Kungl. Maj:ts proposition nr 135 (Proposition 1949:135)

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde
huvudtitel för budgetåret 1949/50 in. m.; given
Stockholms slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

1—490 49 Ii ihan g till riksdagens protokoll 1919

1 samt.

Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 11 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yoiigt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt
avser punkt 4, jämväl med chefen för kommunikationsdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Yougt, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i. årets statsverksproposition vid anmälan
av fjärde huvudtiteln har ett mindre antal anslag upptagits med allenast
beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar ha sedermera framlagts
beträffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag som
återstå att slutligt äska. Jag föreslår härvid, att en partiell reform av den
militära sjukvårdens ledning genomföres och att i samband därmed försvarets
sjukvårdsförvaltning erhåller den ändrade benämningen försvarets sjukvårdsstyrelse.

En sammanställning av de slutliga anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln
för budgetåret 1949/50 torde få intagas i protokollet efter anslagsberäkningarna.

I försvarsbeslutet vid 1948 års riksdag (prop. 206, riksd. skr. nr 369) lämnades
åtskilliga organisationsfrågor öppna i avvaktan på närmare utredningar.
Dylika utredningar ha nu slutförts, bl. a., beträffande frågorna om samförläggning
av Södra skånska infanteriregementet, intendenturutbildningens förläggning
och avvecklingen av Livregementet till häst m. m. Innan jag ingår närmare
på anslagsberäkningarna, upptager jag till särskild behandling dessa
frågor samt vissa andra frågor av mera allmän räckvidd.

A. Vissa särskilda frågor.

[1.] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. Liksom skett under tidigare
budgetår torde till en början lämpligen böra lämnas en översikt över det nu
aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom försvaret,
som bedrives genom statens organisationsnämnd, särskilt i den mån denna
verksamhet påverkar anslagsberäkningarna i det följande eller eljest utformningen
av skilda organisationsenheter under nästa budgetår.

Undersökningarna beträffande organisationen av de högre militärterrito -

Kungl. Maj.ts proposition nr 135. 3

riella staberna ha avslutats inom III. militärområdet och ha påbörjats inom
I. militärområdet.

Förslaget beträffande de centrala intendenturanstalterna är nu slutremitterat
och föremål för prövning inom försvarsdepartementet. Jag räknar icke nu
med några personalförändringar för nästa budgetår i anledning av detta förslag.

Undersökningar pågå vid arméns centrala tyganstalter.

Den nya organisationen för regementes stabs- och förvaltningstjänst vid
armén har i allt väsentligt genomförts vid infanteriförbanden. Efter fortsatta
undersökningar ha förslag till rationaliserad regementsorganisation framlagts,
förutom såsom tidigare omnämnts beträffande Göta trängkår, även för Livregementets
husarer och Signalregementets kompani i Skövde samt för Skaraborgs
pansarregemente. Undersökningar pågå för närvarande vid ett luftvärnsförband.

Vad beträffar regementsorganisationen får jag erinra om att vissa försök
pågå vid infanteriet i fråga om avdelningsindelningen och i stabschefsfrågan.
Redogörelse för dessa försök kommer att avgivas av chefen för armén. I
avvaktan på denna redogörelse och de förslag till jämkningar i fastställd
organisation som arméchefen, enligt vad jag inhämtat, har för avsikt
att i samband därmed framlägga har med prövningen av förslaget om
Göta trängkår tills vidare fått anstå. Övriga avgivna förslag äro för närvarande
föremål för remissbehandling. Med hänsyn till det läge, vari frågan om den
fortsatta rationaliseringen vid arméns truppförband sålunda befinner sig, föreslår
jag nu för nästa budgetår inga ytterligare personalförändringar vid armén
i anledning av rationaliseringarna. Förslag som i det följande framläggas om
utökningar av antalet befattningar för skrivbiträdespersonal vid icke rationaliserade
förband ha dock grundats på den för infanteriet fastställda organisationen.

Vad armén i övrigt beträffar har rapport framlagts rörande organisationsundersökningar
vid arméhundskolan. Ärendet är för närvarande på remiss. Vid
infanteriskjutskolan pågå undersökningar, vilka beräknas vara avslutade
våren 1949.

Försöksverksamheten vid Stockholms kustartilleriförsvar har fortskridit
så långt, att försöksledaren nu kunnat framlägga slutligt förslag till organisation
av den militära ledningssidan vid kustartilleriförsvaret och kustartilleriregementet.
Ärendet är för närvarande föremål för remissbehandling.

Vad beträffar örlogsstationerna har chefen för marinen anmält, att undersökningarna
beträffande den militära ledningssidan vid Stockholms, Karlskrona
och Göteborgs örlogsstationer avslutats och att de lett fram till en principiellt
sett likformig organisationstyp vid samtliga de tre stationerna. De personalminskningar
som föranledas av den nya organisationen ha beaktats i det
följande vid behandlingen av marinens avlöningsanslag.

Rapport rörande verkställda organisationsundersökningar vid marinens
underofficersskola vid Berga har av organisationsnämnden överlämnats till
chefen för marinen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Undersökningar angående förvaltningsorganisationen vid Sydkustens marindistrikt
pågå.

Yad flygvapnet beträffar bar organisationsundersökningar vid en flottilj,
Göta flygflottilj, avslutats och rapport däröver avgivits. Undersökningarna
avses skola fullföljas genom anordnande av försök.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kunna resultat av verkställda
organisationsundersökningar endast i begränsad omfattning beaktas i de förslag
beträffande utformning av personalorganisationer och beräkning av anslag
som i det följande framläggas för nästa budgetår. Liksom för innevarande
och tidigare budgetår varit fallet bör Kungl. Maj:t äga att jämväl
under nästa budgetår vidtaga de jämkningar i personalorganisationer som
framdeles kunna bli erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,
dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie
personal.

[2.] Samförläggning av Södra skånska infanteriregementet.

En av de frågor som i brist på närmare utredningar måste lämnas öppna i
1948 års försvarsbeslut var frågan om samförläggning av Södra skånska infanteriregementet
(17). 1945 års försvarskommitté hade föreslagit, att regementet
i dess helhet skulle förläggas till Revingehed. I försvarspropositionen
(1948: 206, s. 238 o. f.) anförde jag, att jag fann då föreliggande utredningar
och kostnadsberäkningar avgjort tala för att regementet samlades till Ystad.
Jag ansåg dock, att såväl frågan om kostnaderna för erforderlig tillbyggnad i
Ystad som frågan om revingehedförläggningens lämpliga användning borde närmare
undersökas, innan slutligt förslag framlades i denna fråga. Då skäl som
anförts av Ystads stad, vilken erbjudit viss mark för regementets behov vid
förläggning till staden, talade för en snabb behandling av frågan, förutsatte
jag att det, därest fortsatt utredning bestyrkte riktigheten av resultatet av
den dittills gjorda undersökningen, skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att
vidtaga de förberedande åtgärder, som kunde erfordras i fråga om markavtal
m. m., innan förslag i ärendet förelädes 1949 års riksdag. Yad sålunda
i propositionen anfördes föranledde ingen erinran från riksdagens sida (statsutsk.
uti. nr 160, riksd. skr. nr 369).

Närmare utredningar i de berörda frågorna ha nu slutförts. Eortifikationsförvaltningen
har med skrivelse den 24 januari 1949 avgivit utredning beträffande
de byggnadsåtgärder, som erfordras för I7:s förläggande i sin helhet
till Ystad, och chefen för armén har, med överlämnande av fortifikationsförvaltningens
utredning, i skrivelse den 23 februari 1949 avgivit förslag rörande
revingeförläggningens användning och I7:s förläggning till Ystad, överbefälhavaren
har den 4 mars 1949 avgivit utlåtande över dessa utredningar och
förslag.

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

Frågan om samförläggning av I 7 till Ystad.

Fortifikations förvaltningen har uppgjort förslag till ny- och ombyggnadsarbeten
som erfordras för samförläggning av regementet till Ystad. Arbetena
ha kostnadsberäknats till 8,i miljoner kronor, varvid förutsatts, att Ystads
stad enligt åtagande skulle bidraga med 270 000 kronor till en skolskjutningsbana.
Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden ha de i byggnadsprogrammet
ingående arbetsobjekten angelägenhetsgraderats i tre byggnadsetapper. Den
första etappen omfattar till i runt tal 4,7 miljoner kronor kostnadsberäknade
arbetsobjekt, som äro ovillkorligen erforderliga för att flytta över regementets
utbildningsverksamhet i sin helhet till Ystad. Andra och tredje etapperna
innefatta kompletteringsarbeten och arbeten som mera ha karaktären av moderniseringsåtgärder.

Chefen för armén har jämfört den av fortifikationsförvaltningen angivna
kostnadssumman, 8,i miljoner kronor, med kostnaderna för totalförläggning
av I 7 till Eevingehed, vilka enligt av arméchefen tidigare framlagda beräkningar
sluta på 10,4 miljoner kronor, inklusive kostnader för personalbostäder,
och 11,8 miljoner kronor, om de äldre baracker som finnas där skulle ersättas
med kaserner. Arméchefen har också framhållit, att omkring 2 miljoner kronor
av kostnaderna för förläggningen i Ystad kunde beräknas belöpa på de moderniserings-
och förbättringsarbeten som kasernerna i Ystad i likhet med
övriga äldre kasemetablissement inom armén vore i behov av. Dessa kostnader
sammanhängde enligt arméchefens mening icke med samförläggningen,
för vilken kostnaderna alltså egentligen borde angivas till omkring 6, i miljoner
kronor.

Arméchefen har också anfört, att även inom den första byggnadsetappen
självfallet kunde göras en gradering. Mest angeläget vore enligt arméchefens
mening att snarast bygga en skolskjutningsbana, vilken redan nu erfordrades
för en effektiv utbildning i Ystad. Sedan finge de mest nödvändiga behoven
tillgodoses efter hand.

Arméchefen har framhållit, att ystadsalternativet ställde sig väsentligt
billigare än en samförläggning av regementet till Eevingehed, även om det av
fortifikationsförvaltningen beräknade maximibyggnadsprogrammet accepterades.
Härtill komme alla de olägenheter med en samförläggning till Eevingehed
beträffande rekryteringen samt bostads-, fritids- och skolproblemen, vilka
i och för sig gjorde, att detta alternativ måste bestämt avstyrkas.

Arméchefen har påyrkat, att beslut nu fattas om att I 7 skall samförläggas
till Ystad med hänsyn till att den fast anställda personalen borde få klarhet
om framtiden och till att Ystads stad borde få besked om de markupplåtelser
som staden erbjudit och slutligen för att ett program för blivande utbyggnad
av etablissementct i Ystad skulle kunna utformas. Tidpunkten för samförläggningen
borde bestämmas framdeles med hänsyn till möjligheterna att genomföra
byggnadsplanema.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Användningen av förläggningen i Revingehed.

Chefen för armén har räknat med att anläggningarna vid Revingehed i viss
omfattning alltjämt skulle disponeras av I 7 även om regementet som sådant
helt förlägges till Ystad. Sålunda måste för mobiliseringsändamål så gott som
samtliga förrådsbyggnader och i samband därmed vissa personalbostäder och
expeditionslokaler disponeras av regementet.

Arméchefen har vidare ansett det i hög grad önskvärt, att det till Revingehed
hörande övningsområdet kunde utnyttjas även framdeles. Det lämpade
sig väl som förbandsövningsplats på grund av sin centrala belägenhet i förhållande
till de skånska truppförbanden samt med hänsyn till tillgången på
permanenta förläggningslokaler och motorverkstad. Då förbandsutbildningsperiodema
för närvarande vore förlagda till tiden februari—mars, kunde
byggnader och övningsfält under övriga delar av året lämpligen utnyttjas för
andra ändamål.

En tidigare framförd tanke att provisoriskt förlägga infanteriets kadettskola
till Revingehed har arméchefen avvisat. En enligt arméchefens mening
lämpligare permanent lösning av denna skolas förläggningsfråga hade numera
framkommit. En nu slutförd utredning av frågan om intendenturutbildningens
förläggning till trängkårerna och därmed sammanhängande frågor hade visat,
att första intendenturkompaniets kasernetablissement på Järvafältet kunde
frigöras och att kadettskolan med stor fördel kunde förläggas dit. Med en förläggning
av skolan till Revingehed skulle vara förknippade vissa nackdelar
i form av för infanteriutbildning otillräcklig stridsskjutningsterräng, isolerad
förläggning, svårighet att erhålla speciallärare m. m. Dessutom skulle vid en
förläggning av kadettskolan till Revingehed förläggningsutrymmet därstädes
tagas i anspråk till förfång för den nyss angivna förbandsutbildningen.

Arméchefen föreslår i stället, att till Revingehed förlägges en av sjukvårdsförband
vid Skånska trängkåren bildad sjukvårdsbataljon, ingående i trängkåren.
Förslaget äger samband med det förslag, som framlagts i den nyss omnämnda
utredningen rörande intendenturutbildningen. Detta sistnämnda förslag
innebär, att intendenturutbildningen förlägges till trängkårerna och att
sjukvårdsutbildningen vid dessa som regel förlägges i anslutning till andra
förband för att bereda utrymme åt intendenturutbildningen. För Skånska
trängkåren (T 4) kan därvid, enligt vad arméchefen anför, annan förläggning
än till Revingehed icke komma i fråga.

Redan i samband med att ett tygkompani förlädes till T 4 flyttades omkring
hälften av kårens sjukvårdsutbildning, eller två kompanier, till Norra
skånska infanteriregementet (I 6) i Kristianstad. Arméchefen föreslår nu, att
i första hand sjukvårdsutbildning som alltjämt är kvar vid trängkårerna flyttas
till Revingehed. Detta kan ske redan innan utbyggnaden av ystadsförläggningen
kommer till stånd genom att, med bibehållen normal beläggning, allt
tillgängligt förläggningsutrymme vid regementet i Ystad tages i anspråk. Med
en tätare beläggning såväl i Ystad som i Revingehed kan också den till 16 nu

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

förlagda sjukvårdsutbildningen inrymmas på Revingehed, när så med hänsyn
till förläggningsförhållandena vid 16 blir nödvändigt.

Chefen för armén framhåller, att Revingehed med de anläggningar som
finnas där lämpar sig särskilt väl för den form av centraliserad sjukvårdsutbildning
som avses att förläggas dit. På grund av att sjukvårdsbataljonen
kräver avsevärt mindre antal fast anställd personal än ett infanteriregemente
behöva ytterligare personalbostäder icke byggas. Övningsområdet, som icke
medger stridsskjutning för infanteriförband, anses fullt tillräckligt för ett sjukvårdsförbands
behov. Slutligen anför arméchefen, att de frivilliga försvarsorganisationernas
behov av övningsplats och lokaler i Skåne skulle kunna tillgodoses
vid Revingehed, som kan användas för kortare kurser och övningar,
även om en sjukvårdsbataljon förlägges dit.

Under åberopande av vad sålunda anförts har arméchefen hemställt om
beslut, att förläggningen vid Revingehed i framtiden skall disponeras för en
sjukvårdsbataljon ur T 4 och för mobiliseringsförråd för I 7 samt för skåneförbanden
vid förbandsutbildning under vissa perioder av utbildningen.

överbefälhavaren har intet haft att erinra mot förslaget.

Departementschefen. De mera ingående utredningar som nu verkställts bestyrka
riktigheten av de tidigare preliminära undersökningarna, nämligen att
en samförläggning av 17 i Ystad kräver lägre investeringskostnader än vad en
utbyggnad av Revingehed till förläggning för hela regementet skulle göra. Vid
den närmare behandlingen i det följande av förenämnda förslag rörande intendenturutbildningens
förläggning avser jag att tillstyrka, att dylik utbildning i
föreslagen omfattning förlägges till T 4. För den sjukvårdsutbildning som i
anledning därav måste utflyttas från T 4 torde på sätt arméchefen angivit
Revingehed väl lämpa sig som förläggningsplats. Med denna utbildning bör
såväl av praktiska skäl som med hänsyn till förläggningsförhållandena vid I 6
den vid sistnämnda regemente nu förlagda delen av sjukvårdsutbildningen
vid T 4 samförläggas, när så prövas lämpligt. Förutom för den sjukvårdsbataljon
som sålunda skulle organiseras vid Revingehed skulle förläggningen
och övningsområdet därstädes användas av skåneförbanden för förbandsövningar
samt i viss mindre utsträckning av de frivilliga försvarsorganisationerna,
varjämte så gott som samtliga förrådsbyggnader och i anslutning därtill
personalbostäder och expeditionslokaler i Revingehed alltjämt skulle
disponeras av I 7. Härigenom torde hela revingehedförläggningen komma till
användning på ett ändamålsenligt sätt.

Med hänsyn till vad sålunda framkommit rörande kostnaderna för en samförläggning
av I 7 till Ystad samt den framtida användningen av förläggningen
och övningsområdet vid Revingehed finner jag mig nu kunna tillstyrka arméchefens
förslag, att I 7 helt förlägges till Ystad. Såsom myndigheterna också
förutsatt kan man inte räkna med att om- och nybyggnader för denna förläggning
skola kunna komma till utförande inom den närmaste tiden. Med hänsyn
främst till den överenskommelse som skall träffas med Ystads stad om

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

övningsmark till regementets förfogande vill jag emellertid föreslå, att principbeslut
redan nu fattas, att regementet skall förläggas till Ystad.

Arméchefen har betecknat fortifikationsförvaltningens förslag till byggnadsåtgärder
i Ystad som ett maximibyggnadsprogram. Det bör även enligt
min mening vara möjligt att på grundval av de ytterligare utredningar som
böra föregå beslut framdeles om utförande av de olika byggnadsobjekten icke
oväsentligt nedbringa kostnaderna under de nu beräknade.

Som mest angeläget byggnadsobjekt i Ystad har arméchefen angivit en
skolskjutningsbana. Enligt den preliminära överenskommelse som träffats med
Ystads stad skall av staden tidigare upplåten mark, varå regementets nuvarande
skolskjutningsbana är belägen, återlämnas till staden och staden ställa
annan mark för skjutbana till förfogande. Staden har också förbundit sig att
bidraga till anläggningen av den nya skjutbanan med belopp, som av fortifikationsförvaltningen
angivits till 270 000 kronor. Den del av kostnaderna för skjutbanan
som skulle bestridas av försvaret har beräknats till 200 000 kronor, varjämte
i byggnadsprogrammet upptagits 8 000 kronor för flyttning av en barack
till den nya skjutbanan. Jag tillstyrker, att medel anvisas för nästa budgetår
till denna skjutbana såsom en första investering för ordnandet av samförläggning
av Södra skånska infanteriregementet till Ystad. Till denna anslagsfråga
återkommer jag i annat sammanhang denna dag.

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att Södra skånska infanteriregementet skall i sin
helhet förläggas till Ystad.

[3.] Intendenturutbildningens förläggning m. m. Efter förslag av Kungl. Maj.t i

1948 års försvarsproposition (nr 206) beslöt riksdagen (skr. nr 369, statsutsk.
uti. nr 160), att tyg-, träng- och intendenturtrupperna skulle sammanslås till
ett gemensamt truppslag, benämnt underhållstrupperna. I propositionen föreslogs
också, att trängkårerna skulle ombildas till underhållsregementen, i
första hand genom att trängkårerna utökades med vardera ett tygkompani.

Beträffande intendenturutbildningen hade 1945 års försvarskommitté föreslagit,
att densamma skulle sammanföras till ett enda förband, för vilket ändamål
första intendenturkompaniet skulle ombildas till en underhållskår. I
denna del ansåg jag mig icke kunna biträda försvarskommitténs förslag, då
jag hyste den uppfattningen, att fördelarna med det nya truppslaget underhållstrupperna
icke skulle bli fullt utnyttjade, om intendenturutbildningen
isolerades från övrig utbildning i underhållstjänst. Jag förklarade mig dock
icke vara beredd att utan ytterligare undersökning föreslå, att intendenturutbildningen
skulle förläggas till underhållsregementena. Som grunder för en
dylik undersökning angav jag, bl. a., de möjligheter som kunde finnas att anordna
utbildningen i sjukvårdstjänst av värnpliktiga ur andra truppslag än
trängtrupperna på annat sätt än, som för närvarande, centraliserat till träng -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

kårerna. Om dylika möjligheter visade sig föreligga, syntes enligt mm mening
intendenturutbildningen kunna inordnas i underhållsregementena.

Jag anförde vidare, att en följd av en dylik förläggning av intendenturutbildningen
skulle bli, bland annat, att första intendenturkompaniets kasern
vid Ulriksdal kunde utnyttjas för annat ändamål. Jag erinrade härvid, att statens
organisationsnämnd ifrågasatt, att denna kasem skulle utnyttjas för infanteriets
kadettskola och krigsskolans övningskompani. En annan möjlighet,
som enligt min mening borde undersökas, var att dit förlägga arméns signalskola.

Riksdagen hade intet att erinra mot vad sålunda anfördes men förklarade
sig enligt utskottets av riksdagen godkända utlåtande anse, att frågan om
benämningen underhållsregemente på de med vardera ett tygkompani utökade
trängkårerna borde göras till föremål för ytterligare överväganden i samband
med den förebådade utredningen rörande möjligheterna att ansluta jämväl
intendenturutbildningen till ifrågavarande förband.

Efter uppdrag av Kungl. Maj:t har chefen för armén med skrivelse den 28
februari 1949 ingivit utredning med förslag rörande intendenturutbildningens
förläggande till trängkårerna, utnyttjande av första intendenturkompaniets
(Int 1) kasernetablissement m. m. Överbefälhavaren har den 4 mars 1949 avgivit
utlåtande i ärendet och därvid förklarat sig intet ha att erinra mot vad
arméchefen föreslagit.

Intendenturutbildningens förläggning.

Chefen för armén föreslår, att intendenturutbildningen förlägges till trängkårerna.
Med hänsyn till nuvarande byggnadsläge har i utredningen icke räknats
med att några nybyggnader skulle kunna komma till utförande för detta
ändamål.

Den kontingent intendenturtrupp, som skall överflyttas till trängkårerna,
uppgår till omkring 415 värnpliktiga. Dessa föreslås ur utbildningsorganisatorisk
synpunkt bli fördelade på de olika trängkårerna sålunda: 120 vid Svea
trängkår (TI), 90 vid Göta trängkår (T 2), 110 vid Norrlands trängkår (T 3)
och 95 vid Skånska trängkåren (T 4). För att lösa förläggningsfrågan måste
erforderligt utrymme friläggas vid kårerna, vilka redan nu äro fullbelagda.
Den lämpligaste utvägen härför har synts arméchefen vara, att de till trängkårerna
centraliserade sjukvårdskontingenterna från andra truppslag bortflyttas.
Dessa kontingenter uppgå till omkring 080 värnpliktiga och äro så
fördelade på trängkårerna att intendenturkontingenterna utan svårigheter
kan beredas plats, om den centraliserade sjukvårdsutbildningen flyttas från
trängkasernerna.

Arméchefen har diskuterat möjligheten att härvid frångå systemet med
centraliserad sjukvårdsutbildning och låta varje truppförband för sig handha
sjukvårdsutbildningen i likhet med vad som gäller åtskillig annan specialutbildning.
Mot denna lösning har emellertid anförts, att utbildningskontingenterna
skulle bli för små för att möjliggöra övningar med fältmässiga

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

enheter samt att samövning i tillräcklig omfattning icke skulle kunna äga rum
med sjukvårdssystemets bakre delar (förbandsplatser och sjukhus, som handhavas
av trängförband). Vid förbanden saknas vidare personal, lämplig att
leda ifrågavarande sjuk vårdsutbildning, varför i dylikt fall befäl måste disponeras
från trängkårerna, vilket skulle kräva en ökning av trängens stater.
En decentralisering av utbildningen till truppförbanden har arméchefen därför
ansett icke böra komma till stånd.

Arméchefen har i stället föreslagit, att den centraliserade sjukvårdsutbildningen
fortfarande bedrives vid underhållstrupperna men att viss del av truppen
förlägges till andra förband i trängkårernas närhet. För samövning mellan
de främre och bakre delarna av sjukvårdssystemet i sin helhet borde i sådant
fall till dessa förband förläggas jämväl en mindre del av trängförbandens egen
sjukvårdstrupp.

Beträffande ordnandet av dessa förläggningsförhållanden för de olika trängkårerna
har arméchefen framlagt följande förslag.

Till T 1 (i Linköping) skulle inflytta en intendenturkontingent på 120 värnpliktiga.
Enda förband på rimligt avstånd från kåren med möjlighet att frilägga
erforderligt förläggningsutrymme vore Södermanlands pansarregemente
(P 3) i Strängnäs. Till detta regemente borde lämpligen förläggas utbildningen
av 70 av de 140 värnpliktiga, som f. n. äro förlagda vid T 1 för centraliserad
sjukvårdsutbildning, samt 40 värnpliktiga av T l:s egen sjukvårdskontingent,
organiserade till ett sjukvårdskompani.

Till T 2 (i Skövde) skulle inflytta en intendenturkontingent på 90 värnpliktiga.
Då erforderligt förläggningsutrymme in. in. kunde inom garnisonsorten
beredas vid Skaraborgs pansarregemente (P 4), vore det enklast att förlägga
intendenturkontingenten till detta regemente.

Vid T 2 funnes f. n. förlagda 130 värnpliktiga för centraliserad sjukvårdsutbildning.
För att minska den nuvarande överbeläggningen vid T 2 borde
denna kontingent reduceras, vilket kunde ske genom att 70 av dessa värnpliktiga
överflyttades till T 2 kompani i Nora (T2N), där utrymme funnes.

Till T3 {i Sollefteå) skulle inflytta en intendenturkontingent på 110 värnpliktiga.
Enda förband i norra delen av landet med möjlighet att frigöra
erforderligt förläggningsutrymme vore Norrbottens regemente i Boden, dit
lämpligen borde förläggas utbildningen av 80 av de 200 värnpliktiga, som
f. n. äro förlagda till T 3, samt 40 värnpliktiga av T 3:s egen sjukvårdskontingent.

Vad T 4 (i Hässleholm) beträffar kunde — som framgått av särskild utredning
— utrymme omedelbart friläggas för 200 man på Bevingehed. Detta
borde utnyttjas för centraliserad sjukvårdsutbildning av 120 värnpliktiga, varav
60 f. n. utbildas vid T 4, samt 80 värnpliktiga av T 4:s egen sjukvårdskontingent,
organiserade till en sjukvårdsbataljon. Härigenom skulle utrymme friläggas
för den intendenturkontingent, 95 värnpliktiga, som skulle överflyttas
till T 4.

Jämväl det förläggningsutrymme som erfordrades för efterutbildning av
omkring 600 värnpliktiga för intendenturtruppernas räkning kunde beredas
genom att förlägga denna utbildning till tid på året, då ingen centraliserad
sjukvårdsutbildning påginge, eller (och) genom utnyttjande av baracker och
dubbelförläggning.

Arméchefen har framhållit, att ett förläggande enligt vad sålunda föreslagits
av delar av ett förband till annan ort än förbandet i övrigt i nuvarande

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

läge vore en fullt godtagbar anordning. Av utbildnings- och andra skäl vore den
emellertid i längden mindre förmånlig. Ett slutmål borde därför vara, att
genom tillbyggnader vid T 1—T 3 efter band bereda plats för samtliga kompanier.

Armécbefen har vidare föreslagit, att mobiliseringscentraler för intendenturförband
skola finnas på de orter, där intendenturkompanier enligt hittillsvarande
organisation varit förlagda, d. v. s. i Solna, Karlsborg och Boden.
Dessa mobiliseringscentraler borde lyda under cheferna för T 1, T 2 respektive
T 3.

Användningen av Int l:s etablissement m. m.

Arméchefen har anfört, att Int l:s etablissement i Solna lämpade sig utmärkt
väl för förläggning av infanteriets kadettskola eller arméns signalskola,
vilka båda utbildningsanstalter vore i trängande behov av bättre förläggningsförhållanden.

Beträffande dessa frågor har arméchefen anfört i huvudsak följande.

Om arméns signalskola förlädes till etablissementet, skulle detta medföra
åtskilliga installationskostnader samt kräva omfattande nybyggnader av bl. a.
verkstäder och speciallektionssalar. På grund av byggnadsläget vore detta
alternativ f. n. helt uteslutet.

Infanteriets kadettskola kunde däremot utan större kostnader och tills
vidare utan nybyggnader förläggas till etablissementet vid Ulriksdal. Behovet
av bl. a. gymnastiksal samt stallbyggnad och ridhus kunde provisoriskt
tillgodoses genom att skolan finge disponera motsvarande lokaler vid Signalregementet.
För att tillgodose hela behovet av lektionssalar måste som ett
provisorium två baracker flyttas till etablissementet.

Arméchefen har vidare anfört, att krigsskolans övningskompani, f. n. provisoriskt
förlagt till Svea livgarde, Solna, kunde beredas utrymme vid Karlberg,
sedan kadettskolan utflyttats därifrån.

Genomförandet av organisationsförändringarna m. m.

I fråga om tidpunkten för genomförandet av organisationsförändringarna
har arméchefen framhållit, att de föreslagna omflyttningarna av förband medförde
ökat behov av bostäder för fast anställd personal inom vissa förläggningsorter.
Med hänsyn till svårigheterna att i nuvarande läge anskaffa bostäder
borde genomförandet av intendenturkompaniernas indragning och därav
föranledda omflyttningar ske med viss försiktighet. Då det vore av största
betydelse, att Int l:s etablissement redan innevarande år kunde friläggas för
infanteriets kadettskola, har arméchefen föreslagit, att som en första etapp
av de föreslagna organisationsförändringarna endast Int 1 indrages. Från och
med inryckningen till första tjänstgöringen av åldersklass 1948 den 31 maj 1949
borde därför utbildningen av Int Ds värnpliktskontingent förläggas till T 4.
Den till Int 1 nu förlagda kadettskolan komme att våren 1949 överflyttas till
T 1, där den skulle sammanslås med underhållstruppernas kadettskola. Intendenturkompaniernas
underofficersutbildning (plutonchefsskola), vilken påginge

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

mars juni 1949, borde emellertid äga rum vid Int 1. Indragningen av Int 1
borde med hänsyn därtill samt till behov av viss avvecklingstid äga rum först
den 1 oktober 1949.

Sjukvårdsutbildningen vid T 4 i Hässleholm borde i föreslagen omfattning
förläggas till Eevingehed från och med den 31 maj 1949.

Infanteriets kadettskola föreslås skola förläggas till Int l:s etablissement
vid Ulriksdal från och med påbörjandet av vinterkursen i september 1949 och
krigsskolans övningskompani i samband därmed överflyttas till krigsskolan,
Karlberg.

Arméchefen har anmält sin avsikt att till budgetåret 1950/51 taga upp de
personalfrågor som sammanhänga med omflyttningarna. Vissa mindre personalökningar
bleve erforderliga bl. a. i samband med den övergång till egenrekrytering
av intendenturunderbefäl vid trängkårerna som arméchefen ansett
nödvändig i anledning av samförläggningen. En icke oväsentlig personalbesparing
komme dock att kunna göras.

För reglering av de personalförhållanden m. m., som sammanhänga med
föreslagen första etapp av omorganisationen, har förutsatts kommendering och
omplacering av viss utbildningspersonal vid Int 1 och T 4 samt överflyttning
eller uppsägning av viss stabs- och förvaltningspersonal vid Int 1.

I fråga om kostnaderna för omorganisationerna har arméchefen framhållit,
att vissa flyttningskostnader för personal och materiel komme att uppstå,
vilka dock icke nu kunde preciseras. För närmare angivna förflyttningar av
baracker ha beräknats 53 000 kronor, varav 46 000 kronor föranledas av föreslagna
omflyttningar till Eevingehed och Intl:s etablissement. Å andra sidan
beräknas indragningarna av intendenturkompanierna komma att medföra minskning
av administrationskostnaderna.

Arméchefen har även tagit upp frågan om trängkårernas benämning. Eedan
nu vore, anför arméchefen, en trängkår beträffande värnpliktskontingentens
storlek, antalet utbildningslinjer och mobiliseringsstyrkan lika stor som till
exempel ett pansar- eller artilleriregemente. Genom här föreslagen överföring
av intendenturutbildningen komme trängkårerna att ytterligare utökas. De
borde därför benämnas regementen i stället för kårer. Namnet träng hade
gammal, god hävd inom armén och borde bevaras. Detta skulle även medföra
den fördelen, att icke oväsentliga kostnader för ommärkning av materiel m. m.
kunde inbesparas. Arméchefen har därför föreslagit, att trängkårerna erhålla
den ändrade benämningen trängregementen.

Sammanfattning.

I sammanfattning innebär arméchefens här framlagda förslag,

att intendenturkompanierna indragas;

att trängkårernas benämning ändras till trängregementen;

att intendenturutbildningen förlägges till trängregementena samt att de nuvarande
intendenturkompaniemas värnpliktskontingent fördelas på dessa
regementen;

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 13

att sjuk vår dsutbildningen av värnpliktiga från övriga truppslag fortfarande
bedrives centraliserad;

att trängregementenas fredsorganisation ändras så att

ur T 1 ett sjukvårdskompani förlägges till Södermanlands pansarregemente,
Strängnäs,

ur T 3 ett sjukvårdskompani förlägges till Norrbottens regemente, Boden,
och

ur T 4 en sjukvårdsbataljon förlägges till Re vingehed,

samt att ett intendenturkompani tillföres T 2 och förlägges till Skaralborgs
pansarregemente, Skövde;

att mobiliseringscentraler kvarlämnas i Solna, Karlsborg och Boden;

att Int l:s etablissement vid Ulriksdal från och med den 1 september 1949
användes för förläggning av infanteriets kadettskola; samt

att krigsskolans övningskompani från och med sistnämnda dag överflyttas
från Svea livgarde, Sörentorp, till krigsskolan, Karlberg.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår bygger
arméchefens förslag till samordning lokalt av intendenturutbildningen med
övrig utbildning i underhållstjänst på den förutsättning som angavs i försvarspropositionen,
nämligen att utbildningen i sjukvårdstjänst för personal vid
andra truppslag icke längre skall vara förlagd till trängkårerna. Av skäl som
arméchefen anfört torde det icke vara lämpligt att återgå till att anordna denna
utbildning decentraliserad till förbanden. Jag anser mig kunna i princip
godtaga förslaget, att utbildningen i fråga även i ifortsättningen handhaves
av trängförbanden, i förekommande fall förlagd till andra förband eller eljest
förläggningsplats utom vederbörligt trängförband, och där kombinerad med
viss del av trängfötbandens egen utbildning i sjukvårdstjänst.

Jag anser det dock böra ytterligare övervägas om icke, särskilt när det
gäller den till T 1 och T 3 hörande sjukvårdsutbildningen, möjligheter kunna
finnas att förlägga denna utbildning närmare huvudförbandet än nu föreslagits.
Rådrum för dylika överväganden finnes i det att enligt förslaget endast
T 4 skulle omorganiseras från och med utbildningsåret 1949—1950.

Under alla förhållanden torde principbeslut nu kunna fattas, att de tre intendenturkompaniema
skola avvecklas som självständiga förband och att deras
verksamhet skall inordnas i trängförbanden. I enlighet med förslaget böra på
intendenturkompaniernas nuvarande iförläggningsorter kvarlämnas mobiliseringscentraler.
Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att efter de ytterligare
överväganden i förläggningsfrågorna som jag förordat besluta om genomförandet
av omorganisationen av trängförbanden.

En av fördelarna med denna omorganisation är att första intendenturkompaniets
nuvarande förläggning i Ulriksdal frigöres för andra militära ändamål.
Att förlägga arméns signalskola till Int Ds etablissement skulle enligt vad
nu angives föranleda byggnadsföretag i en omfattning som icke kan komma
i fråga i nuvarande läge. Såsom jag framhöll vid anmälan av försvarsproposi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tionen är emellertid ifrågan om skolans förläggning brännande. Den torde
under alla förhållanden icke kunna lösas utan byggnader, varför det är angeläget
att söka ordna denna förläggningsfråga så att investeringsbehovet kan
i möjligaste mån begränsas. Arméchefen har f. n. frågan om signaltruppernas
fredsorganisation under utredning. Enligt vad jag under hand inhämtat föreligg3''
planer på förslag om att förlägga signalskolan till Signalregementet,
varvid en del av regementets lokaler skulle kunna tagas i anspråk jämväl
för skolan. Även andra förläggningsmöjligheter undersökas med särskild hänsyn
till angelägenheten att nedbringa byggnadskostnaderna.

Jag tillstyrker förslaget att förlägga infanteriets kadettskola till Intl:s
etablissement. Härigenom kan även utrymme frigöras vid Karlberg för en
önskvärd förflyttning av krigsskolans övningskompani dit. Detta medför i
sin tur en förbättring av förläggningsläget vid Svea livgarde. Med denna förläggning
av kadettskolan bli utgifterna för nybyggnader vid Kådan icke erforderliga.
Dessa utgifter beräknades enligt propositionen 1944: 175 vid då
rådande prisläge till omkring 2 900 000 kronor.

För att omförläggningen av kadettskolan skall kunna genomföras redan i
höst, har arméchefen föreslagit, att Int 1 indrages och på detta kompani belöpande
värnpliktskontingent från och med inryckningen i slutet av maj förlägges
till Skånska trängkåren. Jag tillstyrker detta förslag liksom att krigsskolans
övningskompani i samband med dessa omflyttningar förlägges till
Karlberg. Jag avser, att i annat sammanhang förelägga Kungl. Maj:t förslag,
att utbildningen av viss del av intendenturtrupperna tilldelad värnpliktskontingent
av åldersklass 1948 från och med inryckningen våren 1949 förlägges
till Skånska trängkåren, och förslag i övriga med denna omförläggning sammanhörande
frågor.

De personalförändringar som under budgetåret 1949/50 bli erforderliga i
anledning av omorganisationerna i föreslagen omfattning torde få vidtagas
inom ramen för befintliga personalorganisationer. I brist på utredning i dessa
frågor kunna dylika personalfrågor icke beaktas i det följande vid behandlingen
av arméns avlönings anslag. Det bör ankomma på chefen för armén
att så snart ske kan framlägga förslag till de ändringar i berörda personalorganisationer
som böra genomföras redan under budgetåret 1949/50.

I fråga om de nuvarande trängkårernas benämning har chefen för armén
efter närmare övervägande ansett, att namnet träng borde bevaras samt att
beteckningen kår borde ändras till regemente, varför således som benämning
på de fredstruppförband, som ha att svara för utbildningen i underhållstjänst
föreslås trängregemente. Jag finner icke anledning motsätta mig detta förslag,
vilket kan innebära vissa praktiska fördelar.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att trängkårerna skola erhålla den ändrade benämningen trängregementen; att

första, andra och tredje intendenturkompanierna skola indragas
och ersättas av mobiliseringscentraler;

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 15

att intendenturutbildningen skall förläggas till trängregementena; att

infanteriets kadettskola skall förläggas till första intendenturkompaniets
nuvarande etabldssement i Ulriksdal, Solna; samt
att krigsskolans övningskompani skall förläggas till Karlberg,
Solna.

[4.] Avvecklingen av Livregementet till häst m. m. Efter förslag av Kungl.
Maj:t i 1948 års försvarsproposition (nr 206) beslöt riksdagen (skr. nr 369,
statsutsk. uti. nr 160) bland annat, att Livregementet till bäst (K 1) skulle
indragas. I propositionen förutsattes, att indragningen skulle genomföras
under de närmaste två budgetåren och att regementet skulle ersättas av en
mobiliseringscentral, vilken enligt 1945 års försvarskommittés förslag skulle
anslutas till ridskolan på Strömsholm. I propositionen redovisades också ett
framkommet förslag om att endera bibehålla en skvadron vid K 1 eller utöka
ridskolans övningstrupp till en reducerad skvadron. Det förutsattes, att
dessa frågor skulle närmare utredas i samband med planläggningen av K l:s
avveckling.

I propositionen diskuterades jämväl vissa förslag, hur K l:s etablissement
skulle utnyttjas, sedan regementet indragits. Försvarskommittén hade föreslagit,
att tygförvaltningsskolan skulle förläggas dit. Försvarets forskningsanstalt
och de frivilliga försvarsorganisationerna hade anhållit att få komma
i åtanke vid ett nedläggande av K 1. För egen del framförde jag tanken, att
arméstabens stamhästgrupp skulle kunna förläggas till K 1. Intendenturförvaltningsskolan
borde också komma i fråga, då därigenom skulle kunna ernås
ett önskvärt intimare samband mellan denna skola och tygförvaltningsskolan.
Intendenturförvaltningsskolans nuvarande lokaler i Fredrikshov skulle
därigenom kunna frigöras och, i avvaktan på den militära högskolebyggnadens
färdigställande, eventuellt utnyttjas av IY. militärbefälsstaben och
kommendantsstaben i Stockholm. Jag förordade, att frågan om utnyttjandet
i detalj av K l:s kasern och i samband därmed erforderliga ändringsarbeten
gjordes till föremål för särskild utredning.

I anledning av förslag i försvarspropositionen, att K l:s musikkår skulle
bibehållas men i fortsättningen tilldelas Svea artilleriregemente, anförde
statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande, att farhågor yppats, att
en förflyttning av musikkåren till sistnämnda regemente i Spånga skulle
medföra olägenheter för sådana musikpersonalen tillhörande studerande vid
musikhögskolan som nu äro förlagda till Kl:s kaserner. Utskottet utgick
därför från att möjligheterna att undvika dylika olägenheter skulle komma
under övervägande i samband med de beslut som måste förknippas med en
indragning av Kl.

Med skrivelse den 30 juni 1948 har Kungl. Maj:t expedierat riksdagens
beslut i anledning av försvarspropositionen. Härvid föreskrev Kungl. Maj:t,
att K1 skulle indragas under loppet av budgetåren 1948/49 och 1949/50.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Vidare uppdrog Kungl. Maj:t åt arméchefen att i detalj planlägga regementets
avveckling och i samband därmed närmare utreda och överväga i försvarspropositionen
och utskottsutlåtandet angivna spörsmål i fråga om att
i någon form behålla eu skvadron ur K 1 samt beträffande kasernetablissementets
utnyttjande och regementets musikkår ävensom att närmare utreda
frågan om avveckling av regementets personal genom förflyttning eller på
annat sätt.

Med skrivelse den 14 december 1948 har chefen för armén, efter samråd
med fortifikationsförvaltningen, arméförvaltningen, försvarets forskningsanstalt
och 1948 års utredning rörande de frivilliga försvarsorganisationerna,
ingivit utredning med förslag rörande avveckling av K 1 och därmed sammanhörande
spörsmål. I vad gäller förekommande personalfrågor har försvarets
civilförvaltning avgivit utlåtande i ärendet. I skrivelse den 24
januari 1949 har vidare fortifikationsförvaltningen avgivit närmare utformat
förslag beträffande vissa av de byggnadsåtgärder, som erfordras för att
genomföra arméchefens förslag.

Avvecklingen av K 1 har i utredningen föreslagits skola ske i tre etapper,
omfattande tidsperioderna intill den 1 april 1949, den 1 april—den 30 september
1949 samt den 1 oktober 1949—den 30 juni 1950. Avvecklingsåtgärderna
under dessa tidsperioder betingas av att viss pågående verksamhet
vid K 1 ansetts böra där avslutas samt av de förslag som i utredningen framläggas
rörande etablissementets fortsatta användning för olika militära
ändamål.

I utredningen behandlas olika i försvarspropositionen angivna spörsmål,
som sammanhänga med avvecklingen av K 1.

Användningen av K f:s etab/issement.

Arméchefen har ansett sig icke kunna tillstyrka att tygförvaltningssbolan
förlägges till etablissementet. Erforderlig ombyggnad av stallar till verkstäder
och garage ha beräknats kosta nära 2 miljoner kronor. En dylik lösning
av skolans förläggningsfråga skulle enligt arméchefens mening heller icke bli
idealisk. Det kunde vidare icke anses önskvärt med en omfattande verkstadsdrift
inom det bostadsområde, där etablissementet är beläget. Arméchefen
har anmält sin avsikt att inkomma med förslag till förläggning av tygförvaltningsskolan,
sedan en inom arméstaben pågående utredning av denna
fråga slutförts.

Att förlägga försvarets forskningsanstalt till etablissementet skulle, enligt
vad arméchefen anfört, kräva genomgripande och kostnadskrävande åtgärder
med hänsyn till att lokalerna i allmänhet måste omändras till att
tjäna helt andra ändamål än dem för vilka de ursprungligen avsetts. Även
detta förslag har arméchefen därför avstyrkt.

Däremot föreslår chefen för armén, att IV. miUtärbefälsstaben och kommendantsstaben
i Stockholm förläggas till K l:s kasemetablissement. Jämlikt
beslut vid 1946 års riksdag (prop. nr 91, riksd. skr. nr 414) skulle lokal -

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

behovet för dessa båda staber tillgodoses i samband med nybyggnad för de
militära högskolorna på Svea livgardes förutvarande kaserntomt vid Linnégatan
i Stockholm. Staberna äro nu inrymda i förhyrda lägenheter. Hyreskostnaderna
per år uppgå till drygt 85 000 kronor. Militärbefälsstaben skulle
enligt utredningen kunna inrymmas i kansli- och kasernbyggnaden, vari även
för kommendantsstaben kunde iordningställas en skvadronförläggning. Kostnaderna
för erforderliga omändringsarbeten ha beräknats till sammanlagt
175 000 kronor.

Vidare föreslår chefen för armén, att en fristående logementsbyggnad av
trä inom etablissementet iordningställes såsom expeditionslokaler och lektionssalar
för de frivilliga försvarsorganisationerna. Kostnaderna härför ha
angivits till 4 000 kronor.

Arméledningens stamhästgrupp måste inom en snar framtid flyttas från
nuvarande stall vid Valhallavägen och bör enligt vad arméchefen föreslår beredas
utrymme i en stallbyggnad vid K1. Vissa byggnadsåtgärder, kostnadsberäknade
till 57 000 kronor, föreslås i samband därmed, såsom mindre
ändringar i stallbyggnaden och anordnande av omklädnings- och lunchrum
för stallpersonal m. m.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle i K 1 ingå en särskild stabsskvadron,
där värnpliktiga som tjänstgöra vid de högre staberna m. m. i Stockholm
skulle förläggas och redovisas. Av utrymmesskäl ha emellertid dessa värnpliktiga
i stället förlagts till kasernbatteriet vid Stockholms luftvärnsregemente.
För en chef för detta batteri inrättades vid 1948 års riksdag (jfr prop.
nr 209, s. 66) en arvodesbefattning i löneklass 1:29. Arméchefen har anfört,
att det med hänsyn till förläggningsläget vid luftvärnsregementet vore
önskvärt, att ett kompani snarast möjligt inrättades vid K 1 för ifrågavarande
värnpliktiga. Kompaniet föreslås skola benämnas Stockholms stabskompani
och underställas militärbefälhavaren för IV. militärområdet, sedan
K 1 avvecklats. Befälsbehovet vid stabskompaniet, vars styrka beräknas till
omkring 190 man, har uppgivits till 1 kompanichef, kapten i arvodesbefattning,
som föreslås skola överflyttas från Stockholms luftvärnsregemente, 1
kompaniadjutant, fanjunkare, och 1 kompanifurir, överfurir, vilka skulle överföras
från kavalleriet respektive K 1, samt 1 trupputbildare, kommenderad
sergeant. I

I anledning av de förslag som sålunda framlagts av chefen för armén har
Kungl. Maj:t den 14 januari 1949 meddelat beslut rörande avvecklingen av
Kl m. m. Genom beslutet bär avvecklingsförslaget godkänts såvitt rör de
två första etapperna i avvecklingen. Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att
IV. militärbefälsstaben skall inflytta i lokaler inom K l:s kasernetablissement
så snart ske kan samt att jämväl kommendantsstaben i Stockholm skall
förläggas till regementets lokaler, när så med hänsyn till erforderliga byggnadsarbeten
är möjligt. Beslutet innefattar också förordnande, att ett särskilt
stabskompani skall organiseras i enlighet med förslaget, tills vidare

2—490 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. / samt!. Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ingående i K 1, samt att förenämnda arvodesbefattning lör pensionerad officer
i löneklass 1: 29 i anslutning därtill skall överföras till Kl. Slutligen
förordnas i beslutet, att arméledningens stamhästgrupp skall förläggas till
K l:s etablissement.

I anledning av fortifikationsförvaltningens i det föregående omnämnda
framställning har Kungl. Maj:t genom beslut den 4 mars 1949 anvisat
175 000 kronor till ombyggnads- och inredningsarbeten i kansli- och kasernbyggnaden
vid Kl:s etablissement för att bereda lokaler till IV. militärbefälsstaben
och kommendantsstaben i Stockholm. Kostnaderna, vilka enligt
prisläget den 1 juli 1941 uppskattats till 126 000 kronor, skola tills vidare
bestridas av investeringsanslaget för armén till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten
m. m.

Av de av arméchefen i utredningen framlagda förslag som i det föregående
återgivits har alltså det som avser expeditionslokaler för de frivilliga
försvarsorganisationerna ännu icke föranlett beslut av Kungl. Maj:t. De
övriga förslag som framlagts i utredningen avse frågorna om bibehållande i
någon form av en skvadron ur K 1, K l:s musikkår samt val av plats för den
mobiliseringscentral, som skall ersätta K 1 efter indragningen.

Vissa organisationsfrågor.

Frågan om bibehållande i någon form av en skvadron ur K 1. Arméchefen
har ansett starka skäl tala för att bibehålla en kavalleristyrka i Stockholm
eller dess närhet. En dylik förläggning vore det bästa och billigaste sättet
att lösa frågan om övningstrupp till ridskolan i Strömskolm och kavalleriofficersskolan
i Rosersberg. En utökning av övningstruppen vid ridskolan
till en reducerad skvadron skulle, anför arméchefen, medföra betydande kostnader
för byggnader, beräknade till omkring 880 000 kronor, under det att
en ryttarskvadron kunde beredas plats inom K l:s etablissement utan särskilda
kostnader. Ridskolan hade heller icke direkt behov av så stor övningstrupp.

Med hänsyn härtill föreslår arméchefen, att av K 1 bibehålies en skvadron
i Stockholm. Som chef för skvadronen föreslås, med hänsyn till de uppgifter
som avses skola komma att åläggas honom utöver tjänsten vid skvadronen,
en regementsofficer. I personaluppsättning i övrigt vid skvadronen föreslås
2 löjtnanter, 1 fanjunkare, 2 sergeanter, 4 överfurirer, varav 1 hovslagare,
7 furirer, varav 1 hovslagare, 3 korpraler samt 6 vicekorpraler och meniga.
För skvadronen avses en vämpliktsstyrka på omkring 70 man och
80 stamhästar. Skvadronen borde under K l:s avvecklingsperiod utgöra en
skvadron ur K 1. Sedan regementet avvecklats, föreslås skvadronen benämnas
Livgardesskvadronen samt ingå i IY. militärområdets trupper. I utbildningshänseende
skulle skvadronen underställas chefen för ridskolan, som enligt
vad arméchefen i det följande föreslagit skulle bli mobiliseringsmyndighet
för de förband som för närvarande mobiliseras av Kl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

K l:s musihlcår. Arméchefen har framhållit, att utrymme för musikkåren
icke kan beredas vid Svea artilleriregemente, så länge dettas nya etablissement
icke helt utbyggts. Kårens huvudsakliga tjänstgöring skulle under alla förhållanden
komma att bli förlagd till Stockholm, där kåren borde kunna uppträda
till häst tillsammans med Livgardesskvadronen och iförd samma uniform som
dess personal. Då det därjämte vore möjligt att förlägga musikkårens personal
till Kl:s etablissement och där avse övningslokaler för kåren, har
arméchefen ansett såväl ekonomiska som andra skäl tala för att musikkåren
anslutes till Livgardesskvadronen i stället för till artilleriregementet. På
detta sätt skulle också tillgodoses det av statsutskottet uttalade önskemålet
beträffande förläggning av musikpersonal under studier vid musikhögskolan.

Mobiliserings central. Arméchefen har ansett, att mobiliseringscentralen
tills vidare borde organisera samtliga de förband som nu uppsättas av K 1.
Med hänsyn till möjligheterna att uttaga ridstamhästar borde emellertid eu
mindre del, en kavalleribataljon eller motsvarande styrka, framdeles omflyttas
till Skånska kavalleriregementet (K 2), när så med hänsyn till tillgången på
utbildade värnpliktiga inom K2:s rekryteringsområde kunde ske. överflyttningen
har beräknats kunna ske först budgetåret 1951/52.

Arméchefen har diskuterat olika alternativ för mobiliseringscentralens förläggning.

En förläggning till Strömsholm skulle, enligt vad arméchefen anför, medföra
vissa svårigheter att vid mobilisering tillgodose behovet av ridhästar,
särskilt om, såsom i det föregående föreslagits, någon skvadron med ridstamhästar
icke skulle förläggas till ridskolan. Yidare skulle kostnaderna bli
relativt stora. Engångskostnaderna för förrådsbyggnader, personalbostäder
och flyttning av materiel in. m. ha beräknats till omkring 275 000 kronor.

En annan tänkbar lösning, att förlägga mobiliseringscentralen till Stockholm
med utnyttjande av nuvarande förrådslokaler vid K 1, förhindras av att
enligt riksdagens beslut det markområde, på vilket dessa förrådsbyggnader
äro uppförda, skall exploateras och endast övergångsvis får fortfarande nyttjas
för militärt ändamål. Då huvudstaden dessutom anses olämplig som mobiliseringsplats,
har ett slutligt förläggande av mobiliseringscentralen till Stockholm
icke kunnat förordas. Att flytta ut förråden jämte mobiliseringsutrustningen
till lämplig plats i Stockholms närhet skulle draga engångskostnader
på omkring 500 000 kronor och har för övrigt icke kunnat förordas med hänsyn
till önskemålet att åstadkomma en större decentralisering av mobiliseringen.

Arméchefen har stannat för att föreslå, att mobiliseringscentralen uppdelas
med en del i Strömsholm och en del i Stockholm, en lösning som enligt
arméchefens mening skulle giva större mobiliseringssäkerhet än de
övriga diskuterade alternativen och även ur andra mobiliseringssynpunkter
vore lämplig samt ekonomiskt sett ställer sig fördelaktig.

