Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969 (Proposition 1969:129 - höst)

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Nr 129

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till ändring
i kommunallagen (1953: 753) m. m.; given Stockholms
slott den 2b oktober 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunallagen (1953:753),

2) lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm,

3) lag om ändring i lagen (1961:436) om föirsamlingsstyrelse,

4) lag om ändring i landstingslagen (1954:319),

5) lag om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund,

6) lag om ändring i lagen (1919:293) om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning,

7) lag om ändring i lagen (1964:320) om polisnämnder,

8) lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård,

9) lag om ändring i lagen (1964:731) om trafiknämnder,

10) lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,

11) lag om ändring i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse och
fondbörsverksamhet,

12) lag om ändring i skollagen (1962: 319),

13) lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521),

14) lag om ändring i förordningen (1960:267) angående skogsvårdsstyrelser.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Svante Lundkvist

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 129

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kommunerna, utan att som f. n. vara bundna
av något föreskrivet maximital, skall få bestämma hur många fullmäktige
som skall utses. Nu gällande minimital föreslås bli jämkade med hänsyn
till de kommunblocksanpassade kommunerna. Antalet fullmäktige skall
enligt förslaget alltid bestämmas till ett udda tal.

Vidare föreslås att kommun, församling och kyrklig samfällighet skall
få bestämma att suppleanter för fullmäktige skall utses.

Med anledning av att i samband med beslutet om en partiell författningsreform
mandattiderna för de representativa organen, styrelserna och de flesta
nämnderna för specialreglerad förvaltning i kommun, landstingskommun
och kommunalförbund förkortats från fyra till tre år föreslås vidare i propositionen
vissa ytterligare ändringar i fråga om kommunala organs mandattider.
Sålunda föreslås bl. a. att mandattiderna för de kyrkokommunala
organen och för vissa icke kommunala organ vilka helt eller delvis utses av
kommun eller landstingskommun skall vara tre år. Mandattiden för styrelserna
och för de nämnder för specialreglerad kommunal och landstingskommunal
förvaltning, vilkas mandattid f. n. liksom styrelsernas börjar året
efter de representativa organens mandattid, föreslås bli samordnad med
denna.

Den nya ordningen skall enligt förslaget tillämpas fr. o. m. 1970 års val.
Kommun som då ännu inte blivit föremål för indelningsändring enligt gällande
planer skall dock kunna tillämpa äldre bestämmelser om antalet fullmäktige.
Nu löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i
bl. a. styrelserna skall enligt förslaget upphöra vid utgången av år 1970.

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

l)Förs!ag

till

Lag

om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom förordnas i fråga om kommunallagen (1953: 753),
dels att 14 § 3 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 5—11 och 13 §§, 14 § 1—2 mom., 15 och 27 §§, 28 § 1—2 mom. samt
33 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 14 a §§, av nedan
angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Fullmäktiges antal bestämmes i
förhållande till folkmängden sålunda,
att

kommun med 2 000 invånare eller
därunder utser 15—30,

kommun med över 2 000 till och
med 5 000 invånare utser 20—35,
kommun med över 5 000 till och
med 20 000 invånare utser 25—40,
kommun med över 20 000 till och
med 40 000 invånare utser 35—50,
kommun med över 40 000 till och
med 400 000 invånare utser 45—60,
kommun med över 400 000 invånare
utser 60—80.

Fullmäktige besluta, med iakttagande
av vad nu är sagt, huru många
fullmäktige skola utses för kommunen.
Om beslutet skall länsstyrelsen
ofördröj ligen underrättas.

Har beslut —-------blivit

(Föreslagen lydelse)1 2

Kommunfullmäktiges antal skall
bestämmas till ett udda tal och till
minst

31 i kommun med 20 000 invånare
eller därunder,

4/ i kommun med över 20 000 till
och med 40 000 invånare,

51 i kommun med över 40 000 till
och med 60 000 invånare,

61 i kommun med över 60 000 invånare.

Kommunfullmäktige besluta, med
iakttagande av vad nu är sagt,
huru många fullmäktige skola utses
för kommunen. Om beslutet skall
länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1965: 750.

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)1 2

Om bestämmande av fullmäktiges
antal, då beslut därom påkallas av
ändring i kommunal indelning, är
särskilt stadgat.

5 a §.

För kommunfullmäktige skola utses
suppleanter, om fullmäktige besluta
det. Om beslutet skall länsstyrelsen
ofördröjligen underrättas.

Rösträtt vid val av fullmäktige tillkommer
envar inom kommunen
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående kalenderår
uppnått nitton års ålder och
ej på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig. Varje
röstberättigad äger en röst.

Om upprättande —-----

Rösträtt vid val av kommunfullmäktige
och suppleanter tillkommer
envar inom kommunen mantalsskriven
svensk medborgare, som senast
under nästföregående kalenderår
uppnått nitton års ålder och ej på
grund av domstols förklaring är eller
efter uppnådd myndighetsålder skall
förbliva omyndig. Varje röstberättigad
äger en röst.

—■ kommunala vallagen.

7 §.2

Fullmäktige väljas bland de röstberättigade,
som äro boende inom
kommunen. Den som är omyndig
kan ej väljas till fullmäktig.

Landshövding, länsöverdirektör
och avdelningschef vid länsstyrelse
samt i kommunens tjänst anställd
befattningshavare, vilken såsom föredragande
hos kommunens styrelse
eller eljest på grund av sina tjänsteåligganden
intager den ledande ställningen
inom kommunens samfällda
förvaltning, må icke utses till fullmäktige.

Kommunfullmäktige och suppleanter
väljas bland de röstberättigade,
som äro bosatta inom kommunen.
Den som är omyndig kan ej
väljas till kommunfullmäktig eller
suppleant.

Landshövding, länsöverdirektör
och avdelningschef vid länsstyrelse
samt i kommunens tjänst anställd
befattningshavare, vilken såsom föredragande
hos kommunstyrelsen eller
eljest på grund av sina tjänsteåligganden
intager den ledande ställningen
inom kommunens samfällda
förvaltning, må icke utses till kommunfullmäktige
eller suppleanter.

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 5 a § även ändring som föreslagits i prop.
1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968:184.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
Kommer fullmäktig efter valet i
den ställning, att han ej längre är
valbar, frånträder han omedelbart
sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder
må avsäga sig uppdrag att vara fullmäktig.
Eljest må ej någon avsäga
sig sådant uppdrag med mindre han
uppgiver hinder, vilket godkännes av
fullmäktige.

(Föreslagen lydelse)i
Kommer kommunfullmäktig eller
suppleant efter valet i den ställning,
att han ej längre är valbar,
frånträder han omedelbart sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder
må avsäga sig uppdrag att vara kommunfullmäktig
eller suppleant. Eljest
må ej någon avsäga sig sådant
uppdrag med mindre han uppgiver
hinder, vilket godkännes av kommunfullmäktige.

Fullmäktige väljas för tre år, räknade
från och med den 1 januari året
näst efter det, då valet skett.

Om val av fullmäktige i anledning
av ändring i kommunal indelning är
särskilt stadgat.

För val av fullmäktige skall kommun
med mera än 40 000 invånare indelas
i valkretsar. Är folkmängden i
kommun mindre än nu sagts men
överstiger den 10 000, må valkretsindelning
ock företagas, där så befinncs
lämpligt. Annan kommun må ej
indelas i valkretsar, såframt icke till
följd av kommunens särskilt betydande
utsträckning eller liknande
förhållanden synnerliga skäl föreligga
därtill. Valbarhet är ej inskränkt
inom valkrets.

Kommunfullmäktige och suppleanter
väljas för tre år, räknade
från och med den 1 januari året näst
efter det, då valet skett.

Om val av kommunfullmäktige
och suppleanter i anledning av ändring
i kommunal indelning är särskilt
stadgat.

För val av kommunfullmäktige
skall kommun indelas i valkretsar,
om i kommunen finnas flera än
40 000 invånare eller för kommunen
skola utses minst 51 fullmäktige.
Överstiger folkmängden i kommun
10 000, må valkretsindelning, där så
be finnes lämpligt, företagas också i
annat fall än nu sagts. Annan kommun
må ej indelas i valkretsar, såframt
icke till följd av kommunens
särskilt betydande utsträckning eller
liknande förhållanden synnerliga
skäl föreligga därtill. Valbarhet är
ej inskränkt inom valkrets.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.
s Senaste lydelse 1968:184.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Vid valkretsindelning iakttages,
att varje krets kan beräknas komma
att utse minst tio fullmäktige med
tillämpning av vad i följande stycke
sägs; att delar av samma by eller
hemman ej utan synnerliga skäl förläggas
till olika valkretsar; att varje
valkrets om möjligt utformas så, att
den kan omslutas med en sammanhängande
gränslinje; samt att antalet
fullmäktige för hela kommunen
kan beräknas bliva lika fördelat på
de särskilda valkretsarna i den mån
det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens
i mantalslängden upptagna befolkning
för året näst före den treårsperiod,
som valet gäller, en fullmäktig
för varje fullt tal, motsvarande
det som erhålles, då kommunens
för samma år i mantalslängden
upptagna folkmängd delas med
antalet fullmäktige för hela kommunen.
Därest det antal fullmäktige,
som med tillämpning av denna regel
skall utses, icke uppgår till det för
kommunen bestämda antalet, skola
för ernående av detta antal de valkretsar,
vilkas folkmängd mest överskjuter
de tal, som enligt den angivna
regeln äro bestämmande för fullmäktiges
antal inom valkretsarna,
vara berättigade att var för sig i ordning
efter överskottens storlek välja
ytterligare en fullmäktig. Äro överskottstalen
lika för två eller flera
valkretsar, avgöres företrädet genom
lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter
därom av kommunens styrelse
uppgjort förslag, fullmäktige göra

(Föreslagen lydelse)1

Vid valkretsindelning iakttages,
att varje krets kan beräknas komma
att utse minst tio kommunfullmäktige
med tillämpning av vad i följande
stycke sägs; att delar av samma by
eller hemman ej utan synnerliga skäl
förläggas till olika valkretsar; att
varje valkrets om möjligt utformas
så, att den kan omslutas med en sammanhängande
gränslinje; samt att
antalet fullmäktige för hela kommunen
kan beräknas bliva lika fördelat
på de särskilda valkretsarna i den
mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens
i mantalslängden upptagna befolkning
för året näst före den treårsperiod,
som valet gäller, en kommunfullmäktig
för varje fullt tal,
motsvarande det som erhålles, då
kommunens för samma år i mantalslängden
upptagna folkmängd delas
med antalet fullmäktige för hela
kommunen. Därest det antal fullmäktige,
som med tillämpning av
denna regel skall utses, icke uppgår
till det för kommunen bestämda antalet,
skola för ernående av detta
antal de valkretsar, vilkas folkmängd
mest överskjuter det tal, som enligt
den angivna regeln äro bestämmande
för fullmäktiges antal inom valkretsarna,
vara berättigade att var
för sig i ordning efter överskottens
storlek välja ytterligare en fullmäktig.
Äro överskottstalen lika för två
eller flera valkretsar, avgöres företrädet
genom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter
därom av kommunstyrelsen uppgjort
förslag, kommunfullmäktige

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
framställning hos länsstyrelsen. Utan
föregående framställning må länsstyrelsen
förordna om sådan indelning,
sedan tillfälle beretts fullmäktige
att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om---- -------

(Föreslagen lydelse)1
göra framställning hos länsstyrelsen.
Utan föregående framställning må
länsstyrelsen förordna om sådan indelning,
sedan tillfälle beretts kommunfullmäktige
att avgiva yttrande
i ärendet,
nästa val

10 §.

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande,
så ock om förfarandet, när
fullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång, stadgas i
kommunala vallagen.

Fullmäktige välja varje år för
nästkommande kalenderår bland sig
en ordförande och en vice ordförande
samt, då fullmäktige så besluta,
jämväl en andre vice ordförande.
Underrättelse om dessa val, med angivande
av de valdas namn och postadress,
skall ofördröj ligen insändas
till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

För året näst efter det, då val av
fullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad och
ordförandeskapet intill dess utövas
av den som fullmäktige därtill särskilt
utsett.

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande,
så ock om förfarandet, när
kommunfullmäktig avgår före den
bestämda tjänstgöringstidens utgång
samt när samtliga suppleanter för
fullmäktig inkallats till ordinarie
kommunfullmäktige eller eljest avgått
som suppleanter, stadgas i kommunala
vallagen.

§•

Kommunfullmäktige välja varje
år för nästkommande kalenderår
bland sig en ordförande och en vice
ordförande samt, då fullmäktige så
besluta, jämväl en andre vice ordförande.
Underrättelse om dessa val,
med angivande av de valdas namn
och postadress, skall ofördröjligen
insändas till länsstyrelsen för intagande
i länskungörelserna.

Vid sammanträde som under år,
då allmänna val av fullmäktige ägt
rum, hålles med de nyvalda fullmäktige
utövas ordförandeskapet av den
som valts till ordförande för nästkommande
år. Intill dess valet förrättats
utövas ordförandeskapet av den
som fullmäktige därtill särskilt utsett.
1 fråga om ordförandeskapet vid
första sammanträdet med fullmäkti -

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Äro både ordförande och vice ordförande
hindrade att inställa sig vid
fullmäktiges sammanträde, äga fullmäktige
utse annan ledamot att för
tillfället föra ordet. Intill dess så
skett, utövas ordförandeskapet av
den till tjänstgöringstiden äldste
bland fullmäktige eller, där två eller
flera fullmäktige ha lika lång tjänstgöringstid,
av den bland dessa, som
är till levnadsåldern äldst.

(Föreslagen lydelse)l
ge som valts i anledning av ändring i
kommunal indelning är särskilt stadgat.

Äro både ordförande och vice ordförande
hindrade att inställa sig vid
kommunfullmäktiges sammanträde,
äga fullmäktige utse annan ledamot
att för tillfället föra ordet. Intill
dess så skett, utövas ordförandeskapet
av den till tjänstgöringstiden
äldste bland fullmäktige eller, där
två eller flera fullmäktige ha lika
lång tjänstgöringstid, av den bland
dessa, som är till levnadsåldern äldst.

Sammanträden skola av fullmäktige
hållas enligt ordning, som bestämmes
av fullmäktige. Sammanträde
skall ock hållas, när länsstyrelsen
därom förordnar eller kommunens
styrelse eller de flesta av fullmäktige
det begära eller ordföranden
finner det nödigt.

Vid sammanträde före
Vid sammanträde i oktober
Vid sammanträde i december månad
förättas val till de befattningar
inom kommunen, vilka vid årets slut
bliva lediga.

Skulle beträffande

§•

Sammanträden skola av kommunfullmäktige
hållas enligt ordning,
som bestämmes av fullmäktige. Sammanträde
skall ock hållas, när länsstyrelsen
därom förordnar eller kommunstyrelsen
eller de flesta av fullmäktige
det begära eller ordföranden
finner det nödigt,
och förvaltning.

och inkomststat.

Vid sammanträde före utgången
av december månad förrättas val till
de befattningar inom kommunen, vilka
vid årets slut bliva lediga. År då
allmänna val av fullmäktige ägt rum
förrättas valen av de nyvalda fullmäktige.
Dessa förrätta även andra
val, avseende tid efter utgången av
nämnda år, vilka enligt lag eller annan
författning ankomma på fullmäktige.

oktober månad.

1Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)''

14 §.

1 mom. Kungörelse om fullmäkligsammanträde,
innehållande uppgift
om tid och ställe för sammanträdet
och de ärenden, som därvid skola
behandlas, utfärdas av ordföranden
eller, vid hinder för honom, av vice
ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka
före sammanträdet anslås å en av
kommunen på lämplig plats anordnad
anslagstavla (kommunens anslagstavla)
och, därest fullmäktige
så beslutat, jämväl annorstädes.
Kungörelsen skall ock senast fyra
dagar före sammanträdet delgivas
envar fullmäktig.

Därjämte skall tillkännagivande
om tid och ställe för sammanträde
samt, därest fullmäktige så bestämt,
om de ärenden, som skola behandlas,
införas i en eller flera ortstidningar
senast en vecka före sammanträdet.
Vid sammanträde före utgången av
december månad avgöres för nästföljande
kalenderår, i vilken eller vilka
tidningar tillkännagivande skall införas.
Därvid böra väljas sådana tidningar,
som genom spridning inom
olika grupper av kommunens medlemmar
bringa tillkännagivandet till
de flestas kännedom. Har vid fattandet
av beslut i ämnet förslag om tillkännagivandets
införande i annan
ortstidning än sådan, som omfattas
av beslutet, varit under omröstning

1 mom. Kungörelse om sammanträde
med kommunfullmäktige, innehållande
uppgift om tid och ställe
för sammanträdet och de ärenden,
som därvid skola behandlas, utfärdas
av ordföranden eller, vid hinder
för honom, av vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka
före sammanträdet anslås å en av
kommunen på lämplig plats anordnad
anslagstavla (kommunens anslagstavla)
och, därest kommunfullmäktige
så beslutat, jämväl annorstädes.
Kungörelsen skall ock översändas
med posten till envar fullmäktig
och suppleant så tidigt, att
den kan antagas komma honom till
handa senast fyra dagar före sammanträdet.

Därjämte skall tillkännagivande
om tid och ställe för sammanträde
samt, därest kommunfullmäktige
så bestämt, om de ärenden, som skola
behandlas, införas i en eller flera
ortstidningar senast en vecka före
sammanträdet. Vid sammanträde före
utgången av december månad avgöres
för nästfoljande kalenderår, i
vilken eller vilka tidningar tillkännagivande
skall införas. Därvid böra
väljas sådana tidningar, som genom
spridning inom olika grupper av
kommunens medlemmar bringa tillkännagivandet
till de flestas kännedom.
Har vid fattandet av beslut i
ämnet förslag om tillkännagivandets
införande i annan ortstidning än sådan,
som omfattas av beslutet, varit

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
och därvid erhållit minst en tredjedel
av de i omröstningen deltagandes
röster, skall tillkännagivandet införas
jämväl i denna tidning.

Den omständigheten —-----

2 m o m. Fordrar ärende så skyndsam
handläggning, att kungörande
icke medhinnes i den ordning, som
stadgas i 1 mom., må sammanträde
för ärendets behandling ändock hållas,
därest senast söckendagen före
sammanträdet kungörelse, innehållande
uppgift som i sagda moment
avses, anslagits å kommunens anslagstavla
och delgivits envar fullmäktig.

3 mom. Kungörelse må, i stället
för att delgivas fullmäktig inom tid,
som sägs i 1 eller 2 mom., översändas
till honom med posten så tidigt, att
den kan antagas komma honom tillhanda
inom samma tid.

(Föreslagen lydelse)1
under omröstning och därvid erhållit
minst en tredjedel av de i omröstningen
deltagandes röster, skall tillkännagivandet
införas jämväl i denna
tidning.

- sammanträdets hållande.

2 m o m. Fordrar ärende så skyndsam
handläggning, att kungörande
icke medhinnes i den ordning, som
stadgas i 1 inom., må sammanträde
för ärendets behandling ändock hållas,
därest kungörelse, innehållande
uppgift som i sagda moment avses,
anslagits å kommunens anslagstavla
senast söckendagen före sammanträdet
och sänts med posten till envar
kommunfullmäktig och suppleant så
tidigt, att den kan antagas ha kommit
honom till handa inom samma
tid.

14 a §.

Ha suppleanter för kommunfullmäktige
utsetts och inträffar sådant
hinder för kommunfullmäktig
eller behörigen kallad suppleant,
att han icke kan inställa sig vid sammanträde
med kommunfullmäktige
eller icke vidare kan tjänstgöra vid
sammanträde, åligger det honom att
utan dröjsmål underrätta kommunfullmäktiges
ordförande, som till
tjänstgöring vid sammanträdet inkallar
den suppleant, som enligt den

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 14 a § även ändring som föreslagits i

prop. 1969: 63.

Kungl. Maj:1s proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)*■

mellan suppleanterna bestämda ord -

Fullmäktige må ej handlägga
ärende, såvida icke flera än hälften
av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande
fullmäktig enligt vad i 16 §
eller 63 § andra stycket sägs hindrad
att deltaga i visst ärende, utgör ej
den omständigheten, att till följd
därav antalet av de deltagande icke
överstiger hälften av fullmäktiges
hela antal, hinder för ärendets handläggande.

Fullmäktiges förhandlingar skola
vara offentliga; dock må fullmäktige
för visst ärende besluta, att överläggningen
skall hållas inom stängda dörrar.

Ordföranden vakar

ningen står i tur att inträda. Är denne
närvarande vid sammanträdet, inträder
han utan särskild kallelse.

§•

Kommunfullmäktige må ej handlägga
ärende, såvida icke flera än
hälften eller, om suppleanter för fullmäktige
utsetts, flera än två tredjedelar
av fullmäktige äro tillstädes. Är
tillstädesvarande fullmäktig enligt
vad i 16 § eller 63 § andra stycket sägs
hindrad att deltaga i visst ärende,
utgör ej den omständigheten, att till
följd därav antalet av de deltagande
icke överstiger nu föreskriven del av
fullmäktiges hela antal, hinder för
ärendets handläggande.

Kommunfullmäktige bestämma
det antal fullmäktige som skall vara
närvarande, när interpellation besvaras.

§•

Kommunfullmäktiges förhandlingar
skola vara offentliga; dock må
fullmäktige för visst ärende besluta,
att överläggningen skall hållas inom
stängda dörrar. Suppleant för kommunfullmäktig
äger utan hinder av
sådant beslut rätt att närvara vid
överläggningen.

- upplösa sammanträdet.

28 §.

1 m o m. Fullmäktige må besluta, 1 m o m.2 Kommunfullmäktige må
att till fullmäktig skall enligt de besluta, att till kommunfullmäktig
grunder fullmäktige bestämma utgå och suppleant skall enligt de grunder

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 14 a § även ändring som föreslagits i
prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1967: 315.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
traktamente för särskilda av uppdraget
föranledda kostnader för uppehälle
samt ersättning för resekostnader
och andra med uppdraget
förenade utgifter.

2 m o m. Efter fullmäktiges bestämmande
må till fullmäktig utgå arvode
för det arbete som är förenat med
uppdraget. Arvodet må icke överstiga
vad som är skäligt med hänsyn
till göromålens omfattning och art
samt den tid som kan beräknas åtgå
för uppdraget.

Fullmäktige äga, i fall som avses i
författning om allmän försäkring,
träffa överenskommelse att utgående
arvoden skola anses som inkomst
av anställning.

Fullmäktige äga ock, då särskilda
skäl äro därtill, bevilja fullmäktig,
som under en lång följd av år på
grund av uppdrag utfört arbete av
betydande omfattning, pension i
form av ålderspension, förtidspension
och familjepension.

Utöver vad som följer av första—
tredje styckena må fullmäktig som
skall ägna hela sin arbetstid åt uppdrag
för kommunen, tillförsäkras
pension och tilläggas andra ekonomiska
förmåner enligt vad som är
skäligt.

Ledamöter och suppleanter i kommunens
styrelse väljas för tre år,
räknade från och med den 1 januari

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring

3 Senaste lydelse 1967: 315.

3 Senaste lydelse 1968: 184.

(Föreslagen lydelse)1
kommunfullmäktige bestämma utgå
traktamente för särskilda av uppdraget
föranledda kostnader för uppehälle
samt ersättning för resekostnader
och andra med uppdraget förenade
utgifter.

2 m o m.2 Efter kommunfullmäktiges
bestämmande må till kommunfullmäktig
och suppleant utgå arvode
för det arbete som är förenat
med uppdraget. Arvodet må icke
överstiga vad som är skäligt med
hänsyn till göromålens omfattning
och art samt den tid som kan beräknas
åtgå för uppdraget.

Kommunfullmäktige äga, i fall
som avses i författning om allmän
försäkring, träffa överenskommelse
att utgående arvoden skola anses
som inkomst av anställning.

Kommunfullmäktige äga ock, då
särskilda skäl äro därtill, bevilja
kommunfullmäktig, som under en
lång följd av år på grund av uppdrag
utfört arbete av betydande omfattning,
pension i form av ålderspension,
förtidspension och familjepension.

Utöver vad som följer av första —
tredje styckena må kommunfullmäktig
som skall ägna hela sin arbetstid
åt uppdrag för kommunen,
tillförsäkras pension och tilläggas
andra ekonomiska förmåner enligt
vad som är skäligt.

§.3

Ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen
väljas för tre år, räknade
från och med den 1 januari året

som föreslagits i prop. 1969: 63.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)''

året näst efter det, då valet skett. näst efter det, då allmänna val av
Valet skall förättas i december må- kommunfullmäktige ägt rum.
nåd året näst efter det, då allmänna
val av fullmäktige ägt rum.

Avgår ledamot------av tjänstgöringstiden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna
tillämpas dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av
år 1970 och i fråga om sammanträde med de år 1970 valda fullmäktige.

2. Kommun, som enligt gällande planer för länens indelning i kommuner
skall beröras av indelningsändring, får utan hinder av vad som sägs under
1 tillämpa äldre bestämmelser om antalet kommunfullmäktige för valperioden
1971—1973.

3. Skall till följd av beslut om höjning av antalet kommunfullmäktige för
valperioden 1971—1973 kommun indelas i valkretsar eller finnes sådant
beslut böra föranleda ändring i valkretsindelningen, skall förordnande därom
meddelas senast under juni 1970. Inom samma tid fastställes det antal
fullmäktige som varje valkrets skall utse.

4. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i kommuns
styrelse och för ledamöter och suppleanter i annan nämnd, vilka på grund
av föreskrift i lag eller annan författning valts enligt 33 § första stycket,
upphör vid utgången av år 1970.

5. Kommun får bestämma att löpande tjänstgöringstider för ledamöter
och suppleanter i nämnd som avses i 44 § andra stycket skall upphöra vid
utgången av år 1970.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

2)Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen för Stockholm (1957:50)

Härigenom förordnas i fråga om kommunallagen för Stockholm (1957:
50),

dels att 15 § 3 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 5—10 §§, 15 § 1—2 mom., 16, 18, 24 och 28 §§, 29 § 1—2 inom., 31

och 47 §§,51 § 1 mom. samt 67 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 15 a §, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse

5 §.

Stadsfullmäktiges antal är ett- Kommunfullmäktiges antal skall
hundra. bestämmas till ett udda tal och till

minst etthundraen. Kommunfullmäktige
besluta med iakttagande
härav hur många fullmäktige som
skola utses.

För kommunfullmäktige skola utses
suppleanter, om fullmäktige besluta
det.

Om beslut enligt första och andra
styckena skall länsstyrelsen ofördröjligen
underrättas.

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige
tillkommer envar inom staden
mantalsskriven svensk medborgare,
som senast under nästföregående
kalenderår uppnått nitton års ålder
och ej på grund av domstols förklaring
är eller efter uppnådd myn- 1 2

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968:185.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)1

dighetsålder skall förbliva omyndig, efter uppnådd myndighetsålder skall
Varje röstberättigad äger en röst. förbliva omyndig. Varje röstberättigad
äger en röst.

Om upprättande —-------kommunala vallagen.

Stadsfullmäktige väljas bland de
röstberättigade, som äro boende
inom staden. Den som är omyndig
kan ej väljas till stadsfullmäktig.

Landshövdingen, länsöverdirektören
och avdelningscheferna vid länsstyrelsen
i Stockholms län må icke
utses till stadsfullmäktige.

Kommer stadsfullmäktig efter valet
i den ställning, att han ej längre
är valbar, frånträder han omedelbart
sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder
må avsäga sig uppdrag att vara
stadsfullmäktig. Eljest må ej någon
avsäga sig sådant uppdrag med
mindre han uppgiver hinder, vilket
godkännes av stadsfullmäktige.

Stadsfullmäktige väljas för tre år
(tjänstgöringsår), räknade från och
med den 15 oktober det år, då valet
skett.

Om val av stadsfullmäktige i anledning
av ändring i kommunal indelning
är särskilt stadgat. 1 2

i-2

Kommunfullmäktige och suppleanter
väljas bland de röstberättigade,
som äro bosatta inom kommunen.
Den som är omyndig kan ej väljas
till kommunfullmäktig eller suppleant.

Landshövdingen, länsöverdirektörcn
och avdelningcheferna vid länsstyrelsen
i Stockholms län må icke
utses till kommunfullmäktige eller
suppleanter.

Kommer kommunfullmäktig eller
suppleant efter valet i den ställning,
att han ej längre är valbar, frånträder
han omedelbart sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder
må avsäga sig uppdrag att vara kommunfullmäktig
eller suppleant. Eljest
må ej någon avsäga sig sådant uppdrag
med mindre han uppgiver hinder,
vilket godkännes av kommunfullmäktige.

§-2

Kommunfullmäktige och suppleanter
väljas för tre år (tjänstgöringsår),
räknade från och med den 15 oktober
det år, då valet skett.

Om val av kommunfullmäktige
och suppleanter i anledning av ändring
i kommunal indelning är särskilt
stadgat.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968:185.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969
(Nuvarande lydelse)

9 §.''

För val av stadsfullmäktige skall
staden indelas i valkretsar. Valbarhet
är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages,
att varje krets kan beräknas komma
att utse minst tio stadsfullmäktige
med tillämpning av vad i följande
stycke sägs; att varje valkrets skall
kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje; att territoriell
församling, där så kan ske, lämnas
odelad och icke i något fall delas på
flera än två kretsar; samt att antalet
fullmäktige för hela staden kan beräknas
bliva lika fördelat på de särskilda
valkretsarna i den mån det
utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens
i mantalslängden upptagna befolkning
för året näst före den treårsperiod,
som valet gäller, en stadsfullmäktig
för varje fullt tal, motsvarande
en hundradedel av stadens för
samma år i mantalslängden upptagna
folkmängd. Därest det antal fullmäktige,
som med tillämpning av
denna regel skall utses, icke uppgår
till etthundra, skola för ernående av
detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd
mest överskjuter de tal, som
enligt den angivna regeln äro bestämmande
för fullmäktiges antal
inom valkretsarna, vara berättigade
att var för sig i ordning efter överskottens
storlek välja ytterligare en
fullmäktig. Äro överskottstalen lika
för två eller flera valkretsar, avgöres
företrädet genom lottning.

(Föreslagen lydelse)1 2

För val av kommunfullmäktige
skall kommunen indelas i valkretsar.
Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages,
att varje krets kan beräknas komma
att utse minst tio kommunfullmäktige
med tillämpning av vad i följande
stycke sägs; att varje valkrets
skall kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje; att territoriell
församling, där så kan ske,
lämnas odelad och icke i något fall
delas på flera än två kretsar; samt
att antalet fullmäktige för hela kommunen
kan beräknas bliva lika fördelat
på de särskilda valkretsarna i
den mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kretsens
i mantalslängden upptagna befolkning
för året näst före den treårsperiod,
som valet gäller, en kommunfullmäktig
för varje fullt tal,
motsvarande det som erhålles, då
kommunens för samma år i mantalslängden
upptagna folkmängd delas
med antalet fullmäktige för hela
kommunen. Därest det antal fullmäktige,
som med tillämpning av
denna regel skall utses, icke uppgår
till det för kommunen bestämda antalet,
skola för ernående av detta
antal de valkretsar, vilkas folkmängd
mest överskjuter de tal, som enligt
den angivna regeln äro bestämmande
för fullmäktiges antal inom valkretsarna,
vara berättigade att var för sig
i ordning efter överskottens storlek
välja ytterligare en fullmäktig. Äro

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969:63.

2 Senaste lydelse 1968: 185.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)1 2

Om indelning i valkretsar äga, efter
därom av stadskollegiet uppgjort
förslag, stadsfullmäktige göra framställning
hos länsstyrelsen. Utan föregående
framställning må länsstyrelsen
förordna om sådan indelning,
sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige
att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om-----— nästa

överskottstalen lika tor tva eller tlera
valkretsar, avgöres företrädet genom
lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter
därom av kommunstyrelsen uppgjort
förslag, kommunfullmäktige
göra framställning hos länsstyrelsen.
Utan föregående framställning må
länsstyrelsen förordna om sådan indelning,
sedan tillfälle beretts kommunfullmäktige
att avgiva yttrande
i ärendet.

10 §.''

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande,
så ock om förfarandet, när
stadsfullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i kommunala vallagen.

1 mom. Kungörelse om stadsfullmäktigsammanträde,
innehållande
uppgift om tid och ställe för sammanträdet
och de ärenden, som därvid
skola behandlas, utfärdas av
ordföranden eller vid hinder för honom
av förste eller, om jämväl han
är förhindrad, av andre vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka
före sammanträdet anslås å en i
stadshuset anordnad anslagstavla

§•

1 m o in.3 Kungörelse om sammanträde
med kommunfullmäktige,
innehållande uppgift om tid och ställe
för sammanträdet och de ärenden,
som därvid skola behandlas, utfärdas
av ordföranden eller vid hinder
för honom av förste eller, om jämväl
han är förhindrad, av andre vice
ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka
1''öre sammanträdet anslås å en i
stadshuset anordnad anslagstavla

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968: 185.

3 Senaste lydelse 1967: 783.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 129

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
(kommunens anslagstavla) och,
därest stadsfullmäktige så beslutat,
jämväl annorstädes. Kungörelsen
skall ock senast fyra dagar före sammanträdet
delgivas envar fullmäktig.

Därjämte skall tillkännagivande
om tid och ställe för sammanträde
samt, därest stadsfullmäktige så bestämt,
om de ärenden, som skola behandlas,
införas i en eller flera ortstidningar
senast en vecka före sammanträdet.
Vid tjänstgöringsårets
första sammanträde avgöres för detta
år, i vilken eller vilka tidningar
tillkännagivande skall införas. Därvid
böra väljas sådana tidningar, som
genom spridning inom olika grupper
av kommunens medlemmar bringa
tillkännagivandet till de flestas kännedom.
Har vid fattandet av beslut
i ämnet förslag om tillkännagivandets
införande i annan ortstidning än
sådan, som omfattas av beslutet, varit
under omröstning och därvid erhållit
minst en tredjedel av de i omröstningen
deltagandes röster, skall
tillkännagivandet införas jämväl i
denna tidning.

Den omständigheten-------

Länsstyrelsen skall särskilt skriftligen
underrättas om sammanträde.

(Föreslagen lydelse)1
(kommunens anslagstavla) och,
därest kommunfullmäktige så beslutat,
jämväl annorstädes. Kungörelsen
skall ock översändas med posten
till envar fullmäktig och suppleant så
tidigt, att den kan antagas komma
honom till handa senast fyra dagar
före sammanträdet.

Därjämte skall tilllkännagivande
om tid och ställe för sammanträde
samt, därest kommunfullmäktige så
bestämt, om de ärenden, som skola
behandlas, införas i en eller flera
ortstidningar senast en vecka före
sammanträdet. Vid tjänstgöringsårets
första sammanträde avgöres
för detta år, i vilken eller vilka tidningar
tillkännagivande skall införas.
Därvid böra väljas sådana tidningar,
som genom spridning inom
olika grupper av kommunens medlemmar
bringa tillkännagivandet till
de flestas kännedom. Har vid fattandet
av beslut i ämnet förslag om tillkännagivandets
införande i annan
ortstidning än sådan, som omfattas
av beslutet, varit under omröstning
och därvid erhållit minst en tredjedel
av de i omröstningen deltagandes
röster, skall tillkännagivandet införas
jämväl i denna tidning.

— sammanträdets hållande.

2 mom. Fordrar ärende så skyndsam
handläggning, att kungörande
icke medhinnes i den ordning, som
stadgas i 1 mom., må sammanträde
för ärendets behandling ändock hållas,
därest kungörelse, innehållande
uppgift som i sagda moment avses,

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
lande uppgift som i sagda moment
avses, anslagits å kommunens anslagstavla
och delgivits envar stadsfullmäktig.

3 mom. Kungörelse må, i stället
för att delgivas stadsfullmäktig inom
tid, som sägs i 1 eller 2 mom., översändas
till honom med posten så tidigt,
att den kan antagas komma honom
tillhanda inom samma tid.

(Föreslagen lydelse)1
anslagits å kommunens anslagstavla
senast söckendagen före sammanträdet
och sänts med posten till envar
kommunfullmäktig och suppleant så
tidigt, att den kan antagas ha kommit
honom till handa inom samma
tid.

15 a §.

Ha suppleanter för kommunfullmäktige
utsetts och inträffar sådant
hinder för kommunfullmäktig eller
behörigen kallad suppleant, att han
icke kan inställa sig vid sammanträde
med kommunfullmäktige eller
icke vidare kan tjänstgöra vid sammanträde,
åligger det honom att utan
dröjsmål underrätta kommunfullmäktiges
ordförande, som till tjänstgöring
vid sammanträdet inkallar
den suppleant, som enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordningen
står i tur att inträda. Är denne
närvarande vid sammanträdet, inträder
han utan särskild kallelse.

Stadsfullmäktige må ej handlägga
ärende, såvida icke flera än hälften
av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande
fullmäktig enligt vad i 17 §
eller 67 § andra stycket sägs hindrad
att deltaga i visst ärende, utgör ej den
omständigheten, att till följd därav
antalet av de deltagande icke överstiger
hälften av fullmäktiges hela an -

§•

Kommunfullmäktige må ej handlägga
ärende, såvida icke flera än
hälften eller, om suppleanter för
fullmäktige utsetts, flera ån två tredjedelar
av fullmäktige äro tillstädes.
Är tillstädesvarande fullmäktig enligt
vad i 17 § eller 67 § andra stycket
sägs hindrad att deltaga i visst ärende,
utgör ej den omständigheten, att

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 15 a § även ändring som föreslagits i prop.
1969: 63.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
tal, hinder för ärendets handläggande.

Varje stadsfullmäktig äger en röst.

Vid stadsfullmäktigsammanträde
äger landshövdingen eller, vid hinder
för honom, länsöverdirektören
att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna
men ej i besluten. Sådan
rätt tillkommer jämväl revisor,
ändå att han icke är fullmäktig, vid
granskning av den av honom avgivna
revisionsberättelsen.

Borgarråd skall, ändå att han icke
är stadsfullmäktig, närvara vid fullmäktiges
sammanträden, där ej förfall,
som godkännes av fullmäktige,
föreligger, och äger därvid att deltaga
i överläggningarna och framställa
förslag samt få sin mening antecktecknad
i protokollet men ej att deltaga
i besluten.

(Föreslagen lydelse)1
till följd därav antalet av de deltagande
icke överstiger nu föreskriven
del av fullmäktiges hela antal, hinder
för ärendets handläggande.

Kommunfullmäktige bestämma
det antal fullmäktige som skall vara
närvarande, när interpellation besvaras.

§-2

Varje kommunfullmäktig äger en
röst.

Vid sammanträde med kommunfullmäktige
äger revisor att vara tillstädes
och deltaga i överläggningarna
men ej i besluten, ändå att han icke
är fullmäktig, vid granskning av den
av honom avgivna revisionsberättelsen.

Borgarråd skall, ändå att han icke
är kommunfullmäktig, närvara vid
fullmäktiges sammanträden, där ej
förfall, som godkännes av fullmäktige,
föreligger, och äger därvid att
deltaga i överläggningarna och framställa
förslag samt få sin mening antecknad
i protokollet men ej att deltaga
i besluten.

24 §.

Vill stadsfullmäktig till borgarråd
framställa interpellation i ämne, som
tillhör fullmäktiges handläggning,
skall interpellationen, skriftligen avfattad,
avlämnas sist fem dagar före
det sammanträde, vid vilket den är
avsedd att framställas. Fullmäktige
besluta utan föregående överlägg -

Vill kommunfullmäktig till borgarråd
framställa interpellation i ämne,
som tillhör fullmäktiges handläggning,
skall interpellationen, skriftligen
avfattad, avlämnas före det sammanträde,
vid vilket den är avsedd
att framställas. Fullmäktige besluta
utan föregående överläggning, huru -

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1967: 783.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
ning, huruvida interpellationer
framställande skall medgivas. Lämnas
sådant medgivande, bör interpellationen
besvaras senast vid nästa
sammanträde.

Stadsfullmäktiges förhandlingar
skola vara offentliga; dock må fullmäktige
för visst ärende besluta, att
överläggningen skall hållas inom
stängda dörrar.

Ordföranden vakar----— ■—

(Föreslagen lydelse)1
vida interpellationer framställande
skall medgivas. Lämnas sådant medgivande,
bör interpellationen besvaras
senast vid nästa sammanträde.

§•

1 in o m. Stadsfullmäktige må besluta,
att till stadsfullmäktig skall
enligt de grunder stadsfullmäktige
bestämma utgå traktamente för särskilda
av uppdraget föranledda kostnader
för uppehälle samt ersättning
för resekostnader och andra med
uppdraget förenade utgifter.

2 m o m. Efter stadsfullmäktiges
bestämmande må till stadsfullmäktig
utgå arvode för det arbete som är
förenat med uppdraget. Arvodet må
icke överstiga vad som är skäligt med
hänsyn till göromålens omfattning
och art samt den tid som kan beräknas
åtgå för uppdraget.

Stadsfullmäktige äga, i fall som
avses i författning om allmän försäkring,
träffa överenskommelse att

§•

1 m o in.2 Kommunfullmäktige må
besluta, att till kommunfullmäktig
och suppleant skall enligt de grunder
kommunfullmäktige bestämma
utgå traktamente för särskilda av
uppdraget föranledda kostnader för
uppehälle samt ersättning för resekostnader
och andra med uppdraget
förenade utgifter.

