Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967 (Proposition 1967:125)

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Nr 125

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsfårslaget för budgetåret 1967/68,
m. mgiven Stockholms slott den 21 april 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av
den samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till riksstat för budgetåret 1967/68 som lades fram i årets
statsverksproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar
på såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed
redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår.
Beräkningen för innevarande budgetår ger i stort sett samma resultat
som redovisades i statsverkspropositionen. Sålunda förutses även nu ett
totalbudgetunderskott på drygt 1 450 milj. kr.

För nästa budgetår beräknas ett underskott i totalbudgeten på drygt
1 500 milj. kr. Detta innebär att totalbudgetens saldo försämras med drygt
400 milj. kr. i jämförelse med riksstatsförslaget för budgetåret 1967/68.
Orsaken härtill är främst att uppgången av statsinkomsterna nu beräknas
bli lägre än vad som antogs i statsverkspropositionen.

I särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år
1967 och en långtidsbudget för budgetåren 1967/68—1971/72.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
21 april 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Edenman, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Wickman.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få anmäla en reviderad finansplan och till komplettering
av riksstatsförslaget för nästa budgetår underställa Kungl. Maj :ts prövning
en förnyad beräkning av statsinkomsterna in. m. samt ett slutligt förslag
till investeringsplan för budgetåret 1967/68 och vissa andra frågor som
sammanhänger därmed.

REVIDERAD FINANSPLAN 1967

Den internationella utvecklingen

Konjunkturen i industriländerna synes nu förstärkas efter det att produktionens
stegringstakt saktat av under närmare två år i Västeuropa och
under 1966 också i Nordamerika. Förväntningarna synes som regel vara
inställda på ett uppsving under 1967. De grundas bl. a. på att den ekonomiska
politiken, som intill slutet av fjolåret inverkat dämpande på aktiviteten,
under de senaste månaderna i allmänhet har getts en mera expansionistisk
inriktning. Kreditpolitiken har lättats, vilket bl. a. markerats genom
diskontosänkningar i åtskilliga länder. Däremot har finanspolitiken
i allmänhet förblivit restriktiv. Nedgången i näringslivets investeringar, vilken
utgjort ett påtagligt inslag i konjunkturförsvagningen, har föranlett
direkta stimulansåtgärder i bl. a. Västtyskland, Storbritannien och Förenta
staterna.

Trots den återhämtning som synes vara på väg väntas produktionstillväxten
i OECD-länderna tillsammantagna minska från 5 % 1966 till ca
3,5 % 1967. Detta hänger samman med att den tidigare avmattningen var

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

särskilt utpräglad under sista hälften av 1966 och den första delen av innevarande
år. Utvecklingen framöver verkar bli övervägande expansiv.

De allmänna utsikterna för OECD-områdets handelsutbyte tyder på eu
avsaktning med ett par procent i förhållande till 1966 års expansion om
drygt 10 % i värde. Föreliggande skillnader i efterfrågetryck länderna
emellan tycks innebära att Storbritanniens och i synnerhet Västtysklands
bytesbalanser förstärks 1967 medan överskotten minskar i Frankrike,
Italien och Japan och en försvagning inträffar i vissa mindre industriländer
i Västeuropa samt råvaruländerna. Under de senaste åren har svängningar
i bytesbalanserna motvägts av kapitalrörelser, vilket förhindrat kraftiga
förskjutningar i valutareserverna.

Jag vill understryka att den förutsedda övergången till eu mer expansiv
konjunkturfas knappast torde resultera i en förstärkt internationell prisoch
kostnadsstegring. Det är tvärom sannolikt att de senaste årens dämpning
av prisstegringstakten i Västeuropa fortsätter, bl. a. under inflytande
av det nu mera balanserade arbetsmarknadsläget. Man har dessutom anledning
uppmärksamma att ett uppsving från ett läge med lågt kapacitetsutnyttjande,
såsom senast belysts av utvecklingen i Frankrike och Italien,
under en tid underbygger stabiliseringssträvandena genom kostnadsdämpande
förbättringar i produktiviteten. Tvärtemot det sedvanliga mönstret
kan priserna i Västeuropa som helhet i år komma att stiga mindre än i
Förenta staterna, där uppgången påskyndats.

För andra hälften av 1960-talet räknade man för ett år sedan med
en tillväxt av den totala produktionen om ca 4,5 % per år för hela OECDområdet,
varav drygt 4 % för EFTA och EEC, drygt 4,5 % för Nordamerika
och ca 7,5 % för Japan. Resultatet 1966 låg över denna trend medan
prognosen för 1967 ligger under. Huruvida den långsiktiga bedömningen
realiseras blir i hög grad beroende på den ekonomiska politikens betoning
av tillväxt- resp. stabilitetsmålen. De senaste årens långsamma tillväxt
i Storbriannien och detta lands behov av att prestera överskott i betalningsbalansen
motiverar en viss neddragning av prognosen. I samma riktning
verkar den amerikanska administrationens uppfattning att balans i
ekonomin tills vidare knappast låter sig förena med en snabbare produktionsstegring
än 4 % per år. Å andra sidan kan konstateras att de ekonomier
som för ett par år sedan underkastades stabiliseringsprogram, nämligen
de franska och italienska, f. n. expanderar i en takt av 4 å 5 % årligen.

Om man bortser från vissa kortare avmattningsperioder har internationell
högkonjunktur nu rått i närmare ett decennium. Fortfarande synes
övervägande skäl tala för att detta tillstånd kommer att bestå också under
de närmaste åren, låt vara att man inte kan räkna med en lika hög frarnstegstakt
som under den första hälften av 1960-talet. Denna bedömning
förutsätter att det internationella monetära samarbetet också i fortsätt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

ningen förmår förebygga allvarliga störningar i betalningssystemet. Hittills
vunna erfarenheter ger skäl för en viss optimism i detta hänseende. Det
återstår dock att åstadkomma lösningar av mera varaktig karaktär.

På det handelspolitiska fältet tilldrar sig Kennedy-rondens avslutning
det största intresset. Ur svensk synvinkel är det av vital betydelse att förhandlingarna
resulterar i maximal avveckling av tullar och andra restriktioner.

Storbritanniens bilaterala konsultationer med EEC-ländernas regeringar
om en eventuell ny förhandling om medlemskap har fullbordats, men
det är ännu oklart vilka slutsatserna blir i fråga om tidpunkten för en
sannolik förhandlingsansökan. De konsultationer som hålls inom EFTAkretsen
i anslutning till det brittiska initiativet bidrar till att klargöra förutsättningarna
för det svenska handlandet i denna fråga. Förberedelserna
för en svensk EEC-förhandling fortskrider planenligt.

Konjunktur utvecklingen i Sverige 1966 och 1967

Den beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1966
som gavs i statsverkspropositionens finansplan bekräftas av de mer fullständiga
uppgifter som nu är tillgängliga. Efterfrågetrycket minskade påtagligt
och produktionstillväxten var klart dämpad. Exporten utvecklades
gynnsamt och bytesbalansen förbättrades. Arbetsmarknadsläget var i stort
sett balanserat. Takten i prisuppgången sjönk men endast måttligt.

Uppgången av efterfrågan inom landet på varor och tjänster begränsades
till 1,8 %. Den inträffade dämpningen är i hög grad resultatet av en medveten
politik med syfte att begränsa efterfrågan för att bereda utrymme
för en förstärkning av bytesbalansen. Den utdragna lönerörelsen och de
starkt försenade löneutbetalningarna verkade också återhållande på den
privata konsumtionen.

Nationalproduktens tillväxt stannade vid 2,6 %, vilket är närmare en procentenhet
mindre än 1965. Till det svagare produktionsresultatet bidrog den
onormala väderleken, som inverkade störande på byggnadsverksamheten,
samt den försämrade skörden. Produktivitetsutvecklingen var förhållandevis
låg men ingenting tyder på att försvagningen är annat än tillfällig.

Den privata konsumtionen beräknas nu ha stigit med endast 1,5 %, vilket
är den minsta ökning som registrerats under 1960-talet. I förhållande
till uppskattningen i finansplanen innebär beräkningen en nedjustering med
0,8 %. Den svaga konsumtionstillväxten måste betraktas som en anpassning
till utvecklingen av de reala disponibla inkomsterna. Hushållens sparkvot
torde inte ha förändrats 1966.

Omkastningen i lagerutvecklingen var ännu starkare än vad som redovisades
i finansplanen. Lagerinvesteringarna, som 1965 ökade med 700 milj.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

kr., minskade sålunda 1966 med 900 milj. kr. Väsentligen som ett resultat
av lagerutvecklingen registreras nu en volymminskning med 1 % för näringslivets
totala investeringar. Näringslivets investeringar i byggnader och
maskiner steg dock med 6,5 % och industrins investeringar med 6 %. De
offentliga investeringarna ökade endast måttligt; för kommunernas del redovisas
den lägsta investeringsökningen under 1960-talet. Igångsättningen
av nya bostäder nådde 1966 det höga talet 93 000 lägenheter. På grund av
en låg igångsättning under första halvåret blev dock investeringsvolymen
i stort sett oförändrad.

Den offentliga konsumtionens tillväxt synes ha blivit större än väntat.
Uppgången beräknas nu till drygt 6,5 % och faller företrädesvis på den
kommunala sektorn. Det är troligt att det mer balanserade arbetsmarknadsläget
verkat positivt på den offentliga sektorns tillväxt genom att rekryteringen
av arbetskraft underlättats i synnerhet till vårdområdena.

Lättnaden i det inhemska efterfrågetrycket möjliggjorde en gynnsam utveckling
av utrikeshandeln. Varuexporten exklusive fartyg ökade sålunda
med drygt 9 % i volym, vilket överstiger genomsnittet för 1960-talet. För
trävaror och järnmalm sjönk utförselsiffrorna, medan övriga råvaror liksom
stapelvarorna hävdade sig väl. Färdigvaruexporten steg 1966 med
15 %. Särskilt markant blev exportomslaget för verkstadsprodukterna, som
i värde ökade med ca 20 %. Den interna efterfrågedämpningen, framför
allt omsvängningen i lagerinvesteringarna, medförde att importvolymens
tillväxt stannade vid 2 %. Trots en viss försämring av bytesförhållandet
förbättrades handelsbalansen med drygt en halv miljard kr. Efter korrigering
för i betalningsbalansstatistiken ofullständigt redovisade löpande betalningar
kan bytesbalansens underskott 1966 anges till drygt 700 milj. kr.,
vilket är en förbättring med ca 350 milj. kr. jämfört med 1965.

Det lugnare ekonomiska klimatet satte en klar prägel på arbetsmarknaden
under 1986. Efterfrågan på arbetskraft mätt i antalet lediga platser
låg sålunda klart under motsvarande tal året innan. Den hos arbetsförmedlingarna
registrerade arbetslösheten förändrades dock endast i mindre utsträckning.
Trots att antalet arbetstagare inom industrin som berördes av
varsel om driftsinskränkningar under 1966 uppgick till närmare 20 000
mot 7 000 år 1965, ökade antalet registrerade arbetslösa inom industrin i
årsgenomsnitt mellan dessa år med endast ca 2 000. Bortsett från säsongeffekter
låg arbetslösheten vid slutet av året dock något högre än vid dess
början.

Den förbättrade balansen på arbetsmarknaden dämpade fjolårets löneglidning.
För industriarbetarna sjönk löneglidningen jämfört med 1965 med
1,5 procentenheter till 4 1/4 %. Löneglidningen för byggnadsarbetarna beräknas
ha stannat vid 2,5 %.

Trots den avsaktande löneglidningen steg den totala lönesumman 1966
nästan lika mycket som året innan. Uppgången beräknas nu till 10 %. Av

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

denna uppgång svarar de avtalsenliga löneökningarna för inte mindre än
ca 7,5 %. Effekten av sysselsättningsförändringarna bidrog med endast
0,2 % till lönesummans ökning.

Lönekostnaderna fick 1966 ett opåräknat kraftigt genomslag i priserna.
Enligt långtidsindex steg konsumentpriserna under loppet av året med
4,7 %. Prisuppgången var under fjolåret i ovanligt låg grad betingad av
höjda importpriser eller höjda jordbrukspriser. Den måste i stället återföras
på den inhemska lönekostnadsstegringen, speciellt i de från internationell
konkurrens skyddade näringsgrenarna. Även om lönestegringen var
kraftig inom servicenäringarna, och där speciellt för de lågavlönade, var
inverkan på priserna större än normalt.

Under de första månaderna 1967 kännetecknades den ekonomiska utvecklingen
såväl i Sverige som i andra länder av en osäker stämning och
en matt efterfrågan. Detta gäller såväl privat konsumtion som näringslivets
investeringar samt lagerutvecklingen. Sedd med utgångspunkt från bedömningen
i den preliminära finansplanen innebär denna utveckling ingen
överraskning men svaghetssymtomen får sägas ha varit mera markerade
än väntat.

Åtskilliga tecken tyder emellertid på att en vändpunkt i utvecklingen inträffat
mot slutet av årets första kvartal. Svaren på konjunkturinstitutets
senaste barometerundersökning är präglade av en försiktig optimism i fråga
om produktionsutsikter och orderingång och en sådan inställning utmärker
även länsarbetsnämndernas marsrapporter. Successiva kompletteringar av
det inkomna materialet har förstärkt detta intryck. Dessutom bör förändringen
av konjunkturbilden i Västeuropa påverka utvecklingstendenserna i
vårt land.

Enligt de uppskattningar som nu läggs fram i den reviderade nationalbudgeten
beräknas de totala investeringarna exklusive lager stiga i något
snabbare takt är nationalprodukten eller med 4 %. Byggnads- och anläggningsverksamheten
väntas öka med 5,5 %, medan maskininvesteringarna
beräknas stiga med endast 2,5 %. För den snabbaste uppgången svarar bostadsbyggandet
och delvis som en följd därav de kommunala investeringarna.
Ökningen i bostadsbyggandets volym uppskattas nu till 8,5 %, vilket
är en icke obetydlig uppjustering av den preliminära bedömningen. Till
grund för denna kalkyl ligger en igångsättning på 90 000 lägenheter med
tyngdpunkten på andra och tredje kvartalen. Till den starka ökningen i
bostadsbyggandets volym medverkar den höga igångsättningen under sista
kvartalet 1966. Även för kommuninvesteringarna har en uppräkning skett
av de preliminära siffrorna. Trots att en betydande del av den kommunala
byggnadsverksamheten omfattas av investeringsavgiften, väntas kommunernas
investeringar stiga med drygt 10 %. Denna expansion bärs till stor
del upp av sjukhusbyggandet, som förutses expandera med 25 %. Övriga
kommunala byggnadsinvesteringar beräknas stiga med 6 %.

Kungl. Maj ds proposition nr 125 år 1967

Tabell 1. Reviderad försörjningsbalans för år 1967

	Procentuell	1966	Förändring 1966—1967
	volymför-	Miljarderkr.
	ändring		Miljarderkr.,	Procentuell
	1965—1966		1966 års	volymför-
			priser	ändring
Tillgång..........................	+ 2,5	142,2	+ 5,5	+ 4
Bruttonationalprodukt ............	+ 2,6	118,6	+ 4,4	+ 3,5
Import..........................	+ 2,2	23,6	+ hl	+ 5
Användning......................	+ 2,5	142,2	+ 5,5	+ 4
Bruttoinvestering ................	+ 3,9	38,2	+ 1,6	+ 4
därav: näringsliv ..............	+ 6,6	16,7	+ 0,5	+ 3
stat ....................	+ 3,2	7,8	- 0,2	- 2,5
kommuner ..............	+ 3,6	6,3	+ 0,7	+ 10,5
bostäder ................	- 0,8	7,4	+ 0,6	+ 8,5
Lagerförändring..................		0,7	- 0,3
Privat konsumtion................	"T	62,1	+ +7	+ 3
Offentlig konsumtion..............	+ 6,7	18,6	+ 1,0	+ 5,5
Export..........................	+ 6,3	22,1	+ 1,4	+ 6,5
Tjänstenetto ....................		0,5	+ 0,1	•

Uppskattningen av industrins investeringsutveckling grundas på planer
som samlas in från företagen. I den under våren gjorda enkäten har industrin
justerat ned sina tidigare bedömningar. Mot en i finansplanen förutsedd
uppgång av investeringarna med 3 % väntas investeringsvolymen nu
bli i det närmaste oförändrad jämfört med 1966. Industrins investeringar
i byggnader skulle härvid minska med 3,5 % medan maskininvesteringarna
ökar med 1,5 %. Handelns investeringar förutsågs i finansplanen gå ned
kraftigt 1967. Nu verkar en viss uppgång mera trolig. Denna ändrade bedömning
sammanhänger med att en betydande igångsättning kom till stånd
innan investeringsavgiften trädde i kraft. Vidare väntas en förhållandevis
stark uppgång i byggandet av hotell och lagerlokaler. Sammanlagt beräknas
näringslivets investeringar i byggnader och maskiner öka med 3 %. Lagerinvesteringarna,
som 1966 minskade med 900 milj. kr., beräknas i år gå ned
med ytterligare 300 milj. kr. Detta innebär att lagerökningen 1967 blir förhållandevis
liten eller ca 450 milj. kr.

Såsom jag framhöll i finansplanen kan åtgärderna för stabilisering av
pris- och kostnadsutvecklingen inte väntas få någon påtaglig effekt redan
i år. Detta sammanhänger i första hand med löneutvecklingen. Arbetsgivarnas
totala kostnad per timme för industriarbetare kommer i år att i genomsnitt
stiga med 9,5 %. Av den totala lönesummans tillväxt, som uppgår till
9 %, svarar de avtalsenliga löneförhöjningarna för nära 6 % och löneglidningen
för 2 1/3 %. Vidare beräknas nettoeffekten av sysselsättningsförändringar
uppgå till 0,5 %.

Från dessa utgångspunkter kan prisstegringen 1967 väntas uppgå till
4,8 %, vilket är ungefär samma prisstegringstakt som 1966. Härav ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell 2. Betalningsbalansen 1963—1967

(Milj. kr., löpande priser)

	1963	1964	1965	1966	1967 prognos
Import..............	17 552	19 946	22 644	23 662	25 055
Export..............	16 568	19 014	20 541	22 103	23 600
Handelsbalans	- 9S4	- 932	- 2103	— 1 559	- 1455
Sjöfartsnetto ........	1 465	1 540	1 590	1 710	1 825
Turistnetto .......... Övriga löpande betal-	- 368	- 416	- 587	- 741	- 900
ningar ............	- 218	- 274	- 411	- 624	- 720
Bytesbalans I	- 105	- 82	- 1511	- 1214	- 1250
Korrigeringspost1 ....	+ 350	+ 400	+ 450	+ 500	+ 550
Bytesbalans II	+ 245	+ 318	- 1061	- 714	- 700
Kända kapitaltransak-
tioner ............	- 173	“l- 3o9	+ 547	+ 615
Saldopost2 .......... Valutareservens föränd-	- 193	+ 342	+ 631	+ 445
ring	- 121	+ 1019	+ 117	+ 346
Valutareserv den 31 de-
cember............	4 486	5 505	5 622	5 968

1 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

2 Avser främst i statistiken icke redovisade kapitaltransaktioner.

görs ca 1 % av höjda indirekta skatter. I övrigt torde prishöjningarna i år
liksom 1966 till stor del härröra från stegrade lönekostnader.

Hushållens disponibla inkomster ökar 1967 med drygt 7 %. Vid den
förutsedda prisuppgången beräknas de realt disponibla inkomsterna öka
med knappt 2,5 %, vilket är 1 % högre än föregående år. Under dessa
omständigheter beräknas den privata konsumtionen stiga med närmare
3 %. Konsumtionen av varaktiga varor, som under fjolåret minskade förhållandevis
kraftigt, väntas i år stiga inte obetydligt.

Den uppgång av exporten som kom till stånd i fjol väntas enligt de
reviderade prognoser som nu lagts fram komma att fortsätta och något
överträffas. Totalt förutses exporten öka i volym med 6,5 % från 1966
till 1967. Fartygsexporten ökar kraftigt 1967 efter den nedgång som ägde
rum 1966. Uppgången av exporten exklusive fartyg saktar däremot av
något. Mot en ökning på drygt 9 % 1966 står i år en tillväxt om 6 %. Utsikterna
i fråga om järn och stål samt järnmalm ter sig bättre nu än när
finansplanen lades fram. Bedömningen av utvecklingen för övriga varugrupper
har inte undergått någon väsentlig förändring sedan den föregående
kalkylen. Prisnivån på vår export väntas bli i det närmaste oförändrad.

Med ledning av den förväntade inhemska efterfrågetillväxten har im -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

portvolymen beräknats stiga med 5 %. Importpriserna väntas öka med
knappt 1 %. Trots den försämring i bytesförhållandet (terms of trade)
som härigenom sker, minskar enligt dessa kalkyler handelsbalansens underskott
med drygt 100 milj. kr. Efter korrigeringar för ofullständigt kända
löpande betalningar skulle bytesbalansens underskott bli oförändrat ca
700 milj. kr.

Den inhemska efterfrågan väntas stiga med 3,4 % mot endast 1,8 %
föregående år. Totalt beräknas nationalproduktens tillväxt bli ca 3,5 %.
Detta innebär en märkbart större ökning än 1966.

Vid en normal produktivitetstillväxt skulle arbetskraftsbehovet kunna
beräknas stiga med 0,5 %. Härtill kan kalkylmässigt läggas ett extra arbetskraftsbehov
om knappt 1 % föranlett av arbetstidsförkortningen, varigenom
det totala behovet skulle stiga med 1,5 %. Eu stor del av detta ökade arbetskraftsbehov
kan emellertid beräknas bortfalla till följd av extra produktivitetsvinster
i anledning av den milda vintern och genom effektivare sysselsättning
av arbetskraften, bl. a. som följd av arbetstidsförkortningen. Utbudet
av ny arbetskraft uppskattas till ca 0,5 % av antalet sysselsatta. Mot
den bakgrunden kan tillgången på arbetskraft väntas öka i ungefär samma
takt som efterfrågan och någon mera påtaglig ökning av efterfrågetrycket
på arbetsmarknaden skulle således inte uppstå trots den ökade tillväxttakten
för produktion och efterfrågan.

Budgetutvecklingen 1966/67 och 1967/68

I statsverkspropositionen framhöll jag att 1967/68 års budget måste betraktas
som samhällsekonomiskt starkare än budgeten för 1966/67. Såvitt
nu kan beräknas ökar de totala statsutgifterna under nästa budgetår med
drygt 4 % i fasta priser. Motsvarande siffra för innevarande budgetår ligger
över 8 %. Den statliga konsumtionen inklusive bidrag till kommuner uppvisar
1967/68 en ökning med 3,5 å 4 %, vilket är mindre än hälften av
ökningen 1966/67. De statliga investeringarna inklusive bidrag till kommuner
ökar med drygt 2,5 % jämfört med drygt 2 % innevarande budgetår.
Expansionen under budgetåret 1967/68 ligger i nu berörda avseenden
klart under genomsnittet för 1960-talets första hälft. Som jag konstaterade
i finansplanen innefattar nästa års budget en påfallande stark minskning
av antalet nya tjänster. Den mot anslagsökningarna svarande uppgången
av statens efterfrågan på arbetskraft kan nu väntas stanna vid ca 1 200
personer. Även om detta kan innebära en underskattning av den efterfrågeökning
som kommer att realiseras, torde det kraftigt understryka
förändringen i förhållande till innevarande budgetår, då motsvarande siffra
kan beräknas gå upp till drygt 5 000 personer. De anförda uppgifterna
visar att den strama budgetpolitiken medför en dämpning av statens reala

Kangl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

resursanspråk. Det finansiella sparandet över budgeten, d. v.s. skillnaden
mellan statens inkomster och utgifter med avdrag för långivning och kapitaltransaktioner,
visar samtidigt en uppgång från innevarande till nästa
budgetår av storleksordningen 500 milj. kr. Denna hänför sig huvudsakligen
till kapitaltillskottet till investeringsbanken.

Det är angeläget att understryka dessa drag i budgetutvecklingen som
bakgrund till en redovisning av inkomst- och utgiftsutvecklingen i löpande
priser. Totalbudgetens saldo, som 1965/66 utvisade ett underskott av 350
milj. kr., beräknades i statsverkspropositionen under innevarande år förskjutas
i negativ riktning till inemot 1 500 milj. kr. för att 1967/68 ge ett
underskott på ca 1 100 milj. kr. Nu föreliggande beräkningar tyder på att
underskottet innevarande budgetår skulle bli detsamma som antogs i statsverkspropositionen,
även om vissa poster i kalkylen förändrats. För nästa
budgetår skulle underskottet däremot bli något större än enligt finansplanens
beräkning och uppgå till drygt 1 500 milj. kr.

Tabell 3. Budgetuivecklingen 1965/66—1967/68

(Milj. kr.)

	1965/66 Utfall	1966/67	1967/68
	Stv.-prop. 1967	Ny be-räkning	Stv.-prop. 1967	Ny be-räkning
	29 236 29 590	31 896 33 367	31 899 33 366	34 996 36 091	34 656 36 176
Statsutgifter..........
Beräknat totalbudget-saldo	- 354	- 1471	- 1467	- 1095	- 1520

Försämringen av budgetsaldot 1967/68 i förhållande till beräkningarna
i statsverkspropositionen orsakas nästa helt av att statsinkomsternas ökning
nu väntas bli mindre. De grundläggande antagandena om inkomstutvecklingen
är i huvudsak oförändrade. Sålunda grundas riksrevisionsverkets
kalkyler alltjämt på en stegring av lönesumman med 9 % under
1967 och 8 % under 1968. Däremot antas bolagsinkomsterna nu ligga på
en 15 % lägre nivå vid 1967 års taxering i jämförelse med 1966. I decemberberäkningen
förutsågs en nedgång med 5 %. För budgetåret 1967/68
medför detta en ca 100 milj. kr. lägre inkomstskatt än vad som räknades
med i statsverkspropositionen. Inkomsterna av den allmänna varuskatten
beräknar riksrevisionsverket samtidigt ge 150 milj. kr. mindre än tidigare
antagits. Då samtidigt en nedjustering sker av vissa andra indirekta skatter,
blir inkomstökningen för nästa budgetår drygt 2,7 miljarder kr., vilket
är inemot 400 milj. kr. lägre än enligt statsverkspropositionen.

Inkomstutvecklingen under nästa budgetår innebär — särskilt om man
bortser från de beslutade skattehöjningarna, vars sammanlagda effekt

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

uppskattas till ca 1400 milj. kr. — en betydligt lägre ökningstakt än tidigare
år. Motsvarande kan i viss mån sägas om innevarande budgetår. Detta
är till stor del en avspegling av den dämpade uppgången i samhällsekonomin.
I den mån expansionstakten stiger, får detta relativt hastigt återverkningar
på budgetens inkomstsida.

Möjligheterna att godta en statlig upplåning av storleksordningen 1,5
miljarder kr. under såväl innevarande som nästa budgetår sammanhänger
med dels budgetens reala innehåll, som jag förut berört, dels konjunkturutvecklingen.
Jag har nyss pekat på budgetunderskottets samband med
den dämpade aktiviteten i samhällsekonomin som påverkat takten i statsinkomsternas
uppgång. Det har under de konjunkturförhållanden som
varit rådande under större delen av innevarande budgetår inte funnits
anledning att motverka budgetsaldots utveckling genom åtgärder utöver
dem som redan vidtagits. Inte heller i dagens situation finner jag skäl
härtill. Jag återkommer till frågan om den ekonomiska politikens allmänna
utformning i det följande.

Den ekonomiska politiken 1967

Ett centralt mål för politiken är att skapa balans i de utrikes betalningarna.
Under år 1966 togs ett väsentligt steg i den riktningen i och med att
underskottet i bytesbalansen, som år 1965 uppgick till drygt en miljard,
minskade med ca 350 milj. kr. Denna glädjande förbättring av utrikesbalansen
måste ses mot bakgrunden av den mycket påtagliga dämpning av
den inhemska efterfrågan, som framkallades av den restriktiva finans- och
kreditpolitiken.

Den ekonomiska tillväxten väntas under år 1967 återgå till en mera normal
utvecklingstakt. Kravet kvarstår dock att bereda utrymme för den ytterligare
förbättring av bytesbalansen som med rådande internationella
efterfrågeförliållanden kan åstadkommas. Det inhemska efterfrågetrycket
måste således hållas tillbaka genom en fortsatt restriktiv politik och kan
inte på nytt tillåtas att närma sig nivån för år 1965,

Med denna inriktning av den ekonomiska politiken bör en större uppgång
av exporten än av importen kunna realiseras även i år. En viss fortsatt
försämring av prisförhållandena i utrikeshandeln tillsammans med en
ytterligare ökning av turistnettots underskott medför dock att bytesbalansen
förbättras endast obetydligt. Eftersom vissa kapacitetsreserver numera
torde stå till exportnäringarnas förfogande bör utrymme finnas för en ytterligare
förbättring av bytesbalansen, om den internationella efterfrågan
skulle förstärkas mera än vad som här förutsetts.

Det andra mål mot vilket politiken inriktas är att uppnå en stabilisering
av pris- och kostnadsutvecklingen. Dämpningen av det allmänna efter -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

frågetryeket och särskilt den klara förbättringen av balansläget på arbetsmarknaden
bör ha skapat bättre betingelser för en sådan stabilisering. Utvecklingen
under år 1966 visar dock, att det tar en viss tid innan förändringar
i efterfrågeläget får effekt på pris- och kostnadsutvecklingen.

Å ena sidan dämpades takten i löneglidningen som en följd av den förbättrade
balansen på arbetsmarknaden — sålunda finns det inte längre
något större avtalsområde med mera påtaglig arbetskraftsbrist. Särskilt
markant blev nedgången i löneglidningstakten på byggarbetsmarknaden,
där politiken sedan ett par år inriktats på att dämpa det tidigare kraftiga
efterfrågetrycket.

Å andra sidan fördes avtalsrörelsen år 1966 under intrycket av de tendenser
till en kraftig allmän högkonjunktur, som tidigare uppträtt. Bland
annat av detta skäl blev den avtalade lönehöjningen för arbetsmarknaden
i dess helhet alltför stor. Den sammanlagda ökningen av lönenivån år 1966
framkallade därigenom — trots en lägre takt i löneglidningen — avsevärda
pris- och kostnadsstegringar. Även löneutvecklingen under år 1967 bestäms
i huvudsak av treårsavtalens höga takt i avtalslönernas uppgång. Lönenivån
väntas stiga med drygt 8 %, varav ca 6 % beror på höjda avtalslöner.

Den snabba kostnadsstegring, som nu pågått under en följd av år, inger
vissa farhågor för det svenska näringslivets konkurrenskraft på längre sikt.
En viss dämpning av kostnadsstegringen torde dock i likhet med år 1966
kunna uppnås under år 1967. För 1968 bör det med hänsyn till avtalens
konstruktion vara möjligt att uppnå en mera påtaglig dämpning av prisoch
kostnadsstegringen.

Sedan statsverkspropositionen lagts fram har den lättnad av kreditpolitiken
som inleddes redan i fjol fullföljts. Diskontot har sålunda sänkts från
6 till 5 %. Finansieringen av bostadsbyggandet har fortgått utan störningar
och eu påtaglig förbättring av affärsbankernas likviditet har inträtt. Statsverkspropositionens
förslag om skärpt konsumtionsbeskattning och införandet
av investeringsavgift på mindre angeläget byggande har efter riksdagens
beslut trätt i kraft.

Denna inriktning av politiken knyter an till ett av dess väsentliga syften:
att stimulera till ökade investeringar inom industrin och trygga genomförandet
av det uppställda bostadsbyggnadsprogrammet. Enligt de planer
och bedömningar som nu föreligger skulle dock investeringsinriktningen
i viss mån bli en annan än den som förutsattes i statsverkspropositionen.

Handelns och kommunernas investeringsaktivitet synes bli avsevärt högre.
Som jag betonade i finansplanen måste man i och för sig utgå från att
den fulla effekten av investeringsavgiften inträder först nästa år med hänsyn
till volymen av redan pågående byggen. Det i statsverkspropositionen
aviserade förslaget om investeringsavgift ledde till eu kraftig ansvällning
av igångsättningen av oprioriterade byggen under månaderna januari och
februari, innan avgiften trädde i kraft den 1 mars. Den större uppgången

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967 13

av kommunernas investeringar — där ökningstakten nära ansluter till de
mest expansiva åren tidigare under 60-talet — sammanhänger med att andra
icke avgiftsbelagda byggnadsföretag, som i ett mera ansträngt resursläge
fördröjts eller fått uppskjutas, nu kan genomföras i snabbare takt. Det gäller
t. ex. sjukhusbyggandet. Dessutom stimuleras den kommunala investeringsexpansionen
i allmänhet av den ytterligare förbättring som synes ha
inträtt i kommunernas likviditet. Trots den begränsade investeringsökningen
steg nämligen den kommunala nettoupplåningen under år 1966 mycket
kraftigt. Under alla förhållanden inskärper dessa utvecklingstendenser betydelsen
av att investeringsavgiftens återhållande verkan tillåts slå igenom
och att dispensgivningen tillämpas med stor restriktivitet.

En tendens till förnyad stagnation i industrins investeringar har framkommit
i den senaste investeringsenkäten. Med hänsyn till vår ekonomis utvecklingsmöjligheter
på längre sikt är det mycket angeläget att denna tendens
inte blir bestående. Behovet av eu aktiv näringspolitik, som kan stimulera
och underlätta en fortsatt utbyggnad och effektivisering av våra produktionsresurser,
understryks därmed.

Den sedan år 1965 successivt tilltagande restriktiviteten i den ekonomiska
politiken har i hög grad präglat utvecklingen på arbetsmarknaden. Tidigare
efterfrågeöverskott och arbetskraftsbrist har avlösts av ett över lag bättre
balanserat läge. Under år 1966 genomfördes ett ovanligt stort antal företagsnedläggelser
och driftsinskränkningar, som berörde förhållandevis
många arbetstagare. En bidragande orsak till denna ökande takt i strukturomvandlingen
torde ha varit den allmänna konjunkturdämpningen. Det
kan dock ifrågasättas om inte den kraftiga koncentrationen av företagsnedläggelser
till fjolåret i stor utsträckning utlöstes av treårsavtalet och den
ökade säkerhet i bedömningen av den långsiktiga kostnadsutvecklingen,
som därmed uppstod. Utvecklingen under de senaste månaderna tyder inte
på att företag i år kommer att läggas ned i samma omfattning som i fjol.

Som jag tidigare anfört, har förändringarna i efterfrågetrycket och i företagsstrukturen
inte lett till någon oroande uppgång av den registrerade
arbetslösheten. Huvuddelen av de friställda har snabbt kunnat ges ny sysselsättning
eller beredas omskolning. Det bör betonas, att detta gäller såväl
arbetare som tjänstemän. Andelen registrerade arbetslösa bland tjänstemännen
är mycket låg. Den begränsade uppgång som inträffat måste ses
som ett uttryck för att det tidigare mycket höga efterfrågetrycket övergått
i ett mera balanserat läge. För den äldre arbetskraften har dock i vissa fall
uppstått svårigheter att bereda friställda ny sysselsättning. Särskilda åtgärder
kan här krävas. Kungl. Maj :t har i tilläggsdirektiv uppdragit åt utredningen
angående kontant stöd vid arbetslöshet att med förtur utreda denna
fråga.

Den uppgång i den ekonomiska aktiviteten, som förutses under år 1967,
bör kunna genomföras utan någon försämring av balansläget på arbets -

Kungl. May.ts proposition nr 125 år 1967

marknaden. Regionala och strukturella olikheter i efterfrågeutvecklingen
inskärper dock behovet av en fortsatt aktiv arbetsmarknadspolitik med inriktning
på rörlighet och anpassning. Erfarenheterna från fjolåret visar
vilka resultat i balansskapande riktning som kan uppnås genom energiska
insatser på arbetsmarknadspolitikens område. En viktig uppgift är därvid
att söka i möjligaste mån reducera de säsongmässiga svängningarna i arbetskraftsefterfrågan,
vars verkningar på sysselsättningsläget tenderar att
bli mera påtagliga när det allmänna efterfrågetrycket minskar. Säsongfördelningen
av bostadsbyggandet och den statliga byggnadsverksamheten har
anpassats till detta syfte. Om behov av ytterligare åtgärder skulle uppstå
kan en ökad investeringsefterfrågan mot slutet av året utan större svårigheter
erhållas genom en aktivering av de många i och för sig angelägna
byggnadsprojekt inom den offentliga sektorn, som nu hålls tillbaka genom
administrativa och budgetmässiga regleringar, såsom skolor, ålderdomshem
och andra byggnadsobjekt på utbildnings- och vårdområdena.

Arbetsmarknadsstyrelsen har nyligen föreslagit, att investeringsfonder
skall frisläppas för industrins investeringar i syfte att motverka en av styrelsen
förutsedd nedgång i sysselsättningen under kommande vinter. I anledning
av detla förslag har vissa kompletterande undersökningar om industrins
investeringsutveckling inletts. På grundval bl. a. av detta material
kommer frågan om investeringspolitikens utformning att prövas.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att den bedömning, som gjordes i
finansplanen av den ekonomiska utvecklingen under år 1967, i allt väsentligt
står fast. Utsikterna är nu bättre att med bevarad balans på arbetsmarknaden
uppnå en snabbare expansion i ekonomin. Tillförsikten inför framtiden
torde ha ökat inom industrin, ehuru investeringsvolymen inte beräknas
öka jämfört med år 1966. Den privata konsumtionen får utrymme
för en betydligt större uppgång än i fjol. Den förväntade utvecklingen av
utrikeshandeln måste med hänsyn till det internationella marknadsläget
betraktas som tillfredsställande. Kapacitet torde finnas för en ytterligare
exportökning om de efterfrågemässiga förutsättningarna uppstår. En fortsatt
försämring av andra poster i bytesbalansen gör dock att den utveckling
mot en snabb minskning av bytesbalansens underskott som inleddes i fjol
såvitt nu kan bedömas kommer att bromsas upp i år. Kravet på den ekonomiska
politiken att återställa jämvikten i bytesbalansen och hejda prisoch
kostnadsstegringarna kvarstår således även efter år 1967. Jag återkommer
i det följande till konsekvenserna härav för den ekonomiska politikens
utformning på längre sikt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967 15

Långtidsfoud geten

Som ett led i den statliga planeringsverksamheten utarbetas årligen
inom finansdepartementet en långtidsbudget. Uppgifterna i denna grundar
sig på bedömningar som gjorts av berörda myndigheter och departement.
Den nu utförda långtidsbudgeten (bilaga 8) belyser utvecklingen under den
fyraårsperiod som inleds med budgetåret 1968/69.

I långtidsbudgeten redovisas de resurser som erfordras för att genomföra
av statsmakterna hittills fattade beslut och för att i övrigt uppehålla
den statliga och statsunderstödda verksamheten vid gällande ambitionsnivå.
Jag vill understryka att långtidsbudgeten inte utgör någon prognos
över den sannolika statsfinansiella utvecklingen. Inte heller är den ett
program för regeringens budgetpolitik. I långtidsbudgeten söker man
endast ange omfattningen av redan intecknade resurser för att få ett underlag
när man skall ta ställning till nya åtaganden och reformer.

Långtidsbudgetens beräkningar utgår från begreppet oförändrad ambitionsnivå.
Det måste framhållas att detta begrepp inte är liktydigt med
oförändrad standard eller oförändrade resursinsatser. Inom flera områden
har statsmakterna uttalat att standarden successivt skall höjas. Inom ramen
för långtidsbudgetens beräkningar ryms således bl. a. fortsatt utbyggnad
av grundskolan och de gymnasiala skolorna samt av universiteten
och högskolorna, en standardhöjning för folkpensionärerna år 1968,
ytterligare medel 1968/69 för näringspolitiska insatser, vidgade arbetsmarknadspolitiska
insatser, utbyggnad av affärsverkens produktionskapacitet,
ökade medel för skatteutjämningsbidrag till kommunerna samt ökat
bistånd till u-länderna. Vidare har för statliga tjänsteområden hänsyn i
princip tagits till efterfrågans förändringar.

En naturlig konsekvens av den valda beräkningsmetoden i långtidsbudgeten
är att utgifterna ökar starkast i början av perioden och att stegringstakten
successivt avtar för de mer avlägsna åren. Utgiftsökningar till följd
av fattade reformbeslut får finansiella konsekvenser framför allt under
det första året i prognosperioden; under de följande åren stabiliseras utgifterna
på den uppnådda nivån. Ett annat inslag i utgiftsmönstret är att tidsbegränsade
beslut och åtaganden successivt upphör att gälla under perioden
varvid utgifterna bortfaller. Under den period som omfattas av långtidsbudgeten
bortfaller således tidsbestämda program till ett belopp av 1,2 miljarder
kr. Bland dessa kan utöver de näringspolitiska insatserna nämnas lokaliseringspolitiken,
olj elagringsprogrammet, övergången till högertrafik och
utbyggnaden av långtidssjukvården. Vidare gäller på områden där utgifterna
styrs av efterfrågan, att det är lättast att göra tillförlitliga beräkningar
för början av perioden. För slutet av perioden blir beräkningarna mer
schablonartade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Även på inkomstsidan är beräkningarna för det första budgetåret, bl. a.
genom treårsavtalet, relativt tillförlitliga. För senare år grundas beräkningarna
på mera schablonmässiga antaganden.

Mot denna bakgrund och då det är angeläget att redan nu söka ange den
allmänna ram inom vilken höstens budgetprövning får ske, vill jag först
uppehålla mig vid den i långtidsbudgeten gjorda bedömningen av utvecklingen
till budgetåret 1968/69.

Statsutgifterna 1968/69 beräknas i långtidsbudgeten stiga med drygt 2,3
miljarder kr. till sammanlagt 38,5 miljarder kr. Hur denna ökning fördelar
sig på några av de större utgiftsområdena framgår av följande tablå. I
denna redovisas de anslagsgrupper som för 1968/69 uppvisar en ökning med
mer än 100 milj. kr.

Tabell 4. Statsutgifterna 196S/69 enligt långtidsbudgeten

(Avrundade belopp, milj. kr.)

Anslagsgrupp	Anslag 1968/69	Förändring från 1967/68
Totalförsvar1 ................................	6 100	+	280
Utbildning och forskning ......................	6 620	+	260
Allmän försäkring ............................	6 830	+	670
Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik ........	1 370	+	150
Bostadspolitik................................	1 880	+	170
Skatteutjämningsbidrag........................	1 410	+	130
Löneökningar, in, m...........................	430	+	430
Övriga ......................................	13 880	4“	250
Summa	38 520	+ 2 340

1 Inkl. reservationsmedelsförändringar.

Anslagsgruppen totalförsvar domineras av anslagen till det militära försvaret
som svarar för ca 95 % av såväl utgifterna som utgiftsökningen. I
långtidsbudgeten har inkalkylerats en för hela perioden i fasta priser oförändrad
anslagsnivå. Denna överensstämmer med den i årets statsverksproposition
angivna planeringsnivån. För budgetåret 1968/69 kan utgiftsökningen
helt återföras till dels en reservationsmedelsförbrukning med 90 milj.
kr., dels effekten av gällande indexregler. Utgiftsökningen inom utbildning
och forskning beror väsentligen på den fortsatta utbyggnaden av universitet
och högskolor samt därmed sammanhängande ökning av de studiesociala
insatserna. Inom gruppen allmän försäkring svarar utgifterna för folkpensioneringen
för nästan hela utgiftsökningen. Denna kan återföras på åtagandet
om standardhöjning för folkpensionärerna 1968, ökningen av antalet
pensionärer samt indexregleringen. Anslagen till arbetsmarknadspolitiken
ökar främst till följd av en utbyggd omskolningsverksamhet och av större
insatser för de handikappade. Utgifterna för bostadspolitiska ändamål ökar
i samband med ökad bostadslånegivning till följd av omläggningen till den

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

nya bostadspolitiken. Skatteutjämningsbidragen stiger enligt nu gällande
grunder till följd av inkomstutvecklingen och den beräknade utvecklingen
av de kommunala utdebiteringssatserna. Bland övriga utgiftsgrupper med
större ökningstal kan nämnas hälso-, sjuk- och socialvården, stödet till
barnfamiljer, rättsväsendet samt de internationella biståndsanslagen.

I långtidsbudgetens personalredovisning framträder en markant dämpning
i personalanspråken. Ökningen i antalet tjänster till 1968/69 beräknas
komma att understiga 1 % vid den i långtidsbudgeten antagna oförändrade
ambitionsnivån. Samtidigt ökar statens utgifter för konsumtion med ca
4 %. Den olika ökningstakten antyder att man i långtidsbudgeten underskattar
de faktiska personalanspråken som genereras av den antagna utgiftsutvecklingen.
Till en del torde dock den skiljaktiga utvecklingen återspegla
en höjd kapitalintensitet inom statlig verksamhet och att vakanser
kan besättas varigenom statens lönekostnader ökar utan motsvarande förändring
i antalet tjänster.

Långtidsbudgetens beräkning av inkomstutvecklingen utgår ifrån oförändrade
skatteregler. Lönesummans ökning har för åren 1967, 1968 och
1969 antagits bli 9,8 resp. 6 %. Härvid har hänsyn tagits till den reducerande
effekten av arbetstidsförkortningen. Vid dessa antaganden stiger statsinkomsterna
med knappt två miljarder kr. till budgetåret 1968/69. Eftersom
utgifterna samtidigt stiger med drygt 2,3 miljarder kr. uppstår en budgetförsvagning
mellan budgetåren 1967/68 och 1968/69 på i runt tal 0,4
miljarder kr. En statlig upplåningsökning av denna storleksordning torde
inte vara förenlig med de uppställda målsättningarna för den ekonomiska
politiken vid antaget konjunkturläge. Ett genomförande av vad som i långtidsbudgeten
betecknats som oförändrad ambitionsnivå innebär att det tillgängliga
statsfinansiella utrymmet är fullt intecknat och att nya reformer
således aktualiserar besparingar på andra områden.

1 långtidsbudgeten redovisas också utvecklingen under ytterligare tre budgetår,
1969/70—1971/72. Såsom jag redan påpekat är beräkningarna för
dessa år betydligt osäkrare. Vid oförändrad ambitionsnivå, såsom den anges
i långtidsbudgeten, skulle emellertid en gradvis förbättring i den finansiella
budgetsituationen inträda. Utgifterna skulle öka långsammare och inkomsterna
inte oväsentligt snabbare. Långtidsbudgetens kalkyl av ökningstakten
för statens utgifter för konsumtion och investering tyder likaledes på en
dämpad ökningstakt mot slutet av perioden.

Mot denna bakgrund finns det anledning att erinra om långtidsbudgetens
beräkningsmetod. Begreppet oförändrad ambitionsnivå innebär att inga nya
åtaganden har inkalkylerats under perioden samtidigt som en rad nu pågående
utgiftsprogram antagits upphöra. Det kan förutsättas att nu pågående
utredning om folkpensionärernas andel i framtida standardhöjningar i
samhället kommer att ställa krav på ytterligare statliga insatser. Vidare har
regeringen deklarerat sin avsikt att föreslå en utvidgning av det lokalise 2

Bihang till riksdagens protokoll 1867. 1 samt. Nr 125

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

ringspolitiska stödet. I beräkningarna har inte heller hänsyn tagits till den
av regeringen aviserade översynen av familj epolitiken som torde komma att
påverka såväl budgetens utgiftssida som dess inkomstsida.

I långtidsbudgeten har för att illustrera den statsfinansiella utvecklingen
under alternativa förutsättningar gjorts vissa trendframskrivningar. De visar
bl. a. att om utgifterna stiger med samma trend i fasta priser som under
budgetåren 1961/62—1965/66 skulle budgetunderskottet stadigt öka under
hela perioden. Om utgiftsökningen dämpades till den betydligt lägre takt
som vid oförändrad ambitionsnivå gäller för förändringen mellan 1967/68
och 1968/69 skulle budgetunderskottet under hela perioden ligga väsentligt
över en miljard kr. En motsvarande framskrivning av anspråken på reala
resurser visar att en betydande del av produktionsökningen skulle tas i anspråk.
I vart fall det högre av alternativen torde knappast vara möjligt att
genomföra utan omfattande ekonomisk-politiska åtgärder för att genom
begränsning av andra sektorers tillväxt skapa ett tillräckligt resursutrymme
för expansionen av de statliga aktiviteterna.

Sammanfattningsvis tyder långtidsbudgetens beräkningar på att den återhållsamhet
som karaktäriserat utarbetandet av 1967/68 års riksstatsförslag
torde behöva fullföljas även 1968/69. Nödvändigheten härav har också
framhållits i de anvisningar som utfärdats för myndigheternas anslagsframställningar
för 1968/69. Dessa syftar till att anslagslcraven skall anpassas
till de finansiella och personella resurser som erfordras för att totalt sett
upprätthålla oförändrad ambitionsnivå.

För budgetåren efter 1968/69 pekar beräkningarna mot en snabbare ökning
av statsinkomsterna. Ett vidmakthållande av den takt i utgiftsstegringen
som varit rådande under första hälften av 1960-talet synes emellertid
knappast vara förenlig med den i långtidsutredningen förutsedda långsammare
resurstillväxten i samhället. Kravet på balans i våra utrikes betalningar
utgör en ytterligare restriktion som budgetpolitiken måste beakta.
Långtidsbudgetens beräkningar understryker vikten av att statsmakterna
vid beslut om nya åtaganden och reformer ständigt har de långsiktiga balansproblemen
i sikte.

Samhällsekonomin på längre sikt

Den ekonomiska politiken har utformats efter två huvudlinjer: den inre
och yttre jämvikten måste värnas genom en restriktiv efterfrågepolitik samtidigt
som underlag för fortsatt ekonomisk tillväxt skapas genom en prioritering
av de för en snabb produktivitetsutveckling vitala investeringarna.
Styrkan i de tendenser till rubbning av den samhällsekonomiska balansen,
som uppstod under år 1965 och som förstärktes av treårsavtalens kraftiga
lönestegringar, har gjort det nödvändigt att hålla tillbaka efterfrågan i en

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

utsträckning, som inte kunnat undgå att påverka tillväxttakten i vår ekonomi.
Den höga grad i utnyttjandet av vår produktionskapacitet, som rått
under första hälften av 1960-talet, har således inte helt kunnat upprätthållas.

Jag vill betona att det i och för sig inte föreligger någon konflikt mellan
kravet på en balanserad ekonomi och önskemålet om snabb ekonomisk tillväxt.
Tvärtom är frånvaron av balans, resulterande bl. a. i en stark prisoch
kostnadsstegring, ett hot mot det ekonomiska framåtskridandet redan
därigenom att den framkallar störningar i produktion och resursanvändning.
Den avsaktande tillväxttakten under 1966 och 1967 är ett uttryck för
vad som på kort sikt inträffar, när den ekonomiska politiken i ett läge med
högt kapacitetsutnyttjande och överfull sysselsättning inriktas på att nå
en mera balanserad situation. Däremot har den såvitt nu kan bedömas inte
något samband med en försämring av de långsiktiga betingelserna för fortsatt
snabb ekonomisk tillväxt. Produktionskapaciteten i vårt näringsliv
fortsätter således att öka vid den rådande höga investeringsnivån. Politiken
måste därför med alla medel inriktas på att vi skall uppnå och bibehålla en
sådan jämvikt i vår ekonomi, att den stigande produktionskapaciteten fullt
kan utnyttjas i framtiden.

En avgörande faktor i detta sammanhang är utvecklingen av vår utrikeshandel.
Det svenska näringslivets förmåga att hålla konkurrenskraften vid
makt har under det senaste året utsatts för hårdare prov än hittills. De
påfrestningar som på detta sätt inställt sig har skärpts genom den interna
kostnadsutvecklingen. Med hänsyn till den starka ökningen av färdigvaruexporten
förefaller det dock inte troligt att kostnadsläget i Sverige jämfört
med andra länder hittills skulle ha varit ett avgörande hinder för ytterligare
exportökning. Mera besvärande har kostnadsläget troligen varit för
verksamheten inom vissa näringar som på hemmamarknaden är utsatta för
internationell konkurrens, däribland främst beklädnadsindustrin och turistnäringen.

Våra möjligheter att på längre sikt uppnå goda resultat på exportmarknaderna
kan bedömas relativt optimistiskt. Med den dämpade efterfrågan
som numera allmänt föreligger inom den svenska ekonomin borde en ytterligare
förstärkning av utrikesbalansen kunna uppnås vid en livligare internationell
efterfrågan. Framför allt kan detta påräknas i den mån en sådan
ökad efterfrågan riktar sig mot järnmalm, stål och trävaror.

Det bör dock betonas att realiserandet av dessa framtidsutsikter i första
hand förutsätter att den inhemska efterfrågan inte ånyo släpps fram i allt
för hög grad. De existerande kapacitetsreserverna bör i stället i rimlig utsträckning
disponeras så att de möjligheter till en stegrad avsättning utomlands
som kan komma att yppa sig snabbt kan tillvaratas. Detta är desto
angelägnare som det här inte endast gäller att återvinna tidigare parallellitet
i utvecklingen av varuexport och varuimport. Det är dessutom nödvän -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

digt att på varusidan erhålla ett exportöverskott som kan finansiera en
växande import av tjänster samt en växande kapitalexport för bistånd till
utvecklingsländerna.

Nödvändigheten av att så snart som möjligt återställa balansen i de utrikes
betalningarna medför således att den inhemska efterfrågan under de
närmaste åren inte får ta i anspråk en för stor del av den växande produktionskapaciteten.
Men avgörande för om efterfrågepolitiken måste skärpas
ytterligare med åtföljande konsekvenser för den totala tillväxttakten blir
den framtida pris- och kostnadsutvecklingen. Genom redan träffade löneöverenskommelser
har vi att räkna med betydande kostnadsstegringar både
i år och — ehuru i något mindre utsträckning — nästa år. Den ekonomiska
politiken under detta och nästa år måste därför inriktas på att motverka
kostnadsstegringar utöver dem som redan är oundvikliga. Förutsättningarna
för en lugnare kostnadsutveckling på längre sikt måste skapas
genom en fortsatt stram politik och en löneutveckling, som är bättre anpassad
till produktionstillväxten i vår ekonomi. Denna inriktning av politiken
måste ses mot bakgrunden av den ökande målmedvetenhet med vilken olika
industriländer i Europa angriper kostnadsstegringarna.

Kravet på den ekonomiska politiken att medverka till att ytterligare öka
produktiviteten och anpassningsförmågan i den svenska ekonomin kvarstår
med oförminskad styrka. De utlandskonkurrerande företagen måste
alltfort ges prioritet i resursfördelningen för att genom ökade investeringar
söka neutralisera kostnadsökningarna. Dessutom måste företagens finansieringsmöjligheter
förstärkas. Den vikt som enligt regeringens bedömning
måste ges dessa frågor och de olika åtgärder som här är påkallade har
utförligt redovisats i prop. 1967: 56 angående bildandet av en statlig investeringsbank.

Genom de senaste årens kraftiga utbyggnad av arbetsmarknadspolitiken
har ett effektivt instrument skapats för rörlighet och anpassning på arbetsmarknaden.
Härigenom ökar ytterligare förutsättningarna att förena full
sysselsättning och hög ekonomisk tillväxt med en lugn kostnadsutveckling.

Sammanfattningsvis vill jag framhålla, att de grundläggande förutsättningarna
är goda för att vi i framtiden skall kunna helt utnyttja tillväxtmöjligheterna
i vår ekonomi. Erfarenheterna från de senaste åren inskärper
dock betydelsen av att löneutvecklingen bättre anpassas till det samhällsekonomiska
utrymmet. Det är därför i hög grad önskvärt att de diskussioner
som inletts mellan arbetsmarknadens organisationer om avtalssystemets
form och innehåll leder till resultat, som ökar möjligheterna till en sådan
anpassning. Den ekonomiska politiken måste samtidigt drivas med sådan
skärpa att samhällsekonomiska förutsättningar för en mera balanserad
löneutveckling föreligger.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

SÄRSKILDA FRÅGOR

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1966/67 och 1967/68

I statsverkspropositionen beräknade jag de totala statsutgifterna exklusive
förändringar i behållningarna på reservations- och investeringsanslag
och i dispositionen av rörliga krediter till 33 567 milj. kr. för budgetåret
1966/67. Utöver de i prop. 1967: 2 upptagna anslagen, om vilka riksdagen
har fattat beslut, har på tilläggsstat II intill den 1 april 1967 begärts sammanlagt
328 milj. kr. Bland större anslag på tilläggsstat kan nämnas 130
milj. kr. för reglering av prisstegringar inom försvaret, 35 milj. kr. för sysselsättningsfrämjande
åtgärder för handikappade, 15 milj. kr. för allmänna
beredskapsarbeten, 35 milj. kr. för studiemedel och 75 milj. kr. för tillskott
till Uddevallavarvet.

Riksrevisionsverket har i sin beräkning av budgetutfallet för innevarande
budgetår (bilaga 1) uppskattat besparingar utöver merutgifter på förslagsvis
betecknade och obetecknade anslag till drygt 100 milj. kr. Verkets
kalkyl har dock inte kunnat beakta de ytterligare anslagsbelastningar på
avlöningsanslagen som uppkommer då lönehöjningarna för de anställda
inom statlig och statsunderstödd verksamhet inom 1967 års ram utbetalas
retroaktivt för den förflutna delen av innevarande år. I min beräkning av
statsutgifterna i statsverkspropositionen utgick jag från att dessa kostnader
skulle falla på budgetåret 1966/67. Under fortsatt antagande att kostnaderna
kommer att belasta innevarande budgetår och med hänsyn tagen
till att vissa besparingar kan väntas uppkomma på andra anslag än avlöningsanslag
samt med beaktande av de ovan nämnda utgifterna på tillläggsstat
beräknar jag de totala statsutgifterna exkl. förändringar i anslagsbehållningar
och i dispositionen av rörliga krediter till ca 33 620 milj. kr.,
vilket är ca 50 milj. kr. mer än i årets statsverksproposition.

För budgetåret 1967/68 beräknade jag i statsverkspropositionen de totala
statsutgifterna exkl. förändringar i anslagsbehållningar och i dispositionen
av rörliga krediter till 35 991 milj. kr. I propositioner till årets riksdag har
begärts anslag som sammanlagt innebär en ökning i jämförelse med riksstatsförslaget
med 34 milj. kr. Bland större anslagsökningar i förhållande
till riksstatsförslaget kan nämnas ökade bidrag till anordnande och drift av
kliniker för psykiskt sjuka i Stockholm, Göteborg och Malmö med 27 milj.
kr. samt utgifter för förvärv av Skoklosters slott och samlingar med 25
milj. kr. Å andra sidan väntas utgifterna för räntebidrag till följd av det
sänkta ränteläget bli 45 milj. kr. mindre än vad som angavs i riksstatsförslaget.
Av samma skäl beräknas medelsbehovet under riksgäldsfonden

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

minska med 50 milj. kr. Jag har låtit upprätta en specifikation över anslagsförändringar
i förhållande till statsverkspropositionen per den 31 mars
1967 (bilaga 5). På grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen
på totalbudgeten för budgetåret 1967/68 till 35 975 milj. kr., vilket är
16 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen. Förslag och beslut efter
den 31 mars 1967, som påverkar riksstaten, torde få beaktas av riksdagens
vederbörande utskott.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1967/68, m. m.

Jag får först ta upp en fråga om medelsanvisning för avskrivning av
oreglerade kapitalmedelsförluster på tillägsstat II till riksstaten för innevarande
budgetår. Denna fråga har aktualiserats sedan propositionen om
ytterligare utgifter på tilläggsstat II (prop. 1967: 105) avläts till riksdagen.
Sålunda bör medel beräknas till fullständig avskrivning i statens räkenskaper
av de kapitalvärden i form av sjukhusbyggnader och mark, som
enligt mentalsjulcvårdsreformen har överförts till landstingskommunerna.
Under förutsättning att också byggnadsvärdena för de sjukhus för psykiatrisk
vård, som genom nyttjanderättsavtal disponeras av landstingen,
nedskrivs helt uppgår behovet av avskrivningsmedel till 275 milj. kr.

Anslagen till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1967/68 var i årets statsverksproposition i viss omfattning upptagna med
endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag
inte begärts definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar som betingas av
de definitiva anslagsförslagen samt av förslagen om ytterligare investeringar
utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighets fond har i prop. 1967: 69 föreslagits ett
anslag av 3 milj. kr. till vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker.
Avskrivningsanslaget till detta ändamål bör föras upp med 1,5 milj. kr.

1 statsverkspropositionen beräknades till byggnadsarbeten för vissa kulturändamål
samt till byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor
6,3 milj. kr. resp. 115 milj. kr. I prop. 1967:104 har definitivt begärts
2,9 milj. kr. resp. 95 milj. kr. Avskrivningsanslagen bör föras upp med
725 000 kr. resp. 47,5 milj. kr.

Under försvarets fastighetsfond beräknades i statsverkspropositionen
under kasernbyggnaders, befästningars och försvarets forskningsanstalts
delfonder investeringsanslag om 49,4 milj. ler., 43,8 milj. kr. resp. 400 000
kr. Anslagen för ifrågavarande ändamål har i prop. 1967:110 föreslagits
definitivt med 55 054 000 kr., 47 805 000 kr. resp. 400 000 kr. Avskrivningsanslagen
bör föras upp med 14 302 000 kr., 47 405 000 resp. 100 000 kr.

Under statens utlåningsfonder har i prop. 1967:85 anslaget till lånefon -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

den för studentkårlokaler definitivt begärts med samma belopp, 3 milj. kr.,
som preliminärt beräknats i statsverkspropositionen. Ifrågavarande avskrivningsanslag
bör tas upp med oförändrat belopp eller 1,8 milj. kr.

I statsverkspropositionen beräknades till lånefonden för bostadsbyggande
1310 milj. kr. I prop. 1967:100 har definitivt begärts samma belopp
och avskrivningsanslaget bör därför tas upp med oförändrat belopp
398 240 000 kr.

Under fonden för låneunderstöd har anslaget räntefria lån till bostadsbyggande
i prop. 1967: 100 definitivt begärts med samma belopp som preliminärt
beräknats i statsverkspropositionen, 14 milj. kr. Avskrivningsanslaget
bör tas upp med samma belopp.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens
förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
framgår av följande översikt.

Förändring, kr

Statens allmänna fastighetsfond

Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska kliniker

(prop. 1967: 69) .................................... + 1 500 000

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål (prop. 1967: 104) — 2 425 000

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor

(prop. 1967:104) .................................. — 10 000 000

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond (prop. 1967:110) ............ 4- 2 000

Befästningars delfond (prop. 1967:110) ................ 4- 4 005 000

— 6 918 000

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets statsverksproposition beräknade jag att anslagsbehållningarna
totalt sett skulle öka med 300 milj. kr. under budgetåret 1966/67. Vid min
bedömning tog jag hänsyn till en förutsedd uppbyggnad av anslagsbehållningarna
på försvarets materielanslag med drygt 300 milj. kr. och på försvarets
fastighetsfond med inemot 100 milj. kr. För myndigheterna utanför
försvarsdepartementets verksamhetsområde räknade jag med en minskning
av anslagsbehållningarna med ca 100 milj. kr. Jag har nu låtit utföra
en enkät hos myndigheterna rörande dessas beräknade medelsförbrukning.
Resultatet av denna enkät liksom mitt ställningstagande redovisas i tabell
5. Vid min bedömning har jag beaktat, att försvarets myndigheter nu beräknar
en något större ökning av anslagsbehållningarna än vad jag angav
i statsverkspropositionen. För myndigheterna utanför försvarsdepartementets
verksamhetsområde har jag liksom i statsverkspropositionen räknat

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

med att anslagsbehållningarna kommer att minska med ca 100 milj. kr.
under innevarande budgetår.

För budgetåret 1967/68 förutsåg jag i statsverkspropositionen en minskning
av anslagsbehållningarna med ca 100 milj. kr. Härvid räknade jag
med en anslagsförbrukning med ca 100 milj. kr. inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde. Myndigheterna anger nu en neddragning av anslagsbehållningarna
med ca 300 milj. kr., varav ca 50 milj. kr. skulle hänföra
sig till anslagen på fjärde huvudtiteln. Erfarenhetsmässigt överskattar
dock myndigheterna väsentligt sina möjligheter att realisera sina utgiftsprogram.
Med hänsyn härtill finner jag inte skäl att frångå min bedömning
i statsverkspropositionen. Däremot beräknar jag på grundval av enkäten
och på sätt som framgår av tabell 5 att förbrukningen av anslagsbehållningar
kommer att fördela sig annorlunda än vad jag tidigare bedömt.
Jag vill dock understryka de stora osäkerhetsmoment som föreligger
vid bedömningar av anslagsbehållningarnas utveckling under såväl innevarande
som kommande budgetår.

Tabell 5. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1966/67 och 1967/68

(Milj. kr.)

	Anslags- behåll- ning 30.6.66	Beräknad förändring 30.6.66— 30.6.67	Beräknad förändring 30.6.67 —30.6.68
	Stv.- prop. 1967	Mynd.liet. enl. finans-dep:ts enkät	Dep.- ch.	Stv.- prop. 1967	Mynd.liet. enl. finans-dep:ts enkät	Dep.- ch.
Driftbudgeten (exkl. avskrivningar) .. Investeringsanslag .	2 245 1 205	+ 250 + 50	+ 280 - 55	+ 350 ± 0	- 100 ± o	+ 120 - 420	± 0 - 100
Summa	3 450	+ 300	+ 225	+ 350	- 100	- 300	- 100

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

De statliga myndigheternas och bolagens m. fl. disposition av rörliga
krediter hos riksgäldskontoret antogs i årets statsverksproposition komma
att öka med ca 100 milj. kr. under budgetåret 1966/67. I prop. 1967: 89 har
föreslagits att domänverkets rörliga kredit skulle höjas med 50 milj. kr.
från hittills medgivna 80 milj. kr. Enligt en enkät som jag låtit utföra skulle
dispositionen av rörliga krediter per den 30 juni 1967 uppgå till 1 050 milj.
kr., innebärande en uppgång med ca 130 milj. kr. under loppet av innevarande
budgetår. Bland större förändringar kan nämnas att Svensk Spannmålshandel
beräknas minska sin disposition med 50 milj. kr., medan Norrbottens
järnverk AB, Försvarets fabriksstyrelse och överstyrelsen för eko -

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

nomisk försvarsberedskap beräknas öka sina dispositioner med 56, 30 resp.
25 milj. kr. Jag finner det fortfarande skäligt att räkna med att dispositionen
av rörliga krediter kommer att öka med ca 100 milj. kr. under innevarande
budgetår.

I statsverkspropositionen beräknade jag att dispositionen av krediter
skulle förbli oförändrad under loppet av budgetåret 1967/68. Enligt enkäten
skulle ianspråktagandet av krediter öka med 185 milj. kr. under
budgetåret. En ökad disposition anges bl. a. för överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap, för Svensk Spannmålshandel, för Norrbottens järnverk
AB och för televerket. I prop. 1967: 95 har Svensk Kötthandel, ekonomisk
förening, föreslagits få disponera en rörlig kredit om 50 milj. kr. från den
1 juli 1967. Utan att ta ställning till enskilda bedömningar finner jag det
sannolikt att dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med ca 100
milj. kr. under budgetåret 1967/68. Jag vill dock peka på att det ligger i
sakens natur att beräkningarna är mycket osäkra och att tillfälliga fluktuationer
kring budgetårsskiftena kan påverka de sedermera registrerade utfallen.

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1966/67 och 1967/68 samt
investeringsplan för budgetåret 1967/68

Riksrevisionsverket har i särskilda skrivelser den 3 april 1967 lämnat
bl. a. en beräkning av utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret
1966/67 samt en förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1967/68.
För en närmare redogörelse för beräkningarna får jag hänvisa till verkets
skrivelser (bilagorna 1 och 2).

Avgörande för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de antaganden
som görs om inkomstutvecklingen i samhället under prognosperioden.
Härvidlag synes utvecklingen sedan statsverkspropositionen
framlades inte ge anledning till några mera betydande justeringar. Riksrevisionsverket
har räknat med en ökning av den totala lönesumman med
9 % under år 1967 och 8 % under de första månaderna av år 1968. Dessa
antaganden överensstämmer med de bedömningar som redovisas i den reviderade
nationalbudgeten (bilaga 7). Jag finner det rimligt att dessa antaganden
läggs till grund för beräkningarna.

Med utgångspunkt från de angivna förutsättningarna har riksrevisionsverket
beräknat inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet
m. m. till 12 700 milj. kr. för budgetåret 1966/67, vilket är samma belopp
som upptogs i årets statsverksproposition. För budgetåret 1967/68
beräknas inkomsterna under titeln till 13 700 milj. kr., vilket är 115 milj.
kr. mindre än vad som angavs i statsverkspropositionen. Denna nedjuste -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Tabeli 6. Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1965/66—1967/68
(Milj. kr.)

	1965/	1966/67	1967/68	Förändring från
	66

	Utfall	Stv.-	Ny	Stv.-	Ny	Utfall	Ny ber.
		prop.	beräk-	prop.	beräk-	1965/66	1966/67
		1967	ning	1967	ning	till ny	till ny
						beräkn.	beräkn.
						1966/67	1967/68
Skatt på inkomst och för-
mögenhet m. m.........	11 928	12 700	12 700	13 815	13 700	+ 772	+ 1 000
Automobilskattemedel ....	2 215	2 380	2 380	2 700	2 700	+ 165	+ 320
Tullmedel ..............	1 088	1 030	1 000	1 000	950	- 88	- 50
Allmän varuskatt........	5 019	5 870	5 800	6 950	6 800	+ 781	+ 1 000
Omsättningsskatt på mo-
torfordon ............	319	350	330	375	350	+ U	+ 20
Övriga tullar och acciser ..	4 421	4 990	5 061	5 347	5 337	+ 640	+ 276
Statens affärsverksfonder..	477	576	549	711	711	+ 72	+ 162
Övriga inkomster på drift-
budgeten..............	2 549	2 697	2 761	2 804	2 807	+ 212	+ 46
Summa	28 016	30 593	30 581	33 702	33 355	+ 2 565	+ 2 774

ring är helt en följd av en nu antagen större inkomstminskning för bolagen.
Bolagens taxerade inkomster ökade med 2,4 % mellan 1965 och 1966
års taxeringar men beräknades i statsverkspropositionen komma att minska
med 5 % till 1967 års taxering. Riksrevisionsverket har på grundval av en
enkät till ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för 70 % av samtliga
bolags taxerade inkomster, nu beräknat att denna minskning kommer
att uppgå till 15 %.

Beräkningen av inkomsterna på inkomstskattetiteln bygger på förutsättningen
om oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminär skatt
för budgetåret 1967/68. Enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 576) om
statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka procenttal av
grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatten
för kommande budgetår. Procenttalet för detta budgetårs första hälft skall
vara samma som under innevarande budgetårs senare hälft. I förordning
den 3 juni 1966 (nr 234) har detta procenttal satts till 100 för budgetåret
1966/67. För tiden den 1 juli—den 31 december 1987 blir alltså uttagsprocenten
densamma. Jag föreslår, att uttagsprocenten även för tiden den 1
januari—den 30 juni 1968 fastställs till 100.

Inkomsterna av allmän varuskatt beräknas för budgetåret 1966/67 till
5 800 milj. kr. och för budgetåret 1967/68 till 6 800 milj. kr., vilket är 70
resp. 150 milj. kr. mindre än vad som angavs i statsverkspropositionen.
Med hänsyn till en något lägre uppbörd i början av innevarande år än vad
som tidigare förutsågs kan dessa justeringar bedömas som rimliga.

När det gäller övriga inkomster på driftbudgeten har riksrevisionsverkets
förnyade beräkning givit anledning till vissa justeringar i förhållande till

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

vad som redovisades i statsverkspropositionen. Bland större förändringar
för budgetåret 1966/67 kan nämnas uppräkningar av inkomsterna av tobaksskatt
(50 milj. kr.), av arvs- och gåvoskatt (20 milj. kr.) och av övriga
diverse inkomster (30 milj. kr.) samt nedräkningar av inkomsterna av tullmedel
(30 milj. kr.) och av omsättningsskatt på motorfordon (20 milj. kr.).
För budgetåret 1967/68 kan noteras nedjusteringar av inkomsterna av tullmedel
(50 milj. kr.), av omsättningsskatt på motorfordon (25 milj. kr.)
och av tobaksskatt (25 milj. kr.).

För budgetåret 1967/68 har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna vid
patent- och registreringsväsendet till 27 milj. kr., samma belopp som upptogs
i statsverkspropositionen. Riksdagen har emellertid förelagts förslag
om en taxehöjning, som skulle medföra en inkomstökning med beräknat
3,7 milj. kr. Med hänsyn härtill förordar jag att inkomsterna vid patentoch
registreringsväsendet upptas till 30,7 milj. kr. för budgetåret 1967/68.
Riksrevisionsverkets beräkning av driftbudgetens inkomster under budgetåren
1966/67 och 1967/68 föranleder i övrigt ingen erinran från min sida.

Sammanfattningsvis innebär de förnyade inkomstberäkningarna med den
av mig förordade justeringen att driftbudgetens inkomster budgetåret
1966/67 skulle uppgå till 30 581 milj. kr. och budgetåret 1967/68 till 33 355
milj. kr., vilket är 12 milj. kr. resp. 347 milj. kr. mindre än vad som angavs
i statsverkspropositionen (tabell 6). Min beräkning av de enskilda
inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret 1967/68 framgår av en
upprättad specifikation (bilaga 4).

Totalbudgetens inkomstsida omfattar även finansiering utanför driftbudgeten,
nämligen avskrivningar och övriga kapitalmedel inom fonderna
samt övrigt kapitalåterbetalning. Denna övriga finansiering beräknades i
årets statsverksproposition uppgå till 1 303 milj. kr. budgetåret 1966/67.
Jag beräknar nu den övriga finansieringen till 1 318 milj. kr. för innevarande
budgetår. För budgetåret 1967/68 upptogs i statsverkspropositionen
den övriga finansieringen till 1 294 milj. kr. Riksrevisionsverket har nu
i enlighet med uppgifter som inhämtats från vissa myndigheter rörande
avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av större betydelse beräknat
denna finansiering till 1 271 milj. kr. Jag ansluter mig till verkets
beräkningar utom i tre fall. Verket har beräknat avskrivningsmedlen inom
luftfartsverkets fond till 14 milj. kr., inom sjöfartsverkets fond till 6,8 milj.
kr. och inom statens järnvägars fond till 220 milj. kr. Jag förordar att avskrivningsmedlen
inom dessa fonder upptas till 11,4, 9,6 resp. 250 milj.
kr. Jag beräknar sålunda den övriga finansieringen till 1 301 milj. kr.

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna sedan statsverkspropositionen
i fråga om begärda investeringsanslag och avskrivningar av
nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1967/68. På grundval av dessa uppgifter
och vad jag nyss anfört om avskrivningar och övriga kapitalmedel
inom fonderna beräknar jag att behovet av investeringsbemyndiganden för

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

budgetåret 1967/68 minskar med avrundat 2 milj. kr. jämfört med mina
beräkningar i statsverkspropositionen. Kapitalbudgetens utgifter och dess
finansiering framgår av tabell 7.

Mot bakgrund av vad jag sålunda redovisat har jag upprättat förslag
till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1967/68, med
specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bilaga 6).

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1966/67 och 1967/68

Mot bakgrund av vad jag anfört i det föregående beräknar jag totalbudgeten
för budgetåren 1966/67 och 1967/68 enligt tabell 8. Beräkningarna
resulterar i ett underskott på totalbudgeten om ca 1 470 milj. kr. budgetåret
1966/67 eller ungefär samma belopp som angavs i årets statsverksproposition
och drygt 1 500 milj. kr. budgetåret 1967/68.

Med hänsyn till den ändring i ärendefördelningen mellan statsdepartementen,
som har skett sedan statsverkspropositionen avläts, har en förteckning
upprättats över de anslag som i riksstaten bör få annan beteckning
än i statsverkspropositionen. Jag föreslår att förteckningen fogas till
statsrådsprotokollet som bilaga 3.1.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde sålunda få fogas såsom
Bilaga 1: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning rörande utfallet
av riksstaten för budgetåret 1966/67.

Bilaga 2: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret
1967/68.

Bilaga 3: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1967/68 sedan
statsverkspropositionen.

Bilaga 3.1: Förteckning över omflyttningar av anslag till följd av den
ändrade ärendefördelningen mellan departementen.

Bilaga 4: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1967/68.

Bilaga 5: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
för budgetåret 1967/68.

Bilaga 6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret
1967/68.

Bilaga 7: Reviderad nationalbudget för år 1967.

Bilaga 8: Långtidsbudget för perioden 1967/68—1971/72.

Tabell 7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1967/68

Fond	Investerings- anslag	Finansiering
Avskrivning inom fonderna	Övriga kapi-talmedel	Avskrivning från driftbudgeten	Investerings- beinyndigande
I. Affärsverltsfonderna............	1 487 951 000	1 011 500 000	13 903 000	60 800 000	401 748 000
II. Statens allmänna fastighetsfond . .	246 153 000	25 410 000	1 000	99 294 000	121 448 000
III. Försvarets fastighetsfond........	103 259 000	20 803 000	1 000 000	61 807 000	19 649 000
IV. Statens utlåningsfonder ........	1 855 991 000	—	—	805 534 000	1 050 457 000
V. Fonden för låneunderstöd ......	269 810 000	—	13 003 000	106 638 000	150 169 000
VI. Fonden för statens aktier........	500 000 000	—	—	—	500 000 000
VII. Fonden för förlag till statsverket	46 900 000	—	50 000 000	—	- 3 100 000
VIII. Diverse kapitalfonder ..........	102 750 000	56 305 000	112 000	—	46 333 000
Summa kr.	4 612 814 000	1114 018 000	78 019 000	1134 073 000	2 286 704 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsförluster ....					1 000 000
Övrig kapitalåterbetalning..........					109 138 000
Lånemedel					2 176 566 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Tabell 8. Totalbudgeten budgetåren 1965/66—1967/68

(Milj. kr.)

	1965/66	1966/67		1967/68		Förändring från
	Utfall
	Stv.-	Ny	Stv.-	Ny	Utfall	Ny ber.
		prop.	beräkning	prop.	beräkning	1965/66	1966/67
		1967		1967		till ny ber.	till ny ber.
						1966/67	1967/68
Inkomster..............................	29 236	31 896	31 899	34 996	34 656	+ 2 663	+ 2 757
varav inkomster på driftbudgeten........	28 016	30 593	30 581	33 702	33 355	+ 2 565	+ 2 774
övrig finansiering ................	1 220	1 303	1 318	1 294	1 301	+ 98	- 17
Utgifter................................	29 590	33 367	33 366	36 091	36 176	+ 3 776	+ 2 810
varav driftbudgeten ....................	25 853	29 274	29 212	31 376	31 363	+ 3 359	+ 2 151
investeringsanslag ................ förändring i anslagsbehållningar och	3 702	4 293	4 404	4 615	4 613	+ 702	+ 209
disposition av rörliga krediter......	+ 35	- 200	- 250	+ 100	+ 200	- 285	+ 450
Totalbudgetsaldo........................	- 354	- 1471	- 1467	- 1095	- 1520	- 1113	- 53

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

HEMSTÄLLAN

Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen att

1) på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67
till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster anvisa
ett anslag av 275 000 000 kr.,

2) till Avskrivning av nga kapitalinvesteringar för budgetåret
1967/68 anvisa följande reservationsanslag, nämligen Statens

allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten för rättspsykiatriska
kliniker............................... 1 500 000

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål .. 725 000

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa

högskolor ............................. 47 500 000

Försvarets fastighetsfond
Försvarsdepartementet:

Kasernbyggnaders delfond ................ 14 302 000

Befästningars delfond .................... 47 405 000

Försvarets forskningsanstalts delfond ...... 100 000

Statens utlåningsfonder

Ecklesiastikdepartementet:

Lånefonden för studentkårlokaler.......... 1 800 000

Inrikesdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande .......... 398 240 000

Fonden för låneunderstöd
Inrikesdepartementet:

Räntefria lån till bostadsbyggande......... 14 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

3) godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna
för budgetåret 1967/68,

4) godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen
av rörliga krediter för budgetåret 1967/68,

5) besluta att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen den 26 juli 1947 (nr 576)
om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1967/68 ingå
i preliminär skatt med 100 % av grundbeloppet,

6) godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster
för budgetåret 1967/68 enligt den vid detta protokoll fogade
specifikationen,

7) godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater
för budgetåret 1967/68,

8) på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen
svarande inkomsttiteln Lånemedel till 2 176 566 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670326

Bilaga 1

Riksrevisionsverkets
approximativa beräkning
rörande utfallet av riksstaten
för budgetåret 1966/67

Kungl. Maj ds proposition nr 125 år 1967
Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1966/67

Bilaga 1

RIKSREVISIONSVERKET
3.4. 1967

Till KONUNGEN

Approximativ beräkning rörande utfallet av riksstaten för budgetåret 1966/67

I enlighet med föreskrifterna i den för riksrevisionsverket gällande instruktionen
får riksrevisionsverket härmed avgiva approximativ beräkning
rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1966/67. Ämbetsverket har
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

även utfört en beräkning av utfallet av kapitalbudgeten för samma budgetår.

Vid beräkningen av driftbudgetutfallet har hänsyn tagits till de anslag,
som före den 3 april 1967 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till
riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas på tilläggsstat
till riksstaten för nu löpande budgetår. Beloppet av sålunda redan anvisade
eller äskade tilläggsstatsanslag på driftbudgeten uppgår till 1 332 milj. kr.
(jfr riksdagens skrivelse den 15 december 1966, nr 389, samt propositionerna
nr 2, 71, 105 och bankoutskottets utlåtande nr 4 till 1967 års riksdag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet
med motsvarande beräkningar för föregående budgetår även avser förändringen
i beloppet av behållningar på reservationsanslag —- grundar sig
i huvudsak på de inom riksrevisionsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna
av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter
för budgetårets åtta första månader samt på approximativa uppgifter
avseende budgetårets fyra sista månader från bl. a. samtliga huvudförvaltningar.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens
inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas
överstiga de i riksstaten uppförda med 189 milj. kr. För de inkomsttitlar,
som ingår i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna budgeten,
dvs. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisas
en nettomerinkomst på 183 milj. kr., medan inkomsterna på de till
specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes komma att överstiga
de ursprungligen beräknade med netto 6 milj. kr. Inkomsterna på titeln
för skatt på inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt närmare
framgår av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad inkomstberäkning
för budgetåret 1967/68, komma att överstiga det i riksstaten
upptagna beloppet med 300 milj. kr., medan riksstatens övriga inkomsttitlar
sammanlagt beräknas utvisa en nettobrist på 111 milj. kr.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kan, om
man bortser från uppkommande besparingar på reservationsanslag, beräknas
komma att utvisa en nettobesparing på 108 milj. kr. De belopp, som
för de olika huvudtitlarna väntas komma att tagas i anspråk från respektive
överföras till budgetutjämningsfonden, angives i efterföljande sammanställning.

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna........... — —

II. Justitiedepartementet..................... 101 —

III. Utrikesdepartementet...................... — 1

IV. Försvarsdepartementet..................... 63 —

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1966/67 3

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

V. Socialdepartementet....................... 89 _

VI. Kommunikationsdepartementet............. 52 —

VII. Finansdepartementet....................... 22 _

VIII. Ecklesiastikdepartementet.................. — 26

IX. Jordbruksdepartementet.................... 32 _

X. Handelsdepartementet..................... 22 _

XI. Inrikesdepartementet...................... 35 _

XII. Civildepartementet........................ — 538

XIII. Oförutsedda utgifter....................... — 1

XIV. Riksdagen och dess verk m. m............... 13 —

Säger 429 566

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden........................... — 6

II. Riksgäldsfonden........................... 35 _

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus ter.

.................................... .— _

Säger 35 6

Summa 464 572

Nettobesparing 108

I det följande lämnas en sammanställning över de anslag, som beräknas
komma att utvisa mera betydande merutgifter eller besparingar.

Anslag Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

II. B 8 Lokala polisorganisationen: Avlöningar.... 53 —

II. D 8 Underrätterna: Avlöningar.............. 12 _

II. F 3 Fångvårdsanstalterna: Avlöningar ...... 13 —

IV. B 3 Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 62 —

IV. C 3 Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 17 —

IV. D 3 Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal

in. fl............................. 29 _

IV. L 1 Familjebidrag........................ 15 ___

IV. N 5 Täckning av beräknade merkostnader för

löner ............................ — 130

V. B 7 Folkpensioner........................ 70 —

V. B 9 Bidrag till sjukförsäkringen............ —- 15

V. D 3 Bostadsrabatter...................... — 40

V. G 1 Statens mentalsjukhus: Avlöningar ...... 14

V. H 1 Karolinska sjukhuset: Avlöningar........ 13 —

VI. D 3 Sjösäkerhet......................... 11 _

VI. D 5 Isbrytning .......................... 12 —

VIII. D 21 Bidrag till driften av kommunala gymnasiala
skolor ........................ — 16

VIII. D 25 Statliga realskolor: Avlöningar .......... — 25

VIII. D 61 Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m......................... — 35

It Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

VIII. G
XI. C
XI. D

XI. D

XII. C
XII. D

XII. D

Anslag

3 Studiebidrag m. m.....................

13 Omskolning in. m.....................

8 Räntebidrag..........................

9 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksam het.

.............................

