Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969 (Proposition 1969:137 - höst)

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

Nr 137

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ökad läkarutbildning
i stockholmsområdet; given Stockholms slott den 17 oktober
1969.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,
om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Sven Moberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås på grundval av förslag från universitetskanslersämbetet,
att läkarutbildningskapaciteten vid karolinska institutet skall öka med ytterligare 90
nybörjarplatser till 370 platser per år genom utnyttjande av den omfattande sjukvårdsorganisationen
i stockholmsområdet. Ökningen avses bli genomförd i två
etapper, nämligen med 40 nybörjarplatser innevarande läsår och 50 platser läsåret
1972/73. Den totala intagningskapaciteten till läkarutbildning i landet kommer
härigenom att gå upp till mer än 1 000 platser per år. Den kliniska utbildningen
för de nya studerandena föreslås bli förlagd till främst Södersjukhuset och Danderyds
sjukhus, vilka redan i viss utsträckning utnyttjas för läkarutbildning. I propositionen
framlagda förslag innebär vidare att ca 130 nya tjänster successivt skall
tillföras karolinska institutet, däribland närmare 50 läkartjänster för den kliniska
utbildningen. Vid utformningen av personalorganisationen har hänsyn tagits till de
betydande och under de närmaste åren snabbt växande medicinska utbildnings- och
forskningsresurserna i stockholmsområdet. De årliga driftkostnader som ökningen
föranleder under åttonde huvudtiteln har vid full utbyggnad beräknats till ca 7,7
milj. kr. Byggnads- och utrustningskostnaderna för såväl den teoretiska som den
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 137

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

kliniska utbildningen, vilka staten avses helt bestrida, har bedömts uppgå till högst
25 milj. kr.

Vidare förordas, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att träffa avtal med
Stockholms stad och Stockholms läns landsting om anlitande av kommunala sjukhus
för den ökade läkarutbildningen i huvudsaklig överensstämmelse med en i propositionen
redovisad principuppgörelse.

I propositionen fördslås slutligen att de medicinskt teoretiska ämnenas ökade
lokalbehov tillgodoses genom att den laboratoriebyggnad som f. n. uppförs inom
karolinska institutets område utökas med 2 350 m2 rumsyta. Byggnadskostnaderna
härför har bedömts till 6,4 milj. kr.

Kungl. May.ts proposition nr 137 år 1969

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 17 oktober
1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Aspling, Sven-Eric
Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter
fråga om ökad läkarutbildning i stockholmsområdet och anför.

1. Inledning

Företrädare för staten och Stockholms stad kom i juni 1968 överens om att verka
för en ökning av läkarutbildningskapaciteten i Stockholm med 90 platser från
beslutade 270 utbildningsplatser i de kliniska ämnena till ca 360 per år på grundval
av en av medicinska fakulteten vid karolinska institutet redovisad preliminär
undersökning. De närmare förutsättningarna för nämnda intagningsökning har därefter
utretts inom universitetskanslersämbetet, vars fakultetsberedning för medicin,
odontologi och farmaci tillsatt en särskild arbetsgrupp för ändamålet, bestående av
professorerna Lars Werkö, ordförande, och Carl-Axel Hamberger, medicinalrådet
Gunnar Wennström och byrådirektören Lars Ekholm. Arbetsgruppen har inhämtat
yttrande över sina förslag från medicinska fakulteten vid karolinska institutet.
Resultatet av arbetsgruppens utredning har lagts fram i promemorian ökad läkarutbildning
i stockholmsområdet (Stencil universitetskanslersämbetet mars 1968).

Universitetskanslersämbetet har, i samband med att ämbetet den 1 april 1969
kommit in till Kungl. Maj:t med förslag om att öka läkarutbildningen i Stockholm,
överlämnat nämnda promemoria jämte yttrande över den av fakultetsberedningen
för medicin, odontologi och farmaci.

Över ämbetets förslag har efter remiss yttranden avgivits av socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen
i samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet
och högskolorna i Stockholm, arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska landstingsförbundet,
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO) samt Sveriges förenade studentkårer (SFS).

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 137

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

Vid överläggningar den 8 april 1969 mellan företrädare för staten, å ena, samt
Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å andra sidan, har — med hänsyn
till pågående byggnadsplanering — enighet nåtts bl. a. om principerna för statens
ersättning till staden och landstinget för investeringskostnader vid genomförande
av den föreslagna intagningsökningen.

I det följande redovisas för överblickens och sammanhangets skull på åtskilliga
punkter även förslag som inte kräver beslut av riksdagen.

2. Bakgrund

Under hela efterkrigstiden har läkarutbildningskapaciteten i landet successivt
byggts ut. För tjugofem år sedan meddelades läkarutbildning endast vid universiteten
i Uppsala och Lund samt vid karolinska institutet. I Göteborg började läkarutbildningen
höstterminen 1949 och i Umeå inleddes utbildning i kliniska ämnen
vårterminen 1959. Den totala årliga intagningen till läkarutbildning ökade mellan
läsåren 1947/48 och 1960/61 från 220 till 453 nybörjare.

Utbildningskapaciteten vid de medicinska fakulteterna har under 1960-talet fördubblats.
Ökningen har i huvudsak skett i tre steg. På grundval av prop. 1961:108
beslöt 1961 års riksdag (SU 130, rskr 328) att antalet nybörjarplatser vid de medicinska
läroanstalterna successivt skulle ökas till totalt 560 platser per år läsåret
1965/66, vilket innebar bl. a. att dåvarande medicinska högskolan i Umeå skulle
byggas ut till en fullständig medicinsk läroanstalt. Riksdagen godkände därvid även
att ett fortsatt utredningsarbete omedelbart inleddes i syfte att öka antalet nybörjarplatser
till omkring 650 per år.

I samband med att förslag om en fortsatt ökning av antalet nybörjarplatser vid
de medicinska läroanstalterna förelädes 1962 års riksdag, uttalade riksdagen att
undersökningar snarast möjligt borde påbörjas i syfte att anordna ytterligare utbildningsplatser
utöver det antal som det av 1961 års riksdag godkända utredningsalternativet
innebar (prop. 1962:104, SU 144, rskr 264). Efter beslut av 1963 och
1965 års riksdagar (prop. 1963: 142, SU 112, rskr 264 och prop. 1965: 140, SU
164, rskr 399) uppgick antalet nybörjarplatser läsåret 1965/66 till 718 per år.

Redan 1963 hade emellertid statsmakterna godkänt förslaget att utbildningsplaneringen
för de medicinska fakulteternas del under återstoden av 1960-talet skulle
inriktas på en total intagningskapacitet av drygt 900 platser (prop. 172, SU 212,
rskr 405). På grundval av 1963 års universitets- och högskolekommittés (U 63)
förslag fastställde statsmakterna år 1965 en plan för en successiv ökning av intagningskapaciteten
till läkarutbildning under perioden 1966/67—1969/70 till totalt
916 nybörjarplatser per år (prop. 141, SU 173, rskr 411). Planen innebar bl. a. att
en enhet för propedeutisk och klinisk utbildning skulle komma till i Linköping den
1 juli 1969.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

Följande tabell visar hur antalet nybörjarplatser vid de medicinska läroanstalterna
ökat under 1960-talet enligt hittills fattade beslut.

Universitetet Universitetet Universitetet Universitetet Karolinska

Läsår	i Uppsala	i Lund	i Göteborg	i Umeå	institutet	Totalt
1960/61	90	no	115		138	453
1962/63	90	120	168	—	168	546
1965/66	90	190	168	62	208	718
1969/70	196	190	168	82	280	916

Av de 196 intagningsplatserna vid universitetet i Uppsala är 86 avsedda för studerande
som skall erhålla propedeutisk och klinisk utbildning i Linköping. Det
angivna totala antalet nybörjarplatser 1969/70 motsvarar med hänsyn till beräknad
avgång en årlig intagningskapacitet av 880 platser i propedeutiska och kliniska
ämnen.

En detaljerad redogörelse för ökningen av läkarutbildningskapaciteten under
1960-talet återfinns i prop. 1965:140 (s. 5).

Statsmakternas tidigare nämnda beslut år 1963 (prop. 142, SU 112, rskr 264)
innebar bl. a. att antalet intagningsplatser till medicinsk utbildning vid karolinska
institutet läsåret 1963/64 ökade från 168 platser till 208 platser per år. Detta motsvarade
en ökning från 160 till 200 platser under de propedeutiska och kliniska
stadierna. Avsikten med de tillkommande 40 platserna var att utnyttja de omfattande
sjukvårdsresurserna i stockholmsområdet för en temporär ökning av läkarutbildningskapaciteten
i landet med hänsyn till behoven av läkare för utbyggnaden
av sjukvården. Ursprungligen var dessa 40 platser avsedda att användas för tio intagningsårgångar.

Enligt statsmakternas nyssnämnda beslut år 1965 (prop. 141, SU 173, rskr 411)
ökar intagningskapaciteten vid medicinsk utbildning vid institutet innevarande läsår
med 72 nybörjarplatser från 208 till sammanlagt 280 intagningsplatser per år, vilket
motsvarar 270 platser per år under de propedeutiska och kliniska stadierna. För
viss propedeutisk och för klinisk utbildning av dessa nytillkomna studerande skall
ett nytt sjukhus, som f. n. uppförs i Huddinge av Stockholms läns landsting, tas
i bruk fr. o. m. läsåret 1972/73 enligt en år 1964 mellan staten och landstinget träffad
överenskommelse (jfr prop. 1965: 141 s. 193 och prop. 1969: 102 s. 9 och 47).
Enligt överenskommelsen skulle det temporära intaget av 40 studerande föras över
till Huddinge sjukhus i samband med att detta sjukhus tas i bruk för läkarutbildning.
Detta skulle ha inneburit att några nybörjare inte skulle ha antagits till denna temporära
utbildning efter utgången av läsåret 1968/69.

