Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965 (Proposition 1965:125)

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Nr 125

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1965/66
m. m.; given Stockholms slott den 23 april 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Herres och Konungs frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen
en redogörelse för den ekonomiska politiken. Det i statsverkspropositionen
framlagda riksstatsförslaget för bndgetåret 1965/66 kompletteras
med hänsyn till senare inträffade förändringar i vad avser såväl budgetens
inkomstsida som dess utgiftssida. I samband härmed lämnas en
förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Beräkningen
för innevarande budgetår ger i stort sett samma resultat som angavs i
statsverkspropositionen, nämligen ett underskott på i runt tal 500 milj. kr.
För nästa budgetår förutses nu ett lägre underskott än som beräknades i
statsverkspropositionen, ca 700 milj. kr. jämfört med ca 950 milj. kr.

I anslutning till beräkningen av den långsiktiga budgetutvecklingen och
perspektiven för den svenska ekonomins utveckling under återstoden av
1960-talet berörs även den ekonomiska politikens mer långsiktiga avvägningsproblem.

Såsom särskilda bihang lämnas bl. a. en reviderad nationalbudget för år
1965, en långtidsbudget för budgetåren 1965/66—1969/70 och en promemoria
om den ekonomiska långsiktsutvecklingen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1!)G5. 1 samt. Nr 126

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 23 april 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl Maj :ts prövning frågan om
komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret
1965/66 och vissa därmed sammanhängande spörsm
å 1.

Härvid har jag att anmäla riksrevisionsverkets särskilda skrivelser dels
den 1 april 1965 med redogörelse för approximativ beräkning rörande utfallet
av statsregleringen för budgetåret 1964/65, dels den 1 april 1965 med
förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1965/66. Dessa skrivelser
torde såsom bihang A och B få fogas till statsrådsprotokollet i detta
ärende. Inom finansdepartementet har sammanställts dels en reviderad
nationalbudget för år 1965, dels en redovisning av förändringarna av statsutgifterna
i förhållande till statsverkspropositionen och en förnyad beräkning
av driftbudgeten för budgetåret 1965/66, dels en långtidsbudget för
budgetåren 1965/66—1969/70, dels ock en promemoria angående den ekonomiska
långsiktsutvecklingen, vilka torde såsom bihang C, D, E resp. F
få fogas till statsrådsprotokollet.

Reviderad finansplan
Det samhällsekonomiska läget

Den internationella konjunkturutvecklingen. Tendenserna i den industriella
aktiviteten utomlands har inte nämnvärt förändrats sedan slutet
av år 1964. I Västtyskland och inom EFTA-området präglas situationen
sålunda fortfarande av en markerad högkonjunktur. Den fortsatta expansionen
åtföljs där av närmast påskyndade pris- och kostnadsstegringar.
Vid bevarad inre jämvikt har takten i Förenta staternas ekonomiska till -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

växt ökat sedan årsskiftet. Inom EEC-området med undantag för Västtyskland
har en återhållande ekonomisk politik hidragit till att dämpa
övertrycket men även expansionstakten. Konjunkturavmattningen i Frankrike
har förstärkts medan däremot nedgångstendenserna i den italienska
ekonomin nu synes ha övervunnits utan att dock ännu ha följts av någon
egentlig expansion.

Råvaruländernas ekonomiska läge har försämrats inte oväsentligt under
det senaste halvåret. Exportinkomsterna stagnerade under senare hälften
av 1964 när industriländernas råvaruimport mattades medan varuströmmen
i motsatt riktning ökade kraftigt. Det negativa omslaget i råvaruländernas
bytesbalans har förstärkts av en ur deras synvinkel ofördelaktig
prisutveckling i varuutbytet. Denna utveckling har inte kompenserats av
något ökat kapitalflöde från industriländerna.

Den totala produktionen väntas både i Västeuropa och i Förenta staterna
i år överstiga fjolårsnivån med ca 4 % jämfört med en tillväxt inom dessa
områden av 5 1/2 % resp. inemot 5 % från 1963 till 1964. De allmänna
tendenser som denna prognos bygger på innebär att utvecklingen sedd ur
den svenska exportens synvinkel skulle bli gynnsam under innevarande
år, om än inte lika gynnsam som tidigare. Någon säkrare bedömning av
den internationella konjunkturen i ett något längre perspektiv kan ännu
inte göras. Även om alltjämt de expansiva krafterna i de för oss viktigare
avnämarländerna i allmänhet är starka, kan man inte bortse från möjligheten
av en viss avmattning under loppet av 1966. Investeringskon junkturen
i de större industriländerna har nu varat så länge att vissa mättnadssymptom
kan tänkas uppträda. Lagerutvecklingen väntas redan från
mitten av innevarande år verka återhållande på totalefterfrågan i Västeuropa
och USA och det är inte uteslutet att dessa tendenser förstärks under
1966. Försämringen av råvaruländernas importmöjligheter kan så småningom
leda till en minskning av deras efterfrågan på industrivaror.

Riskerna för en sådan dämpning av den ekonomiska aktiviteten att den
svenska ekonomins utvecklingsmöjligheter påverkas mera allvarligt skall
å andra sidan inte överdrivas. Från de länder som under det senaste året
uppvisat den svagaste utvecklingen, Frankrike och Italien, kan några ytterligare
deflationistiska impulser inte väntas; snarare kommer tendenserna
att vara expansiva. Effekten på likviditeten i de europeiska industriländerna
av begränsningen av den amerikanska kapitalexporten kan, om
den skulle bli alltför stark, neutraliseras, över huvud taget gäller att effektiva
ekonomisk-politiska medel står till buds för att motverka en balansrubbande
efterfrågeminskning i flertalet länder. Som jag påpekade i statsverkpropositionens
finansplan har det emellertid ägt rum en förskjutning
i inriktningen av ländernas ekonomiska politik såtillvida att de slabiliseringspolitiska
spörsmålen nu i högre grad än tidigare ställs i förgrunden.
Detta är i och för sig naturligt med hänsyn till erfarenheterna från efter -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

krigstidens utveckling; medan inålen för den ekonomiska tillväxten och
sysselsättningen i allmänhet kunnat infrias har man inte lyckats stabilisera
prisnivån. En fråga är nu om den prisstabiliseringspolitik, som f. n. eftersträvas
främst inom EEC-området, kommer att kunna ge resultat på prissidan
utan att samtidigt allvarligt dämpa den ekonomiska tillväxttakten.
En närbesläktad fråga är om prioriteringen av de olika målen är sådan att
denna politik snabbt kan anpassas till att motverka eventuella tendenser
till konjunktur avmattning.

Till belysning av den förstnämnda frågan kan nämnas att konsumentpriserna
steg i Frankrike under 1964 endast hälften så mycket som året
innan medan i Italien avsaktningen var betydligt mindre framträdande. I
båda länderna avstannade emellertid den industriella tillväxten praktiskt
taget helt under loppet av 1964 och i samband härmed har framför allt
i Italien följt en under sysselsättning av arbetskraften. I Benelux-länderna
däremot åstadkom den mindre långtgående åtstramningen en viss lindring
av övertryckstendenserna utan att i högre grad hämma den ekonomiska
aktiviteten.

Angående anpassningsbarheten må erinras om de svårigheter, av både
politisk och ekonomisk natur, som mött de italienska strävandena att starta
en ny expansion. I Frankrike har vissa stimulansinriktade åtgärder vidtagits,
främst en sänkning av diskontot, men det är ännu för tidigt att bedöma
hur långt en omläggning av politiken kommer att drivas och vilka effekter
som kan vara att påräkna. Att döma av uttalanden från EEC:s ministerråd
nyligen kommer den hittillsvarande stabiliseringspolitiken att i
sina huvuddrag tillämpas också i fortsättningen.

En central fråga är om en återhållande politik i EEG-länderna fortsättningsvis
kommer att sammanfalla med deflationistiska impulser från Storbritanniens
ekonomi. De brittiska åtstramningsåtgärder som genomfördes
mot slutet av fjolåret medförde inte någon dämpning av expansionen. Således
var det i ett läge med stark efterfrågetillväxt och överhettning på arbetsmarknaden
som budgeten för 1965/66 lades fram i april i år. Dess mest
uppmärksammade inslag utgör en indragning av hushållens köpkraft med
ca 1 % av den disponibla inkomsten genom skärpning av såväl den direkta
som den indirekta beskattningen. Den efterfrågedämpande effekten härav
begränsas emellertid i viss utsträckning genom en ökning av de statliga utgifterna
för konsumtion och investeringar.

Den finanspolitiska åtstramningen i Storbritannien avser att förhindra
att ett övertryck i ekonomin försvårar det nödvändiga återställandet av jämvikt
i betalningsbalansen. Samtidigt har olika åtgärder vidtagits för att stärka
den brittiska ekonomins konkurrensförmåga. Som mål för den inledda
politiken, som även innefattar en inte oväsentlig skärpning av valutaregleringen
för att begränsa utflödet av långfristigt kapital, har man uppställt
jämvikt i betalningarna under 1966; hälften av vägen häremot, dvs. en re -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1905

duktion av underskottet till 350—400 milj. pund, avser man att försöka tillryggalägga
i år. Sedan slutet av förra året har också en förbättring av handelsbalansen
kunnat noteras, varigenom underskottet för första kvartalet
i år nedbringats med 120 milj. pund (beräknat på årsbasis) från sista kvartalet
i fjol. Härmed möjliggjordes en reduktion till 10 % av den i höstas
införda importavgiften. Denna åtgärd kan hälsas med tillfredsställelse, inte
minst därför att klimatet för fortsatt samarbete inom EFTA härigenom förbättrades.
I det brittiska budgetanförandet uttalades ånyo att avgiften skall
avvecklas allt eftersom utvecklingen mot betalningsjämvikt möjliggör detta.

Man får räkna med att den process, som krävs för att den brittiska betalningskrisen
skall kunna betraktas som lielt övervunnen, blir relativt tidskrävande.
En av förutsättningarna för att denna utveckling skall kunna äga
rum utan allvarligare interna eller externa störningar är att övriga industriländer
under tiden är beredda ställa krediter till Storbritanniens förfogande.
F. n. pågår förberedelserna för en konsolidering genom internationella valutafonden
av den utnyttjade delen av de kortfristiga kreditmöjligheter på
sammanlagt 3 miljarder dollar, som skapades under trycket av den akuta
pundkrisen i november 1964.

I Förenta staterna ställer de allmänna konjunkturperspektiven inte den
ekonomiska politiken inför några mera betydande interna problem. Däremot
bar betalningsbalansen påkallat ökad uppmärksamhet. Underskottet steg
kraftigt under fjärde kvartalet i fjol, så att år 1964 trots en relativt gynnsam
utveckling tidigare under året slutade med ett underskott på 3 miljarder
dollar. En stark ansvällning av nettoutflödet av privat kapital uppvägde
därvid ökningen av handelsbalansens överskott samt besparingarna på offentliga
utlandsutgifter. Växande benägenhet hos flera kontinentaleuropeiska
centralbanker, särskilt Frankrikes, att konvertera de stigande dollarreserverna
till guld skärpte ytterligare behovet av amerikanska motåtgärder.
Guldbehållningen krympte nämligen med 825 milj. dollar under första kvartalet
i år, varav gott och väl hälften gick till Frankrike. Underskotten i den
amerikanska betalningsbalansen har därmed blivit inte bara ett ekonomiskt
utan. också ett utrikespolitiskt problem.

Situationen föranledde i februari nya åtgärder, bl. a. förlängning av ränteutjämningsskatten
för eu period av ca två år samt utvidgning av dess ti 11-lämpningsområde till i princip alla kategorier av lån löpande på mer än ett
år. Bankerna uppmanades vidare att 1965 begränsa ökningen i krediterna
til] utländska kunder till högst 5 % av nivån vid årsskiftet medan de stora
industriföretagen anmodades att individuellt förbättra sin betalningsbalans
med 15 å 20 %. Skattemässiga förmåner infördes dessutom för utländska
placeringar i Förenta staterna. Åtgärderna har fått en betydande effekt; betalningsbalansen
synes ha närmat sig jämvikt redan första kvartalet. Resultatet
har bl. a. blivit höjda dollarkurser på de europeiska valutamarknaderna
och en uppgång i räntan på s. k. eurodollarlån. Tendenserna till ränte -

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

stegring har förgrenat sig till andra sektorer av penningmarknaderna i Europa.

En harmonisk ekonomisk utveckling i världen förutsätter uppenbarligen
att betalningsbalanssituationen förbättras väsentligt i de båda stora underskottsländerna,
Storbritannien och USA. De vidtagna åtgärderna bör bidra
till att öka förtroendet för det nuvarande betalningssystemet och kan därför
hälsas med tillfredsställelse. Detta gäller även med hänsyn till att åtgärderna
bör underlätta den interna stabiliseringspolitiken för de västeuropeiska
länder, som i detta avseende besvärats av det kontinuerliga kapitalinflödet.
Ett väsentligt villkor för att utvecklingen skall få denna innebörd är emellertid
att de större länder, som under senare år haft stora betalningsöverskott,
inte i sin ekonomiska politik motverkar en reduktion av dessa överskott
eller av sina valutareserver. Det är svårt att bedöma om detta villkor
skall komma att uppfyllas. I Frankrike och Italien har myndigheterna sålunda
gett uttryck för oro för handelsbalansens utveckling, trots att prognoserna
pekar på betydande totala betalningsöverskott för 1965. I Västtyskland
synes knappast något större betalningsunderskott vara att emotse.

Svårigheterna att åstadkomma en jämnare fördelning av valutatillgångarna
mellan industriländerna sinsemellan och — som jag berörde inledningsvis
— mellan industriländerna och de råvaruproducerande staterna
kan komma att påverka den ekonomiska utvecklingen på litet längre sikt.
Förutom fördelningen av de existerande guld- och valutatillgångarna gällei
frågan på sikt också utvecklingen av den totala internationella likviditeten.
Det amerikanska dollarutflödet har inneburit ett viktigt komplement till
guldtillförseln för att lösa världens likviditetsför sörj ning. Bortfallet av detta
utflöde, som ju är andra sidan av den eftersträvade jämvikten i de amerikanska
betalningarna, har skapat farhågor för en så småningom inträdande
likviditetsbrist. Mot denna bakgrund har det befunnits angeläget att — förutom
den ökning av internationella valutafondens resurser, varom för Sveriges
del förslag framlagts för riksdagen i prop. 1965: 122 — undersöka
möjligheterna att i nya former skapa valutareservtillgångar i sådan omfattning
att en balanserad ekonomisk utveckling i världen inte hämmas. Dessa
möjligheter utreds f. n. inom ramen för samarbetet mellan de tio länder,
som ingått det generella lånearrangemanget. Som jag anfört i annat sammanhang
finns det innan denna utredning avslutats inte anledning till några
detaljerade ställningstaganden från svensk sida. Så mycket kan dock redan
nu sägas att det är angeläget att de reformer som kan komma i fråga bör
syfta till att förstärka det nu gällande systemet och inte till att ersätta det
med ett helt nytt system. Guldväxlingsstandarden, som bygger på full utbytbarhet
mellan guld och dollar, har under efterkrigstiden befrämjat en
stark industriell expansion och en växande varuhandel och har visat en betydande
förmåga till anpassning efter nya krav. Den erbjuder därför en beprövad
grundval att bygga vidare på.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Den inhemska konjunkturutvecklingen. Kunskapen om utvecklingen av
den svenska ekonomin under 1964 är nu fullständigare än vid statsverkspropositionens
framläggande. Bilden av ett ovanligt gynnsamt år har därmed
blivit ännu tydligare. Det förefaller som om den totala produktionen
i fjol skulle ha stigit med inte mindre än drygt 6 1/2 %, vilket skulle innebära
rekord för efterkrigstiden. Eftersom sysselsättningen endast torde ha
ökat med någon procent blev produktivitetsökningen mycket stor. Till stor
del förklaras detta av tillfälliga och opåräknade faktorer som t. ex. väderleksförhållanden
och skördeutfall. Dessutom fanns vid årets ingång outnyttjade
kapacitetsreserver inom vissa betydelsefulla exportinriktade näringsgrenar.
Även sedan sådana faktorer beaktats, kvarstår en mycket betydande
produktivitetsstegring och fjolåret har därmed ytterligare markerat
den trend mot en snabbare takt i produktivitetsökningen som redan förut
gjort sig gällande under 1960-talet.

De reviderade beräkningarna har understrukit exportens roll som expan*
ionsfaktor i svensk ekonomi. Varuexportens volymökning uppgick sålunda
under fjolåret till 11 1/2 % och medförde därmed en ytterligare förbättring
av bytesbalansen, eftersom importstegringen trots den snabba produktionsoch
efterfrågeuppgången inom landet stannade vid 10 %. Bytesbalansen redovisar
visserligen formellt ett obetydligt underskott också under 1964 (ca
160 milj. kr.) men dess faktiska saldo kan antas vara positivt med något
eller några hundratal milj. kr., eftersom bytesbalansens inkomstsida synes
vara systematiskt underskattad i den officiella statistiken. Även efter en
sådan korrigering förklarar bytesbalansens överskott inte hela den uppgång
i valutareserven, drygt eu miljard kr. (inkl. tillgodohavanden i valutafonden),
som inträffade under fjolåret. Skillnaden torde i väsentlig grad sammanhänga
med det åtstramade kreditmarknadsläget i Sverige, som medfört
en viss förskjutning till finansiering i utlandet av såväl export- som importkrediter.

1 statsverkspropositionens finansplan diskuterades byggnadsinvesteringarnas
— framför allt bostads- och kommuninvesteringarnas — växande betydelse
i expansionsförloppet under den nu pågående högkonjunkturen. Även
på detta område innebär de nya beräkningarna en ytterligare uppjustering.
Bostadsbyggandet synes numer under fjolåret ha ökat med inte mindre än
10 1/2 % i volym och de kommunala investeringarna med 11 1/2 %.

Det ansträngda läget på arbetsmarknaden medförde en accelererad löneglidning
under andra halvåret. Hushållens inkomstökning blev högre än
beräknat och resulterade i en volymmässig konsumtionsökning på 5 %, dvs.
av samma storleksordning som år 1963.

Inom två områden låg tillväxten i efterfrågan avgjort under genomsnittet,
nämligen för staten och för näringslivets fasta investeringar. Den statliga
konsumtionen steg under 1964 i volym med 4 % och de statliga investeringarna
med 2 %. För näringslivet totalt ökade investeringarna i byggna -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

der och maskiner med endast 2 1/2 %; för industrin synes den väntade nedgången
till följd bl. a. av leveransförseningar mot slutet av året ha blivit
något större än tidigare beräknat eller 3 1/2 %.

Den största förändringen i efterfrågan inom den svenska ekonomin under
15)64 betingades av omkastningen i lagerinvesteringarna. Omsvängningen
från en nedgång i lagerinvesteringarna 1963 till en uppgång 1964 innebar
en ökning i den interna efterfrågan av storleksordningen 2 % av nationalprodukten.
Elasticiteten i utbudet var emellertid så stor att denna omsvängning
kunde absorberas utan att medföra någon minskning i tillväxttakten
för den privata konsumtionen eller de snabbt expanderande bostads- och
kommunalinvesteringarna.

Medan hushållen i genomsnitt under 1964 vidmakthöll takten i sin realinkomststegring
från närmast föregående år, accelererade tillväxten i den
totala nationalinkomsten. Hushållens andel av nationalinkomsten sjönk
därmed något under 1964. Denna förskjutning kan dock inte betraktas som
anmärkningsvärd mot bakgrunden av den exceptionellt snabba produktionsökningen
framför allt inom exportindustrin. 1964 representerar troligen eu
tillfällig avvikelse från den trendmässiga utvecklingen under 1960-talet som
inneburit att företagens andel av nationalinkomsten sjunkit, det offentligas
stigit något, hushållens varit i stort sett oförändrad och AP-fondens
andel varit starkt stigande.

Det är uppenbart och har varit en av utgångspunkterna för den ekonomiska
politiken att den svenska ekonomin inte under 1965 kan prestera
samma rekordhöga produktionsökning som under 1964. Utöver de skäl härför
som nämnts i det föregående tillkommer det förhållandet att nettotillskottet
av arbetskraft måste beräknas bli lägre i år än under fjolåret, även
om de arbetsmarknadspolitiska ansträngningarna att öka tillgången kommer
att ytterligare intensifieras. De fortsatt gynnsamma väderleksförhållandena
under törsta kvartalet i år och den snabbare produktivitetsstegringen
under 1964, som nu kunnat avläsas, gör det dock rimligt att, såsom
skett i den reviderade nationalbudgeten (bihang C), räkna med att det kan
bli möjligt att uppnå en produktionsökning av 4 1/2 % 1965. Detta innebär
en uppjustering med en halv procentenhet jämfört med bedömningen vid
årsskiftet.

De internationella avsättningsförhållandena liksom kapacitets- och arbelskraftsläget
inom den svenska exportproduktionen är inte lika gynnsamma
för eu exportökning som under fjolåret. Tillgängliga länderprognoser
ger vid handen att den totala produktionen i Västeuropa sammantaget kan
väntas ligga inemot 4 % över fjolårsnivån, vilket innebär en nedgång jämiört
med ökningen från 1963 till 1964. Tillväxttakten under året skulle dock
enligt dessa kalkyler inte nämnvärt avvika från vad som gällde under fjolåret.
I Förenta staterna, vars bruttonationalprodukt i år väntas överstiga

Kiingl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

fjolärsnivån med drygt 4 %, är man däremot inställd på någon avsaktning
under årets senare hälft. Det finns som jag nämnt inslag i den internationella
utvecklingen som kan ge anledning till en viss osäkerhet om styrkan
hos de expansiva krafterna i framtiden, övervägande skäl talar dock för en
viss fortsatt efterfrågeökning på exportmarknaderna åtminstone under

1965. Den nu reviderade prognosen för exportens ökning under 1965 —
6 1/2 % — innebär en viss uppjustering av uppskattningen från årsskiftet.
Den betyder dock en rätt väsentlig avsaktning i ökningstakten jämfört med
fjolåret som är särskilt markant för råvarornas del (skogsprodukter och
järnmalm) och för exporten till Storbritannien.

I statsverkspropositionen framhöll jag att det fanns tecken som tydde på
att industrins investeringar skulle hörja stiga under 1965. Denna utveckling
framstår efter de senaste tre årens stagnation som mycket angelägen om vi
skall lyckas uppnå de väsentliga målen för vår ekonomiska politik. Statsmakterna
har också inriktat sig på att stimulera en sådan utveckling och
på att skapa de finansiella och reala möjligheterna för dess förverkligande.
Material som redovisas i den reviderade nationalbudgeten gör att man
nu med större säkerhet kan räkna med att den förutsedda uppgången i industrins
byggnads- och anläggningsinvesteringar inträffar. För maskininvesteringarnas
del torde ökningen 1965 relativt sett bli större än väntat, delvis
beroende på att en del investeringar inte hann genomföras under fjolåret
i planerad omfattning. Sammanlagt skulle industrins investeringar 1965
öka med 9 %. En fortsatt uppgång synes dessutom sannolik också under

1966. Den strama kreditpolitiken torde inte ha skapat sådana finansieringssvårigheter
att expansionen förhindras. Detta är en följd bl. a. av att emissionspolitiken
i början av innevarande år upplagts i syfte att skapa utrymme
för ökade industriinvesteringar. Nyemitterade industriella obligationslån
uppgår sålunda i år till väsentligt högre belopp än under samma tid i fjol
och detsamma gäller nyemissioner av aktier. Summan av obligations- och
aktieemissioner (verkställda eller beslutade) under årets första kvartal utgör
ca 400 milj. kr. mot ca 250 milj. kr. samma kvartal i fjol. Det förefaller
inte osannolikt, att aktieemissionernas omfattning totalt för år 1965 kommer
att fördubblas jämfört med fjolåret.

För handelns investeringar förutses en i förhållande till industrin avvikande
utveckling. Efter de senaste årens mycket snabba utbyggnad synes
nämligen ökningen bli relativt begränsad under 1965.

Investeringarna i lager väntas fortsätta alt sliga 1965 men den fortsatta
uppgången torde bli väsentligt lägre än föregående år och har uppskattats
till ca 200 milj. kr. Inberäknat lagerinvesteringar antas näringslivets totala
realkapitalbildning stiga med drygt 8 % från 1964 till 1965 mot 9 % mellan
1963 och 1964.

I den reviderade nationalbudgeten beräknas de kommunala investeringarna
komma att öka med ca 11 % under 1965. Den fortgående expansionen

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

av den kommunala verksamheten skulle därmed under den senaste fyraårsperioden
ha höjt nivån för dessa investeringar med inte mindre än 60 %.
De åtgärder för att lätta trycket på byggarbetsmarknaden, vilka jag senare
kommer att beröra, torde komma att begränsa årets ökning. Det är dock
f. n. för tidigt att bedöma storleken av den effekt, som dessa åtgärder kan få.

Igångsättningen av bostadsbyggen har under det första kvartalet i år varit
högre än i fjol. Igångsättningsprogrammet för 1965 om 88 000 lägenheter
torde om ingenting nu helt oförutsett inträffar kunna förverkligas. Ett sådant
uttalande betyder inte att finansieringsproblem i åtskilliga fall inte
kan komma att uppstå, men det betyder att den kreditpolitiska åtstramningen
inte kommer att ske i sådana former att igångsättningsprogrammets
förverkligande förhindras av kreditsvårigheter.

Den höga efterfrågan på arbetskraft ledde under fjolåret till en större löneglidning
än som tidigare beräknades och lönesummans ökning uppgick
till 8 1/2 % eller samma ökning som under 1963. Även för innevarande år
kan förutses en ökning av samma omfattning. Med hänsyn till höjda ATPavgifter
och förlängda semestrar kan arbetskraftskostnaden per arbetstimme
inom industrin beräknas ha ökat med 8 3/4 % år 1964. För innevarande
år skulle ökningen bli nära 10 %. Hushållens disponibla inkomster skulle
bl. a. av denna anledning komma att bli något större än vad som förutsågs
vid årsskiftet eller öka med nominellt ca 7 1/2 % och realt med 2 1/2 %.
Inkomst- och prisutvecklingen gör en privat konsumtionsökning i reala termer
av ca 3 % sannolik.

Den reviderade prognosen för importens utveckling tyder på en ökning
med 7 1/2 %. För såväl råvaror som konsumtionsvaror förutses en påtagligt
lägre ökning än föregående år, medan importen av kapitalvaror väntas
stiga kraftigare än i fjol. Fastän importvolymens ökning procentuellt väntas
bli om än obetydligt högre än varuexportens, synes handelsbalansens
underskott till följd av en mindre förbättring i bytesförhållandet gentemot
utlandet bli i det närmaste oförändrat. I statsverkspropositionens finansplan
uttalades att den uppbyggnad av valutareserven som skett under 1964
kunde förväntas upphöra som ett resultat av minskat valutainflöde via kortsiktiga
kapitalrörelser och andra kredittransaktioner, särskilt för fartygsleveranserna.
Valutareserven har dock fortsatt att öka t. o. in. februari i år.
Den nyligen skärpta kreditpolitiken i Sverige med en diskontohöjning från
5 till 5 1/2 % innebär vidare att benägenheten att utnyttja utländska kommersiella
krediter kan tillta. Riksbanken har emellertid uttalat sin beslutsamhet
att motverka en ökad upplåning utomlands från affärsbankernas
sida. Under sådana omständigheter finns alltjämt anledning att räkna med
möjligheten av någon minskning av valutareserven.

Prisstegringen för 1965 — bortsett från effekten av skattesystemets omläggning
— uppskattas till ca 3 1/2 % och härigenom ansluter sig utvecklingen
till den prisstegringstakt, som förelegat under de senaste tre åren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Under perioden 1959—1961 var prisstegringen, bortselt från effekten av
ändringar i den indirekta beskattningen, inte oväsentligt lägre eller drygt
11/2% per år. Omkring två tredjedelar av denna skillnad i prisutvecklingen
förklaras av sådana faktorer som större importprishöjningar och större
uppgång för bostadsposten, taxor och jordbrukspriser under de senaste åren.
Den resterande skillnaden, vilken gäller andra från internationell konkurrens
skyddade näringsgrenar än bostadsförvaltning, offentliga tjänster och
jordbruk, betingas av att dessa näringar höjt sina priser med ca 4 % per år
under perioden 1962—1964 mot mindre än 3 % per år 1959—1961. I stor
utsträckning gäller det här låglöneområden där lönekostnadernas procentuella
uppgång legat över den genomsnittliga stegringen av lönekostnaderna
per arbetstimme, som sedan 1960 torde ha uppgått till åtminstone 8 %
per år. Mot bakgrund av höjningen i den allmänna lönenivån och angelägenheten
av löneförbättringar inom låglöneområdena är prisutvecklingen
visserligen inte anmärkningsvärd, men ger inte desto mindre anledning att
intensifiera strävandena att nå en bestående prisstabilitet. En av förutsättningarna
för att man vid full sysselsättning skall lyckas i dessa strävanden
är en snabbare höjning av produktiviteten inom låglöneyrkena (inkl. jordbruket)
och en markerad uppbromsning av kostnadsstegringen inom byggnadsproduktionen.

Sammanfattningsvis synes 1965 bli ett gott år för det svenska folkhushållet.
Mot bakgrunden av det höga kapacitetsutnyttjande som uppnåddes under
fjolåret med dess exceptionellt snabba produktionsuppgång framstår en
produktionsökning innevarande år av 4 1/2 % som påfallande hög. Den synes
dessutom kunna förverkligas utan någon nämnvärd försvagning av utrikesbalansen.

Trots att produktionsökningen blir något lägre än i fjol, har politiken inriktats
på att ytterligare höja investeringskvoten med tyngdpunkten förlagd
till kommunerna och industrin. Bostadsbyggandet fortsätter att öka, även
om ökningen får ske i en mer begränsad takt än under de närmast föregående
åren.

Denna utveckling innebär samtidigt en mycket stark press på produktionsresurserna.
Läget på arbetsmarknaden har under 1964 och hittills under
1965 varit mera ansträngt än under 1963. Bristen på arbetare — både
yrkesarbetare och andra — inom industrin har varit avsevärt större än
1963. Av allt att döma har utvecklingen under 1964 medfört att de arbetskraftsresurser
som i praktiken står till buds blivit nära nog uttömda. Efterfrågan
på byggnadsarbetare har av arbetslöshetsstatistiken att döma ytterligare
intensifierats under våren 1965. Den registrerade arbetslösheten inom
byggfacken, som tidigare varit något högre än under föregående år, sjönk i
april till 900 man under fjolår snivån. Det ansträngda arbetsmarknadsläget
återspeglas också i tillgängliga uppgifter angående löneglidningen. För industriarbetare
har denna för tiden november 1963 —november 1964 beräknats

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

till nära 5 % mot 4 % året innan och för byggnadsarbetare till 7 % mot 6 %
för motsvarande perioder.

Den ekonomiska politiken. Budgetutfallet under 1964/65 synes resultera
i ett underskott i totalbudgeten som är obetydligt lägre än vad som beräknades
vid årsskiftet eller 490 mot 550 milj. kr. Denna kalkyl är emellertid alltjämt
osäker, eftersom redan procentuellt sett små förskjutningar av inkomsterna
och utgifterna som vardera uppgår till omkring 25 miljarder kr.,
medför relativt stora förändringar av saldot dem emellan. Även för nästkommande
budgetår är förändringen begränsad i förhållande till den beräkning
som framlades i årets statsverksproposition. Det bestående höga
efterfrågetrycket på arbetsmarknaden har lett till en något större ökning av
lönesumman än vad som tidigare föreföll sannolikt. Också ökningen i bolagens
inkomster torde bli högre. Totalt innebär dessa uppjusteringar av skatteunderlaget
en höjning av statsinkomsterna under budgetåret med ytterligare
500 milj. kr. Samtidigt tillkommer emellertid nya utgifter. De nu förutsebara
resultaten av pågående löneförhandlingar torde öka underskottet
med ca 175 milj. kr. Andra i riksstatsförslaget inte upptagna utgifter uppgår
till ca 200 milj. kr. Därav avser 80 milj. kr. ett extra indextillägg till
folkpensionärerna. Upplåningsbehovet kan mot bakgrund av nu kända förhållanden
uppskattas till ca 700 milj. kr., vilket i förhållande till uppskattningen
i årets statsverksproposition innebär en minskning med ca 250 milj.
kr.

Som i tidigare sammanhang framhållits är det inte enbart förändringar i
lånebehovet som uttrycker budgetens effekt på konjunkturförloppet. Detta
följer av att det statliga lånebehovets omfattning bl. a. betingas av fluktuationer
i den statliga utlåningen, särskilt vad gäller bostadskrediterna. Utfallet
av dessa under ett visst år registrerar med betydande eftersläpning tidigare
inträffade förändringar i bostadsbyggandets omfattning. Den ökade
utlåningen under budgetåret 1965/66 och den därav följande uppgången i
lånebehovet ger därför inget rättvisande uttryck för de aktuella kraven på
de reala resurserna. Betraktar man i stället överskottet av statens inkomster
över andra utgifter än utlåning, dvs. statens finansiella sparande, framgår
det att i detta hänseende en successiv åtstramning av budgetpolitiken ägt
rum. Sålunda torde det finansiella sparandet för budgetåret 1964/65 ha ökat
med ca 150 milj. kr. För det kommande budgetåret beräknas en ökning med
drygt 50 milj. kr.

En markerad åtstramning har dessutom skett via penningpolitiken. Diskontot
höjdes under 1964 i två etapper med vardera en halv procent i januari
och november. Den s. k. straffräntan på affärsbankernas upplåning
i riksbanken återinfördes i februari 1964 och har därefter fått vidgad tilllämpning.
Ökningen av kreditgivningen på den reguljära kreditmarknaden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

som 1963 uppgick till en och en halv miljard kr., stannade vid tre kvarts
miljard kr. 1964. Den strama penningpolitiken har framför allt begränsat
kreditgivningen till näringslivet, vilken från 1963 till 1964 synes ha nedgått
med en kvarts miljard kr. Kommunerna och bostadsbyggandet erhöll samtidigt
en växande andel av den totala kreditgivningen. Utlåningen till bostadssektorn
beräknas sålunda ha ökat med drygt en halv miljard kr. och
utlåningen till kommunerna med ca 350 milj. kr. Även om den restriktiva
kreditpolitik som förts i viss utsträckning kan ha varit besvärande för näringslivet,
håller jag det dock för mindre sannolikt att det väsentligen varit
kreditsvårigheter som förorsakat den under 1964 inträffade nedgången i industrins
investeringar. Under eu period då handeln kunnat finansiera en
snabb ökning av sina byggnadsinvesteringar vore det nämligen förvånande
om industrins kreditbehov skulle ha blivit eftersatt. År 1964 har otvivelaktigt
medfört en avsevärd förstärkning av företagssparandet inom industrin,
vilket därigenom under året torde ha blivit större än investeringskostnaderna
inberäknat sådana för lageruppbyggnad.

Hitintills under 1965 har penningpolitiken behållit sin restriktiva prägel.
Pdksgäldskontorets transaktioner har kännetecknats av en omfattande likviaitetsindragande
upplåning på marknaden utanför affärsbankerna. I syfte
att förena önskemålen om en knapp penningtillgång och en fungerande
kapitalmarknad har riksbanken i april genomfört ytterligare en diskontohöjning
om en halv procentenhet.

Trots den begränsning av efterfrågetrycket, som den samlade effekten
av finans- och penningpolitiken åstadkommit, visar det aktuella arbetsmarknadsläget
att vidtagna generella åtgärder inte är tillräckliga för att
upprätthålla balans på arbetsmarknaden. Inte minst osäkerheten i bedömningen
av den internationella ekonomiska utvecklingen under nästkommande
år understryker vikten av att förebygga kostnadsuppdrivande balansrubbningar.
Kostnadsutvecklingen inom den svenska ekonomin under
1966 bestäms nämligen i betydande grad av det övertryck som f. n. råder.
Den ekonomiska politiken för 1965 har utformats mot den bakgrunden.
Genom uppbromsningen av den privata konsumtionens stegringstakt skapas
utrymme för en fortsatt höjning av investeringskvoten. Neddämpningen av
de senaste två årens exceptionella expansion av byggnadsverksamheten sker
för att omfördelningen av de reala resurserna inte skall äga rum i eu sådan
takt, att ogynnsamma effekter på kostnadsutvecklingen uppkommer.

Ett framgångsrikt fullföljande av en sådan politik förutsätter att de generella
medlen kompletteras med en serie åtgärder av mera selektiv natur
för att motverka de tendenser till balansrubbningar som eljest skulle inträda
under sommarhalvårets säsongbestämda extra anspänning.

Avsikten är att i detta syfte effektivisera den sedan åtskilliga år gällande
säsongmässiga utjämningen av den statliga byggnads- och anläggnings -

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

verksamheten. Riktpunkten är att under sommarhalvåret 1965 genomföra
en tioprocentig reduktion av statens efterfrågan på byggarbetskraft i förhållande
till läget i april.

Begränsningen kommer främst att ske genom naturlig avgång av personal
samt genom att igångsättningen av nya projekt senareläggs och utvidgning
av pågående arbeten tills vidare undviks. Investeringsbegränsningen
skall inte föranleda permitteringar eller avskedanden av personal hos myndigheterna.
Uppskov skall vidare lämnas för leveranser av hos industriföretag
gjorda statliga beställningar, då ett sådant uppskov för det levererande
företaget kan medföra att arbetet utförs på en från sysselsättningssynpunkt
lämpligare tidpunkt. Detta skall dock kunna ske utan allvarliga men
för verksamheten hos den beställande myndigheten. Även vid nya beställningar
skall sysselsättningssituationen på motsvarande sätt beaktas. Genom
dessa åtgärder skapas förutom en omedelbar lättnad i trycket på arbetsmarknaden
förutsättningar för ökad sysselsättning under vinterhalvåret.

Avsikten är att söka uppnå en likartad begränsning inom den kommunala
sektorn.

Beträffande byggnads- och anläggningsverksamheten i allmänhet kan
arbetsmarknadsmyndigheterna i storstadsregionerna enligt särskilda regler,
i större utsträckning än enligt den generella byggnadsregleringen, prioritera
angelägna byggnadsföretag. Denna möjlighet kommer att utsträckas
till alla områden där brist på byggarbetskraft är för handen. Genom denna
tillståndsprövning kommer en hårdare begränsning att ske av oprioriterade
byggnadsobjekt.

De nu redovisade åtgärderna innebär inte någon principiell nyhet. Under
senare år har dylika selektiva, snabbt verkande åtgärder vid flera tillfällen
behövt tillgripas. Sådana ingrepp måste ses som ett naturligt inslag
i den ekonomiska politiken, betingat av dennas höga ambitionsgrad som
medför tendenser till återkommande övertryck i ekonomin.

Jämsides med de direkt efterfrågedämpande åtgärderna fullföljes de
arbetsmarknadspolitiska ansträngningarna i syfte att både öka det samlade
utbudet av arbetskraft och rationellt tillvarata tillgängliga resurser.
För att tillföra arbetsmarknaden ytterligare resurser görs som vanligt under
sommarhalvåret en radikal nedskärning av beredskapsarbetena med
i runt tal 8 000 man. Kvar i beredskapsarbete blir huvudsakligen sådan
arbetskraft, som kräver skyddad sysselsättning. Dessutom kommer många
tiotusental studerande att genom arbetsförmedlingens försorg erhålla sommararbete,
vilket måste betecknas som ett inte oväsentligt tillskott till arbetsmarknaden.
I det rådande läget blir åtgärder för att underlätta den
geografiska och yrkesmässiga rörligheten hos arbetskraften särskilt viktiga.
Utbildning och omskolning sker i kraftigt ökad takt; under mars månad
omfattade yrkesutbildningen av arbetslösa 2 600 fler människor än

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

förra året. Arbetsmarknadsstyrelsens informationsmaterial om lediga
platser har vidare utbyggts under våren. Samtidigt har ett intensifierat samarbete
etablerats mellan arbetsförmedling, kommuner, företag och fackliga
organisationer i frågor rörande arbetskraftens anpassning vid byte av arbetsmiljö.
Under sommarhalvåret kommer ytterligare åtgärder att prövas
i detta syfte.

Långtidsperspektiv

Återblick på 1960—1965. Det preliminära bokslut som nu kan göras för
första hälften av 1960-talet visar att vårt lands ekonomi under denna tid
utvecklats på ett i avgörande avseenden mycket tillfredsställande sätt. Den
totala produktionen har som närmare framgår av bihang F under perioden
1960—1965 ökat med i genomsnitt närmare 5 % per år i volym räknat.
Under 1950-talet steg produktionen trendmässigt med ca 3 1/2 % per år.
För ännu tidigare perioder beräknas produktionsökningen ha varit ca 3 %
per år. En mycket betydande höjning av takten i det ekonomiska framåtskridandet
har således kunnat uppnås. Även internationellt sett har den
svenska framstegstakten hittills under 1960-talet varit hög.

En rad produktionsområden uppvisar en snabbare ökning än tidigare.
Speciellt kraftig har emellertid accelerationen varit för industrins och
byggnadsverksamhetens del. Produktionsuppgången inom båda dessa områden
har hittills under 1960-talet varit 6 1/2 % per år, vilket kan jämföras
med 4 % per år under 1950-talet.

Tillgängliga statistiska serier ger en tydlig bild av att Sveriges ekonomiska
utveckling gick in i en starkt expansiv fas omkring 1960. De totala
bruttoinvesteringarna har som framgår av följande tablå uppvisat en
årlig volymökning med 5,6 % under första hälften av 1960-talet jämfört med
4,8 % under 1950-talet. Inom den ram som det gynnsamma produktionsresultatet
skapat har emellertid även konsumtionsstandardens ökning kunnat
påskyndas. Den privata konsumtionens tillväxttakt har höjts med omkring
en tredjedel från 3,0 % per år på 1950-talet till 4,3 % per år 1960—

Procentuell volymökning per år

	1950-talets trend	1900—1965
	Faktisk	Enligt senaste långtidsut-redning



Bruttonationalprodukt................	3,4	4,9	4,0
Totala bruttoinvesteringar............	4,8	5,6	4,2
Privat konsumtion ..................	3,0	4,3	3,9
Offentlig konsumtion ................	3,9	5,8	4,2

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

1965. Ännu något mera har utvecklingen accelererat i fråga om statens och
kommunernas utbud av de tjänster och den offentliga service, som brukar
sammanfattas under rubriken offentlig konsumtion. För dessa står en
årlig volymökning 1960—1965 på 5,8 % mot 3,9 % under 1950-talet.

I och med att uppgifter av mer eller mindre definitiv karaktär nu föreligger
för utvecklingen 1960—1965, dvs. hela den period som den senaste
långtidsutredningen omfattar, har det för första gången funnits möjligheter
att göra en egentlig avstämning av utredningens bedömningar.

Enligt långtidsutredningen skulle nationalproduktens ökningstakt kunna
höjas till i genomsnitt 4,0 % per år under perioden 1960—1965. Trots att
denna bedömning vid tidpunkten för dess framläggande rätt allmänt ansågs
som relativt optimistisk har den alltså kommit att väsentligt överträffas.
Den större ökningen i nationalprodukten har framför allt möjliggjort
en snabbare uppgång än beräknat av investeringar och offentlig
konsumtion men också i fråga om privat konsumtion. För den offentliga
konsumtionen har den årliga tillväxten som tablån visar blivit 5,8 % mot
beräknade 4,2 %. För de totala bruttoinvesteringarnas del är motsvarande
tal 5,6 och 4,2 %. Den privata konsumtionen har ökat med i genomsnitt
4,3 % per år 1960—1965, vilket ligger något över långtidsutredningens bedömning.

Det kan i sammanhanget påpekas att långtidsutredningen ansåg det önskvärt
att den offentliga konsumtionen och de i anslutning därtill uppkommande
investeringarna hade kunnat ökas snabbare än vad dess prognos angav,
främst inom undervisningen, sjukvården och åldringsvården. Expansionsmöjligheterna
ansågs emellertid begränsade av flaskhalsar i projekteringen
av byggnader och av otillräcklig tillgång på utbildad personal. Utredningen
räknade emellertid alltför försiktigt. Det har visat sig möjligt att
öka insatserna på dessa ur allmän välfärdssynpunkt centrala områden i en
omfattning som långtidsutredningen ansåg önskvärd men ej trodde vara
realiserbar.

Långtidsutredningens underskattning av den totala framstegstakten i den
svenska ekonomin hänför sig i första hand till en alltför försiktig bedömning
av den möjliga produktivitetsutvecklingen. Även arbetskraftsresurserna
torde emellertid av nu tillgängliga preliminära uppgifter att döma ha
ökat snabbare än beräknat. En betydande del av detta oväntade arbetskraftstillskott
torde ha tillförts den offentliga sektorn genom att rekryteringen till
de statliga och kommunala sysselsättningsområdena skett i något större omfattning
än vad långtidsutredningen förutsåg.

Tillväxtbetingelserna inom den svenska ekonomin har i en rad avseenden
utvecklats gynnsamt under första hälften av 1960-talet. Man kan först peka
på den förhållandevis snabba ökningen i arbetskraftstillgången. Totala antalet
sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden har 1960—1965 årligen
ökat med uppskattningsvis 30 å 40 000 personer eller med ca 1 %, vilket är

Kiingl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

ungefär dubbelt så mycket per år räknat som på 1950-talet. Samtidigt torde
arbetstidsförkortningen ha gått något långsammare. Som ett resultat synes
den totala arbetsinsatsen mätt som antalet arbetade timmar ha vuxit drygt
en halv procentenhet snabbare per år 1960—1965 än på 1950-talet. Av det
föregående har framgått att produktionens tillväxttakt höjdes med omkring
1 1/2 procentenhet mellan 1950-talet och 1960—1965. Ungefär hälften av
denna höjning förklaras således av sysselsättningsutvecklingen. Den andra
hälften kan tillskrivas en snabbare ökning av produktiviteten inom det
svenska näringslivet.

Denna snabbare produktivitetstillväxt har varit ett centralt mål för statsmakternas
politik. Den starka satsningen på den aktiva arbetsmarknadspolitiken
har tagit sikte på att främja arbetskraftens rörlighet, omskolning
och vidareutbildning. Därigenom har sannolikt ett inte oväsentligt tillskott
till arbetskraftsresurserna erhållits. Den målmedvetna utbyggnaden av utbildning
och forskning har utan tvekan varit en betydelsefull drivkraft för
framstegen. Betydande samhällsekonomiska vinster har gjorts vid arbetskraftens
flyttning från områden med lägre till områden med högre produktivitet.
Vidare har förstärkningen av finanspolitiken och tillkomsten av fondbildningen
inom ATP skapat förutsättningar för en fortsatt väsentlig höjning
av samhällets totala investerings- och sparkvot.

Ett karaktäristiskt drag i den ekonomiska utvecklingen under 1950-talet
och även tidigare årtionden var att de fasta investeringarnas andel av bruttonationalprodukten
(investeringskvoten) regelbundet ökade. Utvecklingen
hittills under 1960-talet har anslutit sig till det tidigare mönstret, även om
andelsökningen tenderat att bli något mindre. Investeringskvoten har mellan
1960 och 1965 ökat med 1,5 procentenheter från 31,2 till 32,7 %. Motsvarande
ökning per femårsperiod under 1950-talet uppgick till omkring 2 procentenheter.
Andelen för den totala kapitalbildningen har till följd av utvecklingen
för lagerinvesteringar och bytesbalansens saldo ökat något
mindre än investeringskvoten.

Andra sidan av denna utveckling har varit att konsumtionens andel av
bruttonationalprodukten (konsumtionskvoten) minskat. Andelsökningen för
offentlig konsumtion mellan 1960 och 1965 med 1,7 procentenheter till
14,4 % har sålunda varit något mindre än den samtidiga nedgången för
den privata konsumtionen med 2,4 procentenheter till 52,4 %.

Investeringsutvecklingen under första hälften av 1960-talet har kännetecknats
av de stora skillnader i ökningstakt som existerat mellan olika sektorer.
Statens investeringar har inte stigit med mer än 2 å 3 % per år, vartill
den stagnerande investeringsvolymen inom affärsverken främst bidragit.
Ökningen 1960—1965 bär i stället till stor del burits upp av den kraftiga
expansionen för de kommunala investeringarna och för bostadsbyggandet.
Sålunda uppvisade kommunernas investeringar (exkl. bostäder) under pe 2

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

rioden en årlig uppgång med 10 ä 11 %, medan bostadsbyggandet ökade
med 6 1/2 % och de privata investeringarna (exkl. bostäder) med ca 5 %.

Inom den privata sektorn har 1960—1965 framför allt investeringarna
inom handeln och angränsande områden expanderat kraftigt, medan industriinvesteringarnas
uppgång hållit sig omkring genomsnittet för sektorn.
Industrin genomförde ett mycket omfattande investeringsprogram från 1957
till 1961, vilket resulterade i att investeringsvolymen ökade med 56 %. Därefter
låg dess investeringar kvar på ungefär den uppnådda nivån under de
tre följande åren. År 1965 väntas en ny nivåhöjning, som enligt den reviderade
nationalbudgetens prognos kommer att uppgå till omkring 10 %.

Den förhållandevis snabba tillväxten av offentlig konsumtion, offentliga
investeringar och bostadsbyggande under 1960-talets första hälft bär inneburit
att en ökad andel av samhällsekonomins resurser avdelats för dessa
ändamål. En så kraftig expansion har inte kunnat försiggå utan särskilda
åtgärder på finansieringssidan. Särskilt bostadsbyggandet finansieras normalt
i hög grad över kreditmarknaden. Vid sidan av sina övriga funktioner
har emellertid staten åtagit sig ett speciellt ansvar för bostadsfinansieringen.
Staten utövar vidare ett starkt inflytande över kommunernas finanser och
har genom sina beslut påverkat fondbildningstakten inom allmänna pensionsfonden.
Om man från denna utgångspunkt jämför det sammanlagda finansiella
nettosparandet inom stat, kommuner och AP-fond med den totala
upplåningen för bostadsfinansiering finner man att under perioden 1960—
1965 den sistnämnda genomgående varit större. Skillnaden — som skulle
kunna uppfattas som ett nettoupplåningsbehov för en sammanslagen bostads-
och offentlig sektor — har emellertid under perioden i dess helhet
varit i stort sett oförändrad.

ökningen av upplåningen för bostäder har således motsvarats av en lika
stor tillväxt av sparande inom den offentliga sektorn inkl. AP-fonden. Förstärkningen
av statens budget fr. o. m. 1960 samt uppbyggnaden av AP-fonden
har gjort det möjligt att tillgodose ett i snabb takt stegrat upplåningsbehov
för bostäder utan att nettobelastningen på kreditmarknaden i övrigt
ökat.

Expansionspolitikens avvägningsproblem. För den andra hälften av 1960-talet finns det anledning att räkna med att utvecklingsbetingelserna kan
komma att gestalta sig annorlunda och i vissa avseenden mindre gynnsamt
än under 1960-talets första hälft. Man kan därför knappast räkna med samma
snabba stegring i nationalprodukten under den kommande femårsperioden
som under åren 1960—1965. Det kan här framhållas att såväl årets
långtidsbudget som den pågående långtidsutredningen utgår från ett antagande
om en årlig stegring i nationalprodukten om 4 % —- alltså en ökning
som är 0,9 procentenheter lägre än den som genomsnittligt gällt för de senaste
fem åren.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Den försiktiga framtidsbedömningen betingas i hög grad av den förändring
i arbetskraftsförhållandena som kan förutses. Gjorda prognoser visar
nämligen att tillgången på arbetskraft räknat i antal yrkesverksamma personer
kommer att bli ungefär oförändrad fram till slutet av 1970-talet, medan
den under första hälften av 1960-talet ökade med ca 1 % per år. Tas
även hänsyn till kraven på fortsatt arbetstidsförkortning har man för tiden
framöver att räkna med en .minskning av anbetskraftsutbudet, mätt i arbetstimmar.
Samtidigt kommer den totala befolkningen, dvs. antalet konsumenter,
att stiga i ungefär samma takt som tidigare eller med drygt en halv procent
per år.

Beaktas denna ändrade arbetskraftssituation, framstår antagandet om
4 % årlig ökning i nationalprodukten inte som återhållsamt. Tvärtom innebär
det att produktionen per arbetstimme måste stiga väsentligt snabbare
än hittills. Skall en sådan stegring kunna realiseras krävs målmedvetna,
kraftfulla insatser för att ytterligare driva fram rationaliseringar av produktionsmetoder
och av näringarnas struktur, att skapa och introducera ny och
bättre teknik, att vidareutveckla arbetsmarknadspolitiken, att genom lokaliseringspolitiska
åtgärder tillvarata lokalt bundna arbetskraftsresurser.

Vilka utvecklingstendenser som kommer att göra sig gällande i fråga
om produktionsresultatets användning, osv. är f. n. svårare att uttala sig
om. Den pågående långtidsutredningen arbetar med dessa problem och eu
säkrare bedömning torde bli möjlig när utredningens rapport föreligger mot
slutet av året. Vad man redan nu kunnat finna ger dock anledning att förmoda
vissa sådana förskjutningar i utvecklingsbilden som ger ökad aktualitet
åt de samhällsekonomiska avvägningsproblemen. Som framgått av det föregående
har investeringsutvecklingen under första delen av 1960-talet kännetecknats
av en stark expansion av kommun- och bostadsinvesteringar.
Den snabba utvecklingen på dessa områden har varit möjlig dels genom en
betydande ökning av det totala investeringsutrymmet, dels på grund av att
investeringsanspråken från statens, men också i viss mån från industrins
sida, varit begränsade. Under den närmaste framtiden synes situationen
komma att förändras. Medan en hög investeringsefterfrågan kvarstår från
bostads- och kommunsidan kan en omsvängning mot ett ökande efterfrågetryck
från stat och industri förväntas. Långtidsbudgetens material, som jag
senare återkommer till, pekar mot en sådan förändring för statens del. Och
vad industrin beträffar finns anledning tro att den uppgång i investeringarna,
som gjorda enkäter pekar på, skall bestå åtminstone några år framöver.

Dessa tendenser skärper problemen rörande den inbördes avvägningen
mellan olika investeringsområden, men de aktualiserar i kanske än högre
grad frågan hur stor del av den löpande produktionen som idag och under
den närmaste framtiden kan och bör avsättas för investeringar. En ökad
investeringsandel bör höja produktionens tillväxttakt och därmed på längre

Kiingl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

sikt motverka den dämpning av ökningstakten för produktion och konsumtion
per invånare, som eljest kan beräknas inträda som en konsekvens
av befolkningsutvecklingen. Då emellertid en ökning av investeringarna
måste ske på den löpande konsumtionens bekostnad, skulle å andra sidan
en höjd investeringskvot i nuläget innebära att en ytterligare begränsning
läggs på utrymmet för konsumtionsökningar utöver den som betingas av
att det totala antalet konsumenter stiger snabbare än antalet sysselsatta.

Någon skarp gräns kan emellertid icke dras mellan investeringar och konsumtion.
Utgifter för vad som brukar betecknas som »konsumtion» kan
också ofta betraktas som en produktiv investering. Detta gäller sålunda hushållens
utgifter för konsumtion, i den män de leder till förbättrad hälsa eller
i övrigt höjer individens förutsättningar för en insats i produktionen. I fråga
om betydande delar av den offentliga konsumtionen är denna egenskap att
på en gång representera konsumtion och produktiv investering särskilt påtaglig.
Utgifterna för utbildning måste i hög grad anses vara att bygga för
framtida välstånd för samhället i dess helhet. Detsamma gäller i stor utsträckning
sjuk- och hälsovården. I den offentliga konsumtionen inräknas vidare
konventionellt de statliga insatserna för forskning och tekniskt utvecklingsarbete,
vilka har en klar karaktär av produktiva investeringar. Dit hör
även de växande utgifterna för att genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder
öka arbetskraftens rörlighet liksom för att befrämja den lokala utvecklingen
av näringslivet.

Statens och kommunernas insatser av dessa slag måste tillmätas ett betydande
inflytande på produktionens tillväxt vid sidan av investeringarna i
realkapital. Detta förhållande kan inte undgå att påverka planeringen för
den framtida användningen av våra resurser.

Ä andra sidan föreligger särskilda skäl att uppmärksamma frågan om
avvägningen mellan investeringar i realkapital och andra användningar av
vära resurser. För det första tar investeringarna i realkapital, inkl. utgifterna
för kapitalutrustningens underhåll och reparation, i anspråk en mycket
stor del av våra resurser, f. n. omkring en tredjedel av bruttonationalprodukten.
För det andra kan, även om sådana faktorer som utbildning och
ny teknik ger ett stort bidrag till produktionens tillväxt, en sådan tillväxt
ofta endast förverkligas om erforderlig kapitalutrustning står till förfogande.
För det tredje är utvecklingen av investeringarna i realkapital intimt
förknippad med förändringarna av det finansiella sparandet.

Den nationella investeringskvoten, beräknad som realkapitalinvesteringarnas
andel av nationalprodukten, har under de senaste årtiondena väsentligt
ökat. Även om den därigenom nu nått en relativt hög nivå, finns det
emellertid skäl som talar för att inrikta den ekonomiska politiken på alt
ytterligare söka höja investeringskvoten. Både den privata och den offentliga
konsumtionens utveckling har nämligen en sådan inriktning, som kräver
stora investeringar, främst i form av byggnader och anläggningar. Inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 19t>5

(len offentliga konsumtionen ställer i synnerhet expansionen på utbildningens
samt sjuk- och hälsovårdens områden stora krav på byggnader. De
större tätorternas tillväxt kräver även andra omfattande kommunala investeringar.
Det finns ingen tvekan om att ett tillfredsställande av dessa investeringsbehov
inom rimlig tid kommer att kräva en ökning av investeringsutrymmet.

Också den tidigare berörda sannolika minskningen av det framtida arbetskrattsutbudet
utgör — om man på längre sikt vill bibehålla en fortlöpande
standardhöjning — ett motiv för att påskynda investeringarnas tillväxt. 1
detta sammanhang tilldrar sig industrins investeringar speciellt intresse.
Som framgått av det föregående har investeringsverksamheten inom denna
del av näringslivet efter en stark uppgång omkring 1960 under flera år
legat på en ungefär oförändrad nivå. En omsvängning mot en uppgång i investeringarna
synes inträffa under 1965. Otvivelaktigt är det av strategisk
betydelse för den framtida produktionsutvecklingen att utrymme bereds
lör en stegring av industrins investeringar och att strävandena inriktas på
att även för den senare hälften av 1960-talet göra en fortsatt uppgång mot
en högre industriell investeringsnivå möjlig. Nödvändigheten att hävda vår
internationella konkurrenskraft och bibehålla en betalningssituation gentemot
utlandet, som medger rörelsefrihet i vår inhemska ekonomiska politik,
utgör andra starka skäl för en sådan inriktning av investeringspolitiken.
Därutöver kan erinras om den investeringskrävande rationaliseringsverksamhet
och strukturomvandling som sker inom handel, jordbruk m. fl. näringar.

Inom den offentliga sektorn föreligger mycket angelägna behov vars tillgodoseende
nödvändiggör en fortsatt tillväxt av de offentliga konsumtionsutgifterna.
Som jag i fortsättningen kommer att närmare redovisa, krävs
för att fullfölja de program som på skilda arbetsområden redan antagits av
statsmakterna, väsentligt ökade tillskott av arbetskraft och inkomster till
den offentliga sektorn. Behov av ökade resurser gör sig särskilt starkt gällande
på sådana områden -— t. ex. utbildning, forskning och sjukvård —
vilka innehåller element som i likhet med investeringar i realkapital verkar
produktionshöjande. På andra områden (t. ex. åldringsvården) måste på
grund av befolkningsutvecklingen stora insatser göras för att inte en försämring
av standarden skall ske för berörda grupper.

De redovisade argumenten talar- för en höjning av investeringarnas ocJi
den offentliga konsumtionens andel av nationalprodukten. Under de år då
dessa andelar höjs, skulle den privata konsumtionens tillväxt i motsvarande
män 1''å hållas tillbaka. Av flera skäl kan emellertid en sådan utveckling
inte drivas alltför långt. Den del av ett ökat konsumtionsutrymme varöver
hushållen disponerar, torde nämligen inte kunna dämpas mer än till eu viss
gräns. Jag vill sålunda erinra om de utfästelser som gjorts i fråga om höjda
folkpensioner, förlängd studietid, studiebidrag etc. Särskilt med hänsyn till

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

att de grupper som tillförsäkrats sådana förmåner framöver väsentligt ökar
sin andel av den totala befolkningen, utgör dessa utfästelser en betydande
inteckning i det framtida konsumtionsutrymmet.

Med hänsyn härtill och till att den totala produktionsökningen torde stanna
vid ca 4 % per år, koinmer möjligheterna att öka andelen för investeringar
och offentlig konsumtion att vara begränsade.

Uppenbart är att synnerligen angelägna behov gör sig gällande såväl på
investeringsområdet som inöin offentlig konsumtion och att starka motiv i
båda fallen kan anföras för att dit överföra en ökad del av samhällets resurser.
I avvaktan på den ytterligare och mer ingående belysning av dessa
avvägningsproblem som kan framkomma genom långtidsutredningen är jag
f. n. inte beredd att ta en mer bestämd ställning i dessa frågor. Jag finner
dock skäl tala för att avvägningen ges en sådan utformning att de två ifrågavarande
sektorerna garanteras en bibehållen och helst ökad andel av samhällets
resurser.

Budgetutvecklingen på längre sikt. Som ett led i den statliga planeringsverksamheten
utarbetas numera årligen inom finansdepartementet en långtidsbudget.
Uppgifterna i denna grundar sig på bedömningar som har gjorts
av berörda verk och myndigheter. Den nu utförda långtidsbudgeten, som är
intagen i bihang E, avser att ge upplysning om den utgiftsutveckling och de
resursanspråk som följer av statens verksamhet och den statsunderstödda
kommunala verksamheten under den fyraårsperiod som inleds med budgetåret
1966/67. Jag vill framhålla att långtidsbudgeten inte har till syfte att
söka förutsäga de utgiftsbehov som kan uppträda till följd av framtida beslut
om nya aktiviteter eller reformer. Långtidsbudgeten har i stället utformats
som en summering av de ekonomiska konsekvenserna av tidigare fattade
beslut, av fastställda utgiftsplaner eller av statsmakterna gjorda uttalanden
rörande ambitionsnivån för statlig och kommunal service inom olika
områden. Prognoselementet i långtidsbudgeten hänför sig sålunda i huvudsak
till beräkningen av den efterfrågan på offentliga tjänster, som stat och
kommun enligt dessa beslut och uttalanden skall försöka tillgodose.

Långtidsbudgetens värde såsom instrument i en långsiktig planering avbudgetpolitiken
ligger främst däri, att den — med reservation för de osäkerhetsmoment
som alltid föreligger vid en framtidsbedömning — ger besked
om det resursutrymme som krävs för att statens och vissa delar av kommunernas
verksamhet under de kommande åren skall kunna fullföljas vid den
i dag etablerade ambitionsnivån. Varje höjning av denna ambitionsnivå ställer
krav på ett vidare resursutrymme än vad som beräknats i långtidsbudgeten,
såvida inte ambitionsnivån samtidigt sänks inom något annat område
av statsverksamheten.

Trots att beräkningarna utgår från en i princip oförändrad standard och
målsättning för verksamheten inom den statliga och statsunderstödda sek -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

torn och följaktligen är en minimikalkyl, förutses statsutgifterna komma att
öka snabbt under återstoden av 1960-talet. Särskilt markant gäller detta investeringsutgifterna,
som enligt de gjorda beräkningarna skulle stiga med i
genomsnitt drygt 5 % per år. Motsvarande ökning under 1960-talets första
år uppgick endast till 2,6 %. En av anledningarna till denna omsvängning
i investeringsbehovet är utvecklingen inom de statliga affärsverken, i första
hand statens järnvägar och vattenfallsverket. Efter att dessas investeringar
sammantagna under flera år har legat på en i stort sett oförändrad nivå,
förutses nu ett kraftigt utbyggnadsbehov. Men även inom andra områden
— främst rätts- och polisväsendet, sjukvården samt utbildningssektorn —
visar beräkningarna på en mycket snabb investeringsexpansion. Förklaringen
härtill är att de utbyggnadsplaner som statsmakterna uppdragit nödvändiggör
tillhandahållandet av nya lokaler och anskaffning av inventarier för
sitt realiserande.

Enligt långtidsbudgetens beräkningar kommer statens utgifter för konsumtionsändamål
inom den statliga och statsunderstödda sektorn att vid
oförändrade priser och löner stiga med i genomsnitt 3,4 % per år. Detta beror
bl. a. på ett ökat antal sysselsatta inom denna sektor. Ett realistiskt antagande
om löneutvecklingen för de statsanställda ger mot bakgrunden av
här angivna beskrivning som resultat att den statliga konsumtionen ökar
relativt starkare än nationalprodukten. Jämfört med den hittillsvarande utvecklingen
under 1960-talet, då volymökningen uppgick till ca 5,5 %, innebär
en volymökning med 3,4 % en uppbromsning i stegringstakten. Denna
uppbromsning i stegringstakten är delvis en följd av den restriktivitet
som präglat bedömningarna i långtidsbudgeten och som skett mot bakgrund
av den ändrade arbetskraftssituation som jag tidigare redogjort för.
Antalet sysselsatta i statlig tjänst beräknas således öka i avsevärt långsammare
takt än tidigare. Medan ökningen av antalet anställda inom statlig och
statsunderstödd verksamhet under fyraårsperioden 1960—1964 uppgick till
drygt 3 % per år har för återstoden av 1960-talet antalet anställda antagits
öka med endast omkring 1,5 % per år. Detta betyder att statens personalanspråk
under perioden skulle uppgå till omkring 15 000 nya tjänster. Detta
kan ses i belysning av att myndigheterna enligt lämnade uppgifter anser sig
behöva ett tillskott som är dubbelt så stort.

Bakom det totala tillskott av tjänster, som anges i långtidsbudgeten, ligger
relativt detaljerade avvägningar mellan olika delsektorer och verksamhetsområden.
Det är inte möjligt att nu ta ställning till dessa bedömningar.
Klart är dock att vi nu står inför en situation där en väsentligt större
återhållsamhet i fråga om inrättandet av nya tjänster är oundviklig. En
snabbare ökningstakt än den som angivits i långtidsbudgeten torde i varje
fall inte vara realistisk. Den närmare fördelningen av tillskottet av tjänster
mellan olika statliga och statsunderstödda verksamhetsområden blir det anledning
att återkomma till i arbetet med budgeten för 1966/67.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Enligt långtidsbudgetens beräkningar skulle den del av de statliga konsumtionsutgifterna
som inte avser löner, dvs. omkostnader och driftutgifter,
volymmässigt stiga med ca 9,5 % om året. Denna ökningstakt är densamma
som uppnåddes i genomsnitt per år under första delen av 1960-talet.
En annan utveckling skulle måhända kunna väntas med hänsyn till att konsumtionsvolymen,
mätt i antalet sysselsatta, expanderade avsevärt snabbare
under denna tid än vad som motsvarar den framtida expansionstakten. Den
förhållandevis snabba ökningen av omkostnaderna torde i huvudsak bero avtvå
faktorer. För det första medför den redan anskaffade materielen, vari
maskinell utrustning ingår som en snabbt växande del, ökade utgifter för
underhåll och förnyelse. För det andra har i långtidsbudgeten antagits ske
en fortsatt och intensifierad rationalisering av den offentliga verksamheten,
vilken i stor utsträckning innebär att arbetskraft ersätts med teknisk och
maskinell utrustning.

Enligt långtidsbudgeten beräknas utgifterna för inkomstöverföringar och
finansiella transaktioner öka med i genomsnitt drygt 5 % per år under
prognosperioden. Av vikt är härvid att uppmärksamma att i dessa planer
inte inryms någon egentlig reformaktivitet på transfereringsområdet. Under
de fyra budgetåren 1966/67—1969/70 beräknas sålunda de direkta inkomstöverföringarna
till hushållen (folkpensioner, barnbidrag, studiebidrag
m. m.) öka med totalt 1,1 miljarder kr. eller med ca 15 %. Denna i och
för sig betydande ökning är i allt väsentligt ett resultat av tillväxten i antalet
bidragsberättigade, dvs. ålderspensionärer, barn och studerande, samt av
den fortgående standardförbättringen av folkpensionerna. Utgiftskalkylens
innebörd kan belysas av en jämförelse med utvecklingen under fyraårsperioden
1962/63—1965/66. Under denna tid ökade inkomstöverföringarna
till hushållen (i löpande priser) med 3,1 miljarder kr. eller med ca 80 %.

Den i dag bedrivna statliga och kommunala verksamheten är resultatet
av under många decennier fattade beslut om offentlig service och offentliga
åtaganden gentemot medborgarna. En fastlåsning av verksamheten till nuvarande
volym kan inte ske utan att det medför att dessa åtaganden i väsentliga
avseenden ej kan infrias. Detta följer av att efterfrågan på offentliga
tjänster och insatser befinner sig i snabb tillväxt. Denna efterfrågeökning
avser både tjänsternas omfattning och deras kvalitet. Exempel på vidsträckta
avsnitt i den offentliga verksamheten, där efterfrågetillväxten sker
särskilt snabbt, är utbildning, sjukvård, kommunikationer och bostäder. På
flera av dessa områden är insatserna dessutom redan nu otillräckliga i förhållande
till efterfrågan. Det expansiva inslaget i efterfrågeutvecklingen förstärks
av kraven på kvalitetsförbättringar. Här är utbildningssektorn det
mest framträdande exemplet.

Den restriktiva bedömning av de framtida utgiftsplanerna, som gjorts i
långtidsbudgeten, har resulterat i att volymökningen för den offentliga

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

konsumtion, som härleds ur statsbudgeten, beräknas bli i genomsnitt 3,4 %
per år under perioden 1966/67—1969/70 vid oförändrade löner och priser.
Bakom detta genomsnittstal döljer sig dock en betydande ojämnhet i utgifternas
utveckling i så måtto, att de under det första året, 1966/67, beräknas
stiga med 6 % medan den genomsnittliga ökningen för de tre återstående
budgetåren begränsas till ca 2,5 % per år.

Det förhållandet att en så stor del av utgiftsökningen koncentreras till
budgetåret 1966/67 kan möjligen bero på en benägenhet att överskatta de
på kort sikt realiserbara utgiftsökningarna. Särskilt det av arbetsmarknadsskäl
begränsade utrymmet för personalökningar kan här medverka till att
de faktiska utgifterna blir lägre än vad som beräknats. Av den totala personalökningen
under prognosperioden faller således enligt beräkningarna
nära 5 000 personer eller inemot en tredjedel på det första budgetåret. Detta
kan å andra sidan innebära att utgiftsbehoven på längre sikt underskattats.

Jag har tidigare framhållit, att den förhållandevis låga expansionstakten
för statens investeringar hittills under 1960-talet varit en av de faktorer, som
möjliggjort den kraftiga uppgången av bostadsbyggandet och kommunernas
investeringar. Under de närmaste åren företer de statliga investeringarna en
ny expansionsfas, varvid de — främst till följd av ökade investeringsbehov
hos de affärsdrivande verken — skulle komma att öka med 5 % per år under
perioden 1966/67—1969/70. Denna uppgång koncentreras till de första åren
av prognosperioden. Investeringarna beräknas således öka med inemot 9 %
under budgetåret 1966/67 och drygt 6 % 1967/68 medan den genomsnittliga
ökningen för de två återstående åren utgör drygt 2,5 %. Detta är företrädesvis
en följd av att de ökade investeringsbehoven inom affärsverken framkommer
under de två första åren. Dessutom får redan fattade utgiftsbeslut
på andra investeringsområden full kostnadseffekt först efter en tid.

I den skattepolitiska diskussionen framförs ofta önskemålet om en sänkning
av den direkta beskattningen med särskild inriktning på en lindring
av progressionen i beskattningen av fysiska personer. I allmänhet utgår
man därvid från att utrymme för sådana skattesänkningar skall skapas genom
motsvarande höjningar av den indirekta beskattningen. Men det synes
också vara en ganska utbredd uppfattning, att den framtida produktionsökningen
via totalt växande resurser skall möjliggöra en sänkning av det
totala skattetrycket utan att därför en reduktion blir nödvändig av den statliga
verksamhetens omfattning, eller kvaliteten på de tjänster som erbjuds
medborgarna. För en bedömning av giltigheten hos detta resonemang likaväl
som möjligheterna att inskränka framtida skattebeslut till en omfördelning
från direkt till indirekt beskattning ger långtidsbudgetens beräkningar viss
vägledning.

Långtidsbudgetens beräkningar av den rent volymmässiga utveckling -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

en av offentlig konsumtion och investering — dvs. utan hänsyn tagen till
lönekostnadernas ökning — anger, att de tillsammans skulle komma att
växa med i genomsnitt ca 4 % per år under perioden 1966/67—1969/70.

ökningen av konsumtionsutgifterna blir avsevärt större under det första
budgetåret än vad som motsvarar genomsnittet för perioden. En så kraftig
uppgång av den offentliga konsumtionens volym torde vid den antagna produktionsökningen
ej kunna tillgodoses utan att resursanspråken från andra
sektorer — i första hand den privata konsumtionen — hålls tillbaka.

Behovet av en stram finanspolitik accentueras inför de utvecklingsperspektiv
för de statliga investeringarna, som framkommit i långtidsbudgeten.
Med hänsyn till den starka konkurrens, som kommer att råda
om kapitaltillgången från många angelägna projekt också inom övriga
sektorer i samhällsekonomin torde det ankomma på finanspolitiken att
skapa det nödvändiga utrymmet för den statliga investeringsökningen. Tillläggas
bör att kraven på ökade investeringar, såväl enskilda som offentliga,
synes ha sådan styrka att en ytterligare stegring av investeringskvoten ter
sig synnerligen välmotiverad. Den ekonomiska politiken kan därför av flera
skäl än de förut anförda ställas inför uppgiften att skapa utrymme för
investeringarnas tillväxt.

Det statsfinansiella läget under de närmaste åren, sådant det i dag ter
sig, är dock icke sådant att statsbudgeten utan motverkande åtgärder kan
förväntas få någon efterfrågedämpande effekt. I långtidsbudgeten har utförts
två beräkningar av den totala inkomst- och utgiftsutvecklingen. Enligt
den ena beräkningen växer skatteunderlaget i samma takt som nationalprodukten,
dvs. med 4 % per år. Enligt den andra växer skatteunderlaget i ungefär
samma takt som under de närmaste föregående åren, dvs. med 7 å
8 % per år.

För båda alternativen gäller att statsinkomsternas ökning budgetåret
1966/67 bromsas upp på ett markerat sätt. Detta är en följd av att den
betydande sänkning av den statliga inkomstskatten som beslutats av årets
riksdag och som inträder vid årsskiftet 1965/66. Eftersom skatteunderlaget
under de föregående åren stigit i betydligt snabbare takt än 4 % leder dessutom
antagandet enligt det första alternativet till en kraftig omsvängning i
inkomstutvecklingen.

En mera realistisk bedömning av statsinkomsterna under budgetåret
1966/67 erhålls, om man antar att skatteunderlaget växer i ungefär samma
takt som hittills. Enligt en sådan beräkning skulle statsinkomsterna öka
med drygt 1,5 miljarder kr. mellan budgetåren 1965/66 och 1966/67. Eftersom
inkomsterna under såväl innevarande som nästa budgetår stiger med 3
miljarder kr. innebär även detta en lägre ökningstakt. Det höjda inkomstantagandet
föranleder en justering även av utgiftsberäkningarna för höjda
löner och andra omkostnader i statsverksamheten, vilka i förhållande
till utgiftsberäkningen enligt det första alternativet innebär en kost -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 dr 1965

nadsökning på sammanlagt ca 300 milj. kr. De samlade utgifterna skulle
därmed öka med ca 2,9 miljarder kr. och totalbudgeten uppvisa ett underskott
på ca 2 miljarder kr. I förhållande till det för budgetåret 1965/66
beräknade totalbudgetunderskottet på 700 milj. kr. innebär detta en kraftig
ökning av statens lånebehov under budgetåret 1966/67. Beräkningar enligt
samma teknik för de följande budgetåren visar, att en fortsatt ökning
av lånebehovet skulle inträffa under budgetåret 1967/68, varefter det skulle
kvarstå på en nivå av omkring 3 miljarder kr. Med tidsperspektivets längd
förlorar dock beräkningar av detta slag snabbt i realism.

Vid bedömningen av denna stegring i det statliga lånebehovet får beaktas
att tillförlitligheten i beräkningarna inte är större än säkerheten i
de antaganden på vilka dessa har grundats. En betydande osäkerhet måste
alltid vidlåda kalkyler av detta slag och det finns vida marginaler för avvikelser.
Detta gör att någon bestämd slutsats inte kan dras om den absoluta
storleken av förändringen i det statliga lånebehovet. Tendensen mot en
försvagning av det statsfinansiella läget är dock otvetydig.

Det torde i dag vara för tidigt att uttala sig om arten av de skattepolitiska
åtgärder som den framtida utvecklingen kan föranleda. De i långtidsbudgeten
framlagda utgifts- och inkomstperspektiven för 1960-talets
senare del är dock avgjort icke sådana, att de påvisar något utrymme för
allmänna skattesänkningar eller anger, att skattepolitiken i framtiden enbart
skulle kunna inriktas på en omfördelning av skattebelastningen från direkt
till indirekt beskattning. Jag vill därvid ånyo erinra om att bedömningen
av utgiftsbehoven varit mycket restriktiv och att den i princip endast
godtagit sådana utgiftsökningar, som är en följd av redan gjorda åtaganden
och om vilkas höga angelägenhetsgrad allmän enighet torde råda.

Mot den bakgrunden synes det ofrånkomligt, att i varje fall krav på
en ytterligare höjning av ambitionsnivån och genomförandet av nya reformer
inte kan ställas utan att samtidigt motsvarande finansieringsresurser
anvisas. Redan de i långtidsbudgeten beräknade utgiftsökningarna visar
på behovet av ytterligare inkomstförstärkningar under de närmaste åren
om de utan samhällsekonomiska störningar skall kunna realiseras i det
ansträngda resursläge, som är att förvänta.

Av särskild vikt är därvid att uppmärksamma att i dessa utgiftsplaner
inte inryms någon egentlig reformaktivitet på transfereringsområdet. Transfereringsutgifternas
ökning — som ändå måste karaktäriseras såsom betydande
— är i allt väsentligt ett resultat av tillväxten i antalet bidragsberättigade
dvs. ålderspensionärer, barn och studerande samt av den
fortgående standardförbättringen av folkpensionerna. Tilläggas bör att
behovet av framtida förbättringar i flera olika hänseenden av sjukförsäkringen
redan gjort sig gällande och att införandet av en allmän tandvårdsförsäkring
aktualiserats. Med hänsyn till den skattepolitiska problematik,
som jag tidigare berört, torde det vara realistiskt att räkna med att dessa

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

reformer endast kan realiseras via avgiftsfinansiering i en eller annan
form. Under den period som omfattas av långtidsbudgeten kan det också
bli aktuellt att genomföra ytterligare förbättringar av barnbidragen eller
andra former av stöd till barnfamiljerna, för vilket ändamål några medel
inte beräknats i långtidskalkylen. På inkomstöverföringarnas område kan
långtidsbudgetens beräkningar således redan nu sägas klart representera
en minimikalkyl för utgiftsutvecklingen.

Avslutning

Den svenska ekonomin har under de senare åren präglats inte bara av en
ovanligt snabb tillväxt av de totala resurserna utan också av en omfördelning
av deras utnyttjande för att bättre tillgodose behoven av bostäder,
undervisning och sjukvård, ökningen av bostadsbyggandet och kommunernas
investeringar har sålunda varit snabbare än någon gång tidigare.
Därutöver har strävanden till en rättvisare inkomstfördelning fullföljts i
en stigande takt och inkomstöverföringarna via statens budget har kunnat
öka väsentligt snabbare under 1960-talet än under föregående decennium.

Förutsättningarna för denna politik har varit ovanligt gynnsamma. Produktivitetsstegringen
har sålunda varit snabbare än vad vi tidigare varit
vana vid. Genom en tillfällig uppbromsning av statens och industrins investeringsefterfrågan
har realekonomiskt utrymme uppstått för bostadsbyggandets
och kommunernas investeringsexpansion. Det offentligas finansiella
resurser har väsentligt stigit genom den allmänna varuskattens
införande och höjning samt genom fondbildningen inom ATP.

Det ligger i en reforminställd och aktiv demokratis natur att det offentligas
tjänster och insatser utnyttjas så långt de ekonomiska möjligheterna
tillåter. Den verkställda omfördelningen av de reala resurserna har skett i
sådan takt att påfrestningar på den samhällsekonomiska balansen inte kunnat
helt undvikas och tendenser till internt framkallade kostnadsstegringar
har uppträtt. Reformpolitiken över statsbudgeten — såväl vad avser statens
eget ianspråktagande av reala resurser för sin egen verksamhet som än mer
de stora sociala omfördelningsreformerna — har medfört en viss försvagning
av budgetpolitiken.