Kostnaderna för förrådsinredningar och förrådsbyggnad samt flyttning av
materiel från Stockholm till Strömsholm har arméchefen beräknat till 86 000
kronor. Med hänsyn till byggnadsläget har arméchefen räknat med att nuvarande
förrådslokaler vid K 1 tills vidare måste utnyttjas för mobiliserings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

centralens stockholmsdel. Förråden borde dock sedermera så snart det låter
sig göra flyttas till plats utanför Stockholm; detta såväl med hänsyn till den
beslutade exploateringen som ur mobiliseringssäkerhetssynpunkt. Byggnadsoch
flyttningskostnader ha beräknats till omkring 300 000 kronor. Det kan
enligt arméchefens mening övervägas, om icke dessa kostnader borde gäldas
av djurgårdsnämndens markförsäljningsmedel.

Mobiliseringscentralens organisation föreslår arméchefen skola underställas
chefen för ridskolan, vilken därigenom blir mobiliseringsmyndighet för de
förband, som skola organiseras av mobiliseringscentralen. Centralen föreslås
skola benämnas ridskolans mobiliseringscentral. Personalredovisningen skulle
anslutas till något förband i Stockholm. Behovet av förrådspersonal har
uppskattats till, vid Strömsholm 1 förrådsunderoffioer, arvode i löneklass
1:20 (deltidstjänst), 1 förrådsman och 1 kollektivavtalsanställd arbetare samt
i Stockholm 1 förrådsunderoffioer, arvode i löneklass 1: 22, 1 förråds vaktmästare,
2 förrådsmän och 2 arbetare. Personalen i Stockholm beräknas
kunna något reduceras, sedan mobiliseringsorganisationen för vissa förband
i enlighet med vad som föreslagits överflyttats till K 2.

Som en övergångsorganisation i avvaktan på att föreslagna inrednings -och byggnadsarbeten skulle kunna bli utförda vid ridskolan, vilket beräknats
kunna ske tidigast under 1950, har arméchefen föreslagit, att mobiliseringscentralen
i sin helhet förlägges till Stockholm med nuvarande förrådsuppläggning
bibehållen. För denna övergångsorganisation föreslår arméchefen
samma chefskap och benämning som i slutläget. Till chefens för ridskolan
förfogande måste emellertid ställas en särskild mobiliseringsavdelning
i Stockholm med en personaldetalj för personalredovisningen. Den personalorganisation
som således skulle övergångsvis erfordras för mobiliseringscentralen
upptar, förutom chefen, en ställföreträdande chef, tillika chef
för mobiliseringsavdelningen, ryttmästare på aktiv stat, 1 förrådsunderofficer,
löneklass 1: 22, 2 pensionerade underofficerare, löneklass 1: 20, 2 förrådsvaktmästare,
3 förrådsmän, 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål samt 3
kollektivavtalsanställda arbetare. Detta personalbehov kan, med föreslagen
löneklassuppflyttning för förrådsunderofficeren, tillgodoses genom personal,
som för närvarande finnes upptagen på kavalleriets stat eller i övrigt disponeras
av Kl.

Enligt vad arméchefen sålunda i utredningen föreslagit skulle Kl:s
etablissement utnyttjas för IY. militärbefälsstaben, kommendantsstaben i
Stockholm, Livgardesskvadronen med ansluten musikkår, ridskolans mobiliseringscentral,
Stockholms stabskompani, frivilliga försvarsorganisationer,
arméledningens stamhästgrupp samt eventuellt förråd.

Förläggningsstyrkan har beräknats till omkring 300 man. Antalet uppstallade
hästar skulle komma att uppgå till omkring 210.

I fråga om förvaltningstjänsten vid staber och förband som skulle komma
att vara förlagda vid K 1 har arméchefen föreslagit, att kasernvården och

Kungl. Maj:ts proposition nr läo.

kassatjänsten skulle omhänderhavas av IV. militärbefälsstaben samt att
chefen för Livgardesskvadronen skulle vara ansvarig för den inre tjänsten
inom etablissementet och vara förvaltningsmyndighet med ställning motsvarande
truppförbandschef gentemot Livgardesskvadronen med ansluten musikkår
och Stockholms stabskompani.

Avvecklingen av K 1 m. m.

Takten i den föreslagna avvecklingen av K 1 betingas såsom nämnts av att
vissa pågående verksamheter ansetts böra avslutas vid regementet samt av
organiserandet av de förband m. m. som skola ersätta K 1 eller övertaga
etablissementet. Enligt förslaget skulle avvecklingen ske på följande sätt.

Den första avvecklingsperiodens slut, den 31 mars 1949, sammanfaller i
stort sett med den inneliggande åldersklassens utryckning i mitten av mars.
Under denna period avvecklas stamhästbeståndet utom såvitt avser de hästar
som avses för Livgardesskvadronen samt förberedes avvecklingen av personal
och materiel.

Av värnpliktiga åldersklass 1949 inkallas endast 75 till K 1 för utbildning
vid den skvadron, som sedermera skall utgöra Livgardesskvadronen.
Under den andra avvecklingsperioden, den 1 april—den 30 september 1949,
organiseras denna skvadron och Stockholms stabskompani, tills vidare ingående
i K 1. Materieluppbörden nedbringas till vad som tills vidare motsvarar
slutläget i avvecklingen. Kasernförvaltningen överlämnas till IV. militärbefälsstaben
från och med den 1 juli 1949. Huvuddelen av förvaltningstjänsten
skall vara överflyttad till IV. militärbefälsstaben och skvadronschefen
vid periodens slut.

Under tredje perioden fullföljes avvecklingen så att av K 1 den 1 juli
1950 återstår Livgardesskvadronen med ansluten musikkår och ridskolans
mobiliseringscentral.

Avvecklingsläget under de båda sista perioderna föranleder enligt förslaget
följande ändringar i de för K 1 gällande personalstatema från och med
ingången av eller under budgetåret 1949/50.

Beställningen för sekundchef för K 1, Mo 12, föreslås skola indragas från
och med den 1 oktober 1949. Innehavaren förutsättes skola överföras på avgångsstat.
Militärpersonal i övrigt som redovisas på den för kavalleriet
gemensamma staten bibehålies i den omfattning som betingas av.avvecklingen
samt skvadronens, mobiliseringscentralens och stabskompaniets behov.
En fanjunkarbeställning, avsedd för adjutant vid stabskompaniet, överflyttas
den 1 oktober 1949 till IV. militärbefälsstaben. Det har i detta sammanhang
föreslagits, att underofficerare, födda 1905 eller tidigare, skulle beredas
tillfälle att avgå med förtidspension samtidigt som deras beställningar
omplaceras.

I anledning av avvecklingen har Kungl. Maj:t redan medgivit, att av de
14 överfurirsbeställningar, som för innevarande budgetår upptagits för K 1,
sex från och med den 1 april 1949 må disponeras för de tre övriga kavalleriregementena.
En beställning förslås skola överföras till IV. militärbefälsstaben
såsom kompanifurir vid stabskompaniet, varjämte av föreslagen utökning
av antalet överfurirer för nästa budgetår en avsetts såsom kasern

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

furir vid staben. Återstående nu befintliga sjn överfurirsbeställningar bibehållas
vid K 1 under nästa budgetår.

Av övrig nu befintlig ordinarie personal vid K1 överföras maskinisten
och eldaren av 1. klassen till IV. militärbefälsstaben den 1 juli 1949. En förrådsvaktmästarbefattning
som för närvarande är vakant indrages från och
med samma tidpunkt.

Tre befattningar för pensionerade underofficerare, för biträden åt regementsintendent,
köksföreståndare och furageuppbördsman, indragas från och
med den 1 juli 1949.

Personalstaten för icke-ordinarie manskap vid K 1 minskas för nästa budgetår
till 21 furirer vilket förutsätter, att en del furirer uppsägas. De avses
kunna hänvisas till anställning vid andra förband.

Av civil extra ordinarie personal förutsättas eldaren och kökspersonalen
samt ett kanslibiträde skola omplaceras till militärbefälsstaben. Följande befattningar
indragas, nämligen ett ekonomibiträde i Ce 3 från och med den
1 april och kontoristen från och med den 1 oktober 1949.

Av den vid K 1 placerade personal, som redovisas på andra personalkårers
stater, indrages en bataljonsveterinärbeställning, som för närvarande är vakant,
från och med den 1 april 1949. Ett sjukvårdsbiträde avskedas. En
överfurir i sjukvårdstjänst, en tyghantverkare av 2. klassen, intendenturförrådsförvaltaren
och förvaltaren i kassatjänst omplaceras från och med den
1 oktober 1949 till andra staber eller förband, och beställningarna indragas
i mån av vakans inom respektive personalkårer. En sjukvårdsunderofficer
och en furir i sjukvårdstjänst, en armétekniker, bataljonsläkaren, en översköterska
och ett sjukvårdsbiträde förutsättas skola placeras vid IY. militärbefälsstaben.

Eegementsintendenten förutsättes skola omplaceras till kommendantsstaben
i Stockholm vid tidpunkten för denna stabs inflyttning i Kl:s etablissement
och ersätta en nu för kommendantsstaben inrättad arvodesbefattning i
löneklass 1: 29 för intendent.

I annat sammanhang har chefen för armén föreslagit, att vid IY. militärbefälsstaben
skulle inrättas en kaptensbeställning för biträdande tygofficer.
Det förutsättes här, att denne beställningshavare skulle svara för tygtjänsten
vid de staber och förband som bli förlagda till Kl:s etablissement.

Försvarets civilförvaltning har beträffande de av förslaget föranledda
personalfrågorna anfört följande erinringar mot förslaget.

Civilförvaltningen bär ansett, att förrådsunderofficeren för mobiliseringsförråden
i Stockholm tills vidare i avvaktan på erfarenheter borde placeras
i löneklass 1: 21 och ifrågasatt, om icke endera av kasernunderofficeren och
kasernöverfuriren skulle kunna undvaras i den nya organisationen.

Yidare har civilförvaltningen, som tidigare avstyrkt förslaget om en beställning
för biträdande tygofficer vid IY. militärbefälsstaben, i anledning
av arméchefens nu framförda förnyade förslag därom och om en intendent på
aktiv stat vid kommendantsstaben för sin del i stället föreslagit, att såsom
föredragande inför chefen för Livgardesskvadronen i tyg- och intendenturärenden
inrättades en befattning för förvaltningsofficer, pensionerad officer
i arvodesbefattning, samt att för intendentstjänsten vid kommendantsstaben
jämväl i fortsättningen avsåges en pensionerad officer i arvodesbefattning.
Kaptensbeställningen för intendent vid K1 kunde därvid indragas.
Civilförvaltningen avstyrker således alltjämt, att en beställning för biträdande
tygofficer inrättas vid militärbefälsstaben.

Civilförvaltningen har vidare erinrat, att personal tillhörande Stockholms
försvarsområde och tygförvaltningsskolan tidigare varit för sjukvård hän -

Kungi. Maj:ts proposition nr 135.

visad till K l:s sjukvårdsinrättning men att numera sedan ett flertal år funnes
anordnat ett gemensamt sjukkvarter i tygförvaltningsskolans lokaler vid
Götgatan i Stockholm. Där tjänstgöra en extra läkare med arvode samt
tre extra tjänstemän såsom sjukvårdspersonal. Civilförvaltningen har nu ansett
det böra undersökas, om inte jämväl läkarvården för personalen vid försvarsområdet
och tygförvaltningsskolan borde kunna ombesörjas av den för
K l:s etablissement avsedde bataljonsläkaren och den sjukvårdspersonal som
står till dennes förfogande.

Förslaget att till militärbefälsstabens kassaavdelning överföra ett kanslibiträde
har civilförvaltningen avstyrkt. För erforderlig personalförstärkning
å avdelningen syntes det ämbetsverket till fyllest att ett biträde för skrivoch
kontorsgöromål tillfördes kassaavdelningen.

Med hänsyn till att skvadronschefen avses skola svara för den inre tjänsten
inom etablissementet har det synts civilförvaltningen mest följdriktigt, att för
matinrättningen avsedd personal redovisas vid skvadronen liksom att den
sjukvårdande personalen och arméteknikern placeras vid skvadronen och icke
vid militärbefälsstaben. Antalet ekonomibiträden i Ce 2 borde enligt vad
civilförvaltningen anfört vara 9 jämlikt grunderna för beräkning av biträdespersonal
vid försvarets matinrättningar.

I fråga om sekundchefen för K1 har civilförvaltningen föreslagit överförande
på övergångsstat, om vederbörande icke lämpligen kunde transporteras
till annat förband.

Civilförvaltningen har ansett det skäligt, att, i fall där förutsättningar
i fråga om ålder därtill förelåge, vid K 1 placerade underofficerare bereddes
möjlighet att avgå med förtidspension.

I fråga om avvecklingen av personal i övrigt har civilförvaltningen anfört,
att det syntes önskvärt, att övertalig personal kunde beredas annan anställning
inom försvaret samt att sålunda omplacerad personal skäligen borde
erhålla flyttningsersättning och i förekommande fall omplaceringstraktamente.

I detta sammanhang uppkommer även frågan om exploateringen av
den mark som nu disponeras av Kl. Sedan beslut meddelats att Kl
skulle indragas, har chefen för armén fått i uppdrag att efter samråd med
fortifikationsförvaltningen och djurgårclsnämnden avgiva utlåtande över en
framställning i ämnet som på sin tid gjordes av 1945 års markkommission.
Arméchefen har avgivit sitt utlåtande den 12 februari 1949 och därvid fogat
en den 26 januari 1949 dagtecknad skrivelse i ämnet av djurgårdsnämnden.

Chefen för armén, till vilkens utlåtande fortifikationsförvaltningen anslutit
sig, och djurgårdsnämnden äro ense om att den mark sydväst och sydost om
själva kaserntomten som K 1 nu disponerar skall frigöras för användning
för civila ändamål, sedan där befintliga förrådsbyggnader bortflyttats. Djurgårdsnämnden
har förklarat sig ämna inkomma med förslag angående frigörandet
av, bland annat, denna mark och om hur kostnaderna för bortflyttning
av förrådsbyggnaderna skola bestridas.

I fråga om användningen av själva kaserntomten har djurgårdsnämnden erinrat,
att tomten enligt stadsplanen är avsedd att bebyggas för allmänt
ändamål. Nämnden har också framhållit, att förläggandet till kasernbyggnaden
av militärbefäls- och kommendantsstaberna samt lokaler för
det frivilliga försvarsarbetet ingalunda strider mot stadsplanen eller mot den
användning av tomten som nämnden åsyftar. Däremot motsätter sig nämn

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

den, att trupp och hästar förläggas dit. En dylik förläggning och de anordningar
som därav följa medför, anför nämnden, att hela kasernområdet
med därå liggande stallar, ridhus och ekonomibyggnader skulle komma till
en användning som enligt nämndens mening icke stämmer med områdets
värde, beräknat till omkring 14 miljoner kronor, och behovet att disponera
detsamma för allmänna förvaltningsbyggnader. Kaserntomten borde med
hänsyn till markens höga värde helst icke bibehållas för avsedd militär
användning; ett bibehållande borde i vart fall betraktas som ett kortvarigt
provisorium. Att lägga ned större belopp i om- eller tillbyggnader
eller andra arbeten, varigenom den militära användningen skulle
konserveras, vore enligt nämndens inställning icke försvarligt. Nämnden
har i detta hänseende nämnt ett belopp av över 2 miljoner kronor, som
enligt vad nämnden inhämtat skulle utgöra kostnaderna för ombyggnad av
kasernbyggnaden, matinrättningen, marketenteriet och sjukavdelningen jämte
åtskilliga utvändiga arbeten.

Djurgårdsnämnden har också pekat på den konsekvensen av att en
skvadron bibehålies vid K 1, att detta medför anspråk på att alltjämt disponera
övningsterräng i området nordväst om Lidingövägen. Nämnden understryker,
att om detta område fortfarande skall användas som övningsområde
detta icke får hindra sådana dispositioner av marken som statsmakterna från
andra synpunkter kunna finna anledning besluta.

På en punkt ha nämnden och arméchefen intagit helt skilda ståndpunkter
även i fråga om mark utanför kasemtomten. Det gäller Kl:s korthållsskjutbana
som är belägen norr om kasernområdet på mark, som enligt stadsplanen
är avsedd att begagnas för allmänt ändamål men som även kan komma att
disponeras för bostadsbebyggelse. Nämnden har fordrat, att skjutbanan
icke bibehålies på detta ställe längre än till dess nämnden finner sig
böra använda området för bebyggelse. Arméchefen bär häremot hävdat, att
banan med hänsyn till sin belägenhet är synnerligen betydelsefull ur utbildningssynpunkt
både för skvadronen och för stabskompaniet. Det har därför
synts arméchefen erforderligt, att korthållsbanan får tagas i anspråk för
nuvarande ändamål och att ifrågasatt bebyggelse på området — vilken med
hänsyn till nuvarande byggnadsläge anses knappast kunna bli aktuell förrän
efter flera år — uppskjutes tills vidare.

Arméchefen har även bemött nämndens uttalande rörande kostnaderna för
att iståndsätta Kl:s kasemetablissement i tidsenligt skick. Frågan om modernisering
av etablissementet måste, anför arméchefen, ses mot bakgrunden
av det modemiseringsprogram beträffande arméns äldre kasemetablissement,
som fortifikationsförvaltningen i annat sammanhang anmält och som kostnadsberäknats
till sammanlagt 135 miljoner kronor. Av de uppgivna kostnaderna
för Kl, över 2 miljoner kronor, belöpa omkring 1,35 miljoner kronor
på själva huvudbyggnaden, vilken som byggnadsminnesmärke skall under
alla förhållanden bibehållas. För modernisering av matinrättning, marketenteri
och sjukhus, som avses skola användas av både ryttarskvadronen och

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

stabskompaniet, ha kostnaderna uppskattats till omkring 750 000 kronor.
Detta belopp har arméchefen jämfört med de beräknade kostnaderna, 880 000
kronor, för nybyggnader vid Strömsholm vid förläggning dit av ryttarskvadronen.
Då en dylik förläggning förutsattes icke kunna genomföras i rådande
läge på arbetsmarknaden, har det synts arméchefen vara den liktiga
lösningen av problemet att förlägga skvadronen till Kl.

Departementschefen. Det förslag rörande avvecklingen av K 1 som arméchefen
framlagt har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, i vissa
delar redan föranlett beslut av Kungl. Maj:t. Beslutet har begränsats till
vad som nu varit nödvändigt med hänsyn till uppkommande frågor om placering
av personal. Även i fråga om den framtida användningen av K l.s
etablissement har beslut redan meddelats i viss omfattning.

Att till etablissementet förlägga tygförvaltningsskolan eller att där inrymma
lokaler för försvarets forskningsanstalt har av skäl som arméchefen
anfört ansetts icke böra komma i fråga.

Förslaget att bereda IV. militärbefälsstaben och kommendantsstaben i
Stockholm lokaler i etablissementet har godtagits med hänsyn till angelägenheten
av att snarast frigöra de för dessa staber förhyrda lokalerna och till
de kostnadsbesparingar som vinnas genom att för ändamålet taga i anspråk
kronan tillhörig fastighet, Med riksdagen har, som nämnts, tidigare beslutats
annan förläggning för dessa staber, nämligen i planerat nybyggnadskomplex
för, bland annat, de militära högskolorna på den tomt vid Linnegatan
i Stockholm som tidigare disponerats av Svea livgarde. I anledning av
fortifikationsförvaltningens förslag har Kungl. Maj:t anvisat medel från
arméns investeringsanslag till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.
för att iordningställa lokaler för dessa staber i Kl:s kanslibyggnad. Till
frågan om slutligt bestridande av dessa kostnader återkommer jag i det
följande.

För stabskompaniet är den enda förläggningsmöjligheten, när Stockholms
luftvärnsregemente flyttar till Norrtälje, i anslutning till förband vid Kl.
Det har synts lämpligt att förordna om kompaniets förläggning dit redan nu.
Mot förslaget till organisation och benämning av detta kompani torde intet
vara att erinra. Kompaniet bör alltså benämnas Stockholms stabskompani
och underställas militärbefälhavaren för IV. militärområdet. Till stabskompaniet
böra också förläggas värnpliktiga ur flygvapnet, som tjänstgöra hos flygvapenmyndigheter
i Stockholm. Under budgetåret 1949/50 ingår kompaniet
i K 1.

Ej heller för arméledningens stamhästgrupp torde utan nybyggnad annan
förläggningsmöjlighet än vid K 1 stå till buds, när dess nuvarande stall vid
Valhallavägen måste rivas för att lämna plats för beslutad civil bebyggelse.

För det frivilliga försvarsarbetet i Stockholm torde expeditions- och undervisningslokaler
kunna upplåtas inom K l:s etablissement i enlighet med armechefens
förslag, när de smärre ändringsarbeten som angivits erforderliga härför
kunnat utföras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Förslaget att behålla ett kavalleriförband i Stockholm med förläggning
vid Kl har mött invändningar av djurgårdsnämnden, som ansett Kl:s kaserntomt
för värdefull för förläggning av militär trupp och nödvändig för
det ändamål som den enligt stadsplanen avsetts för, nämligen allmänna förvaltningsbyggnader.

För egen del vill jag på de skäl arméchefen anfört förorda, att en skvadron
av K 1 behålles i huvudstaden eller dess närhet. Det alternativ till förläggmngsplats
som nu diskuterats är ridskolan vid Strömsholm. Antingen
detta alternativ eller eventuellt annan plåts väljes, kan förläggningsfrågan
icke lösas utan nybyggnader, vilka icke torde kunna komma till stånd under
nuvarande förhållanden på byggnadsmarknaden. Jag vill därför, utan att
därmed taga ställning till frågan om skvadronens slutliga förläggning, tillstyrka,
att densamma tills vidare förlägges till K l:s etablissement. Det torde
ändock icke kunna komma i fråga att under de närmaste åren uppföra de byggnader
som tomten avsetts för enligt stadsplanen.

Även om iståndsättningsarbeten måste utföras på de anläggningar, som
bibehållas i anledning av att trupp kommer ätt vara förlagd inom etablissementet,
bör det dock icke komma i fråga att på dessa anläggningar nedlägga
några mera betydande kostnader. Om skvadronen flyttas till annan plats,
torde det bli möjligt att inom själva kasernbyggnaden inrymma de anläggningar,
som erfordras för stabskompaniet.

En disposition av själva kaserntomten på sätt arméchefen föreslagit
hindrar icke, att de områden i omedelbar anslutning till tomten som K1
nu disponerar för förrådsbyggnader och ridbana i mån av behov kunna frigöras
för civil bebyggelse när möjligheter erbjudas till förvaring på annan
plats av där förrådsupplagd materiel. Denna fråga torde få närmare övervägas
av berörda myndigheter, sedan djurgårdsnämnden preciserat sina önskemål
beträffande vissa markområden i militär besittning inom stockholmsområdet.
Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att efter vederbörlig utredning
meddela beslut i denna fråga.

En följd av att skvadronen förlägges till K 1 och att stabskompaniet flyttas
dit blir dock, att regementets korthållsskjutbana måste bibehållas på sin
nuvarande plats, om icke andra godtagbara skjutövningsmöjligheter kunna beredas
förbanden vid Kli förläggningens närhet.

Jag föreslår, att principbeslut nu fattas, att en skvadron av K 1 bibehålies
vid regementets avveckling och att denna skvadron tills vidare förlägges
inom K l:s etablissement. Hans Maj:t Konungen har förklarat Sig vilja
själv antaga chefskapet över denna skvadron, vilken därför i enlighet med
förslaget bör benämnas Livgardesskvadronen. Under budgetåret 1949/50 utgör
skvadronen en kvarstående del av K 1.

De skäl som arméchefen anfört tala för att K l:s musikkår anslutes till
Livgardesskvadronen och icke, såsom förutsattes i försvarspropositionen,
överflyttas till Svea artilleriregemente. Då frågan om skvadronens slutliga
förläggning ännu icke lösts, kan definitivt beslut om musikkåren icke fattas

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

nu. Jag föreslår, att kåren bibehålles ansluten till K 1, så länge skvadronen
är förlagd till Kl:s etablissement.

Även förslaget beträffande ridskolans mobiliseringscentral kan jag i nu v a
rande läge tillstyrka liksom de övergångsformer för denna mobiliseringscentral
som arméchefen föreslagit. Det bör ankomma på vederbörliga myndigheter
att inkomma med närmare utformade förslag till slutligt ordnande av förrådsfrågorna,
när förutsättningar därför föreligga. En förläggning av Livgardesskvadronen
till annan plats än Stockholm kan dock möjligen föranleda annan
placering av mobiliseringscentralen.

Indragningen av K1 förutsätter icke någon begränsning av kavalleriets
krigsorganisation. Arméchefen har med hänsyn härtill icke räknat med
någon begränsning av kavalleriets aktiva befälskader, vilken för övrigt i stort
sett icke utökades genom den återuppsättning av Skånska kavalleriregementet
som skedde efter 1942 års försvarsbeslut. Även i den aktiva kadern
borde dock principiellt minskningar kunna ske med beställningar för personal
i stabs- och förvaltningstjänst. Enligt vad under hand upplysts från
arméstaben kunna dock i anledning av en pågående utredning om kavalleriets
framtida organisation ändrade beräkningsgrunder för kavalleriets personalbehov
framkomma. Med hänsyn härtill anser jag mig i stort sett icke
nu böra föreslå några minskningar i den aktiva befälskadern vid kavalleriet.

Beställningen för sekundchef vid K 1 bör dock indragas under budgetåret
1949/50 i samband med att innehavaren av densamma omplaceras till annan
tjänst.

Jag tillstyrker arméchefens förslag, att som sekundchef för Livgardesskvadronen
avses en regementsofficer. Det bör här anmärkas, att en av de
två överstelöjtnantsbeställningar, som finnas vid kavalleriet, enligt 1942 års
försvarsbeslut avsetts för K1 och motiverats med att regementsofficeren
vid K 1 skulle föra befälet över regementet vid sekundchefens bortovaro för
särskilda arbetsuppgifter. Jag har emellertid intet att erinra mot att, såsom
arméchefen synes ha förutsatt, denna överstelöjtnantsbeställning bibehålles
vid kavalleriet, oavsett vilken grad som innehaves av sekundchefen för Livgardesskvadronen.

Det anmälda behovet av en tygofficer på aktiv stat vid IY. militärbefälsstaben
anser jag böra lösas så att den nuvarande beställningen för tygofficer
vid K 1 bibehålles och utnyttjas för den gemensamma tygförvaltningstjänsten
vid de staber och förband som bliva förlagda till K l:s etablissement. Yar
beställningen i så fall skall redovisas behöver icke bestämmas förrän i samband
med personalberäkningarna för budgetåret 1950/51.

I likhet med civilförvaltningen anser jag, att personalen vid matinrätt
ningama bör redovisas vid Livgardesskvadronen och icke vid IV. militärbefälsstaben
liksom att sjukvårdspersonalen och arméteknikerna böra placeras
vid skvadronen.

Underofficer i sjukvårdstjänst torde icke erfordras vid de till K 1 förlagda
förbanden. Jag räknar med att den nu vid K 1 placerade överfuriren i sjukvårdstjänst
i stället bibehålles.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga arméchefens förslag till personalförändringar
i anledning av K ris avveckling m. m., såvitt avser budgetåret
1949/50. Därefter uppkommande personalfrågor torde få upptagas av myndigheterna
i medelsäskandena för budgetåret 1950/51.

Särskilda övergångsanordningar i anledning av förekommande personalminskningar
torde icke bli erforderliga, övertalig personal bör i mån av
möjlighet beredas annan sysselsättning inom försvaret. Den kanslibiträdesbefattning
som föreslagits överflyttad till IY. militärbefälsstaben torde få bibehållas
där tills vidare för att vid vakans i kanslibiträdesgraden ersättas
med befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Den begränsning
av antalet ekonomibiträden i Ce 2 från 11 till 9 som civilförvaltningen föreslagit
bör genomföras i mån av vakanser. Fråga om förtidspensionering av
underofficerare torde få i vanlig ordning prövas av Kungl. Maj:t efter framställning
i varje särskilt fall. Såsom civilförvaltningen föreslagit bör övertalig
personal som omplaceras till annan tjänst kunna beredas flyttningsersättning
och i förekommande fall omplaceringstraktamente enligt gällande grunder.

Organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid de till K ris etablissement
förlagda förbanden och staberna torde i sinom tid bli föremål för undersökningar
genom statens organisationsnämnds försorg.

Såsom i det föregående nämnts har Kungl. Maj :t anvisat medel från anslaget
till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. för vissa omändringsarbeten
vid K 1 för militärbefälsstaben och kommendantsstaben i Stockholm.
•Tag har också i det föregående erinrat, att enligt beslut vid 1946 års riksdag
lokalbehovet för dessa staber skulle tillgodoses genom nybyggnad på Svea
livgardes förutvarande kaserntomt vid Linnégatan i Stockholm. Riksdagen
har medgivit, att kostnaderna för denna nybyggnad må bestridas av byggnadsanslag
som, i form av s. k. kvotanslag, senast för budgetåret 1946/47 anvisats
för sådana, byggnadsarbeten för armén som föranleddes av försvarets
utbyggnad enligt 1942 års försvarsbeslut. När nu militärbefäls- och kommendantsstaberna
erhålla definitiv förläggning i K ris etablissement, synes
det mig lämpligt, att de byggnadsarbeten som föranledas av denna förläggning
slutligt bestridas av samma medel som avsetts för den tidigare beslutade
förläggningen. De medel som nu förskottsvis anvisats för ändamålet
uppgå till 175 000 kronor, motsvarande 126 000 kronor enligt det prisläge,
efter vilket de av 1942 års försvarsbeslut föranledda byggnadsarbetena, ursprungligen
beräknats, d. v. s. prisläget den 1 juli 1941.

Jag återkommer i det följande vid behandlingen av arméns avlöningsanslag
till de ändringar i vederbörliga, personalförteckningar för nästa budgetår
som föranledas av vad jag i det föregående föreslagit. I detta sammanhang
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att vid indragningen av Livregementet till häst eu
skvadron med benämningen Livgardesskvadronen skall behållas

Eungl. Maj:ts proposition nr 135.

med förläggning tills vidare vid regementets kasernetablissement
i Stockholm samt att Livregementets till häst musikkår
skall tills vidare vara ansluten till Livgardesskvadronen;

b) medgiva, att kostnaderna för iordningställande av lokaler
i Livregementets till häst kasernetablissement för IV. militärbefälsstaben
och kommendantsstaben i Stockholm må slutligt
bestridas av det under försvarets fastighetsfond, arméns delfond,
för budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten
m. m.

5.] Ordinariesättning av viss personal vid försvarsgrenarna m. m.

Huvuddelen av den civila personalen vid försvarsgrenarna innehar f. n. extra
ordinarie anställning. Denna anställningsform gäller sålunda för i stort sett
alla civila befattningar vid förband, skolor, försvarsområdesstaber m. fl. enheter.

Frågan om att i vidgad omfattning tillämpa ordinarie anställning för civil
personal vid försvaret har under de senaste åren i olika sammanhang uppmärksammats.
I sitt den 31 december 1946 avgivna betänkande (SOU 1946: 94) uttalade
försvarets tjänsteförteckningssakkunniga, att man finge utgå från att,
på sätt gällde inom den civila statsförvaltningen, överförande av personal till
ordinarie stat komme att äga rum även inom försvaret i de fall, då befattningarna
beräknades under alla förhållanden bli nödvändiga inom respektive
verksamhetsområden. Vid anmälan av propositionen 1947:246 angående viss
tjänsteförteckningsrevision för försvarsväsendet m. m. framhöll chefen för
finansdepartementet bland annat, att frågan om överförande till ordinarie
stat av sådana icke-ordinarie tjänster, som befunnits erforderliga för arbetsuppgifter
av bestående art, syntes böra i den omfattning så lämpligen kunde
ske utan avvaktan på statsmakternas beslut rörande den blivande försvarsorganisationens
storlek och sammansättning upptagas till prövning och avgörande
i samband med tjänsteförteckningsrevisionens genomförande. För egen
del uttalade jag vid anmälan av propositionen 1947:130, att det såsom ett led
i befordringsgången för biträdespersonal borde inrättas ett antal ordinarie
kontorsbiträdesbefattningar även vid lägre staber och förband. Jag ansåg det
emellertid försiktigast att härmed fick anstå i avbidan på resultatet av den
då pågående utredningen rörande försvarets organisation. Jag framhöll vidare
i nämnda sammanhang, att det syntes riktigt att i viss utsträckning bereda även
annan extra ordinarie personal vid försvaret, exempelvis husmödrarna (nu
mera köksföreståndama) vid förbanden, ordinarie ställning. Även vid anmälan
av propositionen 1948: 209 (s. 73) berörde jag denna fråga. Jag framhöll här
vid, att frågan om ordinariesättning av extra ordinarie personal inom försvaret
borde — under hänsynstagande dock till pågående utredningar i olika lönespörsmål
— närmare övervägas av vederbörande myndigheter i samband med
medelsäskanden för budgetåret 1949/50. Härvid borde särskilt uppmärksam
mas, att biträdespersonalen vid försvaret borde beredas möjlighet att erhålla

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ordinarie anställning i den omfattning som tillkomme annan motsvarande
personal i anslutning till den reglerade befordringsgången för biträdespersonal.
I sitt utlåtande nr 161 till 1948 års riksdag underströk statsutskottet
vikten av att förslag till ordinariesättning i skälig omfattning av civil personal,
exempelvis köksföreståndare och kontorspersonal, även vid lägre staber,
förband m. m. underställdes riksdagens prövning så snart ske kunde.

Försvarets civilförvaltning har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
avgivit förslag till ordinariesättning av viss civil extra ordinarie personal
vid försvarsgrenarna omfattande kategorierna kontors-, köksföreståndar- och
skogvaktarpersonal. Ämbetsverket har härvid anfört i huvudsak följande.

Den civila personalen vid försvaret borde i princip icke vara sämre ställd
med avseende å möjligheterna att vinna ordinarie anställning än övrig statstjänstemannapersonal.
Erfarenheterna hade givit vid handen lämpligheten av
att för vissa tjänster även vid de lokala organen avse civila befattningshavare
och under årens lopp hade också dylika tillkommit i ökad omfattning. De av
organisationsnämnden bedrivna undersökningarna hade ävenledes visat att
ett stadigvarande behov förelåge av vissa civila befattningar inom stabs- och
förvaltningstjänsten. Vid sådant förhållande ansåge civilförvaltningen några
betänkligheter i princip icke böra möta att omvandla vissa extra ordinarie befattningar
till ordinarie. På sätt departementschefen anfört i propositionen
1948: 209 måste emellertid med hänsyn till pågående utredningar en viss försiktighet
härvidlag iakttagas. Sålunda syntes befattningsgrupper eller befattningar,
vilka kunde komma att beröras av pågående eller i utsikt ställda löne
utredningar och organisationsundersökningar, icke annat än i undantagsfall
''böra f. n. ifrågakomma för ordinariesättning. På grund härav ansåge civilförvaltningen
sig nu icke kunna förorda generell ordinariesättning av befattningar
tillhörande maskinist-, eldar-, arbetsledar- eller förrådstjänstemannagrupperna,
huru önskvärd en dylik åtgärd än finge anses vara. Icke heller
kunde civilförvaltningen föreslå några jämkningar med avseende på befattningar
för teknisk personal.

Beträffande kontorspersonalen borde i avvaktan på prövningen av
1947 års biträdesutrednings förslag viss försiktighet iakttagas med avseende å
inrättande av nya kanslibiträdestjänster. De skäl, som föranlett denna inställning,
talade emellertid enligt civilförvaltningens mening icke med samma
styrka mot ordinariesättning i viss omfattning av redan inrättade dylika
tjänster. Inom de förvaltningsområden, där efter verkställda organisatronsundersökningar
en fast organisation beslutats, syntes sålunda i princip samtliga
högre befattningar för kontorspersonal böra göras till ordinarie. Vidare
borde för bontors- och skrivbiträden inrättas ordinarie befattningar till sådant
antal, att möjlighet förelåge för personalen att erhålla ordinarie anställning
i anslutning till den reglerade befordringsgången. Civilförvaltningen förordade,
att samtliga extra ordinarie befattningar för kontorspersonal i högre än 8
lönegraden vid rationaliserade förband och vid huvuddelen kassaavdelnin^ar
inom försvaret i övrigt utbyttes mot motsvarande ordinarie befattningar.
Undantag härifrån borde givetvis göras för sådana befattningar, vilka f. n.
endast övergångsvis funnes i organisationen, liksom även, tills vidare, för befattningshavare
vid kameralkontoren.

Vad avser köksföreståndarpersonalen borde samtliga befattningar
för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare, med enahanda undantag
som angivits beträffande kontorspersonalen, omvandlas till ordinarie.

.Kungl. Maj: in proposition nr 135.

Beträffande skog v aktar per sonalen ansåge civilförvaltningen ordinarie
anställning böra ifrågakomrna för de vid Järvafältet, i Boden, i Karlsborg
och å Utö placerade skogvaktarna.

Civilförvaltningen förutsatte, att vid bifall till ämbetsverkets förevarande
förslag till ordinariesättning de nya ordinarie tjänsterna skulle tillsättas
efter ansökningsförfarande i vanlig ordning.

Civilförvaltningen har vidare, såvitt avser armén och flygvapnet, inom vilka
försvarsgrenar behovet av biträden för skriv- och kontorsgöromål f. n. till ej
mindre än omkring 27 respektive 21 % täckes genom anställande av extra personal
mot omkring 4 % vid marinen, förordat att å personalförteckningarna skall
uppföras ett avsevärt antal nya extra ordinarie biträdesbefattningar i utbyte
mot extra befattningar. Efter ett genomförande av ämbetsverkets förslag härutinnan
skulle vid armén omkring 19 % och vid flygvapnet omkring 6 % av det
totala biträdesbehovet komma ''att täckas genom anställande av extra personal.

Departementschefen. Såvitt angår frågan i vilken omfattning ordinariesättning
av befintliga extra ordinarie befattningar bör ske från och med
nästa budgetår anser jag mig kunna i huvudsak ansluta mig till civilförvaltningens
förslag. Oaktat att den vid anmälan av propositionen 1948: 209 berörda
frågan om ändrad löneställning för försvarets köksföreståndare ännu
icke lösts, bär jag härvid ansett, att en ordinariesättning av denna personalkategori
icke längre bör uppskjutas. Till de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar som föranledas av ordinariesättningarna återkommer
jag i det följande vid behandlingen av försvarsgrenarnas avlöningsanslag.
I motsats till civilförvaltningen anser jag det icke erforderligt
eller lämpligt att regelmässigt igångsätta ansökningsförfarande vid tillsättande
av det relativt stora antal ordinarie befattningar som sålunda förordas
skola tillkomma från och med nästa budgetår i utbyte mot befintliga extra
ordinarie befattningar. I de fall då innehavaren av motsvarande extra ordinarie
befattning innehar formell kompetens och i övrigt lämpar sig för befattningen
torde vederbörande böra utan ansökningsförfarande kunna erhålla den
ordinarie befattningen. Om i andra fall efter ansökningsförfarande den ordinarie
befattningen icke kan tillsättas i brist på kompetent sökande, kan det
ifrågakomrna att som en övergångsanordning bibehålla den extra ordinarie
befattningen. En dylik övergångsanordning föreslår jag i det följande för en
köksföreståndare vid Svea artilleriregemente.

Yad beträffar den av civilförvaltningen berörda frågan om vidgad användning
vid armén och flygvapnet av extra ordinarie anställningsform för ickeordinarie
biträdespersonal vill jag framhålla, att skäl icke synas mig föreligga
att icke tillämpa den reglerade befordringsgången på personal av förevarande
kategori, som nu redovisas såsom extra, även om antalet dylika biträden fram
deles kan komma att något begränsas. Dock torde vid anställning för rent
tillfälliga arbetsuppgifter endast extra anställningsform fortfarande böra
komma i fråga. All annan biträdespersonal som är erforderlig bör redovisas

Kungt. Maj ds proposition nr 130.

i personalförteckningarna, oavsett anställningsformen i det särskilda fallet.
Till följd härav räknar jag nu med utökning av personalstaterna för biträden för
skriv- och kontorsgöromål i större omfattning än civilförvaltningen föreslagit.

[6.] Utsträckt rätt till ersättning för flyttningskostnad åt personal i Övre
Norrland. I anslutning till av 1925 års riksdag godkända grunder för
säkerställandet av rekryteringen av befälskårerna vid vissa i Boden förlagda
truppförband har Kungl. Maj:t genom brev den 13 januari 1928 meddelat bestämmelser
angående passagesystem för vissa i Boden förlagda truppförband.
Nämnda brev innehåller också föreskrifter rörande ersättning för flyttningskostnad.
I denna del har brevet med stöd av beslut vid 1936 och 1937
års riksdagar (prop. 1936: 225, riksd. skr. 1936: 327; prop. 1937: 118, riksd. skr.
1937:248) erhållit sin nuvarande lydelse genom Kungl. Maj:ts brev den 30
juni 1937. Enligt de sålunda meddelade bestämmelserna må officerare och
underofficerare jämte vederlikar, vilka vid pensionsålderns inträde kvarstå
vid i Boden förlagda truppförband, staber eller anstalter, oavsett om bestämmelserna
rörande passagesystem äro å dem tillämpliga eller ej, åtnjuta ersättning
för kostnader för flyttning, som de inom ett år efter erhållet avsked
på grund av uppnådd pensionsålder företaga från Boden till annan ort inom
riket. Yidare stadgas, att därest nyss nämnd beställningshavare avlider under
tid, då han är anställd vid truppförband, stab eller anstalt i Boden, hans
familjemedlemmar må åtnjuta ersättning för kostnader för flyttning, som de
inom ett år efter dödsfallet företaga från Boden till annan ort inom riket.
Slutligen stadgas, att rätt till fri flyttning från Boden jämväl skall tillkomma
innehavare av å stat upptagen arvodesbefattning vid i Boden förlagda truppförband,
staber och anstalter, vilken efter att i minst 5 år hava uppehållit sådan
befattning avgår från densamma, ävensom efterlevande familjemedlemmar till
avliden innehavare av dylik befattning.

I skrivelse den 30 juni 1948 har chefen för armén hemställt, att nämnda
föreskrifter rörande ersättning för flyttningskostnad måtte vinna tillämpning
jämväl beträffande personal vid i Luleå, Kalix och Kiruna förlagda förband,
staber och anstalter samt utsträckas till att gälla även överfurirer. Arméchefen
har till stöd härför åberopat, bl. a., gällande bestämmelser rörande rätt till
s. k. rekreationsresor för vissa försvarsväsendet tillhörande befattnings
havare i övre Norrland. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 29 juni 1945 (prop.
nr 21; riksd. skr. nr 455) tillkommer nämligen sådan rätt viss personal, bl. a.
överfurirer, som är förlagd till eller ständigt tjänstgör å plats inom VI. militärområdet
med undantag för försvarsområde nr 61 (Umeå).

Försvarets civilförvaltning har framhållit, att svårigheter att besätta för
pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar i Övre Norrland med kompetenta
innehavare alltjämt förelåge. För underlättande av rekryteringen av
nämnda befattningar syntes det alltså motiverat, att ifrågavarande bestämmelser
om flyttningsersättning bleve tillämpliga beträffande även annan arvodespersonal
i övre Norrland än den i Boden. Med hänsyn härtill och då det

Kungl. Maj:is proposition nr 135.

syntes rättvist att även den aktiva personalen komme i åtnjutande av samma
förmån, ansåge sig civilförvaltningen böra tillstyrka att berörda bestämmelser
utsträcktes att gälla personal stationerad å de i armécbefens framställning
angivna orterna. För ernående av överensstämmelse med bestämmelserna om
rekreationsresor syntes här avsedda förmån böra avse personal vid samtliga
truppförband, staber och anstalter inom YI. militärområdet med undantag för
61. försvarsområdet. Civilförvaltningen hade intet att erinra mot arméchefens
förslag att utsträcka förmånen i fråga till att omfatta även överfurirer.

Statens lönenämnd har förklarat sig icke ha något att erinra mot att de
särskilda förmånerna av flyttningsersättning till vissa beställningshavare i
Boden utsträckas dels territoriellt att gälla hela VI. militärområdet utom 61.
försvarsområdet, dels ock att omfatta även överfurirer.

Departementschefen. Frågan om att utsträcka rätten till flyttningsersättning
till ytterligare personal i Övre Norrland var i anledning av väckta motioner
(I: 29 och II: 57) föremål för behandling vid 1948 års riksdag. I sitt över
motionerna avgivna, av riksdagen godkända utlåtande (nr 54) anförde statsutskottet
bl. a. att, så länge flyttningsersättning i enlighet med förenämnda
bestämmelser ansåges böra tillkomma personal vid i Boden förlagda truppförband
m. m., sakliga skäl enligt utskottets mening onekligen syntes tala för att
enahanda förmån borde beredas jämväl motsvarande beställningshavare vid
förband, staber och skolor i Luleå, Kalix och Kiruna. Det syntes utskottet
därför befogat, att omhandlade fråga av Kungl. Maj:t toges under förnyat
övervägande.

Även enligt min mening är det icke numera motiverat att begränsa rätten
till flyttningsersättning till personal allenast vid Bodenförbanden. De skäl,
som föranlett statsmakterna att medge viss personal vid samtliga truppförband
m. in. inom VI. militärområdet med undantag för Umeå försvarsområde
(nr 61) rätt till s. k. rekreationsresor, synas med samma styrka göra sig
gällande såvitt avser rätt till flyttningsersättning. Skäl synas också tala för
att ifrågavarande rättighet utsträckes att avse även överfurirer. Överensstämmelse
vinnes härvid mellan de båda här berörda förmånerna. Jag föreslår alltså,
att rätten till ersättning för flyttningskostnad utsträckes att avse även
överfurirer och att omfatta personal vid samtliga truppförband, staber och
anstalter inom VI. militärområdet med undantag för försvarsområde nr 61.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att omförmälda rätt till ersättning för flyttningskostnad må
tillkomma personal vid försvaret i den omfattning, som av mig
i det föregående angivits.

B. Anslagsberäkningar.

Av skäl som jag anförde vid anmälan av propositionen 1948: 209 ha försvarsgrenarnas
avlöningsanslag för innevarande budgetår beräknats efter den

3—490 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

Kungl. Mai ds proposition nr 135.

verkliga belastningen under den del av budgetåret 1947/48, som förflutit då
anslagsberäkningarna framlades, i stället för som dittills enligt vissa schablonmässiga
grunder. De beräkningar av anslagen till avlöningar till armén,
marinen och flygvapnet som jag i det följande framlägger ha likaledes grundats
på de verkliga anslagsbelastningarna under förfluten del av löpande
budgetår med beaktande av de förändringar i personalorganisationerna som
föreslås vid behandlingen av anslagen.

[7.] Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1947/48................................ 408 000 361 488

1948/49 (statsliggaren s. 184) ........ 412 000

1949/50 (förslag) ...................... 473 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 6) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag
av 412 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen omnämnde jag, att ett av 1944 års militärsjukvårdskommitté
framlagt förslag rörande omorganisation av den militära
sjukvårdens ledning vore föremål för behandling inom försvarsdepartementet.
Vid de fortsatta övervägandena i ämnet har det befunnits svårligen
låta sig göra att taga slutlig ställning till kommitténs förslag, innan
resultat föreligger av vissa pågående utredningar på områden, som beröras
av förslaget. Bland dessa utredningar må nämnas 1946 års militära förvaltningsutredning
och militära läkarlöneutredningen samt även utredningen rörande
löneställningen för byråchefer m. fl. högre tjänstemän. Jag är därför
icke beredd att nu framlägga något på kommittébetänkandet grundat förslag.
Då emellertid den nuvarande organisationen av den militära sjukvårdens
ledning ovedersägligen är behäftad med brister, vilka avsevärt begränsa ledningens
effektivitet, har fråga uppkommit, huruvida icke — i avbidan på
en mera omfattande reform — en förbättring skulle kunna ernås genom
vissa ändringar i gällande instruktionsföreskrifter och med smärre organisatoriska
jämkningar. Dylika åtgärder synas även kunna göra det möjligt att
vinna erfarenhet, som kan tjäna till ledning, när det framdeles gäller att
taga ställning till frågan om en mera vittgående omorganisation.

Med den ståndpunkt jag sålunda intagit till kommitténs förslag saknar jag
anledning att annat än i stora drag redogöra för förslaget och däröver avgivna
yttranden. Sammanhanget kräver, att redogörelsen föregås av en återblick på
behandlingen vid 1943 års riksdag av frågan om organisationen av den militära
sjukvårdens ledning.

I propositionen 1943:180 framlades förslag, att den försvarsgrensvis
organiserade centrala sjukvårdsförvaltningen skulle sammanföras till ett för
försvarsväsendet gemensamt organ — försvarets sjukvårdsförvaltning —
under chefskap av generalläkaren. Den inspekterande verksamheten på mili -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 135.

tärsjukvårdens område skulle däremot enligt förslaget i princip bedrivas
försvarsgrensvis av de olika försvarsgrenarnas chefläkare, armé-, marinoch
flygöverläkarna, vilka skulle vara direkt underställda försvarsgrenscheferna.
Den klyfta, som genom den föreslagna reformen skulle komma att
uppstå mellan inspektionstjänst och förvaltningstjänst, borde enligt förslaget
överbryggas genom att generalläkaren tillädes inspektionsrätt så långt detta
läte sig göra utan att försvarsgrenschefernas intressen träddes för nära.
Generalläkarens inspektionsrätt borde sålunda omfatta dels områden berörande
förvaltningsverksamheten, dels ock sådana utom själva förvaltningsområdet
liggande delar av sjukvården vid försvarsväsendet, som icke direkt
avsåge den militära tjänsten. Generalläkaren skulle dock icke äga direktivrätt
gent emot försvarsgrensöverläkarna. För tryggande av samarbetet mellan
förvaltningsmyndigheten och inspektionsorganen skulle försvarsgrensöverläkarna
beredas representation i den gemensamma sjukvårdsförvaltningen
genom rätt att närvara vid handläggning av vissa ärenden inom
ämbetsverket och genom deltagande i s. k. försvarsläkarberedning. Min företrädare
i ämbetet framhöll vid anmälan av propositionen, att den föreslagna
ordningen för reglering av sjukvårdsförvaltningens förhållande till sjukvårdsinspektionerna
icke borde fastlåsas alltför hårt och att möjlighet
borde hållas öppen att, i den mån närmare erfarenhet på området
vunnes, företaga därav betingade jämkningar i nämnda ordning. Med
hänvisning till en inom riksdagen väckt motion (II: 350) anförde första
särskilda utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 i anledning
av propositionen bl. a., att det syntes vara förtjänt att närmare övervägas,
om icke generalläkaren borde tillerkännas full inspektionsrätt över
hela den militära sjukvårdens område med biträde av inom arméinspektionen
respektive marin- och flygstaben placerade chefläkare. Riksdagen (skrivelse
nr 319) biföll Kungl. Maj:ts förslag men hemställde samtidigt, att Kungl.
Maj:t ville föranstalta om utredning rörande frågan om rationalisering av
inspektionsverksamheten på den militära sjukvårdens område utöver vad i
propositionen föreslagits. Samtidigt hemställde riksdagen om utredning
jämväl rörande den näraliggande frågan om sammanförande av den militära
läkarpersonalen till en för försvaret gemensam kår under generalläkarens
chefskap ävensom i samband därmed stående spörsmål.

Sedan Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande därtill, tillkallade min företrädare
i ämbetet sex utredningsmän1 för att verkställa utredning främst
rörande frågorna om rationalisering av inspektionsverksamheten på den
militära sjukvårdens område, om anordnande av gemensam utbildning för
blivande militärläkare samt om sammanförande av den militära läkarpersönalen
till en för försvaret gemensam kår. Dessutom fingo utredningsmännen

1 Generalmajoren A. Bredberg, ordförande, samt förste marinläkaren i marinläkarkårens
reserv E. G. Asplund, medicinalrådet J. T. Byttner, ledamoten av riksdagens andra kammare
J E. G. Fast, fältläkaren i fältläkarkåren O. A. E. Strömberg och förste flygläkaren
L. Westring.

36 Kungl. May.ts proposition nr 135.

si<>- ålagt att utreda frågor rörande kompetenskrav för militärläkare, tillgodoseende
av det periodvis skiftande behovet av läkare, tillgodoseende av
militärsjukvårdens behov av specialister, åvägabringande av regleiade
arbetsförhållanden för militärläkare ävensom deras åligganden beträffande
läkarundersökning och behandling samt intygsgivning. Även frågan om militärsjukvårdens
behov av sjukvårds-, förvaltnings- och expeditionspeisonal
borde undersökas.

Utredningsmännen, vilka antogo benämningen 1944 års militärsjukvårdskommitté,
ha framlagt sina förslag i två betänkanden — del I dagtecknad
den 22 december 1944 (SOU 1944: 66) och del II dagtecknad den 15 januari
1947 (SOU 1947:5). Betänkandena innehålla förslag i de frågor, som
kommittén enligt direktiven haft att utreda.

Spörsmålet om rationalisering av inspektionsverksamheten, vilket sammanfaller
med frågan om hela den militära sjukvårdens ledning, har ingående
behandlats av kommittén. Det förslag som i denna fråga framlagts i betänkandet,
del II, är grundat bl. a. på resultat av organisationsundersökningar,
utförda av statens organisationsnämnd. Förslaget går ut på en genomgripande
omorganisation av nämnda ledning. Det innebär i huvudsak, att
man — med frångående av principen om inspektionsverksamhetens bedrivande
försvarsgrensvis under militär ledning — skulle fullständigt samordna
förvaltningstjänst och inspektionsverksamhet inom ett för försvaret gemensamt
organ — försvarets sjukvårdsstyrelse -— under chefskap av generalläkaren.
Organisationen skulle grundas på en indelning av den militära
sjukvården i fackområden, varvid varje fackområde skulle omfatta all till
området hörande verksamhet, vare sig densamma vore att hänföra till inspektion
eller förvaltning enligt gängse begrepp. Försvarsgrensöverläkarna
och deras arbetsorgan skulle utgå ur organisationen. Den erforderliga kontakten
mellan försvarets sjukvårdsstyrelse och den militära ledningen skulle
enligt förslaget tillgodoses genom att dels generalläkaren inträdde som
tjänstegrensinspektör hos överbefälhavaren, dels cheferna för de olika fackområdena,
envar inom sitt verksamhetsområde, bleve tjänstegrensinspektörer
hos försvarsgrenscheferna. Vissa anordningar ha föreslagits för att tillgodose
marinens och flygvapnets behov av speciell sakkunskap i militära hälsooch
sjukvårdsfrågor. Kommittén har framlagt detaljerat förslag till utformning
av det nya ämbetsverket i organisatoriskt och personellt hänseende.