Den medicinskt teoretiska utbildningen liksom utbildningen i ämnena farmakologi,
medicinsk mikrobiologi, hygien och rättsmedicin är för samtliga studerande
vid karolinska institutet förlagd till institutionerna på institutets område i Solna. Utbildningen
i patologi under det propedeutiska stadiet är fördelad mellan karolinska
sjukhuset och Sabbatsbergs sjukhus. För obduktionsundervisningen används även
andra stockholmssjukhus. För 160 studerande är utbildningen i huvudämnena me -

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

dicin och kirurgi jämte utbildningen i bl. a. laboratorieämnena klinisk kemi, klinisk
fysiologi och klinisk bakteriologi fördelad mellan karolinska sjukhuset och
Serafimerlasarettet. För dessa studerandes utbildning i de kliniska specialämnena
används huvudsakligen karolinska sjukhuset. Inom vissa ämnesområden kommer
dock även andra stockholmssjukhus till användning, såsom Roslagstulls sjukhus
för utbildningen i infektionssjukdomar, S:t Görans sjukhus för psykiatri, Sabbatsbergs
sjukhus för obstetrik och gynekologi samt oftalmiatrik och Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus för pediatrik, till dess de nya barnklinikerna vid S:t
Görans sjukhus med ca 200 vårdplatser tas i bruk.

För de 40 studerande i det temporära intaget är utbildningen i medicin och kirurgi
förlagd till Södersjukhuset under både det propedeutiska och det kliniska stadiet.
Vid detta sjukhus meddelas även utbildning i dermatologi och venereologi
samt i neurologi, medan Danderyds sjukhus tas i anspråk för utbildning i infektionssjukdomar,
psykiatri samt obstetrik och gynekologi och Sabbatsbergs sjukhus
— i kombination med karolinska sjukhuset — för utbildning i oto-rhino-laryngologi
och oftalmiatrik. I övriga ämnen är utbildningen för dessa 40 studerande samordnad
med annan utbildning vid institutet. I de kliniska ämnena vid Södersjukhuset
och Danderyds sjukhus ges två kurser per läsår för vardera 20 studerande, vilket
innebär att vissa kliniker och avdelningar tas i anspråk för utbildning under endast
en del av läsåret. För att utbildningen skall kunna genomföras, har klinikerna tillförts
personalförstärkningar i form av bl. a. tjänster som klinisk lärare och klinisk amanuens.
Som kursledare fungerar resp. överläkare.

3. Universitetskanslersämbetets förslag

Universitetskanslersämbetet förordar — med hänvisning till fakultetsberedningens
yttrande — , att det framlagda förslaget om ökad läkarutbildning i Stockholm genomförs.
I det följande redovisas de förslag som lagts fram i promemorian »Ökad
läkarutbildning i stockholmsområdet» av den tidigare nämnda arbetsgruppen inom
ämbetet.

3.1 Vissa principiella frågor

Arbetsgruppen redovisar inledningsvis vissa principiella utgångspunkter för sitt
ställningstagande till frågan om ökad läkarutbildning i stockholmsområdet.

Arbetsgruppen behandlar först frågan om dimensioneringen av läkarutbildningen
i landet. Enligt arbetsgruppens uppfattning finns det, trots att en bättre balans
mellan efterfrågan och tillgång på läkarutbildad arbetskraft kan förväntas i framtiden,
inte skäl — med tanke på de många hälsovårds- och sjukvårdsbehov som
måste tillfredsställas — att tveka inför en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningskapaciteten.
Arbetsgruppen erinrar också om önskemålet från allmänna utbild -

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

ningspolitiska utgångspunkter att intagningen av studerande vidgas vid samtliga
spärrade eftergymnasiala utbildningslinjer i landet.

Mot denna bakgrund har arbetsgruppen föreslagit, att ökningen av intagningsnivån
i Stockholm med 90 nybörjarplatser skall vara permanent och inte — såsom
det nuvarande 40-intaget och såsom medicinska fakulteten vid karolinska institutet
föreslagit — av temporär natur, önskvärdheten av en permanent intagningsökning
har även framhållits från Stockholms stads sida, då man förklarat sig inte vara
beredd att vidta nödvändiga anordningar för en intagningsökning, om inte denna
blir permanent.

Arbetsgruppen tar vidare upp frågan om resurstillskottets huvudsakliga inriktning
vid ett ökat intag mot bakgrund bl. a. av den bedömning rörande behovet av personal
och lokaler som medicinska fakulteten vid karolinska institutet gjort i sin tidigare
nämnda preliminära undersökning av förutsättningarna för ett intag av ytterligare
90 medicine studerande i Stockholm. Fakulteten, som konstaterar att sjukvårdsmässiga
förutsättningar föreligger för denna intagningsökning i stockholmsområdet,
räknar med ett behov av totalt 263 nya tjänster, varav 28 tjänster som professor
eller biträdande professor. Arbetsgruppen har överslagsvis beräknat att de årliga avlöningskostnaderna
— i 1968 års löneläge — för den angivna personalorganisationen
skulle uppgå till 10 milj. kr. exklusive lönekostnadspålägg. Behovet av lokaltillskott
i de teoretiska ämnen som är förlagda till institutets område i Solna har fakulteten
angivit till ca 9 000 m2, varav 5 600 m2 för forskarutbildning och forskning.
Byggnadskostnaderna och kostnaderna för inredning och utrustning för det angivna
tillskottet uppskattar arbetsgruppen till sammanlagt ca 30 milj. kr. Behovet av lokaltillskott
i de kliniska ämnena har fakulteten inte preciserat.

Arbetsgruppen har vid sin bedömning av förutsättningarna att öka intagningskapaciteten
till medicinsk utbildning vid karolinska institutet konstaterat, att institutet
redan förfogar över betydande forsknings- och utbildningsresurser. Arbetsgruppen
pekar även på att de utomordentliga betingelser för forskning som föreligger
vid institutet kommer att öka ytterligare i samband med tillkomsten av de
förstärkningar som tagits upp i 1963 års universitets- och högskolekommittés
(U 63) betänkande Utbyggnaden av universitet och högskolor del II (SOU 1965:12
s. 143) för ökningen av intagningsplatserna vid institutet från 208 till 280 per år.
Arbetsgruppens förslag till personal- och lokalförstärkningar vid den nu aktuella
intagningsökningen har därför i första hand inriktats på att tillgodose behovet av
utbildningsresurser, för att en kvalitativt tillfredsställande undervisning skall kunna
anordnas under alla stadier av läkarutbildningen. Arbetsgruppen har utifrån detta
synsätt inte ansett sig ha anledning att föreslå att primärt forskningsinriktade tjänster
skall inrättas.

Före sitt slutliga ställningstagande har arbetsgruppen redovisat sina förslag för
medicinska fakulteten vid karolinska institutet och inhämtat yttrande från fakulteten
över förslagen. I yttrandet framhåller medicinska fakulteten bl. a. att den ökade
utbildningsverksamheten inte får inkräkta på nu befintliga resurser för undervisning
och forskning. Fakulteten stryker under att det med vetenskapens utveck 1**—

Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 137

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

ling sammanhängande expansionsbehovet måste kunna tillgodoses i samma mån
som skulle varit fallet vid lägre undervisningsvolym. Vidare anför fakulteten att
nytillkommande lärare måste beredas forskningsmöjligheter, likvärdiga med dem
som nuvarande lärare åtnjuter. Fakulteten efterlyser även tjänster inriktade på de
pedagogiska uppgifterna i utbildningen. Enligt fakultetens uppfattning är en permanent
ökning av intaget av den omfattning som diskuterats inte möjlig att genomföra
med den resursökning arbetsgruppen föreslagit utan att utbildningens
standard sänks.

Enligt arbetsgruppens uppfattning är det vid den nu aktuella ökningen av läkarutbildningskapaciteten
möjligt att i stor utsträckning repliera på redan tillgängliga
och kommande resurser vid institutet och dess båda stora undervisningssjukhus,
karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus. Arbetsgruppen har vidare uppmärksammat
de fördelar som är att vänta, om tillkommande forskningsresurser i huvudsak
koncentreras till befintliga och hittills planerade institutioner. I detta sammanhang
erinrar arbetsgruppen om att medicinska fakulteten i sitt yttrande över U 63 :s
förslag förklarade, att en utbyggnad av läkarutbildningen i landet vore möjlig att
uppnå till lägre investeringskostnader vid en koncentration av utbildningen till
befintliga läroanstalter, närmast karolinska institutet. Arbetsgruppen uppfattar denna
fakultetens ståndpunkt som ett stöd för tanken att en rationellt anordnad forskningsverksamhet
såvitt möjligt bör samlas i större funktionella enheter. Det bör därför
— enligt arbetsgruppens bedömning — även ligga i fakultetens intresse att en ökning
av läkarutbildningen inom stockholmsområdet genomförs på sådant sätt, att en
splittring av forskningsresurserna i görligaste utsträckning undviks.

Arbetsgruppen framhåller vidare att gruppens plan för personalförstärkningar,
vilken redovisas i det följande, innebär såväl en förstärkning av forskningspotentialen
vid institutet som ett tillskott av tjänster med pedagogiska uppgifter.

Beträffande de kliniska ämnena pekar arbetsgruppen på de goda erfarenheter
som vunnits av den hittillsvarande utbildningen av 40 studerande per år vid Södersjukhuset
och Danderyds sjukhus. Det har således enligt arbetsgruppen visat sig
vara möjligt att vid den typ av kliniker det här är fråga om meddela läkarutbildning
under ledning av överläkare med fullt tillfredsställande resultat.