Flera faktorer pekar på att balansproblemen framöver kommer att bli
mer svårlösta än under de närmast gångna åren. I budgeten för 1965/66
har konsekvenserna härav dragits. Den är målmedvetet inriktad på att
öka utrymmet för investeringar inom den svenska ekonomin. Ett avgörande
motiv för den skärpning av konsumtionsbeskattningen som inträder
vid halvårsskiftet, har varit nödvändigheten att vid sidan av en fortsatt
kommunal investeringsexpansion bereda utrymme för den investeringsuppgång
som efter en stagnationsperiod av tre år nu synes vara på
väg inom industrin. För att i detta läge åstadkomma en bättre balans

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

på byggarbetsmarknaden och minska riskerna för en allmän uppdrivning
av den svenska kostnadsnivån måste expansionen av bostadsbyggandet reduceras
under innevarande år. Det numera av riksdagen godkända programmet
innebär i alla fall en fortsatt uppgång i bostadbyggandet med ett
par procent och bostadsbyggandet skulle därmed i år komma att nå en
nivå som ligger inte mindre än 45 % högre än för fem år sedan. I syfte
att koncentrera byggresurserna på bostadsproduktion, angelägna offentliga
investeringar och industrins utbyggnad kommer särskilda åtgärder att
vidtagas för att hålla tillbaka mindre angelägna byggobjekt.

Redan gjorda åtaganden inför framtiden på alla de vitala områdena inom
den offentliga sektorn är så omfattande att de närmaste åren kommer
att kräva betydande ansträngningar för att förverkliga dem. Vi går
in i en period där nya engagemang svårligen kan genomföras inom ramen
för förutsedda statsinkomster. Tvärtom kan redan pågående reformverksamhet
komma att ställa krav på extra inkomstökningar eller på indragningar
inom andra områden. Den brist på arbetskraft som kan förutses
under resten av 1960-talet till följd av befolkningsutvecklingen gör det
speciellt angeläget att planera den statliga verksamheten med utgångspunkt
från knappheten i personalresurser, liksom att intensifiera ansträngningarna
att öka arbetskraftsutbudet. Med en realistisk bedömning av våra
möjligheter och med en klok hushållning av de stora tillgångar som vårt
land förfogar över, är dock förutsättningarna goda för en fortsatt gynnsam
utveckling.

Kungi. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

Budgetläget

De förnyade budgetkalkylerna för innevarande och nästa budgetår har
gett till resultat ungefär samma utvecklingsbild som den som tecknades
i årets statsverksproposition. Totalbudgetens saldo beräknas fortfarande
förskjutas i negativ riktning under innevarande budgetår och för nästa
budgetår förutses en ytterligare förskjutning i samma riktning, om än i nugot
mindre omfattning än tidigare beräknat. Underskottet på totalbudgeten
1965/66 skulle komma att bli ca 700 milj. kr. eller drygt 200 milj. kr. större
än det förutsedda underskottet för innevarande budgetår. Att utvecklingstendensen
nu något ändrats betingas väsentligen av att statsinkomsterna
nästa budgetår kan beräknas stiga med ca 500 milj. kr. mer än vad som
tidigare fanns anledning anta. Denna ytterligare uppgånig i statsinkomsterna
förklaras i huvudsak av att aktiebolagens inkomster antas stiga snabbare
än tidigare beräknats, vilket i kalkylerna tagit sig uttryck i större fyllnadsinbetalningar
av preliminär skatt under både innevarande och nästa budgetår.
För innevarande budgetår motvägs den ytterligare ökningen i statsinkomsterna
av utgiftsökningar av ungefär samma storleksordning medan
för nästa budgetår de totala statsutgifterna beräknas stiga endast ca 250
milj. kr. mer än vad som redovisades i statsverkspropositionen. Vid bedömningen
av utgiftsutvecklingen budgetåret 1965/66 bör emellertid observeras
att hänsyn inte kunnat tas till löneutvecklingen för de statsanställda år 1966
eller till eventuella tillkommande utgifter på tilläggsstat. Å andra sidan har
för år 1966 det schablonmässiga antagandet om en ökning i lönesumman
med 4 % bibehållits.

TotaLbudgeten 1963/64—1965/66. Milj. kr.

	1963/64	1964/65	1965/66	Förändring
	Utfall
	Stv.-	Ny	Stv.-	Ny	Utfall	Ny ber.
		prop.	beräk-	prop.	be-	1963/64—	1964/65—
		1965	ning	1965	räk-	ny ber.	ny ber.
				ning	1964/65	1965/66
Driftbudgetens inkomster .. Driftbudgetens utgifter (inkl.	20 927	23 901	24 073	26 877	27 359	+ 3 146	+ 3 286
reservationsmedelsföränd-ringar) ................	19 922	23 339	23 524	26 360	26 684	+ 3 602	+ 3 160
överskott/underskott (—) på driftbudgeten............ Medelsbehov på kapitalbud-	1 006	562	549	517	675	- 457	+ 126
geten .................. Ökad/minskad (—) disposi-	1 081	915	840	1451	1 356	- 241	+ 516 - 175
tion av rörliga krediter....	11	200	200	25	25	+ 189
Totalbudgetens saldo	- 86	- 553	- 491	- 959	- 706	- 405	- 215

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Inkomstutvecklingen. Till grund för beräkningen av statsinkomsterna ligger
antaganden om inkomstutvecklingen under beräkningsperioden för löntagare,
övriga fysiska personer och svenska bolag m. fl. Några större förändringar
i antagandena om utvecklingen av dessa komponenter i skatteunderlaget
jämfört med antagandena i statsverkspropositionen har inte
gjorts. Detta innebär att den totala lönesumman beräknas stiga med 9 %
såväl år 1964 som år 1965. Bedömningen för år 1965 har gjorts med hänsynstagande
dels till de avtalsmässiga lönehöjningarna dels till att lönenivån
vid årets början till följd av löneglidning under år 1964 översteg genomsnittet
för år 1964. Vidare bedöms en fortsatt löneglidning sannolik samtidigt
som antalet anställda kan antas komma att öka. För år 1966 har det schablonmässiga
antagandet om en ökning av lönesumman med 4 % bibehållits.
Det kan i detta sammanhang förtjäna påpekas att ökningen av skatteunderlaget
år 1966 påverkar endast två av budgetårets sex uppbördsterminer
och att därför en större ökning av lönesumman än enligt schablonen skulle
få endast begränsad effekt på statsinkomsterna under budgetåret 1965/66.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst
förutsätter inkomstberäkningen ökningar med 4,5 å 5 % under hela den
aktuella perioden. Aktiebolagens taxerade inkomster, som från 1963 till
1964 års taxering steg med 13,5 %, antogs i statsverkspropositionens inkomstberäkning
komma att stiga med 5 % från 1964 till 1965 års taxering
och med ytterligare 5 % till 1966 års taxering. På grundval av en enkät till
ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca 3/4 av samtliga bolags
taxerade inkomster, har riksrevisionsverket nu i stället antagit att aktiebolagens
inkomster stiger med drygt 10 % från 1964 till 1965 års taxering.

Inkomster på driftbudgeten 1963/64—1965/66. Milj. kr.

	1963/64 Utfall	1964/65	1965/66	Förändring
	Stv.-	Ny	Stv.-	Ny	Utfall	Ny	ber.
		prop.	beräk-	prop.	be-	1963/64-	1964/65-
		1965	ning	1965	räk-	ny	ber.	ny	ber.
					ning	1964/65	1965/66
Skatt å inkomst och förmö-
genhet m. m.............	8 545	10 300	10 500	10 800	11 200	+	1 955	+	700
övrig skatt å inkomst, för-
mögenhet och rörelse ....	407	443	434	413	418	+	27	—	16
Automobilskattemedel......	1 820	1 970	1 978	2 215	2 225	+	158	+	247
Tullar och acciser ........	8 377	8 856	8 905	10 904	11 077	+	528	+	2 172
Uppbörd i statens verksam-
het ....................	309	534	512	738	782	+	203	+	270
Diverse inkomster ........	408	499	507	421	431	+	99		76
Statens affärsverksfonder ..	340	537	453	579	420	+	113	—	33
Övriga kapitalfonder ......	721	762	784	807	806	+	63	+	22
Summa	20 927	23 901	24 073	26 877	27 359	+	3146	+	3 286

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

De redovisade antagandena om skatteunderlagets tillväxt har betydelse
främst för utvecklingen av den behållna statsinkomsten på inkomstskattetiteln.
Jämfört med statsverkspropositionens beräkning förutses en ökning
med 200 milj. kr. resp. 400 milj. kr. under 1964/65 och 1965/66, varav 100
milj. kr. resp. 300 milj. kr. hänför sig till förutsedda ökningar av fyllnadsinbetalningarna
av preliminär skatt. Dessa ökningar betingas främst av den
antagna större uppgången i aktiebolagens taxerade inkomster. Vidare har
den preliminära skatteuppbörden uppräknats på grund av uppbördens storlek
i november 1964 samt januari och mars 1965. Större avvikelser i övrigt
från statsverkspropositionens inkomstberäkning förutses bl. a. för tullmedel
som antas öka med ytterligare 30 milj. kr. resp. 80 milj. kr. under
1964/65 och 1965/66. Inleveranserna av överskottsmedel från televerket
beräknas minska med 85 milj. kr. resp. 150 milj. kr. jämfört med tidigare
beräkningar beroende på verkets ansträngda likviditetsläge. För 1965/66
har den allmänna varuskatten uppräknats med 50 milj. kr. på grundval av
riksdagens beslut att höja uttagsprocenten med 0,1 procentenhet mer än vad
som förutsattes i statsverkspropositionen. Tobaksskatten har uppräknats
med 25 milj. kr. och kommunernas bidrag till kostnaderna för polis- och
domstolsväsendet med 40 milj. kr. beroende på en förskjutning av inkomsterna
från 1964/65 till 1965/66.

Sammanfattningsvis innebär den förnyade inkomstberäkningen att statsinkomsterna
kommer att öka med ca 3 150 milj. kr. eller 15 % under innevarande
budgetår och med ytterligare ca 3 300 milj. kr. eller 14 % under
nästa budgetår.

Utgiftsutvecklingen. Statens totala utgifter, här definierade som driftbudgetens
utgifter exkl. avskrivningar samt investeringsanslag på kapitalbudgeten
i förekommande fall med hänsyn tagen till förändringar av reservationsmedelsbehållningar
och rörliga krediter, uppgår enligt nu föreliggande
beräkningar till 25,8 miljarder kr. 1964/65 och 29,3 miljarder kr. 1965/
66. Beräkningen innebär att utgifterna under innevarande budgetår stiger
med 3,7 miljarder kr. eller ca 17 % och under nästa budgetår med 3,5 miljarder
kr. eller drygt 13 %.

Den förnyade beräkningen av statsutgifterna under innevarande budgetår
skiljer sig endast obetydligt från beräkningen i statsverkspropositionen.
Förändringarna uppgår till mindre än 100 milj. kr. Detta resultat uppkommer
genom att tillkommande utgifter på tilläggsstat och merutgifter på
förslagsanslag motverkas av en mindre medelsförbrukning på driftbudgetens
reservationsanslag och investeringsanslagen än tidigare beräknat. För
1965/66 har t. o. in. den 31 mars i särskilda propositioner begärts ca 95
milj. kr. utöver statsverkspropositionen vartill kommer drygt 28 milj. kr. i
avskrivningsmedel. Härutöver beräknas tillkomma ca 175 milj. kr. i kostnader
för ändrade lönegradsplaceringar m. in. samt 80 milj. kr. för ytterligare
ett indextillägg till folkpensionerna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

De totala utgifterna på driftbudgeten inkl. avskrivningar beräknas för
196^/65 till drygt 23,5 miljarder kr. vilket är inemot 200 milj. kr. mer än
vad som beräknades i statsverkspropositionen. På tilläggsstat II har, utöver
prop. 1965: 2, intill den 1 april begärts sammanlagt ca 265 milj. kr. Härtill
kommer senare denna dag förslag om anslag med ytterligare 247 milj. kr.
som enligt vad som förutsatts i statsverkspropositionen skall anvisas på tillläggsstat
till innevarande budgetår för nedskrivning av SJ:s kapital. Bland
större anslag på tilläggsstat noteras 85 milj. kr. till reglering av prisstegringar
inom försvaret, 25 milj. kr. ytterligare kostnader för övergång till högertrafik,
60 milj. kr. till allmänna beredskapsarbeten och 10 milj. kr. till ytterligare
bidrag till förbättring av åldringsbostäder. Till avskrivning av nya
kapitalinvesteringar har begärts ytterligare 70 milj. kr., varav 40 milj. kr.
för avskrivning av tillskott till Uddevallavarvet och 12 milj. kr. till förvärv
av kvarteret Vinstocken i Stockholm.

Statsutgifterna 1963/64—1965/66. Milj. kr.

	1963/64 Utfall	1964/65	1965/66	Förändring
		Stv.-	Ny be-	Stv.-	Ny be-	Utfall	Ny ber.
		prop.	räkning	prop.	räkning	1963/64—	1964/65 -
		1965		1965		ny ber.	ny ber.
						1964/65	1965/66
1. Driftbudgeten exkl. av-
skrivningar........	19 150	22 294	22 444		25 552	+ 2 994	+ 3108

A. Driftbudgeten totalt	19 922	23 339	23 524	26 360	26 684	+ 3 602	+ 3 160
B. Avskrivningsmcdel .	— 472	—1 045	—1 080	—1 104	—1 132	— 608	— 52
2. Medclsförbrukning på
kapitalbudgeten ....	2 5S7	3 20S	3 150	3 731	3 685	+ 563	+ 535
A. Avskrivningsmedel från riksstaten .... B. Avskrivningsmedel	471	797	832	1 103	1 131	+ 361	+ 299
inom fonderna m. m. C. Kapitalåterbetal-ning1 ............	930 105	1 133 303	1 100 378	1 032 145	1 054 144	+ 170 + 273	— 46 — 234
D. Återstående medels-

behov ............	1 081	915	840	1 451		— 241	+ 516
	1 Oi)U
3. JRörliga krediter ....	11	200	200	25	25	+ 189	— 175
Totala statsutgifter (1 + 2 + 3)................	22 048	25 702	25 794	29 012	29 262	+ 3 746	+ 3 468

NettoutgifterI 2 3 (1A+2D + 3) ..............	21 014	24 454	24 564	27 836
-t-3 550	+ 3 501

1 Inkl. avskrivning av oreglerade kapltalmedelsförluster.

2 Motsvarar det utgiftsbelopp som skall ställas mot driftbudgetens inkomster.

I sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår har riksrevi sionsverket,

på grundval av uppgifter som de medelsförvaltaude myndigheterna
lämnat, beräknat merutgifter på förslagsanslag till drygt 90 milj. kr.
utöver besparingar. För flertalet avlöningsanslag förutses betydande mer 3

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

utgifter, vilka emellertid i princip uppvägs av motsvarande besparingar på
de anslag under fjärde och tolfte huvudtitlarna som anvisats till täckning
av beräknade merkostnader för löner och pensioner. Folkpensionsanslaget
beräknas komma att belastas med merutgifter uppgående till 225 milj. kr.,
vilka delvis förklaras av att ytterligare indextillägg utlösts men som också
betingas av den förutsatta omfördelningen av folkpensioneringskostnaderna
mellan stat och kommun. Denna omläggning av finansieringssystemet
innebär bokföringsmässigt en merbelastning på folkpensionsanslaget 1964/
65 men medför inte någon kassamässig utgiftsökning eftersom motsvarande
belopp utan reform skulle ha utbetalats som förskott i avvaktan på inbetalning
av de kommunbidrag som avser år 1965 och som skulle inbetalats
i mars 1966. I övrigt förutses merutgifter på anslagen till sjukförsäkringen
med 26 milj. kr. och till barnbidrag med 12 milj. kr. Å andra sidan väntas
besparingar uppkomma på anslagen till bostadsrabatter med drygt 40 milj.
kr., till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med ca 14 milj. kr.
och till personalpensioner med 20 milj. kr.

Reservationsmedelsbehållningarna antogs i statsverkspropositionen komma
att öka med 300 milj. kr. under 1964/65 bortsett från avskrivningsinedel.
Riksrevisionsverkets utfallsberäkning tyder nu på att reservationsmedelsbehållningarna
skulle komma att öka med 540 milj. kr., varav 40
milj. kr. hänför sig till avskrivningsmedel. En av finansdepartementet företagen
enkät visar en motsvarande uppgång i reservationsmedelsbehållningarna.
Ungefär hälften av uppgången hänför sig till vägunderhållsanslaget
och uppkommer genom övergången till kalenderårsberäkning av detta
anslag. En betydande uppgång redovisas också för sysselsättningsanslagen
under elfte huvudtiteln.

Medelsförbrukningen på kapitalbudgetens anslag beräknas för 1964/65
till 3 150 milj. kr. eller ca 60 milj. kr. mindre än vad som antogs i statsverkspropositionen.
På tilläggsstat II har efter det prop. 1965: 2 avläts till
riksdagen begärts ytterligare ca 130 milj. kr., varav 70 milj. kr. för förvärv
av fastigheter i Stockholm och 40 milj. kr. i tillskott till Uddevallavarvet.
Minskningen i anslagsbehållningarna, som i statsverkspropositionen beräknades
komma att uppgå till 200 milj. kr., antas nu komma att begränsas
till ca 50 milj. kr. De medel som i form av avskrivningar och kapitalåterbetalningar
står till förfogande för finansieringen av utgifterna på kapitalbudgeten
beräknas komma att stiga med drygt 15 milj. kr. Det återstående
medelsbehovet på kapitalbudgeten kommer därigenom att sjunka med 75
milj. kr. från i statsverkspropositionen beräknade 915 milj. kr. till 840 milj.
kr. Dispositionen av rörliga krediter antogs i statsverkspropositionen komma
att öka med 200 milj. kr., framför allt genom att televerkets rätt till
disposition av kredit föreslogs ökad. En förnyad enkät angående myndigheternas
bedömning av sin disposition av rörliga krediter under återstoden av

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

budgetåret har inte gett anledning att ändra det i statsverkspropositionen
gjorda antagandet.

De totala utgifterna på driftbudgeten 1965/66 uppskattas nu till ca 26 680
milj. kr. eller ca 320 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen. Uppgången
i de beräknade utgifterna betingas bl. a. av att ytterligare anslag begärts i
särskilda propositioner under vårriksdagen. Av ökningen hänför sig ca 175
milj. kr. till merkostnader för ändrade lönegradsplaceringar och drygt 28
milj. kr. till ökat behov av avskrivningsmedel. I särskilda propositioner har
begärts drygt 40 milj. kr., varav 7 milj. kr. hänför sig till socialdepartementet
och ca 14 milj. kr till ecklesiastikdepartementet. Härutöver tillkommer
80 milj. kr. på grund av att ytterligare ett indextillägg kommer att utlösas
i juni 1965. För en fullständig redovisning av föreslagna eller beslutade
förändringar torde få hänvisas till bihang D.

Reservationsmedelsbehållningarna antogs i statsverkspropositionen totalt
sett komma att förbli oförändrade under det framförliggande budgetåret.
Finansdepartementets enkät över myndigheternas bedömningar av reservationsmedelsutvecklingen
visar att myndigheterna räknar med en minskning
av reservationsmedelsbehållningarna med inemot 300 milj. kr. För
egen del finner jag det inte realistiskt att räkna med att en så stor medelsförbrukning
på reservationsanslagen skall kunna uppkomma att den av
myndigheterna förutsedda minskningen av reservationsmedelsbehållningarna
kommer till stånd. Jag finner f. n. inte anledning frångå det i statsverkspropositionen
gjorda antagandet om totalt sett oförändrade reservationsmedelsbehållningar
under nästa budgetår.

Medelsförbrukningen på kapitalbudgetens anslag, som i statsverkspropositionen
beräknades till 3 731 milj. kr., beräknas nu till 3 685 milj. kr. Ä
ena sidan har i särskilda propositioner begärts ytterligare 54 milj. kr., varav
drygt 40 milj. kr. hänför sig till byggnadsarbeten vid högre undervisningsanstalter
inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. Å andra
sidan synes nu anledning föreligga att anta en mindre minskning av anslagsbehållningarna
än vad som tidigare antagits. Anslagsbehållningarna på
kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropositionen komma att minska
med 200 milj. kr. Detta antagande baserades på bl. a. den förutsedda medelsförbrukningen
på lånefonden för bostadsbyggande. Enligt en av finansdepartementet
utförd enkät räknar myndigheterna med att anslagsbehållningarna
under 1965/66 kommer att minska med drygt 250 milj. kr., varav huvudparten
hänför sig till lånefonden för bostadsbyggande och andra lånefonder.
Då några reala hinder för en utgiftscxpansion på detta område in le
föreligger och en ökad takt i utbetalningarna av bostadslånemedel under
nästa budgetår inte förefaller osannolik finner jag det motiverat att anta atl
anslagsbehållningarna kommer att minska med ca 100 milj. kr. De medel
som i form av avskrivningsmedel, kapitalåterbetalningar in. in. står till förfogande
för finansieringen av kapitalbudgetens utgifter beräknas komma
3f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125

Totalbudgeten 1960/61—1965/66 Milj. kr.

	1960/61	1961/62	1962/63	1963/64	1964/65			1965/66
					Riks- stat	Stv.- prop. 1965	Ny beräk- ning	Stv .-prop. 1965	Ny beräk- ning
Driftbudgeten
Inkomster ................................	16 641	18 007	19 869	20 927	22 961	23 901	24 073	26 877	27 359
Avsättning (—)/Återföring (+) av kommunal-skattemedel ............................	(- 350)	(- 450)	(- 525)	(+ 50)	(+ 100)	(- 125)	(- 175)	(- 200)	(- 400)
Utgifter ..................................	14 829	15 993	18 717	19 922	122 717	8 23 339	8 23 524	26 360	26 684
Driftbudgetens saldo	+ 1 812	+ 2 014	+ 1 152	4- 1 006	+ 244	+ 562	+ 549	+ 517	+ 675
Kapitalbudgeten									2 329
Avskrivningsmedel och övriga likvida medel ..	1 134	1274	1 941	1 506	2 045	2 293	2 310	2 280
Investeringsanslag..........................	2 526	2 693	2 754	2 587	23 170	4 3 208	•3 150	7 3 731	»3 685
Återstående medelsbehov	1 392	1 419	813	1 081	1 125	915	840	1 451	1 356
Rörliga krediter									25
Ökad/Minskad (—) disposition ..............	39	68	12	11	—	200	200	25
Totalbudgetens saldo	+ 381	+ 527	+ 327	— 86	- 881	- 553	- 491	- 959	- 706

Anm. Då avsättning till (—) och återföring från ( + ) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kassamässig
utgift resp. inkomst för staten har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.

1 Därav reservationsmedelsökning 200 milj. kr.

* Därav minskning av anslagsbehållningarna 300 milj. kr.
s Därav reservationsmedelsökning 300 milj. kr.

4 Därav minskning av anslagsbehållningarna 200 milj. kr.

5 Därav tilläggsstater 987 milj. kr., merutgifter på förslagsanslag 92 milj. kr. och reservationsmedelsökning 540 milj. kr.

4 Därav tilläggsstater 233 milj. kr. och minskning av anslagsbehållningarna 47 milj. kr.

7 Därav minskning av anslagsbehållningarna 200 milj. kr.

8 Därav minskning av anslagsbehållningarna 100 milj. kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 är W65

att öka med 49 milj. kr. i förhållande till statsverkspropositionens beräkning.
Det återstående medelsbehovet på kapitalbudgeten kommer därigenom
att uppgå till 1 356 milj. kr. mot 1 451 milj. kr. enligt tidigare beräkning.

Dispositionen av rörliga krediter antogs i statsverkspropositionen komma
att öka med 25 milj. kr. Någon anledning att nu frångå denna bedömning
föreligger inte.

Sammanfattning. Den inkomst- och utgiftsutveckling som beskrivits i det
föregående har sammanfattats i en särskild tabell Totalbudgeten 1960/61—-1965/66. En omsvängning i budgetutvecklingen från totalöverskott under
1960-talets tre första budgetår till ungefärlig balans inträffade budgetåret
1963/64. En ytterligare förskjutning i negativ riktning förutses för såväl
innevarande som nästa budgetår.

En betydande grad av osäkerhet vidlåder fortfarande budgetberäkningarna
för återstående del av innevarande budgetår. Särskilt gäller detta omfattningen
av fyllnadsinbetalningarna av preliminärskatt samt utbetalningarna
från lånefonden för bostadsbyggande. Kalkylerna för nästa budgetår
är av naturliga skäl långt osäkrare beträffande såväl inkomst- som utgiftssidan.
Sålunda saknas ännu underlag för en bedömning av skatteunderlagets
utveckling år 1966. Utgiftsutvecklingen är med säkerhet underskattad
såtillvida att någon generell lönehöjning för de statsanställda år 1966 inte
medräknats och hänsyn inte heller har kunnat tas till erfarenhetsmässigt
tillkommande utgifter på tillägigsstat.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1965/66

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning
upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag
inte begärts definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar
som betingas av de definitiva anslagsförslagen samt förslagen om ytterligare
investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslaget till utbyggande av
karolinska sjukhuset definitivt begärts med samma belopp som preliminärt
beräknats i statsverkspropositionen. Ifrågavarande avskrivningsanslag upptas
alltså med oförändrat belopp.

Till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har i prop.
1965: 33 definitivt begärts 31 milj. kr. jämfört med preliminärt beräknade
35 milj. kr. Avskrivningsanslaget torde därför böra uppföras med 15,5 milj.
kr. I prop. 1965: 75 har till vissa hyggnadsarbeten vid Folke-Bernadottehemmet
i Uppsala föreslagits ett anslag av 1,3 milj. kr. Avskrivningsanslagel
till detta ändamål bör uppföras med 650 000 kr.

Till uppförande av förvaltningsbyggnad i kvarteret Locn i Stockholm har

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 19(15

1 prop. 1965: 64 begärts 8,5 milj. kr. Jag beräknar avskrivningsmedlen till

2 125 000 kr.

I statsverkspropositionen beräknades till byggnadsarbeten vid universitet
och vissa högskolor samt till nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska
centralinstitutet 100 milj. kr. resp. 1 milj. kr. Anslag för ifrågavarande
ändamål har i prop. 1965: 104 under rubriken Byggnadsarbeten vid universiteten
och vissa högskolor föreslagits definitivt med 144 324 000 kr. Avskrivningsanslaget
bör uppföras med 72 162 000 kr. Vidare har i samma proposition
föreslagits anslag till uppförande av vissa studentbostadshus med

3 milj. kr. Denna investering bör avskrivas med 1,5 milj. kr.

Till förrådsbyggnad vid Svenska institutet för konserveringsforskning har
i prop. 1965:47 begärts 150 000 kr. Avskrivningsanslaget bör upptas med
75 000 kr.

Under fonden för låneunderstöd har anslaget till lån för ombyggnad av
ortopediska kliniken vid Norrbackainstitutet i prop. 1965: 75 definitivt begärts
med samma belopp som preliminärt beräknats i statsverkspropositionen.
Avskrivningsanslaget upptas alltså med oförändrat belopp. Vidare har i
samma proposition begärts anslag till lån till vissa byggnadsarbeten m. m.
vid Norrbackainstitutet med 2 250 000 kr. och till lån till vissa byggnadsarbeten
vid Bräcke Östergård i Göteborg m. in. med 2,1 milj. kr. Dessa båda
anslag bör skrivas av helt.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens
förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinves -

teringar framgår av följande översikt.

Förändring, kr

Statens allmänna fastighetsfond

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. in.

(prop. 1965: 33) .................................... — 2 000 000

Vissa byggnadsarbeten vid Folke-Bernadottehemmet i Uppsala
(prop. 1965:75) ................................ + 650 000

Uppförande av förvaltningsbyggnad i kvarteret Loen i Stockholm
(prop. 1965: 64)................................ + 2 125 000

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor (prop.

1965:104) ......................................... + 21 662 000

Uppförande av vissa studentbostadshus (prop. 1965: 104) .. + 1 500 000

Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för konserveringsforskning
(prop. 1965: 47) ............................ + 75 000

Fonden för låneunderstöd

Län till vissa byggnadsarbeten in. in. vid Norrbackainstitutet

(prop. 1965:75) .................................... + 2 250 000

Lån till vissa byggnadsarbeten vid Bräcke Östergård i Göteborg
m. m. (prop. 1965: 75) .......................... + 2 100 000

+ 28 362 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Det torde få ankomma på riksdagen att vidta de justeringar av de under
förevarande huvudtitel begärda anslagen som med anledning av riksdagens
beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1965/66 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjuk -

hus m. m............................... 15 500 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... 3 750 000

Vissa byggnadsarbeten vid Folke-Bernadottehemmet
i Uppsala........................ 650 000

Kommunikationsdepartementet:

Uppförande av förvaltningsbyggnad i kvarteret
Loen i Stockholm ........................ 2 125 000

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor
..................................72 162 000

Uppförande av vissa studentbostadshus....... 1 500 000

Handelsdepartementet:

Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för kon serveringsforskning

...................... 75 000

Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

Lån till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Norr backainstitutet

........................... 2 250 000

Lån för ombyggnad av ortopediska kliniken vid

Norrbackainstitutet ...................... 300 000

Lån till vissa byggnadsarbeten vid Bråcke öster gård

i Göteborg in. m....................... 2 100 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret 1964/65

I årets statsverksproposition (bil. 19 s. 9) anmälde jag frågan om nedskrivning
av SJ:s bokförda statskapital med 247 milj. kr. Avskrivningsmedlen
borde anvisas på tilläggsstat till innevarande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1964/65
till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster anvisa
ett anslag av 247 000 000 kr.

Kapitalbudgeten för budgetåret 1965/66

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition
en beräknad investeringsplan för budgetåret 1965/66 jämte därvid
fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas
riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga anslagsförsiagen
i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,
samt därjämte de nya investeringsanslag som begärts i särskilda propositioner.
En omräkning av hittills föreslagna resp. i förekommande fall av riksdagen
anvisade investeringsanslag ger, såsom framgår av följande framställning,
ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på
ca 3 585 milj. kr. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i de följande
sammanställningarna beaktats de förslag eller anvisningar under huvudtiteln
för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför sig till i
statsverkspropositionen upptagna anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag
under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under riksdagen
framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de i investeringsstatema
uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna och övriga
kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade och föreslagna investeringarna ger
följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond...........

B. Televerkets fond...........

C. Statens järnvägars fond.....

D. Statens vattenfallsverks fond

E. Domänverkets fond.........

II. Luftfartsfonden ...............

III. Statens allmänna fastighetsfond.

13 000 000
529 000 000
310 000 000
310 000 000
3 315 000

1 165 315 000
7 900 000
321 138 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ............

B. Försvarets fabriksfond................

V. Statens utlåningsfonder..................

VI. Fonden för låneunderstöd................

VIII. Fonden för förlag till statsverket........

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets för rådsfond.

...........................

B. Statens datamaskinfond ............

C. Jordfonden ........................

D. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
........................

319 628 000

14 500 000 334 128 000

1 231 656 000
389 756 000
,i, 56 600 000

51 500 000
10 000 000
10 000 000

7 400 000

78 900 000

Summa kr. 3 585 393 000

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond.................... 8 601 000

B. Televerkets fond.................... 396 200 000

C. Statens järnvägars fond.............. 283 600 000

D. Statens vattenfallsverks fond ........ 255 800 000

E. Domänverkets fond.................. 1 000 944 202 000

II. Luftfartsfonden ..............

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ..

B. Försvarets fabriksfond .... V. VI.

247 563 000
4 351 000

7 251 000
173 797 000

251 914 000

V. Statens utlåningsfonder..................

VI. Fonden för låneunderstöd................

VIII. Fonden för förlag till statsverket........

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets för rådsfond.

........................... 42 400 000

D. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap
........................ 7 400 000

Summa kr.

504 238 000
223 680 000
30 000 000

49 800 000
2 184 882 000

Med anledning av dessa uppgifter kan investeringsbcmyndigandena preliminärt
beräknas till de belopp som framgår av följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1965/66

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond..........

B. Televerkets fond ..........

C. Statens järnvägars fond____

D. Statens vattenfallsverks fond

E. Domänverkets fond........

4 399 000
132 800 000
26 400 000
54 200 000

3 314 000 221 113 000

II. Luftfartsfonden ........................

III. Statens allmänna fastighetsfond..........

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ............

B. Försvarets fabriksfond................

V. Statens utlåningsfonder..................

VI. Fonden för låneunderstöd ..............

VIII. Fonden för förlag till statsverket........

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets för rådsfond.

...........................

B. Statens datamaskinfond ............

C. Jordfonden........................

649 000
147 341 000

72 065 000

10 149 000 82 214 000

727 418 000
166 076 000
26 600 000

9 100 000
10 000 000

10 000 000 29 100 000

Säger 1 400 511 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster.......... 1 000 000

övrig kapitalåterbetalning................ 143 360 000 144 360 000

Summa kr. 1 256 151 000

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag
efter denna dag, fastställa investeringsplan för
budgetåret 1965/66 jämte därtill fogade stater i enlighet
med här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda
budgetår på kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen
svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel .......................... kr. 1 256 151 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Förnyad beräkning av statsinkomsterna

Riksrevisionsverkets såsom bihang B redovisade förnyade inkomstberäkning
har avsett större samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.
Beräkningarna bygger på uppgifter som infordrats från vederbörande myndigheter
och under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

Inledningsvis framhåller riksrevisionsverket att dess bedömning i december
av den ekonomiska utvecklingen alltjämt synes kunna i huvudsak
läggas till grund för beräkningen av statsverkets inkomster. Beträffande
lönesummans utveckling räknade riksrevisionsverket i december
med en ökning med omkring 9 % från år 1963 till år 1964. Något material
som gett anledning till ändring av detta antagande har inte framkommit. Vid
bedömningen i december av lönesummans utveckling under 1965 tog riksrevisionsverket
hänsyn till dels de avtalsmässiga lönehöjningarna och
dels till att lönenivån vid ingången av år 1965 till följd av löneglidning översteg
den för år 1964 genomsnittliga samt antog en viss fortsatt löneglidning
och ökning av antalet anställda under år 1965. Beträffande fysiska personers
inkomster av andra förvärvskällor än inkomst av tjänst har decemberberäkningens
antaganden bibehållits. För den totala lönesumman
räknade riksrevisionsverket med något mindre ökning under år 1965 än under
år 1964. Verket beräknar nu ökningen av lönesumman under år 1965 till
9 %.

Bolagens taxerade inkomster ökade med ca 14 % mellan 1963 och 1964
års taxeringar. I decemberberäkningen antogs en ökning från 1964 till 1965
års taxeringar med 5 %. Med ledning av en under mars 1965 företagen
enkät antar riksrevisionsverket nu att bolagens taxerade inkomster kommer
att stiga med drygt 10 % från 1964 till 1965 års taxeringar.

Utvecklingen av inkomstskattetiteln enligt riksrevisionsverkets
nya beräkning har sammanfattats i särskild tabell, i vilken också
redovisas verkets decemberberäkning. Det framgår av tabellen, att förändringarna
jämfört med decemberberäkningen väsentligen hänför sig
till titelns inkomstsida. Vad avser innevarande budgetår hänför sig avvikelsen
framför allt till att fyllnadsbetalningarna våren 1965 uppräknats
med 100 milj. kr. som en följd av det höjda inkomstantagandet för bolagen
och att under uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skatt och B-skatt
uppräknats med ca 90 milj. kr. För budgetåret 1965/66 har i jämförelse
med decemberberäkningen räknats med en nedgång av under uppbördsterminerna
erlagd preliminär A-skatt, vilket främst är att hänföra till
skattebortfall till följd av den beslutade omläggningen av den direkta beskattningen.

Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt under våren 1966 har i jämförelse
med decemberberäkningen uppräknats med 300 milj. kr. Den förut

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Inkomstskattetitelns utveckling 1963/64—1965/66

Milj. kr.

		1964/65	1965/66	Förändring
	1963/64	RRV:s	Ny	RRV:s	Ny	Utfall	Ny ber.
		decem-	ber.	decem-	ber.	1963/64—	1964/65—
		ber-		ber-		ny ber.	ny ber.
		ber.		ber.		1964/65	1965/66
Inkomstskattetiteln..........	8 545	10 250	10 480	11130	11210	+ 1935	+ 730
Inkomster..................	19 433	22 330	22 600	24 270	24 470	+ 3 167
därav
preliminärskatt ..........	17 445	20 060	20 250	21 900	21 980	+ 2 805	+ 1 730
kvarstående skatt ........	899	1 180	1 160	1 250	1 250	+ 261	+ 90
övriga inkomster..........	1 089	1 090	1 190	1 120	1 240	+ 101	+ 50
Utgifter....................	10 888	12 080	12 120	13 140	13 260	+ 1 232
därav
kommunalskattemedel ....	7 582	8 640	8 640	9 730	9 800	+ 1 058	+ 1 160
överskjutande skatt ......	1 484	1 460	1 460	1 300	1 300	- 24	- 160
övriga utgifter............	1 822	1 980	2 020	2 110	2160	+ 198	+ 140

redovisade beräkningen av bolagens taxerade inkomster väntas öka utrymmet
för bolagens fyllnadsbetalningar. Vidare beräknas fyllnadsbetalningarna
öka bl. a. genom påverkan av de genom 1965 års fastighetstaxering
höjda taxeringsvärdena.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna
på inkomstskattetiteln till ca 10 500 milj. kr. för 1964/65 och
ca 11 200 milj. kr. för 1965/66, vilket är 400 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

I fråga om transaktionerna över fonden för reglering av utbetalningarna
av kommunalskattemedel räknar ämbetsverket med en nettoavsättning
med 175 milj. kr. för 1964/65 mot 125 milj. kr. i decemberberäkningen
och för 1965/66 med en nettoavsättning med 400 milj. kr. mot 200 milj. kr.
i decemberberäkningen.

De förnyade beräkningarna beträffande övriga inkomsttitlar
har föranlett riksrevisionsverket att förorda vissa förändringar, vilka sammanfattats
i särskild tablå.

Inkomsttiteln Tullmedel är i statsverkspropositionen uppförd med 1 020
milj. kr. Generaltullstyrelsen har på grundval av importprognosen i den
preliminära nationalbudgeten för år 1965 uppskattat bruttouppbörden av
tullmedel till 1 150 milj. kr. Vid beräkningen har styrelsen beaktat den tullsänkning
för varor av EFTA-ursprung som genomförts den 31 december
1964 samt utgått från att den planerade tullsänkningen vid slutet av 1965
kommer att genomföras. Med avdrag för vissa restitutioner beräknar styrelsen
nettouppbörden av tullmedel till 1 060 milj. kr. Riksrevisionsverket

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965 45

förordar att titeln uppföres med 1 100 milj. kr., vilket är 80 milj. kr. mer
än i statsverkspropositionen.

	Enligt stats-	Enligt RRV:s Ökning(-t-)
	verksproposi-	ändringsför-	Minsk-
	tion en	slag	ning (—)
	Milj. kr.	Milj. kr.	Milj. kr.
Skatt på inkomst och förmögenhet in. in.. .	10 800	11 200	+ 400
Lotterivinstskatt ....................	t 105	no	+ 5
Fordonsskatt ........................	‘ 590	600	-1- 10
Tullmedel............................	1 020	1 100	+ 80
Allmän varuskatt......................	5 350	5 400	+ 50
Särskilda varuskatter..................	^345	350	+ 5
Tobaksskatt.......................... Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandels-	1.175	1 200	+ 25
bolag................................ Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhan-	20	22	+ 2
delsbolag ............................	49	50	+ 1
Energiskatt ..........................	735	745	+ io
Personalsjukpenningar m. m............. Bidrag till kostnader för polis- och domstols-	40	44	+ 4
väsendet m. m.........................	320	360	+ 40
Totalisatormedel......................	75	85	+ io
Postverket ..........................	26	5	- 21
Televerket............................	170	20	- 150
Statens järnvägar......................	58	60	+ 2
Statens vattenfallsverk ................	290	300	+ io

Inkomsttiteln Allmän varuskatt föreslås uppräknad med 50 milj. kr. i förhållande
till statsverkspropositionen. Härvid har bl. a. hänsyn tagits till riksdagens
beslut om höjning av procentsatsen till jämnt 10 vid öppen debitering.

Inkomsttiteln Bidrag till kostnader för polis- och domstolsväsendet m. m.
föreslås uppförd med 360 milj. kr., vilket är en ökning med 40 milj. kr. jämfört
med statsverkspropositionen. Detta är huvudsakligen beroende på en
förskjutning av inkomsterna från budgetåret 1964/65 till 1965/66.

Inkomsttiteln Televerket är i statsverkspropositionen uppförd med 170
milj. kr. Beträffande leveranserna av överskottsmedel har telestyrelsen
bl. a. anfört följande.

Det bokföringsmässiga överskottet för budgetåret 1965/66 har nu beräknats
till 189 mkr. Efter avdrag av det överskott av rundradioverksamheten,
som skall balanseras till följande budgetår, beräknas såsom inlevereringsbart
överskott återstå ca 133 mkr.

4 llihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr lss

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Sedan riksdagen bifallit en i statsverkspropositionen föreslagen höjning
av telestyrelsens rörliga kredit med 145 milj. kr. beräknar riksrevisionsverket
det inlevererade överskottet från telestyrelsen till 50 milj. kr. under
innevarande budgetår och föreslår att titeln Televerket i riksstaten för
budgetåret 1965/66 uppförs med 20 milj. kr., vilket är 150 milj. kr. mindre
än i statsverkspropositionen.

Innebörden av riksrevisionsverkets nu gjorda beräkningar beträffande
statsinkomsterna under budgetåren 1964/65 och 1965/66 jämfört med utfallet
1963/64 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

	Utfall	Beräknat utfall	Förändring från
				föregående budgetår
	1963/64	1964/65	1965/66	1964/65	1965/66
Totala inkomster..............	20 927	24 023	27 359	+ 3 096	+3 336
Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse ................	8 545	10 500	11 200	+ 1	955	+ 700
Övriga skatter ..............	10 604	11 317	13 720	+	713	+ 2 403
Uppbörd i statens verksamhet . .	309	512	782	+	203	+ 270
Diverse inkomster............	408	507	431	+	99	— 76
Statens affärsverksfonder......	340	403	420	+	63	+ 17
Övriga kapitalfonder..........	721	784	805	+	63	+ 21

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna

Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till förändringar i den
beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som redovisades
i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar
jag i det följande kommer att ange.

Sedan riksrevisionsverket avgav sin inkomstberäkning har preliminär
uppgörelse träffats om ändring av vissa avlönings- och pensionsförmåner.
Detta påverkar affärsverkens rörelseresultat för budgetåret 1965/66. Hänsyn
härtill har i stället tagits på så vis att dessa kostnader inkluderats i
den särskilda post för merkostnader för löne- och pensionsförmåner som
beräknats på budgetens utgiftssida.

I prop. 1965: 34 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret
1965/66 beräknas inkomsterna till ca 45 milj. kr. eller 1 milj. kr.
lägre än vad som beräknats i riksstatsförslaget.

Inkomsterna från televerket har av riksrevisionsverket beräknats till
50 milj. kr. för budgetåret 1964/65. Beräkningen bygger på förutsättningen
att verket inte helt skulle utnyttja sin rörliga kredit. Då jag i enlighet
med den bedömning som gjordes i statsverkspropositionen finner det angeläget
att verket inlevererar så stor del som möjligt av balanserat överskott
från tidigare och innevarande budgetår, anser jag att verket bör utnyttja

Kungl. Mcij:ts proposition nr 125 år 1965

krediten maximalt, varvid ytterligare 50 milj. kr. bör kunna inlevereras. Jag
har i min redovisning i det föregående av budgetläget förutsatt att så sker.
Riksrevisionsverket har vidare föreslagit att inkomsttiteln för budgetåret
1965/66 skall uppföras med 20 milj. kr., vilket endast är en mindre del av
det lör budgetåret beräknade verkliga rörelseöverskottet. Jag godtar ämbetsverkets
förslag men förutsätter därvid att frågan om televerkets rörelsemedel
skall ägnas noggrant övervägande framdeles.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen bör i enlighet med gällande
grunder för budgetåret 1965/66 avsättning ske till budgetutjämningsfonden
av kommunal skattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på fonden. Å
andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare avsatta belopp.
I enligbet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa avsättningar och
återföringar nu beräknas resultera i eu nettoavsättning av 400 milj. kr.

De förändringar av inkomsterna och utgifterna på driftbudgeten för nästa
budgetår som i enlighet med vad i det föregående anförts föreligger i förhållande
till beräkningarna i statsverkspropositionen framgår av bihang D.

De kostnadsbelopp det här gäller är emellertid inte så stora alt de sedda
mot den osäkerhet i övrigt som vid denna tidpunkt måste prägla inkomstberäkningen
bör föranleda justeringar i riksstaten för de enskilda verken.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet
för nästkommande budgetårs första hälft vill jag erinra, att detta
procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr
576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som
gällt för innevarande budgetårs senare hälft, dvs. till 100. Vad åter angår
nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som
skall ingå i den preliminära skatten uttages med 100 % av grundbeloppet.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1965 års taxering
vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen
om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda
procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende på motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1964.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer föredraganden,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1965/66 med
100 % avgrundbeloppet;

b) upptaga inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret
1965/66 enligt den vid detta protokoll såsom bilaga 1 fogade
specifikationen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Göran Sellvall

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Bilaga 1

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1965/66

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

1. Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt på inkomst och förmögenhet
m. m., bevillning
................. 11200 000 000

b) Kupongskatt, bevillning

c) Utskiftningsskatt och

ersättningsskatt, bevillning
.................

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning
..............

e) Bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och
rättigheter, bevillning ..

f) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning............

g) Lotterivinstskatt, bevillning
.................

h) Stämpelskatt och

stämpelavgift, bevillning
................

9 000 000

1 000 000
10 200 000

3 000 000
155 000 000
110 000 000

130 000 000 11 618 200 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning

b) Trafikomläggningsskatt,

bevillning............

c) Bensin- och brännolje skatt,

bevillning.......

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning ..

b) Allmän varuskatt, bevillning
..............

c) Särskilda varuskatter,

bevillning............

d) Omsättningsskatt å motorfordon,
bevillning ...

e) Regleringsavgift och ac cis

å fettvaror m. in.,
bevillning............

600 000 000
100 000 000

1 525 000 000 2 225 000 000 1

1 100 000 000
5 400 000 000
350 000 000
350 000 000

5 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 är 1965

f) Tobaksskatt, bevillning

g) Rusdrycksförsäljnings medel

av partihandelsbolag,
bevillning......

h) Rusdrycksförsäljnings medel

av detalj handelsbolag,
bevillning......

i) Skatt å sprit, bevillning

j) Skatt å vin, bevillning ..

k) Skatt å malt- och läskedrycker,
bevillning ....

l) Energiskatt, bevillning .

1 200 000 000

22 000 000

50 000 000
1 500 000 000
145 000 000

210 000 000

745 000 000 11 077 000 000 24 920 200 000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Expeditionsavgifter ................ 40 000 000

2. Vattendomstolsavgifter............... 1 000 000

3. Inkomster vid fångvården............. 5 120 000

4. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten
................................. 8 500 000

5. Bidrag till riksförsäkringsverket och för säkringsrådet.

....................... 4 000 000

6. Personalsjukpenningar m. m........... 44 000 000

7. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare................... 230 000

8. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen
.............................. 15 000

9. Inkomster vid statens institut för folkhälsan
................................. 650 000

10. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium.
.......................... 7 000 000

11. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
............................ 1 200 000

12. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
............................ 1 600 000

13. Inkomster vid statens mentalsjukhus ... 50 000 000

14. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus...... 350 000

15. Inkomster vid karolinska sjukhuset..... 56 000 000

16. Inkomster vid serafimerlasarettet....... 13 000 000

17. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,
att tillföras automobilskattemedlen . 1 500 000

18. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
att tillföras automobilskattemedlen ... 6 000 000

19. Avgifter för registrering av motorfordon 14 000 000

20. Försäljning av sjökort m. m............ 1 000 000

21. Fjt- och båkmedel................... 22 000 000

22. Lotspenningar....................... 15 000 000

23. Skeppsmätningsavgifter............... 650 000

24. Inkomster vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut.............. 9 800 000

25. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet........................ 120 OOO

26. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen 1 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

27. Inkomster vid statens geotekniska institut 1 700 000

28. Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret
............................ 2 000 000

29. Inkomst av myntning och justering..... 22 000 000

30. Kontrollstämpelmedel................. 2 200 000

31. Bidrag till bankinspektionen........... 2 065 000

32. Bidrag för revision av sparbankerna .... 600 000

33. Bidrag till försäkringsinspektionen...... 1 532 000

34. Avgifter för granskning av biograffilm.. 250 000

35. Inkomster vid tandläkarhögskolorna .... 725 000

36. Inkomster vid lantbruksnämnderna..... 1 600 000

37. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . 500 000

38. Inkomster vid statens centrala frökon trollanstalt.

......................... 4 500 000

39. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 000 000

40. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt....................... 300 000

41. Inkomster vid statens maskinprovningar 350 000

42. Avgifter vid köttbesiktning............ 4 900 000

43. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt........................ 2 500 000

44. Inkomster vid veterinärhögskolan...... 1 000 000

45. Inkomster vid lantmäteriväsendet...... 25 000 000

46. Inkomster vid rikets allmänna kartverk . 4 500 000

47. Avgifter för statskontroll å krigsmateriel tillverkningen.

....................... 75 000

48. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
............................. 800 000

49. Inkomster vid statens provningsanstalt.. 4 900 000

50. Inkomster vid statens skeppsprovnings anstalt.

............................. 1 900 000

51. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
........................ 500 000

52. Inkomster vid patent- och registrerings väsendet.

........................... 20 500 000

53. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

54. Inkomster av statens gruvegendom..... 4 800 000

55. Bidrag till kostnader för polis- och domstolsväsendet
m. m.................... 360 000 000

56. Exekutionsavgifter.................. 5 000 000 III.

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.......................... 46 000 000

2. Totalisatormedel..................... 85 000 000

3. Tipsmedel........................... 135 000 000

4. Lotterimedel......................... 135 000 000

5. Övriga diverse inkomster.............. 30 000 000

782 017 000

431 000 000

26133 217000

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning................. 5 000 000

2. Televerket........................... 20 000 000

3. Statens järnvägar.................... 60 000 000

4. Statens vattenfallsverk................ 300 000 000

5. Domänverket........................ 35 000 000

II. Riksbanksfonden..................

III. Statens allmänna fastighets fond:

1. Slottsbyggnadernas delfond

2. Kriminalvårdsstyrelsens »

3. Beskickningsfastigheternas »

4. Medicinalstyrelsens »

5. Karolinska sjukhusets »

6. Sjöfartsstyrelsens »

7. Byggnadsstyrelsens »

8. Generaltullstyrelsens »

9. Uppsala universitets »

10. Lunds universitets »

/V. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.............. 45 004 000

2. Försvarets fabriksfond................ 5 100 000

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond......... 35 000

2. Värnpliktslånefonden................. 1 000

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby........................... 2 000

4. Statens bosättningslånefond........... 3 000 000

5. Vattenkraftslånefonden............... 280 000

6. Luftfartslånefonden................... 800 000

7. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
............................... 1 400 000

8. Tullverkets båtlånefond............... 1 000

9. Statens lånefond för universitetsstudier . 600 000

10. Allmänna studielånefonden............ 800 000

11. Lånefonden för inventarier i studentbostäder
............................... 460 000

12. Lånefonden för studentkårlokaler .... 1 000

13. Jordbrukets lagerhusfond.............. 400 000

14. Jordbrukets maskinlånefond........... 1 200 000

15. Statens sekundärlånefond för jordbrukare 56 000

16. Fonden för supplementär jordbrukskredit 15 000

17. Kraftledningslånefonden.............. 200 000

18. Elektrifieringslånefonden.............. 1 000

19. Egnahemslånet onden................. 3 200 000

20. Arrendelånefonden................... 1 000

21. Arbetarsmåbrukslånefonden.......... 1 000

1 000
4 020 000
1 995 000
13 360 000
1 755 000
215 000
21 258 000
280 000
1 915 000
1 875 000

420 000 000
100 000 000

46 674 000

50 104 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

22. Kronotorparnas inventarielånefond.....

23. Statens avdikningslånefond............

24. Täckdikningslånefonden...............

25. Bevattningslånefonden................

26. Fiskerilånefonden.....................

27. Statens fiskredskapslånefond...........

28. Lånefonden till främjande av beredning

och avsättning av fisk m. m.........

29. Skogsväglånefonden..................

30. Statens skogslånefond.................

31. Lånefonden för insamling av skogsfrö ...

32. Statens hantverks- och industrilånefond .

33. Statens sekundärlånefond för rederinäringen
..............................

34. Lånefonden för bostadsförsörjning för
mindre bemedlade, barnrika familjer ....

35. Lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen...........

36. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden................

37. Lånefonden för bostadsbyggande.......

38. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrin....................

39. Lånefonden för allmänna samlingslokaler

1 000
2 000 000
1 000
1 000
700 000
1 000

100 000
35 000
1 000
30 000
7 000 000

95 000

2 700 000

5 000

150 000
370 000 000

600 000
1 500 000

397 374 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond............

2. Lantbruksstyrelsens » ............

3. Bostadsstyrelsens » ............

4. Riksbankens » ............

5. Riksgäldskontorets » ............

VII. Fonden för statens aktier.................

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden..............

2. Civila tjänstepensionsfonden...........

3. Militära tjänstepensionsfonden.........

4. Allmänna familjepensionsfonden........

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ...

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet ...

2. Övriga diverse kapitalfonder...........

7 000 000
1 000
300 000
1 600 000

1 500 000 10 401 000

85 000 000

59 000 000
1 760 000
205 000
5 275 000
11 500 000

34 000 77 774 000

17 010 000

21 000 000 38 010 000

1225337000

Summa kr. 27358554000

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Förslag till

Investeringsstater för budgetåret 1965/66
I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investerings inom

fonden........ 8 600 000 anslag...........

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande.
........... 4 399 000

13 000 000

B. Televerkets fond

Summa investerings 7

500 000 anslag...........

388 000 000
700 000

132 800 000

529 000 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investerings från

riksstaten...... 3 600 000 anslag...........

inom fonden........ 274 000 000

Övriga kapitalmedel ... 6 000 000

Investeringsbemyndigande.
........... 26 400 000

310 000 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel Summa investerings från

riksstaten...... 33 800 000 anslag...........

inom fonden........ 220 000 000

Övriga kapitalmedel ... 2 000 000

Investeringsbemyndigande.
........... 54 200 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande.
...........

Bilaga 2

13 000 000

529 000 000

310 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

E. Domänverkets fond

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande.
........... 3 314 000

3 315 000

Summa investeringsanslag.
............. 3 315 000

3 315 000

Avskrivningsmedel

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande.
...........

II. Luftfartsfonden

Summa investerings -

7 250 000 anslag.............. 7 900 000

1 000

649 000 _

7 900 000 7 900 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel från riksstaten......	137 695 000	Summa investerings-anslag..............	321 138 000
inom fonden........	36 101 000
Övriga kapitalmedel ... Investeringsbemyn-digande............	1 000 147 341 000
	321138 000		321 138 000
	IV. Försvarets fonder
	A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel från riksstaten......	228 882 000	Summa investerings-anslag..............	319 628 000
inom fonden........	18 680 000
Övriga kapitalmedel ... Investeringsbemyn-digande............	1 000 72 065 000
	319 628 000		319 628 000
	B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel inom fonden........	4 350 000	Summa investerings-anslag..............	14 500 000
Övriga kapitalmedel ... Investeringsbemyn-digande............	1 000 10 149 000

14 500 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

	V. Statens utlåningsfonder
Investeringsbemyn-	Utrikesförvaltningens lånefond

digande............ 200 000 Investeringsanslag..... 200 000

* - V, •

	Statens bosättningslånefond
1 nvesteringsbemy n-digande..........	15 000 000 Investeringsanslag..... 15 000 000
	Luftfartslånefonden
Investeringsbemyn-digande..........	1000 Investeringsanslag..... 1 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyn-digande..........	3 000 000 Investeringsanslag..... 3 000 000
	Allmänna studielånefonden
Investeringsbemyn-digande .........	38 000 000 Investeringsanslag. . .. 38 000 000
	Studiemedelsfonden
Avskrivningsmedel från riksstaten ...	300 000 000 Investeringsanslag.. .. 300 000 000

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyn-digande..........	2 352 000 Investeringsanslag .... 2 352 000
	Lånefonden för studentkårlokaler
Avskrivningsmedel från riksstaten . ...	Investeringsanslag..... 2 000 000 1 200 000
I nvesteringsbemyn-digande..........	800 000

2 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965 57

Fiskerilåuefonden

Avskrivningsmedel	Investeringsanslag.....	3 100 000
från riksstaten......	738 000
I nvesteringsbemyn-digande............	2 362 000
	3 100 000	3 100 000

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Investeringsbemyn digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Statens hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyn digande.

........... 18 000 000 Investeringsanslag..... 18 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande

Avskrivningsmedel Investeringsanslag..... 850 000 000

från riksstaten...... 202 300 000

Investeringsbemyndigande.
........... 647 700 000

850 000 000 850 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyn digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Investeringsbemyn digande.

........... 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Summa invesleringsbemyndiganden
för statens
utlåningsfonder .. 727 418 000 VI.

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel Summa investerings från

riksstaten...... 207 450 000 anslag.............. 389 756 000

Övriga kapitalmedel ... 16 230 000

Investeringsbemyndigande.
........... 166 076 000

389 756 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel ... 30 000 000 Summa investerings Investeringsbemyn-

anslag...........

digande............ 26 600 000

56 600 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel

från riksstaten......

inom fonden........

Övriga kapitalmedel ...
Investeringsbemyndigande.
...........

Summa investerings 500

000 anslag...........

41 800 000
100 000

9 100 000

51 500 000

B. Statens datamaskinfond

Investeringsbemyndigande.
.......

10 000 000 Investeringsanslag

C. Jordfonden

Investeringsbemyn -

digande............ 10 000 000 Investeringsanslag • • •

D. Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

Avskrivningsmedel

från riksstaten..... 7 400 000 Investeringsanslag....

Säger beträffande samtliga
investeringsstater för:

Avskrivningsmedel Summa investerings från

riksstaten...... 1 131 065 000 anslag...........

inom fonden........ 998 781 000

Övriga kapitalmedel... 55 036 000

Investeringsbemyndigande.
........... 1 400 511 000

56 600 000

51 500 000

10 000 000

7 400 000

3 585393 000

3 585 393 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965 59

Innehåll

Reviderad finansplan .......................................... 2

Det samhällsekonomiska läget ................................ 2

Den internationella konjunkturutvecklingen .................. 2

Den inhemska konjunkturutvecklingen ...................... 7

Den ekonomiska politiken .................................. 12

Långtidsperspektiv ........................................... 15

Återblick på 1960—1965 .................................... 15

Expansionspolitikens avvägningsproblem ...................... 18

Budgetutvecklingen på längre sikt............................ 22

Avslutning................................................... 28

Budgetläget .................................................... 30

Inkomstutvecklingen .......................................... 31

Utgiftsutvecklingen............................................ 32

Sammanfattning.............................................. 37

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1965/66 .... 37

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för budgetåret

1964/65 ....................................................... 40

Kapitalbudgeten för budgetåret 1965/66 .......................... 40

Förnyad beräkning av statsinkomsterna .......................... 43

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna .... 46

Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budåret
1965/66 .............................................. 49

Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1965/66 .... 54

Bihang A: Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet 1964/65
Bihang B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1965

Bihang D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen
för budgetåret 1965/66 in. in.

Bihang E: Långtidsbudget för perioden 1965/66—1969/70
Bihang F: PM angående den ekonomiska långsiktsutveckliiigen

MAACUS BOKTR STMIM 1965 6S0302

BIHANGA

RIKSREVISIONSVERKETS
BERÄKNING AV
BUDGETUTFALLET 1964/65

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965
Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1964/65

>’•'' t- •

Bihang A

Till KONUNGEN I

I enlighet med föreskrifterna i den för riksrevisionsverket gällande instruktionen
får riksrevisionsverket härmed avgiva approximativ beräkning
rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1964/65. Ämbetsverket har
1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. AV 125. Bihang A

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

även utfört en beräkning av utfallet av kapitalbudgeten för samma budgetår.

Vid beräkningen av driftbudgetutfallet har hänsyn tagits till de anslag,
som före den 1 april 1965 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till
riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å tilläggsstat till
riksstaten för nu löpande budgetår. Beloppet av sålunda redan anvisade
eller äskade tilläggsstatsanslag å driftbudgeten uppgår till 740,05 miljoner
kronor (jfr riksdagens skrivelse den 17 december 1964, nr 395, samt propositionerna
nr 2, 83 och 105 till 1965 års riksdag). Till detta belopp har
lagts 247 miljoner kronor, som enligt vad som förutsatts i statsverkspropositionen
beräknats skola anvisas på tilläggsstat till innevarande budgetår
för nedskrivning av statens järnvägars kapital. Sammanlagda beloppet av
tilläggsstatsanslag å driftbudgeten har därför upptagits till (740,05 -j247,
00 =) 987,05 miljoner kronor.

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet
med motsvarande beräkningar för föregående budgetår även avser förändringen
i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig
i huvudsak på de inom riksrevisionsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna
av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter
för budgetårets åtta första månader samt på approximativa uppgifter
avseende budgetårets fyra sista månader från bl. a. samtliga huvudförvaltningar.

Av närslutna sammanställningen över beräkningen av utfallet av driftbudgetens
inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas
överstiga de i riksstaten uppförda med 1 062,16 miljoner kronor.
För de inkomsttitlar, som ingår i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna
budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas en nettomerinkomst å 993,42 miljoner kronor, medan
inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes
komma att överstiga de ursprungligen beräknade med netto 68,74
miljoner kronor. Inkomsterna på titeln för skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. beräknas, på sätt närmare framgår av ämbetsverkets skrivelse
denna dag angående förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1965/66,
komma att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med 800 miljoner
kronor, medan riksstatens övriga inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa
en nettomerinkomst på 262,16 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kan, om
man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas
komma att utvisa en nettomerutgift å 91,97 miljoner kronor. De belopp,
som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas
i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angives
i efterföljande sammanställning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna .

II. Justitiedepartementet........

III. Utrikesdepartementet........

IV. Försvarsdepartementet.......

V. Socialdepartementet.........

VI. Kommunikationsdepartementet

VII. Finansdepartementet.........

VIII. Ecklesiastikdepartementet

IX. Jordbruksdepartementet......

X. Handelsdepartementet.......

XI. Inrikesdepartementet........

XII. Civildepartementet..........

XIII. Oförutsedda utgifter.........

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

Merutgifter Besparingar

Milj. kr.	Milj. kr.
—	0,08
14,69	—
0,23	—
—	6,82
260,44	—
—	0,06
24,58 202,72	—
—	9,01
3,52	—
—	94,15
—	299,58
4,10	—
—	0,31

Säger 510,28 410,01

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden........................... 1,70 _

II. Riksgäldsfonden........................... — 10,00

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus ter.

.................................... _ _

Säger 1,70_10,00

Summa 511,98 420,01

Nettomerutgift 91,97

1 det följande lämnas en sammanställning över de anslag, som beräknas
komma att utvisa mera betydande merutgifter eller besparingar.

Anslag Merutgifter

Milj. kr.

II. E 3 Fångvårdsanstalterna: Avlöningar . .. 8,94

IV. B 1 Armén: Avlöningar till aktiv personal

m. fl...................... 24,49

IV. C 1 Marinen: Avlöningar till aktiv personal

m. fl..................... 12,29

IV. D 1 Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal
m. fl............. 11,87

IV. G 2 Täckning av beräknade merkostnader

för löner........................ —

V. B 7 Bidrag till folkpensioner m. m....... 225,00

V. B 9 Bidrag till sjukförsäkringen......... 26,00

V. D 1 Allmänna barnbidrag.............. 12,46

V. D 3 Bostadsrabatter................... —

V. G 1 Statens mentalsjukhus: Avlöningar .. 28,40

V. G 20 Bidrag till driften av särskolor för psykiskt
efterblivna................ —

V. I 3 Bidrag till ortopediska hjälpmedel

m. m........................... 6,00

It Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Biliang A

Besparingar
Milj. kr.

70,00

41,75

5,38

Kungl. Mnj.ts proposition nr 125 år 1965

Anslag Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

VI.	I 6	Ersättning till postverket för befordran
		av tjänsteförsändelser............	8,39	—
VII.	D 4	Skatteersättning till kommunerna i an-
		ledning av 1957 års ortsavdragsre-
		form, m. m......................	5,15	—
VIII.	B 67	Bidrag till studiecirkelverksamhet ..	—	9,76
VIII.	D 14	Bidrag till driften av grundskolor m. m.	120,00	—
VIII.	D 32	Statliga allmänna gymnasier m. m.:
		Avlöningar.....................	44,05	—
VIII.	D 35	Bidrag till driften av högre kommu-
		nala skolor......................	14,50	—
VIII.	D 38	Bidrag till vissa privatskolor........	7,10	—
VIII.	D 57	Bidrag till driften av centrala yrkes-
		skolor..........................	8,87	—
VIII.	D 65	Bidrag till driften av folkhögskolor ..	-—	7,74
VIII.	F 4	Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar	5,78	—
VIII.	F 15	Folkskoleseminarierna: Avlöningar ..	5,39	—
VIII.	G 6	Kostnader för avskrivning av vissa
		studielån med statlig kreditgaranti	—	5,45
VIII.	H 2	Ersättning till statens allmänna fastig-
		hetsfond: Byggnadsstyrelsens del-
		fond...........................	5,41	—
IX.	D 3	Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
		område.........................	—	13,78
XI.	C 12	Omskolning in. m..................	—	6,42
XI.	C 13	Bidrag till erkända arbetslöshetskassor	—	11,00
XI.	E 16	Gottgörelse till polisdistrikten......	—	9,10
XI.	E 24	Lokala exekutionsorganisationen: Av-
		löningar ......................	—	8,24
XII.	C 1	Personalpensionsförmåner m. m.....	—	20,00

XII. E 2 Arbetsgivaravgift till den allmänna

tilläggspensioneringen ...... 32,34

XII. E 3 Arbetsgivaravgift till den allmänna

sjukförsäkringen m. m........... 5,82

XII. E 9 Täckning av beräknade merkostnader

för löner och pensioner m. m....... — 299,77

XII. E 10 Täckning av beräknade kostnader för

ändrad lönegradsplacering m. m. .. — 18,00

Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsattes på grund
av uppkommande merinkomster å de till automobilskattemedlens specialbudget
hörande inkomsttitlarna efter avdrag av merutgifter å anslag under
specialbudgeten komma att över anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond
tillföras 12,61 miljoner kronor. Det enligt riksstaten
och tilläggsstaten beräknade underskottet å automobilskattemedlens
specialbudget, 273,54 miljoner kronor, förväntas sålunda vid realiserandet
av budgeten komma att minska till 260,93 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å drift -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

budgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma sätt
som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning
av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

Minskning (—)
resp.

Ökning (+)
Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

IV. Försvarsdepartementet............................... + 50

VI. Kommunikationsdepartementet....................... + 260

VII. Finansdepartementet................................. + 30

XI. Inrikesdepartementet................................ +170

Övriga huvudtitlar ................................ — 10

Utgifter för statens kapitalfonder:

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................ + 40

+ 540

I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan inkomster och
utgifter (överskott) på 244,19 miljoner kronor sedan hänsyn tagits till en
beräknad ökning av reservationsmedelsbehållningarna på 200 miljoner kronor.
Enligt ovanstående beräkningar skulle nämnda överskott komma att
uppgå till (244,19 + 993,42 + 340 — 91,97 — 987,05 =) 498,59 miljoner
kronor eller i runt tal 500 miljoner kronor. Av detta belopp beräknas 175
miljoner kronor skola avsättas till budgetutjämningsfonden såsom kommunalskattemedel.

Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av utfallet av driftbudgeten
kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt
riksstat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat
har utgifterna upptagits till sammanlagt (22 916,36 + 987,05 =)
23 903,41 miljoner kronor. De faktiska utgifterna beräknas nu av riksrevisionsverket
komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av 23 524 miljoner
kronor. Då inkomsterna beräknas till 24 023 miljoner kronor, kan
alltså det kassamässiga överskottet å driftbudgeten beräknas till avrundat
500 miljoner kronor.

Den av riksrevisionsverket verkställda beräkningen av utfallet av kapitalbudgeten
för budgetåret 1964/65 har utförts på liknande sätt som
motsvarande beräkning för driftbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn
jämväl tagits till de anslag, som före den 1 april 1965 anvisats eller enligt
före angivna tidpunkt till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att
anvisas å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda
beloppet av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten
uppgår till 233,19 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den 17
december 1964, nr 395, samt propositionerna nr 2, 83 och 105 till 1965 års
riksdag).

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas komma
att belastas med utgifter å sammanlagt 3 150 miljoner kronor, vilket
överstiger det för budgetåret 1964/65 anvisade beloppet med 47 miljoner
kronor. För finansieringen av dessa bruttoinvesteringar beräknas komma
att disponeras avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av
1 080 miljoner kronor och av de olika kapitalfondernas driftinkomster avsatta
avskrivningsmedel till ett belopp av 1 100 miljoner kronor samt å
fonderna tillgängliga medel i övrigt av 130 miljoner kronor. Det nettotillskott
av kapitalmedel, som beräknas bli erforderligt för täckning av utgifterna
å kapitalbudgeten, uppgår således till 840 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,
Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Jarder varit föredragande.
Stockholm den 1 april 1965.

Underdånigst
GÖSTA RENLUND

INGRID JARDER

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under

budgetåret 1964/65

		I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merinkomst
		beräknat	utfall	ersättas av	att tillföras
		belopp		budgetut-	budgetut-
				jämnings-	jämnings-
				fonden	fonden
A. Egentliga statsinkomster	Tusental kronor
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a)	Skatt å inkomst och för-
	mögenhet m. m., bevillning	9 700 000	10 500 000	—	800 000
b)	Kupongskatt, bevillning ..	8 000	9 500	—	1 500
c)	Utskiftningsskatt och er-
	sättningsskatt, bevillning .	1 000	1 000	—	—
d)	Skogsvårdsavgifter, bevill-
	ning...................	10 200	10 200	—	—
e)	Bevillningsavgifter för sär-
	skilda förmåner och rättig-
	heter, bevillning.........	3 000	3 700	—	700
f)	Arvsskatt och gåvoskatt,
	bevillning...............	140 000	140 000	—	—
g)	Lotterivinstskatt, bevill-
	ning..........«........	92 000	no 000	—	18 000
b)	Omsättnings- och expedi-
	tionsstämplar m. m., bevill-
	ning...................	160 000	160 000	—	—
2. Automobilskattemedel:
a)	Fordonsskatt, bevillning ..	550 000	560 000	—	—
b)	Trafikomläggningsskatt,
	bevillning ..............	95 000	93 000	—	—
c)	Bensin- och brännolje-
	skatt, bevillning.........	1 265 000	1 325 000	—	—
3. Tullar och acciser:
a)	Tullmedel, bevillning.....	950 000	1 030 000	—	80 000
b)	Allmän varuskatt, bevill-
	ning...................	3 400 000	3 500 000	—	100 000
c)	Särskilda varuskatter, be-
	villning................	430 000	430 000	—	—
d)	Omsättningsskatt å motor-
	fordon, bevillning........	300 000	310 000	—	10 000
e)	Regleringsavgift och accis
	å fettvaror m. m., bevill-
	ning...................	5 000	1 000	4 000	—
f)	Tobaksskatt, bevillning .. .	1 040 000	1 050 000	—	10 000
K)	Rusdry cksförsälj ningsm e-
	del av partihandelsbolag,
	bevillning...............	20 000	22 600	—	2 600
b)	Rusdry cksförsäljningsmc-
	del av detaljhandelsbolag,
	bevillning...............	45 000	49 000	—	4 000
i)	Skatt å sprit, bevillning . ..	1 475 000	1 475 000	—	—

Kangl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

		I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merinkomst
		beräknat	utfall	ersättas av	att tillföras
		belopp		budgetut-	budgetut-
				jämnings-	jämnings-
				fonden	fonden
		Tusental kronor
			t*-''-
	i) Skatt å vin, bevillning ....	140 000	137 000	3 000	—
k> Skatt å malt- och läske-
	drycker, bevillning.......	210 000	190 000	20 000	—
	1) Energiskatt, bevillning ...	700 000	710 000	—	10 000
	Säger för skatter	20 739 200	21 817 000	27 000	1 036 800
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1.	Vattendomstolsavgifter ....	500	2 200	—	1 700
2.	Inkomster vid fångvården ..	5 200	5 200	—	—
3.	Inkomster vid flygtekniska
	försöksanstalten...........	9 550	10 600	—	1 050
4.	Bidrag till riksförsäkringsver-
	ket och försäkringsrådet ....	3 900	4 400	—	500
5.	Personalsjukpenningar m. m.	28 000	39 000	—	11 000
6.	Inkomster vid statens vård-
	anstalter för alkoholmissbru-
	kare ....................	350	300	50	—
7.	Inkomster vid centrala sjuk-
	vårdsberedningen..........	20	15	5	—
8.	Inkomster vid statens insti-
	tut för folkhälsan..........	000	600	—	—
9.	Inkomster vid statens häkte-
	riologiska laboratorium.....	6 000	10 400	—	4 400
10.	Inkomster vid statens rätts-
	kemiska laboratorium......	1 000	950	50	—
11.	Inkomster vid statens far-
	macevtiska laboratorium ...	1 600	1 600	—	—
12.	Inkomster vid statens men-
	talsjukhus................	50 000	50 000	—	—
13.	Inkomster vid Vilhelmsro
	sjukhus..................	350	300	50	—
14.	Inkomster vid karolinska
	sjukhuset.................	51 000	55 000	—	4 000
15.	Inkomster vid serafimerlasa-
	rettet ....................	11 000	12 500	—	1 500
16.	Inkomster vid väg- och vat-
	tenbyggnadsverket, att tillfö-
	ras aulomobilskattemedlen . ..	1 400	1 500	—	—
17.	Förrättnlngsavgifter vid sta-
	tens bilinspektion, att tillföras
	automob ilskattemedlen......	5 500	5 800	—	—
18.	Avgifter för registrering av
	motorfordon..............	13 000	13 500	—	500
19.	Försäljning av sjökort m. m.	750	1 000	—	250
20.	Fyr- och båkmedel........	23 000	21 200	1 800	—
21.	Lotspenningar............	15 600	15 400	200	—
22.	Skeppsmätningsavgifter ....	500	675	—	175
23.Inkomster vid Sveriges me-
	teorologiska och hydrologiska
	institut..................	9 000	9 000	—	—
24. Bidrag till statens bränsle-
	kontrollerande verksamhet .	120	120	—	—
25.	Inkomster vid länsarkitekts-
	organisationen............	900	1 000	—	100

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

	I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merinkomst
	beräknat	utfall	ersättas av	att tillföras
	belopp		budgetut-	budgetut-
			jämnings-	jämnings-
			fonden	fonden
	Tusental kronor
26. Inkomster vid statens geo-
tekniska institut...........	1 400	1 300	100	_
27. Inkomster av datamaskin-
drift vid statskontoret.....	4 500	2 600	1 900	—
28. Inkomst av myntning och
justering.................	22 000	20 000	2 000	—
29. Kontrollstämpelmedel......	2 000	2 300	—	300
30. Bidrag till bankinspektionen	1 865	2 030	—	—
31. Bidrag för revision av spar-
bankerna.................	550	539	11	—
32. Bidrag till försäkringsinspek-
tionen...................	1 670	1 840	—	—
33. Avgifter för granskning av
biograffilm...............	260	260	—	—
34. Inkomster vid tandläkarhög-
skolorna..................	450	725	—	275
35. Inkomster vid lantbruks-
nämnderna...............	1 400	1 500	--	100
36. Inkomster vid statens jord-
bruksnämnd..............	500	460	40	—
37. Inkomster vid statens cen-
trala frökontrollanstalt.....	3 500	3 500	—	—
38. Avgifter för växtskyddsin-
spektion m. m.............	1 000	800	200	—
39. Inkomster vid statens Iant-
brukskemiska kontrollanstalt	275	250	25	—
40. Inkomster vid statens ma-
skinprovningar............	350	300	50	—
41. Avgifter vid köttbesiktning .	4 500	4 600	—	100
42. Inkomster vid statens veteri-
närmedicinska anstalt......	1 700	2 100	—	400
43. Inkomster vid veterinärhög-
skolan...................	925	925	—	—
44. Inkomster vid lantmäterivä-
sendet...................	21 200	26 000	—	4 800
45. Inkomster vid rikets allmän-
na kartverk...............	3 800	4 000	—	200
46. Avgifter för statskontroll å
krigsmaterieltillverkningen .	70	70	—	—
47. Inkomster vid Sveriges geo-
logiska undersökning.......	600	1 100	—	500
48. Inkomster vid statens prov-
ningsanstalt..............	3 800	4 500	—	700
49. Inkomster vid statens skepps-
provningsanstalt..........	2 000	2 000	—	—
50. Inkomster vid statens insti-
tut för konsumentfrågor ....	375	450	—	75
51. Patent- och varumärkes-
samt registreringsavgifter .. .	18 500	19 500	—	1 000
52. Avgifter för registrering i
förenings- m. fl. register .,. .	505	650	—	145
53. Inkomster av statens gruv-
egendom.................	4 500	4 500	—	—
54. Bidrag till kostnader för po-
lisväsendet m. m.........	154 000	140 000	14 000	—

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

	I riksstaten	Beräknat	Brist att	Merinkomst
	beräknat	utfall	ersättas av	att tillföras
	belopp		budgetut-	budgetut-
			jämnings-	jämnings-
			fonden	fonden
	Tusental kronor
55. Exekutionsavgifter ........	800	1 000	—	200
Säger lör uppbörd i statens verksam-
het	497 835	512 059	20 481	33 970
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel..............	44 000	42 000	2 000	—
2. Totalisatormedel.........	77 000	80 000	—	3 000
3. Tipsmedel...............	105 000	130 000	—	25 000
4. Lotterimedel.............	130 000	1 30000	—	—
5. Övriga diverse inkomster ..	no 000	125 000	—	15 000
Säger för diverse inkomster	466 000	507 000	2 000	43 000
Säger för egentliga statsinkomster	21 703 035	22 836 059	49 481	1 113 770
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder.
1. Postverket, bevillning ....	45 000	21 000	24 000	—
2. Televerket ..............	140 000	50 000	90 000	—
3. Statens järnvägar........	1 000	1000	—	—
4. Statens vattenfallsverk ...	285 000	300 000	—	15 000
5. Domänverket ...........	30 000	31 000	—	1 000
Säger för statens affärsverksfonder	501 000	403 000	114 000	16 000
II. Riksbanksfonden...........	100 000	100 000	—	—
III. Statens allmänna fastighets-
fond.......................	42 807	42 807	—	—
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond ..	40 523	40 523	—	—
2. Försvarets fabriksfond ....	3 850	4 520	—	670
Säger för försvarets fonder	44 373	45 043	—	670
V. Statens utlåningsfonder......	356 569	362 300	—	5 731
VI. Fonden för låneunderstöd ....	9 602	10 900	—	1 298
VII. Fonden för statens aktier ....	85 000	106 000	—	21 000
VIII. Statens pensionsfonder......	77 165	78 000	—	835
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning
till utlandet.............	20 000	20 100	—	100
2. Övriga diverse kapitalfon-
der.....................	21 000	18 500	2 500	—
Säger för diverse kapitalfonder	41 000	38 600	2 500	100
Säger för inkomster av statens kapi-
talfonder.........................	1 257 516	1 186 650	116 500	45 634
Tillsammans	22 960 551	24 022 709	165 981	1159 404

MARCUS BOKTR. STHIM 1965 6 5 0 2 9 4

BIHANGB

RIKSREVISIONSVERKETS
INKOMSTBERÄKNING

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965
Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bihang B

Till KONUNGEN

Enligt gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket att före den
ä april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad beräkning av statsverkets
inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästföljande statsregle ]

Bihang till riksdagens protokoll 19C>5. 1 samt. Nr 12S. Bihang B

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

ring. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande
myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret
1965/66 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlar.

Allmänna förutsättningar för beräkningarna

I beräkningen i december 1964 anförde riksrevisionsverket att, även om eu
viss osäkerhet beträffande exportutvecklingen i fråga om Storbritannien
och följderna härav för den inhemska ekonomin kan råda, av dåvarande tendenser
att döma en allmän fortsatt ökning av efterfrågan kunde väntas såväl
inom landet som på exportindustriernas marknader under 1965. Mot bakgrunden
härav räknade riksrevisionsverket med eu fortsatt ökning av nationalprodukten
under 1965 vid full sysselsättning och ökande utrikeshandel.
Till dessa allmänna utgångspunkter, som alltjämt synes kunna läggas till
grund för beräkningen av statsverkets inkomster, knöt riksrevisionsverket
antaganden om inkomstutvecklingen under beräkningsperioden för löntagare,
övriga fysiska personer och svenska bolag in. fl.

Beträffande lönesummans utveckling från 1963 till 1964 fann riksrevisionsverket
i decemberberäkningen en ökning med omkring 9 % sannolik.
Det ytterligare material som framkommit sedan dess ger icke anledning
till ändring av detta antagande. Vid bedömningen av lönesummans utveckling
under 1965 anförde riksrevisionsverket i december, att man i första
hand hade att ta hänsyn dels till de avtalsmässiga lönehöjningarna och dels
till att lönenivån vid ingången av året till följd av löneglidning under 1964
översteg den för 1964 genomsnittliga. Vid den samhällsekonomiska utveckling
som förutsatts föreföll fortsatt löneglidning sannolik, varjämte någon
ökning av antalet anställda kunde väntas. För den totala lönesumman räknade
riksrevisionsverket med något mindre ökning under 1965 än under
1964. Riksrevisionsverket beräknar nu ökningen av lönesumman under 1965
till 9 %. Det schablonmässiga antagandet om en 4-procentig ökning av lönesumman
under 1966 har bibehållits.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än inkomst
av tjänst har icke framkommit några uppgifter som skulle motivera
en ändring av antagandena i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket räknar
sålunda fortfarande med att förändringen av de sammanlagda inkomsterna
under ifrågavarande förvärvskällor kommer att vara av samma storlek
vid 1965 och 1966 års taxeringar som vid 1964 års taxering.