2 m o m.2 Efter kommunfullmäktiges
bestämmande må till kommunfullmäktig
och suppleant utgå arvode
för det arbete som är förenat med
uppdraget. Arvodet må icke överstiga
vad som är skäligt med hänsyn till
göromålens omfattning och art samt
den tid som kan beräknas åtgå för
uppdraget.

Kommunfullmäktige äga, i fall
som avses i författning om allmän
försäkring, träffa överenskommelse

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1967: 316.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
utgående arvoden skola anses som
inkomst av anställning.

Stadsfullmäktige äga ock, då särskilda
skäl äro därtill, bevilja stadsfullmäktig,
som under en lång följd
av år på grund av uppdrag utfört arbete
av betydande omfattning, pension
i form av ålderspension, förtidspension
och familjepension.

Utöver vad som följer av första—
tredje styckena må stadsfullmäktig,
som skall ägna hela sin arbetstid åt
uppdrag för staden, tillförsäkras
pension och tilläggas andra ekonomiska
förmåner enligt vad som är
skäligt.

Stadskollegiet består av tolv ledamöter.
Stadsfullmäktige välja bland
sig ledamöterna i kollegiet samt lika
många suppleanter för dem.

Sker ej val av suppleanter proportionellt,
skola stadsfullmäktige tillika
bestämma den ordning, i vilken
suppleanterna skola inkallas till
tjänstgöring, eller uppdraga åt stadskollegiet
att bestämma denna ordning
med iakttagande av de grunder
stadsfullmäktige fastställa.

I staden skall finnas en drätselnämnd.
Det tillkommer drätselnämnden
:

a) att avgiva-------andra

b) att föra stadens räkenskaper
på sätt i 66 § sägs och taga den be 1

Den föreslagna lydelsen upptar även ändring

2 Senaste lydelse 1962:155.

(Föreslagen lydelse)1
att utgående arvoden skola anses
som inkomst av anställning.

Utöver vad som följer av första—
tredje styckena må kommunfullmäktig,
som skall ägna hela sin arbetstid
åt uppdrag för kommunen, tillförsäkras
pension och tilläggas andra
ekonomiska förmåner enligt vad som
är skäligt.

3-2

Kommunfullmäktige välja bland
sig ledamöter och suppleanter i kommunstyrelsen
till det antal fullmäktige
bestämma. Antalet ledamöter
må dock icke vara under fem.

Sker ej val av suppleanter proportionellt,
skola kommunfullmäktige
tillika bestämma den ordning, i vilken
suppleanterna skola inkallas till
tjänstgöring, eller uppdraga åt kommunstyrelsen
att bestämma denna
ordning med iakttagande av de grunder
kommunfullmäktige fastställa.

§•

I kommunen skall finnas en drätselnämnd.
Det tillkommer drätselnämnden:

stycket;

b) att föra kommunens räkenskaper
på sätt i 66 § sägs och taga den

som föreslagits i prop. 1969: 63.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
fattning med stadens drätsel i övrigt,
som kan vara föreskriven i det i 48 §
angivna reglementet för drätselnämnden;
samt

c) att i övrigt fullgöra de uppdrag,
som av stadsfullmäktige eller
sladskollegiet överlämnas till drätselnämnden.

Om ordförande-------

Övriga ledamöter i nämnden samt
suppleanter för dem väljas av stadsfullmäktige
till det antal, som fullmäktige
bestämma, för en tid av två
år, räknade från och med den 1 januari
året efter det, då valet skett.

1 avseende å valbarhet, verkan av
valbarhetens upphörande och rätt till
avsägelse skall vad i 7 § är stadgat
om stadsfullmäktig äga motsvarande
tillämpning; dock må utom personer,
som avses i andra stycket av
nämnda paragraf, ej heller i stadens
tjänst anställd befattningshavare,
som är chef för något till kommunalförvaltningen
hörande verk,
utses till ledamot eller suppleant i
drätselnämnden.

Beträffande drätselnämnden skall
i övrigt vad i 31 § andra stycket, 33 §
andra stycket och 37—43 §§ är föreskrivet
med avseende å stadskollegiet
äga motsvarande tillämpning. Suppleant
äger även i annat fall än som
avses i 38 § rätt att närvara vid
nämndens sammanträden och skall
alltid underrättas om tid för sammanträde.

(Föreslagen lydelse)1
befattning med kommunens drätsel i
övrigt, som kan vara föreskriven i
det i 48 § angivna reglementet för
drätselnämnden; samt

c) att i övrigt fullgöra de uppdrag,
som av kommunfullmäktige eller
kommunstyrelsen överlämnas till
drätselnämnden.

- 50 §.

Övriga ledamöter i nämnden samt
suppleanter för dem väljas av kommunfullmäktige
till det antal, som
fullmäktige bestämma, för en tid av
ett år, räknat från och med den 1
januari året efter det, då valet skett,
f avseende å valbarhet, verkan av
valbarhetens upphörande och rätt till
avsägelse skall vad i 7 § är stadgat
om kommunfullmäktig äga motsvarande
tillämpning; dock må utom
personer, som avses i andra stycket
av nämnda paragraf, ej heller i
kommunens tjänst anställd befattningshavare,
som är chef för något
till kommunalförvaltningen hörande
verk, utses till ledamot eller suppleant
i drätselnämnden.

Beträffande drätselnämnden skall
i övrigt vad i 31 § andra stycket, 33 §
andra stycket och 37—43 §§ är föreskrivet
med avseende å kommunstyrelsen
äga motsvarande tillämpning.
Suppleant äger även i annat fall än
som avses i 38 § rätt att närvara vid
nämndens sammanträden och skall
alltid underrättas om tid för sammanträde.

51 §.

1 m o m. Beträffande nämnd---särskilt föreskrivet.

Av stadsfullmäktige valda ledamö- Av kommunfullmäktige valda le ^

Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)1 2

ters och suppleanters tjänstgöringstid
är två år, räknade från och med
den 1 januari året efter det, då valet
skett.

I avseende å valbarhet, verkan av
valbarhetens upphörande och rätt till
avsägelse skall vad i 7 § är stadgat
om stadsfullmäktig äga motsvarande
tillämpning; dock må utom personer,
som avses i andra stycket av nämnda
paragraf, ej heller i stadens
t j änst anställd befattningshavare,
som är chef för något till nämndens
förvaltningsområde hörande verk,
utses till ledamot eller suppleant i
nämnden.

Vad i 31 § andra stycket, 33 §
andra stycket och 37—43 §§ är föreskrivet
med avseende å stadskollegiet
skall äga motsvarande tillämpning.

Suppleant äger-------för

damöters och suppleanters tjänstgöringstid
är ett år, räknat från och
med den 1 januari året efter det, då
valet skett.

I avseende å valbarhet, verkan av
valbarhetens upphörande och rätt
till avsägelse skall vad i 7 § är stadgat
om kommunfullmäktig äga motsvarande
tillämpning; dock må utom
personer, som avses i andra stycket
av nämnda paragraf, ej heller i kommunens
tjänst anställd befattningshavare,
som är chef för något till
nämndens förvaltningsområde hörande
verk, utses till ledamot eller
suppleant i nämnden.

Vad i 31 § andra stycket, 33 §
andra stycket och 37—43 §§ är föreskrivet
med avseende å kommunstyrelsen
skall äga motsvarande tilllämpning.

sammanträde.

67 §;

Av stadsfullmäktige skola vartannat
år vid sammanträde, då val till
befattningar inom kommunen eljest
anställas, utses revisorer och revisorssuppleanter
för granskning av
de två nästföljande årens förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot eller
suppleant i stadslcollegiet eller eljest
är redovisningsskyldig till staden,
eller sådan den redovisningsskyldige
närstående, som sägs i 17 §,
må icke vara revisor eller revisorssuppleant
för granskning av förvaltning,
som omfattas av redovisningsskyldigheten,
ej heller deltaga i val

Av kommunfullmäktige skola årligen
vid sammanträde, då val till
befattningar inom kommunen eljest
anställas, utses revisorer och revisorssuppleanter
för granskning av
det nästföljande årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot eller
suppleant i kommunstyrelsen eller
eljest är redovisningsskyldig till
kommunen, eller sådan den redovisningsskyldige
närstående, som sägs i
17 §, må icke vara revisor eller revisorssuppleant
för granskning av
förvaltning, som omfattas av redovisningsskyldigheten,
ej heller deltaga i

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1962: 155.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
av revisor eller revisorssuppleant för
granskning av sådan förvaltning eller
i beslut med anledning av granskningen.

Revisorerna äga att när som helst
inventera de penningmedel och värdehandlingar,
som stadskollegiet eller
annan kommunal nämnd omhänderhar,
samt taga del av räkenskaper
och andra handlingar, som beröra
förvaltningen.

Vad i 43 § sägs om ansvar och skadeståndsskyldighet
för ledamot av
stadskollegiet äger avseende jämväl
å revisor.

Vad i 2-9 § 1 och 2 mom. stadgas
om stadsfullmäktig skall äga motsvarande
tillämpning med avseende
å revisor.

(Föreslagen lydelse)1 2 3
val av revisor eller revisorssuppleant
för granskning av sådan förvaltning
eller i beslut med anledning av
granskningen.

Revisorerna äga att när som helst
inventera de penningmedel och värdehandlingar,
som kommunstyrelsen
eller annan kommunal nämnd
omhänderhar, samt taga del av räkenskaper
och andra handlingar, som
beröra förvaltningen.

Vad i 43 § sägs om ansvar och skadeståndsskyldighet
för ledamot av
kommunstyrelsen äger avseende
j ämväl å revisor.

Vad i 29 § 1 och 2 mom. stadgas
om kommunfullmäktig skall äga
motsvarande tillämpning med avseende
å revisor.

1. Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1970. De nya bestämmelserna
tillämpas dock dessförinnan i fråga om val av fullmäktige.

2. Finnes till följd av beslut om höjning av antalet kommunfullmäktige
för valperioden 1971—1973 ändring i valkretsindelningen böra ske, skall
förordnande därom meddelas senast under juni 1970. Inom samma tid fastställes
det antal fullmäktige som varje valkrets skall utse.

3. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i drätselnämnden,
för ledamöter och suppleanter i nämnder beträffande vilka 51 § 1
mom. är tillämpligt samt för revisorer och revisorssuppleanter upphör vid
utgången av år 1970.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

3) Förslag
till

Lag

om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1961: 436) om församlingsstyrelse,

dels att 17 § 3 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 5 § 2 mom., 9—11 §§, 12 § 2 mom., 13 och 14 §§, 16 § 2 inom., 17 §
1-—2 mom., 18 och 30 §§, 31 § 1 mom., 33 §, 36 § 3 mom., 37 §, 40 § 3 mom.
samt 46 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 8 § 4 mom. samt 17 a och 32

a §§ , av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

2 mom. Församling med 1 000
invånare eller därunder äger uppdraga
beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.
Förslag om upphävande av
sådant beslut må ej väckas i kyrkofullmäktige
förrän fyra år förflutit
sedan fullmäktige trädde i verksamhet
och skall, om det godkännes,
tillämpas från utgången av det år,
då allmänna fullmäktigval nästa
gäng förrättas.

8 9

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
tillkommer envar inom försam1
Senaste lydelse 1968: 188.

(Föreslagen lydelse)

§•

2 m o in. Församling med 1 000
invånare eller därunder äger uppdraga
beslutanderätten åt kyrkofullmäktige.
Förslag om upphävande av
sådant beslut må ej väckas i kyrkofullmäktige
förrän tre år förflutit
sedan fullmäktige trädde i verksamhet
och skall, om det godkännes, tillläinpas
från utgången av det år, då
allmänna fullmäktigval nästa gång
förrättas.

§•

4 mom. För kyrkofullmäktige
skola utses suppleanter, om fullmäktige
besluta det. Om beslutet skall
länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

Beslut enligt första stycket fattas
av kyrkostämman, när kyrkofullmäktige
första gången skola utses.

i-1

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige
och suppleanter tillkommer en -

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
lingen mantalsskriven svensk medborgare,
som är medlem av svenska
kyrkan och som senast under nästföregående
kalenderår uppnått nitton
års ålder och ej på grund av domstols
förklaring är eller efter uppnådd
myndighetsålder skall förbliva
omyndig. Varje röstberättigad äger
en röst.

Den som är kyrkoskriven i ickelerritoriell
församling äger ej rösträtt
vid val av kyrkofullmäktige i
annan församling,

Om upprättande--

(Föreslagen lydelse)
var inom församlingen mantalsskriven
svensk medborgare, som är medlem
av svenska kyrkan och som senast
under nästföregående kalenderår
uppnått nitton års ålder och ej
på grund av domstols förklaring är
eller efter uppnådd myndighetsålder
skall förbliva omyndig. Varje röstberättigad
äger en röst.

Den som är kyrkoskriven i icketerritoriell
församling äger ej rösträtt
vid val av kyrkofullmäktige och
suppleanter i annan församling,
kommunala vallagen.

10§.i

Kyrkofullmäktige väljas bland de
röstberättigade, som äro boende
inom församlingen. Den som är omyndig
kan ej väljas till fullmäktig.

Landshövding, länsöverdirektör, avdelningschef
vid länsstyrelse och
biskop må icke utses till kyrkofullmäktige.

Kommer kyrkofullmäktig efter valet
i den ställning, att han ej längre
är valbar, frånträder han omedelbart
sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder
må avsäga sig uppdrag att vara kyrkofullmäktig.
Eljest må ej någon avsäga
sig sådant uppdrag med mindre
han uppgiver hinder, vilket godkännes
av fullmäktige.

Kyrkofullmäktige och suppleanter
väljas bland de röstberättigade, som
äro bosatta inom församlingen. Den
som är omyndig kan ej väljas till
fullmäktig eller suppleant.

Landshövding, länsöverdirektör, avdelningschef
vid länsstyrelse och
biskop må icke utses till kyrkofullmäktige
eller suppleanter.

Kommer kyrkofullmäktig eller
suppleant efter valet i den ställning,
att han ej längre är valbar, frånträder
han omedelbart sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder
må avsäga sig uppdrag att vara
kyrkofullmäktig eller suppleant. Eljest
må ej någon avsäga sig sådant
uppdrag med mindre han uppgiver
hinder, vilket godkännes av fullmäktige.

11 §•

Kyrkofullmäktige väljas för fyra Kyrkofullmäktige och suppleanter
år, räknade från och med den 1 ja- väljas för tre år, räknade från och

1 Senaste lydelse 1968:188.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nuari året näst efter det, då valet
skett. Där val sker första gången och
icke äger rum under år, då allmänna
val av fullmäktige förrättas, skall
valet dock ej avse längre tid än till
utgången av det år, då sådana allmänna
val nästa gång skola äga rum.

Om val av kyrkofullmäktige i anledning
av ändring i ecklesiastik indelning
är särskilt stadgat.

2 m o m. Vid valkretsindelning
iakttages, att varje krets kan beräknas
komma åt! utse minst tio
fullmäktige med tillämpning av vad
i följande stycke sägs; att delar av
samma by eller hemman ej utan synnerliga
skäl förläggas till olika valkretsar;
att varje valkrets skall kunna
omslutas med en sammanhängande
gränslinje; att antalet fullmäktige
för hela församlingen kan beräknas
bliva lika fördelat på de särskilda
valkretsarna i den mån det
utan olägenhet kan ske; samt att valkretsarna
såvitt möjligt sammanfalla
med valkretsarna vid kommunal-
eller stadsfullmäktigval.

I varje valkrets väljes, efter kretsens
i mantalslängden upptagna befolkning
för året näst före den fyraårsperiod,
som valet gäller, en fullmäktig
för varje fullt tal, motsvarande
det som erhålles, då församlingens
för samma år i mantalslängden
upptagna folkmängd delas med
antalet fullmäktige för hela församlingen.
Därest det antal fullmäktige,
som med tillämpning av denna regel

med den 1 januari året näst efter
det, då valet skett. Där val sker första
gången och icke äger rum under år,
då allmänna val av fullmäktige förrättas,
skall valet dock ej avse längre
tid än till utgången av det år, då sådana
allmänna val nästa gång skola
äga rum.

Om val av kyrkofullmäktige och
suppleanter i anledning av ändring
i ecklesiastik indelning är särskilt
stadgat.

§•

2 in o in. Vid valkretsindelning
iakttages, att varje krets kan beräknas
komma att utse minst tio
fullmäktige med tillämpning av vad
i följande stycke sägs; att delar av
samma by eller hemman ej utan synnerliga
skäl förläggas till olika valkretsar;
att varje valkrets skall kunna
omslutas med en sammanhängande
gränslinje; att antalet fullmäktige
för hela församlingen kan beräknas
bliva lika fördelat på de särskilda
valkretsarna i den mån det utan olägenhet
kan ske; samt att valkretsarna
såvitt möjligt sammanfalla med
valkretsarna vid va! av kommunfullmäktige.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
skall utses, icke uppgår till det för
församlingen bestämda antalet, skola
för ernående av detta antal de
valkretsar, vilkas folkmängd mest
överskjuter de tal, som enligt den
angivna regeln äro bestämmande för
fullmäktiges antal inom valkretsarna,
vara berättigade att var för sig i
ordning efter överskottens storlek
välja ytterligare en fullmäktig. Äro
överskottstalen lika för två eller flera
valkretsar, avgöres företrädet genom
lottning.

(Föreslagen lydelse)
utses, icke uppgår till det för församlingen
bestämda antalet, skola för ernående
av detta antal de valkretsar,
vilkas folkmängd mest överskjuter
de tal, som enligt den angivna regeln
äro bestämmande för fullmäktiges
antal inom valkretsarna, vara berättigade
att var för sig i ordning efter
överskottens storlek välj a ytterligare
en fullmäktig. Äro överskottstalen
lika för två eller flera valkretsar, avgöres
företrädet genom lottning.

13 §.

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande,
så ock om förfarandet, när
kyrkofullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång,
stadgas i kommunala vallagen.

Om valdistrikt och valdag samt
vals kungörande, förrättande och avslutande,
så ock om förfarandet, när
kyrkofullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång
samt när samtliga suppleanter för
fullmäktig inkallats till ordinarie
kyrkofullmäktige eller eljest avgått
som suppleanter, stadgas i kommunala
vallagen.

Beträffande församling---i ortstidningar.

Kyrkofullmäktige välja--— till

För året näst efter det, då val av
kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet
hållas i januari månad;
dock skall ordförandevalet hållas i
december månad det år fullmäktigvalet
ägt rum, om val av församlingsdelegerade
då skall ske. Intill
dess ordförande blivit vald utövas
ordförandeskapet av den som fullmäktige
därtill särskilt utsett.

domkapitlet.

Vid sammanträde som under år,
då allmänna val av kyrkofullmäktige
ägt rum, hålles med de nyvalda fullmäktige
utövas ordförandeskapet av
den som valts till ordförande för nästkommande
år. Intill dess valet förrättats
utövas ordförandeskapet av
den som fullmäktige därtill särskilt
utsett. I fråga om ordförandeskapet
vid första sammanträdet med fullmäktige
som valts i anledning av

1 Senaste lydelse 1967: 799.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Äro

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ändring i ecklesiastik indelning är
särskilt stadgat.

både —------levnadsåren äldst.

16 §.

2 mom. Vid sammanträde före utgången av juni—--och förvalt ning.

Vid sammanträde i---och inkomststat.

Vid sammanträde före utgången av
december månad förrättas val till de
befattningar inom församlingen, vilka
vid årets slut bliva lediga.

Vid sammanträde före utgången av
december månad förrättas val till de
befattningar inom församlingen, vilka
vid årets slut bliva lediga. År då
allmänna val av kyrkofullmäktige
ägt rum förrättas valen av de nyvalda
fullmäktige. Dessa förrätta även andra
val, avseende tid efter utgången av
nämnda år, vilka enligt lag eller annan
författning ankomma på fullmäktige.

1 m o in. Kungörelse om —
Kungörelsen skall minst en vecka
före sammanträdet anslås å en av
församlingen på lämplig plats anordnad
anslagstavla (församlingens
anslagstavla) och, därest kyrkofullmäktige
så beslutat, jämväl annorstädes.
Kungörelsen skall ock senast
fyra dagar före sammanträdet delgivas
envar fullmäktig.

Därjämte skall-----

Den omständigheten---

17 §.

— vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka
före sammanträdet anslås å en av
församlingen på lämplig plats anordnad
anslagstavla (församlingens anslagstavla)
och, däresjt kyrkofullmäktige
så beslutat, jämväl annorstädes.
Kungörelsen skall ock översändas
med posten till envar fullmäktig
och suppleant så tidigt, att
den kan antagas komma honom till
handa senast fyra dagar före sammanträdet.

— denna tidning,
sammanträdets hållande.

2 m o m. Fordrar ärende så skyndsam
handläggning, att kungörande
icke medhinnes i den ordning, som
stadgas i 1 mom., må sammanträde
för ärendets behandling ändock hållas,
därest kungörelse, innehållande

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

före sammanträdet kungörelse, innehållande
uppgift som i sagda moment
avses, anslagits å församlingens anslagstavla
och delgivits envar kyrkofullmäktig.

3 mom. Kungörelse må, i stället
för att delgivas lcyrkofullmäktig inom
tid, som sägs i 1 eller 2 inom.,
översändas till honom med posten
så tidigt, att den kan antagas komma
honom tillhanda inom samma tid.

uppgift som i sagda moment avses,
anslagits å församlingens anslagstavla
senast söckendagen före sammanträdet
och sänts med posten till
envar kyrkofullmäktig och suppleant
så tidigt, att den kan antagas ha
kommit honom till handa inom samma
tid.

a §•

Ha suppleanter för kyrkofullmäktige
utsetts och inträffar sådant hinder
för kyrkofullmäktig eller behörigen
kallad suppleant, att han icke
kan inställa sig vid sammanträde
med kyrkofullmäktige eller icke vidare
kan tjänstgöra vid sammanträde,
åligger det honom att utan dröjsmål
underrätta kyrkofullmäktiges
ordförande, som till tjänstgöring vid
sammanträdet inkallar den suppleant,
som enligt den mellan suppleanterna
bestämda ordningen står i
tur att inträda. Är denne närvarande
vid sammanträdet, inträder han
utan särskild kallelse.

18 §.

Kyrkofullmäktige må ej handlägga
ärende, såvida icke flera än hälften
av dem äro tillstädes. År tillstädesvarande
fullmäktig enligt vad i 19 §
eller 77 § andra stycket sägs hindrad
att deltaga i visst ärende, utgör ej
den omständigheten, att till följd
därav antalet av de deltagande icke

Kyrkofullmäktige må ej handlägga
ärende, såvida icke flera än hälften
eller, om suppleanter för fullmäktige
utsetts, flera än två tredjedelar
av fullmäktige äro tillstädes.
Är tillstädesvarande fullmäktig enligt
vad i 19 § eller 77 § andra stycket
sägs hindrad att deltaga i visst ären -

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

överstiger hälften av fullmäktiges de, utgör ej den omständigheten, att
liela antal, hinder för ärendets hand- till följd därav antalet av de deltaläggande.
gande icke överstiger nu föreskriven

del av fullmäktiges hela antal, hinder
för ärendets handläggande.

Kyrkofullmäktige bestämma det
antal fullmäktige som skall vara närvarande,
när interpellation besvaras.

30 §.

Kyrkofullmäktiges förhandlingar
skola vara offentliga; dock må fullmäktige
för visst ärende besluta, att
överläggningen skall hållas inom
stängda dörrar.

Ordföranden vakar

Kyrkof ullmäktiges förhandlingar
skola vara offentliga; dock må fullmäktige
för visst ärende besluta, att
överläggningen skall hållas inom
stängda dörrar. Suppleant för kyrkofullmäktig
äger utan hinder av sådant
beslut rätt att närvara vid överläggningen.

upplösa sammanträdet.

1 mom. Kyrkofullmäktige må besluta,
att till kyrkofullmäktig skall
enligt de grunder kyrkofullmäktige
bestämma utgå traktamente för särskilda
av uppdraget föranledda kostnader
för uppehälle samt ersättning
för resekostnader och andra med
uppdraget förenade utgifter.

Efter kyrkofullmäktiges bestämmande
må till kyrkofullmäktig jämväl
utgå arvode för det arbete som
är förenat med uppdraget. Arvodet
må icke överstiga vad som är skäligt
med hänsyn till göromålens omfattning
och art samt den tid som kan
beräknas åtgå för uppdraget.

1 m o m.1 Kyrkofullmäktige må
besluta, att till kyrkofullmäktig och
suppleant skall enligt de grunder
kyrkofullmäktige bestämma utgå
traktamente för särskilda av uppdraget
föranledda kostnader för
uppehälle samt ersättning för resekostnader
och andra med uppdraget
förenade utgifter.

Efter kyrkofullmäktiges bestämmande
må till kyrkofullmäktig och
suppleant jämväl utgå arvode för det
arbete som är förenat med uppdraget.
Arvodet må icke överstiga vad som
är skäligt med hänsyn till göromålens
omfattning och art samt den tid
som kan beräknas åtgå för uppdraget.

1 Senaste lydelse 1962: 157.

Kungl. Maj:ls proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

32 a §.

För fullmäktige i kyrklig samfällighet
skola utses suppleanter, om
fullmäktige besluta det. Om beslutet
skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

Beslut enligt första stycket fattas
av Konungen, när kyrkofullmäktige
första gången skola utses.

33 §.

Beträffande fullmäktige i kyrklig
samfällighet skall i övrigt vad i 9—31
§§ är stadgat med avseende å fullmäktige
i församling äga motsvarande
tillämpning, dock med iakttagande
av följande särskilda bestämmelser.

Beträffande fullmäktige och suppleanter
i kyrklig samfällighet skall
i övrigt vad i 9—31 §§ är stadgat med
avseende å fullmäktige i församling
äga motsvarande tillämpning, dock
med iakttagande av följande särskilda
bestämmelser.

a) Vid val------i kyrkoarkiv.

36 §.

3 mom. Ordförande och vice
ordförande utses för fyra kalenderår.
Avgår den valde under uppdragstiden,
utses i hans ställe annan för
den återstående delen av samma tid.

Underrättelse om------

3 m o in. Ordförande och vice
ordförande utses för tre kalenderår.
Avgår den valde under uppdragstiden,
utses i hans ställe annan för
den återstående delen av samma tid.
- till domkapitlet.

Beträffande kyrkostämma skall
vad i 15 §, 16 § 2 mom., 17 § 1 mom.
samt 19—30 §§ är stadgat med avseende
å kyrkofullmäktige och deras
sammanträden äga motsvarande tilllämpning,
dock med iakttagande av
följande särskilda bestämmelser.

a) Vad som---omröstning röi 3

§•

Beträffande kyrkostämma skall
vad i 15 §, 16 § 2 mom. första och
andra styckena samt tredje stycket
första punkten, 17 § 1 mom. samt
19—30 §§ är stadgat med avseende
å kyrkofullmäktige och deras sammanträden
äga motsvarande tillämpning,
dock med iakttagande av följande
särskilda bestämmelser.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 129

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 ar 1969

(Nuvarande lydelse)

3 mom. Församlingsdelegerade
och suppleanter väljas för fyra år,
räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då allmänna val
av kyrkofullmäktige förrättats. Där
val sker första gången och icke äger
rum under år, då allmänna val av
fullmäktige förrättas, skall valet
dock ej avse längre tid än till utgången
av det år, då sådana allmänna
val nästa gång skola äga rum.

Valet förrättas i december månad
näst före ingången av det år, då
tjänstgöringstiden börjar. Då valet
förrättas av kyrkofullmäktige samma
år allmänna val av fullmäktige
ägt rum, utövas ordförandeskapet i
de nyvalda fullmäktige intill dess
ordförande blivit vald av den som
fullmäktige därtill särskilt utsett.

Avgår församlingsdelegerad — ---

(Föreslagen lydelse)

§■

3 in o in. Församlingsdelegerade
och suppleanter väljas för tre år,
räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då allmänna val
av kyrkofullmäktige förrättats. Där
val sker första gången och icke äger
rum under år, då allmänna val av
fullmäktige förrättas, skall valet
dock ej avse längre tid än till utgången
av det år, då sådana allmänna
val nästa gång skola äga rum.

Valet förrättas före utgången av
december månad näst före ingången
av det år, då tjänstgöringstiden börjar.
År då allmänna val av kyrkofullmäktige
ägt rum förrättas valet,
om kyrkofullmäktige finnas i församlingen,
av de nyvalda fullmäktige
vid sammanträde som avses i 16 § 2
mom. tredje stycket.
den avgångne.

46 §.

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet,
vilka avses i 44 § 2 mom.,
väljas för fyra år, räknade från och
med den 1 januari året näst efter
det, då valet skett. Valet skall förrättas
i december månad året näst
efter det, då allmänna val av kyrkofullmäktige
ägt rum. 1 2 3

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet,
vilka avses i 44 § 2 mom.,
väljas för tre år, räknade från och
med den 1 januari året näst efter det,
då allmänna val av kyrkofullmäktige
ägt rum.

Avgår ledamot,—---av tjänstgöringstiden.

2. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i kyrkoråd
och för kyrkvärdar upphör vid utgången av år 1970.

3. Församling och kyrklig samfällighet får bestämma att löpande tjänstgöringstider
för ledamöter och suppleanter i nämnd som avses i 57 § 2 mom.
skall upphöra vid utgången av år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

4) Förslag
till

Lag

om ändring i landstingslagen (1954:319)

Härigenom förordnas, att 8, 19, 25, 27 och 44 §§ landstingslagen (1954:
319) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

8 §.i

Landstingsmän och suppleanter
väljas bland de röstberättigade, som
äro boende inom landstingskommunen.
Den som är omyndig kan ej
väljas till landstingsman eller suppleant.

Landshövding och —— —--—— eller suppleant

Kommer landstingsman-----sitt uppdrag.

Den som-----— av landstinget.

(Föreslagen lydelse)

Landstingsmän och suppleanter
väljas bland de röstberättigade, som
äro bosatta inom landstingskommunen.
Den som är omyndig kan ej
väljas till landstingsman eller suppleant.

19 §.!

Landstinget sammanträder---för mötet.

Vid sammanträde före utgången
av december månad förrättas val till
de befattningar inom landstingskommunen,
vilka vid årets slut bliva lediga.
År då allmänna val av landstingsmän
ägt rum förrättas valen av
det nyvalda landstinget. Detta förrättar
även andra val, avseende tid efter
utgången av nämnda år, vilka enligt
lag eller annan författning ankomma
på landsting.

Landstinget eller---annan sammanträdesort.

1 Senaste lydelse 1969:214 (jfr 1969: 217).

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

25 g.i

Landstinget utser bland tingets le- Landstinget utser varje år för nästdamöter
en ordförande och en vice kommande kalenderår bland tingets
ordförande för en tid av högst ett ledamöter en ordförande och en vice
år. ordförande.

Upphör under —--— •—— vice ordförande.

Vid sammanträde som under år,
då allmänna val av landstingsmän
ägt rum, hålles med det nyvalda
landstinget utövas ordförandeskapet
av den som valts till ordförande för
nästkommande år. Intill dess valet
förrättats utövas ordförandeskapet
av den som landstinget därtill särskilt
utsett.

27 §.

Landstinget må —--- ärendets handläggande.

Landstinget bestämmer det antal
landstingsmän som skall vara närvarande,
när interpellation besvaras.

44 §.2

Ledamöter och suppleanter i för- Ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskottet
väljas för fyra år, valtningsutskottet väljas för tre år,
räknade från och med den 1 januari räknade från och med den 1 januari
året näst efter det, då valet skett, året näst efter det, då allmänna val
Valet skall förrättas vid landstings- av landstingsmän ägt rum.
möte året näst efter det, då allmänna
val av landstingsmän ägt rum.

Avgår ledamot---av tjänstgöringstiden. 1 2 3

2. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i förvaltningsutskott
och för ledamöter och suppleanter i annan nämnd, vilka på
grund av föreskrift i lag eller annan författning valts enligt 44 § första
stycket, upphör vid utgången av år 1970.

3. Landstingskommun får bestämma att löpande tjänstgöringstider för

1 Senaste lydelse 1965: 103.

2 Senaste lydelse 1968: 186.

Knngl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

ledamöter och suppleanter i nämnd som avses i 54 § andra stycket skall
upphöra vid utgången av år 1970.

4. Ordförandeskapet vid sammanträde med det år 1970 i Stockholms
län valda landstinget utövas, innan ordförande blivit vald, av den som därtill
utsetts av fullmäktige i kommunalförbundet för Stockholms stads och
läns regionala frågor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

5) Förslag
till

Lag

om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund

Härigenom förordnas, att 5 §, 8 § 1 och 4 inom. samt 9, 12 och 13 §
lagen (1957:281) om kommunalförbund skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)1

Vad i 7 § tredje och fjärde styckena,
11 § första och tredje styckena,
12 § samt 14—28 §§ kommunallagen
är stadgat om kommuns fullmäktige
skall äga motsvarande tillämpning i
fråga om kommunalförbunds fullmäktige.

1 in o m. Förbundsfullmäktige väljas
för tre år, räknade från och med
den 1 januari året näst efter det,
då allmänna kommunalval ägt rum,
eller, där landstingskommun ingår i
förbundet, från och med den 1 januari
det därpå följande året.

Val av fullmäktige förrättas i december
månad näst före ingången au
det år, då fullmäktiges tjänstgöringstid
börjar, dock att, där landstingskommun
ingår i förbundet, valet må
äga rum tidigare under året.

Skall val av förbundsfullmäktige
ske i december månad det år all -

§•

Vad i 7 § tredje och fjärde styckena,
11 § första och tredje styckena,
12, 14 samt 15—28 §§ kommunallagen
är stadgat om kommunfullmäktige
skall äga motsvarande tilllämpning
i fråga om kommunalförbunds
fullmäktige.

§•

1 mom.2 Förbundsfullmäktige
väljas för tre år, räknade från och
med den 1 januari året näst efter det,
då allmänna kommunalval ägt rum.

Val av förbundsfullmäktige förrättas
vid sammanträde som avses i 13 §
fjärde stycket kommunallagen av de
nyvalda kommunfullmäktige eller,
om valet förrättas av landsting, vid
sammanträde som avses i 19 § andra
stycket landsting slag en av det nyvalda
landstinget.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968:187.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
männa kommunalval ägt rum, skola
förbundsfullmäktige väljas av de vid
kommunalvalet utsedda ledamöterna
av förbundsmedlems fullmäktige.
Det ankommer på kommuns fullmäktige
att utse en av de nyvalda
ledamöterna av kommunens fullmäktige
att utfärda kungörelse om
sammanträde för val av förbundsfullmäktige
och att där föra ordet.

4 mom. För året näst efter det,
då val av fullmäktige i förbundet
ägt rum, skall val av ordförande och
vice ordförande i fullmäktige hållas
vid fullmäktiges första sammanträde
och ordförandeskapet intill dess
utövas av den som fullmäktige därtill
särskilt utsett.

(Föreslagen lydelse)1

4 m o m. Vid sammanträde som
under år, då val av fullmäktige i
förbundet ägt rum, hålles med de nyvalda
fullmäktige utövas ordförandeskapet
av den som valts till ordförande
för nästkommande år. Intill
dess valet förrättats utövas ordförandeskapet
av den som fullmäktige
därtill särskilt utsett.

Då val---------------ägt rum.

9 §.

Sammanträden skola-----det nödigt.

Vid sammanträde före-----och förvaltning.

Vid sammanträde i---och inkomststat.

Vid sammanträde i december manad
förrättas val till de befattningar
inom förbundet, vilka vid årets slut
bliva lediga.

Vid sammanträde före utgången
av december månad förrättas val till
de befattningar inom förbundet, vilka
vid årets slut bliva lediga. År då val
av förbundsf ullmäktige ägt rum förrättas
valen av de nyvalda fullmäktige.
Dessa förrätta även andra val, avseende
tid efter utgången av nämnda
år, vilka enligt lag eller annan författning
ankomma på fullmäktige.

12 §.

Där ej annat är särskilt föreskri- Där ej annat är särskilt föreskrivet,
skall vad i 30 §, 31 § första vet, skall vad i 30 §, 31 § första stycstycket
första punkten och andra ket första punkten och andra stycket

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 8 § 4 mom. och 9 § även ändring som
föreslagits i prop. 1969: 63.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lijdelse) (Föreslagen lydelse)1

stycket, 32 §, 33 § första stycket samt 32—46 §§ kommunallagen är
första punkten och andra stycket stadgat om kommunstyrelse och övsamt
34—46 §§ kommunallagen är riga nämnder m. m. äga motsvarande
stadgat om kommuns styrelse och tillämpning i fråga om kommunalövriga
nämnder m. m. äga motsva- förhunds styrelse och övriga nämnrande
tillämpning i fråga om kom- der m. m.
munalförbunds styrelse och övriga
nämnder in. m.

13 §.

Val av ledamöter och suppleanter
i förbundets styrelse skall, där ej
annat är särskilt stadgat, förrättas i
december månad året näst efter det,
då val av fullmäktige i förbundet ägt
rum.

I nybildat förbund skall val, som
i första stycket sägs, äga rum vid
förbundsfullmäktiges första sammanträde,
och skall valet, där ej annat
är särskilt stadgat, avse tiden
från valets förrättande till ingången
av det år, då nästa tjänstgöringstid
för ledamöter och suppleanter börjar.

I nybildat förbund skall val av ledamöter
och suppleanter i förbundets
styrelse äga rum vid förbundsfullmäktiges
första sammanträde, och
skall valet, där ej annat är särskilt
stadgat, avse tiden från valets förrättande
till ingången av det år, då nästa
tjänstgöringstid för ledamöter och
suppleanter börjar.

2. Löpande tjänstgöringstider för fullmäktige i kommunalförbund i vilket
landstingskommun ingår samt för ledamöter och suppleanter i kommunalförbunds
styrelse upphör vid utgången av år 1970.

3. Kommunalförbund får bestämma att löpande tjänstgöringstider för ledamöter
och suppleanter i sådana nämnder, som tillsatts med stöd av 12 §
jämförd med 44 § andra stycket kommunallagen (1953: 753), skall upphöra
vid utgången av år 1970.

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 13 § även ändring som föreslagits i prop.
1969: 63.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

6) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1919:293) om ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning

Härigenom förordnas, att 14, 18, 38 och 41 §§ lagen (1919: 293) om ändring
i kommunal och ecklesiastik indelning skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Fullmäktige i kommun, vars område
genom indelningsändring ökas
eller minskas, skola företräda såväl
den äldre som den ökade eller
minskade kommunen, om Konungen
ej bestämmer annat enligt 19 §.

Vidkommande sådan kommun äge
Konungen, om förhållandena därtill
föranleda, förordna, att samtliga
fullmäktiges uppdrag skola upphöra,
då den nya indelningen träder i
kraft, samt nytt val till fullmäktige
verkställas för tiden till utgången av
det år, då allmänna val av fullmäktige
nästa gång skola äga rum. Där
sådant förordnande meddelats åligger
det länsstyrelsen att snarast möjligt
under året innan indelningsändringen
träder i kraft och sist före
den 1 juli, med tillämpning av vad
om valdag och fullmäktiges antal är
särskilt stadgat, bestämma vilken
dag valet skall äga rum och huru
många fullmäktige skola utses även -

(Föreslagen lydelsej1 2

Kommunfullmäktige i kommun,
vars område genom indelningsändring
ökas eller minskas, skola företräda
såväl den äldre som den ökade
eller minskade kommunen, om Konungen
ej bestämmer annat enligt

19 §•

Vidkommande sådan kommun äge
Konungen, om förhållandena därtill
föranleda, förordna, att samtliga
kommunfullmäktiges och, om suppleanter
för fullmäktige utsetts, suppleanters
uppdrag skola upphöra, då
den nya indelningen träder i kraft,
samt nytt val verkställas för tiden
till utgången av det år, då allmänna
val av fullmäktige nästa gång skola
äga rum. Där sådant förordnande
meddelats åligger det länsstyrelsen
att snarast möjligt under året innan
indelningsändringen träder i kraft
och sist före den 1 juli, med tillämpning
av vad om valdag är särskilt
stadgat, bestämma vilken dag valet
skall äga rum ävensom förordna per -

14§.‘

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1965: 595.

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
som förordna person att kungöra
första sammanträdet med fullmäktige
och där föra ordet, till dess ordförande
valts. Länsstyrelsen äger i
samband därmed förordna om kommunens
indelning i valkretsar och
valdistrikt oberoende av eljest gällande
bestämmelser om tid för meddelande
av sådant förordnande.

Beträffande kommun, som ovan
sägs, äge Konungen, om förhållandena
därtill föranleda, ock förordna,
att uppdragen för ledamöter och
suppleanter i kommunens styrelse
ocli övriga nämnder eller i någon eller
några av dem skola upphöra, då
den nya indelningen träder i kraft,
samt nytt val dessförinnan verkställas
av de nya fullmäktige för tiden
till utgången av löpande tjänstgöringstider.

