Kungl. Maj:ts proposition nr 124 (Proposition 1937:124)

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Nr 124.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus;
given Stockholms slott den 12 februari 1937.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Moller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 12 februari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson,
Quensel, Forslund.

Departementschefen, statsrådet Möller anför:

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t bland utgifter för kapitalökning,
bilaga 4, under rubriken »Statens allmänna fastighetsfond», punkt 1,
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1937/1938 beräkna
ett reservationsanslag av 2,850,000 kronor.

Jag torde nu få upptaga dessa frågor till förnyad behandling.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 124.

349 37 1

Kungl. Majds proposition nr 124.

Inledning.

I propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlades en plan för anskaffande
av nya platser för den statliga sinnessjukvården, enligt vilken plan
den rådande bristen på vårdplatser å de statliga sinnessjukanstalterna skulle
fyllas medelst genomförande av ett i planen ingående byggnadsprogram.
Enligt detta program skulle genom uppförande av nya sinnessjukhus samt
vissa omändrings- och utvidgningsarbeten vid äldre hospital antalet vårdplatser
ökas med omkring 4,800 för sinnessjuka och omkring 1,000 för sinnesslöa.
Byggnadsarbetena skulle utföras under en tid av tio år och medföra
en totalkostnad av i runt tal 39,500,000 kronor. Den sålunda framlagda
planen blev i sina huvuddrag godkänd av riksdagen (skrivelse nr 287).

I propositionen nr 150 till 1930 års riksdag föreslogos vissa ändringar i
planen. Ändringarna, som närmare framgingo av en vid propositionen fogad
översikt över beräknade kostnader för nyanskaffning av hospitalsplatser m. m.
under budgetåren 1928/1929—1937/1938, inneburo framförallt en ökning av
antalet vårdplatser för sinnesslöa till omkring 1,900 samt en höjning av
totala kostnaderna till i runt tal 48,200,000 kronor.

Mot de föreslagna ändringarna i 1928 års plan gjorde riksdagen icke någon
erinran. Ej heller föranledde den vid propositionen fogade översikten annan
anmärkning än den, som följde av riksdagens beslut, att den i översikten
upptagna sinnesslöanstalten i Lund skulle påbörjas tidigare än i propositionen
avsetts (skrivelse nr 361).

Alltsedan budgetåret 1928/1929 har riksdagen för fullföljande i huvudsak
av omförmälda plan årligen beviljat betydande anslag. De anslagsbelopp,
som sålunda anvisats, framgå av följande tablå.

	Kronor	Kronor
1928/1929 .......................	....... 3,500,000 1933/1934 ............	.................. 7,187,800
1929/1930 .......................	....... 4,100,000 1934/1935 ............	.................. 2,905,500
1930/1931 .......................	....... 4,700,000 1935/1936 ............	.................. 3,302,250
1931/1932 .......................	....... 6,400,000 1936/1937 ............	.................. 2,843,000
1932/1933 .......................	....... 6,250,000
De för budgetåren	1928/1929—1932/1933 anvisade	beloppen hava be-

viljats under femte huvudtiteln såsom reservationsanslag till hospitalsbyggnader.

Av de för budgetåren 1933/1934—1935/1936 anvisade beloppen hava respektive
6,592,800, 2,660,500 och 3,223,250 kronor beviljats såsom reservationsanslag
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, medan
595,000, 245,000 och 79,000 kronor anvisats såsom reservationsanslag till
inlösen av vårdplatser vid sinnessjukhusen m. m. De förstnämnda anslagen
hava uppförts bland utgifter för kapitalökning och de senare under femte
huvudtiteln. Från och med budgetåret 1936/1937 har anslaget i dess helhet
upptagits bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Statens allmänna
fastiglietsfond».

Kungl. Majus proposition nr 124.

Renoveriugsarbeten vid Ulleråkers sjukhus.

Frågan har behandlats i propositionen nr 68/1936 s. 19—41, statsutskottets
utlåtande nr 131/1936 s. 8—12 och riksdagens skrivelse nr 318/1936.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 68 till 1936
års riksdag förordat förslag vid Ulleråkers sjukhus vid Uppsala utföra nyoch
ombyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst 1,524,000 kronor,
därvid styrelsen hade att beakta vad i nämnda proposition anförts rörande
sättet för byggnadsföretagets utförande.

Samtidigt ställde Kungl. Majit för påbörjande av nämnda arbeten till
byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av högst 1,000,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för
nästa budgetår måtte anvisas återstoden av de för arbetena beräknade
medlen eller (1,524,000 —1,000,000) 524,000 kronor.

För de ifrågavarande arbetenas slutförande under budgetåret 1937/1938
torde beräknas 524,000 kronor. Yad angår frågan örn renoveringsplanens
fullföljande, saknar jag anledning att nu ingå i närmare prövning av densamma.

Renovering av köks- och tvättbyggnaden vid Restads sjukhus.

Frågan har senast behandlats i propositionen nr 68/1936 s. 41—44,
statsutskottets utlåtande nr 131/1936 s. 12—13 och riksdagens skrivelse nr
318/1936.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit — med ändring därutinnan av
Kungl. Majits beslut den 30 juni 1933 — åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med ett av mig i propositionen nr 68 till
1936 års riksdag förordat förslag vid Restads sjukhus vid Vänersborg utföra
renovering av köks- och tvättbyggnaden för en beräknad kostnad av högst
339,200 kronor.

Samtidigt ställde Kungl. Majit för arbetenas påbörjande till byggnadsstyrelsens
förfogande — utöver den 30 juni 1933 och den 30 juni 1934 anvisade
belopp av tillhopa högst 103,600 kronor — ett belopp av högst 50,000
kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen — under förmälan
att arbetena beräknades komma att avslutas under budgetåret 1937/1938
— hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas återstoden av de för
byggnaderna beräknade medlen (339,200 — 103,600 — 50,000) 185,600 kronor.

För arbetenas slutförande under budgetåret 1937/1938 torde beräknas
185,600 kronor.

Departements chefen.

Departoments chofon.

Kungl. Majlis proposition nr 124.

Departements chefen.

Utvidgning av vattenverket vid Restads sjukhus.

Frågan har behandlats i propositionen nr 68/1936, s. 44—47, statsutskottets
utlåtande nr 131/1936 s. 13—14 och riksdagens skrivelse nr 318/1936.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med ett av mig i propositionen nr 68 till
1936 års riksdag förordat förslag vid Restads sjukhus utföra arbeten för
utvidgning av vattenverket m. m. för en beräknad kostnad av högst 110,000
kronor.

Samtidigt ställde Kungl. Maj:t för påbörjande av arbetena till byggnadsstyrelsens
förfogande ett belopp av högst 55,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen anmält, att arbetena
beräknades komma att bliva avslutade under budgetåret 1937/1938. På
grund härav har styrelsen hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas
återstoden av den uppskattade totalkostnaden för arbetena eller (110,000 —
55,000) 55,000 kronor.

För arbetenas slutförande under budgetåret 1937/1938 torde beräknas

55,000 kronor.

Vatten- och avloppsledningsarbeten vid Mariebergs sjukhus.

Frågan har behandlats i propositionen nr 68/1936 s. 47—53, statsutskottets
utlåtande nr 131/1936 s. 14—17 och riksdagens skrivelse nr 318/1936.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med av mig i propositionen nr 68 till 1936
års riksdag förordade förslag vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn utföra
dels vissa vattenledningsarbeten för en beräknad kostnad av högst 126,000
kronor, dels ock vissa avloppsledningsarbeten för en beräknad kostnad av
högst 393,000 kronor.

Samtidigt ställde Kungl. Majit för påbörjande av ifrågavarande vattenoch
avloppsledningsarbeten till byggnadsstyrelsens förfogande ett belopp av
högst 175,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen anmält, att arbetena
beräknades komma att fullbordas under budgetåret 1937/1938. På grund
därav har styrelsen hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas återstoden
av de för arbetena beräknade medlen eller (126,000 + 393,000 — 175,000)

344,000 kronor.

För arbetenas slutförande under budgetåret 1937/1938 torde beräknas

344,000 kronor.

Kungl. Majus proposition nr 124.

Renoveringsarbeten vid S:t Sigfrids sjukhus.

Frågan Ilar senast behandlats i propositionen nr 68/1936 s. 6, statsutskottets
utlåtande nr 131/1936 s. 3 och riksdagens skrivelse nr 318/1936.

Den 25 januari 1935 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta
verkställa ombyggnad av den s. k. Lilla byggnaden vid S:t Sigfrids sjukhus
vid Växjö, vilken ombyggnad ingick i ett sedermera av mig i propositionen
nr 163 till 1935 års riksdag förordat förslag till renoveringsarbeten vid sjukhuset.
Den 20 juni 1935 uppdrog Kungl. Majit vidare åt byggnadsstyrelsen
att låta i huvudsaklig överensstämmelse med nyssnämnda förslag utföra jämväl
övriga däri ingående renoveringsarbeten, under iakttagande av att nämnda
ombyggnad jämte övriga arbeten finge draga en kostnad av högst 1,077,000
kronor.

För utförande av renoveringsarbetena har Kungl. Majit ställt till byggnadsstyrelsens
förfogande sammanlagt högst 900,000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen anfört, att av de för
berörda arbeten beräknade medlen återstode att anvisa (1,077,000 — 900,000)

177,000 kronor. Då arbetena beräknades bliva avslutade under budgetåret
1937/1938, har styrelsen hemställt, att sistnämnda belopp måtte anvisas för
nästa budgetår.

Av beskaffenhet att här böra anmälas är vidare en av byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 18 januari 1937 gjord framställning, vald hemställes örn
Kungl. Majits medgivande, att vid sjukhuset finge anordnas en personaltvättinrättning.
Sedan däri inledningsvis erinrats, att i planen för de pågående
renoveringsarbetena vid sjukhuset jämväl inginge viss omändring
av den förutvarande länspaviljongen (byggnad nr 4) anför styrelsen i huvudsak
följande.

Enligt nämnda plan skulle i byggnadens källare till personaltvättstugor
anordnas två mindre lokaler av enkel beskaffenhet och med enligt nuvarande
förhållanden relativt otidsenlig inredning. Utvecklingen på det byggnadstekniska
området vad gäller tvättinrättningar hade emellertid under senare
år gått framåt med hastig takt. Tvättstugor i de moderna hyreshusen försåges
numera i allt större omfattning med maskinell utrustning till nedbringande
av kostnaderna för det manuella arbetet. Vid de stora sinnessjukhusanläggningar,
vilkas utförande anförtrotts styrelsen, hade med speciell
sakkunskap planlagda och med de modernaste maskiner utrustade centraltvättanläggningar
anordnats för sjukhusets och den ogifta personalens tvätt.
Det syntes styrelsen, att åtgärder hädanefter skäligen borde vidtagas för
att göra även tvättstugorna för den gifta personalen vid dessa sjukhus
rymligare, bättre planlagda och inredda med anordningar för maskinell drift
till underlättande av det relativt tunga arbete, som enbart handtvätt erfordrade.

Byggnadsstyrelsen hade förty efter samråd med medicinalstyrelsen och
med dess tillstyrkan ansett sig böra föreslå, att i källaren till byggnaden
nr 4 anordnades lokaler för en personaltvätt av större omfattning än tidigare
avsetts och försedd med viss maskinell utrustning. För ändamålet av -

Kungl. Majds proposition nr 124.

såge styrelsen att taga i anspråk två förrådslokaler med tillträde utifrån
utan passage genom delar av bottenvåningen. Dessa båda lokaler bildade
en rymlig tvättstuga, i vars ena rum borde uppställas två handtvättkoar, en
tvättmaskin för 23 kilograms fyllning, en centrifug med 500 millimeters diameter
samt fyra blötvagnar. Det andra rummet borde ordnas till tork- och
mangelrum och förses med en kallmangel, en torkanläggning med fläkt och
torkliästar m. m.

Merkostnaderna för en sålunda anordnad tvättstuga belöpte sig enligt
byggnadsstyrelsens uppskattning till 16,400 kronor. Då emellertid de för
ifrågavarande renoveriugsarbeten beräknade medlen kornme att lämna sådant
överskott, att jämväl detta belopp kunde rymmas inom detsamma, erfordrades
för detta ändamål, yttrar styrelsen, icke några ytterligare medel
utöver de för byggnadsföretaget ursprungligen beräknade.

Med stöd av det anförda har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl. Majit
måtte medgiva anordnande av en personaltvättinrättning på sätt föreslagits
samt att byggnadsstyrelsen finge för ändamålet disponera ett belopp av
16,400 kronor av de för byggnadsföretaget anvisade och till styrelsens förfogande
ställda medlen.

I detta sammanhang anser jag mig vidare böra anmäla tvenne av byggnadsstyrelsen
till Kungl. Majit den 30 april och den 28 maj 1936 ingivna
framställningar, varom styrelsen i sin berörda skrivelse den 27 augusti 1936
jämväl erinrat. Innan jag ingår på en redogörelse för dessa framställningar,
vill jag emellertid framhålla följande.

Den 27 juni 1930 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen att låta i
huvudsaklig överensstämmelse med ett av föredragande departementschefen
i propositionen nr 150 till 1930 års riksdag förordat förslag utföra ny- och
ombyggnadsarbeten vid ifrågavarande sjukhus — då benämnt Yasjö hospital
— för en beräknad kostnad av högst 3,807,600 kronor.

För verkställandet av dessa arbeten ställde Kungl. Majit till byggnadsstyrelsens
förfogande nämnda den 27 juni 1930 samt därefter den 26 juni
1931, den 17 juni 1932, den 30 juni 1933, den 30 juni 1934 och den 30 juni
1935 respektive högst följande belopp, nämligen 200,000 kronor, 850,000 kronor,
825,000 kronor, 1,300,000 kronor, 497,000 kronor och 254,750 kronor eller
tillhopa högst 3,926,750 kronor.

Enligt anmälan från byggnadsstyrelsen den 11 januari 1937 äro de berörda
ny- och ombyggnadsarbetena vid sjukhuset numera slutförda. De sammanlagda
utgifterna för byggnadsföretaget beräknades komma att uppgå till
i runt tal 3,630,400 kronor.

Då de anvisade medlen enligt vad här nämnts uppgingo till 3,926,750
kronor beräknade byggnadsstyrelsen en besparing därå av omkring 296,350
kronor. Av detta belopp hemställer styrelsen emellertid att tillsvidare få
disponera, i mån av behov, högst 45,000 kronor för bestridande av kostnaderna
för under åren 1937 och 1938 möjligen erforderliga kompletteringsoch
reparationsarbeten vid de av 1930 års byggnadsbeslut omfattade delarna
av sjukhuset.

Kungl. Majus proposition ur 124.

Jag övergår härefter till styrelsens framställningar den 30 april
och den 28 maj 1936.

I skrivelsen den 30 april 1936 har styrelsen framlagt ändrat förslag till
ombyggnaden av mittpartiet inom kriminalbyggnaden vid sjukhuset, vilket
ombyggnadsarbete tillhör planen för de under denna punkt ifrågavarande
renoveringsarbetena.

Till motivering av ändringsförslaget anför styrelsen i huvudsak följande.

Enligt det till utförande anbefallda förslaget till renoveringsarbeten vid
sjukhuset skulle i kriminalbyggnadens bottenvåning de av sysslomannen
tidigare disponerade tre rummen samt vidliggande personalkök inredas till
apotek, laboratorium, operations- och steriliseringsrum samt de två rum,
vilka förut begagnats som expeditionsrum för sjukhuschefen och kansliet,
omändras till läkare- och uppsyningsmannaexpeditioner. Vidare innebure
förslaget, att de båda matsalar, som funnes i byggnadens bottenvåning och
våning 1 trappa upp, den ena för närvarande avsedd för vårdpersonalen i
byggnaden och den andra för läkare och kontorspersonal, skulle anslutas
till respektive sjukavdelningar såsom dagrum och patientrum.

Emellertid hade direktionen för sjukhuset funnit det vara synnerligen
önskvärt, att apoteks- och laboratorieavdelningarna väsentligt utvidgades och
att lokaler bereddes för röntgenavdelning och tandklinik. Direktionen hade
därför låtit upprätta nya förslagsritningar för byggnadens omändring. Enligt
dessa skulle det förutvarande sysslomanskontoret och personalköket omändras
till undersöknings-, operations- och apoteksrum och laboratoriet förläggas
till den av vårdpersonalen disponerade matsalen i bottenvåningen.
Samtliga dessa nya lokaler skulle härigenom erhålla ganska väsentligt ökade
utrymmen. I sjukhuschefens förutvarande expeditionsrum och kansli skulle
vidare anordnas rum för tandklinik och röntgen. Matsalen i vaningen 1
trappa upp skulle reserveras för personalens räkning och tekök inredas i
ett motliggande av de för personalen avsedda rummen. Ett annat som
personalrum disponerat utrymme i våningen 1 trappa upp skulle anordnas
till uppsyningsmannaexpedition, och för läkarexpedition skulle tågås i anspråk
ett av rummen i uppsyningsinannens bostadslägenhet i våningen 1
trappa upp, vilken bostad sålunda skulle minskas från fyra till tre rum och
kök. I källarvåningen skulle förläggas röntgenavdelningens expeditionsrum,
maskinrum och arkiv med direkt förbindelse genom spiraltrappa till diagnostikrummet.

I skrivelse den 24 april 1936 till byggnadsstyrelsen har medicinalstyrelsen
förklarat sig finna förslaget böra komma till utförande, därest det läte
sig inpassas i den för ifrågavarande renoveringsarbeten i deras helhet angivna
kostnadsramen.

Medicinalrådet Björck har i särskild promemoria i ärendet anfört följande
synpunkter.

I ett fullt modernt sinnessjukhus måste ingå röntgenutrustning, ett hjälpmedel
som man numera icke kan undvara, framför allt för att så långt det
är görligt undanröja den fara för patienter och personal, som icke diagnosticerade
fall av tuberkulos bland patienterna alltid måste utgöra.

Ökat utrymme för laboratorier har även ansetts nödvändigt, varjämte ett
särskilt rum avsetts för en tandbehandlingsavdelning. Tandvårdens definitiva
ordnande är nämligen en fråga inom sinnessjukvården, som kräver sin
lösning och för närvarande är föremål för medicinalstyrelsens uppmärksamhet.

Kungl. Majus proposition nr 124.

Förslaget innebär slutligen, att personalens önskemål att inom specialavdelningen
få bibehållen en matsal med därtill hörande serveringskök har
tillmötesgåtts.

Byggna(isstyrelsen har uppskattat merkostnaden för de sålunda föreslagna
ombyggnadsarbetena inom kriminalbyggnaden till 45,000 kronor, vari ingå,
bland annat, utgifter för en ny kabel för växelström från pannliuset till röntgenoch
steriliseringsavdelningarna med 4,500 kronor. Då det enligt styrelsens
mening vore uteslutet, att de för renoveringsarbetena vid sjukhuset beräknade
kostnaderna kunde bära denna ytterligare utgift, ville styrelsen ifrågasätta,
huruvida icke de kostnader, som föranleddes av det föreliggande ändringsförslaget,
vilket styrelsen funne böra komma till utförande, kunde bestridas
av den besparing, som uppstått å de för de förutnämnda ny- och
ombyggnadsarbetena vid sjukhuset beviljade anslagen.

På grund av det anförda har styrelsen hemställt, att Kungl. Majit måtte
medgiva, att ombyggnaden av kriminalbyggnaden vid sjukhuset finge utföras
enligt vid framställningen bifogade förslagsritningar samt att styrelsen finge
för ändamålet disponera ett belopp av högst 45,000 kronor av de till vissa
ny- och ombyggnadsarbeten vid sjukhuset anvisade och till styrelsens förfogande
ställda medel.

I skrivelsen den 28 maj 1936 har styrelsen — sedan Kungl. Majit den
31 januari 1936 med anledning av en av svenska sinnessjukvårdspersonalens
förbund, avdelning 5, och statens sinnessjukhus ekonomipersonals förbund,
avdelning 9, gjord framställning uppdragit åt styrelsen att i samråd med
medicinalstyrelsen uppgöra förslag till inrättande vid sjukhuset av erforderligt
antal badrum, avsedda för de i bostadshusen vid sjukhuset boende
personalfamiljerna — avgivit förslag i det berörda avseendet.

Enligt detta förslag, mot vilket medicinalstyrelsen icke funnit något att
erinra, förordar byggnadsstyrelsen anordnande av en badavdelning inom
de utrymmen i byggnaden nr 21, vilka för närvarande disponeras såsom
maskinistbostad. Byggnadsstyrelsen erinrar, att maskinisten vid sjukhuset
jämlikt det av Kungl. Majit den 20 juni 1935 fastställda förslaget till renoveringsarbeten
skall beredas bostad inom ett under uppförande varande
bostadshus.

Kostnaderna för genomförande av förslaget beräknas av byggnadsstyrelsen
uppgå till 20,000 kronor.

Jämväl i detta fall har byggnadsstyrelsen framhållit, att de för renoveringsarbeten
vid sjukhuset anvisade anslagen icke lämnade tillgång till
kostnadernas bestridande. Styrelsen ville därför ifrågasätta, att de med
inrättandet av badavdelningen förenade kostnaderna finge bestridas av förut
omförmälda besparing å de tidigare anvisade medlen till vissa ny- och ombyggnadsarbeten
vid sjukhuset — på samma sätt som föreslagits i styrelsens
skrivelse den 30 april 1936 rörande kostnaden för ombyggnad av kriminalbyggnaden
vid sjukhuset.

Styrelsen har med stöd av det anförda hemställt, att Kungl. Majit täcktes

Kungl. Majus proposition nr 124.

medgiva, att badavdelningen finge anordnas enligt dess förslag samt att
för ändamålet finge disponeras högst 20,000 kronor av de till nämnda nyoch
ombyggnadsarbeten vid sjukhuset anvisade och till styrelsens förfogande
ställda medlen.

I sin skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen i sistberörda
avseenden slutligen hemställt, att, därest Kungl. Majit icke funne lämpligt
anvisa medel för ändamålet från besparingar å tidigare anslag Kungl. Majit
ville föreslå riksdagen att anvisa

dels för utförande av mittpartiet inom kriminalbyggnaden vid sjukhuset
enligt styrelsens den 30 april 1936 framlagda förslag ett belopp av 45,000
kronor,

dels ock. för inrättande vid sjukhuset av erforderligt antal badrum för personalfamiljer
enligt styrelsens den 28 maj 1936 avlämnade förslag ett belopp
av 20,000 kronor.

I enlighet med vad byggnadsstyrelsen därutinnan hemställt, finner jag DepartemenUtill
en början, att för avslutande av de vid sjukhuset pågående renoverings- chefen,
arbetena under nästa budgetår bör beräknas ett belopp av 177,000 kronor.

Det av byggnadsstyrelsen föreslagna anordnandet av en enligt nutida
krav inrättad tvättinrättning synes mig innebära en välbetänkt jämkning av
den för renoveringsarbetenas bedrivande förutsatta planen, och förslaget bör
enligt min mening vinna beaktande. Under förutsättning att riksdagen ej
framställer någon erinran kommer jag därför att tillstyrka, att Kungl. Majit
bemyndigar byggnadsstyrelsen att av de för renoveringsarbetena beräknade
medlen, örn de därtill förslå, låta bekosta anordnandet av en personaltvättinrättning
vid sjukhuset på sätt av byggnadsstyrelsen föreslagits.

Yad härefter angår de av byggnadsstyrelsen i skrivelser den 30 april
och den 28 maj 1936 föreslagna byggnadsarbetena, avseende dels viss
ändring i dispositionen av utrymmena inom sjukhusets kriminalavdelning,
dels ock anordnande av badrum för de i bostadshusen vid sjukhuset
boende, har jag jämväl blivit övertygad örn lämpligheten av att nämnda
förslag komma till utförande. Jag vill särskilt erinra örn vikten av att
tuberkulos bland sinnessjukhusens patienter i tid diagnosticeras, för vilket
syfte tillgång till röntgen är nödvändig. Och vad badavdelningen för
sjukvårdspersonalen beträffar, torde, vid ett sjukhus av det förevarandes
storleksordning, behovet av lokaler för ändamålet få anses väl vitsordat.
Beräkningen av de av jämkningen i byggnadsplanen föranledda merkostnaderna,
tillhopa 65,000 kronor, anser jag mig vidare kunna godtaga. För bestridande
av desamma synes, såsom av byggnadsstyrelsen jämväl föreslagits, uppkommen
besparing å de medel, som anvisats för utförandet av de vid 1930
års riksdag beslutade, numera slutförda ny- och ombyggnadsarbetena vid
sjukhuset kunna tagas i anspråk. Därest riksdagen ej har något att erinra
däremot, är jag alltså benägen tillstyrka, att Kungl. Majit bemyndigar byggnadsstyrelsen
att av nämnda medel disponera högst 65,000 kronor för de nu
föreslagna arbetenas utförande.

Kungl. Majis proposition nr 124.

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Frågan har senast behandlats i propositionen nr 68/1936, s. 8—18, statsutskottets
utlåtande nr 131/1936 s. 5—8 och riksdagens skrivelse nr 318/1936.