De taxerade bolagsinkomsterna ökade med 13,5 % mellan 1963 och 1964
års taxeringar. Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en
enkät till ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca tre fjärdedelar
av samtliga bolags taxerade inkomster, under mars månad inhämtat

liih. Ii: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

uppgifter om dessa bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid
årets taxering. Med ledning av denna enkät har riksrevisionsverket antagit,
att bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomster kommer att stiga
med drygt 10 % från 1064 til] 1965 års taxering i stället för 5 % enligt riksrevisionsverkets
decemberberäkning.

De antaganden som riksrevisionsverket lagt till grund för den nu företagna
beräkningen av statsinkomsterna är, som framgår av det anförda, i
stort sett desamma som vid decemberberäkningen. Förutom de hittills
nämnda antagandena har vid beräkningarna i likhet med tidigare även förutsatts
att utvecklingen icke kommer att störas av mera omfattande arbetskonflikter.
I det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet av de
förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även
kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbäres i samband
med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes
de behållna inkomsterna på titeln med 10 800 milj. kr., vilket var
300 milj. kr. mindre än enligt riksrevisionsverkets förslag. Ändringar av
reglerna för inkomstbeskattningen beräknades därvid medföra ett skattebortfall
med 400 milj. kr., medan bortfallet av avdragsrätten för vissa maskininvesteringar
beräknades medföra en inkomstökning med 100 milj. kr.

Riksrevisionsverket har vid sin beräkning beaktat riksdagens beslut den
31 mars 1965 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition den 4 januari 1965
(nr 14) beträffande omläggning av den direkta beskattningen. Riksdagens
beslut innebär följande:

1. Nya skalor för den statliga inkomstskatten.

2. Ändringar av kommunalskatteavdraget, innebärande i huvudsak att
avdrag för kommunalskatt skall medges vid taxeringen till statlig inkomstskatt
med minst en fjärdedel av beskattningsårets s. k. sammanräknade
nettoinkomst. Detta minimiavdrag får dock ej överstiga 4 500 kr. för makar
och ofullständiga familjer samt 2 250 kr. för övriga skattskyldiga. Överstiger
den under närmast föregående år påförda kommunalskatten minimibeloppet,
skall avdrag medges med det faktiskt påförda beloppet.

3. Höjning av förvärvsavdraget från f. n. 300 kr. + 20 % av inkomsten,
dock högst 2 000 kr,., till 300 kr. -|- 25 % av inkomsten, dock högst 3 000
kr. Förvärvsavdraget i samband med inkomst av jordbruksfastighet har
höjts från 300 kr. till 1 000 kr. Avdragsrätten för icke hemmavarande barn
under 16 år som f. n. får ske med tillhopa högst 1 000 kr. har ändrats till alt
avse högst 1 000 kr. för varje barn.

4. Folkpensionsavgiften, som f. n. utgår med 4 % ä till statlig inkomstskatt
taxerad inkomst (om denna understiger 2 400 kr. uttages inte avgift)
dock med högst 600 kr., lika för två makar som ogift, skall i stället utgå

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

med 4 % å den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten, dock
med högst 1 200 kr.

5. Nya sjömansskattetabeller innebärande bl. a. justering med hänsyn
till de nya skalorna för den statliga inkomstskatten och att de nya tabellerna
beräknas på grundval av en kommunal utdebitering av 16 kr. mot f. n. 15 kr.

6. Höjning av skattepliktsgränsen för förmögenhetsskatten från nuvarande
80 000 kr. till 100 000 kr.

Reformerna träder i kraft den 1 januari 1966 (avser inkomståret 1966)
och tillämpas första gången vid 1967 års taxering utom beträffande förmögenhetsskatten
där de nya reglerna tillämpas redan vid 1966 års taxering.
Reformerna påverkar budgetåret 1965/66 huvudsakligen endast beträffande
inkomsterna av preliminärskatt under uppbördsterminerna mars och maj
1966.

Riksrevisionsverket har även beaktat det i Kungl. Maj :ts proposition den
26 februari 1965 (nr 84) framlagda förslaget att samtaxerade makar, som båda
haft arbetsinkomst, skall kunna få skatten för arbetsinkomsten beräknad
såsom om de blivit särtaxerade för denna inkomst. Den särskilda skatteberäkningen
avser statlig inkomstskatt och folkpensionsavgift.

I proposition den 5 februari 1965 (nr 80) har Kungl. Maj :t i samband med
1965 års fastighetstaxering föreslagit att repartitionstalel vid fastighetsbeskattningen
och det procenttal som ligger till grund för inkomstbeskattningen
i fråga om en- och tvåfamilj sfastigheter skall sänkas från 2,5 till 2. De
nya bestämmelserna föreslås skola tillämpas första gången vid 1966 års
taxering. Skattepliktsgränsen för byggnad på annans mark föreslås höjd
från 3 000 kr. till 5 000 kr. att tillämpas redan vid 1965 års taxering. De
ökade taxeringsvärdena torde trots sänkningen av repartitionstalet medföra
ökade skatteinkomster för staten och framförallt för kommunerna. Dessa
inkomster påverkar preliminärskatteinflödet endast i den mån den skattskyldige
— för undvikande av kvarstående skatt —- ökar sina inbetalningar av
preliminär skatt.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln som nu utförts har
riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt med beräkningen av
titeln för nästkommande budgetår bedöma utfallet för innevarande budgetår.
Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverkets
beräkningar i december 1964 medtagits som jämförelse
(milj. kr.):

	1964/65 december-	ny beräk-	1965/66 december-	ny beräk-
	beräkning	ning	beräkning	ning
Inkomster Prel. A-skatt under terminerna . .	15 250	15 300	16 700	16 400
Prel. B-skatt under terminerna ..	3 810	3 850	4 300	4 380
Fyllnadsbetalningar av preliminär skatt......................	1 000	1 100	900	1 200

Bih. B: Riksrevisionsverlcets inkomstberäkning 5

Kvarstående skatt ........ Socialförsäkringsavgifter från di-rektdebiterade arbetsgivare m. m. Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m..........	1964/65 december- beräkning 1 180 690 400	ny beräk-ning 1 160 740 450	1965/66 december- beräkning 1 250 720 400	ny beräk-ning 1 250 790 450
Summa inkomster	22 330	22 600	24 270	24 470
Utgifter
Kommunalskattemedel .......	8 640	8 640	9 730	9 800
Överskjutande skatt...........	1 460	1 460	1 300	1 300
Övriga restitutioner............	50	50	50	50
Utbetalningar till allmänna försäk-ringskassorna m. m...........	1 670	1 710	1 770	1 820
Utbetalningar till allmänna pen-sionsfonden .............	220	220	250	250
Omföringar .............	40	40	40	40

Summa utgifter 12 080 12 120 13 140 13 260

Inkomster utöver utgifter ...... 10 250 10 480 11 130 11 210

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning
hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan den nu företagna beräkningen och deceinberberäkningen
hänför sig för innevarande budgetår främst till att fyllnadsbetalningarna
våren 1965 uppräknats med 100 milj. kr. som eu följd av
det höjda inkomstantagandet för bolagen och att under uppbördsterminerna
er lagd preliminär A-skatt och B-skatt uppräknats med 90 milj. kr. på
grund av de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning i
november 1964 och januari 1965 samt tillgängliga sammanfattande uppgifter
om uppbörden i mars 1965.

För budgetåret 1965/66 har i jämförelse med decemberberäkningen anlagils
en nedgång av under uppbördsterminerna erlagd preliminär A-skall,
vilket främst är att hänföra till skattebortfall till följd av den beslutade omläggningen
av den direkta beskattningen. Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt
under våren 1966 har i jämförelse med decemberberäkningen uppräknats
med 300 milj. kr. Den förut redovisade beräkningen av bolagens
taxerade inkomster väntas öka utrymmet för bolagens fyllnadsbetalningar.
\ idare beräknas fyllnadsbetalningarna öka bl. a. genom påverkan av de genom
1965 års fastighetstaxering höjda taxeringsvärdena.

för övriga poster räknas endast med obetydliga förändringar jämfört med
decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på i
skrivelse från riksförsäkringsverket den 12 mars 1965 erhållna uppgifter.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör
verkställas under budgetåren 1964/65 och 1965/66 framgår av följande sammanställning
i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid
riksrevisionsverkets decemberberäkning (milj. kr.):

1964/65 1965/66

december- ny beräk- december- ny beräk beräkning

ning beräkning ning

Avsättning .................... 1 350 1 400 1 400 1 600

Återföring...................... 1 225 1 225 1 200 1 200

Nettoavsättning ................ 125 175 200 400

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna
på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. för budgetåret 1964/65
till 10 500 milj. kr. och föreslår att titeln i riksstaten för budgetåret 1965/66
uppföres med 11 200 milj. kr., vilket är 400 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 155 milj. kr. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln arvsskatt
och gåvoskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 155 milj. kr.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med
105 milj. kr. I skrivelse den 11 mars 1965 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna
på titeln till likaledes 105 milj. kr. Riksrevisionsverket, som beräknar
inkomsterna på titeln till 110 milj. kr. för innevarande budgetår, förordar
att titeln lotterivinstskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres
med 110 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Inkomsterna under denna titel uppfördes
i statsverkspropositionen med 130 milj. kr. I sin före nämn da skrivelse har
kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till likaledes 130 milj. kr.
Riksrevisionsverket förordar att titeln stämpelskatt och stämpelavgift i riksstaden
för budgetåret 1965/66 uppföres med oförändrat 130 milj. kr.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 590
milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade
uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsterminen
i februari—mars 1965 till 531 milj. kr., vilket är 42 milj. kr.
mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna om
anstånd i vissa fall med att erlägga automobilskatt i kungörelsen den 15
augusti 1962 (nr 499) kan ett belopp av ca 44 milj. kr. hänförligt till budgetåret
1964/65 beräknas inflyta först under budgetåret 1965/66. Å andra sidan

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser ca 35 milj.
kr. avseende debiteringen i februari—mars 1964 först under innevarande
budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat
inkomsterna på titeln till 560 milj. kr. för budgetåret 1964/65, vilket
är 10 milj. kr. mer än i decemberberäkningen. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet
och länsstyrelserna uppgick vid utgången av år 1964 antalet
registrerade personbilar till ca 1 677 000, vilket var ca 120 000 fler än vid
utgången av år 1963. Beträffande beräkningen för nästkommande budgetår
finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av fordonsbeståndet
av i stort sett samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket
föreslår, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 600

mili. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Trafikomläggningsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 100 milj. kr. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade
uppgifter uppgick den debiterade trafikomläggningsskatten vid den
ordinarie uppbörden i februari—mars 1965 till 95 milj. kr. Riksrevisionsverket,
som för innevarande budgetår beräknar titeln till 93 milj. kr., förordar
att titeln trafikomläggningsskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66
uppföres med oförändrat 100 milj. kr.

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket
i december 1964 till 1 400 milj. kr. I statsverkspropositionen är denna titel
uppförd med 1 525 milj. kr. på grund av en förutsatt höjning av bensinskatten
med 5 öre per liter fr. o. m. den 1 juli 1965. Riksdagen har sedermera
bifallit Kungl. Maj :ts i proposition den 4 januari 1965 (nr 14) framlagda
lörslag till höjning av bensinskatten. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter
förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret
1965/66 uppföres med samma belopp som i statsverkspropositionen eller
1 525 milj. kr.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 1 020

milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 mars 1965 har generaltullstyrelsen
uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 150 milj. kr.
tör budgetåret 1965/66. Styrelsens uppskattning har företagits på basis av
importprognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1965 och under
törutsättning av att ekonomiska eller politiska förhållanden utomlands icke
skall medföra några väsentliga ändringar i villkoren för den svenska utrikeshandeln
samt att importen liksom hittills skall vara fri från direkta restriktioner.
Generaltullstyrelsen har vid beräkningen beaktat dels den tullreducering
om It) procent för varor av EFTA-ursprung, som genomfördes
den 31 december 1964, dels den ytterligare tullsänkning om likaledes It)

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1!)65

procent, som är avsedd alt genomföras den 31 december 1965. För restitutioner
beräknar styrelsen ett belopp av 90 milj. kr., varigenom nettouppbörden
av tullmedel under budgetåret 1965/66 skulle utgöra 1 060 milj. kr.

Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår
till 1 030 milj. kr., förordar att titeln i riksstaten för budgetåret 1965/66
uppföres med 1 100 milj. kr., vilket är 80 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna inkomsttitel beräknades av riksrevisionsverket i
december 1964 till 3 900 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den
med 5 350 milj. kr. med hänsyn till en förutsatt höjning av denna skatt fr.
o. m. den 1 juli 1965 från 6 % till 9 %. Härvid föreslogs införande av en reduceringsregel
vid beskattningen av företagens maskininvesteringar. Riksdagen
har den 31 mars 1965 beslutat i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
den 4 januari 1965 (nr 14). Riksdagens beslut innebär ytterligare höjning
av procentsatsen från 9 % till 9,1 % vilket motsvarar jämnt 10 % vid öppen
debitering. Höjningen beräknas medföra eu inkomstökning av 60 milj. kr.
För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande
titel till 3 500 milj. kr. eller samma belopp som räknades med i
decemberberäkningen. Med hänvisning till de allmänna förutsättningar angående
den fortsatta ekonomiska utvecklingen, som riksrevisionsverket lagt
till grund för sin beräkning, förordar ämbetsverket att inkomsterna på titeln
allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med 5 400
milj. kr., vilket är 50 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel beräknades av riksrevisionsverket
i december 1964 till 445 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes
den med 345 milj,, kr. med hänsyn till en förutsatt förändring av vissa varuskatter,
innebärande bl. a. slopande av skatten på grammofonvaror, socker,
sirap, spelkort och vissa varor från det kemisk-tekniska området. Riksdagen
har den 31 mars 1965 med vissa justeringar godkänt i proposition den 4
januari 1965 (nr 14) framlagda förslag. Förändringarna skall tillämpas
fr. o. in. den 1 juli 1965. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen bar i sina
förnyade beräkningar med beaktande av den föreslagna skatteändringen
uppskattat inkomsterna till 350 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att
titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres
med 350 milj. kr., vilket är 5 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen
upptagen med 350 milj. kr. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket
nu inkomsterna på titeln till 310 milj. kr., eller samma belopp
som i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket förordar på grundval av
beräkningar från vissa myndigheter att titeln omsättningsskatt å motor -

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9

fordon i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med 350 milj. kr. eller
med samma belopp som i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Denna titel beräknades av riksrevisionsverket i december 1964
till 1 050 milj. kr. I statsverkspropositionen uppfördes den med 1 175 milj.
kr. med hänsyn till en förutsatt höjning av skatten på cigarretter med
2 öre fr. o. m. den 1 juli 1965. Riksdagen har den 31 mars 1965 godkänt i
proposition den 4 januari 1965 (nr 14) framlagda förslag till nämnda
skattehöjning. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen med beaktande
av den föreslagna skattehöjningen uppskattat inkomsterna på titeln
till 1 195 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln tobaksskatt i riksstaten
för budgetåret 1965/66 uppföres med 1 200 milj. kr., vilket är 25
milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Skatt å sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 500
milj. kr. I anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning förordar
riksrevisionsverket att titeln skatt å sprit i riksstaten för budgetåret 1965/66
uppföres med oförändrat 1 500 milj. kr.

Skatt å vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 145 milj.
kr. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade
beräkning, att titeln i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med
oförändrat 145 milj. kr.

Skatt å malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes
i statsverkspropositionen med 210 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar i
anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln skatt å
malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med
oförändrat 210 milj. kr.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 735 milj.
kr. I sina förnyade beräkningar har kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen
beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 738 milj. kr.
Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade
beräkning, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres
med 745 milj. kr., vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedlen beräknades av riksrevisionsverket i december till 80
milj. kr. men sänktes i statsverkspropositionen till 75 milj. kr. med hänsyn
till det beslut Kung]. Maj:t fattat den 18 december 1964 i fråga om fördelningen
av vinstavdraget mellan staten och anordnarna. Riksrevisionsverket,
som för innevarande budgetår beräknar tolalisatormedlcn till 80 milj.

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

kr. förordar i anslutning till lantbruksstyrelsens beräkning att titeln tolalisatormedel
i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med 85 milj. kr.,
vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med
185 milj. kr. Riksrevisionsverket, som nu beräknar utfallet på titeln för
innevarande budgetår till 130 milj. kr., föreslår att titeln tipsmedel i riksstaten
för budgetåret 1965/66 uppföres med oförändrat 135 milj. kr.

Lotterimedlen upptogs i statsverkspropositionen med 135 milj. kr. 1 sin
förnyade beräkning har Svenska penninglotteriet aktiebolag beräknat inkomsterna
till 130 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar, att titeln lotterimedel
i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med samma belopp som
i statsverkspropositionen eller 135 milj. kr.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 26 milj.
kr. I förnyad beräkning den 19 mars 1965 har poststyrelsen angivit överskottet
under nästkommande budgetår till 5 milj. kr. Poststyrelsen anför
i sin skrivelse bl. a. följande.

»För budgetåret 1964/65 beräknas överskottet nu till 18 milj. kr. mot
28 i höstberäkningen. Rortsett från några mindre betydelsefulla ändringar,
delvis sammanhängande med övergången till ny kontoplan, beror minskningen
på att postbanken inte kommer att leverera den vinst på 10 milj. kr.,
med vilken man räknade i höstas. Såsom angavs i styrelsens skrivelse den
19 november 1964 hade nedskrivningsbehovet för postbankens del efter den
då nyligen genomförda diskontohöjningen inte slutgiltigt bedömts. Behovet
av nedskrivningar av obligationsinnehavet har visat sig vara större än det
tidigare preliminärt beräknade. Av den anledningen har poststyrelsen beslutat
att disponera 1964 års överskott i postsparbanks- och postgirorörelsen
i sin helhet för nedskrivning av värdepappersinnehavet.

För budgetåret 1965/66 räknar styrelsen nu med ett överskott på 5 milj.
kr., som i sin helhet hänför sig till postverket utom postbanken. Med tanke
på att det fortfarande föreligger nedskrivningsbehov i fråga om postbankens
innehav av obligationer och statsskuldförbindelser även sedan hela bruttoöverskottet
för 1964 disponerats för nedskrivningar, är det nämligen i dagens
läge svårt att överblicka frågan om leverans av vinstmedel från postbanken
att gottskrivas postverkets bokslut för budgetåret 1965/66.»

Riksrevisionsverket föreslår, i anslutning till postverkets ovannämnda
beräkning att titeln postverket i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres
med 5 milj. kr., vilket är 21 milj. kr, mindre än i statsverkspropositionen.

Televerket. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med
170 milj. kr. I förnyad beräkning den 24 mars 1965 har televerket anfört
följande:

»Utvecklingen under den första hälften av innevarande budgetår visar -—
jämfört med beräkningen i november 1964 — att driftkostnaderna inklusive

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

avsättningarna till värdeminskningskonto tenderar att för budgetåret bli
något större än förutsett. Inkomsterna visar en något mindre ökning än
som prognoserats. Det sistnämnda torde sammanhänga med en viss icke
förväntad reaktion mot den höjning av samtalsmarkeringsavgiften från 7
till 8 öre som företogs den 1.7.1964. Vid nu gjorda beräkningar har dock
förutsatts att samtalsfrekvensen snabbt återgår till den normala utvecklingen.

Vid de nya beräkningar, som nu gjorts i avsikt att korrigera det för budgetåret
1965/66 tidigare angivna överskottet har hänsyn tagits till den väntade
ökningen av varuskatten, varjämte en ökning av avsättningarna till
värdeminskningskonto med ca 20 mkr blivit följden av en betydande ökning
av index för framräkning av anläggningarnas återanskaffningsvärden.
Hänsyn har icke tagits till löne- och prisstegringar, som kan komma att
inträffa under år 1966.

Enligt nu föreliggande likviditetsprognoser torde under budgetåret 1965/
66 ca 20 mkr kunna inlevereras. Härvid har förutsatts att televerkets rörliga
kredit utnyttjas i så hög grad som det är möjligt, dvs. med innehållande
endast av en rimlig reserv för förutsebara variationer i utbetalningarna. Telestyrelsen
undersöker emellertid möjligheterna att nedbringa sitt behov av
rörelsemedel. Om verkningarna av de åtgärder, som kan bli följden av pågående
utredningar, ger resultat redan under budgetåret 1965/66, bör inleveranserna
av överskottsmedel kunna ökas i motsvarande grad.»

Sedan riksdagen numera bifallit en i statsverkspropositionen föreslagen
höjning av telestyrelsens rörliga kredit med 145 milj. kr. beräknar riksrevisionsverket
det inlevererade överskottet från telestyrelsen till 50 milj. kr.
under innevarande budgetår och föreslår att titeln televerket i riksstaten
för budgetåret 1965/66 uppföres med 20 milj. kr., vilket är 150 milj. kr.
mindre än i statsverkspropositionen..

Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med
58 milj. kr., vilket innebar en ökning med 16 milj. kr. av det av riksrevisionsverket
i december 1964 i anslutning till järnvägsstyrelsens beräkning
förordade beloppet. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket
den 13 mars 1965 beräknat överskottet till 58 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar, att titeln statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1965/66
uppföres med 60 milj. kr., vilket är 2 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen
med 290 milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 mars
1965 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att den anser, att inkomsterna under
nästkommande budgetår fortfarande bör upptagas till 290 milj. kr.
Riksrevisionsverket som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

från statens vattenfallsverk till 300 milj. kr. förordar, att titeln statens valtenfallsverk
i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres med 300 milj. kr.,
vilket är 10 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Domänverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 35
milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 27 februari 1965 har domänstyrelsen
meddelat, att sådana förändringar i beräkningsgrunderna icke
inträffat, vilka fordrar en revidering av överskottsberäkningen, varför styrelsen
vidhåller tidigare lämnad uppgift på 35 milj. kr. Riksrevisionsverket
förordar, att titeln domänverket i riksstaten för budgetåret 1965/66 uppföres
med oförändrat 35 milj. kr.

Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 100
milj. kr. I skrivelse till riksrevisionsverket den 18 februari 1965 har fullmäktige
i riksbanken meddelat, att de icke funnit anledning föreslå ändring
av detta belopp. Enligt till fullmäktiges skrivelse bifogat protokollsutdrag
hade herr Wedén ansett att fullmäktige bort beräkna intäkten under riksbanksfonden
för nästa budgetår till 150 milj. kr. Riksrevisionsverket föreslår
i anslutning till fullmäktiges förslag, att titeln riksbanksfonden i riksstaten
för budgetåret 1965/66 uppföres med 100 milj. kr.

Förutom de i det föregående särskilt nämnda inkomsttitlarna bär vissa
andra inkomsttitlar nu behandlats inom riksrevisionsverket. Ämbetsverket
bar härvid funnit anledning förorda ändringar för titlarna rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, riisdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag,
personalsjukpenningar in. in. samt bidrag till kostnader för
polis- och domstolsväsendet. Ökningen av sistnämnda titel med 40 milj.
kr. är huvudsakligen beroende på en förskjutning av inkomsterna från budgetåret
1964/65 till 1965/66.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisionsverket förorda, att
följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1965/66 upptages med
nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

Enligt statsverks- Enligt riksrevisions- Ökning ( + )
propositionen verkets ändrings- Minskning ( — )

förslag

Kronor Kronor Kronor

Skatt å inkomst och för -

mögenhet m. m......... 10 800 000 000 11 200 000 000 + 400 000 000

Lotterivinstskatt ........ 105 000 000 110 000 000 + 5 000 000

Fordonsskatt ............ 590 000 000 600 000 000 + 10 000 000

Tullmedel .............. 1 020 000 000 1 100 000 000 + 80 000 000

Allmän varuskatt ........ 5 350 000 000 5 400 000 000 + 50 000 000

Särskilda varuskatter .... 345 000 000 350 000 000 + 5 000 000

Tobaksskatt ............ 1 175 000 000 1 200 000 000 + 25 000 000

Rusdrycksförsälj ningsmedel

av partihandelsbolag .... 20 000 000 22 000 000 + 2 000 000

liih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

	Enligt statsverks-	Enligt riksrevisions	;- Ökning (-f)
	propositionen	verkets ändrings-förslag	Minskning (—)
	Kronor	Kronor	Kronor
Rusdrycksförsäljningsmedel
av detalj handelsbolag . .	49 000 000	50 000 000	+	1 000 000
Energiskatt..............	735 000 000	745 000 000	+	10 000 000
Personalsjukpenningar in. m.	40 000 000	44 000 000	+	4 000 000
Bidrag till kostnader för po-lis- och domstolsväsendet
in. ni.................	320 000 000	360 000 000	+	40 000 000
Totalisatormedel ........	75 000 000	85 000 000	+	10 000 000
Postverket..............	26 000 000	5 000 000	—	21 000 000
Televerket ..............	170 000 000	20 000 000	—	150 000 000
Statens järnvägar ........	58 000 000	60 000 000	+	2 000 000
Statens vattenfallsverk ....	290 000 000	300 0004000	+	10 000 000

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till riksstatsförslaget enligt
statsverkspropositionen blir sålunda 483 milj. kr.

1 samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under
nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler
över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i
bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1964. Riksrevisionsverket
har därvid tagit hänsyn till de statsfinansiella verkningarna av
de ändringar i fråga om den direkta och indirekta beskattningen, som beslutats
av årets riksdag. Vid sina beräkningar har ämbetsverket utgått från en
fortsatt årlig ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär
samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett
stabil prisnivå.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt
och folkpensionsavgifter, vilka utgör de intäkter som slutligt redovisas
på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in., kan under antagande
av en årlig ökningstakt om 4 procent i skatteunderlaget vid 1968
1970 års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (milj. kr.):

Taxeringsår

1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970

8700 9930 11 170 10200 10 780 11 350 11 950

+ 1 230 + 1 240 — 970 + 580 + 570 + 600

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln kan under de ovan angivna
antagandena beräknas minska med 800 milj. kr. under budgetåret
1966/67, beräknas uppgå till samma belopp under budgetåret 1967/68 som
under budgetåret 1966/67, beräknas öka med 900 milj. kr. under budgetåret
1968/69 och med ytterligare 800 milj. kr. under budgetåret 1969/70.

För övriga inkomsttitlar har nu räknats med en ökning med 1 100 milj.
kr. under budgetåret 1966/67, med 700 milj. kr. under budgetåret 1967/68

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965
Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

och med 800 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1968/69—1969/70.
Den kraftiga ökningen under budgetåret 1966/67 sammanhänger främst
med att de av årets riksdag beslutade höjningarna av den allmänna varuskatten,
tobaksskatten och bensinskatten av uppbördstekniska skäl får full
effekt på statsinkomsterna först under detta budgetår. Den lägre ökningstakten
under budgetåret 1967/68 i förhållande till budgetåren 1968/69—
1969/70 förklaras av att trafikomläggningsskatten bortfaller under detta
budgetår.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom,
Thorson och Säfström, varjämte byrådirektören Andrén varit föredragande.
Stockholm den 1 april 1965.

STIG ANDRÉN

Underdånigst
GÖSTA RENLUND

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650295

BIHANGC

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1965

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1965
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Bihang C

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1965

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1965 som härmed framläggs är utarbetad
inom finansdepartementets ekonomiska avdelning och konjunkturinstitutet.
Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdepartement
och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts.
Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för nationalbudgetens utformning
och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln, VII, Investeringarna och IX, Kreditmarknaden
har i sin helhet sammanställts inom konjunkturinstitutet liksom även
avsnitten om industriproduktion och skogsbruk i kapitel IV och om de disponibla
inkomsterna samt den privata konsumtionen i kapitel VI.

Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1965 — med undantag
för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas
— vilar på finansdepartementets ekonomiska avdelning där arbetet med nationalbudgeten
letts av tf. avdelningschefen Lars Lindberger. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Bihang C

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

I. Sammanfattande översikt

Enligt de senaste — dock ej definitiva — beräkningarna ökade nationalprodukten
mätt i fasta priser från 1963 till 1964 med så mycket som
6 1/2 procent, vilket skulle innebära rekord för efterkrigstiden. I förhållande
till den beräkning som framlades i den preliminära nationaibudgeten bär
uppjusteringar skett främst av den privata konsumtionen, lagerinvesteringarna
och utrikessaldot. Intrycket av påskyndad efterfrågetillväxt jämfört
med närmast föregående år har förstärkts och den snabbare tillväxten
kan -—- åtminstone så vitt den interna efterfrågan beträffar — alltjämt i
främsta rummet sättas i samband med det inträffade omslaget i lagennvesteringarna.
Omkastningen från nedgång i lagerinvesteringarna 1962—
1963 till en uppgång i dessa 1963—1964 har inneburit ett tillskott till den
interna efterfrågan som numera beräknas ha varit obetydligt lägre än
hela ökningen i dennas tillväxt.

I övrigt har exportens roll som expansionsfaktor inom svensk ekonomi
ytterligare markerats. Inklusive tjänstenetto beräknas exportens volym ha
stigit med 11 procent (för enbart varuexporten med 11 1/2 procent). Vid
sidan av lagerinvesteringar och utrikeshandel framstår bostadsbyggandet
och de kommunala investeringarna som de mest expansiva komponenterna

1 nationalprodukten. Bostadsbyggandet beräknas nu inklusive underhåll ha
ökat It) 1/2 procent i volym från 1963 till 1964, de kommunala investeringarna
med 111/2 procent. Även den privata konsumtionens tillväxt har
varit förhållandevis hög eller 5 procent.

Tillväxttal avgjort under genomsnittet noteras däremot för statlig verksamhet
samt för näringslivets investeringar i fasta anläggningar, dvs. byggnader
och maskiner. Den statliga verksamhetens volym har stigit med 3
procent, varav för statlig konsumtion 4 procent och för statliga investeringar

2 procent. Näringslivets investeringar synes i medeltal ha stigit 2 1/2 pro
cent, men häribiand beräknas industriinvesteringarna ha sjunkit 3 1/2 procent.

Sammanfattningsvis har elasticiteten i det totala utbudet från den svenska
ekonomin trots allt varit tillräckligt betydande för att omkastningen i
lagerinvesteringarna — från lagerminskning 1963 till lageruppbyggnad 1964
— kunnat äga rum utan att detta behövt medföra någon neddragning av
tillväxttakten för den privata konsumtionen eller för de snabbt expanderande
bostads- och kommunalinvesteringarna. I fråga om statlig verksamhet
och näringslivets investeringar i fasta anläggningar synes tillväxten däremot
i någon mån ha avtagit.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Till bokslutet för 1964 hör vidare att bytesbalansen enligt officiella beräkningar
visade ett visserligen obetydligt — och jämfört med 1963 minskat
— underskott om 128 miljoner kronor. Enligt expertbedömningar synes
emellertid bytesbalansens inkomstsida vara underskattad, varför bytesbalansens
faktiska saldo kan tänkas ha inneburit ett överskott på ett eller
annat hundratal miljoner kronor.

För hushållen har 1964 enligt de reviderade beräkningarna inneburit att
de disponibla realinkomsternas tillväxttakt kunnat bibehållas vid ca 5 procent.
Härvid är att märka att sysselsättningen synes ha ökat något snabbare
än under närmast föregående år och att inkomstutvecklingen för företagare
inom jordbruket varit gynnsammare. Vidare har löneglidningen
under 1964 ökat i betydelse. För vissa grupper av löntagare torde inkomstutvecklingen
under sådana förhållanden realt sett ha varit mindre förmånlig
1964 än 1963.1

Medan hushållen i genomsnitt synes ha kunnat vidmakthålla sin realinkomstutveckling
har nationalinkomstens tillväxt realt sett accelererat. Inkomstfördelningen
i samhällsekonomin har 1963—1964 i viss grad förskjutits
till företagens förmån. I syfte att belysa denna förskjutning återges
nedan hur nationalproduktens tillväxt -— uttryckt i procentenheter av
dess totalvolym respektive utgångsår — delats upp i disponibla andelar;
för hushållen, för det offentliga, för AP-fonden och för företagen i övrigt.
Som disponibelt för företagen har härvid upptagits företagens sparande
plus deras avskrivningar och underhåll (här beräknat såsom restpost). De
inom parentes angivna talen visar vilka värden som skulle ha erhållits
vid en proportionell fördelning av bruttonationalinkomstens ökning.

1962—1963 1963—1964

(procentenheter)

Bruttonationalproduktens tillväxt (med korrektion för terms

of trade effekter).................................... 4,6

Därav disponibelt:

för hushållen........................................ (2,8) 2,9

för det offentliga.................................... 0,9

för AP-fonden ...................................... 0,6

för företagen........................................ (0,7) 0,2

6.4

(3,8) 2,9

1.4
0,6

(1,0) 1,5

Den ökade produktionstillväxten 1963—1964 har alltså kommit i första
liand företagen och i andra hand det offentliga till godo, medan hushållens
disponibla inkomster realt ökat i samma takt som 1962—1963. Företagens
»bruttovinstförbättring» framstår nu som ännu något mera markant än i
motsvarande kalkyl enligt den preliminära nationalbudgeten. Beaktas bör

1 Det må påpekas att realinkomsterna vid dessa kalkyler har erhållits genom deflatering
med en s. k. implicitprisindex, som framkommit vid konsumtionsvolymbcriikningarna
i nationalräkenskaperna. En defiatering med konsumentprisindex ger inemot en halv procent
lägre realinkomstökning 1963—1964. Skillnaden hänför sig framför allt till livsmedelsområdet;
jordbruksnämndens konsumtionsvoiymberäkning för livsmedel ger nämligen
implicita prismedeltal för 1963—1964, som är ca 1 procent lägre än den genomsnittliga
prishöjningen för livsmedel i konsumentprisindex.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

dock att företagens disponibla bruttoinkomster i denna kalkyl utgör en
förhållandevis osäker restpost.

Den snabba produktionsökningen 1963—1964 var betingad av en kombination
av gynnsamma förutsättningar på utbuds- och efterfrågesidan.
Från utbudssynpunkt kan man peka på en sådan omständighet som att
det ännu under en väsentlig del av året 1963 fanns outnyttjade kapacitetsreserver
inom vissa betydelsefulla exportinriktade näringsgrenar. \idare
må erinras om att 1963—1964 innebar en övergång från ett år med trån
produktionssynpunkt ogynnsam till ett år med från samma synpunkt ovanligt
gynnsam väderlek.1 Det har under sådana omständigheter föiefallit
osannolikt att produktionsökningen 1964—1965 skulle kunna bli lika stor
som 1963—1964, i all synnerhet som det kan synas tveksamt om nettotillskottet
av arbetskraft skall kunna bli fullt så stort 1965 som 1964. En i och
för sig osäker överslagskalkyl tyder på att en ökning av den samlade produktionen
med 5 procent skulle kunna presteras 1965 under förutsättning
att tillskottet av arbetskraft blir lika stort som 1964. Det kan med den
utgångspunkten förefalla rimligt att räkna med en produktionsökning om
4 1/2 procent som uppnåelig under 1965 vid ett något lägre arbetskraftstillskott
än under 1964. Jämfört med den kalkyl som framlades i den preliminära
nationalbudgeten innebär detta en uppjustering med en halv procent.
Uppjusteringen får ses mot bakgrunden av den nya högre beräkningen
av 1964 års produktionsresultat samt av de gynnsamma väderleksförhållandena
under första kvartalet 1965.

Den betydande produktionsökningen i Sverige 1964 får emellertid också
ses som en konjunkturföreteelse; gynnsamma internationella avsättningsförhållanden
har bidragit till dess uppkomst. Den ekonomiska tillväxten i
Västeuropa har under 1964 nästan genomgående varit påfallande hög med
ett genomsnittsvärde om drygt 5 procent och med särskilt kraftiga expantionstal
för de nordiska grannländerna (5 1/2—7 procent), för Västtyskland
(6 1/2 procent) och för Nederländerna (7 1/2 procent). Även för Storbritannien
registreras en förhållandevis hög ökning av nationalprodukten
(5,6 procent). Den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna och läget
i råvaruländerna bidrog också till att världsekonomin under 1964 fick en
påtagligt expansiv prägel.

För 1965 finns det internationellt sett anledning att räkna med en något
lägre expansionstakt. En sammanställning av tillgängliga länderprognoser
har givit vid handen att bruttonationalprodukten i Västeuropa väntas
stiga med i genomsnitt 3 1/2 5 4 procent. Nedgången i tillväxttakten
jämfört med 1963—1964 skulle i och för sig inte behöva innebära att expansionen
under loppet av 1965 skulle bli mindre framträdande än under i

i Även av kalendariska skäl synes 1964 ha haft bättre förutsättningar att bli ett gynnsamt
produktionsår, eftersom det hade någon arbetsdag mera än 1963; härigenom motverkades
delvis effekten av den semesterförlängning som skedde 1964.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

fjolåret. De senaste uppskattningarna av lagerinvesteringarnas utveckling
skulle dock kunna tyda på någon avsaktning i tillväxttakten under årets
senare del. Enligt dessa prognoser skulle den måttliga ökning av lagerinvesteringarna,
som skedde från 19(53 till 1964, avlösas av någon minskning i
dessa investeringar 1964—1965 och nedgången skulle härvid bli mest påtaglig
under andra halvåret. I Förenta staterna där man för 1965 räknar
med en ökning av totalproduktionen med drygt 4 procent är man klart inställd
på någon avsaktning av tillväxttakten under årets senare hälft.

Ovissheten i de internationella konjunkturutsikterna gäller av naturliga
skäl i högre grad 1966 än andra halvåret 1965. Det är tänkbart att den
internationella ekonomiska utvecklingen under 1966 kan komma att bli
påtagligt mindre expansiv än under de närmast föregående åren — exempelvis
till följd av ett, kanske först under 1966 inträffande, omslag i lagerkonjunkturen
och under inverkan av en åtstramning i den amerikanska
kapitalexporten. Hur en sådan förändring i fråga om de internationella
kapitalrörelserna skulle komma att inverka på den realekonomiska utvecklingen
blir emellertid i hög grad beroende av den ekonomiska politik som
kommer alt föras i olika länder. Tills vidare mildras effekten av de amerikanska
åtgärderna i väsentlig mån därigenom att de i första hand träffar
länder vilkas internationella likviditetsläge är betryggande. Del finns i dagens
läge knappast någonting som mera bestämt tyder på ett omslag i del
internationella ekonomiska klimatet. Man torde dock ej helt kunna bortse
från möjligheten av att det förhållandevis stabila kostnadsläget i Förenta
staterna under 1966 skulle kunna komma att utöva ett i någon mån ökat inflytande
på den internationella kostnadsutvecklingen. De anpassningsproblem
som en mer eller mindre utpräglad internationell kostnadsstabilisering
skulle kunna tänkas föranleda kommer att beröras i det följande.

Den reviderade exportkalkylen för 1965 utgår från de prognoser som
funnits tillgängliga angående den ekonomiska utvecklingen i avnämarländerna
och bygger i övrigt på resultaten av särskilda enkäter som företagits
hos våra mera betydande exportnäringar. Varuexporten väntas enligt denna
reviderade prognos stiga med 7 procent från 1964 till 1965. Inklusive
tjänstenetto beräknas uppgången dock stanna vid 6 1/2 procent. Jämfört
med den preliminära kalkylen innebär detta eu uppjustering med en halv
respektive en procent, vilket är väsentligt lägre än de uppjusteringar som
förekommit vid motsvarande tillfällen de närmast föregående åren. Exportvolymens
ökning synes alltså bli påtagligt lägre än 1963—1964, då den
uppgick till 111/2 procent. Del är framför allt den förväntade utvecklingen
av exportens råvarudel som orsakar den väsentligt lägre ökningstakten.
För verkstadsprodukter, järn och stål samt gruppen övriga varor förutses
däremot en betydande tillväxt, dock inte i samma höga takt som 1964.
Fartygsexporten väntas ånyo stiga under 1965. Förutom av kapacitetsskäl
synes exportens tillväxt även i någon mån komma att begränsas med hän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

syn till efterfrågan bl. a. till följd av de i Storbritannien vidtagna åtgärderna.
Detta utesluter inte att takten i exportleveranserna för närvarande i
väsentlig utsträckning kan påverkas av tillgången på arbetskraft inom exportföretagen.

För det privata näringslivets investeringar i fasta anläggningar förutses
nu en volymökning med 7 procent räknat från 1964 till 1965. Industriinvesteringarnas
volym kan på grundval av den senaste enkäten beräknas ha
sjunkit 3 ä 4 procent från 1963 till 1964.1 För 1965 förefaller en uppgång
med 9 procent sannolik. Särskilt för maskininvesteringarnas del innebär
detta en större ökning än som förutsattes i den preliminära prognosen.
Absolut sett förväntas nu ungefärligen samma investeringsvolym för industrin
som emotsågs i den preliminära nationalbudgeten, där man visserligen
räknade med en något lägre procentuell tillväxt men från ett — som
man då trodde — högre utgångsläge. Trots det ansträngda läget på kreditmarknaden
förefaller det övervägande sannolikt att den beräknade ökningen
av industrins investeringsvolym kommer att kunna förverkligas.
Fn överslagskalkyl ger vid handen att industriföretagens sparande under
1964 varit större än deras investeringskostnader (inklusive sådana för lageruppbyggnad).
Under 1965 har ett flertal industriföretag stärkt sin finansieringsbas
genom avsevärda nyemissioner. — Bland de industrier som planerar
förhållandevis stora investeringsökningar ingår järn- och stålverk,
elektroteknisk industri, pappersbruk och pappfabriker samt kemisk industri.

I fråga om byggnadsinvesteringar för handel m. m. väntas ökningen avta
väsentligt eller från 12 å 13 procent i volym 1963—1964 till 3 å 4 procent
1964—1965. Vid skärpta byggrestriktioner är det rent av tänkbart att en
viss minskning av byggnadsvolymen kan ifrågakomma.

Lagerinvesteringarna beräknas 1963—1964 enligt reviderade kalkyler ha
stigit med 800 miljoner kronor. Till 1965 väntas fortsatt uppgång, nu beräknad
till 200 miljoner kronor.2 Tillväxten av lagerinvesteringarna synes
främst gälla industrins lager av färdigvaror samt varor i arbete och torde
till betydande del falla på verkstadsindustrin. Inberäknat lagerinvesteringar
väntas näringslivets totala realkapitalbildning komma att stiga med drygt
8 procent från 1964 till 1965 mot 9 procent från 1963 till 1964.

I fråga om de kommunala investeringarna (exkl. bostäder) har ej funnits
anledning att nu frångå den preliminära prognosen som utvisade en fortsatt
kraftig volymökning om ca 11 procent. Under förutsättning av skärp 1

Detta gäller för industriinvesteringar inklusive underhåll. För enbart ny- och reinvesteringar
torde nedgången ha varit 7 å 8 procent.

2 Lagerinvesteringarnas tillväxt förutses härigenom bli lägre än enligt den preliminära
nationalbudgeten, men lagerökningen 1965 väntas likväl bli större. — Utfallet av lagerinvesteringarna
1963—1964 enligt de reviderade beräkningarna, som visar på en uppgång
med drygt 800 miljoner kronor, innebär en synnerligen god överensstämmelse med lagerprognosen
i den preliminära nationalbudgeten för 1964; enligt denna väntades lagerinvesteringarna
stiga med 900 miljoner kronor.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196ö

ta byggreslriktioner skulle denna siffra dock kunna visa sig alltför hög.

1 procent räknat planeras den kraftigaste investeringsexpansionen. inom
hälso- och sjukvård (ca 25 procents volymökning), medan motsvarande
tillväxttal inom skol- och gatuväsen håller sig omkring 10 procent. — Inberäknat
bostäder kan den sannolika ökningen av de kommunala investeringarna
anges till 9 procent.

För statliga investeringar kalkyleras liksom i den preliminära prognosen
med en uppgång om 3 1/2 procent eller i något snabbare takt än till 1964.
Även här kan byggrestriktioner tänkas inverka på det faktiska utfallet.

För bostadsbyggandet beräknas det uppgjorda programmet för igångsättning
vid oförändrade byggnadstider innebära en investeringsökning med

2 procent. Stegringstakten synes således bli väsentligt lägre 1963—1964, i
all synnerhet om de angivna förutsättningarna hålls orubbade,.

Investeringsvolymen totalt — lagren ej inräknade — väntas stiga med
6 procent från 1964 till 1965 eller i snabbare takt än som beräknas vara
uppnåelig för den totala produktionen. Ökningen fördelar sig jämnt mellan
byggnadsinvesteringar och maskiner. Inklusive lager blir den totala investeringsökningen
inemot 6 1/2 procent.

Beträffande inkomster, priser och konsumtion indikerar de reviderade
kalkylerna följande utveckling:

Från 1964 till 1965 förutses den genomsnittliga lönenivån stiga med 7
procent varav knappt 4 1/2 procentenheter till följd av avtalsmässig lönehöjning.
Den totala lönesumman beräknas stiga med 8 1/2 procent. Nettoeffekten
av sysselsättningsförändringar har därvid, liksom i de preliminära
kalkylerna, upptagits till 11/2 procent eller 1/2 procentenhet lägre än

1963—1964. Faktorinkomsternas uppgång beräknas till följd av något
mindre inkomstökning för andra än löntagare bli lägre än lönesummans,
nämligen 8 procent. Sedan inverkan beaktats av hushållens ökade nettoinbetalning
till det offentliga,1 kvarstår en beräknad ökning av deras disponibla
inkomster med 7,6 procent.

De disponibla inkomsternas realvärde reduceras med förutsedda prisstegringar,
vilka med hänsyn till förutsatt lönehöjning och beslutad skärpning
av den indirekta beskattningen samt andra, kända faktorer i huvudsak
kostnadsmässigt beräknas till 5,0 procent. Detta tal avser förändringen
av prisnivåns genomsnittsläge från året 1964 till året 1965.1 2 Rcalinkomstökningen
kan därmed i summa uppskattas till 2,5 procent. Med
tanke på den förhållandevis tvära och, såvitt nu kan bedömas, övergående
uppbromsning av realinkomstutvecklingen som beräknas inträffa andra

1 Härmed avses summan av direkta skatter, avgifter m. m. som erlagts av hushållen
minus summan av inkomstöverföringar till hushållen.

2 Under loppet av 1965 eller riktigare från december 1964 till december 1965 väntas en
höjning av konsumentpriserna med 6,0 procent. Enbart den direkta effekten av skatteåtgärderna
per 1 juli uppskattas nu till 2,6 procent eller, 1 genomsnitt för hela året 1965,
1,3 procent.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 dr 1965

halvåret kan konsumtionsvolymen 1965 förutses komma att stiga procentuellt
något mera än realinkomsterna eller med ca 3 procent. — I förhållande
till de preliminära kalkylerna har prognosvärdena för såväl nominell
och real inkomsthöjning som ökning av konsumtionsvolymen justerats
upp med en halv procent.

I fråga om den offentliga konsumtionens utveckling 1965 finns det knappast
anledning att nu frångå den uppskattning som framlades i den preliminära
nationalbudgeten. Enligt denna väntades den offentliga konsumtionens
volym med hänsyn till den knappa tillgången på personal inom
hl. a. vårdområdena kunna öka med högst 7 procent, låt vara att en uppgång
med 8 procent närmast syntes motsvara myndigheternas intentioner.
Jämfört med utvecklingen 1963—1964, då den offentliga konsumtionens
volym ökade 4 å 5 procent, synes dess tillväxt 1964—1965 dock bli påtagligt
snabbare- — Väsentligen som en följd av att staten 1965 övertar ansvaret
för polisväsendet m. m. beräknas enbart den statliga konsumtionens
volym stiga med 12 procent mot tidigare uppgivna 13 procent enligt
den preliminära nationalbudgeten.

Med ledning av tidigare kända samband mellan utvecklingen av skilda
komponenter i nationalprodukten och den totala införseln beräknas importnolgmen
stiga med 7 1/2 procent. Fastän importvolymens ökning procentuellt
väntas bli om än obetydligt högre än varuexportens, synes handelsbalansens
underskott till följd av en mindre förbättring i bytesförhållandet
gentemot utlandet bli i det närmaste oförändrat. För exportpriserna
kalkyleras med en genomsnittlig uppgång med 2 procent mot för import -

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans för 1965

Miljoner kronor i 1964 års priser

	Förändring	1964	Förändring 1964-—1965
	1963—1964	miljoner kronor
		Miljoner	Procent

	Procent		kronor
Tillgäng Bruttonationalprodukt................	6,5	97 100	+ 4 300	+ 4,5
Import ............................	10,0	19 900	+ 1 500	+ 7,5
Summa tillgång	7,0	117 000	+ 5 800	+ 5,0
Efterfrågan Privat bruttoinvestering (ej bostäder)	2,5	12 900	+ 900	+ 7,0
Statlig bruttoinvestering » »	2,0	6 600	+ 200	+ 3,5
Kommunal bruttoinvestering» »	11,5	5 200	+ 600	+ 11,0
Bostäder, bruttoinvestering ..........	10,5	6 600	+ 150	+ 2,0
Lagerökning''........................	—	+ 700	+ 200	—
Privat konsumtion ..................	5,0	51 600	+ 1 500	+ 3,0
Offentlig konsumtion ................	4,5	13 600	+ 950	+ 7,0
Export (inkl. tjänstenetto)............	11,0	19 800	+ 1 300	+ 6,5
Summa efterfrågan	7,0	117 000	+ 5 800	+ 5,0

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

priserna 1 1/2 procent. Till följd av försämrat tjänstenetto väntas bytesbalansens
underskott stiga med knappt 100 miljoner kronor.

En hopsummering av de olika delposterna ger försörjningsbalansen det
utseende som framgår av tabell 1.

Den tillväxt i produktionsvolymen från efterfrågesidan med inemot 4 1/2
procent som försörjningsbalansen utvisar synes i och för sig vara tämligen
väl anpassad till de faktiska möjligheterna till produktionsökning under
1965. Ett försök till halvårsfördelning av komponenterna i bruttonationalprodukten
har emellertid givit resultat som antyder att expansionstakten
skulle bli märkbart lägre under andra halvåret 1965 än under det första.
Även om resultaten måste betraktas som förhållandevis osäkra, kan det synas
suggestivt att efterfrågan skulle öka med över 5 procent mellan första
halvåren 1964 och 1965 mot 3 1/2 procent mellan andra halvåren.

Frågan kan ställas om inte dessa kalkyler kan anses tyda på att det övertryck,
som alltjämt i huvudsak råder på arbetsmarknaden, kan komma att
i någon mån lättas under andra halvåret. Det synes emellertid välbetänkt
att inte dra alltför vittgående slutsatser av de anförda halvårskalkylerna.
Skulle efterfrågetrycket tendera att sjunka, förefaller det nämligen inte
osannolikt att leveransterminer och byggnadstider förkortas, vilket gör att
den realiserade efterfrågan kan komma att stiga mera än beräknat mellan
halvåren 1965. Det är tänkbart att lagerutvecklingen inom handeln i viss
mån kan verka utjämnande på efterfrågans expansionstakt under året. Efterfrågan
på arbetskraft, som under vintern varit högt uppdriven, torde
under alla omständigheter komma att stiga säsongmässigt under våren och
sommaren; denna uppgång kan dessutom i någon mån komma att intensifieras
som följd av att en del inköp torde komma att påskyndas före omshöjningen
1 juli.

Utsträcks perspektiven till att även omfatta första halvåret 1966, finns
det skäl att räkna med en hög efterfrågan, såvitt denna blir beroende av
inhemska bestämningsfaktorer och eljest överhuvudtaget kan bedömas. Den
senaste enkätundersökningen tyder på att industriinvesteringarna kommer
att fortsätta att stiga under första halvåret 1966. Sänkningen av de direkta
statliga skatterna från och med nyåret kommer att verka stimulerande på
den privata konsumtionen. Exporten och sannolikt även lagerinvesteringarna
blir i hög grad beroende av den ekonomiska utvecklingen utomlands.
Skulle den internationella konjunkturen försvagas under 1966 — vilket det
dock inte finns några bestämda skäl att förutsätta — förefaller det snarast
som om konjunkturens inhemska bestämningsfaktorer i huvudsak skulle gå
i motsatt riktning.

Av flera skäl kan vi inte redan nu göra oss eu detaljerad bild av balansproblematiken
inför 1966. Vissa föreställningar härom kan man dock med
tämligen stor säkerhet bilda sig på grundval av erfarenheter från de senaste
årens ekonomiska utveckling. Denna har för Sveriges del kännetecknats av

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

en kostnadsutveckling som varit förenlig med utrikes balans men inte med
prisstabilitet inom landet. Med avseende på fördelningen av samhällsekonomins
resurser måste de senaste årens utveckling i och för sig anses ha bidragit
till ett gynnsamt utgångsläge för fortsatt ekonomisk tillväxt.

Den totala realkapitalbildningen inom det privata näringslivet har såsom
tidigare framhållits inberäknat lagerinvesteringar expanderat i förhållandevis
snabb takt under de senaste två åren (med procentuella volymökningar
om 9 procent 1963—1964 och 8 procent 1964—1965). Efter flera års stillastående
synes industriinvesteringarna i år komma att visa en beaktansvärd
volymökning. För de närmaste åren är det tänkbart att en något lägre procentuell
tillväxt av näringslivets totala investeringar inklusive lager skulle
ligga i linje med den utveckling som kan komma att bedömas som erforderlig
på längre sikt. En fortsatt tillväxt av industrins investeringsvolym
torde kunna rymmas inom en sådan ram.

I fråga om offentlig konsumtion och investeringar samt bostadsbyggande
får den ökning av verksamheten som beräknas ske 1965 i och för sig betraktas
som betydande; i genomsnitt utgör den volymmässigt ca 6 procent,
men ökningen är ojämnt fördelad. Även för den händelse att expansionstakten
inte skulle kunna ökas totalt sett inom detta område, torde det kunna
förutsättas att bostadsinvesteringarnas tillväxt sedermera kommer att kunna
höjas i förhållande till den offentliga konsumtionens och de kommunala
investeringarnas. Det torde kunna antagas att trycket att öka expansionstakten
inom dessa verksamhetsområden kommer att bli starkt, eftersom
efterfrågan inte för närvarande kan tillfredsställas och bristen på balans
— vid den prissättning eller brist på prissättning som tillämpas — tenderar
att skärpas vid en snabb utveckling av hushållens realinkomster.

Vad slutligen beträffar den privata konsumtionen måste den ökning med
3 procent som beräknas till 1965 betraktas som låg i förhållande till trenden
under 1960-talet och mycket talar för att man även vid en restriktiv politik
får lov att räkna med en starkare expansionstakt under de närmaste
åren.

Den faktiska och emotsedda prisstegringen under innevarande och närmast
föregående år är med hänsyn till lönekostnadsstegringen knappast att
beteckna som uppseendeväckande. En sänkning av prisstegringstakten skulle
vid nuvarande kostnadsutveckling sannolikt förutsätta endera en snabbare
produktivitetsutveckling inom de från internationell konkurrens skyddade
näringsgrenarna eller en gynnsammare utveckling av importpriserna.
Utrikesbalansen har alltnog kunnat vidmakthållas under en följd av år med
mycket betydande lönekostnadsstegringar inom landet. Självfallet kan inte
utan vidare tas för givet att de speciella förutsättningar härför som förelegat
internationellt sett under alla omständigheter kommer att bli bestående.
Inom flertalet av Västeuropas industriländer har lönekostnaderna
per arbetstimme under den hittills förflutna delen av 1960-talet stigit i

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

ungefär samma takt som i Sverige, i vissa länder något snabbare, i andra
länder i något lägre takt. I Förenta staterna har uppgången däremot varit
väsentligt mera moderat.

Med hänsyn till Förenta staternas stabila och jämfört med Västeuropa
successivt förbättrade kostnadsläge framstår nuvarande svaghet i den amerikanska
betalningsbalansen som något av en paradox. En bidragande förklaring
till att den relativa försvagningen i Västeuropas kostnadsläge hittills
inte givit för detta område negativa utslag i betalningsläget kan möjligen
tänkas vara att Västeuropa för närvarande genomgår ett ekonomiskt
utvecklingsskede, där exceptionellt stora rationaliseringsvinster och kapacitetsutbyggnader
kunnat göras inom just de produktionsgrenar, där kon
kurrensen från Förenta staterna överhuvudtaget är kännbar eller beroendet
av import därifrån varit mest framträdande. Utvecklingen har samtidigt
inneburit en stimulans till betydande amerikanska kapitalinvesteringar i
Västeuropa och den amerikanska kapitalexporten dit har också varit avsevärd.
Det är vanskligt att bedöma hur länge detta speciella utvecklingsskede
kan tänkas hestå och såsom hittills göra det möjligt för Västeuropa att
med bibehållen balans utåt ha väsentligt högre pris- och lönekostnadsstegringar
än Förenta staterna. En påtaglig förstärkning av den amerikanska
betalningsbalansen är i vart fall tänkbar inom överskådlig framtid, i all
synnerhet som den kan komma att påskyndas genom de restriktiva åtgärder
mot kapitalexporten som vidtagits från de amerikanska myndigheternas
sida. En bibehållen kostnadsstabilitet i Förenta staterna kan i ett sådant
läge i högre grad än för närvarande komma att inverka på den europeiska
kostnadsutvecklingen. Några bestämda tecken på en allmän och snar västeuropeisk
kostnadsstabilisering föreligger knappast för närvarande, men
det torde inte heller vara befogat att helt bortse från möjligheten härav. För
den svenska ekonomin skulle en sådan kostnadsstabilisering innebära vissa
anpassningsproblem, som samtidigt också skulle bli kännbara för ett flertal
västeuropeiska länder.

Beträffande lönekostnadsstegringen i Sverige under de senaste åren torde
emellertid gälla inte endast att den varit förenlig med utrikesbalans —-av allt att döma har den delvis varit bestämd av den internationella utvecklingen.
Denna påverkan bär i främsta rummet gjort sig gällande via prissättningen
på den svenska exporten och vidare genom exportnäringarnas
starka inflytande på den svenska arbetsmarknaden; den har dock inte ens
vid nuvarande fasta växelkurser kunnat vara så dominerande att inte rent
interna förhållanden och däribland även den ekonomiska politiken i viss
utsträckning kunnat inverka på lönekostnadernas utveckling. Principiellt
torde det i själva verket vara möjligt att ange vissa samband mellan å ena
sidan inriktning och ambitionsgrad hos den ekonomiska politiken och å andra
sidan stegringstakten för lönekostnaderna.

Ju hårdare begränsning av den inhemska efterfrågan som åstadkommes

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

genom den ekonomiska politiken desto gynnsammare torde tillgången på
arbetskraft inom exportnäringarna komma att utvecklas, desto lägre kan
löneglidning och lönekostnadsstegring förväntas bli inom exportföretagen
och inom näringslivet i övrigt. En fördelaktigare kostnadsutveckling och eu
hårdare begränsning av den inhemska efterfrågan kommer emellertid inte
blott att inverka i någon mån återhållande på prisutvecklingen inom landet
utan kommer vid gynnsamma avsättningsförhållanden dessutom och framförallt
att verka i riktning mot större överskott i bytesbalansen och en högre
valutareserv. Behovet av en stärkt bytesbalans och ökade valutareserver
får rimligen anses beroende av hur man kan bedöma den svenska samhällsekonomins
möjligheter att i framtiden anpassa sig till den internationella
kostnadsutvecklingen. Ju bättre dessa behov kan anses tillgodosedda, med
desto större kraft tenderar andra mål för den ekonomiska politiken att göra
sig gällande.

Den ekonomiska politiken kan nämligen inte förutsättas vara uteslutande
inriktad på att — i utrikesbalansens och kostnadsstabilitetens intresse —
tillgodose kravet på erforderlig begränsning av efterfrågan totalt sett; det
ställs för närvarande också krav på att den skall bereda utrymme för en
utvidgning av bostadsbyggandet och den offentliga verksamheten, vilket
förutsätts ske genom en begränsning av vissa delar av den totala efterfrågevolymen
— i första hand den privata konsumtionen. Ett energiskt fullföljande
av en sådan omfördelningspolitik lär, även om totalefterfrågan hålls
opåverkad, inte kunna undgå att verka uppdrivande på kostnadsläget inom
landet.

De delar av den totala produktionen som man strävar efter att utvidga,
dvs. bostadsbyggandet och den offentliga verksamheten, är nämligen förhållandevis
föga importkrävande men fordrar betydande insatser av arbetskraft.
En omställning måste därför i princip förutsätta att tillgången på
arbetskraft inom dessa sektorer förstärks, medan däremot en försvagning
av tillgången eller åtminstone av nytillskottet får ske inte blott inom konsumtionsinriktade
hemmanäringar utan även inom exportnäringarna som
från realekonomisk synpunkt bedriver en importintjänande verksamhet. En
sådan omdisponering av arbetskraftstillgångarna torde verka uppdrivande
på lönekostnadsstegringstakten inom både mottagande och avstående näringsgrenar.
För att de mottagande näringsgrenarna verkligen skall kunna
dra till sig arbetskraft i erforderlig utsträckning måste lönenivån och löneutvecklingen
vara tillräckligt attraktiv — löneutvecklingen inom byggnadsindustrin
torde åtminstone delvis kunna uppfattas som ett exempel på eu
dylik anpassning. Exportnäringarnas avsättningsförhållanden försämras inte
genom den förutsatta omskiftningen av den inhemska efterfrågan. Innan
de ger upp kampen om arbetskraft, som de förfogat över eller eljest räknat
med att kunna nyrekrytera, kommer sannolikt en ytterligare uppressning

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

av lönenivån ha ägt rum; först därefter torde en anpassning ske till en lägre
produktion och ett högre kostnadsläge än som eljest varit möjligt.

Hur långt en sådan omställning bör drivas är i första hand ett rent internt
avvägningsspörsmål, vilket doek inte utesluter att frågan även har aspekter
som rör den yttre balansen. En forcering kommer att dra med sig ett
högre kostnadsläge och en smalare bas för utrikeshandeln än som eljest
varit möjliga att upprätthålla. Härigenom kan det i viss mån bli svårare att
i ett utsatt läge uppehålla det handelsutbyte med utlandet som torde vara
oundgängligt för att full sysselsättning skall kunna vidmakthållas.

Möjligheterna att föra en allmänt återhållande respektive en resursomfördelande
ekonomisk politik kan i väsentlig mån komma att bli beroende
av finanspolitikens utformning. Dess inriktning under de senaste åren får
därmed intresse även ur ett vidare framtidsperspektiv.

I det följande förutsätts — med åtskillig förenkling — att budgetutvecklingens
återverkningar på samhällsekonomin i det mest väsentliga kan mätas
genom två olika serier, varav den ena avser utvecklingen av statens volymmässiga
ianspråktagande av reala resurser för konsumtion och investeringsändamål.
Den andra avser utvecklingen av statens finansiella sparande,
dvs. skillnaden mellan å ena sidan statens inkomster och å andra sidan
statens utgifter bortsett från upplåning resp. utlåning. Utvecklingen av statens
ianspråktagande av reala resurser kan antagas ge ett mått på budgetutvecklingens
verkan inom den statliga sektorn, medan förändringen i det
finansiella sparandet kan antagas ge eu viss föreställning om budgetutvecklingens
inverkan på den ekonomiska verksamheten utanför den statliga
sektorn.1 I det följande bortses således från den sannolikt i någon mån ex 1

I och för sig kan det med rätta invändas att utvecklingen av statens inkomster och i
viss mån även av dess utgifter och i all synnerhet av ett saldo sådant som det finansiella
sparandet automatiskt påverkas av det ekonomiska skeendet utanför den statliga sektorn.
Så skulle exempelvis statens finansiella sparande 1964 ha blivit ett annat och lägre än
som faktiskt blev fallet, om inte beskattningsunderlaget hade ökat över förväntan. Motsvarande
kan även sägas beträffande innebörden av statens finansiella sparande under de
närmast föregående åren, som kännetecknades av en ungefär lika stark tillväxt av inkomstunderlaget.
Vid en analys av budgetpolitikens förändringar mellan dessa år skulle
man därför kunna bortse från dylika automatiska effekter. — Det kan förtjäna omtalas
att statens finansiella sparande under denna tid påverkats av ett annat slags automatik
med annorlunda effekter. Det gäller här sådana förskjutningar i budgetutfallet som sammanhänger
med eftersläpningseffektcr med avseende på överskjutande och kvarståendeskatter
och kommunalskattemedel. Nedan visas vilket utfall av statens finansiella sparande
som skulle ha erhållits, ifall inbetalningen av skattemedel varje år överensstämt
med de slutliga skatterna liksom om de till kommunerna förskottsvis utbetalda medlen
överensstämt med vad som enligt slutavräkningarna för respektive år visat sig ha tillfallit
kommunerna.

Finansiellt Korrigering för Korrigering för Hypotetiskt

sparande överskjutande slutavräkningar- finansiellt

och kvar- na till kommu- sparande

stående skatter nerna

1960 ............ — 124 + 302 - 375 — 197

1961 ............ + 1 805 + 178 - 736 + 1 247

1962 ............ + 1 592 - 434 - 398 + 760

1963 ............ I 720 + 129 - 120 + 729

1964 ............ + 795 + 512 - 300 + 1 007

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

pansiva verkan av budgetens inkomstomfördelande element, dvs. de skattefinansierade
inkomstöverföringarna. Vidare har de reala effekterna av den
statliga utlåningen tills vidare lämnats å sido.

Procentuell förändring av den Förändring av statens finansi statliga

verksamhetens volym ella sparande i miljoner kronor

1960— 1961........ + 1 + 1 920

1961— 1962........ + 6,5 - 210

1962— 1963........ + 4 - 870

1963— 1964........ + 3 + 75

1964— 1965........ + 4 + 320

Expansionen av statens reala verksamhet blev som ett led i sysselsättningspolitiken
förhållandevis omfattande 1961—1962 men har därefter varit
jämförelsevis dämpad med tillväxttal som varit påtagligt lägre än nationalproduktens.
Till 1965 väntas något snabbare tillväxt av den statliga
verksamheten och detta oavsett polisväsendets förstatligande. Inverkan på
den ekonomiska verksamheten utanför den statliga sektorn gick starkast
i expansiv riktning 1962—1963; utvecklingen 1963—1964 innebar inte någon
ytterligare förskjutning i expansiv riktning och för 1964—1965 väntas en
klart kontraktiv effekt.

Det direkta inflytelseområdet för statliga beslut går emellertid i åtskilliga
avseenden vida utöver den statliga sektorn. Vid sidan av sina övriga
funktioner har staten åtagit sig ett speciellt ansvar för bostadsfinansieringen.
Staten utövar vidare ett starkt inflytande över kommunernas finanser
och har genom sina beslut påverkat fondbildningstakten inom allmänna
pensionsfonden. Från denna utgångspunkt har en sammanställning
skett av utvecklingen inom en sammanslagen sektor för statlig och kommunal
verksamhet samt bostadsbyggande. Som en motsvarighet till statens finansiella
sparande (med omvänt förtecken) har för sektorgruppen i dess
helhet framräknats ett nettofinansieringsbehov lika med det totala upplåningsbehovet
för bostadsfinansiering minus finansiellt sparande inom
stat, kommuner och AP-fond.

Procentuell förändring av verk- Förändring av nettofinansisamhetens
volym inom den eringsbehovet i miljoner kronor

sammanslagna sektorn

1960— 1961........ + 4 — 900

1961— 1962........ + 6,5 + 200

1962— 1963........ + 7 + 1200

1963— 1964........ + 6,5 + 50

1964— 1965........ + 6 (- 400)

Den reala aktiviteten inom den sammanslagna sektorn har sedan 1961
genomgående haft en förhållandevis stark tillväxt, som regel procentuellt
snabbare än för nationalprodukten. Nettofinansieringsbehovets starka tillväxt
1962—1963 torde i hög grad ha förstärkt den expansiva effekten av
den reala aktivitetsuppgången. Från 1963 till 1964 synes däremot inte någon
ytterligare expansiv påverkan ha skett av de ekonomiska transaktionerna
utanför sektorn. För 1965 emotses i detta hänseende en viss kontraktiv
effekt.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

II. Det internationella läget

Den industriella aktiviteten utomlands löpte under första kvartalet vidare
i de hanor som kännetecknade större delen av fjolåret och som närmare beskrivits
i den preliminära nationalbudgeten. Vad Västeuropa beträffar visar
den ekonomiska barometern fortfarande på ansträngd högkonjunktur i de
nordiska grannstaterna, Schweiz, Storbritannien, Västtyskland och Österlike.
I de tre sistnämnda länderna påskyndades utvecklingen ånyo under
vinterhalvåret efter att ha saktat av under tredje kvartalet i fjol. Den fortsatta
expansionen har i den här berörda ländergruppen åtföljts av tilltagande
tryck mot resurserna och förstärkta tendenser till pris- och kostnadsstegringar.
I allmänhet kan dessa tendenser väntas bestå under återstoden
av 1965, möjligen med undantag för Danmark med hänsyn till den nu aktuella
åtstramningen av finanspolitiken. Under intryck av återhållande ekonomisk
politik har tillväxttakten dämpats i Nederländerna och i synnerhet i
Belgien, varvid överhettningen på arbetsmarknaden mildrats. Den belgiska
ekonomin har kommit att visa betydande svaghetstecken, vilket föranledde
EEC:s finansministrar att vid sitt möte i mars rekommendera en lindring
av kreditrestriktionerna för att stimulera investeringsverksamheten.
Konjunkturförsämringen i Frankrike har ytterligare brett ut sig och
befästs medan den italienska ekonomin hösten 1964 upphörde att ytterligare
mattas. Mera övertygande tecken på återhämtning kunde dock inte
spåras under de första månaderna av detta år.

1 Nordamerika har den ekonomiska aktiviteten intensifierats kraftigt sedan
årsskiftet 1965, vilket delvis sammanhänger med extraordinär lagerupphyggnad
i Förenta staterna. Under andra halvåret väntas tillväxten försvagas
något under intryck av viss rekylverkan från lagersidan. Expansionen
har i kraft av betydande reserver av outnyttjade resurser försiggått utan
rubbning av prisstabiliteten. Även om viss oro hyses för verkningarna av
töreslående avtalsuppgörelse inom stålindustrin synes utsikterna för fortsatt
inre finansiell jämvikt vara gynnsamma. Den japanska kreditåtstramningen
från i fjol i avsikt att komma till rätta med betalningsbalansunderskottet
var framgångsrik, men ledde också till att tillväxten försvagades under
senare delen av året. Restriktionerna började mjukas upp kring årsskiftet,
och produktionsstegringen under innevarande år torde därför knappast
understiga fjolårets.

Eu sammanfattning av produktions- och efterfrågeutvecklingen i Västeuropa
och Förenta staterna 1962—1964 samt reviderade prognoser för
1965 ges i tabell 1. Avvikelserna i förhållande till de bedömningar som re -

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Tabell IL 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1963—1965

Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Siffrorna för 1963 avser
utfall, för 1964 preliminära utfall och för 1965 reviderade prognoser

	Brut-	Im-	Ex-	Konsumtion	Fasta bruttoinvesteringar	Förändr. i lager-invest. (miljar-der US dollar)
	tona- tional- pro- dukt	port	port	privat	offent- lig	to- talt	bygg- nader	maskiner
Förenta sta terna 1963........	3,4	4,0	6,7	3,6	3,5	4,4	3,3	6,5	-1,1
1964........	4,8	8,4	13,4	5,3	0,9	7,2	4,0	13,5	-1,7
1965........	4-4,5	7-9	6-8	4,5	0,5	4-4,5			2,0
Västtyskland									-0,08
1963........	3,2	8,3	9,6	2,8	8,0	2,3	2,7	2,3
1964........	6,5	11,2	10,1	5,3	0	11	10	9	+
1965........	5	7	5,5	5	3	6,5	5,5-6	7-7,5	4-
Neder- länderna 1963........	3,6	9,6	6,4	7	3,1	3,9			-0,13
1964........	7,5	14	11	6	0	15
1965........	4	6	7,5	5	1,5	5
Frankrike
1963........	4,3	11,9	7,5	6,2	2,1	5,9	6,5	4,8	-0,34
1964........	5	10	7,5	4,5	1,8	8
1965........	2-3	5	7,5	3,5	3	5
EEC
1963........	4,0	11,5	7,7	5,5	5,7	4,1	4,5	3,2	-0,6
1964........	5,5	8,5	9,7	4.5	1,5	7			+
1965........	3.5	6	7	4	3	3,5
Storbritan-nien 1963........	3,8	3,7	4,3	4,0	3,7	1,7	-0,5	3,6	0,09
1964........	5,6	9,0	1,5	3,5	2,5	15	17,5	11,5	1,2
1965........	4	0,5	2-3	3,5	2,5	8			-0,7
Norge									-0,05
1963........	5,0	9,8	11,5	4,0	8,3	7,0	4,9	3,8
1964........	6,2	8,3	10,5	3,5	5,8	3,5	4,7	3,1
1965........	5-5,5	9-10	7	3-4	6-7	10-11	6	16	0
Sverige1									-0,13
1963........	5,1	5,6	6,9	5,2	5,6	7,3	10,1	2,3
1964........	7,2	9,2	10,0	5,2	4,0	7,2	8,4	4,9	0,20
1965........	5	7,5	6,5	3	7	6	6	6	+0,04
Västeuropa
1963........	4,0	9,1	7,0	5,0	5,2	3,7	3,4	3,4	-0,8
1964........	5,5	8,7	7,7	4,2	1,9	8,5			+
1965........	3,5-4	5	6-6,5	4	2,5-3	6

1 Uppgifterna för åren 1963 och 1964 beräknade enligt OECD:s definitioner.

Källor: OECD, EEC, nationell statistik, konjunkturinstitutets uppskattningar och nationella

prognoser.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965 17

dovisades i den preliminära nationalbudget™ är förhållandevis små. Sålunda
förutses liksom tidigare att bruttonationalprodukten skall stiga med

1 runt tal 4 procent 1964—1965 i såväl Västeuropa som Förenta staterna.
Nedgången i tillväxttakten jämfört med 1963—1964 innebär dock inte att
expansionen under loppet av 1965 skulle bli nämnvärt mindre framträdande
an under fjolåret. Bland de europeiska länderna emotser Norge, Västtyskland
och Österrike en snabbare produktionsstegring än genomsnittet
medan övriga EEC-länders ekonomier torde tillväxa något långsammare.
Vad beträffar utvecklingen under speciellt senare delen av 1965 synes
över\ägande skäl tala för att den i allmänhet blir någon nyans svagare än
under första halvåret.

Rävaruländernas möjligheter att öka sin valutaintjäning genom utvidgad
export till industriländerna ter sig under dessa omständigheter inte särskilt
gynnsamma. Industriländernas råvaruimport stagnerade, säsongrensat sett,
under andra halvåret i fjol samtidigt som deras avsättning till de råvaruproducerande
länderna ökade kraftigt. De sistnämndas importkapacitet
har ytterligare tunnats ut genom en försämring i bytesförhållandet; stegi
ingen i råvarupriserna upphörde hösten 1964, varefter en viss nedgång
inträffat. Råvaruländerna har sålunda vidkänls ett negativt omslag i utvecklingen
av betalningsbalansen. Därtill har utvecklingsbiståndet från
industriländerna upphört att växa. Dessa allmänna faktorer talar för att,
vid de aktuella tendenserna, exportökningen till råvaruländerna sannolikt
saktar av i inte oväsentlig grad om inte förr sedan de föregående årens
reservuppbyggnad bringats ned.

Den ekonomiska politiken i Förenta staterna fortsätter att vara inriktad
på expansion. Även om kreditmarknadsläget blivit något mindre rymligt
etter diskontohöjningen mot slutet av året — bankernas för utlåning disponibla
reserver har minskat, räntorna på långa lån har stigit en aning och
tillväxten i penningmängden har bromsat upp — kan man knappast tala
om någon åtstramning. Under åtminstone den närmaste tiden kan väsentligt
minskad ökning i långivningen till utlandet antas öka amerikanska bankers
utlåningsberedskap inom landet. Från administrationens sida ställer
man sig avvisande till en kreditåtstramning till stöd för betalningsbalansprogrammet
under hänvisning till avsaknaden av inflationstryck och till
det bristfälliga resursutnyttjandet i den amerikanska ekonomin. Vid eu
bibehållen stegringstakt på 4 procent under loppet av 1964 har t. o. m.
lägre ökningstal än året innan registrerats för industriarbetarnas timförtjänster
och för konsumentpriserna. (Tabell 2.) Åsikterna på centralbankshåll
synes vara att en skärpning av kreditpolitiken bör hållas i beredskap.

Företagen åtnjöt eu mycket god vinstkonjunktur i fjol och väntas göra
så också i år; dessutom stärks finansieringsförmågan förutom genom skattestimulanserna
från 1962 och 1964 av ytterligare sådana 1965 (sänkning
av bolagsskatten från 50 lill 48 procent samt liberalisering av avskriv 2

Bihang till riksdagens protokoll l!)li.r>. I samt. ,Vr 125. Bihanq (''.

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

Tabell II: 2. Konsumentpriser och timförtjänster i industrin 1963—1965

Förändring under senaste tolvmånaders- respektive fyrakvartalsperiod (timförtjänsterna)
jämfört med motsvarande förändring ett år tidigare. Procent

		Konsumentpriserna	Timförtjänsterna
	Kod1	1963-1964	1964-1965	1962-1963	1963-1964
Belgien..............	F,4	3,0	4,1	8,2	11,6
Danmark............	J,3	1,7	5,4	8,1	9,3
Finland..............	F,3	10,2	5,7	7,4	12,4
Frankrike2 ..........	F,4	5,0	2,3	7,9	6,7
Italien2..............	J,4	6,5	5,5	13,7	15,3
Nederländerna2 ......	J,4	4,6	3,6	4,7	18,0
Norge ..............	F,4	3,5	5,0	5,2	6,5
Schweiz2 ............	F,4	3,2	2,6	6,3	5,5
Storbritannien2 ......	F,4	1,2	4,5	3,2	4,4
Sverige ..............	F,4	3,0	3,7	7,7	7,2
Västtyskland ........	F,4	1,4	2,3	7,5	9,6
Österrike ............	F,4	3,3	2,3	10,0	6,5
Förenta staterna......	F,4	1,4	1,1	3,5	2,7
Kanada..............	F,4	1,8	2,0	3,5	3,4

1 Bokstaven F anger t. cx. att prisförändringen avser februari, siffran 4 att löneförändringen
avser fjärde kvartalet.

2 Timlönetariffer.

Källor: OECD och nationell statistik.

ningsreglerna, värd ca 0,6 miljard dollar). Det är därför sannolikt att näringslivet
även vid en måttlig kreditåtstramning skall kunna genomföra
planerna på en investeringsökning med 12 procent 1964—1965.

Näringslivets höga investeringsvilja utgör en positiv faktor vid bedömningen
av konjunkturutsikterna för andra halvåret 1965. Visserligen torde
ökningen bli mindre framträdande än under årets första del, vartill kommer
att negativa impulser torde komma att utgå från lagersidan, antingen
det blir stålstrejk eller inte. Vidare synes aktiviteten inom bostadsbyggandet
bli lägre än vad som räknades med i slutet av 1964. Utom stålframslällningen
uppnådde även bilproduktionen första kvartalet 1965 en nivå som
knappast kan hållas året ut. Dessa sektorer svarar emellertid inte för mer
än ca 5 procent vardera av industriproduktionen. Tillfälliga svängningar
utan direkt sammanhang med den allmänna konjunkturen brukar därför
inte mera påtagligt påverka aktiviteten i industrin totalt.

De offentliga utgifterna kommer däremot från halvårsskiftet in i en mer
expansiv fas och ytterligare finanspolitisk stimulans tillförs då hushållen.
Presidentens budgetförslag inbegriper en sänkning av punktskatter med 1,75
miljard dollar, medan kongressen snarast förefaller inställd på en kraftigare
lättnad. Med tanke också på lindringen av de direkta skatterna från början
av 1965, den stigande sysselsättningen och de utvidgade socialförmånerna

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för dr 1965

bör hushållens etterfrågan förbli en väsentlig konjunkturstödjande faktor
under andra halvåret, vilket också skulle rimma med den köpbenägenb(''l
som redovisats i den senaste attitydundersökningen.

Övervägande skäl talar således för att den amerikanska expansionen
skall löpa vidare under andra halvåret 1965, även om det är tveksamt om
tillväxten blir kraftig nog att driva arbetslöshetsprocenten ytterligare nedåt.
Denna har sedan mitten av 1964 hållit sig omkring 5 procent mot att under
1963 ha varierat mellan 5 1/2 och 6 procent. Därtill har den effektiva veckoarbetstiden
ökat. Utsikterna för den amerikanska ekonomin 1966 vid oförändrad
politik ter sig mera problematiska. Medan hushållen 1964 och 1965
tillförts stimulans via skattesänkningar och inkomstöverföringar träder en
höjning av socialförsäkringsavgifterna om 2,4 miljarder dollar på årsnivä
i kraft den 1 januari 1966. En fortsatt och kanske mer markant dämpning
av investeringsökningen i näringslivet är också en eventualitet som får tas
med i beräkningen. Även bostadsbyggandets fortsatta utveckling är en
oviss taktor; den hittillsvarande tendensen har varit nedåtriktad. Häremot
lår sättas administrationens upprepade deklarationer att aktiviteten vid behov
skall stödjas med ytterligare skattesänkningar, och de goda politiska
konjunkturerna för dylika.

