindustrin................ fri

C. icke sintrade blandningar, innehållande metallkarbider, för

framställning av hårdmetall............................ fri

D. murbruk, även hydrauliskt eller eldfast.................. fri

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04; elektrodmassa
och andra blandningar av kol, koks och beck, härunder
inbegripet förkoksad dylik massa; block, plattor, stänger

o. d. av kol........................................... fri

F. återstoder från kemiska eller närstående industrier........ fri

G. kärnbindemedel, innehållande stärkelse eller stärkelseproduk ter,

med undantag av varor i detaljhandelsförpackningar,
vägande per styck högst 1 kg netto...................... fri

H. blandningar, ej hänförliga till A—G, bestående av oorganiska
ämnen (t. ex. mineraliska produkter, oorganiska kemikalier,
glas- eller metallpulver), med undantag av blandningar
i förpackningar, vägande per styck högst 10 kg brutto:
belägges med tull som den beståndsdel, vars tullsats
medför högsta tullen, dock högst 11 %; hänsyn skall dock
icke tagas till ringa mängd ämnen, som ej väsentligen inverkar
på varans beskaffenhet

IJ. andra slag............................................ 11 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

SJUNDE AVDELNINGEN

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra plaster)
samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi
och faktis samt varor därav

39 kap. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och
andra plaster) samt varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) konstgjorda vaxer (nr 34.04);

c) syntetiskt gummi (enligt definition i 40 kap.) och varor därav;

d) sadelmakeriarbeten (nr 42.01), resväskor, handväskor och andra artiklar, hänförliga till
nr 42.02;

e) korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial, hänförliga till 46 kap.;

f) syntetiska och konstgjorda textilfibrer (elfte avd.) samt varor därav;

g) skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt
delar därtill, solfjädrar och andra artiklar, hänförliga till tolfte avd.;

h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till sextonde avd. (maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk
materiel);

k) delar till transportmedel (sjuttonde avd.);

l) optiska element av plast, glasögoninfattningar, ritinstrument och andra artiklar, hänförliga
till 90 kap.;

m) boetter, urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

n) musikinstrument och delar därtill, samt andra artiklar, hänförliga till 92 kap.;

o) möbler och delar därtill (94 kap.);

p) borstbinderiarbeten och andra varor, hänförliga till 96 kap.;

q) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);

r) knappar, blixtlås, reservoarpennor, stiftpennor och delar därtill, skaft till rökpipor,
cigarr- och cigarrettmunstycken, kammar, delar till termosflaskor samt andra artiklar,
hänförliga till 98 kap.

2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföres endast genom kemisk syntes framställda produkter av följande

slag:

a) plaster, konsthartser härunder inbegripna;

b) silikoner;

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polykondensations- och polymerisationsprodukter.

3. Nr 39.01—39.06 omfattar endast:

a) produkter, flytande eller i pastaform, härunder inbegripet emulsioner, dispersioner och
lösningar;

b) stycken, korn, flingor eller pulver, press- och sprutmassor härunder inbegripna;

c) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm; sömlösa slangar och rör, stavar,
stänger (profilstänger härunder inbegripna), även ytbehandlade men icke på annat sätt
bearbetade;

d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga till nr 51.02 härunder inbegripna),
även ytbehandlade (t. ex. tryckta), samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling,
nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgör färdiga artiklar)
men icke vidare bearbetade;

e) avfall och skrot.

Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b och e upptagna
formerna.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 39 kap.

39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsprodukter,
även modifierade eller polymeriserade, linjära produkter
härunder inbegripna (t. ex. fenoplaster, aminoplaster, alkyder,
polyallylestrar och andra omättade polyestrar, silikoner):

A. obearbetade.......................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat ämne

än plast........................................... 13 %

2. andra............................................. 13,4 %

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegripna
(t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, polystyren,
polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloridacetat
och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat,
kumaronindenhartser):

A. obearbetade.......................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band av akrylplast, med en

tjocklek av 0,6 mm eller däröver..................... 13 %

2. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat

ämne än plast, ej hänförliga till 1 .................... 13 %

3. andra............................................. 13,4 %

39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra
cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellulosaderivat,
även mjukgjorda (t. ex. kollodium, celluloid); vulkan -

fiber:

A. obearbetade:

1. cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabutyrat,

utan tillsats av andra ämnen......................... fri

2. andra............................................. 10 %

B. andra slag:

1. cellulosanitrat...................................... fri

2. vulkanfiber........................................ 4 %

3. andra:

a. plattor, duk, folier och band med en tjocklek av 1,5

mm eller däröver................................ fri

b. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat

ämne än plast, ej hänförliga till a.................. 12,2 %

c. andra:

a. avsedda att användas uteslutande för tillverkning

av ljuskänslig film............................ fri

/3. andra....................................... 13,4 %

39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein, härdat gelatin):

A. konsttarmar.......................................... 12 %

B. andra slag............................................ fri

39.05 Naturhartser, modifierade genom s. k. utsmältning; konsthartser,
erhållna genom förestring av naturhartser eller hartssyror
(hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi (t. ex.
klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk, cyklokautschuk): -

39 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 89

A. obearbetade.......................................... 8 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat

ämne än plast...................................... 10,6 %

2. andra............................................. 11,8 %

39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster;
alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn:

A. obearbetade:

1. alginsyra samt salter och estrar därav; växtslem, företrät,

förestrat eller på annat sätt modifierat................ fri

2. stärkelse, företräd, förestrad eller på annat sätt modifierad
........................................... fri

3. andra............................................. 8 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat

ämne än plast...................................... 10,6 %

2. andra............................................. 11,8 %

39.07 Varor av material, hänförliga till nr 39.01—39.06:

A. stenciler............................................. 8 %

B. andra................................................ 13,4 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

40 kap. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis

Anmärkningar

samt varor därav

1. Med gummi avses i tulltaxan, om ej annat är föreskrivet, dels naturgummi (kautschuk),
balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi, av oljor framställd
faktis samt regenerat av dessa, dels vulkade dylika produkter (mjukgummi eller hårdgummi).

2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet
hänföres till elfte avd.:

a) trikåvaror, innehållande gummi (med undantag av driv- och transportremmar, hänförliga
till nr 40.10); elastiska vävnader, innehållande gummitrådar, samt varor därav;

b) slangar av textilmaterial, invändigt belagda med gummi eller försedda med foder av
gummi (nr 59.15);

c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag av till
nr 40.10 hänförliga varor):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;
samt artiklar, tillverkade av sådana vävnader;

d) stampad filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än 50 viktprocent
textilmaterial, samt artiklar tillverkade av sådan filt;

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel,
oavsett vikten per m2, samt artiklar, tillverkade av sådan duk;

f) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade
med gummi, oavsett vikten per m2, samt artiklar av sådana varor.

Till detta kapitel hänföres dock plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad,
stampad filt, fiberduk eller liknande textilvara samt varor, tillverkade av dylikt material,
för så vitt textilvaran utgör endast förstärkning.

3. Detta kapitel omfattar ej heller:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;

b) huvudbonader och delar därtill, badmössor härunder inbegripna, hänförliga till 65 kap.;

c) delar av hårdgummi till maskiner och apparater, mekaniska eller elektriska, ävensom andra
artiklar av hårdgummi, för elektrotekniskt ändamål, hänförliga till sextonde avd.;

d) varor, hänförliga till 90, 92, 94 eller 96 kap.;

e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrottshandskar samt varor, hänförliga till nr
40.11) (97 kap.);

f) knappar, reservoarpennor, skaft till rökpipor, kammar och andra till 98 kap. hänförliga
artiklar.

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses:

a) omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur
irreversibelt kan överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan de sålunda
vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av andra ämnen,
såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka icke är nödvändiga
för bildning av bryggbindningar), utgör produkter, som vid en temperatur mellan + 15°
och + 20° C kan sträckas till tre gånger sin ursprungliga längd utan att brista och som
efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga längd inom två timmar återgår till en
längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden; bland dessa produkter
märkes c/.s-polyisopren, polybutadien, polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren
(GRS), polyklorbutadienakrylnitril (GRN), polybutadienakrylnitril (GRA) och butylgummi
(GRI);

b) tioplaster (GRP);

c) naturgummi, modifierat genom inympning eller inblandning av plast, under förutsättning
att den därvid erhållna produkten med avseende å vulkning, elasticitet och reversibilitet
uppfyller i a ovan stadgade villkor.

5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföres icke:

a) latex (gummimjölk), naturlig eller syntetisk (även förvulkad), försatt med vulkmedel,
acceleratorer, fyllmedel (aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel, färgämnen (andra än
färgämnen, som tillsatts endast i avsikt att underlätta identifieringen) eller andra ämnen;

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 40 kap.

latex, endast stabiliserad eller koncentrerad, samt värmekänslig och elektropositiv latex
tulltaxeras dock enligt nr 40.01 eller 40.02;

b) gummi som före koaguleringen försatts med kimrök (»carbon black») eller kiseldioxid,
med eller utan tillsats av mineralolja, ävensom gummi, som efter koaguleringen försatts
med annat ämne än gummi;

c) blandningar av två eller flera av i anm. 1 till detta kapitel angivna produkter, med eller
utan tillsats av annat ämne.

6. Tråd, helt av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm hänföres (oberoende av
tvärsnittets form) till nr 40.08.

7. Till nr 40.10 hänföres bl. a. driv- och transportremmar av vävnader, impregnerade, överdragna
eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat
eller överdraget med gummi.

8. Vid tillämpning av nr 40.06 anses förvulkad gummilatex utgöra ovulkad latex.

Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga produkter,
av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi, även om de är ovulkade.

9. Med plattor, duk och band i nr 40.05, 40.08 och 40.15 avses även ytbehandlade (t. ex. tryckta)
sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna till kvadratisk
eller rektangulär form (även om de utgör färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade.
Med strängar och stänger i nr 40.08 samt stänger och rör i nr 40.15 avses även ytbehandlade
sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna till viss
längd men icke vidare bearbetade.

I. Rågummi

40.01 Naturlig latex (gummimjölk) med eller utan tillsats av synte tisk

latex; förvulkad naturlig latex; naturgummi, balata, guttaperka
och liknande naturliga produkter................... fri

40.02 Syntetisk latex (gummimjölk); förvulkad syntetisk latex;

syntetiskt gummi; faktis, framställd av oljor................. fri

40.03 Gummiregenerat......................................... fri

40.04 Avklipp och annat avfall av annat gummi än hårdgummi;
skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart uteslutande
för återvinning av gummi; mjöl, framställt av avfall eller skrot

av annat gummi än hårdgummi............................ fri

II. Ovulkat gummi

40.05 Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat
syntetiskt gummi, med undantag av rökt arkgummi och kräppgummi,
hänförligt till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat
naturligt eller syntetiskt gummi, färdigblandat för vulkning; s. k.
master-batch, bestående av ovulkat naturligt eller syntetiskt
gummi, som före eller efter koaguleringen försatts med kimrök
(»carbon black») eller kiseldioxid, med eller utan tillsats av mineralolja,
oavsett varans form;

A. s. k. master-batch..................................... fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, latex härunder
inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och
strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner); artiklar
av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex.
överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial; ringar och
rondeller):

A. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial:

belägges med samma tull som motsvarande icke överdragna
eller icke impregnerade garn

40 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 93

B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt

gummi i förening med annat material.................... 8 %

C. andra slag......................................... 6,4 %

III. Varor av mjukgummi (vulkat)

40.07 Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av textilmaterial,
samt garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget
med mjukgummi:

A. tråd av mjukgummi, utan överklädnad.................. fri

B. andra slag............................................ 11,2 %

40.08 Plattor, duk och band samt strängar och stänger, även profilerade,
av mjukgummi:

A. strängar och stänger, även profilerade................... 8,4 %

B. andra slag............................................ 9,2 %

40.09 Rör och slangar av mjukgummi:

A. spiral- och pansarslangar............................... 7,6 %

B. andra................................................ 9,2 %

40.10 Driv- och transportremmar av mjukgummi.................. 9,6 %

40.11 Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar och
fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul:

A. massiva ringar........................................ 9,2 %

B. andra................................................ 11,4 %,

dock
minst
79:— per
100 kg

40.12 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (dinappar härunder

inbegripna) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi.... 4 %

40.13 Kläder och tillbehör därtill (handskar härunder inbegripna)
av mjukgummi:

A. handskar............................................. 8 %

B. andra................................................ 9 %

40.14 Andra varor av mjukgummi............................... 8 % IV.

IV. Hårdgummi (ebonit) och varor därav

40.15 Hårdgummi, obearbetat; plattor, band, stänger (även profilerade)
och rör ävensom avfall, skrot och pulver av hårdgummi:

A. avfall, skrot och pulver................................ fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

40.16 Andra varor av hårdgummi............................... 6,4 %

rv.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

ÅTTONDE AVDELNINGEN

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;
reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

41 kap. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och 05.06);

b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (43 kap.); till nr 41.01 hänföres
dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och
hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande
lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm),
av get (med undantag av mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren,
gems, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.

41.01 Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade

eller picklade)........................................... fri

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till nr
41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning ........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning........................................... fri

B. andra slag............................................ 6,6 %

41.06 Sämskläder.............................................. 6,6 %

41.07 Pergament.............................................. 6,6 %

41.08 Lackläder samt metalliserat läder.......................... 6,6 %

41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller pergament,

icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver .... fri

41.10 Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer, i plattor eller

rullar................................................... 6,6 %

:■

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

42 kap. Lädervaror; sadelmaheriarbeten; reseffekter, handväskor och
liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) steril katgut och annan steril suturtråd för kirurgiskt bruk (nr 30.05);

b) kläder och tillbehör därtill (utom handskar) med foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn
eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning (nr 43.03 och 43.04);

c) nätkassar, hänförliga till elfte avd.;

d) varor, hänförliga till 64 kap.;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

f) piskor, ridspön och andra varor, hänförliga till nr 66.02;

g) strängar, trumskinn och andra delar till musikinstrument (nr 92.09 och 92.10);

h) möbler och delar därtill (94 kap.);

ij) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till 97 kap.;

k) knappar och andra varor, hänförliga till nr 98.01 eller till 71 kap.

2. Icke kompletta eller icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga
varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

2:1. Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, avsedda för och inkommande samtidigt med
reseffekter, necessärer eller liknande varor, tulltaxeras tillsammans med dessa varor.

3. Till nr 42.03 hänföres bl. a. handskar (idrotts- och skyddshandskar härunder inbegripna),
förkläden och andra speciella skyddspersedlar, hängslen, bälten, sabelkoppel och armband
(urarmband härunder inbegripna) av läder eller konstläder.

42.01 Sadelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, draglinor, knäskydd

och liknande artiklar), oavsett materialets beskaffenhet.......

42.02 Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor, hattaskar och ryggsäckar),
shoppingväskor, handväskor, portföljer, plånböcker,
portmonnäer, necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt
fodral, etuier och askar (för t. ex. vapen, musikinstrument,
kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar) och
liknande förvaringspersedlar av läder, konstläder, vulkanfiber,
plast (i form av plattor, duk eller folier), papp eller textilvara: A.

handväskor..........................................

B. andra ................................................

42.03 Kläder och andra beklädnadspersedlar samt tillbehör därtill,
av läder eller konstläder:

A. handskar .............................................

B. andra ................................................

42.04 Varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder............

42.05 Andra varor av läder eller konstläder.......................

42.06 Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor..........

7,6 %

11,8 %,
dock
högst
660: —
per

100 kg
11,8 %

11,6 %
7,6 %
7,6 %
7,6 %

fri

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

f-f),

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

43 kap. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav
Anmärkningar

1. Med pälsskinn förstås i tulltaxan, utom i nr 43.01, beredda hudar och skinn med hårbeklädnad,
av alla slags djur.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);

b) oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, hänförliga till 41 kap. (se anm. 1 c till 41
kap.);

c) handskar, tillverkade av dels läder, dels pälsskinn eller konstgjord päls (nr 42.03);

d) varor, hänförliga till 64 kap.;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

f) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till 97 kap.

3. Med tavlor, ämnen och liknande stycken, hänförliga till nr 43.02, förstås hopsydda pälsskinn
eller hopsydda delar av pälsskinn (med undantag av s. k. utryckta skinn) i form av kvadrater,
rektanglar, kors eller trapetser, utan förening med annat material. Andra hopfogade skinn,
som i förefintligt skick eller efter endast klippning utgör färdiga artiklar, ävensom hopsydda
skinn eller hopsydda delar av skinn i form av kläder eller delar eller tillbehör till kläder eller i
form av andra artiklar, hänföres till nr 43.03.

4. Kläder och tillbehör därtill (med undantag av sådana, som uteslutits genom anm. 2) med
foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast
besättning, tulltaxeras efter beskaffenheten enligt nr 43.03 eller 43.04.

5. Med konstgjord päls avses i nr 43.04 sådana imitationer av pälsskinn, som framställts genom
fastklistring eller fastsyning av ull, hår eller annat fibermaterial på ett underlag av läder,
vävnad eller annat material. Imitationer, som framställts genom vävning, tulltaxeras som

motsvarande textilvara (t. ex. nr 58.04).

43.01 Pälsskinn, oberedda...................................... fri

43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller
liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav:

A. lösa pälsskinn, ävensom avfallsbitar..................... 4,8 %

B. pälsskinn, hopfogade till tavlor, ämnen eller liknande

stycken.............................................. 6,4 %

43.03 Varor av pälsskinn....................................... 8,8 %

43.04 Konstgjord päls och varor därav:

A. konstgjord päls....................................... 9,2 %

B. varor av konstgjord päls............................... 14,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

101

NIONDE AVDELNINGEN

Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten
och andra varor av flätningsmaterial

44 kap. Trä och varor därav; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, farmaceutiska produkter,
insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07);

b) trä med huvudsaklig användning för färgning eller garvning (nr 13.01);

c) aktiverat kol (nr 38.03);

d) varor, hänförliga till 46 kap.;

e) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;

f) promenadkäppar och delar därtill samt delar till paraplyer, parasoller och ridspön (66
kap.);

g) varor, hänförliga till nr 68.09;

h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till sjuttonde avd. (t. ex. vagnmakeriarbeten);

k) urfoder och andra varor, hänförliga till 91 kap.;

l) musikinstrument och delar därtill (92 kap.);

m) delar till skjutvapen (nr 93.06);

n) möbler och delar därtill (94 kap.);

o) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);

p) rökpipor och delar därtill samt knappar och andra varor, hänförliga till 98 kap.

2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas, marmor eller annat material, inkommande
isärtagna eller icke sammansatta, tulltaxeras såsom färdiga varor av trä, om delarna inkommer
samtidigt.

3. Med specialbehandlat trä förstås trä, även bestående av hopfogade skivor, som genom kemisk
eller mekanisk behandling (utöver eventuell limning eller annan behandling för sammanfogning)
erhållit väsentligt ökad densitet eller hårdhet samt större motståndsförmåga mot
mekanisk, kemisk eller elektrisk påverkan.

4. Till nr 44.19—44.28 hänföres även artiklar av kryssfaner eller annat skiktträ eller av cellplattor,
specialbehandlat trä eller konstgjort trä.

5. Till nr 44.25 hänföres även verktyg och redskap med delar av metall, för så vitt dessa delar

icke utgör verktygets eller redskapets verksamma del.

44.01 Brännved; träavfall, sågspån härunder inbegripen............ fri

44.02 Träkol (härunder inbegripet kol av nötskal), även i form av

briketter............... fri

44.03 Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan ... fri

44.04 Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor........... fri

44.05 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning

eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek
överstigande 5 mm....................................... fri

44.06 Kubbar av trä för gatubeläggning.......................... fri

44.07 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä........................ fri

44.08 Tunnstav av trä, framställd genom klyvning, även sågad på

en av huvudsidorna men icke vidare bearbetad; tunnstav av
trä, framställd genom sågning, med minst en av huvudsidorna
cylindersågad men icke vidare bearbetad.................... fri

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

44 kap.

44.09 Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; störar, pinnar

o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdriktningen;
träspån för tillverkning av korgar, askar, siktar e. d.; klarspån

och liknande spån av trä.................................. fri

44.10 Ämnen av trä till promenadkäppar, paraplyskaft, piskor, verk tygshandtag

eller liknande artiklar, grovt tillformade eller
avrundade men icke svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade
.................................................. fri

44.11 Trätråd samt tändsticksämnen och skopligg av trä........... fri

44.12 Träull och trämjöl........................................ fri

44.13 Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat, falsat,
fasat eller på liknande sätt bearbetat:

A. parkettstav.......................................... 4,8 %

B. annat................................................ fri

44.14 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning
eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek av

högst 5 mm; faner med en tjocklek av högst 5 mm............ 2,4 %

44.15 Fanerade skivor samt kryssfaner och annat skiktträ; träskivor
med inläggningar:

A. kryssfaner............................................ 4,8 %

B. andra slag............................................ 7,2 %

44.16 Lamellplattor av trä, icke massiva (cellplattor), även belagda

med plåt av oädel metall.................................. 7,2 %

44.17 Specialbehandlat trä i skivor, block e. d..................... fri

44.18 Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån,
sågspån, trämjöl eller annat träartat avfall med naturhartser,
konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor, block

e. d..................................................... 4 %

44.19 Ram- och möbellister av trä samt profilerade lister av trä för

inredning i byggnader, för elektriska ledningar eller för liknande
ändamål................................................ 6,4 %

44.20 Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e. d.............. 6,4 %

44.21 Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpackningar

av trä, ej hänförliga till nr 44.22, sammansatta eller i delar..... fri

44.22 Tunnbinderiarbeten, såsom fat, kar, baljor och ämbar, samt

delar därtill, av trä, ej hänförliga till nr 44.08 ................ 4,8 %

44.23 Byggnadssnickerier av trä, även grövre (timmermansarbeten),
härunder inbegripet trähus, omonterade eller monterade, och
sammansatt parkettstav:

A. sammansatt parkettstav............................... 4,8 k%

B. andra slag............................................ fri

44.24 Llushållsartiklar av trä................................... 8 %

44.25 Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar, sågställningar och
dylika delar av trä till verktyg eller redskap; handtag och
skaft av trä till verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och
kvastskaft av trä; skoläster och skoblock av trä:

A. verktyg och redskap; hyvelstockar, sågställningar och

dylika delar till verktyg eller redskap; handtag och skaft till
verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och kvast -

skaft:

1. av hickory......................................... fri

2. av annat träslag.................................... 4 %

44 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 103

B. skoläster och skoblock:

1. grovt tillformade ämnen............................. fri

2. andra slag......................................... 8 %

44.26 Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar, svarvade,

av trä.................................................. 4 %

44.27 Golv- och bordlampor samt liknande belysningsartiklar av
trä; rumsinventarier av trä, ej hänförliga till 94 kap.; skrin,
serveringsbrickor, fruktskålar och liknande artiklar av trä;
askar, etuier och liknande förvaringspersedlar av trä för bordssilver,
ritbestick, musikinstrument o. d.; prydnadsartiklar av trä
samt artiklar av trä för personligt bruk, avsedda att bäras
exempelvis i fickor eller handväskor; delar av trä till artiklar,

hänförliga till detta nummer............................... 8 %

44.28 Andra varor av trä...................................... 8 %

Öl''

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

105

45 kap. Kork och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;

b) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

c) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.).

2. Tillskuren naturkork i kvadratiska eller rektangulära stycken samt naturkork med grovsidan
avjämnad hänföres till nr 45.02.

45.01 Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller måleri; ävensom
korkavfall...........................................

45.02 Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, härunder inbegripet
kuber för tillverkning av korkar......................

45.03 Varor av naturkork......................................

45.04 Presskork och varor därav ................................

fri

41 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

107

46 kap. Korgmaheriarbeten och andra varor av flätningsmaterial
Anmärkningar

1. Med flätningsmaterial avses bl. a. halm, korgvide, pil, bambu, säv, vass, träspån, bast, näver,
ospunna textilfibrer, enfibertråd och remsor av plast samt remsor av papper (men däremot
icke remsor av läder, konstläder eller filt, icke heller människohår, naturligt tagel, förgarn
och garn av textilmaterial samt enfibertråd och remsor, hänförliga till 51 kap.).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04);

b) skodon och huvudbonader samt delar därtill, hänförliga till 64 eller 65 kap.;

c) fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (87 kap.);

d) möbler och delar därtill (94 kap.).

3. Med liknande varor i nr 46.02 förstås platta varor, bestående av intill varandra parallellt
liggande stjälkar, fibrer e. d., sammanhållna medelst garn, tråd e. d. av textilmaterial eller av

annat material.

46.01 Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverkning
av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade till
band:

A. av plast.............................................. 14,2 %

B. av annat ämne....................................... fri

46.02 Vävnader och liknande varor av flätningsmaterial, mattor och
gallerverk härunder inbegripna; halmhylsor för flaskor:

A. av plast.............................................. 14,2 %

B. av annat ämne....................................... 8 %

46.03 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, framställda direkt av
flätningsmaterial eller tillverkade av till nr 46.01 eller 46.02
hänförliga varor; artiklar av s. k. luffasvamp:

A. av plast.............................................. 14,2 %

B. av annat ämne....................................... 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 109

TIONDE AVDELNINGEN

Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav

47 kap. Material för papperstillverkning

47.01 Pappersmassa........................................... fri

47.02 Avfall av papper eller papp, makulatur härunder inbegripen;
förbrukade varor av papper eller papp, användbara uteslutande

för papperstillverkning.................................... frj

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

111

48 kap. Papper och papp samt varor av pappersmassa,
papper eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);

c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel

(nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller liknande preparat
(nr 34.05); F

d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);

e) plast, laminerad med papper eller papp (nr 39.01—39.06), vulkanfiber (nr 39.03) samt
varor av dessa material (nr 39.07);

f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);

g) varor, hänförliga till 46 kap. (korgmakeriarbeten m. m.);

h) pappersgarn och textilvaror därav (elfte avd.);

ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta på papper
(nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföres däremot till nr
48.07;

k) metallfolier, fästade på papper eller papp (femtonde avd.);

l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);

m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller 98 kap. (knappar
m. m.).

2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföres, om icke anm. 3 föranleder annat, även papper och papp,
som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt) eller försetts med vattenmärken (även
torrstämplade), samt papper och papp, som, oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmorerats
i massan. Papper och papp, som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller
impregnering), hänföres däremot icke till dessa nummer.

3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till två eller

flera av nr 48.01 48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.

4. Till nr 48.01—48.07 hänföres icke papper, papp och cellulosavadd:

a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;

b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke har någon sida större än 36 cm;

c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Papper och papp, handgjorda, hänföres dock, oberoende av storlek och form, till nr 48.02,
för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis bortskurits eller
bestämmelserna i anm. 3 annat föranleder.

4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller svagt
glättat (maskinglättat) papper med en vikt per m2 av minst 45 g men icke mer än 55 g och en
slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermaterialet
som är avsett för tryckning av tidningar.

5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:

a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper i rullar, under förutsättning att det

antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken, eller_

därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt, bestruken, stoftad
eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst 60 cm;

b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.

6. Till nr 48.15 hänföres bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna, för flätningsändamål
eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat, eller i buntar
eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.

7. Till nr 48.21 hänföres bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort, hyllremsor,
pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster samt
talllikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda varor av pappersmassa,
papper eller papp.

8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck, hänföres till detta
kapitel och ej till 49 kap., om trycket är av underordnad betydelse med hänsyn tillvarans
användning.

112

48 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

I. Papper och papp i rullar eller ark

48.01 Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbegripen,
i rullar eller ark:

A. tidningspapper........................................

B. grålumppapp och grålumppapper.......................

C. kondensatorpapper....................................

D. karbonråpapper .......................................

E. andra slag............................................

48.02 Papper och papp, handgjorda...........................

48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även imiterade,
samt pergamyn, i rullar eller ark....................

48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel
förenade skikt, utan överdrag eller impregnering, även med
invändig förstärkning av annat material, i rullar eller ark .....

48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plis serade,

mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,
i rullar eller ark..........................................

48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark......

48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder
inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade annorlunda
än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga till
nr 48.06 eller till 49 kap.), i rullar eller ark:

A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med

asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skifferimitation)
............................................

B. andra slag............................................

48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa................

48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra vege tabiliska

fibrer, även innehållande naturharts, konstharts
eller liknande ämne som bindemedel................. 100 kg II.

fri

2,4 %
2,4 %
3,2 %
4 %
4 %

4 %

3,2 %
4,8 %
fri

4: —

II. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av
papper eller papp

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor...... 4 %

Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning och cigarretthylsor, vilka införes i den ordning
som avses i 1 § andra stycket förordningen den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen
den 29 juni 1966 (nr 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt,
skall, om tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med 5 öre för varje blad eller hylsa för framställning av
en cigarrett.

48.11 Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och s. k.

fönsterpapper............................................

48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av linoleum massa,

tillskurna eller icke tillskurna.......................

48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler av

papper härunder inbegripna, samt övertryckspapper, tillskurna,
även förpackade i askar................................

48.14 Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),

korrespondenskort och papeterier av papper eller papp......

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål:

A. kondensatorpapper....................................

B. andra slag............................................

8 %
8 %

6,4 %

6.4 %

2.4 %
4,8 %

48 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 113

48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper

eller papp............................................... ^,4 %

48.17 Kortregister lådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande

artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker o. d......... 6,4 %

48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock,
orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och samlingspärmar
samt andra artiklar av papper eller papp för skolor,
kontor e. d.; album för prover eller samlingar samt bokomslag,

av papper eller papp..................................... M %

48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller bilder,

även överdragna med gummi arabicum, lim e. d.............. 6,4 %

48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa, papper

eller papp, även perforerade eller härdade................... 6,4 %

48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosavadd
................................................... 6>4 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

115

49 kap. Tryckalster, handskrifter och ritningar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) papper, papp och celiulosavadd samt varor därav, försedda med tryck av underordnad
betydelse med hänsyn till varans användning (48 kap.);

b) spelkort och andra varor, hänförliga till 97 kap.;

c) konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsstämplar o. d., hänförliga
till nr 99.04, antikviteter och andra artiklar, hänförliga till 99 kap.

2. Bundna tidningar och tidskrifter samt två eller flera nummer av tidningar eller tidskrifter i
gemensamt omslag hänföres till nr 49.01.

3. Till nr 49.01 hänföres även:

a) samlingar av reproduktioner av konstverk, teckningar m. m. jämte därtill hörande text,
behandlande dessa arbeten eller deras upphovsmän, för så vitt varorna utgör paginerade,
kompletta verk, lämpliga för inbindning till böcker;

b) bilder, hörande till samtidigt inkommande böcker (häftade eller bundna);

c) kompletta verk eller delar därav, i häften, ark eller lösa blad, avsedda att bindas eller häftas
till böcker.

Tryckta bilder i ark eller lösa blad, som saknar text, hänföres dock till nr 49.11.

4. Tryckalster, i reklamsyfte utgivna av däri nämnd firma eller för dennas räkning eller annars
'' avsedda huvudsakligen för reklamändamål (tryckalster för turistreklam härunder inbegripna),

hänföres icke till nr 49.01 eller 49.02 utan tulltaxeras enligt nr 49.11.

5. Med bilderböcker enligt nr 49.03 förstås sådana böcker, i vilka bilderna utgör huvudsaken
och texten är av underordnad betydelse.

6. Genom duplicering eller på annat sätt framställda kopior av till detta kapitel hänförliga
tryckalster tulltaxeras såsom motsvarande tryckalster. Med karbonpapper eller på ljuskänsligt
papper framställda kopior av handskrifter eller maskinskrivna texter hänföres till nr 49.06.

7. Med vykort förstås i nr 49.09 kort med bild och postalt tryck.

49.01 Böcker, broschyrer och liknande tryckalster (även bestående

av endast ett blad)....................................... fri

49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade.................. fri

49.03 Bilder-, rit- och målarböcker, för barn, häftade eller bundna ... fri

49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även i form av böcker,

med eller utan bilder..................................... fri

49.05 Kartor (atlaser och topografiska kartor härunder inbegripna)

samt jord- och himmelsglober, tryckta...................... fri

49.06 Byggnads- och maskinritningar samt andra ritningar och teckningar
för tekniska, kommersiella eller liknande ändamål
ävensom kopior därav; handskrifter och maskinskrivna texter . fri

49.07 Frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara

här i landet eller avsedda att här utges; stämpelpapper; sedlar,
aktier, obligationer och andra liknande värdehandlingar;
checkhäften............................................. fri

49.08 Dekalkomanier.......................................... 6,4 %

49.09 Vykort samt födelsedagskort, julkort och andra liknande kort,
försedda med bild, oavsett framställningsmetoden, med eller

utan utstyrsel........................................... 6,4 %

49.10 Almanackor, alla slag, av papper eller papp, almanacksblock

härunder inbegripna...................................... fri

49.11 Andra tryckalster, härunder inbegripet tryckta bilder; fotografier
.................................................. fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

117

ELFTE AVDELNINGEN

Textilvaror

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) borst och andra djurhår till borstbinderiarbeten (nr 05.02) samt tagel och avfall därav
(nr 05.03);

b) människohår och varor därav (nr 05.01, 67.03 och 67.04); filterdukar och grova vävnader
av människohår för oljepressning eller liknande ändamål hänföres dock till nr 59.17;

c) vegetabiliska material, hänförliga till 14 kap.;

d) asbestfibrer (nr 25.24) och varor av asbest (nr 68.13 och 68.14);

e) varor, hänförliga till nr 30.04 eller 30.05, såsom vadd, bindor och liknande artiklar för
medicinskt eller kirurgiskt bruk, samt steril suturtråd för kirurgiskt bruk;

f) ljuskänslig väv (nr 37.03);

g) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm och remsor, såsom konstbast o. d.,
med större bredd än 5 mm, av plast (39 kap.) samt flätor och vävnader av dylik tråd eller
av dylika remsor (46 kap.);

h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade, överdragna eller laminerade med
gummi, och varor därav, hänförliga till 40 kap.;

ij) hudar och skinn med hårbeklädnad (41 och 43 kap.), varor av pälsskinn, hänförliga till
nr 43.03, samt konstgjord päls och varor därav, hänförliga till nr 43.04;

k) artiklar, hänförliga till nr 42.01 eller 42.02;

l) cellulosavadd (48 kap.);

m) skodon och delar därtill samt damasker och liknande artiklar, hänförliga till 64 kap.;

n) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

o) hårnät (nr 65.05 eller 67.04, alltefter beskaffenheten);

p) varor, hänförliga till 67 kap.;

q) tråd, snören och vävnader, överdragna med slipmedel (nr 68.06);

r) glasfibrer och varor därav samt etsbroderier och andra broderier utan synlig botten, där
brodertråden består av glasfibrer (70 kap.);

s) artiklar, hänförliga till 94 kap. (möbler, sängkläder o. d.);

t) artiklar, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar).

2. A. Textilvaror, hänförliga till 50—57 kap. och innehållande två eller flera olika slag av textil material

(biandvaror), tulltaxeras sålunda:

a) varor, innehållande sammanlagt mer än 10 viktprocent textilfibrer, hänförliga till
50 kap. (natursilke), tulltaxeras enligt detta kapitel och hänföres till det tulltaxenummer,
som avser det slag av natursilke, som ingår till största kvantiteten efter vikten
räknat;

b) andra varor tulltaxeras såsom varor av det textilmaterial, som ingår till största kvantiteten
efter vikten räknat.

B. Vid tillämpningen av dessa regler gäller:

a) garn av textilfibrer i förening med metalltråd etc. (nr 52.01) anses med sin hela vikt
utgöra ett särskilt textilmaterial; i vävnader ingående metalltråd anses utgöra textilmaterial; b)

där ett tulltaxenummer avser flera textilmaterial (t. ex. olika slag av natursilke eller
kardad fårull och kammad fårull), anses dessa tillsammans utgöra ett enda textilmaterial; c)

hänsyn skall icke tagas till vikten av andra i varorna ingående beståndsdelar än textilmaterial,
dock med undantag av sådana fall som avses i B a här ovan.

C. Reglerna under A och B här ovan gäller även vid tillämpningen av anm. 3 och 4 här
nedan.

C:l.a) Däri 58—60 kap. under ett och samma tulltaxenummer olika tullsatser är föreskrivna
för varor av olika textilmaterial, äger reglerna under A och B här ovan motsvarande
tillämpning (med iakttagande i förekommande fall av reglerna i c här nedan),

b) Där i 61 eller 62 kap. särskild tullsats är föreskriven för artiklar av ändlösa syntetiska
eller konstgjorda textilfibrer, tillämpas denna tullsats endast på artiklar av
sådan vävnad eller annan textilvara, för vilken särskild tullsats är föreskriven med
hänsyn till innehållet av fibrer av nyssnämnda slag.

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

c) Beträffande artiklar, som är tillverkade genom sömnad e. d. av olika material, skall
tulltaxeringen grundas på det material, som bildar övertyg eller annars ger varan dess
karaktär.

3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan nämnda un dantag,

följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera gånger tvinnat):

a) garn av natursilke eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn av två
eller flera till 51 kap. hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 2 g (18 000
denier);

b) garn av syntetiska textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till 51 kap.
hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier);

c) garn av mjuk hampa eller av lin:

polerat eller glättat, vägande per 7 000 m, efter det enkla garnet räknat, mer än
1 kg;

opolerat och oglättat, vägande pr m mer än 2 g;

d) garn av kokosfibrer, med minst tre parter;

e) garn av andra vegetabiliska fibrer, vägande per m mer än 2 g;

f) garn med förstärkning av metall.

B. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras icke:

a) garn av ull, tagel eller andra djurhår eller av papper, utan förstärkning av metall;

b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i fiberknippen, kam-, kard- och sträckband
samt förgarn av dylika fibrer;

c) gut; imiterad katgut av natursilke eller av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer;
enfibertråd, hänförlig till 51 kap.;

d) garn i förening med metalltråd etc. (nr 52.01), ej utgörande garn med förstärkning av
metall;

e) sniljgarn och överspunnet garn, hänförliga till nr 58.07.

4. A. Såsom garn i detaljhandelsuppläggningar anses, med i B här nedan nämnda undantag:

a) garn i nystan, på kartor, bobiner eller hylsor eller i liknande uppläggningar, allt för
så vitt vikten per styck av uppläggningarna (inklusive eventuellt förekommande inlägg)
utgör, i fråga om:

garn av lin eller rami, högst 200 g;

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g;
annat garn, högst 125 g;

b) garn i härvor eller dockor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g;
annat garn, högst 125 g.

c) garn i härvor, som genom pasmagarn uppdelats i flera av varandra oberoende lika
pasmor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g;
annat garn, högst 125 g.

B. Reglerna i A här ovan tillämpas icke på:

a) enkelt garn, annat än:

oblekt, enkelt garn av ull eller fina djurhår; blekt, färgat eller tryckt enkelt garn av
ull eller fina djurhår, vägande per 2 000 m mer än 1 kg;

b) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oblekt:

av natursilke, oavsett uppläggningens art;

av annat textilmaterial (dock icke ull och fina djurhår), i härvor;

c) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat) av natursilke, blekt, färgat eller tryckt,
vägande per 75 000 m högst 1 kg;

d) enkelt eller flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett textilmaterialet:

i härvor, korshasplat;

upplagt på spolstommar av sådana slag, som användes inom textilindustrin (t. ex.
tvinnspolar, cops eller koniska rullar).

5. a) Med gasvävnader enligt nr 55.07 förstås sådana vävnader, i vilka över hela ytan eller del

därav närliggande varptrådar parvis eller gruppvis slingrar sig om varandra ett halvt,
ett helt eller mer än ett helt varv, så att slingor bildas, vilka omsluter inslagstrådarna.
b) Med tyll, trådgardinsvävnader och nälknytningar, omönsirade, förstås sådana varor, som över
hela ytan består av ett enda system av regelbundna maskor av samma form och storlek,
utan mönster och utan fyllning i maskorna. Vid tillämpning av denna regel skall hänsyn
icke tagas till sådana vid bindpunkterna förekommande mindre öppningar, som sammanhänger
med bildandet av maskorna.

6. Med konfektionerade artiklar förstås:

a) varor, tillskurna, av annan än kvadratisk eller rektangulär form;

b) varor, som i och med vävningen erhållit sin slutliga form och som omedelbart eller efter
isärklippning men utan sömnad eller annan kompletterande bearbetning är färdiga för direkt
användning (t. ex. vissa putsdukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar);

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

119

c) varor, som är fållade (andra än längdvaror som skurits ur bredare stycken och fållats
endast till förhindrande av upprispning) eller försedda med knutna fransar (knutna a''
vävtrådar eller särskilda trådar) i någon av kanterna;

d) varor, som är tillskurna och som undergått bearbetning, bestående i utdragning av trådar;

e) varor, som är hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (dock ej längdvaror’
bestående antingen av flera hopskarvade längder av ett och samma material eller av två
eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även med mellanlägg av vadd).

50—57 kap. omfattar icke artiklar, som enligt anm. 6 anses som konfektionerade; detta gäller
även 58—60 kap., om ej annat framgår av dessa kapitel. 50—57 kap. omfattar icke varor,
hänförliga till 58 eller 59 kap.

.L .

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 121

50 kap. Natursilke

50.01 Silkeskokonger, lämpade för avhaspling..................... fri

50.02 Råsilke, icke snott eller tvinnat............................ fri

50.03 Avfall av natursilke (härunder inbegripet schappesilke och

bourettesilke ävensom silkeskokonger, icke lämpade för avhaspling,
samt rivna varor).................................... fri

50.04 Garn av natursilke, annat än schappesilke och bourettesilke,

ej i detalj handelsuppläggningar............................ 4,8 %

50.05 Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar........ 4,8 %

50.06 Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar........ 4,8 %

50.07 Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar............. 4,8 %

50.08 Gut; ävensom imiterad katgut av natursilke................. fri

50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke:

A. innehållande enbart natursilke ........................ 5 %

B. andra ............................................ 9 %

50.10 Vävnader av bourettesilke:

A. innehållande enbart natursilke.......................... 5 %

B. andra............................................. 9 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

123

51 kap. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer
Anmärkningar

1. Med syntetiska och konstgjorda textilfibrer förstås i tulltaxan fibrer eller enfibertrådar, framställda
av organiska polymerer:

a) genom polymerisation eller kondensation av organiska monomerer, såsom polyamider,
polyestrar, polyuretaner och polyvinylderivat (syntetiska textilfibrer); eller

b) genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (cellulosa, kasein, protein,
alginat etc.), såsom viskosrayon-, kopparrayon-, acetat- och alginatfibrer (konstgjorda
textilfibrer).

2. Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer tulltaxeras
icke enligt nr 51.01 utan hänföres till 56 kap.

3. Till garn av ändlösa fibrer hänföres icke garn, i vilket flertalet fibrer avskurits eller avslitits
genom att garnet passerat särskilda maskiner (56 kap.).

4. Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial med ett största tvärmått av högst
1 mm tulltaxeras enligt nr 51.01, om vikten per in understiger 6,6 mg (60 denier), annars
enligt nr 51.02. Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm hänföres till 39 kap.
Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial hänföres till nr 51.02,

om bredden uppgår till högst 5 mm, eljest till 39 kap.

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, ej i
detalj handelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer:

1. cordgarn.......................................... 14,8 %

2. annat............................................. fri

B. av konstgjorda textilfibrer:

1. avsett att användas uteslutande för tillverkning av vävnader,
hänförliga till nr 51.04 B. 2. a.................. 7 %

2. annat............................................. 18,4 %,

dock minst
142: -— per
100 kg

51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut av
syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:

A. av syntetiskt textilmaterial............................. fri

B. av konstgjort textilmaterial............................ 17 %

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i
detalj handelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer............................... fri

B. av konstgjorda textilfibrer............................. 18,4 %

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,
härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor,
hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1. cordväv........................................... 14,8 %

2. andra slag......................................... 12%

B. av konstgjort textilmaterial:

1. cordväv........................................... 18,4 %,

dockminst
165: — per
100 kg

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 51 kap.

2. andra slag med en vikt per m2 av:

a. 500 g eller däröver............................... 7 %

b. mindre än 500 g:

a. innehållande minst 85 % ändlöst konstgjort textilmaterial
eller vägande per m2 mindre än 200 g.... 18,4 %,

dock minst
644: — per
100 kg

fi. andra...................................... 18,4%,

dockminst
460: — per
100 kg

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

125

52 köp. Textilvaror i förening med metall

52.01 Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn överspunnet
med metalltråd härunder inbegripet) eller överdraget

med metall:

A. avsett att användas uteslutande för tillverkning av elektriska

ledningssnören......................................... fri

B. andra slag............................................ 17 %

52.02 Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hänförligt garn,

för tillverkning av kläder, för heminredning eller liknande
ändamål................................................ 17 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

127

53 kap. Ull och andra djurhår

Anmärkning

Med fina djurhår förstås hår av alpacka, lama, vikunja, jak, kamel, annan get än vanlig get, såsom
angöra-, tibet- och kaschmirget, kanin (även angorakanin), hare, bäver, nutria och bisamråtta.

53.01 Ull av får, okardad och okammad.......................... fri

53.02 Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okammade..... fri

53.03 Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova), icke

rivet................................................... fri

53.04 Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller grova) .... fri

53.05 Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade eller kammade
................................................... fri

53.06 Kardgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar.......... 5 %

53.07 Kamgarn av fårull, ej i detalj handelsuppläggningar........... 6 %

53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detaljhandelsuppläggningar: A.

kardgarn............................................. 5 %

B. kamgarn............................................. 6 %

53.09 Garn av tagel eller andra grova djurhår, ej i detaljhandelsuppläggningar: A.

t. o. m. nr 6 metrisk numrering......................... 5 %

B. över nr 6............................................. fri

53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i

detalj handelsuppläggningar................................ 6 %

53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda
textilfibrer:

1. vägande per m2 200 g eller däröver.................. 18,4 %,

dock minst
460: — per
100 kg

2. vägande per m2 mindre än 200 g.................... 18,4 %,

dock minst
644: —• per
100 kg

B. andra slag............................................ 14 %,

dock minst
400: — per
100 kg

53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.................. 11 %,

dock minst
360: -— per
100 kg

53.13 Vävnader av tagel...................................... 11 %,

dock minst
360: — per
100 kg

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 129

54 kap. Lin och rami

54.01 Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och avfall

av lin, rivna varor härunder inbegripna..................... fri

54.02 Rami, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall

av rami, rivna varor härunder inbegripna................... fri

54.03 Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering...................... 8,6 %

2. över nr 35......................................... fri

B. flertrådigt............................................ 9,2 %

54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar........... 9,2 %

54.05 Vävnader av lin eller rami................................ 13,6 %

5 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

131

55 kap. Bomull

55.01

55.02

55.03

55.04

55.05

55.06

55.07

55.08

55.09

Bomull, okardad och okammad............................

Bomullslinters...........................................

Avfall av bomull (rivna varor härunder inbegripna), okardat

och okammat............................................

Bomull, kardad eller kammad.............................

Garn av bomull, ej i detalj handelsuppläggningar:

A. sytråd...............................................

B. annat:

1. t. o. m. nr 89 engelsk numrering......................

2. över nr 89.........................................

Garn av bomull i detalj handelsuppläggningar:

A. sytråd...............................................

B. annat ................................................

Gasvävnader av bomull...................................

Frottévävnader av bomull.................................

Andra vävnader av bomull:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda
textilfibrer:

1. vägande per m2 200 g eller däröver..................

fri

13 %

7,6 %
fri

13 %
8 %
13 %
13 %

18,4%,

dock minst
460: — per
100 kg

2. vägande per m2 mindre än 200 g.................... 18,4 %,

dock minst
644: — per
100 kg

B. andra slag............................................ 13%

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

133

56 kap. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfihrer
Anmärkning

Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella
fibrer, vilka alla är av samma längd som knippet, och som:

a) har en längd av mer än 2 m;

b) är snott mindre än 5 varv per m;

c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier);

d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla ’längden (gäller endast i
fråga om syntetiskt textilmaterial);

e) har en vikt per in:

i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);
i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföres till nr 56.01.

56.01 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade,
kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

A. syntetiska textilfibrer................................ 64%

B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7’g %

56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda
textilfibrer;

A. av syntetiska textilfibrer ............................ 6,4 %

B. av konstgjorda textilfibrer............................ 7,6 %

56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller
korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna, icke
kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning:

A. av syntetiskt textilmaterial .......................... 6,4 %

B. av konstgjort textilmaterial .......................... 7,6 %

56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av
syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller korta),
kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning;

A. syntetiska textilfibrer................................ 6,4%

B. konstgjorda textilfibrer.............................. 7 g 0^

56.05 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i detaljhandelsuppläggningar: A.

t. 0. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering.................. 10 6 °/

B. över nr 89............................................ fri 0

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar.
.................................... 10,6 %

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller
av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer):

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda
textilfibrer:

1. vägande per nr2 200 g eller däröver.................. 18,4 %,

dock minst
460: — per
100 kg

2. vägande per m2 under 200 g ...................... 18,4%,

dock minst
644: — per
100 kg

B. andra slag............................................ 13 0^

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

135

57.01

57.02

57.03

57.04

57.05

57.06

57.07

57.08

57.09

57.10

57.11

57.12

57 kap. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och

vävnader därav

Mjuk hampa (Canabis sativa), oberedd eller beredd men icke
spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna varor härunder
inbegripna...........................

Manillafibrer (Abaca eller Musa textilis), oberedda eller beredda
men icke spunna; blånor och avfall av manilla, rivna varor
härunder inbegripna.....................

Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall

av jute, rivna varor härunder inbegripna................

Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men
icke spunna; avfall av dylika textilfibrer, rivna varor härunder

inbegripna..........................

Garn av mjuk hampa:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering.....................

2. över nr 35..........................

B. flertrådigt..........................

Garn av jute:

A. enkelt.............................

B. flertrådigt............................

Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer..........................

B. av andra fibrer:

1. enkelt..............................

2. flertrådigt..........................

Garn av papper:

A. enkelt.............................

B. flertrådigt..............................

Vävnader av mjuk hampa..........................

Vävnader av jute:

A. med en bredd av högst 150 cm och en vikt av 310 g eller

mer per ma.......................

B. andra ..............................

Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer......

B. av andra fibrer..............................

Vävnader av pappersgarn........................

fri

8,6 %

fri

9,2 %

8,6 %

9,2 %

fri

8,6 %

9,2 %

8,6 %
9,2 %
13,6 %

8 %

10,6 %

fri

H,2 %
10,6 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

137

58 kap. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader;
band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar;
spetsar; broderier

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföres icke vävnader med impregnering eller överdrag, elastiska vävnader,
innehållande gummitråd, driv- och transportremmar samt andra varor, hänförliga till 59 kap.
Broderier med botten av textilmaterial hänföres emellertid till nr 58.10.

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även liknande artiklar, som företer de för
golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke är avsedda att placeras på golv. Dessa
nummer omfattar icke mattor av stampad filt, vilka hänföres till 59 kap.

3. Med band enligt nr 58.05 förstås:

a) vävnader, bestående av varp och inslag (sammetsvävnader härunder inbegripna), med en
bredd av högst 30 cm och med vävd stad vid båda kanterna; remsor med en bredd av högst
30 cm, klippta ur vävnad med varp och inslag, under förutsättning att de är försedda med
stadkanter, vävda, klistrade eller åstadkomna på annat sätt;

b) vävnader med varp och inslag, vävda i slangform, med en bredd i platt skick av högst 30
cm;

c) s. k. snedremsor med invikta kanter och en bredd i ovikt skick av högst 30 cm.

Band med vävd frans tulltaxeras såsom snörmakeriarbeten (nr 58.07).

4. Nr 58.08 omfattar icke av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor tillverkade nät eller nätknytningar,
vilka är upptagna i nr 59.05.

5. Såsom broderier enligt nr 58.10 tulltaxeras även arbeten med påsydda paljetter eller pärlor
eller med på dylikt sätt anbragta applikationer av textilmaterial eller annat material samt
arbeten, broderade med metalltråd eller glasfibrer. Enligt nr 58.10 tulltaxeras icke sådana
broderade artiklar, som avses i nr 58.03.

6. Till detta kapitel hänföres även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning eller

liknande ändamål.

58.01 Mattor, knutna, även konfektionerade .................... fri

58.02 Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande
vävnader, även konfektionerade:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer...... fri

B. av annat textilmaterial................................ 12 %

58.03 Gobelänger och liknande artiklar, handvävda eller hand broderade

(med petits points, korsstygn e. d.), även konfektionerade
............................................... 11,2 %

58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till

nr 55.08 eller 58.05 ....................................... 13 %

58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band,
bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband................... 13,2 %

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................... 12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 18,4 %,

dock minst
620: — per
100 kg

3. av jute............................................ 8 %

4. av annat textilmaterial............................ 13,2 %

5f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 58 kap.

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke broderade,
som längdvara eller tillskurna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 13,2 %

58.07 Sniljgarn och sniljer; överspunnet garn (annat än garn, hänförligt
till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor, snörmakeriarbeten
och dylika arbeten, som längdvara; tofsar,
pomponger o. d.:

A. sniljgarn och sniljer:

1. av bomull......................................... 8 %

2. av annat textilmaterial.............................. 11,2 %

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................... 12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 18,4 %

3. av annat textilmaterial.............................. 13,2 %

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. fisknät:

1. av bomull.................................. 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial....................... 100 kg 45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................... 12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 18,4 %

3. av annat textilmaterial.............................. 14,2 %

58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade; spetsar
och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som längdvara
eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

58.10 Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 10,8 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 12,6 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

139

59 kap. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn, tågvirke och linor
samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med
impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk
Anmärkningar

1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till 50—57 kap.
eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten och dylika arbeten,
hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, hänförliga till nr 58.08
eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09, samt trikåväv, hänförlig till
nr 60.01.

2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas icke på vävnader, vilkas impregnering eller överdrag icke framträder
synbart eller endast medfört en förändring av varans färg. Nr 59.12 tillämpas icke på
vävnader med mönster, som åstadkommits genom målning (andra än målade teaterkulisser,
ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på vävnader
med normal appretering av stärkelse eller liknande ämne.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per in2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, sammanklistrade
med gummi, oavsett vikten per m2;

c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, andra än varor, som i
enlighet med anm. 2 sista stycket till 40 kap. skall hänföras till nämnda kapitel.

4. Till nr 59.16 hänföres icke:

a) driv- och transportremmar, som längd vara eller i avpassade längder, med en tjocklek av
mindre än 3 mm;

b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi
eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi
(nr 40.10).

5. Nr 59.17 tillämpas på följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat nummer
i elfte avd.:

a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen

vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller laminerade
med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag, samt andra
dylika varor för tekniskt ändamål;
siktduk;

filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål, även.
av människohår;

dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd),
med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning eller
för annat tekniskt ändamål;

vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;

vävnader, tillverkade av garn, hänförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverkning
eller för annat tekniskt ändamål;

snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller med
förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;

b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor, packningar
och andra maskindelar.

59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmaterial:

A. vadd samt varor av vadd:

1. sanitetsbindor och sanitetstamponger................. 12,6 %

2. andra slag......................................... 9,6 %

B. stoft, noppor o. d...................................... fri

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 59 kap.

59.02 Stampad filt (härunder inbegripet s. k. nålad filt) samt varor

av stampad filt, även med impregnering eller överdrag....... 10,6 %

59.03 Fiberduk samt varor därav, även med impregnering eller överdrag
.................................................... 10,6 %

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial:

1. enkelt............................................. 8,6 %

2. flertrådigt......................................... 9,2 %

59.05 Nät som längdvara eller i avpassade stycken och varor av nät,
tillverkade av i nr 59.04 upptaget material; avpassade fisknät
samt andra fiskredskap av nät, tillverkade av garn, tågvirke
eller linor:

A. fisknät samt andra fiskredskap av nät:

1. av bomull.................................. 100 kg 25: —

2. av annat textilmaterial....................... 100 kg 45: —

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ................... 15 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................... 20 %

3. av annat textilmaterial.............................. 10 %

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor,
med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 14,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 9,2//0

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelseklister
eller liknande ämne, för inbindning av böcker eller för
tillverkning av etuier eller för liknande ändamål; kalkerväv; vävnader,
beredda för målning; kanfas och liknande vävnader för
tillverkning av hattar:

A. bokbindarklot........................................ 8 %

B. andra slag............................................ 12,6 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat
eller andra plaster:

A. bokbindarklot........................................ 8 %

B. andra slag............................................ 12,6 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja............. 12,6 %

59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader
ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag av

annan massa, även i tillskurna stycken..................... 9,4 %

59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med
gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer................ 14,8 %

B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............. 18,4 %,

dock minst
175: — per
00 kg

C. andra slag............................................ 12,6 %

59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d...................... 12,6 %

59 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 141

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i
förening med gummitråd:

A. band:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer ..................... 12%

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................... 17,2 %,

dock minst
500: — per
100 kg

3. av annat textilmaterial ............................. 12,6 %

B. andra:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................... 11.2%

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.................. 17,2 %

3. av annat textilmaterial............................ 11,8 %

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för lampor,

kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade, samt
slangformiga ämnen därtill................................ 10,4 %

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även ar merade

eller försedda med beslag eller kopplingar av annat
material................................................ 10,6 %

59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta

med metall eller annat ämne.............................. 9,6 %

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk:

A. siktduk.............................................. 7,6 %

B. filter-, tryck- och pressduk .......................... 10,6 %

C. andra slag............................................ 10,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

143

60 kap. Trikåvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) virkade spetsar, hänförliga till nr 58.09;

b) trikåvaror, hänförliga till 59 kap.;

c) korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband och
liknande artiklar (nr 61.09);

d) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

e) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

2. Till nr 60.02—60.06 (och ej till 61 och 62 kap.) hänföres icke blott direkt framställda artiklar
(även icke färdiga eller icke kompletta) av trikå utan även artiklar, tillverkade av trikåväv
genom sömnad e. d. (konfektionerade), delar av trikå till sådana varor härunder inbegripna.

3. Såsom trikåvaror, innehållande gummi, enligt nr 60.06 anses icke trikåvaror, endast försedda
med resårband e. d., innehållande gummi.

4. Till detta kapitel hänföres även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning eller
liknande ändamål.

5. Med trikåvaror, innehållande gummi, avses i detta kapitel:

a) trikåvaror av textilmaterial i förening med gummitråd;

b) trikåvaror, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av
garn, impregnerat eller överdraget med gummi.

60.01 Trikåväv, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 14;6 °/0

60.02 Vantar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 20 %

C. av annat textilmaterial................................ 15%

60.03 Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och liknande
artiklar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer:

1. damstrumpor med ett tullvärde per ett dussin par av:

a. mindre än 25: — .............................. 25 %

b. 25: — eller däröver ............................ 15%>

dock minst
6:25 per ett
dussin par

2. andra slag...................................... 15 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

60.04 Underkläder av trikå, icke innehållande gummi A.

av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 18,4 %,

dock minst
644: — per
100 kg

C. av fårull eller fina djurhår............................ 15%

D. av annat textilmaterial................................ 15 %,

dockminst
400: — per
100 kg

144 Iiungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 60 kap.

60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållande
gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 13 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 17 %,

dock minst
700: — per
100 kg

C. av fårull eller fina djurhår............................ 15 %

D. av annat textilmaterial................................ 15 %,

dock minst
400:—-per
100 kg

60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbrocksstrumpor
härunder inbegripna, innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......... 18 %

C. av annat textilmaterial................................ 13 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

145

61 kap. Kläder och tillbehör därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast varor av textilmaterial (metalltråd härunder inbegripen),
med undantag av trikåvaror; till nr 61.09 hänföres dock jämväl varor av trikå.

2. Till detta kapitel hänföres icke:

a) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

b) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

3. Vid tillämpning av nr 61.01—61.04 gäller följande:

a) artiklar, som icke är igenkännliga såsom kläder för män eller gossar eller såsom kläder
för kvinnor eller flickor, tulltaxeras såsom kläder för kvinnor eller flickor (nr 61.02 och
61.04);

b) såsom kläder för småbarn anses endast sådana artiklar, som icke är igenkännliga såsom
avsedda uteslutande för gossar eller uteslutande för flickor. Såsom kläder för småbarn
tulltaxeras även blöjor och liknande spädbarnsartiklar.

4. Scarfar, halsdukar o. d. av kvadratisk eller nästan kvadratisk form, vilka icke har någon sida
större än 60 cm, tulltaxeras såsom näsdukar (nr 61.05). Näsdukar, som har någon sida större
än 60 cm, hänföres till nr 61.06.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, härunder inbegripet tillformade stycken av trikå för
tillverkning av artiklar, hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av annan textilvara
för tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller
färdiga varor.

61.01 Överkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......................

C. av annat textilmaterial................................

61.02 Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......................

C. av annat textilmaterial................................

61.03 Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet kragar,
skjortbröst och manschetter:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......................

C. av annat textilmaterial................................

61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......................

C. av annat textilmaterial................................

61.05 Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......................

C. av annat textilmaterial................................

61.06 Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer......................

C. av annat textilmaterial................................

61.07 Slipsar och liknande artiklar...............................

13 %
17%
13%

13 %
17%
15%

13%

17%

15%

13%
17%
15 %

11,2 %
18,4 %
13 %

12%
18,4 %
13%
15,8 %

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 61 kap.

61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande
besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 13 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare,
strumpeband och liknande artiklar (även av trikå),
även innehållande gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 13%

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 17%

C. av annat textilmaterial................................ 15%

61.10 Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 11,8 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

61.11 Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar, axelvaddar,
skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 13 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

147

62 kap. Andra konfektionerade textilvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av trikåvaror
och varor av stampad filt eller av fiberduk.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 58, 59 eller 61 kap.;

b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.

62.01 Res- och sängfiltar:

A. av vävnad hänförlig till nr 53.11, 53.12 eller 53.13 ...... 13%,

dock minst
300: — per
100 kg

B. andra ............................................ 13 %

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar; gardiner
och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer........................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 20 %

C. av annat textilmaterial................................ 14 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

A. synbarligen begagnade................................. fri

B. andra slag:

1. tillverkade av juteväv vägande per m2 310 g eller däröver 8 %

2. andra.......................................... 10,6 %

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar....... 13,6 %

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster härunder
inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer:

1. damm- och skurtrasor, poler- och putsdukar, tillskärnings mönster

och s. k. wrappers ........................ 12,6 %

2. andra.......................................... 12,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................... 16,6 %

C. av annat textilmaterial................................ 14,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

149

63 kap. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01 Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hushålls och

rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hänförliga till
nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet, skodon och
huvudbonader, allt för så vitt varorna är synbarligen begagnade
och inkommer oförpackade eller i balar, säckar eller liknande
förpackningar........................................... 12 %

63.02 Lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (även av

bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor).................... fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

151

TOLFTE AVDELNINGEN

Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar samt
varor av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

64 kap. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag av
stampad filt och fiberduk (nr 62.05);

b) begagnade skodon, hänförliga till nr 63.01;

c) artiklar av asbest (nr 68.13);

d) ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr 90.19);

e) leksaker samt skodon med fastsatta skridskor (97 kap.).

2. Nr 64.05 och 64.06 omfattar icke pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar och spännen samt
snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar, vilka tulltaxeras efter sin
beskaffenhet, ej heller knappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01.

3. Vid tillämpningen av nr 64.01 anses som gummi eller plast även vävnad och annan textilvara

med överdrag av gummi eller plast.

64.01 Skodon med sulor och överdelar av gummi eller plast......... 14 %

64.02 Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon med

sulor av gummi eller plast, ej hänförliga till nr 64.01.......... 14 %

64.03 Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork............... 12 %

64.04 Skodon med sulor av annat material........................ 12 %

64.05 Delar till skodon (inläggssulor, hälskydd o. d. härunder inbegripna)
av annat material än metall:

A. nåtlade överdelar..................................... 13,6 %

B. andra slag............................................ 9,6 %

64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande artiklar
samt delar därtill:

A. av textilmaterial...................................... 14,2 %

B. av annat material..................................... 7,6 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

153

65 kap. Huvudbonader och delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) begagnade huvudbonader, hänförliga till nr 63.01;

b) hårnät av människohår (nr 67.04);

c) huvudbonader av asbest (nr 68.13);

d) leksaker, såsom dockhattar och karnevalsartiklar (97 kap.).

2. Till nr 65.02 hänföres icke hattstumpar, tillverkade genom sömnad, dock med undantag av

sådana, som tillverkats enbart genom hopsyning i spiral av flätor, band, remsor e. d.

65.01 Hattstumpar av stampad filt, icke formpressade och icke försedda
med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av stampad
filt:

A. av hårfilt............................................ 10 %

B. av ullfilt............................................. 11,2 %

65.02 Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätor, band, rem sor

e. d., oavsett materialet, icke formpressade och icke försedda
med brätte........................................ 11,2 %

65.03 Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverkade av
stumpar eller plana ämnen, hänförliga till nr 65.01, ogarnerade
eller garnerade:

A. capeliner av hårfilt.................................... 10%

B. andra slag............................................ 11,2 %,

dock
högst
5: —
per
styck

65.04 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade av

flätor, band, remsor e. d., oavsett materialet, ogarnerade eller
garnerade............................................... 11,2 %,

dock
högst
5: —
per
styck

65.05 Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegripna)
av trikå eller av annan textilvara (längdvara), dock ej av flätor,

band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade............... 11,2 %,

dock
högst
5: —
per
styck

65.06 Andra huvudbonader, ogarnerade eller garnerade............. 9,2 %

65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hopfällbara),
mösskärmar och hakremmar till hattar eller andra
huvudbonader:

A. svettremmar......................................... fri

B. andra slag............................................ 9,6 %

Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

155

66 kap. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och
ridspön samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) mätkäppar och liknande artiklar (nr 90.16);

b) promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för användning som
slagvapen samt liknande käppar (93 kap.);

c) artiklar, hänförliga till 97 kap., såsom leksaksparaplyer och leksaksparasoller.

2. Till nr 66.03 hänföres icke tillbehör av textilmaterial, ej heller, oavsett materialet, fodral,
övertyg, tofsar o. d. till artiklar, upptagna i nr 66.01 och 66.02. Dylika varor tulltaxeras efter
sin beskaffenhet, även om de inkommer samtidigt med de artiklar, för vilka de är avsedda,
men icke är anbringade på dessa.

66.01 Paraplyer och parasoller, käpparaplyer, trädgårdsparasoller

och liknande varor härunder inbegripna..................... 13,8 %,

dock
minst
3: —
per
styck

66.02 Promenadkäppar (alpstavar och sittkäppar härunder inbegripna)
samt piskor, ridspön och liknande varor.............. 8 %

66.03 Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 66.01 eller

66.02 ................................................... 8 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

157

67 kap. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;
konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filterduk av människohår (nr 59.17);

b) blommotiv av spetsar, broderier e. d. (elfte avd.);

c) skodon (64 kap.);

d) huvudbonader (65 kap.);

e) dammvippor av fjädrar (nr 96.04), pudervippor av dun (nr 96.05) samt siktar av människohår
(nr 96.06);

f) leksaker, sport- och karnevalsartiklar samt julgransprydnader (97 kap.).

2. Nr 67.01 omfattar icke:

a) varor, i vilka fjäder eller dun ingår endast såsom stoppning, t. ex. sängkläder, hänförliga
till nr 94.04;

b) kläder och tillbehör därtill, i vilka fjäder eller dun utgör endast besättning eller stoppning;

c) konstgjorda blommor och blad samt delar därtill ävensom andra varor, hänförliga till nr
67.02;

d) solfjädrar (nr 67.05).

3. Nr 67.02 omfattar icke:

a) artiklar av glas (70 kap.);

b) imitationer av blommor, blad och frukter av keramiskt material, sten, metall, trä e. d.,
framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning eller på annat sätt eller tillverkade
genom hopfogning av olika delar på annat sätt än genom bindning, klistring e. d.

67.01 Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav ävensom skinn

och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun
(med undantag av produkter, hänförliga till nr 05.07, samt
bearbetade spolar och skaft)............................... 8 %

67.02 Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill;

varor av konstgjorda blommor, blad eller frukter............. 7,5 %

67.03 Människohår, rotvänt eller bearbetat på annat sätt; ull och

andra djurhår, bearbetade för perukmakeriarbeten........... fri

67.04 Peruker, löshår, lockar och liknande arbeten av människohår,
djurhår eller textilmaterial; hårnät och andra varor av människo hår.

.................................................... fri

•67.05 Solfjädrar, ställningar och handtag till solfjädrar samt delar

till dylika ställningar och handtag, oavsett materialet......... 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

159

TRETTONDE AVDELNINGEN

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material;
keramiska produkter; glas och varor därav

68 kap. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller
liknande material

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 25 kap.;

b) papper och papp med överdrag eller impregnering, hänförliga till nr 48.07 (t. ex. papper
och papp, överdragna med glimmerpulver eller grafit eller behandlade med asfalt eller
bitumen);

c) vävnader med överdrag eller impregnering, hänförliga till 59 kap. (t. ex. vävnader, överdragna
med glimmerpulver eller behandlade med asfalt eller bitumen);

d) artiklar, hänförliga till 71 kap.;

e) verktyg och delar därtill, hänförliga till 82 kap.;

f) litografiska stenar, hänförliga till nr 84.34;

g) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26-

h) sliptrissor för tandläkarbruk (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

k) artiklar, hänförliga till nr 95.07;

l) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);

m) knappar (nr 98.01), grifflar (nr 98.05) och skrivtavlor (nr 98.06);

n) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap.).

2. Med monument- eller byggnadssten i nr 68.02 förstås icke blott sådan sten, som avses i nr
25.15 och 25.16, utan även annan naturlig sten (dock ej skiffer), bearbetad såsom monumenteller
byggnadssten.

68.01 Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (annan än

skiffer).................................................

68.02 Varor av naturlig monument- eller byggnadssten (mosaikbitar
härunder inbegripna), ej hänförliga till nr 68.01 eller
till 69 kap.:

A. opolerade och oslipade.................................

B. polerade eller slipade..................................

68.03 Bearbetad skiffer och varor av skiffer, naturlig eller konstgjord: A.

opolerade och oslipade.................................

B. polerade eller slipade..................................

68.04 Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor,
skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (segment
och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig sten,
även agglomererad, av agglomererade naturliga eller konstgjorda
slipmedel eller av keramiskt material, även med delar
(axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material men utan
ställning:

A. av naturlig sten.......................................

B. andra slag:

1. kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar................

fri

fri
8 %

fri

160 Iiungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 68 kap.

2. diamantslipverktyg................................. fri

3. andra............................................. 9 %

68.05 Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg av
naturlig sten, agglomererade slipmedel eller keramiskt material: A.

av naturlig sten; ävensom trippelsten och wienerpimsten ... fri

B. andra slag............................................ 5 %

68.06 Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller
korn, anbragta på vävnad, papper, papp eller annat underlag,
även tillskuret eller hopfogat genom sömnad eller på annat
sätt:

A. på papper, papp eller vulkanfiber...................... 4 %

B. på annat underlag................................... 8 %

68.07 Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad vermikulit,
expanderade leror och liknande expanderade material; blandningar
och varor av värme- eller ljudisolerande mineraliska
ämnen, ej hänförliga till nr 68.12 eller 68.13 eller till 69 kap.:

A. slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor därav 6,4 %

B. andra slag............................................ fri

68.08 Varor av naturasfalt eller liknande material (t. ex. av petro leumbitumen

eller stenkolstjärbeck)......................... fri

68.09 Plattor, block och liknande varor, bestående av träfibrer, andra
vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall, agglomererade
med cement, gips eller annat mineraliskt bindemedel 6,4 %

68.10 Varor av gips eller av blandningar på basis av gips........... 6,4%

68.11 Varor av betong eller konstgjord sten, även armerade, varor

av slaggbetong eller av betongmosaik härunder inbegripna..... fri

68.12 Varor av asbestbetong, cellulosabetong eller liknande material

(fiberbetong)..................................... 100 kg 1: —

68.13 Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävnader,
kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armerade, ej hänförliga
till nr 68.14; blandningar på basis av asbest eller asbest
och magnesiumlcarbonat samt varor av dylika blandningar:

A. packningar och tätningar, även i längder................. 4 %

B. andra slag............................................ fri

68.14 Bromsbelägg, kopplingsbelägg och dylika friktionselement (segment,
skivor, ringar, plattor o. d.) av asbest eller andra mineraliska
ämnen eller av pappersmassa, även i förening med textilmaterial
eller annat material:

A. bromsbelägg.......................................... 4 %

B. andra slag............................................ 8 %

68.15 Bearbetad glimmer och varor av glimmer, härunder inbegripet

glimmerblad, anbragta på papper eller vävnad (t. ex. mikanitplattor
och mikafolier)................... fri

68.16 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (varor av torv

härunder inbegripna), ej hänförliga till annat nummer........ fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

161

69 kap. Keramiska produkter

Anmärkningar

1. 69 kap. omfattar endast efter formgivning brända keramiska produkter. Värmeisolerande och
eldfasta varor hänföres icke till nr 69.04—69.14.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 71 kap. (t. ex. bijouteri varor);

b) kermeter, hänförliga till nr 81.04;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26;

d) konstgjorda tänder (nr 90.19);

e) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

f) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);

g) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till 98 kap.;

h) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap.).

I. Värmeisolerande och eldfasta produkter

69.01 Värmeisolerande produkter (sten, plattor m. m.) av diato macéhaltiga

fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhaltiga jordarter
(infusoriejord, kiselgur o. d.).......................... fri

69.02 Eldfasta produkter, såsom sten, plattor och annan dylik eldfast
konstruktionsmateriel, ej hänförliga till nr 69.01:

A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitprodukter..... fri

B. andra slag............................................ 40/

69.03 Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar, mufflar, munstycken,
stoppare, stöd, skålar, rör och stänger.............. fri II.

II. Andra keramiska produkter

69.04 Murtegel, härunder inbegripet bjälklagstegel, håltegel 0. d.:

A. av syrafast material................................... 4 %

B. av annat material..................................... fri

69.05 Takpannor, byggnadsornament (lister, friser o. d.) och andra

varor för byggnadsändamål (skorstensfoder, rökhuvar 0. d.) ... 4 %

69.06 Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast stengods................................... 4 <yo

B. av annat material..................................... fri

69.07 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra beklädnadsplattor,
oglaserade:

A. av 3 cm tjocklek eller däröver.......................... fri

B. av mindre tjocklek.................................... 10 °/0

69.08 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra bekläd nadsplattor,

glaserade.................................... 14,2 %

69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt
bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket; krukor
och andra behållare för förpackning eller transport av varor:

A. av syrafast stengods................................... 4 %

B. av annat material..................................... fri

69.10 Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dylika

sanitetsartiklar för installation............................. 9,2 %

6 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

69 kap

1 62 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

69.11 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin:

A. vita eller enfärgade ................................ 11,8%

B. två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller på annat

likartat sätt dekorerade.............................. 11,8 %,

dock minst
75: — per
100 kg

69.12 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska material: A.

vita eller enfärgade ................................ 11,8%

B. två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller på annat

likartat sätt dekorerade.............................. 11,8 %,

dock minst
25: — per
100 kg

69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt

bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar............... 11,8 %

69.14 Andra varor av keramiskt material......................... 11,8 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

163

70 kap. Glas och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omtattar icke:

a) icke frittad glasyr- och emaljmassa samt fritta och annat glas i form av pulver, korn eller
flingor (nr 32.08); ''

1») varor, hänförliga till 71 kap., såsom bijouterivaror;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26;

d) optiska element, optiskt bearbetade, samt injektionssprutor, konstgjorda ögon, termometrar,
barometrar, areometrar och andra artiklar, hänförliga till 90 kap.;

e) leksaker, spel, julgransprydnader och andra artiklar, hänförliga till 97 kap., med undantag
av konstgjorda ögon (icke mekaniska) för dockor eller för andra artiklar, hänförliga till

97 kap.;

f) knappar, monterade rafräschissörer och termosflaskor samt andra artiklar, hänförliga till

98 kap.

2. Till nr 70.07 hänföres även planglas enligt nämnda nummer, utgörande färdiga artiklar, dock
endast under förutsättning att artiklarna icke är försedda med ram och icke är i förening
med annat material än glas.

3. Med glas förstås i tulltaxan även kvarts och kiseldioxid, som undergått smältning.

70.01 Glasskärv och annat glasavfall; glasmassa (med undantag av

optiskt glas)...................................... fri

70.02 Glasyr- och emalj massa, även i form av stavar eller rör men

icke i form av pulver, korn eller flingor..................... fri

70.03 Stänger, stavar, rör och massiva kulor av glas (med undantag

av optiskt glas), icke bearbetade........................... fri

70.04 Planglas, gjutet eller valsat, av kvadratisk eller rektangulär

form, även armerat eller överfångat i samband med tillverkningen
men icke vidare bearbetat.......................... 12,2 %

70.05 Planglas, draget eller blåst, av kvadratisk eller rektangulär
form, även överfångat i samband med tillverkningen men

icke vidare bearbetat..................................... 12,6 %

70.06 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst, av kvadratisk eller

rektangulär form (även armerat eller överfångat i samband
med tillverkningen), planslipat eller polerat men icke vidare
bearbetat............................................... 12,2 %

70.07 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (även slipat eller
polerat), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär
eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. fasett- eller kantslipat
eller etsat); isoleringsrutor; s. k. blyinfattningar (glasmålningar
o. d.):

A. planglas och isoleringsrutor .......................... 12,6 %

B. s. k. blyinfattningar (glasmålningar o. d.) 13 %

70.08 Säkerhetsrutor av glas, härdade eller laminerade, även färdigskurna
eller formade:

A. härdade .......................................... 12,6 %

B. laminerade........................................ 13 %

70.09 Metallbelagt glas (speglande); speglar av glas, backspeglar

härunder inbegripna...................................... 13%

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra

liknande kärl av glas för förpackning eller transport av varor;
proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av glas...... 10,4 %

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

70 kap.

70.11 Öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektriska
glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar:

A. glaskolvar..................................... 100 kg 52: —

B. glasrör............................................... fri

70.12 Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande värmeisolerande
behållare:

A. utan metallbeläggning................................. 9,6 %

B. andra ............................................ 12 %

70.13 Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt prydnads artiklar

för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr 70.19 13,8 %

70.14 Glasvaror för belysnings- och signaleringsändamål; optiska

element av glas, icke bearbetade för optiskt bruk och icke tillverkade
av optiskt glas................................... 13 %

70.15 Glas till ur, solglasögon, skyddsglasögon eller liknande varor,

kupiga, böjda eller formade på liknande sätt; glober och delar
därav för tillverkning av sådana glas....................... fri

70.16 Plattor, block, murstenar och andra artiklar av glas för bygg nadsändamål,

pressade eller formgjutna, även armerade;
poröst glas (skumglas) i form av block, plattor e. d............ fri

70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar
av glas, även graderade eller kalibrerade; serumampuller och
liknande artiklar av glas:

A. laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artik -

lar .................................................. 13 %

B. serumampuller och liknande artiklar..................... fri

70.18 Optiskt glas samt optiska element av optiskt glas, icke optiskt

bearbetade; ämnen till glasögonlinser....................... fri

70.19 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och liknande
smärre artiklar av glas samt varor därav; glasbitar till
mosaikarbeten e. d., även på underlag; konstgjorda ögon av
glas, andra än proteser; prydnadsartiklar av glas, framställda
genom s. k. lamparbete; reflexpärlor och liknande artiklar av
glas:

A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och

liknande smärre artiklar av glas samt varor därav......... 8 %

B. andra slag, reflexpärlor härunder inbegripna.............. 12 %

70.20 Glasull och andra glasfibrer samt varor därav:

A. garn och vävnader samt artiklar därav.................. 13,4 %

B. andra slag............................................ 7,6 %

70.21 Andra varor av glas...................................... 13 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

165

FJORTONDE AVDELNINGEN

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel
metall samt varor därav; bijouterivaror; mynt

71 kap. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med
plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror
Anmärkningar

*• JVIe<!..de undantag> som stadgas i anm. la till sjätte avd. och i nedanstående anmärkningar
hänföres till detta kapitel alla varor, som helt eller delvis består:

a) av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar; eller

b) av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall.

2. a) Till nr 71.12—71.14 hänföres icke varor, i vilka ädel metall eller metall med plätering av

adel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel (t. ex. initialer, monogram
och kantbeslag).

b) Till nr 71.15 hänföres endast sådana varor, i vilka ädel metall eller metall med plätering
av ädel metall icke ingår eller ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49);

b) steril suturtråd för kirurgiskt bruk samt tandfyllningsmedel och andra varor hänförliga

till 30 kap.; ö

c) varor, hänförliga till 32 kap. (t. ex. flytande glansmetallpreparat);

d) handväskor och andra artiklar, hänförliga till nr 42.02 eller 42.03;

e) varor, hänförliga till nr 43.03 eller 43.04;

f) varor, hänförliga till elfte avd. (textilvaror);

g) varor, hänförliga till 64 kap. (skodon) eller 65 kap. (huvudbonader);

h) paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar, hänförliga till 66 kap.-ij) solfjädrar (nr 67.05);

k) mynt (72 och 99 kap.);

l) slipskivor och liknande artiklar, hänförliga till nr 68.04—68.06 eller till 82 kap., tillverkade
av slipmedel, innehållande stoft eller pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar;
verktyg och andra varor, hänförliga till 82 kap., i vilka den verksamma delen består av
naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall; maskiner
apparater och elektrisk materiel samt delar därtill, hänförliga till sextonde avd. (artiklar’
helt bestående av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänföres dock till
detta kapitel);

m) artiklar, hänförliga till 90. 91 eller 92 kap. (vetenskapliga instrument, ur och musikinstrument); n)

vapen och delar därtill (93 kap.);

o) artiklar enligt anm. 2 till 97 kap.;

p) artiklar, hänförliga till 98 kap.; artiklar av de slag, som avses i nr 98.01 och 98.12, hänföres
dock till 71 kap.;

q) originalskulpturer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) och antikviteter, mer än 100
år gamla (nr 99.06); naturpärlor och ädelstenar hänföres dock till detta kapitel oavsett
åldern.

4. a) Kulturpäi-lor anses såsom naturpärlor.

b) Med ädla metaller avses silver, guld, platina och andra platinametaller.

c) Med andra platinametaller avses iridium, osmium, palladium, rhodium och rutenium.

5. Såsom legeringar av ädel metall anses i detta kapitel endast sådana legeringar (sintrade blandningar
härunder inbegripna), som innehåller en eller flera ädla metaller, under förutsättning
att halten av någon ädel metall uppgår till minst 2 viktprocent. Legeringar av ädel metall
tulltaxeras enligt följande regler:

a) legeringar, innehållande minst 2 % platina, tulltaxeras såsom platinalegeringar;

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 71 kap.

b) legeringar, innehållande minst 2 % guld och mindre än 2 % platina, tulltaxeras såsom
guldlegeringar;

c) andra legeringar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom silverlegeringar. Vid tilllämpning
av denna anmärkning anses alla platinametaller utgöra platina.

6. I de fall, då ädel metall eller viss ädel metall omnämnes i tulltaxan, avses, om ej annat är
föreskrivet, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 5 skall tulltaxeras såsom legeringar
av ädel metall eller av viss ädel metall.

Uttrycket ädel metall avser icke sådana artiklar, som åsyftas i anm. 7, ej heller oädla metaller
eller icke metalliska ämnen, som är platinerade, förgyllda eller försilvrade.

7 Med uttrycket metall med plätering av ädel metall avses en produkt av metall, som på en eller
flera sidor belagts med ädel metall genom svetsning, lödning, varmvalsning eller liknande
mekaniskt förfarande.

Varor av oädel metall med inläggningar av ädel metall anses utgöra pläterade varor.

7:1 Med halvfabrikat enligt nr 71.OS—71.10 avses stång, plåt, tråd, rör och andra formvaror,
ävensom pulver, paljetter och kantiljer.

8. Med bijouterivaror enligt nr 71.12 förstås:

a) smärre artiklar, avsedda som smycken, t. ex. ringar, armband, halsband, broscher, örhängen,
urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar
samt medaljer och märken, även av religiös karaktär;

b) artiklar för personligt bruk, avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor,
såsom cigarr- och cigarrettetuier, snusdosor, tablettdosor, puderdosor, börsar av metallflätning
samt radband.

9. Med guldsmedsvaror enligt nr 71.13 avses bl. a. bords-, toalett-, kontors-, rökbords- och inredningsartiklar
samt artiklar av religiös karaktär, icke utgörande bijouterivaror.

10. Med bijouterivaror enligt nr 71.16 förstås artiklar av de slag, som avses i anm. 8 a (dock
med undantag av manschettknappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01, samt kammar,
hårspännen o. d„ hänförliga till nr 98.12), utan förening med naturpärlor, naturliga,
syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller — bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar
— ädel metall eller metall, pläterad med ädel metall, och bestående:

a) helt eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; eller

b) av andra ämnen, under förutsättning att varorna består av minst två olika material (t. ex.
trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och plast); avseende skall därvid icke fästas
vid enkla anordningar för sammanhållande av i varorna ingående delar, såsom tråd i

halsband. . .

11. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt
med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,
under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana
artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot
efter sin beskaffenhet.

I. Naturpärlor och ädelstenar

71.01 Naturpärlor, obearbetade eller bearbetade (härunder inbe gripet

osorterade pärlor, uppträdda för underlättande av transporten)
men icke infattade eller monterade..................

71.02 Ädelstenar, naturliga, obearbetade eller slipade eller på annat

sätt bearbetade (härunder inbegripet osorterade ädelstenar,
uppträdda för underlättande av transporten) men icke infattade
eller monterade..........................................

71.03 Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade, obearbetade eller

slipade eller på annat sätt bearbetade (härunder inbegripet
osorterade ädelstenar, uppträdda för underlättande av transporten)
men icke infattade eller monterade..................

71.04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar....... II.

II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall,
obearbetade, samt halvfabrikat därav

71.05 Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver härunder
inbegripet, obearbetade, ävensom halvfabrikat därav;

A. obearbetade..........................................

B. rör......................................... • ........

C. andra slag............................................

fri

2, 4 %

71 kap. Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 167

71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom

halvfabrikat därav....................................... 24°/

71.07 Guld och guldlegeringar, platinerat guld härunder inbegripet,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav................... fri

71.08 Oädel metall och silver med plätering av guld, obearbetade,

ävensom halvfabrikat därav..............................’ frj

71.09 Platina och andra platinametaller samt legeringar därav,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav..................’ fri

71.10 Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller annan

platinametall, obearbetad, ävensom halvfabrikat därav....... fri

71.11 Guldsmedssopor; annat avfall samt skrot av ädel metall...... fri III.

III. Bijouterivaror och andra varor

71.12 Bijouterivaror och delar därtill av ädel metall eller av metall

med plätering av ädel metall.............................. g %

71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill av ädel metall eller av metall

med plätering av ädel metall.............................. g %

71.14 Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av ädel
metall:

A. artiklar för tekniskt bruk.............................. fri

B. andra slag............................................ g <yo

71.15 Varor av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade
ädelstenar................................... fri

71.16 Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15........... 8 %

kJ»il

■-‘V

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

72 kap. Mynt

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke mynt för samlingar (nr 99.05).

72.01 Mynt.................................

6f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

171

FEMTONDE AVDELNINGEN

Oädla metaller och varor därav

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) bronsfolier, färger och andra till nr 32.08—32.10 eller 32.13 hänförliga produkter, beredda
av metallpulver eller metallfjäll;

b) järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.07);

c) huvudbonader och delar därtill av metall, hänförliga till nr 65.06 eller 65.07;

d) ställningar och andra delar av metall till paraplyer, parasoller o. d. (nr 66.03);

e) varor, hänförliga till 71 kap., såsom legeringar av ädel metall, oädel metall med plätering
av ädel metall samt bijouteri varor av oädel metall;

f) varor, hänförliga till sextonde avd. (maskiner, apparater och elektrisk materiel);

g) sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.10) samt andra varor, hänförliga till
sjuttonde avd.;

h) instrument och apparater, upptagna i adertonde avd., urfjädrar härunder inbegripna;
ij) hagel (nr 93.07) och andra varor, upptagna i nittonde avd. (vapen och ammunition);

k) varor, hänförliga till 94 kap. (möbler, resårbottnar till sängar, o. d.);

l) handsiktar (nr 96.06);

m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar);

n) knappar, reservoarpennor, stiftpennor, skrivpennor och andra artiklar, hänförliga till
98 kap.

2. Med delar med allmän användning förstås i tulltaxan:

a) varor av järn eller stål, hänförliga till nr 73.20, 73.25, 73.29, 73.31 eller 73.32, samt motsvarande
varor av annan oädel metall;

b) fjädrar, andra än urfjädrar (nr 91.11), samt blad till fjädrar, av oädel metall;

c) varor, hänförliga till nr 83.01, 83.02, 83.07, 83.09, 83.12 eller 83.14.

Såsom delar i 73—82 kap. anses icke sådana varor, som enligt vad ovan sagts utgör delar
med allmän användning.

73—81 kap. omfattar icke varor av de slag, som är hänförliga till 82 eller 83 kap., om icke
annat följer av närmast föregående stycke eller anm. till 83 kap.

3. I fråga om tulltaxeringen av legeringar gäller följande bestämmelser:

a) legeringar av oädla metaller, som innehåller mer än 10 viktprocent nickel, tulltaxeras såsom
nickel, om icke vikten av ingående järn överstiger vikten av var och en av övriga ingående
legeringsmetaller;

b) ferrolegeringar hänföres till nr 73.02 och koppartillsatslegeringar till nr 74.02;

c) andra legeringar av oädla metaller tulltaxeras såsom den metall vars vikt överstiger vikten
av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslegeringar) av oädla metaller, hänförliga
till denna avdelning, och andra ämnen tulltaxeras såsom legeringar av oädla metaller
enligt denna avdelning, om vikten av ingående oädla metaller är lika med eller större än

» vikten av övriga ingående ämnen;

e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt heterogena,
hopsmälta blandningar av oädel metall.

4. I alla de fall, då en viss metall omnämnes i tulltaxan, avses, om annat icke är föreskrivet,
jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 3 skall tulltaxeras såsom metallen i fråga.

5. Varor av oädel metall — härunder inbegripet sådana av olika material bestående varor, som
enligt de allmänna reglerna skall tulltaxeras såsom varor av oädel metall — i vilka ingår två
eller flera dylika metaller, tulltaxeras, om icke annat är särskilt föreskrivet, såsom varor
av den metall, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

Vid tillämpning av denna bestämmelse skall:

a) järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall;

b) en legering anses bestå helt av den metall, som är bestämmande för legeringens tulltaxering.

6. Med skrot och avfall av metaller förstås sådana varor, som är användbara endast för återvinning
av metall eller för framställning av kemiska produkter.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

173

73 kap. Järn och stål

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Tackjärn (nr 73.01):

järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan får därjämte innehålla:
mindre än 15 % fosfor,
högst 8 % kisel,
högst 6 % mangan,
högst 30 % krom,
högst 40 % volfram och

sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium, titan, vanadin,
molybden m. m.).

Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som företer de för
stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock som stål.

b) Spegeljärn (nr 73.01):

produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 % mangan
och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

sådana för valsning eller sändning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användes vid
järn- och stålframställning och som innehåller ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter,
efter vikten räknat, nämligen
mer än 8 % kisel,
mer än 30 % mangan,
mer än 30 % krom,
mer än 40 % volfram eller

sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin, molybden,
niob m. in.), dock icke koppar.

Halten av andra legeringsämnen än järn får dock icke överstiga 96 % i fråga om ferrolegeringar,
innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men
icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.

d) Legerat stål (nr 73.15):

stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat
nämligen

sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,

minst 2 % mangan,

minst 2 % kisel,

minst 0,50 % nickel,

minst 0,50 % krom,

minst 0,10 % molybden,

minst 0,10 % vanadin,

minst 0,30 % volfram,

minst 0,30 % kobolt,

minst 0,30 % aluminium,

minst 0,40 % koppar,

minst 0,10 % bly,

minst 0,12 % fosfor, 1

minst 0,10 % svavel,

sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller
minst 0,10 % av något annat legeringsämne.

e) Kolrikt stål (nr 73.15):

stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor, mindre
än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor och svavel.

f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):

produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning
av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller

genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller stålskrot
eller av välljärn.

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

73 kap.

g) Göt (nr 73.06):

produkter för varning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

h) Blooms och billets (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta av
mer än 1 225 mm3 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden,
ij) Slabs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm och
en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.

k) Plåtåmnen i ringar eller rullar (nr 73.08):

halvfärdiga varm valsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av minst
1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en styckevikt av minst
500 kg.

l) Universaljårn och universalstål (nr 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår eller i
universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100 mm och med
en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.
in) Band (nr 73.12):

valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt, med en
bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande en tiondel
av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm.
1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär
form dock endast om bredden överstiger 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär
samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under
förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer
hänförlig vara.

o) Träd (nr 73.14):

kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av
högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd även valsade
produkter av samma dimension.

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o
här ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat,
rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella
sidorna lika långa.

Till nr 73.10 hänföres även stänger för armering av betong, vilka motsvarar ovanstående
definition men på vilka finns smärre försänkningar eller upphöjningar (räfflor, kammar
o. d.), åstadkomna under valsningen.

q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med ett
största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det största inre
tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.

Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.

r) Profilstång (nr 73.11):

massiva produkter, som icke är hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvarar någon
av definitionerna i h, ij, k, 1, in, n och o här ovan, med tvärsnitt av annan form än sådan
som avses under p.

2. Till nr 73.06—73.14 hänföres icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr 73.15).

3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn eller stål
av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter av det slag av järn
eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin form och
sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.

5. Med högtrycksrör enljgt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar härunder
inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjocklek
av mer än 10,5 mm.

73.01 Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet.................... fri

73.02 Ferrolegeringar:

A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än 15 %

kisel.......................................... 100 kg 5:60

B. andra slag............................................ fri

73 kap.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

175

73.03 Skrot och avfall av järn eller stål.......................... fri

73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat .......... 4,8 %

73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp....................... fri

73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av järn
eller stål:

A. smältstycken och råskenor............................. fri

B. andra slag............................................ 3 %

73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen av

järn eller stål, grovt tillformade genom smidning............. 4 %

73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar.............. 4 %

73.09 Universaljärn och universalstål............................ 6 %

73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,
strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd
härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................... 6 %

2. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. valstråd........................................ 5 %

b. ihåligt bergborrstål ............................ 5,6 %

c. annan........................................... 6 %

2. kallbearbetade eller kalibrerade...................... 6,6 %

73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd
eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även borrade
och sammanfogade:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink............................... 6 %

2. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom spont pålar

och bredflänsig I-stång, oavsett vikten per löpmeter
.......................................... fri

b. andra slag...................................... 6 %

2. kallbearbetade..................................... 6,6 %

73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn ......... fri

2. med överdrag av zink............................... 6 %

3. med överdrag av annan metall....................... 6,6 %

B. andra slag:

1. varm valsat........................................ 6 %

2. kallvalsat.......................................... 6,6 %

73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn......... fri

2. med överdrag av annan metall....................... 6~%

B. andra slag............................................ 6 %

73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk

isolering................................................ 6,6 %

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

73 kap.

