Kungl. Maj:ts proposition nr 137 (Proposition 1947:137)

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Nr 137.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående redovisning av
vissa kronan tillhöriga markområden i Stockholm
m. m.; given Stockholms slott den 28 februari 4947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari
4947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med cheferna för försvars- och kommunikationsdepartementen
fråga angående redovisning av vissa kronan tillhöriga markområden i
Stockholm m. m. och anför därvid följande.

Enligt beslut av 1930 års riksdag (prop. nr 252; r. skr. nr 334) uppdrogs åt
djurgårdskommissionen att handhava exploateringen av Ladugårdsgärde till
den del detta område ingick i det område å Norra Djurgården, som enligt ett
år 1928 mellan kronan och Stockholms stad träffat avtal skulle stadsplaneläggas
och exploateras. De genom exploateringen inflytande försäljnings-, ar Bihang

till riksdagens protokoll 19i7. I sand. Nr 137. t

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

rende- och andra medel skulle användas till täckande av de med exploateringsverksamheten
förbundna utgifterna samt till gäldande av viss ersättning
till djurgårdskassan, varefter återstående inkomstmedel skulle i enlighet med
beslut, som riksdagen meddelat eller kunde komma att fatta, disponeras i
första hand för återbetalning av sådana förskott, vilka förutsatts skola täckas
av köpeskillingsmedel vid markförsäljningar å Ladugårdsgärde. Ifrågavarande
förskott hade utbetalats för vissa anslag, som tillsvidare bestritts med
tillfälliga lånemedel, för inköp av mark och byggnader för militära ändamål.
I proposition nr 227 till 1937 års riksdag hemställde Kungl. Maj:t om
bemyndigande att av intäkter från Ladugårdsgärdes exploatering bereda ersättning
för nämnda till försvarsändamål förskjutna kostnader, vilka beräknades
uppgå till sammanlagt ca 17 miljoner kronor. Enligt av föredragande
departementschefen i samma proposition gjort uttalande borde de principer,
som av statsmakterna sedan gammalt tillämpats, när det gällt finansieringen
av nya försvarsbyggnader, som blivit erforderliga på grund av den fortgående
exploateringen av Ladugårdsgärde, få tillämpas även vid framtida beslut
av denna natur. Anläggningskostnaderna för av markexploatering orsakade
byggnadsföretag för försvaret syntes sålunda — med iakttagande av att
kravet på sammanhang mellan markförsäljningarna å ena sidan och nyanläggningarna
å den andra noggrant upprätthölles — få tillsvidare förskotteras
å förlagsfonden, i den mån de icke från fall till fall funnes böra belasta exploateringskonto.
Sedan nämnda täckning av vissa äldre förskott genomförts,
borde inflytande försäljningsmedel i sin helhet tillsvidare fonderas och — i
den mån de erfordrades för täckande av berörda nya förskott å förlagsfonden
— anses reserverade för försvarsväsendet för tillgodoseende av detta ändamål.
Riksdagen lämnade det begärda bemyndigandet (r. skr. nr 250) under
uttalande tillika att de i propositionen framställda förslagen icke givit riksdagen
anledning till erinran. Enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser
skulle inflytande tomtförsäljningsmedel från Ladugårdsgärdes exploatering
inlevereras till statskontoret och bokföras under diversemedelstiteln »Försäljningsmedel
från tomter å Ladugårdsgärde».

Enligt beslut vid 1937 års riksdag (prop. nr 290; r. skr. nr 432) uppdrogs
vidare åt djurgårdskommissionen att handhava exploateringen av de kronan
tillhöriga markområdena å Kungsholmen Konradsberg och Marieberg, då de
icke längre erfordrades för sitt ursprungliga ändamål. Konradsbergsområdets
exploatering vore sålunda beroende på det där belägna psykiatriska sjukhusets
nedläggande, medan Mariebergsområdets exploatering sammanhängde
med förläggningen till annan plats av därstädes belägna militära anläggningar
för fälttelegrafkåren och ammunitionsfabriken. Uppkommande exploateringskostnader
skulle enligt riksdagens beslut bestridas från förenämnda i
statskontorets räkenskaper uppförda diversemedelstitel »Försäljningsmedel
från tomter a Ladugårdsgärde», till vilken jämväl de nya exploateringsinkomsterna
under särskilda underrubriker skulle hänföras.