1 Personalpensionsförmåner m. m.........

3 Arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen
....................

9 Täckning av beräknade merkostnader för löner
och pensioner m. m.............

Merutgifter	Besparingar
Mili. kr.	Milj. kr.
—	18
52	—
—	60
15	—
150	—
31	—

720

Vidare må framhållas att merinkomster på de till automobilskattemedlens
specialbudget hörande inkomsttitlarna, 6 milj. kr., motsvaras av merutgifter
på anslag under specialbudgeten med samma belopp. Vid realiserandet
av budgeten väntas sålunda överskottet på automobilskattemedlens
specialbudget komma att uppgå till det belopp som beräknats enligt
riksstat och tilläggsstat, 69 milj. kr.

Riksrevisionsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna på
driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma
sätt som beräkningen av utgifterna på driftbudgetens övriga anslag. En
sammanfattning av den beräknade förändringen i beloppet av kvarstående
behållningar på reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

Minskning (■—•)
resp.

Ökning ( + )
Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

III. Utrikesdepartementet ............................ — 10

IV. Försvarsdepartementet.............................. + 360

V. Socialdepartementet .............................. — 10

VI. Kommunikationsdepartementet...................... — 10

VII. Finansdepartementet ............................... + 50

VIII. Ecklesiastikdepartementet........................... — 10

Utgifter för statens kapitalfonder:

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar............... + 05

+ 435 I

I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan inkomster och
utgifter (överskott) på 1 360 milj. kr. Enligt ovanstående beräkningar skulle
nämnda överskott komma att uppgå till (1 360 -f- 189 + 435 -j- 108
1 332 =) 760 milj. kr. Av detta belopp beräknas 325 milj. kr. skola avsättas
till budgetutjämningsfonden såsom kommunalskattemedel.

Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av utfallet av driftbud -

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1966/67 5

geten kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna
enligt riksstat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tillläggsstat
har utgifterna upptagits till sammanlagt (29 033 + 1 332 =) 30 365
milj. kr. De faktiska utgifterna beräknas nu av riksrevisionsverket komma
att uppgå till 29 820 milj. kr. Då inkomsterna beräknas till 30 581 milj. kr.,
kan alltså det kassamässiga överskottet på driftbudgeten beräknas till avrundat
760 milj. kr.

Den av riksrevisionsverket verkställda beräkningen av utfallet av kapitalbudgeten
för budgetåret 1966/67 har utförts på liknande sätt som motsvarande
beräkning för driftbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn tagits till
de anslag, som före den 3 april 1967 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt
till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas på
tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet
av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag på kapitalbudgeten
uppgår till 381 milj. kr. (jfr riksdagens skrivelse den 15 december
1966, nr 389, samt propositionerna nr 2, 30, 71 och 105 till 1967 års riksdag).

Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas komma
att belastas med utgifter på sammanlagt 4 400 milj. kr., vilket understiger
det för budgetåret 1966/67 anvisade beloppet med 5 milj. kr. För
finansieringen av dessa bruttoinvesteringar beräknas komma att disponeras
avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av 1 420 milj. kr. och
av de olika kapitalfondernas driftinkomster avsatta avskrivningsmedel
till ett belopp av 1 050 milj. kr. samt på fonderna tillgängliga medel i
övrigt av 230 milj. kr. Det nettotillskott av kapitalmedel, som beräknas
bli erforderligt för täckning av utgifterna på kapitalbudgeten, uppgår
alltså till 1 700 milj. kr.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråchefen Säfström,
varjämte avdelningsdirektören Jarder varit föredragande.

Underdånigst
LARS LINDMARK

INGRID JARDER

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under

budgetåret 1966/67

	I	I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merinkomst
		beräknat	utfall	ersättas av	att tillföras
		belopp		budgetut-	budgetut-
				jämnings-	jämnings-
				fonden	fonden
A. Skatter, avgifter, in. m.		Tusental	kronor
I. Skatter:
1. Skatt på inkomst, förmögen-
het och rörelse:
a)	Skatt på inkomst och för-
	mögenhet m. m., bevillning	12 400 000	12 700 000	—	300 000
b)	Kupongskatt, bevillning ..	9 000	13 000	—	4 000
c)	Utskiftningsskatt och er-
	sättningsskatt, bevillning .	1 000	2 000	—	1 000
d)	Skogsvårdsavgift^, bevill-
	ning...................	10 200	10 200	—	--
e)	Bevillningsavgifter för sär-
	skilda förmåner och rättig-
	heter, bevillning.........	4 000	3 500	500	—
f)	Arvsskatt och gåvoskatt,
	bevillning...............	170 000	200 000	—	30 000
g)	Lotterivinstskatt, bevill-
	ning...................	100 000	90 000	10 000	—
b)	Stämpelskatt och stämpel-
	avgift, bevillning ........	190 000	185 000	5 000	—
2. Automobilskattemedel:
a)	Fordonsskatt, bevillning ..	620 000	620 000	—	—
b)	Trafikomläggningsskatt,
	bevillning ..............	no 000	no 000	—	—
C)	Bensin- och brännolje-
	skatt, bevillning.........	1 645 000	1 650 000	—	—
3. Tullar och acciser:
a)	Tullmedel, bevillning.....	1 130 000	1 000 000	130 000	—
b)	Allmän varuskatt, bevill-
	ning...................	5 800 000	5 800 000	—	—
C)	Särskilda varuskatter, be-
	villning................	390 000	355 000	35 000	—
d)	Omsättningsskatt på mo-
	torfordon, bevillning.....	530 000	330 000	200 000	—
e)	Regleringsavgift och accis
	på fettvaror m. m., bevill-
	ning...................	1 000	100	900	—
f)	Tobaksskatt, bevillning ...	1 260 000	1 360 000	—	100 000
g)	Rusdrycksförsäljningsme-
	del av partihandelsbolag,
	bevillning...............	24 000	30 500	—	6 500
h)	Rusdrycksförsäljningsme-
	del av detaljhandelsbolag,
	bevillning...............	50 000	50 900	—	900
il	Skatt på sprit, bevillning ..	1 800 000	1 750 000	50 000

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1966/67

	I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merinkomst
	beräknat	utfall	ersättas av	att tillföras
	belopp		budgetut-	budgetut-
			jämnings-	jämnings-
			fonden	fonden
	Tusental kronor
j) Skatt på vin, bevillning ...	165 000	170 000	_	5 000
kt Skatt på malt- och läske-
drycker, bevillning.......	270 000	315 000	—	45 000
1) Energiskatt, bevillning . . .	800 000	825 000	—	25 000
m) Särskild skatt på motor-
bränslen, bevillning.......	200 000	205 000	—	5 000
Säger för skatter	27 679 200	27 773 200	431 400	522 400
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Expeditionsavgifter........	40 000	45 000	—	5 000
2. Bidrag till kostnader för polis-
och domstolsväsendet m. m.	260 000	280 000	—	20 000
3. Vattendomstolsavgifter ....	1 000	700	300	—
4. Inkomster vid kriminalvården	5 200	5 200	—	—
5. Inkomster vid flygtekniska
försöksanstalten...........	8 500	10 500	—	2 000
6. Bidrag till riksförsäkringsver-
ket och försäkringsrådet ....	4 000	4 800	—	800
7. Personalsjukpenningar m. m.	51 000	61 000	—	10 000
8. Inkomster vid statens vård-
anstalter för alkoholmissbru-
kare ....................	250	300	—	50
9. Inkomster vid centrala sjuk-
vårdsberedningen..........	25	28	—	3
10. Inkomster vid statens insti-
tut för folkhälsan..........	660	695	—	35
11. Inkomster vid statens häkte-
riologiska laboratorium.....	15 000	15 500	—	500
12. Inkomster vid statens rätts-
kemiska laboratorium......	1 300	900	400	—
13. Inkomster vid statens far-
macevtiska laboratorium ...	1 600	1 500	100	—
14. Inkomster vid statens men-
talsjukhus................	25 000	33 800	—	8 800
15. Inkomster vid Vilhelmsro
sjukhus..................	175	227	- •	52
16. Inkomster vid karolinska
sjukhuset.................	68 000	75 000	—	7 000
17. Inkomster vid serafimerlasa-
rettet ....................	13 100	17 000	—	3 900
18. Inkomster vid väg- och vat-
tenbyggnadsverket, att cillfö-
ras automobilskattemedlen . . .	1 500	1 400	—	.-
19. Förrättningsavgifter vid sta-
tens bilinspektion, alt tillföras
automobilskattemedlen......	7 500	8 800	—	—
20. Avgifter för registrering av
motorfordon..............	19 000	15 700	3 300	—
21. Försäljning av sjökort m. m.	1 300	1 800	—	500
22. Fyr- och båkmedel........	22 000	35 000	—	13 000
23. Lotspenningar............	19 200	25 000	—	5 800
24. Skeppsmätningsavgifter .. ..	600	900	—	300
25. Inkomster vid Sveriges me-
teorologiska och hydrologiska
institut . ..................	9 000	11 000		2 000

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

	I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merinkomst
	beräknat	utfall	ersättas av	att tillföras
	belopp		budgetut-	budgetut-
			jämnings-	j ämnings-
			fonden	fonden
	Tusental kronor
26. Bidrag till statens bränsle-
kontrollerande verksamhet .	120	120	_	_
27. Inkomster vid länsarkitekts-
organisationen............	900	800	100	—
28. Inkomster vid statens geo-
tekniska institut...........	1 700	2 000	—	300
29. Inkomst av myntning och
justering.................	22 000	19 000	3 000	—
30. Kontrollstämpelmedel......	2 500	1 900	600	—
31. Bidrag till bankinspektionen 32. Bidrag för revision av spar-	2 370	2 600	—	230
bankerna.................	625	616	9	—
33. Bidrag till försäkringsinspek-
tionen...................	1 601	2 280		679
34. Avgifter för granskning av
biograffilm...............	260	250	10
35. Inkomster vid tandläkarhög-
skolorna..................	900	1 000		100
36. Inkomster vid lantbruks-
nämnderna...............	1 700	1 700
37. Inkomster vid statens jord-
bruksnämnd..............	600	600
38. Inkomster vid statens cen-
trala frökontrollanstalt.....	4 000	4 300	—	300
39. Avgifter för växtskyddsin-
spektion m. m.............	1 000	1 000
40. Inkomster vid statens lant-
brukskemiska kontrollanstalt	325	300	25	—
41. Inkomster vid statens ma-
skinprovningar............	350	400	—	50
42. Avgifter vid köttbesiktning . 43. Inkomster vid statens veteri-	5 900	6 700	—	800
närmedicinska anstalt......	2 400	3 150	—	750
44. Inkomster vid veterinärhög-
skolan...................	1 025	1 000	25	—
45. Inkomster vid statens hingst-
depå och stuteri..........	708	830	—	122
46. Inkomster vid lantmäterivä-
sendet...................	29 200	33 500	—	4 300
47. Inkomster vid rikets allmän-
na kartverk...............	4 800	6 500	—	1 700
48. Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltillverkningen .	80	85	—	5
49. Inkomster vid Sveriges geo-
logiska undersökning.......	1 200	800	400	—
50. Inkomster vid statens prov-
ningsanstalt..............	5 200	6 800	—	1 600
51. Inkomster vid statens skepps-
provningsanstalt..........	2 500	2 900	—	400
52. Inkomster vid statens insti-
tut för konsumentfrågor ....	1 000	1 000	—	—
53. Inkomster vid patent- och
registreringsväsendet.......	25 500	24 500	1 000	—
54. Avgifter för registrering i
förenings- m. fl. register ....	750	675	75	—

Bil. 1: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1966/67

	I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merinkomst
	beräknat	utfall	ersättas av	att tillföras
	belopp		budgetut-	budgetut-
			jämnings-	jämnings-
			fonden	fonden
	Tusental kronor
55. Inkomster av statens gruv-	\|
egendom.................	6 000	12 000	—	6 000
56. Exekutionsavgifter ........	6 000	6 300	—	300
Säger för uppbörd i statens verksam-
het	108 124	797 356	9 344	97 376
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel..............	44 000	55 000	—	11 000
2. Totalisatormedel.........	85 000	85 000	—	—
3. Tipsmedel...............	135 000	132 000	3 000	—
4. Lotterimedel.............	135 000	136 000	—	1 000
5. Övriga diverse inkomster ..	50 000	105 000	—	55 000
Säger för diverse inkomster	449 000	513 000	3 000	67 000
Säger för skatter, avgifter, m. m.	28 836 324	29 085 556	443 744	686 776
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning ....	35 000	22 165	12 835	—
2. Televerket ..............	170 000	150 000	20 000	■-
3. Statens järnvägar........	115 000	36 000	79 000	—
4. Statens vattenfallsverk ...	310 000	310 000	—	—
5. Domänverket ...........	30 000	32 000	—	2 000
Säger för statens affärsverksfonder	660 000	550 165	111 835	2 000
II. Riksbanksfonden...........	ISO 000	150 000	—	—
III. Statens allmänna fastighets-
fond.......................	48 529	46 895	1 634	—
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond . .	50 020	62 785	—	12 765
2. Försvarets fabriksfond ....	6 500	6 860	—	360
Säger för försvarets fonder	56 520	69 645	—	13 125
V. Statens utlåningsfonder......	429 802	455 690	—	25 888
VI. Fonden för låneunderstöd ....	9 251	12 700	—	3 449
VII. Fonden för statens aktier ....	85 000	81 200	3 800	—
VIII. Statens pensionsfonder......	78 436	79 700	—	1 264
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning
till utlandet.............	12 500	12 500	—	—
2. Övriga diverse kapitalfon-
der.....................	26 000	36 850	—	10 850
Säger för diverse kapitalfonder	38 500	49 350	—	10 850
Säger för inkomster av statens kapi-
talfonder.........................	1 556 038	1 495 345	117 269	56 576
Summa	30 392 362	30 580 901	561 013	743 352

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670323

Bilaga 2

Riksrevisionsverkets
förnyade inkomstberäkning
för budgetåret 1967/68

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967
Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga 2

RIKSREVISIONSVERKET
3.4. 1967

Till KONUNGEN

Förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1967/68

Enligt gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket att före den 5
april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad beräkning av statsverkets
inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästfoljande statsregle 1

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

ring. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande
myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret
1967/68 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlar.

Driftbudgetens inkomster

Allmänna förutsättningar för beräkningarna

I beräkningen i december 1966 anförde riksrevisionsverket, att en fortsatt
produktions- och efterfrågeökning torde vara att vänta under 1967 och att
den internationella konjunkturen fortfarande i stort sett var gynnsam för
den svenska exportindustrin. Mot bakgrunden härav räknade riksrevisionsverket
med en fortsatt ökning av nationalprodukten under 1967 vid full
sysselsättning och ökande utrikeshandel. Vid sina beräkningar förutsatte
riksrevisionsverket vidare oförändrad ekonomisk politik. Till dessa allmänna
utgångspunkter, som alltjämt synes kunna läggas till grund för beräkningen
av statsverkets inkomster, knöt riksrevisionsverket antaganden om
inkomstutvecklingen under beräkningsperioden för löntagare, övriga fysiska
personer och svenska bolag m. fl.

Beträffande lönesummans utveckling från 1965 till 1966 fann riksrevisionsverket
i decemberberäkningen en ökning med omkring 11 % sannolik.
Det ytterligare material som framkommit sedan dess anser riksrevisionsverket
icke ge anledning till ändring av detta antagande. Vid bedömningen
av lönesummans utveckling under 1967 anförde riksrevisionsverket i december
följande:

»Vid bedömningen av utvecklingen av inkomst av tjänst under 1967 har
man i första hand att ta hänsyn till dels de avtalsmässiga löneökningarna
och dels att lönenivån vid slutet av 1966 till följd av löneglidning (under
1966) överstiger den för 1966 genomsnittliga. Vid den samhällsekonomiska
utvecklingen, som i det föregående förutsatts, förefaller en viss löneglidning
sannolik även under 1967. Någon ökning av antalet anställda kan
också väntas. Riksrevisionsverket har räknat med att den totala lönesumman
under 1967 kommer att öka med omkring 9 %.

För lönesummans utveckling under de första månaderna av 1968 har riksrevisionsverket
räknat med en uppgång på omkring 8 %.

För fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har
sammanlagt räknats med en uppgång på omkring 3 % för såväl 1967 som
1968.»

Några uppgifter som skulle motivera en ändring av nyssnämnda antaganden
har icke framkommit varför riksrevisionsverket räknat med en ökning
av den totala lönesumman under 1967 med 9 % och under de första
månaderna under 1968 med 8 %.

De taxerade bolagsinkomsterna ökade med 2,4 % mellan 1965 och 1966

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3

års taxeringar. Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en
enkät till ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca 70 % av
samtliga bolags taxerade inkomster, under mars månad inhämtat uppgifter
om dessa bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid årets
taxering. Med ledning av denna enkät har riksrevisionsverket antagit, att
bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomster kommer att minska
med 15 % från 1966 till 1967 års taxering i stället för med 5 % enligt riksrevisionsverkets
decemberberäkning.

I det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet av de förnyade
beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Skatt på inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även
kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbärs i samband
med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes de
behållna inkomsterna på titeln med 13 815 milj. kr., vilket var 315 milj. kr.
mer än enligt riksrevisionsverkets förslag. Denna merinkomst föranleddes
dels av den föreslagna höjningen av folkpensionsavgiften från 4 % till 5 %
den 1 juli 1967 och dels av justeringen av schablonen för kommunalskatteavdraget
som skulle tillämpas fr. o. m. 1968 års taxering, dock med effekt
vid källskatteuttaget fr. o. in. den 1 juli 1967. 1967 års riksdag har godkänt
ovannämnda förslag till höjning av folkpensionsavgiften och justering av
kommunalskatteavdraget (prop. 1967: 7).

Samtidigt med beräkningen för nästkommande budgetår har riksrevisionsverket
bedömt utfallet för innevarande budgetår.

Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid
riksrevisionsverkets beräkningar i december 1966 medtagits som jämförelse
(milj. kr.):

	1966/67 december-	ny beräk-	1967/68 december-	ny beräk-
Inkomster Prel. A-skatt under terminerna	beräkning	ning	beräkning	ning
20 140	20 230	22 430	22 770
Prel. B-skatt under terminerna	4 720	4 670	5 070	4 960
Fyllnadsbetalningar av prelimi-när skatt ................	1 000	1 000	1 100	1 100
Kvarstående skatt ..........	1 980	2 060	2 000	2 000
Socialförsäkringsavgifter från di-rektdebiterade arbetsgivare m. m.....................	1 160	1 170	1 580	1 600
Tillkommande skatt, sjömans-skatt, restantier m. m.......	550	550	600	600
Summa inkomster	29 550	29 680	32 780	33 030

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Utgifter Kommunalskattemedel ...... Överskjutande skatt ........ Övriga restitutioner.......... Utbetalningar till allmänna för-säkringskassorna m. m..... Utbetalningar till allmänna pen-sionsfonden .............. Omföringar ................	1966/67 december- beräkning 12 580 1 490 70 2 430 310 40	ny beräk-ning 12 580 1 490 70 2 430 310 40	1967/68 december- beräkning 14 370 1 500 70 3 000 350 40	ny beräk-ning 14 310 1 600 70 3 000 350 40
Summa utgifter	16 920	16 920	19 330	19 370
Inkomster utöver utgifter	12 630	12 760	13 450	13 660
Avrundade belopp	12 700	12 700	13 500	13 700
Beträffande innebörden av	de olika	posterna i	ovanstående	samman-

ställning hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och decemberberäkningen
hänför sig för innevarande budgetår främst till att
under uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skatt uppräknats med 90
milj. kr. och preliminär B-skatt nedräknats med 50 milj. kr. på grund av
de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning i januari
1967 samt tillgängliga sammanfattande uppgifter om uppbörden i mars
1967.

För budgetåret 1967/68 har i jämförelse med decemberberäkningen preliminär
A-skatt uppräknats med 340 milj. kr. på grund av ovannämnda
höjning av folkpensionsavgiften och justering av kommunalskatteavdraget.
Preliminär B-skatt har nedräknats med 110 milj. kr. som en följd av riksrevisionsverkets
förenämnda enkät till ett antal större bolag.

För övriga poster räknas endast med smärre förändringar jämfört med
decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på
i skrivelse från riksförsäkringsverket den 10 mars 1967 erhållna uppgifter.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen
bör verkställas under budgetåren 1966/67 och 1967/68 framgår av
följande sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande
belopp vid riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):

	1966/67 december-	ny beräk-	1967/68 december-	ny beräk-
	beräkning	ning	beräkning	ning
Avsättning ................	1 800	1 800	1 600	1 650
Återföring..................	1 475	1 475	1 700	1 700
Nettoavsättning ( + ), nettoåter-föring (-) ..............	+ 325	+ 325	- 100	- 50

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna
på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret
1966/67 till 12 700 milj. kr. och föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret
1967/68 uppförs med 13 700 milj. kr., vilket är 115 milj. kr.
mindre än i statsverkspropositionen.

Kupongskatt. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 10 milj.
kr. Riksrevisionsverket som beräknar inkomsterna på titeln till 13 milj. kr.
för innevarande budgetår föreslår, att titeln kupongskatt i riksstaten för budgetåret
1967/68 uppförs med 15 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. 1 statsverkspropositionen uppfördes denna titel
med 190 milj. kr. Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna på denna
titel till 200 milj. kr. under innevarande budgetår, föreslår, att titeln
arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med
210 milj. kr., vilket är 20 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Lotterivinstskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
105 milj. kr. I skrivelse den 9 mars 1967 har kontrollstyrelsen beräknat
inkomsterna på titeln till 95 milj. kr. I anslutning till kontrollstyrelsens
beräkning förordar riksrevisionsverket att titeln lotterivinstskatt i riksstaten
för budgetåret 1967/68 uppförs med 95 milj. kr., vilket är 10 milj. kr.
mindre än i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes
i statsverkspropositionen med 210 milj. kr. I sin förenämnda skrivelse
har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 190 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar att titeln stämpelskatt och stämpelavgift i riksstaten
för budgetåret 1967/68 uppförs med 200 milj. kr., vilket är 10
milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december
1966 till 640 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 940
milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av fordonsskatten fr. o. m. 1968.
Riksdagen har sedermera godkänt i proposition den 3 januari 1967 (nr 7)
framlagda förslag till nämnda skattehöjning. Skattehöjningen innebär en
generell uppräkning av den nuvarande fordonsskattens grund- och tilläggsavgifter
med 50 %.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter
uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsterminen
i februari—mars 1967 till 610 milj. kr., vilket är 44 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna i
kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) om anstånd i vissa fall med att
erlägga automobilskatt kan ett belopp av ca 50 milj. kr. hänförligt till budgetåret
1966/67 beräknas inflyta först under budgetåret 1967/68. Å andra
sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser ca 48
milj. kr. avseende debiteringen i februari—mars 1966 först under innevarande
budgetår. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna
uppgick vid utgången av år 1966 antalet registrerade personbilar
till ca 1 904 000, vilket var ca 113 000 fler än vid utgången av år 1965.

I skrivelse den 1 mars 1967 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med
utgångspunkt från i statsverkspropositionen föreslagna skatteändringar beräknat
inkomsterna på ifrågavarande titel till 910 milj. kr. för budgetåret
1967/68.

För nästkommande budgetår finner sig riksrevisionsverket kunna utgå
från en ökning av fordonsbeståndet av i stort sett samma storlek som
under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket, som beräknat inkomsterna
på titeln till 620 milj. kr. för budgetåret 1966/67 föreslår, att titeln
fordonsskatt i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 940 milj.
kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 1 760 milj. kr. Med ledning av från kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden
erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1967/68 uppförs med samma belopp som i statsverkspropositionen
eller 1 760 milj. kr.

Tullmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 1000 milj.
kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 10 mars 1967 har generaltullstyrelsen
uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 040 milj. kr. och beräknat
restitutionerna till 90 milj. kr., varigenom nettouppbörden av tullmedel
under budgetåret 1967/68 skulle utgöra 950 milj. kr. Styrelsens
uppskattning har företagits på basis av importprognosen i den preliminära
nationalbudgeten för 1967 samt under förutsättning att ekonomiska
och politiska förhållanden ej i väsentlig utsträckning ändrar villkoren för
den svenska utrikeshandeln.

Dessutom har styrelsen utgått ifrån tillgängliga uppgifter om importens
och tulluppbördens utveckling, vilken, vad gäller tulluppbörden under perioden
november 1966—februari 1967, har visat en mer vikande tendens
än vad styrelsen förutsatte i november 1966.

Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår
till 1 000 milj. kr., förordar i anslutning till generaltullstyrelsens ovannämnda
beräkning att titeln i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs
med 950 milj. kr., vilket är 50 milj. kr. mindre än i statsverkspropositio -

nen.

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7

Allmän varuskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december
1966 till 6 300 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med
6 950 milj. kr. med hänsyn till en föreslagen höjning av den allmänna varuskatten
med 0,9 procentenheter till 10 % fr. o. m. den 1 mars 1967. Riksdagen
har sedemera godkänt i proposition den 3 januari 1967 (nr 7) framlagda
förslag till nämnda skattehöjning. Detta betyder att skattepålägget
vid öppen debitering på priset före skatt höjs från 10 % till 11,1 %. För
innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande
titel till 5 800 milj. kr. Ämbetsverket förordnar att inkomsterna på
titeln allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med
6 800 milj. kr., vilket är 150 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 365 milj. kr. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har i sina förnyade
beräkningar uppskattat inkomsterna till 367 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret
1967/68 uppförs med 365 milj. kr., dvs. samma belopp som i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt på motorfordon. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 375 milj. kr. I sin förenämnda skrivelse till riksrevisionsverket
har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på ovannämnda titel
till 350 milj. kr. för budgetåret 1967/68. För innevarande budgetår beräknar
riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 330 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar att titeln omsättningsskatt på motorfordon i riksstaten
för budgetåret 1967/68 uppförs med 350 milj kr., vilket är 25 milj.
kr. lägre än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. I december 1966 beräknades tobaksskatten av riksrevisionsverket
till 1 350 milj. kr. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 1 525 milj. kr. på grund av eu förutsatt höjning av tobaksskatten med
2 öre per cigarrett fr. o. in. den 1 mars 1967. Framlagda förslag till ovannämnda
skattehöjning i proposition den 3 januari 1967 (nr 7) har godkänts
av riksdagen. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning
föreslår riksrevisionsverket, att titeln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret
1967/68 uppförs med 1 500 milj. kr., vilket är 25 milj. kr. lägre än i
statsverkspropositionen.

Skatt på sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 800
milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna
på titeln till 1 800 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln
skatt på sprit i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 1800 milj.
kr., vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Skatt på vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 175
milj. kr. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna
på titeln till 175 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln
skatt på vin i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 175 milj. kr.,
vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Skatt på malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes
i statsverkspropositionen med 320 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar
i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln skatt
på malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med
335 milj. kr., vilket är 15 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 870
milj. kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 867 milj.
kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret
1967/68 uppförs med 870 milj. kr. eller med samma belopp som i
statsverkspropositionen.

Särskild skatt på motorbränslen. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen
med 215 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till
kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln särskild skatt på motorbränslen
i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 215 milj. kr.
eller med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Lotspenningar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 35
milj. kr. I skrivelse den 13 mars 1967 har sjöfartsstyrelsen beräknat inkomster
av lotspenningar till 31 milj. kr., varvid styrelsen anför följande:

»Den uppräkning av lotstaxan styrelsen föreslog i sina petita för budgetåret
1967/68 har genomförts per den 1 januari 1967. Lotstaxan har sålunda
i medeltal fördubblats. Samtidigt har i enlighet med styrelsens förslag genomförts
väsentliga uppmjukningar i tidigare gällande bestämmelser om
lotsavgiftsplikt, vilket försvårar en bruttoinkomstberäkning. Det eventuella
inkomstbortfallet kompenseras dock åtminstone delvis redan på kort sikt
genom minskade kostnader för övertid, hemresor etc. På längre sikt kan
bli fråga om indragning av personal.

Antalet debiterade lotsningar budgetåret 1965/66 utgjorde 88 771 (1964/
65 97 246). I 9 612 fall, motsvarande 10,8 procent, förelåg lotsavgiftsplikt
utan att lots togs i anspråk. Motsvarande siffror för juli—december 1966
var respektive 48 304 och 6 210 (12,9 procent).

Under januari 1967 utgjorde antalet debiterade lotsningar 6 939, varav
1 246 (18,0 procent) utan lotsbiträde. Medeluppbörden per lotsning gick
upp till 402 kr. från 203 kr. under andra halvåret 1966. Som genomsnittsintäkt
per debiterad lotsning 1967/68 räknar styrelsen med 380 kr. Antalet

Bil. 2: Riks revisions verkets inkomstberäkning

debiteringar torde emellertid komma att gå ned till cirka 81 000, varav
uppskattningsvis 15 000 (cirka 19 procent) utan lotsbiträde. Vid dessa antaganden
skulle uppbörden av lotspenningar in. in. 1967/68 bli avrundat
81 milj. kr. Detta innebär en reducering jämfört med styrelsens beräkning
hösten 1966 — under förutsättning av en förhöjd taxa — om 4 milj. kr.»

I anslutning till ovannämnda skrivelse förordar riksrevisionsverket, att
titeln lotspenningar i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 31
milj. kr., vilket är 4 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Bötesmedel. I statsverkspropositionen uppfördes denna titel med 55 milj.
kr. Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna på titeln för innevarande
budgetår till 55 milj. kr., föreslår att titeln bötesmedel i riksstaten
för budgetåret 1967/68 uppförs med 60 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer
än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedel. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen
med 90 milj. kr. Riksrevisionsverket, som för innevarande budgetår beräknar
totalisatormedlen till 85 milj. kr., förordar i anslutning till lantbruksstyrelsens
beräkning att titeln totalisatormedel i riksstaten för budgetåret
1967/68 uppförs med oförändrat 90 milj. kr.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med
135 milj. kr. Riksrevisionsverket, som nu beräknar utfallet på titeln för
innevarande budgetår till 132 milj. kr., föreslår att titeln tipsmedel i riksstaten
för budgetåret 1967/68 uppförs med oförändrat 135 milj. kr.

Lotterimedel. Riksrevisionsverket beräknade inkomsterna på lotterimedel
till 137 milj. kr. i december 1966. I statsverkspropositionen uppfördes
titeln med 197 milj. kr., på grund av en beräknad höjning av lottpriset
med 5 kr. per lott fr. o. m. maj 1967. Framlagda förslag till ovannämnda
skattehöjning i proposition den 3 januari 1967 (nr 24) har godkänts av
riksdagen. Svenska penninglotteriet har i sin förnyade beräkning för budgetåret
1967/68 beräknat inkomsterna till 182 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar att titeln lotterimedel i riksstaten för budgetåret 1967/68
uppförs med 190 milj. kr., vilket är 7 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 17 milj.
kr. I förnyad beräkning den 16 mars 1967 har poststyrelsen angivit överskottet
under nästkommande budgetår till 17 milj. kr. Poststyrelsen anför
i sin skrivelse bl. a. följande:

»Vid beräkningen av portointäkterna har hänsyn tagits till beslutad
ändring av avgifterna för mass- och gruppkorsband fr. o. m. den 1 juli
1967.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Ersättningarna för statliga uppdrag har beräknats med hänsyn till Postverkets
ökade kostnader på grund av kända lönehöjningar. De beräknade
intäkterna under budgetåret 1967/68 för utbetalningar av allmänna barnbidrag
och för pensionsutbetalningar är baserade på de ersättningsbelopp
avseende kalenderåret 1967 som Kungl. Maj :t redan fattat beslut om.

Vid beräkningen av lönekostnaderna har hänsyn tagits till de ekonomiska
ramar avseende lönehöjningar m. m. fr. o. m. den 1 januari 1967
och den 1 januari 1968 varom överenskommelse träffats mellan Statens
avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer.

Även i övrigt har beräkningarna gjorts under hänsynstagande endast till
kända pris- och lönehöjningar.

Överskotten för budgetåren 1966/67 och 1967/68 har nu liksom i höstberäkningen
upptagits till 21 respektive 17 miljoner kronor.

Såväl intäkts- som kostnadsutvecklingen är i nuvarande marknadsläge
i viss män svåröverskådlig. Det synes inte uteslutet att överskottet för
innevarande budgetår kan komma att bli något lägre och för nästkommande
budgetår något högre än ovan nämnts. Då det emellertid här rör sig om
relativt små förskjutningar i förhållande till Postverkets omsättning har
styrelsen ansett sig ej böra nu justera de i höstberäkningen redovisade
överskottsbeloppen.

I jämförelse med höstberäkningen ökar intäkterna och kostnaderna med
ca 12 miljoner kronor vardera under vart och ett av budgetåren.

Intäktsökningarna faller i första hand på gruppen Postbankens driftintäkter,
som beräknas öka med drygt 9 miljoner kronor under vart och ett
av budgetåren, ökningen beror främst på att Postbankens driftkostnader
ökar i motsvarande grad.

Under budgetåret 1967/68 har posterna Porton och Tjänstepost ökats
med tillsammans drygt 2 miljoner kronor och posten Diverse intäkter med
ca 2,7 miljoner kronor i jämförelse med höstberäkningen.

Under budgetåret 1967/68 tillkommer —■ under förutsättning att statsmakterna
bifaller en av styrelsen i ärendet gjord framställning — en intäktspost
Blindskriftsförsändelser på 860 000 kronor. Ett förslagsanslag
på motsvarande belopp är upptaget i statsverkspropositionen för budgetåret
1967/68.

Postverkets ersättning under budgetåret 1967/68 för skatteuppbörden
har minskats med ca 4,5 miljoner kronor i jämförelse med höstberäkningen.
Minskningen beror på att styrelsen nu beräknat ersättningen med
utgångspunkt från att debetsedlarna skall befordras mot masskorsbandsporto
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 december 1966. I höstberäkningen
förutsatts att debetsedlarna skulle befordras mot brevporto i enlighet med
styrelsens framställning till Kungl. Maj :t den 25 augusti 1966.

Ökningen av kostnaderna i förhållande till höstberäkningen under de
båda budgetåren faller främst på grupperna Avlöningar m. m. och Övriga
omkostnader. Avlöningar in. in. beräknas öka med 8,8 respektive 8,2 miljoner
kronor och Övriga omkostnader med 3,8 respektive 3,1 miljoner
kronor.

Överskottsmedlen kommer som hittills i görligaste mån att levereras
under det budgetår till vilket medlen bokföringsmässigt bör hänföras.»

Riksrevisionsverket föreslår, i anslutning till poststyrelsens ovannämnda
beräkning, att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs
med 17 milj. kr., dvs. samma belopp som i statsverkspropositionen.

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 11

Televerket. Denna inkomsttitel beräknades av riksrevisionsverket i december
1966 till 155 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med
215 milj. kr. på grund av en förutsatt ökning av telefonavgifterna i form
av en höjning av samtalsmarkeringsavgiften från 9 till 10 öre den 1
februari 1967. I förnyad beräkning den 15 mars 1966 har telestyrelsen anfört
följande:

»Vid den nu gjorda överskottsberäkningen har, liksom i beräkningen
den 15 november 1966, hänsyn tagits till kända lönehöjningar, som kommer
att öka kostnaderna under den återstående delen av 1967 och under
1968. Hänsyn har vidare tagits till den av Kungl. Maj :t beslutade taxehöjningen,
som genomfördes den 1 februari 1967. Denna taxehöjning beräknas
ge en intäktsökning med ca 32 milj. kr. under budgetåret 1966/67 och
ca 120 milj. kr. budgetåret 1967/68, varvid dock förutsatts att telefontrafikens
normala tillväxt inte kommer att nämnvärt påverkas av avgiftshöjningen.

Med ledning av nu kända index samt med hänsyn till de investeringar
för TV-2-utbyggnaden som beslutats av statsmakterna har nya beräkningar
av avsättningarna till värdeminskningskonto gjorts, varvid avsättningarna
för budgetåret 1966/67 visat sig bli 17,4 milj. kr. större än vid föregående
beräkningstillfälle. Vidare har med hänsyn till utvecklingen under
den gångna delen av innevarande budgetår vissa justeringar av kostnader
och intäkter gjorts. Den beräknade intäktsökningen på grund av
ovannämnda taxehöjning bar naturligtvis även medräknats. Det bokförda
överskottet för budgetåret 1966/67 har med hänsyn till ovanstående beräknats
till ca 197 milj. kr. Efter avdrag av rundradioverksamhetens
överskott, vilket skall balanseras till följande budgetår, har det överskott,
som skall inlevereras till statsverket, beräknats till ca 164 milj. kr.

För budgetåret 1967/68 har avsättningarna till värdeminskningskonto
— under förutsättning av oförändrat prisläge — nu beräknats till ett belopp
som överstiger tidigare beräkning med 16,8 milj. kr. Den ovannämnda
taxehöjningen beräknas medföra en intäktsökning under budgetåret
1967/68 med ca 120 milj. kr.

Beträffande rundradiorörelsen må framhållas att licensintäkterna visar
en tendens att underskrida tidigare prognos, varför dessa upptagits till
något lägre belopp än vid föregående beräkningstillfälle. Utgifterna för
rundradiorörelsen har minskats i enlighet med förslag, som av departementschefen
framlagts i statsverkspropositionen.

Anläggningskapitalet för radioanläggningar för luftfarten skall enligt
statsverkspropositionen den 1 juli 1967 överflyttas till luftfartsverkets fond.
Avsättning till värdeminskningskonto för nämnda anläggningar kommer
alltså att i fortsättningen belasta luftfartsverket.

Det bokförda överskottet för budgetåret 1967/68 har med hänsyn till
ovanstående beräknats till ca 267 milj. kr. Efter avdrag av rundradioverksamhetens
överskott, vilket skall balanseras till följande budgetår,
bär det överskott, som skall inlevereras till statsverket, beräknats till ca
259 milj. kr.

Inleverans av överskottsmedel beräknas under budgetåret 1966/67 kunna
ske med ca 150 milj. kr., varav 85,4 milj. kr. utgör hela överskottet för
budgetåret 1965/66 och 64,6 milj. kr. del av det löpande årets överskott.

Under budgetåret 1967/68 beräknas ca 215 milj. kr. kunna inlevereras,

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

varav 99,4 milj. kr. utgör resterande överskott för budgetåret 1966/67 och
115,6 milj. kr. del av överskottet för budgetåret 1967/68.»

Riksrevisionsverket beräknar det inlevererade överskottet från televerket
till 150 milj. kr. under innevarande budgetår. I anslutning till telestyrelsens
ovannämnda beräkning föreslår ämbetsverket, att titeln televerket
i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med 215 milj. kr., vilket
är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
119 milj. kr. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den
15 mars 1967 beräknat överskottet till likaledes 119 milj. kr. Järnvägsstyrelsen
anför i sin skrivelse bl. a. följande:

»I skrivelse den 23 november 1966 lämnade SJ en prognos över inkomsterna
under budgetåret 1967/68 för berörda riksstatstitel — i det
följande kallad novemberprognosen. Sedan dess har förutsättningarna ändrats
på vissa punkter.

I årets statsverksproposition föreslår departementschefen att ersättningen
för drift av olönsamma järnvägslinjer under budgetåret 1967/68 skall
utgå med 194 milj. kronor inberäknat 4 milj. kronor såsom kompensation
för intäktsbortfall genom att SJ övergångsvis tillämpar reducerad styckegodstaxa
i ersättningstrafik med bil. I novemberprognosen räknades med
en driftersättning av 202 milj. kronor.

Med beaktande av den hittills iakttagna tendensen i trafikutvecklingen
och den förväntade konjunkturutvecklingen under 1967/68 har räknats med
att person- och godstrafikvolymen exkl. transporter av lapplandsmalm
blir något mindre än som förutsatts i novemberprognosen. Transporterna
av lapplandsmalm väntas bli av samma omfattning som tidigare angivits.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 9 december 1966 har SJ befordringsavgifter
den 1 januari 1967 liöjts mer än som förutsatts i novemberprognosen.
Styrelsen för SJ har dessutom vid sammanträde den 20 januari 1967 beslutat
höja Aissa avgifter in. m.

Vid beräkning av posttrafikintäkterna har liksom i novemberprognosen
förutsatts att pågående förhandlingar om nytt posttrafikavtal kommer att
medföra intäktsökning.

Om här berörda taxehöjningar får väntad effekt, behövs en ytterligare
intäktsförstärkning om ca 52 milj. kronor för att full förräntning av statskapitalet
skall uppnås. I novemberprognosen beräknades den erforderliga
intäktsförstärkningen till 38 milj. kronor.

Beräkningen av kostnaderna exkl. avskrivningar under 1967/68 har liksom
i novemberprognosen baserats på träffade ramöverenskommelser om
löner och pensioner under 1967 och 1968. De här angivna ändringarna i
trafikomfattningen väntas inte påverka de i novemberprognosen angivna
driftkostnaderna. Avskrivningarna har beräknats till 250 milj. kronor eller
5 milj. kronor lägre än som angivits i novemberprognosen. Skillnaden
beror på att avskrivningarna nu kunna beräknas med större noggrannhet.

Liksom i novemberprognosen räknar SJ med att få bemyndigande att
inom värdeminskningskontot utnyttja högst 30 milj. kronor av tidigare

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

avsatta pensionsmedel. Departementschefen har i statsverkspropositionen
år 1967, bilaga 8, förordat att SJ skall få ett sådant bemyndigande.

Förräntningskravet angavs i novemberprognosen till 119 milj. kronor för
budgetåret 1967/68 efter reduktion med 17 milj. kronor, motsvarande
skillnaden mellan faktiska och försäkringstekniskt beräknade pensionskostnader
på det ersättningsberättigade järnvägsnätet. I statsverkspropositionen
har departementschefen förordat denna reduktion av räntekravet.
»

Under hänvisning till ovanstående, där hänsyn tagits till såväl effekten
av en förväntad nedgång i efterfrågan på statens järnvägars tjänster som
effekten av beslutade och planerade taxehöjningar förordar ämbetsverket,
att titeln statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs
med 119 milj. kr. eller samma belopp som i statsverkspropositionen.

Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen
med 320 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 14 mars
1967 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att den anser, att inkomsterna under
nästkommande budgetår fortfarande bör upptagas till 320 milj. kr.
Riksrevisionsverket som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna
från statens vattenfallsverk till 310 milj. kr. förordar, att titeln statens
vattenfallsverk i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med oförändrat
320 milj. kr.

Domänverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 15
milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 16 februari 1967 har dornänstyrelsen
meddelat, att sådana förändringar i beräkningsgrunderna icke
inträffat, vilka fordrar en revidering av överskottsberäkningen, varför
styrelsen vidhåller tidigare lämnad uppgift på 15 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar, att titeln domänverket i riksstaten för budgetåret 1967/68
uppförs med oförändrat 15 milj. kr.

Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
150 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 23 februari 1967 har fullmäktige
i riksbanken meddelat, att de icke funnit anledning föreslå ändring
av detta belopp. Enligt fullmäktiges skrivelse bifogat protokollsutdrag
har ledamoten herr Kollberg ansett, att fullmäktige bort beräkna
intäkten under riksbanksfonden för budgetåret 1967/68 till 200 milj. kr.
Riksrevisionsverket föreslår i anslutning till fullmäktiges förslag, att titeln
riksbanksfonden i riksstaten för budgetåret 1967/68 uppförs med oförändrat
150 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel inom fonderna

Avskrivningsmedel inom fonderna (årsavskrivningar) används för finansiering
till viss del av investeringarna på kapitalbudgeten. I statsverkspropositionen
uppfördes dessa inkomster för budgetåret 1967/68 med sammanlagt
1 107,3 milj. kr., varav 1 004,4 milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.

Riksrevisionsverket har inhämtat upplysningar från vissa myndigheter
rörande avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av större betydelse.
I nedanstående sammanställning ges uppgifter om dessa avskrivningsmedels
storlek för budgetåret 1967/68 dels enligt statsverkspropositionen
1967 dels enligt myndigheternas bedömningar i mars 1967 (i milj. kr.).

Fond	Enligt 1967	Enligt myndig-
	års stats-	heternas skri-
	verkspropo-	velser i mars
	sition	1967
Försvarets fabriksverk.......	6,5	7,0
Postverket.................	10,0	10,0
Televerket.................	. 462,6	473,1
Statens järnvägar...........	. 255,0	220,0
Luftfartsverket.............	10,3	14,0
Statens vattenfallsverk.......	. 260,0	260,0
Statens vägverks förrådsfond .	44,0	44,0
Sj öf artsverket .............	10,0	6,8

Avskrivningsmedlen under statens järnvägars fond har beräknats under
förutsättning att SJ erhåller begärt bemyndigande att omföra högst
30 milj. kr. från delkontot för pensionsförpliktelser till slopningskonto.
Riksrevisionsverket har inte funnit anledning frångå myndigheternas beräkningar
i mars 1967, varför ämbetsverket föreslår att avskrivningsmedlen
inom fonderna upptas i enlighet med myndigheternas förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att
följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1967/68 upptas med nedan
angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

Enligt statsverkspropositionen Kronor Driftbudgeten Skatt

på inkomst och för -

mögenhet m. m....... 13 815 000 000

Kupongskatt.......... 10 000 000

Arvsskatt och gåvoskatt 190 000 000

Lotterivinstskatt ...... 105 000 000

Stämpelskatt och stämpelavgift
.............. 210 000 000

Enligt riksrevisionsverkets
ändringsförslag

Kronor

13 700 000 000
15 000 000
210 000 000
95 000 000

200 000 000

Ökning (+)
Minsknining (—)

Kronor

- 115 000 000

+ 5 000 000

+ 20 000 000

- 10 000 000

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

	Enligt statsverks-	Enligt riksrevisions-	ökning (+)
	propositionen	verkets ändrings-	Minskning (—)
	Kronor	förslag Kronor	Kronor
Tullmedel ............	1 000 000 000	950 000 000	—	50 000 000
Allmän varuskatt ......	6 950 000 000	6 800 000 000	—	150 000 000
Omsättningsskatt på mo-torfordon............	375 000 000	350 000 000		25 000 000
Tobaksskatt ..........	1 525 000 000	1 500 000 000	—	25 000 000
Skatt på malt- och läske-drycker ............	320 000 000	335 000 000	+	15 000 000
Lotspenningar ........	35 000 000	31 000 000	—	4 000 000
Bötesmedel............	55 000 000	60 000 000	+	5 000 000
Lotterimedel ..........	197 000 000	190 000 000	—	7 000 000
Kapitalbudgeien Avskrivningsmedel inom fonderna: Försvarets fabriksverks fond ..............	6 500 000	7 000 000	+	500 000
Televerkets fond........	462 600 000	473 100 000	+	10 500 000
Statens järnvägars fond..	255 000 000	220 000 000	—	35 000 000
Luftfartsverkets fond....	10 300 000	14 000 000	+	3 700 000
Sjöfartsverkets fond ....	10 000 000	6 800 000	—	3 200 000

Den. sammanlagda nettominskningen i förhållande till riksstatsförslaget
enligt statsverkspropositionen blir sålunda 374,5 milj. kr.

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under
nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler
över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i
bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1966. Riksrevisionsverket
har därvid tagit hänsyn till de statsfinansiella verkningarna
av de skatteändringar, som beslutats av årets riksdag. Vid sina beräkningar
hav ämbetsverket utgått från en fortsatt årlig ökning av nationalprodukten
och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills under 1960-talet
vid i stort sett stabilt prisnivå.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt
och folkpensionsavgifter, vilka utgör de intäkter som slutligt redovisas
på titeln skatt på inkomst och förmögenhet m. m. kan under antagande
av en årlig ökningstakt om 4—5 % i skatteunderlaget vid 1970—
1972 års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1967 1968 1969 1970 1971 1972

11 919 13 408 15 149 15 866 17 128 18 446

+ 1 489 + 1 741 + 717 + 1 262 + 1 318

På grund av uppbördsteknislca förhållanden kan betydande skillnader
förekomma mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1967

på skattetiteln under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas
eftersläpningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt
märkbar vid större förändringar av skatteunderlaget.

I efterföljande sammanställning, i vilken även de beräknade beloppen
för budgetåret 1967/68 medtagits som jämförelse, har de beräknade intäkterna
på driftbudgeten och kapitalbudgeten under budgetåren 1968/69—
1971/72 sammanställts (milj. kr.). I

Driftbudgetens inkomster Skatt på inkomst och för-	1967/68	1968/69	1969/70	1970/71	1971/72
mögenhet m. m....... Övrig skatt på inkomst,	13 700	14 400	15 400	17 000	19 000
förmögenhet och rörelse	536	560	585	610	635
Automobilskattemedel ..	2 700	2 850	3 000	3 150	3 300
Allmän varuskatt ......	6 800	7 250	7 550	7 900	8 300
Tullar och acciser i övrigt	6 637	6 910	7 185	7 460	7 735
Därav: tullmedel......	950	1 000	1 050	1 100	1 150
omsättni ngsskatt på motorfordon	350	375	400	425	450
tobaksskatt ....	1 500	1 550	1 600	1 650	1 700
skatt på sprit och vin........	1 975	2 030	2 085	2 140	2 195
energiskatt ....	870	920	970	1 020	1 070
Uppbörd i statens verk-
samhet ............	751	695	630	615	630
Diverse inkomster......	550	565	580	590	605
Statens affärsverksfonder	711	730	740	750	760
Övriga kapitalfonder ....	966	1 010	1 055	1 095	1 140
Summa driftbudgetens
inkomster	33 351	34 970	36 725	39 170	42 105

Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel och övriga
kapitalmedel inom
kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder
Övriga kapitalfonder ....
Övrig kapitalåterbetalning

998

164

109

1 100
170

1 180

175

1 235
180

1 275
185
45

Summa för kapitalbudge-tens inkomster

1 271

1 315

1 400

1 460

1 505

Summa för totalbudgetens
inkomster

34 622

36 285

38 125

40 630

43 610

I ovanstående sammanställning har ingen hänsyn tagits till de förändringar,
som kan bli följden av ändrad bostadspolitik och som skulle påverkat
posten övriga kapitalfonder under driftbudgetens inkomster.

Av sammanställningen framgår att de behållna inkomsterna på inkomst -

Bil. 2: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17

skattetiteln, under antagande av en 4—5 procentig ökningstakt i skatteunderlaget
vid taxeringarna 1970—1972, beräknas öka med 700 milj. kr. under
budgetåret 1968/69, med 1 000 milj. kr. under 1969/70, med 1600
milj. kr. under 1970/71 och med 2 000 milj. kr. nnder budgetåret 1971/72.
Inkomsterna av den allmänna varuskatten beräknas öka med 450, 300, 350
och 400 milj. kr. för respektive budgetår under perioden 1968/69—1971/72.
För övriga inkomsttitlar på driftbudgeten har nu räknats med en ökning
med ca 450 milj. kr. under budgetåren 1968/69 och 1969/70 och med ca
500 milj. kr. per år för de två övriga av här redovisade budgetår. Den
nedgång som enligt sammanställningen beräknas för inkomsterna under
uppbörd i statens verksamhet sammanhänger med att de kommunala bidragen
vid förstatligandet av polis-, domstols- och uppbördsväsendet erlägges
enligt en successivt fallande skala. Vad beträffar kapitalbudgetens inkomster
kan nämnas att nedgången för övrig kapitalåterbetalning från 110 milj.
kr. budgetåret 1967/68 till 45 milj. kr. 1968/69 beror på slutbetalning av
krediten till Sovjetunionen av 1946 under förstnämnda budgetår.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,
Thorson och Säfströin samt t. f. byråchefen Gadd, varjämte byrådirektören
Andrén varit föredragande.

Underdånigst
LARS LINDMARK

STIG ANDRÉN

Bilaga 3

Förändringar i riksstatsförslaget
för budgetåret 1967/68
sedan statsverkspropositionen, m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 3: Förändringar i riksstatsförslaget

Bilaga 3

FÖRÄNDRINGAR I RIKSSTATSFÖRSLAGET

SEDAN

STATSVERKSPROPOSITIONEN 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 125. Bilaga 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

T otalbudgeten för

Inkomster

	Statsverks-	Senare	Summa
	propositionen	ändringar	Milj. kr.
	Milj. kr.	Milj. kr.
A. Skatter, avgifter, m. m.:
I. Skatter........................	30 718,2	—	345,0	30 373,2
II. Uppbörd i statens verksamhet ....	755,5	—	0,3	755,2
III. Diverse inkomster ..............	552,0	—	2,0	550,0
Summa	32 025,7	—	347,3	31 678,4
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ........	710,5		—	710,5
II. Riksbanksfonden................	150,0		■—■	150,0
III. Statens allmänna fastighetsfond ..	40,4		—	40,4
IV. Försvarets fastighetsfond ........	74,2		—	74,2
V. Statens utlåningsfonder..........	497,4		—	497,4
VI. Fonden för låneunderstöd........	14,2		—	14,2
VII. Fonden för statens aktier ........	65,0		—	65,0
VIII. Statens pensionsfonder ..........	79,9		—	79,9
IX. Diverse kapitalfonder............	45,1		—	45,1
Summa	1 676,7		—	1 676,7
C. Övrig finansiering:
I. Avskrivningar och övriga kapital-
medel inom kapitalfonderna:
Statens affärsverksfonder ......	1 018,3	+	7,1	1 025,4
Övriga kapitalfonder..........	167,0	—	0,4	166,6
II. Övrig kapitalåterbetalning........	109,1		—	109,1
Summa	1 294,4	+	6,7	1 301,1
Summa	34 996,8	—	340,6	34 656,2
Underskott..........................	1 094,6	+	425,0	1 519,6
Summa milj. kr.	36 091,4	+	84,4	36 175,8

Bil. 3: Förändringar i riksstatsförslaget

budgetåret 1967/68

Utgifter

Statsverks- Senare Summa

propositionen1 ändringar Milj. kr.

Milj. kr. Milj. kr.

A. Utgiftsanslag:

I.	Kungl. hov- och slottsstaterna ....	7,0		—	7,0
II.	Justitiedepartementet............	1 155,3		—	1 155,3
III.	Utrikesdepartementet............	344,3		—	344,3
IV.	Försvarsdepartementet ..........	5 167,7	+	6,0	5 173,7
V.	Socialdepartementet ............	9 878,2	+	33,8	9 912,0
VI.	Kommunikationsdepartementet....	4 014,4	+	0,4	4 014,8
VII.	Finansdepartementet ............	2 563,4	+	5,5	2 568,9
VIII.	Ecklesiastikdepartementet........	5 419,4	+	9,8	5 429,2
IX.	.J ordbruksdepartementet..........	894,2	+	24,7	918,9
X.	Handelsdepartementet ..........	568,2	+	1,2	569,4
XI.	Inrikesdepartementet............	3 118,4	—	47,0	3 071,4
XII.	Civildepartementet ..............	1 781,6		—	1 781,6
XIII.	Oförutsedda utgifter ............	1,0		—■	1,0
XIV.	Riksdagen och dess verk m. m.....	53,2		•—	53,2
XV.	Riksgäldsfonden ................	1 025,0	—	50,0	975,0
	Summa	35 991,4	—	15,6	35 975,8
B. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I.	Minskning av anslagsbehållningar ..	100,0		—	100,0
II.	Ökad disposition av rörliga krediter.	—	+ 100,0	100,0
	Summa	100,0	+ 100,0	200,0

Summa milj. kr. 36 091,4 -J- 84,4 36 175,8 1

1 Utgifterna på de huvudtitlar som berörs av den ändrade ärendefördelningen mellan departementen
(jfr bilaga 3.1) har räknats om med beaktande av de anslagsomflyttningar som följer
härav.

Kuntfl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Driftbudgeten för

Inkomster

A. Skatter, avgifter, m. in. :

I. Skatter........................

II. Uppbörd i statens verksamhet ....

III. Diverse inkomster ..............

Summa

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ........

II. Riksbanksfonden................

III. Statens allmänna fastighetsfond ..

IV. Försvarets fastighetsfond ........

V. Statens utlåningsfonder..........

VI. Fonden för låneunderstöd........

VII. Fonden för statens aktier ........

VIII. Statens pensionsfonder ..........

IX. Diverse kapitalfonder............

Summa

Statsverks-	Senare	Summa
propositionen Milj. kr.	ändringar Milj. kr.	Milj. kr.
30 718,2	- 345,0	30 373,2
755,5	- 0,3	755,2
552,0	2,0	550,0
32 025,7	- 347,3	31 678,4
710,5		710,5
150,0	—	150,0
40,4	—	40,4
74,2	—	74,2
497,4	—	497,4
14,2	—	14,2
65,0	—	65,0
79,9	—	79,9
45,1	—	45,1
1 676,7	—	1 676,7

Summa inkomster på driftbudgeten	33 702,4	— 347,3	33 355,1
Återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel..............	100,0	— 50,0	50,0

Summa milj. kr. 33 802,4

397,3

33 405,1

Bil. 3: Förändringar i riksstatsförslaget

budgetåret 1967/68

Utgifter

	Statsverks-	Senare	Summa
	propositionen1	ändringar	Milj. kr.
	Milj. kr.	Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna ....	7,0		—	7,0
II. .Justitiedepartementet ..........	1 090,3		—	1 090,3
III. Utrikesdepartementet............	336,3		—	336,3
IV. Försvarsdepartementet..........	5 037,4	—	3,7	5 033,7
V. Socialdepartementet ............	9 755,8	+	30,8	9 786,6
VI. Kommunikationsdepartementet ..	2 842,2	+	0,4	2 842,6
VII. Finansdepartementet............	1 964,2	+	5,5	1 969,7
VIII. Ecklesiastikdepartementet........	4 821,4	+	24,7	4 846,1
IX. Jordbruksdepartementet ........	859,5	+	24,6	884,1
X. Handelsdepartementet ..........	140,3	+	1,2	141,5
XI. Inrikesdepartementet............	1 661,4		47,0	1 614,4
XII. Civildepartementet..............	1 781,6		—	1 781,6
XIII. Oförutsedda utgifter ............	1,0		—	1,0
XIV. Riksdagen och dess verk m. m.....	53,2		—	53,2
Summa	30 351,5	+	36,5	30 388,0
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Riksgäldsfonden................	1 025,0	—	50,0	975,0
II. Avskrivning av nya kapitalinveste-
ringar ........................	1 141,0	—	6,9	1 134,1
III. Avskrivning av oreglerade kapital-
medelsförluster ................	1,0		—	1,0
Summa	2 167,0	—	56,9	2 110,1
Summa utgifter på driftbudgeten	32 518,5	—	20,4	32 498,1
Beräknat överskott på statsregleringen:
Överskott av inkomster ............	1 183,9	—	326,9	857,0
Balanserade kommunalskattemedel ..	100,0	—	50,0	50,0

Summa	1 283,9	- 376,9	907,0
Summa milj. kr.	33 802,4	- 397,3	33 405,1

1 Utgifterna på de huvudtitlar som berörs av den ändrade ärendefördelningen mellan departementen
(jfr bilaga 3.1) har räknats om med beaktande av de anslagsomflyttningar som följer
härav.

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1967

Kapitalbudgeten för

Inkomster

Lånemedel

Statsverks- Senare Summa

propositionen ändringar Milj. kr.

Milj. kr. Milj. kr.

2 178,5 - 1,9 2 176,6

Summa milj. kr. 2 178,5

1,9

2 176,6

Bil. 3: Förändringar i riksstatsförslaget

budgetåret 1967/68

Utgifter

Statsverks- Senare
propositionen ändringar
Milj. kr. Milj. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

Försvarets fabriksverksfond ........ 24,3 — 0,5

Postverkets fond.................. 6,3 —

Televerkets fond.................. 161,3 — 10,5

Statens järnvägars fond............ 155,5 + 5,0

Luftfartsverkets fond.............. 5,0 — 1,1

Statens vattenfallsverks fond........ 53,7 •—

Domänverkets fond................ 2,8 —-

II. Statens allmänna fastighetsfond........ 130,9 — 9,5

III. Försvarets fastighetsfond ............ 14,0 + 5,6

IV. Statens utlåningsfonder .............. 1 042,0 -(- 8,5

V. Fonden för låneunderstöd ............ 650,1 — 499,9

VI. Fonden för statens aktier ............ — -f- 500,0

VII. Fonden för förlag till statsverket ...... — 3,1 —

VIII. Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks förrådsfond........ — 2,4 —

Sjöfartsverkets fond................ 8,9 + 0,4

Statens datamaskinfond............ 18,4 —

Jordfonden ...................... 20,0 —

Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap.
....................... 1,1 —

Summa 2 288,6 — 1,9

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapital -

medelsförluster........................ 1,0 —

Övrig kapitalåterbetalning .............. 109,1 —

Summa 110,1

- 1,9

Summa
Milj. kr.

23,8

6.3
150,8
160,5

3,9

53,7

2,8

121,4

19,6

1 050,5
150,2
500,0
-3,1

- 2,4

9.3
18,4
20,0

2 286,7

1,0

109.1

110.1
2 176,6

Summa milj. kr. 2 178,5

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 3.1: Omflyttningar av anslag

Bilaga 3.1

Förteckning över omflyttningar av anslag till följd av den ändrade
ärendefördelningen mellan departementen (SFS 1967: 47)

Beteckning i statsverkspropositionen Ny beteckning

Driftbudgeten
IV N Diverse
N 1—4

VI B Vägväsendet
B 1—12

VI C Vägtrafikväsendet

C 1

C 2
C 3
C 4
C 5

VI D Sjöfart
D 1—9
D 10—12
D 13—16

VI E Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
E 1—7

Driftbudgeten
IV O Diverse
O 1—4

VI D Vägväsendet
D 1—12

VI E Trafiksäkerhet

E 1 Statens bilinspektion:

Avi., f.

E 2 Statens bilinspektion:

Omk., f.

E 3 Statens bilinspektion:

Uppdragsverksamhet, f.
E 4 Statens biltrafiknämnd:
Avi., f.

E 5 Statens biltrafiknämnd:
Omk., f.

E 6 Statens trafiksäkerhetsverk:

Förvaltningskostnader, f.
E 7 Statens trafiksäkerhetsverk:

Uppdragsverksamhet, f.
E 8 Transportnämnden: Förvaltningskostnader,
f.

E 9 Vissa kostnader för arbetstidsinspektion,
f.

E 10 Vissa kostnader för utbildning
av trafikskolepersonal,
f.

E 11
E 12
E 13
E 14

VI F Sjöfart
F 1—9

VIII B 49—51
VI F 10—13

VI G Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
G 1—7

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Beteckning i statsverkspropositionen

VI F Plan- och byggnadsväsendet
F 1

VI G Tekniska institut
G 1—6

VI H Diverse
IT 1—9

VII D Bidrag och ersättningar till
kommunerna
D 1—2

VII E Finansiellt utvecklingsbistånd
E 1—2

VII F Diverse
F 1—9

X B Industri, hantverk och handel
B 1— 2
B 3
B 4— 5
B 6— 7
B 8— 9
B 10—13
B 14—16
B 17
B 18
B 19
B 20

X C Sveriges geologiska undersökning

C 1—6

X D Teknisk provnings- och försöksverksamhet

D 1—5

X E Teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete
E 1—12

X F Atomenergiverksamhet
F 1—4

X G Pris- och konkurrensförhållanden
m. m.

G 1—11

Ny beteckning

VI C Planväsendet

C 1 Statens planverk: Avi., f.

C 2 » » : Omk., f.

C 3 Länsarkitektsorganisationen
Avi., f.

C 4 Länsarkitektsorganisationen
Omk., f.

C 5 Bidrag till upprättande av
regionplaner m. m., r.

VI H Tekniska institut m. m.

LI 1—6

VI I Diverse
I 1—9

VII G Bidrag och ersättningar till
kommunerna
G 1—2

VII H Finansiellt utvecklingsbistånd
IT 1—2

VII I Diverse
I 1—9

X B 1—2
VII D 17
VII D 12—13
X B 3—4
VII D 14—15
VII D 1— 4
XI B 18—20
VII E 15
VII D 5
X B 7
X B 5

VII D 6—11

VII D 18—22

VII E 1—12

VII F Atomenergiverksamhet
F 1—4

X C Pris- och konkurrensförhållanden
m. m.

C 1—11

Bil. 3.1: Omflyttningar av anslag

Beteckning i statsverkspropositionen

X H Patent- och registreringsväsen det

m. m.

H 1—2
H 3—4
H 5

X I Ekonomisk försvarsberedskap
I 1—4

X J Diverse
J 1—4

J 5
J 6
J 7

XI A Inrikesdepartementet m. m.

A 1—2
A 3
A 4—5

XI B Överståthållarämbetet och

landsstaten
B 1—12

XI C Arbetsmarknad m. m.

C 1—17

C 18—20

XI D Bostadsbyggande m. m.

D 1—11

XI E Civilförsvaret m. m.

E 1—18
E 19
E 20—24
XI F Diverse
F 1—2
F 3
F 4—6

Kapitalbudgeten
KB II Statens allmänna fastighetsfond

1—4
5—11

13—17

18—22

26—28

Ny beteckning

X D Patent- och registreringsväsen det D

1—2
VII E 13—14
XD 3

X E Ekonomisk försvarsberedskap
E 1—4

X F Diverse
F 1—4

VII D 16 delvis, X F 5 delvis

X B 8
XB 6

XI A Inrikesdepartementet m. in.

A 1—2
IV N 19

XI A 3—4

VI B Överståthållarämbetet och
landsstaten
B 1—12

XI B Arbetsmarknad m. m.

B 1—17

B 21—23

XI C Bostadsbyggande m. m.

C 1—11

IV N Civilförsvaret m. m.

N 1—18
VI I 10
VI H 7—11

XI D Diverse
D 1—2

VI I 11
XI D 3—5

Kapitalbudgeten
KB II Statens allmänna fastighetsfond

1—4
8—14

15 Vissa byggnadsarbeten
för rättspsykiatriska
kliniker

18—22

24—28

5—7

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Beteckning i statsverkspropositionen

KB IV Statens utlåningsfonder
1— 9
10

11—13

KB V Fonden för låneunderstöd
1— 6

10—12

KB VII Fonden för förlag till statsverket

1—2

Ny beteckning

KB IV Statens utlåningsfonder
1— 9

10 Inrikesdepartementet:]
Statens hantverks- och
industrilånefond
11—13

KB V Fonden för låneunderstöd
1— 6

KB VI Fonden för statens aktier
1 Finansdepartementet:
Teckning av aktier i ett
statligt kreditaktiebolag för
finansiering av investeringar
inom näringslivet

KB V 8
7

9 Jordbruksdepartementet:
Lån till driften av veterinärbakteriologiskt
laboratorium
m. m.

10—12

KB VII Fonden för förlag till statsverket

1—2
4
3

Bil. 3.1: Omflyttningar av anslag

Ny beteckning

Driftbudgeten

IV N Civilförsvaret m. m.

N 1—18
N 19

IV 0 Diverse
O 1—4

VI B Överståthållarämbetet och landsstaten

B 1—12

VI C Planväsendet

C 1 Statens planverk: Avi., f.

C 2 » » : Omk., f.

C 3 Länsarkitektsorganisationen:
Avi., f.

C 4 Länsarkitektsorganisationen:
Omk., f.

C 5 Bidrag till upprättande av regionplaner
m. in., r.

VI D Vägväsendet
D 1—12

VI E Trafiksäkerhet

E 1 Statens bilinspektion: Avi., f.
E 2 Statens bilinspektion:

Omk., f.

E 3 Statens bilinspektion:

uppdragsverksamhet, f.

E 4 Statens biltrafiknämnd:

Avi., f.

E 5 Statens biltrafiknämnd:
Omk., f.

E 6 Statens trafiksäkerhetsverk:

förvaltningskostnader., f.

E 7 Statens trafiksäkerhetsverk:

uppdragsverksamhet, f.

E 8 Transportnämnden: Förvaltningskostnader,
f.

E 9 Vissa kostnader för arbetstidsinspektion,
f.

E 10 Vissa kostnader för utbildning
av trafikskolepersonal,
f.

E 11
E 12
E 13
E 14

Beteckning i statsverkspropositionen

Driftbudgeten

XI E Civilförsvaret m. m.

E 1—18
A 3

IV N Diverse
N 1—4

XI B Överståthållarämbetet och
landsstaten
B 1—12

VI F Plan- och byggnadsväsendet
F 1

VI B Vägväsendet
B 1—12

VI C Vägtrafikväsendet
C. 1

C 2
C 3
C 4
C 5

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1967

Ny beteckning

VI F Sjöfart
F 1— 9
F 10—13

VI G Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
G 1—7

VI H Tekniska institut m. m.

H 1— 6
H 7—11

VI I Diverse
I 1—9

I 10
I 11

VII D Industri, bergsbruk, energiför sörjning

m. m.

D 1— 4
D 5
D 6—11
D 12—13
D 14—15
D 16
D 17
D 18—22

VII E Teknisk forskning och industriellt
utvecklingsarbete
E 1—12
E 13—14
E 15

VII F Atomenergiverksamhet
F 1—4

VII G Bidrag och ersättning till kommunerna

G 1—2

VII H Finansiellt utvecklingsbistånd
H 1—2

VII I Diverse
I 1—9

VIII B Allmänna kultur- och bild ningsändamål

B 49—51

X B Utrikeshandel m. m.

B 1—2
B 3—4
B 5
B 6
B 7
B 8

Beteckning i statsverkspropositionen

VI D Sjöfart
D 1— 9
D 13—16

VI E Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
E 1—7

VI G Tekniska institut
G 1— 6
XI E 20—24

VI H Diverse
H 1—9
XI E 19
XI F 3

X B 10—13
B 18
C 1— 6
B 4— 5
B 8— 9
J 5 delvis
B 3
D 1— 5

X E 1—12
H 3— 4
B 17

X F Atomenergiverksamhet
F 1—4

VII D Bidrag och ersättning till kommunerna

D 1—2

VII E Finansiellt utvecklingsbistånd
E 1—2

VII F Diverse
F 1—9

VI D 10—12

X B 1—2
B 6—7
B 20
J 7
B 19
J 6

Bil. 3.1: Omflyttningar av anslag

Ny beteckning Beteckning i statsverkspropositionen

X	C Pris- och konkurrensförhål-	X	G	Pris- och konkurrensförhål-
	landen m. m.			landen m. in.
	C 1—11		G	1—11
X	D Patent- och registrerings-	X	PI	Patent- och registrerings-
	väsendet			väsendet m. m.
	D 1—2		H	1—2
	D 3		H	5
X	E Ekonomisk försvarsberedskap	X	I	Ekonomisk försvarsberedskap
	E 1—4		I	1—4
X	F Diverse	X	J	Diverse
	F 1—4		J	1—4
	F 5		J	5 delvis
XI	A Inrikesdepartementet m. m.	XI	A	Inrikesdepartementet m. m.
	A 1—2		A	1—2
	A 3—4		A	4—5
XI	B Arbetsmarknad m. m.	XI	C	Arbetsmarknad m. m.
	B 1—17		C	1—17
	B 18—20	X	B	14—16
	B 21—23	XI	C	18—20
XI	C Bostadsbyggande m. m.	XI	D	Bostadsbyggande m. in.
	C 1—11		D	1—11
XI	D Diverse	XI	F	Diverse
	D 1—2		F	1—2
	D 4—6		F	4—6
Kapitalbudgeten	Kapitalbudgeten
KB	II Statens allmänna fastighets-	KB	II	Statens allmänna fastighets-
	fond			fond
	1— 4			1— 4
	5— 7			26—28
	8—14			5—11
	15 Vissa byggnadsarbeten			—
	för rättspsykiatriska kliniker
	16			12
	17			25
	18-22			13—17
	23			23
	24—28			18—22
	29			24
KB	IV Statens utlåningsfonder	KB	IV	Statens utlåningsfonder
	1— 9			1— 9
	10 Inrikesdepartementet:			10
	Statens hantverks- och industrilånefond
	11—13			11—13

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967
Bil. 3.1: Omflyttningar av anslag

Ny beteckning

KB V Fonden för låneunderstöd
1— 6

9 Jordbruksdepartementet: Lån

till driften av veterinärbakteriologiskt

laboratorium m. m.

10—12

KB VI Fonden för statens aktier

1 Finansdepartementet: Teckning
av aktier i ett statligt
kreditaktiebolag för finansiering
av investeringar
inom näringslivet

KB VII Fonden för förlag till statsverket

1—2

Beteckning i statsverkspropositionen

KB V Fonden för låneunderstöd
1—6
9
8

10—12
KB V 7

KB VII Fonden för förlag tillj[statsverket

1—2
4
3

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670323

Bilaga 4

Specifikation av
inkomsterna på driftbudgeten
för budgetåret 1967/68

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967
Bil. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

Bilaga 4

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1967/68

A. Skatter, avgifter, m. m.

7. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt på inkomst och förmögenhet
m. m., bevillning
................. 13 700 000 000

b) Kupongskatt, bevillning

c) Utskiftningsskatt och

ersättningsskatt, bevillning
.................

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning
..............

e) Bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och
rättigheter, bevillning ..

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning............

g) Lotterivinstskatt, bevillning
.................

h) Stämpelskatt och

stämpelavgift, bevillning
................

15 000 000

2 000 000
10 200 000

4 000 000
210 000 000
95 000 000

200 000 000 14 236 200 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning

b) Bensin- och brännolje skatt,

bevillning.......

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning ..

b) Allmän varuskatt, bevillning
..............

c) Särskilda varuskatter,

bevillning............

d) Omsättningsskatt på
motorfordon, bevillning.

e) Regleringsavgift och ac cis

på fettvaror m. m.,
bevillning............

940 000 000
1 760 000 000
950 000 000
6 800 000 000
365 000 000
350 000 000

1 000 000

2 700 000 000

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 125. Bilaga 1

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

f) Tobaksskatt, bevillning

g) Rusdrycksförsäljnings medel

av partihandelsbolag,
bevillning......

b) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detalj handelsbolag,
bevillning......

i) Skatt på sprit, bevillning

j) Skatt på vin, bevillning .

k) Skatt på malt- och läskedrycker,
bevillning ....

l) Energiskatt, bevillning .

m) Särskild skatt på motorbränslen,
bevillning....

n) Investeringsavgift, bevillning
.............

1 500 000 000

25 000 000

50 000 000
1 800 000 000
175 000 000

335 000 000
870 000 000

215 000 000

1 000 000 13 437 000 000 30 373 200 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter ................ 47 000 000

2. Bidrag till kostnader för polis-, domstols och

uppbördsväsendet in. m............ 210 000 000

3. Vattendomstolsavgifter............... 1 000 000

4. Inkomster vid kriminalvården.......... 5 200 000

5. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
................................. 8 800 000

6. Bidrag till riksförsäkringsverket och för säkringsrådet.

....................... 4 300 000

7. Personalsjukpenningar m. m........... 90 000 000

8. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen
.............................. 20 000

9. Inkomster vid statens institut för folkhälsan
................................. 725 000

10. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium.
.......................... 15 000 000

11. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
............................ 1 500 000

12. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
............................ 1 300 000

13. Inkomster vid karolinska sjukhuset..... 71 000 000

14. Inkomster vid serafimerlasarettet....... 17 000 000

15. Inkomster vid Vipeholms sjukhus m. m. 1 400 000

16. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare................... 250 000

17. Inkomster vid arbetsmedicinska institutet 300 000

18. Exekutionsavgifter.................. 8 000 000

19. Inkomster vid statens vägverk, att tillföras
automobilskattemedlen .......... 1 400 000

20. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
all tillföras automobilskattemedlen ... 11 100 000

21. Avgifter för registrering av motorfordon 18 000 000

22. Försäljning av sjökort m. m............ 1 700 000

Bil. i: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

23. Fyr- och båkmedel................... 35 000 000

24. Lotspenningar....................... 31 000 000

25. Skeppsmätningsavgifter............... 1 100 000

26. Inkomster vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut.............. 10 000 000

27. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet.......................... 115 000

28. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen 800 000

29. Inkomster vid statens geotekniska institut 2 500 000

30. Inkomst av myntning och justering..... 20 000 000

31. Kontrollstämpelmedel................. 2 300 000

32. Bidrag till bankinspektionen........... 2 690 000

33. Bidrag för revision av sparbankerna .... 725 000

34. Bidrag till försäkringsinspektionen...... 2 119 000

35. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
............................. 1 200 000

36. Inkomster vid statens provningsanstalt.. 7 700 000

37. Inkomster vid statens skeppsprovnings anstalt.

............................. 3 300 000

38. Avgifter för granskning av biograffilm.. 255 000

39. Inkomster vid riksantikvarieämbetet ... 1 577 000

40. Inkomster vid odontologiska fakulteterna 1 000 000

41. Inkomster vid lantbruksnämnderna..... 3 000 000

42. Inkomster vid statens hingstdepå och stuteri
.............................. 850 000

43. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . 650 000

44. Inkomster vid statens centrala frökon trollanstalt.

......................... 4 600 000

45. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 200 000

46. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

laboratorium ........................ 350 000

47. Inkomster vid statens maskinprovningar 350 000

48. Avgifter vid köttbesiktning............ 7 000 000

49. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt........................ 2 800 000

50. Inkomster vid veterinärhögskolan...... 1 100 000

51. Inkomster vid lantmäteriväsendet...... 50 000 000

52. Inkomster vid rikets allmänna kartverk . 5 200 000

53. Avgifter för statskontroll av krigsmateriel tillverkningen.

....................... 90 000

54. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
........................ 1 040 000

55. Inkomster vid patent- och registrerings väsendet.

........................... 30 700 000

56. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

57. Inkomster av statens gruvegendom..... 7 000 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.......................... 60 000 000

2. Totalisatormedel..................... 90 000 000

755 156 000

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

3. Tipsmedel........................... 135 000 000

4. Lotterimedel......................... 190 000 000

5. Övriga diverse inkomster.............. 75 000 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

J. Statens af färsverks fonder:

1. Försvarets fabriksverk .............. 10 000 000

2. Postverket, bevillning................. 17 000 000

3. Televerket........................... 215 000 000

4. Statens järnvägar.................... 119 000 000

5. Luftfartsverket .................... 14 500 000

6. Statens vattenfallsverk................ 320 000 000

7. Domänverket........................ 15 000 000

II. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighets fond:

1. Slottsbyggnadernas delfond...... 1 000

2. Kriminalvårdsstyrelsens » 5 910 000

3. Beskickningsfastigheternas » 2 225 000

4. Karolinska sjukhusets » ...... 2155 000

5. Akademiska sjukhusets » 1 520 000

6. Byggnadsstyrelsens » 28 257 000

7. Generaltullstyrelsens » 295 000

IV. Försvarets fastighetsfond

V. Statens utlånings fonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 65 000

2. Biståndsförvaltningens lånefond........ 20 000

3. Statens bosättningslånefond........... 6 000 000

4. Vattenkraftslånefonden............... 300 000

5. Luftfartslånefonden................... 2 900 000

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
............................... 1 950 000

7. Statens lånefond för universitetsstudier . 700 000

8. Allmänna studielånefonden............ 850 000

9. Lånefonden för inventarier i studentbostäder
............................... 750 000

10. Lånefonden för studentkårlokaler .... 1 000

11. Jordbrukets lagerhusfond.............. 300 000

12. Jordbrukets maskinlånefond........... 1 400 000

13. Statens sekundärlånefond för jordbrukare 35 000

14. Fonden för supplementär jordbrukskredit 1000

15. Kraftledningslånefonden.............. 160 000

16. Egnahemslånefonden................. 2 500 000

17. Statens avdikningslånefond............ 1 800 000

18. Fiskerilånefonden..................... 850 000

550 000 000

31678 356000

710 500 000
150 000 000

40 363 000
74 183 000

Bil. 4: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

19. Lånefonden till främjande av beredning

och avsättning av fisk m. m......... 100 000

20. Skogsväglånefonden.................. 35 000

21. Lånefonden för insamling av skogsfrö ... 45 000

22. Statens hantverks- och industrilånefond . 10 800 000

23. Statens sekundärlånefond för rederinäringen
.............................. 60 000

24. Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer .... 2 130 000

25. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden................ 60 000

26. Lånefonden för bostadsbyggande....... 460 000 000

27. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrien................... 1 200 000

28. Lånefonden för allmänna samlingslokaler 2 400 000

29. Övriga utlåningsfonder .............. 10 000

497 422 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond...... 11000 000

2. Lantbruksstyrelsens » ...... 1000

3. Arbetsmarknadsstyrelsens » ...... 1 100 000

4. Bostadsstyrelsens » ...... 290 000

5. Riksbankens » ...... 400 000

6. Riksgäldskontorets » ...... 1 430 000 14 221 000

VII. Fonden för statens aktier................. 65 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden.............. 60 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden........... 1 800 000

3. Militära tjänstepensionsfonden......... 200 000

4. Allmänna familj epensionsfonden........ 5 400 000

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ... 12 500 000

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 36 000 79 936 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet ... 8 070 000

2. Övriga diverse kapitalfonder........... 37 000 000 45 070 000

1676695000

Summa inkomster på driftbudgeten kr. 33355051000

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670323

Bilaga 5

Specifikation
av anslagsförändringar
i förhållande

till statsverkspropositionen
för bugetåret 1967/68

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967
Bil. 5: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Bilaga 5

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
för budgetåret 1967/68

1 000-tal kronor

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning (+) Minskning (—)
	Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags-b el opp
DRIFTBUDGETEN A. Egentliga statsutgifter IV. Försvarsdepartementet Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl., för-slagsanslag ........................	399 220	no	406 745	+	7 525
Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag......................	106 900	»	104 000	—	2 900
Sjukvård m. m., förslagsanslag......	10 750	»	9 700	—	1 050
Mathållning, förslagsanslag..........	57 500	»	57 500		3 500
Övningar m. in., reservationsanslag. . . .	58 500	»	62 000	+
Förhyrning av motorfordon m. m., förslagsanslag......................	3 600	»	4 400	+	800
Beklädnad m. in., reservationsanslag. .	58 000	»	58 000		—
Anskaffning av tygmateriel m. m., reser-vationsanslag ......................	561 676	»	562 676	+	1 000
Underhåll av tygmateriel m. in., reserva-tionsanslag ........................	108 900	»	105 100	—	3 800
Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl., för-slagsanslag ........................	162 900	»	156 200		6 700
Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag......................	21 300	»	21 300		—
Sjukvård m. m., förslagsanslag......	2 400	»	2 400		—
Mathållning, förslagsanslag..........	17 600	»	17 600		—
Övningar m. in., reservationsanslag ..	27 950	»	27 950		—
Beklädnad m. m., reservationsanslag..	7 800	»	7 800		—
Anskaffning av fartygsmateriel m. m., reservationsanslag ..................	276 268	»	274 668	—	1 600
Underhåll av fartyg m. m., reservations-anslag ............................	72 000	»	72 000		—
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl., för-slagsanslag ........................	181 800	»	184 000	-1-	2 200
Avlöningar m. in. till värnpliktiga, förslagsanslag......................	19 600	»	19 000	—	600
Sjukvård m. m., förslagsanslag......	2 170	»	2 170

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats-	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning (+) Minskning (—)
	proposi- tionen	Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- beiopp
Mathållning, förslagsanslag..........	13 800	no	13 500		300
Övningar m. in., reservationsanslag . .	15 000	»	15 000
Beklädnad m. m., reservationsanslag . .	12 200	»	12 200		_
Anskaffning av flygmateriel m. m., re-servationsanslag ....................	1 114 369	»	1 119 979	+	5 610
Drift och underhåll av flygmateriel m.m., reservationsanslag ..................	247 000	»	247 000
Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar, förslagsanslag ..........	2 900	»	2 800		100
Omkostnader, förslagsanslag ........	525	»	450	_	75
Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag ..................	5 000	»	5 000
Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar, förslagsanslag ..........	1 950	»	1 950
Omkostnader, förslagsanslag ........	950	»	950		_
Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders delfond, förslagsan-slag ..............................	184 975	109	181 175		3 800
Befästningars delfond, förslagsanslag . .	75 698	»	70 188	—	5 510
Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsanslag......................	4 051	»	3 851		200
Vissa signalförbindelser m. m., reserva-tionsanslag ........................	27 000	no	27 000
Signalskyddsmateriel, reservationsanslag	2 250		2 250		_
Familjebidrag, förslagsanslag..........	34 000	»	36 000	+	2 000
Reseersättningar till värnpliktiga m. fl., förslagsanslag......................	14 800	»	14 800
Avlöningar till civilförsvarspliktiga m.m., förslagsanslag1 ....................	7 800	67	7 900	-b	100
Anskaffning av civilförsvarsmateriel, re-servationsanslag1 ....................	53 700	»	54 100	+	400
Bidrag till byggande av skyddsrum, re-servationsanslag1....................	20 000	»	19 500		500
Beredskapsnämnden för psykologiskt för-svar, förslagsanslag1................	52	21	365	+	313
Summa	3 994 854		3 991167	—	3 687
V. Socialdepartementet Folkpensioner, förslagsanslag ..........	5 535 000	73	5 535 000
Socialstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag ..........	4 900	68	2 469		2 431
Omkostnader, förslagsanslag ........	600	»	375	_	225
Medicinalstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag...........	9 400	»	13 570	+	4 170
Omkostnader, förslagsanslag.........	1 300	»	1900	+	600
Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskaps-nämnd: Avlöningar, förslagsanslag...........	1 000	)>	544	456
Omkostnader, förslagsanslag.........	250	»	159	—	91

1 Överfört från XI ht till IV ht till följd av SFS 1967: 47 (prop. 1967: 21, SU 29, rskr 74).