Över militärsjukvårdskommitténs förslag ha ett flertal infordrade utlåtanden
avgivits. Förslaget rörande organisationen av försvarets sjukvårdsstyrelse
har i princip tillstyrkts av överbefälhavaren, försvarets sjukvårdsförvaltning,
försvarets civilförvaltning, medicinalstyrelsen, statskontoret, statens
sakrevision, statens organisationsnämnd och 1946 års militära förvaltningsutredning,
varjämte förslaget lämnats utan erinran av allmänna lönenämnden
och försvarsväsendets lönenämnd samt svenska landstingsförbundet.
Chefen för armén har — utan att avstyrka förslaget — förklarat sig icke
vara övertygad om att så vittgående förändringar vore nödvändiga för att

Kungl. May.ts proposition nr 135.

samordna inspektion och förvaltning. Chefen för marinen har avstyrkt och
chefen för flygvapnet har förklarat sig icke kunna tillstyrka en omorganisation
enligt kommitténs förslag. Gemensamt för de båda sistnämnda
remissmyndigheterna är det starka betonandet av försvarsgrenschefernas
behov av nära kontakt med verksamheten på militärsjukvårdens område.
Svenska militärläkareföreningen har hemställt, att en ny, förutsättningslös
utredning måtte komma till stånd.

Jag återkommer nu till frågan om de åtgärder, som f. n. torde böra vidtagas
på förevarande område. Sedan generalläkaren anmodats inkomma
med förslag till dylika åtgärder, har denne i en promemoria anfört i huvudsak
följande.

Erfarenheten hade visat, att den av statsmakterna beslutade ordningen
för reglering av förhållandet mellan inspektion och förvaltning icke vore
fullt rationell. I avbidan på en mera omfattande reform syntes åtskilliga
förbättringar kunna åstadkommas genom ändringar i vederbörliga instruktioner
jämte vissa organisatoriska jämkningar.

Generalläkaren borde under alla förhållanden ha full inspektionsrätt i
fråga om hälso- och sjukvårdstjänst. Därjämte borde — i överensstämmelse
med vissa uttalanden av 1941 års militära förvaltningsutredning — sådana
befogenheter tilläggas honom, att han kunde samordna verksamheten på utbildnings-
och personalområdet och skapa enhetlighet i denna verksamhet.
Sistnämnda anordning skulle få särskild betydelse för mobiliseringsplaceringen
av medicinalpersonal och för disponerandet av militärläkare vid inskrivningsförrättningar.
Det finge erinras, att marinöverläkaren i remissyttrande
över kommitténs förslag uttalat, att samordningen av vissa för
hela försvaret gemensamma personal- och utbildningsfrågor syntes kunna
realiseras inom sjukvårdsförvaltningens ram.

För att åstadkomma en samordning av inspektionsverksamheten borde
den ordningen införas, att försvarsgrenscheferna finge delge generalläkaren
uppgift om föreliggande inspektionsbehov inom vederbörlig försvarsgren.
Det borde tillkomma generalläkaren att efter samråd med respektive försvarsgrenschef
organisera inspektionsverksamheten på sjukvårdsområdet med
hänsyn tagen till bl. a. det speciella behov av sakkunskap, som erfordrades
vid olika inspektionstillfällen. För att kunna på ett effektivt sätt fylla uppgiften
som främste målsman för försvarets hälso- och sjukvård borde generalläkaren
få befogenhet att meddela försvarsgrenscheferna de anvisningar,
vilka betingades av de krav som ställdes på den militära hälso- och sjukvården
i fred och i krig. Givetvis borde det vara försvarsgrenschef obetaget
att, om han funne sig i något avseende icke kunna efterkomma sådan anvisning
och enighet icke kunde uppnås mellan honom och generalläkaren,
underställa ärendet överbefälhavaren.

Ett mera intimt samarbete borde — såsom ock marinöverläkaren framhållit
i förenämnda remissyttrande — åvägabringas mellan försvarsgrensöverläkarna
och generalläkaren. Yiss del av försvarsgrensöverläkarnas

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tjänstgöring borde för sådant ändamål förläggas till det centrala ledningsorganet.
Detta borde komma till klart uttryck i vederbörlig instruktion.
I fråga om hälso- och sjukvården vid armén kunde och borde ytterligare
åtgärder vidtagas för att underlätta en samordning av inspektions- och förvaltningsverksamhet.
Arméöverläkaren och dennes organ borde därför nära
anknytas till sjukvårdsförvaltningen. Härigenom skulle arméchefen lättare
än f. n. kunna utnyttja sjukvårdsförvaltningens resurser inom olika fackområden
samtidigt som inspektionsiakttagelser utan omgång skulle kunna
åtföljas av förvaltningsåtgärder. Frågan om inspektionsorganets inordnande
inom en avdelning eller byrå vid sidan av den i sjukvårdsförvaltningen ingående
byråorganisationen finge framdeles upptagas till prövning på grundval
av vunnen erfarenhet. Då arméöverläkarens expedition syntes kunna
inordnas i sjukvårdsförvaltningens, borde en hos arméöverläkaren f. n. anställd
expeditionsofficer, pensionerad officer med arvode i löneklass 1: 29,
kunna utgå ur organisationen. Härigenom skulle vinnas en årlig besparing på i
runt tal 5 600 kronor.

Genom att generalläkarens inspektionsverksamhet vidgades och med hänsyn
till att denna verksamhet borde vara en av hans huvuduppgifter uppstode
behov av en befattningshavare, på vilken generalläkaren kunde avlasta
en del av de löpande förvaltningsgöromålen. Denne befattningshavare borde
tjänstgöra såsom generalläkarens ställföreträdare samt dessutom utgöra en
sammanhållande länk för och ledare av arbetet inom ämbetsverket. För ändamålet
borde inrättas en förordnandetjänst såsom försvarsöverläkare. För att
möjliggöra förvärvande av en väl kvalificerad kraft borde befattningen placeras
i lönegrad Cp 14. Innehavaren av befattningen skulle sålunda i lönehänseende
bli jämställd med arméöverläkaren. Samtidigt med inrättandet
av försvarsöverläkartjänsten borde den för chefen för sjukvårdsförvaltningens
hälso- och sjukvårdsbyrå avsedda byråöverläkartjänsten, lönegrad Ca 33,
indragas. Den av förslaget föranledda kostnadsökningen skulle härigenom
begränsas till i runt tal 4 200 kronor.

Sjukvårdsförvaltningens hälso- och sjukvårdsbyrå, som består av en allmän
sektion samt en hygien- och epidemisektion, borde — såsom ock militärsjukvårdskommittén
föreslagit — uppdelas i en sjukvårdsbyrå samt en hygienoch
epidemibyrå. Såsom chefer för de båda byråerna borde avses cheferna
för nyssnämnda sektioner, varför organisationsändringen ej skulle föranleda
någon kostnadsökning. En sakkunnig i röntgenfrågor kunde utgå ur ämbetsverkets
organisation; behovet av sakkunskap härvidlag kunde tillgodoses
inom det vetenskapliga rådets ram. Härigenom skulle vederbörlig anslagspost
kunna minskas med 1 000 kronor.

Då inspekterande verksamhet i stor utsträckning komme att åläggas läkarna
i sjukvårdsförvaltningen, borde uniformsplikt åläggas dem.

Benämningen försvarets sjukvårdsförvaltning borde med hänsyn till den
ledande och inspekterande verksamhet, som skulle tillkomma ämbetsverket,
ändras till försvarets sjukvårdsstyrelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

I promemorian bär även berörts frågan om generalläkarens löneställning
samt vissa i sjukvårdsförvaltningens anslagsäskanden för nästkommande
budgetår upptagna lönefrågor.

Med hänsyn till sammanhanget mellan olika här aktuella spörsmål övergår
jag nu närmast till en redogörelse för sjukvårdsförvaltningens anslagsäskanden
för nästkommande budgetår och däröver avgivna yttranden. Därefter
torde jag få i korthet beröra militärsjukvårdskommitténs förslag i andra
frågor än den som gäller den militära sjukvårdens ledning.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har i skrivelse den 19 augusti 1948 beräknat
medelsbehovet under avlöningsanslaget för budgetåret 1949/50 till 484 000
kronor. Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.

Den för chefen för ämbetsverkets kansli avsedda byrådirektörsbefattningen
i Ca 29 har — med stöd av i propositionen 1947:246 angivna och av
riksdagen godkända grunder för viss tjänsteförteckningsrevision för försvarsväsendet
— föreslagits skola uppflyttas till Ca 31. För kansliets del har sjukvårdsförvaltningen
vidare föreslagit, att en byråsekreterarbefattning i Ca 24
skall utbytas mot en förste byråsekreterartjänst i Ce 27, av vars innehavare
skulle krävas självständig föredragning samt verkställande av utredningar i
större ärenden, däribland remissärenden, utarbetande av bestämmelser m. m.

Vidare har sjukvårdsförvaltningen föreslagit utbyte av en på ekonomisektionen
placerad kanslibiträdesbefattning i Ca 11 mot en kansliskrivarbefattning
i Ca 15 samt uppflyttning av en expeditionsvaktsbefattning i Ca 10
till befattning som förste expeditionsvakt i Ca 11.

Två för pensionerade officerare avsedda arvodesbefattningar i 29 löneklassen
— beräknade för cheferna för ekonomisektionen och underhållssektionen
— ha föreslagits skola utbytas mot dylika befattningar i 31 löneklassen. Båda
befattningarna finge anses kräva speciella kvalifikationer.

I fråga om övrig icke-ordinarie personal har sjukvårdsförvaltningen hemställt,
att befattningen såsom hälsovårdsinspektör i Ce 21 måtte uppflyttas
till Ce 24. Härvid har framhållits, att hälsovårdsinspektören vid sjukvårdsförvaltningen
numera intoge en ställning närmast motsvarande på den civila
hälsovårdens område anställda byråföreståndare. Beträffande försvarets
desinfektörer har civilförvaltningen i sina anslagsäskanden för armén för
nästa budgetår föreslagit uppflyttning av den vid sjukvårdsförvaltningen
tjänstgörande förste desinfektören från Cg 18 till Cg 21 och de sex vid I. VI.
militärområdena anställda desinfektörerna från Cg 15 till Cg 18. Civilförvaltningen
har härvid åberopat en av sjukvårdsförvaltningen överlämnad promemoria,
vari bl. a. framhållits, att hälsovården hade synnerligen stor betydelse
för ett lands försvarskapacitet och att det vore oundgängligt, att den
militära hälsovårdsorganisationen vidmakthölles. Det vore fördenskull nödvändigt,
att anställningsvillkoren för desinfektörerna förbättrades så att verksamheten
kunde bedrivas med väl utbildade och dugande krafter.

Sjukvårdsförvaltningen har ånyo föreslagit, att extra ordinarie anställning

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

måtte beredas de fyra hos ämbetsverket anställda extra läkarna — en i Cg 29
och tre i Cg 25.

Försvarets civilförvaltning har, efter samråd med sjukvårdsförvaltningen,
i sina medelsäskanden för budgetåret 1949/50 föreslagit, att under sjukvårdsförvaltningens
avlöningsanslag måtte beräknas medel dels för följande hittills
å anslaget till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen avlönad,
för tjänstgöring vid ämbetsverkets materielbyrå (förrådskontrollkontoret)
anställd personal, nämligen en kontorsskrivare i Ce 19, två kontorsskrivare
i Ce 17, två kanslibiträden, varav ett i Ce 11 och ett i Cg 11, och ett
biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels ock för å samma byrå tjänstgörande,
å arméns personalförteckning redovisade en kansliskrivare i Ce 15
och två kontorister i Ce 13. Sjukvårdsförvaltningen har anmält, att den sålunda
föreslagna åtgärden skulle föranleda en höjning av anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 58 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har biträtt förslagen om uppflyttning av byrådirektörsbefattningen
till Ca 31 samt om inrättande av en förste byråsekreterarbefattning
i Ce 27, varvid en byråsekreterartjänst i Ca 24 i förekommande
fall syntes böra överföras på övergångsstat. Förslaget om uppflyttning
av expeditionsvaktsbefattningen till befattning för förste expeditionsvakt
i Ca 11 har likaledes tillstyrkts. Däremot har ämbetsverket icke ansett sig
kunna biträda vare sig förslaget om utbyte av en kanslibiträdesbefattning
mot en kansliskrivarbefattning eller förslaget rörande utbyte av två arvodesbefattningar
mot dylika befattningar i högre löneklass. Beträffande hälsovårdsinspektörsbefattningen
har civilförvaltningen ifrågasatt, om icke en
inplacering i 23 lönegraden borde vara tillfyllest. Förslaget om beredande av
extra ordinarie anställning åt de fyra extra läkarna har synts civilförvaltningen
stå i överensstämmelse med de principer, som numera avses skola tillämpas vid
val av anställningsform.

Statens lönenämnd har i fråga om den administrativa personalen ansett
sig f. n. icke kunna tillstyrka annat än att en förste byråsekreterarbefattning
i Ce 27 inrättas. Den föreslagna höjningen av de för två pensionerade
officerare avsedda arvodena borde tills vidare anstå. Frågan om uppflyttning
i lönegrad av ett kanslibiträde syntes böra upptagas till prövning i
samband med översyn rörande lönegradsplaceringen för den högre biträdespersonalen
inom försvarsväsendet. Jämväl den föreslagna uppflyttningen av
en expeditionsvakt borde tills vidare kunna anstå. Frågan om hälsovårdsinspektörens
löneställning borde upptagas till avgörande i samband med
lönegradsplaceringen för desinfektörerna vid försvarsväsendet.

Försvarets tjänsteförtechningsutredning har i yttrande rörande desinfektörspersonalens
anställningsvillkor ansett, att förste desinfektören och desinfektörerna
borde bibehållas i sin nuvarande lönegradsplacering. Därest ett
stadigvarande behov av dessa befattningshavare numera kunde anses styrkt,
vore intet att erinra mot att extra ordinarie anställning bereddes dem.

Kungl. May.ts proposition nr 135.

Medicinalstyrelsen, som yttrat sig rörande anställningsvillkoren för desinfektörerna,
har understrukit den stora betydelsen av en i försvarets
egen regi bedriven ändamålsenligt organiserad verksamhet på hygienens område.
Härför krävdes bl. a., att verksamheten utövades av väl kvalificerade
krafter. I jämförelse med löneställningen för motsvarande befattningshavare
i Stockholms stads tjänst vore de föreslagna lönegradsplaceringarna för
förste desinfektören och desinfektörerna förmånliga.

Beträffande militärsjukvårdskommitténs förslag i andra frågor än den som
rör den militära sjukvårdens ledning får jag nämna följande. Kommittén
har föreslagit, att den nu på de tre försvarsgrenarna uppdelade läkarpersonalen
skulle sammanföras till en för försvaret gemensam kår under chefskap
av generalläkaren. Vidare har kommittén framlagt förslag om gemensam utbildning
av värnpliktiga läkare, tilldelade de olika försvarsgrenarna. Dessa
båda förslag äro icke enhälliga. Från det förstnämnda förslaget avvikande
mening har anmälts av de i kommittén ingående representanterna för marinen
och flygvapnet, vilka förordat bibehållande av nuvarande ordning. I fråga
om det senare förslaget har skiljaktig uppfattning uttalats av marinrepresentanten.
Kommittén har vidare framlagt förslag rörande kompetenskrav för
militärläkare, rörande reglering av militärläkarnas arbetsförhållanden ävensom
deras åligganden beträffande läkarundersökning och behandling samt
intygsgivning. Vidare har kommittén angivit vissa principiella riktlinjer för
tillgodoseendet av det periodvis skiftande behovet av läkare vid försvaret
och för tillgodoseendet av militär sjukvårdens behov av specialister. Med ledning
av resultatet av organisationsundersökningar, utförda av statens organisationsnämnd,
har kommittén angivit vissa grunder för beräkning av behovet
av ständigt tjänstgörande läkare vid de lägre förbanden. Dessutom ha
på organisationsundersökningar grundade förslag framlagts rörande förbandssjukhusens
organisation i fråga om sjukvårdspersonal samt förvaltnings- och
expeditionspersonal. I anslutning härtill har kommittén i vissa avseenden
behandlat frågan om behovet av sjukvårdspersonal för utbildningsändamål.

Departementschefen. Vid utarbetandet av propositionen 1943: 180 och vid
det utredningsarbete, som föregick framläggandet av densamma, ägnades stor
uppmärksamhet åt det svårlösta spörsmålet om ordnandet av förhållandet
mellan sjukvårdsförvaltning och sjukvårdsinspektion. Vid utformningen av
det genom propositionen framlagda förslaget gjordes en avvägning mellan de
olika intressen, som här framträtt. Såsom framgår av den i det föregående
lämnade redogörelsen tillmättes ifrågavarande spörsmål även vid riksdagsbehandlingen
av propositionen framträdande betydelse. Den enligt riksdagens
hemställan företagna utredningen och den hittills samlade erfarenheten ha
givit vid handen, att den i förevarande hänseende gällande ordningen icke
är tillfredsställande. En ändring är sålunda av behovet påkallad. Enligt det
av militärsjukvårdskommittén framlagda förslaget skulle en rationalisering

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ske genom en omfattande omorganisation av den militära sjukvårdens ledning,
innefattande skapande av ett nytt ämbetsverk. Då emellertid resultaten av
vissa pågående utredningar kunna i ej oväsentliga delar komma att föranleda
rubbning i den föreslagna organisationen, har jag ansett försiktigheten
bjuda, att man i avbidan på nyssnämnda resultat uppskjuter det slutliga ställningstagandet
till förslaget.

För närvarande bör man enligt min mening begränsa sig till att utnyttja förefintliga
möjligheter till en partiell reform på förevarande område. Härigenom
synes det kunna bli möjligt att samtidigt med en ökad effektivisering av den
militära sjukvårdens ledning vinna erfarenheter, som kunna läggas till grund
för en slutlig omorganisation av denna ledning.

De i generalläkarens promemoria framförda förslagen till en provisorisk
reglering av förhållandet mellan sjukvårdsförvaltningen och sjukvårdsinspektionerna
kan jag i allt väsentligt biträda. Jag har intet att erinra mot att
generalläkarens ställning stärkes genom revidering av gällande instruktionsföreskrifter
på grundval i huvudsak av vad generalläkaren föreslagit.

I enlighet härmed tillstyrker jag, att arméöverläkaren och hans arbetsorgan
på sätt generalläkaren föreslagit nära anknytas till sjukvårdsförvaltningen.
I likhet med generalläkaren anser jag att, om en dylik åtgärd vidtages, den
å arméöverläkarens expedition placerade arvodesbefattningen för expeditionsofficer
bör kunna indragas.

I princip ansluter jag mig till uppfattningen att den ökade inspektionsverksamhet,
som avses komma att åvila generalläkaren, aktualiserar behovet av
en befattningshavare, vilken kan övertaga en del av de på generalläkaren ankommande
förvaltningsgöromålen och bestrida övriga i generalläkarens promemoria
i detta sammanhang angivna uppgifter. Jag kan emellertid icke nu
tillstyrka förslaget att inrätta en befattning i Cp 14 för ändamålet. Tills vidare
bör ifrågavarande behov kunna tillgodoses genom att arméöverläkaren erhåller
uppdrag att bestrida ifrågavarande uppgifter. Jag räknar med att arméöverläkaren
i anledning härav beredes erforderlig tjänstledighet och att annan
befattningshavare förordnas som vikarie å arméöverläkartjänsten. Byråöverläkartjänsten
i Ca 33 bör härvid hållas vakant.

I och med vakantsättningen av byråöverläkartjänsten, vilken såsom förut
nämnts är avsedd för chefen för den nuvarande hälso- och sjukvårdsbyrån,
komma den allmänna sjukvårdssektionen samt hygien- och epidemisektionen
ej längre att sammanhållas inom en byrå utan bli var för sig jämställda med
övriga byråer inom verket.

Hänsyn till den utvidgning av generalläkarens ansvar och arbetsuppgifter,
som den av mig föreslagna reformen kommer att medföra jämfört med nuvarande
förhållanden, talar onekligen för en höjning av generalläkarens löneställning.
Emellertid är jag med hänsyn till pågående utredning rörande löneställning
för byråchefer m. fl. högre tjänstemän icke nu beredd att föreslå
någon ändring i sådant avseende.

Med hänsyn till att inspekterande verksamhet torde komma att i avsevärd

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

omfattning bedrivas av de vid sjukvårdsförvaltningen anställda läkarna bör
i enlighet med generalläkarens förslag uniformsplikt åläggas dem.

I generalläkarens promemoria föreslagen indragning av arvode till en
sakkunnig i röntgenfrågor bör föranleda en minskning av anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, med 1000
kronor.

På av generalläkaren anförda skäl och då försvarets sjukvårdsförvaltning
knappast är en fullt adekvat benämning ens på det nuvarande ämbetsverket,
torde detta från och med den 1 juli 1949 böra erhålla den ändrade benämningen
försvarets sjukvårdsstyrelse.

Yissa av de i sjukvårdsförvaltningens anslagsäskanden för nästkommande
budgetår framlagda förslagen torde — även om de ej äro föranledda av det
föreliggande reformförslaget — likväl lämpligen böra ses mot bakgrunden
därav. Så är fallet med ämbetsverkets förslag rörande den administrativa personalen.
I den av militärsjukvårdskommittén föreslagna organisationen skulle
ingå följande administrativa personal, nämligen en byrådirektör i Ca 31, en
förste byråsekreterare i Ca 29, en byråsekreterare i Ca 24 och en amanuens.
Sjukvårdsförvaltningen har för nästa budgetår föreslagit inrättande av förstnämnda
befattning i utbyte mot den nuvarande i Ca 29 och en ny befattning
i Ce 27 i utbyte mot en befintlig i Ca 24. Jag kan emellertid icke i nuvarande
läge tillstyrka förslaget i annan mån än att jag föreslår, att en ny befattning
inrättas för förste byråsekreterare i Ce 27. Jag räknar härvid med
att en byråsekreterarbefattning i Ca 24 överföres på övergångsstat.

En förbättrad löneställning för förste desinfektören och desinfektörerna
synes mig befogad med hänsyn till angelägenheten av att för ifrågavarande
verksamhet kunna disponera väl kvalificerad arbetskraft. Jag kan dock tills
vidare ej förorda högre lönegrader för dessa befattningar än 19 respektive 17.
Då ett stadigvarande behov av befattningarna numera får anses föreligga,
böra de upptagas såsom extra ordinarie. För befattningen som förste desinfektör
böra medel beräknas under sjukvårdsstyrelsens avlöningsanslag och för
desinfektörsbefattningarna under arméns avlöningsanslag.

För hälsovårdsinspektören är jag däremot icke beredd att nu förorda förbättrad
löneställning.

Förslaget om beredande av extra ordinarie anställning åt en extra läkare
i Cg 29 och tre extra läkare i Cg 25 anser jag mig med hänsyn till rekryteringsförhållandena
böra biträda i vad avser befattningen i 29 lönegraden och två
av befattningarna i 25 lönegraden. Befattningarna torde i samband härmed
böra erhålla benämningarna förste byråläkare (i Ce 29) och byråläkare (i
Ce 25). I konsekvens härmed bör den nuvarande andre byråläkaren i Ca 29
erhålla den ändrade benämningen förste byråläkare.

Beträffande den personal för förrådskontrollen, som nu avlönas av anslaget
till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen, nämligen en

kontorsskrivare i Ce 19, två kontorsskrivarc i Ce 17, två kanslibiträden, av
vilka ett i Ce 11 och ett i Cg 11, och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

har jag vid anmälan av statsverkspropositionen (Bil. 6, punkt 7) uttalat, att
kostnaderna för personalen syntes böra redovisas under avlöningsanslag för
sjukvårdsväsendets centralorganisation. I enlighet härmed upptar jag nämnda
kostnader under förevarande anslag. Under anslaget beräknar jag jämväl —
i enlighet med civilförvaltningens förslag — medel för avlönande av för närvarande
å arméns personalförteckning redovisade, å sjukvårdsförvaltningens
materielbyrå tjänstgörande en kansliskrivare i Ce 15 och två kontorister i
Ce 13.

Jag övergår härefter till att i korthet redogöra för min ståndpunkt beträffande
militärsjukvårdskommitténs förslag i vissa andra frågor än den som
rör militärsjukvårdens ledning.

Frågan om det organisatoriska sammanhållandet av försvarsläkarna står
i nära samband med spörsmålet om ordnandet av den militära sjukvårdens
ledning. På grund härav och med hänsyn till den ståndpunkt jag i det föregående
intagit till sistnämnda spörsmål kan jag icke f. n. taga ställning till
kommitténs förslag angående sammanförande av försvarets läkare till en
gemensam kår.

I detta sammanhang vill jag erinra, att frågan om inrättande av en civil -militär tandläkarkår, gemensam för de tre försvarsgrenarna, berörts vid 1945
års riksdag. I skrivelse nr 429 i anledning av propositionen nr 171 angående
tandvården vid försvaret uttalade riksdagen, att med prövningen av denna
fråga borde anstå i avvaktan på att ställning toges till militär sjukvårdskommitténs
förslag rörande sammanförande av försvarets läkare till en gemensam
personalkår. Personalstaten för försvarets tandvård upptar f. n. en tandvårdsinspektör,
7 militärbefälstandläkare, 35 tandpoliklinikföreståndare samt
20 extra tandläkare med arvode. Samtliga äro civila befattningshavare. Av
vad jag förut anfört rörande läkarorganisationen följer, att jag icke nu kan
taga ställning till frågan om en försvarstandläkarkår. I anledning av upprepade
framställningar förordar jag emellertid med hänsyn till dessa tandläkares
samhörighet med krigsmakten, att civilmilitär anställning beredes dem
från och med nästa budgetår.

Vidkommande frågan om gemensam utbildning av värnpliktiga läkare torde
det få ankomma på generalläkaren att med beaktande av kommitténs förslag
och däröver avgivna yttranden i samråd med försvarsgrenscheferna utarbeta
och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet. Spörsmålet rörande de
kompetenskrav, som böra uppställas för militärläkarna, torde framdeles få
upptagas till prövning i samband med frågorna om läkarorganisationen och
om utbildningen av värnpliktiga läkare. Kommitténs utredning rörande behovet
av ständigt tjänstgörande läkare vid förbanden är grundad på vissa
utgångsvärden, vilka numera äro delvis ändrade. Utredningen bör dock kunna
tjäna till viss ledning vid behandlingen av de årliga anslagsäskandena. I
nuvarande läge anser jag det icke möjligt att framlägga på kommitténs utredning
grundat förslag till organisatoriska åtgärder för tillgodoseende av

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

det periodvis skiftande behovet av läkare vid försvaret. Förslaget rörande
tillgodoseende av mili tärs jukvår dens behov av specialiserad läkarkunskap
överensstämmer i stort sett med nu tillämpad ordning.

Av kommittén framlagda förslag rörande reglering av arbetsförhållandena
för militärläkare ävensom deras åligganden beträffande läkarundersökning
och behandling samt intygsgivning måste ses i sammanhang med de spörsmål
om anställnings- och avlöningsförhållanden för bl. a. försvarets läkarpersonal,
som militära läkarlöneutredningen har att utreda. Det synes därför lämpligt,
att nyssnämnda utredning även får taga ställning till de frågor, som
innefattas i kommitténs förslag i förevarande hänseende. Det ankommer emellertid
närmast på chefen för finansdepartementet att överväga huiuvida icke
så bör ske och om icke i samband därmed en förstärkning av utredningen med
en militärläkare kan vara påkallad.

Vad angår förslaget rörande tillgodoseende av behovet av sjukvårdspersonal
samt förvaltnings- och expeditionspersonal vid förbandssjukhusen vill
jag erinra, att förslaget genomförts vid rationaliserade infanteriregementen.
Förslaget torde i fortsättningen successivt komma att genomföras vid rationalisering
av övriga förband. Kommitténs förslag rörande tillgodoseende av
vissa behov av sjukvårdspersonal för utbildningsändamål innefattar spörsmål,
till vilka jag i nu rådande läge icke är beredd att taga ställning.

Medelsbehovet under avlöningsanslag för försvarets sjukvårdsstyrelse för
nästa budgetår beräknar jag till 473 000 kronor med den fördelning, som framgår
av förslaget till avlöningsstat i det följande. Anslagsökningen utgör 61 000
kronor och hänför sig till största delen till kostnader, som överflyttats från
andra anslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) fastställa följande personalförteckning för försvarets sjukvårdsstyrelse,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1949/50:

Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning	Lönegrad
1 generalläkare ..........................	......................... Cp 19
1 byråöverläkare ..........................	......................... Ca 331
3 förste byråläkare ......................	......................... Ca 31
1 byrådirektör ............................	......................... Ca 29
1 förste byråläkare ......................	......................... Ca 29
1 kanslibiträde ............................	......................... Ca 11
1 expeditionsvakt ......................	......................... Ca 10
2 kontorsbiträden.........................	......................... Ca 8

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Tjänsteman å övergångsstat.

1 byråsekreterare................................................... Ca 24

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

1 förste byråläkare ................................................ Ce 29

1 förste byråsekreterare .......................................... Ce 27

2 byråläkare ......................................................... Ce 25

1 Befattningen skall tillsvidare hållas vakant.

b) godkänna följande avlöningsstat för sjukvårdsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... kronor 119 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis............ » 61 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ » 32 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
...................................................... » 251000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... » 52 000

Summa kronor 515 000
Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 42 000

Nettoutgift kronor 473 000

c) till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kronor.

[8.] Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1947/48 .................................... 50 000 51048

1948/49 (statsliggaren s. 185)............ 50 000

1949/50 (förslag).......................... 68 000

Försvarets sjukvårdsförvaltning har beräknat utgifterna under anslaget för
nästa budgetår till 56 000 kronor. I fråga om beräkningsgrunderna framgår av
ämbetsverkets medelsäskanden följande.

Anslagsposten till sjukvård m. m. har ansetts böra upptagas med oförändrat
belopp, d. v. s. 1 000 kronor.

För reseersättningar har under budgetåren 1946/47 och 1947/48 medgivits
överskridande av den i omkostnadsstaten till 5 000 kronor upptagna
posten med för vartdera året 6 000 kronor. Med hänvisning härtill har sjuk -

Kungl. Majds proposition nr 135.

vårdsförvaltningen ansett det nödvändigt, att posten till reseersättningar, nu
9 000 kronor, upptages till 11 000 kronor.

För expenser har under budgetåret 1947/48 medgivits överskridande av
den i omkostnadsstaten till 28 000 kronor upptagna posten med högst 6 400
kronor. Sjukvårdsförvaltningen har anfört, att ämbetsverket — även med iakttagande
av en rigorös sparsamhet och utan att ifrågasätta någon som helst
förnyelse av möbler och övriga inventarier — icke kan bestrida de med anslagsposten
avsedda utgifterna utan en höjning av densamma från nuvarande
32 000 kronor till 36 000 kronor.

För publikationstryck beräknas oförändrat belopp, d. v. s. 8 000
kronor.

Departementschef en. Viss höjning av sjukvårdsförvaltningens omkostnadsanslag
torde vara nödvändig redan av skäl, som av ämbetsverket åberopats.
Dessutom uppstår ökat medelsbehov av anledningar, som framgå av det följande.
Vad angår posten reseersättningar torde ett genomförande av den reform
av den militära sjukvårdens ledning, varom jag i nästföregående punkt
framlagt förslag, komma att föranleda ökat medelsbehov som följd av vidgad
inspektionsverksamhet. Då det emellertid är svårt att nu beräkna behovsökningen
stannar jag för närvarande vid att förorda den av sjukvårdsförvaltningen
föreslagna höjningen. Posten till expenser måste såvitt angår delposten
till bränsle, lyse och vatten höjas på grund av att sjukvårdsförvaltningen
avses under nästa budgetår skola inrymmas i ämbetsbyggnaden på Gärdet.
Enligt av marinförvaltningen i anslagsäskandena för nästa budgetår tillämpad
beräkningsgrund skulle av kostnaderna för uppvärmning av nämnda ämbetsbyggnad
å lokaler, som skola disponeras av sjukvårdsstyrelsen jämte arméöverläkaren
och dennes organ, belöpa 17 000 kronor. Jag räknar därför med en
härav föranledd höjning av denna delpost. Den av sjukvårdsförvaltningen föreslagna
höjningen av expensanslaget med 4 000 kronor avser enligt vad under
hand inhämtats delposten övriga expenser. Jag anser mig för närvarande icke
kunna förorda större höjning av delposten än med 2 000 kronor.

På grund av det anförda föreslår jag, att anslaget uppföres med 68 000
kronor, vilket skulle innebära en höjning med 18 000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 68 000 kronor.

[9.] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl

Anslag Nettoutgift

1947/48 ........................ 110 000 000 111 311 567

1948/49 (statsliggaren s. 201) 110 000 000
1949/50 (förslag) .............. 113 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 28) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlö -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag
av 112 000 000 kronor.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande vissa särskilda frågor
behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar i anslutning därtill en
redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande budgetår fastställda
personalförteckningarna som böra vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Generalitetet.

Den av 1948 års riksdag beslutade omorganisationen av arméledningen innebar
bland annat att arméstaben och arméinspektionen skulle sammanslås till
ett stabsorgan, arméstaben, under ledning av en chef i Mo 17 eller Mo 14. För
att möjliggöra övergång till den nya organisationen under innevarande budgetår
har i personalförteckningen å arméstabens stat upptagits bland annat en
beställning i Mo IT eller Mo 14 avsedd för arméstabschef, vilken beställning
enligt meddelad föreskrift icke må tillsättas annat än vid inträffande avgång
från den å generalitetets stat uppförda beställningen för arméinspektör i
Mo 17. Sistnämnda beställning blir från och med den 1 april 1949 vakant och
bör utgå ur personalförteckningen.

Den å generalitetets stat uppförda beställningen för generalmajor i Mo 17
inrättades från och med den 1 juli 1947 för generalmajoren A. Bredberg, varvid
förutsattes att Bredberg med avstående av samtliga löneförmåner i beställningen
skulle, intill dess han avgick med pension, vara tjänstledig för att
fullgöra uppdrag som vice ordförande i statens organisationsnämnd och ordförande
i försvarets centrala organisationskommitté. Det förutsattes vidare,
att beställningen vid Bredbergs avgång skulle indragas (prop. 1947: 130,
s. 116). Då Bredberg den 1 april 1949 inträder i pensionsåldern, bör beställningen
från och med nästa budgetår utgå ur personalförteckningen. Anordningen
med särskild beställning för Bredberg tillkom för att undvika vikariatsförordnande
å hans beställning som militärbefälhavare och å lägre beställningar
i succession därefter.

Genom beslut den 18 februari 1949 har Kungl. Maj:t beviljat inspektören
för underhållstrupperna översten K. G. Björck, tjänstledighet med avstående
av samtliga löneförmåner i innehavande beställning samt förordnat honom
att från och med den 1 april 1949 och tills vidare vara ledamot i statens organisationsnämnd.
Då det är att antaga, att Björck kommer att tagas i anspråk
i organisationsnämnden intill dess han den 1 oktober 1953 inträder i pensionsåldern,
bör, i samma syfte att undvika vikariatsförordnanden på vissa ordinarie
beställningar inom försvaret, för Björck inrättas en särskild beställning
såsom överste i Mo 14, eller samma lönegrad till vilken hans nuvarande beställning
är hänförd. Den nya beställningen, som bör indragas vid Björcks
avgång, torde böra uppföras i personalförteckningen under rubriken Militärområdena
m. m. och redovisas vid IV. militärområdet.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 135.

Generalstabskåren.

Som chef för arméstabens personalavdelning avses enligt gällande organisation
en överstelöjtnant eller major vid generalstabskåren. I skrivelse den 15
februari 1949 har chefen för armén föreslagit, att för nämnde avdelningschef
i stället skall inrättas 1 för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i
löneklass 1: 34 samt att i samband härmed 1 överstelöjtnants- och 1 majorsbeställning
skola utgå ur personalförteckningen för generalstabskåren och ersättas
med 1 beställning för alternativt överstelöjtnant eller major. Till stöd
för förslaget har arméchefen anfört i huvudsak följande.

Enligt gällande ordning måste ombyte å befattningen såsom chef för personalavdelningen
äga rum oftare än vad som med hänsyn till främst befordringsärendenas
handläggning vore önskvärd. Det vore därför förmånligare,
om såsom avdelningschef kunde placeras en officer, som hade möjlighet kvarstå
i befattningen under en längre följd av år, varigenom även större personalkännedom
och bättre sakkunskap skulle förvärvas.

Det syntes därför vara ändamålsenligt att för ifrågavarande befattning avse
en pensionerad officer i arvodesbefattning. Denne måste väljas så, att han
vore väl skickad att handlägga de oft-a grannlaga och ömtåliga personalärendena.
Till dennes förfogande borde ställas en generalstabskapten för biträde
vid handläggning av vissa frågor rörande generalstabskåren samt för större
utredningsarbeten m. m. Detta kunde ske utan utökning av staten.

För att till nämnda arvodesbefattning erhålla tillräckligt kvalificerad kraft
i lämpligt åldersläge och med hänsyn till den betydelse ställningen som avdelningschef
vid arméstabens personalavdelning måste tillmätas, vore det nödvändigt,
att befattningen uppfördes i löneklass 1:34. Vid bifall härtill kunde
en regementsofficersbeställning vid generalstabskåren indragas. Med hänsyn
till vikten av att kunna bestrida vissa befattningar med överstelöjtnanter borde
därvid dels 1 överstelöjtnantsbeställning, dels 1 majorsbeställning utgå,
medan 1 alternativ beställning för överstelöjtnant eller major borde tillkomma.

På de av arméchefen anförda skälen torde för chefen för arméstabens per
sonalavdelning böra avses en pensionerad officer i arvodesbefattning, löneklass
1:34. Antalet regementsofficersbeställningar vid generalstabskåren kan
härvid, såsom arméchefen anfört, minskas med 1. Minskningen bör i enlighet
med arméchefens förslag åstadkommas pa sa sätt att 1 överstelöjtnantsoch
1 majorsbeställning utbytas mot 1 beställning för alternativt överstelöjtnant
eller major.

1945 års försvarskommitté räknade med att vid genomförd omorganisation
av arméledningen 1 regementsofficer och 2 kaptener ur generalstabskåren
skulle kunna utgå ur organisationen. Chefen för armén har emellertid med
hänsyn till att en icke obetydlig arbetsbörda förutsatts komma att åvila arméledningen
i samband med de utredningar, som enligt försvarsbeslutet skulle
utföras, ansett berörda beställningar vara erforderliga även under budgetåret
1949/50.

Med hänsyn till vad arméchefen anfört anser jag mig, i likhet med civilförvaltningen,
böra förorda att beställningarna i fråga få kvarstå i organisationen
även under nästa budgetår.

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

4 — 490 49

Kungl. Alaj:ts proposition nr 135.

Arméstaben.

I arméns personalförteckningar för innevarande budgetår redovisas arméledningens
personal under två rubriker, Arméstaben och Arméinspektionen.
Den senare rubriken bör med hänsyn till den i det föregående berörda omorganisationen
av arméledningen utgå ur förteckningarna.

Chefen för armén har i anledning av arméledningens omorganisation föreslagit,
att en å generalstabskårens stat uppförd, för sektionschef vid arméstaben
avsedd beställning i Ma 12 skall utbytas mot beställning i Mo 12 eller
Ma 12 samt att å arméstabens stat skall tillkomma 1 beställning för major eller
kapten (Ma 10 eller Md 9), avsedd för artilleriinspektionens utbildningsavdelning.

Antalet beställningar för kapten eller löjtnant (Md 9 eller Md 7) vid
arméstaben utgör för närvarande 20. Försvarskommittén beräknade det erforderliga
antalet dylika beställningar till 10. Arméchefen har framhållit, att
antalet beställningar för ‘kapten eller löjtnant skulle kunna nedbringas till 17
för budgetåret 1949/50. Emellertid förelåge behov av en dylik beställning
utöver vad försvarskommittén räknat med, nämligen för en kryptoofficer vid
signalinspektionen. Arméchefen har därför föreslagit, att antalet beställningar
för kapten eller löjtnant skall minskas med endast 2 till 18.

Civilförvaltningen har uttalat, att ämbetsverket för sin del funne det tveksamt
om i nuvarande läge borde inrättas andra beställningar vid arméstaben
än sådana som förutsatts i försvarsbeslutet. Med hänsyn härtill och i betraktande
av den ringa begränsning av antalet kompaniofficersbeställningar
som arméchefen föreslagit har civilförvaltningen ansett sig icke böra för
nästa budgetår räkna med flera än 17 beställningar för kapten eller löjtnant.
Civilförvaltningen förutsatte, att genom lämplig omdisponering av tillgängliga
beställningar jämväl det för signalinspektionen anmälda behovet skulle
kunna tillgodoses. I övrigt har arméchefens förenämnda förslag beträffande
arméstaben icke föranlett annan erinran från civilförvaltningens sida än att
ämbetsverket i enlighet med förslag av försvarskommittén förordat, att den
för infanteriets och kavalleriets kadettskola avsedda beställningen för överstelöjtnant
eller major (Ma 11 eller Ma 10) överflyttas till särskild stat för
skolan.

Jag kan icke i nuvarande läge tillstyrka vare sig ändrad löneställning för
förenämnda sektionschef eller den av arméchefen föreslagna beställningen
för major eller kapten. I anledning härav vill jag icke motsätta mig att minsk
ningen av antalet beställningar för kapten eller löjtnant vid arméstaben begränsas
till 2 beställningar.

Den för infanteriets och kavalleriets kadettskola avsedda beställningen för
överstelöjtnant eller major torde böra tills vidare bibehållas å arméstabens
stat.

Å arméstabens stat är för närvarande uppförd en befattning för förste
expeditionsvakt i Ca 11. Enligt Kungl. Maj:ts den 17 juni 1948 lämnade med -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

givande är innehavaren av ''befattningen förordnad att intill utgången av juni
1949 bestrida göromål, som eljest ankomma på förrådsförman i Ce 14. Arméchefen
har föreslagit, att en befattning för förrådsuppbördsman i Ca 16 inrättas
från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen bär för sin del förordat,
att i anslutning till Kungl. Maj:ts nyssnämnda för innevarande budgetår
lämnade medgivande en befattning för förrådsförman i Ca 14 inrättas

1 utbyte mot befattningen för förste expeditionsvakt.

Jag anser mig icke kunna tillstyrka, att särskild befattning inrättas för ändamålet.

Den ordinarie och extra ordinarie kontorspersonalen vid arméstaben utgöres
för närvarande av tillhopa 37 tjänstemän, nämligen 2 kansliskrivare i
Ce 15, 8 kanslibiträden, varav 3 i Ca 11 och 5 i Ce 11, 7 kontorsbiträden i
Ca 8 och 20 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Arméchefen har föreslagit,
att befattningar inrättas för 1 kontorsskrivare i Ce 17, 1 kansliskrivare
i Ca 15, ytterligare 1 kansliskrivare i Ce 15 och ytterligare 2 kanslibiträden
i Ca 11 i utbyte mot 2 kanslibiträden i Ce 11. I samband härmed
skulle 3 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8 indragas och ersättas med samma
antal befattningar för skriv- och kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har i skrivelse den 12 november 1948 ansett sig icke
kunna tillstyrka andra förändringar i arméstabens uppsättning av kontorspersonal
än att nya befattningar inrättas för 1 kansliskrivare i Ca 15 och

2 kanslibiträden i Ca 11.

För egen del kan jag icke i vidare mån tillstyrka förslaget än att jag föreslår
att 1 av kansliskrivarbefattningarna i Ce 15 omändras till ordinarie i Ca 15.

Militärområdena m. m.

I anslutning till vad under punkt 5 anförts rörande ordinariesättning av
vissa befattningar böra, i utbyte mot befattningar för skriv- och kontorsgöromål,
vid militärbefäl sstab er na tillkomma 22 kontorsbiträdesbefattningar
i Ca 8, varav 1 vid vardera av I. och VII. militärbefälsstaberna, 6
vid II. militärbefälsstaben, 3 vid vardera av III. och V. militärbefälsstaberna
samt 4 vid vardera av IV. och VI. militärbefälsstaberna. Vid IV. militärbefälsstaben
böra vidare, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar,
tillkomma 3 befattningar för skogvaktare i Ca 16, avsedda 1 för pansarskjutfältet
å Utö och 2 för Järvafältet. De för Järvafältet avsedda extra ordinarie
befattningarna redovisas nu i personalförteckningen under rubriken
Kommendantsstaben i Stockholm.

Avvecklingen av Livregementet till häst föranleder såsom framgår av vad
under punkt 4 anförts, att vid IV. militärbefälsstaben tillkomma 1 fanjunkarbeställning
i Ma 5, kompaniadjutant vid Stockholms stabskompani, 2 överfurirsbeställningar
i Ma 3, avsedda den ena för Stockholms stabskompani
och den andra för kasernfurir vid Livregementets till häst nuvarande etablissement,
samt befattningar för 1 maskinist i Ca 16 och 1 eldare av

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1. klassen i Ca 11, avsedda för betjäning av värmeanläggningen vid nämnda
etablissement.

I det föregående har jag vid behandlingen av generalitetet förordat, att
under rubriken Militärområdena m. m. uppföres 1 beställning för överste i
Mo 14, att redovisas vid IV. militärområdet.

I gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid armén äro
under rubriken Försvarsområdesbefälhavare uppförda 1 beställning
för försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs—Halmstads försvarsområden i
Mo 12 och 1 beställning för försvarsområdesbefälhavare för Kiruna—Jokkmokks
försvarsområden (tillika chef för arméns jägarskola) i Ma 11. I den
för armén gällande personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattningar
äro under rubriken Kommendant samt försvarsområdesbefälhavare
uppförda följande befattningar, nämligen 1 för kommendant i Stockholm,
tillika försvarsområdesbefälhavare, i löneklass 2: 12, 16 för försvarsområdesbefälhavare
i löneklass 1: 34 och 1 för ställföreträdande försvarsområdesbefälhavare
för Bodens försvarsområde i samma löneklass. Försvarsområdesbefälhavare
i sistnämnda försvarsområde är kommendanten i Bodens
fästning, vilken är ordinarie beställningshavare i Mo 14.

Enligt beslut vid 1948 års riksdag (jfr prop. 206, s. 232 o. f.) bär föreskrivits,
att för högst 6 av befattningarna för försvarsområdesbefälhavare i löneklass
1:34 må, under förutsättning att befattningarna uppehållas av f. d.
regementschefer, utgå arvode enligt löneklass 2:12. De högre arvodena äro
i första hand avsedda för försvarsområdesbefälhavare för Malmö, Kristianstads,
Kalmar—Växjö, Norrköpings—Linköpings, Uppsala—Västerås och
Härnösands—Sundsvalls försvarsområden. Utbytesvis må dock under nyss
angivna förutsättning sådant högre arvode disponeras för befälhavare för
annat försvarsområde än de angivna.

I skrivelse den 26 januari 1949 har chefen för armén hemställt, att 6 av
befattningarna såsom försvarsområdesbefälhavare, därest de uppehölles av
f. d. regementschefer, måtte uppföras såsom beställningar på aktiv stat i
Mo 12, varvid nyss angivna försvarsområden i första hand borde ifrågakomnra.
Till stöd för framställningen har arméchefen anfört i huvudsak
följande.

Genom förenämnda beslut vid 1948 års riksdag avsågs bland annat att
öppna en ny väg för ur effektivitetssynpunkt synnerligen betydelsefull omsättning
bland regementscheferna.

Den omständigheten, att befattningarna såsom försvarsområdesbefälhavare
skulle upprätthållas av pensionerad personal, nödvändiggjorde emellertid, att
officerare på aktiv stat först måste begära och erhålla avsked med förtidspension.
Förtidsavgång ur aktiv tjänst för att tillträda en, låt vara, lika avlönad
arvodesbefattning med samma pensionsålder måste för den enskilde
te sig som en försämring av hans ställning. Detta förhållande hade fått särskild
belysning vid försöken att återbesätta befattningen som försvarsområdesbefälhavare
för Norrköpings—Linköpings försvarsområde. Härvid hade
nämligen icke mindre än 6 regementschefer, som tillfrågats, bland annat av

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

förenämnda anledning förklarat sig ovilliga att mottaga den erbjudna befattningen.
Detta försvarsområde syntes vara ett av de mest lockande i landet,
varför resultatet hade en generell innebörd. Möjlighet funnes icke, med
hänsyn till nödvändigheten att söka förtidspension, att mot vederbörandes
egen vilja omplacera en regementschef till befattning såsom försvarsområdesbefälhavare.

Några extra kostnader för överföring efter hand till aktiv stat av ifrågavarande
befattningar uppkomme icke, varför ur ekonomisk synpunkt inga
invändningar syntes kunna resas mot förslaget.

Civilförvaltningen har anfört, att åtgärder i framställningens syfte synts
befogade. Ämbetsverket har emellertid för sin del förordat den utvägen,
att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens medgivande att förflytta därtill villig
regementschef till befattning såsom försvarsområdesbefälhavare och att
vederbörande därvid i avlöningshänseende må behandlas som om han utan
något sitt förvållande flyttats från högre till lägre ordinarie tjänst och således
må behålla sin lön i den högre tjänsten. Sålunda förflyttad regementschef
borde från och med den för regementschefsbeställning fastställda pensionsålderns
inträde avlönas med arvode enligt löneklass 2:12.

Även jag finner av skäl som arméchefen anfört särskilda åtgärder erforderliga
för att säkerställa möjligheten att i den utsträckning som avsågs med
1948 års riksdagsbeslut utnyttja f. d. regementschefer såsom försvarsområdesbefälhavare.
Civilförvaltningens förslag torde icke kunna genomföras
utan att avlöningsreglementet ändras för detta speciella fall, vilket icke
synes mig lämpligt. Jag tillstyrker därför i stället arméchefens förslag.
I personalförteckningen för ordinarie tjänstemän under rubriken
Försvarsområdesbefälhavare böra således uppföras ytterligare 6 beställningar
såsom försvarsområdesbefälhavare i Mo 12, vilka jämte den redan
befintliga beställningen såsom försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs—
Halmstads försvarsområden vid behov böra få tagas i anspråk för omplacering
av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare. Beställningarna
i fråga böra härvid, förutom för nyssnämnda försvarsområden, främst
ifrågakomma för de försvarsområden, för vilka enligt de gällande bestämmelserna
arvoden enligt löneklass 2: 12 i första hand avses, med samma rätt för
Kungl. Maj:t att utbytesvis disponera beställningarna för befälhavare för
andra försvarsområden. Jag förutsätter härvid, att arvode i löneklass 1: 34 utgår
i de fall, då förutsättningar saknas för utnyttjande av ordinarie beställning.
Antalet i personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattningar
uppförda befattningar för försvarsområdesbefälhavare bör därför
icke minskas. Då beträffande befattningen för försvarsområdesbefälhavare i
Göteborgs—Halmstads försvarsområden torde böra gälla samma ordning som
beträffande övriga dylika befattningar, bör tvärtom i sistnämnda personalförteckning
uppföras ytterligare 1 befattning för försvarsområdesbefälhavare i
löneklass 1:34. Därest försvarsområdesbefälhavare, som varit regementschef,
skulle kvarstå i befattningen efter avgång med pension, bör han såsom civil
förvaltningen föreslagit avlönas med arvode enligt, löneklass 2:12.

Kungi. Maj:ts proposition nr 135.

Försvarsområdesstabernas (kommendantsstabernas) behov av
personal för förvaltnings-, expeditions- och förrådstjänst prövades vid 1947
års riksdag på grundval av de undersökningar härutinnan som verkställts
genom statens organisationsnämnd (prop. 1947: 130 punkt 2).

Chefen för armén har framlagt vissa förslag till personalförstärkningar vid
försvarsområdena. Civilförvaltningen har på anförda skäl ansett sig icke
kunna annat än i särskilda undantagsfall nu förorda några jämkningar av
permanent natur i vad avser personaluppsättningen för försvarsområdenas
förvaltnings-, expeditions- och förrådstjänst. Civilförvaltningen förutsatte
emellertid, att möjlighet hölles öppen att efter framställning bereda försvarsområdesstaberna
oundgängligen erforderliga personalförstärkningar. Civilförvaltningen
ville i detta sammanhang också ifrågasätta, om icke sedan numera
den av organisationsnämnden förordade organisationen prövats någon
tid, förnyade undersökningar borde verkställas vid försvarsområdesstaberna.

Organisationsnämnden har för sin del framhållit, att den personalorganisation,
som efter ingående undersökningar förordats av nämnden, byggt bland
annat på förutsättningarna, att den för försvarsområdena avsedda förrådsplaneringen
vore fullt genomförd och att vissa på försvarsområdesstaberna
alltjämt vilande arbetsuppgifter komme att överflyttas till andra myndigheter.
Nämnden hade också i sin rapport över undersökningarna uttalat att,
intill dess så bleve fallet, behov av tillfällig arbetskraft förelåge. Anmälda
behov av sådan arbetskraft borde enligt nämndens mening i varje särskilt
fall prövas av civilförvaltningen i samråd med nämnden.

Det torde icke vara erforderligt att nu låta företaga förnyade organisationsundersökningar
vid försvarsområdesstaberna i de delar ställning till organisationsfrågorna
fattades vid 1947 års riksdag. Såsom organisationsnämnden framhållit
föreligger emellertid övergångsvis ett visst behov av extra arbetskraft
vid försvarsområdesstaberna, vilket behov i varje särskilt fall torde böra
prövas i den ordning nämnden föreslagit. Vid behandlingen i det följande
av icke-ordinarieposten tar jag hänsyn till behov av medel för dylik extra
arbetskraft.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra, i utbyte mot extra
ordinarie befattningar, tillkomma vid kommendantsstaben i Stockholm
2 kanslibiträdesbefattningar i Ca 11 och 2 kontorsbiträdesbefattningar
i Ca 8 samt vid kommendantsstaben i Boden 1 skogvaktarbefattning
i Ca 16, 1 kanslibiträdesbefattning i Ca 11 och 1 kontorsbiträdesbefattning
i Ca 8.

En av de för kommendantsstaben i Boden uppförda förrådsvaktmästarbefattningarna
i Ca 12 må enligt en not till förteckningen icke återbesättas
vid vakans. Arméchefen har framhållit, att förrådsuppbörden
av ^g- ock intendenturmateriel vid Bodens försvarsområde avsevärt
ökats sedan statens organisationsnämnd avgav sin rapport över verkställd
översyn av förradstjänsten vid försvarsområdena. På grund därav er -

Kunyl. Maj:ts proposition nr 135. 55

fordrades även framdeles två förrådsvaktmästare, varför berörda not borde
utgå ur personalförteckningen.