I propositionen nr 163 till 1935 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag
om upprättande av en psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Såsom byggnadsplats föreslogs ett av lantförsvaret disponerat område
av stadsägorna 690 och 367, vilket är beläget sydost örn sjukhusområdet
och avskuret från detta genom den del av infartsvägen till staden söderifrån,
som kallas Sjukhusvägen. I samband med utredningen angående
klinikens upprättande hade förhandlingar förts örn anordnande av ny infartsväg
till staden söderifrån och Sjukhusvägens införlivande med sjukhusområdet.
En dylik omläggning av infartsvägen hade av vederbörande
myndigheter i allmänhet ansetts som en förutsättning för klinikens förläggning
till det föreslagna området. Jag framhöll i förevarande avseende, att
efter vad jag inhämtat det syntes kunna förväntas, att en tillfredsställande
lösning av vägfrågan utan alltför stort dröjsmål skulle kunna uppnås. Huvudsaken
vore uppenbarligen, att i denna sak ett avtal med staden kunde komma
till stånd, som garanterade, att vägomläggningen verkställts, då klinikbyggnaden
stöde färdig att tagas i bruk. Då denna förutsättning syntes föreligga,
ansåg jag anledning saknas att uppskjuta avgörandet i huvudfrågan. Jag utgick
därvid ifrån att åtgärder för byggnadsarbetenas påbörjande borde anstå,
tills de förhållanden, som sammanhängde med klinikens förläggning, på ett
betryggande sätt ordnats.

Förslaget angående kliniken omfattade även särskilda grunder för dess anordnande
och upprätthållande såsom avdelning av akademiska sjukhuset.
Detta äges av Uppsala universitet, men Uppsala läns landsting är i vissa avseenden
ekonomiskt ansvarigt för driftkostnaderna. Grunderna voro delvis
av natur att beröra landstingets ekonomiska intressen.

Anläggningskostnaderna för kliniken — vilka av särskilda delegerade för
avgivande av förslag angående klinikens upprättande beräknats till 1,497,000
kronor — uppskattades av Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med beräkning
av byggnadsstyrelsen, till 1,597,000 kronor. I nämnda belopp ingick en
summa av 140,000 kronor för anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler.

I skrivelse nr 259 anmälde riksdagen sitt beslut. Riksdagen yttrade därvid,
att det syntes riksdagen icke vara uteslutet, att kostnaderna för kliniken,
med iakttagande av största möjliga sparsamhet, skulle kunna nedbringas
jämväl under det av de delegerade beräknade beloppet. Det hade särskilt
förefallit riksdagen antagligt, att kostnaden för anslutning till akademiska
sjukhusets ekonomicentraler skulle kunna icke obetydligt reduceras. Riksdagen
hade sålunda funnit, att ett belopp av 1,450,000 kronor borde vara
tillfyllest för byggnadsarbetenas utförande. Vad den av mig berörda vägfrågan
anginge, hade riksdagen endast velat framhålla, att nämnda fråga
borde före arbetenas påbörjande genom avtal så ordnas, att särskilda kost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

nader icke åsamkades statsverket. Yad jag i övrigt anfört i förevarande
ärende hade icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen hade alltså
beslutat, att vid akademiska sjukhuset i Uppsala skulle i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig förordat förslag upprättas en psykiatrisk klinik,
förlagd å det för densamma föreslagna området av stadsägorna 690 och 367,
dock under förutsättning att sådan omläggning av södra infartsvägen till
Uppsala beslutades, att det för kliniken avsedda området ej av nämnda väg
skildes från akademiska sjukhusets område, samt Uppsala stad förbunde
sig att hava fullbordat vägomläggningen till dess kliniken vore färdig att
tågås i bruk. Klinikens anslutning till akademiska sjukhuset och dess upprätthållande
såsom avdelning av sjukhuset skulle ske enligt av mig förordade
grunder. Byggnader för kliniken och till densamma hörande personalbostäder
skulle i huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag
uppföras för en beräknad kostnad av högst 1,450,000 kronor. För budgetåret
1935/1936 beräknades 100,000 kronor.

Med anledning av riksdagens uttalande rörande kostnadsberäkningen uppdrog
Kungl. Majit den 5 juli 1935 åt byggnadsstyrelsen att i samråd med
Uppsala universitet och medicinalstyrelsen verkställa utredning angående
föreliggande möjligheter att nedbringa de i propositionen till 1,597,000 kronor
beräknade anläggningskostnaderna för kliniken till det av riksdagen för ändamålet
såsom tillfyllest ansedda beloppet av 1,450,000 kronor. Yid denna
utredning skulle byggnadsstyrelsen särskilt undersöka, huruvida kostnaden
för anslutning till akademiska sjukhusets ekonomicentraler kunde minskas.

Med skrivelse den 23 januari 1936 överlämnade byggnadsstyrelsen den
anbefallda utredningen. Styrelsen förklarade därvid, att utredningen givit
vid handen, att de i propositionen till 1,597,000 kronor upptagna kostnaderna
för klinikens uppförande icke kunde nedbringas utan att lokalernas storlek
och omfattning reducerades, vilket icke vore möjligt med det fixerade patientantalet.

Under dessa omständigheter ansåg jag mig vid frågans behandling vid
fjolårets riksdag icke kunna förorda någon jämkning av den tidigare angivna
kostnadssumman, 1,597,000 kronor.

Riksdagen godkände kostnadsberäkningen under uttalande dock, att all
den sparsamhet måtte iakttagas, som utan eftersättande av berättigade krav
vore möjlig.

Till belysning av den med förevarande byggnadsfråga förbundna vägfrågans
läge vill jag härefter anföra följande.

I samband med ovannämnda beslut den 5 juli 1935 uppdrog Kungl. Majit
åt byggnadsstyrelsen att träda i förhandlingar med Uppsala stad angående
föranstaltande, utan att särskilda kostnader åsamkades statsverket, av sådan
omläggning av södra infartsvägen till staden, att det för kliniken föreslagna
området av stadsägorna 690 och 367 ej av nämnda väg skildes från akademiska
sjukhusets i Uppsala område. Tillika anbefallde Kungl. Majit styrelsen
att så snart ske kunde till Kungl. Majit inkomma med redogörelse för resultatet
av nämnda förhandlingar och förslag till det avtal i ämnet, som vid
förhandlingarna befunnes kunna komma till stånd.

Kungl. Majus proposition nr 124.

Den 28 november 1935 överlämnade byggnadsstyrelsen utredning och avtalsförslag
i vägfrågan. Styrelsen anförde därvid till en början, att styrelsen
med anledning av Kungl. Majis uppdrag inlett förhandlingar med av stadsfullmäktige
i Uppsala utsedda delegerade rörande omläggning av södra infartsvägen
till staden. Vid dessa förhandlingar hade från stadens sida
framlagts tre olika alternativ i frågan, vilka samtliga avsåge anordnandet av
dels en ny huvudväg, dels ock en förbindelseväg för trafiken mellan de
västra stadsdelarna och Kungsängen.

Sedan förevarande fråga underställts stadsfullmäktiges prövning förklarade
dessa, enligt vad byggnadsstyrelsen meddelat, vid sammanträde den 15 november
1935, att staden under vissa angivna villkor vore villig att verkställa
omläggning av södra infartsvägen till staden i huvudsaklig överensstämmelse
med alternativ I eller II. Därjämte bemyndigades drätselkammaren att,
bland annat, närmare utarbeta ett förslag till avtal i frågan och i övrigt träffa
de ytterligare bestämmelser i avtalet, som kunde befinnas erforderliga, samt
att å stadens vägnar underteckna detsamma. Efter förhandlingar mellan
byggnadsstyrelsen och drätselkammaren har vidare upprättats ett förslag
till avtal rörande omläggning av ifrågavarande väg, vilket förslag av drätselkammaren
undertecknats. Enligt detta avtal förbunde sig Uppsala stad, i
vad på staden ankomme, att till dess kliniken vore färdig att tagas i bruk
hava fullbordat omläggning av södra infartsvägen till staden i huvudsaklig
överensstämmelse med och efter det staden tagit ställning till något av
alternativen I eller II. För fullgörande av omförmälda åtagande uppställde
staden följande villkor, nämligen

a) att spårvägslinjen utefter dåvarande Sjukhusvägen ytterligare några år
framåt finge kvarligga i sin dåvarande sträckning;

b) att hinder från vederbörande myndigheter för vägens omläggning enligt
något av dessa alternativ icke mötte;

c) att för ändamålet erforderlig mark tillhörande kronan upplätes utan
kostnad för staden; samt

d) att särskilt bidrag till omläggningen erhölles av automobilskattemedel.

Beträffande detta avtalsförslag hade byggnadsstyrelsen icke något att erinra.

I vägomläggningsfrågan yttrade sig, bland andra, länsstyrelsen och domänintendenten
i Uppsala län samt cheferna för Upplands regemente och arméns
underofficersskola. Körande innehållet i dessa yttranden får jag hänvisa till
propositionen nr 68/1936 s. 11—13.

Den 30 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att förhandla
med Uppsala stad angående vidtagande av åtgärder för att förslag till omläggning
av södra infartsvägen till staden snarast möjligt bringades under
vederbörande myndighets prövning.

Med anledning av detta uppdrag har av byggnadsstyrelsen förts förnyade
förhandlingar med representanter för Uppsala stad, medicinska fakulteten
samt länsstyrelsen i Uppsala län, varjämte yttrande i ärendet avgivits av
arméförvaltningens fortifikationsdepartement. I skrivelse den 5 november
1936 anför byggnadsstyrelsen härom i huvudsak följande.

Kungl. Majus proposition nr 124.

Alldenstund från länsstyrelsen oell arméförvaltningens fortifikationsdepartement
mött motstånd mot en omläggning av ifrågavarande väg enligt
alternativ I respektive alternativ II hade drätselkammaren i Uppsala med
ledning av ett av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt, inom
nämnda ämbetsverk skisserat förslag till omläggning av infartsvägen låtit
genom stadsingenjören Carl E. Hornson utarbeta ett såsom alternativ IV
betecknat förslag, avseende vägens sträckning från en punkt strax söder örn
korsningen mellan Stockholmsvägen och nuvarande sjukhusvägen över arméns
underofficersskolas område längs södra delen av grusgropen fram till Ulleråkersvägen
på den plats, där denna väg möter nuvarande sjukhusvägen.
Vägen skulle givas en bredd av 26 meter, medgivande dubbla spårvägsspår.

Visserligen hade drätselkammaren funnit alternativ IV ur trafikteknisk
synpunkt mindre tillfredsställande än de tidigare förslag, vilka varit under
omprövning. Drätselkammaren hade emellertid i frågans nuvarande läge,
särskilt som vägsträckningen med hänsyn till upprättandet av den psykiatriska
kliniken snarast möjligt måste bestämmas, icke velat fasthålla vid något
av de med alternativ I och alternativ II betecknade förslagen. På grund
därav och då anläggning av vägen enligt alternativ IV ekonomiskt skulle
ställa sig fördelaktigare hade drätselkammaren icke ansett sig böra motsätta
sig ett utförande av vägen i huvudsaklig överensstämmelse med sistnämnda
alternativ, så mycket mera som detta förefölle vara det enda av de av drätselkammaren
i ärendet prövade förslagen, som nu syntes hava utsikter att
vinna fastställelse.

Vid sammanträde den 16 oktober 1936 hade stadsfullmäktige i Uppsala
för sin del godkänt en omläggning av vägen enligt alternativ IV samt beslutat
att underställa förslaget länsstyrelsen i länet för prövning och fastställelse
under de av Uppsala stad för omläggningens fullbordande uppställda
villkoren.

Ehuru väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förordat den i alternativ IV avsedda
lösningen av förevarande vägfråga och därjämte representanter för
medicinalstyrelsen och medicinska fakulteten under hand förklarat sig kunna
godtaga denna vägsträckning, funne likväl byggnadsstyrelsen för sin del
liksom drätselkammaren, att alternativ IV innebure en mindre tillfredsställande
lösning av förevarande vägfråga än tidigare framlagda alternativ.
Vägen skulle sålunda dels framföras i skarp kurva och dels komma alltför
nära psykiatriska klinikens område, varjämte den föreslagna vägsträckningen
skulle utgöra ett hinder för en ytterligare utökning av akademiska sjukhusets
område mot söder. Från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens sida
hade emellertid under hand framhållits, att en verkställd utredning rörande
stadens utfartsvägar givit vid handen, att den nuvarande s. k. Stockholmsvägen
nedförd till stadens centrum icke för framtiden kunde väntas bliva en
huvudtrafikled utan endast en infartsväg av sekundär betydelse, sedan en
annan av länsstyrelsen och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förutsatt infartsväg
från Stockholm blivit anordnad. Med hänsyn därtill och då vägsträckningen
enligt alternativ IV icke lade hinder i vägen för ett genomförande
av alternativ I och II, därest detta av stadsplane- och trafiktekniska
skäl i framtiden skulle visa sig erforderligt, samt då alternativ IV syntes
vara det enda förslag till vägens omläggning, örn vilket enighet kunnat
vinnas, funne sig byggnadsstyrelsen för sin del icke böra motsätta sig genomförandet
av detta alternativ.

Genom resolution den 1 december 1936 har länsstyrelsen i Uppsala län
förordnat, att omläggningen av Sjukhusvägen skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse
med det såsom alternativ IV betecknade förslaget, varvid har

Departements chefen.

14r Kungl. Majlis proposition nr 124.

förutsatts, att spårvägslinjen tills vidare och högst till 1942 års utgång får —
på villkor att spårvägsbolaget bekostade uppförandet av ett staket, som avskärmar
klinikområdet från spårvägslinjen — kvarligga i nuvarande sträckning å
motsvarande äldre vägdel, att för företaget erforderlig mark, tillhörig kronan,
upplåtes utan kostnad för staden samt att statsbidrag erhålles till kostnaderna
för vägomläggningen.

Enligt vad jag från länsstyrelsen inhämtat utgår tiden för besvärs fullföljande
mot detta beslut hos Kungl. Majit den 3 mars 1937.

I skrivelse den 27 augusti 1936 har byggnadsstyrelsen anfört, att arbetena
med uppförandet av kliniken icke kunde påräknas taga sin början förrän
under senare delen av innevarande budgetår. Byggnadstiden har styrelsen
uppskattat till omkring ett och ett halvt år, i följd varav företaget under
angiven förutsättning skulle kunna fullbordas under senare delen av år 1938.
Under erinran att 1935 och 1936 års riksdagar för ändamålet anvisat 100,000
respektive 275,000 kronor har styrelsen vidare anfört, att av den beräknade
totalkostnaden för företaget återstode att anvisa ett belopp av (1,597,000
— 100,000 — 275,000) 1,222,000 kronor, vilket enligt styrelsen lämpligen borde
fördelas med 850,000 kronor på budgetåret 1937/1938 och med 372,000 kronor
på budgetåret 1938/1939. I enlighet därmed har styrelsen hemställt, att för
nästa budgetår måtte anvisas 850,000 kronor.

Då jag förlidet år hade att taga ställning till frågan örn fullföljandet av
det 1935 fattade beslutet rörande upprättandet av en psykiatrisk klinik vid
akademiska sjukhuset i Uppsala, framhöll jag, att strävandena att uppnå
bindande utfästelser från staden beträffande den förut berörda vägfrågans
ordnande då endast delvis lett till resultat. Tyvärr nödgas jag även i år
uttala, att frågan alltjämt icke är tillfredsställande ordnad. Såtillvida har den
dock förts närmare sin lösning, att sträckningen av den nya vägen numera
blivit fastställd, ehuru länsstyrelsens beslut i ärendet ännu icke vunnit laga
kraft. Kvar står ytterligare, att staden för sin medverkan till vägens omläggning
uppställt vissa villkor, till vilka från Kungl. Majits sida, med hänsyn
till vägfrågans läge, ståndpunkt hittills icke kunnat tagas. Efter samråd med
chefen för kommunikationsdepartementet anser jag mig dock kunna giva
uttryck åt förhoppningen, att stadens krav på bidrag av automobilskattemedel
och erforderlig mark för vägen skola kunna i skälig utsträckningtillmötesgås.
Jag förutsätter därvid, att riksdagens förut återgivna uttalande
i vägfrågan icke utgör hinder för att staten på sådant sätt medverkar till
sagda frågas lösande. Likaledes torde inga allvarligare betänkligheter kunna
anföras mot villkoret, att spårvägen skall få kvarligga i sin nuvarande sträckning
längst till utgången av år 1942.

Under dessa omständigheter synas mig utsikter förefinnas för att ett bindande
avtal skall komma till stånd mellan Uppsala stad och Kungl. Majit
och kronan under loppet av innevarande budgetår. Däremot är jag mera
tveksam om byggnadsarbetena skola hinna påbörjas före budgetårsskiftet.
Vid sådant förhållande och med hänsyn jämväl till den alltjämt kvarstående

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

ovissheten rörande den eventuella tidpunkten för byggnadsarbetenas påbörjande,
lär medelsanvisningen för nästa budgetår kunna begränsas till ett
lägre belopp än det, varmed byggnadsstyrelsen ansett sig böra räkna. Jag
vill förorda ett belopp av 400,000 kronor. Tillsammans med förut anvisade
medel, 375,000 kronor, skulle då stå till förfogande ett belopp av 775,000
kronor. Enär, på sätt jag i fjol erinrade, avsikten är, att såväl kliniken som
arbetena vid Ulleråkers sjukhus skola jämsides utföras i byggnadsstyrelsens
egen regi, åsyftar jag att med stöd av det allmänna bemyndigande,
som i sådant avseende plägat lämnas Kungl. Maj:t, hemställa örn den jämkning
i fördelningen av de för nämnda båda företag beräknade medlen, som
ur praktisk synpunkt må befinnas påkallad.

Vissa om- och ^byggnadsarbeten vid Frösö sjukhus.

I fråga örn Frösö sjukhus vid Östersund, som togs i bruk 1915 och sedan
1927, efter då genomförd nybyggnad av en paviljong för oroliga patienter, har
ett platsantal av 700 — därav 365 för män och 335 för kvinnor — har förslag
till örn- och nybyggnadsarbeten för avhjälpande av vissa vid inspektioner och
i övrigt påtalade bristfälligheter framkommit.

Med skrivelser den 3 december 1935 och den 31 december 1936 har medicinalstyrelsen
överlämnat förslag till utförande av erforderliga renoveringsarbeten
vid sjukhuset.

Jag torde här först få redogöra för styrelsens den 3 december 1935 framlagda
förslag, i det följande benämnt huvudförslaget.

Styrelsen meddelar, att detsamma av styrelsen utarbetats i samråd med
sjukhuschefen vid sjukhuset J. Agerberg och med anlitande av styrelsens
experter, arkitekten H. Ahlberg, ingenjörerna E. Lundström i elektriska prövningsanstalten,
H. Theorell och J. Bergström. Kostnadsberäkningen för
byggnadsarbetena hade verkställts av ingenjören A. D. Persson i Östersund.

Rörande innebörden av de olika i huvudförslaget ingående
arbetena har styrelsen framhållit i huvudsak följande.

1. Nya verkstadslokaler.

Sjukhusets verkstäder vore för närvarande dels olämpligt placerade, dels
otillräckliga. Verkstäder för snickare, målare, plåtslagare och tapetserare läge
sålunda i en av sjukpaviljongernas källare, varigenom de bleve ohygieniska
och medförde ständiga störningar för ovanför liggande vårdavdelningar.
Smedjan däremot vore belägen i byggnaden för ångcentral men omedelbart
under maskinmästarens bostad. Lokaler för mekaniska reparationer saknades,
varför erforderliga arbeten av detta slag måste utföras i ångfördelningsrummet.
Det nu föreliggande förslaget avsåge att genom ny- och tillbyggnad
åstadkomma en tillfredsställande lösning av nyssnämnda missförhållanden.

Den föreslagna nybyggnaden, som placerats norr örn ångpannehuset,
vore avsedd för snickare-, målare- och tapetserareverkstad med erforderliga
biutrymmen. Tillbyggnaden, som placerats vid angpannehusets västra
gavel, inrymde —■ förutom nödiga toalettlokaler och förråd -— plåtslageri-,
smides- och reparationsverkstad. Den nuvarande smedjan vid byggnadens

Kungl. Maj:ts pr (/position nr 124.

östra gavel bleve därigenom disponibel och ändrades till kontor för maskinmästaren,
för vilken hittills sådant saknats.

I samband med dessa och andra i förslaget ingående utvidgningar måste
enligt ingenjören Theorell, de båda värmeledningspumparna inom ångpannehuset
utbytas mot större och kraftigare, varigenom vattencirkulationen genom
de längst bort befintliga delarna av systemet, nu otillfredsställande, komme
att bliva effektivare. — Likaså måste, då nuvarande varmvattenberedare visat
sig otillräckliga, ytterligare en dylik uppställas inom värmecentralen.

2. Nybyggnad för samlingssal.

Profan festsal saknades för närvarande, vilket medförde stora nackdelar.
Sålunda måste lokaler, som hade att fylla andra ändamål, tillfälligtvis utrymmas
för att tjäna som samlingslokal vid de sammankomster för patienternas
nöje och förströelse, som regelbundet återkomme på ett sinnessjukhus,
en anordning som icke medgåve, att hela det antal patienter, som annars
skulle kunna beredas tillfälle deltaga i dessa förströelser, nu kunde beredas
denna eftersträvade förmån.

Utredning hade visat, att det med hänsyn till utrymningsmöjligheter och
av utrymmesskäl icke varit möjligt att inom de befintliga byggnaderna bereda
plats för nämnda samlingssal, enär denna jämväl vore avsedd att tagas i
anspråk som lokal för biografföreställningar för patienterna. Med hänsyn
härtill hade styrelsen ansett sig böra för ändamålet föreslå en nybyggnad.

3. Modernisering av tvättinrättningen m. m.

Den befintliga tvättinrättningen vore omodern, oekonomisk i drift och
maskinerna helt eller delvis förslitna. Genom sjukhusets utvidgning och
andra förhållanden hade tvättgodsmängden så avsevärt ökats, att arbetet ej
längre kunde tillfredsställande medhinnas. På grund av ångmangelns ringa
kapacitet måste sålunda tvättkläderna återgå till avdelningarna i halvtorrt
skick och måste där understundom omedelbart tagas i bruk.

Det föreliggande förslaget avsåge driftens koncentration genom hela tvättprocedurens
fullgörande i samma våningsplan. Förslaget åsyftade vidare förslitna
maskiners ersättande med nya, medan ännu användbara sådana efter
reparation ånyo skulle installeras. — I de beräknade kostnaderna inginge
vidare — förutom byggnadsarbeten, elektriska installationer och förbättrad
värmeledning — jämväl nya anordningar för effektiv ventilation, vilken hitintills
icke funktionerat tillfredsställande.

4. Sällskapsrum för personalen.

De nu befintliga sällskapslokalerna läge i administrationsbyggnadens
källarvåning och vore även med hänsyn till sammanlagda golvytan (60 kvm.)
obetingat för små för att tillgodose en personal örn 250 personer. Genom
stryk- och mangelrummens nedflyttande i bottenvåningen bleve inom ekonomibyggnaden
lokaler lediga, vilka lämpligen borde användas för nu berörda
ändamål. Enligt förslaget skulle utrymmet disponeras till ett större och två
mindre samlingsrum med erforderliga bilokaler.

I denna del av förslaget inginge jämväl inredande av ytterligare personalrum
avsedda för kvinnlig ekonomipersonal, vilken hitintills, i den utsträckning
den kunnat beredas bostäder vid sjukhuset, varit allt för trångbodd.
Ifrågavarande rum vore avsedda att inredas över de nu föreslagna sällskapslokalerna
i ekonomibyggnadens tredje våning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

5. Arbetssalar för män.

Nuvarande vävsal, som vore kombinerad med bokbinderi och borstbinderi,
gåve med svårighet plats för 7 vävstolar. Enär vävning vore den mest lämpliga
sysselsättningen för ett stort antal manliga patienter, hade en provisorisk
vävsal för ytterligare 10 stolar måst anordnas i en avdelnings dagrum. Spolning
och bobining m. m. måste emellertid av utrymmesskäl med denna anordning
verkställas i ett angränsande sovrum.

Med hänsyn därtill hade kravet på ordnande av tillräckliga arbetslokaler för
män ansetts böra tillgodoses. Det föreliggande förslaget avsåge att av 4
personalrum och disponibelt vindsutrymme i paviljong Y åstadkomma arbetslokaler
med plats för bland annat 40 vävstolar.

6. Okat antal personalrum.

Genom de under punkt 5 anförda förändringarna inom paviljong V:s vindsvåning
minskades emellertid antalet bostadsrum för sjukvårdspersonal med
4 enheter. Ersättning därför avsåge förslaget att vinna genom inredning inom
paviljong I:s vindsvåning av 4 nya personalrum jämte erforderliga toalettutrymmen.
Förslaget avsåge att jämväl genom nyinredning av ytterligare
toalettrum m. m. i detta avseende bättre tillgodose därstädes redan befintliga
11 personalrum.

7. Utvidgning av sjukhusets rotfruktsodlare.

Den befintliga rotfruktskällaren, som uppfördes 1919, vore otillräcklig, varför
rotfrukter måste förvaras på olika ställen inom sjukhuset, delvis i källare
inom bostadshus av trä, vilket icke vore lämpligt.

Förslaget avsåge utökning med en ny sektion av den befintliga källaren på
därför från början avsett sätt.

8. Ny avloppsledning.

Enligt ingenjören J. Bergström hade det befunnits nödvändigt att med
anledning av den föreslagna nya verkstadsbyggnaden och maskinhusets tillbyggnad
omlägga den befintliga 229 mm. avloppsledningen till 300 mm. på
en sträcka av 300 meter till förhindrande av översvämningar i ångpannehusets
källare.