Bil. 5: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 3

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning (+) Minskning (—)
Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
Centrala sjukvårdsberedningen:
Avlöningar, förslagsanslag...........	2 000	68	1 027	_	973
Omkostnader, förslagsanslag.........	250	)>	141	_	109
Viss rationaliseringsverksamhet inom
sjukvården, reservationsanslag........	1 800	»	900	_	900
Nämnden för sjukvårds- och socialvårds-
byggnader, förslagsanslag ..........	—	»	80	_j_	80
Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut,
förslagsanslag.............	—	»	3 000		3 000
Statens farmaceutiska laboratorium:
Avlöningar, förslagsanslag...........	1 800	»	1 753	_	47
Omkostnader, förslagsanslag.........	400	»	419	+	19
Svenska farmakopékommittén m. m.,
förslagsanslag............	300	»	317	+	17
Statens rättskemiska laboratorium:
Avlöningar, förslagsanslag..........	2 600	»	2 543	_	57
Omkostnader, förslagsanslag.........	730	»	844	+	114
Statlig psykiatrisk sjukhusvård:
Avlöningar, förslagsanslag...........	16 000	69	16 500	-i.	500
Omkostnader, förslagsanslag ........	3 700	»	4 290	+	590
Bidrag till anordnande av kliniker för
psykiskt sjuka m. m. i Stockholm,
Göteborg och Malmö, reservationsanslag		»	12 000
Bidrag till driften av kliniker för psy-	lo5 UOO			+	27 000
kiskt sjuka m. m. i Stockholm, Göte-
borg och Malmö, förslagsanslag......		»	180 000
Summa	5 747 030		5 777 831	+	30 801
VI. Kommunikationsdepartementet
Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag...........	4 064	21	5 107	+	1 043
Omkostnader, förslagsanslag........	246	»	295	+	49
Kommittéer m. m., reservationsanslag. .	3 100	»	4 200		1 100
Extra utgifter, reservationsanslag......	260	»	270	+	10
Överståthållarämbetet:
Avlöningar, förslagsanslag1..........	9 560	77	10 400	-I-	840
Omkostnader, förslagsanslag1........	1 000	»	975	__	25
Kostnader för länsstyrelsen i Stockholms
län in. in., förslagsanslag1 ..........	34 020	»	33 000	_	1 020
Statens planverk:
Avlöningar, förslagsanslag...........		61	3 604
Omkostnader, förslagsanslag.........		»	356
Länsarkitektsorganisationen:
Avlöningar, förslagsanslag...........	13 509	»	8 906	+	349
Omkostnader, förslagsanslag.........		»	991
Bidrag till upprättande av regionplaner
m. in., reservationsanslag............		»	1
Statens vägverk: Förvaltningskostnader,
förslagsanslag.................	9 317	44	9 317		—
1 Överfört från XI ht till VI ht till följd av SFS 1967: 47 (prop. 1967: 21, SU 29, rskr 74).

It Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning (+) Minskning (—)
Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
	55	553
	»	161
	»	2 822
	»	613
	»	61
11 500		906	— 39
	»	3 993
	»	274
	»	478
	»	1 600	J
1 647	SFS 47	—	— 1647
248	»	—	— 248
10	»	—	— 10
22 500	57	22 500	—
110 981		111383	+ 402
9 964	21	12 600	+ 2 636
5 800	*	5 100	— 700
2 750	»	2 500	— 250
325	»	400	+ 75
7 530	79	8 473	+ 943
1 724	»	2 201	+ 477
9 960	62	10 800	+ 840
1877	»	2 335	+ 458
2 000	»	3 000	+ 1000
41 930		47 409	+ 5 479
4 371	64	4 378	+ 7
767	»	774	+ 7
	63	25 000	-P 25 000
—	»	185	+ 185

Statens bilinspektion:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ■ ■
Statens biltrafiknämnd:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Statens trafiksäkerhetsverk:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag..
Uppdragsverksamhet, förslagsanslag ■ ■
Transp ortnämnden:

Förvaltningskostnader, förslagsanslag..
Vissa kostnader för arbetstidsinspektion,

förslagsanslag......................

Vissa kostnader för utbildning av tra fikskolepersonal,

förslagsanslag ......

Statens sjöhistoriska museum:

Avlöningar, förslagsanslag1..........

Omkostnader, förslagsanslag1........

Underhåll och ökning av samlingarna,

reservationsanslag1..................

Driftbidrag till luftfartsverket........

Summa

VII. Finansdepartementet
Finansdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Kommittéer m. m., reservationsanslag . .

Extra utgifter, reservationsanslag......

Riksrevisionsverket:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Byggnadsstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Utredningar rörande byggnadsföretag
m. in., reservationsanslag............

VIII. Ecklesiastikdepartementet
Riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum:

Avlöningar, förslagsanslag ......

Omkostnader, förslagsanslag ----

Förvärv av Skoklosters slott och

lingar ........................

Skoklosters slott, förslagsanslag----

Överfört till VIII ht från VI ht till följd av SFS 1967: 47 (prop. 1967: 21, SU 29, rskr 74).

Bil. 5: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 5

Anslagsrubrik	Beräknat	Slutligt förslag i	Förändring
	belopp i	senare proposition	Ökning ( + )
	stats-	eller skrivelse	Minskning (—)
	verks-
	Proposi-	Anslags-
proposi-
	tionen	tionens eller skrivel- sens nummer	belopp
Statens sjöhistoriska museum:
Avlöningar, förslagsanslag1..........		SFS 47	1 647	+	1 647

Omkostnader, förslagsanslag1........			248	+	248

Underhåll och ökning av samlingarna, reservationsanslag1 .................			10	+	10
Bidrag till restaurering av Strängnäs
domkyrka, reservationsanslag........	—	35	140	+	140
Bidrag till Målsmännens riksförbund .. Privatskolor:	—	rskr 8	50	+	50
Bidrag till vissa privatskolor, förslags-	17 700		18 050		355

Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skol-väsendet, reservationsanslag ........ Pedagogiskt utvecklingsarbete m. in. vid		85	5 610
universitet och högskolor, reservations-anslag ............................	14 660	>)	550	+	1 035
Viss utbildning via radio och television
m. m., reservationsanslag............ Statliga skolor för vuxna:		»	9 535
Avlöningar, förslagsanslag ..........	3 236	»	3 227	—	9
Omkostnader, förslagsanslag ........ Bidrag till driften av kommunala sko-	2 451	»	2 451		—
lor för vuxna, förslagsanslag........ Bidrag till handelshögskolan i Stock-	8 021	»	8 021		—
holm ............................	1 220	54	2 210	+	990
Vissa kostnader vid socialhögskolorna,
förslagsanslag......................		43	131		131
Journalisthögskolorna:
Avlöningar, förslagsanslag ..........	956	»	1 042	+	86
Omkostnader, förslagsanslag ........ Statens scenskolor:	317	»	383	+	66
Avlöningar, förslagsanslag ..........	2 530	41	2 618	+	88
Omkostnader, förslagsanslag ........ Musikdramatisk utbildning i Stockholm,	525	»	524	—	1
förslagsanslag...................... Bidrag till hälso- och sjukvård samt	300	»	184	—	116
motionsverksamhet för studerande, för-slagsanslag ........................	890	48	1 215	+	325
Inredning och utrustning av lokaler vid
universitet, högskolor m. m., reserva-tionsanslag ........................	51 000	104	46 500		4 500
Lärarhögskolorna:
Avlöningar, förslagsanslag ..........	84 310	4	84 310		—
Omkostnader, förslagsanslag ........	4 712	»	4 712		—
Materiel, böcker m. m., reservations-anslag ............................	1 960	»	1960
Folkskoleseminarierna:
Avlöningar, förslagsanslag ..........	39 570	»	39 570		_
Omkostnader, förslagsanslag ........ Materiel, böcker m. m., reservationsan-	3 306	»	3 306		—
slag ..............................	2 215	»	2 215		—

1 Överfört till VIII ht från VI ht till följd av SFS 1967: 47 (prop. 1967: 21, SU 29, rskr 74).

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning (+) Minskning (•—)
	Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
Kostnader för praktisk lärarkurs m. m., förslagsanslag......................	13 550	4	13 550
Vissa kostnader för speciallärarutbild-ning vid lärarhögskolorna, förslagsan-slag ..............................	1 590	70	530		1 060
Studiebidrag m. m., förslagsanslag ....	403 000	85	403 000		—
Brevskolestipendier, reservationsanslag..	100	»	100		—
Summa	663 257		687 936	+	24 679
IX. Jordbruksdepartementet Lantbruksstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag ..........	5 898	74	5 957	+	59
Omkostnader, förslagsanslag ........	1 133	»	1 205	+	72
Lantbruksnämnderna: Avlöningar, förslagsanslag ..........	39 901	»	44 700	+	4 799
Omkostnader, förslagsanslag ........	10 850	»	10 900		50
Utrustning, reservationsanslag........	1 000	»	1 000		—
Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksorganisationen, reservations-anslag ............................	150	»	150		_
Kursverksamhet för jordbrukets ratio-nalisering m. in., förslagsanslag......	2 950	»	2 875	—	75
Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag ..............	18 000	95	18 000		—
Täckande av förluster på grund av stat-lig kreditgaranti, förslagsanslag......	500	»	500		—
Bidrag till särskilda rationaliseringsåt-gärder i Norrland m. in., reservations-anslag ............................	9 100	»	9 100		_
Statens jordbruksnämnd: Avlöningar, förslagsanslag ..........	4 836	»	4 836		—
Omkostnader, förslagsanslag ........	966	»	966		—
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, förslagsanslag..............	177 000	»	185 000	+	8 000
Kostnader för beredskapslagring av livs-medel och fodermedel m. m., förslags-anslag ............................	24 000	»	24 000		_
Särskilt stöd åt det mindre jordbruket, förslagsanslag......................	96 000	»	107 000	_J_	11 000
Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket, reservationsanslag........	937	»	937		—
Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd, reservationsanslag..	20 048	»	20 448	+	400
Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten, reservationsan-slag ..............................	6 745	74	6 745		_
Skoglig forskning, reservationsanslag.... Bidrag till Institutet för skogsförbätt-ring, förslagsanslag ................	J 1 880	51 j>	1 000 880		—

Bil. 5: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning ( + ) Minskning (—)
	Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
Statens naturvårdsverk:
Avlöningar, förslagsanslag ..........	4 300	59	4 600	+	300
Omkostnader, förslagsanslag ........	691	»	691		—
Avsättning till fonden för friluftslivets
främjande ........................	4 500	»	4 500		—
Summa	431 385		455 990	+	24 605
X. Handelsdepartementet Handelsdepartementet:			2 488		1 052
Avlöningar, förslagsanslag ..........	3 540	21	—
Omkostnader, förslagsanslag ........	224	»	165	—	59
Kommittéer m. m., reservationsanslag . .	1 000	»	450	—	550
Extra utgifter, reservationsanslag......	60	»>	10	—	50
Ombudsmannen för näringsfrihetsfrågor:					143
Avlöningar, förslagsanslag ..........	783	75	926	+
Omkostnader, förslagsanslag ........	40	»	48	+	8
Statens pris- och kartellnämnd:					449
Avlöningar, förslagsanslag ..........	4 701	»	5 150	+
Omkostnader, förslagsanslag ........	593	»	1 399		806
Statens institut för konsumentfrågor:					426
Avlöningar, förslagsanslag ..........	2 362	»	2 788	+
Omkostnader, förslagsanslag ........	1 389	»	1422	+	33
Undersökningar och upplysningsmateriel					185
m. m., reservationsanslag............	138	»	323	+
Överstyrelsen för ekonomisk försvarsbe-redskap:				+	600
Avlöningar, förslagsanslag ..........	2 734	76	3 334
Omkostnader, förslagsanslag ........	300	»	603	+	303
Summa	17 864		19 106	+	1 242
X1. Inrikesdepartementet Inrikesdepartementet:					1 059
Avlöningar, förslagsanslag ..........	4 260	21	3 201	—
Omkostnader, förslagsanslag ........	516	»	372	—	144
Kommittéer m. in., reservationsanslag . .	3 500	»	2 400	—	1 100
Extra utgifter, reservationsanslag......	220	»	190	—	30
Bostadsstyrelsen:					250
Avlöningar, förslagsanslag ..........	5 273	100	5 523	+
Omkostnader, förslagsanslag ........	1 277	»	1 327	+	50
Länsbostadsnämnderna:
Avlöningar, förslagsanslag ..........	11 398	»	11 398		—
Omkostnader, förslagsanslag ........	1 480	»	1 480		—
Räntebidrag, förslagsanslag............	390 000	»	345 000	—	45 000
Bidrag till viss bostadsförbättringsverk-
samhet, förslagsanslag..............	105 000	»	105 000		—
Bvggnadsforskning ..................	1 800	»	1 800		—
Summa	524 724		477 691	—	47 033
Summa förändringar av
egentliga statsutgifter				+ 36 488

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Anslagsruhrik	Beräknat	Slutligt förslag i	Förändring
	belopp i	senare proposition	Ökning ( + )
	stats-	eller skrivelse	Minskning (—)
	verks-
	Proposi-	Anslags-
proposi-
	tionen	tionens eller skrivel- sens nummer	belopp
B. Utgifter för statens kapitalfonder Underskott på riksgäldsfonden ........	1 025 000		975 000	— 50 000
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar	1 140 991	125	1 134 073	— 6 918
Summa förändringar av utgifter
för statens kapitalfonder				— 56 918
Summa förändringar på driftbudgeten				— 20 430
KAPITALBUDGETEN Statens allmänna fastighetsfond Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten för rättspsy-kiatriska kliniker..................	—	69	3 000	+ 3 000
Ecklesiastikdepartementet:
Byggnadsarbeten för vissa kulturän-damål ............................ Byggnadsarbeten vid universiteten och	6 300	104	2 900	— 3 400
vissa högskolor....................	115 000	»	95 000	— 20 000
Summa	121 300		97 900	— 23 400
Summa utgiftsförändringar under
statens allmänna fastighetsfond				— 20 400
Försvarets fastighetsfond
Byggnadsarbeten för gemensamma än-damål ............................	1	no	1
Byggnadsarbeten för armén ........	1	»	1	_
Byggnadsarbeten för marinen ......	1	»	1	—
Byggnadsarbeten för flygvapnet .... Nybyggnad av kasernetablissement	1	»	1	—
m. m. för Svea livgarde och Svea ingen]örregemente ................	28 600	»	28 600
Markförvärv för övningsfält m. m. .. Markförvärv för nya förläggnings- och	20 000	»	20 000	—
övningsområden för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente............		»	6 000	+ 6 000
Markförvärv för utvidgning av öv-ningsfält för Värmlands regemente ..	800	»	450	— 350
Befästningsarbeten för gemensamma ändamål..........................	1	»	1	- -

Bil. 5: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 9

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning (+) Minskning (—)
	Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
Befästningsarbeten för armén ......	1	no	1	_
Befästningsarbeten för marinen......	1	»	1	—
Befästningsarbeten för flygvapnet . .	1	»	1	—
Flygfältsarbeten m. m............. Flyttning av Stockholms örlogsbas	1	»	1
(Muskövarvet) ....................	43 400	»	47 400	+ 4 000
Markförvärv för befästningar ...... Byggnadsarbeten för försvarets torsk-	400	»	400
ningsanstalt ......................	400	»	400	—
Summa Summa utgiftsförändringar under försvarets fastighetsfond Statens utlåningsfonder	93 609		103 259	+ 9 650 + 9 630
Ecklesiastikdepartementet:
Allmänna studielånefonden ........	61000	85	69 500	+ 8 500
Lånefonden för studentkårlokaler....	3 000	104	3 000	—
Summa	64 000		72 500	+ 8 500
Inrikesdepartementet:
Lånefonden för bostadsbyggande .... Lånefonden för maskinanskaffning	1 310 000	100	1 310 000	—
inom byggnadsindustrien .......... Summa Summa utgiftsförändringar under statens utlåningsfonder Fonden för låneunderstöd Jordbruksdepartementet: Lån till driften av veterinärbakterio-	15 000 1 325 000	»	15 000 1 325 000	+ 8 500
logiskt laboratorium m. in.........	*-	74	100	+ 100
Inrikesdepartementet:!
Räntefria lån till bostadsbyggande .. Summa utgiftsförändringar under fonden för låneunderstöd	14 000	100	14 000	-j- 100

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Bil. 5: Anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning ( + ) Minskning (—)
	Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
Fonden för statens aktier Finansdepartementet: Teckning av aktier i ett statligt kre-ditaktiebolag för finansiering av in-vesteringar inom näringslivet1...... Summa utgiftsförändring under fonden för statens aktier	500 000	56	500 000	—
Fonden för förlag till statsverket Kommunikationsdepartementet: Förskott till vissa plankostnader ....	1 500	61	1 500
Jordbruksdepartementet: Förskott för inköp av inventarier för ''antbrukshögskolans försöksverksam-het .............................. Summa utgiftsförändringar under fonden för förlag till statsverket	1 200	74	1 200	—
Diverse kapitalfonder Jordbruksdepartementet: Jordfonden........................ Summa utgiftsförändring under diverse kapitalfonder Summa utgiftsförändringar på kapitalbudgeten	20 000	95	20 000	— 2150

1 Överförs från fonden för låneunderstöd till fonden för statens aktier enl. prop. 1967: 56.

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 6703 23

Bilaga 6

Förslag

till investeringsplan
och

investeringsstater
för budgetåret 1967/68

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1967
Bil. 6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

Bilaga 6

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1967/68

I. Statens affärsverksfonder:

A. Försvarets fabriksverks fond ...... 23 800 000

B. Postverkets fond................ 6 299 000

C. Televerkets fond ................ 150 800 000

D. Statens järnvägars fond.......... 160 500 000

E. Luftfartsverkets fond ............ 3 899 000

F. Statens vattenfallsverks fond...... 53 700 000

G. Domänverkets fond.............. 2 750 000

II. Statens allmänna fastighetsfond......

III. Försvarets fastighetsfond............

IV. Statens utlåningsfonder ............

V. Fonden för låneunderstöd............

VI. Fonden för statens aktier............

VII. Fonden för förlag till statsverket
VIII. Diverse kapitalfonder:

A. Statens vägverks förrådsfond...... — 2 400 000

B. Sjöfartsverkets fond.............. 9 290 000

C. Statens datamaskinfond.......... 18 354 000

D. Jordfonden .................... 20 000 000

E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
.................. 1 089 000

Avgår kapitalåierbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapital -

medelsförluster........................ 1 000 000

Övrig kapitalåterbetalning.............. 109 138 000

401	748	000
121	448	000
19	649	000
1 050	457	000
150	169	000
500	000	000
— 3	100	000

46 333 000
2 286 704 000

110 138 000

Summa kr. 2 176 566 000

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 12S. Bilaga 6

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1967/68

I. Statens affärsverksfonder

A. Försvarets fabriksverks fond

Avskrivningsmedel

inom fonden........ 7 000 000

Övriga kapitalmedel ... 2 100 000

Investeringsbemyndigande.
........... 23 800 000

32 900 000

Investeringsanslag ..... 32 900 000

32 900 000

B. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

inom fonden........ 10 000 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande.
........... 6 299 000

16 300 000

C. Televerkets fond

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden.......

Övriga kapitalmedel ..

I n vesteringsb emy n-digande............

8 000 000
473 100 000
800 000

150 800 000

Summa investerings-anslag ..............

632 700 000

D. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 428 000 000

från riksstaten...... 11 500 000

inom fonden........ 250 000 000

Övriga kapitalmedel ... 6 000 000

Investeringsbemyn digande.

........... 160 500 000 _

428 000 000

Bil. 6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

Avskrivningsmedel

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande.
...........

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande.
...........

Summa investeringsbemyndiganden
för statens
affärsverksfonder.

II.

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...

Investeringsbemyndigande.
...........

Av skrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande.
...........

E. Luftfartsverkets fond

Investeringsanslag..... 15 300 000

11 400 000
1 000

3 899 000

15 300 000 15 300 000

F. Statens vattenfalls verks fond

Investeringsanslag..... 360 000 000

41 300 000
260 000 000
5 000 000

53 700 000

360 000 000 360 000 000

G. Domänverkets fond

1 000 Summa investeringsanslag
.............. 2 751 000

2 750 000

2 751 000 2 751 000

401 748 000

Statens allmänna fastighetsfond

Summa investerings 99

294 000 anslag.............. 246 153 000

25 410 000
1 000

121 448 000

246 153 000 246 153 000

III. Försvarets fastighetsfond

Summa investerings 61

807 000 anslag.............. 103 259 000

20803 000
1 000 000

19 649 000

103 259 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

	IV. Statens utlåningsfonder
	Biståndsförvaltningens lånefond
Investeringsbemyn-digande..........	200 000 Investeringsanslag..... 200 000
	Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyn-digande..........	25 000 000 Investeringsanslag..... 25 000 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyn-digande..........	2 000 000 Investeringsanslag..... 2 000 000
	Allmänna studielånefonden
I nvesteringsbemy n-digande .........	69 500 000 Investeringsanslag.... 69 500 000

Stndiemedelsfonden

Avskrivningsmedel
från riksstaten ...

405 000 000 Investeringsanslag.. .. 405 000 000

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyn-digande..........	4 500 000 Investeringsanslag .... 4 500 000
	Lånefonden för studentkårlokaler
Avskrivningsmedel från riksstaten . ...	Investeringsanslag..... 3 000 000 1 800 000
Investeringsbemyn-digande..........	1 200 000
	3 000 000 3 000 000
	Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel från riksstaten . ...	Investeringsanslag..... 3 725 000 485 000
I nvesteringsbemyn-digande..........	3 240 000

3 725 000

Bil. 6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Avskrivningsmedel	Investeringsanslag.....	65 000
från riksstaten......	9 000
Investeringsbemyn-digande............	56 000
	65 000	65 000

Statens hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyn digande.

........... 18 000 000 Investeringsanslag..... 18 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel	Investeringsanslag ...	.. 1 310 000 000
från riksstaten ....	.. 398 240 000
Investeringsbemyn-digande..........	.. 911760 000
	1 310 000 000	1 310 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyn digande.

........... 15 000 000 Investeringsanslag..... 15 000 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Investeringsbemyn digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Summa investeringsbemyndiganden
för statens
utlåningsfonder .. 1 050 457 000

V. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel Summa investerings från

riksstaten...... 106 638 000 anslag.............. 269 810 000

Övriga kapitalmedel ... 13 003 000

Investeringsb emyn digande.

........... 150169 000 _

269 810 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Investeringsbemyndigande.
.......

VII.

Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande.
...........

Avskrivningsmedel

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande.
...........

Avskrivningsmedel

inom fonden ......

Övriga kapitalmedel ..
Investeringsbemyndigande
..........

Avskrivningsmedel

inom fonden ......

Övriga kapitalmedel ..
Investeringsbemyndigande.
..........

Investeringsbemyndigande.
.......

VI. Fonden för statens aktier
500 000 000 Investeringsanslag .... 500 000 000

Fonden för förlag till statsverket

50 000 000 Summa investerings -

anslag .............. 46 900 000

— 3 100 000 _

46 900 000 46 900 000

VIII. Diverse kapitalfonder
A. Statens vägverks förrådsfond

Investeringsanslag ..... 41 700 000

44 000 000
100 000

— 2 400 000

41 700 000 41 700 000

B. Sjöfartsverkets fond

Investeringsanslag .... 18 900 000

9 600 000
10 000

9 290 000

18 900 000 18 900 000

C. Statens datamaskinfond

Investeringsanslag..... 20 000 000

1 645 000

1 000

18 354 000 __

20 000 000 20 000 000

D. Jordfonden

20 000 000 Investeringsanslag • • • • 20 000 000

Bil. 6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater

E. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avskrivningsmedel Investeringsanslag----

inom fonden ...... 1 060 000

Övriga kapitalmedel .. 1 000

Investeringsbemyn digande

.......... 1 089 000

2 150 000

Summa investeringsbemgndiganden
för diverse
kapitalfonder...... 46 333 000

Summa investeringsstater

Avskrivningsmedel
från riksstaten ...

inom fonden.....

Övriga kapitalmedel
Investeringsbemyndigande.
........

4 612 814 000

Summa investerings1
134 073 000 anslag..........

1 114 018 000

78 019 000

2 286 704 000

2 150 000

4 612 814 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670323

Bilaga 7

Reviderad

nationalbudget för år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967
Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1967

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1967 som härmed framläggs är utarbetad
inom finansdepartementets sekretariat för ekonomisk planering och
konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits
från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet
hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens
utformning och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln och VII, Investeringarna samt IX, Kreditmarknaden
har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet
har även sammanställt avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i kapitel
IV och avsnitten om de disponibla inkomsterna samt den privata konsumtionen
i kapitel VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1967
— med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen
åberopas — vilar på finansdepartementets sekretariat för ekonomisk
planering, där arbetet med nationalbudgeten letts av tf planeringschefen
Lars Lindberger. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 125. Bilaga 7

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

I. Sammanfattande översikt

Den beskrivning av den ekonomiska utvecklingen under föregående år
som gavs i den preliminära nationalbudgeten bekräftas i huvudsak av det
mera fullständiga bedömningsmaterial som nu finns. Snarast skulle kunna
sägas att den ursprungligen presenterade bilden nu framträder med skarpare
konturer.

Nationalproduktens tillväxt stannade sålunda enligt de reviderade beräkningar
som nu föreligger vid 2,6 %. Detta är knappt en procentenhet
mindre än 1965 och ligger en och en halv procentenhet under den tillväxttakt
per år som långtidsutredningen i genomsnitt räknat med för andra
hälften av 1960-talet. — Jämfört med de kalkyler som framlades vid årsskiftet
innebär den nya beräkningen en nedjustering med tre tiondels procent.
Av nationalproduktens komponenter är det framför allt den privata
konsumtionen och lagerinvesteringarna som reviderats nedåt, medan däremot
bytesbalansen utfallit gynnsammare än som antogs i december.

Konsumtionens tillväxt beräknas nu till 1,5 %, vilket är den lägsta ökningstakt
som förekommit sedan 1957. Eftersom den realt disponibla inkomstens
tillväxt (1,4 %) synes ha stannat på samma låga nivå förefaller
sparkvoten ha hållit sig ungefär oförändrad 1965—1966.1

Omkastningen i lagerutvecklingen var ännu starkare än som redovisades
i den preliminära nationalbudgeten. Lagerinvesteringarna som 1964—1965
ökade med ca 700 miljoner kronor, minskade sålunda 1965—1966 med
900 miljoner kronor. Väsentligen som en följd härav framträder nu en
volymminskning med 1 % för näringslivets totala realkapitalbildning. Näringslivets
investeringar i byggnader och anläggningar steg dock med 6 %,
vilket är en något snabbare uppgång än enligt de preliminära beräkningarna.
För industrins investeringar noteras en volymökning med 6 %. I förhållande
till utvecklingen 1964—1965 innebär detta en påskyndad tillväxt
för näringslivets investeringar men i avgjort lägre grad än vad som emotsågs
för ett år sedan.

För de kommunala investeringarna och bostadsbyggandet innebar däremot
utvecklingen en klar dämpning; för kommunernas del redovisas eu
investeringsökning med 3,5 %, vilket i belysning av erfarenheterna från de

1 En annan sak är att statistiska centralbyrån vid sin i nationalräkenskaperna ingående beräkning
av hushållens inkomstutveckling funnit det befogat att i väsentlig mån justera ned den s. k.
regelbundna restposten och speciellt dess tillväxtfunktion och att härutöver genomföra vissa andra
omläggningar av beräkningstekniken. Huvudsakligen som följd av dessa förändringar ter sig
hushållens sparkvot 1965 enligt de nya beräkningarna drygt 2 procentenheter lägre än vad som
redovisades för ett år sedan och framför allt framstår härigenom hushållssparandets utveckling
sedan 1950-talets slut som betydligt mindre positiv.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

närmast föregående åren framstår som en jämförelsevis låg tillväxt. Igångsättningen
av nya bostäder kan i realiteten förmodas ha överskridit 95 000
lägenheter, men foostadsinvesteringarna som mått på den faktiska produktionsinsatsen
beräknas ha sjunkit med 1 % i volym.

Den offentliga konsumtionens tillväxt synes däremot ha överträffat förväntningarna.
Uppgången beräknas nu till 6,5 % och faller företrädesvis
på den kommunala sektorn. Det är troligt att det lättare arbetsmarknadsläget
har fått en positiv inverkan på den offentliga sektorns tillväxt därigenom
att nyrekryteringen av arbetskraft underlättats, i synnerhet till
vårdområdena. Det förefaller vidare som om det sänkta kapacitetstrycket
inom verkstads- och byggnadsindustrierna bidragit till att under 1966 påskynda
de militära investeringarna och däribland främst materielanskaffningen.
Trots anslagsbegränsningarna budgetåret 1966/67 beräknas nämligen
de militära investeringarna ha stigit 8 % i volym från kalenderåret
1965 till kalenderåret 1966. Härigenom ökade de statliga investeringarnas
tillväxt totalt från 1 % 1964—1965 till 3,5 % 1965 -1966.

Exporten visade mot slutet av 1966 oväntat stark tillväxt och volymökningen
exklusive fartyg kom härigenom upp till 9,3 %, vilket är något mer
än genomsnittet under 1960-talet. Särskilt kraftig, eller omkring 15 %, blev
uppgången för färdigvaror. Inberäknat fartyg stannade exportens volymökning
totalt dock vid 6,3 %. Den interna efterfrågedämpningen medförde
att importvolymens tillväxt begränsades till 2,2 % i volym. Trots en viss
försämring av bytesförhållandet förbättrades handelsbalansen med drygt
eu halv miljard kronor. I riksbankens officiella beräkning av bytesbalansen
(»bytesbalans I») har detta jämfört med de preliminära beräkningarna
medfört eu upprevidering av saldot med närmare 150 miljoner kronor, varefter
dock kvarstår ett redovisat underskott om 1 214 miljoner kronor. Denna
utfallsberäkning visar att bytesbalansen, trots inträffad försämring av
bytesförhållandet, på något 100-tal miljoner kronor när undergått den förstärkning
som emotsågs i finansplanen 1966. — Emellertid föreligger numera
från konjunkturinstitutets sida en uppskattning av de tänkbara felen
i den statistiska redovisningen av bytesbalansens betalningsströmmar. Den
justering som institutet tills vidare förordar sammanfaller med den som finansdepartementet
uppskattningsvis framlade i årets finansplan. Denna
justerade bytesbalans (»bytesbalans II») visar ett förmånligare utfall såväl
med avseende på nivå som utveckling. Underskottet i denna balans 1966
stannar nämligen vid 714 miljoner kronor och förstärkningen jämfört med
föregående år uppgår till i runt tal 350 miljoner kronor.

Sammanlagt har användningen av varor och tjänster för inhemska ändamål
enligt de nya beräkningarna endast ökat med 1,8 %. Ett tillskott till
den totala efterfrågan har uppkommit därigenom att exportvolymen av
varor och tjänster stigit mera än importvolymen. Eftersom detta tillskott
likväl stannat vid vad som motsvarat 0,8 % av nationalprodukten har den

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

totala efterfrågans tillväxt inte blivit större än 2,6 %, dvs. det ökningstal
som i det föregående angivits för nationalproduktens tillväxt. I förhållande
till de närmast föregående åren innebär detta en påtaglig dämpning av den
totala produktionens tillväxt som, ehuru främst bestämd från efterfrågesidan,
till en del kan återföras på sådana faktorer som den onormala väderleken
— som inverkade störande på byggnadsverksamheten — och det försämrade
skördeutfallet.

Även vid en jämförelse med de prognoser som — för drygt ett år sedan,
respektive för ett år sedan — framlades i preliminär och reviderad nationalbudget
1966 framstår den inhemska efterfrågans tillväxt som oväntat
låg. En väsentlig del av denna icke förutsedda begränsning faller på den
privata konsumtionen. Dess jämfört med prognoserna svaga utveckling kan
till någon del förklaras av särskilda omständigheter såsom sena retroaktiva
löneutbetalningar och speciella förhållanden på bilmarknaden. Utfallet kan
däremot inte återföras på att den genomsnittliga förtjänstökningen blivit
lägre, ej heller på att prisstegringen blivit högre än vad som beräknats. Däremot
har lönesumman enligt de nya beräkningarna fått ett oväntat lågt bidrag
från den s. k. sysselsättningseffekten. Vidare har felbedömningar av
den direkta skattens samlade belopp spelat in.

Den jämförelsevis svaga konsumtionsökningen kan således till en del tolkas
som en passiv effekt av sysselsättningens utveckling. De opåräknat starka
efterfrågebegränsningar, som uppkommit genom dämpad tillväxt av kommunernas
investeringar, mindre ökning än väntat av näringslivets investeringar
samt direkt minskning av bostadsbyggandet och lagerinvesteringarna,
framstår härvid som tidigare led i orsakskedjan. Till en del kan dessa
efterfrågebegränsningar företrädesvis uppfattas som en följd av återhållande
ekonomisk politik (bostäder och kommunala investeringar) men därutöver
har de också (för företagens del) inneburit en anpassning till ett
hårdare ekonomiskt klimat.

Dämpningen av efterfrågetrycket fick begränsad effekt på lönekostnadernas
utveckling som till stor del bundits genom avtalsrörelsen. Trots en
viss minskning av löneglidningen steg sålunda arbetskraftskostnaderna för
industriarbetare med drygt 9 % per timme mellan 1965 och 1966, vilket
dock var drygt 2 procentenheter mindre än närmast föregående år. I än
mindre grad har det lägre efterfrågetrycket fått omedelbara effekter på
konsumentprisernas utveckling. Utfallet kom i stort sett att motsvara de
mera pessimistiska prognosalternativen inför 1966. Prisstegringen under
loppet av 1966 uppgick sålunda till 4,7 % enligt långtidsindex. I synnerhet
har kostnadsgenomslaget på hemmamarknaden (som i prisanalysen framträder
i den s. k. restfaktorn) blivit ovanligt framträdande. Kostnadsgenomslaget
i denna bemärkelse har sålunda blivit nära en procentenhet
högre än vad som erfarenhetsmässigt kunnat förväntas med hänsyn till
den för året genomsnittliga lönekostnadsstegringen. Utfallet kan åtmin -

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

stone delvis förklaras av att lönekostnadsstegringen varit särskilt kraftig
inom servicenäringarna, speciellt för lågavlönade. Prisutvecklingen 1966
var märklig även så tillvida att varken importpriser, jordbrukspriser eller
färskvarupriser i nämnvärd grad bidrog till prisuppgången. Det var härigenom
prishöjningen under loppet av år 1966 kunde underskrida 5 %.1

På arbetsmarknaden fick det minskade efterfrågetrycket tydligare uttryck
och utvecklingen har fortsatt i samma riktning under början av 1967.
Omslaget har också satt sina spår i inkomstberäkningarna för 1966. Den
s. k. sysselsättningseffektens bidrag till lönesummans tillväxt 1965—1966
uppskattas nu endast till 0,2 % mot ca 1,8 % året dessförinnan. Vidare beräknas
löneglidningen för industriarbetare ha sjunkit till 4 1/4 mot 5 3/4 %

1964—1965. För byggnadsarbetare beräknas den ha stannat vid drygt
2 1/2 %. En påtaglig minskning av sysselsättningseffekten hade sannolikt
varit ofrånkomlig av utbudsskäl men nedgången synes ha förstärkts genom
efterfrågans dämpning. Bakom sysselsättningseffektens nedgång förefaller
att i stor utsträckning ha legat sådana företeelser som mindre förekomst av
övertids- och extra arbeten samt en uppbromsning vad beträffar utvecklingen
av gifta kvinnors förvärvsarbete. Vidare har den öppna arbetslösheten
ökat men uppgången i arbetslöshetsprocenten 1965—1966 stannar i genomsnitt
vid tre tiondels procentenheter (från 1,1 </<> till 1,4 %). Företagsnedläggelser
och driftsinskränkningar ökade i omfattning under 1966. Antalet arbetstagare
inom industrin som berördes av varsel om driftsinskränkningar
uppgick under 1966 till 19 700 mot 7 400 ett år tidigare. Under första kvartalet
1967 var antalet 7 200 mot 7 100 under fjärde kvartalet 1966. Mot bakgrunden
av dessa tal framstår uppgången i den registrerade arbetslösheten
för industriarbetare — om ca 4 000 personer mellan första kvartalen 1966
och 1967 — otvivelaktigt som jämförelsevis begränsad. Arbetskraftsefterfrågan
på den svenska arbetsmarknaden förefaller dock under första kvartalet
1967 ha varit lägre än på länge. Trycket på arbetsmarknaden har lättat avsevärt,
vilket bl. a. kommit till uttryck i lägre antal obesatta platser, högre
arbetslöshet och minskad rörlighet. En närmare analys försvåras dock av
att konjunkturmässiga, strukturella och klimatbetingade effekter sammanfaller.

I den preliminära nationalbudgeten framhölls att den interna efterfrågans
avtagande tillväxt 1966 endast i begränsad mån kunnat av näringslivet
kompenseras genom ökad avsättning på exportmarknaderna till delvis
pressade priser. Värdet av den totala avsättningen hade såvitt då kunde
överblickas stigit mindre än de totala kostnaderna och vinstsumman syntes

1 Prisstegringen under loppet av 1966 blev sålunda inte högre än vad som preliminärt angavs i
finansplanen 1967 utan obetydligt lägre. Föreställningen att det skulle förhålla sig tvärtom beror
på i och för sig förklarliga missförstånd vid tolkningen av den officiella prisstatistiken (se avsnittet
om konsumentpriserna i kapitel VI). Mellan genomsnittslägena för 1965 Och 1966 har däremot
prisuppgången beräknats till ett så högt tal som 5,6 %, en höjning som även påverkats av
den skärpning av konsumtionsbeskattningen som inträdde 1 juli 1965.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

ha sjunkit. Denna bedömning har sedermera bekräftats av rapporter om
företagens bokslut. Bilden av företagens finansiella utveckling har däremot
förändrats så tillvida som kreditgivningen till näringslivet enligt mera definitiva
uppgifter inte ökat utan har hållits oförändrad från 1965 till 1986.
Stagnationen i företagens upplåning kan delvis förmodas vara bestämd
från efterfrågesidan och därvid främst ha samband med lagerinvesteringarnas
utveckling. Trots nedgången i dessa investeringar har en viss likviditetsförsämring
dock inte kunnat undvikas inom industrin. Statistiska
centralbyråns undersökning av likviditeten inom större och medelstora industriföretag
visar nämligen att deras egna likvida medel (kassa, bank,
postgiro) minskat med 450 miljoner kronor och att härvid inte heller fjärde
kvartalet —• med hänsyn till säsongen — inneburit någon förbättring. Några
positiva likviditetseffekter hade således ännu inte märkts inom industrin
av det kraftiga kreditflödet till i första hand bostadssektorn, vilket ju
rimligen med tiden borde ge sig till känna även inom andra sektorer.

Under de första månaderna 1967 kännetecknades den ekonomiska utvecklingen
såväl i Sverige som i stor utsträckning internationellt av en osäker
stämning och en matt efterfrågan. Svaghetspunkter i utvecklingen förefaller
att ha funnits såväl vad gäller privat konsumtion som näringslivets investeringar
och lager. Nya investeringsinitiativ har av statistiken att döma
varit tunnsådda inom svensk industri under tiden december-februari och
detta förhållande kan möjligen ha ett samband med likviditetsförsvagningen
fram till årsskiftet. Sedd med utgångspunkt från bedömningen i årets
preliminära nationalbudget innebar denna utveckling ingen överraskning
men svaghetsmomenten får sägas ha varit mera markerade än väntat.

Åtskilliga tecken tyder emellertid på att en vändpunkt i stämningsläge
och utveckling inträffat mot slutet av årets första kvartal. Svaren på konjunkturinstitutets
senaste barometerundersökning är präglade av en försiktig
optimism i fråga om produktionsutsikter och orderingång och en sådan
inställning utmärker även länsarbetsnämndernas marsrapporter. Den
ökade tillförsikten gäller delvis även verkstadsindustrin. Det kan vidare
synas symptomatiskt att successiva kompletteringar av det inkomna materialet
har givit mera positiva utslag. Prognoserna pekar alltjämt på att
utvecklingen av såväl privat konsumtion som lagerinvesteringar kommer att
intensifieras eller stärkas under årets senare hälft. Byggaktiviteten kommer
i varje fall under andra och tredje kvartalen att öka väsentligt. Dessutom
finns vissa skäl att räkna med en parallell förändring av konjunkturbilden
i Västeuropa med återverkningar även på Sveriges ekonomi.

Den totala produktionen inom Västeuropa väntas visserligen vid helårsbedömning
stiga i något lägre takt i år än i fjol, men bakom helår stalen döljer
sig en utveckling som kring årsskiftet försiggått i dämpat tempo och som
väntas ta förnyad fart under den följande delen av året. Dämpningen under
senare delen av 1966 och de första månaderna 1967 sammanhängde troligen

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

delvis med en försvagning av lagerinvesteringarna som kan ha haft större intensitet
än varaktighet. Även näringslivets investeringar och bostadsbyggandet
berördes emellertid av avmattningstendenserna. Botten i konjunktursvackan
kan nu vara nådd och förväntningarna är inställda på en uppgång
under återstoden av året i bl. a. Storbritannien och Västtyskland. Utvecklingen
i Förenta staterna bedöms komma att visa ett liknande mönster låt
vara att förändringen väntas bli mindre markerad. Den snabba omställning
som skett av den ekonomiska politiken såväl i Västeuropa som i Nordamerika,
med en markerad övergång till en lättare kreditpolitik, styrker sannolikheten
av sådana aecelerationstendenser i den internationella ekonomiska
utvecklingen. Med dessa utgångspunkter har det förefallit motiverat att förutsätta
att en något mera optimistisk stämning numera råder inom näringslivet
och att utgå från detta vid bedömningen av enkäter och annat informationsmaterial
som legat till grund för följande prognoser för Sveriges ekonomi
1967.

Exporten väntas enligt konjunkturinstitutets reviderade prognoser totalt
sett bibehålla sin tillväxttakt och öka i volym med 6,5 % från 1966 till 1967.
Bortsett från fartyg visar dock återstoden av exporten en klar avsaktning
i sin utveckling. Mot en tillväxt på drygt 9 % 1965—1966 väntas nämligen
en fortsatt ökning med 6 % 1966—1967. För färdigvaror sjunker tillväxttakten
från 15 % till drygt 8 %. Sedan årsskiftet synes utsikterna ha förbättrats
något i fråga om järn och stål — åtminstone vad beträffar volymen.
I övrigt är förändringarna förhållandevis små. De kraftigaste volymökningarna
i förhållande till 1966 väntas sålunda för fartyg (25 %), järn och stål
(11,5 %) samt gruppen övriga varor (10,5 %). För verkstadsprodukter utgör
den väntade uppgången 7,5 %, för papper 6 % och för massa 4 %. En
nedgång väntas inte blott för malmexporten (3,5 %) utan även för utförseln
av trävaror (2,5 %). I genomsnitt för hela exporten väntas i det närmaste
oförändrade priser.

Näringslivets investeringar i byggnader och maskiner beräknas nu öka
med 3 % i volym från 1966 till 1967. Industrins investeringsvolym väntas bli
i det närmaste oförändrad totalt sett; för industribyggena förutses en nedgång
med 3,5 %, för maskiner en uppgång med 1,5 %. En förutsättning för
att dessa prognoser skall uppfyllas för industrins del synes emellertid vara
att sedvanlig påfyllnad av investeringsplanerna 1967 sker i förhållandevis
stor omfattning, såsom exempelvis skedde 1963, ett år som präglades av
successivt stigande investeringsvilja inom industrin. — Handelsflottans investeringar
väntas från den höga nivå som uppnåddes 1966 stiga med ytterligare
8 % i volym, medan byggnader för handel m. m. trots investeringsavgiften
beräknas öka i volym med någon procent. Detta förklaras delvis av
att igångsättning medgavs i betydande omfattning under tiden närmast
innan avgiften trädde i kraft. Vidare väntas i år åtskilliga byggstarter för
hotell- och lagerbyggnader, som inte träffas av avgiften. — Lagerinveste -

Kungl. Maj ds proposition nr 125 år 1967

ringarna beräknas sjunka ca 300 miljoner kronor, vilket efter den starka
nedgången 1966 kommer att innebära att den beräknade lagerökningen 1967
__om ca 450 miljoner kronor — blir förhållandevis låg. Inberäknat lager synes
ökningen av näringslivets totala realkapitalbildning bli tämligen begränsad
eller 1 %.

Kommunernas investeringar kan väntas öka med 10,5 % i volym. Landstingens
byggen, som främst gäller sjukhus och endast i ringa grad påverkas
av investeringsavgiften, beräknas alltjämt öka med 25 %, medan övriga
kommunala bygginvesteringar beräknas stiga med 6 %. Härvid förutsätts
en i viss mån återhållande verkan av investeringsavgiften. Investeringen i
maskiner och andra inventarier torde för kommunernas del öka förhållandevis
kraftigt.

För statliga investeringar väntas nu en nedgång med drygt 2 %. Nedgången
följer av de betalningsramar som numera gäller för den militära materielanskaffningen
innevarande år. — I nuvarande lätta kreditmarknadsläge är
det emellertid tänkbart att den sålunda vidtagna regleringen av betalningsströmmarna
till försvarets leverantörer under en övergångstid får begränsad
effekt på de faktiska leveranserna av utlagda beställningar. Likviderna kan
uppskjutas och leverantörerna är medvetna om att den slutliga betalningen
inte kan äventyras.

För bostäder beräknas en ökning av investeringsvolymen med 8,5 %. Kalkylerna
utgår alltjämt från en ram för igångsättning om 90 000 lägenheter
imder 1967, varav huvuddelen under andra och tredje kvartalen. Vidare beaktas
i dessa beräkningar även effekterna av att nära 6 000 lägenheter redovisades
som igångsatta under fjärde kvartalet 1966 utöver vad som beräknades
i den preliminära investeringskalkylen för 1967.

Totalt väntas investeringsvolymen 1967 stiga 4 % — lagren ej inräknade.
Byggnads- och anläggningsverksamheten väntas öka med 5,5 %, medan
maskininvesteringarna endast beräknas stiga med 2,5 % totalt och med
2 %, om man bortser från handelsflottan. Inberäknat lager blir den totala
investeringsökningen knappt 3,5 %.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion visar de reviderade kalkylerna
följande:

Mellan 1966 och 1967 beräknas lönesumman öka med nära 6 % till följd
av avtalshöjningar, med 2 1/3 % till följd av löneglidning samt med 1/2 %
som nettoeffekt av sysselsättningsförändringar. Totalt beräknas lönesumman
öka med nära 9 %. Till följd av begränsad tillväxt av enskilda företagares
inkomster beräknas faktorinkomsterna (löner och företagarinkomster)
stiga mindre eller med 7,7 %. Sedan inverkan beaktats av socialförsäkringsutfall
samt hushållens ökade nettoinbetalningar till det offentliga kvarstår
en ökning av de disponibla inkomsterna med 7,3 %.

Konsumentpriserna kan under loppet av 1967 beräknas stiga med 4,8 %,
varav 1,1 procentenheter kan återföras på höjda indirekta skatter. Mellan

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

genomsnittslägena för kalenderåren 1966 och 1967 väntas uppgången likaledes
bli 4,8 %. En av utgångspunkterna för dessa beräkningar har varit att
arbetsgivarnas totala kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda
fortsätter att stiga med drygt 9 % 1967. Med hänsyn till den jämförelsevis
kraftiga prisuppgången under årets två första månader har det vidare
förefallit motiverat att räkna med en halv procents extra kostnadsgenomsiag,
vilket dock skulle innebära en något lägre sådan tilläggseffekt än under
1966.

Vid den förutsatta prisuppgången 1967 beräknas de realt disponibla inkomsterna
öka med knappt 2 1/2 %, vilket är 1 % högre än föregående år.

Den privata konsumtionens volym har prognoserats med samma metodik
som användes i den preliminära nationalbudgeten. Sålunda förutses en uppgång
med knappt 3 % mellan 1966 och 1967. Kraftig tillväxt väntas framför
allt för konsumtionen av varaktiga varor.

Den offentliga konsumtionen väntas öka med 5,5 %, varav den kommunala
med 7 % och den statliga med knappt 3 %.

Med ledning av den förväntade efterfrågans tillväxt har importvolymen
beräknats stiga med 5 %. Importpriserna väntas öka med knappt 1 %.
Trots den försämring i terms of trade som härigenom sker, minskar enligt
dessa kalkyler handelsbalansens underskott med drygt 100 miljoner kronor.

Turistnettot förutses komma att försvagas med ytterligare drygt 150 miljoner
kronor och därigenom nå ett minusvärde av 900 miljoner kronor. För
sjöfartsnettot emotses däremot en positiv förändring med drygt 100 miljoner
kronor. Vidare förutses fortsatt stegring av ininussaldot för övriga löpande
betalningar. Tjänstebalansens netto sådant som detta med tillgängliga
statistiska uppgifter sammanställs av riksbanken väntas härigenom komma
att försvagas med 140 miljoner kronor, varav ca 50 miljoner kronor utgör
en beräknad ökning av balansens redovisningsfel. Det verkliga utfallet
av tjänstebalansen blir enligt denna bedömning en försvagning med 90
miljoner kronor.

För bytesbalansen innebär detta ingen nämnvärd saldoförändring 1966—
1967. Kalkylmässigt sker eu obetydlig förbättring med 15 miljoner kronor.
(Detta avser med tidigare använd terminologi bytesbalans II. Bytesbalans I
kan väntas komma att försvagas med 35 miljoner kronor.) Varvens kreditgivning
till utlandet ökar avsevärt från 1966 till 1967 och det är bl. a. med
hänsyn till detta förhållande väl tänkbart att valutareserven kan komma att
minska några hundra miljoner kronor under 1967.

En sammanfattning av försörjningsbalansens olika delposter visar att nationalproduktens
tillväxt 1966—1967 kan beräknas till 3,7 %. Detta innebär
en märkbart större ökning än 1966. Den inhemska efterfrågan väntas stiga
med 3,4 % mot endast 1,8 % föregående år.

Vid en sådan tillväxttakt för produktionen väntas inte någon mera påtaglig
skärpning av efterfrågetrycket på arbetsmarknaden. Under »normala»

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans 1966—1967

	Procentuell	Miljoner	Förändring 1966—1967
	volymföränd-	kronor 1966		—
	ring 1965—1966		miljoner	procentuell
			kronor i	volymför-
			1966 års	ändring
			priser
T illgång
Bruttonationalprodukt..........	+ 2,6	118 570	+ 4 400	+ 3,5
Import .................	+ 2,2	23 662	+ 1 100	+ 5
Summa tillgång	+ 2,5	142 232	+ 5 500	-1- 4
Efterfrågan
Privat bruttoinvestering (ej bostä-
der)....................	+ 6,6	16 731	+ 500	+ 3
Statlig bruttoinvestering (ej bostä-
der)...................	+ 3,2	7 775	- 200	- 2,5
Kommunal bruttoinvestering (ej
bostäder) ..............	+ 3,6	6 294	+ 700	+ 10,5
Bostäder, bruttoinvestering......	- 0,8	7 386	+ 600	+ 8,5
Lagerförändring..............		740	- 300
Privat konsumtion ............	+ 1,5	62 089	+ 1 750	+ 3
Offentlig konsumtion ..........	+ 6,7	18 595	+ 1 000	+ 5,5
Export .................	+ 6,3	22 103	+ 1400	+ 6,5
Tjänstenetto ................		519	+ 50
Summa efterfrågan	+ 2,5	142 232	-f 5 500	+ 4

Anm. Import och export enligt handelsstatistiken. I tjänstenettot har intagits utrikeshandel
med varor som ej registreras där.

lörutsättningar skulle nämligen arbetskraftsbehovet vid en rimlig produktivitetstillväxt
kunna beräknas stiga med 0,5 %. Härtill kan kalkylmässigt
läggas ett extra arbetskraftsbehov om knappt 1 %, föranlett av arbetstidsförkortningen,
varigenom det totala behovet skulle stiga till ca 1,5 %. Härav
kan emellertid åtskilligt beräknas bortfalla till följd av extra produktivitetsvinster
i år med anledning av den gynnsamma vinterväderleken, genom
effektivare sysselsättning av sådan arbetskraft som blivit under utnyttjad i
samband med den svaga produktionsutvecklingen inom vissa företag och
branscher och genom ett mera effektivt utnyttjande mera allmänt sett av
den förkortade arbetstiden. Om dessa extra produktivitetsvinster kan förmodas
minska den eljest behövliga arbetskraftsåtgången med 1 %, kvarstår
ett ökat behov om ca 0,5 %. Då utbudet av arbetskraft vid bibehållna förvärvsfrekvenser
för gifta kvinnor och en låg nettoimmigration från i första
hand Finland, kan uppskattas till 0,5 % blir slutsatsen att tillgången på arbetskraft
inte kan beräknas bli mera fullständigt utnyttjad 1967 än 1966.

De beräkningar som gjorts tillåter inte några säkra slutsatser om arbetskraftsefterfrågans
utveckling under loppet av 1967. Det kan emellertid —
bl. a. med tanke på det matta läget i början av 1967 — finnas skäl att anta
att efterfrågan på arbetskraft kan komma att framträda med tilltagande

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Tabell 1:2. Betalningsbalansen 1S63—1967

Miljoner kronor, löpande priser

	1963	1964	1965	1966	1967 prognos
Import1 ............................	17 552	19 946	22 644	23 662	25 055
Export1 ............................	16 568	19 014	20 541	22 103	23 600
Handelsbalans	- 984	- 932	- 2103	- 1559	— 1455
Sjöfartsnetto ........................	1 465	1 540	1 590	1 710	1 825
Turistnetto..........................	- 368	- 416	- 587	- 741	- 900
Övriga löpande betalningar 2 ..........	- 218	- 274	- 411	- 624	- 720
Bytesbalans I	- 105	- 82	- 1511	- 1214	- 1250
Korrigeringspost3....................	+ 350	-i- 400	+ 450	+ 500	+ 550
Bytesbalans II	+ 245	+ 318	- 1061	- 714	- 700
Kända kapitaltransaktioner............	- 173	+ 359	+ 547	+ 615
Saldopost4..........................	- 193	+ 342	+ 631	-1- 445
Valutareservens förändring	- 121	+ 1019	+ 117	+ 346

1 Enligt handelsstatistiken.

2 Inkl. transfereringar. Dessa registreras ej i försörjningsbalansens tjänstenetto. Följaktligen
överensstämmer bytesbalans I ej med saldot mellan import av varor å ena sidan och export av
varor + tjänstenetto å den andra i försörjningsbalansen.

3 Uppskattning av i statistiken icke redovisade löpande betalningar.

4 Avser främst i statistiken icke redovisade kapitaltransaktioner.

styrka under året. På byggarbet smarknaden bar man att räkna med en
sådan utveckling under andra och tredje kvartalen, medan däremot tendensen
att döma av nuvarande planuppgifter och prognoser kan bli vikande
mot årets slut.

Mellan första och andra halvåren 1967 pekar prognoserna på en stark
nedgång i industrins byggnadsinvesteringar (med ca 25 %) och på en viss
minskning i byggandet för handel in. m. (med ca 7 %). Enligt gjorda beräkningar
skulle uppgången i bostadsinvesteringarna och i de kommunala
byggnadsinvesteringarna inte vara tillräckligt kraftig mellan halvåren för
att helt motväga nedgången i industrins och handelns byggande. En begränsad
nedgång i byggnadsvolymen skulle därför totalt sett (säsongrensat)
inträda från första till andra halvåret. Med hänsyn till osäkerheten i
halvårsfördelningen av vissa delposter kan denna slutsats dock inte anses
säkerställd.1 Däremot förefaller det klart att man måste räkna med en fal -

1 I beräkningen av bostadsinvesteringarna har hänsyn i princip tagits till det förhållandet
att läget på byggnadsmarknaden påverkar byggnadstidernas längd och därmed även verksamhetens
intensitet vid pågående byggnadsföretag. Byggnadsintensiteten har i dessa kalkyler dock
endast kunnat varieras med hänsyn till tidpunkten för respektive företags igångsättning. Där emot

har det med den tillämpade beräkningstekniken inte funnits möjlighet att under byggenas

gång variera den förutsatta byggintensiteten med hänsyn till den samtidiga utvecklingen på

byggnadsmarknaden. Med tanke på d.enna stelhet i kalkyleringsmetoden kan det inte anses uteslutet
att byggvolymen för bostäder 1966 blivit i någon mån underskattad och att byggvolymen
första halvåret 1967 överskattas i förhållande till andra halvårets byggvolym.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

lande tendens mot slutet av 1967 och under första halvåret 1968, om ingen
ytterligare planpåfyllnad äger rum. Under första halvåret 1968 beräknas
industribyggandet — med ledning av de planuppgifter som nu står till buds
~ bli 10 % läSre än under första halvåret 1967 (jämfört med andra halvåret
1967 skulle detta dock innebära en klar uppgång), medan handelns
byggande skulle bli 18 % lägre. Bostadsbyggandet skulle med en bibehållen
ram om 90 000 lägenheter även nästa år, sjunka 4 % i volym från 1967 till
U68. För industrins maskininvesteringar skulle tendensen av nuvarande
planuppgifter att döma däremot snarast vara stigande första halvåret 1968.

Om den här framlagda bedömningen är riktig kommer 1967 i genomsnitt
— om än med vissa variationer under årets lopp — att präglas av samma
arbetsmarknadsläge som 1966. Sistnämnda år medförde en klar sänkning av
utnyttjandegraden av kapaciteten inom vår ekonomi och däribland inte
minst vad gäller arbetskraften. Den förhållandevis låga tillväxten 1966 återspeglar
i stort sett övergången från ett läge med högt uppdrivet kapacitetsutnyttjande
till ett läge med något lägre kapacitetstryck. Utvecklingen 1966

1967 förutses medföra eu tillväxt som kan betecknas som normal — eller
åtminstone i det närmaste normal — och efterfrågetrycket på arbetsmarknaden
väntas inte stiga. Balansen på arbetsmarknaden bedöms för närvarande
som tämligen tillfredsställande, dock närmast under förutsättning att
efterfrågan inte ytterligare försvagas. Den inträffade dämpningen är, om
inte helt, så i varje fall till stora delar ett resultat av den förda ekonomiska
politiken. Dess syfte har varit att begränsa den inhemska efterfrågan för att
därigenom bereda utrymme för den insats av resurser som har krävts för
att nytesbalansen skulle kunna förstärkas. Härutöver har kraven på lägre
pris- och kostnadsstegring kunnat motivera en begränsning också av den
totalt effektiva efterfrågan (vilket alltså måste innebära att den inhemska
efterfrågan sjunker mera än vad som kompenseras av ökad resursinsats för
externa ändamål). Kraven på ökad pris- och kostnadsstabilitet har framförts
såväl med hänvisning till behovet av inre ekonomisk balans som av
omtanke om det svenska näringslivets internationella konkurrensförmåga
på längre sikt.

Den begränsning av den inhemska efterfrågans tillväxt som inträffade
1965 1966 har otvivelaktigt bidragit till en viss förstärkning av utrikes balansen.

Den ökade insatsen på denna sektor kan dock knappast ha medfört
ett fullständigt utnyttjande av det kapacitetsutrymme som bör ha uppkommit.
Detta skulle sannolikt ha förutsatt en högre intensitet i den efterfrågan
som utifrån riktat sig mot det svenska näringslivet. Med hänsyn till
den starka ökningen av färdigvaruexporten förefaller det däremot inte troligt
att kostnadsläget hitintills skulle ha varit det avgörande hindret för en
ytterligare exportökning. Mera besvärande har kostnadsläget troligen varit
för verksamheten inom de hemmanäringar som är utsatta för internationell
konkurrens, däribland främst beklädnadsindustrierna och numera väl även

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

turistnäringen. Med det dämpade efterfrågetryek som numera allmänt föreligger
inom det svenska näringslivet och på arbetsmarknaden borde en
ytterligare förstärkning av utrikesbalansen utan svårighet kunna uppnås
vid en livligare internationell efterfrågan. De mest lättvunna resultaten kan
påräknas i den mån en sådan efterfrågan riktar sig mot järnmalm och trävaror,
där kapacitetsreserverna är förhållandevis störst och mest lättillgängliga,
men sådana finns för närvarande även inom verkstadsindustrin
och andra exportnäringar. Med hänsyn till kraven på fortsatt förstärkning
av bytesbalansen är det angeläget att dessa reserver inte utplånas därigenom
att den inhemska efterfrågan ånyo släpps på i allt för hög grad. Från
denna synpunkt bör de i stället i rimlig utsträckning hållas disponibla intill
dess att en tillräcklig efterfrågan utifrån gör sig gällande.

Med avseende på det andra huvudmålet för stabiliseringspolitiken har
dämpningen i den totala efterfrågans utveckling inte lett till några snabba
resultat. Vad beträffar lönekostnadsstegringen, som från 1968 till 1987 för
industriarbetare och timme uppskattas till ca 9,5 %, kan det ifrågasättas
om inte ett så högt värde ger uttryck för den bindning som ofrånkomligen
följer av det gällande avtalet snarare än det återspeglar det nuvarande arbetsmarknadsläget.
Det visserligen ofullkomliga samband som kan spåras
mellan arbetskraftsefterfrågan och lönekostnadsutveckling tyder på att den
senare för närvarande ligger ett par procentenheter över det normalvärde
som skulle svara mot det aktuella arbetsmarknadsläget. Under loppet av
1968 kan man emellertid till följd av avtalets konstruktion räkna med en
något lägre lönekostnadsstegring av storleksordningen 7 % för industrins
arbetarpersonal — detta under förutsättning av oförändrad löneglidning1;
vid en dämpad löneglidning skulle ett något lägre tal kunna ifrågakomma.

Under den senaste 12-månadersperiod som nu är statistiskt belyst bär
lönestegringstakten i de stora industriländerna i Västeuropa varit 3 å 4
procentenheter lägre än i Sverige. Detta gäller även för Schweiz och Förenta
staterna. I flertalet av dessa länder har vidare prisstegringstakten varit
påtagligt lägre. Dock har prisuppgången under loppet av 1966 som regel
överstigit 3 %. Man kan inte utesluta möjligheten av att löne- och prisutvecklingen
i de ledande industriländerna en tid framöver kommer att försiggå
i en påtagligt lägre takt än den nu har i Sverige och att skillnaden
blir större än vad som i längden kan uppvägas av en — som vi hoppas
— snabbare produktivitetstillväxt i vårt land. Med hänsyn till den internationella
konkurrensens krav är det därför tänkbart att lönekostnadsstegringen
i Sverige måste sänkas åtminstone till säg 6 % per år, vilket under
gynnsamma förutsättningar skulle vara förenligt med konstanta eller obe 1

På grund av fasförskjutning kan kostnadsstegringen beräknas bli nära en halv procentenhet
större vid en jämförelse 1967—1968 (dvs. mellan genomsnittsnivåerna för 1967 och 1968). Förklaringen
till att lönekostnadsstegringen totalt kan väntas bli klart lägre 1968 ligger dels däruti
att löneökningen enligt avtal blir lägre dels däruti att det 1968 inte sker någon ytterligare betydande
ökning av arbetsgivarnas 1967 kraftigt ökade sjukförsäkringskostnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

tydligt stigande exportpriser och 2 å 3 % årlig ökning av konsumentpriserna.
Självfallet är det inte uteslutet att det kommer att bli nödvändigt att
söka uppnå en än mera vittgående pris- och kostnadsstabilisering. Man kan
fråga sig vilka krav som måste ställas på den allmänna ekonomiska politiken,
balansen på arbetsmarknaden och på arbetsmarknadsparternas agerande,
om en sådan dämpning i kostnadsutvecklingen skall kunna förverkligas.

Den åtstramningspolitik som förts kan möjligen ha medverkat till den
försvagning av företagsvinsterna som inträffat 1966. Oavsett om en sådan
inverkan föreligger eller ej är det väl obestridligt att det finns risker för
att försämringen av räntabilitet och självfinansieringsmöjligheter kan få
oförmånliga verkningar på näringslivets fortsatta utbyggnad och utveckling.
Skulle, trots de ansträngningar som nu görs att genom delvis nya
former för kreditförmedlingen stimulera företagens investeringsvilja, en
stagnation eller begränsad tillbakagång inträda i utvecklingen av näringslivets
investeringar, blir allvaret härav givetvis beroende av avbrottets längd.
Oavsett vilken inställning som på mera principiella grunder kan intas till
frågan om hur och i vad mån näringslivets investeringar bör prioriteras
i förhållande till andra behov i samhället, synes det nämligen obestridligt
att eu eftersatt utveckling av företagens realkapitalbildning med tiden kan
förmodas återverka menligt på produktivitetsutvecklingen inom näringslivet.
Därmed minskas det utrymme som med bibehållen internationell
konkurrensförmåga kan anslås till fortsatt lönekostnadsstegring och
strängare krav kommer förmodligen med tiden att få ställas på balansen
på arbetsmarknaden.

Här skall emellertid frågan om företagens kreditförsörj ning och den allmänna
ekonomiska politiken beröras ur den mera begränsade aspekten av
balansläget 1967 inom samhällsekonomin.

Åtstramningen 1966 fick sin styrka därigenom att det samtidigt inträffade
en betydande nedgång i lagerinvesteringarna och en av ekonomiskpolitiska
åtgärder i hög grad influerad åtdragning av privat konsumtion,
bostadsbyggande och kommunala investeringar. Finanspolitiken i vidaste
bemärkelse1 var otvivelaktigt restriktiv och detta trots att de traditionella
indikatorerna för finanspolitik i mera begränsad bemärkelse — dvs. budgetsaldot
och statens finansiella sparande — gav ett motsatt utslag. Att så
blev fallet berodde för övrigt delvis därpå att den allmänna ekonomiska
politiken genom sina stabiliseringseffekter på indirekt väg bidrog till att
begränsa statens inkomster och i vissa fall öka dess utgifter.

Innevarande år svarar bostadsbyggandet och de kommunala investeringarna
för de mest expansiva inslagen i den ekonomiska utvecklingen. Sålunda
emotses — vilket närmare framgår av följande uppställning — en

1 Härmed åsyftas alla ekonomisk-politiska åtgärder av finansiell innebörd med undantag för
sådana som avser att direkt påverka kreditgivningen till näringsliv och hushåll.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

	Procentuell för-	Förändring av
	ändring av verk-	nettofinansie-
	samhetens	ringsbehovet i
	volym inom den sammanslagna sektorn	miljoner kronor
1960—1961 ................	4	- 1 050
1961—1962 ................	6	+ 400
1962—1963 ................	7	+ 1 050
1963—1964 ................	7	+ 500
1964—1965 ................	4,5	- 1000
1965—1966 ................	4	- 150
1966—1967 ................	5	(— 500)

snabbare tillväxt av verksamhetens volym inom en sammanslagen sektor
innefattande statlig och kommunal verksamhet samt bostadsbyggande. De
sekundära stimulanseffekterna härav kan emellertid i stort sett förmodas
bli motvägda genom budgetpolitikens utformning och AP-fondernas fortsatta
uppbyggnad. För sektorgruppen i dess helhet förutses nämligen en
fortsatt nedgång av nettofinansieringsbehovet definierat såsom det totala
finansieringsbehovet för bostadsinvesteringar minus finansiellt sparande
inom stat, kommuner och AP-fonder.

Till bilden hör vidare att lagerinvesteringarna väntas fortfara att utvecklas
negativt, om än effekten härav är begränsad jämfört med föregående år.
Det kan möjligen diskuteras om exempelvis industriinvesteringarna detta
år — i enlighet med den här framlagda bedömningen — kommer att hållas
i stort sett oförändrade eller om de skulle bli något lägre till följd av begränsad
vilja hos företagen att investera och att därvid anlita extern finansiering.
(Enligt kreditmarknadskalkylen skulle näringslivet i år behöva
öka sin upplåning på marknaden med 1 miljard kronor.) Däremot förefaller
det osannolikt att det kommer att visa sig nödvändigt att utforma
kreditpolitiken på sådant sätt att industriföretagens investeringsvilja stryps
genom restriktioner på kreditmarknaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

II. Det internationella läget

1. Sammanfattande översikt

Den internationella ekonomiska utvecklingen 1966 präglades i huvudsak
av fortsatt högkonjunktur. För hela OECD-området beräknas den totala
produktionen ha varit inemot 5 % högre än 1965 vilket innebär en endast
obetydligt lägre tillväxt än 1964—1965. Expansionen var liksom under de
närmast föregående åren snabbast i Nordamerika medan den västeuropeiska
tillväxttakten stannade vid ungefär 3,5 %. Skillnaden i ökningstakt
mellan de olika länderna i Västeuropa tenderar snarast att ha tilltagit.
Frankrike och Italien svarade för den snabbaste tillväxten — 5 å 5,5 % —
men även i Norge och Nederländerna var expansionstakten alltjämt hög.
I Storbritannien, Västtyskland och några av de mindre industriländerna
blev produktionsökningen väsentligt lägre; lägst eller ca 1,5 % blev den i
Storbritannien, där åtstramningspolitiken måst drivas hårdast. Allmänt sett
utgör den avsaktning som i många länder inträtt i tillväxten till stor del
en ofrånkomlig följd av ett ansträngt resursläge som begränsat den möjliga
expansionstakten. Härtill kommer emellertid att en ytterligare begränsning
uppkommit som följd av en återhållande ekonomisk politik. Denna har
främst motiverats av hänsyn till den yttre balansen men har härutöver haft
sin grund i ökade ambitioner att stabilisera pris- och kostnadsutvecklingen,
i viss mån av rent interna skäl. Uppgiften att komina till rätta med eu alltför
ansträngd arbetsmarknad, tilltagande löne- och prisstegringar, samt i
vissa fall, vidgade gap i handels- och betalningsbalansen anförtroddes härvid
i första hand kreditpolitiken. Delvis under inverkan av denna restriktiva
ekonomiska politik avtog tillväxttakten under loppet av 1966. Inte endast
i Västtyskland, Storbritannien och vissa av de mindre industriländerna i
Västeuropa utan även i Nordamerika inträdde under tredje och i synnerhet
fjärde kvartalet en påtagligt mattare produktionsutveckling samt i vissa
fall en märkbar uppgång i arbetslösheten. Den uppkomna situationen innebar
i varje fall för Västtysklands och Storbritanniens del även en viss förstärkning
av den yttre balansen och föranledde en förhållandevis snabb
omställning av den ekonomiska politiken. Sålunda skedde en tämligen utbredd
övergång till en lättare kreditpolitik samtidigt som inriktningen mot
en något restriktivare finanspolitik i stort sett bibehölls. Den tendens till försvagning
av budgetsaldona som uppkommit til! följd av den lägre expansionstakten
och dess återverkningar på statsinkomsterna synes man dock i
flertalet länder ha ansett sig böra lämna utan motåtgärder. Ränterörelserna

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Tabell II: 1. Bruttonationalproduktens tillväxt i olika länder och länderområden 1965—1967

Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Siffrorna för 1965 och
1966 avser utfall, för 1967 prognoser

	1964—1965	1965—1966	1966—1967 (prognos)
Förenta staterna..................	5,9	5,4	3,5
Kanada..........................	5,8	5,7	3
Storbritannien....................	2,2	1,5	1
Västtyskland ....................	4,8	2,7	1,5
Frankrike........................	3,4	5,5	4,5
Italien ..........................	3,4	5,2	5,5
Belgien..........................	3,2	2,8	2,5
Nederländerna....................	5,4	4,5	3,5
Danmark ........................	5,0	3,0	3
Finland..........................	5,0	2,2	2
Norge ..........................	5,9	4,5	4,5
Japan ..........................	3,2	7,0	9
EEC ............................	4,1	4,1	3.3
EFTA ..........................	3,1	2,1	1,8
EFTA exkl. Storbritannien ........	4,4	3,1	3,1
Västeuropa ......................	3,7	3,4	2,8
Västeuropa exkl. Storbritannien ....	4,1	3,9	3,3
Totala OECD ....................	5,0	4,8	3,5

Källor: OECD, nationell statistik och uppskattningar gjorda inom sekretariatet för ekonomisk
planering på grundval av tillgängliga informationer.

uppåt under 1966 avbröts och förbyttes i en sjunkande tendens. Det officiella
diskontot sänktes i början av 1967 i Västtyskland, Storbritannien,
Förenta staterna, Kanada, Nederländerna, Belgien och Sverige.

Under inflytande av den strama kreditpolitik som fördes under större
delen av året kom utvecklingen för bostadsinvesteringarna att bli mycket
svag i flertalet länder. Men även de privata investeringarna i övrigt drabbades,
kanske mest markant i Storbritannien och Västtyskland men även i
exempelvis Finland och Danmark. För dessa investeringars del är det emellertid
troligt att de i viss utsträckning har påverkats i neddragande riktning
även av minskade självfinansieringsmöjligheter och ett lägre kapacitetsutnyttjande
inom industrin. Lagerinvesteringarna blev mindre än 1965
bl. a. som följd av den sjunkande produktionstakten och knappheten på likvida
tillgångar men förändringen kan i vissa fall även ha varit ett resultat
av vissa prisspekulationer.

Utvecklingen av lönekostnaderna var liksom tidigare under 1960-talet
klart lägre i Nordamerika än i Västeuropa. Skillnaden var dock inte längre
lika klart markerad och särskilt mot slutet av året gjorde sig eu tendens
gällande mot en utjämning av takten i löneökningarna mellan dessa områden.
Konsumentpriserna steg i Förenta staterna och Kanada i avgjort
snabbare takt under fjolåret än under 1965, under det att utvecklingen i de
flesta västeuropeiska länder var den motsatta (jfr tabell 2). En jämförelse

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Diagram K: 1. Industriproduktionen i olika länder och länderområden 1964—1967

Index: 1963 = 100. Säsongrensade kvartals- resp. månadssiffror

Förenta staterna

no -

Västeuropa

no -

Storbritannien

1964 1965 1966 1967

Anm. Tunna kurvlinjer bygger på månadsdata.
Källa: OECD.

Västtyskland

Frankrike

Italien

Sverige

L—_L___I_L__

1964 1965 1966 1967

mellan halvåren 1966 av konsumentprisstegringarna i olika länder visar,
att den nordamerikanska prisuppgången endast överträffades av våra nordiska
grannländer samt Schweiz medan övriga länder och då speciellt EECländerna
visade lägre ökningstal. Takten i lönestegringarna är fortfarande
lägre i Förenta staterna än flerstädes i Västeuropa men den senaste tidens
utveckling antyder att den snabbare stegring som inletts för Förenta staternas
del kan komma att fortsätta under 1967. En något mer dämpad
pris- och lönestegringstakt i Västeuropa under det närmaste året förefaller
däremot sannolik.

Det internationella varuutbytet blev under fjolåret oväntat livligt, ökningen
blev jämfört med 1965 ca 11 % mot en uppgång om ca 8 % 1964—

1965. Bakom denna acceleration låg bl. a. en 20-procentig importökning till
Förenta staterna och en starkt ökad handel med råvaror till vilken den
kanadensiska exporten av vete till Sovjetunionen påtagligt bidrog. Den
yttre balansen försvagades i bl. a. Förenta staterna, medan den förstärktes
i exempelvis Japan och Västtyskland. Tendenserna i den västeuropeiska

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

varuhandeln gick i övrigt i riktning mot minskande underskott i Storbritannien
och ökande underskott i Frankrike, Italien och Norge samt i viss
grad även i Danmark och Finland. Innebörden härav var en annan och allvarligare
för de nordiska länderna med relativt obetydliga valutareserver
än för Frankrike och Italien som har mera betryggande valutareserver och
befinner sig i ett annat skede i konjunkturcykeln.

Råvaruländernas valutareserver ökade under fjolåret i huvudsak som
en följd av en förbättrad handelsbalans. Påfyllningen skedde företrädesvis
bland de utvecklade sterlingländerna medan de underutvecklade ländernas
reserver reducerades från och med andra halvåret. De senares importutveckling
förefaller med en fördröjning av inemot ett år vara nära nog direkt
avhängig förändringen i valutareserven. Härav borde följa en lägre
importökningstakt för dessa länder 1967. För de utvecklade råvaruländerna
däremot synes man med hänsyn till den inhemska efterfrågeutvecklingen i
dessa kunna räkna med eu positiv effekt på industriländernas utveckling
1967 via en ökad import från dessa.

De bedömningar som nu kan göras av konjunkturutsikterna för innevarande
år pekar mot att expansionstakten 1966—1967 kan komma att bli
drygt 1 procentenhet lägre än 1965—1966 för OECD-länderna totalt. De
lägsta ökningstalen kan emotses för Storbritannien och Västtyskland och de
högsta för Japan, Italien, Frankrike och Norge. För Nederländerna, Belgien,
Schweiz och Österrike väntas tillväxten bli mellan 2 och 3 %, vilket skulle
innebära en klart lägre ökningstakt för Nederländerna och Österrike samt
en ungefär oförändrat svag expansion för Belgien och Schweiz. Tillväxttakten
i den nordamerikanska ekonomin väntas inte längre komma att skilja
sig nämnvärt från den västeuropeiska. Ej heller synes skillnaden i prisoch
kostnadsutveckling komma att bli särskilt markerad mellan dessa områden.
De tillgängliga produktionsresurserna kan väntas bli jämförelsevis
högt utnyttjade i Japan och de västeuropeiska länder som under 1966 hade
en förhållandevis expansiv produktionsutveckling såsom Frankrike, Italien
och Norge.

Den förväntade lägre produktionstillväxten från 1966 till 1967 har i de
flesta fall sin huvudsakliga grund i den låga tillväxttakt som varit rådande
under slutet av 1966 och första kvartalet i år. Under återstoden av året beräknas
produktionstillväxten komma att tillta i såväl Storbritannien som
Västtyskland. Utvecklingen i Förenta staterna bedöms komma att uppvisa
ett liknande mönster men här torde dock accelerationen bli svagare; andra
kvartalets kapacitetsutnyttjandegrad kan i stort sett väntas bli bestående
året ut.

Den utveckling mot en lättare kreditpolitik som tog sin början mot slutet
av 1966 kan väntas fortsätta och tillsammans med en successivt minskad
ledig kapacitet verka pådrivande på investeringsutvecklingen. De privata investeringarnas
uppgång 1966—1967 kan dock förväntas bli tämligen blyg -

Kungl. Mcij.ts proposition nr 125 år 1967

sam eller t. o. m. helt utebli med hänsyn bl. a. till den låga nivå som i början
av året varit rådande i framför allt Storbritannien och Västtyskland. Den
låga igångsättningsnivån för bostadsbyggen under 1966 får till följd att
dessa investeringar knappast kommer att kunna öka i år jämfört med fjolåret.

Den lägre tillväxt i produktionen som väntas — huvudsakligen i Nordamerika,
Storbritannien och Västtyskland — kommer att återspegla sig i en
sannolikt lägre ökningstakt för den totala världshandeln i år än de senaste
åren. Importökningen till Förenta staterna väntas i år bli väsentligt lägre
— kanske endast en femtedel av fjolårets — samtidigt som importstegringstakten
till Öststaterna bedöms komma att avta. Bidragande till en lägre
värdeökning torde också råvarornas prisutveckling komma att bli. Genomsnittspriserna
för dessa kommer i år troligen att ligga några procentenheter
under fjolårets som en konsekvens av den prissänkning som inträffade
under andra halvåret 1966 och under de första månaderna innevarande år.
Läget i Vietnam får här liksom när det gäller den amerikanska ekonomin
en betydelsefull inverkan på den fortsatta utvecklingen. Förskjutningar i
handelsbalansen mellan olika länder kommer att gå i förstärkande riktning
för Storbritannien, Västtyskland och sannolikt även Nordamerika. En försvagning
kan förutses för Italien och Frankrike och synes trolig även för
vissa mindre industriländer i Västeuropa och är sannolik även för råvaruländerna.
2

2. Länderöversikter
Förenta staterna

I Förenta staterna fortsatte den ekonomiska tillväxten i hög takt 1965—

1966. Bruttonationalprodukten blev realt 5,4 % större än 1965, vilket innebar
en endast obetydligt lägre ökning än 1964—1965 (5,9 %). De faktorer
som främst verkade i påskjutande riktning var försvarsutgifterna och näringslivets
investeringar i såväl lager som fasta tillgångar. Arbetslöshetsprocenten
höll sig hela året en eller ett par tiondels procentenheter under
de 4 % som tills vidare angetts som ett mål för administrationens sysselsättningspolitik.
Sysselsättningen steg med närmare 2 miljoner personer eller
drygt 2,5 %. Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet inom industrin
beräknades ligga vid drygt 90 %, att jämföra med ett optimalt utnyttjande
som ansetts ligga vid i genomsnitt 92 %. Detta innebar att vissa sektorer
hade ett överfullt utnyttjande av sina resurser och att vissa flaskhalsar uppstod.
Trots en hög leveranstakt steg orderstockarna fram till senhösten. Timförtjänsterna
för industriarbetare fortsatte att stiga i måttlig takt (drygt
3 %). Prisstegringstakten blev emellertid betydligt snabbare än under de
närmast föregående åren. Partipriserna för industriprodukter som legat i
det närmaste oförändrade mellan 1959 och 1964 steg med ca 2 % från 1965

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Tabell II: 2. Konsumentpriser 1961—1966

Procentuella förändringar

	1961—1965	4:e kv. 1964-	4:ekv. 1965-	l:a halvåret	1 :a halvåret
	% per år	4:ekv. 1965	4:ekv. 1966	1965—2:a halvåret 1965	1966—2:a halvåret 1966
Belgien..............	2,9	3,6	3,5	1,8	0,4
Danmark............	5,7	6,5	6,8	4,4	2,6
Finland..............	6,2	4,7	4,2	2,2	2,4
Frankrike............	3,9	2,5	3,3	1,3	1,6
Italien ..............	5,6	4,0	''1,6	1,6	0,8
Nederländerna........	4,2	5,3	5,0	2,1	0,4
Norge ..............	4,3	3,4	4,1	1,2	2,4
Schweiz..............	3,5	5,3	4,2	3,0	2,1
Storbritannien........	3,7	5,2	3,3	2,6	1,6
Sverige ..............	3,9	5,2	5,7	3,4	1,6
Västtyskland ........	3,0	3,6	3,4	2,2	0,8
Österrike ............	3,8	5,2	2,5	2,5	1,2
Förenta staterna......	1,4	1.9	3,7	1,8	1,8
Kanada..............	1,7	2,8	4,6	2,6	1,8

1 Avser 3:e kv.

Anm. Prisutvecklingen har i vissa fall påverkats av förändringar i indirekt beskattning och
subventionering.

Källor: OECD och nationell statistik.

till 1966. Konsumentprisnivån 1966 kom att ligga ca 3,5 % över 1965 års —
under perioden 1960 till 1965 hade den årliga stegringstakten uppgått till
mellan 1 och 1,5 %. Prisuppgången förefaller främst härledd från efterfrågesidan
men trycket har i synnerhet gällt särskilda varuområden, exempelvis
råvaror såsom koppar och zink samt jordbruksprodukter.

Utvecklingen under loppet av 1966 var dock i viss mån en annan än vad
en analys baserad på årsgenomsnitt låter påskina. Vad som döljs är den
klart avtagande tillväxttakt andra halvåret som bl. a. kommer till uttryck i
industriproduktionsindex. Särskilt markerad var denna för varaktiga industrivaror
som inte uppvisade någon ökning under årets sista fem månader.
Kapacitetsutnyttjandet föll något tillbaka under sista kvartalet och
prisstegringstakten blev moderatare. Denna utveckling får ses som en följd
av en dämpning i den totala efterfrågans tillväxt som har samband med
efterfrågereducerande åtgärder som vidtogs under andra halvåret: det 7-procentiga skatteavdrag vid investeringar som företagen fått utnyttja vid inköp
av maskiner och utrustning upphävdes temporärt, de utvidgade avskrivningsrättigheter
som tidigare beviljats slopades och icke-militära utgifter
inskränktes. Den uppmaning som Federal Reserve Board riktade till
bankerna att bromsa kreditgivningen till näringslivet — i synnerhet om
den baserade sig på rediskontering — gjorde effekten av dessa finanspolitiska
åtgärder än starkare. Den strama kreditpolitiken och den gradvisa
skatteskärpningen sedan våren 1966 medverkade till att föra ned efterfråge -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967
Tabell II: 3. Timförtjiinster inom industrin 1961—1966

Procentuella förändringar

	1961—1965 % per år	4:ekv. 1964-4:ekv. 1965	4:ekv. 1965-4:ekv. 1966	l:a halvåret 1965—2:a halvåret 1965	l:a halvåret 1966—2:a halvåret 1966
Belgien..............	9,2	7,1	10,6	3,4	4,4
Danmark............	9,8	11,4	212,8	5,3	—
Finland..............	8,7	7,2	210,1	1,1	5,4
Frankrike1 ..........	7,4	5,7	6,0	2,9	2,8
Italien1..............	12,1	5,7	3,6	2,5	1,8
Nederländerna1 ......	10,9	9,5	9,3	2,8	2,3
Norge ..............	7,2	9,0	2 9,9	3,6	—
Schweiz1 ............	5,7	5,6	5,3	1,9	1,5
Storbritannien........	15,1	7,0	2,9	1,9	0,8
Sverige..............	8,1	10,2	9,2	2,4	5,8
Västtyskland ........	9,1	8,8	5,0	4,9	3,4
Österrike ............	8,8	12,4	8,3	7,1	6,4
Förenta staterna......	3.0	3,5	4,3	0,9	1,7
Kanada..............	3,7	5,2	2 6,7	2,1	—

1 Timlönetariffer.

2 Avser 3:e k v.

Källor: OECD och nationell statistik.

trycket till en jämfört med de närmast föregående åren låg nivå. Bostadsbyggandet
gick kraftigt tillbaka under inflytande av kreditknapphet och
höjda fastighetsräntor. Inköpen av varaktiga konsumtionsvaror som nått en
hög nivå i början av 1966 stagnerade mot slutet av året, varvid särskilt bilköpen
visade en vikande tendens. Sparkvoten förefaller att ha stigit markant
under fjärde kvartalet.

Förenta staternas utländska likviditetsställning (gentemot valutamyndigheter)
försvagades 1966 med 1,5 miljarder dollar varav minskningen i valutareserven
utgjorde knappt hälften. Exporten beräknas ha ökat med ca 12 %
men då samtidigt importen ökade med nästan 20 % blev följden en krympning
av handelsbalansens överskott. Kapitalbalansen utvisade däremot en
betydande förbättring under 1966. Tillströmningen av likvida medel från
privata sektorer utomlands var synnerligen stark och översteg 2 miljarder
dollar. Importen av långfristigt kapital var också betydande som en följd
av bl. a. amerikanska företags värdepapper semissioner i Europa.