Jag är icke nu beredd biträda arméchefens förslag utan förutsätter att,
när vakans uppkommer å en av de ordinarie förrådsvaktmästarbefattningarna,
eventuellt kvarstående behov av motsvarande arbetskraft prövas i den ordning
jag i det föregående förordat.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra, i utbyte mot extra
ordinarie befattningar, tillkomma vid staben för Kiruna — Jokkmokks
försvarsområde 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare i
Ca 12, 2 kanslibiträden i Ca 11 och 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10
ävensom vid övriga försvarsområdesstaber 17 kanslibiträden i Ca 11,
1 vid varje stab, jämte 17 kontorsbiträden i Ca 8, varav 1 vid vardera av
Kristianstads och Kalmar—Yäxjö försvarsområdesstaber, 2 vid envar av
Gävle, Härnösands—Sundsvalls, Norrköpings—Linköpings, Örebro, Karlstads
och Falu—Mora försvarsområdesstaber samt 3 vid Göteborgs—Halmstads
försvarsområdesstab.

Arméchefen har föreslagit, att under rubriken Infanteribefälhavare
och infanteribefälhavarstaber skall tillkomma 1 kaptensbeställning i
Md 9, avsedd för tygofficer vid Stockholms kustartilleriförsvar, varvid 1 befintlig
för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning såsom tygofficer
kunde indragas. Till stöd för förslaget har anförts, att enligt gällande försöksorganisation
beträffande stabs- och förvaltningstjänsten vid kustartilleriförsvaret
en kapten ur armén skulle vara tygofficer och att behovet av en
beställning för ändamålet vore styrkt. Befattningen i fråga uppehölles för
närvarande av en kommenderad officer.

Civilförvaltningen har i avvaktan på att definitiva förslag kunde framläggas
angående organisationen av kustartilleriförsvaret icke räknat med att
den föreslagna kaptensbeställningen skulle tillkomma från och med nästa
budgetår.

Statens organisationsnämnd bär framhållit, att de anbefallda försöken med
ny förvaltningsorganisation vid Stockholms kustartilleriförsvar ännu ej avslutats.
Redan nu syntes man emellertid kunna bedöma, att behov av ifrågavarande
beställning komme att förefinnas. Av principiella skäl ansåge sig
nämnden dock icke kunna förorda, att beställningen inrättades innan berörda
försök avslutats.

Med hänsyn till det läge, vari organisationsundersökningarna vid Stockholms
kustartilleriförsvar för närvarande befinna sig anser jag mig kunna
tillstyrka arméchefens förslag att för en tygofficer vid kustartilleriförsvaret
inrättas en beställning för kapten i Md 9 redan från och med nästa budgetår. Beställningen
synes i avvaktan på att slutlig ställning kan tagas till frågan om
kustartilleriförsvarsstabens organisation böra i personalförteckningen uppföras
under den nuvarande rubriken Infanteribefälhavare jämte infanteribefälhavarstaber.
I samband härmed bör förenämnda arvodesbefattning för
tygofficer indragas. Härtill återkommer jag i det följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Under rubriken Platsbefälet i Karlsborg bör i anslutning till vad
jag i det föregående under punkt 5 anfört tillkomma 1 skogvaktarbefattning
i Ca 16 i utbyte mot befintlig extra ordinarie dylik befattning.

Förbanden m. m.

Utbyggnaden av överfurirskadern har hittills icke skett i den takt som
förutsattes i 1944 års inanskapsutrednings förslag, vilket ligger till grund för
principbeslut vid 1947 års riksdag (prop. 130, punkt 3; riksd. skr. 327) om de
åtgärder som skola vidtagas i syfte att begränsa antalet manskap med kontraktsanställning.
Orsaken härtill har varit osäkerheten om möjligheterna att
i så stor utsträckning som manskapsutredningen förutsatt kunna bereda syssel
sättning åt äldre, för regelbunden trupptjänst icke längre lämpliga överfurirer.
Denna fråga behandlade jag närmare vid anmälan av propositionen 1948: 206
(s. 247 o. f.), varvid jag ansåg mig kunna konstatera, att med en av arméchefen
föreslagen lösning av frågan hinder icke längre kunde anses föreligga att utbygga
överfurirskadern i önskvärd omfattning. Av vissa angivna skäl förordade
jag ändock, att denna utbyggnad skedde med en viss försiktighet.

Arméchefen har för nästa budgetår föreslagit en fortsatt utbyggnad av
överfurirskadern. Utbyggnaden föreslås dock fortfarande skola ske i långsammare
takt än som av manskapsutredningen förutsatts. Förslaget (utom
såvitt avser överfurirer i hovslagar- och sjukvårdstjänst) framgår av efterföljande
sammanställning, som för jämförelse upptager jämväl motsvarande
personalstater för innevarande budgetår. Arméchefen bär i enlighet med vad
försvarskommittén föreslagit räknat med 2 överfurirsbeställningar utöver
manskapsutredningens beräkningar vid Svea livgarde för det till regementet
förlagda gamisonskompaniet. A andra sidan upptager personalorganisationen
för stabs- och förvaltningstjänst vid Svea livgarde en inretjänstbefattning för
överfurir mindre än normalorganisationen för rationaliserat infanteriregemente,
varför i slutläget staten för Svea livgarde kommer att upptaga 1 överfurirsbeställning
mera än normalregemente.

T r u p p s 1 a g m. m.	Budgetåret 1948/49	Budgetåret 1949/50
Infanteriet..................	383	443
Kavalleriet............	52	59
Pansartrupperna..........	75	85
Artilleriet ................	142	161
Luftvärnet.............	99	112
Ingenjörtrupperna ..................	41	48
Signaltrupperna....................	21	23
Underh&llstrupperna ................	71	80
Intendenturkåren .....	12	14
Infanteriskjutskolan ...	4	4
Ridskolan ..................	2	2
Arméns jägarskola ..................	1 5	‘6
Summa 1 Varav en vid försvarsområdesstaben.	907	1037

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Antalet beställningar för överfurirer i hovslagartjänst (vid kavalleriet)
har föreslagits utökat från 51 till 60 och i sjukvårdstjänst (vid underhållstrupperna)
från 86 till 95.

Jag anser mig kunna tillstyrka vad arméchefen sålunda föreslagit, dock
med den jämkningen att antalet överfurirsbeställningar vid kavalleriet (utom
i hovslagartjänst) begränsas till 57 med hänsyn till att i samband med avvecklingen
av Livregementet till häst till IV. militärbefälsstaben överflyttas en
befintlig, för Stockholms stabskompani avsedd beställning samt militärbefäls
staben tilldelas en av de föreslagna nya beställningarna, avsedd för kasernfurir
vid Livregementets till häst nuvarande etablissement. Till frågan om de
nytillkommande beställningarnas fördelning på olika personalstater återkommer
jag i det följande vid behandlingen av personalbehovet vid olika förband
och kårer.

I personalförteckningen för innevarande budgetår har för infanteriets
förband föreskrivits, att två fanjunkarbeställningar vid varje regemente med
flera än 15 fanjunkarbeställningar skola vakantsättas vid innehavarnas befordran
till förvaltare i den nya regementsorganisationen. Civilförvaltningen,
som inhämtat att samtliga förvaltarbeställningar vid infanteriregementena
kunde beräknas vara tillsatta till den 1 juli 1949, har räknat med att antalet
fanjunkarbeställningar kan minskas med 2 vid ettvart av de regementen,
där sådan minskning icke genomförts redan från och med innevarande budgetår,
eller vid Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregernentet,
Jämtlands fältjägarregemente, Södra, skånska infanteriregementet,
Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Västerbottens
regemente och Västernorrlands regemente.

Även jag räknar med att den angivna minskningen av antalet fanjunkarbeställningar
genomföres från och med nästa budgetår. Vid Svea livgarde
bör emellertid härutöver i mån av avgång minskning ske med ytterligare 2
fanjunkarbeställningar. Enligt 1942 års försvarsbeslut beräknades nämligen
för detta regemente 2 fanjunkare mera i stabs- och förvaltningstjänst än för
övriga infanteriregementen (normalinfanteriregementen), under det att den
nu fastställda nya organisationen för infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst
upptager samma antal fanjunkare i dylik tjänst vid Svea livgarde
som vid övriga regementen. I personalförteckningen bör alltså föreskrivas
att 2 fanjunkarbeställningar vid Svea livgarde skola indragas vid
uppkommande vakanser.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirsbeställningar vid
infanteriet ökas med 60 till 443, varav 25 vid Svea livgarde, inberäknat de
2 för gamisonskompaniet avsedda beställningarna, 26 vid Södra skånska infanteriregementet,
24 vid Norrbottens regemente och 23 vid ettvart av övriga
regementen.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört rörande ordinariesättning
av vissa befattningar böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar,
vid infanteriets förband tillkomma befattningar för 19 köksförestån -

Kungl. Majds proposition nr 135.

dare i Ca 14, 1 vid ettvart av regementena, 19 kontorister (i kassatjänst) i
Ca 13, 1 vid ettvart av regementena, 1 köksföreståndare i Ca 12 vid Södra
skånska infanteriregementet, 97 kanslibiträden i Ca 11, 7 vid Svea livgarde,
6 vid Södra skånska infanteriregementet, 4 vid Gotlands infanteriregemente
och 5 vid ettvart av övriga regementen, 20 biträdande köksföreståndare i
Ca 10, 2 vid Södra skånska infanteriregementet och 1 vid ettvart av övriga
regementen, ävensom 22 kontorsbiträden i Ca 8, 3 vid vartdera av Svea livgarde
och Livgrenadjärregementet, 2 vid ettvart av Norra skånska infanteriregementet,
Upplands regemente och Gotlands infanteriregemente, 4 vid Älvsborgs
regemente samt 1 vid ettvart av Södra skånska infanteriregementet,
Kronobergs regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Hallands regemente
och Västernorrlands regemente.

Vid Svea livgarde äro för närvarande förlagda dels, i avvaktan på att omförläggning
till Karlberg kan ske, krigsskolans övningskompani, dels och det
s. k. garnisonskompaniet. För övningskompaniet avses för närvarande föl
jande å regementets stat uppförda beställningar, nämligen för 1 kapten, 2
löjtnanter, 2 fänrikar och 3 sergeanter. Befälsbehovet vid garnisonskompaniet,
vilket enligt uttalande i propositionen 1948: 206 bör inordnas i regementet,
tillgodoses nu genom kommenderingar.

Chefen för armén har i enlighet med förslag av försvarskommittén förordat,
att av de för övningskompaniet avsedda beställningarna kaptensbeställningen
och en av löjtnantsbeställningarna överföras till krigsskolans
stat från och med nästa budgetår. För den personal, som erfordrades för
garnisonskompaniet, borde beställningar uppföras å personalförteckningen
för Svea livgarde. Härvid kunde återstående för övningskompaniet avsedda
beställningar, 1 löjtnants-, 2 fänriks- och 3 sergeantsbeställningar, avses för
garnisonskompaniet. Då emellertid kompanichefen borde vara kapten, föresloge
arméchefen, att en av fänriksbeställningama utbyttes mot kaptensbeställning.
Vidare borde med hänsyn till kompaniets särart kompaniadjutanten
vara fanjunkare, varför en av sergeantbeställningarna föresloges skola utbytas
mot fanjunkarbeställning.

Civilförvaltningen bär tillstyrkt arméchefens berörda förslag.

För egen del anser jag mig böra förorda den föreslagna överföringen till
krigsskolans stat av en kaptens- och en löjtnantsbeställning. Däremot kan
jag icke för närvarande biträda förslagen om att utbyta en fänriks- och en
sergeantsbeställning mot högre beställningar. Vad beträffar den föreslagna
fanjunkarbeställningen får jag erinra om att med mitt förslag i det föregående
antalet fanjunkare vid regementet kommer att utgöra 16, eller samma antal
som försvarskommittén angivit erforderligt, inberäknat en beställning för
garnisonskompaniet.

I skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen bland annat föreslagit,
dels att samtliga befattningar för förrådsvaktmästare vid rationaliserade
infanteriregementen skola uppflyttas från 12 till 14 lönegraden, dels
och att vid ettvart av nämnda regementen det biträde för skriv- och kontors -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

göromål, som är placerat å personalavdelningens plåt- och maskingrupp, skall
utbytas mot ett ordinarie kanslibiträde. Jag är icke beredd att nu biträda
dessa förslag.

Såsom jag i det föregående under punkt 4 anfört bör i samband med avvecklingen
av Livregementet till häst den å kavalleriets personalförteckning
uppförda beställningen för sekundchef i Mo 12 indragas under budgetåret
1949/50 i samband med innehavarens omplacering till annan tjänst. Föreskrift
härom bör meddelas i personalförteckningen.

I samband med avvecklingen av Livregementet till häst böra vidare enligt
det föregående 1 fanjunkarbeställning i Ma 5, 1 maskinistbefattning i Ca 16
och 1 eldarbefattning av 1. klassen i Ca 11 avföras från kavalleriets (Kl:s)
personalförteckning samt en nu vakant förrådsvaktmästarbefattning i Ca 12
indragas från och med nästa budgetår.

I det föregående har jag för kavalleriet för nästa budgetår beräknat en
ökning av antalet överfurirsbeställningar i hovslagartjänst med 9 till 60 och
av antalet övriga överfurirsbeställningar med 5 till 57. Detta senare antal
bör fördelas med 6 vid Livregementet till häst, 15 vid Skånska kavalleriregementet
och 18 vid vartdera av de båda återstående regementena.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning
av vissa befattningar böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar,
vid kavalleriets förband tillkomma följande befattningar, nämligen —
fördelade med 1 vid ettvart av förbanden utom Livregementet till häst — 3
kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 3 köksföreståndare i Ca 12, 3 kanslibiträden
(i kassatjänst) i Ca 11 och 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10 ävensom
7 kontorsbiträden i Ca 8, 5 vid Livregementets husarer och 2 vid Norrlands
dragonregemente.

Vad angår pansartrupperna har civilförvaltningen tillstyrkt ett av
chefen för armén framställt förslag om att utbyta den för chefen för pansartruppskolan
avsedda majorsbeställningen mot beställning för alternativt
överstelöjtnant eller major. Jag anser mig för närvarande icke kunna biträda
förslaget.

Enligt vad jag tillstyrkt i det föregående bör antalet överfurirsbeställningar
vid pansartrupperna ökas med 10 till 85, varav 18 vid Göta pansarlivgarde,
22 vid vartdera av Skånska pansarregementet och Södermanlands
pansarregemente samt 23 vid Skaraborgs pansarregemente. En av beställningarna
vid sistnämnda regemente avses för pansartruppskolan.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning
av viss personal böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar,
vid pansarförbanden tillkomma befattningar för 3 köksföreståndare i Ca 14,
1 vid ettvart av Skånska pansarregementet, Södermanlands pansarregemente
och Skaraborgs pansarregemente, 4 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 1 vid
ettvart av förbanden, 1 köksföreståndare i Ca 12 vid Göta pansarlivgarde,
4 kanslibiträden (i kassa tjänst), 1 vid ettvart av förbanden, samt 4 biträdande
köksföreståndare i Ca 10, 1 vid ettvart av förbanden, ävensom 5 kon -

Rungl. Maj:ts proposition nr 135.

torsbiträden i Ca B, 2 vid vartdera av Göta pansarlivgarde och Skaraborgs
pansarregemente samt 1 vid Skånska pansarregementet.

Antalet överfurirsbeställningar vid artilleriets förband bör enligt vad
jag tillstyrkt i det föregående ökas med 19 till 161, varav 21 vid ettvart av
Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen, 11 vid Norrbottens
artillerikår, 18 vid vartdera av Smålands och Bergslagens artilleriregementen,
14 vid Gotlands artillerikår samt 16 vid Bodens artilleriregemente.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning
av viss personal böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar,
vid artilleriets förband tillkomma 6 köksföreståndare i Ca 14, 1 vid ettvart
av Svea, Göta, Wendes, Norrlands, Smålands och Bergslagens artilleriregementen,
9 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 1 vid ettvart av förbanden, 3
köksföreståndare i Ca 12, 1 vid vardera av Norrbottens och Gotlands artillerikårer
samt Bodens artilleriregemente, 9 kanslibiträden (i kassatjänst) i
Ca 11, 1 vid ettvart av förbanden, 9 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1
vid ettvart av förbanden, ävensom 24 kontorsbiträden i Ca 8, 5 vid Svea
artilleriregemente, 2 vid vartdera av Göta och Bodens artilleriregementen
samt Norrbottens artillerikår, 4 vid vartdera av Wendes och Smålands artilleriregementen,
3 vid Norrlands artilleriregemente, 1 vid Gotlands artillerikår
och likaledes 1 vid Bergslagens artilleriregemente.

Vid luftvärnet bör såsom jag i det föregående anfört antalet överfurirsbeställningar
ökas med 13 till 112, varav 19 vid ettvart av luftvärnsregementena,
13 vid Luleå luftvärnskår och 14 vid envar av övriga luftvärnskårer.

Vidare böra i anslutning till vad jag under punkt 5 anfört, i utbyte mot
befintliga extra ordinarie befattningar, vid luftvärnets förband tillkomma 3
köksföreståndare i Ca 14, 1 vid ettvart av luftvämsregementena, 7 kontorister
(i kassatjänst) i Ca 13, 1 vid ettvart av förbanden, 4 köksföreståndare i Ca 12,
1 vid envar av luftvärnskårerna, 7 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 1
vid ettvart av förbanden, 7 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 vid ettvart
av förbanden, samt 13 kontorsbiträden i Ca 8, 1 vid vartdera av Karlsborgs och
Östgöta luftvärnsregementen samt vardera av Sundsvalls och Göteborgs luftvämskårer,
4 vid Stockholms luftvämsregemente, 3 vid Skånska luftvämskåren
och 2 vid Luleå luftvärnskår.

I skrivelse den 12 november 1948 har civilförvaltningen anfört, att chefen
för armén föreslagit inrättande från och med nästa budgetår av en beställning
för chef för en blivande radarskola i alternativt Ma 11 eller Ma 10 ävensom
av en extra ordinarie beställning för arméingenjör av 1. graden (Ce 29),
avsedd för en radaringenjör. Till stöd för förslaget hade arméchefen anfört
bland annat följande.

På teknikens nuvarande ståndpunkt vore det obestridligt, att radarn vid
armén hade sin största betydelse för luftvärnet och därvid framför allt för
målspaning och eldledning.

Detta talade för att inspektören för luftvärnet borde vara målsman för
radartjänsten inom armén. För att biträda inspektören vid handläggning av

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

frågor angående radar vore det nödvändigt, att arméstabens luftvärnsavdelning
förfogade över sakkunnig personal. Som sådan borde i första hand utnyttjas
chefen för en blivande radarskola. Därutöver torde erfordras, att
vid avdelningen tillkomme en radarutbildad officer. För handläggning av
materielärenden och frågor av teknisk natur samt för biträde vid inspektion
av utrustning och dylikt borde en radaringenjör ävenledes ingå i avdelningen.
I mån av tid borde såväl nämnde officer som ingenjören kunna disponeras för
lärarverksamheten i radartjänst.

Då alla kompaniofficersbeställningar vid luftvärnet ännu icke kunnat besättas,
funnes för närvarande icke anledning att föreslå utökning av detta
truppslags stat med en beställning, avsedd för en radarutbildad officer vid
arméstabens luftvärnsavdelning. Däremot förelåge möjlighet att anställa eu
radaringenjör, varför en sådan beställning borde tillkomma. För att härvid
erhålla en väl kvalificerad arbetskraft, syntes en ordinarie beställning för
armédirektör av 2. graden böra inrättas för ändamålet. Då det emellertid
vore nödvändigt att genom praktisk erfarenhet söka få fram rätt person för
en dylik beställning, borde övergångsvis upptagas en beställning som extra
ordinarie arméingenjör av 1. graden.

Utbildningen av såväl befäl som mekaniker i radartjänst hade hittills bedrivits
vid tillfälligt anordnade kurser, huvudsakligen i anslutning till arméns
signalskola.

Med den utvidgning, som radartjänsten i en nära framtid komme att få,
bleve det nödvändigt, att den nuvarande provisoriska utbildningsformen så
snart som möjligt ersattes av en fast organisation, innebärande att en för
armén gemensam radarskola bildades. Det vore arméchefens avsikt att inom
en nära framtid inkomma med underdånigt förslag därom.

Det syntes möjligt och lämpligt att ansluta radarskolan till signalskolan.
Därigenom skulle administrationskostnaderna kunna minskas. Därjämte syntes
viss lärarpersonal — främst för grundläggande elektroteknisk undervisning
— kunna utnyttjas vid båda skolorna, laborationslokaler kunna växelvis
användas, mätinstrument och teknisk demonstrationsmateriel i viss utsträckning
vara gemensamma o. s. v.

Då skolans verksamhet borde komma i gång så snart som möjligt, borde
chef tillsättas från och med budgetåret 1949/50. Denne borde på grund av
verksamhetens omfattning, som väl komme att mäta sig med exempelvis tygförvaltnings-
eller intendenturförvaltningsskolans, i likhet med cheferna för
dessa skolor vara regementsofficer i alternativt Ma 11 eller Ma 10. Därigenom
skapades möjligheter för ett lämpligt personalval, vartill komme att
en för uppgiften skickad officer under längre tid skulle kunna disponeras vid
skolan. Då radar inom arméorganisationen närmast anknöte till luftvärnet,
borde beställningen lämpligen upptagas på luftvärnets stat.

Civilförvaltningen har ansett sig böra räkna med att de av arméchefen
föreslagna beställningarna inrättas. Den för skolchefen avsedda beställningen
syntes böra uppföras på särskild personalförteckning för signalskolan.

Såsom av arméchefens framställning framgår har radarutbildningen vid
armén hittills bedrivits vid särskilt anordnade kurser, huvudsakligen i an
slutning till signalskolan. Med hänsyn till den stora betydelse radartjänsten
numera fått även för armén och särskilt för luftvärnet får det anses angeläget,
att den nuvarande provisoriska utbildningsformen snarast ersättes av
en fastare utbildningsorganisation med tillgång till tekniskt väl skolad personal.
Inom försvarsgrensledningarna ha närmare undersökts möjligheterna

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

att till eu utbildningsanstalt sammanföra de olika försvarsgrenarnas radarutbildning.
Med hänsyn till de väsentliga skiljaktigheter, som föreligga i
fråga om radarmaterielens tekniska utformning och utnyttjande, har emellertid
en dylik samordning befunnits olämplig, även om självfallet visst samarbete
kan och bör äga rum mellan de olika försvarsgrenarnas utbildningsorgan.
I likhet med chefen för armén räknar jag därför med att en särskild
radarskola för armén måste inrättas. Ehuru utredning rörande radarskolans
organisation ännu icke föreligger, torde hinder icke böra möta att redan
nu förelägga riksdagen förslag om inrättande av eu särskild beställning för
skolans chef. Denne avses samtidigt bli målsman för radarfrågor inom arméstabens
luftvärnsavdelning. Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter,
som komma att åvila ifrågavarande beställningshavare, tillstyrker jag, att för
honom inrättas en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major.
Beställningen torde åtminstone tills vidare böra uppföras på luftvärnets stat.
Jag anser mig även kunna tillstyrka, att för en radaringenjör inrättas en
extra ordinarie beställning för arméingenjör av 1. graden (Ce 29). Härtill
återkommer jag i det följande vid behandlingen av arméingenjörkåren.

Ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag att inrätta en särskild regementsofficersbeställning
för lärare vid luftvärnsskjutskolan kan jag icke tillstyrka.

Antalet överfurirsbeställningar vid ingenjör trupper na bör i enlighet
med vad jag i det föregående förordat ökas med 7 till 48, varav 17 vid Svea
ingenjörkår, 16 vid Göta ingenjörkår och 15 vid Bodens ingenjörkår. En av
beställningarna vid Svea ingenjörkår avses för ingenjörtruppskolan.

1 anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra, i utbyte mot befint
liga extra ordinarie befattningar, vid ingenjörkårerna tillkomma 1 köksföreståndare
i Ca 14 vid Svea ingenjörkår, 3 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13,
1 vid envar av kårerna, 2 köksföreståndare i Ca 12, 1 vid vardera av Göta
och Bodens ingenjörkårer, 3 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 1 vid envar
av kårerna, 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 vid envar av kårerna,
samt 4 kontorsbiträden i Ca 8, 1 vid Svea och 3 vid Göta ingenjörkår.

Vid signal trupp erna bör i enlighet med vad jag i det föregående förordat
antalet överfurirer ökas med 2 till 23.

Chefen för armén har föreslagit, att 1 av beställningarna för överstelöjtnant
vid signaltrupperna utbytes mot beställning för alternativt överste eller
överstelöjtnant, avsedd för chefen för arméns signalskola. Till stöd för
förslaget har anförts, att det ansvar, som åvilade nämnde skolchef,
komme att avsevärt öka bland annat genom tillkomsten av radarutbildning
samt att skolan i fråga om storlek och betydelse vore väl jämförlig
med exempelvis artilleri- eller luftvärnsskjutskolorna. Civilförvaltningen hav
biträtt förslaget.

För egen del kan jag emellertid icke i nuvarande läge tillstyrka förslaget
liksom icke heller förslag av arméchefen om särskilda beställningar för två
lärare vid signalskolan.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra, i utbyte mot befint -

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

liga extra ordinarie befattningar, vid Signalregementet tillkomma 1 kontorist
(i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 1 kanslibiträde (i kassatjänst)
i Ca 11, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 5 kontorsbiträden
i Ca 8 ävensom för kompaniet i Boden tillkomma 1 kontorsbiträde i Ca 8.

Vad beträffar underhålls trupperna har jag under punkt 3 i det föregående
föreslagit, att trängkårema skola erhålla den ändrade benämningen
trängregementen. I det följande använder jag därför denna benämning, när
förhållandena från och med budgetåret 1949/50 avses.

T enlighet med 1948 års försvarsbeslut ha jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den
10 december 1948 första, andra och tredje tygkompanierna indragits från och
med den 1 januari 1949 samt inordnats i respektive Svea och Göta trängkårer
samt Skånska trängkåren, till vilka förband de redan dessförinnan provisoriskt
varit förlagda. Den för tygkompanierna avsedda befälspersonalen har överförts
till underhållstruppernas stat från och med innevarande budgetår, utom
såvitt avser officerare på aktiv stat, vilka i enlighet med försvarsbeslutet alltjämt
kvarstå på fälttygkårens stat.

I det föregående har jag i princip anslutit mig till ett av arméchefen framlagt
förslag, att sammanslagningen av underhållsförbanden skulle fullföljas
genom att jämväl intendenturutbildningen skulle inordnas i trängregementena
och intendenturkompanierna i samband därmed indragas. Det har dock förutsatts,
att denna omorganisation endast beträffande första intendenturkompaniet
skulle genomföras redan från och med utbildningsåret 1949/50. I avvaktan
på närmare förslag beträffande konsekvenserna i personalhänseende av omorganisationen
har jag emellertid icke ansett mig böra i detta sammanhang föreslå
några överflyttningar av personal från intendenturtrupperna till underhållstrupperna
redan från och med nästa budgetår.

Chefen för armén har föreslagit, att från fälttygkårens till underhållstruppernas
stat skola överföras jämväl de officerare som tjänstgöra som befäl i
lygtjänst, nämligen 3 kaptener och 9 löjtnanter. Därutöver har arméchefen
föreslagit, att vid underhållstrupperna skola tillkomma ytterligare beställ
ningar för, bland andra, 2 kaptener, 2 fanjunkare och 17 sergeanter. Den föreslagna
utökningen med 2 kaptener och 2 fanjunkare vore föranledd av att
enligt försvarsbeslutet även Norrlands trängkår skulle tillföras ett tygkompani,
vilket nu beräknades kunna organiseras från och med den 1 april 1950.
Förslaget att öka antalet sergeantbeställningar har avsett att bringa detta antal
till överensstämmelse med det antal dylika beställningar som skulle finnas
enligt 1942 års försvarsbeslut med däri sedermera vidtagna jämkningar.

Civilförvaltningen har tillstyrkt arméchefens förslag till utökning av antalet
officers- och underofficersbeställningar.

Skälet till att de som utbildningsbefäl i tygtjänst avsedda officerarna vid
fälttygkåren enligt försvarsbeslutet skulle kvarstå på fälttygkårens stat var
att därigenom större möjligheter skulle beredas dem till växling mellan stabs
tjänst och praktisk trupptjänst. Jag anser alltjämt denna synpunkt vara
mycket betydelsefull. Då med nuvarande redovisningssystem eu tygofficer vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

övergång inom ett trängförband från förvaltningstjänst till trupptjänst skulle
behöva transporteras från truppslagets till fälttygkårens stat, tala emellertid
praktiska skäl för förslaget att överföra utbildningsbefälet i tygtjänst till
underhållstruppernas stat.

Möjligheterna att tillföra även Norrlands trängkår ett tygkompani ansågos
i försvarspropositionen bero av att eu för kåren avsedd bergverkstad färdig
ställdes. Enligt vad numera upplysts är det emellertid möjligt att tills vidare
tillgodose behovet av verkstadslokaler med den utbildningsverkstad som finns
vid trängkåren. Jag har med hänsyn härtill och i enlighet med mitt förslag
rörande redovisningen av officerare för utbildning i tygtjänst intet att erinra
mot att beställningar för 2 kaptener och 2 fanjunkare tillkomma vid underhållstrupperna.
Beställningarna böra besättas först från och med tidpunkt
under budgetåret, då de äro oundgängligen nödvändiga.

Jag föreslår således, att underhållstruppernas stat ökas med 5 kaptener,
9 löjtnanter och 2 fanjunkare samt att i samband därmed fälttygkårens stat
minskas med 3 kaptener och 9 löjtnanter.

Underhållstruppernas stat upptager för innevarande budgetår följande
beställningar för underofficerare, utom förvaltare,

61 fanjunkare,

7 » (i tygtjänst),

18 » (i sjukvårdstjänst),

81 sergeanter,

13 » (i tygtjänst),

21 » (i sjukvårdstjänst).

Av dessa beställningar avse de för tygtjänst angivna utbildningsbefäl vid
de tidigare självständiga tygkompanierna. De beställningar för vilka särskild
tjänst ej angivits avse utbildningsbefäl i annan tjänst och förvaltningspersonal
vid trängkårerna. Antalet fanjunkare i denna grupp har från och med innevarande
budgetår minskats med 2. Förutsättningen för denna minskning, att
förvaltarbeställningar skulle komma att tillsättas under budgetåret, har dock
icke uppfyllts. För sjukvårdstjänst ha angivits beställningar för personal som
tjänstgör vid skolor och förband utom trängkårerna. Enligt anteckning i personalförteckningen
skall antalet fanjunkare och sergeanter i sjukvårdstjänst
i mån av avgångar fixeras till 16 respektive 23.

Bortsett från tygtjänstpersonalen finnas alltså nu, inberäknat de 2 fanjunkarbeställningar
som ännu icke kunnat indragas, tillhopa 183 underofficersbeställningar,
utom förvaltare, varav 81 fanjunkare och 102 sergeanter.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle antalet fanjunkar- och sergeantbeställningar
vid trängen vara 83 + 117 = 200.

Antalet 183 beställningar bestämdes vid 1947 års riksdag, då i enlighet med
förslag av arméchefen, grundat på 1944 års manskapsutrednings betänkande,
tidigare uppfört antal av 193 beställningar minskades med 10 beställningar för
vid andra förband placerade underofficerare i sjukvårdstjänst, vilka ersattes
med överfurirer (jfr prop. 130 s. 123). Arméchefens nu framlagda förslag åsyftar i

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

första hand en utökning med de (200 — 193 =) 7 beställningar som, när minskningen
av antalet beställningar vidtogs, ännu saknades i slutläget enligt 1942
års försvarsbeslut.

Emellertid har nu gjorts gällande, att förslaget om indragning av 10 underofficersbeställningar
tillkommit av misstag. Avsikten hade varit att frigöra 10
vid andra förband placerade underofficerare för omplacering till trängkårerna,
där de erfordrades som utbildningsbefäl i den sjukvårdsutbildning av värnpliktiga
ur andra förband m. m. inom armén, som sedan någon tid tillbaka
centraliserats till trängförbanden. Vid truppförbanden skulle dessa underofficerare
ersättas med överfurirer. Genom denna omplacering ville man undvika
de olägenheter som visat sig vara förenade med att kommendera trängunderofficerare,
placerade vid andra förband, till tjänstgöring vid trängkårerna
under en stor del av året. Sedan i enlighet med manskapsutredningens
förslag en betydande minskning av totalantalet sjukvårdsbefäl i olika grader
vid truppförbanden ägt rum, vore det, framhålles det nu, icke möjligt att utan
ökning av personalstaterna tillgodose behovet av befäl för den centraliserade
sjukvårdsutbildningen. Rekryteringsläget hade hittills icke medgivit någon
större utökning av antalet sergeantbeställningar. Under nästa budgetår kunde
de begärda 17 beställningarna besättas, varför arméchefen nu yrkat, att staterna
ökas med dessa 17 beställningar till slutläget enligt 1942 års försvarsbeslut.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra tillstyrka, att
ytterligare 17 underofficersbeställningar tillkomma vid underhållstrupperna.
Jag anser det lämpligt, att härvid den tidigare gällande proportionen mellan
beställningar i olika grader återställes, och föreslår därför en ökning med 2
fanjunkare och 15 sergeanter. Det må här framhållas, att i samband med återuppsättandet
efter 1942 års försvarsbeslut av Skånska kavalleriregementet
ytterligare en sergeantbeställning tillkommit vid trängen. Denna ökning motväges
dock av att, såsom jag i det föregående under punkt 4 föreslagit, den
för Livregementet till häst nu beräknade beställningen för sjukvårdsunderofficer
bör indragas.

Såsom av det föregående framgår redovisas i gällande personalförteckning
de för tyg- respektive sjukvårdstjänst avsedda fanjunkar- och sergeantbeställningarna
vid underhållstrupperna särskilt. Arméchefen har med tillstyrkan av
civilförvaltningen föreslagit, att detta sätt att redovisa beställningarna upphör
och att i stället till förteckningen angives, att ett visst antal av samtliga
underofficersbeställningar avses för tyg- respektive sjukvårdstjänst. Skälet till
detta förslag har varit önskvärdheten av att. kunna behandla hela den på
underhållstruppemas stat uppförda underofficerskåren som en befordringsenhet.
För egen del får jag framhålla, att. det nu tillämpade sättet att redovisa
personalen, vilket tillkom efter förslag av försvarskommittén, icke torde ha
avsett att utesluta möjligheten att tillämpa sedvanliga befordringsprinciper
inom de till en gemensam underofficerskår från olika håll sammanförda beställningarna.
Redovisningen av de olika utbildningsgrenarna torde emellertid

5—4»o 49 Bihanrj till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

icke fylla något praktiskt syfte, varför den lämpligen kan borttagas och ersättas
med en not, angivande huru många beställningar för underofficerare
i sjukvårdstjänst, placerade vid förband m. m. utom underhållstrupperna, som
må finnas. Det torde icke vara erforderligt att ens i dylik form redovisa de
för tygutbildning vid trängregementena avsedda underofficerarna. Att inom
kategorien underofficerare i sjukvårdstjänst fixera proportionen mellan den
högre och den lägre beställningen är heller icke lämpligt. Jag förutsätter dock,
att det genom lämplig rekrytering eller eventuellt omskolning tillses att denna
proportion göres sådan att med hänsyn till tjänstens krav ändamålsenlig fördelning
mellan personal i olika grader åstadkommes.

Med de ökningar av underofficersstaterna som jag i det föregående föreslagit,
4 fanjunkare och 15 sergeanter, skulle alltså personalförteckningen för
nästa budgetår komma att upptaga 90 fanjunkare och 130 sergeanter, eller tillhopa
220 beställningar i dessa båda grader. Av dessa 220 beställningar avses
181 för tjänst vid trängregementena samt 39 för sjukvårdstjänst vid skolor och
förband utom underhållstrupperna. Intill dess de i samband med befordran
till förvaltare kunna indragas finnas alltjämt härutöver två fanjunkarbeställningar.

I det föregående har jag för underhållstrupperna för nästa budgetår beräknat
en ökning av antalet överfurirsbeställningar i sjukvårdstjänst med 9
till 95 och av antalet övriga överfurirsbeställningar med likaledes 9 till 80.
Detta senare antal bör fördelas med 20 vid varje trängregemente. Ej heller
beträffande överfurirerna torde särskild redovisning av de för tygtjänst avsedda
vara erforderlig.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört rörande ordinariesättning av
vissa befattningar böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar,
vid trängregementena tillkomma, fördelade med 1 vid varje regemente, 4 köksföreståndare
i Ca 14, 4 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 4 kanslibiträden (i
kassatjänst) i Ca 11 och 4 biträdande köksföreståndare i Ca 10, vid Göta trängregementes
kompani i Nora 1 köksföreståndare i Ca 12 och vid Skånska trängregementet
2 kontorsbiträden i Ca 8.

Fälttygkåren.

I personalförteckningen för budgetåret 1947/48 föreskrevs med hänsyn till
vissa förhållanden, för vilka närmare redogjorts i propositionen 1944: 185
(s. 151 o. f.), att vid uppkommande ledighet å en av de två överstebeställningaroa
vid fälttygkåren Kungl. Maj:t skulle besluta, huruvida densamma
skulle återbesättas med ordinarie innehavare. Tillika föreskrevs, att därest
överste vid fälttygkåren åtnjöte tjänstledighet i anledning av förordnande å
överingenjörsbefattning vid försvarets fabriksverk samt annan beställningshavare
vid kåren förordnades å beställningen, å en av beställningarna i lägre
grad vid kåren icke finge meddelas successionsförordnande.

Då förordnande av överste vid fälttygkåren å överingenjörsbefattning vid
fabriksverket icke längre är aktuell och innehavaren av en överstebeställning

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

vid kåren förordnats å den från och med budgetåret 1948/49 inrättade beställningen
för arméöverdirektör i Cp 14, har i personalförteckningen för
detta budgetår föreskrivits, att vid ledighet å en av överstebeställningarna
densamma icke må återbesättas med ordinarie innehavare samt att, om annan
beställningshavare vid kåren förordnas å beställningen, å en av beställningarna
i lägre lönegrad vid kåren icke må meddelas successionsförordnande.

Av de å fälttygkårens stat uppförda majorsbeställningama äro 7 avsedda
för stabstygofficerare vid militärbefälsstabema. Arméchefen har tillstyrkt
ett av generalfälttygmästaren framfört förslag om att 3 av dessa beställningar
skulle utbytas mot 1 överstelöjtnantsbeställning och 2 beställningar
för alternativt överstelöjtnant eller major. Härigenom skulle proportionen
mellan antalet majorer och överstelöjtnanter bli lämpligare med hänsyn till
befordringsmöjligheterna och i förhållande till läget vid andra personalkårer
och förband.

Arméchefen bar vidare i anledning av förslag av militärbefälhavaren för
Yl. militärområdet förordat, att 1 befintlig för pensionerad officer avsedd
arvodesbefattniug såsom tygofficer i löneklass 1:29 vid kommendantsstaben
i Boden utbytes mot en beställning för alternativt kapten eller löjtnant på
fälttygkårens stat.

Civilförvaltningen har biträtt förslaget om utbyte av 3 majorsbeställningar
mot högre beställningar. Häremot har ämbetsverket icke velat tillstyrka förslaget
om att utbyta förenämnda arvodesbefattning vid kommendantsstaben
i Boden mot beställning på aktiv stat.

För egen del anser jag mig i nuvarande läge icke kunna tillstyrka det föreslagna
utbytet av majorsbeställningar mot beställningar i högre lönegrad.
Liksom civilförvaltningen är jag icke heller beredd förorda, att den av arméchefen
föreslagna nya beställningen för alternativt kapten eller löjtnant nu
inrättas.

I anslutning till vad jag i det föregående beträffande underhållstruppema
anfört böra 3 kaptens- och 9 löjtnantsbeställningar utgå ur fälttygkårens stat.

Tygstaten.

Med från räknande av viss personal vid krigsmaterielverket och försvarets
fabriksverk, som övergångsvis redovisas å tygstaten, upptager den för innevarande
budgetår gällande personalförteckningen följande beställningar vid
tygstaten, nämligen 14 förste tygförvaltare (Ca 22), varav 1 övergångsvis, 37
tygverkmästare av 1. klassen (Ca 21), 26 tygförvaltare (Ca 19), 36 tygverkmästare
av 2. klassen (Oa 19), 32 tyghantverkare av 1. klassen (Ca 18), 12
tygskrivare (Ca 16), 186 tyghantverkare av 2. klassen (Ca 16) och 238 armetekniker
(Ca 12).

1944 års manskapsutredning föreslog, att arméteknikerkadem skulle successivt
utbyggas till 370 beställningar under en femårsperiod. Hittills har
emellertid, i syfte bland annat att erhålla en jämnare åldersfördelning, utbyggnaden
skett i en något långsammare takt än utredningen räknat med.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Sålunda liar såsom nyss anförts för budgetåret 1948/49 uppförts 238 beställningar,
under det att utredningen för samma år räknade med 250 beställningar.
För budgetåret 1949/50 räknade utredningen med 313 beställningar.
Generalfälttygmästaren bar med tillstyrkan av cbefen för armén för sistnämnda
budgetår föreslagit eu utökning med 44 beställningar. Härutöver
har arméohefen föreslagit, att för tillgodoseende av det omedelbara behovet
av kvalificerade radarmekaniker för levererad eller under leverans varande
radarmateriel skola tillkomma ytterligare 9 arméteknikerbeställningar. För
nästa budgetår skulle alltså enligt arméchefens förslag uppföras (238 -f 44
+ 9 —) 291 beställningar för armétekniker. Jag anser mig i likhet med
civilförvaltningen kunna biträda detta förslag. Fördelningen av arméteknikerbeställningarna
på de olika beställningsmannalinjerna torde kunna anförtros
chefen för armén.

1947 års riksdagsbeslut (prop. 130, punkt 3; riksd. skr. 327) i fråga om försvarets
manskapsorganisation innefattade även principbeslut om utökning av
antalet tyghantverkare och tygverkmästare för att bereda möjligheter för
teknisk personal på beställningsmannalinjerna till vidarebefordran inom tygstaten.
Manskapsutredningens förslag härutinnan innebar bland annat en
ökning av antalet tyghantverkare med 89 beställningar, under det att fält
tygmästaren i yttrande över utredningens förslag ansåg utökningen kunna
begränsas till 79 beställningar. Genom beslut av 1948 års riksdag utökades
antalet beställningar för tyghantverkare med 11, varav 3 av 1. klassen och 8
av 2. klassen. Vid anmälan av denna fråga till propositionen 1948: 209 (s. 57)
anförde jag, att utökningen av tyghantverkarbeställningarna i första hand
borde utnyttjas för befordran av teknisk personal på beställningsmannalinjerna.
Jag erinrade härvid om att vissa frågor rörande utbildning m. m.
avsetts skola lösas, innan befordran av ifrågavarande personal kunde ske.
För dylik befordran avsedda beställningar borde därför icke få tillsättas,
förrän dessa frågor närmare klarlagts. Då emellertid ett angeläget behov
visat sig föreligga av att utnyttja de nytillkomna beställningarna för att
delvis täcka förefintliga brister å tyghantverkarpersonal vid vissa förband
och verkstäder, har Kungl. Maj:t på framställning av fälttygmästaren
den 6 augusti 1948 medgivit, att beställningarna i fråga finge tillsättas utan
förbehåll beträffande viss personalkategori.

Chefen för armén har med skrivelse den 5 juni 1948 inkommit med utredning
och förslag angående utbildning av personal på beställningsmannalinjerna
till tyghantverkare och tygverkmästare. Ärendet är för närvarande föremål för
remissbehandling.

Generalfälttygmästaren har med tillstyrkan av arméchefen föreslagit, att
vid tygstaten för nästa budgetår inrättas ytterligare beställningar för 1 tygverkmästare
av 1. klassen, avsedd för tygstatens chefsexpedition, 2 tygverkmästare
av 2. klassen, avsedda för tygförvaltningsskolan, 4 tyghantverkare
av 1. klassen och 16 tyghantverkare av 2. klassen samt att 1 av de befintliga
beställningarna för tygverkmästare av 2. klassen, vars innehavare tjänst -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

gör vid en under krigsmateriel verket lydande apteringsverkstad, skall överflyttas
till att redovisas under rubriken Vid krigsmaterielverket.

Civilförvaltningen bär tillstyrkt nyssnämnda förslag med den jämkningen
att ämbetsverket i enlighet med en av fälttygmästaren och arméchefen biträdd
framställning av civilmilitära tjänstemannaförbundet förordat att de
nytillkommande tyghantverkarbeställningama fördelas på 7 av 1. klassen och
13 av 2. klassen.

För egen del anser jag mig för närvarande icke kunna tillstyrka inrättande
av nya tygverkmästarbeställningar. Beträffande åter förslaget om att inrätta
ytterligare beställningar för tyghantverkare får jag framhålla, att endast ett
mycket långa antal beställningsmän kan beräknas under de närmaste åren
erhålla erforderlig kompetens för befordran till tyghantverkare. Frågan om
inrättande av nya beställningar för tyghantverkare för budgetåret 1949/50
torde därför böra prövas främst med beaktande av de mest angelägna behoven
av dylika beställningar vid förband och verkstäder. Med hänsyn till
den stora återhållsamhet, som i nuvarande läge måste iakttagas i fråga om
inrättande av nya beställningar, föreslår jag emellertid att utökningen av antalet
tyghantverkarbeställningar för sistnämnda budgetår begränsas till 10
beställningar, varav 3 torde böra upptagas såsom tyghantverkare av 1. klassen
och 7 såsom tyghantverkare av 2. klassen. Härutöver kunna disponeras
två tyghantverkarbeställningar, beräknade för Livregementet till häst, vilka
vid regementets indragning icke längre erfordras där.

Jag har intet att erinra mot att den beställning för tygverkmästare av 2.
klassen, vars innehavare tjänstgör vid en under krigsmaterielverket lydande
verkstad, överflyttas till att redovisas under rubriken Vid krigsmaterielverket.
Liksom gäller för övriga under denna rubrik upptagna beställningar
bör även beträffande ifrågavarande beställning gälla att vid uppkommande
ledighet å beställningen frågan om densammas återbesättande skall underställas
Kungl. Maj:ts prövning.

På grund av avgång kan den under rubriken Vid försvarets fabriksverk
uppförda beställningen för förste tygförvaltare utgå ur personalförteckningen.

Fortifikationskåren.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag
om att utbyta en av de två å fortifikationskårens stat uppförda överstelöjtnantsbeställningarna
mot beställning för alternativt överste eller överstelöjtnant.

Hen nuvarande fördelningen av fortifikationskårens beställningar å de
högre lönegraderna har befunnits förenad med särskilda olägenheter för beställningarnas
rekrytering på längre sikt. Jag har därför funnit mig böra tillstyrka
myndigheternas förslag.

Intendenturkåren.

I gällande personalförteckning finnes för infanteriskjutskolan upptagen en
för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i löneklassen 1:29 såsom

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 135.

intendent och redogörare, domän- och kasemofficer vid skolan. Arméchefen
har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att för arbetsuppgifterna
såsom intendent och redogörare avses en särskild befattningshavare och att
för ändamålet inrättas en kaptensbeställning på intendenturkårens stat.

Jag får erinra om att Kungl. Maj:t på framställning av arméchefen den
17 september 1948 medgivit, att en officer ur armén får beordras att tills
vidare under innevarande budgetår tjänstgöra såsom intendent och redogörare
vid infanteriskjutskolan. Då jag icke för närvarande är beredd att
tillstyrka, att en särskild beställning inrättas för detta ändamål, utgår jag
från att ifrågavarande personalbehov skall kunna tillgodoses genom kommendering
av lämplig officer även under nästa budgetår.

Icke heller i övrigt räknar jag med några förändringar i intendenturkårens
personalstat för nästa budgetår. Jag får dock. erinra, att i anledning av att
Livregementet till häst avvecklas en för regementet avsedd förrådsförvaltarbeställning
blir övertalig från och med den 1 juli 1950 och bör indragas vid
närmast därefter inträffande vakans i förrådsförvaltarbeställningarna.

Antalet beställningar för förvaltare i kassatjänst på intendenturkårens stat
uppgår enligt gällande personalförteckning till 53, motsvarande antalet kassachefsbefattningar
inom armén. Civilförvaltningen har i skrivelse den 10
februari 1949 föreslagit, att den förvaltarbeställning i kassatjänst som under
nästa budgetår frigöres i samband med Livregementets till häst avveckling
tills vidare övergångsvis bibehålies å personalförteckningen för intendenturkåren.
Härigenom skulle erhållas tillgång till en förvaltarbeställning i reserv,
varav behov visat sig föreligga. Jag anser mig icke kunna tillstyrka, att beställningen
bibehålies längre än till dess den vid närmast uppkommande vakans
i förvaltarbeställning i kassatjänst kan indragas.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirsbeställningar vid
intendenturkåren ökas med 2 till 14.

Fältläkarkåren.

Chefen för armén har upprepat ett redan i äskandena för innevarande
budgetår framställt, av civilförvaltningen tillstyrkt förslag om inrättande av
3 bataljonsläkarbeställningar, avsedda för luftvärnsregementena. Därjämte
bär arméchefen föreslagit, att ytterligare 2 dylika beställningar inrättas, den
ena för Skånska pansarregementet och den andra för infanteriskjutskolan.

Civil förvaltningen har framhållit, att berörda förslag stode i överensstämmelse
med vad försvarskommittén räknat med vid behandlingen av fältläkarkåren.
Ämbetsverket ansåge sig på de av kommittén anförda skälen — ökade
värnpliktskontingenter vid förenämnda fyra regementen och den riskfyllda
verksamheten vid infanteriskjutskolan — böra tillstyrka arméchefens förslag.
Yad särskilt beträffade infanteriskjutskolan ville civilförvaltningen
framhålla, att läkarvården nu måste bestridas av extra läkare, varvid även
medicine kandidater måst anlitas.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 59) erinrade jag om att i för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

svarspropositionen, i avvaktan på ställningstagande till de organisatäonsförslag,
som framlagts av 1944 års militärsjukvårdskommitté, i princip icke
förutsatts några förändringar i fråga om fältläkarkårens sammansättning. Jag
kunde i anslutning härtill icke tillstyrka förslaget om ytterligare 3 batalj onsläkarbeställningar,
avsedda för luftvärnsregementena. Då härtill kommer att
militära läkarlöneutredningens arbete kan komma att aktualisera frågor, som
kunna bli avgörande för beräkningen av antalet läkare, anser jag mig alltjämt
förhindrad tillstyrka att nyssnämnda beställningar inrättas. Av samma
skäl kan jag icke heller nu biträda förslaget om att inrätta en batalj onsläkarbeställning
för Skånska pansarregementet. Däremot tillstyrker jag, att för
infanteriskjutskolan inrättas 1 batalj onsläkarbeställning från och med nästa
budgetår. Beställningen bör i likhet med de redan befintliga bataljonsläkarbeställningar,
vilka avses för förband med endast en läkare, placeras i lönegrad
Ca 27.

Fältveterinärkåren.

Beträffande fältveterinärkåren har chefen för armén icke ifrågasatt annan
ändring än att den för överfältveterinären avsedda beställningen, nu i Ca 33,
föreslagits skola uppflyttas i lönegrad Co 14.

Civilförvaltningen, som förutsatt att denna fråga komme att övervägas av
pågående utredning rörande löneställningen för byråchefer m. fl. högre
tjänstemän, har ansett sig icke nu böra framlägga något förslag i ämnet.

Icke heller jag anser mig med hänsyn, bl. a,, till berörda utredning kunna
förorda någon förändring av löneställningen för överfältveterinären.

I anledning av indragningen av Livregementet till häst kan antalet bataljonsveterinärer
i Ca 23 minskas med en.

Arméingenjör kåren.

Vid 1948 års riksdag beslöts att den dittillsvarande provisoriska arméingenjörorganisationen
från och med innevarande budgetår skulle ersättas av
en permanent organisation, arméingenjörkåren. Det ansågs emellertid icke
möjligt att då binda sig för ett slutläge i fråga om kårens omfattning och
sammansättning. Som ett preliminärt slutläge räknades med följande sammansättning
av kåren, nämligen 1 arméöverdirektör i Cp 14, 4 armédirektörer
av 1. graden i Ca 33, 17 armédirektörer av 2. graden i Ca 31, 28 arméingenjörer
av 1. graden i Ca 29, 13 arméingenjörer av 2. graden i Ca 27 och
sammanlagt 16 extra ordinarie arméingenjörer, varav 7 i Ce 24 och 9 i Ce 22.
Den provisoriska arméingen jörorganisationen förutsattes skola avvecklas
genom att befintliga extra ordinarie arméingenjörer, som besutte för avsedd
verksamhet erforderliga kvalifikationer, överfördes till ordinarie ingenjörer.

Under hänsynstagande till möjligheterna att sålunda besätta ordinarie beställningar
vid kåren upptogs i personalförteckningen för innevarande budgetår
följande ordinarie beställningar, nämligen för arméöverdirektören i
Cp 14, 2 armédirektörer av 1. graden i Ca 33, 9 armédirektörer av 2. graden i

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Ca 31, 14 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29 och 4 arméingenjörer av 2. graden
i Ca 27 samt därjämte 5 beställningar för armédirektör i Ca 30, vilka äro
uppförda endast övergångsvis och avses för vissa tidigare såsom tygingenjörer
av 1. klassen vid fälttygkåren redovisade befattningshavare.

Förutom nämnda ordinarie beställningar äro i gällande personalförteckning
uppförda följande extra ordinarie arméingen jörsbeställningar, vilkas
innehavare avses utgöra rekryteringsunderlag för motsvarande eller högre
ordinarie beställningar, nämligen 19 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29, 14
arméingenjörer av 2. graden i Ce 27, 5 arméingenjörer i Ce 25, 2 arméingenjörer
i Ce 24, 5 arméingenjörer i Ce 23 och 4 arméingenjörer i Ce 22. Beställningarna
i Ce 25 och Ce 23 skola återbesättas i Ce 24 respektive Ce 22. Yissa
av nämnda extra ordinarie beställningar ha emellertid icke kunnat omedelbart
tillsättas med kompetenta innehavare. I dylikt fall må enligt Kungl. Maj:ts
den 16 juli 1948 lämnade medgivande anställas vikarie såsom extra tjänsteman
i högst den lönegrad med beteckningen Cg som svarar mot den vakanta beställningen.