I proposition nr 180 till 1938 års riksdag angående anslag till påbör -

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

jande av vissa till Stockholms garnison hörande truppförbands och anstalters
utflyttande till Järvafältet föreslog föredragande departementschefen bland
annat, att de för ändamålet erforderliga medlen skulle förskottsvis anvisas å
kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket. Förutsättningen vore
härvid, att å diversemedelstiteln »Försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde»
inflytande medel, i den mån icke för visst fall särskilda omständigheter
föranledde till annat, tillsvidare fonderades för att sedermera tagas i anspråk
för reglering av samtliga förskott för bestridande av de med garnisonens
utflyttande till Järvafältet förenade byggnadskostnaderna. Mot det föreslagna
sättet för gäldandet av berörda kostnader hade riksdagen intet att
erinra (r. skr. nr 253).

1939 års riksdag beslöt, att de kronan tillhöriga markområdena Johanneshov
och Kvarnängen skulle exploateras genom djurgårdskommissionens försorg
(prop. nr 304; r. skr. nr 366). Ifrågavarande områden hade från början av
kronan förvärvats för att användas för försvarsväsendets räkning. Då marken
icke disponerats för militärt ändamål, hade den tidigare avskilts från lantförsvaret
och ställts under djurgårdskommissionens förvaltning. I fråga om exploateringskostnadernas
bestridande och redovisningen av inflytande försäljningsmedel
beslöt riksdagen, att enahanda huvudgrunder skulle bliva gällande,
som i propositionerna nr 227 och 290 till 1937 års riksdag och i propositionen
nr 180 till 1938 års riksdag föreslagits och av riksdagen godkänts i
fråga om Marieberg. Exploateringsverksamheten rörande Johanneshov och
Kvarnängen förutsattes dock skola i räkenskapshänseende skiljas från övrig
av djurgårdskommissionen bedriven exploateringsverksamhet (å Ladugårdsgärde
samt å Marieberg och Konradsberg). I enlighet härmed skulle alltså,
bland annat, exploaterings- och försäljningsmedlen tillsvidare redovisas å en
hos statskontoret upplagd diversemedelstitel.

I överensstämmelse med riksdagens tidigare ståndpunktstagande föreslogs
i proposition nr 184 till 1939 års riksdag angående redovisningen å särskild
fastighetsfond av försvarets fastigheter m. m., att de genom exploateringen
av vissa på sin tid för militära ändamål avsedda markområdena (Ladugårdsgärde,
Mariebergsområdet, Johanneshov—Kvamängen m. fl.) inflytande försäljningsmedel
finge disponeras för finansiering intill 50 procent av kostnaden
för nytillkommande byggnader i Järvafältet och för ammunitionsfabriken
eller vad som motsvarade grundavskrivning å anläggningarna enligt
de förordade nya avskrivningsreglerna. Riksdagen ansåg sig icke böra
framställa någon erinran mot förslaget att för avskrivningsändamål till 50
procent av anskaffningskostnaden taga i anspråk inflytande försäljningsmedel
(r. skr. nr 245). Tekniskt förutsattes detta skola ske på så sätt, att medlen
från diversemedelsfonderna överfördes till särskilda på fastighetsfonden redovisade
diversemedelstitlar vilka efter hand belastades med den 50-procentiga
avskrivningen av investeringarna. 1 överensstämmelse härmed ha några
avskrivningsanslag icke heller varit erforderliga i fråga om de militära investeringar
som avsett byggnader å Järvafältet och ammunitionsfabriken

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

och som vid skilda tillfällen äskats å kapitalbudgeten. I proposition nr 352
till 1942 års riksdag framhöll departementschefen i samband med eu redogörelse
för vilka anslag som borde avskrivas med anlitande av inflytande försäljningsmedel,
att ifrågavarande avskrivningsanordning, som från början
varit tänkt att gälla endast beträffande kostnaderna för Stockholms garnisons
utflyttning till Järvafältet och för ammunitionsfabriken, numera utsträckts
att omfatta även sådana i samband med den nya försvarsorganisationen
upprättade förband, som förlagts till Järvafältet. I anslutning härtill
uttalade riksdagen (r. skr. nr 429), att riksdagen icke ansett sig böra framställa
erinran mot Ladugårdsgärdesmedlens användning till avskrivning å de
av departementschefen avsedda anslagen till militära byggnadsföretag å Järvafältet
på sätt departementschefen närmare förutsatt. Samtidigt ville dock
riksdagen framhålla önskvärdheten av större klarhet om riktlinjerna för
Ladugårdsgärdesmedlens och andra liknande, möjligen förefintliga militära
markförsäljningsmedels användning för försvarsändamål. Riksdagen anförde
vidare, att det kunnat göras gällande, att den tillämpade anordningen ej helt
överensstämde med de strävanden alt uppnå största möjliga enhetlighet och
översiktlighet, som tagit sig uttryck i omläggning av budgetsystemet och kapitalredovisningen.