Det finns flera anledningar att räkna med en något lägre tillväxttakt under
1967 än under de senaste åren. Den efterfrågesektor som främst kan befaras
komma att visa lägre ökningstakt är näringslivets investeringar, dels
i maskiner, dels i lager. Ett av skälen härtill är att den outnyttjade kapaciteten
tenderat att öka. Orderingången till industrin började avta i oktober,
i november kom den första reduceringen av orderstocken på åtskilliga månader.
Tendensen har bestått sedan dess. I januari i år var orderingången
för varaktiga varor säsongrensat sett ytterligare ca 7 % lägre än i december.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Till en del torde denna utveckling få ses som en följd av att företagen ställde
sig avvaktande i vissa investeringsbeslut med tanke på ett nära förestående
återinförande av det 7-procentiga skatteavdraget och vidgade avskrivningsrättigheter.
Dessa lättnader hade ännu i mitten av april icke återinförts
varför tendensen till sjunkande orderingång kan komma att bli bestående
under första halvåret i år. Lagren fortsatte att öka; kvoten mellan
lager och leveranser är därmed den högsta och ogynnsammaste sedan
1960—1961. Totalsiffran för lagerökningen döljer dock det faktum att en
mycket stor del av uppgången hänför sig till lagren av varor i arbete, en
ökning som dels beror på bristande kapacitet, dels på ökad andel försvarsbeställningar
av krigsmateriel som är mer tidskrävande att producera. Lagereffekten
kan därför överskattas. En dämpning av lagerinvesteringarna
förefaller emellertid ofrånkomlig. Ett omslag i denna utveckling anses dock
kunna komma att inträda under andra halvåret. Som en följd av en mindre
sysselsättningsökning än 1966 och en ökad direkt beskattning får man
sannolikt räkna med att den något lägre ökningstakt för den privata konsumtionen
som blev rådande mot slutet av fjolåret kan komma att kvarstå.
Om den föreslagna skattehöjningen kommer att genomföras är dock något
osäkert. Troligen kommer ett eventuellt beslut härom att fattas relativt sent
på året, varigenom skattehöjningens inverkan på 1967 års konsumtionsutveckling
ändock blir ganska ringa. Hushållens sparkvot beräknas i januari
1967 ha stigit ytterligare upp till drygt 6 % och konsumtionen har följaktligen
hållits tillbaka i motsvarande mån. En hög sparnivå har troligen bibehållits
även i februari. En återgång till ett mer normalt sparande har förutsatts
i bedömningen av konsumtionsutsikterna.

En mycket stor och betydande osäkerhetsfaktor utgör storleken av de militära
utgifterna 1967. Mot bakgrunden av den successiva upptrappning av
Vietnamkriget och därmed av utgifterna som ägde rum under fjolåret måste
det bli fråga om ett efterfrågetillskott, även om utgiftsstegringen skulle plana
ut på nuvarande nivå.

Bostadsbyggandet minskade som tidigare framhållits kraftigt under fjolåret.
Igångsättningen av nya lägenheter var tredje kvartalet nere på en nivå
som låg 40 % under 1965 års. En viss uppgångstendens kunde spåras i november-
och decembersiffrorna, en uppgång som bedöms komma att förstärkas
under loppet av 1967. Denna bedömning är i hög grad betingad av
den klart markerade omläggning som skett i fråga om kreditpolitiken. Under
det att finanspolitiken åtminstone delvis behållit en återhållande prägel har
nämligen kreditpolitiken sedan hösten 1966 gått i expansiv riktning varom
bl. a. en diskontosänkning i april i år vittnar. Realeffekter härav kan väntas
inte minst på bostadsinvesteringarnas område. Med hänsyn till den
låga igångsättningen av bostadsbyggen under andra halvåret 1966 får man
dock räkna med en viss nedgång i de faktiska bostadsinvesteringarna 1966
--1967.

24 Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Administrationens deklarerade avsikt är att föra en kredit- och finanspolitik
som möjliggör en balanserad tillväxt i den amerikanska ekonomin.
Siktet anges vara inställt på en ökning av bruttonationalprodukten 1966—
1967 om ca 4 %. Sysselsättningen bedöms härvid kunna öka med 1,8 %
(arbetslösheten oförändrad). Det skulle således behövas en produktivitetsökning
med 2 å 2,5 % för att en 4-procentig tillväxttakt i totalproduktionen
skulle vara möjlig. En sådan förefaller, trots den under det senaste
året klart sjunkande tendensen i produktivitetstillväxten, vara möjlig att
uppnå.

För att en produktionsökning om 4 % 1967 skall kunna förverkligas,
krävs det sannolikt en förhållandevis stark tillväxt av konsumtion och investeringar
andra halvåret liksom även ett omslag i lagerutvecklingen. Flertalet
bedömare anser att expansionskrafterna borde vara tillräckligt starka
för att en viss tillväxt av totalproduktionen skall kunna vidmakthållas under
loppet av 1967. Om den sannolika takten för den förväntade produktionsökningen
går bedömningarna däremot i sär. Utvecklingen av de militära
utgifterna blir givetvis likaså av största betydelse.

Även om den faktiska volymutvecklingen 1967 förefaller att bli något
lägre än den av administrationen eftersträvade kan de förestående avtalsuppgörelserna
komma att medföra betydande och måhända accelererande
löneökningar samt stigande arbetskostnader. Möjligheten att effektivt angripa
sannolikt åtföljande prisstegringstendenser kan förefalla begränsad att
döma av erfarenheterna från liknande situationer 1951—1952 och 1956—
1957. Det är därför något ovisst om en måttlig dämpning av tillväxttakten
kommer att förebygga en prisstegringstakt av fjolårets storleksordning. Till
skillnad från då synes prisstegringen i år i högre grad bli ett resultat av kostnadsgenomslag
från löneuppgörelserna. Benägenheten att övervältra kostnadsökningarna
kan sålunda antas vara stark. Även om bolagsvinsterna ännu
är höga, kan flertalet sektorer dock peka på en sjunkande tendens under
fjolåret och därmed i ökad grad motsätta sig att bära kostnadsökningarna
med de egna marginalerna. Sannolikheten för stigande priser och farhågorna
för strejk inom vissa av de »hårdaste» löneförhandlingsområdena kan
kortsiktigt komma att verka stimulerande på ekonomin genom mindre
lagernedskärningar eller eventuellt viss lageruppbyggnad.

Storbritannien

Den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien 1966 karakteriserades under
årets första hälft av en med hänsyn till vidtagna åstramningsåtgärder
oväntat stark efterfrågestegring. En komplettering av tidigare kontraktiva
ingrepp gjordes i juli i form av ett krisprogram med syfte att rädda pundets
ställning och bromsa prisstegringen. I programmet ingick bl. a. ett förslag
om totalt löne- och prisstopp under sex månader följt av ytterligare ett
halvårs sträng kontroll av pris- och löneökningar, skattehöjningar och hår -

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Diagram II: 2. Handelsbalansen i olika länder 1964—1966

Miljoner dollar. Säsongrensade månadsgenomsnitt per kvartal

Frankrike

Förenta staterna

italien

Norge

Storbritannien

LJ H U Bl

Danmark

■ Ii 1I''I

Västtyskland

Finland

1964 1965 1966 1964 1965 1966

Källa: OECD.

dare avbetalningsvillkor samt en restriktivare igångsättningspolitik för privata
byggen.

Detta program för att uppnå yttre och inre balans i ekonomin kunde inte
undgå att få betydande konsekvenser för den reala tillväxten. Den totala
industriproduktionen sjönk kraftigt från augusti och detta trots att vissa
branscher gynnades av åtgärderna och kunde expandera snabbare än beräknat.
Arbetslösheten steg samtidigt snabbt. Vid årsskiftet var antalet arbetslösa
inemot 600 000 eller över 2 % av totala arbetsstyrkan. Även den totala
produktionen beräknas ha sjunkit under andra halvåret och anges fjärde
kvartalet ha legat ca 1,5 % under första kvartalets nivå. Helårsgenomsnittet
1966 kom härigenom att ligga endast 1,5 % över motsvarande genomsnitt
1965.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Den klart lägre inhemska aktiviteten avspeglade sig rätt snart i en påtaglig
förstärkning av utrikesbalansen. Sannolikt hade en viss förbättring i sak
börjat inträda redan mot slutet av första halvåret ehuru den ej kunde komma
till uttryck i utrikeshandelsstatistiken på grund av den pågående sjöfolksstrejken.
Underskottet i varubalansen under andra halvåret kom härigenom
att sjunka desto snabbare genom att vissa exportleveranser försköts
från andra till tredje kvartalet. Därtill kom troligen under fjärde kvartalet
en viss överflyttning av importleveranser till en tidpunkt efter importavgiftens
avskaffande i slutet av november. Underskottet i varubalansen beräknas
för helåret 1966 ha uppgått till drygt 140 miljoner pund, innebärande
ett hälften så stort minussaldo som 1965, vilket i sin tur utgjorde omkring
hälften av 1964 års rekorddeficit på nästan 550 miljoner pund. Exportökningen
uppgick värdemässigt till 6,5 % (3,5 % i volym), medan import ökningen
stannade vid 3,5 % (2,5 % i volym).

De hittills statistiskt belysta månaderna 1967 synes ha inneburit en fortsättning
av den utveckling i »rätt riktning» som andra halvåret 1966 indikerade.
Importavgiftens borttagande förefaller inte ha åtföljts av någon
stark ökning av importen, vilket är förklarligt med tanke på det svaga inhemska
efterfrågeläget. Handelsbalansens underskott uppgick i januari till
7 miljoner pund och i februari till 3 miljoner pund, tal som — bortsett från
de av importavgiftens bortfall påverkade månaderna oktober och november
i fjol — är de förmånligaste man har haft sedan krigsslutet. I mars blev
dock underskottet något större.

Det ledande engelska konjunkturinstitutet — The National Institute of
Economic and Social Research — har i sin senaste kvartalsrapport gjort en
bedömning av den engelska ekonomins utveckling under det närmaste året.
Den skiljer sig inte mycket från bedömningar som gjordes i slutet av förra
året. Den är utarbetad under förutsättning av en oförändrad ekonomisk
politik. Bruttonationalprodukten väntas enligt institutet stiga under loppet
av 1967 i sådan takt — ungefär 2 % ■— att årsgenomsnittet kommer att
ligga ca 0,5 % över 1966 års. Den privata konsumtionen bedöms bli av samma
storlek som 1966 eller rentav något mindre, de offentliga utgifterna
stiga med ca 3 % och de fasta investeringarna minska något. Minskningen
för investeringarna är helt liänförlig till den privata sektorn — de privata
industriinvesteringarna väntas bli ca 10 % lägre än 1966 — medan de offentliga
investeringarna fortsätter att öka. Lagren beräknas komma att öka något
från den låga nivå som var rådande mot slutet av fjolåret och som
var en följd av den svaga produktionstillväxten och en temporär lagernedskärning
i avvaktan på importavgiftens borttagande. Exportökningen anges
bli något lägre än förra året och importökningen ungefär lika stor. Det skulle
innebära ett överskott i varuhandeln på ca 75 miljoner pund, vilket tillsammans
med ett beräknat överskott på tjänstesidan om ca 150 miljoner
pund och ett troligt underskott på kapitalsidan om ca 50 miljoner pund

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967 27

skulle ge ett betalningsöverskott 1967 av storleksordningen 175 miljoner
pund.

Trots en sannolikt låg produktivitetsökning kan eu ekonomisk tillväxttakt
av denna begränsade storlek förväntas innebära en ökad arbetslöshet.
Vid årsskiftet 1967/1968 skulle denna uppskattningsvis uppgå till 2,5 % säsongrensat
sett. Möjligheterna till ett starkt ökat resursutnyttjande synes
fortfarande vara mycket begränsade. Vilken effekt ett mera »normalt» efterfrågetryck
skulle ha på utrikeshandeln med dagens engelska konkurrensläge
vet man inte mycket om. Det får emellertid förutsättas att myndigheterna
under innevarande år går relativt långsamt fram i sin reflationspolitik
och avstår från kraftiga stimulansåtgärder för att inte riskera att
ånyo komma i en betalningsbalanskris i en nära framtid. Kreditpolitiken
kan hittills i år sägas ha präglats av större försiktighet än vad den räntesänkning
från 7 till 6 % som skedde i två etapper i början av året kan ge
intryck av. Dels representerar 6 % ett högt diskontoläge, dels bör sänkningen
även ses som en anpassning till den internationella räntenivån. Det
ligger sålunda närmast till hands att räkna med en fortsättning av den försiktiga
politik som förts under de senaste månaderna och som syftar till att
ge prioritet åt investeringsefterfrågan framför den privata konsumtionen.
Den totala produktionsökningen 1966—1967 kan under sådana omständigheter
komma att uppgå till inemot 1 %.

Västtyskland

I Västtyskland präglades den ekonomiska utvecklingen under fjolåret
i hög grad av den restriktiva ekonomiska politik som fördes med avsikt att
dämpa den från yttre och inre balanssynpunkt alltför högt uppdrivna expansionstakten.
Den inhemska efterfrågetillväxten nedbringades successivt
under loppet av året. Bruttoinvesteringarna visade redan tidigt på året
en lägre ökningstakt och mot slutet av året inträdde en tendens till minskning.
Trots att avmattningen satte in först för byggnadsinvesteringarna
blev helårsutvecklingen relativt sett svagare för maskininvesteringarna vilka
snarast minskade något medan byggnadsinvesteringarna ökade med ca
3 %. År 1965 torde maskininvesteringarna ökat med ca 14 %. Lagerinvesteringarna
förefaller ha blivit klart lägre än 1965. Företagen strävade
att hålla sina lager så små som möjligt med hänsyn bl. a. till den ansträngda
likviditeten. En viss spekulation i fallande råvara- och halvfabrikatspriser
torde också ha medverkat liksom naturligtvis den lugnare produktionsutvecklingen.

Även den privata konsumtionens ökningstakt blev efter hand allt lägre
som en följd av en lugnare inkomstutveckling som i sin tur var en följd
av en mycket klar avspänning på arbetsmarknaden. Denna markerades
tydligast i arbetslöshetsstatistiken: vid årsskiftet uppgick antalet arbetslösa
till ca 600 000. Den totala lönesumman steg för helåret med drygt

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

7 % — ökningen 1964—1965 hade uppgått till 10,5 %. Till avsaktningen
bidrog inte endast en minskad sysselsättning utan även lägre löneglidning
inom industrin. Trots en minskad sparkvot uppgick den privata konsumtionsökningen
inte till mer än 3,5 %. Även prisstegringarna har blivit moderatare.
Under loppet av 1966 steg konsumentpriserna med 2,6 % och
under andra halvåret med endast 0,4 %.

Avmattningen i den interna aktiviteten avspeglade sig i en klar förstärkning
av handelsbalansen 1966. Mot eu exportökning med drygt 12 % svarade
en importökning om ca 3 procent. Denna utveckling gav ett överskott
i handelsbalansen 1966 på ca 8 miljarder DM — överskottet 1965 uppgick
till 1,2 miljarder DM. Det kraftiga underskottet i bytesbalansen 1965 förbyttes
i ett överskott på ca 0,3 miljarder DM. Kapitalimporten fortsatte
ehuru i lägre takt än tidigare. Valutareserven ökade med drygt 1 miljard
DM.

Totalt synes den inhemska efterfrågan ha ökat med knappt 1 %. Produktionstillväxten
hölls bättre uppe tack vare ökad avsättning i utlandet.
Den totala produktionen beräknas ha ökat med 2,7 % 1965—1966 att jämföra
med en tillväxt 1964—1965 om knappt 5 %. Årsökningstakten uppskattas
ha varit ungefär 1,5 % under sista kvartalet.

I den uppkomna situationen stod det klart för den nytillträdda regeringen
att den ekonomiska politiken snarast borde inriktas på att få till stånd
en ökad aktivitet inom ekonomin. Regeringen uttalade sig sålunda för en
»kontrollerad expansion». Vad gäller budgetpolitiken hade emellertid regeringen
två delvis motstridande syften. Å ena sidan ansåg man det nödvändigt
att åstadkomma balans mellan utgifter och inkomster på den ordinarie
budgeten — den föregående regeringens förslag skulle ha inneburit
ett underskott om ca 4,5 miljarder DM för 1967 — å andra sidan
önskade man använda budgeten som ett instrument för att stimulera den
ekonomiska aktiviteten. Regeringens förslag innebar att balans skapades i
den ordinarie budgeten dels genom åtgärder för att påskynda skatteuppbörden,
dels genom utgiftsminskningar, berörande bl. a. jordbruksstöd, socialpolitik,
försvar och u-hjälp. Ekonomins stimulansbehov avsågs bli tillgodosett
genom förslag om en särskild lånefinansierad tilläggsbudget —
Eventualhaushalt — som omfattade utgifter om ca 2,5 miljarder DM att
sättas i kraft via statliga investeringsutgifter vid behov av konjunkturstimulans.
Som en följd härav har vissa offentliga arbeten nu satts i gång.
Kreditpolitiken har successivt givits en entydigt expansiv prägel. Kreditåtstramningen
började att lätta under andra halvåret 1966. Den påspädning av
bankernas likviditet som åstadkoms genom bytesbalansens förbättring tillläts
nämligen slå igenom. I början av året sänktes diskontot från 5 till 4,5 %.

I mitten av februari och återigen två månader senare beslöts om sänkning
med ytterligare en halv procentenhet till för närvarande 3,5 %. Utöver dessa
penning- och finanspolitiska ingrepp har regeringen vidtagit åtgärder för

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Diagram II: 3. OECD: s handel 1964—1966

Index: 1863 = 100. Säsongrensade månadsgenomsnitt per kvartal

OECD:* export

OECD:s import

Totalt

Icke OECD-länder

1964 1965 1966 1964 1965 1966

Källa: OECD.

att stimulera näringslivets investeringar: särskilda avskrivningsmöjligheter
— 10 % för maskin- och 5 % för byggnadsinvesteringar — skall gälla för
investeringsutgifter fram t. o. m. oktober i år. Som ett komplement till den
expansiva politiken har regeringen också inlett ett handlande med inkomstpolitisk
syftning där målet är att få till stånd en informell samverkan mellan
regeringen, förbundsbanken, delstatsregeringarna, näringslivets organisationer
och arbetsmarknadens parter för att de hittills uppnådda stabiliseringsframgångarna
skall säkerställas framöver. Tills vidare har man vid
överläggningar mellan parterna enats om vissa s. k. orienteringsdata för den
västtyska ekonomins utveckling under 1967.

Även om konkreta bevis på att botten i konjunktursvackan skulle ha
passerats knappast ännu föreligger finns det vissa skäl att anta att så är
fallet. De senaste rapporterna talar om en klar förskjutning i optimistisk
riktning inom alla läger av förväntningarna om innevarande års utveckling.
Man räknar med att de vidtagna ekonomisk-politiska åtgärderna
skall få en snabb effekt på i första hand de privata investeringarna. Därtill
kommer en ökad statlig investeringsaktivitet och en allmänt sett expansiv
budgetpolitik inom delstater och kommuner vilkas upplåningsmöjligheter
vidgats genom den liberala kreditpolitiken. En positiv effekt från lagerinvesteringarna
förefaller vidare trolig mot senare delen av året. Det finns

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

alltså goda skäl att räkna med en stigande tendens i den ekonomiska utvecklingen
under återstoden av året. Svårare att bedöma är i vilken takt den
troliga uppgången kan komma att ske. Det kan sålunda förefalla tveksamt
om den totala produktionsökningen 1966—1967 når upp till 2 %
vilket är den officiella västtyska bedömningen. Denna skulle nämligen förutsätta
en markerad aktivitetsökning redan i början av andra kvartalet
eller alternativt en uppgång från första till andra halvåret i år av storleksordningen
8 å 9 %.

Frankrike

Den ekonomiska aktiviteten i Frankrike var under fjolåret klart högre
än 1965. Produktion, sysselsättning och inkomster ökade betydligt snabbare.
De pådrivande krafterna utgjordes av såväl starkt stigande inhemsk
efterfrågan som en — under första delen av året — gynnsam exportutveckling.
Den totala produktionen beräknas ha varit omkring 5,5 % större
än 1965.

Den privata konsumtionen och exportefterfrågan var de mest expansiva
elementen i den första fasen av konjunkturuppgången. Under andra halvåret
utgjorde investeringsutvecklingen den starkaste drivkraften. Uppgången
var emellertid inte tillräckligt stark för att uppväga en svagare
tillväxt i konsumtions- och exportefterfrågan. Under loppet av året skedde
därför en viss uppbromsning av produktionstillväxttakten. Industriproduktionsökningen
som för helåret uppgick till ca 7 % uppnåddes nästan
uteslutande tack vare den snabba stegringen under första halvåret,
medan andra halvårets produktion steg endast obetydligt. Mot slutet av
året övergick dock sensommarens och höstens stagnation i en svag uppgång.

Bostadsbyggandet utgjorde en av de negativa komponenterna i fjolårets
ekonomiska utveckling. Den totala bostadsproduktionen minskade från
1965 med 25 000 lägenheter till 420 000 enheter. Påbörjandet av nya
lägenheter låg vid mitten av året 10 % lägre än 1965. Ett problem är den
ökande andelen färdigställda men osålda lägenheter inom den privata sektorn,
vilket sammanhänger med det förhållandevis höga hyresläget för denna
typ av fastigheter. I övrigt har investeringsaktiviteten varit hög. De
privata fasta bruttoinvesteringarna stimulerades av ett fullt kapacitetsutnyttjande
inom allt flera sektorer, ökade vinster och ett växande förtroende
för den fortsatta högkonjunkturen. Industriinvesteringarna beräknas i
volym ha varit ca 7 % större än 1965. De offentliga investeringarnas starka
ökningstrend fortsatte med en uppgång om ca 13 %. Lagerinvesteringarna
var klart större än 1965 och svarade för nästan 1 procentenhet
av den totala produktionsuppgången.

Trots den kraftigt höjda produktionsnivån har inte någon minskning av
arbetslösheten kunnat registreras. Detta berodde i första hand på en under

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

första halvåret hög produktivitet och ett kraftigt ökat utbud under andra
halvåret av arbetskraft från nya årskullar. Den svaga byggnadsaktiviteten
har vidare bidragit till att arbetslösheten totalt inte sjunkit utan
i stället tenderat att stiga svagt under loppet av andra halvåret. Pris- och
lönekontrollsystemet har upprätthållits även om allt fler uppmjukningar
i form av stabiliserings- och priskontrakt med industrin tillkommit under
årets lopp. Prisstegringen 1966 uppgick till knappt 3 %. Inom den
privata sektorn steg arbetarlönerna med knappt 6 % — innan stabiliseringsplanen
kom till stånd låg den årliga ökningstakten på drygt 8 %.
Exporten utvecklades svagare mot slutet av året, varför helårsökningen endast
kom att uppgå till ca 1 %. Då samtidigt importen ökade med inemot
9 % uppstod ett underskott på 5 miljarder francs i varuutbytet med utlandet.
Trots detta ökade guld- och valutareserverna under 1966 med ca 1,5
miljarder francs och belöpte sig vid senaste årsskiftet till 28 miljarder
francs, vilket motsvarar ca 6 månaders import.

Trots att expansionstakten inte tenderat att bli så hög att kapacitetstaket
varit nära att nås har den ekonomiska politiken hela tiden varit inriktad
på en mycket försiktig stimulanstillförsel. Finanspolitiken har som
den bedrivits under 1966 knappast varit expansivare än 1965. I syfte att
prioritera de eftersläpande privata företagens investeringar infördes i början
av året bestämmelser om skattetillgodohavanden — avoir fiscal —
för uppbyggande av företagens produktiva fasta kapital. En viss effekt har
åtgärden naturligt nog fått även om uppfattningarna om styrkan divergerar
rätt starkt. Förutsättningarna för en fortsatt snabb expansion 1967
synes goda. Tillväxttakten torde komma att bli endast obetydligt lägre än
1966. Den troliga dämpningen följer delvis av knappa resurser inom vissa
sektorer. En tendens till något starkare prisstegringar kan därför också
förefalla sannolik. Exportefterfrågan bedöms komma att stiga relativt blygsamt
— i varje fall under första halvåret. Samtidigt kan man dock räkna
med en något accelererad inhemsk efterfrågeökning som skulle kompensera
en svagare exportutveckling. Framför allt investeringsutvecklingen bedöms
optimistiskt bl. a. med hänsyn till den effekt som regeringens åtgärder
under 1966 för att öka de privata investeringarna kommer att få
i år. Vad lagerinvesteringarna beträffar bedöms ökningen i år komma att
bli relativt obetydlig efter den normalisering av lagernivåerna som skedde
under 1966. För den privata konsumtionens del tyder de senaste prognoserna
för inkomstutvecklingen på en trolig ökning av konsumtionens tillväxttakt
i år.

En efterfrågeökning av den här skisserade storleksordningen kommer att
medföra en förstärkning av de mot slutet av 1966 uppträdande tendenserna
till en ansvällning av importen. Även med ett antagande om ett fortsatt
gynnsamt bytesförhållande för franska industriprodukter kan en betydande
försämring av handelsbalansen förutses i år. Även i betalningsbalan -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

sen är en försvagning trolig. Med hänsyn bl. a. till den mycket betryggande
valutareserven torde man av externa balansskäl inte behöva räkna med
några ekonomisk-politiska åtgärder innevarande år, i all synnerhet som den
våg av räntesänkningar som gått fram bland industriländerna utanför
Frankrike bör ha minskat det eventuella behovet av sådana ingripanden.

Italien

Efter den genomförda stabiliseringsaktionen 1964 började den italienska
ekonomin återhämta sig under 1965. Uppgångsfasen fortsatte under hela
fjolåret och omfattade, till skillnad från 1965, i mer eller mindre hög grad
samtliga sektorer inom ekonomin med undantag för bostadsbyggandet.
Främsta drivfjädern till expansionen var liksom 1965 exporten. Ökningen
var visserligen klart lägre, men uppgick ändock till drygt 12 % i värde.
Även den privata konsumtionen utgjorde ett kraftigt expansivt element med
en drygt 5-procentig volymökning. Investeringsuppgången var ännu relativt
blygsam. Speciellt gäller detta byggnadsinvesteringarna som trots en uppåtriktad
utveckling under året inte förmådde överträffa 1965 års nivå. Lagerinvesteringarna
synes ha tilltagit inte obetydligt. Mot bakgrunden av den
kraftiga produktionstillväxten som framkallade ökade råvaru- och halvfabrikatlager
ter sig dock lagerökningen inte särskilt anmärkningsvärd.

Den totala produktionsökningen 1965—1966 har beräknats till 5,2 %.
För industrin uppgick ökningen till ca 12 %. Den betydande produktionsminskning
som många branscher — främst de konsumtionsvaruinriktade
såsom exempelvis textil- och skoindustrin — drabbades av 1964—1965 togs
i de flesta fall mer än väl igen. Översvämningarna i november tycks, trots
den svåra förstörelse som åstadkoms, inte ha haft någon neddragande effekt
på totalproduktionen. Snarare tycks de trots den extraskatt som uttogs i
samband med katastrofen ha fått en expansiv effekt tack vare en förskjutning
av efterfrågan från konsumtion till investering, där det lediga kapacitetsutrymmet
var något större. Sysselsättningsökningen var under fjolåret,
trots den starka produktionsuppgången, rätt blygsam och arbetslösheten
sjönk visserligen, men dock inte i den takt man med ledning av tidigare
uppgångsperioder hade haft anledning räkna med.

Med det successivt tilltagande inhemska efterfrågetrycket följde, speciellt
mot slutet av året, en kraftig importstegring. Totalt för hela året beräknas
importen ha varit 15 % större i volym än 1965 — uppgången 1964—
1965 hade uppgått till endast 1 %. Internt inträdde dock inte någon sådan
spänning mellan resurser och efterfrågan att prisutvecklingen påverkades.
Denna förblev under hela året lugn och prisnivån steg endast 2,5 % vilket
dock förutom av den gynnsamma kostnadsutvecklingen inom industrin
även sammanhängde med den utomordentligt goda skörden.

Den externa varuhandelns utveckling innebar en avgjord ökning av handelsbalansunderskottet
1965—1966. Tjänstebalansen gav, trots ökade turist -

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

intäkter, ett mindre överskott än 1965. Då därtill kapitalrörelserna visade
ett betydande underskott kom betalningsbalansens överskott att reduceras
kraftigt jämfört med fjolåret.

Den statistiska information avseende 1967, som hittills finns att tillgå
tyder inte på någon acceleration av den vid årsskiftet rådande ökningstakten.
Utsikterna är ljusa för konsumtionsvaruindustrin, medan investeringssektorn
ännu har vissa svårigheter att helt utnyttja sin kapacitet. Hemmaefterfrågan
fortsätter att expandera, medan exportefterfrågans utveckling
är något tveksam i samband med konjunkturdoppningen i bl. a. Västtyskland.
Varu- och tjänsteutbytet uppvisade för januari i år ett underskott på
ca 25 miljarder lire mot ett överskott i januari 1966 på inemot 18 miljarder
lire.

För helåret 1967 kan en betydande tillväxt av efterfrågan förväntas. Jämfört
med 1966 kommer sannolikt de fasta bruttoinvesteringarna att accelerera
snabbast. Detta gäller både byggnader och maskiner. De senaste uppgifterna
pekar mot en volymmässig uppgång med ca 8 %. Den totala konsumtionen
väntas också öka i snabb takt p. g. a. en tilltagande tillväxttakt
för den privata konsumtionen som beräknas ge en volymökning för
helåret med ca 6 %. Utsikterna för den totala efterfrågan implicerar en ökning
av bruttonationalprodukten med ca 5,5 %. En sådan tillväxttakt kommer
troligen att vara möjlig utan att några allvarligare överhettningstendenser
skall behöva uppträda.

Danmark

I Danmark blev utrymmet för fortsatt snabb expansion begränsat efter
1984 års explosionsartade efterfrågetillväxt. Kapaciteten var under 1965
fullt utnyttjad inom de flesta sektorer och efterfrågetrycket medförde ett
vidgat gap i utrikesbalansen samt bidrog till en ökad prisstegringstakt. Återhållande
ekonomisk-politiska åtgärder vidtogs, varigenom efterfrågetillväxten
märkbart avtog från mitten av 1965. Tendenserna till en förbättrad balans
i ekonomin kvarstod till mitten av fjolåret. Men under andra halvåret
tilltog åter trycket på resurserna och den uppnådda balansförbättringen blev
således endast tillfällig. Detta gäller i varje fall den yttre balansen: importöverskottet
blev drygt 4 miljarder danska kronor, vilket innebär en ökning
i förhållande till 1965 års underskott med inemot 350 miljoner danska kronor.

Förklaringen till denna omsvängning mot en sämre ekonomisk balans utgörs
främst av två faktorer, nämligen ett expansivt bostadsbyggande samt
ökade offentliga investeringar inom landet och en försvagad utveckling av
den efterfrågan som utifrån riktades mot den danska exportindustrin. Antalet
påbörjade lägenheter började stiga mycket starkt under första halvåret
1966 och låg på hösten dubbelt så högt som ett år tidigare. I början av oktober
låg antalet lägenheter under byggnad i tätorterna ca 20 % över 1965

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 7

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

års nivå. Mot bakgrunden av de restriktioner som hösten 1965 vidtogs för
emissioner av bostadsobligationer blev ökningen i bostadsbyggandet 1966
efter borttagandet av den kvantitativa byggnadsregleringen betydligt starkare
än vad myndigheterna förutsett. Samtidigt steg den tidigare låga aktiviteten
inom övrig byggnadsverksamhet. För exporten av industrivaror, fortfor
ökningstakten att avta under loppet av året. Helårsökningen 1965—1966
kom härigenom att uppgå till endast ca 7 %, vilket är det hittills lägsta
ökningstalet under 1960-talet (under perioden 1963—1965 låg den genomsnittliga
ökningen kring 15 %). Nedgången beror delvis på den dämpade
efterfrågeutveclclingen i Västtyskland, Storbritannien och Sverige, men sannolikt
också på den danska industrins ogynnsamma kostnadsutveckling
under de senaste tre åren. Bortsett från Norge och Sverige — i vars import
den danska andelen ökat — har tendensen för de mer betydande industriländerna
gått mot något minskad andel import av danska manufakturerade
varor under denna tid.

Det starka efterfrågetrycket återspeglas i betydande prishöjningar. Trots
en viss avsaktning under loppet av fjolåret blev ökningen för konsumentpriserna
1965—1966 7 %. Lönesumman beräknas preliminärt ha ökat med
ca 12 %. Cirka hälften av ökningen utgjordes av löneglidning. En restriktiv
kreditgivning utgjorde fram till första kvartalet 1966 ett huvudinslag
i den återhållande politiken. I samband med stark kreditefterfrågan främst
från bostadssektorn inträdde därefter en snabbare kreditexpansion som
delvis möjliggjordes genom åtgärder från Nationalbankens sida. Bankernas
upplåning i Nationalbanken fortsatte sålunda att öka trots den i oktober
1964 införda straffräntan. Nationalbankens obligationsköp innebar
vidare en press nedåt på räntan och försåg samtidigt marknaden med
kapital.

De prognoser för den inhemska efterfrågetillväxten 1967 som finns att
tillgå pekar närmast mot en något snabbare uppgång än under fjolåret. Den
privata konsumtionen beräknas öka i det närmaste lika mycket som 1966
(3,5 %) och den offentliga något snabbare eller omkring 6 %. Det förslag
till mervärdeskatt på 10 % som nu antagits av Folketinget att gälla
fr. o. m. 1 juli 1967 medför att man kan räkna med en snabb ökning av
konsumtionen under den återstående delen av första halvåret, varefter en
dämpning kan väntas ske. Bruttoinvesteringarnas uppgång kan förmodas
bli möjligen något större än 1966 och då främst som en följd av ett intensivt
bostadsbyggande — i stor utsträckning en konsekvens av det höga
påbörjandet under andra halvåret 1966. Exportutsikterna förefaller inte
särskilt gynnsamma. Jordbruksprodukterna bedöms ur efterfrågesynpunkt
inte kunna öka ens i samma omfattning som under fj loåret. För industriprodukternas
del kan man — bortsett från fartyg för vilka det väntas bli
en betydande exportökning — knappast räkna med att exportuppgången
i år blir större än den var 1965—1966. Den ovan skisserade tillväxten i

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Diagram II: 4. Orderutvecklingen inom maskinindustrin i olika länder 1964—1966

Index: 1963 = 100. Månads- resp. kvartalssiffror

Hemmamarknad

Totalt

Förenta staterna

Västtyskland

Orderingång

130 -

Orderstock

Norge

120 -

Orderingång

150 -

Storbritannien

Orderingång

Ordersfock

"V \

Sverige

Orderingång

Orderstock

140 “

120 -

Orderstock

Källor: Nationell statistik.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

efterfrågan kan beräknas ge en ökning av den totala produktionen av samma
storleksordning som 1966 eller omkring 3 %.

Finland

Den finländska bruttonationalprodukten visar en utveckling som i mycket
liknar den danska, dock med den olikheten att den inhemska efterfrågan
1966 inte getts samma utrymme i Finland som i Danmark. Efter en stark
uppgång 1964 (ca 7 %) och en betydande ökning 1965 (inemot 5 %) sjönk
produktionens tillväxt påtagligt under fjolåret varigenom helår sökningen
kom att uppgå till endast något över 2 %. Dämpningen förklaras främst
av den restriktiva ekonomiska politik man tvingats föra av hänsyn till
det prekära balansläget för utrikesbetalningarna. Trots den lägre aktivitetsnivån
med en starkt försvagad sysselsättningsgrad mot slutet av året
blev handelsbalansens underskott mycket stort, drygt 700 miljoner mark,
dvs. ungefär av samma storleksordning som under de båda närmast föregående
åren. Exportökningen blev endast 5,5 %. I neddragande riktning
verkade den svagare konjunkturutvecklingen i de för den finska exporten
viktigaste västliga industriländerna och den svaga internationella efterfrågeutvecldingen
på skogsprodukter, som svarar för ca två tredjedelar av
den totala finska exporten. Trävaruexporten minskade och cellulosaexportens
värde var ungefär oförändrat jämfört med 1965. Ökningar noterades
för papper och kartong, metallindustriprodukter samt de flesta varor i
den s. k. nyexporten såsom skor och textilier. Den svaga exportutvecklingen
för skogsprodukter torde också delvis vara ett resultat av bristande
råvaruutbud — avverkningsminskningen var även under fjolåret betydande
inom bondeskogsbruket. Trots alla kreditrestriktioner fortsatte Iconsumtionsvaruefterfrågan
att stiga i en oväntat hög takt. Detta tog sig bl. a.
uttryck i en förhållandevis stor importökning, ca 5 %. Ökningen hade dessutom
helt visst blivit större om inte importregleringen hade gällt för personbilar
under första halvåret och motorfordonsskatten höjts vid halvårsskiftet.
Härigenom kom personbilsimporten 1966 att minska med inemot
en fjärdedel jämfört med 1965. I övrigt har importen av konsumtionsvaror
ökat, speciellt mot slutet av året.

Underskottet i utrikeshandeln medförde en klar försvagning av valutasituationen
då upplåningsmöjligheterna på den ansträngda internationella
kapitalmarknaden under fjolåret var begränsade. Summan av de lån som
kunde uppdrivas uppgick endast till omkring 100 miljoner mark netto. Följden
blev en avtappning av valutor — nästan uteslutande konvertibla sådana
— med 355 miljoner mark varigenom landets hela reserv vid årsskiftet
kom att uppgå till ett nettobelopp av 307 miljoner mark motsvarande ca tre
veckors import.

Den pågående konsumtionskonjunkturen återspeglas i industriproduktionens
tillväxt: en ökning med 4 % uppnåddes till följ d av uppgången inom

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

konsumtionsvaruindustrin. Däremot minskade tillverkningen av investeringsvaror
ungefär 3 % jämfört med 1965.

Den lägre tillväxttakten under fjolåret åtföljdes av en påtaglig försvagning
av sysselsättningen i hela landet men framför allt i de nordliga och
östliga arbetskraftsdistrikten främst beroende på den minskade avverkningsvolymen.
Förhållandet mellan antalet anmälda arbetslösa och antalet
lediga platser, totalt sett, var vid årsskiftet nio till ett; härvidlag har troligen
även omslaget på den svenska arbetsmarknaden spelat in. Löne- och
prisstegringarna har kunnat dämpas. Konsumentpriserna steg under loppet
av fjolåret med 4,5 % och partipriserna med ca 2 %. Härvid är att märka
att både en omsättningsskattehöjning om 1 procentenhet och en höjning av
de av staten fastställda livsmedelspriserna ryms inom konsumentprisökningen.

För en bedömning av innevarande års utveckling är exportens roll av
avgörande betydelse. Som framgått ovan är manövreringsutrymmet valutamässigt
begränsat och det förefaller inte troligt att produktionsökningsfakten
skall kunna ökas vid nuvarande tillväxttakt för exporten. Förutsättningarna
för eu snabbare exportökning synes dock mindre gynnsamma.
Bedömd från efterfrågesidan förefaller nämligen ökningen i bästa
fall kunna bli lika stor som 1966. Den s.k. stand-by-kredit från Internationella
valutafonden på 300 miljoner mark som utverkades i början av
mars, kan därför komma att behöva följas av ytterligare lån för att täcka
fortsatta underskott i den externa balansen. Å andra sidan är det tänkbart
att en ytterligare skärpning av den ekonomiska politiken kan ifrågakomma.
Produktionstillväxten kan i sådant fall inte förväntas bli högre än 1966.

Norge

I Norge fortsatte högkonjunkturen under hela fjolåret. Produktionsökningen
uppgick totalt till 4,5 %, vilket visserligen var en något mindre uppgång
än de senaste tre åren, men internationellt sett ett för 1966 mycket
aktningsvärt ökningstal. Till skillnad från flertalet andra länder berodde
denna avtagande tillväxttakt till en del på bristande utbudskapacitet. Att
produktionsökningen blev 1,5 % lägre än 1965 sammanhängde även med
eu p. g. a. ogynnsam väderlek mycket kraftig minskning av produktionen
inom skogsbruket. Produktionsresurserna har länge varit fullt utnyttjade,
men utan särskilt uppseendeväckande övertryckssymtom. Mot slutet av
fjolåret föreföll dock den norska ekonomins utveckling ha nått en punkt
vid vilken en fortsatt oförändrad tillväxttakt inte längre var möjlig utan
allvarliga balansrubbningar. Sålunda inträdde en viss försvagning av utrikesbalansen.
Importen (exkl. fartyg) var under fjärde kvartalet inemot
15 % större än under fjärde kvartalet 1965, medan motsvarande exportökning
uppgick till drygt 3 %. Detta var en klar omsvängning jämfört med utvecklingen
tidigare under året. Första halvåret steg importen med 9,5 %,

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

medan ökningen i exporten uppgick till nästan 12 %. Denna utveckling gav
för helåret en importökning på 11,8 % och en exportökning om 9,8 %, fortfarande
räknat exklusive fartyg. Inklusive dessa gav den norska utrikeshandeln
för 1966 ett underskott på ganska exakt 6 miljarder norska kronor, en
ökning av underskottet från året innan med drygt en halv miljard norska
kronor. Bytesbalansunderskottet steg från 0,8 till 1,2 miljarder norska kronor.
Det ansträngda resursläget återspeglade sig även i prisutvecklingen.
Årsgenomsnittet för konsumentpriserna blev 3,3 % högre än 1965, dvs. en
något lägre ökning än genomsnittet för 1960-talets första hälft på drygt 4 %.
Ser man till utvecklingen under loppet av 1966, blir emellertid bilden en annan:
ökningen uppgår till 4,2 % mot 3,4 % under 1965. Ökningstakten blev
klart snabbare mot slutet av 1966.

Under dessa omständigheter har det befunnits nödvändigt med en mer
restriktiv inriktning av den ekonomiska politiken. Åtgärder för att komma
till rätta med den hårt pressade ekonomiska situationen tillkännagavs av
den norske finansministern i början av mars. De går främst ut på att
bromsa kreditexpansionen och dämpa byggnadsinvesteringarna: statsbankerna
har anmodats att inte disponera mer än 50 % av de fastställda utlåningskvoterna
under första halvåret, igångsättningen av vissa statliga byggnader
uppskjuts, den generella befrielsen från omsättningsskatt på vissa
byggnads- och anläggningsarbeten upphävs, byggnadsregleringen stramas åt
i de mer centrala områden som fortfarande är underkastade sådan reglering
och kostnadsramar införs för offentligt finansierade skolbyggen. För att
minska ökningstakten för den privata konsumtionen skärps avbetalningsreglerna
bl. a. genom höjd lcontantandel. Sparandet skall stimuleras genom
ändring av skattelagarna — bundet sparande i bank blir i likhet med premier
till livförsäkringar avdragsgillt intill vissa belopp i deklarationen.

Den begränsning som föreligger i utbudskapaciteten behöver enligt officiell
norsk bedömning inte medföra en lägre tillväxttakt för den totala
produktionen i år. För skogsbrukets del väntar man nämligen att fjolårets
30-procentiga produktionsnedgång mer än väl kommer att tas igen i år —
bidraget till den totala produktionsökningstakten kan beräknas till ungefär
1 procentenhet. Med hänsyn till att den högt utnyttjade kapaciteten inom
industrin knappast kan tänkas ge utrymme för en lika stor produktionsökning
i övrigt som 1965—1966 förefaller det rimligt att förutsätta att
en totalt sett ungefär oförändrad tillväxttakt för produktionen 1966—1967,
dvs. omkring 4,5 % skall vara möjlig. Det är inte sannolikt att nuvarande
ekonomiska politik blir ett hinder för en sådan tillväxt. Finanspolitiken
väntas snarast verka i aktivitetshöj ande riktning genom en snabbare utgiftsstegring
än 1966.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

III. Utrikeshandeln

1. Exporten

Exportutvecklingen 1966

Den svenska exporten, exklusive fartyg, ökade 1965—1966 volymmässigt
med 9,3 %, vilket är något mer än genomsnittet under 1960-talet. Säsongrensat
sett karakteriserades utvecklingen under loppet av året av en snabb
ökning första halvåret jämfört med andra halvåret 1965, trots den hämmande
effekt som den stränga vintern hade. Mellan halvåren 1966 var tillväxten
mer måttlig. Då fartygsexporten under fjolåret var mycket låg jämfört med
1965 erhölls för den totala exporten en väsentligt mindre ökning (6,3 %).
Priserna steg med 1,1 %. I denna prisstegring ingår relativt normala uppgångar
på färdigvarusidan medan man på råvarusidan kunde notera
vikande priser och för massa en kraftig prissänkning. Den tendens till
avsaktad ökningstakt för exporten av rå- och stapelvaror1 som förmärktes
under 1965, bestod också under 1966. Uppgången under fjolåret blev 4,8 %
i volym. För de olika enskilda varugrupperna var utvecklingen dock ganska
olikartad. Massa och papper, samt framför allt järn och stål och övriga
metaller, ökade ganska kraftigt. Stark efterfrågan på järn och stål från
Nordamerika, Öststaterna och Latinamerika drog upp exporten. Övriga
metaller ökade starkt i värde genom det höga priset på koppar som även
medförde en markerad volymuppgång. En volymminskning förekom främst
för järnmalm och trävaror. Malmleveransernas tillbakagång orsakades främst
av den svaga konjunkturen för stålindustrin i viktiga malmimportländer
som Västtyskland, Storbritannien och Belgien. Dessutom bidrog konkurrens
från översjöiska producenter till kvantitetsbortfall. Nedgången i trävaruexporten
sammanhängde dels med svag konsumtion och dels med lageravvecklingar
i några av de viktiga avnämarländerna.

För färdigvaruexportens del inträffade ett markant omslag 1965—1966.
Denna del av exporten har under det senaste decenniet visat en kraftig ökningstakt.
Styrkan i expansionen har varit avhängig av efterfrågetrycket i
såväl utlandet som i Sverige. Omslaget i det svenska efterfrågeläget 1965
—1966 kom sålunda till synes i en kraftig exportökning 1966 efter en svag
1965. Ökningen 1965—1966 uppgick till 15,5 % mot 5,9 % 1964—1965.
Särskilt för verkstadsprodukternas del var omslaget markant — från en
ökning med 5,0 % 1964—1965 till en ökning med 16,3 % 1965—1966. Utvecklingen
av den internationella handeln med färdigvaror gick under sam 1

Här avses trävaror, massa, papper, malmer, järn och metaller.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell III: 1. Exportutvecklingen för olika varugrnpper 1965—1967

	Exportvärde, miljoner	Procentuella förändringar från föregående år
	kronor
				Volym		Pris
	1965	1966	1967	1965	1966	1967	1965	1966	1967
Trävaror ............	1 526	1 433	1 310	— 3,0	- 5,3	- 2,5	9,7	- 0,8	- 6
Massa ..............	2 237	2 332	2 450	- 4,5	9,2	4	2,7	- 4,6	1
Papper..............	1 941	2 072	2 225	- 0,4	5,6	6	1,7	1,1	1,5
Malm1 ..............	1 269	1 181	1 030	1,4	— 5,3	- 3,5	0,2	- 1,7	- 9,5
Metaller ............	2 095	2 461	2 515	9,6	13,9	7	5,3	3,2	- 4,5
därav: Järn och stål	1 665	1 846	2 030	7,9	11.5	11.5	2,2	- 0,5	- 1.5
Verkstadsprodukter,
exkl. fartyg........	6 328	7 579	8 395	5 0	16,3	7.5	22,6	23.0	23
Livsmedel............	708	711	675	11,6	- 0,5	- 3,5	2,6	0,9	- 1.5
Övriga varor ........	2 957	3 320	3 765	9.0	9,5	10 5	2,9	2 6	25
Totala exporten, exkl.
fartyg ............	19 061	21089	22 365	3,3	9,3	6	3,5	1,2	0
Fartyg ..............	1 480	988	1 235	27,2	- 33,2	25	- 1,7	- 0,1	0
Totalt	20 541	22 077	23 600	4,3	6,3	6,5	3,1	1,1	0

1 Värdet för 1966 avviker från den preliminära utrikeshandelsstatistiken på grund av definitiva
uppgifter för järnmalm. Prisförändringen är justerad till definitiv nivå, vilket gör — 0,1 %
för totala exporten.

2 Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till mindre del hänföras till rena prisökningar.
Huvuddelen utgöres av statistisk missvisning genom kvalitetsförskjutningar (se verkstadsavsnittet).

Anm. 1965 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1967 avser
prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10- tal miljoner och de procentuella
förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

ma tid snarast i motsatt riktning med en något svagare ökning 1965—1966
än 1964—1965.

Den västeuropeiska konjunkturbilden var under fjolåret splittrad med
avmattning i bl. a. Västtyskland och Storbritannien och snabb tillväxt i
bl. a. Frankrike och Italien. Exporten till Storbritannien ökade dock med
5 1/2 %, vilket innebar att Sverige fick del av den — med tanke på konjunkturbilden
och importavgiften — anmärkningsvärt stora importökningen
till Storbritannien i fjol. Förenta staternas höga ekonomiska aktivitet
under fjolåret bidrog till att detta land blev Sveriges största marknad
för verkstadsprodukter, främst beroende på en stark ökning i bilexporten.
Vissa indirekta effekter av den amerikanska högkonjunkturen kan noteras
för massa-, pappers- och träexporten där minskat konkurrenstryck från
Kanada lett till andelsvinster på vissa västeuropeiska marknader. Ökningstakten
för exporten, exklusive fartyg, till de nordiska länderna dämpades
något under 1966 jämfört med 1965. Detta förhållande återspeglar den lägre
ekonomiska tillväxten i de tre länderna. Den svenska andelen av dessa länders
import ökade något under fjolåret, främst i den danska importen.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Exportutvecklingen på olika varugrupper 1966 och 1967
Trävaror

Det europeiska importbehovet av sågade och hyvlade trävaror minskade
under 1966 till följd av stagnerande förbrukning samt lageravveckling.
Snabb statistik över importörernas lager av trävaror föreligger endast för
Storbritannien. Dessa drogs i fjol ned ca SO tusen stds trots en viss uppgång
mot slutet av året. Exportnedgångar noterades på alla viktiga marknader,
dvs. Storbritannien, Holland, Danmark och Västtyskland, medan
smärre ökningar registrerades på Frankrike och Belgien. Ser man däremot
till de svenska importandelarna blir bilden ljusare. P’ör första gången
sedan 1957 gjordes en andelsvinst på den engelska marknaden, från 14,0 %
1965 till 15,4 % 1966. Kanadas andel minskade från 26,4 % 1965 till 22,4 %,
vilket torde kunna sättas i samband med den höga ekonomiska aktiviteten
i Förenta staterna. Andelen på Nederländerna var i stort sett oförändrad
och på Danmark gjordes en kraftig andelsvinst, drygt 7 procentenheter.
Genom höga priser på den västtyska marknaden förlorade Sverige andelar
till Finland och Rumänien. Priserna låg de tre första kvartalen på ungefär
1965 års nivå för att under fjärde kvartalet med dess stora realisationsförsäljningar
av sämre kvaliteter sjunka med 4 1/2 % jämfört med motsvarande
kvartal 1965. För helåret registrerades en prissänkning med knappt
1 % och en volymminskning på 5 1/2 %.

Försäljningssäsongen 1967 öppnades sent och vid februari månads utgång
hade man uppnått en försäljningsvolym av endast 400 tusen stds att
jämföra med 545 tusen stds i fjol, vilket även det var förhållandevis litet.
En sådan tröghet hos marknaden har med undantag för 1957 alltid resulterat
i en total försäljning under 1 miljon stds. De konsumtionsprognoser
som föreligger för enskilda importländer pekar också på en oförändrad
eller något ökad förbrukning. Ett visst efterfrågetillskott bör erhållas från
en upphörande lageravveckling eller till och med någon lageruppbyggnad
som svar på sänkta priser bl. a. på granvirke. Å andra sidan bör man räkna
med en något ogynnsam andelsutveckling, varigenom en export av 1 050
tusen stds sågvaror för 1967 framstår som sannolik. Ett sådant utfall förutsätter
dock en ovanligt stark försäljningsaktivitet resten av året. För hela
trävarugruppen har förutsetts en volymminskning med 2 1/2 %. Priserna
antas komma att sjunka med ca 6 % med hänsyn till de ryska utbuden
med sänkta priser på granvirke.

Massa

Utfallet av massaexporten 1966 visar eu volymökning med drygt 9 % och
ett prisfall med 4 1/2 %. Den relativt kraftiga ökningen har sannolikt samband
med ett lätt omslag i lagercykeln och förmodligen vissa andelsvinster.
För innevarande år varierar utsikterna avsevärt för de olika kvaliteterna.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

En råd varslade eller redan genomförda företagsnedläggelser kommer att
minska produktionskapaciteten för oblekt sulfit med knappt 15 %. Den
blekta sulfiten torde kunna exporteras i ungefär oförändrad utsträckning.
Oblekt sulfatmassa kommer att utföras i minskade kvantiteter beroende
dels på ökade hemmamarknadsför sälj ningar, dels på en ökande integrationsgrad
som minskar avsaluleveranserna. För den helt dominerande kvaliteten
— blekt sulfat — föreligger risk för ett internationellt överutbud på
marknaden. Trots detta räknar man med en fortsatt ökning av storleksordningen
10 % eller i den takt som kapaciteten medger. Dessa prognoser
är givna under förutsättning bl. a. att papperskonsumtionen i Förenta
staterna kommer att fortsätta att öka i stark takt från eu under 1986
uppnådd hög nivå. Om så ej blir fallet kan kanadensisk massa komma att
utbjudas på de traditionella marknaderna för skandinavisk cellulosa. I
detta sammanhang utgör även en fortsatt gynnsam utveckling i Japan en
stabiliserande faktor.

Priserna för första halvåret är fixerade på en oförändrad nivå jämfört
med 1968. Den relativa balans som nu finns på marknaden med till synes
måttliga lager både på köpar- och säljarsidan kan synas utgöra ett gott
utgångsläge för de skandinaviska producenterna att genomföra prishöjningar.
Utan ett fast marknadsläge som medger samtidiga prishöjningar
för papper i Västeuropa kan prishöjningar på massa dock vara svåra att
genomföra. En eventuell skärpt konkurrens från Nordamerika verkar
också återhållande. Det har likväl bedömts som realistiskt att räkna med
någon tendens till prisåtstramning under loppet av andra halvåret. Om
en större prisuppgång beslutades skulle cellulosaexportens volymutveckling
eventuellt kunna komma att försvagas med hänsyn till de temporära
lagereffekter hos köparna som brukar uppstå i samband med prisjusteringar.

För slipmassa synes en betydande exportminskning ske i år till en del
beroende på minskat utbud, men främst på grund av svag efterfrågan från
Storbritannien — den dominerande marknaden för detta produktslag.

Totalt för massagruppen, inklusive slipmassa, räknas med en volymökning
på nära 4 %.

Papper, papp och träfiberplattor

Exporten av papper exklusive tidningspapper ökade med något mer än
9 % i kvantitet medan hemmaleveranserna låg kvar på 1965 års nivå. Den
produktionsökning som kom till stånd fann alltså avsättning i utlandet. Produktionsuppgången
1965 däremot absorberades i det närmaste helt av hemmamarknaden.
Framför allt var utvecklingen mycket god på Frankrike,
Förenta staterna, Schweiz och Storbritannien samt en del mindre marknader
i Västeuropa, som t. ex. Grekland, Portugal och Spanien. Flertalet
av dessa länder hade under 1966 en hög ekonomisk aktivitet med stark
nationalprodukttillväxt, vilket förklarar pappersexportens uppgång på dessa

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

länder. I Storbritannien innebar dock den ekonomiska politiken i det närmaste
stagnation i konsumtions- och nationalprodukttillväxt, varför exportökningen
dit närmast får förklaras av begränsad konkurrensförmåga hos
den brittiska pappersindustrin. På den västtyska marknaden däremot synes
den strama ekonomiska politiken haft betydande effekter på importen
av papper som helt stagnerade, med svaga exportminskningar såväl för
Sverige som Finland.

Exportkvantiteten tidningspapper minskade med 0,6 % medan hemmaleveranserna
ökade relativt starkt. Utvecklingen på de brittiska och danska
marknaderna kan ses som ett tecken på att kapaciteten hos den svenska
pappersindustrin var fullt utnyttjad. Den brittiska importen från Sverige
minskade med ca 10 % medan importen från Finland ökade med över 30 %.
Förhållandena var likartade på den danska marknaden. De förlorade andelarna
kan med förbättrad leveransförmåga återtas då marknadsstrukturen
är sådan att detta kan ske utan att prissänkningar behöver tillgripas.

Den svenska exporten av träfiberplattor fortsatte att gå tillbaka under
1966. Den fortgående tillbakagången förklaras av stark konkurrens från
andra material främst spånskivor men även från fiberboard av tropiska
träslag. Exportminskningen var volymmässigt 7,6 %.

Under förutsättning av en inte alltför stark ökning i hemmaleveranserna
av papper kan man för 1967 räkna med en volymmässig exportökning om ca
6 %. Man torde på den brittiska marknaden kunna räkna med en viss ökning
i konsumtionen av papper trots den förväntade stagnationen i den
totala efterfrågan. Detta tillsammans med effekten av importavgiftens och
EFTA-tullarnas slopande bör medföra en ökning av den svenska pappersexporten
till Storbritannien. Då kapacitetsutnyttjandet är mycket högt i
den svenska pappersindustrin skulle en kraftigare ökning av den inhemska
förbrukningen än 5—6 % begränsa exportutrymmet.

Med hänsyn till EFTA-tullarnas slopande och den brittiska importavgiftens
borttagande kan priserna beräknas öka 1 1/2 %.

Malm

Järnmalm sexporten 1966 på 22,5 miljoner ton innebar ett betydande kvantitetsbortfall
jämfört med 1965 då exporten uppgick till 24,9 miljoner ton.
Enbart på Storbritannien uppgick kvantitetsförlusten till 900 tusen ton.
Även den mattade stålkonjunkturen i Västtyskland och Belgien fick kraftiga
återverkningar på vår export medan man däremot kunde notera en
ökning på Italien, där också den ekonomiska tillväxten var betydligt högre.
Prisförändringen för järnmalm registrerades till —1,5 %, men den reella
prissänkningen var något större, då sortimentsförändringar på grund av
bortfall av sämre kvaliteter inträffade.

Utsikterna för 1967 är ännu svårbedömbara. För Storbritanniens del har
någon återhämtning i stålproduktionen inte bedömts komma till stånd

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Diagram IH: 1. Volym- och prisutveckling för exporten, tolalt och fördelat på varugrupper

1961—1967

Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror. Logaritmislc skala

Exportpris

Tota! export

Tota! export, exkl. fartyg

120 -

Malmer och skrot

Metaller

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

L-i_1_1_1_L_J__|

1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967

Trävaror

Massa

Papper, papp och träfiberplattor

Livsmedel

''Övriga varor

1964 1965 1966

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

förrän, mot slutet av året och att döma av gjorda försäljningar kommer
Sverige troligen att förlora ytterligare ca 1 miljon ton malm på denna
marknad.

Då det gäller Västtyskland och Belgien finns anledning till en försiktig
optimism. Visserligen ger orderingången till de västtyska stålverken ännu
ingen indikation om att vändpunkten nåtts, men man vet att stållagren hos
förbrukare och mellanhänder är neddragna till en låg nivå, varför man
kan vänta sig att en ökning i efterfrågan skall få omedelbar effekt på stålproduktionen.
Malmlagren hos de västtyska och i synnerhet de belgiska
stålproducenterna är låga varför en vändning i stålkonjunkturen kommer
att omedelbart medföra ökade behov av malm, som ej kan tillgodoses inom
ramen för de synnerligen försiktiga kontrakteringar som gjorts. Avhämtningstakten
under årets tre första månader ligger klart över vad som motiveras
av gjorda köp. Man kan räkna med ett ganska högt utnyttjande av
optioner, varför volymminskningen för järnmalmsexporten ej synes bli
större än ca 2 %.

För malmexporten totalt kan i så fall förutses en volymminskning på
3,5 % samt ett prisfall med 9,5 %.

Järn och stål

Försvagningen av den europeiska stålkonjunkturen under fjolåret synes
främst ha påverkat Sveriges stålexport till Västtyskland med en exportminskning
på 12 %. Denna minskning kompenserades dock genom snabbare
tillväxt av exporten till andra västeuropeiska länder samt Sovjet,
Nord- och Latinamerika. Genom ett lätt prisfall under 1966 blev värdeökningen
något mindre än tillväxten i volym, 10,9 % mot 11,5 %. Under perioden
1959—1966 ökade stålexporten volymmässigt i genomsnitt 14 % per
år, vilket innebär att såväl 1966 som 1965 låg under denna trend.

Till grund för prognosen för järn- och stålexporten ligger den av statistiska
centralbyrån i februari utförda enkäten, där samtliga stålverk
redovisat sina bedömningar för 1967 och första halvåret 1968. Jämfört med
augustienkäten 1966 har företagen reviderat upp sina prognoser för 1967
med i genomsnitt 4 % till drygt 10 procents värdeökning 1966—1967. Upprevideringen
avser främst andra halvåret 1967 och är av samma storleksordning
som den tidigare konstaterade systematiska underskattningen för
sista prognoshalvåret. Upprevideringen av första halvåret 1967 i förhållande
till augustienkäten kan i stor utsträckning hänföras till Östeuropa där
uppenbarligen nya rörorder från Sovjet påräknas. Det kan också finnas
skäl att revidera beräkningarna för vissa andra länder lätt uppåt — främst
Västtyskland, Nordamerika och Latinamerika — med hänsyn till att läget
förefaller vara försiktigt bedömt.

Utvecklingen på Västtyskland är märklig såtillvida att företagen sedan
den kraftiga ökningen 1964 varit mycket optimistiska i enkäterna 1965

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

och 1966 och räknat med fortsatt kraftig expansion — även sedan leveranserna
de facto kraftigt sjunkit. Först nu i februarienkäten har optimismen
om att återta förlorad export försvunnit. Exporten till Västtyskland
minskade 12 % 1966 och väntas bli oförändrad 1967. En orsak till den dåliga
utvecklingen kan vara marknadssvårigheter, då en andelsförlust på
närmare eu procentenhet noterades 1966. Om bedömningen av exporten
till Västtyskland verkar försiktig så gäller motsatsen för Storbritannien.
Här räknar man med en uppgång av storleksordningen 20—25 %; en imponerande
exportökning med hänsyn till konjunkturbilden. Den kan knappast
ha sin förklaring endast i importavgiftens och tullarnas slopande.
Enligt brittiska beräkningar kommer ingen ökning att ske i stålimporten
1967. Man får rimligen förutsätta att det finns en reell bakgrund i form
av order. För exporten till de nordiska länderna förutses i stort sett fortsatt
expansion, främst på Finland.

Enkäten indikerar en prissänkning på ca 1 1/2 %. Med en värdeökning
på 10 % skulle således volymökningen bli 11 1/2 %.

För första halvåret 1968 räknar företagen med en exportökning på 3 %
i förhållande till första halvåret i år. Med hänsyn till tidigare systematiska
underskattningar bör denna prognossiffra justeras till ca 7 %.

Övriga metaller

Denna grupp, som 1965 ökade 40 % i värde jämfört med 1964, steg 1966
ytterligare 43 %. I volym räknad blev ökningen i fjol 22 % och i pris
17,5 %. Därav ligger 17 miljoner kronor på aluminium och inte mindre
än 166 miljoner kronor på koppar i bearbetad och obearbetad form. De
senaste åren har det skett en betydande ansvällning i vår export av koppar.
Genom substitutionseffekter har råkoppar frigjorts för export till höga
världsmarknadspriser.

Vid bedömningen av 1967 har vi förutsatt att den nuvarande tendensen
till sjunkande kopparpriser kommer att bli bestående under året. Londonnoteringarna
ligger nu drygt 200 pund per ton under vad som noterades
vid samma tid 1966 och allmänt bedöms 350 pund vara ett realistiskt pris
med tanke på den konsumtionsminskning som ägt rum — till en del beroende
på accelererad övergång till aluminium i ett flertal användningar.
Det skulle således finnas sannolikhet för ytterligare prissänkningar, men
huruvida dessa kommer till stånd och i vilken utsträckning är osäkert, då
man har att räkna med betydande risker för produktionsstörningar i Kongo
och Zambia. Vi har därför räknat med kopparpriser på i genomsnitt 410
pund för första halvåret och en ytterligare nedgång till 380 pund för andra
halvåret. Här rör man sig på osäker mark och en avvikelse om ett pund
från de här antagna genomsnittliga kopparpriserna kan beräknas ge ett utslag
i exportvärdet av storleksordningen 1 miljon kronor för året.

I volym väntas exporten minska med 9 % — det finns nämligen skäl att

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

anta att den inhemska kopparkonsumtionen kommer att öka något jämfört
med 1966 även om den kommer att ligga förhållandevis lågt. Med ovan
förutsedda prisförändringar, genomsnittligen en nedgång med 14 %, skulle
exportvärdet för hela gruppen övriga metaller 1967 bli ca 480 miljoner kronor.

Verkstads produkter

Verkstadsexporten ökade mycket kraftigt 1966, närmare 20 % i värde,
vilket är den största ökning som noterats under 1960-talet. Exporten till
Västeuropa ökade dubbelt så snabbt 1966 som 1965, 16 respektive 8 %,
trots den konjunktur splittring som rådde under fjolåret. Än påtagligare var
uppgången av exporten till Östeuropa och Nordamerika med 80 respektive
40 procents ökning. Även på åtskilliga råvaruländer skedde betydande expansion.
Sverige torde därmed ha ökat sin andel i industriländernas verkstadsexport
till skillnad mot 1965. Man kan konstatera att det internationella
efterfrågeläget bara delvis bestämmer utvecklingen av vår verkstadsexport.
Mot bakgrunden av de bedömningar av den internationella ekonomiska
aktiviteten som gjorts i föregående kapitel kan verkstadsexporten
förväntas öka mindre i år än i fjol. En prognos enbart på grundval härav
kunde dock förmodas få felmarginaler på hundratals miljoner kronor.

Liksom tidigare måste därför prognosen till övervägande del baseras på
exportenkäten för verkstäder. Enligt denna enkät förväntas verkstadsexporten
öka 9 % i värde 1966—1967.

Den orderbelagda delen av de beräknade leveranserna första halvåret
1967 är förhållandevis låg — endast 57 %. Den ordertäckta delen av det
närmaste prognoshalvårets leveranser har tidigare sjunkit från 67 % enligt
augustienkäten 1964 till 59 % enligt augustienkäten 1966. Sänkningen av
ordertäckningsgraden har sannolikt främst samband med förkortningen
av leveranstiderna. I ett läge med korta leveranstider är företagens möjligheter
att konkurrera om nya order större än i ett läge med relativt långa
leveranstider. Jämför man den faktiskt registrerade utförseln enligt enkäterna
med den av företagen förutsedda, kan man konstatera att företagen
bedömt möjligheterna att erhålla nya order i huvudsak korrekt. För andra
halvåret i fjol underskattades dock försäljningsmöjligheterna inte obetydligt.
Företagen bedömde i augustienkäten 1966 att leveranserna under andra
halvåret skulle bli ca 70 % större än det leveransbelopp som redan var ordertäckt
(59 % ordertäckningsgrad vid ingången av halvåret). Enligt enkätens
utfallssiffror blev leveransvärdet ca 85 % större än det i början av
halvåret ordertäckta leveransbeloppet (motsvarande alltså en order täckningsgrad
på 54 %). När nu verkstadsföretagen förutser en leveransvolym
första halvåret i år som motsvarar en ordertäckningsgrad på 57 %, kan
detta alltså knappast betecknas som överdrivet optimistiskt ur konkurrenslägesynpunkt
— leveranstiderna i verkstadsindustrin har ytterligare för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

kortats sedan hösten 1966. Å andra sidan har efterfrågeläget utomlands på
våra verkstadsprodukter närmast undergått en viss försämring sedan hösten
1966 och det relativa kostnadsläget för den svenska verkstadsindustrin likaledes
troligen försämrats något. Enkätens prognos om en leveransökning
1966—1967 på ca 9 % i värde motsvarar en volymökning på 5 1/2 % att jämföra
med eu volymökning på 16 1/2 % 1965—1966. Enkäten skulle därmed
indikera en kraftig uppbromsning av ökningstakten för verkstadsexporten
för innevarande år. Utfallet för de båda första månaderna med en ökning
av exportvärdet på 16,5 % gentemot samma tid föregående år ger knappast
någon antydan i den riktningen. Med hänsyn härtill liksom med hänsyn
till utsikten om en moderat tillväxt i den inhemska efterfrågan har enkätens
prognos uppjusterats till en värdeökning på ca 11 % 1966—1967.

Priserna förväntas öka med 1,3 % från andra halvåret 1966 till första
halvåret 1968, vilket är något svagare än under perioden första halvåret
1864 till andra halvåret 1986, då priserna enligt enkäten ökade med i genomsnitt
1/2 % per halvår. Utfallet andra halvåret 1966 är märkligt såtillvida
att man enligt augustienkäten 1966 skulle haft 0,1 procents prisökning
mellan halvåren 1966. Detta skulle enligt tidigare samband mellan
enkätpriser och enhetspriserna i exporten givit 0,6 å 0,8 procents ökning
i. enhetsprisindex. Nu registrerades en så kraftig ökning som 2,9 %
vilket gör det sannolikt att den reella prisstegringen varit större än 0,1 %.
Det är nämligen knappast troligt att det enbart är fråga om en förskjutning
i exportens sammansättning. Accepteras februarienkätens förväntade
prisutveckling kan emellertid enhetspriserna väntas stiga med 3 %. Värdestegringen
på 11 % skulle därmed motsvara en volymökning på 7,5 % 1986
—1967.

Livsmedel

Exporten av livsmedel uppgick under 1966 till 711 miljoner kronor varav
591 miljoner kronor föll på de reglerade livsmedlen, dvs. i huvudsak
kött, fläsk och spannmål. Den registrerade prisökningen uppgick till knappt
en procent och då exportvärdet var i stort sett oförändrat från 1965 innebar
detta en liten volymminskning. Stora ökningar noterades för kött och
fläsk medan spannmålsexporten gick tillbaka från den osedvanligt höga
nivån 1965.

För 1967 räknar vi med en värdemässigt oförändrad export av ickereglerade
livsmedel medan de reglerade beräknas minska till 560 miljoner
kronor. Detta innebär dock en betydande upprevidering jämfört med föregående
prognoser främst beträffande spannmål. De senaste skördebedömningarna
för 1986 utvisar en avsevärt större skörd än man i höstas räknade
med, och det torde finnas utrymme för en spannmålsexport av normal
storlek, även om den kraftigt ökande fläskproduktionen inom landet kommer
att ta i anspråk foderspannmål, som förut exporterats.

Exportkvantiteterna av kött och fläsk torde komma att ligga ungefär på

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967 49

föregående års nivå — den s. k. köttrealisationen resulterar knappast i någon
större minskning av vårt överskott. Väntade fall i världsmarknadspriset
på fläsk ger dock en värdeminskning även för denna del av livsmedelsexporten.

Totalt innebär prognosen för livsmedel en volymminskning med ca 3,5 %

1967.

Övriga varor

Exporten av övriga varor ökade under 1966 något mer än under 1965
beroende på en betydligt högre tillväxttakt för färdigvarudelen. Råvarorna
däremot ökade långsammare än under 1965 och vapenexporten sjönk kraftigt.

De tre nordiska länderna framstod även under 1966 som den största
marknaden såväl vad avser storlek som tillväxt. Framför allt ökade exporten
till Finland betydligt. Åtstramningen i Västtyskland torde ha påverkat
även övrigvaruexporten dit, som minskade med ca 4 %. Däremot steg exporten
till Storbritannien relativt starkt.

För denna varugrupp liksom för verkstadsprodukter har tidigare bl. a. i
den preliminära nationalbudgeten 1967 diskuterats de effekter på exporten
som variationer i den inhemska efterfrågan kan ha. Där konstaterades att
färdigvaruexporten hämmades 1965 av den inhemska efterfrågans utveckling
medan däremot förhållandet 1966 var det motsatta. För övrigvarorna
har ett försök gjorts att kvantifiera effekten på exportutvecklingen av variationerna
i den inhemska efterfrågan. Undersökningen gjordes för Norge,
Storbritannien och Västtyskland.

Övrigvaruexporten har härvid antagits bero av förändringarna i det inhemska
efterfrågeläget (mätt med variationerna i antalet lediga platser i
industrin), förändringarna i utlandsefterfrågan (mätt med variationerna i
nationalproduktens tillväxt alternativt med variationerna i landets import)
samt av tull- och importavgiftsförändringar (vad avser Norge och Storbritannien)
. Sambandet mellan den svenska exporten av övrigvaror till respektive
land och ovan omtalade förklaringsvariabler har estimerats på basis
av den observerade utvecklingen halvårsvis 1961—1966. Modellerna förklarade
exporten tämligen dåligt. Att döma av resultaten skulle den inhemska
efterfrågan ha haft en viss effekt på exporten till Norge och Storbritannien
men ej på exporten till Västtyskland. De exportförändringar som ej förklaras
av sambandsekvationerna är dock så stora att några entydiga slutsatser
ej kan dras.

I prognosen för övrigvaruexporten 1967 har förutsatts en omkastning i
fråga om vapenexporten och en återgång till högre ökningstakt för råvarudelen
medan färdigvarudelen skulle öka i ungefär samma eller möjligen
något lägre takt än i fjol. Härvid har förutsatts att bortfallet av EFTAtullarna
och den engelska importavgiften skulle få en positiv effekt på exporten
till EFTA-länderna, dit en förhållandevis stor andel av vår övrig 4

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 125. Bilaga 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

varuexport går. Som prognos har i tabell 1 införts en volymmässig ökning
på drygt 10 1/2 % och en prisstegring på ca 2 1/2 %.

Fartyg

Exporten av nybyggda fartyg, vilken minskade mycket markant i fjol,
beräknas i år nästan nå upp till 1965 års nivå, vilket innebär en värdemässig
ökning om ca 300 miljoner kronor. Leveransvärdet av inneliggande
order är lägre än vad tidigare varit fallet under den senaste femårsperioden.
Detta pekar mot en betydande nedgång i exporten 1968. Den stora avyttringsvågen
de senaste fyra åren av begagnade fartyg har nu mattats.
Den hade sin kulmen 1965 med en utförsel för drygt 300 miljoner kronor
för att i fjol minska till 200 miljoner kronor. Under åren 1959—1962 rörde
det sig om ca 100 miljoner kronor per år.

Såvitt det går att bedöma synes det ständiga prisfallet under sextiotalet
på fartygsnybyggen nu ha upphört, vilket kan ha samband med en skärpning
av varvskonkurrensen på kreditsidan.

Sammanfattning

Den goda utvecklingen av exporten exklusive fartyg under 1966 bars som
tidigare nämnts upp av utvecklingen på de utomeuropeiska marknaderna.
Värdeökningen på Västeuropa blev 8,3 % mot 20,6 % på övriga världen.
Diskrepansen beror delvis på den oförmånliga utvecklingen för våra råvaror,
vars avsättning huvudsakligen är koncentrerad till Västeuropa. För
1967 kan man inte vänta sig en lika gynnsam utveckling av exporten till de
utomeuropeiska länderna och även för Västeuropa får man räkna med en
lägre ökningstakt.

Enligt de prognoser som redovisats kommer exporten exklusive fartyg att
öka knappt 6 % i volym under 1967, vilket är betydligt lägre än 1966 men
över 1965.

De traditionella svenska råvarorna malm och trä kommer under 1967
som 1966 att minska både i volym och pris. Prissänkningen för malm och
trävaror, 9,5 respektive 6 %, kommer att slå igenom kraftigt — prisökningen
för exporten exklusive fartyg är beräknad till några tiondels procent.
Fallet i kopparpriserna bidrar också.

Omslaget i fartygsleveranserna från en minskning på 500 miljoner kronor
1966 till en ökning på 250 miljoner kronor 1967 ger ett tillskott om ca
1 % i värde på totala exporten, som därmed skulle öka 7 % under 1967. 2

2. Importen

Importutvecklingen 1966

Den totala importen ökade med 2,2 % i volym och 4,5 % i värde 1965—
1966. Detta innebär en markant lägre ökningstakt för importen än under
de närmast föregående åren. Den svaga importtillväxten under fjolåret var

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Tabell 111: 2. ImporEutvecklingen för olika varugrupper 1965—1967

	Importvärde,		Procentuella förändringar från föregående år
	miljoner kronor
				Volym		Pris
	1965	1966	1967	1965	1966	1967	1965	1966	1967
Konsumtionsvaror........	5 537	5 465	5 920	15,1	— 3,0	5	2,0	1,8	3
därav: textil..........	978	1 107	1 250	14,7	12,5	12,5	1,2	0,6	0
verkstadsproduk-
ter ............	1 960	1 601	1 635	18,1	— 19,9	1	1,3	2,0	1
Investeringsvaror........	2 576	2 811	2 960	7,8	5,1	2,5	6,0	3,8	2,5
Konsumtionsråvaror......	2 488	2 515	2 570	—2,2	1,0	7	— 1,0	0,1	— 4,5
därav: textil..........	1 394	1 288	1 350	0,9	— 6,9	9,5	— 2,4	— 0,8	— 4
Andra industriråvaror ....	8 172	8 660	9 580	16,4	2,0	11,5	3,3	3,9	— 0,5
därav: verkstadsproduk-
ter............	2 527	2 817	3 040	16,8	2,8	3	3,4	8,5	5
råolja..........	319	311	640	7,3	— 3,5	no	— 0,5	1,0	— 1
Byggnadsråvaror ........	755	743	780	14,4	— 4,3	4	3,9	2,8	1
Jordbruksråvaror ........	573	656	710	11,0	10,9	7	2,0	3,2	1
Bränslen................	2 049	2 273	1 910	2,4	14,8	— 14	-4,3	— 3,4	— 2
Totalt, exkl. fartyg, flyg-
plan, vapen ..........	22 150	23 123	24 430	11,2	2,1	4,5	1,8	2,2	1
Fartyg, flygplan, vapen ..	494	539	625
Total import ............	22 644	23 662	25 055	11,6	2,2	5	1,7	2,3	1
därav: verkstadsproduk-
ter ............	7 263	7 461	7 870	14,1	— 1,2	2,5	3,6	3,9	3
järn och stål....	1 280	1 229	1 295	19,6	— 2,4	6	0,3	— 1,6	— 0,5
textil..........	2 526	2 546	2 775	4,7	0,4	11	— 1,2	— 0,2	— 2

Anm. Uppgifterna för 1967 avser prognoser. Grupperingen på användningsområden har reviderats
och är ej jämförbar med den som publicerats i nationalbudgeter före år 1967.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

ett utslag av den dämpade ökningstakten för den privata konsumtionen
och lagerinvesteringarna. Till den svaga importutvecklingen bidrog sannolikt
även det lättare kapacitetsläget inom industrin som möjliggjorde en
viss utträngning av import.

Hur importen fördelar sig på olika användnings- och varugrupper och
utvecklingen av dessa sammanfattas i tabell 2. Som framgår av tabellen har
utvecklingen för de olika importvarugrupperna varit mycket olikartad.
Importen av konsumtionsvaror minskade med 3 % — en minskning som
till stor del är koncentrerad till de varaktiga konsumtionsvarorna, speciellt
personbilar. Importen av investeringsvaror ökade i ungefär den takt som
kunde förväntas med hänsyn till investeringsutvecklingen, dvs. ingen större
förändring i ökningstakt inträffade gentemot 1965. En markant omsvängning
i importmönstret registrerades däremot för gruppen andra industriråvaror
som i fjol ökade med endast 2 % mot drygt 16 % 1965. Förklaringen
till denna lägre tillväxttakt torde vara att söka i den relativt svaga
utvecklingen för industriproduktionen och däruti att lageruppbyggnaden

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

inom industrin gått väsentligt långsammare 1966 än 1965. Importen av
färdiga textilvaror ökade kraftigt 1965—1966 men uppgången motvägdes av
minskad införsel av textilråvaror. Importvolymen av bränsle ökade med
närmare 15 % under fjolåret, huvudsakligen till följd av den stränga vintern
1965—1966.

Iniportutvecklingen 1967

Beräkningarna över importvolymen 1967 indikerar, med nu aktuella
prognoser över efterfrågan inom olika sektorer, en ökning från 1966 med
ca 5 %. — Den förväntade importutvecklingen för olika varugrupper i år
är mycket annorlunda än det importmönster som förelåg för fjolåret. Detta
gäller speciellt för gruppen bränslen.

Mot bakgrund av den kapacitetsökning för raffinaderiindustrin som beräknas
komma till stånd i år har här speciell uppmärksamhet ägnats bränsleimporten.
En ökad förbrukning av råolja medför ett minskat importbehov
av förädlade bränslen, vilket värdemässigt innebär en relativt sett lägre
import för denna varugrupp. För att få en uppfattning om storleken av
denna strukturella förskjutning har försörjningsbalanser upprättats för
olika bränsletyper. En stor del av dessa bränslen förbrukas inom industrin.
Förbrukningen av bränslen som redovisas i den löpande industristatistiken
har visat sig väl samvariera med produktionsutvecklingen inom respektive
bransch. Med hjälp av produktionsprognoser som redovisas i kapitel IV har
industrins förbrukning av bränslen för 1967 beräknats. Övriga sektorers
förbrukning har framskrivits trendmässigt. Inga nämnvärda lagerförändringar
av bränsle har antagits komma till stånd under 1967. Bränsleimporten
framkommer därför som en differens mellan förbrukning och den
inhemska produktionen av bränslen. Den mängd råolja som förbrukades
vid de svenska raffinaderierna 1966 uppgick till 3,8 miljoner ton och täckte
i form av färdiga bränslen ca 1/7 av konsumtionen. För 1967 beräknas förbrukningen
av råolja bli av storleksordningen 7,5 miljoner ton. Detta skulle
motsvara 1/3 av konsumtionen av färdiga bränslen 1967. Även om ökningen
i raffinaderikapaciteten på sikt kan tänkas medföra en ökad export
har för 1967 förutsatts en lika obetydlig export som tidigare. Enligt dessa
beräkningar skulle bränsleimporten minska ca 14 % i volym som en följd
av råoljeimportens fördubbling.

Konsumtionsvaruimporten som minskade 3 % i fjol beräknas i år stiga
med 5 %. Detta är främst en följd av att bilimporten som minskade med
28 % 1966 i år beräknas öka med 2 % i volym.

Under fjolåret importerades till Sverige närmare 100 tusen ton kaffe.
Vissa tecken tyder på att man för andra året i följd hade en betydande
neddragning av kaffelagren inom landet. Världsmarknadspriserna på kaffe
föll under 1966 och man räknar allmänt med ytterligare något fall i priserna
men senare en viss återhämtning. Detta har beräknats medföra en

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Diagram ID: 2. Importen totalt och uppdelat på vissa användningsområden 1960—1967

Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror

Total .import

Järn- och stål

190 -

Textilier

230 -

Konsumtionsvaror

190

150

Investeringsvaror			f —

100

200

160

120

Konsumtionsråva

ror

Andra industriråvaror	r-/	✓

1 1 1

Byggnadsråvaror

Jordbruksråvaror

120 -<

Bränslen

160 -

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967

1 Utgör delar av totalen oberoende av övrig gruppering. Verkstadsprodukter innefattar ej fartyg,
flygplan och vapen.

Anm. Se anmärkning till tabell III: 2.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

viss lageruppbyggnad inom landet som tillsammans med den trendmässiga
ökningen i konsumtionen skulle ge en volymökning av kaffeimporten på ca
15 %.

Importen av textilvaror 1967 beräknas komma att ligga ca 11 % över
1966 års nivå. Konsumtionen av textil- och beklädnadsvaror har i år beräknats
öka ca 2 %. Man torde i år liksom för de senaste åren komma att
täcka större delen av denna ökning med import. Trots en relativt blygsam
produktionsuppgång inom textilsektorn kan importen av insatsvaror förutsättas
öka med ca 10 %. Denna ökade andel av importerade råvaror och
halvfabrikat sammanhänger med bortfall av vissa inhemska produktionsenheter.

Den totala prisuppgången för importen 1966 var 2,2 %. Utvecklingen
var något olika för färdigvaror och råvaror, 2,6 % respektive 1,8 %. Under
1967 väntas en lugn prisutveckling för hela importen, med ca 1 procents
ökning. I synnerhet på råvarusidan förefaller priserna att bli vikande för
bl. a. järn och stål, koppar, textilfibrer, råolja och bränslen. För syntetfibrerna
har redan ett kraftigt prisfall noterats. Prisnedgången för råolja
och bränslen väntas dock bli ringa och sammanhänga med förväntad utveckling
på fraktmarknaden.

Färdigvarorna beräknas fortsätta att öka i pris om än i långsammare
takt än under fjolåret. Med ovan antagna prisutveckling skulle den beräknade
volymökningen om 5 % motsvara en värdeökning om 6 %. 3

3. Bytes- och betalningsbalansen

Som framgår av tabell 3 är handelsbalansens beräknade underskott något
mindre 1967 än 1966. Bytesförhållandet har emellertid ytterligare försämrats.
Vid fasta priser skulle förbättringen av handelsbalansen således ha
blivit något större. Den förhållandevis kraftiga ökningen av sjöfartsnettot
1966 bör fortgå även i år till följd av de stora nyinvesteringarna i handelsflottan
såväl 1966 som 1967, även om tillväxten i det värdemässiga utbytet
på grund av sjunkande frakter kan väntas bli något mindre.