! brännpunkten för den ekonomiska politiken står betalningsbalansunderskottet,
vilket förvärrades markant under fjolårets sista kvartal. Del
steg då till en årsnivå på 6 miljarder dollar så att slutresultatet för 1964
trots en hygglig utveckling tidigare under året blev ett underskott på ca
3 miljarder dollar. Anledningen var en stark ansvällning av nettoutflödet
av privat kapital — varav blott en del hänförde sig till tillfälliga faktorer
— vilken uppvägde ökningen av handelsbalansens överskott samt besparingarna
på offentliga utlandsprogram. För att komma tillrätta med situationen
lade presidenten mot mitten av februari fram ett program, vilket
bl. a. innebär att därefter såväl bank- som kapitalmarknadslån för perioder
överstigande ett år omfattas av ränteutjämningsskatten. Banklån till u1
änderna har undantagits; vidare har Japan fått ett särskilt arrangemang.
Programmet omfattade även uppmaning till bankerna att begränsa ökningen
i utestående utländska krediter till 5 procent under 1965, uppmaning till de
stora företagen att på alla möjliga sätt — inte enbart bantning av de direkta
investeringarna — förbättra sin kapitalbalans med utlandet samt skaltcmässiga
incitament till utländska placeringar i Förenta staterna.

Den skyndsamhet varmed de amerikanska myndigheterna handlade får
ses i samband med den växande obenägenheten hos flera kontinentaleuropeiska
centralbanker, i synnerhet Frankrikes, att avstå från konvertering
av dollar fordringar. Mot att ha varit i stort sett stabil under 1964 reducerades
därvid den amerikanska guldbehållningen med 825 miljoner dollar
under första kvartalet 1965, varav drygt hälften torde ha gått till Frankrike.

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Genom att kravet på guldtäckning upphävts för bankernas insättningar i centralbankerna
har den »fria» delen av guldreserven ökat till 6 miljarder
dollar.

Uppmaningarna fick synbarligen en betydande omedelbar effekt. Amerikanska
banker hade före programmets annonserande starkt utvidgat sin
utländska rörelse, och företagen hade täckt in sig genom att föra över
betydande belopp till sina förgreningar utomlands. Därför skulle en
lugnare utveckling av det amerikanska kapitalutflödet antagligen varit
att vänta oavsett det nya programmet. Effekten har emellertid förstärkts
av att amerikanska företag och banker i viss utsträckning hemfört kortfristiga
tillgodohavanden i Västeuropa. Amerikanska filialföretag har
vidare i ökad utsträckning finansierat sig där. Dollarkursen på europeiska
valutamarknader har därvid stigit liksom räntan på s. k. eurodollar-lån.
Dessa tendenser till räntestegring har tenderat sprida sig även till andra
sektorer av penningmarknaderna. I Västeuropa hade redan dessförinnan
pendeln ytterligare svängt mot ett stramare kreditläge.

Sålunda genomförde Västtyskland i januari 1965 en diskontohöjning,
vilken i hägnet av motsvarande höjningar i Storbritannien och Förenta
staterna bedömdes kunna ske utan avsevärt förfång för den internationella
likviditetsbalansen. Centralbanken har vidare kungjort att den inte ämnar
motverka effekten på likviditeten av underskott i betalningarna. Ett
underskott kan dock inte betraktas som säkerställt, låt vara att tendensen
i handelsbalansen går mot fortsatt försvagning under intryck av den höga
importbenägenheten. Vad kapitalrörelserna angår må nämnas att lagförslagen
om kupongskatt på utlänningars kapitalinkomster av tyska papper
och upphävande av skatten på utländska emissioner nu gått igenom. Det
är osäkert i vad mån en skärpning av kreditmarknadsläget i Västtyskland
skulle inverka på näringslivets möjligheter att öka investeringarna med
planerade 14 procent 1964—1965. De i företagen behållna vinsterna steg
med 19 procent i fjol. Under andra halvåret 1964 reducerades ökningstakten
till 7 procenl, och tendensen till beroende av kreditfinansiering
ökade. I nuvarande situation kan såväl finansieringsutrymmet som det
reala resursutrymmet inverka på möjligheterna att förverkliga investeringsplanerna.
Via den statliga budgeten kan en mild expansiv effekt på ekonomin
emotses. Statsutgifternas ökning avses hållas inom förhållandevis
snäva gränser, men då samtidigt hushållen erhåller eu skattesänkning motsvarande
0,8 procent av de disponibla inkomsterna samt härutöver höjda
pensioner innebär budgetförslaget en uppgång i det kassamässiga underskottet
motsvarande ca 1/4 procent av bruttonationalprodukten. Ett utvidgat
upplåningsbehov förutses även för delstaternas del.

Pris- och kostnadsutvecklingen betraktas med växande bekymmer av
de västtyska myndigheterna. Hittills har dock uppgången i konsumentpriserna
(tabell 2) och producentpriserna på industriprodukter legat i un -

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

derkant av motsvarande utveckling i jämförbara europeiska länder. I februari
1965 översteg de sistnämnda priserna fjolårsnivån med 2,4 procent;
takten var dock accelererande och har sedan juli 1964 uppgått till 4 procent
per år. Under återstoden av 1965 väntas trycket mot produktionsresurserna
tillta, vilket trots lindring genom omfattande import väntas medföra
oförminskade tendenser till pris- och kostnadsstegringar.

De avtalsmässiga lönehöjningarna beräknas till uppemot 8 procent från
första kvartalet 1964 till första kvartalet 1965. Även om avtalsuppgörelserna
under återstoden av året blir jämförelsevis färre kan det knappast
undgås att timförtjänstökningen i industrin blir minst lika hög som 1964,
dvs. ca 9 1/2 procent. Arbetsmarknadsläget torde nämligen innebära förstärkta
incitament till löneglidning; i januari 1965 var relationen mellan
arbetslösa och lediga platser 1: 5 mot 1:4 ett år tidigare. Det kan inte
uteslutas att lönekostnadsstegringarna 1965 får större genomslag på prisnivån
än fjolårets, då utrymmet för balanserande produktivitetsökningar
ter sig betydligt mer inskränkt. I det sammanhanget kan det vara värt att
observera att den tyska regeringen tagit avstånd från direkta ingrepp i
pris- och inkomstbildningen. Återstår den centrala frågan om hänsyn till
prisstabiliteten skall medföra att den ekonomiska politiken inriktas på en
påtaglig dämpning av efterfrågan till förfång för den ekonomiska aktiviteten.
I sitt uttalande över sakkunnigrådets bedömning av konjunkturen
och synpunkter på den ekonomiska politiken framhåller förbundsregeringen
att den avser undvika alla åtgärder som kan hämma importen
respektive gynna exporten.

I Storbritannien står, liksom i Förenta staterna, del externa likviditetsproblemet
i förgrunden för den ekonomiska politiken. Trots förbättringen
i handelsbalansen under årets första månader och oaktat att första
halvåret normalt är en gynnsam period för pundet — yttre sterlingområdets
länder har då säsongmässiga överskott — har förtroendet till den
brittiska valutan inte återställts under hittillsvarande period av det andrum
de internationella krediterna skänkt.1 Sålunda sjönk pundkursen i
slutet av mars till den lägsta nivån sedan novemberkrisen, och centralbanken
fann sig föranlåten att återuppta stödet av terminskursen. Den nya
försvagningen synes till en del ha berott på externa faktorer; bl. a. antas
den höga efterfrågan på dollar som utlösts av de amerikanska åtgärderna
ha finansierats genom avveckling av pundtillgodohavanden. Dock torde den
främsta anledningen ha varit osäkerhet om den brittiska ekonomiska
politiken skall inriktas på att återupprätta balans i betalningarna inom
rimlig tid och vid nuvarande växelkurs.

Konjunkturen kännetecknades i början av 1965 av att den inhemska ef 1

1 maj väntas konsolidering av den skuld som representeras av dragning på centralbankskrediten
från november (i februari förlängd till maj) på 3 miljarder dollar genom ytterligare
ett lån hos valutafonden.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

terfrågan i stort sett växte i takt med produktionskapaciteten, särskilt i
den »strategiskt» viktiga verkstadsindustrin, så att något betydande reellt
utrymme för en förbättring i bytesbalansen knappast yppades. Det återstår
att se om den nyligen framlagda brittiska budgeten för 1965/66 skall
befrämja sådant utrymme. Höjningar av indirekta skatter och avgifter
beräknas inbringa ett belopp motsvarande 1 procent av hushållens disponibla
inkomst. Till följd av eu samtidig kraftig uppgång i statens totala
utgifter (inkl. utlåning) emotses emellertid det kassamässiga underskottet
stiga från föregående budgetår med motsvarigheten till drygt
1 procent av bruttonationalprodukten. Investeringarna i statliga företag
avses öka med ca en tredjedel. Efter korrigering för sänkt kommunalt
upplåningstak och under antagande om liknande avvikelser mellan budget
och utfall som i fjol skulle fås ett i stort sett oförändrat kassamässigt
underskott. 1 budgetanförandet tillkännagavs även skärpningar i valutaregleringen
och vissa skatteförändringar, vilka väntas reducera det brittiska
kapitalutflödet med 100 miljoner pund under budgetåret.

Ett problem för den ekonomiska politiken blir att se till att en eventuell
dämpning av hemmaefterfrågan, vilken i ett inledande skede kan beröra
hushållen, fylls ut med exportökning och/eller importminskning och inte
med produktionsnedgång. Uppgiften kompliceras av den internationella
opinionens känslighet mot alla direkta brittiska åtgärder i den riktningen.
Verkstadsindustrins exportorderböcker är dock väl fyllda, och avtagande
anspråk från hemmamarknaden skulle därför ha goda chanser att
positivt påverka balansen. Ett uppmuntrande inslag i den brittiska konjunkturbilden
utgör den exportvärdestegring med 5 procent som ägde
rum från tredje kvartalet 1964 till första kvartalet i år. Det är dock föga
troligt att övertrycket i ekonomin lättar väsentligt till löljd av åtgärderna
— den eftersträvade omfördelningen till exportproduktion och importsubstitution
torde komma att ställa lika stora krav på produktionsresurserna.
Arbetsmarknadsläget är ytterligt anspänt i de centrala delarna av
England, vilket bl. a. yttrar sig i desorganisationstendenser som avtalsstridiga
strejker och sannolikt också hög löneglidning. Särskilt utpräglad
är bristsituationen för byggnadsindustrin och verkstadsindustrin. Som
framgår av tabell 2 uppgick ökningen i tarifflönerna under loppet av
1964 till 4,4 procent. Löneökningar utöver avtalen medförde dock att timförtjänstens
stegring 1963—1964 nådde upp till 8 procent, och föga talar
för att utvecklingen 1964—1965 blir mindre expansiv. Något dämpande inflytande
av den direkta inkomstpolitiken förutses på officiellt håll inte
hinna göra sig gällande i år. Under sådana förhållanden kan regeringens
ekonomiska program komma att motverkas såväl av svårigheter att bibehålla
konkurrenskraften som av en köpkrafts- och konsumtionsökning som
blir högre än önskat. Frågan är om någon påtaglig stabilisering av den
brittiska ekonomin kan ernås utan en dämpning av byggnadsverksamheten.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Totalt steg denna med inte mindre än 11 procent 1963—1964 vid eu uppgång
i bostadsbyggandet med 14 procent. Med oförändrad aktivitet i det
offentliga bostadsbyggandet och en ökning i det privata så långt kapaciteten
räcker beräknas bostadsbyggandet totalt stiga med 3 1/2 procent under
loppet av 1965. Det offentliga bostadsbyggnadsprogrammet för 1965/66
har ännu inte tillkännagetts, men det kan inte uteslutas att det innebär
eu ökning. Dessutom må noteras att den faktiska byggnationen under
1964/65 låg betydligt över programmet. En lokal lättnad av övertrycket
inom byggnadssektorn bör dock inträda till följd av förbudet mot kontorsbyggande
i London.

Den skärpning av kreditpolitiken som inleddes under de senaste månaderna
av 1964 hade ännu i början av 1965 inte märkbart påverkat industrins
investeringsvilja. En enkät utförd omkring årsskiftet gav sålunda
vid handen att planerna på en stegring med 10 procent 1964—1965 kvarstod
oförändrade sedan föregående höst. National Institute beräknar att investeringarna
skall expandera realt i en årstakt av inte fullt 10 procent under
första halvåret 1965, mot 18 procent under fjolåret, för att därefter stabilisera
sig. Centralbankens uppmaning till kreditinstituten att iaktta återhållsamhet
vid beviljandet av personliga lån och prioritera exportkrediter
och krediter till verkstadsindustrin synes ha haft en viss effekt. Från
november 1964 till februari 1965 steg londonbankernas utlåning med 80
miljoner pund mot 252 miljoner pund ett år tidigare; för personliga lån
m. in. redovisades en viss minskning.

I Frankrike hade den ekonomiska politiken fram till våren 1965 behållit
den inriktning på restriktivitet som inleddes i september 1963 och sedan
skärpts i olika omgångar. Stabiliseringspolitiken har medverkat till att
pris- och lönestegringstakten sjunkit (tabell 2) — delvis genom direkta
ingrepp. Men liksom tidigare i Italien har utvecklingen av den realekonomiska
aktiviteten blivit lidande då såväl företagens som hushållens efterfrågan
hållits tillbaka. Tecknen på konjunkturförsvagning är mångfaldiga.
Efter att ha stagnerat under de tio första månaderna av 1964 föll
industriproduktionen sålunda med ca 2 procent till januari 1965. Avmattningen
var till en början koncentrerad till textilindustrin, en rad andra
konsumtionsindustrier samt bilindustrin men har sedermera spritt sig
även till den tunga verkstadsindustrin och till basindustrierna, exklusive
olje- och gasindustrin. Förutom de senare har framför allt byggnadsproduktionen,
den offentliga anläggningsverksamheten samt, sedan slutet av
fjolåret, exporten verkat stödjande på aktiviteten. Arbetstiden har förkortats
och relationen mellan arbetssökande och lediga platser starkt försämrats;
den var 7:1 i februari. Stabiliseringspolitiken medförde mot slutet
av 1964 och de två första månaderna i år eu viss förbättring av bytesbalansen.
vilken dock till stor del återspeglade en importnedgång.

Enligt det franska konjunkturinstitutets januarienkät har procentande -

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

len företag som avgett negativa omdömen	om produktionsplaner,	order-
stock m. m. tilltagit.	Mars	1964	Jan.	1965 -f.
Allmänna produktionsutsikter ......................	...... 18	25	44	9
Egna produktionsplaner............................		33	23	19
Allmänna prisnivån............................		51	4	36
Egna priser .....................................		13	8	11
Orderstock........................		21	54	12
Exportorder ..............................		21	46	18
Produktionsutveckling under senaste 3 å 4 månader. .	...... 10	20	23	20

Några tecken på en nära förestående förstärkning av den ekonomiska
aktiviteten kan inte skönjas, meddelade institutet i mars, men även utan
stimulerande åtgärder bedömdes det finnas utsikter till en återhämtning
från hösten. Det enskilda näringslivets investeringar såväl som hushållens
konsumtion utgör dock svaga element i konjunkturbilden. Företagens
investeringsplaner för 1965 innebär sålunda en volymnedgång med 5 å 6
procent från fjolårsnivån. Tillväxttakten i hushållens inkomster har
saktat av, så att någon påtaglig intensifiering av deras efterfrågan ter sig
mindre sannolik. I nuvarande situation, karakteriserad av rymligt kapacitetsläge
i industrin, framstår en återhämtning i konsumtionen som en
av förutsättningarna för reexpansion.

Svaghetstecknen har föranlett en viss uppmjukning av den restriktiva
ekonomiska politiken. I mars lade regeringen fram skatteförslag som på
någon sikt kan stimulera investeringsviljan i näringslivet. Finansiering
på aktiemarknaden skall sålunda underlättas genom lindrad utdelningsbeskattning.
Vidare skall skattebelastningen vid fusion av företag mildras.
Den allmänna budgetpolitiken har emellertid förblivit stram. I april lättades
kreditpolitiken något genom en sänkning av diskontot från 4 till 3 1/2
procent. De vidtagna åtgärderna torde knappast kunna initiera en återhämtning,
men bör underlätta den sedan de efterfrågemässiga förutsättningarna
inträtt.

Konjunkturnedgången i Italien förefaller ha nätt sin botten hösten 1964
och därefter har, att döma av industriproduktionens utveckling (diagram
1) tecken på ökande aktivitet framträtt. Den säsongrensade produktionsindexen
överskred således under november 1964—januari 1965 nivån för
föregående halvår med ca 2 å 3 procent. Uppgången var i betydande utsträckning
lokaliserad till stålindustrin och kan ha resulterat i lagerökning.
Någon återhämtning på bred basis förefaller emellertid inte ha kommit i
gång under de första månaderna av 1965. Sedan betalningsbalansen drastiskt
förbättrats under sommarhalvåret har den ekonomiska politiken stegvis
undergått en försiktig orientering mot reexpansion. I september mjukades
kreditåtstramningen upp och utvidgade investeringar i de statliga industrierna
beslutades,. Planer på ökning i offentliga eller statsunderstödda in -

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196.i

Diagram 11:1. Industripi oduktionen i olika länder och länderområden 1962_1965

Index: 3 kv. 1962 = 100. Säsongrensade kvartals- resp. månadssiffror

Föranta Staterna

Italien

120 - EFTA

Japan

Sverige

I-i---i_L_i 1 _;_j_J

''962 1963 1964 1965 1962 1 963 1964-1965

\nm. Tunna kurvlinjer avser månadsdata.

Källor: OECD och nationell statistik.

vesteringar i skolor, bostäder m. in. tillkännagavs i januari 19-65 samtidigt
som det beslöts att delvis överföra företagens socialförsäkringsavgifter till
statsbudgeten (linansierade genom en höjning av omsättningsskatten). Ytleiligare
eu rad åtgärder för att stimulera ekonomin tillkännagavs inemot
mitten av mars och förblir i kraft under förutsättning att parlamentet godkänner
dem inom 60 dagar. Ett kreditkonsortium skall upprättas med fullmakt
att ge ut statsgaranterade obligationer för 400 miljoner dollar (motsvarande
3 1/2 å 4 procent av de årliga fasta bruttoinvesteringarna) för att
underlätta kommunernas finansiering av bostadsbyggande och andra investeringen-
av social karaktär. Konsortiet äger ta upp lån i utlandet upp till
det angivna beloppet. Programmet omfattade också andra åtgärder för att
underlätta finansieringen av offentliga investeringar och den mindre och
medelstora industrins anskaffning av maskiner och inventarier, stöd till
jordbruket, utvidgade arbetslöshetsbidrag, sänkt omsättningsskatt vid förvärv
av hus eller lägenheter m. m. Vid beaktande av den låga kreditefterlrågan
är det tveksamt om utvidgade lånemöjligheter för maskinanskaffning
kan väntas få någon mer betydande effekt.

Stimulansen har uppenbarligen en mycket stark tonvikt på byggnads- och
anläggningssidan. Byggnadsverksamheten drabbades hårt av avmatlningen;
sålunda föll igångsättningen med 40 procent 1963—1964 och arbetslösheten

26 Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

i denna sektor hade vid årsskiftet stigit till ca 150 000. På grund av kraftig
stegring i kostnaderna hade genomförandet av det ottentliga byggnadsprogrammet
hindrats och syftet med tilläggsanslaget på 80 å 90 miljoner
dollar i januari var att lösa finansieringsfrågan. Det är dock tveksamt om
den förstärkta stimulansen till byggnadsområdet kommer att hinna påverka
aktiviteten i nämnvärd utsträckning förrän under den senare delen
av 1965.

Under första kvartalet uppskattades kapacitetsutnyttjandet i industrin

ligga 7__10 procent under det normala medan undersysselsättningen av

arbetskraften beräknades till 7—8 procent. Det bedöms inte som övervägande
sannolikt att den privata konsumtionen spontant skall ingå i en
mera expansiv fas inom den omedelbart Iramförliggande perioden. Å andra
sidan förefaller en konsumtionsstegring vara en nödvändig förutsättning
för att en återhämtning av det enskilda näringslivets investeringar skall
komma till stånd. Budgeten för 1965 innehåller emellertid inte några åtgärder
för att tillföra hushållen köpkraft, och utgiftssidan karakteriseras
av återhållsamhet i linje med EEC-kommissionens rekommendationer. Vid
mötet i slutet av mars 1965 beslöt emellertid EEC:s finansministrar att
för året frita Italien från beaktande av den anbefallda generella 5-procentgränsen
för statsutgifternas årliga ökning. Samtidigt rekommenderas att
endast sådan stimulans som på kort varsel kan avvecklas, i händelse av
kostnadsbekyminer, bör tillföras den italienska ekonomin.

Nägra betalningsbalansmässiga hinder mot en stimulans av konsumtionen
föreligger knappast särskilt som kapacitetsläget medger betydande
ökning utan att inkräkta på exportmöjligheterna. Den moderata omsvängning
till underskott i betalningarna som ägde rum i januari hänförde sig
sannolikt väsentligen till säsongmässiga faktorer. Emellertid har de snabba
omkastningarna i betalningsbalansen under de senaste åren tagits som en
varning mot att mer radikalt orientera den ekonomiska politiken mot expansion.
Nödvändigheten av att undvika ett förnyat tryck mot pris- och
kostnadsnivån har också inspirerat till varlighet i reexpansionspolitiken.
Endast ett fåtal avtal utlöper emellertid före slutet av 1965, och utsikterna
för en tendens till stabilisering i löneutvecklingen skulle därmed vara gynnsamma.
Med tanke på de betydande produktivitetsvinster som finns att
realisera är det sålunda högst sannolikt att verksamma åtgärder för att
stimulera den inhemska efterfrågan på industrins produkter skulle vara
förenliga med stabilisering eller rent av verka sänkande på framställningskostnaderna
per enhet.

Sammanfattningsvis torde utsikterna till en tortsatt om än något dämpad
akitivitetsökning i industriländerna under resten av året få bedömas med
viss tillförsikt. Den förestående utvecklingen inrymmer visserligen flera
osäkerhetsmoment. I den mån bakomvarande risker respektive möjligheter
materialiseras torde de emellertid knappast hinna påtagligt inverka på den

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Diagram 11:2. OECD:s handel 1962—1964

Index: 3 kv. 1962 = 100. Säsongrensade kvartalssiflror

Europeiska OECD» export

Nordamerika

Övriga icke OECD-länder

Icke OECD-länder

1 Afrika, Latinamerika, Oceanien och Asien, exkl. Japan och Kina.
Källa: OECD.

ekonomiska aktiviteten förrän ett stycke in på nästa år. Flertalet nu skönjbara
osäkerhetsmoment är av negativ karaktär. Vid nuvarande politik föreialler
exempelvis såväl Förenta staterna, Storbritannien, Frankrike och Italien
tendera mot en totalt ej oväsentlig förbättring i bytesbalansen varav en
del torde »absorberas» av försämring för Västtyskland. I ogynnsamma fall
skulle i övrigt, förutom råvaruländerna, mindre industriländer med jämförelsevis
låg yttre likviditet kunna komma att beröras av häremot svarande
tendenser till försämring.

Fn reservation får vidare göras för eventualiteten att de nya amerikanska
åtgärderna för att stävja kapitalutflödet, vilka åtminstone momentant varit
mjrcket framgångsrika, leder till en över en längre period stramare penningmarknad
i Västeuropa. Effekten skulle bl. a. kunna bli växande svårigheter
alt finansiera den internationella handeln liksom att pris och kvalitet
tilltar i betydelse som konkurrensfaktorer i förhållande till leverantörskrediter.
För råvaruländernas del synes volym- och pristendenserna
i exporten innebära att fortsatta importökningar inom ramen för utvecklingsprogrammen
förutsätter tärande på valutareserverna. Risk föreligger
för att reservavtappningen framemot 1966 framskridit så långt att inskränkningar
i efterfrågan på industrivaror mer allmänt framtvingas.
Den förnyade oron på valutabörserna mot slutet av mars, orsakad av
rykten om förestående depreciering av pundet, illustrerade att risken för
störningar i betalningssystemet också får beaktas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1!)65

Betalningsbalansutvecklingen kan antas komma att fortsättningsvis utöva
ett vägande inflytande på utformningen av den ekonomiska politiken
i Storbritannien. Det återstår alt se om målet — återvinnande av balans
nästa år -— skall kunna nås med hjälp av de hittills vidtagna åtgärderna.
Negativ inverkan på den internationella ekonomiska aktiviteten skulle också
kunna framträda därest den köpkraftindragning från de amerikanska
hushållen från början av 1966, som impliceras av höjda socialförsäkringsavgifter,
i ett tveksamt konjunkturläge inte motverkas genom stimulansåtgärder.
Den ofta uttryckta avsikten att vid behov stödja ekonomin medelst
skattesänkningar oavsett budgetläget gör dock ovannämnda risk
mindre framträdande. Ett frågetecken för kommande år kan även sättas
för investeringskonjunkturen i näringslivet — denna uppnår då i Förenta
staterna, Storbritannien och Västtyskland en respektabel ålder, och en tendens
till andhämtningspaus skulle knappast te sig onaturlig. Bostadsbyggandets
utveckling i Förenta staterna framstår också som en oviss faktor.
Från mitten av 1965 torde lagerinvesteringarna mer allmänt komma att verka
dämpande på expansionstakten. Det är ovisst om någon förändring i
detta hänseende är att emotse nästa år eller om dämpningseffekten tvärtom
kommer att förstärkas.

Recxpansionsutrymmet i Italien och Frankrike, såväl med hänsyn till
fysiska resurser som till extern likviditet, borde i och för sig fa hänföras
till den positiva sidan på balansräkningen över osäkerhetsmoment. I Italien
har som nämnts politiken i viss mån redan lagts om till stimulans, och
nästa år kan möjligtvis en kraftig återhämtning äga rum. Därest den officiellt
väntade reaktiveringen i höst av den franska ekonomin uteblir är det
inte uteslutet att politiken ges en mera definitivt expansiv orientering, vilket
likaledes skulle kunna medföra en kraftig aktivitetsökning under följande
år. Osannolikt är därför inte att fortsatt relativt goda konjunkturer
kan bäras upp under 1966 genom expansion företrädesvis i EEC, de mindre
EFTA-länderna och Nordamerika.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

III. Utrikeshandeln

1. Exporten

Värdet av den totala exporten för 1964 ökade med närmare 2 1/2 miljarder
kronor jämfört med året innan, vilket är 1 miljard högre uppgång än
mellan 1962 och 1963. Oväntat kraftiga exportleveranser under december i
fjol var en av orsakerna till underskattningen i närmast föregående nationalbudget
på ungefär 200 miljoner kronor. Exportutvecklingen har alltsedan
första kvartalet 1963 varit starkt expansiv tack vare en fördelaktig konjunktur
såväl i Västeuropa som i Förenta staterna. Dessutom gynnades expor!
en av svenska stapelvaror i fjol genom lageruppbyggnad i avsättningsländerna.

Volymmässigt blev uppgången mellan 1963 och 1964 för totalexporten
nästan 11 1/2 procent — frånräknas fartygen översteg volymökningen 12
procent. Enhetspriserna steg i genomsnitt med 3 procent, sålunda betydligt
mer än mellan 1962 och 1963. Prisökningen avser framför allt trävaror och
massa liksom också livsmedel och metaller (utom järn och stål).

Den exportprognos som för ett år sedan gjordes i den reviderade nationalbudgeten
innebar sålunda en underskattning med drygt 3 procent i volym.
De överträffade förväntningarna gäller i första hand malm- och trävaruexporten,
men även för järn och stål och verkstad. Prognosen för de senare
byggde på en enkät som gjordes under februari månad i fjol då en
viss osäkerhet rådde om den kommande konjunkturutvecklingen i avnämarländerna
för våra verkstadsprodukter — speciellt gällde detta investeringskonjunkturen.
För malmexportens del kan nämnas att en icke obetydlig
andel av den värdemässiga uppgången mellan 1963 och 1964 berodde på en
synnerligen kraftig höjning av enhetspriserna för blymalm. För trävarorna
slutligen har fjolårets rekordartade skeppningar delvis sammanfallit med en
markerad lageruppgång med vissa spekulativa inslag.

I tabell 1 redovisas prognosen för exporten 1965. De justeringar som gjorts
av prognosen i den preliminära nationalbudgeten motiveras bl. a. av nytt
enkätmaterial för järn- och metallverk, verkstad och varv samt aktuellare
prognoser för bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och statistisk
information t. o. in. februari i år. Resultatet innebär att den totala
exportvolymen uppjusterats med en halv procentenhet. Revideringarna berör
framför allt fartygs- och järn- och stålexporten. För gruppen övriga
varor samt livsmedel har däremot en viss nedjustering skett.

Trots att prognosen för totala exporten exklusive fartyg nu pekar på eu

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

högre volymökning än den tidigare antagna är avsaktningen vid årsvisa
jämförelser betydande, 6 1/2 procent 1964—1965 mot 12 procent 1963—1964.
Detta beror framför allt på den förväntade utvecklingen av råvaruexporlen.
Totalt steg exporten av malm och skogsprodukter med 13 1/2 procent i volym
mellan 1963 och 1964, medan prognosen för 1964—1965 innebär en volymökning
med endast 3 procent. En annan orsak till avsaktningen är de i
Storbritannien vidtagna åtgärderna vilka, av exportenkäterna för verkstadsprodukter
samt järn och stål att döma, kan få icke obetydliga konsekvenser.
Att importavgiften haft en viss verkan tyder januari—februarisiffrorna
pa. Utförselvärdet till Storbritannien för såväl papper som gruppen övriga
varor låg sålunda betydligt lägre än motsvarande period 1964.

Genom att farlygsexporten väntas öka kraftigt mellan 1964 och 1965 mildras
effekten av stapelvarornas svaga utveckling något, och volymuppgången
för den totala exporten blir enligt prognosen drygt 7 procent 1964—1965
jämfört med knappt 11 1/2 procent 1963—1964.

Tabell III: 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1963—1965

	Exportvärde, miljoner	Procentuella förändringar från föregående
	kronoi			år
				Volym		Pris
	1963	1964	1965	1963	1964	1965	1963	1964	1965
Trävaror................	1 166	1 434	1 425	6,9	16,4	-3,5	L1	5,7	3
Massa..................	1 953	2 281	2 480	13,8	8,7	5	2,0	7,5	4
Papper ................	1 695	1 918	2 055	12,2	12,1	6	0,3	0,9	1
Malm ..................	1 003	1 220	1 265	4,5	19,7	2,5	-8,4	1,3	1,5
Metaller................	1506	1 816	2 080	13,3	14,4	12	-3,4	5,3	2
därav järn och stål ....	1229	1 510	1 730	14,1	20,7	13,5	-4,3	1,7	i
Yerkstadsprodukter, exkl.
fartyg................	5 038	5 890	6 620	1,9	13,1	8	3,8	3,4	4
Livsmedel ..............	618	619	600	3,4	-8,5	-1,5	3,8	9,4	—1,5
Övriga varor............	2 278	2 637	2 920	9,6	12,2	9,5	1,9	3,2	i
Totala exporten, exkl.	15 257	17 814	19 450	7,2	12,1	6,5	1,2	4.1	2,5
fartyg................
Fartyg..................	1 310	1 191	1 345	25,6	0,7	20,5	-0,7	-9,7	-6
Totalt	16 568	19 006	20 800	8,4	11,4	7	1,1	3,0	2

Anm. 1963 års exportvärden enligt den definitiva statistiken. Samtliga uppgifter för 1965
avser prognoser. Värdeuppgifterna är avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal miljoner och
de procentuella förändringarna till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Exportutvecklingen för otika varugrupper

Trävaror

Exportutvecklingen för sågade och hyvlade barrträvaror överträffade under
fjolåret alla förväntningar. Totalt skeppades mer än 1 200 tusen stds,

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

fn årsökning med över 160 tusen stds. Vår största marknad. Storbritannien,
svarade för en tredjedel av uppgången, och den fallande trenden för den
svenska andelen av Storbritanniens import bröts trots att även Kanadas andel
ökade kraftigt. Däremot minskade såväl den ryska som den finska andelen
av den brittiska trävaruimporten. Även exporten till Danmark ökade kraftigt
och detsamma kan sägas beträffande Nederländerna medan utvecklingen
av exporten till övriga EEC-länder var relativt svag; för Belgien noterades
t. o. m. eu exportminskning. Däremot har Spanien efter frilistningen ryckt
upp som ett mycket viktigt exportland för våra trävaror.

Trävaruförsäljningarna för leverans under innevarande år har med hänsyn
till de stora exportkvantiteterna i fjol varit mycket livliga. Man har dock
kunnat märka en minskning i försäljningstakten som är kraftigare än den
normala — säsongmässiga — nedgången. Totalt uppgick försäljningarna till
350 tusen stds vid månadsskiftet mars—april vilket endast är 25 tusen stds
mer än samma tid i fjol. Nederländerna och Danmark är de mest expansiva
marknaderna, medan försäljningarna på Storbritannien och Västtyskland har
gått trögt. Lagren torde ha ökat i alla stora avnämarländer i fjol; mest
markerat troligen i Storbritannien där trävarulagren från årsskiftet 1963—

1964 till senaste årsskifte steg med närmare 90 tusen stds.

De tvära kastningarna i trävaruexporten mellan olika år torde ha nära
samband med lagerutvecklingen i avnämarländerna. Den kommande lagerutvecklingen
är svårbedömd, så mycket mer som lagerstatistiken i många
länder är bristfällig eller svåråtkomlig. En neddragning av köparlagren

1965 i bl. a. Storbritannien framstår dock som trolig. Därav följer att man
med stor sannolikhet kan räkna med eu nedgång i trävaruexporten dit och
möjligen även till Västtyskland medan å andra sidan exporten till Danmark
och Nederländerna tämligen säkert kommer att öka. Totalt synes en export
av sågade och hyvlade barrträvaror på 1 150 tusen stds kunna bli
möjlig. Tillsammans med gjorda prognoser för övriga obearbetade trävaror
innebär detta en volymmässig nedgång för totala trävaruexporten med
knappt 3 1/2 procent. Genomsnittspriserna för 1965 års export kan väntas
överstiga 1964 års med ca 3 procent, om den i början av innevarande år
uppnådda prisnivån förblir fast.

Massa

Massaexportens ökningstakt var under loppet av fjolåret avsevärt lägre
än under 1962 och 1963. Volymuppgången mellan helåren 1963 och 1964
blev likväl relativt kraftig tack vare den starka uppgången under loppet av
1963. Det totala exportvärdet utgjorde 2 280 miljoner, helt i enlighet med
den prognos som gjordes för ett år sedan. Det goda skeppningsresultatet
för fjolåret sammanhänger, liksom för trävaror, med en relativt moderat
men utbredd lageruppbyggnad på köparsidan.

Fjolåret innebar för massaindustrin en ytterligare förbättring av kapa -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

citetsutnyttjandet. Såväl för blekt sulfat liksom för dissolving''- och slipmassa
torde fullt kapacitetsutnyttjande ha uppnåtts. Jämfört med de första
åren under 1960-talet har takten i kapacitetstillväxten minskat kraftigt.
Förhållandet är det motsatta i Finland, där kapaciteten torde komma att
öka med 2 å 300 tusen ton under innevarande år.

Läget på massamarknaden har varit dämpat under senvintern med moderat
orderingång och senareläggning av skeppningar, säkerligen sammanhängande
med ett omslag i lagercykeln. Det är dock knappast troligt att den
negativa effekten på efterfrågan från lagerutvecklingen blir så långvarig och
kraftig att massaexporten icke skulle fortsätta att stiga 1965.

Den prognos som ges i tabell 1 är densamma som gavs såväl i Konjunkturläget,
oktober 1964, som i den preliminära nationalbudgeten. Den torde
närmast vara relativt optimistisk bl. a. med hänsyn till de osäkra utsikterna
i Frankrike och på de översjöiska marknaderna. Det är inte uteslutet att
man där får räkna med en ren efterfrågeminskning. Fördelningen av
skeppningarna under året blir med all sannolikhet rätt ojämn. Prognosen
förutsätter en volymmässig nedgång under innevarande halvår och en relativt
kraftig uppgång under andra halvåret. (Se diagram 1.)

Papper

Prognosen för den totala pappersexporten 1964 i den reviderade nationalbudgeten
för ett år sedan infriades helt, värdemässigt sett. Enhetspriserna
steg dock endast med knappt 1 procent mot förutsedda drygt 2. Prisstegringen
på cellulosa fick sålunda ringa registrerbar effekt på papperspriserna.
I volym räknat steg pappersexporten med drygt 12 procent, samma
ökning som noterades mellan 1962 och 1963. Leveransökningen var
dock i fjol mera jämnt fördelad på de olika papperskvaliteterna. Alltjämt
utvisade pappen den starkaste stegringen (20 procent) men även på tidnings-
och kraftpappersområdet kunde betydande ökningar noteras. Efterfrågan
på kraftliner och halvkemiskt papper för wellpapptillverkning var
mycket livlig och utförseln av dessa två pappersslag expanderade snabbt.

Länderfördelningen utvisar en ökad koncentration på Västeuropa. Storbritannien
och Västtyskland svarade var för sig för gott och väl en fjärdedel
av exportvärdeökningen. Till de olika råvaruländerna däremot har exporten
antingen sjunkit eller ökat mycket långsamt. Både till Latinamerika
och de utomeuropeiska sterlingländerna sjönk pappersexporten och utsikterna
för innevarande år ter sig inte ljusare på dessa marknader. Deras
tullpolitik och i flera fall restriktiva importkontroller torde komma att innebära
en ytterligare förskjutning av exporten mot Västeuropa.

Till Storbritannien ökade det totala exportvärdet med 17 1/2 procent.
Till en viss del var denna synnerligen kraftiga uppgång betingad av en
lageruppbyggnad under första hälften av fjolåret. Det är inte minst inom
papperssektorn som den nu ikraftvarande importavgiften torde få effekt.

120

160

140

160

140

120

180

160

140

120

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

■fram 111:1. Volymutvecklingen för exporten, totalt och fördelad på varugrupper 1960—1966

x: 1959 = 100. Säsongrensade kvartalssiffror

Total export

Total export, exkl. fartyg

Malmer och skrot

/ \ ''

Metaller

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

1965 1966

Trävaror

Massa

180

160

140

120 -

per, papp och träfiberplatto	\| / /N4''
		1

		i

Livsmedel

Övriga varor

120

1960 1961 1962 1963 1964 1965

m. De streckade linjerna avser prognoser.

llor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Dihang till riksdagens protokoll 11)65. 1 samt. Nr 125. Bihang C

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Pappersmassan är som råvara undantagen från avgiften och detta innebär
för de brittiska pappersbruken en avsevärd höjning av manufaktureringsskyddet
vid konvertering av massa till papper och papp. Åtminstone vissa
svenska pappersbruk bör ofrånkomligen erfara stora svårigheter att bibehålla
sin export till Storbritannien. Det gäller i första hand bruk som tillverkar
specialpappersslag, medan å andra sidan tillverkare av tidningspapper och
kraftliner ej torde beröras i någon högre grad. Dessutom tyder offentliggjorda
enkätuppgifter på att den engelska pappersindustrin redan i slutet
av förra året nådde upp till ett högt kapacitetsutnyttjande, och det förefaller
inte troligt att industrin på kort sikt skall kunna öka kapaciteten i någon
större grad. Det är därför rimligt räkna med åtminstone någon liten fortsatt
exportökning på Storbritannien. Bl. a. den svaga utvecklingen på denna
marknad motiverar emellertid en totalprognos för pappersexporten på endast
drygt 6 procent i volym 1964—1965. I totalprognosen har räknats med
en enprocentig stegring av enhetspriserna jämfört med fjolåret, vilket implicerar
att överenskommelsen i mars om höjda papperspriser kommer
att helt slå igenom i enhetspriserna och att pappersexportörerna till Storbritannien
ej själva kommer att bära hela importavgiften.

Pappersprognosen framkommer som resultat av ett sjuttiotal delprognoser
av vilka ungefär 2/3 görs med hjälp av bruttonationalproduktens utveckling
i olika länder. Den kraftigaste expansionen kommer alltjämt alt
gälla papp. Totalt beräknas pappexporten öka med 18—19 procent i volym
medan exporten av kraftpapper torde komma att öka med 5 procent och
av papper exklusive tidningspapper med bortåt 6 procent. För tidningspapperet
beräknas en svag nedgång komma att ske. Det synes inte vara rimligt att
räkna med någon ytterligare uppgång för exporten till Västtyskland, och
för övriga huvudmarknader kommer sannolikt lageruppbyggnaden under
fjolåret och den sedan flera år kännbara konkurrensen med de kanadensiska
producenterna att verka hämmande på avsättningsmöjligheterna.

Efter flera år av stagnation ökade exporten av träfiberplattor med 4 1/2
procent i volym mellan 1963 och 1964. De enda expansiva marknaderna synes
vara Holland, Belgien och Danmark. Prognosen för innevarande år
förutskickar dock en mycket svag ytterligare uppgång. En högre export till
de tre nyss nämnda länderna torde komma att i det närmaste motverkas
av exportminskningar på ett flertal andra marknader.

Utvecklingen har för pappersexportens del varit synnerligen jämn säsongrensat
sett (se diagram 1). Första halvåret 1964 kännetecknades emellertid
av cn mycket kraftig stegring medan exporten sjönk mellan första och
andra halvåret. För 1965 beräknas exportökningen komma att ske relativt
jämnt.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965 35

Malm

1964 års malmexport underskattades i tidigare prognoser. Volymökningen
blev så hög som nära 20 procent. Enhetspriserna steg också något varigenom
exportvärdet kom att ligga mer än en femtedel högre än under
1963. En dryg fjärdedel av den totala värdeökningen föll på övriga malmer,
huvudsakligen bly- och zinkmalmer. Medan värdet av de sistnämnda
steg med tre tjärdedelar var kvantiteten i stort sett oförändrad.

.Järnmalmsleveranserna till våra tre stora avnämarländer korresponderade
väl mot den där rådande gynnsamma järn- och stålkonjunkturen.
Exempelvis kan nämnas att produktionen av götstål steg med 15 procent i
Storbritannien och Belgien-Luxemburg och med 18 procent i Västtyskland
medan motsvarande ökningstal för vår järnmalmsexport var 27, 15 och 25
procent respektive. En viss lageruppbyggnad har skett, främst i Storbritannien.

För närvarande fortskrider avhämtningarna från samtliga länder med
god fart. Stålkonjunkturen är fortfarande mycket gynnsam, framför allt
i Storbritannien och Västtyskland och en ren efterfrågeanalys tyder på
att exporten under innevarande år skulle kunna öka med uppåt en miljon
ton. Av olika skäl, bl. a. risk för stålstrejk i Storbritannien, torde dock
en leveransökning på en miljon ton utgöra ett maximum. En sådan ökning
förutsätter också en oförändrat stark stålkonjunktur under hela 1965 så
att en stor del av optionskvantiteten kommer att utnyttjas. I prognosen
för 1965 har det räknats med en kvanlitetsökning på ungefär 750 tusen
ton. Detta betyder — vid oförändrad volym för övrig malm — för totala
malmexporten en volymmässig uppgång på drygt 2 procent. Säsongrensat
sett torde volymökningen mellan sista halvåret 1964 och innevarande halvår
förbytas i en svag nedgång mellan halvåren 1965.

Metaller

Järn- och stålexportens synnerligen kraftiga ökning mellan andra halvåret
1963 och första halvåret 1964 medförde att exporten såväl volymsom
värdemässigt ökade mer än 20 procent jämfört med fjolåret trots att
leveranserna mellan halvåren 1964, säsongrensat sett, var oförändrade.
1964 års februarienkät för järn- och stålverk innebar en underskattning
med ungefär 100 miljoner kronor, medan augustienkäten väl överensstämde
med det faktiska utfallet.

Prognosen för järn- och stålexporten under innevarande år (se tabell
1) bygger på eu enkät i februari. Enkäten indikerar en ökning av
exportvärdet mellan 1964 och 1965 med drygt 14 procent. Flertalet järnoch
stålverk har väsentligt uppreviderat sina exportprognoser från augusti.

Järn- och stålverkens förväntningar om exportökningar sträcker sig även
in i nästa år. Enkäten anger en leveransökning med 3 procent i värde
mellan första halvåret i år och första halvåret 1966. Att döma av tidigare

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

enkäter har företagen en tendens att underskatta förändringarna i sina
exportleveranser för prognosperioder som ligger mer än ett år framåt i
tiden. Skulle den gynnsamma stålkonjunkturen fortsätta in på nästa år
tyder tidigare enkäter på att uppgifterna för första halvåret 1966 finge
upprevideras.

Tabell III: 2. Jäm- och stålexporten fördelad på länder 1963—1965

	Värde,	Procentuella förändringar
	miljoner
	kronor			l:a halvåret	2:a halvåret
	1964			1964— l:a	1964— 2:a
		1963-1964	1964-1965	halvåret	halvåret
				1965	1965
			(prognos)	(prognos)	(prognos)
Västeuropa ..........	1 081	30	13	17	10
därav: Norge........	112	70	6	15	-4
Danmark......	124	73	17	30	6
Finland ......	73	6	7	6	7
Storbritannien	199	78	-7	-7	-8
Västtyskland	261	30	21	26	16
Övriga Väst-
europa........	312	-2	23	22	24
Nordamerika ........	181	26	12	12	13
Östeuropa och Kina ..	107	0	1	-3	6
Japan ..............	14	53	43	37	49
Latinamerika ........	43	4	25	47	8
Övriga råvaruländer	84	-10	47	42	51
Totalt	1510	23	14	17	13

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Som framgår av tabell 2 berör leveransökningarna under innevarande
år alla viktigare marknader med undantag av Storbritannien. Exporten dit
förutses nu sjunka med 7 procent. I augustienkäten angavs exporten till
Storbritannien öka med drygt 10 procent mellan första halvåret 1964 och
första halvåret i år. Enligt februarienkäten skulle i stället exportvärdet
sjunka med drygt 4 procent mellan dessa halvår. Delvis kan nedjusteringen
vara en följd av tidigareläggning av leveranser till Storbritannien. Det
är dock troligt att en del av nedjusteringen är en följd av importavgiften.
Den nu förutsedda nedgången i exporten på Storbritannien är dock ej särskilt
märklig med tanke på den kraftiga leveransökningen 1963—1964
(närmare 80 procent i värde). Exporten till Västtyskland, det största västeuropeiska
avnämarlandet, beräknas fortsätta att expandera om än med
något lägre ökningstakt. Likaså förutses en stark ökning av exporten till
Danmark, och en tämligen gynnsam utveckling på de utomeuropeiska
marknaderna.

Optimismen inom de svenska järn- och stålverken om utsikterna för
innevarande år synes inte helt stämma överens med förekommande internationella
bedömningar. Det grundläggande problemet på den interna -

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

tionella stålmarknaden, dvs. ojämvikten mellan stålefterfrågan och produktionskapacitet,
kvarstår. Konkurrensen om marknadsandelarna kommer
med säkerhet även i fortsättningen att bli mycket hård. Man får förutsätta
att stålverkens bedömningar av sina exportmöjligheter är gjorda
med hänsyn till dessa förhållanden.

Som påpekats tidigare (Konjunkturläget, oktober 1964) föreligger stora
olikheter i fördelningen mellan halvåren mellan enkäten och tullstatistiken.
Enkätens siffror för andra halvåret brukar ligga lägre än tullstatistikens.
Andra halvåret i fjol låg däremot enkätens siffror högre än den registrerade
exporten. Tydligen har den starka exportökningen under fjärde kvartalet,
i synnerhet november—december, inte till tullo kunnat registreras av tullen.
Den eftersläpning, som då inträffade, kan beräknas i viss mån ha inhämtats
under januari.

Några större prisförändringar förväntas ej under det närmaste året. Enhetspriserna
förutses öka genomsnittligt med närmare 1 procent mellan
helåren 1964 och 1965.

Inom gruppen övriga metaller sjönk leveranskvantiteterna av koppar
och bly under 1964 medan enhetsprisindex steg med över en femtedel.
Prisutvecklingen på metallråvarumarknaderna är nu betydligt lugnare.
Koppar- och aluminiumpriserna torde förbli relativt fasta och detta implicerar
en prisökning mellan helåren 1964 och 1965 på ungefär 8 1/2 procent.
Det förefaller inte troligt att räkna med någon ytterligare volymminskning;
värdemässigt skulle ökningen därmed komma att bli ungefär
50 miljoner kronor.

Verkstadsprodukter

I motsats till utvecklingen mellan 1962 och 1963 översteg i fjol den
volymmässiga ökningen för verkstadsprodukter den totala exportökningen.
Exportökningar noterades för praktiskt taget alla olika typer av verkstadsprodukter.
För elektriska maskiner och apparater jämte materiel totalt
noterades en värdeökning på närmare en tredjedel, medan de icke elektriska
maskinerna ökade med 12 1/2 procent. Utförseln av bilar steg med
närmare 18 procent.

Februarienkäten synes peka på i stort sett samma exportökning mellan
1964 och 1965 som antogs i den preliminära nationalbudgeten för 1965.
Enkäten anger en exportvärdestegring på närmare 11 procent 1964—1965.
Denna uppgift har uppjusterats till 12 1/2 procent, bl. a. beroende på en
trolig tendens till någon underskattning i företagens beräknade exportleveranser.

I likhet med järn- och stålenkäten uppvisar även verkstadsenkäten i
februari en påtaglig skillnad mot enkäten i augusti vad gäller bedömningen
av exportleveranserna till Storbritannien. Här angav augustienkäten eu
ökning med 22 procent mellan första halvåren 1964 och 1965 medan

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Tabell III: 3. Verksladsexportens länderfördelning 1963—1965

	Värde,	Procentuella förändringar
	miljoner kronor. 1964	1963-1964	1964-1965 (prognos)	l:a halvåret 1964— l:a halvåret 1965 (prognos)	2:a halvåret 1964— 2:a halvåret 1965 (prognos)
Västeuropa ..........	3 756	17	13	12	13
därav: Norge........	565	10	7	13	3
Danmark......	556	30	22	46	2
Finland ......	480	27	5	4	6
Storbritannien	352	42	19	12	25
Västtyskland Övriga Väst-	382	5	7	10	32
europa........	1 421	11	13	3	25
Nordamerika ........	567	13	23	20	27
Östeuropa och Kina . .	203	-13	37	56	22
Japan ..............	132	171	-44	-52	— 38
Latinamerika ........	386	3	31	52	15
Övriga råvaruländer	846	26	-1	-1	— 1
Totalt	5 890	17	12	13	12

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

samma företag i februari räknar med en ökning på endast ca 13 procent.
Skillnaden behöver ej enbart hänföra sig till den brittiska importavgiften.
Troligen ligger flera faktorer bakom. Den starka ökningen på Storbritannien
1964 kan mycket väl tänkas ha kommit till stånd genom ett tidigareläggande
av leveranser eller bero på mer tillfälliga faktorer, såsom speciellt
stora engångsleveranser etc. Som framgår av tabell 3 tar sig den
lägre ökningstakten i verkstadsexporten uttryck främst genom en sänkning
av den förväntade exportökningen till Västeuropa. Däremot synes
företagen räkna med en större ökning till Nordamerika än föregående år
liksom även till Östeuropa och Latinamerika.

För första halvåret 1966 räknar enkäten med fortsatta exportökningar
dock i något lägre takt än 1965 (se diagram 1). Sålunda anges en värdeökning
mellan första halvåret 1965 och första halvåret 1966 på drygt 9
procent. Erfarenheterna av prognosperioder mer än ett år framåt i tiden
är ännu relativt begränsade. Det förefaller dock som om verkstadsenkäten
i förhållande till järn- och stålenkäten härvid har ett bättre underlag för
bedömning av utvecklingen även för en så pass långt framskjuten prognosperiod
som första halvåret 1966. Detta kan sammanhänga med att verkstäderna
har en betydligt större del av sin förväntade export ordertäckt.

Det senaste enkätresultatet visar på en tendens till större prishöjningar
1965 än 1964. Den av enkäten indikerade prishöjningen på 1 1/2 procent
1964—1965 har beräknats motsvara en indexmässig prishöjning på ca
4 procent.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965 39

Fartyg

Det totala leveransvärdet för fartyg minskade med 9 procent mellan
1963 och 1964. Exporten av nybyggda fartyg sjönk ännu kraftigare, medan
däremot de begagnade fartygens andel av totala leveransvärdet steg från
12 1/2 procent 1963 till närmare 17 procent i fjol. Det lägre totala exportvärdet
för 1964 berodde, så vitt man kan bedöma, på en fortsatt prissänkning
för fartygsnybyggen.

Prisutvecklingen kommer sannolikt även under 1965 att vara nedåtriktad.
Nedgången har bedömts till 6 procent. Föreliggande prognos för leveransvärdet
av fartygsnybyggen bygger på den varvsenkät som utförts i
februari. Enkäten anger en relativt kraftig ökning i leveransvärdet av nybyggda
fartyg mellan 1964 och 1965. Däremot förefaller det som utförseln
av begagnade fartyg kommer att minska något jämfört med det höga värde
som uppnåddes i fjol. Antagandet bygger huvudsakligen på ett studium
av den svenska handelsflottans sammansättning jämfört med sammansättningen
i utförseln av begagnade fartyg. Genom de senaste årens kraftiga
utförsel av äldre fartyg — vilka av olika skäl anses vara mindre lönsamma
i svensk sjöfart —■ har en stor del av detta tonnage redan ställts under
främmande flagg.

Totalt beräknas fartygsexporten till ungefär 1 350 miljoner kronor, en
värdemässig förändring med 13 procent. Uppskattningen förutsätter dock
att beräknade leveransdata i stort sett skall kunna hållas och att några
förflyttningar över årsskiftet 1965—1966 således inte skall inträffa.

Livsmedel

Under fjolårets sista kvartal ökade livsmedelsexporten mycket kraftigt
och totalsiffran för året kom att överstiga 1963 års värde. Volymmässigt
sjönk dock exporten ungefär i linje med vad som förutsades i den revidera
nationalbudgeten, medan prisstegringarna däremot blev större än vad
man räknade med då. Jordbruksnämndens kalkyler tyder på en volymmässig
minskning i exporten innevarande år. Enhetspriserna rör sig ganska
oregelbundet och det är svårt att säga hur pass stor nedgången i priserna
kommer att bli. Här är räknat med ca 11/2 procent.

Övriga varor

Övrigvaruexporten har fortsatt att expandera påfallande jämnt. Det länderfördelade
utfallet av 1964 års export visar återigen att sambandet är
starkt mellan respektive länders bruttonationalproduktutveckling och vår
export av övrigvaror. En avsaktning i ökningstakten förutses nu för innevarande
år. Prognosen framkommer som ett resultat av de senaste tillgängliga
prognoserna för bruttonationalprodukten för ett flertal olika länder.
Dessa pekar i allmänhet på en avsaktad ökningstakt. Prisutvecklingen
har antagits bli något lugnare eftersom en stor del av övrigvarorna går på

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

export till Storbritannien och man för dessa torde få räkna med en viss
negativ priseffekt. Det kan noteras att januari—februariexporten till Storbritannien
av bearbetade övrigvaror sjönk med ungefär 8 procent jämfört
med motsvarande månader 1964. Det är visserligen i allmänhet meningslöst
att säga något om årsexporten endast med ledning av de båda första månaderna
men just för övrigvarorna förefaller exporten vara relativt jämnt fördelad
över året. Man torde alltså med viss sannolikhet kunna räkna med eu
minskad export till Storbritannien för den del av övrigvarorna som är importavgiftsbelagd.

2. Importen

Importen ökade 1963—1964 med 10 procent i volym och 3 procent i pris.
Kraftiga stegringar noterades främst för importen av industri- och byggnadsråvaror
samt konsumtionsvaror. Importökningen var påfallande stor
under första hälften av fjolåret; enligt den säsongrensade serien för totala
importvolymen steg denna med 7 procent från andra halvåret 1963 till första
halvåret 1964 varefter den förblev i stort sett oförändrad mellan första
och andra halvåren.

För 1964—1965 har man sannolikt att räkna med en tydligt lägre ökning
iv importen jämfört med 1963—1964; detta främst som följd av en förutsedd
långsammare lageruppbyggnadstakt i år än i fjol men även av en väsentligt
reducerad stegringstakt för den privata konsumtionen. Nedan angivna
importprognoser bygger på regressionssamband mellan importen och
olika sektorer av den inhemska efterfrågan. Dels har därvid utnyttjats tre
varianter av samband mellan totalimporten (exkl. fartyg, flygplan och vapen)
och de delar av den inhemska efterfrågan som bedömningsvis ansetts
ha betydelse för importutvecklingen. Dels har även utnyttjats beräknade
samband mellan importen av olika varugrupper med likartad användning
och den eller de efterfrågekomponenter som bedömts ha störst betydelse
för respektive varugruppers importutveckling.

De nu aktuella prognoserna för den inhemska efterfrågan, insatta i de
tre s. k. totalmodellerna för importen, ger en importvolymökning (inkl.
fartyg, flygplan och vapen) på mellan 7 1/2 och 8 procent 1964—1965. Den
importprognos som erhålls från delprognoserna för importens olika användningsgrupper,
visar på en importökning på drygt 7 procent i volym. Att de
olika prognoserna skiljer sig relativt litet från varandra innebär givetvis
inte att de skulle vara särskilt trovärdiga. Importutvecklingen är mycket
vansklig att förutspå — speciellt vad gäller utvecklingen för olika delgrupper.
Som en kompromiss mellan de olika prognoserna har accepterats eu
importvolymökning på 7 1/2 procent 1964—1965. För såväl råvaror som
konsumtionsvaror förutses en tydligt lägre ökning än föregående år medan
importen av kapitalvaror förutses stiga kraftigare än i fjol.

Fn separat bedömning av prisutvecklingen för olika användningsgrup -

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

per tyder på att enhetsprisökningen för totala importen kommer att bli
lägre mellan 1964 och 1965 än mellan 1963 och 1964. Den uppskattas till
1 1/2 procent. Totala importvärdet förutses sålunda stiga med 9 procent

1964—1965.

3. Bytes- och betalningsbalansen

Bytesbalansen för 1964 (se tabell 4) visade ett underskott på ca 130 miljoner
kronor, vilket är ett bättre utfall än vad som preliminärt uppskattades
i föregående nationalbudget. Anledningarna härtill är en gynnsammare
utveckling av handelsbalansen och sjöfartsnettot. Enligt nu aktuella
prognoser för exporten, importen, sjöfartsnettot samt övriga tjänsterna
skulle bytesbalansen 1965 komma att visa ett underskott på ca 200 miljoner
kronor. Detta innebär en försämring gentemot 1964 med knappt 100 miljoner
kronor.

Tabell III: 4. Betalningsbalansen 1963—1965

Miljoner kronor. Löpande priser

	1963	1964	1965 (prognos)
Export, fob.................................. Import, eif ..................................	16 568 — 17 552	19 006 —19 943	20 798 — 21 758
Handelsbalans	— 984	— 938	— 960
Sjöfartsnetto ................................ Nettoinsegling.............................. Utländska fartygs utgifter i Sverige.......... Övriga tjänster ..............................	1465 1 290 175 — 640	1 540 1365 175 — 730	1 600 1 420 180 — 850
Bytesbalans	— 159	— 128	— 210
Kapitaltransaktioner.......................... Restpost ....................................	— 218 230	134 832	(-7)
Valutareservens förändring1	— 147	838

1 Inkluderar ej en ökning av nettotillgodohavandet gentemot valutafonden om 181 miljoner
kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken och konjunkturinstitutet.

Sjöfartsnettot beräknas volymmässigt ha ökat med ca 8 procent mellan
1963 och 1964. Bakom ökningen ligger en liten ökning av handelsflottans
tonnage jämte en minskad uppläggning av fartyg under 1964. Därtill torde
volymuppgången delvis vara följden av en inte obetydlig produktivitetsstegring
genom utbyte av äldre tonnage mot nyare. Fraktsatserna beräknas
genomsnittligt ha minskat ca 3 procent. För 1965 förutses sjöfartsnettot
bli något större än 1964. Tillgängliga prognoser visar att rederiernas import
av nybyggda fartyg liksom deras leveranser från svenska varv kommer
att öka 1964—1965. Dessutom väntas exporten av second hand fartyg

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

avta i förhållande till 1964. ökningen av handelsflottans tonnage bör därför
bli något större än 1964. Detta kan förutsättas ge utslag i en viss fortsatt
volymökning för sjöfartsnettot 1965.

Den preliminära nationalbudgeten räknade med att valutareserven skulle
upphöra att öka 1965 och eventuellt i stället visa en viss nedgång. Främsta
skälet härtill skulle vara en omkastning i relationen mellan fartygslever
anser och far tygsbetalningar. För 1964 översteg fartygsbetalningarna leveransvärdet
av nybyggda fartyg med 120 miljoner kronor medan för 1965 leveransvärdet
beräknas överstiga betalningarna med 660 miljoner kronor.
Denna bedömning kan fortfarande äga sin riktighet men svårigheterna att
bedöma restpostens utveckling jämte utfallet av kapitaltransaktionerna är
så stora att ett preciserat uttalande är meningslöst. Det i tabellen inom parantes
insatta värdet för kapitaltransaktioner 1965 avser endast nu kända
statliga kapitaltransaktioner. T. o. m. februari i år har valutareserven dock
fortsatt att öka. Den nyligen skärpta kreditpolitiken i Sverige med en diskontohöjning
från 5 till 5 1/2 procent innebär att benägenheten att utnyttja
utländska kommersiella krediter kan tillta. Samtidigt riktar sig den skärpta
kreditåtstramningen inte minst mot dessa tendenser och riksbanken har
förklarat sin beslutsamhet att motverka en ökad upplåning utomlands från
affärsbankernas sida. Under sådana omständigheter finns alltjämt anledning
att räkna med möjligheten av en minskning av valutareserven.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

IV. Produktionen

1. Industrin

Produktionen inom järnmalmsgruvorna steg successivt under fjolåret och
var enligt statistiska centralbyråns månadsindex under sista kvartalet 20
procent större än under sista kvartalet 1963. ökningen 1963—1964 kom
all uppgå till nästan 14 procent enligt samma källa. Denna kraftiga produktionsökning
täckte dock inte helt den starkt stigande efterfrågan på malm
framkallad av en snabb tillväxt av stålproduktionen i de flesta länderna i
Västeuropa. En betydande del av malmtillförseln till hemma- och exportmarknaden
hänförde sig till registrerad lageravveckling vid gruvorna. En
avstämning av produktionen och leveranserna av järnmalm 1964 ger dock
till resultat en ännu kraftigare minskning av malmlagren. Då data över såväl
de inhemska leveransernas som exportens storlek är tämligen tillförlitliga
finns det anledning misstänka att produktionen 1964 i själva verket varit
större än vad som antyds av centralbyråns månadsindex eller alternativt
all lagernedgången 1964 är ofullständigt redovisad.

Utsikterna för innevarande år pekar mot en fortsatt ökad j ärnmalmsbrytning.
Exportutvecklingen är svårbedömbar till följd av de relativt stora optionskvantiteter
som föreligger för andra halvåret. Det är mycket svårt att i
dagens läge få en uppfattning om i vilken grad dessa kan komma att utnyttjas.
Några lagerförändringar av betydelse torde inte vara att vänta under
1965 — i varje fall torde några ytterligare nedskärningar inte komma att bli
aktuella. De inhemska leveranserna — som utgör endast knappt 15 procent
av de totala leveranserna —- kommer att öka men i lägre takt än mellan
1963 och 1964. Vid den exportökning som redovisas i kapitel III skulle produktionen
av järnmalm under dessa förutsättningar komma att öka med ca
9 procent 1964—1965. Tack vare en beräknad utvidgning av kapaciteten torde
det utbudsmässigt inte komma att föreligga några svårigheter att tillgodose
en efterfrågeökning av denna storleksordning.

Såväl orderingången som orderstockarna inom järn- och stålverken var
stigande under 1964 och orderstockarna har sedan mitten av 1964 i allmänhet
av företagen betraktats som lagom stora eller till och med förhållandevis
stora i förhållande till produktionsinvån. Enligt den senaste konjunkturbarometern
har orderingången fortsatt att stiga under första kvartalet i
år och företagen förväntar sig även under andra kvartalet någon fortsatt
ökning av orderingången från hemmamarknaden.

Produktionen inom såväl hela gruppen järn- och metallverk som enbart
järn- och stålverk ökade med 15 procent från 1963 till 1964 enligt beräk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

ningar som grundar sig på kvantitativ kvartalsstatistik. Detta innebär samma
ökning som man räknade med i den preliminära nationalbudgeten, men
är något mera än vad som framgår av den försörjningsbalans för handelsfärdigt
järn och stål som presenteras i tabell 1. Avvikelsen beror på att man
i försörjningsbalansen inte kunnat ta tillräcklig hänsyn till kvalitetsskillnader
i produkterna de olika åren och utvecklingen 1963—1964 innebar en betydligt
starkare produktionsökning för specialstål än för ordinära produkter.

För 1965 har produktionen liksom till den preliminära nationalbudgeten
bedömts med hjälp av försörjningsbalansen för handelsfärdigt järn och
stål. Under mellantiden har en del justeringar av beräkningsmetoderna
gjorts, vilka tillsammans med revideringar på en mängd av posterna för
1964 lett till mycket stora ändringar på saldoposten, framför allt för 1964.
Då saldoposten emellertid satts till samma belopp 1965 som 1964 för all
den inte skall inverka på utvecklingen mellan dessa båda år, spelar ovannämnda
revideringar av beräkningsmetoderna mycket liten roll för produktionsprognosen.

Tabell IV: 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål 1962—1965

Miljoner kronor. 1959 års producentpriser

	1962	1963	1964 (prel.)	1965 (prognos)
Produktion ......................	2 450	2 619	2 955	3 199
Import ..........................	752	755	937	1 050
Summa tillgång	3 203	3 375	3 892	4 249
Export..........................	775	877	1 082	1 231
Lagerförändring ..................	- 41	+ 10	+ 123	+ no
Varuinsats ......................	2 509	2 593	2 801	3 023
övrig industri ..................	2 221	2 278	2 471	2 672
byggnadsverksamhet............	288	315	330	351
Saldopost........................	— 40	— 105	— 114	— 114
Summa användning	3 203	3 375	3 892	4 249

Källa: Konjunkturinstitutet.

Ovannämnda försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål indikerar
en produktionsökning 1964^—1965 på omkring 8 procent (6 procent i den
preliminära nationalbudgeten). Den inhemska efterfrågan på järn och stål
som kan härledas ur nu föreliggande prognoser över investeringsverksamhet
och produktion inom andra branscher, främst verkstadsindustri, beräknas
bli drygt 8 procent större 1965 än 1964. Vidare räknar man nu — såsom
framgår av avsnittet om utrikeshandeln — med en ökning av exporten av
handelsfärdigt järn och stål på närmare 14 procent. Lagerökningen bedöms
nu liksom i den preliminära nationalbudgeten bli något lägre under 1965
än under 1964 men beräknas nu för båda åren ligga på en något högre nivå.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

För 1964 har man. nu erhållit statistisk information om lagren hos järngrossister
och järnverk, vilka tillsammans visar en ökning med närmare 50 miljoner
kronor. Fortfarande saknar man emellertid uppgifter om lagren av
järn och stål i verkstadsindustrin; de har därför här uppskattats med hjälp
av sambandsstudier över råvarulager och produktion inom verkstadsindustri.
Den totala efterfrågeökningen för järn och stål 1964—1965 kan på detta
sätt beräknas bli omkring 10 procent, vilket innebär en uppjustering med
några procentenheter jämfört med vad man räknade med i den preliminära
nationalbudgeten.

Orderläget inom verkstadsindustrin exklusive varv var mycket gott under
1964. Enligt centralbyråns orderstatistik var orderingången under 1964
drygt 13 procent större än under 1963 (i arbetstimmar räknat), varvid den
procentuella ökningen var betydligt större för exportorderna, nämligen 19
procent, än för hemmamarknadsorderna, som ökade med 11 procent. Orderstockarna
var vid utgången av år 1964 totalt sett 12 procent större än ett
år tidigare, men därvid noteras den största ökningen för hemmamarknadsorderna.
Förbättringen i orderläget har gällt alla de tre delbranscherna inom
verkstadsindustrin men har varit mest markerad inom elektriska verkstäder,
särskilt under senare delen av året. Enligt den senaste konjunkturbarometern
redovisar företagen inom samtliga delbranscher ökningar av orderingången
från såväl hemma- som exportmarknaden från fjärde kvartalet i
fjol till första kvartalet i år i ungefär samma takt som under 1964. Även för
andra kvartalet förväntar företagen inom mekaniska verkstäder och manu -

Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter (exkl. fartyg) 1962_1965

Miljoner kronor. 1959 års producentpriser

	1962	1963	1964	1965
			(prel.)	(prognos)
Produktion ......................	12 092	12 501	13 408	14 509
Import..........................	4 511	4 809	5 415	5 959
Summa tillgång	16 603	17 310	18 823	20 468
Privat konsumtion................	3188	3 532	3 874	4 065
nyinköp av bilar ..............	1 129	1 352	1 525	1 624
övrigt ........................	2 059	2 180	2 349	2 441
Offentlig konsumtion..............	17	19	20	21
Investeringar i maskiner in. m.....	5 879	6 116	6 190	6 707
privata........................	3 727	3 905	3 942	4 291
offentliga......................	2 152	2 212	2 248	2 416
Lagerförändringar ................	+ 381	+ 149	+ 309	+ 480
Export..........................	4 281	4 441	5 129	5 687
Varuinsats ......................	2 857	3 053	3 301	3 508
övrig industri..................	1 377	1 474	1 625	1 728
byggnadsverksamhet............	1 481	1 579	1 676	1 780
Summa användning	16 603	17 310	18 823	20 468

Källa: Konjunkturinstitutet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

faktursektorn fortsatt stigande ordertillströmning från såväl hemma- som
exportmarknaden.

Den försörjningsbalans för verkstadsprodukter som nu gjorts inom konjunkturinstitutet
och som presenteras i tabell 2 ger till resultat en något
nedjusterad produktionsökning 1963—1964 jämfört med den beräkning som
som gjordes till den preliminära nationalbudgeten, nämligen drygt 7 mot tidigare
knappt 8 procent. Nedjusteringen beror framför allt på att maskininvesteringarna
nu beräknas ha varit av betydligt mindre omfattning 1964
än vad man tidigare räknade med.

Även produktionsutvecklingen 1964—1965 har bedömts med hjälp av
ovannämnda försörjningsbalans, vilken indikerar en produktionsökning på
drygt 8 procent dvs. ungefär samma ökning som i den preliminära nationalbudgeten.
ökningen i inköpen av varaktiga konsumtionsvaror beräknas nu
bli något mindre, exportökningen ungefärligen lika stor, medan ökningarna
i varuinsats till övrig industri och byggnadsverksamhet samt investeringar
i såväl maskiner som lager beräknas bli något större än i den preliminära
nationalbudgeten.

Orderingången inom varvsindustrin var enligt centralbyråns orderstatistik
under 1964 avsevärt lägre än under 1963, vilket dock får ses mot bakgrunden
av att ordertillströmningen var ganska god under 1963. Minskningen
hänför sig till övervägande delen till exportorderna. Den sjunkande orderingången
har lett till att totala orderstockarna vid slutet av 1964 var ca
15 procent lägre än ett år tidigare men fortfarande 10 procent högre än vid
slutet av 1962 (i arbetstimmar räknat). Det är enbart exportorderstockarna
som minskat under 1964 — med 23 procent -—- vilket innebär att de nu är
ungefär lika stora som vid slutet av 1962. Stockarna av hemmamarknadsorder
har däremot stigit såväl under 1964 som under 1963. Det var framför
allt under andra och tredje kvartalet i fjol som orderingången var låg; under
fjärde kvartalet var den tämligen god och enligt den senaste konjunkturbarometern
uppger företagen ungefär oförändrad orderingång under
första kvartalet i år jämfört med fjärde kvartalet i fjol från såväl hemmasom
exportmarknaden. Även för andra kvartalet i år förväntar företagen en
minst lika stor orderingång från båda marknaderna. Orderstockarna bedöms
fortfarande av företagen som för små i förhållande till produktionsnivån;
dock inte i lika stor omfattning som vid de tre närmast föregående
enkättillfällena.

Produktionsutvecklingen inom varvsindustrin såväl 1963—1964 som 1964
—1965 har bedömts med hjälp av en inom konjunkturinstitutet gjord försörjningsbalans
för varven. Denna tyder på att produktionsökningen 1963
1964 varit av ungefärligen samma — relativt betydande — storlek som ett
år tidigare och att man nu även för 1965 kan räkna med en fortsatt produktionsökning
i samma eller kanske till och med något ökad takt. Detta inne -

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

bär något större produktionsökning 1964—1965 än vad man räknade med
i den preliminära mationalbudgeten.

Inom massaindustrin var produktionen för avsalu under fjolåret inemot
15 procent större än under 1963 såväl kvantitets- som volymmässigt. Det
betyder att avsaluproduktionen på de senaste två åren, dvs. sedan massakrisen
1961—1962, ökat med 30 procent. Av de olika kvaliteterna har den
blekta sulfiten ökat snabbast 1963—1964 (22 procent) medan ökningstakten
för oblekt sulfit samt blekt och oblekt sulfat varit 12 ä 14 procent. Framställningen
av dissolvingmassa har också expanderat relativt snabbt: ökningen
var här ca 8 procent. Att ökningen under fjolåret var större inom
sulfitsektorn sammanhänger med tidigare års svaga utveckling — det tillverkades
lika mycket sulfitmassa 1960 som 1963 — och därmed under fjolåret
ett i relation till sulfatsektorn större mått av outnyttjad kapacitet, ökningen
av sulfatproduktionen var från 1960 till 1963 nästan 25 procent
och kapacitetsutnyttjandet under fjolåret var så gott som fullt. Dissolvingtillverkningen
var trots den 8-procentiga fjolårsökningen lägre än 1960.

Den stora produktionsökningen är ett resultat av den köprush som pågick
under loppet av 1963 och långt in på 1964 och som framkallades av köparnas
behov att höja sina lager till normal nivå och i vissa fall — mot slutet
av fjolåret — till övernormal nivå. En dämpad försäljningstakt vidtog därefter
som snart avspeglade sig i en relativt snabb men ännu så länge inte
särskilt alarmerande lagerökning hos säljarna. Tillväxttakten i produktionen
kom därför att bli avtagande under loppet av fjolåret: medan ökningen
mellan helåren 1963 och 1964 alltså var 15 procent var årsökningstakten
under fjolåret 9 procent (räknat på halvårsbasis) och under andra
halvåret endast 2 procent.

Utsikterna för 1965 pekar mot ett bibehållande av den nuvarande moderata
ökningstakten. Huruvida och i så fall när försäljningarna åter kan
skjuta fart beror på vilken lagerpolitik köparna kommer att tillämpa. Det
troliga är att de nuvarande relativt höga lagren kommer att skäras ned under
första halvåret i år —• eller i varje fall att de icke kommer att ytterligare
uppbyggas —- och att man under andra halvåret bör kunna räkna med en
försäljning i takt med den löpande konsumtionen. Om detta blir fallet torde
man inte behöva räkna med någon ökning av säljarlagren i år. Detta skulle
betyda att produktionsökningen 1964—1965 skulle komma att bli omkring
3 procent.

Produktionen av papper och papp ökade 1963—1964 kvantitetsmässigt
med ungefär 9 procent, dvs. nästan lika mycket som 1962—1963 då ökningen
var 11 procent. Motsvarande ökningstal var enligt statistiska centralbyråns
produktionsindex (produktionen av olika pappersslag vägd med
1947 års prisvikter) 12 1/2 respektive 10 procent. Som framgår av följande
tablå var produktionsökningen jämfört med 1963 under fjolåret jämnare

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

fördelad mellan de olika pappersslagen (procentuell produktionsökning
jämfört med föregående år, i ton)

1963 1964

Tidningspapper ...................... 1 8

Omslagspapper ...................... It 8

Papp och kartong .................... 30 8

övrigt papper (inkl. finpapper) ........ 12 12

Ökningen låg således över genomsnittet endast för gruppen övrigt papper
som till största delen (ca 80 procent) avsätts på hemmamarknaden (av totala
pappersproduktionen går endast ca 35 procent till hemmamarknaden).
Den högre ökningen för tidningspapper motsvaras helt av en ökad avsättning
på hemmamarknaden vilket till största delen torde vara en följd av
upphörande lageravveckling i förbrukningssektorerna. Något nytt stort kapacitetstillskott
inom pappsektorn i likhet med 1963 tillkom inte under fjolåret
vilket förklarar den stora skillnaden i ökningstakt inom denna sektor.
Den fortgående starka utvecklingen på emballageområdet gör att variationerna
i tillväxttakten för omslagspapper (kraftpapper, sulfitpapper, smörpapper)
i högre grad än för andra pappersslag uppkommer genom förändringar
i produktionskapaciteten.

Den efterfrågeprognos som gjorts för i år — en något lägre exportökning
än de två senaste åren (jfr kapitel III) och en med hjälp av bruttonationalproduktutvecklingen
skattad »normal» utveckling för hemmamarknaden —
skulle behöva motsvaras av en produktionsökning 1964—1965 på ca 6 procent
i ton räknat. Så länge lageruppgifter saknas är det emellertid mycket
svårt att förutsäga de kortsiktiga (årliga) variationerna i efterfrågan, dvs.
avvikelserna från den oftast starka trend som under en något längre period
kan erhållas för olika pappersslag. Detta gäller inte minst hemmamarknaden.
För att erhålla en volymökning för pappersproduktionen erfordras
säkrare delprognoser för olika pappersslag än vad som med nu tillgänglig
information står att få. Därför får den 6-procentiga tonökningen också gälla
som volymökning även om de inledningsvis nämnda ökningstalen för 1964
— 9 resp. 12 1/2 procent — visar att betydande skillnader ibland kan
uppstå.

Den försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror som upprättades
inom konjunkturinstitutet hösten 1964 har nu följts upp med hjälp av senare
inkommen statistik och utgör även denma gång underlaget för bedömningen
av produktionsutvecklingen inom sågverken. Produktionsökningen

1963—1964 blir — liksom fallet varit tidigare år — större enligt balansen
(16 procent) än enligt den statistik över sågverksproduktionen som månatligen
insamlas och bearbetas av statistiska centralbyrån och som ingår i produktionsindex
för totala träindustrin (10,5 procent). Att skillnaden blir så
markant torde ha flera orsaker. Dels lider balansen av svagheter till följd

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Tabell TV: 3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1962_1965

1000 stds

	1962	1963	1964	1965
			(prel.)	(prognos)
Produktion .................	1 778	1 891	2 196	2 178
Import ..................	28	31	29	30
Summa tillgång	1806	1922	2 225	2 208
Export.................	994	1 050	1 212	1 159
Yaruinsats ................	757	817	904	966
gruv- och metallindustri ........	88	92	102	in
övrig träindustri................	274	294	328	353
övrig industri.................	120	133	153	160
byggnadsverksamhet............	275	298	321	342
Lagerförändring .............	- 13	- 13	+ 41	+ 15
Saldopost.............	+ 68	+ 68	+ 68	+ 68
Summa användning	1806	1922	2 225	2 208

Källa: Konjunkturinstitutet.

av osäkerhet i produktions- och lageruppgifter (lager vid fabrikerna), dels
erhålls (se tabell 3) för det senaste året med faktisk produktionsstatistik,
nämligen 1962, en saldopost vars storlek sannolikt inte helt förklaras
med dessa svagheter utan till större delen får ses som ett resultat av lagerfluktuationer
inom de trävarukonsumerande industrierna. Då dessa inte är
kända och man tvingas sätta in samma saldopost under åren 1963—1965
blir produktionsskattningen mindre exakt. Då emellertid även det sätt på
vilket ökningen beräknas av statistiska centralbyrån sannolikt är långt ifrån
tillfredsställande kan man inte utesluta möjligheten av en så stark produktionsuppgång
som den ur balansen erhållna, dvs. 16 procent. Trots en
mycket stor export — i stds räknat 15,5 procent mer än 1963 — och en
snabb stegring i hemmamarknadsefterfrågan räckte produktionen även till
för en viss lagerpåfyllnad. Denna uppgift förefaller en smula egendomlig
med tanke på det sug från efterfrågesidan som rådde under hela fjolåret
och som dessutom blev avgjort starkare än vad företagen i allmänhet hade
väntat sig. Uppgiften är i skrivande stund visserligen mycket preliminär
men definitiva data kommer knappast att avvika så mycket att en lagerminskning
erhålls. Främst till följd av att exporten har beräknats bli något
lägre i år än i fjol kan man räkna med att 1965 års produktionsvolym
kommer att bli av ungefär samma storleksordning som fjolårets.

Den övriga träindustrin beräknas ha ökat med drygt 11 procent 1963_

1964 vilket innebär en acceleration i ökningstakten under fjärde kvartalet
1964. För innevarande år har tillväxttakten beräknats bli något lägre bl. a.
med hänsyn till den kanske något avtagande ökningstakten för byggnadsverksamheten
och därmed sannolikt för byggnadssnickerierna samt vissa
exportsvårigheter för trähusfabrikerna. Huruvida den konsumtionsinrikta 4

Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Bihang C

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1!)65

de trävarufabrikationen kan komma att få känning av den lägre konsumtionsökningstakten
i år är dock mer osäkert; en eventuell effekt torde här i
så fall i första hand leda till en påfyllnad av de nu förhållandevis små färdigvarulagren.
Totala träindustrins produktion skulle med här givna antaganden
komma att öka med bortåt 6 procent, dvs. en ungefärlig halvering
av ökningstakten 1963—1964.