Vid anmälan i 1943 års statsverksproposition av de under försvarsdepartementet
hörande ärendena angående anslag å kapitalbudgeten framhöll departementschefen
med anledning av riksdagens sålunda gjorda uttalanden
bland annat, att anledningen till att det i propositionen 1937:227 uppställda
kravet på sammanhang mellan markförsäljningarna å ena sidan och nyanläggningarna
å den andra icke helt upprätthållits, berodde därpå, att med
hänsyn till den militära utvecklingen de militära inrättningar tillhörande
Stockholms garnison, för vilka etablissement numera behövdes, icke vore desamma,
som då detta krav uppställdes, och att en enhetlig behandling i
frågan ansetts lämplig. Vidare uttalade departementschefen, att med de särskilda
försäljningsmedel, som i tidigare sammanhang förutsatts skola disponeras
för avskrivning å kapitalkostnaderna för Stockholmsgarnisonens utflyttning
till Järvafältet och för ammunitionsfabrikens förflyttning från Marieberg,
torde ha avsetts nettoinkomsterna från den av djurgårdskommissionen
bedrivna exploateringen av Ladugårdsgärde, Johanneshov—Kvarnängen
samt försvarets andel i Marieberg—Konradshergsområdet, vilka inkomster
redovisades å särskilda diversemedelstitlar i statskontoret. Departementschefen
utginge vidare ifrån att det avsteg från numera eljest tillämpade budgetprinciper,
som berörda avskrivningssystem utgjorde, skulle upphöra då Stockholms
garnison och ammunitionsfabrikens nya etablissement vore färdigställda.
Till dess borde emellertid den hittills icke fullt konsekvent tillämpade
ordningen bibehållas att för ifrågavarande ändamål särskilda avskrivningsanslag
icke skulle beräknas å riksstaten utan härför tillgripas nyssberörda
särskilda medel, som därvid torde få betraktas som en enhet. Det torde vara
uppenbart, att de av exploateringen härflytande inkomsterna i sinom tid
komme att överstiga för avskrivningen erforderliga medel. Skulle exploate -

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

ringen icke kunna bedrivas i samma takt som de ifrågavarande nya militära
byggnaderna uppfördes och tillgängliga medel därför tillfälligtvis icke försloge
till omedelbar avskrivning med femtio procent av ifrågavarande kostnader
för de militära byggnadernas uppförande, syntes detta icke böra hindra
medelsanvisning för byggnadernas uppförande utan i stället böra föranleda
uppskov med avskrivningsbeslut till dess tillräckliga medel uppsamlats. Vad
departementschefen anfört gav icke riksdagen anledning till erinran (r. skr.
nr 156).

I enlighet med av Kungl. Maj:t i proposition nr 215 framlagt förslag beslöt
1941 års riksdag (r. skr. nr 271) godkänna ett mellan djurgårdskommissionen
och förhandlingsdelegerade för Stockholms stad ingånget avtal om överlåtelse
till staden av viss del av det till Haga slottsområde hörande Bellevueområdet
mot vederlag från staden i form av tomtmark vid Årsta i Stockholm.
Vidare beslöt riksdagen bland annat, att det markområde, som sålunda
skulle tillfalla kronan, skulle på i propositionen närmare angivet sätt exploateras
genom djurgårdskommissionens försorg. I fråga om kostnaderna för
förvaltning och exploatering av Årstaområdet, vilka uppkomme intill dess
likvida medel inflöte från exploateringsverksamheten, gjorde föredragande
departementschefen följande uttalande, mot vilket riksdagen icke riktade någon
erinran. Dessa kostnader borde förskotteras av medel influtna vid Ladugårdsgärdesexploateringen.
Sistnämnda medel, som redovisades i statskontorets
räkenskaper å särskild diversemedelstitel, tillhörde de medel, vilka i enlighet
med statsmakternas beslut förutsatts skola från och med budgetåret
1940/41 överföras till en under försvarsväsendets fastighetsfond redovisad
diversemedelstitel för att sedermera användas till täckande av vissa kostnader
för utflyttning av militära etablissement från Stockholm. Med hänsyn til!
vad sålunda förordats angående disposition av Ladugårdsgärdesmedlen för
förskottering av vissa kostnader för Ärstaområdets exploatering ävensom till
det samband, som förelåge mellan exploateringen av de olika av djurgårdskommissionen
omhänderhavda områdena, syntes emellertid den slutliga regleringen
av Ladugårdsgärdesmedlen icke böra ske i då förestående bokslut
utan tills vidare anstå. Enligt djurgårdskommissionens av departementschefen
förordade förslag skulle exploateringsverksamheten rörande Årstaområdet
i räkenskapshänseende helt skiljas från övrig av kommissionen bedriven
exploateringsverksamhet, vid vilket förhållande de genom Ärstaområdets
exploatering uppkommande likvida medlen tills vidare borde redovisas bos
statskontoret å särskild diversemedelstitel.