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i nr
73.06—73.14:

A. ihåligt bergborrstål, varmvalsat, smitt eller strängpressat .. 6 %

B. plåt av rostfritt stål ................................ 5 %

C. band av rostfritt stål med en bredd av:

1. mer än 250 mm.................................. 5 %

2. andra:

a. varmvalsade.................................. 5,6 %

b. kallvalsade .................................. 6,2 %

D. andra slag:

belägges med samma tull som motsvarande artiklar, hänförliga
till nr 73.06—73.14

73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller
spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar,
spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,
sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare,
spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning
eller fästande av räler:

A. räler................................................ fri

B. andra slag............................................ 6,8 %

73.17 Bör av gjutjärn, med en invändig diameter av:

A. 510 mm eller däröver.................................. fri

B. mindre än 510 mm.................................... 8 %

73.18 Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,
hålade rörämnen härunder inbegripna:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink........... 7 %

2. med överdrag av annan metall.............. 8 %

B. andra slag:

1. icke kallbearbetade................................. 7 %

2. kallbearbetade..................................... 8 %

73.19 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer, även

med förstärkning........................"................. 8 %

73.20 Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar.................................................. 8 %

73.21 Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,

samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul, broar och
brosektioner, slussportar, torn, master, pelare, stolpar, fackverk,
tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier, räcken och staket);
plåt, band, stång, profilstång, rör o. d. av järn eller stål, bearbetade
för användning i konstruktioner..................... 7,2 %

73.22 Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre
beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan
maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning .... 7,2 %

73.23 Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av järn eller

stålplåt, för transport eller förpackning av varor. . ....... 7,2 %

73.24 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare, av

järn eller stål............................................ 7,2 %

73.25 Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av järn eller

ståltråd, utan elektrisk isolering....................... 7,2 %

73 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 177

73.26 Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller
vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt
stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller

stål.................................................... 7,2 %

73.27 Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd................... 7,2 %

73.28 Klippnät av järn eller stål................................. 7,2 %

73.29 Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:

A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd....... 8,4 %

B. andra slag............................................ 7,2 %

73.30 Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller stål...... 6,4 %

73.31 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, märlor
och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller

stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar....... 7,2 %

73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar,
skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),
sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; underläggsbrickor
(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av järn eller stål......................................... 7,2%

73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande
artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad,
brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:

A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill............... fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papiljotter
och liknande artiklar av järn eller stål, andra än prydnadsföremål: A.

knappnålar och säkerhetsnålar.......................... 8 %

B. andra slag............................................ 6,4 %

73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål................... 7,2 %

73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater,
tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande varor
av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen
användes i hushåll, ävensom delar därtill av järn eller stål 7,2 %

73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspannor
och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska,
samt delar därtill av järn eller stål; varmluftsgeneratorer och
varmluftsfördelare (härunder inbegripet apparater som även
kan användas för fördelning av friskluft eller konditionerad
luft) av järn eller stål, icke elektriska, försedda med motordriven
fläkt eller biåsmaskin, samt delar därtill, av järn eller stål 7,2 %

73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn eller
stål:

A. av plåt, emalj era de.................................... 8,4 %

B. andra................................................ 7,2 %

73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av järn

eller stål, för skurning, polering e. d......................... 6,4 %

73.40 Andra varor av järn eller stål.............................. 7,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

179

74 kap. Koppar

Anmärkningar

1. Med koppartillsatslegeringar enligt nr 74.02 förstås sådana för valsning eller smidning icke
lämpade kopparhaltiga legeringar, utan avseende på kopparhalten, som användes som tillsats
vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfureringsmedel
eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än järn.

Föreningar av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor
hänföres till nr 28.55.

2. I detta kapitel förstås med

a) Tråd (nr 74.03):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med
ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 74.03):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått
av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel
av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,
under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 74.04):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 74.01), även i rullar
eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,15
mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 74.04 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller
rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda
med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär
av till annat nummer hänförliga varor.

3. Till nr 74.07 och 74.08 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar,
polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler,

gängade, borrade, förträngda, konislca eller försedda med kamflänsar).

74.01 Kopparskärsten; koppar, obearbetad, även raffinerad, samt

avfall och skrot av koppar................................ fri

74.02 Koppartillsatslegeringar................................... fri

74.03 Stång och tråd av koppar................................. 3 %

74.04 Plåt och band av koppar.................................. 3 %

74.05 Folier av koppar, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,
försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp,
plast eller dylikt förstärkningsmaterial, med en tjocklek av

högst 0,15 mm (förstärkningsmaterial icke inräknat).......... 4,2 %

74.06 Pulver och fjäll av koppar:

A. användbara till bronsering............................. 8 %

B. andra slag............................................ fri

74.07 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

av koppar........................... 3 %

74.08 Rördelar av koppar, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar.................................................. 6,4 %

74.09 Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla slags

ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad
eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell
utrustning och utan anordning för uppvärmning............. 6,4 %

180 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 74 kap.

74.10 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av koppartråd,

utan elektrisk isolering.................................... 4,8 %

74.11 Duk, nät och galler, även ändlösa, av koppartråd............ 6,4 %

74.12 Klippnät av koppar...................................... 6,4 %

74.13 Kedjor och delar därtill av koppar......................... 6,4 %

74.14 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, märlor och krampor
samt spetsade krokar och öglor, av koppar eller av järn

eller stål och med huvud av koppar........................ 5,2 %

74.15 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruvkrokar,
skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),
sprintar, kilar och liknande artiklar av koppar; underläggsbrickor
(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna) av koppar 5,2 %

74.16 Fjädrar av koppar....................................... 6,4%

74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av koppar,

icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen användes i
hushåll, ävensom delar därtill av koppar.................... 6,4 %

74.18 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av koppar .... 6,4 %

74.19 Andra varor av koppar:

A. knappnålar och säkerhetsnålar.......................... 8 %

B. andra slag............................................ 6,4 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

181

75 kap. Nickel

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Träd (nr 75.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett
största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 75.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått
av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel
av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,
under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt, band och folier (nr 75.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 75.01), även i rullar
eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande
en tiondel av bredden.

Till nr 75.03 hänföres även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade
eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 75.04 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,
förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

75.01 Skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställning
av nickel; nickel, obearbetad (med undantag av anoder, hänför -

liga till nr 75.05), samt avfall och skrot av nickel............. fri

75.02 Stång och tråd av nickel.................................. 2,4 %

75.03 Plåt, band och folier av nickel; pulver och fjäll av nickel:

A. plåt, band och folier................................... 2,4 %

B. pulver och fjäll....................................... fri

75.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
samt rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av

nickel................................................... 2,4 %

75.05 Anoder för förnickling, gjutna, valsade eller framställda på

elektrolytisk väg, obearbetade eller bearbetade............... fri

75.06 Andra varor av nickel.................................... 6.4 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

183

76 kap. Aluminium

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Träd (nr 76.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med
ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 76.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått
av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel
av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,
under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 76.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även i rullar
eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,20
mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 76.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller
rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, rafflade, polerade eller försedda
med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär
av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 76.06 och 76.07 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar,
polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade,

borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

76.01 Aluminium, obearbetat, samt avfall och skrot av aluminium ... fri

76.02 Stång och tråd av aluminium.............................. 3 %

76.03 Plåt och band av aluminium.............................. 3 %

76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, per forerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på
papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, med en
tjocklek av högst 0,20 mm (förstärkningsmaterial icke inräknat) 4,2 %

76.05 Pulver och fjäll av aluminium:

A. användbara till bronsering, dock med undantag av varor,

avsedda att användas uteslutande vid tillverkning av gasbetong
............................................... 8 %

B. andra slag............................................ fri

76.06 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

av aluminium........................................... 3 %

76.07 Rördelar av aluminium, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar.................................................. 6,4 %

76.08 Aluminiumkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,
samt delar därtill av aluminium (såsom skjul, broar och brosektioner,
torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak, dörroch
fönsterramar samt räcken); plåt, stång, rör o. d. av alu -

minium, bearbetade för användning i konstruktioner......... 6,4 %

76.09 Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för alla
slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre
beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan
maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning .... 6,4 %

184 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 76 kap.

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av aluminium,
för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör
och förpackningstuber härunder inbegripna:

A. förpackningstuber..................................... 8 %

B. andra slag............................................ 6,4 %

76.11 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare av

aluminium.............................................. 6,4 %

76.12 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av aluminium tråd,

utan elektrisk isolering............................... 4,8 %

76.13 Duk, nät och galler av aluminiumtråd...................... 6,4 %

76.14 Klippnät av aluminium................................... 6,4 %

76.15 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av aluminium
................................................... 6,4 %

76.16 Andra varor av aluminium............. 6,4 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 185

77 kap. Magnesium, och beryllium

77.01 Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av magnesium,

härunder inbegripet spån, icke sorterade efter storleken....... fri

77.02 Stång, tråd, plåt, band, folier, rör (hålade rörämnen och ihålig
stång härunder inbegripna), pulver och fjäll samt jämstora
spån, av magnesium:

A. stång, tråd, plåt, band, folier och rör.................... 2,4 %

B. pulver och fjäll samt jämstora spån..................... fri

77.03 Andra varor av magnesium................................ 6,4 %

77.04 Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav....... Jri

. .

n’r\;

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

187

78 kap. Bly

Anmärkningar

1. Följande uttryck bär 1 detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 78.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med
ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 78.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått
av mer än 6 mm, och i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel
av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och
dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver
enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 78.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 78.01), vägande
per m2 mer än 1 700 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm
och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 78.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller
rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda
med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär
av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 78.05 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,

förträngda, konislca eller försedda med kamflänsar).

78.01 Bly, även silverhaltigt, obearbetat, samt avfall och skrot av

bly..................................................... fri

78.02 Stång och tråd av bly.................................... fri

78.03 Plåt och band av bly..................................... fri

78.04 Folier av bly, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,
försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp.
plast eller dylikt förstärkningsmaterial, vägande per m2 högst
1 700 g (förstärkningsmaterial icke inräknat); pulver och fjäll

av bly.................................................. fri

78.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna) och

rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar samt rör i
S-form för vattenlås, av bly............................... fri

78.06 Andra varor av bly:

A. blyull samt linor av bly................................ fri

B. förpackningstuber..................................... 8 %

C. andra slag............................................ 6,4 %

'' • i;: •: "i ■

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

189

79 kap. Zink

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Träd (nr 79.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett
största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 79.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått
av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel
av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och
dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver
enkel avputsning.

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även i rullar
eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande
en tiondel av bredden.

Till nr 79.03 hänföres även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk
eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade
eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen
erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 79.04 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,
försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,

förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

79.01 Zink, obearbetad, samt avfall och skrot av zink.............. fri

9.02 Stång och tråd av zink................................... fri

9.03 Plåt, band och folier av zink; pulver och fjäll av zink......... fri

79.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av

zink.................................................... fri

79.05 Takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra

färdiga byggnadsartiklar av zink........................... fri

79.06 Andra varor av zink:

A. spik, stift, bultar och nitar............................. fri

B. andra slag............................................ 6,4 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

191

80 kap. Tenn

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Tråd (nr 80.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med
ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 80.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått
av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel
av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form
och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning
utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 80.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 80.01), vägande per
in2 mer än 1 000 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och
med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 80.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller
rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda
med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär
av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 80.05 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, försedda
med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,

förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

80.01 Tenn, obearbetat, samt avfall och skrot av tenn............. fri

80.02 Stång och tråd av tenn..........................•........ fri

80.03 Plåt och band av tenn.................................... fri

80.04 Folier av tenn, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,
försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp,
plast eller dylikt förstärkningsmaterial, vägande per m2 högst
1 000 g (förstärkningsmaterial icke inräknat); pulver och fjäll

av tenn:

A. folier................................................ 2,4 %

B. pulver och fjäll....................................... fri

80.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)
och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av

tenn.................................................... frj

80.06 Andra varor av tenn:

A. förpackningstuber..................................... g %

B. andra slag............................................ 0;4 <v

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

193

81 kap. Andra oädla metaller

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt, krom,
gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan, torium, tallium,
uran, utarmat på U 235, samt vanadin och zirkonium.

Till detta nummer hänföres även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid framställning
av kobolt, ävensom kermeter.

81.01 Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna....................... 2,4 %

B. andra slag............................................ fri

81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav:

A. tråd, spiraler härunder inbegripna....................... 2,4 %

B. andra slag............................................ fri

81.03 Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav......... fri

81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor

därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt varor
därav................................................... fri

7 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

195

82 kap. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar

av oädel metall

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföres — bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar
och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr samt artiklar, hänförliga
till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den verksamma delen (blad,
skär o. d.) består av:

a) oädel metall;

b) hårdmetall;

c) naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall;

d) slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att detta icke genom beläggningen
med slipmedel förlorat sin ursprungliga karaktär.

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt samma
nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som är särskilt upptagna,
och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till handverktyg. Delar med allmän användning
är dock enligt anm. 2 till femtonde avd. undantagna från detta kapitel.

Ämnen till artiklar, hänförliga till detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som enligt
nästföregående stycke är hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande färdiga
artiklar.

Saxar och skärhuvuden till elektriska rakapparater hänföres till nr 82.11, saxar till elektriska
hårklippningsmaskiner till nr 82.13.

3. 4 ill olika nummer i detta kapitel hänförliga varor, som inkommer i satser, förpackade i etuier,
askar, fodral e. d., tulltaxeras enligt bestämmelserna för den i satsen ingående vara, som är
underkastad högsta tullen.

Satser av verktyg för manikyr, pedikyr e. d., även innehållande saxar, hänföres dock till nr
82.13.

3:1. Anm. 3 gäller även varor, hänförliga till olika underavdelningar av samma nummer, dock
att rakhyvlar med tillhörande blad hänföres till nr 82.11 B.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt
med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,
under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som plägar åtfölja sådana
artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot
efter sin beskaffenhet.

82.01 Spadar, skyfflar, hackor, korpar, högafflar, grepar, krattor,

räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande verktyg för
huggning eller klyvning; liar och skäror, hö- och halmknivar,
trädgårdssaxar för två händer, kilar samt andra handverktyg
och handredskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk
...................................................

82.02 Monterade handsågar samt sågblad, alla slag, icke tandade
sågblad härunder inbegripna:

A. blad till rälsågar och till bågfilar........................

B. andra slag............................................

82.03 Tänger, pincetter och dylika handverktyg, även klippande;
skruvnycklar, huggpipor, röravskärare, plåt- och bultsaxar,
metalltrådssaxar, filar, raspar och dylika handverktyg:

A. röravskärare samt delar därtill..........................

B. andra slag............................................

82.04 Handverktyg och handredskap, ej hänförliga till annat nummer
i detta kapitel; smidesstäd, skruvstycken, andra än maskinskruvstycken;
skruvtvingar o. d., blåslampor, transportabla

6,4 %

6,6 %
7,2 %

4,6 %
7,2 %

196 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1!)67 82 kap.

smidesässjor, hand- eller fotdrivna slipstenar och slipskivor på
ställning e. d. samt monterade glasmästardiamanter:

A. handborrar, andra än spiralborrar, skruvmejslar, borr- och

sparrsockar, tubpressar och skärcirklar samt delar till dylika
artiklar ........................................ 4,6 %

B. andra slag............................................ 7,2 %

82.05 Verktyg (utbytbara) för verktygsmaskiner eller för mekaniska
eller icke mekaniska handverktyg (för pressning, stansning,
gängning, fräsning, brotschning'', borrning, svarvning, skruvidragning
o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbegripna:

A. borrar, andra än spiralborrar, samt skruvmejslar ävensom

delar till dylika artiklar................................ 4,6 %

B. andra slag............................................ 6,4 %

82.06 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater ... 6,4 %

82.07 Plattor, stavar, spetsar och liknande omonterade delar till verk tyg,

av hårdmetall (sintrad karbid av volfram, molybden, vanadin
e. d.) ................................................ 6,4 %

82.08 Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra mekaniska
apparater och redskap med huvudsaklig användning i hushåll
för beredning, servering o. d. av matvaror eller drycker, vägande

per styck högst 10 kg..................................... 6,4 %

82.09 Knivar, ej hänförliga till annat nummer (även tandade)....... 7,6 %

82.10 Blad till knivar, hänförliga till nr 82.09 ..................... 7,6 %

82.11 Bakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt
blad därtill, bladämnen i bandform härunder inbegripna:

A. rakknivar samt blad och andra delar därtill.............. 6,4 %

B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar
därtill, andra än blad till rakhyvlar; saxar och skärhuvuden

till elektriska rakapparater............................. 10,4 %

C. blad till rakhyvlar, bladämnen i bandform härunder inbegripna
............................................... 12 %

82.12 Saxar och skär därtill, ej hänförliga till annat nummer........ 6,4 %

82.13 Andra skär- och klippverktyg, såsom sekatörer, hårklippnings maskiner

(icke elektriska), huggknivar för slakterier och charkuterier
samt pappersknivar; verktyg och satser av verktyg för
manikyr, pedikyr o. d., nagelfilar härunder inbegripna....... 6,4 %

82.14 Skedar, soppslevar, gafflar, tårtspadar, fisk- och smörknivar

samt sockertänger och liknande artiklar..................... 7,6 %

82.15 Handtag och skaft av oädel metall till artiklar, hänförliga till

nr 82.09, 82.13 eller 82.14................................. 6,4 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

197

83 kap. Diverse varor av oädel metall

Anmärkning

Såsom delar till artiklar, hänförliga till detta kapitel, anses icke i något fall artiklar av järn
eller stål, upptagna i nr 73.25, 73.29, 73.31, 73.32 eller 73.35, ej heller motsvarande artiklar av
andra oädla metaller (74—81 kap.).

83.01 Lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och väskbyglar
med lås samt delar därtill, av oädel metall; nycklar och
nyckelämnen av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta
nummer:

A. kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar därtill ...... 10,4 %

B. andra slag............................................ 7;2 %

83.02 Beslag och liknande tillbehör av oädel metall till möbler, dörrar,
trappor, fönster, rullgardiner, persienner, karosserier, sadelmakeriarbeten,
koffertar, skrin o. d., automatiska dörrstängare
härunder inbegripna; hatthyllor, hatthängare, konsoler o. d. av

oädel metall............................................. 6,4 %

83.03 Kassaskåp, kassakistor, armerade eller på annat sätt förstärkta
fack och dörrar till kassavalv samt dokumentskrin o. d.,

av oädel metall.......................................... 6,4 %

83.04 Kortregisterlådor, förvaringsfack, sorteringslådor, brevkorgar,
manuskripthållare och liknande kontorsartiklar av oädel metall,

andra än kontorsmöbler, hänförliga till nr 94.03 .............. 6,4 %

83.05 Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevordnare, kontorsböcker
o. d., pappersklämmor, gem, klämmer till häftapparater,
s. k. ryttare till kortregister samt liknande kontorsartiklar,

av oädel metall.......................................... 6,4 %

83.06 Statyetter och andra prydnadsföremål av oädel metall, för användning
inomhus....................................... 6,4 %

83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt icke

elektriska delar därtill, av oädel metall..................... 6,4 %

83.08 Slangar och rör, böjliga, av oädel metall.................... 6,4 %

83.09 Spännen, med eller utan knäppe, väskbyglar med knäppe,
hyskor, hakar, snörhålsringar och liknande artiklar av oädel
metall, för kläder, skodon, presenningar, reseffekter, handväskor
eller andra varor; rör- och tvåspetsnitar av oädel metall 6,4 %

83.10 Pärlor och paljetter av oädel metall........................ 6,4 %

83.11 Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gonggonger samt delar
därtill, av oädel metall:

A. cykelringklockor samt delar därtill...................... 12 %

B. andra slag............................................ 2,5 %

83.12 Ramar av oädel metall för fotografier, tavlor o. d.; speglar av

oädel metall............................................. 6,4 %

83.13 Proppar, sprundtappar med gängning, sprundplåtar, kapsyler,
plomber och andra tillbehör av oädel metall till förpackningar 6,4 %

83.14 Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken, nummerbrickor och
liknande artiklar samt siffror, bokstäver o. d., av oädel metall 6,4 %

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

83.15 Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande varor av
oädel metall eller hårdmetall, belagda med eller innehållande
flussmedel, för svetsning eller lödning eller för påsvetsning eller
pålödning av metall eller hårdmetall; tråd och stavar av metallpulver,
för metallsprutning ................................

83 kap.

6,4 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

199

SEXTONDE AVDELNINGEN

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) driv- och transportremmar av plast, hänförliga till 39 kap., eller av mjukgummi (nr 40.10)
samt andra varor av mjukgummi för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr
40.14);

b) varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn (nr 43.03);

c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (39, 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd., alltefter
materialets beskaffenhet);

d) perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner (nr
48.21);

e) driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16) samt andra textilvaror för tekniskt
bruk (nr 59.17);

f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänförliga till nr
71.02, 71.03 eller 71.15;

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

h) ändlös duk och ändlösa driv- och transportremmar av metalltråd eller metallband (femtonde
avd.);

ij) varor, hänförliga till 82 eller 83 kap.;

k) transportmedel, hänförliga till sjuttonde avd.;

l) varor, hänförliga till 90 kap. (mät- och kontrollinstrument m. m.);

m) ur och andra varor, hänförliga till 91 kap.;

n) utbytbara verktyg, hänförliga till nr 82.05, och maskinborstar, hänförliga till nr 96.02,
samt liknande utbytbara verktyg (tulltaxeras efter beskaffenheten av materialet i den
verksamma delen, t. ex. 40, 42, 43, 45 eller 59 kap., nr 68.04 eller 69.09);

o) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar).

2. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 och 3 till denna avdelning,anm.
1 till 84 kap. och anm. 1 till 85 kap., tulltaxeras delar till maskiner, med undantag av delar
till artiklar, hänförliga till nr 84.64, 85.23, 85.24, 85.25 eller 85.27, enligt följande regler:

a) om delarna utgör varuslag, som är särskilt upptaget i visst tulltaxenummer i 84 eller 85
kap. (med undantag av nr 84.65 och 85.28), hänföres de till detta nummer, oavsett för
vilket slag av maskiner de är avsedda;

b) om delarna icke utgör varuslag som nyss nämnts, men är igenkännliga såsom uteslutande
eller huvudsakligen avsedda för visst slag av maskiner eller för flera slag av maskiner,
hänförliga till ett och samma tulltaxenummer (även nr 84.59 eller 85.22), tulltaxeras de
enligt tulltaxenumret för maskinerna i fråga; delar, igenkännliga såsom huvudsakligen
avsedda för varor, hänförliga till nr 85.13 eller 85.15 och lika användbara för båda dessa
slag av varor, tulltaxeras enligt nr 85.13;

c) om delarna icke kan tulltaxeras enligt ovan angivna bestämmelser, hänföres de till nr
84.65 eller 85.28.

3. I de fall, då skillnad göres mellan maskiner av visst slag och delar till sådana maskiner, anses
även icke kompletta maskiner såsom maskiner, för så vitt de företer de väsentliga kännetecknen
på de kompletta maskinerna.

4. Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm. 3 skall
tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom motsvarande sammansatta
maskiner.

4:1 Anm. 4 gäller även om delarna inkommer med skilda lägenheter, om varuhavaren yrkar
det eller det annars är uppenbart att delarna tillsammans utgör en artikel, som tulltaxeras
såsom maskin.

5. Kombinationer av olika maskiner, som skall arbeta tillsammans och som bildar en enhet,
ävensom maskiner, som kan utföra mer än ett slags arbete, tulltaxeras, om icke annat är
föreskrivet, efter den funktion, som ger kombinationerna eller maskinerna deras karaktär.

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

6. Motorer, anbragta på maskiner eller inkommande lösa tillsammans med maskiner, på vilka
finns särskilt utrymme eller aptering (konsol e. d.) för anbringande av motorerna, tulltaxeras
tillsammans med maskinerna. Vad nu sagts gäller i tillämpliga delar även för driv- och transportremmar.

7. Med maskiner avses i ovanstående anmärkningar alla maskiner, apparater och redskap, hänförliga
till sextonde avd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

201

84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till 68 kap.;

b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material (69 kap.);

c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr 70.20 och 70.21);

d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande artiklar av
andra oädla metaller (74—81 kap.);

e) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater (nr
85.06).

2. Om icke annat följer av anm. 5 och 6 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner och apparater,
vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 84.01—84.21 som nr 84.22—84.60,
enligt nr 84.01—84.21.

Till nr 84.17 hänföres dock icke:

a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)
och groningsapparater (nr 84.28);

b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);

c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);

d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror
(nr 84.40).

Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i vilka en
erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande till
maskinernas eller apparaternas huvuduppgift.

Till nr 84.19 hänföres icke:

a) symaskiner (nr 84.41);

b) maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84.54.

3. Till nr 84.62 hänföres polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %, dock icke
större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt nr 73.40.

4. Om icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till detta kapitel
eller i anm. 5 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner, som kan användas för flera ändamål,
efter den huvudsakliga användningen av maskiner av ifrågavarande slag. Om den huvudsakliga
användningen icke kan fastställas eller icke finns omnämnd i något tulltaxenummer,
hänföres maskinerna till nr 84.59.

Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaskiner)
av metalltråd, garn eller annat material hänföres likaledes till nr 84.59.

84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmelednings -

pannor ................................................. 8 %

84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, över hettare,

ångackumulatorer och sotningsapparater samt anordningar
för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner....... 8 %

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare;

generatorer för framställning av acetylengas (enligt vattenmetoden)
och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare 8 %

84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna.......... 8 %

84.05 Ångmaskiner utan ångpanna.............................. 8 %

84.06 Förbränningskolvmotorer................................. 8 %

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer .... 8 %

84.08 Andra motorer........................................... 8 %

84.09 Vägvältar, maskindrivna.................................. 8 %

84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder inbe gripet

icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanordningar;
vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.)............ 8 %

7-j- Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

84 kap.

84.11 Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller turbin;

kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra
gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar och liknande
maskiner............................................. g tv

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt

och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet,
allt sammanbyggt till en enhet...................... 8 %

84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriseral fast bränsle eller
gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, mekaniska eld -

stadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska
samt liknande anordningar:

A. mekaniska eldstadsrostar.............................. fri

B. andra................................................ 8 %

84.14 Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,

hänförliga till nr 85.11.................................... 8 %

84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar, även

elektriska............................................... g j %

84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än
metallvalsverk och maskiner för varning av glas) ävensom valsar

därtill.................................................. 8 %

84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning) för
uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, sterilisering,
pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning,
kondensering, avkylning eller annan behandling, som erfordrar
temperaturändring, dock ej apparater av sådana slag, som
huvudsakligen användes i hushåll; varmvattenberedare, icke

elektriska............................................... 8 %

84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor eller

gaser................................................... 8 %

84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor

eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslutning,
kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, säckar
eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för
förpackning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i
drycker; diskmaskiner.................................... 8 %

84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra än
vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla slag, för

vågar................................................... 8 %

84.21 Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,

spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga
ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller oladdade; sprutpistoler
och liknande apparater; sandbläster- och ångblästerapparater
samt liknande apparater......................... 8 %

84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller
transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lvftkranar,

telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr 84.23 8 %

84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,
schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (grävmaskiner,
s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snöplogar,

ej hänförliga till nr 87.03 .................................. 8 %

84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, såsom
plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;

vältar för gräsmattor och idrottsplatser..................... 8 %

84 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067 203

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slätter, tröskverk, halmoch
foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och
sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorteringsmaskiner
för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med
undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda

maskiner och apparater................................... 8 %

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejeri hanteringen

............................................. 8 %

84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin,

cider, fruktsaft e. d....................................... 8 %

84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel,

fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med uppvärmningsanordning
eller maskinell utrustning; äggkläckningsapparater
samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k.

kycklingmödrar)......................................... 8 %

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra maskiner
och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön,
med undantag av maskiner och apparater för lantbruk........ 8 %

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta
kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen bageri-,
makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna
samt industrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller

grönsaker............................................... 8 %

84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av pappersmassa, papper eller papp........................ 8 %

84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftmaskiner

härunder inbegripna...................................... 8 %

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa,
papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner, alla slag,

för papper eller papp..................................... 8 %

84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning;
maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra
tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47);

matriser; trycktyper och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra
tryckformar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och litografiska
stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade,
kornade eller polerade):

A. klichéer och andra tryckformar......................... 8 %

B. andra slag............................................ fri

84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; iläggningsapparater,
falsapparater och andra hjälpapparater till
dylika maskiner:

A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill...... fri

C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater härunder
inbegripna...................................... 8 %

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller
konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning
av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvin ning,

dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d. 8 %

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll,

spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varp -

204

84 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och
apparater för förberedning av garn till vävning e. d..........

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga till
nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skottväktare
samt anordningar för skyttelväxling; delar och tillbehör,
igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda
för maskiner eller apparater, hänförliga till detta nummer eller
till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kardbeslag,
nålkammar, spinnmunstycken, skyttlar, skaftramar
och solv samt nålar för trikåmaskiner:

A. trikåmaskinsnålar...................................

B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä..............

C. andra slag.......................................

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken), härunder
inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt
hattformar..........................................

84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,

torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efterbehandling
av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,
stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för
vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning
av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom beläggning
av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner
för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter,
omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och
och tryckvalsar till sådana maskiner........................

84.41 Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner
härunder inbegripna; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar.......................................

B. andra slag............................................

84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning
av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även pälsskinn),
dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41...........

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för
metallindustrin:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill____

B. götkokiller samt delar därtill...........................

C. andra slag............................................

84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer...........................

B. andra slag.........................................

84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,
ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än 10 000

kg..................................................

B. andra slag...........................................

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produk ter,

betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen
eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 ........

8 %

fri

4 %
8 %

8 %

fri

9,2 %

8 %

fri

4 %
8 %

6,4 %
8 %

fri

8 %

84 kap. Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbetning

av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande hårda
ämnen.............................

84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen
avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45_

84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg,
självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar
och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshållare
till alla slags handverktyg........................

84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med icke-elektrisk

motor...........................

84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än mjuklödning),
skärning eller ythärdning med gas.................

84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater o. d.

84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollapparater,

frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande maskiner
och apparater med räkneverk..................

84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-,

stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.).....

84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom dup liceringsmaskiner

(hektografer och stencilapparater), adresseringsmaskiner,
maskiner för sortering, räkning och förpackning
av mynt samt pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater.
.............................

84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igen kännliga

såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för
maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 .......

84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning,

krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller
andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för
hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen,
keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen
i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar
av sand.................................

84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av

glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sammansättning
av elektriska glödlampor, elektriska lysrör, elektronrör
e. d................................

84.58 Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, choklad och

livsmedelsautomater.......................

84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej
hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill.............

B. andra slag.............................

84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar för

metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller andra mineraliska
ämnen (keramiska massor, betong o. d.), gummi eller
plast .............................

84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar, ång pannor,

cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreglerade
ventiler härunder inbegripna...................

84.62 Kul- och rullager...........................

205

9,2 %

8 %

8 %
8 %

8 %

8 %
8 %

fri

8 %

8 %
8 %

206 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 84 kap.

84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager,

lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna), kuggväxlar
och andra växlar för överföring av kraft eller rörelse,
svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och block härunder
inbegripna) samt axelkopplingar.......................... 8 %

84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex.

asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt metallfolier;
satser av packningar av skilda material, för maskiner, transportmedel
eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar
.............................................. 8 %

84.65 Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke

försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar
eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat
nummer i detta kapitel................................... 8 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

207

85 kap. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filtar, dynor, fotpåsar och liknande artiklar med anordning för elektrisk uppvärmning
ävensom kläder, skodon, öronskydd och andra dylika för personligt bruk avsedda artiklar
med sådan anordning;

b) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.11, såsom glaskolvar till glödlampor;

c) möbler med elektrisk uppvärmning (94 kap.).

2. Artiklar, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras såväl till nr 85.01 som till nr 85.08, 85.09

eller 85.21, tulltaxeras enligt något av sistnämnda tre nummer. Kvicksilverlikriktare med
metallbehållare hänföres dock till nr 85.01.

3. Nr 85.06 tillämpas endast för följande elektromekaniska apparater av hushållstyp, nämligen:

a) dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel, fruktpressar
samt bordfläktar, köksfläktar och liknande fläktar, samtliga artiklar oavsett vikten per
styck;

b) andra apparater, vägande per styck högst 20 kg.

Till nr 85.06 hänföres dock icke diskmaskiner (nr 84.19), tvättmaskiner (nr 84.18 och 84.40),
manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41) samt elektriska värmeapparater
(nr 85.12).

85.01 Elektriska generatorer, motorer, omformare (motorgenera torer

härunder inbegripna), transformatorer, likriktare och
induktansspolar..........................................

85.02 Elektromagneter; permanenta magneter, även icke magneti serade;

magnetchuckar och andra permanentmagnetiska eller
elektromagnetiska uppspänningsanordningar; elektromagnetiska
kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon...........

85.03 Galvaniska element och batterier...........................

85.04 Elektriska ackumulatorer.................................

85.05 Elektromekaniska handverktyg (med inbyggd elektrisk motor)

85.06 Elektromekaniska hushållsapparater (med inbyggd elektrisk

motor)..................................................

85.07 Elektriska rakapparater och hårklippningsmaskiner (med inbyggd
elektrisk motor)....................................

85.08 Elektriska apparater och anordningar för tandning och start

av förbränningsmotorer, såsom tändmagneter, tändgeneratorer,
tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändstift;
generatorer och bakströmsreläer för användning tillsammans
med förbränningsmotorer.................................

85.09 Elektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vindrute torkare

och vindrutevärmare, för cyklar eller motorfordon____

85.10 Elektriska ficklampor och andra bärbara elektriska lampor

och lyktor med egen strömkälla (t. ex. torrbatteri eller generator),
ej hänförliga till nr 85.09 ...........................

85.11 Elektriska industri- och laboratorieugnar; apparater för be handling

av material genom induktiv eller dielektrisk uppvärmning;
maskiner och apparater för elektrisk svetsning, lödning
eller skärning.......................................

8 %

8 %
8 %
8 %
8 %

8,4 %

8 %

8 %
8 %

8 %

208 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 85 kap.

85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska
kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller liknande
uppvärmningsändamål; elektriska värmeapparater för
hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater
och hårtångsvärmare; elektriska stryk- och pressjärn;
elektriska värmeapparater för hushållsbruk; värmemotstånd,
ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill (andra än

värmemotstånd)...................................... 7,2 %

B. andra slag............................................ 8 %

85.13 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, bär frekvensutrustning

för dylik telefoni eller telegrafi härunder
inbegripen.............................................. 8 %

85.14 Mikrofoner och stativ därtill; högtalare och tonfrekvensförstärkare: A.

mikrofoner samt stativ och andra delar därtill............ 8,8 %

B. högtalare och tonfrekvensförstärkare samt delar därtill..... 14,6 %

85.15 Apparater för sändning och mottagning av radiotelefoni, radio -

telegrafi, rundradio eller television, radiogrammofoner härunder
inbegripna; televisionskameror; apparater för radionavigering,
radiostyrning e. d., radarapparater härunder inbegripna:

A. mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller
television, radiogrammofoner härunder inbegripna, samt

delar därtill.......................................... 14,6 %

B. andra slag............................................ 8,8 %

85.16 Elektriska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverapparater

för järnvägar eller andra trafikleder eller för hamnar eller flygplatser
.................................................. 8 %

85.17 Elektriska signalapparater, akustiska eller optiska (t. ex.

ringklockor, nummertavlor, sirener samt brand- och tjuvlarmsapparater),
ej hänförliga till nr 85.09 eller 85.16.............. 8,8 %

85.18 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:

A. vägande per styck högst 250 g.......................... 13,6 %

B. andra slag............................................ 8 %

85.19 Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,
förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar, såsom
strömställare, reläer, säkerhets- och överspänningsapparater,
vägguttag, kopplingsdosor och glödlampshållare; motstånd

(andra än värmemotstånd), fasta eller variabla, potentiometrar
härunder inbegripna; manövercentraler, såsom manöverpulpeter,
manövertavlor o. d.:

A. strömställare och tryckkontakter, handmanövrerade, ävensom
vägguttag och andra liknande uttag samt för sådana
uttag avsedda stickproppar, allt för så vitt artiklarna per

styck väger högst 500 g............................... 16 %

B. smältsäkringar:

1. av keramiskt material............................... 13 %

2. av annat material................................ 9,2 %

C. motstånd, vägande per styck:

1. högst 25 g....................................... 12,2 %

2. mer än 25 g..................................... 9,2 %

85 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067 209

D. glödlampshållare, vägande per styck:

1. högst 500 g..................................... 11,2 %

2. mer än 500 g.................................... 9,2 %

E. andra slag............................................ 8,8 %

85.20 Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor för belysning
samt lampor för ultravioletta eller infraröda strålar;
elektriska båglampor och blixtlampor:

A. metalltrådslampor.............................. 100 kg 352: —

B. socklar till glödlampor................................. fri

C. andra slag............................................ 8 %

85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), härunder
inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för televisionskameror
eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska celler;
monterade transistorer och liknande monterade halvledarkomponenter;
monterade piezoelektriska kristaller:

A. ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill.......... fri

B. andra slag............................................ 8 %

85.22 Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel................................... 8,8 %

85.23 För elektriskt ändamål isolerad tråd, ledning och kabel (lacktråd,
anodoxiderad tråd samt koaxialkabel härunder inbegripna),
även med kopplingsanordningar:

A. med mantel av bly eller annan metall.................... 6 %

B. andra slag............................................ 9,2 %

85.24 Artiklar av kol, även i förening med metall, för elektriskt
ändamål (såsom kolborstar, kol för båglampor, galvaniska element
eller mikrofoner samt kolelektroder för elektriska ugnar
eller svetsapparater eller för elektrolysörer), vägande per

styck:

A. 3 kg eller däröver:

1. grafiterade.................................. 100 kg 2: 60

2. andra slag......................................... fri

B. mindre än 3 kg:

1. kolborstar......................................... 8 %

2. andra slag.................................. 100 kg 16: —

85.25 Elektriska isolatorer, oavsett materialet..................... 9,2 %

85.26 Isolerdetaljer, ej hänförliga till nr 85.25, för elektriska maskiner
eller apparater eller för annat elektriskt ändamål, av isolermaterial,
även försedda med i massan ingjutna eller inpressade

mindre metalldelar, avsedda uteslutande för sammanfogning:

A. av plast.............................................. 14,2 %

B. av annat material..................................... 9,2 %

85.27 Isolerrör samt dosor och andra delar därtill, av oädel metall,

invändigt isolerade....................................... 6,4 %

85.28 Elektriska delar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel,

till maskiner eller apparater............................... 8,8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

211

SJUTTONDE AVDELNINGEN

Transportmedel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke artiklar, hänförliga till nr 97.01, 97.03 eller 97.08, ej heller
sportkälkar, bobbar o. d. (nr 97.06).

2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avser delar och tillbehör till transportmedel, tulltaxeras
icke följande varor, även om de är igenkännliga som avsedda för transportmedel:

a) packningar, tätningar o. d. (tulltaxeras efter materialets beskaffenhet eller enligt nr 84.64);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

c) varor, hänförliga till 82 kap. (verktyg);

d) varor, hänförliga till nr 83.11;

e) maskiner, apparater och andra artiklar, hänförliga till nr 84.01—84.59, 84.61 eller 84.62,
samt till nr 84.63 hänförliga delar till motorer;

f) elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (85 kap.);

g) instrument och apparater, hänförliga till 90 kap.;

h) ur (91 kap.);

ij) vapen (93 kap.);

k) borstar, utgörande delar till transportmedel (nr 96.02).

3. Med delar och tillbehör avses i 86—88 kap. icke sådana artiklar, som ej uteslutande eller
huvudsakligen användes för varor, hänförliga till nämnda kapitel. Delar och tillbehör, som
kan hänföras till två eller flera tulltaxenummer i dessa kapitel, tulltaxeras efter den huvudsakliga
användningen av artiklar av ifrågavarande slag.

4. Flygmaskiner, konstruerade för användning även såsom vägfordon, tulltaxeras som flygmaskiner.
Motordrivna amfibiefordon tulltaxeras som motorfordon.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras såsom
motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de
kompletta eller färdiga varorna.

6. Om icke annat är föreskrivet, tulltaxeras till denna avdelning hänförliga varor (kompletta
eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som enligt anm. 5
skall tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar, såsom motsvarande
sammansatta varor.

6:1. Anm. 6 gäller även om delarna inkommer med skilda lägenheter, om varuhavaren yrkar
det eller det annars är uppenbart att delarna tillsammans utgör en artikel hänförlig till
denna avdelning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

213

86 kap. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,
icke elektriskt manövrerade

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong (nr 68.11);

b) banbyggnadsmateriel, hänförlig till nr 73.16;

c) elektriskt manövrerade signalapparater, hänförliga till nr 85.16.

2. Till nr 86.09 hänföres bl. a. axlar, hjul och hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och andra delar
till hjul, underreden, boggier, axelboxar, bromsapparater, buffertar, dragkrokar och koppelanordningar,
vagnsbälgar och vagnskorgar.

3. Till nr 86.10 hänföres bl. a. sammansatta spår, även transportabla, vändskivor, stoppbockar
och lastmallar. Enligt samma nummer tulltaxeras därjämte semaforer och rörliga signalskivor,
mekaniska centralställverk och andra mekaniska manövreringsanordningar för signaler,
spårväxlar eller vägbommar, även försedda med elektriska belysningsanordningar.

86.01 Ånglok och tendrar därtill................................

86.02 Elektriska lok (för ackumulatordrift eller ledningsdrift).......

86.03 Andra lok...............................................

86.04 Motorvagnar och motordressiner...........................

86.05 Personvagnar, resgodsvagnar, postvagnar, sjukvagnar, fång vagnar,

undersökningsvagnar och andra dylika specialvagnar
för järnvägar eller spårvägar..............................

86.06 Verkstadsvagnar, kranvagnar och andra arbetsvagnar för järnvägar
eller spårvägar; dressiner, andra än motordressiner.....

86.07 Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar...................

86.08 Behållare (containers) för godstransport, även för vätskor eller

gaser, oavsett transportsättet..............................

86.09 Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel:

A. bromsapparater samt delar därtill.......................

B. andra slag............................................

86.10 Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill,
härunder inbegripet mekaniska signal-, säkerhets-, kontrolloch
manöverapparater, icke elektriskt manövrerade, och delar
därtill, även för andra trafikleder än järnvägar eller spårvägar

8 %
8 %
8 %
9,6 %

6,4 %

6,4 %
6,4 %

6,4 %

8 %
6,4 %

6,4 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

215

87 kap. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon
Anmärkningar

1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som är konstruerade
väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last,
även om de har särskilda smärre utrymmen, som möjliggör medförande, i samband med deras
huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde, gödningsämnen e. d.

2. Bilunderreden med motor, som är försedda med förarhytt, hänföres till nr 87.02 och icke till
nr 87.04.

3. Till nr 87.10 hänföres icke barncyklar, som icke är konstruerade som vanliga cyklar eller
som icke är utrustade med kullager; dylika barncyklar hänföres till nr 97.01.

87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d.......... 9,2 %

87.02 Bilar för person- eller godsbefordran:

A. gränsletruckar........................................ g o/

B. personbilar, även i delar för sammansättning............. 13 %

C. andra slag............................................ 15 <v

87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastar bilar,

verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning för
sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika bilar för
speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 ................. 13,4 %

87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01_

87.03:

A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01............ 9,2 %

B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03:

1. till personbilar................................... 134 %

2. till andra fordon................................. {5 0/

87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förarhytter
härunder inbegripna:

A. till personbilar........................................ 134 <yo

B. till andra fordon.................................... {5 0/

87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03:

A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01...... 9,2 %

B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 13 %

87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegripna)
för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt delar

till dylika truckar........................................ g yo

87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med be styckning;

delar till dylika fordon.......................... fri

87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna),
även med sidvagn; särskilt inkommande sidvagnar till motorcyklar
eller cyklar:

A. motorcyklar:

1. med förbränningskolvmotor med en cylindervolym av

högst 245 cm3..................................... 12 %

2. andra............................................. g 0/

B. särskilt inkommande si dvagnar........................ 8 %

216 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 87 kap.

87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna), utan

motor............................................. 1 st. 16: —-

87.11 Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor fri

87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 . . 12 %

87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning; delar till dylika fordon............. 8 %

87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk

framdrivningsanordning samt delar därtill................... 8 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

217

88 kap. Luftfartyg m. m.

Anmärkning

Till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas tillsammans
med luftfartygen; för tillbehör och inventarier, som för varaktigt ändamål föres från
luftfartyg, skall erläggas tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor av ifrågavarande
slag, om icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå.

88.01 Ballonger och luftskepp................................... fri

88.02 Flygmaskiner, segelflygplan och drakar; s. k. rotochutes....... fri

88.03 Delar till luftfartyg, hänförliga till nr 88.01—88.02 ........... fri

88.04 Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill................. 8 %

88.05 Katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg samt

markträningsapparater för flygutbildning; delar till dylika anordningar
eller apparater.................................. fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

219

89 kap. Fartyg och båtar

Anmärkning

Icke färdigbyggda fartyg och båtar, skrov härunder inbegripna, ävensom fartyg och båtar, inkommande
i delar, hänföres till samma tulltaxenummer som motsvarande färdigbyggda fartyg
eller båtar. Kan fartygets eller båtens art ej fastställas, tillämpas nr 89.01.

Till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas
tillsammans med fartygen och båtarna; för tillbehör och inventarier, som föres i land för varaktigt
ändamål från tullfria eller oförtullade fartyg och båtar, ävensom för sådana artiklar,
som förvärvats särskilt i utlandet och som inkommer med här tillverkade eller förut förtullade
fartyg och båtar av tullbelagt slag, erlägges tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor
av ifrågavarande slag,''om icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner tull

icke böra utgå. g

89.01 Fartyg och båtar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel:

A. krigsfartyg........................................... fri

B. fiskefartyg........................................... fri

C. lustfartyg............................................ 8 %

D. andra slag:

1. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton...... 8 %

2. andra............................................. fri

89.02 Bogserbåtar:

A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton......... 8 %

B. andra................................................ fri

89.03 Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, alla slag, pontonkranar

och andra fartyg, i fråga om vilka förflyttningen är av underordnad
betydelse i förhållande till deras huvuduppgift, ävensom
flytdockor............................................... fri

89.04 Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas................... fri

89.05 Annan flytande materiel, såsom kassuner, förtöj ningsboj ar

och andra bojar samt sjömärken........................... fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

221

ADERTONDE AVDELNINGEN

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och
apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument
och apparater; ur; musikinstrument samt apparater för upptagning eller
återgivning av ljud eller för upptagning eller återgivning på magnetisk
väg av bilder och ljud för television

90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,
instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska
och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar feifej

. U sm

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) artiklar för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.14), läder eller konstläder (nr 42.04) eller
textilmaterial (nr 59.17);

b) eldfasta varor av keramiskt material (nr 69.03); artiklar av keramiskt material för kemiskt
eller annat tekniskt bruk, hänförliga till nr 69.09;

c) speglar av glas, icke optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av oädel eller
ädel metall, icke utgörande optiska element (nr 83.12 och 71 kap.);

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.11, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

f) med mätanordningar försedda pumpar, hänförliga till nr 84.10; räkne- och kontrollvågar
samt särskilt inkommande vikter (nr 84.20); hissanordningar o. d. (nr 84.22); delningsdockor
och andra till nr 84.48 hänförliga anordningar för inställning av arbetsstycke eller verktyg
i verktygsmaskiner, även försedda med optiska avläsningsanordningar (t. ex. optiska
delningsdockor), dock med undantag av optiska instrument, såsom inställningsmikroskop;
ventiler och andra artiklar, hänförliga till nr 84.61;

g) elektrisk belysningsutrustning för motorfordon (nr 85.09) och apparater för radionavigering
e. d., radarapparater härunder inbegripna (nr 85.15);

h) kinoapparater för upptagning eller återgivning av ljud helt på magnetisk väg (nr 92.11);
magnetiska tontillsatser (nr 92.13);

ij) artiklar, hänförliga till 97 kap.;
k) mätkärl (tulltaxeras efter sin beskaffenhet).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater tulltaxeras såsom motsvarande
kompletta eller färdiga instrument och apparater, om de företer de väsentliga kännetecknen
på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.

3. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2, gäller i fråga om tulltaxeringen
av delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra till detta kapitel
hänförliga artiklar följande:

a) sådana delar och tillbehör, som utgör artiklar, upptagna i visst tulltaxenummer i detta
kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (med undantag av nr 84.65 och 85.28) hänföres till numret
i fråga;

b) andra delar och tillbehör, vilka är igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen
avsedda för visst slag av artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt tulltaxenumret
för ifrågavarande slag av artiklar eller enligt nr 90.29.

4. Till nr 90.05 hänföres icke astronomiska tuber (nr 90.06), ej heller kikarsikten för vapen,
periskop för ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för instrument eller apparater, hänförliga
till detta kapitel (nr 90.13).

5. Optiska instrument och apparater för mätning eller kontroll, vilka enligt ordalydelsen kan
hänföras till såväl nr 90.13 som nr 90.16, tulltaxeras enligt nr 90.16.

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

90 kap.

6. Nr 90.28 omfattar endast:

a) instrument och apparater för mätning av elektriska storheter;

b) instrument och apparater, vilka är av sådant slag som avses i nr 90.14, 90.15, 90.16,
90.22, 90.23, 90.24, 90.25 eller 90.27 (andra än stroboskop) men vilkas funktion grundar sig
på ett elektriskt fenomen, som varierar med den sökta faktorn;

c) instrument och apparater för påvisande eller mätning av radioaktiv strålning (alfa-,
beta- och gammastrålning), röntgenstrålning, kosmisk strålning e. d.;

d) instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter ävensom instrument
och apparater för automatisk reglering av icke-elektriska storheter, vilkas funktion
grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med det som skall regleras.

7. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt
med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,
under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana
artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot
efter sin beskaffenhet.

90.01 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett
materialet, omonterade, med undantag av dylika element av
glas, icke optiskt bearbetade; pola riserande skivor och plattor .

90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett
materialet, monterade, avsedda för instrument och apparater,
med undantag av dylika element av glas, icke bearbetade för
optiskt bruk:

A. objektiv till kameror:

1. vägande per styck högst 3 kg........................

2. andra; ävensom sökare till kameror...................

B. andra slag............................................

90.03 Infattningar till glasögon, pincenéer, lornjetter e. d. samt delar

till sådana infattningar...................................

90.04 Glasögon, pincenéer, lornjetter o. d., härunder inbegripet skyddsglasögon,
solglasögon och liknande varor....................

90.05 Kikare..................................................

90.06 Astronomiska instrument, såsom teleskop, astronomiska tuber,

meridiancirklar och ekvatorialer samt stativ därtill, med undantag
av radioastronomiska instrument....................

90.07 Stillbildskameror; blixtljusapparater:

A. stillbildskameror samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg........................

2. andra.............................................

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kameror........

C. blixtljusapparater.....................................

90.08 Kinoapparater, såsom kinokameror och ljudupptagningsapparater,
även kombinerade, samt kinoprojektorer, även med anordningar
för återgivande av ljud:

A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptagningsapparater,
samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg........................

2. andra.............................................

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kinokameror.....

C. andra slag............................................

90.09 Stillbildsprojektorer; fotografiska förstorings- och förminsk ningsapparater.

..........................................

90.10 Apparater och annan utrustning för foto- eller kinolaboratorier,

ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel; kopieringsapparater
och kopieringsramar för kontaktkopiering; filmspolar;
projektionsdukar och projektionsskärmar...................

fri

8 %
4 %
8 %

6,4 %

6,4 %
fri

fri

8 %
4 %
4 %

8 ”/o

8 %
4 %
4 %
8 %

8 %

8 %
° /o

90 kap. Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 223

90.11 Elektron- och protonmikroskop; elektron- och protondiffrak *§1

tionskameror............................................ frj

90.12 Andra mikroskop, även med anordningar för fotografering,

filmning eller projicering.................................. g <yo

90.13 Optiska instrument och apparater, ej hänförliga till annat nummer
i detta kapitel, strålkastare härunder inbegripna......... 8 %

90.14 Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri,

avvägning, fotogrammetri, hydrografi, navigation, meteorologi,
hydrologi eller geofysik; kompasser och avståndsmätare...... 8 %

90.15 Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre, även med vikter...... 8 %

90.16 Ritinstrument, räkneinstrument och ritsinstrument (panto grafer,

ritbestick, räknestickor, räkneskivor o. d.); instrument
och apparater för mätning eller kontroll, ej hänförliga till annat
nummer i detta kapitel (balanseringsapparater, planimetrar,
mikrometrar, skjutmått, tolkar, mätband, mätstockar o. d.);
profilprojektorer......................................... g or

90.17 Medicinska och kirurgiska instrument och apparater (även för
tandläkar- eller veterinärbruk), elektromedicinska apparater

samt instrument för ögonundersökning härunder inbegripna 8 %

90.18 Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater för

psykoteknik; apparater för konstgjord andning, ozon-, syre- eller
inhalationsterapi samt liknande apparater; respiratorer, gasmasker
härunder inbegripna............................... 8 %

90.19 Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska
gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder och ögon
samt andra proteser; hörapparater för lomhörda; spjälor och
liknande artiklar för behandling av frakturer:

A. hörapparater för lomhörda samt delar därtill............. 4 %

B. andra slag............................................ fri

90.20 Röntgenapparater (även för fotografering) samt apparater för
utnyttjande av strålning från radioaktiva ämnen, härunder
inbegripet röntgenrör, högspänningsgeneratorer, manöverbord,
röntgenskärmar samt bord, stolar o. d. för röntgenundersökning
eller röntgenbehandling:

A. röntgenrör samt delar därtill........................... fri

B. andra slag............................................ g o/

90.21 Instrument, apparater och modeller för demonstrationsända mål

(t. ex. vid undervisning eller på utställningar), icke användbara
för andra ändamål................................... fri

90.22 Maskiner och apparater för mekanisk materialprovning (un dersökning

av hållfasthet, hårdhet, elasticitet eller liknande
egenskaper hos metaller, trä, textilvaror, papper, plaster e. d.) 8 %

90.23 Areometrar och liknande instrument; termometrar, pyrometrar,
barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även registrerande,

samt kombinationer av dessa instrument.................... 8 %

90.24 Instrument och apparater för mätning, kontroll eller auto matisk

reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck
e. d. eller för automatisk reglering av temperatur (t. ex. manometrar,
termostater, nivåmätare, dragregulatorer, genomströmningsmätare
och värmemängdsmätare), ej hänförliga till nr 90.14 8,8 %

90.25 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys
(t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar och gasana -

224 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 90 kap.

lysapparater), för mätning eller kontroll av viskositet, porositet,
dilatation, ytspänning e. d. eller för kalorimetriska, fotometriska
eller akustiska mätningar, exponeringsmätare härunder
inbegripna; mikrotomer............................. 8,8 %

90.26 Förbruknings- och produktionsmätare för gaser, vätskor och elek tricitet

samt kontroll- och kalibreringsmätare för dylika instrument
................................................. ^ %

90.27 Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmätare, steg räknare

o. d.; hastighetsmätare och takometrar (även magnetiska),
ej hänförliga till nr 90.14; stroboskop................. 8 %

90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll,
analys eller automatisk reglering:

A. instrument för lödning................................. fri

B. andra slag............................................ 8,8 %

90.29 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen
avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24 eller 90.26—

90.28 hänförliga artiklar.................................. 8,8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

225

91 kap. Ur

Anmärkningar

1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom verk till fick- eller armbandsur (fickursverk)
urverk med balans, försedd med spiralfjäder, samt med en tjocklek, inklusive verkbotten
och bryggor, icke överstigande 12 mm.

2. Nr 91.07 och 91.08 tillämpas icke på mekaniska verk (drivna av fjäder eller lod), som arbetar
utan gångsegment (nr 84.08).

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk utrustning,
kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt anm. 2 till
femtonde avd. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres
i allmänhet till nr 39.07). Urfjädrar hänföres emellertid till nr 91.11.

4. Med de inskränkningar, som följer av anm. 2 och 3, hänföres till detta kapitel verk och andra
delar, som kan användas såväl i ur som i andra artiklar (t. ex. i mätinstrument).

5. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt
med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,
under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana
artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot
efter sin beskaffenhet.

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbegripna
..................................................

91.02 Vägg- och bordsur med fickursverk, ej hänförliga till nr 91.03

91.03 Ur till instrumentbräden och liknande ur, för fartyg, luftfartyg,

bilar eller andra fordon...................................

91.04 Andra ur:

A. väckarur och skeppskronometrar........................

B. andra ................................................

91.05 Tidkontrollur, tidstämpelur och liknande med urverk eller

synkronmotor försedda apparater för tidkontroll eller tidmätning
....................................................

91.06 Tidströmställare och andra tidutlösare med urverk eller synkronmotor
..............................................

91.07 Verk till fick- eller armbandsur, sammansatta...............

91.08 Andra urverk, sammansatta:

A. till ur, hänförliga till nr 91.03 och 91.04 A...............

B. till ur, hänförliga till nr 91.04 B.......................

C. till ur, hänförliga till nr 91.05 och 91.06................

91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana boetter

samt ämnen därtill.......................................

91.10 Urfoder och delar därtill..................................

91.11 Andra urdelar.............................

4 %
4 %

4 %

10,4 %

8,8 %

8,8 %
4 %

4 %
10,4 %
8 %

4 %
8 %
fri

8 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

227

92 kap. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av
ljud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av
bilder och ljud för television; delar och tillbehör till dylika
instrument och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) film, helt eller delvis preparerad för ljudupptagning på fotografisk eller fotoelektrisk väg,
samt exponerad dylik film, även framkallad (37 kap.);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, stroboskop och annan elektrisk
utrustning, avsedda för artiklar, hänförliga till detta kapitel, men icke hopbyggda med
dessa artiklar och icke inneslutna i samma hölje som desamma (85 och 90 kap.); apparater
för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade med radiomottagningsapparater
(nr 85.15);

d) borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.02);

e) leksaksinstrument (nr 97.03);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater, hänförliga till detta kapitel,
tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument eller apparater, för så vitt
de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.

3. Stråkar, trumpinnar och dylika artiklar för musikinstrument, hänförliga till nr 92.02 eller
92.06, inkommande tillsammans med de instrument, för vilka de är avsedda, och till ett antal,
som är normalt för dessa, tulltaxeras enligt samma tulltaxenummer som instrumenten i fråga.
Papper och papp, perforerade (nr 92.10), ävensom grammofonskivor och liknande artiklar
(nr 92.12) tulltaxeras för sig, även om de införes tillsammans med de apparater, för vilka de är
avsedda.

92.01 Pianon (även mekaniska, med eller utan klaviatur); cembalor
och andra stränginstrument med klaviatur; harpor, andra än
eolsharpor:

A. pianon............................................... 12 %,

dock
högst
240: —

per

styck

B. andra slag............................................ fri

92.02 Andra stränginstrument:

A. stråkinstrument....................................... fri

B. andra................................................ 9,6 %

92.03 Orglar, orgelharmonier o. d................................ 9,6 %

92.04 Dragspel och munspel.................................... 9,6 %

92.05 Andra biåsinstrument.................................... fri

228 Kungl. Majds proposition nr 150 år 1967 92 kap.

92.06 Slaginstrument (trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjetter

o. d.)................................................... 9,6 %

92.07 Elektromagnetiska, elektrostatiska, elektroniska och liknande

musikinstrument (pianon, orglar, dragspel m. fl.)............. 9.6 %

92.08 Musikinstrument, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel

(t. ex. orkestrion, positiv, speldosor, mekaniska sångfåglar och
musiksågar); visselpipor, lockpipor och liknande ljudsignalredskap
................................................. 9,6 %

92.09 Strängar till musikinstrument............................. 9,6 %

92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar),
härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för mekaniska
spelapparater ävensom mekanismer till speldosor; metronomer,
stämgafflar och stämpipor:

A. höljen och stomryggar till pianon samt delar därtill....... 12 %

B. klaviaturer till instrument, hänförliga till nr 92.01, 92.03

eller 92.07, samt delar till dylika klaviaturer; andra delar
och tillbehör till instrument, hänförliga till nr 92.01; tonbord
till orgelharmonier och delar till dylika tonbord...... fri

C. delar och tillbehör till stråkinstrument samt delar och tillbehör
till instrument, hänförliga till nr 92.05 ............. fri

D. andra slag............................................ 9,6 %

92.11 Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för
upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet
skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa; apparater
för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av
bilder och ljud för television:

A. grammofonautomater.................................. 4,6 %

B. andra slag............................................ 9,2 %

92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar, band
och tråd) för ljudupptagning eller liknande upptagning, preparerade
eller inspelade; matriser för tillverkning av grammofonskivor: A.

grammofonskivor:

1. för språkundervisning............................... fri

2. andra......................................100 kg1 40: —

B. andra slag............................................ fri

92.13 Andra delar och tillbehör till apparater, hänförliga till nr 92.11 8 %

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av
ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

229

NITTONDE AVDELNINGEN

Vapen och ammunition

93 kap. Vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) tändhattar, lys- och signalraketer samt andra artiklar, hänförliga till 36 kap.;

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr 87.08);

d) kikarsikten och annan optisk utrustning för vapen, med undantag av sådana, som är monterade
på vapen eller som inkommer tillsammans med de vapen, på vilka de är avsedda
att monteras (90 kap.);

e) pilbågar och pilar därtill, fäktvapen med skyddsknopp samt leksaksvapen (97 kap.);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga
vapen, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga vapnen.

3. Såsom delar enligt nr 93.07 tulltaxeras icke radio- och radarapparater, hänförliga till nr 85.15.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt
med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under
förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar
vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter
sin beskaffenhet.

93.01 Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen samt delar därtill;

slidor och baljor till hithörande vapen......................

93.02 Revolvrar och pistoler, utgörande eldvapen ..................

93.03 Vapen för militärt bruk, ej hänförliga till nr 93.01 eller 93.02

93.04 Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03, härunder inbe gripet

liknande apparater, vilkas funktion bygger på förbränning
av en explosiv laddning, såsom signalpistoler samt revolvrar
och pistoler för lösa skott, linkastningsapparater o. d..........

93.05 Andra vapen, härunder inbegripet gevär och pistoler för komprimerad
luft eller gas samt fjäderbössor och fjäderpistoler....

93.06 Delar till vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder inbegripet
ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eldvapen:

A. delar till vapen för militärt bruk; ävensom delar till revolvrar

och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ......................

B. andra slag:

1. delar av trä........................................

2. andra:

a. till eldvapen.....................................

b. till andra vapen.................................

93.07 Ammunition, härunder inbegripet bomber, torpeder, minor och
robotprojektiler; delar till ammunition, härunder inbegripet hagel
och förladdningar:

A. ammunition och delar därtill för militärt bruk eller för

revolvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 .............

B. andra slag............................................

fri

4,8 %
6,4 %

fri

4,8 %
6,4 %

fri

6,4 %

Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

231

TJUGONDE AVDELNINGEN
Diverse varor

94 kap. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fyllas med luft eller vatten, hänförliga till 39,
40 eller 62 kap.;

b) golv- och bordlampor samt andra liknande belysningsartiklar, vilka tulltaxeras efter sin
beskaffenhet (nr 44.27, 70.14, 83.07 m. fl.);

c) stolar, soffor, bord och pelare av sten eller keramiskt material, av de slag, som användes
i parker, trädgårdar, vestibuler e. d. (68 och 69 kap.);

d) speglar (nr 70.09);

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) och motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07) samt kassaskåp,
hänförliga till nr 83.03;

f) möbler, speciellt konstruerade för kylskåp eller andra kylapparater, hänförliga till nr 84.15;
möbler, speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.41);

g) möbler, speciellt konstruerade för radioapparater, radiogrammofoner eller televisionsapparater
(nr 85.15);

h) spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

k) möbler, speciellt konstruerade för grammofoner, dikteringsapparater eller andra till nr
92.11 hänförliga apparater (nr 92.13);

l) leksaksmöbler (nr 97.03) samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade
möbler (nr 97.04); möbler för trollerikonster (nr 97.05).

2. Såsom möbler enligt nr 94.01—94.03 anses icke sådana föremål, som ej är avsedda att placeras
på golvet eller marken. Dessa gäller dock icke beträffande:

a) köksskåp och dylika skåp;

b) stolar, soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphängning;

c) bokhyllor och dylika möbler, bestående av flera sammanhörande delar, avsedda att
hängas upp eller att placeras på varandra.

3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra delar och tillbehör av glas, marmor
eller annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt skick, om delarna
inkommer samtidigt.

4. a) Såsom delar till varor, hänförliga till detta kapitel, anses icke särskilt inkommande skivor

av glas (speglande metallbelagt glas samt speglar härunder inbegripna) eller av marmor
eller annan sten, utan förening med annat ämne, även om de är tillskurna,

b) I nr 94.04 avsedda artiklar, särskilt inkommande, tulltaxeras icke såsom delar till möbler
enligt nr 94.01—94.03.

94.01 Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. härunder

inbegripna, samt delar därtill.............................. 8 %

94.02 Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tandläkareller
veterinärbruk), såsom operationsbord, undersökningsbord
och liknande bord samt sjukhussängar med mekaniska anordningar;
tandläkarstolar och liknande stolar med mekanisk

anordning för vridning och höjning; delar till dylika artiklar ... 6,4 %

94.03 Andra möbler samt delar därtill............................ 8 %

94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar, försedda
med resårer, stoppning eller inlägg eller tillverkade av

232 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 94 kap.

poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag, såsom
madrasser, sängtäcken och kuddar:

A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller andra
väsentliga delar av metall eller trä:

1. med överdrag av textilvara av ändlösa konstgjorda textil -

fibrer ............................................. 16,6 %

2. med överdrag av annan textilvara.................... 14,2 %

B. elektriska värmedynor................................. 9,2 %

C. andra slag:

1. av metall eller trä, utan överdrag............... 7,2 %

2. av poröst gummi, utan överdrag...................... 8 %

3. andra............................................. 14,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

233

95 kap. Varor av snidningsmaterial m. rn.

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 66 kap. (paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön
samt delar därtill);

b) solfjädrar (nr 67.05);

c) varor, hänförliga till 71 kap., såsom bijouterivaror;

d) varor, hänförliga till 82 kap. (verktyg; knivar och andra bordsartiklar), försedda med skaft
eller andra delar av sådant material, som avses i detta kapitel; särskilt inkommande skaft
och andra delar av dylikt material tulltaxeras dock enligt detta kapitel;

e) varor, hänförliga till 90 kap., såsom infattningar till glasögon;

f) varor, hänförliga till 91 kap., såsom urboetter och urfoder;

g) varor, hänförliga till 92 kap., såsom musikinstrument;

h) varor, hänförliga till 93 kap., såsom delar till vapen;
ij) varor, hänförliga till 94 kap. (möbler och delar därtill);

k) varor, hänförliga till 96 kap. (borstbinderiarbeten m. m.);

l) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar);

m) varor, hänförliga till 98 kap., såsom knappar, rökpipor och kammar;

n) varor, hänförliga till 99 kap. (konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter).

95.01 Sköldpadd, bearbetad, samt varor av sköldpadd:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear -

betning .............................................. fri

B. andra slag............................................ g o/

95.02 Pärlemor, bearbetad, samt varor av pärlemor:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
.............................................. fri

B. andra slag............................................ g <yo

95.03 Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
.............................................. fri

B. andra slag............................................ 5 <v

95.04 Ben, bearbetat, samt varor av ben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
.............................................. fri

B. andra slag............................................ g o/

95.05 Horn, korall, även rekonstruerad, och andra animaliska snidningsmaterial,
bearbetade, samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
.............................................. fri

B. andra slag............................................ g <v

95.06 Stennöt och andra vegetabiliska snidningsmaterial, bearbetade,
samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning
.............................................. fri

B. andra slag............................................ g <v

95.07 Bärnsten och sjöskum, även rekonstruerade, samt gagat (jet)
och liknande mineraliska material, bearbetade, ävensom varor
av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear 8f

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

95 kap.

betning.............................................. in

B. andra slag............................................ 8 %

95.08 Varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade
av vax (animaliskt, vegetabiliskt, mineraliskt eller konstgjort),
paraffin eller stearin, av gummi arabieum eller dylika naturliga
gummiarter, av naturliga hartser (kolofonium, kopal o. d.) eller
av modelleringsmassa; andra gjutna eller genom snidning eller
på annat sätt formade varor, ej hänförliga till annat nummer;
icke härdat gelatin, bearbetat (ej hänförligt till nr 35.03), samt
varor därav............................................. fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

235

96 kap. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor;
handsiktar och handsåll

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 71 kap.;

b) borstar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, även för tandläkare eller veterinärbruk (nr
90.17);

c) leksaker (97 kap.).

2. Med bindlar enligt nr 96.03 avses djurhår samt fibrer av vegetabiliska eller andra ämnen, i
knippen utan infattning, vilka är färdiga att utan isärtagning användas vid borstfabrikation
eller vilka för dylikt ändamål behöver endast en kompletterande mindre bearbetning (limning,
avjämning av topparna e. d.).

96.01 Kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar eller

fibrer, med eller utan skaft................................ 8 %

96.02 Andra borstbinderiarbeten (borstar, penslar o. d.), maskinborstar
härunder inbegripna; målningsrullar; moppar, avtorkare o. d.

av gummi, filt eller dylikt mjukt material................... 9,2 %

96.03 Bindlar för borstfabrikation;

belägges med samma tull som motsvarande borstmaterial

96.04 Dammvippor av fjädrar................................... 8 %

96.05 Pudervippor och liknande varor, oavsett materialet.......... 8 %

96.06 Plandsiktar och handsåll, oavsett materialet................. 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

237

97 kap. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) julgransljus (nr 34.06);

b) fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar, hänförliga till nr 36.05;

c) linor, gut och liknande artiklar för fiske, även i avpassade längder men icke monterade,
hänförliga till 39 kap., nr 42.06 eller elfte avd.;

d) fodral för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar, hänförliga till nr 42.02 eller 43.03;

e) idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av trikå eller annan textilvara, hänförliga till
60 eller 61 kap.;

f) flaggor och flaggställ av vävnad samt för fartyg, isjakter e. d. avsedda segel, hänförliga till
62 kap.;

g) idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, benskydd o. d.
för idrott, hänförliga till 64 kap., ävensom idrottsmössor, hänförliga till 65 kap.;

h) alpstavar, piskor och ridspön (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03);

ij) för dockor eller andra leksaker avsedda omonterade konstgjorda ögon av glas, hänförliga
till nr 70.19;

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

l) varor, hänförliga till nr 83.11;

m) sportfordon (andra än kälkar, bobbar o. d.), hänförliga till sjuttonde avd.;

n) barncyklar, konstruerade som vanliga cyklar och försedda med kullager (nr 87.10);

o) sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.), samt redskap för framdrivning därav
(44 kap., om de är av trä);

p) skyddsglasögon för sport eller utomhusspel (nr 90.04);

q) lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

r) vapen och andra artiklar, hänförliga till 93 kap.;

s) racketsenor samt tält och andra kampingartiklar ävensom handskar (tulltaxeras efter sin
beskaffenhet).

2. Till detta kapitel hänföres även artiklar, i vilka naturpärlor, naturliga, syntetiska eller
rekonstruerade ädelstenar, ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast
såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Med dockor enligt nr 97.02 avses endast artiklar, som föreställer människor.

4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande
kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta
eller färdiga varorna.

5. Med de inskränkningar, som följer av anm. 1, tulltaxeras delar och tillbehör, igenkännliga
såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för till detta kapitel hänförliga varor, enligt
samma tulltaxenummer som dessa varor.

97.01 Barncyklar, sparkcyklar, cykelhästar, trampbilar och dylika

leksaksfordon ävensom dockvagnar......................... 9,6 %

97.02 Dockor.............................. n 9 <y

97.03 Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o. d. för förströelse 9,6 %

97.04 Inomhusspel, härunder inbegripet spelautomater och andra
spelapparater för nöjesfält e. d., bordtennisspel samt biljardbord

och andra för spel speciellt konstruerade möbler............. 9,6 %

97.05 Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgransprydnader

samt andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar samt
julkrubbor och figurer därtill).............................. 9,6 %

97.06 Redskap och annan utrustning för utomhusspel, gymnastik,
sport eller idrott, ej hänförliga till nr 97.04:

A. av trä............................................... 4 %

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067 97 kap.

B. av läder eller metall................................... 6,4 %

C. av annat material..................................... 9,6 %

97.07 Fiskkrokar; landningshåvar och fjärilshåvar; redskap för fiske
med krok; lockfåglar och dylika artiklar för jakt:

A. fiskkrokar............................................ fri

B. andra slag............................................ 8 %

97.08 Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för nöjesfält
e. d.; ambulerande cirkusar, menagerier och teatrar....... 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

239

98 kap. Diverse

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06);

b) knappar och knappämnen, kammar, hårspännen och liknande artiklar, bestående helt eller
delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (dock med de undantag,
som stadgas i anm. 2 a till 71 kap.) eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller
rekonstruerade ädelstenar (71 kap.);

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde
avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

d) dragstift (nr 90.16);

e) leksaker, hänförliga till 97 kap.

2. Med de undantag, som föreskrives i anm. 1 här ovan, hänföres till detta kapitel även varor,
bestående helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall eller
av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar.

3. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt
med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,
under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana
artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot
efter sin beskaffenhet.

98.01 Knappar (tryckknappar, kragknappar, manschettknappar och
liknande artiklar härunder inbegripna); knappämnen och knappformar;
delar till knappar:

A. knappar av plast...................................... 11,2 %

B. andra............................................. 9,6 %

98.02 Blixtlås och delar därtill.................................. 11,2 %

98.03 Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft, pennförlängare o. d.;
delar och tillbehör därtill (såsom pennskydd och pennhållare),

ej hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 ........................ 8 %

98.04 Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar därtill;

A. av ädel metall........................................ 8 %

B. andra slag............................................ fri

98.05 Blyerts-, anilin- och färgpennor, blyerts-, anilin- och färgstift,

grifflar, ritkol samt pastell-, skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita
................................................... 8 %

98.06 Skrivtavlor, även försedda med ram........................ 8 %

98.07 Sigillstämplar, pagineringsstämplar, datumstämplar och dylika

handstämplar; handverktyg för tryckning eller prägling av
etiketter; s. k. typtryckerier............................... 6,4 %

98.08 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, även på

spolar; färgdynor, med eller utan ask....................... 9,2 %

98.09 Sigill- och buteljlack i form av stänger, plattor e. d.; hektografoch
valsmassa samt liknande produkter på basis av gelatin, även

på underlag av papper eller textilvara...................... 8 %

98.10 Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare, även elektriska
eller kemiska, samt delar därtill, andra än tändstenar och

vekar................................................... 6,4 %

98.11 Rökpipor samt huvuden, skaft och andra delar därtill, ämnen
härunder inbegripna; cigarr- och cigarrettmunstycken samt
delar därtill:

240 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 98 kap.

A. ämnen och icke färdigbearbetade huvuden av trä......... fri

B. cigarr- och cigarrettmunstycken:

1. av sjöskum eller bärnsten.................... 100 kg 400: —

2. av annat material.................................. 5 %

C. andra slag............................................ 8 %

98.12 Kammar, hårspännen o. d................................. 13 %

98.13 Planschetter och andra korsettfjädrar samt andra dylika artiklar
för klädespersedlar eller tillbehör till klädespersedlar....... 8 %

98.14 Monterade rafräschissörer samt beslag till rafräschissörer...... 12 %

98.15 Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare samt delar

därtill (andra än lösa glas)................................ 12,2 %

98.16 Skyltdockor, provdockor o. d.; rörliga skyltfigurer och skyltställ 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

241

TJUGOFÖRSTA AVDELNINGEN

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

99 kap. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara här i landet eller avsedda
att utges här (nr 49.07);

b) målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d. (nr 59.12);

c) naturpärlor och ädelstenar (nr 71.01 och 71.02).

2. Med konstgrafiska originalblad enligt nr 99.02 förstås avtryck, som gjorts i svart eller i färg
direkt från en eller flera av konstnär helt för hand framställda tryckformar, oavsett vilken
teknik eller vilket material, som använts, dock med undantag för mekaniskt eller fotomekaniskt
förfarande.

3. Till nr 99.03 hänföres icke skulpturer med karaktär av handelsvaror (masstillverkade reproduktioner
samt produkter av vanligt hantverk); dylika artiklar tulltaxeras efter sin beskaffenhet.

4. a) Om ej annat följer av anm. 1—3, skall varor, som kan hänföras till såväl detta kapitel som

andra kapitel i tulltaxan, tulltaxeras enligt detta kapitel,
b) Till nr 99.06 hänföres icke varor av de slag, som avses i nr 99.01—99.05.

5. Ramar kring målningar, teckningar eller konstgrafiska originalblad tulltaxeras tillsammans
med dessa konstverk, under förutsättning att utförandet och värdet av ramarna är normalt i

förhållande till konstverken.

99.01 Målningar och teckningar, utförda helt för hand (andra än teckningar,
hänförliga till nr 49.06, samt handdekorerade föremål) fri

99.02 Konstgrafiska originalblad, såsom etsningar, gravyrer, träsnitt

och litografier........................................... fri

99.03 Originalskulpturer, oavsett materialet...................... fri

99.04 Frimärken (helsaker härunder inbegripna), beläggningsstämplar
o. d., makulerade, ävensom omakulerade men icke gångbara

här i landet och icke avsedda att här utges.................. fri

99.05 Föremål för zoologiska, botaniska, mineralogiska eller anatomis ka

samlingar; föremål av historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt,
etnografiskt eller numismatiskt värde................. fri

99.06 Antikviteter med en ålder av över 100 år................... fri

Denna taxa träder i kraft den 1 juli 1968, då tulltaxan den 12 september
1958 (nr 475) skall upphöra att gälla.

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)

Härigenom förordnas, att rubriken till tulltaxeförordningen den 13 maj
1960 och 1 § förordningen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan an -

ges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Tulitaxeförordning

Tulltaxeringsförordning

1 §•

Varor som införas till riket skola, Vid tulltaxering skola bestäm
för så vitt icke annat stadgas, belåg- melserna i denna förordning tilläm
gas med tull enligt gällande tulltaxa, pas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

243

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i
statsrådet på Stockholms slott den 13 oktober 1967.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Kling, Johansson,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tulländringar i
anledning av handelsförhandlingarna i Kennedijronden m. m. och anför.

Inledning

De år 1963 inledda förhandlingarna inom ramen för det allmänna tulloch
handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT), den
s. k. Kennedyronden, avslutades vid halvårsskiftet detta år. Den slutakt som
upprättades över förhandlingarna godkändes för Sveriges del av Kungl.
Maj :t den 30 juni 1967. Akten undertecknades samma dag i Geneve av de
länder som deltagit i förhandlingarna. Till slutakten har fogats ett antal
protokoll och andra handlingar, vari förhandlingsresultatet närmare redovisas.
Förhandlingsresultatet har, såvitt det avser tullar, sammanställts i
Genéveprotokollct (1967) till det allmänna tull- och handelsavtalet med tillhörande
varulistor. Detta protokoll har ännu inte godkänts för svensk del.
Vidare föreligger en överenskommelse om grunderna för förhandling om eii
världsvitt spannmålsarrangemang samt en överenskommelse om tillämpningen
av GATT:s artikel VI angående åtgärder mot dumping, vilka för
Sveriges del undertecknats med förbehåll för riksdagens godkännande.

Förhandlingsåtagandena innebär för Sverige liksom för övriga länder betydande
tullsänkningar. Generaltullstyrelsens tullbehandlingsbijrå har i två
promemorior den 8 och 14 augusti 1967 förelagt Kungl. Maj :t vissa förslag
med avseende på genomförandet av de nu påkallade ändringarna i den svenska
tulltaxan. Över promemoriorna har, efter remiss, yttranden avgetts av generaltullstyrelsen,
lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och kommerskollegium.
Kollegiet har överlämnat yttranden från Sveriges allmänna
exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges
hantverks- och industriorganisation, Sveriges mekanförbund, Sveriges bilindustri-
och bilgrossistförening, Svenska pappersbruksföreningen, Sveriges
kemiska industrikontor, Sveriges färgfabrikanters förening, Svenska glasex -

244

Knngl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

portföreningen, Svenska glasbruksföreningen, Sveriges grafiska industriförbund,
Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Svenska skofabrikantföreningen,
Svenska garveriidkareföreningen, Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen
u. p. a., Svenska bryggareföreningen, Svenska importföreningen
för färsk frukt u. p. a., AB Vin- & spritcentralen, Svenska
tobaksaktiebolaget, Kooperativa förbundet, Stockholms handelskammare,
Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation. Kollegium
har också redovisat uttalanden som framförts av Jernkontoret,
Svenska wallboardföreningen, Svenska plywoodföreningen samt Sveriges
bageriidkareförening.

Överenskommelserna i Keimedyronden

Bakgrunden

GATT-avtalet tillkom år 1947 som ett led i arbetet på reorganisationen
av världshandeln efter andra världskriget. I GATT-arbetet deltar numera
ett åttiotal stater, det stora flertalet som s. k. avtalsslutande parter och övriga
som provisoriskt anslutna. Tillsammans svarar dessa länder för drygt
fyra femtedelar av världshandeln. Sverige har deltagit i GATT-arbetet sedan
år 1949 och inträdde år 1950 som avtalsslutande part (se prop. 1950:
52, BevU 26, rskr 88; prop. 1956: 74, BevU 4,3, rskr 250).

GATT-avtalets syfte är att främja den ekonomiska utvecklingen bl. a.
genom undanröjande av olika binder för den internationella handeln. Avtalet
ger detaljerade föreskrifter för GATT-ländernas uppträdande på det
handelspolitiska området såvitt avser tullar, kvantitativa restriktioner och
subventioner. Det innehåller vidare regler för förhandlingar om sänkning
av den allmänna tullnivån, m. m.

Inom GATT har under åren 1947—1962 förts fem allmänna tullförhandlingsomgångar,
av vilka Sverige deltagit i fyra (se prop. 1950: 53, BevU 33,
rskr 103; prop. 1951: 209, BevU 57, rskr 288; prop. 1951: 210, BevU 58, rskr
289; prop. 1956: 191, BevU 60, rskr 414; prop. 1962: 186, BevU 63, rskr 417).
De deltagande länderna har därvid gjort ömsesidiga åtaganden om tullsänkningar.
Förhandlingarna fördes enligt metoden vara för vara, dvs. varje
deltagarland förhandlade med övriga länder för att söka uppnå tullsänkningar
beträffande varor för vilka landet var huvudleverantör eller hade
betydande exportintresse i utbyte mot egna tullsänkningar av motsvarande
värde. De tullsänkningar ett land genomfört har i enlighet med den i GATT
fastslagna mest-gynnad-nationsprincipen blivit tillämpliga på handeln med
alla de övriga GATT-länderna. De genom överenskommelserna bundna tullarna
får inte höjas utan kompensation till de länder som förhandlat om
de varor tullhöjningarna avsett eller varit viktiga leverantörer av varorna i
fråga.

245

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

Resultatet av förhandlingarna liar varit betydande. Som exempel kan
nämnas att den genomsnittliga tullnivån i USA under åren 1948—1962 enligt
amerikanska beräkningar kunde sänkas från 50 % till 11 %. Dessa
tullsänkningar torde bl. a. ha bidragit till att förbättra balansen i handeln
mellan USA och Europa efter andra världskriget och underlättat avvecklingen
av det s. k. dollargapet under den ekonomiska återuppbyggnadsperioden
i Europa.

De problem som funnits i fråga om jordbruksvaror och på råvaruområdet
har ofta varit av sådan art att enbart tullsänkningar inte varit tillräckliga
för att förbättra handelns villkor. I GATT-arbetet har man därför jämsides
med tullförhandlingarna studerat metoder att öka handeln med jordbruksprodukter
samt åtgärder för att stabilisera prisutveckling och avsättningsförhållanden
för råvaror.

Uppmärksamheten riktades också tidigt på u-ländernas problem. I en särskild
kommitté behandlades möjligheten att avskaffa handelshinder för uländernas
exportvaror, bl. a. tropiska produkter. I detta arbete tog Sverige
aktiv del. Vissa resultat uppnåddes också (se prop. 1963: 187, BevU 61, rskr
376). År 1965 infördes i GATT-avtalet ett särskilt kapitel om u-landshandeln
(prop. 1965: 152, BevU 51, rskr 395).

Under den sista av de förut nämnda tullförhandlingsomgångarna, den
s. k. Dillonronden, blev det allt mer påtagligt att vara-för-vara-metoden inte
kunde väntas leda till ytterligare resultat av större betydelse. Utbytet av
Dillonförhandlingarna blev sålunda tullreduktioner som uppskattats till
endast 6—7 % av den genomsnittliga tullnivån hos de förhandlande länderna,
medan målsättningen varit reduktioner med 20 % av tullnivåerna. Genom
att förhandlingarna kommit att avse främst varor för vilka en betydande
handel redan etablerats kom tullsänkningarna att spridas ojämnt
över de olika varuomradena. Länder som inte hade en dominerande position
i världshandeln fick svårt att hävda sina speciella exportintressen i
förhandlingarna. Dessa länder måste därför göra oproportionerligt stora
egna förhandlingsuppoffringar för att uppnå önskvärda tullkoncessioner
hos de större länderna. Det blev också allt svårare för myndigheterna
i olika länder att gentemot hemmaindustrins representanter försvara tullsänkningar
i utbyte mot förmåner som gynnade andra industrigrenar än de
som utsattes för tullsänkningarna.

På flera håll tog man därför upp diskussioner om hur man skulle nå
fram till en mer omfattande liberalisering av världshandeln. En sådan liberalisering
föreslogs bl. a. som en viktig punkt i det handlingsprogram
som president Ivennedy år 1961 lade fram i USA vid början av sin presidentperiod.
Den metod som användes i det europeiska integrationsarbetet,
dvs. samtidiga och procentuellt lika stora s. k. linjära tullsänkningar för alla
varor hos deltagarländerna, ansågs böra prövas också i ett världsomfattande
sammanhang. Vid ett ministermöte i GATT i november 1961 föreslogs

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

bl. a. från svensk sida att samtliga GATT-länder skulle försöka genomföra
en halvering av sina tullar med sikte på en framtida fullständig liberalisering.
I det svenska inlägget erinrades bl. a. om att en formel för allmänna
tullsänkningar diskuterats redan i början av 1950-talet för den europeiska
handelns del. Man rekommenderade nu en liknande metod för tullsänkningar
inom GATT och föreslog som första målsättning 50 % reduktion av
tullarna under en femårsperiod. Ministrarna enade sig om att närmare
pröva möjligheten att uppta tullförhandlingar efter dessa riktlinjer. Förhandlingarna
skulle omfatta även jordbruksprodukter och särskild uppmärksamhet
borde ägnas avvecklingen av handelshinder för varor från uländerna.

Av stor betydelse för de kommande förhandlingarna blev att den amerikanska
kongressen i oktober 1962 genom den s. k. Trade Expansion Act
bemyndigade USA:s president att genomföra handelsförhandlingar efter
de i GATT angivna riktlinjerna. Trade Expansion Act, som erhöll giltighet
t. o. m. första halvåret 1967, möjliggjorde sänkningar av USA:s tullar
med 50 % för flertalet varor. Tullar under 5 % fick helt avskaffas, liksom
också tullar på tropiska produkter, om länderna i den Europeiska Ekonomiska
Gemenskapen, EEC, medgav tullfri införsel för sådana produkter.
De amerikanska tullarna för jordbruksprodukter fick elimineras, om härigenom
kunde erhållas förbättrade villkor för exporten av amerikanska
jordbruksvaror. Vissa varor var dock undantagna från tullreduktioner,
bl. a. varor vars tullskydd betingades av säkerhetsskäl. Undantag föreskrevs
vidare för fall då särskilda åtgärder påkallats för att skydda den amerikanska
industrin mot skada på grund av en stark importökning. Trade
Expansion Act medgav också att tullarna slopades för varuområden där
USA och EEC tillsammans svarade för mer än 80 % av världsexporten.
Denna förutsättning kunde emellertid inträda endast om EEG utvidgades
att omfatta Storbritannien och ytterligare andra länder.

Vid ett ministermöte i Geneve i maj 1963 kunde GATT-länderna besluta
om upptagandet av en ny världsomfattande förhandlingsomgång, Kennedyrondcn.
I den resolution som antogs den 21 maj 1963 uttalades bl. a.

1. Förhandlingar syftande till en betydande liberalisering av världshandeln,
förda på basis av reciprocitet och med iakttagande av mest-gynnadnationsprincipen,
skall påbörjas i Geneve den 4 maj 1964.

2. Förhandlingarna skall avse alla slag av varor, även jordbruksvaror.

3. Förhandlingarna skall avse såväl tullar som andra handelshinder.

4. Som grund för förhandlingarna skall läggas en plan för substantiella
linjära tullreduktioner. Endast ett minimum av undantag skall få göras
och dessa skall försvaras vid särskilda konsultationer härom. De linjära
reduktionerna skall vara lika stora. I de fall där för handeln betydande
disparitet föreligger mellan tullnivåer i olika länder skall reduktionerna
baseras på särskilda, generella och automatiskt tillämpliga regler.

5. I förhandlingarna skall alla länder ha rätt att begära ytterligare koncessioner
eller modifiera sina erbjudanden för att balans skall kunna uppnås
mellan förmåner länderna mellan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

247

6. Under förhandlingarna kan särskilda reciprocitetsproblem uppstå för
länder vars tullnivå är avsevärt lägre än andra länders.

7. Förhandlingarna skall säkra tillfredsställande avsättningsförhållanden
för jordbruksvaror.

8. Alla ansträngningar skall vid förhandlingarna göras för att minska
handelshindren för u-ländernas varor. Industriländerna skall dock icke
begära reciprocitet från u-ländernas sida.

Under förberedelserna för ministermötet hade enighet nåtts om vissa
ytterligare riktlinjer för förhandlingarna. Sålunda skulle bland de icketariffära
handelshindren, behandlas frågor såsom tullvärderegler, märkningsbestämmelser,
åtgärder mot dumping, kvantitativa restriktioner och
förhållanden sammanhängande med statshandel. På jordbruksområdet avsåg
man att förhandla om världsvida avtal för spannmål, kött och mejeriprodukter.
För övriga livsmedelsprodukter avsåg man att så långt som möjligt
följa samma principer som beträffande industrivaror. I fråga om ulandsvaror
borde industriländerna undvika att göra undantag från
den linjära tullsänkningen. U-länderna åtog sig själva att definiera vilka
varor som för dem var av särskilt intresse. De tidigare inledda diskussionerna
om tullfrihet för tropiska produkter skulle fortsättningsvis ingå som
ett led i förhandlingskomplexet. U-landsproblemen skulle tas upp med anknytning
till ett särskilt handlingsprogram för u-länderna, vilket också
antogs vid ministermötet.

Innan förhandlingarna kunde komma i gång, måste åtskilliga tekniska
frågor utredas, vilket skedde i särskilda kommittéer och arbetsgrupper.
Särskilt intresse tilldrog sig det s. k. disparitetsproblemet. Bl. a. EEC hävdade
att en sänkning av en mycket hög tull i ett land inte kunde väntas
få samma värde för handeln som en procentuellt lika stor sänkning i ett
annat land där tullen var låg. Det land som hade den lägre tullen borde
därför inte behöva göra eu lika stor procentuell sänkning som högtullandet.
Inom EEC syftade man då främst på de i USA och Storbritannien förekommande
mycket höga tullarna för vissa varor. Olika förslag till disparitetsregler
lades fram men någon enighet kunde inte nås och problemet fick
sin lösning först i förhandlingarnas slutfas.

Förhandlingsförloppet

Kennedyronden öppnades formellt den 4 maj 1964. I förhandlingarna
deltog 49 länder, däribland samtliga industriländer i västvärlden, några
statshandelsländer och de mer betydande u-länderna. EEC-länderna uppträdde
som en enhet och representerades av kommissionen i Bryssel. Förhandlingarna
med EEC avsåg reduktioner i EEC-ländernas gemensamma
tulltaxa. Beträffande Argentina, Island, Irland och Polen avsåg förhandlingarna
anslutning till GATT.

Som arbetshypotes för förhandlingarna antogs en 50-procentig linjär

248

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

tullsänkning och till grund för arbetet lades de tidigare redovisade allmänna
riktlinjerna. Förhandlingarna leddes av en särskilt tillsatt förhandlingskommitté,
TNC (Tariff Negotiations Committee). Under denna sorterade
specialkommittéer och undergrupper för jordbruksvaror, icke-tariffära
handelshinder, u-ländernas problem osv.

Deltagarländerna redovisade i november 1964 i enlighet med den fastställda
tidtabellen den närmare innebörden av erbjudandena om tullsänkningar
på industrivaruområdet. Flertalet industriländer presenterade mer
eller mindre omfattande listor över undantag från den 50-procentiga tullsänkningen.
USA redovisade för sin del ett relativt litet antal undantag,
främst avseende varor där tidigare medgivna GATT-koncessioner medfört
problem för de inhemska tillverkarna. Undantag som huvudsakligen motiverades
av skyddsskäl lades också fram av länder som Storbritannien,
Japan och Finland.

Den undantagslista som presenterades av EEC kom att bli särskilt betydelsefull.
Som skäl för undantagen hänvisade EEC bl. a. till höga råvarukostnader
och höga anläggnings- och utvecklingskostnader, särskilt för
vissa specialindustrier. Tullreduktioner ansågs vidare svåra att genomföra
för branscher som mötte konkurrens från mycket stora industrier i andra
länder eller från lågprisländer, statshandelsländer och länder som sålde
till dumpingpriser. En tullavveckling kunde slutligen i vissa fall medföra
regionala svårigheter hos EEC-länderna eller rubba preferensförhållandena
för de med EEC associerade u-länderna.