De ifrågavarande sjukhusen har karaktären av kommunala storsjukhus med,
som kommer att redovisas i det följande, betydande sjukvårdsresurser. Arbetsgruppen
erinrar i detta sammanhang om att medicinskt utvecklings- och forskningsarbete
som i vissa fall rönt även internationell uppmärksamhet bedrivs i Stockholm
utanför de egentliga universitetsklinikerna, bl. a. vid Södersjukhuset. Speciella
förutsättningar torde därför föreligga för att vid dessa stockholmssjukhus rekrytera
forskningsmeriterade personer till chefstjänster och till andra läkartjänster,
vilkas innehavare kan bli engagerade i läkarutbildningen. Dessa möjligheter bör
enligt arbetsgruppen öka genom den utvidgade kontakt med karolinska institutet,
som blir en naturlig följd av förläggning av permanent utbildning till sjukhusen.
Enligt gällande bestämmelser är vidare fakulteten tillförsäkrad inflytande över
tillsättningen av överläkartjänst vid de kliniker och avdelningar som används för

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

läkarutbildning. Arbetsgruppen räknar dessutom med att behovet av vissa speciallärare
samt specialkliniker och specialavdelningar för utbildningen skall tillgodoses
genom utnyttjande av karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus.

3.2 Förutsättningarna för en intagningsökning

Arbetsgruppen konstaterar — liksom medicinska fakulteten vid karolinska institutet
-—- att förutsättningar föreligger i stockholmsområdet för att öka intagningskapaciteten
till läkarutbildning vid karolinska institutet med ytterligare 90 platser
per år i såväl de teoretiska som de propedeutiska och kliniska ämnena. Det
totala antalet intagningsplatser vid institutets medicinska fakultet skulle härigenom
komma att uppgå till 370 per år i de teoretiska ämnena och 360 i de propedeutiska
och kliniska ämnena.

I fråga om utbildningens organisation och innehåll har arbetsgruppen utgått från
gällande uppläggning av de medicinska studierna med beaktande av de förändringar
i studieordningen som beslutats i år (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 305, SU 46, rskr 137).

Vid analysen av förutsättningarna för denna intagningsökning konstaterar arbetsgruppen
att begränsningen i karolinska institutets — liksom övriga läroanstalters
— läkarutbildningskapacitet främst ligger på den kliniska sidan. Arbetsgruppen erinrar
härvid om de bedömningar som tidigare gjorts av bl. a. läkarutbildningsberedningen
rörande behovet av vårdplatser i de kliniska huvudämnena vid motsvarande
studerandeintag. Vidare redovisas förhållandena vid andra undervisningssjukhus.
Mot bakgrund härav har de sjukvårdsmässiga förutsättningarna
för ett ökat intag med utnyttjande av främst Södersjukhuset och Danderyds sjukhus
bedömts som fullt tillfredsställande. En koncentration av den ökade kliniska utbildningen
till dessa båda sjukhus är enligt arbetsgruppen fördelaktig.

Södersjukhuset planeras bli ett av centralsjukhusen i Stor-Stockholm. Enligt
gällande sjukhusplan beräknas vårdplatsantalet vid sjukhuset bli 1 315—1 345.
Sjukhusets upptagningsområde beräknas omfatta ca 300 000 invånare. För grunddisciplinerna
internmedicin och allmän kirurgi förutsätts sjukhuset -— med hänsyn
till övriga resurser i form av normal- och annexsjukhus inom upptagningsområdet
— komma att svara för ca 130 000 invånare. Sjukhuset innehåller laboratorie-
och serviceavdelningar inom bl. a. områdena klinisk kemi, klinisk fysiologi
och klinisk bakteriologi samt röntgendiagnostik och patologi. Vid sjukhuset finns
vidare en radioterapeutisk klinik. Södersjukhuset byggs f. n. successivt om enligt en
år 1967 framlagd plan.

Även Danderyds sjukhus avses bli ett av centralsjukhusen i Stor-Stockholm. Omfattande
om- och nybyggnader har sedan slutet av 1950-talet genomförts vid sjukhuset.
Enligt gällande sjukhusplan skall infektions- och kvinnoklinikerna vid sjukhuset
ha 130 vårdplatser vardera. F. n. uppförs vid sjukhuset ett psykiatriskt block
med sammanlagt 480 vårdplatser, av vilka 460 är avsedda för vuxenpsykiatri.
Blocket planeras stå helt färdigt våren 1973.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

Arbetsgruppen redovisar även vissa andra sjukvårdsresurser som kommer att
kunna disponeras för klinisk utbildning i stockholmsområdet. Sålunda är nya barnkliniker
under uppförande vid S:t Görans sjukhus. Dessa kliniker skall ersätta Kronprinsessan
Lovisas barnsjukhus och beräknas bli tagna i bruk vid årsskiftet 1969/70.
Vidare kommer ytterligare resurser till för utbildning i bl. a. pediatrik och socialmedicin
vid Huddinge sjukhus. Dessa bedöms kunna bli utnyttjade även för den
nu aktuella intagningsökningen. Arbetsgruppen bedömer vidare underlaget inom
ämnesområdet patologi i stockholmsområdet vara tillräckligt för det föreslagna
antalet studerande.

3.3 Utbildningens förläggning

Arbetsgruppen föreslår att utbildningen i medicin och kirurgi under både det
propedeutiska och det kliniska stadiet — liksom för det hittillsvarande temporära
intaget av 40 studerande — förläggs till Södersjukhuset. För utbildningen i de båda
ämnena räknar arbetsgruppen med att man kommer att disponera mellan 215 och
230 vårdplatser i medicin resp. mellan 215 och 240 vårdplatser i kirurgi och ortopedisk
kirurgi. I de båda kliniska specialämnena neurologi samt dermatologi och
venereologi bedrivs f. n. utbildning vid Södersjukhuset. För berörda kliniker innebär
ett ökat studerandeantal endast att de kommer att tas i anspråk under hela
läsåret i stället för bara en del av läsåret. Till Södersjukhuset bör enligt arbetsgruppens
bedömning förläggas även utbildningen i oto-rhino-laryngologi och oftalmiatrik
samt i röntgendiagnostik och radioterapi. Med hänsyn till Södersjukhusets
mycket goda resurser i de laboratoriediagnostiska ämnena anser arbetsgruppen att
även utbildningen i klinisk kemi och klinisk fysiologi bör förläggas dit, något som
bl. a. från schematisk synpunkt erbjuder den mest ändamålsenliga lösningen.

Till Danderyds sjukhus avses utbildningen i obstetrik och gynekologi, infektionssjukdomar
och psykiatri bli förlagd. Arbetsgruppen räknar med att ca 120 vårdplatser
behövs för undervisningen i psykiatri. Förslaget innebär ingen annan ändring
i förhållande till nuläget än att berörda kliniker utnyttjas under hela läsåret
genom att antalet kurser fördubblas.

Arbetsgruppen har bedömt de angivna vårdplatsantalen liksom den omfattande
öppna vården i de kliniska huvudämnena och i de olika specialämnena som ett fullt
tillräckligt underlag för att läkarutbildning av den föreslagna omfattningen skall
kunna anordnas vid resp. sjukhus. Arbetsgruppen hänvisar härvid även till att de
överläkare, som vid genomförande av arbetsgruppens förslag kommer att tilldelas
ansvaret för den kliniska utbildningen vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus,
i skrivelser till medicinska fakulteten vid karolinska institutet redovisat en klart
positiv uppfattning rörande möjligheterna att — med hänsyn till patientunderlaget
— kunna öka utbildningskapaciteten vid sina kliniker.

I övriga kliniska ämnen föreslås utbildningen för de ytterligare 90 studerandena

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969 11

Principskiss över förläggning av läkarutbildningen vid karolinska institutet vid en
intagningsnivå av 370/360 studerande per år

Ämne

Förslag
till ytterligare Hittillsvarande

och beslutad intagning intagning Utbildningsår

Teoretiska stadiet
Anatomi..................

Histologi .................

Kemi ....................

Medicinsk fysik............

Fysiologi .................

Propsdeutiska stadiet
Medicinsk mikrobiologi
Farmakologi ..............

Patologi ..................

Klinisk propedeutik ........

Kliniska stadiet

Medicin ..................

Kirurgi...................

Dermatologi o. venereologi ..
Infektionssjukdomar........

Psykiatri..................

Försvars- o. katastrof medicin

Obstetrik o. gynekologi ....

Oftalmiatrik ..............

Oto-rhino-laryngologi.......

Rättsmedicin ..............

Pediatrik/bampsykiatri

Neurologi .........

Socialmedicin.......

Hygien............

Sab/HS

Ser

HS So

KS	Ser	HS	So
KS	Ser	HS	So

KS Rosl	HS HS	So Da
KS	StG	HS	Da
Kl
KS	Sab	HS	Da
KS/Sab	HS	So
Kl

KS	HS	StG
KS	HS	So
KS	HS
Kl

termin 1

termin 2

termin 3
6

Förkortningar: Da = Danderyds sjukhus, HS = Huddinge sjukhus, Kl = karolinska institutet,
KS = karolinska sjukhuset, Rosl = Roslagstulls sjukhus, Sab = Sabbatsbergs sjukhus, StG =
S:t Görans sjukhus, Ser = Serafimerlasarettet, So = Södersjukhuset.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

bli samordnad med övrig utbildning vid karolinska institutet. Redan tillgängliga och
tillkommande sjukvårdsresurser i stockholmsområdet utgör enligt arbetsgruppen
ett tillräckligt underlag för det ökade intaget.