Genom beslut den 9 april 1943 meddelade Kungl. Maj:t vissa bestämmelser
angående redovisningen av inkomster och utgifter i anledning av kronans
exploateringsverksamhet i Stockholm. Beslutet innebar i huvudsak följande.

Statskontoret skulle för redovisning i ämbetsverkets räkenskaper av inkomster
och utgifter i anledning av den av djurgårdskommissionen omhänderhavda
exploateringsverksamheten upplägga särskilda diversemedelstitlar
för följande områden i Stockholm, nämligen dels det till lägenheterna Jo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

hanneshov och Kvarnängen hörande området, dels Mariebergsområdet, dels
Konradsbergsområdet, dels ock Arstaområdet. Statskontoret skulle vidare
genom omföring till respektive från nämnda diversemedelstitlar gottskriva
respektive belasta den nuvarande diversemedelstiteln »Försäljningsmedel för
tomter å Ladugårdsgärde» med beloppen av de utgifter och inkomster, som
redovisats å denna titel men hänförde sig till övriga här omförmälda områden.
Djurgårdskommissionen skulle efter utgången av varje budgetår fördela
under budgetåret havda utgifter för avlöningar, reseersättningar och expenser
(allmänna utgifter) mellan de olika exploateringsområdena i förhållande
till kommissionens arbete med områdenas exploatering. Vid denna fördelning
skulle Mariebergs- och Konradsbergsområdena betraktas såsom ett
exploateringsområde. Inkomster och utgifter i anledning av exploateringen
av Mariebergs- och Konradsbergsområdena skulle fördelas å nämnda områden
i förhållande till de markvärden, som åsatts områdena vid den närmast
töre exploateringens början verkställda fastighetstaxeringen. Fördelningen
skulle av djurgårdskommissionen verkställas efter hand som inkomsterna
och utgifterna uppkomme. Slutligen föreskrev Kungl. Maj:t, att uppkommande
behållningar å diversemedelstitlarna för Mariebergs- och Konradsbergsområdena
skulle till helopp motsvarande bokföringsvärdena å de områden,
som från arméförvaltningens delfond av försvarsväsendets fastighetsfond och
från medicinalstyrelsens delfond av allmänna fastighetsfonden för exploatering
överförts till djurgårdskommissionens vård och förvaltning, användas
till inbetalning till respektive fonder. Det skulle därvid åligga de fondförvaltande
myndigheterna att till statskontoret lämna uppgift angående nyssnämnda
bokföringsvärden, att till riksgäldskontoret såsom kapitalmedel återbetala
de belopp, som sålunda komme att inbetalas till fondema, samt att i
samband därmed nedskriva fondema med motsvarande belopp.

Frågan om dispositionen av de genom djurgårdskommissionens exploateringsverksamhet
inflytande försäljningsmedlen har jämväl berörts i samband
med inrättandet av försvarets fabriksfond. I proposition nr 75 till 1944 års
riksdag uttalade departementschefen sålunda bland annat, att av de medel
om tillhopa 16,25 miljoner kronor, som av riksdagen för budgetåren 1942/44
anvisats till utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar, ett belopp av 9
miljoner kronor funnits vara direkt hänförligt till utflyttning av ammunitionsfabrikens
avdelning a Marieberg. Vidare framhöll departementschefen,
att såsom av 1943 ars riksdag förutsatts vederbörlig grundavskrivning
av sistnämnda investering skulle ske med anlitande av nettoinkomsterna
från exploateringen av försvarets andel i Mariebergs—Konradsbergsområdena
in. m. De för denna avskrivning erforderliga medlen, 4,5 miljoner kronor,
skulle följaktligen icke belasta kostnadsramen enligt 1942 års försvarsbeslut.
Enligt departementschefens mening borde därför den del av sistnämnda
belopp som icke redan tagits i anspråk för avskrivningsändamål, i runt
tal 2,7 miljoner kronor, användas för avskrivning av ammunition sfabriken
och för detta ändamål tillföras fabriksfonden från den särskilda diversemedelstiteln.
Vad departementschefen i ovanberörda hänseenden anfört gav icke
riksdagen anledning till erinran (r. skr. nr 142).