De undantag som redovisades av EEC och andra länder var totala endast
för ett mindre antal varor. I flertalet fall rörde det sig om partiella undantag,
vilket innebar möjlighet till en tullsänkning med mindre än 50 %.

Vissa länder, bl. a. u-länder samt Canada, Australien och Nya Zeeland,
anslöt sig inte till principen om 50 % linjär tullreduktion. Som en följd
härav lade de i stället fram listor över sina erbjudanden.

De nordiska länderna, med undantag av Finland, valde för sin del att på
detta stadium inte anmäla några undantag från det generella erbjudandet
om 50-procentiga tullsänkningar. De förklarade sig sålunda beredda att
genomföra en halvering av alla industrivarutullar under förutsättning av
likvärdiga uppoffringar från andra industriländers sida.

Konsultationerna om undantagen kom att pågå under större delen av
åren 1965 och 1966. Vid bilaterala överläggningar mellan de förhandlande
parterna behandlades problem som kunde uppstå i olika länder som en
följd av undantagen. Multilaterala diskussioner ägde rum beträffande vissa
varusektorer, bl. a. kemikalier, järn och stål samt massa och papper. Vid
diskussionerna sökte man också få klarhet i hur stora erbjudanden som
kunde påräknas för sådana varor som var föremål för partiella undantag.

Erbjudanden på jordbruksområdet lades fram i september 1965 av flertalet
av de i förhandlingarna deltagande länderna, bl. a. Sverige. Erbjudan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

249

dena var dock i de flesta fall allmänt hållna i avvaktan på att EEC skulle
presentera sina erbjudanden. För EEC var det på grund av interna svårigheter,
sammanhängande bl. a. med frågan om fastställande av den gemensamma
jordbrukspolitiken, inte möjligt att lägga fram erbjudandena förrän
närmare ett år senare. Därefter följde kompletterande erbjudanden
från vissa länder. Sålunda lade Sverige i september 1966 fram ett preciserat
erbjudande för andra varor än de jordbruksreglerade. Anledningen till att
något erbjudande för sistnämnda varor ej kunde lämnas var att jordbruksregleringen
då ännu befann sig under omprövning.

Slutskedet i förhandlingarna inleddes den 30 november 1966. Till denna
dag hade GATT:s generaldirektör inbjudit de förhandlande länderna att
presentera sin bedömning, »assessment», av förhandlingsläget. Därvid skulle
anges vilka förbättringar som var särskilt önskvärda i andra länders erbjudanden,
vilka förbättringar som kunde ställas i utsikt och vilka återtaganden
av erbjudanden som kunde komma i fråga om inte krav gentemot
andra länder uppfylldes. Sådana bedömningar gjordes av många av
de förhandlande länderna, bl. a. de nordiska länderna, USA, Storbritannien
och Japan, huvudsakligen med hänsyn till förhandlingarna med EEC.

Inför det avslutande skedet av förhandlingarna slöt sig de fyra nordiska
länderna, Danmark, Finland, Norge och Sverige samman om en gemensam
förhandlingsdelegation. Viktiga nordiska exportvaror, bl. a. jordbruksvaror,
skogsprodukter, järn och stål samt andra metaller, hade i hög grad blivit
föremål för undantag i erbjudandena från viktiga avsättningsländer. Detta
gällde särskilt i fråga om erbjudanden från EEC, som framstod som
den för Nordens del viktigaste motparten i förhandlingarna. För att de
sammanfallande nordiska intressena bättre skulle kunna hävdas och balans
uppnås mellan nordiska erbjudanden och förmåner i andra länder
ansågs en samordning av förhandlingsansträngningarna böra komma till
stånd och kunna få avgörande betydelse. En överenskommelse om gemensamt
uppträdande undertecknades i Stockholm den 21 november 1966. Biträdande
kabinettssekreteraren ambassadör Nils Montan inträdde som gemensam
chefsförhandlare och de olika ländernas beskickningschefer i Geneve
blev biträdande förhandlare.

Samarbetet förbereddes vid genomgångar på expertplanet mellan representanter
för de fyra länderna. På grundval av en omfattande statistisk analys
sökte man definiera gemensamma intressen vara för vara för att kunna
koncentrera förhandlingsansträngningarna och öka effekten av det gemensamma
uppträdandet. Till belysning av den betydelse som samordningen
av de nordiska förhandlingarna i Kennedyronden hade kan nämnas att
Norden som enhet är den största marknaden över huvud taget för export
från EEC. Norden tog sålunda år 1965 emot 13,5 % av Gemenskapens totala
export medan 12,6 % gick till USA och 8,7 % till Storbritannien. Den nordiska
importen från EEC utgjorde 3,8 miljarder dollar och exporten 2,6

250

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

miljarder dollar, varav Sverige svarade för ungefär hälften både i utförsel
och införsel. Det sammanlagda importöverskottet om 1,2 miljarder dollar
accentuerar den nordiska tullpolitikens betydelse vid förhandlingar med
EEC.

I den nordiska bedömning av förhandlingsläget som gemensamt lades
fram den 30 november 1966 redovisades krav mot EEC, USA och Japan på
förbättrade erbjudanden. Samtidigt presenterades en gemensam nordisk
lista över varor som de nordiska länderna kunde bli tvungna att ta undan
från den 50-procentiga tullsänkningen om förbättringar inte uppnåddes i
andra länders erbjudanden.

Det snabbt skiftande förhandlingsläget krävde för svensk del löpande
överväganden om hur förhandlingsintressena bäst skulle tas till vara. Detta
gällde såväl exportintressena som utformningen av erbjudandena om egna
åtaganden. Löpande kontakt hölls därför genom berörda myndigheter, närmast
kommerskollegium och jordbruksnämnden, med företrädare för näringslivets
olika branscher. Viktiga avvägningsfrågor anmäldes för kommerskollegiets
handelspolitiska råd där såväl industri och handel som arbetsmarknadens
parter är företrädda.

Slutskedet i Kennedyronden blev intensivt med förhandlingar såväl multilateralt
som bilateralt och i grupper av länder med särskilt intresse för
enskilda varuområden. I stor utsträckning rörde diskussionerna möjligheten
att uppnå förbättrade bud för de varor som undantagits från det linjära
50-procentiga sänkningserbjudandet. De mest svårlösta frågorna, som också
blev av avgörande betydelse för förhandlingarnas utgång, uppkom beträffande
spannmål, kemikalier och stål. En uppgörelse mellan nyckelländerna
USA, EEC, Storbritannien, Japan och Norden kunde dock nås i huvudfrågorna
den 15 maj 1967. Den 30 juni 1967, den sista dag USA:s förhandlingslagstiftning
ägde giltighet, undertecknades i Geneve slutakten
med redovisning av den samlade förhandlingsuppgörelsen.

Förhandlingsresultatet i stort

Till belysning av Kennedyrondens betydelse för världshandeln har GATTsekretariatet
redovisat vissa beräkningar över innebörden av de åtaganden
på tullområdet som gjorts av några av de viktigaste industriländerna, nämligen
EEC, USA, Storbritannien, Japan, Schweiz och Sverige.

Enligt beräkningarna uppgick importen, med undantag för spannmål,
kött och mejerivaror, år 1964 för dessa länder till sammanlagt 60 miljarder
dollar. Härav avsåg 23 miljarder dollar varor som redan tidigare infördes
tullfritt. Importvärdet av de varor som omfattas av koncessioner i Kennedyronden
uppgick till 32 miljarder dollar. För varor om 26 miljarder dollar
eller 70 % av ländernas tullbelagda import har gjorts åtaganden om tullsänkningar.
Koncessionerna för återstående varor om 6 miljarder dollar

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

251

avser bindning av gällande tullfrihet. Tullsänkningar som innebär en halvering
av tullarna har gjorts för varor med ett importvärde av 18 miljarder
dollar. Sänkningar för övriga varor kommer i allmänhet att ske med mellan
20 och 30 % av den ursprungliga tullnivån. Importvärdet för de varor som
undantagits från tullsänkningar uppgår till 11 miljarder dollar. Den genomsnittliga
sänkningen beräknas i EEC uppgå till 36 %, i USA till 41%,
i Storbritannien till 38 % och i Japan till 35 % av hittills gällande tullar.

Beträffande de viktigaste varusektorerna på industrivaruområdet
kan nämnas att handeln med maskiner, transportmedel och instrument
till största delen täcks av den 50-procentiga tullsänkningen. På kemikalieområdet
har också i stor utsträckning en 50-procentig tullreduktion
ställts i utsikt. Uppgörelsen på detta område, som sammanfattats i en särskild
överenskommelse mellan de länder som har störst handel med kemikalier,
är emellertid beroende av att en i USA tillämpad princip för tullvärdering
av kemikalier avvecklas genom beslut av kongressen. Kan ett sådant
beslut inte genomdrivas kommer övriga länder att genomföra endast
en del av den totala tullsänkningen. Resultatet beträffande skogsprodukter
innebär i stort sett en halvering av tullarna för trävaror och pappersmassa
i den mån handeln med dessa varor inte redan är tullfri. För papper sker
tullsänkningar som visserligen i regel inte innebär en halvering men likväl
får anses vara betydelsefulla för de berörda industrierna. På järn- och stålområdet
har en målsättning varit harmonisering av tullnivån i de viktigare
länderna. Den riktpunkt man enat sig om för tullharmoniseringen ligger för
flertalet stålprodukter vid en nivå om 6—8 % av värdet. Omfattande undantag
från de 50-procentiga tullsänkningserbjudandena förekommer på
textilområdet. De koncessioner som lämnats beträffande bomullsvaror har
av vissa länder även gjorts beroende av att det internationella bomullstextilavtalet
förblir gällande.

Förhandlingarna rörande jordbruksvaror, dvs. i detta sammanhang
varor som är hänförliga till 1—24 kap. i tulltaxan den 12 september
1958 (nr 475), fördes med en metodik som delvis skilde sig från den som
tillämpades för övriga varor. Sålunda ägde multilaterala överläggningar
rum i särskilda grupper för spannmål, kött och mejeriprodukter. Övriga
jordbruksvaror var föremål för bilaterala förhandlingar. För kött och mejeriprodukter
nåddes ingen uppgörelse i de multilaterala förhandlingarna. På
spannmålsområdet ingicks en principöverenskommelse enligt vilken de i
gruppen deltagande staterna, däribland Sverige, förband sig att ingå i förhandlingar
om ett treårigt spannmålsarrangemang på vidast möjliga bas,
vilket skulle innehålla vissa i överenskommelsen angivna bestämmelser.
Dessa avsåg bl. a. maximi- och minimipriser för handeln med vete samt ett
program för livsmedelshjälp till u-länderna omfattande en årlig kvantitet av
4,5 miljoner ton spannmål för konsumtion. Principöverenskommelsen har
lagts till grund för ett spannmålsarrangemang om vilket uppgörelse nåddes

252

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

vid den i anledning av principöverenskommelsen sammankallade vetekonferensen
i Rom den 12 juli—den 18 augusti 1967.

Förhandlingarna om icke-tariffära handelshinder kom att
koncentreras till bl. a. två frågor, dels den redan nämnda avvecklingen av
den amerikanska tullvärderingsmetoden för kemikalier, dels GATT-ländernas
åtgärder mot dumping. På det senare området enade sig deltagarländerna
om en s. k. antidumpingkod, innehållande vissa regler för tillämpningen
av artikel VI i GATT-avtalet om antidumpingtullar. Reglerna torde komma
att få betydelse med avseende på handläggningen av dumpingärenden bl. a.
i USA och Canada.

För u-länderna innebär resultatet av Ivennedyronden vissa fördelar
främst i fråga om fullbelagda industrivaror. Tullsänkningar om 50 % eller
mer uppnåddes för hälften av de varor för vilka u-länderna anmält exportintresse.
Reduktioner av mindre omfattning skall ske för ytterligare en fjärdedel
av de varor som angetts som intressanta. De undantag som förekommer
i fråga om bl. a. textilvaror blir dock särskilt kännbara för u-länderna,
vilka i stor utsträckning exporterar sådana varor. Den stora andelen av redan
tidigare tullfria råvaror i u-ländernas export bidrar också till att det
samlade värdet av Kennedyronden för dessa länder ter sig mer begränsat än
för industriländerna. Fn särskild fråga i detta sammanhang bar som tidigare
nämnts varit genomförandet av tullfrihet för tropiska produkter. På
svenskt initiativ framlades ett gemensamt nordiskt förslag till förhandlingsprocedur
för sådana varor (se prop. 1966: 14, BevU 3, rskr 89) och vissa resultat
kunde också uppnås. Emellertid kvarstår fortfarande tullar eller importskatter
på vissa tropiska produkter, bl. a. kaffe, på åtskilliga håll i den
industrialiserade världen. En orsak torde vara svårigheten att på lämpligt
sätt kompensera vissa u-länder för de tullpreferenser som skulle gå förlorade
om tullarna avskaffades mot samtliga u-Iänder.

Beträffande vissa tullkoncessioner av intresse för u-länderna har industriländerna
åtagit sig att genomföra tullsänkningarna i ett steg, utan att avvakta
den avtrappning år för år som i övrigt kommer att följas för tullavveckling.
Dessa åtaganden har bl. a. i fråga om de nordiska länderna förtecknats
i särskilda anmärkningar till koncessionslistorna.

Genomförandet

De tullsänkningar man nu kommit överens om skall enligt avtalets hu-.
vudregel genomföras i fem lika steg nämligen den 1 januari åren 1968, 1969,
1970, 1971 och 1972. De länder som så önskar kan också få genomföra de
första två avvecklingsstegen den 1 juli 1968 och de övriga stegen den 1 januari
åren 1970, 1971 och 1972. Enligt de uppgifter som nu är tillgängliga
kommer bl. a. EEC, Danmark, Finland, Norge och Storbritannien att inleda
tullavtrappningen den 1 juli 1968 och följa den metod som därvid anvisats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

253

En avtrappning i fem lika steg med början den 1 januari 1968 kommer att
tillämpas av USA och enligt uppgift också av Canada och Schweiz.

Protokollet om tullåtagandena står öppet för godkännande t. o. m. den
30 juni 1968. GATT:s råd har dock rätt att besluta om möjlighet för deltagarländerna
att godkänna protokollet efter nämnda dag, men inte senare
än den 31 december 1968.

För de länder som godkänt protokollet före den 1 december 1967 skall
det träda i kraft den 1 januari 1968 och för övriga länder på dagen för undertecknandet.
Om de länder, som den 1 december 1967 godkänt eller är
beredda att godkänna protokollet, inte finner att tillräckligt många länder
godkänt detta för att det skall vara berättigat att genomföra tullsänkningarna
i förutsedd ordning, kan dock de förhandlande länderna överväga situationen
på nytt för att söka uppnå största möjliga antal godkännanden så
snart som möjligt.

Av rapporteringen framgår, att USA slutligt godkänt protokollet den 30
juni 1967 liksom även Canada och Turkiet. Finland, Norge, Schweiz och
Danmark har låtit förstå att de kommer att slutligt godkänna protokollet
omkring årsskiftet 1967—1968 och Storbritannien i maj 1968 under förutsättning
att nödvändiga parlamentariska åtgärder för godkännandet då hunnit
vidtas. Mot bakgrunden av vad som framkommit rörande genomförandet
i olika länder torde de amerikanska tullsänkningarna dock komma att
genomföras i förutsedd ordning och bli giltiga gentemot GATT-länderna vad
gäller första steget i tullavtrappningen den 1 januari 1968, oavsett hur
många länder som då godkänt protokollet.

Förhandlingsresultatet för Sveriges del

I den följande redogörelse som lämnas för resultatet av Kennedyronden
hänför sig uppgifterna om export- och importvärden genomgående till handelsstatistiken
för år 1965, vilken i stort sett låg till grund för övervägandena
under förhandlingarna.

Fördelar för exporten. Exporten från Sverige uppgick till 20 540 milj. kr.
Härav gick varor för 8 740 milj. kr. eller ca 43 % till länderna i EFTA inklusive
Finland. I förhållandet mellan Sverige och dessa länder har tullarna
på industrivaruområdet nu i stort sett avvecklats. Av exporten avsåg vidare
1,7 miljarder kr. eller 8 % länder, som inte deltagit i förhandlingarna, bl. a.
vissa östeuropeiska statshandelsländer. Återstoden av exporten, 10,1 miljarder
kr. eller 49 %, gick till länder som deltagit i den nu träffade överenskommelsen
om lättnader för handeln.

De genomsnittliga tullsänkningarna hos de industriländer som deltog i
förhandlingarna har beräknats till 35—40 %. Värdet för den svenska exporten
av de uppnådda fördelarna växlar emellertid för olika länderområden
och branscher. Allmänt kan sägas att närmare en tredjedel av den svenska

254

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 ur 1067

totalexporten omfattar varor, vilka redan förut varit tullfria eller belagda
med mycket låg tull i de flesta länder. Detta gäller t. ex. järnmalm, trä, pappersmassa
och fartyg. I fråga om jordbruksvaror (1—24 kap. i tulltaxan),
vilka utgör 3,5 % av den svenska totalexporten, har förhandlingarna förts i
särskild ordning och gett förhållandevis begränsat resultat. Om man bortser
från de fördelar som kan vara förknippade med spannmålsöverenskommelsen
är förhandlingsresultatet således av betydelse främst för den fullbelagda
exporten inom industrivaruområdet (25—99 kap. i tulltaxan).

Den svenska exporten till den i förhandlingen viktigaste marknaden, EEC,
utgjorde 6,4 miljarder kr. varav 300 milj. kr. avsåg jordbruksvaror. Exporten
på industrivaruområdet åtnjöt tidigare GATT-bunden tullfrihet till ett
värde av 1 770 milj. kr. Återstoden, 4,3 miljarder kr., anger sålunda storleken
av den export som maximalt kunde bli föremål för koncessioner. För 55 %
härav eller 2,4 miljarder kr. har erhållits koncessioner som innebär minst
halvering av tullarna eller bindning av tidigare icke bunden tullfrihet. För
ytterligare 42 % motsvarande 1,8 miljarder kr., har uppnåtts tullsänkning
om genomsnittligt 20 % eller bindning av gällande tull. Endast 130 milj. kr.
eller ca 3 % av den svenska exporten till EEC av sådana industrivaror som
kunnat göras till föremål för erbjudanden har således helt undantagits.

Den totala exporten till USA utgjorde år 1965 1 230 milj. kr. (jordbruksvaror
18 milj. kr.). Tidigare GATT-bunden tullfrihet omfattade 210 milj.
kr. och återstoden, 1 020 milj. kr., kunde således maximalt göras till föremål
för erbjudanden. Tullsänkningar om 50 % eller mer erhölls för en
export om 810 milj. kr., mindre tullreduktioner för 130 milj. kr. och bindning
av tullfrihet för 2 milj. kr. De totala undantagen berör endast en export
om 78 milj. kr.

Även för exporten till bl. a. Japan, Canada och Israel är uppgörelsen av
betydelse. Hos övriga länder, bl. a. u-länderna, har erhållits koncessioner av
varierande värde.

Svenska åtaganden. Av Sveriges import år 1965 om 22 645 milj. kr. kom
7 360 milj. kr. från EFTA-länderna, inklusive Finland. Denna import är i
stort sett numera tullfri på industrivaruområdet. Importen från de länder
som deltog i Kennedyförhandlingarna (utom EFTA) utgjorde drygt 13 miljarder
kr., motsvarande 57 % av totalimporten. Härav kom 8,5 miljarder
kr. från EEC, 2 150 milj. kr. från USA, 315 milj. kr. från Japan och något
över 1 miljard kr. från u-länder.

Som redan nämnts hade man på svensk sida vid inledandet av förhandlingarna
erbjudit en halvering av tullarna på industriprodukter. Utgångspunkt
för erbjudandena, bastullar, blev i princip de tullar som tillämpades
den 1 juli 1964 och vilka för flertalet varor tidigare bundits i GATT. Avsteg
från denna princip gjordes om tullsatsen bundits i GATT vid en högre nivå
än utgående tull, s. k. takbindning, i vilket fall takbindningen anmäldes som

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967 255

bastull. Detta var förhållandet bl. a. för vissa kemikalier, textilvaror och
lätta personbilar.

Erbjudandena gjordes med den uttryckliga förutsättningen att också
andra länder skulle åta sig motsvarande uppoffringar. Det visade sig emellertid
som redan nämnts att många av de största handelsländerna undantog
betydande varuområden från erbjudandet om en halvering av tullarna.
Dessa undantag var i vissa fall totala. För de flesta undantagsvarorna erbjöds
dock en viss tullsänkning som var mindre än 50 %. När det blev klart
att ett maximalt resultat för exporten inte var att vänta ansåg sig Sverige,
liksom de övriga nordiska länderna, böra ta sina erbjudanden under omprövning
för att om möjligt uppnå ett balanserat avtal. De undantag från de
ursprungliga erbjudandena som de nordiska länderna därvid gemensamt
presenterade var utvalda främst med hänsyn till den förhandlingsmässiga
effekten. I det avslutande förhandlingsskedet gjordes undantagen på svensk
och nordisk sida mer nyanserade. Dessa undantag, som var antingen partiella
eller totala till sin karaktär, baserades bl. a. på en bedömning av de önskemål
om tullskydd som framförts av näringsorganisationerna i de olika
länderna. Man tog också hänsyn till förhandlingsförhållandena och de erbjudanden
som för motsvarande varor lämnats av övriga länder i förhandlingarna,
främst EEC. Förhandlingarna kom i slutskedet i hög grad att avse
möjligheterna att vara för vara och land för land uppnå förbättrade erbjudanden
för de produkter som undantagits från tullhalveringen. Samordningen
de nordiska länderna emellan spelade härvidlag en betydelsefull
roll.

För importen från EEC innebär de slutliga åtagandena på industrivaruområdet
för Sveriges del 50-procentiga tullsänkningar eller bindning av nu
gällande tullfrihet för varor om 4,1 miljarder kr., vilket motsvarar 53 % av
den import från EEC som maximalt kunde bli föremål för nya tullkoncessioner.
Mindre tullsänkning eller bindning av utgående tullar har medgetts
för en import om 3,1 miljarder kr. eller 41 % av utrymmet för åtaganden.
En import om 446 milj. kr., 6 %, har helt undantagits. Procentuellt sett
ansluter sig detta resultat i huvudsak till vad som uppnåtts för exporten
till EEC-området av industrivaror. I

I förhållande till hela den svenska importen, inklusive jordbruksvaror, innebär
uppgörelsen att tullarna sänks med 50 % eller mer för en import om
drygt 5,5 miljarder kr., dvs. 25 % av importen. Mindre tullsänkningar än
50 % berör en import om 5,2 miljarder kr. eller 23 %. Helt undantagen från
tullkoncessioner är en import av tullbelagda varor om 1 225 milj. kr., 5 %
av totalimporten. Gällande tull har bundits vid oförändrad nivå för en import
om 2,1 miljarder kr., 10 %. För varor med en import om 6,8 miljarder
kr., 30 %, har nu rådande tullfrihet bundits. 1 650 milj. kr., 7 %, avsåg bl. a.
vissa jordbruksreglerade varor samt varor där tullfriheten redan tidigare
bundits.

256

Kungl. niaj:ts proposition nr 150 år 1967

Av totalt 1 634 positioner i tulltaxan berörs 1 410 eller 86 % av åtagandena
i Kennedyronden.

Genomförandet av tullsänkningarna har på grundval av beräkningar som
utförts av generaltullstyrelsen bedömts kunna medföra ett tullbortfall om
300 milj. kr. av en total tulluppbörd om drygt t miljard kr. för import från
länder utanför EFTA.

Sveriges åtaganden enligt spannmålsöverenskommelsen medför skyldighet
att importera och exportera vete till priser inom de överenskomna gränserna.
I överskottssituationer innebär detta en möjlighet att sälja till ett pris
som är ca 14 % högre än det pris som gällde enligt 1962 års internationella
veteavtal. I svårare bristsituationer är Sverige skyldigt att till deltagande
importländer leverera vissa kvantiteter till ett pris som inte överstiger rnaximipriset.
Enligt överenskommelsen skall Sverige vidare årligen tillhandahålla
som livsmedelshjälp 54 000 ton vete eller motsvarigheten i kontanter,
räknat efter minimipriset för överenskommelsens baskvalité, Hard Red
Winter No. II. Detta pris är 1.73 dollar per bushel och motsvarar ungefär
33 kr. per dt. Åtagandet för Sveriges del skulle då motsvara ett bidrag om
18 milj. kr. Härtill kommer bl. a. fraktkostnader.

Överenskommelsen i engelsk text jämte svensk översättning som gjorts
inom jordbruksdepartementet torde få läggas som bilaga 3 till statsrådsprotokollet
i detta ärende.

I fråga om varor av intresse för u-länderna skulle industriländerna beakta
möjligheterna till tullsänkningar utöver 50 %. Tullavvecklingen för sådana
varor borde också genomföras snabbare än tullavvecklingen i övrigt.
För svensk del genomfördes under ett tidigare förhandlingsskede en tullavveckling
för tropiska produkter samt tullsänkning för kaffe, kakaopulver
och kakaosmör (se prop. 1966: 14, BevU 3, rskr 89). I slutuppgörelsen
har man nu på begäran av bl. a. Indien gjort vissa åtaganden om tullfrihet
eller tullsänkningar för varor som tagel, linolja, förgarvade hudar, vissa silkesvävnader
och mattor. Tullsänkningarna för dessa varor liksom för bl. a.
juteväv och elfenbensartiklar avses skola genomföras i ett steg. Åtaganden
om snabbare tullavveckling som gjorts med särskild hänsyn till u-länderna
har förtecknats i en särskild anmärkning till den lista över svenska tullåtaganden
som fogats till förhandlingsprotokollet över Kennedyronden.

Under förhandlingarna framförde Indien vid skilda tillfällen önskemål
om tullfrihet för handvävda textilier. För att endast handvävda alster skulle
komma i åtnjutande av denna tullfrihet föreslogs samtidigt att varorna vid
importen skulle vara åtföljda av särskilt upprättade handlingar, certifikat,
som utvisade varornas egenskaper. Under förhandlingarnas slutskede förklarade
sig samtliga nordiska länder beredda att införa tullättnader för
handvävda textilier på sådana villkor. För närvarande pågår förhandlingar
med Indien rörande de tekniska problem som är förenade med införande
av de nu nämnda tullättnaderna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

257

På grundval av den till Genéveprotokollet 1967 anknutna svenska koncessionslistan
har hos generaltullstyrelsen utarbetats en sammanställning
över de i Kennedyronden nytillkomna eller ändrade svenska tullkoncessionerna
i GATT.

Vissa koncessioner av betydelse för svensk export till olika länder har
redovisats i en av kommerskollegium utförd sammanställning.

Sammanställningarna torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta
ärende som bilaga 1 och 2.

Resultatet för viktigare varuområden. Förhandlingarna på jordbruksområdet
(1—24 kap. i tulltaxan) skedde, utom i fråga om spannmål, kött och
mejeriprodukter, huvudsakligen vid bilaterala kontakter mellan intresserade
länder, däribland även mellan EFTA-länder.

För flertalet produkter nåddes endast marginella sänkningar av gränsskyddet.
Mera betydande tullsänkningar eller åtgärder med motsvarande
verkan kunde uppnås blott i ett fåtal fall.

I den svenska exporten omfattar jordbruksvarorna en förhållandevis liten
del och utgjorde år 1965 med ett värde om 740 milj. kr. 3,5 % av totalexporten.
EFTA-ländernas andel av exporten var 285 milj. kr. Importen om
3 miljarder kr. var mer betydande, 12 % av totala importvärdet. Av importen
kom 700 milj. kr. från EFTA-länderna.

För jordbruksprodukter av svenskt exportintresse blev resultatet av förhandlingarna
varierande. Beträffande fisk och fiskkonserver kan nämnas
att våra nordiska grannländer binder tullfrihet eller halverar utgående
tullar. EEC sänker tullen för lax, ål, rökt fisk, frysta fiskfiléer och vissa
fiskkonserver. För sill gäller ett treårsavtal, enligt vilket EEC sänker tullen
— vilken utgår endast under en del av året — från 20 till 15 %. Även under
denna tid är dock viss del av EEC:s import tullfri inom en s. k. tullkontingent,
som för närvarande uppgår till 32 000 ton. Denna ökas nu till 46 000
ton men samtidigt införs krav på iakttagande av vissa minimipriser, referenspriser.
USA minskar gränsskyddet för ett antal fiskslag liksom också
för sillkonserver.

På trädgårds- och fruktområdena, där svensk export endast förekommer
i ringa omfattning, har några tullsänkningar av betydelse inte uppnåtts.
Nämnas bör emellertid att Österrike sänker tullen för frysta grönsaker
från 28 till 20 %. För knäckebröd binder Danmark gällande tullfrihet
medan Japan halverar tullen. EEC genomför viss reduktion av gränsskyddet.
Tullen på knäckebröd hos EEC kompletteras dock med en rörlig importavgift,
om vilken man inte förhandlat men vilken i hög grad påverkar
exportmöjligheterna. Vad beträffar konfektyrer genomför USA en markerad
sänkning av gränsskyddet medan EEC:s åtaganden är av mindre omfattning.
Tullskyddet för Öl sänks av EEC, USA och Japan. Spritdrycker
blir föremål för tullsänkningar i de nordiska länderna, EEC, USA och Ja 9

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

258

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

pan. EEC och USA kommer också att sänka tullen för tobaksvaror, USA
dock ej för cigarretter.

För Sveriges del har de bilaterala jordbruksöverläggningarna medfört
bl. a. bindning eller reduktion av gränsskyddet för vissa produkter inom
trädgårds- och fruktområdena. Den tullfria perioden för bl. a. äpplen och
päron, tomater, dill och persilja samt jordgubbar blir sålunda något förlängd.
Vissa tullsänkningar genomförs också för vindruvor, körsbär och
persikor. En mera markerad sänkning av gränsskyddet eller bindning av
gällande tullfrihet har medgetts för ett antal varor som inte är föremål
för svensk produktion såsom citroner, mandlar och nötter. Vidare har tullsänkningar
med 50 % gjorts för fruktpulp och vissa fruktkonserver. För
jordbruksreglerade varor har i regel inte gjorts någon sänkning av gränsskyddet,
liksom inte heller för fisk. För fiskkonserver har i princip medgetts
halvering av gränsskyddet. För andra produkter som framställs av
den svenska livsmedelsindustrin sänks manufaktureringsskyddet i regel
med hälften. För vissa varor som är föremål för råvaruprisutjämning såsom
choklad och konfektyrer samt biscuits och wafers sker en halvering av
tullen. För tropiska jordbruksvaror har Sverige som förut nämnts redan
sänkt eller borttagit tullarna med verkan fr. o. m. den 1 juli 1966. För vin
och sprit och för tobaksvaror halveras nu gällande tull medan tullnivån
binds för maltdrycker.

Sveriges åtaganden enligt spannmålsöverenskommelsen har tidigare redovisats.

Mineraliska ämnen, malmer och bränslen (25—27 kap.). Av den svenska
exporten av dessa varor om 1 430 milj. kr. gick drygt 500 milj. kr. till EFTA.
Av återstoden gick huvuddelen, 850 milj. kr., till EEC. Varorna inom mineralområdet
har redan tidigare till allra största delen varit tullfria såväl
i EEC som andra länder. Tullfriheten i EEC har nu GATT-bundits bl. a. för
järnmalm, med ett exportvärde om 750 milj. kr. Minst en halvering av tullarna
för bl. a. kvarts, steatit och en något mindre sänkning för marmor
har erhållits hos EEC.

Den svenska importen om nära 3 miljarder kr. utgörs till största delen av
kol, koks och olja samt malmer. Åtagandena avser bindning av rådande
tullfrihet och i övrigt halvering av tullen bl. a. för malen krita, cement,
vissa tjärprodukter samt smörj fetter.

Kemiska produkter och plaster (28—39 kap.). Förhandlingarna på kemikalieområdet
försiggick som redan omtalats i en särskild förhandlingsgrupp.
I denna deltog EEC, USA, Storbritannien, Japan och Schweiz, men
inte de nordiska länderna. Uppgörelsen, som var av central betydelse för
hela Kennedyronden, innebär som nämnts att åtagandena av de länder som
deltagit i gruppen uppdelas i två avsnitt, s. k. découpage. Det första avsnittet
omfattar den del av tullsänkningarna som länderna utan villkor åtagit

259

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

sig att genomföra, hos EEC i stort sett 40 % av de totala tullsänkningarna.
Genomförandet av det senare avsnittet görs beroende av att det särskilda
tullvärdeberäkningssystemet i USA på kemikalieområdet, American Selling
Price System (ASP), avskaffas. Om detta villkor uppfylls — för vilket särskilt
kongressbeslut erfordras — kommer bl. a. EEC att halvera tullen för
flertalet varor inom kemikalieområdet. Motsvarande åtaganden har gjorts
av Storbritannien. USA:s åtaganden innebär också i stort sett en halvering
av tullarna. För varor som omfattas av ASP, bl. a. läkemedel och färger,
innebär de nuvarande tullvärdebestämmelserna att tull uttas med högre belopp
än som står i tulltaxan. Åtagandet att avskaffa ASP-systemet innebär
att de berörda varorna blir föremål för betydande tullreduktioner, 50 %
eller mer, i förhållande till de tidigare faktiskt utgående tullarna, som i vissa
fall motsvarade 115 %. De nya tullarna har maximerats till 20 % samt till
30 % för vissa färger.

Den svenska exporten på kemikalieområdet uppgick till 800 milj. kr., varav
370 milj. kr. gick till länder utanför EFTA. Bland viktiga expanderande
exportvaror kan nämnas plaster och läkemedel. Exporten till EEC uppgick
till 170 milj. kr. och avser till största delen varor för vilka tullarna kommer
att halveras, om ASP-systemet i USA avskaffas. Detta gäller bl. a. vitaminer,
antibiotika, åtskilliga andra organiska kemikalier samt vidare läkemedel,
lacker, ytaktiva ämnen samt plaster och plastvaror där de nya tullarna
i regel ligger vid 7—11,5 %. Om ASP-systemet inte avskaffas, genomför
EEC som nämnts endast en de! av tullsänkningen, i allmänhet 40 %.

Den svenska exporten till USA, 35 milj. kr., berörs endast till viss del,

8 milj. kr., direkt av åtagandet om ASP. Övriga varor kommer i regel att bli
delaktiga av en halvering av nu gällande tullar. Också i Japan genomförs
en tullhalvering för stora delar av kemikalieområdet.

Importen till Sverige av kemiska produkter uppgick till nära 2 miljarder
kr., varav 1,2 miljarder kr. kom från länder utanför EFTA. En allmän
svensk strävan i förhandlingen på kemikalieområdet har varit att minska
skillnaden i tullnivå mellan Sverige och EEC. EEC-tullarna har ofta legat
högre än de svenska och tullsänkningarna på kemikalieområdet har därigenom
för svensk del i stor utsträckning blivit mindre än 50 %. Inom en stor
del av kemikalieområdet har de svenska tullarna varit bundna vid högre
nivå än gällande tullsats.

I fråga om oorganiska kemikalier sker för flertalet fullbelagda varor en
halvering av nu utgående tullar. Tullbelagda organiska kemikalier har nu
i stor utsträckning 12 % tull, och i många fall förekommer takbindningar
vid 15 %. Som regel innebär åtagandena sänkning av tullen till 9 %. För
färger och lacker sker tullsänkningar till 9, 6 eller 4 % från vanligen
13, 9 eller 6 %. Tvättmedel avses bli föremål för tullsänkning från 10 till

9 %. På plastområdet blir de nya tullarna i regel 9 % för de varor som nu

260

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

har en tull på 10 %, främst basplaster, samt 11 % för varor som plattor,
duk, folier, slangar och rör, vilka nu har en tull om 13 och 15 %. För
färdigvaror av plast sker tullsänkning från 15 till 11 %.

Anknytningen av de svenska tullarna till tullnivån i EEC har medfört att
också de svenska åtagandena i stor utsträckning ansetts böra bli beroende
av villkoret om ASP-systemets avskaffande. Skulle detta inte uppfyllas,
kommer de svenska tullsänkningarna för vissa kemiska produkter att begränsas
efter i huvudsak samma princip som gäller i fråga om EEC. De
tullsänkningar som i sådant fall endast delvis skall genomföras avser bl. a.
flertalet oorganiska och organiska kemiska produkter, färger och lacker,
parfym och tvål samt plaster och plastvaror. För de varor som berörs härav
inom 28—39 kap. i tulltaxan, har de alternativa tullsatserna angetts inom
parentes i den som bilaga 1 bifogade förteckningen över åtagandena på tullområdet.

Gummi och gummivaror (40 kap.). Den svenska exporten var 170 milj.
kr., varav till EFTA 100 milj. kr., och till EEC 43 milj. kr. I EEC genomförs
en halvering av tullarna för en stor del av de varor som är av svenskt
intresse. Så sker för bl. a. bildäck och slangar tullsänkning från 18 till 9 %.
För vissa transportremmar av mjukgummi görs en mindre reduktion, från
12 till 10 %. Även i USA sker en halvering av tullen för bilgummi. Exporten
till USA av gummivaror uppgick till 11 milj. kr.

Importen till Sverige utgjorde 400 milj. kr. De svenska tullarna har vid
förhandlingarna i stort sett anpassats till tullnivån hos EEC. Rågummi är
redan nu tullfritt. Halvfabrikat av mjukgummi, såsom tråd, band, plattor
samt rör och slangar, görs till föremål för tullsänkningar med mindre än
50 % och får därigenom en tull om 6—10 %. För driv- och transportremmar
sänks tullen från 10 till 9 %. I fråga om bildäck blir tullen liksom
hos EEC 9 % mot nuvarande tullsats 13 %. Nu gällande minimitull om 85
öre per kg sänks till 70 öre per kg.

För övriga färdigvaror av gummi, såsom gummihandskar och hygieniska
artiklar, sker halvering av nu gällande tullar.

Hudar, skinn och läder (41—43 kap.). Den svenska exporten som totalt
uppgick till 270 milj. kr. utgörs främst av oberedda pälsskinn, som redan
tidigare varit tullfria i EEC och i USA (minkskinn). Exporten från Sverige
av sådana skinn utgjorde till EEC 46 milj. kr. och till USA 63 milj. kr. Tullsänkningar
för läder och lädervaror sker i EEC, i vissa fall med mindre än
50 % av utgående tull.

Sverige har i förhandlingar med Indien åtagit sig att införa tullfrihet för
s. k. förgarvade hudar, vilka här används som råvara i garveriindustrin.
Åtagandena på läderområdet innebär i övrigt mindre tullsänkningar, bl. a.
för läder från 7 till 6 %, för resväskor från 13 till 10 % och för handskar
från 12 till 11 %.

Trävaror m. m. (44—46 kap.). Av exporten om 1 670 milj. kr. gick 700

261

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

milj. kr. till EEC. Huvuddelen härav utgörs av rundvirke och sågat virke,
som redan förut är tullfritt. Den tullbelagda exporten, ca 40 milj. kr., omlattar
bl. a. hyvlade bräder och monteringsfärdiga trähus för vilka tullarna
halveras. Fanér, plywood, spånskivor och lådbräder blir föremål för endast
mindre tullsänkningar. Exporten till USA uppgick till 11 milj. kr. Tullarna
halveras i USA för varor till ett värde om 8 milj. kr. Detta gäller bl. a. för
klädnypor, verktygsskaft och prydnadsartiklar.

Den svenska importen av trä och trävaror är redan förut i stor utsträckning
tullfri. De tullar som förekommer blir halverade.

Pappersmassa och papper (47—49 kap.). De avgörande förhandlingarna
på massa- och pappersområdet inom Kennedyronden fördes bilateralt mellan
EEC och de skandinaviska länderna. Övriga länder med export av dessa
varor, såsom USA och Canada, godtog i stort sett de uppgörelser som nåddes.
Det skandinaviska samarbetet i GATT-förhandlingarna i fråga om
massa och papper har gamla traditioner. Liknande samarbete förekom redan
i GATT-förhandlingar i mitten av 1950-talet och var därigenom val
etablerat i Kennedyronden långt innan beslutet om en nordisk gemensam
förhandlingsdelegation kom till stånd, just där motståndet i kontinentaleuropa
mot tullsänkning var särskilt utpräglat.

Den svenska massaexporten, 2,2 miljarder kr., gick främst till Storbritannien
och EEC-länderna. Exporten till EEC omfattade 1 miljard kr. Som
resultat av tullförhandlingsuppgörelsen år 1961 vid införandet av den gemensamma
tulltaxan i EEC blev massaimporten där till stor del tullfri genom
GATT-bundna tullkontingenter. Den nu föreliggande uppgörelsen innebär
en halvering, från 6 till 3 9c för den icke tullfria importen. Sänkningen
får betydelse för den svenska exporten av bl. a. sulfitmassa, som
inte i samma utsträckning som annan massa kunnat ske inom ramen för
de tullfria kontingenterna.

Av den svenska pappersexporten om 1 945 milj. kr. gick en betydande
del till EFTA-länder som Storbritannien och Danmark. Till EEC, främst
Tyskland och Nederländerna, gick papper för 860 milj. kr. I EEC fanns tidigare
tullkoncessioner på pappersområdet och dessa var särskilt värdefulla
för den svenska exporten till Tyskland och Nederländerna. Dessa koncessioner
gick delvis förlorade i samband med införandet av den gemensamma tulltaxan
i EEC. För tidningspapper, varav svensk export till EEC omfattade
150 milj. kr., har autonoma tullfria kontingenter funnits i Tyskland och
Frankrike. Nu införs GATT-bundna tullfria importkontingenter för tidningspapper
för en kvantitet om 625 000 ton per år, motsvarande 85 % av
EEC:s import från länder utanför gemenskapen. Exporten av annat papper,
för Sveriges del i främsta rummen kraftpapper och kraftliner, uppgick till
650 milj. kr. För bl. a. kraftpapper hade vid förhandlingarna om införandet
av EEC:s gemensamma tulltaxa erhållits tullbindning vid 16 %. Nu sänks
denna tull till 12 %, vilket för dessa kvaliteter innebär ett närmande till

262

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

nivån i Tyskland före tillkomsten av EEC. Tullarna för greaseproof och
pergamyn sänks från 17 till 13 %. För wallboard, som är föremål för en
svensk export till EEC om 57 milj. kr., sker tullsänkning från 15 till 11 %.

Den svenska exporten till USA av pappersmassa som redan tidigare är
tullfri uppgick till drygt 110 milj. kr. Tullfriheten är också GATT-bunden.
För papper sker tullsänkningar om 50 % eller mera och visSa tullar elimineras
helt. Wallboard, som nådde ett exportvärde om 31 milj. kr., har i USA
vid upprepade tillfällen drabbats av olika åtgärder på tullområdet på grund
av klagomål från amerikanska tillverkare som menat att deras produktion
skadats av stor import. Nu har wallboard i begränsad utsträckning gjorts
till föremål för tullsänkningar. Tullnivån kommer i stort sett att ligga vid
7,5 %, vilket för kvaliteter av svenskt exportintresse i huvudsak innebär
oförändrad tull.

De svenska tullarna på pappersområdet avses genomgående skola bli
halverade. Importen uppgick till 280 milj. kr.

Textilvaror (50—63 kap.). Av den svenska exporten om 506 milj. kr. gick
320 milj. kr. till EFTA-länderna och 90 milj. kr. till EEC. Praktiskt taget
hela textilområdet bär hos EEC undantagits från den 50-procentiga tullsänkningen.
Tullarna för bomullsvaror sänks sålunda med genomsnittligt
20 %. En förutsättning för koncessionen var att en förlängning kunde uppnås
av det internationella långtidsavtalet för handeln med bomullsvaror.
Detta reglerar främst ökningstakten för exporten av bomullsvaror från
Japan samt u-länderna. Avtalet har nu förlängts för en treårsperiod. EEC:s
tullkoncessioner har med hänsyn härtill getts en motsvarande begränsad
giltighetstid. Övriga tullsänkningar på textilområdet hos EEC är också huvudsakligen
i storleksordningen 20 %. De nya tullarna för garn blir i regel
7—It % och för vävnader 13—16 %. På underkläder blir tullarna 13 eller
17 % och på överkläder 10,5—18 %. Vissa varor, såsom ull, ullgarn och
ylleväv, har helt undantagits från tullsänkningar. Bland varor för vilka
tullen halverats märks linoleummattor med sänkning från 16 till 8 % samt
vävd maskinfilt av ull som blir föremål för tullsänkning från 12 till 6 %.

Också i USA har ylleområdet i stor utsträckning undantagits från tullsänkningar.
På bomullsområdet sänks tullarna med omkring 20 %. Även
USA har begränsat tiden för giltigheten av koncessionerna på bomullsområdet.

Textilvarorna har också av andra länder såsom Storbritannien och
Schweiz samt de nordiska länderna gjorts till föremål för omfattande undantag.

Sveriges totalimport av textilvaror inklusive textilfibrer och konfektion,
omfattade 2 130 milj. kr. Härav kom 876 milj. kr. från EFTA-området och
700 milj. kr. från EEC. U-länderna svarade för 180 milj. kr. De svenska
åtagandena innebär tullsänkningar för bl. a. vissa rayonsilkevävnader,
cordgarn och cordväv samt syntet- och rayonull. Vissa garntullar sänks

263

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

någon procentenhet, bl. a. bomullsgarn från 8 till 7 %. Däremot har tullsänkningar
inte medgetts för varor som ullgarn och ren ylleväv, sytråd, ren
bomullsväv, väv av syntetull och vissa rayonullvävnader samt nylonstrumpor.
Genom att tullarna tidigare varit GATT-bundna på nivåer som legat
högre än gällande tull har dock för flera av dessa varor gjorts sänkningar
av GATT-bindningar, som inte påverkar nu utgående tullar. På konfektionsområdet
har i stor utsträckning de nuvarande tullarna bundits.

Skor och hattar in. m. (64—67 kap.). Ingen nämnvärd svensk export på
detta varuområde berörs av tullmedgivandena i förhandlingarna. EEC genomför
tullsänkningar om 50 % för bl. a. läderskor men däremot ej för
gummiskor som helt undantagits från åtagandena. Importen uppgick till
220 milj. kr. I Sverige binds tullen för läderskor vid utgående nivå, 14 %.
För hattar sänks tullen genomgående från 12 till 10 %. För paraplyer sänks
värdetullen från 15 till 12 % men minimitullen blir oförändrad, 3 kr. per st.

Sten, keramik och glas (68—70 kap.). I fråga om varor av intresse för
den svenska exporten till EEC, 40 milj. kr., sker en halvering av tullarna
för vissa varor av naturlig monument- och byggnadssten, för slipmateriel
samt för glasflaskor och belysningsglas. För keramiska produkter utgår hos
EEC i regel minimitullar, vilka antingen förblir oförändrade eller — såsom
i fråga om sanitetsporslin — sänks med mindre än 50 %, medan värdetullen
halveras. För golv- och väggplattor kommer en halvering av den tidigare
värdetullen att kombineras med införandet av minimitull.

Den svenska exporten till USA uppgick till 15 milj. kr. Varor i denna sektor
blir endast i ringa omfattning föremål för 50-procentiga tullsänkningar
i USA. Mindre reduktioner görs för dyrare hushålls- och prydnadsglas. Planglas
och keramiska golvplattor samt billigare hushålls- och prydnadsglas är
undantagna från tullsänkningar.

Importen till Sverige av hithörande varor omfattade 375 milj. kr. varav
235 milj. kr. avsåg länderna utanför EFTA.

För slipskivor sänks tullen från 10 till 7,5 %. Utgående tull på sandpapper
halveras, liksom också tullen på mineralull, varor av asbestbetong och
bromsbelägg. På glas- och porslinsområdet sänks tullarna i regel med mindre
än 50 %. Hushållsporslin blir sålunda föremål för en tullsänkning från
13 till 10 %, med oförändrade minimitullar för dekorerade varor. Tullen
för hushållsglas sänks från 15 till 12 %. För planglas går tullarna ned från
15 till 8 eller 9 %.

Järn och stål, samt varor därav (73 kap.). Den svenska exporten uppgick
år 1965 till 1 930 milj. kr. Härav avsåg 1 210 milj. kr. länder utanför EFTA.
De viktigaste avsättningsområdena är EEC, USA, Storbritannien och Norden.

Exporten av handelsfärdigt järn och stål, inklusive rör, utgjorde år 1965
1 468 milj. kr. Härav avsåg 961 milj. kr. länder utanför EFTA och därav
gick 484 milj. kr. till EEC. Den sammanlagda exporten av specialstål och

264

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

rör uppgick till 1 193 milj. kr. under det att exporten av ordinärt stål utgjorde
275 milj. kr.

Förhandlingarna på stålområdet har som nämnts förts med syfte att
nå en harmonisering av ståltullarna mellan viktigare stålproducerande
länder. Förhandlingarna ägde rum dels i en särskild sektorsgrupp dels
bilateralt mellan viktigare länder. Sverige deltog i dessa förhandlingar tillsammans
med USA, Storbritannien, Österrike, Japan och EEC-länderna. De
sistnämnda förhandlade dels genom EEC-kommissionen dels genom den
Europeiska kol- och stålgemenskapen, CECA. Uppgörelsen blev liksom kemiöverenskommelsen
av central betydelse för Ivennedyronden i dess helhet.
I slutskedet knöts intresset bl. a. till Storbritannien, som gick med på att
reducera tullskyddet med i allmänhet 20 %.

Resultatet av förhandlingarna innebär att tullarna i viktigare producentländer
i flertalet fall kommer att ligga under 10 %. CECA-tullarna, som nu
i motsats till vad som förut var fallet blir enhetliga hos de sex medlemsländerna,
reduceras från tidigare bastullnivåer. EEC-tullarna för sådant stål
som ej omfattas av CECA reduceras med någon eller några procentenheter.
För rör, som var föremål för en svensk export till EEC om 140 milj. kr., blir
tullarna sålunda 9—10 %. Tullarna på ferrolegeringar är i stor utsträckning
undantagna från tullsänkningar. Däremot sker vissa ökningar av tullfria
kontingenter bl. a. för ferrokisel, viss ferrokrom och ferrokiselmangan
vilket är av betydelse för svenska och framför allt norska exportintressen.

USA:s tullar sänks i princip till EEC—CECA-nivån om de tidigare legat
över denna nivå. Andra tullar blir i stort sett oförändrade, bortsett från att
i vissa fall halvering av s. k. legeringstillägg sker.

Tullsänkningar av viss betydelse för svensk stålexport har också erhållits
i andra länder, bl. a. Japan.

Importen, sammanlagt 1 585 milj. kr. kommer företrädesvis från Storbritannien
samt från EEC-länderna och har traditionellt dominerats av handelsjärn.
1 075 milj. kr. kom från länder utanför EFTA.

För Sveriges del har förhandlingarna endast medfört mindre ändringar
av tullarna på stålområdet. Sålunda sänks exempelvis tullarna för kallbearbetat
material i form av stänger, profiler och band från 7 till 6 c/c. Vissa
rostfria band och visst bergborrstål får en tull om 5 %. Tullen för valstråd
och rostfri plåt blir oförändrat 5 % och för annan plåt 6 %. För rör förblir
tullarna 7—8 %.

För järnmanufaktur var exporten till EEC 80 milj. kr. I stort sett sker
en halvering av tullarna. Mindre tullsänkning sker dock för bl. a. skruvar
och bultar från 13 och 14 % till 10 och 11 %. Den svenska importen av järnmanufaktur
uppgick till 237 milj. kr., varav 134 milj. kr. avsåg länder utanför
EFTA. Tullarna för järnmanufaktur kommer i viss utsträckning att
anpassas till ståltullarna. Sålunda blir tullen 6 % för exempelvis järn och
stålkonstruktioner, cisterner, fat och cylindrar, stängseltråd och kätting.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

265

Koppar, nickel, aluminium och andra oädla metaller samt varor därav
(74—81 kap.)- Huvuddelen av den svenska exporten till EEC om 125 milj.
kr. av en totalexport om 475 milj. kr. bestod av koppar i obearbetat skick.
Dessa varor var redan tidigare tullfria. Av de tullbelagda varorna har bl. a.
kopparplåt helt undantagits från tullsänkningar, medan mindre sänkningar
görs för tråd, stänger och rör av koppar och nickel. I fråga om obearbetad
aluminium sker vissa tullreduktioner inom tullkontingenter.

I USA, dit varor för 55 milj. kr. exporterades, kommer tullen att halveras
för bl. a. kopparfolier samt för plåt, band och rör av koppar. Tullsänkningarna
för aluminium är mindre.

Den svenska importen av oädla metaller uppgick till 1 130 milj. kr., varav
drygt 720 milj. kr. kom från länder utanför EFTA. För obearbetade metaller
och vissa halvfabrikat gäller redan tullfrihet. Plåt, band och linor får
i allmänhet en tull av 3 %, vilket innebär oförändrade tullar för vissa koppar-
och aluminiumvaror men en halvering för exempelvis aluminiumlinor.

Verkstadsprodukter (82—89 kap.). Verkstadsområdet kom i Ivennedyronden
genomgående att bli föremål för omfattande tullsänkningar, och
undantag härifrån förekom relativt sparsamt. Koncessioner av värde har
lämnats också av de mindre länderna i förhandlingen. Även de svenska
undantagen från 50-procentserbjudandena är fåtaliga.

Den svenska exporten av verkstadsprodukter om 7,5 miljarder kr. inklusive
fartyg men exklusive instrument samt vissa järn- och metallvaror, har
varit starkt expanderande såväl absolut som relativt och utgjorde 1965 37 %
av totalexporten mot 25 % vid mitten av 1950-talet. Leveranserna går till
hela världen, men givetvis främst till Europa och USA.

Av importen som uppgick till 6,9 miljarder kr., kom från EEC 51 %, från
EFTA 33 % och från USA 13 %.

För verktyg och diverse metallvaror (82—83 kap.) som var
föremål för svensk export om 418 milj. kr., varav 268 milj. kr. gick till länder
utanför EFTA, har flera betydelsefulla koncessioner erhållits. Hos EEC
halveras tullen för bl.a. hårdmetallverktyg och -plattor, för vissa handverktyg
samt för lås, beslag, belysningsarmatur och vissa svetselektroder. Mindre
tullsänkningar sker för bl. a. sågar och skiftnycklar. Bordsbestick av rostfritt
stål har helt undantagits. I USA, dit exporten omfattade 55 milj. kr.,
sker en tullhalvering för huvuddelen av varorna, med undantag för bl. a.
vissa billigare bordsbestick. Importen på detta varuområde var 238 milj. kr.
och därav kom 158 milj. kr. från länder som inte ingår i EFTA. De svenska
tullarna för hand- och maskinverktyg blir 4—6 % mot nu 5—8 %, knivar
får en tull om 7 % och lås 6—8 %. I övrigt avses flertalet tullar bli halverade.

Av den svenska totalexporten av icke-elektriska maskiner
(84 kap.) om 3 220 milj. kr. gick 1 175 milj. kr. till EFTA och 800 milj. kr

9f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

till EEC. För den allra största delen av de svenska exportprodukterna lämnas
hos EEC 50 % tullsänkning till en nivå om i allmänhet 5—9 %. Detta
gäller bl. a. ångmaskiner, centrifuger, djupborrmaskiner, lantbruksmaskiner,
pappers- och textilmaskiner, pneumatiska verktyg, skriv- och räknemaskiner,
kullager och vevaxlar. Undantag som innebär tullsänkningar av
mindre omfattning har gjorts för vissa motorer, bl. a. båtmotorer, vissa
grävmaskiner, metall- och träbearbetningsmaskiner, transmissioner samt
vissa maskindelar. Tullarna kommer för dessa varor dock i allmänhet att
ligga i nivån 7—It %.

I USA kommer de varor som är av intresse för den svenska exporten,
som uppgick till 220 milj. kr., praktiskt taget utan undantag att bli föremål
för tullhalvering.

För varor på maskinområdet har betydande och för svensk export viktiga
tullsänkningar erhållits också i Japan, där tullarna med endast få undantag
halveras, samt i Canada, Nya Zeeland och vissa u-länder, bl. a.
Indien.

Den svenska importen uppgick till 2 770 milj. kr. 1 miljard kr. kom från
EFTA. En 50-procentig tullsänkning från 10 till 5 % sker för flertalet varor.
Undantag sker för symaskiner samt för träbearbetningsmaskiner med tullsänkning
till 8 %.

Den svenska exporten av elektriska maskiner och a p p a r ater
(85 kap.) var 990 milj. kr., varav 335 milj. kr. avsåg EFTA-länderna.
Exporten till EEC var 125 milj. kr. och härav kommer varor för 100 milj.
kr. att beröras av tullhalvering. För radio- och TV-mottagare sker tullsänkningar
från 22 till 14 % samt för kabel och ledningstråd från 17 respektive
14 % till 11 %.

För exporten till USA, 33 milj. kr., kommer tullarna att halveras med
mycket få undantag.

Importen år 1965 var 1 280 milj. kr., varav 890 milj. kr. kom från länder
utanför EFTA.

De svenska tullarna om 10 % kommer i regel att halveras. För hushållsmaskiner
och strykjärn sker tullsänkningar från 10 till 6 % och för mikrofoner,
radiosändare och viss installationsmateriel från 10 till 7 %. För radiooch
TV-apparater sänks tullen från 17 till 11 % och elektronrör från 10 till
5 %.

Eftersom fartyg och flygplan traditionellt i stor utsträckning är tullfria
i de viktigaste handelsnationerna, kom förhandlingen om transpor tmedel
(86—89 kap.) att koncentreras till den återstående stora handelsvaran,
nämligen motorfordon.

Den svenska exporten av motorfordon, dvs. personbilar, bärgningsbilar,
traktorer, bussar och lastbilar, samt delar och tillbehör till motorfordon,
uppgick år 1965 till sammanlagt 1250 milj. kr. Härav svarade personbilarna
för hälften, bussar och lastbilar för 380 milj. kr. och traktorer för

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

267

72 milj. kr. Personbilsexporten år 1965 fördelade sig med 245 milj. kr. till
EFTA-länderna, 65 milj. kr. till EEC, inbegripet omonterade bilar för sammansättning,
och 205 milj. kr. till USA. Motsvarande värden för exporten
av bussar och lastbilar var för EFTA 205 milj. kr. och för EEC ca 70 milj.
kr., inbegripet omonterade lastbilar för sammansättning. Den svenska lastbilsexporten
har en bredare geografisk spridning än personbilsexporten.

Importen till Sverige uppgick för bilar av olika slag till 1,4 miljarder kr.
och för traktorer till ett värde av 90 milj. kr. Delar och tillbehör till motorfordon
importerades för 440 milj. kr. Av den samlade införseln till Sverige
svarade EFTA för 27 %, EEC för 64 % och USA för 8 %. Tullen för bilar
är i Sverige i stort sett 15 %, för traktorer och vissa truckar dock 10 %.
Sedan tidigare GATT-förhandlingar har tullen i Sverige för mindre personbilar
bundits vid 24 %. För övriga bilar har bindning funnits av utgående
tull om 15 %.

De redovisade handelssiffrorna bidrar till att förklara att förhandlingen
för svensk del kom att koncentreras till EEC och USA. EEC har nu en enhetlig
tullsats, nämligen 22 %, för alla bilar, såväl personbilar som bussar och
lastbilar. För chassier till bilar utgår likaledes tull med 22 %, för karosserier
med 29 % samt för bildelar och bilmotorer med 14 %. Den amerikanska
personbilstullen är 6,5 % och lastbilstullen 25 % för lastbilar värda mer
än 1 000 dollar per styck.

Uppgörelsen i Kennedyronden innebär i stort sett en halvering av personbilstullen
i de bilproduceranae länderna. Sluttullen blir alltså 11 % i
EEC och 3 % i USA. Däremot kunde EEC:s undantag för lastbilar och bussar
som tillkännagavs redan år 1964 inte rubbas. EEC-tullen sänks således
inte för bussar och lastbilar med explosionsmotorer vars cylindervolym är
2,8 liter eller större, eller med dieselmotorer vars cylindervolym är 2,5 liter
eller större. Undantaget gäller även chassier och bilmotorer till sådana större
fordon, medan för karosserier och bildelar tullen sänks något. Storbritannien
och USA har gjort motsvarande undantag.

Den svenska personbilstullen har i förhandlingen satts till 10 %. Sverige
har alltså inte, såsom EEC, Storbritannien, USA och Japan, halverat den
utgående tullen. Svenska åtaganden om tullsänkning har inte skett för
bussar och lastbilar.

Instrument m. in. (90—92 kap.). EEC genomför tullsänkningar med
mindre än 50 % för bl. a. kameror, navigationsinstrument, medicinska instrument
samt icke-elektriska mät- och kontrollinstrument. Däremot halveras
tullen för elektriska mätinstrument, med undantag för elektroniska
mätinstrument, samt för vissa musikinstrument. Den svenska exporten till
EEC utgjorde 60 milj. kr. och totalexporten 235 milj. kr.

Tullreduktioner av betydelse för svensk export har också erhållits i bl. a.
USA och Japan.

268 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Importen omfattade 730 milj. kr., varav 485 milj. kr. kom från länder
utanför EFTA.

De svenska tullarna på detta område, oftast 10 %, kommer i stor utsträckning
att halveras. För vissa varor sker dock mindre tullsänkningar,
bl. a. för mätinstrument och kontrollinstrument, från 10 till 7 %, och för
grammofoner och bandspelare, från 10 till 8 %.

Övriga varor (93—99 kap.). Ett stort antal tullreduktioner av intresse
för den svenska exporten har erhållits hos EEC, bl. a. för vapen, möbler,
sportartiklar och leksaker. I USA är tullsänkningarna på dessa områden
som regel 50 %, vilket är av betydelse beträffande bl. a. möbler och sportfiskeutrustningar.

Tullarna i Sverige för varor av denna art kommer med ett fåtal undantag
att bli föremål för halvering. Bland undantagen kan nämnas sängkläder och
madrasser, där tullarna anpassas efter motsvarande textiltullar, plastknappar,
sänkning från 12 till 10 %, blixtlås, från 12 till 10 %, färgband, från
10 till 8 % och termosflaskor, från 15 till 8 %.

Överenskommelsen om antidumpingkod

Vid förhandlingarna i Kennedyronden om icke-tariffära handelshinder
behandlades särskilt åtgärder till skydd mot dumping. Föreskrifter härom
återfinns i artikel VI i GATT-avtalet och möjlighet att vidta åtgärder av
detta slag finns normalt hos GATT-länderna.

I Sverige har Kungl. Maj :t sedan länge haft riksdagens bemyndigande att
ta ut antidumpingtull. F. n. gäller förordningen den 9 juni 1967 (nr 237)
om antidumping- och utjämningstull. I prop. 1967:66 med förslag till
denna förordning redogjordes närmare för de internationella och svenska
bestämmelserna på detta område och deras tillämpning. Det framhölls bl. a.
att åtgärder mot dumping i Sverige liksom i flertalet andra industriländer
endast sällan förekom. I vissa länder, bl. a. i USA och Canada, har emellertid
undersökningar om dumping och även åtgärder till skydd häremot vidtagits
oftare. Den praxis som utformats i dessa länder har av näringslivet
ansetts medföra störande och i många fall onödiga ingrepp i handeln.

För att enhetliga och liberala regler om åtgärder mot dumping skulle
uppnås hos GATT-länderna togs förhandlingar upp i en särskild förhandlingsgrupp
med deltagande av de viktigare handelsländerna, även de nordiska
länderna. Förhandlingarna ledde till en överenskommelse om tilllämpningen
av reglerna om dumping, en s. k. antidumpingkod, vilken som
nämnts ingår som en del av uppgörelsen i Kennedyronden. För länder som i
likhet med Sverige redan har en liberal praxis i fråga om åtgärder mot
dumping medför koden inte några väsentliga förpliktelser utöver nu gällande
ordning. I vissa andra länder, såsom USA och Canada, föranleder däremot
antagandet av den nya överenskommelsen ändringar av nuvarande
bestämmelser i liberaliserande riktning.

269

Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1967

GATT :s bestämmelser i artikel VI om åtgärder till skydd mot dumping
är i korthet följande.

Antidumpingtullar, avsedda att uppväga eller hindra skadlig verkan av
dumping, får under vissa angivna omständigheter tas ut för importerade varor
med belopp som inte får vara högre än dumpingmarginalen, dvs. i regel
skillnaden mellan exportpriset och hemmamarknadspriset i exportlandet.
Vid bedömningen av dumping skall vederbörlig hänsyn tas till olikheter i
försäljningsvillkor, beskattning och andra förhållanden, som påverkar prisernas
jämförbarhet (priskriteriet). Som förutsättning för att införa antidumpingtullar
gäller att dumpingen skall förorsaka eller hota att förorsaka
väsentlig skada på en befintlig industri eller avsevärt försena upprättandet
av en ny industri (skadekriteriet).

I antidumpingkoden fastställs när dumping skall anses föreligga och hur
en uppkommen skada skall bedömas. Vidare ges föreskrifter om proceduren
vid undersökningar i dumpingfrågor och vid uttagandet av antidumpingtull.
Särskilda regler ges för åtgärder vid skada som drabbar tredje land.
Koden innehåller också bestämmelser om konsultationer och internationella
åtgärder.

Dumping anses enligt koden kunna föreligga om en vara säljs för export
till ett pris under sitt normala värde, dvs. billigare än hemmamarknadspriset
i exportlandet. Säljs varan via ett annat land skall jämförelsen i
första hand ske med priset i detta land. Jämförelsen kan dock också ske
med priset i ursprungslandet. Finns det inte något hemmamarknadspris
för liknande varor i exportlandet kan jämförelsen slutligen få ske med ett
representativt pris för export till annat land, eller med produktionskostnaden.
Vid sådana jämförelser skall de myndigheter som utför dumpingundersökningen
ta hänsyn till de olika kostnadsfaktorer som rimligen bör belasta
varan liksom också till normal vinstmarginal. Jämförelsen skall avse
varor av samma slag och priserna skall jämföras vid samma stadium i
marknadsföringsprocessen. Olika kostnadselement som påverkar priset
skall beaktas.

Vid det moment i undersökningen som syftar till att fastställa om skada
inträffat till följd av dumping bör myndigheterna i importlandet övertyga
sig om att den påstådda skadan verkligen har sin grund i dumpingen.
Dumpingeffekten skall därför vägas mot alla andra faktorer som är ägnade
att påverka en viss industri i negativ riktning. Skadan skall bedömas med
hänsyn till förhållandena inom industrin i fråga. Därvid skall beaktas bl. a.
omsättning, marknadsandel och vinst för denna industri, samt också dess
prispolitik, exportmöjligheter och sysselsättning. Hänsyn skall tas till omfattningen
av den dumpade importen liksom också till konkurrensförhållanden
i importlandet, till volym och priser på icke dumpad import av samma
vara samt till efterfrågeutveckling och andra faktorer som påverkar avsätt -

270

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

ningsmöjligheterna för industrin. Med industri förstås i detta sammanhang
all slags produktion, således även jordbruk, och vid jämförelser skall beaktas
läget för hela den berörda produktionen i landet av samma varor.
Jämförelsen kan dock ske med utgångspunkt från läget inom endast en del
av ett land, om transportförhållanden och liknande faktorer medför att
landet i realiteten är uppdelat i flera skilda marknadsområden.

Undersökningar om dumping skall i första hand ske efter framställning
härom av den industri som anser sig utsatt för skada. Myndigheterna kan
också ta upp undersökning på eget initiativ men då endast om det föreligger
klara tecken både på dumping och på därav orsakad skada. Om det visar
sig att omständigheterna inte motiverar vidare åtgärder skall en påbörjad
dumpingundersökning genast läggas ner. Så skall också ske om dumpingen
eller skadan är ringa. Frivilliga åtaganden från exportörens sida att anpassa
sin prispolitik kan under vissa förhållanden leda till att en undersökning
skall avskrivas. Undersökningen får inte ske på sådant sätt att tullklareringen
hindras.

Vid en dumpingundersökning skall förutom den berörda industrin såväl
importörerna som producenter och exportörer i leverantörlandet få möjlighet
att lägga fram sina synpunkter i frågan och ta del av de uppgifter som
kommer fram. Affärshemligheter o. d. skall dock behandlas med sekretess
av de myndigheter som utför undersökningen. Beslut som fattas på grund
av undersökningar i dumpingfrågor skall publiceras, antingen de innebär
att begäran om åtgärd mot dumping avslås eller att antidumpingtull införs.

Beslut om uttagande av antidumpingtull och om tullens belopp meddelas
av vederbörande myndigheter i importlandet. Tullen skall vara icke-diskriminerande,
dvs. den skall tas ut på all import som befunnits vara dumpad
och förorsaka skada. Om endast en eller några exportörer säljer varan
till dumpingpris skall tnllen tas ut endast på import från dessa leverantörer.
Finns flera exportörer kan tullen också tas ut på all import av varan
i fråga från det eller de länder som dumpar. Antidumpingtullen får inte
vara högre än dumpingmarginalen, dvs. skillnaden mellan importpriset
och varans normala värde, men i koden har det uttalats som önskvärt att
tullen begränsas till det belopp som krävs för att hindra skadeverkningar.
Om i enskilda fall för mycket tull tas ut, måste överskottet lämnas tillbaka
till importören. Detta är betydelsefullt särskilt när ett s. k. basprissystem
används, dvs. om tullen beräknas med utgångspunkt från ett i en författning
angivet jämförelsepris som antas utgöra varans normala värde. Ett
sådant system har bl. a. tillämpats i Sverige i fråga om antidumpingtull
på nylonstrumpor och väteperoxid. Exportörerna skall också få möjlighet
att undgå antidumpingtull genom att höja sina priser till en nivå där dumping
inte längre föreligger.

Bestämmelser om uttagande av antidumpingtull på en viss import skall
inte förbli i kraft längre än som krävs för att motverka skadlig dum -

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

271

ping. Myndigheterna skall därför tid efter annan pröva om sådan tull fortfarande
behövs i de enskilda fallen.

Provisoriska åtgärder som innebär att andidumpingtull skall tas ut får
vidtas i avvaktan på fullständig utredning, när myndigheterna är övertygade
om att läget motiverar åtgärderna. Dessa får då inte förbli i kraft längre
än absolut nödvändigt och inte mer än allra högst sex månader.

Varken definitiv antidumpingtull eller provisoriska åtgärder får normalt
ha tillbakaverkande kraft. Vissa begränsade undantag har dock gjorts från
denna huvudregel.

Antidumpingtull kan också komma i fråga, om dumping skadar näringslivet
i annat land än det där importen äger rum. Det land som drabbas av
skadan måste då visa importlandet att skadan uppstått på grund av dumpingen.
Vidare skall skadan avse inte enbart exporten till det land där importen
till dumpingpris sker utan hela den berörda industrin. Beslut om
åtgärder förbehålls myndigheterna i det importerande landet.

Tillämpningen av antidumpingkoden skall övervakas av en särskild
GATT-kommitté. Medlemsländer skall till kommittén rapportera om förändringar
i sin lagstiftning om åtgärder mot dumping. Beslut i anledning
av dumpingfall skall också rapporteras och problem rörande medlemsländernas
praxis i dessa frågor kan tas upp till diskussion i denna kommitté.

Överenskommelsen i engelsk text, jämte svensk översättning som gjorts
inom finansdepartementet, torde få läggas som bilaga 4 till statsrådsprotokollet
i detta ärende.

I samband med förhandlingarna om antidumpingkoden avgavs från
svensk sida en förklaring att svenska myndigheter vid tillämpningen av de
särskilda sekretessföreskrifterna i koden måste handla i överensstämmelse
med interna svenska lagbestämmelser om sekretess. Förklaringen godtogs
utan invändning av övriga förhandlande länder.

Förslag och yttranden om ändringar i tulltaxan

Tidtabellen. De åtaganden Sverige gör genom Kennedyronden på tullområdet
innebär att högre tullsatser inte får tillämpas för enskilda varor
än som anges i förhandlingsprotokollet (se bilaga 1). Som redan nämnts
skall anpassningen av tullarna till den nya nivån vara helt genomförd senast
den 1 januari 1972 och ske antingen i fem lika steg med början den
1 januari 1968 eller med två femtedelar av sänkningen den 1 juli 1968 och
återstoden i tre lika steg den 1 januari 1970, 1971 och 1972. Om något land
väljer en annan avvecklingsmetod är detta tillåtet. Den återstående tullen
får dock inte vid någon tidpunkt vara högre än den skulle ha varit om
endera av de angivna metoderna tillämpats.

Det förslag till tullavtrappning som utarbetats av generaltullstyrelsens
tullbehandlingsbyrå i promemorian den 8 augusti 1967 innebär att av -

272 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

trappningen av tullarna sker med två femtedelar den 1 juli 1968 och en
femtedel den 1 januari 1970 resp. den 1 januari 1971 och 1972. Vid remissbehandlingen
har denna tidtabell för tullanpassningen förordats avövervägande
antalet remissinstanser. Sålunda har bl. a. kommerskollegium,
Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare förordat
denna tidtabell främst med hänsyn till att våra viktigaste handelspartners
väntas komma att följa samma takt. Också Sveriges grossistförbund
förordar att tullsänkningarna inleds den 1 juli 1968 men föreslår
att de två sista stegen i avvecklingen slås samman och genomförs på en
gång den 1 januari 1971 för att man därigenom skall nå en enklare och
snabbare procedur. Landsorganisationen och Sveriges hantverks- och industriorganisation
föreslår för sin del att tullsänkningarna påbörjas den
1 januari 1968.

AB Vin- & spritcentralen föreslår att avtrappningen för vin och sprit sker
med 40 % den 1 juli 1968, 40 % den 1 januari 1970 och 20 % den 1 januari
1972 för att undvika allför ofta återkommande tulländringar på dessa
varor.

Takbindningarna. Tullbehandlingsbgråns förslag förutsätter att som utgångspunkt
för tullavtrappningen tas den nu utgående tullsatsen. I byråns
promemoria den 14 augusti 1967 erinras om att tullsänkningarna
kunde ske också med utgångspunkt från de takbindningar som för vissa
varor gällt som bastullar i förhandlingen. Generaltullstyrelsen framhåller
att en direkt överföring av åtagandena till gällande nomenklatur ofta
inte är möjlig, eftersom takbindningarna hänför sig till den för år 1959 gällande
tullnomenklaturen. Ett användande av takbindningarna som utgångspunkt
för tullavtrappningen skulle medföra en betydande uppsplittringav
enskilda tulltaxenummer. Dessutom skulle en tillämpning av takbindningarna
medföra starkt differentierade tullsatser för likartade varor,
vilket enligt styrelsens uppfattning skulle medföra komplikationer.
Styrelsen understryker vikten av att nu utgående tullsatser blir utgångspunkt
för tullsänkningarna utom möjligen i rena undantagsfall. Denna
uppfattning delas av kommerskollegium, som funnit sakliga skäl inte i något
fall föreligga att utnyttja takbindningarna. Inte heller jordbruksnämnden
har ansett sig böra förorda något avsteg från nämnda princip.
Endast Svenska skofabrikantföreningen och Svenska garveriidkareföreningen
har framfört önskemål om att man vid tullsänkningarna skall
utgå från existerande takbindningar.

Säsongtullar. För vissa varor på jordbruksområdet förekommer tullar
endast under en del av året. Förhandlingsåtagandena innebär för sådana
varor i regel en utsträckning av den tullfria periodens längd. Tullbehandlingsbyrån
har för sin del av praktiska skäl förordat att sådana åtagan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

273

den sätts i kraft på en gång den 1 juli 1968. Stegvis avtrappning av tullsatsen
eller förlängning av den tullfria perioden har byrån inte ansett böra
ske. Förslaget har fått stöd vid remissbehandlingen. Stockholms handelskammare,
grossistförbundet och Svenska importföreningen för färsk
frukt u. p. a. förordar dock att de ändrade bestämmelserna om tullfria
perioder träder i kraft redan den 1 januari 1968, eftersom de annars inte
skulle kunna få full effekt före år 1969. Lantbruksstyrelsen, som särskilt
yttrat sig om åtagandena för trädgårdsprodukter, anser emellertid att tullawecklingen
vad beträffar tomater, dill och persilja samt äpplen och päron
bör ske på samma sätt som rekommenderas för tullarnas nedskrivning
i övrigt. Styrelsen åberopar att tulleftergifterna kan medföra ytterligare
påfrestningar för trädgårdsnäringen, som redan nu har ett ofördelaktigt
gränsskydd jämfört med förhållandena i grannländerna och i flertalet
övriga europeiska länder. Jordbruksnämnden, som förordat att åtagandena
för säsongtullar sker i ett steg, anser att en eventuell avtrappning av dessa
bör ske genom en stegvis nedskrivning av tullsatser på samma sätt som
för andra produkter.

Avrundning av brutna tal. T ullbehandling sby rån har framhållit att i nuvarande
tulltaxa tullsatserna anges endast i hela procenttal utan decimal.
De åtaganden som nu gjorts kommer emellertid att medföra att tull
även kan få tas ut med procenttal som uttrycks i decimalbråk. Ofta blir
sänkningarna förhållandevis små, i vissa fall bara en procentenhet. Byrån
anser det varken med hänsyn till tillämpningen av tulltaxan eller från
skyddssynpunkt vara av intresse att utsträcka en så liten tullsänkning
över en tidrymd av flera år. Inte heller av statsfinansiella skäl synes
detta påkallat. Byrån föreslår därför, att varje tullsänkning skall ske
med avrundning nedåt till närmaste hela procenttal. Härigenom skulle för
många varor sluttullen komma att uppnås fortare än om tullarna under
avvecklingsperioden anges i brutna tal. Det praktiska handhavandet av
tulltaxan skulle med en sådan avrundning inte obetydligt förenklas. Avrundning
föreslås också få ske då specifika tullar vid avtrappningen utgår
med brutna öretal per kg samt då de överenskomna sluttullarna innehåller
brutna tal. Bortfallet av tullintäkter vid ett avrundningsförfarande
beräknas av byrån till omkring 40 milj. kr. per år. Till förslaget om
avrundning av decimaler och brutna öretal ansluter sig generaltullstyrelsen
samt de remissinstanser som företräder konsumtions- och importintressen,
såsom Landsorganisationen, Kooperativa förbundet och grossistförbundet.
Industriförbundet understryker emellertid att tullsänkningsåtagandena
under förhandlingarna varit föremål för ingående diskussioner
mellan näringslivets organisationer och myndigheterna. Det
har därvid från industrins sida förutsatts att tullskyddet inte skall reduceras
mer än nödvändigt. Förbundet yrkar därför bestämt att tullavtrapp -

274

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

ningen inte sker i snabbare takt och tullsänkningarna inte görs större än
som påkallas av Genéveöverenskommelsen. Att vissa tullsatser kommer att
fastställas till brutna tal anser förbundet inte motivera snabbare eller större
reduktioner än som överenskommits. Liknande synpunkter framförs av andra
organisationer på industrisidan såsom Sveriges kemiska industrikontor,
Textilrådet, Jernkontoret och Sveriges mekanförbund. Även Stockholms handelskammare
delar denna mening men anser att sluttullar i form av brutna
tal i sinom tid efter förhandlingar med andra länder borde kunna avrundas.
Kommerskollegium anför för sin del att en avrundning till hela procenttal
eller ören sannolikt inte har avgörande betydelse från skyddssynpunkt. Det
kan dock inte uteslutas, anser kollegiet, att ogynnsamma effekter kan uppstå
i enstaka fall. En nedjustering av tullarna synes dessutom inte helt sakna
finansiell betydelse. Kollegiet förordar därför, att den mest objektiva metoden
väljs. Vid en strikt matematisk avtrappning behandlas alla lika och
bedömningar som är svåra att objektivt underbygga kan undvikas framhåller
kollegiet. Kollegiet ifrågasätter även om denna metod kan vara förenad
med några avgörande olägenheter vid det praktiska handhavandet av
tulltaxan och hänvisar bl. a. till erfarenheterna från tullavtrappningen i
EFTA. Skulle emellertid, framhåller kollegiet, skälen för en avrundning
befinnas väga över det av kollegiet framförda önskemålet om en så objektiv
avtrappningsmetod som möjligt, vill kollegiet av skydds- eller handelspolitiska
skäl inte motsätta sig tullbehandlingsbyråns förslag. Jordbruksnämnden
anser att en sådan marginell tullsänkning som en avrundning
innebär torde sakna reell betydelse för det stora flertalet varuslag. För
vissa varuslag kan dock en sådan åtgärd medföra att mycket starka skyddsintressen
sätts åsido och tillräckligt underlag för en bedömning härav torde
ej föreligga. Dessa tullsänkningar kan också ha visst förhandlingsvärde
som om möjligt bör tas till vara.

Låga tullar. Tullbehandlingsbyrån har vidare framhållit att nuvarande
tulltaxa inte har lägre tullsatser än 3 %. Tullåtagandena innebär att ett
mindre antal varor skulle komma att få en tullsats om 2,5 % eller därunder
eller åsättas specifika tullsatser av motsvarande höjd. Byrån ifrågasätter
om inte dessa låga tullar helt kan slopas. Generaltullstijrelsen tillstyrker
förslaget och meddelar, att tullintäkterna för år 1966 för här berörda varor
uppgick till omkring 7 milj. kr. Beträffande detta förslag har vid remissbehandlingen
anförts synpunkter motsvarande dem som förekom i fråga
om avrundningen av tullsatserna. Kommerskollegium erinrar om vad som
framförts av de närmast berörda organisationerna på industrivaruområdet,
nämligen att det är tullen på förädlingskostnaden som är avgörande för
skyddets omfattning för eu viss produktionsgren. En nominellt låg tull kan
ha samma skyddseffekt för en vara som en högre tullsats för andra varor.
Ett förhållandevis omfattande utredningsarbete bedöms av kollegiet vara

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

275

nödvändigt för ett ställningstagande i frågan och kommerskollegiet förordar
därför att ett avgörande får anstå till dess sådan utredning kunnat
göras.

U-landsvaror. Som nämnts har Sverige i förhandlingarna åtagit sig att
genomföra tullåtgärderna för vissa varor av intresse för u-länderna i ett
steg den 1 juli 1968. Tullbehandlingsbijrån föreslår nu att motsvarande får
gälla beträffande ytterligare ett antal varor av visst u-landsintresse för vilka
skyddsintresse i Sverige saknas. Förslaget avser citroner, fikon, nötter,
mandlar m. m. samt vissa vävnader av kokosfibrer. Det har vid remissbehandlingen
tillstyrkts av vederbörande remissinstanser. Vidare har lullbehandlingsbyrån
föreslagit att tullsänkningar också för en del andra varor
får genomföras den 1 juli 1968, nämligen för vissa andra stenfrukter än
körsbär, persikor in. m. samt för torkad cikoriarot. Importen av dessa
varor är, framhåller byrån, obetydlig och förslaget har tillstyrkts vid remissbehandlingen.
Som en konsekvens av tullnedsättningarna för vävnader
innehållande natursilke föreslår tullbehandlingsbyrån vidare att viss samordning
sker av tullarna för de till tulltaxenr 50.09 och 50.10 hänförliga
vävnaderna av silke. Textilrådet motsätter sig för sin del att en sådan anpassning
görs då detta inte krävts under förhandlingen.

Andra frågor. Tullbehandlingsbgrån framhåller i sin promemoria att tullfrihet
enligt reglerna i 13 § tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)
nu kan åtnjutas för varor som inte framställs i Sverige. Byrån anser att frågan
om att göra tullfriheten för vissa av dessa varor mera permanent genom
att de tas upp som tullfria i tulltaxan bör prövas. Byrån föreslår sålunda
att permanent tullfrihet införs för silvernitrat. Kemikontoret anser för sin
del att en generell prövning av möjligheten till permanentning av tullfriheten
enligt 13 § tulltaxeförordningen inte nu är lämplig. Liknande synpunkter
framförs av andra representanter för industrin och av kommerskollegium.
Varken kemikontoret eller kommerskollegium vill dock avstyrka
att tullfrihet för silvernitrat införs i tulltaxan.

Tullbehandlingsbgrån har slutligen erinrat om att tullsatsen för sockerfria
konfektyrer vid tullavvecklingen bör anpassas till vad som gäller för
övriga konfektyrer, vilket också tillstyrkts av kommerskollegium och vederbörande
branschorganisationer.

Vid remissbehandlingen av förslaget om ändringar i tulltaxan har framförts
åtskilliga andra förslag i fråga om tullbeläggningen av olika varor.

Sålunda framhåller generaltullstyrelsen i sitt yttrande, att fruktpulp genom
förhandlingsuppgörelsen kommer att beläggas med högre tull än tullen
för andra beredningar av ananas, aprikoser, persikor samt blandade frukter,
och föreslår nu att fruktpulp, som torde vara den billigare produkten,

276 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

får samma tull som fruktberedningarna. Vidare föreslår styrelsen, att vävnader
av syntetull, som innehåller minst 40 % rayonsilke, från tullsynpunkt
jämställs med motsvarande vävnader av rayonnll. Styrelsen anser också,
att tullsänkningen för motorcyklar från 10 till 5 %, som enligt vad som
fastställdes under förhandlingen skulle avse motorcyklar med större kolvmotorer,
bör avse även motorcyklar med annat system för framdrivning.
Styrelsen föreslår vidare, att den tullfrihet som redan gäller för agglomererade
diamantslipmedel bör avse även diamantslipverktyg, i vilka slipmedlet
bundits genom exempelvis elektrolytiskt förfarande. Dessutom
föreslår styrelsen ändring av bestämmelsen i 5 § 2 mom. tulltaxeförordningen
om tull för delar, tillbehör och material för tillverkning av bilar
samt av bestämmelsen i 6 § 2 mom. samma förordning om tull vid återinförsel
av vara som undergått reparation i utlandet.

Generaltullstyrelsen föreslår slutligen att de tullar som intagits i kungörelsen
den 12 december 1958 (nr 615) angående tull å vissa fettemulsioner,
kungörelsen den 19 december 1958 (nr 616) angående uttagande av
särskild tullavgift för vissa varuslag samt kungörelsen den 30 december
1958 (nr 647) angående särskild tullavgift å vissa artiklar av porslin in. m.
förs in i tulltaxan och att nämnda författningar upphör att gälla.

Kommer skollegium föreslår att, som följd av den tullfrihet för oblekt
linolja som införs på grund av avtal med bl. a. u-länderna, tullfrihet införs
för linoljefettsyra och därmed jämställda fettsyror. Samtidigt bör tullen
på blekt linolja, kokt, oxiderad eller på annat sätt modifierad linolja, träolja,
oiticicaolja och ricinolja sättas till 3 öre per kg. Vidare ifrågasätter
kollegiet om inte tullen för de tvålkvaliteter som nu är belagda med värdetull
om 10 % även i framtiden bör ha samma tull som de tvätt- och rengöringsmedel,
som genom förhandlingen beläggs med 9 % tull.

Vidare har Svenska importföreningen för färsk frukt lagt fram förslag
om att den i förhandlingen överenskomna tullsänkningen om 5 öre per kg
för färska körsbär, inkommande under tiden den 16 juni—den 31 juli,
genomförs i ett steg. Kommerskollegium avstyrker förslaget.

Den av generaltullstyrelsen väckta frågan om vävnader av syntetull innehållande
minst 40 % rayonsilke tas även upp av kommerskollegium som
tillstyrker att dessa varor får samma tull som vävnader av rayonull. Kommerskollegium
tillstyrker också de av generaltullstyrelsen föreslagna åtgärderna
i fråga om fruktpulp och motorcyklar.

Kemikontoret avstyrker utvidgningen av tullfriheten för vissa diamantslipverktyg.

Under remissbehandlingen har vidare från flera håll aktualiserats frågan
om närmare utredning av olika tullförhållanden. Sålunda anser grossistförbundet
att en allmän översyn bör göras av manufaktureringsskyddet för
olika varor för att uppnå en så jämn fördelning av tullskyddet som möjligt.

Kungl. Majrts proposition nr 150 år 1967

277

Kommerskollegium, som yttrat sig över förslaget, anser att en sådan utredning
bl. a. mot bakgrunden av de osäkra handelspolitiska förutsättningar
som nu råder inte bör sättas i gång. Dock framhåller kollegiet att tullförhållandena
för vissa enskilda varor bör bli föremål för utredning. Kollegiet
erinrar sålunda om att tullförhållandena på kemikalieområdet kan behöva
ses över, om tullarna på detta område inte sänks i avsedd omfattning
med anledning av att USA inte ändrar sitt tullvärdesystem. Ett eventuellt
bifall till vissa föreliggande framställningar om tullfrihet för syntetull och
vissa rör och delar till TV- och radiomottagare kan också enligt kollegiet
motivera en översyn av tullförhållandena för produkter där sådana varor
ingår. Konsekvenser i snedvridande riktning uppkommer även, enligt vad
kollegiet påpekar, för vissa delar till personbilar, vilka i förhandlingen fått
en tull på 11 %, medan personbilar fått en tull på 10 %. Vidare tar kollegiet
liksom generaltullstyrelsen upp frågan om avtrappning av den tull om
10 % som nu enligt 6 § 2 mom. tulltaxeförordningen skall tas ut vid reparation
utomlands.

Över förslaget till antidumpingkod har under förhandlingarna yttranden
avgetts av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiets yttrande
har utformats efter samråd med berörda näringslivsorganisationer.

Departementschefen

På det handelspolitiska området har vi sedan länge följt en fast frihandelsvänlig
linje i förvissningen om att en sådan politik i längden erbjuder
den bästa grunden för den ekonomiska utvecklingen. Med den utgångspunkten
har vi aktivt deltagit i arbetet på en frigörelse av den internationella
handeln.

Vi har våra närmaste ekonomiska förbindelser med de industrialiserade
länderna i Norden och Västeuropa. Det har därför varit naturligt för oss att
medverka i det ekonomiska samarbetet i Europa både under återuppbyggnadsskedet
efter det andra världskriget och senare. Ett uttryck för denna
strävan har varit vårt deltagande i EFTA-samarbetet liksom vår begäran
om förhandlingar med EEC.

I det arbete som på världsvid bas bedrivits inom GATT i syfte att frigöra
handeln har Sverige också tagit verksam del. En serie av handelsförhandlingar
har under efterkrigstiden genomförts inom GATT fram till 1960-talets början. Betydande resultat nåddes därvid i form av fastare normer
för handelspolitiken, sänkningar av tullnivåerna och större stabilitet på
tullområdet. Av stor betydelse var även det arbete som utförts för att
främja u-ländernas ekonomiska utveckling. Det framstod som angeläget
att fullfölja dessa strävanden och tillsammans med andra länder söka

278

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

utnyttja GATT som instrument för att angripa de handelshinder som för
industriländerna tenderade att bromsa de ekonomiska utvecklingsmöjligheterna.
U-ländernas ekonomiska situation gjorde det vidare angeläget att
minska protektionismen hos industriländerna på de varuområden som var
av särskilt intresse för u-länderna. Den i GATT traditionella vara-för-varametoden
kunde emellertid inte väntas leda till ytterligare resultat av betydelse
och därför behövdes nya förhandlingsmetoder som kunde erbjuda
större möjligheter.

Ett förslag att nya handelsförhandlingar skulle inledas i GATT framlades
för sex år sedan vid ett möte på ministernivå mellan de avtalsslutande parterna.
Det ursprungliga initiativet togs av framlidne presidenten i USA,
John F. Kennedy. Initiativet stöddes av flera länder, däribland Sverige. De
mål för förhandlingarna, som slutligen fastställdes, var en generell reduktion
av industritullarna med halvering av tullarna som arbetshypotes, ökade
avsättningsmöjligheter för jordbruksprodukter och avlägsnande av handelshinder
för u-ländernas export till industriländerna utan krav på likvärdiga
åtaganden av u-länderna själva. Den förhandlingsmetod man enade
sig om beträffande tullarna, en s. k. linjär metod med procentuellt lika
stora tullsänkningar för samtliga varor i alla länder, var ny i GATT-förhandlingarna
men hade med framgång prövats i det europeiska integrationsarbetet.
Man var dock samtidigt ense om att man borde söka metoder
för att i viktigare fall utjämna höga och låga tullar i olika länder.

Genomförandet av de mycket omfattande förhandlingarna ställde stora
anspråk på förhandlingsledningen och på den politiska viljan till uppgörelse
hos nyckelländerna. Den gemensamma nordiska insatsen i slutskedet torde
inte ha varit utan betydelse när det gällde att brygga över motsättningarna
mellan de länder vilkas ställningstaganden var avgörande för förhandlingsutgången.

Förhandlingsutgången innebär utan tvekan ett betydande bidrag till
frigörelsen av handeln mellan industriländerna. Inom industrivaruområdet
berör tullsänkningarna mer än 75 % av handeln mellan de viktigare
handelsländerna. Genomsnittligt uppgår tullsänkningarna till 35—40 % av
de tidigare tullsatserna och mer än hälften av alla tullar har halverats. På
vissa varuområden har tullarna nu bringats ned till eu nivå där de inte
längre i mer betydande utsträckning torde motverka en rationell internationell
arbetsfördelning. Förhandlingsresultatet har även medfört att skillnaderna
mellan tullnivåerna i olika länder blivit mindre. Detta förhållande
kan medföra en viss utjämning också av konkurrensvillkoren industriländerna
emellan.

Viktiga varuområden har dock helt eller delvis undantagits från tullsänkningarna.
De produktionsområden där de protektionistiska intressena starkast
gjort sig gällande har i allmänhet också den högsta skyddsnivån. För
dessa områden medför sänkningen av tullnivåns allmänna höjd ett relativt

279

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

sett förstärkt tullskydd. Också för varor som i och för sig gjorts till föremål
för tullsänkningar kan emellertid de återstående tullarna ha en avsevärt
handelshindrande effekt. Tullarnas betydelse för handeln växlar mellan
olika varuområden och i många fall kan även mycket låga tullar ha
sådan effekt. Det kan också nämnas att vissa av de varuområden där några
större resultat inte vunnits berör sådan industri som bygger på högt utvecklad
teknik och forskning och som är av stor betydelse för den framtida
utvecklingen.

Uppgörelsen i Kennedyronden är för de industrialiserade länderna i Västeuropa
av särskild betydelse med hänsyn till de problem som hänger samman
med Europas uppdelning i olika handelsblock. De genom Kennedyronden
uppnådda tullsänkningarna kan bidra till att minska sådana svårigheter
för det europeiska näringslivet som orsakas av den rådande marknadsuppdelningen.
Detta förhållande gör inte en slutlig lösning av de europeiska
marknadsproblemen mindre angelägen. Som jag redan sagt återstår
även på det rena tullområdet handelshinder som ibland kan vara betydande.
Arbetet med undanröjandet av handelshindren bör därför självfallet fortsätta.
Erfarenheterna talar för att man i detta sammanhang också söker utnyttja
de möjligheter till lösningar på världsvid bas som GATT erbjuder.
Sverige kommer med all kraft att stödja en sådan politik.