9. Ny lokaltelefonanläggning.

Yad slutligen anginge sjukhusets lokaltelefonanläggning befunne sig denna
i ett sådant skick, att den ej längre med fördel kunde repareras. Genom nu
föreslagna ny-, till- och ombyggnadsarbeten tillkomme dessutom kravet på
ett avsevärt ökat antal apparater. Den nu befintliga växeln vore avsedd för
35 linjer men måste genom dubbelkopplingar redan betjäna 47. Med hänsyn
därtill syntes det styrelsen erforderligt, att sjukhuset utrustades med ny lokaltelefonanläggning.

I ett över huvudförslaget den 28 november 1935 till medicinalstyrelsen
avgivet yttrande har byggnadsstyrelsen lämnat förslaget utan erinran.

Vidare har sjukhusdirektionen på anmodan av medicinalstyrelsen avgivit
yttrande den 15 november 1935. Direktionen har däri förklarat sig kunna tillstyrka
förslagets utförande men i några detaljer påkallat ändringar av detsamma.
Sålunda har direktionen beträffande den föreslagna nybyggnaden för
samlingssal föreslagit annan förläggning inom sjukhusområdet av denna

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 124. 349 37 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

byggnad än vad som av medicinalstyrelsen förutsatts, varjämte av direktionen
på anförda skäl förordats vissa förändringar med avseende å byggnadens
anordning och utförande, vilka beräknades medföra en ökning av byggnadskostnaderna
med omkring 3,500 kronor. I fråga om moderniseringen av tvättinrättningen
ha därjämte påtalats brister i ventilationen inom köket och dess
bilokaler.

Beträffande direktionens yttrande i nu anmärkta avseenden har medicinalstyrelsen
i sin skrivelse den 3 december 1935 i skilda sammanhang anfört i
huvudsak följande.

Med avseende å vad direktionen anfört angående förläggningen av den
föreslagna byggnaden för samlingssal hade styrelsen intet att erinra mot att
i denna del tillmötesgå direktionens önskemål. Yad vidare anginge det närmare
utförandet av byggnaden, syntes det styrelsen, att direktionens synpunkter
därutinnan kunde i viss mån beaktas inom ramen av den för uppförandet
beräknade kostnaden. Beträffande slutligen direktionens anmärkningar
angående brister i ventilationen inom köket med dess bilokaler ansåge
styrelsen sig böra beakta desamma genom upptagande i kostnadsplanen av
ett för de berörda olägenheternas avhjälpande beräknat belopp.

Medicinalstyrelsen har funnit kostnaderna för de i huvudförslaget
ingående arbetena böra beräknas på följande sätt.

Nya verkstadslokaler:

Nybyggnad ...................................................... kronor 98,800

Tillbyggnad ...................................................... » 59,650

Nybyggnad för samlingssal .................................... » 75,900

Modernisering av tvättinrättningen m. m.:

Tvätten ............................................................ » 56,760

Kökets ventilation ............................................. » 2,500

Sällskapslokaler för personalen m. m...................... » 29,450

Arbetslokaler för män .......................................... » 11,150

ökat antal personalrum .......................................... » 23,550

Utvidgning av rotfruktskällaren .............................. » 21,000

Ny avloppsledning ................................................ • » 22,500

Ny lokaltelefonanläggning .................................... » 16,000 417 260

Ritningar, administration och kontroll samt diverse för

byggnadsarbeten ................................................ kronor 22,240

Program, kontroll, oförutsett och diverse för elektriska

anläggningen ................................................... » 2,500 24,740

Summa kronor 442,000

Jag övergår härefter till behandling av medicinalstyrelsens med skrivelse
den 31 december 1936 överlämnade tilläggsförslag.

Förslaget — vilket av arkitekten Ahlberg utarbetats i samråd med sjukhusledningen
och med biträde av ingenjören Persson i Östersund — avser
följande ändringsarbeten vid sjukhuset.

1. Utrymning av den nuvarande mansavdelningen i paviljong IX och anordnande
därstädes av en särskild avdelning för lugna kvinnliga patienter.

Kungl. Majus proposition nr 124. 19

2. Flyttning av promenadgården vid paviljong V (män) från paviljongens
västra till dess östra sida.

3. Förflyttning av de kvinnliga arbetslokalerna till paviljong VIII och

4. Ändring av de nuvarande arbetslokalerna för kvinnor inom paviljong
VI till avdelning för lugnare uppegående, kroniskt sjuka kvinnor, en avdelning
av likartad beskaffenhet med den inom paviljongens andra våning redan
befintliga.

Som motiv till dessa förändringar har styrelsen anfört i huvudsak följande.

Vid sjukhuset funnes för närvarande 365 vårdplatser för män och 335 för
kvinnor. Sjukhuset hade emellertid, för att kunna tillmötesgå kravet från
upptagningsområdet, behov av ett procentuellt något ökat antal kvinnoplatser.
Samtidigt förelåge ett berättigat önskemål att till en särskild avdelning kunna
sammanföra lugna och känsliga kvinnliga patienter och konvalescenter. Båda
dessa krav tillgodosågos genom det föreslagna beläggandet av den inom sjukhusområdet
perifert belägna paviljong IX med kvinnor i stället för som nu
med män. Inom paviljongen krävdes för ändringens genomförande endast
smärre arbetens utförande.

Förändringen medförde en minskning av antalet vårdplatser inom paviljongen
från nu befintliga 35 till 31.

I sin nya egenskap av avdelning för lugna kvinnor skulle emellertid paviljong
IX ogynnsamt påverkas av grannskapet till den med oroligare patienter
belagda paviljong V:s promenadgård. Förslaget avsåge att råda bot på detta
förhållande genom promenadgårdens förflyttning från paviljongens västra till
dess östra sida.

Förflyttningen av arbetslokalerna för kvinnor till paviljong VIII avsåge
att få dessa utrymmen förlagda till ett särskilt hus, en förändring som bleve
till fördel både för lugnet och trevnaden inom den sjukvårdspaviljong, från
vilken de flyttades, och för det inom lokalerna bedrivna arbetet.

De nuvarande arbetslokalernas inom paviljong Yl förändring till en sjukvårdsavdelning
bleve en följd av vad nu föreslagits. I samband härmed föresloges
vissa smärre ändringsarbeten även inom den förut i denna paviljong
befintliga sjukavdelningen för att bättre tillgodose dagrumsutrymmet. De
ifrågasatta förändringarna medförde i och för sig en ökning av antalet vårdplatser
med 8.

Då emellertid tilläggsförslagets genomförande medförde en minskning inom
paviljong IX av antalet vårdplatser med 4, bleve den slutliga ökningen av
antalet vårdplatser endast 4.

Kostnaden för de föreslagna tilläggsarbetena skulle enligt medicinal -

styrelsens beräkningar bliva följande.

Ändringsarbeten inom paviljong IX ................................. kronor 2,380

Flyttning av promenadgården vid paviljong Y ..................... » 3,360

Paviljong Villis förändring till arbetspaviljong för kvinnor... » 13,100

Ändringsarbeten inom paviljong Yl .................................... » 11,180

Summa kronor 30,020

över tilläggsförslaget har medicinalstyrelsen hört byggnadsstyrelsen och
sjukhusdireJdionen, vilka förklarat sig icke hava något att erinra däremot.

På grund av vad sålunda i förenämnda skrivelser anförts har medicinalstyrelsen
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, dels medgiva att
vid sjukhuset finge utföras vissa örn- och nybyggnadsarbeten i huvudsaklig

Departements chefen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

överensstämmelse med de förslag, för vilka redogörelse nu lämnats, för en
beräknad kostnad av i runt tal (442,000 + 30,000) 472,000 kronor, dels för
ändamålet bevilja för budgetåret 1937/1938 ett anslagsbelopp av 165,000
kronor.

Av vad i ärendet anförts synes mig framgå, att de lokala förhållandena vid
Frösö sjukhus i åtskilliga hänseenden äro bristfälliga och att därför sjukhuset
är i behov av modernisering och förbättring. Frågan örn ny- och ombyggnader
vid sjukhuset har också sedan länge stått på dagordningen och bör nu
enligt min mening bringas till en lösning. De båda förslag, som i sådant syfte
av medicinalstyrelsen framlagts, synas mig vara av beskaffenhet att kunna i
huvudsak godtagas. Jag förutsätter därvid, att i huvudförslaget komma
att vidtagas de smärre ändringar, vilka må föranledas av sjukhusdirektionens
i det föregående berörda uttalanden eller vilka eljest må visa sig ändamålsenliga
och kunna genomföras utan att totalkostnaden därigenom ökas. Mot
densamma sådan den för samtliga i de båda förslagen ingående arbetena beräknats
eller 472,000 kronor har jag icke någon erinran att framställa. För
påbörjande av arbetena torde i huvudsaklig överensstämmelse med medicinalstyrelsens
förslag böra för nästa budgetår beräknas ett belopp av 172,000
kronor.

Vissa byggnadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus.

Med skrivelse den 5 januari 1937 har medicinalstyrelsen överlämnat förslag
till örn-, till- och nybyggnadsarbeten vid S:ta Gertruds sjukhus i Västervik
samt hemställt örn anvisande av medel för ifrågavarande byggnadsarbetens
verkställande.

Nämnda förslag har på uppdrag av styrelsen utarbetats av styrelsens arkitekt
H. Ahlberg under medverkan såvitt avser värmeledning och ventilation
m. m. av Hugo Theorells ingenjörsbyrå, beträffande vatten- och avloppsledningar
samt sanitära installationer av civilingenjören J. Bergström, beträffande
elektriska installationer av elektriska prövningsanstalten samt i fråga
örn köksinredning av kaptenen G. Wersäll. Kostnadsberäkningen för byggnadsarbetena
har verkställts av arkitekten J. Lund i Västervik.

Förslaget omfattar följande arbeten:

1. Fullständig renovering av köks- och tvättbyggnaden.

2. Nybyggnad av samlingssal.

3. Nybyggnad av tvättstuga för personalen.

4. Inrättande av vattenklosetter i fyra personalbostadshus med tillhopa 16
lägenheter.

Med avseende å förslagets skilda delar anför styrelsen i huvudsak följande:

1. Fullständig renovering av köks- och tvättbyggnaden.

Sedan sjukhusets tillkomst hade i stort sett endast nödvändigt underhållsarbete
utförts, under de senaste åren med hänsyn till den förestående fullständiga
renoveringen endast i mycket ringa omfattning. Under de senaste

Kungl. Majus proposition nr 124.

tjugofem åren hade kraven på ett kök, avsett att betjäna ett sjukhus av
den storlek, varom här vore fråga, med rätta i hög grad stegrats. Man fordrade
sålunda nu, att planlösningen på ett smidigt sätt skulle ansluta sig till
arbetsprocessens förlopp, att fullgod teknisk utrustning både vad inredning
av kök och erforderliga biutrymmen anginge skulle finnas. Att arbetsplatsen
i hygieniskt avseende jämväl skulle tillgodose personalens berättigade krav
vore av icke mindre vikt.

Det nu befintliga köket måste betecknas såsom i allo föråldrat och utrustningen
i huvudsak uttjänt. Utrymmet i själva köket vore för trångt, utlämningsanordningarna
synnerligen otillfredsställande, erforderliga biutrymmen
vore för små eller saknades helt. Kylanläggning funnes sålunda icke. Det
utarbetade förslaget avsåge ock att i möjligaste mån avhjälpa de sedan länge
i övrigt konstaterade bristfälligheterna.

Enligt förslaget skulle i källarvåningen inrymmas huvudsakligen förrådslokaler
av olika slag, delvis kylda, samt kylmaskineri.

I bottenvåningen hade på sidan örn inlämningsavdelningen förlagts speceriförråd
och tvenne kylrum. Den inkommande provianten passerade genom
ett renseri eller ett arbetsrum in i kökshallen, bearbetades och gick över till
utlämningsavdelningen, till vilken vore ansluten kallskänk och särskilt mjölkkylrum.
Distribueringen vore avsedd att som för närvarande försiggå genom
särskild för ändamålet anskaffad bil.

Bottenvåningens övriga del inrymde sjukhusets tvättanläggning. Dess renovering
vore avsedd att medföra hela arbetsprocedurens förläggande till ett
plan, en anordning som numera tillämpades vid alla nybyggnader och som
genom statsmakternas beviljande av medel jämväl kunnat införas vid ett
antal äldre sinnessjukhus.

Ekonomibyggnadens övre våning vore avsedd att efter renoveringens genomförande
inrymma samtliga personalmatsalar med erforderliga biutrymmen,
samlingslokaler för personalen samt ett mindre antal bostadsrum. Genom
denna anordning skulle ett nu befintligt, driften avsevärt försvårande missförhållande
definitivt röjas ur vägen. Personalmatsalarna vore nämligen för
närvarande förlagda till 4 olika ställen, delvis på avsevärt avstånd från köket
och i annan byggnad. Den utarbetade planen till matsalarnas förläggning
och inredning innebure en verklig rationalisering av problemet med all hänsyn
tagen till trevnaden för dem, som inom lokalerna skulle intaga sina måltider.

Förslagets genomförande innebure dessutom, att vissa för sjukvårdsändamål
ursprungligen uppförda lokaler med cirka 20 vårdplatser återfördes till
sitt ursprungliga ändamål.

Inom vindsvåningen, som inrymde huvudförråd och några personalrum,
vore endast smärre renoveringsarbeten avsedda att komma till utförande.

2. Nybyggnad av samlingssal.

Samlingssal saknades för närvarande vid sjukhuset, vilket vore en stor
nackdel med hänsyn till den stora roll som underhållningar av olika slag
spelade för patienter och personal. Sådan lokal funnes numera vid varje väl
utrustat sinnessjukhus. Med hänsyn härtill hade styrelsen ansett uppförandet
av en sådan böra ingå i föreliggande renoveringsförslag. Samlingssalen vore
avsedd att förses med installation för ljudfilm och vore beräknad för 270
sittplatser. Deli hade förslagsvis placerats invid byggnad för arbetssalar.

3. Nybyggnad av tvättstuga för personalen.

Tvättstuga för personal saknades. Sådan lokal brukade emellertid tillhandahållas
sjukhuspersonalens i anstaltens bostäder boende familjer. Stor -

Kungl. Majus proposition nr 124.

leken vore beräknad motsvara det från sjukhuset uppgivna antalet befattningshavare,
som kunde förväntas komma att begagna sig av tvättstugan.

4. Inrättande av vattenldosetter i fyra personalbostadshus.

Styrelsen ansåge, att denna välmotiverade modernisering av ifrågavarande
personalbostäder icke läte sig längre uppskjutas.

Härutöver anmärker medicinalstyrelsen, att förslagets genomförande på
grund av det ökade värmebehovet krävde utförande av vissa arbeten å befintliga
kulvertledningar samt en ny värmeledningspump.

över förslaget hava yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen den 22 december
1936 samt av sjukhusdirektionen den 25 november 1936.

Byggnadsstyrelsen har därvid i huvudsak endast funnit anledning att beträffande
kostnaderna för förslagets genomförande framställa vissa erinringar.
Till dessa torde jag få återkomma.

Sjukhusdirektionen har tillstyrkt förslaget.

Kostnaderna därför hava av arkitekten Ahlberg beräknats på föl -

jande sätt.

Kronor Kronor

1. Köks- och tvättbyggnaden.

Byggnadskostnad ......................................................... 223,000

Vissa oförutsedda utgifter .......................................... 15,000

Värme- och ventilationsanordningar samt äng- och kondensledningar
för kok- och tvättapparater ........................ 38,000

Maskintvättanläggningen ............................................. 37,000

Vatten- och avloppsledningar med sanitära installationer... 40,300

Elektriska anläggningar samt hissar .............................. 51,000

Kökets tekniska utrustning .......................................... 85,000

Kylmaskineri............................................................... 15,000

Byggnadsarbeten för provisorisk anordning av köksdrift ... 5,662

D:o för tvättens drift ................................................... 6,000

Montering av apparater för provisorisk drift av tvätten...... 2,000

Ritningar, kontroll och diverse .................................... 28,020 545 932

2. Samlingssal.

Byggnadskostnad ......................................................... 60,743

Värme- och ventilationsanordningar .............................. 6,000

Vatten- och avloppsledningar ....................................... 9,900

Elektriska anläggningar ................................................ 5,000

Ljudfilmsinstallation ................................................... 10,000

Dekorering av samlingssal ............................................. 1,500

Ritningar, kontroll och diverse .................................... 8,276 101 419

3. Tvättstuga för personal.

Byggnadskostnad ......................................................... 19,232

Värme- och ventilationsanordningar .............................. 2,500

Vatten- och avloppsledningar ....................................... 6,200

Elektriska anläggningar ............................................. 1,800

Maskintvättanläggning ................................................ 5,000

Ritningar, kontroll och diverse ....................................... 2,768 37,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

4. Inrättande av w.-c. i 4 personalbostadshus.

Ritningar, kontroll och diverse

	23
Kronor	Kronor
7,257
10,800
943	19,000
värme-	5,500

Summa kronor 709,401

I byggnadsstyrelsens förut omförmälda utlåtande göres beträffande denna
kostnadsberäkning i huvudsak följande uttalande.

I kostnadsberäkningen hade beträffande köksbyggnaden upptagits ett belopp
av 15,000 kronor för oförutsedda utgifter, vilket styrelsen ansåge böra
höjas till 30,000 kronor. Den angivna kostnaden för köksutrustningen 85,000
kronor syntes jämväl vara för knappt beräknad och borde höjas med 19,000
kronor. Det totala kostnadsbeloppet borde slutligen med hänsyn till nu rådande
tendens till ökade totala materialpriser och arbetslöner höjas med omkring 10
procent.

Ahlberg har därefter med beaktande av de av byggnadsstyrelsen sålunda
gjorda erinringarna verkställt en omräkning av kostnaderna för förslagets
genomförande på sätt framgår av följande uppställning.

Fullständig renovering av köks- och tvättbyggnaden.

Förut beräknad kostnad ..........................................

Tillägg för oförutsett m. m........................................

Tillägg å köksutrustning ..........................................

Cirka 10 procent tillägg .............................................

Kronor

545.982

15.000

19.000

579.982
57,998

Kronor

637,980

Nybyggnad av samlingssal.

Förut beräknad kostnad .....

Cirka 10 procent tillägg ........

101,419

10,142 111,561

Tvättstuga för personal.

Förut beräknad kostnad
Cirka 10 procent tillägg ....

37,500

3,750 41,250

Inrättande av w.-c. i 4 personalbostadshus.

Förut beräknad kostnad ................................................ 19,000

Cirka 10 procent tillägg ................................................ 1,900 20,900

1 lculvertar befintliga ledningar vilka måste kompletteras m. m.

Förut beräknad kostnad ............................................. 5,500

Cirka 10 procent tillägg ...................................... 550 6,050

Summa kronor 817,741

Medicinalstyrelsen hemställer -—- med anslutning till den i''eviderade kostnadsberäkningen
— att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen dels besluta att

Departements chefen.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

vid sjukhuset finge utföras vissa om-, till- och nybyggnadsarbeten i huvudsaklig
överensstämmelse med det av styrelsen framlagda förslaget för en beräknad
kostnad i avrundat tal av 818,000 kronor, dels ock för budgetåret
1937/1938 för ändamålet anvisa 400,000 kronor.

Det föreliggande förslaget åsyftar att tillgodose ett sedan lång tid tillbaka
kännbart behov av förbättringar och moderniseringar vid sjukhuset. De förefintliga
bristerna i fråga örn köket och tvättinrättningen hava ock vitsordats
av riksdagens revisorer vid av dem år 1936 verkställd granskning. Då sagda
krav icke längre utan olägenhet för sjukhusets drift kunna avvisas samt tillfredsställande
anordningar i de avseenden, vilka beröras av förslaget, icke
torde kunna åstadkommas med åtgärder av mindre omfattning än de ifrågasatta,
får jag tillstyrka, att förslaget bringas till utförande.

Mot den gjorda kostnadsberäkningen har jag icke något att invända. Enligt
denna komma kostnaderna för de föreslagna arbetena att belöpa sig till i
runt tal 818,000 kronor. I likhet med medicinalstyrelsen anser jag, att för
nästa budgetår bör beräknas ett belopp av 400,000 kronor.

Nytt sinnessjukhus i Sundsvall.

I skrivelse till Kungl. Majit den 14 september 1928 hemställde medicinalstyrelsen
om uppdrag att med biträde av överinspektören för sinnessjukvården
i riket, en av styrelsen utsedd hospitalsöverläkare och styrelsens
arkitekt föreslå lämplig byggnadsplats inom Gävleborgs län för ett statligt
sinnessjukhus för 800 sjuka och i samband därmed verkställa viss utredning.

Den 6 oktober 1928 uppdrog Kungl. Majit i enlighet med denna hemställan
åt medicinalstyrelsen att föreslå med hänsyn till områdets naturliga beskaffenhet,
terrängförhållanden, vattentillgång, närhet till något kommunikationscentrum
m. m. lämplig byggnadsplats inom Gävleborgs län för ett sinnessjukhus
för 800 sjuka ävensom låta utföra kartskisser utvisande det föreslagna
områdets belägenhet och det ungefärliga läget av de för anstaltens
behov nödiga byggnaderna, verkställa utredning av förhållandena beträffande
vattentillgång och avlopp, uppgöra beräkning av kostnaderna för förvärvande
av för anstaltens behov lämpade jordområden samt i övrigt meddela möjligen
erforderlig utredning av andra i samband med ovannämnda fråga stående
förhållanden.

Sedermera har styrelsen i skrivelse den 28 november 1930 anmält, att
vissa förhållanden inträtt, som ställt frågan örn antalet platser vid det nya
sinnessjukhuset i ett annat läge än då styrelsen erhöll berörda uppdrag.
Styrelsen anförde därvid, att frågan örn uppförande av upptagningspaviljonger
för lugna och ömtåliga sjuka vid de statliga sinnessjukhusen, vissa
personalbostäders vid sinnessjukhusen föreslagna omändring till sjukvårdslokaler,
nybyggnad av en paviljong för kvinnor vid Ulleråkers sjukhus samt
ett eventuellt nedläggande av Stockholms hospital, numera psykiatriska sjukhuset
i Stockholm, m. m. gjorde, att man för det dåvarande icke kunde beräkna
det erforderliga antalet platser vid det nya statliga sinnessjukhuset.

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Med anledning därav anmälde styrelsen, att styrelsen hade för avsikt att låta
den redan upptagna utredningen tillsvidare anstå.

I yttrande, som av Kungl. Majit infordrats, över en av Gävleborgs läns
landsting gjord framställning, att det i generalplanen för sinnessjukvården
i dess helhet förutsatta förläggandet av ett statligt sinnessjukhus inom
Gävleborgs län måtte för slutgiltig lösning föreläggas 1934 års riksdag, anförde
medicinalstyrelsen den 6 juni 1934 bland annat, att den dåmera föreliggande
frågan om nedläggandet av det föråldrade och i drift oekonomiska
Gådeå sjukhus i Härnösand gjorde, att styrelsen icke för det dåvarande ansåge
sig böra taga definitiv ståndpunkt till uppförandet av ett sinnessjukhus
i Gävleborgs län. Medicinalstyrelsen hemställde samtidigt, med hänsyn till
att ett nedläggande av Gådeå sjukhus eller ett förändrande av detsamma till
ett sjukhus utan eget upptagningsområde skulle medföra en förskjutning åt
norr av det planerade Gävleborgssjukhusets upptagningsområde, örn Kungl.
Maj:ts bemyndigande att utsträcka det medicinalstyrelsen den 6 oktober 1928
anbefallda uppdraget att omfatta jämväl lämpligheten av det nya sinnessjukhusets
förläggande inom Västernorrlands län.

Den 7 december 1934 medgav Kungl. Maj :t medicinalstyrelsen att — under
förutsättning att Västernorrlands läns landsting förklarade sig berett övertaga
Gådeå sjukhus — vid fullgörandet av utredningsuppdraget taga under övervägande
det nya sjukhusets förläggande jämväl till ort inom södra delen av
Västernorrlands län.

I skrivelse den 29 januari 1937 har medicinalstyrelsen till åtlydnad av de
nämnda utredningsuppdragen inkommit med visst förslag i ämnet. Rörande
innehållet i detta förslag vill jag anföra följande.

Styrelsen upptager inledningsvis till behandling frågan örn nedläggande
av Gådeå sjukhus. I detta avseende anmärker styrelsen,
att detta sjukhus, som under namn av Härnösands hospital togs i bruk år 1862
och för närvarande efter skedda utvidgningar hade 279 vårdplatser, sedan
länge befunnit sig i mindre gott skick. Härom yttrar styrelsen följande.

Riksdagens revisorer anförde år 1933 angående sitt besök vid
sjukhuset bland annat i huvudsak följande: Revisorerna hade vid sitt besök
funnit, att sjukhusets lokaler i flera olika hänseenden befunne sig i ett synnerligen
otillfredsställande skick. Då bristen på lämpliga, modernt utrustade
lokaler för sjukvårdsverksamheten vid ifrågavarande sjukhus kunde anses
inverka menligt å sjukvården och bidraga till att höja vårdkostnaderna, syntes
det revisorerna angeläget, att åtgärder vidtoges för sjukhusets försättande
i mera sjukvårdsmässigt skick. Enligt vad revisorerna erfarit förelåge också
i detta hänseende flera olika förslag. Vid prövningen av dessa förslag syntes
det enligt revisorernas mening önskvärt, att ett nedbringande av kostnaderna
för verksamheten vid sjukhuset eftersträvades.