Enligt beslut av 1946 års riksdag (prop. nr 378; r. skr. nr 569) erhöll
Kungl. Maj:t riksdagens bemyndigande att å kronans vägnar godkänna ett
mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Stockholms stad upprättat avtal an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

gående upplåtelse av Bromma flygplats till kronan och av Ladugårdsgärde
till staden. Avtalet innebar bland annat, att kronan såsom ersättning för
nyttjanderätt till flygplatsen för en tid av 50 år skulle under samma tid till
staden upplåta nyttjanderätten till ett område å Ladugårdsgärde om i runt
tal en miljon kvadratmeter, vilket skulle användas såsom ett för allmänheten
utan avgift tillgängligt friområde. I sitt utlåtande över förslaget till nämnda
avtal framhöll riksräkenskapsverket bland annat, att för frågan om den
slutliga regleringen av de för finansiering av Stockholms garnisons utflyttning
till Järvafältet fonderade försäljningsmedlen för tomter å Ladugårdsgärde
syntes det föreslagna avtalet få vissa konsekvenser, vilka dock icke i
förevarande sammanhang behövde närmare beröras. Avtalet torde enligt
ämbetsverkets mening innebära, att den exploateringsverksambet med avseende
å Ladugårdsgärde, som omhänderliafts av djurgårdskommissionen,
komme att avslutas. Huruvida denna verksamhet skulle fortsätta med avseende
å andra delar av Norra Djurgården torde icke kunna bedömas, innan
till Ladugårdsgärde gränsande områden blivit stadsplanelagda.

Med skrivelse den 16 januari 1947 har riksräkenskapsverket överlämnat en
promemoria angående redovisningen av mark, som förvaltas av djurgårdskommissionen,
samt dispositionen av de från exploateringsverksamheten influtna,
fonderade försäljningsmedlen. I promemorian har inledningsvis lämnats
en redogörelse för den nuvarande redovisningen av ifrågavarande markområden.
Sålunda har framhållits, att markvärdet för Djurgården från och
med den 1 juli 1945 redovisats med ett värde av 50 miljoner kronor på slottsbyggnadernas
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Detta värde vore
uteslutande formellt och hade icke tillkommit efter någon värdering. Avsikten
hade redan vid invärderingen varit, att det angivna värdet skulle bibehållas
även efter det exploateringen av Ladugårdsgärde avslutats. Värdet
borde alltså, framhålles i promemorian vidare, icke rubbas genom avtalet
angående Bromma flygplats och Ladugårdsgärde samt påverkades icke heller
av den hittills pågående — nu i huvudsak avslutade — exploateringsverksamheten.
Konradsbergsområdet vore uppfört som tillgång för medicinalstyrelsens
delfond1 av statens allmänna fastighetsfond, medan Mariebergsområdet
redovisades såsom tillgång för försvarets fastighetsfond. I promemorian
erinras även om att viss del av Mariebergsområdet, som vore avsett
för ett nytt ämbetsverkshus, överförts till byggnadsstyrelsens delfond av
statens allmänna fastighetsfond. Lägenheterna Johanneshov och Kvarnängen
samt Årstaområdet vore däremot icke upptagna till redovisning i rikshuvudboken.
Aven för dessa områden kunde exploateringsverksamheten numera
anses vara i huvudsak avslutad. Beträffande det nuvarande redovisningssättet
framhålles sammanfattningsvis i promemorian följande.

Av djurgårdskommissionen för exploatering omhänderhavda markområden
redovisas alltså i rikshuvudboken i den mån områdena före upplåtelsen
till djurgårdskommissionen omhänderhafts av andra myndigheter och ingått
bland de tillgångar, som av dessa myndigheter skolat redovisas i rikshuvudboken.
Områdena redovisas i den mån så är fallet såsom tillgångar för dessa
myndigheter. Övriga omnämnda områden äro icke upptagna i rikshuvud -

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

boken. Eftersom försäljningsmedlen för vissa av dessa områden äro reserverade
för särskilda ändamål och med hänsyn till alt slutlig avräkning för
vissa områden skall ske mot olika konton i rikshuvudboken, maste djurgårdskommissionens
samtliga exploateringskostnader fördelas å de olika markområdena.
Då särskilda anslag för djurgårdskommissionens egna avlöningar
och omkostnader, i olikhet mot vad fallet är för andra fastighetsförvaltande
myndigheter, icke redovisas över anslag å riksstaten, måste även dessa djurgårdskommissionens
kostnader behandlas på samma sätt som exploateringskostnader
samt fördelas å de för de olika markområdena upplagda diversemedelstitlarna.
Det är uppenbart, att denna redovisning är onödigt tilltrasslad
och svårhanterlig samt förorsakar onödigt arbete.