Utbildningen under det teoretiska stadiet och i de propedeutiska ämnena farmakologi
och medicinsk mikrobiologi föreslås bli förlagd till befintliga teoretiska institutioner
på karolinska institutets område i Solna och där bli samordnad med
utbildningen för övriga studerande.

Arbetsgruppens förslag till förläggning av utbildningen redovisas i en principskiss.
För överblickens skull omfattar denna det totala läkarutbildningsprogrammet
i Stockholm vid ett intag av 370 nybörjare per år.

3.4 Lokalbehov

Arbetsgruppen har redovisat behovet av lokaltillskott vid det ökade intaget, såväl
för de teoretiska institutionerna på karolinska institutets område som vid Södersjukhuset
och Danderyds sjukhus.

För den grundläggande utbildningen vid de teoretiska institutionerna beräknar
arbetsgruppen det erforderliga lokaltillskottet till ca 2 000 m2 programyta. Inom
denna yta ryms även helt nya lokaler för den grundläggande utbildningen i ämnet
farmakologi. De nya lokalerna bör enligt arbetsgruppen anordnas genom en tillbyggnad
till den laboratoriebyggnad som f. n. är under uppförande på institutets
område för den redan beslutade intagningsökningen vid institutet. Genom en sådan
tillbyggnad kan lokalbehoven inom olika ämnesområden samordnas så att tillkommande
undervisningslokaler kan repliera på vissa befintliga basresurser.

Beträffande ämnesområdet medicinsk mikrobiologi erinrar arbetsgruppen om att
förslag förts fram att ett mikrobiologiskt centrum för Stockholm skall uppföras
inom karolinska institutets område. Om detta projekt realiseras, skapas givetvis

— framhåller arbetsgruppen — mycket gynnsamma villkor för utbildningen inom
detta ämnesområde.

Vid Södersjukhuset har för den hittillsvarande utbildningen iordningställts 620
mr programyta. För permanent läkarutbildning vid sjukhuset räknar arbetsgruppen

— på grundval av ett av Stockholms stads sjukvårdsförvaltning utarbetat lokalprogram
— med ett behov av ca 3 000 m2 programyta. De nya lokalerna skulle
enligt uppgift från sjukvårdsförvaltningen till arbetsgruppen kunna tas i anspråk
tidigast i början av år 1974.

För utbildningen vid Danderyds sjukhus har arbetsgruppen funnit det lokalprogram
om ca 900 m2 programyta, vilket lagts fram av Stockholms läns landstings
planeringsavdelning, vara tillräckligt. 435—535 m2 av denna yta erhålls genom en
nybyggnad på sjukhusets område. Denna kan enligt planeringsavdelningen tas i
bruk våren 1972. Resterande yta fås i de lokaler som f. n. disponeras för utbildningsändamål
och i det nya psykiatriska blocket.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

3.5 Personalbehov

Arbetsgruppen har vid sin bedömning av personalbehovet utgått från sin inledningsvis
redovisade principiella uppfattning att resurstillskottet bör dimensioneras
huvudsakligen utifrån vad som krävs för att anordna en kvalitativt tillfredsställande
läkarutbildning. Arbetsgruppen har härvid grundat sina överväganden på den
ökade belastning som uppstår på institutets nuvarande resurser vid ett ökat studerandeintag.

Arbetsgruppens förslag till personalförstärkningar vid genomförande av det ökade
intaget i Stockholm redovisas i följande sammanställning. Denna omfattar även
de tjänster som redan finns inrättade i de kliniska ämnena för utbildningen under
det temporära 40-intaget.

Tjänstekategori/antal tjänster

					Teknisk	och admi-
	Univer-				nistratiy personal
	sitets-	Klinisk	Forskar-	Klinisk	Assistent--
Ämne	lektor	lärare	assistent	amanuens timmar Grupp 2	Grupp 1	Summa
Anatomi ............	i		2		2 000	3	8
Histologi............			1		2 000	2	5
Kemi...............	i		1		2 000	3	7
Fysiologi............	i		1		1 500	2	5,5
Medicinsk fysik...... Summa prekliniska					1 000	1	2
ämnen............	3		5		8 500	11	27,5
Medicinsk mikrobiologi			1		2 000	3	6
Farmakologi ........			1		2 000	3	6
Patologi ............ Summa propedeutiska			3		1 000	3	7
ämnen............			5		5 000	9	19
Klinisk kemi ........			1		2		3
Klinisk fysiologi......			1		2		3
Medicin ............		3	1	4		2	10
Kirurgi............. Ortopedisk kirurgi ....		2 1	}1	} 3 + 1		2
Röntgendiagnostik .... Dermatologi och vene-		1		1		0,5	2,5
Teologi ...........		2		1		2	5
Infektionssjukdomar . .		2		1		2	5
Psykiatri ............ Obstetrik och gynekolo-		2	1	2	1	2	8
gi................		2		1	1	2	6
Oto-rhino-laryngologi		1		2		1 , 1
Oftalmiatrik.........		1		2		/ 3	f 9
Radioterapi..........			1			0,5	1,5
Rättsmedicin ........			1			1
Pediatrik............				3		1,5	4,5
Barnpsykiatri ........						_
Socialmedicin........	1				1	1	3
Neurologi...........		1		2		2	5
Hygien ............. Kliniska ämnen gemen-			1			1	2
samt .............						3	3
Summa kliniska ämnen	1	18	8	23	7	25,5	82,5
Totalt ..............	4	18	18	23	13 500 7	45,5	129

Kungl. May.ts proposition nr 137 år 1969

Härutöver räknar arbetsgruppen med behov av medel för arvoderad undervisning
för att täcka det totala antalet lärartimmar i främst de kliniska ämnena, även
om en betydande del av undervisningsbehovet kommer att tillgodoses genom de
föreslagna personalförstärkningarna. Arbetsgruppen räknar med att det överskjutande
undervisningsbehovet — liksom i det hittillsvarande temporära 40-intaget —
skall bli tillgodosett genom medverkan av kommunalt anställda läkare vid berörda
kliniker. Medelsbehovet har i 1968 års löneläge uppskattats till ca 200 000 kr. exklusive
lönekostnadspålägg.

Arbetsgruppen framhåller, att den föreslagna samordningen av utbildningen för
samtliga studerande i de teoretiska och flertalet propedeutiska ämnen innebär,
att det inte uppstår något behov av ytterligare lärare för den katedrala undervisningen
i dessa ämnen. Behovet av personalförstärkningar hänför sig till andra
undervisningsformer, såsom laborationer och demonstrationsundervisning. Vid utformningen
av personalplanen har arbetsgruppen även beaktat det av medicinska
fakulteten vid karolinska institutet påtalade behovet av tjänster med inriktning
på de pedagogiska uppgifterna. Förslaget till personalplan har därför baserats på
tjänster som universitetslektor och — i de kliniska ämnena — som klinisk lärare
och klinisk amanuens. Härtill kommer även ett betydande antal forskarassistenttjänster.

I de kliniska ämnena har arbetsgruppen förutsatt att överläkarna vid berörda
kliniker kommer att dels meddela viss del av undervisningen inom sitt ämne mot
arvode, dels ansvara såsom kursledare för den vid kliniken bedrivna undervisningsverksamheten
i dess helhet. Arbetsgruppen finner det självklart att kursledarna erhåller
säte och stämma i medicinska fakulteten, varigenom kontinuitet erhålls i undervisningen,
samtidigt som kontakten med karolinska institutets forskningsverksamhet
garanteras. Arbetsgruppen tar dock inte ställning till i vilken form denna anknytning
skall ske. Frågan om ersättning till överläkarna för kursledarskap bör
enligt arbetsgruppens mening prövas i annan ordning.

Såsom en allmän förstärkning med hänsyn till bl. a. det av fakulteten påtalade
behovet av lärarförstärkningar har arbetsgruppen tagit upp en tjänst som forskarassistent
i vart och ett av de kliniska huvudämnena medicin, kirurgi/ortopedisk
kirurgi och psykiatri. Dessa tjänster avses bli utnyttjade bl. a. för handledning av
de studerande.

Sammanfattningsvis framhåller arbetsgruppen, att en personalorganisation med
den föreslagna utformningen kommer att utgöra ett fullgott underlag för att målet
för läkarutbildningen skall kunna uppnås i de skilda teoretiska, propedeutiska och
kliniska ämnena.

3.6 Kostnadsberäkningar

Arbetsgruppen beräknar de årliga driftkostnaderna under riksstatens åttonde huvudtitel
vid full utbyggnad av den föreslagna organisationen till ca 7,7 milj. kr. Av

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

dessa kostnader utgör avlöningskostnaderna — beräknade i 1968 års löneläge —
närmare 6,5 milj. kr., varav ca 1,2 milj. kr. är lönekostnadspålägg. Merkostnaderna
för materiel m. m. har uppskattats till ca 1,2 milj. kr.

Arbetsgruppen har på grundval av uppgifter från berörda statliga och kommunala
lokalplanerande organ gjort vissa översiktliga bedömningar av investeringskostnaderna
för de av arbetsgruppen föreslagna byggnadsåtgärderna. Kostnaderna för
den föreslagna tillbyggnaden till laboratorieblocket på karolinska institutets område
har uppskattats till ca 5,5 milj. kr. Inrednings- och utrustningskostnaderna för de
tillkommande lokalerna har beräknats till ca 2 milj. kr. Byggnadskostnadema för
de föreslagna åtgärderna vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus har uppskattats
till resp. ca 9 och ca 3 milj. kr. Kostnaderna för utrustning för den tillkommande
utbildningen vid de båda sjukhusen har bedömts uppgå till sammanlagt ca 2 milj. kr.
Sammanfattningsvis konstaterar arbetsgruppen att den föreslagna intagningsökningen
kan bedömas medföra en totalinvestering av maximalt 25 milj. kr.