(Föreslagen lydelse)1 2
son att kungöra första sammanträdet
med fullmäktige och där föra ordet,
till dess ordförande valts. Länsstyrelsen
äger i samband därmed förordna
om kommunens indelning i
valkretsar och valdistrikt oberoende
av eljest gällande bestämmelser om
tid för meddelande av sådant förordnande.

Beträffande kommun, som ovan
sägs, äge Konungen, om förhållandena
därtill föranleda, ock förordna,
att uppdragen för ledamöter och
suppleanter i kommunstyrelsen och
kommunens övriga nämnder eller i
någon eller några av dem skola upphöra,
då den nya indelningen träder
i kraft, samt nytt val dessförinnan
verkställas av de nya fullmäktige för
tiden till utgången av löpande tjänstgöringstider.

18 §.i

I nybildad kommun skall val av
fullmäktige förrättas så fort ske kan
under året innan indelningsändringen
träder i kraft. Om valet icke skall
äga rum under år, då allmänna val
av fullmäktige förrättas, skall det
ej avse längre tid än till utgången av
det år, då sådana allmänna val nästa
gång skola äga rum.

Det åligger länsstyrelsen att snarast
möjligt under året innan indelningsändringen
träder i kraft och
sist före den 1 juli, med tillämpning
av vad om valdag och fullmäktiges
antal är särskilt stadgat, bestämma

I nybildad kommun skall val av
kommunfullmäktige och, om suppleanter
skola utses, val av suppleanter
förrättas så fort ske kan under
året innan indelningsändringen träder
i kraft. Om valet icke skall äga
rum under år, då allmänna val av
fullmäktige förrättas, skall det ej
avse längre tid än till utgången av
det år, då sådana allmänna val nästa
gång skola äga rum.

Det åligger länsstyrelsen att snarast
möjligt under året innan indelningsändringen
träder i kraft och
sist före den 1 juli, med tillämpning
av vad om valdag är särskilt stadgat,
bestämma vilken dag val av fullmäk -

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1965: 595.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
vilken dag val av fullmäktige skall
äga rum och huru många fullmäktige
skola utses ävensom förordna
person att kungöra första sammanträdet
med fullmäktige och där föra
ordet, till dess ordförande valts.
Länsstyrelsen äger att i samband
därmed förordna om kommunens indelning
i valkretsar och valdistrikt
oberoende av eljest gällande bestämmelser
om tid för meddelande av sådant
förordnande.

Länsstyrelsen skall —--------

I nybildad kommun skola fullmäktige
innan indelningsändringen träder
i kraft förrätta val av kommunens
styrelse och nämnder.

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid
för fullmäktige i nybildad
kommun skall så anses, som om
tjänstgöringstiden börjat först med
ingången av nästfoljande året.

Valnämnd, som---av indelni:

(Föreslagen lydelse)1
tige och, om suppleanter skola utses,
val av suppleanter skall äga rum
ävensom förordna person att kungöra
första sammanträdet med fullmäktige
och där föra ordet, till dess
ordförande valts. Länsstyrelsen äger
att i samband därmed förordna om
kommunens indelning i valkretsar
och valdistrikt oberoende av eljest
gällande bestämmelser om tid för
meddelande av sådant förordnande.

fullmäktige valda.

I nybildad kommun skola kommunfullmäktige
innan indelningsändringen
träder i kraft förrätta val
av kommunstyrelse och nämnder.

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid
för fullmäktige och suppleanter
i nybildad kommun skall så
anses, som om tjänstgöringstiden
börjat först med ingången av nästföljande
året.

;sändringen.

38 §J

Vid ändring---församlings

Är i församling, vars område genom
indelningsändring ökas eller
minskas, beslutanderätten överlåten
åt kyrkofullmäktige skola dessa företräda
såväl den äldre som den ökade
eller minskade församlingen. För
sådan församling äga bestämmelserna
i 14 § andra stycket motsvarande
tillämpning. Väljas nya fullmäktige,
övertaga de omedelbart efter valet de
uppgifter som tillkomma dem.

beslutanderätt.

Är i församling, vars område genom
indelningsändring ökas eller
minskas, beslutanderätten överlåten
åt kyrkofullmäktige skola dessa företräda
såväl den äldre som den ökade
eller minskade församlingen. I fråga
om sådan församling äge Konungen,
om förhållandena därtill föranleda,
förordna, att samtliga fullmäktiges
och, om suppleanter för fullmäktige
utsetts, suppleanters uppdrag skola
upphöra, då den nya indelningen trä -

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 38 § även ändring som föreslagits i prop.
1969: 63.

2 Senaste lydelse 1965: 595.

Kimgl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

der i kraft, samt nytt val verkställas
för tiden till utgången av det år, då
allmänna val av fullmäktige nästa
gång skola äga rum. Där sådant förordnande
meddelats åligger det länsstyrelsen
att snarast möjligt under
året innan indelningsändringen träder
i kraft och sist före den 1 juli,
med tillämpning av vad om valdag
och fullmäktiges antal är särskilt
stadgat, bestämma vilken dag valet
skall äga rum och huru många fullmäktige
skola utses ävensom förordna
person att kungöra första sammanträdet
med fullmäktige och där
föra ordet, till dess ordförande valts.
Länsstyrelsen beslutar samtidigi om
suppleanter för fullmäktige skola utses.
Länsstyrelsen äger i samband med
beslut som nu sagts förordna om församlingens
indelning i valkretsar
och valdistrikt oberoende av eljest
gällande bestämmelser om tid för
meddelande av sådant förordnande.
Väljas nya fullmäktige, övertaga de
omedelbart efter valet de uppgifter
som tillkomma dem.

Beträffande församling,---—- av indelningsändringen.

41 §.‘

I nybildad församling, där beslutanderätten
skall överlåtas åt kyrkofullmäktige,
skall val av fullmäktige
förrättas så fort ske kan under året
innan indelningsändringen träder i
kraft. Om valet icke skall äga rum
under år, då allmänna val av fullmäktige
förrättas, skall det ej avse
längre tid än till utgången av det år,
då sådana allmänna val nästa gång 1

I nybildad församling, där beslutanderätten
skall överlåtas åt kyrkofullmäktige,
skall val av fullmäktige
och, om suppleanter skola utses, val
av suppleanter förrättas så fort ske
kan under året innan indelningsändringen
träder i kraft. Om valet icke
skall äga rum under år, då allmänna
val av fullmäktige förrättas, skall det
ej avse längre tid än till utgången av

1 Senaste lydelse 1965: 595.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
skola äga rum. Bildas ny församling
av församlingar som utgöra samfällighet
med uppgift att handha alla
ekonomiska församlingsangelägenheter,
äger Konungen förordna att samfällighetens
fullmäktige skola vara
fullmäktige i den nybildade församlingen.

(Föreslagen lydelse)
det år, då sådana allmänna val nästa
gång skola äga rum. Bildas ny församling
av församlingar som utgöra
samfällighet med uppgift att handha
alla ekonomiska församlingsangelägenheter,
äger Konungen förordna
att samfällighetens fullmäktige skola
vara fullmäktige i den nybildade
församlingen.

Om annat —--------— kyrkoherde tillträtt.

För val av fullmäktige i nybildad
församling åligger det länsstyrelsen
att inom tid som i andra stycket
sägs, med tillämpning av vad om valdag
och fullmäktiges antal är särskilt
stadgat, bestämma vilken dag
val av fullmäktige skall äga rum och
huru många fullmäktige skola utses.
Länsstyrelsen äger att i samband
därmed förordna om församlingens
indelning i valkretsar och valdistrikt
oberoende av eljest gällande bestämmelser
om tid för meddelande av sådant
förordnande.

För val av fullmäktige och, om
suppleanter skola utses, val av suppleanter
i nybildad församling åligger
det länsstyrelsen att inom tid som i
andra stycket sägs, med tillämpning
av vad om valdag och fullmäktiges
antal är särskilt stadgat, bestämma
vilken dag valet skall äga rum och
huru många fullmäktige skola utses.
Länsstyrelsen beslutar samtidigt om
suppleanter för fullmäktige skola utses.
Länsstyrelsen äger att i samband
med beslut som nu sagts förordna
om församlingens indelning i valkretsar
och valdistrikt oberoende av
eljest gällande bestämmelser om tid
för meddelande av sådant förordnande.

I nybildad församling må--—•

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid
för fullmäktige samt ledamöter
och suppleanter i kyrkoråd
och övriga nämnder i nybildad församling
skall så anses, som om
tjänstgöringstiden börjat först med
ingången av nästfoljande året.

Fullmäktige skola -------

---dylikt val.

I fråga om beräknandet av tjänstgöringstid
för fullmäktige och suppleanter
samt ledamöter och suppleanter
i kyrkoråd och övriga nämnder
i nybildad församling skall så
anses, som om tjänstgöringstiden
börjat först med ingången av nästföljande
året.
av indelningsändringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna tilllämpas
dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av år

1970.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

7) Förslag
till

Lag

om ändring i lagen (1964:320) om polisnämnder

Härigenom förordnas, att 4, 7 och 9 §§ lagen (1964: 320) om polisnämnder
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Ombud och suppleanter för dem
väljas av kommunens fullmäktige.
Val om ombud förrättas sist den 15
november året näst efter det, då allmänna
val av fullmäktige ägt rum.
Vid valet skall bestämmas den ordning,
i vilken suppleanterna skola
inkallas till tjänstgöring. 7

(Föreslagen lydelse)

§•

Ombud och suppleanter för dem
väljas av kommunfullmäktige. Vid
valet skall bestämmas den ordning, i
vilken suppleanterna skola inkallas
till tjänstgöring.

7 §•

Ombud och suppleanter för dem
väljas för fyra år, räknade från och
med den 16 november det år valet
skett. Avgår ombud före utgången av
denna tid, inkallas den suppleant,
som enligt den mellan suppleanterna
bestämda ordningen bör inträda.
Finnes ej suppleant, som kan inträda,
sker nytt val av ombud och suppleant
för återstående del av den avgångnes
tjänstgöringstid.

Länsstyrelsen skall

Ombud och suppleanter för dem
väljas för tre år, räknade från och
med den dag valet skett. Val förrättas
det år, då allmänna val av kommunfullmäktige
äga rum, av de nyvalda
fullmäktige vid sammanträde
som avses i 13 § fjärde stycket kommunallagen.
Avgår ombud före utgången
av den tid för vilken han
valts, inkallas den suppleant, som
enligt den mellan suppleanterna bestämda
ordningen bör inträda. Finnes
ej suppleant, som kan inträda,
sker nytt val av ombud och suppleant
för återstående del av den avgångnes
tjänstgöringstid.

- och postadress.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

9 §

Ledamöter och suppleanter i polisnämnd
väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari året näst
efter det, då valet skett. Valet förrättas
i december månad året näst efter
det, då allmänna val av fullmäktige
ägt rum.

Skola ledamöterna — -—-----

Polisnämnden bestämmer-----

(Föreslagen lydelse)

Ledamöter och suppleanter i polisnämnd
väljas för tre år, räknade
från och med den 1 januari året näst
efter det, då allmänna val av kommunfullmäktige
ägt rum.

varje kommun.

— -— --den avgångne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. Val enligt de nya bestämmelserna
sker dock första gången år 1970. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter
och suppleanter i polisnämnd upphör vid utgången av år 1970 samt
för ombud och suppleanter när nytt val av ombud och suppleanter förrättats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

8) Förslag
till

Lag

om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård

Härigenom förordnas, att 8 § 3 mom. och 9 § lagen (1954: 579) om nykterhetsvård
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 m o in. I fråga om organisationen
av nykterhetsvården i Stockholm
skola gälla de särskilda bestämmelser
som efter förslag av stadsfullmäktige
fastställas av Konungen.

Kan i annan kommun organisationen
icke lämpligen anordnas efter
vad i lagen sägs, äger Konungen på
framställning av kommunens fullmäktige
medgiva undantag.

Länsnykterhetsnämnden skall hava
följande sammansättning:

två ledamöter, utsedda av socialstyrelsen,
av vilka den ene tillika är
ordförande och den andre skall vara
läkare,

en ledamot, utsedd av länsstyrelsen,
samt

två ledamöter, utsedda av landstinget;
dock skall i län, som omfattar
två landsting, vartdera landstinget
utse en ledamot samt i annat län än
Stockholms län, som omfattar en
stad, vilken icke deltager i landsting,

1 Senaste lydelse 1964: 779.

2 Senaste lydelse 1967: 790.

§•

3 in o in.1 I fråga om organisationen
av nykterhetsvården i Stockholm
skola gälla de särskilda bestämmelser
som efter förslag av kommunfullmäktige
fastställas av Konungen.

Kan i annan kommun organisationen
icke lämpligen anordnas efter
vad i lagen sägs, äger Konungen på
framställning av kommunfullmäktige
medgiva undantag.

i-2

Länsnykterhetsnämnden skall hava
följande sammansättning:

två ledamöter, utsedda av socialstyrelsen,
av vilka den ene tillika är
ordförande och den andre skall vara
läkare,

en ledamot, utsedd av länsstyrelsen,
samt

två ledamöter, utsedda av landstinget;
dock skall i län, som omfattar
två landsting, vartdera landstinget
utse en ledamot samt i län, som omfattar
en kommun, vilken icke deltager
i landsting, landstinget utse en

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

landstinget utse en ledamot och ledamot och kommunfullmäktige i
stadsfullmäktige i den staden en den kommunen en ledamot,
ledamot.

/ län, som omfattar två städer, vilka
ej deltaga i landsting, skola, utöver
de av socialstyrelsen och länsstyrelsen
utsedda ledamöterna, utses
tre ledamöter, av vilka landstinget
utser en och vardera staden en ledamot.

För varje----- — -— en suppleant.

Ledamöter och suppleanter utses bland--- -

Ledamöter och suppleanter utses
för två kalenderår. Avgår ledamot
eller suppleant under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden, utses
ersättare för den tid, som återstått
för den avgångne.

■ motsvarande tillämpning.

Ledamöter och suppleanter utses
för tre år, räknade från och med den
1 januari året efter det, då allmänna
val av landstingsmän och kommunfullmäktige
ägt rum. Avgår ledamot
eller suppleant under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden, utses
ersättare för den tid, som återstått

för den avgångne.

Närmare bestämmelser----av Konungen.

Angående bestridandet--— särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna tilllämpas
dock redan dessförinnan i fråga om utseende av ledamöter och
suppleanter i länsnykterhetsnämnd för tid efter utgången av år 1970. Löpande
tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i länsnykterhetsnämnd
upphör vid utgången av år 1970. 4

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 129

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

9) Förslag
till

Lag

om ändring i lagen (1964:731) om trafiknämnder

Härigenom förordnas, att 3 och 4 §§ lagen (1964: 731) om trafiknämnder
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

3 §•

Valbar till ledamot eller suppleant
i trafiknämnd är envar svensk medborgare
som är bosatt inom polisdistriktet
och har uppnått tjugotre
års ålder samt ej är omyndig eller i
konkurstillstånd.

Till ledamot — —---— och trafikreglering

Kommer ledamot------sitt uppdrag.

Har kommun —-----från uppdraget.

Den som---—--väljande myndigheten. 4

Valbar till ledamot eller suppleant
i trafiknämnd är envar svensk medborgare
som är bosatt inom polisdistriktet
och har uppnått tjugotre
års ålder samt ej är omyndig.

4 §•

Ledamöter och suppleanter i trafiknämnd
väljas för fyra år, räknade
från och med den 1 januari året efter
det, då valet skett. Valet skall förrättas
i december månad året näst
efter det, då allmänna val av fullmäktige
ägt rum.

Avgår ledamot
Sker ändring —

Ledamöter och suppleanter i trafiknämnd
väljas för tre år, räknade
från och med den 1 januari året efter
det, då allmänna val av kommunfullmäktige
ägt rum.

— denna tid.
till trafiknämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna tilllämpas
dock redan dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången
av år 1970. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i trafiknämnd
upphör vid utgången av år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

10) Förslag
till

Lag

om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

Härigenom förordnas, att 12—14 §§ lagen (1955:416) om sparbanker
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

12§.i

Huvudman skall — —• -— sparbankens verksamhetsområde.

Huvudman må-----annan

Huvudman, som enligt stadgandet
i 13 § tillsättes av stadsfullmäktige,
kommunalfullmäktige eller landsting,
må ej heller vara tjänsteman
eller styrelseledamot i annat bankaktiebolag
än Sparbankernas bankaktiebolag
eller i hypoteksförening
eller kassa för jordbrukskredit.

sparbank.

Huvudman, som enligt stadgandet
i 13 § tillsättes av kommunfullmäktige
eller landsting, må ej heller vara
tjänsteman eller styrelseledamot i
annat bankaktiebolag än Sparbankernas
bankaktiebolag eller i hypoteksförening
eller kassa för jordbrukskredit.

Av antalet huvudmän skall hälften
väljas, i enlighet med närmare
stadganden i reglementet, av fullmäktige
i de städer, köpingar och
landskommuner, som ingå i sparbankens
verksamhetsområde, eller av
landsting. Återstoden utses av huvudmännen
själva, vid senare huvudmannaval
än det, som förrättas i
samband med sparbankens bildande,
bland insättare i sparbanken, som
vid utgången av kalenderåret närmast
före huvudmannavalet haft ett
tillgodohavande i sparbanken av

1 Senaste lydelse 1962: 234.

13 §.

Av antalet huvudmän skall hälften
väljas, i enlighet med närmare stadganden
i reglementet, av kommunfullmäktige
i de kommuner, som ingå
i sparbankens verksamhetsområde,
eller av landsting. Återstoden utses
av huvudmännen själva, vid senare
huvudmannaval än det, som
förrättas i samband med sparbankens
bildande, bland insättare i sparbanken,
som vid utgången av kalenderåret
närmast före huvudmannavalet
haft ett tillgodohavande i sparbanken
av minst etthundra kronor;

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
minst etthundra kronor; huvudman,
som står i tur att avgå, äger ej deltaga
i valet för besättande av hans
egen plats.

Stadsfullmäktiges, kommunalfullmäktiges
och landstings val av huvudmän
skall vara proportionellt,
därest det begäres av minst så många
väljande, som motsvara det tal, vilket
erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal personer
valet avser, ökat med 1. Om förfarandet
vid sådant val är särskilt stadgat.

(Föreslagen lydelse)
huvudman, som står i tur att avgå,
äger ej deltaga i valet för besättande
av hans egen plats.

Kommunfullmäktiges och landstings
val av huvudmän skall vara
proportionellt, därest det begäres av
minst så många väljande, som motsvara
det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med
det antal personer valet avser, ökat
med 1. Om förfarandet vid sådant val
är särskilt stadgat.

Huvudman skall utses för fyra
år, dock att vid det första huvudmannavalet
inom sparbanken mandattiderna
skola i den mån så erfordras
för att åstadkomma successiva
nyval sättas kortare än som nyss
sagts. Därest huvudman avgår eller
avlider innan den tid, för vilken han
blivit utsedd, gått till ända eller hinder
för honom att vara huvudman
uppkommer enligt 12 §, skall fyllnadsval
för den återstående delen av
mandattiden anställas så snart kan
ske.

Huvudman skall utses för tre år,
dock att vid det första huvudmannavalet
inom sparbanken mandattiderna
skola i den mån så erfordras för
att åstadkomma successiva nyval
sättas kortare än som nyss sagts.
Därest huvudman avgår eller avlider
innan den tid, för vilken han blivit
utsedd, gått till ända eller hinder för
honom att vara huvudman uppkommer
enligt 12 §, skall fyllnadsval för
den återstående delen av mandattiden
anställas så snart kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna
tillämpas dock redan dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången
av år 1970.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

11) Förslag
till
Lag

om ändring i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet

Härigenom förordnas, att 31 och 56 §§ lagen (1919:240) om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

För fondbörs skall finnas en styrelse,
vars ordförande jämte suppleant
för honom utses av Konungen.
Övriga ledamöter i styrelsen väljas
till en fjärdedel av de bankaktiebolag,
som äro medlemmar av fondbörsen,
till en fjärdedel av övriga
börsmedlemmar, till en fjärdedel av
stadsfullmäktige i den stad, där börsen
hålles, och till den återstående
fjärdedelen av den handelskammare,
inom vars distrikt nämnda stad är
belägen. Envar av de fyra valkorporationerna
utser därjämte suppleanter
för de av densamma valda
ledamöterna till lika antal som dessa.

Ordförande, ledamöter och suppleanter
utses för en tid av högst två
år. Avgår någon, innan den tid, för
vilken han blivit utsedd, gått till ända,
utses efterträdare för den återstående
tiden.

Har Konungen---av börsmed

För fondbörs skall finnas en styrelse,
vars ordförande jämte suppleant
för honom utses av Konungen.
Övriga ledamöter i styrelsen väljas
till en fjärdedel av de bankaktiebolag,
som äro medlemmar av fondbörsen,
till en fjärdedel av övriga
börsmedlemmar, till en fjärdedel av
kommunfullmäktige i den kommun,
där börsen hålles, och till den återstående
fjärdedelen av den handelskammare,
inom vars distrikt nämnda
kommun är belägen. Envar av de
fyra valkorporationerna utser därjämte
suppleanter för de av densamma
valda ledamöterna till lika antal
som dessa.

Ordförande, ledamöter och suppleanter
utses för en tid av högst tre
år. Avgår någon, innan den tid, för
vilken han blivit utsedd, gått till ända,
utses efterträdare för den återstående
tiden.

56 §.

I stad, där fondbörs finnes, vars I kommun, där fondbörs finnes,
börsordning blivit jämlikt denna lag vars börsordning blivit jämlikt den -

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)
av Konungen fastställd, skola de åligganden
beträffande försäljning å offentlig
auktion av fondpapper, som
enligt särskilda författningar tillkomma
av stadens handels- och sjöfartsnämnd
utsedd mäklare, ombesörjas
av person, som fondbörsens
styrelse därtill förordnar.

(Föreslagen lydelse)
na lag av Konungen fastställd, skola
de åligganden beträffande försäljning
å offentlig auktion av fondpapper,
som enligt särskilda författningar
tillkomma av kommunens handels-
och sjöfartsnämnd utsedd mäklare,
ombesörjas av person, som
fondbörsens styrelse därtill förordnar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna tilllämpas
dock redan dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången
av år 1970.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

12) Förslag
till

Lag

om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom förordnas i fråga om skollagen (1962: 319) S
dels att i 18 och 53 §§ ordet »stad» skall bytas ut mot »kommun»,
dels att 22 § skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Länsskolnämnd utgöres av nio för
fyra år utsedda ledamöter, som äro
bosatta inom länet. Av ledamöterna
utses två av Konungen, varav en
bland företrädare för arbetsgivare
och en bland företrädare för arbetstagare
inom länet, samt en av skolöverstyrelsen,
en av länsstyrelsen
och fem av landstinget. Finnas inom
länet två landstingskommuner, utser
vartdera landstinget två ledamöter
och landstingen i samråd en ledamot.
Omfattar länet stad, som icke tillhör
landstingskommun, utses tre ledamöter
av landstinget och två ledamöter
av fullmäktige i staden.

Av ledamöterna av länsskolnämnden
för Stockholms län utses dock en
av länsstyrelsen, fyra av stadsfullmäktige
i Stockholm och fyra av
Stockholms läns landsting.

De ledamöter,

För varje--

(Föreslagen lydelse)

§-1 2

Länsskolnämnd utgöres av nio ledamöter,
som äro bosatta inom länet
och som utses för tre år, räknade från
och med den 1 januari året efter det,
då allmänna val av landstingsmän
och kommunfullmäktige ägt rum.
Av ledamöterna utses två av Konungen,
varav en bland företrädare för
arbetsgivare och en bland företrädare
för arbetstagare inom länet, samt
en av skolöverstyrelsen, en av länsstyrelsen
och fem av landstinget.
Finnas inom länet två landstingskommuner,
utser vartdera landstinget
två ledamöter och landstingen i
samråd en ledamot. Omfattar länet
kommun, som icke tillhör landstingskommun,
utses tre ledamöter av
landstinget och två ledamöter av
kommunfullmäktige.

— angivna villkor.

— en suppleant.

1 Senaste lydelse av 53 § 1965: 247.

2 Senaste lydelse 1967: 800.

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna
tillämpas dock redan dessförinnan i fråga om utseende av ledamöter och
suppleanter i länsskolnämnd för tid efter utgången av år 1970. Löpande
tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i länsskolnämnd upphör
vid utgången av år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

13) Förslag
till

Lag

om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521)

Härigenom förordnas, att 74 § rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:
521) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

74§.i

Den i 13 § angivna rådgivande
nämnden skall bestå av två av länsstyrelsen
utsedda ledamöter, den ene
tillika ordförande, två av landstinget
valda ledamöter och en ledamot som
utses av länsnykterhetsnämnden. I
Stockholms län utser dessutom nykterhetsnämnden
i Stockholm en ledamot.
Finnes inom ett län mer än ett
landsting eller finnes där stad som
icke deltager i landsting, utser varje
landsting så ock stad som nu sagts
vardera två ledamöter.

För varje — •—-——-—— --—

(Föreslagen lydelse)

Den i 13 § angivna rådgivande
nämnden skall bestå av två av länsstyrelsen
utsedda ledamöter, den ene
tillika ordförande, två av landstinget
valda ledamöter och en ledamot som
utses av länsnykterhetsnämnden. I
Stockholms län utser dessutom nykterhetsnämnden
i Stockholm en ledamot.
Finnes inom ett län mer än ett
landsting eller finnes där kommun
som icke deltager i landsting, utser
varje landsting så ock kommun som
nu sagts vardera två ledamöter,
en suppleant.

Ledamöter och suppleanter utses bland ----rådgivande nämnd.

Ledamöter och suppleanter utses
för fyra kalenderår. Avgår ledamot
eller suppleant under den för honom
bestämda tjänstgöringstiden, utses
ersättare för den tid som skulle hava
återstått för den avgångne.

Ledamot och-------

1 Senaste lydelse 1967: 795.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna tilllämpas
dock redan dessförinnan i fråga om utseende av ledamöter och
suppleanter i rådgivande nämnd för tid efter utgången av år 1970. Löpande
tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i rådgivande nämnd upphör
vid utgången av år 1970.

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

14) Förslag
till

Lag

om ändring i förordningen (1960:267) angående skogsvårdsstyrelser

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen (1960: 267) angående skogsvårdsstyrelser
skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

3 §.

Skogsvårdsstyrelse utgöres av sju
ledamöter. Tre av dem utses av
Kungl Maj :t för en tid av fyra år.
Kungl. Maj :t förordnar en av dessa
ledamöter att vara ordförande samt
utser suppleant för en var av dem.
Tre ledamöter jämte suppleanter utses
av landstinget eller, om inom styrelsens
verksamhetsområde finnas
fler än ett landsting, av dessa gemensamt
för samma tid som de av Kungl.
Maj :t utsedda ledamöterna. Såsom
självskriven ledamot ingår länsjägmästaren
hos skogsvårdsstyrelsen.

(Föreslagen lydelse)

Skogsvårdsstyrelse utgöres av sju
ledamöter. Tre av dem utses av
Kungl. Maj :t för en tid av tre år,
räknad från och med den 1 januari
året efter det, då allmänna val av
landstingsmän ägt rum. Kungl. Maj :t
förordnar en av dessa ledamöter att
vara ordförande samt utser suppleant
för en var av dem. Tre ledamöter
jämte suppleanter utses av landstinget
eller, om inom styrelsens verksamhetsområde
finnas fler än ett
landsting, av dessa gemensamt för
samma tid som de av Kungl. Maj :t
utsedda ledamöterna. Såsom självskriven
ledamot ingår länsjägmästa -

ren hos skogsvårdsstyrelsen.

Styrelsen utser — —------vice ordförande.

Avgår av----------den avgångne.

Landshövdingen i------förordnad tjänsteman.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna tilllämpas
dock redan dessförinnan i fråga om utseende av ledamöter och
suppleanter i skogsvårdsstyrelse för tid efter utgången av år 1970. Löpande
tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i skogsvårdsstyrelse upphör
vid utgången av år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 24 oktober
1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, statsråden Sträng, Lange, Holmqvist, Aspling,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg,
Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrade bestämmelser
om mandattider i kommunallagstiftningen, antalet fullmäktige
i kommun, in. m. och anför.

Inledning

Den 15 juni 1967 fick kommunalrättskommittén i uppdrag dels att mot
bakgrund av grundlagberedningens förslag till partiell författningsreform
(SOU 1967:26) lägga fram förslag till de ändringar i kommunallagstiftningen
— utöver uppenbart nödvändiga justeringar i fråga om mandattiden
för bl. a. stads- och kommunalfullmäktigledamöter och landstingsmän —
som bör genomföras vid ett förverkligande av grundlagberedningens förslag
om samordning av riksdags- och kommunalvalen, dels att verkställa en av
riksdagen med anledning av ett flertal motioner begärd utredning (KU 1967:
11, rskr 56) med förslag till sådana ändringar av bestämmelserna om mandattiden
för kommunernas styrelser att dessa så långt möjligt får samma
mandatperiod som de beslutande församlingarna. Kommittén har i oktober
1968 redovisat uppdraget i sitt betänkande XI Mandattider och valperioder
i kommunallagstiftningen (Stencil K 1968: 11).1 I betänkandet redovisas
även en inventering av författningar som innehåller bestämmelser om andra
än kommunala organ till vilka kommun eller landstingskommun utser ledamöter
och för vilka gäller två- eller fyraåriga mandattider.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av rikspolisstyrelsen,
värnpliktsverket, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statens vägverk,
kammarkollegiet, bankinspektionen, Stockholms fondbörs, alkoholpolitiska
utredningen, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen,

1 Kommittén har därvid bestått av landshövdingen Ingvar Lindell, ordförande, direktören
Harald Aronsson, riksdagsmannen Nils-Eric Gustafsson, kommunalnämndsordföranden Sture
Holmqvist samt riksdagsmännen Bertil Strandberg och Olof Westberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

domänverket, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus, Västmanlands
och Västerbottens län, Uppsala, Göteborgs och Stockholms domkapitel,
överförmyndarnämnden i Stockholm, Svenska kommunförbundet,
Svenska landstingsförbundet och Svenska pastoratens riksförbund.

Skolöverstyrelsen har bifogat yttrande från länsskolnämnden i Stockholms
län. Länsstyrelserna har överlämnat yttranden från förvaltningsutskotten
i resp. landsting. Dessutom har länsstyrelserna överlämnat, länsstyrelsen
i Stockholms län yttrande från stadsfullmäktige i Stockholm, länsstyrelsen
i Jönköpings län yttranden från sex kommuner och en kyrklig
kommun, länsstyrelsen i Malmöhus län yttranden från Lunds domkapitel
och elva kommuner, länsstyrelsen i Västmanlands län yttranden från nio
kommuner och länsstyrelsen i Västerbottens län yttranden från fyra kommuner.
Domkapitlen har överlämnat, Uppsala domkapitel yttranden från
sex kyrkliga kommuner, Göteborgs domkapitel yttranden från fem kyrkliga
kommuner och Stockholms domkapitel yttranden från fyra kyrkliga kommuner.

Kommunalrättskommittén har den It april 1969 i sitt betänkande XII
Fullmäktige och suppleanter i kommunerna (Stencil K 1969:5) redovisat
ytterligare två uppdrag, nämligen dels att göra en översyn av bestämmelserna
om antalet fullmäktige i kommun, dels att förutsättningslöst utreda
frågan om införande av suppleanter för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige.
1

Efter remiss har yttranden över detta betänkande avgetts av kammarkollegiet,
länsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Göteborgs och Bohus,
Kopparbergs och Västerbottens län, Uppsala, Lunds och Göteborgs
domkapitel, kommunalvalskommittén, valtekniska utredningen, Svenska
kommunförbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

Länsstyrelserna har överlämnat, länsstyrelsen i Södermanlands län yttranden
från nio kommuner, två kyrkliga kommuner och från Södermanlands
länsavdelning av Svenska kommunförbundet, länsstyrelsen i Jönköpings
län yttranden från nitton kommuner och två kyrkliga kommuner,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län yttranden från nio kommuner samt
länsstyrelserna i Kopparbergs och Västerbottens län yttranden från vardera
sex kommuner. Domkapitlen har överlämnat, Uppsala domkapitel yttranden
från fyra kyrkliga kommuner, Lunds domkapitel yttranden från
fem kyrkliga kommuner och Göteborgs domkapitel yttranden från sex
kyrkliga kommuner.

1 Kommittén har därvid bestått av landshövdingen Ingvar Lindell, ordförande, direktören
Harald Aronsson, riksdagsmannen Nils-Eric Gustafsson, kommunalnämndsordföranden Sture
Hoimqvist samt riksdagsmännen Ivar Högström, Bertil Strandberg och Olof Westberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

I de frågor som behandlats i kommitténs nu ifrågavarande två betänkanden
har Stockholms stad — för vilken gäller särskilda bestämmelser —
lämnats utanför kommitténs bedömningar. Stadsfullmäktige i Stockholm
har i skrivelse den 16 juni 1969 till Kungl. Maj:t föreslagit de författningsändringar
som i förevarande hänseenden enligt stadens mening bör ske för
stadens del. Även vissa andra författningsändringar har föreslagits i skrivelsen.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av kammarkollegiet,
länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska kommunförbundet.

Mandattiderna
Gällande rätt m. m.

Inledning

Enligt 4 § kommunallagen (1953: 753) (KL) utövas kommuns beslutanderätt
av fullmäktige — stadsfullmäktige i stad och kommunalfullmäktige
i landskommun och köping — medan förvaltning och verkställighet tillkommer
kommunens styrelse och övriga nämnder. I landskommun och köping
skall som kommunens styrelse finnas en kommunalnämnd.

I stad skall finnas en drätselkammare. Drätselkammaren är stadens styrelse
om inte Kungl. Maj :t förordnat att som kommunens styrelse skall
finnas ett stadskollegium (29 § KL). I städer med stadskollegium är drätselkammarens
uppgifter begränsade till att handha drätselförvaltningen.
I Stockholm är enligt 4 § kommunallagen (1957: 50) för Stockholm (KLS)
stadskollegiet stadens styrelse. Till stadskollegiet är knuten en borgarrådsberedning,
som består av det antal borgarråd som fullmäktige bestämmer
(45 § KLS). Drätselkammare i stad med stadskollegium motsvaras i Stockholm
av drätselnämnd (47 § KLS). Utöver vad som sagts nu tillsätts enligt
44 § KL och 49 § KLS de nämnder som skall finnas enligt särskilda författningar
(nämnder för specialreglerad förvaltning) eller som fullmäktige
finner behövliga (nämnder för oreglerad förvaltning). I prop. 1969: 63
med förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m. har föreslagits
att beteckningarna landskommun, köping och stad mönstras ut ur
kommunallagarna och ersätts med den enhetliga beteckningen kommun
samt att de skilda beteckningarna på kommuns fullmäktige och styrelse
byts ut mot de enhetliga beteckningarna kommunfullmäktige resp. kommunstyrelse.
Särskild nämnd för drätseluppgifter (motsvarande drätselkammare
i stad med stadskollegium i dag) skall enligt förslaget få inrättas
utan Kungl. Maj :ts hörande och skall då kallas drätselnämnd.

I 5 § landstingslagen (1954: 319) (LL) föreskrivs att landstingskommunens
beslutanderätt utövas av landstinget samt att förvaltning och verkställighet
tillkommer förvaltningsutskottet och övriga nämnder. Förvalt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

ningsutskottet, som är ett obligatoriskt organ, utgör landstingskommuns
styrelse (40 §). I övrigt tillsätts enligt 54 § de nämnder som skall finnas
enligt särskilda författningar (nämnder för specialreglerad förvaltning)
eller som landstinget finner behövliga (nämnder för oreglerad förvaltning).

Enligt 1 § lagen (1957: 281) om kommunalförbund (KFL) kan kommuner,
landstingskommuner eller landstingskommun och stad som inte tillhör
landstingskommun sluta sig samman till kommunalförbund för en eller
flera förvaltningsuppgifter. Kommunalförbunds beslutanderätt utövas av
förbundets fullmäktige. Förvaltning och verkställighet tillkommer förbundets
styrelse och särskilt tillsatta nämnder (3 §). 44 § KL äger motsvarande
tillämpning i fråga om kommunalförbunds nämnder (12 § KFL).

Enligt 4 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse (FSL) tillkommer
församlings beslutanderätt kyrkofullmäktige eller kyrkostämma. I församling
med minst 1 000 invånare utövas i allmänhet beslutanderätten av kyrkofullmäktige.
I mindre församling kan församlingen uppdra åt kyrkofullmäktige
att utöva beslutanderätten (5 § FSL). Församlingar utgör i vissa
fall kyrklig samfällighet. Sådan samfällighet kan handha alla församlingsangelägenheter
av ekonomisk natur, vilket är fallet med bl. a. den
kyrkliga samfälligheten i Göteborg, eller ha mer begränsade uppgifter, vilket
är fallet med bl. a. den kyrkliga samfälligheten i Stockholm. I Stockholms
kyrkliga samfällighet och i annan kyrklig samfällighet som inte
handhar alla församlingsangelägenheter av ekonomisk natur utövas beslutanderätten
av församlingsdelegerade. I den kyrkliga samfälligheten i
Göteborg och annan kyrklig samfällighet som handhar alla ekonomiska
församlingsangelägenheter tillkommer beslutanderätten samfällighetens
kyrkofullmäktige (6 § FSL). Förvaltning och verkställighet inom församling
och kyrklig samfällighet åvilar kyrkoråd och övriga nämnder (4 och
6 §§ FSL). I övrigt tillsätts enligt 57, 62 och 63 §§ de nämnder som skall
finnas enligt särskilda föreskrifter (nämnder för specialreglerad förvaltning)
eller som församlingen resp. samfälligheten finner behövliga (nämnder
för oreglerad förvaltning).

Vissa ledamöter i kyrkoråd är enligt 44 § FSL självskrivna eller utses
av domkapitlet. I övrigt väljs ledamöter och suppleanter i kyrkorådet —
liksom ledamöter och suppleanter i kommuns och landstingskommuns
styrelse samt ledamöter och suppleanter i andra kommunala, landstingskommunala
och kyrkokommunala nämnder — av det beslutande organet.

Kyrkoråd — utom kyrkorådet i Stockholms kyrkliga samfällighet — utser
bland sina ledamöter eller suppleanter kyrkvärd (54 § FSL).

För de organ som har nämnts i det föregående utses ordförande och
i vissa fall vice ordförande. Vidare utses revisorer i kommun, landstingskommun,
församling, kyrklig samfällighet och kommunalförbund.

På grundval av grundlagberedningens inledningsvis omnämnda förslag
har fattats beslut om en partiell författningsreform (prop. 1968:27 och

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

92, KU 1968: 20, prot. I: 25 och II: 25,KU 1969: 1, rskr 56). Reformen innebär
bl. a. att vart tredje år samtidiga val skall äga rum till riksdagen samt till
kommunal- och stadsfullmäktige och landsting. Beslutet om författningsreformen
innefattar bl. a. lagändringar varigenom mandattiderna för fullmäktige
i kommun och i kommunalförbund samt för landstingsmän förkortas
från fyra till tre år. Motsvarande förkortning har gjorts för styrelsen
i kommun — utom Stockholm — och kommunalförbund, för borgarråd
och för landstings förvaltningsutskott. De nya mandattiderna skall före
den 1 januari 1971 resp. — i Stockholm —- före den 15 oktober 1970 tillämpas
bara i fråga om val av fullmäktige samt landstingsmän och suppleanter
för tid därefter (SFS 1968: 184—187). Till följd av att — som skall utvecklas
närmare i det följande — mandattiderna för nämnderna för specialreglerad
förvaltning i allmänhet är reglerade genom en hänvisning till reglerna
för styrelsen innebär lagändringarna att också dessa nämnders mandattider
förkortats på motsvarande sätt. Däremot har mandattiderna för andra
nämnder, för presidier och revisorer samt för samtliga organ hos församling
och kyrklig samfällighet lämnats orubbade. Inte heller har i detta sammanhang
gjorts någon ändring i mandattiderna för icke kommunala organ
vilka helt eller delvis utses av kommuner eller landstingskommuner.

Representativa organ1

Enligt 8 § KL, 8 § KLS, 9 § LL och 8 § 1 mom. KFL — i den lydelse dessa
lagrum fått genom beslutet om författningsreformen — skall fullmäktige
samt landstingsmän och suppleanter för dem fr. o. m. de allmänna kommunalvalen
år 1970 utses för en tid av tre år. Sker ändring i den kommunala
indelningen vid annat årsskifte än årsskifte som infaller omedelbart efter allmänna
kommunalval och skall nytt val av fullmäktige äga rum, avser detta
dock enligt 14 och 18 §§ lagen (1919: 293) om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning (KIL) bara tiden intill utgången av det år då allmänna
kommunalval nästa gång äger rum. Vidare skall val av fullmäktige i kommunalförbund
första gången avse tiden från valets förrättande till ingången av
det år då nästa mandattid för fullmäktige börjar, vilket kan vara mindre än
tre år (8 § 2 mom. KFL).