Arméöverdirektören har, efter verkställd undersökning rörande möjligheterna
att tillföra arméingenjörkåren ytterligare ordinarie beställningar,
föreslagit, att följande 8 ordinarie beställningar skola tillkomma för budgetåret
1949/50, nämligen 2 armédirektörer av 2. graden i Ca 31, 3 arméingenjörer av

l. graden i Ca 29 och 3 arméingenjörer av 2. graden i Oa 27 samt att i samband
härmed ett motsvarande antal extra ordinarie beställningar skola utgå
ur personalförteckningen, nämligen 3 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29
och 5 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27. Jag anser mig kunna biträda detta
förslag med den jämkningen att jag i anslutning till vad jag i det föregående
vid behandlingen av luftvärnet anfört rörande behovet av en radaringenjör
förordar, att antalet beställningar för arméingenjörer av 1. graden i Ce 29
för nästa budgetår minskas med endast 2 beställningar.

Frågan om arméingenjörkårens rekrytering på längre sikt är ännu icke löst.
Sannolikt torde vägen över aspirantutbildning komma att väljas. Med hänsyn
till att en dylik rekryteringsväg icke kan lämna resultat förrän efter sex år har
det ansetts nödvändigt att under tiden söka tillgodose rekryteringsbehovet
genom direktanställning av ingenjörer. Det har emellertid visat sig svårt, att
härvid erhålla personal med tillräcklig kompetens för vissa betydelsefulla delar
av ingenjörsverksamheten inom försvaret. Arméöverdirektören har därför
gjort framställning om medgivande att utöver i personalförteckning fastställt
antal arméingenjörer få för utbildning till arméingenjörer anställa ingenjörsutbildad
personal såsom extra arméingenjörer i lönegrader, motsvarande högst
de för arméingenjörer på aktiv stat i lägre lönegrader tillämpade. Behovet av
dylika extra arméingenjörer har nu angivits till 6 och torde komma att i fortsättningen
något växla omkring detta antal.

För egen del vill jag tillstyrka den föreslagna åtgärden för att under en
övergångstid säkra rekryteringen till arméingenjörkåren. Det bör få ankomma
på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser om anställningsvillkor

m. m. för denna extra arméingenjörspersonal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Vissa utbildningsanstalter.

I gällande personalförteckning finnas för arméns underof ficersskola
uppförda, bland andra, beställningar för 2 fanjunkare eller styckjunkare i
Ma 5 och 7 fanjunkare, styckjunkare eller sergeanter i Ma 5 eller Ma 4.
Chefen för underofficersskolan har med tillstyrkan av chefen för armén och
civilförvaltningen föreslagit, att ifrågavarande underofficersbeställningar, liksom
redan skett beträffande officersbeställningarna vid skolan, omändras till
motsvarande beställningar i lönegraderna Md 5 respektive Md 5 eller Md 4.
Till stöd för förslaget har skolchefen framhållit, att de underofficerare, som
tjänstgjorde vid trupp, måste besitta stor fysisk spänst och i övrigt vara lämpade
för dylik tjänst. Med hänsyn härtill kunde de icke kvarstå vid skolan
intill pensionsåldern utan måste återtransporteras till förband. Då tidpunkten
för dylik återtransport vore avhängig av personalläget vid förbandet, kunde
återtransporten icke alltid ske vid den för skolan lämpligaste tidpunkten.
Genom att omändra ifrågavarande beställningar till Md-beställningar skulle
vinnas, att vederbörande alltid kunde återgå till förband vid förordnandetidens
slut.

Jag tillstyrker förslaget.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning
av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie befattningar, tillkomma
vid underofficersskolan 1 köksföreståndare i Ca 14, 1 kontorist (i
kassatjänst) i Ca 13, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde
i Ca 8.

Såsom jag i det föregående vid behandlingen av infanteriets förband anfört
böra å krigsskolans stat tillkomma ytterligare beställningar för 1
kapten och 1 löjtnant, avsedda för skolans övningskompani. I likhet med vad
fallet är med huvuddelen av de beställningar för kompaniofficerare som nu
äro redovisade på utbildningsanstalternas stater böra även här ifrågavarande
beställningar upptagas med lönegradsbeteckningarna Md. I anslutning härtill
bör även en nu i Ma 7 uppförd beställning vid arméns jägarskola lämpligen
ändras till Md-tjänst.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra i utbyte mot extra
ordinarie befattningar tillkomma, vid krigsskolan 1 köksföreståndare i Ca 14,
1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13, 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ca 11, 1 biträdande
köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde i Ca 8, vid krigshögskolan
2 kontorsbiträden i Ca 8 samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan
1 kontorsbiträde i Ca 8.

I gällande personalförteckning är för sistnämnda skola bland annat uppförd
en befattning för expeditionsvakt i Ca 9. Enligt beslut den 25 februari
1949 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid skolan må finnas inrättad 1 befattning
för institutionsvaktmästare i Ce 11. Befattningen är avsedd att ersätta
berörda ordinarie expeditionsvaktsbefattning, vars innehavare förutsättes
skola förordnas i den nya befattningen. I personalförteckningen bör före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

skrivas, att den ordinarie befattningen, som vid uppkommande vakans bör indragas,
icke under tiden må uppehållas på förordnande.

Arméchefen har föreslagit, att för infanteri skjutskolan inrättas ytterligare
1 beställning för major eller kapten, avsedd för heltidstjänstgörande
lärare i taktik. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Jag anser mig icke kunna för närvarande tillstyrka arméchefens förslag
utan förutsätter att det skall bli möjligt att, såsom förutsattes i 1942 års försvarsbeslut,
tillgodose berörda lärarbehov genom kommendering av lämplig
officer.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra i utbyte mot extra
ordinarie befattningar tillkomma, vid infanteriskjutskolan 1 kontorist (i
kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 1 biträdande köksföreståndare
i Ca 10 och 1 kontorsbiträde i Ca 8, vid ridskolan 1 köksföreståndare
i Ca 12 och 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ca 11, vid artilleriskjutskolan
1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare i
Ca 10, vid luftvärnsskjutskolan 1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande
köksföreståndare i Oa 10, vid tygförvaltningsskolan 2 kontorsbiträden
i Ca 8 samt vid intendenturförvaltningsskolan 1 kontorsbiträde
i Ca 8.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirer vid arméns
jägarskola ökas med 1 till 5.

Remonterings väsendet.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört bör för Herrevadsklosters
remontdepå tillkomma 1 befattning för kontorsbiträde i Ca 8 i utbyte mot 1
biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål.

Arméhundväsendet.

Under förevarande rubrik äro i gällande personalförteckning uppförda följande
beställningar, nämligen 1 chef för arméhundväsendet i Ma 11 eller
Ma 10, 1 chef för arméhundskolan i Ma 10 eller Ma 9, 1 kapten, ryttmästare
eller löjtnant (instruktionsofficer, tillika adjutant) i Md 9 eller Md 7, 1
fanjunkare eller sergeant i Ma 5 eller Ma 4 och 2 sergeanter i Ma 4.

Chefen för armén har föreslagit, dels att samtliga nyssnämnda beställningar,
utom chefen för arméhundväsendet, överflyttas till att redovisas å särskild stat
för arméhundskolan, dels ock att en av sergeantbeställningarna utbytes mot
beställning för fanjunkare eller sergeant. Civilförvaltningen har tillstyrkt
berörda förslag, dock med den jämkningen att ämbetsverket förordat att de
alternativa underofficersbeställningarna redovisas såsom fanjunkare, styckjunkare
eller sergeanter.

Jag är icke för närvarande beredd tillstyrka, att de för arméhundskolan
avsedda beställningarna uppföras å särskild stat för skolan liksom ej heller
det föreslagna utbytet av en sergeantbeställning mot beställning för
fanjunkare eller sergeant. Jag föreslår emellertid, att den befintliga beställ -

Kungl. May.ts proposition nr 135.

ningen för fanjunkare eller sergeant utbytes mot beställning för fanjunkare,
styckjunkare eller sergeant.

Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande beräkningen
av försvarsgrenarnas avlöningsanslag uppskattar jag utgifterna för löner till
den personal, som bör upptagas å personalförteckningen för ordinarie tjänstemän
—- med undantag av den personal vid försvarets fabriksverk, som redovisas
under tygstaten — för nästa budgetår till 57 500 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till personal å avgångsstat, vilka för innevarande
budgetår beräknats till 36 000 kronor, torde kunna för nästa budgetår
beräknas till samma belopp.

För avlöningar till personal å disponibilitetsstat beräknar jag samma belopp
som för innevarande budgetår, 20 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till indelt manskap ha för nästa budgetår av
civilförvaltningen beräknats till omkring 99 000 kronor, varvid ämbetsverket
räknat med att antalet kvarstående indelta skulle komma att minska från
för innevarande budgetår beräknade 90 till 75. Denna beräkning har jag ansett
mig kunna godtaga.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän skall enligt
gällande bestämmelser utgå avlöningsförstärkning med 2100 kronor till
chefen för arméstaben -— beställning i Mo 17 eller Mo 14 — därest han är
placerad i Mo 14. Då innehavaren av arméstabsbefattningen kan beräknas
under nästa budgetår vara beställningshavare i Mo 17, räknar jag icke för
nämnda budgetår med särskilda medel till dylik avlöningsförstärkning.

Från förevarande anslagspost utgå vidare vissa i avlöningsreglementet angivna
fasta lönetillägg och särskilda ersättningar såsom sjötillägg och flygtillägg.
Dessa förmåner kunna i enlighet med förslag av civilförvaltningen
för nästa budgetår beräknas draga en kostnad av 965 000 kronor (nu 900 000
kronor).

I enlighet med vad sålunda anförts kan alltså förevarande anslagspost
för budgetåret 1949/50 beräknas till (57 500 000 + 36 000 + 20 000 +
99 000 + 965 000 =) i nedåt avrundat tal 58 600 000 kronor (nu 54 300 000
kronor). 2

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

Arméstaben.

I personalförteckningen för innevarande budgetår äro under rubrikerna
Arméstaben och Arméinspektionen uppförda tillhopa 35 arvodesbefattningar
för pensionerad personal, nämligen 7 i löneklass 1:31, 15 i löneklass 1: 29
och 13 i löneklass 1:20. Fn av befattningarna i löneklass 1:31 är emellertid
inrättad endast övergångsvis för majoren N. O. Malmström och bär förutsatts
skola indragas vid Malmströms avgång från densamma (prop. 1948: 209,
s. 63).

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1945 års försvarskommitté beräknade för den nya arméstabsorganisationen
tillhopa 29 arvodesbefattningar, nämligen 1 i löneklass 1: 34, 7 i löneklass
1: 31, 12 i löneklass 1: 29 och 9 i löneklass 1: 20. Vid anmälan av propositionen
1948: 209 förutsatte jag att — frånsett en från och med innevarande budgetår
inrättad arvodesbefattning i löneklass 1: 29, avsedd för arméingenjöravdelningen
— åtgärder vidtoges för att snarast möjligt begränsa antalet befattningar
för pensionerade officerare till vad försvarskommittén beräknat.

Chefen för armén har nu anfört, att den av försvarskommittén förutsatta
minskningen av arvodespersonal vid arméstaben icke kunde helt genomföras
förrän vissa expeditioner sammanförts lokalt. Arméchefen har föreslagit, att
för nästa budgetår inrättas 1 befattning i löneklass 1: 34, avsedd för aktuarie
vid personalavdelningen, samt indragas 1 befattning i löneklass 1: 29 och 2
befattningar i löneklass 1: 20.

Civilförvaltningen, som utgått från att alla de förenklingsåtgärder som
kunde påverka personalorganisationen vidtoges, har ansett sig böra för nästa
budgetår räkna med den av arméchefen föreslagna personaluppsättningen.

I det föregående har jag vid behandlingen av ordinarieposten under rubriken
Generalstabskåren föreslagit, att för arméstaben inrättas 1 arvodesbefattning
i löneklass 1: 34, avsedd för chefen för personalavdelningen. Härvid erfordras,
såsom arméchefen anfört i sin i berörda sammanhang åberopade skrivelse
den 15 februari 1949, icke den av honom i anslagsäskandena föreslagna
för aktuarie vid personalavdelningen avsedda befattningen ilöneklass 1: 34.
En till indragning föreslagen befattning i 1: 29 torde härvid alltjämt böra
bibehållas. Emellertid kan, såsom jag anfört vid behandlingen i det föregående
av sjukvårdsstyrelsens avlöningsanslag, en expeditionsofficersbefattning
i löneklass 1: 29 avsedd för arméöverläkarens expedition indragas.
Med hänsyn härtill och då i enlighet med arméchefens förslag 2 befattningar
i löneklass 1: 20 kunna indragas, räknar jag för nästa budgetår med följande
arvodesbefattningar för pensionerad personal vid arméstaben, nämligen 1 i
löneklass 1: 34, 7 i löneklass 1: 31, 14 i löneklass 1: 29 och 11 i löneklass 1: 20.
Jag förutsätter härvid alltjämt, att de avsedda personalbegränsningarna vidtagas,
så snart det är möjligt.

Militärområdena m. m.

Med hänsyn till personalavgång bör antalet befattningar för inspektörer för
lokalförsvaret, i personalförteckningen redovisade under I.—Yl. militärbefälen,
minskas med 1 till 2.

Då en av de för II. militärbefälsstaben avsedda expeditionsunderofficersbefattningarna
icke längre är behövlig, bör i enlighet med förslag av chefen
för armén antalet under I.—Yl. militärbefälen redovisade befattningarna för
expeditionsunderofficerare i löneklass 1:20 minskas med 1 till 29. Såsom
framgår av vad jag anfört i det föregående beträffande avvecklingen av Livregementet
till häst m. m. tillkommer för IV. militärbefälsstaben en befattning
för kasernunderofficer i 1: 20. Till redovisning vid IV. militärbefälsstaben

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 77

bör också upptagas eu befattning för pensionerad officer i löneklass 1: 29, chef
för Stockholms stabskompani.

Yad angår VII. militärbefälet har arméchefen upprepat i anslagsäskandena
för budgetåret 1947/48 framlagda förslag om att inrätta befattningar för
1 försvarsområdesofficer i löneklass 1:31 och 1 hemvämsunderofficer i löneklass
1: 20. Vid anmälan av dessa förslag till propositionen 1947:130 (s. 131)
anförde jag, att jag i avvaktan på resultatet av försvarskommitténs arbete icke
var beredd tillstyrka att någon av de ifrågasatta befattningarna inrättades.
Arméchefen har nu till stöd för förslagen framhållit, att den av försvarskommittén
förordade begränsningen av krigs- och fredsorganisationen på Gotland
icke avsåges skola genomföras.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, att ytterligare 1 arvodesbefattning för
officer till kommer vid VII. militärbefälsstaben men, i överensstämmelse med
ämbetsverkets tidigare förslag i ämnet, förordat att befattningen hänföres till
löneklass 1: 29. Vidare har ämbetsverket tillstyrkt, att den föreslagna befattningen
för hemvämsunderofficer i löneklass 1: 20 inrättas.

Jag är icke heller nu beredd tillstyrka att någon av de föreslagna befattningarna
inrättas utan förutsätter att det skall bli möjligt att under nästa
budgetår tillgodose berörda personalbehov genom kommendering av lämpliga
beställningshavare.

Under rubriken Kommendant samt försvarsområdesbefälhavare
bör i enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten
anfört uppföras ytterligare 1 befattning för försvarsområdesbefälhavare
i löneklass 1: 34. Såsom jag där anfört kan ifrågakomma att avlöna försvarsområdesbefälhavare,
som med pension avgått från beställning i Mo 12, enligt
löneklass 2:12.

Chefen för armén har föreslagit, att vid staben för Kiruna—Jokkmokks
försvarsområden inrättas 1 för pensionerad underofficer avsedd
arvodesbefattning såsom ammunitionsförvaltare i löneklass 1:20.

Statens organisationsnämnd har icke funnit skäl föreligga att frångå den
fastställda organisationen för denna försvarsområdesstab. Nämnden har däremot
sagt sig icke ha något att erinra mot att tillfällig personal ställes till
förvaltarens förfogande för uppläggning av ammunitionsförråden m. m.,
därest så bedömes erforderligt.

Civilförvaltningen har ansett sig icke böra för närvarande räkna med tillkomsten
av någon befattning för här avsett ändamål.

Liksom organisationsnämnden och civilförvaltningen kan jag icke tillstyrka
att en särskild befattning nu inrättas för ammunitionsförvaltare vid staben
för Kiruna—Jokkmokks försvarsområden. Jag får härvid hänvisa till vad
jag vid behandlingen av ordinarieposten anfört angående tillgodoseende av
övergångsvis föreliggande behov av extra arbetskraft vid försvarsområdesstaberna.

I det föregående har jag föreslagit, att vid infanteribefälhavarstaben
i Vaxholm inrättas 1 beställning för kapten i Md 9, avsedd för tyg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

officer, och att i samband härmed den i gällande personalförteckning för
staben uppförda arvodesbefattningen för tygofficer i löneklass 1: 29 indrages.
Sistnämnda befattning bör därför utgå ur personalförteckningen.

Arméchefen har tillstyrkt ett av militärbefälhavaren för I. militärområdet
framställt förslag om att utbyta den för infanteribefälhavarstaben i
K aids kr ona i gällande personalförteckning uppförda arvodesbefattningen
såsom förvaltningsofficer i löneklass 1: 29 mot två arvodesbefattningar i
samma löneklass, avsedda den ena för intendent, tillika kasernofficer, och
den andra för tygofficer.

Civilförvaltningen har, då frågan om sammansättningen av ifrågavarande
stab kunde komma att påverkas av resultatet av pågående organisationsundersökningar,
förklarat sig icke vara beredd tillstyrka berörda förslag.

Icke heller jag anser mig i avvaktan på organisationsundersökningarnas
resultat kunna tillstyrka förslaget i fråga.

Förbanden m. m.

Under rubriken Infanteriets förband äro i gällande personalförteckning
uppförda 18 arvodesbefattningar såsom föreståndare för förrådsbokföringskontor
i löneklass 1:20, avsedda 1 för varje infanteriregemente
utom Älvsborgs regemente. Yid sistnämnda regemente förestås förrådsbokföringskontoret
övergångsvis av en kansliskrivare i Ce 15.

Chefen för Gotlands infanteriregemente har, med tillstyrkan av chefen för
armén och försvarets civilförvaltning, hemställt, att motsvarande anordning
som vid Älvsborgs regemente övergångsvis måtte få tillämpas även vid förstnämnda
regemente för att bereda regementet tillfälle att i befattningen behålla
fanjunkaren i Gotlands trupper H. Svensson, vilken enligt beslut av Kungl.
Maj:t vid uppehållande av befattningen åtnjuter arvode motsvarande lön enligt
18 löneklassen, löneplan 1.

.lag har intet att erinra mot myndigheternas förslag och förordar alltså, att
för Gotlands infanteriregemente inrättas 1 befattning för kansliskrivare i
Ce 15 i utbyte mot den befintliga för pensionerad underofficer avsedda arvodesbefattningen
såsom föreståndare för förrådsbokföringskontor i löneklass 1: 20.
Jag förutsätter härvid, att kansliskrivarbefattningen i likhet med vad som
gäller för motsvarande befattning vid Älvsborgs regemente vid inträffande
vakans indrages och ersättes med befattning för pensionerad underofficer.

Vad angår kavalleriet kunna i anledning av indragningen av Livregementet
till häst befattningarna för biträde åt regementsintendent, köksföreståndare
och furageuppbördsman vid nämnda regemente indragas från och med
den 1 oktober 1949. Befattningen för kasernunderofficer vid regementet indrages
från och med nästa budgetår.

Vad beträffar artilleriets förband kan jag i likhet med civilförvaltningen
icke för närvarande biträda ett av arméchefen framställt förslag om
att för Bodens artilleriregemente inrätta en för pensionerad officer avsedd
arvodesbefattning såsom biträdande mobiliseringsofficer.

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

I anledning av organiserandet av Stockholms stabskompani med förläggning
vid Livregementets till häst kasernetablissement utgår vid luftvärnets
förband den för batterichef upptagna befattningen i 1: 29.

Arméchefen har i överensstämmelse med förslag av 1945 års försvarskommitté
förordat, att under rubriken Ingenjörkårerna skall tillkomma 1
befattning för expeditionsunderofficer i löneklass 1: 20, avsedd för ingenjörtruppskolan.
Förslaget, som tillstyrkts av civilförvaltningen, biträdes även
av mig.

Vissa utbildningsanstalter.

Chefen för armén har föreslagit, att för krigsskolan skola inrättas befattningar
för en tygofficer i löneklass 1: 29 och ett biträde åt intendenten i
löneklass 1: 20 samt att i samband härmed en av de båda befintliga befattningarna
för tygunderofficer i sistnämnda löneklass skall indragas.

Förslaget, som avstyrkts av civilförvaltningen, kan icke heller biträdas av
mig.

Arméchefen har tillstyrkt ett av chefen för intendenturförvaltningsskolan
framställt förslag om att i personalförteckningen angiva, att innehavaren
av den för skolan uppförda befattningen såsom expeditionsunderofficer i
löneklass 1: 20 jämväl skall vara kasernunderofficer och kassör. Civilförvaltningen
har biträtt förslaget med den jämkningen att ämbetsverket förordat
benämningen redogörare i stället för kassör.

Jag har intet att erinra mot att i personalförteckningen angives, att innehavaren
av ifrågavarande befattning jämväl skall vara kasernunderofficer och
redogörare.

Arméhundväsendet.

I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda förslag av arméchefen
om att hänföra befattningen för förvaltningsunderofficer till löneklass 1: 21.

Utgifterna för löner till den personal i arvodesbefattningar, som för
nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, uppskattar jag, enligt
de grunder som i det föregående angivits, till i runt tal 6 800 000 kronor.

De pensionsmedel som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola
upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten kunna, under
förutsättning av att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv
stat pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 5 500 000 kronor.
Emellertid skola befattningarna i första hand uppehållas av personal som
tvångsvis överförts på övergångsstat, varjämte föreskrivits, att i befattningarna
må förordnas jämväl personal som med pension avgått från beställning på
övergångsstat eller reservstat. I fall, då befattningarna icke kunnat besättas
med personal tillhörande omnämnda kategorier, må jämväl personal av andra
kategorier förordnas att uppehålla befattningarna. Detta förhållande medför,
att uppbördsmedlen minskas. Minskningen synes för nästa budgetår kunna

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

uppskattas till samma belopp som för innevarande budgetår, eller 500 000
kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas
i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas till (5 500 000
— 500 000 =) 5 000 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden
och arvoden för särskilda uppdrag m. in., som enligt bilaga D
till kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 564) med tilläggsbestämmelser till statens
allmänna avlöningsreglemente må utgå vid armén, samt arvoden till deltidstjänstgörande
militära och civilmilitära lärare vid arméns utbildningsanstalter,
dels ock de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas upptagna i särskild
av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden och särskilda
ersättningar eller eljest enligt Kungl. Maj ds medgivande må utgå från denna
post.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i förenämnda bilaga, avd. III B, förtecknade befattningsarvoden,
som innevarande budgetår må utgå vid armén, uppgå till
sammanlagt 138 840 kronor, varav för stabsarvoden 30 960 kronor, för utbildningsarvoden
106 560 kronor och för vissa andra arvoden 1 320 kronor. Härutöver
må övergångsvis utgå vissa arvoden enligt äldre bestämmelser.

Beträffande stabsarvodena har civilförvaltningen icke föreslagit någon ändring
för nästa budgetår.

Såsom framgår av vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av
ordinarieposten har jag ansett mig icke kunna f. n. biträda ett av chefen för
armén med tillstyrkan av civilförvaltningen framställt förslag om att vid infanteriskjutskolan
inrätta ytterligare en beställning för major eller kapten,
avsedd för heltidstjänstgörande lärare i taktik. Jag har härvid förutsatt, att
det skall bli möjligt att tillgodose berörda lärarbehov genom kommendering av
lämplig officer. Däremot anser jag mig böra biträda förslag av arméchefen
om att för berörda lärare beräkna ett utbildningsarvode av 1 440 kronor. För
utbildningsarvoden beräknar jag alltså för nästa budgetår (106 560 + 1 440=)
108 000 kronor.

^ ad angår övriga arvoden har arméchefen upprepat ett i äskandena för
innevarande budetår med tillstyrkan av civilförvaltningen framställt förslag
om att inrätta särskilda arvoden av 720 kronor för tygofficerarna vid Norrlands
artilleriregemente, Smålands artilleriregemente och Östgöta luftvärnsregemente.
Förslaget har ånyo tillstyrkts av civilförvaltningen. Vid anmälan
av propositionen 1948: 209 (s. 69) förklarade jag mig icke vara beredd tillstyrka
en dylik utvidgning av arvodessystemet. Jag är icke heller nu beredd
härtill.

För befattningsarvoden beräknar jag alltså för nästa budgetår (30 960 +
108 000 + 1 320 =) 140 280 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Kostnaderna för de i förenämnda bilaga, avd. IIID, förtecknade arvoden
för särskilda uppdrag m. in., som innevarande budgetår må utgå vid
armén och belastar arméns avlöningsanslag, uppgå till sammanlagt 2 160 kronor.
Beträffande dessa arvoden ifrågasätter jag ingen annan ändring än att
ett arvode å 360 kronor, avsett för redogöraren vid arméhundväsendet, indrages
såsom icke längre erforderligt. För nästa budgetår beräknar jag alltså
kostnaderna för ifrågavarande arvoden till (2 160 — 360=) 1 800 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning
utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära
lärare vid arméns utbildningsanstalter med sammanlagt 190 860 kronor. Jag
beräknar samma belopp för nästa budgetår.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för
nästa budgetår utgöra (140 280 + 1 800 + 190 860 =) 332 940 kronor. Med hänsyn
till arvoden som i enlighet med bestämmelserna i förenämnda bilaga må
övergångsvis utgå bör emellertid detta belopp höjas till 335 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Armés taben.

Under förevarande rubrik bör tillkomma ett belopp å 2 600 kronor, som
chefen för armén med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit skola för
nästa budgetår beräknas för bevakning av arméstabens stall.

Militärområdena m. m.

De i gällande arvodesförteckning under rubriken I.—-VII. militärbef älsstaberna
uppförda arvodesbeloppen å 642 kronor, 96 kronor och 550 kronor
vid respektive I., III. och IV. militärområdena samt det under rubriken
Kommendantsstaben i Boden uppförda beloppet å 2 010 kronor till
vissa arvoden att utbetalas från staben kunna i enlighet med förslag av
chefen för armén utgå ur förteckningen.

Såsom jag erinrat om vid anmälan av propositionerna 1947: 130 (s. 138) och
1948: 209 (s. 70) har Kungl. Maj:t den 22 november 1946 bemyndigat chefen
för armén att tillkalla högst fyra sakkunniga för att biträda med utredning
rörande bevakning av vissa militära skyddsföremål vid armén. Utredningen,
som antagit benämningen arméns bevakningskommitté, har ännu icke helt
avslutat sitt arbete. Arméchefen har emellertid med tillämpning av de normer
för bevakning och tillsyn, som angivits av kommittén, framlagt förslag till beräkning
av kostnaderna för erforderliga tillsynsmän och förrådsvakter under
nästa budgetår. Enligt arméchefens förslag skulle i arvodesförteckningen
under rubriken Arvoden, som utbetalas vid förband eller försvårsområdesstaber,
upptagas arvoden till ett sammanlagt belopp av 78 700 kronor.
Härvid har arméchefen bl. a. förutsatt, att ett i gällande arvodesförteckning
upptaget arvode å 1 500 kronor till tillsynsman vid bergskyddsrum inom VII.
militärområdet skulle utgå och att för tillsynsmannen i stället skulle inrättas

6—490 4» Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

en extra ordinarie förrådsvaktmästarbefattning. Arméchefen har beräknat att
för bevakning av permanenta förråd skulle härutöver utgå av avvecklingsanslag
17 223 kronor, av särskilda medel till civilförvaltningens förfogande 15 642
kronor och av sakanslag 155 646 kronor. För bevakning av provisoriska förråd
åter har arméchefen beräknat skola utgå ett belopp av 300 000 kronor från avvecklingsanslag.

Civilförvaltningen har uttalat, att det enligt ämbetsverkets mening vore
föga ändamålsenligt att kostnader för tillsyn och bevakning av förråd bestredes
från skilda anslag. Den omständigheten att behovet av bevakning beräknades
vara av mer eller mindre tillfällig natur syntes nämligen icke kunna
motivera, att någon skillnad gjordes i fråga om redovisningen av kostnaderna.
I varje fall kunde civilförvaltningen icke finna, att kostnader av här avsedd
art vore av sådan beskaffenhet att avvecklingsanslag borde ifrågakomma.
Ämbetsverket förordade därför, att medel för förrådsbevakning regelmässigt
beräknades under avlöningsanslaget. Undantag härifrån borde göras endast
för kostnader för bevakning av lokaler och förråd för verkstadsändamål.

Civilförvaltningen har anfört, att av de i arméchefens utredning beräknade
beloppen de som avsåges för bevakning av tygstationer och tygverkstäder
borde utgå från sakanslag, liksom även kostnaderna för bevakning av drivmedelsförråd,
förutsatt att övriga personalkostnader för dessa förråd även i
fortsättningen skulle bestridas av sakanslag. Övriga kostnader, som enligt
arméchefens utredning borde bestridas av sakanslag, i runt tal 84 000 kronor,
borde däremot bestridas av arméns avlöningsanslag. I övrigt har civilförvaltningen,
som tillstyrkt arméchefens förslag om att utbyta det i gällande arvodesförteckning
upptagna arvodet å 1500 kronor till tillsynsman vid bergskyddsrum
inom VII. militärområdet mot en befattning för förrådsvaktmästare,
under avlöningsanslaget räknat med samtliga de av arméchefen angivna bevakningskostnadema.
Härutöver har emellertid ämbetsverket räknat dels med
en av Kungl. Maj:t den 20 augusti 1948 medgiven förhöjning med 720 kronor
av det i gällande arvodesförteckning uppförda arvodet å 1 080 kronor till tillsynsmannen
vid övningsfältet i Hovdala, dels ock med ett belopp av 500 kronor
för arvode åt tillsynsman vid vissa anläggningar i Kådan. Enligt civilförvaltningens
förslag skulle alltså i arvodesförteckningen för nästa budgetår under
rubriken Arvoden, som utbetalas vid förband eller försvarsområdesstaber,
uppföras arvodesbelopp med sammanlagt (78 700 + 17 223 + 15 642 + 84 000
+ 300 000 + 720 + 500 =) 496 785 kronor.

Vid anmälan till årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 163) av anslaget
Vissa förrådskostnader har jag under nämnda anslag beräknat förenämnda kostnader,
300 000 kronor, för bevakning av provisoriska förråd. Detta belopp bör
alltså icke upptagas under förevarande anslag. I övrigt har jag icke funnit anledning
till annan erinran mot civilförvaltningens förslag än att jag anser mig även
för nästa budgetår böra räkna med det i gällande arvodesförteckning uppförda
arvodet å 1 500 kronor till tillsynsman vid bergskyddsrum inom VII. militärområdet.
Jag kan alltså inte biträda förslaget om att för tillsynsmannen in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

rätta en förrådsvaktmästarbefattning. Då behov uppkommit av att anställa
en tillsynsman för viss materiel inom Bodens försvarsområde, räknar jag för
detta ändamål med ett belopp av 150 kronor per år. I enlighet med det anförda
beräknar jag således sammanlagda beloppet av de arvoden, som för
nästa budgetår böra upptagas under rubriken Arvoden, som utbetalas vid
förband eller försvarsområdesstaber, till (496 785 — 300 000 + 1 500 + 150 =)
i runt tal 198 000 kronor (nu 74 647 kronor).

Veterinärväsendet.

Å arvodesförteckningen för innevarande budgetår är under förevarande
rubrik bl. a. uppförd en arvodespost å 15 000 kronor för veterinärvården vid
de förband m. m., där dylik vård icke bestrides av militärveterinär. Enligt vad
överfältveterinären anfört kunna inträdda förändringar i arméns hästbestånd
beräknas medföra ett med 1 500 kronor minskat medelsbehov under posten
i fråga. Å andra sidan har jag vid anmälan av årets statsverksproposition (bil.
6, punkt 52) förordat, att kostnaderna för arvoden till veterinärer för hundsjukvård
vid förband, där fast anställd militärveterinär icke finnes, för nästa
budgetår beräknade till 3 500 kronor, skola överflyttas från anslaget Armén:
Hundväsendet till arméns avlöningsanslag. Kostnaderna i fråga synas böra
inräknas i förevarande arvodespost, som alltså bör upptagas till (15 000 —
1 500 + 3 500 =) 17 000 kronor.

Vissa utbildningsanstalter.

I enlighet med förslag av chefen för armén, som tillstyrkts av civilförvaltningen,
beräknar jag för civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan ett belopp
av 17 905 kronor (nu 18 800 kronor).

Auditörer.

För arvoden och semesterersättningar åt auditörer enligt av Kungl. Maj:t
den 29 oktober 1948 meddelade bestämmelser beräknar jag ett belopp av
115 000 kronor (nu, för halvt budgetår, 56 000 kronor).

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden
och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 198 103 kronor. Med beaktande
av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för nästa budgetår
beräknas till i runt tal 380 000 kronor. Arvodesförteckning bör i vanlig
ordning fastställas av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1949/50 uppföras med
ett belopp av (335 000 -f 380 000=) 715 000 kronor (nu 510 000 kronor). 4

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anstälIt icke-ordinarie manskap.

För innevarande budgetår fastställd personalförteckning för armén upptager,
med undantag för musikmanskap, följande antal beställningar för icke -

Kungl. Maj:ts proposition nrl35.

ordinarie manskap, nämligen 411 furirer i beställningsmannatjänst, 2 880 övriga
furirer, 1 181 korpraler (konstaplar) samt 2 000 vicekorpraler (vicekonstaplar)
och meniga. Arméchefens förslag till manskapsstater för nästa budgetår innebär
i stort sett en fortsatt begränsning i enlighet med vad 1944 års manskapsutredning
föreslagit i sitt vid 1947 års riksdag prövade förslag till åtgärder för
att begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten. Beträffande
vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga har emellertid arméchefen förordat
en mindre ökning för kavalleriet, artilleriet och ingenjörkårerna, vilket sammanhänger
med att vid personalberäkningama för innevarande budgetår förutsattes
vissa förbandsindragningar, vilka sedermera icke kommo till stånd.
Arméchefen har sålunda föreslagit, att antalet manskapsbeställningar minskas,
för furirer i beställningsmannatjänst med 28 till 383, för övriga furirer med
100 till 2 780 och för korpraler (konstaplar) med 107 till 1 074, samt ökas för
vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga med 6 till 2 006. Jag anser mig
kunna godtaga vad sålunda föreslagits. I fråga om beställningarnas fördelning
på olika förband m. m. får jag hänvisa till de upprättade förslagen till personalförteckningar.

Beträffande antalet beställningar för musikmanskap ifrågasätter jag ingen
förändring för nästa budgetår.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap vid armén har för innevarande
budgetår beräknats till förslagsvis 16 000 000 kronor. För nästa
budgetår beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 16 700 000
kronor.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Arméstaben.

I det föregående har jag vid behandlingen av ordinarieposten bland annat
förordat, att 1 av de för arméstaben i gällande personalförteckning uppförda
2 kansliskrivarbefattningarna i Ce 15 omändras till ordinarie i Ca 15.

Chefen för armén har föreslagit, att för arméstaben skola inrättas nya befattningar
för 1 tekniker i Ce 15 och 2 bilförare i Ce 10, samtliga upptagna i
1945 års försvarskommittés personalberakningar. Civilförvaltningen har icke
funnit anledning till erinran mot arméchefens förslag.

I avvaktan på närmare erfarenheter beträffande behovet av civila bilförare
vid arméstaben kan jag icke nu tillstyrka, att några extra ordinarie bilförarbefattningar
inrättas vid staben. Jag har däremot intet att erinra mot förslaget
att inrätta en befattning för tekniker i Ce 15.

I skrivelse den 30 november 1948 har arméchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen
föreslagit, att vid arméstaben inrättas 2 befattningar för personalassistent
(för lottafrågor) i Ce 19. Arméchefen har härvid erinrat om
att vid vardera av marin- och flygstaberna en dylik befattning inrättats från
och med innevarande budgetår. För handläggning av rekryterings-, utbildnings-
och krigsplaceringsärenden m. in. rörande armélottorna torde en fastare
personalorganisation än den nuvarande vara erforderlig. I avvaktan på närmare

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

erfarenheter kan jag dock icke tillstyrka att mer än en av de föreslagna befattningarna
för personalassistent nu inrättas. Jag räknar med att i anledning
härav ett nu utgående arvode till mobiliseringslotta vid arméledningen icke
längre skall bli erforderligt.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört bör antalet
befattningar för biträden för skriv- och kontorsgöromål vid arméstaben upptagas
till 23, inkluderande jämväl nu såsom extra redovisade befattningar.

Militärområdena m. m.

I.—VII. militärbefälsstaberna. I det föregående har jag förordat,
att den befintliga befattningen för skogvaktare (vid pansarskjutfältet å Utö)
i Ce 16 omändras till ordinarie i Ca 16 samt att 22 av de vid militärbefälsstabema
befintliga 58 extra ordinarie befattningarna för biträden för skrivoch
kontorsgöromål omändras till ordinarie kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8.
I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra emellertid i förteckningen
för militärbefälsstabema redovisas jämväl 14 nu såsom extra upptagna biträdesbefattningar
för skriv- och kontorsgöromål. I personalförteckningen för
nästa budgetår upptager jag alltså för militärbefälsstabema (58 — 22 + 14 =)
50 biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål med den fördelning,
som framgår av upprättat förslag till personalförteckning.

Under punkt 4 har jag förordat, att den för Livregementet till häst i gällande
personalförteckning uppförda befattningen för kanslibiträde i Ce 11
under nästa budgetår överföres till att övergångsvis redovisas vid IV. militärbefälsstaben.
Vid nämnda stab bör även i anledning av avvecklingen av Livregementet
till häst in. in. tillkomma 1 befattning för eldare av 2. klass i Ce 9.

Under rubriken I.—VII. militärbefälsstabema böra i anslutning till Kungl.
Maj:ts den 16 juli 1948 för innevarande budgetår meddelade beslut uppföras
befattningar för 5 driftingenjörer i Ce 24 — avsedda för byggnadsingenjörer
vid I., II., IV., V. och VII. militärbefälsstabema — samt 1 ingenjör i Ce 22,
avsedd för byggnadsingenjör vid VI. militärbefälsstaben.

I enlighet med vad jag i det föregående under punkt 7 anfört böra vidare
under förevarande rubrik tillkomma 6 befattningar för desinfektör i Ce 17,
avsedda för I.-—VI. militärbefälsstabema.

Chefen för armén har föreslagit, att under rubriken I.—VII. militärbefälsstabema
uppföras nya befattningar för 1 förrådsman i Ce 9, avsedd såsom
biträde åt tillsynsmannen för Järvafältets skjutbanor. Förslaget har tillstyrkts
av civilförvaltningen och kan även av mig biträdas.

I enlighet med förslag av arméchefen, som tillstyrkts av civilförvaltningen,
förordar jag att under rubriken I.—VII. militärbefälsstabema från och med
nästa budgetår redovisas den nu under rubriken Kommendantsstaben i
Stockholm uppförda befattningen för förste montör (på Järvafältet) i Ce 16.

I det föregående har jag förordat, att de i gällande personalförteckning för
kommendantsstaben i Stockholm uppförda 2 befattningarna för skogvaktare (på
Järvafältet) i Ce 16 omändras till ordinarie i Ca 16 och redovisas vid IV. mili

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tärbefälsstaben samt att 2 befattningar för kanslibiträden i Ce 11 vid kommendantsstaben
och 2 av de vid staben befintliga 3 biträdesbefattningarna för
skriv- och kontorsgöromål omändras till ordinarie befattningar. I anslutning
till vad jag under punkt 5 anfört böra emellertid vid kommendantsstaben tillkomma
6 biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål, nu redovisade såsom
extra befattningar. I personalförteckningen för nästa budgetår upptager
jag alltså för kommendantsstaben (3 — 2 + 6 =) 7 biträden för skriv- och
kontorsgöromål.

Ett av armécliefen med tillstyrkande av civilförvaltningen framställt förelag
om att för kommendantsstaben i Stockholm inrätta ytterligare en befattning
för bilförare i Ce 10 kan jag icke biträda.

I det föregående har jag förordat, att följande vid kommendantsstaben
i Boden befintliga extra ordinarie befattningar omändras till ordinarie, nämligen
1 skogvaktare i Ce 16, 1 kanslibiträde i Ce 11 och 1 biträde för skrivoch
kontorsgöromål.

Under rubriken Kommendantsstaben i Boden böra i anslutning till Kungl.
Maj:ts den 16 juli 1948 för innevarande budgetår meddelade beslut uppföras
befattningar för 2 driftingenjörer i Ce 27 — avsedda den ena för elektroingenjör
vid kommendantsstaben och den andra för chefen för stabens fastighetsavdelning
— 1 driftingenjör i Ce 24, avsedd för maskin- och värmeingenjör
vid kommendantsstaben, samt 1 ingenjör i Ce 22, avsedd för byggnadsingenjör
vid staben.

Chefen för armén har föreslagit, att vid kommendantsstaben i Boden inrättas
befattningar för 9 vaktmästare i Ce 9, avsedda för fortbevakning, och
ytterligare 1 förrådsman i samma lönegrad, avsedd för vård av tygmateriel vid
Bodens försvarsområde. Till stöd för förslaget om inrättande av förrådsmannabefattningen
har åberopats, att viss tygmateriel numera överförts från Bodens
tygstation till försvarsområdet.

Civilförvaltningen har i fråga om de föreslagna vaktmästarbefattningarna
anfört, att ämbetsverket ansåge skäl tala för att bevakningen av forten inom
Bodens fästningsområde anförtroddes särskild, icke militär personal. Ämbetsverket
har för sin del förordat, att för ändamålet inrättas 9 befattningar för
vaktmästare i Ce 10. Försvarets tjänsteförteckningsutredning åter har ifrågasatt,
huruvida icke en inplacering av befattningarna i 9 lönegraden skulle vara
tillfyllest. Förslaget om att inrätta ytterligare 1 förrådsmannabefattning för
Bodens försvarsområde har tillstyrkts av såväl statens organisationsnämnd
som civilförvaltningen.

Jag biträder arméchefens förslag och räknar således med nya befattningar
för 9 vaktmästare och 1 förrådsman, alla i lönegrad Ce 9.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av följande befattningar
vid staben för Kiruna-Jokkmokks försvarsområden, nämligen 1 kontorist
i Ce 13, 1 köksföreståndare i Ce 12, 2 kanslibiträden i Ce 11 och 1 biträdande
köksföreståndare i Ce 10.

Försvarsområdesbefälhavaren för berörda försvarsområden har med hän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

syn till numera vunna erfarenheter beträffande personalbehovet vid försvarsområdesstaben
föreslagit, att antalet befattningar för biträden för skriv- och
kontorsgöromål vid staben ökas från 8 till 10. Chefen för armén har för sin
del förordat att antalet dylika befattningar ökas med 1. Civilförvaltningen åter
har icke ansett sig kunna tillstyrka, att någon ny extra ordinarie biträdesbefattning
inrättas vid staben. Även jag räknar för nästa budgetår med oförändrat
antal biträdesbefattningar vid denna försvarsområdesstab.

I det föregående har jag förordat, att följande under rubriken Övriga
f ö rs v ar s o m r åd e s st ab er uppförda befattningar, nämligen 17 kanslibiträden
i Ce 11 och 17 biträden för skriv- och kontorsgöromål, skola utbytas mot
ordinarie befattningar. I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra
emellertid under förevarande rubrik uppföras 72 biträdesbefattningar för skrivoch
kontorsgöromål, vilka nu redovisas såsom extra befattningar. Ett förslag
av civilförvaltningen att för Kalix försvarsområde inrätta en kanslibiträdesbefattning
i kassatjänst kan jag endast såtillvida biträda, att jag för ändamålet
föreslår en befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Då antalet
i gällande personalförteckning uppförda biträdesbefattningar utgör 42,
bör alltså i förteckningen för nästa budgetår uppföras (42 —17 + 72 + 1 =)
98 dylika befattningar med den fördelning, som framgår av upprättat förslag
till personalförteckning.

På grund av misstolkning av de i gällande personalförteckning meddelade
föreskrifterna angående antalet förrådsvaktmästarbefattningar vid försvarsområdesstaberna
har vid Falu—Mora försvarsområdesstab, där efter genomförda
personalförändringar skall finnas 3 i stället för f. n. 2 ordinarie förrådsvaktmästare,
från och med den 1 juli 1947 anställts en förrådsvaktmästare utöver
det för staben nu medgivna antalet dylika befattningshavare. Vederbörande
är anställd såsom extra ordinarie i Ce 12. Efter därom av civilförvaltningen
gjord framställning har Kungl. Maj:t enligt beslut den 4 mars
1949 låtit bero vid den vidtagna åtgärden och medgivit, att befattningshavaren
i fråga fortfarande må vara anställd såsom extra ordinarie förrådsvaktmästare
i Ce 12. Befattningen bör indragas vid vakans i förrådsvaktmästargraden vid
försvarsområdesstaben eller då förutsättningar föreligga för att inrätta ytterligare
en ordinarie förrådsvaktmästarbefattning vid försvarsområdesstaben

(jfr prop. 1947: 130 s. 44).

Genom beslut den 22 oktober 1948 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid Örebro
försvarsområde tills vidare under budgetåret 1948/49 må finnas inrättad i
stället för en förrådsmannabefattning i Ce 9 -— en befattning för förrådsvaktmästare
i Ce 12, avsedd för försvarsområdets förråd i Bofors och Gyttorp.
Den nya befattningen, som inrättats för en vid nämnda förråd tidigare anställd
extra tjänsteman med motsvarande löneställning, bör uppföras i personalförteckningen
med anmärkning, att den skall vid inträffande ledighet indragas
och ersättas med förrådsmannabefattning i Ce 9.

T skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen föreslagit, att vid
Umeå-Storumans försvarsområde övergångsvis inrättas ytterligare en ordinarie
förrådsvaktmästarbefattning, samt härvid anfört i huvudsak följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Kungl. Maj:t hade den 30 juni 1947 med hänsyn till förekomna särskilda
omständigheter medgivit, att det finge uppdragas åt innehavaren av en ordinarie
förrådsvaktmästarbefattning vid Umeå-Storumans försvarsområdesstab
att med bibehållande av förrådsvaktmästarbefattningen fullgöra, i stället för
honom i nämnda befattning åliggande arbetsuppgifter, å innehavare av förrådsmannabefattning
ankommande göromål. Innehavaren av en förrådsmannabefattning
hade därför förordnats att fullgöra de arbetsuppgifter, för vilka
den ifrågavarande förrådsvaktmästarbefattningen vore avsedd. Det syntes
icke vara rimligt att denne befattningshavare under lång tid skulle förrätta
förrådsvaktmästares göromål utan att komma i åtnjutande av därmed förenade
förmåner.

Även jag anser, att för nämnde förrådsman övergångsvis bör inrättas en
förrådsvaktmästarbefattning vid berörda försvarsområdesstab, men föreslår att
befattningen upptages såsom extra ordinarie i Ce 12. Befattningen bör indragas
vid uppkommande vakans å den ordinarie förrådsvaktmästarbefattning,
åt vars innehavare uppdragits att fullgöra å innehavare av förrådsmannabefattning
ankommande göromål. Intill dess bör vidare en förrådsmannabefattning
vid försvarsområdesstaben hållas vakant.

I gällande personalförteckning är för platsbefälet i Karlsborg uppförd
en befattning för vallmästare i Ce 10. Civilförvaltningen har upprepat
ett av ämbetsverket i anslagsäskandena för innevarande budgetår framställt
förslag om att utbyta nämnda befattning mot en befattning för trädgårdsmästare
i Ce 12. Vid anmälan av propositionen 1948: 209 fann jag icke skäl biträda
detta förslag. Jag anser mig icke heller nu kunna biträda förslaget
i fråga.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av den befintliga för
platsbefälet i Karlsborg uppförda skogvaktarbefattningen i Ce 16.

Förbanden m. m.

Infanteriets förband. I det föregående har jag vid behandlingen av
anslagsposten till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning förordat,
att för Gotlands infanteriregemente övergångsvis inrättas 1 befattning
för kansliskrivare i Ce 15, vilken befattning vid inträffande vakans bör indragas
och ersättas med befattning för pensionerad underofficer.

I skrivelse den 25 februari 1949 har civilförvaltningen anmält, att de vid
Gotlands infanteriregemente redovisade befattningarna för kökspersonal vid
Tingstäde, 1 köksföreståndare i Ce 12 och 4 ekonomibiträden, varav 1 i Ce 3
och 3 i Ce 2 kunna indragas, då de icke längre äro erforderliga.

Kungl. Maj:t har den 22 oktober 1948 medgivit, att vid Svea livgarde finge
— utöver i gällande personalförteckning upptaget antal förrådsmän i Ce 9 —
finnas anställd ytterligare 1 dylik tjänsteman, avsedd att biträda vid skötsel
och vård av regementets skjutbanor. Den nya befattningen bör uppföras i
personalförteckningen för nästa budgetår.

Enligt beslut den 18 april 1941 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid Älvsborgs
regemente må finnas inrättad en särskild förrådsmannabefattning, avsedd
för en till följd av olycksfall i tjänsten skadad förrådsman. Civilförvaltningen
har i skrivelse den 10 februari 1949 föreslagit, att befattningen i

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

fråga uppföres i personalförteckningen. Jag biträder civilförvaltningens förslag
och upptager alltså i personalförteckningen för Älvsborgs regemente ytterligare
1 förrådsmannabefattning i Ce 9, vilken vid uppkommande vakans bör
indragas.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört böra för att
tillgodose övergångsvis föreliggande behov av kontorspersonal för infanteriets
förband uppföras ytterligare 30 befattningar för skriv- och kontorsgöromål.

Ett av civilförvaltningen i förenämnda skrivelse den 10 februari 1949 framställt
förslag om att vid ettvart av de rationaliserade infanteriregementena, i
utbyte mot en förrådsmannabefattning, inrätta en förrådsförmansbefattning i
Ce 12, vars innehavare skulle ha att ombesörja skötsel och vård samt ut- och
inlämning av ammunition, är jag icke nu beredd tillstyrka.

Med beaktande jämväl av vad jag i det föregående anfört angående ordinariesättning
av vissa befintliga extra ordinarie befattningar upptager jag för
nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning,
följande extra ordinarie befattningar vid infanteriets förband,
nämligen 2 kansliskrivare i Ce 15 (övergångsvis), 2 förrådsvaktmästare
i Ce 12, 20 eldare av 2. klass i Ce 9, 225 förrådsmän i Ce 9 (varav 2 övergångsvis),
329 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 40 ekonomibiträden i Ce 3
samt 274 ekonomibiträden i Ce 2.

Kavalleriets förband. I anslutning till vad jag under punkt 4 anfört
böra i samband med avvecklingen av Livregementet till häst följande enligt
gällande personalförteckning för regementet avsedda befattningar indragas
från och med eller under nästa budgetår, nämligen 1 kontorist i Ce 13, 1
kanslibiträdesbefattning i Ce 11, 1 befattning för eldare av 2. klass och 1 ekonomibiträde
i Ce 3. Två befattningar för ekonomibiträden i Ce 2 bibehållas
övergångsvis och indragas vid uppkommande vakans.

I enlighet med förslag av chefen för armén bör antalet remontryttare vid
kavalleriets förband från och med nästa budgetår minskas med 1.

I anslutning till vad jag anfört under punkt 5 upptager jag antalet biträdesbefattningar
för skriv- och kontorsgöromål till 33, inkluderande jämväl vid förbanden,
utom Livregementet till häst, nu befintliga extra befattningar.

Med beaktande jämväl av vad jag i det föregående anfört angående ordinariesättning
av vissa befintliga extra ordinarie befattningar upptager jag
för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till
personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid kavalleriets
förband, nämligen 1 köksföreståndare i Ce 12, 4 förrådsvaktmästare i Ce 12,
81 remontryttare i Ce 11, 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10, 3 eldare av

2. klass i Ce 9, 20 förrådsmän i Ce 9, 33 biträden för skriv- och kontorsgöromål,
7 ekonomibiträden i Ce 3 samt 44 ekonomibiträden i Ce 2 (2 övergångsvis).

Pansarförbanden. I gällande personalförteckning äro uppförda 2 befattningar
för verkstadsförmän i Ce 10, avsedda för arméns motorskola men
redovisade på staten för Södermanlands pansarregementc. Därutöver finnas
vid skolan anställda 2 extra verkstadsförmän i Cg 10. Chefen för armén har

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

föreslagit att de båda extra befattningarna utbytas mot extra ordinarie befattningar
för verkstadsförmän i Ce 16. Vidare har arméchefen föreslagit inrättande
av ytterligare 2 befattningar för förrådsmän i Ce 9, avsedda den ena för
Södermanlands pansarregementes skjutfält å Utö och den andra för Göta
pansarlivgardes förråd i Taxhuvud.

Civilförvaltningen har tillstyrkt arméchefens förslag men förordat, att
tjänstebenämningen verkstadsförman utbytes mot instruktör.

Även jag anser mig kunna biträda arméchefens förslag med den av civilförvaltningen
förordade ändrade tjänstebenämningen för befattningarna i
Ce 16. Däremot kan jag icke biträda förslag av civilförvaltningen om att uppföra
för motorskolan avsedda befattningar på särskild stat för skolan.

I anslutning till vad jag anfört under punkt 5 i det föregående upptager
jag i förteckningen 27 nu såsom extra redovisade biträdesbefattningar för
skriv- och kontorsgöromål.

Ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag
om att för Skaraborgs pansarregemente inrätta en förrådsförmansbefattning
i Ce 12 i utbyte mot en befattning för förrådsmän i Ce 9 kan jag icke biträda.

Med beaktande jämväl av vad jag i det föregående anfört angående
ordinariesättning av vissa befintliga extra ordinarie befattningar upptager
jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag
till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid pansarförbanden,
nämligen 4 instruktörer i Ce 16, 4 vägförmän i Ce 16, 4 förrådsvaktmästare
i Ce 12, 4 eldare av 2. klass i Ce 9, 44 förrådsmän i Ce 9, 71 biträden
för skriv- och kontorsgöromål, 8 ekonomibiträden i Ce 3 samt 53 ekonomibiträden
i Ce 2.