Arbetsgruppen tar i sammanhanget inte ställning till frågan om fördelning av
kostnaderna mellan staten och vederbörande sjukvårdshuvudman. Arbetsgruppen
anger inte heller några beräkningar av driftkostnaderna under femte huvudtiteln.
Dessa frågor avses bli reglerade genom avtal.

3.7 Tidsplan för en intagningsökning

Arbetsgruppen har vid bedömningen av tidsplanen för intagningsökningen utgått
från tidpunkten när de ytterligare lokalerna på karolinska institutets område för den
teoretiska utbildningen kan stå färdiga. Arbetsgruppen lämnar härvid följande
redovisning.

Enligt uppgifter från byggnadsstyrelsen kan tillbyggnaden till laboratoriebyggnaden
på institutets område — förutsatt att det fortsatta arbetet löper planenligt —
stå inflyttningsklar inför höstterminen 1971. I överensstämmelse härmed skulle
det vara möjligt att öka läkarutbildningen vid institutet fr. o. m. läsåret 1971/72.
Arbetsgruppen vill emellertid inte föreslå en alltför pressad tidsplan med tanke på
de byggnadsmässiga förseningar, som kan uppstå.

Arbetsgruppen förordar därför, att det ökade intaget av ytterligare 90 studerande
per år i de teoretiska ämnena inleds läsåret 1972/73. Arbetsgruppen framhåller
dock att utvecklingen bör följas uppmärksamt så att eventuella möjligheter
att tidigarelägga intagningsökningen kan tas till vara.

I följande sammanställning redovisas när utbildningen avses börja under läkarutbildningens
olika stadier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

År i ut-bildningen	Utbildningsstadium	Inleds läsåret
1	Teoretiska stadiet	1972/73
2	Teoretiska stadiet	1973/74
3	Propedeutiska stadiet	1974/75
4	Kliniska stadiet; första delen	1975/76
5	Kliniska stadiet; andra delen (termin 1 och 2)	1976/77
6	Kliniska stadiet; andra delen (termin 3)	1977/78

Enligt denna tidsplan kommer den första studerandegruppen att börja klinisk
utbildning under det propedeutiska stadiet vid Södersjukhuset våren 1975. Vid
denna tidpunkt beräknas, såsom tidigare redovisats, erforderliga nya lokaler stå
färdiga för läkarutbildning vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus.

Huvudkursen i medicin kommer att inledas vid Södersjukhuset hösten 1975. De
första studerandena inom detta ökade intag kan beräknas avlägga läkarexamen i
början av 1978.

I anslutning till förslaget om tidsplan tar arbetsgruppen upp dels följderna för
utbildningen av eventuella förskjutningar i tidsprogrammet för Huddinge sjukhus,
dels frågan om den ursprungligen åsyftade avvecklingen av det temporära intaget
av 40 studerande per år.

3.8 Tidsplan för Huddinge sjukhus

Som redovisats i den inledande översikten skall Huddinge sjukhus användas för
den kliniska utbildningen av de ytterligare 72 studerande som tas in för teoretisk
utbildning vid karolinska institutet fr. o. m. innevarande läsår. Enligt överenskommelsen
mellan staten och Stockholms läns landsting angående Huddinge sjukhus
skall arbetet med att uppföra sjukhuset bedrivas med inriktning på att läkarutbildning
skall kunna inledas där höstterminen 1972. Redan detta innebär, att den kliniskt
propedeutiska utbildning, som skulle meddelas den första gruppen studerande
vid Huddinge sjukhus under vårterminen 1972, övergångsvis måste förläggas till
annat sjukhus.

Arbetsgruppen redovisar, att förskjutningar enligt föreliggande uppgifter kommer
att inträffa vid färdigställandet av vissa kliniker vid sjukhuset, som därför
inte kommer att kunna tas i bruk vid de tidpunkter då utbildningen i motsvarande
ämnen inleds. Arbetsgruppen åskådliggör detta genom följande tablå.

Tidpunkt när

Tidpunkt för ut- Huddinge sjukhus

Ämne/kurs bildningens början kan tas i bruk

Patologi

Klinisk propedeutik

Dermatologi och venereologi

Infektionssjukdomar

Psykiatri

ht	1971	ht	1973
vt	1972	vt	1974	/(prov.)
		vt	1975	i(perm.)
ht	1973	vt	1977
ht	1973	vt	1977
ht	1973	ht	1977

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

Medicinska fakulteten vid karolinska institutet har utrett vilka övergångsanordningar
som bör vidtas i denna situation. Fakulteten har härvid föreslagit, att utbildningen
i klinisk propedeutik, dermatologi och venereologi, infektionssjukdomar samt
psykiatri förläggs till de sjukhus, som nu meddelar sådan undervisning inom ramen
för det temporära 40-intaget. Arbetsgruppen anför i detta sammanhang i huvudsak.

Skulle fakultetens förslag genomföras uppstår vissa samordningsproblem med avseende
på den här aktuella ytterligare utbildningsökningen. Den förväntade situationen
kan beskrivas i följande tablå.

Ämne	Övergångsperiodens sista termin (huddingegruppen)	Utbildningens början enl. angiven tidsplan (den ytter-ligare intagningsökningen)	Överlappning i antal terminer
Dermatologi och venereologi	ht 1976	ht 1976	1
Infektionssjukdomar	ht 1976	ht 1976	1
Psykiatri	vt 1977	ht 1976	2

Av det nu sagda dras slutsatsen, att några samordningsproblem beträffande dessa
ämnen inte behöver inträffa, om utbildningen avseende den ytterligare intagningsökningen
inleds ett år senare än vad arbetsgruppen angivit i sin tidsplan. Arbetsgruppen
finner emellertid — främst med tanke på vikten av ett kontinuerligt ianspråktagande
av ifrågavarande kliniska utbildningsplatser — att ökningen av läkarutbildningen
bör genomföras så snart den för teoretisk och viss propedeutisk utbildning
avsedda tillbyggnaden till laboratorieblocket på karolinska institutets område
medger detta. Det måste därför enligt arbetsgruppens uppfattning övervägas
vilka möjligheter som står till buds att — under den korta tid det här gäller — anordna
provisoriska utbildningsplatser i ämnena dermatologi och venereologi, infektionssjukdomar
samt psykiatri.

Enligt arbetsgruppen är det sjukvårdsmässiga underlaget i vart och ett av dessa
ämnen i Stor-Stockholm tillräckligt för att utbildningsplatser av erforderlig omfattning
skall kunna disponeras av karolinska institutet.

3.9 Det temporära 40-intaget

Arbetsgruppen tar slutligen upp frågan om när den nuvarande temporära utbildningen
av 40 studerande per år skall avvecklas. Som nämnts i den inledande översikten
skall enligt överenskommelsen angående Huddinge sjukhus denna utbildning
föras över till detta sjukhus när det står färdigt. Följs denna bestämmelse i överenskommelsen,
blir följden att under en övergångsperiod — omfattande tre läsår med
början 1972/73 för medicin- och kirurgiklinikerna — Södersjukhuset och Danderyds
sjukhus i princip skulle stå med outnyttjade utbildningsplatser. Enligt arbetsgruppens
uppfattning är detta ur flera synpunkter klart otillfredsställande.

Arbetsgruppen redovisar några tänkbara anordningar för att undvika att dessa
utbildningsplatser inte blir utnyttjade. Sålunda skulle de t. ex. kunna disponeras av
studerande som erhållit teoretisk och propedeutisk utbildning på annan ort, exempelvis
i Uppsala.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

4. Remissyttrandena

Universitetskanslersämbetets förslag att öka läkarutbildningen i stockholmsområdet
hälsas med tillfredsställelse av samtliga remissinstanser, som alla tillstyrker
att den föreslagna ökningen kommer till stånd. SACO och SFS framför dock vissa
kritiska synpunkter på förslagets detaljutformning. I det föregående har redovisats
vissa synpunkter som anförts av medicinska fakulteten vid karolinska institutet (s. 7).

Mot bakgrund av behovet av läkararbetskraft framhåller arbetsmarknadsstyrelsen
vikten av en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen. Såväl Svenska landstingsförbundet
som TCO beklagar att utredningsuppdraget begränsats till att gälla stockholmsområdet.
TCO efterlyser en inventering av möjligheterna till en ökning av
läkarutbildningen även på andra utbildningsorter i landet. Även SACO finner det
väsentligt att åtgärder vidtas för att häva läkarbristen. Organisationen är positivt
inställd till en ökad läkarutbildning under förutsättning att denna grundas på så
tillförlitliga prognoser som möjligt.

Socialstyrelsen, Svenska landstingsförbundet och TCO ansluter sig i allt väsentligt
till den föreslagna uppläggningen av intagningsökningen. Socialstyrelsen betonar,
att förutsättningarna för en lösning efter den föreslagna modellen är särskilt goda
i stockholmsområdet med dess redan i nuläget stora och väl differentierade sjukvårdsorganisation.

Den föreslagna fördelningen av utbildningen på skilda kliniska discipliner mellan
de aktuella sjukhusen —- i första hand Södersjukhuset och Danderyds sjukhus —
bedömer socialstyrelsen såsom väl avpassad i förhållande till sjukvårdsunde
r 1 a g e t. Även SACO och SFS anser att ett tillräckligt patientunderlag för
undervisning av 360 studerande per år finns i stockholmsområdet men pekar på att
de tekniska förutsättningarna för en intagningsökning pressats tämligen hårt. SACO
efterlyser en närmare analys av dessa frågor. Med hänsyn till fördelarna för utbildningen
och till önskvärdheten av att kunna utnyttja hela patientmaterialet i området
skulle SFS föredra utbildning i mindre grupper på flera sjukhus, trots att detta
troligen skulle medföra ökade kostnader.