Produktionen inom livsmedelsindustrin ökade från 1963 till 1964 enligt
centralbyråns produktionsindex med ungefär 3 procent. Den inhemska efterfrågeökningen
på livsmedel för såväl konsumtion som lageruppbyggnad val
samtidigt relativt stor och bidrog även till en importökning på närmare 15
procent, medan exporten däremot minskade. Bedömningen av produktionsutvecklingen
1964—1965 bär skett med hjälp av en inom konjunkturinstitet
upprättad försörjningsbalans för livsmedel. Det statistiska material som
ligger till grund för denna balans är visserligen mycket bristfälligt, men
balansen torde dock kunna ge vissa hållpunkter för en produktionsprognos.
Den nu sammanställda balansen tyder på en produktionsökning 1964—1965
på omkring 1 procent (3 procent i den preliminära nationalbudgeten).
Denna minskning i ökningstakten jämfört med ett år tidigare erhålls
framför allt som ett resultat av en antagen svagare konsumtionsökning för
livsmedelsprodukter. På grund av den lägre ökningstakt som prognoserats
för den totala privata konsumtionen 1964—1965 än ett år tidigare har nämligen
även livsmedelskonsumtionens ökningstakt beräknats minska.

Produktionen inom textil- och sömnadsindustrin steg enligt centralbyråns
produktionsindex knappt 2 procent från 1963 till 1964. Denna beräkning
är helt baserad på kvantitativ kvartalsstatistik för de båda åren. Enligt
erfarenheterna från perioden 1953—1961 har emellertid dessa preliminära
beräkningar inneburit en underskattning av produktionsutvecklingen med
minst 1 procentenhet varje år jämfört med den definitiva årsstatistiken.
Man torde därför kunna räkna med att produktionen inom textil- och sömnadsindustrin
legat ca 3 procent högre 1964 än 1963, vilket torde innebära
en något lägre ökning än ett år tidigare. Prognosen över konsumtionsutvecklingen
1964—1965 samt den information om branschen som föreligger
genom konjunkturbarometrarna tyder inte på någon förändring i utvecklingen,
varför det för 1965 torde vara rimligt att liksom i den preliminära
nationalbudgeten räkna med en produktionsökning på omkring 2 procent.

På grundval av kvantitativ kvartalsstatistik kan produktionen inom läderoch
skoindustrin beräknas ha varit ungefär 1 procent högre 1964 än 1963
(centralbyråns produktionsindex anger en minskning med 2 procent vid
samma tidsjämförelse). ökningen bärs upp av skoproduktionen, som beräknas
ha stigit med ett par procent, medan läderproduktionen gått något tillbaka.
Konsumtionen av skor beräknas ha stigit med ca 7 procent i antal
par räknat; denna ökning har emellertid till stor del täckts av importerade
skor — importen steg bortemot 30 procent i antal par räknat, medan ex -

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för ur 1.905

Tabell TV: 4. Industriproduktionens utveckling 1963—1965

Procentuella förändringar

	1963—1964 (prel.)	1964—1965 (prognos)
Totala industrin..............................	9	6
Järnmalmsgruvor ............................	14	9
Järn- och metallverk..........................	15	8
Verkstadsindustri (exkl. varv)..................	7	8
Träindustri ..................................	13	6
Massaindustri ................................	15	3
Pappers- och pappindustri ....................	13	6
Livsmedelsindustri............................	3	1
Textil- och sömnadsindustri....................	3	2
Läder- och skoindustri........................	1	0
Övriga branscher (exkl. varv)..................	11	6

Källa: Konjunkturinstitutet.

porlen varit av ungefär samma omfattning 1964 som 1963. För 1965 har
produktionen för branschen som helhet antagits bli av ungefär samma storlek
som 1964.

De hittills berörda branscherna svarar för drygt 80 procent av den totala
industriproduktionen. För återstående branscher, som ingår i tabell 4 under
benämnningen övriga branscher, är det statistiska materialet mycket bräckligt,
och här skall endast nämnas något om de tre förädlingsvärdemässigt
tyngst vägande branscherna inom gruppen.

Den kemisk-tekniska industrin fortsatte att expandera under 1964. Beräkningar
som gjorts inom konjunkturinstitutet tyder på en produktionsökning
1963—1964 av storleksordningen 15 procent, ökningen synes ha
varit särskilt kraftig för petroleumraffinaderier, färg- och fernissfabriker
samt plastbearbetande industri. För 1965 torde man kunna räkna med fortsatt
produktionsökning, dock i mera dämpad takt. Inom jord- och stenindustrin
synes produktionen också ha stigit mycket kraftigt under 1964 till
inte ringa del beroende på nytillkommen kapacitet. För 1965 torde man
kunna räkna med fortsatt produktionsökning i visserligen hög men dock
lägre takt än ett år tidigare. Inom den grafiska industrin synes produktionen
1963—1964 ha stigit i avsevärt lugnare takt än inom de båda ovannämnda
branscherna. Produktionsökningen 1965 har för denna bransch
antagits bli något litet lägre än 1963—1964 framför allt på grund av den
prognoserade lägre takten i ökningen av den totala privata konsumtionen.

Totalt för gruppen övriga branscher har produktionsökningen 1963—
1964 uppskattats till omkring 11 procent och de bedömningar om utvecklingen
1964—1965 som gjorts tyder på en produktionsökning av storleksordningen
6 procent, dvs. samma tal som man räknade med i den preliminära
nationalbudgeten.

Ovanstående genomgång av de olika industribranschernas utveckling un -

52 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

der U>64 och utsikter inför 1965 ger till resultat, att den totala industriproduktionen
kan beräknas ha ökat med ca 9 procent 1963—1964 och att eu
ökning på omkring 6 procent kan förutses för 1965 (tabell 4). Detta är
samma procenttal som man kom tram till i den preliminära nationalbudget
en.

2. Skogsbruket

Förbrukningsökningen av rundvirke 1963—1964 kan med ledning av ovan
relaterade produktionsutfall beräknas ha varit ca 10 procent. 1964—1965
skulle däremot ökningen bli obetydlig. Denna förbrukningsutveckling är
densamma som den som angavs i föregående nationalbudget. Nu tillgängliga
uppgifter om rundvirkeslagren ger emellertid till resultat en annan fördelning
av avverkningarna mellan åren 1964 och 1965 än den som erhölls då.
Massavedslagren anges nämligen preliminärt ha minskat med drygt 3 miljoner
kbm (ca 14 procent); en minskning hade visserligen väntats men inte
av denna storleksordning eftersom lagren minskade med ca 3 miljoner
kbm 1963 och bl. a. i de tre senaste konjunkturbarometrarna 1964 angivits
som lagom stora. Sågtimmerlagren ökade obetydligt mer än beräknat —
fortfarande enligt preliminära data. För innevarande år synes man med
hänsyn till den nu låga massalagernivån kunna räkna med någon ökning

Tabell TV: 5. Förbrukning och uttag av rundvirke 1962—1965

1 000 kbm, fast mått utan bark

	1962	1963	1964 (prel.)	1965 (prognos)
Såytimmer av barrträ Förbrukat vid sågverken (inkl. svinn)	16 005 203	15 915 143	18 477 223	18 319 175
	127	90	46	50
	2 939	3 332	3 629	3 700
	2 850	2 939	3 332	3 629
Uttaget från skogen	16170	16 361	18 951	18 515
Massa- och boardved (barr- och lövträ) Förbrukat vid fabrikerna (inkl. svinn)	21 688 653	24 368 1011	27 110 1 308	27 739 1 500
	894	456	259	170
	24 596	21 581	18 624	19 500
	21 677	24 596	21 581	18 624
Uttaget från skogen	24 366	21908	25 202	29 945
Övrigt virke	5 680	5 485	5 210	4 950
	174	150	164	150
	45	40	44	40
Uttaget från skogen	5 809	5 595	5 330	5 060

Källa: Konjunkturinstitutet.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Tabell IV: 6. Försörjningsbalans för rundvirke 1962—1965

1 000 ltbm, fast mått utan bark

	1962	1963	1964	1965
			(prel.)	(prognos)
Produktion ......................	46 345	43 864	49 483	53 520
sågtimmer......................	16 170	16 361	18 951	18 515
massa- och boardved............	24 366	21 908	25 202	29 945
övrigt rundvirke................	5 809	5 595	5 330	5 060
in port ..........................	1 066	586	349	260
Summa tillgång	47 411	44 450	49 832	53 780
Export ..........................	1 030	1 304	1 695	1 825
Lagerförändring ..................	+ 3 008	-2 622	-2 660	+ 947
Förbrukning......................	43 373	45 769	50 797	51 008
sågtimmer......................	16 005	15 915	18 477	18 319
massa- och boardved............	21 688	24 368	27 110	27 739
övrigt rundvirke................	5 680	5 485	5 210	4 950
Summa användning	47 411	44 450	49 832	53 780

Källa: Konjunkturinstitutet.

av lagren; detsamma gäller sågverkens råvarulager för vilka den avstannande
tillväxttakten i sågverksproduktionen kan komma att medföra en
ökningstendens,. Den ungefär 20-procentiga avverkningsökning 1963—1965
som tidigare angivits -— i Konjunkturläget, oktober 1964, och i den preliminära
nationalbudgeten — skulle därmed få en jämnare fördelning: ökningen
1963—1964 skulle uppgå till knappt 13 procent och ökningen

1964—1965 till ca 8 procent mot tidigare angivna 16 respektive 3 procent.

3. Övriga näringsgrenar

Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas nu av jordbruksnämnden
komma att minska med ca 2 1/2 procent från 1964 till 1965
under förutsättning av normal skörd. Vegetabilieproduktionen väntas minska
med ca 3 1/2 procent och animalieproduktionen med ca 1 procent. Den
mest betydande minskningen väntas för mjölkproduktionen nämligen ca
4 1/2 procent.

Elkraftproduktionen beräknas av centrala driftledningen — under förutsättning
av normala produktionsbetingelser — komma att öka 1965 med
drygt 7 procent.

Inom byggnads- och anläggningsverksamheten väntas — som belyses i
kapitel VII — den totala produktionen öka med 6 procent 1965.

4. Den totala produktionen

Eu sammanvägning av de uppskattningar som gjorts för produktionsutvecklingen
inom olika näringsgrenar tyder på att den totala varn- och kraft -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

produktionen skulle ha ökat med ca 8 1/2 procent 1963—1964. Som påpekades
i den preliminära nationalbudgeten är den höga produktionsökningen
till en del hänförlig till de gynnsamma väderleksförhållandena 1964 i jämförelse
med 1963 samt till det goda skördeutfallet. För 1965 väntas varuoch
kraftproduktionen komma att öka med ca 6 procent.

EU sammandrag av beräkningarna av den totala produktionen 1965 tår
följande utseende.

	Förändring 1964—1965
milj. kr. 1964 års priser	procent
— 100 250 2 300 200 550 3 250 1 650 4 000	— 2,5 8 6 7 6 6 i ca 5

Enligt den approximativa beräkningsmetod som här tillämpas skulle
tjänstesektorerna 1963—1964 ha ökat sin produktion med ca 4 procent. (I
den preliminära nationalbudgeten angavs +2 1/2 procent.) Om detta antagande
bibehålls även för 1965 kommer man fram till en ökning av bruttonationalprodukten
räknat från produktionssidan på ca 5 procent. Med tanke
på beräkningsmetodikens osäkerhet får detta sägas stämma väl överens
med prognosen på ca 4 1/2 procents ökning, räknat från användningssidan.

Bih. C.; Reviderad nationalbudget för år 1965

V. Arbetsmarknaden

!• Läget på arbetsmarknaden i början av 1965

1 den preliminära nationalbudgeten för 1965 anfördes att utvecklingen
på arbetsmarknaden under 1964 präglades av stora anspråk på arbetskraftsresurserna
och att dessa anspråk ej helt kunnat tillgodoses. Det material
som därefter framkommit ger inte anledning att i någon väsentlig grad
ändra denna bedömning. Vissa skäl kan anföras för uppfattningen att
trycket på arbetsmarknaden upphörde att öka mot slutet av året. Se t. ex.
tablån nedan om arbetskraftsbrist inom industrin.

Efterfrågan på arbetskraft i början av 1965

De statistiska serier som kan användas för belysning av arbetskraftsefterfrågan
visar för januari—februari 1965 fortsatt hög efterfrågan. Totala
antalet platser som under januari och februari varit lediga hos arbetsförmedlingen
var ca 2 procent större än under motsvarande period 1964 och
därmed ca 10 procent större än 1963. Antalet tillsatta platser på 100 lediga
var 60,7 för januari och för februari 57,2 vilket är ca 3 procentenheter
lägre än motsvarande tal 1964. (Sjunkande »tillsättningsprocent» innebär
att gapet mellan antalet tillsatta och antalet lediga platser ökar, vilket i sin
tur är ett tecken på ett ökande efterfrågetryck.)

Vid varje månads mitt mäts också antalet på räkningsdagen lediga platser.
Antalet lediga platser vid månadens mitt visar nedanstående ökningstal
för de första månaderna 1965 i förhållande till 1964.

Värmland, Dalarna Södra och mell. Hela landet

och Norrland Sverige

januari .................. + 1 113 + 4 052 + 5165

februari.................. + 1 374 + 4 636 + 6 010

mars.................... + 1 623 + 4 357 + 5 980

förändringen i antalet lediga platser vid månadens mitt kan också fördelas
på näringsgrenar:

Förändring från motsvarande månad 1964
januari februari mars

Industri och hantverk ................ + 2 900 + 3 100 + 3 900

varav: metall- och verkstadsindustri .... + 2 100 + 2 100 + 2 950

Av ökningen t rån 1964 faller således en tredjedel eller mer på metall- och
verkstadsindustrin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Arbetslöshet m. m.

Detaljerade uppgifter om antalet registrerade arbetslösa, antalet sysselsatta
i beredskapsarbeten samt antalet deltagare i omskolningskurser in. m.
inom olika landsdelar och näringsgrenar återfinns i tabellerna 1 och 2.

Tabell V: 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1963—1965, hela landet

År, kvartal, månad	Antal registrerade arbetslösa	Antal sysselsatta i bered-skapsarbeten1	Antal i omskolningskurser m. m.
genomsnitt per månad	förändring frånföreg. år	genomsnitt per månad	förändring frånföreg. år	genomsnitt per månad	förändring från föreg. år
1963 I ......	43 270	9 510	11 370	6 500	14 050	3 290
II ____	21 370	- 1 180	10 130	5 690	12 680	2 860
III ....	14 660	- 420	3 810	1 600	10 080	1 880
IV ____	19 810	- 1 770	8110	2 830	13 030	1 340
1964 I ......	27 740	-15 530	12 510	1 140	14 700	640
II ....	21 030	- 340	6 790	— 3 340	14 140	1 460
III ....	15 530	870	2 650	— 1 170	11 no	1 030
IV ____	20 330	520	5 950	— 2 160	14 880	1 850
1965 I......	29170	1 440	9 770	— 2 740	16 890	2190
Månadstal:
1964 jan.....	29 750	-26 870	10 970	2 550	13 300	630
febr. ..	27 600	-13 090	13 120	1270	15 080	850
mars ..	25 860	- 6 630	13 440	— 400	15 720	440
1965 jan.....	33 090	3 330	8 320	— 2 650	15 630	2 330
febr. ..	27 460	- 150	10 510	— 2 610	17 050	1 970
mars ..	26 980	1140	10 480	— 2 960	17 980	2 270

1 Omfattar även anvisade specialarbetare men ej beredskapsarbeten för handikappade.
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Som påpekades i den preliminära nationalbudgeten gav de stora kontrasterna
i väderlekshänseende rekordstora skillnader i den registrerade arbetslösheten
mellan de första månaderna 1963 och 1964. Vintern 1965 torde från
sysselsättningssynpunkt ha varit något sämre än 1964. Emellertid låg antalet
registrerade arbetslösa i januari 1965 endast ca 3 000 över januari 1964,
i februari 1965 något under februari 1964 och i mars 1965 ca 1 000 över mars
1964. Under de första månaderna 1965 har antalet personer i beredskapsarbeten
dessutom varit ett par tusen lägre än 1964. Karaktäristiskt för arbetslöshetens
utveckling har varit att i hela landet industriarbetslösheten
legat under 1964 års nivå medan byggnads- och skogsarbetslösheten legat
något över 1964 års nivå.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Tabell V: 2. Den registrerade arbetslösheten 1964 och 1965 regionalt och branschvis

		Arbetslöshetsförsäkrade	Samtliga
		Industri-	Byggnads-	Skogs-	Övriga	arbets-	varav:
		arbetare	arbetare	arbetare		lösa	kvinnor
I. Förändring från ett är tidigare
1. Hela landet
jan.	1965	904	2 480	144	671	3 326	- 48
febr.	1965	-342	603	332	463	-148	-492
mars	1965	-457	1 162	285	884	1 136	-211
1 kv.	1965	35	1 415	254	673	1 438	-250
2. Södra o. mellersta Sverige
jan.	1965	1 198	1 821	14	266	2 989	- 75
febr.	1965	40	618	-1	-35	-147	-525
mars	1965	-381	799	6	305	95	-369
1 kv.	1965	286	1 079	6	179	979	-323
3. Värmland, Dalarna	och
Norrland
jan.	1965	-294	659	130	405	337	27
febr.	1965	-382	-15	333	498	- 1	33
mars	1965	- 80	363	279	582	1 041	158
1 kv.	1965	-252	336	247	495	459	73
II. Antal registrerade arbetslösa
1. Hela landet
jan.	1965	7 622	12 635	1 471	6 583	33 086	5 481
febr.	1965	6 292	10 578	1 143	6 052	27 462	4 740
mars	1965	5 635	10 841	1 232	6 071	26 978	4 272
2. Södra o. mellersta Sverige
jan.	1965	5 417	6 928	50	3 615	18611	3186
febr.	1965	4 324	6119	38	3 313	15 630	2 615
mars	1965	3 731	6185	38	3 249	14 803	2 304
3. Värmland, Dalarna och
Norrland
jan.	1965	2 205	5 707	1 421	2 968	14 475	2 295
febr.	1965	1 968	4 459	1 105	2 739	11 832	2 125
mars	1965	1 903	4 656	1 194	2 822	12175	1 968

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Nedanstående tablå visar andelen industriföretag som uppgivit brist på
yrkesarbetare respektive andra arbetare i konjunkturbarometrarna:

	1963	1964	1965
Yrkesarbetare
mars............................		54	62
jun; ............................		60
september ......................		62
december........................		61
Andra arbetare
mars............................		25	36
juni ............................		34
september ......................		37
december........................		34

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Bristandelarna håller sig sålunda på den höga nivå som nåddes tredje
kvartalet 1964 men har inte ökat ytterligare.

Ytterligare synpunkter på sysselsättningsutvecklingen inom vissa näringsgrenar
under 1964 och januari—februari 1965 lämnas nedan i redogörelsen
för den förväntade utvecklingen under 1965.

2. Arbetsmarknadsutsikterna för 1965

Den bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden under 1965 som nu
kan göras skiljer sig inte väsentligt från den som gjordes i den preliminära
nationalbudgeten. Nedan lämnas några kompletterande synpunkter på utvecklingen
inom de sektorer där ytterligare material för belysning av arbetsmarknaden
inkommit sedan december. I avsnitt 3 lämnas en sammanfattning
av de tendenser som förväntas komma att råda under 1965.

Jordbruk

Statistiska centralbyråns juniräkning av sysselsättningen inom jordbruket
visar att nedgången i totala antalet sysselsatta varit väsentligt kraftigare
mellan juni 1963 och juni 1964 än under tidigare år.

Procentuell förändring från föregående år av:
totala antalet arbetsvolymen

sysselsatta (antal arbetstimmar)

1962 .............................. —6,9 —7,0

1963 .............................. —4,4 —4,4

1964 .............................. —8,7 —8,3

Intet tyder på att rationaliseringstakten skulle förändras avsevärt i endera
riktningen under 1965. Trendframskrivningar enligt olika alternativ
antyder en fortsatt minskning av totala antalet sysselsatta med mellan 5
och 10 procent mellan 1964 och 1965 samt en ungefär parallell minskning av
arbetsvolymen.

Skogsbruk

Sysselsättningsutvecklingen inom skogsbruket 1963—1964 enligt statistiska
centralbyråns undersökningar visar följande procentuella förändringar: -

antalet sysselsatta arbetare inonVstorskogsbruket........ —7

antalet dagsverken inom bondeskogsbruket ............ +6

För storskogsbruket kan jämförelsen utsträckas till att avse februari
1964—februari 1965 då antalet sysselsatta synes ha minskat med ca 8
procent.

Utvecklingen av skogsavverkningen har som framgått av kapitel IV beräknats
bli något jämnare än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.
Avverkningsökningen 1963—1964 beräknas nu till 13 procent och

Hih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

1964— 1965 till 8 procent. I motsats till under 1964 avser avverkningsökningen
helt massaved. Den allmänna bedömningen av sysselsättningsutvecklingen
måste fortfarande bli att det finns anledning att räka med en viss
minskning av antalet i genomsnitt under året sysselsatta inom storskogsbruket.
Denna minskning hänger bl. a. samman med en fortlöpande övergång
till årsanställning av arbetare.

Byggnadsverksamhet

Tillgängliga beräkningar tyder på att sysselsättningen inom byggnadsoch
anläggningsverksamheten ökat med 3 å 4 procent mellan 1963 och 1964.
Detta beror dels på en kraftig ökning av byggnadsarbetarkåren, dels på en
minskning av arbetslösheten i början av 1964.

Arbetslösheten inom byggnadsverksamheten har under de första månaderna
1965 legat lågt, men dock något högre än 1964. Länsarbetsnämndernas
marsrapporter, som kan sägas vara tämligen entydiga när det gäller byggnadssysselsättningen,
tyder på god sysselsättning under andra och tredje
kvartalen 1965 men vissa risker för försämrad sysselsättning under vintern

1965— 1966. Bedömningen synes grunda sig på en föreställning om att de
fastställda låneramarna för bostadsbyggandet skulle vara otillräckliga för
att upprätthålla full vintersysselsättning 1965—1966. Konjunktur barometern
— som omfattar andra och tredje kvartalen — kan sägas visa liknande
tendenser.

Produktionsprognosen för byggnads- och anläggningsverksamheten 1965
lyder på -f- 6 procent vilket är en procentenhet mindre än den som synes ha
realiserats 1964. Det kan möjligen antagas att produktionsprognosen är
något i underkant. Det förefaller övervägande sannolikt att sysselsättningsökningen
måste bli bealctansvärd för att produktionsprognosen skall kunna
uppfyllas, uppskattningsvis 2 å 3 procent. Allt annat oförändrat kan man
också räkna med att de väsentligaste sysselsättningsökningarna kommer
att ske första halvåret medan behoven av ytterligare ökningar kominer
att dämpas mot slutet av året.

Industri

Antalet anställda arbetare inom industrin synes enligt statistiska centralbyråns
korttidsstatistik ha ökat med ca 1 procent 1963—1964. Det kan i delta
sammanhang nämnas att övertidens andel av totala antalet arbetstimmar
anges ha ökat något, dock inte så mycket som under enbart första halvåret.
Man kan gissa att antalet övertidstimmar har ökat med ett par procent.

Prognosen för industrisysselsättningen 1965 (som då närmast avser sysselsättningsvolymen)
görs som vanligt på basis av produktionsprognoserna
i kapitel IV. Man kommer då fram till att industrin totalt skulle behöva
öka sin sysselsättning med mellan 1/2 och 1 procent för alt produktions -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

prognoserna skall kunna uppfyllas. Den förväntade sysselsättningsökningen
ligger nästan helt på metallsektorn vilken domineras av verkstadsindustrin.
En sådan utveckling bestyrks också av länsarbetsnämndernas rapporter
samt av konjunkturbarometern.

3. Sammanfattande bedömning av den förväntade utvecklingen 1965

I avsnitt 2 gjordes vissa uppskattningar av de sysselsättningsökningar
som måste äga rum för att produktionsprognoserna för byggnadsverksamheten
och industrin skall kunna förverkligas. Vidare påpekades att totalt sett
betydande sysselsättningsminskningar kan väntas inom jord- och skogsbruk.
Något underlag för mer preciserade bedömningar eller uppskattningar
för andra sektorer saknas i stort sett. De bedömningar som kan göras avser
också i viss mån olika storheter för olika sektorer (timmar, antal anställda,
antal sysselsatta). Frånvaron av användbara utbudskalkyler medför att
någon totaluppskattning av sysselsättningsvolymens utveckling under 1965
svårligen kan göras. Några karaktäristiska drag kan dock utskiljas.

(1) Semestern kommer att förlängas 1965 (liksom 1964) med 3 dagar lör
stora grupper arbetstagare. Enbart för att kompensera detta måste sysselsättningen
totalt sett ökas med en knapp procentenhet mellan 1964 och
1965. Utvecklingen av antalet möjliga arbetsdagar var gynnsam 1964. Även
för 1965 är denna utveckling fördelaktig och kan beräknas reducera semeslereffekten
med något sådant som en tredjedel.

(2) Utbudsökningen kommer fortfarande till stor del att bestå av gilta
kvinnor. Övriga arbetskraftsresurser som kan tas i anspråk finns i stort sett
endast bland dem som lämnar jordbruket och skogsbruket.

(3) Den största arbetskraftsefterfrågan kommer från (metall-) industri
och byggnadsverksamhet.

(4) De regionala olikheterna på arbetsmarknaden — med arbetslöshet i
norra Sverige men utpräglad arbetskraftsbrist i stora delar av landet -—
kommer att bestå. Det föreligger en viss risk för att de kommer att accentueras
under 1965 på grund av en svagare utveckling av sysselsättningen
mellan 1964 och 1965 i skogsbruket och skogsindustrierna. Ett eventuellt
försämrat sysselsättningsläge skulle främst gälla de två nordligaste länen.

Den viktigaste slutsatsen som kan dras angående arbetsmarknaden 1965
skulle närmast bli att rörligheten på arbetsmarknaden blir av avgörande
betydelse för att behovet av ökad sysselsättning inom de expanderande näringsgrenarna
skall kunna tillfredsställas liksom för att — å andra sidan —
sysselsättningsläget inte skall försämras i norra Sverige. Den rörlighetsbefrämjande
delen av arbetsmarknadspolitiken får ännu större betydelse än
under föregående år. Trots allt torde det vara realistiskt att räkna med att
ojämnheterna på arbetsmarknaden inte kan utjämnas i avgörande grad redan
under 1965.

Bil i. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna

Löner

Den totala lönesumman, dvs. summan av alla anställdas kontantlöner
före skatteavdrag, beräknas enligt statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet
ha ökat med knappt 8 1/2 procent mellan 1963 och 1964.1 Liksom
vid beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten uppskattas
de avtalsmässiga lönehöjningarna och nettoeffekten av sysselsättningsförändringar
ha bidragit till lönesummeökningen med 3 3/4 respektive 2 procentenheter;
löneglidningen däremot uppskattas nu ha bidragit med drygt
2 1/2 procentenheter eller bortemot en halv procentenhet mer än enligt beräkningarna
till den preliminära nationalbudgeten. I nettoeffekten av sysselsättningsförändringar
ingår dels en ökning av antalet anställda, dels
en till följd av viss övergång från lägre till högre betalda anställningar ökad
lönesumma2 samt den likaledes lönesummehöjande effekten av jämnare
sysselsättningsförhållanden speciellt inom byggnadsverksamheten. Utöver
kontantlönehöjningar tillkommer för företagen arbetskraftskostnadsökningar
av generell natur dels till följd av ATP-avgiftens ökning med 0,7
procentenheter, räknat på total lönesumma, dels till följd av att stora arbetstagargrupper
fått 3 dagar förlängd semester; dessutom har under 1964
införts avgångsbidrag och permitteringslön. För industriföretagen beräknas
semesterförlängning och avgångsbidrag ha medfört en ökning av lönekostnaderna
per arbetstimme för arbetarna med drygt 1 procentenhet. Industriarbetarnas
avtalsmässiga löneökning från 1963 till 1964 blev 2 procent,
löneglidningen uppskattningsvis 4 3/4 procent, vilket alltså skulle ge en
arbetskraftskostnadsökning per arbetstimme avseende industriarbetarna
med ca 8 3/4 procent mellan 1963 och 1964 mot ca 8 1/2 procent 1962—
1963.

Beräkningarna av den totala lönesummans förändring mellan 1964 och
1965 resulterar i en ökning med 8 1/2 procent. De avtalsmässiga lönehöjningarna
uppskattas bidra till ökningen med knappt 4 1/2 procentenheter
och nettoeffekten av sysselsättningsförändringar med 1 1/2 procentenhet.
Den totala löneglidningen har förutsatts medföra samma ökning av löne 1

Detta innebär i stort sett oförändrad procentuell tillväxt jämfört med 1962—1963. Analogivis
torde man härav kunna sluta sig till att den procentuella uppgången även för taxerad
inkomst av tjänst torde kunna bli oförändrad dvs. ca 9 procent.

1 Även i den beräknade löneglidningen torde i viss utsträckning ingå effekter av övergång
från lägre till högre betalda arbeten.

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

summan mellan 1964 och 1965 som 1963—1964, dvs. drygt 2 1/2 procent.

Även mellan 1964 och 1965 tillkommer för företagen arbetskraftskostnadsökningar
av generell natur: ATP-avgiften ökar med 0,4 procentenheter,
semestern förlängs även under 1965 för stora grupper arbetstagare
med 3 dagar. Nu nämnda förändringar beräknas för industriföretagen medföra
en kostnadsökning om 1 3/4 procent per arbetstimme för arbetarna.
Om härtill läggs avtalsmässig lönehöjning beräknad till drygt 3 1/2 procent
och löneglidning av samma storleksordning som mellan 1963 och 1964
blir ökningen av arbetskraftskostnaderna mellan 1964 och 1965 nära 10
procent per arbetstimme beträffande industriarbetarna.

Övriga inkomster

Jordbrukarnas inkomster från jordbruk beräknas ha ökat med ca 16
procent 1963—1964 som följd av det gynnsamma skördeutfallet 1964. Med
utgångspunkt från antagande om normalskörd under 1965 och förutsedd
kostnadsutveckling beräknar jordbruksnämnden en obetydlig ytterligare
ökning i jordbruksinkomsterna 1964—1965. Utvecklingen av jordbrukarnas
inkomster från skogsbruk 1963—1964 innebär, trots en kraftig nedjustering
i förhållande till beräkningen till den preliminära nationalbudgeten,
en ökning på 21 procent. Den på försörjningsbalans för skogsbruket
baserade prognosen om skogsavverkning och tillgängliga bedömningar om
den sannolika prisutvecklingen 1965 pekar på en hög ökning av skogsinkomster
även 1964—1965.

Jordbrukarnas sammanlagda inkomster från jordbruk och skogsbruk
beräknas stiga med ca 6 procent 1964—1965, vilket innebär en nedjustering
med ett par procentenheter jämfört med prognosen i den preliminära nationalbudgeten.

Beträffande utvecklingen 1963—1964 för kapitalinkomsterna har ingen
revidering av beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten på ca 15
procents uppgång företagits. Däremot har prognosen för utvecklingen mellan
1964 och 1965 kraftigt uppjusterats. Räntehöjningen i april har antagits
medverka till en ökning i kapitalinkomsterna på inemot 13 procent.

De egentliga inkomstöverföringarna från stat och kommun till hushållen,
som utgör ca fyra femtedelar av posten inkomstöverföringar till hushåll,
avser huvudsakligen folkpensioner, barnbidrag och studiebidrag. Dessa
transfereringsinkomster beräknas ha ökat med drygt 12 procent 1963—
1964 eller något mindre än vad som angavs tidigare. Som nämnts i den
preliminära nationalbudgeten förutses en kraftigt stegrad ökningstakt i
de egentliga inkomstöverföringarna 1964—1965, en ökning med drygt 20
procent. Orsakerna härtill är bl. a. höjda barnbidrag fr. o. in. juli 1965,
indextillägg till folkpensionerna betingade av prisutvecklingen under 1965
samt en stegrad ökningstakt även för vissa kommunala transfereringar.
Vidare bör tilläggas att de i fjol höjda barnbidragen och de studiesociala

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Diagram VI:1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1961—1965

Miljarder kronor. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssilfror

Disponibel inkomst

Konsumtion

Icke varaktiga varor

Tjänster

Varaktiga varor

Anm. De streckade linjerna avser prognoser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

reformerna får full effekt mellan helåren 1964 och 1965 räknat. Till en
femtedel utgörs posten inkomstöverföringar till hushåll av utbetalningar
från socialförsäkringen. Dessa beräknas ha ökat med 8 procent 1963—1964
och förutses öka något mindre 1964—1965.

Inkomstöverföringar till hushållen totalt skulle enligt ovan ha ökat med
ca 11,5 procent 1963—1964 och öka med ca 17,5 procent 1964—1965.

Beträffande posten direkta skatter och avgifter m. m. har föreliggande
beräkningar totalt sett ej föranlett någon större revidering i förhållande till
den preliminära nationalbudgeten. Direkta skatter och avgifter ökade med
drygt 13 procent eller drygt 2 miljarder kronor mellan 1963 och 1964. ökningen
mellan 1964 och 1965 beräknas bli drygt 14,5 procent. Skillnaden i
ökningstakt får ej sin förklaring i inkomstutvecklingen utan huvudsakligen
i nettoeffekten av kvarskatteinbetalningarna, som kan beräknas bli
avsevärt större 1965 än 1964, och överskjutande skatt, som beräknas bli
mindre 1965 än 1964. Nettoeffekten av dessa innebar för 1964 en neddragning
av skatterna med drygt 450 miljoner kronor eller närmare 3 procent
medan den däremot för 1965 innebär en neddragning med knappt 100
miljoner kronor eller knappt en halv procent. Hushållens nettoinbetalningar
till det offentliga väntas dock öka mindre 1965 än 1964 genom trans1''ereringsinkomsternas
kraftiga stegring 1965.

En uppjustering i förhållande till den preliminära nationalbudgeten

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

har företagits beträffande utbetalningar av utfallna privata försäkringar
mellan 1963 och 1964. ökningen har nu beräknats till drygt 15 procent

1963— 1964 och förutses öka med 12 procent 1964—1965. Inbetalda privata
försäkringspremier har beräknats öka 7—8 procent såväl 1963—1964 som

1964— 1965.

Disponibla inkomster

Beräkningarna ovan innebär att hushållens disponibla inkomster ökade
med 7,8 procent mellan 1963 och 1964. Prognosen för de disponibla inkomsterna
1965 innebär en nominell ökning med 7,6 procent, en uppjustering
av den tidigare prognosen med drygt en halv procentenhet. Den reala
inkomstökning som prisprognosen för 1965 implicerar skulle därmed uppgå
till 2,5 procent 1964—1965. Räknat i löpande priser blir ökningen i
disponibla inkomster jämnt fördelad mellan halvåren. Höjningen av den
indirekta beskattningen från halvårsskiftet får emellertid till följd att den
reala inkomstökningen mellan andra halvåren 1964 och 1965 beräknas bli
endast 1,5 procent mot 3,5 procent mellan första halvåren.

Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1963—1965

Miljoner kronor i löpande priser

	1963	1964 prel.	1965	Procentuell ökning
		prognos	1963- 1964	1964- 1965
1. Faktorinkomst....................	61 084	66 343	71 783	8,6	8,2
Egentliga löner1 ..................	49 013	53 090	57 591	8,3	8,5
Enskilda företagares inkomster ----	6 309	6 929	7 292	9,8	5,2
jordbrukare ....................	2 452	2 890	3 072	17,9	6,3
övriga företagare................	3 857	4 039	4 220	4,7	4,5
Kapitalinkomster (netto) ..........	610	700	790	14,8	12,9
Ofördelad restpost ................	5 152	5 624	6 110	9,2	8,6
2. Inkomstöverföringar till hushåll2 ....	7 351	8 188	9 636	11,4	17,7
3. Direkta skatter, avgifter m.m.“ .... 4. Hushållens nettoinbetalning till det	15 981	18 111	20 787	13,3	14,8
offentliga (3) - (2) ................	8 630	9 924	11 114	15,0	12,0
5. Utfallna privata försäkringar ......	1 342	1 550	1 736	15,5	12,0
6. Inbetalda privata försäkringspremier	1391	1 494	1 613	7,4	8,0
7. Disponibla inkomster (1 — 4 + 5 —6)..	52 405	56 476	60 755	7,8	7,6
8. Konsumtion......................	46 742	50 522	54 630	8,1	8,1
9. Sparande (utöver försäkringssparande)	5 663	5 954	6125	5,1	2,9

xHäri ingår ej arbetsgivaravgifter; dessa uppgick 1963 till 2 851 miljoner kronor och 1964
till 3 539 miljoner kronor och beräknas uppgå till 4 059 miljoner kronor 1965.

2 Inkomstöverföringar från stat och kommun samt socialförsäkringsutfall.

“Häri ingår också av hushållen direkt inbetalda socialförsäkringspremier.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

2. Konsumentpriserna
Prisutvecklingen intill 196k

Från december 1963 till december 1964 steg konsumentpriserna enligt
langtidsindex med 3,8 procent. Mellan genomsnittslägena för 1963 och 1964
kan prisnivåns uppgång enligt konsumentprisindex beräknas till 3,3 procent.
Enligt den s. k. implicitprisindex som framkommer vid konsumtionsvolymberäkningarna
inom nationalräkenskaperna har emellertid prisuppgängen
varit väsentligt lägre eller 2,8 procent. Med avseende på prishöjningarnas
fördelning mellan olika delar av konsumtionen kan nu mera definitiva
siffror redovisas än de som framlades i den preliminära nationalbudgeten.

Genomsnittliga förändringar december 1963—december 1964 för olika grupper av nyttigheter

I den preliminära nationalbudgeten för 1965 anfördes vissa resultat av
eu prisanalytisk studie avseende perioden 1960—1964. För vart och ett av
åren hade indexhöjningarna uppdelats på ett antal komponenter som —
förulom ändringar i den indirekta beskattningen — bl. a. utvisade jordbi
uksprisernas, bostadspostens och den internationella prisfaktorns kalkylmässiga
andelar av den inträffade prisrörelsen. Uppdelningen har sedermera
drivits något längre med särskilt beaktande av taxorna för offentliga
nyttigheter samt trendavvikelser i priserna på vissa färskvaror. Den restfaktor
som härefter kvarstår representerar prishöjningar som kan hänföras till
lrän internationell konkurrens skyddade näringsgrenar exklusive bostadsförvaltning,
offentliga nyttigheter och jordbruk. Såsom framgår av tabell 2
har prisuppgången inom dessa områden under de senaste åren varit tämligen
jämn; i genomsnitt torde dessa näringar sedan 1961 ha höjt priset på
sina tjänster med 4 å 5 procent per år, samtidigt som lönekostnaderna per
arbetstimme stigit med 8 procent eller mera. I stor utsträckning gäller delta
löi övrigt låglöneområden, där lönekostnadernas procentuella uppgång legal
över genomsnittet.

Det hai knappast kunnat antöras några tecken på att konsumentprisernas
utveckling under den period som tabellen avser nämnvärt skulle ha påverkats
av eu prisuppdrivande överskottsefterfrågan på den inhemska vai
umarknaden — låt vara att ett undantag kan behöva göras för byggnadsmarknaden.
Totalt sett har prisuppgången — exklusive förändringar i den
5 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. i\''r 125. Bihang C

Bostad ..................

Tjänster (utom bostad)

Livsmedel................

Inventarier och husgeråd. .

Kläder och skor ..........

Diverse varor ............

Alkohol och tobak........

Bränslen................

6.5 %

5.6 %
4,1 %

2.6 %
2,4 %

2.4 %
1,0 %

1.5 %

65 Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Tabell VI: 2. Konsumentprisförändringar 1959—1964 uppdelade på komponenter samt
prisprognos för 1965

(dec.-—dec.)

1959- 1960	1960- 1961	1961- 1962	1962- 1963	1963- 1964	1964 1965
3,9	2,2	5,0	3,4	3,8	6.0
2,9	-	1,8	0,6	0,2	2,6
-0,3	0,5	-0,2	0,7	0,8	0,5
0,2	—	0,9	0,7	0,3	0,3
0,5	0,3	—	0,3	0,6	0,7
0,1	0,1	0,3	0,1	0,3	0,1
-0,2	0,3	-	-0,1	-	0,1
0,7	1,0	2,2	1,1	1,6	1,7

Konsumentprisnivåns procentuella
uppgång totalt................

därav hänföres till:

ändring av indirekta skatter1 .
ändring av internationellt bestämda

priser* ...... tv................

ändring av jordbrukspriser ......

ändring av bostadsprissättning....

ändring av diverse taxor ........

trendavvikelse i priserna på vissa
färskvaror1 2 3 ....................

restfaktor .

1 Härunder beaktas ej effekten av skatteförändringar avseende tidigare produktionsled (exempelvis
oms å byggnadsråvaror). . .... „

2 Beträffande beräkningen av den internationella prisfaktorn hanvisas till s. 94 95 i de

preliminära nationalbudgeten för 1965. .... . .

3 De färskvaror som avses är inhemska grönsaker, bär och äpplen samt fisk.

indirekta beskattningen — under de senaste två åren utgjort drygt 3 procent
per år mot drygt 1 1/2 procent per år under tiden 1959—1961. Av denna
förändring uppåt med ca 11/2 procentenhet per år kan emellertid
såsom tabellen visar — omkring två tredjedelar förklaras av sådana faktorer
som större importprishöjningar och större höjningar av bostadsposten,
av taxor och av jordbrukspriser.

Prisutsikter för 1965

Från december till mars steg konsumentprisindex med 0,8 procent. Inemot
hälften av denna prisuppgång berodde på en höjning av bostadsposten i
mars. Jordbrukspriserna har från december till mars hållit sig oförändrade,
vilket under inverkan av fallande världsmarknadspriser varit möjligt trots
inkomstregelns utlösning i början av februari. Av skäl som närmare berörs
i det följande finns det alltjämt anledning att räkna med en viss höjning
av jordbrukspriserna senare under året.

Vid bedömningen av prisutsikterna för 1965 — eller närmare bestämt för
hela perioden december 1964—december 1965 — har liksom i den prelinära
prognosen följande faktorer beaktats:

1. Lönekostnadsstegringarnas sannolika genomslag inom de från inteinationell
konkurrens skyddade näringsområdena.

2. Speciella prisförändringar som sker i anslutning till särskilda regler
eller beslut (avser främst bostäder och jordbruksprodukter).

3. Direkta återverkningar av den internationella prisutvecklingen.

4. Tillfällighetsbetonade prisförändringar.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

5. Beslutade ändringar i den indirekta beskattningen.

(1) . Med utgångspunkt från det reviderade avsnittet om lönerna kan arbetsgivarnas
kostnad per timme i genomsnitt för samtliga anställda översiagsvis
beräknas stiga med 9 procent. Under förutsättning att lönekostnadsförändringarna
under 1965 får samma genomslagsförmåga som antagits
vid motsvarande beräkningar de närmast föregående åren kan återverkan
härav enligt punkt 1 normalt anslås till 1,9 procent. Det prisbildningsomräde
som härvid inbegrips under denna punkt motsvaras i tabellen av restfaktorn
jämte posten diverse taxor. Eftersom 1965 till skillnad från 1964
inte synes komma att kännetecknas av någon omfattande taxehöjning inom
de statliga affärsverken, har det emellertid funnits skäl att justera ned
den sammanlagda priseffekten under punkt 1 till 1,8 procent.

(2) . I fråga om bostadsposten har en förnyad kalkyl givit anledning att
förvänta en uppgång med 7 procent under loppet av 1965. Inverkan på totalindex
av bostadspostens uppgång blir följaktligen +0,7 procent.

I fråga om jordbrukspriserna kan den kalkylmässiga effekten av inkomstregelns
utlösning i februari nu anges till 2,8 procent på partiprisnivån
för jordbruksprodukter, motsvarande ca 1 procent på hela livsmedelspostcn
i konsumentprisindex och 0,3 procent på totalindex. Sistnämnda tal — dvs.
+0,3 procent — har införts i prisprognosen som ett mått på den sannolika
inverkan på konsumentprisnivån under loppet av 1965 av höjda jordbrukspriser.

1 ett »normalfall» skulle härutöver en förväntad uppgång i kostnadsprisindex
verka ytterligare höjande på jordbruksprisnivån i kraft av den s. k.
3-procentsregelns bestämmelser härom. När det gäller 1965 får emellertid
denna effekt kvittas bort i prognosen. Ett bibehållande av de förhållandevis
höga världsmarknadspriser som rådde i slutet av 1964 skulle nämligen vid
oförändrad kostnadsprisindex ha motiverat en utlösning av 3-procentsregeln
i sänkande riktning. Sedan årsskiftet har visserligen världsmarknadspriserna
sjunkit med återhållande inverkan på de svenska jordbrukspriserna.
Detta påverkar dock inte prognosen för prisernas läge i slutet av året,
eftersom 3-procentsregeln i princip garderar mot »onormala» rörelser i
världsmarknadspriserna. En utlösning av denna regel i höjande riktning kan
nu emotses i mitten av maj. — Det nya, provisoriska avtalet för jordbrnksåret
1965/66 torde inte före utgången av 1965 medföra sådana förändringar
i prissättningssystemet att prisprognosen skulle väsentligt påverkas härav.

(3) . Med avseende på den internationella prisutvecklingens direkta återverkningar
på konsumentpriserna i Sverige under 1965 synes man alltjämt
kunna räkna med fortsatta prisstegringsimpulser i något lägre omfattning
än under 1964. Det är främst läget på råvarumarknaderna som ger stöd för
antagandet om en viss dämpning. Den förutsatta inverkan av den internationella
prisfaktorn under loppet av 1965 har liksom i den preliminära
prognosen upptagits till +0,5 procent.

5f liihang till riksdagens protokoll 1065. 1 samt. Nr 125. Bihang C

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

(4) . Tillfällighetsbetonade prisförändringar lavseende exempelvis grönsaker,
frukt, färsk fisk) är svåra att förutse. Effekten på konsumentprisnivån
av sådana prisrörelser under 1965 har som en minnespost upptagits till
+0,1 procent.

(5) . Till följd av de höjningar i den indirekta beskattningen som beslutats
har konsumentprisnivån per 1 juli 1965 beräknats stiga med ytterligare 2,6
procent. I denna reviderade kalkyl har beaktats att varuskatten blivit uppjusterad
till 10 procent på priset före skatt.

Sammanfattas de olika priseffekterna under punkterna 1—5 ovan erhålls
som resultat att konsumentprisnivån under loppet av 1965 kan förväntas
stiga 6,0 procent. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1964
och 1965 kan den troliga förändringen anges till 5,0 procent.

3. Den privata konsumtionen

Mellan åren 1963 och 1964 ökade den privata konsumtionen 8,1 procent
i värde och 5,1 procent i volym. Denna ökningstakt är ungefär densamma
som mellan närmast föregående år. Det kan observeras, att ökningstakten
mellan andra halvåret 1963 och 1964 var drygt en halv procent högre än
mellan motsvarande första halvår.

Konsumtionen av varaktiga varor ökade kraftigast av de olika delgrupperna,
9,3 procent i fast pris. De icke varaktiga varornas konsumtionsvolym
ökade med 4,6 procent, medan ökningen av konsumtionen av tjänster inskränkte
sig till 3,2 procent i fast pris mellan åren 1963 och 1964.

Konsumtionen 1965 har prognosticerats på basis av det erfarenhetsmässiga
sambandet mellan å ena sidan den halvårsvisa konsumtionen i löpande
pris och å andra sidan disponibla inkomsten samt förändringen i disponibla
inkomsten. En direkt tillämpning av denna prognosmetodik ger till
resultat, att konsumtionsvolymen beräknas öka med ungefär 3,5 och 1,5
procent första respektive andra halvåret 1965 vid en jämförelse med motsvarande
halvår föregående år. På grund av höjningen av omsättningsskatten
den 1 juli 1965 måste man emellertid räkna med en viss överflyttning
av konsumtionen från andra till första halvåret. Införandet av omsättningsskatten
1960 har beräknats medföra, att ungefär 300 miljoner kronor av
konsumtionen tidigarelades till 1959. Mot denna bakgrund kan det förefalla
relativt rimligt att flytta över 200 miljoner kronor av konsumtionen från
andra till första halvåret 1965. Ökningen av konsumtionsvolymen blir då
för första halvåret 1965 drygt 4,5 procent, medan ökningen andra halvåret
1965 inskränker sig till knappt 1 procent i jämförelse med motsvarande
halvår föregående år.

Beräkningen av omsättningsskattehöjningens inverkan på konsumtionen
är naturligtvis mycket osäker. Man kan mycket väl tänka sig, att omsättningsskattehöj
ningens effekt förstärks av inflationsrädsla hos konsumen -

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

terna. Det är dessutom osäkert, om en tillfällig konsumtionsstimulerande
eltekt under första halvåret 1965 motsvaras av en lika stor konsumtionstiämmande
eltekt under andra halvåret. Man får sannolikt också förutsätta,
att konsumenterna betraktar den kraftiga uppbromsningen av realinkomstökningen
andra halvåret 1965 som mycket tillfällig. Första halvåret
1966 kan konsumenterna räkna med både en ny avtalsmässig lönehöjning
och en skattesänkning. Att man inom en relativt nära framtid förväntar
en klar lörbättring av ekonomin, kan medföra en viss konsumtionsstimulerande
effekt under andra halvåret 1965. Med hänsyn till denna effekt,
och då man dessutom bör räkna med att den konsumtionshämmande effekten
av omsättningsskattehöjningen andra halvåret 1965 inte blir fullt lika
stor som den konsumtionsstimulerande effekten under första halvåret 1965,
har konsumtionsprognosen för andra halvåret 1965 höjts från knappt 1
procents till 11/2 procents ökning i jämförelse med andra halvåret 1964.
Prognosen för första halvåret står kvar vid drygt 4,5 procents ökning, ökningen
av konsumtionsvolymen mellan helåren 1964 och 1965 blir ca :i
procent.

Det kan uppmärksammas, att höjningen av omsättningsskatten medför,
all konsumtionsökningen hlir mycket ojämnt fördelad över året för vissa
konsumtionsvaror, huvudsakligen varaktiga konsumtionsvaror, överflyttas
exempelvis för konsumtionen av nya bilar ungefär 60 miljoner kronor, vilket
kan anses rimligt, från andra till första halvåret 1965, resulterar detta i att
konsumtionsvolymen för nya bilar beräknas öka med ungefär 20 procent
lörsta halvåret 1965, medan man får räkna med en viss konsumtionsminskning
andra halvåret 1965 jämfört med motsvarande halvår 1964.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

VII. Investeringarna

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäderna

Bostadsinvesteringarna exkl. underhåll ökade enligt fortfarande preliminära
beräkningar med 12 1/2 procent mellan 1963 och 1964, vilket innebär
nära 2 1/2 procents revidering uppåt jämfört med vad som angavs i den preliminära
nationalbudgeten. Underskattningen kan helt hänföras till småhusinvesteringarna,
som genom en kraftig uppjustering nu beräknas ha haft
samma ökningstakt, 13 procent, som investeringarna i flerfamiljshus mellan
1963 och 1964.

Igångsättningen nådde under fjolåret en ny topp på ungefär 96 000 lägenheter,
i stället för tidigare antagna 94 000 lägenheter, varvid småhusbyggau- 1

Tabell V II: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1960—1965

	Flerfamiljshus		Småhus		Totalt
	Påbörjade	Inflytt- ningsfär- diga	Pågående vid perio-dens slut	Påbörjade hela riket	Inflytt-ningsfär-diga hela riket	Påbörjade	Inflytt- ningsfär- diga
1960........	52 500	50 950	65 500	19 700	17 350	72 200	68 300
1961........	55 400	53 350	67 550	21 000	20 450	76 400	73 800
1962........	67 950	53 550	81 950	24 650	21 550	92 600	75100
1963........	61 550	58 200	85 300	25 500	23 200	87 050	81 400
1964........	67 950	60 400	92 850	»28 000	26 750	95 950	87 150
1965........	(61 000)	—	—	(26 000)	—	(87 000)	—
1963 1 kv...	6 350	12 450	75 850	1 850	6 050	8 200	18 500
2 kv...	13 500	12 550	76 800	9 900	5 600	23 400	18 150
3 kv...	17 900	13 950	80 750	8 050	3 800	25 950	17 750
4 kv...	23 800	19 250	85 300	5 700	7 750	29 500	27 000
1964 1 kv...	8 400	13 350	80 350	*3 550	6 500	11 950	19 850
2 kv...	21 400	15 500	86 250	*9 150	6 400	30 550	21 900
3 kv...	23 200	13 300	96 150	*8 000	5150	31 200	18 450
4 kv...	14 950	18 250	92 850	*7 300	8 700	22 250	26 950
1965 1 kv...	(10 000)	—	—	(2 600)	—	(12 600)	—
2 kv...	(19 500)	—	—	(9 350)	—	(28 850)	—
3 kv...	(20 500)	—	—	(8 150)	—	(28 650)	—
4 kv...	(11 000)	—	—	(5 900)	—	(16 900)	—

1 Uppskattade värden från uppgifter om färdigställda lägenheter och om igångsättningen
för ett urval av kommuner.

Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognosticerade.

Källor: Bostadsstyrelsen och konjunkturinstitutet*

Bilr. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

det s\arade för de tillkommande 2 000 lägenheterna bl. a. genom en osedvanhgt
hög igångsättning under årets sista kvartal (se tabell 1). Uppgifter om
iärdigställda småhuslägenheter under 1964 föreligger nu och medger preliminära
beräkningar av byggnadstiderna för småhus påbörjade under 1963.
Delvis visade de framkomna uppgifterna på längre byggnadstider än vad
som tidigare antagits, varför småhusbyggandets intensitet under 1963 torde
varit något lägre än enligt tidigare beräkningar, samtidigt som de längre
byggnadstiderna innebär en överskjutning av investeringsaktivitet till 1964.
För småhus igångsatta under 1964 har något kortare byggnadstider antagits
jämfört med 1963. Som följd både av den högre igångsättningen 1964
och de längre byggnadstiderna 1963 beräknas småhusinvesteringarna ha
ökat med 13 procent mellan 1963 och 1964 istället för de 6 procent som angavs
i den preliminära nationalbudgeten.

Färdigställandet av lägenheter i flerfamiljshus fram till årsskiftet 1964—
1965 möjliggör nu preliminära beräkningar av byggnadstiderna för lägenheter
påbörjade under de tre första kvartalen och delvis även fjärde kvartalet
1963. Med ledning av bl. a. dessa uppgifter har byggnadstiderna för påbörjandet
kring årsskiftet 1963—1964 fixerats och därefter antagits oförändrade
för påbörjade lägenheter under 1964. De erhållna byggnadstiderna
ar i stort sett identiska med de som antogs i den preliminära nationalbudgeten
med undantag för att en strukturell ändring vidtagits såtillvida att den
del av byggandet som har mycket korta byggnadstider nu givits en viss förlängning.
Utnyttjandet av hittills framkomna byggnadstider för påbörjandet
under 1963 samt den nämnda ändringen för husbyggen med mycket
korta byggnadstider har medfört en nedjustering av investeringsökningen
mellan 1963 och 1964 för flerfamiljshus med en halv procent till 13 procent.

Liksom i den preliminära nationalbudgeten har igångsättningen för 1965
i enlighet med det föreslagna bostadsbyggnadsprogrammet satts till 88 000
lägenheter, varav 1 000 lägenheter i flerfamiljshus förutsätts ha kommit
igång med grundarbeten före årsskiftet 1964—1965. Igångsättningen har
fördelats med 61 000 lägenheter på flerfamiljshus och 26 000 på småhus.1
Vad gäller fördelningen över året utmärktes igångsättningen av flerfamiljshus
under 1964 av att tyngdpunkten försköts från normalt slutet av året
till årets båda mittersta kvartal i överensstämmelse med arbetsmarknadsstyrelsens
och bostadsstyrelsens strävan att få till stånd eu gynnsam effekt
på vintersysselsättningen. Eu liknande tidigareläggning av igångsättningen
har antagits även för 1965.

För både flerfamiljshus och småhus har byggnadstiderna för 1965 års
igångsättning salls oförändrade jämfört med 1964. De antagna byggnadstiderna
avviker obetydligt från de i beräkningen till den preliminära nationalbudgeten
använda värdena. Golvytorna för såväl flerfamiljshus som småhus
har antagits öka trendmässigt.

1 Jämför dock not 1 s. 73,

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Med ovan angivna förutsättningar beräknas investeringarna i flerfamiljshus
öka med drygt 3 procent och småhusinvesteringarna med en halv procent
mellan 1964 och 1965. För totala bostadsinvesteringarna exkl. underhäll
betyder detta en ökning med 2 procent 1965, en uppjustering med en
procentenhet jämfört med den preliminära nationalbudgeten.

Diagram VII:1. Investeringar i bostäder, exkl. underhåll och inom egentlig industri 1955—1965

Index: 1955 = 100. 1959 års priser

Investeringar i bostäder

— Investeringar, bostäder totait
----Inflyttningsfärdiga lägenheter

Investeringar, flerfamiljshus

Investeringar, småhus

__L

Investeringar inom egentlig industri

Totalt, inkl. underhåll

Byggnader och anläggningar,
exkl. underhåll j

Maskiner m. m., exkl. underhåll

Underhåll, totalt

—

1955 -56 -57 -58 - 59 -60 -61 -62 ~63 -64 1965

Anm. De streckade linjerna avser prognoser.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet

1955 “56 “57 -58 -59 -60 -61 62 63 -64 1965

Den minskade expansionstakt för bostadsbyggandet (se diagram 1), som
det föreslagna bostadsbyggnadsprogrammet innebär, syftar till att lätta trycket
på den ansträngda byggnadsindustrin samt skapa utrymme för industrins
nybyggnadsbehov. En lättnad på byggnadsmarknaden bör rimligen
resultera i kortare byggnadstider, i vilket fall ovanstående prognos för 1965
skulle ligga för lågt, även med bibehållande av bostadsbyggnadsprogrammet.
Å andra sidan kan den föreslagna förskjutningen av bostadsbyggandet mot

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

de s. k. storstadsregionerna kring Stockholm, Göteborg ocli Malmö innebära
en minskad andel igångsatta småhus, eftersom det normalt byggs förhållandevis
färre småhus i storstadsregionerna än i det övriga landet. Vissa tecken
tyder även på att nedskärningen av bostadsbyggandet utanför storstadsregionerna
där kan komma att drabba främst småhusen.

Inklusive underhåll beräknas bostadsinvesteringarna ha ökat med 10 1/2
procent mellan 1963 och 1964, och med en antagen ökning av bostadsunderhållet
på 2 procent beräknas motsvarande ökning 1965 till drygt 2 procent.1

Antalet färdigställa lägenheter var 1964 87 000 och beräknas 1965 uppgå
till 90 000 å 95 000.

Industrin

Nu föreliggande preliminära utfallssiffror för industrins investeringar
1964 anger totalt sett en nedgång med närmare 3 1/2 procent mellan 1963
och 1964. Jämfört med den preliminära nationalbudgeten är detta en nedjustering
av 1964 med 2 procentenheter. Erfarenhetsmässigt ger den enkät
i februari, på vilken de nya uppgifterna baseras, en underskattning av föregående
års industriinvesteringar varför enkätvärdena måst skönsmässigt
uPPj usteras. bör totala byggnadsinvesteringarna visar beräkningarna på
obetydligt starkare nedgång, 6 1/2 procent, jämfört med vad som angavs i
den preliminära nationalbudgeten. Den tidigare beräknade ökningen mellan
1963 och 1964 för totala maskininvesteringarna har förbytts i en nedgång
på nära 2 procent, hänförlig till nyinvesteringarna i maskiner, för vilka nu
rapporteras lägre belopp än i novemberenkäten 1964, särskilt för fjärde
kvartalet. Bakom neddragningen ligger möjligen oberäknat långa leveranstider
från verkstadsindustrins sida.

Enkäten i februari ger även uppgifter om industriföretagens nyinvesteringsplaner
för det löpande året (se tabell 2). Uttryckta som procentuella
förändringstal återges dessa i tabellerna 3 och 4 för den s. k. egentliga industrin,
dvs. exkluderande el-, gas- och vattenverk. I tabell 3 återfinns,
förutom planuppgifterna för 1965, planer och utfall för åren 1958—1964 i
både löpande och fasta priser. Som synes av tabellen skulle ett direkt accepterande
av februarienkätens planuppgifter ge en underskattning av utfallet,
om de närmast föregående årens mönster upprepas även i år. Den faktiska
storleken av de närmast gångna årens underskattningar är givetvis ett svagt
underlag vid eu bedömning av enkätsiffrornas realism för år 1965. Den ökade
investeringsvilja, som kommit till synes i enkätsvaren, försvårar bedömningen,
eftersom närmast föregående treårsperiod i stort sett och för hela
industrin tillsammantagen utmärkts av planer på stagnation eller investe *

Sedan dessa beräkningar av bostadsinvesteringarna utfördes har igångsättningen bedömts
komma att fördelas mellan småhus och flerfamiljshus på ett annat sätt än som
ovan angivits. Antal igångsatta lägenheter väntas sålunda bli 65 0(10 i flerfamiljshus och
22 000 i småhus. Allt annat oförändrat kommer detta att medföra att bostadsinvesteringarna
1065 blir något lägre än som här beräknats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Tabell VOs 2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin 1964 och 1965
enligt investeringsenkät i februari 1965

Investeringar exklusive reparationer och underhåll. Miljoner kronor

Gruvindustri......................

Metall- och verkstadsindustri......

därav: järn och stålverk..........

järn-, stål- och annan metallmanufaktur
............

mekaniska verkstäder m. m.

skeppsvarv ................

elektroteknisk industri ....

Jord- och stenindustri ............

Träindustri ...............•......

Massa-, pappers- och grafisk industri
därav: träsliperier och cellulosafabr.
pappersbruk och pappfabr...

Livsmedelsindustri................

Dryckesvara- och tobaksindustri ..

Textil- och sömnadsindustri ......

Läder-, hår- och gummivaruindustri
Kemisk och kemisk-teknisk industri

Summa

El-, gas- och vattenverk......

Summa

Byggnader och anlägg-	Maskiner m.
ningar
Verkställda	Planerade	Verkställda
1964	1965	1964
157	109	131
571	667	1 020
86	118	288
45	74	113
310	295	387
26	23	32
67	112	126
93	100	142
168	135	134
170	170	522
66	50	224
28	48	129
108	107	137
24	29	18
28	53	94
10	17	44
88	171	229
1417	1558	2 471
1 321	1 404	279
2 738	2 962	2 750

Planerade

1965

114

1 179
344

155

438

142

192

147

523

219

186

126

355

2 843
322

3165

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäten innefattar även uppgifter
om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan.

Källa: Statistiska centralbyrån.

ringsnedgång, räknat i fasta priser, och därför kan ha varit förknippad med
ett specifikt mönster vad gäller planer och utfall. I brist på annan metodik
har dock februarienkätens planer justerats med utgångspunkt från de tre
senaste årens förhållanden mellan planer och utfall så som dessa kommer
till uttryck i de fastprisomräknade förändringstalen i tabell 3. Därvid har
liten vikt fästs vid utvecklingen mellan 1962 och 1963, eftersom investeringsfondernas
frisläppande torde ha medverkat till de relativt stora uppjusteringarna
av planerna för 1963.

För byggnader och anläggningar har en uppjustering på 2 procent antagits,
vilket ger samma volymmässiga ökning för nyinvesteringarna 1965 (9
procent) som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Även planuppgifternas
halvårsfördelning har justerats, eftersom februarienkäten regelmässigt
synes överskatta första halvårets och underskatta andra halvårets investeringar.
I tabell 4 återges de procentuella förändringstalen halvårsvis.
Med ledning av differenserna mellan planer och preliminärt utfall för 1964
har de till fasta priser omräknade enkätuppgifterna nedjusterats med 6 pro -

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965 75

Tabell VII: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar
1957—1963

Investeringar exklusive reparationer och underhåll. Procentuell förändring

	1957-	1958-	1959-	1960-	1961-	1962-	1963-	1964-
	1958	1959	1960-	1961	1962	1963	1964	1965
Byggnader och anläggningar Löpande priser
Planerat i mars1 samma år ..	20	18	31	25	-2	-2	-10	10
Faktiskt inträffad förändring..	17	9	26	25	1	5	(-5)
Differens..................	-3	-9	-5	0	3	7	(5)
Fasta priser
Planerat i mars1 samma år	20	19	22	21	-5	-5	-12	7
Faktiskt inträffad förändring..	17	9	18	21	-3	2	(-9)
Differens..................	-3	-10	-4	0	2	7	(3)
Maskiner m. m. Löpande priser
Planerat i mars1 samma år ..	25	9	25	24	8	-9	-9	15
Faktiskt inträffad förändring..	24	5	22	24	10	2	(-3)
Differens..................	-1	-4	-3	0	2	11	(6)
Fasta priser
Planerat i mars1 samma år ..	25	9	17	20	4	-10	-10	12
Faktiskt inträffad förändring..	23	5	13	19	4	-1	(-7)
Differens..................	-2	-4	-4	-1	0	9	(3)

1 Februari fr. o. m. planerna för år 1963.

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bilar. Enkäterna innefattar även uppgifter
om industrins investeringar i bostäder. Dessa är ej medtagna i redovisningen ovan. Tabellen
justerad för statistisk missvisning kring årsskiftet 1959—1960 (jämför 1962 års nationalbudgeter).
Uppgifterna inom parentes avser preliminärt utfall.

Källa: Statistiska centralbyrån.

centenheter för första halvåret och uppjusterats med 10 procentenheter för
andra halvåret.

För maskininvesteringarna indikerar februarienkäten en tydlig och jämfört
med novemberenkäten något kraftigare omsvängning till ökad investeringsvilja
hos industriföretagen, ökningstakt enligt enkätuppgifterna på
12 procent i fasta priser (15 procent i löpande priser) mellan 1964 och 1965
(se tabell 3) bör dock ses mot bakgrunden av att februarienkäten angav
drygt 100 miljoner kronor lägre maskininvesteringar under andra halvåret
1964 jämfört med novemberenkätens uppgifter, vari fjärde kvartalet ingick
som prognos. Motsvarande justeringar av de två föregående februarienkäternas
uppgifter om det närmast gångna årets investeringar har gått i motsatt
riktning. Möjligen kan därför, såsom tidigare framhållits, företagen mot slutet
av fjolåret haft svårigheter att fullt ut realisera sina planer vad gäller
maskininvesteringar, innebärande att en överflyttning av investeringsprojekt
till 1965 skett. Jämförelsen i fasta priser mellan senare års planer och
utfall i tabell 3 pekar på att ingen eller endast svag uppjustering av planerna
bör företagas. Den kraftiga uppjusteringen för 1963 bör av samma skäl
som på byggnadssidan tillmätas endast ringa vikt vid bedömningen av pla -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

nerna för 1965. Med hänsyn till nuvarande tendenser till förlängda leveranstider
inom verkstadsindustrin kan det vara rimligt att inte justera enkätuppgiften
för 1965 utan acceptera dess volymökning på 12 procent. Detta
innebär en upprevidering med drygt 5 procent jämfört med prognosen i den
preliminära nationalbudgeten. ökningen har fördelats jämnt på 1965 års
bägge halvår med ledning av en justering av planuppgifterna i tabell 4 enligt
samma metod som för byggnadsinvesteringarna.

I likhet med i fjol har i årets februarienkät infordrats uppgifter även om
investeringsplanerna för första halvåret nästkommande år från ett litet urval
företag. Föreliggande uppgifter för första halvåret 1966 är svårtolkade
med hänsyn till att företagen synes systematiskt och kraftigt underskatta
sina investeringsutgifter för en så långt framskjuten prognosperiod. Planuppgifterna
för första halvåret 1966 ligger dock klart över de för ett år sedan
angivna motsvarande planerna för första halvåret 1965. Detta synes tala
för en fortsatt uppgång i industriinvesteringarna även nästa år.

Planer på investeringsökningar 1965 återfinns såsom framgår av tabell 2
inom flertalet industribranscher. Förhållandevis kraftiga ökningstal registreras
för järn- och stålverken samt den kemiska industrin liksom även för

Tabell VII: 4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar
1962—1965

Investeringar exklusive reparationer och underhåll. Procentuell förändring

	Första halvåren	Andra halvåren
	1962-	1963-	1964-	1962-	1963-	1964-
	1963	1964	1965	1963	1964	1965
Byggnader och anläggningar Löpande priser
Planerat i februari samma år	24	1	11	-22	-18	9
Faktisk inträffad förändring . .	15	(-6)		— 2	(—51
	- 9	(-7)		20	(13)
Fasta priser
Planerat i februari samma år	21	-3	7	-23	-19	7
Praktisk inträffad förändring . .	12	(-9,		- 5	(-9)
	- 9	(-6)		18	(10)
Maskiner m. m. Löpande priser

Planerat i februari samma år	8	4	27	-22	-18	6
Faktisk inträffad förändring . .	- 3	(-1)		6	(-4)
	-11	(-5)		28	(14)
Fasta priser
Planerat i februari samma år	5	1	21	-23	-19	5
Faktisk inträffad förändring ..	— 6	(-4)		3	(-9)
	-ii	(-5)		20	(10)

Källa: Statistiska centralbyrån.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

pappersbruken och pappfabrikerna. Den för några år sedan i investeringshänseende
tungt vägande massaindustrin uppvisar däremot fortsatt svag investeringsaktivitet
och för gruvindustrin registreras vikande investeringsbehov.

I enkäterna redovisas inga planer för industrins underhållsinvesteringar.
Antages emellertid en normal ökning av byggnadsunderhållet på ca 2 procent,
kan ökningen för de totala byggnadsinvesteringarna 1964—1965 anges
till 8 1/2 procent. Med stöd av den samvariation som förefaller råda mellan
industriproduktionens ökningstakt och maskinunderhållets utveckling, har
en mot produktionsprognosen för industrin enligt kapitel IV svarande mask
inunderhållspr ognos på mellan 4 och 5 procents ökning 1964—1965 fastställts.
För de totala maskininvesteringarna ger detta en ökning på 9 1/2
procent, en upprevidering av prognosen i den preliminära nationalbudgeten
med 3 1/2 procent. Totalt innebär prognosen för industriinvesteringarna en
ökning 1964—1965 på 9 procent mot 6 1/2 procent i den preliminära nationalbudgeten.

I diagram 1 visas utvecklingen för industriinvesteringarna 1955—1964
samt prognosen för 1965. För nyinvesteringarna i byggnader innebär prognosen
endast obetydligt högre nivå 1965 än de tidigare topparna 1961 och
1963, medan den angivna nivån för maskininvesteringarna 1965 ligger klart
högre än tidigare år.

Övriga privata investeringar

Byggnadsinvesteringarna inom handel in. in. — inklusive fristående kontorsbyggnader
m. m. — har expanderat kraftigt under en följd av år och beräknas
1964 ha ökat med 12 1/2 procent. Ungefär en fjärdedel av investeringarna
inom sektorn handel m. m. utgörs av butikslokaler i bostadshus,
som genom beräkningsmetodiken direkt sammanhänger med investeringsutvecklingen
för flerfamiljshus. Som en följd av den ovan redovisade bostadsprognosen
med dess upprevidering jämfört med den preliminära nationalbudgeten
av investeringarna i flerfamiljshus 1965 förutses nu även för
investeringarna i butikslokaler i bostadshus en måttlig stegring. För fristående
lokaler, dvs. för övriga investeringar inom handel m. m., har en kraftig
minskning i igångsättningen 1965 antagits, främst grundad på länsarbetsnämndernas
i mars avgivna prognoser över påbörjandet. Nyinvesteringarna
inom handel in. m. beräknas nu öka med 3 1/2 procent mellan 1964
och 1965. Trots antagandet om en kraftigt minskad igångsättning 1965 har
därmed prognosen justerats upp med en halv procent jämfört med den preliminära
nationalbudgeten, vilket förklaras dels av nämnda upprevidering
av investeringarna i butikslokaler i bostadshus, dels av att något kortare
byggnadstider för 1965 nu antagits jämfört med tidigare.

Investeringarna i handelsflottan varierar kraftigt på grund av tillfälliga

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1!)65

fluktuationer i fartygsleveranserna. För 1965 väntas de svenska varvens leveranser
i större utsträckning än 1964 gå till utlandet, vilket emellertid delvis
väntas uppvägas av en ökad fartygsimport. I prognosen för 1965 har räknats
med en svag minskning av handelsflottans investeringar på 2 1/2 procent.

För den enskilda kraftindustrin räknas med ökningar 1964—1965 av både
byggnads- och maskininvesteringarna. Nyanskaffningen av motorfordon (i
posten övrig privat samfärdsel) väntas 1965 öka med 6 procent.

De offentliga investeringarna

Den totala investeringsvolymen inom den statliga sektorn ökade med 2
procent mellan 1963 och 1964 enligt nu aktuella beräkningar. Detta innebär
en något lägre ökningstakt än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.
överskattningen gäller endast maskininvesteringarna som nu beräknas
ha ökat med ca 1,5 procent mot tidigare uppskattade ca 5 procent.
Investeringarna i byggnader och anläggningar visar nu, liksom i de preliminära
beräkningarna, en ökning på ca 3 procent.

Uppgifterna om de statliga affärsverken baseras på en investeringsenkät
som insamlats av statistiska centralbyrån under februari månad. Denna pekar
på att de totala investeringarna — volymmässigt sett •— minskat med ca
6 procent mellan 1963 och 1964 jämfört med en beräknad ökning på drygt
en procent i den preliminära nationalbudgeten. Det är huvudsakligen inom
två affärsverk som denna nedjustering skett. Dels har SJ uppskjutit vissa
byggnadsinvesteringar från andra halvåret 1964 till första halvåret 1965.
Dels har en mycket kraftig prisstegring inom metallproduktområdet bidragit
till att televerkets investeringar volymmässigt ökat mindre än man tidigare
antagit. Genom att detta verk svarar för drygt 40 procent av affärsverkens
investeringar får en ändring av detta slag stor effekt.

Under 1965 torde man kunna räkna med en volymmässig ökning på ca 2
procent och denna faller helt på byggnads- och anläggningsinvesteringarna.
På maskinsidan antas i stället en liten sänkning mellan 1964 och 1965.

Investeringarna i statliga vägar beräknas ha ökat med ca 7,5 procent 1963
—1964 vilket innebär en uppjustering av de preliminära beräkningarna då
man antog en ökning på ca 4 procent. Denna uppjustering kan nästan uteslutande
hänföras till att beredskapsarbeten i vägar under andra halvåret
1964 utförts i väsentligt större utsträckning än vad man tidigare förutsatt.

Den omständigheten att beredskapsarbeten ingår som en väsentlig del av
väginvesteringarna gör givetvis att prognosen för 1965 blir mycket osäker.
I föreliggande beräkningar har antagits en volymmässig minskning på ca
5 procent.

De statliga myndigheternas (exkl. försvarets) byggnadsinvesteringar ökade
med ca 23 procent 1963—1964. Prognosen för 1965 pekar på fortsatt ex -

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

pansion, dock med en lägre ökningstakt, ca 14 procent. Denna prognos fåi
emellertid betraktas med stor försiktighet då den endast bygger på vissa
myndigheters beräkningar av medelsförbrukningen.

Försvarets maskininvesteringar, som svarar för ungefär 90 procent av de
militära investeringarna, beräknas ha ökat med ca 1 procent 1963—1964.
Detta innebär en lägre ökning än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten,
vilket kan förklaras med en ytterligare försening av vissa materialinköp.
Härigenom kommer även prognosen för 1965 att justeras upp
något, nämligen från 7 till 8,5 procent.

I den preliminära nationalbudgeten angavs att de statliga aktiebolagens
investeringar ej nämnvärt förändrats mellan 1963 och 1964. I nu föreliggande
beräkningar, som bygger på en investeringsenkät i februari, anges en
ökning på 9 procent. Planerna för 1965 indikerar en ökning av maskininvesteringarna
medan byggnadsinvesteringarna väntas gå ned. Totalt antas en
oförändrad volym.

För hela den statliga sektorn innebär prognosen för 1965 en ökning av
byggnadsinvesteringarna med ca 3 procent vilket är en liten nedjustering
från de preliminära beräkningarna, medan maskininvesteringarna väntas
öka med ca 3,5 procent. Totalt ger detta en ökning med ca 3,5 procent 1964
—1965.

Uppgifterna °m de kommunala investeringarna bygger på en investeringsenkät
som insamlats av statistiska centralbyrån under februari—mars 1965.
Denna innehåller dels det preliminära utfallet för tredje och fjärde kvartalen
1964 dels investeringsplanerna för 1965 — allt gällande de borgerliga
primärkommunerna och landstingen. Eftersom uppgifterna avseende 1964
lämnats innan kommunernas bokslut förelegat i slutgiltigt skick får dessa
siffror betraktas som tämligen osäkra. Man kan emellertid konstatera att
marsenkätens värden under senare år underskattat det slutgiltiga utfallet
och för den skull har 1964 års enkätnivå uppkorrigerats med drygt
200 miljoner kronor i löpande priser. Drygt hälften av denna korrigering
faller på nyinvesteringar i byggnader och anläggningar. Jämfört med beräkningarna
i den preliminära nationalbudgeten har 1964 års nivå uppjusterats
med ca 40 miljoner kronor.

Totalt sett tycks de kommunala investeringarna (inkl. underhåll, exkl.
bostäder) ha ökat med ca 11,5 procent i volym mellan 1963 och 1964. För
byggnads- och anläggningsinvesteringarna redovisas en stegring med ca 11
procent och för investeringarna i maskiner in. m. med ca 11,5 procent.

En uppdelning på förvaltningsgrenar visar att de kraftigaste investeringsökningarna
har skett inom hälso- och sjukvård, socialvård samt i byggandet
av gator och vägar.

Enkätnivån för 1965 har även den justerats upp på grundval av konstaterade
underskattningar i marsenkäterna. Här är korrigeringen ca 390 miljö -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

ner kronor i löpande priser. En jämförelse med nivån i den preliminära nationalbudgeten
visar att denna höjts med ca 90 miljoner kronor.

Om man antar att aktiebolagens och stiftelsernas investeringar närmast
skulle bli oförändrade 1964—1965 pekar prognosen för kommuninvesteringarna
totalt (inkl. underhåll, exkl. bostäder) på en fortsatt kraftig tillväxt
under 1965. Byggnads- och anläggningsinvesteringarna väntas — volymmässigt
sett — öka med ca 12,5 procent och investeringarna i maskiner
m. m. med ca 1 procent. Totalt ger detta en ökning med ca 11 procent mellan
1964 och 1965. Dessa ökningstal överensstämmer i stort med dem som
presenterades i den preliminära nationalbudgeten.

Under innevarande år kan den kraftigaste expansionen vara att vänta
inom hälso- och sjukvård — ca 25 procents volymmässig ökning — medan
investeringarna inom socialvård, skolväsen och gatuväsen kan komma att
öka med ca 10 procent. Dock måste här poängteras att dessa uppgifter är
synnerligen osäkra.

Huruvida kommunerna till fullo skall lyckas realisera sina planer för
1965 är svårt att bedöma. Enkätens prognosvärden för 1965 har mekaniskt
justerats på basis av differenserna mellan prognoser och utfall lör de närmast
gångna åren. Bl. a. saknas underlag att bedöma om kommunerna i
marsenkäten överskattat eller underskattat upplåningsmöjligheterna på kreditmarknaden
1965.

För de totala offentliga investeringarna (inkl. underhåll, exkl. bostäder1
erhålles med ovan angivna beräkningsmetoder och antaganden en volymmässig
ökning med ca 6,5 procent 1964—1965. Därvid beräknas byggnadsoch
anläggningsinvesteringarna öka med ca 8,5 procent och maskininvesteringarna
med ca 3 procent.

2. Sammanfattning av investeringsprognosen 1965

Investeringsutvecklingen 1961—1964 samt prognosen för 1965 återges i
sammandrag i tabellerna 5 och 6. Nu tillgängligt statistiskt material indikerar
en något mindre investeringsökning totalt 1963—1964 än enligt den preliminära
nationalbudgeten. Investeringsberäkningarna anger nu en uppgång
med 5,5 procent. Detta innebär alltså att stegringstakten för totalinvesteringarna
varit påfallande jämn de tre senaste åren. Prognosen för 1965 visar på
en svag accelerering till 6 procent. Ökningen i tillväxttakt hänför sig till
maskininvesteringarna, vilka genom bl. a. den förutsedda vändningen i industriinvesteringarna
prognoseras stiga med 6 procent 1964—1965 mot 4 procent
1963—1964. På byggnadssidan däremot skulle den starka tillväxten de
båda senaste åren något modereras. En avsaktning från 7 procent 1964 till
6 procent 1965 förutses i föreliggande prognos.

Denna dämpning i byggnadsinvesteringarnas ökningstakt skulle komma
till stånd genom en uppbromsning av expansionen inom områdena handel

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965 81

Tabell VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1964 samt prognos för 1964_1965

för olika näringsgrenar, inklusive underhåll

Bostäder.

fiske..........

Egentlig industri

Handel m. in.1 ....

Samfärdsel.........

därav: offentlig ...

privat.....

Förvaltning, hälsosjukvård,
skolor och so
ciala ändamål ...

ten och avlopp m. m.
Militära investeringar ..

Summa

Maskiner och apparater

fiske...............

Egentlig industri.....

Kraft-, gas- o. belysn.-\

Samfärdsel...........

därav: offentlig.....

handelsflottan
övrig privat

Förvaltning, hälso- och
sjukvård, skolor och so
ciala ändamål .......

ten och avlopp m. m. ..
Militära investeringar .

Summa

Summa exkl. handelsflottan
Totalt

Bostäder............

fiske..........