För de nordiska ländernas del har uppgörelsen i Kennedyronden karakteriserats
som en betydande framgång. Det nordiska samarbetet torde ha
haft en avgörande betydelse för ländernas möjlighet att hävda sina intressen.
Norden som enhet är sålunda EEC-ländernas största avsättningsområde
och har ett betydande importöverskott i handeln med EEC-länderna.
Detta har skänkt tyngd åt förhandlingsuppträdandet och bidragit till resultat
som knappast kunnat uppnås av de nordiska länderna om de uppträtt
vart och ett för sig.

För Sveriges del innebär uppgörelsen i Kennedyronden på industrivaruområdet
generellt sett avsevärt förbättrade villkor. Det är särskilt verkstadsindustrin
som kommer att få fördel av lägre tull på exportmarknaderna.
Utvecklingsmönstret för den svenska verkstadsindustrin ger fog för ett antagande
om att effekterna av tullsänkningarna blir gynnsamma. Även för
näringar som skogsindustrin, järn- och stålhanteringen och den kemiska
industrin torde uppgörelsen medföra förbättrade villkor.

Inom jordbrukssektorn är det viktigaste förhandlingsresultatet den överenskommelse
som nåtts på spannmålsområdet. Denna innebär bl. a. höjda
minimipriser för världshandeln med vete samt bidrag till livsmedelshjälpen
åt u-länderna. Däremot lyckades man inte nå uppgörelse om världsvida avtal
för kött- och mejerivaror. De tullreduktioner som avtalades på jordbruksområdet
får i stort sett anses blygsamma, även om de för vissa varuslag
kan vara av betydelse.

För u-länderna blir uppgörelsen i Kennedyronden av betydelse särskilt

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

i fråga om exporten av bearbetade varor. Enligt GATT-sekretariatets beräkningar
har sålunda tullsänkningarna medfört att andelen varor som hos
industriländerna möter lägre tull än 10 % ökat från 32 till 62 % av de produkter
för vilka u-länderna i förhandlingen anmält intresse. De bearbetade
varorna utgör visserligen ännu en ganska liten del av u-ländernas totala
export men ökningstakten för dessa varor är förhållandevis hög och reduktionen
av handelshindren får därför ökande betydelse för u-ländernas export.

På råvaruområdet har det inte varit möjligt att i något större antal länder
nå den eftersträvade tullfriheten för bl. a. tropiska produkter. Arbetet
att avskaffa handelshindren för u-landsvarorna kommer att fortsätta såväl
inom GATT som vid nästa världshandelskonferens som skall äga rum år
1968 i New Delhi. Då kommer också andra frågor att behandlas, såsom preferenser
på tullområdet för u-landsvaror, möjligheten att genom råvaruavtal
skapa förbättrade avsättningsvillkor för u-landsprodukter samt metoder
att genom finansiellt bistånd kompensera u-länder för bortfall av exportintäkter.

För att uppnå de betydande förmåner som uppgörelsen i Ivennedyronden
innebär krävdes svenska förhandlingsåtaganden som innebär minskat tullskydd.
De svenska ställningstagandena i förhandlingens olika skeden har,
som jag redan redovisat, gjorts efter hörande av berörda myndigheter och
i nära samråd med representanter för de skilda branscherna samt i viktigare
fall efter föredragning för kommerskollegiets handelspolitiska råd.
Mitt intryck är att man i det svenska näringslivet i stort sett anser den uppgörelse
som träffats på tullområdet förmånlig även om givetvis på enstaka
punkter ett annat resultat kunde ha varit önskvärt.

Jag anser det avtal som ingåtts vara väl balanserat i fråga om förmåner
och uppoffringar och rimligt med hänsyn till de förutsättningar under vilka
det tillkommit. Jag förordar därför att Genéveprotokollet med tillhörande
varulistor avseende resultatet av Kennedyronden godkänns för svensk del
och att detta protokoll slutligt undertecknas. I enlighet med den traditionella
svenska tullpolitiken blir åtagandena om tullsänkning för Sveriges del
tillämpliga på importen från alla länder, således även mot länder som inte
är anslutna till GATT.

De nu gjorda förhandlingsåtagandena medför minskade tullinkomster om
300 milj. kr. per år, sedan tullsänkningarna genomförts helt den 1 januari
1972. Fördelningen av inkomstminskningen under olika budgetår blir givetvis
beroende av takten för genomförandet av tullsänkningarna och jag återkommer
senare till denna fråga.

Principöverenskommelsen i fråga om spannmål har för Sveriges del undertecknats
med förbehåll för riksdagens godkännande. Överenskommelsen

281

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

är en del av uppgörelsen i Kennedyronden och jag förordar att överenskommelsen
föreläggs riksdagen för godkännande.

Sedan förhandlingarna i Kennedyronden slutförts har principöverenskommelsen
på spannmålsområdet lett till reguljära avtal i form av två konventioner,
den ena rörande vetehandel, den andra rörande livsmedelshjälp.
Chefen för jordbruksdepartementet avser att senare anmäla fråga om godkännande
av dessa konventioner.

Vid förhandlingarna har överenskommelse också träffats om regler för
åtgärder mot skadlig dumping. Denna har för svensk del undertecknats
med förbehåll för riksdagens godkännande. Överenskommelsen innehåller
föreskrifter om hur GATT-länderna skall förfara vid tillämpningen av
GATT-avtalets regler om skydd mot dumping. Härigenom har uppnåtts
bättre förutsättningar för att åtgärder mot dumping inte förorsakar onödigt
intrång i den normala handeln. Risken för oväntade och godtyckliga
ingrepp har gjorts mindre. Vidare har möjligheterna förbättrats för de parter
som träffats av åtgärder mot dumping att få sina intressen beaktade vid
undersökningar om dumping.

De nya regler om antidumpingåtgärder som antogs av riksdagen tidigare
i år ansluter sig väl till bestämmelserna i koden. Av särskilt intresse är att
man i överenskommelsen uttryckligen godtagit det system för åtgärder mot
dumping med tillämpning av fastställda baspriser som i Sverige tillämpats
i fråga om väteperoxid och nylonstrumpor. Även i övrigt har svenska intressen
kunnat tillgodoses. Som tidigare nämnts har vid överenskommelsens
undertecknande från svensk sida framhållits, att de krav på sekretess
som uppställs i koden kan tillgodoses endast i den utsträckning detta är förenligt
med gällande svensk lagstiftning. Jag förordar att överenskommelsen
godkänns för svensk del.

När det gäller genomförandet av tullsänkningarna är det flera frågor som
kräver ställningstagande. För nedskrivningen av tullsatserna har i avtalet
anvisats två olika möjligheter. Antingen kan tullarna sänkas med fem lika
steg med början den 1 januari 1968 och de följande stegen vid vart och ett
av de närmast följande fyra årsskiftena eller också med två femtedelar av
sänkningen den 1 juli 1968 och återstoden i tre lika steg, den 1 januari 1970,
1971 och 1972. EEC-länderna samt Storbritannien, Danmark, Finland och
Norge väntas komma att använda den sistnämnda metoden. De flesta av de
remissinstanser som yttrat sig i frågan förordar denna metod också för Sveriges
del. Även jag finner att övervägande skäl talar härför. Jag förordar
sålunda att tullsänkningen sker med två femtedelar den 1 juli 1968 och en
femtedel den 1 januari vart och ett av åren 1970, 1971 och 1972.

För åtskilliga varupositioner i den svenska tulltaxan har tullarna varit
bundna i GATT vid högre nivå än den tull som nu tas ut. Dessa s. k. takbindningar
har kunnat åberopas i förhandlingarna. Det vore i och för sig

282

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

möjligt att låta tullsänkningarna verkställas med utgångspunkt från takbindningarna.
Även om de slutliga tullarna inte härigenom skulle bli annorlunda
skulle som generaltullstyrelsen påpekat ett sådant förfarande
medföra vissa problem bl. a. av teknisk art. I likhet med flertalet remissinstanser
däribland kommerskollegium och generaltullstyrelsen förordar
jag därför att tullavtrappningen sker med nu gällande tullar som utgångspunkt.

För vissa varor på jordbruksområdet, främst frukt och grönsaker, tilllämpas
s. k. säsongtullar, vilket innebär att tull utgår endast under viss del
av året. Genom överenskommelsen kommer den tullbelagda perioden i vissa
fall nu att förkortas. Generaltullstyrelsens tullbehandlingsbyrå har föreslagit
att dessa förkortningar genomförs på en gång med verkan fr. o. m.
den 1 juli 1968. De hörda remissinstanserna har i stort sett anslutit sig till
förslaget. Lantbruksstyrelsen har för sin del hemställt att ändringen i tullförhållandena
för äpplen, päron, dill, persilja och tomater sker i etapper.
Jag ansluter mig till lantbruksstyrelsens förslag. Jag förordar att tullsänkningen
för dessa varor sker genom en gradvis utökning av den tullfria perioden
i samma takt som gäller för sänkningarna av tullarna. Vad beträffar
övriga säsongtullar bör förkortningen av de perioder då tull utgår kunna
genomföras på en gång från den 1 juli 1968.

Tullbehandlingsbyrån har förordat, att vid tullsänkningarna en avrundning
till närmast lägre hela tal skall ske av brutna procenttal eller öretal.
Härigenom skulle tullbehandlingen i viss mån underlättas och hänsyn inte
behöva tas till mycket små och betydelselösa tullskillnader. Förslaget har
vid remissbehandlingen tillstyrkts bl. a. av de instanser som närmast företräder
handelns och konsumenternas intressen. Industrins talesmän motsätter
sig emellertid förslaget. De anser att tullavtrappningen inte bör ske
snabbare eller med större sänkningar än som förutsätts i avtalet. Fn avrundning
av brutna tullsatser skulle i viss utsträckning kunna förenkla
tullproceduren. De förändringar av tullskyddet detta skulle medföra torde
dock som kommerskollegium även framhållit kräva särskilda bedömningar.
Den snabbare tullavveckling som avrundningen skulle innebära kan beräknas
medföra ett extra tullbortfall per år under övergångstiden med 40 milj.
kr. och är således inte utan statsfinansiell betydelse. Jag förordar att tullsänkningarna
genomförs på det sätt kommerskollegium föreslagit utan avrundningar
av brutna procent- och öretal.

Tullbehandlingsbyrån har även föreslagit att mycket låga tullar slopas.
Detta torde inte böra ske utan föregående utredning. Jag är därför inte nu
beredd föreslå en sådan åtgärd.

Under förhandlingarna har Sverige åtagit sig att omedelbart genomföra
tullsänkningar på vissa varor av intresse för u-länderna. Dessutom har tullbehandlingsbyrån
föreslagit att en sådan omedelbar sänkning skall ske även
av tullarna för ytterligare ett antal varor av intresse för dessa länder, bl. a.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

283

citroner, mandlar och nötter, samt för vissa frukter och torkad cikoriarot.
Förslaget har lämnats utan erinringar vid remissbehandlingen. Jag förordar
att dessa tullsänkningar genomförs. I detta sammanhang vill jag,
som tidigare anförts, erinra om de överläggningar som på nordisk bas f. n.
förs med Indien om vissa tullmedgivanden för handvävda bomullstextilier.
Förslag i anledning av dessa överläggningar kommer att föreläggas riksdagen
så snart slutlig överenskommelse föreligger.

De vid ärendets behandling framförda förslagen till vissa justeringar i
tulltaxan biträder jag i vad avser linolja och linoljeprodukter m. m., frulctpulp,
sockerfria konfektyrer, silvernitrat, vissa tvålkvaliteter, silkevävnader,
vissa vävnader av syntetull samt motorcyklar.

Generaltullstyrelsen har föreslagit att de tullar som nu tas ut med stöd
av kungörelserna angående tull å vissa fettemulsioner, angående uttagande
av särskild tullavgift för vissa varuslag och angående särskild tullavgift å
vissa artiklar av porslin m. in., skall införas i tulltaxan. Eftersom härigenom
vissa förenklingar uppnås och detta kan ske utan att tullarna förlorar
sin speciella karaktär förordar jag att förslaget genomförs.

Ändring av de tullar som avser resandes införsel av vin och sprit samt
tobaksvaror påkallas inte av GATT-överenslcommelsen.

De tullsatser, som vid en tullavtrappning i enlighet med vad jag bär
förordat kommer att gälla för varje tullposition vid varje särskild tidpunkt,
redovisas i en sammanställning som utförts inom finansdepartementet, vilken
som bilaga 5 torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende. De
tullsatser som avses skola gälla fr. o. m. den 1 juli 1968 har upptagits i ett
inom finansdepartementet upprättat förslag till ny tulltaxa. Härvid har
även vissa redaktionella ändringar i förhållande till den nuvarande tulltaxan
vidtagits. Den ändrade utformningen av tulltaxan har gjort en ändring
av 1 § tulltaxeförordningen påkallad. Samtidigt föreslås en ändring av
förordningens rubrik.

Vad beträffar de tullsatser som avses bli gällande fr. o. in. den 1 januari
vart och ett av åren 1970, 1971 och 1972 och som redovisas i kol. 5, 6 och 7
i nyssnämnda sammanställning (bilaga 5) torde det vara lämpligt att riksdagen
nu ger Kungl. Maj :t fullmakt att sätta dessa tullsatser i kraft på det
sätt som framgår av sammanställningen.

Genomförandet av tullsänkningarna på kemikalieområdet har för vissa
varor delvis gjorts beroende av att också andra länder uppfyller sina åtaganden
på detta varuområde, bl. a. att USA ändrar sina särskilda tullvärderegler.
I nyssnämnda sammanställning redovisas två alternativ för tullsänkningar
när det gäller ifrågavarande varor. 1 förslaget till tulltaxa att gälla
fr. o. in. 1 juli 1968 har i förekommande fall införts de högre av de alternativa
tullsatserna. Riksdagens fullmakt för Kungl. Maj :t att genomföra
tulländringarna torde även få innehålla ett bemyndigande för Kungl. Maj :t
att samtidigt med andra länder införa de lägre tullsatserna och genomföra
den fortsatta tullavtrappningen enligt detta alternativ.

284

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

För budgetåret 1968/69 har inkomstminskningen vid genomförandet av
åtagandena i Kennedyronden i den takt jag nu föreslagit uppskattats till
120 milj. kr.

Under remissbehandlingen har från olika håll påpekats att de tullsänkningar
som blivit resultatet av Kennedyronden i vissa fall medfört förändringar
i tullskyddets avvägning mellan olika varor. Samtidigt har framhållits
att dessa förändringar kunde motivera en fullständig genomgång och
överarbetning av tulltaxan och en ny avvägning av tullskyddet på olika
varuområden. Under remissbehandlingen har även aktualiserats tulländringar
som inte står i samband med GATT-förhandlingarna. Även dessa
kräver i vissa fall närmare utredning. Jag anser inte att det f. n. finns anledning
att göra en fullständig revision av tulltaxan, bl. a. med hänsyn till
osäkerheten om utvecklingen på det handelspolitiska området. Till de punktvisa
ändringar i tulltaxan som kan visa sig önskvärda torde jag få återkomma
i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Maj:t i proposition
föreslår riksdagen att

dels godkänna

1) Genéveprotokollet (1967) till det allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT),

2) överenskommelse om grunderna för förhandling om ett världsvitt
spannmålsarrangemang,

3) överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tulloch
handelsavtalet,

dels anta förslag till

1) tulltaxa,

2) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr
391),

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att den 1 januari vart och ett av åren 1970,
1971 och 1972 genomföra de ändringar i tulltaxan som framgår av kol. 5,
6 och 7 till bilaga 5 till statsrådsprotokollet i detta ärende samt att under de
förutsättningar som tidigare angivits genomföra de ändringar av tullsatserna
för vissa kemiska produkter som redovisas i bilagan.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

285

Bilaga 1

I Kennedyronden nytillkomna eller ändrade svenska tullkoncessioner

inom GATT

Tulltaxe-	Varu-	Varuslag	Bastull-	Nuvarande	Överens-
nummer	nummer		satser i för-	tullsatser	komna
			handlingen		koncessioner
i	2	3	4	5	6
ur 01.01		Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor:
	200	åsnor, mulor och mulåsnor	fri	fri	fri
ur 01.02		Levande nötkreatur och buff-lar:
	200	bufflar.................	fri	fri	fri
ur 01.03		Levande svin:
	009	vildsvin................	fri	fri	fri
ur 01.04		Levande får och getter:
	200	getter ..................	fri	fri	fri
01.06		Andra levande djur ........	fri	fri	fri
ur 02.01		Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr 01.01—01.04, färska, kylda eller frysta:


	810, 850,	av andra djur än häst,
	909	nötkreatur, tamsvin och får.....................	fri	fri	fri
ur 02.03		Lever av fjäderfä, färsk, kyld, fryst eller saltad:
	001	gåslever......... 100 kg	400: — eller 20 %	fri	200: eller 10 %
02.04 ur 02.06		Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller frysta..................... Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av lever av f j äderfä), saltade, tor-kade eller rökta:	fri

fri	fri*




	500, 809,	av andra djur än häst,
ur 04.05	909	nötkreatur, tamsvin, får och fjäderfä ................	fri	fri	fri*
	Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade eller sötade:

04.06	190	ägg med skal, andra än ägg av fjäderfä..............	fri	fri	fri
	Naturlig honung .... 100 kg	50: —	50: —	25: —
05.01		Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; av-fall av människohår........	fri	fri	fri
05.02		Borst av svin; hår av gräv-ling samt andra djurhår till borstbinderiarbeten; avfall av
05.03		dylika borst och hår........ Tagel, även i skikt, med eller utan förstärkning av annat	fri	fri	fri

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		material, samt avfall av ta-gel:
	101, 200	råtagel och avfall av tagel .	fri	fri	fri
	109	annat tagel....... 100 kg	20: —	20: —	10: —
05.04		Tarmar, bläsor och magar (he-la eller sönderdelade) av andra djur än fiskar.............	fri	fri	fri*
05.05		Fiskavfall.................	fri	fri	fri
05.06		Senor samt iimläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn...........	fri	fri	fri
05.07		Fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter), dun samt skinn och andra delar av fåglar med kvar-sittande fjädrar eller dun, oberedda eller endast ren-
		gjorda, desinficerade eller be-handlade i konserverande syf-te; pulver och avfall av fjädrar eller av delar av fjädrar:
	001, no	stoppningsmaterial, orensat och osorterat; pulver och avfall av fjädrar eller av delar av fjädrar..........	fri	fri	fri
	152, 901	dun, maskindun härunder inbegripet........ 100 kg	75: — eller 10 %	75: —	fri
	ur 909	prydnadsfiädrar (plymer) av struts........... 100 kg	2 000: — eller 20 %	20: —	fri
	151, ur 909	andra slag ....... 100 kg	20: —	20: —	fri
05.08		Ben och kvicke, obearbetade eller avfettade, behandlade med syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt be-arbetade (men icke tillfor-made), samt mjöl och avfall därav ....................	fri	fri	fri
05.09		Horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade
		eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt avfall och mjöl därav; valbarder och liknande varor, obearbetade
		eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt borst och avfall därav...........	fri	fri	fri
05.10		Elfenben, obearbetat eller enkelt bearbetat (men icke tillformat), samt mjöl och avfall därav...............	fri	fri	fri
05.11		Sköldpadd (sköldar och plå-tar), obearbetad eller enkelt bearbetad (men icke tillfor-mad); avfall av sköldpadd . .	fri	fri	fri
05.12		Korall ochliknande varor, obe-arbetade eller enkelt bearbe-
		tade; skal av blötdjur, obear-betade eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt mjöl och avfall av dylika skal	fri	fri	fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

287

1	2	3	4	5	6
05.14		Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; animaliska äm-nen, färska, kylda, frysta eller tillfälligt konserverade på an-nat sätt, med huvudsaklig användning för beredning av farmaceutiska produkter....	fri	fri	fri
05.15		Animaliska produkter, ej hän-förliga till annat nummer; döda djur av de slag, som av-ses i 1 och 3 kap., otjänliga till	fri	fri	fri
ur 06.01		Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även med utvecklade blad och blommor:



		inkommande utan jord:
		med blommor eller blom-knoppar:
	ur 101,	under tiden 1 mars—
	ur 901, ur 906	30 november . .100 kg	1 000: —	350: —	500: —
	909	andra, med undantag av gladiolus och liljekon-valje .......... 100 kg	50: —	50: —	25: —
ur 06.03		Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, im-pregnerade eller på annat sätt preparerade:
	001	mimosa och ljung, friska ..
		................. 100 kg	500: —	400: —	300: —
		nejlikor, friska:
	003	undertiden 1 december— 29 februari..... 100 kg	500: —	500: —	400: —
		gladi oler, friska:
	ur 005	under tiden 1 mars—30 november...... 100 kg	1 000: —	750: —	300: —
	ur 007	under tiden 1 december— 29 februari..... 100 kg	500: —	500: —	300: —
ur 07.01		Köksväxter, färska eller kyl-da:
		tomater:
	ur 701	under tiden 1 maj—15 maj........... 100 kg	50: —	50: —	fri
	ur 701	under tiden 16 maj—31 oktober........ 100 kg	50: —	50: —	50: —
	ur 701	undertiden 1 november— 30 november . . . 100 kg	50: —	50: —	fri
	702	under tiden 1 december— 30 april...............	fri	fri	fri
		sparris:
	751	under tiden 1 maj—30 juni........... 100 kg	150: —	100: —	100: —
	752	under tiden 1 juli—30 april.......... 100 kg	150: —	fri	fri
		sötpaprika (Capsicum gros-sum):
	ur 901	under tiden 1 mars—31 december......100 kg	40: —	40: —	fri

288

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
	ur 902	undertiden 1 januari—29 februari..............	fri	fri	fri
		andra köksväxter än pota-tis, rotfrukter, lök, kål, baljfrukter, tomater, svam-par, sparris, gurkor, sallad och sötpaprika:
	ur 901	under tiden 1 mars—30 april.......... 100 kg	40: —	40: —	fri
	ur 901	under tiden 1 maj—30 november...... 100 kg	40: —	40: —	40: —
	ur 901	undertiden 1 december— 31 december .... 100 kg	40: —	40: —	fri
	ur 902	undertiden 1 januari—29 februari...............	fri	fri	fri
08.01		Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokato-frukter och guava samt kokos-nötter, paranötter och kasju-nötter, färska eller torkade,
		även skalade:
	100	dadlar........... 100 kg	30: — eller 10 %	fri	fri
	210, 250	bananer......... 100 kg ananas, avokatofrukter, mango och mangostan:	10: —	fri	fri
	ur 300,	under tiden 1 februari—
	ur 400	30 april........ 100 kg	10: —	fri	fri
	ur 300,	under tiden 1 maj—31
	ur 400	januari........100 kg	20: —	fri	fri
	ur 400	guava........... 100 kg kokosnötter:	10: —	fri	fri
	600	torkade (kokosrasp)
		............... 100 kg	30: — eller 15 %	fri	fri
	500	andra ................	30: —	fri	fri
	700	paranötter....... 100 kg	30: —	fri	fri
	800	kasjunötter (cashewnötter)
		................. 100 kg	10: —	fri	fri
ur 08.02		Citrusfrukter, färska eller tor-kade:
	300	citroner.......... 100 kg	5: —	5: —	fri
	901	cedratfrukter............	fri	fri	fri*
	909	andra (med undantag av apelsiner, grapefrukter, mandariner och klementi-
		ner):
		under tiden 1 februari—
		30 april........ 100 kg under tiden 1 maj—31	10: —	10: —	fri
		januari........ 100 kg	20: —	10: —	fri
08.03		Fikon, färska eller torkade. .
		................. 100 kg	15: — eller 10 %	15: —	fri
ur 08.04		Vindruvor, färska eller torka-de:
		färska:
	101	under tiden 1 juli—31 oktober........ 100 kg	25: —	25: —	12: 50
	ur 102	undertiden 1 november— 31 december .... 100 kg	25: —	fri	fri
ur 08.05		Nötter och liknande frukter,

Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

289

1	2	1 3		4	5	6
		ej hänförliga till nr 08.01, färska eller torkade, även
		skalade:
	110, 190,	mandel och kastanjer ....
	500	hasselnötter:	---- 100 kg	20: — eller 10 %	20: —	fri
	210	oskalade. . .	---- 100 kg	20: —	20: —	fri
				eller 10 %
	220	skalade ....	____ 100 kg	40: — eller 10 %	40: —	fri
		andra:
	800	oskalade (med undantag av valnötter och pekan-
	320, 420	nötter).....	____ 100 kg	30: —	30: —	fri
	900	skalade ....	---- 100 kg	50: —	50: —	fri
ur 08.06		Äpplen, päron frukter, färska:	och kvitten-
		äpplen:
	ur 101	under tiden	1 juli—15
		juli........	____ 100 kg	25: —	25: —	fri
	ur 101	under tiden	16 juli—29
		februari____ andra:	.... 100 kg	25: —	25: —	25: —
	ur 201	under tiden	1 juli—15
		juli.......	---- 100 kg	25: —	25: —	fri
	ur 201	under tiden	16 juli—31
		december . .	. . . . 100 kg	25: —	25: —	25: —
ur 08.07		Körsbär, persikor, plommon
		och liknande färska:	stenfrukter,
		körsbär:
	ur 102	under tiden	1 juni—15
		juni.......	---- 100 kg	35: —	fri	fri
	101	under tiden	16 juni—31
		juli........	---- 100 kg	35: —	35: —	30: —
	ur 102	under tiden	1 augusti—
		31 maj..... persikor:	---- 100 kg	5: —	fri	fri
	ur 302	under tiden	1 mars—30
		april......	____ 100 kg	10: —	fri	fri
	ur 302	under tiden	1 maj—30
		juni.......	---- 100 kg	20: —	fri	fri
	301	under tiden	1 juli—15
		oktober . . .	... 100 kg	20: —	20: —	10: —
	ur 302	under tiden 16 oktober—
		31 december plommon:	.... 100 kg	20: —	fri	fri
	401	under tiden	16 juli—30
		september ..	.. .. 100 kg	35: —	35: —	35: —
	402	under tiden 15 juli.....	1 oktober—	fri	fri	fri*
		andra:
	201, 901	under tiden	1 maj—31
		januari ....	---- 100 kg	20: —	20: —	10: —
	202, 902	under tiden	1 februari—
		30 april ....	____ 100 kg	10: —	10: —	fri
ur 08.08		Bär, ej hänförliga till nr 08.07,
		färska:
		hallon, krusbär och vinbär:
	102	under tiden — 31 maj . .	1 september	fri	fri	fri

10 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

ur 08.09

08.12

08.13

09.01

09.02

09.03

09.04

09.05

09.06

09.07

2	3 1	4 1	5	6
ur 201	jordgubbar: under tiden 1 maj—31 maj..... ..... 100 kg	100: —	100: —	fri
ur 202	under tiden 1 september —31 december.........	fri	fri	fri
ur 202	undertiden 1 januari—30 april........... 100 kg	25: —	fri	fri
400	lingon........... 100 kg	10: —	fri	fri
300, 500,	andra ..................	fri	fri	fri*
900
107	Andra färska frukter: meloner: under tiden 1 oktober— 15 juni...............	fri	fri	fri
901	andra: under tiden 1 maj—31 januari........ 100 kg	20: —	20: —	fri
902	under tiden 1 februari— 30 april........ 100 kg	10: —	10: —	fri
	Frukter, torkade, ej hänför-liga till nr 08.01—08.05 .....	fri	fri	fri*
	Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta eller torkade eller tillfälligt kon-serverade i saltvatten, svavel-syrlighetsvatten eller andra lösningar..................	fri	fri	fri*
100	Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe: orostat kaffe.....100 kg	45: —	20: —	20: —
200	rostat kaffe......100 kg	plus kaffe-skatt, 35: — 60: —	25: —	25: —
300	kaffesurrogat med tillsats av kaffe.........100 kg	plus kaffe-skatt, 45: — 60: —	25: —	25: —
400	skal och hinnor av kaffe ..	fri	fri	fri
	Te................ 100 kg	100: —	fri	fri
	Matte....................	fri	fri	fri
ur 100,	Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta): omalen.......... 100 kg	50: —	fri	fri
ur 200,		eller 25 %
ur 900
ur 100,	annan........... 100 kg	50: —	fri	fri
ur 200, ur 900
	Vanilj............. 100 kg	700: —	fri	fri
ur 000	Kanel och kanelknopp: omalen.......... 100 kg	eller 20 % 50: —	fri	fri
ur 000	annan........... 100 kg	eller 25 % 50: —	fri	fri
ur 000	Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor: omalen.......... 100 kg	30: —	fri	fri
ur 000	annan........... 100 kg	eller 20 % 30: —	fri	fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

291

1	1 2	3	4	5	6
09.08		Muskot, muskotblomma och kardemumma:
	100	muskot och muskotblomma
		................. 100 kg	150: — eller 25 %	fri	fri
	200	kardemumma .... 100 kg	100: —	fri	fri
09.10		Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:
	ur 900	timjan, lagerblad och lager-bär ....................	fri	fri fri	fri* fri
	300, ur 900	ingefära och kurry . 100 kg	25: —

	200	saffran.......... 100 kg	600: —	fri	fri
	ur 900	andra........... 100 kg	50: —	fri	fri
10.00		Ris.......................	fri	fri	fri*
ur 10.07		Bovete, hirs, sorgbum, kana-riefrö och annan spannmål:

	ur 909	annat än hirs och sorghum	fri	fri	fri*
ur 11.01		Mjöl av spannmål:
	700,	av annan spannmål än vete,
	909	blandningar av vete och råg, råg, korn, havre, majs, hirs eller sorghum........	fri	fri	fri
ur 11.02		Gryn av spannmål, fram-ställda genom skalning, av-rundning, krossning, varning eller pressning av sädeskorn, med undantag av skalat, polerat, glaserat eller brutet ris; groddar av spannmål ävensom mjöl därav:
	809	gryn och liknande produk-ter av annan spannmål än vete, blandningar av vete och råg, råg, korn, havre, majs, hirs eller sorghum . .	fri	fri	fri
11.03		Mjöl av torkade ärter, bönor eller andra baljväxtfrön, hän-förliga till nr 07.05 .........	fri	fri	fri
11.04		Mjöl av frukter, hänförliga till 8 kap..................	fri	fri	fri
ur 11.08		Stärkelse; inulin:
	909	inulin..................	fri	fri	fri
11.09		Gluten och glutenmjöl, även rostade...................	12 %	12 %	6 %
ur 12.01	450, 550,	Oljehaltiga frön och frukter, även sönderdelade: ricinusfrön, oiticicafrön, bok-


	650, ur 909	ollon och sesamfrön......	fri	fri	fri
ur 12.03		Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som utsäde:
	410, 420,	av foderbeta, sockerbeta,
	430,	rödbeta, kålrot, rova och
	ur 440	morot..................	fri	fri	fri
ur 12.04		Sockerbetor, färska eller tor-kade, även skurna eller pul-veriserade; sockerrör:
	200	sockerrör ...............	fri	fri	fri
12.05		Cikoriarötter, färska eller tor-kade, även. sönderdelade men

292

Kurigl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

12.06

12.07

12.08

100

200

ur 000
ur 000

icke rostade:

färska..................

torkade .................

Humle och humlemjöl (lupulin): humle.

.......... 100 kg

humlemjöl (lupulin)......

Växter samt frön, frukter och
andra växtdelar, färska eller
torkade, även sönderdelade
eller pulveriserade, med huvudsaklig
användning för
framställning av parfymer,
farmaceutiska produkter, insekts-
eller svampbekämpningsmedel
eller för liknande

ändamål..................

Johannesbröd, färskt eller torkat,
även sönderdelat eller
pulveriserat; fruktkärnor och
andra vegetabiliska produkter
med huvudsaklig användning
som livsmedel, ej hänförliga

200

till annat nummer:

aprikos-, persiko- och plommonkärnor
....... 100 kg

12.09

ur 12.10

13.01

13.02

13.03

14.01

100, 900

100, 200,

900

200

100, 300,
900

andra slag..............

Halm och agnar av spannmål,
obearbetade eller enbart

hackade ..................

Kålrötter samt foderbetor och
andra foderrotfrukter; foderkål;
hö; klöver, lusern, lupin,
vicker, esparsett och liknande
foderväxter:

andra varor än lusernmjöl

och annat hömjöl........

Vegetabiliska råämnen med
huvudsaklig användning för

färgning eller garvning......

Schellack, kornlack, stocklack
o. d.; gummi arabicum och
dylika naturliga gummiarter;
naturliga gummihartser, hartser
och balsamer...........

Växtsafter och växtextrakter;
pektinämnen, pektinater och
pektater; agar-agar samt annat
växtslem och andra förtjockningsmedel,
erhållna ur
vegetabiliska ämnen:

pektinämnen, pektinater

och pektater............

andra slag..............

Vegetabiliska material med
huvudsaklig användning för
korgmakeriarbeten eller andra
flätade arbeten (korgvide,
vass, säv, bambu, rotting,
rafia ävensom tvättad, blekt
eller färgad halm samt lind -

4|5|6

fri	fri	fri
12 %	12 %	fri
65: —	fri	fri
fri	fri	fri

fri

fri*

20: —
eller 15 %
fri

20: —

fri

fri*

fri

fri*

12 %
fri

6 °/

fri

Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1967

293

1	! 2	1 3	4	5	6
		bast och liknande materiali..	fri	fri	fri*
14.02		Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för stoppning (kapock, kroll-splint, sjögräs o. d.), även i skikt, med eller utan för-stärkning av annat material:





	ur 200,	krusad fiber och annat er-
	ur 900	sättningsmaterial för tagel
		................. 100 kg	7: —	fri	fri
			eller 15 %
	100, ur 200,	andra...............	fri	fri	fri

ur 900
14.03		Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för borstbinderiarbeten (sorg- hum, piassava, risrot och liknande material), även bun-tade eller snodda...........	fri	fri	fri*
14.04		Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter med huvudsaklig användning som snidnings-material (stennöt, fruktkärnor av dumpalmen och liknande material) .................	fri	fri	fri
14.05		Produkter av vegetabiliskt ur-sprung, ej hänförliga till an-nat nummer..............	fri	fri	fri
ur 15.04		Fetter och oljor, även raffi-nerade, av fisk eller havsdägg-djur:
	500	högvitaminhaltiga produk-ter .....................	fri	fri	fri*
ur 15.07		Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffi-nerade:
		linolja:
	010	oblekt......... 100 kg	7: —	7: —	fri
	510	blekt.......... 100 kg	9: —	9: —	4: 50
	004, 006,	träolja (tungolja), oiticica-
	491, 991	olja och krotonolja.......	fri	fri	fri
ur 15.08		Animaliska och vegetabiliska feta oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade eller på annat sätt modifierade:
	210,	linolja, ricinolja, träolja
	291	(tungolja) och oiticicaolja .
		................. 100 kg	9: —	9: —	4: 50
15.09		Garvfett (degras)...........	fri	fri	fri
ur 15.10		Fettsyror, sura oljor från raffinering samt fettalkoho-ler:
	100, 504,	olein, ullfettsyra, ricinolje-
	505	fettsyra och dehydratiserad ricinolj ef ettsyra..........	fri	fri	fri
	501	linoljefettsyra, ävensom andra fettsyror med ett jodtal av minst 170. 100 kg		7: —	2: —
	600	fettalkoholer............	10 %	10 %	6 %
15.14	000	Spermaceti (valrav), rå, pres-

294

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		säd eller raffinerad, även fär-gad ......................	fri	fri	fri
15.15		Bivax och andra insektsvaxer, även färgade..............	fri	fri	fri
15.16		Vegetabiliska vaxer, även fär-gade .....................	fri	fri	fri
15.17		Återstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller av animaliska eller vegetabi-liska vaxer................	fri	fri	fri
ur 16.01		Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djur-delar eller av blod:
	101, 201	gåsleverkorv ............	fri	fri	fri
ur 16.02		Kött, fläsk och andra djurde-lar, beredda eller konser-verade, ej hänförliga till nr 16.01:
	191, 201	gåsleverpastej . .. 100 kg	500: — eller 20 %	fri	fri
16.03		Köttextrakt och köttsaft----	fri	fri	fri
16.04		Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning härunder inbegripna:
		fisk, hel eller i bitar:
		endast kryddad eller soc-kersaltad, icke i herme-tiskt slutna detaljhan-delsförpackningar:
	059	skarpsill och sardeller i förpackningar med en nettovikt ej uppgående till 45 kg..... 100 kg	50: —	50: —	25: —
	051,	andra .............	fri	fri	fri
	101—109	andra slag:
	161, 181,	inläggningar av sardin-
	201	typ; tonfisk .. 100 kg	25: —	25: —	15: —
	165, 182,	inläggningar av ansjo-
	202	vistyp; inkokt lax....
		............ 100 kg	50: —	50: —	25: —
	171, 179,	andra....... 100 kg	75: —	75: —	40: —
	183—
	189,
	203—
	209	fiskrom:
	220	störrom........ 100 kg andra slag:	1 500: —	1 500: —	750: —
	230	i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg.................	fri	fri	fri*
	240	andra....... 100 kg	125: —	125: —	65: —
	275, 279	andra fiskprodukter 100 kg	75: —	75: —	40: —
16.05		Kräftdjur och blötdjur, be-redda eller konserverade:
	192, 201	ostron........... 100 kg	120: —	120: —	60: —
	no—	andra........... 100 kg	75: —	75: —	40: —
	191, 193, 199, 202,
	209

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

295

1	2	3	4	5	6
ur 17.04		Sockerkonfektyrer, icke inne-hållande kakao:
		varor belagda med utjäm-ningsskatt:
	901	karameller............	25 %	10 %	5 %
	902	pastiller..............	10 %	10 %	5 %
18.01	905	andra ................	20 %	10 %	5 %
	Kakaobönor, hela eller kros-
		sade, även rostade . . 100 kg	15: —	fri	fri
18.02		Kakaoskal och kakaoavfall ..	fri	fri	fri
18.03		Kakaomassa (härunder inbe-gripet kakaomassa i block), även avfettad......100 kg	35: —	15: —

10: —
18.04		Kakaosmör (kakaofett) ....
18.05		................... 100 kg	35: —	15: —	10 :—
	Kakaopulver, icke sötat ....
ur 18.06			35: —	15: —	10: —
	Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, inne-hållande kakao:


	201, 300,	varor belagda med utjäm-
	901	ningsskatt..............	10 %	10 %	5%
19.06		Nattvardsbröd, oblatkapslar för farmaceutiskt bruk, sigill-

ur 19.08	100	oblater och liknande varor av mjöl eller stärkelse......... Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande ka-kao (oavsett mängden):	fri	fri	fri
	biscuits och wafers.......	10 %	10 %	5 %
20.01		Köksväxter och frukter, inlag-da i ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap:


	100	köksväxter:
		tomater i hermetiskt slut-
		na detaljhandelsförpack-ningar: kapris... 100 kg	50: —	25: —	20: —
		andra......... 100 kg	25: —	25: —	20: —
	200	frukter.......... 100 kg	25: —	25: —	20: —
ur 20.02		Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika eller ättiksyra:


	155	tomatpulp och tomatpuré .	fri	fri	fri*
	ur 199	tomater i hermetiskt slutna •detaljhandelsförpackningar
		................... 100 kg	50: —	25: —	20: —
	170	oliver............ 100 kg	25: —	25: —	12: 50
	120	svampar:
		i hermetiskt slutna de-taljhandelsförpackningar
			75: —	75: —	65: —
			eller 15 %		eller 13
	140	andra......... 100 kg	75: —	75: —	65: —
	sparris........... 100 kg	75: —	75: —	65: —
	no,	andra, med undantag av po-
20.06	ur 199	tatisprodukter .... 100 kg Frukter, beredda eller kon-serverade på annat sätt, med eller utan tillsats av socker eller alkohol:	25: —	25: —	20: —

296

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1 1	2	3 1	4 1	5 1	6
	100	pulp............. 100 kg andra slag:	30: —	30: —	15: —
	200,	ananas, aprikoser, persi-
	500—	kor samt blandade fruk-
	700	ter (fruktsallad) . 100 kg	25: —	25: —	12: 50
	800	jordnötter, kokosnötter, paranötter, kasjunötter (casliewnötter) samt nöt-ter hänförliga till nr 08.05 .......... 100 kg	30: —	25: —	fri
	300	citrusfrukter:
		grapefrukter . 100 kg andra:	30:—	30: —	15: —
		sockrade:
		mandariner......
		......... 100 kg	30: —	30: —	15: —
		andra . . . 100 kg	60: —	30: —	15: —
		andra..... 100 kg	30: —	30: —	15: —
	400, 900	andra frukter:
	sockrade:
		plommon och guava			15: —
		........... 100 kg	50: —	30: —
		andra.....100 kg	60: —	30: —	15: —
		andra....... 100 kg	30: —	30: —	15: —
ur 20.07		Saft av frukter eller köks-växter, även med tillsats av socker men icke innehållande alkohol:
		osockrad:
		av citrusfrukter:
	101	på kärl vägande brutto över 3 kg ... . 100 kg	15: —	15: —	5: —
	105	på andra kärl. 100 kg av äpplen, päron, körs-bär, svarta eller röda vin-bär, krusbär, hallonjord-gubbar eller lingon:	20: —	20: —	7: 50
	ur 201	på kärl vägande brutto över 3 kg .... 100 kg	20: —	20: —	10: —
	ur 205	på andra kärl . 100 kg av andra frukter:	30: —	25: —	12: 50
	ur 201	på kärl vägande brutto över 3 kg .... 100 kg	20: —	20: —	10: —
	ur 205	på andra kärl . 100 kg	25: —	25: —	12: 50
	301, 305	av köksväxter . . 100 kg	20: —	20: —	10: —
21.01		Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, även-		©>	fri
		som extrakter därav . 100 kg	20: — eller 5 %	fri

21.02		Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på basis av dylika extrakter eller essenser..............	10 %	fri	fri
ur 21.03		Senapspulver och beredd se-nap:		10 %
	200		20 %	5 %
ur 21.04	Såser och andra för smaksätt-ning avsedda preparat:

	009	innehållande högst 20 % fett:
			18 %	8 %	4 %

		kurrypasta............	10 %	8 %	4 %

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

297

1	2	3	4	5	6
		andra................	8 %	8 %	4 %
ur 21.05		Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och bul-jonger:


	119, 199,	Innehållande högst 20 %
	219, 299	fett....................	10 %	10 %	7 %
ur 21.06		Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver:

	300	bakpulver...............	15 %	15 %	7,5 %
ur 21.07		Beredda näringsmedel, ej hän-förliga till annat nummer:

	310	icke alkoholhaltiga bered-ningar för framställning av drycker .................	10 %	10 %	8 %
ur 22.01		Vatten, mineralvatten, kol-syrat vatten, is och snö:

	105, 200	annat än kolsyrat vatten .	fri	fri	fri
ur 22.02		Lemonader, aromatiserat mi-neralvatten, aromatiserat kol-syrat vatten och andra alko-holfria drycker, med undantag av frukt- och köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07:
	009	andra än kolsyrade drycker	fri	fri	fri
ur 22.03		Maltdrycker:
	104, 204,	med en alkoholhalt översti-
	904	gande 2,8 men icke 3,6 vikt-procent ............ 100 1	15: —	12: —	12: —
			plus belopp	plus belopp	plus belopp
			motsvarande	motsvarande	motsvarande
			inhemsk	inhemsk	inhemsk
			beskattning	beskattning	beskattning
	105, 205,	med en alkoholhalt över-
	905	stigande 3,6 viktprocent ..
		..................... 100 1	18: —	14: —	14: —
			plus belopp	plus belopp	plus belopp
			motsvarande	motsvarande	motsvarande
			inhemsk	inhemsk	inhemsk
22.04			beskattning	beskattning	beskattning
	Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbru-tits på annat sätt än genom tillsats av alkohol:


	100	på kärl rymmande högst 10 liter............... 100 1	50: —	50: —	25: —
	900	på andra kärl....... 100 1	20: —	20: —	10: —
22.05		Vin av färska druvor; druv-must, vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol:
	100	musserande........100 1 annat:	200: —	200: —	100: —
		med en alkoholhalt av högst 14 volymprocent:
	210	på kärl rymmande högst 10 liter .. . 100 1	50: —	50: —	25: —
	290	på andra kärl ... 100 1 med en alkoholhalt över-stigande 14 volympro-cent:	20: —	20: —	10: —
	310	på kärl rymmande högst 10 liter .. . 100 1	135: —	135: —	67: 50
	390	på andra kärl ... 100 1	100: —	100: —	50: —

10f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

298 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3 1	4 1	5	6
22.06		Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar eller aromatiska ämnen:
		med en alkoholhalt av högst 14 volymprocent:
	101	på kärl rymmande högst 10 liter.......... 100 1	50:--	50: —	25: —
	901	på andra kärl..... 100 1 med en alkoholhalt översti-gande 14 volymprocent:	20: —	20: —	10: —
	105	på kärl rymmande högst 10 liter..........100 1	135: —	135: —	67: 50
	905	på andra kärl..... 100 1	100: —	100: —	50: —
22.07		Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päron vin) och mjöd:
	100	musserande, andra än cider
		................... 1001	200: —	200: —	100: —
		andra:
		med en alkoholhalt av högst 14 volymprocent:
	210	på kärl rymmande högst 10 liter . . . 100 1	50: —	50: —	25: —
	290	på andra kärl ... 1001 med en alkoholhalt över-stigande 14 volympro-cent:	20: —	20: —	10: —
	310	på kärl rymmande högst 10 liter . . . 100 1	135: —	135: —	67: 50
	390	på andra kärl ... 100 1	100: —	100: —	50: —
22.08		Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkohol-halt av minst 80 volympro-cent; alkohol (etanol, etyl-alkohol), denaturerad, oavsett	12 %	fri; 12 %	6 %
22.09		Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alko-holhalt av mindre än 80

		volymprocent; brännvin, likör och andra alkoholhaltiga dryc-ker; alkoholhaltiga beredning-ar (s. k. koncentrerade ex-trakt) för framställning av drycker:
	210, 290	likör, bitter och liknande			92: 50
	drycker............ 100 1 andra drycker; odenature-rad alkohol med en alko-holhalt av mindre än 80	185: —	185: —


		volymprocent:
	101, 610,	på kärl rymmande högst			67: 50
	310, 760, 410, 860,	10 liter.......... 1001	135: —	135: —

	510				17: 50
	105, 690, 390, 780, 490, 880,	på andra kärl....... 100 l1	35: —	35: —


	590

Tullen beräknas efter en alkoholhalt av 50 volymprocent vid 15° C.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

299

1	2	3	4	5	6
	900	alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade ex-trakt) för framställning av drycker .................	10 %	10 %	5 %
22.10		Ättika....................	15 %	12 %	6 %
23.01		Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda, av kött eller andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur eller blötdjur; gre-
		var.......................	fri	fri	fri*
ur 23.04		Olj ekakor och andra återsto-der från utvinning av vegeta-biliska oljor, med undantag av bottensatser och avslem-ningsåterstoder:
	901	mandelkli...............	fri	fri	fri
23.05		Vindruv och rå vinsten.....	fri	fri	fri
ur 23.07		Fodermedel med tillsats av melass eller socker; andra beredda fodermedel:
	100, 901,	hundbröd; vitaminfoderme-
	902	del och mineralfodermedel icke innehållande torrmjölk	fri	fri	fri
24.01		Råtobak samt avfall av tobak	fri	fri	fri
24.02		Tobaksvaror och tobaksex-trakt:
		cigarrer och cigariller, vä-gande per st.:
	121	högst 1,7 g....... 10 st.	0: 33	0: 33	0: 17
	122	mer än 1,7 g men icke mer än 3 g.......10 st.	0: 64	0: 64	0: 32
	in	mer än 3 g men icke mer än 5 g........... 10 st.	1: 31	1:31	0: 66
	112	mer än 5 g.......10st. cigarretter, vägande per st.:	1: 77	1: 77	0: 89
	201	högst 0,85 g......10 st.	0: 12	0: 12	0: 06
	202	mer än 0,85 g. . . . 10 st.	0: 21	0: 21	0: 11
	300	röktobak......... 100 kg	975: —	975: —	487:50
	400—600	andra slag..............	fri	fri	fri
25.02		Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade.......	fri	fri	fri
25.06		Kvarts, annan än naturlig sand; kvartsit, även grovt tillformad genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock . .	fri	fri	fri
25.07		Lera (kaolin, bentonit o.d.), andalusit, cyanit och silli-manit, även brända, med undantag av expanderade leror, hänförliga till nr 68.07; mullit; chamotte och dinas ..	fri	fri	fri
25.08		Krita:
	100	obearbetad..............	fri	fri	fri
	200	malen eller slammad.....	5 %	5 %	2,5 %
25.09		Jordpigment, även brända, samt blandningar därav; na-turlig järnglimmer.........	fri	fri	fri
25.11		Naturligt bariumsulfat (tung-spat); naturligt bariumkarbo-nat (witherit), även bränt ...	fri	fri	fri*
25.12		Diatomacéhaltiga fossilmjöl

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		och andra liknande kisel-
		dioxidhaltiga jordarter (infu-soriejord, kiselgur, trippe, diatomit o. d.), med en vikt per dm3 av högst 1 kg, även brända ...................	fri	fri	fri
25.13		Pimsten; smärgel; naturlig korund, naturlig granat och andra naturliga slipmedel, även värmebehandlade.....	fri	fri	fri*
25.14		Skiffer, även grovt tillformad genom klyvning, huggning el-ler sågning, dock icke vidare än till rätblock............	fri	fri	fri
25.15		Marmor, kalktuff (travertin) och annan monument- eller byggnadskalksten med en vikt per dm3 av 2,5 kg eller där-över samt alabaster, även grovt tillformade genom klyv-ning, huggning eller sågning, dock icke vidare än till rät-block ....................	fri	fri	fri
25.16		Granit, porfyr, basalt, sand-sten och annan monument-
		eller byggnadssten, även grovt tillformade genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock . .	fri	fri	fri
25.17		Småsten och krossad sten (även värmebehandlade), grus, makadam ochtjärmaka-dam av sådant slag, som van-ligen användes för inbland-ning i betong eller för väg-byggen, banbyggen e. d.; flin-ta och singel, även värmebe-handlade; krosskorn och skärv
		(även värmebehandlade) samt pulver av stenarter, hänförliga till nr 25.15 eller 25.16......	fri	fri	fri*
25.18		Dolomit, även grovt tillfor-mad genom klyvning, hugg-ning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock; bränd dolomit; stampmassa av dolo-mit (t. ex. tjärdolomit)......	fri	fri	fri
25.20		Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller för-satt med mindre mängd acce-leratorer eller fördröj nings-medel, med undantag av gips, speciellt beredd för dental-bruk.....................	fri	fri	fri*
25.21		Kalksten med huvudsaklig användning för framställning av kalk eller cement eller för
		metallurgiskt ändamål......	fri	fri	fri
25.22		Kalk, osläckt eller släckt, samt hydraulisk kalk.......	fri	fri	fri
25.23		Portlandcement, aluminatce-ment, slaggcement och lik-

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

301

1	1 2	1 3	4	5	6
		nande hydraulisk cement,
		även färgad eller i form av
		klinker............ 100 kg	0:60	0: 60	0: 30
25.25		Sjöskum (även polerade styc-
		ken därav) och bärnsten;
		rekonstruerat sjöskum och
		rekonstruerad bärnsten i plat-
		tor, stänger e. d., ej bearbe-
		tade efter formningen; gagat
		(jet)......................	fri	fri	fri
25.27		Talk (naturlig steatit här-
		under inbegripen), även grovt
		tillformad genom klyvning,
		huggning eller sågning, dock
		icke vidare än till rätblock . .	fri	fri	fri
25.28		Naturlig kryolit och naturlig
		chiolit.................	fri	fri	fri
25.29		Naturliga arseniksulfider ....	fri	fri
25.30		Naturliga, råa borater och
		koncentrat därav, även brän-
		da, med undantag av borater,
		utvunna ur naturliga moder-
		lutar; naturlig borsyra, inne-
		hållande högst 85 viktprocent
		H3BO3, beräknat på torrsub-
		stansen ...................	fri	fri	fri*
25.31		Fältspat, leucit, nefelin och
		nefelinsyenit; flusspat.......	fri	fri	fri
25.52		Naturligt strontiumkarbonat
		(strontianit), även bränt; mi-
		neraliska ämnen, ej hänför-
		liga till annat nummer; skärv
		och brottstycken av keramiskt
		gods .....................	fri	fri	fri*
26.01		Malm, även anrikad; svavel-
		kis och andra naturliga järn-
		sulfider, rostade...........	fri	fri	fri*
26.02		Slagg, glödspån och annat
		avfall från järn- och stål-
		tillverkning...............	fri	fri	fri
26.03		Aska och återstoder, inne-
		hållande metaller eller metall-
		föreningar och ej hänförliga
		till nr 26.02 ...............	fri	fri	fri
26.04		Annan slagg och aska, aska
		av havstång härunder inbe-
		gripen....................	fri	fri	fri
27.01		Stenkol samt stenkolsbriket-
		ter och liknande fasta bräns-
		len, framställda av stenkol . .	fri	fri	fri
27.02		Brunkol och brunkolsbriket-
		ter.......................	fri	fri	fri
27.03		Torv, torvbriketter, torvmull
		och torvströ..............	fri	fri	fri
27.04		Koks av stenkol, brunkol eller
		torv, lågtemperaturkoks här-
		under inbegripen...........	fri	fri	fri
27.05		Retortkol.................	fri	fri	fri
27.06		Stenkols-, brunkols- och torv-
		tjära samt andra mineraltjä-
		ror, härunder inbegripet del-
		vis destillerade (toppade) tjä-

302

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

2 I 3

27.07

27.08

27.09

27.10

001

009

801, 809
100—
650,
901—
909

ror samt tjäror, erhållna
genom blandning av stenkolstjärbeck
med kreosotolja eller
andra destillationsprodukter
ur stenkolstjära (s. k. preparerad
tjära):

råtjära, även separerad

(centrifugerad)...........

andra slag........ 100 kg

Oljor och andra produkter,
erhållna genom destillation
av högtemperaturtjära från
stenkol, samt andra oljor
och produkter enligt anm. 2

till detta kapitel...........

Stenkolstjärbeck och annat
mineraltjärbeck samt koks av

sådant beck...............

Råolja, erhållen ur petroleum
eller ur bituminösa mineral ..
Oljor, erhållna ur petroleum
eller ur bituminösa mineral,
andra än råolja; produkter,
ej hänförliga till annat nummer,
innehållande minst 70
viktprocent oljor, erhållna
ur petroleum eller ur bituminösa
mineral, såsom karakteriserande
beståndsdel:

smörj fetter....... 100 kg

andra slag....... 100 kg

27.11

27.12

27.13

27.14

27.15

27.16

28.01

Petroleumgaser och andra gasformiga
kolväten____ 100 kg

Vaselin............ 100 kg

Petroleumvax (paraffin,

»slack wax», mikrovax), ozokerit,
ceresin, montanvax och
andra mineralvaxer, även färgade
.....................

Petroleumbitumen(asfalt), petroleumkoks
och andra återstoder
från petroleum eller
från oljor, erhållna ur bituminösa
mineral..............

Naturlig bitumen och naturasfalt;
bituminösa skiffrar,
asfaltsten och naturlig bitu menhaltig

sand............

Bituminösa blandningar på
basis av naturasfalt, naturlig
bitumen, petroleumbitumen,
mineraltjära eller mineraltjärbeck
(t. ex. asfaltmastix, »cutbacks»): 100

flytande produkter; fasta

produkter, direkt emulgerbara
med vatten . . 100 kg

900 andra slag..............

Halogener (fluor, klor, brom
och jod):

fri

2: —

fri

5: —
fri; 2: —

fri

2: —
fri

fri

2: —

fri

2: —
fri

5: —
fri

fri

2: —
fri

I 6

fri

1: —

fri*

fri

1: —
fri*

2: 50
fri

fri*

fri

1: —
fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

303

1	2 1	3	4	5	6
	200	klor....................	7 %	7 %	3,5% (5,5 %)
	100, 300,	fluor, brom och jod......	fri	fri	fri*
	400
28.04		Hydrogen (väte), ädelgaser
		och andra icke-metaller:
	300	oxygen (syre)............	10 %	10 %	5 %(8 %)
	800	kisel (silicium) .... 100 kg	7: —	7: —	5: —(6:—)
	100—	andra ..................	fri; 15 %	fri	fri*
	290,
	400—
	700, 900
28.05		Alkalimetaller och alkaliska
		jordartsmetaller; sällsynta
		jordartsmetaller; skandium
		och yttrium; kvicksilver ....	fri	fri	fri
28.06		Hydrogenklorid(klorväte) och
		saltsyra; klorsylfonsyra.....	5 %; 15 %	5 %	2,5 % (4 %)
28.07		Svaveldioxid..............	5 %	5 %	2,5 % (4 %)
28.08		Svavelsyra; oleum (rykande
		svavelsyra)................	5 %	5 %	2,5 % (4 %)
28.09		Salpetersyra; blandningar av
		svavelsyra och salpetersyra ..	10 %	10 %	5 % (8 %)
28.10		Fosforpentoxid; meta-, orto-
		och pyrofosforsyra:
	100	fosforpentoxid; meta- och
		pyrofosforsyra...........	5 % (15 %)	5 %	4 % (4,5 %)
	200	ortofosforsyra ........	5 %	5 %	4 %
28.11		Arseniktrioxid, arsenikpent-
		oxid och arseniksyror .......	fri	fri	fri
28.12		Bortrioxid och borsyra.....	fri; 15 %	fri	fri*
28.13		Andra oorganiska syror och
		andra oxider av icke-metaller:
	300	svaveltrioxid............	5 %	5 %	2,5 % (4 %)
	510, 590	koldioxid (kolsyra).......	12 %	12 %	6 % (9 %)
	200	perklorsyra..............	12 %	12 %	6 %(9 %)
	100	hydrogenfluorid och fluor-
		vätesyra................	15 %	fri	6 % (9 %)
	401, 409,	andra..................	15 %	fri	fri (9 %)
	900
28.14		Halogenider och oxidhalogeni-
		der av icke-metaller.........	15 %	fri; 10 %	5 % (9 %)
28.15		Sulfider av icke-metaller; s. k.
		fosfortrisulfid:
	200	koldisulfid (kolsvavla) ....	5 %	5 %	4 % (4,5 »/o)
	100, 900	andra ..................	fri; 15 %	fri	fri
28.16		Ammoniak................	12 %	12 %	10 %(11 %)
28.17		Natriumhydroxid (kaustikt
		natron, kaustik soda); kalium-
		hydroxid (kaustikt kali); na-
		trium- och kaliumperoxid:
	no	natriumhydroxid i fast
		form...................	10 %	5 %	8 % (9 %)
	120—	andra..................	5 %	5 %	4 % (4,5 o/0)
	300
28.18		Oxider, hydroxider och per-
		oxider av magnesium, stron-
		tium och barium...........	fri	fri	fri
28.19		Zinkoxid och zinkperoxid . ..	fri	fri	fri
28.20		Aluminiumoxid och alumi-
		niumhydroxid; konstgjord
		korund...................	fri	fri	fri*
28.21		Kromoxider och krom-
		hydroxider ...............	fri	fri	fri

304

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1	1 2	1 3	1 4	5	6
28.22		Manganoxider.............	fri	fri	fri
	Järnoxider och järnhydroxi-der; järnoxidhaltiga jordpig-ment med en halt av minst 70
28.23
		viktprocent bundet järn, räk-	fri	fri	fri*
28.24		Koboltoxider och kobolt-
fri	fri	fri

28.25			fri	fri	fri
28.26		Tennoxider (stannooxid och
fri	fri	fri

28.27		Blyoxider; mönja och orange-	fri	fri	fri*

28.28		Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter; andra oorganiska baser samt metalloxider, metallhydroxi-der och metallperoxider:
	300	hydrazin och oorganiska	15 %	10 %	5 %
	no—	andra..................
	200,
	901—		fri; 15 %	fri	fri
	909
28.29		Fluorider; fluorosilikater, flu-oroborater och andra fluor-komplexa salter:
	200		fri	fri	fri
	100, 301,	andra ..................	15 %	fri	5 %
	309
28.30		Klorider och oxidklorider:
	200	kalciumklorid...........	3 %	fri	fri
	100, 300—	andra ..................	fri	fri	fri
	900
28.31		Kloriter och liypokloriter:
	300	kalciumhypoklorit och klor-kalk....................	fri	fri	fri*
	100, 200,	andra..................	15 %	10 %	5 %(9 %)
	900
28.32		Klorater och perklorater:
	no, 120,	klorater .................	fri	fri	fri
	190
	200	perklorater ..............	15 %	12 %	6 % (9 %)
28.33		Bromider och oxidbromider;
		bromater och perbromater; hypobromiter..............	fri; 15 %	fri	fri
28.34		Jodider och oxidjodider; joda-ter och perjodater..........	fri; 15 %	fri	fri
28.35		Sulfider; polysulfider.......	fri; 15 %	fri	fri
28.36		Ditioniter (hydrosulfiter), även stabiliserade med orga-niska ämnen, sulfoxylater här-under inbegripna:
	100	natriumformaldehyd-sulfoxylat...............	5 %	5 %	2,5 % (4 %)
	900	andra..................	fri	fri	fri
28.37		Sulfiter och tiosulfater......	fri	fri	fri
28.38		Sulfater, alunarter härunder inbegripna; peroxisulfater (persulfater):
	400	aluminiumsulfat.........	5 %	5 %	4 % (4,5 %)

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

305

1	1 2	1 3	4	5	6
	550	järn (II) sulfat (ferrosulfat)	5 %	5 %	2,5 % (4 %)
	650	koppar (II) sullat (koppar-vitriol).................	8 %	5 %
2,5 % (4 %)
	700	kaliumaluminiumsulfat (ka-
		lialun)..................	5 %	5 %	2,5 % (4 %)
	110-350, 450, 500, 610, 750, 900	andra..................	fri	fri	fri
28.39		Nitriter och nitrater:
	100, ur 900	nitriter.................	15 %	fri	5 % (9 %)
	200, 300, ur 900	andra ..................	fri	fri	fri
28.40		Fosfiter, hypofosfiter och fos-fater:
	100—	ammoniumfosfater, natri-
	300, 409	umfosfater, kaliumfosfater och kalciumfosfater med
		undantag av kalciumhydro-gen(orto)fosfat ..........	5 %; 15 %	5 %	4 % (4,5 %)
	401, 900	andra..................	fri; 15 %	fri	fri*
28.41		Arseniter och arsenater.....	fri	fri	fri*
28.42		Karbonater och peroxikar-bonater (perkarbonater); icke kemiskt definierat ammoni-
		umkarbonat, innehållande ammoniumkarbamat:
	100	ammoniumkarbonater, även innehållande ammonium-karbamat ...............	15 %	10 %	5 % (9 %)
	210—	andra..................	fri	fri	fri*
	900
28.43		Cyanider, enkla eller kom-plexa ....................	fri; 15 %	fri	fri
28.44		Fulminater, cyanater och tio-cyanater..................	fri; 15 %	fri	fri
28.45		Silikater; icke kemiskt defi-nierade natrium- och kalium-silikater(t. ex. vattenglas):
	100—	natrium- och kaliumsilika-
	220	ter, även icke kemiskt defi-nierade .................	5 %	5 %	3 % (4 %)
	900	andra..................	15 %	fri	3 % (4 %)
28.46		Borater och perborater:
	200	natriumperborat (borax) . .	5 %	5 %	4 % (4,5 %)
	100, 900	andra..................	fri	fri	fri*
28.47		Salter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanganater och stannater).............	fri; 15 %	fri	fri*
28.48		Andra salter, peroxisalter här-under inbegripna, av oorga-niska syror, med undantag av azider ....................	15 %	fri	fri (9 %)
28.49		Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller; salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av ädla metaller, proteinater, tannater och liknande för-eningar härunder inbegripna,

306

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1 1	2	3 1	4	5 1	6
		även om de icke är kemiskt definierade:
	100	silvernitrat.............	3 %	3 %	1,5 %
	900	andra ..................	fri; 15 %	fri	fri
28.50		Klyvbara kemiska grundäm-nen och isotoper; andra radio-aktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper; oor-ganiska och organiska för-eningar av ifrågavarande grundämnen eller isotoper, även om de icke är kemiskt definierade; legeringar, dis-persioner och kermeter, inne-hållande dessa grundämnen eller isotoper eller föreningar	15 %	fri	fri (9 %)
28.51		Isotoper, ej hänförliga till nr 28.50, samt oorganiska och organiska föreningar därav, även om de icke är kemiskt	fri

15 %	5 % (9 %)
28.52		Oorganiska och organiska för-eningar av torium, av uran, utarmat på U 235, av säll-synta jordartsmetaller eller av skandium eller yttrium samt blandningar av dessa	fri




15 %	fri (9 %)

28.53		Flytande luft (även med ädel-gaserna avlägsnade); kompri-merad luft................	fri	fri	fri
28.54		Hydrogenperoxid (väteper-oxid), hydrogenperoxid i fast form härunder inbegripen . . .	10 %	10 %	7 % (9 %)
28.55		Fosfider..................	15 %	fri	fri (9 %)
28.56	200	Karbider (t. ex. kiselkarbid, borkarbid och metallkarbi-der): kalciumkarbid...........	10 %	5 %	5 % (8 %)
	100, 901—	andra ..................	fri	fri	fri*
	909
28.57		Hydrider, nitrider, azider, si-licider och borider..........	15 %	fri	5 %
28.58		Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destille-rat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad; amalgamer, and-ra än av ädla metaller......	fri	fri	fri
29.01	510, 520, 530, 570	Kolväten: bensen (bensol), toluen (to-luol), xylen (xylol) och cyklohexan..............	fri	fri	fri
				(ej bindning)
	130, 550,	nonen och dodecen; cymen
	580, 590,	(cymol), naftalen (naftalin),
	610	tetrahydronaftalen (tetra-lin) och dekahydronaftalen (dekalin), antracen och fe-
		nantren.................	fri	fri	fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

307

1	2 1	3 1	4 !	5 1	6
	110, 120,	andra..................	fri; 12 %;	fri; 12 %	9 % (11 %)
	190, 540, 560, 690		15 %
ur 29.02		Halogenderivat av kolväten:
	140, 160	trikloretylen och tetraklor-etylen (perkloretylen).....	15 %	12 %	9 % (12 %)
	110,130,	andra, med undantag av
	150, 190—	mättade klorfluorkolväten	12 %; 15 %	12 %	9 %(11 %)
	590
29.03		Sulfo-, nitro- och nitrosoderi-vat av kolväten ...........	15 %	12 %	9 % (12 %)
29.04		Acykliska alkoholer samt ha-logen-, sulfo-, nitro- och nitro-soderivat därav:
	201, 410	propanol (propylalkohol) och pentanol(amylalkohol), avsedda att användas ute-slutande för tillverkning av natrium- eller kaliumxan-togenat.................	15 %	fri	fri (9 %)
	100, 209,	andra...................	12 %; 15 %	10 %;12 %	9 %(11 %)
	300, 490—
	900
ur 29.05		Cykliska alkoholer samt halo-gen-, sulfo-, nitro- och nitro-soderivat därav:
	no	cyklohexanol, metylcyklo-hexanol och dimetylcyklo-
			fri	fri	fri
			(ej bindning)
	190, 500	andra, med undantag av	12 %	12 %	9 %(11 %)
29.06		Fenoler och fenolalkoholer:
	200—	kresol, xylenol, butylfenol,
	400,	amylfenol, naftol, resorcinol
	600—	(resorcin), hydrokinon och
	800	pyrogallol (pyrogallussyra) samt salter därav........	fri	fri	fri
	100, 500,	andra..................	12 %;15 %	fri; 12 %	9 %(11 %)
	900
29.07		Halogen-,sulfo- nitro- och ni-trosoderivat av fenoler eller
		fenolalkoholer.............	12 %	12 %	9 %(11 %)
29.08		Etrar, eteralkoholer, eterfe-noler, eteralkoholfenoler, alko-holperoxider och eterperoxi-der samt halogen-, sulfo-, ni-tro- och nitrosoderivat därav	12 %; 15 %	12 %	9 %(H %)
29.09		Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat där-
			12 %; 15 %	12 %	9 %(11 %)
29.10		Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acetal-funktion jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunk-tion samt halogen-, sulfo-,

	1

308

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	1 2	3	4	5	6
		nitro- och nitrosoderivat där-
		av.......................	15 %	12%	9 %
29.11		Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler och andra föreningar med al-dehydfunktion jämte annan enkel eller sammansatt oxy-genfunktion:
	100—	formaldehyd, trioximety-
	500	len, paraformaldehyd, acet-aldehyd, paraldehyd, bu-tyraldehyd, acrylaldehyd, krotonaldehyd, aldol, vanil-lin och etylvanillin.......	12 %; 15 %	12 %	9 %(11 %)
	900	andra..................	12 %;15 %	12 %	9 %
29.12		Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av föreningar, hänförliga till nr 29.11......	12 %

15 %	9 % (12 %)
29.13		Ketoner, ketonalkoholer, ke-tonfenoler, ketonaldehyder, kinoner, kinonalkoholer, ki-nonfenoler, kinonaldeliyder samt andra föreningar med ke-ton- eller kinonfunktion jäm-te annan enkel eller samman-
		satt oxygenfunktion ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:
	100, 200	aceton och metyletylketon .	14 %	12 %	9 % (12 %)
	300	cyklohexanon och metyl-cyklohexanon...........	fri; 15 %	fri	fri
					fei bindning)
	400	kamfer.................	fri	fri	fri
	900	andra..................	12 %; 15 %	12 %	9 %
29.14		Enbasiska syror och deras an-hydrider, halogenider, peroxi-der och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:



	210, 410,	blyacetat, bensoesyra, na-
	421, 429	triumbensoat och andra bensoater ...............	fri	fri	fri
					(ej bindning)
	no— 190, 291— 390, 430—	andra..................	fri; 12 %, 13 %; 15 %	fri; 12 %	9 %(11 %)

	909
29.15		Flerbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, per-oxider och peroxisyror även-som halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:
	110, 120	oxalsyra och bärnstenssyra samt salter därav:	fri	fri	fri*
	130—	andra ..................	12 %;13 %	12 %	9 % (11 %)
	900
29.16		Alkoholsyror, aldehydsyror, ketonsyror, fenolsyror och andra föreningar med syra-funktion jämte annan enkel

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

309

1	2	3	4	5	6
		eller sammansatt oxygenfunk-tion samt dessa föreningars anhydrider, halogenider, per-oxider och peroxisyror, även-som halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:
	110, 120,	mjölksyra, vinsyra, salicyl-
	130, 150,	syra, gallussyra och acetyl-
	160, 170	sallcylsyra samt salter där-av; salter av citronsyra ...	fri	fri	fri
	140	citronsyra...............	fri	fri	9 %(11 %)
	290	andra syror och salter där-
	300	av.....................	12 %	12 %	9 %(11 %)
	estrar ..................	12 %	12 %	9 % (11 %)
	900	andra..................	12 %	12 %	9 %
29.17		Estrar av svavelsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat där-


29.18		av........................	15 %	12 %	9 % (12 %)
	Estrar av salpetersyrlighet eller salpetersyra samt halo-gen-, sulfo-, nitro- och nitro-


29.19		soderivat därav............ Estrar av fosforsyra och de-ras salter, s. k. laktofosfater härunder inbegripna, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav:	12 %; 15 %	12 %	9 %(11 %)



	001	estrar med fenoler........	13 %; 15 %	12 %	9 %(11 %)
29.20	009	andra..................	15 %	12 %	9 %
	Estrar av kolsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat där-


29.21		av........................	15 %	12 %	9 % (12 %)
	Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderi-vat därav.................	15 %	12 %


29.22	9 % (12 %)
	Föreningar med aminofunk-tion:

	200	anilin, nitranilin, naftyla-min, fenylendiamin, toly-lendiamin, toluidin och xylidin samt salter därav ..	15 %	fri	fri (9 o/o)
	no— 190, 900	andra ..................	15 %; 12 %	12 %	9 %(11 %)
29.23		Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunk-tion:
	200, 300	p- (N-metylamino) fenolsulfat (metol); dimetylaminoättiksy-ra och alkalisalter därav ....	fri; 5 %	fri	fri
29.24	100, 900	andra ..................	12 %; 15 o/0	12 %	9 %(11 %)
	Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider; le-citiner och andra fosfoamino-lipider....................	15 %

	12 %	9 %
29.25		Föreningar med amidofunk-tion:

310

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

	2	3	4	5 !	6
	100	karbamid (urinämne).....	15 %	12 %	9 % (12 %)
	900	andra..................	12 %	12 %	9 %(11 %)
29.26		Föreningar med imido- eller iminofunktion:
	100	sackarin och alkalisalter därav..................	fri	fri	fri
	200	hexametylentetramin.....	15 %	12 %	9 % (12 %)
	300, 900	andra..................	12 %	12 %	9 %(11 %)
29.27		Föreningar med nitrilfunk-tion......................	15 %	12 %	9 %
29.28		Diazo-, azo- och azoxiför-eningar ...................	12 %	12 %	9 %(11 %)
29.29		Organiska derivat av hydra-zin eller hydroxylamin......	12 %; 15 %	12 %	9 %
29.30		Föreningar med annan nitro-genfunktion:
	100	cyklohexylsulfaminsyra och dess salter...............	15 %	fri	fri (9 %)
	901,909	andra..................	15 %	12 %	9 % (12 %)
29.31		Svavelorganiska föreningar:
	100	natrium- och kaliumxanto-genater.......... 100 kg	2: 50	fri	fri (1: 50)
	200	tiokarbanilid (difenyltiokar-bamid).................	15 %	fri	fri (9 %)
	900	andra..................	15 %	12 %	9 %
29.32		Arsenikorganiska föreningar .	fri	fri	fri
29.33		Kvicksilverorganiska för-eningar ...................	15 %	12 %	9 % (12 %)
29.34		Andra metallorganiska och icke-metallorganiska förening-
			15 %	12 %	9 %
29.35		Heterocykliska föreningar; nukleinsyror:

	110, 190	innehållande enbart oxygen eller enbart svavel som
		heteroatom.............. andra:	15 %	12 %	9 %
	910	pyridin...............	fri	fri	fri
	991	pyridinhomologer......	15 %	12 %	9 %
	920, 999	andra ................	12 %;15 %	12 %	9 %(11 %)
29.36		Sulfonamider..............	15 %	12 %	9 % (12 %)
29.37		Sultoner och sultamer......	15 %	12 %	9 % (12 %)
29.38		Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade (naturliga koncentrat härun-der inbegripna), derivat där-av med huvudsaklig använd-ning som vitaminer samt blandningar av dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lösningsmedlets art ..	fri	fri	fri*
29.39		Hormoner, även syntetiskt reproducerade, samt derivat därav med huvudsaklig an-vändning som hormoner ....	fri	fri	fri
29.40		Enzymer........... 100 kg	12: — eller 5 %;	fri	fri
			15 %
29.41		Glykosider, även syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar, estrar och andra derivat
		därav....................	fri	fri	fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

311

1	2	3	4	5 1	6
29.42		Växtalkaloider, även synte-tiskt reproducerade, samt sal-ter, etrar, estrar och andra derivat därav..............	fri	fri	fri*
29.43		Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och laktos; sockeretrar, soc-kerestrar och deras salter, andra än produkter, hänför-liga till nr 29.39, 29.41 eller 29.42 .....................	12 %	12 %	9 %(11 %)
29.44		Antibiotika:
	100	Penicillin samt salter och andra derivat därav
		1 milj. I. E.	0: 30	0: 30	fri
	900	andra..................	fri	fri	fri
29.45		Andra organiska föreningar. .	15 %	12 %	9 % (12 %)
30.01		Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, tor-kade även pulveriserade; ex-trakt av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; and-ra animaliska ämnen och ma-terial, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, ej hänförliga till annat nummer	fri	fri	fri
30.02		Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkulturer (härunder inbegripet jäsnings-framkallande mikrobkulturer med undantag av jäst) samt liknande produkter.........	fri; 7,5 %;	fri	fri
			10 %
30.03		Medikamenter för människor eller djur:
	301	innehållande penicillin eller salter eller andra derivat
		av penicillin
		1 milj. I. E.	0: 30	0: 30	fri
	100, 200,	andra..................	fri	fri	fri
	309—
	900
30.04		Vadd, bindor och liknande ar-tiklar (färdiga förband, häft-plåster, kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna med farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpack-ningar för detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt bruk, med undantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta kapitel:			9 %
	901	vadd samt varor av vadd .	10 %	10 %
	100, 903,		13 %; 15 %; 16 %	13 %	12 %
	909
30.05		Andra farmaceutiska produk-ter och artiklar:

312

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
	200, 300	tandcement och andra tand-
		fyllningsmedel; etuier och lådor med första förband . .	12 %	12 %	6 %
	100, 900	andra ..................	fri	fri	fri
31.01		Guano och andra naturliga aminaliska eller vegetabiliska gödselmedel, även blandade med varandra men icke ke-
		miskt behandlade..........	fri	fri	fri
31.02		Kvävegödselmedel, mineralis-ka eller kemiska:
	210—	ammoniumnitrat; ammo-
	300, 700,	niumsulfatnitrat; karbamid
	801	(urinämne) och blandningar med karbamid, ävensom fly-tande gödselmedel enligt anm. 1 D till detta kapitel; blandningar med ammoni-umnitrat, innehållande mer än 15 viktprocent ammoni-umnitrogen, beräknat på torrsubstansen ..........	12 %	12 %	6 % (9, 5 %)
	400, 802	ammoniumsulfat; andra produkter, innehållande mer än 1,8 viktprocent am-moniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen . 100 kg	3: —	3: —	1: 50 (2: 40)
	110, 190, 500, 600,	andra..................	fri	fri	fri
	900
31.03		Fosforgödselmedel, mineralis-ka eller kemiska...........	fri	fri	fri*
31.04		Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska..............	fri	fri	fri
31.05		Andra gödselmedel; produk-ter, hänförliga till detta ka-pitel, i form av tabletter, pa-stiller e. d. eller i förpackning-ar, vägande per styck högst 10 kg brutto:
	100	produkter, hänförliga till detta kapitel, i form av tabletter, pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande per styck högst 10 kg brutto andra slag:	10 %	10 %	5 % (8 %)
	200, 300	nitrogenhaltiga gödsel-medel ................	10 %	10 %	5 % (8 %)
	900	andra................	fri	fri	fri
32.01		Vegetabiliska garvämnesex-trakter....................	fri	fri	fri*
32.02		Garvsyror (tannin), vatten-extraherat galläppletannin härunder inbegripet, samt salter, etrar, estrar och andra derivat därav..............	fri	fri	fri
32.03		Syntetiska garvämnen, även blandade med naturliga garv-ämnen; konstgjorda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mikro-biella preparat):

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

313

1	2	3	4	5	6
	100	syntetiska garvämnen med en askhalt av högst 20 viktprocent, beräknat på torrsubstansen...........	6 %	6 %	3 % (5 %)
	900	andra..................	fri	fri	fri
ur 32.04		Vegetabiliska färgämnen (här-under inbegripet färgträex-trakter och andra vegetabili-ska färgämnesextrakter med undantag av indigo) och ani-maliska färgämnen:
	900	andra än smör- och ost-färger, beredda med olja . .	fri	fri	fri
32.05		Syntetiska organiska färgäm-nen, organiska pigment här-under inbegripna; syntetiska organiska produkter, utgö-rande s. k. luminoforer; på textilfibrer fixerbara s. k. op-tiska blekmedel; naturlig indi-
		go.......................	fri	fri	fri
32.06		Substratpigment...........	fri	fri	fri
32.07		Andra färgämnen; oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer...............	fri	fri	fri
32.08		Beredda porslins-, glas- och emaljfärger, beredda opak-medel, icke frittad glasyr-och emalj massa, flytande glansmetallpreparat och lys-terfärger samt liknande be-redningar för keramik-, glas-och emaljeringsindustrier; en-gober; fritta och annat glas i form av pulver, korn eller flingor....................	fri	fri	fri
32.09		Lacker, klara eller pigmente-rade; kallvattenfärger (även för färgning av läder); andra målningsfärger; pigment, riv-na i linolja, lacknafta, ter-pentinolja eller liknande vid tillverkning av målningsfär-ger använda produkter; brons-och färgfolier; lösliga färg-ämnen i sådan form eller för-packning, som tillhandahålles
		i detaljhandeln:
	no—	lacker; lösningar enligt
	400	anm. 4 till detta kapitel . .	12 %; 15 %	12 %	9 %(11 %)
	605, 701	emulsionsfärger, bronspasta och till lacker ej hänförliga bronsfärger.............	9 %	9 %	6 % (8 %)
	500, 601,	andra ..................	6 %	6 %	4 % (5 %)
	709—
	950
32.10		Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, bryt-ningsfärger och liknande fär-ger i form av tabletter eller i tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller för-

314

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		packning, härunder inbegripet dylika färger i lådor eller skrin, med eller utan penslar, palet-ter, skålar och andra tillbehör	12 %	9 %	6 %
32.11		Beredda sickativ...........	6 %	6 %	4 %(5 %)
32.12		Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings- eller tätnings-medel; ympvax............

6 %	6 %	4 % (5 %)
32.13		Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:
	in—	tryckfärger och duplice-
	190, 901	ringsfärger..............	8 %; 10 %	8 %	6 % (7 %)
	200, 909		5 %	5 %	4 %
33.01	Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även terpenfria; resinoider ..


		................... 100 kg	fri; 10 %, dock högst 1 000: —	fri	fri
33.02		Terpenhaltiga biprodukter ur flyktiga vegetabiliska oljor . .
		................... 100 kg	10 %, dock högst 1 000:—	fri	fri
33.03		Koncentrat av flyktiga vege-tabiliska oljor (erhållna ge-nom s. k. enfleurage eller maceration) i fett, icke flyktig olja, vax eller liknande ämne
		................... 100 kg	10 %, dock högst 1 000: —	fri	fri
33.04		Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller syntetiska) samt blandningar (alkohollösningar härunder in-begripna) på basis av ett eller flera av dessa ämnen, ut-
		görande råvaror för parfym-industrin, livsmedelsindustrin
		eller andra industrier. 100 kg	10 %, dock högst 1 000: — men minst	fri	5 %

			400: —
33.05		Vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska olj or samt vattenlösningar av dyli-ka oljor, även för medicinskt bruk.....................	fri	fri	fri
33.06		Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat:
	700	rakkräm................	12 %	12 %	6 %
	110—690,	andra ..................	12 %; 15 %;	12 %	6 % (9,5 %)
	901—909		20 %
34.01		Tvål och såpa, även medicin-ska:
	700	toalettvål i formade hand-stycken ......... 100 kg	50: —	50: —	25: — (40: —)
	800	raktvål.......... 100 kg	50: —	50: —	25 :—
			eller 15 %		(40: —)

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

315

1	2	3	4	5	6
	100— 600, 900	andra ..................	10 %	10 %	10 %
34.02		Organiska ytaktiva ämnen: ytaktiva preparat samt tvätt-och rengöringsmedel, även in-nehållande tvål eller såpa ..	10 %;12 %	10 %	9 %
34.03		Beredda smörjmedel samt pre-parat av sådana slag, som an-vändes för olje- eller fett-behandling av textilvaror, läder eller andra material, dock med undantag av pro-dukter, innehållande minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral:
	001	smörjfetter....... 100 kg	2: —	2: —	1: —
	009	andra...........100 kg	fri; 2: —	fri	fri
34.04		Konstgjorda vaxer, även vat-tenlösliga eller direkt emul-gerbara med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsme-del:
	001	vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emulgerbara vaxer.......	12 %	12 %	9 %
	009	andra..................	fri	fri	fri
34.05		Puts- och polermedel för sko-don, möbler, golv och metall-föremål, skurpulver samt lik-nande preparat, med undan-tag av beredda vaxer, hän-förliga till nr 34.04 .........	8 %; 10 %	8 %	4 %
34.06		Stearin-, paraffin- och vax-ljus samt liknande varor ....	8 %	8 %	4 % (6,5 %)
34.07		Modelleringsmassor, även in-kommande i satser eller ut-
		görande leksaker; s. k. den-talvax samt avtrycksmassor för dentalbruk, i form av plattor (även hästskoforma-de), stavar e. d............	fri; 12 %	fri	fri
35.01		Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:
	100	kasein..................	fri	fri	fri
	500, 700	andra........... 100 kg	20: —;	20: —	10: —
		20: — eller 10 %		(16: -)

ur 35.02		Albuminer, albuminater och andra albuminderivat:
	200—	andra än äggalbumin.....	fri	fri	fri
	500
35.03		Gelatin (härunder inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade) och gelatinderivat; lim från ben, hudar, senor e. d. samt fisklim; husbloss .... 100 kg	20:—;	20: —	10: —
			100: — eller 15 %; 20: — eller 10 %		(16:-)

316

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
35.04		Andra proteiner, peptoner härunder inbegripna, samt derivat därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt	fri	fri	fri
35.06		Lim och klister-, beredda, ej hänförliga till annat nummer; produkter, alla slag, läm-pade för användning såsom lim eller klister och inkom-mande för sådan användning i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck högst 1 kg netto:
	500, 900	i detaljhandelsförpackning-ar, vägande per styck högst 1 kg netto ..............	12 %; 14 %	12 %	10 %(11 %)
	990	andraslag....... 100 kg	20: —	20: —	10: —
			eller 10 %		(16:—)
36.01		Krut:
	100	svartkrut...............	5 %	5 %	2,5 % (4 %)
	900	annat..................	12 %	12 %	6 % (9,5 %)
36.02		Beredda sprängämnen......	12 %	12 %	6 % (9,5 %)
36.03		Stubin, detonerande stubin härunder inbegripen:
	100	svartkrutsstubin.........	5 %	5 %	2,5 % (4 %)
	900	annan ..................	12 %	12 %	6 % (9,5 %)
36.04		Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel................	fri	fri	fri
36.05		Pyrotekniska artiklar (fyrver-keripjäser, knalldosor, liv-räddningsraketer och liknande artiklar):
	100	pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livrädd-ningsändamål...........	17 %	fri	7,5 %
	900	andra..................	17 %	15 %	7,5 %
36.06		Tändstickor, med undantag av bengaliska tändstickor . . .
		................... 100 kg	5: —	5: —	2: 50 (4:—)
36.07		Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar, även tillformade...........	fri	fri	fri
36.08		Andra brännbara produkter .	fri	fri	fri
37.01		Fotografiska plåtar och foto-grafisk bladfilm, ljuskänsliga, icke exponerade, av annat material än papper, papp eller vävnad ...................	fri; 5 %	fri	fri*
37.03		Papper, papp och väv, ljus-känsliga, även exponerade men icke framkallade:
	190, 201	innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne .... andra slag:	fri	fri	fri*
	no	papper och papp.......	8 %	8 %	4 %
	209	väv..................	10 %	10 %	5 %
37.04		Plåtar och film, exponerade men icke framkallade, nega-tiva eller positiva..........	fri; 5 %	fri*

fri
37.05		Plåtar samt film, även per-

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

317

1 1	2	3 1	4	5	6
		forerad (annan än kinofilm), exponerade och framkallade, negativa eller positiva......	fri	fri	fri*
37.06		Kinofilm med enbart ljud-spår, exponerad och fram-kallad, negativ eller positiv ..
		................... 100 kg	1 000:—	fri	fri
37.07		Annan kinofilm, med eller utan ljudspår, exponerad och framkallad, negativ eller posi-tiv:
	100	negativ film, ävensom posi-tiv film, avsedd att använ-
		das uteslutande för kopie-ring ............. 100 kg	1 000:—	fri	fri
	900	annan positiv film . 100 kg	1 000:—	800: —	400: —
37.08		Kemiska produkter för foto-bruk, blixtljuspreparat här-under inbegripna:
	100	ljuskänslig kollodiumemul-
		sion....................	10 %	10 %	5 % (8 %)
	900	andra..................	5 %	fri	fri
38.02		Djurkol (t. ex. benkol, elfen-benssvart, blodkol), även an-vänt .....................	fri	fri	fri
38.03		Aktiverat kol (avfärgande, depolariserande eller adsor-berande); aktiverad infusorie-jord, aktiverad lera, aktiverad bauxit och andra aktiverade naturliga mineraliska ämnen	fri	fri	fri*
38.04		Gasvatten och använd gasre-ningsmassa................	fri	fri	fri
38.05		Tallolja (tallsyra) och lågraf-finerad tallfettsyra.........	fri	fri	fri
38.06		Sulfitlut, indunstad........	fri	fri	fri
38.07		Terpentinolj a och andra lös-ningsmedel av terpener, er-hållna genom destillation eller på annat sätt ur barrträ (t. ex. balsam-, kolugns- och sulfat-terpentin); rå dipenten; rå cy-men (rå cymol); »pine oil» . .	5 %	fri	fri
38.08		Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än hartsestrar, hänförliga till nr 39.05; s. k. hartssprit och hartsoljor ................	fri; 5 %	fri	fri*
38.09		Trätjära; trätjäroljor, med undantag av till nr 38.18 hän-förliga lösnings- och späd-ningsmedel; trätjärkreosot; rå metanol (rå metylalkohol); acetonolja:
	400	acetonolja...............	14 %	fri	fri
	100—		fri	fri	fri*
	300
38.10		Vegetabiliskt beck, alla slag; bryggeriharts och liknande produkter på basis av kolo-fonium eller vegetabiliskt beck; kärnbindemedel på ba-

318

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		sis av naturliga, hartsartade produkter.................	fri	fri	fri
38.11		Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämp-ningsmedel, groningsförhind-rande medel, råttgift och lik-nande produkter, föreliggande i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detalj-handeln, eller såsom preparat eller såsom utformade artiklar (t. ex. band, vekar och ljus, preparerade med svavel, samt flugfångare)...............	10 %	10 %	9 %
ur 38.12		Beredda glatt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som användes inom textil-, pap-pers- eller läderindustrin eller inom närstående industrier:
		innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter:
	101	i detaljhandelsförpack-ningar vägande per styck högst 1 kg netto.......	10 %	10 %	9 %
	900	andra..................	10 %	10 %	9 %
38.13		Betmedel för metaller; fluss-medel och andra preparat, ut-görande hjälpmedel vid löd-ning eller svetsning; löd- och svetsmedel, bestående av me-tall och andra ämnen, i form av pulver eller pastor; prepa-rat för beläggning eller fyll-ning av svetstråd eller svets-elektroder .................	5 %	5 %	2,5 %
38.14		Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korro-sion eller hartsbildning, vis-kositetshöjande preparat och andra liknande beredda till-satsmedel för mineraloljor ...	fri	fri	fri
38.16		Beredda närsubstrat för od-ling av mikrober...........	fri	fri	fri
38.17		Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brandsläckningsbomber.....	5 %	5 %	3 %
38.18		Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d., utgörande blandningar...............	12 %	12 %	9 %(11 %)
ur 38.19		Produkter, preparat och åter-stoder från kemiska eller när-
		stående industrier, blandning-ar av naturprodukter härun-der inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:
	200, 991	naften- och naftensulfosyror samt till nr 34.02 ej hän-förliga alkalisalter av des-sa syror; kolväteblandning-ar, huvudsakligen beståen-de av nonen eller dodecen .	fri	fri	fri
	400	icke sintrade blandningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

319

1	2	3	4	5	6
		innehållande metallkarbi-
		der för framställning av hårdmetall..............	fri	fri	fri
	510—	murbruk, även hydrauliskt
	590	eller eldfast.............	fri	fri	fri
	600, 930,	gasreningsmassa, ej hänför-
	993	lig till nr 38.04; elektrod-massa och andra bland-
		ningar av kol, koks och beck, härunder inbegripet förkoksad dylik massa; block, plattor, stänger o. d. av kol..................	fri	fri	fri
	700	återstoder från kemiska el-ler närstående industrier ..	fri	fri	fri
	101, 800,	andra, med undantag av
	920, 940,	kärnbindemedel,innehållan-
	999	de stärkelse eller stärkelse-
		produkter, i detaljhandels-förpackningar vägande per styck högst 1 kg netto samt beredda antioxidanter för gummiindustrin..........	12 %;15 %	12 %;	9 %(11 %)
				samma tull som den be-ståndsdel, vars tullsats
				medför
				högsta tullen (varu-
				nr 800)
39.01		Kondensations-, polykonden-sations- och polyadditions-produkter, även modifierade eller polymeriserade, linjära produkter härunder inbegrip-na (t. ex. fenoplaster, amino-plaster, alkyder, polyallylest-rar och andra omättade poly-estrar, silikoner):
	101—	obearbetade.............	10 %; 15 %	10 %	9 %(10 %)
	600 811—		13 %;15 %	13 %; 15 %	H % (13 %)
	990
39.02		Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder in-begripna (t. ex. polyeten, poly-tetrahalogeneten, polyisobu-ten, polystyren, polyvinylklo-rid, polyvinylacetat, polyvi-nylkloridacetat och andra po-lyvinylderivat, polyakrylsyra-och polymetakrylsyraderivat, kumaronindenhartser):
	101—600	obearbetade .............	10 %; 15 %	10 %	9 % (10 %)
	700—909	andra ..................	13 %; 15 %	13 %; 15 %	H % (13 %)
39.03		Cellulosaregenerat; cellulosa-nitrat, cellulosaacetat och an-
		dra cellulosaestrar, cellulosa-etrar och andra kemiska cel-
		lulosaderivat, även mjukgjor-da (t. ex. kollodium, cellulo-id); vulkanfiber:

320

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		obearbetade:
	201, 301	cellulosaacetat, cellulosa-
		propionat och cellulosa-butyrat utan tillsats av andra ämnen..........	fri	fri	fri
					(ei bindning)
	no— 190, 205,	andra................	lo %; 15 %	10 %	9 % (10 %)
	305—
	590	andra:
	601, 605	av cellulosanitrat......	fri	fri	fri
					(ei bindning)
	900	av vulkantiber........ av andra plaster:	5 %; 6 %	5 %	2,5 % (4 %)
	640—	plattor, duk, tolier och
	659	band med en tjocklek av 1,5 mm eller där-över ................	13 %; fri	fri	fri
					(ei bindning)
		plattor, duk, folier och band med en tjocklek av mindre än 1,5 mm:
	760	laminerade........	13 %	13 %	11 % (12 %)
	770	avsedda att använ-das uteslutande för
		tillverkning av ljus-känslig film........	15 %	fri	fri
	775—	andra ............	15 %	15 %	11 % (13 %)
	789 801—	enfibertråd, slangar,
	803	rör, stavar och stänger	15 %	15 %	11 % (13 %)
39.04		Härdade proteiner (t. ex. här-dat kasein, härdat gelatin):
	501	konsttarmar.............	15 %	15 %	7 % (12 %)
	100	avfall och skrot..........	fri	fri	fri
	509	andra slag..............	fri	fri	fri
					(ej bindning)
39.05		Naturhartser, modifierade ge-nom s. k. utsmältning; konst-hartser, erhållna genom för-estring av naturhartser eller hartssyror (hartsestrar); ke-miska derivat av naturgummi (t. ex. klorkautschuk, hydro-klorkautschuk, oxikautschuk, cy klokautschuk):
	100—	obearbetade.............	10 %;15 %	10 %	5 % (8 %)
	409 801— 809	andra..................	13 %; 15 %	13 %;15 %	7 % (10,5 %)
ur 39.06		Andra högmolekylära polyme-rer, konsthartser och plaster; alginsyra samt salter och est-rar därav; linoxyn:
		obearbetade:
	100	alginsyra samt salter och estrar därav; växtslem, företrät, förestrat eller på annat sätt modifierat	fri	fri	fri
	401, 409	andra, med undantag av stärkelse, företräd, för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

321

1 I 2 | 3j_4|_5)6

		estrad eller på annat sätt modifierad............	10 %; 15 %	10 %	5 % (8 %)

	501, 509	andra................	13 %; 15 %	13 %; 15 %	7 % (10,5%)
39.07	Varor av material, hänförliga till nr 39.01—39.06:


	221	stenciler.................	15 %	8 %	7 % (12 %)

	110, 210,	andra...................	15 %	15 %	11 % (13 %)

220, 230—
	900
40.02		Syntetisk latex (gummi-mjölk); förvulkad syntetisk latex; syntetiskt gummi; fak-tis, framställd av oljor......	fri	fri	fri*
40.03		Gummiregenerat...........	fri	fri	fri
40.04		Avklipp och annat avfall av annat gummi än hårdgummi; skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart ute-slutande för återvinning av gummi; mjöl, framställt av avfall eller skrot av annat gummi än hårdgummi......	fri	fri	fri
40.05		Plattor, duk och band av ovul-kat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi, med un-dantag av rökt arkgummi och kräppgummi, hänförligt till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat naturligt eller synte-tiskt gummi, färdigblandat för vulkning; s. k. master-batch, bestående av ovulkat naturligt eller syntetiskt gum-mi, som före eller efter koa-guleringen försatts med kim-rök (»carbon black») eller ki-seldioxid, med eller utan till-sats av mineralolja, oavsett varans form:
	001	s. k. master-batch........	fri	fri	fri
	009	andra slag..............	8 %	8 %	4 %
40.06		Ovulkat naturgummi och o-vulkat syntetiskt gummi, la-tex härunder inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även profilerade, lösningar och dis-persioner); artiklar av ovul-kat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. över-draget eller impregnerat garn av textilmaterial; ringar och rondeller):
	300	överdraget eller impregne-rat garn av textilmaterial .	samma tull	samma tull	samma bind-
			som för mot-	som för mot-	ning som för
			svarande	svarande	motsvarande
			icke över-	icke över-	icke över-
			dragna eller	dragna eller	dragna eller
			icke impreg-	icke impreg-	icke impreg-
			nerat garn	nerat garn	nerat garn
	400	andra varor av ovulkat na-

11 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

322

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

101, 109,
910, 999

40.07

turgummi eller ovulkat syntetiskt
gummi i förening

med annat material......

andra slag..............