I anledning av revisorernas ifrågavarande uttalande anförde medicina 1-styrelsen den 9 januari 1934 bland annat: Med anledning av det otidsenliga
skick, i vilket sjukhuset befunne sig (delvis trånga och olämpligt anordnade
sjukavdelningar, synnerligen otillfredsställande arbetslokaler för de sjuka,
avsaknad av sköljrum, mellan patientlokaler inklämda personalrum, dåligt
utrustade badrum, torrklosettsystem, föråldrat värmeledningssystem m. m.)

Kungl. May.ts proposition nr 124.

uppdrog styrelsen hösten 1930 åt dåvarande överläkaren S. Jarl att verkställa
utredning rörande möjligheterna för en restaurering av anstalten. I utlåtande
den 17 november 1930 uppdrog Jarl huvudlinjerna för omfattande renoveringsarbeten,
jämväl innebärande nyuppförandet av tvenne paviljonger örn
vardera 80 platser med ökning av sjukhusets totala platsantal till omkring
400. Jarl ansåg emellertid, att därmed trots betydande kostnader fullt tillfredsställande
vårdförhållanden icke skulle vinnas utan förordade sjukhusets
nedläggande och vårdplatsernas ersättande genom de nyplanerade
sinnessjukhusen, med hänsyn vartill en nordlig förläggning av det till uppförande
inom Gävleborgs län föreslagna sjukhuset borde planeras. Gådeå
sjukhus ansåg Jarl böra övertagas av fångvården för dess sinnessjukvård
eller, örn detta icke vore realiserbart, användas för straffriförklarade sinnessjuka.

Direktionen för Gådeå sjukhus hade närmast med hänsyn
till de olägenheter för befolkningen inom sjukhusets nuvarande område, som ett
nedläggande av detsamma skulle medföra, avstyrkt nedläggandet och i stället
förordat utvidgning och renovering.

överinspektören för sinnessjukvården hade i berättelse
över inspektion av sjukhuset den 12—13 juni 1933 ställt sig tveksam till lämpligheten
av utvidgningsplanernas realiserande och särskilt funnit det begränsade
tomtutrymmet lägga hinder i vägen för ett ändamålsenligt utbyggande
av sjukhuset.

Styrelsen fortsätter.

Under de sista åren hade med anledning därav endast det allra nödvändigaste
underhållsarbetet verkställts och sjukhuset vore därför i behov av en
fullständig renovering inom de närmaste åren, örn det skulle bibehållas för
någon form av statlig sinnessjukvård. Värmeledningsanläggningen måste sålunda
under sådan förutsättning ersättas med en ny, vattenklosetter införas,
vatten-, avlopps- och elektriska ledningar så gott som fullständigt förnyas.
För att möjliggöra en mot moderna krav något så när svarande sinnessjukvård
måste, som ovan sagts, emellertid även själva sjukhusbyggnaderna radikalt
ombyggas och kompletteras med nybyggnader. Kostnaderna för sjukhusets
fullständiga renovering skulle för den skull bliva högst avsevärda och hade
uppskattats till minst en och en halv miljon kronor, varvid erforderliga nybyggnader
dock icke medräknats. Då det emellertid på grund av de lokala
förhållandena icke kunde bliva fråga om något mera avsevärt ökat platsantal,
måste ett sålunda renoverat sjukhus dock alltid bliva proportionsvis dyrt i
drift och kunde aldrig beräknas bliva fullt modernt.

Styrelsen framhåller vidare, att ett nedläggande av sjukhuset och där befintliga
vårdplatsers överflyttande till ett nytt statligt sinnessjukhus inom
Västernorrlands län icke kunde anses medföra så påtagliga olägenheter för befolkningen
inom dess nuvarande upptagningsområde, att hänsyn därtill enligt
styrelsens förmenande finge inverka på de åtgärder, som statsmakterna hade
att vidtaga för den rationellaste lösningen av sinnessjukvårdsfrågan i dess
helhet. Med hänsyn därtill föreslår styrelsen nedläggandet av Gådeå sjukhus.

Västernorrlands läns landsting hade, upplyser styrelsen i fortsättningen,
genom beslut den 5 september 1935 förklarat sig berett att, under villkor att
ett statens sinnessjukhus förlädes till Västernorrlands län, på de villkor,
varom överenskommelse kunde träffas, övertaga Gådeå sjukhus för inrättande
därstädes av ett vårdhem för sinnessjuka. Med anledning därav hade medi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

cinalstyrelsen ingående besiktigat ett stort antal inom södra delen av Västernorrlands
län till förfogande ställda byggnadsområden. Då det av denna
besiktning framgått, att fullt godtagbar, välbelägen byggnadstomt stod till
förfogande bland erbjudna områden, hade av medicinalstyrelsen, efter muntliga
förhandlingar mellan styrelsen och Västernorrlands läns landstings förvaltningsutskotts
delegerade, följande förslag till avtal utarbetats.

»Under förutsättning att dels Kungl. Majit, å ena sidan, och Västernorrlands
läns landsting, å andra sidan, godkänner nedanstående avtal dels ock
Kungl. Majit meddelar beslut örn uppförande av ett statligt sinnessjukhus
inom Västernorrlands län har mellan medicinalstyrelsen och Västernorrlands
läns landstings förvaltningsutskott träffats följande avtal.

Till Västernorrlands läns landsting överlåter Kungl. Majit och Kronan
det område i Härnösands stad, som nu disponeras för Gådeå sjukhus därstädes,
jämte å området befintliga byggnader och till sjukhuset hörande fasta
inventarier.

I händelse ovan angivna förutsättningar inträffa, tillträdes fastigheten av
landstinget i befintligt skick vid ingången av året näst efter det år, under
vilket ett nyuppfört sinnessjukhus inom Västernorrlands län blir avsynat och
godkänt för ett antal av minst 300 där iordningställda vårdplatser.

Köpeskillingen fastställes till 450,000 kronor. Av detta belopp skall landstinget
å tillträdesdagen erlägga 400,000 kronor. Återstående köpeskilling

50.000 kronor skall erläggas vid utgången av det år, varunder Kungl. Majit
och riksdagen meddelat beslut om att statsbidrag skall utgå till driften av
sådana vårdhem för sinnessjuka, som anordnas av landsting, i huvudsaklig
överensstämmelse med det förslag, som statens sjukvårdskommitté framlagt
i sitt den 17 maj 1934 avgivna betänkande angående den slutna kroppssjukvården
i riket, dock tidigast å tillträdesdagen.

Till sjukhuset hörande lösa inventarier äger landstinget övertaga i den
omfattning, vartill landstinget finner anledning, mot ersättning, som, i händelse
annan överenskommelse ej träffas, bestämmes av skiljemän i den ordning
gällande lag örn skiljemän föreskriver.

Kostnaden för lagfart å fastigheten bestrides av landstinget.»

Den 11 september 1936 hade sedermera, enligt vad styrelsen anför, landstinget
beslutat:

Ilo) godkänna förestående förslag tili huvudgrunder för överenskommelse
med statsverket örn förvärv för landstingets räkning av Gådeå sjukhus;

2:o) uppdraga åt förvaltningsutskottet att fullfölja fastighetsförvärvet i
fråga;

3:o) bestämma att för ändamålet erforderliga medel intill ett belopp av

450.000 kronor i sinom tid skola tillhandahållas av lånemedel att amorteras
under 20 år; samt

4:o) uppdraga åt förvaltningsutskottet att vidtaga erforderliga åtgärder för
upptagande av ifrågavarande lån.

Yad härefter angår spörsmålet örn lämplig plats för förläggningen
av det ifrågasatta nya sinnessjukhuset, meddelar
styrelsen i sin förevarande skrivelse, att under den del av medicinalstyrelsens
utredningsarbete i föreliggande fråga, som till tiden läge före
Kungl. Majits utvidgade uppdrag till styrelsen av den 7 december 1934, mellan

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

styrelsen och ett stort antal kommuner inom Gävleborgs län hade förts förhandlingar
angående olika av kommunerna föreslagna byggnadsplatser. Med
anledning av dessa överläggningar hade av styrelsens representanter besiktigats
bland annat vid Gävle, Söderhamn, Hudiksvall, Ljusdal och Bollnäs
erbjudna områden.

Ehuru, anmärker styrelsen, den för sinnessjukvården lämpligaste lösningen
av föreliggande fråga av styrelsen, som förut anförts, befunnits vara ett nedläggande
av Gådeå sjukhus och som följd därav ett förläggande av det nya
sjukhuset till Västernorrlands län, hade styrelsen dock ansett sig böra redogöra
för vissa av de av styrelsen besiktigade byggnadsplatserna inom Gävleborgs
län, vilka med hänsyn till kommunikationsförhållandena skulle kunna
ifrågakomma.

Innehållet i denna redogörelse är följande.

1. Bollnäs.

Området är beläget vid Björktjära invid Björkhamre och Bollnäs köpings -områden. Det har enligt uppgift en utsträckning av omkring 80 har och utgöres
av åker- och skogsmark med svagt kuperad terräng, i huvudsak södersluttning.
Företagna undersökningar lära hava visat, att marken är av lämplig
beskaffenhet såsom byggnadsgrund. Vattentillförsel lär enligt uppgift kunna
anordnas på ett tillfredsställande sätt och vad servisledningarna beträffar
utan kostnad för statsverket. Avlopp kan även med lätthet erhållas till
Ljusnan men torde förutsätta anläggande av reningsverk.

Området är vackert beläget och torde till sin beskaffenhet i huvudsak
vara lämpligt för här ifrågavarande ändamål.

2. Söderhamn.

Söderhamns stad har erbjudit tvenne områden, varav det ena beläget vid
Söderhamnsfjärden öster örn staden och det andra vid den s. k. Morängen
väster om Västra stadsberget. Det förra området, vilket tidigare besiktigats
av dåvarande medicinalrådet Lauritzen och styrelsens dåvarande arkitekt
C. Westman, uppgives vara utsatt för vindar från havet samt besväras därav,
att stranden är sumpig och bevuxen med vassar. Det andra området torde
vara tämligen väl skyddat för havsvindar men lutar olämpligt mot väster och
nordväst. Avrinningsförhållandena torde vara mindre goda, varigenom det
eventuellt bleve nödvändigt att anordna pumpverk för avloppsvattnet. Marken
utgöres enligt uppgift i huvudsak av lera, vilken som byggnadsgrund torde
vara mindre lämplig. Genom nu nämnda omständigheter och även därigenom
att området gränsar omedelbart intill stora landsvägen från Gävle och Bollnäs,
synes det icke heller vara väl lämpat såsom byggnadsplats för det avsedda
sinnessjukhuset.

3. Hudiksvall med omnejd.

Hudiksvalls stad och Hälsingtuna kommun erbjuda gemensamt ett område
beläget å den s. k. Måludden invid Hudiksvallsfjärden. Området är i huvudsak
plant, med någon lutning mot söder. Marken utgöres av grus och rullsten
och är bevuxen med tallskog. Utmed Hudiksvallsfjärden finnes god sandstrand.
Avlopp kan anordnas direkt till Hudiksvallsfjärden och vatten har
till ett pris av 10 öre per kbm erbjudits från stadens vattenledning. Området
synes ganska väl skyddat för vindar från norr och öster och torde med hän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

syn till sin beskaffenhet vara för här ifrågavarande ändamål särdeles väl
lämpat. Odlad eller odlingsbar jord finnes i tillräcklig omfattning.

Beträffande de inom Gävleborgs län föreslagna byggnadsplats^-^ vore,
enligt styrelsens förmenande, Bollnäs och Hudiksvall de orter, till vilka under
förutsättning, att sjukhuset skulle uppföras inom detta län, ett förläggande
borde övervägas. För Bollnäs talade platsens geografiska belägenhet relativt
centralt inom det planerade upptagningsområdet och de goda järnvägsförbindelserna
åt olika håll. Mot Bollnäs talade däremot att byggnadsplatsen icke
vore så god som exempelvis den vid Hudiksvall föreslagna och att samhället
vore relativt litet, en omständighet som för personalens trevnad och med
avseende å möjligheterna att erhålla en god och stabil stam av funktionärer
av alla grader givetvis vore av stor vikt.

Den av Hudiksvalls stad erbjudna byggnadsplatsen måste däremot betecknas
såsom i allo god, såsom byggnadsplats i och för sig till och med idealisk.
Staden vore av medelstorlek och har fullständigt läroverk, en omständighet
av vikt. Järnvägsförbindelserna vore ej fullt så goda som vad Bollnäs anginge,
men denna omständighet måste numera, med den utveckling som landsvägstrafiken
tagit, endast tillmätas en underordnad betydelse. Både Bollnäs och
Hudiksvall hade länslasarett, en tillgång, som styrelsen numera måste anse
vara en förutsättning för förläggande till en ort av ett sinnessjukhus.

Enligt styrelsens förmenande måste emellertid ett nedläggande av Gådeå
sjukhus och en försäljning av detsamma till Västernorrlands läns landsting
och som följd därav en motsvarande ökning av storleken av nu ifrågavarande
nya sinnessjukhus och dettas förläggande till södra delen av Västernorrlands
län betecknas som den mest rationella och förmånligaste lösningen
av föreliggande fråga. Styrelsen övergår därför till att lämna följande redogörelse
för och beskrivning över samtliga de olika områden inom Västernorrlands
län, som av vederbörande erbjudits såsom byggnadsplats.

1. Njurunda socken, Medelpad.

S. k. Prästbolet.

Området utgöres av prästboställets ägor och omfattar cirka 94.6 9 har, varav
cirka 41 har odlad eller odlingsbar mark och cirka 53 har skogsmark. Åkerjorden
synes bördig och skogen är uppvuxen och välskött. Grundförhållandena
äro enligt uppgift goda; marken utgöres väsentligen av hård lera eller
s. k. »mjäla». Berg i dagen förekommer endast sparsamt.

Området är vackert beläget å den halvö, som bildas vid Ljungans utlopp.
Det har nära förbindelse med huvudkommunikationer (cirka 3 km till Njurunda
station, cirka 1 km till landsvägen Hudiksvall—Sundsvall) men är likväl
avskilt från dessa. Mot nordliga vindar skyddas området åtminstone till
sin norra och västra del av Nolbykullen. Det genomlöpes endast av ett par
mindre vägar, dels från Hvissle till prästgården samt vidare från denna ned
mot älven, dels från Västbo till älvbron i söder. Sistnämnda väg, som går
igenom skogen i områdets sydligaste del, lär emellertid vara föga trafikerad
och kan eventuellt helt avstängas.

Lutningsförhållandena å området äro emellertid icke helt gynnsamma. Den
plana åkermarken i dess norra del ligger nedsjunken mellan omgivande höjder
och synes även något sank, varför den knappast lämpar sig som byggnadstomt.
Nuvarande prästgårdsboställets mark är högre belägen och torde vara
lämplig såsom byggnadsgrund men besväras något av skuggningen från skogshöjden
i väster. Dessutom lutar marken här mot nordost och är ej så väl
skyddad för vindar från detta håll.

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Områdets långsträckta form med relativt långa begränsningslinjer och en
bredd tvärs över av ned till endast 200—250 m kan ej heller anses fullt lämplig.
Vattentillförseln skulle enligt hösten 1935 lämnad uppgift lösas i samband
med ordnande av hela kommunens vattenfråga, för vilket ändamål en
vattencistern skulle uppföras å Nolbykullen med ledning från Ljungan (filtrering).
Avlopp kan anordnas direkt till Ljungan, varvid emellertid rening
av avloppsvattnet från en anläggning av ifrågavarande storlek torde bliva
erforderlig. Avloppsledningens längd bleve omkring 1,500 m och kostnaden
för densamma lär helt få bestridas av sjukhuset.

^Sedermera har till medicinalstyrelsen ingivits avskrift av kommunalfullmäktiges
beslut den 8 februari 1936 att inom kommunen anlägga kommunalt
vattenverk.

Avståndet till Njurunda järnvägsstation vid ostkustbanan är 3 km. På var
sin sida örn det föreslagna området ligga samhällena Kvitsleby och Kyrkmon
med respektive 2,000 och 700 invånare. Avståndet till båda platserna är 2 km.
— Förbindelserna med Sundsvall äro mycket goda. Särskild tillfartsväg utlovas,
därest området skulle komma att godkännas såsom byggnadsplats.
Indragning av ett stickspår uppgives låta sig lätt ordna. Avståndet till lastbrygga
är 5 km. Tillgången till naturaprodukter uppgives vara riklig. Området
har genom beslut av kommunalfullmäktige den 15 november 1934 kostnadsfritt
ställts till förfogande.

Ehuru området har flera stora företräden såsom vacker natur, avskilt läge,
delvis god byggnadsgrund och dessutom förhållandevis mycket goda kommunikationer,
torde det dock på grund av ovan framförda anmärkningar icke
kunna anses som en särdeles lämplig plats, även bortsett från det stora avståndet
till närmaste stad, Sundsvall (15 km).

Skulle området ifrågakomma, torde det i varje fall böra utökas genom en
skogbevuxen platå norr örn detsamma, vilken till synes erbjuder lämpligare
byggnadsmark än det nu hembjudna området. Sistnämnda skogsmark, som
tillhör Svartviks bolag, lär emellertid med lätthet kunna förvärvas, enligt av
representanter för kommunen vid besök på platsen lämnade uppgifter.

2. Sköns socken, Medelpad.

A. S. k. Prästbolet.

Området, utgörande 25—30 har huvudsakligen odlad jord, är beläget söder
örn Sköns kommuns försörjningshem samt avgränsas i norr av järnvägen
från Selånger till Gångviken (ostkustbanan) och i öster av landsvägen Sundsvall—Härnösand.
Tvärs genom området löper en landsväg från vägskälet
nedanför Sköns kyrka mot väster. Denna väg lär kunna förflyttas och förläggas
omedelbart intill järnvägslinjen, där den skulle bliva mindre besvärande.

Vatten och avlopp lata sig tämligen lätt ordna, det förra genom anslutning
till befintligt kommunalt verk. -—- Avlopp skulle kunna ordnas utmed Ljustabäcken
till det cirka 3 km avlägsna Alnösundet.

Området ligger tämligen lågt och kan överblickas både från järnvägen och
från den livligt trafikerade landsvägen, varför dessa bägge kommunikationsleder
torde bliva mycket besvärande för en sjukhusanläggning på denna plats.

Ehuru området är vindskyddat, kan det på grund av sitt nedsjunkna läge
mitt i ett tättbebyggt område och närheten till ovannämnda trafikleder knappast
anses lämpligt.

B. Valknytt.

Området, cirka 40 har tämligen starkt kuperad terräng, väsentligast åkerjord,
bildar en triangel söder örn landsvägen från Högom till Tunaby och befinner
sig nu helt i enskild ägo. Det genomkorsas av spårvägen från Sunds -

Kungl. Majus proposition nr 124.

vall till Gångviken. För att det skall kunna ifrågakomma erfordras sålunda
både spårvägens förflyttning och bortrivande av ett flertal åbyggnader.

Ehuru området är väl vindskyddat och har lutning mot söder och väster,
kan det dock icke anses särskilt väl lämpat för ifrågavarande ändamål, bland
annat emedan det icke innehåller något plant område av tillräcklig utsträckning
för en anläggning av detta slag.

C. Korsta.

Området utgöres av Korsta egendom, enligt uppgift cirka 138 har, varav
cirka 36 har odlad mark, i enskild ägo, och erbjudes helt eller delvis efter
önskan. Endast en mindre del av området, cirka 10 har öppen jord med lutning
mot söder, torde kunna ifrågakomma såsom byggnadstomt. Vatten skulle
kunna erhållas antingen från Skönsbergs samhälles vattennät eller från Indalsälven
genom ledning, som planeras till Tunadals samhälle. Avlopp kan
anordnas till Alnösundet. Avståndet till Sundsvalls stad är cirka 3 km. Kommunikationer
till Sundsvall med buss eller med spårväg från Skönsbergs
samhälle.

Området är, liksom det närmast förut omnämnda, tämligen kuperat och
kan knappast anses utgöra någon fullt lämplig byggnadsplats för en anläggning
av här ifrågavarande storleksordning. En stor del av den odlade jorden
ligger i norrsluttning och även för de delar, vilka slutta mot söder, gäller,
att de icke hava något fullt tillfredsställande skydd mot nordliga vindar.

Beträffande samtliga inom Sköns kommun belägna områden må anföras
att kommunikationerna med Sundsvall äro mycket goda och att tillförseln
från den omkringliggande bygden kan förväntas bliva god.

Områdena hava erbjudits medicinalstyrelsen i skrivelser från kommunalfullmäktige
och särskilda kommitterade den 16 mars 1934, 23 oktober 1935
och 16 oktober 1936.

3. Alnö socken, Medelpad.

Stornäset.

Området är beläget i nordvästra delen av Alnön på udden mellan Stornäsets
försörjningshem och Altemäsets gård. Läget är vackert men utsatt för
vindar från norr och öster. Hur vattentillförseln skulle kunna ordnas är ej
närmare utrett, men torde lösningen av denna fråga bereda svårigheter.

Det som emellertid framför allt talar emot detta område är de dåliga kommunikationerna.
— Avståndet är nämligen cirka 15 km till Sundsvall med
färja över Alnösundet.

Detta område synes därför ej kunna komma ifråga.

4. Sundsvalls stad.

A. Sidsjöomr Ödet.

Området gränsar i norr intill stadens södra stadsplanegräns, i väster begränsas
det i huvudsak av Sidsjöbäcken och Sidsjön — en smal strandremsa
utmed Sidsjön (stadens vattentäkt) dock undantagen — samt i öster och
söder av skogsåsar. Det erbjudna området utgör enligt uppgift 52 har, men
kan det, örn det anses erforderligt, enligt uppgift ytterligare utökas. Marken
utgöres till c:a 22 har av odlad jord, vilken synes vara av god beskaffenhet,
samt i övrigt av skogsmark med ett väl uppvuxet skogsbestånd. Terrängen
är delvis starkt kuperad men med några planare partier av tillräcklig utsträckning
för att utgöra lämplig byggnadsmark för en mera koncentrerad
anläggning.

Läget är högt, väl skyddat, med lutning mot söder och väster, det är
avskilt och erbjuder en mycket vacker utsikt. Sundsvalls stads drätselkammare
har — under förutsättning av stadsfullmäktiges godkännande — i
skrivelser den 10 september och 3 oktober 1935 erbjudit sig att fritt upp -

Kungl. Majus proposition nr 124.

låta området samt att fritt ordna servis av gas, vatten, avlopp och elektricitet
till detsamma. Avloppsledningen skulle anslutas direkt till stadens
ledningsnät, varigenom reningsverk icke erfordras. I skrivelse den 5 januari
1937 hava sedermera stadens kommitterade erbjudit vattenleverans till ett
pris av 12 öre per kbm vid erforderligt tryck, gas till 10 öre per kbm och
elektrisk energi enligt specificerad taxa.

Området erbjuder mycket stora möjligheter för ifrågavarande sjukhusanläggning.

B. » CavallinsJca hagen.»

Området, c:a 22 har, är högt beläget norr örn staden, invid gränsen till
Sköns socken och omedelbart intill länssanatoriet. Det är i huvudsak plant
med någon sluttning mot sydost och upptages helt av sandig skogsmark
med ett tämligen dåligt skogsbestånd.

Läget torde vara mycket hälsosamt och är ganska väl skyddat för vindar
från norr och nordväst. Förbindelsen med stadens centrum besväras något
av branta backar.

Avsaknaden av odlingsmark torde vara en väsentlig olägenhet, varför
detta område synes avgjort underlägset Sidsjöområdet.

5. Selångers socken, Medelpad.

A. Prästbolet.

Området är beläget norr örn landsvägen från Selånger till Sättna vid
gården Lillliällom. Odlad mark c:a 16 har. Det är väl skyddat för nordliga
vindar av skogbevuxna höjder och sluttar mot söder samt har vacker utsikt
åt detta håll. Avrinning sker till Selångerån, till vilken även avlopp
ganska lätt torde kunna anordnas, varvid emellertid reningsverk blir erforderligt.
Vattenfrågan skulle eventuellt lösas i samband med Sköns kommuns
planerade vattenledning från Selångerån; ett annat alternativ är att
taga vatten från någon av skogssjöarna i omgivningen, t. ex. Segersjön, till
vilken avståndet emellertid är betydande (c:a 10 km).

Området är tämligen smalt. Avståndet mellan landsvägen i söder och
skogsåsen i norr torde vara endast omkring 250 m. Till skogsåsens kant
är lutningen måttlig och medgiver anordnande av en mera koncentrerad anläggning;
därefter är terrängen norrut alltför brant lutande för att lämpa
sig till bebyggelse av någon större omfattning.

Kommunikationerna med Sundsvalls stad äro goda och avståndet till
stadens centrum torde vara endast omkring 6 km.

På grund av sin relativt ringa bredd är emellertid området icke fullt
lämpligt för en anläggning av avsedd storlek; det besväras även något —
ehuru i mindre grad än de senare nämnda områdena i Selånger — av närheten
till Bergsåkers travbana.

B. Österro hg.

Området, c:a 35 har, väsentligast åkerjord, är beläget norr örn Bergsåkers
travbana och är från norr skyddat av skogsmark. Marken befinner sig i
enskild ägo och på densamma finnas uppförda flera gårdar, vilka måste
rivas, örn ett sjukhus skall anläggas.