Egentlig industri

Handel m. m.1 ......

Samfärdsel..........

Förvaltning, hälso- och
sjukvård, skolor och sociala
ändamål ....

Väg- och gatuarbeten, vatten
och avlopp m. m.
Militära investeringar ....

Summa

Summa exkl. handelsflottan

Procentuell förändring i 1959 års priser	1964 i miljoner kronor, löpande priser	Förändring 1964— 1965 i 1964 års priser
1961— 1962	1962— 1963	1963— 1964	miljoner kronor	procent
6,5 h	7,0	10,5	6 623	138	2,0
. - 3,5	- 3,5	2,0	591	8	1,5
3,0	2.5	- 6,5	1 956	164	8,5
k — 9,0	- 1,0	- 3,0	997	13	1,5
15,5	14,0	12,5	1 296	43	3,5
0,5	0,5	0,5	1 186	71	6,0
0	0	2,5	1 159	69	6,0
9,5 h	14,0	- 45,5	27	2	7,5
13,0	17,5	10,5	2 279	374	16,5
5,0	14,0	11,5	3 005	174	6,0
20,5	- 9,5	0	300	70	23,5
i 4,5	7,5	7,0	18 233	1055	6.0
1,0	4,5	1.5	887	35	4,0
2,0	2,5	- 2,0	4 852	462	9,5
- 16,0	- 10,5	4,0	416	3	0,5
8;0	1,5	12.5	4 200	83	2,0
6,5	- 2,0	7,0	861	- 71	- 8,0
16,0	- 18,5	31,0	703	- 18	- 2,5
6,0	10,5	9,0	2 636	172	6,5
2,5	21,5	7,5	598	14	2,5
0,5	29,5	4.0	140	7	5,0
22,0	- 0,5	1,0	1 965	169	8,5
6,0	2,0	4,0	13 058	773	6,0
5,5	4,0	2,5	12 355	791	6,5
l>,5	7,0	10,5	6 623	138	2,0
- 1,0	1,0	1,5	1 478	43	3.0
0,5	3,5	- 3,5	6 808	626	9,0
- 11,5	- 4,0	— 1,0	1 413	16	1,0
15,5	14,0	12,5	1 296	43	3.5
6,0	1,5	10,0	5 387	154	3,0
11,0	18,5	10,0	2 877	388	13,5
4,5	14,5	1 1,0	3 144	181	6,0
21,5	1,5	1,0	2 265	239	10,5
5.0	5,0	5,5	31 291	l 828	6.0
4,5	6,0	5,0	30 588	1 846	6,0

Häri innefattas bl, a. även flertalet fristående kontorsbyggnader.
ktittor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Diagram VII: 2. Byggnadsinvesteringarnas utveckling 1955—1965, totalt och för sektorer

Index: 1955 = 100. Logaritmisk skala. 1959 års priser. Inkl. underhåll

Industri

200 -

Totalt

Statliga

200 -

Kraftverk

Handel m. m.

Kommunala

200 -

Övriga

Bostäder

Anm. Diagrammet är ritat i logaritmisk skala. Värdena för 1965 är prognoser. I varje del
diagram är totalen inlagd (den tunna streckade kurvan). Från de statliga och kommunala
byggnadsinvesteringarna har exkluderats statliga och kommunala investeringar i bostäder,
kraft-, gas- och belysningsverk samt industri.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

och bostäder varemot den utomordentligt kraftiga tillväxten för kommuninvesteringarna
alltsedan 1961 skulle förbli obruten (se diagram 2).1 För de
statliga byggnadsinvesteringarna förutses en ökning av ungefär samma omfattning
som 1964 dvs. en fortsatt lägre stegringstakt än för de totala
byggnadsinvesteringarna. För investeringarna i kraft-, gas- och belysningsverk
förutses den långvariga nedgången brytas 1965 och möjligen kan en liten
ökning i stället vara att påräkna. För industrin slutligen förutses ett tydligt
omslag med en investeringsuppgång överstigande den för de totala byggnadsinvesteringarna.

Efterfrågetillskotten till byggnadssektorn från de olika investeringsområdena
belyses i följande tablå, där de prognoserade investeringsvolymförändringarna
1964—1965 i miljoner kronor satts i procent av de totala byggnadsinvesteringarna
1964. På samma sätt har de faktiska investeringsvolymförändringarna
1961—1962, 1962—1963 och 1963—1964 satts i procent av de
totala investeringarna 1961, 1962 och 1963 respektive. De olika investeringsområdena
i tablån är avgränsade på samma sätt som i diagram 2 (se anm. )
och investeringarna är liksom i diagrammet räknade inklusive reparationer
och underhåll.

Bruttoinvesteringar i byggnader och anläggningar

	1962	1963	1964	1965	Procentuell fördelning av investe-ringarna 1964
Statliga..........................	0,1	0,7	0,8	0,7	15
Kommunala......................	2,3	3,1	2,5	3,1	22
därav: gator, vägar, vatten, avlopp	0,7	0,7	0,8	0,9	7
Bostäder........................	2,2	2,5	3,7	0,8	36
Industri ........................	-0,4	0,3	— 0,8	0,9	11
Kraft-, gas- och belysningsverk ....	— 0,7	— 0,1	— 0,2	0,1	5
Handel..........................	0,9	0,9	0,8	0,2	7
Övrigt ..........................	— 0,1	— 0,1	0,0	0,0	4
Totalt	4,3	7,3	6,8	5,8	100

Bostadsbyggandets efterfrågetillskott beräknas 1965 motsvara mindre än
1 procent av 1964 års totala byggvolym medan efterfrågetillskottet 1964 motsvarade
drygt 3 1/2 procent av 1963 års byggvolym. Industrins investeringar
i byggnader och anläggningar väger relativt lätt i totala byggnadsverksamheten;
nedgången 1964 respektive den beräknade uppgången 1965 motsvarar
mindre än 1 procent av totala byggvolymen. Uppbromsningen av handelns
investeringar mellan 1964 och 1965 motsvarar i runt tal ett efterfråge 1

Diagrammet är ritat i logaritmisk skala vilket innebär att lutningen på kurvorna ständigt
är proportionell mot den procentuella förändringstakten. I ett diagram av konventionellt
slag skulle exempelvis en oförändrad procentuell ökningstakt från år till år hos en statistisk
serie visa sig som en kurva med successivt stigande lutning.

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1964 samt prognos för 1964—1965
för privat, statlig och kommunal sektor, inklusive underhåll

	Procentuell förändring i 1959 års priser	1964 i miljoner kronor, löpande priser	Förändring 1964— 1965 i 1964 års priser
1961— 1962	1962— 1963	1963— 1964	miljoner kronor	procent
Byggnader och anläggningar
Privata inkl. bostäder....	1,5	6,5	5,5	9 025	372	4,0
Privata exkl. bostäder ..	— 1,0	5,0	— 0,5	3 960	266	6,5
Statliga inkl. bostäder....	— 1,0	2,5	2,5	3198	93	3,0
Statliga exkl. bostäder ..	— 1,0	2,5	3,0	3 183	93	3,0
Kommunala inkl. bostäder	14,0	12,0	11,5	6 010	590	10,0
Kommunala exkl. bostäder	13,0	14,5	11,0	4 467	558	12,5
Summa inkl. bostäder	4,5	7,5	7,0	18 233	1055	6,0
Summa exkl. bostäder	3,5	7,5	5,0	11 610	917	8,0
Maskiner och apparater
Privata ................	2,5	2,5	4,0	8 913	641	7,0
Statliga ................	16,5	— 1,0	1,5	3 370	123	3,5
Kommunala ............	-1,5	19,5	11,5	775	9	1,0
Summa	6,0	2,0	4,0	13 058	773	6,0
Totalt
Privata inkl. bostäder.. ..	2,0	4,5	5,0	17 938	1 013	5,5
Privata exkl. bostäder. . ..	1,5	3,5	2,5	12 873	907	7,0
Statliga inkl. bostäder ..	7,5	0,5	2,0	6 568	216	3,5
Statliga exkl. bostäder ..	7,5	0,5	2,0	6 553	216	3,5
Kommunala inkl. bostäder	12,0	12,5	11,5	6 785	599	9,0
Kommunala exkl. bostäder	11,0	15,0	11,5	5 242	567	11,0
Summa inkl. bostäder	5,0	5,0	5,5	31291	1828	6,0
Summa exkl. bostäder	4,5	4,5	4,5	24 668	1 690	7,0

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

bortfall på en halv procent på hela byggvolymen räknat. Den fortsatta efterfrågeökningen
från kommunernas sida 1965 väger tungt och svarar för mer
än hälften av hela efterfrågetillskottet till byggnadssektorn innevarande år.
Att kommuninvesteringarna skulle fortsätta att expandera kraftigt trots en
avsevärd dämpning i bostadsinvesteringarna, kan synas anmärkningsvärt
med tanke på att en icke obetydlig del av kommuninvesteringarna avser investeringsprojekt
som är mycket nära förknippade med bostadsbyggandet.
De investeringar som i första hand har samband härmed är investeringarna

i vägar och gator samt vatten och avlopp; dessa motsvarar sammantagna ca
en tredjedel av de totala kommuninvesteringarna.1 Ej ens för denna del av
den kommunala investeringsefterfrågan förutses, såsom framgår av tablån,
emellertid någon dämpning 1965. Det bör här påpekas att prognosen för

1 Exklusive kommunernas investeringar i, förutom bostäder, kraft-, gas- och belysningsverk
samt industri.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965 85

kommuninvesteringarnas procentuella fördelning på användningsområden
bygger på novemberenkätens uppgifter. Marsenkäten angående kommunernas
investeringsplaner ger ej någon fördelning av planerna på olika användningsområden.
Föreliggande kommuninvesteringsprognos kan dock mycket
väl vara konsistent med prognosen för bostadsinvesteringarna. Förskjutningen
av bostadsbyggandet 1965 mot storstadsregionerna, där investeringarna
i gator in. m. kan förmodas vara relativt sett stora per bostadslägenhet
räknat, talar i och för sig härför. Till den del de kommunala anläggningar
som skall betjäna bostadsområdena måste utföras efter färdigställandet av
bostäderna blir investeringsbehoven stora även 1965 med hänsyn till den
fortsatt kraftiga ökningen även innevarande år i färdigställandet av bostäder.

ris.''.-'' ni t ed i - r: i« /og v:-riögo !*•»■{ ad ,.d)l.T rtiwa it. ut

''■■i i1'' c.! i-fnojg •(•;•{>«ii »g c>t-ii«ni.;iö/t;jl»;-ri v»fl;> tioti .rumcn

•in ■ ‘ • :''in- l.''i> ;!> !>.t ''•<;(> ; fria) !i''/• > a | us-je . (‘iM-aJ1. U iloO

it Ha /..{iilnoa''>(> i x.bpp. in;''/ .V''!/ ■tj-dfig

; .a i /i.ifaiii! ,.r » ,;m!/oi :''■!/•»/sti tijgitb.l" ‘tl: ■iiiavnW t >) uinpju
'' a-u, :* ■. Vt--"..;/ni i.iiijc; ctnoU''!.''* ■ Kgiitate n^b it ni .spiutl

f .,!■ , p !«? »in -i: in: i afl! ii In/ ;nr. ,<!<"(cd /•: tv 9 ■

ot''i/1 oi ''!•'' c ;(»''••.!/ al. in f. *id ^fbniij.dlnl . !-V''f it km

'''' ■■■ i;iiffiiji-i d;-: ,.i ,1 a-,•''! oiod 6

6 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Hiliang C

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

VIII. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

En inte oväsentlig del av bruttonationalproduktens resurser tas i anspråk
av den offentliga sektorn — staten och kommunerna — för investeringsoch
konsumtionsändamål. I detta avsnitt av nationalbudgeten görs en uppskattning
av statens efterfrågan på varor och prestationer för dessa ändamål
under 1965. En redogörelse ges emellertid också för statens totala finanser.
Den efter realekonomiska grunder gjorda gruppering av statens
inkomster och utgifter, som presenteras, avser därvid de inkomst- och utgiftsposter,
som upptas i den egentliga statsbudgeten. Härav följer, att de
uppgifter rörande de statliga investeringarna, som lämnas i detta sammanhang,
inte omfattar den statliga sektorns totala investeringsaktivitet. En
stor del av statens investeringsutgifter ingår nämligen ej i statsbudgeten
som budgetposter.1 För en fullständig bild av de statliga — liksom de kommunala
—- investeringarna hänvisas till kapitel VII.

Som offentlig konsumtion betraktas i det följande sådana utgifter för löner
(inkl. pensioner) och för inköp av varor och tjänster från andra sektorer,
som ej ingår i den offentliga sektorns investeringsutgifter. Som offentlig
konsumtion betraktas dock inte utgifter för sådana varor och tjänster,
som utgör mellanled i framställning av varor och prestationer, som av det
offentliga försäljs på marknaden.

Eu avsevärd del av statens utgifter består av transfereringar (inkoinstöverföringar)
till andra sektorer. Dessa utgifter medför i och för sig ej
något ianspråktagande av reala resurser. De ingår emellertid i de mottagande
ekonomiska subjektens inkomster och representerar där i betydande
utsträckning en efterfrågan på varor och prestationer för konsumtion och
investering. Dessa frågor behandlas närmare främst i kapitel VI.

Den offentliga sektorn bedriver viss utlåningsverksamhet, vilken domineras
av statens utlåning till bostadsbyggandet. De realekonomiska implikationerna
härav torde närmast ligga i låneramarnas betydelse för igångsättningen
av bostadsbyggnadsprojekt. Detta spörsmål berörs närmare i avsnittet
om investeringarna.

I det följande behandlas enbart statens finanser. Några nämnvärda justeringar
av de bedömningar av kommunernas ekonomiska aktiviteter
1965, som redovisades i den preliminära nationalbudgeten, synes inte vara

1 I de i detta kapitel redovisade statliga bruttoinvesteringarna ingår sålunda inte de statliga
bolagens investeringar, affärsverkens underhåll eller den del av affärsverkens investeringar,
som finansieras med egna avskrivningsmedel.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för ur 1965 87

påkallade utilrån de nya data, som därefter tillkommit som resultat av den
enkät rörande kommunernas planerade utgifter för löner och investeringsändamål,
vilken företagits i mars,

2. Staten

Statsinkomsterna beräknas nu ha ökat med drygt 10 procent från 1963 till
1964. För 1965 förutses en uppgång i ökningstakten till drygt 17 procent.
Denna uppgång föranleds till en del av den beslutade skärpningen av den

Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1963—1965

Miljoner kronor i löpande priser

	Kalenderår		Budgetår
	1963	1964	1965	1963 /64	1964/65	1965/66
	utfall	prel. utfall	prognos	utfall	enl. kompl. prop.	enl. kompl. prop.
1. Inkomster ..............	19 886	21934	25 760	20927	24 070	27 360
därav: direkta skatter____	8 556	9 549	11 510	8 952	10 930	11 620
indirekta skatter..	9 841	10 777	12 250	10 508	11 220	13 660
2. Bruttoinvesteringar......	3 869	4 208	4 640	4 140	4 600	4 840
3. Konsumtion............	5106	5 570	6 650	5 326	6 050	7 100
4. Transfereringar ........ 5. Budgeteffekt av B-liste-	10 191	11 361	13 270	10 727	12 550	14 320
uppgörelse..............	—	—	85	—	—	175
6. Summa (2 + 3 + 4 + S)..	19166	21139	24 645	20193	23 200	26435
7. Finansiellt sparande (1—6) 8. Utlåning och rörliga	+ 720	+ 795	+ 1 115	+ 734	+ 870	+ 925
krediter................	794	982	1 425	820	1 360	1 635
9. Totala utgifter (S + S) ..	19 960	22121	26 070	21013	24 560	28 070
10. Totatsaldo (1—9)........ 11. Nettoförändringar i trans-aktionerna vid sidan av	— 74	— 187	- 310	— 86	- 490	-710
riksstaten (utgiftsökning-) 12. Av riksgäldskontoret redo-	— 127	— 73		+ 7
visade budgetutfall......	— 201	— 260		— 79

Anm. 1. Tabellens uppgifter i posterna 1 t. o. m. 10 baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets
data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger
dock, varför exakt överensstämmelse ej nås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen,
redovisad i post 12. Sådan överensstämmelse nås först sedan totalsaldona i post 10
— här i form av en residualberäkning — justerats för nettoförändringama i transaktionerna vid
sidan av riksstaten. Dessa transaktioner innefattar bl. a. av staten verkställda men vid periodskiftena
ännu icke bokförda utbetalningar.

Anm. 2. Vid omvandlingen av budgetsiffrorna för budgetåret 1965/66 till kalenderårssiffror
för 1965 måste delvis ganska approximativa metoder användas, varför en viss osäkerhet vidlåder
uppskattningen av de enskilda utgiftsposternas storlek.

Anm. 3. B-listeuppgörelsen 1965 med statstjänstemannens organisationer beräknas medföra eu
utgiftsökning för den statliga sektorn med ca 175 mkr under budgetåret 1965/66. Effekterna på
statsbudgeten härav utgörs dels och framför allt av ökade löneutgifter, dels av minskade nettoinkomster
från de statliga affärsverken. I tabellen (post 5) har dock hela beloppet betraktats som
en budgetutgift.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

indirekta beskattningen från och med budgetåret 1965/66, låt vara att denna
skärpning av uppbördstekniska skäl inte får full effekt på statsinkomsterna
under första hälften av budgetåret. Även inkomsterna av direkta
skatter väntas emellertid öka betydligt kraftigare från 1964 till 1965 än
från 1963 till 1964. Detta har sin grund bl. a. i att inbetalningarna av kvarskatl
samt fyllnadsbetalningarna av preliminär skatt väntas bli betydligt
större 1965 än 1964 samtidigt som utbetalningarna av överskjutande skatt
förutses bli lägre 1965 än 1964. Därtill kommer, att lönesumman under
1965 väntas uppvisa samma procentuella ökning som under 1964. De ändrade
reglerna för inkomstbeskattningen kommer att påverka statsinkomsterna
först under 1966.

Den statliga utgiftsutvecklingen under 1965 synes komma att främst
karaktäriseras av mycket kraftiga ökningar av konsumtion och transfereringar.
Enligt preliminära utfallsberäkningar ökade den statliga konsumtionen
under 1964 med ca 4 procent i volym mot ca 6 procent enligt tidigare
uppskattning. För 1965 förutses en volymökning med ca 12 procent. Denna
beräknade uppgång i ökningstakten föranleds väsentligen av att staten 1965
övertar alla kostnader för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet.

De statliga transfereringsutgifterna beräknas ha ökat med drygt 11 procent
under 1964. Till följd bl. a. av ytterligare höjningar av folkpensioner
och barnbidrag kan inkomstöverföringarna under 1965 förutses visa en
uppgång med nära 17 procent. Vid halvårsfördelningen av utgifterna under
budgetåret 1965/66 har hänsyn därvid tagits till att den ökning av statens
transfereringsutgifter, som föranleds av ett ändrat system för kommunal
skatteutjämning, kommer att äga rum först under 1966.

Statens utlåning, inkluderande förändringar i myndigheternas disposition
av rörliga krediter, synes enligt nu föreliggande uppgifter komma att
expandera betydligt kraftigare under 1965 än under 1964. Det kan dock,
bl. a. i beaktande av tidigare erfarenheter, förefalla osäkert, huruvida denna
beräknade ökning i utlåningen kommer att till fullo realiseras.

Statens beräknade ianspråktagande av reala resurser under 1965 representeras
av dess efterfrågan på varor och tjänster för investerings- och
konsumtionsändamål. De samhällsekonomiska effekterna av denna efterfrågan
diskuteras i andra sammanhang. Här skall blott några kommentarer
göras i anslutning till beräkningarna i tabell 1 av statens samlade ekonomiska
aktivitet. Det kan därvid noteras, att den kraftiga statliga utgiftsexpansionen
under 1965 enligt dessa kalkyler väntas åtföljas av en i det närmaste
lika stor ökning av statsinkomsterna, varför totalbudgetens saldo
inte skulle undergå någon mera betydande försämring från 1964 till 1965.
Den finansiella stabilisering av statsbudgeten, mätt genom budgetutfallets
och statsskuldens förändring under löpande tolvmånadersperioder, vid ett
underskott på ett par hundra miljoner kronor, som ägde rum under senare
delen av 1964, synes därför i stort sett kunna komma att bestå under 1965.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Da. sålunda statens upplåningsbehov kan väntas förändras endast obetydligt
lrän 1964 till 1965 skulle statsbudgetens likviditetseffekter via förändringar
i affärsbankernas innehav av statliga skuldförbindelser kunna beräknas bli
mycket måttliga under 1965. En nyanserad bedömning av dessa likviditelseltekter
kan dock ej göras utan beaktande av statsskuldspolitiken.

Det finansiella utfallet av statsbudgeten kan också mätas genom det finansiella
sparandet, definierat som skillnaden mellan statens inkomster
och utgifter innan hänsyn tagits till statens transaktioner på kreditmarknaden
i form av utlåning och upplåning. Under 1964 synes utvecklingen
av statsbudgeten ha resulterat i ett positivt finansiellt sparande om ca 800
miljoner kronor, innebärande en obetydlig uppgång från 1963. För 1965
förutses en ytterligare och kraftigare uppgång i det finansiella sparandet.
Då sålunda staten kan beräknas uppbära ökade inkomster utöver vad
som krävs för att täcka de ökade utgifterna, bortsett från utlåningen,
skulle den slutsatsen kunna ligga nära till hands, att statsbudgeten under
1965 skulle kunna väntas få en viss kontraktiv effekt på samhällsekonomin.

En dylik bedömning av verkningarna av förändringar i statens finansiella
sparande bör dock betraktas som tentativ då den måste göras utan
att vissa från teoretisk synpunkt väsentliga omständigheter kan beaktas
eller ges en principiellt godtagbar precisering. Vid en noggrannare analys
är det givetvis i och för sig mindre tillfredsställande att — såsom av praktiska
skäl i viss utsträckning måste ske — tillmäta alla inkomst- och utgiftsposter
samma realekonomiska betydelse oavsett vilka marknader och
subjekt som berörs av statens ekonomiska aktiviteter. Framför allt gäller,
att konstaterade eller förväntade förändringar i statens finansiella sparande
inte kan läggas till grund för bedömningar av den inverkan på samhällsekonomin,
som kan följa av att den statliga verksamheten oavsett
törändringar i detta sparande utvidgas och därvid tar ytterligare produktionsfaktorer
i anspråk. En grundligare analys av verkningarna av förändringar
i det finansiella sparandet borde också beakta den omständigheten,
alt utvecklingen av statens inkomster och i viss mån även av dess utgifter
automatiskt påverkas av det ekonomiska skeendet utanför den statliga sektorn.
En oväntad förstärkning av beskattningsunderlaget kan sålunda tänkas
medföra en inkomstökning, som inte varit planerad eller i varje fall
inte tillkommit som följd av medvetna åtgärder från statens sida. Denna
automatiska effekt på statsbudgeten av den ekonomiska expansionen utanför
den statliga sektorn skulle man dock i stort sett kunna bortse från vid
en jämförelse mellan två perioder, under vilka den allmänna tillväxten i
beskattningsunderlaget varit någorlunda likartad.

Söker man göra en uppskattning av verkningarna av det finansiella sparandets
utveckling 1962—1965 under något hänsyntagande till de ovan
angivna omständigheterna torde det därvid inledningsvis kunna konstate -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

ras, att förändringarna i beskattningsunderlagets tillväxt under denna period
varit relativt måttliga. Omslaget i det statliga finansiella sparandet
från en nedgång med 870 miljoner kronor 1962—1963 till någon ökning
1963—1964 och en förväntad ytterligare uppgång 1964—1965 bör därför
inte uppfattas som enbart en automatisk effekt av den expansion, som ägt
rum i samhällsekonomin, utan får anses tyda på att budgetutvecklingen
från 1963 väsentligen av andra skäl blivit avgjort mindre expansiv. Hänsyn
måste dock tas till den omständigheten, att den statliga verksamheten
expanderat 1963—1964 och väntas expandera ytterligare 1964—1965. Särskilt
har de statliga transfereringarna ökat. Även om det kan göras gällande,
alt de direkt konjunktuninriktade verkningarna av ökade transfereringsutgifter,
som täcks av ökade skatter och avgifter, vore relativt begränsade,
återstår givetvis det förhållandet, att statens efterfrågan på varor och
tjänster ökat 1963—1964 och väntas öka än mera 1964—1965. Med beaktande
av dessa synpunkter synes man dock med visst fog kunna göra gällande,
att den beräknade förändringen i det finansiella sparandet ger en viss föreställning
om budgetutvecklingens inverkan på de ekonomiska transaktionerna
vid sidan av den statliga sektorn. Vid en bedömning av inverkan på
samhällsekonomin totalt måste man givetvis också beakta effekterna av
förändringar i den statliga verksamhetens volym.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

IX. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1963—1964

År 1964 var verkningarna av den restriktiva kreditpolitik som förts sedan
början av 1963 allmänt kännbara, ökningen i kreditgivningen på den reguljära
kreditmarknaden som uppgick till en och en halv miljard kronor under
1963 stannade vid ca tre kvarts miljard kronor 19641 vilket är ca en halv
miljard kronor mer än som redovisades i den preliminära nationalbudgeten.
Statistiska uppgifter för kreditgivningen utanför den reguljära kreditmarknaden
saknas i stort sett; denna kreditgivning torde dock ha fått större
betydelse allt eftersom den reguljära kreditgivningen stramats åt. ökningen
i statens upplåning upphörde praktiskt taget. Även tillväxten av kreditgivningen
till bostadssektorn dämpades; denna sektor uppvisade ändock en
kraftig expansion; kreditgivningen ökade med ca 600 miljoner kronor.
Kommunernas upplåning som tidigare hade legat oförändrad på en hög
nivå ökade avsevärt, nämligen med 350 miljoner kronor, ett högre belopp än
det som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Av nu föreliggande
uppgifter för 1964 framgår att dämpningen av kreditgivningen till näringslivet
har varit något mindre markerad än vad som hade beräknats tidigare.
Den strama kreditpolitiken synes dock framför allt ha fått effekt på denna
sektor, vars upplåning minskade med 250 miljoner kronor.

Statens upplåning på kreditmarknaden var som nämnts av samma storleksordning
som under det föregående året. (Jämför tabell 1.) Statsskuldpolitiken
utgjorde ett viktigt penningpolitiskt instrument. Under 1964 åstadkoms
en omfattande förskjutning av upplåningen mot den långa marknaden.
Gentemot riksbanken översteg skuldåterbetalningarna nyupplåningen,
medan gentemot »allmänheten» förhållandet var det omvända. Den omfattande
statsupplåningen på marknaden utanför affärsbankerna hade en åtstramande
verkan på bankernas likviditet.

Kommuner nas upplåning har under senare år legat på en mycket hög
nivå. År 1964 inträffade återigen en kraftig ökning nämligen med 350 miljoner
kronor. Huvuddelen av kommunernas upplåning företas vanligen
på den långa marknaden och under 1964 har inte minst obligationsemissionerna
spelat en betydande roll. Trots denna ökade upplåning, vid i stort
sett oförändrat finansiellt sparande, torde kommunerna inte ha kunnat

1 Med kreditgivning respektive utlåning avses här och i det följande konsekvent nettotillväxt
av utestående lån; med ökningen i kreditgivningen avses följaktligen inte tillväxten av utestående
lån utan ökningen av denna tillväxt.

Kungl. Mnj:ts proposition nr 125 år 1965

åstadkomma någon större förbättring av sin reala likviditet, som oavbrutet
sjunkit sedan 1960.

Även i fråga om boslndskreditgivningen kom obligationsmarknaden att
spela en växande roll under 1964, vartill affärsbankernas jämförelsevis
stora köp av hypoteksobligationer bidrog. En viss ökning förekom även
ifråga om reverslånegivningen från kapitalmarknadsinstituten, och avlyften
hos affärsbankerna av utestående bostadsbyggnadskrediter blev osedvanligt
stora. Nya sådana krediter gavs emellertid i ännu större omfattning, och
de utestående beloppen ökade.

Näringslivets finansiella sparande kan residualberäknas från föränd -

Tabell IX :I. Kredit mai knadeii 1963 och 1964

Nettobelopp, miljoner kronor

Långivare	Låntagare
Staten	Kom- muner	Bostä- der	Närings- liv	Summa
1963
Riksbanken ........................	350	0	100	50	500
Affärsbanker........................	— 700	50	900	2 050	2 300
Övriga kreditinstitut ................	600	850	2 750	1 150	5 350
därav: AP-fonden ..................	270	300	740	460	1 770
Allmänheten ......................	- 50	50	50	300	350
Summa	200	950	3 800	3 550	8 500
1964
Riksbanken ........................	— 250	0	100	50	—100
Affärsbanker........................	0	100	1 250	1 550	2 900
Övriga kreditinstitut ................	250	1 150	3 000	1 300	5 700
därav: AP-fonden....................	290	470	1 050	550	2 350
Allmänheten........................	250	50	50	400	750
Summa	250	1300	4 400	3 300	9 250

Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin som ligger
utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp
av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt bostadsbyggnadskrediter
och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost och
avser alla andra lån och obligationsköp än de nyssnämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationerna, allmänna
pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas
pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och näringslivet
omfattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse statspapper,
som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga långivarsektorer.
Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redovisas således
i denna post.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden:
kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna
ingår således inte.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

iingarna av det linansiella sparandet för staten, kommunerna, bostadssektorn,
hushållen och bytesbalansen. För 1964 visar residualen en ringa
förbättring jämfört med 1963. Investeringarna i byggnader, anläggningar
och maskiner har emellertid stigit med ca en kvarts miljard kronor jämfört
med 1963, lagerinvesteringarna har ökat med ca eu miljard kronor. Den
beräknade förbättringen av det finansiella sparandet implicerar att vinsterna
torde ha förbättrats med mer än en och en kvarts miljard kronor.

Den reala likviditeten1 — kvoten mellan kassa- och banktillgodohavanden
a ena sidan och produktionen till löpande priser å den andra — kan
beräknas ha minskat för näringslivet i dess helhet. För enbart industrin
kan emellertid utvecklingen ha varit något gynnsammare. De likvida tillgångarnas
absoluta belopp torde totalt för näringslivet ha hållits oförändrat;
vid någon förbättring av det finansiella sparandet har en måttlig nedgång
av upplåningen på den organiserade kreditmarknaden ägt rum.

Den restriktiva kreditpolitiken har, med det hänsynstagande som har
gjorts till de kraftigt expanderande bostads- och kommunsektorerna, haft
sin största effekt på kreditgivningen till näringslivet. Nedgången i kreditgivningen
belöpte sig till en kvarts miljard kronor. Den utgjordes huvudsakligen
av en minskning i affärsbankernas kreditgivning till denna sektor.
Obligationsmarknaden har inte varit lika hårt åtstramad; obligationsemissioner
av ungefär samma omfång som under 1963 har släppts igenom.
Den kommersiella kreditgivningen till industrin som ingår i den positiva
restposten i betalningsbalansen torde ha utgjort ett finansieringstillskott.

2. Kreditmarknadskalkylen för 1965

Revideringarna av prognoserna för de olika realsektorernas inkomster och
utgifter är 1965 föranleder även vissa ändringar i den kreditmarknadskalkyl,
som presenterades i den preliminära nationalbudgeten. På utbudssidan
bibehålls den schablonmässigt bestämda siffran för riksbankens kreditgivring
och den tidigare beräknade siffran för »Övriga institut» oförändrade.
Man torde dock kunna räkna med ett större kreditutbud från
allmänhetens sida av storleksordningen tre kvarts miljard kronor. Reviderade
uppgifter lyder på ett förbättrat finansiellt sparande för hushållen,
och de omfattande besluten om aktieemissioner under årets första kvartal
innebär förbättrade möjligheter för direkta placeringar i företagen från allmänhetens
sida. Affärsbankernas kreditutbud utgör en restpost; den i tabellen
angivna siffran erfordras för att kalkylen skall stämma. Revideringarna,
framför allt av cfterfrågesidan i kalkylen, medför att utbudssiffran
lör affärsbankerna i denna kalkyl blir högre än i den preliminära nationalbudgeten.

1 För eu utförligare redovisning av beräkningsförfarandct hänvisas till Koniunkturiäaet
Oktober 1964, s. 50.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Tabell IX: 2. Kreditmarknadskalkyl för 1965

Nettobelopp, miljoner kronor

Efterfrågan

Staten......

Kommuner
Bostäder .
Näringslivet

Utbud

....... 250

....... 1 500

....... 4 750

....... 3 500

Summa 10 000

Riksbanken ...........

Affärsbankerna (restpost)
Övriga kreditinstitut ...
Allmänheten...........

....... 500

....... 2 750

....... >6 000

....... 750

Summa 10 000

1 Av detta utbud beräknas omkring hälften komma från AP-fonderna.

Enligt budgetprognosen tenderar den statliga upplåningen att uppgå till
ca cn kvarts miljard kronor.

En avsevärd upprevidering av kalkylen för kommunernas kreditefterfrägan
synes vara påkallad. För det första har den definitiva efterfrågesiflran
för 1964 överstigit den preliminära uppskattningen med 150 miljoner
kronor. Med utgångspunkt från denna upplåning, en kalkylerad försämring
av det finansiella sparandet med ca 100 miljoner kronor samt
den alltjämt låga reala likviditeten för kommunerna kan upplåningsbehovet
uppskattas till en och eu halv miljard kronor, vilket är en kvarts miljard
kronor mer än motsvarande uppgift i den preliminära nationalbudgeten.

Det bör påpekas att siffran i tabellen enbart ger en grov uppskattning av
det kommunernas kreditbehov som behövs för att deras omfattande investeringsplaner
skall kunna genomföras. Det är inte givet att en så omfattande
del av kreditmarknadsmedel ställs till kommunernas förfogande,
framförallt med hänsyn till bostads- och industriinvesteringarnas omfång.

Bostadssektorns kreditbehov beräknas med ledning av investeringsprognosen
för denna sektor. En ökning av upplåningen i takt med ökningen av
investeringarna ger, med hänsyn tagen till statens direkta långivning till
bostadssektorn en total upplåning på kreditmarknaden av storleksordningen
fyra och trekvarts miljarder kronor. Detta belopp ligger 350 miljoner
kronor över 1964 års nivå, och 250 miljoner kronor över uppgiften

i den preliminära nationalbudgeten. Med utgångspunkt från prognoserna
för staten, kommunerna, bostadssektorn, hushållen och bytesbalansen kan
näringslivets finansiella sparande residualberäknas. Enligt denna kalkyl
kan en viss försämring förutses. Prognosen för näringslivets investeringar
i byggnader, anläggningar och maskiner lyder på en ökning på en och en
kvarts miljard kronor jämfört med det föregående året. Lagerinvesteringarna
beräknas överstiga 1964 års nivå med en kvarts miljard kronor. En
lotal investeringsökning på ca en och en halv miljard kronor och ett försämrat
finansiellt sparande implicerar en bruttovinstförbättring på ca en
och en kvarts miljard kronor, dvs. en troligen något mindre vinstförbättring
än 1964 års. Dels torde ökningen av vinstmarginalerna komma att dämpas

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 11)65

något dels blir utrymmet för produktionsstegringar begränsat eftersom
kapacitetstaket nås i flera betydande industribranscher. Eftersom investeringarna
växer snabbare än vinsterna skulle upplåningsbehovet 1965 öka
jämfört med 1964, särskilt om man räknar med att någon förbättring av
den sedan några ar låga reala likviditeten kommer att ske. En annan orsak
som kan bidra till att näringslivets upplåningsbehov på den inhemska marknaden
blir större än under 1964 är ett eventuellt bortfall av utländsk kommersiell
kreditgivning till svenska företag. En del av marknadsbehovet kan förutses
bli täckt på aktiemarknaden; omfattande aktieemissioner har ägt rum
under årets första kvartal.

Den kalkyl som presenteras i detta avsnitt bör betraktas som ett räkneexempel
snarare än en prognos. Kalkylen ger en total kreditgivning — på
den reguljära marknaden — som ligger ca tre kvarts miljard kronor över
1964 ars nivå. Utbudssiffran för affärsbankerna i kalkylen är lägre än siffran
lör 1964. Även om en närmare precisering är omöjlig så kan denna
sittra ge uttryck för ett bibehållande av kreditpolitikens restriktiva inriktning.

En fortsatt restriktiv penningpolitik underlättas av att betalningsbalansens
utveckling har en åtstramande effekt. 1964 års omfattande valutatillströmning
kommer troligtvis att upphöra under 1965, Ett visst valutautflöde torde
komma att äga rum. Den väntade förändringen är en följd av en förutsedd
försämring av bytesbalansen och en minskning av den utländska
kommersiella kreditgivning som ingår i betalningsbalansens restpost.

Affärsbankerna befinner sig för närvarande liksom under hela året 1964
i ett ytterst ansträngt läge. Likviditeten ligger alltjämt på en mycket låg
nivå, inte heller har nettoställningen gentemot riksbanken undergått någon
påtaglig förbättring, något som skulle ha minskat risken för straffräntebetalningar.
Affärsbankernas ansträngda likviditetsläge kommer, vid given
penningpolitik med all sannolikhet att bestå under hela återstående delen
av året. Efter de betydande avlyft av byggnadskreditiv som åstadkoms genom
att affärsbankerna förvärvat hypoteksobligationer under föregående
är har också återigen avlyftssvårigheter uppstått.

De obligationsemissioner som skett under första kvartalet i år bär avsett
staten och näringslivet. Obligationsemissioner för bostadssektorn och kommunerna
under återstående delen av året underlättas av den diskontohöjning
soin företogs av riksbanken i april. Liksom diskontohöjningen i november
1964 innebär den i första band en anpassning av räntan till marknadsläget.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Innehåll

I. Sammanfattande översikt .................................. 2

II. Det internationella läget.................................... 15

III. Utrikeshandeln............................................ ^9

1. Exporten ..............................................

2. Importen .............................................. 40

3. Bytes- och betalningsbalansen............................ -11

IV. Produktionen ............................................. "*3

1. Industrin .............................................. 43

2. Skogsbruket............................................ 52

3. Övriga näringsgrenar................................... 53

4. Den totala produktionen ................................ 53

V. Arbetsmarknaden ......................................... 55

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1965 .............. 55

2. Arbetsmarknadsutsikterna för 1965 ................. 58

3. Sammanfattande bedömning av den förväntade utvecklingen

1965 ................................................... 60

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi ...................... 61

1. De disponibla inkomsterna .............................. 61

2. Konsumentpriserna..................................... 55

3. Den privata konsumtionen ..... 68

VII. Investeringarna ........................................... 76

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden.............. 70

2. Sammanfattning av investeringsprognosen 1965 ............ 80

VID. Den offentliga verksamheten............................... 86

1. Allmänt ............................................... 66

2. Staten................................................. 67

IX. Kreditmarknaden ....................... 91

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1964 .................. 91

2. Kreditmarknadskalkylen för 1965 ........................ 93

Rih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Tabellförteckning

I. 1. Reviderad försörjningsbalans för 1965 .....................; 8

II. 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområ den

1963—1965 .................................L 16

2. Konsumentpriser och timförtjänster i industrin 1962—1965 18

III. 1. Exportutvecklingen för olika varugrupper 1963—1965 ...... 30

2. Järn- och stålexporten fördelad på länder 1963—1965 ...... 36

3. Verkstadsexportens länderfördelning 1963—1965 . .......... 38

4. Betalningsbalansen 1963—1965 ........................... 41

IV. 1. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål 1962—

1965 .................................................. 44

2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter 1962—1965 .... 45

3. Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1962—

1965 .................................................. 49

4. Industriproduktionens utveckling 1963—1965 .............. 51

5. Förbrukning och uttag av rundvirke 1962—1965 ............ 52

6. Försörjningsbalans för rundvirke 1962—1965 .............. 53

V. 1. Antal registrerade arbetslösa m. fl. 1963—1965, hela landet .. 56

2. Den registrerade arbetslösheten 1964 och 1965 regionalt och

branschvis............................................. 57

VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1963—

1965 .................................................. 64

2. Konsumentprisförändringar 1959—1964 uppdelade på komponenter
samt prisprognos för 1965 ........................ 66

VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflvttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen
1960—1965 ................................. 70

2. Verkställda respektive planerade investeringar inom industrin

1964 och 1965 enligt investeringsenkät i februari 1965 ........ 74

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins
investeringar 1957—1965 .......................... 75

4. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins
investeringar 1962—1965 .......................... 76

5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1964 samt prognos

för 1964—1965 för olika näringsgrenar.................... 81

6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1961—1964 samt prognos

för 1964—1965 för privat, statlig och kommunal sektor .... 84

VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1963—1965 ................ 87

IX. 1. Kreditmarknaden 1963 och 1964 ......................... 92

2. Ivreditmarknadskalkyl för 1965 .......................... 94

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965
Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1965

Diagramförteckning

II. 1. Industriproduktionen i olika länder och länderområden 1962

—1965 ................................................ 25

2. OECD:s handel 1962—1964 .............................. 27

III. 1. Volymutvecklingen för exporten, totalt och fördelad på varugrupper
1960—1966 .................................... 33

VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1961

—1965 ................................................ 63

VII. 1. Investeringar i bostäder, exkl. underhåll och inom egentlig

industri 1955—1965 ..................................... 72

2. Byggnadsinvesteringarnas utveckling 1955—1965, totalt och
för sektorer ........................................... 82

MARCUS BOKTR. STHIM 1965 650218

BIHANGD

UTGIFTSFÖRÄNDRINGAR
I FÖRHÅLLANDE TILL
STATSVERKSPROPOSITIONEN
FÖR

BUDGETÅRET 1965/66
M.M.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1905
Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Bihang D

UTGIFTSFÖRÄNDRINGAR
I FÖRHÅLLANDE TILL
STATSVERKSPROPOSITIONEN
FÖR

BUDGETÅRET 1965/66 M. M.

1 liihang till riksdagens protokoll 1965. I samt. JVr 126. Bihang I)

Kungi. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Driftbudgeten för

Inkomster

	Statsverks-propositionen Milj. kr.	Senare ändringar Milj. kr.	Summa Milj. ki\
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter........................	24 332,2	+ 588,0	24 920,2
II. Uppbörd i statens verksamhet ....	738,0	+ 44,0	782,0
III. Diverse inkomster ..............	421,0	+ io,o	431,0
Säger	25 491,2	+ 642,0	26 133,2
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder ........	579,0	— 159,0	420,0
II. Riksbanksfonden................	100,0	—	100,0
III. Statens allmänna fastighetsfond ..	46,7	—	46,7
IV. Försvarets fonder ..............	51,1	— 1,0	50,1
V. Statens utlåningsfonder..........	397,3	—	397,3
VI. Fonden för låneunderstöd........	10,4	—	10,4
VII. Fonden för statens aktier........	85,0	—	85,0
VIII. Statens pensionsfonder ..........	77,8	—	77,8
IX. Diverse kapitalfonder............	38,0	—	38,0
Säger	1 385,3	— 160,0	1 225,3
Summa inkomster på driftbudgeten	26 876,6	+ 482,0	27 358,6
Summa	26 876,6	+ 482,0	27 358,6

Bih. D: Utgifts förändringar i förhållande till statsverkspropositionen

hudgetåret 1965/66

Utgifter

	Statsverks-	Senare	Summa
	propositionen Milj. kr.	ändringar Milj. kr.	Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna ..	5,9	_	5,9
II. Justitiedepartementet ..........	335,6	+ 1,3	336,9
III. Utrikesdepartementet............	254,9	+ 3,5	258,4
IV. Försvarsdepartementet..........	4 152,2	+ 2,2	4 154,4
V. Socialdepartementet ............	8 078,5	+ 87,2	8 165,7
VI. Kommunikationsdepartementet ..	2 250,1	+ 0,8	2 250,9
VII. Finansdepartementet............	1 234,9	— 1,7	1 233,2
VIII. Ecklesiastikdepartementet........	3 787,7	+ 13,9	3 801,6
IX. J ordbruksdepartementet ........	679,4	+ 3,2	682,6
X. Handelsdepartementet ..........	282,6	+ 1,3	283,9
XI. Inrikesdepartementet............	2 244,3	+ 5,9	2 250,2
XII. Civildepartementet..............	1 008,6	+ 178,4	1 187,0
XIII. Oförutsedda utgifter............	1,0		1,0
XIV. Riksdagen och dess verk m. m. ..	39,7	—	39,7
Säger	24 355,5	+ 296,0	24 651,5
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden ................	10,5	__	10,5
II. Riksgäldsfonden................	890,0	—	890,0
III. Avskrivning av nya kapitalinveste-
ringar ......................	1 102,7	+ 28,4	1 131,1
IV. Avskrivning av oreglerade kapital-
medelsförluster ..............	1,0	—	1,0
Säger	2 004,2	+ 28,4	2 032,6
Summa utgifter på driftbudgeten	26 359,7	+ 324,4	26 684,1
Beräknat överskott på statsregleringen:
Överskott av inkomster................	516,8	+ 157,6	674,5
Därav: Avsättning till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel ..........	200,0	+ 200,0	400,0
Beräknat överskott på statsregleringen..	316,8	— 42,4	274,5
Summa	26 876,6	+ 482,0	27 358,6

tf Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 126. Bihang I)

Kimgl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen för budgetåret 1965/66

Tusental kronor

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning ( + ) Minskning (—)
	Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
DRIFTBUDGETEN A. Egentliga statsutgifter: II. Justitiedepartementet Statsrådsberedningen:					99
Avlöningar, förslagsanslag...........	1 099	65	1 198	+
Justitiedepartementet:					1 073
Avlöningar, förslagsanslag...........	3 720	»	4 793	+
Omkostnader, förslagsanslag.........	355	»	410	+	55
Kommittéer m. m., reservationsanslag ...	4 200	*	4 300	+	100
Extra utgifter, reservationsanslag.......	220		305	_L	85
Högsta domstolen:					135
Avlöningar, förslagsanslag...........	5 246	»	5 111	—
Omkostnader, förslagsanslag.........	384	»	444	+	60
Summa	15 224		16 561	+	1 337
III. Utrikesdepartementet Styrelsen för internationell utveckling:1					2 553
Avlöningar, förslagsanslag...........	2 867	63	5 420	l
Omkostnader, förslagsanslag.........	590	»	1 550		960
Summa	3 457		6 970	4"	3 513
IV. Försvarsdepartementet Försvarsdepartementet:			3 020		250
Avlöningar, förslagsanslag...........	2 770	65	+
Omkostnader, förslagsanslag.........	500	»	550	+	50
Kommittéer m. m., reservationsanslag ...	1 600		1 300	—	300
Försvarsstaben:					870
Avlöningar, förslagsanslag...........	11 300	66	10 430	—
Särskilda avlöningar, förslagsanslag ...	2 000	*	2 700		700
Omkostnader, förslagsanslag.........	1 650		1 710		60
Särskilda omkostnader, förslagsanslag.	1 350	»	1 460		no
Ersättning till försvarets fastighetsfond: Kasernbyggnaders delfond, förslags-			139 276		18 466
anslag............................	157 742	34	—
Befästningars delfond, förslagsanslag . .	48 949	»	69 529	4-	20 580
Försvarets forskningsanstalts delfond, förslagsanslag......................	3 362	»	3 438		76
Summa	231 223		233 413	+	2 190

1 Motsvarande anslag i statsverkspropositionen: Nämnden för internationellt bistånd
(NIB).

Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 5

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats-	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring ökning ( + ) Minskning (—)
	proposi- tionen	Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
V. Socialdepartementet Socialdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag...........	2 950	65	3 410	+	460
Omkostnader, förslagsanslag.........	200		280	+	80
Kommittéer m. m., reservationsanslag ...	3 500	»	3 900	+	400
Folkpensioner, förslagsanslag..........	4 475 000	45	4 560 000	+	85 000*
Karolinska sjukhuset:
Utrustning, reservationsanslag........	3 000	59	3 317	+	317
Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
Avlöningar, förslagsanslag...........	230	56	287	+	57
Omkostnader, förslagsanslag.........	289		284	5
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
Avlöningar, förslagsanslag...........	267	*	321		54
Omkostnader, förslagsanslag.........	147	»	155	+	8
Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
Avlöningar, förslagsanslag...........	836	»	962	+	126
Omkostnader, förslagsanslag.........	226	»	235	+	9
Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
Avlöningar, förslagsanslag...........	437	*	497	+	60
Omkostnader, förslagsanslag.........	351		442	■ +	91
Statens sjuksköterskeskola i Norrköping:
Avlöningar, förslagsanslag...........	380	»	488		108
Omkostnader, förslagsanslag.........	322	*	309		13
Bidrag till vissa sjuksköterskeskolor, för-
slagsanslag........................	1 061	»	1 244		183
Utbildning av viss sjukvårdspersonal, för-
slagsanslag........................	426	»	670		244
Summa	4 489 622		4 576 801	+	87 179
VI. Kommunikationsdepartementet Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag...........	2 899	65	3 239	+	340
Omkostnader, förslagsanslag.........	179	»	189	+	10
Kommittéer m. in., reservationsanslag ...	2 100	»	2 500	+	400
Extra utgifter, reservationsanslag......	485	»	560		75
Summa	5 663		6 488		825
VII. Finansdepartementet Finansdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag...........	6 700	65	8 360		1 660
Omkostnader, förslagsanslag.........	1 950	»	2 251	+	301
Statistiska centralbyrån:
Avlöningar, förslagsanslag...........	11 770	82	13 730	4*	1 960
Omkostnader, förslagsanslag.........	6 336	»	7 270	T	934
Särskilda undersökningar, reservations-
anslag............................	1 600	*	1 900	+	300

'' Därav 80 milj. kr. till följd av att ytterligare ett indextillägg kommer att utlösas i juni 1965.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Anslagsrubrik * VIII.

Datamaskincentralen:

Anskaffning av datamaskiner, reservationsanslag
........................

Statskontoret:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Bidrag till skattetyngda kommuner,

m. m., förslagsanslag...............

Skatteersättning till kommunerna i anledning
av 1957 års ortsavdragsreform,

in. m., förslagsanslag...............

Skatteersättning till kommunerna i anledning
av 1961 års ortsavdragsreform,

förslagsanslag......................

Skatteutjämningsbidrag till kommunerna,
m. m., förslagsanslag.............

VIII. Ecklesiastikdepartementet
Ecklesiastikdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag.......

Omkostnader, förslagsanslag.....

Kommittéer m. m., reservationsanslag ...
Extra utgifter, reservationsanslag .. .
Naturhistoriska riksmuseet:

Avlöningar, förslagsanslag.......

Omkostnader, förslagsanslag.....

Materiel m. m., reservationsanslag

Grundskolor m. m.:

slag

förslagsanslag.....................

Bidrag till pedagogisk utrustning m.m.

förslagsanslag.....................

Statens blindskolor m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag..........

Omkostnader, förslagsanslag........

Statens dövskolor m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag..........

Omkostnader, förslagsanslag........

Engångsanskaffning av utrustning

m. m., reservationsanslag...........

Resor för blind- och dövskoleelever jämt
ledsagare, förslagsanslag............

slagsanslag ....
Vissa kostnader

för utbildnings -

Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring ökning ( + ) Minskning (—)
Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
8 000	82		— 8 000
8 600	42	11 500	+ 2 900
1 397	1»	1 625	+ 228
100 000	43	50 000	—- 50 000
400 000	*	166 000	— 234 000
345 000	»	162 000	— 183 000
—	»	465 000	+ 465 000
891 353		889 636	— 1 717
3 967	65	4 569	+ 602
433	»	675	+ 242
3 600	»	5 000	+ 1 400
350	»	390	+ 40
1 781	81	2 492	+ 711
261	*	311	+ 50
275	»	355	80
8 483	50	11 510	+ 3 027
1 600	49	1 400	— 200
70 000		77 000	+ 7 000
17 600	»	9 700	— 7 900
4 200	70	4 335	+ 135
1 100	»	1 360	+ 260
7 200	*	7 570	+ 370
2 100	»	2 075	25
400	»	460	60
	330	*	500	+ 170
1		40	1

Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 7

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning ( + ) Minskning (—)
	Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
forskningsorganisationen på databe- handlingsområdet, förslagsanslag..... Kostnader för datamaskintid, förslags-anslag ............................ Tandem van de Graaff-accelerator vid Uppsala universitet, reservationsanslag. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader, förslagsanslag . Medicinsk forskning, reservationsanslag Humanistisk forskning, reservationsanslag Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader, förslagsanslag . Samhällsforskning, reservationsanslag .	Öl 911	40 » » * » » » •	270 10 000 3 800 1 599 15 800 3 520 110 3 060		4 071
Statens naturvetenskapliga forsknings-råd: Förvaltningskostnader, förslagsanslag . Naturvetenskaplig forskning, reserva-tionsanslag ........................ Atomforskning, reservationsanslag...... Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar, förslagsanslag...........	15 620	* » » 79	380 17 790 9 652 15 410		210
Omkostnader, förslagsanslag.........	1 075	*	1 125		50
Materiel, böcker m. m., reservations-anslag ............................	220		230		10
Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar, förslagsanslag...........	14 950	»	16 350		1 400
Omkostnader, förslagsanslag.........	1 160	*	1 140		20
Materiel, böcker m. in., reservations-anslag ............................	340	»	360		20
Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar, förslagsanslag...........	13 050	»	14 240		1 190
Omkostnader, förslagsanslag.........	775	»	815	-j-	40
Materiel, böcker m. m., reservations-anslag ............................	570	»	585		15
Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar, förslagsanslag...........	4 715	»	4 730	-4-	15
Omkostnader, förslagsanslag.........	228	»	230		2
Folkskolcseminariema: Avlöningar, förslagsanslag...........	30 930	»	32 460	+	1 530
Omkostnader, förslagsanslag.........	2 865	»	2 915	+	50
Materiel, böcker m. m., reservations-anslag ............................	650	»	695	45
Utrustning, reservationsanslag........	1 000		1 050	-f	50
Förskoleseminarierna: Avlöningar, förslagsanslag...........	3 905	*	3 985	80
Särskilda lärarutbildningsåtgärder, reser-vationsanslag ......................	7 390	*	7 485	+	95
Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar, förslagsanslag...........	1 523	»	1 500	23
Slöjdlärarscminariet: Avlöningar, förslagsanslag...........	509		510	+	1

Kungi. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Anslagsrubrik

Ersättning till deltagare i utbildning av
lärare vid yrkesundervisningen, förslagsanslag
........................

Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag .
Bidrag till anordnande av skolmåltider,

förslagsanslag......................

Summa

IX. Jordbruksdepartementet
Jordbruksdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Kommittéer m. m., reservationsanslag ...

Extra utgifter, reservationsanslag.......

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område, förslagsanslag..............

Särskilt stöd åt det mindre jordbruket,

förslagsanslag .....................

Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig

växtförädling, förslagsanslag.........

Statens veterinärmedicinska anstalt:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Veterinärhögskolan:

Avlöningar, förslagsanslag...........

Omkostnader, förslagsanslag.........

Materiel, reservationsanslag..........

Nyanskaffning och underhåll av utrustning,
reservationsanslag.............

Försöksverksamhet, reservationsanslag
Lantbruksdriften vid veterinärhögskolans
försöksgård, förslagsanslag . .
Veterinärinrättningen i Skara:

Avlöningar, förslagsanslag.......

Omkostnader, förslagsanslag.....

Summa

X. Handelsdepartementet
Handelsdepartementet:

Avlöningar, förslagsanslag........

Omkostnader, förslagsanslag......

Kommittéer m. m., reservationsanslag
Korrosionsinstitutet:

Driftbidrag, förslagsanslag........

Summa

Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring ökning ( + ) Minskning (—)
Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
7 530	79	7 985		455
320	»	322	+	2
16 000	49	15 000	—	1 000
310 916		324 806		13 890
2 183	65	2 600	+	417
161	»	171	+	10
1 500	»	1 550	+	50
350	»	365	+	15
155 000	95	160 000	+	5 000
95 000	>	92 000	—	3 000
430	55	590	+	160
4 636	38	4 880	+	244
1 215	»	1 290	+	75
6 539	»	6 730		191
1 349	»	1 459	+	no
600	»	525	—	75
425	*	390	—	35
—	*	100	+	100
—	*	1	+	1
245	»	261	+	16
102	•	1	—	101
269 735		272 913		3 178
2 471	65	3 102		631
163	»	202	+	39
700	I	850	-f	150
_	57	500	+	500
3 334		4 654		1 320

Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen 9

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning (+) Minskning (—)
	Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
XI. Inrikesdepartementet Inrikesdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag...........	2 485	65	3 350	+ 865
Omkostnader, förslagsanslag.........	280		481	+ 201
Kommittéer m. m., reservationsanslag ...	2 500	»	2 900	+ 400
Bostadsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag...........	5 030	78	4 810	— 220
Statens hyresråd: Avlöningar, förslagsanslag...........	910	»	840	70
Polisverket: Inköp av motorfordon m. m., reserva-tionsanslag ........................	10 000	rskr 11	10 100	+ 100
Anskaffning av civilförsvarsmateriel, re-servationsanslag ....................	41 410	22	46 000	+ 4 590
Summa	62 615		68 481	+ 5 866
XII. Civildepartementet Civildepartementet: Avlöningar, förslagsanslag........... Omkostnader, förslagsanslag.........	2 352 86	77	1 310 146	— 1 042 + 60
Kommittéer m. m., reservationsanslag ...	500	i	800	+ 300
Statens lönenämnd: Avlöningar, förslagsanslag ..........	370	»	186	— 184
Omkostnader, förslagsanslag.........	8	»	4	— 4
Statens avtalsverk: Avlöningar, förslagsanslag...........	—	»	3 907	+ 3 907
Omkostnader, förslagsanslag.........	—	»	820	+ 820
Statens avtalsnämnd: Avlöningar, förslagsanslag...........	643	»		— 643
Omkostnader, förslagsanslag.........	74	»	—	74
Viss utbildningsverksamhet, reservations-anslag ............................	1 000	»	1 300	300
Säger	5 033		8 473	+ 3 440
Beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m....................	—	—	175 000	+ 175 000
Summa	5 033		183 473	+ 178 440
Summa förändringar av egentliga statsutgifter B, Utgifter för statens kapitalfonder Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.	1 102 703	125	1 131 065	+ 296 021 28 362
Summa förändringar av utgifter för statens kapitalfonder Sumina förändringar på driftbudgeten				j 28 362 + 324 383

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats- verks- proposi- tionen	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning ( + ) Minskning (—)
	Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna {astighetsfond Socialdepartementet: Vissa byggnadsarbeten vid statens men-	35 000	33	31 000	— 4 000
Vissa byggnadsarbeten för statens skol-och yrkeshem för barn med komplice-rad utvecklingshämning............ Vissa byggnadsarbeten vid Folke-Ber-nadottehemmet i Uppsala........... Summa	35 000	* 75	150 1 300 32 450	+ 150 + 1 300 — 2 550
Kommunikationsdepartementet: Uppförande av förvaltningsbyggnad i kvarteret Loen i Stockholm.........	—	64	8 500	-f 8 500
Ecklesiastikdepartementet: Byggnadsarbeten vid universitet och	100 000	104''
Nybyggnad av simhallsanläggning vid	1 000			144 324	+ 43 324
Uppförande av vissa studentbostads-		*		3 000	+ 3 000
Summa	101 000		147 324	+ 46 324
Handelsdepartementet: Förrådsbyggnad vid Svenska institutet		47	150	+ 150
Summa utgiftsförändringar under statens allmänna fastighetsfond				+ 52 424
Försvarets fonder Byggnader och utrustning för försvå-	17 000	26	14 500	— 2 500
Summa utgiftsförändringar under försvarets fonder				— 2 500
Fonden för låneunderstöd Socialdepartementet: Lån till vissa byggnadsarbeten m. in.		75	2 250	+ 2 250

Bih. D: Utgiftsföriindringar i förhållande till statsverkspropositionen 11

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i stats-	Slutligt förslag i senare proposition eller skrivelse	Förändring Ökning ( + ) Minskning (—)
	proposi- tionen	Proposi- tionens eller skrivel- sens nummer	Anslags- belopp
Lån till vissa byggnadsarbeten vid Bräcke östergård i Göteborg m. m. . .		75	2 100	+ 2 100
Summa	—		4 350	+ 4 350
Summa utgiftsförändringar under fonden för låneunderstöd Summa utgiftsförändringar på kapitalbudgeten				+ 4 350 + 54 274

MARCUS I0K7R. STHLM 1965 650303

BIHANGE

LÅNGTIDSBUDGET
FÖR PERIODEN 1965/66-1969/70

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965
Bih. E: Långtidsbudget

Bihang E

LÅNGTIDSBUDGET
FÖR PERIODEN 1965/66—1969/70

1. Inledning

1.1. Långtidsbudgeten som planeringsinstrument

Långtidsplanering — syfte och metod. I takt med den statliga sektorns
tillväxt och ökade betydelse inom samhällsekonomin har behovet av en statlig
långtidsplanering vuxit. Detta behov har tillgodosetts på flera olika sätt.
Genom tillkomsten av det ekonomiska planeringsrådet för några år sedan
erhölls ett forum för diskussion och behandling av långsiktsproblem inom
samhällsekonomin. Under planeringsrådets medverkan utarbetas en ny långtidsutredning,
avseende utvecklingen av hela samhällsekonomin perioden

1965—1970. För behandlingen av planeringsfrågor inom vissa delsektorer
har särskilda organ tillkommit, bl. a. forskningsberedningen, utbildningsrådet
och lokaliseringsberedningen. Parallellt härmed har myndigheterna
fått ökade resurser för planeringsverksamhet inom sina fackområden. Genom
riksdagsbeslut år 1964 tillskapas på länsplanet planeringråd för den
regionala planeringsverksamheten.

Ett annat planeringsinstrument som kommit till användning sedan några
år tillbaka är den statliga långtidsbudgeten. I denna redovisas en bedömning
av den statliga utgifts- och inkomstutvecklingen på längre sikt. I detta inledande
avsnitt skall syftet med långtidsbudgeten behandlas. Vidare skall i
korthet redogöras för uppläggningen av långtidsbudgetarbetet och vissa problem
i samband härmed.

En långtidsbedömning kan utföras på olika sätt och med olika ambitionsgrader.
Med en prognos brukar man vanligen avse en bedömning som vill
förutsäga framtida händelser, dvs. hur utvecklingen inom ett visst område
faktiskt kommer att gestalta sig. Vidare talar man om långtidsprogram,
varmed avses en redogörelse för en från vissa synpunkter eftertraktansvärd
utveckling. Till grund för ett långtidsprogram torde som regel böra förutsättas
politiska beslut eller en klart utformad politisk målsättning. En långtidsplan
slutligen förutsätter därutöver att de medel redovisas som erfordras för
att programmet skall kunna realiseras.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19C>5. 1 samt. Nr 125. Biliang E

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Av de här i korthet beskrivna olika typerna av långsiktsbedömningar —
varvid bör inskjutas att terminologin inte är enhetlig — är den statliga långtidsbudgeten
närmast att hänföra till den sistnämnda kategorin, dvs. långtidsplanen.
Den är dock ingen fullständig plan ettersom den endast redovisar
konsekvenserna av redan tidigare fattade beslut för de närmaste
åren. I långtidsbudgeten ligger således inga försök att förutsäga vilka nya
politiska beslut som kan komma att fattas under den behandlade perioden.

Syftet med långtidsbudgeten är i stället att ange omfattningen av de resurser
som erfordras för att gällande målsättningar skall kunna uppfyllas samt
att mot bakgrunden av den allmänna resurstillgången diskutera de faktiska
möjligheterna att realisera dessa målsättningar. Bedömningarna av utvecklingen
skall sålunda innebära en oförändrad standard eller ambitionsnivå.
Detta är givetvis inte liktydigt med oförändrade resurser. Stiger
efterfrågan måste insatserna öka för att kravet på oförändrad standard eller
ambitionsnivå skall kunna uppfyllas. Vidare gäller att för områden där
långtidsprogram fastställts kan den givna ambitionsnivån i sig innefatta en
stigande standard. Planen har i sådana fall anpassats till programmet.

Av det anförda följer att långtidsbudgeten inte återger effekterna av nya
politiska reformer. Det ligger i sakens natur att det i det enskilda fallet kan
vara svårt att avgöra vad som är oförändrad standard. I princip utgår långtidsbudgeten
från rådande ambitionsnivå för den offentliga verksamhetens
framtida omfattning och kvaliteten på de tjänster som erbjudes medborgaren.

Långtidsbudgeten är ett planeringsinstrument i den meningen att den syftar
till att skapa en bättre grundval för statsmakternas handlande under det
kommande året. Det kan förutsättas att nya beslut med verkningar fram i tiden
kommer att fattas på en rad områden och att dessa beslut påverkar de
redovisade långtidsbedömningarna. Långtidsbudgeten är därför ingen
slutlig plan. Den måste årligen revideras och ingår härigenom automatiskt i
en rullande planering för den statliga sektorns utveckling.

Långtidsbudgetens roll i samhällsekonomin. Den statliga sektorn kan inte
betraktas eller behandlas som en isolerad del av samhällsekonomin. När en
plan görs upp för tillväxten av den statliga sektorn måste sambandet med
övriga samhällsekonomiska sektorer beaktas. Detta samband är dubbelsidigt;
dels betingas den statliga sektorns tillväxt av den allmänna framstegstakten
och resurstillgången, dels påverkar den statliga budgetplaneringen
utvecklingen inom övriga delar av ekonomin.

Långtidsbudgeten belyser resurstillgång och resursanspråk på längre sikt
vid givna konjunktur mässiga förutsättningar. Normalt betyder dessa förutsättningar
samhällsekonomisk balans med fullt resursutnyttjande, dvs. vad
som vanligen brukar benämnas högkonjunktur utan överhettningstendenser.

Utgångspunkten för analysen av den statliga budgetens samhällsekono -

Bih. E: Långtidsbudget

miska effekt på längre sikt är det antagande som görs om bruttonationalproduktens
framtida utveckling. Genom tillväxten av de totala resurserna
skapas även utrymme för den statliga sektorns expansion. Det är emellertid
inte statens totala utgifter som ur här förevarande synpunkter är av störst
intresse. Statsutgifterna består i princip av två skilda slag, nämligen dels
konsumtions- och investeringsutgifter, som direkt tar produktiva resurser i
anspråk, dels inkomstöverföringar och finansiella transaktioner. Expansionen
av statens utgifter för konsumtions- och investeringsändamål måste ses
i samband med utvecklingen av de övriga sektorerna i samhällsekonomin
vid en given tillväxt av de totala resurserna. I princip gäller att om de statliga
konsumtions- och investeringsutgifterna stiger snabbare än bruttonationalprodukten,
minskar utrymmet i motsvarande mån för övriga sektorers
tillväxt. Stiger de åter långsammare, tillåts övriga sektorer expandera snabbare.
Utvecklingen av de statliga inkomstöverföringarna påverkar i sin tur
tillväxten av övriga sektorer så, att de sinsemellan kan utvecklas olika
snabbt.

Den statliga sektorns utveckling är beroende, men inte under alla förutsättningar
bestämd, av det utrymme som uppstår genom den allmänna produktionstillväxten
i samhället. Statens ianspråktagande av resurser betingas
av skattepolitikens utformning. Naturligtvis kan detta bara ske inom vissa
gränser; den fysiska tillgången på arbetskraft är sålunda en faktor som avgör
takten för utbyggnaden av den statliga verksamheten. Långtidsplanerna
måste därför ständigt avstämmas mot de reala resurstillgångarna. Utifrån
eu sammanställning av de framtida statliga utgiftsanspråken blir frågan,
dels om hänsynen till övriga sektorer medger att utgiftsplanerna förverkligas,
dels vilka skattepolitiska konsekvenser som skulle uppstå vid planernas
realiserande. I det följande kommer denna dubbla frågeställning att närmare
belysas.

Vissa metodproblem. Inledningsvis har understrukits att långtidsbudgeten
inte är en prognos över det framtida utfallet av statens utgifter och inkomster
utan syftar till att klargöra de ekonomiska följderna på längre sikt
av redan fattade beslut. Utgiftsberäkningarna skall därför inte inkludera
höjd standard inom den statliga sektorn, förbättrade bidragsregler etc. Till
grund för bedömningarna i långtidsbudgeten ligger däremot en prognos rörande
efterfrågeutvecklingen inom olika verksamhetsområden. Vissa svårigheter
kan dock uppkomma när det gäller att avgöra om en efterfrågeökning
är en löljd av en strävan att höja standarden inom olika områden eller om
oförändrad standard kan anses ligga till grund för utvecklingen.

Efterfrågan på varor och tjänster från den statliga sektorn påverkas av
en rad faktorer såsom befolkningsutveckling, inkomstutveckling, pris- och
avgiftsförhållanden etc. I vissa fall kan en säker behovsprognos göras, i
andra fall är utvecklingen mycket svår att förutse. När utgiftsutvecklingen

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

bestäms av befolkningsförändringar är det möjligt att göra relativt tillförlitliga
prognoser. Så är t. ex. fallet med flertalet av de statliga inkomstöverföringarna
till enskilda personer. Även på skolväsendets område, där
efterfrågan på resurser i form av lärare, lokaler in. m. betingas av statsmakternas
beslut om exempelvis grundskolans successiva genomförande
och den antagna gymnasiefrekvensen, kan man mot bakgrunden av utvecklingen
av berörda åldersgrupper bilda sig en god uppfattning om efterfrågeutvecklingen.
Inom andra områden tillkommer svårbedömbara faktorer,
som inte alltid är möjliga att ange med någon större precision. I det följande
redovisas några exempel på grundläggande faktorer som styr utvecklingen
inom olika områden.

Bilismens expansion påverkar direkt vägnätets utbyggnad. Indirekt avspeglas
denna expansion i de trafiktekniska kraven på ombyggnad av städerna
och i takten av utbyggnaden av sjukvårdsresurserna, den polisiära
verksamheten in. m. En ökad urbanisering ställer krav på bostäder samt
kommunikationer och andra samhälleliga serviceåtgärder. En stigande förvärvsintensitet
hos de gifta kvinnorna kräver bl. a. att samhället ställer
fler platser på barndaghem till förfogande.

När det gäller möjligheterna att åstadkomma en mot efterfrågan svarande
produktion har produktivitetsutvecklingen en avgörande betydelse. Investeringar,
förbättrad organisation och utbildning möjliggör för industrin och
servicenäringarna att öka produktionen av varor och tjänster i snabbare
takt än vad som motsvaras av ökningen i antalet sysselsatta. I princip gäller
detsamma inom den offentliga sektorn, ehuru dess produktivitetsutveckling
i allmänhet inte kan registreras. I några fall kan dock vissa produktivitelsmått
erhållas. Detta gäller i hög grad de affärsdrivande verken, där den faktiska
utvecklingen under den senaste femårsperioden inneburit att en stigande
produktion kunnat erhållas samtidigt som personalen reducerats.

Även inom den offentliga sektorn i övrigt kan produktivitetsvinster uppnås.
Två faktorer torde framför allt spela en stor roll för produktiviteten
inom den statliga sektorn, nämligen åtgärder på det organisatoriska planet
och mekanisering av arbetet. Inom bl. a. polisväsendet och statistikproduktionen
har en långtgående centralisering genomförts varigenom en rationell
organisation erhållits. Genom åtgärder i decentraliserande riktning och delegering
av beslutsfattandet kan man uppnå att ärenden avgörs snabbare
och tar mindre personal i anspråk. Samma resultat kan uppnås genom mekanisering
av manuella rutiner, t. ex. genom införandet av automatisk databehandling.

Vid diskussionen av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande
budgetåren är det naturligt att jämförelser görs med utvecklingen
under tidigare år. Sådana jämförelser är nödvändiga bl. a. för att konstatera
i vilken mån nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i ut -

Bih. E: Långtidsbudget

vecklingen på skilda delområden gör sig gällande. Historiska data kan vidare
ge upplysningar om t. ex. sambandet mellan olika statliga utgiftstyper
och utvecklingen av kostnader per prestation inom vissa verksamhetsgrenar.
Därmed kan de tjäna som hjälpmedel för framtidsbedömningen.

Som jämförelseperiod kommer i det följande att användas budgetåren
1959/60—1963/64. Ur skilda synpunkter hade det varit önskvärt att föra
fram utgiftsserierna t. o. in. budgetåret 1965/66 för att anknyta dem direkt
till beräkningarna för prognosperioden. Ett sådant förfarande möter emellertid
betydande svårigheter redan för löpande budgetår på grund av den
olika karaktären i tillgängliga data för 1964/65 jämfört med tidigare budgetår.
För perioden t. o. in. 1963/64 har använts faktiska utgifter enligt
riksrevisionsverkets budgetredovisningar. Motsvarande uppgifter för 1964/
65 föreligger ännu inte. Möjligheterna att förutsäga utfallet för de enskilda
anslagen i riksstaten är begränsade särskilt vad gäller konsumtionsutgifter.
Statens löneanslag beräknas på grundval av gällande organisationsplaner för
myndigheterna. Genom uppkomsten av icke förutsedda vakanser och tjänstledigheter
skiljer sig de faktiska löneutgifterna från de anvisade anslagen.
Jämförelser med den historiska utvecklingen blir därför inte rättvisande.
Vad här sagts gäller i princip även för budgetåret 1965/66.

Statsutgifterna har som framgår av avsnitt 4 fördelats på realekonomiska
kategorier, nämligen konsumtion, investering och inkomstöverföringar. Detta
redovisningssätt har valts för att möjliggöra en analys av den samhällsekonomiska
innebörden av den statliga utgiftsutvecklingen. Vissa gränsdragningsproblem
uppstår vid klassificeringen av de olika utgifterna i dessa
kategorier. Särskilt gäller delta när enskilda anslag skall uppdelas på
konsumtions- och investeringsutgifter. För den historiska perioden har riksrevisionsverkets
realekonomiska gruppering, som också ligger till grund för
nationalräkenskaperna, begagnats. För de framförliggande budgetåren har
anslagen antagits komma att ha samma realekonomiska struktur som i
liksstatsförslaget för 1965/66. Användandet av en sådan schabloniserad beräkningsmetod
kan medföra att den inbördes storleken av konsumtions- ocli
investeringsutgifter i de följande beräkningarna inte blir helt rättvisande.

Beräkningarna för perioden 1965/66—1969/70 har gjorts under antagande
om oförändrade priser och löner, dvs. utgiftsserierna återspeglar en
volymmässig utveckling. Jämförbarheten med den historiska perioden kräver
följaktligen att också dess utgiftsserier i möjligaste mån återspeglar volymutvecklingen.
Omräkningen av utgiftsserierna i fasta priser har gjorts
med användande av ett antal olika index, som i huvudsak torde vara väl
lämpade för detta ändamål. Detta gäller bl. a. så betydande utgiftsgrupper
som de statliga löneutgifterna och huvuddelen av investeringsulgifterna.
För omkostnaderna i den statliga konsumtionen saknas emellertid
en index som direkt återger prisutvecklingen för häri ingående varor. I

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

stället har använts konsumentprisindex rensat från bl. a. livsmedel. Vissa
andra utgiftstyper, t. ex. direkta inkomstöverföringar och studielån, har
omräknats med konsumentprisindex som ett uttryck för det reala värde
dessa förmåner representerat för mottagaren.

1.2. Långtidsbudgetens utformning

Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av uppgifter som inhämtats Irån
myndigheterna. I direktiv som utfärdades inför utarbetandet av årets långtidsbudget
angavs de ekonomiska in. fl. förutsättningar som skulle tillämpas.
Beräkningarna har gjorts i fasta priser och löner enligt den nivå som
gällde i januari 1965. Full sysselsättning antas komma att bestå och bruttonationalprodukten
antas årligen öka med 4 %.

Myndigheterna uppmanades att i sina redovisningar av den förutsedda
anslagsutvecklingen ange de grundläggande faktorer som styr efterfrågeoch
behovsutvecklingen. Vidare borde utgiftsplanerna kritiskt granskas med
avseende på såväl deras angelägenhetsgrad som möjligheterna att genomföra
dem med beaktande av tillgängliga reala resurser i form av rekryteringsmöjligheter,
lokalsituation, in. m. I kommentarer skulle särskilt anges
om man förutsatt att förändringar skulle ske i gällande regler för förmåner
och bidrag, personell och materiell standard, etc. Slutligen skulle myndigheterna
redovisa huruvida de framförda förslagen kunde beräknas medföra
alt de köproblem, som kunde finnas inom myndighetens område, skulle
kvarstå, förvärras eller upphöra under prognosperioden.

I syfte att erhålla jämförbarhet med det material som insamlats för den
pågående långtidsutredningen har prognosperioden förlängts från tidigare
ire till fyra år och omfattar nu budgetåren 1966/67—1969/70. Långtidsutredningen
täcker kalenderåren 1966—1970..

Myndigheternas uppgifter till långtidsbudgeten omfattar en bedömning
av de förutsedda anslagsförändringarna från budgetåret 1965/66 under de
fyra budgetåren 1966/67—1969/70. För vissa mindre anslag eller anslagsgrupper
har dock bedömningen gjorts inom vederbörande departement.

Myndigheterna har vidare lämnat uppgifter om beräknade förändringar
av antalet tjänster eller motsvarande under prognosperioden. Det insamlade
materialet omfattar statstjänstemän, kollektivavtalsanställda exkl. städningspersonal
samt lärare inom det kommunala skolväsendet. Den valda
metodiken för redovisningen av personalen innebär att de redovisade beräkningarna
för prognosperioden underskattar efterfrågan på arbetskraft i två
hänseenden. Dels tillkommer den efterfrågan som följer av att ett betydande
antal befattningar f. n. är vakanta, dels föreligger behov av personal för
vikariatstjänstgöring.

Under budgetåren 1963/64—1968/69 påverkas den statliga sektorns omfattning
av ett antal huvudmannaskapsreforiner. Den 1 juli 1963 övergick

Bih. E: Långtidsbudget

huvudmannaskapet för provinsialläkarväsendet till landstingen. Den 1 januari
1965 övergick huvudmannaskapet för rådhusrätterna samt för polis-,
åklagar- och exekutionsväsendet från kommunerna till staten. Från och med
budgetåret 1966/67 kommunaliseras de statliga gymnasierna. Den 1 januari
1967 beräknas staten överta de kommunala uppbördsverken. Vid samma tidpunkt
skall mentalsjukvården övertas av landstingen. Serafimerlasarettet
övertas den 1 juli 1968 av Stockholms stad. För att kunna göra en rättvisande
jämförelse mellan budgetåren har beräkningen av personalförändringarna
skett med utgångspunkt från nu gällande organisation. I anslagsberäkningarna
återspeglas däremot förändringarna i huvudmannaskap.

Långtidsbudgetens målsättning är, som redovisats i avsnitt 1.1., att sammanfatta
konsekvenserna för de närmaste åren av tidigare fattade beslut.
Vid den bearbetning som skett inom finansdepartementet av de från myndigheterna
insamlade uppgifterna har således i princip krav på standardförbättringar,
som inte följer av redan tidigare fattade beslut, inte medtagits
i beräkningarna. Däremot har i princip krav på ökade resurser som
följer av antagna förändringar i efterfrågan på myndigheternas tjänster
iillgodosetts.

Vad här anförts gäller i första hand utgifter för konsumtion och investering.
För Iransfereringsutgifter av olika slag, t. ex. barnbidrag och folkpensioner,
har andra bedömningar gjorts. Utgiftsvolymens förändringar har
grundats på befolkningsutvecklingen, studerandeantalet etc. Bidragsreglerna
har således antagits vara oförändrade för hela prognosperioden utom för
folkpensionerna, där principbeslut om framtida standardhöjningar redan
föreligger.

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

2. Samhällsekonomisk bakgrund

Produktionsutvecklingen. Första hälften av 1960-talet har kännetecknats
av en mycket snabb ekonomisk tillväxt. Enligt nu föreliggande beräkningar
har den totala produktionen (bruttonationalprodukten) i vårt land ökat
med drygt 5 % per år 1960—1964. Om den för 1965 förväntade produktionsökningen
på ca 4,5 % kan realiseras, betyder det att den genomsnittliga
expansionstakten för femårsperioden 1960—1965 uppgått till inemot 5 %
per år. Det innebär en betydande höjning av takten i det ekonomiska framåtskridandet
jämfört med 1950-talet, då bruttonationalprodukten ökade med
3,4 % per år.

Den mycket kraftiga produktionsökningen 1960—1965 får ses mot bakgrunden
av att tillväxtbetingelserna inom den svenska ekonomin utvecklades
på ett mycket gynnsamt sätt under denna tid. Man kan först peka på den
förhållandevis snabba ökningen av tillgången på arbetskraft. Som närmare
framgår av följande avsnitt synes den totala arbetsinsatsen, mätt som antalet
arbetade timmar ha vuxit drygt en halv procentenhet snabbare per år
1960—1965 än under 1950-talet. Ungefär hälften av höjningen av produktionens
tillväxttakt mellan dessa perioder med omkring 1 1/2 procentenhet
förklaras av sysselsättningsutvecklingen. Den andra hälften kan tillskrivas
cn snabbare ökning av produktiviteten inom det svenska näringslivet. Produktiviteten
— mätt som produktion per arbetstimme — synes ha stigit
med närmare 4 1/2 % per år 1960—1965 jämfört med endast drygt 3 1/2 %
per år under 1950-talet. Denna gynnsamma produktivitetsutveckling kan
tillskrivas en rad faktorer. Av särskild betydelse har sannolikt varit att
investeringarna vuxit snabbt och därigenom åstadkommit en mycket betydande
ökning av kapitalutrustningen i form av maskiner, anläggningar in. in.
De totala investeringarnas andel av produktionen steg från 31,2 % 1960 till
32,7 % 1965.