Tråd och rep av mjukgummi,
även med överklädnad av
textilmaterial, samt gam av
textilmaterial, impregnerat eller
överdraget med mjukgum -

40.08

40.09

100

200, 900

500

101,290

500

100, 910,
990

mi:

tråd av mjukgummi utan

överklädnad.............

andra slag..............

Plattor, duk och band samt
strängar och stänger, även
profilerade, av mjukgummi:
strängar och stänger, även

profilerade..............

andra ..................

Rör och slangar av mjukgummi: spiral-

och pansarslangar ..
andra..................

40.10

40.11

100

210—

700

Driv- och transportremmar av

mjukgummi...............

Ringar, däck, utbytbara slitbanor
till däck samt slangar
och fälgband, av mjukgummi,
för alla slags hjul:

massiva ringar ..........

andra slag....... 100 kg

40.12

40.13

40.14

40.15

40.16

41.01

41.02

100

900

500

100

Hygieniska och farmaceutislca
artiklar (dinappar härunder
inbegripna) av mjukgummi,
även med delar av hårdgummi
.......................

Kläder och tillbehör därtill
(handskar härunder inbegripna)
av mjukgummi:

handskar...............

andra..................

Andra varor av mjukgummi .
Hårdgummi, obearbetat; plattor,
band, stänger (även profilerade)
och rör ävensom avfall,
skrot och pulver av hårdgummi: avfall,

skrot och pulver ...

andra slag..............

Andra varor av hårdgummi .
Hudar och skinn, oberedda
(färska, saltade, torkade, kalkade
eller picklade) ........

Läder av nötkreatur, buffel
och hästdjur, ej hänförligt till
nr 41.06—41.08:

|4|_5L«

10 %	10 %	5 %
8 %	8 %	4 %
fri	fri	fri
12 %	12 %	10 %
10 %;25 %	10 %	6 %
10 %	10 %	8 %
8 %	8 %	7 %
15 %;10 %	10 %	8 %
10 %	10 %	9 %
10 %	10 %	8 %
13 %,	13 %,	9 %,
dock minst	dock minst	dock minst
85:—;	85: —	70: —
16 %,
dock minst
85: —
8 %; 10 %	5 %	2,5 %
10 %	10 %	5 %
15 %	10 %	7,5 %
10 %; 15 %	10 %	5 %
fri	fri	fri*
8 %	8 %	4 %
8 %; 15 %	8 %	4 %
fri	fri	fri*

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

323

I 2 | 3JJ|_5|6

	in, ur 119,	förgarvat, avsett för vi-dare garvning...........	fri; 7 %	fri; 7 %	fri*

	141,
	ur 149 ur 119, ur 149,	annat.............	7 %		6 %
	150—900
41.03		Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
	no,	förgarvat, avsett för vidare
	ur 190	garvning................	fri; 7 % 7 °L	fri; 7 % 7 %	fri*
	ur 190,	annat..................
	200—900			0 /O
41.04		Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
	no,	förgarvat, avsett för vidare
	ur 190	garvning ...............	fri* 7 94	fri; 7 % 7 %	fri 6 %
	ur 190, 200—900	annat..................	7 %

41.05		Läder av andra djur, ej hän-förligt till nr 41.06—41.08:
	001,	förgarvat, avsett för vidare
	ur 009	garvning................		fri; 7 % 7 °4	fri 6 % 6 % 6 %
	ur 009	annat ..................	7 °L
41.06	Sämskläder...............	7 % 7 %	7 °4
41.07		Pergament................	7 °4
41.08		Lackläder samt metalliserat
		läder ..................	7 °4	7 %
41.09		Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller perga-ment, icke användbart för tillverkning av lädervaror; lä-derpulver ..............	fri	^ /O fri


fri
41.10		Konstläder, innehållande lä-der eller läderfibrer, i plattor eller rullar................

7 °4	7 %
42.01		Sabelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, draglinor, knä-		° /o

		skydd och liknande artiklar), oavsett materialets beskaffen-het .......................	8 %	8 %	7 %
42.02
	Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor, hattaskar och rygg-säckar), shoppingväskor, handväskor, portföljer, plån-böcker, portmonnäer, neces-särer, verktygsväskor, tobaks-



		pungar samt fodral, etuier och askar (för t. ex. vapen, musik-instrument, kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar) och liknande förva-ringspersedlar av läder, konst-
		läder, vulkanfiber, plast (i form av plattor, duk eller fo-
		lier), papp eller textilvara:
	210, 510,	handväskor...... 100 kg	700: —;	13 %, dock	10 %, dock
	910		1 000: —; 15 %; 20 %; 13 %, dock högst	högst 700: —	högst 600: —
			700: —

324

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1 , 1	2	3 1	4 1	5 1	6
	no— 120, 220—	andra..................	13 %; 15 %	13 %	10 %
	420, 520—
	820, 920—
	999
42.03		Kläder och andra bekläd-nadspersedlar samt tillbehör därtill, av läder eller konst-läder:
	100— 209		12 %	12 %	11 %

	300, 900		8 %	8 %	7 %
42.04	Varor för tekniskt bruk, av
		läder eller konstläder.......	8 %	8 %	7 %
42.05		Andra varor av läder eller	8 %	8 %	7 %
42.06		Varor av tarmar, guldslagar-hinna, blåsor eller senor

		................... 100 kg	fri; 120: — fri; 5 %;	fri	fri
43.01		Pälsskinn, oberedda . 100 kg	fri	fri*
150: — eller 10 %
43.02		Pälsskinn, beredda, även hop-fogade till tavlor, ämnen eller liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav:
	101—	pälsskinn, icke hopfogade
	890,	till tavlor, ämnen eller lik-
	950	nande stycken; avfallsbitar	6 %; 8 %; 10 %,12 %	6 %	3 %
	901—	pälsskinn, hopfogade till
	909	tavlor, ämnen eller liknande stycken ................	8 %	8 %	4 %
43.03		Varor av pälsskinn.........	10 %	10 %	7 %
43.04		Konstgjord päls och varor därav:
	100	konstgjord päls..........	10 %	10 %	8 %
	900	varor av konstgjord päls ..	15 %	15 %	13 %
44.01		Brännved; träavfall, sågspån härunder inbegripen........	fri	fri	fri
44.03		Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan	fri	fri	fri*
44.04		Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor.....	fri	fri	fri*
44.05		Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning eller svarvning men icke vi-dare bearbetat, med en tjock-lek överstigande 5 mm......	fri	fri	fri*
44.06		Kubbar av trä för gatubelägg-	fri	fri	fri*

44.07		Järnvägs- och spårvägssliprar av trä....................	fri	fri	fri*
44.08		Tunnstav av trä, framställd
		genom klyvning, även sågad på en av huvudsidorna men Icke vidare bearbetad; tunn-

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

325

1	2	3	4	5	6
		stav av trä, framställd ge-nom sågning, med minst en av
		huvudsidorna cylindersågad men icke vidare bearbetad . .	fri	fri	fri*
44.09 44.10		Tunnbandsvidjor av trä; på-lar av trä, kluvna; störar, pin-nar o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdrikt-ningen; träspån för tillverk-ning av korgar, askar, siktar e. d.; klarspån och liknande spån av trä............... Ämnen av trä till promenad-käppar, paraplyskaft, piskor, verktygshandtag eller liknan-de artiklar, grovt tillformade eller avrundade men icke svar-	fri	fri

fri



		vade, böjda eller på annat sätt
44.11		bearbetade............... Trätråd samt tändsticksäm-	fri; 5 %	fri	fri
44.12		nen och skopligg av trä..... Träull och trämjöl.........	fri fri	fri fri	fri fri
44.13		Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat, falsat, fasat eller på liknande sätt bearbetat:



	100	parkettstav...........	6 % fri	6 % fri
	211—	annat...............	3 /o
44.14 44.15	900	Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning eller svarvning men icke vida-re bearbetat, med en tjocklek av högst 5 mm; faner med en tjocklek av högst 5 mm ....	1,5 %
3 %; 10 %	3 %
	Fanerade skivor samt kryss-faner och annat skiktträ; trä-

		skivor med inläggningar:
	210— 290	kryssfaner (plywood).....	6 %; 10 %	6 %	3 %
	300, 400	andra slag..............	9 %; 10 %	9 %	4,5 %
44.16	Lamellplattor av trä, icke massiva (cellplattor), även be-lagda med plåt av oädel me-tall .................


	9 °L		4,5 %
44.17		Specialbehandlat trä i skivor, block e. d.................	fri	/O fri

44.18		Konstgjort trä, framställt ge-nom agglomerering av trä-spån, sågspån, trämjöl eller annat träartat avfall med na-turhartser, konsthartser eller andra organiska bindemedel,


44.19		i skivor, block e. d......... Ram- och möbellister av trä	5 %	5 %	2,5 %
		samt profilerade lister av trä för inredning i byggnader, för elektriska ledningar eller för liknande ändamål..........	8 %	8 %	4 %
44.20		Ramar av trä för tavlor, foto-
1		grafier, speglar e. d.........	8 %	8 %	4 %

326

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1|2[_3|_4|_5|_6

44.21		Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpack-ningar av trä, ej hänförliga till nr 44.22, sammansatta eller i delar .....................	fri	fri	fri*
44.22		Tunnbinderiarbeten, såsom fat, kar, baljor och ämbar, samt delar därtill, av trä, ej hänförliga till nr 44.08 ......	6 %	6 %	3 %
44.23		Byggnadssnickerier av trä, även grövre (timmermans-arbeten), härunder inbegripet trähus, omonterade eller mon-terade, och sammansatt par-kettstav:
	200	sammansatt parkettstav . .	6 %	6 %	3 %
	100, 300—		fri	fri	fri

	900
44.24		Hushållsartiklar av trä.....	10 %	10 %	5 %
44.25		Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar, sågställningar och dylika delar av trä till verktyg eller redskap; hand-tag och skaft av trä till verk-tyg eller redskap; borstträn samt borst- och kvastskaft av trä; skoläster och skoblock av
		trä:
		verktyg och redskap; hyvel-stockar, sågställningar och dylika delar till verktyg eller redskap; handtag och skaft till verktyg eller red-skap; borstträn samt borst-och kvastskaft av trä:
	101 109		fri	fri	fri*
	av annat träslag....... skoläster och skoblock:	5 %	5 %	2,5 %

	201	grovt tillformade ämnen	fri	fri	fri
	301, 309		10 %	10 %	O %
44.26	Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar, svarva-

			5 %	5 %	2,5 %
44.27		Golv- och bordlampor samt liknande belysningsartiklar av trä; rumsinventarier av trä,


		ej hänförliga till 94 kap.; skrin, serveringsbrickor, frukt-skålar och liknande artiklar
		av trä; askar, etuier och lik-nande förvaringspersedlar av trä för bordssilver, ritbestick, musikinstrument o. d.; pryd-nadsarliklar av trä samt artik-lar av trä för personligt bruk, avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor; de-lar av trä till artiklar, hänför-liga till detta nummer.......	10 %	10 %	5 %
44.28		Andra varor av trä.........	10 %	10 %	5 %
45.01		Naturkork, obearbetad, kros-

Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

327

1	2	3	4	5	6
		säd, granulerad eller malen; ävensom korkavfall........	fri	fri	fri
45.02		Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, härunder

		inbegripet kuber för tillverk-ning av korkar ............	fri	fri	fri
45.03		Varor av naturkork........	fri	fri	fri
45.04		Presskork och varor därav . .	7 %	7 %	3,5 %
46.01		Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverk-ning av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade till band:




	101, 109	av plast ................	15 %	15 %	13 %
	901, 909	av annat material........	fri	fri	fri
46.02		Vävnader och liknande varor av flätningsmaterial, mattor och gallerverk härunder in-begripna; halmhylsor för flas-kor:

	101,109	av plast................	15 %	15 %	13 %
	200—	av annat material........	10 %	10 %	5 %
	990
46.03		Korgmakeriarbeten och andra artiklar, framställda direkt av flätningsmaterial eller tillver-kade av till nr 46.01 eller
		46.02 hänförliga varor; artik-lar av s. k. luffasvamp:
	100	av plast ................	15 %	15 %	13 %
	910, 990	av annat material........	10 %; 15 %	10 %	5 %
47.01		Pappersmassa.............	fri	fri	fri
47.02		Avfall av papper eller papp, makulatur härunder inbegri-gripen; förbrukade varor av papper eller papp, användbara uteslutande för papperstill-verkning ..................	fri	fri	fri
48.01		Papper och papp, maskingjor-da, cellulosavadd härunder in-
		begripen, i rullar eller ark:
	no	tidningspapper..........	fri	fri	fri
	600	grålumppapper och grå-lumppapp...............	3 %; 4 %	3 %	1,5 %
	240	kondensatorpapper.......	3 %	3 %	1,5 %
	250	karbonråpapper..........	4 %	4 %	2 %
	120—	andra slag..............	5 %; 6 %	5 %	2.5 %
	220,
	260—
	509, 710—
	902
48.02		Papper och papp, handgjorda	5 %	5 %	2,5 %
48.03		Pergamentpapper, pergament-papp och smörpapper, även imiterade, samt pergamyn, i rullar eller ark ............	5 %	5 %


2,5 %
48.04		Papper och papp, bestående av två eller flera genom binde-medel förenade skikt, utan


		överdrag eller impregnering, även med invändig förstärk-

328

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

48.05

48.06

48.07

48.08

48.09

48.10

48.11

48.12

48.13

48.14

48.15

48.16

48.17

2|3[4|_5[_6

	ning av annat material, i rullar eller ark..................	5 %; 6 %	5 %	2,5 %
	Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plisserade, mönsterpressade, mönsterpräglade eller perfo-rerade, i rullar eller ark.....	5 %	5 %	2,5 %
	Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark .	5 %	5 %	2,5 %
no, 190	Papper och papp med över-drag eller impregnering, här-under inbegripet papper och papp, färgade eller marmore-rade annorlunda än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga till nr 48.06 eller till 49 kap.), i rullar eller ark: med överdrag eller impreg-nering av asfalt eller bitu-men eller med överdrag av grafit (skifferimitation) ...	4 %	4 %	2 %
200—	andra slag...............	6 %; 8 %	6 %	3 %
900	Filterblock och filterplattor av pappersmassa.............	fri	fri	fri
	Byggnadsplattor av pappers-massa, träfibrer eller andra vegetabiliska fibrer, även in-nehållande naturharts, konst-harts eller liknande ämne som bindemedel......... 100 kg	5: —	5: —	2: 50
	Cigarrettpapper, tillskuret, ä-ven i häften; cigarretthylsor	5 %	5 %	2,5 %
	Papperstapeter (linkrustata-peter härunder inbegripna) och s. k. fönsterpapper.....	10 %	10%	5 %
	Mattor av papper eller papp, även med överdrag av lino-leummassa, tillskurna eller icke tillskurna.............	17 %	10 %	5 %
	Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler av papper härunder inbegripna, samt övertryckspapper, till-skurna, även förpackade i askar .....................	8 %	8 %	4 %
	Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild), korrespondenskort och pape-terier av papper eller papp . .	8 %; 15 %	8 %	4 %
903	Annat papper och annan papp, tillskurna för bestämt ändamål: kondensatorpapper.......	3 %	3 %	1,5 %
100—	andra slag..............	6 %; 10 %	6 %	3 %
400, 909	Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av pap-per eller papp.............	8 %	8 %	4 %
	Kortregistcrlådor, brevkor-gar, förvaringskartonger och liknande artiklar av papper

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

329

1 12 13

48.18

48.19

48.20

48.21

49.01

49.03

49.04

49.05

49.06

49.07

49.08

49.09

49.10

49.11

eller papp, för kontor, butiker

o. d.......................

Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker,
anteckningsblock,
orderböcker, kvittensblock
o.d., skrivunderlägg och
samlingspärmar samt andra
artiklar av papper eller papp
för skolor, kontor e. d.; album
för prover eller samlingar
samt bokomslag, av papper eller
papp..................

Etiketter av papper eller
papp, med eller utan tryck
eller bilder, även överdragna
med gummi arabicum, lim

e. d.......................

Bobiner, spolpipor och liknande
artiklar av pappersmassa,
papper eller papp, även perforerade
eller härdade.......

Andra varor av pappersmassa,
papper, papp eller cellulosavadd
.....................

Böcker, broschyrer och liknande
tryckalster (även bestående
av endast ett blad) ..
Bilder-, rit- och målarböcker,
för barn, häftade eller bundna
Musiknoter, tryckta eller
handskrivna, även i form av
böcker med eller utan bilder
Kartor (atlaser och topografiska
kartor härunder inbegripna)
samt jord- och himmelsglober,
tryckta .........

Byggnads- och maskinritningar
samt andra ritningar och
teckningar för tekniska, kommersiella
eller liknande ändamål
ävensom kopior därav;
handskrifter och maskinskrivna
texter .................

Frimärken, beläggningsstämplar
o. d., omakulerade,
gångbara här i landet eller avsedda
att här utgivas; stämpelpapper,
sedlar, aktier, obligationer
och andra liknande
värdehandlingar; checkhäften

Dekalkomanier............

Vykort samt födelsedagskort,
julkort och andra liknande
kort, försedda med bild, oavsett
framställningsmetoden,
med eller utan utstyrsel ....
Almanackor, alla slag, av
papper eller papp, almanacksblock
härunder inbegripna. ..
Andra tryckalster, härunder
inbegripet tryckta bilder; fotografier
....................

J_5|6

8 %	8 %	4 %
CO	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
8 %	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
fri	fri	fri
fri	fri	fri

llf Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 150

330

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3 1	4 1	5 1	6
50.01 50.02		I Silkeskokonger, lämpade för avhaspling................ Råsilke, icke snott eller tvin-	fri	fri	fri
	nät.......................	fri	fri	fri
50.03		Avfall av natursilke (här-under inbegripet schappesilke och bourettesilke ävensom silkeskokonger, icke lämpade för avhaspling, samt rivna varor)....................	fri	fri	fri
50.04		Garn av natursilke, annat än schappesilke och bourette-silke, ej i detaljhandelsupp-	6 %	6 %	3 %

50.05		Garn av schappesilke, ej i detalj handelsuppläggningar .	6 %	6 %	3 %
50.06		Garn av bourettesilke, ej i detalj handelsuppläggningar .	6 %	6 %	3 %
50.07		Garn av natursilke i detalj-handelsuppläggningar......	8 %	6 %	3 %
50.08		Gut; ävensom imiterad katgut	fri	fri	fri
50.09		Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke:
	ur 100—	innehållande enbart natur-
	900		18 %	13 %	5 %
			18 %; 25 %	13 %	9 %
	900			9 %
50.10		Vävnader av bourettesilke . .	18 %; 25 %	13 %
51.01		Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, ej i detaljhandelsuppläggning-
		av syntetiska textilfibrer:		16 %	13 %
	100	cordgarn....... 100 kg	25 %, dock
		minst
			150-300: —
	201—	annat.........100 kg	25 %, dock	fri	12,5 %
	400		minst
			150-300: —
		av konstgjorda textilfibrer:
	601, 901	avsedda att användas uteslutande för tillverk-
		ning av vävnader, hänför-liga till nr 51.04.991			7 %
		............... 100 kg	25 %, dock	7 %
		minst
			150-300: —
	604, 609,	andra......... 100 kg	25 %, dock	20 %, dock	16 %, dock
	904, 909	minst	minst 150: —	minst 130: —
		150-300: —
51.02	400, 500	Enfibertråd, remsor (konst-bast o. d.) och imiterad kat-gut av syntetiskt eller konst-gjort textilmaterial: av syntetiskt textilmaterial ................. 100 kg	25 %, dock	fri	12,5 %
		minst
			150-300: —
	600, 700	av konstgjort textilmaterial			12,5 %
		................. 100 kg	25 %, dock minst 150-300: —	20 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

331

1	2	3	4	1 5	1 6
ur 51.03 51.04	200	Garn av ändlösa syntetiska el-ler konstgjorda textilfibrer i detaljhandelsuppläggningar: av konstgjorda textilfibrer Vävnader av ändlösa synte-tiska eller konstgjorda textil-fibrer, härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor, hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:	20 %	20 %	16 %



	410	av syntetiskt textilmaterial:
	cordväv....... 100 kg	25 %, dock minst 250: —	16 %	13 %

	101—	andra......... 100 kg	25 %, dock	12 %	13 %
	209, 490	minst 750: •—;
			25 %, dock minst 1 000:—; 30 %, dock
			minst 500: —
		av konstgjort textilmateri-
	910	al:
		cordväv....... 100 kg	25 %, dock	20 %, dock	16 %, dock
	991		minst 250: —	minst 175: —	minst 150: —
	andra:
		vägande per m2 500 g eller däröver . 100 kg	25 %, dock minst 750: —;	V %	7 %
	501—		30 %, dock
	vägande per in2 mindre	minst 500: —
	609, 999	än 500 g:
		innehållande minst 85 % ändlöst, konst-gjort textilmaterial
		........... 100 kg	25 %, dock	20 %, dock	16 %. dock
			minst 750: —;	minst 700: —	minst 560: -—
			25 %, dock minst 1 000:—;
		andra, vägande per	30, % dock
		m2:	minst
		200 g eller där-över ..... 100 kg	500: —	20 %, dock	16 %, dock
				minst 500: —	minst 400: —
		mindre än 200 g
52.01		......... 100 kg		20 %, dock minst 700: —	16 %, dock minst 560: —
	Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn över-

		spunnet med metalltråd här-under inbegripet) eller över-draget med metall:
	001	avsett att användas ute-
		slutande för tillverkning av elektriska ledningssnören .	25 %	fri	12,5 % 12,5 %
	009	andra...............	25 %
52.02		Vävnader av metalltråd eller	/O
		av till nr 52.01 hänförligt garn, för tillverkning av klä-der, för heminredning eller liknande ändamål ... 100 kg	30 %, dock	20 %	12,5 %
			minst 2 000: —

332

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1|2|_3[4j_5|_6

53.01		Ull av får, okardad och okam-	fri	fri	fri*
53.02		Andra djurhår (fina eller gro-va), okardade och okammade	fri	fri	fri*
53.03		Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova), icke	fri	fri	fri
53.04		Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller gro-	fri	fri	fri
53.05		Fårull och andra djurhår (fi-na eller grova), kardade eller	fri	fri	fri*
53.11		Vävnader av fårull eller fina djurhår:
	101—	innehållande minst 40 vikt-
	400	procent ändlösa konstgjor-da textilfibrer, vägande per m2: 200 g eller däröver ............... 100 kg	20 %, dock	20 %, dock	16 %, dock
		minst 500:—	minst 500: —	minst 400: —
		mindre än 200 g			16 %, dock
		............... 100 kg	20 %, dock	20 %, dock
		minst 700: —	minst 700: —	minst 560: —
	501—	andra........... 100 kg	14 %; 14 %—	14 %, dock	14 %, dock
	900		18 %, dock	minst 400: —	minst 400: —•
			minst
			400-450: —
53.12		Vävnader av grova djurhår,			8 %, dock
	andra än tagel...... 100 kg	13 %, dock	13 %, dock
		minst 400: —	minst 400: —	minst 300: —
53.13		Vävnader av tagel... 100 kg	13 %, dock	13 %, dock	8 %, dock
	minst 400: —	minst 400: —	minst 300: —
54.01		Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och av-fall av lin, rivna varor härun-
		der inbegripna.............	fri	fri	fri*
54.02		Rami, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av rami, rivna varor härunder inbegripna........	fri	fri	fri
54.03		Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:
		enkelt:
	001	t. o. m. nr 35 engelsk numrering..... 100 kg	9 %;	9 %	8 %
			9 %, dock minst 25: —
	004	över nr 35.............	fri	fri	fri*
	007		10 %	10 %	8 %

54.04 54.05		Garn av lin eller rami i detalj-handelsuppläggningar ...... Vävnader av lin eller rami . . .	10 %	10 %	8 % 13 %
	................... 100 kg	14 %; 15 %, dock minst 35-110: —	14 %

55.02 55.03			fri	fri	fri
	Avfall av bomull (rivna varor härunder inbegripna), okardat	fri	fri	fri


55.04		Bomull, kardad eller kammad	10 %	10 %	5 %

Kungl. Maj.ts proposition, nr 150 år 1967

333

1	2	3	4	5	6
ur 55.05		Garn av bomull, ej i detalj-handelsuppläggningar:
	200, 400,	garn, annat än sytråd,
	600, 800	t. o. m. nr 89 engelsk num-rering ..................	8 %	8 %	7 %
ur 55.09		Andra vävnader av bomull:
	no—	innehållande minst 40 vikt-
	400	procent ändlösa konstgjor-da textilfibrer; vägande per m2: 200 g eller däröver
		............... 100 kg	20 %, dock	20 %, dock	16 %, dock
			minst 500: —	minst 500: —	minst 400: —
		mindre än 200 g . 100 kg	20 %, dock	20 %, dock	16 %, dock
			minst 700: —	minst 700: —	minst 560: —
56.01		Korta syntetiska eller konst-gjorda textilfibrer, icke kar-dade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning:
	100	syntetiska textilfibrer ....	8 %	8 %	4 %
	200	konstgjorda textilfibrer ...	8 %	8 %	7 %
56.02		Fiberknippen för framställ-ning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer:

	100	av syntetiska fibrer......	8 %	8 %	4 %
	200	av konstgjorda fibrer.....	8 %	8%	7 % :
56.03		Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (änd-lösa eller korta), garnavfall och rivna varor härunder inbe-



		gripna, icke kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning:
	100	av syntetiskt textilmaterial	8 %	8 %	4 %
	200	av konstgjort textilmaterial	8 %	8 %	7 %
56.04		Korta syntetiska eller konst-gjorda textilfibrer och avfall av syntetiska eller konstgj orda textilfibrer (ändlösa eller kor-ta), kardade, kammade eller eller på annat sätt beredda för spinning:


	100	av syntetiska textilfibrer ..	8 %	8 %	4 %
	200	av konstgjorda textilfibrer	8 %	8 %	7 %
ur 56.05		Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i detaljhan delsuppläggningar:

	101,	t. o. m. nr 89 engelsk num-
	109, 300, 500, 700	rering..................	11 %; 12 %; 13 %; 14 %	11 %	10 %
56.06		Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detaljhandelsuppläggningar	11 %	10 %

11 %; 12 %; 10 %; 14 %
ur 56.07		Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer):

334

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3 !	4	5 1	6
	500—	av konstgjorda textilfibrer:
	650	innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda textilfibrer, vägande per m2:
		200 g eller däröver ...
		............. 100 kg	20 %, dock	20 %, dock	16 %, dock
			minst 500: —	minst 500: ■—	minst 400: —
		mindre än 200 g.....
		............. 100 kg	20 %, dock	20 %, dock	16 %, dock
			minst 700: —	minst 700: —	minst 560: —
57.01		Mjuk hampa (Cannabis sati-va), oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och av-fall av mjuk hampa, rivna va-ror härunder inbegripna ....	fri	fri	fri
57.02		Manillafibrer (Abaca eller Mu-sa textilis), oberedda eller beredda men icke spunna; blå-nor och avfall av manilla, riv-na varor härunder inbegripna	fri	fri	fri
57.03		Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av jute, rivna varor härunder inbegripna........	fri	fri	fri*
57.04		Andra vegetabiliska textil-fibrer, oberedda eller beredda men icke spunna; avfall av dylika textilfibrer, rivna varor härunder inbegripna........	fri	fri	fri*
57.05		Garn av mjuk hampa:
		enkelt:
	001	t. o. m. nr 35 engelsk numrering..... 100 kg	9 %; 9 o/0,	9 %	8 %
			dock
			minst 25: —
	003		fri	fri	fri*
	005		10 %	10 %	8 %

57.06		Garn av jute:
	001	enkelt..................	9 %	9 %	8 %
	005	flertrådigt...............	10 %	10 %	8 %
57.07		Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:
	200	av kokosfibrer........... annat:	fri	fri	fri*
	101, 301,	enkelt................	9 %	9 %	8 %
	901
	105, 305,	flertrådigt.............	10 %	10 %	8 %
	905
57.08		Garn av papper:
	001, 003	enkelt..................	9 %	9 %	8 %
	005	flertrådigt...............	10 %	10 %	8 %
57.09		Vävnader av mjuk hampa ...
		................. 100 kg	14 %; 15 %,	14 %	13 %
			dock minst 35-110: —
57.10		Vävnader av jute:
	ur 100,	med en bredd av högst 150
	ur 909	cm och en vikt av 310 g eller däröver per m2.......	11 %; 15 %	11 %	8 %
	ur 100, 901, ur 909	andra ..................	11 %; 15 %	11 %	10 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

335

1	2		4	5	6
57.11		Vävnader av andra vegetabi-liska textilfibrer:
	001	av kokosfibrer utan in-blandning av andra textil-fibrer ............ 100 kg	7 %; 15 %, dock minst 35-110:—	7 %	4 %
	009	andra........... 100 kg	12 %; 15 %,	12 %	10 %
			dock minst 35-110:—
57.12		Vävnader av pappersgarn
		................. 100 kg	ii %; 15 %, dock minst 35-110: —	H %	10 %
58.01		Mattor, knutna, även kon-fektionerade:
		antal knutar på en längd av 1 m:
	001	högst 250 ...... 100 kg	250: —	250: —	fri
	003	mer än 250 men ej mer än 450 ........... 100 kg	350: —	350: —	fri
	005	mer än 450 ..... 100 kg	600: —	600: —	fri
58.02		Andra mattor, även konfek-tionerade; kelims och liknan-de vävnader, även konfektio-nerade:
	500	av kokosfibrer utan in-blandning av andra textil-fibrer ...................	7 %	7 %	fri
	150— 400, 900	andra..................	12 %;15 %	12 %	12 %
58.03		Gobelänger och liknande ar-tiklar, handvävda eller hand-broderade (med petits points, korsstygn e. d.), även kon-fektionerade...............	12 %	12 %	10 %
58.04		Sammets-, plysch-, ögle- och snilj vävnader, ej hänförliga till nr 55.08 eller 58.05 ......	13 %; 14 %; 16 %; 18 %; 21 %; 25 %	13 %	13 %
58.05		Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band, bestående av samman-klistrade parallella trådar eller fibrer:
	110, 190	sammets-, plysch-, ögle- och sniljband........ 100 kg	14 %; 20 %, dock minst 900: — eller	14 %	12 %
			1 500:—
		andra:
	920	av ändlösa syntetiska textilfibrer..... 100 kg	12 %; 25 %, dock minst	12 %	12%
			1 300: —
	930	av ändlösa konstgjorda textilfibrer..... 100 kg	20 %, dock	20 %, dock	16 %, dock
			minst 700: —;	minst 700: —	minst 500: —
			25 %, dock
			minst 1 300:—

336

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
	950	av jute...............	14 %	14 %	8 %
	910, 940,	andra ................	14 %; 18 %	14 %	12 %
	990
58.06		Etiketter, märken och lik-nande artiklar, vävda, icke broderade, som längdvara el-ler tillskurna:
	901	av ändlösa syntetiska tex-tilfibrer .......... 100 kg	12 %; 25 %,	12 %	12 %
			dock minst
			1 300:—
	100	av ändlösa konstgjorda tex-tilfibrer .......... 100 kg	20 %; 25 %,	20 %	16 %
			dock minst
			1 300: —
	909	andra ..................	14 %; 18 %	14 %	12^%
58.07		Sniljgarn och sniljer; över-spunnet garn (annat än garn, hänförligt till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flä-tor, snörmakeriarbeten och dylika arbeten, som längdva-ra; tofsar, pomponger o. d.:
		sniljgarn och sniljer:
	191		8 %	8 % 12 %	8 % 10 %
	no, 199	andra................ andra slag:	12 %

	910	av ändlösa syntetiska textilfibrer............	12 %	12 %	12 %
	920	av ändlösa konstgjorda textilfibrer............	20 %	20 %	16 %
	990	andra ................	14 %	14 %	12 %
ur 58.08		Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:
		andra än fisknät:
	910	av ändlösa syntetiska textilfibrer..... 100 kg	20 %; 30 %, dock minst	12 %	12 %
			2 000: —
	920	av ändlösa konstgjorda textilfibrer..... 100 kg	20 %; 30 %, dock minst	20 %	16 %
			2 000: —
	930, 990	andra......... 100 kg	16 %; 20%; 30 %, dock	15 %	13 %
			minst 2 000: —
58.09		Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade; spetsar och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som längdvara eller i form av s. k. motiv:
	100	av ändlösa syntetiska textil-fibrer ............ 100 kg	20 %; 30 %, dock minst	12 %	12 %
			2 000: —
	200	av ändlösa konstgjorda tex-tilfibrer .......... 100 kg	20 %; 30 %, dock minst	20 %	16 %
			2 000: —

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

337

1	2	3	4	5	6
	300, 900	andra........... 100 kg	16 %; 20 %; 30 %, dock	15 %	13 %
			minst 2 000: —
58.10		Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:
	100	av ändlösa syntetiska tex-tilfibrer .................	samma tull-sats som för	12 %	9 %
			materialet
	200	av ändlösa konstgjorda tex-tilfibrer .................	samma tull-sats som för	20 %	16 %
			materialet
	300, 900	andra..................	15 %;	15 %	9 %
			samma tull-sats som för
			materialet
59.01		Vadd samt varor av vadd;
		stoft, noppor o. d. av textil-material:
		vadd och varor av vadd:
	210, 220	sanitetsbindor och sani-tetstamponger.........	13 %; 25 %	13 %	12 %
	100, 290	andra................	10 %	10 %	9 %
	300	andra slag...............	fri	fri	fri*
59.02		Stampad filt (härunder inbe-gripet s. k. nålad filt) samt varor av stampad filt, även med impregnering eller över-drag ......................	ii %; 20 %	ii %	10 %
59.03		Fiberduk samt varor därav, även med impregnering eller överdrag..................	ii %	ii %

10 %
59.04		Bind- och segelgarn samt tåg-virke och linor, även flätade:
	110, 801	av ändlösa syntetiska textil-fibrer ...................	%;2o %	15 %	13 %
	120, 802	av ändlösa konstgjorda tex-tilfibrer .................	20 %	20 %	16 %
		av annat textilmaterial:
	181, 805,	enkelt................	9 %	9 %	8 %
	807
	182, 809	flertrådigt.............	10 %	10 %	8 %
59.06		Andra varor av garn, bind- el-ler segelgarn, tågvirke eller linor, med undantag av väv-nader och varor därav:
	811	av ändlösa syntetiska tex-tilfibrer .................	15 %	15 %	13 %
	815	av ändlösa konstgjorda tex-
		tilfibrer.................	20 %	20 %	16 %
	890	andra..................	10 %	10 %	8 %
ur 59.07		Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelseklister eller liknande ämne, för inbindning av böc-ker eller för tillverkning av etuier eller för liknande ända-mål; kalkerväv; vävnader, be-redda för målning; kanfas och

338

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		liknande vävnader för till-verkning av hattar:
	900	andra än bokbindarklot ...		13 %	13 %	12 %
ur 59.08		Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderi-vat eller andra plaster:
	200—	andra än bokbindarklot ...	13 %; 18 %	13 %	12 %
	900
59.09		Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna med olja eller preparat på basis av torkande olja......	13	%; 15 %	13 %	12 %
59.10		Linoleummattor och med lino-leummassa belagda vävnader ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag av annan massa, även i till-skurna stycken ............		17%	10 %	8,5 %
59.11		Vävnader, impregnerade, ö-verdragna eller laminerade med gummi, andra än trikå-
		väv:
		cordväv:
	no	av ändlösa syntetiska
		textilfibrer..... 100 kg	25 %, dock minst 250: —	16 %	13 %
	120	av ändlösa konstgjorda
		textilfibrer..... 100 kg	25 %, dock	20 %, dock	16 %, dock
			minst 250: —	minst 175: —	minst 175: —
	190	av annat textilmaterial .	13	%; 19 %	13 %	12 %
	800, 900	andra..................	13	%; 19 %	13 %	12 %
59.12		Vävnader med annan impreg-nering eller annat överdrag; målade teaterkulisser, atelje-fonder o. d................		13 %	13 %	12 %
59.13		Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i förening med gummitråd:
		band:
	no	av ändlösa syntetiska textilfibrer............		12 %	12 %	12 %
	120	av ändlösa konstgjorda textilfibrer..... 100 kg	18	%, dock	18 %, dock	16 %, dock
			minst 500: —	minst 500: —	minst 500: —
	190	av annat textilmaterial . andra:	13	%; 19 %	13 %	12%
	910	av ändlösa syntetiska textilfibrer............		12 %	12 %	10 %
	920	av ändlösa konstgjorda textilfibrer............		18 %	18 %	16 %
	990	av annat textilmaterial .	13	%; 19 %	13 %	10 %
59.14		Vekar av textilmaterial, väv-da, flätade eller stickade, för lampor, kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impreg-nerade, samt slangformiga ämnen därtill..............		13 %	13 %	6,5 %
59.15		Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även armerade eller försedda med beslag eller kopplingar av annat material.............		H %	11 %	10 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

339

1	2	3	4	5	6
59.16		Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta med metall eller annat ämne .	10 %; 12 %;	10 %	9 %
			14 %
59.17		Andra textilvaror för tekniskt bruk:
	100	siktduk.................	8 %	8 %	7 %
	202—	vävd maskinfilt, ändlös,
	209	vävd maskinfilt med s. k. clippersöm härunder inbe-gripen ..................	ll %; 14 %;	11 %	9 %
			18 %
	300	filter-, tryck- och pressduk	11 %; 14 %	U %	10 %
	901—	andra ..................	11 %; 14 %;	11 %	9 %
	909		18 %
ur 60.01		Trikåväv- icke innehållande
		gummi:
	300	av ändlösa konstgjorda tex-tilfibrer .................	20 %	20 %	16 %
	400—	av annat textilmateriäl med
	900	undantag av ändlösa synte-tiska textilfibrer.........	15 %	15 %	14 %
ur 60.03		Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och liknande artiklar av trikå, icke innehållande gummi:


	3	av ändlösa konstgjorda tex-tilfibrer .......... 100 kg	20%; 25 %, dock minst	20 %	16 %
			1 700: —
	4, 5, 6, 9	av annat textilmaterial med undantag av ändlösa synte-tiska textilfibrer . . 100 kg	15 %; 25 %, dock minst	15 %	13 %
			900: —
ur 60.04		Underkläder av trikå, icke innehållande gummi:
	210—	av ändlösa syntetiska tex-
	250	tilfibrer.......... 100 kg	10 %; 25 %,	10 %	17 %
			dock minst
			900: —
	310—	av ändlösa konstgjorda tex-
	350	tilfibrer.......... 100 kg	20 %, dock	20 %, dock	16 %, dock
			minst 700: —; 30 %, dock minst 900: —	minst 700: —	minst 560: —
61.01		Överkläder för män eller gos-
		sar:
	221—	av ändlösa syntetiska tex-
	249	tilfibrer.................	15 %; 20 %;	13 %	13 %
			25 %
	321—	av ändlösa konstgjorda tex-
	349	tilfibrer.................	17 %; 20 %;	17 %	17 %
			25 %
	421—	av annat textilmaterial . ..	15 %; 20%;	13 %	13 %
	949		25 %
61.02		Överkläder för kvinnor, flic-kor eller småbarn:
	221—	av ändlösa syntetiska tex-
	260	tilfibrer.................	13 %; 20 %;	13 %	17 %
			25 %

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	1 3	4	5	6
	321— 360	av ändlösa konstgjorda tex-tilfibrer .................	17 %; 20 %; 25 %	17 %	17 %

	121—	av natursilke............	15 %; 20 %;	15 %	17 %
	160		25 %
	421—	av annat textilmaterial ...	15 %; 18 %;	15 %	15 %
	960		20 %;25 %
61.03		Underkläder för män eller gos-sar, härunder inbegripet kra-gar, skjortbröst och manschet-ter:
	210—	av ändlösa syntetiska tex-
	290	tilfibrer.................	13 %; 20 %;	13 %	13 %
			25 %
	310—	av ändlösa konstgjorda tex-
	390	tilfibrer.................	17 %; 20 %;	17 %	17 %
			25 %
	510—	av annat textilmaterial ...	15 %; 18 %;	15 %	15 %
	990		20 %;25 %
61.04		Underkläder för kvinnor, flic-kor eller småbarn:
	210—	av ändlösa syntetiska tex-
	290	tilfibrer.................	13 %; 20 %;	13 %	13 %
			25 %
	310—	av ändlösa konstgjorda tex-
	390	tilfibrer.................	17 %; 20 %;	17 %	17 %
			25 %
	510—	av annat textilmaterial ...	15 %; 18 %;	15 %	15 %
	990		20 %;25 %
61.05		Näsdukar:
	200	av ändlösa syntetiska tex-tilfibrer .................	12 %	12 %	10 %
	300	av ändlösa konstgjorda tex-tilfibrer .................	20 %	20 %	16 %
	900	av annat textilmaterial ...
		................. 100 kg	13 %; 15 %,	13 %	13 %
			dock minst
			150:—;
			16 %
61.06		Sjalar, scarfar, halsdukar, slö-jor och liknande artiklar:
	200	av ändlösa syntetiska tex-tilfibrer ................	12 %; 18 %	12 %	12 %
	300	av ändlösa konstgjorda tex-tilfibrer .................	20 %	20 %	16 %
	400, 900	av annat textilmaterial ...	13 %;18 %	13 %	13 %
61.07		Slipsar och liknande artiklar .	17 %; 18 %; 20 %; 25 %	17 %	14 %
61.08		Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor:
	200	av ändlösa syntetiska tex-tilfibrer .................	13 %; 20 %;	13 %	13 %
			25 %
	300	av ändlösa konstgjorda tex-tilfibrer .................	17 %; 20 %;	17 %	16 %
			25 %
	900	av annat textilmaterial . . .	15 %; 18 %; 20%; 25 %	15 %	13 %
61.09		Korsetter, gördlar, höfthål-

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

341

1[2 | 3|_4[_5|_6

		lare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar (även av trikå), även innehållande gum-mitråd:
	210—	av ändlösa syntetiska tex-
	290	tilfibrer.................	13 %; 20 %	13 %	13 %
	310—	av ändlösa konstgjorda tex-
	390	tilfibrer.................	17 %;20 %	17 %	17 %
	910—	av annat textilmaterial .. .	15 %; 18 %;	15 %	15 %
	990		20 %; 25 %
61.10		Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:
	200	av ändlösa syntetiska tex-tilfibrer .................	13 %; 20 %;	13 %	10 %
			25 %
	300	av ändlösa konstgjorda tex-tilfibrer .................	17 %; 20 %;	17 %	16 %
			25 %
	900	av annat textilmaterial . . .	15 %	15 %	13 %
61.11		Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar, axel-vaddar, skärp, muffar, ärm-sky ddare och fickor:
	200	av ändlösa syntetiska textil-fibrer ...................	13 %; 20 %;	13 %	13 %
			25 %
	300	av ändlösa konstgjorda tex-tilfibrer .................	17 %; 20 %;	17 %	16 %
			25 %
	900	av annat textilmaterial ...	15 %; 18 %; 20 %;25 %	15 %	13 %
62.03		Säckar och påsar för förpack-ning av varor:
	010, 020	synbarligen begagnade .... andra slag:	fri	fri	fri
	ur 080	av juteväv vägande 310 g eller däröver per mz ....
		............... 100 kg	15 %, dock minst 20: —	ii %	8 %
	ur 080,	andra..........lOOkg	11 %;	ii %	10 %
	091, 099		15 %, dock minst 20: —
62.04		Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar ....	14 %	14 %	13 %
62.05		Andra konfektionerade textil-varor, tillskärningsmönster härunder inbegripna:
		av ändlösa syntetiska tex-tilfibrer:
	210—	damm- och skurtrasor,
	230	poler- och putsdukar, till-skärningsmönster och s. k. wrappers.........	13 %	13 %	12 %
	290	andra ................	13 %	13 %	11 %
	310—	av ändlösa konstgjorda tex-
	390		17 %	17 % 15 %	16 %
	910—	av annat textilmaterial ...	15 %	13 %
	990
63.01		Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hus-hålls- och rumsinredningsar-

342

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

63.02

ur 64.02

64.03

64.04

64.05

64.06

65.01

65.02

65.03

I 2

ur 610

101—

595,

690—

990

110, 210,
910
191—
199,
220—
309, 990

100

900

101, 901
105, 905

4	5	6
15 %	15 %	7,5 %
fri	fri	fri
30 %	14 %	20 %
14 %; 15 %; 18 %	14 %	14 %
14 %; 15 %; 18 %	14 %	9 %
14 %; 15 %; 18 %	14 %	9 %
14 %	14 %	13 %
10 %	10 %	9 %
15 %	15 %	13 %
8 %	8 %	7 %
10 %	10 %	10 %
20 %	12 %	10 %
12 %	12 %	10 %

tiklar, av textilmaterial, ej
hänförliga till nr 58.01
58.03, ävensom, oavsett materialet,
skodon och huvudbonader,
allt för så vitt varorna
är synbarligen begagnade och
inkommer oförpackade eller
i balar, säckar eller liknande

förpackningar.........

Lump samt avklipp och liknande
avfall av textilvaror
(även av bind- eller segelgarn,

tågvirke eller linor).....

Skodon med sulor av läder eller
konstläder samt skodon
med sulor av gummi eller
plast, ej hänförliga till nr
64.01:

med överdelar av kanfas
och sulor helt av gummi. .
andra, med undantag av
skodon med överdelar av
textilmaterial och sulor av
gummi eller plast........

Skodon av trä eller med sulor
av trä eller kork...........

Skodon med sulor av annat
material..................

Delar till skodon (inläggssulor,
hälskydd o. d. härunder
inbegripna) av annat material
än metall:

nåtlade överdelar........

andra

Damasker, benläder, benlindor,
benskydd och liknande
artiklar samt delar därtill:

av textilmaterial.........

av annat material........

Hattstumpar av stampad filt,
icke formpressade och icke
försedda med brätte; plana
eller cylindriska hattämnen
av stampad filt:

av hårfilt...............

av ullfilt................

Hattstumpar, flätade eller tillverkade
av flätor, band, remsor
e. d., oavsett materialet,
icke formpressade och icke

försedda med brätte........

Hattar och andra huvudbonader
av stampad filt, tillverkade
av stumpar eller plana

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

343

1	2	3	4 !	5	6
		ämnen, hänförliga till nr 65.01, ogarnerade eller gar-nerade:
	101	capeliner av hårlilt.......	10 %	10 %	10 %
	102—	andra............... st.	12 %, dock	12 %, dock	10 %, dock
	300		högst 5: —; 15 %; 20 %	högst 5: —	högst 5: —
65.04		Hattar och andra huvudbona-der, flätade eller tillverkade av flätor, band, remsor e. d., oavsett materialet, ogarnera-de eller garnerade...... st.	12 %, dock	12 %, dock	10 %, dock
			högstö: —;	högst 5: —	högst 5: •—
			15 %
65.05		Hattar och andra huvudbona-der (hårnät härunder inbe-gripna) av trikå eller av annan textilvara (längdvara), dock ej av flätor, band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade, st.	12 %, dock	12 %, dock	10 %, dock
			högst 5: —;	högst 5: —	högst 5: —
			15 %
65.06		Andra huvudbonader, ogar-nerade eller garnerade......	10 %	10 %	8 %
65.07		Svettremmar, foder, skydds-överdrag, stommar (även hop-fällbara), mösskärmar och hakremmar till hattar eller andra huvudbonader:
	100	svettremmar............	fri	fri	fri
	900	andra..................	12 %	12 %	6 %
66.01		Paraplyer och parasoller, käpparaplyer, trädgårdspara-soller och liknande varor här-
		under inbegripna........ st.	15 %, dock	15 %, dock	12 %, dock
			minst 3: —;	minst 3: —	minst 3: -—
			15 %, dock minst 3: 75
66.02		Promenadkäppar (alpstavar och sittkäppar härunder in-begripna) samt piskor, rid-spön och liknande varor.....	10 %	10 %	5 %
66.03		Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 66.01 eller 66.02 ...........	10 %	10 %

5 %
67.01		Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav ävensom
		skinn och andra delar av fåg-lar med kvarsittande fjäd-rar eller dun (med undantag av produkter, hänförliga till nr 05.07, samt bearbetade spolar och skaft)...........	10 %	t 10 %	5 %
67.02		Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill; varor av konstgjorda blom-mor, blad eller frukter......	15 %	15 %	7,5 %
67.03		Människohår, rotvänt eller bearbetat på annat sätt; ull och andra djurhår,bearbetade för perukmakeriarbeten.....	fri	fri

fri
67.04		Peruker, löshår, lockar och

344

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		liknande arbeten av männi-skohår, djurhår eller textil-material; hårnät och andra varor av människohår......	fri	fri	fri
67.05		Solfjädrar, ställningar och handtag till solfjädrar samt delar till dylika ställningar och handtag, oavsett mate-rialet .....................	10 %	10 %	5 %
68.01		Gatsten, kantsten och trot-toarsten av naturlig sten (an-nan än skiffer).............	fri	fri	fri
68.02		Varor av naturlig monu-ment- eller byggnadssten (mo-saikbitar härunder inbegrip-na), ej hänförliga till nr 68.01 eller till 69 kap.:
	no—	opolerade och oslipade ....	fri	fri	fri
	190 210—	polerade eller slipade.....	10 %	10 %	5 %
	290
68.03		Bearbetad skiffer och varor av skiffer, naturlig eller konst-gjord:
	100	opolerade och oslipade ....	fri	fri	fri
	200	polerade eller slipade.....	10 %	10 %	5 %
68.04		Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, poler-skivor, skärptrissor, skärtris-sor och liknande artiklar (seg-ment och andra delar därtill
		härunder inbegripna) av na-turlig sten, även agglomere-rad, av agglomererade natur-liga eller konstgjorda slipme-del eller av keramiskt mate-
		rial, även med delar (axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material men utan ställ-
		ning:
	100	av naturlig sten.......... andra slag:	fri	fri	fri*
	200	kvarn-, defibrör- och kol-lergångsstenar.........	fri; 5 %;	fri	fri
			15 %
	300	diamantslipverktyg ....	5 %; 15 %	fri	fri
	900	andra................	15 %	10 %	7,5 %
68.05		Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg av
		naturlig sten, agglomererade slipmedel eller keramiskt ma-
		terial:
	100	av naturlig sten; ävensom trippelsten och wienerpim-sten....................	fri	fri	fri*
	900	andra ..................	15 %	5 %	5 %
68.06		Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller korn, anbragta på väv-nad, papper, papp eller annat underlag, även tillskuret eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 345

1	2	3	4 1	5 1	6
		hopfogat genom sömnad eller på annat sätt:
	200	på underlag av papper, papp eller vulkanfiber ....	5 %	5 %	2,5 %
	100, 900	på annat underlag........	10 %	10 %	5 %
68.07		Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad vermi-kulit, expanderade leror och liknande expanderade mate-rial; blandningar och varor av värme- eller ljudisolerande mineraliska ämnen, ej hänför-liga till nr 68.12 eller 68.13 el-ler till 69 kap.:
	100—	slaggull, stenull och liknan-
	209	de mineralull samt varor därav..................	8 %	8 %	4 %
	900	andra slag..............	fri; 5 %	fri	fri*
68.08		Varor av naturasfalt eller lik-nande material (t. ex. av pe-troleumbitumen eller stenkols-tjärbeck)..................	fri	fri	fri
68.09		Plattor, block och liknande varor, bestående av träfibrer, andra vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall, agglomererade med cement, gips eller annat mineraliskt bindemedel................	8 %; 15 %	8 %	4 %
68.10		Varor av gips eller av bland-ningar på basis av gips.....	8 %	8 %	4 %
68.11		Varor av betong eller konst-gjord sten, även armerade, va-ror av slaggbetong eller av betongmosaik härunder inbe-gripna ............. 100 kg	fri;	fri	fri
			1: 25 eller 5 %
68.12		Varor av asbestbetong, cellu-losabetong eller liknande ma-terial (fiberbetong) .. 100 kg	1: 25 eller 5 %	1: 25	0: 625
68.13		Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävna-der, kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armera-de, ej hänförliga till nr 68.14; blandningar på basis av as-best eller asbest och magne-siumkarbonat samt varor av dylika blandningar:
	600	packningar och tätningar, även i längder...........	5 %	5 %	2,5 %
	100— 500, 800,	andra slag..............	fri	fri	fri*
	900
68.14		Bromsbelägg, kopplingsbelägg och dylika friktionselement (segment, skivor, ringar, plat-tor o. d.) av asbest eller andra mineraliska ämnen eller av
		pappersmassa, även i förening

346

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		med textilmaterial eller annat material:
	101, 901	bromsbelägg.............	5 %	5 %	2,5 %
	109, 909	andra..................	10 %	10 %	5 %
68.16		Varor av sten eller andra mi-neraliska ämnen (varor av torv härunder inbegripna), ej hänförliga till annat nummer	fri; 5 %	fri


fri
69.01		Värmeisolerande produkter (sten, plattor m. m.) av diato-macéhaltiga fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhaltiga jordarter (infusoriejord, kisel-gur o. d.).................	fri	fri	fri
69.02		Eldfasta produkter, såsom sten, plattor och annan dylik eldfast konstruktionsmateriel, ej hänförliga till nr 69.01:
	100	magnesit-, magnesitkrom-och krommagnesitproduk-ter.............. 100 kg	fri; 0: 25	fri	fri
	200—	andra slag..............	5 %	5 %	2,5 %
	909
69.03		Andra eldfasta varor, såsom
		retorter, deglar, mufflar, mun-stycken, stoppare, stöd, skå-lar, rör och stänger.........	fri	fri	fri*
69.04		Murtegel, härunder inbegripet bjälklagstegel, håltegel o. d.:
	100	av syrafast material......	5 %	5 %	2,5 o/0
	200—	av annat material........	fri	fri	fri
	900
69.05		Takpannor, byggnadsorna-ment (lister, friser o. d.) och andra varor för byggnadsän-damål (skorstensfoder, rök-huvar o. d.)...............	5 %	5 %	2,5 o/0
69.06		Rör och rännor samt delar därtill:
	100	av syrafast stengods......	5 %	5 %	2,5 %
	200—	av annat material........	fri	fri	fri
	900
69.07		Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra be-ldädnadsplattor, oglaserade:
	100, 800	med en tjocklek av 3 cm eller däröver............	fri	fri	fri
	200, 901,	andra..................	15 %	10 %	13 %
	909
69.08		Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra be-klädnadsplattor, glaserade . .	15 %	15 %	13 %
69.09		Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tek-niskt bruk; hoar, kar och lik-nande behållare för lantbru-
		ket; krukor och andra behål-lare för förpackning eller tran-sport av varor:
	101, 201,	av syrafast stengods......	5 %	5 %	2,5 %
	301

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

347

1	2	3	4	5 1	6
	109, 209,	av annat material........	fri	fri	fri
	309
69.10		Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dy-lika sanitetsartiklar för in-stallation .................	10 %;15 %	10 %	8 %
69.11		Bords-, hushålls- och toalett-artiklar av porslin:
	001	vita eller enfärgade.......	13 %	13 %	10 %
	005	två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller på annat likartat sätt deko-rerade ........... 100 kg	13 %, dock	13 %, dock	10 %, dock
			minst 75: —	minst 75: —	minst 75: —
69.12		Bords-, hushålls- och toalett-artiklar av andra keramiska material:
	001	vita eller enfärgade.......	13 %	13 %	10 %
	005	två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller på annat likartat sätt deko-rerade ........... 100 kg	13 %, dock	13 %, dock	10 %, dock
			minst 25: —-	minst 25: —	minst 25: —
69.13		Statyetter och andra pryd-nadsföremål (även för person-ligt bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar.......	13 %	13 %	10 %
69.14		Andra varor av keramiskt ma-terial .....................	13 %	13 %	10 %
70.01		Glasskärv och annat glasav-fall; glasmassa (med undantag av optiskt glas)............	fri	fri	fri
70.02		Glasyr- och emaljmassa, även i form av stavar eller rör men icke i form av pulver, korn eller flingor...............	fri	fri	fri
70.03		Stänger, stavar, rör och mas-siva kulor av glas (med undan-tag av optiskt glas), icke be-arbetade ..................	fri	fri	fri
70.04		Planglas, gjutet eller valsat, av kvadratisk eller rektangu-lär form, även armerat eller
		överfångat i samband med tillverkningen men icke vidare bearbetat.................	16 %	15 %	8 %
70.05		Planglas, draget eller blåst, av kvadratisk eller rektangu-lär form, även överfångat i samband med tillverkningen men icke vidare bearbetat ...	18 %	15 %	9 %
70.06		Planglas, gjutet, valsat, dra-get eller blåst, av kvadratisk eller rektangulär form (även armerat eller överfångat i sam-band med tillverkningen), planslipat eller polerat men icke vidare bearbetat.......	16 %	15 %	8 %
70.07		Planglas, gjutet, valsat, dra-get eller blåst (även slipat eller polerat), skuret till annan form än kvadratisk eller rek-

348

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		tangulär eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. fasett- eller kantslipat eller etsat); isoleringsrutor; s. k. blyinfattningar (glasmålning-ar o. d.):
	100—	gjutet, valsat, draget eller
	300	blåst glas; isoleringsrutor .	16 %; 18 %	15 %	9 %
	400	s. k. blyinfattningar (glas-
		målningar o. d.) .........	20 %	15 %	10 %
70.08		Säkerhetsrutor av glas, härda-de eller laminerade, även fär-
		digskurna eller formade:
	100	härdade.................	16 %;18 %	15 %	9 %
	200	laminerade..............	20 %	15 %	10 %
70.09		Metallbelagt glas (speglande); speglar av glas, backspeglar härunder inbegripna........	15 %

16 %	10 %
70.10		Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra liknande kärl av glas för för-packning eller transport av varor; proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av glas......................	12 %

12 %	8 %
70.11		Öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektriska glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar:


	100	glaskolvar........ 100 kg	65: —	65: —	32: 50
	900	glasrör ..................	fri	fri	fri
70.12		Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande värmeisolerande behållare:
	100	utan metallbeläggning ....	12 %	12 %	6 %
	900	andra..................	15 %	15 %	7,5%
70.13		Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt pryd-nadsartiklar för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr 70.19.....................	15 %



15 %	12 %
70.14		Glasvaror för belysnings- och signaleringsändamål; optiska element av glas, icke bearbe-tade för optiskt bruk och icke tillverkade av optiskt glas ...	15 %	10 %

15 %
70.15		Glas till ur, solglasögon, skyddsglasögon eller liknande varor, kupiga, böjda eller for-made på liknande sätt; glober och delar därav för tillverk-

		ning av sådana glas........	fri	fri	fri
70.16		Plattor, block, murstenar och andra artiklar av glas för byggnadsändamål, pressade eller formgjutna, även arme-rade; poröst glas (skumglas) i form av block, plattor e. d. ...	fri; 16 %	fri	fri*
70.17		Laboratorieartiklar samt hy-gieniska och farmaceutiska artiklar av glas, även gradera-de eller kalibrerade; serum-

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

349

1 1	2 1	3 1	4	5 1	6
		ampuller och liknande artiklar av glas:
	100	laboratorieartiklar samt hy-gieniska och farmaceutiska artiklar.................	15 %	15 %	10 %
	500	serumampuller och liknande
		artiklar .................	fri	fri	fri
70.18		Optiskt glas samt optiska ele-ment av optiskt glas, icke op-tiskt bearbetade; ämnen till glasögonlinser.............	fri	fri	fri*
70.19		Glaspärlor, imitationer av na-turpärlor eller ädelstenar och liknande smärre artiklar av
		glas samt varor därav; glas-bitar till mosaikarbeten e. d., även på underlag; konstgjorda ögon av glas, andra än prote-ser; prydnadsartiklar av glas, framställda genom s. k. lamp-arbete; reflexpärlor och lik-nande artiklar av glas:
	100	glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och liknande smärre artik-lar av glas samt varor därav	10 %	10 %	5 %
	501, 509	andra..................	15 %; 16 %	15 %	7,5 %
70.20		Glasull och andra glasfibrer samt varor därav:
	200—	garn och vävnader samt va-
	400	ror därav...............	15 %	15 %	11 %
	100, 500,	andra slag..............	8 %	8 %	7 %
	900
70.21		Andra varor av glas........	15 %; 20 %	15 %	10 %
71.02		Ädelstenar, naturliga, obear-betade eller slipade eller på annat sätt bearbetade (här-under inbegripet osorterade ädelstenar, uppträdda för un-derlättande av transporten) men icke infattade eller mon-
		terade....................	fri	fri	fri*
71.03		Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade, obearbetade
		eller slipade eller på annat sätt bearbetade (härunder inbe-gripet osorterade ädelstenar, uppträdda för underlättande av transporten) men icke in-fattade eller monterade.....	fri	fri	fri
71.04		Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar ...	fri	fri	fri
ur 71.05		Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver härunder inbegripet, obear-betade, ävensom halvfabrikat
		därav:
	101, 102	obearbetade ............ halvfabrikat:	fri	fri	fri
	909	andra än rör..........	3 %; 25 %	3 %	1,5 %
71.06		Oädel metall med plätering av

350

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1[2|3j_4|_5j_6

		silver, obearbetad, ävensom	3 %	3 %	1,5 %
71.07		Guld och guldlegeringar, pla-tinerat guld härunder inbe-gripet, obearbetade, ävensom

fri; 25 %	fri	fri
71.08		Oädel metall och silver med plätering av guld, obearbeta-de, ävensom halvfabrikat där-


			fri	fri	fri
71.09		Platina och andra platina-metaller samt legeringar där-av, obearbetade, ävensom

fri	fri	fri
71.10		Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller an-nan platinametall, obearbe-tad, ävensom halvfabrikat
fri	fri	fri
71.11		Guldsmedssopor; annat avfall
		samt skrot av ädel metall . ..	fri	fri	fri
71.12		Bijouteri varor och delar där-till av ädel metall eller av
		metall med plätering av ädel metall....................	10 %	10 %	5 %
71.13		Guldsmedsvaror och delar därtill av ädel metall eller av
		metall med plätering av ädel metall....................	10 %	10 %	5 %
71.14		Andra varor av ädel metall
		eller av metall med plätering av ädel metall:
	100	artiklar för tekniskt bruk .	fri	fri	fri
	900	andra..................	10 %	10 %	5 %
71.15		Varor av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller re-konstruerade ädelstenar.....	fri	fri	fri
71.16		Bijouteri varor, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15......	15 %	10 %	5 %
72.01		Mynt.....................	fri	fri	fri
ur 73.01		Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet:
	103—	tackjärn ................	fri	fri	3 %
	109
73.02		Ferrolegeringar:
	205, 209,	kiseljärn (ferrokisel) och ki-
	305	selmanganjärn (ferrokisel-mangan) med en kiselhalt av mer än 15 %... 100 kg	7: —	7: —	3: 50
	101— 201,301,	andra..................	fri	fri	fri*
	401—
	900
73.03		Skrot och avfall av järn eller stål......................	fri	fri	fri
73.04		Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat.......	6 %	6 %	3 %
73.05		Pulveriserat järn och stål; järnsvamp................	fri	fri	fri
73.06		Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av järn eller stål:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

351

1	2	3	4	5	6
	100	smältstycken och råskenor	fri	fri	fri
	600, 700	göt och formlösa stycken ..	3 %	3 %	3 %
73.07		Blooms, billets, slabs och pla-tiner av järn eller stål; äm-nen av järn eller stål, grovt tillf orm ade genom smidning..	4 %	4 %	4 %
73.08		Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar.........	4 %; 15 %	4 %	4 %
73.09		Universaljärn och universal-stål ......................	6 %	6 %	6 %
73.10		Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd, kallbe-arbetad eller kalibrerad, vals-
		tråd härunder inbegripen; ihå-ligt bergborrstål:
		överdragna med metall:
	500	överdragna med zink ...	6 %	6 %	6 %
	900	överdragna med annan metall................	7 %	7 %	6 %
		andra:
		varmvalsade, strängpres-sade eller smidda:
	no	valstråd............	5 %	5 %	5 %
	291	ihåligt bergborrstål ...	6 %	6 %	5 %
	120, 130,	andra slag...........	6 %	6 %	6 %
	293—
	299
	300	kallbearbetade eller kali-brerade ...............	7 %	7 %	6 %
73.11		Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även borrade och sammanfo-
		gade:
		överdragna med metall:
	500	överdragna med zink . . .	6 %	6 %	6 %
	900	överdragna med annan metall................	7 %	7 %	6 %
		andra:
		varmvalsade, strängpres-sade eller smidda:
	no, 120,	spontpålar; bredflänsig
	160, 180,	I-balk; annan profil-
	210	stång med en vikt av 60 kg eller mer per löp-meter ...............	fri; 10 %	fri	6 %
	170, 190,	annan profilstång med
	251, 259	en vikt av mindre än 60 kg per löpmeter......	6 %	6 %	6 %
	300	kallbearbetade.........	7 %	7 %	6 %
73.12		Band av järn eller stål, varm-eller kallvalsat:
		överdraget med metall:
	500	överdraget med alumini-um eller bly...........	fri; 10 %	fri	6 %
	610, 620	överdraget med tenn . . .	fri; 10 %	fri	fri
	700	överdraget med zink . . .	6 %; 10 %	6 %	6 %
	900	överdraget med annan metall................	7 %; 10 %	7 %	6 %

352

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		annat:
	110, 120	varmvalsat............	6 %	6 %	6 %
	301, 305	kallvalsat.............	7 %; 10 %	7 %	6 %
73.13		Plåt av järn eller stål, varm-eller kallvalsad:
		överdragen med metall:
	510, 550	överdragen med alumini-um eller bly...........	fri	fri	6 %
	610, 650	överdragen med tenn . . .	fri	fri	fri
	710—950	överdragen med annan metall................	6 %; 8 %;	6 %	6 %
			15 %
	111—390		6 %; 8 %; 15 % _	6 %	6 %

73.14		Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elekt-risk isolering..............	7 %	7 %	6 %
73.15		Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i nr
		73.06—73.14:
	240, 250	ihåligt bergborrstål, varm-valsat, strängpressat eller smitt...................	6 %	6 %	6 %
	361, 365,	band och plåt av rostfritt
	671—677,	stål....................	5 %; 6 %;	5 %; 6 %;	5 %
	ur 930, 420, 450, 480, 720, 841, 849,		7 %>	7 »/o1
	940, 960 010—239,	annat..................	fri; 3 %;	fri; 3 %;	samma bind-
	260—340,		4 %; 5 %;	4 %; 5 %;	ningar som
	380, 410,		6 %; 7 %	6 %; 7 %	för motsva-
	430, 440,				rande varor,
	460, 470,				hänförliga till
	520—665,				nr 73.06—
	681—710, 730, 830, 860—920, ur 930, 950, 970,				73.14
	990
73.16		Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, kors-ningsspetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kugg-skenor, sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplat-tor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästan-de av räler:
	110, 150	räler....................	fri	fri	fri
	901, 909	andra slag..............	8 %	8 %	5 %
73.17		Rör av gjutjärn:
	101, 109	med invändig diameter av 510 mm eller däröver.....	fri	fri	fri
	201—209	andra..................	8 %	8 %	8 %
73.18		Rör av järn eller stål, ej hän-förliga till nr 73.17 eller 73.19,

1 Yissa varor av handelsmässigt ringa betydelse är fria.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

353

1	2	3	4	5	6
		hålade rörämnen härunder in-begripna:			%
		överdragna med metall:
	510, 550	överdragna med zink . . .	7 %; 10 %	7 %	7 %
	710, 750	överdragna med annan metall................	8 %; 10 %	8 %	8 %
		andra:
	050—229	icke kallbearbetade.....	7 %	7 %	7 %
	315—429	kallbearbetade.........	8 %; 10 %	8 %	8 %
73.19		Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstatio-

		ner, även med förstärkning. .	8 %	8 %	8 %
73.20		Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muf-far och flänsar.............	8 %	8 %

8 %
73.21		Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kom-

		pletta, samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul, broar och brosektioner, sluss-portar, torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak, dörr-och fönsterramar, rulljalusier, räcken och staket); plåt, band, stång, profilstång, rör o.d. av järn eller stål, be-arbetade för användning i konstruktioner ............	10 %	8 %	6 %
73.22		Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell utrust-ning och utan anordning för uppvärmning..............	8 %	8 %



6 %
73.23		Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare
		av järn- eller stålplåt, för transport eller förpackning av
		varor .....................	8 %; 10 %;	8 %	6 %
			12 %
73.24		Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare, av järn eller stål...........	8 %	8 %	6 %
73.25		Linor, kablar, slingor, fläta-de band och liknande varor av
		järn- eller ståltråd, utan elektrisk isolering..........	8 %	8 %	6 %
73.2G		Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller stål..............	8 %	8 %	6 %
73.27		Duk, nät och galler av järn-eller ståltråd..............	8 %	8 %	6 %
73.28		Klippnät av järn eller stål.. .	8 %	8 %	6 %
73.29		Kättingar och kedjor samt de-lar därtill, av järn eller stål:

12 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

354

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	1	5	6
-	203	rullkedjor med invändig länkbredd mindre än 6 mm	10	%; 12 %	10 %	6 %
	100—202, 205—900	andra..................	8	%; io %	8 %	6 %
73.30		Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller stål		8 %	8 %	4 %
73.31		Spik och stift, häftstift här-under inbegripna, spikbleck, märlor och krampor samt spet-sade krokar och öglor av järn eller stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar		8 %	8 %	6 %
73.32		Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv-krokar, skruvöglor, nitar (an-dra än rör- och tvåspetsnitar), sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; underläggsbrickor (låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna) av järn eller stål		8 %	8 %	6 %
73.33		Synålar, virknålar, strump-stickor, snörnålar och liknan-de artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad, brodyr, virkning o.d., andra än maskinnålar:
	100	synålar och stoppnålar samt ämnen därtill............		fri	fri	fri*
	900	andra ..................		8 %	8 %	4 %
73.34		Knappnålar, sälcerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papil-jotter och liknande artiklar av järn eller stål, andra än prydnadsföremål:
	100	knappnålar och säkerhets-nålar...................		10 %	10 %	5 %
	900	andra..................		8 %	8 %	4 %
73.35		Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål..............	8	%; io %	8 %	6 %
73.36		Kaminer och spisar (även vär-meledningsspisar), kokappara-ter, tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande
		varor av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen användes i hushåll, ävensom delar där-till av järn eller stål........		8 %	8 %	6 %
73.37		Apparater för centralupp-värmning, såsom värmeled-ningspannor och värmeled-ningselement, av järn eller stål, icke elektriska, samt
		delar därtill av järn eller stål; varmluftsgeneratorer och varmluftsfördelare (härunder inbegripet apparater som även kan användas för fördelning av friskluft eller konditione-rad luft) av järn eller stål, icke

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

355

1	2	1 3	1 4	5	1 6
		elektriska, försedda med mo-tordriven fläkt eller blås-maskin, samt delar därtill, av järn eller stål..............	oo	8 %	6 %
73.38		Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn eller stål:
	431, 910,	emalj erade artiklar av plåt	10 %	10 %	6 %
	921
	110—420, 439—690, 929—999	andra..................	8 %; 10 %	8 %	6 %
73.39		Stålull; putsbollar, putsvan-tar och liknande artiklar av
		järn eller stål, för skurning, polering e.d................	8 %	8 %	4 %
73.40		Andra varor av järn eller stål	8 %	8 %	6 %
74.01		Kopparskärsten; koppar, obe-arbetad, även raffinerad, samt avfall och skrot av koppar . .	fri	fri	fri*
74.05		Folier av koppar, även möns-terpressade, tillskurna, per-forerade, försedda med över-drag, tryckta eller fästade på papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, med en tjocklek av högst 0,15 mm (förstärkningsmaterial icke in-räknat) ..................	5 %	5 °L	3 °L
74.06		Pulver och fjäll av koppar:
	100	användbara till bronsering.	10 %	10 %	5 %
	900	andra..................	fri	fri	fri
74.07		Rör (hålade rörämnen och ihå-lig stång härunder inbegripna) av koppar.................	3 %; 4 %	3 %	3 %
74.08		Rördelar av koppar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar....................	8 %	8 %	4 °L
74.09		Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med in-re beklädnad eller med värme-isolerande beklädnadmcnutan




		maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning .	8 %	8 %	4 %
74.10		Linor, kablar, flätade band och liknande varor av koppar-tråd, utan elektrisk isolering.	6 %	6 %	3 %
74.11		Duk, nät och galler även änd-
		lösa, av koppartråd........	8 %	8 %	4 %
74.12		Klippnät av koppar........	8 %	8 %	4 %
74.13		Kedjor och delar därtill av koppar....................	8 %	8 %	4 %
74.14		Spik och stift, häftstift här-under inbegripna, märlor och krampor samt spetsade krokar och öglor, av koppar eller av järn eller stål och med huvud av koppar .................	6 %	6 %	4 %
74.15		Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv-

356

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		krokar, skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsni-tar), sprintar, kilar och lik-nande artiklar av koppar; un-derläggsbrickor (låsbrickor och fjäderbrickor härunder in-begripna) av koppar ........	6 %	6 %	4 %
74.16		Fjädrar av koppar.........	8 %	8 %	4 %
74.17		Kokapparater och andra upp-värmningsapparater av kop-par, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen an-vändes i hushåll, ävensom delar därtill av koppar......	8 %	8 %	4 %
74.18		Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av koppar	8 %	8 %	4 %
74.19		Andra varor av koppar:
	410	knappnålar och säkerhets-nålar...................	10 %	10 %	5 %
	100, 200,	andra..................	8 %	8 %	4 %
	900
75.01		Skärsten, speis och andra mel-lanprodukter vid framställ-ning av nickel; nickel, obear-betad (med undantag av ano-der, hänförliga till nr 75.05), samt avfall och skrot av nickel....................	fri	fri	fri*
75.02		Stång och tråd av nickel ....	3 %	3 %	1,5 %
75.03		Plåt, band och folier av nic-kel; pulver och fjäll av nickel:
	100, 200	plåt, band och folier......	3 %	3 %	1,5 %
	300	pulver och fjäll..........	fri	fri	fri
75.04		Rör (liålade rörämnen och ihålig stång härunder inbe-begripna) samt rördelar, så-som skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av nickel.......	3 %	3 %	1,5 %
75.06		Andra varor av nickel......	8 %	8 %	4 %
76.01		Aluminium, obearbetat, samt
		avfall och skrot av aluminium	fri	fri	fri*
76.03		Plåt och band av aluminium.	3 %; 5 %; 8 %	3 %	3 %
76.04		Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller fäs-tade på papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsma-terial, med en tjocklek av högst 0,20 mm (förstärknings-material icke inräknat).....	5 %	3 %





e; o/ /o
76.05		Pulver och fjäll av aluminium:
	800	användbara för bronsering, med undantag av pulver och fjäll av aluminium, avsedda att användas uteslutande vid tillverkning av gasbe-tong ...................	10 %	10 %	5 %
	100, 900	andra..................	fri	fri	fri
76.07		Rördelar av aluminium, såsom

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

357

1	1 2	3	4	5	6
		skarvrör, knärör, muffar och flänsar..........		8 %
76.08		Aluminiumkonstruktioner, även i delar eller icke kom-pletta, samt delar därtill av aluminium (såsom skjul, broar och brosektioner, torn, master,	° /O	‘1 %

		pelare, stolpar, fackverk, tak, dörr- och fönsterramar samt
		räcken); plåt, stång, rör o.d. av aluminium, bearbetade för användning i konstruk-tioner...........	8 %		4 %
76.09		Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad eller med vär-meisolerande beklädnad men utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärm-ning ..................	8 %




76.10		Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av alu-	ö /o	° /o	4 %
	102, 104	minium, för transport eller förpackning av varor, förpack-ningsrör och förpackningstu-ber härunder inbegripna:
	förpackningstuber........	10 %	10 %
	200, 900	andra............		3 /o
76.11	Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare	ö /o	8 /o	4 %

76.12		av aluminium........	8 %	8 %
	Linor, kablar, flätade band och liknande varor av alumi-

		niumtråd, utan elektrisk isole-ring ....................		6 %
76.13		Duk, nät och galler av alumi-niumtråd...........	8 % 8 %	3 % 4 %

76.14		Klippnät av aluminium.....	o /O 8 %
76.15		Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av alumi-

		nium............	8 % 8 %
76.16		Andra varor av aluminium ..	® /o 8 %	4 %
77.01		Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av magne-sium, härunder inbegripet spån, icke sorterade efter stor-		^ /O



		leken............	fri		fri*
77.02		Stång, tråd, plåt, band, folier, rör (hålade rörämnen och ihå-

	100	lig stång härunder inbegripna), pulver och fjäll samt jämstora spån, av magnesium:
	stång, tråd, plåt, band, folier och rör........	3 %	3 %	1.5 %
200
	pulver och fjäll samt jäm-
77.03		stora spån..........	fri	fri	fri
	Andra varor av magnesium. .	8 %	8 %	4 %
77.04 78.01		Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav Bly, även silverhaltigt, obe-	fri	fri	fri

358

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

78.02

78.04

78.05

78.06

79.01

79.02

79.03

79.04

79.05

79.06

80.01

80.02

80.03

80.04

80.05

80.06

2 1	3 1	4 1	5	6
	arbetat, samt avfall och skrot av bly....................	fri	fri	fri*
	Stång och tråd av bly......	fri	fri	fri
	Folier av bly, även mönster-pressade, tillskurna, perfo-rerade, försedda med över-drag, tryckta eller fastade på papper, papp, plast eller dy-likt förstärkningsmaterial, vä-gande per m2 högst 1 700 g (förstärkningsmaterial icke in-räknat); pulver och fjäll av bly	fri	fri	fri
	Rör (hålade rörämnen och ihå-lig stång härunder inbegripna) och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar samt rör i S-form för vatten-lås, av bly................	fri	fri	fri
901	Andra varor av bly: blyull samt linor av bly ...	fri	fri	fri
201, 202	förpackningstuber........	10 %	10 %	5 %
909	andra..................	8 %	8 %	4 %
	Zink, obearbetad, samt avfall och skrot av zink..........	fri	fri	fri
	Stång och tråd av zink.....	fri	fri	fri
	Plåt, band och folier av zink; pulver och fjäll av zink.....	fri	fri	fri
	Rör (hålade rörämnen och ihå-lig stång härunder inbegripna) och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av zink......................	fri	fri	fri
	Takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra färdiga byggnadsartiklar av zink......................	fri	fri	fri
001	Andra varor av zink: spik, stift, bultar och nitar	fri	fri	fri
009	andra..................	8 %	8 %	4 %
	Tenn, obearbetat, samt avfall och skrot av tenn..........	fri	fri	fri
	Stång och tråd av tenn.....	fri	fri	fri
	Plåt och band av tenn......	fri	fri	fri
100	Folier av tenn, även mönster-pressade, tillskurna, perfore-rade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på pap-per, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, vägan-de per m2 högst 1 000 g (för-stärkningsmaterial icke inräk-nat); pulver och fjäll av tenn: folier ...................	3 %	3 %	1,5 %
200	pulver och fjäll..........	fri	fri	fri
	Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbe-gripna) och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av tenn............	fri	fri	fri
201, 202	Andra varor av tenn: förpackningstuber........	10 %	10 %	5 %
900	andra..................	8 %	8 %	4 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

359

1	2	3	4	5	6
81.01		Volfram, obearbetat eller be-arbetat, samt varor därav:
	300	tråd, spiraler härunder in-begripna ................	3 %	3 %	1,5 %
81.02	100, 900	andra slag.............. Molybden, obearbetat eller be-arbetat, samt varor därav:	fri	fri	fri

	300	träd, spiraler härunder inbe-gripna .................	3 °L	3 % fri	1,5 % fri
81.03	100, 900	andra slag...............	fri
	Tantal, obearbetat eller be-betat, samt varor därav.....	fri	fri
81.04	fri
	Andra oädla metaller, obe-arbetade eller bearbetade, samt varor därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav..........	fri	fri


82.01	fri*
	Spadar, skyfflar, hackor, kor-par, högafflar, grepar, krattor, räfsor och rakor; yxor, röj-knivar och liknande verktyg för huggning eller klyvning; liar och skäror, hö- och halm-


		knivar, trädgårdssaxar för två händer, kilar samt andra
		handverktyg och handredskap för lantbruk, trädgårdsskötsel
82.02		eller skogsbruk............ Monterade handsågar samt sågblad, alla slag, icke tanda-de sågblad härunder inbegrip-	8 %	8 %	4 %
		na:
	400	rälsågblad och bågfilsblad	7 %	7 %	6 %
	110—390, 500—900	andra.................	8 %	8 %	6 %
82.03		Tänger, pincetter och dylika handverktyg, även klippande; skruvnycklar, huggpipor, rör-avskärare, plåt- och bultsaxar, metalltrådssaxar, filar, ras-par och dylika handverktyg:
	200 110—190,	röravskärare ............. andra..............	5 % 8 %	5 % 8 %	4 % 6 %
	301—900
82.04		Handverktyg och handred-skap, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel; smi-desstäd, skruvstycken, andra än maskinskruvstycken; slcruvtvingar o.d., blåslampor, transportabla smidesässjor, hand- eller fotdrivna slip-stenar och slipskivor på ställ-ning e.d. samt monterade glasmästardiamanter:
	329, 340,	handborrar, andra än spiral-
	391	borrar; skruvmejslar, borr-och sparrsockar, tubpressar och skärcirklar..........	5 %	5 %	4 % 6 %
	101—	andra..................	8 %; 10 %; 13 %	8 %
	321, 330, 350, 360, 399—900

360

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1 1	2 1	3	4 1	5 1	6
82.05		Verktyg (utbytbara) för verk-
		tygsmaskiner eller för meka-niska eller icke mekaniska
		handverktyg (för pressning, stansning, gängning, fräsning, brotschning, borrning, svarv-ning, skruvidragning o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbegripna:
	104—	borrar, andra än spiralbor-
	109, 600	rar; skruvmejslar........	5 %	5 %	4 %
	101, 103, 200—		8 %; 10 %	8 %	4 %

	509,
	801—
82.06	809, 900	Knivar och skärstål för maski-ner eller mekaniska apparater	8 %	8 %	4 %
82.07		Plattor, stavar, spetsar och liknande omonterade delar till
		verktyg, av hårdmetall (sint-rad karbid av volfram, molyb-		8 %
		den, vanadin e.d.) .........	8 %	4 %
82.08		Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra meka-niska apparater och redskap med huvudsaklig användning
		i hushåll för beredning, serve-
		ring o.d. av matvaror eller drycker och vägande per styck	8 %		4 %
		högst 10 kg...............	8 %
82.09		Knivar, ej hänförliga till an-		8 %
		nät nummer (även tandade)	8 %; 10 %;	7 %
		15 %
82.10		Blad till knivar, hänförliga till		8 %
		8 %	7 %
82.11		Rakknivar, rakhyvlar och rak-apparater (icke elektriska) samt blad därtill, bladämnen i bandform härunder inbe-gripna:



	100	rakknivar samt blad och andra delar därtill.......	8 %	8 %	4 %
	200	rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar därtill, andra än rakblad; saxar och skärhuvuden till			6,5 %
	300, 400	elektriska rakapparater ... rakblad, slipade; rakblads-	13 %	13 % 15 %
7,5 %
	ämnen, även i bandform . .	15 %
82.12		Saxar och skär därtill, ej hän-förliga till annat nummer . ..	8 %	8 %	4 %
82.13		Andra skär- och klippverktyg, såsom sekatörer, hårklipp-ningsmaskiner (icke elektri-ska), huggknivar för slakterier och charkuterier samt pap-
		persknivar; verktyg och satser av verktyg för manikyr, pedi-kyr o.d., nagelfilar härunder	8 %	8 %	4 %

82.14		Skedar, soppslevar; gafflar,

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

361

1	2	3	4	5	6
		tårtspadar, fisk- och smör-knivar samt sockertänger och liknande artiklar...........	8 %; 10 %;	8 %	7 %
			15 %
82.15		Handtag och skaft av oädel metall till artiklar, hänförliga till nr 82.09, 82.13 eller 82.14	8 %	8 %	4 %
83.01		Lås (nyckellås, kombinations-lås och elektriska lås) och väskbyglar med lås samt delar därtill, av oädel metall; nyck-lar och nyckelämnen av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta nummer:




	300	kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar där-till .....................	12 %	12 %	8 %
	101—200,	andra..................	8 %; 15 %	8 %	6 %
	801—
	900
83.02		Beslag och liknande tillbehör av oädel metall till möbler, dörrar, trappor, fönster, rull-gardiner, persienner, karos-serier, sadelmakeriarbeten,
		koffertar, skrin o. d., automa-tiska dörrstängare härunder inbegripna; hatthyllor, hatt-hängare, konsoler o. d., av oädel metall..............	8 %; 15 %	8 %	4 %
83.03		Kassaskåp, kassakistor, arme-rade eller på annat sätt för-stärkta fack och dörrar till kassavalv samt dokument-skrin o.d., av oädel metall...	8 %; 10 %	8 %

4 %
83.04		Kortregisterlådor, förvarings-fack, sorteringslådor, brev-korgar, manuskripthållare och liknande kontorsartiklar av oädel metall, andra än kon-torsmöbler, hänförliga till nr 94.03 .....................	8 %

8 %	4 %
83.05		Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevordnare, kontorsböcker o.d., pappers-klämmor, gem, klämmer till häftapparater, s.k. ryttare till kortregister samt liknande kontorsartiklar, av oädel me-tall .......................	8 %	8 %	4 %
83.06		Statyetter och andra pryd-nadsföremål av oädel metall,

		för användning inomhus ....	8 %	8 %	4 %
83.07		Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt icke elektriska delar därtill, av oädel metall...............	8 %	8 %	4 %
83.08		Slangar och rör, böjliga, av
		oädel metall...............	8 %	8 %	4 %
83.09		Spännen, med eller utan knäppe, väskbyglar med knäppe, hyskor, hakar, snör-

12f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

362

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		hålsringar och liknande artik-lar av oädel metall, för kläder, skodon, presenningar, reseffek-ter, handväskor eller andra varor; rör- och tvåspetsnitar av oädel metall.............	8 %	8 %	4 %
83.10		Pärlor och paljetter av oädel
		metall....................	25 %	8 %	4 %
83.11		Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gonggonger samt delar därtill, av oädel metall:
	100	cykelringklockor samt delar därtill..................	15 %	15 %	7,5 %
	900	andra..................	5 %	5 %
83.12		Ramar av oädel metall för fotografier, tavlor o.d.; speglar av oädel metall............	8 %	4 %

8 %
83.13		Proppar, sprundtappar med gängning, sprundplåtar, kap-syler, plomber och andra till-behör av oädel metall till för-
		packningar................	8 %	8 %	4 %
83.14		Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken, nummerbrickor och liknande artiklar samt siffror, bokstäver o.d., av oädel metall...............	8 %	8 %	4 %
83.15		Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande varor
		av oädel metall eller hård-
		metall, belagda med eller innehållande flussmedel, för svetsning eller lödning eller för påsvetsning eller pålödning av metall eller hårdmetall; tråd och stavar av metallpul-ver, för metallsprutning.....	8 %; 10 %	8 %	4 %
84.01		Ångpannor och andra ång-generatorer, andra än värme-ledningspannor ............	10 %;12 %	10 %	5 %
84.02		Hjälpapparater för ånggene-ratorer, såsom förvärmare, överhettare, ångackumulato-rer och sotningsapparater samt anordningar för stoft-återföring; kondensorer för ångmaskiner..............	10 %;12 %	10 %	5 %
84.03		Generatorer för gengas eller vattengas, även med gas-renare; generatorer för fram-ställning av acetylengas (en-ligt vattenmetoden) och lik-nande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare........	10 %	10 %	5 %
84.04		Lokomobiler och andra ång-maskiner med ångpanna ....	10 %	10 %	5 %
84.05		Ångmaskiner utan ångpanna	10 %;12 %	10 %	5 %
84.06		Förbränningskolvmotorer . . .	10 %; 12 %;	10 %	5 %
			15 %
84.07		Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska mo-torer .....................	12 %	10 %	5 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

363

1	2	3	4	5	6
84.08		Andra motorer............	10 %; 12 %;	10 %	5 %
			15 %
84.09		Vägvältar, maskindrivna ....	10 %	10 %	5 %
84.10		Vätskepumpar, även med mo-tor eller turbin, härunder in-
		begripet icke mekaniska pum-par samt pumpar med mät-anordningar; vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.) ....	10 %	10 %	5 %
84.11		Luftpumpar och vakuumpum-par, även med motor eller turbin; kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra gaser; frikolvs-kompressorer för gasturbiner; fläktar och liknande maskiner	10 %	10 %	5 %
84.12		Luftkonditioneringsappara-ter, bestående av motordriven fläkt och anordningar för reglering av luftens tempera-tur och fuktighet, alltsamman-byggt till en enhet.........	10 %	10 %	5 %
84.13		Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, härunder inbegripet mekaniska anord-ningar för avlägsnande av aska samt liknande anordning-
	991	eldstadsrostar..... 100 kg	fri; 2: 50	fri	fri
	no— 910, 999	andra..................	10 %	10 %	5 %
84.14		Industri- och laboratorieugn-ar, andra än elektriska ugnar, hänförliga till nr 85.11......	13 %	10 %	5 %
84.15		Kylskåp, kylapparater, kyl-maskiner och kylanläggningar, även elektriska............	10 %	10 %	5 %
84.16		Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än metallvalsverk och maski-ner för valsning av glas) även-som valsar därtill..........	10 %	10 %	5 %
84.17.		Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning) för uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifie-ring, sterilisering, pastörise-ring, ångbehandling, tork-ning, indunstning, kondense-ring, avkylning eller annan behandling, som erfordrar temperaturändring, dock ej apparater av sådana slag, som huvudsakligen användes i hus-håll; varmvattenberedare, icke elektriska.............	10 %	10 %	5 %
84.18		Centrifuger; apparater för filt-rering eller rening av vätskor eller gaser.................	10 %	10 %	5 %
84.19		Maskiner och apparater för

364

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

84.20

84.21

84.22

84.23

84.24

84.25

84.26

3	4	5	6
rengöring eller torkning av flaskor eller andra kärl; maski-ner och apparater för påfyll-ning, tillslutning, kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, säckar eller andra för-packningar; andra maskiner och apparater för förpackning av varor; apparater för in-pressning av kolsyra i drycker; diskmaskiner..............	10 %	10 %	5 %
Vågar, räkne- och kontroll-vågar härunder inbegripna, andra än vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla slag, för vågar.............	10 %	10 %	5 %
Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprut-ning, spridning eller finfördel-ning av flytande eller pulver-formiga ämnen; brandsläck-ningsapparater, laddade eller oladdade; sprutpistoler och liknande apparater; sandbläs-ter- och ångblästerapparater samt liknande apparater ....	10 %	10 %	5 %
Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lyft-kranar, telfrar, transportörer, linbanor o.d.), ej hänförliga till nr 84.23 ..................	10 %;13 %	10 %	5 %
Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning, schaktning, borrning och an-nat jord- eller bergarbete (grävmaskiner, s. k. bull-do-zers, skrapor o. d.); pålkranar; snöplogar, ej hänförliga till nr 87.03 ..................	10 %	10 %	5 %
Maskiner och redskap för jor-dens beredning eller odling, såsom plogar, harvar, kultiva-torer, såmaskiner och gödsel-spridare; vältar för gräsmat-tor och idrottsplatser .......	10 %;13 %	10 %	5 %
Maskiner och redskap för skörd eller slätter, tröskverk, halm- och foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rens-nings- och sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorteringsmaskiner för ägg, frukt eller andra lantbruks-produkter, med undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda ma-skiner och apparater.......	10 %; 13 %;	10 %	5 %
Mjölkningsmaskiner samt ma-skiner och apparater för me-jerihanteringen ............	15 % 10 %	10 %	''S °/ ° /o

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

365

1	2	3	4	1 5	1 6
84.27		Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin, cider, fruktsaft e.d.....	10 %	10 %	o/_
84.28		Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdssköt-

		sel, f j äderf äavel eller biskötsel; groningsapparater med upp-värmningsanordning eller maskinell utrustning; ägg-kläckningsapparater samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s.k. kyckling-mödrar) ..............	10 %;13 %	10 %	5 °L
84.29		Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra

		maskiner och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön, med undantag av maskiner och apparater för lantbruk .................	10 %		5 %
84.30		Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer	/o

		i detta kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämli-gen bageri-, makaroni-, kon-fektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrierna samt in-dustrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller grönsa-ker ..............	10 %		5 %
84.31
	Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehand-

		ling av pappersmassa, papper eller papp..............	10 %	10 %
84.32		Bokbinderimaskiner och bok-binderiapparater, trådhäft-	5 %

84.33		maskiner härunder inbegripna Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappers-	10 %	10 %	5 %
		massa, papper eller papp, här-under inbegripet skärmaski-ner, alla slag, för papper eller
		papp...............	10 %	10 %	5 %
84.34
	Maskiner, apparater och red-skap för typgjutning och sätt-ning; maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47); matriser; tryck-


		typer och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra tryckfor-mar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och litogra-fiska stenar, preparerade för
	410, 490	grafiskt ändamål (t. ex. slipa-de, kornade eller polerade):
	klichéer och andra tryck-formar ...............	10 %	10 %	5 %
100—
	andra slag.............	fri	fri	fri*
300, 500—

	950

366

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2 1	3 1	4 1	5	6
84.35		Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; iläggningsapparater, falsap-parater och andra hjälpap-parater till dylika maskiner:
	501, 603,	cylinderpressar och hjälp-
	951,	apparater (andra än sär-
	ur 992	skilt inkommande ilägg-
		ningsapparater) till cylin-derpressar samt delar därtill	fri	fri	fri*
	101—	rotationspressar och hjälp-
	109, 602,	apparater (andra än sär-
	910,	skilt inkommande ilägg-
	ur 992	ningsapparater) till rota-tionspressar samt delar där-			fri
		till ..................	fri	fri
	502—	andra, särskilt inkomman-
	601, 609,	de iläggningsapparater här-		10 %
	959, 991,	under inbegripna.........	10 %	5 %
	999
84.36		Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbetning av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvinning, dubble-ring, spolning, rullning eller haspling av garn e.d........	10 %	10 %	5 %
84.37		Vävstolar, trikåmaskiner, för tillverkning av tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varpma-skiner och varpklistringsma-skiner samt andra maskiner
		och apparater för förberedning av garn till vävning e.d.....	10 %	10 %	5 %
ur 84.38		Hjälpmaskiner och hjälpap-parater för maskiner, hänför-liga till nr 84.37, såsom skaft-och jacquardmaskiner, varp-och skottväktare samt anord-
		ningar för skyttelväxling; de-lar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller hu-vudsakligen avsedda för ma-skiner eller apparater, hänför-liga till detta nummer eller till nr 84.36 eller 84.37, såsom
		spindlar, spinnvingar, kard-beslag, nålkammar, spinn-munstycken, skyttlar, skaft-ramar och solv samt nålar för
		trikåmaskiner:
	301. 401,	delar och tillbehör av trä
	901	till maskiner och apparater, hänförliga till nr 84.36, 84.37 eller 84.38 .........	0/ ° /0	5 %	2,5 %
	100, 200,	andra, med undantag av tri-
	305, 405, 500, 905	kåmaskinsnålar..........	10 %	10 %	5 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

367

84.39

Maskiner och apparater för
tillverkning eller efterbehandling
av stampad filt (som
längdvara eller i avpassade
stycken), härunder inbegripet
maskiner för tillverkning av
filthattar samt hattformar .