Såväl turistnettot som nettot av övriga löpande betalningar kan väntas
fortsätta att försämras även 1987. Vad beträffar de sistnämnda är denna
försämring sannolikt endast skenbar. Man kan för vissa poster i dessa tjänster
och transfereringar konstatera att betalningarna från Sverige ökar från
år till år medan motsvarande betalningar till Sverige synes stagnera. Detta
strider mot vad som är känt ur andra källor. Tj änsteutbytet med utlandet
torde öka i båda riktningarna liksom varuutbytet. I så fall föreligger ett
ständigt ökat fel i redovisningen av i synnerhet betalningarna till Sverige.
Bytesbalansens verkliga utslag blir därför förvanskade. I syfte att ge en
mer rättvisande bild av bytesbalansen har införts en — trendmässigt ökan -

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Tabell IH: 3. Betalningsbalansen 1963—1967

Miljoner kronor, löpande priser

	1963	1964	1965	1966	1967
									(prognos)
Export, fob1 ....................		16 568		19 014		20 541		22103		23 600
Import, eif1......................	-	17 552	—	19 946	—	22 644	—	23 662	-	25 055
Handelsbalans	-	984	-	932	-	2103	-	1559	-	1455
Sjöfartsnetto ....................		1 465	+	1 540	+	1 590	+	1 710	+	1 825
Turistnetto ......................	—	368	—	416	—	587	—	741	—	900
Övriga löpande tjänstebetalningar,
netto2 ........................	—	197		186	—	251	—	450	—	530
Bytesbalans för varor och tjänster3	-	84	+	6	-	1351	-	1040	-	1060
Löpande transfereringar, netto ....	-	21	-	88	-	160	-	174	-	190
Bytesbalans för varor, tjänster
och transfereringar4 ..........	—	105	—	82	—	1511	—	1214	—	1250
Tänkbart fel i redovisningen av
löpande betalningar ............	+	350	+	400	! ~r	450	+	500	+	550
Korrigerad bytesbalans för varor,
tjänster och transfereringar ....	+	245	+	318	—	1 061	—	714	—	700
Kapitaltransaktioner..............	—	169	+	284	4-	481	+	754
Restpost ........................	+	157	+	742	+	1 081	+	945
Restpost, korrigerad för tänkbart fel	—	193	"T	342	+	631	+	445
Guld och valutareservens förändring	—	121	+	1 019	+	117	+	346
Affärsbankernas tidsposition ......	+	4	-	75	-	66	+	139
Bankernas utlandsställning	-	117	+	944	+	51	+	485

1 1963''—1965 enligt handelsstatistiken. 1966 enligt preliminär handelsstatistik.

2 Innehåller även varuhandel utanför handelsstatistiken: direktlandad fisk, reimport och
reexport samt icke monetärt guld.

3 Bytesbalansen för varor och tjänster överensstämmer med saldot mellan import och export
av varor och tjänster i försörjningsbalansen.

4 Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

Källor: Riksbanken, statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

de — korrigeringspost, »Tänkbart fel i redovisningen av löpande betalningar».
Benämningen svarar mot den osäkerhet som vidlåder skattningen.

Den framräknade bytesbalansen 1967 visar ett ungefär oförändrat underskott
gentemot 1966.

De kända kapitaltransaktionerna motsvarade i fjol ett valutainflöde på
ca 750 miljoner kronor. Bankernas utlandsställning (valutareserven inkl.
affärsbankernas tidsposition) ökade med 485 miljoner kronor. Den gissningsvis
korrigerade bytesbalansen 1966 visade ett underskott på ca 700
miljoner kronor. Detta skulle innebära ett glapp i redovisningen på ca 450
miljoner kronor för 1966. Förutom av statistiska fel i redovisningen av
betalningsbalansens olika poster i tabell 3 torde detta glapp få förklaras
av de s. k. handelskrediterna vilka i brist på information ej är uppförda
i kapitalbalansen. Avsaknaden av information om handelskrediterna är

Kungl. Maj ds proposition nr 125 år 1967

ej total —- statistiska centralbyråns varvsenkäter ger upplysning om varvens
kreditgivning till utlandet i samband med fartygsleveranser. Under
år då värdet av varvens fartygsleveranser (redovisade i varuexporten)
överstiger utlandets fartygsbetalningar, innefattar tydligen restposten kreditgivning
från svenska varv till utlandet och vice versa. I tablån nedan redovisas
betalningsbalansen 1963—1967 med särredovisning av varvens kreditgivning
:

	1963	1964	1965	1966	1967
Korrigerad bytesbalans......	+ 245	+ 318	- 1 061	- 714	(- 700)
Kapitaltransaktioner ........	- 169	+ 284	+ 481	+ 754	(+ 450)
Korrigerad restpost.......... därav: varvens kreditgivning	- 193	+ 342	+ 631	+ 445	(0)
till utlandet (—) ..	- 372	+ 116	- 311	- 9	(- 400)
övrig rest..........	+ 179	+ 226	+ 942	+ 454	(+ 400)
Bankernas utlandsställning ..	- 117	+ 944	+ 51	+ 485	(- 250)

Posten »övrig rest» är lika med handelskreditändring exklusive varvskrediter
(samt statistiska fel). Mellan 1963 och 1964 skedde ingen större förändring
i posten. Såväl importens som exportens värden ökade starkt och i
ungefär samma takt 1963—1964. Importens ökningstakt var lika hög 1964
—1965 samtidigt som exportens ökningstakt halverades. Här kan ligga eu
förklaring till att handelskrediterna ökade 1965. Sannolikt är dock orsaken
främst att söka i den jämfört med andra länder kraftiga kreditåtstramning
som sattes in 1965. Skärpningen i kreditpolitiken blev under 1966 internationellt
utbredd, varför det inte verkar förvånansvärt att ökningen i handelskrediterna
avtar. Under 1966 sjönk importens ökningstakt högst väsentligt
vilket borde ha verkat i samma riktning. För 1967 förutses i stort
sett samma ökning i exporten och importen. Kreditmarknaden liar lättats
i Sverige men även utomlands. En minskning av handelskrediternas ökning
förefaller därför trolig. En sådan kommer dock att delvis motvägas
av ökad kredittagning i samband med den stegrade importen av fartyg och
flygplan. Handelskrediter exklusive varvskrediter har därför förutsatts bli
av knappt samma storlek 1967 som 1966. Varven förutses i år leverera fartyg
till ett belopp som överstiger betalningarna från utlandet med ca 400
miljoner kronor. Den korrigerade restposten kunde därmed förväntas bli
ungefär noll i år.

Kapitalimporten 1966 var mycket hög. Man får anta att överskottet kommer
att krympa i år. Förutsätts en återgång till ungefär 1965 års nivå för
kapitalimporten 1967 skulle därmed en nedgång i valutareserven på i runt
tal en kvarts miljard kronor kunna tänkas ske i år. Som framgått är detta
en prognos som bygger på en rad osäkra antaganden.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

IV. Produktionen

1. Industrin

Den svaga västeuropeiska stålkonjunkturen under fjolåret medförde en
markant minskning i efterfrågan på järnmalm. De svenska exportleveranserna
minskade kvantitetsmässigt med ca 9 % 1965—1966 och även för de
inhemska malmleveranserna kom en minskning till stånd. — Brytningen
av järnmalm som ännu under de tre första kvartalen 1966 skedde i en i jämförelse
med 1965 ungefär oförändrad takt bromsades upp kraftigt under
fjärde kvartalet och 1966 års produktion kom att understiga 1965 års med
drygt 4 %. Denna minskning av produktionen var dock mindre än nedgången
i leveranserna varför en betydande lageruppbyggnad kom till stånd
vid gruvorna.

Leveransutsikterna för 1967 är för närvarande svårbedömbara. Stålmarknaden
i Europa präglas fortfarande av stor försiktighet och de avslut för
leverans av svensk järnmalm sonr hittills gjorts innebär en kraftig nedgång
såväl kvantitets- som prismässigt jämfört med 1966. Det finns dock
tecken som tyder på att den hittillsvarande avmattningen i stålkonjunkturen
har vissa möjligheter att brytas under senare delen av 1967. Med hänsyn
till att ett flertal av våra traditionella köpare för närvarande torde ha relativt
små lager skulle en snabbare förbrukningsökning medföra ett ganska
omedelbart behov av tilläggsköp. — Den bedömning av j ärnmalmsexporten
1967 som gjorts inom konjunkturinstitutet, och som närmare behandlas i
kapitlet om utrikeshandeln, innebär en minskning 1966—1967 med ca 3 %
i ton räknat.

De inhemska leveranserna har bedömts komma att obetydligt överstiga
1966 års nivå. — Med hänsyn till de betydande lager som gruvorna
för närvarande innehar synes det rimligt att räkna med en strävan hos
gruvföretagen att nedbringa lagren. Mot bakgrund av det rådande läget är
det emellertid inte troligt att någon nämnvärd lagerförändring kommer till
stånd. Med ovan redovisade antaganden om leveransutvecklingen skulle produktionen
1967 komma att understiga 1966 års nivå med inemot 10 %.

Produktionen inom järn- och stålverken låg på en närmast oförändrad
nivå under hela 1966 och produktionsökningen för året som helhet stannade
vid 4 % jämfört med 1965. Detta kontrasterar starkt mot den snabba
tillväxttakten under de närmast föregående åren. Den lägre ökningstakten
1966 förklaras av en svagare inhemsk efterfrågeutveckling inom byggnadsoch
verkstadsindustrin. Inom den senare dämpades inköpen av järn och

Kungi. Majrts proposition nr 125 år 1967

Tabell TV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inkl. ämnen 1964—1967
Miljoner kronor. 1959 års producentpriser

	1964	1965	1966	1967 (prognos)
Produktion ......................	2 890	3 114	3 249	3 450
Import ..........................	937	1071	986	1 035
Summa tillgång	3 827	4185	4 235	4 485
Export..........................	1081	1 161	1 298	1 440
Varuinsats ......................	2 754	2 904	3 006	3 165
industri ......................	2 430	2 546	2 648	2 785
byggnadsverksamhet............	324	358	358	380
Lagerförändring..................	+ 85	+ 114	+ 31	- 20
Saldopost........................	- 93	+ 6	- 100	- 100
Summa användning	3 827	4185	4 235	4 485

Källa: Konjunkturinstitutet.

stål inte endast på grund av den lägre tillväxten i förbrukningen av järn och
stål utan också på grund av lagernedskärningar. Exportefterfrågan hölls
däremot uppe vilket återspeglades i att exporten av handelsfärdigt järn och
stål ökade volymmässigt med ca 12 % (jfr kapitel III) — en försäljning
som dock fick ske till något pressade priser.

Under första kvartalet 1967 synes produktionen av konjunkturbarometern
i mars att döma ha ökat jämfört med fjärde kvartalet 1966. Man räknar
för andra kvartalet med oförändrad produktionsvolym och därefter åter
med ökningar under andra halvåret. Orderläget ansågs dock enligt samma
källa fortfarande som otillfredsställande: företagen bedömde nästan genomgående
orderstockarna som för små i förhållande till produktionsnivån i
mitten av mars. Leveranstiderna uppges ha förkortats ytterligare underförstå
halvåret i år.

Produktionsutvecklingen för 1967 som helhet har bedömts med hjälp av
en försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål (tabell 1). Denna
pekar på en produktionsökning på ungefär 6 % jämfört med 1966. Den
inhemska efterfrågan på järn och stål, som den kan härledas ur föreliggande
prognoser för utvecklingen inom olika förbrukarsektorer, främst
verkstadsindustrin, beräknas under 1967 komma att öka med ca 5 %, dvs.
något mera än under 1966. Exporten beräknas komma att stiga i ungefär
samma takt som 1966, dvs. med 11 å 12 %. Importen som minskade med
8 % från 1965 till 1966, väntas 1967 komma att öka med ca 5 %.

Produktionen inom verkstadsindustrin (exkl. varv) för perioden 1965—
1967 har bedömts med hjälp av en försörjningsbalans1 för verkstadsproduk 1

Denna balans mäter produktionen av de varor som definitionsmässigt klassificerats
som verkstadsprodukter. Den visar för perioden 1959—1964 en systematisk underskattning
jämfört med statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen
inom verkstadsindustrin, definierad som de arbetsställen som huvudsakligen tillverkar
verkstadsprodukter. Avvikelsen torde emellertid i mindre utsträckning bero på denna

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Tabell TV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg, 1964—1967

Miljoner kronor. 1959 års producentpriser

	1964	1965	1966	1967 (prognos)
Produktion ......................	13 766	14 520	15 050	15 810
Import..........................	4 965	5 734	5 552	5 685
Summa tillgång	18 731	20 254	20 602	21495
Privat konsumtion................	3 705	3 911	3 543	3 810
nyinköp av bilar ..............	1 525	1 678	1 336	1 520
övrigt ........................	2 180	2 233	2 207	2 290
Investeringar i maskiner m. in.....	6 593	7 046	7 197	7 375
privata........................	4 186	4 618	4 634	4 815
offentliga......................	2 407	2 428	2 563	2 560
Lagerförändringar ................	+ 287	+ 736	+ 458	+ 255
Export..........................	4 802	5 069	5 835	6 280
Varuinsats ......................	3 344	3 492	3 569	3 775
industri........................	1 661	1 735	1 774	1 875
byggnadsverksamhet............	1 683	1 757	1 795	1 900
Summa användning	18 731	20 254	20 602	21495

Källa: Konjunkturinstitutet.

ter (tabell 2). Produktionsökningen 1965—1966 beräknas sålunda (med
tillämpad justering) uppgå till drygt 4 %. Denna för verkstadsindustrin
osedvanligt låga tillväxttakt har sin grund i den svaga inhemska efterfrågan:
investeringarna ökade endast obetydligt och hushållens inköp av verkstadsproducerade
konsumtionsvaror minskade med närmare 10 %. Exporten av
verkstadsprodukter utgjorde däremot en starkt expansiv faktor; den ökade
volymmässigt med omkring 15 %.

Av tillgänglig korttidsstatistik att döma skedde uppbromsningen av verkstadsproduktionens
tillväxt under första delen av 1966, varefter produktionen
legat på i stort sett oförändrad nivå. Enligt konjunkturbarometern i
mars låg produktionen även under första kvartalet 1967 kvar på ungefär
samma nivå, medan företagen för såväl andra kvartalet som andra halvåret
1967 planerar en höjning. Orderingången från hemmamarknaden, som
var svag särskilt under senare delen av 1966, tycks under första kvartalet
1967 ha legat kvar på fjärde kvartalets nivå, men för andra kvartalet förväntar
företagen en ökning. Orderingången från exportmarknaden, som
däremot var god under hela 1966, fortsatte enligt konjunkturbarometern att
öka under första kvartalet 1967 och för andra kvartalet kan man räkna
med ytterligare stegring. I mitten av mars bedömde närmare hälften av

definitionsolikhet. Den långsammare produktionsökningen enligt balansen kan sannolikt
i första rummet hänföras till systematiska fel i de på nationalräkenskapen grundade
beräkningarna av komponenterna på användningssidan. Med hjälp av en regressionsstudie
mellan centralbyråns produktionsserie och den produktionsutveckling som erhålls i
balansen har korrigeringstal erhållits, med vilka de ur balansen erhållna förändringstalen
justerats upp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1964—1967

1 000 stds

	1964	1965	1966	1967 (prognos)
Produktion ......................	2 056	2 209	2 109	2 095
Import ..........................	40	46	35	45
Summa tillgång	2 096	2 255	2144	2140
Export ..........................	1 203	1 134	1 075	1 060
Varuinsats ......................	1 021	1 071	1 088	1 155
industri........................	630	668	680	720
byggnadsverksamhet............	391	403	408	435
Lagerförändring ..................	+ 24	+ 162	+ 50	— 50
Saldopost........................	- 152	- 112	- 69	- 25
Summa användning	2 096	2 255	2144	2140

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

företagen inom branschen orderstockarna som för små i förhållande till
produktionsnivån.

Produktionsutvecklingen har även för 1967 bedömts med hjälp av försörjningsbalansen
för verkstadsprodukter. Denna ger efter justering enligt
ovan en produktionsökning på ca 6 %. Den jämfört med 1966 snabbare tillväxttakten
beror på den prognoserade starkare inhemska efterfrågan framför
allt på varaktiga konsumtionsvaror, av vilka inköpen beräknas öka med
ca 7 å 8 %. Exporten av verkstadsprodukter förutses även under 1967
komma att utgöra en starkt expansiv faktor med en ökning av 7 å 8 % i volym.
Importen av verkstadsprodukter, som minskade under 1966, beräknas
under 1967 komma att öka ett par tre procent.

Orderingången till varvsindustrin var under fjolåret relativt låg trots en
återhämtning under fjärde kvartalet och orderstocken var vid årsskiftet
14 % lägre än ett år tidigare i antal arbetstimmar räknat. Minskningen hänförde
sig i ungefär lika stor utsträckning till hemmamarknadsorder som
till exportorder. Enligt konjunkturbarometern i mars minskade orderingången
åter under första kvartalet 1967 medan varvsföretagen räknar med
en uppgång under andra kvartalet. Inneliggande orderstockar ansågs i mitten
av mars av ungefär hälften av företagen som för små i förhållande till
produktionsvolymen.

De uppgifter som nu föreligger i nationalräkenskapen för 1966 vad avser
exportleveranser av fartyg, investeringar i handelsflottan av svensktillverkade
fartyg samt förändringar i varvens lager av »varor i arbete» visar på
en produktionsökning 1965—1966 av storleksordningen 3 å 4 %. Motsvarande
kalkyl för 1967 — med utgångspunkt från de export-, investeringsoch
lagerprognoser som gjorts för detta år — antyder en något större produktionsökning
än 1966 för varvens del.

I tabell 3 återges en försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 11)67

Produktionsuppgifterna för 1964 och 1965 är hämtade från sågverksinventeringen.
Produktionsuppgiften för 1966 är grundad på statistiska centralbyråns
korttidsstatistik över produktionsvolymutvecklingen och ger en
minskning 1965—1966 på ca 4 1/2 %. Den säsongrensade produktionsserien
för 1966 visar att minskningen framför allt är hänförlig till första
kvartalet med dess ogynnsamma väderleksförhållanden och att sedan en
successiv återhämtning ägde rum.

Efterfrågan på trävaror var svag framför allt under första delen av 1966.
Trots de realisationsförsäljningar som skedde under fjärde kvartalet, minskade
exportleveranserna 1965—1966 med ca 5 % medan avsättningen på
hemmamarknaden ökade med knappt 2 %. Denna leveransutveckling innehar
att lageruppbyggnaden hos producenterna fortsatte även under 1966.
Enligt nu föreliggande preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån
ökade lagerhållningen hos producenterna och i trävaruhandeln under fjolåret
med ca 50 tusen standards.

Under innevarande år beräknas exportleveranserna snarast fortsätta att
minska medan avsättningen på hemmamarknaden bedömts kommer att öka
betydligt snabbare än under 1966 främst beroende på en stegrad aktivitet
inom byggnadsverksamheten. Som framgår av balansen har lagren av trävaror
inom landet ökat kraftigt under de tre senaste åren. Denna lagerökning
har främst skett vid sågverken. I konjunkturbarometern för mars anger
över hälften av sågverksföretagen dessa lager vara för stora. Med hänsyn
härtill torde man kunna räkna med en stark strävan bland dessa företag att
skära ned lagren, och det har här bedömts rimligt att räkna med att man
skall lyckas med att minska dem ungefär lika mycket som de ökade under
1966, dvs. omkring 50 tusen standards. Med den i balansen kalkylerade leveransutvecklingen
skulle detta kunna ske med ungefär samma produktion
för sågverken under 1967 som under 1966.

För gruppen träindustri exklusive sågverk indikerar inom konjunkturinstitutet
gjorda beräkningar en produktionsökning 1965—1966 på ca 1 %,
vilket är en betydligt svagare tillväxttakt än under de närmaste föregående
åren. Detta kan i första hand tillskrivas den under 1966 dämpade aktiviteten
inom den inhemska byggnadsverksamheten som verkade återhållande på
produktionen av framför allt snickerier och trähus. Trähus- och wallboardfabriker
fick dessutom vidkännas en minskad exportefterfrågan under året.
För de konsumtionsinriktade branscherna (främst möbelindustrin) har den
svaga utvecklingen av den privata konsumtionen verkat dämpande på produktionen.
Enligt kalkyler baserade på den förväntade snabbare tillväxttakten
i såväl de inhemska byggnadsinvesteringarna som den privata konsumtionen
skulle man kunna räkna med en produktionsökning för hela
gruppen träindustri exklusive sågverk på 5 å 6 % 1966—1967.

En summering av ovan redovisade utvecklingstendenser inom träindustrins
olika branscher skulle för den totala träindustrin innebära en pro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

duktionsminskning 1965—1966 med ca 1 % och en produktionsökning
1966—1967 på ca 3 %.

Den förbättring i avsättningsläget för massa som successivt inträdde under
1966 ledde i kombination med de vidtagna produktionsbegränsande åtgärderna
vid de svenska massafabrikerna till att de marknadstryckande
lagren kunde reduceras kraftigt. Lagren kom härmed att vid utgången av
1966 uppgå till drygt 300 tusen ton och får för flertalet kvaliteter betecknas
som normala. Totalt tillverkades ca 3,3 miljoner ton kemisk avsalumassa
under 1966 vilket är drygt 5 % mindre än under föregående år.
Exportleveranserna av den kemiska massan ökade avsevärt (se kapitel III),
medan däremot avsättningen på hemmamarknaden understeg 1965 års nivå
med ca 8 %. Såväl produktion som exportleveranser av mekanisk avsalumassa
var ungefär oförändrade från 1965 till 1966.

Utvecklingen för de olika massakvaliteterna var mycket varierande. Sålunda
ökade produktionen av den dominerande kvaliteten — blekt sulfat
— endast obetydligt. Genom den kraftiga leveransökningen reducerades
därmed lagren av blekt sulfat avsevärt och på många håll torde dessa lager
ha varit mycket små vid årsskiftet 1966—1967. Tillverkningen av oblekt
sulfat minskade däremot med ca 13 % vilket återspeglar dels en genom den
fortsatta integreringen inom massasektorn krympande avsalumarknad, dels
en övergång till tillverkning av blekt sulfat. — Inom sulfitsektorn minskade
produktionen något — en minskning som helt faller på den oblekta sulfiten.
Lagren av sulfitmassa var vid årsskiftet 1966—1967 relativt sett betydligt
större än sulfatmassalagren, trots en stor leveransökning under
1966 för den blekta sulfiten. Den dämpade utvecklingen på den europeiska
textilmarknaden påverkade starkt efterfrågan på dissolvingmassa för vilken
en produktionsminskning på ca 20 % registrerades under fjolåret.

Produktionsutsikterna för 1967 är skiftande för de olika kvaliteterna.
För den blekta sulfaten torde produktionen komma att begränsas av kapaciteten
medan de fortfarande relativt stora lagren och den svaga efterfrågeutvecklingen
verkar tillbakahållande på produktionen av sulfit- och dissolvingmassa.
För de två sistnämnda kvaliteterna har man överenskommit om
ett produktionsstopp på 3 veckor, samtidigt som produktionskapaciteten
reduceras genom nedläggningar av vissa sulfit- och dissolvingenheter. Tillverkning
och leverans av oblekt sulfit beräknas sålunda komma att understiga
1966 års kvantiteter, medan tillverkningen av dissolvingmassa torde
komma att öka något från 1966 års kraftigt sänkta nivå. Den blekta sulfiten,
som fått vidkännas stark konkurrens av den blekta sulfaten på förpackningsområdet,
väntas bibehålla 1966 års leveransnivå. Det är rimligt att
anta att också produktionen blir oförändrad i vilket fall det blir möjligt att
ytterligare minska lagren.

De totala leveranserna av kemisk massa beräknas kvantitetsmässigt öka
ca 4 % 1966—1967 varvid den beräknade ökningen på hemmamarknaden

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

väntas komma att bli procentuellt lika stor som exportökningen. Under
förutsättning av att man vid utgången av år 1967 kommer att hålla ungefär
normalt stora lager skulle denna leveransökning ge utrymme för en produktionsökning
1966—1967 på ca 8 % i ton räknat. Medtas även den mekaniska
massans utveckling i kalkylen skulle produktionsökningen 1966—1967
komma att bli ca 6 % i ton räknat vilket motsvarar en volymökning med
8 %.

Tillverkningen av papper och papp ökade under fjolåret med ca 2 % i
ton räknat, vilket är en betydligt lägre ökning än under de gångna åren av
1960-talet. Denna låga ökningstakt synes bl. a. ha lett till att det under
närmast föregående år höga kapacitetsutnyttjandet inom vissa sektorer av
pappersindustrin minskat något. Exporten av papper och papp steg med ca
7 %. För hemmaleveransernas del noterades endast en obetydlig ökning,
vilket avspeglar den dämpade konsumtionsutvecklingen och den på grund
härav svaga produktionstillväxten inom de pappersförädlande industrierna.
Samtidigt torde en viss lagerreducering ha skett i de inhemska förbrukar -sektorerna.

Produktionsutvecklingen för de olika papperskvaliteterna var mycket
varierande. Produktionsökningar kan noteras för tidningspapper, papp och
kartong samt omslagspapper. De två senare kvaliteterna svarade för huvuddelen
av exportleveransökningen. Den procentuellt sett största produktionsökningen
—■ ca 8 % — noterades för finpapper. Produktionen av de mera
hemmamarknadsorienterade kvaliteterna journalpapper och övrigt papper
minskade.

Den efterfrågeprognos för papper och papp som gjorts inom konjunkturinstitutet
pekar på en total leveransökning 1966—1967 på ca 6 % i ton
räknat, varvid export!everanserna väntas öka med 7 %, dvs. i samma takt
som under 1966. Hemmamarknadsleveranserna, beräknade med hjälp av
prognoser för konsumtionsutveckling och produktion inom de pappersförädlande
industrierna, synes komma att öka med ca 5 %. Under förutsättning
av att lagersvängningarna i producentledet endast blir obetydliga skulle
denna leveransutveckling komma att medföra en produktionsökning 1966—
1967 på ca 6 %.

Produktionen inom textil- och beklädnadssektorn (inkl. skoindustrin)
beräknas 1966 ha sjunkit med ca 5 % jämfört med 1965. Denna uppskattning
grundas i första hand på en inom konjunkturinstitutet upprättad försörjningsbalans
för beklädnadsvaror. En sammanvägning av de produktionsindexserier
inom sektorn som utförs inom statistiska centralbyrån
och som i huvudsak baseras på kvantitativ korttidsstatistik resulterar dock
i en nedgång som är drygt en procentenhet större. Emellertid kan produktionsminskningen
här ha något överskattats bl. a. genom att en del av de
under perioden nedlagda företagen åter startats i annan regi och ej omedelbart
kommit att registreras i statistiken. Av sektorns delbranscher beräknas

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell TV: 4. Industriproduktionens utveckling 1965—1967

Procentuella volymförändringar

	1965—1966	1966—1967 (prognos)
Järnmalmsgruvor ............................	- 4	- 10
Järn- och andra metallverk....................	3	6
Verkstadsindustri exkl. varv ..................	4	6
Träindustri ..................................	- 1	3
Massaindustri ................................	- 5	8
Pappers- och pappindustri ....................	2	6
Livsmedelsindustri............................	7	4
Textil- och beklädnadsindustri ................	- 5	3
■Övriga branscher exkl. varv ..................	5	8
Totala industrin	3	5

Källa: Konjunkturinstitutet.

en kraftig nedgång ha skett av skoproduktionen — totalt med drygt 15 %,
för läderskor med över 18 %. Vidare uppskattas den egentliga textilindustrins
produktion ha minskat med drygt 6 %, medan nedgången för konfektions-
och övrig sömnadsindustri torde ha stannat vid ca 3 %.

Efter den svaga konsumtionsutvecklingen under första halvåret för sektorns
produkter, då konsumtionen sjönk 7 % under motsvarande nivå 1965,
ägde en kraftig omsvängning rum under andra halvåret. Detta ledde till
att 1966 års konsumtion kom att överträffa 1965 års med en knapp procent.
Det sålunda förbättrade försäljningsklimatet under fjolårets senare del synes
i första hand ha lett till en markant lagernedskärning inom distributions-
och produktionsled men har också fått en positiv inverkan på produktionen
i trikå- och konfektionsbranscherna. Samtidigt började också importen
av beklädnadsvaror att ånyo skjuta fart, men totalt över året blev
importvolymökningen så pass moderat som knappt 6 %. Exporten expanderade
under 1966 relativt starkt och volymmässigt beräknas utförseln av
garn, vävnader, konfektionerade artiklar, kläder och skor ha stigit med ca
17 % jämfört med 1965 — för enbart beklädnadsvaror (inkl. skor) med
19 %.

Prognosen för 1967 års produktion har baserats på en försörjningsbalans
för beklädnadsvaror. I denna har kalkylerats med en konsumtionsökning
på ca 2 %, en exporttillväxt på ca 10 % samt en lageruppbyggnad som
nästan motsvarar lageravtappningen under 1966. Vidare har importvolymökningen
antagits bli ca 12 %. Därigenom erhålls ett utrymme för en ökad
beklädnadsproduktion på ca 3 %, medan väveri-spinneri-produlctionen samt
tillverkningen av övriga sömnadsvaror kan uppskattas öka med ett par
procent.

Produktionsvolymen inom livsmedelsindustrin, inklusive dryckesvaruoch
tobaksfabriker, ökade enligt statistiska centralbyråns produktionsindex
med ca 7 % 1965—1966. Den största ökningen — ca 14 % — svarade

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

dryckesvaru- och tobaksfabrikerna för medan produktionsökningen inom
den egentliga livsmedelsindustrin uppgick till knappt 6 %.

En inom konjunkturinstitutet uppgjord försörjningsbalans för livsmedelsindustriprodukter
pekar på en något lägre tillväxttakt i produktionen
1966—1967 — ca 4 % — vilket främst kan hänföras till en prognoserad
lägre stegringstakt i livsmedelskonsumtionen 1967 än under 1966.

De branscher som hittills berörts svarar för ca 80 % av den totala industriproduktionen.
För återstående branscher, som ingår i tabell 4 under benämningen
övriga branscher, är det statistiska materialet som belyser produktionsutvecklingen
efter 1964 (senaste år med definitiv produktionsstatistik;
mycket bräckligt. De i tabellen angivna siffrorna syftar huvudsakligen
till att ge approximativa produktionsförändringar inom dessa branscher.
Här nedan skall endast nämnas något om utvecklingen inom några av dessa
sektorer.

Den under 1966 dämpade aktiviteten inom byggnadsverksamheten medförde
en försvagning av expansionstakten även inom jord- och stenindustrin.
Enligt konjunktur institutets beräkningar skulle produktionsökningen
1965—1966 således ha stannat vid ett par tre procent. Den matta utvecklingen
under 1966 återspeglas också i konjunkturbarometrarna, vilka
bland annat pekar på en ansvällning av branschens färdigvarulager.

Bedömningen av produktionsutvecklingen under 1967 baseras liksom
för 1986 på en försörjningsbalans för jord- och stenindustriprodukter. Balansen
tyder på en produktionsökning på 6 å 7 %. Denna högre tillväxttakt
jämfört med 1966 kan återföras på den förväntade snabbare ökningstakten
i såväl de inhemska byggnadsinvesteringarna som i konsumtionen under
1967.

Produktionen inom den kemisk-tekniska industrin förefaller av tillgängliga
informationer att döma ha fortsatt att öka i snabb takt under 1966
och man torde även under 1967 kunna räkna med en kraftig ökning. Denna
höga expansionstakt förklaras i icke ringa grad av den pågående stora utbyggnaden
av produktionskapaciteten inom den petrokemiska industrin
och inom oljeraffinaderierna.

För övriga här ej berörda delbranscher inom gruppen övrig industri (grafisk-,
pappersvaru-, läder- och gummivaruindustri) kan produktionsutvecklingen
förutsättas vara i hög grad bestämd av konsumtionsutvecklingen.
Den svaga konsumtionsutvecklingen under 1966 medförde sålunda en dämpning
i produktionstillväxten inom dessa branscher. För 1967 torde i enlighet
härmed en något snabbare ökningstakt kunna påräknas.

Totalt torde man för gruppen övriga branscher kunna räkna med att
produktionen stigit med ca 5 % 1965—1966. De prognoser för 1967 som
gjorts för dessa branscher pekar på en sammanlagd ökning på omkring
8 %.

Ovanstående genomgång av de olika industribranschernas utveckling un 5

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell IV: 5. Förbrukning och uttag av rundvirke 1964—1967

1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)

	1964	1965	1966	1967 (prognos)
Sågtimmer Förbrukat vid sågverken (inkl. svinn)	18 579	19 985	19 076	18 930
Export ..........................	234	308	545	400
Import ..........................	88	83	75	80
Utgående lager ..................	3 607	4 024	3 900	3 500
Ingående lager ..................	3 332	3 607	4 024	3 900
Uttaget från skogen	19 000	20 627	19 422	18 850
Massa- och boardved Förbrukat vid fabrikerna (inkl. svinn)	26 021	26 353	25 833	27 470
Export ..........................	1 310	1 695	1 314	1 700
Import ..........................	259	305	298	310
Utgående lager ..................	20 712	18 653	17 539	17 039
Ingående lager....................	22 803	20 712	18 653	17 539
Uttaget från skogen	24 981	25 684	25 735	28 360
övrigt rundoirke Förbrukat inom landet............	5 085	4 944	4 810	4 710
Export ..........................	149	131	129	135
Import ..........................	4	4	6	5
Uttaget från skogen	5 230	5 071	4 933	4 840
Totala uttaget från skogen	49 211	51 382	50 090	52 050

Källa: Konjunkturinstitutet.

der 1966 ger till resultat att den totala industriproduktionen kan beräknas
ha ökat med 3 % 1965—1966. Såsom ovan redovisats implicerar de i nationalbudgeten
givna prognoserna för konsumtion, investeringar, lagerförändringar,
export och import en produktionsuppgång för industrin med 5 %
1966—1967. Hur produktionsökningen fördelar sig på olika sektorer framgår
av tabell 4. 2

2. Skogsbruket

Den ovan förutsedda produktionsutvecklingen för skogsindustrierna och
den bedömning som gjorts för utvecklingen av utrikeshandel och lager av
skogsprodukter har i syfte att belysa effekterna på skogsavverkningarna
sammanfattats i en försörjningsbalans för rundvirke (tabellerna 5 och 6).

Enligt försörjningsbalansen erhålls en minskning i den totala skogsavverkningen
1965—1966 på ca 2,5 %, en minskning som främst kan återföras
på en förbrukningsminskning av timmer vid sågverken. Avverkningen
av massa- och boardved låg 1966 på ungefär samma nivå som under
1965 och den trendmässiga tillbakagången för övrigt rundvirke beräknas
ha fortsatt.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Tabell IV: 6. Försörjningsbalans för randvirke 1964—1967
1 000 kbm, fast mått utan bark (barr- och lövträ)

	1964	1965	1966	1967 (prognos)
Produktion ......................	49 211	51 382	50 090	52 050
sågtimmer......................	19 000	20 627	19 422	18 850
massa- och boardved............	24 981	25 684	25 735	28 360
övrigt rundvirke................	5 230	5 071	4 933	4 840
Import ..........................	351	392	379	395
Summa tillgång	49 562	51774	50 469	52 445
Export ..........................	1 693	2 134	1 988	2 235
Lagerförändring ..................	-1 816	-1 642	—1 238	— 900
Förbrukning......................	49 685	51 282	49 719	51 110
sågtimmer......................	18 579	19 985	19 076	18 930
massa- och boardved............	26 021	26 353	25 833	27 470
övrigt rundvirke................	5 085	4 944	4 810	4 710
Summa användning	49 562	51774	50 469	52 445

Källa: Konjunkturinstitutet.

Förbrukningen 1966—1967 beräknas komma att öka med knappt 3 %.
Med en avtagande takt i lagernedskärningarna och ett förväntat växande
exportöverskott av rundvirke skulle de totala skogsavverkningarna under
1967 komma att ligga ca 4 % över 1966 års nivå. — Ett betydande ovisshetsmoment
vid dylika awerkningsprognoser är den svårbedömda utvecklingen
av skogsindustriernas råvarulager. Dessa lager synes, enligt den senaste
konjunkturbarometern att döma, för närvarande vara i stort sett normalt
stora. En viss fortsatt, strukturellt betingad, neddragning i dessa råvarulager
har dock här bedömts komma till stånd även under 1967. 3

3. Övriga näringsgrenar

Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas nu av jordbruksnämnden
komma att öka med 0,2 % 1966—1967. Till följd av det dåliga
skördeutfallet inträffade en minskning med 12 % 1966. Produktionen
av vegetabilier väntas 1967 öka med ca 15 % medan animalieproduktionen
väntas minska med ca 4 % främst genom minskad mjölkproduktion.

Elkraftproduktionen beräknas av centrala driftledningen ha ökat med
3,4 % 1965—1966. För 1967 väntas en produktionsökning av drygt 3 %.
Totala förbrukningen av kraft för prima ändamål som ökade med 6,2 %

1965—1966 väntas 1967 öka med ca 6,5 %.

Utvecklingen inom byggnads- och aniäggningsverksamheten beskrivs utförligt
i kapitel VII. Det framgår där att bruttoinvesteringarna i byggnader
och anläggningar ökade ca 2 % 1965—1966 och att för 1967 en ökning
med ca 5,5 % emotses.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

4. Den totala produktionen

De beräkningar över totalproduktionens utveckling som brukar presenteras
i detta sammanhang består huvudsakligen av en sammanvägning av
de produktionsprognoser som redovisats tidigare i detta avsnitt, kompletterad
med ett rimligt antagande för tjänstesektorerna. För förfluten tid räknas
produktionen av tjänster residualt, som skillnaden mellan varuproduktionen
och hela bruttonationalprodukten mätt från användningssidan.

Den totala varuproduktionen som beräknas ha ökat med knappt 11/2 %
1965—1966 kan enligt föreliggande produktionsprognoser beräknas öka
med ca 4 1/2 % 1966—1967. Omslaget berör flertalet näringsgrenar och
påverkas av skillnaderna i väderlek vintern 1967 jämfört med 1966 samt ett
förutsatt normalt skördeutfall 1967 i motsats till det låga utfallet 1966.
Tjänsteproduktionens ökning 1966—1967 skulle med denna utgångspunkt
bli ca 2 1/2 % om den totala produktionen av varor och tjänster förutsätts
öka med 3,7 % såsom beräknats i kapitel I. En sådan dämpning av tjänsteproduktionens
ökningstakt — vilken synes ha uppgått till drygt 4 % mellan
1965 och 1966 — skulle delvis kunna förklaras av nedgången i den offentliga
konsumtionens ökningstakt.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

V. Arbetsmarknaden

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1967

Den svenska arbetsmarknaden präglades nnder hela 1966 av en fortskridande
minskning i efterfrågan på arbetskraft. Utvecklingen under de
första månaderna av 1967 medförde inte någon väsentlig förändring. Möjligen
har nedgången, åtminstone inom vissa sektorer, brutits.

Ur produktionssynpunkt har väderleksförhållandena vintern 1966—1967
varit väsentligt gynnsammare än vintern 1965—1966. Arbetslösheten har
emellertid även under första kvartalet 1967 legat över motsvarande period
ett år tidigare. Arbetslöshetsprocenten bland kassamedlemmarna avviker
dock endast i ringa grad från medelvärdena för de senaste tio åren.

Efterfrågan på arbetskraft

Som ett mått på arbetskraftsefterfrågans styrka kan serien över antalet
obesatta platser användas. Under åren 1962—1965 inträffade bottenläget i
januari. Under 1966, och även under 1967, minskade emellertid antalet obesatta
platser något även mellan januari och februari, och en uppgång inträffade
först i mars. Procentuellt var denna något större 1967 än 1966.

Jämfört med motsvarande värden ett år tidigare minskade antalet obesatta
platser klart under hela 1966. Från januari 1967 synes dock hastigheten
i nedgången ha avtagit. Inom industrin, där efterfrågan mätt på detta
sätt fortsatte att sjunka t. o. in. februari, svarade metall- och verkstadsindustrin
fr. o. m. november för den mest betydande nedgången. Även
inom massa- och pappersindustrin fortsatte en tydlig nedgång. Inom träindustrin
har däremot hastigheten i nedgången minskat från september
och samma gäller för den grafiska industrin från januari. Förbättringen
inom textil- och sömnadsindustrin m. in. synes bestå, och marsvärdet för
antalet obesatta platser är högre än i mars 1966. Den höga igångsättningen
av bostadsbyggandet under fjärde kvartalet 1966 fick, enligt den
statistiska serie som använts här, ingen omedelbar effekt på arbetskraftsefterfrågan
inom byggnadsverksamheten. Från januari har emellertid en
förbättring inträtt. Inom handel och samfärdsel inträffade en relativ förbättring
kring årsskiftet, men uppgången mellan februari och mars blev
lägre än normalt. Inom tjänstesektorerna synes läget ha stabiliserats från
december. Undantaget skulle kunna vara de offentliga tjänsterna, där det
dock alltjämt inom vissa verksamhetsområden råder en hög efterfrågan.
Överhuvudtaget har efterfrågeminskningen varit minst inom tjänstesektorerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

I diagram 1 visas för några näringsgrenar kurvor baserade på säsongrensade
värden för antalet obesatta plaster. Då säsongrensningen endast
kunnat genomföras för tiden sedan 1963 kan det vara svårt att dra några
preciserade slutsatser utifrån kurvorna. De visar dock att efterfrågan på
arbetskraft under första kvartalet 1967 varit låg.

En arbetsmarknadsstatistisk serie som belyser balansen på arbetsmarknaden
är tillsättningsprocenten, dvs. kvoten mellan antalet tillsatta och antalet
lediga platser. Eu uppgång i tillsättningsprocenten tyder på att det blivit
lättare att tillsätta de lediga platserna.

Förändringar i tillsättningsprocenten och dess komponenter

Index samma månad ett år tidigare = 100.

	1966				1967
	sept.	okt.	nov.	dec.	j an.	febr.
tillsatta platser ...	........... 94,8	93,0	84,9	80,1	80,8	86,2
lediga platser.....	........... 86,8	84,4	79,1	76,9	78,5	82,5
tillsättningsprocent	.......... 109,2	110,2	107,3	104,2	102,9	104,5
Som framgår	av tablån är det	fortfarande lättare	att tillsätta de	lediga

platserna än ett år tidigare, eftersom antalet lediga platser minskat mer än
antalet tillsatta platser. Oavsett om man tar fasta på antalet lediga platser
eller antalet obesatta platser1 framträder i stort sett samma utveckling,
totalt och uppdelat på yrken och näringsgrenar. Antalet lediga platser inom
yrkesgrupperna pedagogiskt arbete och vårdarbete, som täcker en övervägande
del av de offentliga tjänsterna, visar dock ingen nedgång.

Resultaten från konjunkturinstitutets barometerundersökning i mars visar
någon nedgång sedan december 1966 i andelen industriföretag som
uppger brist på yrkesarbetare. Skogsindustrierna och livsmedelsindustrin
anger dock en ungefär oförändrad och textil- och beklädnadsindustrin
en något ökad brist. Andra arbetare än yrkesarbetare efterfrågas fortfarande
i mycket liten utsträckning och den tidigare bristen på tjänstemannapersonal
inom vissa sektorer är sedan december nästan borta. Inom byggnads-
och anläggningsverksamheten är bristandelarna oförändrat små.

Den lägre efterfrågan på arbetskraft har medfört allt lägre rörlighet.
Sålunda har antalet avgångna respektive nyanställda arbetare i procent av
totala antalet i arbete varande visat allt lägre tal jämfört med föregående år.

Sammanfattningsvis skulle nuläget inom industrin kunna beskrivas så att
det endast är inom textil- och sömnadsindustrin som en klar tendens till
förbättring märkts. Hastigheten i efterfrågans nedgång synes ha minskat
inom träindustrin från september och inom den grafiska industrin från
januari. Minskningen inom metall- och verkstadsindustrins arbetskraftsefterfrågan
har fortsatt, men kan ha bromsats upp från februari. Inom

1 Antalet lediga platser avser samtliga vid arbetsförmedlingen under månaden lediga platser
vare sig de anmälts under månaden eller tidigare. I samband med arbetslöshetsräkningen varje
månad lämnas också uppgift om på räkningsdagen obesatta platser.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Diagram V: 1. Antal lediga platser vid månadens mitt 1965—1 kv. 1967

Säsongrensade månadssiffror. Halvlogaritmisk skala

60 000 -

Totalt

50000

40 000

Metall- och verkstadsindustri

12 000 -

10 000

Offentliga tjänster

7 000

6 000

Varuhandel

_-Ta*.

Byggnadsverksamhet

Textil- och sömnadsindustri m. m. V

1965 1966 1967

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

massa- och pappersindustrin finns inga påtagliga tendenser till förbättring.
Efterfrågan inom byggnadsverksamheten har börjat stiga från januari. Utvecklingen
inom handel och samfärdsel är svag, medan en viss stabilisering
synes ha inträtt inom tjänstesektorerna från årsskiftet.

Arbetslöshet m. m.

I tabellerna 1 och 2 ges detaljerade uppgifter om antalet arbetslösa,
antalet sysselsatta i beredskapsarbeten samt antalet deltagare i omskolningskurser
m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell V: 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1965—1967, hela landet

Kvartalsgenomsnitt resp. månadstal

År, kvartal, månad	Registrerade lösa	arbets-	Sysselsatta i arbeten1	beredskaps-	I omskolningskurser m. m.
Antal	Förändring frånföreg. år	Antal	Förändring frånföreg. år	Antal	Förändring från föreg. år
1965 I ......	29 150	1 410	7 880	- 2 820	16 890	2 190
It ....	17 810	- 3 220	4 400	- 1 120	15 850	1 710
III ... .	12 020	- 3 510	2 440	550	12 970	1 860
IV ....	20 890	560	3 800	- 720	17 980	3 100
1966 I ......	42 710	13 560	5 660	- 2 220	19 830	2 940
II ____	22 540	4 730	3 580	- 820	18 900	3 050
III____	14 860	2 840	1 600	— 840	15 630	2 660
IV ____	26 600	5 710	2 800	- 1 000	21 010	3 030
1967 I ......	46 650	3 940	5 990	330	24 510	4 680
Månadstal:
1966 jan.....	38 940	5 890	4 800	- 1870	18 420	2 790
febr. ..	53 860	26 410	5 980	- 2 570	20 180	3 130
mars ..	35 340	8 380	6 210	- 2 210	20 890	2 910
1967 jan.....	48 650	9 710	4 060	- 740	21 940	3 520
febr. ..	49 240	- 4 620	5 950	- 30	25 040	4 860
mars ..	42 070	6 730	7 970	1 760	26 550	5 660

1 Omfattar inte anvisade specialarbetare eller beredskapsarbeten för handikappade. Vid
mitten av mars 1967 var totalt 3 950 specialarbetare anställda jämfört med 2 070 ett år tidigare.
Vid samma tillfällen var 8 030 respektive 3 940 handikappade anställda i beredskapsarbeten.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Av tabellerna framgår att den registrerade arbetslösheten även under
första kvartalet 1967 låg över motsvarande period 1966. Arbetslösheten var
högre än 1966 både i januari och mars. Den stränga vintern 1965—1966 fick
sitt kraftigaste genomslag på arbetsmarknaden under februari, och främst
härigenom blev februarivärdet 1967 lägre än ett år tidigare. Nästan hela
ökningen i arbetslösheten under första kvartalet hänförde sig till industriarbetarna,
medan värdena för skogsarbetarna var lägre än 1966. Nedgången
i arbetslösheten för byggnadsarbetarna får ses mot bakgrunden av den höga
arbetslösheten i februari 1966. Antalet icke arbetslöshetsförsälcrade, till stor
del bestående av ungdomar, kvinnor och utlänningar, ökade kraftigt.

Utvecklingen under första kvartalet 1967 är intressant så tillvida att
arbetslösheten ökade något mellan januari och februari, trots att väderleksförhållandena
torde har varit ogynnsammast under januari. Det var
främst arbetslösheten bland industriarbetarna och inom gruppen »övriga»
som steg.

Regionalt karakteriseras utvecklingen av att arbetslösheten ökade främst
i södra och mellersta Sverige. Även serien över obesatta platser visar på

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Tabell V: 2. Den registrerade arbetslösheten 1966 och 1967 regionalt och branschvis

	Arbetslöshetsförsäkrade		Samtliga	varav:
	Industri- j arbetare	Byggnads- arbetare	Skogs- arbetare	Övriga	lösa
7. Antal registrerade arbetslösa 1967 1. Hela landet
jan.	11 440	18 040	1 880	9 180	48 650	8 650
febr.	12 180	18 520	1 590	9 550	49 240	8 440
mars	11430	14 880	1440	8 320	42 070	7 310
2. Södra o. mellersta Sverige
jan.	8 510	11 820	130	5 630	31 420	5 760
febr.	9 140	12 390	100	5 720	32 480	5 690
mars	8 390	9 670	100	4 870	27 180	4 920
3. Värmland, Dalarna och Norrland
jan.	2 930	6 220	1 750	3 550	17 230	2 890
febr.	3 040	6 130	1 490	3 830	16 760	2 750
mars	3 040	5 210	1 340	3 450	14 890	2 390
II. Förändring från motsvaran-de period 1966 1. Hela landet
jan.	3 760	1 370	100	1 560	9 710	2 490
febr.	3 160	- 9 990	- 550	- 680	- 4 620	2 460
mars	4 080	- 140	- 370	860	6 730	1 960
1 kv.	3 670	- 2 920	- 270	580	3 940	2 300
2. Södra o. mellersta Sverige
jan.	2 960	1 140	- 90	1 320	7 670	2 020
febr.	2 530	- 7 370	- 260	- 590	- 2 840	2 090
mars	3 230	290	- 10	880	6 330	1 700
1 kv.	2 910	- 1 980	- 120	540	3 720	1 930
3. Värmland, Dalarna och Norrland
jan.	800	230	190	240	2 040	470
febr.	630	- 2 620	- 290	- 90	- 1 780	370
mars	850	- 430	- 360	- 20	400	260
1 kv.	760	- 940	- 150	40	220	370

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

eu fortsatt utjämning i sysselsättningen mellan skogslänen och övriga delar
av landet.

Även vid bedömning av arbetslöshetens utveckling kommer man fram till
att denna tyder på en jämförelsevis låg efterfrågan på arbetskraft i början
av 1967. I syfte att bl. a. underlätta övergång till nya arbeten har därför
omskolningsverksamheten ökats.

Antalet arbetstagare inom industrin som berördes av varsel om driftsinskränkningar
uppgick under 1966 till 19 700 mot 7 400 ett år tidigare.
Under första kvartalet 1967 var antalet 7 200 mot 7 100 under fjärde kvartalet
1966. Den största andelen berörda arbetstagare var under 1965 och

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

början av 1966 sysselsatta inom textil- och sömnadsindustrin, medan därefter
metall- och verkstadsindustrin dominerat.

Sammanfattningsvis antyder ovan refererade statistiska serier att arbetskraftsefterfrågan
på den svenska arbetsmarknaden under första kvartalet
1967 varit lägre än på länge. Trycket på arbetsmarknaden har minskat, vilket
bl. a. kommit till uttryck i lägre antal obesatta platser, högre arbetslöshet
och minskad rörlighet. En närmare analys försvåras dock av att konjunkturmässiga,
strukturella och klimatbetingade effekter sammanfaller.

2. Arbetsmarknadsutsikterna för 1967

Inom jordbruket minskade antalet sysselsatta mellan 1965 och 1966 enligt
statistiska centralbyråns stickprovsundersökningar med nästan 10 %
både vid juniräkningen och oktoberräkningen. Minskningen 1966—1967
väntas fortgå, men möjligen i något lägre takt än föregående år till följd
av det rådande arbetsmarknadsläget. Inom skogsbruket bedöms en nedgång
i antalet sysselsatta med 5—10 % som trolig 1965—1966. Nedgången

1966—1967 kan bedömas bli något lägre.

Antalet anställda arbetare inom industrin minskade enligt statistiska
centralbyråns korttidsstatistik med 2 % mellan 1965 och 1966. Därav
minskade antalet anställda män med 2,1 % och antalet anställda kvinnor
med 1,5 %. Det kan nämnas, att vid en kvartalsvis jämförelse mellan åren
fortgick nedgången i antalet anställda män i jämn takt från 1 % mellan
första kvartalen till ca 4 % mellan fjärde kvartalen. Antalet anställda kvinnor
ökade däremot mellan första kvartalen med 1 % men minskade därefter,
så att nedgången mellan fjärde kvartalen var kraftigare än för män.
Den använda serien mäter sysselsättningen inom identiska företag vid
två undersökningstillfällen. Förändringar i antalet företag kommer sålunda
inte till uttryck. Då man kan ha anledning att förmoda att driftsnedläggningarna
haft en kraftigare inverkan än nyetableringarna, underskattar
de redovisade talen troligen den faktiska nedgången.

De i kapitel IV redovisade produktionsprognoserna för industrin 1966—
1967 skulle medföra en ökning av totala arbetskraft sefterfrågan med ca
1/2 %, sedan hänsyn tagits till ett rimligt genomslag av arbetstidsförkortningen
under 1967. Det har därvid antagits att ökningen av efterfrågan på
tjänstemän inte skulle bli lika kraftig som tidigare.

Sysselsättningen inom byggnadsverksamheten torde totalt ha minskat
något mellan 1965 och 1966. I kapitel VII anges investeringarna i byggnader
och anläggningar ha ökat med 2 %, medan ökningen 1966—1967
beräknas till 5 1/2 %. En sådan tillväxt skulle med beaktande av skillnaderna
i väderleksförhållandena i början av 1966 och 1967 inte nödvändigtvis
kräva någon större ökning av antalet anställda ens med inkalkylerande
av en rimlig effekt av arbetstidsförkortningen.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Inom tjänstesektorerna beräknas antalet sysselsatta öka med ett par
procent. Det är främst för de offentliga tjänsterna som en fortsatt kraftig
sysselsättningsökning väntas, dock i något lägre takt än tidigare år. För
de övriga tjänstesektorerna har trendframskrivningar och tidigare samband
antagits gälla utom för handeln, där ändringarna i butikstängningslagen
antagits medföra någon liten ökning i arbetskraftsbehovet.

Ett försök till sammanfattande kalkyl visar att den antalsmässiga efterfrågan
på arbetskraft, utan särskilt beaktande av arbetstidsförkortningen,
skulle öka med ungefär 1/2 % 1966—1967. Den kraftigaste efterfrågeökningen
kommer från den offentliga sektorn. Vid en bedömning av den totala
sysselsättningsutvecklingen måste man även — liksom i avsnitten om
industri och byggnadsverksamhet ovan — beakta arbetstidsförkortningens
inverkan på det totala arbetskraftsbehovet 1967. Detta kan nämligen härigenom
i en schematisk kalkyl beräknas öka med ytterligare ca 1 %, och den
totala arbetskraftsvolymen skulle följaktligen behöva öka med närmare
11/2 %. Härav kan emellertid åtskilligt beräknas bortfalla genom extra
produktivitetsvinster 1967 till följd av gynnsammare vinterväderlek och
ett förutsatt mera normalt skördeutfall. Även bortsett från dessa speciella
förhållanden kan produktivitetstillväxten 1966 antas ha varit lägre än genomsnittet
för 1960-talet, bl. a. genom ett visst underutnyttjande av sysselsatt
arbetskraft. Ett allmänt sett mera effektivt utnyttjande av arbetskraften
1967 förefaller sannolikt, i all synnerhet som arbetstiden förkortas för
stora grupper av anställda. Den sammanlagda effekten av de här nämnda
faktorerna har uppskattats till ca 1 procentenhet. Den totala sysselsättningen
skulle alltså netto behöva öka med inte fullt 1/2 % 1966—1967.

Utvecklingen av arbetskraftstillgångarna beräknas väl kunna fylla detta
behov. Under 1966 uppgick nettoimmigrationen till drygt 27 000 personer.
Även vid en väsentligt lägre nettoinvandring 1967 skulle den naturliga
folkökningen, med bibehållande av 1966 års förvärvsfrekvenser, medföra
att utbudet av arbetskraft ökar med 1/2 %. Om hänsyn även tas till det
rådande arbetsmarknadsläget i de viktigaste av våra invandrarländer, och
om dessutom förvärvsfrekvensen för de gifta kvinnorna antas öka »normalt»,
skulle tillgångssidan kunna öka med åtminstone 1 %. Läget på
arbetsmarknaden skulle under sådana förhållande i stort sett komma att
bli oförändrat från 1966 till 1967.

Den förutsatta efterfrågeutvecklingen 1967 synes medföra att utnyttjandet
av tillgängliga arbetskraftsresurser blir förhållandevis lågt i jämförelse
med t. ex. 1965. Detta kan bl. a. antas innebära att framför allt arbetskraft
med lägre kvalifikationer kan få svårigheter att erhålla sysselsättning.
De beräkningar som här har gjorts tillåter inte några säkra slutsatser om
arbetskraftsefterfrågans utveckling under loppet av 1967. Det kan emellertid
— bl. a. med tanke på det matta läget i början av 1967 — finnas skäl
att anta att efterfrågan på arbetskraft kan komma att framträda med till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

tagande styrka under året. Med den elasticitet hos utbudet som förutsätts
och med tanke på den låga efterfrågenivån i utgångsläget behöver någon
förnyad överhettning på arbetsmarknaden inte uppstå. Bristande rörlighet
på arbetsmarknaden kan dock, även vid den utveckling som antagits i nationalbudgeten,
tänkas komma att medföra brist på arbetskraft lokalt och
i vissa branscher.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna
Löner

Beräkningar över den totala lönesumman, dvs. summan av alla anställdas
kontantlön före skatteavdrag, som utförts av statistiska centralbyrån och
konjunkturinstitutet visar en ökning med 10 % mellan 1965 och 1966. Till
nämnda ökning har de avtalsmässiga löneökningarna uppskattats bidraga
med nära 7 1/2 % och löneglidningen med närmare 2 1/2 %. I löneglidningen
ingår även effekten av övergång från lägre till högre betalda arbeten.
Nettoeffekten av sysselsättningsförändringar skulle enligt beräkningarna ge
två tiondels procentenheters bidrag till lönesummeökningen. Då avtalsrörelsen
1966 inom ett flertal områden avslutats sent under året har uppgifter om
löneökningar icke helt kunnat fastställas. Dessutom är det statistiska underlaget
— i de begränsade fall sådana uppgifter finns tillgängliga — mycket
bristfälligt, varför grova skattningar har gjorts beträffande löneglidning och
nettoeffekt av sysselsättningsförändringar. I samband med arbetskonflikten
inom skolväsendet har de vidtagna stridsåtgärderna reducerat nettoeffekten
av sysselsättningsförändringar med en tiondels procentenhet. Förseningen
över till 1967 av utbetalningen av retroaktiva löner till vissa lärargrupper
har beräkningstekniskt dragit ned den avtalsmässiga löneökningen mellan
1965 och 1966 med likaledes en tiondels procentenhet.

Mellan 1965 och 1966 tillkommer utöver kontantlöneökningar även arbetskraftskostnader
av generell natur, främst ATP-avgiftens ökning med 0,4 procentenheter.
För industriföretagen har den avtalsmässiga löneökningen beräknats
till 4 1/2 % och löneglidningen till 4 1/4 %, vilket skulle innebära
att arbetskraftskostnaderna för industriarbetarna ökat med drygt 9 % per
arbetstimme mellan 1965 och 1966.

Mellan 1966 och 1967 beräknas lönesumman öka med nära 6 % till följd
av avtalshöjningar, med 2 1/3 % till följd av löneglidning samt med 1/2 %
som nettoeffekt av sysselsättningsförändringar. Totalt beräknas lönesumman
öka med nära 9 % mellan 1966 och 1967. Dessa ökningstal påverkas av
tidigare omnämnda — på lönesumman 1966 reducerande — effekter av
stridsåtgärder under 1966 samt av retroaktiva utbetalningar under 1967 avseende
1966. Dessutom har i den avtalsmässiga löneökningen inräknats de
förtjänstökningar som erhållits genom under 1967 erhållna arbetstidsförkortningar
samt i avtalen ingående löneglidningsgarantier. Löneglidningen
samt nettoeffekten av sysselsättningsförändringar har beräknats med hän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

synstagande till de prognoser över efterfrågan på och utbud av arbetskraft
som presenteras i kapitel V.

Utöver kontantlöneökningar tillkommer 1967 betydande arbetskraftskostnadsökningar:
ATP-avgiften ökar och formerna för sjukförsäkring och
tjänstemännens pensionsförmåner förändras. Dessa förändringar uppskattas
medföra en kostnadsökning för industriföretagen på arbetarsidan med åtminstone
1 1/2 %. Mellan 1966 och 1967 har den avtalsmässiga löneökningen
— inklusive arbetstidsförkortningen — beräknats till nära 4 %. Dessutom
kan löneglidningen antas komma att medföra en kostnadsökning med
samma belopp som den avtalsmässiga löneökningen. Nämnda förändringar
skulle vad avser arbetare öka industriföretagens arbetskraftskostnader mellan
1966 och 1967 med omkring 9 1/2 %.

Under första halvåret 1968 har den totala lönesumman beräknats öka med
8 1/2 % jämfört med första halvåret 1967. Den avtalsmässiga löneökningen
har beräknats utgöra 5 1/2 % av denna ökning medan löneglidningen antagits
utgöra 2 1/2 % och nettoeffekten av sysselsättningsförändringar antagits
utgöra 1/2 %. Även i dessa beräkningar är arbetstidsförkortningen
medräknad i den avtalsmässiga löneökningen.

Övriga inkomster

Jordbrukarnas inkomster från jordbruket har enligt jordbruksnämndens
senaste beräkningar minskat med drygt 17 % mellan 1965 och 1966. Denna
nedgång 1966 förklaras av dels en sämre skörd, dels en fortsatt kraftig stegring
av produktionskostnaderna. Inkomsterna från skogsbruket beräknas ha
uppgått till ungefär samma nivå 1966 som 1965; nedgången i jordbrukarnas
sammanlagda inkomster uppgår därmed till drygt 10 % 1965—1966 (se tabell
1).

Jordbruksnämndens beräkningar för 1967 tyder på en minskning av inkomsterna
från jordbruket med ca 11 %. Även jordbrukarnas inkomster
från skogsbruk förutses minska något. Försäljningen beräknas visserligen
öka med ett par tre procent i volym, men ett förutsett prisfall på virke torde
mer än uppväga volymuppgången. Jordbrukarnas samlade inkomster kan
därmed beräknas minska med drygt 7 % 1966—1967.

Mellan första halvåren 1967—1968 har jordbrukarnas sammanlagda inkomster
antagits minska betydligt mindre eller med knappt 3 %. Detta kan
helt återföras på en antagen inkomstökning för skogsbruket med närmare
4 %. Inkomsterna av jordbruk har beräknats fortsätta att minska i nästan
samma talet första halvåret 1968 som 1967.

Övriga enskilda företagares inkomster beräknas ha ökat med inte mer än
4 % 1965—1966. För 1967 och första halvåret 1968 antas en återhämtning
ske till en ökningstakt på ca 5 %.

Hushållens kapitalinkomster, dvs. nettot av hushållens inkomster av räntor
och utdelningar, har ökat med ca 10 1/2 % 1965—1966 till följd av bl. a.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1965—l:a halvåret 1968

Miljoner kronor i löpande priser

	1965	1966	1967	1968; I	Procentuell förändring
		prel.	prog-	prog-
			nos	nos	1965-	1966-	1967: I —
					1966	1967	1968: I
1. Faktorinkomster........	73 187	79 400	85 514	44 977	8,5	7,7	7,7
Egentliga löner1 ........	60 045	66 075	72 019	38 101	10,0	9,0	8,6
Enskilda företagares in-
komster..............	6 642	6 559	6 620	3 320	- 1,3	0,9	2,6
jordbrukare ..........	2 410	2 159	2 000	977	- 10,4	- 7,4	- 2,9
övriga företagare......	4 232	4 400	4 620	2 343	4,0	5,0	5,0
Kapitalinkomster (netto)	1 166	1 290	1 290	677	10,6	± o	5,0
Ofördelad restpost2......	5 334	5 476	5 585	2 879	2,7	2,0	3,5
2. Inkomstöverföringar till
hushåll ................	10 050	11 307	13 071	7 013	12,5	15,6	8,9
Egentliga inkomstöverför-
ingår ................	7 738	8 710	9 426	4 928	12,6	8,2	8,2
Socialförsäkringsutfall ....	2 312	2 597	3 645	2 085	12,3	40,4	10,6
3. Direkta skatter, avgifter
m.m.3..................	22 049	25 258	28 462	16 976	14,6	12,7	7,9
4. Hushållens nettoinbetal-
ning till det offentliga (3—
2) ....................	11 999	13 951	15 391	9 963	16,3	10,3	7,2
5. Utfallna privata försök-
ringar..................	1 649	1 822	2 027	1 049	10,5	11,3	9,4
6. Inbetalda privata försök-
ringspremier............	1 758	1 861	1 991	996	5,9	7,0	7,3
7. Bank-och försäkringstjäns-
ter1....................	1 040	1 090	1 172	639	4,8	7,5	9,0
8. Disponibla inkomster (1 —
4+5 —6 + 7)............	62 119	66 500	71 331	35 706	7,1	7,3	7,9
9. Privat konsumtion ......	57 959	62 089	66 946	33 864	7,1	7,8	7,5
10. Sparande (utöver försök-
ringssparande)..........	4 160	4411	4 385	1 842	6,0	- 0,6	17,0

1 Häri ingår ej arbetsgivaravgifter; dessa uppgick 1965 till 3 953 mkr, 1966 till 4 504 mkr
och beräknas uppgå till 5 687 mkr 1967 och 3 034 mkr första halvåret 1968. Ökningen mellan
första halvåren 1967 och 1968 uppgår därvid till 12,2 %.

2 Beräkningsmetoden ändrad sedan föregående beräkningstillfälle. Restposten har enligt nuvarande
beräkning en lägre nivå. Detta innebär att även sparandet i hushållssektorn nu redovisas
med ett lägre belopp.

3 Häri ingår av hushållen direkt inbetalda socialförsäkringspremier.

1 Inlagda som transferering till hushållen för att dessa skall kunna »köpa» de faktiskt avgiftsfria
bank- och försäkringstjänster som förts till den privata konsumtionen med ett från kostnadssidan
beräknat värde.

det höga ränteläget. Under antagande av en försiktig utdelningspolitik 1967
och med hänsyn till den lägre räntenivån beräknas kapitalinkomsterna förbli
oförändrade 1967. Under första halvåret 1968 bedöms kapitalinkomsterna
åter visa en uppgång med ca 5 % — bl. a. till följd av en antagen förbättring
i utdelningarna.

Av tabell 1 framgår att faktorinkomsterna, dvs. lönerna samt ovan redovisade
inkomstposter, har ökat med närmare 8 1/2 % 1965—1966.

För 1966—1967 visar beräkningarna en lägre ökning (drygt 7 1/2 %) för
faktorinkomsterna. Avsaktningen kan främst återföras på en lägre öknings -

80 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

takt för lönerna. För första halvåret 1968 har faktorinkomstökningen antagits
bli av i stort sett samma storlek som 1967.

De egentliga inkomstöverföringarna till hushåll ökade 12 1/2 % 1965—
1966. Stegringstakten 1966—1967 har beräknats bli avsevärt lägre eller drygt
8 %. Beträffande folkpensionerna kan nämnas att dessa 1967 ökar till följd
av ett indextillägg och en standardhöjning fr. o. m. den 1 juli 1967.

Utbetalningarna från socialförsäkringen har ökat med drygt 12 % 1965—
1966. Den sjukförsäkringsreform som genomfördes per den 1 januari 1967
beräknas medföra att utbetalningarna från socialförsäkringen ökar med mer
än 40 % 1967. Första halvåret 1968 bedöms dessa utbetalningar öka med ca
10 1/2 %.

Direkta skatter, avgifter m. m. beräknas ha ökat med ungefär 14 1/2 %
1965—1966 i jämförelse med 1964—1965. Sänkningarna av de statliga
skattesatserna per den 1 januari 1966 medförde en kraftig reducering av
ökningstakten 1965—1966. Till en del motverkades denna skattesänkning
av att hushållens kvarskatteinbetalningar 1966 var närmare 50 % större än
året dessförinnan. Kvarskatteinbetalningarna beräknas även 1967 öka kraftigt
eller med nära 25 % och därmed bidra till den totala skattepostens
stegring. Vid bedömningen av skatteposten för 1967 och första halvåret 1968
har hänsyn tagits till bl. a. den höjda kommunalskatteutdebiteringen och
höjningen av folkpensionsavgiften per den 1 juli 1967.

Den totala skatteposten skulle komma att stiga med drygt 12 1/2 % 1966
—1967. Den beräknade ökningen med endast 8 % mellan första halvåren
1967 och 1968 beror delvis på lägre inkomstantagande för 1968 men också
i icke oväsentlig del på att kvarskatteinbetalningarna nästa år antagits bli
mindre än årets.

Hushållens nettoinbetalningar till det offentliga beräknas öka med drygt
10 % 1966—1967 respektive drygt 7 % mellan första halvåren 1967 och
1968, dvs. väsentligt mindre än 1965—1966 då ökningen var inte mindre än
16 %.

Hushållens premieinbetalningar till privat försäkring har ökat med närmare
6 % 1965—1966. En något större ökning har antagits för 1966—1967,
7 %, med hänsyn bl. a. till de höjda trafikförsäkringspremierna.

Försäkringsutfallen från privat försäkring har stigit med 10 1/2 % 1965
—1966 och beräknas öka med ca 11 % 1967. Mellan första halvåren 1967
och 1968 antas en stegring för försäkringspremierna med drygt 7 % och för
försäkringsutf allen med omkring 9 1/2 %.

Disponibla inkomster

Utvecklingen av hushållens olika inkomster och utgifter mellan 1965 och
1966 resulterade i att hushållens disponibla inkomster ökade mellan dessa år
med ca 7 % i löpande priser. Eftersom prisuppgången för den privata konsumtionen
var 5 1/2 % 1965—1966 blev den reala disponibla inkomstök -

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

ningen 1965—1966 knappt 11/2%. För 1967 innebär beräkningarna en stegring
av de disponibla inkomsterna med drygt 7 % i löpande priser. Realt
sett blir disponibelinkomstökningen 1 procentenhet högre i år än 1966,
eller knappt 2 1/2 %. Mellan första halvåren 1967 och 1968 beräknas de
disponibla inkomsterna öka med närmare 8 %, vilket i fasta priser motsvarar
drygt 4 %.

2. Konsumentpriserna
Prisutvecklingen intill 1966

Från december 1965 till december 1966 steg konsumentpriserna enligt långtidsindex
med 4,7 %. Mellan genomsnittslägena för 1965 och 1966 kan prisnivåns
uppgång beräknas till 5,6 %.1 * * * * 6

Prishöjningarnas fördelning mellan olika delar av konsumtionen kan
belysas av följande sammanställning som avser utvecklingen under loppet
av 1966.

Genomsnittliga prisförändringar december 1965—december 1966

Procent

Tjänster (utom bostad).......... 7,3

Bostad........................ 6,9

Alkohol och tobak.............. 6,3

Diverse varor.................. 5,7

Bränslen och drivmedel ........ 4,6

Kläder och skor................ 3,2

Livsmedel .................... 2,8

Husgeråd och inventarier........ 1,6

I de reviderade nationalbudgeterna för de senaste åren har framlagts
vissa resultat av en prisanalytisk studie avseende perioden fr. o. m. 1960.
Denna studie har nu utsträckts till att även omfatta 1966. För vart och
ett av åren har indexhöjningarna uppdelats på ett antal komponenter som
—förutom ändringar i den indirekta beskattningen — bl. a. utvisar jordbruksprisernas,
bostadspostens och den internationella prisfaktorns kalkylmässiga
andelar av den inträffade prisrörelsen. Vidare beaktas särskilt
taxeutvecklingen för offentliga nyttigheter samt trendavvikelser i priserna
på vissa färskvaror. Den restfaktor som härefter kvarstår kan hän 1

Vid en enkel medeltalsberäkning av månadstalen för konsumentprisindex erhålles en pris uppgång

med 6,3 %. Detta innebär emellertid en överskattning av flera skäl. Dels påverkas en
sådan ojusterad beräkning av att viss prisstegring som inträffat före 1965 kom att beaktas först
i långtidsindex för december 1965 (och därigenom indextekniskt först fr. o. m. 1966), dels till
kommer en ytterligare effekt på grund av att vissa hyreshöjningar i verkligheten inträffat något
tidigare än vad som noterats i konsumentprisindex. Härtill kommer att det genomsnittliga prisstegringstal
som åberopas i huvudtexten — den s. k. implicitprisindex — till skillnad från konsumentprisindex
påverkas av förskjutningar i konsumtionens sammansättning. Om konsumtionen

ökar särskilt starkt av sådana varor för vilka prisstegringen varit jämförelsevis låg, får detta en

återhållande effekt på prisuppgången sådan den registreras i denna index. Eftersom dessa sam manhang

kan förefalla komplicerade, är det inte förvånande att det kan uppstå missförstånd vid
tolkningen av den officiella konsumentprisseriens sakliga innebörd.

6 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 125. Bilaga 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell VI: 2. Konsumentprisförändriiigar 1959—1966 uppdelade på komponenter samt
prisprognos för 1967

(dec.—dec.)

	1959-	1960-	1961-	1962-	1963-	1964-	1965—	1966—
	1960	1961	1962	1963	1964	1965	1966	1967
Konsumentprisnivåns procentuella
uppgång totalt ................	3,9	2,2	5,0	3,4	3,8	6,2	4,7	4,8
därav hänföres till:
ändring av indirekta skatter1..	2,9	—	1,8	0,6	0,2	2,5	0,7	1,1
ändring av internationellt be-stämda priser2 ..............	-0,3	0,5	-0,2	0,7	0,8	0		0,2
ändring av jordbrukspriser ....	0,2	—	0,9	0,7	0,3	0,3	—	0,4
ändring av bostadsprissättning	0,5	0,3	—	0,3	0,6	1,1	0,7	0,5
ändring av diverse taxor......	0,1	0,1	0,3	0,1	0,3	0,1	0,5	0,4
trendavvikelse i priserna på vis-sa färskvaror3 ..............	-0,3	0,2	-0,1	-0,2	—	0,4	—	0,1
restfaktor ..................	0,8	1,1	2,3	1,2	1,6	1,8	2,8	2,1

1 Härunder beaktas ej effekten av skatteförändringar avseende tidigare produktionsled (exem
pelvis oms å byggnadsråvaror).

2 Beträffande beräkningen av den internationella prisfaktorn hänvisas till s. 94 — 95 i den
preliminära nationalbudgeten för 1965.

3 De färskvaror som avses är inhemska grönsaker, bär och äpplen samt fisk.

föras till från internationell konkurrens skyddade näringsgrenar exklusive
bostadsförvaltning, offentliga nyttigheter och jordbruk. Det framgår
av tabellen att prisuppgången inom dessa områden varit ovanligt framträdande
under 1966. Ivostnadsgenomslaget har sålunda blivit nära en procentenhet
högre än vad som erfarenhetsmässigt kunnat förväntas med
hänsyn till den för året genomsnittliga lönekostnadsstegringen. Utfallet kan
åtminstone delvis förklaras av att lönekostnadsstegringen varit särskilt
kraftig inom servicenäringarna, speciellt för lågavlönade. Prisutvecklingen
1966 var märklig även så tillvida att varken importpriser, jordbrukspriser
eller färskvarupriser i nämnvärd grad bidrog till prisuppgången.
Det var härigenom prishöjningen under loppet av 1966 kunde underskrida
5 %.

Prisutsikter för 1967

Från december till februari 1967 steg konsumentprisindex 1,2 %. Prisuppgången
var förhållandevis jämnt fördelad över ett flertal varu- och
tjänsteområden. I mars påverkades konsumentprisindex dels av höjda indirekta
skatter, dels även av sänkta räntekostnader för egnahem. Prisuppgången
ökade härigenom till 1,9 % räknat från december. Från mars 1966
till mars 1967 har konsumentprisindex stigit 4,7 %.

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1967 — eller närmare bestämt
för hela perioden december 1966 — december 1967 — har i anslutning till
tidigare beräkningar följande faktorer beaktats:

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967 83

1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från internationell
konkurrens skyddade näringsområdena.

2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler
och beslut (avser främst bostäder och jordbruksprodukter).

3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.

4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar.

5. Beslutade ändringar i den indirekta beskattningen.

(1) Med utgångspunkt från avsnittet om lönerna kan arbetsgivarnas
kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda överslagsvis beräknas
stiga med drygt 9 %. Under förutsättning att lönekostnadsförändringarna
under 1967 får samma genomslagsförmåga i prissättningen som antagits
vid motsvarande beräkningar de närmast föregående åren kan återverkan
härav under punkt 1 anslås till 2,0 %. En fortsatt utveckling med samma
genomslagstendenser som under 1966 skulle däremot medföra en ytterligare
höjning av prisnivån med inemot 1 %.

Det prisbildningsområde som inbegrips under dessa kalkyler motsvaras
i tabellen av restfaktorn jämte posten diverse taxor. Förhållandevis
betydande taxehöjningar sker även 1967 och enbart av den anledningen
finns det anledning att i någon mån justera upp priseffekten under punkt 1.

Prisuppgången under årets två första månader har varit jämförelsevis
kraftig. Delvis kan detta förklaras av speciella förhållanden; taxehöjningar
har vidtagits förhållandevis tidigt under året och i anslutning till avtalslönernas
uppgång har prisjusteringar i stor utsträckning företagits
innan allmänna varuskatten höjdes per den 1 mars. Även om dessa speciella
omständigheter beaktas får prisutvecklingen under årets första del
anses tyda på att kostnadsgenomslaget blir något starkare än vad som
kunnat beräknas med ledning av erfarenheter från 1960-talets första hälft.
Det har därför förefallit motiverat att justera upp den sammanlagda priseffekten
under punkt 1 till 2,5 %.

(2) I fråga om bostadsposten har räntesänkningarna i början av detta
år fått omedelbara återverkningar på kostnaderna för egna hem. För
hela bostadsposten kan den kvarstående ökningen under året beräknas till
knappt 5 % motsvarande 0,5 % på totalindex.

Jordbruksprisernas utveckling under 1967 kan nu bedömas med ledning
av jordbrukspriskommitténs förslag. Den sammanlagda effekten av
det s. k. inflationsskyddets utlösning 1 mars och av de justeringar som
kommer att ske 2 september beräknas sålunda motsvara 0,4 % på totalindex
under loppet av 1967.

(3) Med avseende på den internationella prisutvecklingens direkta återverkningar
på konsumentpriserna i Sverige har det inte funnits anledning
att frångå den bedömning som framlades i den preliminära nationalbudgeten
för 1967. Den förutsatta effekten av prisstegringsimpulser utifrån
har sålunda upptagits till 0,2 %. Härunder har även beaktats den motver -

84 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

kande effekten av EFTA-tullarnas slutliga avveckling fr. o. in. 1 januari
1967.

(4) Tillf ällighetsbetonade prisförändringar (avseende exempelvis grönsaker,
frukt, färsk fisk) är alltjämt svåra att förutse. Såsom tänkbar effekt
på konsumentprisnivån av dylika prisrörelser bär i den reviderade prognosen
upptagits en minnespcst om 0,1 %.

(5) De höjningar av den indirekta beskattningen som trätt i kraft i
början av året kan beräknas medföra en höjning av konsumentprisnivån
om 1,1 %.

Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhålls
som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1967 kan beräknas
stiga 4,8 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1966 och 1967 kan
den troliga förändringen likaledes anges till 4,8 %.

Det finns såvitt nu kan bedömas anledning att räkna med att prisstegringstakten
1968 kommer att bli något lägre än 1967. Lönekostnadsstegringen
enligt avtal blir lägre och räntesänkningarna i början av 1967 kommer
att verka återhållande på hyrespostens uppgång i början av 1968.
Under förutsättning att ytterligare höjning av den indirekta beskattningen
utöver vad som nu beslutats inte genomförs före 1 juli 1968, kan konsumentprisnivån
första halvåret 1968 beräknas ligga ca 3,5 % högre än
under första halvåret 1967. Detta skulle innebära att prisstegringen under
loppet av budgetåret 1967/68 stannar vid ca 3 %. 3

3. Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen ökade mellan åren 1965 och 1966 med endast

1.5 % i volym och 7,1 % i värde. En så låg ökningstakt för konsumtionen
har inte förekommit sedan år 1957. Mellan första halvåren 1965 och 1966
minskade till och med konsumtionen med 1,5 %. Reducerar man emellertid
konsumtionen under första halvåret 1965 med hänsyn till den oms-rush som
då förekom erhålles mellan ovannämnda halvår en svag volymmässig konsumtionsökning.
Såsom framgår av diagram 1 var det huvudsakligen de
varaktiga konsumtionsvarorna som minskade under första halvåret 1966.
Bakgrunden till den ogynnsamma konsumtionsutvecklingen var en realinkomstminskning
för hushållen under denna period. På grund av den kraftiga
prisstegringen i kombination med förseningen i avtalsrörelsen upplevde
hushållen för första gången sedan Korea-inflationen en nämnvärd realinkomstminskning.
Under dessa omständigheter är det förklarligt att hushållen
uppskjutit inköpen av varaktiga konsumtionsvaror. Mellan helåren
1965 och 1966 minskade konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror med

5.6 %. Konsumtionen av icke varaktiga varor steg med 2,7 %, och ökningstakten
för tjänster var 2,0 %.

Nyinköpen av personbilar, som ingår i varugrupppen varaktiga varor,

Bil. 7; Reviderad nationalbudget för år 1967

Diagram Vis 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963—1967

Index: 1963 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror

120 -

Disponibel inkomst

Varaktiga varor

140 -

100 -

120 -

Konsumtion

120 -

100 -

Tjänster

Icke varaktiga varor

100 -

....... 1 —I———■*— -------—I— ——-J —J—J

1963 1964 1965 1966 19671 1963 1964 1965 1966 1967

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

minskade mycket kraftigt mellan år 1965 och 1966, med 24,4 % i antal och
20,5 % i volym. För denna konsumtion tillkommer vissa speciella konsumtionsneddragande
faktorer förutom de tidigare nämnda. Den nya lagstiftningen
om ombesiktning av äldre fordon har sannolikt medfört att många
bilister åren före år 1966 bytte till sig ny bil, tidigare än vad man annars
skulle ha gjort. Andra bilägare ansåg det lämpligt att reparera bilen innan
den lämnades till ombesiktning eller tvingades genom avslöjade brister i
ombesiktningen att reparera bilen. Genom ombesiktningen erhöll också
konsumenterna för första gången ett officiellt besked om att bilen, i åtminstone
vissa avseenden, var användbar. Det är dessutom tänkbart att
bilförsäljningen under år 1965 stimulerades av de prishöjningar i form
av omsättningsskatt och accis som genomfördes den 1.7.1965 respektive
1.1.1966. Samtliga dessa faktorer kan beräknas ha bidragit till att konsumenternas
intresse för bilköp var lågt år 1966. Det kan också observeras,
att trots att disponibla realinkomsten totalt ökade med närmare 1,5 %
mellan åren 1965 och 1986, minskade de enskilda företagarnas inkomster.
Då benägenheten att köpa bil för dessa grupper är större än genomsnittet
i samhället, har sannolikt även detta förhållande bidragit till den låga bilförsäljningen
år 1966.

Till grund för konsumtionsprognosen för år 1967 och första halvåret 1988
har, på basis av halvårsdata för perioden 1955—1966, estimerats ett samband
mellan å den ena sidan den volymmässiga konsumtionsutvecklingen

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

och å den andra sidan reala disponibla inkomsten samt förändringen ä
denna. Vid bedömningen av konsumtionsutvecklingen för de olika delarna
av konsumtionen bär hänsyn dessutom tagits till prisutvecklingen för dessa
grupper i förhållande till den allmänna konsumtionsprisutvecklingen.

På basis av den ovan redovisade metodiken bär den totala konsumtionsvolymen
beräknats öka med knappt 3 % mellan år 1966 och 1967, och
med drygt 3,5 % mellan första halvåret 1967 och motsvarande halvår 1968.
Del kan påpekas att den säsongrensade konsumtionen i volym beräknas
vara ungefär oförändrad mellan andra halvåret 1966 och första halvåret
1967. Mellan första och andra halvåret 1967 tillväxer därefter konsumtionsvolymen
med knappt 3 %. Det är framför allt konsumtionen av de
varaktiga varorna som beräknas tillväxa kraftigt, med ungefär 8 % mellan
helåren 1966 och 1967 och ca 7 % mellan första halvåren 1967 och 1968.
För övriga varugrupper räknar man med en tillväxttakt på mellan 1 och 2 %
mellan helåren, och en något högre ökningstakt mellan ovannämnda halvår.

Den prognoserade kraftiga stegringen för de varaktiga konsumtionsvarorna
förutsätter att bilförsäljningen, i åtminstone viss grad, återhämtar
sig under år 1967 och 1968. Prognosen för bilförsäljningen baseras i princip
på samma metodik som prognoserna för övriga varugrupper. Med hänsyn
till att bilförsäljningen under de senaste åren antagits vara utsatt för
speciella störningar har emellertid estimationsperioden begränsats till åren
1955—1962. Dessutom accepteras inte direkt de värden som erhålles på
basis av ekvationen, utan det har ansetts befogat med en nedrevidering
med hänsyn till att man sannolikt måste räkna med en kvardröjande negativ
effekt av ombesiktningslagstiftningen. Både storleken och varaktigheten
av denna effekt är emellertid synnerligen vansklig att ange. Det är
även tänkbart att övergången till högertrafik kan ha en viss dämpande
effekt på bilförsäljningen. Å andra sidan hämmades sannolikt bilförsäljningen
1966 av ogynnsamma förväntningar om konjunkturförloppet. Under
innevarande år kan man sannolikt räkna med en omsvängning i förväntningarna.
Som en ytterligare svårighet vid dessa beräkningar bör nämnas,
att det inte är möjligt att löpande skilja mellan per sonbilsförsälj ning
till konsumtions- respektive investeringsändamål. Tills vidare är man därför
hänvisad till att räkna med att fasta andelar av per sonbilsförsälj ningen
går till respektive ändamål.