Platsen är vackert belägen med goda lutningsförliållanden mot söder men
besväras i hög grad av Bergsåkers travbana, som ligger omedelbart nedanför
densamma. Den kan därför icke anses lämplig för ifrågavarande ändamål.

C. Granlo.

Området är beläget omedelbart intill Sundsvalls stadsgräns nordost örn
landsvägen mellan Selånger och Sundsvall. Sluttar mot söder och är liksom
övriga erbjudna platser i Selånger väl skyddat från norr. Marken be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

finner sig i enskild ägo och utgöres för närvarande av tvenne hemman,
varav åtminstone det ena icke med säkerhet kan förvärvas.

Marken är tämligen kuperad, men torde likväl ge plats för en koncentrerad
sjukhi

ifrågavarande slag; närheten till Bergsåkers travbana är besvärande. Det
synes därför mindre lämpligt.

6. Säbrå socken, Ångermanland.

Egendomen Lövudden.

Den av kommunalfullmäktige i skrivelse den 3 oktober 1935 erbjudna
egendomen omfattar 25 har byggnadsduglig mark och 30 har skogsmark,
ostnordost örn Gådeåns utlopp och c:a 2 km söder örn Gådeå sjukhus. Möjlighet
att jämväl få disponera en söder om Lövudden belägen, Härnösands
stad tillhörig fastighet har antytts.

Egendomen ligger vackert i sluttningen ned mot sundet söder örn staden,
men läget är starkt utsatt för nordostliga vindar och kan därför icke anses
godtagbart för ett sjukhus.

7. Härnösands stad.

A. Änget.

Platsen är belägen omedelbart norr örn bebyggt stadsområde på, fastlandet,
avgränsat i väster av landsvägen från Härnösand norrut mot Högsjö,
i norr av skog, i nordost av friluftsmuseets mark samt i öster av skog. Det
innehåller 24 har, varav något över 7 har odlad jord. I övrigt utgöres det
av sandmo och berg i dagen samt är bevuxet med ett tämligen magert skogsbestånd.
Marken är delvis myrlänt och plan men har till sin väsentligaste
del god lutning mot söder och väster.

Från området har man utsikt över staden och en del av Härnön. Genom
västra och södra delen flyter en mindre bäck, kommande från Godssjön;
denna uppgives dock icke hava större vattenmängd även vid vårflöde, än att
densamma kan avledas genom ett 10"—12” rör.

Området torde erbjuda ganska god byggnadsmark och är för bär ifrågavarande
ändamål ganska lämpligt; möjligen kan anmärkas, att odlingsmarken
har för liten utsträckning och ligger alltför tätt inpå bebyggda kvarter, ävensom
att området överhuvudtaget ej är tillräckligt avskilt.

B. Norra Brännan, Härnön.

Området utgöres i huvudsak av plan mark med någon lutning mot nordväst
i vacket läge med utsikt över vattnet och staden men utsatt för nordliga
och nordvästliga vindar. Större delen därav utgöres av åker. Genom
området går för närvarande en landsväg norrut mot Fridhem, vilken emellertid
lär kunna omläggas. Vatten lär kunna lätt erhållas från det närliggande
vattentornet, vars tryck emellertid knappast torde räcka för en högre byggnads
övre våningar.

På grund av sitt för vindar utsatta läge torde området vara mindre lämpligt
för ifrågavarande ändamål.

C. Egendomen Myran, Härnön.

Området innehåller c:a 27 har i stort sett plan åkerjord, omgiven av
skogsmark och väl skyddad, beläget enligt uppgift c:a 2.5 km. från stadens
centrum men för närvarande utan kommunikationer. Corps de logis med
uppvuxen park finnes. Avrinningsförhållandena torde med hänsyn till den
plana terrängen ej vara så goda.

På grund av sitt alltför avskilda läge torde området även vara mindre
lämpat för en sjukhusanläggning.

Enligt utdrag av stadsfullmäktiges protokoll för den 10 september 1935

Bihang till riksdagens protokoll 1931. / sami. Nr 124. 349 37 3

Området

linner emellertid val mvcnet

exponerat för en anläggning av

Kungl. Majus proposition nr 124.

ställer Härnösands stad samtliga tre byggnadsplatser kostnadsfritt till förfogande,
varjämte staden framdrager vatten-, avlopps- oell elektriska ledningar
samt anordnar erforderliga tillfartsvägar. Enligt skrivelse den 21
september 1935 från en av stadsfullmäktige tillsatt kommitté skulle staden
jämväl vara villig för all framtid tillhandahålla ett nytt statligt sinnessjukhus,
beläget inom staden, erforderligt vatten kostnadsfritt.

8. Sollefteå stad.

I skrivelse den 11 oktober 1935 hava stadsfullmäktige i Sollefteå meddelat,
att ett område öster om stadens planlagda område utmed Ångermanälven
kunde upplåtas såsom byggnadsplats. Till området vore staden villig framdraga
vatten-, avlopps- och elektrisk ledning.

Med hänsyn till Sollefteå stads perifera läge inom det upptagningsområde
sjukhuset kommer att betjäna, har emellertid medicinalstyrelsen icke
funnit skäl föreligga att besiktiga området ifråga.

Under samtidig erinran att representanter för styrelsen på platsen studerat
samtliga de byggnadsområden, för vilka i det föregående redogjorts,
ger styrelsen uttryck för uppfattningen, att det nya sjukhuset borde förläggas
i eller invid Sundsvall. För lämpligheten av denna förläggning talade
enligt styrelsen i huvudsak följande omständigheter.

Sundsvall läge centralt inom den allra tätast bebyggda delen av det upptagningsområde,
som sjukhuset skulle komma att få, och hade mycket goda
kommunikationsförhållanden, järnväg åt tre håll och ett synnerligen utvecklat
busstrafiknät å alla till staden ledande huvudvägar. I staden eller omedelbart
invid densamma funnes vidare centrallasarett med kirurgisk, medicinsk,
röntgenologisk, öron- och ögonavdelning samt länssanatorium, omständigheter
varvid styrelsen fäste den allra största vikt med hänsyn till sinnessjukvårdens
allt mera uttalade behov av konsultationsmöjligheter med olika
fackläkare med tillgång till modernt utrustade sjukavdelningar.

Den kringliggande landsbygden vore slutligen delvis av jordbruksnatur,
vilket underlättade sjukhusets provianteriDg.

Av de föreslagna byggnadsområdena i eller invid Sundsvall anser styrelsen,
att det av Sundsvalls stad erbjudna Sidsjöområdet måste givas bestämt
företräde. Till stöd för denna mening anför styrelsen i huvudsak följande.

I vissa avseenden kunde detta område betecknas som för ifrågavarande
ändamål idealiskt. Det läge direkt anslutet till stadens planlagda bebyggelse
och dock avskilt från densamma av en skogsridå. Läget vore högt och sunt,
och utsikten mot väster och sydväst vore vidsträckt och mycket anslående.
Skogklädda höjder gåve skydd mot nordliga och ostliga vindar utan att i
besvärande grad avskärma solljuset. Byggnadsgrunden syntes att döma av
företagna borrningar å de planare områdena vara i huvudsak god. Avloppsförhållandena
vore goda, ehuru någon sprängning för ledningar icke torde
kunna undvikas. Områdets ytbeskaffenhet, omväxlande öppen jord och skogklädda
låga höjder, medgåve en bebyggelse i olika funktionella grupper med
bostäderna helt skilda från sjukhusets huvudkomplex.

Kring Sidsjön, som vore stadens vattentäkt, ägdes all mark av staden,
varför en besvärande bebyggelse inpå det föreslagna byggnadsområdet vore
utesluten. Ehuru sjukhuset skulle komma att ligga helt avskilt, vore dock
avståndet till stadens centrum fågelvägen ej fullt en kilometer.

Sjukhusets belägenhet i omedelbar anslutning till stadens planlagda område
spelade för den talrika personalen en mycket stor roll både med hänsyn
till den allmänna trevnaden och till fördelen av att dess barn utan alla

Kungl. Maj.ts proposition nr 124.

resekostnader finge tillgång till de läroanstalter av olika slag, som funnes
i Sundsvall, omständigheter som medicinalstyrelsen ansåge sig böra särskilt
framhålla, emedan de bidroge till att rekryteringen på alla poster bleve den
bästa möjliga. Personalens bostadsfråga läte sig vidare lättare lösas vid en
anstalt, som läge i omedelbar anslutning till en stad.

De av staden erbjudna förmånerna av anslutning till stadens vatten-, gasoch
avloppsledningar förbilligade avsevärt sjukhusets anläggningskostnader
och framtida drift.

Området genomkorsades dels av en högspänningsledning dels av telegrafverkets
riskabel. I den mån det för anläggningen kunde bliva nödvändigt
förflytta dessa ledningar, torde en sådan förflyttning dock icke erbjuda några
större svårigheter.

Beträffande de övriga i Sundsvalls närhet föreslagna byggnadsområdena
anser sig styrelsen böra i andra rummet sätta det inom Njurunda erbjudna.
Med hänsyn till avståndet från bygdens centrum, 15 kilometer, och de nackdelar,
som eljest, enligt vad styrelsen anfört, i olika avseenden vidlåda området,
anser sig styrelsen dock icke böra tillstyrka, att ett statligt sinnessjukhus
där uppföres.

Övriga i Sundsvallstrakten föreslagna områden finner styrelsen sig ej
heller kunna godtaga.

I Härnösand och Säbrå föreslagna byggnadsplatser kunna — uttalar styrelsen
slutligen — icke tillstyrkas, emedan det nya sinnessjukhuset då skulle
bliva förlagt i den allra nordligaste delen av sitt upptagningsområde.

Innan jag härefter övergår till styrelsens preliminära kostnadsberäkning
för det nya sjukhusets av styrelsen sålunda förordade förläggning
å Sidsjöområdet, vill jag förutskicka, att enligt styrelsens förmenande
det nya sjukhuset bör planeras som en anstalt med två överläkaravdelningar
och 800—900 vårdplatser. Till den motivering, som i sistnämnda
avseende av styrelsen lämnas, torde jag lämpligen få återkomma i den följande
framställningen.

I den förevarande kostnadsfrågan anmärker styrelsen, att endast preliminära
beräkningar för närvarande kunde göras med hänsyn, bland annat, till
de ovissa förhållandena å arbetsmarknaden och den allmänna tendensen till
uppgång i alla materialpriser. För belysning av denna fråga anför styrelsen
följande.

Umedalens sjukhus, vilket uppfördes under åren 1930—1934 och inrymmer
918 vårdplatser, betingade en kostnad av 7,270,000 kronor eller 7,920
kronor per vårdplats. Denna anläggning, vilken är den senaste bland nyuppförda
statliga sinnessjukhus, är planerad med största sparsamhet. Av
de under senare tid uppförda kommunala sinnessjukhusen betingade Beckomberga
sjukhus i Stockholm med utbyggda 1,004 vårdplatser en kostnad av
omkring 9,350 kronor per vårdplats, Lillhagens sjukhus vid Göteborg med
1,048 vårdplatser cirka 13,370 kronor per vårdplats och Malmö östra sjukhus
med 516 vårdplatser cirka 9,000 kronor per vårdplats, varvid emellertid beträffande
det sistnämnda bör bemärkas, dels att byggnadskostnaderna i
Skåne liro lägre jin i det (ivriga landet och dels att sistnämnda anläggning
icke har någon tviittinriittning och saknar kulvertförbindelser. S:t Olofs nya
sjukhus i Visby nied 226 vårdplatser är beräknat att med hänsyn till det

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 24.

förhållandevis ringa antalet vårdplatser, som givetvis medför högre byggnadskostnad
per vårdenhet, kosta cirka 10,000 kronor per vårdplats.

Vid en jämförelse mellan huru kostnaderna kunna väntas komma att
ställa sig för det planerade sinnessjukhuset för nedre Norrland i förhållande
till t. ex. Umedalens sjukhus bör hänsyn tagas därtill, att sistnämnda sjukhus
uppfördes under en period av relativt gynnsamma priser på byggnadsmarknaden.
Då materialpriserna för närvarande äro i stark stegring och
även arbetskostnaderna kunna förväntas efter nya avtals ingående bliva något
höjda, torde man böra räkna med en höjning av byggnadskostnaderna med
minst 10—15 procent. Då ifrågavarande sinnessjukhus även avses innehålla
en paviljong för mera svårskötta patienter, torde därjämte böra räknas med,
att en byggnad för ifrågavarande patientmaterial ställer sig förhållandevis
dyrare än en paviljong för vanliga sinnessjuka. I vissa avseenden, t. ex.
beträffande anordnande och utrustning av bostäder för personalen, hava även
anspråken stegrats sedan Umedalens sjukhus uppfördes.

Slutligen äro grundförhållandena å byggnadsområdet för Umedalens sjukhus
sådana, att all sprängning kunnat undvikas, medan detta trots de relativt
gynnsamma förhållandena icke kan bliva fallet å Sidsjöområdet i Sundsvall.
Med hänsyn till samtliga ovannämnda förhållanden men särskilt den
berörda stegringen av priserna å byggnadsmarknaden torde man icke böra.
räkna med en lägre anläggningskostnad per vårdplats för ifrågavarande
sinnessjukhus än lägst 9,000 kronor, vilken siffra för sjukhuset som helhet,
under förutsättning av att det inrymmer 900 vårdplatser, skulle medföra en
anläggningskostnad av 8,100,000 kronor. Det bör dock betonas, att därest
stegringen i byggnadskostnader fortsätter i samma tempo som för närvarande,
denna siffra torde vara i underkant.

Av platser inom Gäfleborgs län är endast det invid Hudiksvalls stad erbjudna
området å Måludden ur byggnadssynpunkt jämförligt med det ovannämnda
Sidsjöområdet. Med avseende på förutsättningarna för billiga anläggningskostnader
torde Hudiksvallsområdet till och med vara det av alla
undersökta platser förmånligaste, då grunden där synes i sin helhet utgöras
av en tillräckligt fast men lättschaktad rullstensås. Emellertid torde de
ekonomiska fördelar, som eventuellt kunna vinnas genom den bättre byggnadsgrunden
å Hudiksvallsområdet säkerligen icke vara av den storleksordning,
att de motväga de avsevärda driftsekonomiska olägenheter, som
skulle bliva följden, därest Gådeå sjukhus skulle drivas jämsides med den
nya anstalten, i vilket fall det, såsom ovan påpekats, även måste underkastas
en mycket genomgripande och dyrbar renovering.

Jag övergår till styrelsens preliminära beräkning av det nya sinnessjukhusets
storlek.

Härvid hänvisar styrelsen till den vid propositionen nr 150 till 1930 års
riksdag angående anslag till liospitalsbyggnader såsom bilaga fogade översikten
över beräknade kostnader för nyanskaffning av liospitalsplatser m. m.
under budgetåren 1928 1929—1937/1938. Enligt denna översikt skulle sammanlagt
5,048 vårdplatser för sinnessjuka nyanskaffas. Beträffande 4,230 av
dessa hade numera statsmakterna fattat beslut örn deras anskaffande eller
åtminstone beslutat vissa byggnadsarbetens påbörjande, vilkas fulla genomförande
komme att leda till ifrågavarande 4,230 vårdplatsers iordningställande.
Av de 818 återstående vore, erinrar styrelsen, 100 reserverade folden
nya psykiatriska kliniken i Stockholm. Av de därefter återstående 718
vårdplatserna hade 200 planerats i nya paviljonger vid S:ta Maria sjukhus.

Kungl. Majus proposition nr 124.

Emellertid anser sig styrelsen för närvarande icke böra taga ståndpunkt till
frågan om vid vilket sjukhus och under vilka former dessa sistnämnda 200
vårdplatser lämpligast borde nyanskaffas. Därmed återstode av de i nämnda
översikt upptagna vårdplatserna endast de 518 platser, som i översikten
reserverats för »nytt hospital i Gävleborgs län». Med hänsyn till att styrelsen
emellertid föreslagit Gådeå sjukhus nedläggande såsom statligt sinnessjukhus,
måste till nyssnämnda siffra läggas 279 platser. Minimistorleken
för det nya sjukhuset komme därigenom att stiga till 797.

I detta sammanhang upptager styrelsen till diskussion frågan örn behovet
inom den statliga sinnessjukvården av ytterligare vårdplatser
med särskild utrustning, s. k. specialavdelningar. Härutinnan anföres
följande.

I den statliga sinnessjukvårdens organisation ingår för närvarande två
s. k. fasta paviljonger örn vardera 32 vårdplatser, avsedda för omhändertagande
av särskilt farliga manliga patienter och med hänsyn härtill särskilt
utrustade i byggnadsavseende och försedda med talrikare personal än vad i
övrigt är fallet med oroliga avdelningar. Dessa båda paviljonger äro förlagda
till S:ta Gertruds sjukhus i Västervik och Säters sjukhus och togos
i bruk redan år 1914 respektive 1911, då antalet vårdplatser vid de statliga
sinnessjukhusen uppgick till 9,440. Inom styrelsen har behovet av ytterligare
vårdplatser av detta slag varit under omprövning och har det å statens
sinnessjukhus vårdade patientmaterialet inventerats ur denna synpunkt
sedan december 1935. Styrelsen är emellertid icke för närvarande beredd
att taga ståndpunkt till behovet av ytterligare en sådan säkerhetspaviljong.
Styrelsen ämnar emellertid upptaga denna fråga i samband med fullgörandet
av den av Kungl. Majit den 15 januari 1937 anbefallda utredningen rörande
behovet av vårdplatser å specialavdelning för farliga sinnessjuka vid statens
sinnessjukhus, som för närvarande kan beräknas föreligga för patienter av
ifrågavarande kategori, beträffande vilka vårdskyldigheten icke åvilar staten.

"Vid S:t Sigfrids sjukhus vid Växjö finnes även en specialavdelning örn
100 platser men avsedd att bereda vård för ett annat patientmaterial, som
även det kräver särskilda vårdförhållanden. Denna paviljong, som från början
endast avsågs att omhändertaga kriminalpatienter, var under en tid före
öppnandet av specialavdelningarna för asociala imbecilla vid Källshagens
och Salberga sjukhus till stor del belagd med asociala imbecilla. Sedan
evakuering av denna kategori patienter numera skett till nyssnämnda sinnessjukhus,
är specialavdelningen vid S:t Sigfrids sjukhus huvudsakligen belagd
med straffriförklarade psykopater och straffriförklarade sinnessjuka,
vilkas vård kräver större säkerhetsåtgärder än som vid ett vanligt sinnessjukhus
stå till buds utan att dock behöva meddelas å s. k. fast paviljong.
Étt mindre antal icke straffriförklarade patienter av samma allmänna typ,
som nyss sagts, är ävenledes därstädes omhändertaget.

Med avseende å antalet straffriförklarade, som enligt 47 § sinnessjuklagen
för vård hänvisats till statligt sinnessjukhus under de senast förflutna fem
åren, hänvisas till följande sammanställning.

	1932	1933	1934	1935	1936
Män	... 114	85	105	153	245
Kvinnor ...	... 18	13	27	23	48

Summa 132 98 132 170 293

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Medicinalstyrelsen vill nied bestämdhet hävda, att, ehuru det stora flertalet
av de manliga straffriförklarade sinnessjuka icke behöva annan vård
än den, som å varje statligt sinnessjukhus kan beredas dem, det dock
förefinnes ett ökat behov av sådana specialplatser, som de vid S:t Sigfrids
sjukhus nu befintliga. Styrelsen har i november 1935 inventerat patientmaterialet
å de statliga sinnessjukhusen jämväl från denna synpunkt, och
har det av denna utredning framgått, att uppförandet av en ny sådan paviljong
med c:a 100 vårdplatser för mera svårskötta och opålitliga manliga
patienter, straffriförklarade såväl som andra, avsevärt skulle förbättra de
statliga sinnessjukhusens vårdmöjligheter.

Styrelsen vill i detta sammanhang ytterligare anföra, att vid de statliga
anstalterna för manliga asociala imbecilla — specialavdelningarna vid
Källshagens sjukhus och Salberga sjukhus — ett starkt behov gjort sig
gällande, att till annat sjukhus med kraftigare säkerhetsåtgärder och mindre
avdelningar kunna evakuera ett antal av de intellektuellt mera högt stående
patienterna med tendens till intriger, uppvigling och rymning. — En sådan
paviljong måste vara utrustad med arbetssalar för de patienters sysselsättande,
vilka man med hänsyn till rymningsrisken icke lämpligen kan låta
arbeta i det fria.

På grund av vad sålunda anförts föreslår styrelsen, att i planen för det
nya sjukhuset må ingå uppförandet av en perifert belägen specialavdelning av
i huvudsak samma typ som den till S:t Sigfrids sjukhus förlagda örn c:a
100 platser för mera svårskötta manliga patienter och avsedd att beläggas
från norra delen av landet.

Det föreslagna sjukhusets storlek synes sålunda styrelsen ur dessa synpunkter
preliminärt böra fixeras till c:a 900.

I detta sammanhang framhåller styrelsen emellertid, att ett sjukhus av
denna storlek tangerar övre gränsen för det antal patienter, som lämpligen
kunna vårdas på två överläkaravdelningar. En minskning med ett hundratal
platser anser sig styrelsen därför böra överväga före framläggande av
det definitiva förslaget. Skulle en sådan minskning av antalet vårdplatser
visa sig förmånlig, bör frågan örn dessa platsers inrättande å annat håll
upptagas i samband med det ersättningsbygge, som, så vitt man nu kan
bedöma, torde komma att visa sig ofrånkomligt, när psykiatriska sjukhuset
i Stockholm kommer att nedläggas. Därvid bör enligt styrelsens förmenande
jämväl av statsmakterna till prövning upptagas frågan örn nedläggandet
av S:ta Annas sjukhus i Nyköping, som är i behov av en ingripande
och kostsam renovering. Denna fråga har, erinrar styrelsen, i skrivelser
till Kungl. Majit den 13 februari 1933 angående plan för större renoveringsarbeten
vid statens sinnessjukhus respektive den 13 mars 1936 angående
1935 års statsrevisorers uttalande om S:ta Annas sjukhus redan blivit av
styrelsen berörd.

Styrelsen övergår i detta sammanhang jämväl till en behandling av frågan
örn det totala behovet statliga vårdplatser å sinnessjukhus och
anför därvid följande.

Genom 1936 års riksdags beslut örn statliga byggnads- och driftbidrag
till av landsting eller stad, som icke deltager i landsting, inrättade och

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

drivna kommunala vårdhem för lättskötta sinnessjuka kommer, sedan den
ifrågavarande organisationen genomförts, helt visst en avsevärd lättnad i
platsbehovet att beredas den statliga sinne ssjukvården genom möjligheten
att till sådana vårdhem evakuera därför lämpliga patienter. Det totala antalet
vårdbehövande sinnessjuka i riket är emellertid så stort, att icke ens
efter genomförandet av 1930 års ^byggnadsplan alla fall, som kräva kvalificerad
vård å statligt sinnessjukhus, med säkerhet kunna beräknas bliva
emottagna. Med skapandet av ökade vårdmöjligheter hava alltjämt nya
vårdbehövande blivit bokförda.

För belysande av detta faktum må följande översikt anföras.

Befintliga vårdplatser
vid
statens sinnessjukhus -

Exspektanter vid
statens sinnessjukhus -

1 januari 1928........................... 11,818

» » 1929........................... 11,878

» » 1930........................... 12,048

» 1931.......................... 13,256

» » 1932............. 13,606

» » 1933........................... 13,613

1934........................... 13,613

» » 1935........................... 15,751

» » 1936 16,351

» » 1937.......................... 16,584

5,815

6,021

6,544

6,258

5,651

4,589

4,150

3,405

2,957

2,729

Ehuru sålunda under den angivna 10-årsperioden antalet vårdplatser å de
statliga sinnessjukhusen ökats med 4,766 och cirka 3,000 vårdplatser tillkommit
i Stockholm, Göteborg och Malmö, har antalet bokförda exspektanter
endast minskat med 3,086.

Sist anförda siffra å antalet vårdade, 16,584, måste emellertid för att angiva
antalet sinnessjuka salspatienter å statlig anstalt minskas med 1,759,
utgörande det sammanlagda antalet vårdplatser för rumspatienter (152),
specialavdelningsplatser för asociala imbecilla (1,007) och för svårskötta
obildbara sinnesslöa (600). Nettoantalet statliga platser för sinnessjuka salspatienter
uppgår sålunda för närvarande till 14,825, en siffra som under år
1937 emellertid kommer att ökas med cirka 300, utgörande den verkliga platsvinsten
vid det under uppförande varande nya S:t Olofs sjukhus i Visby
och, ännu icke färdigställda platser vid S:t Sigfrids sjukhus vid Växjö.

Å nämnda officiellt fastställda 14,825 platser vårdades — 1,563 försöksutskrivna
och 792 till kontrollerad familjevård överförda därvid icke medräknade
— vid 1937 års ingång sammanlagt 16,723 patienter, vilket innebär
en överbeläggning med 1,898 sjuka eller i genomsnitt för alla sjukhusen
något mera än 12,8 procent. En sådan överbeläggning möjliggör icke att
den meddelade vården fullt kan hållas på den standard, som måste fordras
och annars vore möjlig. Vid beräknandet av det antal vårdplatser, som den
statliga sinnessjukvården skall tillhandahålla, sedan den slutligt utbyggts,
måste därför hänsyn tagas till ätt den nu befintliga överbeläggningen avsevärt
bör nedbringas.