Enligt 11 § första stycket, 33 § första stycket och 40 § 3 mom. första stycket
FSL utses kyrkofullmäktige samt församlingsdelegerade och — i Stockholm
— suppleanter för församlingsdelegerade för en tid av fyra år. Vid
ändring i den ecklesiastika indelningen kan dock på motsvarande sätt som
gäller vid ändring i kommunindelningen mandattiden för kyrkofullmäktige
i församling tillfälligt bli kortare (38 och 41 §§ KIL). Första gången val av
kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade sker skall valet, om det inte
äger rum under år då allmänna kyrkofullmäktigval hålls, avse bara tiden

1 I det följande används beteckningen representativa organ på de organ som utövar kommuns,
landstingskommuns, kommunalförbunds, församlings och kyrklig samfällighets beslutanderätt,
dvs. fullmäktige, landsting, församlingsdelegerade och — i vissa fall — kyrkostämma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969 65

till utgången av det år då sådana val hålls nästa gång (11 och 33 §§ samt 40
§ 3 mom. FSL).

Förslag om att upphäva församlings beslut att anförtro beslutanderätten
åt kyrkofullmäktige får enligt 5 § 2 mom. FSL väckas i kyrkofullmäktige
först fyra år efter det att fullmäktige trätt i verksamhet. Godkänns sådant
förslag, tillämpas det från utgången av det år då allmänna fullmäktigval
sker nästa gång.

Mandattiden för fullmäktige i kommun, för landstingsmän och suppleanter,
för kyrkofullmäktige samt för församlingsdelegerade och — i förekommande
fall — suppleanter börjar den 1 januari året efter valåret (8 §
KL, 9 § LL, 11 och 33 §§ samt 40 § 3 mom. FSL). För stadsfullmäktige i
Stockholm börjar mandattiden den 15 oktober valåret (8 § KLS). För fullmäktige
i kommunalförbund börjar enligt 8 § 1 mom. KFL mandattiden den
1 januari året efter det år då allmänna kommunalval ägt rum. Ingår landstingskommun
i förbundet förskjuts mandattiden emellertid ett år och börjar
först den 1 januari det andra året efter året för kommunalvalen.

Fullmäktige i kommunalförbund väljs av medlemskommuns fullmäktige
i december året före mandattidens början. Om landstingskommun ingår
i förbundet får valet dock ske tidigare under året (8 § 1 mom. KFL). När
förbundsfullmäktige första gången skall väljas kan valet också ske vid
annan tidpunkt.

Ingår i kommunalförbund enbart primärkommuner skall alltså val av
förbundsfullmäktige — utom i vissa fall när val sker första gången — ske
i december det år allmänna kommunalval ägt rum. Valet förrättas då av
de nyvalda fullmäktige i medlemskommunerna. Detta framgår av 8 § 1
inom. KFL, som vidare föreskriver att medlemskommuns fullmäktige, dvs.
de fullmäktige vilkas mandattid utlöper vid årsskiftet, skall utse en av de
nyvalda fullmäktige att utfärda kungörelse om sammanträde för val av
förbundsfullmäktige och att föra ordet vid sådant sammanträde.

Församlingsdelegerade och — i förekommande fall — suppleanter väljs
av kyrkostämma eller kyrkofullmäktige i december året före mandattidens
början. Förrättas valet samma år som allmänna val av fullmäktige skett,
vilket är fallet utom när val sker första gången vid annan tidpunkt, gäller
för valet i allt väsentligt samma regler som för val av fullmäktige i kommunalförbund.
De nyvalda kyrkofullmäktige väljer sålunda församlingsdelegerade.
Ordförandeskapet i de nyvalda fullmäktige utövas av den som
fullmäktige — de vilkas mandattid utgår vid årsskiftet — särskilt utsett,
men endast intill dess ordförande blivit vald (14 § och 40 § 3 mom. FSL).

Styrelse

Såsom redan nämnts skall i annan kommun än Stockholm och i landstingskommun
tjänstgöringstiden för ledamöter och suppleanter i styrelsen
fr. o. m. den 1 januari 1971 utgöra tre år (33 § KL och 44 § LL). Ändringen
5—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 129

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

i 33 § KL har på grund av hänvisningen i 12 § KFL betydelse även för styrelse
i kommunalförbund. Sådan styrelse får på detta sätt också en treårig
mandatperiod från och med år 1971. Ledamöter och suppleanter i kommunens
styrelse i Stockholm, stadskollegiet, väljs enligt 33 § KLS för ett
år i sänder.

Mandattiden för valda ledamöter och suppleanter i kyrkoråd i annan
kyrklig kommun än Stockholms kyrkliga samfällighet är fyra år (46 § och
63 § 2 mom. FSL). Samma mandattid gäller för kyrkvärdar. I Stockholms
kyrkliga samfällighet väljs icke självskrivna ledamöter och suppleanter
i kyrkorådet för ett kalenderår i sänder.

I annan kommun än Stockholm, i landstingskommun och församling
samt i annan kyrklig samfällighet än Stockholm börjar mandattiden för
valda ledamöter och suppleanter i styrelsen ett år senare än för ledamöterna
i det representativa organet. Enligt 33 § KL, 44 § LL samt 46 § och
63 § 2 mom. FSL skall nämligen mandattiden räknas fr. o. m. den 1 januari
året efter det då valet skett och valet skall förrättas, enligt 33 § KL och
46 § FSL i december året efter det då fullmäktige valts samt enligt 44 § LL
vid landstingsmöte året efter det då landstingsmän valts. Också för ledamöter
och suppleanter i kommunalförbunds styrelse börjar mandattiden ett år
senare än för förbundets fullmäktige (13 § KFL). Ingår landstingskommun
i kommunalförbund uppstår till följd härav en eftersläpning om två år av
mandattiden för förbundsstyrelsen i förhållande till mandattiderna för
landstingsmännen och medlemskommunernas fullmäktige.

I Stockholm väljs ledamöter och suppleanter i stadskollegiet varje år vid
stadsfullmäktiges första sammanträde under fullmäktiges tjänstgöringsår
för tiden intill nästa val (11 och 33 §§ KLS). Fullmäktiges tjänstgöringsår
räknas, som nämnts, fr. o. m. den 15 oktober valåret. I Stockholms kyrkliga
samfällighet väljs icke självskrivna ledamöter i kyrkorådet jämte
suppleanter vid det sammanträde då församlingsdelegerades ordförande
utses, dvs. i december det år fullmäktigvalen ägt rum. Valet avser kalenderår
(61 § 1 mom. jämfört med 41 och 14 §§ FSL).

Övriga nämnder

Reglerna i 33 § KL om mandattid för och tid för val av ledamöter och
suppleanter i kommunens styrelse gäller också för drätselkammare i stad
med stadskollegium som kommunens styrelse, där alltså drätselkammaren
är särskilt organ för drätselförvaltningen (48 § KL). Enligt 47 § KLS är
mandattiden för ledamöter och suppleanter i motsvarande organ i Stockholm,
drätselnämnden, två år räknade fr. o. in. den 1 januari året efter det
då valet skett. Valet sker samtidigt med valet av stadskollegium.

I fråga om nämnder för oreglerad förvaltning som tillsätts med stöd av
44 § andra stycket KL, 54 § andra stycket LL, 12 § KFL samt 57 § 2 mom.,
62 § och 63 § 2 mom. FSL har det representativa organet full frihet att be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

stämma mandattidens början och längd. Enligt 51 § 1 mom. KLS är mandattiden
för motsvarande nämnder i Stockholm — som tillsätts med stöd av 49 §
andra stycket KLS — två år räknade fr. o. m. den 1 januari året efter det
då valet skett. I vidare mån är mandattidens början inte reglerad. I de flesta
nämnderna i Stockholm sker varje år en successiv förnyelse av ledamöter
och suppleanter.

Bestämmelser om mandattid för ledamöter och suppleanter i nämnder
för specialreglerad förvaltning finns inte i KL, LL, KFL eller FSL utan i de
särskilda författningar som reglerar ifrågavarande nämnders verksamhet.
Dessa författningar hänvisar emellertid med få undantag till vad som
gäller i fråga om styrelsen. Ifrågavarande nämnder är särskild civilförsvarsnämnd
(41 § 2 mom. civilförsvarslagen, 1960: 74), särskild familjebidrags
namnd (25 och 26 §§ familjebidragsförordningen, 1946: 99), barnavårdsnämnd
(8 § barnavårdslagen, 1960:97), nykterhetsnämnd (5 § nykterhetsvårdslagen,
1954:579), socialnämnd (4 § lagen, 1956:2, om socialhjälp),
hälsovårdsnämnd (8 § hälsovårdsstadgan, 1958:663), särskild
krigshjälpsnämnd (6 § lagen, 1964:47, om krigshjälp), sjukvårdsstyrelse
(9 § 2 mom. sjukvårdslagen, 1962:242), särskild sjukhusdirektion (11 §
4 mom. sjukvårdslagen), särskild styrelse för omsorger om psykiskt utvecklingsstörda
(14 § lagen, 1967:940, angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda), byggnadsnämnd (3 § byggnadsstadgan, 1959:
612), särskild brandstyrelse (3 § 1 mom. brandstadgan, 1962: 91), särskild
beredskapsnämnd (10 § lagen, 1964: 63, om kommunal beredskap), särskild
regionplanenämnd (3 § lagen, 1968:598, angående handläggning av frågor
om regionplan för kommunerna i Stockholms län), särskild boställsstyrelse
(3 § ecklesiastika boställsordningen, 1932:400), skolstyrelse (14 och 18 §§
skollagen 1962: 319). För Stockholm gäller enligt 51 § 1 mom. KLS i fråga
om sådana nämnders mandattider detsamma som för nämnder för oreglerad
förvaltning, om inte annat föreskrivs i den författning som reglerar
nämndens verksamhet. Avvikande föreskrift förekommer bara undantagsvis
i sådan författning. I stället hänvisas i allmänhet till 51 § 1 mom. KLS.
Sadan hänvisning sker salunda i fråga om samtliga av de nyssnämnda
nämnderna utom särskild regionplanenämnd och särskild boställsstyrelse

vilka nämnder inte finns i Stockholm — och nykterhetsnämnd — för
vilken gäller vad stadsfullmäktige bestämmer. Härutöver hänvisas till 51 §
KLS i fråga om särskild slakthusstyrelse (11 § 2 mom. lagen, 1959: 99, om
köttbesiktning). Också i de flesta nämnderna för specialreglerad förvaltning
i Stockholm sker varje år en successiv förnyelse av ledamöter och
suppleanter.

I fråga om de nämnder som har behandlats nu saknas särskilda bestämmelser
om tiden för valet i den mån inte genom hänvisning till bestämmelserna
för styrelsen dessa gäller. Av vad som gäller om tid för val av befattningar
i allmänhet i kommun, kommunalförbund, församling och kyrklig
samfällighet följer emellertid att, om mandattiden börjar löpa vid kalen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

derårsskifte, valet skall äga rum i december eller senast i december året
innan mandatperioden börjar löpa. Enligt 13 § KL skall sålunda fullmäktige
vid sammanträde i december varje år förrätta val till de befattningar
inom kommunen som blir lediga vid årets slut. Motsvarande bestämmelse
ges i 14 § KLS, 9 § KFL och 16 § 2 mom. FSL. Enligt 14 § KLS skall valen
dock hållas senast den 8 december eller, om stadsfullmäktige beslutar det,
senare under samma månad. I 16 § 2 mom. FSL föreskrivs att valen skall
förrättas före utgången av december. Någon motsvarighet till nu nämnda
bestämmelser finns inte i LL.

De nämnder för specialreglerad förvaltning beträffande vilka bestämmelserna
för styrelsen om mandattid och tidpunkt för val inte är tillämpliga
på grund av hänvisning är — förutom några nämnder vilkas verksamhet
regleras av författning som tillkommit utan riksdagens medverkan
.— slakthnsstijrelse (beträffande vilken dock för Stockholms del finns en
sådan hänvisning), valnämnd, beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda
samt handels- och sjöfartsnämnd. Enligt 33 § lagen, 1920: 796, om val
till riksdagen (Val L) skall i varje kommun finnas en valnämnd som består
av fem personer av vilka en — ordföranden — förordnas av länsstyrelsen
och fyra väljs av kommunens fullmäktige. För varje ledamot utses på
samma sätt en suppleant. Mandattiden är, efter en ändring av lagrummet
som skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1971 (SFS 1968:182), tre år.
Ordförande och suppleant utses före utgången av året efter det då allmänna
val av fullmäktige ägt rum. Övriga ledamöter och suppleanter väljs samma
år vid det tillfälle då val till befattningar inom kommunen eljest sker. Beslutsnämnd
för psykiskt utvecklingsstörda, som enligt 6 § lagen angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda skall finnas i landstingskommun,
består enligt 17 § av ordförande samt ytterligare två eller fyra
ledamöter, som skall vara ledamöter eller suppleanter i styrelsen för omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda om Kungl. Maj :t inte medger undantag.
För ledamot av beslutsnämnd finns en eller flera suppleanter. Ordförande
och suppleant för honom förordnas av Kungl. Maj :t för högst fyra
år i sänder. Övriga ledamöter och suppleanter utses av landstinget (18 §).
De har liksom ledamöter och suppleanter i styrelsen för omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda en mandattid av tre år (14 §). Handels- och sjöfartsnämnd,
som enligt 3 § förnyade mäklareordningen (1893:51) skall
finnas i vissa städer och kan inrättas i andra städer, består av minst sju och
högst tolv ledamöter, som utses för högst två år av stadsfullmäktige. Instruktion
för nämnden beslutas av stadsfullmäktige men fastställs av länsstyrelsen
(3 §).

Presidier och revisorer

I KL, KLS, LL, KFL och FSL ges särskilda regler om val av ordförande
och vice ordförande i det representativa organet. I annan kommun än
Stockholm, i kommunalförbund samt i församling och kyrklig samfällighet

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

väljer fullmäktige resp. församlingsdelegerade varje år ordförande och
högst två vice ordförande för nästa kalenderår (It § KL, 5 § KFL, 14, 33
och 41 §§ FSL). Enligt 13 § KL och 9 § KFL skall valen förrättas i december
året före tjänstgöringsåret. FSL föreskriver att valen skall ske senast i december,
alltså inte nödvändigtvis i december (16 § 2 mom. samt 33 och 41 §§
FSL). Undantag från nu nämnda regler görs emellertid i KL och FSL för
det fall att valen avser året efter det då val av fullmäktige ägt rum. Ordförandevalen
skall i sådant fall hållas i januari året efter valåret (11 § KL
samt 14, 33 och 41 §§ FSL). Val av ordförande och vice ordförande i kommunalförbund
för året efter det då val av fullmäktige i förbundet ägt rum
skall enligt 8 § 4 mom. KFL ske vid de nyvalda fullmäktiges första sammanträde
under tjänstgöringsåret. För det fall att i december valår skall utses
församlingsdelegerade ges i FSL emellertid ytterligare en särregel. Också
ordförande och vice ordförande i fullmäktige i församling för det närmast
följande året skall då enligt 14 § FSL väljas i december av de nyvalda fullmäktige.
Till dess ordförande blivit vald vid sammanträde med nyvalda fullmäktige
eller församlingsdelegerade utövas ordförandeskapet enligt 11 § KL,
8 § 4 mom. KFL samt 14, 33 och 41 §§ FSL av den som utsetts därtill av de
fullmäktige eller församlingsdelegerade vilkas mandattid utgår vid årsskiftet.

KLS:s och LL:s regler om ordförandevalen skiljer sig från de nu nämnda.
Ordförande och två vice ordförande väljs enligt 11 § KLS av Stockholms
stadsfullmäktige varje år vid det första sammanträdet under fullmäktiges
tjänstgöringsår, som börjar den 15 oktober. Enligt 25 § LL väljer landstinget
ordförande och vice ordförande för en tid av högst ett år. Valen kan
alltså avse kortare tid än ett år. Någon bestämmelse om tidpunkten för
valen ges inte i LL eftersom endast ett landstingsmöte — det i oktober -—
har obligatorisk karaktär.

Kyrkostämmans ordförande och vice ordförande har en mandattid av
fyra kalenderår. De väljs på kyrkostämma senast i december före tjänstgöringstidens
början (16 § 2 mom. samt 36 och 37 §§ FSL).

Ordförande och vice ordförande i kommuns, kommunalförbunds, församlings
och kyrklig samfällighets styrelse samt i förvaltningsutskott väljs
— med undantag för vissa kyrkoråd — av det representativa organet bland
styrelsens eller förvaltningsutskottets ledamöter för samma tid som ledamöterna
är valda (34 § KL, 34 § KLS, 12 § KFL, 47 § och 63 § 2 mom. FSL
samt 45 § LL).

I de fall ordförande och vice ordförande i annan nämnd skall väljas av det
representativa organet sker detta enligt de regler som kan finnas i specialförfattning
eller, på grund av hänvisning, enligt de regler som gäller för
kommuns styrelse. I de fall någon reglering av mandattiden eller tiden för
valen inte har gjorts på detta sätt, har det representativa organet frihet att
bestämma mandattidens början och längd.

Ordförande och vice ordförande i drätselkammare i stad med stadskolle -

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

gium väljs enligt de regler som gäller för motsvarande befattningar i kommunens
styrelse (48 § KL). Ordförande i borgarrådsberedningen utses
bland borgarråden för den tid som valet till borgarråd avser (46 § 2 mom.
IvLS).

Revisorer väljs enligt 63 § KL, 67 § LL, 16 § KFL samt 77 och 81 §§ FSL
varje år av det representativa organet till ett antal av minst tre för granskning
av påföljande års förvaltning. För varje revisor väljs en suppleant.
Om tiden för valen gäller huvudreglerna i 13 § KL, 9 § KFL och 16 § 2 mom.
FSL. Beträffande tiden för val av revisorer och suppleanter i landstingskommun
föreskriver 67 § LL endast att valen skall ske vid landstingsmöte
året före tjänstgöringsåret. Enligt 67 § KLS väljer stadsfullmäktige revisorer
och suppleanter vartannat år vid det sammanträde, då enligt 14 § KLS
val till befattningar inom kommunen sker. Uppdraget avser granskning av
de två följande årens förvaltning.

Vissa icke kommunala organ

Jurymän för tryckfrihetsmål utses enligt 12 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen
för en tid av fyra år av landstinget och, i förekommande fall, stadsfullmäktige
i stad som inte tillhör landstingskommun.

Överförmyndare och ersättare väljs av kommunens fullmäktige för en
tid av fyra år (19 kap. 5, 7 och 10 §§ föräldrabalken). I Stockholm finns
i stället för överförmyndare en överförmyndarnämnd som utses av fullmäktige
för fyra år (19 kap. 16 §).

Ledamöter och suppleanter i polisnämnd, som enligt 1 § lagen (1964:
320) om polisnämnder skall finnas i varje polisdistrikt, väljs av de i distriktet
ingående kommunernas fullmäktige. Ingår i polisdistrikt fler än fem
kommuner skall valet dock förrättas av särskilda ombud för kommunerna
(3 §). Ombud och suppleanter för dem väljs av kommunens fullmäktige
senast den 15 november året näst efter det då allmänna val av fullmäktige
ägt rum (4 §). De väljs för fyra år räknade fr. o. in. den 16 november
det år valet skedde (7 §). Ledamöter och suppleanter i polisnämnd väljs
samma år i december för en tid av fyra år räknad fr. o. m. den 1 januari
året näst efter det då valet skedde (9 §).

Länsnykterhetsnämnd, som enligt 3 § lagen om nykterhetsvård skall
finnas i varje län, består av två ledamöter som utses av socialstyrelsen, en
ledamot som utses av länsstyrelsen och två ledamöter som båda utses av
landstinget eller i förekommande fall den ena av landstinget och den
andra av fullmäktige i stad utanför landstingskommunen. För varje ledamot
utses en suppleant. Ledamöter och suppleanter utses för en tid av två
kalenderår (9 §).

Ledamöter och suppleanter i vägnämnd, som enligt 4 § lagen (1943: 436)
om vägnämnder och länsvägnämnder skall finnas inom varje vägnämndsområde,
utses av kommunens fullmäktige eller, om vägnämndsområdet be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

står av flera kommuner, av ombud som fullmäktige utser. Mandattiden för
ombud, ledamöter och suppleanter är fyra år.

I länsvägnämnd, som enligt 1 § lagen om vägnämnder och länsvägnämnder
skall finnas i varje län, utses ledamöterna enligt 21 § så att länsstyrelsen
förordnar två ledamöter samt varje skogsvårdsstyrelse och varje vägnämnd
en ledamot. Vägnämnden i Gotlands län utser dock två ledamöter.
För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant. Mandattiden är
fyra år.

Vägsynenämnd, som enligt 54 § lagen (1943: 431) om allmänna vägar
skall utses för varje vägnämndsområde, för stad där väg finns och för
stadsliknande samhälle som är väghållare, består av tre ledamöter. Två ledamöter,
av vilka den ena skall vara ordförande, samt en suppleant för
vardera av dem förordnas av länsstyrelsen. En ledamot jämte suppleant
väljs inom vägnämndsområde av vägnämnden samt i stad eller stadsliknande
samhälle av fullmäktige. Mandattiden är fyra år.

Trafiknämnd, som enligt 1 § lagen (1964: 731) om trafiknämnder skall
finnas i varje kommun eller, om olika delar av kommunen ingår i olika
polisdistrikt, i varje sådan kommundel, består av ordförande och ytterligare
två ledamöter. Polischefen är ordförande (2 §). Övriga ledamöter och
minst en suppleant för vardera av dem väljs av kommunens fullmäktige
för en tid av fyra år räknad fr. o. in. den 1 januari året efter det då valet
skedde. Valet skall förrättas i december året efter det då allmänna val av
fullmäktige ägt rum (4 §).

Länsskolnämnd, som enligt 4 § skollagen (1962:319) skall finnas i
varje län, består av nio för fyra år utsedda ledamöter. Av ledamöterna utses
två av Kungl. Maj :t, en av skolöverstyrelsen, en av länsstyrelsen och
fem av landstinget. I län med stad utanför landstingskommunen utses tre
ledamöter av landstinget och två av fullmäktige i staden. Beträffande länsskolnämnden
för Stockholms län gäller dock särskilda bestämmelser om
sammansättningen. En ledamot i denna nämnd utses av länsstyrelsen, fyra
utses av stadsfullmäktige i Stockholm och fyra av Stockholms läns landsting.
För varje ledamot utses en suppleant (22 §).

Uppskatt ning snämnd, som enligt 8 § 1 mom. förordningen (1934: 320)
angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom skall finnas i
varje län eller visst av domänverket bestämt område av län, består av
domänintendenten, som är ordförande, och två uppskattningsmän jämte
suppleanter. Uppskattningsmännen och suppleanterna utses för en tid av
fyra år, den ene uppskattningsmännen jämte suppleant av landstinget och
den andre uppskattningsmännen jämte suppleant av hushållningssällskapets
förvaltningsutskott (8 § 1 mom.). Nu löpande mandattider för uppskattningsmän
och suppleanter utgår vid varierande tidpunkter.

Styrelse för allmän försäkringskassa består enligt 18 kap. 7 § lagen (1962:
381) om allmän försäkring av en ledamot, tillika ordförande, som utses av

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Kungl. Maj :t, en som utses av socialstyrelsen och en eller två som utses av
vederbörande länsstyrelse. Övriga ledamöter utses av landstinget eller, i
förekommande fall, av stadsfullmäktige eller av landstingskommun och
stadsfullmäktige i stad utanför landstingskommun. Styrelseledamot utses
för en tid av fyra år räknad fr. o. m. den 1 januari året efter det då han
blivit utsedd (8 §).

Pensions delegation, som enligt 18 kap. 20 § lagen om allmän försäkring
skall finnas för varje allmän försäkringskassa, består av ordföranden i
kassans styrelse, som också är ordförande i delegationen, två läkare som
utses av socialstyrelsen och två ledamöter som båda utses av landstinget
eller, i förekommande fall, båda av stadsfullmäktige eller en av stadsfullmäktige
i stad utanför landstingskommun och den andra av landstinget.
Enligt 21 § gäller i fråga om mandattid för ledamöter i pensionsdelegation
samma regler som för styrelseledamöter (8 §).

Ledamöter och suppleanter i försäkringsnämnd, som enligt 18 kap. 23 §
lagen om allmän försäkring skall finnas för varje kommun om inte annat
verksamhetsområde fastställs, utses av kommunen. I fråga om mandattid
för ledamöter i försäkringsnämnd gäller enligt 24 § samma regler som för
styrelseledamöter (8 §).

I styrelse för fondbörs utses enligt 31 § lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse
och fondbörsverksamhet ordförande jämte suppleant av
Kungl. Maj:t samt övriga ledamöter till en fjärdedel av de bankaktiebolag
som är medlemmar av fondbörsen, till en fjärdedel av övriga börsmedlemmar,
till en fjärdedel av stadsfullmäktige i den stad där börsen hålls och
till återstående fjärdedel av handelskammaren i det distrikt där nämnda
stad är belägen. Envar av de fyra valkorporationerna utser därjämte en
suppleant för varje av densamma vald ledamot. Mandattiden är högst två
år. Enligt 3 § börsordningen (1960: 15) för Stockholms fondbörs, vilken
foörsordning gäller t. o. m. den 31 december 1969, utses styrelsen för
fondbörsen för en tid av två år och val av ledamöter jämte suppleanter
sker före den 15 december under året före valperiodens början.

Huvudmän i sparbank, som enligt 11 § lagen (1955: 416) om sparbanker
skall finnas till ett antal av minst tjugu i varje sparbank, utses så att halva
antalet väljs i enlighet med närmare bestämmelser i reglementet av fullmäktige
i de kommuner, som ingår i bankens verksamhetsområde, eller av
landsting. Återstoden utses av huvudmännen själva (13 §). Huvudman
utses för fyra år. Vid det första huvudmannavalet skall mandattiderna
dock sättas kortare i den mån det erfordras för att successiva nyval skall
kunna ske (14 §).

Rådgivande nämnd, som enligt 13 § rusdrycksförsäljningsförordningen
(1954: 521) i varje län skall vara anknuten till detaljhandelsbolaget, består
av två ledamöter som utses av länsstyrelsen, av vilka den ene är ordförande,
två ledamöter som utses av landstinget och en ledamot som utses av läns -

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

nykterhetsnämnden. I Stockholms län utser dessutom Stockholms nykterhetsnämnd
en ledamot. I län med mer än ett landsting eller med stad utanför
landstingskommunen väljer varje landsting och staden vardera två ledamöter.
För varje ledamot utses på samma sätt en suppleant. Ledamöter
och suppleanter utses för fyra kalenderår (74 §).

Skogsvårdsstyrelse, som enligt 1 § förordningen (1960:267) angående
skogsvårdsstyrelser skall finnas för varje län, består av tre ledamöter som
utses av Kungl. Maj :t och tre ledamöter som utses av landstinget. Nu
nämnda ledamöter och lika många suppleanter utses för en tid av fyra år.
Såsom självskriven ledamot ingår i skogsvårdsstyrelse dessutom länsjägmästaren
(3 §).

Beredning av valärenden

Ärenden som avgörs av fullmäktige skall enligt 19 § första stycket KL
vara beredda enligt bestämmelser som meddelas i lagrummet. Enligt 19 §
andra stycket får dock val förrättas utan föregående beredning. Särskild
valberedning är alltså inte obligatorisk. Motsvarande gäller för Stockholm
enligt 20 § KLS samt för landsting (30 § LL), kommunalförbund (5 §
KFL och 19 § KL), församlingar och kyrkliga samfälligheter (22 och 33 §§
FSL).

Tidigare överväganden angående den s. k. eftersläpningsregeln

Som framgår av den föregående framställningen börjar enligt KL, LL
och FSL mandattiden för ledamöter och suppleanter i styrelsen ett år senare
än för ledamöterna i det representativa organet. Denna eftersläpning förekommer
också i fråga om styrelse i kommunalförbund vars mandattid
börjar ett år senare än fullmäktiges.

För landskommunerna har en tidsförskjutning mellan fullmäktiges och
kommunalnämndens valperioder varit föreskriven sedan år 1922. Bestämmelse
härom infördes i samband med att den tidigare föreskrivna successiva
förnyelsen av fullmäktige och kommunalnämnd togs bort. I det betänkande
som låg till grund för reformerna hade kommunalförfattningssakkunniga
föreslagit, att kommunalnämnd skulle väljas i december andra
året efter fullmäktigvalet. Som skäl härför åberopades bl. a., att man borde
söka undvika plötslig omkastning eller ensidighet i förvaltningen, vilket
kunde följa av en mer eller mindre samtidig förnyelse av fullmäktige och
nämnd. Vidare åberopades att kommunalnämnd inte borde utses av fullmäktige
som var helt nya i sin funktion. Under riksdagsbehandlingen vidtogs
den ändringen att tidsförskjutningen sattes till ett år. Skälet härför
var bl. a. att det ansågs vara en avgörande olägenhet, att kommunalnämnden
kunde komma att under två års tid ha en annan sammansättning än
fullmäktige. Samtidigt ansågs det emellertid inte kunna komma i fråga att
för undvikande av en sådan olägenhet förlägga kommunalnämndsvalet till
samma år som fullmäktigvalet.

Kungl. Ma j. ts proposition nr 129 år 1969

För städernas del var mandattiderna för styrelsen före tillkomsten av KL
växlande. På sina håll förekom successiv förnyelse. Någon motsvarighet
till eftersläpningsregeln fanns inte.

Frågan om tidsförskjutningen mellan fullmäktiges och styrelsens mandattider
var föremål för ingående överväganden och delade meningar under
förarbetena till nuvarande bestämmelser. I kommunallagskommittén
(SOU 1952: 14) uttalade sig en majoritet av fem ledamöter för parallella
mandattider för fullmäktige och styrelse, medan fyra ledamöter reserverade
sig till förmån för den ordning som dittills gällt i landskommunerna,
ävs. ett års förskjutning av styrelsevalet i förhållande till fullmäktigvalet.
Kommunallagskoniniittén föreslog att styrelsen skulle väljas av de nyvalda
fullmäktige i december det år allmänna val ägt rum. Enligt kommitténs
mening talade starka principiella skäl för en sådan ordning. Även praktiska
skäl, nämligen hänsynen till samordningen av de viktigaste kommunala
organen, kunde enligt kommunallagskommittén anföras till stöd för
dess förslag. Departementschefen anslöt sig i prop. 1953: 210 till kommitténs
förslag.

Vid riksdagsbehandlingen av förslaget förordade konstitutionsutskottet
att styrelseval skulle ske i december året efter allmänt valår. Till stöd härför
åberopade utskottet bl. a., att det måste anses värdefullt att nyvalda fullmäktigledamöter
vinner förtrogenhet med de kommunala angelägenheterna
innan de deltar i det viktiga valet av styrelse, att ett styrelseval i nära anslutning
till fullmäktigvalet sannolikt skulle komma att på många håll
orsaka en onödig politisering av fullmäktigvalet och att det i vart fall kunde
antagas, att frågan om styrelsens blivande sammansättning skulle komma
att spela en betydligt större roll vid förberedelserna för fullmäktigvalet och
därmed skymma blicken för detta vals betydelse för övriga kommunala
angelägenheter (KU 1953:22). Med den av konstitutionsutskottet förordade
bestämmelsen skulle man också, enligt utskottet, undvika den i och för
sig mindre lämpliga anordningen med två samtidigt fungerande fullmäktigförsamlingar.

Kommunallagskommittén hade inte satt i fråga någon särskild bestämmelse
om mandattidens förläggning för nämnder för oreglerad förvaltning.
Kommittén framhöll att de skäl som anförts till stöd för dess förslag beträffande
styrelsen inte kunde åberopas till stöd för att kommunernas
nämnder över lag skulle nyväljas omedelbart efter ett fullmäktigval. Även
om vissa skäl enligt kommittén kunde anföras därför, var dessa inte alls av
samma styrka eller art som de, vilka åberopats beträffande styrelsen. Departementschefen
anslöt sig till kommittén även på denna punkt och uttalade,
att kommunerna borde ha fria händer i detta hänsende.

För landstingskommunerna gällde före tillkomsten av LL att förvaltningsutskottet
hade en ettårig mandattid, som löpte mellan två lagtima
landsting. Kommunallagskommittén (SOU 1952: 48) föreslog i sitt
förslag till landstingslag — utan meningsskiljaktigheter —- att förvaltnings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

utskottet skulle utses året efter landstingsvalen, dvs. den ordning som 44 §
LL nu innehåller. Eftersläpningsregeln motiverades med att betydande
olägenheter och kostnader skulle vara förenade med att låta landstinget
sammanträda enbart för val av förvaltningsutskott. Kommitténs förslag
på denna punkt följdes såväl av departementschefen (prop. 1954: 119) som
av konstitutionsutskottet (KU 1954: 12).

En bestämmelse motsvarande den som år 1922 införts för kommunalnämnd
upptogs i lagen (1930: 259) om församlingsstyrelse. Frågan om förhållandet
mellan kyrkofullmäktiges och kyrkorådets valperioder övervägdes
inte närmare under förarbetena till gällande lag om församlingsstyrelse
(SOU 1957: 15, prop. 1961: 70, KU 1961: 16).

Kommunalrättskommittén

I fråga om mandattidernas längd uttalar kommunalrättskommittén att
alla nämnder i kommuner med undantag av Stockholm samt i landstingskommuner
bör anpassas till den treåriga mandattiden. Kommittén
konstaterar att 1968 års ändringar i KL och LL medför en sådan anpassning
för de flesta nämnder för specialreglerad förvaltning utan att
författningsändringar behöver göras. För de fall att i någon författning
föreskrivs en mandattid av två eller fyra år föreslår kommunalrättskomimittén
ändring till treårig mandattid.

Vad därefter angår församlingar och kyrkliga samfäl1
i g h e t e r framhåller kommunalrättskommittén att en likformighet mellan
borgerliga och kyrkliga kommunalförfattningar framträtt redan i 1862
års kommunalförordning och utvecklats än mer genom 1930 års revision
av kommunallagstiftningen. Målet för arbetet med 1961 års församlingsstyrelselag
var bl. a. att söka åstadkomma en anpassning av den kyrkokommunala
lagstiftningen till 1953 års kommunallag. Om inte särskilda
skäl för avvikelse från en samstämmighet mellan nuvarande församlingsstyrelselagstiftning
och KL kan åberopas, bör enligt kommunalrättskommittén
denna strävan efter likformighet vidmakthållas. Vägande skäl för
att ha andra mandattider för kyrkofullmäktige och kyrkoråd än vad som
gäller för fullmäktige och styrelse i kommun anser kommittén inte föreligga.
Kommittén föreslår därför att treåriga mandattider införs för kyrkofullmäktige,
kyrkostämmas ordförande och församlingsdelegerade samt för
ledamöter och suppleanter i kyrkoråd. Härav följer bl. a. att också kyrkvärdar
skall utses för tre år.

Beträffande icke kommunala organ som helt eller delvis
utses av kommun eller landstingskommun anser
kommunalrättskommittén att statsmakterna bör överväga att i de fall mandattiden
är två- eller fyraårig ansluta den till den treåriga mandattid som
kommer att gälla inom de kommunala organisationerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Beträffande den s. k. eftersläpningsregeln påpekar kommunalrättskommittén
att under förarbetena till nuvarande och tidigare eftersläpningsregler
från flera håll framhållits som en betydande olägenhet att kommunens
styrelse under ett eller två år i fråga om de företrädda meningsriktningarna
inte motsvarar fullmäktige. Kommittén stryker under att med större
kommuner följer ökade och mera mångskiftande uppgifter. Numera ställs
stigande krav på samverkan mellan styrelserna och de representativa församlingarna.
Styrelserna har en viktig och får en än viktigare roll när det
gäller initiativ, planering och samordning. I betraktande av dessa förhållanden
kommer enligt kommunalrättskommitténs uppfattning de med en eftersläpningsregel
förenade olägenheterna att förstärkas om en treårig mandattid
införs för beslutande församlingar och styrelser. För landstingskommunernas
del kan det vidare med hänsyn till att förvaltningsutskottet har att
företräda landstinget te sig särskilt angeläget att landstinget och förvaltningsutskottet
har parallellt löpande valperioder.

Enligt kommunalrättskommittén kan de skäl som åberopades för eftersläpningsregeln
vid tillkomsten av KL och LL inte längre anses ha samma
tyngd. Kommittén framhåller att med gemensamma riksdags- och kommunalval
frågan om kommunstyrelsens sammansättning sannolikt kommer
att spela en underordnad roll under valförberedelserna. Olägenheterna med
extra sammanträde enbart för val av styrelse bedömer kommittén numera
inte vara så betydande, i vart fall inte när det gäller primärkommunerna.
Vad landstingskommunerna beträffar har genom 1965 års ändringar i LL
öppnats möjlighet att hålla landstingsmöte flera gånger om året. Kommittén
medger att det med landstingens traditionella arbetsformer och det till
början av oktober låsta »lagtima» mötet föreligger vissa olägenheter med
ett möte med nyvalt landsting för begränsade uppgifter vid ett senare tillfälle.
Det är emellertid enligt kommitténs mening för landstingskommunerna
så betydelsefullt att landstingets och styrelsens mandatperioder sammanfaller
att nämnda olägenhet får godtagas.

Kommunalrättskommittén föreslår därför att eftersläpningsregeln i KL,
LL och FSL tas bort.

I anslutning till förslaget om eftersläpningsregelns borttagande behandlar
kommunalrättskommittén frågan om tidpunkten för val av styrelse. Kommittén
föreslår att valet skall ske i december eller för landstingskommuns
del senast i december samma år som allmänna val till de representativa församlingarna
har ägt rum. Valen bör enligt kommittén förrättas av de nyvalda
församlingarna. Att förlägga valen till en tidpunkt några dagar in på följande
kalenderår anser kommittén inte vara möjligt. Styrelsens tjänstgöringsår
bör nämligen börja vid kalenderårsskifte, eftersom medelsförvaltningen
och kommunens räkenskaper löper per kalenderår. Svårigheter från
bl. a. revisionssynpunkt skulle uppstå om styrelsens mandattid och räkenskapsåret
inte skulle vara samordnade.

Kungi. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

Särskilda regler att val av ordförande i styrelserna skall ske samtidigt
som styrelsevalen anser kommittén inte erforderliga.

Kommittén erinrar om att löpande styrelseuppdrag utgår först med år
1971. För att de föreslagna reglerna skall kunna tillämpas redan i samband
med 1970 års kommunalval föreslår kommittén övergångsbestämmelser av
innebörd att nuvarande uppdrag upphör vid utgången av år 1970.

Eftersläpningsregelns borttagande medför enligt kommunalrättskommittén
för sådana nämnder för specialreglerad förvaltning beträffande vilka bestämmelserna
om organisationen hänvisar till KL:s och LL:s bestämmelser
för styrelserna, att mandattiderna kommer att sammanfalla med styrelsernas.
Särskilda övergångsbestämmelser för ledamöterna i dessa nämnder,
motsvarande dem som föreslås för nuvarande styrelseledamöter, blir enligt
kommittén nödvändiga, om de föreslagna reglerna skall kunna tillämpas
hösten 1970. Om för någon nämnd för specialreglerad förvaltning annan
valperiod anses önskvärd än den som gäller på grund av hänvisning till
reglerna för styrelsen får detta särskilt regleras i specialförfattningen.

Ehuru kommunalrättskommittén endast haft i uppdrag att lämna förslag
om ändrade bestämmelser beträffande mandattiden för kommunernas
styrelser, påpekar kommittén att i fråga om nämnder för oreglerad förvaltning
friheten att bestämma mandattidens förläggning kvarstår för både
kommun och landstingskommun. De starka kraven på samverkan och
samordning talar emellertid enligt kommittén för att samma mandattider
tillämpas för alla nämnder inom kommuner och landstingskommuner.
Kommittén anför vidare att, om man vill öppna möjlighet till att låta nu
ifrågavarande nämnders mandattid sammanfalla med styrelsens och att
låta de nyvalda beslutande församlingarna utse ledamöterna, särskild reglering
behövs. Dessutom behövs övergångsbestämmelser som avskär nuvarande
mandat med utgången av år 1970.

Kommittén erinrar slutligen om att en eftersläpningsregel finns också
för styrelsen i kommunalförbund (13 § KFL). En samordning av mandattiderna
för förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse har visserligen inte
varit under kommitténs bedömande. Kommittén anser sammanfallande
mandattider ändå önskvärda.

Eftersläpningsregelns borttagande aktualiserar enligt kommunalrättskommittén
frågan om inte val av presidier och revisorer bör ske vid det sammanträde
med de nyvalda fullmäktige som enligt kommitténs förslag skall
hållas valår i december för val av styrelse. För en sådan ordning, framhåller
kommittén, fordras särskild författningsreglering. I fråga om ordförandevalen
i landsting föreslår kommittén ett tillägg till 25 § LL av innehåll att
det år allmänna val av landstingsmän ägt rum ordförandevalen skall förrättas
av det nyvalda landstinget vid sammanträde senast i december. Kommittén
tillägger att, om också revisorer i landstingskommun skall väljas av det
nyvalda landstinget, lagreglering härom blir nödvändig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Kommittén tar vidare upp frågan vem som skall kungöra det första sammanträdet
med de nyvalda beslutande församlingarna och vem som skall
leda förhandlingarna till dess val av ordförande skett. Kommittén erinrar
om att kommunallagskommittén i sitt förslag till kommunallag ansett att
kungörelse om sammanträde med nyvald fullmäktigförsamling borde utfärdas
av »de gamla» fullmäktiges ordförande, som också skulle föra ordet
vid sammanträdet till dess ordförandeval ägt rum. Kommunalrättskommittén
anför vidare att LL nu inte innehåller någon bestämmelse om vem som
skall kungöra eller inledningsvis leda landstingsmöte som hålls exempelvis
på våren året efter allmänt val. Kungörelse om sådant sammanträde lär —
uttalar kommittén — utfärdas av förvaltningsutskottet.