Det bör betonas att den speciella korrektionsfaktorn, för år 1967 i preliminär
nationalbudget uppskattad till 100 miljoner kronor, naturligtvis är
mycket osäker. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande korrektionsfaktor
för 1966, dvs. skillnaden mellan faktisk och direkt enligt ekvationen
beräknad bilkonsumtion, detta år var drygt tre gånger så stor. Med hänsyn
till de speciella förhållanden som förelåg detta år förefaller det emellertid
rimligt med en avsevärd reducering av korrektionsfaktorn 1967. Korrigeras
ekvationens värde nu i samma utsträckning som vid den prognos som redo -

Bil. 7: Reviderad, nationalbudget för år 1967

visades i preliminär nationalbudget, dvs. med 100 miljoner kronor på helår,
visar kalkylen på en ökning av den volymmässiga nyförsäljningen av
personbilar med närmare 20 % mellan helåren 1966 och 1967. Kan man
förutsätta ett normalt samband mellan volym- och antalsmässig försäljningsutveckling
skulle det för 1967 innebära en nyregistrering av ungefär
240 000 personbilar. Försäljningsutvecklingen under de första månaderna
1967 tyder dock på att försäljningsuppgången kommer något senare än vad
som förutsattes i preliminär nationalbudget. I och med utbetalningen av de
retroaktiva lönerna våren 1967 torde man emellertid kunna räkna med en
begynnande återhämtning av bilförsäljningen. Det förefaller därför rimligt
att räkna med en nyregistrering av ungefär 230 000 personbilar under 1967.
Mellan 1966 och 1967 innebär detta en volymmässig ökning med ungefär
14 %. För första halvåret 1968 kan man räkna med en fortsatt ökning av
bilförsäljningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

VII. Investeringarna

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Bostadsinvesteringarna inklusive underhåll minskade enligt fortfarande
preliminära beräkningar med ca 1 % 1965—1966. Nyinvesteringarna i småhus
sjönk med 4 % medan nedgången för flerfamiljshus stannade vid ca
2 1/2 %. Nyinvesteringarna i flerfamiljshus och småhus tillsammans beräknas
ha minskat med 3 %. Ombyggnadsverksamheten beräknas däremot
ha ökat kraftigt både 1965 och 1966, främst beroende på upprustningen av
pensionärsbostäder. För underhållet uppskattas en ökning med ca 5 % ha
ägt rum 1965—1966.

Igångsättningen av bostäder hölls kraftigt tillbaka under första hälften
av 1966 (se tabell 1, kolumnen för påbörjade lägenheter). Under detta halvår
igångsattes ungefär 6 000 lägenheter färre än samma halvår 1965. Under
tredje kvartalet inhämtades en del av igångsättningsminskningen gentemot
året innan. En påtaglig ökning i antalet igångsatta lägenheter kunde
sedan registreras under fjärde kvartalet. Då påbörjades ca 5 700 fler lägenheter
än under motsvarande kvartal 1965. Därigenom blev igångsättningen
1966 i ännu högre grad koncentrerad till slutet av året än vad fallet var
1965. Enligt senast tillgängliga statistik igångsattes 93 400 lägenheter 1966
varav 66 800 i flerfamiljshus och 26 600 i småhus. På grund av eftersläpning
i statistiken har den redovisade igångsättningen uppjusterats med ca
300 lägenheter, varför igångsättningen under 1966 formellt satts till 93 700
lägenheter. Av denna igångsättning har i konjunkturinstitutets investeringsberäkningar
3 000 lägenheter i flerfamiljshus -—- redovisade i statistiken såsom
påbörjade i december 1966 — givits startpunkten februari 1967, då det
bedömts som osannolikt att den i statistiken redovisade stora igångsättningen
under senare delen av december 1966 i realiteten påbörjats denna månad.
Detta innebär således att endast 90 700 av de i årsstatistiken upptagna
lägenheterna antagits ha påbörjats 1966, vilket i och för sig skulle utgöra
1 300 lägenheter färre än vad bostadsbyggnadsprogrammet angav. I investeringsberäkningarna
vidtogs förra året en liknande omflyttning och senareläggning
av påbörjandet från 1965 till 1966. Av den statistiskt redovisade
igångsättningen i december 1965 gavs 5 000 lägenheter, varav 3 500 i flerfamiljshus
och 1 500 i småhus, i stället startpunkten mars 1966. Investeringsberäkningarna
bygger alltså på en igångsättning 1966 om sammanlagt
95 700 lägenheter eller 3 700 utöver programmet. Som förstås härav är ut -

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967 89

Tabell VH: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfäröiga och pågående bostadsbyggen 1962—-1967

	Flerfamiljshus	Småhus	Totalt
	Påbörjade	Inflytt-	Pågående	Påbörjade	Inflytt-	Påbörjade	Inflytt-
		ningsfär-	vid perio-		ningsfär-		ningsfär-
		diga	dens slut		diga		diga
1962........	67 950	53 550	81 950	24 650	21 550	92 600	75 100
1963........	61 450	58 200	85 200	25 350	23 200	86 800	81 400
1964........	67 950	60 400	92 750	28 700	26 850	96 650	87 250
1965........	65 650	69 250	89 150	27 450	27 600	93 100	96 850
1966........	67 100	62 250	94 000	26 600	27 100	93 700	89 350
1967........	(62 000)	—	—	(28 000)	—	(90 000)	—
1965 1 kv...	11 200	14 850	89 100	3 800	6 850	15 000	21 700
2 kv...	14 150	18 550	84 700	9 750	7 550	23 900	26 100
3 kv...	14 200	14 150	84 750	6 750	4 800	20 950	18 950
4 kv...	26 100	21 700	89 150	7 150	8 400	33 250	30 100
1966 1 kv...	9 750	14 800	84 100	3 050	7 000	12 800	21 800
2 kv...	11 150	16 600	78 650	8 800	6 350	19 950	22 950
3 kv...	15 250	12 700	81 200	6 750	4 900	22 000	17 600
4 kv.. .	30 950	18 150	94 000	8 000	8 850	38 950	27 000
1967 1 kv...	(10 400)	—	—	(3 100)	—	(13 500)	—
2 kv...	(17 000)	—	—	(10 000)	—	(27 000)	—
3 kv...	(23 200)	—	—	(8 300)	—	(31 500)	—
4 kv...	(11 400)	—	—	(6 600)	—	(18 000)	—

Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade.
Källor: Bostadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

slaget av den formella årsstatistiken av underordnat intresse jämfört med
de antaganden som rimligen kan göras om den faktiska igångsättningen.

För 1967 har, liksom i den preliminära nationalbudgeten, antagits en
igångsättning på 90 000 lägenheter. Vid kvartalsfördelningen har det största
påbörjandet förlagts till andra och tredje kvartalet. Påbörjandeprognosen
förutsätter sålunda att man, i motsats till 1965 och 1966, under 1967 kan
realisera det igångsättningsmönster som anses ha den bästa säsongutj ämnande
effekten på sysselsättningen mellan vinter- och sommarhalvåret. Förutom
dessa 90 000 lägenheter ingår i igångsättningsprognosen för 1967 även
de 3 000 lägenheter som ovan antagits i realiteten ha blivit igångsatta först
i februari månad i år. 1 beräkningarna har alltså förutsatts att 93 000 lägenheter
reellt sett kommer att börja byggas under innevarande år.

Förutom av igångsättningens omfattning påverkas byggnadsinvesteringarnas
storlek av byggnadstidernas längd. Hur dessa kvartalsvis förändrats
respektive beräknas komma att förändras 1964—1967 bär sammanfattats
i följande tablå över genomsnittliga byggnadstider (antal månader) för lägenheter
påbörjade vid olika tidpunkter. Definitivt beräknade är byggtiderna
hittills under denna period endast för lägenheter i flerfamiljshus påbörjade
1964 och första halvåret 1965 samt för småhus påbörjade 1964 och
1965.

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Flerfamiljshus Småhus

1964 1965 1966 1967 1964 1965 1966 1967

1 kv................. 14,4 14,5 (13,5) (14,0) 8,1 8,9 (8,5) (8,5)

2 kv................. 15,9 15,3 (14,3) (15,3) 7,9 7,9 (7,5) (7,8)

3 kv................. 15,0 (14,3) (13,3) (14,6) 8,1 8,3 (7,2) (8,0)

4 kv................. 15,8 (15,3) (14,8) (15,3) 9,0 9,8 (8,1) (9,0)

För flerfamiljshusens del är byggnadstiderna för påbörjandet andra halvåret
1965 endast kända för de lägenheter som hitintills rapporterats färdigställda.
För de pågående lägenheterna igångsatta andra halvåret 1965 har
trots vinteravbrotten antagits sådana byggtider att en byggtidsförkortning
för totala påbörjandet andra halvåret 1965 (exkluderande de 3 500 lägenheter
som i beräkningarna flyttats från december 1965 tills mars 1966) på en
halv månad erhållits jämfört med motsvarande halvår 1964.

För flerfamiljshus påbörjade fr. o. m. årsskiftet 1965—1966 gäller helt
prognoserade byggtider. För lägenheter påbörjade under perioden första till
tredje kvartalet 1966 har antagits en månads kortare byggtider i förhållande
till samma period 1965. För lägenheter igångsatta fjärde kvartalet 1966
har däremot endast en halv månads förkortad byggnadstid jämfört med
1965 antagits främst på grund av anhopningen av igångsättning under detta
kvartal. En förlängning av byggnadstiderna jämfört med 1966 har antagits
för lägenheter i flerfamiljshus påbörjade under 1967.

De faktiska byggnadstiderna för småhus påbörjade 1965 visar på längre
byggnadstider än vad som tidigare antagits. Småhusbyggandets intensitet
under 1965 synes därigenom ha varit något lägre än enligt tidigare beräkningar
samtidigt som de längre byggtiderna för påbörjandet 1965 innebär
eu över skjutning av byggnadsaktiviteten till 1966. För småhus påbörjade
första halvåret 1966 är byggnadstiderna till större delen kända. Som framgår
av tablån är redovisade byggnadstider ungefär en halv månad kortare
än 1965. Samma byggtidsförkortning har antagits för ännu icke färdigställda
lägenheter. En ytterligare sänkning av byggnadstiderna jämfört
med 1965 har antagits för lägenheter i småhus igångsatta andra halvåret
1966. En successiv förlängning av byggnadstiderna jämfört med 1966 har
däremot antagits för de lägenheter i småhus som påbörjas 1967.

Den svåra byggvintern 1965/1966 har i beräkningarna antagits medföra
ett produktionsuppehåll för lägenheter påbörjade fjärde kvartalet 1965
med en halv månad för flerfamiljshus samt en månad för småhus. Enligt
hittills kända byggnadstider för igångsättningen fjärde kvartalet 1965
förefaller byggnadstidernas förlängning p. g. a. vintern ha varit en halv månad
större för småhusen än för flerfamiljshusen. Vintern har därigenom
antagits medföra en faktisk förlängning av byggnadstiderna för de av
vintern berörda byggnadsföretagen.

Bostadsinvesteringarna exklusive underhåll och ombyggnadsverksamhet
har beräknats öka med 11 % 1966—1967. För flerfamiljshusens del har

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967 91

Diagram VII: 1. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri, exklusive underhåll
1960—1967

Index: 1959 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror

Investeringar inom egentlig industri

Investeringar i bostäder

Totalt, inkl. underhåll

Totalt

180 -

140 -

Byggnader och anläggningar,
exkl. underhåll

100 -■

Flerfamiljshus

Maskiner m. m., exkl. underhåll

100 -

Småhus

Underhåll, totalt

150 -

no -

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967 1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

ökningen beräknats till närmare 14 % och för småhusen 6 %. Med en
antagen ökning av bostadsunderhållet på 2 1/2 % samt en beräknad svag
minskning för ombyggnadsverksamheten förutses totala bostadsinvesteringarna
komma att öka med 8 1/2 % 1966—1967. Enligt preliminära uppgifter
uppgick antalet färdigställda lägenheter 1966 till 89 350. Av dessa
lägenheter utgjordes 62 250 av lägenheter i flerfamiljshus och 27 100 av
lägenheter i småhus, vilket är 7 000 respektive 500 färre än 1965. Under
1967 beräknas minst 95 000 lägenheter bli färdigställda.

Egentlig industri

Totalt ökade industrins investeringar med knappt 6 % mellan 1965
och 1966 enligt de preliminära utfallssiffror som nu föreligger, ökningen
fördelade sig med 11 % på byggnads- och 4 % på maskininvesteringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell VII: 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin 1966 och 1967
enligt investeringsenkät i februari 1967

Investeringar exklusive reparationer och underhåll
Miljoner kronor

	Byggnader och anlägg-	Maskiner m.	m.
	ningar
	Verkställda	Planerade	Verkställda	Planerade
	1966	1967	1966	1967
Gruvindustri......................	72	76	98	113
Metall- och verkstadsindustri......	1 018	848	1 364	1 360
därav: järn och stålverk.......... järn-, stål- och annan metall-	146	105	382	364
manufaktur ............	no	44	209	157
mekaniska verkstäder m. m.	481	441	492	547
skeppsvarv ................	57	82	58	36
elektroteknisk industri ....	92	91	128	135
Jord- och stenindustri ............	148	100	259	194
Träindustri ......................	130	139	149	147
Massa-, pappers- och grafisk industri	211	280	681	689
därav: träsliperier och celluiosafabr.	76	88	300	263
pappersbruk och pappfabr...	61	85	222	300
Livsmedelsindustri................	98	91	168	139
Dryckesvaru- och tobalcsindustri ..	41	59	39	48
Textil- och sömnadsindustri ......	37	47	81	66
Läder-, hår- och gummivaruindustri	15	22	60	65
Kemisk och kemisk-teknisk industri	213	127	579	446
Summa	1983	1789	3 478	3 267
El-, gas- och vattenverk..........	1 536	1 721	347	391
Summa	3 519	3 510	3 825	3 658

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäten innefattar även uppgifter
om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan. Statistiska
centralbyrån har nivåkorrigerat februarienkäten, eftersom denna, liksom enkäterna i augusti och
november, på grund av urvalets storlek erfarenhetsmässigt ger en något lägre nivå än den större
undersökningen i maj. I tabellen har icke nivåjusterade värden använts.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Ser man till enbart nyinvesteringarna, alltså exklusive reparationer och
underhåll, var expansionen på byggnadssidan avsevärd — en uppgång med
15 %. ökningen av maskininvesteringarna exklusive underhåll var väsentligt
lägre, 4 1/2 %. Den svaga utvecklingen sammanhänger till någon del
med här ingående maskininvesteringar inom byggnadsverksamhet och
hantverk, vilka beräknas ha haft en vikande utveckling, men framför allt
med industrins bilinvesteringar som beräknas ha minskat synnerligen
kraftigt under 1966. Räknat exklusive bilar, byggnadsmaskiner och hantverkets
maskiner uppvisade industrins maskininvesteringar exklusive underhåll
en icke obetydlig expansion under fjolåret -— ökning med drvgt
8 %.

Industriinvesteringarnas omfattning under 1967 kan nu bedömas med
ledning av den enkät statistiska centralbyrån utförde i februari. Resultatet
av denna redovisas i tabell 2 i absoluta tal och i tabellerna 3 och 4 som

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967 93

Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar
1937—1967

Investeringar exklusive reparationer och underhåll
Procentuell förändring

	1957- 1958	1958- 1959	1959- 1960 1	1960- 1961	1961- 1962	1962- 1963	1963- 1964	1964- 1965	1965— 1966	1966— 1967
Byggnader och anläggningar Löpande priser Planerat i mars1 samma år ....	20	18	31	25	-2	-2	-10	10	18	-10
Faktiskt inträffad förändring ....	17	9	26	25	1	5	- 8	14	20
Differens......	-3	-9	-5	0	3	7	2	4	2
Fasta priser Planerat i mars1 samma år ....	20	19	22	21	-5	-5	-12	6	15	-11
Faktiskt inträffad förändring ....	17	9	18	21	-3	2	-12	7	15	(-6)
Differens......	-3	-10	-4	0	2	7	0	1	0
Maskiner m. m. Löpande priser Planerat i mars1 samma år ....	25	9	25	24	8	-9	-9	15	17	-6
Faktiskt inträffad förändring ....	24	5	22	24	10	2	-1	17	14
Differens......	-1	-4	-3	0	2	11	8	2	-3
Fasta priser Planerat i mars1 samma år ....	25	9	17	20	4	-10	-10	11	13	-9
Faktiskt inträffad förändring ....	23	5	13	19	4	-1	-6	11	8	(0)
Differens......	-2	-4	-4	-1	0	9	4	0	-5

1 Februari fr. o. m. planerna för 1963.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäterna innefattar även uppgifter
om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan. Statistiska
centralbyrån har nivåkorrigerat februarienkäten, eftersom denna, liksom enkäterna i augusti och
november, på grund av urvalets storlek erfarenhetsmässigt ger en något lägre nivå än den större
undersökningen i maj. I tabellen har icke nivåjusterade värden använts. Utfallssiffrorna för utvecklingen
1965—1966 är preliminära. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

procentuella förändringstal i löpande och fasta priser. Med stöd av tidigare
års avvikelser mellan planer och utfall i tabellerna 3 och 4 har nu angivna
planer i fasta priser relativt mekaniskt justerats till de förändringstal som
angivits inom parentes i tabellerna. Enligt dessa justeringar skulle för 1967
en nedgång med 6 % vara att vänta på byggnadssidan, medan maskininvesteringarna
skulle komma att ligga kvar på samma nivå 1967 som 1966,
allt räknat exklusive underhåll. Sedan hänsyn tagits till bilinvesteringarna,
vilka beräknas öka mycket kraftigt under 1967, samt hantverkets och byggnadsverksamhetens
investeringar kan de beräknade förändringarna anges
till en minskning med 5 1/2 % för byggnads- och en knapp procents ökning
för maskininvesteringar exklusive underhåll.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar,
halvårsvis, 1962—1967

Investeringar exklusive reparationer och underhåll
Procentuell förändring

	Första halvåren	Andra halvåren
	1962-	1963-	1964-	1965-	1966-	1962-	1963-	1964-	1965-	1966-
	1963	1964	1965	1966	1967	1963	1964	1965	1966	1967
Byggnader och anlägg-ningar Löpande priser
Planerat i februari samma år........ Faktiskt inträffad för-	24	1	11	50	24	- 22	- 18	9	- 4	- 35
ändring..........	15	- 9	4	25		— 2	- 7	22	16
Differens ......	- 9	- 10	- 7	- 25		20	11	13	20
Fasta priser
Planerat i februari samma år........ Faktiskt inträffad för-	21	- 3	6	44	20	- 23	- 19	6	- 6	- 37
ändring..........	12	- 13	- 1	19	(10)	- 5	- 11	14	12	(-20)
Differens ......	- 9	- 10	- 7	- 25	18	8	8	18
Maskiner m. m. Löpande priser
Planerat i februari samma år........ Faktiskt inträffad för-	8	4	27	40	11	- 22	- 18	6	2	- 19
ändring..........	- 3	0	13	20		6	- 2	20	10
Differens ......	- 11	- 4	- 14	- 20		28	16	14	8
Fasta priser
Planerat i februari samma år........ Faktiskt inträffad för-	5	1	20	33	7	- 23	- 19	4	- 1	- 21
ändring..........	- 6	- 3	7	13	(2)	3	- 7	14	5	(- 2)
Differens ......	- 11	- 4	- 13	- 20		26	12	10	6

Anm. Se anmärkning till tabell 3.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Stor osäkerhet vidhäftar dessa prognoser. Avgörande för företagens realiserande
av sina investeringsplaner torde vara i vilken utsträckning läget
på byggnadsmarknaden, leveranstiderna för maskiner samt möjligheterna
till investeringsfinansiering stämmer överens med företagens förväntningar
vid den tidpunkt då planerna gjordes upp. Därtill kommer den planpåfyllnad
med nya investeringsobjekt som, förutom att vara beroende av ovannämnda
faktorer, bl. a. sammanhänger med ändrade konjunkturförväntningar.
Erfarenhetsmässigt brukar planerna i februari underskatta investeringarna
det innevarande året. I diagram 2 anges enkätuppgifterna avseende
ett och samma år givna vid olika enkättillfällen som indexserier med planerna
i novemberundersökningen året innan som bas. Genomsnittsvärdena
för åren 1963, 1964 och 1965 har lagts in som streckad kurva. Som synes gav
februarienkäten för dessa tidigare år en klar underskattning av utfallet.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Diagram VII: 2. Investeringsuppgifter för egentlig industri vid olika enkättillfällen

Index: Planer i november-enkäten året innan = 100. Exklusive underhåll

Byggnader

Maskiner mm.

130 -

Nov Feb Maj Aug Nov Feb Maj Nov Feb Maj Aug Nov Feb Maj

Anm. Diagrammet anger i kronologisk följd enkäternas investeringsuppgifter avseende ett och
samma kalenderår, från planer enligt november-enkäten året innan till definitivt utfall enligt
maj-enkäten året efter.

Källa: Statistiska centralbyrån.

Mönstret bibehölls i fjol i stort sett vad gäller byggnader, medan för maskiner
däremot över huvud taget ingen uppjustering skett sedan planerna
angavs i februari 1966. I diagrammet har även den nyligen genomförda
februarienkäten avseende planerna för 1967 lagts in. Sedan novemberundersökningen
i fjol har byggnadsplanerna svagt uppjusterats medan maskinplanerna
— i strid med tidigare års mönster — knappast alls förändrats.
Ovan framlagda investeringsprognoser för 1967 utgår från en relativt optimistisk
bedömning av industrins möjligheter och vilja till investeringsaktivitet.
Prognoserna förutsätter nämligen att 1966 års mönster för planer och
utfall inte upprepas i år utan att en planpåfyllnad av minst samma omfattning
som under åren 1963—1965 kommer till stånd. Innebörden av prognoserna
blir därmed också att bedömningen av finansieringsmöjligheter och
konjunkturutsikter utvecklas i en mera positiv riktning under loppet av
1967 än som skedde 1966, då en försämring av framtidsperspektiven i dessa
hänseenden sannolikt spelade en avgörande roll för den uteblivna planpåfyllnaden
1966. Skulle detta års mönster upprepas i år vore i stället en
nedgång på omkring 10 % att vänta för såväl byggnads- som maskininvesteringar.

Halvårsutvecklingen av industrins investeringar illustreras i diagram 1.
För byggnadsinvesteringarna förutsätts en tvär omkastning under loppet
av 1967. Enligt prognosen skulle expansionen fortsätta under första halvåret
för att därefter kraftigt brytas av nedåt.

Uppgifter om planerade underhållsinvesteringar samlas inte in från företagen.
En trendmässig ökning på drygt 3 % har antagits för byggnads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Diagram VII: 3. Investeringar inom egentlig industri, exklusive underhåll, totalt och uppdelat
på branscher 1961—1967

Index: 1960 = 100. 1959 års priser. Logaritmisk skala

Totalt

140 -

Järn- och stålverk

Verkstadsindustri, exkl.

1-1 i i I -L 1 1

1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967

Massa- och pappersindustri

Kemisk-och kem.tekn.industri

övrig industri

L—I_I_I_iiil

1961 1962 1963 1964 1965 1966 1967

Anm. De branschvisa prognoserna för 1967 får anses något osäkrare än prognosen för totala industrin.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

underhåll. Inklusive underhåll beräknas byggnadsinvesteringarna minska
med 3 1/2 %. Med en antagen ökning på 2 % för maskinunderhåll kan ökningen
för maskininvesteringar inklusive underhåll anges till 11/2%. Totalt
inklusive underhåll skulle industrins investeringar som helhet varken
öka eller minska 1967 jämfört med 1966 års nivå.

Utvecklingen för de i investeringshänseende tyngst vägande industribranscherna
illustreras i diagram 3. De olika branschernas planuppgifter
för 1967 har schablonmässigt justerats upp på så sätt att den gjorda korrigeringen
för totala industrins planer applicerats på industribranschernas
planuppgifter. Samtliga särredovisade branscher ökade sina investeringar

Bil. 7: Reviderad, nationalbudget för år 1967

under 1966, medan restgruppen övrig industri, som domineras av konsumtionsvaruindustri,
som helhet minskade. Stagnerade investeringar synes
vara att vänta inom verkstadsindustri och inom övriggruppen som helhet
1967. Fortsatt expansion anges endast för massa- och pappersindustri.

Handel

Byggnadsverksamheten inom handelssektorn, som stagnerade 1965, bromsades
upp ytterligare under fjolåret. Investeringsminskningen får främst
ses som en följd av den restriktiva igångsättningspolitik som bedrivits inom
detta byggnadsområde under 1965 och större delen av 1966. Nedgången i
investeringsvolymen 1966 har beräknats till ca 5 %. Den minskade investeringsvolymen
1966 kan förefalla något anmärkningsvärd med tanke på
att igångsättningen samtidigt steg med ca 10 % 1966. Genom den långa
genomsnittliga byggnadstiden (omkring 20 månader) för handelns byggnader
påverkas emellertid 1986 års investeringsvolym även av igångsättningsminskningen
1965. Ej heller bidrog 1966 års igångsättningsökning
som kom sent under året, nämnvärt till att öka investeringsvolymen samma
år. Uppgången i påbörjandet under fjolåret får däremot större effekt på
innevarande års investeringsvolym och bidrar därigenom i viss mån till
att hålla investeringsnivån uppe 1967.

Tre fjärdedelar av handelns investeringar utgörs av fristående lokaler
och resten av butikslokaler i bostadshus1. För fristående lokaler är investeringsprognosen
mycket osäker med hänsyn till att effekten av investeringsavgiften
är svår att förutse. De avgiftsbelagda byggnadsärendena inom
gruppen handel in. in. utgörs av byggnader som helt eller till huvudsaklig
del inrymmer butiks-, kontors-, eller banklokaler och bensinstationer.
Till de ej avgiftsbelagda hör främst hotell, restauranger samt flertalet lagerlokaler.
För byggnadsarbete som är belagt med investeringsavgift får dispens
sökas i varje särskilt fall. Enligt institutets beräkningar väntas igångsättning
av byggnadsarbeten inom gruppen handel m. m. komma att sjunka
med ca 16 % i volym 1966—1967. Under januari och särskilt februari
påskyndades igångsättningen av naturliga skäl kraftigt. Igångsättningsprognosen
för mars—september månad bygger på länsarbetsnämndernas
igångsättningsprognoser från mitten av februari i år. Dessa prognoser har
rensats från avgiftsbelagda ärenden. Igångsättningen under fjärde kvartalet
av icke avgiftsbelagda projekt har satts lika med länsarbetsnämndernas
prognos för sådana byggen under tredje kvartalet. Vidare har i beräkningarna
förutsatts att dispens från investeringsavgiften medges för byggen till
ett sammanlagt belopp om 100 miljoner kronor, vilket fördelats lika på
tredje och fjärde kvartalen. Slutligen har antagits att avgiftsbelagda byg 1

Beträffande butikslokaler i bostadshus saknas löpande information. I avsaknad härav antas
i beräkningarna att dessa investeringar ständigt motsvarar 10 % av investeringvolymen i flerfamiljshus.
7

7 Bihang till riksdagens protokoll 1067. 1 saml. Nr 125. Bilaga 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

gen till ett sammanlagt belopp om 25 miljoner kronor kommer att igångsättas
under andra och tredje kvartalen trots merkostnaden genom investeringsavgiften.

Investeringsvolymen inom sektorn handel m. in. exklusive butikslokaler
i bostadshus beräknas på basis av ovan angivna antaganden sjunka med
ca 2 % 1966—1967. Investeringsminskningen för denna del av handelssektorn
var 1965—1966 ca 6 %. Att nedgången inte blir större i år kan synas
förvånande med tanke på att investeringsavgiften åsyftar att hålla tillbaka
investeringsaktiviteten inom bl. a. denna byggnadssektor. Investeringsvolymen
i år hålls emellertid uppe av igångsättningsökningen mot slutet av
1966 samt det osedvanligt höga påbörjandet under de två första månaderna
i år. Dessutom bör erinras att investeringsnedgången givetvis blir kraftigare
om dispens inte medges i den utsträckning som ovan antagits.

Investeringsutvecklingen för butikslokaler i bostadshus är genom beräkningsmetodiken
direkt sammankopplad med investeringsutvecklingen för
flerfamiljshus. Enligt bostadsprognosen väntas nyinvesteringarna i flerfamiljshus
öka med ca 14 % i volym mellan 1966—1967. Samma ökningstakt
har sålunda antagits gälla för butikslokaler i bostadshus. Det bör
kanske påpekas att dessa byggnadsarbeten inte är belagda med investeringsavgift.

I vidstående tablå redovisas investeringsutvecklingen inom gruppen
handel m. in. med uppdelning på fristående lokaler och butikslokaler i
bostadshus 1960—1967.

Som framgår av tablån har variationerna i investeringsvolymen för fristående
lokaler i regel varit kraftigare än variationerna för hela gruppen
handel m. m. För 1966—1967 beräknas handelsinvesteringarna inklusive butikslokaler
i bostadshus öka svagt i volym, ca 2 % räknat exklusive underhåll.
Inklusive underhåll förutses ökningen bli 1 1/2 %.

Handelns byggnadsinvesteringar, exklusive underhåll, 1959 års priser

	Affärshus, lagerlokaler, ho-	Butikslokaler i bostadshus	Totalt
	tell, banker, restauranger
	in. m.
	Mkr	0/ /o	Mkr	%	Mkr	%
1960 ____	437		183		620
1961 ....	510	16,7	188	2,7	698	12,6
1962 ____	600	17,6	205	9,0	805	15,3
1963 ____	696	16,0	222	83	918	14,0
1964 ____	779	11,9	249	12,2	1 028	12,0
1965 ____	759	- 2,6	250	04	1 009	- 1,8
1966 ....	712	- 6,2	243	- 2,8	955	- 5 4
1967 ____	695	- 2,4	277	14,0	972	1,8

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967 99

Handelsflottan

Enligt föreliggande beräkningar ökade investeringarna i svenska handelsflottan
inklusive underhåll med ca 125 % 1965—1966. Fartygsunderhållet
minskade med ett par procent medan nyinvesteringarna steg med omkring
170 %. Den höga nettoanskaffningen av fartyg i fjol hänför sig både
till ökad import av nybyggen och ökade leveranser från svenska varv liksom
även till minskade försäljningar av begagnade fartyg till utlandet.

De svenska varvens leveranser till handelsflottan beräknas öka med
ca 9 % under 1966—1967 enligt en i mars företagen varvsenkät. Nyinvesteringarna
i svenska handelsflottan beräknas därtill öka på grund av ett
nettotillskott av fartyg från utlandet. Importen av nya fartyg väntas visserligen
bli av samma omfattning som i fjol men samtidigt synes försäljningarna
av begagnade fartyg fortsätta att minska under innevarande
år. Rederiernas nyinvesteringar i handelsflottan exklusive underhåll beräknas
totalt komma att öka med ca 15 % i år. Inklusive underhåll har
investeringsökningen beräknats till ca 8 %.

Statliga investeringar

Den totala investeringsvolymen inom den statliga sektorn ökade 3 1/2%
mellan 1965 och 1966, vilket är något högre ökningstakt än mellan 1964
och 1965. Ökningen fördelar sig med 1 % på byggnadsinvesteringar och
med 5 % på investeringar i maskiner.

Uppgifterna om de statliga affärsverken bygger på en enkät som insamlats
av statistiska centralbyrån i februari månad. Enligt enkäten ökade
affärsverkens investeringar med ca 3 1/2 % 1965—1966. Byggnadsinvesteringarna
expanderade något kraftigare än maskininvesteringarna. Framför
allt är det televerkets investeringar i byggnader och anläggningar som
bidragit till ökningen på byggnadssidan. Även 1967 väntas televerkets investeringar
öka. Enligt samma enkät kommer SJ att under innevarande
år företaga avsevärda nyanskaffningar av rullande materiel. Affärsverkens
totala investeringar beräknas i år stiga med ca 7 %. Byggnadsinvesteringarna
väntas öka i samma takt som maskininvesteringarna.

De statliga väginvesteringarna sjönk med ca 4 1/2 % i volym 1965—
1966. En betydande del av kostnaderna för väginvesteringarna avser kostnader
för beredskapsarbeten. Bedömningen av planuppgifterna blir därigenom
vansklig att göra. I prognosen för 1967 har antagits att beredskapsarbetena
får i stort sett samma omfattning som i fjol. Därmed skulle
enligt beräkningarna också totala väginvesteringarna komma att bli lika
stora som föregående år. Dock väntas vägunderhållet expandera något
medan vägbyggandet hålls tillbaka i motsvarande omfattning.

Övriga statliga myndigheters byggnadsinvesteringar, som huvudsakligen
utgörs av delfonder inom statens allmänna fastighetsfond, minskade
under fjolåret med ca 4 % i volym jämfört med 1965. Investeringspro -

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

gnosen för 1967 pekar på en svag volymökning på ca 2 %. I denna prognos
har då hänsyn tagits till att myndigheterna nedskurit sina tidigare investeringsplaner
genom att senarelägga påbörjandet av vissa byggnadsprojekt.

Försvarets byggnadsinvesteringar steg 1966 med 18 1/2 %. I år väntas
däremot dessa investeringar sjunka med 9 % beroende på de av konjunkturpolitiska
skäl genomförda anslagsbegränsningarna.

För de militära maskininvesteringarna, som svarar för lejonparten av
försvarets investeringar, har utvecklingen delvis blivit en annan än väntat.
Genom vidtagna anslagsbegränsningar, som innebär att försvarsgrenarna
budgetåret 1966/67 ålagts att öka sina reservationer med ett visst angivet
belopp, har investeringsbeloppen påverkats väsentligt. Det synes emellertid
som om nivån hållits uppe under sista halvåret 1966 för att sjunka desto
kraftigare under första halvåret 1967. Delvis sammanhänger detta med en
tidigar el äggning av vissa beställningar. Det är emellertid osannolikt att den
kraftiga minskningen första halvåret 1967 motsvaras av en lika kraftig
dämpning i den reala investeringsaktiviteten, då det som mäts ej är leveranser
utan betalningsströmmar. Mellan 1966 och 1967 kommer enligt
prognoserna volymen av de investeringar för vilka betalning sker under året
att minska med drygt 12 %.

För hela statliga sektorn beräknas investeringarna under 1967 totalt
sett komma att minska med ca 2 1/2 %. Den statliga byggnadsverksamheten
väntas öka med knappt 1 1/2 % medan investeringar i maskiner
beräknas sjunka med omkring 6 procentenheter.

Kommunala investeringar

Totalt ökade de kommunala investeringarna exklusive bostäder 1966
med 3 1/2 % i volym enligt fortfarande preliminära beräkningar. Den
måttliga stegringen kontrasterar mot kommunernas planer i slutet av
1965, vilka pekade på en åsyftad investeringsökning av storleksordningen
10 %. Till viss del har givetvis den kalla vintern 1966 spelat in, men framför
allt måste den restriktivare byggnadspolitiken under 1966 ha slagit
kraftigt på kommunernas investeringar. Kreditåtstramning och en selektiv
igångsättningsreglering, vilken riktat sig bl. a. mot vissa slag av kommunala
byggnadsinvesteringar, har ingått som element i den förda byggnadspolitiken.
Vidare är det sannolikt att förskjutningen i bostadsbyggandet
under 1966 haft effekt — en betydande del av primärkommunernas
investeringar hänför sig till för- och följ dinvesteringar till bostadsbyggandet.

Den fortsatta utvecklingen kan nu bedömas utifrån den enkät som genomfördes
i februari—mars i år. Normalt (undantag var dock föregående
år) brukar primär kommunerna justera upp sina investeringsplaner mellan
november- och februariundersökningarna. Nu föreliggande februarienkät
uppvisar emellertid en obetydlig nedrevidering visavi novemberun -

101

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

dersökningen i fjol. Det ligger nära till hands att här se ett utslag av den
investeringsavgift på 25 % som infördes den 1 mars i år och som drabbar
delar av det kommunala byggandet, främst kommunala förvaltningsbyggnader.
Bedömningsvis är den vidtagna nedjusteringen dock förhållandevis
liten. Enkäten har tolkats så att avgiftsbelagda projekt till viss del ingår
i nu redovisade planer. Avgörande för primärkommunernas realiserande
av sina investeringsplaner blir i så fall bl. a. i vilken omfattning dispenser
ifrån investeringsavgiften kommer att medges, samt kommunernas villighet
att acceptera en fördyring av avgiftens storlek för projekt som ej erhåller
dispens. Det har bedömts rimligt anta att primärkommunernas planer, som
anger 9 % i volymökning för byggnadsinvesteringar exklusive underhåll
1966—1967, inte fullt ut kommer att realiseras. En lägre ökning på 6 % har
antagits. Möjligen kan denna prognos ligga i underkant sett mot bakgrund
av prognosen för bostadsbyggandet. Enligt denna förutsättes bostadsinvesteringarna
exklusive underhåll öka mycket kraftigt 1966—1967.
Trycket på kommunerna alt genomföra investeringar i samband med bostadsbyggandet
kan komma att bli större än de själva räknat med i sina
planer. Skulle igångsättningen av bostäder enligt bostadsbyggnadsprogrammet
i år realiseras genom en förhållandevis hög igångsättning under första
delen av året skulle en sådan effekt lätt kunna uppstå. Februarienkätens
uppgifter om landstingens byggnadsplaner har inte givit anledning till
revidering av prognosen till den preliminära nationalbudgeten. Liksom novemberenkäten
indikerar februarienkäten — efter korrigering för systematisk
missvisning — en volymökning av landstingens byggnadsinvesteringar
exklusive underhåll på omkring 35 % 1966—1967. En volymökning
med 25 % har bedömts komma att realiseras med hänsyn till den fastställda
ramen för sjukhusbyggandet, vilket dominerar landstingens byggnadsinvesteringar.
Tänkbart är nämligen att de enskilda landstingen bedömt
utrymmet för just sina egna investeringar något i överkant.

Totalt för primärkommuner och landsting (samt inkl. även kommunala
bolag och stiftelser) skulle därmed byggnadsinvesteringarna volymmässigt
öka med 9 1/2 % räknat såväl inklusive som exklusive underhåll. För kommunernas
maskininvesteringar indikerar februarienkäten en uppgång med
drygt 20 % inklusive underhåll. Totalt skulle därmed de kommunala investeringarna
förutses öka med 10 1/2 % i volym 1986—1967, inklusive
underhåll. 2

2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1967

Totalt ökade investeringarna 1965—1966 med 4 % i volym, vilket innebär
oförändrad ökningstakt jämfört med 1964—1965 (se tabellerna 5 och
6). Exkluderas handelsflottans investeringar — dessa fluktuerar starkt och
uppvisade i fjol en extrem ökning på 125 % — anges för investeringarna

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1963—1966 samt prognos för 1967,
inklusive underhåll

	1966 i	Procentuell förändring i 1959 års priser
	miljoner
	kronor,	1963—	1964—	1965—	1966—
	löpande	1964	1965	1966	1967
	priser
Byggnader och anläggningar
Bostäder ........................	7 386	9,0	4,0	- 1,0	8,5
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske	731	13,5	0,5	13,5	0,0
Egentlig industri...................	2 573	- 8,5	9,5	11,0	— 3,5
Handel m. in.1....................	1 460	12,5	- 1,5	- 5,0	1.5
Statliga affärsverk................	1 454	- 8,5	6,0	4,5	7,0
Statliga myndigheter, exkl. militära. .	1 573	10,0 :	4,0	- 4,0	2,0
Militära investeringar............	412	0,0	4,0	18,5	- 9,0
Kommunala investeringar, exkl. bo-
städer ........................	5 391	12,5	6,0	3,5	9,5
Övriga investeringar..............	593	18,0	- 5,0	2,5	- 2,5
Summa	21 573	7,0	4,5	2,0	5,5
Maskiner m. m.
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske	1 019	2,0	13,0	- 6,5	0,5
Egentlig industri2 ................	6 763	- 1,0	7,0	4,0	1,5
Statliga affärsverk................	961	- 3,5	- 1,0	2,0	7,0
Statliga myndigheter...............	2 805	9,5	KO	6,5	- 11,0
därav: militära investeringar ....	2 510	5,5	3,0	6,5	- 12,5
Kommunala investeringar..........	826	9,5	- 3,0	3,5	20,5
Övriga investeringar..............	4 239	11,5	0,0	15,5	10,0
därav: handelsflottan ...........	923	16,0	- 37,5	124,5	8,0
övrig samfärdsel..........	3 039	10,0	13,0	- 5,0	12,0
Summa	16 613	4,5	3,5	6,5	2,5
Summa exkl. handelsflottan	15 690	4,0	6,0	2,0	2,0
Totalt
Bostäder ........................	7 386	9,0	4,0	- 1,0	8,5
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske	1 750	6,5	8,0	1,0	0,0
Egentlig industri2 ................	9 336	- 3,0	7,5	6,0	0,0
Handel m. m.1...............	1 460	12,5	- 1,5	- 5,0	1,5
Statliga affärsverk.............	2 415	- 6,5	3,0	3,5	7,0
Statliga myndigheter, exkl. militära..	1 868	15,5	1,0	- 3,0	2,5
Militära investeringar...........	2 922	5,0	3,5	8,0	- 12,0
Kommunala investeringar, exkl. bo-
städer .........................	6 217	12,0	5,0	3,5	10,5
Övriga investeringar..............	4 832	12,0	- 1,0	13,5	8,5
Summa	38186	6,0	4,0	4,0	4,0
åumma exkl. handelsflottan	37 263	5,5	5,0	2,0	4,0

1 Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader.

2 Inklusive byggnadsverksamhetens maskininvesteringar.

Anm. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentliga investeringar
nämligen investeringar i halvkommunala kraftverk, statliga kraftaktiebolag och statliga delen
av SAS.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

103

Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1963—1966 samt prognos för 1967 för
privat, statlig och kommunal sektor, inklusive underhåll

	1966 i miljoner kronor, löpande priser	Procentuell förändring i 1959 års priser
	1963— 1964	1964— 1965	1965— 1966	1966— 1967
Byggnader och anläggningar
Privata inkl. bostäder....	9 837	5,0	-1,0	3,0	3,0
Privata exkl. bostäder . .	5 122	2.5	5,5	6,0	- 1,0
Statliga inkl. bostäder.. ..	3 633	2,0	2,0	1,0	1,5
Statliga exkl. bostäder ..	3 620	2,0	2,0	1,0	1,5
Kommunala inkl. bostäder	8 103	12,5	12,5	1,0	9,5
Kommunala exkl. bostäder	5 445	12,5	6,0	3,5	9,5
Summa inkl. bostäder	21573	7,0	4,5	2,0	5,5
Summa exkl. bostäder	14 187	6,0	4,5	4,0	3,5
Maskiner m. m.
Privata ................	11 609	3.5	5,5	7,0	4.5
Statliga ................	4 155	5,5	0,0	5,0	- 6,0
Kommunala ............	849	9,0	- 4,0	3,5	20,0
Summa	16 613	4,5	3,5	6,5	2,5
Totalt
Privata inkl. bostäder. . ..	21 446	4,5	2,5	5,5	4,0
Privata exkl. bostäder.. . .	16 731	3,0	5,5	6,5	3,0
Statliga inkl. bostäder . .	7 788	4,0	1,0	3,5	- 2,5
Statliga exkl. bostäder . .	7 775	4,0	1,0	3,5	— 2,5
Kommunala inkl. bostäder	8 952	12.0	11,0	1,5	10,5
Kommunala exkl. bostäder	6 294	12,0	4,5	3,5	10,5
Summa inkl. bostäder	38 186	6,0	4,0	4,0	4,0
Summa exkl. bostäder	30 800	5,0	4,0	5,0	3,0

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

i övrigt inte mer än 2 procents uppgång, ökningen är lägre än något år hittills
under 1960-talet, som genomsnittligt uppvisat en expansionstakt på
drygt 5 % för investeringar exklusive handelsflottan.

Den svaga ökningstakten 1966 på 2 % gäller såväl byggnads- som maskininvesteringar
exklusive handelsflottan. På byggnadssidan har självfallet
den otjänliga väderleken vintern 1966 haft effekt — sannolikt skulle
byggnadsinvesteringarna ha kunnat uppvisa åtminstone någon procentenhet
högre expansionstakt om vintern varit normal. En restriktiv byggnadspolitik
verkade i övrigt återhållande på byggnadsverksamheten via bl. a. stram
kreditpolitik och en selektiv igångsättningsreglering, vilken riktade sig
främst mot handelns och delar av kommunernas byggnadsinvesteringar.
Bostadsbyggnadsprogrammet avsåg att vidmakthålla bostadsbyggandet på
oförändrat hög nivå, men preliminära beräkningar visar på en viss, svag

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Diagram VD: 4. Byggnads- och maskininvesteringar, inklusive underhåll, totalt och uppdelat på
sektorer 1960—1967

Index: 1960 = 100. 1959 års priser

Maskiner, m.m.

Totalt, inkl. handelsflottan

Byggnader och anläggningar

Totalt

100 -

Bostäder

Totalt, exkl. handelsflottan

Industri

Handel

Industri

Övriga privata

Övriga privata, exkl. handelsflottan

Övriga kommunala

Övriga offentliga, exkl. handelsflotta!

1960 1961

1962 1963 1964 1965 1966 1967

1960 1961 1962 1963 1964 1965 1966

Anm. I varje deldiagram är totalen för byggnads- resp. maskininvesteringar inlagd som en tunt
streckad kurva.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

minskning, bl. a. som följd av igångsättningens förskjutning mot slutet av
året. Det statliga byggandet ökade obetydligt. Restriktiviteten gentemot
stora delar av byggnadsverksamheten skapade utrymme för en expansion

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967 105

av industrins byggnadsinvesteringar — dessa ökade 1965—1966 med 11 %.
Den svaga ökningen av maskininvesteringarna exklusive handelsflottan
kan bl. a. hänföras till den kraftiga nedgången i personbilsregistreringarna
1966; omkring en fjärdedel av personbilarna räknas ej som konsumtion
utan som investeringar och ingår i tabell 5 i posten övrig samfärdsel. För
industrins maskininvesteringar anges en ökning med 4 %. Här ingår industrins
bilinvesteringar, hantverkets samt byggnadsverksamhetens maskininvesteringar,
vilka samtliga beräknas ha minskat under 1966. Exklusive
dessa smärre poster samt reparationer och underhåll uppvisar industrins
maskininvesteringar en ökning på drygt 8 %.

I byggnadsprognosen för 1967 förutses bostadsbyggande och kommuninvesteringar
öka starkt. För industrin indikerar företagens egna planer
nedgång från 1966 års höga nivå, medan handelns investeringar trots införd
investeringsavgift på 25 % väntas öka svagt. Obetydlig ökning förutses likaså
för det statliga byggandet. Tillsammantagna innebär de olika delprognoserna
en ökning av byggnadsinvesteringarna totalt med 5 1/2 % 1966
—1967.

De totala maskininvesteringarna förutses öka med 2 1/2 % 1966—1967.
Exkluderas handelsflottan väntas ökningen bli 2 % eller samma som 1965
—1966. Industrins maskininvesteringar förutses öka endast svagt, medan
för militära maskininvesteringar räknats med avsevärd nedgång. Motorfordonsinvesteringarna
väntas öka kraftigt.

För investeringarna totalt innebär prognosen samma ökning 1967, 4 %,
som de två föregående åren. Exklusive handelsflottan förutses ökningen
bli likaledes 4 %. S

S Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 7

106

Kungl. May.ts proposition nr 125 år 1967

VIII. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

Den offentliga sektorn — staten och kommunerna — tar i anspråk en
inte oväsentlig del av bruttonationalproduktens resurser i form av varor
och tjänster för investerings- och konsumtionsändamål. I det följande görs
en uppskattning av den statliga sektorns efterfrågan på varor och prestationer
för dessa ändamål under 1967. En redogörelse ges också för statens totala
finanser. Den realekonomiska gruppering av statens utgifter och inkomster,
som presenteras, avser därvid de utgifts- och inkomstposter som
upptas i statsbudgeten.

Härav följer, att de investeringsberäkningar, som redovisas nedan, inte
omfattar den statliga sektorns totala investeringsaktivitet. En stor del av
statens investeringsutgifter, såsom de statliga bolagens investeringar, affärsverkens
underhåll och den del av affärsverkens investeringar som finansieras
med egna avskrivningsmedel, ingår nämligen inte i den nettoredovisade
statsbudgeten enligt tabell 1. För en redogörelse för de totala statliga — liksom
de kommunala -— investeringarna hänvisas till kapitel VII.

Som statlig konsumtion betraktas i detta sammanhang sådana utgifter
för löner och för inköp av varor och tjänster från andra sektorer, som inte
ingår i den statliga sektorns investeringsutgifter och som inte heller utgör
mellanled i framställning av varor och tjänster, som av staten försäljs på
marknaden.

En betydande andel av statens utgifter består av transfereringar (inkomstöverföringar)
till andra sektorer. Dessa utgifter medför inte utan vidare
att reala resurser tas i anspråk. De direkta transfereringarna från staten
till främst hushåll och kommuner ger dock i stor utsträckning omgående
upphov till en efterfrågan på varor och tjänster.

I det följande redovisas även vissa kalkyler över statens finansiella
transaktioner vilka infogats i avsnittet om kreditmarknaden.

Här behandlas enbart statens finanser. En bedömning av kommunernas
ekonomiska verksamhet gjordes i den preliminära nationalbudgeten på
basis av enkätmaterial. Därefter har ytterligare en enkät företagits rörande
kommunernas investeringsplaner och beräknade utgifter för löner 1967.
Som framgår av kapitel VII har på grundval härav prognosen för kommunernas
investeringar justerats upp med ett par procentenheter till en ökning
med 10,5 % i fasta priser. Däremot bär prognosen för den kommunala
konsumtionens utveckling 1966—1967 nedjusterats till en volymupp -

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

107

Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1965—1967

	Kalenderår		Budgetår
	1965 utfall	1966 prel. utfall	1967 upp- skattning	1965/66 utfall	1966/67 prel. be-räkn.	1967/68 enl. kompl. prop.
1. Inkomster..............	26 590	28 970	32 100	28 016	30 581	33 355
a. Direkta skatter ......	12 201	12 484	13 750	12 399	13 204	14 236
b. Indirekta skatter ....	12 227	14 248	15 850	13 404	14 925	16 552
2. Bruttoinvesteringar......	4 773	5 098	5 230	4 954	5 081	5 512
3. Konsumtion............	6 736	7 506	8 240	7 035	8 150	8 431
4. Transfereringar ........	13 685	15 632	17 730	14 670	16 667	18 332
5. Summa (2 + 3 + 4)......	25 194	28 236	31 200	26 659	29 898	32 275
6. Finansiellt sparande (1—5) 7. Utlåning och rörliga	+ 1 396	+ 734	+ 900	+ 1 357	+ 683	+ 1 080
krediter................	1 377	2 031	2 400	1 711	2 150	2 600
8. Totala utgifter (5 + 7) . .	26 571	30 267	33 600	28 370	32 043	34 874
9. Totalsaldo (1—8)........ 10. Nettoförändringar i trans-aktionerna vid sidan av	+ 19	- 1 297	- 1 500	- 354	- 1 467	- 1 520
riksstaten (utgiftsökning:-) 11. Av riksgäldskontoret redo-	+ 226	+ 46		- 8
visade budgetutfall......	+ 245	- 1 251		- 362

Anm. 1. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1967/68 till kalenderårssiffror
för 1967 måste ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder uppskattningen
av de enskilda inkomst- och utgiftsposternas storlek.

Anm. 2. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 9 baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets
data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger
dock, varför exakt överensstämmelse inte nås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen,
redovisad i post 11. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post 9
— här i form av en residualberäkning — justerats för nettoförändringarna i transaktionerna vid
sidan av riksstaten. Dessa transaktioner innefattar bl. a. av staten verkställda men vid periodskiftena
ännu icke bokförda betalningar.

gång med 7 %. Dessa revideringar synes dock inte motivera någon nämnvärd
ändring i bedömningen av tillväxten i kommunernas totala ekonomiska
verksamhet eller av förändringen i deras finansiella sparande. 2

2. Staten

Statsinkomsterna beräknas ha ökat med ca 9 % mellan 1965 och 1966.
För 1967 förutses en måttlig stegring i ökningstakten till ca 11 %. Denna
uppgång är hänförlig till de vidtagna skattehöjningarna 1967. En motverkande
faktor är dock en beräknad avsaktning i skatteunderlagets tillväxt
(se kapitel VI). Inkomsterna av de direkta skatterna väntas ändå öka snabbare
1967 än 1966, då effekterna i neddragande riktning av de ändrade
skattereglerna 1966 upphör att verka. Inkomsterna av såväl direkta som
indirekta skatter beräknas stiga med 10—11 % från 1966 till 1967.

Enligt här föreliggande beräkningar skulle de totala statsutgifternas ök -

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

ningstakt dämpas påtagligt 1967. Uppgången beräknas till ca It % 1966—
1967 mot ca 14 % 1965—1966. Det bör dock erinras om att statsutgifterna
kraftigt påverkas av ändringar i ansvarsfördelningen mellan stat och kommun.
Utvecklingen under såväl 1966 som 1967 påverkas sålunda av att de
statliga gymnasierna överfördes till kommunerna den 1 juli 1966 och mentalsjukvården
den 1 januari 1967. Den statliga konsumtionen beräknas av
statistiska centralbyrån ha ökat med ca 1 1/2 % i volym 1965—1966. Volymökningen
1966—1967 kan nu uppskattas till knappt 3 %. I nominella tal
är dock förhållandet mellan de båda årens ökningstakt det omvända,
11 1/2 % respektive 10 %. Den statliga sektorns investeringar väntas, som
redovisats i kapitel VII, minska i volym 1966—1967. Denna minskning
sammanhänger med den uppbyggnad av reservationsmedel på försvarsanslagen
som skall genomföras budgetåret 1966/67 och som till stor del synes
komma att falla på kalenderåret 1967. Transfereringarna via statens budget
väntas öka i ungefär samma takt 1967 som 1966. Därvid har inkalkylerats
bl. a. standardhöjning av folkpensionerna, indextillägg, samt ökade
bidrag till kommunerna främst i samband med dessas övertagande av tidigare
statliga aktiviteter.

Som framgår av tabell 1 försämrades budgetbalansen kraftigt under föregående
år, då överskottet om ca 250 miljoner kronor 1965 förbyttes i ett
underskott om ca 1 250 miljoner kronor 1966 enligt riksgäldskontorets utfallsstatistik.
För 1967 förutses nu en viss ytterligare uppgång i underskottet
till ca 1 500 miljoner kronor. Budgetförsvagningen 1965—1966 kan till
inemot hälften återföras på en kraftig ökning av den statliga utlåningen,
främst till bostadsbyggandet. Under 1967 förutses utlåningen stiga ytterligare
ca 400 miljoner kronor över 1966 års höga nivå. Denna kalkyl baseras
på förutsättningen att de medel som föreslagits bli avsatta för en särskild
statlig investeringsbank i sin helhet kommer att utbetalas till banken under
andra halvåret 1967. De angivna beräkningarna innebär att det finansiella
sparandet — dvs. skillnaden mellan statens inkomster och utgifter exklusive
lånetransaktioner — uppvisar väsentligt mindre fluktuationer än totalbudgetens
saldo. Från 1965 till 1966 minskade sålunda det finansiella sparandet
med ca 650 miljoner kronor medan kalkylerna för 1967 tyder på en
uppgång med ca 150 miljoner kronor.

På grundval av enbart registrerade eller förväntade förändringar i totalbudgetens
saldo eller i det finansiella sparandet torde det inte vara möjligt
att göra några fullständiga bedömningar av statsbudgetens verkningar på
den samhällsekonomiska balansen. Förändringar i totalsaldot och därmed
i statens upplåningsbeliov ger dock en föreställning om budgetens effekter
på kreditmarknaden. Budgetförsvagningen under 1966 hade sålunda, såsom
närmare beskrivs i kapitel IX, en inte obetydlig likviditetsslcapande verkan,
då den förda statsskuldspolitiken samtidigt innebar, att enbart en mindre
del av underskottet finansierades med långfristig upplåning. För en analys

109

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

av den konjunkturpåverkan som i övrigt utgår från statsbudgeten torde
dock varken det finansiella sparandet eller än mindre totalsaldot utgöra
några fullgoda indikatorer. Detta hänger bl. a. samman med att man vid en
sådan schematisk analys som härvid kan ifrågakomma måste tillmäta alla
utgifts- och inkomstströmmar samma realekonomiska betydelse, oavsett vilka
marknader och subjekt som berörs. Framför allt gäller vidare att beräknade
förändringar i det finansiella sparandet inte ger någon uppfattning
om den påverkan på samhällsekonomin, som kan ha följt därav att den
statliga verksamhetens volym utvidgats och därvid tagit ytterligare produktionsfaktorer
i anspråk. Därtill kommer att statens inkomster och i viss
mån även dess utgifter automatiskt påverkas av det ekonomiska skeendet
utanför den statliga sektorn. Detta har bl. a. kommit till uttryck i budgetutvecklingen
under 1966. Nedgången i det finansiella sparandet detta år
vid en samtidig dämpning av utgifternas stegringstakt framstår nämligen till
en väsentlig del som en konsekvens av att inkomsternas ökningstakt bl. a.
till följd av en försvagning av aktivitetstillväxten inom ekonomin utanför
den statliga sektorn, avtagit ännu kraftigare. Minskningen av det finansiella
sparandet kan därför inte tas som en indikation på att budgetens realekonomiska
verkningar i motsvarande mån gått i expansiv riktning.

En bedömning av statsbudgetens realekonomiska verkningar måste inte
minst beakta förändringarna i den statliga sektorns anspråk på reala resurser.
De statliga konsumtions- och investeringsutgifterna sammantagna torde
kunna anses utgöra ett mått på de direkta resursanspråk som utgår från
den statliga sektorn. Dessa utgifter anges nu ha ökat med 2,4 % i volym
1965—1966 och beräknas från 1966 till 1967 förbli i stort sett oförändrade.
Vid analysen av dessa förändringstal måste emellertid hänsyn tas till ovan
angivna överflyttningar av vissa offentliga verksamhetsgrenar från staten
till kommunerna som ägt rum under 1966 och 1967. Dessa överflyttningar
har givetvis verkat dämpande på den statliga verksamhetens volymtillväxt.
Ett försök till justering av de reala statsutgifternas utveckling med hänsyn
till dessa huvudmannaskapsförändringar har gjorts. Dessa beräkningar ger
vid handen, att de statliga konsumtions- och investeringsutgifternas volymtillväxt
skulle dämpas från ca 3,5 % 1965—1966 till knappt 3 % 1966—
1967 för de statliga verksamhetsområden som inte berörts av huvudmannaskapsförändringar.

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

IX. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1965 och 19661

Under senare delen av 1966 lättades penning- och kreditpolitiken som sedan
1963 kännetecknats av en tilltagande stramhet. Statens budget försvagades
kraftigt fr. o. m. andra kvartalet och det växande underskottet täcktes
endast till en del genom långfristig upplåning. Affärsbankernas likviditet
förbättrades och skuldsättningen i riksbanken minskade. Bostadssektorn
fick ett ökat utrymme på kreditmarknaden. Kommunerna ökade sin andel
av kreditresurserna. Näringslivets upplåning förändrades inte nämnvärt
jämfört med 1965, vilket innebar en viss andelsminskning.

Statens budgetsaldo förvandlades från ett överskott på 250 miljoner kronor
1965 till ett underskott på 1 250 miljoner under 1966. Till ökningen av
det statliga upplåningsbehovet bidrog förskottsutbetalningar på preliminärt
beviljade bostadslån med ca 300 miljoner kronor.

Budgetutvecklingen hade en påtaglig likviditetsslcapande effekt eftersom,
såsom nämnts, endast en mindre del av underskottet täcktes med långfristig
upplåning. Denna tog formen av ett reguljärt obligationslån om 450
miljoner kronor samt ett enbart för allmänheten avsett sparlån på vilket
under året inbetalades 271 miljoner kronor.

Kommunernas upplåning på den reguljära kreditmarknaden uppgick till
1 400 miljoner kronor. Utanför marknaden beräknas upplåningen ha uppgått
till 400 miljoner kronor.

Samtidigt som upplåningen ökade ägde en förbättring av det finansiella
sparandet rum. Till denna förbättring bidrog den gynnsamma inkomstutvecklingen,
vartill kommer att investeringsvolymens tillväxt — delvis som
en följd av byggnadsregleringen — blev förhållandevis dämpad.

Kommunerna kunde härigenom avsevärt förbättra sin likviditet. Deras
likvida medel hade legat på samma nivå sedan 1963, vilket innebar en sjunkande
real likviditet. I fjol ökade de likvida medlen med inte mindre än
tre kvarts miljarder kronor, vilken ökning huvudsakligen inträffade under
senare delen av året.

Kreditgivningen till bostadssektorn, som under 1965, i likhet med bostadsinvesteringarna,
ökat förhållandevis långsamt, expanderade kraftigt
under 1966 trots en obetydlig tillväxt av investeringsbeloppet. Finansieringen
blev successivt lättare mot slutet av året, och långivningen från kredit 1

Med kreditgivning respektive utlåning avses i detta kapitel nettotillväxt av utestående lån;
med ökning i kreditgivning avses följaktligen inte tillväxten av utestående lån utan ökningen av
denna tillväxt.

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

111

Tabell IX: I. Kreditmaiknaden 1965 och 1966

Nettobelopp, miljoner kronor

Långivare	Låntagare
	Staten	Kom- muner	Bostä- der	Närings- livet	Summa
1965
Riksbanken ........................	650	0	0	0	650
Affärsbankerna......................	- 1 100	0	1 150	2 100	2 150
Övriga kreditinstitut ................	300	1 150	3 450	1 850	6 750
därav: Allmänna pensionsfonden1......	275	525	1 225	725	2 750
Allmänheten ......................	- 100	0	50	750	700
Summa	— 250	1150	4 650	4 700	10 250
1966 (prel.)
Riksbanken ........................	850	0	50	100	1 000
Affärsbankerna......................	- 100	250	900	1 650	2 700
Övriga kreditinstitut ................	150	1 200	4 450	2 450	8 250
därav: Allmänna pensionsfonden1......	200	300	1 900	1 300	3 700
Allmänheten........................	350	- 50	- 50	550	800
Summa	1250	1409	5 350	4 750	12 750

1 Exld. återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis.

Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin, som ligger
utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp
av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt bostadsbyggnadskrediter
och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost och avser
alla andra lån och obligationsköp än de nyss nämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationerna,
allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas
pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och näringslivet
omfattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse statspapper
som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga långivarsektorer.
Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redovisas således i
denna post.

Bostadsinstitutens emissioner av obligationer för finansiering av fastigheter, innehållande uteslutande
affärs- och kontorslokaler, har förts till näringslivet, deras övriga obligationer till bostadssektorn.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden
kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna
ingår således inte.

instituten och staten ökade för året som helhet med omkring en miljard
kronor, av vilken ökning den statliga kreditgivningen bidrog med ca en
tredjedel. De under våren kännbara svårigheterna för affärsbankerna att
få krediter i färdigställda lägenheter avlyfta avtog senare. Obligationsemissionerna,
som under första halvåret 1966 var något större än under motsvarande
period året dessförinnan blev under hösten 1966 av rekordartad
omfattning. Kapitalmarknadens placeringsförmåga ökade genom att allmänna
pensionsfonden upptog osedvanligt stora lån i affärsbankerna i syfte
att finansiera värdepappersförvärv.

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Näringslivets upplåning på den reguljära kreditmarknaden, som under
1965 hade ökat mycket kraftigt, fortsatte att öka under större delen av
1966. Mot slutet av året avtog emellertid upplåningen och för året som helhet
uppgick den till praktiskt taget samma belopp som under 1965.

Upplåningen på marknaden försköts i riktning mot ökad upplåning i
affärsbankerna under början av året, men under sista kvartalet minskade
denna upplåning påtagligt, samtidigt som omfattande obligationsemissioner
beviljades av riksbanken. Denna finansieringsbild överensstämde i ett
visst avseende med investeringsutvecklingen under året, nämligen ökande
fasta investeringar och minskande lagerinvesteringar.

Det strama kreditmarknadsläge som rådde under större delen av året
bidrog otvivelaktigt till att begränsa kreditgivningen till näringslivet. Även
på efterfrågesidan torde dock utvecklingen ha varit mindre expansiv än
tidigare. Industrins byggnads- och anläggningsinvesteringar ökade visserligen
något snabbare än mellan de föregående två åren men maskininvesteringarna
ökade i dämpad takt. Den sammanlagda ökningen av industrins
fasta investeringar uppvägdes till en stor del av minskad lageruppbyggnad.
Investeringarna i handelsflottan ökade kraftigt. Inom handeln minskade de
fasta investeringarna och en avveckling av lager ägde rum. En residualkalkyl
för näringslivet som helhet tyder på en viss förbättring av det finansiella
sparandet under 1966, till vilken kanske främst den betydande neddragningen
av lagerinvesteringarna har bidragit. Vinstmarginalerna inom
industrin synes däremot ha försämrats även under fjolåret.

Nedgången i näringslivets lagerinvesteringar jämfört med 1965, framför
allt under senare delen av året, kan delvis tolkas som ett försök att öka
likviditeten. Inom industrin har en viss likviditetsförsämring dock inte kunnat
undvikas. Detta framgår av statistiska centralbyråns undersökning av
likviditeten hos ett mindre antal större och medelstora industri- och handelsföretag.

Som framgår av kol. 1 i tabell 2 har en minskning av likvida medel
(kassa-, postgiro- och banktillgodohavanden samt icke utnyttjade checkräkningskredit
er) ägt rum mellan 31 december 1965 och 31 december 1966
inom flertalet industribranscher. För egna likvida medel (dvs. kassa, bank
och postgiro) var dessutom nedgången större än för den totalt redovisade
likviditeten. Den reala likviditeten — definierad som kvoten mellan finansiella
tillgångar och produktionen — har försämrats mera än tillgången på
likvida medel.

Decemberundersökningen tyder också på en kraftigare försämring av likviditeten
inom industrin än vad som var fallet under den tolvmånadersperiod
som avslutades ett kvartal tidigare. Undersökningen ger inte något entydligt
besked huruvida de medelstora företagen har drabbats hårdare av
kreditrestriktionen än de stora. Endast inom metall- och verkstadsindustrin
kan detta någorlunda säkert sägas ha varit fallet, medan däremot en

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

113

Tabell IX: 2. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel under 1966

	(1)		(2)
	Procentuell förändring	Förändring i kvoten utnytt-
	i likvida tillgångar	jade/beviljade checkkredi-ter (procentenheter)
	sept. 1965—	dec. 1965—	sept. 1965—	dec. 1965—
	sept. 1966	dec. 1966	sept. 1966	dec. 1966
Industri..........................	- 3	- 7	3	7
gruvindusti ....................	- 5	- 9	15	27
metall- och verkstadsindustri ....	2	- 10	7	11
jord- och stenindustri............	- 48	- 9	11	- 5
träindustri .................... massa-, pappers- och grafisk in-	- 25	- 1	11	8
dustri ......................	- 16	- 11	- 4	- 5
livsmedelsindustri ..............	11	9	19	6
textil- och beklädnadsindustri ....	25	7	0	0
läder-, hår- och gummivaruindustri	3	- 12	10	4
kemisk-teknisk industri..........	- 3	2	3	24
kombinerade företag ............	- 29	- 51	- 12	- 57
Handel
partihandel ....................	- 14	14	0	- 6
detaljhandel....................	2	36	3	- 29

Anm. Uppgifterna bygger på enkätundersökningar som har utförts av statistiska centralbyrån
i november och i februari. Undersökningarna avser ett mindre urval, nämligen ca 500 industriföretag
och ca 300 handelsföretag med fler än 200 resp. 100 anställda. Med likvida medel avses
kassa, banktillgodohavanden (exkl. i riksbanken spärrade investeringsfondmedel), postgirotillgodohavanden
samt icke utnyttjade checkräkningskrediter.

Industrins kassa och banktillgodohavanden minskade under 1966 med ca 450 miljoner kronor,
icke utnyttjade checkräkningskrediter ökade med drygt 100 miljoner kronor. Handelns kassa och
banktillgodohavanden och icke utnyttjade checkräkningskrediter ökade vardera med ca 50 miljoner
kronor.

mera gynnsam utveckling för de mindre företagen kan konstateras inom
massa- och pappersindustrin och textil- och beklädnadsindustrin.

Ett annat symptom på försämrad likviditet utgör de i kol. 2 redovisade
förändringarna i kvoten utnyttjade/beviljade checkkrediter, ökningen av
denna kvot inom flertalet industribranscher kan betraktas som ett tecken
på ansträngd likviditet.

Inom handeln har likviditeten utvecklats gynnsammare, framför allt under
sista kvartalet i fjol. Denna förbättring har betingats av en ökad efterfrågan
under senare delen av året samt en absolut nedgång i såväl fasta
investeringar som lagerinvesteringar inom denna sektor. 2

2. Kreditmarknadskalkyl för 1967

Kreditmarknadskalkylen i tabell 3 bygger på reviderade prognoser för
inkomst- och utgiftsutvecklingen inom samhällsekonomins olika sektorer
samt på vissa förutsättningar beträffande likviditeten. Relativt omfattande
ändringar har företagits i den kalkyl som presenterades i den preliminära

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell IX: 3. Kreditmarknadskalkyl för 1967

Nettobelopp, miljoner kronor

Efterfrågan

Staten.....

Kommuner
Bostäder .
Näringslivet

Utbud

1 500
750
6 000
5 750

Summa 14 000

Riksbanken ...................... 750

Affärsbankerna (restpost) .......... 3 500

Övriga kreditinstitut .............. 8 750

därav: Allmänna pensionsfonden1.... 4 000

Allmänheten...................... 1 000

Summa 14 000

1 Inkl. återlån m. m. uppskattas fondens totala utbud till 4 600 miljoner kronor.

Anm. Tabellen innehåller inte uppgifter om kreditgivningen gentemot utlandet och inte heller
kreditgivningen mellan olika kreditinstitut eller mellan olika låntagargrupper. Dessa transaktioner
beaktas dock vid beräkningen av näringslivets efterfrågesiffra.

nationalbudgeten. Fortfarande bör dock uppgifterna betraktas som tämligen
osäkra.

Statens beräknade inkomster har nedreviderats något, främst på grund
av en förväntad dämpad utveckling för inkomsterna inom företagssektorn
med åtföljande minskning av skatteintäkterna. På utgiftssidan har en uppjustering
skett med hänsyn till vissa tillkommande utgifter. Statens lånebehov
under kalenderåret 1967 kan i det nuvarande läget uppskattas till

1 500 miljoner kronor, i stället för den preliminära skattningen på 1 000
miljoner kronor.

Kommunernas finansiella sparande kommer enligt nu föreliggande prognoser
att förbättras. Investeringarna kommer sannolikt att öka kraftigare
än i fjol, vilket delvis sammanhänger med ökningen av bostadsbyggandet,
medan konsumtionen ökar i inte fullt samma takt som under 1966. Utgiftsökningen
kompenseras mer än väl av förbättringen på inkomstsidan, bl. a.
till följd av kraftigt höjda statsbidrag. Den oväntat stora upplåningen under
fjolåret möjliggjorde för kommunerna att förbättra sin likviditet. Om
man förutsätter att ytterligare förbättring av likviditeten för närvarande
är mindre angelägen än för ett år sedan, skulle kommunernas kreditbehov
för 1967 kunna uppskattas till ett betydligt lägre tal än fjolårets. Den preliminära
kalkylsiffran på 750 miljoner kronor kan i detta fall bibehållas oförändrad.

Bostadsinvesteringarna beräknas i år öka med inte mindre än 8,5 % i
volym. Den höga stegringstakten kan komma till uttryck även i kostnadsutvecklingen.
Investeringsutgifterna beräknas stiga med 900 miljoner kronor,
men om man följer mönstret för tidigare år kommer kreditgivningen
sannolikt inte att öka lika mycket. I fjol ökade bostadskreditgivningen, både
på kreditmarknaden och den statliga långivningen, med inte mindre än
en miljard kronor trots att investeringsutgifterna endast var obetydligt större
än 1965. Kalkylsiffran för bostadskreditgivningen över marknaden har
för 1967 avrundat satts till 6 000 miljoner kronor. De tidigare nämnda för -

115

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

skottsbetalningarna av statliga lånemedel för budgetåret 1966/67 under
tredje kvartalet i fjol kan förmodas innebära att de statliga utbetalningarna
blir mindre omfattande under innevarande kalenderår.

Näringslivets kreditbehov kommer av allt att döma att väsentligt överstiga
fjolårets. För industrin beräknas visserligen en volymmässig nedgång
i byggnads- och anläggningsinvesteringarna, men näringslivets sammanlagda
fasta investeringar kräver ett finansieringstillskott på ungefär en miljard
kronor. Denna utgiftsökning är mindre än den som ägde rum i fjol,
men då minskade lagerinvesteringarna väsentligt mera än vad som förväntas
i år. Därtill kommer att för näringslivet som helhet torde den reala likviditeten
fortfarande ligga på en låg nivå. Av några approximativa kalkylei
att döma blir förbättringen på inkomstsidan endast måttlig, en förnättring
av vinstmarginalerna torde knappast kunna påräknas. Med utgångspunkt
från fjolårets upplåningssiffra kan kreditbehovet för 1967 uppskattas till
minst 5 750 miljoner kronor. I kalkylsiffran ingår då utrymme för en ökning
av likvida medel av minst samma storleksordning som den nedgång
som under fjolåret redovisades för industrin.

På utbudssidan har siffran för allmänhetens placeringar uppjusterats
med 250 miljoner kronor med hänsyn till riksgäldskontorets beslut att utöka
1967 års premielån med 300 miljoner kronor. Talet för »övriga kreditinstitut»
har beräknats genom trendextrapolering. Affärsbankernas utbud är
beräknad som restpost. Deras utbud enligt kalkylen ger en antydan om de
krav som kommer att ställas på kreditmarknaden under återstående delen
av året. Kalkylsiffran är tre kvarts miljarder kronor större än fjolårets kreditgivning.
Härtill bör dock nämnas att under 1966 hade 400 miljoner kronor
slussats från affärsbankerna via allmänna pensionsfonden till olika låntagare.
Någon upprepning härav förutsätts inte ske under 1967. Såsom
framgått av det föregående kan talen på efterfrågesidan betraktas som
en minimikalkyl. En kreditgivning som är konsistent med de prognoser
som har nämnts i detta kapitel kan komma att utsätta affärsbankernas
likviditet för vissa påfrestningar, låt vara att denna har förbättrats sedan
försommaren 1966. Statsbudgetens utveckling under 1967 sådan som den
kalkyleras i kapitel VIII utgör emellertid en likviditetsökande faktor.
Skulle budgetutvecklingen bli mindre expansiv än förväntat och dessutom
valutareserven minska kan likviditetspåfrestningarna mötas med rnarknadsoperationer
i den mån det allmänna ekonomiska läget så medger. Eu
annan fråga är givetvis huruvida en ytterligare lättnad på kreditmarknaden
kan bidra till att vidmakthålla och stärka näringslivets investeringsvilja.

116

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

Innehåll

Inledning ...................................................... j

I. Sammanfattande översikt .................................. 2

II. Det internationella läget.................................... Ig

1. Sammanfattande översikt................................ Ig

2. Länderöversikter ....................................... 20

III. Utrikeshandeln............................................ 39

1. Exporten .............................................. 39

2. Importen .............................................. gg

3. Bytes- och betalningsbalansen............................ 54

IV. Produktionen............................................. 57

1. Industrin .............................................. 57

2. Skogsbruket ........................................... gg

3. Övriga näringsgrenar.................................... g7

4. Den totala produktionen ................................ gg

V. Arbetsmarknaden ......................................... gg

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1967 ................ 09

2. Arbetsmarknadsutsikterna för 1967 ...................... 74

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi........................ 77

1. De disponibla inkomsterna .............................. 77

2. Konsumentpriserna..................................... gi

3. Den privata konsumtionen .............................. g4

VII. Investeringarna ........................................... gg

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden.............. gg

2. Sammanfattning av investeringsprognosen för 1967 ........ 101

VIII. Den offentliga verksamheten................................ 106

1. Allmänt .............................................. 10g

2. Staten................................................. IO7

IX. Kreditmarknaden.......................................... H0

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1965 och 1966 .......... no

2. Kreditmarknadskalkyl för 1967 .......................... 113

Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

117

T abellför teckning

I. 1. Reviderad försörjningsbalans 1966—1967 .................... 10

2. Betalningsbalansen 1963—1967 ............................ 11

II. 1. Bruttonationalproduktens tillväxt i olika länder och länderområden

1965—1967 ............................................ 17

2. Konsumentpriser 1961—1966 .............................. 21

3. Timförtjänster inom industrin 1961—1966 22

III. 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1965—1967 ........ 40

2. Importutvecklingen för olika varugrupper 1965—1967 ........ 51

3. Betalningsbalansen 1963—1967 ............................ 55

IV. 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål, inklusive äm nen

1964—1967 58

2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exklusive fartyg, 1964

—1967 ................................................ 59

3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1964—1967.. 60

4. Industriproduktionens utveckling 1965—1967 ................ 64

5. Förbrukning och uttag av rundvirke 1964—1967 .............. 66

6. Försörjningsbalans för rundvirke 1964—1967 ................ 67

V. 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1965—1967, hela landet .... 72

2. Den registrerade arbetslösheten 1966 och 1967 regionalt och

bransch vis.............................................. 73

VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1965—l:a

halvåret 1968............................................ 79

2. Konsumentprisförändringar 1959—1966 uppdelade på komponenter
samt prisprognos för 1967 .............................. 82

VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostads byggen

1962—1967 ...................................... 89

2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin 1966

och 1967 enligt investeringsenkät i februari 1967 .............. 92

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar
1957—1967 .................................. 93

4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar,
halvårsvis, 1962—1967 ........................ 94

5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1963—1966 samt prognos för

1967, inklusive underhåll.................................. 102

6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1963—1966 samt prognos för
1967 för privat, statlig och kommunal sektor, inklusive underhåll 103

VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1965—1967 .................. 107

IX. 1. Kreditmarknaden 1965 och 1966............................ 111

2. Likviditetsutvecklingen inom industri och handel under 1966.. .. 113

3. Kreditmarknadskalkyl för 1967 ............................ 114

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967
Bil. 7: Reviderad nationalbudget för år 1967

Diagramförteckning

II. 1. Industriproduktionen i olika länder och länderområden 1964—1967 18

2. Handelsbalansen i olika länder 1964—1966 .................... 25

3. OECD:s handel 1964—1966 ................................ 29

4. Orderutvecklingen inom maskinindustrin i olika länder 1964—1966 35

III. 1. Volym- och prisutveckling för exporten, totalt och fördelat på varugrupper
1961—1967 ...................................... 44

2. Importen totalt och uppdelat på vissa användningsområden 1960—

1967 .................................................... 53

V. 1.
VI. 1.

Antal lediga platser vid månadens mitt 1965—1 kv. 1967

Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963—-

1967

VII. 1. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri, exklusive under -

håll 1960—1967 .......................................... 91

2. Investeringsuppgifter för egentlig industri vid olika enkättillfällen 95

3. Investeringar inom egentlig industri, exklusive underhåll, totalt och

uppdelat på branscher 1961—1967 .......................... 96

4. Byggnads- och maskininvesteringar, inklusive underhåll, totalt och

uppdelat på sektorer 1960—1967 ............................ 104

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670323

Bilaga 8

Långtidsbudget
för perioden 1967/68—1971/72

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967
Bil. 8: Långtidsbudget

Bilaga 8

LÅNGTIDSBUDGET
FÖR PERIODEN 1967/68—1971/72

1. Inledning

1.1. Långtidsbudgetens karaktär och syfte

I Sverige, liksom i andra länder, har den statliga och statsunderstödda
verksamhetens omfattning vuxit snabbt. I samband därmed har även dess
betydelse för samhällsekonomin ökat. Vikten av att den statliga sektorns
utveckling på längre sikt grundas på en förutseende planering har därför
ökat. Ett av medlen för denna planering är långtidsbudgeten.

Långtidsbudgeten utarbetas årligen av finansdepartementets budgetavdelning
och redovisas för riksdagen i form av en bilaga till kompletteringspropositionen.

Syftet med långtidsbudgeten är att förse statsmakterna med ett beslutsunderlag
mot vilket krav på nya reformer och aktiviteter skall kunna bedömas.
Långtidsbudgeten anger omfattningen av de finansiella och reala
resurser som behövs för att uppställda målsättningar skall kunna uppfyllas
och gjorda åtaganden infrias. Detta betecknas i långtidsbudgeten
»oförändrad ambitionsnivå». Däremot görs inget försök att förutse effekterna
av de reformer och nya beslut som kan komma att aktualiseras under
perioden. Avsikten är endast att ange de inteckningar i resursutrymmet
som gjorts till följd av redan fattade beslut.

Eftersom långtidsbudgeten utgår från oförändrad ambitionsnivå utgör
den inte något försök till prognos över den troliga utvecklingen. Den är
inte heller uttryck för ett program eller en plan som anger den önskvärda
utvecklingen. I ett dynamiskt samhälle förändras ständigt den offentliga
sektorns uppgifter. Härigenom aktualiseras krav på reformer och nya aktiviteter.
Den av långtidsbudgeten tecknade utvecklingen kan därför inte
ses som ett maximialternativ för de insatser som bör göras på olika områden.
Å andra sidan kan den inte heller betraktas som ett minimialternativ.
De i långtidsbudgeten framräknade utgiftsanspråken ställs mot prognosen
för inkomstutvecklingen och de samhällsekonomiska förutsättningarna i
övrigt. Mot en sådan bakgrund kan eu omprövning i restriktiv riktning

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga 8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

aktualiseras av verksamheter eller planer som ingår i långtidsbudgeten.
Härigenom kan utrymme skapas för nya angelägna aktiviteter eller för
nödvändiga stabiliseringspolitiska insatser.

Mot bakgrund av de totala resursernas tillväxt och efterfrågeutvecklingen
inom olika områden måste omprioriteringar successivt göras mellan olika
verksamheter. Avsikten är att långtidsbudgeten skall vara ett hjälpmedel
härvidlag genom att den belyser de långsiktiga avvägningsproblemen samt
de finansiella och reala konsekvenserna av oförändrad politik.

1.2. Oförändrad ambitionsnivå

Utgångspunkten för beräkningarna av resursanspråken är oförändrad
ambitionsnivå inom de olika verksamhetsområdena. Det bör understrykas
■att detta begrepp inte är liktydigt med oförändrad standard eller oförändrade
resursinsatser. På många områden har statsmakterna klart uttalat
målsättningen att standarden skall höjas under den aktuella perioden. En
sådan standardhöjning ingår då i oförändrad ambitionsnivå. I andra fall
kan efterfrågan väntas öka så att ett bibehållande av oförändrad ambitionsnivå
kräver ökade insatser av reala resurser. Det är emellertid ofta
svårt att precisera begreppet oförändrad ambitionsnivå.

På utgiftssidan kan bl. a. följande typfall särskiljas.

1. I vissa fall har statsmakterna beloppsmässigt kvantifierat ambitionsnivån.
Detta gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraktär. De sålunda
kvantifierade programmen kan vara av olika slag:

a) För några aktiviteter föreligger målsättningar som gäller tills vidare
och som inte innefattar standardhöjningar. Detta gäller t. ex. de allmänna
barnbidragen som utgår med 900 kr. för alla barn under 16 år. Här påverkas
anslagsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå endast av antaganden
om befolkningsutvecklingen.

b) För vissa verksamheter innefattar den kvantifierade målsättningen
standardhöjningar under hela eller en del av den tid som omfattas av
långtidsbudgeten. Detta fall kan exemplifieras med folkpensionerna. År
1958 fattade riksdagen beslut om att successivt öka folkpensionsbeloppen
genom standardtillägg under åren 1958—1968. Något beslut om ytterligare
tillägg efter år 1968 bär inte fattats. Av likartat slag har de beslut varit
som sedan budgetåret 1958/59 reglerat de militära försvarsutgifterna.

Oförändrad ambitionsnivå innebär i dessa och liknande fall att utgifterna
successivt höjs i enlighet med den beslutade planen och därefter ligger
kvar på den uppnådda nivån.

c) Slutligen finns på några områden tidsbegränsade program. Ett sådant
fall är programmet för lokaliseringsstöd, om vilket riksdagen fattat beslut
endast för femårsperioden 1965/66—1969/70. Några utgifter för de följande
åren har därför inte lagts in i långtidsbudgeten för detta ändamål.

Bil. 8: Långtidsbudget

Den här beskrivna metoden för beräkning av statsutgifterna innebär givetvis
inte ett ställningstagande till frågan om programmen bör byggas ut
resp. förlängas. I den mån det är orealistiskt att räkna med att anslagen
inte kommer att fortsätta att stiga resp. att bortfalla när programmen
löper ut underskattas sålunda omfattningen av redan intecknade resurser.