Slutligen föreslås i promemorian, att det nuvarande redovisningssystemet,
som icke på något vis stode i överensstämmelse med för redovisning av .statens
fastigheter gällande regler, ändrades på sådant sätt att bättre överblick
över djurgårdskommissionens fastighetsförvaltning åstadkommes samt
reda och ordning i statsbokföringen även i denna del vunnes. Härutinnan anföres
i promemorian hland annat följande.

De markområden som skola stå under djurgårdskommissionens vård och
förvaltning böra upptagas under särskild rubrik i statens allmänna fastighetsfond.
Eftersom här icke är fråga om någon byggnadsförvaltande verksamhet
är det icke nödvändigt att för detta ändamål upplägga någon särskild delfond
av statens allmänna fastighetsfond. Det torde vara tillfyllest, att redovisning
sker i den formen, att markområdena genom omföring resp. invärdering
upptagas som tillgångar för byggnadsstyrelsens delfond av fastighetsfonden
och där redovisas på ett särskilt konto, benämnt Av djurgårdskommissionen
förvaltade markområden. Framdeles inflytande försäljningsmedel
för sådana markområden bli i så fall redovisade enligt för fastighetsfonden
gällande bestämmelser. I den mån markområdena iordningställas för statliga
byggnader böra områdena i vanlig ordning överföras från nyssämnda tillgångskonto
till konto för den myndighet, som i framtiden skall förvalta de
nya fastigheterna. — Kostnader för iordningställande av markområden, som
avses skola användas för statliga byggnader, böra anses som investeringskostnader
samt alltså höja markvärdet. Dylika kostnader torde följaktligen
täckas genom investeringsanslag i vanlig ordning. — Exploateringskostnader
för markområden som försäljas böra balanseras för att täckas av inflytande
försäljningsmedel. — Sedan exploateringen av Ladugårdsgärde upphört,
sakna de särskilda bestämmelserna angående redovisningen av Ladugårdsgärdesmedlen
aktuell betydelse. Det belopp, som nu redovisas å titeln försäljningsmedel
för tomter å Ladugårdsgärde, synes vara tillfyllest till täckande
av de utgifter, för vilka denna titel är avsedd. Frågan huruvida dessa
medel skola reserveras för hittills avsedda ändamål eller återföras till budgeten,
varvid återstående avskrivningsmedel för förläggningen a Järvafältet
kunna regleras i vanlig ordning, saknar i detta sammanhang betydelse. Av
väsentlig betydelse är emellertid, att den framtida redovisningen av exploateringskostnadema
för av djurgårdskommissionen förvaltade områden ordnas
enligt allmänna regler samt att den kvarstående behållningen å nu ifrågavarande
diversemedelstitlar frikopplas från fastighetsredovisningen och därefter,
i den mån medlen icke anses böra redovisas för tillgodoseende av militära
utgifter, återföres till budgeten såsom inkomst för riksstatstiteln Övriga
diverse inkomster. I den mån hithörande diversemedelshtlar anses böra även
i fortsättningen reserveras för hittills avsedda ändamål, böra medlen sammanföras
å en gemensam diversemedelstitel.

Kungl. Maj.ts proposition nr 137-

De av statskontoret förvaltade diversemedelsfonderna för försäljningsmedel
från ifrågavarande markområden utvisade vid utgången av budgetåret 1945/
46 följande behållningar.

Försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde ......

Exploatering av lägenheterna i Johanneshov och Kvarn ängen

........................................

Tomtförsäljningsmedel från Konradsbergs- och Mariebergsområdet: Konradsbergsområdet

............................

Mariebergsområdet ..............................

Exploatering av Arstaområdet ......................