Några remissinstanser tar upp frågan om sambandet mellan forskning och undervisning.
SACO menar, att resonemanget om en koncentration av forskningsresurserna
är tillämpbart för de teoretiska ämnena men måste avvisas för de kliniska
ämnena. SACO kan därför inte godta att de kliniker, som avses bli utnyttjade för
den aktuella intagningsökningen, erhåller mindre resurser för utbildning och forskning
än övriga kommunala undervisningskliniker. Samma uppfattning förs fram av
SFS som pekar på att en ökad läkarutbildning i Stockholm inte får grundas på att
den nuvarande organisationen för det temporära 40-intaget permanentas. Socialstyrelsen
å sin sida framhåller, att den föreslagna permanenta organisationen av läkarutbildningen
i stockholmsområdet innebär ett fullföljande av den principmodell som
introducerades av läkarutbildningsberedningen. Genom denna organisation kan enligt
styrelsen befintliga, högt kvalificerade sjukvårdsresurser inom området utnyttjas

Kungl. May.ts proposition nr 137 år 1969

optimalt även för utbildningsändamål, samtidigt som en önskvärd koncentration
uppnås av visSa högt specialiserade och specifika resurser för bl. a. forskning och
vidareutbildning.

Såväl SACO som SFS ställer sig kritiska till bedömningen av lokalbehovet
för den ökade utbildningen. SFS anser sig sålunda inte kunna acceptera lokalförslaget
för Södersjukhuset. Organisationen framhåller, att lokaler för forskning är
nödvändiga vid såväl Södersjukhuset som Danderyds sjukhus. SFS efterlyser även
hänsynstagande till system med undervisnings-TV och andra AV-hjälpmedel vid
dimensioneringen av lokalerna. Byggnadsstyrelsen, som begränsat sitt yttrande till
frågan om de tekniska möjligheterna att tillgodose lokalbehovet för de teoretiska
ämnena, beräknar att en tillbyggnad till den laboratoriebyggnad som f. n. uppförs
på karolinska institutets område i Solna under gynnsamma omständigheter kan stå
färdig tidigast till höstterminen 1971.

Förslaget till personalorganisation vid det ökade intaget tillstyrks
av socialstyrelsen, medan däremot SACO och SFS anför starkt kritiska synpunkter.
Organisationerna anser, att undervisningens kvalitet kommer att bli lidande vid
genomförande av de föreslagna personalförstärkningama. SACO finner det även
uppseendeväckande, att de för utbildningen ansvariga överläkarna mot bakgrund
av arten och omfattningen av deras arbetsuppgifter inte föreslagits få även formellt
tjänsteställning som professor.

I fråga om tidsplanen för det ökade intaget redovisar remissinstanserna
olika uppfattningar. Arbetsmarknadsstyrelsen och TCO stryker under betydelsen
av att intagningsökningen kommer till stånd snarast möjligt. Arbetsmarknadsstyrelsen
framhåller mot bakgrund av arbetsgruppens uppgift om tidpunkten, när
de nya lokalerna för de teoretiska ämnena kan stå färdiga, angelägenheten av att
intagningsökningen kan börja redan läsåret 1971/72, dvs. ett år tidigare än vad
som föreslagits. I detta sammanhang berör även några remissinstanser, såsom TCO
och SFS, nackdelarna med de provisorier som blir nödvändiga för den kliniska utbildningen
till följd av förskjutningarna i tidsplanen för Huddinge sjukhus. SFS,
som ingående behandlar övergångsproblemen ämne för ämne, anser sålunda, att
provisorierna bör elimineras innan intagningsökningen sker, och förordar därför
att ökningen inleds först höstterminen 1973 och då under förutsättning av att ytterligare
byggförseningar inte inträffar. Svenska landstingsförbundet uttrycker vissa farhågor
för att ett genomförande av förslaget — åtminstone under en övergångstid —
skulle kunna medföra avsevärd belastning på såväl personal- som byggnadssidan,
något som kan medföra viss störning i den sjukvårdande verksamheten. Socialstyrelsen,
som finner den föreslagna tidsplanen vara i huvudsak väl avvägd, anser det
angeläget att övergångsfrågorna undersöks ytterligare, bl. a. med hänsyn till att
vissa utbildningsresurser, avsedda för det hittillsvarande temporära 40-intaget,
som en konsekvens av förslaget riskerar att stå outnyttjade under en relativt lång
period. Styrelsen erinrar om önskemålen att utnyttja kliniska utbildningsplatser
för studerande med tidigare utbildning utomlands eller för annan vårdyrkesutbildning,
t. ex. barnmorskeutbildning. Enligt socialstyrelsens bedömning bör de

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

övergångsproblem som hänger samman med förskjutningarna i tidsprogrammet
för Huddinge sjukhus inte vålla några större besvär, eftersom det rör sig om endast
en å två terminers överlappning.

5. Vissa byggnads- och inredningsfrågor

Arbetsgruppen räknar, som redovisats i det föregående, med ett lokaltillskott
av ca 2 000 m2 programyta för de medicinskt teoretiska institutionerna. Enligt arbetsgruppen
bör detta lokalbehov tillgodoses genom en utökning av den laboratoriebyggnad
som f. n. byggs inom karolinska institutets område i Solna. Av redogörelserna
i prop. 1968: 26 (s. 5 och 10), 1968: 104 (s. 6) och 1969: 36 (s. 22) framgår,
att laboratoriebyggnaden omfattar ca 7 200 m2 rumsyta och har kostnadsberäknats
till 17 665 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1968.

I det tidigare nämnda remissyttrandet, som byggnadsstyrelsen i samråd med
LUP-kommittén för Stockholm avgav den 19 maj 1969, gick styrelsen ut från att en
direkt samordning skulle ske av lokalerna i den beslutade laboratoriebyggnaden och
de tillkommande lokalerna. Utifrån denna förutsättning föreslog byggnadsstyrelsen
att en tillbyggnad med en rumsyta — exklusive kapprum, toaletter etc. — av
2 350 m2 skulle uppföras. Enligt styrelsen skulle, som nämnts i det föregående,
tillbyggnaden kunna färdigställas till höstterminen 1971 om beslut om projektering
meddelades omgående. Tidsplanen för den redan beslutade laboratoriebyggnaden
gick enligt styrelsen ut från att byggnaden skulle vara färdig till höstterminen
1970. Undervisningslokalerna för anatomi skulle dock vara klara till vårterminen
1970.

Kungl. Maj:t uppdrog den 23 maj 1969 åt styrelsen att projektera den föreslagna
tillbyggnaden. Därvid föreskrev Kungl. Maj:t även att de pågående byggnadsarbetena
för laboratoriebyggnaden skulle utföras med utgångspunkt i ett förslag till
lokaldisposition i stort, vilket redovisats i byggnadsstyrelsens remissyttrande. Förslaget
innebar vissa omdispositioner i laboratoriebyggnaden i syfte att åstadkomma
den önskade samordningen med de tillkommande lokalerna.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 6 oktober 1969 lämnat en förnyad redovisning
i byggnads ärendet och därvid överlämnat ett av LUP-kommittén för Stockholm
upprättat förslag till lokalprogram för den utökade laboratoriebyggnaden.
Den sammanlagda programytan uppgår till ca 8 250 m2 exklusive kapprum, toaletter
etc. Inklusive nämnda utrymmen svarar detta mot en rumsyta av sammanlagt
9 930 m2.1 denna yta ingår bl. a. 225 m2 för en gemensam telefonväxel för karolinska
institutet (jfr prop. 1968: 104 s. 34 och prop. 1969: 36 s. 25) samt en hörsal med 300
platser och två hörsalar med vardera 200 platser. Genom att tillbyggnaden ökats
jämfört med arbetsgruppens förslag har vidare utrymmen för studentexpedition
och liknande lokaler kunnat förläggas till byggnadskomplexet. Av den nyssnämnda

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

ytan av 8 250 m2 avses enligt LUP-kommitténs program närmare 5 900 m2 för
grundläggande utbildning av läkare i huvudsak i ämnena anatomi, farmakologi,
fysiologi, histologi, medicinsk fysik och medicinsk kemi samt tandläkarutbildning
i motsvarande ämnen. För forskarutbildning och forskning inom ämnesområdena
histologi och medicinsk kemi avses enligt programmet resp. ca 1 820 och ca 540 m2.
För övriga ämnesområdens del kommer utökade lokaler att kunna disponeras för
forskarutbildning och forskning genom att inom de olika institutionsbyggnaderna
de lokaler friställs som nu används för grundläggande utbildning

Byggnadsstyrelsen räknar med att den tidsplan som angavs i remissyttrandet skall
kunna hållas. Styrelsen utgår därvid från att byggnadsarbetena för tillbyggnaden
kan påbörjas under januari eller februari 1970. Den tidigare nämnda kostnadsramen
för den beslutade byggnaden motsvaras enligt styrelsen av en kostnadsram
i prisläget den 1 april 1969 av 18,2 milj. kr. inklusive det s. k. förskottsstatspålägg
som styrelsen numera räknar med. För tillbyggnaden räknar styrelsen med en kostnad
av 6,4 milj. kr. i avvaktan på att de handlingar färdigställs som behövs för en
närmare kostnadsberäkning. Innan projekteringen slutförts kan enligt styrelsen
kostnaderna inte anges för omställningar i den beslutade byggnaden och för tillkommande
försörjningsåtgärder för tillbyggnaden.