2. I andra fall har statsmakterna visserligen kvantifierat målsättningen
men inte i anslagstermer. Sådana kvantifieringar återfinns i allmänhet beträffande
produktion av offentliga tjänster. Exempel härpå är bl. a. de studiefrekvenser
för de gymnasiala skolorna som angavs i 1964 års beslut. I
dessa fall har i långtidsbudgeten beräknats de resurser som f. n. bedöms
nödvändiga för att uppnå de fastställda målsättningarna. Beräkningarna
påverkas bl. a. av gjorda antaganden om rationalisering och produktivitet.

3. För de flesta anslag saknas av statsmakterna kvantifierade målsättningar.
I dessa fall har oförändrad ambitionsnivå bedömts från andra och
i allmänhet mera skönsmässiga utgångspunkter.

a) En i vissa fall användbar metod är att utgå från oförändrad kvalitet
på den statliga tjänsteproduktionen som den upplevs av den enskilde konsumenten.
Det innebär att produktionen får anpassas till förändringar i
efterfrågan. Därvid bör insatsen av resurser, mätt i anslagstermer, reduceras
med hänsyn till antagen produktivitetsutveckling. Efter dessa justeringar
kvarstår anslagsutvecklingen i fasta priser. Denna metod är i princip den
som används bl. a. för de flesta myndigheters avlönings- och omkostnadsanslag,
dvs. utgifter för statlig konsumtion. Det bör dock understrykas
att stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och produktivitetsutvecklingen.
Antagandena måste göras mycket schablonartat.

b) För en betydande del av den statliga investeringsverksamheten — bl. a.
vägbyggandet och kommunikationsverken — saknas kvantifierade målsättningar.
Samtidigt är sambandet mellan produktionsutveckling och investeringsutveckling
svårmätbart. Detta sammanhänger i vissa fall med
svårigheter att värdera och sammanväga de olika komponenterna i produktionsutbudet
(exempelvis de tjänster som vägnätet levererar) och således
även den relativa ökningen till följd av investeringar.

Vidare är sambandet mellan produktivitet och investeringar svårt att
fixera. Ehuru investeringar inom t. ex. affärsverken bidrar till att höja
produktiviteten, kan man räkna med att denna också ökar oberoende av
större nyinvesteringar.

För att emellertid få ett praktiskt användbart kriterium har man valt
att låta oförändrad ambitionsnivå innebära att investeringarna får utvecklas
i takt med efterfråge- eller trafikökningen, trots att man inte kan
beräkna hur investeringarna påverkar produktionen.

c) Inom vissa områden saknas kontinuerlig investeringsverksamhet av
större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis vissa större projekt utan
att dessa i och för sig innebär höjd målsättning för verksamheten. Som

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

exempel kan nämnas uppförandet av förvaltningsbyggnader. I den mån
en utbyggnad inte följer av fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning
fått göras. Det ligger i sakens natur att den blivit mycket schablonmässig.
En strävan har dock varit att göra en restriktiv bedömning.

d) För vissa utgiftsområden där efterfrågan över huvud inte kan uppskattas
har oförändrad ambitionsnivå, mot bakgrund av allmänna uttalanden
från statsmakterna om politikens inriktning, ansetts innebära en
framskrivning av tidigare trend. En sådan metodik har bl. a. använts för
anslagen till u-hjälp och forskning.

På inkomstsidan har utgångspunkten varit oförändrade skatteregler. De
antaganden som gjorts om inkomstunderlagets tillväxt m. m. redovisas i
avsnitt 6.

Som framgått stöter man på svårigheter av såväl definitionsmässig som
beräkningsmässig natur när begreppet oförändrad ambitionsnivå skall fastställas.
Härav följer att långtidsbudgetens beräkningar måste omges med
betydande osäkerhetsmarginaler.

1.3. Långtidsbudgetens siffermässiga underlag

Långtidsbudgeten omfattar endast i riksstaten ingående utgifter och
inkomster. Härav följer att bl. a. en stor del av socialförsäkringssystemet,
affärsverkens driftutgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än
tillskjutande av kapital över statsbudgeten inte ingår i beräkningarna.

Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförs
av myndigheterna. I enlighet med givna direktiv har dessa härvid
beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen i stort utgått från en
ökning av bruttonationalprodukten med 4 % per år samt full sysselsättning.
Den slutliga bedömningen av vilken anslagsutveckling som följer av antagandet
om oförändrad ambitionsnivå har gjorts inom finansdepartementet
efter samråd med vederbörande fackdepartement.

Vid en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande
budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen
under tidigare år. Sådana jämförelser kan bl. a. visa i vilken mån
nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skilda
delområden gör sig gällande.

Som jämförelseperiod kommer i det följande att användas budgetåren
1961/62—1965/66. Från skilda synpunkter hade det varit önskvärt att
föra fram utgiftsserierna t. o. m. budgetåret 1967/68 för att anknyta dem
direkt till beräkningarna för prognosperioden. Ett sådant förfarande möter
emellertid betydande svårigheter på grund av den annorlunda karaktären
i tillgängliga data för budgetåren 1966/67 och 1967/68 jämfört med tidigare
budgetår. För perioden t. o. in. 1965/66 har använts uppgifter om

Bil. 8: Långtidsbudget

den faktiska utgiftsutvecklingen enligt riksrevisionsverkets budgetredovisningar.
Motsvarande uppgifter för 1966/67 föreligger inte förrän hösten
1967 och för budgetåret 1967/68 först efter ytterligare ett år. Möjligheterna
att förutsäga utfallet för de enskilda anslagen i riksstaten är begränsade,
särskilt vad gäller konsumtionsutgifter. Statens löneanslag t. ex. beräknas
på grundval av gällande organisationsplaner för myndigheterna. Till följd
av uppkomsten av icke förutsedda vakanser, tjänstledigheter och vikariat
skiljer sig de faktiska löneutgifterna från de anvisade anslagen. Någon
beräkningsmässig möjlighet att på ett meningsfullt sätt knyta ihop den
framförliggande perioden med den historiska finns således inte.

Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen inom olika områden
har — med undantag för vissa indexreglerade utgifter såsom försvar och
folkpensioner — utförts i fasta priser (i princip julinivån 1966) och löner
(1967/68 års nivå enligt ramavtal). Vid beräkningarna i de sammanfattande
avsnitten har hänsyn också tagits till vissa schablonmässigt gjorda
pris- och lönestegringsantaganden.

För att uppnå jämförbarhet med den redovisade framtida utgiftsutvecklingen
är det önskvärt att även den historiska perioden avspeglar volymutvecklingen.
Omräkningen av utgiftsserierna i fasta priser har gjorts
med hjälp av olika index. För vissa utgiftsgrupper finns lämpliga index.
Detta gäller t. ex. de kvantitativt viktiga direkta inkomstöverföringarna.
Dessa har omräknats efter konsumentprisindex, som kan sägas uttrycka
det reala värde förmånerna representerar för mottagarna. För andra grupper
saknas relevanta index. Detta gäller t. ex. för den statliga konsumtionens
olika omkostnadsanslag. I dessa fall har använts konsumentprisindex
sedan detta rensats från varugrupper som inte är relevanta för den
statliga konsumtionen.

2. Samhällsekonomisk bakgrund

2.1. Inledning

Ett väsentligt inslag i den ekonomiska utvecklingen i Sverige under
senare år har varit en snabb ökning av den offentliga sektorns utgifter.
Ökningen avser både de utgifter som sammanhänger med produktion av
tjänster och de som består av inkomstöverföringar till andra sektorer.

Vad först den statliga tjänsteproduktionen beträffar så har både den
statliga konsumtionen och de statliga investeringarna stigit snabbare än
landets totala produktion. Deras sammanlagda andel av bruttonationalprodukten
har ökat från 10,2 % år 1950 till 12,8 % år 1965. Den kommunala
verksamheten har stigit väsentligt snabbare än den statliga; under
samma period ökade den kommunala konsumtionens och de kom -

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1967

munala investeringarnas sammanlagda andel av bruttonationalprodukten
från 10,0 till 16,0 %. Detta innebär att staten och kommunerna i växande
utsträckning tagit produktiva resurser i anspråk. Samma utvecklingsmönster
kan iakttas i många länder.

Den kommunala verksamhetens expansion har för statens del inneburit
ökade utgifter för statsbidrag till sådana kommunala verksamhetsområden
där staten helt eller delvis står för kostnaderna. Den snabba ökning som
ägt rum av statens inkomstöverföringar till enskilda hänger samman
med både befolkningsutvecklingen och trygghetspolitikens utbyggnad.

Vid planeringen av den framtida tillväxten av den statliga sektorn måste
givetvis beaktas att denna utveckling står i samklang med de uppställda
allmänna målen för den ekonomiska politiken att med bevarad full sysselsättning
och i övrigt hävdad samhällsekonomisk balans främja en snabb
framstegstakt och öka välfärden i samhället.

2.2. Resursutveckling och produktionstillväxt

Vid utarbetandet av 1966 års långtidsbudget kunde bedömningen av den
samhällsekonomiska bakgrunden baseras på 1965 års långtidsutredning,
som lagts fram i betänkandet »Svensk ekonomi 1965—1970» (SOU 1966: 1).
I det följande erinras om vissa huvuddrag i denna utredning, kompletterad
med tillgängliga uppgifter om den faktiska utvecklingen under år 1966
och den som kan förutses för år 1967. Framställningen begränsas till sådana
faktorer som i första hand är av betydelse i fråga om möjligheterna
att fortsätta utbyggnaden av den statliga sektorn. Bland sådana faktorer
märks i första hand tillväxten av landets produktiva resurser och olika förhållanden
som måste beaktas vid eu bedömning av hur resurserna skall
fördelas mellan offentliga och andra ändamål samt vissa finansieringsproblem.

Till de grundläggande produktiva resurserna hör först och främst arbetskraften.
Förändringarna i denna under perioden 1965—1970 har i långtidsutredningen
beräknats på basis av en befolkningsprognos, som innebär
att hela folkmängden skulle öka med 0,8 % per år. Ett årligt invandringsöverskott
på 10 000 personer har förutsatts. Enligt prognosen kommer
grupperna under 15 och över 65 år att växa på bekostnad av den stora
mellangruppen. Antalet förvärvsarbetande har beräknats öka med 0,7 %
per år 1965—1970 mot 1,0 % per år under närmast föregående femårsperiod.
Hela nettoökningen i utbudet av arbetskraft skulle bestå av kvinnor.
Det har nämligen förutsatts att förvärvsintensiteten bland gifta kvinnor
skulle öka kraftigt. En förutsättning för att detta skall kunna förverkligas
är dock att de gifta kvinnornas inträde i förvärvslivet på olika
sätt underlättas.

Trots att antalet förvärvsarbetande vid dessa antaganden väntas stiga

Bil. 8: Långtidsbudget

något måste man räkna med att arbetskraftens volym mätt i arbetstimmar
sjunker, främst till följd av arbetstidsförkortningen. Minskningen har i
utredningen beräknats till 0,3 % per år mot en ökning på 0,6 % per år
1960—1965. Den väntade utvecklingen av utbudet på arbetskraft bör
sättas i relation till den planerade efterfrågan. Enligt de planer som insamlades
till långtidsutredningen skulle efterfrågan öka avsevärt snabbare
än utbudet under andra hälften av 1960-talet.

En central fråga för bedömningen av den framtida utvecklingen blir
i vilken utsträckning det förutsedda omslaget i fråga om arbetskraften
kan uppvägas av en snabbare ökning av den genomsnittliga produktionen
per arbetstimme — arbetsproduktiviteten. I långtidsutredningen har man
på grundval av bedömningar för olika näringsgrenar kommit till slutsatsen
att produktiviteten borde kunna stiga med 4,5 % per år 1965—
1970 mot 4,3 % under föregående femårsperiod och 3,5 % under 1950-talet. För att denna ökning av produktivitetstillväxten skall förverkligas
har bl. a. förutsatts en accelererande tillväxt i kapitalutrustningen per arbetare.

Mot bakgrund av antagandena om arbetskraftens och produktivitetens
utveckling förutses en ökning av den totala produktionen med 4,2 %
per år 1965—1970. Motsvarande tal 1960—1965 var 4,9 %.

Frågan är nu om det finns anledning att i belysning av färskare data
revidera kalkylerna i långtidsutredningen. Vad först arbetskraften beträffar
har nettoinvandringen under de senaste åren överstigit utredningens
antagande om 10 000 personer per år. Antalet uppgick sålunda år 1964 till
22 600, år 1965 till 33 600 och år 1966 till ca 27 000. De höga invandringstalen
dessa år är bl. a. en konsekvens av en betydande spontan invandring
från Sydeuropa. Det f. n. åtstramade arbetsmarknadsläget och regleringen
av invandringens omfattning torde emellertid innebära att invandringen
bromsas upp. En återgång till utvecklingen under 1960-talets första år,
då nettoinvandringen uppgick till omkring 10 000 personer per år, kan
då förefalla rimlig.

Det totala antalet sysselsatta beräknas ha minskat något under år
1966, medan man för år 1967 förutser en mindre ökning. Nedgången i
sysselsättningen år 1966 hör samman med den allmänna konjunkturavmattning
som inträdde under året. Den medförde att det tidigare påtagliga
övertrycket på arbetsmarknaden lättade märkbart. Bl. a. som en följd
härav synes den förutsedda ökningen av antalet förvärvsarbetande gifta
kvinnor ha uteblivit.

Denna utveckling på arbetsmarknaden kontrasterar i varje fall på kort
sikt mot den bild av knapphet på ''arbetskraft som tecknades i långtidsutredningen.
Vilka tendenser som kommer att prägla de närmast följande
åren är ännu svårt att bedöma. Två faktorer talar dock för att arbetsmarknadsläget
åter kan väntas bli mera ansträngt under de framförliggande

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

åren. För det första kan den nuvarande konjunkturdämpningen bedömas
som tillfällig och den bör därför inte undanskymma den långsiktiga trenden.
För det andra har arbetstidsförkortningen ännu inte fått några effekter.
Men det kan också anföras omständigheter som talar för att balansen
på arbetsmarknaden kan bli bättre än som förutsatts i långtidsutredningens
kalkyl. Utvecklingen av den internationella konkurrenssituationen under
de senaste åren synes ha medfört att takten i strukturomvandlingen inom
näringslivet påskyndats inom många branscher och det finns skäl att räkna
med att dessa tendenser kommer att bestå. I detta läge har hos företagen
ökad uppmärksamhet fästs vid kostnadsutvecklingen, vilken för de
närmaste åren blivit mera förutsebar än tidigare genom de treåriga löneavtalen.
Mot denna bakgrund ter det sig sannolikt att företagen kommer
att iaktta en viss försiktighet i nyrekryteringen. Efterfrågan på arbetskraft
skulle under dessa omständigheter möjligen kunna utvecklas något mindre
expansivt än vad som förutsågs i långtidsutredningen.

Konjunkturdämpningen återspeglas också i produktionens utveckling.
Bruttonationalprodukten ökade nämligen med endast omkring 2,5 % år
1966. För år 1967 beräknas ökningen bli ca 3,5 %. Vid en jämförelse med
långtidsutredningens kalkyl bör det observeras att den angivna takten i
produktionsökningen -— 4,2 % per år — avser genomsnittet för perioden
1965—1970. Vid en jämn produktivitetsutveckling om 4,5 % varje år borde
produktionen år 1966, då ingen arbetstidsförkortning ägde rum, ha legat
inte oväsentligt över detta genomsnitt. Motsatsen borde gälla under de
tre följande åren, då arbetstiden successivt förkortas. Den svaga utvecklingen
under år 1966 gör att det nu fordras en mycket hög aktivitet om
långtidsutredningens kalkyl skall kunna realiseras. Om produktionstillväxten
år 1967 antas bli ca 3,5 % skulle ökningstakten för återstoden
av 1960-talet behöva höjas till 5,0 % per år — vilket utan arbetstidsförkortning
skulle motsvara drygt 5,5 % — för att det i långtidsutredningen
angivna genomsnittstalet om 4,2 % per år för perioden 1965—1970 skulle
uppnås.

Det bör erinras om att långtidsutredningens beräkningar rörande nationalproduktens
framtida ökning avser vår ekonomis tillväxtkapacitet. Vissa
speciella betingelser och förutsättningar beträffande efterfrågan på våra
exportmarknader, kostnadsutvecklingen och den ekonomiska politiken är
sedan avgörande för om denna kapacitet tillfullo kan utnyttjas. Den jämfört
med långtidsutredningens trendsiffror lägre tillväxt av bruttonationalprodukten
som beräknas för år 1966 och i någon mån för år 1967 skulle,
som man f. n. kan bedöma saken, inte behöva tas till intäkt för en
revision av långtidsutredningens kapacitetsbedönmingar. I en situation med
starkare efterfrågan skulle öknings tal för bruttonationalprodukten i linje
med långtidsutredningens kalkyler väl kunna tänkas uppnås. Det är dock

Bil. 8: Långtidsbudget

knappast troligt att en sådan uppgång skulle kunna ske att de lägre siffrorna
under de två första åren av perioden 1966—1970 skulle kunna tas
igen och kompenseras under följande år.

2.3. Avvägningsproblem

Mot bakgrund av en uppskattning av resursutvecklingen och den produktion
som med utgångspunkt härifrån kan väntas har man i långtidsutredningen
sökt precisera de anspråk som från olika håll ställs på utrymmet
för investeringar samt privat och offentlig konsumtion. De samlade
anspråken på produktionsresurserna enligt i långtidsutredningen redovisade
planer och bedömningar skulle kräva att nationalprodukten ökade
med 5,2 % per år i stället för de 4,2 % som bedömts som möjliga. Samma
bild framgår av långtidsutredningens arbetskraftskalkyl.

Därmed anmäler sig en rad avvägningsproblem som kräver politiska
lösningar. Rörelsefriheten för den ekonomiska politiken begränsas emellertid
av en rad restriktioner. En mycket viktig sådan är utrikesbalansen.
Även om extern balans inte kan sägas vara ett primärt politiskt mål i sig
själv måste den som ett villkor för bevarandet av full sysselsättning tillerkännas
en förgrundsställning. För att komma till rätta med de aktuella
balansproblemen i utrikeshandeln är det av vikt att förstärka våra näringars
konkurrenskraft gentemot utlandet. Härför krävs en omfördelning
av resurserna så att en hög investeringstakt kan uppnås för exportnäringar
och för med import konkurrerande hemmanäringar. Vidare är det nödvändigt
att bedriva en efterfrågepolitik, som främjar en stabilisering av prisoch
kostnadsutvecklingen.

I den reviderade finansplanen år 1966 anfördes att det minimimål som
borde uppställas var att balans i utrikeshandeln skulle uppnås under
perioden fram till år 1970. Från år 1965 till år 1966 minskade underskottet
i bytesbalansen. Denna minskning blev dock relativt begränsad
bl. a. genom en ogynnsammare prisutveckling för exporten än för importen.
Under år 1967 beräknas underskottet vara ungefär oförändrat.
För att uppnå balans i utrikeshandeln måste en del av produktionsökningen
under de framförliggande åren tas i anspråk för detta ändamål,
varvid det tillgängliga utrymmet för ökning av den inhemska förbrukningen
reduceras i motsvarande mån.

En viktig fråga vid resursavvägningen är vilket utrymme som kan ges
den privata konsumtionen. I långtidsutredningen diskuteras olika alternativa
fördelningar av resurstillväxten samt de för- och nackdelar som är
förbundna med dessa. I den reala kalkylen för perioden 1965—1970 har
man stannat för ett medelalternativ, där den privata konsumtionens ökning
angetts till 3,4 % per år. Såväl totala investeringar som offentlig konsum -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

tion har förutsatts stiga med 4,7 % per år. Kalkylen sammanfattas i tabell
1 där uppgifterna för år 1966 och prognosen för år 1967 också är medtagna.

Tabell 1. Försörjningsbalansens utveckling

(Ökning i volym, procent per år)

	1950— 1960	1960— 1965	1965— 1970 Långtids- utredn.	1965— 1966 Prel.	1966— 1967 Prognos
Bruttonationalprodukt................	3,4	4,9	4,2	2,6	3,5
Privat konsumtion ..................	3,1	4,7	3,4	1,5	3
Offentlig konsumtion ................	3,8	5,7	4,7	6,7	5,5
Bruttoinvestering....................	4,7	5,3	4,7	3,9	4

Av siffrorna i tabell 1 framgår att för den offentliga konsumtionen noteras
betydligt högre ökningstal än som förutsatts, trots den i förhållande till
kalkylen långsammare tillväxten i landets totala produktion åren 1966 och
1967.

2.4. Finansieringsproblem

En ökning av tillväxttakten för investeringarna kan genomföras endast
om ett motsvarande sparandetillskott kan åstadkommas. Sparkvoten, dvs.
förhållandet mellan sparande och nationalinkomst, har successivt stigit och
uppgick under första hälften av 1960-talet till i genomsnitt ca 32,5 % mot
ca 31 % under åren 1951—1960. En satsning på ökade investeringar och
förbättrad bytesbalans ställer den ekonomiska politiken inför uppgiften
att höja sparkvoten ytterligare. Investeringsutvecklingens problem löses
emellertid inte endast genom en ökning av det totala sparandet. Av stor betydelse
är också sparandets fördelning på olika sektorer samt möjligheten
att kanalisera sparandet från områden med överskott till sektorer med
underskott.

De finansiella perspektiven har varit föremål för en särskild undersökning
vars resultat presenterats i betänkandet »Finansiella långtidsperspelctiv»
(SOU 1967:6). Undersökningen pekar på väsentliga problem i samband
med finansieringen av näringslivets investeringar.

När det gäller finansieringsförhållandena har utvecklingen hittills under
1960-talet inneburit att näringslivets kapitalbildning i mindre utsträckning
än på 1950-talet kunnat finansieras med egna vinstmedel då
vinstmarginalerna har tenderat att sjunka. Finansieringen av investeringarna
har i viss mån kunnat ske med hjälp av tidigare uppsamlade likvida
medel. Självfinansieringsgraden har successivt minskat och investeringar -

Bil. 8: Långtidsbudget

na har i ökad utsträckning finansierats via kreditmarknaden. Utvecklingen
i Sverige är i detta avseende ingalunda unik, utan tendensen har varit
densamma i flera andra västeuropeiska länder. Kalkylerna för perioden
1966—1970 tyder på att investeringarnas självfinansieringsgrad kan väntas
sjunka ytterligare även vid oförändrade vinstmarginaler. Detta gäller
speciellt exportindustrin där investeringsbehoven är särskilt stora. Därtill
kommer att vinstmarginalerna för denna sektor befinner sig under konstant
press genom den utländska konkurrensen. Under sådana omständigheter
kommer en betydande del av investeringsfinansieringen att åvila
kreditmarknaden.

En framskrivning av kreditmarknadsströmmarna till år 1970 xinder antagande
att allmänheten och kreditinstituten inte i nämnvärd grad ändrar
sina placeringsmönster ger dock vid handen, att näringslivets finansieringsbehov
inte skulle tillfredsställas utan att ett väsentligt underskott
skulle uppstå. Om den i långtidsutredningen angivna kalkylen för näringslivets
investeringar skall kunna realiseras, vilket är av betydelse för att
målen beträffande bytesbalans och produktion skall uppnås, måste näringslivets
upplåningsandel på kreditmarknaden öka under åren framöver.
Detta innebär i sin tur att den offentliga sektorn, främst kommunerna,
måste begränsa sina låneanspråk.

Sammanfattningsvis kan konstateras att produktionstillväxten i den
svenska ekonomin under år 1966 legat inte oväsentligt under det genomsnitt
som i långtidsutredningen förutsågs för andra hälften av 1960-talet. Inte heller
resursfördelningen har utvecklats i enlighet med kalkylen i utredningen:
den offentliga konsumtionen bär stigit snabbare och investeringarna långsammare
än vad som där angavs. Samtidigt består bristen på balans i utrikeshandeln.
Mot denna bakgrund är det uppenbart att den ekonomiska
politiken även under de följande åren måste inriktas på att inom ramen
för en generellt sett återhållsam efterfrågepolitik åstadkomma en sådan
fördelning av resurstillväxten att ett återställande av balansen i utrikeshandeln
kan uppnås. Även vid en gynnsam produktionsutveckling blir under
sådana förhållanden utrymmet för en expansion av den offentliga sektorn
starkt begränsat.

3. Utgiftsutvecklingen

3.1. Indelningsgrunder

Fr. o. m. 1965 års långtidsbudget redovisas statsutgifterna grupperade
efter ändamål. Detta system för anslagsgruppering, som även används i
finansplanen, kompletterar den traditionella indelningen av anslagen uppdelade
på huvudtitlar och kapitalfonder. Ändamålsgrupperingen ansluter

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

sig i vissa avseenden bättre än huvudtitlarna till de termer i vilka den
ekonomisk-politiska debatten förs.

Redovisningen omfattar de totala statsutgifterna, dvs. såväl utgifterna
på driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslagen) som investeringsanslagen
på kapitalbudgeten. Utgifterna har indelats i tolv grupper. I följande sammanställning
redovisas grupperna med angivande av de viktigaste utgiftsområdena
inom respektive grupp.

Anslagsgrupp
1. Totalförsvar

2. Utbildning och forskning

3. Rättsväsende

4. Allmän försäkring

5. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik -

6. Hälso-, sjuk- och socialvård

7. Stöd till barnfamiljer

8. Kommunikationsväsende och
energif örsör j ning

Utgiftsområden

Militärt försvar

Civilförsvar

Ekonomiskt försvar

Affärsverkens försvarskostnader

Grundskola
Gymnasial utbildning
Högre utbildning och forskning
Frivillig folkbildning
Studiesociala ändamål

Polisväsende

Åklagarväsende

Domstolar

Kriminalvård

Exekutionsväsende

Folkpensioner

Sjukförsäkring

Yrkesskadeförsäkring

Arbetslöshetsförsäkring

Arbetsförmedling
Allmänna beredskapsarbeten
Sysselsättningsfrämjande åtgärder
för handikappade
Omskolningsverksamhet
Lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån Kropp

ss j ukvård

Psykiatrisk sjukvård

Nykterhetsvård

Ungdomsvård

Åldringsvård

Vård av handikappade

Arbetarskydd

Barnbidrag

Bostadsrabatter

Barntillsyn

Vägväsende och vägtrafik
De statliga kommunikationsverken
Radio och TV
Energiförsörjning

Bil. 8: Långtidsbudget

Anslagsgrupp

9. Bostadspolitik

Utgiftsområden

Bostadslån

Räntebidrag resp. räntelån

Lån för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrin

10. Näringars främjande

Stöd till
jordbruk
skogsbruk
fiske
handel

hantverk och industri

11. Skatteutjämningsbidrag

Skatteutjämningsbidrag till
kommunerna

12. Övrigt

Riksstyrelsen
Kulturella ändamål

U-hjälp

Statsskuldräntor

Diverse

Fördelningen av anslag på anslagsgrupper erbjuder i vissa fall svårigheter.
Detta beror på dels att en och samma utgift kan tjäna flera ändamål,
dels att inom ett anslag kan rymmas medel för flera skilda verksamhetsgrenar.
I det förra fallet kan det vara tveksamt till vilken grupp
anslaget skall hänföras. Det har bedömts ofrånkomligt att denna klassificering
i viss utsträckning måste ske efter schablonmässiga grunder. Anslag
som tjänar flera ändamål har hänförts till anslagsgruppen med det
lägsta ordningsnumret.

Till grund för ordningsföljden ligger inte någon värdering av angelägenheten
hos olika utgiftsändamål. Syftet är endast att så långt det är
möjligt erhålla praktiska och lätthanterliga klassificeringsnormer. Sålunda
har totalförsvaret getts det lägsta numret för att inte anslagen inom den
militära försvarsramen skall behöva splittras upp på flera grupper. Detta
medför t. ex. att anslagen till försvarets forskningsanstalt förts till denna
grupp i stället för till utbildning och forskning. Den senare anslagsgruppen
har också tilldelats ett lågt nummer bl. a. beroende på att denna
grupp inrymmer anslag från flertalet huvudtitlar.

Den använda metoden är, såsom anmärkts, schablonmässig. Metoden
medför att anslagsgrupper med högre nummer i skalan blir relativt små,
jämfört med vad de skulle blivit om de haft lägre nummer. Genom att
t. ex. hänföra lantbrukshögskolan till utbildning och forskning och inte
till näringars främjande underskattas i viss mening den senare anslagsgruppen.
Om å andra sidan anslaget förs till näringars främjande underskattas
på samma sätt anslagsgruppen utbildning och forskning.

Klassificeringssvårigheter uppkommer även i fråga om anslag som inrymmer
medel för verksamhetsgrenar som är hänförliga till skilda an -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

slagsgrupper. I princip har sådana anslag delats och förts till resp. anslagsgrupp.
I vissa fall är det dock svårt att bestämma hur stor del av
anslaget som faller på olika grupper, men möjlighet föreligger att urskilja
ett dominerande ändamål. Hela anslaget förs då till den häremot
svarande gruppen. Av praktiska skäl har det dessutom varit nödvändigt
att fixera en gräns under vilken anslagen inte delas upp. Denna gräns har
satts till 10 milj. kr. Alla anslag under 10 milj. kr. förs till den grupp
dit huvuddelen av anslaget hör. Anslag överstigande detta belopp svarar för
nära 95 % av de totala utgifterna.

Slutligen har vissa anslag fördelats på grupperna i relation till i respektive
grupp ingående lönekostnader. De viktigaste av dessa är anslagen till
personalpensioner, arbetsgivaravgifter till ATP och sjukförsäkringen samt
anslag för ersättning till postverket för tjänsteförsändelser. Det i riksstatsförslaget
1967/68 ingående särskilda anslaget för att täcka de merkostnader
för löner, pensioner och socialförmåner som, enligt 1966 års ramavtal,
uppkommer under åren 1967 och 1968, har också fördelats på angivet
sätt.

3.2. Totalförsvar

Anslagsgruppen domineras av utgifterna för det militära försvaret. Den
i statsverkspropositionen föreslagna utgiftsramen (basbeloppet) för det
militära försvaret under budgetåret 1967/68 uppgår till 4 600 milj. kr. i
prisläge maj 1966. Härtill kommer medel för priskompensation, ca 360
milj. kr. Vidare hänförs till militära ändamål utgifterna för flyttning av
I 1 och Ing 1 samt för försvarets fabriksverk, in. in., sammanlagt ca 175
milj. kr. Utgifterna för det militära försvarets pensioner, socialförsäkringsavgifter
m. m. beräknas till ca 350 milj. kr. Sammanlagt uppgår utgifterna
för det militära försvaret budgetåret 1967/68 till närmare 5,5
miljarder kr., dvs. nästan 95 % av anslagsgruppens totala utgifter.

Övriga utgifter inom totalförsvaret hänför sig till civilförsvaret (ca 125
milj. kr.), ekonomiskt försvar (ca 145 milj. kr.) och andra försvarsändamål
(ca 70 milj. kr.).

Totalförsvar

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig pro-centuell förändring
1961/62—1965/66

Anslag

1967/68

Anslagsförändring till

Genomsnittlig pro-centuell förändring
1967/68—1971/72

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

+ 5,4

5 822

+ 250

+ 49

- 91

- 66

+ 0,6

Bil. 8: Långtidsbudget

Utgifterna för totalförsvaret nppgår budgetåret 1967/68 till drygt 16 %
av de totala statsutgifterna. Försvarets andel av de sammanlagda statliga
konsumtions- och investeringsanslagen är ca 36 %. Andelen av de statliga
investeringarna är något högre, ca 45 %.

Anslagen till det militära försvaret på fjärde huvudtitelns drift- och
kapitalbudget har i löpande priser ökat med ca 1,6 miljarder kr. mellan
budgetåren 1961/62 och 1965/66. Denna utgiftsutveckling har skett inom
ramen för 1961 och 1963 års försvarsbeslut. Den motsvarar en genomsnittlig
ökning av 10,5 % per år. Omräknat i fasta priser blir ökningen för
de militära försvarsutgifterna under den angivna fyraårsperioden 5,2 %
per år. Härav kan 3,7 % återföras på dels det årliga tillägget med 2,5 %
för teknisk utveckling, dels den ramhöjning som företogs 1963/64 i enlighet
med 1963 års försvarsbeslut. Återstoden, i genomsnitt 1,5 % per år,
beror på att försvarsindex har utvecklats snabbare än allmänna index.

Nu gällande försvarsbeslut utlöper med utgången av budgetåret 1966/67.
1965 års försvarsutredning har inte slutfört sitt arbete beträffande det
militära försvarets och civilförsvarets framtida utgiftsutveckling. Kungl.
Maj :t har i statsverkspropositionen föreslagit att utgiftsramen för det militära
försvaret, exkl. priskompensation, för budgetåret 1967/68 bestäms
till 4 600 milj. kr. i prisläget maj 1966. Samtidigt har planeringsnivån för
följande budgetår angetts bli oförändrad, dvs. 4 600 milj. kr. Härutöver
skall dock de reservationsmedel som innehållits budgetåret 1966/67, tillhopa
350 milj. kr., återtas under budgetåren 1968/69—1970/71 med 90,
130 resp. 130 milj. kr.

I avvaktan på att ett ev. försvarsbeslut omfattande flera budgetår fattas,
har för de år långtidsbudgeten avser inkalkylerats den av Kungl. Maj :t
angivna planeringsnivån, 4 600 milj. kr. i prisläge maj 1966, med tillägg för
återtagandet av 350 milj. kr. i innehållna reservationsmedel. Härutöver
har medel beräknats bl. a. för slutförandet av de nya kasernanläggningarna
för I 1 och Ing 1. Utgifterna härför beräknas bortfalla fr. o. m. budgetåret
1970/71

För att mera ingående belysa de budgetmässiga konsekvenserna av försvarsutgifternas
utveckling har två alternativa beräkningar gjorts på grundval
av de inkomst- och prisantaganden som ligger till grund för inkomstberäkningen.

I ett alternativ (fasta priser) har antagits att nettoprisindex stiger
med 4,5 % år 1967, 3,5 % år 1968 och därefter förblir oförändrat. I det
andra alternativet (löpande priser) har för åren 1969—1972 beräknats en
årlig stegring av nettoprisindex med 3 %. I bägge alternativen har antagits
att försvarsindex, utom vad gäller avlöningar, årligen stiger 1,5
procentenhet snabbare än nettoprisindex. Löneutvecklingen för de försvarsanställda,
liksom för statsanställda i övrigt, har för åren 1967 och
1968 beräknats i anslutning till 1966 års ramavtal och för åren därefter

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell 2. Utvecklingen av de militära försvarsutgiflerna

(Milj. kr., löpande priser)

	1967/68	1968/69	1969/70	1970/71	1971/72
Basbelopp (prisläge maj 1966)........	4 600	4 600	4 600	4 600	4 600
Förbrukning av anslagsbehållningar ....	0	90	130	130	0
Priskompensation....................	359	570	729	919	1 142
Utgiftsnivå.......................... Utgiftsförändring från föregående bud-	4 959	5 260	5 459	5 649	5 742
getår ............................		+ 301	+ 199	+ 190	+ 93

på grundval av antaganden om den allmänna produktivitets- och prisutvecklingen.
Kompensationen för lönestegringen har beräknats med beaktande
av den i årets statsverksproposition föreslagna reduceringen för
produktivitetsvinster.

Den i detta avsnitt inledande tabellen över utvecklingen av totalförsvarsutgifterna
baseras på fastprisberäkningen. I de i det följande redovisade
kalkylerna, som endast avser det militära försvaret, har utgiftsutvecklingen
grundats på alternativet med löpande priser.

På uppdrag av 1965 års försvarsutredning utreder överbefälhavaren
tre skilda alternativ för försvarskostnadernas framtida utveckling.

Av dessa ansluter alternativ A, som utreds på initiativ av de socialdemokratiska
ledamöterna, praktiskt taget helt till de i långtidsbudgeten
intagna beräkningarna. I en variant av detta alternativ uppgår dock basbeloppet
budgetåret 1971/72 till 4 730 milj. kr. i prisläge maj 1966 eller
ca 5 900 milj. kr. i löpande priser. Detta är ca 165 milj. kr. mer än vad
som beräknats i långtidsbudgetens alternativ med löpande priser. Försvarsutredningens
alternativ B, som utreds på initiativ av folkpartiets och
centerpartiets ledamöter, och alternativ C, som utreds på initiativ av
högerpartiets ledamöter, ligger däremot väsentligt över de i långtidsbudgeten
intagna beräkningarna. På grundval av utredningsuppdragen har
utgiftsutvecklingen beräknats enligt följande.

Tabell 3. De militära försvarsutgifterna enligt 1965 års försvarsutredning, alternativ B och C
(Milj. kr.)

Alternativ	1968/	1969/	1970/	1971/	1968/	1969/	1970/	1971/
	69	70	71	72	69	70	71	72
	Prisläge maj 1966	Löpande priser
B..............	4 750	4 850	4 950	4 950	5 340	5 620	5 940	6 180
C..............	5 365	5 505	5 605	5 625	6 000	6 340	6 690	7 010

Bil. 8: Långtidsbudget

De merutgifter som i löpande priser skulle tillkomma jämfört med de
i långtidsbudgeten medtagna beloppen är följande (avrundade belopp i
milj. kr.).

Alternativ	1968/69	1969/70	1970/71	1971/72
B ..................	80	160	290	440
C ..................	740	880	1 040	1 270

Nivåförändringarna mellan 1967/68 års riksstatsförslag och den förutsatta
utgiftsnivån i löpande priser budgetåret 1971/72 blir följande.

	Förändring 1967/68—1971/72
	Milj. kr.	0/ /o
Långtidsbudgeten ..........	-l- 785	+ 16
Försvarsutredningen alt. B . .	+ 1 221	+ 25
Försvarsutredningen alt. C . .	+ 2 050	+ 41

Den utgiftsnivå som föreslagits för budgetåret 1967/68 — 4 600 milj. kr.
i prisläge maj 1966 — ansluter till utgiftsnivån innevarande budgetår.
Denna innebar dock en reduktion med 350 milj. kr. i förhållande till tidigare
planer. Dessa utgick också från att försvarsutgifterna skulle stiga
med 2,5 % årligen som kompensation för den s. k. tekniska utvecklingen.
Planeringsnivån anges nu till oförändrat 4 600 milj. kr. under kommande
sjuårsperiod. Förändringen i planeringsnivån — och i anslutning härtill
i den framtida utgiftsnivån — får självfallet konsekvenser för krigsorganisationen.
Utredningar om krigsorganisationens sammansättning vid olika
utgiftsnivåer görs f. n. av överbefälhavaren enligt tidigare nämnda alternativ
A—C.

Innebörden för krigsorganisationen av den i långtidsbudgeten antagna
utgiftsutvecklingen kan av sekretesskäl här endast antydas. Vad först gäller
flygvapnet innebar redan den tidigare gällande planeringsnivån en
nedgång i antalet flygande förband samtidigt som förbandens kvalitet dock
ökade. Minskningen av förbandsantalet kommer nu att ske något snabbare.
Beslutet att anskaffa flygplan AJ 37 Viggen, varom förslag lämnats
till årets riksdag (prop. 1967:110), innebär samtidigt att kvaliteten på
vissa förband kommer att höjas mycket kraftigt. Även i fortsättningen
torde det svenska flygvapnet komma att vara ett av de starkaste i Västeuropa.

När det gäller marinen kommer, i enlighet med tidigare planer, över 2

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 125. Bilaga 8

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

gången till en lätt flotta att fortsättas. Utrymme beräknas för en successiv
omsättning och modernisering av ett något minskat fartygsbestånd.
Ubåtar och torpedbåtar torde komma att utgöra de kvalificerade elementen
i denna flotta. Kustartilleriets utbyggnad och modernisering kan fortsätta.

Redan pågående anskaffningsprogram, bl. a. av stridsvagn S och andra
bandgående fordon, innebär väsentliga kvalitetshöjningar av arméns förband.
Även i framtiden finns utrymme för fortsatta standardhöjningar beträffande
arméförbandens utrustning. Bl. a. planeras anskaffning av nya
lätta luftvärnsrobotar och en fortsatt ökning av arméförbandens eldkraft.

Beträffande civilförsvaret har i långtidsbudgeten, liksom beträffande det
militära försvaret, antagits att rambeloppet, 97 milj. kr. i prisläge 1963/G4,
skall kvarstå på denna nivå under hela perioden.

Indexreglerna för civilförsvarsramen innebär att rambeloppet 97 milj.
kr. för budgetåret 1967/68 motsvarar i löpande priser ca 121 milj. kr.
Vid en beräkning i löpande priser stiger detta belopp till ca 137 milj.
kr. vid periodens slut.

Övriga icke ramreglerade totalförsvarsanslag har upptagits med i huvudsak
oförändrade belopp under hela perioden. Beträffande gruppen
ekonomiskt försvar har dock anslagen för budgetåret 1970/71, då nuvarande
oljelagringsprogram upphört, nedräknats med kostnaden härför,
eller drygt 60 milj. kr.

3.3. Utbildning och forskning

Till denna anslagsgrupp har förts statens kostnader för utbildningsverksamhet
samt den civila forskning som med statligt stöd bedrivs i olika
verksamhetsformer. Till grundskolan har förutom den nioåriga obligatoriska
skolan förts realskolan och andra skolformer under avveckling. I
gymnasiala skolor ingår gymnasiet, fackskolan, yrkesskolan och folkhögskolan.
Till högre utbildning och forskning har förts bl. a. anslagen till
universiteten och högskolorna, undervisningssjukhusen och forskningsråden.
Studiesociala ändamål omfattar det statliga studiestödet åt alla
studerandekategorier. Slutligen har till anslagsgruppen hänförts viss övrig
utbildning samt folkbildning. Anslagsgruppen omfattar såväl statlig konsumtion
och investering (30 resp. 4 %) som konsumtions- och investeringsbidrag
till kommuner (41 resp. 5 %). Resten (20 %) utgörs huvudsakligen
av direkta inkomstöverföringar och lån till enskilda i form av
studiestöd.

Utgiftsutvecklingen på utbildningens och forskningens område under
perioden 1961/62—1965/66 är en följd av dels den ökade efterfrågan på
utbildning på alla nivåer, dels den genomgripande reformverksamhet som
skett inom området.

Under perioden 1967/68—1971/72 beräknas anslagsgruppen utbildning

Bil. 8: Långtidsbudget 19

Utbildning och forskning

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnitt-	An-	Anslagsförändring till	Genomsnitt-
	lig procentu-						lig procentu-
	ell föränd-	1967/	1968/	1969/	1970/	1971/	ell föränd-
	ring 1961/62	68	69	70	71	72	ring 1967/68
	—1965/66						—1971/72
Totala utgifter ..........	+ 9,5	6 359	+ 263	+ 285	+ 73	4- 136	+ 2,9
därav
grundskolan ..........	+ 1,6	2 173	- 10	4'' o8	— 55	+ 32	+ 0,3
gymnasial utbildning . .	+ 14,2	995	+ 19	+ 61	+ 13	+ 13	+ 2,6
högre utbildning och	+ 12,4	1 423	+ 145	+ 112	+ 89	+ 51	4* 6,3
forskning ..........
studiesociala ändamål ..	+ 29,6	925	+ 95	+ 45	+ 9	4" 21	+ 4,3

och forskning öka med 2,9 % per år. Inom de olika delsektorerna varierar
utvecklingen. Den obligatoriska skolan är i huvudsak genomförd i landet.
Antalet barn i dessa åldrar är i början av perioden oförändrat men stiger
något mot slutet. I fråga om elevantalet på det gymnasiala stadiet gör sig
samma tendenser gällande för gymnasiet och yrkesskolan medan i stort en
fördubbling av elevantalet sker beträffande fackskolan. På den högre utbildningens
och forskningens område har år 1965 fattats beslut om en kraftig
utbyggnad. Under förutsättning att vissa rationaliseringsåtgärder genomförs,
torde den beslutade utbyggnaden av skolväsendet kunna fullföljas
med relativt sett små ökningar av resurserna. Ett fullföljande av programmen
för högre utbildning och forskning kommer däremot att kräva
väsentligt ökade insatser trots att vissa rationaliseringseffekter förutsatts
i beräkningarna.

Beslut om införande av den nioåriga obligatoriska grundskolan fattades
av statsmakterna år 1962, då även en plan för dess Successiva genomförande
antogs. Utgiftsutvecklingen under den kommande perioden styrs av denna
plan. Grundskolan är läsåret 1966/67 genomförd så att den omfattar ca
95 % av elevantalet i de obligatoriska skolorna t. o. m. årskurs 5. Enligt
föreliggande plan kommer grundskolan att vara utbyggd i hela riket t. o. m.
årskurs 9 läsåret 1972/73.

Mätt i fasta priser kommer utgifterna fram till 1971/72 att förändras
endast obetydligt, vilket främst beror på den totalt sett ringa förändringen
av elevantalet. Anslagsutvecklingen är något ojämn, vilket beror på konstruktionen
av statsbidraget. En med födelsetalen sammanhängande kraftig
ökning av elevantalet på lågstadiet i början av 1970-talet kommer inte
att få full effekt under perioden. Behovet av lärare och lokaler är beroende
av bl. a. klassmedeltalens utveckling. Här räknas med att klassmedeltalen
fram till 1971/72 anpassas till den nivå som förutsattes i 1962 års grundskolebeslut.
För hela grundskolestadiet har antalet lärartjänster beräknats
öka endast obetydligt från läsåret 1967/68 till 1971/72. Kostnadsmässigt

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

representerar denna prognos en årlig besparing av kanske 100 milj. kr. i
löner jämfört med tidigare beräkningar.

När man beslöt inrätta grundskolan år 1962 beräknades investeringsbehovet
minska mot slutet av 1960-talet. Det visar sig nu att investeringsbehoven
för perioden 1968/69—1971/72 kommer att ligga på en avsevärt högre
nivå. Detta sammanhänger bl. a. med den starka inflyttningen till tätorterna.

De gymnasiala skolorna fortsätter att expandera under perioden. Enligt
statsmakternas beslut år 1964 om en reformering av det gymnasiala skolsystemet
kommer intagningen i dessa skolformer att motsvara närmare
85 % av årskullen 16-åringar 1970/71. Intagningen beräknas år 1970 fördelas
med ca 30 % av årskullen i gymnasium, ca 20 % i fackskola och ca
30—35 % i yrkesskola.

Antalet gymnasieelever kommer under perioden att vara detsamma som
innevarande läsår, ca 105 000. Beträffande elevernas fördelning på olika
tillvalsgrupper räknade gymnasieutredningen med att år 1970 inemot hälften
skulle välja teknisk eller ekonomisk tillvalsgrupp. Läsåret 1966/67 hade
emellertid endast 33,5 % av eleverna valt någon av dessa grupper i första
hand. För att anpassa utbildningen till samhällets behov i stort och för att
tillgängliga resurser skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt har vissa
styrningsåtgärder vidtagits beträffande fördelningen av antalet elevplatser
mellan olika tillvalsgrupper.

Antalet fackskoleelever är innevarande läsår ca 17 000. Det beräknas stiga
mycket snabbt och 1971/72 uppgå till över 40 000.

F. n. motsvarar — enligt osäkra beräkningar — intagningen vid yrkesskolor
i runt tal 30 % av antalet 16-åringar i riket. Yrkesutbildningsberedningen
föreslår att yrkesskolan omkring år 1970 skall dimensioneras för
att ta emot 30—35 % av årskullen 16-åringar, vilket alltså inte innebär någon
större kvantitativ förändring i förhållande till nuläget. Den för yrkesskolans
del eftersträvade ökade elevtätheten per lärare beräknas innebära
en minskning av lärarbehovet under åren 1968/69—1971/72 med sammanlagt
5 %. Detta uppnås genom en effektivisering av den inre organisationen
och viss samordning av utbildningen vid närliggande yrkesskolor. En samordning
med övriga gymnasiala skolor medför dessutom en besparing i fråga
om lokaler.

I prop. 1967: 85 har ett program framlagts om den framtida vuxenutbildningen
på främst gymnasial nivå. I propositionen föreslås dels vidgade
möjligheter till vuxenutbildning, dels försöksverksamhet med radio och television
för utbildningsändamål. Användandet av radio och television i utbildningen
syftar till att öka möjligheterna för vuxna att erhålla utbildning
men även till att rationalisera undervisningen inom skola och universitet.
På längre sikt bör besparingarna i form av såväl kostnader som lärarpersonal
bli betydande.

Bil. 8: Långtidsbudget

Behovet av lärare för hela skolsektorn (inkl. lärarutbildningen) uppgår
19G6/67 till närmare 80 000 heltidstjänster. Av dessa uppehålls ca 7 000 av
personer utan föreskriven utbildning. Lärarutbildningen dimensioneras för
att tillgodose behovet av nya tjänster föranledda dels av avgångar, dels av
expansionen inom skolsektorn, samt för att avveckla lärarbristen.

I de prognoser som gjordes under 1960-talets första hälft räknade man
med att efterfrågan på lärare med föreskriven utbildning skulle vara tillgodosedd
omkring år 1970. Utvecklingen hittills har inte bekräftat dessa
prognoser. Det är f. n. osäkert om balans kan uppnås vid denna tidpunkt.

Bristen på klasslärare beräknas f. n. vara ca 3 000 tjänster. Bristen på
folkskollärare är störst och har ökat de senaste åren. Orsaken härtill är
bl. a. att klasstorlekarna under en följd av år varit lägre än vad som förutsattes
i samband med 1962 års beslut om grundskolan. Dessutom har
folkskollärare i stor utsträckning vidareutbildat sig för tjänstgöring vid
grundskolans högstadium och på det gymnasiala stadiet.

För att uppnå balans har främst två åtgärder vidtagits. Genom att inom
ramen för gällande bestämmelser anpassa klasstorlekarna till riksdagsbeslutet
har lärarbehovet relativt sett kunnat begränsas. Samtidigt har utbildningskapaciteten
byggts ut. Såvitt man nu kan bedöma bör småskollärarbristen
vara täckt omkring år 1970 och folkskollärarbristen några år
in på 1970-talet.

Lärarbristen på grundskolans högstadium och i de gymnasiala skolorna
har länge varit kännbar. Detta gäller såväl läroämnen som övningsämnen.
Bristen på akademiskt utbildade lärare i läroämnen i dessa skolformer uppgår
till ca 3 000 läsåret 1966/67. Lärarbristen är relativt sett störst i naturvetenskapliga
ämnen.

Ett stort antal åtgärder har vidtagits för att begränsa lärarbehovet i dessa
skolformer. Som tidigare angetts pågår arbete för att begränsa antalet
klasser i grundskolan och för en effektivisering av yrkesutbildningen. Vid
planeringen av gymnasiet och fackskolan förutsätts en långtgående lokal
samorganisation. Vidare syftar försöksverksamhet med radio och television
för utbildningsändamål till att reducera den lärarledda undervisningen.

Trots åtgärderna föreligger ett stort rekryteringsbehov av lärare i läroämnen
för grundskolans högstadium och de gymnasiala skolorna, främst
för fackskolan och lärarutbildningen. Totalt behövs ca 7 000 ämneslärare,
eller ca 1 750 per år, för att täcka det beräknade behovet.

Statsmakterna antog år 1965 en utbyggnadsplan för den högre utbildningen
fram till början av 1970-talet. Enligt denna plan skall planeringen
utgå från en ram av ca 87 000 studerande vid denna tidpunkt. Den investering
som följer härav utgör ett maximiprogram.

Ett led i och en väsentlig förutsättning för 1965 års beslut är att omfattande
rationaliseringsåtgärder genomförs. För att öka genomströmningen

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

och minska studietiderna beslöts sålunda att ett system med fasta studiegångar
vid de filosofiska fakulteterna skall införas. Vidare beslöts att reglerna
för rätten att bedriva studier vid de fria fakulteterna skulle skärpas.
Exempel på andra rationaliseringsåtgärder som skall genomföras är ökad
användning av tekniska hjälpmedel i undervisningen, förbättrad utbildning
av universitetslärare samt tvåskiftsutbildning i vissa laborativa ämnen.
Möjligheten att införa ett treterminssystem utreds vidare.

Utöver nämnda rationaliseringsåtgärder, vilka f. n. är föremål för utredning,
bör särskilt nämnas utredningen rörande radio och TV som lärarersättande
hjälpmedel i undervisningsväsendet i dess helhet.

De anslagsberäkningar som upptagits i långtidsbudgeten följer den av
statsmakterna år 1965 fastställda planen för utbyggnaden av universitet och
högskolor.

Den hittillsvarande tillströmningen till universitet och högskolor har blivit
större än vad som förutsattes i förarbetena till 1965 års beslut, vilket
i och för sig skulle kunna leda till betydande utgiftsökningar för staten. Nu
rådande tendenser för tillströmningen skulle innebära att antalet närvarande
studerande vid 1970-talets början uppgick till över 100 000 om inga rationaliseringsåtgärder
kommer till stånd. Anslagsberäkningen förutsätter
emellertid — i likhet med 1965 års beslut — att nämnda åtgärder genomförs
under perioden.

Sammansättningen av den hittillsvarande studerandetillströmningen uppvisar
en markant avvikelse i förhållande till planeringen. Sålunda har de
humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna ökat mycket snabbt
medan de naturvetenskapliga företett en relativt långsam uppgång. Detta
förhållande är ägnat inge viss oro med hänsyn till de samhällsekonomiska
konsekvenserna.

Till anslagsgruppen högre undervisning och forskning har också förts
statens utgifter för undervisningssjukhusen. Driften av serafimerlasarettet
övertas av Stockholms stad den 1 juli 1968. Vid de båda övriga statliga sjukhusen,
karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala, pågår
utbyggnad enligt antagna generalplaner. De kommunala undervisningssjukhusen
byggs ut kraftigt för att säkerställa den planerade läkarutbildningen.
Statsbidragen till denna utbyggnad, som i regel utgår med 25 % av investeringskostnaden,
beräknas till ca 70 milj. kr. per år under perioden fram till
1971/72.

Resurserna för den statligt bedrivna forskningen anvisas på i huvudsak
två vägar. Dels ges särskilda anslag till forskningsråden, de statliga laboratorierna,
branschforskningsinstituten, AB Atomenergi m. m., dels innebär
anvisningarna av medel till universiteten och högskolorna en ökning av
forskningsresurserna där, eftersom en stor andel av lärarna även skall bedriva
forskningsverksamhet. Under senare år har forskningens resurser
ökat mycket snabbt. Detta gäller särskilt den forskning som bedrivs med

Bil. 8: Långtidsbudget

anslag från forskningsråden. 1967/68 kommer uppskattningsvis ca 2 000
forskare m. fl. att vara verksamma med forskningsprojekt som finansieras
med anslag från forskningsråden.

För utvecklingen av forskningsrådens resurser under perioden föreligger
inga fixerade planer. Mot bakgrunden av den knappa tillgången på forskarutbildad
personal bör, såsom betonats i skilda sammanhang, forskningsrådens
tillskott koncentreras på materiella resurser. Under perioden har anslagen
till forskningsråden beräknats öka i ungefär samma omfattning som
under senare år.

Som nämnts ökar resurserna för forskningen även via de ordinarie anslagen
till universitet och högskolor. Här finns en mycket betydande forskningskapacitet.
Resurserna utnyttjas förutom av universiteten och högskolorna
själva av företag etc. genom att forskningsuppdrag läggs ut. Ytterligare
åtgärder som syftar till ökad samordning av forskningen vid universiteten
och högskolorna med industriellt forsknings- och utvecklingsarbete
planeras. Detta gäller t. ex. kemiskt centrum i Lund och ett planerat
centrum för bl. a. biokemi och mikrobiologi i Uppsala.

Kostnadsfördelningen mellan staten och vederbörande industristiftelse
för driften av de statsunderstödda branschforskningsinstituten regleras
genom avtal. Vissa sådana avtal har sagts upp eller löpt ut. Provisoriska
förlängningar på i huvudsak oförändrade villkor kommer att reglera verksamheten
under budgetåret 1967/68. Industriforskningsutredningen arbetar
bl. a. med frågan om statens stöd till den branschvisa forskningen. För att
utreda frågan om statens fortsatta insatser på atomenergiområdet och ta
ställning till de organisatoriska formerna för dessa har 1966 års atomenergiutredning
tillsatts. I avvaktan på de båda nämnda utredningarnas
resultat har beräkningsmässigt förutsatts att verksamheten bedrivs i huvudsak
i nuvarande former. Anslagsbehovet väntas minska något.

Utvecklingen under den historiska jämförelseperioden inom utgiftsgruppen
studiesociala ändamål är en följd av det studiesociala system som införts
de senaste åren. Den genomsnittliga årliga ökningen har varit mycket
stor. För den kommande perioden torde man vid oförändrad ambitionsnivå
kunna räkna med en genomsnittlig ökning med 4,3 % per år. Denna utveckling
betingas helt av ökningen av antalet elever i de skolformer som
tillhör systemet.

3.4. Rättsväsende

Denna anslagsgrupp har väsentligt ändrat omfattning och struktur under
de senaste åren. Vid årsskiftet 1964—1965 förstatligades polisväsendet,
exekutionsväsendet, åklagarväsendet och rådhusrätterna. Den snabba expansionen
av utgifterna inom anslagsgruppen från ca 700 milj. kr. 1964/65
till 1 350 milj. kr. 1967/68 är därför endast till en mindre del uttryck för

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Rättsväsende

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnitt-	An-	Anslagsförändring till	Genomsnitt-
	lig procentu-	slag					lig procentu-
	ell föränd-	1967/	1968/	1969/	1970/	1971/	ell föränd-
	ring 1961/62	68	69	70	71	72	ring 1967/68
	—1965/66						—1971/72
Totala utgifter ..........		1350	+ 58	+ 37	+ 35	+ 32	+ 2,9
därav
polisväsende ..........		674	+ 25	+ 20	+ 21	+ 16	+ 2,9
åklagarväsende ......		50	+ 1	+ 1	+ 1	+ 1	+ 2,2
domstolar ............		175	+ 6	+ 3	+ 2	+ 4	+ 2,1
kriminalvård..........	+ 9,6	199	+ 16	+ 4	+ 4	+ 8	+ 3,7
exekutionsväsende ....		73	+ 6	+ 2	+ 2	+ 2	+ 3,4

eu volymökning i verksamheten. I sammanhanget kan erinras om ätt kommunerna
under åren 1965—1969 bidrar till att täcka statens kostnader till
följd av vissa av de nämnda huvudmannaskapsreformerna. Bidragen utgår
enligt en fallande skala. Hänsyn härtill har tagits vid beräkningen av statsinkomsterna.

Omkring hälften av utgifterna inom anslagsgruppen avser polisväsendet,
som också svarar för ca 60 % av den inom sektorn sysselsatta personalen,
eller i runt tal 16 000. Utvecklingen under perioden 1961/62—1965/66 har
för den verksamhet som var statlig under hela denna tid, dvs. kriminalvården
och de statliga domstolarna, präglats av en förhållandevis jämn
ökning av driftutgifterna. Denna återspeglar en ökad kriminalitet samt
växande anspråk i övrigt — främst i fråga om inskrivningsärendenas antal
— på domstolsväsendet. På investeringssidan har perioden karaktäriserats
av en snabbt stigande utgiftsvolym för kriminalvården. Under perioden har
anstalterna Kumla, Tillberga och Skänninge uppförts samt utbyggnaden av
anstalten Hall påbörjats.

För beräkningen av anslagen till huvuddelen av rättsväsendet är antaganden
om kriminalitetens fortsatta utveckling av grundläggande betydelse.
Någon samlad bedömning av hur kriminaliteten, antalet beivrade brott och
fångantalet kommer att utvecklas under prognosperioden föreligger inte.
Undersökningar pågår emellertid inom justitiedepartementet om hur olika
data om brottsligheten skall kunna bearbetas för att bilda underlag för en
sådan bedömning. Det har förutsetts en ökning av i varje fall den grövre
brottsligheten.

Trafikintensiteten och därmed behovet av trafikövervakning har stigit
avsevärt under senare tid. För domstolarnas och åklagarnas del motvägs
dock ansvällningen av antalet trafikmål av den förenklade handläggning av
dessa som har införts den 1 juli 1966. Det har ansetts rimligt att förutse
en viss ökad arbetsvolym för polis- och domstolsväsendet samt kriminalvården.

Bil. 8: Långtidsbudget

Inom polisväsendet kan den sammanlagda ökningen av arbetsbelastningen
endast i begränsad utsträckning mötas med en utbyggnad av personalstyrkan.
En fortsatt ökning av kontorspersonalen och en fortsatt teknisk
rationalisering, bl. a. anskaffning av ytterligare bilar för enmanspatrullering,
har beaktats vid beräkningen av anslagsutvecklingen. Rationaliseringsarbetet
inom polisväsendet beräknas fortsätta i oförminskad takt, varvid
möjligheterna att ytterligare utnyttja datatekniken särskilt bör beaktas.

Medel har beräknats för att genomföra den av 1967 års riksdag beslutade
nya polisutbildningen. På investeringssidan har medel beräknats för fortsatt
inlösen av polishus i ungefär nuvarande omfattning. En förskjutning
från byggande i kommunal till statlig regi kommer att ske.

Antalet mål och inskrivningsärenden vid de allmänna domstolarna har
ökat något under år 1966 och kan väntas stiga ytterligare under perioden.
Lagstiftningen om kommunal förköpsrätt och den nya hyreslagstiftningen
kan förväntas medföra visst merarbete för underrätterna. Vissa personalförstärkningar
kan behöva tillföras domstolarna. Rationaliseringsvinster
kan uppnås inom domstolsväsendet om handläggningsrutinerna ytterligare
förenklas. Det är av stor vikt att man inte tar i anspråk mer kvalificerad
personal än vad uppgifterna kräver.

Beträffande kriminalvården bör framhållas att den år från år stigande
beläggningen sjönk under år 1965. Er. o. m. april 1966 ökar dock fångantalet
i förhållande till motsvarande tidpunkter året förut. Antalet brott, som kommit
till polisens kännedom, har fortsatt att öka. Det är troligt att brottsbalkens
påfölj dssystem och utvecklingen av kriminalvården i frihet har bidragit
till att minska platsbehovet. I sammanhanget må erinras om att antalet
personer inom frivården f. n. är ca fyra gånger så stort som antalet
intagna i anstalt. Beräkningen för de kommande budgetåren bygger på ett
antagande om viss ökning av platsbehovet. Härutöver har räknats med en
fortsatt modernisering av anstaltssystemet. Denna har beräknats utföras
under en följd av år. Centralanstalten Österåker har börjat byggas. Under
perioden påbörjas en eller ett par sidoanstalter liksom en ungdomsanstalt.
Uppförandet av ytterligare en centralanstalt kan komma att aktualiseras
mot slutet av perioden. Det bör då vara möjligt att lägga ned vissa äldre
anläggningar. Beträffande frivården beräknas antalet övervakningsfall stiga
från drygt 19 000 till 27 000. Med hänsyn härtill har vid beräkningen av
kostnaderna för kriminalvården kalkylerats in en viss utbyggnad av frivårdens
resurser.

För kriminalvården innebär den beräknade utgiftsutvecklingen en lägre
ökningstakt än under den gångna perioden.

3.5. Allmän försäkring

Till denna anslagsgrupp har förts statens utgifter för folkpensioneringen
och sjukförsäkringen samt vissa kostnader för yrkesskadeersättningar och

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Allmän försäkring

(Milj. kr., fasta priser1)

	Genomsnitt-	An-	Anslagsförändring till	Genomsnitt-
	lig procentuell	slag					lig procentuell
	förändring	1967/	1968/	1969/	1970/	1971/	förändring
	1961/62—	68	69	70	71	72	1967/68—
	1965/66						1971/72
Totala utgifter ..........	+ 10,6	6157	+ 551	+ 163	+ 154	+ 161	+ 3,9
därav
folkpensioneringen ....	+ 11,1	5 560	+ 530	+ 144	+ 130	+ 137	+ 4,0
sjukförsäkringen ......	+ 6,3	485	+ 15	+ 15	+ 20	+ 20	+ 3,4

1 Inräknad prisstegring för år 1967 4,5 % och för år 1968 3,5 %.

den allmänna försäkringens administration. Vidare ingår statens bidrag till
erkända arbetslöshetskassor. Utgifterna under gruppen avser nästan helt
direkta transfereringar till hushållen.

Ökningen under perioden 1961/62—1965/66 på detta område hänför sig
framför allt till folkpensioneringen. Kostnaderna för denna har i löpande
priser stigit från ca 2,5 miljarder kr. år 1961/62 till närmare 4,6 miljarder
kr. år 1965/66. För 1967/68 beräknas folkpensionsanslaget till 5 535 milj.
kr. Den redovisade kostnadsökningen är delvis en följd av ändrad befolkningsstruktur
med ett ökande antal åldringar. Framför allt beror ökningen
dock på standardhöjning av förmånerna och en anpassning av utgående
förmåner till förändringar i penningvärdet. Förutom ett flertal standardhöjningar
under perioden har änke- och förtidspensionerna samt de särskilda
invalidförmånerna förbättrats. Vidare övertog staten den 1 januari
1965 vissa folkpensionskostnader från kommunerna i samband med att det
allmänna skatteutjämningsbidraget infördes.

Folkpensionärernas antal har mellan 1961/62 och 1965/66 ökat med närmare
110 000 eller med 10 %. Detta innebär en årlig ökning av i genomsnitt
2,5 %. Folkpensionen utgjorde vid utgången av år 1961 2 850 kr. för
ensamstående och 4 510 kr. för makar. Som ett resultat av standardförbättringar
och indextillägg kommer folkpensionen, vid nuvarande basbelopp
5 700 kr., att den 1 juli 1967 utgöra 4 920 kr. för ensamstående och 7 680
kr. för makar.

Under den framförliggande perioden beräknas en betydande utgiftsökning
till följd av ökat antal pensionärer. För budgetåret 1968/69 hstr dessutom
beräknats kostnader för en ny standardhöjning enligt riksdagens tidigare
fattade principbeslut. Den 1 juli 1968 skall pensionsbeloppet för ensamstående
uppgå till 90 % av basbeloppet. Kostnaden härför samt för en
motsvarande standardhöjning för två pensionsberättigade makar bär beräknats
till 220 milj. kr. Frågan om utformningen av fortsatta förbättringar
av folkpensionerna utreds av pensionsförsäkringskommittén.

Bil. 8: Långtidsbudget

Antalet pensionärer beräknas öka i samma takt som under 1960-talets
början, dvs. med 2,5 % per år. Antalet ålderspensionärer, som f. n. är ca
900 000, beräknas öka med 24 000 per år för att år 1972 uppgå till omkring
en miljon. Motsvarande ökning för personer med förtidspension, hustrutillägg
och änkepension beräknas till i genomsnitt 7 000 per år. Detta slag
av pensionstagare beräknas år 1972 utgöra närmare 370 000.

Kostnadsökningen till följd av ökat pensionärsantal beräknas till ca 140
milj. kr. per år fram till 1971/72. Härigenom stiger utgiftsnivån till 1971/72
med drygt en halv miljard kr. i dagens prisläge.

Beräkningarna av folkpensionsanslaget utgår från en antagen prisstegring
för åren 1987 och 1968 med 4,5 resp. 3,5 %. Detta medför en kostnadsökning
på 165 milj. kr. för budgetåret 1968/69. För perioden 1969/70—
1971/72 omfattar beräkningarna endast kostnadsökningar till följd av ökat
antal pensionärer.

Kostnaderna för statens bidrag till sjukförsäkringen har under den historiska
jämförelseperioden ökat främst på grund av den reform av sjukförsäkringen
som genomfördes år 1963 i samband med införandet av lagen
om allmän försäkring. Därvid höjdes bl. a. grundsjukpenningen och moderskapspenningen.
Vidare har befolkningsökningen och den fortgående
förändringen av befolkningsstrukturen med en växande andel åldringar
medfört ökade sjukförsäkringsutgifter.

Beräkningen av anslagsutvecklingen under prognosperioden grundas på
en statsbidragsnivå om 40 % till huvuddelen av försäkringskostnaderna. Befolkningsökningen
beräknas medföra en fortsatt årlig kostnadsökning med
2 %. Härutöver beräknas utgifterna för sjukvård öka med 5 % per år på
grund av bl. a. en växande andel åldringar samt ett ökat antal läkarbesök
per individ. Utifrån denna beräkningsgrund antas statens kostnader för
sjukförsäkringen öka med 15 milj. kr. de båda första åren i perioden och
med 20 milj. kr. budgetåren 1970/71 och 1971/72.

För yrkesskadeförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen beräknas inga
större kostnadsförändringar under prognosperioden.

3.6. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken inrymmer några få tunga
utgiftsposter. Kostnaderna för arbetsmarknadsverket, de allmänna beredskapsarbetena,
beredskapsarbeten och sysselsättningsfrämjande åtgärder
för handikappade, omskolningen samt lokaliseringsanslagen är alla av storleksordningen
över 100 milj. kr. och svarar tillsammans för inemot 75 %
av utgifterna under detta avsnitt.

I fasta priser har utgifterna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under
perioden 1981/62—1965/66 stigit med 17 % årligen. Denna snabba upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnitt-	An-	Anslagsförändring till	Genomsnitt-
	lig procentuell	slag					lig procentuell
	förändring	1967/	1968/	1969/	1970/	1971/	förändring
	1961/62—	68	69	70	71	72	1967/68—
	1965/66						1971/72
Totala utgifter ..........	+ 18,2	1230	+ 145	+ 54	— 113	+ 48	+ 2,6
därav
arbetsmarknadspolitik . .	+ 17,0	942	+ 142	+ 51	+ 44	+ 45	+ 6,8
lokaliseringspolitik ....		160	—	—	— 160	—

gång betingas av flera faktorer. Det har totalt sett rått stark efterfrågan på
arbetskraft, men samtidigt funnits betydande områden med sysselsättningssvårigheter.
Detta har skärpt kraven på förmedlingsorganisationen. De rörlighetsfrämjande
åtgärderna har förstärkts. Lokala och regionala olikheter
i sysselsättningen har likväl inte kunnat helt utjämnas utan slagit ut i form
av kraftigt ökade beredskapsarbeten i periodens tidigare del. Särskilt har
omfattningen av beredskapsarbeten för i arbetslivet handikappade stigit
snabbt, medan kostnaderna för allmänna beredskapsarbeten de sista åren
kunnat minskas. Politiken har syftat till att begränsa beredskapsarbeten
med höga dagsverkskostnader till förmån för mindre kostnadskrävande projekt
och i samband härmed kraftigt bygga ut omskolningsverksamheten.

Fjolårets riksdag drog upp riktlinjer för den framtida arbetsmarknadspolitiken.
Där fastslogs en höjd ambitionsnivå beträffande arbetsmarknadspolitikens
roll för att främja och underlätta strukturförändringarna i samhället.
I anslutning till långtidsutredningens beräkningar av utvecklingen
av arbetskraftsresurserna konstaterades behovet av ökade insatser för att
nå en bättre anpassning av utbud och efterfrågan på arbetskraft, bl. a. när
det gäller att stimulera den kvinnliga arbetskraften till ökad förvärvsintensitet.
Framför allt bedömdes ytterligare åtgärder för de handikappades arbetsanpassning
vara angelägna.

Utgiftsutvecklingen på arbetsmarknadsområdet för den kommande femårsperioden
blir i hög grad beroende av konjunkturutvecklingen. Särskilt
de allmänna beredskapsarbetena visar kraftiga konjunkturella förskjutningar.
Även åtgärderna för att främja den geografiska rörligheten liksom
kostnaderna för omskolning påverkas i betydande omfattning av variationer
i efterfrågan på arbetskraft. Nuvarande dämpning av trycket på arbetsmarknaden,
som bl. a. medfört en kraftig nedgång i antalet lediga platser
medför behov av ökade insatser för äldre och otillräckligt utbildad arbetskraft.
Omskolningen av arbetslösa ökar i ett sådant läge kraftigt, medan
personer som inte är arbetslösa ogärna lämnar sitt arbete för att omskola
sig i ett läge då det är ont om arbeten i andra företag. Av samma skäl

Bil. 8: Långtidsbudget

minskar tendensen till rörlighet på arbetsmarknaden och därmed belastningen
på anslagen för stöd vid flyttning. I ett läge med utpräglad högkonjunktur
och överefterfrågan på arbetskraft fördelar sig utgiftsökningarna
annorlunda.

Den utjämning i sysselsättningshänseende som skett mellan Norrland och
övriga delar av landet torde vara en följd av en livligare ekonomisk aktivitet
i Norrland. Lokaliseringspolitiken bör härvid ha spelat en betydande
roll.

För allmänna beredskapsarbeten beräknas en fortsatt försiktig minskning
av anslaget kunna ske. Antalet projekt med höga dagsverkskostnader kan
beräknas fortsätta att sjunka. Tillfälliga beredskapsarbeten kan bli erforderliga
för att övergångsvis sysselsätta arbetskraft som friställs vid företagsnedläggningar
och driftsinskränkningar. Totalt kan de allmänna beredskapsarbetena
beräknas krympa något, vilket mer än väl uppvägs av ökade
beredskapsarbeten för handikappade.

Utgifterna för den geografiska rörlighetspolitiken har under de två senaste
åren visat en inte obetydligt sjunkande tendens, sannolikt beroende
både på de ökade lokaliseringspolitiska insatserna och på den förändrade
konjunkturbilden. Det är ännu för tidigt att avgöra i hur hög grad denna
tendens kommer att bestå.

Beträffande de sysselsättningsfrämjande åtgärderna för handikappade i
form av beredskapsarbeten och arkivarbeten kan en fortsatt ökning väntas.
Detsamma gäller bidragen till anordnande och drift av verkstäder för handikappade.

I omskolningsverksamheten deltog under budgetåren 1964/65 och 1985/66
40 000 resp. 46 000 personer. Innevarande budgetår beräknas deltagarantalet
stiga till ca 58 000. Den snabba ökningen får ses i samband med de ökade
friställningarna till följd av företagsnedläggningar och driftsinskränkningar.

För den framförliggande perioden har i långtidsbudgeten räknats med att
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, vid sidan av en förstärkning av
stödet till handikappade, särskilt kommer att inriktas på omskolning.

1964 års riksdag beslöt om ett lokaliseringspolitiskt stöd om sammanlagt
800 milj. kr. för en femårsperiod fr. o. in. budgetåret 1965/66. I enlighet
härmed har medel upptagits t. o. m. budgetåret 1969/70.

3.7. Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna anslagsgrupp omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda
vårdområden. Hit hör kostnader för statliga sjukhus och bidrag till av
landstingen och storstäderna bedriven kropps- och psykiatrisk sjukvård.
Vidare ingår utgifter för nykterhetsvård, nämligen kostnader för statens

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1967

Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnitt-	An-	Anslagsförändring till	Genomsnitt-
	lig procentuell	slag					lig procentuell
	förändring	1967/	1968/	1969/	1970/	1971/	förändring
	1961/62—	68	69	70	71	72	1967/68—
	1965/66						1971/72
Totala utgifter ..........	+ 7.0	1926	+ 53	- 49	- 100	+ 25	- 0.9
därav
psykiatrisk sjukvård ..	-1- 3,8	920	+ 8	- 41	+ 3	- 1	- 0,8
kroppssjukvård och all-
män hälsovård ........	+ 6,0	344	+ 14	- 28	— 21	+ 4	- 2,3
nykterhetsvård........	+ 7,9	108	+ 10	+ 4	+ 5	+ 5	+ 5,2
ungdomsvård..........	+ 7,4	45	+ 3	+ 1	+ i	+ i	+ 3,5
åldringsvård ..........	+ 26,9	174	+ 6	- 2	- 102	+ 3	- 17,8
hjälp åt handikappade ..	+ 14,9	115	+ 8	+ 8	+ 7	+ 7	+ 5,9

egna vårdanstalter och bidrag till anstalter som drivs av kommunala och
andra huvudmän. Utgifterna för ungdomsvård domineras av de statliga
ungdomsvårdsskolorna. Till åldringsvårdsområdet hör bl. a. bidrag till bostadsförbättringsverksamhet
och till kommunernas sociala hemhjälp. Vidare
har till denna anslagsgrupp hänförts vissa former av hjälp åt handikappade
samt arbetarskydd.

Under budgetåren 1961/62—1965/66 ökade utgifterna inom denna anslagsgrupp
med 7 % per år räknat i fasta priser. Den största procentuella
uppgången faller på åldringsvården och handikapphjälpen. Att statens utgifter
för åldringsvården under denna period ökat med en fjärdedel årligen
hänger samman med ett av riksdagen år 1964 antaget reformprogram
som håller på att effektueras. Detta innebar i huvudsak, att ett bidrag med
35 % infördes till kommunernas kostnader för social hemhjälp, att ett
temporärt lånestöd infördes för sjukhem för långtidssjuka och att bidragen
till förbättring av åldringsbostäder ökades. Även för övriga vårdområden
inom anslagsgruppen redovisas betydande utgiftsökningar.

För den framförliggande perioden beräknas utgifterna minska med eu
knapp procent per år räknat i fasta priser och med utgångspunkt i de program,
som fastställts av statsmakterna. I konsekvens med långtidsbudgetens
metodik utgår beräkningen från alt utgifterna för förbättringslån till
åldringsbostäder faller bort när det inventerade behovet av förbättringar
tillgodosetts, vilket helt förklarar den redovisade minskningen av utgiftsnivån
för åldringsvården. Vidare bör noteras att utgifterna för den psykiatriska
sjukvården — som är utgiftsgruppens styrande anslag — under perioden
helt domineras av bidrag till landstingen och storstäderna och att bidragen
— i fasta priser — är fixerade till sin storlek.

Huvudmannaskapet för den psykiatriska sjukvården fördes över från
staten till landstingen den 1 januari 1967. Staten bidrar till investerings -

Bil. 8: Långtidsbudget

och driftkostnader enligt särskilda avtal, som avser perioden 1967—1971.
Investeringsbidrag skall för hela perioden 1967—1971 utgå med 310 milj.
kr., dvs. med 62 milj. kr. per år. Driftbidraget baserar sig i princip på
den genomsnittliga vårddagkostnaden vid de av staten drivna sjukhusen
året före övertagandet. För budgetåret 1967/68 beräknas driftbidraget till
785 milj. kr. Under prognosperioden ligger bidraget räknat i fasta priser
på i stort sett oförändrad nivå eftersom bidragsunderlaget är fixerat. Under
budgetåret 1969/70 minskar anslagsbehovet på grund av omläggningav
bidragssystemet. Vidare beräknas anslagsbehovet för slutförande av
byggande och utrustning i statlig regi upphöra.

Minskningen av utgifterna för kroppssjukvård och allmän hälsovård beror
på utvecklingen av stödet till byggande av sjukhem för långtidsvården.
Enligt beslut av statsmakterna skall staten bidra till uppförandet av 11 500
platser för långtidssjukvården. Denna utbyggnad beräknas vara avslutad
år 1970, varför anslaget för detta ändamål förutsätts falla bort budgetåret
1970/71.

Anslagen till nykterhetsvården beräknas öka kraftigt under perioden. I
beräkningarna har räknats med en fortsatt utbyggnad av den öppna vården
med bl. a. inackorderingshem. Denna utveckling överensstämmer med
den eftersträvade förskjutningen från tvångsmässig till frivillig vård som
kännetecknat utvecklingen de senaste åren. Vidare har antagits att de kommunala
huvudmännen fortsätter sin utbyggnad av den öppna, förebyggande
vården i form av alkoholpolikliniker och rådgivningsbyråer. Detta medför
ökade kostnader för staten i form av driftbidrag.

En kartläggning av nykterhetsvårdklientelet, tillgängliga vårdresurser
och deras utnyttjande samt effekten av nu tillämpade vårdmetoder beräknas
vara slutförd inom kort. Resultatet av denna undersökning kan leda till
en omprövning av nykterhetsvårdens former och innehåll.

För ungdomsvården blir utvecklingen beroende av ett antal svårbedömbara
faktorer, främst förekomsten av kriminalitet och asocialitet. I enlighet
med gällande ambitionsnivå har beräknats en fortsatt uppdelning av
stora avdelningar vid ungdomsvårdsskolorna i syfte att åstadkomma effektivare
vård. Detta innebär ökade investerings- och personalkostnader. Någon
ytterligare ökning av platsantalet har inte beräknats. Därvid har hänsyn
tagits till den väntade minskningen av berörda åldersgrupper, vilken
ansetts uppväga en eventuell ökning av asocialiteten. Nya arbetsmetoder
och behandlingsformer prövas vid en av ungdomsvårdsskolorna.

För åldringsvården antog 1964 års riksdag ett reformprogram. Detta
omfattade, utöver den tidigare nämnda utbyggnaden av sjukhem för långvarigt
sjuka, ökade resurser för social hemhjälp och förbättringar av åldringsbostäderna.
Uppföljningen av detta program har medfört snabbt stigande
utgifter.

En kraftig ökning av antalet hemsamariter har gjort det möjligt att be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

reda hemhjälp åt mer än 150 000 åldringar och handikappade år 1966 mot
ca 90 000 år 1962. Statsbidraget till hemhjälp, som infördes år 1964, uppgår
till 85 milj. kr. budgetåret 1967/68. Utgifterna för perioden 1968/69—
1971/72 påverkas av att antalet personer över 67 år väntas öka med närmare
100 000 under prognosperioden. Mot denna bakgrund har förutsatts
en fortsatt ökning av kostnaderna för statens bidrag till kommunernas sociala
hemhjälp. Det särskilda statsbidraget till ålderdomshem har den 1
januari 1966 avlösts av det allmänna skatteutjämningsbidraget till kommunerna.
Övergångsvis fram till 1969/70 utgår dock statsbidrag för redan
beslutade ålderdomshemsbyggen.

Här redovisade utgifter för förbättringslån till åldringsbostäder avser de
ränte- och amorteringsfria delarna av dessa lån, medan övriga lånemedel
belastar bostadslånefonden. Det av riksdagen antagna programmet för förbättring
av åldringsbostäder avsåg en femårsperiod. En i samband härmed
företagen kommuninventering redovisade ett upprustningsbehov av ca
75 000 åldringsbostäder. Den ränte- och amorteringsfria delen av dessa lån
kan uppskattas till 450 milj. kr. Under budgetåren 1964/65 och 1965/66
har beviljats räntefria förbättringslån för omkring 30 000 åldringsbostäder.
Utöver tidigare anvisade medel och anslaget för budgetåret 1967/68 om 100
milj. kr. torde erfordras ytterligare 200 milj. kr. för att en upprustning
enligt det inventerade behovet skall komma till stånd. Dessa medel har fördelats
över budgetåren 1968/69 och 1969/70.

Samhällets åtgärder för handikappade spänner över en rad olika områden.
Under detta avsnitt redovisas bl. a. kostnaden för bidrag till vanföreanstalter
och tekniska hjälpmedel. Anslagsbehovet för dessa hjälpmedel
förutses öka.

3.8. Stöd till barnfamiljer

Till denna anslagsgrupp har hänförts kostnaderna för allmänna barnbidrag,
bidragsförskott och bostadsrabatter. Vidare ingår bidragen till barnstugeverksamheten
samt den del av statens bidrag till social hemhjälp som
avser hjälp till barnfamiljer. Utgifterna avser i huvudsak direkta transfereringar
till hushållen.

Stöd till barnfamiljer

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnitt-	An-	Anslagsförändring till	Genomsnitt-
	lig procentuell	slag					lig procentuell
	förändring	1967/	1968/	1969/	1970/	1971/	förändring
	1961/62—	68	69	70	71	72	1967/68—
	1965/66						1971/72
Totala utgifter ..........	+ 10,7	1977	+ 51	+ 32	+ 32	+ 32	+ 1,8
därav
barnbidrag m. m.......	+ 10,5	1 659	+ 23	+ 23	+ 23	+ 23	+ 1,3
bostadsrabatter........	+ 10,6	221	—	—	—	—	—

Bil. 8: Långtidsbudget

Utvecklingen under budgetåren 1961/62—1965/66 har karakteriserats av
en betydande ökning i de nämnda transfereringsposterna. För barnbidragen
bestäms kostnadsutvecklingen dels av de beslut som fattas om bidragens
storlek, dels av förändringarna i antalet bidragsberättigade. Barnbidraget,
som år 1961 var 450 kr. per barn och år, har höjts i flera etapper och uppgår
sedan den 1 juli 1965 till 900 kr. per barn och år. Fn ny bidragsförskottslag
trädde i kraft år 1964 och gav förbättrat ekonomiskt stöd för
barn till frånskilda makar och ogifta mödrar. De nya bidragsreglerna har
medfört en fördubbling av anslagsbehovet. Fn väsentligt vidgad rätt till
familj ebostadsbidrag infördes år 1964.

I fråga om de allmänna barnbidragen bygger beräkningarna för den framförliggande
perioden på oförändrade bidragsgrunder. Under perioden har
antalet barn under 16 år förutsatts öka med inemot 25 000 per år, för att
vid utgången av år 1971 uppgå till närmare 1 870 000. Barnbidragsanslaget
beräknas därigenom öka med drygt 20 milj. kr. per år.

År 1966 infördes förbättrade bidragsregler för barnstugeverksamheten
för att stimulera kommunerna till en snabbare utbyggnad av barntillsynen
för förvärvsarbetande föräldrar. Anordningsbidraget fördubblades och ett
särskilt lånestöd infördes. Även driftbidraget förbättrades. Kommunerna
planerar nu att bygga ut daghemsservicen i mycket stor omfattning. F. n.
finns ca 13 000 platser. Det finns anledning att räkna med att byggen med
10 000—12 000 platser kommer att påbörjas intill utgången av budgetåret
1967/68. Under antagande av en årlig ökning med 5 000 platser under de
efterföljande åren, beräknas anslagen öka med ca 24 milj. kr. under budgetåret
1968/69 samt med ca 7 milj. kr. per år under resten av perioden.

Den framtida utformningen av samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna
utreds av familjepolitiska kommittén, som bl. a. skall ompröva
de nuvarande familjebostadsbidragen och pröva frågan om införande av
särskilt vårdnadsbidrag. En särskild utredning pågår om familj edaghemsverksamheten.
Nya program för den verksamhet som hänförs till detta
avsnitt kan således komma att påverka utvecklingen. Denna måste för övrigt
även ses i samband med utformningen av skattepolitiken.