84.40

Maskiner och apparater för
tvättning eller annan rengöring,
torkning, blekning, färgning,
appretering eller annan
efterbehandling av garn, vävnader
eller andra textilvaror;
tvätt-, stryk- och pressmaskiner;
rull-,lägg- och skärmaskiner
för vävnader eller andra
textilvaror; maskiner för tillverkning
av linoleum och liknande
golvbeläggningsmaterial
genom beläggning av vävnad
eller annat underlag med
massa; maskiner för tryckning
av garn, vävnader, stampad
filt, läder, tapeter, omslagspapper,
linoleum e.d.
samt graverade tryckplåtar
och tryckvalsar till sådana
maskiner..................

10 %

ur 84.41

84.42

ur 84.43

84.44

100—
910, 990

300,

903

100, 200,
402, 409,
909

910

100, 950,
990

Symaskiner, möbler, speciellt
konstruerade för symaskiner
härunder inbegripna; symaskinsnålar:
.

symaskiner och delar därtill
med undantag av syma skinsnålar.

..............

Maskiner och apparater för beredning
eller bearbetning av
hudar, läder eller skinn (även
pälsskinn) eller för tillverkning
av skodon eller andra varor
av läder eller skinn (även
pälsskinn), dock ej symaskiner,
hänförliga till nr 84.41 .
Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller
och gjutmaskiner för
metallindustrin:

götkokiller och delar därtill

10 %

5 %

andra, med undantag avkontinuerligt
roterande gjutmaskiner
och delar därtill
Valsverk för metallindustrin
och valsar därtill:

delar av gjutgods, obearbetade
....................

andra..................

10 %

8 %; 13 %
10 %; 13 %;
15 %

84.45

Verktygsmaskiner för bearbetning
av metall eller hårdmetall,
ej hänförliga till nr
84.49 eller 84.50:

10 %

5 %

10 %

5 %

10 %

8 %

10 %

5 %

10 %

8 %
10 %

5 %

2,5 %

5 %

4 %

5 %

368

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
	101, 106,	spånavskiljande maskiner
	151, 201,	med en vikt per st. av mer
	251, 301,	än 10 000 kg..... 100 kg	fri; 13 %;	fri	fri*
	401, 403,		2:50—5: —
	408 104,109,	andra........... 100 kg	10 %; 12 %;	10 %	5 %
	155, 205,		13 %;
	255, 305, 402, 404,		2: 50—5: —
	409, 500—
	809
84.46		Verktygsmaskiner för bear-betning av sten, keramiska produkter, betong, asbest-betong eller liknande minera-liska ämnen eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 .....................	10 %	10 %	5 %
84.47		Verktygsmaskiner, ej hän-förliga till nr 84.49, för bear-betning av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande hårda ämnen......



10 %	10 %	8 %
84.48		Delar och tillbehör, igenkänn-liga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47, härunder in-begripet hållare för arbets-stycken eller verktyg, själv-öppnande gänghuvuden samt delningsanordningar och lik-nande anordningar för verk-tygsmaskiner; verktygshållare till alla slags handverktyg. ..	10 %	10 %	5 %
84.49		Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med icke-
		elektrisk motor............	10 %	10 %	5 %
84.50		Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än mjuklödning), skärning eller ythärdning med gas........	13 %	10 %	5 %
84.51		Skrivmaskiner utan räkne-verk; checkstämplingsappa-	10 %	10 %	5 %
84.52		Räknemaskiner; bokförings-maskiner, kassakontrollappa-rater, frankostämplingsmaski-ner, biljettmaskiner samt lik-nande maskiner och apparater med räkneverk............




10 %	10 %	5 %
84.53		Statistikmaskiner och liknan-de maskinerförhålkort(stans-, stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o.d.) . . .	10 %	10 %	5 %
84.54		Andra maskiner och appara-ter för kontorsbruk, såsom dupliceringsmaskiner (hekto-grafer och stencilapparater), adresseringsmaskiner, maski-ner för sortering, räkning och

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

369

1	2	3	4	5	6
		förpackning av mynt samt pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater .. .	10 %	10 %	5 %
84.55		Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o.d.), igen-kännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54	10 %	10 %	5 %
84.56		Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning, krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller andra fasta mineraliska



		ämnen; maskiner och appara-ter för hoppressning eller formning av fasta mineraliska
		bränslen, keramiska massor, betong, gips eller andra mine-raliska ämnen i pulver- eller pastaform; maskiner för till-verkning av gjutformar av sand.....................	10 %	10 %	5 %
84.57		Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för sam-mansättning av elektriska glödlampor, elektriska lysrör, elektronrör e.d.............	10 %	10 %	5 %
84.58		Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarett-, choklad-och livsmedelsautomater ....	10 %	10 %

5 %
ur 84.59		Maskiner, mekaniska appara-ter och mekaniska redskap, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel:



	no—	maskiner, mekaniska appa-
	600,	rater och mekaniska red-
	809—	skap hänförliga till detta nr
	970, 999	med undantag av slagg-granuleringsmaskiner och delar därtill.............	10 %; 12 %	10 %	5 %
84.60		Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande for-mar för metall (andra än göt-kokiller), hårdmetall, glas eller andra mineraliska ämnen (ke-ramiska massor, betong o.d.), gummi eller plast..........	10 %	10 %

5 %
84.61		Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar, ång-pannor, cisterner, kar e.d., reducerventiler och termostat-
		reglerade ventiler härunder inbegripna................	10 %	10 %	5 %
84.62		Kul- och rullager..........	10 %	10 %	5 %
84.63		Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager, lagerhus, kugghjul (friktions-hjul härunder inbegripna), kuggväxlar och andra växlar

370

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		för överföring av kraft eller rörelse, svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och block härunder inbegripna) samt axelkopplingar........	10 %; 12 %;	10 %	5 %
			13 %
84.64		Packningar av metallplåt i för-ening med annat material (t. ex. asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt me-tallfolier; satser av packning-ar av skilda material, för ma-skiner, transportmedel eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar .	10 %	10 %	5 %
84.65		Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke försedda med elektriska kon-taktelement, isolatorer, spolar eller andra elektriska anord-ningar och ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel	10 %	10 %	5 %
85.01		Elektriska generatorer, moto-rer, omformare (motorgenera-torer härunder inbegripna), transformatorer, likriktare och induktanspolar. . 100 kg	10 %; 17 %; 10 %, dock minst 15—82: 50;	10 %	5 %
			minst
			140—660: —
			per st.
85.02		ElektromagneLer; permanenta magneter, även icke magneti-serade; magnetchuckar och andra permanentmagnetiska eller elektromagnetiska upp-spänningsanordningar; elek-tromagnetiska kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon...................	10 %	10 %	5 %
85.04		Elektriska ackumulatorer ...	10 %	10 %	5 %
85.05		Elektromekaniska handverk-
		tyg (med inbyggd elektrisk motor)....................	10 %	10 %	5 %
85.06		Elektromekaniska hushålls-apparater (med inbyggd elekt-risk motor)................	10 %;12 %	10 %	6 %
85.07		Elektriska rakapparater och hårklippningsmaskiner (med inbyggd elektrisk motor) ....	10 %	10 %	5 %
85.08		Elektriska apparater och an-ordningar för tandning och start av förbränningsmotorer, såsom tändmagneter, tänd-generatorer, tändspolar, start-motorer, tändstift och glöd-tändstift; generatorer och bak-strömsreläer för användning tillsammans med förbrän-ningsmotorer ..............	10 %	10 %	5 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

371

1	2 1	3 !	4	5	6
85.09		Elektrisk belysnings- och sig-nalutrustning, elektriska vind-rutetorkare och vindrutevär-mare, för cyklar eller motor-fordon ....................	10 %	10 %	5 %
85.10		Elektriska ficklampor och andra bärbara elektriska lam-
		por och lyktor med egen ström-källa (t. ex. torrbatteri eller generator), ej hänförliga till nr 85.09 ..................	10 %	10 %	5 %
85.11		Elektriska industri- och la-boratorieugnar; apparater för behandling av material genom induktiv eller dielektrisk upp-värmning; maskiner och ap-parater för elektrisk svets-ning, lödning eller skärning. .	10 %	10 %	5 %
85.12		Elektriska varmvattenbere-
		dare och doppvärmare; elekt-riska kaminer och andra appa-rater för lokaluppvärmning eller liknande uppvärmnings-ändamål; elektriska värme-apparater för hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsapparater och hår-tångsvärmare; elektriska stryk- och pressjärn; elekt-riska värmeapparater för hus-hållsbruk; värmemotstånd, ej hänförliga till nr 85.24:
	400, 991	elektriska stryk- och press-järn samt delar därtill ....	8 %	8 %	6 %
	100— 300, 500—	andra...................	10 %	10 %	5 %
	910, 999
85.13		Elektriska apparater för tråd-telefoni eller trådtelegrafi, bärfrekvensutrustning för dy-lik telefoni eller telegrafi här-	10 %	10 %	5 %

85.14		Mikrofoner och stativ därtill; högtalare och tonfrekvensför-stärkare:
	100, 910	mikrofoner och stativ samt delar därtill.............	10 %	10 %	7 %
	200, 300,	andra..................	17 %;20 %	17 %	11 %
	990
85.15		Sändare och mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, ra-
		diogrammofoner härunder in-begripna; televisionskameror; apparater för radionavigering, radiostyrning e.d., radarappa-rater härunder inbegripna:
	102,	mottagare för radiotelefoni
	410—	eller radiotelegrafi, rund-
	600, 910,	radiomottagare, televisions-
	950	mottagare, s.k. monitorer

372

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		härunder inbegripna, kom-binerade rundradiomottaga-re och televisionsmottagare, även med inbyggd grammo-fon eller bandspelare; delar till mottagare för radiotele-foni, radiotelegrafi, rundra-dio eller television........	17 %	17 %	11 %
	101, 201— 300, 700,	andra..................	10 %	10 %	7 %

	990
85.16		Elektriska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverappara-ter för järnvägar eller andra trafikleder eller för hamnar eller flygplatser............	10 %	10 %	5 %
85.17		Elektriska signalapparater, akustiska eller optiska (t. ex. ringklockor, nummertavlor, sirener samt brand- och tjuv-larmsapparater), ej hänförliga till nr 85.09 eller 85.16......	10 %	10 %	7 %
85.18		Elektriska kondensatorer, fas-ta eller variabla:

	510—	kondensatorer, vägande per
	600, 901	st. högst 250 g; delar vä-gande per st. högst 250 g	17 %	17 %	8,5 %
	700, 909	andra ..................	10 %; 17 %	10 %	5 %
85.19		Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgre-ning, förbindning eller skyd-dande av elektriska ström-kretsar, såsom strömställare, reläer, säkerhets- och över-spänningsapparater, väggut-tag, kopplingsdosor och glöd-lampshållare; motstånd (andra än värmemotstånd), fasta eller variabla, potentiometrar här-under inbegripna; manöver-centraler, såsom manöverpul-peter, manövertavlor o.d.:




	211, 521	strömställare, tryckkontak-ter härunder inbegripna, vägande per st. högst 500 g; vägguttag och andra lik-nande uttag samt för sådana uttag avsedda stickproppar, vägande per st. högst 500 g	12 %; 15 %;	12 %	7 %
			17 %
	513, 515	glödlampshållare, vägande per st. högst 500 g.......	12 %	12 %	10 %
	371—	smältsäkringar av kera-
	374	miskt material.... 100 kg	15 %, dock minst 50: —	15 %	10 %
	630, 691	motstånd, vägande per st. högst 25 g..............	15 %;17 %	15 %	8 %
	no—	strömbrytare och omkopp-
	190	lare, vägande per st. mer än 500 g, för driftspänning över 600 V; frånskilj are,

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

373

1	2	3	4	5	6
		vägande per st. mer än 500 g......................	10 %	10 %	7 %
	212—	andra strömställare; reläer
	340	och överspänningsavledare	10 %	10 %	7 %
	375—	smältsäkringar, andra än av
	377	keramiskt material 100 kg	10 %; 15 o/0, dock minst	10 %	8 %
			50: —
	411—	för smältsäkringar avsedda
	415	säkerhetsapparater, säk- ringssocklar, propphuvar och passdelar............	10 %; 15 o/o	10 %	7 %
	441—	andra apparater och artik-
	490	lar för brytning, slutning eller skyddande av elekt-riska strömkretsar.......	10 %	10 %	7 %
	514, 516	glödlampshållare, vägande
		per st. mer än 500 g......	12 %	10 %	8 %
	522—	vägguttag och andra lik-
	599	nande uttag samt för sådana uttag avsedda stickproppar vägande per st. mer än 500 g; andra apparater och ar-tiklar för avgrening eller förbindning av elektriska strömkretsar............	10 %;15 %	10 %	7 %
	640, 692	motstånd, vägande per st.
		mer än 25 g.............	10 %;17 %	10 %	8 %
	800—	andra..................	10 %	10 %	7 %
	900
ur 85.20		Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor för be-lysning samt lampor för ultravioletta eller infraröda strålar; elektriska båglampor och blixtlampor:
	no—	metalltrådslampor. 100 kg	440: —	440: —	220: —
	190		eller 15 %
	201—	andra, med undantag av
	800, 990	socklar till glödlampor ....	10 %	10 %	5 %
85.21		Elektronrör (glödkatod-, kall-katod- och fotokatodrör), härunder inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för televisionskameror eller kvicksilverlikriktare; foto- elektriska celler; monterade transistorer och liknande mon-



		terade halvledarkomponenter; monterade piezoelektriska kri-staller:
	100, 910	ventilrör till röntgenappa-rater samt delar därtill . . .	fri	fri	fri*
	200— 700, 990	andra..................	10 %	10 %	5 %
85.22		Elektriska maskiner och ap-parater, ej hänförliga till an-nat nummer i detta kapitel..	10 %	10 %	7 %
85.23		För elektriskt ändamål isole-rad tråd, ledning och kabel (lacktråd, anodoxiderad tråd samt koaxialkabel härunder

374

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		inbegripna), även med kopp-lingsanordningar:			8 %
	100—	med mantel av metall ....	10 %	6 %
	398 411—	andra slag..............	10 %	10 %	8 %
	900
ur 85.24		Artiklar av kol, även i före-ning med metall, för elektriskt ändamål (såsom kolborstar, kol för båglampor, galvaniska element eller mikrofoner samt kolelektroder för elektriska ugnar eller svetsapparater eller för elektrolysörer):
	205, 905	vägande per st. 3 kg eller däröver, grafiterade 100 kg	3: —	3: —	2: —
	100	kolborstar, vägande per st. mindre än 3 kg..........	10 %	10 %	^ 0/ 0 /o
	201, 204,	andra, med undantag av
	902, 903	icke grafiterade artiklar, vägande per st. 3 kg eller däröver.......... 100 kg	20 :— eller 10 %	20: —	10: —
85.25		Elektriska isolatorer, oavsett materialet.................	10 %; 15 %	10 %	8 %
85.26		Isolerdetaljer, ej hänförliga till nr 85.25, för elektriska maskiner eller apparater eller för annat elektriskt ändamål, av isolermaterial, även för-sedda med i massan ingjutna eller inpressade mindre me-talldelar, avsedda uteslutande
		för sammanfogning:
	200	av plast ................	15 %	15 %	13 %
	100, 900	av annat material........	10 %	10 %	8 %
85.27	Isolerrör samt dosor och andra delar därtill, av oädel metall, invändigt isolerade.........	8 %	8 %	4 %

85.28		Elektriska delar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel, till maskiner eller	10 %	10 %	7 %

86.01 86.02 86.03 86.04		Ånglok och tendrar därtill. . . Elektriska lok (för ackumula-tordrift eller ledningsdrift)...	10 % 10 % 10 %	10 % 10 % 10 %	5 % 5 % 5 %
	Motorvagnar och motordressi-
			12 %	12 %	6 %
86.05		Personvagnar, resgodsvagnar, postvagnar, sjukvagnar, fång-vagnar, undersökningsvagnar och andra dylika special-vagnar för järnvägar eller	8 %	4 %



8 %

86.06		Verkstadsvagnar, kranvagnar och andra arbetsvagnar för järnvägar eller spårvägar; dressiner, andra än motor-
		dressiner..................	8 %	8 %	4 %
86.07		Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar .................	8 %	8 %	4 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

375

1	2	3	4	5	6
86.08		Behållare (containers) för godstransport, även för väts-kor eller gaser, oavsett trans-portsättet .................	8 %	8 %	4 %
86.09		Delar till rullande järnvägs-eller spårvägsmateriel:
	300	bromsapparater samt delar därtill..................	10 %	10 %	5 %
	100, 200, 400, 900	andra..................	8 %	8 %	4 %
86.10		Stationär järnvägs- och spår-vägsmateriel samt delar där-till, härunder inbegripet me-kaniska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverappara-ter, icke elektriskt manövre-rade, och delar därtill, även för andra trafikleder än järn-vägar eller spårvägar.......	s r0	8 %	4 %
87.01		Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e.d.......	lo %;12 %	10 %	8 %
ur 87.02		Bilar för person- eller gods-befordran:
	301	gränsletruckar...........	10 %	10 %	5 %
	in—	personbilar; omonterade
	129, 510	personbilar för bilsamman-sättningsindustrin........	15 %; 24 %''	15 %	10 %
87.03		Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strål-kastarbilar, verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anord-ning för sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika bilar för speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 ......	15 %	15 %	11 %
ur 87.04		Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01 —87.03:
	100	till traktorer............	10 %	10 %	8 %
	200	till personbilar...........	15 %	15 %	11 %
ur 87.05		Karosserier till fordon, hän-förliga till nr 87.01—87.03, förarhytter härunder inbe-gripna:
	100	till personbilar...........	15 %	15 %	H %
87.06		Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03:
	100	till traktorer.............	10 %	10 %	8 %
	210—	till bilar................	15 %;20 %	15 %	10 %
	290
87.07		Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbe-
		gripna) för verkstäder, lager, järnvägsstationer e.d. samt delar till dylika truckar.....	10 %; 12 o/0	10 %	5 %
87.08		Stridsvagnar och andra pans-rade stridsfordon, även med bestyckning; delar till dylika fordon ....................	fri	fri	fri
87.09		Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbe-gripna), även med sidvagnar;

1 Avser personbilar med en cylindervolym under 1,6 liter.

376

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		särskilt inkommande sid-vagnar till motorcyklar eller cyklar:
	no, 120	motorcyklar med en cylin-dervolym av högst 245 cm3.	15 %	15 %	7,5 %
	131,139	motorcyklar med en cylin-dervolym över 245 cm3 ...	10 %	10 %	5 %
	200	särskilt inkommande sid-vagnar .................	10 %	10 %	5 %
87.10		Cyklar (trehjuliga transport-cyklar härunder inbegripna), utan motor........... 1 st.	20: —	20: —	10: —
87.11		Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med mo-tor .......................	fri	fri	fri
87.12		Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09— 87.11.....................	15 %	15 %	7,5 %
87.13		Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk framdrivningsanordning; delar till dylika fordon......	10 %	10 %	5 %
87.14		Andra fordon (släpfordon här-under inbegripna) utan meka-nisk framdrivningsanordning samt delar därtill..........	10 %;15 %	10 %	5 %
88.01		Ballonger och luftskepp.....	fri; 12 %	fri	fri
88.02		Flygmaskiner, segelflygplan och drakar; s.k. rotochutes:
		flygmaskiner:
	101, 201	helikoptrar ocli autogiros	fri; 12 %; 15 %	fri	fri
		andra:
	ur 109,	vägande högst 4 000 kg	fri; 12 %;	fri	6 %
	ur 209 ur 109,	vägande mer än 4 000	15 %
	ur 209	kg.................	fri; 12 %;	fri	fri
	900		fri	fri	fri
88.03	Delar till luftfartyg, hänför-
		liga till nr 88.01—88.02 .....	fri	fri	fri
88.04		Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill............	10 %	10 %	5 %
88.05		Katapulter och liknande start-anordningar för luftfartyg samt markträningsapparater för flygutbildning; delar till dylika anordningar eller appa-rater .....................	fri	fri	fri
89.01		Fartyg och båtar, ej hänför-liga till annat nummer i detta kapitel:			fri
	050	krigsfartyg..............	fri	fri
	210, 220,	fiske- och fångstfartyg.....	fri	fri	fri
	920 931, 939	lustfartyg...............	10 %	10 %	5 %
	911, 941,	andra fartyg, av järn med
	981, 991	en bruttodräktighet av högst 70 ton.............	10 %	10 %	5 %
	110—193,		fri	fri	fri
	310—
	400, 919, 945, 949, 989, 999

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

377

1	2	3 1	4	5	6
89.02		Bogserbåtar:
	001	av järn, med bruttodräktig-het av högst 70 ton......	10 %	10 %	5 %
	009	andra..................	fri	fri	fri
89.03		Fyrskepp, flodsprulor, mud-derverk, alla slag, ponton-kranar och andra fartyg, i fråga om vilka förflyttningen är av underordnad betydelse 1 förhållande till deras huvud-uppgift, ävensom flytdockor	fri	fri	fri
89.04		Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas ................	fri	fri	fri
89.05		Annan flytande materiel, så-som kassuner, förtöjnings-bojar och andra bojar samt sjömärken................	fri	fri	fri
90.01		Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oav-sett materialet, omonterade, med undantag av dylika ele-ment av glas, icke optiskt be-arbetade; polariserande skivor och plattor ................	fri	fri	fri*
90.02		Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oav-sett materialet, monterade, avsedda för instrument och
		apparater, med undantag av dylika element av glas, icke bearbetade för optiskt bruk:
	ur 109	kameraobjektiv, vägande per st. högst 3 kg........	10 %	10 %	5 %
	101	kameraobjektiv, vägande per st. mer än 3 kg; ävensom optiska sökare till kameror	5 %	5 %	2,5 %
	ur 109,	andra..................	10 %	10 %	5 %
	900
90.03		Infattningar till glasögon, pin-cenéer, lornjetter e.d. samt delar till sådana infattningar	10 %	8 %	4 %
90.04		Glasögon, pincenéer, lornjet-ter o.d., härunder inbegripet skyddsglasögon, solglasögon och liknande varor.........	10 %	8 %	4 %
90.06		Astronomiska instrument, så-som teleskop, astronomiska tuber, meridiancirklar och ekvatorialer samt stativ där-till, med undantag av radio-astronomiska instrument ....	10 %	fri	fri
90.07		Stillbildskameror; blixtljus-apparater:
		stillbildskameror och delar därtill, med undantag av kassetter, sökare, slut are och bländare:
	109, 903	vägande per st. högst 3 kg	10 %	10 %	5 %
	101,	vägande per st. mer än 3
	ur 901	kg...................	5 %	5 %	2,5 %
	ur 901	kassetter, sökare, slutare och bländare............	5 %	5 %	2,5 %

378

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
	200, 905	blixtljusapparater och delar därtill..................	10 %	10 %	5 %
90.08		Kinoapparater, såsom kino-kameror och ljudupptagnings-apparater, även kombinerade, samt kinoprojektorer, även med anordningar för åter-givande av ljud:



		kinokameror, även kombi-nerade med ljudupptag-ningsapparater, samt delar därtill med undantag av kassetter, sökare, slutare och bländare:
	119,199,	vägande per st. högst 3 kg	10 %	10 %	5 %
	903 111 ,191,	vägande per st. mer än 3

	ur 901	kg''...................	5 %	5 %	2,5 %
	ur 901	kassetter, sökare, slutare
		och bländare............	5 %	5 %	2,5 %
	200, 800,	andra..................	10 %	10 %	5 %
	909
90.09		Stillbildsprojektorer; foto- grafiska förstorings- och för-minskningsapparater.......	10 %	10 %	5 %
90.10		Apparater och annan utrust-ning för foto- eller kinola-boratorier, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel; kopieringsapparater och ko-pieringsramar för kontakt-kopiering; filmspolar; projek-tionsdukar och projektions-skärmar..................	10 %	10 %	5 %
90.11		Elektron- och protonmikro-skop; elektron- och proton-diffraktionskameror........	10 %	fri	fri
90.12		Andra mikroskop, även med anordningar för fotografering, filmning eller projicering ....	10 %	10 %	5 %
90.13		Optiska instrument och appa-rater, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel, strål-kastare härunder inbegripna	10 %	10 %	5 %
90.14		Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri, avvägning, fotogrammetri, hydrografi, navigation, meteo-rologi, hydrologi eller geofy-sik; kompasser och avstånds-mätare...................	10 %	10 %	5 %
90.15		Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre, även med vikter ....	10 %	10 %
5 %
90.16		Ritinstrument, räkneinstru-ment och ritsinstrument (pan-tografer, ritbestick, räkne-stickor, räkneskivor o.d.); in-strument och apparater för mätning eller kontroll, ej hän-förliga till annat nummer i detta kapitel (balanserings-apparater, planimetrar, mikro-

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

379

1 1	2	3 1	4	5 1	6
		metrar, skjutmått, tolkar, mätband, mätstockar o.d.); profilprojektorer...........	10 %	10 %	5 %
90.17		Medicinska och kirurgiska in-strument och apparater (även för tandläkare eller veterinär-
		bruk), elektromedicinska ap-parater samt instrument för ögonundersökning härunder inbegripna................	10 %	10 %	5 %
90.18		Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater för psykoteknik; apparater för konstgjord andning, ozon-, syre- eller inhalationsterapi samt liknande apparater; res-piratorer, gasmasker härun-der inbegripna.............	10 %	10 %	5 %
90.19		Ortopediska artiklar, härun-der inbegripet medicinsk-ki-rurgiska gördlar, brockband o.d.; konstgjorda lemmar, tän-der och ögon samt andra pro-teser; hörapparater för lom-hörda; spjälor och liknande artiklar för behandling av frakturer:
	200	hörapparater för lomhörda	10 %	5 %	2,5 %
	100,901, 909		fri	fri	fri*

ur 90.20		Röntgenapparater (även för fotografering) samt apparater för utnyttjande av strålning från radioaktiva ämnen, här-
		under inbegripet röntgenrör, högspänningsgeneratorer, manöverbord, röntgenskär-mar samt bord, stolar o.d. för röntgenundersökning eller röntgenbehandling:		10 %	5 %
	100, 200,	andra än röntgenrör......	10 %
	400
90.21		Instrument, apparater och modeller för demonstrations-
		ändamål (t. ex. vid undervis-ning eller på utställningar), icke användbara för andra
			fri	fri	fri
90.22		Maskiner och apparater för mekanisk materialprovning (undersökning av hållfasthet, hårdhet, elasticitet eller lik-nande egenskaper hos me-taller, trä, textilvaror, papper,	10 %	10 %	5 %

90.23		Areometrar och liknande in-strument; termometrar, pyro-metrar, barometrar, hygro-metrar och psykrometrar, även registrerande, samt kombina-\| tioner av dessa instrument ..	10 %	10 %	5 %

380

Kungl. Maj. ts proposition nr i50 år 1967

1	2	3	4	5	6
90.24		Instrument och apparater för mätning, kontroll eller auto-matisk reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck e.d. eller för automatisk reglering av temperatur (t. ex. manometrar, termostater, ni-våmätare, dragregulatorer, genomströmningsmätare och värmemängdsmätare), ej hän-förliga till nr 90.14.........	10 %	10 %	7 °L
90.25		Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (t. ex. polarimetrar, refrakto-metrar, spektrometrar och gas-analysapparater), för mätning eller kontroll av viskositet,



		porositet, dilatation, ytspän-ning e.d. eller för kalorimetris-ka, fotometriska eller akus-tiska mätningar, exponerings-mätare härunder inbegripna; mikrotomer...............	10 %	10 %	7 %
90.26		Gas-, vätske- och elektricitets-mätare...................	10 %	10 %
90.27		Varvräknare, produktionsräk-nare, taxametrar, vägmätare, stegräknare o.d.; hastighets-mätare och takometrar (även magnetiska), ej hänförliga till nr 90.14; stroboskop........	10 %	10 %


5 %
90.28		Elektriska instrument och ap-parater för mätning, kontroll, analys eller automatisk regle-ring:
	200	instrument för lödning....	fri	fri	fri
	100, 300—	andra..................	10 %;12 %	10 %	7 %
	909
90.29		Delar och tillbehör, igenkänn-liga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24
		eller 90.26—90.28 hänförliga artiklar...................	10 %;12 %	10 %	7 %
91.01		Fickur, armbandsur och lik-nande ur, stoppur härunder inbegripna................	5 %	2,5 %

5 %
91.02		Vägg- och bordsur med fick-ursverk, ej hänförliga till nr 91.03 .....................	5 %; 8 %;	5 %	2,5 %
			20 %
91.03		Ur till instrumentbräden och liknande ur, för fartyg, luft-fartyg, bilar eller andra for-don ......................	5 %	5 %	2,5 %
91.04		Andra ur: .
	100, 200	väckarur och skeppskrono-metrar..................	8 %	5 %	2,5 %
	901—909	andra..................	13 %;20 %	13 %	6,5 %
91.05		Tidkontrollur, tidstämpelur och liknande med urverk eller

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

381

1	2	3	4	5	6
		synkronmotor försedda ap-parater för tidkontroll eller tidmätning................	10 %	10 %	7 %
91.06		Tidströmställare och andra tidutlösare med urverk eller synkronmotor.............	10 %	10 %	7 %
91.07		Verk till fick- eller armbands-ur, sammansatta...........	5 %	5 %	2,5 %
91.08		Andra urverk, sammansatta:
	100	till ur, hänförliga till nr 91.03.000, 91.04.100 eller 91.04.200, samt liknande urverk ..................	5 %	5 %	2,5 %
	200	Lill artiklar, hänförliga till nr 91.05 eller 91.06, samt liknande urverk..........	10 %	10 %	5 %
	300	till ur, hänförliga till nr 91.04.901, 91.04.902 eller 91.04.909, samt liknande urverk ..................	13 %	6,5 %

13 %
91.09		Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana
		boetter samt ämnen därtill . .	5 %	5 %	2,5 %
91.10		Urfoder och delar därtill ....	10 %;20 %	10 %	5 %
91.11		Andra urdelar.............	fri	fri	fri
92.01		Pianon (även mekaniska, med eller utan klaviatur); cembalor och andra stränginstrument med klaviatur; harpor, andra än eolsharpor:
	100, 200	pianon............. 1 st.	16 %	15 %,	7,5 %,
				dock högst	dock högst
				300: —	150: —
	900	andra..................	15 %	fri	fri
92.02		Andra stränginstrument:
	100	stråkinstrument.........	15 %	fri	fri
	900	andra..................	15 %	12 %	6 %
92.03		Orglar, orgelharmonier o.d.. .	15 %	12 %	6 %
92.04		Dragspel och munspel......	12 %;15 %	12 %	6 %
92.05		Andra biåsinstrument......	fri; 20 %	fri	fri*
92.06		Slaginstrument (trummor, xylofoner, cymbaler, kastan-jetter o.d.)................	12 %	6 %

15 %
92.07		Elektromagnetiska, elektro-statiska, elektroniska och lik-nande musikinstrument (pia-non, orglar, dragspel in. fl.). .	15 %	12 %	6 %
92.08		Musikinstrument, ej hänför-liga till annat nummer i detta kapitel (t. ex. orkestrion, po-sitiv, speldosor, mekaniska sångfåglar och musiksågar); visselpipor, lockpipor och lik-nande ljudsignalredskap ....	15 %	12 %	6 %
92.09		Strängar till musikinstrument	15 %	12 %	6 %
92.10		Delar och tillbehör till mu-sikinstrument (andra än strängar), härunder inbegri-pet papper och papp, perfore-rade, för mekaniska spel-apparater ävensom mekanis-

382

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	1 4	i 5	6
		mer till speldosor; metrono-mer, stämgafflar och stämpi-por:
	no	höljen och stomryggar till pianon..................	15 %	15 %	7,5 %
	120—	andra delar och tillbehör
	200, 510,	till pianon; delar och till-
	520, 810	behör till cembalor och and-
		ra stränginstrument med klaviatur samt till harpor, andra än eolsharpor; klavia-turer och delar därtill till
		orglar, orgelharmonier o.d.; tonbord till orgelharmonier och delar därtill; klavia-
		turer och delar därtill till
		instrument, hänförliga till nr 92.07 ................	fri; 15 %	fri	fri*
	300, 911	delar och tillbehör till stråkinstrument; delar Och tillbehör till instrument hänförliga till nr 92.05 ....	fri; 15 %;	fri	fri
			20 %
	400, 590—	andra..................	15 %	12 %	6 %
	700, 890, 912, 990
92.11		Grammofoner, dikteringsap-parater och andra apparater för upptagning eller återgiv-ning av ljud, härunder inbe-gripet skivspelare, bandspe-lare o.d., med eller utan ljud-dosa; apparater för upptag-ning eller återgivning på mag-netisk väg av bilder och ljud för television:
	101	grammofonautomater.....	5 %	5 %	4 %
	103—	andra..................	10 %	10 %	8 %
	900
ur 92.12	200	Grammofonskivor och liknan-de artiklar (såsom rullar, band och tråd) för ljudupptagning eller liknande upptagning, preparerade eller inspelade; matriser för tillverkning av grammofonskivor: grammofonskivor (även en-bart preparerade) med un-dantag av grammofonskivor för språkundervisning ................. 100 kg	50: — eller 15 %	50: —	25: —
	300—	andra, med undantag av
	900	grammofonskivor för språk-undervisning ............	fri	fri	fri
92.13		Andra delar och tillbehör till apparater, hänförliga till nr 92.11.....................	10 %	10 %	5 %
93.01		Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen samt delar

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

383

1!_2[_3[J[5|6

		därtill; slidor och baljor till hithörande vapen...........	fri	fri	fri
93.02		Revolvrar och pistoler, utgö-rande eldvapen............	fri	fri	fri
93.03		Vapen för militärt bruk, ej hänförliga till nr 93.01 eller
		93.02 .....................	fri	fri	fri
93.04		Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03, härunder inbegripet liknande apparater, vilkas funktion bygger på för-bränning av en explosiv ladd-ning, såsom signalpistoler samt revolvrar och pistoler för lösa skott, linkastnings-apparater o.d..............	6 %	6 %	3 %
93.05		Andra vapen, härunder inbe-gripet gevär och pistoler för komprimerad luft eller gas samt fjäderbössor och fjäder-pistoler ...................	8 %	8 %	4 %
93.06		Delar till vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder inbe-gripet ämnen till gevärsstock-ar och till eldrör för eldvapen:
	100, 200	delar till vapen för militärt bruk, häri inbegripet delar till revolvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 .... andra slag:	fri	fri	fri
	910	av trä................ andra:	fri; 6 %	fri	fri
	991	till eldvapen........	6 %	6 %	3 %
	999	till andra vapen.....	8 %	8 %	4 %
93.07		Ammunition, härunder inbe-gripet bomber, torpeder, mi-nor och robotprojektiler; de-lar till ammunition, härunder
		inbegripet hagel och förladd-ningar:
	100—	ammunition och delar där-
	209	till för militärt bruk, häri inbegripet ammunition och delar därtill för revolvrar och pistoler hänförliga till nr 93.02 ................	fri	fri	fri
	311—	andra slag..............	8 %	8 %	4 %
	900
94.01		Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o.d. här-
		under inbegripna, samt delar därtill....................	10 %;15 %	10 %	5 %
94.02		Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tandläkar- eller veterinär-bruk), såsom operationsbord, undersökningsbord och lik-nande bord samt sjukhussäng-ar med mekaniska anord-ningar; tandläkarstolar och liknande stolar med mekanisk
		anordning för vridning och

384

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		höjning; delar till dylika ar-tiklar .....................	8 %	8 %	4 %
94.03		Andra möbler samt delar där-till .......................	f0 %; 15 %	10 %	5 %
94.04		Resårbottnar till sängar; säng-kläder och liknande artiklar, försedda med resårer, stopp-ning eller inlägg eller till-verkade av poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag, såsom madrasser, sängtäcken och kuddar:
		med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller andra väsentliga delar av metall eller trä:
	291, 901,	med överdrag av textil-
	903, 905	vara av ändlösa konst-gjorda textilfibrer......	17 %	17 %	16 %
	299, 902,	med överdrag av annan
	904, 906	textilvara.............	15 %	15 %	13 %
	300	elektriska värmedynor .... andra slag:	10 %	10 %	8 %
	101	av metall eller trä, utan överdrag .........	8 %	8 %	6 %
	210, 907	av poröst gummi, utan överdrag ..............	15 %	10 %	5 %
	109, 909	andra................	15 %	15 %	13 %
95.01		Sköldpadd, bearbetad, samt varor av sköldpadd:
	100	plattor, skivor och liknan-de halvfabrikat för vidare bearbetning.............	fri	fri	fri
	900	andra slag..............	10 %	10 %	5 %
95.02		Pärlemor, bearbetad, samt varor av pärlemor:
	100	plattor, skivor och liknan-de halvfabrikat för vidare
		bearbetning.............	fri	fri	fri
	900	andra slag..............	10 %	10 %	5 %
95.03		Elfenben, bearbetat, samt va-ror av elfenben:
	100	plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare be-arbetning ...............	fri	fri	fri
	900	andra slag..............	10 %	10 %	5 %
95.04		Ben, bearbetat, samt varor av ben:
	100	plattor, skivor och liknan-de halvfabrikat för vidare bearbetning.............	fri	fri	fri
	900	andra slag..............	10 %	10 %	5 %
95.05		Horn, korall, även rekonstrue-rad, och andra animaliska snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material:
	100	plattor, skivor och liknan-de halvfabrikat för vidare bearbetning.............	fri	fri	fri
	900	andra slag..............	10 %	10 %	5 %
95.06		Stennöt och andra vegetabilis-ka snidningsmaterial, bearbe-

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

385

1	2	3	1 4	5	6
		tade, samt varor av dessa ma-terial:
	100	plattor, skivor och liknan-de halvfabrikat för vidare bearbetning.............	fri	fri	fri
95.07	900	andra slag.............. Bärnsten och sjöskum, även rekonstruerade, samt gagat (jet) och liknande mineralis-ka material, bearbetade, även-som varor av dessa material:	10 %	10 %	5 %



	100	plattor, skivor och liknan-de halvfabrikat för vidare bearbetning.............		fri 10 %	fri
	900	andra slag..............	10 %
95.08		Varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade av vax (animaliskt, vegetabiliskt, mineraliskt eller konstgjort), paraffin eller stearin, av gummi arabicum eller dylika naturliga gummi-arter, av naturliga hartser (kolofonium, kopal o.d.) eller av modelleringsmassa; andra gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade varor, ej hänförliga till annat nummer; icke härdat gelatin, bearbetat (ej hänförligt till nr 35.03), samt varor därav.. . .	3 /o fri


fri; 15 %	fri
96.01 96.02		Kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar eller fibrer, med eller utan skaft....................	10 %	10 %

5 %
	Andra borstbinderiarbeten (borstar, penslar o.d.), maskin-borstar härunder inbegrip-na; målningsrullar; moppar, avtorkare o.d. av gummi, filt eller dylikt mjukt material ..	10 %	10 %

96.03	8 %
	Bindlar för borstfabrikation	samma tull	samma tull	samma bind-
			som för	som för	ningarsomför
			motsvarande	motsvarande	motsvarande
			borst-	borst-	borst-
96.04			material	material	material
	Dammvippor av fjädrar ....	10 %	10 %	5 %
96.05 96.06		Pudervippor och liknande va-ror, oavsett materialet...... Handsiktar och handsåll, oav-	10 %	10 %	5 %
97.01		sett materialet............. Barncyklar, sparkcyklar, cy-kelhästar, trampbilar och dy-lika leksaksfordon ävensom	10 %	10 %	5 %
97.02		dockvagnar ............. Dockor...................	13 % 13 %	12 % 12 %	6 % 10 %
97.03		Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o.d. för för-

		ströelse...................	12 %; 13 %;	12 %	6 %
			15 %
97.04		Inomhusspel, härunder inbe-gripet spelautomater och

13 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

386

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6
		andra spelapparater för nöjes-fält e.d., bordtennisspel samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade möbler	12 %; 13 %	12 %	6 %
97.05		Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgranspryd-nader samt andra julprydna-der (t. ex. konstgjorda jul-granar samt julkrubbor och figurer därtill).............	12 %;15 %	12 %	6 %
97.06		Redskap och annan utrustning för utomhusspel, gymnastik, sport eller idrott, ej hänför-liga till nr 97.04:			2,5 %
	101, 310, 391, 901		5 %; 10 %	5 %
		8 %
	105, 200, 410, 905	av läder eller metall......	8 %; 10 %	4 % 6 %

	109, 399, 420— 494, 909	av annat material........	12 %;15 %	12 %

97.07	Fiskkrokar; landningshåvar och fjärilshåvar; redskap för fiske med krok; lockfåglar och dylika artiklar för jakt:		fri	fri



	100	fiskkrokar...............	5 %
	201— 300		10 %	10 %	5 %

97.08		Karuseller, gungor, skjutba-nor och annan utrustning för
		nöjesfält e.d.; ambulerande cirkusar, menagerier och teat-			5 %
			10 %	10 %
98.01		Knappar (tryckknappar, krag-knappar, manschettknappar och liknande artiklar här-under inbegripna); knapp-ämnen och knappformar; de-lar till knappar:		12 %


10 %
	200	knappar av plast.........	12 %
	100, 300, 700, 800		12 %	12 %	6 %
				10 %
98.02		Blixtlås och delar därtill ....	13 %	12 %
98.03		Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft, pennförlängare o.d.; delar och tillbehör där-till (såsom pennskydd och pennhållare), ej hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 .. 100 kg	10 %; 10 % plus 100: —	10 %	5 %

98.04		Skrivpennor (stålpennor o.d.) och spetsar därtill:			5 %
	001	av ädel metall...........	10 %	10 %
	009		fri; 5 %	fri	fri
98.05	Blyerts-, anilin- och färgpen-nor, blyerts-, anilin- och färg-

		stift, grifflar, ritkol samt pa-stell-, skol-, rit-, skräddar- och	10 %	10 %	5 %

98.06		Skrivtavlor, även försedda	10 %	10 %	5 %
98.07		Sigillstämplar, paginerings-

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

387

1	2	1 3	4	5	1 6
		stämplar, datumstämplar och dylika handstämplar; hand-verktyg för tryckning eller prägling av etiketter; s.k. typ-tryckerier .................	8 %	8 %
98.08		Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, även på spolar; färgdynor, med eller utan ask ...............	4 % 8 %


10 %	10 %
98.09 98.10		Sigill- och buteljlack i form av stänger, plattor e.d.; hek-tograf- och valsmassa samt liknande produkter på basis av gelatin, även på underlag av papper eller textilvara ... Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare, även

10 %	10 %	5 %

		elektriska eller kemiska, samt delar därtill, andra än tänd-stenar och vekar ...........	8 %	8 %	4 %
98.11		Rökpipor samt huvuden, skaft och andra delar därtill, ämnen

		härunder inbegripna; cigarr-och cigarrettmunstycken samt delar därtill:
	100	ämnen och icke färdigbear-
	901	betade huvuden av trä till rökpipor................ cigarr- och cigarrettmun-	fri; 5 %	fri	fri
		stycken av sjöskum eller bärnsten......... 100 kg	500: —	500: —	250: —
	200, 909	andra .................	10 %; 15 % 15 %	10 % 15 %
98.12	Kammar, hårspännen o.d.. . .	& /o 10 %
98.13		Planschetter och andra kor-
		settfjädrar samt andra dylika artiklar för klädespersedlar el-ler tillbehör till klädesper-sedlar ..................	10 %	10 %	5 %
98.14		Monterade rafräschissörer
		samt beslag till rafräschissörer	15 %	15 %	7,5 %
98.15		Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare samt delar därtill (andra än lösa glas)..................	15 %	15 %

8 %
98.16		Skyltdockor, provdockor o.d.; rörliga skyltfigurer och skylt-ställ......................

10 %	10 %	5 %
99.01		Målningar och teckningar, ut-förda helt för hand (andra än

99.02		teckningar, hänförliga till nr 49.06, samt handdekorerade föremål)..................	fri	fri	fri
	Konstgrafiska originalblad, såsom etsningar, gravyrer, träsnitt och litografier......	fri	fri

99.03	fri
	Originalskulpturer, oavsett materialet.................	fri	fri
99.04	fri
	Frimärken (helsaker härunder inbegripna), beläggnings- stämplar o.d., makulerade, ävensom omakulerade men icke gångbara här i landet

388

Kungl Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3
99.05		och icke avsedda att här ut- ges ...................... Föremål för zoologiska, bota-
99.06		niska, mineralogiska eller anatomiska samlingar; före-mål av historiskt, arkeologiskt paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt värde .... Antikviteter med en ålder av
		över 100 år................

fri

ur 05.03
ur 15.07
ur 20.06

ur 41.02

ur 41.03

ur 41.04

ur 41.05

ur 50.09

50.10
ur 57.10

58.01

58.02

ur 58.05
ur 62.03

67.02
ur 83.11
ur 95.03

ur 98.11

08.01

Allmänna anmärkningar:

En asterisk (*) vid ordet »fri» i kolumnen »överenskomna koncessioner» betyder att
tullfrihet redan är bunden för vissa varuslag och kommer att bindas för resterande
varuslag som ett resultat av Kennedyronden.

För de positioner inom 28—39 kap. där två alternativa tullsatser angivits i kolumnen
»överenskomna koncessioner» gäller följande regel:

Den första tullsatsen gäller under förutsättning att de viktigare GATT-länderna låter
sina tullsatser för motsvarande positioner träda i kraft på grundval av ett maximalt
resultat, angivet i deras listor. Om detta villkor icke uppfylles kommer tullsatsen inom
parentes att tillämpas.

För följande positioner är Sverige berett att införa koncessionstullsatserna i samband
med den första tullsänkningen:

Annat tagel än råtagel och avfall av tagel
Oblekt linolja

Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller utan tillsats av socker
eller alkohol:
andra än pulp:

lcasjunötter (cashewnötter)

Läder av nötkreatur, buffel, etc.:

förgarvat, avsett för vidare garvning
Läder av får, etc.:

förgarvat, avsett för vidare garvning
Läder av get, etc.:

förgarvat, avsett för vidare garvning
Läder av andra djur, etc.'':

förgarvat, avsett för vidare garvning
Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke:

innehållande enbart natursilke
Vävnader av bourettesilke

Vävnader av jute med en bredd av högst 150 cm och vägande 310 g eller mer per m2
Mattor, knutna, även konfektionerade

Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande vävnader, även konfektionerade Band,

etc., av jute, andra än sammets-, plysch-, ögle- och sniljband
Säckar och påsar för förpackning av varor, ej synbarligen begagnade, tillverkade av
jutevävnad, vägande 310 g eller mer per in2
Konstgjorda blommor, etc.

Ringklockor, etc., andra än cykelringklockor och delar därtill

Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben med undantag av plattor, skivor och
liknande halvfabrikat för vidare bearbetning

Cigarr- och cigarrettmunstycken av annat material än sjöskum och bärnsten

För följande tropiska produkter har koncessionerna redan trätt i kraft:

Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter och guava samt
kokosnötter, paranötter och kasjunötter, färska eller torkade, även skalade

389

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

09.01 Orostat kaffe, rostat kaffe och kaffesurrogat med tillsats av kaffe

09.02 Te

09.03 Matte

09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta)

09.05 Vanilj

09.06 Kanel och kanelknopp

09.07 Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor

09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma

09.10 Timjan, lagerblad, saffran, ingefära, kurry och andra kryddor
10.06 Ris

13.02 Schellack, kornlack, stocklack o.d.; gummi arabicum etc.

14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för stoppning (kapock, krollsplint,
sjögräs o.d.), etc.

18.01 Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade

18.02 Kakaoskal och kakaoavfall

18.031 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block), även avfettad
18.041 Kakaosmör (kakaofett)

18.051 Kakaopulver, icke sötat

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på basis av dylika extrakter
eller essenser

1 Korlces.sionen har trätt i kraft endast till en del. Den återstående tullsänkningen — som utgör
en förbättring av det ursprungliga erbjudandet — kommer att genomföras stegvis enligt överenskomna
regler.

390

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Bilaga 2

Sammanställning över vissa koncessioner i Kennedyronden av betydelse
för svensk export, med fördelning på skilda länder

Sammanställningen är utförd av kommerskollegium

Följande länder deltog i Kennedyförhandlingarna och undertecknade
slutprotokollet den 30 juni 1967: Argentina, Australien, Brasilien, Canada,
Ceylon, Chile, Danmark, Dominikanska republiken, EEC/CECA:s medlemsländer,
Finland, Grekland, Indien, Indonesien, Irland, Island, Israel, Jamaica,
Japan, Jugoslavien, Korea, Malawi, Nigeria, Norge, Nya Zeeland, Pakistan,
Peru, Polen, Portugal, Republiken Sydafrika, Schweiz, Sierra Leone,
Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckoslovakien, Trinidad och Tobago,
Turkiet, Uruguay, USA samt Österrike. Om man bortser från EFTA-länderna
(inkl. Finland) utgjorde dessa länder år 1965 marknader för en svensk
export om 10 096 milj. kronor, vilket motsvarade 49 % av vår totala export
samma år, 20 541 milj. kronor. Härav svarade EEC för 6 384 milj. kronor
(31 % av totalexporten) och USA för 1 232 milj. kronor (6 % av totalexporten).

Flertalet av de länder som förhandlat i Kennedyronden har deltagit i
förhandlingarna med egna erbjudanden, som utformats på mer traditionellt
sätt, dvs. länderna har angett de varor och de tullsänkningar, som de ansett
sig kunna erbjuda (»positiva bild»). EFTA-länderna med Finland
(utom Portugal) samt EEC:s medlemsländer, USA och Japan har däremot
deltagit i förhandlingarna på grundval av en generell likformad tullsänkningsliypotes
(»linjära bud»). De västeuropeiska länderna och Japan utgick
dock inte från denna hypotes för jordbruksvaruområdets del — i allmänhet
definierat såsom de tjugofyra första kapitlen i Brysselnomenklaturen
— utan lämnade här »positiva bud». I enlighet med förhandlingsreglerna
begärdes icke reciprocitet av utvecklingsländerna. De i Kennedyförhandlingarna
gjorda koncessionerna är därför av en omfattning, som mycket
starkt varierar de deltagande länderna emellan.

I det följande redovisas de från svensk exportsynpunkt mer betydelsefulla
koncessionerna på skilda marknader. Redovisningen har genomgående
baserats på Sveriges export under år 1965.

EEC-länderna

Som inledningsvis berörts uppgick den svenska exporten till EEC under
år 1965 till 6 384 milj. kronor. Härav avsåg 293 milj. kronor (5 %) varor
inom kapitlen 1—24 i Brysselnomenklaturen, vilka i princip betraktats som
jordbruksvaror i förhandlingen, samt 6 091 milj. kronor (95 %) varor inom
kapitlen 25—99, dvs. industrivaror.

För jordbruksvaror har koncessioner av intresse för den svenska exporten
lämnats i väsentligt mindre utsträckning än för industrivaror. I den
mån tullsänkningar erbjuds utgörs dessa huvudsakligen av partiella sänkningar,
dvs. sänkningar med mindre än 50 %.

391

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Beträffande industrivarorna är bilden en annan och resultatet kan här
sammanfattas på följande sätt. Av en total industrivaruexport till sexstatsmarknaden
om 6 091 milj. kronor år 1965 har varor till ett värde av 1 771
milj. kronor tidigare bundits i GATT vid tullfrihet. Koncessionerna i Kennedyronden
kan sålunda maximalt beröra en svensk export om 4 321 milj.
kronor. Erbjudanden om minst en halvering av tullarna lämnas för varor
motsvarande en svensk export om 1 421 milj. kronor, medan en reduktion
av tullarna med mindre än 50 % berör svensk export till ett värde av 1 517
milj. kronor. I de båda sistnämnda värdena ingår icke vissa textilvaror —
huvudsakligen av bomull —• och icke kemiska produkter; inte heller har
de varor inkluderats som omfattas av den Europeiska kol- och stålgemenskapen
(CECA).

Vad först beträffar de nämnda textilvarorna samt kemiska produkter har
för dessa särskilda villkor knutits till EEC:s koncessioner. Dessa har i
fråga om bomullstextilierna gjorts avhängiga av en förlängning av GATT:s
bomullstextilavtal. Koncessionerna för flertalet kemiska produkter har
lämnats med förbehåll för s. k. »découpage», vilket innebär att de sätts i
kraft i full utsträckning endast om USA avskaffar bestämmelserna om
»American Seliing Price». Den svenska exporten av varor för vilka koncessionerna
sammankopplats med en förlängning av bomullstextilavtalet
uppgick år 1965 till 33 milj. kronor, medan vår export av sådana kemiska
produkter, för vilka EEC gör »découpage», uppgick till 151 milj. kronor. Av
detta senare belopp hänför sig 143 milj. kronor till varor, för vilka EEC avser
att halvera tullarna om det tidigare nämnda villkoret uppfylls.

Beträffande CECA-varor — svensk export 277 milj. kronor — reduceras
tullarna i princip med 50 % i förhållande till en bastullnivå, som i allmänhet
ligger över den faktiskt tillämpade nivån, varför den reella tullsänkningen
blir betydligt mindre än 50 %.

För varor som tidigare kunnat importeras tullfritt till EEC men för vilka
nolltullarna icke förut bundits i GATT erbjuds i stor utsträckning bindning
av tullfrihet. Sådana medgivanden berör en svensk export om 793
milj. kronor, framför allt järnmalm.

Vissa varor slutligen, motsvarande en svensk export om 133 milj. kronor,
har av EEC helt undantagits från medgivanden. Hit hör exempelvis ferrolegeringar
och tyngre lastfordon.

Nedan följer en närmare redogörelse för EEC:s koncessioner med tyngdpunkten
lagd på varor av svenskt exportintresse.

Levande djur och animaliska produkter; vegetabiliska produkter; animaliska
och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter därav;
beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung
(kap. 1—15)

Den svenska exporten av dessa varor under år 1965 uppgick till drygt
257 milj. kronor. Härav utgjorde kött, fläsk och andra ätbara djurdelar
nära 35 %, spannmål 25 %, produkter hänförliga till kap. 12 15 % samt
animaliska och vegetabiliska fetter ca 10 %. Av dessa produkter omfattas
kött, fläsk och andra ätbara djurdelar, spannmål samt vissa animaliska
fetter av den gemensamma jordbrukspolitiken. Gränsskyddet för jordbruksreglerade
varor utgörs i princip av rörliga importavgifter. Några koncessioner
för de jordbruksreglerade produkterna har inte lämnats av ge -

392

Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

menskapen (med undantag av vissa inälvor av svin och nötkreatur samt
bortsett från åtaganden inom ramen för det internationella spanninålsavtalet).
Så gott som hela exporten av produkter hänförliga till kap. 12 utgörs
av raps- och rybsfrön, för vilka tullfrihet redan råder.

Beträffande koncessionerna i övrigt kan nämnas följande: tullsänkningar
erbjuds för frysta köksväxter 19 %—18 %, timotejfrön 8 %—6 %, talg för
industriellt bruk 2 %—0 %, destruktionsfett 3 %—2,5 % samt vissa fettsyror
6 %—4,5 %.

Vad gäller Sveriges export av färsk, kyld och fryst fisk uppgick denna
under år 1965 till 8 milj. kronor. Härtill kan läggas svenska direktlandningar
av sill i Danmark på 78 milj. kronor.

EEC:s koncession vad gäller sill innebär följande. Under den fullbelagda
perioden (16 juni—14 februari) öppnas en tullfri kontingent på 46 000
ton under förutsättning av att ett referenspris iakttas. Detta har för hel
sill, färsk, kyld eller fryst, annan än av högsta kvalitet, satts till 100 räkneenheter
(=517 kronor per ton). För sill av högsta kvalitet (hit torde
den övervägande delen av de svenska fångsterna höra) är referenspriset 125
räkneenheter (= 646 kronor per ton). Sker importen till priser understigande
referenspriset skall en utjämningsavgift uttas motsvarande skillnaden
mellan referenspriset och det pris till vilket varan importeras till resp.
medlemsland exklusive tull. Utjämningsavgiften skall ej uttas om vederbörande
exportland kan förplikta sig att garantera iakttagandet av referenspriset.
Skulle det visa sig att referenspriserna leder till störningar i
handeln har man från gemenskapens sida inte uteslutit möjligheten av en
justering av desamma.

Avtalet gäller för en period av tre år och utlöper den 1 juli 1970. Systemet
med referenspriser träder emellertid inte i tillämpning förrän tidigast
den 1 juli 1968, medan tullkontingenten har giltighet från den 1 januari
nästa år. Det är svårt att göra en bedömning av referensprissystemets inverkan
på exporten förrän det fungerat en viss tid.

Produkter från livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak
(kap. 16—24)

Den svenska exporten till EEC av varor under dessa kapitel uppgick år
1965 till ca 36 milj. kronor. Av detta belopp avsåg 70 % eller 25 milj. kronor
knäckebröd. EEC:s bud innebär här en sänkning av tullen från 24 % till
9 % med tillägg för en rörlig införselavgift, som i princip skall motsvara
införselavgifterna för de kvantiteter jordbruksråvaror, som ingår i den färdiga
livsmedelsindustriprodukten. Det bör observeras, att införselavgifterna
ingår som en integrerande del i EEC:s jordbrukspolitiska system och att
de ej varit föremål för förhandling i Kennedyronden. Det totala gränsskyddet
mot tredje land består således dels av en fast del, vilken som ett resultat
av Kennedyförhandlingarna fastställts till 9 % dels av den tidigare nämnda
rörliga införselavgiften. Dennas höjd blir därför i fortsättningen av stor
betydelse för den svenska exporten av knäckebröd till den gemensamma
marknaden.

Ett gränsskyddssystem motsvarande det för knäckebröd gäller även för
vissa andra livsmedelsindustriprodukter, däribland choklad- och sockerkonfektyrer
samt bakhjälpmedel innehållande socker, mjölkprodukter,
spannmål eller spannmålsprodukter. För dessa varor innebär erbjudandet

393

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

en sänkning av tullen från 27 % till 12 % för chokladkonfektyrer, från
27 % till 13 % för sockerkonfektyrer (tuggummi dock 23 %—8 %) samt
från 25 % till 13 % för nyssnämnda bakhjälpmedel. I samtliga fall tillkommer
rörlig införselavgift.

Beträffande koncessionerna i övrigt under här berörda kapitel kan nämnas
följande: tullsänkningar erbjuds för beredd eller konserverad fisk av
vissa slag såsom laxfiskar 16 %—13 %, sill 22 %—. 20 % och tonfisk 25 %
—24 %; vidare binds utgående tull (25 %) för sardiner. För beredda och
konserverade kräftdjur och blötdjur erbjuds tullsänkning endast för krabbor,
20 %—16 %. För alkoholfri saft av frukter eller köksväxter lämnas
i fråga om produkter (utom sådana av vindruvor) med en specifik vikt av
högst 1,33 vid 15° C samt med tillsats av socker medgivanden om tullsänkning
med i allmänhet en procentenhet — för t. ex. saft av äpplen eller päron
från 25 % till 24 %. Samtidigt görs reservation för en eventuell särskild
tiHäggstull på det socker, som ingår i varorna. För motsvarande produkter
utan tillsats av socker lämnas koncessioner huvudsakligen beträffande saft
av apelsiner där tullarna reduceras från 20 % till 19 %. Frysta jordgubbar
har liksom andra frysta frukter och bär helt undantagits från medgivanden
medan vad beträffar sylter, marmelader etc. en tullsänkning, 30 %—
27 % + reservation för tiHäggstull på socker, erbjuds för t. ex. marmelad
av citrusfrukter. I fråga om drycker kan nämnas, att tullen på lemonader

o. d. sänks från 20 % till 15 % och tullen på Öl från 30 % till 24 %. För
tobaksvaror slutligen erbjuds tullsänkningar för bl. a. cigarretter 180 %—
90 %, för cigarrer och cigariller 80 %—52 % samt för röktobak 180 %—
117 %.

Mineraliska produkter (kap. 25—27)

Den svenska exporten till EEC av varor under ifrågavarande kapitel,
bl. a. malm och vissa andra stenarter, uppgick år 1965 till 850 milj. kronor.
Huvuddelen därav (845 milj. kronor) importerades redan innan Kennedyförhandlingarna
påbörjades tullfritt till EEC. I den mån tullfrihet icke tidigare
bundits i GATT erbjuder EEC i Kennedyronden bindning vid noll
av dessa tullar. Erbjudandet berör här en svensk export om sammanlagt
751 milj. kronor, främst järnmalm.

För vår export av i EEC tullbelagda varor, som år 1965 uppgick till ca 5
milj. kronor, erbjuds en tullnedsättning om 50 % eller mer för varor med
ett exportvärde om ca 4 milj. kronor, däribland kvarts och kvarlsit (annan
än obearbetad eller grovt huggen) från 3 % till 0 samt naturlig steatit och
annan talk (krossad eller malen) från 8 % till 4 % eller 2,5 % till 1 %. I
övrigt reduceras tullarna från 10 % till 6 % för marmor, från 3 % till 2,5 %
för bl. a. rå fenol och rå lcresol och från 2 % till 1,5 % för naftalin.

Inga varor inom kap. 25—27 har av EEC helt undantagits från medgivanden.

Produkter av kemiska och närstående industrier; plaster och plastvaror
(kap. 28—39)

Sveriges totala export till EEC av kemiska produkter inklusive plaster
och plastvaror (kap. 28—39) uppgick år 1965 till 171 milj. kronor. Viss del
av denna export — uppgående till ca 19 milj. kronor — åtnjuter redan
13f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

394

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

GATT-bunden tullfrihet. Hit hör t. ex. selen, vissa acykliska kolväten samt
rå tallolja. För återstoden erbjuds tullreduktion eller i förekommande fall
bindning av utgående tullfrihet. Dessa koncessioner har gjorts villkorliga
i fråga om sänkningens djup, på så sätt att de maximala sänkningarna blott
genomförs om det i USA tillämpade särskilda tullvärdeberäkningssystemet
för vissa varor, häribiand främst åtskilliga kemiska produkter — American
Selling Price System, ASP -— avskaffas.

Om villkoret uppfylls, kommer EEC att halvera tullarna för flertalet varor
på det kemiska området. Detta skulle beröra en svensk export om ca
143 milj. kronor. Bland dessa varor kan nämnas följande: kisel 8 %—4 %,
klorater 9/12 %—4,5/6 %, vissa flervärda alkoholer (utom två-, tre- eller
fyrvärda samt manitol och sorbitol) 14 %—7 %, aminoföreningar 8/18 %
—4/9 %, heterocykliska föreningar och nukleinsyror 10/25 %—5/12,5 %,
vitaminer och provitaminer 7/18 %—3,5/9 %, antibiotika 10/21 %—
5/10,5 %, läkemedel 12/34 %—6/17 %, lacker etc. 14/16 %—7/8 %, organiska
ytaktiva ämnen 15 %—7,5 %, tändstickor 14 %—7 %, tallolja (utom
rå) och lågraffinerad tallfettsyra 7 %—3,5 %, indunstad sulfitlut 9 %—

4.5 % samt betmedel för metaller, flussmedel etc. 7/14 %—3,5/7 %. För
plaster (med undantag för silikoner) samt för varor av plast under kap. 39
sänks tullarna genomgående med 50 % villkorligt. I fråga om obearbetade
plaster blir sänkningen för exempelvis feno- och aminoplaster 15 %—7,5 %,
för alkyder 20 %—10 % samt för vattenlösliga cellulosaetrar 19 %—9, 5 %.
För bearbetade plaster som t. ex. laminerade plattor av feno- eller aminoplast,
däribland viktiga svenska exportprodukter, blir tullsänkningen 17 %
—8,5 % eller 16 %—8 % samt för golvplattor av vinylklorid- eller vinylidenkloridplaster
23 %—11,5 % resp. 19 %—9,5 %. Tullarna för kläder,
flaskor, köksartiklar och andra varor av plast slutligen sänks från 14/23 %
till 7/11,5 %.

Bland varor för vilka tullarna sänks med mindre än 50 % märks ammoniak
12 %—10 %, natrium- och kaliumhydroxid 14 %■—11 % resp. 13 % —
10 %, konstgjord korund 8 %—7 %, blyoxider 13 %■—11 %, kisel- och kalciumkarbid
9 %—8 % resp. 15 %—13 %, vissa mättade envärda alkoholer
(andra än metanol, propanoler, butanoler och amylalkohol) 18 %—

12.5 %, två-, tre- och fyrvärda alkoholer 19 %—12,5 %, antilcnackningsmedel
14/19 %—8,5/11 % samt silikoner 20 %—14 %. Dessa tullsänkningar
berör en svensk export om ca 8 milj. kronor.

Om ASP-systemet ej slopas, avser EEC tillämpa s. k. »découpage» varvid
tullmedgivandena i huvudsak kommer att begränsas enligt följande:
tullar understigande 25 % sänks med 4/10 av skillnaden mellan bastull
och den sluttull som erbjuds därest tidigare nämnda villkor uppfylls, tullar
överstigande 25 % sänks med 6/10 och tullarna för vissa varor av speciellt
intresse för den schweiziska exporten med 7/10 av motsvarande skillnad.
Medgivanden om bindning av tullfrihet är som regel ovillkorliga. Undantag
härifrån gäller för konstgjorda radioaktiva isotoper och salter av torium.

Naturgummi, syntetiskt gummi och faktis samt varor därav (kap. 40)

Av Sveriges export till EEC år 1965 om totalt 43 milj. kronor lämnar EEC
50-procentiga tullmedgivanden för en export om ca 38 milj. kronor samt
medgivanden om en tullreduktion understigande 50 % för en export om
drygt 1 milj. kronor. Bland varor för vilka tullarna kommer att minst hal -

395

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

veras märks bl. a. gummiregenerat 2,5 %—1 %, s. k. master-batch 6,5 %
—3 %, plattor, duk och band samt strängar och stänger av mjukgummi
18/14 %—9/7 % resp. 12 %—6 %, rör och slangar av mjukgummi 14 %—
7 %, däck och slangar etc. av mjukgummi 15/18 %—7,5/9 %, hygieniska
och farmaceutiska artiklar av mjukgummi 20 %—10 %, kläder och tillbehör
av mjukgummi (inkl. handskar) 16/20 %—8/10 % samt andra varor
av mjukgummi -— dock ej tråd, rep och garn samt driv- och transportremmar
— 12/16 %—6/8 % (i vissa fall 14 %—6 %). En 50-procentig reduktion
av tullarna gäller vidare även för hårdgummi samt halvfabrikat och
varor därav, 8/15 %—4/7,5 %.

Tullsänkning med mindre än 50 % erbjuds för tråd och rep av mjukgummi,
även med överklädnad av textilmaterial, 12 %■—10 %, för garn av
textilmaterial, impregnerat eller överdraget med mjukgummi, 10 %—8 %
samt för driv- och transportremmar av mjukgummi, 12 %—10 %. Tidigare
GATT-bunden tullfrihet gäller bl. a. för naturgummi, syntetiskt gummi
samt avfall, skrot o. d. — svensk export till EEC ca 3 milj. kronor 1965.

Hudar, skinn, läder, lädervaror samt pälsskinn och varor därav (kap. 41—43)

Den svenska exporten till EEC som år 1965 uppgick till totalt 62 milj.
kronor, utgörs huvudsakligen, till 53 milj. kronor, av oberedda hudar och
skinn, vilka är tullfria enligt tidigare GATT-medgivanden. Medgivanden
i form av tullnedsättningar lämnas för hela området i övrigt. För berett
läder av nötkreatur är nedsättningen 10 %—8 %, för berett läder av får
eller get samt för lackläder 10 %—5 %. För reseffekter o. d. av plast är
tullsänkningen 17 %—15 % och för andra reseffekter 15 %—7,5 %. Tullarna
på handskar sänks från 14, 15 resp. 19 % till 13, 11 resp. 10,5 %. För
kläder av läder är tullnedsättningen 16 %—8 %. För beredda pälsskinn är
nedsättningen 4 resp. 7 %—3,5 resp. 4,5 % och för varor av pälsskinn 14
resp. 19 %—7 resp. 9,5 %.

Trä och varor därav (kap. 44)

Sveriges export till EEC av trävaror uppgick år 1965 till 705 milj. kronor.
Härav har rundvirke och sågade trävaror till ett värde av 662 milj. kronor
kunnat importeras tullfritt i enlighet med redan tidigare lämnade GATTkoncessioner.
Nu lämnade medgivanden berör hela den resterande handeln
på detta område. För bl. a. brännved och träavfall binds tullfriheten. För
några varor är de erbjudna tullsänkningarna begränsade till 15 å 20 %.
Detta gäller faner (8 %— 7 %), plywood (15 %—13 %), spånskivor och
liknande (13 %—12 %) samt lådor och lådbräder i kompletta satser (17 %
—12 %; 13 %—10 %). I övrigt erbjuds halvering av tullarna, ett medgivande
som alltså bl. a. avser hyvlade trävaror (10 %—5 %) och monteringsfärdiga
trähus (14 %—7 %).

Kork och varor därav; korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial
(kap. 45—46)

Den svenska exporten till EEC under dessa kapitel uppgick år 1965 till
drygt 0,3 milj. kronor och utgjordes nästan helt av korgmakeriarbeten och
andra varor av flätningsmaterial. För dessa varor lämnas partiella tullmed -

396

Kungl. Maj ris proposition nr 150 år 1967

givanden för varor motsvarande en svensk export till EEC om 0,2 milj.
kronor samt 50-procentiga tullmedgivanden för exporten i övrigt. Tullen på
plastmattor sänks från 19 % till 9,5 %, medan en tullsänkning från 14 %
till 10 % erbjuds för korgmakeriarbeten o. d.

Buden för kork och varor av kork innebär i allmänhet en reduktion av
tullarna med mellan 20 och 40 %; för vissa slag av naturkork reduceras
dock tullen med mer än 50 % (8 %—3 %). Sveriges export till EEC är här
obetydlig — endast ca 40 000 kronor 1965.

Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav; wallboard
(kap. 47—49)

Den svenska exporten till EEC av pappersmassa uppgick år 1965 till 1004
milj. kronor. Härav har den större delen, ca 750 milj. kronor, kunnat införas
tullfritt i enlighet med redan tidigare — delvis i form av tullkontingenter
— givna GATT-koncessioner. Nu lämnat medgivande innebär en nedsättning
av tullen för den icke tullfria importen från 6 % till 3 %. Detta
berör främst importen till EEC av sulfitmassa. För pappersavfall avsett för
papperstillverkning binds tullfriheten.

Sveriges export till EEC av papper och papp samt varor därav (kap. 48)
uppgick till 862 milj. kronor, varav tidningspapper 150 milj. kronor. Exporten
av wallboard uppgick till 57 milj. kronor. Mer än hälften av importen
av tidningspapper har kunnat införas tullfritt under autonoma tullkontingenter
(gäller Västtyskland och Frankrike). Nu lämnat medgivande för tidningspapper
innebär bindning av tullfrihet inom ramen för en tullkontingent
om 625 000 ton. För kraftpapper avsett för framställning av pappersgarn
nedsätts tullen från 6 % till 3 %. För övrigt kraftpapper, för kraftliner
och annan förpackningskartong, sulfitomslagspapper, journalpapper m. fl.
papperskvaliteter under pos. 48.01 (svensk export till EEC 581 milj. kronor
1965) är tullnedsättningen 16 %—12 %. Tullnedsättningen för övriga pappers-
och pappkvaliteter är av storleksordningen 20 å 25 %. Sålunda kan
t. ex. följande sänkningar noteras: greaseproof och pergamyn 17 %—13 %,
wellpapp 21 %—14 %, kräpperat papper 18 %—13 %, överdraget eller impregnerat
papper 15 %—12 %, tapeter 19 %—-13 %, tillskuret papper
16 %—12 %, wellpappkartonger 21 %—15 % samt andra kartonger, säckar
och påsar 20 %—15 %.

För wallboard är tullnedsättningen 15 %—11 %.

I fråga om tryckalster o. d. (kap. 49) erbjuds bindning av tidigare ej
bunden tullfrihet. Detta gäller bl. a. tidningar och tidskrifter, kartor samt
byggnads- och maskinritningar. I övrigt innebär koncessionerna tullnedsättningar
av varierande storleksordning. Sålunda är tullnedsättningen för
bilder- och målarböcker för barn 15 %—13 %, för industridekalkomanier
10 %—8 %, för andra dekalkomanier 16 %—8 %, för almanackor 19 %—

9,5 % och för andra tryckalster 13 %—9 %.

Textil- och konfektionsvaror (kap. 50—63)

Sveriges totala export till EEC av textilvaror, kap. 50—63, uppgick år 1965
till 92 milj. kronor. För huvuddelen av varorna inom detta område, motsvarande
en svensk export av 75 milj. kronor, har erbjudits nedsättning av
tullarna med omkring 20 %. Vissa av dessa koncessioner har gjorts av -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 397

hängiga av en förlängning av det internationella bomullstextilavtalet och
en sådan förlängning av avtalet har också beslutats för tre år framåt t. o. m.
den 30 september 1970. Koncessionerna är alltså här tidsbegränsade och
gäller under den tid avtalet är i kraft. Frågan om deras fortsatta giltighet
blir beroende av huruvida en ytterligare förlängning av avtalet kommer
till stånd. Av koncessioner sammankopplade med bomullstextilavtalet kan
nämnas följande sänkningar: linneväv 20 %—16 %, viss bomullsväv
14/16 % 13/14 % eller 19 %—14/15 %, väv av korta rayonfibrer 19 %_

16 %, annan trikåväv än av ull 16 %—13 % resp. 19 14 %, underklä der

av bomullstrikå 21 %—17 %, överkläder 20 %—17 %, underkläder för
man 24 %—17 %, sänglinne och borddukar 24 %—19 % samt presenningar
19 %—15 eller 16 %. b

Bland tullnedsättningar utan samband med detta avtal märks följande:
garn av syntetsilke 12 %—9 %, garn av rayonsilke 15 %—11 %, väv av
syntetsilke 17 %—13 %, väv av rayonsilke 16 %—15 %, korta syntetiska
textilfibrer 11 %—9 %, korta rayonfibrer 10 %—8 %, väv av korta syntetfibrer
17 %—15 eller 16 %, andra icke knutna mattor än s. k. tuftade eller
av kokosfibrer 23 %—20 %, plastimpregnerad väv 18 %—14 %, kautschukimpregnerad
cordväv 14 %— 8,5 % eller 15 %—14 %, strumpor av trikå
22 %—13 %, trikåväv av ull 16 %—13 %, underkläder av trikå, andra än
av bomull, 21 %—17 % samt överkläder av trikå 21 %—18 %.

För ett mindre antal varor, motsvarande en svensk export år 1965 till
EEC om 9 milj. kronor innebär medgivandena nedsättning av tullarna med

50 %. Exempel på sådana varor utgör bearbetade grova djurhår 3 %_

1,5 %, vävda sammetsband 21 %—10,5 %, 20 %—10 %, resp. 14 %— 7 %,
vävda etiketter som längdvara 20 %—10 %, linoleummattor 16 %—8 %’
vävd maskinfilt av ull, ändlös, 12 %—6 % samt korsetter, gördlar o d

17 %— 8,5 %. 6

Bland varor för vilka icke några koncessioner lämnas märks kardad och
kammad ull, garner och vävnader av ull, s. k. tuftade mattor samt bindoch
segelgarn.

Skodon (kap. 64)

Tullnedsättning med 50 % lämnas bl. a. för skodon med överdelar av läder
16 %— 8 %, för träskor 18 %—9 % och för delar till skodon 18 %—9 %
resp. 13 %—6,5 %. För skodon med överdelar och sulor av gummi eller plast
eller med överdelar av annat material än läder och med sulor av gummi
eller plast (typ gymnastikskor) lämnas icke något erbjudande.

Svensk export år 1965 som berörs av gjorda medgivanden uppgick till 0,6
milj. kronor mot en total export till EEC under kapitlet av 2,8 milj. kronor.

Huvudbonader (kap. 65)

Tullnedsättning med 50 % lämnas bl. a. för huvudbonader av trikå, av
pälsskinn eller av läder, 19 %— 9,5 %. Dessa varor täcker praktiskt taget
hela den svenska exporten till EEC på detta område — 5 milj. kronor 1965.

398

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Paraplyer, parasoller, promenadkäppar etc; bearbetade fjädrar och dun samt
varor av fjädrar eller dun; konstgjorda blommor etc. (kap. 66—67)

EEC har bland dessa varor helt undantagit paraplyer, parasoller och liknande
varor samt monterade ställningar från tullmedgivanden. Undantagen
berör hela den svenska exporten till EEC under ifrågavarande kapitel —
0,1 milj. kronor.

Varor av sten etc., keramiska produkter, glas och varor därav (kap. 68—70)

Sveriges export år 1965 till EEC av dessa varor uppgick till 38 milj. kronor.
Lämnade medgivanden innebär nedsättning av tullarna med 50 % för
varor motsvarande hälften av denna export. För resten av varuområdet görs
tullnedsättningar med mindre än 50 %. Bland varor i den förra gruppen
märks vissa varor av naturlig monument- och byggnadssten (granit och
gnejs), 8, 10, 13 resp. 14 %-—4, 5, 6,5 resp. 7 %, slipmedel anbragt å väv,
papper eller annat underlag 9 %—4,5 %, varor av natur asfalt eller liknande
6 %—3 %, varor av betong 8 %—4 %, varor av asbestbetong 8 resp.
13 %—4 resp. 6,5 %, glasflaskor o. d. 19 %—9,5 % samt belysningsglas 20
resp. 18 %—10 resp. 9 %.

På det keramiska området, där EEC-tullarna till stor del utgörs av värdetullar
kombinerade med minimivikttullar, sker nedsättning med 50 % av
värdetulldelen, under det att minimivikttullen som regel lämnas oförändrad.
Detta gäller bl. a. eldfasta keramiska stenar, plattor o. d., prydnadsföremål
samt bords-, hushålls- och toalettartiklar av annat keramiskt material
än porslin. För sanitetsporslin samt bords-, hushålls- och toalettartiklar
av porslin nedsätts även minimivikttullen och följande nedsättningar
kan noteras: 20 % min. 8 U. C.1 per 100 kg—10 % min. 6 U. C. resp. 27 %
min. 13,60 U. C. per 100 kg—13,5 % min. 12,20 U. C. eller 27 % min. 28 U. C.
per 100 kg—13,5 % min. 25 U. C. I fråga om golv- och väggplattor har tidigare
endast värdetullar om 16 resp. 18 % förekommit. Dessa reduceras till 8
resp. 9 % samtidigt som specifika minimitullar införs för flertalet kvaliteter.

Bland övriga varor för vilka sänkningar med mindre än 50 % kan noteras
märks slip- och polerskivor o. d. av agglomererade slipmedel (andra än
diamant) 8 %—5 % samt hushållsglas 24 %—15,5 %.

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller, bijouterivaror; mynt (kap. 71—72)

Den svenska exporten till EEC under kap. 71 uppgick år 1965 till i runt tal
12 milj. kronor. Största delen av denna export, motsvarande varor till ett
värde av drygt 10 milj. kronor, kunde redan före Kennedyronden importeras
tullfritt till EEC. För den del av exporten där tullarna tidigare icke
bundits i GATT (6 milj. kronor) binder EEC gällande tullfrihet. Varor som
berörs härav är bl. a. naturliga, bearbetade ädelstenar etc. (dock ej för tekniskt
bruk) samt avfall och skrot av ädel metall. Åtaganden om en halvering
av tullarna lämnas bl. a. för bijouterivaror av ädel metall, 9 %—

4,5 % samt naturliga bearbetade ädelstenar etc. för tekniskt bruk (dock ej
av piezoelektrisk kvarts) 8 %—4 %. Detta erbjudande berör sammanlagt
en svensk export till EEC om drygt 1 milj. kronor. För vissa andra varor

1 U. C. = räkneenheter motsvarande US-dollar.

399

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

slutligen reduceras tullarna med mindre än 50 % — för t. ex. guldsmedsvaror
av ädel metall från 9 % till 7,5 %.

För mynt (kap. 72) binds tidigare nolltull. Någon svensk export till EEC
förekom ej nnder år 1965.

Järn och stål (kap. 73)

Den svenska exporten till EEC/CECA av handelsfärdigt järn och stål
(inkl. ämnen och rör) uppgick år 1965 till 429 milj. kronor. Härav utgjorde
exporten av stål hänförligt under fördraget om den Europeiska kol- och
stålgemenskapen (CECA) 261 milj. kronor.

CECA-stål. I avsikt att få till stånd en för medlemsstaterna gemensam
yttre tullmur har CECA parallellt med de reguljära tullsänkningsförhandlingarna
även förhandlat om erkännande av tullunionen enligt GATT:s
artikel XXIV: 6. Utgångspunkt för lämnade tullsänkningserbjudanden
har varit bastullar utgörande aritmetiskt medium av medlemsländernas
legala tullar före CECA:s tillkomst — dvs. före år 1952 — och i genomsnitt
liggande vid 14 %. I princip innebär lämnade erbjudanden en halvering
av dessa bastullar. XXIV: 6-förhandlingen har medverkat till att den genomsnittliga
nivån för lämnade erbjudanden uppgår till 5,7 %, göt och
ämnen inräknade, och för handelsfärdigt stål ligger i bandet 6 %—8 %.
I förhållande till de tullar som gällt sedan ståltullhöjningen 1964 innebär
erbjudandena nedsättning av tullarna, varigenom dessa i stort återförs till
den nivå, som var rådande i Västtyskland och Benelux före nyssnämnda
ståltullhöj ning. Detta kan belysas med följande exempel: tackjärn 5 % -j- i
vissa fall minimivikttullar — 4 %, järnsvamp 7 %—3 %, valsade blooms
av ordinärt stål 8 %—4 %, varmvalsat stång- och profiljärn 8 eller 9 %—

6 %, valstråd 8 eller 10 %—7 %, varmvalsade band 8 eller 10 %—7 eller
8 %, rostfri plåt 8 %—7 %, kallvalsad plåt av kolrikt stål 10 %—8 %.

Vad särskilt gäller de tullkontingenter, som CECA:s medlemsstater upprätthåller,
har Höga Myndigheten gjort följande uttalande i förhandlingens
slutskede. De äldre s. k. halvårskontingenterna — avseende kvaliteter som
ej alls eller i otillräcklig mån tillverkas inom gemenskapen — sägs utgöra
en del av en politik, som ej finns anledning befara skall ändras. De år 1964
inrättade s. k. helårskontingenterna beviljas för närvarande av Höga Myndigheten,
som säger sig ha för avsikt att inom ramen för sin framtida kompetens
på området verka för deras bibehållande till dess att tullsänkningarna
i Kennedyförhandlingen fullt ut förverkligats.

EEC-stål. För huvuddelen av de produkter som utgör stål under Romfördraget
(huvudsakligen smidda, kallarbetade och dragna produkter) innebär
erbjudandena tullnedsättningar från 8/10 % till 7/8 %. För rörämnen
och kullagerrör är tullsänkningen 12 %—9 %, för andra, icke gjutna,
rör 14 %—10 % och för gjutna rör 10 %—9 %. Exporten till Sexstaterna
av EEC-stål utgörs för Sveriges del främst av rör (139 milj. kronor år 1965);
vidare av bl. a. kolrikt eller legerat stål i form av kallvalsade band och
tråd, för vilka varor tullarna sänks från 10 % till 8 %.

Ferrolegeringar, svensk export till EEC 9 milj. kronor, är i regel undantagna
från tullnedsättningar. För ferronickel erbjuds dock sänkning från

7 % till tullfrihet. För ferrokisel erbjuds utökning av den tidigare tullfria

400

Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

kontingenten från 12 600 ton till 20 000 ton. Tullkontingenten för tullfri import
av ferrokiselmangan utökas från 21 500 ton till 50 000 ton och för
ferrokrom med viss kromhalt sker en utökning från 2 400 ton till 3 000 lön.

Varor av järn och stål (73.21—73.40). Svensk export till EEC år 1965 80
milj. kronor. För huvuddelen av dessa varor, motsvarande en svensk export
om 68 milj. kronor, innebär erbjudandena tullnedsättningar med 50 %. Detta
gäller exempelvis för järn- och stålkonstruktioner 11 %—5,5 %, gascylindrar
14 %■—7 %, kättingar och kedjor 13 %—6,5 %, spik 13 %—6,5 %,
kaminer och spisar 14 %—7 %, värmeledningspannor och -element 17 %—

8,5 % samt hushålls- och saniletsartiklar 15 %, 17 %—7,5 %, 8,5 %. För
övriga varor erbjuds mindre sänkning av tullarna. Tullnedsättningen är således
för skruv, bult och mutter 13 %—10 % eller 14 %—11 % samt för vissa
andra, icke gjutna, varor 14 %—8 %.

Andra oädla metaller (kap. 74—81)

Sveriges export till EEC uppgick år 1965 till totalt 125 milj. kronor. Härav
har obearbetad koppar samt avfall och skrot av nickel och zink — svensk
export 65 milj. kronor — kunnat importeras mot redan GATT-bunden tullfrihet.
För plåt och band av koppar, för bly och zink och halvfabrikat därav
samt för volfram, molybden och vissa andra oädla metaller och varor därav
lämnas inga medgivanden (svensk export 16 milj. kronor sammantaget).
För stänger, tråd, rör, folier och duk (viror) av koppar är tullnedsättningen
10 %—8 %, för stänger och tråd av nickel 7 %—6 %, för andra
halvfabrikat av nickel 8 %—7 % eller 10 %—8 %. För halvfabrikat av
aluminium utgör tullnedsättningen 15 %—12 % och för rör 19 %—12 %.
I fråga om obearbetad aluminium där tullen förblir 9 % lämnas en tullnedsättning
till 5 % inom ramen för en årlig tullkontingent om 130 000 ton.
För obearbetad magnesium sänks tullen från 10 % till 8 %. Sammanlagt
omfattas en svensk export av 36 milj. kronor av dessa »partiella» tullnedsättningar.
För varor motsvarande en export av 6 milj. kronor sker halvering
av tullarna. Detta gäller bl. a. skruv, bult och mutter av koppar 14 %
—7 %, hushållsartiklar samt »andra varor» av koppar 14 %—7 %, hushållsartiklar
av aluminium 16 %—8 % samt »andra varor» av aluminium
19 %— 9,5 %.

Verktyg och redskap; diverse varor av oädel metall (kap. 82—83)

Exporten år 1965 från Sverige till EEC var 98 milj. kronor. Halvering av
tullarna erbjuds för varor motsvarande en svensk export av 79 milj. kronor.
Bland dessa varor märks verktyg med skär av hårdmetall, 13 %—6,5 %
samt hårdmetallplattor o. d. 14 %—7 %, vidare filar och raspar 10 %— 5 %,
vissa andra handverktyg och handredskap 13 %—6,5 %, maskinknivar 10 %
—5 %, lås 17 %—8,5 %, beslag 14 %—7 %, belysningsarmatur 14 %— 7 %,
spännen, hyskor och hakar o. d. 13/14 %—6,5 % samt vissa svetselektroder
15 %— 7,5 %. Bland varor för vilka tullsänkningarna ej uppgår till
50 % märks monterade handsågar och sågblad där sänkningarna varierar
från 12/13 % till 7, 9 eller 10 %, tänger och skruvnycklar 12 %—7 % samt
rakblad 13 %—7 %. Helt undantagna från tullnedsättning är endast bords-,
köks- och fiskknivar o. d. samt skedar och gafflar av rostfritt stål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

401

Icke elektriska maskiner och apparater (kap. 84)

Sveriges export till EEC uppgick till 806 milj. kronor år 1965. EEC:s erbjudanden,
innebärande tullnedsättning med 50 %, avser varor motsvarande
en svensk export till EEC av drygt 600 milj. kronor. Tullnedsättning med
mindre än 50 % erbjuds för varor motsvarande nära 180 milj. kronor.

Bland varor med 50 % tullnedsättning märks: ångpannor och ångmaskiner
11 %— 5,5 % resp. 10 %— 5 %, vätske- och luftpumpar 11/13 %
—5,5/6,5 % (vissa specialpumpar dock 12 %—9 %) brännare o. d. 11 %—

5,5 %, kylskåp 10 %— 5 %, centrifuger 10 %—5 % resp. 16 %— 8 %, lastningsmaskiner
o. d. 11 %-—5,5 % (vissa lyftkranar 11 %—9 %), djupborrningsmaskiner
7 %—3,5 %, skörde- och slåttermaskiner 9 %—4,5 %,
mjölkningsmaskiner 11 %— 5,5 %, pappers- och massamaskiner 10/11 %
—5/5,5 %, textilmaskiner (inkl. tvätt-, stryk- och pressmaskiner) 8/15 %
—4/7,5 %, symaskiner 12 %—6 % (för vissa hemsymaskiner med ett värde
av $ 65/st. eller därunder lämnas inget erbjudande), pneumatiska handverktyg
samt handverktyg drivna av icke-elektrisk motor 13 %—6,5 %, skrivoch
räknemaskiner 13 %— 6,5 % resp. 11 %—5,5 % (för elektroniska räknemaskiner
lämnas inget erbjudande), glasmaskiner, maskiner för krossning
av sten etc. 9/10 %—4,5/5 %, kranar och ventiler 12/13 %— 6/6,5 %,
kul- och rullager 18 %—9 %, vev- och kamaxlar för rnotorfordonsmotorer
14 %—7 %.

Erbjudandena för förbränningsmotorer är starkt varierande. För motorer
för montering av personbilar och små lastbilar (med cylindervolym under
2,8 liter för bensinmotorer och under 2,5 liter för dieselmotorer) erbjuds
7 % mot tidigare 12, 14 eller 15 %, för bensinmotorer för andra bilar är
sänkningen 14 %—12 % under det att större dieselmotorer för bilar icke
är föremål för erbjudande. För utoinbordsmotorer är tullnedsättningen
14 %—11 %, för fartygsdieselmotorer 13 %—11 % och för andra dieselmotorer
15 %—14 %. För delar till motorer erbjuds 7 % mot tidigare tullar
om 10, 12 eller 14 %.

Bland övriga varor med tullnedsättning om mindre än 50 % kan nämnas
stationära kompressorer vägande mer än 2 000 kg 12 %—9%, grävmaskiner
med egen framdrivningsanordning på band eller hjul 12 %—11 %, valsverk
10 %—7 %, vissa metallbearbetningsmaskiner såsom svarvar och hyvelmaskiner
8 %—7 %, slip- och polermaskiner 8 %—7 %, 3 %—2,5 %
samt pressar 10 %—8 %, träbearbetningsmaskiner 11 %—9 %, statistikmaskiner
9 %—7 %, transmissioner o. d. (andra än vev- och kamaxlar för
motorfordon) 12 %—7 % samt delar och tillbehör för metall- och träbearbetningsmaskiner
6 %—3,5 %.