Enligt kommunalrättskommittén är det enklast och lämpligast om tjänstgörande
styrelsen utfärdar kungörelse om det sammanträde, som enligt
kommitténs förslag skall hållas valåret med nyvalda fullmäktige och nyvalt
landsting. Kommittén föreslår bestämmelser härom i resp. författningar.
Sammanträdet kan inledningsvis ledas av äldste närvarande ledamot
till dess ordförande valts. Särskild författningsreglering finner kommittén
dock inte vara nödvändig på denna punkt, eftersom man torde kunna
följa de principer som gäller när fullmäktigförsamling eller landsting
står utan ordförande (11 § tredje stycket KL, 26 § första stycket LL samt
14 § tredje stycket FSL). Om någon, som inte ingår i den nya beslutande
församlingen inledningsvis skall få fungera som ordförande bör det enligt
kommitténs uppfattning föreskrivas, att han inte äger delta i själva valet av
ordförande.

Skrivelsen från stadsfullmäktige i Stockholm
Stadsfullmäktige anför att mandattiden för ledamöter och suppleanter i
stadskollegiet, drätselnämnden och stadens övriga nämnder bör avpassas
så att ledamöter, som har valts före ett kommunalval, inte sitter kvar ett
eller flera tjänstgöringsår efter valet. Vidare bör tiden alltid omfatta helt
år. Med hänsyn till dessa förutsättningar är enligt stadsfullmäktige endast
två alternativ tänkbara, nämligen en ettårig resp. en treårig mandattid.
Med hänsyn till stadens särskilda förhållanden framstår en ettårig mandattid
som den lämpligaste. Om detta alternativ väljs, behöver fyllnadsval inte
anordnas i någon större omfattning och kan önskade utbyten av ledamöter
och suppleanter lätt ske. Dessutom underlättas rekryteringen, eftersom de
nya förtroendemännen inte behöver binda sig för lång tid i sitt första uppdrag.

Stadsfullmäktige föreslår alltså att mandattiden för ledamöter och suppleanter
i stadskollegiet även i fortsättningen skall vara ett år. Det föreslås
vidare att mandattiden för ledamöter och suppleanter i drätselnämnden och

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

övriga nämnder också skall vara ett år samt att mandattiden för dessa ledamöter
och suppleanter skall börja den 1 januari året efter valet.

Mandattiden för revisorerna bör enligt stadsfullmäktige liksom f. n. stämma
överens med mandattiden för nämndledamöterna. Stadsfullmäktige
föreslår därför att det i 67 § KLS föreskrivs att revisorer för granskning av
nästföljande års förvaltning och suppleanter för revisorerna skall väljas
varje år.

Remissyttrandena

Kommunalrättskommitténs förslag om en samordning av mandattiderna
inom kommunalförvaltningen både i fråga om mandattidernas
längd och tidpunkten för periodernas början tillstyrks eller lämnas
utan principiell erinran av samtliga remissinstanser utom en. Den remissinstans
som har en avvikande uppfattning, Grimetons pastorats församlingsdelegerade,
avstyrker ändringar i FSL i fråga om mandattider.

Vad först beträffar frågan om mandattidernas längd för
kommunala och landstings kommunala nämnder betonas
i åtskilliga yttranden vikten av att inom hela kommunalförvaltningen
gäller lika långa mandattider för styrelser och övriga nämnder som för de
representativa organen. Kammarkollegiet, länsstyrelsen i Malmöhus län
och Svenska kommunförbundet uttalar sig bland andra i denna riktning.
Kammarkollegiet och kommunförbundet föreslår, liksom stadsfullmäktige
i Tranås och Lund samt drätselkammaren i Västerås, sådana lagstiftningsåtgärder
att nämnder för oreglerad förvaltning får en treårig mandattid
som är samordnad med övriga nämnders. Att kommunernas frihet att själva
bestämma mandattiden för ledamöterna i dylik nämnd går förlorad
behöver enligt kommunförbundet inte inge betänkligheter, eftersom något
behov av kortare mandattid än tre år knappast föreligger i kommunerna
i gemen. Kommitténs uppfattning att en treårig mandattid bör införas
beträffande sådana nämnder för specialreglerad förvaltning för vilka tvåeller
fyraåriga mandattider gäller biträds av kammarkollegiet och kommunförbundet.
Dessa remissinstanser anser emellertid författningsändringar
nödvändiga också i fråga om sådana nämnder beträffande vilka
mandattiden f. n. inte är reglerad, bl. a. s 1 a k t h u s s t y r e 1 s e.

Med hänsyn till de särskilda förhållanden som åberopas i skrivelsen
från stadsfullmäktige i Stockholm tillstyrker länsstyrelsen i Stockholms
län och Svenska kommunförbundet stadsfullmäktiges förslag att mandattiden
för ledamöter och suppleanter i stadskollegiet och övriga nämnder
i Stockholm skall vara ett år. Kammarkollegiet anser däremot att det inte
finns tillräckligt starka skäl för en avvikelse från de regler som enligt
kommunalrättskommitténs förslag skall gälla för andra kommuner. En

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

ettårig mandattid framstår som väl kort. Val skulle få förrättas varje år,
och det skulle till övervägande del bli fråga om omval. Kammarkollegiet
förordar därför en mandattid om tre år också för ledamöter och suppleanter
i stadskollegiet och övriga nämnder i Stockholm.

Att treåriga mandattider införs inom de kyrkliga kommunern
a för kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkoråd och kyrkostämmas
ordförande tillstyrks eller lämnas ulan erinran av så gott som alla
remissinstanser som yttrat sig i denna del. Grimetons pastorats församlingsdelegerade
avstyrker dock bestämt ändringar i FSL bl. a. med hänsyn till
en tänkbar skilsmässa mellan kyrka och stat. Domkapitlet i Göteborg, som
tillstyrker kommitténs förslag, anför å sin sida att något särskilt skäl att i
framtiden inte behålla största möjliga samstämmighet mellan kyrklig och
borgerlig kommunallagstiftning inte torde föreligga oavsett hur förhållandet
mellan kyrka och stat kommer att gestaltas. Kammarkollegiet och Svenska
kommunförbundet föreslår också i fråga om kyrkokommunala nämnder för
oreglerad förvaltning en lagreglering som ger sådana nämnder treårig mandattid.

Remissopinionen är nära nog enhällig också i sin positiva inställning
till kommitténs förslag att eftersläpningen av styrelsernas mandattid
i förhållande till de beslutande församlingarnas skall avskaffas samt
att styrelse skall väljas av de nyvalda representativa organen i december
valåret eller ifråga om landsting senast i december samma år. Endast Grimetons
pastorats församlingsdelegerade, som förordar att fyraåriga mandattider
behålls, avstyrker kommitténs förslag såvitt avser FSL och poängterar
därvid att behovet av kontinuitet är särskilt stort i den kyrkokommunala
verksamheten. Enligt kg r ko fullmäktige i Göteborg kan med den föreslagna
ordningen uppkomma svårigheter att hinna med valärendenas beredning
genom ett av de nyvalda fullmäktige utsett organ. Kyrkofullmäktige bedömer
dock inte dessa svårigheter som så stora att kommitténs förslag inte
skulle kunna godtas. Också Svenska kommunförbundet berör — liksom
en del andra remissinstanser — frågan om beredning av valärenden. Kommunförbundet
föreslår, som skall utvecklas senare, den ändringen i den
av kommittén föreslagna ordningen att också de val som skall förrättas av
nyvalda fullmäktige enligt KL och FSL — och inte bara valen enligt LL —
skall äga rum senast i december.

Länsstyrelsen i Malmöhus län och förvaltningsutskottet i samma läns
landsting påpekar att ett upphörande av löpande styrelseuppdrag vid utgången
av år 1970 medför olägenheter för vissa heltidsengagerade förtroendemän
då avkortningen av mandatperioden innebär en rubbning av förutsättningarna
för dessa befattningshavares åtaganden. Länsstyrelsen anser
dock att nämnda olägenhet är av underordnad betydelse i jämförelse med
värdet av att få till stånd gemensamma mandatperioder. Kommitténs för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

slag om övergångsbestämmelser som avskär mandattiden för ledamöter
och suppleanter i styrelserna vid utgången av år 1970 har i övrigt inte
föranlett någon erinran från remissinstanserna.

I fråga om nämnder för oreglerad förvaltning instämmer kammarkollegiet
i kommunalrättskommitténs uttalande att de starka kraven på samverkan
och samordning talar för att samma mandattider tillämpas inom
hela den kommunala förvaltningen. Kollegiet framhåller därutöver som
skäl för sammanfallande mandattider över hela fältet att kommuner, landstingskommuner,
församlingar och kyrkliga samfälligheter på detta sätt
skulle slippa ifrån det inte obetydliga administrativa besvär som vållas
genom att de varje år måste undersöka om val är aktuellt till någon eller
några nämnder. Kollegiet föreslår därför att hänvisningarna i 45 § KL,
54 § LL och 57 § FSL till vissa bestämmelser om kommunens styrelse ändras
så att de får avse 33 § KL, 44 § LL resp. 46 § FSL i dessa paragrafers
helhet och därmed omfatta regleringen av mandattidens början och längd.
Principiellt samma uppfattning har också stadsfullmäktige i Tranås och
Lund, drätselkammaren i Västerås samt Svenska kommunförbundet. Kommunförbundet
påpekar särskilt att nyvald representation måste ges valkompetens
såvitt gäller nämnder för oreglerad förvaltning. Kammarkollegiet
biträder — liksom landstingets förvaltningsutskott i Västmanlands län,
stadsfullmäktige i Tranås och Lund samt drätselkammaren i Västerås kommunalrättskommitténs
mening att det krävs särskilda övergångsbestämmelser
för att avskära löpande mandattider för ledamöter och suppleanter i
nämnder för oreglerad förvaltning vid utgången av år 1970.

Kyrkofullmäktige i Göteborg och kyrkorådet i Bollnäs församling anser
för sin del att kommunerna liksom hittills bör ha fria händer i fråga om
nämnder för oreglerad förvaltning. Av kommunernas fria bestämmanderätt
på området följer enligt kyrkofullmäktige i Göteborg och stadsfullmäktige
i Hälsingborg att de själva kan besluta om en förkortning av mandattiden
för redan valda ledamöter. En övergångsbestämmelse som generellt avskär
löpande mandat avstyrks därför. Däremot tillstyrker kyrkofullmäktige i Göteborg
att kommunerna bereds möjlighet att till de nyvalda fullmäktige
överlämna val av nämndledamöter vid sammanträde i december. Stadsfullmäktige
i Umeå förordar regler som gör det möjligt för kommunerna att
också i fortsättningen tillämpa samma mandattider för nämnder för oreglerad
förvaltning som för kommunens styrelse. Särskilda övergångsbestämmelser
behövs enligt stadsfullmäktige för att ge kommunerna laglig möjlighet
att avkorta mandattiden för ledamöterna i sådana nämnder vid utgången
av år 1970.

Kammarkollegiet finner det i likhet med kommunalrättskommittén önskvärt
att en samordning sker av mandattiderna för fullmäktige och styrelse
i kommunalförbund. Kollegiet förordar en övergångsbestämmelse som avskär
mandattiden för nuvarande styrelseledamöter vid utgången av år
6 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 129

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

1970. Kollegiet tar i detta sammanhang också upp särbestämmelsen i 8 §
1 mom. KFL rörande valperioden för förbund vari landstingskommun
ingår. Enligt kollegiets mening saknas anledning att behålla bestämmelsen
efter ett genomförande av kommitténs förslag att nyvalt landsting skall
sammanträda för hållande av val senast i december under valåret. Svenska
kommunförbundet anför i princip samma synpunkter i förevarande del.

Att val av presidier och revisorer för året efter allmänt
valår skall förrättas av de nyvalda beslutande församlingarna tillstyrks av
samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan, däribland kammarkollegiet,
länsstyrelsen i Västmanlands lån, landstingets förvaltningsutskott i
Västmanlands län, drätselkammaren i Jönköping och kyrkofullmäktige i
Göteborg. Svenska kommunförbundet ifrågasätter om inte samtliga val som
enligt 13 § fjärde stycket KL skall förrättas i december bör ankomma på de
nyvalda fullmäktige det år allmänna val ägt rum. Motsvarande ordning ifrågasätter
kommunförbundet också beträffande FSL, LL och KFL. I fråga
om ordförandevalen enligt 11 § andra stycket KL och 14 § andra stycket
FSL bör enligt kommunförbundet särskilt anges i lagtexten att valet avser
tiden intill utgången av nästföljande kalenderår. Landstingets förvaltningsutskott
i Västmanlands län föreslår den ändringen av bestämmelserna om
val av ordförande och vice ordförande i landsting att mandattiden bestäms
till tre år räknade fr. o. m. året efter det då valet har skett. Genom en sådan
ändring skulle man enligt utskottet kunna undgå den nuvarande olägenheten
att ordförande och vice ordförande, som väljs den första måndagen
i oktober för en tid av ett år, vart femte eller sjätte år måste avgå fem eller
sex dagar innan nya val kan ske.

De remissinstanser som har yttrat sig över skrivelsen från stadsfullmäktige
i Stockholm tillstyrker förslaget om en ettårig mandattid för revisorer
och revisorssuppleanter i Stockholm.

Frågan om beredning av valärenden berörs i vissa remissyttranden.
Stadsfullmäktige i Hälsingborg och Landskrona, kommunalfullmäktige
i Höörs köping och kyrkorådet i Valbo församling framhåller behovet
av beredning av valärenden genom ett särskilt organ som bör kunna
utses vid ett sammanträde med de nyvalda fullmäktige före ingången av
december. Drätselkammaren i Jönköping anser också särskild valberedning
nödvändig men finner att ett av de avgående fullmäktige utsett organ bör
kunna anförtros uppgiften i fråga. Svenska kommunförbundet diskuterar
också hithörande frågor och betonar att valen, även om de inte är underkastade
något lagstadgat beredningstvång, dock anses vara så viktiga att
den beslutande församlingen brukar — vanligen genom en av församlingen
tillsatt valberedning — låta bereda dessa ärenden. Visserligen torde sådan

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

beredning oftast medhinnas samma dag valberedningen tillsatts så att beredningens
förslag kan framläggas innan sammanträdet avslutas. Stundom
kan dock förhållandena vara sådana att valberedningen behöver längre rådrum.
Tiden kan bli för knapp om den beslutande församlingens sammanträde
måste avbrytas för att fortsätta annan dag eller nytt sammanträde
måste hållas före utgången av december. Detsamma kan bli fallet om proportionellt
val begärs eller om ett valärende bordläggs. Kommunförbundet
åberopar också i detta sammanhang att förslag kan väckas i den nyvalda
församlingen om ändrat antal ledamöter i någon nämnd och att ett sådant
ärende är underkastat beredningstvång och inte lagligen kan företas till
avgörande förrän det varit i vederbörlig ordning kungjort. Kommunförbundet
föreslår därför att de val, som skall förrättas av nyvalda fullmäktige
enligt KL och FSL, skall hållas, liksom enligt kommitténs förslag inom
landsting, senast i december det år allmänna val av representativa församlingar
ägt rum. Kommunförbundet tillägger beträffande motsvarande val
inom kommunalförbund att tiden kan bli alltför kort om såväl val av förbundsfullmäktige
som val av styrelse och andra nämnder skall ske under
december. Enligt kommunförbundets mening bör det därför också i KFL
föreskrivas att valen skall förrättas senast i december det år allmänna
val av representativa församlingar ägt rum.

Länsstyrelsen i Malmöhus län befarar att svårigheter kan uppkomma vid
genomförandet av den föreslagna ordningen med val som skall förrättas
av de nyvalda beslutande församlingarna samma år som allmänna val ägt
rum, om inte röstsammanräkningen vid de allmänna
valen blir föremål för mycket radikala och tidsbesparande förenklingar.

Kommunalrättskommilténs förslag att tjänstgörande styrelse
skall kungöra det första sammanträdet med den nyvalda
representativa församlingen tillstyrks eller lämnas
utan erinran av kammarkollegiet, landstingets förvaltningsutskott i Västerbottens
län, stadsfullmäktige i Tranås och Hälsingborg, drätselkammaren i
Jönköping och Svenska kommunförbundet. Avvikande synpunkter framförs
emellertid också. Kommunalfullmäktige i Höörs köping föreslår sålunda att
kungörelsen skall ombesörjas av den ledamot i de nyvalda fullmäktige som
den avgående beslutande församlingen utser för uppgiften. Kyrkofullmäktige
i Göteborg och kyrkorådet i Valbo församling förordar att de avgående
fullmäktiges ordförande skall utfärda kungörelsen. Samma förslag i fråga
om landsting framläggs av länsstyrelsen i Västmanlands län och landstingets
förvaltningsutskott i samma län.

Att äldste ledamoten skall leda förhandlingarna
till dess ordförande blivit vald tillstyrks eller lämnas utan

Kungi. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

erinran av landstingets förvaltningsutskott i Västmanlands län och Svenska
kommunförbundet. En annan uppfattning på denna punkt uttalas av kommunalfullmäktige
i Höörs köping, som anser att den av de avgående fullmäktige
utsedda ledamoten i den nyvalda beslutande församlingen inte bara
bör svara för kungörelsen utan också bör föra ordet till dess ordförande blivit
vald, samt av kyrkofullmäktige i Göteborg och kyrkorådet i Valbo församling,
som föreslår att de avgående fullmäktiges ordförande inledningsvis
bör leda förhandlingarna. Kyrkofullmäktige i Göteborg och drätselkammaren
i Jönköping tillägger att den av kommunalrättskommittén föreslagna
ordningen i fråga om ordförandeskapet inte kan anses ha stöd i gällande
bestämmelser som är avsedda för en helt annan situation. En uttrycklig
lagreglering efterlyses därför av dessa remissinstanser.

Om någon som inte tillhör den nyvalda beslutande församlingen inledningsvis
får leda förhandlingarna, behövs enligt kommunalrättskommittén
en bestämmelse som säger att vederbörande inte äger delta i själva valet av
ordförande. Kyrkorådet i Valbo församling ansluter sig till kommitténs uppfattning.
Kyrkofullmäktige i Göteborg anser dock en särskild bestämmelse
onödig eftersom det med hänsyn till föreskrifterna i 14 § första stycket
FSL är uppenbart att rösträtt saknas.

Kommunalrättskommitténs synpunkter på ett införande av treåriga
mandattider —- i stället för nu gällande två- eller fyraåriga —- i fråga om
icke kommunala organ vilka helt eller delvis utses
av kommun eller landstingskommun lämnas utan erinran
av de allra flesta remissinstanserna. Kammarkollegiet, länsstyrelserna i
Stockholms och Västmanlands län samt kommunalfullmäktige i Hallstahammars
köping biträder uttryckligen kommitténs mening, liksom också
rikspolisstyrelsen såvitt avser polisnämnder och trafiknämnder, socialstyrelsen
såvitt avser länsnykterhetsnämnder, riksförsäkringsverket såvitt avser
styrelser för allmän försäkringskassa, pensionsdelegationer och försälcringsnämnder,
statens vägverk såvitt avser vägnämnder, länsvägnämnder
och vägsynenämnder, skolöverstyrelsen och länsskolnämnden i Stockholms
län såvitt avser länsskolnämnder, alkoholpolitiska utredningen såvitt avser
rådgivande nämnder, skogsstyrelsen såvitt avser skogsvårdsstyrelser, domänverket
såvitt avser uppskattningsnämnder och överförmyndarnämndcn
i Stockholm såvitt avser nämnden och överförmyndare.

Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden i Stockholm finner det önskvärt
inte bara med en anpassning av mandattidens längd för ledamöter och
suppleanter i länsskolnämnder utan också med en ändring av mandattidens
början så att mandattiden sammanfaller med mandattiden för kommunala
styrelser och nämnder enligt kommitténs förslag. Därför bör enligt
dessa remissinstanser också bestämmas att löpande uppdrag upphör vid utgången
av år 1970. Motsvarande synpunkter anförs av skogsstyrelsen i fråga
om icke självskrivna ledamöter och suppleanter i skogsvårdsstyrelserna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Riksförsäkringsverket anmärker att särskilda övergångsbestämmelser vid
en ändring av mandattiden för styrelser för allmän försäkringskassa, pensionsdelegationer
och försäkringsnämnder kan bli nödvändiga.

Drätselkammaren i Jönköping anser att det inte finns anledning att
ändra mandattiden för alla de organ och institutioner som kommer i fråga
i detta sammanhang. Huvudmän i sparbank och överförmyndare bör sålunda
enligt drätselkammarens mening behålla sina mandattider oförändrade
då dessa organ inte har någon anknytning till den kommunala
styrelsen. Vad särskilt angår huvudmän i sparbank vill bankinspektionen
inte motsätta sig den av kommittén ifrågasatta ändringen av mandattiden.
Inspektionen framhåller dock samtidigt att en sådan ändring skulle medföra
en del olägenheter. En övergång till treårig mandattid skulle sålunda
göra det nödvändigt att reglementena för samtliga sparbanker — f. n. 326
stycken — måste ändras, något som i regel kräver beslut på två huvudmannasammaniräden
och inspektionens stadfästelse.

Styrelsen för Stockholms fondbörs erinrar om att frågan om huvudmannaskapet
för börsen ingår bland de frågor som den år 1966 av chefen för
finansdepartementet tillkallade fondbörsutredningen har att utreda och
pröva. Med hänsyn härtill och då frågan om mandattidens längd för de
kommunvalda representanterna enligt hörsstyrelsens mening knappast kan
anses ha den praktiska betydelse eller angelägenhetsgrad att ett ställningstagande
inte skulle kunna uppskjutas ett par år, föreslår styrelsen att frågan
får vila i avvaktan på blivande förslag från fondbörsutredningen.

Fullmäktige och suppleanter
Gällande rätt m. m.

Kommunindelning sr ef ormen

År 1962 fattade statsmakterna beslut om en översyn av kommunindelningen
(prop. 1962: 180, KU 1962: 1, rskr 64). I beslutet angavs riktlinjer
för en utveckling mot en från olika synpunkter lämpligare kommunindelning.
I KIL infördes en bestämmelse, 2 a §, om att det för varje län skall
finnas en av Kungl. Maj :t fastställd plan som utvisar den med hänsyn till
befolkningsförhållandena, den ekonomiska utvecklingen, de kommunala
förvaltningsuppgifternas omfattning och beskaffenhet samt förhållandena
i övrigt lämpligaste indelningen av länet i kommuner (SFS 1962: 35). Under
åren 1963 och 1964 fastställde Kungl. Maj :t planer för länens indelning
i kommuner (SFS 1964: 162). Stockholms stad berörs inte av planeringen.
Enligt denna skulle 36 kommuner bestå oförändrade. I övrigt
sammanfördes kommuner och delar av kommuner till 245 kommunblock.
Efter de ändringar i den kommunala indelningen som har trätt i kraft

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

vid ingången av år 1969 finns sammanlagt 75 kommuner som stämmei
överens med indelningsplanerna. Enligt 2 § lagen (1969: 156) med särskilda
bestämmelser om ändring i kommunindelningen skall länsstyrelserna efter
samråd med kommunerna upprätta förslag till de indelningsändringar som
behövs för att kommunindelning enligt fastställd plan skall kunna genomföras
senast vid utgången av år 1973 (prop. 1969:103, KU 1969:24,
rskr 230).

Antalet fullmäktige in. in.

Fullmäktige beslutar enligt 5 § KL hur många fullmäktigledamöter
som skall utses för kommunen. Antalet skall bestämmas
inom vissa ramar som föreskrivs i lagrummet. Kommunerna är indelade i
grupper efter invånarantalet. För varje grupp föreskrivs det högsta och det
lägsta antalet fullmäktige som skall utses, i den grupp som innehåller kommuner
med mindre än 2 000 invånare högst 30 och minst 15 fullmäktige
och i kommuner med mer än 400 000 invånare högst 80 och minst 60 fullmäktige,
i förhållande till folkmängden i kommunen.

I Stockholm är fullmäktiges antal enligt 5 § KLS 100.

Bestämmelserna i KL om antalet fullmäktige stämmer — utom i fråga
om kommuner med mer än 400 000 invånare — överens med motsvarande
bestämmelser i lagen (1930: 252) om kommunalstyrelse i stad enligt den
lydelse dessa bestämmelser fick år 1948 (prop. 1948: 140, KU 1948: 24,
rskr 270, SFS 1948: 287). Samtidigt ändrades också motsvarande bestämmelser
i lagen (1930: 251) om kommunalstyrelse på landet. Genom ändringarna
avsåg man att göra det möjligt att få med representanter för tidigare
små kommuner i fullmäktige i de nya kommuner som skulle bildas
enligt 1952 års kommunindelningsreforrn.

Bestämmelserna för kommuner med mer än 400 000 invånare tillkom år
1965 (prop. 1965:166, KU 1965:42, rskr 415, SFS 1965:750). Den lagändring
som då gjordes var föranledd av en framställning från stadsfullmäktige
i Göteborg.

I direktiven för kommunalrättskommitténs uppdrag att göra en översyn
av 5 § KL erinras om att åtskilliga kommunsammanläggningar kan väntas
till följd av beslutet år 1962 om en ny kommunindelningsreforrn. I direktiven
anförs att övergången till en ny kommunindelning ofta kan underlättas
om den nya fullmäktigförsamlingen inte görs alltför liten. I fråga
om kommuner med mer än 40 000 invånare ter sig de nuvarande reglerna
om antalet fullmäktige som för snäva och otillräckligt differentierade redan
mot bakgrund av den befolkningsutveckling som har skett. I övrigt betonas
i direktiven att bestämmelserna om antalet fullmäktige inte är utformade
med tanke på det särskilda behov av smidiga regler som kan föreligga vid
omfattande kommunsammanläggningar.

I 9 § KL och 9 § KLS finns i huvudsak likalydande bestämmelser om

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

valkretsindelning för val av fullmäktige. Sådan indelning skall
göras i Stockholm och i andra kommuner med mer än 40 000 invånare.
Om det anses lämpligt får valkretsindelning också göras i fråga om kommuner
som har mellan 10 000 och 40 000 invånare. Andra kommuner får
indelas i valkretsar endast om det på grund av kommunens särskilt betydande
utsträckning eller liknande förhållanden föreligger särskilda skäl.
Valbarhet är inte inskränkt inom valkrets. Valkretsindelningen skall göras
så att varje krets kan beräknas utse minst tio fullmäktige. Om det kan ske
utan olägenhet, skall valkretsarna också utformas så att antalet fullmäktige
för hela kommunen kan beräknas bli lika fördelat på de särskilda valkretsarna.
Beslut om indelning i valkretsar meddelas av länsstyrelsen på framställning
av fullmäktige eller sedan fullmäktige fått tillfälle att yttra sig.
Beslutet skall meddelas senast två månader före ingången av det år under
vilket det skall börja gälla. Antalet fullmäktige som skall utses i varje valkrets
fastställer länsstyrelsen före utgången av april under valåret.

Beträffande kommun, vars område skall ökas eller minskas genom i ndelningsändring,
kan Kungl. Maj :t förordna att samtliga fullmäktiges
uppdrag skall upphöra, när den nya indelningen träder i kraft, och
att nytt val av fullmäktige skall äga rum. Bestämmelser härom finns i 14 §
lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (KIL). Om
sådant förordnande meddelas, skall länsstyrelsen med tillämpning av
bestämmelserna i 5 § KL före den 1 juli året innan indelningsändringen
träder i kraft bestämma hur många fullmäktige som skall utses. I
samband därmed får länsstyrelsen förordna om kommunens indelning i
valkretsar och valdistrikt oberoende av de bestämmelser som annars gäller
om tid för sådant förordnande.

I nybildad kommun skall val av fullmäktige förrättas så snart som möjligt
under året innan indelningsändringen träder i kraft (18 § KIL). Beträffande
antalet fullmäktige samt kommunens indelning i valkretsar och
valdistrikt gäller samma bestämmelser som vid indelningsändring enligt 14

§ kil.

Beslut om ändring i kommunindelning träder i kraft vid årsskifte och
skall meddelas senast åtta månader före ikraftträdandet, dvs. före utgången
av april året före ikraftträdandet (12 § KIL). Beslut om ändring i kommunindelningen
har brukat träda i kraft vid årsskifte efter allmänna val. Nya
fullmäktige har därvid utsetts vid det allmänna fullmäktigvalet eller, om
ikraftträdandet skett vid årsskifte efter allmänt riksdagsval, vid särskilt
kommunalval som hållits samtidigt med riksdagsvalet.

Den kommunala beslutanderätten skall, redan innan förordnande om
indelningsändring har trätt i kraft, utövas enligt den nya indelningen (13 §
KIL). Den äldre indelningen skall dock följas i fråga om angelägenhet som
avser kommun enligt den indelningen. I samband med beslut om indelningsändring
kan Kungl. Maj:t förordna att beslutanderätten i kommun

Kungl. May.ts proposition nr 129 år 1969

enligt den nya indelningen skall utövas av sammanläggningsdelegerade
tills indelningsändringen har trätt i kraft (19 §). Om något sådant förordnande
inte meddelas vid indelningsändring enligt 14 §, skall fullmäktige
i den kommun vars område ökas eller minskas företräda både den äldre
och den nya kommunen.

Vad som nu har sagts om kommunala indelningsändringar äger i princip
tillämpning även på ändring i ecklesiastik indelning (38 och 41 §§ KIL).
Sammanläggningsdelegerade utses dock inte vid sådan indelningsändring.
Beslutanderätten enligt den nya indelningen utövas alltså i dessa fall av de
äldre fullmäktige. Bildas genom indelningsändring ny församling, finns
inget organ som företräder den nya församlingen innan indelningsändringen
träder i kraft.

Vid omröstning i fullmäktige gäller enligt 22 § KL att utgången —
utom i vissa fall för vilka särskilda bestämmelser finns — bestäms genom
enkel majoritet. Om lika många röster avges för olika meningar, bestäms
utgången vid val och ärenden om tillsättande av tjänstebefattning genom
lottning. I andra frågor har ordföranden utslagsröst. Bestämmelserna i
KLS skiljer sig från de nu redovisade i del avseendet att ordföranden inte
har utslagsröst. I ärenden som inte rör val eller tillsättande av tjänstebefattning
skall ny omröstning äga rum. Därvid skall en sedel läggas åt sidan
för att bestämma utgången, om rösterna blir lika också vid den nya omröstningen
(23 §).

Suppleanter i kommunala organ

För stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige, fullmäktige i kommunalförbund
eller kyrkofullmäktige utses inte suppleanter. Detsamma gäller
församlingsdelegerade utom i Stockholm. Däremot utses suppleanter för
landstingsmän (6 § LL) samt för ledamöter i styrelse och nämnder för
oreglerad förvaltning i kommun, landstingskommun, församling och kyrklig
samfällighet (31, 45, 47 och 48 §§ KL, 31 och 47 §§ samt 51 § 1 mom.
KLS, 42 och 54 §§ LL samt 44 § 2 inom., 57 § 2 inom., 61 § 1 mom. och
63 § 2 mom. FSL). Vad gäller nämnder för oreglerad förvaltning bestämmer
dock landstinget resp. fullmäktige om suppleanter skall utses. Suppleanter
utses vidare för kommunala sammanläggningsdelegerade (1 § lagen, 1965:
596, om kommunala sammanläggningsdelegerade) och för församlingsdelegerade
i Stockholm (39 § 1 mom. FSL).

Eftersom suppleanter inte utses för stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige
eller kyrkofullmäktige, måste ny röstsammanräkning för utseende av
efterträdare företas om fullmäktig avgår före tjänstgöringstidens utgång.
Bestämmelser härom finns i 52 § 2 mom. kommunala vallagen (1930: 253)
(KVL).

Av 18 § LL framgår att val av suppleanter för landstingsmän regleras
i KVL. Bestämmelserna om val av övriga suppleanter skiljer sig helt från

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

reglerna i KVL men är sinsemellan i huvudsak identiska. Suppleanter i
kommuns styrelse väljs, liksom de ordinarie ledamöterna, av fullmäktige
till det antal fullmäktige bestämmer (31 § KL). Alla suppleanterna väljs
genom en valförrättning som är skild från valet av ordinarie ledamöter.
Valet skall om det begärs av ett visst antal väljande (se 22 § sista stycket
KL) vara proportionellt. Om det inte är proportionellt utan förrättas som
majoritetsval, skall i samband med valet bestämmas i vilken ordning suppleanterna
skall inkallas till tjänstgöring (31 § KL).

Förfarandet vid proportionellt val regleras i lagen (1955: 138) om proportionellt
valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. in.
Valsedlarna ordnas i grupper efter partibeteckning och inom varje grupp
bestäms genom särskilda sammanräkningar ordningen mellan namnen på
valsedlarna (4 §). Platserna fördelas enligt 5 § mellan de olika grupperna
på så sätt att de, en efter en, tilldelas den grupp som uppvisar det största
jämförelsetalet. Den ordning i vilken suppleanterna skall inkallas till
tjänstgöring i stället för ledamot bestäms genom valet. Suppleant som är
utsedd från samma grupp som ledamoten bar företräde framför övriga
suppleanter och bland dessa har den som tillhör grupp med högst rösttal
företräde (8 §).

Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under den
bestämda tjänstgöringstiden, skall suppleant inkallas enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordningen. Har ledamoten inte utsetts vid sådant
val måste fyllnadsval anställas (33 § KL). Innan så har skett inkallas
suppleant i den vid suppleantvalet bestämda ordningen. I samma ordninginkallas
också suppleant vid tillfälligt förfall. Detta gäller oberoende av
vilket valsätt som använts vid ledamotsvalet (36 § KL).

Val av landstingsmän och suppleanter för dem sker genom en och samma
valhandling. I 24 § KVL ges föreskrifter om valsedels utformning. Valsedeln
skall antingen uppta samtliga namn i en följd, det ena under det andra,
(ospaltad valsedel) eller uppta namnen för landstingsmannavalet i en
vänsterspalt och namnen för suppleantvalet i en höger spalt (spaltad valsedel).
I den mån namnen på en ospaltad valsedel inte tas i anspråk vid
landstingsmannavalet gäller de suppleantvalet. Detsamma gäller namnen
i en spaltad valsedels vänsterspalt. I högerspalten får tas upp högst två
namn för vart och ett av de för landstingsmannavalet upptagna namnen.

Suppleanterna utses genom särskilda sammanräkningar inom resp. parti
omedelbart efter valet av landstingsmän (47 § KVL). För varje landstingsman
företas lika många, dock minst två, sammanräkningar som partiet
erhållit platser. Vid varje sammanräkning tar man hänsyn bara till de valsedlar
som upptar landstingsmannens namn. Namn på någon som blivit
utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman som
sammanräkningen gäller anses som obefintligt. Röstvärdet tillgodoräknas
det namn som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

särskilt upptagna suppleantnamnen. Om det inte finns något sådant namn,
vilket ju alltid blir fallet i fråga om ospaltad valsedel, tillgodoräknas röstvärdet
det namn för själva landstingsmannavalet som står främst på valsedeln.
Den som har fått det högsta rösttalet är vald till suppleant för den
landstingsman som sammanräkningen avser.

Om ett parti använder ospaltade valsedlar får man en grupp av suppleanter
som alla är personliga suppleanter för samtliga landstingsmän som valts
på samma sedel. Om partiet använder flera ospaltade valsedlar får man
flera sådana grupper. Om partiet i stället använder spaltade valsedlar, utses
för varje landstingsman först den eller de personer som i högerspalten
är upptagna för landstingsmannen till suppleanter. Från vänsterspalten
utses därefter så många suppleanter som partiet har fått platser i valkretsen
minus det antal som har utsetts från högerspalten. De personer som
utses från vänsterspalten blir personliga suppleanter för alla landstingsmän
som har valts på valsedeln.

Om en landstingsman avgår under tjänstgöringstiden eller inte kan inställa
sig vid landstingsmöte eller inte vidare kan tjänstgöra vid mötet, skall
den närmast i ordningen varande suppleanten inkallas (22 § LL och 52 § 1
mom. KVL). Fråga om förfall för utevaro från landstingsmöte prövas av
landstinget (23 § LL). När samtliga suppleanter för landstingsman har inkallats
till ordinarie landstingsmän eller eljest avgått som suppleanter, skall
enligt 53 a § KVL ny sammanräkning företas för utseende av ytterligare en
suppleant.

I LL finns inga bestämmelser om att suppleant för landstingsman skall
kallas till eller har rätt att vara närvarande vid landstingets sammanträden.
Landstingets förhandlingar skall enligt 37 § LL vara offentliga men
landstinget kan för visst ärende besluta att överläggningen skall hållas
inom stängda dörrar. Detsamma gäller fullmäktiges förhandlingar (27 §
KL, 28 § IvLS samt 30 och 33 §§ FSL). Suppleant i kommuns styrelse och
övriga nämnder har rätt att närvara vid sammanträde även om han inte är
inkallad till tjänstgöring och han skall alltid underrättas om tid för sammanträde
(36, 45, 47 och 48 §§ KL). Motsvarande regler gäller enligt LL
och FSL (47 och 54 §§ LL samt 49 §, 57 § 2 mom., 62 § och 63 § 2 mom.
FSL). Enligt KLS har suppleant i stadskollegiet inte någon sådan närvarorätt.
Det har däremot suppleant i drätselnämnden och i annan kommunal
nämnd (47 § och 51 § 1 moin., jfr 38 §).

Såväl enligt KL och KLS som enligt FSL får fullmäktige besluta att till
fullmäktig skall utgå traktamente, ersättning för resekostnader och andra
med uppdraget förenade utgifter samt arvode (28 § 1 och 2 mom. KL, 29 §
1 och 2 mom. KLS samt 31 § 1 mom. och 33 § FSL). Arvodet får inte överstiga
vad som är skäligt med hänsyn till göromålens omfattning och art samt
den tid som kan beräknas gå åt för uppdraget. Landstinget får i motsvarande
mån besluta om ersättning åt landstingsman (39 § 1 mom. LL). Be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

stämmelserna i 28 § 1 och 2 mom. KL skall enligt 46 § 1 mom. KL tillämpas
också på ledamot i kommunens styrelse och annan nämnd samt suppleant
för sådan ledamot. Motsvarande gäller enligt KLS, LL och FSL. Suppleant
som tjänstgör i stället för landstingsman behandlas i ersättningsavseende
som landstingsman.

I fråga om beslutförhet gäller enligt KL att fullmäktige, kommuns styrelse
och annan kommunal nämnd inte får handlägga ärende om inte flera
än hälften av ledamöterna är närvarande (15, 37, 45, 47 och 48 §§). Motsvarande
regel gäller enligt KLS och FSL samt enligt 48 och 54 §§ LL för
landstingets styrelse och övriga nämnder. För landstingets del fordras däremot
att två tredjedelar av ledamöterna är närvarande (27 § LL).

Förslag i riksdagen om suppleanter för fullmäktige

Frågan om att införa en suppleantinstitution för fullmäktigförsamlingarna
har prövats vid upprepade tillfällen.

I proposition till 1918 års riksdag föreslogs införande av suppleanter för
stads-, kommunal- och municipalfullmäktige. Frågan förföll, eftersom förslaget
antogs av andra kammaren men avslogs av första kammaren (prop.
1918: 262, KU 1918: 22, I:a kammarens protokoll 52 s. 50, II:a kammarens
protokoll 75 s. 58).

Vid 1928, 1930 och 1932 års riksdagar avslogs motioner om införande av
suppleanter för fullmäktige (II: 1928: 215, II: 1930: 453, II: 1932: 3).

År 1944 begärde riksdagen utredning av frågan om suppleanter borde
införas för stads-, kommunal-, municipal- och kyrkofullmäktige (KU
1944: 8, rskr 96). Frågan övervägdes därefter ingående under förarbetena
till KL. Kommunallagskommittén ställde sig avvisande till en sådan reform
och propositionen innehåller inget förslag om att suppleanter skulle införas
(SOU 1952: 14 s. 96—101, prop. 1953: 210 s. 67—68).