Yid 1936 års ingång var folkmängden i riket i runt tal 6,250,000, därav i
Stockholm, Göteborg och Malmö, vilka städer genom särskilda avtal övertagit
hela sin sinnessjukvård, 934,000. Den del av rikets folkmängd, vars
behov av sinnessjukvårdsplatser skall tillgodoses av staten, var sålunda vid
nämnda tidpunkt cirka 5,300,000.

Kungl. Majus proposition nr 134.

Enligt medicinalstyrelsens förmenande torde det komma att dröja en
avsevärd tid, innan landstingen tillhandahålla ett antal vårdhemsplatser, som
överstiger 1 %o av sistnämnda del av landets befolkning, d. v. s. 5,300 vårdplatser.

Genom socialdepartementets försorg hava införskaffats uppgifter, i huvudsak
hänförande sig till förhållandena den 1 juli 1934, angående det antal
s. k. sinnesabnorma, som vid nämnda tidpunkt vårdades å ålderdomshem och
som borde erhålla annan vård. Deras antal uppgick till cirka 4,800, av
vilka 1,570 rubricerades såsom svårskötta och sålunda icke kunna förväntas
lämpa sig för omhändertagande å kommunala vårdhem. Av totalantalet
voro endast 1,276 exspektanter vid statliga sinnessjukhus, medan det totala
antalet exspektanter vid dessa sjukhus den 1 juli 1934 var 4,055.

I samband med öppnandet av Umedalens sjukhus hade totalantalet exspektanter
den 1 december 1935 nedgått till cirka 3,100. Enligt av medicinalstyrelsen
vid denna tidpunkt infordrade uppgifter voro härav 689 intagna
å olika kommunala sinnessjukhus, 749 vårdades i eget hem, 227 i främmande
hem och endast 531 voro intagna å ålderdomshem utan godkänd sinnessjukavdelning.
Därest här anförda siffror äro tillförlitliga, måste under det
närmast föregående året en betydlig evakuering från ålderdomshemmen,
sannolikt i huvudsak till de statliga sinnessjukhusen, hava ägt rum.

Vid inventering av det den 1 september 1936 å statens sinnessjukhus
befintliga patientmaterialet med hänsyn till antalet fall, som kunde beräknas
lämpliga för överförande till kommunala vårdhem, erhölls en preliminär
siffra av i runt tal 2,000, en siffra som emellertid enligt överinspektören för
sinnessjukvården, som vid sina inspektioner haft sin uppmärksamhet riktad
på detta spörsmål, torde böra reduceras. Styrelsen har dock här nedan
försiktigtvis endast reducerat detta antal med 10 % till c:a 1,800.

A kommunala sinnessjukhus, icke tillhöriga stad som övertagit hela sin
sinnessjukvård, vårdades den 31 december 1935, den senaste uppgift, som
stått medicinalstyrelsen till buds, c:a 2,400 patienter. Av dessa voro emellertid,
enligt vad nyss anförts, den 1 december 1935 eller en månad tidigare
endast 689 exspektanter vid statens sinnessjukhus. Av de återstående 1,700
å nyssnämnda kommunala sinnessjukhus omhändertagna hava av medicinalstyrelsen
c:a 50 % eller 850 beräknats komma att visa sig vara i behov av
vård å sluten anstalt, d. v. s. statligt sinnessjukhus, järnvä! sedan tillräckligt
antal kommunala vårdhemsplatser nyskapats.

Att av det nuvarande antalet exspektanter vid statens sinnessjukhus,
2,729, exakt angiva det antal sjuka, som icke äro i behov av vård å sinnessjukhus
utan lämpligen kunna vårdas å kommunalt sinnessjukhus, låter sig
icke göra utan undersökning av varje fall. Styrelsen har dock ansett sig
kunna uppskatta detta antal till c:a 25 % eller c:a 700.

Antalet vårdhemsfall i riket skulle sålunda överslagsvis kunna beräknas
till 4,800 — 1,576 + 1,800 + 850 4- 700 eller tillsammans c:a 6,300. — Ehuru
dessa siffror endast äro överslagsvis beräknade, anser sig styrelsen dock
kunna utgå ifrån, att ovannämnda såsom önskvärda betecknade 5,300 kommunala
vårdhemsplatser allt eftersom de bliva tillgängliga, omedelbart komma
att beläggas, detta så mycket mera som till ovannämnda antal av 6,300
vårdhemspatienter icke gjorts något tillägg för det säkerligen avsevärda antal
i egen eller främmande familj vårdade sinnessjuka, vilkas omhändertagande
på vårdhem kommer att påyrkas, sedan vårdhemsplatser väl blivit tillgängliga.

Då emellertid det nya sjukhusets tillkomst endast innebär en nyanskaffning
av 500 eller högst 600 platser kan enligt styrelsens förmenande detta
sjukhusbygge icke ens under förutsättningen att de ovannämnda 5,300 vård -

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

hemsplatserna verkligen stöde till förfogande, definitivt väntas tillgodose
det statliga behovet av vårdplatser för sinnessjuka. Styrelsen vill i detta
sammanhang bringa i åtanke, att nyskapandet av vårdplatser inom den statliga
sinnessjukvården hitintills alltid medfört, att ett ökat antal ansökningar
örn vård ingivits, varför nettominskningen i antalet exspektanter alltid blivit
betydligt mindre än det nytillkomna antalet vårdplatser, detta oaktat indikationerna
för intagning på grund av platsbristen hitintills icke kunnat göras
så vida som önskvärt vore.

Till ytterligare belysning av detta förhållande hänvisar styrelsen till följande
tabell, angivande det beräknade antalet behövliga vårdplatser å statligt
sinnessjukhus och huru de av styrelsen i denna framställning berörda
åtgärderna kunna beräknas påverka detta vårdplatsbehov.

Behövliga platser:

För 75 % av exspektanterna

den Vn 1937 ..................... c:a 2,050

Som ersättning för Gådeå sjukhus
inkl. överbeläggning ...... 330

D:o betr. S:ta Annas sjukhus... 260
D:o betr. Psykiatriska sjukhuset 245
För överbeläggningens nedbringande
från 12.8 till c:a 5 %■■■ 1,100
För från kommunala sinnessjukhus
överförda enligt överinspektörens
beräkning ............ 850

Summa c:a 4,835

Åtgärder för platsbehovets tillgodo -

seende:

Nytt sjukhus i Sundsvall (800—) 900
Till kommunalt vårdhem överföras
från statens sinnessjukhus
högst................................. 1,800

Under år 1937 färdigblivande
platser vid S:t Sigfrids och
S:t Olofs sjukhus .................. 300

Framdeles tillkommande platser
vid Ulleråkers m. fi. sjukhus

Summa c:a 3,150

Beräknat underskott c:a 1,700 vårdplatser.

Styrelsen håller emellertid före, att tidpunkten för ett försök att definitivt
bestämma antalet vårdplatser, som den statliga sinnessjukvården lämpligen
bör tillhandahålla, ännu icke är inne. Först sedan den kommunala vårdhemsverksamheten
åtminstone inom några mera avsevärda delar av landet
blivit fullt genomförd, kunna säkrare slutsatser dragas örn den lättnad denna
verksamhet verkligen kommer att innebära för den statliga sinnessjukvården.
Att den emellertid icke kommer att bliva utan inverkan på det patientmaterial,
som framdeles kommer att vårdas å de statliga sinnessjukhusen, i det
att detta delvis kommer att undergå en förskjutning mot mera svårskötta
än vad nu är fallet, torde vara att förutse, en omständighet, som kan beräknas
icke bliva utan inflytande på de statliga sinnessjukhusens inre organisation
och vårdkapacitet.

Med stöd av det anförda hemställer medicinalstyrelsen, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen besluta,

dels att Gådeå sjukhus i Härnösand må nedläggas och på av styrelsen
angivna villkor för en summa av 450,000 kronor överlåtas till Västernorrlands
läns landsting,

dels — under förutsättning att Sundsvalls stad på de villkor, som angivas
i det i det föregående nämnda erbjudandet, till Kungl. Majit och kronan överlåter
det s. k. Sidsjöområdet i Sundsvall — att ett nytt sinnessjukhus med
800 ä 900 vårdplatser må uppföras på nämnda område,

Kungl. Majds proposition nr 124.

dels ock att för budgetåret 1937/1938 anvisa medicinalstyrelsen ett belopp
av 100,000 kronor för fortsatt utredning och utarbetande genom styrelsens
försorg av fullständiga ritningar och arbetsbeskrivning till det nya sinnessjukhuset.

- 1)611 av riksdagen godtagna plan för den statliga sinnessjukvårdens ord nande,

som legat till grund för de senaste årens systematiska utbyggande
av sjukhusorganisationen, upptog ett nytt sådant sjukhus, som preliminärt
tänktes förlagt till Gävleborgs län. Vid de tidigare övervägandena rörande
förläggningen av sagda sjukhus utgick man också från denna förutsättning.
Av olika skäl, för vilka jag i det föregående redogjort, fann sig emellertid
medicinalstyrelsen föranlåten påkalla Kungl. Maj.ts medverkan för att undersökningarna
rörande lämplig förläggningsplats måtte utsträckas att avse
jämväl Västernorrlands län. För egen del ansåg jag mig, med hänsyn till
framförallt de otillfredsställande vårdmöjligheter, som Gådeå sjukhus erbjöd,
böra tillstyrka styrelsens ifrågavarande hemställan i vad den gällde södra
delen av nämnda län. När utredningen rörande byggnadsplats numera slutförts,
har medicinalstyrelsen funnit sig böra föreslå sjukhusets förläggande
till Sundsvall, ehuru med vitsordande av att även Hudiksvall erbjöde goda
möjligheter, för den händelse man önskade fasthålla vid tanken på sjukhusets
placering inom Gävleborgs län.

Vid bedömandet av förläggningsfrågan, sådan den nu föreligger, måste i
första hand uppmärksammas spörsmålet örn bibehållande av Gådeå sjukhus
såsom statligt sinnessjukhus. Såsom jag förut antytt, äro vårdmöjligheterna
vid denna föråldrade sjukvårdsinrättning mycket otillfredsställande. Sjukhuset,
som togs i bruk redan år 1862, har för närvarande 279 vårdplatser.
För att detsamma över huvud skall kunna sättas i stånd, äro mycket betydande
om- och nybyggnadsarbeten oundgängliga. Redan sjukhusets fullständiga
renovering har angivits draga en kostnad av lågt räknat 1.6 miljoner
kronor; kostnader för erforderliga nybyggnadsarbeten hava därvid icke
tagits i beaktande. Emellertid är tomtutrymmet så begränsat, att någon
mera avsevärd ökning av platsantalet vid en ombyggnad icke kan uppnås.
Därav följer, att även ett renoverat sjukhus måste komma att ställa sig
mycket dyrbart i drift, och medicinalstyrelsen betonar härtill, att det ändock
aldrig kan beräknas bliva fullt modernt.

Redan nu angivna förhållanden äro efter min mening ägnade att ingiva
de största betänkligheter mot att bibehålla sjukhuset för dess nuvarande
ändamål. Och när därtill kommer, att Västernorrlands läns landsting förbundit
sig att för en kostnad av 450,000 kronor förvärva sjukhuset för att
efter dess ombyggnad utnyttja detsamma för vård av lättskötta sinnessjuka,
synes mig ingen tvekan kunna råda därom, att det vore mindre välbetänkt
att fasthålla vid tanken på sjukhusets bibehållande i statens ägo.

Det avtalade beloppet har, enligt vad jag inhämtat, bestämts med hänsyn
tagen till den totalkostnad, som för landstinget skulle uppstå för vårdhemmets
anordnande. Därvid har icke förutsatts, att landstinget skulle komma
i åtnjutande av platsbidrag av statsmedel, på sätt fjolårets riksdag principiellt

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

fastslog och för vilka av Kungl. Majit föreslagits vissa grunder i årets statsverksproposition.
För min del håller jag före, att ersättningsbeloppet från
angivna utgångspunkt måste anses skäligt. Emellertid har onekligen frågan
genom riksdagens ställningstagande i berörda spörsmål kommit i ett något
förändrat läge, såtillvida att det icke kan uteslutas, att vårdhemmets anordnande
utan platsbidrag kan komma att ställa sig för landstinget ekonomiskt
mindre fördelaktigt än örn inlösningsbeloppet fastställdes högre och platsbidrag
utginge i den ordning, som kan komma att stadgas. Vid sådant förhållande
synes det mig billigt, att frågan i denna del icke nu slutligt avgöres
utan att på en senare prövning må bero, huruvida landstinget möjligen må
komma i åtnjutande av ett reducerat platsbidrag. Därvidlag bör hänsyn
främst tagas till de faktiska kostnaderna för vårdplats, och platsbidrag ifrågakomma,
allenast örn det skulle visa sig, att landstingets verkliga kostnader
för vårdhemmet skulle komma att överstiga de kostnader, som eljest vid anläggningar
av motsvarande storlek burits av vederbörande landsting. Med
detta förbehåll vill jag förorda, att riksdagens medgivande inhämtas till
ifrågavarande överlåtelse i enlighet med det föreliggande avtalsförslaget.

Vid ett nedläggande av Gådeå sjukhus torde det få anses uppenbart, att
frågan örn det nya sinnessjukhusets förläggning inträtt i ett väsentligt förändrat
läge. Såsom villkor för förvärvandet av förstnämnda sjukhus har
landstinget, på sätt redan erinrats, uppställt, att beslut fattas örn uppförande
av ett nytt sinnessjukhus inom Västernorrlands län. Oavsett sagda
villkor synes det mig, med avseende fäst vid sjukhusorganisationen i övrigt
inom dessa delar av landet, rimligt, att man vid val av plats för det
nya sjukhuset söker sig något längre norrut än som ursprungligen avsetts.
Olika landsdelar skulle därigenom otvivelaktigt bliva mera rättvist tillgodosedda.
De norra delarna av Gävleborgs län komma även med det nya sjukhusets
förläggning till ort inom sydliga Västernorrland att erhålla bekväm
tillgång till detsamma. Och från de södra delarna av förstnämnda län är
avståndet till Säter eller Uppsala ingalunda stort. Under dessa omständigheter
lära hinder icke möta för sjukhusets förläggning inom södra delen
av Västernorrlands län.

Medicinalstyrelsen har vid utredningen ingående undersökt ett ganska
stort antal förläggningsplatser inom Njurunda, Sköns, Alnö, Selånger och
Säbrå kommuner samt Sundsvall, Härnösand och Sollefteå. Jag har förut
närmare redogjort för resultatet av den företagna prövningen. Av olika
anledningar har därvid särskild uppmärksamhet ägnats åt föreslagna platser
inom Njurunda och Sundsvall, och har styrelsen givit bestämt förord at
det s. k. Sidsjöområdet inom nämnda stad, gränsande intill stadens södra
stadsplanegräns. Från'' stadens sida föreligger erbjudande att fritt upplåta
ett område av minst 52 hektar, därav 22 hektar odlad jord, samt
att fritt ordna servis av gas, vatten, avlopp och elektricitet till detsamma.
Avloppsledningen skulle anslutas direkt till stadens ledningsnät, varigenom
kostnader för anläggande av reningsverk undgås. Staden har tillika erbjudit
leverans av vatten, gas och elektricitet på förmånliga villkor. För

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

egen del har jag tagit närmare kännedom om dels de båda områden
inom Sundsvalls stad, som övervägts av medicinalstyrelsen, dels ock tvenne
ifrågasatta områden inom Sköns kommun. Jag kan vitsorda, att Sidsjöområdet
genom läge och beskaffenhet i övrigt synes väl lämpat för sjukhusanläggningen
och erbjuder mycket bestämda företräden framför de ifrågasatta
platserna i Skön, Korsta och Yalknytt.

På de av medicinalstyrelsen angivna skälen anser jag mig böra förorda,
att det nya sinnessjukhuset förlägges till Sundsvall och att därvid såsom
plats för detsamma bestämmes det ovannämnda Sidsjöområdet, detta dock
under förutsättning att avtal träffas i enlighet med föreslagna grunder.

Pör de fortsatta planläggningsarbetena är det vidare nödvändigt, att ståndpunkt
tages till frågan örn sjukhusets storlek. Medicinalstyrelsen har jämväl
i detta avseende förebragt närmare utredning och för sin del hävdat,
att sjukhuset bör planeras som en anstalt med två överläkaravdelningar och
800 ä 900 vårdplatser. Tillika har framhållits, att sjukhuset bör inrymma
en specialavdelning för mera svårskötta manliga patienter från norra delen
av landet.

Till grund för ifrågavarande beräkningar ligger en av styrelsen verkställd
preliminär undersökning rörande nuvarande platstillgång och platsbehov,
därvid hänsyn jämväl tagits till möjligheterna att tillgodose vårdbehovet
genom landstingsanstalter för lättskötta sinnessjuka. Såsom ett resultat av
undersökningen framhåller styrelsen, att icke ens under förutsättning att
5,300 lättskötta sjuka bereddes plats å vårdhem ett nytt sjukhus av angivna
storleksordning skulle definitivt tillgodose det statliga behovet av vårdplatser.
Styrelsen håller emellertid före, att tidpunkten för ett slutligt bestämmande
av det antal vårdplatser, som den statliga sinnessjukvården
lämpligen bör tillhandahålla, ännu icke är inne.

För egen del finner jag det icke möjligt, bland annat med hänsyn till
ovissheten örn tidpunkten för och omfattningen av vårdhemsorganisationens
utbyggande, att nu taga slutlig ställning till det eventuella behovet av ytterligare
sinnessjukhus. Men den verkställda undersökningen synes mig dock
giva vid handen, att anledning saknas att planlägga det nu föreslagna sjukhuset
för ett mindre antal än 900 patienter.

I avseende å kostnaderna för ett sjukhusbygge av denna omfattning,
uttalar medicinalstyrelsen, med ledning av erfarenheterna beträffande de
senast utförda anläggningarna av detta slag och med beaktande av förutsebar
stegring av byggnadskostnaderna, att man icke torde böra räkna med en
lägre anläggningskostnad per vårdplats än 9,000 kronor. Då Umedalens
sjukhus, vilket inrymmer 918 platser, dragit en kostnad av närmare 8,000
kronor per vardplats, lär styrelsen få anses hava goda skäl för sin ifrågavarande
uppskattning. Först sedan arbetsritningar kommit till utförande,
föreligga emellertid hållpunkter för mera exakta kostnadskalkyler. För närvarande
lär man Amra hänvisad att uppskattningsvis angiva de sannolika
kostnaderna till omkring 8 miljoner kronor, vilka lämpligen fördelas på 4
budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Under nästkommande budgetår avses förberedande utredningsarbeten
verkställda, i syfte att 1938 års riksdag må kunna taga slutlig ställning till
byggnadsplanen. För fortsatt utredning oell utarbetande av fullständiga
ritningar och arbetsbeskrivning till det nya sjukhuset beräknar medicinalstyrelsen
ett anslagsbehov av 100,000 kronor. Sagda beräkning föranleder
från min sida ingen erinran.

Psykiatrisk klinik vid karolinska sjukhuset.

Vid 1930 års riksdag beslöts, att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska
sjukhuset, samt nya lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner
skulle uppföras å det av 1927 års riksdag för ändamålet upplåtna så
kallade Norrbackaområdet i Solna socken. Beslut rörande den första av de
tre etapper, vari sagda sjukhus beräknades skola uppföras, fattades av 1931
års riksdag.

Den 3 juli 1931 förordnade Kungl. Majit en särskild byggnadskommitté att
handhava uppförandet av sjukhuset. Instruktion för byggnadskommittén blev
av Kungl. Majit fastställd den 23 oktober samma år. Sistnämnda dag anbefallde
Kungl. Majit tillika kommittén att uppgöra och till Kungl. Majit inkomma
med utredning och förslag beträffande uppförande av en psykiatrisk
klinik vid sjukhuset redan under den första byggnadsetappen. Med skrivelse
den 26 november 1932 överlämnade kommittén utredning och förslag i
ämnet.

Innan jag ingår på detta förslag, torde jag inledningsvis få erinra därom,
att i den i propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlagda planen för anskaffande
av nya platser för den statliga sinnessjukvården bland annat ingick
anordnandet av en psykiatrisk klinik med 100 platser för var och en av rikets
medicinska högskolor. I skrivelse den 1 juni 1928, nr 287, uttalade riksdagen,
att riksdagen, vad anginge grunddragen i det framlagda förslaget rörande
sättet för platsanskaffningen, såvitt då kunde bedömas, icke funnit anledning
till erinran.

Jag övergår härefter till byggnadskommitténs utredning och förslag.

Kommittén anför till en början följande.

Undervisning i psykiatri för studerande vid karolinska institutet hade alltsedan
1862 meddelats vid Stockholms hospital, numera psykiatriska sjukhuset
i Stockholm, överläkartjänsten vid sjukhuset vore förenad med professuren
i psykiatri vid institutet. Psykiatriska sjukhuset vore i sin helhet avsett för
245 salspatienter och 20 rumspatienter och inrymde sålunda tillhopa 265 vårdplatser.

Gällande bestämmelser angående anordnande av klinisk undervisning i
psykiatri vid sjukhuset innefattades i brevet den 23 januari 1931. Däri hade
stadgats, att av de vid psykiatriska sjukhuset inrättade vårdplatserna finge tillhopa
100 platser disponeras för en psykiatrisk klinik, som skulle vara upplåten
för den medicinska undervisningen vid institutet. Kliniken skulle vara
avsedd för undersökning, behandling och vård av alla former av sinnessjukdom,
och skulle å kliniken mottagas sjuka från hela riket oberoende av hem -

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

orten. För att intagning å kliniken i visst fall skulle kunna medföra den särskilda
befogenhet, som avsåges i 4 § 1 mom. andra stycket sinnessjuklagen,
skulle kliniken vara sinnessjukhus. Intagning å kliniken skulle kunna ske
jämväl utan att medföra nämnda befogenhet och utan iakttagande av de former,
som i sinnessjuklagen funnes föreskrivna i fråga örn intagning å sinnessjukhus.
Kliniken skulle vidare, i dess egenskap av statens sinnessjukhus,
kunna anlitas för sådan observation och undersökning, som avsåges i 4 och
6 kap. sinnessjuklagen.

Kommittén övergår därefter till frågan om klinikens frigörande
från psykiatriska sjukhuset. Denna fråga, erinrar
kommittén, hade redan länge varit föremål för uppmärksamhet. Till belysning
därav lämnar kommittén i huvudsak följande redogörelse.

Redan 1919 framhöll medicinalstyrelsen (prop. nr 205/1928 s. 5) beträffande
den psykiatriska undervisningen vid rikets högskolor, att först genom
uppförande i samband med övriga kliniker av smärre paviljonger för sammanlagt
cirka 100 sinnessjuka med evakueringsrätt till andra sjukhus syntes
behovet för den psykiatriska undervisningen kunna bliva riktigt tillgodosett.
Sjukhusavdelningar för den klinisk-psykiatriska undervisningen borde enligt
styrelsens förmenande helt skiljas från de stora hospitalen.

Som ett led i den av Kungl. Majit 1928 godtagna 1 O-årsplanen för anskaffande
av nya platser för den statliga sinnessjukvården ingick jämväl nybyggnad
för kliniken. I sin skrivelse den 21 oktober 1927 med förslag i ämnet
(prop. nr 165/1928 s. 247) räknade medicinalstyrelsen med att vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska institutet skulle inrättas psykiatriska
kliniker, vardera avsedd för 100 vårdplatser.

Vid anmälan av omförmälda plan framhöll chefen för socialdepartementet
i propositionen nr 165/1928 (s. 30), att han godkände medicinalstyrelsens förslag
att i planen upptaga universitetskliniker. Departementschefen betonade,
att dessa kliniker med hänsyn till den medicinska undervisningens behov av
studiematerial sannolikt delvis komme att vara upptagna av patienter, vilkas
sjukdom icke vore av det slag, att de folie inom ramen för vårdbehovets beräkning.
Vad anginge kliniken vid karolinska institutet syntes det med hänsyn
till då föreliggande plan till utbyggnad av karolinska sjukhuset, dit kliniken
borde förläggas, knappast vara troligt, att den komme till stånd under den
tioårsjoeriod, hospitalsbyggnadsplanen omfattade.

Under utredningsarbetet för karolinska sjukhuset hade vid flera tillfällen
framförts tanken att relativt snart till sjukhuset förlägga den kliniska undervisningen
i psykiatri vid karolinska institutet.

1926 års sjukhuskommission yttrade sålunda i sitt den 24 oktober 1928 avgivna
betänkande (statens off. utr. 1928:26, s. 52), att en psykiatrisk klinik
vid karolinska sjukhuset borde medtagas i en andra byggnadsetapp.