Verktygsmaskiner med numeriskt styrda kontrollsystem har helt undantagits
från tullsänkning.

Elektriska maskiner och apparater (kap. 85)

Exporten till EEC på detta område uppgick år 1965 till 124 milj. kronor.
Tullnedsättning med 50 % föreligger för varor motsvarande en svensk export
av drygt 100 milj. kronor, under det att mindre tullsänkningar lämnas
för praktiskt taget hela området i övrigt. Helt undantagna från erbjudanden
är dock galvaniska element och batterier, katodrör för TV-mottagare,
transistorer o. d. samt kolelektroder för elektrolysörer. För motorer, gene -

402

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

ratorer, omformare och transformatorer sänks tullarna från 10/14 % till
5/7 % med undantag för små synkronmotorer där sänkningen är 11 % —

8,5 %. Tullnedsättningen är vidare exempelvis för blyackumulatorer 20 %
—10 %, för andra ackumulatorer 15 %—7,5 %, för elektromekaniska handverktyg
14 %—7 %, för elektromekaniska hushållsapparater (golvbonare,
dammsugare etc.) 15 %—7,5 %, för industriugnar o. d. 11 %—5,5 %, för
svetsapparater 15 %—-7,5 %, för telefonapparater 15 %—7,5 %, för strömställare
och reläer 13 %— 6,5 % samt för manövercentraler 11 %—5,5 %.

För radio- och TV-sändare samt TV-kameror är tullnedsättningen 14 %
—7 % och för radio- och TV-mottagare 22 %—14 %. För elektrisk kabel
och ledningstråd sänks tullarna till 11 % från 14 % eller 17 %.

Transportmedel (kap. 86—89)

För järnvägs- och spårvägsmateriel — svensk export år 1965 till EEC 6
milj. kronor — nedsätts tullarna genomgående med 50 %.

För små lastbilar och personbilar (med motorer med cylindervolym för
bensinmotorer under 2,8 liter och för dieselmotorer under 2,5 liter) nedsätts
tullarna med 50 %, från 22 % till 11 %. För de större bilarna, alltså
huvuddelen av lastbilar och bussar samt stora personbilar, lämnas inget
erbjudande. Icke heller för traktorer — med undantag för enaxliga — sänks
tullarna. För enaxliga traktorer noteras tullnedsättning 12 %—6 % eller
18 %—9 %. Även underreden till traktorer, stora personbilar eller lastbilar
är undantagna från medgivanden om tullnedsättning, medan däremot tullen
för underreden till de mindre bilarna sänks från 22 % till 11 %. Tullen
för karosserier till stora lastbilar och bussar sänks från 24 % till
20 %, för de mindre bilarna från 24 % till 12 %. I fråga om bildelar halveras
tullen, 14 %—7 %, för sammansättningsdelar till de mindre bilarna,
medan sänkningen begränsas till 14 %—12 % för reservdelar till sådana
bilar liksom sammansättnings- och reservdelar för de större. Den totala
svenska exporten till EEC år 1965 under kap. 87 (motorfordon) uppgick till
193 milj. kronor. Tullnedsättningar sker för varor motsvarande 108 milj.
kronor svensk export, varav sänkning med mindre än 50 % motsvarande
35 milj. kronor. Helt undantagna från tullsänkning är alltså varor motsvarande
en svensk export om 85 milj. kronor, framför allt tyngre lastbilar.

Fartyg byggda för havssjöfart har redan tidigare varit GATT-bundna vid
tullfrihet. Nu erbjuds bindningar av övriga tullfria positioner och i övrigt
tullsänkningar med i huvudsak 50 %. En svensk export om 3 milj. kronor
berörs av tullnedsättningarna.

Instrument, apparater, ur och musikinstrument (kap. 90—92)

För dessa varor är tullnedsättningarna i relativt stor utsträckning mindre
än 50 %. Av en svensk export till EEC om 61 milj. kronor år 1965 berörs
32 milj. kronor av sådana partiella tullsänkningar. Exempel härpå är stillbildskameror
18 %—13 %, kinokameror 13 %—10 %, apparater för fotolaboratorier
12 %—7 %, navigations- och avvägningsinstrument 14 %—-

8,5 %, kompasser 14 %—10,5 %, icke elektriska mät- och kontrollinstrument
12 %—9 %, medicinska instrument 13 %—8 %, manometrar 14 %—-11 %, termostater 12 %—9 % samt analysinstrument 13 %—10 %. Bland
varor för vilka tullnedsättningen är 50 % ■— motsvarande svensk export

403

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

om 22 milj. kronor — märks röntgenapparater 13 %—6,5 %, instrument
för demonstration 10 %—5 %, elektriska mätinstrument (andra än elektroniska
som helt undantagits från tullnedsättning) 13 %—6,5 %, pianon
och flyglar 18 %—9 % eller 20 %—10 % samt andra stränginstrument
21 %—10,5 %.

Vapen och ammunition; möbler, madrasser, sängtäcken etc.; varor av snidningsmaterial
m. m.; borstbinderiarbeten, dammvippor etc.; leksaker, spel,
sportartiklar o. d.; diverse varor; konstverk; antikviteter etc. (kap. 93—99)

Den svenska exporten till EEC uppgick år 1965 till ca 80 milj. kronor under
här berörda kapitel. För varor motsvarande en svensk export om 62
milj. kronor erbjuds en 50-procentig reduktion av tullarna medan en
mindre tullsänkning än 50 % avser varor till ett värde av 5 milj. kronor.
Bindning av tidigare tullfrihet berör en svensk export om ca 13 milj. kronor.

I fråga om bl. a. vapen för militärt bruk (utom bajonetter o. d. samt revolvrar
och pistoler) samt delar därtill binds tidigare nolltullar. För delar
till andra vapen reduceras tullen med 50 % från 10 % till 5 % (ämnen för
gevärskolvar) eller från 14/15 % till 7/7,5 % (andra delar). En 50-procentig
tullsänkning gäller i allmänhet även för ammunition o. d., (beträffande
ammunition till vissa militära vapen begränsas dock tullreduktionen,
nämligen från 12 % till 7 %). Budet om halvering av tullarna på vapen och
ammunition berör en svensk export 1965 om 30 milj. kronor, medan budet
om bindning av tullfriheten enligt ovan kommer en svensk export om drygt
8 milj. kronor till godo.

För möbler, madrasser, sängkläder, kuddar etc. erbjuder EEC genomgående
en halvering av tullarna till 6/11 %. Vår export till EEC av dessa
varor uppgick år 1965 till ca 27 milj. kronor.

Varor av snidningsmaterial m. m. samt bor stbinder iarbeten, dammvippor
etc. exporterades år 1965 till EEC för 0,7 milj. kronor. För flertalet varor reduceras
tullarna med 50 %. Bl. a. gäller detta för kvastar och liknande varor,
maskinborstar samt tandborstar, för vilka varor den svenska exporten
till EEC uppgick till 0,3 milj. kronor. För t. ex. borstar av andra slag reduceras
tullarna från 21 % till 15 % vilket berör en svensk export om likaledes
0,3 milj. kronor.

Exporten till EEC av leksaker, spel, sportartiklar och liknande varor uppgick
år 1965 till 5 milj. kronor. För varor till ett värde av 3 milj. kronor
sänks tullarna med 50 %. Här återfinns bl. a. julgransprydnader, skämtartiklar
o. d. 20 %—10 %, redskap och annan utrustning för utomhusspel,
gymnastik, sport eller idrott 19 %—9,5 % (för tennisracketar dock tullsänkning
från 19 % till 13,5 %) samt fiskkrokar, ej apterade, 10 %—5 %.
För varor motsvarande en svensk export av drygt 2 milj. kronor blir tullsänkningen
mindre än 50 %. Detta gäller bl. a. för dockor 20 %—16 %, andra
leksaker av trä 24 %—19 % och av annat material 24 %—16 % samt fiskredskap
(utom tidigare nämnda fiskkrokar) 17 %—12 %.

Beträffande övriga varor inom här berörda kapitel kan nämnas att tullen
sänks på reservoar- och kulspetspennor från 18 % till 13 %, på kammar
från 18 % till 9 % samt på termosflaskor från 26 % till 17 % (flaskor om
högst 0,75 liter) eller från 26 % till 13 % (flaskor över 0,75 liter). För
konstverk, antikviteter o. d. binds tullfriheten.

404

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

USA

Sveriges export till USA uppgick år 1965 till 1 232 milj. kronor, varav
211 milj. kronor redan åtnjöt GATT-bnndna nolltullar. Av de 1021 milj.
kronor, som alltså USA maximalt kunnat lämna erbjudanden för, har koncessioner
lämnats för 943 milj. kronor, dvs. 92 %. Härav har tullsänkningar
med 50 % eller mer eller bindningar av tullfrihet lämnats för en svensk export
av 810 milj. kronor, medan tullsänkningar med mindre än 50 % berör
en export av 133 milj. kronor. En närmare redogörelse för de amerikanska
koncessionernas betydelse för svensk export lämnas branschvis här
nedan.

Jordbruksprodukter

Sveriges export av jordbruksprodukter (Brysselnomenklaturen kap. 1—
24) hade år 1965 ett värde av 18 milj. kronor. De viktigaste produkterna var
tarmar (3,7 milj. kronor), ost (1,2 milj. kronor), fiskkonserver (2,6 milj.
kronor), knäckebröd (2,3 milj. kronor), sockerkonfektyrer (2,7 milj. kronor),
chokladvaror (0,7 milj. kronor) samt rapsolja (1,4 milj. kronor). Av
ovanstående produkter är importen av tarmar, knäckebröd och rapsolja,
avsedd för tillverkning av gummisubstitut eller smörjolja, redan tullfri och
GATT-bunden. För övriga uppräknade produkter, med undantag av vissa
ostsorter såsom Edarner, Gouda och Colby, innebär de amerikanska koncessionerna
i fråga om fiskkonserver en eliminering av tullarna, som för
närvarande ligger på en nivå om 5 % och för de andra produkterna en halvering
av de till 10 %—20 % uppgående tullarna. Helt undantagna från
tullsänkningar är förutom ovannämnda ostsorter även cigariller. Exportvärdet
av undantagna produkter uppgår till ca 1 milj. kronor.

Trävaror

Sveriges export uppgick år 1965 till 11 milj. kronor. Härav berörs en export
på 8 milj. kronor av tullsänkningar med minst 50 %. Bland berörda varor
märks ram- och möbellister, tullsänkning från 17 % till 8,5 %, klädnypor
från 20 c/gross (incidens 49,9 %) till 10 c/gross, verktygsskaft från

8,5 % till 4 % samt prydnadsartiklar från 16 2/3 % till 8 %. För etuier av
trä försedda med textilfoder sänks tullen endast från 2 c/lb + 5 % (incidens
9,4 %) till 2 c/lb -f 4 %. Exportvärdet av dessa produkter uppgår till
drygt 3 milj. kronor.

Pappersmassa

Den svenska exporten av pappersmassa uppgick år 1965 till 114 milj. kronor.
Importen är redan tullfri och tullfriheten GATT-bunden.

Wallboard

Sveriges export uppgick år 1965 till 31 milj. kronor, varav huvuddelen utgjordes
av hardboard. För hardboard med värdegränsen $ 48.33—96.66/
short ton sänks tullen från $ 7.25/short ton (incidens 9,4 %) till 7,5 %, medan
dyrare kvaliteter med en utgående tull av 7,5 % helt har undantagits

405

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 är 1967

från tullsänkningar. Någon svensk export av hardboard vars värde understiger
$ 48.33/short ton torde icke förekomma. För denna lägre kvalitet halveras
den till 15 % uppgående tullen. Efter Kennedyronden kommer sålunda
tullen på hardboard att ligga på 7,5 % för samtliga kvaliteter. För
porös board, varav exporterades för 1,3 milj. kronor, elimineras den till

2,5 % uppgående tullen.

Papper och papp

Den svenska exporten var år 1965 23 milj. kronor. Huvuddelen härav utgjordes
av kraftpapper, där tullen sänks från 8,5 % till 4 %. För kraftpapp
elimineras den till 4,75 % uppgående tullen medan det för böcker sker en
bindning av tullfriheten.

Kemiska produkter

USA reducerar under första fasen enligt »découpage» i princip alla tullar
med 50 %. För positioner med en utgående tull om 8 % eller mindre sänks
dock tullen med endast 20 %. Vissa undantag, motsvarande några procent
av importen, görs från dessa huvudregler. Förutsatt att bemyndigande kan
inhämtas från kongressen att avskaffa det s. k. ASP-systemet (tullvärdebestämningsreglerna
enligt American Selling Price System) inträder därefter
en andra fas. För de kemipositioner, som berörs av ASP-systemet,
omräknas tullen till att inbegripa effekten av den nuvarande tullvärdebestämningen.
De omräknade tullsatserna halveras och maximeras därvid
till 20 % (utom för tullarna på färgämnen, som maximeras till 30 %).
Maximeringen kommer att innebära att USA i vissa fall skulle göra mer än
50 % reduktion. Vidare sker under denna andra fas en fortsatt sänkning
ner till 50 % av de tullar som i den första fasen endast sänktes med 20 %.

Sverige exporterade år 1965 kemiska produkter för 35 milj. kronor till
USA. Härav utgjorde exporten av s. k. ASP-varor 8 milj. kronor. För dessa
varor, huvudsakligen läkemedel och läkemedelssubstanser, utgår tullar,
vars incidenser ligger mellan 20 %—115 %. Under förutsättning av att ASPsystemet
avskaffas kommer följaktligen dessa höga tullar alt sänkas med
minst 50 % och efter Kennedyronden maximalt utgå med 20 %. För övrig
svensk export blir det i princip en halvering av tullarna. Vissa av dessa tullsänkningar,
berörande en export av 4 milj. kronor, har dock gjorts villkorliga.
Bland de varor, vars tullar sålunda i första fasen endast sänks med
20 %, märks arsenik med en tullincidens på 6,7 %, kalium- och natriumhydroxid
(1,1 resp. 2,0 %), toalettvål (7,9 %) samt syntetiska slipmedel
(3,2 %). Ovillkorliga tullsänkningar blir det däremot för bl. a. melamin
från 10,5 % till 5 %, vissa essenser från 6 c/lb + 7 % (incidens 20,2 %)
till 3 c/lb + 3 %, tandkräm från 15 % till 7,5 %, ammunition från 18/25 %
till 9/12,5 % samt vissa obearbetade konsthartser och plaster från 2,75
c/lb -{- 20 % (incidens 20,9 %) till 1,3 c/lb -f- 10 %.

Gummi

Den svenska exporten på 11 milj. kronor utgörs huvudsakligen av däck
och slangar. För dessa varor halveras nuvarande tullar om 8,5/10 % resp.
10/30 %. För skodon och kläder av gummi, varav exporten 1965 uppgick
till 0,1 milj. kronor, sker ej någon tullsänkning.

406

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

Hudar, skinn, läder och päls

Sveriges export uppgick år 1965 till 70 milj. kronor, varav redan GATTbundna
tullfria råa minkskinn utgjorde 63 milj. kr. För skoovanläder av
kalvskinn (0,2 milj. kronor) sänks tullen från 12,5 % till 9 %, medan tullen
för övriga hit hänförliga svenska exportvaror sänks med 50 %. Bland sistnämnda
varor märks bl. a. lacldäder och beredda fårskinn med nuvarande
tullar på 7,5 % resp. 10/12 %.

Järn och stål

De amerikanska koncessionerna innebär i princip en anpassning av tullarna
till EEC:s resp. CECA:s nivå. I de fall då de amerikanska tullarna
redan är lägre vidtas inga tulländringar.

Den svenska exporten av järn och stål (inkl. ferrolegeringar) utgjorde år
1965 183 milj. kronor. Härav lämnas minst 50-procentiga tullmedgivanden
för en export om ca 25 milj. kronor, huvudsakligen bestående av järnsvamp
och ferrolegeringar. För järnsvamp innehållande tullbelagda legeringar
halveras den till 62,5 c/ton (incidens 0,4 %) uppgående tullen, medan övrig
järnsvamp blir helt tullfri. För ferrokrom med en kolhalt av högst 3 %
sänks tullen från 8,5 % till 4 %.

Bland varor med tullnedsättning med mindre än 50 % märks ämnen
av legerat stål, sänkning från 14,5 % till 8 %, legerad stång från 14,5 %
till 10,5 %, legerad plåt från 0,1 c/lb -f- 12 % till 10 %, legerat bandstål
från 10/13,5 % till 8/11,5 %, tråd, utom viss icke legerad tråd, från 8,5/

12,5 % till 8/10,5 % samt legerade rör från 14,5/16 % till 13 %. Den särskilda
tilläggstullen som utgår på legerat stål har halverats för samtliga
positioner, dvs. även i de fall då någon sänkning av den »primära» delen
av tullen icke skett.

Bland de svenska exportvaror för vilka — till följd av anpassningen i
förhandlingen till EEC-nivån — inga andra tullsänkningar än i vissa fall
en halvering av tilläggstullen kommer att ske märks valstråd, icke legerat
bandstål, icke legerade rör, icke legerad rund tråd samt icke legerad flat
tråd med en dimension av högst 0,01 inch. Det sammanlagda exportvärdet
för dessa varor uppgick år 1965 till 67 milj. kronor.

Andra metaller än järn och stål

Exporten till USA av halvfabrikat av andra metaller än järn och stål uppgick
år 1965 till 55 milj. kronor. Huvuddelen härav utgjordes av folier av
koppar eller mässing (45 milj. kronor). För dessa sker en halvering av den
till 3 c/lb (incidens 7,1 %) uppgående tullen. Bland övriga halvfabrikat,
vilkas tullar sänks med minst 50 % märks plåt, band och rör av koppar eller
mässing med tullincidenser på 6 %—-10 % samt stång och tråd av legerad
nickel med en nuvarande tull på 14 %. För plåt och band av aluminium
(1,0 milj. kronor) slutligen sker en mindre tullsänkning från 2,5 c/lb (incidens
8,5 %) till 2 c/lb.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

407

Verktyg och redskap

För huvudparten av den svenska exporten av verktyg och redskap på 55
milj. kronor kommer de amerikanska tullarna att sänkas med minst 50 %.
Bl. a. sänks tullen på sågar från 7,5/10 % till 3,5/5 %, på filar och raspar
från 17,5 c/dussin (incidens 6,3 %) till 8 c/dussin, på skärande verktyg
med skär av hårdmetall samt lösa skär av hårdmetall från 30 % till 15 %,
på hushållsartiklar av rostfritt stål med undantag av vissa bordsbestick
från 17 % till 8,5 %, på kätting från 1 c/lb (incidens 7,5 %) till 0,5 c/lb,
på bultar och muttrar av järn eller stål från 0,3/0,5 c/lb (incidens 1,6 %)
till 0,1/0,2 c/lb samt på maskinknivar från 10 % till 5 %. Helt undantagna
från tullsänkningar är träskruv av järn eller stål, vissa maskinskruvar
samt rostfria bordsbestick av ett värde understigande 25 c/st. Exportvärdet
av dessa undantag uppgår till ca 1 milj. kronor. För vissa handverktyg
(0,4 milj. kronor) sker en sänkning av tullen från 17 % till 12 %.

Icke elektriska maskiner

Sveriges export inom detta varuområde uppgick år 1965 till 224 milj.
kronor. Härav utgjorde exporten under redan tullfria och GATT-bundna
positioner ca 7 milj. kronor (skriv- och jordbruksmaskiner). För hela den
övriga exporten innebär de amerikanska koncessionerna tullsänkningar
med minst 50 %. Bl. a. sänks tullen på förbränningsmotorer från 8,5/10 %
till 4/5 %, på metallbearbetningsmaskiner från 12/15 % till 6/7,5 %, på
delar och tillbehör till textilmaskiner från 10/16 % till 5/8 %, på maskiner
och apparater för tillverkning eller bearbetning av pappersmassa, papper
eller papp från 7/10 % till 3,5 %, på kul- och rullager från 3,4 c/lb
+ 15 % (incidens 19 %) till 1,7 c/lb + 7,5 %, på vattenturbiner och
verktygshållare från 15 % till 7,5 %, på tvättmaskiner från 14 % till 7 %,
på additionsmaskiner, tryckpressar samt maskiner och apparater för uppvärmning,
avkylning o. d. från 12,5 % till 6 %, på centrifuger, maskiner
och apparater för påfyllning, förpackning o. d. samt bokförings-, statistikoch
glasbearbetningsmaskiner från 11,5 % till 5,5 %, på delar till kontorsmaskiner,
andra än skrivmaskinsdelar, från 11 % till 5,5 %, på kalkyleringsmaskiner,
kylskåp samt lyftkranar, domkrafter o. d. från 10,5 % till 5 %,
på kassakontrollapparater, symaskiner, vars värde överstiger 10 $/st., vätskepumpar
samt träbearbetnings- och bergborrningsmaskiner från 10 % till
5 %, på kompressorer från 9,5 % till 4,5 % samt på handverktyg, pneumatiska
eller kombinerade med icke elektrisk motor, från 9 % till 4,5 %.

Elektriska maskiner och apparater

Sveriges export uppgick år 1965 till 33 milj. kronor. Huvuddelen härav
kommer i åtnjutande av tullsänkningar på minst 50 %. Sålunda sänks tullarna
på telefon- och telegrafapparater, varav år 1965 exporterades för närmare
12 milj. kronor, från 14/17,5 % till 7/8,5 %, på ackumulatorer från
16 % till 8 %, på elektriska svetsapparater från 8,5 % till 4 %, på industriugnar
och andra apparater för uppvärmningsändamål från 10 eller 10,5 %
till 5 %, på manövercentraler från 17,5 % till 8,5 %, på elektronrör från

12,5 % till 6 %, på isolerad ledningstråd från 15/17 % till 7,5/8,5 % samt
på vissa transformatorer från 12,5 % till 6 %. Undantagna från en 50-pro -

408

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

centig tullsänkning är kondensatorer, för vilka tullen sänks från 12,5 %
till 10 % samt transformatorer understigande 1 kVA, för vilka ingen koncession
ges. Exportvärdet för dessa produkter uppgår till ca 1 milj. kronor.

Instrument

Av den svenska exporten på 34 milj. kronor år 1965 berör tullsänkningar
med 50 % eller mer varor till ett värde av ca 25 milj. kronor. Bl. a. sänks
tullen på röntgenapparater från 5,5 % till 2,5 %, på kirurgiska instrument
från 10/36 % till 5/18 %, på kameror, med ett värde överstigande 10 $ st.,
samt ritinstrument från 15 % till 7,5 %, på kameradelar från 20 % till
10 %, på kompasser från 19 % till 9,5 % samt på vissa stränginstrument
från 34 % till 17 %. För elektriska mätinstrument (7,8 milj. kronor) sänks
tullen från 12 % till 10 % medan för vissa elektroniska musikinstrument
med en nuvarande tull på 17 % ingen tullsänkning erbjuds.

Transportmedel

Den svenska exporten av transportmedel uppgick år 1965 till 247 milj.
kronor, varav 9 milj. kronor utgjordes av lastfartyg som importeras tullfritt
till USA. För övrig svensk export innebär de amerikanska koncessionerna
tullsänkningar med minst 50 %. Sålunda sänks tullen på personbilar (206,5
milj. kronor) från 6,5 % till 3 %, på bildelar (12,8 milj. kronor) från 8,5 %
till 4 %, på delar till rullande järnvägsmateriel från 11,5/18 % till 5,5/9 %
samt på lustfartyg och delar därtill från 4/12 % till 2/6 %. Lastbilar värda
1 000 $ eller mer med en nuvarande tull om 25 % har helt undantagits
från tullsänkningar. Någon svensk export till USA av sådana lastbilar förekom
icke år 1965.

Textilvaror

Sverige exporterade år 1965 textilvaror till USA för 15 milj. kronor. Tullnedsättning
med 50 % kommer att beröra en export av 4 milj. kronor, medan
tullnedsättning med mindre än 50 % avser varor till ett exportvärde av
5 milj. kronor. Tullen sänks på korta konstgjorda textilfibrer från 15 %
till 7,5 %, på vävnader av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer från 25
c/lb -f- 22,5 % (incidens 30,7 %) till 13 c/lb + 22,5 % samt på bomullsvaror
med ca 20 % från en tullnivå som ligger på 10 %—20 %. Beträffande
koncessionerna för bomullsvarorna är att märka, att USA gör förbehåll för
dessas giltighet med anledning av att EEC:s koncessioner på detta område
är tidsbegränsade. Förbehållet innebär, att USA:s koncessioner förfaller om
och när EEC höjer sina tullar för dessa varor. Helt undantagen från tullsänkningar
är den svenska exporten av konfektions- och trikåvaror av ull
samt av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer.

Sten, keramik, glas o. d.

Den svenska exporten på 15 milj. kronor av hit hänförliga varor kommer
att i endast ringa omfattning få del av 50-procentiga tullsänkningar. För
hushållsglas, varav år 1965 exporterades för 9 milj. kronor, sker för kvalité -

409

Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

ter, vilkas värde överstiger 30 c/st. tullsänkningar från 22,5/50 % till
15/30 %, medan det för billigare kvaliteter än dessa icke blir någon tullsänkning.
Helt undantagna från tullsänkningar är också planglas och
keramiska golvplattor. För industri diamanter med en nuvarande tull om
15 % samt glober och kupor för belysningsändamål med en nuvarande tull
om 28 % sker en halvering av tullarna.

Möbler

Sveriges export uppgick år 1965 till 11 milj. kronor. För hela denna export
sker tullsänkningar med minst 50 %. Sålunda sänks tnllen på stolar
och möbeldelar av trä från 17 % till 8,5 % samt på andra möbler av trä från

10,5 % till 5 %.

Sportartiklar, leksaker o. d.

För hela den svenska exporten, som år 1965 uppgick till 14i milj. kronor,
sker i princip tullsänkningar med minst 50 %. Bl. a. sänks tullen på spinnspörullar
med värdegränserna $ 2,70—$ 8,45/st. från $ 1,25/st. (incidens
25,7 %) till 62,5 c/st., medan det för dyrare spinnspörullar blir en sänkning
från 15 % till 7,5 %. För tennisbollar med en nu utgående tull av 10 %
(bastull 12,5 %) sker en sänkning av tullen till 6 %.

Japan

Exporten till Japan uppgick år 1965 till 126 milj. kronor. Härav avsåg 1
milj. kronor livsmedel, drygt 8 milj. kronor råvaror samt 117 milj. kronor
hel- och halvfabrikat, främst maskiner och apparater. Japans koncessioner
kan totalt beräknas beröra en export om ca 98 milj. kronor och för varor
motsvarande ett exportvärde av storleksordningen 80 milj. kronor innebär
koncessionerna en halvering av tullarna.

Halvering av tullarna förekommer i stor utsträckning på verkstadsområdet,
där bl. a. maskiner, apparater, mekaniska redskap och elektrisk
materiel (kap. 84—85) till övervägande del får 50-procentiga tullsänkningar,
vanligtvis från 15 % till 7,5 %. För svensk export intressanta varor
som berörs härav är exempelvis följande: maskiner och apparater för
uppvärmning etc., centrifuger och apparater för filtrering eller rening av
vätskor eller gaser, paketeringsmaskiner o. d., lyftkranar och andra maskiner
och apparater för lyftning, lastning etc. pneumatiska eller icke-elektriskt
drivna handverktyg, kontorsmaskiner såsom vissa typer av skrivmaskiner
(dock ej elektriska), additionsinaskiner, kalkyleringsmaskiner, bokföringsmaskiner
och kassakontrollapparater samt vidare transformatorer
och elektriska ugnar. För kul- och rullager halveras tidigare tull om 25 %.
Varor inom nu berörda kapitel som helt undantagits från tullsänkning är
t. ex. maskiner med numeriskt styrda kontrollsystem. För isolerad elektrisk
kabel o. d. sänks tullen från 18/25 % till 15 % och en tullsänkning
med mindre än 50 % gäller även för vissa fräs-, slip- och polermaskiner.

Även för instrument erbjuds så gott som genomgående en 50-procentig
sänkning av tullarna, varvid dessa som förut i allmänhet legat på en nivå
mellan 15 % och 30 % sänks till nivån 7,5 %—15 %. För vissa typer av
elektriska mät- och kontrollinstrument sker endast sänkning från 15 % till

410

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

10 %. Beträffande motorfordon gäller, att tullen för personbilar sänks
från 40 % till 30 % för bilar med en hjulbas icke överstigande 270 cm
samt från 35 % till 17,5 % för övriga (trehjuliga 40 %—20 %). De svenska
exportintressena ligger till stor del i den förstnämnda kategorin. Tullarna
på andra bilar avsedda för person- eller godsbefordran halveras liksom tullarna
för delar och tillbehör till sådana fordon.

Inom järn- och stålsektorn erbjuds eu 50-procentig reduktion av tullen
på järnsvamp 12,5 %—6,25 %, medan tullarna sänks för exempelvis tråd,
stång, band och plåt av olegerat kolrikt stål från 15 % till 10 % samt för
band av rostfritt stål innehållande mer än 10 % nickel från 25 % till 18 %.
För snabbsvarvstål sänks tullen från 25 % till 20 % i vissa fall, medan i
andra fall erbjudanden saknas. I övrigt kan på metallområdet nämnas tullsänkning
för kopparfolier, 20 %—15 % eller 25 %—20 %.

På det kemiska området halveras tullarna för bl. a. flertalet plaster
(utom för bl. a. silikonföreningar) samt för plastvaror utan undantag,
vidare för oorganiska kemikalier såsom arseniktrioxid 20 %—10 %, och
konstgjord korund 15 %—7,5 %, samt för organiska kemikalier sådana
som t. ex. flertalet heterocykliska föreningar 5/25 %—2,5/12,5 %. För antibiotika
reduceras tullarna från 17,5 % till 10 % för vissa varor, bl. a. penicillin
och streptomycin, medan de för andra varor sänks från 15 % till

7,5 %, från 17 % till 10 % (bl. a. cykloserin) eller Ifrån 17 % till 8,5 %. Tidigare
nolltull för träolja binds vid tullfrihet. Bland koncessioner på textilområdet
märks en halvering av tullarna på ändlös, vävd maskinfilt för
papperstillverkning från 15 % till 7,5 %. För kraftpapper, kraftpapp och
vissa andra papperskvaliteter, som svarar för huvuddelen av vår visserligen
ringa pappersexport till Japan, har inga erbjudanden lämnats.

Vad beträffar koncessioner för råvaror av svenskt exportintresse kan
nämnas, att tullen för obearbetade pälsskinn av bl. a. blå- eller silverräv
sänks med 50 % från 10 % till 5 % samt att tidigare tullfrihet för bl. a.
granit och gnejs binds vid noll. Inga koncessioner har däremot lämnats för
pappersmassa.

Exporten till Japan av livsmedel är som tidigare nämnts ringa och för
ost, som är den största exportvaran, lämnas inga medgivanden.

(''(i ti (nia

Sveriges export till Canada uppgick år 1965 till 241 milj. kronor. Härav utgjorde
hel- och halvfabrikat (främst järn och stål samt verkstadsindustriprodukter)
234 milj. kronor, råvaror 5 milj. kronor samt livsmedel 1 milj.
kronor. På grund av dels tulltaxornas olika uppbyggnad i Sverige och
Canada, dels den bristande överensstämmelsen mellan Canadas tulltaxa
och dess statistiska nomenklatur kan någon exakt beräkning av hur stor
svensk export som berörs av de canadensiska koncessionerna icke göras.
Uppskattningsvis synes de komma att resultera i tullsänkningar för hälften
av den svenska exporten till Canada, beräknat på 1965 års exportsiffror.
Tullsänkningarna, som för flertalet positioner är av storleksordningen 2,5
—7,5 procentenheter, innebär att den nuvarande tullnivån på 20 å 25 % efter
Kennedyronden blir 15 å 20 %.

I samband med att tullsänkningarna genomförs sker på maskin- och
kemiområdena vissa revideringar av den canadensiska tulltaxan. Vad beträffar
maskinområdet kommer 20 positioner, för vilka tidigare utgått

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

411

tullar på 20 %—22,5 % om motsvarande produkt tillverkas i Canada samt
en tull på 7,5 % om så inte är fallet, att ersättas av en enda position med
en tullsats på 15 %, oberoende av om inhemsk tillverkning förekommer eller
ej. Detta innebär tullsänkningar för vissa maskiner och tullhöjningar för
andra. Möjligheter till tullsuspension vid import av maskiner som ej tillverkas
i Canada kommer att finnas.

På kemiområdet transponeras de gamla positionerna till Brysselnomenklaturen.
I samband härmed avskaffas »Made in Canada»-reglerna, varvid
det även på detta område kommer att finnas möjligheter till suspendering
av tullarna. Tullen kommer maximalt att uppgå till 15 % för samtliga kemipositioner
med undantag för plastvaror, där den blir 17,5 %.

Bland varor för vilka Canada lämnat koncessioner och där import från
Sverige förekom under år 1965 märks tullsänkningar i följande fall: fiskkonserver
22,5 %—11 %, knäckebröd 17,5 %—12,5 %, hardboard samt läkemedel
20 %—15 %, tråd av järn eller stål 15/20 %—7,5/10 %, kassakontrollapparater
samt vissa handverktyg (t. ex. sågar, yxor) 22,5 %—20 %,
vissa kul- och rullager 17,5 %—15 %, andra lager 20/22,5 %—17,5 %, vissa
maskiner och apparater (t. ex. metallbearbetningsmaskiner, maskiner och
apparater för uppvärmning, kylning o. d., pumpar, kompressorer, centrifuger,
träbearbetnings-, pappers- och pappersmassamaskiner) 22,5 %—
15 %, förbränningsmotorer 20 %—15 %, telefon- och telegraf apparater

22,5 %—17,5 %, elektriska transformatorer 22,5 %—15 %, säkerhetsströmställare
22,5 %—17,5 %, svetsapparater 20 %—10/15 %, trämöbler 25 %—
20 % samt patentläder 17,5 %—10 %. För tryckpressar elimineras den till
10 % uppgående tullen.

För bilar sänks tullen från 17,5 % till 15 %, medan det för bildelar blir
sänkningar från 17,5/25 % till 12,5/15 %. Den svenska exporten av dessa
varor, som år 1965 uppgick till 23 milj. kronor, utgörs dock huvudsakligen
av omonterade delar till sammansättningsindustrin, vilka enligt särskilt avtal
redan importeras tullfritt till Canada.

Bland varor, som redan är tullfria och GATT-bundna, märks pappersmassa,
oberedda pälsskinn, mjölkseparatorer samt sådana kul- och rullager,
som icke är föremål för inhemsk tillverkning.

Undantagna från koncessioner är flera betydelsefulla svenska exportvaror.
Bland dessa märks produkter av järn eller stål, andra än träd,
(export år 1965 37 milj. kronor), bergborrar, skär av hårdmetall samt kontorsmaskiner.

Förutom ovanstående åtaganden på tullområdet bör det även noteras att
Canada anslutit sig till den s. k. antidumping-koden, vilket kommer att
medföra ändringar i de canadensiska antidumping-bestämmelserna, bl. a.
då det gäller frågan om skaderekvisitet.

U-länder

Sverige (i slutskedet Norden) förhandlade med så gott som alla i Kennedyronden
deltagande u-länder. Vid dessa förhandlingar begärdes i enlighet
med de för Kennedyronden uppställda reglerna icke reciprocitet. Sveriges
resp. u-ländernas slutliga medgivanden resulterade också i en bristande
balans till u-ländernas fördel. För svensk export får värdet av u-ländernas
koncessioner i förhandlingarna betecknas som obetydligt.

Endast tio u-länder deltog i Kennedyrondens slutuppgörelse med tullkon -

412

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

cessioner. Sveriges export till ifrågavarande länder utgjorde år 1965 455
milj. kronor (till u-länderna totalt 1 639 milj. kronor).

Argentina intog i förhandlingarna en särställning jämfört med övriga
u-länder, genom att förhandlingen även avsåg landets anslutning till GATT.
Detta innebar att — jämfört med övriga u-länder — relativt omfattande
koncessioner lämnades. Den tulltaxa, som Argentina förhandlade utifrån,
får dock närmast betecknas som en förhandlingstaxa, då den innehöll tullar
på mycket hög nivå. Trots att koncessionerna avsåg bindningar vid höga
tullsatser (i vissa fall 100 %) berörde de dock en i och för sig relativt stor
svensk export, maximalt ca 13 milj. kronor år 1965. En reservation bör
också göras för svårigheterna att statistiskt klarlägga storleken av den
svenska export som berörs av de argentinska koncessionerna. Bland koncessioner
som berör svenska exportvaror kan nämnas bindning av tullen
vid 50 % för ångturbiner (export år 1965 ca 0,5 milj. kronor), vid 110 % för
rullager (ca 2,1 milj. kronor), vid 100 % för vissa ackumulatorer (ca 1,7
milj. kronor) samt vid 120 % för vissa bildelar (ca 0,7 milj. kronor).

Övriga nio u-länders koncessioner berör en svensk export år 1965 om ca
2,3 milj. kronor. Ungefär 2 milj. kronor faller under sådana koncessioner,
som Sverige i direkta förhandlingar med dessa länder framfört önskemål
om. Huvuddelen av dessa koncessioner (ca 1,9 milj. kronor) lämnas av
Indien. Som exempel kan nämnas sänkning av tullen för vissa pumpar
och pumpdelar, (export år 1965 0,7 milj. kronor) och vissa kompressorer
(0,9 milj. kronor) från 40 % till 27,5 %. Indien avskaffar även gentemot
brittiska samväldet gällande preferenser för vissa varor av svenskt intresse.

De koncessioner som lämnats av övriga u-länder berör endast en mindre
svensk export. I Brasiliens koncessionslista ingår dock bindningar av tullen
för trätjära vid 12 % och för tidningspapper vid tullfrihet, omfattande en
svensk export år 1965 av ca 4,8 milj. kronor. Då dessa bindningar endast är
en konfirmering av tidigare till Sverige lämnade koncessioner, har de emellertid
icke inbegripits i de ovan redovisade siffrorna.

Vid sidan av tullkoncessionerna lämnade vissa u-länder utfästelser om
lättnader i fråga om s. k. icke-tariffära handelshinder, exempelvis i fråga
om importformaliteter och importprocedur. Dessa utfästelser tillgodoräknade
sig u-länderna i fråga i förhandlingen.

Övriga länder
Australien

Den totala svenska exporten till Australien uppgick år 1965 till 275 milj.
kronor. Härav utgjorde hel- och halvfabrikat 237 milj. kronor, (främst
papper, järn och stål samt verkstadsprodukter), råvaror (främst pappersmassa)
35 milj. kronor samt livsmedel 3 milj. kronor. Exporten under tullfria,
redan GATT-bundna positioner utgjorde 1 milj. kronor. Av de 274
milj. kronor, som Australien maximalt kunnat lämna erbjudanden för,
berörs högst 36 milj. kronor, dvs. 13 % av australiska koncessioner. Detta
bör dock — liksom när det gäller t. ex. Nya Zeeland — ses mot bakgrunden
av de mycket begränsade lättnaderna för australisk lantbruksexport i förhandlingen.

Bland svenska exportvaror, för vilka tullsänkningar kommer alt ske
märks wellpappmaskiner, där tullen sänks från 12,5 % till 7,5 %, samt kassakontrollapparater
med tullsänkning från 10 % till 7,5 %. För ferrokrom

413

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

binds tullfriheten, medan för vissa borr- och fräsmaskiner tidigare tullar
om 7,5 % avskaffas. Värdet av svensk export, som berörs av tullsänkningar,
uppgår till ca 4 milj. kronor.

Förutom tullsänkningar samt bindningar av mest-gynnad-nationstullen
förekommer även koncessioner som berör preferensmarginalen. Bl. a. elimineras
preferensmarginalerna för vissa motorer och transformatorer, medan
de för telefoner och telefontillbehör binds vid 17,5 %—25 % och för fiskredskap
vid 37,5 %.

Svenska exportvaror som helt undantagits från koncessioner är bl. a.
pappersmassa (f. n. nolltull som icke bundits i GATT), korta konstgjorda
textilfibrer, rullgardinskäppar, tidningspapper och annat papper, legerat
stål, maskin- och handverktyg, kontorsmaskiner, pumpar, centrifuger, pneumatiska
handverktyg, kul- och rullager samt ammunition. Exporten till
Australien av ovanstående varor uppgick år 1965 till 151 milj. kronor.

Grekland

Den svenska exporten till Grekland uppgick år 1965 till 152 milj. kronor.
Härav utgjorde råvaror (främst trävaror och pappersmassa) 57 milj. kronor
samt hel- och halvfabrikat (främst papper och verkstadsprodukter) 95
milj. kronor.

Grekland, som i enlighet med sitt associationsavtal med EEC skall anpassa
sina tullar till EEC:s oftast lägre tullnivå har i förhandlingarna icke lämnat
några egna direkta koncessioner.

Irland

Till Irland exporterade Sverige år 1965 för 72 milj. kronor. Härav utgjorde
hel- och halvfabrikat (främst verkstadsprodukter och papper) 49
milj. kronor, råvaror (främst pappersmassa och trävaror) 21 milj. kronor
och livsmedel 2 milj. kronor.

Koncessionerna från irländsk sida berör 24 % av vår export till Irland år
1965, eller ca 17 milj. kronor. Med avseende på ur svensk exportsynpunkt
intressanta produkter innebär koncessionerna sänkningar av bastullarna
med ca 20 % eller bindning av tullfrihet. (Då en sänkning med 20 % av bastullarna
nyligen genomförts — oberoende av här berörda GATT-förhandlingar
— avser koncessionerna i praktiken endast en bindning av de för
närvarande tillämpade tullarna.) Produkter för vilka koncessioner lämnats
är bl. a. animaliska fetter och oljor — sänkning från 50 % till 36 %, konstgjorda
oberedda textilfibrer -— bindning vid tullfrihet, billets etc. av järn
eller stål — bindning vid tullfrihet, diverse verkstadsprodukter såsom ångpannor,
mjölkseparatorer, mjölkningsmaskiner och metallbearbetningsmaskiner
— samtliga bindning vid tullfrihet, elektriska motorer — sänkning
från 60 % till 48 % resp. bindning av tullfrihet, elektriska kondensatorer
—- bindning vid tullfrihet samt elektriskt isolerad ledning — sänkning
från 50 % till 40 %. Exporten av dessa varor uppgick år 1965 till 7,5 milj.
kronor.

För flera viktiga svenska exportvaror saknas koncessioner helt. Detta
gäller bl. a. pappersmassa, tidningspapper och annat papper samt telefonmateriel.
År 1965 utgjorde exporten av nämnda varor 29 milj. kronor.

414

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Israel

Sveriges totala export till Israel uppgick år 1965 till 59 milj. kronor. Härav
svarade hel- och halvfabrikat (främst verkstadsprodukter, stålprodukter
och papper) för 38 milj. kronor och råvaror (främst pappersmassa) för 21
milj. kronor. Exporten av livsmedel var obetydlig.

Israels koncessioner i förhandlingarna berör — med utgångspunkt från
1965 års handelsstatistik -— ca 23 milj. kronor eller 39 % av vår export till
Israel. Koncessionerna innebär med avseende på ur svensk exportsynpunkt
intressanta produkter dels bindning av utgående tullar, dels i vissa fall
tullsänkningar om huvudsakligen 20 å 30 % av bastullarna. Då bastullarna
ofta ligger betydligt över nu utgående tullar innebär koncessionerna i allmänhet,
att tullarna efter Kennedyronden inte kommer att understiga den
redan tillämpade nivån.

Bland viktigare svenska exportprodukter för vilka koncessioner lämnats
av Israel kan nämnas pappersmassa 35 %—0 (f. n. tullfri), tidningspapper,
60 %—40 %, preparat för beläggning av svetselektroder—bindning av gällande
tullfrihet samt kullager 30 %—25 %. Exporten av nämnda produkter
till Israel uppgick 1965 till ca 21 milj. kronor, varav pappersmassa ca 18
milj. kronor. Vidare bör nämnas att en israelisk koncession även erhållits
för knäckebröd, innebärande att importen, som de senaste åren varit föremål
för importrestriktioner vilka helt förhindrat svensk export, kommer
att liberaliseras; tullsatsen för knäckebröd (»crispbread») har fastställts
till 50 %.

För flera betydande svenska exportvaror saknas koncessioner. Detta gäller
bl. a. papper (annat än tidningspapper), stålprodukter, personbilar och
lastbilschassier. Exporten till Israel av dessa varor var år 1965 ca 19 milj.
kronor.

Jugoslavien

Sveriges totala export till Jugoslavien uppgick år 1965 till 75 milj. kronor.
Härav avsåg 59 milj. kronor hel- och halvfabrikat, främst verkstadsprodukter,
stålprodukter och papper. Exporten av livsmedel uppgick till mindre
än 1 milj. kronor.

Jugoslaviens koncessioner berör en svensk export år 1965 om ca 5 milj.
kronor, motsvarande 7 % av vår export till Jugoslavien. För varor av intresse
för svensk export erbjuds i huvudsak bindning av nu utgående tullar.
I några få fall har även erbjudanden om tullsänkningar lämnats. Bland
varor för vilka koncessioner erbjuds kan nämnas bomullsvävnader — bindning
av nuvarande tull om 22 %, vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda
textilfibrer — bindning av nuvarande tullar om 20/23 %, kylskåp

o. d. (andra än för hushållsbruk) — bindning av nuvarande tull om 20 %,
djupborrningsmaskiner — bindning av nuvarande tull om 31 % samt medicinska
instrument och apparater — bindning av nuvarande tull om 31 %.
Exporten till Jugoslavien av nyssnämnda produkter var år 1965 2,5 milj.
kronor.

För huvudparten av de större svenska exportvarorna lämnas inga medgivanden.
Detta gäller bl. a. pappersmassa, kraftpapper, stålprodukter och
diverse verkstadsprodukter såsom centrifuger, valsverk, motorsågar samt
motorer och transformatorer. Den svenska exporten till Jugoslavien av dessa
varor uppgick år 1965 till ca 30 milj. kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

415

Nya Zeeland

Den totala svenska exporten till Nya Zeeland uppgick år 1965 till 47 milj.
kronor. Härav utgjorde hel- och halvfabrikat (främst papper och verkstadsprodukter)
42 milj. kronor, råvaror (pappersmassa) 5 milj. kronor och livsmedel
0,4 milj. kronor. Exporten under tullfria positioner, som redan är
GATT-bundna, utgjorde 5 milj. kronor. Av de 42 milj. kronor, som Nya
Zeeland sålunda maximalt kunnat lämna erbjudanden för, berörs endast
ca 2 milj. kronor av nyzeeländska koncessioner. Bland berörda svenska
exportvaror märks fräsmasldner samt maskiner och apparater för tillverkning
av pappersmassa, papper eller papp där tullarna sänks från 20 % till
10 %, lager och lagerhus från 60 % till 45 %, maskinfilt från 45 % till

22,5 % samt bomullsväv från 15 % till 7,5/10 %.

Undantagna från koncessioner är bl. a. pappersmassa, som för närvarande
är tullfri men ej GATT-bunden, desinfektions- och konserveringsmedel,
tryck- och skrivpapper, pumpar, centrifuger, lyftkranar, kul- och rullager,
transformatorer, likriktare, elektriskt motstånd, telefonapparater samt
elektriska kondensatorer. Exportvärdet var för dessa varor 26 milj. kronor
år 1965.

Varor, som redan åtnjuter GATT-bunden tullfrihet är t. ex. slåttermaskiner,
kalkyleringsmaskiner, bokföringsmaskiner samt mjölkseparatorer.

Polen

Sveriges export till Polen uppgick år 1965 till 160 milj. kronor. Härav utgjorde
livsmedel (huvudsakligen vete) 47 milj. kronor, råvaror (främst
pappersmassa och järnmalm) 55 milj. kronor samt hel- och halvfabrikat
(främst papper, järn och stål samt verkstadsindustriprodukter) 58 milj.
kronor.

Polen har i samband med Kennedyronden förhandlat om anslutning till
GATT. Man har därvid åtagit sig att årligen öka sin import från övriga
GATT-länder med 7 %. Några koncessioner på tullområdet har icke lämnats.

Republiken Sydafrika

Värdet av den svenska exporten till Sydafrika uppgick år 1965 till 200
milj. kronor. Härav utgjorde hel- och halvfabrikat (främst papper, järn och
stål samt verkstadsindustriprodukter) 191 milj. kronor, råvaror 7 milj.
kronor samt livsmedel 2 milj. kronor.

De sydafrikanska koncessionerna berör en svensk export på endast 0,4
milj. kronor, beräknat på 1965 års exportsiffror. Denna export utgörs av
ferromolybden och vissa statistikmaskiner och tullarna sänks här från
20 % till 15 % resp. från 5 % till 2 %.

Spanien1

Sveriges export till Spanien uppgick år 1965 till 351 milj. kronor. Härav
utgjorde hel- och halvfabrikat (främst papper, stål- och verkstadsprodukter)
192 milj. kronor, råvaror (främst sågade trävaror och pappersmassa)
154 milj. kronor samt livsmedel 5 milj. kronor.

1 Någon bilateral uppgörelse mellan Norden och Spanien träffades inte före Kennedyförhandlingens
avslutande.

416

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

De spanska koncessionerna innebär tullsänkningar för — beräknat på
1965 års exportsiffror — ca 135 milj. kronor, motsvarande 38 % av vår export
till Spanien. Tullsänkningarna uppgår till i huvudsak 15 å 20 % av
bastullarna. Det bör observeras, att tullarna genom de lämnade koncessionerna
i flertalet fall icke kommer ned till den nivå som genom förekomsten
av s. k. temporärt utgående tullar för närvarande tillämpas; dessa senare
tullar är dock till skillnad från nu lämnade koncessioner icke bundna i
GATT.

Bland varor för vilka spanska koncessioner lämnats, kan främst följande
nämnas: sågade trävaror 5 %—4 %, diverse stålprodukter såsom järnsvamp
11 %—7,5 %, kallvalsade band av kolrikt stål 30 %—27 %, dragen
tråd av kolrikt eller legerat stål 30 %—27 % resp. 25 %—22,5 % och sömlösa
rör 32 %—28 % eller 28 %—25 %. Beträffande verkstadsprodukter
ges koncessioner för bl. a. vissa utbytbara handverktyg 32 %—28 %, kylskåp
o. d. (andra än för hushållsbruk) 32 %—27 % samt kassaregister
24 %—21 %. Sveriges export till Spanien av nu nämnda varor uppgick år
1965 till 110 milj. kronor, varav 85 milj. kronor hänförde sig till enbart
sågade trävaror.

För många traditionella svenska exportvaror saknas spanska koncessioner
helt. Detta gäller exempelvis pappersmassa, tidningspapper och annat
papper, diverse stålprodukter samt kullager, vilka tillsammans svarade för
en svensk export om ca 100 milj. kronor.

I den förhållandevis ringa svenska exporten till Spanien av jordbruksvaror
ingår främst fryst fläsk. Någon spansk koncession har inte lämnats för
denna produkt.

Tjeckoslovakien

Den totala svenska exporten till Tjeckoslovakien uppgick år 1965 till 98
milj. kronor. Härav utgjorde livsmedel (främst vete) 13 milj. kronor, råvaror
(främst oberedda hudar, pappersmassa och järnmalm) 37 milj. kronor
samt hel- och halvfabrikat (främst verkstadsindustriprodukter) 48
milj. kronor.

De i förhandlingarna av Tjeckoslovakien lämnade koncessionerna innebär
en halvering av tullarna eller en bindning av tullfriheten för i stort sett
samtliga positioner i den tjeckiska tulltaxan. Värdet av tullsänkningar i ett
statshandelsland kan dock inte jämställas med motsvarande lättnader i ett
land med marknadshushållning.

Turkiet

Sveriges export till Turkiet uppgick år 1965 till 34 milj. kronor, varav den
övervägande delen utgjordes av verkstadsprodukter.

Förutom de tullsänkningar, som Turkiet i framtiden kommer att vidta
för att anpassa sina tullar till EEC:s nivå i enlighet med det associationsavtal
som ingåtts, har man med mera omedelbar effekt lämnat medgivanden
om tullsänkningar för ett tjugutal positioner i den turkiska tulltaxan. Av
dessa positioner är endast en av svenskt exportintresse, nämligen elektriska
medicinska apparater och instrument, för vilken tullen sänks från 35 % till
28 %. Sveriges export under nämnda position uppgick år 1965 till 0,1 milj.
kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

417

EFTA-ländernas koncessioner för jordbruks- och fiskvaror av intresse för
svensk export

Sverige har inte fört några egentliga förhandlingar med övriga EFTAländcr
i Kennedyronden, oaktat gränsskyddet EFTA-länderna emellan bibehållits
på huvuddelen av jordbruksvara- och fiskvaruområdet. — En
viktig biverkan av förhandlingen är den preferensförlust, svensk industriexport
får vidkännas på EFT A-marknaden. Denna preferensförlust redovisas
dock inte här.

Nedanstående sammanställning upptar de koncessioner som övriga
EFTA-länder lämnat i Kennedyronden för sådana jordbruks- eller fiskvaror
som år 1965 exporterades till olika EFTA-länder i icke helt obetydlig
omfattning. Siffrorna inom parentes anger exportvärdet (fob) till resp.
land i milj. kronor.

Danmark har bundit tullfriheten för levande hästar (0,1), levande minkar
(0,1), renkött (0,8), fisk (114,4, därav direktlandad 106,3) talg för
tekniskt bruk (0,6), destruktionsfett (1,5) och knäckebröd (3,7).

Finland har bundit tullfriheten för raps- och rybsfrön (1,5) och skall genomföra
tullsänkningar för blomkål från 0,40 till 0,30 (0,1), för vissa fodermedel
från 0,03 till 0,01 (0,1) samt för transitovaror såsom apelsiner, mandel
och kryddor (1,2).

Norge har bundit tullfriheten för fisk (0,7), räkor (0,2), raps- och rybsfrön
(0,7) och halm (0,2) och skall genomföra tullsänkning för socker
från 0,20 till 0,10 (1,4).

Portugal och Schweiz har gett endast obetydliga koncessioner av intresse
för svensk export.

Storbritannien har bundit tullfriheten för levande minkar (0,1) och skall
genomföra tullsänkningar för ätbara delar av nötkreatur från 20 % till
10 % (1,4), för lingon från 10 % till 5 % (0,1) och för vissa kött- och fläskkonserver
från 12 % till 10 % och från 20 % till 15 %.

Österrike skall genomföra tullsänkningar för frysta köksväxter från 28 %
till 20 % (1,0) och för frysta, osockrade frukter från 25 % till 20 % (0,1).

14 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

418

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Bilaga 3

Memorandum of agreement on basic
elements for the negotiation of a
world grams arrangement

The Governments of Argentina,
Australia, Canada, Denmark, Finland,
Japan, Norway, Sweden, Switzerland,
the United Kingdom, the
United States, and the European
Economic Community

HA VE AGREED as follows:

Article 1

Each signatory to this Agreement
agrees to negotiate a world grains
arrangement, on as wide a basis as
possible, in a conference promtly
called for such purpose, that contains
the provisions set forth in
Article 2, to work diligently for the
early conclusion of the negotiation,
and upon completion of the negotiation
to seek acceptance of the arrangement
in accordance with its
constitutional procedures as rapidly
as possible.

Article 2

Principal Items of World Grains
Arrangement

I. Pricing provisions

1. The Schedule of minimum and
maximum prices, basis f.o.b. Gulf
ports, is established for the duration
of this arrangement as follows:

Memorandum angående överenskommelse
om grunderna för förhandling
om ett världsvitt
spannmåls arrangemang

Regeringarna i Argentina, Australien,
Canada, Danmark, Finland, Japan,
Norge, Sverige, Schweiz, Storbritannien,
Amerikas förenta stater
och den Europeiska ekonomiska gemenskapen har

enats om följande:

Artikel 1

Varje stat som undertecknar denna
överenskommelse, samtycker till
att dels inom ramen för en konferens,
som sammankallats i detta syfte,
ingå i förhandling om ett spannmålsarrangemang
på vidast möjliga
bas, vilket skall innehålla i artikel
2 angivna bestämmelser, dels ihärdigt
arbeta för ett snabbt avslutande
av förhandlingen och vid dess
fullbordan få arrangemanget godkänt
snarast möjligt i enlighet med
dess konstitutionella bestämmelser.

Artikel 2

Spannmålsarrangemangets huvudpunkter

I. Prisbestämmelser

1. Förteckningen över minimi- och
maximipriser, basis f.o.b. hamnar
vid Mexikanska gulfen, har fastställts
att gälla under detta arrangemangs
giltighetstid enligt följande:

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

419

Minimum Maximum Minimi- Maximi price

price pris pris

(US dollars per bushel) (USA-dollar per bushel)

Canada Canada

Manitoba 1 ......	1.95\|	2.35i	Manitoba No. 1 . .	1: 95J	2: 35
Manitoba 3 ......	1.90	2.30	Manitoba No. 3 ..	1:90	2: 30
United States			USA
Dark Northern Spring			Dark Northern Spring
No. 1, 14 %....	1.83	2.23	No. 1, 14 % ..	1:83	2: 23
Hard Red Winter			Hard Red Winter
No. 2 (ordinary)..	1.73	2.13	No. 2 (ordinary)	1: 73	2: 13
			Western White
Western White No. 1	1.68	2.08	No. 1 ........	1: 68	2: 08
Soft Red Winter			Soft Red Winter
No. 1..........	1.60	2.00	No 1	1: 60	2: —
Argentina			Argentina
Plate ............	1.73	2.13	Plate............	1: 73	2: 13
Australia			Australien
f.a.q.............	1.68	2.08	f.a.q.............	1:68	2: 08
EEC			EEC
Standard ........	1.50	1.90	Standard ........	1:50	1: 90
Sweden ..........	1.50	1.90	Sverige..........	1:50	1: 90

2. The minimum prices and maximum
priees för the specified Canadian
and US wheats, f.o.b. Pacific
NW ports shall be 6 cents less than
the prices in paragraph 1.

3. The schedule of minimum prices
may be adjusted in accordance
with the provisions of IV below.

4. The minimum price and maximum
price för f.a.q. Australian wheat
f.o.b. Australian ports shall be 5 cents
below the price equivalent to the c.
and f. price in United Kingdom ports
of the minimum price and maximum
price for US Hard Red Winter No. 2
(ordinary) wheat, f.o.b. Gulf ports,
specified in paragraph 1, computed
by using currently prevailing transportation
costs.

5. The minimum prices and maximum
prices for Argentine wheat,
f.o.b. Argentine ports, for destinations
bordering the Pacific and Indi -

2. Minimi- och maximipriserna för
de angivna kanadensiska och USAvetetyperna,
f.o.b. nordvästhamnar
vid Stilla havet, skall vara 6 cents
lägre än priserna i moment 1.

3. Förteckningen över minimipriserna
kan jämkas i överensstämmelse
med bestämmelserna i avdelning
IV nedan.

4. Minimi- och maximipriset för
f.a.q. australiskt vete, f.o.b. australiska
hamnar, skall vara 5 cents lägre
än det pris, som motsvarar c&fpriset
i hamnar i Storbritannien av
det i moment 1 angivna minimi- och
maximipriset för US Hard Red Winter
No. 2 (ordinary) wheat, f.o.b.
hamnar vid Mexikanska gulfen, beräknat
genom tillämpning av vid
tidpunkten gällande transportkostnader.

5. Minimi- och maximipriserna för
argentinskt vete, f.o.b. argentinska
hamnar, med destination till platser
vid Stilla havet och Indiska ocea -

14f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

420

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

an Oceans, shall be the prices equivalent
to the c. and f. prices in Yokohama
of the minimum prices and
maximum prices for US 2 Hard Red
Winter (ordinary) wheat f.o.b. Pacific
NW ports, specified in paragraph
2, computed by using currently prevailing
transportation costs.

6. The minimum prices and maximum
prices for

---the specified US wheats,

f.o.b. US Atlantic, Great Lakes and
Canadian St. Lawrence ports,

— — — the specified Canadian
wheats, f.o.b. Ft. William/Port
Arthur, St. Lawrence ports, Atlantic
ports, and Churchill,

— — — Argentine wheat, f.o.b.
Argentine ports, for destinations
other than those specified in paragraph
5,

shall be the prices equivalent to
the c. and f. prices in Antwerp/
Rotterdam of the minimum prices
and maximum prices specified in
paragraph 1, computed by using
currently prevailing transportation
costs.

7. The minimum prices and maximum
prices for the EEC standard
wheat shall be the prices equivalent
to the c. and f. price in the country
of destination, or the c. and f. price
åt an appropriate port for delivery
to the country of destination, of the
minimum prices and maximum prices
for Hard Winter No. 2 (ordinary)
wheat f.o.b. United States, specified
in paragraphs 1 and 2, computed by
using currently prevailing transportation
costs and by applying the
price adjustments corresponding to
the agreed quality differences set
forth in the scale of equivalents.

8. The minimum prices and maximum
prices for Swedish wheat shall
be the prices equivalent to the c.
and f. price in the country of destination,
or the c. and f. price åt an
appropriate port for delivery to the

nen, skall vara de priser, som motsvarar
c&f-priserna i Yokohama av
de i moment 2 angivna minimi- och
maximipriserna för US Hard Red
Winter No. 2 (ordinary) wheat,
f.o.b. nordvästhamnar vid Stilla havet,
beräknade genom tillämpning
av vid tidpunkten gällande transportkostnader.

6. Minimi- och maximipriserna
för

---de angivna USA-vetety perna,

f.o.b. USA-atlanthamnar,
hamnar vid Stora sjöarna och den
kanadensiska delen av St. Lawrence,

---de angivna kanadensiska

vetetyperna, f.o.b. Fort William/
Port Arthur, hamnar vid St. Lawrence,
atlanthamnar och Churchill,

----argentinskt vete, f.o.b. argentinska
hamnar, med annan destination
än som angivits i moment
5,

skall vara de priser, som motsvarar
c&f-priserna i Antwerpen/Rotterdam
av de i moment 1 angivna
minimi- och maximipriserna, beräknade
genom tillämpning av vid tidpunkten
gällande transportkostnader.

7. Minimi- och maximipriserna
för EEC standardvete skall vara de
priser, som motsvarar c&f-priset i
destinationslandet eller c&f-priset i
en lämplig hamn för leverans till
destinationslandet av de i moment 1
och 2 angivna minimi- och maximipriserna
för US Hard Red Winter
No. 2 (ordinary) wheat, f.o.b. USA,
beräknade genom tillämpning av vid
tidpunkten gällande transportkostnader
och av prisjusteringar, som
motsvarar de överenskomna kvalitetsskillnaderna
enligt omräkningsskalan.

8. Minimi- och maximipriserna för
svenskt vete enligt prov eller beskrivning
skall vara de priser, som motsvarar
c&f-priset i destinationslandet
eller c&f-priset i en lämplig
hamn för leverans till destinations -

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

421

country of destination, of the minimum
prices and maximum prices for
Hard Winter No. 2 (ordinary) wheat
f.o.b. United States, specified in paragraphs
1 and 2, computed by using
currently prevailing transportation
costs and by applying the price adjustments
corresponding to the
agreed quality differences set forth
in the scale of equivalents.

IL Commercial purchases and supply
commitments

1. Each member country when exporting
wheat undertakes to do so åt
prices consistent with the price
range.

2. Each memher country importing
wheat undertakes that the maximum
possible share of its total commercial
purchases of wheat in any crop
year shall be purchased from member
countries, except as provided in
paragraph 4 below. This share will
have to be determined åt a later stage
and will be dependent upon the
extent to which other countries accede
to the Arrangement.

3. Exporting countries undertake,
in association with one another, that
wheat from their countries shall be
made available for purchase by importing
countries in any crop year
åt prices consistent with the price
range in quantities sufficient to satisfy
on a regular and continuous basis
the commercial requirements of
those countries subject to the other
provisions of this Agreement.

4. Under extraordinary circuinstances
a member country may be
granted by the Council partial exemption
from the commitment contained
in paragraph 2 upon submission
of satisfactory supporting evidence
to the Council.

5. Each member country when
importing wheat from non-member
countiåes shall undertake to do so
åt prices consistent with the price
range.

landet av de i moment 1 angivna
minimi- och maximipriserna för US
Hard Red Winter No. 2 (ordinary)
wheat, f.o.b. USA, beräknade genom
tillämpning av vid tidpunkten gällande
transportkostnader och av
prisjusteringar, som motsvarar de
överenskomna kvalitetsskillnaderna
enligt omräkningsskalan.

II. Kommersiella köp och leveransåtaganden 1.

Varje medlemsland som exporterar
vete åtar sig att exportera inom
prisspelrummet.

2. Varje medlemsland som importerar
vete förbinder sig att största
möjliga andel av dess totala kommersiella
inköp av vete under ett skördeår
skall köpas från medlemsländer,
utom i de fall som anges i moment
4 nedan. Denna andel skall
fastställas vid senare tidpunkt och
skall vara beroende av i vilken omfattning
andra länder ansluter sig
till detta arrangemang.

3. Exportländerna förbinder sig
gemensamt att vete från exportländerna
skall ställas till förfogande för
inköp av importländerna under varje
skördeår till priser som ligger inom
prisspelrummet och i kvantiteter
som är tillräckliga för att regelbundet
och fortlöpande tillfredsställa
dessa länders kommersiella behov i
enlighet med de övriga bestämmelserna
i denna överenskommelse.

4. Under särskilda omständigheter
kan ett medlemsland av rådet garanteras
partiellt undantag från det
åtagande som stadgas i moment 2
under förutsättning att landet för rådet
framlägger tillfredsställande skäl
härför.

5. Varje medlemsland som importerar
vete från icke-medlemsländer
skall åta sig att importera till priser
inom prisspelrummet.

422

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

III. Röle of maximum prices

1. The röle of maximum prices
shall be in general conformity with
that set forth in Ihe International
Wheat Agreement of 1962.

2. Provision shall be made for continuous
review by the Secretariat of
the Grains Council of the situation
with regard to the arrangements in
respect of maximum prices and for
initiating the necessary action.

3. Durum wheat and certified seed
wheat shall be excluded from the
provisions relating to maximum prices.

IV. Röle of minimum prices

The purpose of the schcdule of
minimum prices is to contribute to
märket stability by making it possible
to determine when the level of
märket prices for any wheat is åt
or approaching the minimum of the
range. Since price relationships between
types and qualities of wheat
fluctuate Avitb competitive circumstances,
provision is made för review7
of and adjustments in minimum prices,
on the basis of the following
principles:

1. It'' the Secretariat of the Grains
Council in the course of its continous
review of märket conditions is of the
opinion that a situation has arisen,
or threatens imminently to anse,
which appears to jeopardize the objectives
of the Arrangement with
regard to the minimum price proA7isions,
or if such a situation is called
to the attention of the Secretariat of
the Council by any member country,
the Executive Secretary shall convene
a meeting of the Prices RevåeAV Committee
within two days and concurrently
notify all member countries.

2. The Prices ReAiew Gommittee
shall review the price situation with
the view to reaching agreement on
action required by member participants
to restore price stability and
to maintain prices åt or above mini -

III. Maximiprisernas roll

1. Maximiprisernas roll skall stå i
allmän överensstämmelse med vad
som därvidlag stadgas i 1962 års internationella
veteavtal.

2. Åtgärder skall vidtas för att
möjliggöra för veterådets sekretariat
att fortlöpande granska situationen
rörande maximiprisbestämmelserna
samt att ta initiativ7 till erforderlig
åtgärd.

3. Durumvete och plomberat utsädesvete
skall inte omfattas av7 bestämmelserna
om maximipriser.

IV. Minimiprisernas roll

Syftet med förteckningen över minimipriserna
är att bidra till marknadsstabilitet
genom att göra det
möjligt att fastställa när marknadsprisnivån
för vete av7 varje slag är vid
eller närmar sig prisspelrummets
minimum. Enär prisrelationerna
mellan typer och kvaliteter av vete
varierar med konkurrensförhållandena,
har möjlighet skapats för översyn
av och jämkningar av minimipriserna
enligt följande principer:

1. Om veterådets sekretariat under
loppet av sin fortlöpande öv7ersyn av7
marknadsförhållandena är av7 den
åsikten att en situation har uppstått
eller hotar att uppstå i en mycket
nära framtid som förefaller att äv7entyra
detta arrangemangs syften med
hänsyn till dess bestämmelser rörande
minimipriset eller om en sådan
situation bringas till rådssekretariatets
uppmärksamhet av något medlemsland,
skall exekutivsekreteraren
sammankalla ett möte med prisöv7ersynskommittén
inom t\rå dagar och
samtidigt underrätta alla medlemsstater.

2. Prisöversynskommittén skall
granska prissituationen i syfte att nå
överenskommelse om de åtgärder
som krävs av medlemsstater för att
återställa prisstabilitet och att upprätthålla
priser vid eller över minimi -

423

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

mum levels and shall notify the Executive
Secretary when agreement has
been reached and of the action taken
to restore märket stability.

3. It'' after three märket days the
Prices Review Comittee is unable to
reach agreement on the action to be
taken to restore märket stability, the
chairman of the Council shall convene
a meeting of the Council within
two days to consider what further
measures might be taken. If after not
rnore than three days of review hy
the Council any member country is
exporting or offering wheat below
the minimum prices as determined
by the Council, the Council shall
decide whether provisions of Ihe
agreement shall be suspended and if
so to what extent.

4. When any minimum price has
been adjusted in accordance with the
foregoing, such adjustments shall
terminate when the Prices Review
Committee or the Council finds that
llie conditions requiring the adjustments
no longer prevail.

5. Denatured wheat shall be excluded
from the provisions relating
to minimum prices.

V. International Food Aid

1. The countries party to this
Agreement agree to contribute wheat,
coarse grains, or the cash equivalent
thereof, as aid to the developing
countries, to an amount of 4.5 million
metric tons of grain annually.
Grains covered by the programme
shall be suitable for human consumption
and of an acceptable type
and quality.

2. The minimum contribution of
each country party to this Agreement
is fixed as follows:

nivåerna och skall underrätta exekutivsekreteraren
när överenskommelse
har nåtts och om åtgärd som vidtagits
för att återställa marknadsstabilitet.

3. Om prisöversynskommittén efter
tre marknadsdagar är oförmögen att
nå överenskommelse om den åtgärd
som skall vidtas för att återställa
marknadsstabilitet, skall rådets ordförande
sammankalla ett rådsmöte
inom två dagar för att överväga vilka
ytterligare åtgärder som kan vidtas.
Om något medlemsland efter icke
mer än tre dagars översyn exporterar
eller erbjuder vete under minimipriserna
sådana dessa fastställts av rådet,
skall rådet besluta huruvida bestämmelser
i denna överenskommelse
skall suspenderas och i så fall i
vilken utsträckning.

4. När något minimipris har jämkats
i överensstämmelse med vad
ovan angivits, skall sådana jämkningar
upphöra när prisöversynskommittén
eller rådet finner att de
förhållanden som påfordrade jämkningarna
inte längre är för handen.

5. Denaturerat vete skall inte omfattas
av bestämmelserna om minimipriser.

V. Internationell livsmedelshjälp

1. I överenskommelsen deltagande
länder samtycker till att bidra med
vete, foderspannmål eller motsvarande
bidrag omräknat i kontanter, såsom
hjälp till u-länderna, till en
kvantitet av 4,5 milj. ton spannmål
årligen. Spannmål, som täcks av programmet,
skall vara användbart för
konsumtion samt av godtagbar typ
och kvalitet.

2. Minimibidraget från varje land
som deltar i överenskommelsen är
fastställt enligt följande:

424 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

(1 000 metric
tons)

United States	42.0	1,890
Canada	11.0	495
Australia	5.0	225
Argentina	0.5	23
EEC	23.0	1,035
United Kingdom	5.0	225
Switzerland	0.7	32
Sweden	1.2	54
Denmark	0.6	27
Norway	0.3	14
Finland	0.3	14
Japan	5.0	225

Countries acceding to the Arrangement
may make contributions on
such a basis as may be agreed.

3. The contribution of a country
making the whole or part of its contribution
to the programme in the
form of cash shall be calculated by
evaluating the quantity determined
for that country (or that portion of
the quantity not contributed in
grain) åt US $ 1.73 per bushel.

4. Food aid in the form of grain
shall be supplied on the following
terms:

(a) Sales for the currency of the
importing country which is not
transferable and is not convertible
into currency or goods and services
for use by the contributing country.1

(b) A gift of grain or a monetary
grant used to purchase grain för the
importing country.

Grain purchases shall he made
from participating countries. In the
use of grant funds, special regard
shall be had to facilitating grain exports
of developing member countries.
To this end priority shall be
given so that not less than 25 per
cent of the cash contribution to purchase
grain for food aid or that part
of such contribution required to pur 1

Under exceptional circumstances an exception
of not more than 10 per cent could
be granted.

USA	% 42,0	1 000 ton 1 890
Canada	11,0	495
Australien	5,0	225
Argentina	0,5	23
EEC	23,0	1 035
Storbritannien	5,0	225
Schweiz	0,7	32
Sverige	1,2	54
Danmark	0,6	27
Norge	0,3	14
Finland	0,3	14
Japan	5,0	225

Länder, som ansluter sig till överenskommelsen,
skall lämna bidrag
enligt de grunder som må överenskommas.

3. Bidrag från ett land, som helt
eller till viss del lämnar sitt bidrag
enligt programmet i form av kontanter,
skall beräknas genom att värdera
den kvantitet som fastställts för
landet (eller den del av kvantiteten,
som inte tillskjuts i form av spannmål)
till US $ 1: 73 per bushel.

4. Livsmedelshjälp i form av
spannmål skall tillhandahållas på
följande villkor:

a) försäljningar mot betalning i
importlandets valuta som inte är
transferabel och inte konvertibel till
valuta eller till varor och tjänster
att användas av det bidragsgivande
landet1.

b) gåva av spannmål eller av kontanter
för köp av spannmål för det
importerande landets räkning.

Inköp av spannmål skall göras i
deltagande länder. Vid ianspråktagande
av kontanta medel skall särskilt
avseende fästas vid att spannmålsexporten
underlättas för u-länder
som är medlemmar. För detta
ändamål skall en prioritering ske så
att minst 25 % av det kontanta bidraget
till inköp av spannmål för
livsmedelshjälp eller den del av det 1

Under särskilda omständigheter må undantag
göras av högst 10 %.

425

hungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

chase 200,000 metric tons of grain
shall be used to purchase grains produced
in developing countries. Contributions
in the form of grains
shall be placed in f.o.b. forward position
by donor countries.

5. Countries party to the Arrangement
may, in respect of their contribution
to the food aid programme,
specify a recipient country or countries.

VI. Miscellaneous

A grains arrangement must include,
among other things, acceptable
provisions relating to such issues
as voting rights, definition of commercial
transactions, guidelines for
non-commercial transactions, safeguards
for commercial transactions,
and provisions concerning wheat
t lour which take into account the
special nature of international trade
in flour.

VII. Duration

The Arrangement shall be effective
för a three-year period.

VIII. Accession

The terms and conditions of accession
of countries not original signatories
to this Agreement shall be
decided upon in subsequent negotiations.

IX. Subsequent negotiations

Nothing in subsequent negotiations
shall prejudice the commitments
undertaken in this Memorandum
of Agreement.

Article 3

This Memorandum of Agreement
shall be opened for acceptance by
signature on 30 June 1967 and shall
enter into force when accepted by the
Governments of Argentina, Australia,
Canada, Denmark, Finland, Japan,
Norway, Sweden, Switzerland, the

ta bidrag som erfordras för inköp
av 200 000 ton spannmål, skall användas
för inköp av spannmål som
producerats i u-länder. Bidrag i form
av spannmålsleveranser skall av givarländer
lämnas f.o.b leveranshamn
i givarlandet.

5. I denna överenskommelse deltagande
länder må med avseende på
bidrag enligt programmet för livsmedelshjälp
ange mottagande land
eller länder.

VI. Diverse

Ett spannmålsarrangemang skall
bl. a. innehålla godtagbara bestämmelser
i sådana frågor som rösträtt,
definition av kommersiella transaktioner,
riktlinjer för icke-kommersiella
transaktioner, garantier för
kommersiella transaktioner och bestämmelser
rörande vetemjöl vilka
beaktar den internationella vetemjölshandelns
speciella karaktär.

VII. Varaktighet

Överenskommelsen skall gälla under
en tid av tre år.

VIII. Tillträde

Villkoren för tillträde av sådana
länder, som inte är bland de ursprungliga
signatärerna till denna
överenskommelse, skall fastställas i
kommande förhandlingar.

IX. Kommande förhandlingar

Intet i kommande förhandlingar
får menligt inverka på de åtaganden
som gjorts enligt detta memorandum.

Artikel 3

Detta memorandum skall öppnas
för godkännande genom underskrift
den 30 juni 1967 och skall träda i
kraft när det godkänts av regeringarna
i Argentina, Australien, Canada,
Danmark, Finland, Japan, Norge,
Sverige, Schweiz, Storbritannien

426

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

United Kingdom, and the United
States, and by the European Economic
Community.

Articie 4

This Memorandum of Agreement
shall be deposited with the DirectorGeneral
to the CONTRACTING PARTIES,
who shall promptly furnish a
certified copy thereof to each contracting
party to the General Agreement
and to the European Economic
Community.

Articie 5

This Memorandum of Agreement
shall be registered in accordance with
the provisions of Articie 102 of the
Charter of the United Nations.

DONE åt Geneva this thirtieth day
of June one thousand nine hundred
and sixty-seven in a single copy in
the English and French languages,
both texts being authentic.

och Förenta staterna samt av den
Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Artikel 4

Detta protokoll skall deponeras
hos generaldirektören för de avtalsslutande
parterna, vilken omedelbart
skall överlämna ett bestyrkt exemplar
därav till varje avtalsslutande
part i GATT och till den Europeiska
ekonomiska gemenskapen.

Artikel 5

Detta protokoll skall inregistreras
i överensstämmelse med bestämmelserna
i artikel 102 av Förenta Nationernas
stadgar.

Som skedde i Geneve den 30 juni
1967 i ett exemplar på engelska och
franska språken, vilka båda äger lika
giltighet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

427

Bilaga 4

Agreement on Implementation of Artide
Yl of the General Agreement
on Tariffs and Trade

The parties to this Agreement,

Considering that Ministers on 21
May 1963 agreed that a significant
liberalization of world trade was
desirable and that the comprehensive
trade negotiations, the 1964 Trade
Negotiations, should deal not only
with tariffs but also with non-tariff
barriers;

Recognizing that anti-dumping
practices should not constitute an
unjustifiable impediment to international
trade and that anti-dumping
duties may be applied against
dumping only if such dumping
causes or threatens material injury
to an established industry or materially
retards the establishment of
an industry;

Considering that it is desirable to
provide for equitable and open
procedures as the basis for a full
examination of dumping cases; and

Desiring to interpret the provisions
of Article VI of the General Agreement
and to elaborate rules för their
application in order to provide
greater uniformity and certainty in
their implementation;

Hereby agree as follows:

Part I — Anti-Dumping Code
Article 1

The imposition of an anti-dumping
duty is a measure to be taken only
under the circumstances provided
for in Article VI of the General
Agreement. The following provisions
govern the application of this

Överenskommelse om tillämpning av
artikel VI i det allmänna tull- och
handelsavtalet

Parterna i denna överenskommelse,
vilka beaktat att ministrarna den
21 maj 1963 enats om att en betydande
liberalisering av världshandeln
är önskvärd och att de omfattande
handelsförhandlingarna, 1964
års handelsförhandlingar, icke endast
bör avse tullar utan även icketariffära
handelshinder,

vilka är överens om att antidumpingåtgärder
ej bör utgöra oberättigade
hinder för internationell
handel och att antidumpingtullar
får tillämpas mot dumping endast
om sådan dumping förorsakar eller
hotar att förorsaka väsentlig skada
på en befintlig industri eller avsevärt
försenar upprättandet av en
industri,

vilka anser det önskvärt att skapa
ett rättvist och öppet förfarande
som grund för en fullständig undersökning
av dumpingfall, och
vilka önskar uttolka bestämmelserna
i artikel VI i det allmänna
tull- och handelsavtalet och utarbeta
regler för deras användning i
syfte att skapa större enhetlighet och
säkerhet i tillämpningen,
har enats om följande:

Del I — Antidumpingkod
Artikel 1

Uttagande av antidumpingtull är
en åtgärd som får vidtagas endast
under de omständigheter som anges
i artikel VI i det allmänna tull- och
handelsavtalet. Följande bestämmelser
gäller för tillämpningen av den -

428

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

ArticJe, in so far as action is taken
under anti-dumping legislation or
regulations.

A. Deterinination of dumping

Artide 2

(a) For the purpose of this Code
a product is to be considered as
being dumped, i.e. introduced into
the commerce of another country åt
less than its normal value, if the
export price of the product exported
from one country to another is less
than the comparable price, in the
ordinary course of trade, for the
like product when destined for consumption
in the exporting country.

(b) Throughout this Code the
term dike product” (“produit similaire”)
shall be interpreted to mean
a product which is identical, i.e.
alike in all respects to the product
under consideration, or in the
absence of such a product, another
product which, although not alike
in all respects, has characteristics
closely resembling those of the product
under consideration.

(c) In the case where products
are not imported directly from the
country of origin but are exported
to the country of importation from
an intermediate country, the price
åt which the products are sold
from the country of export to the
country of importation shall normally
be compared with the comparable
price in the country of
export. However, comparison may be
made with the price in the country
of origin, if, för example, the products
are rnerely trans-shipped
through the country of export, or
such products are not produced in
the country of export, or there is
no comparable price for them in the
country of export.

(d) When there are no sales of
the like product in the ordinary
course of trade in the domestic

na artikel i den mån åtgärd vidtages
enligt antidumpinglag eller antidumpingföreskrifter.

A. Fastställande av dumping

Artikel 2

a) Vid tillämpningen av denna
kod skall en vara anses dumpad,
dvs. införd på marknaden i ett annat
land till lägre pris än dess normala
värde, om exportpriset på varan när
den exporteras från ett land till ett
annat är mindre än det jämförbara
pris som vara av samma slag betingar
i den normala handeln när
den är avsedd för konsumtion i exportlandet.

b) I denna kod skall uttrycket »vara
av samma slag» avse vara som
är identisk med, dvs. i alla avseenden
lik, den vara som är föremål för
bedömning, eller i avsaknad av sådan
vara, annan vara som, ehuru ej
lik i alla avseenden, har egenskaper
som nära liknar den åsyftade varans.

c) I fall då varan ej importeras
direkt från ursprungslandet utan
exporteras till importlandet från ett
tredje land, skall i regel det pris till
vilket varan försäljes från exportlandet
till importlandet jämföras
med jämförbart pris i exportlandet.
Emellertid får jämförelse göras med
priset i ursprungslandet om t. ex.
varan endast transiteras genom exportlandet
eller sådan vara ej tillverkas
i exportlandet eller jämförbart
pris för sådan vara saknas i exportlandet.

d) När försäljning av vara av
samma slag ej förekommer i den
normala handeln på hemmamarkna -

429

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

märket of the exporting country or
when, because of the particular
märket situation, such sales do not
pennit a proper comparison, the
margin of dumping shall be determined
by comparison with a comparable
price of the like product
when exported to any third country
which may be the highest such export
price but should be a representative
price, or with the cost of production
in the country of origin plus a
reasonable amount for administrative,
selling and any other costs and
for profits. As a general rule, the
addition for profit shall not exceed
the profit normally realized on sales
of products of the same general
category in the domestic märket of
the country of origin.

(e) In cases where there is no export
price or where it appears to the
authorities1 concerned that the
export price is unreliable because
of association or a compensatory
arrangement between the exporter
and the importer or a third party,
the export price may be constructed
on the basis of the price åt which
the imported products are first
resold to an independent buyer, or
if the products are not resold to an
independent buyer, or not resold
in the condition as imported, on
such reasonable basis as the authorities
maj7 determine.

(f) In order to effect a fair comparison
between the export price
and the domestic price in the exporting
country (or the country of
origin) or, if applicable, the price
established pursuant to the provisions
of Artide VI: l(b) of the
General Agreement, the two prices
shall be compared åt the same level
of trade, normally åt the ex factory
level, and in respect of sales made
åt as nearly as possible the same
time. Due allowance shall be made

1 When in this Code the term »authorities»
is used, it shall be interpreted as meaning authorities
åt an appropriate, senior level.

den i exportlandet eller när sådan
försäljning på grund av särskilda
marknadsförhållanden ej medger
en riktig jämförelse, skall dumpingmarginalen
bestämmas genom jämförelse
med jämförbart pris på vara
av samma slag vid export till tredje
land, vilket kan vara det högsta exportpriset
men bör vara ett representativt
pris, eller med produktionskostnaden
i ursprungslandet med
skäligt tillägg för administrationskostnader,
försäljningskostnader och
andra kostnader samt vinst. I allmänhet
skall tillägget för vinst ej
överstiga den vinst som normalt erliålles
vid försäljning av vara inom
samma varuområde på hemmamarknaden
i ursprungslandet.

e) I fall då intet exportpris finns
eller berörda myndigheter1 anser att
exportpriset är otillförlitligt på grund
av särskilda förbindelser eller kompensationsarrangemang
mellan exportör
och importör eller tredje part,
får ett exportpris framräknas på
grundval av det pris till vilket den
importerade varan första gången
sålts vidare till oberoende köpare
eller om varan ej sålts vidare till
oberoende köpare eller ej sålts vidare
i samma skick som den importerats,
på sådana skäliga grunder
som myndigheterna bestämmer.

f) För att göra en riktig jämförelse
mellan exportpriset och hemmamarknadspriset
i exportlandet
(eller ursprungslandet) eller i förekommande
fall det pris som fastställts
i enlighet med bestämmelserna
i artikel VI: 1 b) i det allmänna
tull- och handelsavtalet, skall de
två priserna jämföras i samma handelsled,
i allmänhet priset från fabrik,
och avse försäljningar så nära
varandra i tiden som möjligt. Vederbörlig
hänsyn skall efter prövning

1 När i denna kod termen »myndigheter» används,
skall den avse myndigheter på behörig
hög nivå.

430

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

in each case, on its merits, for the
differences in conditions and terms
of sale, for the differences in taxation,
and for the other differences
affecting price comparability. In the
cases referred to in Artide 2(e)
allowance for costs, including duties
and taxes, incurred between importation
and resale, and for profits
accruing, should also be made.

(g) This Artide is withont prejudice
to the second Supplementary
Provision to paragraph 1 of Artide
VI in Annex I of the General Agreement.

B. Determination of material injury,
threat of material injury and material
retardation

Artide 3

Determination of Injury1

(a) A determination of injury
shall be made only when the authorities
concerned are satisfied that
the dumped imports are demonstrably
the principal cause of material
injury or of threat of material
injury to a domestic industry or the
principal cause of material retardation
of the establishment of such an
industry. In reaching their decision
the authorities shall weigli, on one
hand, the effect of the dumping and,
on the other hand, all other factors
taken together which may be
adversely affecting the industry.
The determination shall in all cases
be based on positive findings and
not on mere allegations or hypothetical
possibilities. In the case of
retarding the establishment of a
ncw industry in the country of

1 When in this Code the term »injury» is
used, it shall, unless otherwise specified, be interpreted
as covering cause of material injury
to a domestic industry, threat of materia] injury
to a domestic industry and material retardation
of the establishment of such a industry.

av omständigheterna i varje särskilt
fall tagas till olikheter i försäljningsvillkor,
olikheter i beskattning
samt andra olikheter som kan påverka
prisernas jämförbarhet. I de fall
som nämnes i artikel 2 e) bör hänsyn
även tagas till kostnader, inklusive
tullar och skatter, som uppstått
mellan import och återförsäljning,
ävensom till uppkommen
vinst.

g) Denna artikel inskränker inte
giltigheten av andra tilläggsbestämmelsen
till moment 1 av artikel VI
i annex I till det allmänna tull- och
handelsavtalet.

B. Fastställande av väsentlig skada, hot
om väsentlig skada och avsevärd
försening

Artikel 3

Fastställande av skada1

a) Fastställande att skada föreligger
får ske endast då berörda
myndigheter för sin del är övertygade
om att den dumpade importen
bevisligen är huvudorsaken till väsentlig
skada eller hot om väsentlig
skada på inhemsk industri eller
huvudorsaken till avsevärd försening
av upprättandet av sådan industri.
Då myndigheterna fattar beslut
skall de väga å ena sidan verkningarna
av duinpingen och å andra
sidan alla andra faktorer tillsammantagna,
som kan ogynnsamt påverka
industrin. Beslutet skall i
samtliga fall grundas på vad som
verkligen utrönts och icke enbart
på påståenden eller hypotetiska möjligheter.
I fall av försening av upprättandet
av en ny industri i importlandet
skall övertygande bevis 1

När i denna kod termen »skada» användes
skall den, om ej annat sägs, tolkas som avseende
väsentlig skada på inhemsk industri,
hot om väsentlig skada på inhemsk industri
eller avsevärd försening av upprättande av sådan
industri.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

431

importation, convincing evidence of
thc forthcoming establishment of an
industry must be shown, för example
that tlie plans for a new industry
have reached a fairly advanced
stage, a factory is being constructed
or machinery has been ordered.

(b) The evaluation of injury—
that is the evaluation of the effects
of the dumped imports on the industry
in question—shall be based
on examination of all factors having
a hearing on the state of the industry
in question, such as: development
and prospects with regard to turnover,
märket share, profits, prices
(including the extent to which the
delivered, duty-paid price is lower
or higher than the comparable price
for the like product prevailing in
the course of normal commercial
transactions in the importing countryj,
export performance, ernployment,
volume of dumped and other
imports, utilization of capacity of
domestic industry, and prodnctivity;
and restrictive trade practices. No
one or several of these factors can
necessarily give decisive guidance.

(c) In order to estahlish whether
dumped imports have caused injury,
all other factors which, individually
or in combination, may be adversely
affecting the industry shall be
examined, for example: the volume
and prices of undumped imports of
the product in question, competition
between the domestic producers
themselves, contraction in demand
due to substitution of other products
or to changes in consumer tastes.

(d) The effect of the dumped
imports shall be assessed in relation
to the domestic production of the
like product when available data
pennit the separate Identification
of production in terms of such
criteria as: the production process,
the producers’ realizations, profits.
When the domestic production of
the like product has no separate

ning om att en industri är under
upprättande läggas fram, t. ex. att
planerna på en ny industri har nått
ett förhållandevis framskridet stadium,
att en fabrik är under uppförande
eller att maskiner har beställts.

b) Värderingen av skadan — dvs.
bedömningen av verkningarna av
den dumpade importen på industrin
i fråga — skall grundas på en undersökning
av alla faktorer som
kan påverka läget för den aktuella
industrin, såsom ittveckling och
framtidsutsikter beträffande omsättning,
marknadsandel, vinster,
priser (inkluderande i vilken utsträckning
leveranspriset för den förtullade
varan är lägre eller högre än
det jämförbara priset för vara av
samma slag i den normala handeln
i importlandet), export, sysselsättning,
storlek av dumpad och övrig
import, kapacitetsutnyttjandet i inhemsk
industri, produktivitet samt
restriktiva affärsmetoder. Enstaka
eller några av dessa faktorer kan i
allmänhet icke ge avgörande vägledning.

c) För att fastställa huruvida
dumpad import har förorsakat skada,
skall alla andra faktorer som,
tagna var för sig eller tillsammans,
kan ogynnsamt påverka industrin
undersökas, t. ex. storlek av och
priser på icke dumpad import av
varan i fråga, inbördes konkurrens
mellan de inhemska tillverkarna,
minskad efterfrågan på grund av ersättning
med andra produkter eller
förändring i konsumentinriktningen.

d) Verkningarna av den dumpade
importen skall bedömas i förhållande
till den inhemska produktionen
av vara av samma slag, förutsatt att
tillgängliga uppgifter medger att viss
produktion kan särskiljas för bedömning
på grundval av sådana kriterier
som tillverkningsprocessen,
tillverkarnas intäkter och vinster.
Kan den inhemska tillverkningen av

432

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

identity in these terms the effect
of the dnmped imports shall be
assessed by the examination of the
production of the narrowest group
or range of products, which includes
the like product, for which the
necessary information can be provided.

(e) A determination of threat of
material injury shall be based on
facts and not merely on allegation,
conjecture or remote possibility. The
change in circumstances which would
create a situation in which the
dumping would cause material
injury must be clearly foreseen and
imminent.1

(f) With respect to cases where
material injury is threatened by
dumped imports, the application of
anti-dumping measures shall be
studied and decided with special
care.

Article 4

Definition of Industri/

(a) In determining injury the
term “domestic industry” shall be
interpreted as referring to the
domestic producers as a whole of
the like products or to those of them
whose collective output of the products
constitutes a major proportion
of the total domestic production of
those products except that

(i) when producers are importers
of the allegedly dumped product the
industry may be interpreted as
referring to the rest of the producers; (ii)

in exceptional circumstances
a country may, for the production
in question, be divided into two or
inore competitive markets and the
producers within each märket regarded
as a separate industry, if,
because of transport costs, all the

1 One example, though not an exclusive one,
is that there is convincing reason to belive that
there will be, in the immediate future, substantially
increased importations of the product åt
dumped prices.

vara av samma slag icke på sådant
sätt särskiljas, skall verkningarna av
den dumpade importen fastställas
genom undersökning av tillverkningen
av den minsta produktgrupp, som
innefattar vara av samma slag, för
vilken erforderliga uppgifter kan erhållas.

e) Fastställande att hot om väsentlig
skada föreligger skall grundas
på fakta och ej enbart på påståenden,
gissningar eller avlägsna
möjligheter. En förändring i förhållandena,
som skulle kunna skapa
ett läge där dumping skulle kunna
förorsaka väsentlig skada, måste
klart kunna förutses och vara överhängande.
1.

f) I fall då väsentlig skada hotar
på grund av dumpad import skall
tillämpningen av antidumpingåtgärder
utredas och beslutas med
särskild omsorg.

Artikel 4

Definition av industri

a) Vid fastställande av skada skall
termen »inhemsk industri» anses avse
alla inhemska tillverkare av varor
av samma slag eller de tillverkare
vars sammanlagda produktion av
varan utgör en övervägande del av
den totala inhemska produktionen
av dessa varor, med följande undantag.

i) När det finns tillverkare som är
importörer av den vara som påstås
dumpad kan termen industri
begränsas att avse övriga tillverkare.

ii) I undantagsfall får ett land
vad beträffar den aktuella produktionen
ur konkurrenssynpunkt uppdelas
i två eller flera marknadsområden
och tillverkarna inom varje
område betraktas som en separat
industri, om på grund av transport 1

Ett exempel, fastän ej det enda, är att det
inns övertygande skäl att tro att importen av
varan till dumpade priser kommer att öka
kraftigt inom den omedelbara fiamtiden.