Kommunallagskommittén hade företagit en enkät bland ett 90-tal kommuner.
Av dessa hade betydligt mer än hälften avstyrkt att suppleanter
infördes. Enligt kommunallagskommittén fanns det ett visst fog för uppfattningen
att en suppleantinstitution kunde bli en garanti för att väljarnas
vilja återspeglades i fullmäktiges beslut även när någon eller några av
de ordinarie ledamöterna var förhindrade att delta i besluten. Uppmärksamhet
måste emellertid också ägnas frågan i vad mån det enligt erfarenheten
förekom att fullmäktigledamöters frånvaro ledde till beslut som inte
stämde överens med en fulltalig församlings vilja. Kommunallagskommittén
hade inte ansett sig böra företa någon undersökning i detta avseende.
Bara en av de omkring 90 kommuner som hade yttrat sig i suppleantfrågan
hade hänvisat till, att ett ärende till följd av en ledamots frånvaro fått en
annan utgång än det skulle ha fått, om fullmäktige hade varit fulltaliga
Kommunallagskommittén ansåg att behovet av suppleanter från ifrågava -

92 Kunql. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

rande synpunkt var ganska litet. Önskemålet att vid fullmäktigledamots
avgång ha tillgång till personer som genom sin ställning som suppleanter
hade förvärvat kommunal erfarenhet kunde enligt kommunallagskommittén
inte vara avgörande för bedömningen av om suppleanter borde införas.
Ett betydelsefullt skäl mot ett suppleantsystem var, anförde kommunallagskommittén,
att ett sådant system skulle kunna leda till en försvagning av
de ordinarie ledamöternas ansvarskänsla. Det kunde ligga nära till hands
för en ledamot, som av en eller annan anledning önskade utebli från ett
sammanträde, att begära att en suppleant inkallades i ledamotens ställe.
Suppleanterna kunde enligt kommunallagskommittén vidare inte få tillfälle
att på samma sätt som de ordinarie ledamöterna sätta sig in i de olika
ärendena. Suppleanternas insatser skulle därför inte bli av större värde.

Inte heller KU ansåg att suppleanter för fullmäktige borde införas (KU
1953:22 s. 15, jfr rskr 419). Utskottet anförde att endast fyra av de 367
kommuner och municipalsamhällen som hade yttrat sig över kommunallagskommitténs
förslag hade förordat ett suppleantsystem. Detta måste enligt
utskottet tolkas så att fullmäktiginstitutionen ansågs fungera tillfredsställande
utan suppleanter. Att gentemot den kommunala erfarenheten
och inställningen från rent principiella synpunkter vidhålla tanken på ett
suppleantsystem ansåg utskottet inte rimligt. Utskottet anförde vidare att
möjligheten att inkalla suppleanter kunde minska de ordinarie ledamöternas
ansvarskänsla och att det skulle kunna försvaga fullmäktiges auktoritet,
om viktiga kommunala angelägenheter kunde avgöras av en från det
ena tillfället till det andra olika sammansatt fullmäktigförsamling.

Tanken på att införa suppleanter för fullmäktige avvisades också under
förarbetena till FSL (SOU 1957: 15, prop. 1961: 70, KU 1961: 16, rskr 342).

I en motion vid 1964 års riksdag (II: 119) hemställdes att riksdagen
skulle anhålla hos Kungl. Maj:t om utredning och förslag beträffande införande
av en suppleantinstitution för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige.
I motionen anförs att det medför betydande olägenheter att suppleanter
för fullmäktige saknas. En fullmäktigledamot kan av olika anledningar,
ibland under lång tid, vara förhindrad att utöva sitt uppdrag. Att
suppleanter saknas kan leda till att fullmäktige fattar ett beslut, som går
i annan riktning än det skulle ha gjort om fullmäktigförsamlingen hade
varit fulltalig och som inte står i överensstämmelse med det valutslag som
ligger till grund för sammansättningen. Farhågorna att ett suppleantsystem
skulle medföra att de ordinarie ledamöternas ansvarskänsla försvagas är
enligt vad som anförs i motionen överdrivna. Ett olämpligt utnyttjande av
suppleantinstitutionen skulle framkalla en reaktion inom partigrupperna
och partiorganisationerna. I motionen erinras om en invändning mot att
införa suppleanter, nämligen att dessa inte skulle få nödvändiga kunskaper
eftersom de endast vid enstaka tillfällen skulle delta i fullmäktiges arbete.
Häremot anförs i motionen att ärendena i allmänhet diskuteras ingående

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

inom partigrupperna samt att suppleanterna skulle kunna läsa fullmäktiges
handlingar regelbundet och övervara sammanträdena också när de
inte tjänstgör. Numera trycker eller stencilerar kommunerna i allt högre
grad handlingarna för fullmäktigsammanträdena. Behovet av suppleanter
har enligt vad som vidare anförs i motionen ökat genom den större rörligheten
på arbetsmarknaden och denna rörlighet kan försvåra rekryteringen
till fullmäktige om ett suppleantsystem inte införs. I motionen åberopas
också att författningsutredningen i sitt förslag till ny regeringsform (SOU
1963: 16 och 17) har föreslagit ett system med ersättare för riksdagens
ledamöter.

KU hemställde att motionen inte skulle föranleda någon riksdagens åtgärd
(KU 1964: 32). I riksdagen stannade kamrarna i skilda beslut (I:a
kammarens protokoll nr 37 s. 38, II:a kammarens protokoll nr 37 s. 24).
Frågan förföll alltså.

Frågan väcktes ånyo vid 1965 års riksdag genom två likalydande motioner
(I: 139 och II: 177). I motionerna åberopas i huvudsak samma skäl som
anförs i motionen till 1964 års riksdag. Vidare anförs att kommunernas
förbättrade resurser att stencilera eller trycka sina handlingar och därmed
distribuera dessa i större antal ger suppleanterna möjlighet att följa den
kommunala verksamheten. Därigenom blir ett större antal medborgare informerade
i de kommunala frågorna. Informationen sprids och en suppleantinstitution
kan på så sätt bidra till att stärka den kommunala demokratin.

KU tillstyrkte i sitt utlåtande en förutsättningslös utredning (KU 1965:
28). Utskottet anförde bl. a. att en viss opinionsförskjutning hade skett efter
‘tillkomsten av den gällande kommunallagstiftningen och att utskottet
särskilt med hänsyn till kommunindelningsreformen fann det naturligt att
ett ökat intresse hade framkommit för ett suppleantsystem inom fullmäktigförsamlingarna.
Kamrarna stannade också denna gång i skilda beslut,
varför frågan åter förföll (I:a kammarens protokoll nr 24 s. 98, II :a kammarens
protokoll nr 26 s. 6).

I två likalydande motioner (I: 254 och II: 320) hemställdes vid 1966 års
riksdag åter att riksdagen skulle anhålla hos Kungl. Maj :t om utredning och
förslag om införande av suppleanter för fullmäktige. Motionerna har samma
innehåll som motionerna till 1965 års riksdag.

KU hemställde att riksdagen skulle hos Kungl. Maj :t anhålla om en förutsättningslös
utredning angående införande av suppleanter för stads-,
kommunal- och kyrkofullmäktige (KU 1966: 21). Riksdagen biföll utskottets
hemställan (rskr 102).

Det var med anledning av sistnämnda riksdagsbeslut som kommunalrättskommittén
fick uppdraget att förutsättningslöst utreda frågan om
suppleanter för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

En av kommunalrättskommittén utförd undersökning

I september 1967 begärde kommittén yttranden från samarbetsnämnderna
i kommunblocken och styrelserna i de kommuner som enligt gällande
planer skall bestå oförändrade över dels frågan om antalet fullmäktige
i kommunerna, dels frågan om suppleanter bör införas för stads-, kommunal-
och kyrkofullmäktige. Yttranden inkom från 206 av de 281 tillfrågade
samarbetsnämnderna och styrelserna. 11 yttranden innehåller enligt kommittén
inte några ställningstaganden. Kommittén sammanfattar resultatet
av undersökningen i övrigt på följande sätt.

Oförändrat antal fullmäktige, ej suppleanter 38

Ökat antal fullmäktige, suppleanter 41

Ökat antal fullmäktige, ej suppleanter 26

Ökat antal fullmäktige, inget ställningstagande till
frågan om suppleanter 5

Oförändrat antal fullmäktige, suppleanter 76

Oförändrat antal fullmäktige, inget ställningstagande
till frågan om suppleanter 9

Kommittén anför att de yttranden som innehåller förslag om och motiv
för andra bestämmelser än de som gäller f. n. tilldrar sig det största intresset.
I sin redovisning för innehållet i de inhämtade yttrandena inskränker
kommittén sig till att redogöra för de skäl som anförs för att antalet
fullmäktige i kommunerna bör höjas och för att suppleanter bör införas.

Som skäl för en ändring av de nuvarande bestämmelserna om antalet
fullmäktige anförs enligt kommittén bl. a. att de nuvarande bestämmelserna
är alltför snäva och odifferentierade för att medge en önskvärd utbredning
och förankring av den kommunala demokratin och ett önskvärt utrymme
för lokal anknytning bland fullmäktige. Behovet av en allsidig representation
från olika delar av kommunen kommer att bli särskilt framträdande,
när de planerade kommunsammanläggningarna har trätt i kraft. Ytterligare
en uppfattning som enligt kommittén kommit fram i yttrandena är,
att man kan vänta sig att kommunerna, om bestämmelserna om maximital
för antalet fullmäktige slopas, kommer att eftersträva fullmäktigförsamlingar,
som inte är större än att arbetet kan bedrivas effektivt och som medger
en lämpligt avvägd representation för olika kommundelar.

De samarbetsnämnder och styrelser som redovisar en positiv inställning
till tanken på en suppleantinstitution åberopar enligt kommittén huvudsakligen
samma skäl som anfördes under förarbetena till KL och vid frågans
behandling i riksdagen åren 1964—1966. Synpunkter som särskilt
understryks är att behovet av ersättare för fullmäktigledamöter har ökat
med samhällsutvecklingen och genom kommunindelningsreformen. Beträffande
utformningen av en suppleantinstitution är meningarna delade. I

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

några yttranden föreslås ett system med två personliga suppleanter per
ledamot, i andra ett system med en liten grupp suppleanter, som genom
ofta återkommande tjänstgöring får möjlighet till skolning i kommunalt
arbete.

Kommunalrättskommittén

Allmänna synpunkter

Kommittén erinrar om att frågorna om den kommunala demokratin och
det minskade antalet förtroendemän har intagit en framskjuten plats i den
debatt som har följt på beslutet år 1962 om en kommunindelningsreform.
Man har enligt kommittén främst diskuterat hur man skall kunna tillgodose
önskemålet att den kommunala demokratin skall dels tjäna som medel
att åstadkomma rationella och för flertalet kommunmedlemmar acceptabla
resultat, dels fostra kommunmedlemmarna i demokratisk anda.

Kommittén erinrar vidare om att ändringarna år 1948 av bestämmelserna
om antalet fullmäktige hade till huvudsakligt syfte att öka möjligheterna
för dåvarande mindre kommuner att bli representerade i fullmäktigförsamlingarna
i de större kommuner som skulle bildas enligt 1952 års
kommunindelningsreform. Från statsmakternas sida är man angelägen om
att avlägsna praktiska och psykologiska hinder för indelningsändringar
enligt 1962 års beslut och underlätta dessa ändringars genomförande, fortsätter
kommittén. Vid riksdagsbehandlingen år 1962 förutsattes det också
att Kungl. Maj:t skulle följa utvecklingen med uppmärksamhet och, om
det behövdes, föranstalta om översyn av den lagstiftning som reglerar den
kommunala verksamheten. Kommitténs uppdrag att se över bestämmelserna
i 5 § KL och att utreda frågan om suppleanter för fullmäktige får ses
som uttryck för en önskan att genom ändamålsenliga organisatoriska regler
underlätta indelningsreformens genomförande och stärka den kommunala
självstyrelsen. Kommittén har i enlighet härmed främst diskuterat frågorna
om antalet fullmäktige och om suppleanter i de beslutande kommunala
församlingarna med utgångspunkt i den utveckling mot ett färre antal
kommunala enheter som pågår.

Antalet fullmäktige

Ett ökat behov av en mera allsidig representation i de beslutande kommunala
församlingarna blir enligt kommittén en följd av den förut angivna
utvecklingen. Några lagliga hinder bör inte finnas för att fullmäktigförsamlingarna
till sin storlek anpassas efter de enskilda kommunernas särskilda
förhållanden. Det är ett allmänt önskemål att sammansättningen av
kommunens befolkning både geografiskt, yrkesmässigt och i fråga om ålder
och kön återspeglas i den beslutande församlingen. Nuvarande regler i 5 §
KL om antalet fullmäktige är enligt kommitténs uppfattning alltför snäva
för att dessa önskemål skall kunna tillgodoses.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

I lagrummet bör enligt kommittén endast uppställas minimital för antalet
fullmäktige så att kommunerna, med de angivna minimitalen som bas,
själva får bestämma hur många fullmäktige som skall utses. Kommunerna
kan därvid ta hänsyn till sina speciella förhållanden. En kommun, som har
tillkommit genom sammanläggning av en större tätort med några mindre
landskommuner, kan exempelvis behöva ett större antal fullmäktige — för
att de tidigare små kommunerna skall få skälig representation — än en befolkningsmässigt
lika stor kommun av mera enhetlig struktur. Kommittén
anför att en sådan ordning står i god överensstämmelse med grunduppfattningen,
att kommunallagstiftningen endast är en yttre författningsram
inom vilken kommunerna själva har att ordna sina verksamhetsformer.

Enligt kommittén finns det inte grundad anledning att anta att en sådan
reglering kommer att leda till att kommunerna skapar alltför stora och
därmed från arbetssynpunkt mindre ändamålsenliga fullmäktigförsamlingar.
Kommittén hänvisar till att många kommuner inte fullt utnyttjar
de latituder som 5 § KL nu innehåller.

Kommittén föreslår således att bestämmelserna i 5 § KL om högsta antalet
fullmäktige tas bort. Vidare föreslår kommittén vissa ändringar i bestämmelserna
om lägsta antalet fullmäktige.

Minimitalen skall enligt förslaget, liksom f. n., vara anknutna till kommunens
invånarantal. Kommittén avvisar tanken att i stället utforma bestämmelserna
med utgångspunkt i antalet röstberättigade.

Kommittén föreslår vidare att antalet fullmäktige, som innan beslut om
ändring i kommunindelningen träder i kraft skall utses för kommun enligt
den nya indelningen, skall bestämmas, inte som f. n. av länsstyrelsen utan
av företrädare för nämnda kommun, dvs. av sammanläggningsdelegerade,
om sådana utsetts, och i annat fall av de gamla fullmäktige.

Suppleanter

Kommittén anför flera skäl för att suppleanter för fullmäktige skall införas.
Om skilda meningsriktningar i fullmäktige röstmässigt balanserar
varandra, kan det vara av avgörande betydelse att suppleanter kan rycka
in i stället för frånvarande ordinarie ledamöter. Till följd av kravet på
ökad rörlighet hos arbetskraften synes man mer och mer böra räkna med
befolkningsförflyttningar. Också i jävsituationer kan det vara en fördel att
ha tillgång till suppleanter. En suppleantinstitution kan vidare tjäna som
ett instrument i ansträngningarna att i takt med de pågående kommunsammanläggningarna
stärka den kommunala demokratin, bl. a. genom att
främja önskemålet att eu kommuns olika delar blir representerade i fullmäktigförsamlingen.
Möjligheterna att sprida förtroendeuppdragen bland
skilda yrkes- och intressegrupper blir också större.

De invändningar som tidigare åberopats mot tanken på suppleanter för
fullmäktige kan enligt kommittén inte längre anses ha en sådan tyngd att de
bör vara avgörande. Kommittén understryker i detta sammanhang att

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

suppleantsystemet synes fungera mycket väl för landstingens del. Någon
anledning att tro att förhållandet skulle bli ett annat i fråga om kommunerna
finns inte. Den negativa inställning till ett suppleantsystem som tidigare
bär rått på kommunalt håll bar numera ändrats. Kommittén anför
att 117 eller 56 % av de 206 samarbetsnämnder och kommunstyrelser som
har besvarat kommitténs förfrågan förordar ett suppleantsystem.

Ett väsentligt skäl för att suppleanter bör finnas inte bara för fullmäktige
i kommun utan också för kyrkofullmäktige är enligt kommittén att
likformighet bör råda mellan borgerliga och kyrkliga kommunalförfattningar.
En sådan likformighet har man eftersträvat vid tidigare reformer.
Det torde inte finnas vägande skäl att frångå denna praxis. Vidare framhåller
kommittén att med de fortgående kommunsammanläggningarna följer
ett ökat intresse för bildandet av kyrkliga samfälligheter. Detta medför
att antalet församlingar med kyrkofullmäktige minskar. Det beslutande
organet för kyrkliga samfälligheter torde flerstädes bli kyrkofullmäktige
och inte församlingsdelegerade.

Kommittén föreslår på grund av det anförda att suppleanter införs för
fullmäktige i kommun, församling och kyrklig samfällighet. Förslaget är i
huvudsak utformat i enlighet med det system som gäller för landstingen.
Bestämmelserna i KVL om hur suppleanter för landstingsmän utses skall
således bli tillämpliga också på suppleanter för fullmäktige. Kommittén
anför att förslaget ger kommunerna eller de politiska partierna möjlighet
att bestämma om man skall ha s. k. gruppsuppleanter eller personliga
suppleanter. Detta innebär enligt kommittén att man kan få variationer
från en mindre grupp suppleanter för varje parti till två personliga suppleanter
för varje fullmäktigledamot.

Kommittén uttalar som sin uppfattning att suppleanter bör utses också
för stadsfullmäktige i Stockholm. Något författningsförslag härom läggs
emellertid inte fram.

I fråga om förfarandet vid avgång anför kommittén att länsstyrelsen efter
anmälan av fullmäktiges ordförande bör fastställa vilken suppleant som
skall inträda i stället för en avgången ledamot. Om samtliga suppleanter
för viss ledamot har inkallats till ordinarie fullmäktigledamöter eller eljest
avgått som suppleanter skall, på anmälan av kommunens styrelse resp.
kyrkorådet, ny sammanräkning företas för utseende av ytterligare en suppleant.
Ledamot som är förhindrad att närvara vid fullmäktigsammanträde
skall enligt förslaget anmäla detta före sammanträdet. Ordföranden skall
sedan på lämpligt sätt kalla den suppleant som står i tur att inträda. För
att understryka att anmälan bör ha reell grund sägs det i den föreslagna bestämmelsen
att frånvaron skall sammanhänga med hinder för närvaro. Som
hinder får enligt kommittén anses exempelvis sjukdom, jäv, andra viktiga
uppdrag o. d. men inte att en ledamot inte vill delta i behandlingen av ett
visst ärende. Ordinarie kallelseordning bör inte behöva iakttas, när supp7
— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 129

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

leant skall inkallas till tjänstgöring. Kommittén har inte ansett del nödvändigt
att i förslaget ta med någon bestämmelse om förfall, som uppkommer
under pågående sammanträde. Detta får enligt kommittén till följd
bl. a. att fullmäktig, som är jävig i visst ärende och som finner att en suppleant
därför bör inkallas, måste avstå från att alls tjänstgöra under sammanträdet.

Om suppleanter för fullmäktige införs, bör enligt kommittén för beslutförhet
krävas att flera ledamöter är närvarande än vad som krävs enligt de
nuvarande bestämmelserna i 15 § KL och 18 § FSL. Kommittén föreslår att
det liksom enligt 27 § LL skall krävas att minst två tredjedelar av ledamöterna
är närvarande.

Ikraftträdande

De föreslagna bestämmelserna om antalet fullmäktige och om suppleanter
bör enligt kommittén tillämpas vid 1970 års allmänna val. Kommittén
föreslår därför alt författningsändringarna skall träda i kraft den 1 januari
1970. De ändrade bestämmelserna om beslutförhet föreslås dock inte
träda i kraft förrän den 1 januari 1971. Kommittén avvisar tanken att låta
bestämmelserna om antalet fullmäktige och om suppleanter gälla endast
i kommuner som utgör hela kommunblock. Skälen för en sådan ordning är
enligt kommittén inte tillräckligt starka. Visserligen kan det sägas att behovet
av ett utökat antal fullmäktige liksom behovet av suppleanter inte
kan vara särskilt påfallande i de minsta kommunerna. Å andra sidan finns
det kommunblock i vilka en större stad eller landskommun ingår. I dessa
större kommuner kan det uppenbarligen finnas behov i varje fall av suppleanter
redan före kommunsammanläggningen.

Skrivelsen från stadsfullmäktige i Stockholm

I skrivelsen anförs att det med ett jämnt antal fn 11 mäktig ledarn
öt er kan inträffa, att ingen majoritetsgrupp utkristalliseras. Det måste
anses stötande att under en hel mandatperiod en styrkefördelning av 50
mot 50 föranleder antingen ständiga kompromisser eller lottning. Eftersom
risken för lottningssituationer bör nedbringas så långt som möjligt, anser
stadsfullmäktige att det bör föreskrivas att antalet ledamöter skall vara
udda.

Antalet ledamöter i stadsfullmäktige har varit oförändrat sedan år 1862,
trots att invånarantalet i staden har ökat från 115 000 till 800 000, heter det
vidare i skrivelsen. Det nuvarande antalet fullmäktigledamöter framstår
emellertid som ganska väl anpassat till antalet fullmäktigledamöter i andra
kommuner. Befolkningsförändringarna anses därför inte utgöra anledning
att ändra bestämmelsen om antalet stadsfullmäktige.

Med hänsyn till kommitténs förslag att kommunerna, med i 5 § KL an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

givna minimital som bas, skall få bestämma antalet fullmäktige anser stadsfullmäktige
att motsvarande ändring bör göras i 5 § KLS. Det föreslås att
det lägsta antalet stadsfullmäktige därvid bestäms till 101.

Beträffande frågan om suppleanter bör införas anför stadsfullmäktige
att Stockholm inte berörs av kommunindelningsreformen och att
argumentet att en suppleantinstitution skulle underlätta reformens genomförande
därför inte gäller för stadens del. En suppleantinstitution skulle,
anförs det vidare i skrivelsen, tillgodose önskemålet om fulltalighet vid
stadsfullmäktiges sammanträden och undanröja risken för att beslut fattas
i en församling, vars partisammansättning tillfälligt avviker från den normala.
Ett suppleantsystem ger möjlighet att inkalla suppleant vid varaktigt
förfall för ledamot och har också ett visst värde från rekryteringssynpunkt.

Stadsfullmäktige anför att det är önskvärt att beslut i fullmäktige fattas
av en från det ena sammanträdet till det andra oförändrad församling. Detta
gäller i synnerhet när samma ärende förekommer vid upprepade tillfällen
eller skilda ärenden kräver likartad behandling. Om en suppleantinstitution
införs, försvagas denna kontinuitet. Man kan enligt stadsfullmäktige
även invända att en suppleant, som inkallas mer eller mindre sporadiskt och
därtill kanske med kort varsel, inte alltid lär skaffa sig den fortlöpande inblick
i den kommunala verksamheten som behövs. Från demokratisk synpunkt
har ett suppleantsystem den nackdelen att kommunmedlemmarna
inte på förhand vet, vilka förtroendemän som i varje särskilt fall kommer
att bära ansvaret för fullmäktiges beslut. För stadens del innebär det praktiska
svårigheter att tillgodose önskemålet om närvarorätt för suppleanter,
som inte är inkallade till tjänstgöring.

Stadsfullmäktige anser att de nackdelar som, enligt vad som anförs i
skrivelsen, är förenade med en suppleantinstitution överväger. Suppleanter
bör därför inte införas för stadsfullmäktige i Stockholm.

Remissyttrandena

Remissutfallet i stora drag

Remissinstanserna redovisar en positiv inställning till kommitténs förslag
om antalet fullmäktige. Detsamma gäller förslaget att suppleanter skall
utses i de direktvalda beslutande kommunala församlingarna. I det närmaste
hälften av remissinstanserna tillstyrker förslagen utan att gå närmare
in på de föreslagna författningsändringarna.

Endast kyrkofullmäktige i Rödeby församling avstyrker förslaget att
5 § KL bara skall innehålla minimital för antalet fullmäktige. Drätselkammaren
i Nyköping är tveksam om förslaget bör genomföras. Flera försam -

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

lingar och kyrkliga samfälligheter tar inte heller bestämt ställning till förslaget.

Förslaget att ett system med suppleanter skall införas tillstyrks av ett
vida övervägande antal remissinstanser. Stadsfullmäktige i Eskilstuna samt
kyrkofullmäktige i Fritsla, Kungsbacka och Norums församlingar och i Göteborgs
kyrkliga samfällighet avstyrker förslaget. Det är enligt Södermanlands
länsavdelning av Svenska kommunförbundet tveksamt om det finns
tillräckliga skäl att genomföra förslaget. Enligt Svenska kommunförbundet
bör de enskilda kommunerna själva få besluta om suppleanter skall utses
eller inte.

I fråga om den närmare utformningen av kommitténs förslag anförs kritiska
synpunkter i många remissyttranden.

Antalet fullmäktige

Flertalet remissinstanser är som framgår av det förut sagda positiva till
förslaget att kommunerna, med i 5 § KL angivna minimital som bas, skall
få bestämma hur många fullmäktige som skall utses. Remissinstanserna
betonar särskilt att förslaget är ägnat att främja den kommunala demokratin
och att tillgodose önskemålet om en allsidig representation i fullmäktige.

Kyrkofullmäktige i Rödeby församling anför att de nödvändiga kommunsammanläggningarna
kan medföra att man i de förutvarande små kommunerna
får en känsla av att vara tillbakasatta. Kyrkofullmäktige anser att
man inte kan stärka den kommunala demokratin genom att öka antalet
ledamöter i de nybildade eller vidgade kommunernas fullmäktigförsamlingar.
Även om man därigenom kan få med representanter för de förutvarande
små kommunerna i fullmäktige, kan man inte förta känslan av vanmakt
inför utvecklingen och hindra att intresset för det kommunala arbetet
avtar.

Ett stort antal remissinstanser redovisar motsatt uppfattning. Länsstyrelsen
i Jönköpings län anför att åtskilliga kommunsammanläggningar kan
väntas ske inom den närmaste framtiden. Övergången till en ny kommunindelning
kan säkerligen underlättas om den nya fullmäktigförsamlingen
inte blir alltför liten utan kan anpassas efter resp. kommuns speciella förhållanden.
Det är enligt länsstyrelsen ett allmänt önskemål att sammansättningen
av kommunernas befolkning geografiskt samt i fråga om yrken,
ålder och kön återspeglas i den beslutande församlingen. Detta önskemål
synes inte kunna tillgodoses utan att de gällande reglerna i 5 § KL görs
mindre snäva. Liknande synpunkter kommer till uttryck i yttrandena från
länsstyrelserna i Södermanlands samt Göteborgs och Bohus län, stadsfullmäktige
i Eskilstuna, drätselkammaren i Nyköping, kommunalfullmäktige
i Gislaveds köping, Bredargd, Hylte, Reftele och Unnaryd, kommunalnämnden
i Partilie samt kyrkofullmäktige i Huskvarna och Hakarps försam -

101

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

lingars kyrkliga samfällighet. Kommunalfullmäktige i Visingsö och kyrkofullmäktige
i Säby församling understryker att lokalkännedom och förtrogenhet
med önskemål och intressen hos befolkningen inom de olika kommundelarna
är av stor betydelse för det kommunala arbetet.

Den förestående omdaningen av den kommunala indelningen kommer
enligt yttrandet från kommunalnämnden i Vingåker att medföra svårigheter
för den kommunala demokratin. Ett flertal mindre kommuner kommer
att upplösas och ett stort antal kommunala förtroendemän kommer
inte att kunna beredas plats i de nybildade kommunernas fullmäktigförsamlingar.
De bestämmelser om fullmäktiges antal som kommittén föreslår
ger kommunerna större frihet att beakta lokala förhållanden. Därigenom
ges också möjlighet att i fullmäktigförsamlingarna bereda plats för representanter
för olika kommundelar, vilket ökar förutsättningarna för de nybildade
kommunerna att växa samman till organisatoriska enheter. Stadsfullmäktige
i Vetlanda anför liknande synpunkter och tillägger att det i
kommuner med stor yta och glesbebyggelse kan behövas ett större antal
fullmäktige än i befolkningsmässigt lika stora kommuner med mindre yta.
Länsstyrelsen i Norrbottens län anför att sambandet mellan kommunal demokrati
och antalet fullmäktigledamöter visserligen inte är entydigt men
att det ändå finns starka skäl att undvika en utveckling som leder till en
onödigt stor minskning av antalet ledamöter. Kommitténs förslag ger enligt
länsstyrelsen goda möjligheter att anpassa antalet efter de lokala förhållandena.
Svenska kommunförbundet anför att de nuvarande bestämmelserna
ger kommunerna en betydande rörelsefrihet. Eftersom de tillkom innan
kommunindelningsreformen planerades, kan de emellertid vara för snäva för
de nya kommunerna. Förbundet tillstyrker därför att bestämmelserna om
högsta antalet fullmäktigledamöter slopas.

I några remissyttranden berörs frågan om slopandet av bestämmelserna
om högsta antalet fullmäktigledamöter kan befaras leda till att kommunerna
skapar alltför stora och därmed mindre ändamålsenliga fullmäktigförsamlingar.
Kammarkollegiet, länsstyrelserna i Södermanlands samt Göteborgs
och Bohus län, samfällda kyrkorådet i Hälsingborg och Södermanlands
länsavdelning av Svenska kommunförbundet anser att man inte behöver
befara något sådant. Kommunalfullmäktige i Gislaveds köping samt
kommunalnämnderna i Vingåker och Partilie ger uttryck för en viss tveksamhet
men ansluter sig till kommitténs förslag. Enligt länsstyrelsen i Jönköpings
län, som också tillstyrker förslaget, bör ändringen ses som ett provisorium.
En omprövning bör ske när effekten kan avläsas. Ett slopande
av ifrågavarande bestämmelser kan enligt drätselkammaren i Nyköping
leda till att antalet fullmäktigledamöter i vissa kommuner blir orimligt
stort i förhållande till folkmängden och därigenom medföra mycket stora
skillnader i fråga om fullmäktiges antal mellan kommuner som i fråga om
folkmängd är lika stora. Det kan därför ifrågasättas om inte en viss begränsning
inom vidare ramar än de nuvarande alltjämt bör finnas.

102 Kungl. Ma j:ts proposition nr 129 år 1969

Kommitténs förslag om höjning av minimitalen för antalet fullmäktigledamöter
berörs endast av några få remissinstanser. En höjning av minimitalen
enligt kommitténs förslag kan enligt länsstyrelsen i Södermanlands
län och Södermanlands länsavdelning av Svenska kommunförbundet möjligen
vålla problem inom de kommunblock där sammanläggning inte kan
ske förrän år 1974 eller senare. Dessa remissinstanser anser dock inte att
några särskilda övergångsbestämmelser är motiverade för kommunerna
inom sådana kommunalblock. En annan uppfattning har stadsfullmäktige
i Eskilstuna och Nässjö, drätselkammaren i Oxelösund samt Svenska kommunförbundet.
Sistnämnda remissinstans anför att även om väsentligt flera
kommunsammanläggningar kommer till stånd den 1 januari 1971 med
anledning av lagen med särskilda bestämmelser om ändring i kommunindelningen
än vad som kunde förutsättas när kommittén avgav sitt förslag,
kommer ett inte obetydligt antal kommuner som ingår i kommunblock att
finnas kvar som självständiga enheter under mandatperioden 1971—1973.
Att för deras vidkommande kräva en ökning av antalet ledamöter i fullmäktigförsamlingarna
är inte rimligt. I övergångsbestämmelserna bör därför
meddelas föreskrifter som ger de kommuner som ingår i kommunblock
rätt att låta antalet ledamöter vara oförändrat tills blocket omvandlas till
kommun. En minoritet inom kommunförbundet anser att några sådana
föreskrifter inte behövs.

Svenska kommunförbundet anför vidare att särskilt i kommuner där de
politiska meningsriktningarna balanserar varandra det är lämpligt att antalet
fullmäktige är udda. Om bestämmelserna om fullmäktiges antal endast
innehåller minimital, kan visserligen kommunerna själva besluta att antalet
skall vara ojämnt. Det är emellertid enligt kommunförbundet angeläget
att principen om ett udda antal ledamöter blir lagfäst.

Kommitténs förslag att i samband med ändring i kommunindelningen företrädare
för kommunen enligt den nya indelningen skall bestämma antalet
fullmäktige vid det första valet kan enligt kommunalfullmäktige i Hylte
underlätta kommunsammanläggningarna. Kommunalfullmäktige tillstyrker
liksom kammarkollegiet förslaget.

Förordnande om indelningsändring, varigenom kommuner läggs samman,
meddelas enligt Svenska kommunförbundet regelmässigt i mars eller
april året innan ändringen skall träda i kraft. Först sedan förordnandet
delgetts kommunerna kan sammanläggningsdelegerade träda i funktion.
I sämsta fall kan de sammanträda först i juni. Bestämmandet av antalet
fullmäktigledamöter synes knappast kunna ske så sent utan att olägenheter
vållas de politiska partierna. Kandidatnomineringen vid kommunalval
anses enligt kommunförbundet böra vara i huvudsak avslutad senast under
april valåret. Det är önskvärt att frågan om hur många fullmäktigleda -

Kungl. Mcij:ts proposition nr 129 år 1969 103

möter som skall väljas avgörs tidigare. En tänkbar ordning är att Kungl.
Maj :t får bestämmanderätten.

Kyrkofullmäktige i Göteborgs kyrkliga samfällighet finner det anmärkningsvärt
att kommittén inte beträffande kyrkofullmäktige i församlingar
och kyrkliga samfälligheter föreslår ändringar av bestämmelserna om antalet
ledamöter i enlighet med vad som föreslås beträffande kommunernas
fullmäktigförsamlingar. Med hänsyn till intresset av likformighet hemställer
kyrkofullmäktige att frågan om ändring av bestämmelserna för församlingar
och kyrkliga samfälligheter tas under övervägande. Domkapitlet
i Göteborg påpekar att kommunindelningsreformen är den huvudsakliga
anledningen till kommitténs förslag. Eu motsvarande sammanläggning av
församlingar och pastorat kan anses utesluten. Domkapitlet anser därför
att bestämmelserna om antalet ledamöter inte behöver vara likformiga.

Suppleanter

Det har redan sagts att bara en kommun och fyra kyrkofullmäktigförsamlingar
avstyrker kommitténs förslag att ett system med suppleanter
skall införas för fullmäktige i kommuner, församlingar och kyrkliga samfälligheter.
Åtminstone två av kyrkofullmäktigförsamlingarna tar dock
ställning endast i fråga om suppleanter för ledamöter i kyrkofullmäktige.
Svenska kommunförbundet anser, som förut nämnts, att kommunerna bör
ha frihet att avgöra om suppleanter skall utses eller inte. Även om skäl
kan anföras för ett suppleantsystem kan nämligen enligt kommunförbundet
argument av både principiell och praktisk natur anföras i motsatt
riktning. En minoritet inom kommunförbundet anser dock att suppleanter
bör finnas i alla kommuner.

De remissinstanser som tillstyrker kommitténs förslag betonar att ett
suppleantsystem kan främja den kommunala demokratin och önskemålet
att en kommuns olika delar blir representerade i fullmäktigförsamlingen.
Man framhåller att sådana synpunkter har fått ökad tyngd till följd av den
pågående kommunindelningsreformen. Flera remissinstanser anser att det
är av avgörande betydelse att ett suppleantsystem kan garantera att fullmäktigförsamlingarnas
politiska sammansättning regelmässigt motsvarar
åsiktsfördelningen bland väljarna. De avstyrkande remissinstanserna anser
i allmänhet att ett suppleantsystem inte behövs.

Kammarkollegiet, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, stadsfullmäh -tige i Falun, drätselkammaren i Nyköping, kommunalfullmäktige i Gislaveds
köping och i Bredaryd, domkapitlen i Uppsala och Lund, kyrkofullmäktige
i Säby, Rödeby och Fritsla församlingar, samfällda kyrkorådet i
Hälsingborg, kyrkorådet i Bollnäs församling samt församlingsdelegerade
i Gryta, Giresta, Fröslunda, Hjälsta, Fittja, Holm och Kulla församlingars

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

pastorat instämmer i kommitténs uttalande att ett system med suppleanter
kan främja den kommunala demokratin. Domkapitlet i Lund anför att
förslaget är värdefullt från den synpunkten att det ger möjlighet för ett
ökat antal personer att aktivt delta i den kommunala verksamheten. Liknande
synpunkter anförs i yttrandena från drätselkammaren i Nyköping,
kommunalfullmäktige i Bredaryd, domkapitlet i Uppsala, kyrkofullmäktige
i Säby, Rödeby och Fritsla församlingar samt nyss nämnda församlingsdelegerade.
Ett genomförande av förslaget kan enligt stadsfullmäktige
i Falun och kommunalfullmäktige i Gislaveds köping väntas leda till att
intresset för kommunala frågor breddas. Kommunalfullmäktige i Unnaryd,
kommunalnämnden i Vingåker och kyrkofullmäktige i Rödeby församling
anför att suppleanterna i stor utsträckning bör kunna väljas bland yngre
personer och att detta kan leda till att intresset för kommunala frågor ökar
bland ungdomen.

I de större enheter som kommunindelningsreformen syftar till och som
blir en följd av tillkomsten av kyrkliga samfälligheter krävs enligt kyrkorådet
i Bollnäs församling en vidare representation och en större spridning
av förtroendeuppdragen så att kommunernas och samfälligheternas olika
delar liksom deras olika yrkes- och intressegrupper kan bli representerade
i de beslutande organen. Kammarkollegiet, stadsfullmäktige i Falun, kommunalfullmäktige
i Gislaveds köping och i Visingsö, domkapitlet i Göteborg,
samfällda kyrkorådet i Hälsingborg samt samfällda kyrkorådet i Mariefreds
och Taxinge kyrkliga samfällighet anför liknande synpunkter.

Enligt kommunalfullmäktige i Bankcryd, Bredaryd och Reftele samt
kommunalnämnden i Vingåker kan suppleanterna bli en värdefull rekryteringsbas
för fullmäktigförsamlingarna samt för de kommunala styrelserna
och nämnderna. Kyrkofullmäktige i Fritsla församling delar denna uppfattning
men framhåller att det har visat sig svårt att få fram lämpliga
kandidater till fullmäktigförsamlingarna och att det kan bli än svårare att
rekrytera lämpliga suppleanter. Kyrkofullmäktige i Norums församling
tror inte att man från rekryteringssynpunkt kan vinna mycket på att genomföra
förslaget om suppleanter.

Kommunindelningsreformen har enligt länsstyrelsen i Södermanlands
län mött kritik bl. a. från den synpunkten att den avsedda kommunala indelningen
kommer att leda till att många nu verksamma förtroendemän
kommer att förlora sina uppdrag. Om ett suppleantsystem genomförs, kan
dessa förtroendemän i många fall få uppdrag som suppleanter och därmed
även i fortsättningen fungera som kontaktorgan mellan fullmäktigförsamlingarna
och medborgarna. Stadsfullmäktige i Vetlanda anför liknande synpunkter.
Kommunalfullmäktige i Reftele anför att man genom att tillställa
suppleanterna fullmäktiges handlingar kan bredda den kommunala informationen.

Några remissinstanser, nämligen kammarkollegiet, länsstyrelserna i Gö -

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

teborgs och Bohus län och i Kopparbergs lön samt stadsfullmäktige i Torshälla
antör att man på kommunalt håll numera har en positiv inställning
till att ett system med suppleanter införs. Kammarkollegiet åberopar i detta
sammanhang kommitténs uppgift att 56 % av de samarbetsnämnder och
kommunstyrelser som kommittén tillfrågat har uttalat sig för ett sådant
system.

Enligt Svenska kommunförbundet finns det i kommunerna inte någon
klar opinion för ett suppleantsystem. Av de 117 samarbetsnämnder och
kommunstyrelser som vid kommitténs förfrågan förordat ett suppleantsystem
har bara 41 uttalat sig även för en ändring av bestämmelserna om
antalet fullmäktigledamöter, medan de övriga 76 uttalat sig under den förutsättningen
att någon ändring inte sker i fråga om dessa bestämmelser.

Till förmån för kommitténs förslag talar enligt yttrandet från stadsfullmäktige
i Vetlanda särskilt att fullmäktige, om suppleanter finns, alltid kan
vara fulltaliga. Detta blir av särskild betydelse när det är beroende av en
eller annan röst i vilken riktning avgörandet skall gå. Från demokratisk
synpunkt måste det också vara riktigt att fullmäktiges sammansättning
alltid motsvarar de politiska styrkeförhållanden som kommit till uttryck
vid valet. Liknande synpunkter anförs av stadsfullmäktige i Göteborg, kommunalfullmäktige
i Hglte, kommunalnämnden i Vingåker, domkapitlen
i Uppsala och Göteborg, församlingsdelegerade i Gnjta, Giresta, Fröslunda,
Hjälsta, Fittja, Holm och Kulla församlingars pastorat, kommunalvalskommittén
och Svenska kommunförbundet. Kommunalfullmäktige anser att
synpunkter av detta slag kommer att få än större tyngd i framtiden, eftersom
varje fullmäktigledamot i de större nybildade kommunerna kommer
att representera ett större antal väljare än f. n. Domkapitlet i Uppsala och
församlingsdelegerade anför att man genom ett suppleantsystem kan minska
risken för att minoritetsgrupper inte blir representerade vid fullmäktigsamman
trädena.