I gällande inredningsplan (jfr prop. 1968: 104 s. 43 och 48 samt 1969: 36 s. 23
och 33) är uppförd en kostnadsram (delram) av 2,8 milj. kr. som avser såväl tillbyggnaden
vid institutionen för fysiologi och medicinsk fysik och övriga befintliga
lokaler som laboratoriebyggnaden. I sin anslagsframställning för nästa budgetår har
byggnadsstyrelsen — med hänsyn till tidsplanen — föreslagit att ramen redan under
innevarande budgetår höjs till 4 175 000 kr. och därvid betecknas som definitiv.
Av den föreslagna ramen avser 550 000 kr. den nyssnämnda, tidigare färdigställda
tillbyggnaden vid institutionen för fysiologi och medicinsk fysik. För inredning av
befintliga lokaler i övrigt föreslås att 50 000 kr. avsätts. Resterande belopp av
3 575 000 kr. avser den utökade laboratoriebyggnaden.

6. Föredraganden

Läkarutbildningskapaciteten i landet har mer än fördubblats under 1960-talet.
Innevarande läsår har medicinsk utbildning i propedeutiska ämnen inletts i Linköping.
Vidare genomförs detta läsår sista etappen i det av statsmakterna år 1965
beslutade utbyggnadsprogrammet för medicinsk utbildning (prop. 141, SU 173,
rskr 411) genom att antalet nybörjarplatser vid karolinska institutet i Stockholm
ökar från 208 till 280 per år. Därmed har antalet intagningsplatser för medicinskt
teoretisk utbildning i landet nått upp till sammanlagt 916 per år. Den kliniska
delen av utbildningen inom ramen för nämnda utbyggnad i Stockholm skall enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

en år 1964 träffad överenskommelse mellan staten och Stockholms läns landsting
förläggas till det nya undervisningssjukhus som f. n. byggs i Huddinge (jfr prop.
1965: 141 s. 193).

Av de hittillsvarande 208 intagningsplatsema per år vid karolinska institutet har
40 varit av temporär natur (prop. 1963: 142, SU 112, rskr 264). Kliniska utbildningsplatser
för denna studerandegrupp har enligt ett den 14 april 1964 träffat
avtal mellan staten, å ena, samt Stockholms stad och Stockholms läns landsting, å
andra sidan, disponerats inom den kommunala sjukvårdsorganisationen i stockholmsområdet.
Utbildningen har letts av berörda överläkare vid främst Södersjukhuset
och Danderyds sjukhus. Dessa 40 utbildningsplatser skall enligt 1964 års överenskommelse
föras över till Huddinge sjukhus i samband med att detta sjukhus tas
i bruk för läkarutbildning.

Utifrån en undersökning, som gjorts av medicinska fakulteten vid karolinska
institutet, har universitetskanslersämbetet föreslagit en ytterligare ökning i Stockholm
med 90 nybörjarplatser till sammanlagt 370 fr. o. m. läsåret 1972/73. Ämbetet,
som konstaterar att den omfattande sjukvårdsorganisationen i stockholmsområdet
erbjuder ett tillräckligt underlag för denna intagningsökning, föreslår att
huvudsakligen Södersjukhuset och Danderyds sjukhus skall utnyttjas för den ökade
kliniska utbildningen. De ''sammanlagda investeringskostnaderna — innefattande
byggnadskostnader samt kostnader för inredning och utrustning — för den föreslagna
ökningen av såväl den teoretiska som den kliniska utbildningen har ämbetet
uppskattat till högst 25 milj. kr. i 1968 års prisläge. De årliga driftkostnader som
ökningen föranleder under åttonde huvudtiteln har vid full utbyggnad — i 1968
års löne- och prisläge — beräknats till ca 7,7 milj. kr.

Förslaget om ytterligare ökning av läkarutbildningskapaciteten har tillstyrkts av
samtliga remissinstanser. Vissa instanser har framhållit önskvärdheten av att möjligheterna
till fortsatt ökning av den medicinska utbildningskapaciteten även på
andra orter än Stockholm utreds. Frågan om bl. a. dimensioneringen av den eftergymnasiala
utbildningen i Sverige under 1970-talet utreds f. n. av 1968 års utbildningsutredning
(U 68). Jag har tidigare i år i ett uttalande, som riksdagen lämnat
utan erinran, strukit under angelägenheten av att man där så är möjligt snabbt ökar
intagningen till spärrade utbildningslinjer, under förutsättning att detta kan ske till
rimliga kostnader (prop. 1969: 1 bil. 10 s. 277, SU 46, rskr 137). Möjligheterna
härtill undersöks fortlöpande av universitetskanslersämbetet i samarbete med
U 68. Mot bakgrund av det stora behovet av läkare för utbyggnaden av bl. a.
den öppna vården, den psykiatriska vården och långtidsvården samt med hänsyn
till den allt starkare efterfrågan på medicinsk utbildning — det går f. n. drygt fem
förstahandssökande på varje medicinsk nybörjarplats — finner jag det angeläget
att alla möjligheter tas till vara att öka läkarutbildningskapaciteten.

Det förslag som lagts fram om ökad läkarutbildning innebär enligt min uppfattning
ett ändamålsenligt utnyttjande av de möjligheter till utbildning av läkare som
föreligger vid väl differentierade sjukhus. Genom anknytningen till en i huvudsak
redan utbyggd sjukvårdsorganisation och genom inriktningen på i första hand ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

bildningens behov kan såväl investerings- som driftkostnaderna begränsas, utan att
utbildningens kvalitet eftersätts. Mot bakgrund av vad jag nu anfört förordar jag
att intagningsökningen vid karolinska institutet genomförs i huvudsak på det sätt
som föreslagits av universitetskanslersämbetet. De redovisade kostnadsbedömningarna
anser jag mig i huvudsak kunna godta. Antalet nybörjarplatser vid institutet
under det teoretiska stadiet kommer härigenom att uppgå till totalt 370 per år och
under de propedeutiska och kliniska stadierna — med hänsyn till beräknad avgång
— till 360 platser per år. Jag återkommer i det följande till berörda sjukvårdshuvudmäns
medverkan vid det ökade intaget och till tidsplanen för genomförande
av intagningsökningen.

Jag övergår så till vissa frågor rörande personalorganisationen, vilka hänger
samman med den bär föreslagna ökningen av intagningskapaciteten. Den av universitetskanslersämbetet
framlagda personalplanen innebär ett tillskott av ca 130 tjänster,
av vilka närmare 50 nya läkartjänster av tjänstetyperna klinisk lärare, forskarassistent
och klinisk amanuens för den kliniska utbildningen. Vägledande för förslaget,
som i första hand utformats utifrån den grundläggande utbildningens behov,
har varit de goda erfarenheterna av den hittillsvarande utbildningen vid Södersjukhuset
och Danderyds sjukhus. Bakom förslaget ligger även en önskan att främja en
koncentration av högt specialiserade resurser för vidareutbildning och forskning
Ämbetet framhåller också att vissa resurser erbjuds inom ramen för personalplanen
för sådant forsknings- och utvecklingsarbete som normalt hänger samman med kvalificerad
sjukvård. Medicinska fakulteten vid karolinska institutet samt SACO och
SFS har framfört farhågor, att utbildningen vid det nu aktuella intaget med de föreslagna
resursförstärkningarna skulle bli av lägre kvalitet än vid andra undervisningssjukhus,
främst beroende på avsaknaden av högre lärar- och forskartjänster.
Liksom bl. a. universitetskanslersämbetet, socialstyrelsen och Svenska landstingsförbundet
delar jag inte denna uppfattning. Jag finner i likhet med universitetskanslersämbetet
och socialstyrelsen att den föreslagna organisationen möjliggör
en fullgod läkarutbildning. I stockholmsområdet kommer att finnas möjligheter
att för mer speciell utbildnings- och forskningsverksamhet repliera på två högspecialiserade
undervisningssjukhus — karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus.
Jag vill vidare erinra om att det till de överläkartjänster, vilkas innehavare skall
svara för utbildningen, inte funnits några svårigheter att rekrytera personer som
är högt kvalificerade även i utbildnings- och forskningsavseende. Jag räknar med
att dessa överläkare/kursledare skall beredas möjlighet att medverka i de lokala
universitetsorganens arbete pa samma villkor som övriga för utbildning ansvariga
lärare. Sammanfattningsvis finner jag den framlagda personalplanen vara i stort
sett väl avvägd. Till detaljerna i densamma tar jag inte ställning i detta sammanhang.

Jag vill erinra om att dåvarande chefen för utbildningsdepartementet tidigare i år
vid sin behandling av förslaget om forskarutbildning och forskarkarriär strök under
önskvärdheten av att den kvalificerade lärarpersonalens undervisning i första hand
reserverades för utbildning och handledning av doktorander (prop. 1969: 31 s. 74).

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

Denna lärarkategori kan även beräknas i ökad utsträckning komma att engageras
i den systematiska undervisning som skall ingå i den av årets riksdag beslutade
vidareutbildningen av läkare (prop. 1969: 35, SU 83, rskr 215).

De av den föreslagna intagningsökningen berörda sjukvårdshuvudmännen, Stockholms
stad och Stockholms läns landsting, har framhållit nödvändigheten — med
hänsyn till pågående byggnadsplanering — av dels ett snabbt besked huruvida
ökningen kommer att genomföras, dels ett ställningstagande till därmed förknippade
finansiella frågor. Företrädare för staten och representanter för staden och landstinget
har därför, som jag inledningsvis nämnt, enats om en principuppgörelse av
följande innebörd.

1. Stockholms stad och Stockholms läns landsting — sjukvårdshuvudmännen
upplåter för klinisk läkarutbildning kliniker, avdelningar m. m. vid resp. Södersjukhuset
och Danderyds sjukhus i huvudsaklig överensstämmelse med ett av um versitetskanslersämbetet

den 1 april 1969 framlagt förslag.