Artilleriets förband. I skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen
anfört, att innehavaren av den befintliga befattningen för köksföreståndare
i Ce 14 vid Svea artilleriregemente sedan 1946 varit tjänstledig
på grund av sjukdom (tbc). Enligt vederbörligt läkarutlåtande kunde befattningshavaren
med hänsyn till sjukdomens art icke i fortsättningen återgå till
arbete i matinrättning. Däremot ansåges det icke uteslutet att hön framdeles
kunde bliva så återställd, att hon efter omskolning kunde användas för
kontorsarbete under del av den normala tjänstgöringstiden. Vid sådant förhållande
syntes förutsättningar saknas att bereda henne sjukpension. Då
hon sedan år 1930 innehaft anställning i försvarets tjänst, syntes hon rimligen
icke böra uppsägas från sin innehavande tjänst. På grund av de olägenheter,
som vore förenade med att köksföreståndarbefattningen vid regementet
under lång tid måste uppehållas med vikarie, föresloge civilförvaltningen att
en särskild för nuvarande innehavaren avsedd befattning i Ce 14 inrättades.
Det syntes få ankomma på ämbetsverket att i sinom tid, då vederbörande ånyo
bleve arbetsför, föranstalta om att lämpligt arbete bereddes henne vid förband
eller myndighet i Stockholm eller dess närhet.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av den befintliga extra
ordinarie befattningen för köksföreståndare vid Svea artilleriregemente. Även

Kungl. May.ts proposition nr 135.

jag anser det skäligt, att den nuvarande innehavaren av nämnda befattning,
som på grund av sin sjukdom icke synes kunna erhålla den ordinarie befattningen,
beredes fortsatt extra ordinarie anställning. Jag tillstyrker därför,
att för henne övergångsvis inrättas en ny befattning för köksföreståndare i
Ce 14, vilken befattning bör indragas, när innehavaren efter återvunnen arbetsförmåga
kan omplaceras till annan, eventuellt lägre, tjänst eller eljest vid uppkommande
vakans.

Med beaktande av den i det föregående föreslagna ordinariesättningen och då
i anslutning till vad jag under punkt 5 anföit vid artilleriets förband böra inrättas
sammanlagt 35 nya befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptager
jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat
förslag till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid förbanden
i fråga, nämligen 2 vägförmän i Ce 16, 1 köksföreståndare i Ce 14
(övergångsvis), 9 förrådsvaktmästare i Ce 12, 34 remontryttare i Cell, 1
vaktmästare i Ce 10, 11 eldare av 2. klass i Ce 9, 87 förrådsmän i Ce 9, 94 biträden
för skriv- och kontorsgöromål, 18 ekonomibiträden i Ce 3 samt 118
ekonomibiträden i Ce 2.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av åtskilliga befintliga
extra ordinarie befattningar vid luftvärnets förband. Med beaktande härav
och då i anslutning till vad jag under punkt 5 anfört för samma förband böra
uppföras ytterligare 38 befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptagei
jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag
till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid förbanden
i fråga, nämligen 10 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 eldare av 2. klass i Ce 9,
72 förrådsmän i Ce 9, 81 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 14 ekonomibiträden
i Ce 3 samt 82 ekonomibiträden i Ce 2.

Ingenjörkårerna. Chefen för armén har föreslagit, att för ingenjörtruppskolan
inrättas en befattning för kansliskrivare, tillika tekniker, i Ce lo.
Civilförvaltningen har uttalat, att det i avvaktan på närmare erfarenheter beträffande
omfattningen av försöksverksamheten vid skolan tills vidare
borde anstå med att inrätta en dylik befattning. Jag ansluter mig till den
av civilförvaltningen uttalade uppfattningen.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av åtskilliga befintliga
extra ordinarie befattningar vid ingenjörkårerna. Med beaktande härav och
då i anslutning till vad jag under punkt 5 anfört för dessa kårer böra uppföras
ytterligare 18 befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptager jag
för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till
personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid förbanden i fråga,
nämligen 6 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 eldare av 2. klass i Ce 9, 3o förrådsmän
i Ce 9, 39 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 6 ekonomibiträden
i Ce 3 samt 34 ekonomibiträden i Ce 2.

Enligt ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt
förslag böra 2 å signalregementets stat uppförda för brevduveförmän

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

avsedda förrådsmannabefattningar i Ce 9 indragas i anledning av avvecklingen
av det militära brevduveväsendet.

Även såvitt avser signalregementet har jag i det föregående förordat ordinariesättning
av vissa befintliga extra ordinarie befattningar. Med beaktande
härav och då i anslutning till vad jag under punkt 5 anfört för regementet
böra uppföras ytterligare 8 befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptager
jag i personalförteckningen för nästa budgetår följande extra ordinarie
befattningar vid regementet, nämligen 10 radiotelegrafister i Ce 16, 5 förrådsvaktmästare
i Ce 12, 1 eldare av 2. klass i Ce 9, 18 förrådsmän i Ce 9,
13 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 2 ekonomibiträden i Ce 3 samt
9 ekonomibiträden i Ce 2.

Trängfö rbanden. Med beaktande av vad jag i det föregående anfört
angående ordinariesättning av vissa befintliga extra ordinarie befattningar
samt angående rationaliseringsverksamhet och intendenturutbildningens förläggning
och då för trängregementena enligt punkt 5 böra upptagas ytterligare
19 befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptager jag för nästa budgetår,
med den fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning,
följande extra ordinarie befattningar vid nämnda regementen, nämligen
1 maskinist i Ce 12, 13 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 kanslibiträden i Ce 11,
5 eldare av 2. klass i Ce 9, 79 förrådsmän i Ce 9, 63 biträden för skriv- och
kontorsgöromål, 1 ekonomibiträde i Ce 6, 9 ekonomibiträden i Ce 3 samt 64
ekonomiEiträden i Ce 2.

Centrala sjukvårdsförråd och läkemedel scentraler.

Under förevarande rubrik äro för närvarande uppförda befattningar för
1 kansliskrivare i Ce 15, 2 kontorister i Ce 13 och 16 förrådsmän i Ce 9. I
det föregående har jag vid behandlingen av avlöningsanslaget för försvarets
sjukvårdsstyrelse föreslagit, att kansliskri var- och konto ristbefattningama
skola överföras till avlöning från nämnda anslag. Dessa befattningar böra
därför utgå ur arméns personalförteckning.

Arméförvaltningens intendenturavdelnings anstalter.

Under före varande rubrik äro i gällande personalförteckning för centrala
bok- och blankettförrådet uppförda befattningar för 1 förrådsmästare
i Ce 16, 1 kanslibiträde i Cell, 1 bilförare i Ce 10 och 1 förrådsmän i Ce 9.
Enligt beslut den 16 juli 1948 har Kungl. Maj:t medgivit, att berörda befattningar
tills vidare under budgetåret 1948/49 må disponeras för personal vid
civilförvaltningens blankettförråd, dock att i stället för bilförare i Ce 10 må
anställas ytterligare 1 förrådsmän i Ce 9. Nämnda anordning, som är betingad
av att det centrala bok- och blankettförrådet ännu icke kunnat träda i verksamhet,
torde vid behov få tillämpas även under nästa budgetår.

I detta sammanhang får jag framhålla, att vissa av de under förevarande
rubrik i övrigt upptagna befattningarna icke ännu äro tillsatta i avvaktan på

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

att frågan om försvarets tryckningsverksamliet och därmed sammanhängande
spörsmål kunna lösas.

Arméns tygverkstäder.

I gällande personalförteckning för arméförvaltningen finnas uppförda sammanlagt
17 befattningar för verkstadschefer, avsedda för arméns tygverkstäder,
nämligen 1 i högst Ce 32, 4 i högst Ce 31, 7 i högst Ce 29 och o i högst
Ce 27. Vid anmälan till årets statsverksproposåtion (bil. 6, punkt 17) av
arméförvaltningens avlöningsanslag har jag förordat, att dessa befattningar
överföras till arméns personalförteckning. Jag föreslår, att befattningarna
uppföras å förevarande förteckning under rubriken Arméns tygverkstäder.
Förslag av arméförvaltningen att här upptaga ytterligare 2 befattningar för
verkstadschefer är jag icke beredd att nu biträda.

Vissa utbildningsanstalter.

I skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen bland annat föreslagit
ändrade lönegradsplaceringar och tjänstebenämningar för vissa befintliga
befattningar för förste vaktmästare, vaktmästare och förrådsmän vid
arméns underofficersskola, infanteriets och kavalleriets kadettskola samt krigsskolan
ävensom föreslagit inrättande av ytterligare befattningar för yrkeslärare
och instruktörer vid tygförvaltningsskolan. I avvaktan på slutförande
av erforderlig remissbehandling av förslagen i fråga är jag icke nu beredd att
taga ställning till desamma.

I det föregående har förordats, att följande för arméns underofficersskola
i gällande personalförteckning uppförda extra ordinarie befattningar
skola utbytas mot ordinarie befattningar, nämligen 1 köksföreståndare i
Ce 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ce 13, 1 biträdande köksföreståndare i
Ce 10 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål. I anslutning till vad jag
under punkt 5 anfört bör för underofficersskolan upptagas 1 nu såsom extra
redovisad biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål.

Ett av chefen för underofficersskolan, med tillstyrkan av chefen för armén
och civilförvaltningen, framställt förslag om att utbyta en befattning för
vaktmästare i Ce 9 mot en kanslibiträdesbefattning i Cell är jag icke nu beredd
tillstyrka.

Yad angår krigsskolan har jag i det föregående förordat, att följande
i gällande personalförteckning uppförda extra ordinarie befattningar skola
utbytas mot ordinarie befattningar, nämligen 1 köksföreståndare i Ce 14, 1
kontorist (i kassatjänst) i Ce 13, 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ce 11, 1
biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Ett av civilförvaltningen i anslagsäskandena framställt förslag om att utbyta
en befattning för förste vaktmästare i Ce 11 mot en befattning för garageförman
i Ce 12 kan jag icke för närvarande tillstyrka.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört angående inrättande vid

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

krigshögskolan av 2 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8 bör antalet biträdesbefattningar
för skriv- och kontorsgöromål vid skolan minskas med 2.

Såsom framgår av vad jag anfört vid behandlingen av ordinarieposten bör
i personalförteckningen för artilleri- och ingenjör högs kol an uppföras
1 befattning för institutionsvaktmästare i Ce 11.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört angående inrättande vid
nyssnämnda skola av 1 kontorsbiträdesbefattning i Ca 8 bör antalet biträdesbefattningar
för skriv- och kontorsgöromål vid skolan minskas med 1.

Vid infanteriskjutskolan finnes enligt Kungl. Maj:ts den 30 juni
1948 meddelade beslut inrättad en extra befattning för stallföreståndare i
Cg 13. I enlighet med förslag av chefen för armén förordar jag att befattningen
från och med nästa budgetår uppföres som extra ordinarie i Ce 13.

I anslutning till vad jag i det föregående förordat angående ordinariesättning
av vissa befattningar böra följande i gällande personalförteckning
för infanteriskjutskolan uppförda extra ordinarie befattningar avföras ur
förteckningen, nämligen 1 kontorist (i kassatjänst) i Ce 13, 1 köksföreståndare
i Ce 12, 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10. I anslutning till vad jag
under punkt 5 anfört upptager jag här ytterligare 2 biträden för skriv- och
kontorsgöromål.

I anslutning till i det föregående föreslagen ordinariesättning böra vidare
de i gällande personalförteckning för ridskolan uppförda extra ordinarie
befattningarna för 1 köksföreståndare i Ce 12 och 1 kanslibiträde (i kassatjänst)
i Ce 11 avföras ur förteckningen.

Ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag
om att utbyta nämnda kanslibiträdesbefattning mot en kontoristbefattning
anser jag mig icke nu kunna biträda.

I anslutning till vad jag i det föregående förordat angående ordinariesättning
av vissa befattningar böra följande i gällande personalförteckning
uppförda extra ordinarie befattningar avföras ur förteckningen, nämligen vid
vardera av artilleriskjutskolan och luftvärnsskjutskolan 1 köksföreståndare
i Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt vid
tygförvaltning sskolan 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål. I
stället tillkommer i anslutning till vad jag anfört under punkt 5 i det föregående
3 befattningar för biträden för skriv- och kontorsgöromål vid sistnämnda
skola.

Beträffande arméns signalskola har chefen för armén upprepat ett
i anslagsäskandena för innevarande budgetår framställt förslag om att inrätta
befattningar för 3 radiotelegrafister i Ce 16. Vidare bär arméchefen
föreslagit, att den på skolans personalförteckning uppförda kanslibiträdesbefattningen
i kassatjänst utbytes mot en kontoristbefattning ävensom att, i
utbyte mot befintliga extra befattningar, extra ordinarie befattningar inrättas
för 2 kanslibiträden, 1 förrådsvaktmästare samt 1 biträde för skrivoch
kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har liksom föregående år tillstyrkt, att de föreslagna

Rungl. Maj:ts proposition nr 135.

radiotelegrafistbefattningarna inrättas. Vidare bär ämbetsverket förordat det
föreslagna utbytet av kanslibiträdesbefattningen i kassatjänst mot en kontoristbefattning.
Vad angår de båda extra kanslibiträdesbefattningarna bar
civilförvaltningen anfört, att desammas innehavare tjänstgjorde den ene såsom
ritbiträde och den andre på skolans telegraferingsdetalj med uppgift att
kontrollera grammofonskivor i samband med iordningställande av telegraferingsskivor
till förbanden samt punsning av telegraferingsremsor till skolans
radiostations maskinella sändarutrustning. Ämbetsverket bar tillstyrkt, att
befattningarna i fråga omändrades till extra ordinarie, men förordat att desamma
uppfördes såsom tekniska biträden i Ce 11. Slutligen har civilförvaltningen
tillstyrkt förslaget om att inrätta ytterligare en biträdesbefattning
för skriv- och kontorsgöromål i utbyte mot extra befattning. Däremot bär
ämbetsverket förutsatt, att behovet av en förrådsvaktmästare även under nästa
budgetår skall kunna tillgodoses genom anställande av en extra tjänsteman.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 80) anförde jag beträffande
förslaget om att inrätta de tre telegrafistbefattningarna, att jag icke var beredd
förorda detsamma utan förutsatte, att ifrågavarande personalbehov utan
alltför stora olägenheter skulle kunna under innevarande budgetår tillgodoses
genom kommenderingar. Jag utgår från att detta skall bli möjligt även
under nästa budgetår. Däremot anser jag mig kunna förorda att i den utsträckning
civilförvaltningen föreslagit vid skolan inrättas extra ordinarie
befattningar i utbyte mot befintliga extra befattningar. I likhet med civilförvaltningen
anser jag härvid att de båda befattningarna i 11 lönegraden
böra erhålla tjänstebenämningen tekniskt biträde. I avvaktan på att ställning
kan tagas till frågan om signalskolans framtida förläggning kan jag
icke tillstyrka förslaget att utbyta kanslibiträdesbefattningen mot befattning
för kontorist. I personalförteckningen för nästa budgetår böra alltså för
signalskolan uppföras ytterligare befattningar för 2 tekniska biträden i Ce 11
och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Vad angår intendenturförvaltningsskolan har civilförvaltningen
tillstyrkt förslag av chefen för armén om att för skolan inrätta 1 befattning
för kanslibiträde (i kassatjänst) i Ce 11. Till stöd för förslaget bär civilförvaltningen
framhållit, att kassaavdelningen vid intendenturkårens chefsexpedition
indragits från och med den 1 juli 1948 och att dess arbetsuppgifter
överflyttats till skolans kassaavdelning. Även jag anser mig böra tillstyrka,
att den föreslagna kanslibiträdesbefattningen inrättas.

I anslutning till i det föregående föreslagen ordinariesättning kan den i
gällande personalförteckning för intendenturförvaltningsskolan uppförda biträdesbefattningen
för skriv- och kontorsgöromål utgå ur förteckningen.

Sjuk vårds väsendet.

I gällande personalförteckning äro under förevarande rubrik uppförda 197
befattningar för sjukvårdsbiträden i Ce 3. Civilförvaltningen har anfört, att
försvarets sjukvårdsförvaltning i skrivelse till civilförvaltningen till behand -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ling upptagit frågan om en differentiering av löneställningen för berörda befattningar.
Sjukvårdsförvaltningen hade därvid anfört i huvudsak följande.

En differentiering av löner för sjukvårdsbiträden, baserad på utbildning
och därav följande mera ansvarsfyllda arbetsuppgifter, syntes motiverad.
Detta hade även framhållits av 1944 års mili tärs juk vårdskommitté (SOU
1947:5, s. 120). 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildning hade i sitt
betänkande del I (SOU 1948: 17, s. 79) framhållit, att en reglerad utbildning
för sjukvårdsbiträden vore nödvändig. En dylik s. k. grundutbildning
skulle även enligt förslaget läggas till grund för vidareutbildning till undersköterska.
Avsikten vore att skapa en mera fast yrkeskår med möjlighet att
avancera inom yrket och att därigenom motverka den stora avgången.

Vid försvarsväsendets sjukhus, speciellt vid de mindre, vilka hade endast
en översköterska, syntes det vara av stor vikt att minst ett av de där anställda
sjukvårdsbiträdena hade en utbildning, som gjorde henne lämpad att
vid behov, t. ex. under översköterskans tillfälliga bortovaro från sjukhuset,
tjänstgöra som ersättare. En dylik kvalificerad arbetskraft borde vara berättigad
till högre löneställning än den nuvarande Ce 3, förslagsvis Ce 7. I denna
lönegrad borde beräknas 55 tjänster.

För att dels tillgodose försvarsväsendets behov av mera kvalificerade sjukvårdsbiträden
än som för närvarande funnes att tillgå, dels giva de vid de
militära sjukhusen redan anställda sjukvårdsbiträdena tillfälle till viss utbildning,
som längre fram kunde berättiga dem till ovan föreslagen högre
lönegradsplacering, syntes det angeläget att inom försvarsväsendet, i likhet
med vad som redan skett inom den civila sjukvården, ordna kortare sjukvårdskurser
för denna personalgrupp. Förslagsvis borde dylika kurser —
omfattande 3—4 veckor — kunna förläggas till trängkårerna under period, då
undervisningen för militär personal vore minimal. Såväl instruktionssköterskor,
vilka kunde tjänstgöra såsom kursledare, som lokaler och undervisningsmateriel
kunde där ställas till förfogande. Frågan om dylik utbildning
syntes böra göras till föremål för särskild utredning av sjukvårdsförvaltningen
i samråd med försvarsgrensöverläkama.

Civilförvaltningen bär ansett sig böra i princip tillstyrka sjukvårdsförvaltningens
förslag. Civilförvaltningen bär därvid utgått från att den föreslagna
högre löneställningen allenast skulle tillkomma befattningshavare, som genom
särskild utbildning kvalificerat sig härför. Då det i nuvarande läge icke vore
möjligt att angiva det antal sjukvårdsbiträden, som efter genomgången utbildning
borde erhålla den högre löneställningen, och icke heller dessas fördelning
på de särskilda försvarsgrenarna, borde enligt civilförvaltningen samtliga
befattningar i personalförteckningen upptagas i Ce 3 samt särskilt bemyndigande
lämnas sjukvårdsförvaltningen att i samråd med civilförvaltningen
medgiva, att högst ett visst antal dylika befattningar finge utbytas
mot befattningar i Ce 7. Vid anslagsberäkningen har civilförvaltningen utgått
från att den högre löneställningen skulle kunna ifrågakomma för 30
sjukvårdsbiträden vid armén, 5 vid marinen och 20 vid flygvapnet, eller alltså
för tillhopa 55 sjukvårdsbiträden.

Statskontoret bär funnit goda skäl tala för att möjligheter skapas till en
högre löneställning för vissa sjukvårdsbiträden, vilka med hänsyn till sin
sysselsättning måste vara särskilt kvalificerade och kunna påtaga sig mera

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ansvarsfulla arbetsuppgifter än som normalt åvilade dylika biträden. Spörsmålet
om utbildning och kompetenskrav borde givetvis bedömas efter de
riktlinjer, som komme att uppdragas på grundval av 1946 års sjuksköterskeutbildningskommittés
förslag. Den föreslagna lönegradsplaceringen har statskontoret
funnit väl hög. Skillnaden i löneställning mellan de båda kategorierna
sjukvårdsbiträden borde nämligen enligt ämbetsverkets mening icke
vara större än 2 lönegrader.

Även jag anser mig på de skäl sjukvårdsförvaltningen anfört böra tillstyrka,
att ett visst antal av ifrågavarande biträdesbefattningar uppflyttas i
högre lönegrad. Jag får härvid erinra om att chefen för inrikesdepartementet
vid anmälan till årets statsverksproposition (bil. 13, punkt 47) av karolinska
sjukhusets avlöningsanslag förordat, att ett antal biträdesbefattningar vid
sjukhusets vårdavdelningar (en vid varje vårdavdelning) uppflyttas till lönegrad
Ce 5 med tjänstebenämningen undersköterska. Samma lönegrad och
tjänstebenämning torde böra tillämpas även för här avsedda befattningar vid
försvaret. För erhållande av befattning i lönegrad Ce 5 bör, liksom chefen
för inrikesdepartementet förutsatt beträffande befattningarna vid karolinska
sjukhuset, krävas genomgång av särskild utbildningskurs, i den mån ej
vederbörande tidigare erhållit motsvarande utbildning. Utbildningskursen
bör anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer för dylika
kurser, som angivits i det av 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildning
framlagda betänkandet angående utbildning av sjuksköterskor och annan
sjukvårdspersonal. På Kungl. Maj:t bör ankomma att efter förslag av sjukvårdsstyrelsen
meddela närmare bestämmelser rörande kurserna. Yad angår
antalet undersköterskebefattningar i Ce 5 räknar jag med det antal
sjukvårdsförvaltningen föreslagit skola uppföras i lönegrad Ce 7, nämligen
55. Detta antal är enligt vad jag inhämtat beräknat med utgångspunkt från
att en befattning skulle avses för ettvart av de förbandssjukhus, som endast
har en översköterska. Jag anser mig i motsats till civilförvaltningen böra förorda,
att i vederbörliga personalförteckningar uppföras samtliga de beräknade
55 befattningarna i den högre lönegraden i utbyte mot samma antal
sjukvårdsbiträdesbefattningar. Härvid förutsätter jag att, i den mån de högre
befattningarna icke utnyttjas, sjukvårdsbiträden i Ce 3 i stället få finnas anställda.
I detta sammanhang räknar jag alltså med 30 befattningar för undersköterska
vid armén.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 4 anfört kan i samband
med avvecklingen av Livregementet till häst 1 sjukvårdsbiträdesbefattning
indragas från och med nästa budgetår.

Med beaktande av det anförda böra i personalförteckningen för nästa budgetår
under rubriken Sjukvårdsväsendet uppföras befattningar för 5 instruktionssköterskor
i Ce 15, 95 översköterskor i Ce 12, 30 undersköterskor i Ce 5
och 166 sjukvårdsbiträden i Ce 3.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har framlagt förslag om att inrätta en
7—490 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 saml. Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

reservsjuksköterskekår för försvaret med anställningsvillkor enligt samma
system som för arvodesanställd läkarpersonal. Förslaget kar i princip tillstyrkts
av civilförvaltningen och statskontoret. I avvaktan på ytterligare utredning
är jag emellertid icke beredd att nu taga ställning till förslaget.

Remon terings väs en de t.

Sedan hösten 1947 tillämpas försöksvis i begränsad omfattning ett system
med förkortad remontutbildning, innebärande att remonterna i motsats till
vad nu är fallet redan vid remontdepån bibringas viss förberedande utbildning
och att utbildningen vid förbandet, som nu är tvåårig, avkortas
till att omfatta endast ett år. En omläggning av remontutbildningen i enlighet
härmed kräver en tid av tre år. Vid anmälan av propositionen 1948:
206 (s. 322) anförde jag, att det med hänsyn till försöksverksamhetens
dittillsvarande resultat syntes önskvärt, att största möjliga antal av de våren
1948 inköpta remonterna utbildades enligt det nya systemet. Härav uppkommande
behov av utbildningspersonal vid remontdepåerna under innevarande
budgetår förutsattes skola provisoriskt tillgodoses. Det överskott av
remontryttare, som kunde förväntas uppkomma vid förbanden allt eftersom
övergång skedde till det nya utbildningssystemet, förutsattes skola i första
hand utnyttjas för utbyggnad av den personalorganisation, som erfordrades
vid remontdepåerna. En fullständig omläggning av remontutbildningen beräknades
kunna ske tidigast med början 1949 och vara helt genomförd 1951.

Sedan chefen för armén i skrivelse den 8 juli 1948, med överlämnande även
inom arméledningen utarbetad plan för övergången till förkortad remontutbildning,
gjort framställning i syfte att tillgodose förenämnda personalbehov
vid remontdepåerna under innevarande budgetår, har Kungl. Maj:t den
6 augusti 1948 medgivit, att för tiden tills vidare intill den 1 juli 1949 må
anställas vid Herrevadsklosters remontdepå 10 extra tjänstemän i Cg 9, vid
Gudhems remontdepå 5 arbetare med avlöning enligt kollektivavtal och vid
Utnäslöts remontdepå 8 arbetare likaledes med avlöning enligt kollektivavtal.

Chefen för armén har i sitt militärorganisatoriska underlag till anslagsäskanden
för nästa budgetår avgivit förslag till den personalökning vid remontdepåerna,
som för samma, budgetår betingas av remontutbildningens omläggning
enligt förenämnda inom arméledningen utarbetade plan. Arméchefen
har därvid anfört i huvudsak följande.

Utbildningen vid remontdepåerna under budgetåret 1949/50 avsåges omfatta
320 remonter. Enär remontutbildningen vid förband och utbildningsanstalter
nämnda budgetår beräknades fortgå obeskuren i nuvarande omfattning,
kunde personal endast i begränsad utsträckning frigöras från dessa för
anställning vid utbildningsorganisationen vid remontdepåerna, nämligen, förutom
vissa kollektivavtalsanställda remontskötare, endast 1 remontryttare.

Utbildning i körning och sadeltämjning av remonter ställde i stort sett lika
höga fordringar på arbetskraften som inridning av remonter. Försvarsverkens
civila personals förbund hade därför i skrivelse till arméchefen den 9

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

juni 1948 anfört att samtliga befattningar för hästskötare borde uppflyttas i
samma lönegrad som då gällde för befattningarna för remontryttare (Ce 10)
varjämte pensionsåldern borde sänkas från 60 till 55 år. I anledning härav
ville arméchefen framhålla, att numera lönegraden för remontryttare höjts
till Ce 11. Då det emellertid vore nödvändigt att begränsa kostnaderna för
den oundvikliga personalökningen under övergångsåren, syntes tills vidare
extra ordinarie tjänstemän, avsedda för inkörning, skötsel och vård av remonter,
till omkring en tredjedel av antalet böra placeras i Cell, medan
övriga borde inplaceras i Ce 10, d. v. s. en lönegrad högre än för hästskötare
vid remontdepåerna. Härigenom kunde också en lämplig befordringsgång ernås,
i det att nyanställd personal företrädesvis placerades i Ce 10 för att
sedermera i mån av lämplighet och inträffande avgångar i Ce 11 uppflyttas
till denna. Den olika lönesättningen finge dock icke hindra att samtliga
tjänstemän gåves likadana sysslor. De borde därför benämnas remontkuskar
tillika hästskötare.

Följande befattningar för remontkuskar, tillika hästskötare, borde tillkomma
från och med budgetåret 1949/50, nämligen vid Herrevadsklosters remontdepå
13 i Ce 11 och 25 i Ce 10, vid Gudhems remontdepå 9 i Ce 11 och
16 i Ce 10 samt vid Utnäslöts remontdepå 3 i Ce 11 och 5 i Ce 10. I samband
därmed kunde de för remontdepåerna nu uppförda 36 befattningarna
för hästskötare i Ce 9 utgå ur personalförteckningen. Av den enligt Kungl.
Majrts beslut den 6 augusti 1948 för innevarande budgetår anställda personalen
komme icke längre att erfordras de 10 extra tjänstemännen i Cg 9 vid
Herrevadsklosters remontdepå och 4 arbetare vid Utnäslöts remontdepå. Enligt
förenämnda övergångsplan erfordrades däremot under nästa budgetår
alltjämt 5 arbetare vid Gudhems remontdepå och 4 arbetare vid Utnäslöts
remontdepå.

Civilförvaltningen har ansett sig böra räkna med att befattningar skola
tillkomma vid remontdepåerna till det av arméchefen föreslagna antalet. I
fråga om befattningarnas lönegradsplacering och tjänstebenämning har ämbetsverket
anfört i huvudsak följande.

Remontryttartjänsterna hade med hänsyn till de krav på kvalificerat yrkeskunnande,
som ställdes på befattningshavarna, från och med innevarande
budgetår uppflyttats från 10 till 11 lönegraden, medan ändrad löneställning
icke ifrågasatts för hästskötarbefattningarna. Enligt civilförvaltningens uppfattning
måste viss skillnad i arbetsuppgifterna anses föreligga för den här
ifrågavarande personalen. Sålunda syntes arbetet med inridning samt utbildning
i körning och sadeltämjning av remonter vara mera kvalificerat och
kräva större yrkesskicklighet än det arbete som åvilade hästskötare i egentlig
mening.

Även civilförvaltningen ansåge det lämpligt, att möjligheter förelåge till
befordran för personalen. Då emellertid enligt gängse lönegradsplaceringsprinciper
näraliggande lönegrader icke borde komma till användning inom
en och samma lönegradsserie, syntes vissa av befattningarna böra upptagas
ill och vissa i 9 lönegraderna.

Då, på sätt arméchefen anfört, samtliga här avsedda befattningshavare avsåges
skola tagas i anspråk för i stort sett likartade arbetsuppgifter, syntes
intet vara att erinra mot att samma tjänstebenämning valdes för befattningarna
i såväl 11 som 9 lönegraden. Med hänsyn till det ändrade sättet
för remontutbildningens bedrivande syntes tjänstebenämningen remontryttare
böra utbytas mot annan lämplig benämning, förslagsvis remontdressör.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Civilförvaltningen har i anslutning till det anförda förordat att, såvitt nu
är i fråga, från och med nästa budgetår inrättas, i utbyte mot 36 befattningar
för hästskötare i Ce 9, följande befattningar för remontdressörer, nämligen
vid Herrevadsklosters remontdepå 13 i Ce 11 och 25 i Ce 9, vid Gudhems
remontdepå 9 i Ce 11 och 16 i Ce 9 samt vid Utnäslöts remontdepå 3 i Ce 11
och 5 i Ce 9.

Liksom civilförvaltningen anser jag mig kunna godtaga arméchefens beräkning
av personalbehovet för remontutbildningen vid remontdepåema under
nästa budgetår. I avvaktan på närmare erfarenheter anser jag mig böra förorda,
att befattningarna lönegradsplaceras i enlighet med civilförvaltningens
förslag. Yad beträffar tjänstebenämningarna föreslår jag benämningen remontdressör
för befattningarna i Ce 11. För befattningarna i Ce 9 bör tills
vidare benämningen hästskötare bibehållas. I remontdressörernas arbetsuppgifter
bör givetvis, såsom arméchefen förutsatt, ingå även hästvård, liksom
hästskötama böra vara skyldiga att deltaga i remontutbildningen.

I anslutning till det anförda och med beaktande jämväl av att jag i det
föregående förordat ordinariesättning av den i gällande personalförteckning
för Herrevadsklosters remontdepå uppförda biträdesbefattningen för skrivoch
kontorsgöromål upptager jag i personalförteckningen för nästa budgetår
under rubriken Remonteringsväsendet följande extra ordinarie befattningar,
nämligen vid Herrevadsklosters remontdepå 2 stallföreståndare i Ce 13, 13
remontdressörer i Ce 11 och 25 hästskötare i Ce 9, vid Gudhems remontdepå
2 stallföreståndare i Ce 13, 9 remontdressörer i Ce 11, 16 hästskötare i Ce 9
och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål samt vid Utnäslöts remontdepå
1 stallföreståndare i Ce 13, 3 remontdressörer i Cell, 5 hästskötare i Ce 9
och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

De ökade personalkostnader, som enligt vad här föreslagits under en
övergångstid uppkomma, motvägas mer än väl av de besparingar, som komma
att vinnas genom den förkortade remontutbildningen.

Arméhundväsendei.

För arméhundväsendet äro i gällande personalförteckning uppförda följande
extra ordinarie befattningar, avsedda för arméhundskolan, nämligen 2
förste vaktmästare i Ce 11, 1 kanslibiträde i samma lönegrad och 1 biträde för
skriv- och kontorsgöromål.

Chefen för armén har iföreslagit, att de båda befattningarna för förste
vaktmästare skola utbytas mot befattningar för stallföreståndare, tillika dressörer,
i Ce 14, samt att ytterligare befattningar skola inrättas för 1 vaktmästare,
tillika eldare, i Ce 11, 1 veterinärbiträde i Ce 10, 1 biträde för skrivoch
kontorsgöromål samt 1 ekonomibiträde i Ce 2.

Civilförvaltningen har ansett sig böra vidhålla av ämbetsverket tidigare
framställt förslag om befattningar för hunddressörer i 14 lönegraden. Däremot
ansåge sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka de föreslagna befatt -

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ningarna för vaktmästare, tillika eldare, samt biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Befattningen för veterinärbiträde, vilken för närvarande finnes inrättad
såsom extra befattning, har civilförvaltningen tillstyrkt såsom extra
ordinarie. Ämbetsverket har emellertid för sin del förordat, att befattningen
uppföres såsom tekniskt biträde i Ce 11.

Försvarets tjänsteförteckningsutredning bär erinrat om att de båda för
hunddressörer avsedda befattningarna efter förslag av utredningen hänförts
till 11 lönegraden från och med innevarande budgetår efter att tidigare ha
varit hänförda till 9 lönegraden. Utredningen funne icke skäl frångå sin tidigare
intagna ståndpunkt i frågan. Beträffande förslaget om att inrätta en
extra ordinarie befattning för veterinärbiträde bär utredningen för sin del
förordat, att befattningen upptoges såsom djursjukvårdare i 9 lönegraden.

För egen del får jag erinra om att statens organisationsnämnd med skrivelse
den 10 februari 1949 avlämnat rapport rörande organisationsundersökningar
vid arméhundskolan. I avvaktan på remissbehandling av rapporten
är jag icke beredd att nu förorda några förändringar beträffande skolans uppsättning
av extra ordinarie personal.

Arméingenjörkåren.

I det föregående bär jag vid behandlingen av ordinarieposten föreslagit,
att följande extra ordinarie arméingenjörsbeställningar skola utgå ur personalförteckningen
för nästa budgetår, nämligen 2 arméingenjörer av 1. graden
i Ce 29 och 5 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27.

Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för innevarande budgetår
uppförts i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än
manskap, ha med grunder som jag i det föregående omnämnt beräknats till
förslagsvis 19 500 000 kronor. För nästa budgetår beräknar jag motsvarande
kostnader till förslagsvis 18 200 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlönande av sådana extra tjänstemän, som anställas såsom
vikarier för i personalförteckningen för andra extra ordinarie
tjänstemän än manskap uppförda befattningshavare, beräknar
jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen till samma belopp
som för ändamålet beräknats för innevarande budgetår, eller 500 000 kronor.

Till b et jänings personal m. fl. beräknar jag, likaledes i enlighet med
förslag av civilförvaltningen, samma belopp som för innevarande budgetår,
eller 32 000 kronor.

Under posten övrig extra personal ha för innevarande budgetår beräknats
medel för 310 biträden för skriv- och kontorsgöromal.

Med de förslag jag i det föregående framlagt beträffande befattningar för

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

dylik personal kvarstår här medelsbehov för allenast 17 befattningar,
huvudsakligen hänförliga till förband och inrättningar, där det med hänsyn
till mycket nära förestående omorganisationer har synts mig icke erforderligt
att redovisa befattningarna på personalförteckningen. Medelsbehovet för
dessa kvarstående biträden uppskattar jag till 72 000 kronor. Jag förutsätter,
att det, förutom dessa befattningar, icke vidare skall förekomma
att medgivande lämnas till anställning av skriv- och kontorsbiträden inom
armén utöver de i personalförteckning angivna annat än då fråga är om rent
tillfällig anställning på kortare tid för särskilt angivna arbetsuppgifter eller
sakanslag enligt fastställda grunder komma i fråga för avlönande av dylik
personal.

Liksom för innevarande budgetår böra under förevarande post beräknas
kostnader för avlöning av 23 extra förrådsmästare vid försvarsområdesstaberna.
I enlighet med civilförvaltningens förslag upptager jag dessa kostnader
till 162 000 kronor.

Under förevarande post ha för innevarande budgetår beräknats medel för
arvoden till deltidsanställda civila byggnadstekniker vid rationaliserade infanteriregementen.
Jag uppskattar medelsbehovet för dylika arvoden för
nästa budgetår till i runt tal 62 000 kronor.

Under posten böra vidare i enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknas
medel för tillgodoseende, enligt av Kungl. Maj:t lämnade medgivanden,
av behov av extra läkar- och veterinärhjälp vid armén i fall då fråga icke
är om tjänstgöring i vakans eller vid semester, sjukdom eller annat tjänsteförhinder
för ordinarie beställningshavare. Kostnaderna härför uppskattar
jag till i runt tal 50000 kronor.

Vidare böra under förevarande post beräknas medel för avlöning och bostadsersättning
åt sjukvårdselever vid förbanden. Jag uppskattar i enlighet
med förslag av civilförvaltningen medelsbehovet i fråga till 35 000 kronor.

Slutligen upptager jag under förevarande post ett belopp av 500 000 kronor
för vissa i det föregående icke särskilt angivna personalbehov såsom för
övergångsvis erforderlig extra förrådspersonal vid försvarsområdesstaberna,
extra maskinister vid vissa av arméns värmeanläggningar, extra köksföreståndare-
och ekonomipersonal vid arméns signalskola m. m. Här beräknar
jag även medel för i det föregående omförmälda extra arméingenjörer.

För avlöningar till övrig extra personal beräknar jag alltså för nästa budgetår
(72 000 + 162 000 + 62 000 + 50 000 + 35 000 + 500000=) i runt
tal 880 000 kronor.

För tillfälligt anställd personal upptager jag i enlighet med civilförvaltningens
förslag ett belopp av 850 000 kronor (nu 1 000 000 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal
m. m. beräknar jag således till (500 000 + 32 000 + 880 000 + 850 000 =) i
runt tal 2 250 000 kronor (nu 2 900 000 kronor).

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

103

Fänrikar.

För avlöningar m. in. till omkring 280 fänrikar har för innevarande budgetår
upptagits ett belopp av förslagsvis 1 579 000 kronor, varav 8 000 kronor,
beräknat efter 4 fänrikar, för stipendier för underlättande av officersrekryteringen
i Boden.

Chefen för armén har anmält, att antalet fänrikar för nästa budgetår beräknas
uppgå till omkring 235 samt att antalet nytillkommande fänrikar vid
Bodenförbanden under nästa budgetår beräknas till 5. På grundval härav
upptager jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen medelsbehovet för
avlöningar till 1 410 000 kronor och för stipendier till 10 000 kronor, eller tillhopa
1 420 000 kronor.

Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 470 000
kronor för arvoden m. m. åt dels 46 bataljonsläkare vid fältläkarkåren, inberäknade
jämväl beställningshavare, som före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie
beställning, dels ock 75 fältläkarstipendiater i fältläkarkåren.

Då för nästa budgetår icke ifrågasättes någon ändring i antalet bär avsedda
beställningar, upptager jag medelsbehovet under ifrågavarande delpost
till oförändrat belopp, 470 000 kronor.

Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

För innevarande budgetår ha beräknats förslagsvis 50 000 kronor för arvoden
till 12 bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren. Då ändring icke förutsättes
beträffande antalet, beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till
oförändrat belopp.

Musikelever.

I skrivelse den 30 november 1948 har försvarsväsendets underbefälsförbund
framlagt förslag om musikelevinstitutionens upphävande och om musikelevernas
överförande till volontärer över stat. Till detta förslag är jag i avvaktan
på säkrare hållpunkter för militärmusikens organisation icke nu beredd
att taga ställning.

För innevarande budgetår ha upptagits 90 000 kronor för kontant ersättning
till 127 musikelever, varvid ersättningen för elev och år, med motsvarande
tillämpning av de grunder som gälla för penningbidrag till värnpliktiga,
beräknats efter 540 kronor för de första 300 dagarna av anställningstiden
och efter 720 kronor för tid därefter. Antalet musikelever bär av arméchefen
för nästa budgetår beräknats utgöra 124. Med utgångspunkt härifrån
och från oförändrade ersättningsgrunder beräknar jag medelsbehovet för
ändamålet för nästa budgetår till 85 000 kronor.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Civila lärare.

För arvoden till civila lärare vid armén har för innevarande budgetår upptagits
ett belopp av förslagsvis 424 000 kronor. I enlighet med förslag av
civilförvaltningen anser jag mig kunna utgå från samma belopp vid beräkningen
av anslagsbehovet för nästa budgetår.

Personalvårdsassistenter.

För avlöningar respektive arvoden till 6 heltidsanställda och 41 deltidsanställda
personalvårdsassistenter vid armén har för innevarande budgetår
beräknats ett belopp av 145 000 kronor. Jag beräknar för ändamålet samma
belopp för nästa budgetår.

Mobiliseringslottor.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av 42 000 kronor för
arvoden med 250 kronor för månad till lottor, som tagas i anspråk för vissa
mobiliseringsuppgifter vid arméledningen och försvarsområdesstaberna (mobiliseringslottor).
I skrivelse den 30 november 1948 har chefen för armén
upprepat ett redan för innevarande budgetår framställt förslag om att höja
ifrågavarande månatliga arvoden till 300 kronor. Arméchefen, som vidare räknat
med utökad tjänstgöring i vissa fall för ifrågavarande personal, har för
nästa budgetår hemställt om en medelsanvisning för ändamålet av 56100
kronor. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen som jämväl förordat
motsvarande höjning av arvodena för mobiliseringslottorna vid marinen och
flygvapnet.

För egen del anser jag mig i nuvarande läge böra räkna med oförändrade
arvodesgrunder för mobiliseringslottor. För att emellertid möjliggöra ökat
ianspråktagande av mobiliseringslottor vid armén i den omfattning arméchefen
föreslagit förordar jag, att till arvoden för dylika lottor vid armén för
nästa budgetår anvisas ett belopp av 46 750 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår skulle således utgöra
(16 700 000 + 18 200 000 + 2 250 000 + 1420 000 + 470 000 + 50 000 +
85 000 + 424 000 + 145 000 + 46 750 =) i runt tal 39 800 000 kronor (nu
41 200 000 kronor).

Yad i det föregående anförts är att betrakta endast som en grund för beräkningen
av ifrågavarande anslagspost. På Kungl. Maj:t bör i vanlig ordning
ankomma att besluta rörande postens disposition. 5

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår i runt tal 12 585 000
kronor (nu 12 090 000 kronor).

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 113 500 000
kronor eller 3 500 000 kronor mera än det belopp som anvisats för innevarande
budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid armén, som i särskild ordning komma att överlämnas
till riksdagen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar
samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som
genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1948 fastställts att lända
till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar
budgetåret 1948/49;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar
till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... kronor 58 600 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattningar,

förslagsvis ................ » 6 800 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ...... » 715 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................. 1 39 800 000

5. Körligt tillägg, förslagsvis......... » 12 585 000

Summa kronor 118 500 000
Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 5 000 000

Nettoutgift kronor 113 500 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 113 500 000 kronor.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

[10.] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ........................ 46 000 000 44 »88 392

1948/49 (statsliggaren s. 235) 46 700 000
1949/50 (förslag) .............. 47 000 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 67) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag
av 46 700 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till
behandling.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande rationaliseringsverksamhet
inom försvaret, ordinariesättning av viss personal samt beräkningen av
försvarsgrenarnas avlöningsanslag behandlar jag här de olika anslagsposterna
och lämnar i anslutning därtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i
de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna »om böra
vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Marinstaben.

Chefen för marinen har föreslagit, att beställningen för souschef vid marinstaben,
nu i Ma 12, i likhet med motsvarande beställning vid flygstaben placeras
i alternativt Mo 12 eller Ma 12. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Jag får erinra om att jag vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 93 o. f.)
icke ansåg mig då kunna biträda ett av marinchefen i yttrande över försvarskommitténs
betänkande framställt förslag i ämnet. Med hänsyn främst
till den återhållsamhet, som i nuvarande läge måste iakttagas i fråga om
lönegradsuppflyttningar, anser jag mig icke heller nu kunna biträda förslaget
i fråga.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående
ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie
befattningar, vid marinstaben tillkomma 1 kontoristbefattning (i kassatjänst)
i Ca 13 och 2 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8.

Ett av försvarets civilförvaltning framställt förslag om att ordinariesätta
den i gällande personalförteckning för marinstaben uppförda kansliskrivarbefattningen
i Ce 15 anser jag mig även kunna biträda.

Marindistrikten.

107

Kungl. May.ts proposition nr 135.

ligen inom Norrlandskustens marin dist rikt 1 köksf öreståndare i
Ca 12 samt 1 kontorist i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst,
inom Ostkustens marindistrikt 2 köksf öreståndare i Ca 14 och 2 biträdande
köksföreståndare i Ca 10, 2 kontorister i Ca 13 och 2 kanslibiträden
i Ca 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst, samt 27 kontorsbiträden i Ca 8 ävensom
inom Gotlands marindistrikt, avsedda för Gotlands kustartillerikår,
1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 samt 1
kontorist i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst.

Vad beträffar Sydkustens marin distrikt har civilförvaltningen i enlighet
med förslag av chefen för marinen förordat, att den i gällande personalförteckning
för Karlskrona örlogsstation uppförda, för avdelning Anckarstierna
avsedda köksföreståndarbefattningen i Ce 12 uppflyttas i 14 lönegraden.

I avvaktan på närmare erfarenheter rörande portionsantalet vid matinrättningen
i avdelning Anckarstierna anser jag mig icke nu kunna tillstyrka förslaget.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående
ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie
befattningar, tillkomma följande ordinarie befattningar, med den närmare
fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, nämligen
vid Sydkustens marindistrikt 2 köksföreståndare i Ca 14, 2 köksföreståndare
i Ca 12 och 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 2 kontorister i
Ca 13 och 2 kanslibiträden i Ca 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst, samt 20
kontorsbiträden i Ca8, vid Öresunds marindistrikt 1 kontorsbiträde i
Ca8 ävensom vid Västkustens marindistrikt 1 köksföreståndare i Ca 14,
1 köksföreståndare i Ca 12 och 2 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 kontorist
i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst, samt 11 kontorsbiträden
i Ca 8.

Flottan.

I gällande personalförteckning finnas för flottan bland annat uppförda beställningar
för 199 kaptener och 203 löjtnanter. Chefen för marinen har med
tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att en jämkning vidtages beträffande
antalet kaptens- och löjtnantsbeställningar så att antalet kaptensbeställningar
upptages till 214 och antalet löjtnantsbeställningar till 188. Härvid
skulle uppnås samma proportion som den försvarskommittén räknat med.
Till stöd för förslaget har marinchefen anfört, att flottans officerare, därest
en dylik jämkning icke vidtoges, skulle komma i ett avsevärt sämre läge än
officerare vid övriga försvarsgrenar.

Jag anser mig icke utan ytterligare utredning kunna taga ställning till
marinchefens förslag. Då härtill kommer att största återhållsamhet nu måste

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

iakttagas i fråga om lönegradsuppflyttningar, räknar jag för nästa budgetår
med oförändrad proportion mellan antalet kaptens- och löjtnantsbeställningar
vid flottan.

Marinchefen bär vidare föreslagit, att, då kassaavdelningen vid marinstaben
från och med den 1 juli 1948 organiserats såsom s. k. A-kassa, för kassachefen
vid avdelningen skulle avses en förvaltare i kassatjänst i stället för,
såsom nu är fallet, en underofficer.

Civilförvaltningen har i anledning av detta förslag framhållit följande.

Ifrågavarande kassa, som intill den 1 juli 1948 betjänat, bland andra, följande
förvaltningsmyndigheter, nämligen sjökrigshögskolan, inspektören för
kustartilleriet, de fyra tjänstegrensinspektörerna, marinöverintendenten, marinöverdirektören
och marinöverläkaren, hade från och med sistnämnda tidpunkt
jämväl övertagit sjövämskårens kassaväsende. Civilförvaltningen funne
därför motiverat, att, i likhet med vad fallet vore beträffande flygstabens
kassa, för befattningen såsom chef för ifrågavarande kassa avsåges en förvaltare.
Civilförvaltningen räknade alltså för nästa budgetår med att vid
marinstabens kassaförvaltning en flaggunderofficersbeställning utbyttes mot
en beställning för förvaltare i kassatjänst, avsedd för marinstabens kassa.

Såsom chef för avlöningsdetaljen vid kameralkontoret inom Sydkustens
marindistrikt är för närvarande placerad en flaggunderofficer. Vid kameralkontoret
inom Ostkustens marindistrikt åter är med stöd av Kungl. Maj:ts
beslut den 30 juni 1948 såsom chef för avlöningsdetaljen övergångsvis placerad
en extra tjänsteman i Cg 22. Sistnämnda anordning kommer vid bifall
till vad jag i det följande under icke-ordinarieposten föreslår att kunna upphöra
med utgången av innevarande budgetår. Civilförvaltningen har nu föreslagit,
att för cheferna för ifrågavarande båda avlöningsdetaljer från och med
nästa budgetår inrättas 2 beställningar för förvaltare i kassatjänst och att
i samband härmed indrages den flaggunderofficersbeställning, som innehas
av den nuvarande chefen för avlöningsdetaljen vid kameralkontoret inom Sydkustens
marindistrikt. Till stöd för detta förslag har civilförvaltningen anfört
i huvudsak följande.

Det hade befunnits vara av värde att militär sakkunskap funnes representerad
vid kameralkontoren. Före den 1 juli 1947 representerades den militära
sakkunskapen av cheferna för kameralkontoren, vilka vore militära beställningshavare,
och efter nämnda dag, då för chefsbefattningarna avsågs
civila tjänstemän, hade en flaggunderofficer med kassörsutbildning varit kommenderad
till vardera av här ifrågavarande kameralkontor. Då behovet avmilitär,
på marinens förhållanden speciellt inriktad sakkunskap gjorde sig
mest gällande i fråga om avlöningsdetaljen, hade för posten som chef för
avlöningsdetaljen räknats med en militär beställningshavare, vilken med hänsyn
till att det närmaste ansvaret för uträkning och utbetalning av avlöning
till mellan 2 500 och 3 000 löntagare komme att åvila kassan, borde placeras i
lönegrad Ma 6 såsom förvaltare i kassatjänst.

Även jag anser mig böra räkna med att för marinstabens kassaavdelning
inrättas en beställning för förvaltare i kassatjänst i utbyte mot en flaggunder -

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

officersbeställning. Jag anser mig vidare böra tillstyrka civilförvaltningens
förslag om att inrätta förvaltarbeställningar i kassatjänst för cheferna för avlöningsdetaljema
vid kameralkontoren inom Ost- och Sydkustens marindistrikt.
I samband härmed böra två flaggunderofficersbeställningar indragas.
Med beaktande av det anförda böra alltså i personalförteckningen för flottan
för nästa budgetår uppföras 3 beställningar för förvaltare i kassatjänst
(Ma 6) och i samband härmed ur förteckningen avföras 3 beställningar för
flaggunderofficer (Ma 5). I enlighet med förslag av civilförvaltningen förordar
jag, att — i överensstämmelse med vad som gäller vid armén, kustartilleriet
och flygvapnet — de för förvaltare i kassatjänst vid flottan avsedda
beställningarna redovisas särskilt i personalförteckningen.

Antalet beställningar för högbåtsmän utgör enligt gällande personalförteckning
411, eller samma antal varmed 1944 års manskapsutredning räknat
för budgetåret 1948/49 i sin plan för utbyggnad av högbåtsmannakadern.
Chefen för marinen har föreslagit, att det av manskapsutredningen för budgetåret
1950/51 föreslagna slutläget beträffande högbåtsmän, 511 beställningar,
intages redan från och med nästa budgetår. Marinchefen har härvid
framhållit följande.

Det kunde med säkerhet förutsättas, att behovet av långtjänstunderbefäl
icke komme att minska i förhållande till vad manskapsutredningen beräknat.
Redan nu kunde med hänsyn till de svårigheter, som rådde på grund av
bristen på underofficerare vid flottans maskinavdelningar, konstateras, att åtskilliga
sådana befattningar måste uppehållas av långtjänstunderbefäl. Marinohefen
hade ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke ett utbyggande av
högbåtsmannakadern i raskare takt än vad manskapsutredningen föreslagit
vore väl motiverat, då därigenom större möjligheter vunnes att redan nu bemästra
vissa svårigheter i personalhänseende, som förorsakats av de oproportionerligt
stora vakanserna inom maskinavdelningen.

Civilförvaltningen har i berörda fråga anfört, att även om skäl onekligen
talade till förmån för marinchefens förslag ämbetsverket, i avvaktan på resultatet
av den pågående utredningen rörande marinens maskinbefäl och
marinens underofficerskårer — marinens underofficerssakkunniga — ansåge
sig böra för nästa budgetår räkna med det antal högbåtsmän som manskapsutredningen
enligt sin övergångsplan föreslagit för budgetåret, eller 461.

Enligt vad jag under hand inhämtat av nyssnämnda sakkunniga torde ett
bifall till marinchefens förslag icke komma att föregripa resultatet av de
sakkunnigas arbete. Med hänsyn härtill och då, genom vad jag i det följande
kommer att föreslå i fråga om det kontraktsanställda manskapet vid
flottan, det av statsmakterna enligt beslut vid 1947 och 1948 års riksdagar
förutsatta slutläget beträffande antalet sådant manskap kommer att uppnås
redan under nästa budgetår, anser jag mig böra biträda marinchefens förslag.
Jag förordar alltså, att antalet beställningar för högbåtsman från och med
nästa budgetår ökas med 100 till 511.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Kustartilleriet.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 95) anförde jag i anledning av
ett av inspektören för kustartilleriet framlagt samt av chefen för marinen och
civilförvaltningen tillstyrkt förslag om att uppflytta beställningen såsom chef
för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår, från
lönegrad Ma 12 till Mo 12, att jag, ehuru vissa skäl kunde åberopas för en
höjning av löneställningen för ifrågavarande beställning, med hänsyn till att
största möjliga återhållsamhet borde iakttagas beträffande förbättringar i
löneställning, icke ansåge mig då böra biträda förslaget. Inspektören för kustartilleriet
har nu upprepat förslaget i fråga, vilket ånjrn tillstyrkts av civilförvaltningen.
Då med hänsyn till det ekonomiska läget samma återhållsamhet
i fråga om löneförbättringar alltjämt är erforderlig, är jag även nu förhindrad
biträda förslaget.