3.9. Kommunikationsväsende och energiförsörjning

Utöver utgifterna för vägväsendet omfattar anslagsgruppen huvudsakligen
de statliga kommunikationsverken — postverket, televerket, statens
järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket — Sveriges Radio samt vattenfallsverket.
Budgetåret 1967/68 svarar statliga investeringar (vägarna, kommunikationsverken)
för ca 66 % av de totala utgifterna inom denna grupp.
Bidrag till kommunala investeringar, huvudsakligen till vägar och gator,
utgör ca 13 % medan särskilda ersättningar och bidrag, huvudsakligen till
SJ, luftfartsverket och privata väghållare, svarar för nära 9 % av utgif 3

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 125. Bilaga S

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Kommunikationsväsende och energiförsörjning

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnitt-	An-	Anslagsförändring till	Genomsnitt-
	lig procentuell	slag					lig procentuell
	förändring	1967/	1968/	1969/	1970/	1971/	förändring
	1961/62—	68	69	70	71	72	1967/68—
	1965/66						1971/72
Totala utgifter ..........	+ 1,7	4133	- 36	+ 87	+ 60	+ 82	+ 1,1
därav
vägväsende och vägtrafik	+ 6,5	2 002	- 131	+ 74	+ 89	+ 93	+ 1,5
kommunikationsverken ..	+ 0,7	1 128	+ 24	+ 13	- 29	- 3	+ 0,1
energiförsörjning ......	- 12,3	363	+ 63	—	—	- 6	+ 3,7

terna. Återstoden, ca 12 %, utgörs väsentligen av statliga konsumtionsutgifter.

Under perioden 1961/62—1965/66 ökade utgifterna inom gruppen med
i genomsnitt knappt 2 % per år i fasta priser. Som jämförelse kan nämnas
att de totala statliga investerings- och konsumtionsutgifterna under samma
period steg med inemot 7 %. Trots eu relativt stark ökning av väganslagen
var ökningstakten således förhållandevis begränsad inom anslagsgruppen.
Främst sammanhänger detta med utvecklingen av verkens investeringar,
vilkas sammanlagda volym sjönk. Televerkets investeringar
steg visserligen kraftigt eller med i genomsnitt 6,5 % per år. Detta motverkades
emellertid främst av en sjunkande investeringsvolym för vattenfallsverket
(ca 13 % per år) och statens järnvägar (ca 4 % per år). Även
sjöfartsverkets, luftfartsverkets och postverkets investeringar minskade
under perioden. Den sjunkande investeringsvolymen inom de nämnda verken
var i sin tur i första hand en följd av att dessa verk gjort vissa särskilt
kostnadskrävande investeringar de närmast föregående åren.

Bland de faktorer som verkat i utgiftshöjande riktning kan nämnas att
kostnader för högertrafikreformen tillkommit fr. o. in. budgetåret 1964/65
samt nya grunder för beräkningen av driftsersättningen till SJ fastställts
att gälla från samma budgetår.

Under de två budgetåren 1966/67 och 1967/68 stiger gruppens anslag
som helhet mera än under de fyra föregående budgetåren. Orsakerna härtill
är flera.

Anslagen till vägväsendet ökar, främst på grund av att kostnaderna för
högertrafikreformen till största delen belastar budgetåren 1966/67 och
1967/68. Även anslagen till vägunderhåll stiger under dessa två år. Vidare
har trafiksäkerhetsanslagen ökat.

Statens järnvägars investeringar stiger väsentligt i samband med utbyggnaden
för Stor-Stockholms lokaltrafik. Televerkets investeringar fortsätter
att öka. Den tidigare starkt nedåtgående trenden för vattenfallsverkets
investeringar förbyts i en viss ökning. Även för luftfartsverket och sjöfarts -

Bil. 8: Långtidsbudget 35

verket noteras ökningar. För sjöfartens del sammanhänger detta bl. a. med
investeringar i ny isbrytare.

Vid bedömningen av hur utgifterna inom anslagsgruppen kommer att
utvecklas under de framförliggande åren har hänsyn i första hand tagits
till uppställda program och målsättningar. Detta gäller t. ex. högertrafikreformen,
statens järnvägars utbyggnad för Stor-Stockholms lokaltrafik
och utbyggnaden av TV 2. För flertalet områden inom gruppen är det
emellertid förenat med svårigheter att bedöma hur utgifterna kommer att
utvecklas under antagandet om oförändrad ambitionsnivå. Den metod som
kommit till användning innebär att utgiftsutvecklingen har beräknats med
utgångspunkt från den förväntade årliga procentuella förändringen av trafiken
och andra efterfrågefaktorer.

Som tidigare redovisats beräknas gruppens utgifter under innevarande
och nästa budgetår öka kraftigare än under perioden 1961/62—1965/66.
För perioden 1968/69—1971/72 förutses — vid oförändrad ambitionsnivå
— ökningstakten ånyo dämpas. Sålunda beräknas utgifterna anslagsmässigt
öka med i genomsnitt 1,1 % per år medan de totala investerings- och
konsumtionsutgifterna över budgeten väntas öka med 1,6 resp. 3,2 %. Den
relativt låga ökningstakten inom gruppen sammanhänger bl. a. med att
utgifterna för högertrafikreformen faller bort samt att statens järnvägars
investeringar minskar.

Vad gäller utvecklingen inom vägväsendet kommer enligt prognoserna
i långtidsutredningen vägtrafiken att under andra hälften av 1960-talet öka
med i genomsnitt ca 6 % per år. Detta innebär en ganska kraftig dämpning
av ökningstakten jämfört med den bakomliggande perioden. Under 1960-talets första hälft utgjorde trafikökningen nämligen ca 9 % per år. I enlighet
med den redovisade beräkningsmetodiken har anslagen för väg- och
gatubyggandet antagits stiga ungefär i takt med den förväntade trafikökningen.
Väg- och gatuunderhållet har i beräkningarna förutsatts stiga
med i genomsnitt 3,4 % per år, vilket överensstämmer med den i långtidsutredningen
beräknade stegringstakten för reparations- och underhållsarbeten
för investeringar i allmänhet. Det bör här påpekas att till denna anslagsgrupp
inte hänförts arbetsmarknadsstyrelsens utgifter för beredskapsarbeten
på vägar.

Kostnaderna för högertrafikreformen har enligt de beräkningar som
redovisats i 1966 års statsverksproposition bedömts komma att uppgå till
sammanlagt ca 600 milj. kr., vartill kommer 75 milj. kr. för lån till anskaffning
av högertrafikbussar. Anslaget för övergång till högertrafik, vilket
för budgetåret 1967/68 uppgår till 196 milj. kr., väntas planenligt minska
för att helt bortfalla budgetåret 1969/70.

Utgifterna för televerkets investeringar vilka under budgetåret 1967/68
uppskattas till ca 590 milj. kr. beräknas öka inte oväsentligt under perioden.
Omfattningen av investeringarna i teleanläggningar har bedömts bl. a.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967

mot bakgrunden av den väntade telefontrafikutvecklingen. Sålunda förutses
en årlig ökning av lokalsamtalstrafiken med ca 5 % och av rikssamtalstrafiken
med ca 8 %. Häremot svarar en beräknad ökning av investeringarna
med ca 2 % per år, inkl. uppförandet av den nya förvaltningsbyggnaden
i Farsta.

Vidare beräknas verkets investeringar i rundradioanläggningar öka, vilket
sammanhänger med utbyggnaden av distributionsnätet för TV 2.

Postens investeringar har beräknats med utgångspunkt från en prognosticerad
ökning av poströrelsen med ca 5 % per år. För att klara denna
ökning utan en alltför stor ansvällning av antal anställda erfordras åtgärder
för att rationalisera arbetet. I anslutning härtill har bl. a. beräknats
medel till anskaffning av bilar för att motorisera brevbärningen i städernas
villaområden.

Statens järnvägars investeringsutgifter, vilka i 1967 års statsverksproposition
upptagits till 415 milj. kr., beräknas minska sett över hela perioden.
Detta sammanhänger bl. a. med att de beslutade investeringarna för Storstockholms
lokaltrafik successivt avtar. De beräknas under budgetåren
1967/68—1971/72 uppgå till sammanlagt 374 milj. kr. Till grund för beräkningarna
ligger vidare en väntad trafikökning om 2 % per år. Ersättningen
till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer beräknas
minska kontinuerligt under perioden.

Inom sjöfartsverkets område förutses en trafikökning på ca 2 % per år.
På investeringssidan har bl. a. förutsatts att den nya isbrytaren färdigställts
1969/70. Vissa besparingar bedöms kunna göras inom bl. a. lotsorganisationen.

För luftfartsverkets del har investeringarna beräknats i stort sett motsvara
luftfartsutredningens förslag. Medelsbehovet för den nya flygplatsen
i Malmöregionen har beaktats. I enlighet med prop. 1967: 57 har vidare förutsatts
att driftbidraget avvecklas med 2,5 milj. kr. per år.

För energiförsörjningens del påverkas investeringsbehovet främst av
efterfrågeutvecklingen för elektrisk kraft. Enligt senaste prognoser väntas
den totala elkonsumtionen stiga med 7,3 % under perioden 1965—1970
och 7,1 % 1970—1975. Under första hälften av 1960-talet var ökningen
6,8 %. Inom vattenfallsverkets distributionsområde beräknas kraftbehovet
årligen öka med ca 6,5 % under den närmaste tioårsperioden.

I avvaktan på 1964 års energikommittés förslag angående torrårssäkerhet
in. m. inriktas investeringsverksamheten i första hand på ett fullföljande
av påbörjade projekt.

3.10. Bostadspolitik

Till denna anslagsgrupp har förts anslagen till bostadslån, räntebidrag
samt vissa mindre anslag, huvudsakligen avseende de bostadspolitiska organen.
Räntebidragen ersätts under den framförliggande perioden med räntelån.

Bil. 8: Långtidsbudget 37

Bostadspolitik

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig
procentuell för-ändring 1961/62—
1965/66

Anslag

1967/68

Anslagsförändring till

Genomsnittlig
procentuell för-ändring 1967/68—-1971/72

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

+ 5,4

1 719

+ 164

+ 183

+ 157

+ 128

+ 8,1

Statslånen avser att helt eller delvis täcka finansieringsbehovet mellan
70 och 100 % av ett för varje bostadshus fastställt låneunderlag, som i princip
motsvarar produktionskostnaden. Räntan på dessa lån är f. n. 4 %, vilket
högst väsentligt understiger marknadsräntan för lån i motsvarande säkerhetsläge
på den öppna marknaden. Den fastställda räntan täcker inte
heller statens kostnader för motsvarande upplåning.

Det direkta finansiella stödet till bostadskonsumenterna har härutöver
formen av en subvention som är så utformad, att staten svarar för en viss
del av räntekostnaderna för de lån som ligger under de statliga lånen (räntebidrag).
Denna subvention omfattar endast hus byggda fr. o. m. 1958.

Den framtida anslagsutvecklingen för bostadspolitiska ändamål kommer
att i hög grad präglas av den omläggning av den statliga bostadspolitiken
som föreslagits i prop. 1967: 100. De nya riktlinjerna för bostadspolitiken
innebär bl. a. att räntebidragen slopas samtidigt som räntan på de statliga
bostadslånen höjs till en nivå som motsvarar statens egen upplåningsränta
och kostnader för låneförmedlingen. Utan kompenserande åtgärder skulle
detta innebära omedelbara och mycket betydande hyreshöjningar i stora
delar av bostadsbeståndet. I syfte att undvika detta har ett nytt system
för statslån konstruerats. Enligt förslaget skall hyrorna i nybyggda hus
beräknas på grundval av samma subventionsnivå som f. n. Denna hyresnivå
räcker inte till för att ränta och amortering på statslånet enligt de nya reglerna
skall kunna erläggas. I stället ökas det ursprungliga lånet med det
felande beloppet (»räntelån»). Under de följande åren höjs sedan hyresnivån
successivt så att efter ett antal år återbetalningar av de upplånade
beloppen kan påbörjas. Hyrorna skall höjas i sådan takt att de totala statslånen
slutamorteras på 30 år. För en närmare beskrivning av systemet hänvisas
till ovannämnda proposition. Det föreslagna systemet avses träda i
kraft den 1 januari 1968, vilket innebär att lån av den nya typen i större
omfattning kommer att utbetalas först år 1970.

Bostadsbyggandets volym mätt i antalet påbörjade lägenheter steg från
60 000 åren 1955—1956 till ca 70 000 åren 1959—1960. Under åren 1962—
1966 har antalet påbörjade lägenheter legat omkring 90.000. För år 1967
har riksdagen preliminärt fastställt 90 000 lägenheter. I prop. 1967: 100 föreslås
även 1968 och 1969 års bostadsbyggnadsplaner omfatta 90 000 lägenheter.

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1967

Långtidsbudgetens beräkningar av lånebehovet under prognosperioden
har baserats på dessa tal. 1969 års igångsättning av flerfamiljshus påverkar
inte utbetalningarna av lån förrän budgetåret 1971/72. Vidare har antagits
en fortsatt trendmässig ökning av utrymmesstandarden med 1 % per år
för flerfamiljshus och 0,5 % för småhus. En fortsatt ökning av utrustningsstandarden
har antagits motsvaras av produktivitetsökningen. Vidare har
förutsetts ökningar av lån för ombyggnad och förbättringar samt ökat ianspråktagande
av kommunala tomträttslån.

Den kalkyl som utgör underlag för långtidsbudgetens beräkningar har
utgått ifrån oförändrade byggnadskostnader. Någon förändring av hyrorna
på det sätt som förutsatts i det nya systemet för statens bostadslångivning
har inte inräknats för den period som omfattas av långtidsbudgeten. Med
dessa förutsättningar kommer den ökade förräntning av de statliga bostadslånen
som det föreslagna systemet innebär inte att inträffa under denna
period. Bokföringsmässigt har emellertid på budgetens inkomstsida uppförts
belopp som motsvarar full förräntning samtidigt som en balanserande
post uppförts under lånefonden för bostadsbyggande. För att få fram statens
nettoutgift vid givna antaganden måste beräkningarna korrigeras för
dessa bokföringsmässiga transaktioner. Resultatet av en sådan korrigering
redovisas i följande tablå (belopp i milj. kr.).

	1967/68	börändring till
		1968/69	1969/70	1970/71	1971/72
Bruttou tgift för bostadspolitiska ändamål	1 719	+ 164	+ 183	+ 157	+ 128
Avgår ökade ränteintäkter till följd av nytt finansieringssystem............	—	+ 55	+ 89	-t- 66	+ 68
Nettoutgift..........................	1 719	+ 109	+ 94	+ 91	+ 60

Ökningen av nettoutgiften 1968/69 följer av ett ökat medelsbehov för
egentliga bostadslån. För därpå följande budgetår avser utgiftsökningen i
huvudsak att utbetalningarna av »räntelån» som ersättning för nuvarande
räntebidrag kommer att öka i takt med tillskottet av nya bostäder. Anslagsgruppen
belastas alltså under nu förevarande period med betydande utgifter
som i en framtid kommer att återföras till statsbudgeten.

Alternativa beräkningar har gjorts med antaganden om årliga ökningar
med 3—4 % av byggnadskostnader och en successiv höjning av hyrorna i
takt därmed. Dessa beräkningar utvisar att det ökade behovet av statlig
utlåning till nyproduktion till följd av kostnadsstegringar i stort uppvägs
av ökade ränteintäkter och amorteringar i anslutning till höjningar av hyrorna.
Dessa höjningar slår emellertid igenom i form av höjda statsinkomster
med en viss eftersläpning.

Bil. 8: Långtidsbudget

3.11. Näringars främjande

Denna anslagsgrupp omfattar dels direkta anslag för stöd till näringar,
dels utgifter för och bidrag till olika myndigheter och institutioner som förmedlar
nämnda stöd och svarar för statens insatser i rationaliseringsverksamhet
och allmänt främjande av näringarna.

Näringars främjande

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnitt-	An-	Anslagsförändring till	Genomsnitt-
	lig procentuell	slag					lig procentuell
	förändring	1967/	1968/	1969/	1970/	1971/	förändring
	1961/62—	68	69	70	71	72	1967/68—
	1965/66						1971/72
Totala utgifter ..........	+ 2,9	1179	- 38	r - 576	- 25	- 7	l ~ I».®
därav				i	i		1
jordbruk, skogsbruk,fiske	- 0,6	[458	- 42	- 82	- 29	- 11	;£ - io,3
handel, hantverk, indu-				i
stri ..................	+ 11,6	200	- 12	- 48	- 6	+ 4	— 8,9
teckning av aktier i ett		n*			j		I-!
statligt kreditaktiebolag		500	—	- 500		—	?\|v\|

Under förevarande anslagsgrupp redovisas en idgiftsstegring för budgetåren
1961/62—1965/66 med ca 3 % per år i fasta priser. Utgifterna domineras
normalt av stöd åt jordbruket och dess binäringar. Så är emellertid
inte fallet under begynnelseskedet av långtidsbudgetperioden. Till anslagsgruppen
har nämligen förts det anslag på 500 milj. kr. som utgör den första
kapitalinsatsen i det föreslagna Sveriges investeringsbank AB. Enligt av
Kungl. Maj :t framlagd plan för utbyggnaden av kreditinstitutets upplåningsmöjligheter
skall bankens egna kapital fördubblas under budgetåret
1968/69. Medelsbehovet under fonden för statens aktier kommer följaktligen
att kvarstå oförändrat under detta budgetår för att därefter bortfalla.

För gruppen jordbruk, skogsbruk och fiske har under den historiska jämförelseperioden
noterats en viss utgiftsminskning. Minskade utgifter för
bl. a. prisstöd och småbruksstöd till följd av minskad mjölkproduktion resp.
färre småbruk har vägt tyngre än utgiftsökningar till följd av ökade statliga
insatser för rationalisering inom de tre näringarna.

Anslagsutvecklingen framöver blir beroende av riksdagens beslut i anledning
av den nyligen framlagda propositionen angående riktlinjer för jordbrukspolitiken.
Här har förslagen i propositionen lagts till grund för beräkningarna.
Prisregleringssystemet skall enligt propositionen i princip vara
oförändrat, vilket innebär att prisnivån på jordbruksprodukter i huvudsak
hålls uppe genom gränsskydd, främst i form av införselavgifter. Det generella
prisstöd för mjölk, som utgår från riksstaten, har förutsatts komma
att avvecklas under perioden. Det småbruksstöd, som utgår i form av areal -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

tillägg och leveranstillägg på mjölk, avses avvecklas successivt. Under avvecklingsperioden
skall småbrukare som önskar lämna jordbruket för att
övergå till annan sysselsättning under vissa förutsättningar kunna erhålla
avgångsvederlag. Avvecklingen av prisstöd och småbruksstöd medför att
utgifterna för främjande av jordbruk under femårsperioden minskar med
totalt drygt 160 milj. kr. eller med över 40 %. Å andra sidan väntas under
de närmaste åren en viss utgiftsökning i samband med intensifierad rationalisering
inom jordbruket. Främst erfordras en ökning av jordfonden, vilken
används för att underlätta sammanförande av mindre jordbruk till fullt
bärkraftiga företag.

För skogsbruket väntas en fortsatt hög rationaliseringstakt. I samband
därmed ökar utgifterna för skogsförbättring, inte minst i Norrland. Den
beräknade utgiftsstegringen innefattar även medel för ökad skogsplantering
på sämre jordbruksmark.

För fisket har beräknats en fortsatt modernisering av båtbeståndet. Detta
återspeglas i en fortsatt hög nivå på utlåningen från fiskerilånefonden.

För gruppen handel, hantverk och industri uppvisas en kraftig ökning
under den gångna perioden. Ökningen hänför sig främst till hantverks- och
industrilånen och till anslaget för främjande av utrikeshandeln. Även anslagen
til! geologisk undersökning, provningsanstalterna och konsumentupplysning
har ökat betydligt. Utformningen och omfattningen av stödåtgärderna
är till stora delar under utredning. Fasta program för verksamheten, vilka
kan ligga till grund för beräkningar rörande kostnadsutvecklingen, saknas
därför. Vissa begränsade anslagsökningar har dock kalkylerats in.

3.12. Skatteutjämningsbidrag

Utgiftsgruppen skatteutjämningsbidrag omfattar dels skatteutjämningsbidrag
till kommunerna, dels sådana särskilda ersättningar som utgår till
vissa städer och domkyrkor för mistade förmåner, dels ock anslaget till kyrkofonden.
Utgifterna domineras helt av de kommunala skatteutj ämningsbidragen,
som f. n. uppgår till 97 % av gruppens totala utgiftsumma.

Skatteutjämningsbidrag

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig pro-centuell förändring
1961/62—1965/66

Anslag

1967/68

Anslagsförändring till

Genomsnittlig pro-centuell förändring
1967/68—1971/72

1968/69

1969/70

1970/71

1971/72

+ 6,4

1 274

+ 132

+ 92

+ 76

+ 7,6

Det nuvarande skatteutjämningssystemet beslutades av 1985 års riksdag.
Därvid slopades de dittillsvarande skatteersättningarna till kommunerna i

Bil. 8: Långtidsbudget

anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer samt skattelindringsbidraget
till skattetyngda kommuner. Dessutom avlöstes vissa speciella statsbidrag.
Staten övertog vidare kommunernas kostnader för de statligt reglerade
folkpensionsförmånerna. Kommunerna fick i stället helt svara för de
kommunala bostadstilläggen. Det nuvarande bidragssystemet är uppbyggt
så, att bidrag utgår dels till kommuner där skatteunderlaget per invånare
understiger en viss nivå som fastställs på grundval av medelskattekraften i
landet, dels till kommuner där den sammanlagda utdebiteringen till allmän
kommunalskatt överstiger medeldebiteringen i landet. Därutöver kan ett
extra skatteutjämningsbidrag utgå om synnerliga skäl föreligger.

Statens kostnader för skatteutjämningsbidragen, vilka för budgetåret
1967/68 beräknas uppgå till ca 1 240 milj. kr., påverkas av flera faktorer.
Av särskild betydelse är den framtida utvecklingen av skatteunderlaget i
kommunerna. Vidare påverkas bidragsbeloppen av de kommunala utdebiteringssatserna.
Det genomsnittliga skatteunderlaget (medelskattekraften) utgjorde
för år 1966 ca 77 skattekronor (7 700 kr. beskattningsbar inkomst
per invånare) och den genomsnittliga kommunala utdebiteringen för samma
år 18: 29 kr. Till grund för beräkningarna av utgiftsutvecklingen under
långtidsbudgetperioden ligger de inkomstantaganden, för vilka redogörs under
avsnitt 6, och antagandet att medelutdebiteringen i landets kommuner
höjs med 25 öre per år. Övriga faktorer som påverkar bidragsgivningen
har förutsatts vara oförändrade. Med dessa utgångspunkter blir den
genomsnittliga årliga ökningstakten under perioden drygt 8 %. Eftersom
bidragen bygger på det senaste kända faktiska skatteunderlaget kommer
inkomstutvecklingen under ett år att påverka skatteutjämningsbidragen
först två år senare. Ökningen är således störst under de båda första budgetåren
då skatteutjämningsbidragen stiger med 140 milj. kr. per år, under
det att motsvarande siffror för de två därpå följande budgetåren utgör
100 resp. 80 milj. kr.

Bland övriga anslag inom denna utgiftsgrupp märks ersättningen till
städerna för mistad tolag. Den tolagsersättning som tidigare har utgått till
vissa städer är under avveckling i enlighet med beslut av 1964 års riksdag.
Under budgetåret 1967/68 beräknas ca 29 milj. kr. bli utbetalade. Medelbehovet
minskar sedan successivt under den period långtidsbudgeten omfattar
för att vid slutet av denna uppgå till ca 2 milj. kr. Detta belopp utgör ersättning
till Trelleborgs stad, för vilken avvecklingstiden bestämts till 20 år.

3.13. Övrigt

Under denna rubrik har sammanförts de utgifter som inte lämpligen kan
föras till någon av de tidigare behandlade anslagsgrupperna. Där återfinns
anslagen till statsdepartementen och riksdagen, överståthållarämbetet och
länsstyrelserna, vissa utgifter för skatteväsendet, idrotts- och friluftsliv, kul -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Övrigt

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnitt-lig procentuell förändring 1961/62— 1965/66	An- slag 1967/ 68	Anslagsförändring till	Genomsnitt-lig procentuell förändring 1967/68— 1971/72
	1968/ 69	1969/ 70	1970/ 71	1971/ 72
Totala utgifter .......... därav	+ 0,8	3 050	+ 141	+ 197	+ 226	+ 239	+ 6,0
internationella ändamål	+ 19,1	446	+ 80	+ 98	+ 117	+ 143	+ 18,7
riksstyrelsen ..........	+ 14,2	314	+ 24	+ 9	+ 17	+ 10	+ 4,6
statsskuldräntor ......	- 3,9	975	+ 15	+ 50	+ 60	+ 60	+ 4,4

turella ändamål, u-hjälp och andra internationella ändamål, statsskuldräntor
samt en restpost, diverse.

Inom övrigposten utgör som synes statsskuldräntorna knappt en tredjedel
av de totala anslagen. Styrande anslag under den gångna perioden har emellertid
varit grupperna internationella ändamål och riksstyrelsen.

Internationella ändamål innefattar u-hjälpsanslagen och anslagen till internationell
samverkan, bl. a. våra bidrag till Förenta Nationerna. Inom
anslagsgruppen dominerar det internationella biståndet. Anslagen härför
har i fasta priser ökat med ca 19 % årligen. För u-hjälpen har för den
framförliggande perioden beräkningsmässigt antagits eu årlig ökning av
samma relativa storleksordning som under senare budgetår. Denna trendframskrivning
innebär att internationella ändamål kommer att styra anslagsgruppens
utveckling även för den kommande perioden.

Utgiftsgruppen riksstyrelsen omfattar anslagen till hov- och slottsstaterna,
statsdepartementen — utom försvarsdepartementet — riksdagen och
dess verk, vissa centrala ämbetsverk samt utrikesförvaltningen.

Utvecklingstakten inom gruppen har beräknats gå ned kraftigt under
prognosperioden. Av utgiftsökningen faller en betydande del på investeringar
i fastigheter för departement och ämbetsverk samt för utrikesrepresentationen.

Posten statsskuldräntor bestäms av statsskuldens utveckling och räntenivån.
Statsskuldens minskning under 19G0-talets första hälft återspeglas i
minskade ränteutgifter för gångna perioden. För kommande budgetår har
statsskuldräntorna schablonmässigt beräknats utifrån en årlig ökning av
statsskulden med 1 miljard kr. och en genomsnittsränta om 5 %.

För kyrkliga och kulturella ändamål m. in., som även innefattar anslagen
till naturvård samt idrotts- och friluftsliv, har ökningstakten under perioden
1961/62—1965/66 varit snabb. Det har i första hand varit anslagen till
teaterverksamhet som har ökat. För perioden fram till 1971/72 föreligger
inte några fastlagda planer. Utgifterna har antagits ligga på en hög nivå.

Bil. 8: Långtidsbudget

Viss stegring av utgiftsnivån kalkyleras för bl. a. naturvården samt stödet
till idrotts- och friluftslivet.

I anslagsgruppen övrigt ingår även de statliga affärsverkens och bolagens
in. fl. disposition av rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Under budgetåret
1967/68 beräknas dispositionen av rörliga krediter öka med 100 milj.
kr. För de följande budgetåren har schablonmässigt antagits att utlåningen
i denna form kommer att uppgå till 50 milj. kr. per budgetår, vilket överensstämmer
med trenden under 1960-talets första hälft.

3.14. Totala utgifter

I tabell 4 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtliga de anslagsgrupper,
som närmare behandlats i det föregående. Enligt kalkylerna skulle
ökningstakten för de totala statsutgifterna i fasta priser gå ned från 7,1 %
per år under den förflutna jämförelseperioden till 2,5 % per år under den
framförliggande perioden. Det bör dock uppmärksammas, att nära hälften
av den sammantagna utgiftsökningen i absoluta tal under perioden hänför
sig till det första året. Medan ökningstakten för de totala statsutgifterna i
fasta priser uppgår till 4,9 % till det första budgetåret sker därefter dämpning
av utgiftsstegringen till budgetåren 1969/70 och 1970/71 till resp. 1,6
och 1,3 %, varefter en uppgång noteras till prognosperiodens sista budgetår
till 2,3 %. Denna ojämna stegringstakt är till stor del en konsekvens av de
principer för utgiftsberäkningarna som används i långtidsbudgeten. Dessa
innebär, att kalkylerna skall återge den utgiftsutveckling som krävs för att
upprätthålla oförändrad ambitionsnivå inom den statliga verksamheten. De
innebär vidare, att kostnaderna för vissa tidsbegränsade program bortfaller,
då programmen utlöper. Det ligger i sakens natur att utgiftsökningarna till
följd av de beslut som hittills har fattats av statsmakterna blir större under
det första budgetåret i perioden än under de därpå följande. Utgifterna påverkas
således i dämpande riktning av bortfallande program i synnerhet
under budgetåren 1969/70 och 1970/71.

Bland de antaganden, som ligger till grund för beräkningen av statsinkomsternas
utveckling, ingår att priserna stiger med 4,5 % under 1967, med
3,5 % under 1968 och därefter med 3 % per år. Prisökningar medför utgiftsökningar
för statsverket framför allt i de fall där utgifternas storlek är
knutna till förändringar i prisindex. Detta gäller framför allt försvarskostnaderna
och folkpensionerna, där stegringar automatiskt medför ökade
statsutgifter. Prisstegringar kan också antas medföra en ökning av omkostaderna
i den statliga verksamheten. Då utgiftsberäkningarna i det föregående
anger förändringarna i fasta priser har i tabell 4 lagts på de utgiftsökningar
som kan beräknas tillkomma vid en prisuppgång med 3 % per år
efter 1968. I de tidigare redovisade utgiftsförändringarna har inte heller

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell 4. Utgiftsutvecklingen 1967/68—1971/72

(Milj. kr.)

	Genom-	An-	Anslagsförändring till			Genom-
	snittlig pro-	slag									snittlig pro-
	centuell för-	1967/	1968/	1969/	1970/	1971/	centuell för-
	ändring	68	69	70		71		72		ändring
	1961/62—										1967/68—
	1965/66										1971/72
Totalförsvar ............	+ 54	5 822	+	250	+	49		91		66	_I_	0,6
Utbildning och forskning..	+ 9,5	6 359	4-	263		285	+	73	+	136	+	2’9
Rättsväsende............	+ 23,9	1 350	4-	58	+	37		35	+	32	4-	2/9
Allmän försäkring........	+ 10,6	6 157	+	551	+	163	+	154	+	161	+	3,9
Arbetsmarknads- och lo-
kaliseringspolitik ......	+ 18.2	1 230	+	145	+	54	_	113	4-	48		2,6
Hälso-, sjuk- och socialvård	+ 7,0	1 926		53		49	—	100	+	25		0,9
Stöd till barnfamiljer ....	+ 10,7	1 977	+	51	+	32		32	+	32		1,8
Kommunikationsväsende
och energiförsörjning ..	+ 1,7	4 133	—	36	+	87		60	+	82	+	1.1
Bostadspolitik ..........	+ 5,4	1 719	+	164	+	183	+	157	+	128	+	8,1
Näringars främjande......	+ 2,9	1 179	—	38		576		25		7		18,0
Skatteutjämningsbidrag ..	+ 6,4	1 274	+	132	+	132	+	92	+	76		7,6
Övrigt..................	+ 0,8	3 050	4-	141	+	197	+	226	+	239		6,0
Totala utgifter (fasta priser)	+ 7,1	36 176	_J_	1734	+	594	+	498	T	885	+	2,5
Tillkommande utgifter:
Löneökningar............			+	430	+	700	+	470	+	590
FörsVarsutgifter (priskom-
pensation) ............			+	30	4-	150		150	+	180
Folkpensioner ..........				120	+	200		180	+	200
Skatteutjämningsbidrag ..				—		_		20	+	50
Omkostnader............			_L	30	+	60	-i-	70	+	70
Totala utgifter (löpande pri-
ser).............		36 176	+	2 344	+1	704	+ 1388	r 1	975	+	4,8

inräknats kostnader för höjningar av de statsanställdas löner. I tabellen
har därför tillagts de ökade kostnader härför som kan antas uppkomma
under de förutsättningar rörande förändringar i totalproduktion och priser
som anges i avsnittet om inkomstutvecklingen. Härvid har även tagits hänsyn
till ökade kostnader för löner inom statsunderstödd verksamhet. Affärsverken
har däremot inte medtagits i beräkningen då det förutsatts att lönehöjningar
inom detta område i princip kompenseras av rationaliseringar
eller taxehöjningar.

Efter de här angivna justeringarna framkommer i tabell 4 förändringarna
i de totala statsutgifterna i löpande priser vid givna antaganden om
inkomst- och prisutvecklingen. Det bör understrykas, att dessa justeringar
till viss del är schablonmässiga och därför inte torde ge någon fullständig
bild av utgiftsförändringarna.

Bil. 8: Långtidsbudget

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling

4.1. Inledning

Grupperingen i realekonomiska kategorier av statsutgifternas utveckling
under de framförliggande budgetåren syftar till att ge underlag för en belysning
av den samhällsekonomiska innebörden av de förutsedda utgiftsförändringarna.
En realekonomisk analys är av värde då det gäller att bedöma
både statsbudgetens verkningar på kort sikt och dess effekter på resursoch
inkomstfördelningen i samhället.

Vid en realekonomisk analys av den statliga utgiftsutvecklingen är det
i första hand av intresse att skilja mellan å ena sidan konsumtions- och
investeringsutgifter, som innebär att staten direkt efterfrågar produktionsresurser,
och å andra sidan sådana utgifter som påverkar det samhällsekonomiska
skeendet genom sina effekter på de disponibla inkomsterna inom
andra sektorer i ekonomin.

Till konsumtionsutgifterna hänförs utgifter för statlig produktion av
tjänster inom sjuk- och socialvården, undervisningssektorn, rättsväsendet,
försvaret etc. Ungefär 70 % av konsumtionsutgifterna utgörs av löner och
pensioner. Återstoden består av omkostnader i den löpande verksamheten.
Som investering räknas huvuddelen av investeringsanslagen på kapitalbudgeten
samt vissa utgifter på driftbudgeten, främst vägbyggande och materielinköp.

Det bör understrykas att avgränsningen mellan investeringar och konsumtion
från vissa synpunkter kan te sig schablonmässig eller rent av missvisande.
Det kan sålunda med skäl hävdas, att stora delar av den statliga
konsumtionen i viss mening utgör produktiva investeringar. Detta gäller
inte minst statens utgifter för utbildning, forskning och tekniskt utvecklingsarbete,
vilka har klar karaktär av investeringar. Hit skulle även kunna
föras t. ex. utgifterna för arbetsmarknadspolitiken, vilken har till syfte
att via en ökad rörlighet hos arbetskraften höja dess produktivitet.

I statens inkomstomfördelande politik spelar de direkta inkomstöverföringarna
en central roll. Dessa syftar till en ökning av mottagarens köpkraft
utan motprestation och utan att påverka dennes konsumtionsval. De viktigaste
exemplen på dylika är folkpensioner, barnbidrag och studiebidrag.
Skatteutjämningsbidragen till kommunerna kan också ses som en form av
direkt inkomstöverföring.

Ett annat slag av transfereringsutgifter utgör indirekta inkomstöverföringar
eller subventioner. Även dessa kommer mottagaren tillgodo utan
motprestation, men endast om han inriktar sin efterfrågan på ett bestämt
sätt. Som exempel på subventioner kan nämnas bostadssubventioner i form
av bostadsrabatter och räntebidrag, lokaliseringsbidrag och bidrag till byggande
av enskilda vägar. Till subventioner har vidare räknats bidrag till

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1967

Tabell 5. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnittlig	An-	Anslagsförändring till		Genomsnittlig
	procentuell	slag						procentuell
	förändring	1967/	1968/	1969/	1970/	1971/	förändring
	1961/62—	68	69	70	71	72		1967/68—
	1965/66							1971/72
Konsumtionsutgifter......	+ 6.8	13 625	+ 503	+ 514	+ 383	+ 421	+ 3,2
Statliga ................	+ 6,8	9 345	+ 413	+ 362	+ 372	+	339	+ 3,7
Driftbidrag till kommuner.	+ 5,5	3 765	+ 67	+ 133	- 1	+	69	+ 1)7
Bidrag till ideella organi-
sationer m. m.........	+ 13,1	514	+ 22	+ 19	+ 12	+	12	+ 3,0
Investeringsutgifter ......	+ 6,5	7 656	+ 361	+ 126	+ 6	-	1	+ 1,6
Statliga ................	+ 5,6	6 607	+ 404	+ 128	- 15	—	16	+ 1,8
Investeringsbidrag till kom-
muner ..............	+ 13,2	1034	- 44	- 2	+ 20	+	15	- 0,3

både offentliga och privata företag. Subventioner har från samhällsekonomisk
synpunkt i betydande utsträckning samma verkningar som om staten
själv använt medlen för egen konsumtion eller investering.

I realgruppens finansiella transaktioner ingår statliga utgifter för långivning,
aktieköp, markköp in. m.

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter

I tabell 5 har statens utgifter för konsumtion och investeringar sammanförts
med statsbidragen till kommunerna för motsvarande ändamål. Denna
redovisningsmetod har valts för att underlätta rättvisande jämförelser mellan
olika budgetår, då utvecklingen av de olika utgiftsgrupperna i annat fall
påverkas av huvudmannaskapsförändringar mellan staten och kommunerna.
De samhällsekonomiska effekterna av utgifter inom ett verksamhetsområde
är dessutom i princip desamma, vare sig staten svarar för verksamheten
eller kommunerna driver den med statsbidrag. På liknande sätt har
förfarits med bidrag till vissa ideella organisationer, t. ex. erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare. I de statliga konsumtionsutgifterna har inkluderats
bidrag till internationella ändamål.

Utgifterna för konsumtion och investering utgör knappt 60 % av de totala
statsutgifterna. Sammanvägda beräknas de i tabell 5 upptagna utgifterna
öka med i fasta priser 2,6 % per år vid oförändrad ambitionsnivå mot 6,6 %
per år under jämförelseperioden. Konsumtionsutgifternas volymmässiga ökningstakt
dämpas från en genomsnittlig årlig ökning med 6,8 % till 3,2 %.
De största ökningarna förutses för arbetsmarknadspolitik, utbildning och
forskning, rätts- och polisväsende samt för internationella ändamål. För
enbart den statliga konsumtionen framkommer i beräkningarna en uppgång
med 3,7 % per år under den period som täcks av långtidsbudgeten. Det kan

Bil. 8: Långtidsbudget

här erinras om att kalkylen i den senaste långtidsutredningen innebar en
ökning av den statliga konsumtionens volym med i genomsnitt 4,3 % per
år. Detta utrymme tas sålunda nästan helt i anspråk för att upprätthålla
en oförändrad ambitionsnivå.

Även för investeringsutgifterna uppvisar kalkylerna i långtidsbudgeten en
betydligt långsammare stegringstakt än under den förflutna perioden. Ökningen
faller helt på budgetåren 1968/69 och 1969/70. Detta beror till eu
del på att försvaret med början budgetåret 1968/69 beräknas få ta i anspråk
de 350 milj. kr., med vilka reservationsmedelsbehållningarna enligt statsmakternas
beslut skall öka under budgetåret 1966/67. Under perioden som
helhet begränsas dock investeringsökningen inom totalförsvaret till mindre
än en procent per år. Tunga poster i den statliga investeringsutvecklingen
är vidare väganslagen och den fortgående utbyggnaden av universitet och
högskolor. Investeringsbidragen till kommunerna väntas bli praktiskt taget
oförändrade medan de däremot ökade kraftigt under jämförelseperioden.
Denna dämpning är bl. a. en följd av att bidragen i samband med högertrafikreformen
bortfaller under budgetåren 1968/69 och 1969/70.

4.3. Övriga realgrupper

Utgifternas utveckling inom andra realekonomiska kategorier än konsumtion
och investeringar framgår av tabell 6.

Tabell 6. Utvecklingen av inkomst ii \ erföringur m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnittlig	An-	Anslagsförändring till	Genomsnittlig
	procentuell	slag					procentuell
	förändring	1967/	1968/	1969/	1970/	1971/	förändring
	1961/62—	68	69	70	71	72	1987/68—
	1965/66						1971/72
Direkta inkomstöverföringar	+ 10,4	9 512	+ 726	+ 334	+ 292	+ 276	+ 4,0
Till enskilda ............	+ 11,0	8 243	+ 594	+ 202	+ 199	+ 200	+ 3,4
Skatteutjämningsbidrag	+ 6,4	1 269	+ 132	+ 132	+ 92	+ 76	+ 7,6
Subventioner ............	+ 6,9	1598	- 260	- 278	- 180	— 9	- 14,1
Statsskuldräntor..........	- 3,8	975	+ 15	+ 50	+ 60	+ 60	+ 4,4
Finansiella transaktioner
m. m.................	+ 5,2	2 810	+ 389	- 153	- 63	+ 139	+ 2,7

För direkta inkomstöverföringar till enskilda framkommer i tabell 6 en
kraftig neddragning av tillväxttakten från 11 % per år till 3,4 % per år.
Detta hänger samman med att enligt principerna för utgiftsberäkningarna
i långtidsbudgeten anslagen till barnbidrag och folkpensioner uppräknats
endast med hänsyn till de beräknade förändringarna i antalet bidragsberättigade,
medan några standardförbättringar, förutom den av statsmakterna
fastställda standardhöjningen av folkpensionerna år 1968, inte inräknats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Under den förflutna perioden har däremot flera standardhöjningar för de
nämnda grupperna genomförts. Skatteutjämningsbidraget till kommunerna
har beräknats i enlighet med gällande bidragsregler och visar en högre ökningstakt
än under jämförelseperioden.

Subventionerna uppvisar en ganska kraftig nedgång under perioden. Detta
beror främst på avvecklingen av räntebidragen i samband med omläggningen
av bostadspolitiken. Vidare har — i enlighet med principerna för
utgiftsberäkningen i långtidsbudgeten — några utgifter för lokaliseringsbidrag
ej upptagits efter budgetåret 1969/70 då nu gällande beslut om lokaliseringsstöd
utlöper. De framlagda förslagen på det jordbrukspolitiska området
innebär också en minskning av subventionsutgifterna, främst genom
reduceringen av det allmänna mjölkpristillägget.

Utgifterna för finansiella transaktioner beräknas öka med 2,7 % per år.
Utvecklingen påverkas av att anslaget till aktieteckning i den föreslagna investeringsbanken
bortfaller budgetåret 1969/70 samt lokaliseringslånen och
lånen till byggande av sjukhem senare under perioden. Effekterna härav
motverkas dock av en beräknad kraftig ökning av de statliga bostadslånen.

5. Personalutvecklingen

5.1. Omfattningen av långtidsbudgetens personalredovisning

Personalredovisningen omfattar i princip statlig verksamhet samt det statsunderstödda
kommunala skolväsendet. Redovisningen begränsas inte till
personal som avlönas från avlöningsanslag utan omfattar även anställda
som avlönas från andra anslag. Sålunda inräknas forskare som avlönas
med anslag från forskningsråden och personal sysselsatt i uppdragsverksamhet.
Statliga bolag ingår inte i redovisningen. AB Atomenergis personal
har dock inräknats, eftersom bolagets utgifter i stort sett bestrids genom
anslag över budgeten.

Personalredovisningen avser den personalorganisation som myndigheterna
beräknas ha enligt anvisade anslag. Således ingår även vakanta tjänster.
Redovisningen sker i årstjänster. I förekommande fall har deltidsanställd
personal omräknats till årstjänster. Den valda redovisningsmetoden innebär
att de anspråk som de statliga myndigheterna och skolväsendet kommer
alt ställa på arbetsmarknaden under budgetåren 1968/69—1971/72
underskattas på olika sätt. Dels tillkommer den efterfrågan som följer av
att ett betydande antal tjänster kommer att vara vakanta budgetåret 1967/
68. Dels föreligger behov av personal för vikariatstjänstgöring. Inte heller
innefattar materialet fullständig kompensation för arbetstidsförkortningen.
Slutligen bör beaktas att vissa tjänster, framför allt på undervisningsområdet,
innehas av personer utan föreskriven kompetens.

Bil. 8: Långtidsbudget

Under budgetåren 1963/64—1968/69 påverkas den statliga sektorns omfattning
av ett antal huvudmannaskapsreformer. Den 1 juli 1963 övergick
huvudmannaskapet för provinsialläkarväsendet till landstingen. Den 1 januari
1965 övergick huvudmannaskapet för rådhusrätterna samt för polis-,
åklagar- och exekutionsväsendet från kommunerna till staten. Fr. o. m.
budgetåret 1966/67 kommunaliserades de statliga gymnasierna. Den 1 januari
1967 övertog staten de kommunala uppbördsverken. Vid samma tidpunkt
övertogs den psykiatriska sjukvården av landstingen. Serafimerlasarettet
övertas den 1 juli 1968 av Stockholms stad. De nivåförändringar
i totalantalet i personalredovisningen upptagna tjänster, som följer huvudmannaskapsför
än dringar mellan stat och kommun, ingår inte som sådana
i de redovisade förändringssiffrorna. Härigenom får man en mer rättvisande
bild av de reala förändringarna i statens efterfrågan på arbetskraft.

5.2. Långtidsbudgetens personalkalkyl

I tabell 7 anges den personalutveckling som följer av antagandet om en
oförändrad ambitionsnivå inom den statliga sektorn. En uppdelning har
skett på de ändamålsgrupper som är personalmässigt styrande.

Tabell 7. Personalutvecklingen 1963/64—1971/72

Ändamål	Genomsnitt-lig årlig för-ändring 1963/64— 1966/67	Föränd-ring till	Totalt 1967/68	Förändring från föregående budgetår till
				1968/69	1969/70	1970/71	1971/72
Totalförsvar ......	+	100		290	56 550		390		940	+	80		40
Utbildning och forsk-ning (exkl. skol-
väsendet) ......	+ 1 190	J_	870	21 170	+	860	+	870	+ 1	010	+	880
Skolväsendet......	+ 2	220	+	220	81 480	1	470	+	1 090		570	+	030
Rättsväsendet ....	+	670	+	80	27 440	+	420	+	420	+	390	+	480
Arbetsmarknadspo-
litik............	+	370	+	200	5 580	_J_	130	+	120	+	130	+	120
Hälso-, sjuk- och so-
cialvård ........	+	400	+	200	8 370	+	140	+	no	+	100	+	100
Kommunikationer
och energi ......	+	250	—	260	16 700	_	230	_	100		90		80
Länsstyrelserna
in. m...........	+	510	+	180	11 080	—	420	—	10	+	260	+	260
Övrigt............	+	870	+	130	24 290		320	+	240	+	350	_L	360
Summa	+ 6 580	+ 1170	252 660	+ 1	300	+ 1800	+ 2 800	+ 2 710

Personalutvecklingen inom gruppen totalförsvar kännetecknas av en
markant omsvängning under de senaste åren. Personalökningen budgetåren
1963/64 och 1964/65 översteg 500 per år medan ökningen budgetåret
4 Bihcing till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125. Bilaga S

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

1965/66 uppgick endast till ett hundratal. Budgetåret 1966/67 minskade
personalen med ca 300. Budgetåret 1967/68 beräknas en ytterligare minskning
ske med samma antal. I väsentlig utsträckning kan omsvängningen
förklaras av utvecklingen vid försvarets verkstäder, främst flygvapnets. En
tidigare registrerad årlig personalökning har nu förbytts i oförändrat eller
minskande personalantal. Utvecklingen under de nästkommande fyra budgetåren
påverkas främst av förändringar inom flygvapnet. Den nu förutsedda
omstruktureringen av flygvapnet och därmed sammanhängande
minskning av antalet flygande divisioner beräknas således medföra en
minskning av personalen med ca 400 till budgetåret 1968/69 och ca 900 till
budgetåret 1969/70. Vissa personalökningar har beräknats för det fortsatta
genomförandet av det nya värnpliktssystemet. Det bör i sammanhanget
erinras om, att det inom försvaret alltjämt föreligger en betydande otillfredsställd
efterfrågan på personal. Antalet vakanser kan uppskattas till
i runt tal 4 000 personer.

Utbildning och forskning (exklusive skolväsendet) domineras personalmässigt
av universiteten och högskolorna, som svarar för ungefär 2/3 av
det totala antalet anställda inom denna ändamålsgrupp och för 70 % av
personalökningen. Resten av gruppen avser huvudsakligen forskningsråden.

Skolväsendet är den personalmässigt största av ändamålsgrupperna och
får därmed stor betydelse för den totala personalutvecklingen. Den kraftiga
uppbromsningen i ökningstalet till budgetåret 1967/68 beror till stor del
på vidtagna åtgärder för att inom ramen för gällande bestämmelser öka
den genomsnittliga klasstorleken. Vidare har befolkningsutvecklingen medfört
en långsammare ökning av antalet skolpliktiga barn. Under perioden
fram till 1971/72 svarar fackskolan för den största delen av personalökningen.
Elevantalet ökar i denna skolform under hela perioden och personalen
beräknas därför expandera med ca 400 per år. Den höga ökningssiffran
till 1969/70 för denna ändamålsgrupp förklaras huvudsakligen av
en personalökning vid gymnasiet. Då tillkommer nämligen för första gången
en fjärde årskurs vid den tekniska grenen. Inom grundskolan kan man
genom den nämnda ökningen av antalet elever per klass utnyttja de befintliga
lärarresurserna bättre. Totalt räknar man med att behovet av lärare
blir mellan 3 000 och 4 000 heltidstjänster lägre år 1970/71 än det skulle
blivit enligt tidigare beräkningar. Detta medför en motsvarande reducering
av den rådande bristen på lärare med föreskriven utbildning.

Inom rättsväsendet har personalökningen varit betydande under de senaste
budgetåren. Även den förväntade framtida ökningen är kraftig. Den
personalmässigt största verksamhetsgrenen inom denna ändamålsgrupp är
polisen, som svarar för ca 2/3 av det totala antalet tjänster inom gruppen
och som uppvisar en snabb expansion. Budgetåret 1967/68 inrättas närmare
300 nya tjänster. Samtidigt minskar dock antalet aspiranter kraftigt
varför en nettominskning med inemot 200 kan registreras vid polisväsen -

Bil. 8: Långtidsbudget

det detta budgetår. Den framtida ökningen vid oförändrad ambitionsnivå
blir något långsammare än under de tidigare budgetåren. Den fortgående
utbyggnaden av kriminalvården och personalförstärkningen vid domstolarna
är de två vid sidan av polisen största posterna. I samband med den
nya hyreslagstiftningens ikraftträdande den 1 januari 1969 kommer de nuvarande
kommunala hyresnämndernas verksamhet att övertas av statliga
hyresnämnder. Personalbehovet vid dessa beräknas ungefär motsvara den
personal, som nu är verksam i de kommunala nämnderna. Enligt ovan redovisade
principer har denna ökning av den statliga personalen inte medtagits
i tabell 7.

Styrande inom arbetsmarknadspolitiken är arbetsförmedlingarna och
omskolningsverksamheten. Dessa båda områden svarar för huvuddelen av
personalökningarna både för tiden fram till 1967/68 och för de framförliggande
budgetåren.

Under jämförelseperioden har inom hälso-, sjuk- och socialvården den
dominerande verksamhetsgrenen varit den psykiatriska sjukvården, som
svarar för hälften av den redovisade personalökningen. Den psykiatriska
sjukvården överfördes till landstingen den 1 januari 1967, varför uppgifter
om personalen på detta område under budgetåren 1967/68—1971/72 inte
ingår i materialet. Ändamålsgruppens ökning under prognosperioden beror
till stor del på fortsatt utbyggnad av undervisningssjukhusen samt viss
personalförstärkning vid ungdomsvårdsskolorna och statens bakteriologiska
laboratorium.

Kommunikationsväsendets i personalhänseende viktigaste område utanför
affärsverken är vägväsendet. Minskningen till budgetåret 1967/68 sammanhänger
delvis med att medelsanvisningen till vägbyggande ligger på
oförändrad nivå, vilket i förening med produktivitetsökningen förväntas
leda till ett minskat ianspråktagande av personal. Även under den framförliggande
perioden förutses, vid oförändrad ambitionsnivå, vissa personalminskningar.
Bl. a. bedrivs f. n. försöksverksamhet med en ny organisation
för vägunderhållet.

Även inom sjöfarten förutses personalminskningar. Bl. a. medför den
nya lotsorganisationen vissa rationaliseringsvinster.

Länsstyrelserna får successivt ökade arbetsuppgifter i samband med befolkningstillväxten
och urbaniseringsprocessen. För att motverka det ökande
personalbehovet införs automatisk databehandling för bl. a. folkbokföring
och skatteuppbörd. Utredning pågår även om möjligheten att använda
ADB inom exekutionsväsendet. Bakom landsstatens och fögderiväsendets
personalutveckling ligger således dels en betydande minskning til!
följd av datareformen, netto uppskattningsvis ca 1 000 personer, dels en
uppräkning av landsstatens och fögderiernas personal i övrigt i anslutning
till svällande arbetsvolym.

Personalredovisningens grupp övrigt omfattar bl. a. riksstyrelsen, nä -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

ringars främjande, allmänna kultur- och bildningsändamål samt diverse
myndigheter såsom SIDA, riksförsäkringsverket, byggnadsstyrelsen, statistiska
centralbyrån, tullverket och länsbostadsnämnderna. För den framförliggande
perioden har personalökningar beräknats för bl. a. SIDA och
statistiska centralbyrån.

Sammanfattningsvis uppvisar budgetåret 1967/68 en väsentligt lägre ökningstakt,
ca 1 200 tjänster, än genomsnittet under de närmast föregående
budgetåren, 6 600 tjänster. Det bör härvid understrykas att grundmaterialet
för personalredovisningen är behäftat med vissa brister. Det är därför
troligt att personalökningen till 1967/68 underskattats. Utan tvivel torde
dock personalökningen reellt ha dämpats som en följd av den kraftiga åtstramningen
av statens utgifter som 1967 års statsverksproposition innebär.
Som framgår av tabell 7 är ökningstalen till 1967/68 mycket låga för samtliga
ändamålsgrupper. För skolväsendet och rättsväsendet ligger exempelvis
förändringen till budgetåret 1967/68 2 000 resp. 750 tjänster under
genomsnittstalen för perioden 1963/64—1966/67.

Under de två följande budgetåren förutses, vid oförändrad ambitionsnivå,
en dämpad personalökning uppgående till ca 1 300 resp. 1 800 tjänster.
För periodens senare del beräknas uppgången till ca 2 800. Det nivålyft
på 1 000 tjänster, som redovisas till år 1970/71 beror bl. a. på en omsvängning
inom försvaret från en personalminskning på drygt 900 tjänster till
en viss personalökning.

I beräkningarna har hänsyn tagits till vissa rationaliseringsåtgärder.
Effekten av dessa är dock svårbedömbar. Inom skolväsendet, som svarar
för 1/3 av den totalt redovisade personalen, är de låga ökningstalen beroende
av att man kan realisera den eftersträvade begränsningen av antalet
klasser i grundskolan. För vägväsendet har produktivitetsökningar förväntats
leda till personalminskningar. Vidare har datareformen inom uppbördsväsendet
och folkbokföringen beräknats ge betydande personalbesparingar.

5.3. De statliga affärsverken

Med hänsyn till att de statliga affärsverkens driftutgifter inte ingår i den
sedvanliga budgetbehandlingen har i stort sett verkens egna bedömningar
infogats i långtidsbudgeten. Här kan alltså i vissa fall ingå ökningar utöver
oförändrad ambitionsnivå.

Postverket förutser ett fortsatt stigande personalbehov, om än i avsaktande
takt. I syfte att minska behovet av personaltillskott arbetar postverket
med ett program som bl. a. innefattar omfattande investeringar.

Televerket har en stigande trafikvolym. Genom stora investeringar, framför
allt automatisering av telefontrafiken, har personalökningen hittills kunnat
begränsas. Under budgetåren 1967/68—1971/72 förutses dock en något
snabbare personalökning.

Bil. 8: Långtidsbudget

Tabell 8. Personalutvecklingen vid de statliga affärsverken 1963/64—1971/72

Ändamål	Genomsnittlig årlig förändring 1963/64—-1966/67	Föränd-ring till 1967/68	Totalt 1967/68	Förändring från föregående budgetår till
		1968/69	1969/70	1970/71	1971/72
Försvarets fabriks-verk ............ Postverket ........	+ 90 + 1 730	+ 1 250	4 480 46 400	+ 600	+ 400	+ 200	+ 300
Televerket........	+ 290	+ 520	38 470	+ 400	+ 600	+ 400	-1- 400
Statens järnvägar ..	- 1 630	- 1 280	50 640	- 1 200	- 1 250	- 1 250	- 1 210
Luftfartsverket ....	+ 50	+ 50	1 030	+ 30	+ 30	+ 30	+ 30
Statens vattenfalls- verk............ Domänverket......	- 510 - 800	- 40 - 430	7 730 9 240	- 40 - 250	- 220	- 240	- 240
Summa	- 780	+ 70	157 990	- 460	- 440	- 860	- 720

Den rationaliseringsverksamhet som under en följd av år försiggått inom
statens järnvägar fortsätter, men de möjliga personalbesparingarna i absoluta
tal reduceras när arbetsstyrkan minskar. Under perioden 1963/64—
1966/67 var den genomsnittliga minskningen drygt 1 600 per år medan den
för budgetåret 1967/68 förutses bli ca 1 300 och för därefter följande fyraårsperiod
uppskattas till i genomsnitt drygt 1 200 befattningshavare om
året.

Inom vattenfallsverket och domänverket förutses antalet anställda komma
att fortsätta att minska, fastän utvecklingen inte längre ger lika markanta
resultat i form av sjunkande personalsiffror som under närmast föregående
år. För försvarets fabriksverk förutses ungefär oförändrad trend
liksom för luftfartsverket.

Totalt förväntas således affärsverken fortsätta att genom rationaliseringar
minska sin personal, fastän i långsammare takt än tidigare.

6, Inkomstutvecklingen

Totalbudgetens inkomster innefattar, förutom inkomsterna på driftbudgeten,
även avskrivningsmedel inom kapitalfonderna, övriga kapitalmedel
samt kapitalåterbetalningar.

Liksom utgiftsberäkningarna söker ange utgifternas utveckling vid oförändrad
ambitionsnivå för de statliga aktiviteterna baseras inkomstberäkningarna
på de vid periodens början gällande skattereglerna. Avgörande för
statsinkomsternas förändringar vid oförändrade skatteregler blir de antaganden
som görs om skatteunderlagets utveckling. För åren 1967 och 1968
beräknas i följande kalkyl, liksom i den reviderade finansplanen, den totala
lönesumman komma att stiga med 9 resp. 8 %. För åren 1969—1972 grundas
beräkningen av lönesummans förändringar på antaganden om den to -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

tala produktionens utveckling, varvid även arbetstidsförkortningen beaktats.
Därutöver bär en viss prisstegring förutsatts. Denna har antagits bli
4,5 % under år 1967, 3,5 % under år 1968 och därefter 3 % per år under
följande år. De lönesummeförändringar, på vilka inkomstkalkylerna baseras,
framgår av tabell 9.

Tabell 9. Lönesummans utveckling 1967—1972

(Procentuell förändring)

1967	1968	1969	1970	1971	1972
+ 9	+ 8	+ 6	+ 7	+ 7	+ 7

Den antagna utvecklingen av lönesumman ligger till grund för beräkningarna
av inkomsterna på inkomstskattetiteln och förutsätts ge upphov till en
motsvarande utveckling av den konsumtion som är belagd med allmän varuskatt.
Övriga inkomster har framskrivits trendmässigt. De beräknade förändringarna
i statsinkomsterna under de angivna förutsättningarna framgår
av tabell 10.

Tabell 10. Statsinkomsternas utveckling 1967/68—1971/72

(Milj. kr.)

	1967/68	Förändring till
		1968/69	1969/70	1970/71	1971/ 72
Inkomstskatt ........	13 700	+ 900	+ 1 800	+ 2 000	+ 2 400
Allmän varuskatt.....	6 800	+ 500	+ 450	+ 500	+ 550
Övriga inkomster......	14 156	+ 530	+ 630	+ 630	+ 650
Summa	34 656	+ 1930	+ 2 880	+ 3130	+ 3 600

Enligt denna kalkyl skulle ökningen i de totala statsinkomsterna avta
från inemot 2,9 miljarder kr. under budgetåret 1967/68 till knappt 2 miljarder
kr. under budgetåret 1968/69. Den snabbare ökningen 1967/68 kan
återföras på de av årets riksdag beslutade skattepolitiska åtgärderna. Därtill
kommer, att inkomstskatten påverkas av den antagna nedgången i lönesummans
tillväxttakt.

Inkomstskattetitelns utveckling bestäms av nettot mellan statens bruttouppbörd
av främst preliminär A- och B-skatt och vissa utgifter, i första
hand utbetalningar av kommunalskattemedel. Ökningen av nettot på inkomstskattetiteln
beräknas avta från en miljard kr. under budgetåret 1967/
68 till 900 milj. kr. under budgetåret 1968/69. Orsakerna härtill är flera.
Ökningstakten för uppbörden av preliminär A-skatt väntas successivt sjunka
t. o. m. budgetåret 1969/70 till följd av den antagna avsaktningen i skatteunderlagets
tillväxttakt. Vidare beräknas uppbörden av B-skatt i absoluta

Bil. 8: Långtidsbudget

tal sjunka något mellan budgetåren 1967/68 och 1968/69 beroende på en
relativt kraftig inkomstminskning för aktiebolagen mellan taxeringarna
1966 och 1967. Slutligen förutses inbetalningarna av kvarstående skatt bli
lägre våren 1969 än våren 1968. Effekterna av dessa omständigheter motvägs
dock av att ökningstakten för utbetalningarna av kommunalskattemedel
avtar. Detta sammanhänger dels med att skatteunderlaget stiger långsammare
än tidigare, dels med att den kommunala utdebiteringen år 1967
höjdes väsentligt mindre än år 1966 och fr. o. m. 1968 antas stiga med endast
0,25 kr. per skattekrona, vilket är betydligt mindre än under de närmast
föregående åren.

Budgetåret 1969/70 sker en kraftig stegring i inkomstskattetitelns tillväxttakt.
Denna kan väsentligen återföras på ett antagande att bolagsinkomsterna,
efter nedgången budgetåret 1968/69, åter skulle stiga trendmässigt
samt på ökande kvarskatteinbetalningar. För budgetåren 1970/71 och
1971/72 sker en ytterligare stegring huvudsakligen beroende på ökande
inbetalningar av A-skatt.

Inkomsterna av den allmänna varuskatten beräknas som nämnts öka i
takt med lönesummans nominella tillväxt. Bland större inkomstposter under
övriga inkomster kan nämnas att inkomsterna av bensin- och brännoljeskatten
beräknas öka med 100 milj. kr. per år, av tobaksskatten med 50
milj. kr. per år, av skatten på sprit med 50 milj. kr. per år och av energiskatten
med 50 milj. kr. per år.

I jämförande syfte har en beräkning också gjorts av statsinkomsternas
sannolika utveckling under förutsättning att prisnivån förblir oförändrad
efter 1968. Denna kalkyl redovisas i tabell 11.

Tabell 11. Statsinkomsternas utveckling 1967/68—1971/72 vid prisstabilitet fr. o. m. 1968
(Milj. kr.)

	1967/68	Förändring till
		1968/69	1969/70	1970/71	1971/72
Inkomstskatt ........ Allmän varuskatt..... Övriga inkomster......	13 700 6 800 14 156	+ 600 + 400 + 530	+ 700 + 250 + 630	+ 1 300 + 300 + 630	+ 1 800 + 300 + 650
Summa	34 656	+ 1530	+ 1580	+ 2 230	+ 2 750

Enligt denna beräkning blir avsaktningen i de totala inkomsternas stegringstakt
mellan budgetåren 1967/68 och 1968/69 mera markant och tillväxten
under de följande budgetåren långsammare än enligt den ovan redovisade
huvudkalkylen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

7. Sammanfattning

I långtidsbudgeten redovisas den statsfinansiella utvecklingen under den
kommande femårsperioden. Till grund för kalkylerna ligger en viktig förutsättning:
långtidsbudgeten omfattar endast de resurser som fordras för att
upprätthålla oförändrad ambitionsnivå inom den statliga sektorn. Långtidsbudgeten
utgör alltså inte någon prognos över den statsfinansiella utvecklingen.
Långtidsbudgetens syfte är heller inte att söka förutsäga vilka
ytterligare utgifter som kan bli aktuella genom beslut om nya åtaganden
och reformer. Genom att visa vilka resurser som redan är intecknade, utgör
långtidsbudgeten däremot ett underlag vid utformningen av finanspolitiken.

I fjolårets långtidsbudget förutsågs en kraftig budgetförsvagning mellan
budgetåren 1966/67 och 1967/68. Budgetunderskottet beräknades sålunda
stiga från 0,8 miljarder kr. till 2,4 miljarder kr. Ett budgetunderskott av
samma storleksordning förutsågs även för budgetåret 1968/69. Eu sådan
statsfinansiell utveckling bedömdes i fjolårets reviderade finansplan inte
möjlig att förena med en balanserad ekonomisk utveckling. Kungl. Maj :t
föreskrev därför att myndigheterna måste ompröva sina utgiftsprogram i
restriktiv riktning.

I årets finansplan kunde konstateras att åtstramningen av statens utgifter
i den nya budgeten förts med den styrka som varit möjlig, såvida inte
tidigare fattade riksdagsbeslut på centrala områden skulle rivas upp. Samtidigt
skärptes beskattningen. Härigenom bär, trots reformer bl. a. på näringspolitikens
område, den i långtidsbudgeten förutsedda budgetförsvagningen
kunnat undvikas. Dessutom har ökningen av statens reala resursanspråk
dämpats påtagligt jämfört med tidigare budgetår.

Vid analysen av årets långtidsbudget är det av flera skäl naturligt att i
första hand fästa sig vid utvecklingen till budgetåret 1968/69. För detta
budgetår bygger inkomstberäkningen, bl. a. genom treårsavtalet mellan arbetsmarknadens
parter, på ett relativt tillförlitligt underlag. På utgiftssidan
gäller att tidsbegränsade program i allmänhet ej löpt ut. Även efterfrågeutvecklingen
kan för det första budgetåret bedömas med mindre grad av
osäkerhet. Slutligen avser myndigheternas nu redan påbörjade arbete med
anslagsframställningarna budgetåret 1968/69. Det är av särskild vikt att
kunna ange den allmänna ram inom vilken dessa kommer att bedömas.

Även årets långtidsbudget pekar mot ett ansträngt läge för det första
budgetåret i beräkningsperioden. Redan ett genomförande av fattade beslut
och gjorda åtaganden, kommer — vid oförändrad politik i övrigt — att leda
till ett budgetunderskott av storleksordningen 2 miljarder kr. budgetåret
1968/69. Detta innebär en statsfinansiell försämring med omkring 400 milj.
kr. från budgetåret 1967/68. Denna utveckling redovisas i tabell 12.

Bil. 8: Långtidsbudget

Tabell 12. Budgetsaldots utveckling 1967/68—1968/69

1967/68

Stvprop.

1967/68

Ny beräk-ning

1968/69 Enl.
långtidsbud-getens kal-kyl

Förändr. till
1968/69 från
ny ber.
1967/68

Utgifter..........................

Inkomster........................

36 090

35 000

36 180

34 660

38 520

36 590

+ 2 340
+ 1 930

Budgelsaldo......................

- 1090

- 1520

- 1930

- 410

Statsinkomsterna beräknas till budgetåret 1968/69 stiga med knappt två
miljarder kr. Detta är en något snabbare ökningstakt än den som vid oförändrade
skattesatser skulle ha gällt för budgetåret 1967/68. Den är likväl
otillräcklig för att balansera uppgången om drygt 2,3 miljarder kr. på utgiftssidan.

Såsom framgår av tabell 13 svarar gruppen allmän försäkring för den
största utgiftsökningen till budgetåret 1968/69, ca 670 milj. kr. ökningen
beror på att en ny standardhöjning av folkpensionerna har beräknats ske år
1968 (220 milj. kr.), av ett ökat antal pensionärer (145 milj. kr.) samt av
justeringar i anslutning till antagna förändringar i basbeloppet (285 milj.
kr.). Andra stora ökningar noteras för grupperna totalförsvar — beroende
på reservationsmedelsförbrukning och priskompensation — samt utbildning
och forskning — en följd av den fortsatta expansionen av främst den högre
utbildningen. Vidare beräknas lönerna för de statsanställda vid givna
antaganden öka med drygt 400 milj. kr. På de angivna ändamålen faller ca
70 % av utgiftsökningen till 1968/69.

Tabell 13. Statsutgifternas utveckling 1967/68—1968/69

Ändamål	Beräknade anslag 1968/69	Förändring från 1967/68
milj.	kr.	0/ /o
Totalförsvar..................................	6 100	+	280	+ 4,8
Utbildning och forskning ......................	6 620	+	260	+ 4,1
Rättsväsende ................................	1 410	+	60	- 43
Allmän försäkring ............................	6 830	+	670	+ 10 9
Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik ........	1 370	+	150	+ 118
Hälso-, sjuk- och socialvård ....................	1 980	+	50	+ 2,8
Stöd till barnfamiljer..........................	2 030	_L	50	+ 2.6
Kommunikationsväsende och energiförsörjning.. . .	4 100	—	30	- 0,9
Bostadspolitik................................	1 880	+	170	+ 9,5
Näringars främjande ..........................	1 140	—	40	- 3,2
Skatteutjämningsbidrag ......................	1 410	+	130	+ 10.4
Övrigt ......................................	3 220	+	160	+ 5,4
Tillkommer för löneökningar....................	430	+	430
Summa	38 520	T	2 340	+ 6,5

58 Knngl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Tabell 14. Utvecklingen av de statliga konsumtions- oah investeringsutgifteraa 1967/68—1968/69

	1968/69 milj. kr.	Förändring från 1967/68
	milj. kr.	%
Konsumtionsutgifter .......................... Investeringsutgifter ..........................	14 130 8 020	+ 500 + 360	+ 3,7 + 4,7
Summa	22 150	+ 860	+ 4,0

I tabell 14 redovisas den volymmässiga förändringen av statens utgifter
för konsumtion och investeringar.

Volymökningen för statens konsumtionsutgifter anges där till 3,7 %.
För direkt statlig konsumtion, exklusive driftbidrag till kommuner etc., är
ökningstakten något högre, drygt 4 %. Samtidigt uppvisar personalredovisningen
en markant låg ökningstakt i antalet befattningar, något mindre än
1 %. Den skiljaktiga ökningstakten för konsumtionsutgifter och personal är
intressant, då den avviker från en tidigare år observerad i huvudsak parallell
utveckling. Den nya trenden torde kunna återföras dels på brister i mättekniken,
dels på vissa andra faktorer.

En sådan faktor som påverkar relationen mellan konsumtionsutgifternas
och personalstaternas ökningstakt är vakansläget. Den vid flygvapnet beräknade
personalminskningen budgetåret 1968/69 med ca 5 % får ingen
egentlig budgetmässig effekt eftersom den friställda personalen i huvudsak
torde komma att användas för att fylla befintliga vakanser.

I samband med rationaliseringar ökar kapitalintensiteten i myndigheternas
produktion av tjänster ofta väsentligt. Den produktivitetsökning som
samtidigt äger rum tar sig uttryck i att kvaliteten på myndighetens produktion
böjs betydligt. Situationen kan illustreras med uppbördsväsendet och
folkbokföringen. I samband med införandet av ADB stiger driftutgifterna
totalt med 1 % under det att personalen minskar med 4 %. Samtidigt
stiger kvaliteten — i form av den snabbhet med vilken skattemedel kan
debiteras, inbetalningar bokföras och indrivningsmålen överlämnas till exekutionsväsendet
m. m. — på de tjänster som utförs inom uppbördsväsendet.

En tredje faktor som medverkar till att förklara diskrepansen i ökningstakten
för löneutgifter å ena sidan och omkostnader å den andra är av beräkningstekniskt
slag. En del av de utgifter som bestrids från omkostnadsanslagen
har nämligen karaktären av investeringar. De omkostnadsutgifter
som är av egentlig konsumtionskaraktär utvecklar sig således mera parallellt
med löneutgifterna än de totala omkostnadsanslagen.

Som eu bakgrund till de redovisade uppgifterna, utvecklingen av konsumtions-
och investeringsutgifterna, bör erinras om vad som anfördes i
långtidsutredningen om det ekonomiska resursutrymmet under andra hälften
av 1960-talet. Bruttonationalprodukten beräknades stiga med i genom -

Bil. 8: Långtidsbudget

snitt 4,2 % per år under perioden 1965—1970. Med hänsyn till arbetstidsförkortningens
periodisering innebar detta en uppgång med 4,8 % under åren
1966 och 1970 och med 3,8 % under åren 1967—1969. Inom ramen för denna
produktionsökning angavs det möjliga utrymmet för ökning av statlig konsumtion
till i genomsnitt 4,3 % per år och av de totala bruttoinvesteringarna
med i genomsnitt 4,7 % per år.

Bruttonationalproduktens ökning 1966 begränsades till 2,6 %. Den faktiska
ökningen understeg därmed inte oväsentligt långtidsutredningens
beräkningar. För år 1967 förutses en produktionsökning med 3,5 %, vilket
något understiger långtidsutredningens kalkyl. Genomsnittet för de bägge
åren 1966 och 1967 blir en årlig öknig av bruttonationalprodukten på 3,0
mot 4,3 % enligt långtidsutredningens beräkningsunderlag. Däremot har
ökningstakten för den offentliga konsumtionen, inkl. den statliga, under
1966 inte oväsentligt överstigit långtidsutredningens kalkyl. Årets budgetförslag
avseende 1967/68 innebär visserligen en dämpning av ökningstakten
i den statliga konsumtionen, men det bör beaktas att arbetstidsförkortningen
leder till en relativt lägre resurstillväxt åren 1967—1969.

Långtidsbudgetens kalkyler innebär att redan vid oförändrad ambitionsnivå
skulle de statliga konsumtionsutgifterna stiga med ca 3,7 % och investeringsutgifterna
med 4,7 %. Tillsammans skulle dessa utgifter stiga
med 4,0 %, vilket i huvudsak upptar det enligt långtidsutredningens antaganden
reala utrymmet för statliga konsumtions- och investeringsutgifter,
som ju dock förutsatte eu liögre tillväxttakt för bruttonationalprodukten.

För de senare åren i den period som långtidsbudgeten omfattar, visar beräkningarna
på en successiv förbättring av den statsfinansiella situationen.
Statsinkomsterna sknlle nämligen som en följd av de gjorda antagandena
stiga relativt snabbt, samtidigt som statsutgifternas ökningstakt — även det
som en följd av de gjorda antagandena — bromsas upp. Den snabba stegringen
av statsinkomsterna sammanhänger dock i stor utsträckning med
antagandena om en återgång till den högre aktivitetsnivå, som kan sägas ha
varit normal för 1960-talets första hälft men som bromsats under de senaste
åren. Därmed blir förbättringen av budgetsaldot delvis ett uttryck för den
skärpning av budgetpolitiken som bör sammanfalla med en dylik konjunkturutveckling.

Kalkylerna över statsutgifternas utveckling omfattar, såsom tidigare understrukits,
endast de resurser som erfordras för att fullfölja av statsmakterna
beslutade utgiftsprogram. Av den använda metodiken följer att en stor
del av utgiftsökningarna koncentreras till de första åren i perioden. Av stor
betydelse vid bedömningen av utgiftsutvecklingen i långtidsbudgeten är
vidare de utgiftsprogram som tidsbegränsats av statsmakterna. Denna tidsbegränsning
är av två slag: dels program som enligt fattade beslut endast
löper på viss tid, dels program för vilka utgifterna stiger under en begränsad
tid, och som därefter förutsatts ligga kvar på den uppnådda nivån. Exempel

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Diagram 1. Alternativa utvecklingstendenser för statsutgifterna budgetåren 1967/68—1971/72

1969/70

1968/69

1967/68

1971/72

1970/71

" '' = statsinkomsternas utveckling enligt långtidsbudgeten

“ —— - = statsutgifternas utveckling enligt långtidsbudgeten

----- = statsutgifternas utveckling om ökningstakten 1967/68-1968/69 bibehålls

—" = statsutgifternas utveckling om ökningstakten blir densamma som 1961/62-1965/66

på tidsbegränsade utgiftsprogram av det första slaget är lokaliseringspolitiken,
oljelagringsprogrammet, övergången till högertrafik, bostadsförbättringsprogrammet
och programmet för utbyggnaden av sjukhem för långtidssjuka.
Alla dessa tidsbegränsade program — som budgetåret 1967/68 sammanlagt
svarar för utgifter till ett belopp av drygt 1,2 miljarder kr. — har i
kalkylerna förutsatts upphöra under perioden. Självfallet är ett sådant generellt
antagande inte realistiskt. För vissa program kan redan nu förutses
en förlängning i någon form. Sålunda har i propositionen om investeringsbanken
deklarerats, att totalramen för lokaliseringslån behöver utvidgas.

Folkpensionerna är ett exempel på ett program, för vilket utgifterna enligt
statsmakternas beslut skall stiga under en viss period. I enlighet härmed
har i långtidsbudgeten den fortgående höjningen av folkpensionernas belopp
i fasta priser beräkningsmässigt antagits upphöra i och med att standardhöjningen
år 1968 genomförts. En utredning pågår emellertid om folkpensionernas
nivå efter 1968, varför även i detta fall långtidsbudgetens
beräkningar kan antas underskatta utgiftstrycket. Detsamma gäller på
familj epolitikens område där utgångspunkten för beräkningarna varit
de nu gällande bestämmelserna på bidragsgivningens och skattepolitikens
områden men där en familjepolitisk reform utsagts skola ske.

Den slutsats som kan dras av dessa resonemang är att långtidsbudgetens
siffror — okritiskt bedömda — ger en alltför optimistisk bild av det tillgängliga
statsfinansielia »utrymmet» för åren framöver. För att illustrera

Bil. 8: Långtidsbudget

Diagram 2. Alternativa utvecklingstendenser för totala statliga utgifter för konsumtion och
investering budgetåren 1967/68—1971/72

130 -

1971/72

1970/71

1969/70

1968/69

1967/68

'' = Bruttonationalprodukt

■ — » = Totala statliga utgifter för konsumtion och investering enligt långtidsbudgeten

— — — = Totala statliga utgifter för konsumtion och investering om ökningstakten 1967/68-1968/69 bibehålls

- - —— •• = Totala statliga utgifter för konsumtion och investering om ökningstakten blir densamma som 1961/62-1965/66

detta har vissa alternativa beräkningar utförts, som redovisas i diagramform.

I diagram 1 redovisas inkomst- och utgiftsutvecklingen såsom de beräknats
i långtidsbudgeten. Härutöver har inlagts två alternativ för utgiftsutvecklingen.
Det ena förutsätter att utgifterna under hela perioden stiger i
samma takt som mellan budgetåren 1967/68 och 1968/69. Det andra förutsätter
att utgifterna ökar i samma takt, räknat i fasta priser, som under
1960-talets första hälft. För båda alternativen gäller att utgiftskurvorna
under hela perioden ligger över inkomstkurvan. Innebörden härav är att
relativt betydande budgetunderskott skulle uppstå. Diagrammet illustrerar
nödvändigheten av att betrakta långtidsbudgetens beräkningar för de senare
åren i perioden som en i hög grad ofullständig prognos för utgiftsutvecklingen.

En liknande kalkyl har även utförts beträffande statens utgifter för konsumtion
och investeringar (diagram 2). Härav framgår att långtidsbudgetens
utgiftsberäkning innebär att staten skulle ta i anspråk en ökad andel av de
reala resurserna under de två första budgetåren för att därefter minska sin
andel. Det lägre alternativet innebär en tämligen långsamt växande statlig

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

andel av de totala resurserna under hela perioden. Det högre alternativet
innebär däremot ett snabbt växande ianspråktagande av övriga sektorers
andel i resurstillväxten. För båda dessa alternativ gäller, att det inte torde
vara möjligt att realisera dem utan ekonomisk-politiska åtgärder för att genom
begränsning av andra sektorers tillväxt skapa ett tillräckligt resursutrymme
för expansionen av de statliga aktiviteterna.

Bil. 8: Långtidsbudget

Innehållsförteckning

1. Inledning.................................................. 1

1.1. Långtidsbudgetens karaktär och syfte .......................... 1

1.2. Oförändrad ambitionsnivå.................................... 2

1.3. Långtidsbudgetens siffermässiga underlag.............. 4

2. Samhällsekonomisk bakgrund.................................. 5

2.1. Inledning.................................................. 5

2.2. Resursutveckling och produktionstillväxt........................ 6

2.3. Avvägningsproblem.......................................... 9

2.4. Finansieringsproblem..................... 10

3. Utgiftsutvecklingen .......................................... 11

3.1. Indelningsgrunder .......................................... 11

3.2. Totalförsvar................................................ 14

3.3. Utbildning och forskning..................................... 18

3.4. Rättsväsende .............................................. 23

3.5. Allmän försäkring .......................................... 25

3.6. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik........................ 27

3.7. Hälso-, sjuk- och socialvård .................................. 29

3.8. Stöd till barnfamiljer........................................ 32

3.9. Kommunikationsväsende och energiförsörjning .................. 33

3.10. Rostadspolitik.............................................. 36

3.11. Näringars främjande ........................................ 39

3.12. Skatteutjämningsbidrag...................................... 40

3.13. Övrigt.................................................... 41

3.14. Totala utgifter.............................................. 43

4. Statsutgifternas realekonomiska utveckling........................ 45

4.1. Inledning.................................................. 45

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter.......................... 46

4.3. Övriga realgrupper.......................................... 47

5. Personalutvecklingen ........................................ 48

5.1. Omfattningen av långtidsbudgetens personalredovisning............ 48

5.2. Långtidsbudgetens personalkalkyl.............................. 49

5.3. De statliga affärsverken...................................... 52

6. Inkomslutvecklingen.......................................... 53

7. Sammanfattning ............................................ 56

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1967
Bil. 8: Långtidsbudget

Tabell- och diagramförteckning

Tabell 1. Försörjningsbalansens utveckling.......................... 10

2. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna .............. 16

3. Utvecklingen av de militära försvarsutgifterna enligt 1965 års

försvarsutredning, alternativ BochC .................... 16

4. Utgiftsutvecklingen 1967/68—1971/72 .................... 44

5. Konsumtions-och investeringsutgifternas utveckling.......... 46

6. Utvecklingen av inkomstöverföringar m. m................. 47

7. Personalutvecklingen 1963/64—1971/72.................... 49

8. Personalutvecklingen vid de statliga affärsverken 1963/64—

1971/72 .......................................;____ 53

9. Lönesummans utveckling 1967—1972...................... 54

10. Statsinkomsternas utveckling 1967/68—1971/72 ............ 54

11. Statsinkomsternas utveckling 1967/68—1971/72 vid prisstabili tet

fr.o.m. 1968 ...................................... 55

12. Budgetsaldots utveckling 1967/68—1968/69 ................ 57

13. Statsutgifternas utveckling 1967/68—1968/69 .............. 57

14. Utvecklingen av de statliga konsumtions- och investeringsutgif terna

1967/68—1968/69 .............................. 58

Diagram 1. Alternativa utvecklingstendenser för statsutgifterna budgetåren

1967/68—1971/72 ................................... 60

2. Alternativa utvecklingstendenser för totala statliga utgifter för

konsumtion och investering budgetåren 1967/68—1971/72 61

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670323

Innehållsförteckning

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

Innehållsförteckning

Reviderad finansplan 1967 .......................................

Den internationella utvecklingen................................

Konjunkturutvecklingen i Sverige 1966 och 1967 .................

Budgetutvecklingen 1966/67 och 1967/68 ........................

Den ekonomiska politiken 1967 .................................

Långtidsbudgeten...............................

Samhällsekonomin på längre sikt ..............................

Särskilda frågor .............................

Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1966/67 och 1967/68 !!!!
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1967/68, m. m.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling..................

Beräkning av dispositionen av rörliga krediter....................

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1966/67 och 1967/68 samt investeringsplan
för budgetåret 1967/68 ..........................

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1966/67 och 1967/68 !!

Hemställan.....................

25
28

Tabellförteckning

1. Reviderad försörjningsbalans för år 1967 .................... 7

2. Betalningsbalansen 1963—1967 .............................. g

3. Budgetutvecklingen 1965/66—1967/68 .........!!!!!!!!*.!!!”! 10

4. Statsutgifterna 1968/69 enligt långtidsbudgeten ................ 16

5. Beräknade förändringar i anslagsbehållningarna budgetåren 1966/

67 och 1967/68 .............................................. 24

6. Inkomster på driftbudgeten budgetåren 1965/66—1967/68 ____!! 26

7. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1967/68 ... 29

8. Totalbudgeten budgetåren 1965/66—1967/68 ..................30

Bilaga 1: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning rörande utfallet av
riksstaten för budgetåret 1966/67

Bilaga 2: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret
1967/68

Bilaga 3: Förändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1967/68 sedan
statsverkspropositionen

Bilaga 3.1: Förteckning över omflyttningar av anslag till följd av den
ändrade ärendefördelningen mellan departementen

Bilaga 4: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1967/68

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 125

Bilaga 5

Bilaga 6

Bilaga 7
Bilaga 8

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1967

: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
för budgetåret 1967/68

: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret
1967/68

: Reviderad nationalbudget för ar 1967
i: Långtidsbudget för perioden 1967/68—1971/72

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670323