433

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

producers within such a märket sell
all or almost all of their production
of the product in question in that
märket, and none, or almost none,
of the product in question produced
elsewhere in the country is sold in
that märket, or if there exist special
regional marketing conditions (för
example, traditional patterns of
distribution or consumer tastes)
which result in an equal degree of
isolation of the producers in such
a märket from the rest of the industry,
provided, however, that injury
may be found in such circumstances
only if there is injury
to all or almost all of the total production
of the product in the märket
as defined.

(b) Where two or more countries
have reached such a level of integration
that they have the characteristics
of a single, unified märket, the
industry in the entire area of integration
shall be taken to be the industry
referred to in Article 4(a).

C. Investigation ant! administration
procedures

Article 5

Initiation and Subsequent
Investigation

(a) Investigations shall normally
be initiated upon a request on behalf
of the industry1 affected, supported
by evidence both of dumping and
of injury resulting therefrom för
this industry. If in special circumstances
the authorities concerned
decide to initiate an investigation
without having received such a
request, they shall proceed only if
they have evidence both on dumping
and on injury resulting therefrom.

1 As defined in Article 4.

kostnader alla tillverkare inom ett
sådant område säljer hela eller nästan
hela produktionen av varan inom
detta område och ingen eller
knappast någon vara framställd annorstädes
i landet säljs inom detta
område eller om speciella regionala
marknadsförhållanden råder (t. ex.
traditionella distributionsförhållanden
eller konsumentvanor), vilka
medför att producenterna i ett sådant
marknadsområde i motsvarande
grad isoleras från resten av industrin;
under sådana förhållanden
får emellertid skada anses föreligga
endast om den drabbar hela eller
nästan hela produktionen av varan
inom det så definierade marknadsområdet.

b) Om två eller flera länder har
nått en sådan grad av integration
att de kan betraktas som en enda
enhetlig marknad, skall industrin i
hela det integrerade området anses
som industri enligt artikel 4 a).

c) Bestämmelserna i artikel 3 d)
skall vara tillämpliga på denna artikel.

C. Undersökningsförfarande och
administrativ procedur

Artikel 5

Påbörjande av undersökning och
åtgärder i anslutning därtill

a) Undersökningar skall normalt
inledas efter framställning härom av
den berörda industrin1 som skall
stödja sin framställning med bevisning
om såväl dumping som därav
föranledd skada för denna industri.
Om på grund av särskilda omständigheter
vederbörande myndigheter
beslutar att inleda undersökning
utan att ha mottagit sådan framställning,
skall de göra detta endast om
de har bevis om både dumping och
därav föranledd skada.

1 I enlighet med definition i artikel 4.

434

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

(b) Upon initiation of an investigation
and thereafter, the evidence
of both dumping and injury sliould
be considered simultaneously. In any
event the evidence of both dumping
and injury shall be considered
simultaneously in the decision
whether or not to initiate an investigation,
and thereafter, during
the course of the investigation,
starting on a date not later than the
earliest date on which provisional
measures may be applied, except in
the cases provided for in Article
10(d) in whicli the authorities
accept the request of the exporter
and the importer.

(c) An application shall be rejected
and an investigation shall be
terminated promptly as soon as the
authorities concerned are satisfied
that there is not sufficient evidence
of either dumping or of injury to
justify proceeding with the case.
There should be immediate termination
in cases where the margin of
dumping or the volume of dumped
imports, actual or potential, or the
injury is negligible.

(d) An anti-dumping proceeding
shall not hinder the procedures of
customs clearance.

Article 6

Evidence

(a) The foreign suppliers and all
otlier interested parties shall be
given ample opportunity to present
in writing all evidence that they
consider useful in respect to the
anti-dumping investigation in question.
They shall also have the right,
on justification, to present evidence
orally.

(b) The authorities concerned
shall provide opportunities for the
complainant and the importers and
exporters known to be concerned
and the governments of the exporting
countries, to see all information
that is relevant to the presentation

b) Såväl när en undersökning inleds
som under det fortsatta undersökningsarbetet
bör bevis om dumping
och skada beaktas samtidigt. I
alla händelser skall bevisningen om
dumping och skada prövas samtidigt
då beslut fattas huruvida man skall
inleda undersökning eller ej samt
därefter under loppet av undersökningen
senast från den tidpunkt då
provisoriska åtgärder tidigast får
tillämpas, med undantag för de fall
som avses i artikel 10 d) när myndigheterna
godtar begäran från exportören
och importören.

c) En ansökan skall tillbakavisas
och eu undersökning omedelbart avslutas,
så snart vederbörande myndigheter
är övertygade om att det
ej finns sådana bevis om dumping
eller skada som ger skälig anledning
till fortsatt undersökning. Undersökningen
bör omedelbart avslutas
i fall då dumpingmarginalen eller
storleken av den föreliggande
eller potentiella dumpingimporten
eller skadan är obetydlig.

d) En antidumpingundersökning
skall inte hindra tullklareringen.

Artikel 6
Bevisning

a) Utländska leverantörer och alla
andra berörda parter skall ges
tillfredsställande möjligheter att
skriftligen framlägga den bevisning
de anser relevant för den aktuella
dumpingundersökningen. De skall
också medges rätt, när så visas befogat,
att framlägga bevisningen
muntligen.

b) Vederbörande myndigheter
skall bereda den klagande, importörer
och exportörer som man vet
är berörda samt exportländernas regeringar
tillfälle att taga del av alla
sådana uppgifter, som användes av
myndigheterna i en dumpingunder -

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

435

of their cases, that is not confidential
as defined in paragraph (c)
below, and that is used by the
authorities in an anti-dumping investigation,
and to prepare presentations
on the basis of this information.

(c) All information which is by
nature confidential (för example,
because its disclosure would be of
significant competitive advantage
to a competitor or because its
disclosure would have a significantly
adverse effect upon a person supplying
the information or upon a
person from whom he acquired the
information) or which is provided
on a confidential basis by parties to
an anti-dumping investigation shall
be treated as strictly confidential
by the authorities concerned who
shall not reveal it, without specific
permission of the party submitting
such information.

(d) However, if the authorities
concerned find that a request for
confidentiality is not warranted and
if the supplier is either unwilling to
make the information public or to
authorize its disclosure in generalized
or summary form, the authorities
would be free to disregard such
information unless it can be demonstrated
to their satisfaetion from
appropriate sources that the information
is correct.

(e) In order to verify information
provided or to obtain further details
the authorities may carry out investigations
in other countries as
required, provided they obtain the
agreement of the firms concerned
and provided they notify the representatives
of the government of
the country in question and unless
the latter object to the investigation.

(f) Once the competent authorities
are satisfied that there is sufficient
evidence to justify initiating an antidumping
investigation pursuant to
Article 5 representatives of the exporting
country and the exporters

sökning och som är av betydelse för
deras talan och icke är konfidentiella
enligt punkt c) nedan, samt
förbereda sin talan på grundval av
dessa uppgifter.

c) Varje uppgift som till sin natur
är konfidentiell (t. ex. på grund av
att dess yppande skulle innebära en
betydande fördel för en konkurrent
eller en betydande skada för den
som lämnat uppgiften eller den från
vilken uppgiften erhållits) eller som
lämnats som förtrolig uppgift av
part i en dumpingundersökning,
skall behandlas strängt förtroligt av
vederbörande myndigheter, vilka ej
skall offentliggöra den utan uttryckligt
medgivande av den part som
lämnat uppgiften.

d) Om vederbörande myndigheter
finner att en begäran om förtrolig
behandling ej är tillräckligt grundad
och om uppgiftslämnaren är ovillig
att offentliggöra uppgiften eller att
godkänna att den offentliggöres i generaliserad
eller summarisk form,
behöver myndigheterna ej taga hänsyn
till sådan uppgift, såvida det
ej, med stöd av lämpliga källor,
kan tillfredsställande visas att uppgiften
är riktig.

e) För att bestyrka erhållna uppgifter
eller för att erhålla ytterligare
detaljer får myndigheterna göra undersökningar
i andra länder i den
mån så är erforderligt, förutsatt att
de erhåller berörda företags samtycke
och förutsatt att de underrättar
representanter för regeringarna
i länderna i fråga och dessa icke
motsätter sig undersökningen.

f) Så snart vederbörande myndigheter
är övertygade om att det finns
bevis som ger skälig anledning till
en dumpingundersökning enligt artikel
5, skall representanter för exportlandet
samt berörda exportörer

436

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

and importers known to be concerned
shall be notified and a public notice
may be published.

(g) Throughout the anti-dumping
investigation all parties shall have
a full opportunity for the defence
of their interests. To this end, the
authorities concerned shall, on request,
provide opportunities for all
directly interested parties to meet
those parties with adverse interests,
so that opposing views may be
presented and rebuttal arguments
offered. Provision of such opportunities
must take account of the need
to preserve confidentiality and of
the convenience to the parties. There
shall be no obligation on any party
to atiend a meeting and failure to
do so shall not be prejudicial to
that party’s case.

(h) The authorilies concerned
shall notify representatives of the
exporting country and the directly
interested parties of the decisions
regarding imposition or non-imposition
of anti-dumping duties, indicating
the reasons for such decisions
and the criteria applied, and shall,
unless there are special reasons
against doing so, make public the
decisions.

(i) The provisions of this Article
shall not preclude the authorities
from reaching preliminary determinations,
affirmative or negative, or
from applying provisional measures
expeditiously. In cases in which any
interested party withholds the necessary
information, a final finding,
affirmative or negative, may be made
on the basis of the facts available.

Article 7

Price Undertakings

(a) Anti-dumping proceedings may
be terminated without imposition oi
anti-dumping duties or provisional
measures upon receipt of a voluntary
undertaking by the exporters to
revise their prices so that the margin

och importörer officiellt underrättas
varjämte ärendet kan offentliggöras.

g) Under dumpingundersökningen
skall alla parter ha full möjlighet
att försvara sina intressen. I
detta syfte skall myndigheterna på
begäran bereda alla direkt berörda
parter tillfälle att sammanträffa med
parter med motsatta intressen, så
att argument och motargument kan
framläggas. Därvid måste hänsyn
tagas till behovet av att upprätthålla
sekretessen samt till parternas berättigade
önskemål. Ingen part skall
vara skyldig att närvara vid ett möte
och ett uteblivande skall ej vara
till förfång för den parten som uteblir.

h) Vederbörande myndigheter
skall underrätta representanter för
exportlandet samt direkt berörda
parter om sina beslut att antidumpingtull
skall uttagas eller ej och anger
skälen för besluten och förutsättningarna
härför samt skall, om
ej särskilda skäl föranleder annat,
offentliggöra besluten.

i) Bestämmelserna i denna artikel
skall ej hindra myndigheterna
att fatta preliminära beslut i fällande
eller friande riktning, eller att
snabbt tillämpa provisoriska åtgärder.
I fall då någon berörd part undanhåller
nödvändiga upplysningar,
kan ett slutligt beslut, fällande eller
friande, fastställas på grundval av
tillgängliga fakta.

Artikel 7

Prisöverenskommelser

a) Dumpingundersökningar får

avslutas utan att antidumpingtull
uttages eller provisoriska åtgärder
vidtages om exportörerna frivilligt
åtager sig att ändra sina priser så att
dumpingmarginalen undanröjes eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

437

of dumping is eliminated or to cease
to export to the area in question åt
dumped prices if the authorities
concerned consider this practicable,
e.g. if the number of exporters or
potential exporters of the product
in question is not too great and/or
if the trading practices are suitable.

(b) If the exporters concerned
undertake during the examination
of a case, to revise prices or to
cease to export the product in question,
and the authorities concerned
accept the undertaking, the investigation
of injury shall nevertheless
be completed if the exporters so
desire or the authorities concerned
so decide. If a determination of no
injury is made, the undertaking
given by the exporters shall automatically
lapse unless the exporters
State that it shall not lapse. The
fact that exporters do not offer to
give such undertakings during the
period of investigation, or do not
accept an invitation made by the
investigating authorities to do so,
shall in no way be prejudicial to the
consideration of the case. However,
the authorities are of course free
to determine that a threat of injury
is more liltely to be realized if the
dumped imports continue.

D. Anti-dumping duties and provisional
rneas ures

Article 8

Imposition and Collection of
Anti-Diimping Duties

(a) The decision whether or not
to impose an anti-dumping duty in
cases where all requirements för the
imposition have been fulfilled and
the decision whether the amount
of the anti-dumping duty to be
imposed shall be the full margin of
dumping or less, are decisions to be
made by the authorities of the
15 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1

att upphöra med exporten till området
i fråga till dumpade priser, om
myndigheterna anser detta praktiskt
genomförbart, t. ex. i de fall då antalet
faktiska eller möjliga exportörer
av produkten i fråga ej är för
stort och/eller om handelsförhållandena
lämpar sig för en sådan
åtgärd.

b) Om berörda exportörer under
undersökningens gång åtager sig att
ändra sina priser eller att sluta exportera
varan i fråga och om myndigheterna
accepterat åtagandet,
skall undersökningen angående skada
ändå fullföljas om exportörerna
så önskar eller myndigheterna så
beslutar. Om det fastställes att skada
ej förelegat, skall exportörernas
åtagande automatiskt upphöra såvida
ej exportörerna förklarar att
det ej skall upphöra. Det förhållandet
att exportörerna ej erbjuder sig
att göra sådant åtagande under undersökningens
gång eller trots myndigheternas
förslag därom avböjer
att göra ett sådant åtagande, skall
på intet sätt vara dem till förfång
vid bedömningen av fallet. Dock
skall myndigheterna givetvis vara
oförhindrade att fastställa att hot
om skada med större sannolikhet
förverkligas, om den dumpade importen
fortsätter.

D. Antidumpingtullar och tillfälliga
åtgärder

Artikel 8

Beslut om antidumpingtullar

a) Det ankommer på myndigheterna
i det land eller tullområde
dit införsel sker att besluta dels om
antidumpingtull skall uttagas eller
ej i de fall då alla förutsättningar
finns för att uttaga sådan tull,
dels om antidumpingtullens belopp
skall motsvara hela dumpingmarginalen
eller endast en del därav. Det
sand. Nr iso

438

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

importing country or customs territory.
It is desirable that the imposition
be permissive in all countries
or customs territories parties to
this Agreement, and that the duty
be less than the margin, it such lesser
duty would be adequate to remove
the injury to the domestic industry.

(h) When an anti-dumping duty
is imposed in respect of any product,
such anti-dumping duty shall be
levied, in the appropriate amounts
in each case, on a non-discriminatory
basis on imports of such product
from all sources found to be
dumped and causing injury. The
authorities shall name the supplier
or suppliers of the product concerned.
If, however, several suppliers
from the same country are involved,
and it is impracticable to name all
these suppliers, the authorities inay
name the supplying country concerned.
If several suppliers from
more than one country are involved,
the authorities may name either all
the suppliers involved, or, if this
is impracticable, all the supplying
countries involved.

(c) The amount of the antidumping
duty must not exceed the
margin of dumping as established
under Article 2. Therefore, if subsequent
to the application of the
anti-dumping duty it is found that
the duty so collected exceeds the
actual dumping margin, the amount
in excess of the margin shall be
reimbursed as quickly as possible.

(d) Within a basic price system
the following rules shall apply
provided that their application is
consistent with the other provisions
of this Code:

If several suppliers from one or
more countries are involved, antidumping
duties may be imposed on
imports of the product in question
found to have been dumped and to
be causing injury from the country
or countries concerned, the duty

är önskvärt att beslut om uttagande
av antidumpingtull skall vara fakultativt
i alla länder eller tullområden
anslutna till denna överenskommelse,
och att tullen uttages med mindre
belopp än dumpingmarginalen,
om sådan lägre tull är tillräcklig för
att häva skadan på den inhemska
industrin.

b) När en antidumpingtull uttages
på en vara, skall sådan antidumpingtull
i varje särskilt fall tagas
ut med vederbörligt belopp på ett
icke-diskriminerande sätt för all import
av sådan vara, oavsett ursprung,
som finnes vara dumpad och
förorsaka skada. Myndigheterna
skall namnge leverantören eller leverantörerna
av varan i fråga. Om
flera leverantörer från samma land
beröres och det är ogörligt att namnge
alla, får myndigheterna i stället
namnge det berörda leverantörslandet.
Om flera leverantörer från mer
än ett land berörs, kan myndigheterna
antingen namnge alla berörda
leverantörer, eller om detta är ogörligt,
alla berörda leverantörsländer.

c) Storleken av antidumpingtullen
får ej överskrida dumpingmarginalen
såsom den fastställts i artikel
2. Om det efter det antidumpingtullen
påförts befinnes att den tull
som sålunda uttagits överstiger den
verkliga dumpingmarginalen, skall
det belopp som överstiger dumpingmarginalen
återbetalas så snart som
möjligt.

d) I ett basprissystem skall följande
regler gälla förutsatt att de
är i överensstämmelse med övriga
bestämmelser i denna kod:

Om flera leverantörer från ett eller
flera länder berörs, kan antidumpingtull
påläggas import från
landet eller länderna i fråga av den
vara som har befunnits dumpad och
förorsaka skada, varvid tullen skall
vara lika med det belopp varmed

439

Kungl. May.ts proposition nr 150 år 1967

being equivalent to the amount by
which the export price is less than
the basic price established for this
purpose, not exceeding the lowest
normal price in the supplying
country or countries where normal
conditions of competition are prevailing.
It is understood that för
products which are sold below this
already established basic price a
new anti-dumping investigation shall
be carried out in each particular
case, when so demanded by the
interested parties and the demand
is supported by relevant evidence.
In cases where no dumping is found,
anti-dumping duties collected shall
be reimbursed as quickly as possible.
Furthermore, if it can be found
that the duty so collected exceeds
the actual dumping margin, the
amount in excess of the margin
shall be reimbursed as quickly as
possible.

(e) When the industry has been
interpreted as referring to the producers
in a certain area, i.e. a märket
as defined in Article 4(a) (ii), antidumping
duties shall only be definitively
collected on the products
in question consigned for final consumption
to that area, except in
cases where the exporter shall, prior
to the imposition of anti-dumping
duties, be given an opportunity to
cease dumping in the area concerned.
In such cases, if an adequate assurance
to this effeet is promptly
given, anti-dumping duties shall not
bc imposed, provided, however, that
if the assurance is not given or is
not fulfilled, the duties may be
imposed without limitation to an
area.

Article 9

Duration of Anti-Dumping Duties

(a) An anti-dumping duty shall
remain in force only as long as it is
necessary in order to counteract
dumping which is causing injury.

exportpriset understiger ett för detta
ändamål fastställt baspris, som
inte får överstiga det lägsta normala
värde i det leverantörsland eller de
leverantörsländer där normala konkurrensförhållanden
råder. Det är
underförstått, att beträffande produkter
som säljes till ett pris under
detta redan fastställda baspris ny
antidumpingundersökning skall utföras
i varje särskilt fall när så begäres
av intresserade parter och
framställning härom stödes med vederbörlig
bevisning. I fall där dumping
icke befinnes föreligga skall
uttagen antidumpingtull återbetalas
så snart som möjligt. Befinnes det
att den tull som sålunda uttagits
överstiger den verkliga dumpingmarginalen
skall det belopp som
överstiger dumpingmarginalen återbetalas
så snart som möjligt.

e) När termen industri har ansetts
avse tillverkarna inom ett visst område,
dvs. en marknad definierad enligt
artikel 4 a) ii), skall antidumpingtullar
slutgiltigt tas ut endast för
varor som avsänts till detta område
för slutlig konsumtion, utom i de
fall då exportören skall ges tillfälle
att upphöra med dumping till området
i fråga innan antidumpingtull
pålägges. I sådana fall skall
antidumpingtullar ej uttagas om
försäkran att dumpingen skall upphöra
avges omedelbart; om sådan
försäkran ej ges eller ej uppfylles
får antidumpingtull likväl uttagas
utan begränsning till visst område.

Artikel 9

Antidumpingtullars giltighetstid
a) En antidumpingtull skall förbli
i kraft endast så länge som det
är nödvändigt för att motverka dumping
som förosakar skada.

440

Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1967

(b) The authorities concerned
shall review the need för the continued
imposition of the duty, where
warranted, on their own initiative or
if interested suppliers or importers
of the product so request and submit
information substantiating the need
for review.

Artide 10

Provisional Measures

(a) Provisional measures may be
taken only when a preliminary decision
has been taken that there is
dumping and wlien there is sufficient
evidence of injury.

(b) Provisional measures may
talce form of a provisional duty or,
preferably, åt security—by deposit
or bond—equal to the amount of
the anti-dumping duty provisionally
estimated, being not greater than
the provisionally estimated margin
of dumping. Withholding of appraisement
is an appropriate provisional
measure provided that the normal
duty and the estimated amount of
the anti-dumping duty be indicated
and as long as the withholding of
appraisement is subject to the same
conditions as other provisional
measures.

(c) The authorities concerned
shall inform representatives of the
exporting country and the directly
interested parties of their decisions
regarding imposition of provisional
measures indicating the reasons for
such decisions and the criteria
applied, and shall, unless there are
special reasons against doing so,
make public such decisions.

(d) The imposition of provisional
measures shall be limited to as short
a period as possible. More specifically,
provisional measures shall
not be imposed for a period longer
than three months or, on decision
of the authorities concerned upon
request by the exporter and the
importer, six months.

b) När så finnes befogat skall vederbörande
myndighet se över behovet
av fortsatt antidumpingtull,
på eget initiativ eller om berörda
leverantörer eller importörer av varan
så begär och lämnar upplysningar
som dokumenterar behovet av
översyn.

Artikel 10

Provisoriska åtgärder

a) Provisoriska åtgärder får endast
vidtagas då ett preliminärt beslut
har fattats att dumping föreligger
och då tillräckliga bevis om
skada föreligger.

b) Provisoriska åtgärder kan avse
uttagande av provisorisk tull eller,
helst, accepterade av säkerhet
— genom deposition eller förbindelse
— för ett belopp motsvarande
den provisoriskt uppskattade antidumpingtullen,
men ej överstigande
den provisoriskt uppskattade dumpingmarginalen.
Under förutsättning
att den normala tullen och den uppskattade
antidumpningtullen anges
är uppskjuten tulltaxering en berättigad
provisorisk åtgärd så länge som
uppskovet underkastas samma villkor
som andra provisoriska åtgärder.

c) Vederbörande myndighet skall
informera representanter för exportlandet
samt direkt berörda parter
om sina beslut om provisoriska åtgärder
och angiva skälen för sådana
beslut samt tillämpade kriterier; sådana
beslut skall offentliggöras om
det ej finns särskilda skäl att icke
göra detta.

d) Provisoriska åtgärder skall begränsas
till så kort tidsperiod som
möjligt. I alla händelser skall provisoriska
åtgärder ej tillämpas längre
än tre månader, eller, efter beslut
av vederbörande myndigheter på begäran
av exportören och importören,
sex månader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

441

(e) The relevant provisions of
Article 8 shall be followed in the
application of provisional measures.

Article 11
Retrocictiuity

Anti-dumping duties and provisional
measures shall only be applied
to products which enter for consumption
after the time when the
decision taken under Artides 8(a)
and 10(a), respectively, enters into
force, except that in cases:

(i) Where a deter mination of
material injury (but not of a threat of
material injury, or of a material
retardation of the establishment of
an industry) is made or where the
provisional measures consist of provisional
duties and the dumped
imports carried out during the
period of their application would,
in the absence of these provisional
measures, have caused material
injury, anti-dumping duties may
be levied retroactively for the period
for which provisional measures, if
any, have been applied.

If the anti-dumping duty fixed in
the final decision is higher than
the provisionally paid duty, the difference
shall not be collected. If
the duty fixed in the final decision
is lower than the provisionally paid
duty or the amount estimated for
the purpose of the security, the difference
shall be reimbursed or the
duty recalculated, as the case may
be.

(ii) Where appraisement is suspended
for the product in question
för reasons which arose before the
initiation of the dumping case and
which are unrelated to the question
of dumping, retroactive assessment
of anti-dumping duties may extend
back to a period not more than 120
days before the submission of the
complaint.

(iii) Where for the dumped product
in question the authorities
determine

e) Tillämpliga bestämmelser i artikel
8 skall följas vid tillämpningen
av provisoriska åtgärder.

Artikel 11
Retroaktivitet

Antidumpingtullar och provisoriska
åtgärder skall endast tillämpas
på varor, som införes för konsumtion
efter det beslut enligt artikel 8
a) resp. 10 a) trätt i kraft, utom i
följande fall:

i) När väsentlig skada fastställts
(men ej hot om väsentlig skada eller
om avsevärd försening vid upprättande
av en industri) eller när de
provisoriska åtgärderna består av
provisoriska tullar och den dumpade
import som ägt rum under tiden för
deras tillämpning, skulle ha förorsakat
väsentlig skada om de provisoriska
åtgärderna icke vidtagits,
får antidumpingtullar tas ut retroaktivt
för den period under vilken
ev. provisoriska åtgärder tillämpats.

Om den antidumpingtull som fastställts
i det slutliga beslutet är högre
än den provisoriskt erlagda tullen,
skall skillnaden icke uttagas. Om
den slutligt fastställda tullen är lägre
än den provisoriskt erlagda tullen
eller det belopp som beräknats
för säkerheten, skall skillnaden
återbetalas eller tullen omräknas allt
efter omständigheterna.

ii) Då tulltaxeringen av varan i
fråga uppskjutits på grund av skäl
som funnits före påbörjandet av
durnpingundersökningen och som
ej sammanhänger med dumpingfrågan
får antidumpingtullen uttagas
retroaktivt under en period som ej
överstiger 120 dagar före tidpunkten
för framläggandet av klagomålet.

iii) När myndigheterna beträffande
den dumpade varan bedömer

442

Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1967

(a) either that there is a history
of dumping which caused material
injury or that the importer was, or
should have been, aware that the
exporter practices dumping and that
such dumping would cause material
injury, and

(b) that the material injury is
caused by sporadic dumping (massive
dumped imports of a product
in a relatively short period) to such
an extent that, in order to preclude
it recurring, it appears necessary
to assess an anti-dumping duty
retroactively on those imports,

the duty may be assessed on products
which were entered for consumption
not more than 90 days
prior to the date of application of
provisional measures.

E. Anti-dumping action on behalf of a
tliird country

Article 12

(a) An application for antidumping
action on behalf of a third
country shall be made by the authoritics
of the third country requesting
action.

(b) Such an application shall be
supported by price information to
show that the imports are being
dumped and hy detailed information
to show that tlie alleged dumping
is causing injury to the domestic
industry concerned in the third
country. The government of the third
country shall afford all assistance
to the authorities of the importing
country to obtain any furtlier information
which the latter may require.

(c) The authorities of the importing
country in considering such
an application shall consider the
effects of the alleged dumping on
the industry concerned as a whole
in the third country; that is to say
the injury shall not be assessed in
relation only to the effect of the

a) antingen att dumping förekommit
som förorsakat väsentlig skada
eller att importören var eller borde
ha varit medveten om att exportören
dumpar och att sådan dumping är
till väsentlig skada, och

b) att den väsentliga skadan förorsakas
av sporadisk dumping (betydande
dumpingimport av en vara
inom en relativt kort tidsperiod) i
en sådan utsträckning att det, för att
förhindra ett upprepande, synes
lämpligt att retroaktivt uttaga en antidumpingtull
på denna import,

lår tullen uttagas på varor som införts
för konsumtion högst 90 dagar
före tidpunkten för tillämpningen
av de provisoriska åtgärderna.

E. Antidumpingåtgärder till förman för
tredje land

Artikel 12

a) Ansökan om antidumpingåtgärder
skall vidtagas till förmån för
tredje land skall göras av detta lands
myndigheter.

b) Sådan ansökan skall styrkas
genom prisuppgifter som visar att
importen dumpas och av detaljerade
upplysningar för att visa att den
påstådda dumpingen förorsakar skada
för den berörda industrin i landet.
Regeringen i det landet skall
lämna all hjälp till myndigheterna
i importlandet för att få fram de
ytterligare upplysningar som kan
begäras.

c) Myndigheterna i importlandet
skall när de prövar en sådan ansökan
bedöma verkningarna av den
dumpade importen på det skadelidande
landets hela berörda industri,
dvs. skadan skall inte fastställas i
relation enhart i förhållande till
verkningarna av dumpingen på den -

443

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

alleged dumping on the industry’s
exports to the importing country or
even on the industry’s total exports.

(d) The decision whether or not
to proceed with a case shall rest
with the importing country. If the
importing country decides that it is
prepared to take action, the initiation
of the approach to the CONTRACTING
PARTIES seeking their
approval för such action shall rest
with the importing country.

Part II — Final Provisions
Artide 13

This Agreement shall be open for
acceptance, by signature or otherwise,
by contracting parties to the
General Agreement and by the
European Economic Community. The
Agreement shall enter into force on
1 July 1968 for each party which
has accepted it by that date. For
each party accepting the Agreement
after that date, it shall enter into
force upon acceptance.

Article 14

Each party to this Agreement shall
take all necessary steps, of a general
or particular character, to ensure,
not later than the date of the entry
force of the Agreement för it, the
conformity of its laws, regulations
and administrative procedures with
the provisions of the Anti-Dumping
Code.

Article 15

Each party to this Agreement
shall inform the CONTRACTING
PARTIES to the General Agreement
of any changes in its anti-dumping
laws and regulations and in the
administration of such laws and
regulations.

na industris export till importlandet
eller ens till denna industris totala
export.

d) Avgörandet huruvida ett fall
skall tagas upp till behandling eller
ej tillkommer importlandet. Om importlandet
beslutar att vidtaga åtgärd
skall det ankomma på importlandet
att begära godkännande av åtgärden
hos DE AVTALSSLUTANDE
PARTERNA.

Del II — Slutbestämmelser
Artikel 13

Denna överenskommelse skall vara
öppen för godkännande genom
underskrift eller annorledes av de
fördragsslutande parterna i det allmänna
tull- och handelsavtalet samt
av Europeiska ekonomiska gemenskapen.
Överenskommelsen skall
träda i kraft den 1 juli 1968 för
varje part som har godkänt den senast
nämnda dag. För varje part som
godkänner överenskommelsen efter
nämnda dag skall den träda i kraft
vid godkännandet.

Artikel 14

Varje part i denna överenskommelse
skall vidtaga alla erforderliga
åtgärder av allmän eller speciell karaktär
för att senast den dag överenskommelsen
träder i kraft för dess
vidkommande bringa sina lagar och
förordningar och sin administrativa
tillämpning i överensstämmelse med
bestämmelserna i antidumpingkoden.

Artikel 15

Varje part i denna överenskommelse
skall underrätta DE AVTALSSLUTANDE
PARTERNA i det allmänna
tull- och handelsavtalet om
varje ändring i sina antidumpinglagar
och förordningar samt angående
tillämpningen av sådana lagar
och förordningar.

444

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Artide 16

Eadi party to this Agreement
shall report to the CONTRACTING
PARTIES annually on the administration
of its anti-dnmping laws and
regulations, giving summaries of the
cases in which anti-dumping duties
have been assessed definitively.

Artide 17

The parties to this Agreement
shall request the CONTRACTING
PARTIES to establish a Committee
on Anti-Dumping Practices composed
of representatives of the parties
to this Agreement. The Committee
shall normally meet once each
year for the purpose of affording
parties to this Agreement the opportunity
of Consulting on matters
relating to the administration of antidumping
systems in any participating
country or customs territory
as it might affect the operation of
the Anti-Dumping Code or the
furtherance of its objectives. Such
consultations shall be without prejudice
to Artides XXII and XXIII
of the General Agreement.

This Agreement shall be deposited
with the Director-General to the
CONTRACTING PARTIES who shall
promptly furnish a certified copy
thereof and a notification of each
acceptance thereof to each contracting
party to the General Agreement
and to the European Economic Community.

This Agreement shall be registered
in accordance with the provisions
of Artide 102 of the Charter of the
United Nations.

DONE åt Geneva this thirtieth
day of June, one thousand nine
hundred and sixty-seven, in a single
copy, in the English and French
languages, both texts being authentic.

Artikel 16

Varje part i denna överenskommelse
skall årligen rapportera till DE
AVTALSSLUTANDE PARTERNA
om tillämpningen av sina antidumpinglagar
och förordningar och ge
sammanfattningar av de fall där antidumpingtullar
har fastställts definitivt.

Artikel 17

Parterna i denna överenskommelse
skall begära att DE AVTALSSLUTANDE
PARTERNA upprättar en
kommitté för antidumpingbestämmelser,
sammansatt av representanter
för parterna i denna överenskommelse.
Kommittén skall normalt
sammanträda en gång årligen för att
ge parterna i denna överenskommelse
tillfälle att konsultera i frågor
rörande tillämpningen av antidumpingsystemet
i något deltagande land
eller tullområde eftersom denna kan
påverka funktionen av antidumpingkoden
eller främjandet av dess syften.
Sådana konsultationer skall ske
utan hinder av artiklarna XXII och
XXIII i det allmänna tull- och handelsavtalet.

Denna överenskommelse skall deponeras
hos generaldirektören för
DE AVTALSSLUTANDE PARTERNA
som omedelbart skall översända
en bestyrkt kopia därav samt notifikation
rörande varje anslutning
därtill till DE AVTALSSLUTANDE
PARTERNA i det allmänna tulloch
handelsavtalet och till Europeiska
ekonomiska gemenskapen.

Denna överenskommelse skall registreras
i enlighet med bestämmelserna
i artikel 102 i Förenta Nationernas
stadga.

Som skedde i Geneve den 30 juni
1967, i ett enda exemplar på engelska
och franska språken, vilka
båda texter äger lika vitsord.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

445

Bilaga 5

Plan för tullavtrappningen i samband med åtaganden i Kennedyronden1

Tulltaxenr	Mot- svarande varunr	Nu- varande tullsats	Tullsats uttryckt fr. o. m.	i %,	om ej annat anges,	Anm.
1/7 1968	1/1 1970	1/1 1971	1/1 1972
1	2	3	4	5	6	7	8
04.06		50		40		35: —	30		25: —	per 100 ka
05.03 B	109	20	—	10	—						per 100 ka
05.07 B. 1	152, 901	75	—	45	—	30	—	15	—	fri	per 100 ka
B. 2	151, 909	20	—	12	—	8	—	4	—	fri	per 100 ka
06.01 A. 2. b	909	50	—	40	—	35	—	30	—	25: —	per 100 ka
06.03 A. 1	001	400	—	360	—	340	—	320	—	300: —	per 100 ka
A. 2. b	003	500	—	460	—	440	—	420	—	400: —	per 100 kg
A. 3. a	ur 005	750	—	570	—	480	—	390	—	300: —	per 100 kg
A. 3. b	ur 007	500	—	420	—	380	—	340	—	300: —	per 100 kg
07.01 G. 1	ur 701	50	—	50	—	50	—	50	—	50: —	per 100 ka
		1.5-	30.11	7.5-	18.11	10.5-	-12.11	13.5	-6.11	16.5-31.10
K	ur 901	40	—	fri						per 100 kg
M. 1	ur 901	40	—	40	—	40	—	40: —	40: —	per 100 kg
		1.3-	31.12	26.3-	18.12	7.4-	12.12	19.4	-6.12	1.5-30.11
08.02	300	5	—	fri						per 100 ka
	909	10	—	fri						per 100 kg
08.03		15	—	fri						per 100 ka
08.04 A. 1	101	25	—	20	—	17: 50	15	—	12: 50	per 100 ka
08.05	110, 190,
	210, 500	20	—	fri						per 100 ka
	220	40	—	fri						per 100 kg
	800	30	—	fri						per 100 ka
	320, 420,
	900	50	—	i	ri						per 100 ka
08.06 A. 1	ur 101	25	—	25	—	25: —	25: —	25: —	per 100 ka
		1.7-	-29.2	7.7-	-29.2	10.7-	29.2	13.7-	-29.2	16.7—29.2
B. 1	ur 201	25	—	25	—	25	—	25	—	25: —	per 100 ka
		1.7—	31.12	7.7—	31.12	10.7-	31.12	13.7-	31.12	16.7-31.12
08.07 A. 1	101	35	—	33	—	32	—	31	—	30: —	per 100 kg
B. 1	301	20	—	16	—	14	—	12: —	10: —	per 100 kg
D	201, 901	20	—	fri						per 100 ka
D	202, 902	10	—	fri						per 100 ka
08.08 B. 1	ur 201	100: —	100: —						per 100 ka
		1.5-	-31.8	1.6-	-31.8
08.09 B	901	20	—	fri						per 100 kg
	902	10	—	fri						per 100 kg
11.09		12	0/	9,6		8,4	/	,2	G
12.05	200	12	0/ /o	fri						(Torkade
											cikoria-
											rötter)

1 För vissa tulltaxenummer har utsatts två serier tullsatser en lägre och — inom parentes — en
högre. Tillämpningen av de lägre tullsatserna har gjorts beroende av att vissa villkor uppfylles
beträffande vissa andra GATT-länders tullar.

15t Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

446

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3		4
12.08	200	20	—	fri
13.03 A	200	12	%	9,6
15.07 A. 1	010	7:	—	fri
A. 2	510	9:	—	3:	—
15.08 A	210, 291	9:	—	3:	—
15.10 A	501	7:	—	fri
B	600	10	%	8,4
16.04 A. 1	220	1 500: —	1 200: —
A. 2. b	240	125: —	101	: —
B. 1. b	059	50: —	40	—
C. 1	161, 181,
	201	25: —	21	—
C. 2	165, 182,
	202	50: —	40	—
C. 3	171, 179,
	183—
	189,
	203—
	209, 275,
	279	75	—	61	—
16.05 A	192,201	120: —	96	—
B	no—
	191,193,
	199, 202,
	209	75: —	61	—
17.04 B. 1	901, 902,
	905	10 %		8
18.03		15	—	13	—
18.04		15	—	13	—
18.05		15	—	13	—
18.06 B. 1	201, 300,
	901	10 %	8
19.08 A	100	10 %		8
20.01		25	—	23	—
20.02 B	120,140	75	—	71	—
D	170	25	—	20	—
E	no, 199	25	—	23	—
20.06 A	ur 800	30	—	fri
B	ur 800	30	—	18	—
C	ur 100,
	200,
	500—
	700	*25	—	20: —
D	ur 100,
	300, 400,
	900	30	—	24	—
20.07 A. 1. a	101	15	—	11	—
A. 1. b	201, 301	20	—	16	—
A. 2. a	105	20	—	15	—
A. 2. b	305	20	—	16	—
A. 2. c	205	25	—	20	—
21.03 B	200	10 %	8
21.04 B	009	8	0/ /o	6,4
21.05 B	119, 199,
	219, 299	10 %	8,8
21.06 A	300	15 %	12
21.07 A	310	10 %	9,2
B	315	10 %	8

|5|6| 7 , ] 8

						per 100 kg (Aprikos-, persiko- och plommon-kärnor)
8,4	7,2
						per 100 kg per 100 kg per 100 kg per 100 kg
7,6	6,8
1 050: —	900	: —	750		per 100 kg
89	—	77	—	65	—	uer 100 kg
35: —	30	—	25	—	per 100 kg
19	—	17	—	15	—	per 100 kg
35: —	30	—	25	—	per 100 kg
54		47		40		per 100 kg
84		72		60		per 100 kg
54: —	47: —	40: —	per 100 kg
	7		6		5
12	—	11	—	10	—	per 100 kg
12	—	11	—	10	—	per 100 kg
12	—	11	—	10	—	per 100 kg
	7		6		5
	7		6		5
22	—	21	—	20	—	per 100 kg
69	—	67	—	65	—	per 100 kg
17	50	15	—	12	50	per 100 kg
22	—	21	—	20	—	per 100 kg per 100 kg
12: —	6:		fri	per 100 kg
17: 50	15: —	12: 50	per 100 kg
21		18	_	15	_	per 100 kg
9:	—	7:	—	5:	—	per 100 kg
14	—	12	—	10	—	per 100 kg
12	50	10	—	7:	50	per 100 kg
14	—	12	—	10	—	per 100 kg
17	50	15	—	12: 50	per 100 kg
	7		6		5
5,6	4,8		4
8,2	7,6		7
10,5	9	7,5
8,8	8,4		8
	7	6		5

1 För pulp utgår f. n. tull med 30 kr. per 100 kg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

447

1	\|2	3	4	5	6	7	8
22.04 A	100	50	_	40	_	35		30		25		per 100 liter
B	900	20	—	16	—	14	—	12	—	10	—	per 100 liter
22.05 A	100	200	—	160	—	140	—	120	—	100	—	per 100 liter
B. 1. a	210	50	—	40	—	35	—	30	—	25	—	per 100 liter
B. 1. b	290	20	—	16	—	14	—	12	—	10	—	per 100 liter
B. 2. a	310	135	—	108	—	94	50	81	—	67	50	per 100 liter
B. 2. b	390	100	—	80	—	70	—	60	—	50	—	per 100 liter
22.06 A. 1	101	50	—	40	—	35	—	30	—	25	—	per 100 liter
A. 2	901	20	—	16	—	14	—	12	—	10	—	per 100 liter
B. 1	105	135	—	108	—	94	50	81	—	67	50	per 100 liter
B. 2	905	100	—	80	—	70	—	60	—	50	—	per 100 liter
22.07 A	100	200	—	160	—	140	—	120	—	100	—	per 100 liter
B. 1. a	210	50	—	40	—	35	—	30	—	25	—	per 100 liter
B. 1. b	290	20	—	16	—	14	—	12	—	10	—	per 100 liter
B. 2. a	310	135	—	108	—	94	50	81	—	67	50	per 100 liter
B. 2. b	390	100	—	80	—	70	—	60	—	50	—	per 100 liter
22.08 B	109, 209	12	0/	9,6	8,4	7,2		6
22.09 A	210, 290	185		148	—	129	: 50	in	—	92: 50	per 100 liter
B. 1	101, 310,
	410, 510,
	610, 760,
	860	135	—	108: —	94: 50	81	—	67: 50	per 100 liter
B. 2	105, 390,
	490, 590,
	690, 780,
	880	35:	—	28: —	24: 50	21	—	17	50	per 100 liter
C	900	10	0/	8		7			6		5
22.10		12	0/ /o	9,6	8,4	7,2		6
24.02 A. 1	121	3: 30	2:	66	2:	34	2:	02	1:	70	per 100 st.
A. 2	122	6: 40	5:	12	4:	48	3	84	3:	20	per 100 st.
A. 3	in	13: 10	10: 50	9:	20	7:	90	6:	60	per 100 st.
A. 4	112	17: 70	14: 18	12: 42	10	66	8:	90	per 100 st.
B. 1	201	1: 20	0:	96	0:	84	0	72	0:	60	per 100''st.
B. 2	202	2: 10	1:	70	1:	50	1:	30	1:	10	per 100''st.
C	300	975:	—	780:	—	682:	50	585: —	487: 50	per 100 kg
25.08 B	200	5	0/ /o	4	3,5	3		2,5
25.23		0: 60	0: 48	0:	42	0:	36	0:	30	per 100 ka
27.06 B	009	2:		1:	60	1:	40	1:	20	1:	—	per 100 kg
27.10 A	801, 809	2:		1:	60	1:	40	1:	20	1:	—	per 100 kg
27.11		5:		4:	—	3:	50	3:	—	2:	50	per 100 kg
27.16 A	100	2: -		1:	60	1:	40	1:	20	1:	—	per 100 kg
28.01 A	200	7	/o	5,6	4,9	4,2	3,5
				(5,6)	(5,5)	(5,5)	(5,5)
28.04 A	300	10	%	8		7	6		5
				(8)	(8)	(8)	(8)
B	800	7: -		6:	20	5:	SO	5:	40	5	—	per 100 kg
				(6: 20)	(6:	-)	(6:	—)	(6	—)
28.06		5	/o	4	3,5		1	2,5
				(4)	(4)	(4)	(4)
28.07		5%	4	3,5		1	2,5
				(4)	(4)	(4)	(4)
28.08		5	1,	4	3,5		1	2,5
				(4)	(4)	(4)	(4)
28.09		10	/o	8		7	6		5
				(8)	(8)	(8)	(8)
28.10	100	5 %	4,6	4,4	4,2		4
				(4,6)	(4,5)	(4,5)	(4,5)
28.10	200	5	/o	4,6	4,4	4,2		4
28.13 A	300	5	0	4	3,5		3	2,5
				(4)	(4)	(4)	(4)
B	510, 590	12 %	9,6	8,4	7,2	6
				(9,6)	(9)	(9)	(9)
C	200	12 %	9,6	8,4	7,2		6
				(9,6)	(9)	(9)	(9)

448

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2 13 14 \| 5 \| 6 17	8
28.14 A	200	10 %	8	7	6	5
			(9)	(9)	(9)	(9)
28.15 A	200	5 %	4,6	4,4	4,2	4
			(4,6)	(4,5)	(4,5)	(4,5)
28.16		12 %	11,2	10,8	10,4	10
			(11,2)	(11)	(11)	(11)
28.17 B	120—300	5 %	4,6	4,4	4,2	4
			(4,6)	(4,5)	(4,5)	(4,5)
28.28 A	300	10 %	8	7	6	5
28.31 B	100, 200,
	900	10 %	8	7	6	5
			(9)	(9)	(9)	(9)
28.32 B	200	12 %	9,6	8,4	7,2	6
			(9,6)	(9)	(9)	(9)
28.36 A	100	5 %	4	3,5	3	2,5
			(4)	(4)	(4)	(4)
28.38 A	400	5 %	4,6	4,4	4,2	4
			(4,6)	(4,5)	(4,5)	(4,5)
B	550, 650,
	700	5%	4	3,5	3	2,5
			(4)	(4)	(4)	(4)
28.40 A	100—300,
	409	5 %	4,6	4,4	4,2	4
			(4,6)	(4,5)	(4,5)	(4,5)
28.42 A	100	10 %	8	7	6	5
			(9)	(9)	(9)	(9)
28.45 A	100—220	5 %	4,2	3,8	3,4	3
			(4,2)	(4)	(4)	(4)
28.46 A	200	5 %	4,6	4,4	4,2	4
			(4,6)	(4,5)	(4,5)	(4,5)
28.49	100	3 %	fri				(Silver- nitrat)
28.54		10 %	8,8	8,2	7,6	7
			(9)	(9)	(9)	(9)
29.01 C	110,120, 190, 540,
	690	12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(11)	(11)	(11)	(11)
29.02 B	140, 160	12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(12)	(12)	(12)	(12)
C	110,130, 150, 190, 510, 590	12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(11)	(11)	(11)	(11)
29.03		12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(12)	(12)	(12)	(12)
29.04 A	600	10 %	9,6	9,4	9,2	9
			(10)	(10)	(10)	(10)
C	100, 209— 300, 490,
	500, 700—
	900	12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(11)	(11)	(11)	(11)
29.05 B	190, 500	12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(11)	(H)	(11)	(11)
29.06 C	500, 900	12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(ID	(11)	(11)	(H)
29.07		12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(11)	(11)	(11)	(11)

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

449

1	2	3	4	\|5	\|6	7	\|8
29.08		12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.09			(H)	(11)	(11)	(11)
	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.10			(11)	(11)	(11)	(11)
	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.11 A	100—500	12 %	10,8	10,2	9,6	9
B	900		(11)	(11)	(11)	(11)
12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.12		12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.13 B			(12)	(12)	(12)	(12)
100, 200	12 %	10,8	10,2	9,6	9
	900		(12)	(12)	(12)	(12)
G	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.14 C	120, 130,
	190, 291,
	299—390,
	430—909	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.15 B			(11)	(H)	(11)	(11)
130—900	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.16 B			(11)	(11)	(11)	(11)
290, 300	12 %	10,8	10,2	9,6	9
	900		(11)	(U)	(11)	(11)
G	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.17		12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.18			(12)	(12)	(12)	(12)
	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.19 A			(11)	(11)	(11)	(H)
001	12 %	10,8	10,2	9,6	9
B	009		(11)	(11)	(11)	(11)
12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.20		12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.21			(12)	(12)	(12)	(12)
	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.22 B	110—190,		(12)	(12)	(12)	(12)
	900	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.23 G			(11)	(11)	(11)	(11)
100, 900	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.24			(11)	(11)	(11)	(H)
	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.25 A	100	12 %	10,8	10,2	9,6	9
B	900		(12)	(12)	(12)	(12)
12 %	10,8	10,2	9,6	9
	200		(H)	(11)	(11)	(11)
29.2(j B	12 %	10,8	10,2	9,6	9
	300, 900		(12)	(12)	(12)	(12)
G	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.27			(11)	(11)	(11)	(11)
	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.28		12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.29			(11)	(11)	(U)	(11)
	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.30 B	901, 909	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.31 C	900		(12)	(12)	(12)	(12)
12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.33		12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.34			(12)	(12)	(12)	(12)
	12 %	10,8	10,2	9,6	9
29.35 A	110, 190	12 %	10,8	10,2	9,6	9
B. 2	991	12 %	10,8	10,2	9,6	9
B. 3	920, 999	12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(11)	(11)	(11)	(11)

450

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1 \|2 \|	3 14 15 \|	6 1	7	8
29.36		12 %	1 10,8	1 10,2	1 9,6	9
			(12)	(12)	(12)	(12)
29.37		12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(12)	(12)	(12)	(12)
29.43		12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(11)	(11)	(11)	(11)
29.44 A	100	0: 30	0: 18				per milj. I.E.
29.45		12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(12)	(12)	(12)	(12)
30.03 A	301	0: 30	0: 18				per milj. I.E.
30.04 A	901	10 %	9,6	9,4	9,2	9
B	100, 903,
	909	13 %	12,6	12,4	12,2	12
30.05 A	200, 300	12 %	9,6	8,4	7,2	6
31.02 A	210—300,
	700, 801	12 %	9,6	8,4	7,2	6
			(9,6)	(9,5)	(9,5)	(9,5)
B	400, 802	3: —	2: 40	2: 10	1: 80	1: 50	per 100 kg
			(2: 40)	(2: 40)	(2: 40)	(2: 40)
31.05 A	100	10 %	8	7	6	5
			(8)	(8)	(8)	(8)
B. 1	200, 300	10 %	8	7	6	5
			(8)	(8)	(8)	(8)
32.03 A	100	6 %	4,8	4,2	3,6	3
			(5)	(5)	(5)	(5)
32.09 A	110—400	12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(11)	(11)	(11)	(11)
B	605, 701	9 %	7,8	7,2	6,6	6
			(8)	(8)	(8)	(8)
C	500, 601,
	709—950	6 %	5,2	4,8	4,4	4
			(5,2)	(5)	(5)	(5)
32.10		9 %	7,8	7,2	6,6	6
32.11		6 %	5,2	4,8	4,4	4
			(5,2)	(5)	(5)	(5)
32.12		6 %	5,2	4,8	4,4	4
			(5,2)	(5)	(5)	(5)
32.13 A	111—190,
	901	8 %	7,2	6,8	6,4	6
			(7,2)	(7)	(7)	(7)
B	200, 909	5 %	4,6	4,4	4,2	4
33.06	700	12 %	9,6	8,4	7,2	6
	110—690,
	901—909	12 %	9,6	8,4	7,2	6
			(9,6)	(9,5)	(9,5)	(9,5)
34.01 A	700, 800	50: —	40: —	35: —	30: —	25: —	per 100 kg
			(40 :-)	(40: —)	(40: —)	(40: —)
B	100—600,
	900	10 %	9,6	9,4	9,2	9
34.02		10 %	9,6	9,4	9,2	9
34.03 A	001	2: —	1: 60	1: 40	1: 20	1: —	per 100 kg
34.04 A	001	12 %	10,8	10,2	9,6	9
34.05		8 %	6,4	5,6	4,8	4
34.06		8 %	6,4	5,6	4,8	4
			(6,5)	(6,5)	(6,5)	(6,5)
35.01 B	500, 700	20: —	16: —	14: —	12: —	10: —	per 100 kg
			(16: —)	(16:-)	(16: -)	(16: -)
35.03		20: —	16: —	14: —	12: —	10: —	per 100 kg
			(16:—)	(16: -)	(16: —)	(16: —)
35.06 A	500, 900	12 %	11,2	10,8	10,4	10
			(11)	(11)	(11)	(11)
B	990	20: —	16: —	14: —	12: —	10: —	per 100 kg
			(16: -)	(16: -)	(16: —)	(16: —)

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

451

1	2 1	3	4	5	6	7	8
36.01 A	100	5 %	4	3,5	3	2,5
			(4)	(4)	(4)	(4)
36.01 B	900	12 %	9,6	8,4	7,2	6
			(9,6)	(9,5)	(9,5)	(9,5)
36.02		12 %	9,6	8,4	7,2	6
			(9,6)	(9,5)	(9,5)	(9,5)
36.03 A	100	5 %	4	3,5	3	2,5
			(4)	(4)	(4)	(4)
B	900	12 %	9,6	8,4	7,2	6
			(9,6)	(9,5)	(9,5)	(9,5)
36.05 B	900	15 %	12	10,5	9	7,5
36.06		5: —	4: —	3: 50	3: —	2: 50	ner 100 kg
			(4:—)	(4:-)	(4:-)	(4:-)
37.03 B. 1	no	8 %	6,4	5,6	4,8	4
B. 2	209	10 %	8	7	6	5
37.07 B	900	800: —	640: —	560: —	480: —	400: —	per 100 kg
37.08 A	100	10 %	8	7	6	5
			(8)	(8)	(8)	(8)
38.11		10 %	9,6	9,4	9,2	9
38.12 B	101, 900	10 %	9,6	9,4	9,2	9
38.13		5 %	4	3,5	3	2,5
38.17		5 %	4,2	3,8	3,4	3
38.18		12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(11)	(11)	(11)	(11)
38.19 H	800	se not 1	se not 1	se not 1	se not 1	se not 1
IJ	101, 920,						1
	940, 999	12 %	10,8	10,2	9,6	9
			(11)	(11)	(11)	(H)
39.01 A	101—600	10 %	9,6	9,4	9,2	9
			(10)	(10)	(10)	(10)
B. 1	811—819	13 %	12,2	11,8	11,4	11
			(13)	(13)	(13)	(13)
B. 2	840—990	15 %	13,4	12,6	11,8	11
			(13,4)	(13)	(13)	(13)
39.02 A	101—600	10 %	9,6	9,4	9,2	9
			(10)	(10)	(10)	(10)
B.1; B. 2	785; 700	13 %	12,2	11,8	11,4	11
			(13)	(13)	(13)	(13)
B. 3	731—784,
	786—909	15 %	13,4	12,6	11,8	11
			(13,4)	(13)	(13)	(13)
39.03 A. 2	110—190,
	205—590	10 %	9,6	9,4	9,2	9
			(10)	(10)	(10)	(10)
B. 2	900	5 %	4	3,5	3	2,5
			(4)	(4)	(4)	(4)
B. 3. b	760	13 %	12,2	11,8	11,4	11
			(12,2)	(12)	(12)	(12)
B. 3. c. (3	775—803	15 %	13,4	12,6	11,8	11
			(13,4)	(13)	(13)	(13)
39.04 A	501	15%	11,8	10,2	8,6	7
			(12)	(12)	(12)	(12)
39.05 A	100—409	10 %	8	7	6	5
			(8)	(8)	(8)	(8)
B. 1	801	13 %	10,6	9,4	8,2	7
			(10,6)	(10,5)	(10,5)	(10,5)
B. 2	805, 809	15 %	11,8	10,2	8,6	7
			(11,8)	(10,5)	(10,5)	(10,5)
39.06 A. 3	401, 409	10 %	8	7	6	5
			(8)	(8)	(8)	(8)

1 Belägges med tull som den beståndsdel, vars tullsats medför högsta tullen; hänsyn skall dock ej
tas till ringa mängd ämnen som ej väsentligen inverkar på varans beskaffenhet. Fr. o. m. den 1/7 1968
utgår dock ej tull med högre tullsats än som gäller enligt nr 38.19 IJ.

452

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4
39.06 B. 1	501	13 %	10,6
B. 2	509	15 %	(10,6) 11,8
39.07 A	221	8 %	(11,8) 7,6
B	110, 210, 220, 230—900	15 %	(8) 13,4
40.05 B	009	8 %	(13,4) 6,4
40.06 A	300	se oot 1	se not 1
B	400	10 %	8
C	101, 109, 910, 999	8 %	6,4
40.07 B	200, 900	12 %	11,2
40.08 A	500	10 %	8,4
B	101—290	10 %	9,2
40.09 A	500	8 %	7,6
B	100, 910, 990	10 %	9,2
40.10		10 %	9,6
40.11 A	100	10 %	9,2
B	210—700	13 %,	11,4
1 40.12		dock minst 85 :— 5 %	79: — 4
40.13 A	100	10 %	8
B	900	10 %	9
40.14		10 %	8
40.15 B	100	8 %	6,4
40.16		8 %	6,4
41.02 A	ur 119, ur 149	7 %	fri
B	ur 119, ur 149, 150—900	7 %	6,6
41.03 A	ur 190	7 %	fri
B	ur 190, 200—900	7 %	6,6
41.04 A	ur 190	7 %	fri
B	ur 190, 200—900	7 %	6,6
41.05 A	ur 009	7 %	fri
B	ur 009	7 %	6,6
41.06		7 %	6,6
41.07		7 %	6,6
41.08		7 %	6,6

	6	7	8
9,4	8,2	7
(10,5)	(10,5)	(10,5)
10,2	8,6	7
(10,5)	(10,5)	(10,5)
7,4	7,2	7
(8)	(8)	(8)
12,6	11,8	11
(13)	(13)	(13)
5,6	4,8	4
se not 1	se not 1	se not 1
7	6	5
5,6	4,8	4
10,8	10,4	10
7,6	6,8	6
8,8	8,4	8
7,4	7,2	7
8,8	8,4	8
9,4	9,2	9
8,8	8,4	8
10,6	9,8	9
76: —	73: —	70: —	per 100 kg
3,5	3	2,5
7	6	5
8,5	8	7,5
7	6	5
5,6	4,8	4
5,6	4,8	4	Förgarvat läder, avsett för vidare garvning
6,4	6,2	6	Förgarvat läder, avsett för vidare garvning
6,4	6,2	6	Förgarvat läder, avsett för vidare garvning
6,4	6,2	6	Förgarvat läder, avsett för vidare garvning
6,4	6,2	6
6,4	6,2	6
6,4	6,2	6
6,4	6,2	6

1 Belägges med samma tull som motsvarande icke överdragna eller impregnerade garn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

453

1	2	3	4	5	6	7
41.10		7 %	6,6	6,4	6,2	6
42.01 42.02 A	210, 510,	s %	7,6	7,4	7,2	7
	910	13 %, dock högst	11,8	11,2	10,6	10
		700: —	660: —	640: —	620: —	600: —
B	110—120, 220—420, 520—820, 920—999	13 %	11,8	11,2	10,6	10
42.03 A	100—209	12 %	11,6	11,4	11,2	11
B	300, 900	8 %	7,6	7,4	7,2	7
42.04		8 %	7,6	7,4	7,2	7
42.05 43.02 A	101—890,	8 %	7,6	7,4	7,2	7
	950	6 %	4,8	4,2	3,6	3
B	901—909	8 %	6,4	5,6	4,8	4
43.03		10 %	8,8	8,2	7,6	7
43.04 A	100	10 %	9,2	8,8	8,4	8
B	900	15 %	14,2	13,8	13,4	13
44.13 A	100	6 %	4,8	4,2	3,6	3
44.14		3 %	2,4	2,1	1,8	1,5
44.15 A	210—290	6 %	4,8	4,2	3,6	3
B	300, 400	9 %	7,2	6,3	5,4	4,5
44.16		9 %	7,2	6,3	5,4	4,5
44.18		5 %	4	3,5	3	2,5
44.19		8 %	6,4	5,6	4,8	4
44.20		8 %	6,4	5,6	4,8	4
44.22		6 %	4,8	4,2	3,6	3
44.23 A	200	6 %	4,8	4,2	3,6	3
44.24		10 %	8	7	. 6	5
44.25 A. 2	109	5 %	4	3,5	3	2,5
B. 2	301, 309	10 %	8	7	6	5
44.26		5 %	4	3,5	3	2,5
44.27		10 %	8	7	6	5
44.28		10 %	8	7	6	5
45.04		7 %	5,6	4,9	4,2	3,5
46.01 A	101,109	15 %	14,2	13,8	13,4	13
46.02 A	101, 109	15 %	14,2	13,8	13,4	13
B	200—990	10 %	8	7	6	5
46.03 A	100	15 %	14,2	13,8	13,4	13
B	910, 990	10 %	8	7	6	5
48.01 B; C	600; 240	3 %	2,4	2,1	1,8	1,5
D	250	4 %	3,2	2,8	2,4	2
E	120—220, 260—509,
	710—902	5 %	4	3,5	3	2,5
48.02		5 %	4	3,5	3	2,5
48.03		5 %	4	3,5	3	2,5
48.04		5 %	4	3,5	3	2,5
48.05		5 %	4	3,5	3	2,5
48.06 48.07 A	no,	5 %	4	3,5	3	2,5
	190	4 %	3,2	2,8	2,4	2
B	200—900	6 %	4,8	4,2	3,6	3
48.09		5: —	4: —	3: 50	3: —	2: 50
48.10		5 %	4	3,5	3	2,5
48.11		10 %	8	7	6	5
48.12		10 %	8	7	6	5
48.13		8 %	6,4	5,6	4,8	4
48.14		8 %	6,4	5,6	4,8	4

per 100 kg

454

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2 1	3 1	4 I	5	6	7	8
48.15 A	903	3 %	2,4	2,1	1,8	1,5
B	100—400,
	909	6 %	4,8	4,2	3,6	3
48.16—48.21		8 %	6,4	5,6	4,8	4
49.08		8 %	6,4	5,6	4,8	4
49.09		8 %	6,4	5,6	4,8	4
50.04		6 %	4,8	4,2	3,6	3
50.05		6 %	4,8	4,2	3,6	3
50.06		6 %	4,8	4,2	3,6	3
50.07 50.09 A	ur 100—	6 %	4,8	4,2	3,6	3
	900	13 %	5
B	ur 100—
	900	13 %	9
50.10 A		13%	5
B		13 %	9
51.01 A. 1	100	16 %	14,8	14,2	13,6	13
B. 2	604, 609, 904, 909	20 %,	18,4	17,6	16,8	16
		dock minst 150: —	142: —	138: —	134: —	130: —	ner 100 kg
51.02 B	600, 700	20 %	17	15,5	14	12,5
51.03 B	200	20 %	18,4	17,6	16,8	16
51.04 A. 1	410	16 %	14,8	14,2	13,6	13
B. 1	910	20 %,	18,4	17,6	16,8	16
		dock minst 175: —	165: —	160: —	155: —	150: —	per 100 kg
B. 2. b. a	ur 501—
	609, 999	20 %, dock minst	18,4	17,6	16,8	16
		700: —	644: —	616: —	588: —	560: —	per 100 kg
B. 2. b. p	ur 501—
	609, 999	20 %,	18,4	17,6	16,8	16
		dock minst 500: —	460: —	440: —	420: —	400: —	per 100 kg
52.01 B	009	20 %	17	15,5	14	12,5
52.02 53.11 A. 1	ur 101—	20 %	17	15,5	14	12,5
	400	20 %,	18,4	17,6	16,8	16
		dock minst 500: —	460: —	440: —	420: —	400: —	per 100 kg
A. 2	ur 101—
	400	20 %,	18,4	17,6	16,8	16
		dock minst 700: —	644: —	616: —	588: —	560: —	per 100 kg
53.12		13 %, dock minst	11	10	9	8

		400: —	360: —	340: —	320: —	300: —	per 100 kg
53.13		13 %,	11	10	9	8
		dock minst 400: —	360: —	340: —	320: —	300: —	per 100 kg
54.03 A. 1	001	9 %	8,6	8,4	8,2	8
B	007	10 %	9,2	8,8	8,4	8
54.04		10%	9,2	8,8	8,4	8
54.05		14 %	13,6	13,4	13,2	13
55.04		10 %	8	7	6	5

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

455

1_ | 2[3|4[5[6|7[8

55.05 B. 1	200, 400, 600, 800	8 %	7,6	7,4	7,2	7
55.09 A. 1	ur 110—
	400	20 %, dock minst	18,4	17,6	16,8	16
		500: —	460: —	440: —	420: —	400: —	per 100 kg
A. 2	ur 110—
	400	20 % dock minst	18,4	17,6	16,8	16
		700: —	644: —	616: —	588: —	560: —	per 100 kg
56.01 A	100	8 %	6,4	5,6	4,8	4
B	200	8 %	7,6	7,4	7,2	7
56.02 A	100	8 %	6,4	5,6	4,8	4
B	200	8 %	7,6	7,4	7,2	7
56.03 A	100	8 %	6,4	5,6	4,8	4
B	200	8 %	7,6	7,4	7,2	7
56.04 A	100	8 %	6,4	5,6	4,8	4
B	200	8 %	7,6	7,4	7,2	7
56.05 A	101, 109, 300, 500,

	700	11 %	10,6	10,4	10,2	10
56.06 56.07 A. 1	ur 100—	11 %	10,6	10,4	10,2	10
	250,
	ur 500—
	650	20 %,	18,4	17,6	16,8	16
		dock minst 500: —	460: —	440: —	420: —	400: —	per 100 kg
A. 2	ur 100—
	250,
	ur 500—
	650	20 %, dock minst	18,4	17,6	16,8	16
		700: —	644: —	616: —	588: —	560: —	per 100 kg
57.05 A. 1	001	9 %	8,6	8,4	8,2	8
B	005	10 %	9,2	8,8	8,4	8
57.06 A	001	9 %	8,6	8,4	8,2	8
B	005	10 %	9,2	8,8	8,4	8
57.07 B. 1	101, 301,
	901	9 %	8,6	8,4	8,2	8
B. 2	105, 305,
	905	10 %	9,2	8,8	8,4	8
57.08 A	001, 003	9 %	8,6	8,4	8,2	8
B	005	10 %	9,2	8,8	8,4	8
57.09 57.10 A	ur 100,	14 %	13,6	13,4	13,2	13
	ur 909	11 %	8				Med en bredd av högst 150 cn och vägand minst 310 g/m2
B	ur 100, 901,
	ur 909	H %	10,6	10,4	10,2	10
57.11 A	001	7 %	fri
B	009	12 %	11,2	10,8	10,4	10
57.12		11 %	10,6	10,4	10,2	10
58.01	001	250: —	fri				per 100 kg
	003	350: —	fri				ner 100 ka
	005	600: —	fri				per 100 kg
58.02 A	500	7 %	fri
58.03		12 %	1 H,2	10,8	10,4	1 10

456

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	\|3	4	\|5	1 o	7	\|8
58.05 A	110, 190	14 %	13,2	12,8	12,4	12
B. 2	930	20 %, dock	18,4	17,6	16,8	16
		minst 700: —	620: —	580: —	540: —	500: —	per 100 kg
B. 3	950	14 %	8
B. 4	910, 940,
	990	14 %	13,2	12,8	12,4	12
58.06 B	100	20 %	18,4	17,6	16,8	16
C	909	14 %	13,2	12,8	12,4	12
58.07 A. 2	110,199	12 %	11,2	10,8	10,4	10
B. 2	920	20 %	18,4	17,6	16,8	16
B. 3	990	14 %	13,2	12,8	12,4	12
58.08 B. 2	920	20 %	18,4	17,6	16,8	16
B. 3	930, 990	15 %	14,2	13,8	13,4	13
58.09 B	200	20 %	18,4	17,6	16,8	16
G	300, 900	15 %	14,2	13,8	13,4	13
58.10 A	100	12 %	10,8	10,2	9,6	9
B	200	20 %	18,4	17,6	16,8	16
C	300, 900	15 %	12,6	11,4	10,2	9
59.01 A. 1	210, 220	13 %	12,6	12,4	12,2	12
A. 2	100, 290	10 %	9,6	9,4	9,2	9
59.02		11 %	10,6	10,4	10,2	10
59.03		11 %	10,6	10,4	10,2	10
59.04 A	110, 801	15 %	14,2	13,8	13,4	13
B	120, 802	20 %	18,4	17,6	16,8	16
C. 1	181, 805,
	807	9 %	8,6	8,4	8,2	8
C. 2	182, 809	10 %	9,2	8,8	8,4	8
59.06 A	811	15 %	14,2	13,8	13,4	13
B	815	20 %	18,4	17,6	16,8	16
G	890	10 %	9,2	8,8	8.4	8
59.07 B	900	13 %	12,6	12,4	12,2	12
59.08 B	200—900	13 %	12,6	12,4	12,2	12
59.09		13 %	12,6	12,4	12,2	12
59.10		10 %	9,4	9,1	8,8	8,5
59.11 A	no	16 %	14,8	14,2	13,6	13
B	120	20 %,	18,4	17,6	16,8	16
		dock minst 175: —	175: —	175: —	175: —	175: —	per 100 kg
C	190—900	13 %	12,6	12,4	12,2	12
59.12		13 %	12,6	12,4	12,2	12
59.13 A. 2	120	18 %, dock	17,2	16,8	16,4	16
		minst 500: —	500: —	500: —	500: —	500: —	per 100 kg
A. 3	190	13 %	12,6	12,4	12,2	12
B. 1	910	12 %	11,2	10,8	10,4	10
B. 2	920	18 %	17,2	16,8	16,4	16
B. 3	990	13 %	11,8	11,2	10,6	10
59.14		13 %	10,4	9,1	7,8	6,5
59.15		H %	10,6	10,4	10,2	10
59.16		10 %	9,6	9,4	9,2	9
59.17 A	100	8 %	7,6	7,4	7,2	7
B	300	11 %	10,6	10,4	10,2	10
G	202—209,
	901—909	11 %	10,2	9,8	9,4	9
60.01 B	300	20 %	18,4	17,6	16,8	16
C	400—900	15 %	14,6	14,4	14,2	14
60.03 B	310—390	20 %	18,4	17,6	16,8	16
C	410—990	15 %	14,2	13,8	13,4	13
60.04 B	310—350 j	20 %, dock minst	18,4	17,6	16,8	16
	i	700: —	644: —	616: —	588: —	560: —	per 100 kg

Kangl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

457

1	2 13	4	5 \| 6	7	8
61.05 A	200	12 %	11,2	10,8	10,4	10
B	300	20 %	18,4	17,6	16,8	16
61.06 B	300	20 %	18,4	17,6	16,8	16
61.07		17 %	15,8	15,2	14,6	14
61.08 B	300	17 %	16,6	16.4	16,2	16
G	900	15 %	14,2	13,8	13,4	13
61.10 A	200	13 %	11,8	11,2	10,6	10
B	300	17 %	16,6	16,4	16,2	16
C	900	15 %	14,2	13,8	13,4	13
61.11 B	300	17 %	16,6	16,4	16,2	16
G	900	15 %	14,2	13,8	13,4	13
62.03 B. 1	ur 080	11 %	8
B. 2	ur 080, 091, 099	11 %	10,6	10,4	10,2	10
62.04		14 %	13,6	13,4	13,2	13
62.05 A. 1	210—230	13 %	12,6	12,4	12,2	12
A. 2	290	13 %	12,2	11,8	11,4	11
B	310—390	17 %	16,6	16,4	16,2	16
C	910—990	15 %	14,2	13,8	13,4	13
63.01		15 %	12	10,5	9	7,5
64.03		14 %	12	11	10	9
64.04 64.05 A	110, 210,	14 %	12	11	10	9
	910	14 %	13,6	13,4	13,2	13
B	191—199, 220—309,

	990	10 %	9,6	9,4	9,2	9
64.08 A	100	15 %	14,2	13,8	13,4	13
B	900	8 %	7,6	7,4	7,2	7
65.01 B	105, 905	12 %	11,2	10,8	10,4	10
65.02		12 %	11,2	10,8	10,4	10
65.03 B	102—300	12 %, dock	11,2	10,8	10,4	10
65.04		högst 5: —	5: —	5: —	5: —	5: —	per st.
	12 %, dock	11,2	10,8	10,4	10

65.05		högst 5: —	5:	5: —	5: —	5: —	per st.
	12 %, dock	11,2	10,8	10,4	10

65.06		högst 5: —	5: —	5: —	5: —	5: —	per st.
	10 %	9,2	8,8	8,4	8
65.07 B	900	12 %	9,6	8,4	7,2	6
66.01		15 %, dock minst	13,8	13,2	12,6	12
		3: —	3: —	3: —	3:—	3: —	per st.
66.02		10 %	8	7	6	5
66.03		10 %	8	7	6	5
67.01		10 %	8	7	6	5
67.02		15 %	7,5
67.05		10 %	8	7	6	5
68.02 B	210—290	10 %	8	7	6	5
68.03 B	200	10 %	8	7	6	5
68.04 B. 3	900	10 %	9	8,5	8	7,5
68.06 A	200	5 %	4	3,5	3	2,5
B	100, 900	10 %	8	7	6	5
68.07 A	100—209	8 %	6,4	5,6	4,8	4
68.09		8 %	6,4	5,6	4,8	4
68.10		8 %	6,4	5,6	4,8	4
68.12		1 :25	1: —	0: 875	0: 75	0: 625	per 100 kg
68.13 A	600	5 %	4	3,5	3	2,5

458

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6	7	8
68.14 A	101, 901	5 %	4	3,5	3	2,5
B	109, 909	10 %	8	7	6	5
69.02 B	200—909	5 %	4	3,5	3	2,5
69.04 A	100	5 %	4	3,5	3	2,5
69.05		5 %	4	3,5	3	2,5
69.06 A	100	5 %	4	3,5	3	2,5
69.08		15 %	14,2	13,8	13,4	13
69.09 A	101, 201,
	301	5 %	4	3,5	3	2,5
69.10		10 %	9,2	8,8	8,4	8
69.11 A	001	13 %	11,8	11,2	10,6	10
B	005	13 %,	11,8	11,2	10,6	10
		dock
		minst
		75: —	75: —	75: —	75: —	75: —	per 100 kg
69.12 A	001	13 %	11,8	11,2	10,6	10
B	005	13 %,	11,8	11,2	10,6	10
		dock
		minst
		25: —	25: —	25: —	25: —	25: —	per 100 kg
69.13		13 %	11,8	11,2	10,6	10
69.14		13 %	11,8	11,2	10,6	10
70.04		15 %	12,2	10,8	9,4	8
70.05		15 %	12,6	11,4	10,2	9
70.06		15 %	12,2	10,8	9,4	8
70.07 A	100—300	15 %	12,6	11,4	10,2	9
B	400	15 %	13	12	11	10
70.08 A	100	15 %	12,6	11,4	10,2	9
B	200	15 %	13	12	11	10
70.09		15 %	13	12	11	10
70.10		12 %	10,4	9,6	8,8	8
70.11 A	100	65: —	52: —	45: 50	39: —	32: 50	per 100 kg
70.12 A	100	12 %	9,6	8,4	7,2	6
B	900	15 %	12	10,5	9	7,5
70.13		15 %	13,8	13,2	12,6	12
70.14		15 %	13	12	11	10
70.17 A	100	15 %	13	12	11	10
70.19 A	100	10 %	8	7	6	5
B	501, 509	15 %	12	10,5	9	7,5
70.20 A	200—400	15 %	13,4	12,6	11,8	11
B	100, 500,
	900	8 %	7,6	7,4	7,2	7
70.21		15 %	13	12	11	10
71.05 C	909	3 %	2,4	2,1	1,8	1,5
71.06		3 %	2,4	2,1	1,8	1,5
71.12		10 %	8	7	6	5
71.13		10 %	8	7	6	5
71.14 B	900	10 %	8	7	6	5
71.16		10 %	8	7	6	5
73.02 A	205, 209,
	305	7: —	5: 60	4: 90	4: 20	3: 50	per 100 kg
73.04		6 %	4,8	4,2	3,6	3
73.10 A. 2	900	7 %	6,6	6,4	6,2	6
B. 1. b	291	6 %	5,6	5,4	5,2	5
B. 2	300	7 %	6,6	6,4	6,2	6
73.11 A. 2	900	7 %	6,6	6,4	6,2	6
B. 2	300	7 %	6,6	6,4	6,2	6
73.12 A. 3	900	7%	6,6	6,4	6,2	6
B. 2	301, 305,	7 %	6,6	6,4	6,2	6
73.14		7 %	6,6	6,4	6,2	6
73.15 C. 2. a	365	6 %	5,6	5,4	5,2	5
C. 2. b	675, 677	7 %	6,2	5,8	5,4	5

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

459

1	2	3	4	5	6	7	8
73.15 D	570—665, 681, 685, 880—895, 910, 920, 930, 990	se not 1	se not 1	se not 1	se not 1	se not 1
73.16 B	901, 909	8 %	6,8	6,2	5,6	5
73.21—73.28		8%	7,2	6,8	6,4	6
73.29 A	203	10 %	8,4	7,6	6,8	6
B	100—202,
	205—900	8 %	7,2	6,8	6,4	6
73.30		8 %	6,4	5,6	4,8	4
73.31		8 %	7,2	6,8	6,4	6
73.32		8 %	7,2	6,8	6,4	6
73.33 B	900	8 %	6,4	5,6	4,8	4
73.34 A	100	10 %	8	7	6	5
B	900	8 %	6,4	5,6	4,8	4
73.35		8 %	7,2	6,8	6,4	6
73.36		8 %	7,2	6,8	6,4	6
73.37 73.38 A	431, 910,	8 %	7,2	6,8	6,4	6
	921	10 %	8,4	7,6	6,8	6
B	110—420, 439—690, 929—999	8 %	7,2	6,8	6,4	6
73.39		8 %	6,4	5,6	4,8	4
73.40		8 %	7,2	6,8	6,4	6
74.05		5 %	4,2	3,8	3,4	3
74.06 A	100	10 %	8	7	6	5
74.08		8 %	6,4	5,6	4,8	4
74.09		8 %	6,4	5,6	4,8	4
74.10		6 %	4,8	4,2	3,6	3
74.11		8 %	6,4	5,6	4,8	4
74.12		8 %	6,4	5,6	4,8	4
74.13		8 %	6,4	5,6	4,8	4
74.14		6 %	5,2	4,8	4,4	4
74.15		6 %	5,2	4,8	4,4	4
74.16		8 %	6,4	5,6	4,8	4
74.17		8 %	6,4	5,6	4,8	4
74.18		8 %	6,4	5,6	4,8	4
74.19 A	410	10 %	8	7	6	5
B	100, 200,
	900	8 %	6,4	5,6	4,8	4
75.02		3 %	2,4	2,1	1,8	1,5
75.03 A	100, 200	3 %	2,4	2,1	1,8	1,5
75.04		3 %	2,4	2,1	1,8	1,5
75.06		8 %	6,4	5,6	4,8	4
76.04		5 %	4,2	3,8	3,4	3
76.05 A	800	10 %	8	7	6	5
76.07		8 %	6,4	5,6	4,8	4
76.08		8 %	6,4	5,6	4,8	4
76.09		8 %	6,4	5,6	4,8	4
76.10 A	102, 104	10 %	8	7	6	5
B	200, 900	8 %	6,4	5,6	4,8	4
76.11		8 %	6,4	5,6	4,8	4
76.12		6 %	4,8	4,2	3,6	3
76.13—76.16		8 %	6,4	5,6	4,8	4
77.02 A	100	3 %	2,4	2,1	1,8	1,5
77.03		8 %	6,4	5,6	4,8	4
78.06 B	201, 202	10 %	8	7	6	5
G	909	8 %	6,4	5,6	4,8	4
79.06 B	009	8 %	6,4	5,6	4,8	4

1 Belägges med samma tull som motsvarande artiklar hänförliga till nr 73.06—73.14.

460

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1|2[3[4[5[6[7|_8

80.04 A	100	3 %	2,4	2,1	1,8	1,5
80.06 A	201, 202	10 %	8	7	6	5
B	900	8 %	6,4	5,6	4,8	4
81.01 A	300	3 %	2,4	2,1	1,8	1,5
81.02 A	300	3 %	2,4	2,1	1,8	1,5
82.01		8 %	6,4	5,6	4,8	4
82.02 A	400	7 %	6,6	6,4	6,2	6
B	110—390,
	500—800,
	900	8 %	7,2	6,8	6,4	6
82.03 A	200	5 %	4,6	4,4	4,2	4
B	110—190,
	301—800,
	900	8 %	7,2	6,8	6,4	6
82.04 A	329, 340,
	391	5 %	4,6	4,4	4,2	4
B	101—321,
	330, 350,
	360, 399—
	700,
	900	8 %	7,2	6,8	6,4	6
82.05 A	104—109,
	600	5 %	4,6	4,4	4,2	4
B	101,103,
	200—509,
	801—809,
	900	8 %	6,4	5,6	4,8	4
82.06		8 %	6,4	5,6	4,8	4
82.07		8 %	6,4	5,6	4,8	4
82.08		8 %	6,4	5,6	4,8	4
82.09		8 %	7,6	7,4	7,2	7
82.10		8 %	7,6	7,4	7,2	7
82.11 A	100	8 %	6,4	5,6	4,8	4
B	200	13 %	10,4	9,1	7,8	6,5
C	300, 400	15 %	12	10,5	9	7,5
82.12		8 %	6,4	5,6	4,8	4
82.13		8 %	6,4	5,6	4,8	4
82.14		8 %	7,6	7,4	7,2	7
82.15		8 %	6,4	5,6	4,8	4
83.01 A	300	12 %	10,4	9,6	8,8	8
B	101—200,
	801—900	8 %	7,2	6,8	6,4	6
83.02—83.10		8 %	6,4	5,6	4,8	4
83.11 A	100	15 %	12	10,5	9	7,5
B	900	5 %	2,5
83.12—83.15		8 %	6,4	5,6	4,8	4
84.01—84.12		10 %	8	7	6	5
84.13 B	110—910,
	999	10 %	8	7	6	5
84.14—84.33		10 %	8	7	6	5
84.34 A	410, 490	10 %	8	7	6	5
84.35 C	502—601,
	609, 959,
	991, 999	10 %	8	7	6	5
84.36		10 %	8	7	6	5
84.37		10 %	8	7	6	5
84.38 B	301, 401,
	901	5 %	4	3,5	3	2,5
C	100, 200,
	305, 405,
	500, 905	10 %	8	7	6	5
84.39		10 %	8	7	6	5

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

461

1	2	3	4	5	6	7	8
84.40 84.41 B	100—910,	10 %	8	7	6	5
	990	10 %	9,2	8,8	8,4	8
84.42		10 %	8	7	6	5
84.43 B	300, 903	5 %	4	3,5	3	2,5
C	100, 200, 402, 409,

	909	10 %	8	7	6	5
84.44 A	910	8 %	6,4	5,6	4,8	4
B	100, 950,
	990	10 %	8	7	6	5
84.45 B	104, 109, 155, 205, 255, 305, 402, 404,
	409—
	809	10 %	8	7	6	5
84.46		10 %	8	7	6	5
84.47		10 %	9,2	8,8	8,4	8
84.48—84.58 84.59 B	110—600, 809—970,	10 %	8	7	6	5
	999	10 %	8	7	6	5
84.60—84.65		10 %	8	7	6	5
85.01		10 %	8	7	6	5
85.02		10 %	8	7	6	5
85.04		10 %	8	7	6	5
85.05		10 %	8	7	6	5
85.06		10 %	8,4	7,6	6,8	6
85.07—85.11		10 %	8	7	6	5
85.12 A	400, 991	8 %	7,2	6,8	6,4	6
B	100—300, 500—910,
	999	10 %	8	7	6	5
85.13		10 %	8	7	6	5
85.14 A	100, 910	10 %	8,8	8,2	7,6	7
B	200, 300,
	990	IV %	14,6	13,4	12,2	11
85.15 A	102, 410—600,
	910, 950	17 %	14,6	13,4	12,2	11
B	101, 201—300,

	700, 990	10 %	8,8	8,2	7,6	7
85.16		10 %	8	7	6	5
85.17 85.18 A	510—600,	10 %	8,8	8,2	7,6	7
	901	17%	13,6	11.9	10,2	8,5
B	700, 909	10 %	8	7	6	5
85.19 A	211, 521	12 %	10	9	8	7
B. 1	371—374	15 %	13	12	11	10
B. 2	375, 377	10 %	9,2	8,8	8,4	8
C. 1	630, 691	15 %	12,2	10,8	9,4	8
C. 2	640, 692	10 %	9,2	8,8	8,4	8
D. 1	513, 515	12 %	11,2	10,8	10,4	10
D. 2	514,516	10%	9,2	8,8	8,4	8
E	110—190, 212—340, 411—490, 522— 599, 800,
	900	10 %	8,8	8,2	7,6	7

462

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1	2	3	4	5	6	7	8
85.20 A	110, 190	440: —	352: —	308: —	264: —	220: —	per 100 kg
C	201—800,
	990	10 %	8	7	6	5
85.21 B	200—700,
	990	10 %	8	7	6	5
85.22		10 %	8,8	8,2	7,6	7
85.23 B	411—900	10 %	9,2	8,8	8,4	8
85.24 A. 1	205, 905	3: —	2: 60	2: 40	2: 20	2: —	per 100 kg
B. 1	100	10 %	8	7	6	5
B. 2	201, 204,
	902, 903	20: —	16: —	14: —	12: —	10: —	per 100 kg
85.25		10 %	9,2	8,8	8,4	8
85.26 A	200	15 %	14,2	13,8	13,4	13
B	100, 900	10 %	9,2	8,8	8,4	8
85.27		8 %	6,4	5,6	4,8	4
85.28		10 %	8,8	8,2	7,6	7
86.01		10 %	8	7	6	5
86.02		10 %	8	7	6	5
86.03		10 %	8	7	6	5
86.04		12 %	9,6	8,4	7,2	6
86.05—86.08		8 %	6,4	5,6	4,8	4
86.09 A	300	10 %	8	7	6	5
B	100, 200,
	400, 900	8 %	6,4	5,6	4,8	4
86.10		8 %	6,4	5,6	4,8	4
87.01		10 %	9,2	8,8	8,4	8
87.02 A	301	10 %	8	7	6	5
B	111—129,
	510	15 %	13	12	11	10
87.03		15 %	13,4	12,6	11,8	11
87.04 A	100	10 %	9,2	8,8	8,4	8
B. 1	200	15 %	13,4	12,6	11,8	11
87.05 A	100	15 %	13,4	12,6	11,8	11
87.06 A	100	10 %	9,2	8,8	8,4	8
B	210—290	15 %	13	12	11	10
87.07		10 %	8	7	6	5
87.09 A. 1	no, 120	15 %	12	10,5	9	7,5
A. 2	131—140	10 %	8	7	6	5
B	200	10 %	8	7	6	5
87.10		20: —	16: —	14: —	12: —	10 :—	per st.
87.12		15 %	12	10,5	9	7,5
87.13		10 %	8	7	6	5
87.14		10 %	8	7	6	5
88.04		10 %	8	7	6	5
89.01 G	911	10%	8	7	6	5
D. 1	931—941,
	981, 991	10 %	8	7	6	5
89.02 A	001	10 %	8	7	6	5
90.02 A. 1	ur 109	10 %	8	7	6	5
A. 2	101	5 %	4	3,5	3	2,5
B	ur 109, 900	10 %	8	7	6	5
90.03		8 %	6,4	5,6	4,8	4
90.04		8 %	6,4	5,6	4,8	4
90.07 A. 1	109, 903	10 %	8	7	6	5
A. 2	101, ur 901	5 %	4	3,5	3	2,5
B	ur 901	5 %	4	3,5	3	2,5
C	200, 905	10 %	8	7	6	5
90.08 A. 1	119, 199	10 %	8	7	6	5
A. 2	111, 191,
	ur 901	5 %	4	3,5	3	2,5
B	ur 901	5 %	4	3,5	3	2,5
C	200, 800,
	903, 909	10 %	8	7	6	5

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

463

1 1	2 \| 3 I	4 1	5	6	7 \| 8
90.09		10 %	8	7	6	5
90.10		10 %	8	7	6	5
90.12—90.18		10 %	8	7	6	5
90.19 A	200	5 %	4	3,5	3	2,5
90.20 B	100, 200,
	400	10 %	8	7	6	5
90.22		10 %	8	7	6	5
90.23		10 %	8	7	6	5
90.24		10 %	8,8	8,2	7,6	7
90.25		10 %	8,8	8,2	7,6	7
90.26		10 %	8	7	6	5
90.27		10 %	8	7	6	5
90.28 B	100, 300—
	909	10 %	8,8	8,2	7,6	7
90.29		10 %	8,8	8,2	7,6	7
91.01		5 %	4	3,5	3	2,5
91.02		5 %	4	3,5	3	2,5
91.03		5 %	4	3,5	3	2,5
91.04 A	100, 200	5 %	4	3,5	3	2,5
B	901, 909	13 %	10,4	9,1	7,8	6,5
91.05		10 %	8,8	8,2	7,6	7
91.06		10 %	8,8	8,2	7,6	7
91.07		5 %	4	3,5	3	2,5
91.08 A	100	5 %	4	3,5	3	2,5
B	300	13 %	10,4	9,1	7,8	6,5
C	200	10 %	8	7	6	5
91.09		5 %	4	3,5	3	2,5
91.10		10 %	8	7	6	5
92.01 A	100, 200	15 %,	12	10,5	9	7,5	per st.
		dock
		högst
		300: —	240: —	210: —	180: —	150: —
92.02 B	900	12 %	9,6	8,4	7,2	6
92.03		12 %	9,6	8.4	7,2	6
92.04		12 %	9,6	8,4	7,2	6
92.06—92.09		12 %	9,6	8,4	7,2	6
92.10 A	no	15 %	12	10,5	9	7,5
D	400,
	590—700,
	890, 912,
	990	12 %	9,6	8,4	7,2	6	per 100 kg
92.11 A	101	5 %	4,6	4,4	4,2	4
B	103—900	10 %	9,2	8,8	8,4	8
92.12 A. 2	200	50: —	40: —	35: —	30: —	25: —
92.13		10 %	8	7	6	5
93.04		6 %	4,8	4,2	3,6	3
93.05		8 %	6,4	5,6	4,8	4
93.06 B. 2. a	991	6 %	4,8	4,2	3,6	3
B. 2. b	999	8 %	6,4	5,6	4,8	4
93.07 B	311—900	8 %	6,4	5,6	4,8	4
94.01		10 %	8	7	6	5
94.02		8 %	6,4	5,6	4,8	4
94.03		10 %	8	7	6	5
94.04 A. 1	291, 901,
	903, 905	17 %	16,6	16,4	16,2	16
A. 2	299, 902,
	904, 906	15 %	14,2	13,8	13,4	13
B	300	10 %	9,2	8,8	8,4	8
C. 1	101	8 %	7,2	6,8	6,4	6
C. 2	210, 907	10 %	8	7	6	5
C. 3	109, 909	15 %	14,2	13,8	13,4	13
95.01 B	900	10 %	8	7	6	5

464

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1	2	\|3	14	5	6	\|7	8
95.02 B	900	10 %	8	7	6	5
95.03 B	900	10 %	5
95.04 B	900	10 %	8	7	6	5
95.05 B	900	10 %	8	7	6	5
95.06 B	900	10 %	8	7	6	5
95.07 B	900	10 %	8	7	6	5
96.01		10 %	8	7	6	5
96.02		10 %	9,2	8,8	8,4	8
96.03	se not 1	se not 1	se not 1	se not 1	se not 1	se not 1
96.04		10 %	8	7	6	5
96.05		10 %	8	7	6	5
96.06		10 %	8	7	6	5
97.01		12 %	9,6	8,4	7,2	6
97.02		12 %	11,2	10,8	10,4	10
97.03		12 %	9,6	8,4	7,2	6
97.04		12 %	9,6	8,4	7,2	6
97.05		12 %	9,6	8,4	7,2	6
97.06 A	101, 310,
	391, 901	5 %	4	3,5	3	2,5
B	105, 200,
	410, 905	8 %	6,4	5,6	4,8	4
C	109, 399,
	420—494,
	909	12 %	9,6	8,4	7,2	6
97.07 B	201—300	10 %	8	7	6	5
97.08		10 %	8	7	6	5
98.01 A	200	12 %	11,2	10,8	10,4	10
B	100, 300,
	700, 800	12 %	9,6	8,4	7,2	6
98.02		12 %	11,2	10,8	10,4	10
98.03		10 %	8	7	6	5
98.04 A	001	10 %	8	7	6	5
98.05		10 %	8	7	6	5
98.06		10 %	8	7	6	5
98.07		8 %	6,4	5,6	4,8	4
98.08		10 %	9,2	8,8	8,4	8
98.09		10 %	8	7	6	5
98.10		8 %	6,4	5,6	4,8	4
98.11 B. 1	901	500: —	400: —	350: —	300: —	250: —	per 100 kg
B. 2	ur 909	10 %	5
G	200, ur 909	10 %	8	7	6	5
98.12		15 %	13	12	11	10
98.13		10 %	8	7	6	5
98.14		15 %	12	10,5	9	7,5
98.15		15 %	12,2	10,8	9,4	8
98.16		10 %	8	7	6	5

Belägges med samma tull som motsvarande borstmaterial.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967 465

Innehållsförte ckning

Propositionen ................................................. 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ 1

Författningsförslag ............................................ 2

Tulltaxa .................................................... ‘2

Ändring i tulltaxeförordningen ................................ 242

Utdrag av statsrådsprotokollet den 13 oktober 1967 ................ 243

Inledning ................................................... 243

Överenskommelserna i Kennedyronden ........................ 244

Bakgrunden............................................... 244

Förhandlingsförloppet...................................... 247

Förhandlingsresultatet i stort .............................. 250

Genomförandet ............................................ 252

Förhandlingsresultatet för Sveriges del ...................... 253

Överenskommelsen om antidumpingkod...................... 268

Förslag och yttrande om ändringar i tulltaxan.................. 271

Departementschefen.......................................... 277

Bilagor

1. I Kennedyronden nytillkomna eller ändrade svenska tullkoncessioner
inom GATT ............................................ 285

2. Koncessioner i Kennedyronden av betydelse för svensk export .... 390

3. Överenskommelse om grunderna för förhandling om ett världsvitt

spannmålsarrangemang ...................................... 418

4. Överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull och

handelsavtalet .......................................... 427

5. Plan för tullavtrappningen .................................. 445

KARCUS BOKTR. STHLM 1967 670486

8 %	8 %	4 %
CO	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
8 %	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
fri	fri	fri
fri	fri	fri

8 %	8 %	4 %
CO	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
8 %	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
fri	fri	fri
fri	fri	fri

8 %	8 %	4 %
CO	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
fri	fri	fri
8 %	8 %	4 %
8 %	8 %	4 %
fri	fri	fri
fri	fri	fri