Av samma skäl kan jag icke heller för närvarande biträda ett av nämnde
inspektör med tillstyrkan av marinchefen och civilförvaltningen framställt
förslag om att för chefen för kustartilleriets skjutskola inrätta eu befattning
för alternativt överste eller överstelöjtnant i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning.

Gällande personalförteckning för kustartilleriet upptager 4 beställningar
för förvaltare i kassatjänst. Dessa beställningar äro avsedda för Stockholms,
Blekinge, Göteborgs och Gotlands kustartilleriförsvar. Inspektören för kustartilleriet
har med tillstyrkan av chefen för marinen föreslagit inrättande av
3 nya beställningar för förvaltare i kassatjänst, avsedda för Vaxholms och
Karlskrona kustartilleriregementen samt Hemsö kustartilleriförsvar med
Härnösands kustartilleridetachement. Till stöd för förslaget har inspektören
anfört i huvudsak följande.

Befattningarna såsom kassachefer för kassorna vid Vaxholms och Karlskrona
kustartilleriregementen samt Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands
kustartilleridetachement bestredes nu av för dylika befattningar särskilt
utbildade flaggunderofficerare. Dessas ansvarsfulla och krävande arbetsuppgifter
gjorde det skäligt att de placerades i förvaltarbeställningar.
De organisationsförsök som påginge vid Stockholms kustartilleriförsvar och
Vaxholms kustartilleriregemente kunde visserligen leda till viss minskning
av behovet av förvaltare i övrigt, varigenom därvid frigjorda förvaltarbeställningar
skulle kunna disponeras för förvaltare i kassatjänst. Nämnda organisationsundersökningar
syntes dock ej längre böra få förhindra att de återstående
beställningarna för förvaltare i kassatjänst inrättades.

Någon minskning av antalet flaggunderofficerare vid kustartilleriet borde
icke ifrågakomma för budgetåret 1949/50.

Civilförvaltningen, som inhämtat att enligt av försvarets centrala organisationskommitté
verkställda undersökningar särskilda kassaförvaltningar skulle
finnas vid Vaxholms och Karlskrona k u s ta r t i 11 e r i re ge m e n t e n, har anfört att
där liksom vid andra motsvarande kassaavdelningar borde placeras förvaltare.
Då Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement
enligt beslut av 1948 års riksdag skulle tills vidare bibehållas i
organisationen, erfordrades därstädes jämväl i fortsättningen en kassaför -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

varning. Denna kassa, som hade att ombesörja kassatjänsten även vid Härnösands—Sundsvalls
försvarsområdesstab, vore med avseende å arbetsuppgifternas
omfattning jämställd med övriga kassaförvaltningar, varför även befattningen
som kassachef därstädes borde bestridas av förvaltare. Civilförvaltningen
har i anslutning till det anförda förordat, att ytterligare 3 beställningar
för förvaltare i kassatjänst inrättas i utbyte mot samma antal flaggunderofficersbeställningar.

Även jag anser mig böra tillstyrka, att såsom kassachefer för Vaxholms
och Karlskrona kustartilleriregementen samt Hemsö kustartilleriförsvar med
Härnösands kustartilleridetachement avses förvaltare i kassatjänst. I personalförteckningen
för nästa budgetår böra alltså upptagas ytterligare 3 beställningar
för förvaltare i kassatjänst (Ma 6). I enlighet med civilförvaltningens
förslag böra i samband härmed ur personalförteckningen avföras 3
beställningar för flaggunderofficerare (Ma 5).

Efter förslag av inspektören för kustartilleriet har civilförvaltningen räknat
med att antalet beställningar för överfurir ökas med 25 till 120, eller
det antal beställningar 1944 års manskapsutredning räknat med för nästa
budgetår.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 96) förordade jag, då det med
hänsyn till pågående organisationsundersökningar icke då kunde överblickas,
i vilken omfattning överfurirer kunde komma att erfordras inom stabs- och
förvaltningsorganisationen, en viss försiktighet vid utbyggandet av överfurirskadern.
Antalet överfurirsbeställningar för innevarande budgetår begränsades
i anledning härav till 95 mot av manskapsutredningen för budgetåret
beräknade 105 beställningar. Det synes tillrådligt att i avvaktan på resultatet
av berörda organisationsundersökningar alltjämt iakttaga viss försiktighet
härvidlag, och jag föreslår därför, att antalet överfurirsbeställningar
för nästa budgetår ökas med endast 15 till 110.

Mariningenjörkåren.

I gällande personalförteckning äro för mariningen jörkåren uppförda följande
beställningar, nämligen 1 chef, marinöverdirektör (Cpl7), 5 marindirektörer
av 1. graden (Ca 33), 8 marindirektörer av 2. graden (Ca 31), 12
förste mariningenjörer (Ca 30), 11 mariningenjörer av 1. graden (Ca 29), 22
mariningenjörer av 2. graden (Ca 27), 8 specialingenjörer av 1. graden (Ca 31),
1 specialingenjör av 1. eller 2. graden (Ca 31 eller Ca 30), 16 specialingenjörer
av 2. graden (Ca 30) och 19 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Till personalförteckningen har föreskrivits, att vid uppkommande vakanser
i beställningarna för förste mariningenjör och specialingenjör av 2. graden
en beställning för specialingenjör av 2. graden, verkstadsingenjör, skall
indragas samt att — då 30 lönegraden avses icke skola ingå i lönegradsserien
för ingenjörspersonal — frågan om återbesättande av övriga beställningar skall
prövas av Kungl. Maj:t, som äger att tills vidare utbyta beställningarna mot
beställningar i lönegrad Ca 29. Vidare har till personalförteckningen före -

112

Kungl. Maj:is proposition nr 135.

skrivits, att vid uppkommande vakans beställningen för specialingenjör av

1. eller 2. graden skall indragas. Enligt beslut den 30 juni 1948 uppdrog Kungl.
Maj:t åt chefen för marinen att efter närmare utredning och övervägande av
arbetsuppgifter och ansvarsförhållanden m. m. i samband med medelsäskandena
för nästa budgetår avgiva förslag till fördelning på beställningar i 31
och 29 lönegraderna av de i 30 lönegraden nu placerade beställningar för
förste mariningenjör och för specialingenjör av 2. graden, som icke skulle indragas
vid vakans.

Marinöverdirektören har upprepat i yttrande över 1945 års försvarskommittés
betänkande framlagda förslag om att inrätta 2 beställningar för förste
inarindirektör i Co 14 och 2 beställningar för specialingenjör i Ca 33, i utbyte
mot lägre beställningar, samt att utöka kåren med ytterligare 2 specialingenjörsbeställmingar
av 2. graden (teleingenjörer). Därutöver har marinöverdirektören
föreslagit, att i utbyte mot 2 beställningar för mariningenjör
av 2. graden skola tillkomma 2 beställningar för förste marindirektör i
Co 10, samt att ytterligare 4 beställningar för specialingenjör av 3. graden
(3 teleingenjörer och 1 artilleriingenjör) skola inrättas. Förslaget har biträtts
av chefen för marinen.

Civilförvaltningen har beträffande berörda förslag anfört i huvudsak
följande.

Såsom departementschefen i propositionen 1948: 209 framhållit, syntes de
utredningar, berörande den tekniska tjänsten inom marinen, som under senare
år företagits, få anses ha bestyrkt behovet av en förstärkning av den
för denna tjänst erforderliga personalen. Yikten av att mariningenjörkåren
utan alltför stor tidsutdräkt tillfördes ett antal beställningar i högre lönegrader
hade också understrukits av statsutskottet i dess av 1948 års riksdag
godkända utlåtande nr 161. Ett tillmötesgående av de nu föreliggande förslagen
skulle enligt civilförvaltningens mening otvivelaktigt vara ägnat att
underlätta det bekymmersamma rekryteringsläge, vari kåren för närvarande
befunne sig. Såsom 1945 års försvarskommitté framhållit, syntes emellertid
med avseende å förstärkning av den tekniska personal, varom här vore fråga,
samt löneställningen för denna personal återhållsamhet böra iakttagas i avvaktan
på närmare erfarenheter rörande den fortsatta utvecklingen på förevarande
område. Yad beträffade förslaget om inrättande av nya beställningar
i högre lönegrad än Ca 33 hade departementschefen såsom framgår av förenämnda
proposition 1948: 209 ansett sig i avvaktan på resultatet av den nyligen
igångsatta utredningen rörande löneställningen för vissa högre statliga
befattningar icke böra föreslå en dylik åtgärd. Under erinran tillika att 1948
års riksdag på angivna skäl avslagit väckta motioner om inrättande av 2
beställningar i Co 14 vid mariningen jörkåren ansåge civilförvaltningen sig
icke kunna biträda marinohefens nu föreliggande förslag om inrättande av
nya beställningar för förste marindirektör i Co 14 respektive Co 10. Marinchefens
förslag om inrättande av nya beställningar för specialingenjör, vilka
förslag varit föremål för prövning av innevarande års riksdag utan att därvid
ha föranlett någon åtgärd, ansåge civilförvaltningen med hänsyn till pågående
och planerade utredningar på ifrågavarande område sig icke böra i
vidare mån tillstyrka än att i syfte att tillgodose det särskilt trängande behovet
av teleingenjörer 3 härför avsedda beställningar för specialingenjörer
inrättas från och med nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

113

I anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda den 30 juni 1948 lämnade upp
drag har marinchefen den 8 februari 1949 med tillstyrkan överlämnat ett av
marinöverdirektören efter verkställd utredning avgivet förslag till fördelning
på beställningar i 31 och 29 lönegraderna av de i 30 lönegraden placerade
beställningarna för förste mariningenjör och för specialingenjör av 2. graden.
Av marinöverdirektörens förslag inhämtas i huvudsak följande.

Med hänsyn till pågående förvaltningsutredning har marinöverdirektören
icke ansett sig kunna avgiva slutligt förslag beträffande inplacering i 31 lönegraden
av beställningar, avsedda för befattningar i marinförvaltningen. Det
avgivna förslaget, som därför såvitt avser inplacering i 31 lönegraden huvudsakligen
omfattar endast beställningar, avsedda för örlogsvarv och kustartilleriförsvar,
innebär, att de nuvarande 12 beställningarna för förste mariningenjör
(Ca 30) skulle fördelas med 7 på beställningar för marindirektör av

2. graden (Ca 31) och 5 på beställningar för mariningenjör av 1. graden (Ca 29)
samt att de nuvarande beställningarna för specialingenjör av 2. graden
(Ca 30), utom den beställning som enligt det föregående skall indragas
vid uppkommande vakans, eller alltså 15 beställningar, skulle fördelas med
8 på beställningar för specialingenjör av 1. graden (Oa 31) och 7 på beställningar
i Ca 29. Marinöverdirektören har i anslutning härtill, såvitt nu är i
fråga, föreslagit, att å personalförteckningen för mariningenjörkåren för nästa
budgetår uppföras ytterligare beställningar för 7 marindirektörer av 2. graden
och 8 specialingenjörer av 1. graden samt att ur förteckningen avföras
beställningar för 7 förste mariningenjörer och 8 specialingenjörer av 2.
graden.

Yad först angår det föreliggande förslaget till fördelning av befintliga
beställningar i Ca 30 på beställningar i Ca 31 och Ca 29 har jag med hänsyn
till att, i enlighet med vad marinöverdirektören anfört, resultatet av pågående
förvaltningsutredning torde böra avvaktas innan beslut meddelas om
sådan fördelning av de beställningar som avses för marinförvaltningen, an
sett mig böra förorda att med prövning av fördelningsfrågan i sin helhet får
anstå intill dess det blir möjligt att i ett sammanhang meddela beslut om
här avsedd fördelning av samtliga berörda beställningar i Ca 30. Såsom i
det föregående anförts äger Kungl. Maj:t att vid återbesättande tills vidare
utbyta här avsedda beställningar i Ca 30 mot beställningar i Ca 29.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 209) anförde jag att, ehuru
skäl talade för att mariningenjörkåren tillfördes beställningar i högre lönegrad
än Ca 33, jag i avvaktan på resultatet av den igångsatta utredningen
rörande löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke då ville
föreslå en dylik åtgärd. Även statsutskottet intog i sitt av 1948 års riksdag
godkända utlåtande nr 101 samma ståndpunkt. Då resultatet av berörda
utredning ännu icke föreligger, anser jag det alltjämt böra anstå med in
rättande av bär avsedda högre beställningar vid mariningenjörkåren.

Ej heller i övrigt anser jag mig i nuvarande läge kunna förorda annan
förändring beträffande mariningenjöikårens personaluppsättning än att jag
med hänsyn till det trängande behovet av teleingenjörer föreslår inrättande
av nya beställningar för 3 specialingenjörer av 2. graden i Ca 29.

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 savil. Nr 135.

8--490 49

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Chefen för marinen har föreslagit, att beställningar inrättas på arméingenjörkårens
stat för 4 motoringenjörer (1 i Ca 29 och 3 i Ca 27), avsedda
en för tjänstgöring i marinförvaltningens vapenavdelning och tre för kustartilleriförsvaren.
Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen, som emellertid
förordat, att beställningarna skola upptagas å marinens personalförteckning.
För egen del är jag med hänsyn till pågående förvaltningsutredning
och organisationsundersökningar vid kustartilleriförsvaren icke nu beredd
taga ställning till förslaget i fråga.

Marinläkarkåren.

Med hänsyn till pågående utredning angående löneställningen för vissa
högre statliga befattningar och då jag, såsom framgår av vad jag i det föregående
under punkt 7 anfört, ännu icke kunnat taga slutlig ställning till 1944
års militärsjukvårdskommittés förslag rörande militärsjukvårdens ordnande,
anser jag mig, i likhet med civilförvaltningen, icke för närvarande kunna biträda
ett av chefen för marinen framställt förelag om att till lönegrad Co 14
uppflytta den nu till lönegrad Co 10 hänförda beställningen för marinöverläkare.

Liksom civilförvaltningen kan jag icke heller biträda förslag av marinchefen
om att till lönegrad Ca 29 uppflytta den beställning för marinläkare
av 1. graden i Ca 27, vare innehavare tjänstgör såsom kårläkare vid Gotlands
kustartillerikår. Jag får härvid erinra om att ifrågavarande beställning enligt
beslut vid 1948 års riksdag från och med innevarande budgetår uppflyttades
från Ca 25 till Ca 27.

Vissa utbildningsanstalter.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående
ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie
befattningar, tillkomma följande ordinarie befattningar, nämligen vid sjökrigshögskolan
1 kontorsbiträde i Ca8, vid sjökrigsskolan 1 köksföreståndare
i Ca 14, 1 biträdande kökslföreståndare i Ca 10 och 1 kontorebiträde
i Ca 8, vid marinens underofificersskola 1 köksföreståndare i
Ca 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13 och 2 biträdande köksföreståndare
i Ca 10 samt vid flottans sjömansskola 1 köksföreståndare i Ca 12 och
1 biträdande köksföreståndare i Ca 10.

Medelsbehovet för löner till ordinarie tjänstemän vid marinen uppskattar
jag enligt i det föregående angivna grunder till i runt tal 23 100 000 kronor.
Från anslagsposten till avlöningar till nämnda personalkategori böra emellertid
i enlighet med gällande grunder för statuppställningen utgå jämväl dels
avlöningar till personal å övergångs- och disponibilitetsstat, dels ock vissa i
avlöningsreglementet omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.

Då några beställningshavare å avgångs- och disponibilitetsstat icke nu
förutses komma att finnas vid marinen under nästa budgetår, beräknar jag
icke för nämnda budgetår några medel för avlöningar till sådan personal.

115

Kungl. Maj:is proposition nr 135.

Kostnaderna för sjötillägg m. fl. särskilda ersättningar beräknar jag i enlighet
med förslag av civilförvaltningen till samma belopp som för innevarande
budgetår eller 1 600 000 kronor.

Slutsumman under anslagsposten skulle således uppgå till (23 100 000 +
1 600 000 =) 24 700 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Marinstaben m. m.

Chefen för marinen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att
en av de i löneklass 1:29 placerade expeditionsofficersbefattningarna vid
marinstaben uppflyttas till löneklass 1:31. Marinchefen har härvid framhållit,
att vid arméstaben funnes 3 expeditionsofficersbefattningar och vid
flygstaben 1 dylik befattning med placering i sistnämnda löneklass samt att
vid marinstaben de till expeditionstjänsten hörande göromålen vore centraliserade
till en för stabens alla avdelningar gemensam expedition.

Civilförvaltningen har, i enlighet med vad 1945 års försvarskommitté föreslog
i sitt betänkande, räknat med att chefen för sjövämskåren, nu i löneklass
1:31, uppflyttas till löneklass 1:34.

Ehuru jag finner skäl tala för dessa förslag, anser jag mig med hänsyn
till den återhållsamhet i fråga om förbättring av löneställningar, som i nuvarande
läge måste iakttagas, icke kunna förorda, att de föreslagna uppflyttningarna
vidtagas redan från och med nästa budgetår. Då chefen för sjövärnskåren
icke ingår i marinstaben, bör befattningen i fråga redovisas under
särskild rubrik i personalförteckningen.

I likhet med civilförvaltningen är jag icke heller beredd tillstyrka ett av
marinchefen framställt förslag om att till löneklass 1: 31 uppflytta den f. n.
till löneklass 1:29 hänförda befattningen för bibliotekarie vid marinstaben.

Marindistrikten m. m.

I enlighet med förslag av chefen för marinen, som biträtts av civilförvaltningen,
böra 2 av de i gällande personalförteckning under rubriken
Ostkustens marindistrikt uppförda befattningarna för expeditionsunderofficer
i löneklass 1: 20 vid Stockholms örlogsstation, vilka vid organisationsundersökningar
visat sig icke erforderliga, utgå ur förteckningen.

Liksom civilförvaltningen förordar jag vidare i enlighet med förslag av
marinchefen att de för Stockholms örlogsstation och, under rabriken Sydkustens
marindistrikt, för Karlskrona örlogsstation uppförda 2 expeditionsoffioersbefattningarna
i löneklass 1: 29 erhålla den ändrade tjänstebenämningen
chef för registerdetalj.

I enlighet med förslag av chefen för marinen bör den i gällande personalförteckning
under rubriken Västkustens marindistrikt för Göteborgs
örlogsstation uppförda expeditionsofficersbefattningen i löneklass 1: 29, vil -

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ken vid organisationsundersökningar visat sig icke erforderlig, utgå ur förteckningen.

Lönekostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, s-orn för nästa
budgetår bör uppföras å personalförteckningen, uppskattar jag till i runt tal

1 095 000 kronor.

De pensionsmedel, som arvodesinnekavarna ha att avstå och som skola
upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under
förutsättning av att alla befattningarna vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången
personal, uppskattas till omkring 960 000 kronor. Emellertid
måste man, av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande
anslagspost under arméns avlöningsanslag, räkna med minskning av pensionsmedlen.
Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till i runt
tal 100 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel
böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas
till (960 000 — 100 000 =) 860 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden
och arvoden för särskilda uppdrag m. in., som enligt bilaga
D till kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 564) med tilläggsbestämmelser
till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå vid marinen, samt arvoden
till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid marinens utbildningsanstalter,
dels och de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas
upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden
och särskilda ersättningar.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i förenämnda bilaga, avd. III B, förtecknade befattningsarvoden,
som innevarande budgetår må utgå vid marinen, uppgå till
sammanlagt 40 080 kronor, varav för stabsarvoden 4 320 kronor, för utbildningsarvoden
30 240 kronor och för vissa andra arvoden vid försvaret 5 520
kronor. Härutöver må övergångsvis utgå vissa arvoden.

I likhet med civilförvaltningen är jag icke beredd tillstyrka ett av inspektören
för kustartilleriet framställt förslag om att för kustartilleriinspektionen
inrätta ytterligare 2 stabsarvoden å vartdera 720 kronor. Då jag ej
heller i övrigt ifrågasätter någon förändring beträffande stabsarvodena,
upptager jag medelsbehovet härför för nästa budgetår till oförändrat belopp,
4 320 kronor.

Chefen för marinen har föreslagit, att för sjökrigsskolan inrättas ytterligare

2 utbildningsarvoden å vartdera 1 440 kronor till heltidstjänstgörande lärare
i artilleri samt i förvaltningstjänst och reglementen. I likhet med civilförvaltningen
räknar jag med att de föreslagna arvodena skola tillkomma. Med hän -

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

syn härtill beräknar jag medelsbehovet för utbildningsarvoden för nästa budgetår
till (30 240 + 2 X 1 440 =) 33 120 kronor.

Ett under vissa andra arvoden vid försvaret nu redovisat arvode om 1 200
kronor till uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet vid Sydkustens marindistrikt
har redan under innevarande budgetår indragits. Summan av dessa
arvoden kan därför minskas till (5 520 — 1 200 =) 4 320 kronor.

Jag upptager alltså de sammanlagda kostnaderna för befattningsarvoden
under nästa budgetår till (4 320 + 33 120 + 4 320 =) 41 760 kronor.

Kostnaderna för i förenämnda bilaga, avd. III D, till kungörelsen den 30
juni 1948 med tilläggsbestämmelser till statens allmänna avlöningsreglemente
förtecknade arvoden för särskilda uppdrag in. in., som innevarande
budgetår må utgå vid marinen, uppgå till sammanlagt 1 320 kronor, varav till
ledare för tekniska högskolans specialkurs i krigsbyggnadskonst ett arvode
å 600 kronor. Sistnämnda arvode kan i enlighet med marinchefens förslag
indragas.

I skrivelse den 9 oktober 1948 har marinförvaltningen gjort framställning
om inrättande av särskilda arvoden om 1 200 kronor för år till föreståndarna
för tre minförråd, två inom Ostkustens och ett inom Sydkustens marindistrikt.
Vid de två förstnämnda förråden funnos före regleringen vid 1945
års riksdag av de militära arvodena särskilda tillsynsarvoden, vilka alltjämt
övergångsvis utgå så länge de nuvarande föreståndarna för förraden kvarsta
i dessa befattningar.

Civilförvaltningen, som funnit särskilda skäl tala för tillmötesgående av
marinförvaltningens förslag, har emellertid framhållit, att bifall till detsamma
skulle strida mot de av statsmakterna godtagna principerna för
arvodesregleringen vid försvaret.

Jag är icke nu beredd taga ställning till det av marinförvaltningen väckta
förslaget. Innan så sker, synes böra förebringas utredning beträffande bevaknings-
och tillsynsfrågorna i vad avser marinens förråd i övrigt.

I anslutning till det anförda upptager jag för nästa budgetår för här avsedda
arvoden (1320 — 600=) 720 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj it fastställd förteckning
utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära
lärare vid marinens utbildningsanstalter med sammanlagt 76 660
kronor. I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag för nästa
budgetår kostnaderna för dessa arvoden till 80 710 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för
nästa budgetår utgöra (41 760 + 720 + 80 710=) 123 190 kronor. Med hän
syn till vissa övergångsvis utgående arvoden bör emellertid detta belopp
höjas till 130 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Marindistrikten.

I gällande arvodesförteckning finnas under rubriken Ostkustens marin
distrikt uppförda, bland andra, en post å 6 000 kronor till uppbördsman vid

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

marinens kustbevakning samt en post å 780 kronor till tillsynsman vid radiofyranläggning.
Chefen för marindistriktet har med tillstyrkan av chefen för
marinen och civilförvaltningen föreslagit, att för nästa budgetår uppföres, i
utbyte mot nämnda belopp, ett belopp av 7 000 kronor för arvoden till uppbörds-
och tillsynsmän vid marinens kustbevakning, utrustnings- och materieldepåer
samt för tillsynsman vid radiofyranläggning. Även jag biträder detta
förslag.

Vid anmälan till årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 72) av marinens
anslag till avlöningar till viss arbetarpersonal berörde jag en av chefen för
marinen gjord framställning om att under nämnda anslag upptaga ett belopp
av 100 000 kronor för att anställa civil vaktpersonal vid marinens anläggningar.
Medelsbehovet hade framkommit vid en på överbefälhavarens uppdrag
verkställd revidering av de planer, som funnes utarbetade till skydd
av marinens anläggningar mot sabotage genom åverkan eller stöld. Jag uttalade
i nämnda sammanhang, att ifrågavarande behov av vaktpersonal syntes
vara av natur att böra tillgodoses med anlitande av medel under marinens
allmänna avlöningsanslag. Enligt från marinstaben inhämtad uppgift fördelar
sig här avsett medelsbehov med 15 500 kronor på Stockholms kustartilleriförsvar,
24 800 kronor på Gotlands kustartilleriförsvar, 35 300 kronor på
Blekinge kustartilleriförsvar och 24 400 kronor på Göteborgs kustartilleriförsvar.
Jag anser mig böra föreslå, att beloppen ifråga inräknas i de i arvodesförteckningen
uppförda för respektive kustartilleriförsvar avsedda posterna
för tillsynsmän vid befästningar, kruthus m. m., vilka poster alltså böra höjas
med motsvarande belopp.

Auditörer.

Till arvoden m. m. åt auditörer beräknar jag med utgångspunkt från av
Kungl. Maj:t den 29 oktober 1948 meddelade bestämmelser ett belopp av
25 000 kronor (för senare hälften av budgetåret 1948/49 beräknat till 16 000
kronor).

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden
och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 135 550 kronor. Med
beaktande av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för nästa
budgetår beräknas till i runt tal 245 000 kronor. Vederbörlig arvodesförteckning
bör i vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för nästa budgetår uppföras med ett
belopp av (130 000 + 245 000 =) 375 000 kronor (nu 260 000 kronor).

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Gällande personalförteckning upptager följande antal ''beställningar för
icke-ordinarie manskap vid flottan, nämligen 1 705 furirer, 350 korpraler

119

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

och 1585 meniga. I enlighet med förslag av chefen för marinen, som tillstyrkts
av civilförvaltningen, förordar jag, att antalet korpralsbeställningai
för nästa budgetår minskas med 35 till 315. Härigenom kommer det av statsmakterna
enligt beslut vid 1947 och 1948 års riksdagar fastställda slutläget
beträffande antalet kontraktsanställt manskap att uppnås.

För kustartilleriet ha i gällande personalförteckning uppförts beställningar
för 433 furirer, 145 korpraler samt 312 vicekorpraler och meniga. Enligt
ett av marinchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen framställt förslag
skulle antalet furirsbeställningar för nästa budgetår minskas med 10
till°423. Med hänsyn till den av mig i det föregående förordade begränsade
utbyggnaden av överfurirskadern föreslår jag emellertid, att någon minskning
icke nu vidtages i fråga om antalet furirer.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap vid marinen har för
innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 10 700 000 kronor. Med beaktande
av att jämväl sjötillägg m. fl. lönetillägg till icke-ordinarie manskap
skola bestridas från ifrågavarande delpost, beräknar jag medelsbehovet föi
nästa budgetår under delposten till förslagsvis 10 900 000 kionoi.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Marinstaben.

Vid anmälan till årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 13) av fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag har jag förordat, att följande i gällande
personalförteckning för marinstaben uppförda befattningar skola överföras
till fortifikationsförvaltningen, nämligen 1 maskinist i Ce 16, 1 maskinist av
2. klass i Ce 12, 1 reparatör i Ce 11 och 2 eldare av 2. klass i Ce 9. Befattningarna
i fråga böra därför avföras ur nämnda förteckning.

Chefen för marinen har föreslagit, att vid marinstaben från och med nästa
budgetår inrättas befattningar för 2 bildbandstekniker i Ce 19 och 2 fotografer
i Ce 13. Civilförvaltningen har i avvaktan på resultatet av pågående
utredning rörande den militära filmverksamheten ansett sig förhindrad biträda
dessa förslag. För egen del vill jag framhålla, att det synes angeläget
att i möjligaste mån samordna verksamheten inom försvaret på ifrågavarande
område. I avvaktan på närmare utredning härom och med beaktande av vad
civilförvaltningen anfört anser jag mig icke kunna tillstyrka marinchefens
förslag.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av marinchefen framställt förslag om
att, i utbyte mot 1 biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål, vid
marinstaben inrätta en kanslibiträdesbefattning i Ce 11, avsedd för marin
ledningens truppregister. Däremot har ämbetsverket icke ansett sig för näi
varande kunna tillstyrka förslag av marinchefen om att för föreståndarinnan
för marinledningens telefonväxel inrätta en kanslibiträdesbefattning i Ce 11
i utbyte mot 1 biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål. Försvarets
tjänsteförteckningsutredning åter har tillstyrkt marinchefens sistnämnda förslag.
För egen del är jag i nuvarande läge förhindrad tillstyrka, att någon

120

Kungl, Maj:ts proposition nr 135.

av do föreslagna lönegradsuppflyttningarna kommer till stånd från och med
nästa budgetår.

I enlighet med ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949
framställt förslag bör å personalförteckningen för marinstaben uppföras 1 biträdesbefattning
för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för kustartilleriets
skjutskola.

Med beaktande av vad jag nu oöh i det föregående vid behandlingen av
ordinarieposten anfört samt i anledning av förslag av marinehefen om begränsning
av antalet för marinstaben avsedda biträdesbefattningar för skrivoch
kontorsgöromål böra ur personalförteckningen för marinstaben avföras,
förutom förut angivna till fortifikationsförvaltningen överflyttade befattningar,
1 kansliskrivare i Ce 15, 1 kontorist i Ce 13 och 7 biträden för skrivoch
kontorsgöromål.

Marindistrikten.

Chefen för marinen har föreslagit ett flertal lönegradsuppflyttningar,
främst föi kontorspersonal. Vidare ha föreslagits åtskilliga extra ordinarie
befattningar. Med hänsyn främst till pågående organisationsundersökningar
bör säiskild återhållsamhet iakttagas då det gäller utbyggnad och förstärkning
av marindistriktens personalorganisation. Jag har därför ansett
mig kunna endast i mycket begränsad omfattning biträda berörda förslag. I
den mån de framlagda förslagen befunnits icke böra föranleda åtgärd har
jag som regel ansett obehövligt att här redovisa desamma.

Vad beträffar Norrlandskustens marindistrikt böra i anslutning
till i det föregående förordad ordinariesättning ur personalförteckningen avföras
befattningar för 1 köksföreståndare i Ce 12 samt 1 kontorist i Ce 13
och 1 kanslibiträde i Ce 11, båda i kassatjänst.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvårds väsendet
vid armén upptager jag för Härnösands kustartilleridetaohement 1 undersköterska
i Ce 5 i utbyte mot ett sjukvårdsbiträde i Ce 3.

Enligt beslut den o december 1948 har Kungl. Maj:t medgivit inrättande
för fortifikationsförvaltningen vid Norrlandskustens marindistrikt och Hemsö
kustartilleriförsvar av 1 befattning såsom ingenjör i Ce 22. Denna befattning,
vilken är avsedd för byggnadsingenjör, ibör uppföras å personalförteckningen
för nästa budgetår. Lönekostnader för denna befattning liksom för övriga i
det följande omnämnda motsvarande befattningar ha inräknats i avlöningsanslaget
redan för innevarande budgetår.

Vad avser Ostkustens marin distrikt har marinchefen föreslagit,
att för marindistriktsstaben inrättas 1 befattning för kontorist i Ce 13, avsedd
för en för närvarande från marinens anslag till mathållning i lönegrad
Ce 11 avlönad föreståndare för marindistriktets arkiv. Civilförvaltningen har
tillstyrkt, att befattningen i fråga överflyttas till avlöningsanslag. Ämbetsverket
hai emellertid förordat, att densamma i personalförteckningen uppföres
såsom kanslibiträde i Ce 11.

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Då mathållningsanslag självfallet icke bör tagas i anspråk för avlöning åt
tjänstemän med arbetsuppgifter av förevarande art, bör befattningen i fråga
överföras till avlöningsanslaget. Jag förordar liksom civilförvaltningen, att
den uppföres såsom kanslibiträde i Ce 11. I samband med organisationsundersökningar
torde frågan om befattningens behövlighet för framtiden bli
föremål för prövning.

Antalet befattningar för arbetsförman av 1. klass (radioförman) i sjötjänst
vid Stockholms örlogsstation kan i enlighet med marinchefens av civilförvaltningen
tillstyrkta förslag minskas med 1 till 2.

Såsom jag i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten anfört
är som chef för avlöningsdetaljen vid kameralkontoret inom Ostkustens marindistrikt
för närvarande placerad en extra tjänsteman i Cg 22. Denne tjänsteman
innehar en extra ordinarie befattning såsom kontorsskrivare i Ce 17.
Denna sistnämnda befattning må, såsom inrättad före verkställd omreglering
av personalorganisationen vid kameralkontoret, enligt till personalförteckningen
meddelad föreskrift övergångsvis bibehållas vid kontoret.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt civilförvaltningen att utreda möjligheterna
att utnyttja ifrågavarande tjänsteman i annan befattning inom statsförvaltningen,
bär ämbetsverket i skrivelse den 18 februari 1949 anmält, att
tjänstemannen kunde placeras till tjänstgöring vid intendenturavdelningen vid
Stockholms örlogsstation såsom ersättare för en vid avdelningen i expeditionstjänst
nu placerad underofficer på aktiv stat, vilken härigenom kunde
frigöras för annan tjänstgöring. Civilförvaltningen har i anslutning härtill
föreslagit, att den extra ordinarie kontorsskrivarbefattningen skall uppföras
å personalförteckningen för Stockholms örlogsstation med angivande av att
vikariats förordnande icke må meddelas å befattningen och att vid nuvarande
innehavarens avgång frågan om befattningens uppehållande skall underställas
Kungl. Majrts prövning. Jag finner denna anordning lämplig och biträder
därför civilförvaltningens förslag.

Chefen för Hårsfjärdens örlogsdepå har i skrivelse den 20 oktober 1948
hemställt, att vid örlogsdepån måtte, i utbyte mot en extra kontoristbefattning
i Cg 13, inrättas 1 extra ordinarie befattning för kontorist i Ce 13, avsedd
för biträde åt depåintendenten med förvaltnings- och kontorstjänst.
Civilförvaltningen har avstyrkt förslaget under erinran om att Kungl. Maj:t
den 30 juni 1948 lämnat utan åtgärd en av ämbetsverket för innevarande ''budgetår
gjord framställning om att inrätta den föreslagna extra ordinarie kontoristbefattningen.

Jag vill ej längre motsätta mig att för ifrågavarande arbetsuppgifter in
rättas en extra ordinarie befattning. Jag kan dock icke tillstyrka, att befatt
ningen placeras i högre lönegrad än Ce 11.

Enligt förenämnda beslut den 3 december 1948 har Kungl. Maj:t medgivit
inrättande av följande befattningar, avsedda för fortifikationsförvaltningen
vid Stockholms kustartilleriförsvar, nämligen 1 driftingenjör i Ce 24, avsedd
för byggnadsingenjör, 1 assistent i Ce 22, 2 verkmästare i Ce 19, 1 skogvak -

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tare i Ce 16, 1 förman i Ce 14 och 2 kanslibiträden i Ce 11. Befattningarna

1 fråga böra uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår.

Med beaktande av vad jag nu och i det föregående vid behandlingen av
ordinarieposten anfört samt av resultatet av organisationsundersökningar, såvitt
avser antalet biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål vid
Stockholms örlogsstation, böra ur personalförteckningen under rubriken Ostkustens
marindistrikt avföras befattningar för 2 köksföreståndare i Ce 14 och

2 biträdande köksföreståndare i Ce 10, 2 kontorister i Ce 13 och 2 kanslibiträden
i Ce 11, de fyra sistnämnda, i kassatjänst, samt 35 biträden för skrivoch
kontorsgöromål.

Gotlands mar in distrikt. Enligt förenämnda beslut den 3 december
1948 har Kungl. Maj:t medgivit inrättande av följande befattningar, avsedda
för fortifikationsförvaltningen vid Gotlands kustartilleriförsvar, nämligen 1
kontorsskrivare i Ce 19, 1 arbetsförman i Ce 16 och 1 förman i Ce 12. Befattningarna
i fråga böra uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvårds väsendet
vid armén upp tager jag för Gotlands kustartillerikår en undersköterska
i Ce 5 i utbyte mot ett sjukvårdsbiträde i Ce 3.

I anslutning till i det föregående föreslagen ordinariesättning böra ur personalförteckningen
under rubriken Gotlands marindistrikt avföras befattningar
för 1 köksföreståndare i Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndare i
Ce 10 samt 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde i Ce 11, de båda sistnämnda
i kassatjänst.

Beträffande Sydkustens marindistrikt kan en i gällande personalförteckning
för Karlskrona örlogsstation avsedd befattning för eldare av 2.
klass i Ce 9 i enlighet med förslag av marinchefen utgå ur personalförteckningen.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört tillstyrker
jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen, att för krigstelefoncentralen
vid Blekinge ''kustartilleriförsvar inrättas 5 biträdesbefattningar för skriv- och
kontorsgöromål i utbyte mot samma antal extra befattningar.

Enligt förenämnda beslut den 3 december 1948 har Kungl. Maj:t medgivit
inrättande av följande befattningar, avsedda för fortifikationsförvaltningen
vid Blekinge kustartilleriförsvar, nämligen 1 ingenjör i Ce 22, avsedd
för byggnadsingenjör, 1 verkmästare i Ce 19, 1 förman i Ce 12, 1 kanslibiträde
i Ce 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål. Befattningarna

1 fråga böra uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår.

Med beaktande av vad jag nu och i det föregående vid behandlingen av
ordinarieposten anfört samt av resultatet av organisationsundersökningar,
såvitt avser antalet biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål vid
Karlskrona örlogsstation, böra ur personalförteckningen under rubriken Sydkustens
marindistrikt avföras befattningar för 2 köksföreståndare i Ce 14,

2 köksföreståndare i Ce 12, 3 biträdande köksföreståndare i Ce 10, 2 konto -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 123

rister i Ce 13 och 2 kanslibiträden i Ce 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst,
samt 19 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

I anslutning till föreslagen ordinariesättning bör 1 av de för Öresunds
marin distrikt uppförda biträdesbefattningarna för skriv- och kontorsgöromål
avföras ur personalförteckningen.

Västkustens marindistrikt. Enligt förenämnda beslut den 3 december
1948 har Kungl. Maj:t medgivit inrättande av följande befattningar,
avsedda för fortifikationsförvaltningen vid Göteborgs kustartilleriförsvar,
nämligen 1 biträdande ingenjör i Ce 19, 1 verkmästare i Ce 19, 1 förman i
Ce 12 och 1 kanslibiträde i Ce 11. Dessa befattningar böra uppföras i personalförteckningen
för nästa budgetår.

I anledning av förslag av civilförvaltningen förordar jag, att 1 nu från
sakanslag avlönad driftingenjör i Ce 24 vid Göteborgs kustartilleriförsvar
överföres till marinens avlöningsanslag från och med nästa budgetår.

Med hänsyn till i det föregående förordad ordinariesättning och, såvitt
avser biträden för skriv- och kontoi-sgöromål, resultatet av organisationsundersökningar
vid Göteborgs örlogsstation böra ur personalförteckningen
under rubriken Västkustens marindistrikt avföras följande befattningar, nämligen
1 köksföreståndare i Ce 14, 1 köksföreståndare i Ce 12 och 2 biträdande
köksföreståndare i Ce 10, 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde i Ce 11, de
båda sistnämnda i kassatjänst, samt 16 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

l/issa utbildningsanstalter.

I det föregående har jag förordat, att en av de i gällande personalförteckning
för sjökrigshögskolan uppförda biträdesbefattningarna för skriv- och
kontorsgöromål ordinariesättes. Å andra sidan bör i enlighet med ett av
civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag vid skolan
inrättas 1 ny extra ordinarie dylik befattning i utbyte mot en extra befattning.

Civilförvaltningen har i enlighet med förslag av chefen för sjökrigsskolan
föreslagit, att en av de vid skolan befintliga befattningarna för vaktmästare
i Ce 10 utbytes mot en befattning för förrådsförman i Ce 14, vars innehavare
skulle svara för vården av skolans gymnastik- och idrottsmateriel. Jag
anser mig icke för närvarande böra biträda detta förslag.

I anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning böra följande
befintliga befattningar vid sjökrigsskolan avföras ur personalförteckningen,-nämligen 1 köksföreståndare i Ce 14, 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10
och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

I anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning böra följande
i gällande personalförteckning för marinens underofficersskola uppförda
befattningar avföras ur förteckningen, nämligen 1 köksföreståndare i
Ce 14, 1 kontorist fi kassatjänst) i Ce 13 och 2 biträdande köksföreståndare
i Ce 10.

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Ett av marinchefen av civilförvaltningen tillstyrkt förslag om att uppflytta
den nu till lönegrad Ce IT hänförda befattningen såsom skolkökslärarinna vid
sjömansskolan till lönegrad Ce 19 anser jag mig icke för närvarande böra
biträda.

I anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning böra ur personalförteckningen
för sjömansskolan avföras befattningar för 1 köksföreståndare
i Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvårdsväsendet
vid armén upptager jag för envar av sjökrigsskolan, marinens underofficersskola
och flottans sjömansskola 1 undersköterska i Ce 5 i utbyte mot
motsvarande antal sjukvårdsbiträden i Ce 3.

Marinens poliskår.

Enligt beslut vid 1940 och 1948 års riksdagar utgöres den för bevakningen
av Göteborgs örlogsstation och örlogsvarv avsedda polispersonalen av 1 inspektionskonstapel
i Ce IG och 12 konstaplar i Ce 14. Marinchefen har fram
hållit, att den nuvarande anordningen med endast ett polisbefäl icke vore till
fredsställande. För tjänstens behöriga skötande och för upprätthållande av
bevakningens effektivitet vore det angeläget, att kåren snarast tillfördes ytterligare
en polisman i befälsställning. Marinchefen har föreslagit, att en ordinarie
överkonstapel sbefattning i 18 lönegraden inrättas samt att den befintliga
befattningen för inspektionskonstapel och nio av konstapelsbefattningarna
ordinariesättas.

Civilförvaltningen har för sin del förordat, att en överkonstapelstjänst i
Ce 19 inrättas. Beträffande ifrågasatt ordinariesättning har ämbetsverket, med
hänsyn till att vissa ytterligare överväganden avsetts komma till stånd beträffande
marinens polisväsen, föreslagit att endast 3 konstapelsbefattningar
ordinariesättas.

Jag får erinra om att Kungl. Maj:t den 30 juni 1948 uppdragit åt marinchefen
att i samråd med statspolisintendenten överväga väckta frågor om
bland annat utbyggnad av marinpolisorganisationen med personal för att bestrida
sådan kriminal- och ordningstjänst vid örlogsstationerna, som under
tiden för den förstärkta försvarsberedskapen ankommit på särskilt beordrad
krigspolispersonal. I avvaktan på resultatet av dessa överväganden anser jag
mig icke nu böra räkna med några förändringar beträffande marinens poliskår.

Lönekostnaderna för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap vid
marinen ha beräknats till förslagsvis 3 000 000 kronor. För nästa budgetår
beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 2 500 000 kronor.

Viss extra personal m. m

Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för i personal förteckningen
för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 125

visade befattningshavare beräknar jag till 80 000 kronor, eller samma
belopp som för innevarande budgetår.

Under posten Betjäningspersonal in. fl. upptager jag i enlighet med
förslag av civilförvaltningen ett belopp av 900 kronor för bestridande av arvode
åt en kokerska å Kungsholms fort.

Posten Övrig extra personal är för innevarande budgetår upptagen
med 400 000 kronor. Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet under
posten för nästa budgetår till 500 000 kronor. Härvid har ämbetsverket under
posten beräknat bland annat ett belopp av 44 000 kronor för avlöning av
byggnadsingenjörer vid kustartilleriförsvaren. Jag har emellertid i det föregående
föreslagit, att å personalförteckningen skola uppföras extra ordinarie
befattningar för ändamålet. Med hänsyn härtill och då jag i motsats till civilförvaltningen
förordat överförande till extra ordinarie anställning av en extra
befattningshavare vid Hårsfjärdens örlogsdepå, beräknar jag medelsbehovet
för nästa budgetår under förevarande post till i runt tal 450 000 kronor.

Till avlöningar åt tillfälligt anställd personal beräknar jag samma
belopp som för innevarande budgetår, 1 590 000 kronor.

Medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal m. m. uppgår således
till sammanlagt (BO 000 + 900 + 450 000 + 1 590 000 =) i runt tal 2 121 000
kronor (nu 2 092 500 kronor).

Fänrikar.

För avlöningar till fänrikar har för innevarande budgetår upptagits ett belopp
av förslagsvis 475 000 kronor, varvid antalet fänrikslöner beräknats till 73.

Enligt marinchefens beräkningar kan antalet fänrikslöner för nästa budgetår
uppskattas till 68. Civilförvaltningen har på grundval härav räknat med
ett medelsbehov av 414 000 kronor för nästa budgetår. Denna beräkning kan
jag godtaga.

Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 340000
kronor för arvoden åt dels 57 marinläkare av 2. graden, i vilket antal äro inräknade
jämväl beställningshavare, vilka före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie
beställning, dels ock 18 marinläkarstipendiater. Då jag icke förutsätter
någon ändring av antalet här avsedda tjänster, upptager jag i enlighet med
förslag av civilförvaltningen motsvarande medelsbehov för nästa budgetår till
oförändrat belopp.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 28 000 kronor för kontant ersätt
ning till musikelever, 22 vid flottan och 12 vid kustartilleriet. Då jag icke
förutsätter någon ändring av antalet rnusikelever samt, såsom jag i det föregående
vid behandlingen av arméns avlöningsanslag anfört, för nästa budgetår

126

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

räknar med oförändrade grunder för ersättning till musikelever, upptager jag
i enlighet med förslag av civilförvaltningen motsvarande medelsbehov för
samma budgetår till oförändrat belopp.

Civila lärare.

Kostnaderna för arvoden till civila lärare vid marinen under nästa budgetår
har civilförvaltningen beräknat till 462 400 kronor (nu 313 500 kronor). Jag
har intet att erinra mot denna beräkning.

Personalvårdsassistenter.

För avlöningar och arvoden åt personalvårdsassistenter upptager jag i enlighet
med förslag av civilförvaltningen samma belopp som för ändamålet beräknats
för innevarande budgetår, eller 41 000 kronor.

Mobiliseringslottor.

Under hänvisning till vad jag i det föregående vid behandlingen av arméns
avlöningsanslag anfört angående arvoden till mobiliseringslottor upptager jag
medelsbehovet för dylika arvoden vid marinen till samma belopp som för
ändamålet beräknats för innevarande budgetår, eller 10 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (10 000 000 + 2 500 000
+ 2 121 000 + 414 000 + 340 000 + 28 000 + 462 400 + 41 000 + 10 000 =)
i runt tal 16 800 000 kronor.

Yad i det föregående anförts är att betrakta endast som en grund för beräkningen
av ifrågavarande anslagspost. På Kungl. Maj :t bör i vanlig ordning
ankomma att besluta rörande postens disposition.

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår i runt tal 4 890 000 kronor
(nu 4 725 000 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till
aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 47 000 000
kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid marinen, som i särskild ordning komma att överlämnas
till riksdagen;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1949/50:

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

127

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ........................................ kronor 24 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes befattningar,

förslagsvis ...................... » 1095 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. » 375 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis...................................... » 16 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 4 890 000

Summa kronor 47 860 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.......... kronor 860 000

Nettoutgift kronor 47 000 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 000 kronor.

[11] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag .Nettoutgift

1947/48 .............................. 41 800 000 42 281 202

1948/49 (statsliggaren s. 253) — 45 400 000
1949/50 (förslag).................... 46 500 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 97) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag
av 46 000 000 kronor. Jag återkommer nu till denna anslagsfråga.

Innan jag upptager de olika anslagsposterna till behandling, torde jag få
beröra frågan om benämningen av de skolor och förband, som skola vara förlagda
till det etablissement i Hägernäs, som nu disponeras av Roslagens flygflottilj
(F 2). Enligt beslut vid 1948 års riksdag skall denna flottilj indragas
från och med den 1 juli 1949. Flottiljens etablissement skall enligt riksdagsbeslutet
utnyttjas för flygvapnets radarskola och ett flygräddningsförband.
Sedermera har även en skola för förberedande utbildning av stamflygförare
— organiserad under sju månader årligen — befunnits kunna beredas utrymme
i etablissementet. I skrivelse den 17 februari 1949 har chefen för flygvapnet
anfört, att det inom Roslagen finnes ett utbrett intresse för att berörda skolor
och förband skola få ett sådant namn att deras samhörighet med Roslagen
understrykes. Chefen för flygvapnet har föreslagit benämningen Roslagens

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

flygkår (F 2). Jag har intefc att erinra mot den sålunda föreslagna sammanfattande
benämningen på ifrågavarande skolor och förband.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande frågor om rationaliseringsverksamhet
vid försvaret, ordinariesättning av viss personal samt grunderna
för beräkning av försvarsgrenarnas avlöningsanslag behandlar jag härefter
de olika anslagsposterna och lämnar i anslutning härtill en redogörelse
för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna
som böra vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Flygstaben.

Chefen för flygvapnet har i anslutning till förslag av 1945 års försvarskommitté
förordat, att för nästa budgetår vid flygstaben inrättas befattningar
för en förste expeditionsvakt i Ca 11 och en förste vaktmästare i Ca 11
i utbyte mot befattningar för en expeditionsvakt i Ca 9 och en vaktmästare
i Ce 9. Jag kan liksom civilförvaltningen icke tillstyrka detta förslag.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående
ordinariesättning av vissa befattningar bör vid flygstaben tillkomma 1 befattning
för kontorist (i kassatjänst) i Ca 13 i utbyte mot en motsvarande extra
ordinarie befattning.

Flygbasområdesstaber.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning
av vissa befattningar bör för Västra flygbasområdesstaben tillkomma 1 befattning
för kontorsbiträde i Ca 8 i utbyte mot en befattning för skriv- och
kontorsgöromål.

Personal vid flygvapnet.

Chefen för flygvapnet har såvitt avser antalet officerare (utom i intendenturbefattning)
vid flygvapnet föreslagit, att från och med nästa budgetår
indrages 1 beställning för flottiljchef (Roslagens flygflottilj) samt inrättas
beställningar för 1 chef för flygvapnets centrala skolor i Ma 12 eller Ma 11, 1
överstelöjtnant, 6 överstelöjtnanter eller majorer och 3 majorer eller kaptener.
Härigenom skulle antalet dylika beställningar komma att uppgå till det antal,
som enligt 1948 års försvarsbeslut beräknats för fullt utbyggd organisation,
inberäknat de beställningar för överstelöjtnant eller major samt för major
eller kapten, som upptagits alternativt med flygingenjörsbeställningar.

I likhet med civilförvaltningen anser jag mig kunna biträda berörda förslag.

I fråga om antalet underofficerare (utom musikpersonal) har chefen
för flygvapnet föreslagit, att från och med nästa budgetår skola indragas beställningar
för 1 förvaltare i förrådsbefattning (Roslagens flygflottilj) och 20
sergeanter. Mot detta förslag har jag intet att erinra.

129

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

Av de i gällande personalförteckning uppförda 20 beställningarna för förvaltare
i kassatjänst är en avsedd för Koslagens flygflottilj. I avvaktan på
närmare utredning rörande frågan om kassaorganisationen vid Roslagens flygkår
torde föreskrift böra meddelas om att vid uppkommande vakans å en av
här avsedda förvaltarbeställningar frågan om densammas återbesättande skall
underställas Kungl. Maj:ts prövning.

I enlighet med ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av chefen för
flygvapnet förordar jag, att antalet beställningar för överfurir från och med
nästa budgetår ökas med 19 till 79, eller till det antal som enligt 1948
års försvarsbeslut beräknats för fullt genomförd organisation.

Flygvapnets civilmilitära personal. Gällande personalförteckning för
flygvapnet upptager följande antal beställningar för flygingenjörspersonal,
nämligen 7 flygdirektörer av 1. graden (Ca 33), 1 flygdirektör av 1. eller 2.
graden (Ca 33 eller Ca 31), 11 flygdirektörer av 2. graden (Ca 31), 1 flygdirektör
av 2. graden eller flygingenjör av 2. graden (Ca 31 eller Ca 29), 41 flygingenjörer
av 1. graden (Ca 30), 36 flygingenjörer av 2. graden (Ca 29) och
15 flygingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Till personalförteckningen har föreskrivits, att vid uppkommande vakanser
i beställningarna för flygingenjör av 1. graden två beställningar skola indragas
samt att — då 30 lönegraden avses icke skola ingå i lönegradsserien för ingenjörspersonal
— frågan om övriga beställningars återbesättande skall prövas
av Kungl. Maj:t, som äger att tills vidare återbesätta sistnämnda beställningar
i lönegrad Ca 29. Enligt brev den 30 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj:t
åt chefen för flygvapnet att efter närmare utredning och övervägande av arbetsuppgifter
och ansvarsförhållanden m. m. i samband med medelsäskandena
för nästa budgetår avgiva förslag till fördelning på beställningar i 31 och 29
lönegraderna av de i 30 lönegraden nu placerade beställningar för flygingenjör
av 1. graden, som avsåges skola bibehållas i organisationen.

Chefen för flygvapnet har i anledning av nyssnämnda uppdrag anfört bland
annat följande.

Vid en slutgiltig uppdelning av ifrågavarande beställningar måste hänsyn
tagas till de förändringar i flygvapnets organisation, som föranleddes av dels
av riksdagen beslutade och i princip godkända förstärkningar av flygvapnet,
dels även resultatet av den nu pågående förvaltningsutredningen.

I avsikt att ej föregripa de förändringar i flygvapnets organisation och personalstat,
som kunde bli en följd av angivna förhållanden, vore flygvapenchefen
därför ej beredd att nu avgiva ett definitivt förslag till uppdelning av
de 39 beställningarna i lönegrad Ca 30. För att tillgodose de mest angelägna
behoven, funne han det emellertid vara nödvändigt, att 20 beställningar nu
överfördes från Ca 30 till Ca 31, varav 10 vore avsedda för befattningar som
flottiljingenjörer och 10 för befattningar vid flygförvaltningen.