2. Staten lämnar till sjukvårdshuvudmännen investeringsbidrag motsvarande de
verkliga kostnaderna för anordnande och utrustning av sådana lokaler som avses
uteslutande för läkarutbildning, omfattande ca 3 100 m2 nettoyta vid Södersjukhuset
och ca 900 m2 nettoyta vid Danderyds sjukhus.

3. I fråga om lokal, för vilken staten lämnar investeringsbidrag enligt punkt 2,
upprättas förslag till byggnadsåtgärd eller anskaffning av utrustning i samråd med
den myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. Ritningar och förslag för ifrågavarande
ändamål godkänns för statens del i den ordning Kungl. Maj:t föreskriver

4. Utbildning enligt avtalet den 14 april 1964 far pagå intiil dess utbi.dning
enligt punkt 1 inleds.

Anm.: Sjukvårdshuvudmännen förklarar sig beredda att inom ramen för befintliga resurser
ställa kliniker m. m. till förfogande även för övergångsåtgärder i samband med avveckling av
existerande köer vid vissa kliniska kurser.

Överläggningar om avtal om villkoren för sjukvårdshuvudmännens upplåtelse
enligt punkt 1 tas upp i anslutning till pågående förhandlingar om nya avtal för upplåtelse
av kommunala sjukhus för läkarutbildning.

I sammanhanget har även aktualiserats frågan om genomförande av den kliniska
läkarutbildning som enligt tidigare överenskommelse skall förläggas till Huddinge
sjukhus. Såsom framgår av universitetskanslersämbetets redovisning innebär gällande
tidsplan för uppförande av sjukhuset att den kliniska utbildningen i vissa
ämnen övergångsvis måste förläggas till annat sjukhus. Det förutsätts därför att
Stockholms stad och Stockholms läns landsting, efter särskild överenskommelse
upplåter kliniker m. m. för genomförande av klinisk utbildning för det ökade antal
studerande som tas in för läkarutbildning vid karolinska institutet fr. o. m. läsaret
1969/70 i den utsträckning denna utbildning inte kan förläggas till Huddinge sjukhus.

Uppgörelsen har redovisats för stadskollegiet i Stockholm och Stockholms läns
landstings förvaltningsutskott, vilka instanser godtagit den. Jag har inte något att
erinra mot principuppgörelsen. Jag föreslår därför att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens
bemyndigande att träffa avtal med vederbörande sjukvårdshuvudmän i
huvudsaklig överensstämmelse med uppgörelsen. Beträffande ersättning för driftkostnader
innebär uppgörelsen att denna fråga kommer att regleras i samband med

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 är 1969

att nya avtal träffas för upplåtelse av kommunala sjukhus för läkarutbildning. Dessa
avtal bör i annat sammanhang redovisas för riksdagen.

Enligt universitetskanslersämbetets förslag skall intagningsökningen från 280 till
370 platser börja läsåret 1972/73. Nya lokaler för den medicinskt teoretiska utbildningen
kan enligt byggnadsstyrelsen tas i bruk redan höstterminen 1971. Med
hänsyn till den ökade belastningen på utbildnings- och sjukvårdsorganisationen i
stockholmsområdet på grund av förskjutningar i tidsplanen för färdigställandet av
vissa kliniker vid Huddinge sjukhus är jag inte beredd att förorda en tidigareläggning
av hela intagningsökningen. Jag anser emellertid inte att en ytterligare senareläggning
av det ökade intaget bör ske, eftersom det tillgängliga sjukvårdsunderlaget
i stockholmsområdet har bedömts tillräckligt för att man under en övergångsperiod
skulle kunna genomföra den beslutade utbyggnaden av utbildningskapaciteten även
utan tillgång i vissa ämnen till Huddinge sjukhus. Jag räknar med att berörda myndigheter
har sin uppmärksamhet riktad på frågan och vidtar de åtgärder som erfordras
för att de studerande skall kunna beredas en obruten studiegång. Som nyss
nämnts är Stockholms stad och Stockholms läns landsting beredda att medverka
till sådana åtgärder.

Enligt de ursprungliga planerna skulle, som tidigare nämnts, de utbildningsplatser
som f. n. disponeras för det temporära intaget av 40 studerande vid bl. a.
Södersjukhuset och Danderyds sjukhus föras över till Huddinge sjukhus, när detta
tas i bruk för läkarutbildning vid början av läsåret 1972/73. Detta skulle -— vid
ett ökat intag i de teoretiska ämnena först 1972/73 — innebära att vissa nu ianspråktagna
utbildningsplatser vid Södersjukhuset och Danderyds sjukhus skulle stå outnyttjade
under tre år. Som framgått av den nyss redovisade principuppgörelsen är
staden och landstinget beredda att även under denna övergångsperiod ställa ifrågavarande
40 kliniska utbildningsplatser till förfogande för läkarutbildning. För att
dessa platser skall kunna utnyttjas måste emellertid ytterligare 40 intagningsplatser
i de medicinskt teoretiska ämnena anordnas vid karolinska institutet redan innevarande
läsår. Vid kontakter med universitetskanslersämbetet och karolinska institutet
har det visat sig möjligt att övergångsvis bereda utrymme inom tillgängliga
lokaler för en sådan ytterligare ökning av antalet intagningsplatser. Den föreslagna
intagningsökningen vid institutet har sålunda kunnat inledas redan detta läsår med
40 nybörjarplatser per år. I detta sammanhang vill jag erinra om att Kungl. Maj:t
den 23 maj 1969 föreskrev, att 160 studerande, dvs. 20 fler än enligt tidigare beslut,
skulle beredas tillträde till kursen i anatomi vid karolinska institutet höstterminen
1969. Beslutet tillkom för att inte några utbildningsplatser skulle stå outnyttjade.
För dessa 20 platser jämte ytterligare 20 intagningsplatser fr. o. m. vårterminen 1970
har Kungl. Maj:t genom beslut den 27 juni 1969 efter förslag av universitetskanslersämbetet
ställt ökade resurser till förfogande i form av personalförstärkningar m. m.
till en sammanlagd kostnad av i runt tal 380 000 kr., beräknad i 1969 års löne- och
prisläge.

Av vad jag nyss anfört framgår att intagningsökningen av 90 studerande per år
— från 280 till 370 — avses bli genomförd i två etapper, så att antalet intagnings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1969

platser under det teoretiska stadiet vid karolinska institutet innevarande läsår blir
320 och ökar till 370 platser per år läsåret 1972/73. Detta motsvarar resp. 310 och
360 platser per år vid propedeutisk och klinisk utbildning. Vid genomförande
av dessa förslag kommer det totala antalet nybörjarplatser i landet för läkarutbildning
att läsåret 1972/73 uppgå till 1006 platser.

Avslutningsvis vill jag beröra de nu aktuella byggnads- och inredningsfrågorna
för de medicinskt teoretiska institutionerna vid karolinska institutet. Som framgått
av redovisningen i det föregående förutsätter byggnadsstyrelsens tidsplan att arbetena
med den föreslagna tillbyggnaden till den tidigare beslutade laboratoriebyggnaden
påbörjas under första kvartalet 1970. Jag finner angeläget att så sker. Den angivna
höjningen av kostnadsramen med 6,4 milj. kr. till totalt 24,6 milj. kr. i prisläget
den 1 april 1969 för det utökade byggnadsobjektet finner jag godtagbar. Ramen
har av byggnadsstyrelsen angivits som preliminär med hänsyn till bl. a. det föreliggande
projekteringsunderlaget. Jag vill emellertid framhålla att styrelsen bör ha
som riktpunkt att kostnaderna för objektet bör hållas inom denna ram. För inredning
av den utökade laboratoriebyggnaden och befintliga lokaler räknar jag
med en kostnadsram av 4,2 milj. kr. Jag utgår därvid från att byggnadsstyrelsen
inom denna ram och i samråd med karolinska institutet i största möjliga utsträckning
söker tillgodose även behovet av kompletterings- och ersättningsanskaffningar
för befintliga lokaler. I den mån ytterligare medel kommer att behövas för dessa
ändamål utgår jag från att de kan ställas till förfogande av medel som står till universitetsmyndigheternas
disposition.

Jag räknar med att de ökade utgifter som hänger samman med ifrågavarande
byggnads- och inredningsobjekt under innevarande budgetår kan bestridas av tillgängliga
medel under resp. anslagen till byggnadsarbeten vid universiteten och
vissa högskolor och till inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor
m. m. Jag förordar att så får ske.

7. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för ökad läkarutbildning
vid karolinska institutet,

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag förordat träffa avtal med Stockholms stad och Stockholms
läns landsting angående anlitande av kommunala sjukhus
för ifrågavarande läkarutbildning,

c) godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifter
för byggnadsarbeten och för inredning vid karolinska institutet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 är 1969

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

INNEHÅLL

sid.

1. Inledning...................................................... 3

2. Bakgrund..................................................... 4

3. Universitetskanslersämbetets förslag ................................ 6

3.1. Vissa principiella frågor..................................... 6

3.2. Förutsättningarna för en intagningsökning..................... 9

3.3. Utbildningens förläggning................................... 10

3.4. Lokalbehov................................................ 12

3.5. Personalbehov............................................. 13

3.6. Kostnadsberäkningar ....................................... 14

3.7. Tidsplan för en intagningsökning............................. 15

3.8. Tidsplan för Huddinge sjukhus ............................. 16

3.9. Det temporära 40-intaget................................... 17

4. Remissyttrandena.............................................. 18

5. Vissa byggnads- och inredningsfrågor............................. 20

6. Föredraganden ................................................... 21

7. Hemställan...................................................... 26

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EG G STRÖM AB. STOCKHOLM 1969