Någon påtaglig risk för att en fullmäktigförsamling, till följd av att en
eller annan ledamot är frånvarande, kan komma att fatta ett beslut som går
i annan riktning än det annars skulle ha gjort föreligger enligt Södermanlands
länsavdelning av Svenska kommunförbundet inte. En tredjedel av de
närvarande kan nämligen enligt KL besluta att ett ärende skall bordläggas.
Det i och för sig berättigade kravet på en bredare representation i fullmäktigförsamlingarna
kan tillgodoses genom att kommunerna, om kommitténs
förslag i fråga om ledamöternas antal genomförs, bestämmer sig för ett förhållandevis
stort antal. Stadsfullmäktige i Eskilstuna anser att det, om
nyssnämnda förslag genomförs, inte finns anledning att tillskapa ett suppleantsystem.
De föreslagna bestämmelserna om antalet fullmäktigledamöter
ger möjlighet att låta ett större antal medborgare delta i arbetet i kommunens
beslutande församling och tillgodoser därmed önskemålet om en förstärkning
av den kommunala demokratin.

106

Knngl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Mot förslaget om ett suppleantsystem talar enligt kommunalnämnden
i Partille att ett sådant kan leda till att ledamöternas ansvarskänsla minskas.
Risken härför kan dock motverkas genom klara regler om förfall. Kyrkofullmäktige
i Kungsbacka församling befarar att ett suppleantsystem kan
medföra att de ordinarie ledamöterna kommer att utebli från sammanträdena
utan vägande skäl. Kyrkofullmäktige i Norums församling anför liknande
synpunkter. Kommunalfullmäktige i Bankeryd, kommunalnämnden
i Vingåker och kommunalvalskommittén anser däremot att det inte finns
anledning att befara att förslagets genomförande skulle få några sådana
konsekvenser.

Enligt yttrandet från länsstyrelsen i Södermanlands län har det i annat
sammanhang mot förslaget om suppleanter för fullmäktige invänts att det
skulle medföra vissa administrativa svårigheter. Det skulle bl. a. innebära
svårigheter att distribuera handlingar till suppleanterna och att kalla dem
till tjänstgöring. Vidare skulle ett suppleantsystem medföra ökade kostnader.
Länsstyrelsen anser att dessa invändningar inte kan anses vara av större
vikt. Södermanlands länsavdelning av Svenska kommunförbundet anför
att förslagets genomförande kan medföra lokalsvårigheter, eftersom antalet
suppleanter kan bli större än antalet ordinarie fullmäktigledamöter.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser det mest ändamålsenligt att för
.iden fram till år 1974 göra bestämmelserna om suppleanter tillämpliga
endast på kommuner som stämmer överens med gällande planer för länens
indelning i kommuner. Också Svenska kommunförbundet anser att dessa
bestämmelser bör äga tillämpning bara på sådana kommuner. En minoritet
inom kommunförbundet anser dock, som förut nämnts, att suppleanter
bör finnas i alla kommuner.

Enligt länsstyrelsen i Stockholms län är det tveksamt om vad kommittén
anför till stöd för förslaget om suppleanter väger tyngre än vad stadsfullmäktige
i Stockholm anför om de nackdelar som är förenade med ett suppleantsystem.
Länsstyrelsen har inte något att invända mot att suppleanter
inte införs för stadens del. Kammarkollegiet och Svenska kommunförbundet
anser däremot att de skäl mot en suppleantinstitution som åberopas i
stadsfullmäktiges skrivelse inte är tillräckligt starka för att motivera olika
regler för Stockholm och övriga kommuner.

Kammarkollegiet lar särskilt upp vad som anförs i stadsfullmäktiges
skrivelse om att Stockholm inte berörs av kommunindelningsreformen och
om att det skulle vara svårt att praktiskt tillgodose önskemålet om närvarorätt
för suppleanter som inte tjänsgör. För flera andra kommuner innebär
planerna för länens indelning i kommuner inte några indelningsändringar.
Också i andra kommuner kan det bli svårt att i fullmäktiges sammanträdeslokal
bereda plats åt ett antal inte tjänstgörande suppleanter.

Flera remissinstanser som representerar kyrkliga intressen yttrar sig särskilt
över förslaget att ett suppleantsystem skall införas för kyrkofullmäk -

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

tigförsamlingarna. Domkapitlet i Lund, kyrkofullmäktige i Fritsla, Kungsbacka,
Norums och Örkeneds församlingar, kyrkofullmäktige i Göteborgs
kyrkliga samfällighet och samfällda kyrkorådet i Hälsingborg konstaterar
att något påtagligt behov av suppleanter hittills inte har gjort sig gällande.

Domkapitlet i Lund, kyrkofullmäktige i Örkeneds församling och kommunalvalskommittén
anför att likformighet i detta avseende bör råda mellan
kommunal- och kyrkofullmäktigförsamlingarna. De ansluter sig därför
till kommitténs förslag. Kyrkofullmäktige i Göteborgs kyrkliga samfällighet
avstyrker förslaget. Om det genomförs för kommunernas del, bör det
dock enligt kyrkofullmäktige genomföras även beträffande församlingarna
och de kyrkliga samfälligheterna. Intresset av likformighet och de övriga
skäl som kan anföras till stöd för förslaget är enligt kyrkofullmäktige i
Fritsla församling inte tillräckligt vägande. Kyrkofullmäktige i Norums
församling anför att det inte behövs någon likformighet i detta avseende.

Vad särskilt gäller de kyrkliga samfälligheterna anför kyrkofullmäktige
i Eskilstuna Fors och Eskilstuna Klosters kyrkliga samfällighet samt samfällda
kyrkorådet i Hälsingborg att ett genomförande av kommitténs förslag
skulle underlätta bildandet av sådana samfälligheter. I ekonomiskt
avseende totala kyrkliga samfälligheter inom kommunblocken framstår som
önskvärda från både kyrklig och kameral synpunkt. För den kyrkliga verksamheten
skapas bärkraftiga ekonomiska enheter och i den blivande storkommunens
olika delar blir utdebiteringen densamma. Då ett suppleantsystem
kan garantera församlingarnas representation i samfällighetens
fullmäktigförsamling, kan ett sådant system enligt kyrkorådet stärka den
kommunala demokratin.

Domkapitlet i Uppsala samt församlingsdelegerade i Gryta, Gir esta, Fröslunda,
Hjälsta, Fittja, Holm och Kulla församlingars pastorat anmärker att
kommittén inte föreslår att suppleanter skall utses för församlingsdelegerade.
Enligt dessa remissinstanser talar de skäl som kan anföras till stöd för
kommitténs förslag att suppleanter skall utses för fullmäktigledamöter
med samma styrka för att ett suppleantsystem införs för församlingsdelegerade.
Kammarkollegiet anför att flertalet av de kyrkliga samfälligheter,
som inte omfattar alla ekonomiska angelägenheter och som därför har
delegerade och inte fullmäktige, endast har hand om pastoratsangelägenheter.
För delegerade med så förhållandevis begränsade uppgifter synes
det inte behövas några suppleanter.

Utformningen av bestämmelserna om val av suppleanter berörs ingående
i flera remissyttranden. Valiekniska utredningen anför att det från valteknisk
synpunkt inte finns något att erinra mot kommitténs förslag. Bestämmelserna
bör, framhåller länsstyrelsen i Södermanlands län, vara lätta att
förstå och tillämpa. Från denna synpunkt framstår det enligt länsstyrelsen
som lämpligast att personer som upptagits på partiernas valsedlar

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

men inte valts till ordinarie fnllmäktigledamöter tas i anspråk som suppleanter
i den ordning som de förekommer på valsedlarna.

Enligt stadsfullmäktige i Sävsjö behövs det klarare föreskrifter om antalet
suppleanter och om suppleantvalet än vad kommittén föreslår. Kyrkofullmäktige
i Huskvarna och Hakarps församlingars kyrkliga samfällighet
och i Säby församling anför att det är en fördel att den föreslagna
lagtexten gör såväl ett system med personliga suppleanter som ett system
med gruppsuppleanter möjligt. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att det
bör vara de politiska partiernas sak att avgöra vilket system som skall
tillämpas. Enligt stadsfullmäktige i Vetlanda och kommunalfullmäktige
i Hylte bör däremot denna uppgift genom en uttrycklig föreskrift anförtros
åt kommunerna. Med hänsyn främst till att ett suppleantsystem måste innebära
en ökad belastning på den kommunala administrationen och till att
förfarandet när suppleant skall inkallas bör vara enkelt är det enligt
Svenska kommunförbundet tveksamt om avgörandet bör anförtros åt partierna.

Kyrkofullmäktige i Göteborgs kyrkliga samfällighet anför att kommitténs
förslag inte, som kommittén uttalar, ger kommunerna någon möjlighet
att bestämma om ett system med gruppsuppleanter eller ett system med
personliga suppleanter skall tillämpas. Däremot ger förslaget partierna
en sådan befogenhet. Enligt kyrkofullmäktige kan ett system med personliga
suppleanter leda till att antalet suppleanter blir väl stort. Kyrkofullmäktige
föreslår en uttrycklig föreskrift om att endast gruppsuppleanter
skall utses.

Till förmån för ett system med gruppsuppleanter uttalar sig också stadsfullmäktige
i Göteborg, drätselkammaren i Oxelösund, domkapitlet i Göteborg
och Svenska kommunförbundet. Stadsfullmäktige åberopar ett yttrande
som stadskollegiet i Göteborg den 15 november 1967 avgav i anledning
av en cirkulärskrivelse från kommittén. I detta yttrande anförde stadskollegiet.

I fråga om sättet för utseende av suppleanter torde systemet med gruppsuppleanter,
dvs. gemensamma suppleanter för de fullmäktige som tillhör
samma partigrupp, ur skilda synpunkter vara att föredraga framför systemet
med personliga suppleanter. Ett strikt tillämpat system med personliga
suppleanter inrymmer nämligen i motsats till systemet med gruppsuppleanter
ej möjlighet att skapa en kår av suppleanter, som på grund
av relativt ofta återkommande inkallelser till tjänstgöring kan förvärva rutin
och erfarenhet i fullmäktiges arbetsuppgifter. För att suppleantinstitutionen
skall få åsyftad effekt framstår därför gruppsuppleanter i fråga om
funktionsduglighet som den mest ändamålsenliga anordningen. Vidare kan
man — vilket ej är möjligt med personliga suppleanter — begränsa gruppsuppleanternas
antal. En lämplig avvägning kunde exempelvis vara att
utse en suppleant för varje 5-tal ordinarie ledamöter inom en partigrupp
jämte ytterligare en suppleant för överskjutande ledamot eller ledamöter
inom gruppen.

109

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

För att ett suppleantsystem skall kunna fungera ändamålsenligt torde
man enligt Svenska kommunförbundet få förutsätta, att kallelser till fullmäktigsammanträdena
jämte föredragningslistor och tillhörande handlingar
alltid måste tillställas envar suppleant. Vid ett system med personliga
suppleanter kommer detta förfarande att medföra ett avsevärt administrativt
arbete. Om i stället grupp suppleanter utses, kan denna olägenhet
reduceras till rimliga proportioner. Även från andra synpunkter är enligt
kommunförbundet ett system med gruppsuppleanter att föredra. Enligt
kommitténs förslag skall fullmäktiges ordförande vid förhinder för ordinarie
ledamot på lämpligt sätt kalla den suppleant som står i tur att
inträda. Någon närmare reglering av kallelseförfarandet föreslås inte.
Praktiska svårigheter kan uppstå vid inkallandet av suppleanter och dessa
svårigheter accentueras vid ett system med personliga suppleanter. Om
gruppsuppleanter utses, synes man kunna förutsätta att suppleanter för
varje partigrupp utan särskild kallelse kommer att infinna sig vid sammanträdena
för att vid behov kunna rycka in för frånvarande ledamöter.
Kommunförbundet anför vidare att suppleanterna vid ett system med
gruppsuppleanter genom ofta återkommande tjänstgöring får goda möjligheter
att följa det kommunala arbetet.

Särskilt i fråga om Stockholm skulle enligt kommunförbundet ett system
med personliga suppleanter leda till stora praktiska svårigheter. Om
ett system med gruppsuppleanter väljs, kan antalet suppleanter begränsas
och anpassas efter stadens särskilda förhållanden.

Enligt stadsfullmäktige i Göteborg bör det ankomma på fullmäktige att
bestämma hur många suppleanter som skall utses. Svenska kommunförbundet
anför att fullmäktigvalet i realiteten kommer att avse både val
av ordinarie ledamöter och val av suppleanter. Frågan hur många av de
kandidater, som inte har valts till ordinarie ledamöter, som skall vara suppleanter
bör få prövas av fullmäktige. Det bör kunna ske i samband med
nämndvalen, alltså redan före mandatperiodens början. Kommunförbundet
förutsätter att ordningen mellan suppleantnamnen fastställs vid länsstyrelsens
röstsammanräkning. Antalet suppleantplatser bör vara oförändrat
under hela mandatperioden.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, kommunalfullmäktige i Svärdsjö
och kyrkofullmäktige i Örlceneds församling anser att antalet suppleanter
bör begränsas. Enligt kommunalfullmäktige är en suppleant för varje
ordinarie ledamot tillräckligt. Länsstyrelsen anför att bestämmelserna om
suppleanter för landstingsmän inte är helt lämpade som förebilder. För
varje landstingsman skall det utses lika många suppleanter som hans parti
har erhållit platser, dock minst två. Om ett parti har fått fem platser, skall
det således utses fem suppleanter för varje landstingsman som har valts
för partiet. Vid val av landstingsmän får varje valkrets inte omfatta
mer än 13 mandat. Vid lanstingsmannavalet år 1966 var det bara i en val -

Knngl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

krets i länet som ett parti fick så många som fem mandat. Enligt länsstyrelsen
kan förhållandena bli helt annorlunda vid fullmäktigvalen. Det kan
inträffa att det största partiet får 25—30 mandat i en valkrets och då skall,
om kommitténs förslag följs, lika många suppleanter utses för varje fullmäktigledamot
som tillhör partiet. En sådan ordning skulle göra sarnmanräkningsförrättningarna
mycket besvärliga. Behovet av suppleanter kan uppskattas
till två å tre för varje ledamot. Länsstyrelsen föreslår att antalet
suppleanter begränsas till högst fem för varje ledamot.

Endast kyrkofullmäktige i Göteborgs kyrkliga samfällighet går närmare
in på kommitténs förslag i fråga om förfarandet när ordinarie ledamot
avgår. Enligt kyrkofullmäktige innebär förslaget, såvitt gäller församlingarna
och de kyrkliga samfälligheterna, att länsstyrelsen skall på anmälan
av kyrkofullmäktiges ordförande fastställa vilken suppleant som skall inträda
som ledamot. Om det emellertid inte finns någon personlig suppleant
för den avgångne, skall enligt förslaget länsstyrelsen på anmälan av kyrkorådet
företa ny sammanräkning för utseende av ytterligare en suppleant.
Kyrkofullmäktige föreslår att anmälan även i sistnämnda fall skall
göras av kyrkofullmäktiges ordförande.

Flera remissinstanser är kritiska mot kommitténs förslag till bestämmelser
om förfall för fullmäktigledamot och om inkallande av suppleant
vid sådant förfall. Kommunalnämnden i Partille anför att de föreslagna bestämmelserna
inte är tillräckligt klara. Tveksamhet kan enligt kommunalnämnden
uppstå särskilt beträffande turordningen mellan de olika suppleanterna,
om ett system med både gruppsuppleanter och personliga suppleanter
används. Länsstyrelsen i Jönköpings län anser att bestämmelserna
inte ger tillräckliga garantier för att endast bärande skäl godtas som förfall.
Det framgår inte heller klart att något ombyte under samma sammanträde
mellan ledamot och suppleant eller mellan olika suppleanter inte
får ske.

Den av kommittén föreslagna bestämmelsen att förhinder skall anmälas
före sammanträde kan enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län leda
till att hindret anmäls först samma dag som sammanträdet skall hållas och
att en suppleant alltså måste inkallas med mycket kort varsel. Länsstyrelsen,
som finner en sådan ordning otillfredsställande, föreslår att förhinder skall
anmälas i god tid och om möjligt senast dagen före sammanträdet. Kyrkofullmäktige
i Örkeneds församling påpekar att suppleant i kyrkoråd enligt
49 § FSL alltid skall underrättas om tid för kyrkorådets sammanträden. En
sådan föreskrift bör meddelas också beträffande fullmäktigsuppleant. Om
så sker och om suppleanterna regelmässigt får del av fullmäktiges handlingar,
blir de väl skickade att tjänstgöra i fullmäktige. Kommunalfullmäk -

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

tige i Bredarijd och kyrkofullmäktige i Rödeby församling anser också atl
suppleanterna bör få del av fullmäktiges handlingar. Enligt Svenska kommunförbundet
bör, som förut sagts, kallelser, föredragningslistor och övriga
handlingar tillställas suppleanterna.

Stadsfullmäktige i Göteborg åberopar i detta sammanhang stadskollegiets
yttrande den 15 november 1967. Stadskollegiet anförde bl. a.

Enligt kommunallagen skall suppleant i kommuns styrelse och nämnder
alltid underrättas om tid för sammanträde och han äger, även om han ej
skall tjänstgöra i ordinarie ledamots ställe, rätt att närvara vid sammanträde.

Om systemet med gruppsuppleanter införes bör det kombineras med en
liknande bestämmelse, som den nyss återgivna, dvs. att fullmäktigsuppleant
såväl skall underrättas om tid för sammanträde som alltid äga rätt att därvid
närvara. Det finns då anledning räkna med att åtskilliga av suppleanterna
kommer att infinna sig till sammanträdena där de i tur och ordning kan inträda
i tjänstgöring i den man förfall föreligger för ordinarie ledamot inom
vederbörande suppleants partigrupp. Lösningen med ett begränsat antal
gruppsuppleanter för varje partigrupp skulle då också komma att förenkla
det praktiska förfarandet vid suppleanternas inkallande till tjänstgöring.
Om samtliga gruppsuppleanter i samband med underrättelsen om tid för
sammanträde dessutom tillställes de handlingar, som utsändes till de ordinarie
ledamöterna, skulle suppleanterna även få tid att sätta sig in i de frågor,
som skall behandlas, och därmed goda möjligheter att följa fullmäktiges
arbete och det kommunala skeendet.

Stadsfullmäktige anför att kommitténs förslag i fråga om ordningen för
suppleants inkallande framstår som administrativt mer komplicerat än den
ordning som stadsfullmäktige förordar. Denna ordning stämmer överens
med vad som gäller för suppleant i kommunernas styrelser och nämnder och
innebär vidare, i motsats till vad som enligt kommittén blir konsekvensen
av dess förslag, att en ledamot som är jävig i ett visst ärende inte behöver
avstå från att delta i behandlingen av övriga ärenden som behandlas vid
samma sammanträde.

Svenska kommunförbundet anför att det är tveksamt om jävsregeln i 16 §
KL har en sådan innebörd att kommitténs förslag kan få nyss angivna konsekvenser.
Enligt kommunförbundet bör den ordinarie ledamoten få återinträda
vid behandlingen av de ärenden i vilka han inte är jävig. Om ett
suppleantsystem införs, bör det vidare i 24 § KL föreskrivas att suppleanternas
närvaro skall antecknas i protokollet.

Kammarkollegiet, Svenska kommunförbundet och Södermanlands länsavdelning
av Svenska kommunförbundet tar i sina yttranden upp frågan om
ersättning till suppleanterna. Kollegiet förutsätter att suppleant som inkallas
till tjänstgöring skall vara jämställd med ordinarie ledamot i ersättningshänseende.
Om det förutsätts att suppleanterna i förväg skall sätta sig in i
de ärenden som skall behandlas, bör enligt länsavdelningen också suppleanter
som inte tjänstgör men som är närvarande vid sammanträdet vara

112

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

berättigade till arvode. Kommunförbundet föreslår att det i 28 § KL föreskrivs
att fullmäktige kan besluta om ersättning till närvarande suppleanter
som inte tjänstgör.

Under förutsättning att förslaget om suppleanter genomförs ansluter sig
remissinstanserna till kommitténs förslag om ändring av bestämmelserna
i 15 § KL och 18 § FSL om att viss andel av fullmäktige skall vara närvarande
vid behandling av ärende.

Departementschefen

Mandattiderna

De tidigare i år slutligt antagna grundlagsändringarna innebär bl. a. att
riksdagen fr. o.m. valet år 1970 skall väljas för tre år och att valet skall ske
samtidigt med val till kommuns fullmäktige och till landsting. I samband
med grundlagsändringarna gjordes också ändringar i KL, KFL och LL, enligt
vilka mandattiderna för kommunal- och stadsfullmäktige, fullmäktige
i kommunalförbund och landstingsmän fr. o. in. nämnda val skall vara tre
i stället för som tidigare fyra år. Motsvarande förkortning gjordes också för
ledamöter och suppleanter i kommuns och kommunalförbunds styrelse samt
i landstings förvaltningsutskott.

Mandattiderna för nämnder för specialreglerad kommunal förvaltning
regleras i allmänhet genom en hänvisning till bestämmelserna för kommuns
styrelse resp. landstings förvaltningsutskott. De nämnda kommunallagsändringarna
innebär därför motsvarande förkortning för dessa nämnder.

För några nämnder för specialreglerad förvaltning ges i stället bestämmelser
om mandattider i den författning som reglerar nämndens verksamhet
i övrigt. Kommun och landstingskommun utser vidare i flera fall ledamöter
i icke kommunala nämnder och andra organ för vilka gäller skiftande
bestämmelser om mandattider. I den mån mandattiden för sådana nämnder
för specialreglerad förvaltning och sådana icke kommunala nämnder
och organ som jag har nämnt nu är reglerad, är den bestämd antingen till
två eller fyra år eller till högst två eller fyra år utom i några fall där mandattiderna
nyligen ändrats från fyra till tre år.

Kommunalrättskommittén har haft i uppdrag att i anslutning till grundlagsreformen
se över de kommunala mandattider som inte berörts av de tidigare
nämnda ändringarna. Enligt kommitténs mening bör, i de fall fyraeller
tvååriga mandattider gäller för ifrågavarande nämnder och andra organ,
mandattiderna bestämmas till tre år. De remissinstanser som har hörts
över förslaget i denna del — bl. a. de centrala förvaltningsmyndigheter under
vilka dessa nämnder och organ lyder — har i allmänhet tillstyrkt en sådan
ändring. Också enligt min mening bör i princip eftersträvas en övergång
till treåriga mandattider även på dessa områden. I samråd med che -

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

ferna för vederbörande departement förordar jag en sådan övergång för ledamöter
och suppleanter i polisnämnd, för ombud och suppleanter för val
av ledamöter och suppleanter i polisnämnd, för ledamöter och suppleanter
i länsnykterhetsnämnd, länsskolnämnd, skogsvårdsstyrelse, trafiknämnd,
rådgivande nämnd enligt rusdrycksförsäljningsförordningen och styrelse för
fondbörs samt för huvudmän i sparbank. För övriga nämnder och andra organ
av nu ifrågavarande slag torde en motsvarande ändring böra övervägas
i andra sammanhang.

Beträffande nämnder för oreglerad förvaltning saknas bestämmelser om
mandattidens längd. Kommunalrättskommittén har inte funnit anledning
att föreslå ändring i gällande ordning på denna punkt. Några remissinstanser,
bl. a. Svenska kommunförbundet, föreslår däremot att mandattidens
längd regleras och därvid bestäms till tre år. Ett motiv härför skulle enligt
kommunförbundet vara att, när mandattiderna förkortats till tre år för de
representativa organen och styrelserna, skäl saknas för kortare mandattid
för nämnderna för oreglerad förvaltning. Även om avvikande mandattider
för dessa nämnder i allmänhet inte torde komma att behövas, kan jag för
min del inte finna att tillräckliga skäl föreligger för att ta från kommunerna
den möjlighet som de f. n. har att föreskriva t. ex. ettåriga mandattider.
Kommunerna bör även i fortsättningen i det här avseendet kunna anpassa
sig till vad som kan vara lämpligt med hänsyn till de särskilda förhållandena
i kommunen.

Vad jag har sagt i det föregående avser inte Stockholm. Även för Stockholm
har i samband med grundlagsändringarna mandattiden för stadsfullmäktige
förkortats från fyra till tre år. Motsvarande mandattidsförkortning
bär skett för borgarråden. Stockholms stads styrelse, stadskollegiet, väljs
för ett år i taget. Mandattiden för övriga nämnder för oreglerad förvaltning
är enligt 51 § 1 mom. KLS två år. För nämnder för specialreglerad förvaltning
gäller också en mandattid av två år utom i ett par fall där mandattiden
är oreglerad. Kommunalrättskommitténs förslag omfattar inte Stockholm.
I ärendet föreligger en skrivelse från Stockholms stad i vilken bl. a.
föreslås att mandattiden för styrelsen lämnas orubbad och att mandattiderna
för övriga nämnder förkortas till ett år. Som motiv för förslaget anför fullmäktige
att med ettåriga mandattider fyllnadsval behöver anordnas endast
i begränsad omfattning och att önskade utbyten av ledamöter och suppleanter
lätt kan ske. Rekryteringen skulle vidare underlättas eftersom de nya
förtroendemännen inte behöver binda sig för så lång tid i sitt första uppdrag.
Länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska kommunförbundet tillstyrker
förslaget, medan kammarkollegiet anser att samma bestämmelser
om mandattider bör gälla för Stockholm som för andra kommuner. För
egen del finner jag inte anledning att frångå vad stadsfullmäktige i Stockholm
föreslagit. Jag förordar alltså att ettåriga mandattider införs för ifrågavarande
nämnder.

8—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 129

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

I samband med grundlagsbeslutet lämnades mandattiderna för de ltyrkokommunala
organen orubbade. Det har ingått i kommunalrättskommitténs
uppdrag att överväga en ändring av mandattidens längd för dessa organ.
Kommunalrättskommittén erinrar i sitt förslag om att det alltsedan 1862
års kommunalförfattningar tillkom varit en strävan att söka anpassa den
kyrkokommunala lagstiftningen till den övriga kommunallagstiftningen.
Särskilt kom denna strävan till uttryck vid arbetet med tillkomsten av nu
gällande församlingsstyrelselagstiftning. Enligt kommunalrättskommitténs
mening bör denna strävan efter likformighet vidmakthållas om inte särskilda
skäl talar däremot. Några sådana skäl anser kommittén inte föreligga.
Kommunalrättskommittén föreslår därför en förkortning av mandattiderna
från fyra till tre år för kyrkofullmäktige, kyrkostämmas ordförande och församlingsdelegerade
samt för ledamöter och suppleanter i kyrkoråd. Av förslaget
följer bl. a. att också kyrkvärdar skall utses för tre år. Mandattiderna
för nämnder för oreglerad kyrkokommunal förvaltning skall enligt förslaget
liksom f. n. vara oreglerade. Förslaget tillstyrks av en praktiskt taget enhällig
remissopinion. I samråd med det statsråd som handlägger frågor enligt
bl. a. FSL förordar jag att förslaget genomförs.

Kommuns styrelse, landstings förvaltningsutskott och kyrkoråd väljs
året efter det då allmänna kommunalval ägt rum. Mandattiden börjar vid
årsskiftet efter det då fullmäktiges och landstings mandattid börjar. Mandattiden
för kommunalförbunds styrelse börjar årsskiftet efter det då förbundsfullmäktiges
mandattid börjar. Värdet av denna eftersläpning har
länge varit omstritt. Det har ansetts strida mot allmänna demokratiska
principer att en ändring av fullmäktiges sammansättning inte genast får
konsekvens för styrelsens sammansättning. I Stockholm gäller en annan
ordning. Där börjar fullmäktiges mandattid redan den 15 oktober det år då
fullmäktige valts. Styrelse väljs av fullmäktige vid sammanträde i oktober.
Styrelsens mandattid börjar redan några dagar efter fullmäktiges. Till förmån
för eftersläpningen har åberopats att den är ägnad att leda till större
kontinuitet i förvaltningen. Vidare har det sagts vara av värde att styrelsevalet
har kunnat hållas sedan fullmäktige vunnit någon erfarenhet och att
frågan om val av styrelse har kunnat hållas utanför förberedelserna för fullmäktigvalet.
Som kommunalrättskommittén och en praktiskt taget enstämmig
remissopinion funnit har skälen för eftersläpningen numera väsentligt
förlorat i styrka. Enligt min mening bör det avgörande vid bedömningen av
den här frågan vara intresset av att ett skifte i den politiska sammansättningen
av det representativa organet och styrelsen sker samtidigt, ett intresse
som f. ö. ökat genom mandattidsförkortningen. Jag förordar därför alt
eftersläpningen tas bort för kommuns och kommunalförbunds styrelse,
landstings förvaltningsutskott samt kyrkoråd. Därmed kommer automatiskt

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

motsvarande eftersläpning för sådana nämnder för specialreglerad förvaltning,
som genom hänvisning är underkastade reglerna för styrelse, att försvinna.
I fråga om andra nämnder för specialreglerad förvaltning samt icke
kommunala organ vilka helt eller delvis utses av kommun eller landstingskommun
bör — i den mån organen har treåriga mandattider — i princip
eftersträvas att mandattiden kommer att sammanfalla med de representativa
organens. Också i fråga om nämnder för oreglerad förvaltning finns givetvis
skäl för en samordning av mandattiden med styrelsens. Lika litet som
när det gäller mandattidens längd vill jag emellertid förorda bindande föreskrifter
om dess förläggning för dessa nämnder.

Bl. a. med hänsyn till att det kommunala budgetåret sammanfaller med
kalenderår, bör mandattiderna för åtminstone styrelsen och andra nämnder,
som har att svara för medelsförvaltning, börja vid kalenderårsskifte.
Skall en sådan ordning som jag har förordat i det föregående genomföras,
måste därför styrelse, nämnder och andra organ, vilkas mandattid skall
sammanfalla med de representativa organens, väljas av de nyvalda representativa
organen före årsskiftet närmast efter de allmänna kommunalvalen.
Detta förutsätter antingen att nämndvalen äger rum innan de representativa
organens mandattid börjar eller att mandattiden för de representativa
organen börjar tidigare på sätt som sker i Stockholm.

Frågan om en tidigareläggning av mandattidens början för de representativa
organen diskuterades vid tillkomsten av den särlagstiftning för Stockholms
läns landstingskommun som trätt i kraft tidigare i år (prop. 1969:
112, KU 25, rskr 275, SFS 1969: 215, 216, 218 och 219). I detta lagstiftningsärende
hade i det betänkande som låg till grund för propositionen och i två
motioner med anledning av propositionen föreslagits att landstinget i Stockholms
län skulle få befogenhet att redan samma år som det valts fastställa
följande års stat och förrätta val av styrelse och andra nämnder. KU anförde
med anledning härav att utskottet helt anslöt sig till motionärernas
grundsyn att det är från principiella synpunkter önskvärt att ett nyval får
politiskt genomslag så snart som möjligt och att den nuvarande ordningen,
enligt vilken såväl riksdagen som landstingen och fullmäktige — utom
stadsfullmäktige i Stockholm — sammanträder i sin gamla sammansättning
efter nyval till valårets utgång, inte är tillfredsställande. KU pekade
på att en ändrad ordning övervägs av grundlagberedningen. Enligt utskottets
mening borde även den fråga om nyvald församlings befogenheter under
valåret som tagits upp i motionerna med sikte på Stockholms läns landstingskommun
prövas i samband med att nya mandattidsregler blir föremål
för överväganden på grundval av kommunalrättskommitténs förslag. Utskottet
fann sig däremot inte kunna tillstyrka en specialregel i förevarande
hänseende för Stockholms läns landstingskommun. Ett genomförande av en
ordning i enlighet med den av motionärerna föreslagna med två parallellt

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

verkande församlingar i avvaktan på en tidigareläggning av mandattidens
början måste enligt utskottets mening i vart fall föregås av ingående överväganden.

Enligt min mening talar starka skäl för att fullmäktiges och landstings
mandattid bör börja tidigare i förhållande till valet än som är fallet f. n.
Det skulle främst vara av värde om staten för det första budgetåret efter
valet kunde fastställas av de nyvalda efter en beredning av organ tillsatta
av dessa. En sådan reform bör emellertid i första hand övervägas i samband
med en motsvarande reform för riksdagens del vilket f. n. sker inom
grundlagberedningen. I vart fall skulle det stöta på avsevärda svårigheter
att genomföra en sådan reform för kommunerna och landstingskommunerna
redan till 1970 års val. Eu tidigareläggning av mandattidens början för
fullmäktige och landsting får nämligen konsekvenser för bl. a. arbetet inom
de kommunala och landstingskommunal förvaltningarna och för regleringen
av kommunala indelningsändringar, konsekvenser som bör övervägas
mer ingående än vad som kan ske inför 1970 års val. Jag kommer
emellertid att ägna frågan fortsatt uppmärksamhet och ta de initiativ som
behövs för att så snart det kan finnas lämpligt få till stånd en tidigareläggning
av mandattidens början.

Eftersom en sådan tidigareläggning för fullmäktiges och landstings del
inte kan ske nu, måste dessa ges befogenhet att redan under valåret förrätta
val av styrelse, nämnder och andra organ vilkas mandattid skall samordnas
med de representativa organens. Befogenheten bör utformas så att den omfattar
alla val som fullmäktige resp. landstinget skall förrätta för tiden
fr. o. in. årsskiftet efter det att fullmäktige resp. landstinget valts.

F. n. skall val av befattningar som blir lediga vid årets slut ske, i borgerliga
kommuner utom Stockholm i december och i kyrkliga kommuner före
utgången av december. Någon motsvarighet till dessa bestämmelser finns
inte för landsting. Beredning av valärende är inte obligatorisk. Som bl. a.
Svenska kommunförbundet påpekar är det emellertid vanligt att beredning
äger rum. För att under valår en sådan beredning skall kunna ske av organ
som tillsatts av de nyvalda församlingarna och kunna medhinnas före utgången
av året bör tidpunkten för valen inte för någon av församlingarna
bindas till december.

Eftersläpningen bör upphöra i och med att mandattiden för de fullmäktige
och landsting som väljs år 1970 börjar. För den skull behövs övergångsbestämmelser
som avskär nu löpande tjänstgöringstider för styrelse i kommun
samt för landstings förvaltningsutskott och kyrkoråd vid utgången av
år 1970. Motsvarande avkortning bör ske för nämnder för specialreglerad
förvaltning, vilkas valperioder f. n. är samordnade med styrelsens, liksom
i princip också för andra nämnder för specialreglerad förvaltning och icke
kommunala organ som helt eller delvis utses av kommun eller landstingskommun.
I fråga om nämnder för oreglerad förvaltning bör kommunen

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

resp. landstingskommunen ges befogenhet att bestämma att tjänstgöringstiden
skall upphöra vid utgången av år 1970.

I vissa kommunalförbund, nämligen sådana i vilka ingår landstingskommun,
börjar fullmäktiges mandattid först årsskiftet efter det då mandattiden
för fullmäktige och landsting i medlemskommunerna börjar. I
dessa kommunalförbund väljs nämligen fullmäktige året efter det då allmänna
kommunalval ägt rum och deras mandattid omfattar tiden från
nastfoljande årsskifte. I andra kommunalförbund däremot förrättas valet
samma år som kommunalvalet ägt rum av de nyvalda fullmäktige för tiden
från nästföljande årsskifte. Ifrågavarande eftersläpning — som inte berörts
av kommunalrättskommittén eller någon av remissinstanserna — har motiverats
av att landstingen tidigare haft endast ett ordinarie landstingsmöte,
nämligen i oktober, och att det skulle vara olägligt att sammankalla
ett särskilt landstingsmöte för de nyvalda under valåret. Av vad jag redan
förordat i fråga om tid för val av styrelse in. m. följer att ett sådant landstingsmöte
under alla omständigheter kommer att hållas. Därför saknas skäl
att längre behålla denna eftersläpning. Jag förordar alltså att mandattiden
för fullmäktige i kommunalförbund i vilket ingår landstingskommun skall
börja samtidigt med mandattiden för fullmäktige och landsting i medlemskommunerna.
Också denna eftersläpning bör upphöra vid utgången av år
1970. Nu löpande tjänstgöringstid för fullmäktige i kommunalförbund i vilket
ingar landstingskommun bör därför genom en övergångsbestämmelse
bringas att upphöra vid utgången av år 1970.

Presidier i de representativa organen utses i allmänhet för ett kalenderår
varvid valet sker i december eller senast i december året före det år valet
avsei. För aret efter det da allmänna kommunalval ägt rum sker valet dock
i allmänhet vid första sammanträdet det år valet avser. När val av församlingsdelegerade
äger rum samma år som allmänna val av kyrkofullmäktige
hållits, väljer kyrkofullmäktige i församling emellertid ordförande redan
året före tjänstgöringsåret. Valet av församlingsdelegerade förrättas då av
de nyvalda fullmäktige och föregås av val av ordförande i fullmäktige för
nästkommande år. Intill dess valet av ordförande skett, oavsett om det förrättas
före eller efter årsskiftet efter de allmänna valen, utövas ordförandeskapet
av den som fullmäktige, dvs. de gamla fullmäktige, utsett. För landsting
saknas bestämmelser om tid för val. Det förutsätts ske på ordinarie
landstingsmöte i oktober för tiden till nästa oktobersammanträde men kan
också ske på annat landstingsmöte och för kortare tid än ett år. Med hänsyn
till den lösning jag förordat i fråga om tid för val av styrelse m. m. bör
också val av presidier i fullmäktige i kyrklig och borgerlig kommun — utom
Stockholm — och kommunalförbund samt landsting för året efter det då
allmänna kommunalval ägt rum ske under valåret. Det bör inte regleras i
vilken ordning val av olika befattningar skall ske. Det innebär att ordföran -

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

devalet kan förläggas antingen före eller efter andra val. Kommunalrättskommittén
har med instämmande av nästan alla remissinstanserna föreslagit
att styrelsen skall utse den som skall föra ordet intill dess ordförande
valts. Jag förordar i stället att, i likhet med vad som f. n. gäller i motsvarande
situation, de gamla fullmäktige skall utse interimsordföranden. I borgerlig
eller kyrklig kommun för vilken efter ändring i kommunindelningen
nya fullmäktige skall utses bör denne dock liksom hittills utses av länsstyrelsen.

Mandattiden för revisorer är f. n. ett år utom i Stockholm där den är två
år. Som stadsfullmäktige i Stockholm föreslagit bör mandattiden förkortas
till ett år.

Fullmäktige och suppleanter

I olika -sammanhang har uttryckts farhågor för att bildandet av större
kommunala enheter enligt 1962 års kommunindelningsreform skulle medföra
en försvagning av den kommunala demokratin. Mot bakgrund av de
samhälleliga arbetsuppgifternas ökade omfattning och betydelse kan det
emellertid tvärtom hävdas att fullföljandet av reformen i själva verket är en
förutsättning för att vi skall kunna vidmakthålla en levande kommunal demokrati.
Det är nämligen tydligt att som underlag för en sådan demokrati
kan tjäna bara kommuner som är tillräckligt starka för att kunna anförtros
viktiga samhällsuppgifter. Man kan emellertid inte bortse från att tillkomsten
av större kommuner får den i och för sig mindre önskvärda effekten
att antalet kommunala förtroendeuppdrag minskar. Även om andra faktorer
än antalet förtroendemän är avgörande för den medborgerliga förankringen
av den kommunala verksamheten — jag syftar främst på de politiska
partiernas roll i vårt demokratiska system — är det givetvis också av
betydelse hur många personer som är aktivt verksamma som förtroendemän.
Visserligen kan det antas att antalet förtroendemän inte kommer att
minska i samma omfattning som antalet förtroendeuppdrag. Dessa kan väntas
bli mer arbetskrävande, vilket i sin tur kan beräknas medföra en större
spridning av förtroendeuppdragen än f. n. Men det finns ändå skäl att vidta
åtgärder för att i någon mån motverka en utveckling mot ett minskat antal
förtroendemän. Åtgärder som härvid ligger nära till hands är att skapa
möjligheter dels att öka fullmäktiges antal, dels att utse suppleanter för
fullmäktige.

Nu gällande bestämmelser om antalet fullmäktige innebär att
kommunen själv bestämmer hur många fullmäktige som skall utses varvid
kommunen dock är bunden av vissa ramar, maximi- och minimital, som
föreskrivs i KL. Det högsta och det lägsta antalet fullmäktige som får utses

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

varierar med hänsyn till kommunens invånarantal så att t. ex. de minsta
kommunerna utser 15—30 och kommun med över 400 000 invånare utser
60—80 fullmäktige. Kommunalrättskommittén fick år 1965 i uppdrag att
se över dessa bestämmelser för att bl. a. tillgodose intresset av en ordning
som underlättar övergången till större kommuner. I direktiven för utredningen
anfördes, att man väl i regel inte kan undgå att antalet fullmäktige i
den nya eller ändrade kommunen efter en kommunsammanläggning blir
avsevärt mindre än det sammanlagda antalet fullmäktige i de gamla kommunerna
men att man genom ökade möjligheter att anpassa fullmäktigantalet
efter folkmängden bör kunna minska olägenheterna härav. Kommunalrättskommittén
har nu föreslagit att några maximital för antalet fullmäktige
inte längre skall gälla. Kommunerna skall alltså när de bestämmer antalet
fullmäktige vara bundna bara av vissa föreskrivna minimital. Förslaget
har nästan genomgående tillstyrkts under remissbehandlingen. Åtskilliga
remissinstanser anför att nuvarande bestämmelser inte medger en tillräckligt
allsidig representation i fullmäktige. Farhågor för att kommunerna
skall tillskapa otympligt stora fullmäktigförsamlingar anses i allmänhet
obefogade.