Civilförvaltningen har icke funnit anledning till erinran mot flygvapenchefens
förslag.

<j—iso 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Jag delar flygvapenchefens uppfattning att med hänsyn bland annat till
pågående förvaltningsutredning slutlig fördelning på 31 och 29 lönegraderna
av ifrågavarande beställningar i 30 lönegraden icke nu kan göras. Vid sådant
förhållande anser jag mig — i likhet med vad jag i det föregående föreslagit
beträffande motsvarande spörsmål vid mariningenjörkåren — böra förorda
att med prövning av fördelningsfrågan i sin helhet får anstå intill dess det
blir möjligt att i ett sammanhang meddela beslut om här avsedd fördelning
av samtliga berörda beställningar i Ca 30.

Befattningarna såsom styresmän vid de centrala flygverkstäderna — i
Malmslätt, Västerås och Arboga — uppehållas av flygdirektörer av 1. graden
(Ca 33). I enlighet med beslut vid 1946 års liksdag (prop. 1946: 120, s. 235
o. f.) åtnjuta styresmännen avlöningsförstärkning med 2 100 kronor för år. Såsom
styresmännens ställföreträdare och överingenjörer tjänstgöra för närvarande
i Malmslätt en flygingenjör av 1. graden (Ca 30) samt i Västerås och
Arboga flygdirektörer av 2. graden (Ca 31).

Sedan flygförvaltningen med tillstyrkan av civilförvaltningen hemställt att
flygdirektör, placerad i befattning såsom styresmannens ställföreträdare och
överingenjör vid central flygverkstad, måtte beredas avlöningsförstärkning
med 1 500 kronor, motsvarande skillnaden mellan lön i 9 löneklassen, löneplan
2, och 34 löneklassen, löneplan 1, i ortsgrupp 3, anförde jag vid anmälan av
propositionen 1948:209 (s. 122), att jag ansåge befogat att ifrågavarande befattningshavare
erhölle förbättrad löneställning men att jag icke kunde tillstyrka
den av flygförvaltningen föreslagna formen härför. Jag förutsatte,
att civilförvaltningen i samband med medelsäskandena för budgetåret 1949/50
upptoge denna fråga till förnyat övervägande med beaktande av anställningsform
och löneställning för befattningshavare med jämförliga arbetsuppgifter
inom statsförvaltningen i övrigt. Härvid borde också motsvarande spörsmål
beträffande styresmännen vid verkstäderna uppmärksammas.

Civilförvaltningen har anfört, att flygförvaltningen i skrivelse till civilförvaltningen
föreslagit, att för ifrågavarande befattningshavare skulle inrättas
tjänster såsom styresman i Cp 12 respektive överingenjör i Cp 9, med förordnande
för styresman för en tid av 6 år och för överingenjör för en tid av 3 år.
Civilförvaltningen, som föreställde sig att föreliggande spörsmål komme under
bedömande i samband med utredningen rörande löneställning för vissa högre
statstjänstemän, hade i nuvarande läge icke något att erinra mot flygförvaltningens
förslag. Vid bifall till förslaget borde beställningar för 3 flygdirektörer
av 1. graden, 2 flygdirektörer av 2. graden och 1 flygingenjör av 1. graden
indragas.

Jag finner det angeläget, att frågan om här avsedda befattningshavares anställnings-
och avlöningsförhållanden nu vinner sin lösning. Detta torde
kunna ske utan att man behöver befara ett föregripande av resultatet av den
av civilförvaltningen åberopade utredningen. Jag får erinra om att enligt beslut
av 1948 års riksdag motsvarande befattningar vid marinverkstäderna i

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Karlskrona och Stockholm hänförts till lönegrader med beteckningen Cp, varvid
verkstadsdirektörerna inplacerats i Cp 15 och Cp 14 samt överingenjörerna i
Cp 12 och Cp 10. Denna anställningsform användes allmänt inom statsförvaltningen
för befattningar av den karaktär varom här är fråga och torde
därför böra tillämpas även här. Med beaktande av det ansvar och de arbetsuppgifter,
som äro förenade med befattningarna, anser jag den föreslagna löneställningen,
Cp 12 för styresman och Cp 9 för överingenjör, väl avvägd. Sistnämnda
befattningar torde böra erhålla tjänstebenämningen verkstadsöveringenjör.
Jag föreslår alltså, att från och med nästa budgetår inrättas befattningar för
3 styresmän i Cp 12 och 3 verkstadsöveringenjörer i Cp 9. I samband härmed
böra, såsom civilförvaltningen anfört, indragas motsvarande antal beställningar
för flygingenjörspersonal. Med beaktande att 30 lönegraden såsom nyss anförts
skall avvecklas såvitt avser ingenjörspersonal föreslår jag, att från personalförteckningen
få utgå beställningar för 3 flygdirektörer av 1. graden (Ca 33)
och 3 flygingenjörer av 1. graden (Ca 30).

I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet bör vidare med hänsyn till
uppkommande vakans indragas ytterligare 1 beställning för flygingenjör av

1. graden.

I anslutning till det anförda upptager jag i personalförteckningen för nästa
budgetår följande beställningar för flygingenjörspersonal, nämligen 3 styresmän,
vid centrala flygverkstäder, i Cp 12, 3 verkstadsöveringenjörer i Cp 9, 4
flygdirektörer av 1. graden (Ca 33), 1 flygdirektör av 1. eller 2. graden (Ca 33
eller Ca 31), 11 flygdirektörer av 2. graden (Ca 31), 1 flygdirektör av 2. graden
eller flygingenjör av 2. graden (Ca 31 eller Ca 29), 37 flygingenjörer av 1. graden
(Ca 30), av vilka 1 beställning vid uppkommande vakans skall indragas,
36 flygingenjörer av 2. graden (Ca 29) och 15 flygingenjörer av 3. graden
(Ca 27).

Meteorologpersonalen. I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda
ett av chefen för flygvapnet framställt förslag om att uppflytta de befintliga
beställningarna för stabsmeteorolog i Ca 26 till Ca 27.

I personalförteckningen äro nu uppförda beställningar för verkmästare till
följande antal, nämligen 27 verkmästare av 1. klassen (Ca 21) — varav 4 för
centrala flygverkstäderna å Malmen och Västerås avsedda beställningar vid
nuvarande innehavares avgång skola vakantsättas — samt 21 verkmästare av

2. klassen (Ca 19). I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet kan 1 av
de för flygverkstäderna avsedda beställningarna för verkmästare av 1. klassen
indragas från och med nästa budgetår.

Antalet mästare, för närvarande 72 mästare av 1. klassen (Ca 18) och 154
mästare av 2. klassen (Ca 16), bör i enlighet med chefens för flygvapnet av
civilförvaltningen tillstyrkta förslag för fortsatt planenlig utbyggnad av personalorganisationen
ökas med 6 i den högre graden och 13 i den lägre graden.

För flygtekniker (Ca 12) äro i gällande personalförteckning uppförda 1 200
beställningar. Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

föreslagit, att antalet dylika beställningar från och med nästa budgetår ökas
med 300 till 1 500. Häremot har jag intet att erinra. Yakant beställning för
flygtekniker torde i mån av behov få utnyttjas för anställning av hjälptekniker
i Cg 10.

Vid anmälan av propositionen 1948: 206 (s. 455) tillstyrkte jag ett av 1945
års försvarskommitté framställt förslag om att inrätta en flottiljpolisorganisation
som ersättning för de nuvarande vaktplutonema vid flygflottiljerna. I
avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar beräknade
jag tills vidare behovet av flottiljpoliser till 258, varav 19 i Ca 16 och 239 i
Ca 14. Några beställningar för flottiljpoliser ha emellertid ännu icke inrättats.

Chefen för flygvapnet har nu föreslagit, att från och med nästa budgetår
inrättas beställningar för 4 förste flottiljpoliser i Ca 16 och 44 flottiljpoliser
i Ca 14. Förslaget, som tillstyrkts av civilförvaltningen, biträdes även av
mig. Då vissa svårigheter kunna väntas uppstå att omedelbart tillsätta beställningarna
med kompetenta innehavare, torde desamma vid behov under en
övergångstid böra få utnyttjas för motsvarande antal överfurirsbeställningar,
eller, i fall då vederbörande saknar formell kompetens för anställning såsom
överfurir, för anställande av extra tjänstemän i högst lönegrad Cg 12.

Personal vid flygförbanden m. m.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående
ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie
befattningar, tillkomma följande ordinarie befattningar, nämligen 2 köksföreståndare
i Ca 14, 1 vid vardera av F 5 och F 16, 18 kontorister (i kassatjänst)
i Ca 13, 1 vid varje flygförband, 18 köksföreståndare i Ca 12, 1 vid envar av
F 1—F 4, F 6—F 15, F 17, F 18, F 21 och flygvapnets centrala skolor, 18 kanslibiträden
(i kassatjänst) i Ca 11, 1 vid varje förband utom F 2, 21 biträdande
köksföreståndare i Ca 10, 1 vid envar av F 1—F 15, F 17, F 18, F 21 och flygvapnets
centrala skolor samt 2 vid F 16, ävensom 25 kontorsbiträden i Ca 8,
4 vid F 6, 3 vid F 16, 2 vid envar av F 1, F 2, F 11 och F 14 samt 1 vid envar
av F 3, F 4, F 7, F 8, F 9, F 10, F 17, F 18, flygvapnets centrala skolor och
flygkrigshögskolan.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit,
att av de i gällande personalförteckning för Roslagens flygflottilj (F 2) uppförda
befattningarna — 1 maskinist i Ca 16, 2 förrådsvaktmästare i Ca 12 och
1 eldare av 1. klassen i Ca 11 — maskinist- och eldarbefattningarna samt 1 av
förrådsvaktmästarbefattningarna skola överföras till flygvapnets radarskola
ävensom att den återstående förrådsvaktmästarbefattningen skall överföras
till flygvapnets centrala skolor. Enligt vad jag inhämtat är innehavaren av en av
berörda förrådsvaktmästarbefattningar för närvarande tjänstledig för sjukdom
och kan icke beräknas kunna på länge träda i tjänst. Någon vikarie för honom
är icke förordnad. Jag förordar med hänsyn härtill att båda förrådsvaktmästar -

133

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

befattningarna liksom maskinist- och eldarbefattningarna överföras till Roslagens
flygkår. Härvid bör till personalförteckningen föreskrivas, att frågan om
återbesättande av förrådsvaktmästarbefattningarna vid uppkommande vakans
skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Då jag icke kan tillstyrka någon
utökning av det totala antalet förrådsvaktmästarbefattningar, kunna flygvapnets
centrala skolor icke nu erhålla någon dylik befattning.

Enligt beslut den 21 januari 1949 har Kungl. Maj:t bemyndigat sjukvårdsförvaltningen
att intill den 1 juli 1949, från och med vilken dag garnisonssjukhuset
i Linköping kommer att övertagas av Östergötlands läns landsting, för
förbandssjukvården vid Södertörns flygflottilj disponera en i personalförteckningen
för gamisonssjukhusen uppförd ordinarie befattning som översköterska
(Ca 12) vid angivna garnisonssjukhus. I samband härmed har Kungl. Maj:t
föreskrivit, att den befintliga extra ordinarie befattningen såsom översköterska
(Ce 12) vid berörda flygflottilj skall hållas vakant. Jag föreslår i anslutning
till detta beslut, att ifrågavarande ordinarie översköterskebefattning från och
med nästa budgetår överföres till att redovisas å flygvapnets personalförteckning,
varvid dock bör föreskrivas, att frågan om befattningens återbesättande
vid uppkommande vakans skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Förenämnda
för flygflottiljen i fråga avsedda extra ordinarie översköterskebefattning
kan avföras ur personalförteckningen.

Kostnaderna för löner åt de ordinarie tjänstemän, som enligt vad jag
sålunda föreslagit böra finnas upptagna i personalförteckningen för nästa
budgetår, beräknar jag till 19 800 000 kronor.

För avlöningar till personal å avgångsstat eller disponibilitetsstat torde
liksom för innevarande budgetår icke behöva beräknas särskilda medel.

Till bestridande av kostnader för de övriga förmåner, som skola bestridas
från förevarande anslagspost, såsom flygtillägg, sjötillägg m. m., beräknar
jag i enlighet med civilförvaltningens förslag i runt tal 4 000 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör således för
nästa budgetår upptagas till (19 800 000 + 4 000 000 =) 23 800 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Flygstaben.

Chefen för flygvapnet har i anslutning till förslag av 1945 års försvarskommitté
förordat, att 3 av de i gällande personalförteckning för flygstaben
uppförda arvodesbefattningarna för pensionerade underofficerare (löneklass
1:20) från och med nästa budgetår utbytas mot befattningar för 1 kontorsskrivare
i Ca 17, 1 kanslibiträde i Ca 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, att 3 av underofficersbefattningarna utbytas
mot civila befattningar. Ämbetsverket liar emellertid föreslagit, att

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

av sistnämnda befattningar 2 uppföras såsom kanslibiträden i Ce 11 och 1
såsom biträde för skriv- och kontorsgöromål. Jag ansluter mig till civilförvaltningens
förslag.

Eskaderstaberna.

I varje eskaderstab ingå för närvarande, bland annat, 1 pensionerad underofficer
i arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer (löneklass 1:20)
och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Chefen för flygvapnet har föreslagit,
att samtlig nyssnämnd personal utom ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid andra eskaderstaben, eller alltså 4 underofficerare i arvodesbefattningar
och 7 biträden för skriv- och kontorsgöromål, skall indragas samt
att i stället skola tillkomma 4 kanslibiträden i Ce 11, 1 vid varje eskaderstab.

Civilförvaltningen har, då den av flygvapenchefen föreslagna ändringen i
eskaderstabernas personalorganisation förefölle ämbetsverket rationell och
ledde till kostnadsbesparing, tillstyrkt att densamma genomföres.

Även jag anser mig böra biträda flygvapenchefens förslag. Ur personalförteckningen
för pensionerad personal i arvodesbefattningar böra alltså avföras
de under rubriken Eskaderstaberna uppförda befattningarna för expeditionsunderofficer
i löneklass 1:20.

Flygförbanden.

Då Roslagens flygflottilj skall indragas från och med nästa budgetår,
bör den i gällande personalförteckning uppförda, för flottiljen avsedda befattningen
för 1 mobiliseringsofficer i löneklass 1: 29 avföras ur förteckningen.
Av de för flottiljen avsedda 3 befattningarna för expeditionsunderofficerare erfordras
2 alltjämt för Roslagens flygkår, varjämte, enligt vad jag inhämtat
behov föreligger att vid flygkåren övergångsvis intill den 1 oktober 1949
disponera även den tredje befattningen.

Lönekostnaderna under förevarande anslagspost beräknar jag för nästa
budgetår till i runt tal 1 225 000 kronor.

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola
upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under
förutsättning att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat
pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 900 000 kronor. Emellertid
måste man av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande anslagspost
under arméns avlöningsanslag, räkna med en minskning av pensionsmedlen.
Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till
i runt tal 100 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel
böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas
till (900 000 — 100 000 =) 800 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden,
som enligt bilaga D till kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 564)

135

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

med tilläggsbestämmelser till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå
vid flygvapnet, samt arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära
lärare vid flygvapnets utbildningsanstalter, dels ock de arvoden och särskilda
ersättningar, som finnas upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd
förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i förenämnda bilaga, avd. III B, förtecknade befattningsarvoden,
som innevarande budgetår må utgå vid flygvapnet, uppgå
till sammanlagt 19 800 kronor, varav för stabsarvoden 5 040 kronor och för
utbildningsarvoden 14 760 kronor. Härutöver må övergångsvis utgå vissa
arvoden.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att från och med nästa budgetår för
flygstaben skola tillkomma ytterligare 2 stabsarvoden om 720 kronor. Jag
anser mig i likhet med civilförvaltningen icke kunna tillstyrka någon utökning
av antalet stabsarvoden.

Då jag ej heller ifrågasätter någon ändring beträffande utbildningsarvodena,
upptager jag medelsbehovet för befattningsarvoden under nästa budgetår
till oförändrat belopp, 19 800 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning
utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära
lärare vid flygvapnets utbildningsanstalter med sammanlagt 65 410
kronor. I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag för nästa
budgetår — med beaktande av vissa övergångsvis utgående arvoden — ifrågavarande
arvoden till i runt tal 90 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså for
nästa budgetår utgöra (19 800 + 90 000 =) 109 800 kronor eller i runt tal
110 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Au dHö re r.

För arvoden m. m. åt auditörer enligt av Kungl. Maj:t den 29 oktober 1948
meddelade bestämmelser beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av
25 000 kronor (nu för halvt budgetår 14 000 kronor).

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden
och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 59 000 kronor. Med beaktande
av vad i det föregående föreslagits kan beloppet för nästa budgetår beräknas
till 70 000 kronor. Arvodesförteckning bör i vanlig ordning fastställas
av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1949/50 uppföras med
ett belopp av (110 000 + 70 000 =) 180 000 kronor (nu 150 000 kronor).

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Gällande personalförteckning för icke-ordinarie manskap vid flygvapnet
upptager följande beställningar (utom för musikmanskap), nämligen 1718
furirer (Me 2 eller Mel), 170 korpraler (Mha2), 85 korpraler eller vicekorpraler
(Mha 2 eller Mha 1) samt 565 vicekorpraler och meniga (Mhal), ävensom
följande beställningar för musikmanskap, nämligen 32 musikfurirer (Me 2
eller Mel), 8 musikkorpraler (Mha2) och 32 musikvicekorpraler och meniga
(Mha 1).

Chefen för flygvapnet har beräknat behovet av beställningar för icke-ordinarie
manskap (utom musikmanskap) för nästa budgetår till 1 578 furirer,
180 korpraler, 122 korpraler eller vicekorpraler samt 664 vicekorpraler och
meniga. Denna beräkning, mot vilken civilförvaltningen icke haft något att
erinra, kan godtagas även av mig.

I fråga om antalet beställningar för musikmanskap ifrågasätter jag ingen
förändring för nästa budgetår.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap har för innevarande
budgetår beräknats till förslagsvis 7 200 000 kronor. För nästa budgetår
uppskattar jag medelsbehovet för här avsedda avlöningar — inklusive avlöningar
till volontärer över stat (stamflygförare) — till förslagsvis 7 000 000
kronor.

, Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Flygstaben.

Av skäl, för vilka jag närmare redogjort vid anmälan av propositionen
1948: 209 (s. 128 o. f.), har Kungl. Maj:t den 19 mars 1948 medgivit, bland
annat, att 2 av de i gällande personalförteckning under rubriken Flygförbanden
uppförda befattningarna för förste trafikledare i Ce 23 må disponeras
för den centrala flygsäkerhetsavdelningen. I enlighet med förslag av chefen
för flygvapnet, som tillstyrkts av civilförvaltningen, böra ifrågavarande 2
befattningar överföras till att redovisas under rubriken Flygstaben.

I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda förslag av flygvapenchefen
om att till lönegrad Ca 14 uppflytta den för närvarande till lönegrad
Ce 12 hänförda befattningen för garageförman vid flygstaben.

I det föregående har jag förordat, att 3 befintliga för pensionerade underofficerare
avsedda arvodesbefattningar vid flygstaben utbytas mot befattningar
för 2 kanslibiträden i Ce 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
samt att den befintliga befattningen för kontorist (i kassatjänst) i Ce 13
omvandlas till ordinarie.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen torde vid flygstaben böra inrättas
ytterligare 1 biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål, avsedd
för stabens kassa.

Jag kan icke för närvarande biträda ett av flygvapenchefen med tillstyr -

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

kande av civilförvaltningen framställt förslag om att vid flygstaben inrätta
ytterligare 1 kanslibiträdesbefattning i Ce 11. Däremot har jag intet att
erinra mot ett likaledes av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av flygvapenchefen
om att vid flygstaben inrätta ytterligare 1 bilförarbefattning i Ce 10
i utbyte mot en extra befattning.

Eskaderstaberna och flygbasområdesstaber.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av ordinarieposten
och posten till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
böra under förevarande rubrik tillkomma 4 kanslibiträden i Ce 11,
1 vid varje eskaderstab, samt de 13 biträdesbefattningarna för skriv- och kontorsgöromål
minskas med 8 till 5.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att för fjärde eskaderstaben inrättas
1 befattning för tekniskt biträde i Ce 11, avsett för sådana tekniskt betonade
uppgifter som sammanhänga med underrättelsetjänsten. Civilförvaltningen
har, under erinran om att 1945 års försvarskommitté räknat med en dylik
biträdesbefattning, tillstyrkt detta förslag. Även jag anser mig böra biträda
förslaget i fråga.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att — i utbyte mot extra befattningar
med avlöning från sakanslag — skola inrättas 5 befattningar för flygfältmästare
i Ce 24 med avlöning från flygvapnets avlöningsanslag. Av befattningarna
borde i personalförteckningen 4, avsedda för Södra, Västra, Östra
och Norra flygbasområdena, uppföras under rubriken Eskaderstaberna och
flygbasområdesstaber och 1 avsedd för Övre Norrlands flygbasområdesstab
(F21), under rubriken Elygförbanden.

Civilförvaltningen har biträtt förslaget om att överföra förevarande personal
till avlöning från avlöningsanslag. Ämbetsverket, som funnit den av
flygvapenchefen föreslagna löneställningen för hög, har föreslagit att, i likhet
med vad fallet vore inom den statliga civila luftfarten, för ändamålet
avses befattningar för fältmästare i Ce 20. Statskontoret har förordat den av
civilförvaltningen föreslagna löneställningen.

Jag har intet att erinra mot att för ifrågavarande personal inrättas extra
ordinarie befattningar med avlöning från avlöningsanslag. I fråga om befattningarnas
lönegradsplacering ansluter jag mig till civilförvaltningens av
statskontoret förordade förslag. I personalförteckningen böra alltså under
förevarande rubrik uppföras 4 befattningar för fältmästare i Ce 20.

Flygförbanden.

I anslutning till vad jag nyss anfört bör under före varande rubrik uppföras
1 befattning för fältmästare i Ce 20, avsedd för Övre Norrlands flygbasområde
(F21).

I det föregående har jag förordat, att 2 av de i gällande personalförteckning
under rubriken Flygförbanden uppförda befattningarna för förste tra
fikledare i Ce 23 överföras till att redovisas under rubriken Flygstaben.

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

I enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten
anfört bör den i gällande personalförteckning för Södertörns flygflottilj
uppförda översköterskebefattningen i Ce 12 avföras ur personalförteckningen.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att vid krigsflygskolan (F 5) skola
inrättas 2 befattningar för civila lärare i Ce 24, den ene med undervisningsskyldighet
huvudsakligen i språk och den andre med undervisningsskyldighet
huvudsakligen i matematik och fysik. Till stöd för förslaget har flygvapenchefen
framhållit i huvudsak följande.

Befattningarna som lärare i allmänbildande ämnen (modersmål, engelska,
matematik och fysik) vid flygskolorna upprätthölles. för närvarande av timavlönad
civil lärarpersonal, som hade denna undervisning som huvudsvsseisättning.
Försvarskommittén hade i sitt betänkande framhållit, att den med
timlönesystemet följande osäkerheten i anställningsförhållandena och de därmed
förknippade svårigheterna vid lärarrekryteringen vore till men för undervisningen.
Det borde vidare i detta sammanhang beaktas, att civila läroanstalter
med lärare kompetenta för ifrågavarande undervisning icke funnes i Ljungbyhed
eller dess närhet. Försvarskommittén hade därför föreslagit, att två
extra ordinarie befattningar för civila lärare för allmänbildande undervisning
med placering i lönegrad Ce 24 inrättades vid krigsflygskolan.

Civilförvaltningen har ansett skäl tala för att ifrågavarande båda lärartjänster
inrättas. Ämbetsverket har emellertid förordat, att befattningarna
i avvaktan på resultatet av försvarets skolutrednings arbete tills vidare inrättas
såsom extra i Cg 24.

Försvarets skolutredning har för sin del tillstyrkt, att de föreslagna lärarbefattningarna
inrättas såsom extra ordinarie i Ce 24. Utredningen har därvid
framhållit, att det med hänsyn till föreliggande möjligheter för icke-ordinarie
lärare vid allmänt läroverk att genom reglerad befordringsgång uppnå
lönegrad Ce 24 torde vara omöjligt att erhålla kompetenta lärare för krigsflygskolan,
om befattningarna i fråga inrättades allenast såsom extra.

Även jag anser mig med hänsyn till de särskilda förhållandena i Ljungbyhed
böra tillstyrka, att för ifrågavarande läraruppgifter vid krigsflygskolan
inrättas särskilda befattningar för civila lärare. Med hänsyn till vad skolutredningen
anfört förordar jag, att befattningarna i fråga upptagas såsom
extra ordinarie i Ce 24. Jag föreslår för befattningarna i fråga tjänstebenämningen
adjunkt. Härvid förutsättes att för erhållande av befattningarna skola
tillämpas samma kompetensregler som för erhållande av adjunkts tjänst i
samma lönegrad vid de allmänna läroverken. I personalförteckningen uppför
jag alltså under rubriken Flygförbanden 2 befattningar för adjunkter i
Ce 24, avsedda för krigsflygskolan.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 november 1948 må med avlöning från
sakanslag intill den 1 juli 1949 finnas anställda, bland andra, 1 förste fotograf
i Ce 19 vid Södermanlands flygflottilj (Fil), 4 fotografer i Ce 15, 3
vid nyssnämnda flottilj och 1 vid Norrbottens flygbaskår (F21), samt 17
fotografer i Ce 13, 1 vid ettvart av övriga flygförband. Chefen för flygvapnet

139

Kungl. May.ts proposition nr 135.

har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att personalen i fråga
med undantag av den för Boslagens flygflottilj (F 2) avsedda fotografen
överföres till avlöning från avlöningsanslag.

Även jag anser mig böra förorda, att här avsedd personal överföres till
avlöning från avlöningsanslag. I personalförteckningen för nästa budgetår
böra alltså uppföras befattningar för 1 förste fotograf i Ce 19, 4 fotografer
i Ce 15 och 16 fotografer i Ce 13.

I gällande personalförteckningar finnas för ettvart av flygvapnets förband
uppförda befattningar för 1 förste radiotelegrafist i Ce 18 och 2 radiotelegrafister
i Ce 16. Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen
föreslagit, att för vardera av Västmanlands flygflottilj och Skånska
flygflottiljen skall tillkomma 1 radiotelegrafist i Ce 16, vars innehavare skulle
betjäna ur flygsäkerhetssynpunkt erforderliga kompletterande markradiostationer
i Bergslagen respektive å småländska höglandet.

Även jag anser mig böra tillstyrka detta förslag och förordar därför, att i
förteckningen uppföras ytterligare 2 befattningar för radiotelegrafist, 1 för
F 1 och 1 för F 10.

Vid ettvart av flygvapnets förband finnes för närvarande anställd en extra
hundgårdsföreståndare i Cg 9. Chefen för flygvapnet har föreslagit, att för
personalen i fråga inrättas extra ordinarie befattningar i Ce 12.

Civilförvaltningen har icke haft något att invända mot att berörda personal
beredes extra ordinarie anställning. Ämbetsverket har emellertid förordat,
att för ändamålet inrättas befattningar i Ce 10. Försvarets tjänsteförteckningsutredning
åter har förordat, att befattningarna bibehållas i 9 lönegraden.

Jag har intet att erinra mot att här avsedd personal beredes extra ordinarie
anställning men anser i likhet med tjänsteförteckningsutredningen att
9 lönegraden bör bibehållas för densamma. Jag räknar alltså för nästa budgetår
med att för flygvapnets förband inrättas 18 befattningar för hundgårdsföreståndare
i Ce 9 i utbyte mot extra befattningar.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att antalet befattningar för förrådsmän
i Ce 9 ökas med 108, varav 6 vid F 1, F 3, F 4, F 6, F 7, F 9—F 15, F 17
och F 18, 5 vid F 5 och F 21 samt 7 vid F 8 och F 16. Flygvapenchefen har
härvid åberopat följande av 1945 års försvarskommitté gjorda uttalande angående
behovet av förrådspersonal vid flygförbanden.

För den omfattande förrådstjänsten vid divisionernas stationsavdelningar
funnes i nuvarande organisation endast värnpliktig förrådspersonal. Med hänsyn
till materielens omfattning och värde och till den dagliga cirkulationen
mellan förråd och arbetsplatser för stora delar av förrådet, vilket gjorde
denna tjänst speciellt svårbemästrad, vore nuvarande täta byten av förrådsmän
till stort men för verksamheten vid divisionerna. De värnpliktiga förrådsmännen
borde därför utbytas mot civila, vilket innebure en utökning med
i medeltal 3 civila förrådsmän i Ce 9 vid varje flottilj (motsvarande). Av
samma anledning borde sammanlagt 3 värnpliktiga förrådsmän vid flygkadettskolans
och krigsflygskolans stationsavdelningar ersättas med motsvarande
antal civila förrådsmän.

140

Kungl. Maj:ts •proposition nr 135.

För att ernå effektivare förrådstjänst borde slutligen sammanlagt 4 värnpliktiga
förrådsmän vid flottiljernas (motsvarande) intendentur- och materielavdelningar
ersättas med sammanlagt 3 civila förrådsmän vid varje förband.

Civilförvaltningen har erinrat om att vid ifrågavarande förband för innevarande
budgetår funnes anställda sammanlagt 52 extra förrådsmän, vilka
vid genomförande av den föreslagna utökningen av antalet extra ordinarie
förrådsmän skulle kunna erhålla extra ordinarie anställning. Den faktiska
utökningen skulle därför inskränka sig till 56 förrådsmän. Civilförvaltningen,
som förutsatt, att, i den mån resultatet av pågående organisationsundersökningar
förelåge, därav betingade jämkningar komme att vidtagas i personalförteckningarna,
har ansett sig böra biträda flygvapenchefens förslag.

Jag kan icke tillstyrka, att nya extra ordinarie befattningar för förrådsmän
inrättas till större antal än som motsvarar antalet nu befintliga extra förrådsmän,
eller 52. Behovet av ytterligare förrådsmän torde tills vidare få tillgodoses
genom extra tjänstemän.

I skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen föreslagit, att vid
varje flygflottilj i utbyte mot en förrådsmannabefattning inrättas en befattning
för förrådsförman i Ce 12, avsedd för föreståndaren för flottiljens fallskärmsförråd.
Jag kan icke för närvarande biträda detta förslag.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att nuvarande beställningar för sjukvårdsfurir,
allteftersom de nuvarande innehavarna av beställningarna avgå
ur tjänst, skola ersättas med befattningar för civila sjukvårdare och sjukvårdsbiträden,
samt att vid ettvart av flygvapnets förband m. m. inrättas befattningar
för en sjukvårdare i Ce 11 och ytterligare ett sjukvårdsbiträde i
Ce 3. Enär denna fråga torde böra övervägas i samband med planerade organisationsförsök
beträffande flottiljorganisationen, är jag icke beredd att nu taga
ställning till densamma. Jag kan icke heller tillstyrka ett av civilförvaltningen
i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag om att till 12 lönegraden
uppflytta de nu till lönegrad Ce 11 hänförda befattningarna för sjukvårdsförmän
vid flygflottiljerna.

Liksom civilförvaltningen är jag icke heller för närvarande beredd tillstyrka
ett av flygvapenchefen framställt förslag om att vid krigsflygskolan
inrätta en befattning för förste vaktmästare i Ce 11 i utbyte mot en extra
befattning i Cg 9.

Indragningen av Roslagens flygflottilj föranleder, att den för detta förband
avsedda icke-ordinarie personalen bör redovisas under Roslagens flygkår.
Enligt civilförvaltningens medelsäskanden skulle dock befattningar för
1 kanslibiträde, 3 förrådsmän och 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål
kunna helt indragas.

1945 års försvarskommitté beräknade följande uppsättning av civil
extra ordinarie personal vid radarskolan, nämligen 3 lärare i tekniska ämnen,
3 trafikledare, 1 förste radiotelegrafist, 2 radiotelegrafister, 1 elektriker, 1
köksföreståndare, 1 kontorist, 1 sjukvårdsförmån, 1 översköterska, 1 garageförman,
1 kanslibiträde, 1 sjukvårdare, 1 biträdande köksföreståndare, 3 för -

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

rådsmän, 1 eldare av 2. klass, 2 tekniska biträden, 3 biträden för skriv- och
kontorsgöromål, 1 sjukvårdsbiträde samt 15 ekonomibiträden.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att från och med nästa budgetår
extra ordinarie befattningar skola inrättas för nu angiven personal med
undantag för 1 lärare i tekniska ämnen samt 2 ekonomibiträden. Därjämte
borde -— med hänsyn till att vissa truppregistreringsuppgifter, i vart fall tills
vidare, kunde förutses "komma att åvila skolan — ytterligare 1 extra ordinarie
befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkomma utöver det av
försvarskommittén beräknade.

Flygvapenchefen har vidare föreslagit, att lärarna i tekniska ämnen skola
inplaceras i Ce 26 samt garageförmans- och sjukvårdsförmansbefattningama
i lönegraderna Ce 11 respektive Ce 12.

Civilförvaltningen bär framhållit, att enligt vad under hand erfarits flygvapenchefen
förutsatt att vid skolan skulle truppregistreras, förutom skolans
egen personal, jämväl personal tillhörande flygstaben och flygförvaltningen.
Såvitt kunnat utläsas av försvarskommitténs betänkande samt departementschefens
uttalande vid anmälan av propositionen 1948: 206 hade några dylika
truppregistreringsuppgifter icke förutsatts skola åvila skolan. Det ville ock
förefalla, som om hinder icke borde möta att förlägga berörda registrering
till annan myndighet. Civilförvaltningen ansåge sig därför icke böra räkna
med någon särskild personal vid skolan för nu omhandlade uppgifter. Då
civilförvaltningen räknat med att kassaavdelningen vid radarskolan tills
vidare skulle vara organiserad såsom s. k. B-kassa, har ämbetsverket icke räknat
med någon kanslibiträdesbefattning för skolan. Ämbetsverket har i avbidan
på slutlig prövning av 1944 års militärsjukvårdskommittés förslag icke
heller räknat med att någon befattning för sjukvårdare skulle inrättas vid
skolan. I övrigt har civilförvaltningen icke haft något att erinra mot flygvapenchefens
förslag till personalorganisation.

Civilförvaltningen har i skrivelse den 10 februari 1949 förordat, att för
lärarna i tekniska ämnen skola avses befattningar för driftingenjör i Ce 24.
Vidare bär ämbetsverket förordat, att garageförmansbefattningen inplaceras
i lönegrad Ce 12. Slutligen har ämbetsverket, såsom av det föregående framgår,
i förenämnda skrivelse den 10 februari 1949 tillstyrkt aitt sistnämnda
lönegrad avses för befattning såsom sjukvårdsförmån.

Från flygstaben har under hand hemställts, att vissa ytterligare befattningar,
som nu redovisas under Roslagens flygflottilj, skola överföras till
Roslagens flygkår.

För egen del är jag icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen
taga ställning till flygkårens personalorganisation. Det bör ankomma
på Kungl. Maj: t att efter utredning från chefen för flygvapnet
närmare pröva personalbehovet. I avvaktan härpå utgår jag vid anslagsberäkningarna
i stort sett från att befattningar i den omfattning civilförvaltningen
angivit skola överföras från Roslagens flygflottilj och att härutöver
skola tillkomma 2 lärare i tekniska ämnen, till vilkas löneförhållanden
och tjänstebenämning jag icke tager ställning i detta sammanhang.

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvår ds väsendet
vid armén upptager jag för flygförbanden 19 befattningar för undersköterskor
i Ce 5 i utbyte mot samma antal sjukvårdsbiträden i Ce 3.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört böra å personalförteckningen
för flygförbanden uppföras sammanlagt 40 nya befattningar
för skriv- och kontorsgöromål.

Med beaktande av det nu anförda och i det föregående föreslagen ordinariesättning
upptager jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår
av upprättat förslag till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar
vid flygförbanden, nämligen 2 adjunkter i Ce 24, 2 förste trafikledare
i Ce 23, 57 trafikledare i Ce 22, 1 fältmästare i Ce 20, 1 förste fotograf
i Ce 19, 19 förste radiotelegrafister i Ce 18, 40 radiotelegrafister i Ce 16,
19 elektriker i Ce 14, 4 fotografer i Ce 14, 18 garageförmän i Ce 14, 16 fotografer
i Ce 13, 1 kontorist i Ce 13, 1 garageförman i Ce 12, 18 översköterskor
i Ce 12, 19 sjukvårdsförmän i Ce 11, 20 eldare av 2. klass i Ce 9, 165 förrådsmän
i Ce 9, 135 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 38 ekonomibiträden i
Ce 3, 19 undersköterskor i Ce 5 samt 240 ekonomibiträden i Ce 2.

¥äder/eks tjäns ten.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att befintliga beställningar för 19
meteorologer i Ce 23 och 43 meteorologer i Ce 22 skola ordinariesättas med
inplacering, 19 i Ca 24, 5 i alternativt Ca 24 eller Ca 22 och 38 i Ca 22. De föreslagna
beställningarna i alternativt Ca 24 eller Ca 22 äro avsedda för de nuvarande
meteorologer i Ce 22, vilka äro placerade till tjänstgöring vid den
militära väderleksoentralen.

Civilförvaltningen har förordat ordinariesättning av ifrågavarande extra
ordinarie meteorologbeställningar men ansett sig icke kunna tillstyrka förslaget
om ändrad lönegradsplacering av desamma.

Statskontoret har framhållit, att vid bestämmandet av löneställningen för
befattningshavare vid väderlekstjänsten inom flygvapnet förutsatts, att full
likställighet skulle råda mellan den civila och militära meteorologpersonalen.
Då lönegraderna Ce 22 och Ce 23 inginge i lönegradsserien inom den
reglerade befordringsgången för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst
och även tillämpades för meteorologema, vore det uppenbart, att överförande
till ordinarie stat av befattningar i nämnda lönegrader icke lämpligen
borde ifrågakomma för den civila meteorologpersonalen. Vid sådant
förhållande borde ordinariesättning icke heller ske beträffande militära
meteorologbefattningar i berörda grader.

Med hänsyn till vad statskontoret anfört anser jag mig böra avstyrka den
föreslagna ordinariesättningen av meteorologbeställningarna i Ce 23 och Ce 22.
Jag anser mig icke heller nu kunna biträda förslaget om ändrad lönegradsplacering
av beställningarna i fråga.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit,

143

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

att befintliga beställningar för meteorologassistenter i Ce 16 skola uppflyttas
till lönegrad Ce 19. Förslaget bar avstyrkts av statskontoret, som erinrat om
att beslut om dessa beställningars lönegradsplacering fattats vid 1948 års
riksdag. Ej heller jag kan tillstyrka, att den så nyligen beslutade löneställningen
för ifrågavarande befattningar nu höjes.

Till följd av att observationscentralstationen i Karlstad numera övertagits
av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut kunna antalet befattningar
för väderlekstekniker i Ce 15 och biträden för skriv- och kontorsgöromål
minskas med 1 respektive 3.

Flygvapnets centrala skolor.

Chefen för flygvapnet har föreslagit nya befattningar för 1 kanslibiträde
i Ce 11, 4 förrådsmän i Ce 9 samt ytterligare 1 ekonomibiträde i Ce 3.

Då civilförvaltningen förutsatt, att de av statens organisationsnämnd bedrivna
organisationsundersökningarna vid flygflottiljerna skulle komma att
utsträckas till att omfatta även flygvapnets centrala skolor, har ämbetsverket
icke ansett sig kunna biträda flygvapenchefens förenämnda förslag. Statens
organisationsnämnd har uttalat sig i samma riktning.

Ej heller jag anser mig böra tillstyrka, att någon av de av flygvapenchefen
föreslagna befattningarna nu inrättas.

Chefen för flygvapnet bär föreslagit, att de båda befintliga befattningarna
för driftingenjör i Ce 24 uppflyttas till lönegrad Ce 27. Civilförvaltningen
har i skrivelse den 10 februari 1949 förklarat sig icke kunna förorda någon
jämkning av löneställningen för dessa befattningar. Ej heller jag anser mig
för närvarande kunna tillstyrka någon förändring i löneställningen för befattningarna
i fråga.

Ett av civilförvaltningen i berörda skrivelse den 10 februari 1949 framställt
förslag om att till lönegrad Ce 14 uppflytta den för närvarande till
lönegrad Ce 12 hänförda befattningen för garageförman vid flygvapnets centrala
skolor kan jag icke nu biträda.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvårdsväsendet
vid armén upptager jag här 1 befattning för undersköterska i Ce 5 i utbyte
mot 1 befattning för sjukvårdsbiträde i Ce 3.

I anslutning till föreslagen ordinariesättning böra befattningar för 1 köksföreståndare
i Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt 1 biträde
för skriv- och kontorsgöromål utgå ur förteckningen.

Flygkadettskolan.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit,
att vid flygkadettskolan inrättas ytterligare 1 befattning för förrådsmän i
Ce 9 i utbyte mot en extra befattning samt ytterligare 1 biträdesbefattning
för skriv- och kontorsgöromål i utbyte mot 1 befattning för vaktmästare i
Ce 9. Även jag tillstyrker att de föreslagna personalförändringarna komma
till stånd.

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Flygkrigshögskolan.

I anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning bör den i gällande
personalförteckning under förevarande rubrik uppförda biträdesbefattr
ningen för skriv- och kontorsgöromål avföras ur förteckningen.

Lönekostnaderna för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap vid flygvapnet
ha för innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 7 900 000 kronor.
För nästa budgetår uppskattar jag medelsbehovet under anslagsposten
till förslagsvis 7 000 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för i personalförteckningen
för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redovisade
befattningshavare upptager jag i enlighet med förslag av
civilförvaltningen till oförändrat belopp, 100 000 kronor.

Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet för avlöningar åt övrig
extra personal under nästa budgetår till sammanlagt 1097 000 kronor,
varav för extra maskinister (Cg 13) 117 000 kronor, för extra biträden för
skriv- och kontorsgöromål 63 000 kronor, för extra tjänstemän såsom ersättare
för militär personal i befattningar såsom kasernföreståndare (Cg 17), förrådsmästare
(Cg 16) och expeditionsföreståndare (Cg 15) 404 000 kronor, för
hjälptekniker (Cg 10, övergångsvis Cg 12) 330 000 kronor, för anställande av
extra läkare i vissa fall 12 000 kronor samt för annan erforderlig extra personal
än här angivits 171 000 kronor. Med hänsyn till att jag enligt det föregående
räknat med mindre antal extra ordinarie förrådsmän än enligt civilförvaltningens
förslag torde medelsbehovet böra uppskattas till i runt tal
1 400 000 kronor.

För tillfälligt anställd personal beräknar jag samma belopp som
för innevarande budgetår, eller 300 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för viss extra personal m. m. uppgår således
till (100 000 + 1400 000 + 300 000 =) 1 800 000 kronor (nu 1900 000
kronor).

Fänrikar.

Medel böra för nästa budgetår beräknas för avlönande av dels de fänrikar
som antagits år 1948, dels ock dem som beräknas komma att bli antagna våren
1949 och våren 1950. För de år 1948 antagna, 35, bör lön beräknas för en tid
av tio månader, för de våren 1949 antagna, 45, för hela budgetåret, och för de
våren 1950 antagna, 35, för en tid av två och en halv månader.

Kostnaderna för löner till nu nämnd personal beräknar jag för nästa budgetår
till i runt tal 480 000 kronor. Flygtillägg och andra särskilda avlöningsförmåner
beräknas draga en kostnad av i runt tal 280 000 kronor. Sammanlagda
medelsbehovet utgör således för nästa budgetår (480 000 + 280 000 =) 760 000
kronor (nu 700 000 kronor).

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 88 000
kronor för arvoden till 18 flygläkare av 2. graden. I propositionen 1948: 206
beräknades antalet dylika läkare i enlighet med förslag av 1945 års försvarskommitté
till 26 vid genomförd personalorganisation. Chefen för flygvapnet
har föreslagit, att för nästa budgetår skola tillkomma ytterligare 8 befattningar,
varigenom det för genomförd organisation beräknade antalet skulle
uppnås.

Jag anser mig i likhet med civilförvaltningen kunna biträda detta förslag.
För arvoden till här avsedda läkare under nästa budgetår beräknar jag ett
belopp av i runt tal 125 000 kronor.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 22 000 kronor för kontant ersättning
till 32 musikelever. Jag räknar med samma belopp för nästa budgetår.

Civila lärare.

Medelsbehovet för arvoden till civila lärare vid flygvapnet under nästa
budgetår upptager jag i enlighet med civilförvaltningens förslag till 240 000
kronor (nu 222 000 kronor).

Personalvårdsassistenter.

För arvoden till deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter har för innevarande
budgetår beräknats ett belopp av 43 000 kronor. I enlighet med förslag
av civilförvaltningen upptager jag motsvarande medelsbehov för nästa
budgetår till oförändrat belopp.

Mobiliseringslottor.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av 5 000 kronor för
arvoden med 250 kronor för månad till lottor, som tagas i anspråk såsom
flottilj mobiliseringslottor. Chefen för flygvapnet har — med erinran om att
sedan luftbevakningen från och med den 1 juli 1948 överförts till flygvapnet
uppgifterna för berörda mobiliseringslottor avsevärt ökats — beräknat motsvarande
medelsbehov för nästa budgetår till 17 700 kronor. Härvid har flygvapenchefen
utgått från att månadsarvodena skulle höjas till 300 kronor.

Såsom jag anfört i det föregående vid behandlingen av arméns avlöningsanslag
räknar jag för nästa budgetår med oförändrade arvodesgrunder för
mobiliseringslottor. För att emellertid möjliggöra ökat ianspråktagande av
flottilj mobiliseringslottor i den omfattning flygvapenchefen föreslagit förordar
jag, att till arvoden för dylika lottor för nästa budgetår anvisas ett belopp
av 15 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (7 000 000 + 7 000 000 +
1 800 000 + 760 000 + 125 000 + 22 000 + 240 000 + 43 000 + 15 000 =) i runt
tal 17 000 000 kronor.

Uihang Uti riksdagens protokoll Ull!). I sand. Nr 135.

10—4»0 49

146

Rungl. Maj.ts proposition nr 135.

Vad i det föregående anförts är att betrakta endast som en grund för beräkningen
av ifrågavarande anslagspost. På Kungl. Maj:t bör i vanlig ordning
ankomma att besluta rörande postens disposition.

5. Rörligt tillägg.

Pör rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av i runt tal
5 095 000 kronor (nu 5 250 000 kronor).

I enlighet med vad i det föregående anförts beräknar jag det sammanlagda
medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal
m. fl. till 46 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 100 000
kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar
vid flygvapnet, vilka komma att till riksdagen i särskild
ordning överlämnas;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget -

året 1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattningar,

förslagsvis..................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..................................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

kronor 23 800 000

» 17 000 000
» 5 095 000

1 225 000

180 000

Summa kronor 47 300 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis..

— kronor 800 000

Nettoutgift kronor 46 500 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 46 500 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr loo. 141

[12.] Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Anslag Nettoutgift

1947/48 .......................... 10 500 000 11 317 507

1948/49 (statsliggaren s. 295) .. 12 000 000
1949/50 (förslag) ................ 10 000 000

Vid anmälan av årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 177) kar Kungl.
Maj: t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
förevarande ändamål för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av
10 000 000 kronor.

Av anslaget för innevarande budgetår avses 11500 000 kronor till bidrag
till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,
och 500 000 kronor till familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats
av kroppsskada.

Kostnaderna för ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under
militärtjänstgöring, bestridas för närvarande — förutom av förevarande anslag
— till ett mindre belopp av beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond.

Riksförsäkringsanstalten har, under förutsättning att ej försvarets socialbyrås
beräkning av medelsbehovet för familjebidrag föranledde till annat,
beräknat medelsbehovet under anslaget till oförändrat belopp, 12 000 000
kronor, och härutinnan anfört i huvudsak följande.

Statsverkets nettokostnader för ersättningarna, inbegripet dyrtidstillägg i
förekommande fall men bortsett från familjebidrag, hade under det senast
förflutna budgetåret uppgått till 10 964 375 kronor.

Antalet inkomna framställningar om ersättning enligt ovannämnda förordningar
m. m. hade under åren 1938—1947 utgjort respektive 1 260, 1 816,
6 211, 6 724, 8 257, 9 840, 10 325, 6 688, 3 247 samt 2 980 (preliminär siffra).

Att med någon större grad av säkerhet beräkna kostnaderna i här förevarande
hänseende under budgetåret 1949/50 läte sig svårligen göra, enär
man hade att räkna med att de nuvarande provisoriska ersättningsbestämmelserna
för värnpliktiga komme att ersättas av definitiva bestämmelser, i
vilken fråga utredning påginge inom socialvårdskommittén (prop. 1948: 236
s. 7 och 10). Med hänsyn till det samband ifrågavarande ersättningar hade
med ersättningarna enligt olycksfallsförsäkringslagen, vilka från och med
den 1 januari 1949 förbättrades, syntes man kunna förutsätta, att även ersättningarna
till värnpliktiga komme att undergå förhöjning i likhet med vad
som redan med verkan från och med nyssnämnda dag beslutats till vid försvarsväsendet
fast anställda och frivilliga. Kostnaderna för ersättningsförbättringarna
till dessa sistnämnda kategorier syntes ej vara av den storlek,
att de i högre grad påverkade anslagsbehovet. Bortsett från nu nämnda
omständigheter syntes man budgetåret 1949/50 ha att räkna med en viss
kostnadsminskning på grund av avgång av livräntetagare från tiden för
beredskapstjänstgöringen. Enligt vad anstalten under hand inhämtat från
statskontoret, syntes bidraget från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond
nästkommande budgetår kunna beräknas till 105 000 kronor.

148

Kungl. Maj:t.s proposition nr 135.

Försvarets socialbyrå har beräknat medelsbehovet för familjebidrag till
600 000 kronor, varvid anförts i huvudsak följande.

Belastningen på anslagsposten till familjebidrag under september olika
år hade inom byrån fortlöpande undersökts, såvitt denna belastning vore
för byrån känd. Av undersökningen framginge, att utgifterna utgjort, i runda
tal, under september 1946 57 000 kronor, under september 1947 56 000 kronor
och under september 1948 60 000 kronor. Utgifterna vore sålunda, i vad
gällde september månad, i stort sett oförändrade från år till år. Anledning
förelåge icke till antagandet, att kostnaderna för familjebidrag under undersökningsmånaden
skulle förete någon avvikelse av betydelse från motsvarande
kostnader under andra månader. Det vore heller icke sannolikt, att
ifrågavarande kostnader under nästkommande budgetår skulle i nämnvärd
mån minska. Snarare syntes ökade utgifter under anslagsposten uppkomma,
därest ett av Kungl. Maj:t socialbyrån meddelat uppdrag att verkställa viss
översyn över gällande familjebidragsförfattningar kunde slutföras under innevarande
budgetår och fråga om vissa förbättringar, framförallt i vad gällde
familjepenningens storlek, skulle föranleda positivt beslut av 1949 års riksdag.
Socialbyrån funne alltså beräkningarna rörande medelsbebovet under
anslagsposten till familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats av
kroppsskada, böra grundas på månatliga kostnader av i avrundat tal 50 000
kronor, vilket skulle innebära ett medelsbebov för budgetåret 1949/50 av
600 000 kronor.

Departementschefen. Socialvårdskommittén bar i slutet av januari 1949 avgivit
betänkande med förslag till ny förordning om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, m. m. Förslaget, som varit
föremål för remissbehandling, innebär bland annat, att de i gällande militärersättningsförordning
stadgade ersättningarna för flertalet värnpliktiga skulle
väsentligt förbättras. Med hänsyn till de med förslaget förenade merkostnaderna
— för nästa budgetår beräknade till omkring 3 500 000 kronor —
torde i nuvarande ekonomiska läge böra tills vidare anstå med förslagets
genomförande. Medelsbebovet under förevarande anslag bör alltså beräknas
enligt nu tillämpade grunder.

Antalet framställningar om ersättningar enligt militärersättningsförordningen
bar, såsom riksförsäkringsanstalten meddelat, alltsedan beredskapstiden
visat en fortlöpande minskning. Med beaktande härav föreslår jag,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 10 000 000 kronor.
Anslagsminskningen utgör 2 000 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret 1949/50 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

149

Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens
fjärde huvudtitel, varom slutliga äskanden framlagts i den i annat
sammanhang anmälda propositionen nr 71 med förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1949/50.

Anslag	I statsverks-propositionen upptaget belopp	Slutligt äskat belopp
Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar..............	1 412 000	473 000
» » Omkostnader............	1 50 000	68 000
Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl...........	112 000 000	113 500 000
Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns
delfond ....................................	18 872 000	19 614 000
Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.........	46 700 000	47 000 000
Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Ma-
rinens delfond............................	7 400 000	6 746 000
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.......	46 000 000	46 500 000
Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond:	13 000 000
Flygvapnets delfond....................	12 215 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars		7 337 000
delfond ............................................	6 200 000
Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen	10 000 000	10 000 000
under militärtjänstgöring ..........................
Summa	260 634 000	263 453 000
1 Upptaget under rubriken Försvarets sjukvårdsförvaltning.

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 251) skulle fjärde huvudtitelns
slutsumma för budgetåret 1949/50 vid bifall till vad däri föreslagits uppgå
till 793 453 100 kronor. Vid bifall till de här berörda förslagen skulle slutsumman
ökas med (263 453 000—-260 634 000 =) 2 819 000 kronor till
(793 453 100 + 2 819 000 =) 796 272 100 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Kourtzman.

150

Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

INNEHÅLLSFÖKTECKNING.

Sid.

A. Vissa särskilda frågor.

1. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret............................ 2

2. Samförläggning av Södra skånska infanteriregementet................ 4

3. Intendenturutbildningens förläggning m. m........................... 8

4. Avvecklingen av Livregementet till häst m. m....................... 15

5. Ordinariesättning av viss personal vid försvarsgrenarna m. m....... 29

6. Utsträckt rätt till ersättning för flyttningskostnad åt personal i Övre

Norrland ................................................................ 32

B. Anslagsberäkningar.

7. Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar.............................. 34

8. » » : Omkostnader............................ 46

9. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................... 47

10. Marinen: » » » » » » .......................... 106

11. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl..................... 127

12. Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring...................................................... 14:7

Sammanställning.

Stockholm 1949. K. L. Beckmans Boktryckeri.