I ett över betänkandet avgivet utlåtande anförde medicinalstyrelsen (prop.
nr 232/1930 s. 53), att en dylik klinik bort ingå redan i första byggnadsskedet.
Styrelsen holle före, att sedan Stockholms stad själv övertagit och hunnit
organisera sin sinnessjukvård, det borde tagas i noggrant övervägande, örn
behov förelåge att uppehålla hospital i Stockholm. En förutsättning för dess
nedläggande vore emellertid, att en psykiatrisk klinik å annan plats inom
huvudstaden eller i dess omedelbara närhet komme till stånd. Någon lämpligare
anordning än att ansluta densamma till karolinska sjukhuset syntes
icke finnas. Styrelsen ansåge därför angeläget att, örn sjukhuset förverkligades
inom angiven tid, frågan om anslutandet av en psykiatrisk klinik till detsamma
redan under första byggnadsskedet toges under allvarligt övervägande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

I propositionen nr 232/1930 (s. 56) anförde chefen för ecklesiastikdepartementet
beträffande den ifrågasatta psykiatriska klinikens medtagande i
första etappen, att något beslut örn nedläggande av Stockholms hospital, där
kliniken vore inrymd, då ännu icke fattats, varför något omedelbart behov av
nya lokaler för denna klinik ej syntes föreligga, samt att kliniken — örn och
när sagda hospital nedlades och medel genom försäljning av detsamma och
dess värdefulla tomt förefunnes — lämpligen borde anslutas till karolinska
sjukhuset.

I sitt betänkande framhöll 1930 års sjukhuskommission (statens off. utr.
1930:34 s. 60), att frågan örn nedläggande av Stockholms hospital och den
psykiatriska klinikens förflyttning i samband därmed till karolinska sjukhuset
borde snarast möjligt göras till föremål för närmare utredning. De ekonomiska
fördelarna för staten av en dylik förändring vore utan vidare påtagliga. Härigenom
skulle nämligen det synnerligen värdefulla Konradsbergsområdet frigöras
och av staten kunna på annat sätt utnyttjas. Medicinalstyrelsen underströk
i sitt över betänkandet avgivna yttrande (prop. nr 132/1931 s. 37)
ånyo önskvärdheten av snar utredning av omförmälda spörsmål. Häri instämde
karolinska institutets lärarkollegium.

Departementschefen framhöll i propositionen nr 132/1931 s. 39), att en
utredning på denna punkt borde igångsättas. Skulle utredningen giva vid
handen, att jämväl den psykiatriska kliniken borde medtagas i första etappen,
syntes intet hinder föreligga, att riksdagen under byggnadstiden fattade beslut
därom.

Såsom av den lämnade redogörelsen framginge — uttalar kommittén vidare
— hade frågan örn anordnande av den psykiatriska kliniken vid karolinska
institutet aktualiserats genom statsmakternas beslut örn uppförande av karolinska
sjukhuset och nya lokaler för institutets teoretiska institutioner. Sjukhuset
vore avsett att inrymma samtliga de sjukavdelningar, som erfordrades
för den medicinska undervisningens bedrivande, och sålunda även en för
psykiatri avsedd klinik. Den av statsmakterna dittills beslutade utbyggnaden
av sjukhuset innefattade emellertid icke, anmärker kommittén därefter, uppförande
av någon dylik klinik, som i stället tänkts tillhöra någon av de senare
etapperna.

Kommittén finner i detta sammanhang anledning till ett påpekande, att
psykiatriska sjukhuset, dit den nuvarande psykiatriska kliniken vore förlagd,
på grund av — såsom kommittén anför — sjukhusets otympliga storlek, dess
övervägande karaktär av sinnessjukhus och därav följande begränsning av
sjukmaterialet, dess ålderdomliga lokaler, dess brist på laboratorier, dess avsaknad
av poliklinik och dess från andra vetenskapliga institutioner isolelerade
läge vore synnerligen oändamålsenlig och otidsenlig för undervisningsändamål.
Det hade därför av kommittén ansetts vara av betydande intresse
för undervisningen vid institutet, att psykiatriska kliniken skyndsamt
kommo till uppförande vid karolinska sjukhuset.

Klinikens ifrågasatta uppförande vid nämnda sjukhus redan på ett tidigare
byggnadsstadium sammanhängde —■ uttalar kommittén fortsättningsvis — med
spörsmålet örn nedläggandet av psykiatriska sjukhuset.
Härom anför kommittén.

Eldigt det mellan Kungl. Majit och kronan, å ena, samt Stockholms stad,
å andra sidan, den 19 oktober och den 18 december 1925 träffade avtalet an -

Kungl. Majus proposition nr 124.

gående stadens övertagande av hela dess sinnessjukvård skulle staden den
1 januari 1934 Lava övertagit vården av sina samtliga sinnessjuka med undantag
av vissa uppräknade kategorier, däribland patienter å psykiatrisk klinik.
Då enligt gällande indelning av upptagningsområdena för statens sinnessjukhus
psykiatriska sjukhuset — givetvis med undantag av de till den psykiatriska
kliniken upplåtna platserna — vore avsett endast för patienter från Stockholms
stad, så syntes obehövligt att efter nämnda tid vidare uppehålla ett
statligt sinnessjukhus i Stockholm. Det borde nämnas, att Stockholms län
utgjorde delar av upptagningsområdena för Ulleråkers sjukhus vid Uppsala,
S:ta Annas sjukhus i Nyköping och Sundby sjukhus vid Strängnäs. Kommittén
hade emellertid icke kunnat bedöma, huruvida den statliga sinnessjukvården
på grund av ett nedläggande av psykiatriska sjukhuset borde tillgodoföras
nya vårdplatser, som motsvarade dem, som vid nedläggandet av sjukhuset
komme att försvinna.

Konradsbergsområdet å Kungsholmen, dit psykiatriska sjukhuset vore förlagt,
representerade genom sin storlek och belägenhet ett betydande värde.
När området ej längre erfordrades för sitt nuvarande ändamål, finge statsverket
tillgång till ett värdefullt objekt väl ägnat för försäljning eller som
bytesmedel. Kommittén ansåge för sin del, att det värde, som området i
statens hand representerade, skulle — med avdrag för kostnaden för eventuell
ersättning för de nedlagda platserna vid sjukhuset — gottskrivas i första hand
psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset och i andra hand övriga anläggningar
vid detta sjukhus.

Ett ofrånkomligt villkor för att ett nedläggande av psykiatriska sjukhuset
skulle kunna äga rum vore, att den därstädes anordnade psykiatriska kliniken
förflyttades till annan plats inom Stockholm för att fylla sitt ändamål i den
medicinska undervisningens och forskningens tjänst. Att anordna kliniken å
annan plats än vid karolinska sjukhuset torde vara oförenligt med den grundsats,
som legat bakom statsmakternas beslut att där förena karolinska institutets
samtliga kliniska och teoretiska inrättningar.

Kommittén ingår härefter närmare på vissa nied den psykiatriska klinikens
förläggning till karolinska sjukhuset sammanhängande allmänna spörsmål. Inledningsvis
uttalas därvid, att kommittén beräknat, att kliniken skulle inrymma
102 vårdplatser, därav 94 på de allmänna avdelningarna och 8 på den
enskilda avdelningen. Därefter anför kommittén vidare.

Såsom förhållandet vore beträffande psykiatriska kliniken vid psykiatriska
sjukhuset syntes den nya kliniken böra stå öppen för undersökning, behandling
och vård av alla former av sinnessjukdom och därstädes kunna mottagas
sjuka från hela riket oberoende av hemorten. I avseende å intagning och utskrivning
från kliniken borde kliniken intaga samma ställning som statens
sinnessjukhus. Därigenom kunde tvångsintagning å kliniken komma till stånd
samt av myndighet påkallad psykiatrisk undersökning därstädes ske. För att
kunna fylla undervisningens behov av ett allsidigt sjukmaterial syntes intagning
å kliniken även böra kunna äga rum utan att medföra den särskilda befogenhet,
som avsåges i 4 § 1 mom. andra stycket sinnessjuklagen, och utan
iakttagande av de formaliteter, som enligt sagda lag gällde i fråga örn intagning
å statliga sinnessjukhus. Därigenom bleve det möjligt att intaga patienterna
omedelbart efter sjukdomens utbrott, liksom man därigenom finge
möjlighet att erhålla patienter, som visserligen lede av psykisk sjukdom, men
beträffande vilka intagning å sinnessjukhus icke erfordrades, d. v. s. fall, där
sjukdom på det själsliga området ännu icke tagit sig sådana uttryck, att fullt
utbildad sinnessjukdom kunde anses föreligga. De patienter, som sålunda
komme att intagas utan tvång, borde därför i allmänhet icke kunna tvångsvis

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

kvarhållas utan på framställning utskrivas. De borde även utskrivas från
kliniken, då de befunnes icke lida av sjukdom, som berättigade till vård därstädes.
För att kliniken skulle kunna fylla sitt ändamål vore det ett oeftergivligt
villkor, att patienterna icke där kvarlåge för länge utan att, då deras
sjukdom droge ut på längden eller antagit kronisk karaktär, de kunde överflyttas
till andra sinnessjukhus. Med hänsyn till landets indelning i upptagningsområden
för statens sinnessjukhus borde å desamma ett visst antal
platser ställas till förfogande för vård av sjuka från kliniken. Beslut därom
torde ankomma på medicinalstyrelsen.

I sin skrivelse den 26 november 1932 har kommittén härefter åberopat ett
av kommitténs arkitekt C. Westman på kommitténs uppdrag i samråd med
professorn Y. Wigert utarbetat och av kommittén godkänt förslag
rörande klinikens uppförande vid karolinska sjukhus
e t. Kommittén meddelar därvid att för utredningar och kostnadsberäkningar
av särskilda delar av byggnadsföretaget anlitats följande experter, nämligen
för kostnadsberäkning av byggnaden ingenjören E. Rignér, beträffande
gas-, värme-, vatten-, avlopps- och ventilationsanläggningar ingenjören W.
Andersson, beträffande elektriska anläggningar elektriska prövningsanstalten
samt vad anginge vägar, schaktningar och sprängningar civilingenjören G.
Nordström.

Rörande innebörden av förslaget hänvisar kommittén till en av
professorn Wigert utarbetad beskrivning av följande innehåll.

Kliniken tänkes förlagd till en särskild byggnad i den östligaste delen av
byggnadstomten. Uppförandet av en särskild byggnad för kliniken är motiverat
av dess speciella uppgift. Å ena sidan är det för psykiskt sjuka en
bestämd fördel att icke bliva störda genom den livliga rörelse, som måste
komma att äga rum i det stora sjukhusblocket, å andra sidan är det ett naturligt
önskemål att oroligare sjuka vårdas på en mera avskild plats. Härtill
kommer, att de speciella krav på byggnadsanordning, som böra ställas på en
psykiatrisk avdelning, svårligen kunna tillgodoses med den grundplan, som
måste givas åt avdelningarna i sjukhusblocket.

Kliniken erhåller på den föresiagna platsen ett från sjukhuset i övrigt något
avskilt läge, som väl tillgodoser ovan angivna önskemål. Den är emellertid ej
så avskild från de andra klinikerna, att det erforderliga samarbetet med dem
äventyras. Då den pediatriska kliniken är belägen helt nära den psykiatriska,
är möjligheten till samarbete beträffande psykopatiska barn mellan dessa
kliniker särskilt väl tillgodosedd.

Antalet sängplatser på kliniken är tänkt till 102. Härigenom erhåller
kliniken ett patientantal, som är tillräckligt för att kunna tillfredsställa undervisningens
krav, utan att vara så stort, att professorn icke kan följa den individuella
undersökningen och vården av de enskilda sjuka. Ytterligare ett skäl för
att hålla patientantalet så pass högt som tänkts, är att vardera könsavdelningen
av vårdtekniska skäl måste vara fördelad på tre vårdavdelningar, en för fullkomligt
lugna och stillsamma sjuka, en för mindre lugna och en för oroliga
och yrande sjuka. En sänkning av det totala sängplatsantalet skulle så minska
beläggningen på avdelningarna, att den därstädes tjänstgörande personalens
arbetskraft icke behörigen utnyttjades.

Kliniken är förlagd med sin längdaxel i ostvästlig riktning, med sjuksalar
och dagrum vettande åt söder. Åt nordsidan vetta huvudsakligen laboratorier
och diverse bilokaler.

Bihang till riksdagens protokoll lito!''. I sinni. Nr 124.

349 37 4

Kungl. Majus proposition nr 124.

Kliniken består av ett mittparti och tvenne flygelpartier, vilka på grund av
terrängförhållandena fått bilda en viss vinkel med mittpartiets längdaxel.
Mittpartiet är uppbyggt i fyra våningar, flygelpartierna i tre. På norra sidan
tillkommer till följd av terrängens lutningsförhållanden under såväl mittpartiet
som under flyglarna en souterrängvåning.

De båda flygelpartierna äro varandra lika och innehålla vårdavdelningar,
den ena för män, den andra för kvinnor.

För ljudisoleringens skull har det ansetts lämpligt att förlägga den oroliga
avdelningen till nedre botten och avdelningen för de lugnaste sjuka två trappor
upp. För vård av sådana sjuka, som kunna vara störande, har bottenvåningen
i vardera ändan av huset försetts med en mindre tillbyggnad, där dessa sjuka
kunna vara helt avskilda och där de icke störa övriga patienter. Till de oroliga
avdelningarna finnes en särskild ingång.

Sjukavdelningarna äro i stort sett varandra lika, dock med smärre skillnader.
Sjuksalarna äro konstruerade för tresängsdjup. På varje avdelning
finnes en sal för sex patienter och två salar för tre patienter; dessutom finnas
tre, respektive fyra enkelrum. De oroliga avdelningarna rymma vardera 15
patienter, de övriga vardera 16. I våningen en trappa upp äro på varje könssida
två enkelrum avskilda till en mindre malariaavdelning, som möjliggör
nödig isolering av de sjuka, som undergå malariabehandling.

Avdelningarna äro utrustade med dagrum, vilket delats, så att jämväl ett
avskilt arbetsrum (för sysselsättningsterapi) erhållits. Till den lugna avdelningen
(2 tr. upp) är också anslutet ett i mittpartiet beläget mindre rum för
patienter, som äro sysselsatta med skrivarbete och studier och som därför behöva
stillhet. Avdelningarna äro givetvis också utrustade med erforderliga
serveringsrum, förråd, w. c., badrum, slaskrum samt ett mindre vaktrum. Små
vädringsbalkonger äro också inrättade. I anslutning till eller i nära förbindelse
med varje avdelning finnes ett bostadsrum för avdelningssköterskan,
försett med sovalkov och garderob.

För kommunikationen mellan avdelningarna finnas dels trappor i ändarna
av byggnaden, dels en trappa samt en sänghiss i mittpartiet.

I mittpartiet finnes på nedre botten ett rum för professorn, ett för underläkare
och amanuens och ett för den sociala kuratorn. Dessutom finnas två
mindre väntrum samt ett rum för vakt och telefonist. Slutligen finnes ett
kapprum (bestämt för föreläsningarnas åhörare). En trappa upp finnes föreläsningssal
för 25 åhörare, ett väntrum för patienter, vilka skola demonstreras,
rum för föreläsningsmaterial, biblioteksrum och arkivrum. Våningen två
trappor upp är upptagen av ovannämnda skrivrum för patienterna, rum för
jourhavande läkare, rum för de båda avdelningssköterskorna på de i flyglarna
belägna avdelningarna samt rum för avdelningssköterskan å den i våningen
tre trappor upp belägna privatavdelningen. Vidare finnas här två undersökningsrum,
ett för manliga och ett för kvinnliga patienter, samt två smärre
reservrum.

Våningen tre trappor upp innehåller en privatavdelning för 8 patienter,
varav 4 i enkelrum och 4 i halvenskilt rum. Den är försedd med dagrum, ett
mindre arbetsrum och nödiga bilokaler.

För att bereda sängliggande och eljest klena sjuka möjlighet till utomhusvistelse
har taket över mittpartiet gjorts till en takterrass, vilken genom sänghissen
och trappan har förbindelse med sjukvåningarna.

I souterrängvåningen finnas laboratorieutrymmen för sådana undersökningar,
som böra ske inom denna byggnad. Laboratorierna äro fördelade på fem
rum; ett är avsett för histologiska och anatomiska arbeten, ett för serologiska
och biokemiska arbeten, två för växlande laboratoriearbeten. Ett av rummen
är avsett att lämna utrymme för ärftlighetsforskningar. Vidare finnas i

Kungl. Majis proposition nr 124.

souterrängvåningen tre verkstadsrum, avsedda för sådan arbetsterapi (bokbinderi,
snickeri, vävstolar m. m.) som icke lämpligen kan utföras på avdelningarna.
Slutligen äro hit förlagda bad- och duschrum för personal samt
förråd och varmkammare.

Då kliniken icke är avsedd att bereda asylvård åt kroniskt sjuka, äro inga
inhägnade utrymmen kring densamma i form av promenadgårdar och dylikt
erforderliga. Tillräckligt avskilda och synnerligen lämpliga utrymmen för
patienternas utevistelse erhålles å den skogbevuxna sluttningen norr örn
byggnaden.

De sammanlagda kostnaderna för byggnadens uppförande enligt
förenämnda förslag hava av kommittén beräknats till belopp, som framgå av
följande uppställning.

Kostnad för byggnaden. Kronor Kronor

Byggnadsarbeten ............................................................ 571,000

Värmeledning och ventilation .......................................... 41,000

Gas, vatten och avlopp med armatur .............................. 56,000

Elektrisk installation och hissar .................................... 59,000

Administration, arvoden och oförutsett .............................. 53,000 000

Kostnad för ledningar och andra arbeten utanför byggnaden.

Gas-, vatten- och avloppsledningar m. m......................... 8,500

Värme- och varmvattenledningar ....................................... 5,500

Elektriska ledningar......................................................... 2,000

Rörkulvert från Konung Gustaf V:s jubileumsklinik ......... 10,000

Vägar och planeringar ................................................ 38,000 ^qqq

Summa kronor 844,000

I anslutning till kostnadsberäkningen framhåller kommittén, att i den angivna
kostnaden icke inginge någon klinikens andel i det för sjukhusets
olika byggnader gemensamma ångpannehuset eller i personalbostadshus. Klinikens
andel i ångpannehuset kunde enligt kommittén uppskattas till 34,000
kronor och i personalbostadshusen till 80,000 kronor. Om till nämnda
kostnad för klinikens uppförande, 844,000 kronor, lades berörda två belopp,
skulle alltså totalkostnaden för kliniken belöpa sig till cirka 958,000 kronor.
Då kliniken avsetts för 102 vårdplatser, uppskattade kommittén sålunda kostnaden
för varje vårdplats till omkring 9,400 kronor.

En förutsättning för klinikens inrättande vid sjukhuset vore emellertid
— anför kommittén härefter — att professorsbefattningen i psykiatri vid
institutet skildes från överläkartjänsten vid psykiatriska sjukhuset och på
institutets stat erhölle samma avlöning, som tillkomme institutets övriga
professorer. Nämnda professor borde vara självskriven överläkare vid
kliniken.

Vad anginge övrig personal vid kliniken yttrar kommittén följande.

På kliniken borde därjämte vara anställda en underläkare och en amanuens.
Den sjukvårdspersonal, som torde erfordras, beräknades till 6 manliga

Kungl. Majus proposition nr 124.

skötare, 7 avdelningssköterskor, 10 assistentsköterskor eller elever samt 23
kvinnliga biträden, vilkas antal dock kunde minskas i den mån elevantalet
ökades. Härtill komme en stenograf och maskinskriverska, en preparatris
(laboratoriebiträde) samt en social kurator.

Av klinikens personal hade 7 avdelningssköterskor enligt förslaget bostäder
i byggnaden. För övriga sköterskor, elever, biträden, underläkare och arna
nuens vore bostäder avsedda i bostadshuset vid huvudentrén till sjukhusområdet.
övrig personal skulle bo utanför sjukhusområdet.

Kommittén konstaterar slutligen, att ur teknisk synpunkt hinder ej mötte
att uppföra kliniken jämsides med de i första etappen ingående byggnaderna.

över kommitténs nu behandlade förslag hava utlåtanden avgivits av medicinalstyrelsen
den 28 september 1934, av byggnadsstyrelsen den 16 januari
1933 samt av universitetskanslern, efter hörande av karolinska institutets
lärarkollegium, den 2 mars 1933.

Medicinalstyrelsen anför därvid i huvudsak följande.

Styrelsen tilläte sig till en början beträffande förslagets grundsyfte, förläggande
av en psykiatrisk klinik till karolinska sjukhuset, eventuellt i samband
med nedläggande av psykiatriska sjukhuset i Stockholm, åberopa sina
tidigare i byggnadskommitténs skrivelse refererade uttalanden i denna fråga.
Av dessa styrelsens uttalanden framginge tillfullo, att styrelsen ansåge en
snar förflyttning till karolinska sjukhuset av den nuvarande kliniken vid
psykiatriska sjukhuset jämte nedläggande av sistnämnda sjukhus synnerligen
önskvärd.

I samband därmed finge framhållas, att förflyttningen av kliniken icke
nödvändiggjorde nedläggandet av psykiatriska sjukhuset. Den kunde ske
oberoende av lösningen av den senare frågan, som av kommittén syntes hava
berörts mest med tanke på klinikförflyttningens och sjukhusbyggets finansiering.
Kommittén förklarade sig för siri del anse, att det värde som psykiatriska
sjukhusets tomtområde representerade skulle vid sjukhusets nedläggande —
med avdrag för kostnaden för eventuell ersättning av därigenom nedlagda
vårdplatser —- gottskrivas i första hand nya psykiatriska kliniken vid karolinska
sjukhuset och i andra hand övriga anläggningar vid detta sjukhus.
Styrelsen ville icke underlåta att härtill anmärka, att det syntes naturligare
att genom nedläggandet av ett statens sinnessjukhus frigjorda värden komme
den av statsmakterna dels beslutade, dels planerade nyanskaffningen av
platser vid andra statens sinnessjukhus tillgodo.

I den av kommittén berörda frågan, huruvida de vid nedläggningen förlorade
vårdplatserna skulle behöva ersättas, vore styrelsen icke beredd att
för närvarande göra något uttalande. Denna fråga komme framdeles att av
styrelsen upptagas i samband med utredning angående fullföljandet av den
ovan antydda av statsmakterna planerade nyanskaffningen av sinnessjukhusplatser.

Örn önskvärdheten av psykiatriska sjukhusets nedläggande vore styrelsen
emellertid, oberoende av därmed möjliggjort ekonomiskt utnyttjande av sjukhusområdet,
såsom redan nämnts, livligt övertygad.

Beträffande den närmare utformningen av byggnadskommitténs förslag
framhåller styrelsen följande.

Klinikbyggnadens förläggning och platsantal föranledde ingen erinran från
styrelsens sida. Detsamma gällde i huvudsak dess föreslagna plananordning
och dispositionen av lokalerna. Körande nedan angivna detaljer ansåge styrelsen
dock ändringar påkallade.

Kungl. Majus proposition nr 124.

Inom privatavdelningen, förlagd till våningen 3 tr. lipp, syntes ett bättre
genomfört särskiljande av lokalerna för manliga och kvinnliga sjuka erforderligt.

För de sjukas vistelse i det fria borde anordningar vidtagas utöver de föreslagna.
För de till bottenvåningen förlagda avdelningarna för oroliga torde
det enligt styrelsens mening vara nödvändigt att inrätta smärre promenadgårdar
utanför byggnaden. För avdelningarna i våningen 1 tr. lipp kunde
öppna terrasser lämpligen anordnas över bottenvåningens flygelpartier. För
prrvatavdelningens patienter borde balkongutrymme inrättas vid avdelningen.
Den föreslagna takterrassen skulle närmast komma avdelningarna för lugna i
våningen 2 tr. upp till godo.

I envar av de till bottenvåningen och våningen 1 tr. upp förlagda fyra avdelningarna
borde liksom i avdelningarna i våningen 2 tr. lipp finnas ett undersöknings-
och besöksrum.

Föreläsningssalen torde lämpligen kunna vidgas genom minskning av utrymmena
för bredvid liggande material- och väntrum.

I källarvåningen syntes ett rum jämte mörkrum böra inrättas för fotografering.
Till äventyrs borde åtminstone en del av det till denna våning förlagda
verkstadsutrymmet användas för utökning av utrymmet för laboratorier.

Klinikens driftsorganisation, intagning och utskrivning av sjuka m. lii.
torde, såsom också av kommittén föreslagits, böra ordnas i nära anslutning
till de för den nuvarande psykiatriska kliniken utfärdade bestämmelserna.
Att professorn i psykiatri borde förestå kliniken utan kombination med annan
överläkarbefättling, anser styrelsen självfallet. De beräknade kostnaderna,
som dock icke av styrelsen gjorts till föremål för en närmare granskning,
syntes styrelsen i avseende å slutbeloppen rimliga.

Byggnadsstyrelsen yttrar i huvudsak, att den i stort sett icke hade något
att erinra mot förslagets planläggning. Med hänsyn till att förslaget, sådant
detta förelåge, måste betraktas som en utredningsskiss, förutsatte styrelsen
emellertid, att detsamma bleve föremål för ytterligare bearbetning beträffande
såväl planer som fasader. Mot den beräknade kostnaden för byggnadens
uppförande hade styrelsen slutligen intet att erinra.

Universitetskanslern åberopar såsom eget utlåtande i ärendet vad karolinska
institutets lärarkollegium i avgivet yttrande anfört. I sistnämnda
yttrande uttalas beträffande detaljer i byggnadsförslaget vissa önskemål av
huvudsakligen följande innehåll.

Möjlighet till utvidgning av laboratorierna på bekostnad av verkstäderna
samt anordnande av ett extra badrum i källaren för patienter. Föreläsningssalens
utökning, eventuellt genom hopslagning med materialrummet, samt
slutligen strängare separering av privatavdelningens manliga och kvinnliga
patienter jämte inrättande i nämnda avdelning av ytterligare ett badrum,
vilket syntes kunna ske genom slopandet av ett vaktrum.