Jag delar den praktiskt taget enhälliga uppfattning som sålunda kommit
fram att kommunerna bör ha större frihet än f. n. att bestämma antalet fullmäktige.
Bestämmandet av antalet bör ske efter en avvägning av bl. a. intresset
av en allsidig medborgerlig förankring bland fullmäktige och intresset
av goda arbetsbetingelser för dessa. De förhållanden som måste ligga till
grund för en sådan avvägning skiftar i så hög grad mellan kommunerna att
dessa lämpligen inte bör vara bundna i sin prövning i vidare mån än att
vissa minimital, som under inga omständigheter får underskridas, ställs
upp. Jag förordar alltså att kommitténs förslag att slopa maximitalen genomförs.

Till den närmare utformningen av bestämmelserna om minimital återkommer
jag i specialmotiveringen. Redan nu vill jag emellertid framhålla att
bestämmelserna härom bör anpassas till de kommuner som skall finnas när
kommunindelningsreformen är genomförd. Minimitalen bör bestämmas så
att dessa kommuner i allmänhet inte skall behöva utse fler fullmäktige än
som skulle ha utsetts enligt nu gällande regler. Under remissbehandlingen
har Svenska kommunförbundet anfört att det, särskilt i kommuner där
de politiska meningsriktningarna balanserar varandra, är lämpligt att antalet
fullmäktige är udda så att avgöranden i fullmäktige inte skall behöva
bero på lottning eller ordförandens utslagsröst. Kommunförbundet anser
att en sådan princip bör lagfästas. Jag har samma uppfattning och förordar
alltså att en bestämmelse ges om att antalet fullmäktige alltid skall bestämmas
till ett udda tal.

För att kommuner, som enligt gällande planer skall bli föremål för indelningsändring
men som inte blir detta redan den 1 januari 1971, inte skall

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

tvingas öka sitt fullmäktigantal till följd av de nya bestämmelserna bör
dessa kommuner för valperioden 1971—1973 få tillämpa nuvarande bestämmelser
om fullmäktiges antal. De bör alltså varken behöva höja antalet fullmäktige
till följd av de nya minimitalen eller behöva övergå från jämnt till
udda antal fullmäktige för denna valperiod.

Kommun med mer än 40 000 invånare skall indelas i valkretsar för val av
fullmäktige. Är invånarantalet i kommun mindre men överstiger det 10 000,
får kommunen indelas i valkretsar. Mindre kommun får inte valkretsindelas,
om inte synnerliga skäl för sådan indelning föreligger. I kommun som
obligatoriskt skall indelas i valkretsar utses enligt nu gällande regler 45—60
fullmäktige, om kommunen har 400 000 invånare eller mindre, och 60—80
fullmäktige om kommunen har mer än 400 000 invånare. Med det valsystem
som tillämpas vid kommunalvalen har valkretsindelningen betydelse för
fördelningen av mandaten mellan partierna. Detta beror bl. a. på att ett
litet partis möjlighet att få sitt första mandat blir större ju fler mandat som
skall fördelas mellan partierna. Nuvarande bestämmelser om när valkretsindelning
skall ske innebär att kommuner med omkring 50 eller fler fullmäktige
alltid är indelade i valkretsar. Med hänsyn till de konsekvenser av
valsystemet som jag angett nu bör även i fortsättningen valkretsindelning
obligatoriskt komma till stånd i kommuner med så många fullmäktige. Jag
förordar därför att valkretsindelning skall ske inte bara när kommunens
invånarantal överstiger 40 000 utan också när mer än 50 fullmäktige skall
utses i kommunen. Skall färre fullmäktige utses och understiger invånarantalet
40 000, bör valkretsindelningen inte heller i fortsättningen vara
obligatorisk. För det fall att valkretsindelning i enlighet med mitt förslag
obligatoriskt skall ske till följd av beslut om antalet fullmäktige enligt de
föreslagna nya reglerna eller valkretsindelning till följd av sådant beslut
anses böra ändras, måste senaste tidpunkten för valkretsindelningen för
1970 års val förskjutas från utgången av oktober året före valåret, som föreskrivs
i 9 § KL, till så långt in på år 1970 att beslut om antalet fullmäktige
hinns med dessförinnan. Jag förordar att tidpunkten förskjuts till utgången
av juni valåret. Senast vid denna tidpunkt skall också valkretsindelning
med anledning av ändring i kommunindelningen ske. Inom samma tid bör
det antal fullmäktige för valperioden 1971—1973 som skall utses i varje
valkrets fastställas.

När fullmäktige första gången skall utses i kommun vars område ändrats
genom indelningsändring eller i kommun som nybildats, bestämmer enligt
nu gällande regler länsstyrelsen före den 1 juli valåret hur många fullmäktige
som skall utses. Kommunalrättskommittén har föreslagit att avgörandet
i fortsättningen i stället skall ankomma på företrädare för kommunen
enligt den nya indelningen, dvs. i allmänhet på sammanläggningsdelegerade.
Som Svenska kommunförbundet framhållit i sitt remissyttrande skulle
en sådan ordning innebära att beslutet meddelas förhållandevis sent under

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

valåret. Sammanläggningsdelegerade kan nämligen i vissa fall komma att
sammanträda första gången först omkring månadsskiftet maj—juni. Det
skulle enligt kommunförbundet innebära olägenheter, främst för de politiska
partierna, om antalet fullmäktige blev fastställt så sent. Också för
länsstyrelserna kan ett sent meddelat beslut om antalet fullmäktige vara
olägligt, nämligen när beslutet medför att valkretsindelning skall ske eller
att valkretsindelningen bör ändras. Vad som sagts nu kunde, som kommunförbundet
anfört, tala för att ett statligt organ, länsstyrelsen eller Kungl.
Maj :t, bör fastställa antalet fullmäktige i nu förevarande fall. Genom en sådan
ordning skulle beslutet kunna meddelas något tidigare. Frågan om antalet
fullmäktige torde emellertid alltid behandlas i kommunernas överenskommelse
om indelningsändringen. Avgörandet torde alltså i realiteten vara
träffat redan före beslutet om indelningsändringen. De politiska partierna,
liksom länsstyrelsen när det gäller förberedelser för en valkretsindelning,
kan därför i praktiken rätta sig efter vad överenskommelsen innehåller om
antalet fullmäktige. Enligt min uppfattning behöver man därför inte befara
att det kommer att medföra olägenheter om företrädare för kommunen enligt
den nya indelningen får bestämma antalet fullmäktige. En sådan ordning
synes också stå bäst i principiell överensstämmelse med den större frihet
att bestämma antalet fullmäktige som kommunerna föreslås få.

Frågan om suppleanter för fullmäktige bör införas har länge diskuterats.
Flera initiativ till förmån för utredning av frågan har tagits i
riksdagen, första gången under 1910-talet. Vid 1966 års riksdag ledde sådana
initiativ till att frågan blev föremål för utredning. Utredningen uppdrogs
åt kommunalrättskommittén och har nu slutförts. Kommittén har
föreslagit att suppleanter skall finnas för fullmäktige i kommun, församling
och kyrklig samfällighet. Förslaget tillstyrks av ett vida övervägande
antal remissinstanser.

Ett skäl som brukar anföras för att införa suppleanter för fullmäktige är
att förekomsten av suppleanter garanterar att tillfälligt förfall eller ledighet,
som inte hunnit fyllas efter avgången ledamot, inte leder till ändring av
styrkeförhållandena mellan partierna inom fullmäktige. Ett ytterligare skäl
är att, om suppleanter för fullmäktige utses, fler personer blir knutna till
det kommunala arbetet och att därmed medborgarinflytandet breddas. Dessa
synpunkter åberopas även av kommittén och understryks av åtskilliga
remissinstanser. De invändningar som har brukat anföras mot att införa
suppleanter har varit att detta skulle leda till att de ordinarie ledamöternas
ansvarskänsla försvagas och att fullmäktiges anseende minskar. Det har
också invänts att suppleanterna inte skulle få nödvändiga kunskaper för
att fullgöra sitt uppdrag, eftersom de bara vid enstaka tillfällen skulle delta
i fullmäktiges arbete.

I likhet med kommunalrättskommittén och praktiskt taget alla de re -

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

missinstanser som behandlat de nu anförda invändningarna mot att införa
suppleanter anser jag att dessa invändningar inte har sådan tyngd att de
i och för sig motiverar att man avstår från suppleanter. Enligt min mening
överväger i stället skälen för att införa suppleanter mycket klart. Som
framgår av en enkätundersökning som kommittén utfört är emellertid opinionen
bland kommunerna inte entydigt för införande av suppleanter. Vad
som skulle vinnas härmed kan i viss mån uppnås också på andra sätt. Sålunda
tillämpas på sina håll ett kvittningssystem inom fullmäktige som innebär
att tillfälliga förfall inte leder till omkastning av styrkeförhållandena
mellan partierna. Den möjlighet som jag i det föregående har förordat att
öka antalet fullmäktige kan vidare ibland tänkas vara tillräcklig för att tillgodose
intresset av att få fler förtroendemän i kommunen. Vilken väg som
är den lämpligaste — att öka antalet fullmäktige, att införa suppleanter
eller att vidta båda åtgärderna — beror på förhållandena i kommunen.
Det sagda leder enligt min uppfattning till att det bör få ankomma på
kommunerna själva att bestämma om suppleanter för fullmäktige skall
finnas. Denna ståndpunkt har också majoriteten inom styrelsen för
Svenska kommunförbundet intagit under remissbehandlingen. Tillräckliga
skäl att, som bl. a. majoriteten inom styrelsen för Svenska kommunförbundet
föreslagit, undanta sådana kommuner, som enligt gällande planer skall
bli föremål för indelningsändring men som inte blir detta redan den 1 januari
1971, från möjligheten att utse suppleanter för fullmäktige föreligger enligt
min mening inte. Också i församlingar och kyrkliga samfälligheter bör
suppleanter för fullmäktige kunna utses, om församlingen eller samfälligheten
beslutar det. I likhet med kommunalrättskommittén och kammarkollegiet
men till skillnad från domkapitlet i Uppsala och ytterligare en remissinstans
anser jag vidare att behov av att utse suppleanter för församlingsdelegerade
inte föreligger annat än i Stockholms kyrkliga samfällighet
där suppleanter redan nu utses.

När fullmäktige första gången skall utses i kommun vars område ändrats
genom indelningsändring eller i kommun som nybildats, bör företrädare
för kommunen enligt den nya indelningen, dvs. i allmänhet sammanläggningsdelegerade,
bestämma om suppleanter skall utses. För församling utses
i motsvarande situation inte sammanläggningsdelegerade, vilket innebär
att församlingen enligt den nya indelningen saknar beslutande organ eller
företräds av ett sådant som ibland kan vara mindre representativt. Det bör
därför i stället ankomma på länsstyrelsen att avgöra om suppleanter skall
utses för fullmäktige i församlingen enligt den nya indelningen första
gången sådana skall väljas. När fullmäktige i kyrklig samfällighet första
gången skall utses bestämmer Kungl. Maj :t antalet fullmäktige. Det bör
ankomma på Kungl. Maj :t att också avgöra om suppleanter för fullmäktige
skall utses.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

123

F. n. finns i princip två typer av suppleanter för kommunala förtroendemän.
Den ena typen representeras av suppleanter för landstingsmän och
den andra av suppleanter i kommunala nämnder.

Landstingsmän och suppleanter för dem utses — valkretsvis — genom
eu och samma valhandling. Samma valsedel används alltså varvid namnen
på valsedeln gäller för suppleantvalet i den mån de inte tagits i anspråk för
själva landstingsmannavalet. Används -s. k. spaltad valsedel gäller dock i
första hand de särskilt upptagna suppleantnamnen. Sådana namn tas upp
i höger spalten till ett antal av högst två för vart och ett av de för själva
landstingsmannavalet upptagna namnen. Suppleanterna utses genom särskilda
sammanräkningar inom resp. parti. För varje landstingsman företas
lika många, dock minst två, sammanräkningar som partiet erhållit platser.
Om ett parti använder ospaltade valsedlar får man en grupp av suppleanter

— lika många som partiet fått platser — vilka alla är personliga suppleanter
för samtliga landstingsmän som valts på samma sedel. Använder partiet
flera sedeltyper får man flera sådana grupper. Om partiet i stället använder
spaltade valsedlar utses till suppleanter först de personer -som i högerspalten
är upptagna som personliga -suppleanter för viss landstingsman. I den
mån partiet fått mer än två platser får man utöver detta antal suppleanter

— var och en suppleant för endast en landstingsman —• en grupp av suppleanter,
utsedda från vänsterspalten, som -alla är personliga suppleanter för
samtliga landstingsmän som valts på -samma sedel. Används flera sedeltyper
får man flera sådana grupper. Suppleanterna inkallas vid tillfälligt förfall
eller vid avgång för ordinarie landstingsman i den ordning de valts.
Föreskrift om underrättelse till suppleant om landstingsmöte och om suppleants
närvarorätt vid landstingsmöte saknas.

Suppleanter i kommunala nämnder utses genom ett särskilt val skilt från
valet av ordinarie ledamöter. I allmänhet bestämmer det organ som förrättar
valet hur många suppleanter som skall utses. Sker valet proportionellt
fördelas suppleantplatserna mellan partierna enligt samma proportionella
fördelningsmetod som tillämpas vid proportionellt val av ordinarie ledamöter.
Genom valet bestäms inom varje parti ordningen mellan suppleanterna.
Vid tillfälligt förfall för ordinarie ledamot i visst parti samt, om ledamöterna
också utsetts vid proportionellt val, vid avgång inträder den suppleant
inom samma parti som står främst i ordningen. Finns för visst parti
ingen suppleant inträder, om suppleanterna utsetts vid proportionellt val, i
stället suppleant från det största partiet. Suppleanterna underrättas i
allmänhet om sammanträde och har i allmänhet rätt att närvara vid sammanträde
med nämnden.

Kommunalrättskommittén har föreslagit att bestämmelserna om suppleanter
för landstingsmän i princip skall tillämpas på suppleanter för fullmäktige.
Åtskilliga remissinstanser har riktat kritik mot förslaget. I all -

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

mänhet har därvid anförts att bestämmelserna om suppleanter bör utformas
så att antalet suppleanter inte blir ohanterligt stort och så att suppleanterna
kommer att fungera, inte som personliga suppleanter utan som gruppsuppleanter.
Jag delar denna uppfattning. Dessa önskemål blir inte tillräckligt
tillgodosedda med kommitténs förslag. Inte heller under remissbehandlingen
har anvisats någon lösning som är invändningsfri.

En tänkbar lösning är att utforma bestämmelserna om suppleanter för
fullmäktige med motsvarande bestämmelser om suppleanter i kommunala
nämnder som förebild. Detta skulle i och för sig vara möjligt för kommuner
som inte är indelade i valkretsar men skulle i fråga om andra kommuner
medföra avsevärda svårigheter från både praktiska och principiella synpunkter.
Det bör med hänsyn härtill inte komma i fråga att utan närmare
utredning pröva en sådan utväg och inte heller att söka konstruera ett helt
nytt system utan anknytning till något som tillämpas f. n. Det återstår då
att söka överföra bestämmelserna om suppleanter för landstingsmän på
suppleanter för fullmäktige med de modifikationer av dessa bestämmelser
som är motiverade med hänsyn till de synpunkter som enligt vad jag förut
har sagt bör beaktas i detta sammanhang.

De modifikationer som sålunda enligt min mening bör ske är dels att
spaltade valsedlar inte skall få användas vid fullmäktigvalet när suppleanter
skall utses, dels att antalet sammanräkningar för varje fullmäktig skall
motsvara hälften av det antal ordinarie platser partiet erhållit. Utgör hälften
härav ett brutet tal bör antalet sammanräkningar motsvara närmast
högre tal. En sådan ordning kommer att medföra att, om varje parti använder
bara en valsedelstyp, antalet suppleanter blir lika med ungefär hälften
av antalet fullmäktige. Används i valkretsindelade kommuner samma valsedlar
för alla valkretsarna kommer suppleanterna inom varje parti att
utgöra en enda grupp och inträda vid förfall eller avgång för ordinarie fullmäktig
i den ordning de utsetts oavsett vilken fullmäktig inom partiet som
avgått eller fått förfall. I den mån partierna använder flera valsedelstyper
kommer dock både antalet grupper av suppleanter och det totala antalet
suppleanter inom varje parti att öka.

Jag förordar att den ordning som jag angett nu genomförs. De ändringar
i KVL som erfordras härför har tidigare idag anmälts av chefen för justitiedepartementet
tillsammans med fråga om andra ändringar i vallagstiftningen.
Erfarenheterna från tillämpningen får visa om bestämmelserna sedermera
behöver omprövas.

Det får förutsättas att suppleanter för fullmäktige i allmänhet kommer
att vara närvarande vid fullmäktigsammanträde även om de inte skall
tjänstgöra i stället för ordinarie fullmäktige. Fullmäktiges sammanträden är
offentliga och hålls inom stängda dörrar bara om fullmäktige för visst
ärende beslutar om det. För det fall att fullmäktige beslutat om stängda
dörrar bör suppleant ha rätt att vara närvarande. Suppleanter bör alltid

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

underrättas om fullmäktigsammanträde. Bestämmelser i nu angivna hänseenden
bör ges i KL, KLS och FSL.

För att suppleant skall kunna inkallas bör föreskrivas att ordinarie fullmäktig
som blir hindrad att inställa sig vid fullmäktigsammanträde eller
blir hindrad att delta under viss del eller återstående del av sammanträdet
— t. ex. på grund av jäv i visst ärende — skall underrätta fullmäktiges ordförande
härom. Dessa senare fall bör beskrivas på samma sätt som i 22 §
LL. I lagtexten bör alltså sägas att kommunfullmäktig som inte vidare kan
tjänstgöra vid sammanträde skall underrätta ordföranden härom. Det bör
sedan ankomma på ordföranden att inkalla den suppleant som står i tur att
tjänstgöra för den fullmäktige som har förfall. Om förfallet avser bara viss
del av sammanträdet, den ordinarie ledamoten är t. ex. jävig i visst ärende,
inkallas suppleanten för den delen av sammanträdet. Är suppleanten närvarande
vid sammanträdet inträder han utan särskild kallelse. Jag delar alltså
inte en uppfattning som kommunalrättskommittén gett uttryck åt, nämligen
att fullmäktig som är jävig i visst ärende skulle vara tvungen att avstå
från att över huvud taget delta i sammanträdet om en suppleant inkallas.

Någon prövning av fråga om förfall — som landstinget företar när landstingsman
anmält förfall (23 § LL) — synes inte erforderlig för fullmäktiges
del.

Avgår fullmäktig bör fullmäktiges ordförande vara skyldig att göra anmälan
härom till länsstyrelsen på vilken det bör ankomma att inkalla den
suppleant som står närmast i tur att fylla den avgångnes plats. Bestämmelser
härom samt om förfarandet när samtliga suppleanter för fullmäktig
inkallats till ordinarie fullmäktige eller avgått av annat skäl har sin plats
i IvVL.

Enligt KL, KLS och FSL får fullmäktige inte handlägga ärende om inte
fler än hälften av fullmäktige är närvarande. För landsting gäller en
strängare regel. Landstinget får sålunda inte handlägga ärende om inte
minst två tredjedelar av landstingsmännen är närvarande. Det strängare
kravet i LL är motiverat av att suppleanter utses för landstingsman. I kommun
där suppleanter för fullmäktige kommer att utses bör, som kommunalrättskommittén
och de remissinstanser som yttrat sig i denna del anfört,
det strängare närvarokravet gälla för fullmäktiges sammanträde. Ifrågavarande
bestämmelser bör ändras i enlighet härmed.

Utses suppleanter för fullmäktige i kommun, bör som Svenska kommunförbundet
anfört i sitt remissyttrande kommunen kunna besluta att ersättning
skall utgå för suppleant som är närvarande vid sammanträde utan att
tjänstgöra som ledamot. Motsvarande bör gälla för suppleant för kyrkofullmäktig.
Kommun, församling och kyrklig samfällighet kan besluta att ersättning
iskall utgå till fullmäktig bl. a. i form av dels traktamente och ersättning
för resekostnader, dels arvode för det arbete som är förenat med
uppdraget. Motsvarande gäller i fråga om bl. a. ledamot och suppleant i sty -

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

relsen och annan nämnd. Befogenhet att bevilja ersättning av nu ifrågavarande
slag bör omfatta också suppleant för fullmäktig. Jag förordar att
ifrågavarande bestämmelser ändras i enlighet härmed.

Specialmotivering

Antalet fullmäktige (5 § KL och 5 § KLS)

Nuvarande bestämmelser om antalet fullmäktige i annan kommun än
Stockholm samt kommunalrättskommitténs och Svenska kommunförbundets
förslag till nya bestämmelser framgår av nedanstående uppställning.

Antal invånare Antal	fullmäktige
Gällande
— 2 000	15—30
2 001— 5 000	20—35
5 001— 20 000	25—40
20 001— 40 000	35—50
40 001—400 000	45—60
400 001—	60—80
Kommittén
—10 000	30—
10 001—20 000	40—
20 001—50 000	50—
50 001—	60—
Kommunförbundet
—20 000	31—
20 001—40 000	41—
40 001—60 000	öl-
60 001—	Öl—

Svenska kommunförbundet anför att en justering uppåt av de gällande
minimitalen kan vara motiverad för att ge bättre möjligheter till en mera
allsidig representation i de större kommuner som skall bildas enligt planerna
för kommunindelningen. Det framstår emellertid som tveksamt om det
finns skäl att ålägga kommunerna att ge fullmäktigförsamlingarna så
många ledamöter som kommittén föreslår.

Enligt kommunalrättskommittén skulle de bestämmelser som kommittén
föreslår bara i något enstaka fall obligatoriskt medföra en ökning av
det nuvarande antalet ledamöter. Svenska kommunförbundet anför dock att
en närmare undersökning i fråga om de 75 kommuner, som redan nu överensstämmer
med fastställda indelningsplaner, visar att med de av kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

127

mittén föreslagna bestämmelserna 15 av dessa kommuner skulle behöva
öka antalet fullmäktige, nio av dem med 10 och en med 15 ledamöter. Med
den av kommunförbundet förordade utformningen av bestämmelserna skulle
antalet ledamöter behöva ökas i 13 av dessa kommuner men ökningen
skulle oftast stanna vid ett mandat och inte i något fall överstiga sex.

Stockholms stadsfullmäktige har föreslagit att i Stockholm skall utses
minst 101 fullmäktige.

Departementschefen. Jag förordar att bestämmelserna om minimiantalet
fullmäktige i kommunerna utom Stockholm utformas i enlighet
med vad Svenska kommunförbundet föreslagit och att bestämmelserna för
Stockholm utformas i enlighet med vad stadsfullmäktige föreslagit.

Valbarhetsvillkor (7 § KL, 7 § KLS, 10 § FSL, 8 § LL)

Till fullmäktig eller landstingsman kan väljas bara den som är boende
inom kommunen, församlingen, den kyrkliga samfälligheten resp. landstingskommunen.
Lydelsen av detta valbarhetsvillkor bör anpassas till den
nuvarande lydelsen av folkbokföringsförordningen (1967: 198) där det bl. a.
heter att var och en kyrkobokförs på den fastighet där han är bosatt, om
inte annat följer av vissa särskilt angivna bestämmelser (11 §). Någon
ändring i sak sker inte härigenom.

Kungörelse om fullmäktigsammanträde (14 § KL, 15 § KLS och 17 § FSL)
Kungörelse om fullmäktigsammanträde skall förutom att den skall anslås
på kommunens anslagstavla även delges envar fullmäktig viss tid före
sammanträdet (14 § 1 mom. KL, 15 § 1 mom. KLS). Kungörelsen får dock
enligt 14 § 3 mom. KL resp. 15 § 3 mom. KLS i stället för att delges fullmäktige
översändas till honom med posten så tidigt att den kan antas komma honom
till handa inom samma tid. Motsvarande gäller i fråga om kungörelse
om sammanträde med kyrkofullmäktige (17 § FSL).

Kungl. Maj :t bär den 17 oktober 1969 beslutat att till lagrådet remittera
ett förslag till ny delgivningslag m. m. I de angivna paragraferna i KL, KLS
och FSL synes ordet delgivning ha en något annan innebörd än som avses i
det remitterade förslaget till delgivningslag. Närmast torde med delgivning
åsyftas personligt överlämnande.

Enligt min mening kan dessa bestämmelser om delgivning undvaras. För
att delgivningslagen inte skall bli tillämplig på ifrågavarande kallelseförfarande
förordar jag att bestämmelserna ersätts med en föreskrift om att kallelsen
skall sändas med posten.

Vissa bestämmelser om interpellation (24 § KLS)

Gällande bestämmelser. Enligt 24 § KLS skall interpellation
röra ämne som hör till stadsfullmäktiges handläggning. Interpellation får

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

framställas endast till borgarråd. Senast fem dagar före det sammanträde
vid vilket interpellanten ämnar framställa interpellationen skall han lämna
in den i skriftlig form. Stadsfullmäktige skall utan föregående överläggning
besluta om interpellationen får framställas. Om beslutet innebär att interpellationen
får framställas, bör den besvaras senast vid nästa sammanträde.
Dessa bestämmelser stämmer utom i två avseenden överens med vad som
gäller enligt 23 § KL och 26 § FSL. Enligt KL och FSL gäller sålunda att interpellation
framställs till ordföranden i kommunens styrelse resp. kyrkorådet
eller till ordföranden i annan nämnd eller beredning. I fråga om tiden för
avlämnande av interpellation innehåller 23 § KL och 26 § FSL endast att
interpellationen skall avlämnas före det sammanträde vid vilket den skall
framställas.

Skrivelsen från stadsfullmäktige i Stockholm. Stadsfullmäktige
anför i skrivelsen att interpellationsinstitutet har använts flitigt
i Stockholm. Antalet interpellationer ökar år från år. Detta har medfört svårigheter
att inom den tid som förutsätts i KLS bereda plats för besvarande av
interpellationer. Interpellationsdebatterna, som ofta är av stort intresse för
press och allmänhet, har fått förläggas till senare delen av stadsfullmäktiges
sammanträden. Dessa förhållanden har framkallat ett behov för stadsfullmäktige
att på ett smidigare sätt än nuvarande bestämmelser i 24 § KLS
medger disponera över interpellationsförfarandet. Bestämmelserna i 15 §
KL och 16 § KLS om hur många fullmäktige som skall vara närvarande
vid sammanträde med fullmäktige synes vara tillämplig också på interpellationsdebatt.
Det kan med visst fog påstås att det inte är något kommunallagsintresse
att upprätthålla en sådan bestämmelse vid behandling av ärenden
som inte leder till beslut. I en tid då den kommunala verksamheten
expanderar och förtroendemännen får en allt större arbetsbelastning i sina
kommunala uppdrag är det enligt stadsfullmäktige inte rimligt att behålla
ett sådant krav. Om kravet avskaffas, skulle fullmäktig,sammanträdena
kunna börja tidigare på dagen och inledas med interpellationsdebatter. Fullmäktige
föreslår därför att interpellationsdebatt undantas från ifrågavarande
bestämmelses tillämpningsområde.

I skrivelsen anförs vidare att stadsfullmäktige bör ha frihet att i sin arbetsordning
bestämma när interpellation skall avlämnas. Det är inte tillräckligt
att ge tidsbestämmelsen i 24 § KLS samma lydelse som motsvarande
bestämmelse i 23 § KL. En tidsbestämmelse i fullmäktiges arbetsordning
befriar nämligen inte ordföranden från att till fullmäktige hänskjuta frågan
om interpellation, som har lämnats in efter den föreskrivna tiden, skall
få framställas. Av lagtexten bör enligt stadsfullmäktige klart framgå att
tidsbestämmelserna i arbetsordningen alltid skall tillämpas. Fullmäktige
föreslår därför att interpellation skall inlämnas inom tid som fullmäktige
bestämmer före det sammanträde, vid vilket den är avsedd att framställas.

129

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Praxis i Stockholm i fråga om medgivande att framställa interpellation
har enligt vad som anförs i skrivelsen utvecklats så, att frågan om medgivande
aldrig avgörs förrän svaret föreligger. Frågan blir ofta bordlagd flera
gånger. Det finns enligt stadsfullmäktige anledning att anta att ett sådant
förfaringssätt inte är avsett. I 24 § IvLS bör därför enligt stadsfullmäktige
föreskrivas att beslut om medgivande bör fattas vid första sammanträdet efter
det att interpellation har inlämnats. Genom en sådan regel skulle också
rekommendationen att interpellationen bör besvaras senast vid nästa sammanträde
få en självständig innebörd.

Remissyttrandena. Stadsfullmäktiges förslag att kravet på visst
antal närvarande inte skall gälla interpellationsdebatt tillstyrks av kammarkollegiet,
som föreslår att motsvarande ändring görs i KL och FSL. Länsstyrelsen
i Stockholms län är närmast böjd för att förorda att kravet behålls.
Med hänsyn till den osäkerhet som tycks råda om fullmäktiges befogenheter
att reglera interpellationsförfarandet anser länsstyrelsen emellertid att
det bör uppdras åt kommunalrättskommittén att se över reglerna för för1
arandet. Svenska kommunförbundet avstyrker förslaget att ifrågavarande
krav inte skall gälla för interpellationsdebatter och hänvisar till interpellationsinstitutets
betydelse som ett medel för fullmäktiges kontroll över kommunens
administrativa organ. Det är enligt kommunförbundet av underordnad
betydelse att interpellationsdebatterna inte leder till några beslut. Det
är däremot angeläget att fullmäktigledamöterna genom sin närvaro bevakar
också handläggningen av interpellationsärendena.

Länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska kommunförbundet tillstyrker
stadsfullmäktiges förslag till ändring i 24 § IvLS i fråga om tiden för
avlämnande av interpellation. Länsstyrelsen anser att motsvarande ändring
bör övervägas beträffande 23 § KL. Kammarkollegiet anser att den föreslagna
formuleringen inte tillgodoser önskemålet att fullmäktiges ordförande
skall befrias från skyldigheten att till fullmäktige hänskjuta frågan
om en interpellation, som enligt arbetsordningen har inlämnats för sent,
skall få framställas. Stadsfullmäktiges förslag bör därför enligt kammarkollegiet
inte leda till annan ändring än att det i 24 § IvLS föreskrivs att
interpellation skall avlämnas »före» det sammanträde, vid vilket den skall
framställas, i stället för »sist fem dagar före sammanträdet». Härigenom
skulle uppnås överensstämmelse med motsvarande bestämmelse i 23 § KL.

Stadsfullmäktiges förslag att beslut i fråga om interpellation får framställas
skall fattas vid det sammanträde, vid vilket interpellationen avlämnas,
godtas av remissinstanserna. Motsvarande ändring bör enligt länsstyrelsen
i Stockholms län och Svenska kommunförbundet göras i 23 § IvL
samt enligt kammarkollegiet både i denna paragraf och i 26 § FSL.

Departementschefen. Jag delar den uppfattning stadsfullmäktige
i Stockholm gett uttryck åt, nämligen att ett krav att viss andel av fullmäktige
skall vara närvarande ibland kan verka tyngande på fullmäktiges
9 — ■ Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 129

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

arbete, om det tillämpas vid interpellationsdebatt. Å andra sidan är det givetvis
angeläget att ett sådant krav upprätthålls i den mån det kan ske utan
praktiska olägenheter. Det ligger därför närmast till hands, särskilt med hänsyn
till att interpellationsdebatt inte leder till beslut, att fullmäktige själva
avgör vilket krav på närvaro som skall uppställas vid interpellationsdebatt.
Vad jag nu sagt gäller såväl fullmäktige — i kommun, församling, kyrklig
samfällighet och kommunalförbund — som landsting. Ifrågavarande bestämmelser
bör ändras så att det blir klart att fullmäktige resp. landstinget
bestämmer i vad mån viss andel av fullmäktigledamöterna resp. landstingsmännen
skall vara närvarande vid interpellationsdebatt. Beslut härom torde
lämpligen tas in i arbetsordning för fullmäktige resp. landstinget.

Som kammarkollegiet anfört skulle den ändring stadsfullmäktige förordat
av bestämmelsen om tidpunkt för interpellations avlämnande inte befria
fullmäktige från att ta ställning till om interpellationen skall få framställas,
trots att den har lämnats in för sent. Det ligger i sakens natur att fullmäktige
alltid vid det sammanträde som följer efter interpellationens avlämnande
skall ta upp frågan om interpellationen skall få framställas. Särskild
bestämmelse härom torde inte behövas. Jag förordar alltså ingen annan
ändring av interpellationsbestämmelserna än att föreskriften i 24 §
KLS om när interpellation senast skall avlämnas anpassas till motsvarande
föreskrift i bl. a. KL (23 §).

Landshövdingens rätt att närvara vid sammanträde med stadsfullmäktige i

Enligt 18 § KLS får landshövdingen eller vid hinder för honom länsöverdirektören
vara närvarande och delta i överläggningarna med stadsfullmäktige
i Stockholm. Motsvarande befogenhet har landshövding vid landstings
sammanträden (29 § LL) men inte vid sammanträde med fullmäktige i annan
kommun än Stockholm.

Stadsfullmäktige i Stockholm har i sin skrivelse anfört att när staden
fr. o. in. den 1 januari 1971 inte längre står utanför landstingskommun skäl
saknas att behålla närvarorätten för landshövdingen vid stadsfullmäktiges
sammanträden. Svenska kommunförbundet och kammarkollegiet tillstyrker
att denna bestämmelse om närvarorätt tas bort medan länsstyrelsen i
Stockholms län anför att närvarorätten bör finnas kvar med hänsyn till de
särskilda förhållandena i Stockholm. Länsstyrelsen hänvisar till att staden
representerar över hälften av den nya landstingskommunens befolkning.
Rätten för landshövdingen att vara närvarande och yttra sig vid fullmäktiges
sammanträden ger också möjlighet till kontakt och information.

Departementschefen. Jag förordar att närvarorätten, i enlighet
med vad stadsfullmäktige föreslagit, tas bort. En föreskrift i 15 § 1 mom.

Stockholm (18 § KLS)

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

sista stycket KLS om skyldighet för fullmäktige att underrätta länsstyrelsen
om sammanträde med fullmäktige, som saknar motsvarighet i KL, bör samtidigt
upphävas.

Antalet ledamöter i stadskollegiet i Stockholm (31 § KLS)

Enligt 31 § KLS består stadskollegiet i Stockholm av 12 ledamöter. För
ledamöterna väljs lika många suppleanter. I andra kommuner bestämmer
fullmäktige hur många ledamöter och suppleanter det skall finnas i styrelsen
(31 § KL). Antalet ledamöter får dock inte vara under fem. I fråga om
förfarandet vid fattande av beslut i stadskollegiet gäller att vid val och
tillsättande av tjänstebefattning lotten skiljer mellan olika meningar om
lika antal röster avgetts och att i andra fall ordföranden har utslagsrösl
(23 och 40 §§ KLS).

Stadsfullmäktige i Stockholm anför i sin skrivelse att risken för lottningssituationer
bör nedbringas så långt som möjligt och att antalet ledamöter
i stadskollegiet därför bör vara udda. För att osäkerhet vid mandatfördelningen
efter val samt återkommande omprövningar av antalet ledamöter
skall kunna undvikas bör enligt stadsfullmäktige antalet fortfarande
anges i 31 § KLS. Stadsfullmäktige föreslår att antalet ledamöter i stadskollegiet
bestäms till 13 i stället för 12.

Departementschefen. Enligt min mening bör det i Stockholm
liksom i andra kommuner ankomma på fullmäktige att bestämma antalet
ledamöter och suppleanter med utgångspunkt i ett föreskrivet minimital.
Jag förordar alltså att 31 § KLS ändras så att den kommer att stämma överens
med motsvarande bestämmelse i KL.

Övergångsbestämmelser till ändringarna i LL

Stockholms stad inträder den 1 januari 1971 i Stockholms läns landstingskommun.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 13 juni 1969 skall beslutanderätten
i landstingskommunen enligt den nya indelningen innan indelningsändringen
träder i kraft tillkomma fullmäktige i kommunalförbundet för Stockholms
stads och läns regionala frågor (KSL) i den mån inte staden och landstingskommunen
i viss fråga fattat samstämmiga beslut eller beslutanderätten
på grund av lag eller annan författning skall utövas av det landsting som
väljs år 1970 (jfr SFS 1969: 215 och 218). Med den ordning som jag har förordat
i det föregående kommer det nyvalda landstinget och således inte KSL
att förrätta de val för tid efter utgången av år 1970 som ankommer på landstinget.
Det bör ankomma på fullmäktige i KSL att utse den som, innan ordförande
valts, skall föra ordet vid sammanträde med det år 1970 valda landstinget.

132

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Skollagen

Enligt 22 § andra stycket skollagen har länsskolnämnden i Stockholms
lön en sammansättning som avviker från övriga länsskolnämnders (jfr
prop. 1964:83, L2U 53, rskr 319, SFS 1964:341). Skäl för en avvikande
sammansättning saknas när staden inträder i landstingskommunen. I samråd
med chefen för utbildningsdepartementet förordar jag därför att bestämmelsen
härom upphävs.

Ikraftträdande

De författningsändringar som jag har förordat i det föregående bör träda
i kraft, i fråga om Stockholm när de år 1970 valda fullmäktiges tjänstgöringstid
börjar, eller den 15 oktober 1970, och i övrigt den 1 januari 1971. De nya
bestämmelserna bör dock tillämpas redan före ikraftträdandet, för Stockholm
i fråga om val av fullmäktige och i övrigt i fråga om val eller utseende
på annat sätt av befattningshavare för tid efter utgången av år 1970 och i fråga
om sammanträde med fullmäktige eller landsting som valts år 1970.

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom civildepartementet upprättats förslag
till

1) lag om ändring i kommunallagen (1953: 753),

2) lag om ändring i kommunallagen (1957: 50) för Stockholm,

3) lag om ändring i lagen (1961: b36) om församlingsstyrelse,

4) lag om ändring i landstingslagen (195b: 319),

5) lag om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund,

6) lag om ändring i lagen (1919:293) om ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning,

7) lag om ändring i lagen (196b: 320) om polisnämnder,

8) lag om ändring i lagen (195b: 579) om nykterhetsvård,

9) lag om ändring i lagen (196b: 731) om trafiknämnder,

10) lag om ändring i lagen (1955: bl6) om sparbanker,

11) lag om ändring i lagen (1919: 2b0) om fondkommissionsrörelse och
fondbörsverksamhet,

12) lag om ändring i skollagen (1962: 319),

13) lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (195b: 521),

14) lag om ändring i förordningen (1960:267) angående skogsvårdsstyrelser.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att
antaga förslagen.

133

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll .................................. 2

Författniiigsförslag ...... 3

Inledning ..... 60

Mandattiderna ........................................................ 62

Gällande rätt m. m................................................... 62

Inledning ........................................................ 62

Representativa organ .............................................. 64

Styrelse .......................................................... 65

Övriga nämnder .................................................. 66

Presidier och revisorer ............................................ 68

Vissa icke kommunala organ........................................ 70

Beredning av valärenden .......................................... 73

Tidigare överväganden angående den s. k. eftersläpningsregeln ........ 73

Kommunalrättskommittén ............................................ 75

Skrivelsen från stadsfullmäktige i Stockholm .......................... 78

Remissyttrandena .................................................... 79

Fullmäktige och suppleanter............................................ 85

Gällande rätt m. in................................................... 85

Kommunindelningsreformen ........................................ 85

Antalet fullmäktige in. m........................................... 86

Suppleanter i kommunala organ .................................... 88

Förslag i riksdagen om suppleanter för fullmäktige.............. 91

En av kommunalrättskommittén utförd undersökning ............... 94

Kommunalrättskommittén ............................................ 95

Allmänna synpunkter .............................................. 95

Antalet fullmäktige ................................................ 95

Suppleanter ...................................................... 96

Ikraftträdande .................................................... 98

Skrivelsen från stadsfullmäktige i Stockholm............................ 98

Remissyttrandena .................................................. 99

Remissutfallet i stora drag.......................................... 99

Antalet fullmäktige ................................................ 100

Suppleanter ...................................................... 103

Departementschefen.................................................... 112

Mandattiderna ...................................................... 112

Fullmäktige och suppleanter .......................................... 118

Specialmotivering .................................................... 126

Antalet fullmäktige (5 § KL och 5 § KLS) .............................. 126

Valbarhetsvillkor (7 § KL, 7 § KLS, 10 § FSL, 8 § LL) .................. 127

Kungörelse om fullmäktigsammanträde (14 § KL, 15 § KLS och 127

17 § FSL) ................................................. 127

Vissa bestämmelser om interpellation (24 § KLS)........................ 127

Landshövdingens rätt att närvara vid sammanträde med stadsfullmäktige

i Stockholm (18 § KLS) ............................................ 130

Antalet ledamöter i stadskollegiet i Stockholm (31 § KLS) ................ 131

övergångsbestämmelser till ändringarna i LL .......................... 131

Skollagen .......................................................... 132

Ikraftträdande ...................................................... 132

Hemställan ............................................................ 132

ESSELTE AB, STHLM 69
914488