kronor 16 785 933
» 9 278 125

2 237 590
686 277
737 925

Den sammanlagda behållningen å de fonder, vilka enligt av statsmakterna
i olika sammanhang fattade beslut skola — sedan de å områdena belöpande
exploateringskostnaderna guldits — anlitas för bestridandet av vissa försvarsutgifter,
uppgick sålunda per den 30 juni 1946 till i runt tal 26,8 miljoner
kronor (Ladugårdsgärde, Johanneshov, Kvarnängen och Marieberg). Enligt
uppgifter, som inhämtats från arméns fortifikationsförvaltning, ha fram
till november 1946 anvisats anslag till investeringar i försvarets fastighetsfond
av beskaffenhet att skola avskrivas med berörda medel till ett sammanlagt
belopp av — såvitt här är i fråga — i runt tal 64 miljoner kronor. Det
totala avskrivningsbehovet, motsvarande en grundavskrivning av 50 procent
av gjorda kapitalinvesteringar, skulle sålunda uppgå till ca 32 miljoner kronor.
Av en från statskontorets fondbyrå överlämnad sammanställning över
utbetalningar från diversemedelstiteln »Försäljningsmedel för tomter å
Ladugårdsgärde» för avskrivning av anslag till ordnande av vissa förläggningar
å Järvafältet m. m. framgår, att till och med budgetåret 1945/46 har
rekvirerats avskrivningsmedel, som hänföra sig till ifrågavarande anslag, med
i runt tal 6,5 miljoner kronor. Det återstående avskrivningsbehovet skulle sålunda
kunna uppskattas till ca 25,5 miljoner kronor. Enligt en inom försvarets
fabriksstyrelse verkställd uppskattning skulle ytterligare omkring 1,8
miljoner kronor av förutberörda fonderade försäljningsmedel erfordras för
avskrivning av byggnadskostnaderna för ammunitionsfabrikens utflyttning
från Marieberg. Det sammanlagda föreliggande behovet av särskilda avskrivningsmedel
för vissa militära investeringar skulle alltså kunna uppskattas
till ca 27,3 miljoner kronor. Härvid har hänsyn icke tagits till de för
nästa budgetår äskade investeringsanslagen å tillhopa 4 040 000 kronor till
vissa militära anläggningar å Järvafältet, vilka förutsatts skola avskrivas
med 50 procent av ifrågavarande särskilda medel.

Såsom framhållits i riksräkenskapsverkets promemoria torde det hittills Departementstillämpade
redovisningssättet beträffande såväl de kronan tillhörande fastig- chefcnheter,
vilka av djurgårdskommissionen omhänderhafts för exploatering, som
de försäljningsmedel, vilka influtit genom denna exploateringsverksamhet,
icke stå i överensstämmelse med för den statliga bokföringen gällande allBihang
till riksdagens protokoll 19i7. I samt. Nr 137. ti

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

männa principer. Sedan exploateringen av vissa områden (Ladugårdsgärde,
Johanneshov, Kvarnängen och Arsta) numera upphört eller i huvudsak kan
anses avslutad och i samband därmed inkomsterna för vederbörande diversemedelstitlar
sluta att inflyta, synes ställning böra tagas till principerna för
redovisningsfrågans ordnande.

Vad först angår frågan om redovisningen av de markområden, som ännu
icke exploaterats eller som avses skola reserveras för olika statliga ändamål,
torde den i riksräkenskapsverkets promemoria föreslagna redovisningsformen,
vilken överensstämmer med för den statliga fastighetsredovisningen i övrigt
iillämpade principer, nu böra genomföras. Ifrågavarande markområden böra
således — i den mån de äro oredovisade i den statliga kapitalbokföringen —
upptagas till redovisning å statens allmänna fastighetsfond och där invärderas
under byggnadsstyrelsens delfond, eller — i de fall de redan finnas
redovisade å statens allmänna fastighetsfond eller försvarets fastighetsfond

— genom omföring upptagas som tillgångar å angivna delfond.

Vad därefter angår frågan om dispositionen av de försäljningsmedel, som
influtit eller inflyta genom den av djurgårdskommissionen bedrivna exploateringsverksamheten
och som hittills redovisats över särskilda diversemedelsfonder
hos statskontoret, ha — såsom av den inledningsvis lämnade redogörelsen
för statsmakternas i olika sammanhang fattade beslut framgår — dessa
medel i den mån de äro alt hänföra till exploateringen av Ladugårdsgärde,
Johanneshov och Kvarnängen samt Marieberg förutsatts skola reserveras för
avskrivning av vissa för militära ändamål gjorda kapitalinvesteringar. Dä
exploateringsverksamheten å flertalet berörda områden i huvudsak avslutats,
synes anledning icke längre föreligga att bibehålla det rådande redovisningssystemet
för dessa medel. Vid genomförandet av den av mig i det föregående
förordade omläggningen av fastighetsredovisningen skulle jämväl frågan
om redovisningen av de vid fortsatt exploatering inflytande försäljningsmedlen
komma att lösas. Enligt de för 1''astighetsfonden gällande reglerna
böra nämligen ifrågavarande medel — sedan därifrån bestridits alla uppkommande
exploateringskostnader — i den mån de motsvaras av ett för det
försålda området bokfört markvärde över titeln Övriga kapitalmedel redovisas
å investeringsstaten för fastighetsfonden och i övrigt tillgodoföras inkomstsidan
i staten för statens allmänna fastighetsfond.