Med anledning av vad i berörda yttranden anförts anmodade Kungl. Majit
kommittén att inkomma med utlåtande i ärendet.

I skrivelse den 29 oktober 1935 anmälde byggnadskommittén, att kommittén
låtit sitt år 1932 uppgjorda förslag, i det följande betecknat 1932 års förslag,
underkastas omarbetning av arkitekten Westman. ATid omarbetningen, upplyste
kommittén, hade de erinringar beaktats, som i de avgivna utlåtandena

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

anförts emot 1932 års förslag, varjämte vissa ytterligare förändringar vidtagits,
de senare delvis på initiativ av professorn Wigert. Det sålunda omarbetade
förslaget, i det följande benämnt 1935 års förslag, hade granskats
och godkänts av kommittén.

Med avseende å utformningen av 1 9 3 5 års förslag har kommittén
hänvisat till en av arkitekten Westman utarbetad redogörelse för detsamma,
innefattande jämväl en översikt över kostnaderna för klinikens uppförande
och en jämförelse med motsvarande kostnader i 1932 års förslag. Av
denna redogörelse torde jag här böra återgiva följande.

De förändringar, som vidtagits i 1932 års förslag, innefatta dels en mindre
förskjutning av byggnaden i förhållande till den tidigare förläggningen, dels
ändrat läge av tillfartsvägen, dels ock ett beaktande av de erinringar och förslag,
som framförts i myndigheternas utlåtanden eller därefter framkommit.

Förskjutningen av byggnaden och ändringen av tillfartsvägen. Förskjutningen
av byggnaden, i samband varmed brytningen av byggnadskroppen
ändrats, har vidtagits för att utan allt för stor sprängning erhålla större utrymme
för i källaren behövliga lokaler.

Huvudvägen till byggnaden har tagits, ej såsom i 1932 års förslag från norra
sidan, utan från den södra. I sistnämnda förslag med dess vändplan för bilar
vid norra ingången, som utgjorde huvudingång till byggnaden, gjordes nämligen
allt för stort intrång på det norr örn byggnadsplatsen belägna vackra
skogsområdet. Huvudingångens läge i källarvåningen blev ej heller tillräckligt
centralt i byggnadskroppen. Med huvudtillfartsvägen från söder, mynnande
mot en huvudingång på södra fasadens mittparti, kommer denna ''ingång
i naturligare och bättre kontakt med byggnaden i dess helhet, i första
hand med bottenvåningen och med de där belägna mottagningslokalerna för
patienter. Därjämte erhålla patientbesökande större lätthet att söka sig till
respektive avdelningar. En tillfartsväg måste dock bibehållas på norra sidan
för åtkomst till byggnaden i händelse av eldfara men även för att bereda
matbilarna från köket tillträde till en mittingång till källaren från norr.

Genom uppgörelse med direktionen för Eugeniahemmet, vars område
gränsar mot området söder om klinikbyggnaden, har gränslinjen mot söder
något inflyttats på hemmets tomt, varigenom ett markområde om 250 m2 tillförts
sjukhusområdet mot ersättning av annan mark. Till följd av denna uppgörelse
har utrymme erhållits för lämplig förläggning av huvuduppfartsvägen
till kliniken från söder. Enligt uppgörelsen har kommittén förbundit sig att
genom plantering avskärma klinikområdet vid den nya gränsen mot Eugeniahemmets
tomt.

Undersökning, i vilken utsträckning vid remissbehandlingen av 1932 års
förslag framkomna erinringar och förslag borde och kunde tillfredsställas,
har skett i samråd med professorn Wigert, som ansett, att genomförandet av
de begärda ändringarna vore till fördel för planernas ändamålsenlighet. Dock
har Wigert ansett, att någon fotografiatelier jämte mörkrum ej behövde inläggas
i byggnaden. Så har ej heller skett, då den fotograferingsanläggning,
som kommer att finnas i huvudkomplexet, även kan tjänstgöra för psykiatriska
kliniken. I övrigt hava ändringsförslagen realiserats. I vissa fall hava dock
ändringarna ej kunnat utföras på föreslaget sätt utan andra åtgärder för
deras genomförande tillgripits, allt på sätt i det följande närmare angives.
Härutöver hava vissa av Wigert föreslagna förändringar i planerna vidtagits.

Vidtagna ändringar av byggnaden. Privatavdelningen har uppdelats i tvenne
avdelningar, varvid varje avdelning erhållit sitt bad och sitt dagrum samt det
gemensamma serveringsrummet placerats mellan avdelningarna. Vaktrummet

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Ilar bibehållits för att bereda sköterskan något utrymme att uppehålla sig i
under dagen, då serveringsrummet är mycket litet och hennes bostadsrum är
beläget i en annan våning.

Medicinalstyrelsens krav på ytterligare möjligheter för de sjukas vistelse
i det fria har beaktats och för varje avdelning finnas sådana möjligheter, erhållna
i enlighet med styrelsens förslag. Den lilla gård, som patienterna på
avdelningen för oroliga kvinnor erhållit, ligger icke liksom den för de oroliga
männen i samma plan som avdelningen utan 1 tr. ned, d. v. s. i källarplanet.

Undersöknings- på samma gång besöksrum hava införts på varje avdelning,
dock med bibehållande av de förut befintliga tvenne större undersök
ningsrummen. De på avdelningarna inlagda undersökningsrummen äro visserligen
små, men dock fullt godtagbara. Med större dimensioner måste avdelningarna
och därmed byggnaden väsentligt förstoras. Rummen bomme emellertid
endast i vissa fall att tjänstgöra vid undersökningar. I allmänhet skola
de användas såsom besöksrum för patienternas anhöriga. De befintliga
större undersökningsrummen måste därför bibehållas och få vid behov tjänstgöra
för samtliga avdelningar.

Föreläsningssalen har utvidgats, till en del genom någon minskning av
vänt- och materialrum, till en del genom mittpartiets utökning med 1 meter
i längd och rummens mot söder i detta parti fördjupning med cirka 0.4o meter.
Att hopslå föreläsningssalen med materialrummet har ej ansetts vara lämpligt,
då materialrummet är behövligt. En utökning av mittpartiet har dessutom
varit nödvändig med hänsyn till de i överliggande våningar vidtagna
förändringarna.

Utökning av laboratorierna har skett, dock ej på bekostnad av verkstäderna.
De senare hava likväl minskats genom införandet dels av det begärda extra
badrummet för patienter, dels ock av ett behövligt ljusintag vid verkstäderna.
Laboratoriernas utökning har i stället åstadkommits genom utvidgning av
källaren. Genom denna utvidgning hava därjämte några förrådslokaler, såsom
rum för patienternas kläder, erhållits. Ävenså hava av professor V igert
framställda önskemål om erhållandet i källaren av ett likrum samt ett omklädningsrum
för manlig och ett för kvinnlig sjukvårdspersonal kunnat tillgodoses.
Då den manliga personalen bor utanför klinikområdet, har ett
badrum för denna tillagts. De tvenne övriga äro avsedda, det ena för läkare
och det andra för patienter.

Vid inläggandet i källaren av här ovan omnämnda olika lokaler har sprängning
sökt undvikas i största möjliga utsträckning. För den skull hava en del
lokaler tagits på ett något högre plan än övriga.

Vid införandet av undersöknings- och besöksrum på varje avdelning hava
en del ändringar i bottenvåningens plandisposition måst vidtagas. I våningarna
1 och 2 tr. upp hava rummen erhållits genom avskiljandet av tamburerna
med glasvägg. I bottenvåningen har det skett genom sköterskerummens på
avdelningarna för oroliga patienter uppfattning till våningen 2 tr. upp. Vidare
hava skrivrummen för patienter inskränkts från två till ett, varjämte jourhavande
läkarens rum nedflyttats till bottenvåningen m. m.

Vid ändringen av bottenvåningens vårdavdelningar hava ökade utrymmen
på avdelningarna vunnits genom att i stället för sköterskerummen inlägga
små undersöknings- och besöksrum, som taga mindre utrymme. På avdelningen
för oroliga män har ytterligare ett enkelrum därigenom kunnat inläggas.
Avdelningen innehåller sålunda lika många sjukplatser, 16, som avdelningarna
för halvoroliga och lugna patienter. I 1932 års förslag innehöll avdelningen
endast 15 platser. Motsvarande avdelning för kvinnor, förut likaledes
mod 15 sjukplatser, har nu erhållit 17 platser, ökningen med on plats
utöver antalet på avdelningen för män har kunnat ske därigenom, att på

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

kvinnliga avdelningen platsen för vistande i det fria är belägen i källarvåningens
plan, varigenom ytterligare utrymme erhållits.

Sjukhuset har sålunda i 1935 års förslag plats för 105 sjuka mot 102 i 1932
års förslag.

Anordnandet av plats i det fria för patienter för varje avdelning har skett
så, att mindre gårdar för de oroliga patienterna beretts i bottenvåningen utanför
byggnaden. Plats för de halvoroliga patienterna i våningen en trappa upp
har erhållits över utbyggena i bottenvåningen, där isoleringsavdelningar ära
belägna. De lugna patienterna i våningen två trappor upp erhålla som plats
takterrassen över mittpartiet fyra trappor upp. Denna takterrass fanns även
i föregående förslag. För de privata patienterna hava mindre loggior inlagts
i takvåningen tre trappor upp intill avdelningarna.

Genom utnyttjandet av utrymmet över utbyggena i bottenvåningen till
plats i det fria för de halvoroliga patienterna hava rummen för patienter med
malariabehandling måst uppflyttas till våningen två trappor upp i avdelningen
för lugna patienter. I stället för tvenne enkelrum för dylika patienter
härpå framställning av Wigert ett runi för två patienter inlagts”.

Övriga ändringar — såsom omläggning i bottenvåningens mittparti av
läkarmottagningarna, överläkarmottagningens uppdelning i tvenne rum, införandet
av ett för läkarna gemensamt rum för maskinskrivning och ett
väntrum för kuratorn m. fl. smärre ändringar — torde icke tarva vidare
motivering.

Huvudtrappans utformning har ändrats och trapphuset utökats för att
bereda bättre plats för hissen. Även sidotrapporna hava något ändrats. De
hava genom en mindre utökning gjorts bekvämare med tanke på deras begagnande
av patienter.

Genom ovan omnämnda utökning av byggnaden — dess mittparti och
trapphusen —• samt genom källarvåningens större utnyttjande, har byggnadens
kub ökats från 15,000 m3 i 1932 års förslag till 17,000 m3.

Rörande de av 1935 års förslag föranledda nya kostnadsberäkningarna
innehåller redogörelsen huvudsakligen följande.

En detaljerad beräkning av byggnadskostnaderna har uppgjorts av ingenjören
B. Bengtson. Beräkningen slutar å 609,000 kronor mot 571,000 kronor
i 1932 års förslag, ökningen beror på den större kuben och de tillkomna
anordningarna för de sjukas vistelse i det fria. Priset per kbm. för byggnadsarbetena
utgjorde i 1932 års förslag 38 kronor och utgör i 1935 års förslag
36 kronor.

Kostnadsberäkningen för värmeanläggningen inom byggnaden är uppgjord
ay ingenjören E. O. Jonsson och uppgår till 58,000 kronor. Jämväl beräkningen
av kostnaden för sanitetsanläggningen är gjord av Jonsson. Denna
slutar å 67,000 kronor. Motsvarande siffror i 1932 års förslag voro 41,000
och 56,000 kronor. Den ökade kostnaden betingas huvudsakligen av ökad
byggnadskub och något vidlyftigare ventilationsanläggning. Kostnaden för
■invändig elektrisk installation med hiss-anläggning uppgår enligt elektriska
prövningsanstaltens utredning till 62,000 kronor. ''Motsvarande siffra i 1932
års förslag utgjorde 59,000 kronor, ökningen beror på att summan för oförutsett
något ökats samt att hissens last beräknats något högre. Kostnaderna
för ledningar och andra arbeten utanför byggnaden hava beräknats för gas-,
vatten- och avloppsledningar av ingenjören Th. Ingwall, för rörkulvert, vägar,
rörgravar och planeringar av ingenjören G. Nordström och för planteringar
av trädgårdsarkitekten G. Schuwert. Kostnaderna för värme och varmvattenledningar
hava ej omräknats, då föregående summa har ansetts böra kvarstå.
Vidare har en av elektriska prövningsanstalten gjord beräkning av kostnaden
för elektriska ledningar givit samma resultat som i 1932 års förslag. Kost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

nadsberäkningarna uppgå för gas-, vatten- och avloppsledningar till 9,500
kronor, för rörkulvert till 2,500 kronor, för vägar m. m. till 54,500 kronor och
för planteringar till 8,000 kronor.

Motsvarande summor i 1932 års förslag voro 8,500, 10,000 och 38,000
kronor. För planteringar var 1932 ej upptagen någon kostnad. De ändrade
summorna förorsakas beträffande gas, vatten och avlopp av att 1932 för låga
kostnader beräknats, beträffande kulvert av att denna i 1935 års förslag är
något kortare och avsetts att utföras i mindre dimensioner och beträffande
vägar m. m. av att i 1932 års förslag kostnad för rörgravar ej upptagits samt
av att den södra uppfartsvägen beräknas draga något högre kostnad än den
norra i 1932 års förslag. Att en summa för planteringar tillkommit i 1935 års
förslag beror på dels den avskärmning genom planteringar, som enligt förenämnda
uppgörelse med Eugeniahemmets direktion skall anläggas mot
hemmet, dels ock att vissa inplanteringar i slänterna åt norr planerats för att
komplettera trädbeståndet på den norra sidan.

De sammanlagda kostnaderna för kliniken enligt 1935 års
förslag hava — på sätt av den åberopade redogörelsen framgår — av kom -

mittén beräknats till följande belopp.

Kostnad för byggnaden. Kronor Kronor

Byggnadsarbeten ............................................................ 609,000

Värmeledning och ventilation .......................................... 58,000

Sanitetsteknisk anläggning ............................................. 67,000

Elektrisk installation med hiss .......................................... 62,000

Administration, arvoden och oförutsett ........................... 72,000 gftg qqo

Kostnad för ledningar och andra arbeten utanför byggnaden.

Gas-, vatten- och avloppsledningar .................................... 9,500

Värme- och varmvattenledningar ....................................... 5,500

Elektriska ledningar ......................................................... 2,000

Rörkulvert från Konung Gustaf V:s jubileumsklinik ............ 2,500

Vägar, rörgravar och planeringar ....................................... 54,500

Planteringar ............................................................. 8,000 §2,000

Summa kronor 950,000

För psykiatriska klinikens uppförande skulle alltså enligt denna beräkning
erfordras ett belopp av 950,000 kronor.

Vid bedömandet av kostnaden per vårdplats måste emellertid, framhåller
kommittén, tagas i beaktande, att i klinikens totalkostnad jämväl ingår klinikens
andel i kostnaderna för ångpannehus och bostadshus, vilka byggnader
vore gemensamma för hela sjukhuset. Liksom i 1932 års förslag kunde dessa
kostnader uppskattas till 34,000 respektive 80,000 kronor. Då den totala kostnaden
för kliniken sålunda uppginge till 1,064,000 kronor, och antalet vårdplatser
enligt 1935 års förslag utgjorde 105, bleve kostnaden per vårdplats
enligt detta förslag cirka 10,100 kronor mot cirka 9,400 kronor enligt 1932 års
förslag.

Kommittén hemställde i sin skrivelse den 29 oktober 1935 under åberopande
av det anförda, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att dels besluta uppförandet
av en psykiatrisk klinik vid karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse
med 1935 års förslag för en beräknad kostnad av högst 950,000

Kungl. Majus proposition nr 124.

kronor, dels och för budgetåret 1936/1937 för byggnadsarbetets påbörjande
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

I utlåtande den 29 november 1935 över kommitténs framställning har densamma
tillstyrkts av universitetskanslern, efter hörande av lärarkollegiet vid
karolinska institutet.

Kommitténs förslag förelädes icke 1936 års riksdag. Med hänsyn därtill har
kommittén i skrivelse den 17 november 1936 hemställt, att ärendet måtte föreläggas
1937 års riksdag. Samtidigt har kommittén framhållit, att kommittén
vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1936/1937 utgått ifrån att
totalkostnaden för kliniken skulle fördelas å tre budgetår och byggnaden således
färdigställas under budgetåret 1938/1939. Därest denna byggnadstid
skulle kunna hållas, funne kommittén det erforderligt, att ett något högre
belopp anvisades för budgetåret 1937/1938 än kommittén kalkylerat med för
innevarande budgetår. Kommitténs skrivelse utmynnar i en hemställan, att
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att för psykiatriska klinikens påbörjande
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Sedermera har den 9 februari 1937 från kommittén överlämnats ny kostnadsberäkning
för psykiatriska kliniken vid sjukhuset, vid vilken beräkning
hänsyn tagits till den prisstegring, som efter tillkomsten av 1935 års
kostnadsberäkning inträtt. I denna beräkning hava därjämte upptagits kostnader
för inrättandet av en psykiatrisk poliklinik i huvudkomplexet till ett
belopp av 50,000 kronor.

Enligt ifrågavarande kostnadsberäkning skulle kostnaderna för klinikens
uppförande — på grundval av de vid ingången av innevarande år gällande priserna
— uppgå till de belopp, som följande uppställning utvisar. För jämförelse
har jag i denna uppställning jämväl medtagit den första kostnadsberäkningen
enligt 1935 års förslag.

Kostnaderna

Arbetenas art	enligt kommitténs enligt kommitténs framställning den skrivelse den 29 oktober 1935 9 februari 1937
Byggnad för psykiatrisk klinik.	Kronor	Kronor
Byggnadsarbeten .......................................	609,000	645,000
Värmeledning och ventilation .....................	58,000	67,000
Sanitetsteknisk anläggning ........................	67,000	77,000
Elektrisk installation med hiss.....................	62,000	70,700
Administration, arvoden och oförutsett ...... Ledningar och andra arbeten utanför bygg-naden.	72,000	78,300
Gas-, vatten- och avloppsledningar ...............	9,500	9,500
Värme- och varmvattenledningar ..................	5,500	5,500
Elektriska ledningar .................................	2,000	2,300
Börkulvert ................................................	2,500	5,500
Vägar, rörgravar och planeringar..................	54,500	60,000
Planteringar ......................................	8,000	8,000
Administration, arvoden och oförutsett .........	—	4,200
Summa kronor 950,000	1,033,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

över kommitténs år 1937 upprättade kostnadsberäkning, jämförd med den
i oktober 1935 upprättade, har byggnadsstyrelsen avgivit utlåtande, vari följande
anföres.

Genomförandet av det år 1935 upprättade skissförslaget till en nybyggnad
för psykiatriska kliniken beräknades år 1935 draga en sammanlagd kostnad av
950,000 kronor. Enligt den nu föreliggande, år 1937 upprättade kostnadsberäkningen,
hade kostnaderna för genomförandet av förslaget upptagits till sammanlagt
1,033,000 kronor, vilket belopp) med hänsyn till numera inträdda prisstegringar
på byggnadsmarknaden syntes vara skäligt i förhållande till den år
1935 beräknade kostnadssumman. leke heller de till 50,000 kronor beräknade
kostnaderna för iordningställande av lokaler för en psykiatrisk poliklinik inom
karolinska sjukhusets huvudbyggnad föranledde någon erinran från byggnadsstyrelsens
sida.

Jag förordar, att anslag för påbörjande av den till det karolinska sjukhuset
knutna psykiatriska kliniken äskas för budgetåret 1937/1938. Så mycket större
anledning föreligger att omedelbart igångsätta byggnadsföretaget i fråga, som
man snarast möjligt bör ekonomiskt tillgodogöra sig det område, varå
psykiatriska sjukhuset — vilket kliniken är avsedd att delvis ersätta — är
uppfört. Därvid erhållna medel torde tills vidare böra redovisas å statens
allmänna fastighetsfond.

Vad angår den föreliggande byggnadsplanen, finner jag densamma ägnad
att väl tillgodose de uppgifter, som sjukhuset har att fylla. Efter den omarbetning
av det ursprungliga förslaget, som verkställts och vid vilken alla
väsentliga anmärkningar från myndigheternas sida beaktats, har jag ingen erinran
att framställa mot byggnadens allmänna planläggning. Kostnaderna för
det omarbetade förslaget hava emellertid måst beräknas något högre än för
det tidigare föreliggande. De ursprungliga kalkylerna slutade, såsom jag i det
föregående framhållit, på 844,000 kronor för den nu ifrågavarande byggnaden,
vartill kom ett beräknat belopp av 114,000 kronor för andel i vissa för sjukhusanläggningen
gemensamma lokaler. Det reviderade förslagets kostnader
uppskattades tidigare till 950,000 kronor. På grund av den senaste tidens
prisstegringar på byggnadsmarknaden hava beräkningarna måst ytterligare
höjas, och kostnaderna angivas numera hava ökats med 83,000 kronor. Det
för klinikens uppförande erforderliga beloppet skulle alltså stiga till 1,033,000
kronor. Beräkningarna hava godtagits av byggnadsstyrelsen och föranleda
icke erinran från min sida. Utöver nämnda belopp har byggnadskommittén
räknat med särskilda kostnader för polikliniklokaler, vilken fråga emellertid
icke tidigare varit föremål för övervägande. Ett slutligt ståndpunktstagande
från min sida till förslaget i denna del torde nu icke vara erforderligt.

I avseende å den nya psykiatriska klinikens ställning inom sjukhusorganisationen
inträder ingen förändring vid överflyttningen från Konradsberg till
Norrbacka. Den bör sålunda infogas i den statliga sinnessjukvården, på
sätt fallet hittills varit med motsvarande avdelning av psykiatriska sjukhuset.
Jämväl i vad angår personalorganisationen och de administrativt-ekonomiska
förhållandena i övrigt förutsätter jag, att, bortsett från att överläkaren
bör uppföras å karolinska institutets stat, nuvarande ordning alltjämt
äger bestånd.

Dopartements chefon.

Kungl. Maj:ts proposition nr 124.

Då psykiatriska sjukhuset vid klinikens ibruktagande avses nedlagt, måste
frågan om sättet för det minskade vårdplatsantalets ersättande framdeles tagas
under omprövning.

Beträffande slutligen anslagsbehovet för nästa budgetår synes mig, med
hänsyn till angelägenheten av att kliniken snarast fullbordas, ett belopp av
500,000 kronor böra beräknas.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört, skulle för nästa budgetår
medel behöva anvisas till arbeten, avseende följande sjukhus med här angivna
belopp:

Kronor

Ulleråkers sjukhus............................................................................... 524,000

Hestads sjukhus, köks- och tvättbyggnaden....................................... 185,600

» » , utvidgning av vattenverket .................................... 55,000

Mariebergs sjukhus............................................................................... 344,000

S:t Sigfrids sjukhus ............................................................................. 177,000

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala .................. 400,000

Frösö sjukhus............................................................ 172,000

S:ta Gertruds sjukhus ...................................................................... 400,000

Nytt sinnessjukhus i Sundsvall............................................................ 100,000

Psykiatrisk klinik vid karolinska sjukhuset ............ 500,000

Summa kronor 2,857,600

Nämnda belopp av 2,857,600 kronor torde få utgå från ett under utgifter
för kapitalökning, statens allmänna fastighetsfond, anvisat reservationsanslag
till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, vilket anslag,
såsom förutsattes i statsverkspropositionen, bör helt utgå av lånemedel.

Med avseende å fördelningen av medlen under anslaget bör gälla, att den
angivna beräkningen icke får vara i detalj bindande för medlens disposition.
I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande eller
eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj:ts bestämmande en
ökning av beräknad medelsdisposition för ett visst ändamål kunna ske mot
det att motsvarande minskning vidtages i de anvisade medlen för ett annat
ändamål.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. besluta, att vid Frösö sjukhus skola i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag utföras örn- och
^byggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst 472,000
kronor;

II. besluta, att vid S:ta Gertruds sjukhus skola i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag utföras

Kungl. Maj-.ts proposition nr 124.

vissa byggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst 818,000
kronor;

lil. besluta, att i Sundsvall skall å av mig förordat område
uppföras ett nytt sinnessjukhus, beräknat att omfatta omkring
900 vårdplatser, under förutsättning dock att avtal i enlighet
med av mig förordade grunder träffas dels med Västernorrlands
läns landsting rörande övertagande av Gådeå sjukhus, dels ock
med Sundsvalls stad rörande tillhandahållande av byggnadsområde
m. m. för det nya sjukhuset samt rörande leverans av
vatten, gas och elektricitet för detsamma; ävensom

bemyndiga Kungl. Maj:t att för en kostnad av högst 100,000
kronor låta utföra arbetsritningar och kostnadsberäkningar avseende
sagda sjukhus;

IV. besluta, att i anslutning till karolinska sjukhuset skall,
i huvudsaklig överensstämmelse med av mig förordat förslag,
upprättas en psykiatrisk klinik;

besluta, att klinikens anslutning till karolinska sjukhuset
och dess upprätthållande såsom avdelning av detsamma skall
ordnas enligt av mig förordade grunder; ävensom

besluta, att byggnader för kliniken skola i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig förordat förslag uppföras för
en beräknad kostnad av högst 1,033,000 kronor; samt

V. bland utgifter för kapitalökning under rubriken »Statens
allmänna fastighetsfond» till Vissa byggnadsarbeten vid statens
sinnessjukhus för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag,
att utgå av lånemedel, av 2,857,600 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

Bertil Wirseen.