Perspektivet för den ekonomiska utvecklingen under återstoden av 1960-talet gestaltar sig i vissa avseenden mindre gynnsamt än vad som varit fallet
hittills under 1960-talet. Det gäller som framgår av de närmast följande
två avsnitten både arbetskraftstillgången och investeringsutvecklingen. Mot
denna bakgrund har såsom nämnts vid uppgörandet av långtidsbudgeten antagits,
att den årliga ökningen av den totala produktionen kommer att uppgå
till 4 % under andra hälften av 1960-talet.

Arbetskraftens utveckling. Totala antalet sysselsatta på den svenska arbetsmarknaden
beräknas under perioden 1960—1965 årligen ha ökat med
omkring 35 000 personer eller ca 1 %, vilket är ungefär dubbelt så mycket

Bih. E: Långtidsbudget

per år räknat som på 1950-talet. Samtidigt torde arbetstidsförkortningen ha
gått något långsammare. Som ett resultat synes den totala arbetsinsatsen —
mätt som antalet arbetstimmar — ha uppvisat en årlig ökningstakt som var
drygt en halv procentenhet snabbare under perioden 1960—1965 än under
1950-talet.

Genom den iortsatta friställningen av arbetskraft inom några områden,
främst jord- och skogsbruket, torde övriga sektorer 1960—1965 ha fått ett
lillskott i storleksordningen 75 000 personer. Den disponibla arbetskraftstillgängen
inom de expanderande sektorerna kan således beräknas ha ökat
med ca 250 000 personer under hela perioden 1960—1965. Några tillförlit!iga
uppgifter om vilka sektorer som mottagit denna arbetskraft föreligger
inte. Preliminära bedömningar tyder emellertid på att industrin 1960—1965
ökat sin sysselsättning med 5 å 7 % och byggnadsverksamheten med ca
10 %. Vidare torde offentliga tjänster, framför allt sjuk- och socialvård
samt utbildning, ha ökat i en takt som inte understigit den som uppnåtts
under 1950-talet. Dessa sektorer skulle därmed svara för huvudparten av
sysselsättningsökningen.

Andra hältten av 1960-talet kommer av gjorda prognoser att döma att
karaktäriseras av en helt annan arbetskraftssituation. Befolkningen i
åldrarna 16—66 år ökar visserligen med ca 100 000 personer 1965—1970.
Grundskolans genomförande och den snabba ökningen av antalet elever i de
gymnasiala skolformerna samt i högre utbildning förändrar emellertid situationen
på ett avgörande sätt. Trots en förväntad fortsatt stegring av de gifta
kvinnornas förvärvsfrekvens och en antagen nettoimmigration om 10 000
personer per år beräknas det totala antalet årsarbetare bli i huvudsak oförändrat
under perioden 1965—1970. Tas dessutom hänsyn till kraven på fortsatt
arbetstidsförkortning har man för andra hälften av 1960-talet att räkna
med eu minskning av det totala arbetskraftsutbudet, mätt i arbetstimmar.

Jord- och skogsbruket kan väntas minska sin arbetsstyrka även framöver.
Det tillskott som därigenom ställs till andra näringsgrenars förfogande
under andra hälften av 1960-talet kan beräknas till 75 000 personer. Eftersom
landets totala arbetsstyrka inte ökar blir detta hela tillskottet. Den här
beskrivna arbetskraftssituationen kommer naturligtvis att kraftigt påverka
den ekonomiska utvecklingen under den kommande femårsperioden.

Investeringsbehov och investeringsutrymme. Trots den höga nivå som investeringarna
i vårt land nått finns det skäl som talar för att den ekonomiska
politiken bör inriktas på att ytterligare höja investeringskvoten. Ett skäl
återfinns i de föreliggande prognoserna för tillgången på arbetskraft. Samtidigt
som denna kommer att bli oförändrad, växer den totala befolkningen i
samma takt som tidigare eller med omkring en halv procent per år. Arbetsinsatsen
per invånare kommer således att sjunka under tiden fram till 1970.
Det vore därför motiverat att genom ytterligare kapitalinsatser söka undgå

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

eu minskning av produktionsökningen per invånare. Ytterligare en anled
ning att vänta växande investeringsbehov utgör den fortgående strukturom
vandlingen i näringslivet, som torde förutsätta betydande investeringar.

Vidare utvecklas både den privata och den offentliga konsumtionen i er.
sådan riktning, att den framkallar krav på stora investeringsinsatser. Särskilt
gäller detta efterfrågeutvecklingen i fråga om bostäder och bilism. På
båda dessa områden torde idag gälla, att kapitalutrustningens kapacitet måste
öka för att det skall bli möjligt att på en gång inhämta eftersläpningar och
tillfredsställa efterfrågans framtida tillväxt. Inom statlig och kommunal
verksamhet leder expansionen inom utbildning, sjuk- och hälsovård till avsevärda
utbyggnadsbehov.

Av dessa skäl ter det sig sannolikt, att en fortsatt hög investeringstakt är
nödvändig såväl för den allmänna produktionsökningen som för att tillgodose
en efterfrågetillväxt på vissa områden. Huruvida en sådan investeringstakt
kan uppnås, att det exceptionellt snabba ekonomiska framåtskridandet
under 1960-talets första hälft bibehålies, kan idag inte med säkerhet
avgöras, lika litet som den exakta omfattningen av de nödvändiga investeringarna.

Vissa omständigheter tyder dock på att det i framtiden kan bli svårt att
nå eu sådan dämpning av konsumtionens tillväxt att investeringskvoten fortsätter
att stiga i mer avsevärd omfattning. Såvida det inte kan ske genom
en begränsning av den offentliga konsumtionens ökade anspråk på de totala
resurserna — förutsättningarna härför framgår i viss utsträckning av
den följande långtidsbudgeten — måste omfördelningen till investeringarnas
förmån ske via en motsvarande minskning av den privata konsumtionens
tillväxtmöjligheter. Av flera skäl kan detta emellertid bli svårt att förverkliga.
En väsentlig omständighet är den ökning av pensionärernas inkomster,
som kommer att inträffa genom den fortgående förbättringen av
ålderspensionerna. Samtidigt kommer pensionärernas antal att växa kraftigt;
omkring hälften av befolkningsökningen under de närmaste femton
åren sker inom denna åldersgrupp. Pensionärernas konsumtion kommer därför
antagligen att öka i snabb takt. Den förhållandevis låga beskattningen
av pensionsinkomster kan medverka till en sådan utveckling. Inte heller
torde det vara möjligt att hålla konsumtionsökningen för övriga grupper
inom mycket snäva gränser.

Mot bakgrund av utsikterna för sysselsättning och investeringsutrymme
under resten av 1960-talet vore det i och för sig motiverat att anta en väsentligt
lägre ökningstakt i bruttonationalprodukten än den som uppnåtts under
1960-talets första hälft. Under förutsättning att resurserna fullt utnyttjas
och att alla möjligheter till produktivitetsvinster tillvaratas borde det dock
vara möjligt att uppnå en ökningstakt av 4 % per år. Detta antagande är en
grundläggande förutsättning för långtidsbudgeten. Samtidigt utgör den
trängsel bland olika investeringsanspråk, som med säkerhet kan förväntas,
en väsentlig faktor vid bedömningen av den statliga investeringsutvecklingen.

Bih. E: Långtidsbudget

3. Personalbehov

Den under avsnittet 2.2. beskrivna situationen på arbetsmarknaden under
återstoden av 1960-talet måste utgöra bakgrunden vid en bedömning av den
framtida statliga personalutvecklingen. Under åren 1956—1963 ökade antalet
anställda inom den statliga förvaltningen och affärsverken enligt statistiska
centralbyråns personalredovisning med sammanlagt ca 24 000. Denna
förändring sammansätts av en minskning av antalet arbetare i statens tjänst
med drygt 10 000 och en ökning av tjänstemännen inom civilförvaltningen
med ca 27 000. Dessutom ökade antalet tjänstemän inom försvaret med ca
2 000 och vid affärsverken .med ca 5 000. Den genomsnittliga årliga ökningen
för ovan berörd personal utgjorde ca 3 000. ökningen inom det kommunala
skolväsendet och polisväsendet uppgick under samma period till ca
1 400 per år. Den sammanlagda ökningen uppgick således till genomsnittligt
ca 4 400 per år. Vid bedömningen av dessa siffror bör beaktas att den statliga
personalstatistiken, särskilt inom utbildningssektorn, är förenad med
vissa osäkerhetsmarginaler.

I det följande kommer de anspråk som myndigheterna ställer på personal
under återstoden av 1960-talet att närmare kommenteras. För budgetåret
1966/67 redovisar myndigheterna önskemål om en personalökning med ca
9 500 anställda. Genomsnittligt för de fyra åren under prognosperioden beräknas
ökningen till ca 7 600 tjänster per år, dvs. sammanlagt drygt 30 000
befattningar. Till dessa tal måste också läggas den betydande otillfredsställda
efterfrågan på personal som f. n. existerar i form av icke besatta
tjänster.

Förvaltningen och skolväsendet. Personalutvecklingen mellan budgetåren
1962/63 och 1965/66 samt myndigheternas önskemål för utvecklingen från
1965/66 till 1969/70 när det gäller de statliga myndigheterna exkl. affärsverken,
samt skolväsendet framgår av tabell 1. Av tabellen framgår även den
bedömning som gjorts i långtidsbudgeten av personalutvecklingen för berörda
områden.

Som framgår av tabell 1 uppgår myndigheternas anspråk på nya tjänster
under perioden till drygt 30 000. Ett tillgodoseende av dessa anspråk skulle
innebära en ökning av den berörda personalen med totalt drygt 12 %. Utbildningssektorn
— grundskolan och de gymnasiala skolformerna, universiteten
och högskolorna samt forskningen — utgör det dominerande inslaget i
den förutsedda personalökningen. Detta område svarar för i runt tal
hälften av personalanspråken under perioden 1966/67—1969/70. Sammanlagt
förutser myndigheterna en ökning med 15 000 befattningshavare eller

Tabell 1. Antalet tjänster inom statlig och statsunderstödd verksamhet 1962/63—1969/70

Ändamål	Genom- snittlig	Föränd- ring	Totala antalet	Förändring 1965/66—1966/67	Genomsnittlig årlig för-ändring 1965/66—1969/70	Total förändring 1965/66—1969/70
	årlig för-ändring 1962/63— 1965/66	1964/65 1965/66	tjänster 1965/66	Enligt myn-digheternas bedömning	Enligt långtids- budgeten	Enligt myn-digheternas bedömning	Enligt långtids- budgeten	Enligt myn-digheternas bedömning	Enligt långtids budgeten
Allmän förvaltning....	+ 830	+ 880	26 900	+ 1 500	+ 620	+ 850	+ 330	+ 3 390	+ 1 340
Rätts- och polisväsende	+ 340	+ 700	23 440	+ 1 560	+ 490	+ 1 no	+ 250	+ 4 440	+ 1 020
Totalförsvar..........	+ 600	+ 280	59 700	+ 700	+ 260	+ 650	+ 260	+ 2 600	+ 1 020
Sjukvård och socialvård	+ 610	+ 580	20 040	+ 650	+ 330	+ 510	+ 280	+ 2 030	+ 1 140
Vägar och kommunika-tioner ............	+ 170	+ 120	16 000	+ 200	+ 80	+ 140	+ 60	+ 560	+ 240
Utbildning o. forskning	+ 2 240	+ 3 050	89 880	+ 4 600	+ 2 840	+ 3 730	+ 2 390	+ 14 900	+ 9 540
övrigt ..............	+ 250	+ 270	10 240	+ 730	+ 170	+ 500	+ 170	+ 2 020	+ 660
Summa	+ 5 040	+ 5 880	246 200	+ 9 940	+ 4 790	+ 7490	+ 3 740	+ 29 950	+ 14 960

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Bih. E: Långtidsbudget

med omkring 17 %. Hälften av denna ökning, drygt 7 500 personer, faller på
don högre utbildningen. Detta motsvarar en ökning med drygt 65 %. För
skolväsendets del förutses en ökning med drygt 5 000 personer eller med ca
6 %. Denna tillväxttakt är väsentligen en följd av de senaste årens reformaktivitet
inom utbildningssektorn. För forskningsråden föreslås en tredubbling
av antalet anställda dvs. från 1 200 anställda 1965/66 till inemot 3 500
anställda 1969/70.

lvå andra starkt expanderande sektorer är rätts- och polisväsen samt allmän
förvaltning som beräknas öka sin sysselsättning med 19 resp. 13 %.
Inom polisväsendet förutses en ökning av antalet befattningshavare med
inemot 3 000. Detta är ett uttryck dels för behovet av att möta en ökad
tratikintensitet dels för önskemål om annan förbättrad polisiär service i
olika delar av landet. För kriminalvårdens del förutses en ökning med drygt
1 100 befattningshavare under perioden, vilket bl. a. sammanhänger med att
ett antal nya anstalter beräknas bli färdigställda. Inom sektorn allmän förvaltning
faller i runt tal hälften av den sammanlagda ökningen med ca 3 400
befattningshavare på länsstyrelserna och exekutionsväsendet.

Uttryckt i procent har totalförsvaret samt vägar och kommunikationer låga
ökningstal, drygt 4 resp. 3,5 %. För totalförsvarets del motsvarar detta i
absoluta tal 2 600 befattningshavare. Härtill kommer önskemål om att fylla
\akanserna,
i betydande omfattning teknisk personal.

Under rubriken »övrigt» ingår allmän försäkring, arbetsmarknads- och
lokaliseringspolitik, kultur och stöd åt näringslivet. I de angivna ökningstalen
ingår bl. a. en fortsatt förstärkning av arbetsmarknadsorganen, en betydande
ökning av personalen vid vissa myndigheter på jordbrukets område
samt en utbyggnad av Sveriges geologiska undersökning och konsumentinstitutet.

Inför den arbetsmarknadssituation som nu förutses måste frågan om begränsningar
av personalökningar genom rationalisering och mekanisering
tillmätas växande betydelse. Flera exempel på olika produktivitetsbefrämjande
åtgärder som vidtagits eller planerats under senare år kan anföras.
Förstatligandet av polis- och exekutionsväsendet och därmed sammanhängande
omorganisation har inneburit en klar om än svårmätbar effektivisering
av verksamheten. De stora polisdistrikten med koncentration av personalen
till centralorter och tillgång till en omfattande fordonspark och andra tekniska
hjälpmedel har möjliggjort en väsentligt ökad polisaktivitet. På samma
sätt har omorganisationen av exekutionsväsendet möjliggjort en begränsning
av personalinsatsen trots att arbetsvolymen samtidigt stegrats med
15 ä 20 %. Av närbesläktad karaktär är den rationalisering som uppnåtts
genom centraliseringen till statistiska centralbyrån av viss statistikproduktion
som tidigare handhafts av andra myndigheter. Genom sådana åtgärder
har antalet i statistikproduktion sysselsatta kunnat begränsas. Ett tredje

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

slag av rationalisering som hittills befunnit sig i ett försöksskede utgör den
automatiska databehandlingen, ADB. Försök pågår f. n. med bokföring genom
ADB. Registerföringen på en rad olika områden, t. ex. bil-, körkortsoch
passregister, torde kunna förbättras genom ADB samtidigt som en inte
obetydlig mängd personal friställs för andra uppgifter. Närmast i tur står
den automatiska databehandlingen inom folkbokföringen och skatteuppbörden.
F. n. håller datakontor på att byggas upp inom länsstyrelserna. När reformen
är helt genomförd kommer datakontoren att sysselsätta inemot 600
personer. Samtidigt friställs emellertid drygt 200 befattningshavare vid
länsstyrelserna och ca 700 vid de lokala skattemyndigheterna. Den personalbesparing
som uppkommer genom denna reform kan alltså uppskattas till
ca 300 befattningshavare.

I framtiden kommer omfattande rationaliseringsåtgärder av nyss antytt
slag att bli än mer betydelsefulla. I allmänhet är utrednings- och planeringsinsatserna
så omfattande och tidskrävande att man inte kan beakta resultaten
av pågående utrednings- och försöksverksamhet vid bedömningen av
personalbehoven under den här aktuella perioden. För att möjliggöra att arbetskraft
ersätts med teknisk och maskinell utrustning har förutsatts, all
myndigheternas önskemål i dessa hänseenden beaktas.

Såsom framgår av tabell 1. har de gjorda bedömningarna i långtidsbudgelen
— för vilka en närmare redogörelse lämnas i avsnitt 5 — resulterat i att
antalet tjänster skulle öka med ca 15 000 fram till 1970. En personalökning
av denna storlek motsvarar ca 3 700 befattningar per år vilket bör jämföras
med ett genomsnitt av drygt 5 000 under närmast föregående treårsperiod.

Affärsverken. Med hänsyn till att de statliga affärsverkens driftutgifter
inte ingår i den sedvanliga budgetbehandlingen har verkens egna bedömningar
infogats i långtidsbudgeten. Den bedömning av personalutvecklingen
under budgetåren 1966/67—1969/70 som affärsverken gjort framgår av tabell
2. Av tabellen kan utläsas en markant omsvängning mellan tidigare år
och prognosperioden. Under åren 1962/63—1965/66 minskade antalet anställda
i affärsverken med i runt tal 800 per år. För prognosperioden förutses
däremot en ökning med genomsnittligt närmare 100 anställda per år.
Till stor del kan denna trendförändring förklaras av en lägre takt i personalminskningen
för statens järnvägar och vattenfallsverket. SJ har under
den närmast föregående treårsperioden minskat sin personal med genomsnittligt
drygt 2 000 personer per år. För prognosperioden förutses minskningen
ligga vid omkring hälften eller ca 1 000 personer per år. Den snabba
rationalisering som under en följd av år präglat SJ:s verksamhet fortsätter
men ger inte längre lika markanta resultat i sjunkande personalsiffror. Ett
liknande förhållande gäller för vattenfallsverket. Domänverkets personalminskningar
återspeglar rationaliseringen inom skogsbruket i allmänhet.
Televerket har en snabbt stigande trafikvolym. Genom stora investeringar i

Bih. E: Långtidsbudget

feknisk utrustning, framför allt genom automatiseringen av telefontrafiken,
har personalökningen hittills kunnat begränsas. Inom postverket har en
ökande volym på den postala verksamheten lett till och förutses leda till
krattigt ökade personalbehov. Om postverkets personalanspråk skulle tillgodoses
kommer verket vid slutet av perioden att vara det största affärsverket
med i runt tal 50 000 anställda. I den arbetsmarknadssituation som
förutses torde det emellertid vara svårt för postverket att kunna tillfreds•
tälla sina anspråk på personaltillskott. Omfattningen av den postala servicen
kan i så fall få tas under omprövning.

Tabell 2. Antalet anställda vid affärsverken 1962/63—1969/70

	Genom-snittlig årlig för-ändring 1962/63 1965/66	Föränd- ring 1964/65 1965/66	Personal 1965/66	Enligt myndighetens bedömning	Samman-lagd för-ändring 1965/66 1969/70
Föränd- ring 1965/66 1966/67	Genom- snittlig årlig förändr. 1965/66— 1969/70
Postverket........	+ 2 020	+ 2 080	44 450	+ 1350	+ 1 240	+ 4 960
Televerket........	+ 150	- 670	35 910	— 290	+ 140	+ 560
Statens järnvägar. .	— 2 060	— 1 890	53 440	— 1140	— 1 060	— 4 240
Luftfartsverket ....	+ 30	-1- 20	890	-i- 20	+ 20	+ 80
Domänverket......	— 450	— 500	9 810	— 385	— 385	+ 1 540
Vattenfallsverket . .	— 660	+ 20	8 150	— 180	— 90	— 360
Fabriksverket ....	+ 180	+ 30	4 575	+ 150	+ 220	+ 880
Summa	— 790	— 910	157 225	— 475	+ 85	+ 3 420

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 1965

4. Statsutgifternas utveckling

4.1. Inledning

Analysen av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande
budgetåren syftar till att belysa den samhällsekonomiska innebörden av
den förutsedda utgiftsexpansionen. Vid diskussionen i avsnitt 5. av utvecklingstendenserna
inom olika statliga aktivitetsgrenar kommer därför utgifterna
inom varje aktivitet att fördelas på realekonomiska kategorier. Som
bakgrund till denna framställning ges i detta avsnitt en totalbild av den
statliga utgiftsutvecklingen.

Vid en realekonomisk analys av den statliga utgiftsutvecklingen är det
nödvändigt att i första hand skilja mellan sådana utgifter som representerar
en direkt efterfrågan på varor och tjänster och sådana utgifter som
indirekt påverkar det samhällsekonomiska förloppet genom sin effekt på
andra sektorers disponibla inkomster. Den första gruppen består av utgifter
för inköp av varor och tjänster för konsumtion och investering. Den
andra gruppen består av transfereringsutgifter av olika slag, som tillsammans
med skattepolitiken utgör statens inkomstomfördelande verksamhet.

Till konsumtionsutgifter hänförs de löpande kostnaderna för tillhandahållandet
av tjänster inom sjukvård, utbildning, rätts- och polisväsende
osv. samt en betydande del av försvarskostnaderna. Ungefär två tredjedelar
av de statliga konsumtionsutgifterna består av löner och olika kostnader
för pensionering av de anställda. Den återstående tredjedelen utgörs
av omkostnader i den löpande verksamheten.

Som investering räknas huvuddelen av utgifterna på kapitalbudgeten,
främst byggnads- och anläggningsverksamhet, samt vissa utgifter på driftbudgeten,
främst vägbyggande och försvarets materielinköp.

Bland de utgifter som är av inkomstomfördelande natur utgör de direkta
inkomstöverföringarna den beloppsmässigt viktigaste gruppen. Hit hör
statsutgifter som medför en ökning av den enskilde medborgarens köpkraft
utan villkor med avseende på konsumtionsval. De viktigaste exemplen är
folkpensioner, barnbidrag och studiebidrag. Ett annat slag av statliga transfereringsutgifter
utgör indirekta inkomstöverföringar eller subventioner.
Till denna grupp hör för det första bidrag som utgår för viss konsumtion.
Det viktigaste exemplet är bostadssubventioner i form av bostadsrabatter
och räntebidrag. För det andra ingår transfereringar av typen jordbruksstöd,
bidrag till byggande av enskilda vägar och lokaliseringsbidrag.

Till en särskild grupp har sammanförts vissa utgifter som inte kan hän -

Bih. E: Långtidsbudget

föras till någon av nämnda realekonomiska kategorier och som kan sammanfattas
under rubriken finansiella transaktioner m. m. Till denna grupp
har förts ränteutgifter för statsskulden, skatteersättningar och skatteutjämningsbidrag
till kommunerna, diverse långivning, aktieköp samt internationellt
utvecklingsbistånd.

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter

I tabell 3. har statens egna konsumtions- och investeringsutgifter sammanförts
med statsbidragen till kommuner för motsvarande ändamål. Denna
redovisningsmetod har valts för att underlätta rättvisande jämförelser
mellan olika år. Utvecklingen av de olika utgifterna skulle annars påverkas
av de förändringar i fråga om huvudmannaskap som inträffar under de aktuella
budgetåren. Den samhällsekonomiska effekten av utgifter inom ett
visst verksamhetsområde är i princip densamma, vare sig staten själv svarar
för verksamheten eller kommunerna driver den med statsbidrag.

Av utgifterna på drift- och kapitalbudgeten hänför sig närmare 60 % till
konsumtions- och investeringsändamål. Dessa beräknas under perioden öka
med drygt 4 % per år eller i samma takt som under perioden 1959/60—-1963/64.

Tabell 3. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

Milj. kr.

	Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1959/60— 1963/64	Anslag 1965/66	Anslagsförändring till	Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1965/66— 1969/70
1966/ 67	1967/ 68	1968/ 69	1969/ 70
Totalt............	+ 4,1	16 425	+ 1168	+ 724	+ 431	+ 553	+ 4,1
Konsumtionsutgifter	+ 5,5	9 689	+ 584	+ 268	+ 239	+ 309	+ 3,4
statliga ........	+ 6,4	7 070
kommunbidrag ..	+ 3,1	2 619
Investeringsutgifter	+ 2,6	6 586	+ 584	+ 456	+ 192	+ 244	+ 5,2
statliga ........	+ 1,6	5 802
kommunbidrag ..	+ 11,4	784

Utgifterna för konsumtion beräknas öka med i genomsnitt 3,4 % per år
under senare delen av 1960-talet mot 5,5 % per år under förra delen. Mer än
en tredjedel av konsumtionsökningen beräknas inträda under 1966/67. Denna
kraftiga ökning faller huvudsakligen på tre områden, nämligen totalförsvar,
hälso- och sjukvård samt skolväsendet, ökningen för totalförsvarets del sammanhänger
till betydande del med att hänsyn tagits till kostnadsstegringar
från maj 1964 t. o. m. januari 1965, varmed försvarsramen enligt regleringen
med försvarsprisindex skall höjas 1966/67. ökningen i övrigt under

2 Dihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Bihang E

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

1966/67 och under resten av perioden får ses som en konsekvens främst av
den ökade efterfrågan på offentliga tjänster som befolkningsutveckling, eu
stigande levnadsstandard och ökade krav på utbildning medför. Huvuddelen
av konsumtionsutgifternas ökning hänför sig sålunda till den fortsatta utbyggnaden
av utbildningsväsendet på alla nivåer samt expansionen av den
allmänna förvaltningen.

En markant omsvängning inträffar i stegringstakten för de statliga investeringsutgifterna
som väntas stiga med 5 % per år mot 1,6 % under den
tidigare perioden. Denna omsvängning sammanhänger främst med en kraftig
investeringsuppgång för de statliga affärsverken, främst SJ och televerket.
En snabb investeringsökning förutses också för vägväsendet liksom
för universiteten och högskolorna. Bidragen till kommunala investeringsutgifter,
som ökade i mycket snabb takt 1959/60—1968/64, förutses expandera
i långsammare takt under 1966/67—1969/70.

4.3. Inkomstöverföringar

Utgifterna för transfereringar av olika slag samt finansiella transaktioner,
vilka redovisas i tabell 4., omfattar drygt 40 % av de samlade utgifterna
på drift- och kapitalbudgeten. Denna grupp av utgifter beräknas under
perioden öka med 5 % per år.

ökningstakten för inkomstöverföringar till hushållen beräknas uppgå till
3,8 % per år. Här bör dock observeras att, enligt de förutsättningar som
uppställts för långtidsbudgeten, reformkostnader endast undantagsvis inkluderats
i kalkylen. Den förutsatta standardhöjningen t. o. in. 1968 av
folkpensionerna liksom ökningen av antalet folkpensionärer medför en årlig
utgiftsökning på i runt tal 250 milj. kr. Förskjutningen mot högre åldersgrupper
påverkar också bidragen till sjukförsäkring i höjande riktning.
Antalet barn för vilka barnbidrag utgår beräknas öka med omkring 20 000
per år under perioden.

Utgiftsgruppen subventioner uppvisar en ökning med i genomsnitt 7,6 %
per år. Den största ökningen faller på 1966/67 och hänför sig främst till eu
uppräkning av utgifterna för räntebidrag, som i huvudsak betingas a\ diskontohöjningarna
1964 och 1965.

Gruppen diverse utgifter beräknas öka med i genomsnitt 6,5 % per år
under perioden. Den starka utgiftsökningen 1966/67 bestäms framför allt
av helårseffekten av reformeringen av den kommunala skatteutjämningen
samt ökad bostadslångivning.

En utgångspunkt för beräkningen av utgiftsutvecklingen i fråga om inkomstöverföringar
och subventioner har varit att reformkostnader endast
undantagsvis inkluderats i kalkylen. För att ytterligare belysa det brott i
utvecklingen under 1960-talet som denna beräkningsmetodik innebär, redovisas
i tabell 5. transfereringsutgifterna fr. o. m. 1961/62 t. o. m. 1969/70.

Bih. E: Långtidsbudget

Tabell 4. Utvecklingen av utgifterna för inkomstöverföringar in. in.

Milj. kr.

	Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1959/60— 1963/64	Anslag 1965/66	Anslagsförändring till	Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1965/66— 1969/70
1966/ 67	1967/ 68	1968/ 69	1969/ 70
Totalt............	+ 2,9	12 687	+ 1110	+ 609	+ 603	+ 455	+ 5,0
Inkomstöverföringar
till hushåll......	+ 6,6	7135	+ 371	+ 302	+ 308	+ 156	+ 3,8
Subventioner......	+ 5,0	1 034	+ 259	+ 54	+ 15	+ 24	+ 7,6
Diverse utgifter____	-2,5	4 518	+ 480	+ 253	+ 280	+ 275	+ 6,5

T. o. m. 1965/66 är beloppen angivna i löpande priser och därefter i det
prisläge som rådde i början av 1965.

Av tabellen framgår att utgifterna för inkomstöverföringar till hushållen
under fyraårsperioden 1961/62—1965/66 ökat med drygt 3,1 miljarder kr.
eller med ca 80 %. Under den likaledes fyraåriga perioden 1965/66—
1969/70 ökar inkomstöverföringarna med 1,1 miljarder kr. eller med ca
15 %.

Tabell 5. Direkta inkomstöverföringar till hushåll samt subventioner
1959/60—1969/70.

Milj. kr.

	Direkta inkomst-överföringar till hushåll	Subventioner
1961/62 ................	3 932	716
1962/63 ................	4 574	757
1963/64 ................	4 835	765
1964/65 ................	5 738	899
1965/66 ................	7 135	1021
1966/67 ................	7 425	1 231
1967/68 ................	7 727	1250
1968/69 ................	8 035	1330
1969/70 ................	8192	1378

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

5. Utgiftsutvecklingen inom olika områden

5.1. Indelningsgrunder

För att ge en överskådlig bild av statsutgifternas framtida utveckling
och av de resursanspråk som härigenom ställs, har riksstatens indelning
i huvudtitlar och anslag frångåtts. I stället har valts en metod, som
innebär att utgifterna redovisas i anslagsgrupper, ordnade efter ändamål.
Syftet med denna redovisningsmetod är att erhålla en uppdelning av statens
verksamhetsgrenar som bättre ansluter sig till det ekonomisk-politiska
språkbruket. De använda anslagsgrupperna är följande:

Allmän förvaltning
Rätts- och polisväsende
Totalförsvar
Allmän försäkring

Sjukvård och socialvård samt stöd till barnfamiljer
Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik
Kommunikationer, energiförsörjning och vägar
Kultur

Högre utbildning och forskning
Annan utbildning
Stöd åt näringslivet
Övriga utgifter

Till grund för anslagsgrupperingen ligger i huvudsak den indelning av
utgifterna som används bl. a. av riksrevisionsverket.

5.2. Allmän förvaltning

Till gruppen allmän förvaltning har hänförts kostnaderna för statsdepartementen,
centrala förvaltningsmyndigheter med. därtill hörande lokalförvaltningar,
länsstyrelserna och exekutionsväsendet samt diverse kostnader
som inte är direkt hänförliga till annan ändamålsgrupp. Vidare har hit förts
kostnaderna för riksdagen och dess verk.

Konsumtionsutgifterna utgörs av avlöningar, omkostnader och sociala
kostnader för i gruppen ingående myndigheter samt därutöver av vissa sociala
kostnader för den civila statsförvaltningen i dess helhet. I denna kategori
ingår även en del andra utgifter som t. ex. ersättning till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser. Investeringsutgifterna avser kostnader för
lokalanskaffning.

Bih. E: Långtidsbudget 21

Allmän förvaltning

Milj. kr.

	Genomsnitt-	Anslag 1965/66	Anslagsförändring till		Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1965/66— 1969/70
	tuell förändr. 1959/60— 1963/64	1966/ 67	1967/ 68	1968/ 69	1969/ 70
Totala utgifter ....	+ 9,2	1696	+ 116	+ 98	+ 86	+ 112	+ 5,6
därav konsumtion ____	+ 8,8	1564	+ 99	+ 76	+ 56	+ 58	+ 4,3
investering......		70	- 2	- 1	+ 9	+ 26

Under perioden 1959/60—1963/64 ökade konsumtionsutgifterna inom detta
område genomsnittligt med 8,8 % om året. Denna mycket starka uppgång
förklaras väsentligen av den kraftiga stegringen av kostnaderna för sociala
förmåner till de anställda som inträffade under perioden. Mellan 1959/60 och
1963/64 fördubblades i runt tal dessa kostnader, räknade i fasta priser. Detta
beror bl. a. på att staten som arbetsgivare under perioden utbetalat avgifter
till den allmänna tilläggspensioneringen samtidigt som staten i huvudsak alltjämt
själv fått bära kostnaden för utgående pensioner. När ATP så småningom
omfattar en allt större del av de pensionerade statstjänstemännen inträder
en motsvarande avlastning från statens egna pensionsutbetalningar. ökningen
av antalet statstjänstemän för vilka staten betalar avgifter till ATP och av antalet
pensionärer har naturligtvis också medverkat till den kraftiga expansionen
av de sociala kostnaderna. Om man utesluter kostnaderna för socialförmåner
och endast ser till den genomsnittliga årliga ökningen av utgifterna
tör avlöningar och omkostnader blir ökningstakten väsentligt lägre, ca 4 %.
Antalet tjänster inom denna sektor, som för budgetåret 1965/66 uppskattas
till inemot 27 000, ökade mellan 1962/63 och 1965/66 med ca 800 om
året. Mer än hälften av denna ökning kan hänföras till länsstyrelserna och
de lokala skattemyndigheterna. Bland övriga myndigheter som ökat sin personal
för att möta en svällande arbetsvolym kan nämnas byggnadsstyrelsen.
Å andra sidan har tullverket kunnat minska sin personal genom omfattande
rationaliseringsåtgärder. Dess avlöningskostnader har, räknat i fasta priser,
minskat med genomsnittligt 2 % om året mellan 1959/60 och 1963/64.

För prognosperioden har myndigheterna uppskattat ökningen av personalbehov
till ca 850 per år. Av dessa avser ca 500 länsstyrelserna och exekutionsväsendet.
Mot bakgrund av den allmänna arbetskraftssituationen som
beskrivits tidigare har en sådan personalökning inte bedömts kunna ske. Antalet
nya tjänster under prognosperioden har därför uppskattats till ca 350
om året, dvs. en väsentligt lägre ökningstakt än tidigare. Därvid har förutsatts
att personalökningar i största möjliga utsträckning ersätts med mekanisering
och rationalisering. Där detta inte kan ske tillfullo kan man förutse

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

alt ökade balanser och liknande köproblem i viss utsträckning blir svåra
alt undvika. Omkostnaderna beräknas stiga med inemot 10 % om året, vilket
återspeglar bl. a. ett antagande om en ökad satsning på maskinell utrustning.
De sociala kostnaderna väntas fortsätta att stiga förhållandevis snabbare
än andra konsumtionsutgifter men dock väsentligt långsammare än under
tidigare år.

Investeringsutgifterna för allmän förvaltning utgjorde 1959/60 ca 17
milj. kr. Den starka ökning som ägt rum fram till 1963/64 och som fortsatt
till 1965/66 har fört upp kostnaderna till 70 milj. kr. Denna ökning
återspeglar framför allt den omfattande byggnads- och markinköpsverksamhet
som under senare år skett för länsförvaltningens räkning. Till en
del har också påbörjandet av lokalanskaffningen i Stockholmsområdet påverkat
utvecklingen. För prognosperioden beräknas en nedgång de två första
åren till följd av att ett antal byggnadsprojekt för länsförvaltningen slutförs.
Den följande kostnadsökningen förklaras av nödvändigheten att genom
anskaffning och byggnation avhjälpa förvaltningens trängande lokalbehov
framför allt i Stockholmsområdet.

5.3. Rätts- och polisväsende

Under denna rubrik har grupperats huvudparten av utgifterna under justitiehuvudtiteln
— bl. a. åklagare, domstolar och kriminalvård — samt polisväsendet,
som lyder under inrikesdepartementet.

Rätts- och polisväsende

Milj. kr.

	Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1959/60— 1963/64	Anslag 1965/66	Anslagsförändring till	Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1965/66— 1969/70
1966/ 67	1967/ 68	1968/ 69	1969/ 70
Totala utgifter ....	+ 7,0	916	+ 21	+ 34	+ 23	+ 29	+ 2,8
därav
konsumtion ....	+ 5,3	851	- 15	+ 14	+ 12	+ 19	+ 0,9
investering......		51	+ 28	+ 19	+ 10	+ 9

Anslagsgruppen har väsentligt ändrat karaktär och struktur mellan perioderna
1959/60—1963/64 och 1965/66—1969/70. Mellan dessa perioder ligger
förstatligandet av det kommunala polisväsendet, åklagarväsendet och
domstolsväsendet som skedde den 1 januari 1965. Vidare har exekutionsväsendet
som tidigare till en del var integrerat med polisväsendet från samma
tidpunkt utskiljts och har numera förts till kategorin allmän förvaltning.
Den radikala förvandlingen av anslagsgruppen belyses av att anslagsvoly -

Bih. E: Långtidsbudget

men budgetåret 1963/64 låg på inte fullt 340 milj. kr. medan den för budgetåret
1965/66 uppgick till 916 milj. kr. Den kraftiga anslagsökningen är till
väsentlig del ett uttryck för att kostnader avlastas de kommunala huvudmännen.
Endast till en mindre del är den uttryck för en volymökning hos
verksamheten. I sammanhanget kan erinras om att kommunerna under åren

1965—1969 utbetalar bidrag till staten för polisväsendet och rådhusrätterna.
Hänsyn härtill har tagits vid inkomstberäkningarna.

Närmare 60 % av utgifterna inom anslagsgruppen avser polisväsendet som
också svarar för drygt 60 % av den inom sektorn sysselsatta personalen,
dvs. ca 15 000 av sammanlagt ca 23 500. Domstolarna och fångvården har
vardera drygt 3 000 anställda och åklagarväsendet drygt 1 000. Till investeringsutgifterna
har förts kriminalvårdens anstaltsutbyggnad, kostnaderna
för uppförande och inköp av lokaler för polisväsendet m. m. samt polisverkets
investeringar i motorfordon.

Utvecklingen under perioden 1959/60—1963/64 har för den verksamhet
som då var statlig, dvs. kriminalvården samt de statliga domstolarna och
åklagarna, präglats av en förhållandevis jämn expansion beträffande driftutgifterna.
Denna återspeglar den stigande kriminaliteten samt växande anspråk
i övrigt på domstolsväsendet. På investeringssidan har perioden karaktäriserats
av en snabbt stigande utgiftsvolym för kriminalvården. Under perioden
har anstalterna i Kumla och Tillberga uppförts samt utbyggnaden av
anstalten i Hall påbörjats.

För såväl rätts- och polisväsendet är antaganden om kriminalitetens fortsatta
utveckling av grundläggande betydelse. De berörda myndigheterna har
på denna punkt divergerande uppfattningar och någon samlad bedömning av
kriminalitet, antalet beivrade brott och fångantalets utveckling under prognosperioden
finns inte. Det har likväl ansetts rimligt att förutse en fortsatt
arbetsansvällning vid domstolarna vilket tagit sig uttryck i att vissa mindre
personalökningar beräknats för domstols- och åklagarväsendet. För kriminalvården
beräknas platsantalet vid anstalterna under perioden öka från ca
5 900 till ca 6 400. En ny centralanstalt tillkommer i Österåker liksom tre
sidoanstalter. Ytterligare centralanstalter påbörjas för att ersätta vissa delar
av det äldre anstaltsbeståndet. Detta innebär eu fortsatt snabb investeringsökning.

Rikspolisstyrelsen har på grundval av sina antaganden om kriminalitetsutveckling
och trafikutveckling beräknat en ökning av antalet befattningar
inom polisväsendet med närmare 20 %, dvs. med ca 2 800 befattningar.
Såsom anförts under avsnittet om personalredovisningen torde personalökningar
av denna omfattning inte gå att realisera ulan störande återverkningar
på andra sektorer. Till en del kan för polisväsendets del personalökningar
ersättas av fortsatt motorisering och intensifierat utnyttjande av teknisk
utrustning. Vid beräkningen av anslagsutvecklingen för polisväsendet har
därför i långtidsbudgeten räknats med en fortsatt upprustning på detta om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

råde. Däremot har medel inte beräknats för någon nämnvärd utbyggnad av
poliskåren. Genom att variera antagningen av polisaspiranter kan emellertid
en tillfällig överkapacitet av utbildad polispersonal åstadkommas för att
möta de speciella behov som kommer att föreligga vid övergången till högertrafik
hösten 1967.

Det är osäkert i vilken utsträckning teknisk upprustning och rationalisering
räcker för att möta de krav som utvecklingen kan ställa på polisväsendet.
I detta sammanhang förtjänar att övervägas om och i vilken omfattning
en mera väsentlig förstärkning av de polisiära resurserna skulle leda till direkta
nettovinster för samhällsekonomin, t. ex. genom minskat antal olycksoch
dödsfall i trafiken eller minskad brottslighet. Uppenbart är att här finns
ett samband men underlag saknas för närvarande för att mäta de resultat
sådana insatser ger.

Utöver kostnaderna för den fortsatta motoriseringen har på investeringssidan
medel beräknats för ett ökat byggande i statlig regi av lokaler för polisväsendet.
Samhällsekonomiskt torde denna uppgång kompenseras av en
motsvarande nedgång i de kommunala investeringarna för samma ändamål.

Sammanfattningsvis innebär de utgifter som intagits i beräkningarna en
lägre procentuell ökningstakt än tidigare. Jämförelser med tidigare perioder
är dock svåra att göra, med hänsyn till att underlaget för beräkningen inte är
detsamma för den historiska perioden och prognosperioden. Inom ramen för
konsumtionsutgifterna ökar omkostnaderna förhållandevis snabbare än
lönedelen. Detta är bl. a. uttryck för stigande drifts- och underhållskostnader
för en alltmer omfattande teknisk materiel. På investeringssidan stiger
investeringarna i såväl byggnader som maskiner och fordon mycket snabbt.

5.4. Totalförsvar

Av anslagssumman inom gruppen totalförsvar för budgetåret 1965/66 utgörs
ca 4,5 miljarder kr. eller drygt 90 % av anslagen till det militära försvaret.
Återstoden — ca 0,4 miljarder kr. — består av utgifter för civilförsvaret,
huvuddelen av den ekonomiska försvarsberedskapen samt personalpensionsförmåner
för i huvudsak personal inom det militära försvaret. Kostnaderna
för totalförsvaret motsvarar för närvarande närmare en sjättedel
av statsbudgetens samlade utgifter. Därvid bör observeras att till totalförsvaret
normalt hänförs ytterligare ett antal utgiftsposter om sammanlagt ca
100 milj. kr. Dessa utgifter redovisas i långtidsbudgeten under andra anslagsgrupper.
.

Totalförsvarets konsumtionsutgifter består av löner, pensionsförmåner
och driftutgifter inom krigsmakten, försvarets övriga anläggningar och affärsdrivande
verk samt till totalförsvaret anknutna förvaltningsmyndigheter.
Investeringsutgifterna domineras av anskaffning av vapenmateriel. Där -

Bih. E: Långtidsbudget

Totalförsvar

Milj. kr.

	Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1959/60— 1963/64	Anslag 1965/66	Anslagsförändring till		Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1965/66— 1969/70
	1966/ 67	1967/ 68	1968/ 69	1969/ 70
Totala utgifter ....	+ 4,2	4 904	+ 280	+ 119	+ 81	+ 83	+ 2,8
därav konsumtion ....	+ 4,5	2180	+ 120	+ 39	+ 53	+ 54	+ 2,9
investering......	+ 3,8	2 614	+ 161	+ 80	+ 19	+ 39	+ 2,7

till kommer uppförandet av fasta anläggningar inom det militära försvaret
och civilförsvaret samt investeringar bl. a. vid försvarets fabriksverk.

Av tablån framgår att totalförsvarets volymökning vid fasta löner och priser
utgjort 4,2 % per år under perioden 1959/60—1963/64. Med hänsyn till
att det militära försvaret helt dominerar utgifterna inom anslagsgruppen
måste denna ökningstakt betraktas som hög i förhållande till den årliga
volymökning på 2,5 %, som enligt 1958 års försvarsbeslut avsågs skola realiseras.
Skillnaden i ökningstakt torde dock i huvudsak sammanhänga med
följande omständigheter. För det första bör erinras om att kostnadsramen
för såväl det militära försvaret som civilförsvaret höjdes med tillsammans
ca 150 milj. kr. för budgetåret 1963/64 som en följd av 1963 års försvarsbeslut.
För det andra har värnpliktslönerna väsentligt höjts under perioden.
För det tredje ingår försvarets personalpensionskostnader i denna anslagsgrupp
men icke i det rambelopp, vars volymtillväxt bestämts till 2,5 % per
år. Dessa kostnader har i likhet med andra statliga pensionskostnader stigit
förhållandevis kraftigt under perioden.

Av anslagssumman år 1965/66 för det militära försvaret — 4 489 milj. kr.
— hänför sig 4 270 milj. kr. till de egentliga försvarsutgifterna på drift- och
kapitalbudgeten (försvarsramen). Dessa utgifter har beräknats enligt prisläget
i maj 1964 och löneläget under år 1965. I den totala anslagssumman
ingår utöver ett prisregleringsanslag om 100 milj. kr., anslag till flygtekniska
försöksanstalten och försvarets fabriksfond, kostnader för flyttning av I 1
och Ing 1 samt vissa ersättningsbyggnader in. m. med sammanlagt ca 120
milj. kr.

Bedömningen av utgiftsutvecklingen under budgetåret 1966/67 grundas
på de genom 1963 års försvarsbeslut godtagna riktlinjerna för krigsmaktens
utveckling under fyraårsperioden 1963/64—1966/67. I enlighet härmed har
en ökning med 2,5 % av försvarsramen för teknisk utveckling beräknats.
Vidare har hänsyn tagits till de kostnadsstegringar från maj 1964 t. o. in.
januari 1965 varmed försvarsramen enligt regleringen med försvarspris -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

index skall höjas för budgetåret 1966/67. Detta är förklaringen till att utgiftsökningen
under 1966/67 upptagits med ett högre belopp än under följande
budgetår.

Förändringen till budgetåren 1967/68—1969/70, som ej omfattas av gällande
försvarsöverenskommelse, har beräknats på grundval av en fortsatt tillämpning
av riktlinjerna enligt senaste försvarsbeslut. Det innebär att försvarsramen
uppräknats med 2,5 % för teknisk utveckling, vilket motsvarar en
kostnadsökning med ca 115 milj. kr. Därest i stället något av de båda andra
utvecklingsalternativen, som 1962 års försvarskommitté aktualiserade, skulle
tillämpas blir kostnadsökningen ca 221 milj. kr. för det högre alternativet
och ca 51 milj. kr. för det lägre. I kalkylerna har vidare för samtliga budgetår
förutsatts ett oförändrat prisregleringsanslag på 100 milj. kr. Den avtagande
ökningstakten under de två sista budgetåren förklaras av att vissa
kostnader utanför försvarsramen då bortfaller.

Utgiftsutvecklingen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
kommer i övrigt att bestämmas av de anslag som anvisas utanför kostnadsramen
för det militära försvaret. Sålunda har inkluderats 5 milj. kr. per år
för FN-beredskapsstyrka. Vidare beräknas totalt ca 230 milj. kr. för investeringar
i försvarets fastighetsfond, varav ca 200 milj. kr. för utbyggnad av
I 1 och Ing 1, samt 140 milj. kr. för investeringar i försvarets fabriksfond.

Under de två budgetåren 1963/64 och 1964/65 har det militära försvaret
tillförts ca 350 nya tjänster per år. Antalet kollektivavtalsanställda torde ha
ökat med ca 400 per år. Betydande svårigheter föreligger dock att uppskatta
den reella personalexpansionen inom försvarsväsendet med hänsyn till att
antalet vakanta tjänster för närvarande uppgår till ca 5 000 och erfarenhetsmässigt
stora fluktuationer sker i vakansläget. Vid den ovan förutsatta uppskrivningen
av försvarsramen med 2,5 % per år för teknisk utveckling skulle
anslagsmässigt utrymme finnas för en årlig ökning av antalet tjänster med
ca 250 per år under perioden 1965/66—1969/70, vartill skulle komma en
ökning av antalet kollektivavtalsanställda med 300—400 per år. Dessutom
bör uppmärksammas det stora antalet vakanta tjänster. Skulle förutsättningarna
för att besätta sådana tjänster öka under perioden, kan antalet inom
försvaret svsselsatta komma att öka avsevärt snabbare än vad som ovan
förutsatts.

Det kan tilläggas, att inriktningen och ökningstakten av försvarets personalbehov
i stor utsträckning torde komma att präglas av de snabbt växande
kraven på underhåll och tillsyn av materiel och utrustning. Detta personalbehov
har ett direkt samband med krigsmaktens tekniska utveckling och
omdaning. En stor del av personalbehovet — inemot två tredjedelar — avser
således tekniskt utbildad personal på olika nivåer. Försvarsväsendets arbetskraftsefterfrågan
inriktas med andra ord i betydande grad mot de sektorer
på arbetsmarknaden, där för närvarande en akut bristsituation råder.

Anslagsramen för civilförsvaret uppgår för budgetåret 1965/66 till 104

Bih. E: Långtidsbudget

milj. kr. I avvaktan på resultatet av 1965 års försvarsutredning, som skall
pröva kostnaderna för civilförsvaret, grundas bedömningen av utgiftsutvecklingen
under budgetåren 1966/67—1969/70 på de beräkningar som 1962
års försvarskommitté gjorde för perioden fram till 1970.

5.5. Allmän försäkring

Till denna anslagsgrupp har förts anslag under socialhuvudtiteln som avser
statens utgifter för folkpensioneringen och den allmänna sjukförsäkringen.
Dessutom ingår kostnader för den allmänna försäkringens administration.
Vidare ingår kostnader för arbetarskydd och vissa rehabiliteringsåtgärder.
Utgifterna i denna grupp avser nästan helt direkta transfereringar till
hushållen.

Allmän försäkring

Milj. kr

	Anslag	Anslagsförändring till		Anslags-
	1965/66					förändr.
		1966/67	1967/68	1968/69	1969/70	1965/66— 1969/70
Totala utgifter........	5 061	+ 300	+ 264	+ 273	+ 117	+ 954
därav
folkpensioner ......	4 560	+ 279	4- 243	+ 252	+ 91	+ 865

Utgiftsökningen har under budgetåren 1959/60—1963/64 varit mycket
snabb. Från en sammanlagd utgiftssumma 1959/60 på 2,4 miljarder kr. steg
utgifterna till närmare 3,7 miljarder kr. 1963/64. Mellan 1963/64 och
1965/66 beräknas utgifterna stiga ytterligare till drygt 5 miljarder kr. Denna
utveckling är ett resultat av ett flertal samverkande faktorer. Folkpensionernas
realvärde har fortlöpande stegrats genom standardhöjningar åren
1960, 1962, 1964 och 1965. Åren 1960 och 1963 infördes väsentligt liberalare
bestämmelser för änke- resp. förtidspensioneringen. Mellan 1959/60
och 1965/66 beräknas folkpensionärernas antal ha ökat från 942 000 till
1 175 000 eller med ca 25 %. Prisutvecklingen har vidare inneburit att ett
flertal indextillägg påförts folkpensionerna.

Som angivits i avsnittet om de allmänna förutsättningarna för utarbetandet
av långtidsbudgeten är syftet att beräkna den kostnadsutveckling som
följer av statsmakternas tidigare beslut. Principbeslut föreligger om fortsatta
standardhöjningar av folkpensionerna fram till 1968. Beräkningsmässigt
har detta utformats så att årliga standardhöjningar av samma belopp som för
innevarande år, dvs. 150 kr. för ensamstående och 230 kr. för två pensions -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

berättigade makar, inkalkylerats t. o. m. budgetåret 1968/69. Kostnadsökningen
härför uppgår till genomsnittligt 170 milj. kr. per år.

Kostnadsutvecklingen för folkpensionerna under prognosperioden påverkas
vidare av den fortsatta ökningen av antalet pensionärer. Antalet ålderspensionärer
beräknas öka med ca 19 000 per år varvid förutses att ca 10
av därtill berättigade begagnar sig av rätten till förtida uttag av ålderspension.
Antalet personer med ålderspension, förtidspension, änkepension eller
hustrutillägg beräknas därför öka med närmare 90 000 till sammanlagt
1 260 000 år 1970. Antalet barnpensioner och invaliditetsersättningar beräknas
vid samma tidpunkt vara ca 40 000.

I beräkningarna har medtagits kostnaderna för det indextillägg som kommer
att utlösas i juni 1965 till följd av prisutvecklingen t. o. m. mars 1965.
Vidare har inkalkylerats helårseffekten av de två indextillägg som beräknas
utlösas genom den beslutade höjningen av den allmänna varuskatten
fr. o. m. den 1 juli 1965. Skulle ytterligare indextillägg utlösas medför de en
kostnadsökning med 90 milj. kr. för varje tillägg.

Den tidigare angivna målsättningen för beräkningarna innebär att kostnaderna
för statens bidrag till den allmänna sjukförsäkringen fastställts utifrån
f. n. gällande bidragsgrunder. Sjukdomsfrekvensen i olika åldersgrupper
har antagits vara densamma som under åren 1963—1964. Däremot innebär
förändringarna i befolkningens åldersstruktur med eu växande andel
åldringar, att sjukkassornas utgifter för läkarvård, medicin m. m. stiger
med ca 2 % om året. Detta kan betecknas som en renodlad volymförändring.
Anspråken på läkarvård beräknas emellertid öka med omkring 5 % per år
utöver vad som betingas av befolkningsutvecklingen. Detta utgör således en
ökning av medborgarnas konsumtion av läkartjänster. Mot bakgrund av här
angivna förhållanden beräknas statens bidrag till sjukförsäkringen öka med
sammanlagt 85 milj. kr. under prognosperioden.

5.6. Sjukvård och socialvård samt stöd till barnfamiljer

Till denna anslagsgrupp har förts utgifterna för allmän hälsovård, mentalsjukvård,
undervisningssjukhus, nykterhetsvård, åldringsvård och ungdomsvård
samt stöd åt handikappade. Vidare ingår statens stöd till idrotts-
och friluftsverksamhet. Stödet till barnfamiljerna domineras av utgifterna
för allmänna barnbidrag och bostadsrabatter. Slutligen har till denna
grupp förts anslaget till räntebidrag.

Till kategorin konsumtion har förts såväl statliga konsumtionsutgifter —
framför allt avseende mentalsjukvården, medicinalstyrelsen, de centrala
laboratorierna samt karolinska sjukhuset — som bidrag till kommunal konsumtion.
I denna senare grupp ingår bidragen till storstädernas mentalsjukvård
och till de kommunala undervisningssjukhusen. Investeringsutgifterna
domineras av kostnaderna för mentalsjukvårdens fortsatta utbygg -

Bih. E; Långtidsbudget

SjakTård och socialvård samt stöd till barnfamiljer

Milj. kr.

	Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1959/60— 1963/64	Anslag 1965/66	Anslagsförändring till		Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1965/66— 1969/70
	1966/ 67	1967/ 68	1968/ 69	1969/ 70
Totala utgifter .... därav	+ 3,3	3 500	+ 446	+ 112	+ 8	+ 22	+ 4,0
konsumtion ....	+ 5,1	1165	+ 119	+ 29	+ 9	+ 15	+ 3,5
investering...... direkta inkomst-	+ 0,7	101	+ 25	+ 46	- 3	- 5	+ 12,9
överföringar ____ indirekta inkomst-	+ 1,9	1 553	+ 31	+ 18	+ 21	+ 22	+ 1,4
överföringar ....	+ 4,2	530	+ 240	+ 35	- 5	+ 5	+ 11,0

nåd. De direkta inkomstöverföringarna utgörs väsentligen av de allmänna
barnbidragen och de indirekta omfattar bostadsrabatter och räntebidrag.

Den förhållandevis snabba ökningen av konsumtionsutgifterna under perioden
1959/60—1963/64 återspeglar den upprustning som skett av mentalsjukvården
och utbyggnaden av undervisningssjukhusens kapacitet. Antalet
befattningar ökade med ca 600 om året eller för hela perioden med ca
10 %. Antalet tjänster uppgår nu till ca 20 000. Utgiftsutvecklingen under
prognosperioden påverkas av huvudmannaskapsreformen för mentalsjukvården.
Under första året av perioden ökar utgifterna i samband med att
den statliga mentalsjukvården fr. o. m. år 1967 överförs till landstingen.
De av riksdagen fastställda statsbidragsgrunderna innebär att statens bidrag
till mentalsjukvården därefter utgår på ett fixerat bidragsunderlag, som anpassas
efter löneutvecklingen. Utgifterna för undervisningssj ukhusen förutses
stiga i samband med den fortsatta utbyggnad som krävs för att tillgodose
den utvidgade läkarutbildningens behov. Vidare har beräknats ökade kostnader
för bidrag till barnstugor, social hemhjälp samt hjälpmedel för rörelsehindrade.
Personalökningen under prognosperioden har i långtidsbudgeten
bedömts till i genomsnitt 300 om året, vilket är en lägre stegringstakt än
under 1960-talets första år.

Investeringsutgifterna har under 1960-talets första hälft i fasta priser varit
i stort sett oförändrade. För prognosperioden förutses en kraftig stegring
av investeringsanslagen under de två första åren. Därefter förväntas en
viss mindre nedgång. Denna ojämna utveckling återspeglar flera faktorer.
Anslagen till mentalsjukvårdens investeringar, som tillfälligt nedräknats
för budgetåret 1965/66 till följd av uppkomna anslagsreservationer, förutses
stiga kraftigt såväl 1966/67 som framför allt 1967/68. Utbyggnaden av
karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset i Uppsala väntas också

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

medföra en snabb höjning av investeringsnivån under periodens två första
år. Däremot väntas en del andra mindre investeringar falla bort mot slutet
av perioden. I detta sammanhang kan nämnas att kostnaderna för det lånestöd
som utgår till byggande av sjukhem som påbörjas före år 1967 förutses
öka budgetåret 1966/67 för att därefter årligen minska och 1969/70
helt falla bort.

Kostnaderna för de allmänna barnbidragen bestäms framför allt av de
beslut som fattas om bidragens storlek. Härutöver påverkas utgifterna av
förändringar i antalet bidragsberättigade. Barnbidraget, som år 1960 uppgick
till 450 kr. per barn och år, har därefter höjts i flera etapper och skall
från den 1 juli 1965 utgå med 900 kr. Några beslut om framtida höjningar
föreligger inte. Sådana beslut måste för övrigt ses i samband med skattepolitikens
framtida utformning. I detta sammanhang har någon ändring i
barnbidragens belopp inte antagits ske. Däremot förutses antalet barn under
16 år öka med 77 000 under prognosperioden och skulle därmed uppgå
till sammanlagt 1 800 000 vid ingången av år 1970. Detta medför en årlig
kostnadsökning under prognosperioden med ca 20 milj. kr.

Anslagsutvecklingen för de indirekta inkomstöverföringarna påverkas
främst av de gjorda antagandena beträffande räntebidragen. Den kraftiga
höjning som inträffar budgetåret 1966/67 återspeglar sålunda framför allt
den anpassning av bidragens storlek som da sker till de diskontohöjningar
om sammanlagt 1 1/2 % som vidtagits under 1964 och 1965, inkl. den höjning
som beslutades den 8 april 1965.

Räntebidragen avser att täcka den merkostnad för bostadskonsumenteina
som uppkommer om räntorna på de lån, som i fråga om inteckningssäkerliet
ligger under statslånen, överstiger vissa garanterade räntesatser. De garanterade
räntesatserna varierar beroende på vilket år huset färdigställts från
4 1/2 % i 1957 års hus till 3 % i nyproduktionen. Vid oförändrade bidragsregler
beror anslagsutvecklingen på ränteläget och det subventionerade bostadsbeståndets
storlek. Vid nuvarande omfattning av bostadsproduktionen
medför ett årstillskott lägenheter en utgiftsökning av storleken 90—
100 milj. kr. Bidragsreglerna har under senare år ändrats i syfte att så
långt möjligt utjämna hyrorna i det subventionerade bostadsbeståndet. Detta
har skett genom att de garanterade räntesatserna höjts i äldre årgångar av
hus samtidigt som räntesatserna sänkts i nyproduktionen. Anslagsberäkningen
för prognosperioden har förutsatt en oförändrad räntenivå. Vidare
antas en fortsatt successiv avveckling av räntebidragen ske i förening med
sådana ändringar av bidragsreglerna att hyrorna i det kvarstående subventionerade
bostadsbeståndet i möjligaste mån utjämnas.

Bih. E: Långtidsbudget

5.7. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

Under delta avsnitt behandlas arbetsmarknads- och lokaliseringsanslagen
under inrikeshuvudtiteln samt vissa anslag till rehabilitering under socialhuvudtiteln.

Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik

Milj. kr.

	Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1959/60— 1963/64	Anslag 1965/66	Anslagsförändring till		Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1965/66— 1969/70
	1966/ 67	1967/ 68	1968/ 69	1969/ 70
Totala utgifter ....	+ 6,6	1095	+ 145	+ 47	+ 42	+ 42	+ 5,8
därav konsumtion ....	+ 17,5	269	+ 39	+ 21	+ 17	+ 17	+ 7,8
investering......	+ 2,2	550	+ 98	+ 19	+ 18	+ 17	+ 6,3
övrigt..........		276	+ 8	+ 7	+ 7	+ 8

Utgifterna för konsumtion utgörs till övervägande del av lärarlöner och
utbildningsbidrag inom omskolningsverksamheten samt av kostnaderna för
arbetsmarknadsverket. Investeringsutgifterna består huvudsakligen av kostnaderna
för beredskapsarbeten. Inom gruppen övriga utgifter ingår lokaliseringsbidrag
och lokaliseringslån samt bidraget till arbetslöshetsförsäkringen.

Under 1960-talets första år präglades arbetsmarknadspolitiken av en nedgång
i utgiitsvolymen. Detta var en följd av att konjunktur försvagningen
1958—1959 övervunnits. Från och med budgetåret 1962/63 har emellertid
utgilterna år från år ökat i snabb takt samtidigt som vi upplevat en i huvudsak
obruten högkonjunktur. Från budgetåret 1961/62 till budgetåret
1963/64, dvs. på två år, nästan fördubblades utgifterna i fasta priser.
Denna starka utvecklingstrend har fortsatt även under budgetåret 1964/65
och beräknas fortsätta under det kommande budgetåret. Detta återspeglar
två fenomen som varit karaktäristiska för de senaste årens arbetsmarknadspolitik,
nämligen dels accentuerade ojämnheter i den lokala arbetsmarknadssituationen,
dels en snabbt stigande ambitionsnivå.

Samtidigt som en markant arbetskraftsbrist varit för handen i Syd- och
mellansverige har den snabba rationaliseringen i skogsbruket och i viss mån
även jordbruket skapat allvarliga sysselsättningsproblem i Norrland. Ärsmedeltalet
arbetslösa i Norrlandslänen steg från 6 600 år 1956 till 13100
under lågkonjunkturåret 1959 och har sedan dess legat på en relativt hög
nivå. År 1964 var medelantalet arbetslösa omkring 9 200. Denna utveckling
bär mötts med aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Således steg anta -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

let till beredskapsarbeten hänvisade från genomsnittligt 800 år 1954 till 1 800
1958, 4 800 år 1959 och 5 650 år 1964. Omskolningsverksamheten i Norrlandslänen
har ökat från 2 400 kursdeltagare år 1959 till i runt tal 7 000 år
1964. År 1961 utbetalades 8 600 bidrag i rörelsestimulerande syfte. År 1964
hade motsvarande siffra stigit till ca 25 000 avseende närmare 20 000 personer.
Inom ramen för de allmänna beredskapsarbetena har ett antal industrilokaler
uppförts som beräknats tillföra den norrländska arbetsmarknaden
omkring 8 000 arbetstillfällen.. Den här beskrivna utvecklingen har resulterat
i snabbt stigande medelsbehov.

Den höjda ambitionsnivån återspeglas kanske tydligast på två områden
omskolningen och åtgärderna för handikappade. Omskolningen omfattade
sålunda enligt arbetsmarknadsstyrelsens beräkningar ca 20 000 personer
budgetåret 1961/62 och 40 000 budgetåret 1964/65. Volymen beredskapsarbeten
för handikappade har under de senaste åren stegrats mycket kraftigt.
Bl. a. har arbeten anordnats för olika kategorier vårdklientel. Antalet arkivarbetare
har stigit från 800 år 1954 till 1 300 år 1959 och 2 400 år 1964.
1’latserna vid verkstäder för handikappade, inkl. platser för arbetsträning,
bar ökat mycket snabbt. Antalet platser uppgick 1954 till omkring 1 200
och 1964 till omkring 5 700. Arbetsplatserna i skyddad sysselsättning har
ökat från 1 250 år 1959 till 4 300 år 1964.

Vid bestämmandet av den utgiftsvolym som beräknats för den kommande
fyraårsperioden har, såsom angivits i de allmänna förutsättningarna,
någon hänsyn inte tagits till de följder en eventuellt uppkommande allmän
konjunkturförsvagning skulle få. Denna förutsättning är av särskild betydelse
för detta avsnitt av den statliga verksamheten som omedelbart och
mycket kraftigt påverkas av konjunkturförändringar.

Arbetsmarknaden under återstoden av 1960-talet kommer, som redovisats
under avsnitt 2., att karaktäriseras av en jämfört med tidigare år kraftig
reduktion i ökningen av den tillgängliga arbetskraften. De lokala ojämnheterna
i tillgången på arbetskraft som blivit alltmer påfallande under senare
är torde komma att bestå eller t. o. m. accentueras. Arbetskraftens och näringslivets
förmåga till fortgående anpassning till förändrade förhållanden
kommer att vara förutsättningar för en fortsatt ekonomisk expansion. Denna
situation ställer stora krav på arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiken.
Dessa har beaktats vid fastställandet av utgiftsvolymen under prognosperioden.

Av särskild betydelse kommer i framtiden att vara åtgärder för att öka
rörligheten på arbetsmarknaden, såväl yrkesmässigt som geografiskt. Sålunda
beräknas omskolningsverksamheten fortsätta att expandera i ungefär
samma takt som under senare år eller med omkring 5 000 kursdeltagare
per år. Den bidragsgivning och andra åtgärder som vidtas i rörelsestimuJerande
syfte kommer att öka förhållandevis kraftigt. Fortsatta insatser för
all bereda olika kategorier av handikappade sysselsättning är att vänta.

Bih. E: Långtidsbudget

Arbetsmarknadsverket, vars arbetsförmedlande och yrkesvägledande verksamhet
är av stor betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden, har förutsatts
fortsätta att öka sin personal. Detta beräknas dock ske i något lägre
takt än tidigare.

Arbetsmarknadssituationen i Norrland kommer under prognosperioden
att påverkas i gynnsam riktning av de lokaliseringspolitiska insatser varom
1964 års riksdag fattade beslut. Under de fem budgetåren 1965/66—-1969/70
kommer 800 milj. kr. att avsättas i form av lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån
för framför allt Norrlands fortsatta industrialisering. Härutöver
blir dock fortsatta insatser i form av beredskapsarbeten alltjämt nödvändiga.

Kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen har beräknats utifrån nuvarande
låga arbetslöshetsfrekvens. Statens kostnader för försäkringen beräknas
dock stiga i takt med ett ökande medlemsantal i kassorna och stigande
d ager sättningar.

5.8. Kommunikationer, energiförsörjning och vägar

1 anslagsgruppen ingår huvuddelen av drift- och kapitalbudgetanslagen
inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde samt vattenfallsverket
inom handelsdepartementets verksamhetsområde. Anslagsgruppens
utgifter domineras av investeringsverksamheten inom affärsverken (exkl.
domänverket och försvarets fabriksverk) samt av vägbyggande och vägunderhåll.

Kommunikationer, energiförsörjning och vägar

Milj. kr.

	Genomsnitt-	Anslag	Anslagsförändring till		Genomsnitt-
	lig procen-	1965/66					lig procen-
	tuell förändr.		1966/	1967/	1968/	1969/	tuell förändr.
	1959/60—		67	68	69	70	1965/66—
	1963/64						1969/70
Totala utgifter ....	+ 0.7	3 372	+ 265	+ 166	- 2	+ 119	+ 3.8
därav
statlig och kom-
munal investering	-I- 0,5	2 728	+ 240	+ 216	+ 79	+ 149	4- 5,7
statlig konsumtion	+ 2,7	315	+ 5	+ 11	- 70	- 19	- 6,4
lån, m. m.......		264	+ 14	- 67	- 17	- 17

3 Iiihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Dihang K

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

lnvesteringsutgifternas andel av de totala utgifterna inom anslagsgruppen
växer från ca 80 % år 1965/66 till drygt 90 % år 1969/70. Som investeringar
räknas alla kapitalbudgetanslag, bortsett från låneanslag, samt på
driftbudgeten huvuddelen av väganslagen, anslaget för bidrag till vattenoch
avloppsanläggningar samt vissa anslag inom sjöfartsväsendet. Av investeringsutgifterna
utgörs ca 15 % av bidrag till kommuner medan resten
avser statlig verksamhet. Till statlig konsumtion räknas bl. a. anslagen till
vägförvaltningarna, viss andel av det statliga vägunderhållet, kostnaderna
för övergången till högertrafik, vägtrafikväsendet samt huvuddelen av sjöfartsanslagen.
I gruppen lån, m. m. ingår bl. a. driftbidraget till statens
järnvägar.

Trots en stark höjning av väganslagen var ökningstakten — mätt i fasta
priser — låg inom anslagsgruppen under första delen av 1960-talet. Främst
sammanhänger detta med utvecklingen av affärsverkens investeringar, vilkas
sammanlagda volym höll sig på en i stort sett oförändrad nivå. Den
kraftiga ökning av televerkets investeringar som ägde rum under perioden
motverkades av en sjunkande investeringsvolym inom vattenfallsverket. Investeringsvolymen
inom statens järnvägar förändrades endast obetydligt.

Under de kommande budgetåren förändras läget markant. Den årliga ökningstakten
för verksamheten inom anslagsgruppen beräknas uppgå till inemot
4 % dvs. samma ökningstakt som bruttonationalprodukten. Till följd
av vissa nedan berörda förhållanden beräknas såväl den statliga konsumlionen
som låneanslagen minska under perioden. Investeringsanslagen förutses
däremot komma att stiga snabbt eller med i genomsnitt 5,7 % om
året. Denna investeringsutveckling beror främst av den förväntade efterfrågan
på de statliga affärsverkens tjänster och deras därtill anslutande utbyggnadsbehov.

Frågan om väginvesteringarnas framtida utveckling är föremål för prövning
inom den år 1964 tillsatta vägplaneutredningen. Enligt sina direktiv
skall utredningen vid utformningen av en översiktsplan för den framtida
vägutbyggnaden utgå från två olika alternativ för väganslagens långsiktiga
utveckling. Det lägre alternativet, 4 %, baseras på antagandet att väganslagen
skall öka i samma takt som bruttonationalprodukten. Det högre alternativet,
7,5 %, anknyter till ökningstakten för väganslagen under senare
år. I förevarande kalkyl har räknats med en årlig ökning av väganslagen
med 6 %.

För affärsverkens del förutses en stark investeringsökning under budgetåren
1965/66—1969/70; i genomsnitt uppgår den årliga ökningen till 5,5 %.
Uppgången förklaras främst av att statens järnvägars investeringar, som under
en följd av år legat på en i stort sett oförändrad nivå, nu beräknas stiga
kraftigt. En viss fortsatt uppgång förutses även för televerkets del, samtidigt
som vattenfallsverkets investeringar inte längre beräknas fortsätta att

Bih. E: Långtidsbudget

nedgå. I det följande redovisas översiktligt de mera betydande investeringar
som affärsverken planerat under den aktuella perioden.

Bedömningen av televerkets investeringsbehov t. o. in. 1969/70 grundar
sig på antaganden om en fortsatt omfattande nytillströmning av telefonabonnenter
— ca 240 000 nya apparatabonnemang de första åren och ett
något lägre antal mot slutet av perioden — samt eu stegring av telefontraiiken
över liks- och lokalnäten med 8 resp. 5 °fc per år. Vidare förutses betydande
investeringar i fjärrförbindelsenätet i samband med den fortsatta
automatiseringen. Under perioden antas också utbyggnaden av ett distributionsnät
för ett andra program i televisionen komma att aktualiseras.

Huvuddelen av investeringsökningen inom statens järnvägar hänför sig
till upprustningen av lokaltrafiken på järnväg inom Storstockholm enligt
principöverenskommelsen rörande den kollektiva lokaltrafiken inom området.
ökningen beror vidare på inköp av malmvagnar och malmtågslok med
anledning av en väntad ökning i transporter av lapplandsmalm samt påbörjandet
av investeringar för införandet av automatisk hastighetsövervakning
och automatkoppling. Investeringsbehovet i övrigt inriktas på fortsatt rationalisering,
kapacitetshöjning och standardförbättring. En snabb utrangering
av trävagnar väntas därvid komma till stånd.

Beräkningarna av medelsförbrukningen inom vattenfallsverkets område
ansluter till centrala driftledningens långsiktsprognos för elförbrukningen
i landet. Enligt denna prognos kommer förbrukningen inom verkets distributionsområde
att uppvisa en något minskande tillväxttakt under slutet av
1960-talet. Efter eu tillfällig nedgång budgetåret 1965/66 beräknas investeringsvolymen
öka under de första åren av prognosperioden, bl. a. genom
höjda investeringar i värmekrafts- och distributionsanläggningar samt regleringsföretag.
Under senare delen av perioden bortfaller investeringarna för
Marvikens kraftstation, vilket medför att den sammanlagda medelsförbrukningen
åter väntas nedgå. Vattenfallsverkets del av anläggningskostnaden
för Marvikenstationen beräknas till totalt 269 milj. kr., varav nu återstående
ca 200 milj. kr. faller på åren 1965/66—1967/68. Bland nya investeringsprojekt,
som kommer att påbörjas under perioden, kan nämnas Gejmåns
och Vietas vattenkraftstationer.

Minskningen av utgifterna för statlig konsumtion under slutet av perioden
sammanhänger med utvecklingen av kostnaderna för övergången till
högertrafik. Dessa kostnader — totalt 400 milj. kr. —- har beräknats enligt
de grunder som fastställts av riksdagen. Reformen finansieras med en särskild
trafikomläggningsskatt, till vilken hänsyn lagits vid beräkningen av
statsinkomsterna under perioden.

Även utgifterna under rubriken lån, in. in. påverkas av högertrafikreformen.
Det för budgetåret 1965/66 beslutade låneanslaget för anskaffning av
högertrafikbussar, beräknas sålunda bortfalla fr. o. in. budgetåret 1967/68.

Ersättningen till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägs3t
Hill ang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 125. Ililiang K

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

linjer, som för budgetåret 1965/66 är upptagen med 210 milj. kr., beräknas
under perioden årligen kunna minskas med 15 milj. kr. Statens järnvägar
räknar med att det olönsamma bannätet, som f. n. har en längd av ca 6 500
kilometer, skall genom nedläggningar av järnvägslinjer kunna minskas med
i genomsnitt 400 kilometer per år under perioden.

5.9. Kultur

Till denna anslagsgrupp har förts utgifter för allmänna kultur- och bildningsändamål
samt statens utgifter för kyrkan.

Kultur

Milj. kr.

	Genomsnitt-	Anslag 1965/66	Anslagsförändring till		Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1965/66— 1969/70
	lig procen-tuell förändr. 1959/60— 1963/64	1966/ 67	1967/ 68	1968/ 69	1969/ 70
Totala utgifter ....	+ 8,2	188	+ 13	+ 24	+ 20	+ 20	+ 9 0
därav inkomstöver-föringar till orga-nisationer m. m...	+ 7,6	140	+ 8	+ 18	+ 14	+ 15	+ 8,6

Såsom framgår av tablån utgör inkomstöverföringar den dominerande delen
inom anslagsgruppen. Budgetåret 1965/66 uppgår de till omkring tre
fjärdedelar av hela anslagssumman. Till inkomstöverföringar hänförs statens
bidrag till den frivilliga folkbildnings- och ungdomsverksamheten samt
stöd till teaterverksamhet, konst, litteratur och musik. I övrigt ingår i anslagsgruppen
statlig konsumtion och investering, nämligen driftutgifter och
byggnadsverksamhet för bl. a. de statliga arkiven och museerna.

Anslagen till kulturella ändamål har vuxit mycket snabbt under 1960-talets
första del. Detta har särskilt gällt teaterverksamheten, såväl de kungliga
teatrarna som stadsteatrarna och turnéteatrarna. För folkbildningens del
framträder ökningen av anslagen till studiecirkelverksamheten, som genom
1963 års reformbeslut i det närmaste erhöll fördubblade resurser. Även för
övriga kulturella ändamål har anslagsökningen varit snabb.

Den expansiva utveckling, som karaktäriserat den statliga kulturpolitiken
under senare år, har även präglat framtidsbedömningen. För perioden fram
till 1969/70 har nämligen, såsom framgår av tablån, räknats med ungefär
samma höga årliga ökningstakt som under förra delen av 1960-talet. Beträffande
den realekonomiska inriktningen sker ingen större förskjutning.
Tyngdpunkten kommer fortfarande att ligga på inkomstöverföringar.

Bih. E: Långtidsbudget

Endast för vissa områden inom kultursektorn föreligger fastlagda planer.
Dit hör främst folkbildningsverksamheten men även teaterverksamheten.
Inom andra områden, t. ex. i fråga om konsertverksamheten, pågår ett praktiskt
försöksarbete. Vissa andra avsnitt åter, såsom ungdomsverksamheten
och de statliga museernas organisation, är föremål för utredning.

5.10. Högre utbildning och forskning

Denna anslagsgrupp omfattar den högre utbildningen och forskningen vid
universiteten och högskolorna samt sådan forskning som sker med stöd av
anslag från forskningsråden och vid branschforskningsinstituten. Vidare ingår
anslagen till det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs i AB
Atomenergis regi. Slutligen har till anslagsgruppen förts all lärarutbildning
samt det studiesociala stödet inom ramen för studiemedelssystemet.

Högre utbildning och forskning

Milj. kr.

	Genomsnitt-lig procen-tuell törändr. 1959/60— 1963/64	Anslag 1965/66	Anslagsförändring till		Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1965/66— 1969/70
	1966/ 67	1967/ 68	1968/ 69	1969/ 70
Totala utgifter ....	+ n,o	1472	+ 113	+ 192	+ 131	+ 106	+ 8,2
därav konsumtion ....	+ 14,9	650	+ 70	+ 70	+ 63	+ 66	+ 9,1
investering......	+ 22,3	218	+ 34	+ 56	+ 29	- 2	+ 11,3
övrigt..........		576	+ 2	+ 59	+ 43	oO	+ 6,1

De i tablån upptagna utgifterna för konsumtion avser löner för lärare,
forskare och annan personal samt omkostnader. I investeringsutgifterna ingår
byggnadsarbeten vid universiteten och högskolorna samt inredning och
utrustning av dessa lokaler. Inom gruppen övriga utgifter dominerar det
studiesociala stödet. I denna grupp ingår även anslagen till AB Atomenergis
verksamhet.

Under 1960-talets första del har högre utbildning och forskning varit ett
av de mest expansiva områdena inom den statliga sektorn. Den årliga ökningstakten
i fasta priser har uppgått till 11 %. Utgifterna för konsumtion
och investering har ökat med 15 resp. 22 % per år. Denna snabba expansion
har främst varit en följd av den kraftiga ökningen av antalet studerande vid
universiteten och högskolorna, men den återspeglar också den explosionsartade
utökningen av forskningsverksamheten både inom ramen för universiteten
och högskolorna och i forskningsrådens regi. Under femårsperioden
1959—1963 ökade studerandeantalet vid universiteten och högskolorna med

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

50 % eller från 32 000 till 4-8 000. Antalet lärare ökade med drygt 1 000 per
år.

Den långsiktiga planeringen inom det högre utbildningsväsendet måste utgå
från antaganden om studerandeantalets utveckling. Statsmakterna fastställde
år 1963 en plan för den högre utbildningsorganisationens fortsatta
utbyggnad under den följande tioårsperioden.

Enligt denna plan skall dimensioneringen av utbildningsorganisationen
baseras på ett totalt studerandeantal om drygt 82 000 vid början av 1970-talet. En grundtanke i denna plan är att en ökad andel av de studerande
skall beredas tillträde till de spärrade utbildningslinjerna, dvs., främst de
tekniska, ekonomiska, medicinska och odontologiska linjerna. För att utreda
i vilka former och på vilka orter den härför erforderliga utbyggnaden
skall äga rum, tillsattes 1963 års universitets- och högskolekommitté (U 63).
Utredningen lade fram sina förslag i mars 1965.

I de beräkningar som redovisats till långtidsbudgeten, har universitetsmyndigheterna
anfört att studerandeantalet kommer att bli högre än det
som låg till grund för 1963 års riksdagsbeslut. Man beräknar nu att antalet
studerande redan år 1969 kommer att uppgå till 82 000. Orsaken till att studerandeantalet
antas stiga kraftigare än som förutsågs för ett par år sedan,
anges framför allt vara en ökad studentexamination. Från universitelsmyndigheternas
sida föreslås inga förändringar i 1963 års principbeslut i
vad avser utbyggnaden av de spärrade utbildningslinjerna. Det ökade studerandeantalet
förutsätts i stället komma att söka sig till de fria utbildningslinjerna,
nämligen de humanistiska och de samhällsvetenskapliga fakulteterna
samt till de icke spärrade ämnena vid den naturvetenskapliga fakulteten.