I fråga om de å olika diversemedelstitlar redan fonderade medlen eller de
medel, som kunna komma att inflyta å dessa innan omläggningen vid budgetårsskiftet
genomföres, synes vara lämpligast att redovisade behållningar å de
för försäljningsmedel från områdena Ladugårdsgärde, Johanneshov och
Kvarnängen samt Marieberg upplagda diversemedelstitlarna anlitas för avskrivning
av militära investeringar. Behållningarna å övriga diversemedelstitlar,
utgörande försäljningsmedel från Konradsbergs- och Årstaområdena, böra

— i avvaktan på att frågan om den administrativa handläggningen av ärenden
rörande Djurgården vinner sin lösning — tagas i anspråk för täckande av
exploateringskostnader. Den sammanlagda behållningen å förstnämnda di -

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

versemedelstitlar utgjorde per den 30 juni 1946 i runt tal 26,8 miljoner kronor.
Det återstående totala avskrivningsbehovet för hittills anvisade anslag har
med ledning av de av vederbörande militära myndigheter lämnade uppgifterna
uppskattats till 27,3 miljoner kronor. Det är att antaga, att ytteiligare
försäljningsmedel före avvecklingen komma att inflyta å de olika diversemedelstitlarna.
Det torde därför vara sannolikt, att uppkommande behållningar
å nu ifrågavarande titlar skola ungefärligen täcka det föreliggande
avskrivningsbehovet. Skulle det emellertid — sedan de militära anläggningarna
färdigställts — visa sig, att de reserverade medlen icke förslå till avsedd
avskrivning, torde frågan om anskaffande av resteiande avskrivnings
medel ånyo få upptagas till prövning. För nästa budgetår ha äskats invesleringsanslag
å tillhopa 4 040 000 kronor till vissa militära anläggningar, som
avsetts skola avskrivas med anlitande av ifrågavarande medel men icke medtagits
vid förevarande beräkning av avskrivningsbehovet. Frågan om avskrivning
av dessa anslag bör lämpligen behandlas i samband med det förslag till
avskrivning av nya kapitalinvesteringar, som senare under vårens lopp skall
framläggas för riksdagen.

I samband med avvecklingen av ifrågavarande för militära ändamål reserverade
diversemedel torde jämväl böra regleras två från fonden för förlag
till statsverket förskotterade anslag, som för budgetåret 1930/31 respektive
1934/35 anvisats till nya byggnader för Stockholms tygstations utflyttning
till Järvafältet. Ifrågavarande förskott, som äro uppförda å fonden
med 194 493 kronor 32 öre respektive 445 362 kronor 19 öre, förutsattes nämligen
enligt proposition 1937:227 skola framdeles beredas täckning av inflytande
försäljningsmedel från Ladugårdsgärde.

Avvecklingen av ifrågavarande för militära ändamål reserverade behållningar
synes lämpligen kunna ordnas genom att formella avskrivningsanslag
å 100 kronor uppföras för avskrivning av de investeringsanslag i försvarets
fastighetsfond och försvarets fabriksfond, som anvisats för utflyttning
av Stockholms garnison och ammunitionsfabriken å Marieberg. Till dessa
avskrivningsanslag böra sedan överföras de vid budgetårsskiftet kvarstående
kontanta behållningarna å de för försäljningsmedel från områdena Ladugårdsgärde,
Johanneshov, Kvarnängen och Marieberg upplagda diversemedelstitlarna.
Till den del behållningarna motsvaras av fordringar å köpeskillingsreverser
böra de överföras till anslagen, i den mån fordringarna inflyta.
Anslagen böra äskas i samband med det förslag om avskrivning av nya
kapitalinvesteringar å tilläggsstat till löpande riksstat som senare under våren
skall framläggas för riksdagen.

Från och med nästa budgetår torde anledning icke föreligga, att i redovisningen
särskilja intäkterna från de olika markområdena, utan dessa böra, i
avvaktan på verkställandet av erforderliga förarbeten för de förordade invärderingsbesluten,
inflyta till en gemensam redovisningstitel, från vilken intill
dess annorledes må bliva bestämt skola bestridas exploateringskostnader
saml utgifter för djurgårdskommissionen och 1945 års markkommission.

Kungl. Maj.ts proposition nr 137.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig i det föregående förordade grunderna
för redovisning av ifrågavarande markområden och
försäljningsmedel.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Bengt Ericsson.

477396. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.