Vid bedömningen av denna situation måste i första hand beaktas sambandet
mellan den högre utbildningsorganisationens tillväxt och utbildningen
inom övriga utbildningssektorer. Särskilt gäller detta skolsektorn, dvs.
grundskolan och de gymnasiala skolformerna. Såsom även kommer att närmare
belysas i det följande avsnittet om annan utbildning, finns i dag inom
denna sektor en lärarbrist av betydande omfattning. Främst avser bristen
akademiskt utbildade lärare. Enligt av statsmakterna tidigare fattade beslut,
skall en snabb expansion ske av skolsektorn. Redan när beslut fattades
vid skilda tidpunkter om denna utbyggnad, liksom när ställning 1963 togs
till det högre utbildningsväsendets framtida dimensionering, förutsågs de
svårigheter som kan komma att uppstå när det gäller att tillgodose lärarbeliovet.
På lång sikt medför en utbyggnad av universitetsorganisationen ett
ökat utbud av lärare. På kort sikt råder emellertid det motsatta sambandet:
universiteten och högskolorna måste för att klara en ökad studerandetillströmning
ta i anspråk en hög andel av de personer som avlägger akademiska
examina. En utbyggnad av skolväsendet enligt de fastställda planerna
och en expansion av det högre utbildningsväsendet enligt den av unhcr -

Bih. E: Långtidsbudget 39

sitetsmyndigheterna angivna takten skulle med andra ord kunna lä till
löljd att lärarbristen inom skolsektorn skulle kvarstå under återstoden av
1960-talet.

bör att motverka eu sådan utveckling är en rad åtgärder tänkbara. En
möjlighet är att genom åtgärder av rationaliseringskaraktär nedbringa )ärarbeliovet
inom utbildningsväsendet. Genom minskade studietider och
avbrottsfrekvenser inom den högre utbildningen skulle vidare ett ökat utbud
av utbildade kunna uppnås under perioden. Sådana åtgärder kan emellertid
på kort sikt ställa krav på ökade personalresurser, varför nettoeffekten
under perioden är svår att bedöma. En annan åtgärd vore att takten i
utbildningsväsendets expansion minskades, vilket kan gälla antingen det
högre utbildningsväsendet eller skolväsendet. Vidare kan åtgärder genomtöras,
som reducerar det relativa lärarbehovet genom att minska lärartätheten.
Detta kan ske på olika sätt, t. ex. genom ändringar i timplaner och
motsvarande eller genom förändringar av undervisningsgruppers storlek.

De anslagsberäkningar, som universitetsmyndigheterna redovisat till
långtidsbudgeten, utgår när det gäller driftutgifterna från det högre studerandeantalet.
I fråga om byggnadsinvesteringar föreligger endast de på 196b
års riksdagsbeslut baserade förslag som lagts fram av U 63. För att kunna
klara utbildningsprogrammet med de förutsedda förändringarna, räknar
universiteten och högskolorna med att behöva ett personaltillskott av eu
1 900 tjänster per år under perioden. Häri ingår en kraftig utökning av
biträdespersonalen.

Även för forskningens del föreligger ett balansproblem av likartat slag
som det vilket diskuterats i det föregående. Resurserna för den med statligt
stöd bedrivna forskningen ökar på i huvudsak två vägar. Dels anvisas särskilda
anslag till forskningsråd, branschforskningsinstitut, AB Atomenergi,
in. in., dels medför ansvällningen av universitets- och högskoleorganisationen
en närmast proportionell ökning av forskningsresurserna. Villkoren för
flertalet lärarbefattningar vid universiteten och högskolorna är nämligen
anpassade för att innehavarna även skall bedriva forskningsverksamhet.

Såsom tidigare berörts har forskningsexpansionen varit exceptionellt
snabb under senare år. Det föreligger inga säkra beräkningar angående storleken
av de personalökningar som ägt rum inom forskningens område. Enligt
en uppskattning av personalökningen inom forskningsrådens anslagsram,
skulle dock tillskottet under första delen av 1960-talet ha uppgått till
närmare 200 personer per år.

Det föreligger inga fixerade planer för utvecklingen av forskningens resurser
under återstoden av 1960-talet. Forskningsråden har räknat med eu
väsentligt snabbare ökning än den som hittills ägt rum. Uttryckt i antalet
tjänster skulle tillskottet uppgå till över 500 personer per år.

Det kan erinras om att de medel som för budgetåret 1965/66 beräknas
utgå enbart för forskningsråden, överstiger de anslag som sammanlagt an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1905

visas för vårt största universitet med en utbildningskapacitet överstigande
10 000 studenter. En fortsatt expansion av forskningsrådsanslagen i samma
takt som under senare år skulle innebära att resurserna mer än fördubblades
under resten av 1960-talet.

Enligt den forskningspolitik, som utformats under 1960-talets första år,
har det statliga forskningsstödet i huvudsak ansetts böra avse grundforskning.
Under de senaste åren har emellertid ökad vikt kommit att läggas vid
tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Denna tendens torde komma att
återspeglas i anslagsutvecklingen även under de kommande åren.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att den högre utbildningen
och forskningen enligt de planer som redovisats i framtiden kommer att
ställa stora anspråk på resurser i form av lärare, forskare, hjälppersonal
och lokaler m. m. På samma gång kan emellertid också konstateras att även
utbildningsväsendet utanför universiteten och högskolorna enligt av statsmakterna
fattade beslut ställer stora krav på delvis samma resurser. I utgångsläget
föreligger vidare en icke oväsentlig brist på lärare för skolväsendet.
Spänningen mellan efterfrågan och tillgång på resurser finns sålunda
redan i nuläget. Såsom i det föregående framhållits torde det under
en expansionsperiod för både skol- och universitetssektorn uppstå betydande
svårigheter att på samma gång eliminera denna spänning, expandera skolväsendet
i beslutad takt och samtidigt kraftigt låta utöka verksamheten vid
universitet och högskolor. I långtidsbudgeten räknas i enlighet med principerna
för denna budget med den expansionstakt som följer av nu fastställda
planer. Beträffande högre utbildning och forskning innebär detta
att myndigheternas utgiftsplaner i inte obetydlig omfattning har beskurits.
Av tablån framgår att ökningstakten — även om den avtar —- ändå kommer
att bil mycket hög. Procentuellt skulle anslagen för högre utbildning
och forskning komma att stiga mer än dubbelt så snabbt som bruttonationalprodukten.
Detta innebär att utbildningssektorn även under återstoden av
1960-talet kommer att tillhöra de mest expansiva områdena.

Investeringsutgifterna har i kalkylen i huvudsak upptagits enligt U 63 :s
beräkningar, vilket innebär en ökning med 14 % per år. Av de anslag som
ingår under posten övriga utgifter, utvecklas de som avser det studiesociala
stödet i takt med studerandeantalet.

5.11. Annan utbildning

Till denna anslagsgrupp har förts statens kostnader för all utbildningsverksamhet,
utom i vad avser universitets- och högskoleutbildning samt lärarutbildning.
Häri ingår sålunda anslagen till grundskolan, de gymnasiala
skolformerna —- gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan — samt folkhögskolan.
Vidare ingår det statliga studiestödet för studerande vid dessa
skolformer.

Bih. E: Långtidsbudget 41

Annan utbildning

Milj. kr.

	Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1959/60— 1963/64	Anslag 1965/66	Anslagsförändring till			Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1965/66— 1969/70
	1966/ 67	1967/ 68	1968/ 69	1969/ 70
Totala utgifter ....	+ 3,6	3 192	+ 161	+ 16	+ 126	+	111	+ 3,1
därav konsumtion ....	+ 2,7	2 477	+ 133	- 3	+ 87	+	85	+ 2,9
investering......	+ 7,6	232	+ 3	+ 17	+ 29	+	8	+ 5,7
Inkomstöverfö-ringar till enskilda	+ 10,9	372	+ 14	+ 1	+'' 7	+	14	+ 2,3
övrigt..........		112	+ U	+ 1	+ 4	+	4	+ 4,2

Flertalet av de här behandlade skolformerna drivs i kommunal regi. Detta
gäller såväl den obligatoriska skolan som fackskolan och yrkesskolan. När
det nya gymnasiet införs med början läsåret 1966/67 kommer kommunerna
att bli huvudmän även för denna skolform. Kvar i statlig regi är då i huvudsak
endast vissa specialskolor. Härav följer att statens utgifter inom den
här behandlade anslagsgruppen i huvudsak utgörs av bidrag till kommunal
konsumtion och investering.

Utgiftsutvecklingen under 1960-talets första del påverkades främst av inlärandet
av den nioåriga obligatoriska grundskolan samt av en kraftig expansion
av gymnasie- och yrkesskoleutbildningen. Såsom framgår av tablån
ställde denna utveckling stora krav på investeringsresurserna. Under perioden
ökade även inkomstöverföringarna till enskilda, dvs. det statliga studiestödet,
mycket snabbt.

Utvecklingen inom utbildningsområdet under 1960-talets senare hälft är i
stora drag fastlagd genom beslut av statsmakterna. För grundskolans del
skedde detta genom 1962 års riksdagsbeslut och för gymnasiets och fackskolans
del genom beslut av 1964 års riksdag. Frågan om yrkesskolans fortsatta
utveckling är däremot föremål för överväganden inom yrkesskoleutbildningen.
Inte heller för utbyggnaden av vuxenutbildningen föreligger något program.
Vuxenutbildningens utformning och uppbyggnad är emellertid föremål
för överväganden inom flera utredningar. Med hänsyn till den framlida
tillgången på lärar- och lokalresurser kan en avvägning mellan utbyggnaden
av vuxenutbildningen och ungdomsutbildningen komma att aktualiseras.

Genomförandet av grundskolan har innevarande läsår påbörjats i två tredjedelar
av landets kommuner. Invånarantalet i dessa kommuner uppgår till
omkring 80 % av rikets folkmängd. Enligt föreliggande planer skall grundskolans
genomförande ha påbörjats i samtliga kommuner läsåret 1969/70.
Elevantalet i grundskolan (inkl. folkskolor) beräknas öka från 860 000 innevarande
läsår till ca 925 000 läsåret 1969/70. Samtidigt minskar dock an -

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

talet elever i realskolor och flickskolor från ca 100 000 till 20 000. Sammantaget
minskar alltså elevantalet i dessa skolformer med 15 000 till 945 000.
Trots detta förhållande beräknas kostnaderna stiga för skolväsendet på
grundskolenivån. Detta beror på att antalet elever på högstadiet kraftigt
ökar och att högstadieundervisningen är dyrare än undervisningen på lägre
stadier.

Det nya gymnasium som införs med början läsåret 1956/67 kommer att
avlösa det nuvarande allmänna gymnasiet, tekniska gymnasiet och handelsgymnasiet.
Antalet gymnasieelever uppgår 1965 till ca 100 000. Under perioden
förutses detta antal komma att växa endast obetydligt. Gymnasiefrekvensen,
varmed avses andelen av 16-åringarna som påbörjar gymnasiestudier,
beräknas visserligen stiga från drygt 25 % 1965 till 30 % vid slutet av
perioden. Samtidigt minskar dock antalet 16-åringar. Den påbörjade strukturförändringen
i riktning mot ökat fackgymnasialt inslag kommer att förstärkas
under perioden. I år studerar tre fjärdedelar av gymnasieeleverna i
allmänt gymnasium och en fjärdedel vid tekniskt gymnasium och handelsgymnasium.
För år 1970 räknar man med att inemot hälften av gymnasieeleverna
skall ha valt teknisk eller ekonomisk gren.

Även för den nya fackskolans del har förutsatts eu stark inriktning mot
teknisk och ekonomisk utbildning. Antalet fackskoleelever, som innevarande
läsår uppgår till 11 000, kommer enligt föreliggande planer att stiga till
drygt 30 000 läsåret 1969/70. Fackskolefrekvensen skulle därmed uppgå till
inemot 20 %. Varannan 16-åring kommer följaktligen enligt föreliggande
planer att år 1970 bedriva gymnasie- eller fackskolestudier.

Statens utgifter för lärarlöner och andra offentliga konsumtionsutgifter
kommer, såsom framgår av tablån att i genomsnitt öka något snabbare under
åren framöver än under 1960-talets första del. Den kraftiga anslagsökningen
till kommunerna från och med detta budgetår kommer att utgå med
100 % av lärarlönekostnaderna i det nya gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan.

Såsom framgår av tablån kommer investeringarna inom utbildningsområdet
att förbli hög även under senare hälften av 1960-talet. Till grund för uppskattningen
av investeringsutvecklingen för gymnasiet och fackskolan ligger
de av 1964 års riksdag beslutade, fleråriga investeringsramarna. För grundskolans
del fastställde 1962 års riksdag eu långsiktig investeringsplan enligt
vilken omfattningen av skolbyggandet successivt skulle nedgå under 1960-talet. Denna plan har dock frångåtts i förevarande beräkning och i stället
har antagits att investeringarna kommer att stiga något under perioden. Anledningen
härtill är de mycket höga investeringsbehov som numera framkommit
och som har sin bakgrund i den starka inflyttningen till tätorterna
och dessas tillväxt.

Utvecklingen av anslagen för studiebidrag och studielån betingas helt av
ökningen av antalet elever i de gymnasiala skolformerna.

Bih. E: Långtidsbudget

De utbyggnadsplaner inom skolsektorn som redovisats ovan, utgår alla
från att tillgången på lärare kan tillgodoses. Utsikterna härför måste betraktas
som osäkra. Den samlade lärarbristen läsåret 1964/65 är av storleksordningen
7 000 tjänster. Detta innebär att motsvarande antal tjänster innehas
av personer som saknar för ifrågavarande tjänster föreskriven utbildning.
Lärarbehovet kommer under perioden att årligen öka med 1 300 tjänster till
följd av utbildningsorganisationens expansion. För att erhålla kompetenta
lärare till alla tjänster skulle följaktligen erfordras ett totalt nettotillskott
av drygt 12 000 lärare fram till 1970.

Inför denna kraftiga efterfrågan från det expanderande skolväsendet
bär olika åtgärder vidtagits för att öka utbildningen av lärare. Intagningen
till klasslärareutbildningen kommer att utökas avsevärt budgetåret 1965/
66. Denna kapacitet kommer emellertid inte att vara helt tillräcklig för att
tillgodose behovet utan en ytterligare ökning av intagningen erfordras. Såsom
anförts under avsnittet högre utbildning och forskning torde den erforderliga
rekryteringen av akademiskt utbildade lärare bli svår att åstadkomma
under perioden. Särskilt torde detta gälla de naturvetenskapliga
ämnena. I avsnittet högre utbildning och forskning har exempel lämnats
på sådana särskilda åtgärder som kan behöva vidtas för att de skolpolitiska
målsättningarna skall kunna realiseras.

5.12. Stöd åt näringslivet

Denna anslagsgrupp omfattar dels utgifter och bidrag till olika myndigheter
och institutioner som handhar rationaliseringsverksamheten och stödet
m. in. åt jordbruksnäringen samt industrin, handeln och hantverket, dels
direkta anslag för stöd till dessa näringsgrenar. Utgifterna domineras av
stöd åt jordbruksnäringen i dess olika former.

Stöd åt näringslivet

Milj. kr.

	Genomsnitt-lig procen-tuell förändr. 1959/60— 1963/64	Anslag 1965/66	Anslagsförändring till		Genomsnitt-lig procen-tuell förändr 1965/66— 1969/70
	1966/ 67	1967/ 68	1968/ 69	1969/ 70
Totala utgifter ....	+ 6,8	616	+ 28	+ 34	+ 31	+ 25	+ 4,4
därav konsumtion ....	+ 4,2	150	+ 9	+ 9	+ 11	+ 13	+ 6,4
indirekta inkomst-överföringar ....	+ 5,3	344	+ 11	+ 10	+ 11	+ 9	+ 2,8
övrigt..........		122	+ 8	+ 15	+ 9	+ 3	+ 6,5

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

Utgifterna för konsumtion avser främst förvaltningskostnader. I indirekta
inkomstöverföringar innefattas bl. a. subventioner och prisregleringen på
jordbruksområdet, stödet åt jordbrukets rationalisering in. m. Utvecklingen
under perioden 1966/67—1969/70 kommer att sammanhänga med den jordbrukspolitiska
målsättning, som statsmakterna kan komma att fastställa i
anledning av 1960 års jordbruksutrednings arbete. Särskilt påverkas utgifterna
för jordbrukets prisreglering av sådana beslut. En eventuell övergång
till annat system än nuvarande högprislinje skulle kunna få mycket
stora konsekvenser för medelsanvisningen över statsbudgeten. I förevarande
sammanhang har bedömningen fått ske med utgångspunkt från hittills
gällande jordbrukspolitiska riktlinjer.

5.13. Övriga utgifter

Under denna rubrik har grupperats vissa utgifter som inte lämpligen kan
hänföras till någon av de tidigare behandlade anslagsgrupperna, nämligen
skatteutj ämningsbidragen in. m. till kommunerna, räntorna på statsskulden,
bostadslånegivningen samt u-hjälpen och andra internationella ändamål.

Övriga utgifter

Milj. kr.

Anslag

1965/66

Anslagsförändring till

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

2 950

+ 397

+ 229

+ 216

+ 223

Enligt förslag till årets riksdag skall ett nytt system för skatteutjämningsbidrag
till kommunerna införas från och med 1966. I samband med införandet
av det nya systemet övertar staten en betydande del av kommunernas
kostnader för folkpensioneringen samt avlöser en del tidigare utgående speciella
bidrag. I detta sammanhang redovisas endast kostnadsförändringar
som sammanhänger med omkostruktionen av de allmänna kommunbidragen.

Statens kostnader för skatteutjämningsbidrag påverkas av ett flertal svårbedömbara
faktorer. Vid denna beräkning har antagits en årlig tillväxt av
skatteunderlaget i kommunerna med 4 % samt en årlig höjning av de kommunala
utdebiteringssatserna med 25 öre. För budgetåret 1966/67 påverkas
medelsberäkningen dessutom av att skatteutjämningsreformen då för första
gången avser ett helt budgetår. Samtidigt som kostnaderna för skatteutj
ämningen enligt de givna antagandena årligen ökar, minskar statens
kostnader för tolagsersättningen. Denna skall nämligen enligt beslut av 1964
års riksdag i huvudsak avvecklas under åren 1965—1969. Sammantaget innebär
detta att utgifterna för här angivna ändamål ökar från ca 880 milj. kr.

Bih. E: Långtidsbudget

budgetåret 1965/66 med 110 milj. kr. budgetåret 1966/67 och därefter med
40, 45 resp. 50 milj. kr. per budgetår.

Posten statsskuldsräntor har beräknats med utgångspunkt från en årlig
ökning av statsskuldens volym med en miljard kr. samt nuvarande ränteläge.
Någon samordning med de i det följande i avsnitt 7 redovisade totalbudgetunderskotten
har alltså inte skett. Vid de gjorda antagandena skulle
statens utgifter för statsskuldsräntor stiga från 890 milj. kr. budgetåret
1965/66 till 1 170 milj. kr. budgetåret 1969/70 eller med sammanlagt 280
milj. kr.

Till grund för beräkningen av utgiftsutvecklingen för bostadslånegioningen
har legat målsättningen att den årliga igångsättningen bör ges en sådan
omfattning att en miljon lägenheter färdigställs under tioårsperioden 1965—
1974. Den härför erforderliga ökningen av igångsättningen har periodicerats
så att en trendmässig jämn stegring sker av bostadsinvesteringarnas volym.
Denna stegring har antagits vara ca 4 % om året, dvs. samma takt
som nationalproduktens ökning. Volymökningen består av två komponenter,
nämligen dels en antalsmässig ökning, dels ökad utrymmes- och utrustningsstandard.
En antalsmässig ökning med 4 % per år förutsätter att utrymmes-
och utrustningsstandarden inte stiger i snabbare takt än produktiviteten
om bostadsbyggandet skall undgå att inkräkta på andra investeringsområden.
Erfarenheterna hittills tyder emellertid på att produktivitetens stegring
varit lägre än ökningen i utrymmes- och utrustningsstandarden. Sålunda
torde under de senaste åren inemot hälften av bostadsbyggandets volymökning
på ca 10 % ha berott på standardutvecklingen. Att bedöma hur dessa
relationer kommer att utvecklas i framtiden är givetvis förenat med betydande
svårigheter. I de följande beräkningarna har av volymökningen tre procentenheter
antagits hänföra sig till lägenhetsantalet och en procentenhet till
ökad utrymmesstandard. Detta motsvarar den ökning av lägenhetsantalet
som krävs för att målet en miljon lägenheter skall uppnås. Om utrymmesoch
utrustningsstandard stiger snabbare måste den antalsmässiga ökningen
anpassas härtill.

Ett fullföljande av målsättningen om ett produktionstillskott på en miljon
lägenheter fram t. o. m. 1974 skulle vid en jämn trendmässig ökning förutsätta
att 1965 och 1966 årligen ca 90 000 lägenheter färdigställs och att antalet
sedan successivt stiger till 110 000 å 115 000 åren 1973 och 1974.

Som jämförelse kan nämnas att antalet färdigställda lägenheter 1964 och
1965 enligt den reviderade nationalbudgeten beräknas till 87 000 resp. 95 000.

Vid bedömningen av den igångsättning varje år som erfordras för att denna
volym av färdigställda lägenheter skall uppnås har schematiskt antagits
eu genomsnittlig byggnadstid på ett och ett halvt år. Den igångsättning som
erfordras redovisas i följande tablå (avrundade tal):

4 Ilihang titt riksdagens protokoll 1065. 1 samt. Nr 126. Bihang E

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

1964 ...............	................. 88 500
1965 ................	................. 91 000
1966 ..........	................. 94 000
1967 .............	................. 96 500
1968 .................	................. 99 500

För belysning av innebörden i denna igångsättningsserie kan nämnas att
den faktiska igångsättningen 1964 enligt den reviderade nationalbudgeten
uppgick till i runt tal 96 000 lägenheter innebärande ett »igångsättningsöverskott»
med 7 500 lägenheter. Ä andra sidan ligger nu gällande igångsättningsprogram
för 1965 och 1966 med tillsammans ca 7 000 lägenheter under den
antagna igångsättningsserien, vilket med rådande konjunkturläge är en
rimlig avvikelse från långsiktstrenden.

Beträffande utgifterna för u-hjälp har beräkningsmässigt antagits en ökning
av ungefär samma storleksordning som budgetåret 1965/66. För utgifterna
till andra internationella ändamål har i brist på underlag antagits
en för hela perioden oförändrad utgiftsvolym.

Bih. E: Långtidsbudget

6. Statsinkomsternas utveckling

1 det föregående har en beräkning av de totala statsutgifternas utveckling
redovisats. Det utgiftsbegrepp som därvid kommit till användning omfattar
samtliga anslag på driftbudgeten med undantag av avskrivningsanslagen
samt investeringsanslagen på kapitalbudgeten. Ett mot detta utgiftsbegrepp
svarande inkomstbelopp innefattar, förutom inkomsterna på driftbudgeten,
även avskrivningsmedel inom kapitalfonderna, övriga kapitalmedel samt
kapitalåterbetalningar.

För utvecklingen av inkomsterna på driftbudgeten under budgetåren
1966/67—1969/70 har alternativa beräkningar utförts av riksrevisionsverket.
Enligt det ena alternativet (alt. I) växer skatteunderlaget med 4 % per
år från kalenderåret 1966. Enligt det andra alternativet (alt. II) uppgår ökningen
till 8 % för år 1966 och 7 % de följande åren.

För inkomstskattetiteln, dvs. skatt på inkomst och förmögenhet, visar
de gjorda beräkningarna enligt alternativ 1 att en kraftig minskning inträder
för budgetåret 1966/67 och att dessa skatter ligger kvar på en oförändrat
låg nivå även under budgetåret 1967/68. Först budgetåret 1968/69 stiger
skatteintäkterna över 1965/66 års nivå. För hela perioden förutses en
sammanlagd ökning på mindre än en miljard kr. Denna utveckling kan väsentligen
återföras till två faktorer. Under budgetåret 1966/67 inträffar enligt
de angivna förutsättningarna en kraftig omsvängning av skatteunderlagets
beräknade utveckling, vilken innebär en nedgång från 9 % 1965 till
4 % följande år. Av denna följer att nettoutbetalningarna av uppburna kommunalskattemedel
ökar kraftigt såväl budgetåret 1966/67 som 1967/68.
Dessa utbetalningar stabiliserar sig sedan på den högre nivån. Vidare får den
sänkning av den direkta beskattningen som beslutats för inkomståret 1966
full effekt först under budgetåret 1966/67. Helårseffekten av skattereformen
i vad avser inkomstskatten beräknas till 1 250 milj. kr.

Övriga inkomster väntas däremot stiga särskilt kraftigt budgetåret 1966/
67. Detta sammanhänger med att de höjningar av den allmänna varuskatten,
tobaksskatten och bensinskatten som träder i kraft den 1 juni 1965 av uppbördstekniska
skäl inte når full effekt förrän under budgetåret 1966/67.
Efter en ökning med 1 100 milj. kr. budgetåret 1966/67 väntas övriga inkomster
öka med 700 milj. kr. under budgetåret 1967/68 och med 800 milj.
kr. om året de följande två budgetåren. Den lägre ökningstakten budgetåret
1967/68 förklaras av att trafikomläggningsskatten enligt statsmakternas tidigare
beslut bortfaller under detta budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Tabell 6. Statsinkomsternas utveckling

Milj. kr.

	Inkomster	Förändring till			Föränd-
	1965/66					ring
						1965/66—
		1966/67	1967/68	1968/69	1969/70	1969/70
Summa inkomster ....	28 560	+ 350	+ 690	+ 1690	+ 1650	+ 4 380
Inkomster på drift-
budgeten ..........	27 360	+ 300	+ 700	+ 1 700	+ 1 600	+ 4 300
därav						■ rti
inkomstskatt m. m...	11 200	- 800	0	+ 900	+ 800	+ 900
indirekta skatter och
övriga inkomster....	16 160	+ 1 100	+ 700	+ 800	+ 800	+ 3 400
Inkomster på kapitalbud-					u(. j;/ j
geten..............	1 200	+ SO	- 10	- 10	+ so	+ 80

Enligt alternativ II erhålls i jämförelse med alternativ I en markant
förbättring framför allt för budgetåret 1966/67. Minskningen i inkomstskattetiteln
med 800 milj. kr. förvandlas således till en ökning, ca 200 milj. kr.,
dvs. en omsvängning med en miljard kr. Om hänsyn tas till effekten även
på andra inkomstslag blir inkomstökningen drygt 1,5 miljarder kr. mot 350
milj. kr. enligt alternativ I. Förändringen i inkomstskattetitelns utveckling
beror väsentligen på att en mera jämn ökningstakt för skatteunderlaget neutraliserar
de kraftiga utslag som utbetalningen av kommunalskattemedel annars
ger.

För de följande budgetåren ger en uppräkning av skatteunderlagets ökningstakt
endast begränsade resultat, ökningen i statsinkomsterna resp.
budgetår blir således 1 090 milj. kr., 1 890 milj. kr. och 1 850 milj. kr. För
1967/68 innebär detta en ökning av inkomsterna jämfört med alternativ I
med ca 400 milj. kr. och för de därpå följande budgetåren med 200 milj. kr.
per år.

Bih. E; Långtidsbudget

7. Totalbudgetsaldots utveckling

I föregående avsnitt 4—5 har redovisats en beräkning av statsutgifternas
utveckling under budgetåren 1965/66—1969/70. Därvid har inget utrymme
avsatts för höjningar av de statsanställdas löner. Med hänsyn till att bruttonationalprodukten
enligt vad som tidigare angivits förutsatts stiga med 4 %
om året bör ett motsvarande tillägg om 4 % per år göras till de förutsedda
statliga löneutgifterna. I avsnitt 6 har redovisats två alternativa beräkningar
för statsinkomsternas utveckling. Vid en bedömning enligt det högre imkomstalternativet
bör en ytterligare anpassning av de statliga löneutgifterna
ske.

Tabell 7. Totalbudgetsaldon 1965/66—1969/70

(Enligt alternativ I: en årlig tillväxt av skatteunderlaget med 4 %)
Milj. kr.

	1965/66	Förändring till
		1966/67	1967/68	1968/69	1969/70
Utgifter (inkl. lönehöjningar).......... Inkomster (enl. alt. I).... Förändring i totalbudgetsaldot ....	*29 260 28 560	+ 2 600 + 350 - 2 250	+ 1 690 + 690 - 1 000	+ 1 420 + 1 690 + 270	+ 1 430 + 1 650 + 220
Totalbudgetsaldo	- 700	- 2 950	- 3 950	- 3 680	- 3 460

Inkl. reservationsmedelsminskning och ökad disposition av rörliga krediter.

Som framgar av tabell 7. inträffar med de enligt alternativ I givna förutsättningarna
en markant försämring av totalbudgetsaldot såväl budgetåret
1966/67 som budgetåret 1967/66. Försämringen av budgetsaldot för det
föista budgetåret i prognosperioden med 2 250 milj. kr. kan jämföras med
motsvarande beräkningar i långtidsbudgeterna 1963 och 1964. Vid identiska
antaganden om skatteunderlagets utveckling beräknades då budgetsaldols
försämring under del första prognosåret till 870 milj. kr. resp. 180 milj. kr.
Den försämring som nu förutses för 1966/67 kan alltså karaktäriseras som
exceptionellt stor. Förklaringen kan till stor del återföras på den under avsnitt
6 redovisade uppbromsningen av inkomstökningen som följer av 1965
års skattereform. Därtill kommer att utgiftsökningen för budgetåret 1966/
67 är i runt tal en miljard kr. större än för de följande budgetåren.

Bland de faktorer som förklarar skillnaden i ökningstakten för utgifterna
under budgetåret 1966/67 jämfört med budgetåren 1967/68—1969/70 kan

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 ur 1965

följande nämnas. Försvarsutgifternas ökningstakt minskar mellan 1966/67
och 1967/68 till följd av att kvardröjande kostnader för priskompensation,
enligt den i avsnitt 1. angivna beräkningsmetoden, bortfaller det sistnämnda
året. Liknande förhållanden gäller för arbetsmarknadsanslagen. Anpassningen
av utgifterna för räntebidragen till en högre räntenivå påverkar endast
det första budgetåret under prognosperioden. Vidare kan nämnas helårseffekten
av det nya systemet för kommunal skatteutjämning. De här angivna
orsakerna förklarar en väsentlig del — ca 500 milj. kr. av skillnaden
i ökningstakt mellan det första och andra budgetåret i prognosperioden.
I

Tabell 8. Totalbudgetsaldots utveckling 1965/66—1969/70

(Enligt alternativ II: en tillväxt av skatteunderlaget med 8 % år 1966 och 7 % de följande
åren)

Milj. kr.

Utgifter (inkl. lönehöjningar)..........	1965/66	Förändring till
1966/67	1967/68	1968/69	1969/70
>29 260 28 560 - 700	+ 2 910 + 1550 - 1 360 - 2 060	+ 2 020 + 1090 - 930 - 2 990	+ 1 780 + 1890 + no - 2 880	+ 1 830 + 1 850 + 20 — 2 860

Totalbudgetsaldo

1 Inkl. reservationsmedelsminskning och ökad disposition av rörliga krediter.

I tabell 8 redovisas utvecklingen av totalbudgetens saldo enligt alternativ
It för skatteunderlagets ökning. Härvid har på budgetens utgiftssida en anpassning
skett till inkomstantagandet genom justeringar för stegrade löner
och omkostnader. I förhållande till utgiftsberäkningen enligt alternativ
1 innebär detta för budgetåret 1966/67 en kostnadsökning på sammanlagt
ca 300 milj. kr. Enligt denna inkomst- och utgiftskalkyl uppvisar totalbudgeten
ett utgiftsöverskott på drygt 2 miljarder kr. 1966/67. I förhållande
till alternativ I innebär detta en reduktion av utgiftsöverskottet med ca
900 milj. kr.

Rih. E: Långtidsbudget

8. Sammanfattning

Den ovan presenterade långtidsbudgeten avser att ge information om den
utgiftsutveckling och de resursanspråk som följer av statens verksamhet
och den statsunderstödda kommunala verksamheten under den fyraårsperiod,
som inleds med budgetåret 1966/67. Det bör ånyo betonas att beräkningarna
inte är ett försök att förutse de utgiftsbehov som kan uppträda
till följd av framtida beslut om nya aktiviteter eller reformer. Långtidsbudgeten
har utformats som en summering av de ekonomiska effekterna
av statsmakternas tidigare fattade beslut, redan fastställda planer och gjorda
uttalanden rörande ambitionsnivån för statlig och kommunal service
inom olika områden. Det egentliga prognosmomentet avser omfattningen av
den efterfrågan på olika slag av offentliga tjänster, som stat och kommun
enligt dessa beslut och uttalanden har att försöka tillgodose. I vissa avseenden
har dock modifikationer gjorts med hänsyn till de begränsade arbetskraftsresurser
som kan förväntas stå till förfogande.

Långtidsbudgetens värde som instrument i en långsiktig planering av
budgetpolitiken ligger således främst däri, att den — med reservation för
olrånkomliga osäkerhetsfaktorer i framtidsbedömningen — ger besked om
del totala resursutrymme, som krävs för att statens och vissa delar av kommunernas
verksamhet i framtiden skall kunna fullföljas vid den i dag etablerade
ambitionsnivån, när det gäller omfattningen och kvaliteten av denna
verksamhet. Varje höjning av ambitionsnivån kommer i princip att kräva
ett större resursutrymme än vad som beräknats i långtidsbudgeten*
såvida inte samtidigt ambitionsnivån sänks inom något annat område av
statsverksamheten.

Arbetskraftsproblemet. Enligt de utbyggnadsbehov som redovisas till
långtidsbudgeten och långtidsutredningen skulle för hela den offentliga sektorn
erfordras en ökning av antalet sysselsatta med ca 70 000 under den
framförliggande femårsperioden. Detta skulle innebära en tillväxttakt av
ungefär samma storlek som noterats för första delen av 1960-talet. Samtidigt
förutses eu omsvängning från en genomsnittlig årlig ökning av den
sammanlagda arbetskraftstillgången i landet med 1/2—1 % under 1960-talets första hälft till stagnation eller nedgång i arbetskraftsutbudet under
resten av 1960-talet.

Om den offentliga sektorn fram till 1970 skall kunna tillföras ett arbetskr
af t stillskott av den nyssnämnda storleken, måste det i väsentligt större
omfattning än tidigare ske på bekostnad av andra näringar: industri, bygg -

Kungl. Mcij.ts proposition nr 125 år 1965

nadsverksamhet, handel etc. Resultatet skulle ofrånkomligen bli en dämpning
av den privata konsumtionens tillväxttakt samt i viss mån även av
investeringsutvecklingen inom bostadsbyggande och industri. För att åstadkomma
en sådan överföring torde dessutom erfordras en icke oväsentlig
förändring av det relativa löneläget.

En väsentlig förutsättning vid uppgörandet av långtidsbudgeten har varit,
alt en sådan stark sysselsättningsökning för den offentliga sektorn inte
skulle kunna realiseras utan att konflikt uppstår visavi de allmänna ekonomisk-politiska
målsättningarna. De i de statliga myndigheternas utgiftsplaner
angivna personalbehoven har mot den bakgrunden kraftigt nedskurits.
Den totala personalökningen har minskats från ca 30 000 till 15 000
under prognosperioden. Detta ökade personalbehov har bedömts vara nödvändigt
enbart för att möta den växande efterfrågan på offentlig service
inom olika områden.

Det sagda betyder dock inte att visshet skulle föreligga om möjligheterna
alt tillfredsställa det personalbehov som svarar mot långtidsbudgetens ulgiltsplaner.
De till långtidsutredningen inkomna preliminära planerna för
den ökade arhetskraftsefterfrågan inom näringslivet tyder på att en ytterligt
påtaglig bristsituation skulle uppstå på arbetsmarknaden under återstoden
av 1960-talet, En betydande del av den planerade arbetskraftsefterfrågan
kommer med andra ord inte att kunna tillgodoses.

1 vilken utsträckning möjligheterna att realisera de ökade statliga personalbehoven,
sådana de beräknats i långtidsbudgeten, har över- eller underskattats
låter sig inte med någon säkerhet avgöras. Utrymmet för personalökningar
torde dessutom i hög grad variera mellan olika delområden inom
den offentliga verksamheten till följd av skilda egenskaper, bl. a. i utbildningshänseende,
hos den efterfrågade arbetskraften. Även om det totala
utrymmet för personalökningar skulle komma att överensstämma med det
i långtidsbudgeten beräknade, behöver således de i avsnitt 5. gjorda bedömningarna
för delområdena inte infrias. Vissa områden kan komma att realisera
en större personalökning, andra en mindre ökning än vad som där antagits.
Man bör sålunda inte bortse från risken att bristen på arbetskraft
kan framkalla en temporär omprövning av den nu rådande ambitionsnivån,
när det gäller tillgodoseendet av en växande efterfrågan på offentlig
service och offentliga insatser på vissa områden.

Inom utbildningssektorn föreligger relativt goda möjligheter att överblicka
den framtida utvecklingen. Med säkerhet kommer svårigheter alt
uppstå att utan allvarliga balansstörningar realisera en expansion i enlighet
med myndigheternas beräkningar. Tecken tyder i själva verket på att
ett fullföljande av de utbildningspolitiska målsättningar, som tidigare fastställts
av statsmakterna, kommer att möta svårigheter. När de olika programmen
för utbyggnaden av den högre utbildningen, de gymnasiala skol -

Bih. E: Långtidsbudget

lovinerna och grundskolan sammanställts, visar det sig — till följd av den
snabbt stigande etterfrågan på utbildning — att det totala framtida behovet
av lärarresurser tenderar att överstiga tillgången, såvida inte balansskapande
åtgärder vidtas.

1 samband med utbildningssektorns avvägningsproblem måste arbetskraftsbehovet
inom den av samhället understödda forskningsverksamheten
uppmärksammas. Även om löga tvekan synes råda om de för den ekonomiska
tillväxten på längre sikt betydelsefulla resultaten, som kan uppnås
genom en stigande forskningsinsats, kan på kort sikt ett alltför snabbt överlörande
av resurser till forskningssektorn svårligen ske utan negativa återverkningar
inom andra sektorer, främst utbildningssektorn. Avvägningen
av de resurser, som ställts till universitetens och forskningsrådens förfogande,
måste dessutom ske mot bakgrunden av de anspråk på personella
resurser för forskning som rimligen måste tillgodoses även för det privata
näringslivet. Det senast sagda aktualiserar också ett annat, ständigt aktuellt
avvägningsproblem, nämligen den vid varje tidpunkt optimala fördelningen
av resurserna mellan grundforskning och tillämpad forskning samt tekniskt
utvecklingsarbete.

Utgiftsplanerna. Trots att beräkningarna utgår från en i princip oförändrad
standard ooh målsättning för verksamheten inom den statliga och statsunderstödda
sektorn tyder de på en snabb ökning av statsutgifterna under
återstoden av 1960-talet. Särskilt gäller detta investeringsutgifterna, som
beräknas stiga med i genomsnitt drygt 5 % per år. Under 1960-talets första
år ökade dessa utgifter med 2,6 % per år. En väsentlig orsak till omsvängningen
i investeringsutvecklingen är det kraftigt ökade investeringsbehovet
inom de statliga affärsverken, vars sammanlagda investeringar under flera
år har hållit sig på en i stort sett oförändrad nivå. Men även inom andra
områden -— främst rätts- och polisväsendet, sjukvården samt utbildningssektorn
— leder av statsmakterna uppdragna utbyggnadsplaner till en myckel
snabb investeringsökning.

Statens utgifter för konsumtionsändamål inom den statliga och statsunderstödda
sektorn beräknas stiga med i genomsnitt 3,4 % per år. Jämfört
med den hittillsvarande utvecklingen under 1960-talet — då ökningen uppgick
till 5,5 % — visar dessa siffror på en uppbromsning i stegringstakten.
Detta är en följd av att antalet sysselsatta beräknas öka i avsevärt långsammare
takt. Under fyraårsperioden 1960—1964 ökade antalet anställda
inom statlig och statsunderstödd verksamhet med drygt 3 % per år. För
ålerstoden av 1960-talet har däremot antalet anställda antagits öka med
endast omkring 1,5 % per år. Detta betyder att statens personalanspråk under
perioden skulle uppgå till omkring 15 000 nya tjänster. Ett uttryck för den
restriktivitet som präglat bedömningarna är att myndigheterna enligt lämnade
uppgifter anser sig behöva ett tillskott som är dubbelt så stort. Bak -

Kungl. Maj. ts proposition nr 125 år 11)65

grunden till denna restriktivitet är den tidigare redovisade förändringen i
arbetskraftssituationen.

Den del av utgifterna inom området statlig konsumtion som inte avser
löner, dvs. omkostnader och andra driftutgifter, beräknas volymmässigt
stiga med ca 9,5 % om året. Denna ökningstakt är densamma som uppnåddes
i genomsnitt per år under första delen av 1960-talet. En annan utveckling
skulle måhända kunna väntas med hänsyn till att konsumtionsvolymen,
mätt i antalet sysselsatta, växte avsevärt snabbare under denna tid än
vad som antagits ske i framtiden. Den förhållandevis snabba ökningen av
omkostnaderna torde i huvudsak bero av två faktorer. För det första kräver
den redan anskaffade materielen, vari maskinell utrustning ingår som
en snabbt växande del, ökade utgifter för underhåll och förnyelse. För det
andra har i utgiftsplanerna utrymme beretts för en fortsatt och intensifierad
rationalisering av den offentliga verksamheten. Det bör i stor utsträckning
innebära att arbetskraft ersätts med teknisk och maskinell utrustning

Utgifterna för inkomstöverföringar och finansiella transaktioner beräknas
öka med i genomsnitt 5 % under prognosperioden. I dessa planer inryms
inte någon egentlig reformaktivitet på transfereringsområdet. Under de
fyra budgetåren 1966/67—1969/70 beräknas de direkta inkomstöverföringarna
till hushållen (folkpensioner, barnbidrag, studiebidrag m. m.) öka
med totalt 1,1 miljard kr. eller med inemot 20 %. Denna i och för sig betydande
ökning är i allt väsentligt ett resultat av tillväxten i antalet bidragsberättigade
(ålderspensionärer, barn och studerande) samt av den fortgående
standardförbättringen av folkpensionerna. Utgiftskalkylens återhållsamhet
framgår klart av en jämförelse med utvecklingen under den närmast
föregående fyraårsperioden 1961/62—1965/66. Under denna tid ökade
inkomstöverföringarna till hushållen (i löpande priser) med 3,1 miljarder
kr. eller med ca 80 %.

De sammanlagda statsutgifterna beräknas öka med 2,6 miljarder kr. budgetåret
1966/67 och med omkring 1,5 miljard kr. under de därefter följande
tre budgetåren. Den genomsnittliga ökningstakten, mätt i fasta löner och
priser, skulle härigenom uppgå till 4,7 % per år.

Om till de nyss angivna beräkningarna läggs ett schablonmässigt antagande
om 4 % löneökning för de statsanställda, beräknas statsutgifterna
budgetåret 1966/67 stiga med ytterligare drygt 300 milj. kr. eller med sammanlagt
ca 2 600 milj. kr. Hur denna utgiftsökning fördelar sig framgår
av tabell 9. I denna har särredovisats de anslag eller anslagsgrupper som
för budgetåret 1966/67 uppvisar en ökning med mer än ca 80 milj. kr.

De redovisade posterna svarar för ungefär tre fjärdedelar av den sammanlagda
ökningen budgetåret 1966/67. De angivna förändringstalen följer,
som tidigare nämnts, i allt väsentligt av tidigare fattade beslut. Ökningen
för det militära försvaret innefattar således kompensation för prisstegringar
t. o. m. januari 1965 samt en uppräkning av försvarsramen med 2,5 c/c

Bih. E: Långtidsbudget

Tabell 9. Statsutgifternas förändring 1965/66—1966/67

Milj. kr. (Avrundade tal)

Anslag eller anslagsgrupp	Anslag 1965/66	Anslagsförändring till 1966/67
Militära försvaret ............................	4 270	+	250
Folkpensioner................................	4 560	+	280
Mentalsjukvården ............................	520	+	100
Ordinarie väganslag ..........................	1 510	+	100
Kommunikationsverkens investeringar..........	910	+	80
Kommunal skatteutjämning ..................	890	+	80
Driftkostnader för gymnasier m. m.............	700	+	170
Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitiska åtgärder	1 040	+	150
Bostadslånegivning och räntebidrag............	1 100	+	340
Schablonmässigt antagande om löneökning......	—	-f	320
Övrigt ......................................	13 760	+	730
Summa	29 260	+	600

för teknisk utveckling enligt statsmakternas tidigare ställningstaganden.
Kostnaderna för folkpensioneringen stiger till följd av gjorda åtaganden
om standardhöjning för folkpensionärerna och ökningen i antalet bidragshavare
vartill kommer helårseffekten av tidigare utlösta indextillägg. Driftkostnaderna
för gymnasier m. m, stiger bl. a. till följd av statsbidragsrelormen
för de gymnasiala skolorna i samband med de statliga gymnasiernas
kommunalisering samt den snabba expansionen av fackskolor och
yrkesskolor. Kostnadsökningen för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
blir förhållandevis stor bl. a. till följd av att sysselsättningsanslagen
aupassats till den utgiftsnivå som nu beräknas för budgetåret 1964/65.
Effekten av vidtagna höjningar av räntenivån leder vidare till en exceptionellt
stor ökning av räntebidragsanslaget under budgetåret 1966/67.
Bland utgiftsposter inom övriggruppen med större ökningstal kan nämnas
u-hjälpen, universiteten och högskolorna, forskningen, vattenfallsverkets
investeringar samt statens kostnader för personalpensionsförmåner och arbetsgivaravgift
till ATP.

Resursfördelning och statsfinanser. Volymökningen för den offentliga konsumtion
som härledes ur statsbudgeten, beräknas bli i genomsnitt 3,4 %
per år under perioden 1966/67—1969/70. Denna ökningstakt är avsevärt
lägre än vad som uppnåddes under första hälften av 1960-talet, då den offentliga
konsumtionen beräknas ha ökat med ca 6 % per år. Bakom genomsnittstalet
3,4 % döljer sig dock en betydande ojämnhet i utgifternas
utveckling. Under det första året, 1966/67, beräknas de stiga med ca 6 %,
medan den genomsnittliga ökningen för de tre återstående budgetåren begränsas
till ca 2 1/2 % per år.

Det förhållandet att eu så stor del av utgiftsökningen koncentreras till

Kungl. Maj.ts proposition nr i25 år 1965

budgetåret 1966/67 kan möjligen bero på en benägenhet att överskatta de
på kort sikt realiserbara utgiftsökningarna. Särskilt det av arbetsmarknadsskäl
begränsade utrymmet för personalökningar kan medverka till att
de faktiska utgifterna blir lägre än vad som beräknats. Av den totala personalökningen
under prognosperioden faller således enligt beräkningarna
nära 5 000 personer eller inemot en tredjedel på det första budgetåret. Detta
kan å andra sidan innebära att utgiftsbehoven på längre sikt underskattats.

Statens investeringar har haft en förhållandevis låg expansionstakt hittills
under 1960-talet: ca 1,6 % per år. Detta är en av de faktorer, som
möjliggjort den kraftiga uppgången av bostadsbyggandet och kommunernas
investeringar. Under de närmaste åren företer de statliga investeringarna
en ny expansionsfas, varvid de — främst till följd av ökade investeringsbehov
hos statens affärsverk — skulle komma att öka med 5 % under perioden
1966/67—1969/70. Även här gäller att uppgången koncentreras till
de första åren av prognosperioden. Investeringarna beräknas således öka
med ca 9 % under budgetåret 1966/67 och drygt 6 % 1967/68 medan den
genomsnittliga ökningen för de två återstående åren endast utgör 2 1/2 %.
Detta är företrädesvis en följd av att de ökade investeringsbehoven inom
affärsverken framkommer under de två första åren. Desutom får redan
fattade utgiftsbeslut på andra investeringsområden full kostnadseffekt först
efter en tid.

Långtidsbudgetens beräkningar av den volymmässiga utvecklingen av offentlig
konsumtion och investering anger, att de tillsammans skulle komma
att växa med i genomsnitt ca 4 % per år under perioden 1966/67—1969/70,
dvs. samma ökningstakt som antagits gälla för nationalprodukten. Detta
innebär dock inte att den beskrivna utgiftsutvecklingen skulle kunna realiseras
inom ramen för en totalt sett oförändrad skattenivå. Sålunda måste
man räkna med att reallönerna också för de statsanställda och de anställda
inom den statsunderstödda kommunala verksamheten kommer att stiga
under perioden. Ett mera realistiskt antagande om lönekostnadernas utveckling
leder således till att de samlade utgifterna för konsumtion och investering
kan beräknas öka i en takt som väsentligt överstiger den antagna
tillväxten av nationalprodukten. Finansiellt utrymme för en sådan utgiftsutveckling
kan med andra ord ej skapas utan att statsinkomsterna växer i
snabbare takt än nationalinkomsten.

Observeras bör även att enligt långtidsbudgetens beräkningar den rent
volymmässiga ökningen av konsumtionsutgifterna — dvs. utan hänsyn tagen
till löneutvecklingen för de statsanställda — skulle bli avsevärt större
under det första budgetåret än vad som motsvarar genomsnittet för perioden.
En uppgång av den offentliga konsumtionens volym med ca 6 % budgetåret
1966/67 torde vid en total produktionsökning på 4 % ej kunna tillgodoses
utan att resursanspråken från andra sektorer — i första hand den privata
konsumtionen — hålles tillbaka.

Bih. E: Långtidsbudget

Ytterligare ingrepp via finanspolitiken i resursernas fördelning ter sig påkallade
om utrymme skall erhållas för en kraftig expansion av statens investeringar
under de två närmaste budgetåren efter 1965/66. Tilläggas hör
att kraven på ökade investeringar, såväl enskilda som offentliga, synes ha
sådan styrka att en ytterligare stegring av investeringskvoten ter sig synnerligen
välmotiverad. Den ekonomiska politiken kan därför av flera skäl
än de ovan anförda ställas inför uppgiften att hålla tillbaka den privata
konsumtionens ökning till förmån för investeringarnas tillväxt.

Det statsfinansiella läget under de närmaste åren, sådant det redovisas i
långtidsbudgeten, är dock icke sådant att statsbudgeten skulle få någon
etterirågedämpande etfekt. I långtidsbudgeten har utförts två beräkningar
av den totala inkomst- och utgiftsutvecklingen. Enligt den ena beräkningen
växer skatteunderlaget i samma takt som nationalprodukten, dvs. med 4 %
per år. Enligt den andra växer skatteunderlaget i ungefär samma takt som
under de närmast föregåede åren, dvs. med 7 å 8 % per år.

För båda alternativen gäller att statsinkomsternas ökning budgetåret
1966/67 bromsas upp på ett markerat sätt. Detta är en följd av den
betydande sänkning av den statliga inkomstskatten som beslutats av årets
riksdag och som inträder vid årsskiftet 1965/66. Eftersom skatteunderlaget
under de föregående åren stigit i betydligt snabbare takt än 4 % leder
antagandet enligt det törsta alternativet till en kraftig omsvängning i inkomstutvecklingen.

En mera realistisk bedömning av det statsfinansiella läget under budgetåret
1966/67 erhålls därför, om man antar att skatteunderlaget växer i ungefär
oförändrad takt. Enligt denna beräkning skulle statsinkomsterna mellan
budgetåren 1965/66 och 1966/67 öka med drygt 1,5 miljarder kr. Det höjda
inkomstantagandet föranleder en justering även av utgiftsberäkningarna
för stegrade löner och andra omkostnader, vilket i förhållande till utgiftsberäkningen
enligt det lägre inkomstalternativet innebär en kostnadsökning
på sammanlagt ca 300 milj. kr. De samlade utgifterna beräknas öka med
ca 2,9 miljader kr., varav 1,1 miljarder i konsumtionsutgifter, 0,6 miljarder
i investeringsutgifter, 0,7 miljarder för transfereringar och 0,5 miljarder
lör övriga utgifter. Totalbudgeten uppvisar därmed ett utgiftsöverskott på
eu 2,1 miljarder kr. I förhållande till det för budgetåret 1965/66 beräknade
totalbudgetunderskottet på 700 milj. kr. innebär detta en ökning av statens
lånebehov med ca 1 400 milj. kr. under budgetåret 1966/67. Beräkningar
enligt samma teknik för de följande budgetåren visar, att en fortsatt ökning
av lånebehovet skulle inträffa under budgetåret 1967/68, varefter det skulle
kvarstå på en nivå av omkring 3 miljarder kr. Med tidsperspektivets längd
förlorar dock beräkningar av detta slag snabbt i realism.

De i långtidsbudgeten framlagda utgifts- och inkomstperspektiven för
1960-talets senare del är avgjort icke sådana, att de påvisar något utrymme
lör allmänna skattesänkningar eller anger, att skattepolitiken i framtiden

Kungl. Maj.ts proposition nr 125 ur 1965

enbart skulle kunna inriktas på en omfördelning av skattebelastningen från
direkt till indirekt beskattning. Den kraftiga försämringen av det statsfinansiella
läget, som enligt beräkningarna skulle inträffa redan budgetåret
1966/67, bör ses mot bakgrunden av att bedömningen av utgiftsbehoven
varit ytterligt restriktiv, att den i princip endast godtagit sådana utgiftsökningar,
som är en följd av redan gjorda åtaganden och om vilkas höga angelägenhetsgrad
allmän enighet torde råda.

Särskild betydelse får frånvaron av nya reformer för bedömningen av utgiftsplanerna
på transfereringsområdet. Sålunda har behovet av framtida
förbättringar av sjukförsäkringen redan gjort sig gällande. Vidare har införandet
av en allmän tandvårdsförsäkring aktualiserats. Under den period
som omfattas av långtidsbudgeten kan det också bli aktuellt att genomföra
ytterligare förbättringar av barnbidragen eller andra former för stöd till
barnfamiljerna. På inkomstöverföringarnas område kan långtidsbudgetens
beräkningar därför redan nu antas representera en minimikalkyl för utgiftsutvecklingen.

U< w’ 0‘ O» Oi Öl O» Oi Ci’ Oi Oji

Bih. E: Långtidsbudget

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................ 1

1.1. Långtidsbudgeten soin planeringsinstrument.................. 1

1.2. Långtidsbudgetens utformning .............................. 6

2. Samhällsekonomisk bakgrund .............................. 8

3. Personalbehov ............................................ 11

4. Statsutgifternas utveckling ................................ 16

4.1. Inledning................................................. 16

4.2. Konsumtions- och investeringsutgifter........................ 17

4.3. Inkomstöverföringar ....................................... 18

. Utgiftsutvecklingen inom olika områden .......

.1. Indelningsgrunder ............................

.2. Allmän förvaltning ...........................

.3. Rätts- och polisväsende .......................

.4. Totalförsvar .................................

.5. Allmän försäkring............................

.6. Sjukvård och socialvård samt stöd till barnfamiljer

.7. Arbetsmarknads- och lokaliseringspolitik .......

.8. Kommunikationer, energiförsörjning och vägar

.9. Kultur.......................................

.10. Högre utbildning och forskning.................

.11. Annan utbildning..............................

5.12. Stöd åt näringslivet............................

5.13. Övriga utgifter ................................

28
31
33

37
40

6. Statsinkomsternas utveckling .............................. 47

7. Totalbudgetsaldots utveckling .............................. 49

8. Sammanfattning .......................................... 51

MAåCUS BOKTR. STHLM IH5 4503 1 2

BIHANG F

ANGÅENDE DEN EKONOMISKA
LÅNGSIKTSUTVECKLINGEN

Bih. F: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen
Kungl. Maj.ts proposition nr 125 år 1965

BihangF

angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen1
1. Ekonomiska planeringsrådets verksamhet

Det ekonomiska planeringsrådet är ett organ för samråd mellan regeringen,
näringslivet, arbetsmarknadsorganisationerna och den samhällsekonomiska
forskningen i frågor som rör den svenska ekonomins utveckling på
längre sikt. I Kungl. Maj :ts proposition nr 150 år 1964, Bihang F, lämnades
en förteckning över rådets sammanträden sedan dess tillkomst i november
1962 och t. o. m. april 1964. Under tiden maj 1964—april 1965 har sammanlagt
sju sammanträden hållits. Därvid har följande ämnen varit föremål
för diskussion.

Sammanträde den

19/5	1964
18/6	1964

13/10	1964
17/11	1964
9/2	1965
16/3	1965

Diskussionsämnen

a. Skatteberedningens förslag till nytt skattesystem.

b. Aktuella strukturfrågor inom skogsindustrin.

a. Framtidsutsikterna för tillgången på arbetskraft i anslutning
till nya prognoser.

b. De långsiktiga utvecklingsperspektiven inom den svenska
ekonomin. (Diskussionsunderlag: förarbeten till den pågående
långtidsutredningen.)

Utvecklingstendenserna inom jord- och skogsbruket.

Utvecklingstendenserna inom handeln.

Den framtida arbetsmarknadspolitiken i anslutning till
arbetsmarknadsutredningens betänkande.

a. Slutsatser rörande ekonomisk utveckling och politik
1960—65.

b. Principer och målsättningar för den statliga utvecklingspolitiken.

14/4 1965 Konjunktur utsikterna och aktuella ekonomisk-politiska pro blemställningar.

2. Huvuddragen i den ekonomiska utvecklingen 1960- 455

I det följande presenteras eu preliminär summering av huvuddragen i
den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1960--65. Det statistiska utgångsmaterialet
utgörs i första hand av Statistiska centralbyråns nationalräken 1

Promemorian har utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska avdelning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 126. Bihang F

2 Kungl. Mcij.ts proposition nr 125 år 1965

skaper för 1960—64 och den reviderade nationalbudgetens prognoser för
1965.

I och med att uppgifter av mer eller mindre definitivt slag nu föreligger
för utvecklingen 1960—65, dvs. hela den period som den senaste
långtidsutredningen omfattar, har det för första gången funnits möjligheter
att göra en egentlig avstämning av utredningens prognos. Huvuddragen
av avstämningen redovisas i texten, medan de utförligare siffermässiga
resultaten har samlats i tabellbilagan.

Tillväxttakten

Den svenska nationalprodukten synes enligt nu föreliggande uppgifter
komma att öka med i genomsnitt 4,9 procent per år under perioden 1960—65.
Jämfört med 1950-talet, då bruttonationalprodukten trendmässigt ökade med
3,4 procent per år, har således en betydande höjning av den ekonomiska
framstegstakten inträffat. Det kan i sammanhanget noteras att bruttonationalproduktens
ökningstakt sannolikt var något (kanske en halvprocent)
högre på 1950-talet än under årtiondena närmast före andra världskriget.
Det förefaller således som om produktionsökningstakten skulle ha undergått
en successiv höjning. Man bör dock komma ihåg att de underliggande beräkningarna
är osäkra, speciellt för tiden före 1939.

Produktionsstegringen 1960—65 har bildat underlag för en jämtört med
1950-talet snabbare ökning av både konsumtion och investeringar. Tillgängliga
statistiska serier ger en tydlig bild av att utvecklingen gick in i ett
starkt expansivt skede omkring 1960. Årsvärdena för både konsumtion och
investeringar har under första hälften av 1960-talet kontinuerligt höjt sig
över 1950-talets trend. Speciellt kraftigt har den offentliga konsumtionens
utveckling accelererat. Mot en ökning i fasta priser med 3,9 procent per år
på 1950-talet står enligt vad tabell 1 visar en ökning med inte mindre än 5,8
procent per år 1960—65. Denna utveckling innebär alltså att stegringstakten
höjts med omkring hälften (se tabell 1 näst sista kolumnen). Det kan dock
vara skäl att varna för att här presenterade ökningstal för den offentliga
konsumtionen kan vara något överdrivna. De utgår visserligen från föreliggande
offentliga utgiftsplaner för 1965, men man kan inte bortse från möjligheten
av att det i rådande konjunkturläge visar sig svårt att förverkliga
planerna.

Även inom den privata delen av konsumtionsområdet har accelerationen
varit betydande. Tillväxten har höjts med drygt en tredjedel från 3,0 procent
per år under 1950-talet till 4,3 procent per år 1960—65.

Bruttoinvesteringarna slutligen har under första hälften av 1960-talet
uppvisat en årlig volymökning med 5,6 procent jämfört med 4,8 procent
under 1950-talet (se tabell 1).

Bih. F: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 3

Tabell 1. Produktionens, investeringarnas och konsumtionens volymutveckling 1950_1965

	Ökning, procent per år		Faktisk ökn. 1960/65 i %
				av ökn. under
	50-talets	1960—1965
	trend			50-talet	60/65
		Faktisk	Enl. LU*		enl. LU
Bruttonationalprodukt	3,4	4,9	4,0	144	123
Totala bruttomveste-
ringar ............	4,8	5,6	4,2	117	133
Privat konsumtion____	3,0	4,3	3,9	143	no
Offentlig konsumtion . .	3,9	5,8	4,2	149	138

1 Exponentiell regressionslinje anpassad till värdena för 1951—60.
a LU används som förkortning för långtidsutredningen för 1960—65.

Enligt den senaste långtidsutredningens bedömning skulle bruttonationalproduktens
ökningstakt kunna höjas till i genomsnitt 4,0 procent per år
under perioden 1960—65. Trots att denna bedömning vid tidpunkten fördess
framläggande rätt allmänt ansågs som relativt optimistisk har den alltså
kommit att väsentligt överträffas. Ser vi sedan till hur denna snabbare
produktionsökning fördelat sig på olika användningsområden finner vi att
den faktiska utvecklingen överträffat förväntningarna främst för den offentliga
konsumtionen men också ifråga om investeringarna (se tabell 1 och
bilagetabell A). För den offentliga konsumtionen har den årliga tillväxten
som nämnts blivit 5,8 procent mot beräknade 4,2 procent. För de totala
bruttoinvesteringarnas del är motsvarande tal 5,6 och 4,2 procent. Den
privata konsumtionen har som redan framgått ökat med i genomsnitt 4,3
procent per år 1960 65, vilket ligger något över långtidsutredningens be dömning.

Det kan i sammanhanget påpekas, att långtidsutredningen ansåg som
önskvärt att den offentliga konsumtionen och de i samband därmed stående
investeringarna hade kunnat utvecklas i snabbare takt än vad prognosen
angav, främst inom undervisningen, sjukvården och åldringsvården. Expansionsmöjligheterna
ansågs emellertid begränsade av flaskhalsar för projekteringen
av byggnader och otillräcklig tillgång på utbildad personal. Den
taktiska utvecklingen har således på denna punkt avvikit från prognosen i
den riktning, som utredningen fann önskvärd men ej trodde vara möjlig att
förverkliga. Som närmare framgår av ett senare avsnitt har den snabba investeringsökningen
1960—65 till inte oväsentlig del burits upp av en kraftig
expansion av de kommunala byggnadsinvesteringarna. Dessa större kommunala
investeringar har i sin tur möjliggjort en snabbare ökning av den kommunala
konsumtionen. När det gäller att söka anledningen till den relativt
stora avvikelsen från prognosen för offentlig konsumtion kan man inte heller
bortse från möjligheten att långtidsutredningen underskattat kostnaden

It B ihan g till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. AV 125. Bihang F

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

per enhet för de presenterade utbyggnadsplanerna bl. a. av den orsaken att
kostnadsberäkningarna för väsentliga områden utfördes med hjälp av relativt
oprövade metoder.

Produktionssidan är inte lika väl statistiskt belyst som försörjningsbalansens
användningssida. Vissa data beträffande varuproduktionen för
dels 1960—65 dels 1950-talet har emellertid sammanförts i bilagetabell C. I
sammandrag framgår utvecklingen av följande tablå.

	Procentuell volymförändring per år
	1950-talet	1960—1965
		Faktisk	Enl. LU
Industri..............	4	6,5	5
Byggnadsverksamhet..	4	6,5	4
Elkraft..............	4	7
Jordbruk ............	-1,5	0,5	0,5
Skogsbruk ..........	2,5	4	3
Bruttonationalprodukt	3,4	4,9	4

Jämfört med 1950-talet synes en betydande acceleration av produktionsutvecklingen
ha inträffat för såväl industrin och elkraftområdet som byggnadsverksamheten.
Långtidsutredningen har underskattat utvecklingsmöjligheterna
främst inom byggnadsområdet.

Resursfördelningen

På grund av dess centrala ställning i tillväxtsammanhang tilldrar sig
frågan om hur stor del av den löpande produktionen som avsätts till investeringar
ett speciellt intresse. Ett karakteristiskt drag i den ekonomiska
utvecklingen under 1950-talet och även tidigare årtionden var att de
fasta investeringarnas andel av bruttonationalprodukten (investeringskvoten)
regelbundet ökade. Av nedanstående tablå framgår att utvecklingen hittills
under 1960-talet anslutit sig till det tidigare mönstret, även om andelsökningen
tenderat att bli något mindre.

Privat konsumtion ............

Offentlig konsumtion ..........

Summa konsumtion............

Total bruttoinvestering ........

Summa kapitalbildning1 ........

Procent av bruttonational-produkten

Andelsförändr., pro-centenheter

1965

enl.

1950

1955

1930

1965

50/55

55/60

60/65

62,4

10,2

72,6

27.3

27.4

57,9

11,8

69,7

29.2

30.3

54,8

12,7

67.5

31,2

32.5

52.4

14.4

66,8

32,7

33,2

-4,5
+ 1,6

-2,9

+ 1,9

+ 2,9

-3,1
+ 0,9

-2,2

+ 2,0

+ 2,2

-2,4

+ 1,7

-0,7

+ 1,5

+0,7

53.0

14.1

67.1

31,5

32,8

1 Förutom fasta bruttoinvesteringar även lagerförändring och bytesbalansens saldo.

Bih. F: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingcn 5

Investeringskvoten har mellan 1960 och 1965 som synes ökat med 1,5
procentenheter till 32,7 procent. Motsvarande ökning per femårsperiod under
1950-talet uppgick till ca 2 procentenheter. Även den totala kapitalbildningen
— vari förutom fasta investeringar även inräknas lagerinvesteringar
och bytesbalansens saldo — har ökat sin andel av bruttonationalprodukten
1960—65. ökningen har dock varit betydligt mindre än för investeringskvoten.

Andra sidan av denna utveckling har varit att konsumtionens andel av
bruttonationalprodukten (konsumtionskvoten) minskat. Andelsökningen för
offentlig konsumtion mellan 1960 och 1965 med 1,7 procentenheter till 14,4
procent har något mer än uppvägts av nedgången för den privata konsumtionen
med 2,4 procentenheter till 52,4 procent (se tablån). För ytterligare
detaljpr beträffande kapital- och konsumtionskvoterna, bl. a. den årsvisa
utvecklingen, hänvisas till bilagetabell B.

Beträffande resursernas fördelning på privat och offentlig sektor gäller
att ökningarna både ifråga om konsumtion och investering varit större
inom den offentliga än inom den privata delen. Resultatet har blivit den
ökning av statens och kommunernas direkta ianspråktagande av resurser
som närmare framgår av nedanstående sammanställning. Andelsökningen
för den offentliga sektorn var av ungefär samma storlek 1960—65 som
genomsnittligt per femårsperiod under 1950-talet.

	Procent av bruttonational-produkten	Andelsförändr., pro-centenheter
	1950	1955	1960	1965	50/55	55/60	60/65
Statlig kons. + inv...................	10,2	12,0	12,6	12,9	+ 1,8	+ 0,6	+0,3
därav: försvar .....................	3,5	4,7	4,5	4,5	+ 1,2	-0,2	±0,0
Statligt exkl. försvar..................	6,7	7,3	8,1	8,4	+ 0,6	+ 0,8	+ 0,3
Kommunal kons. + inv..............	9,9	12,5	13,2	15,4	+ 2,6	+ 0,7	+ 2,2
Summa stat + kommun..............	20,1	24,5	25,8	28,3	+4,4	+ 1,3	+ 2,5
d:o exkl. försvar ...................	16,6	19,8	21,3	23,8	+ 3,2	+ 1,5	+ 2,5

Investeringsutvecklingen

Investeringsökningen 1960—65 har till stor del burits upp av den kraftiga
expansionen på den kommunala sidan. Dessa investeringar (exkl. bostäder)
uppvisade som framgår av nedanstående tablå under perioden en årlig
uppgång med 10 å 11 procent jämfört med knappt 5 procent för de privata
(exkl. bostäder), 6 1/2 procent för bostadsbyggandet, ca 1 procent för de
statliga (exkl. försvaret) och 5 procent för försvarets investeringar. Statens
investeringar har totalt sett stigit långsammare än genomsnittligt på 1950-talct, vartill den stagnerande investeringsvolymen inom affärsverken främst
bidragit. För övriga grupper har utvecklingen däremot gått snabbare än på
1950-talet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

	Bruttoinvesteringar inkl. underhåll
	Milj. kr	Volymökn. per år %
	1964
		1951—1960	1960—1965
Bostäder............................	6 600	4,9	6,5
Privata, exkl. bostäder ..............	12 900	3,7	4,9
Kommunala, exkl. bostäder ..........	5 200	6,3	10,7
Statliga, exkl. försvar................	4 300	5,6	1,1
Försvar ............................	2 300	6,6	5,0
Totalt	31300	4,8	5,6
Totalt (exkl. försvar)	29 000	4,6	5,6

Resultatet har blivit att kommunernas andel av de totala investeringarna
ökat. En viss andelsökning från 1960 till 1965 noteras även för bostadsbyggandet.

	Procent av totala inv.
	1951	1955	1960	1965
Bostäder ........................	20,5	20,8	19,4	20,4
Privata, exkl. bostäder ............	46,8	40,7	43,0	41,6
Kommunala, exkl. bostäder........	11,8	14,5	13,9	17,5
Statliga exkl. försvar..............	14,1	15,2	15,7	12,9
Försvar..........................	6,8	8,8	8,0	7,6
	100	100	100	100

Tabell 2 innehåller en jämförelse mellan den faktiska investeringsutvecklingen
inom de olika näringsgrenarna 1960—65 och långtidsutredningens
prognos för samma period. Av tabellen framgår att de totala bruttoinvesteringarna
(exkl. reparation och underhåll) steg med 36 procent från
1960 till 1965. De mest betydande ökningarna har ägt rum inom det civila
offentliga tjänsteområdet (undervisning, sjukvård etc.) och handel m. m.
(som även omfattar bl. a. vissa kontorsbyggnader). I båda fallen har investeringsökningen
(exkl. underhåll) 1960—65 varit mellan 70 och 80 procent.
Uppgången har emellertid varit kraftig även för vägbyggandet (45 procent)
och bostadsbyggandet (45 procent). En lägre investeringsökning 1960—65
än genomsnittligt kan noteras för främst försvaret (26 procent) och annan
samfärdsel än vägbyggandet (14 procent). Endast inom ett område, kraftverk
sbyggandet, har investeringsvolymen minskat.

Tabell 2 visar vidare att den av långtidsutredningen förutsedda ökningen
av investeringsnivån 1960—65 överträffats inom samtliga näringsgrenar
med undantag av kraftverken och industrin.

Investeringsökningen (exkl. reparationer och underhåll) inom industrin
från 1960 till 1965 har i tabell 2 angivits till 33 procent. Större delen av

Bih. F: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen 7

Tabell 2. Investeringsvolym inom olika näringsgrenar 1960—1965

	1960	Faktisk utveckl., %	1960—1965
	Milj. kr	1960—1965	enligt LU, %
		Hela per.	Per år	Hela per.	Per år
A. Exkl. reparationer och underhåll
Jordbruk, skogsbruk m. m.........	535	34	6,1	12	2,3
Industri, hantverk m. m...........	4 465	21	3,9	28	5,1
Egentlig industri................	3135	33	5,8	39	6,7
Kraftverk och eldistribution......	1 144	-11	-2,4	1	0,1
Bostäder ........................	3 247	45	7,7	28	5,1
Samfärdsel ......................	3 409	22	4,1	10	1,9
Vägar och gator ................	926	45	7,7	37	6,5
övrigt ........................	2 483	14	2,7	1	0,1
Varuhandel m. m.................	660	72	11,4	34	6,1
Offentliga tjänster ................	3 316	53	8,9	33	5,9
Civila..........................	1 820	77	12,1	43	7,3
Försvar........................	1 496	26	4,7	21	3,9
Summa bruttoinvesteringar exkl. reparationer och underhåll..........	15 632	36	6,3	25	4,5
B. Summa reparationer och underhåll____	5 865	19	3,5	18	3,3
Totala bruttoinvesteringar (A+B)......	21 497	31	5,6	23	4,2

denna ökning inträffade redan 1961 (+ 24 procent jämfört med 1960) enligt
vad som framgår av följande indexserie för industriinvesteringarnas
volym (1960= 100):

1950 1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962 1963 1964 1965

74 71 61 55 70 69 70 70 83 89 100 124 123 126 119 133

Under 1962—64 inträdde sedan en stagnation på den uppnådda nivån.
Enligt den reviderade nationalbudgeten kan emellertid en ny ökning (med
drygt 10 procent) förutses under 1965.

Det bör i samband med diskussionen om industrins investeringar noteras,
att det förhållandet att lyftningen över 1960 års nivå kom på ett tidigt
stadium under perioden medverkat till att industrins sammanlagda investeringar
1960—65 sannolikt med god marginal kommer att överstiga vad
långtidsutredningen förutsade (se närmare bilagetabell F).

Produktivitetsutvecklingen

Produktionsutvecklingen har som framgått av redogörelsen ovan varit
gynnsam under första hälften av 1960-talet. I syfte att bl. a. få underlag
för en bedömning av den framtida utvecklingen skulle det vara av största
värde att kunna analysera faktorerna bakom denna produktionsökning. En
sådan analys måste i första hand utgå från arbetskraftsvolymens förändring.
Tyvärr har vi i Sverige det emellertid fortfarande relativt dåligt ställt
med sysselsättningsstatistik. I det följande har dock ett försök till kalkyl
gjorts med utgångspunkt från två alternativa sysselsättningsscricr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Alternativ I bygger främst på arbetskraftsundersökningarna och alternativ
II på i första hand inkomststatistiken. De båda alternativen ger rätt
olika resultat, vilket framgår av nedanstående tablå (procentförändring
per år).

1950-talet

1960—65

1960—65
enl. LU

Alt. I

Alt. 11

Total arbetsinsats:

antal sysselsatta personer........

antal utförda arbetstimmar ......

+ 0,5
-0,2

+ 0,8
+ 0,3

+ 1,2
+ 0,7

+ 0,8
+ 0,3

Dessa uppgifter tyder på att arbetskraftsutvecklingen under första hälften
av 1960-talet varit gynnsam jämfört med 1950-talet. Antalet sysselsatta
på den svenska arbetsmarknaden har per år ökat 0,3 å 0,7 procentenheter
snabbare 1960—65 än på 1950-talet. Samtidigt torde förkortningen av den
genomsnittliga årsarbetstiden per sysselsatt ha gått något långsammare
på 1960-talet. Resultatet synes ha blivit att det totala antalet utförda arbetstimmar,
som torde ha minskat något under 1950-talet, ökade med 0,3
å 0,7 procent per år 1960—65.

Sammankopplas dessa uppskattningar av sysselsättningen med de tidigare
angivna talen för produktionen erhålls följande värden för produktivitetsutvecklingen
(procent per år):

	1950-talet	1960—65		1960—65
				enl. LU
		Alt. I	Alt. II
Bruttonationalprodukt............	+ 3,4	+ 4,9	+ 4,9	+ 4,0
Bruttonationalprodukt per sysselsatt	+ 2,9	+ 4,1	+ 3,7	+ 3,2
Bruttonationalprodukt per arbets-
timme ........................	+ 3,6	+ 4,6	+ 4,2	+ 3,7

Den årliga tillväxttakten för produktion per sysselsatt skulle således
ha höjts med 0,8 å 1,2 procentenheter från 1950-talet till 1960—65. Motsvarande
höjning för produktion per arbetad timme uppgår till 0,6 å 1,0 procentenheter.

Bih. F: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

Tabellbilaga

Tabell A. Försörjningsbalansen 1950—1965

Procentuell volymförändring per år

	1950-	Faktisk utveckling		1964-	1960-	1960-
						1ÖR5		1%5
	trend1	1960-	1961-	1962-	1963-	pro-	delvis	enligt
		1961	1962	1963	1964	gnos	prognos	LU3
Privat konsumtion..........	3,0	5,0	3,6	5,1	5,2	3	4,3	3,9
Offentlig konsumtion........	3,9	5,0	5,1	7,1	4,7	7	5,8	4,2
Summa konsumtion	3,1	5,0	3,9	5,5	5,1	4	4,6	3,9
Total bruttoinvestering......	4,8	6,2	5,1	5,2	5,6	6	5,6	4,2
Summa kapitalbildning3		6,9	2,3	3,3	9,8	5,5	5,6	4,2
Bruttonationalprodukt......	3,4	5,6	3,4	4,8	6,6	4,5	4,9	4,0

1 Exponentiell regressionslinje anpassad till värdena för 1951—1960.

3 I samtliga tabeller har LU använts som förkortning för långtidsutredningen för 1960—1965.
3 Total bruttoinvestering 4- lagerförändring + bytesbalansens saldo.

Tabell B. Resursfördelningen 1950—1965

Procent av bruttonationalprodukten

	1950	1955	1960	1961	1962	1963	1964	1965 pro- gnos	1965 enligt LU
Privat konsumtion ......	62,4	57,9	54,8	54,2	54,2	54,1	53,1	52,4	53,0
Offentlig konsumtion ....	10,2	11,8	12,7	12,8	13,4	14,0	14,0	14,4	14,1
Summa konsumtion	72,6	69,7	67,5	67,0	67,6	68,1	67,1	66,8	67,1
Bruttoinvesteringar......	27,3	29,2	31,2	31,5	32,0	32,2	32,2	32,7	31,5
Lagerförändring..........	-0,5	+ 1,9	+ 2,1	+ 1,4	+0,6	-0,1	+ 0,8	+ 0,9	+ 1,1
Bytesbalansens saldo ....	+ 0,6	-0,8	-0,8	+ 0,1	-0,2	-0,2	-0,1	-0,4	+ 0,2
Summa kapitalbildning1	27,4	30,3	32,5	33,0	32,4	31,9	32,9	33,2	32,8
	100	100	100	100	100	100	100	100	100

1 Se tabell A, not 3.

Anm.: Beräkningarna har gjorts med utgångspunkt från belopp i löpande priser.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 125 år 1965

Tabell C. Produktionen inom vissa sektorer 1950—1965

Procentuell volymförändring per år

	1950-	Faktisk utveckling		1964-	1960-	1960-
	talet					1965	1965	1965
	1960-	1961-	1962-	1963-	prognos	delvis	enligt
		1961	1962	1963	1964		prognos	LU
Jordbruk............	-1,5	6	1	-8	6	-2,5	0,5	0,5
Skogsbruk............	2,5	3	2	-5,5	13	8	4	3
Industri ............	4	7	4	5,5	9	6	6,5	5
Elkraftproduktion----	4	10,5	6	±0	11,5	7	7	7
Byggnads- och anlägg-
ningsverksamhet....	4	7	4,5	7,5	7	6	6,5	4
Bruttonationalprodukt	3,4	5,6	3,4	4,8	6,6	4,5	4,9	4,0

Tabell D. Totala exporten och importen 1960—1965

	Faktisk utveckling		1964-	1960-	1960-
					1965	1965	1965
	1960-	1961-	1962-	1963-	prognos	delvis	enligt
	1961	1962	1963	1964		prognos	LU
Export (inkl. tjänstenetto) ....	4	7	8	11	6	7	6,5
Import......................	0,5	6,5	7	10	775	6	5,5

Tabell E. Olika exportvarugruppers utveckling 1960—1965

Procentuell volymförändring per år

	Faktisk utveckling		1964-	1960-	1960-
					1965	1965	1965
	1960-	1961-	1962-	1963-	prognos	delvis	enligt
	1961	1962	1963	1964		prognos	LU
Massa ....................	-7	5,5	14	8,5	5	5	3,5
Papper m. m...............	7,5	4,5	12	12	6	8,5	8,5
Trävaror ..................	-9,5	2	7	16,5	-3,5	2	0,5
Järnmalm m. m.............	3,5	-3	4,5	20	2,5	5,5	3
Järn, stål m. fl. metaller......	10	-0,5	13,5	14,5	12	10	12,5
Maskiner, transportmedel m. m.	11,5	14	6,5	10	9,5	10	7
Totalt	6	7,5	8,5	11,5	7	8	6,5

Bih. F: PM angående den ekonomiska långsiktsutvecklingen

Tabell F. Kumulerade bruttoinvesteringar 1961—1965

Miljoner kronor i 1960 års priser

	Faktiska inv.	Summa inv.	Faktiska inv.
	1961—1965	1961—1965	1961—1965 i %
		enl. LU	av inv. enl. LU
A. Exkl. reparationer och underhäll
Jordbruk och skogsbruk m. m.......	3 300	2 800	118
Industri, hantverk m. m...........	25 900	25 300	102
Egentlig industri................	19 500	18 600	105
Kraftverk och eldistribution......	5 300	5 700	93
Bostäder ........................	20 700	19 000	109
Samfärdsel........................	18 300	17 900	102
Vägar och gator ................	5 700	5 300	108
Övrigt ........................	12 600	12 600	100
Varuhandel m. m.................	4 800	4 000	120
Offentliga tjänster ................	20 900	19 600	107
Civila..........................	12 600	11 700	108
Försvar........................	8 300	7 900	105
Summa bruttoinvesteringar exkl. reparationer och underhåll..........	93 900	88 600	106
B. Summa reparationer och underhåll ....	32 900	35 000	94
Totala bruttoinvesteringar (A+B) ..	126 800	123 600	103

MASCUS BOKTA. STHLM I96S 6S030»