Kungl. Maj:ts proposition nr 122 (Proposition 1943:122)

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

Nr 122.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående anslag till nybyggnad
för ett laboratorium för betongtekniska provningar
vid statens pr ov ning sanstalt m. m.; given Stockholms
slott den 5 mars 1943.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Herman Eriksson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
mars 1943.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss,
Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander,
Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Eriksson:

I årets statsverksproposition (tionde huvudtiteln, punkt 33, och kapitalbudgeten,
bil. 7, punkt 1) har Kungl. Majit föreslagil riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till utrustning av byggnad för ett laboratorium
för betongtekniska provningar vid statens provningsanstalt respektive
till uppförande av samma byggnad för budgetåret 1943/44 beräkna dels ett
reservationsanslag av 45,000 kronor dels ock ett investeringsanslag av 260,000
kronor. Sedan utredningen i ärendet slutförts, torde jag nu ånyo få anmäla
detsamma.

Billang till riksdagens protokoll 19A.7. 1 sami. Nr 122.

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

1 skrivelse den 28 augusti 1942 har styrelsen för statens pr övning sanstalt
hemställt om anvisande för förenämnda ändamål av anslag å 80,000 kronor
respektive 300,000 kronor. Den för laboratoriets utrustning beräknade kostnadssumman
ansåge styrelsen kunna fördelas å två budgetår. För budgetåret
1943/44 erfordrades ett belopp av 45,000 kronor.

Till motivering av denna hemställan har styrelsen anfört bland annat följande.

Provningsanstaltens huvudbyggnad och en flygelbyggnad uppfördes 1919.
Den byggnadstekniska avdelningen förlädes jämte mekaniska avdelningen i
flygelbyggnaden och erhöll en golvyta av cirka 750 m2, varav ungefär 175 m2
utgöres av en hall med dubbel våningshöjd försedd med travers med 10 tons
lyftkraft. Denna lokal är avsedd för provning av särskilt tunga och skrymmande
provföremål, såsom murväggar, bjälklag och andra större konstruktionsdelar,
stora betongkulvertar och dylikt.

Den för byggnadstekniska avdelningen från början tillgängliga golvytan
visade sig snart otillräcklig på grund av avdelningens snabbt växande arbetsuppgifter.
Utökning av utrymmet har därför skett gång efter annan, huvudsakligen
genom uppförande och tillbyggnad i ett flertal repriser av en smal
envåningsbyggnad av relativt provisorisk karaktär vid sidan örn flygelbyggnaden.

Första delen av envåningsbyggnaden uppfördes år 1925 med en golvyta om
cirka 180 m2, som helt togs i anspråk för dels ett laboratorium för provning
av natursten och vägmaterial och dels ett laboratorium för värmeisoleringsprovning
av väggkonstruktioner, för vilka uppgifter utrustning tidigare saknats.
Den första tillbyggnaden till envåningsbyggnaden utfördes 1928 och
omfattar en golvyta örn 100 m2 samt disponerades helt för ett brandtekniskt
laboratorium, vars uppförande och utrustning till tre fjärdedelar bekostades
av medel, vilka som gåva överlämnats av intresserade brandförsäkringsbolag.
År 1934 utfördes en mindre tillbyggnad örn 40 m2 golvyta, som utnyttjades
för ökat utrymme till betongtekniska provningar. 1938 slutligen utfördes tillbyggnad
dels av flygelbyggnaden med en golvyta om cirka 250 m2, dels av
envåningsbyggnaden med cirka 105 m2. Sistnämnda tillbyggnader utfördes
vad flygelbyggnaden beträffar till ungefär hälften och i fråga örn envåningsbyggnaden
helt för medel, som ställdes till förfogande av enskilda donatorer.
Det nytillkomna utrymmet har till största delen utnyttjats för det nyinrättade
trätekniska laboratoriet, till vars utrustning 1939 års riksdag beviljade
ett anslag av 70,000 kr.

Totala golvytan utgör sålunda för närvarande omkring 1,425 m2, vartill
komma cirka 150 m2 i provisoriska, icke uppvärmda upplagsskjul av trä.
Vart efter som på angivet sätt golvytan ökat, hava de nytillkomna lokalerna
sålunda praktiskt taget helt tagits i anspråk för nytillkomna verksamhetsgrenar.

Förutom de angivna nytillkomna uppgifterna, vilka erfordrat särskilda laboratorielokaler,
hava under årens lopp tillkommit ett stort antal nya arbetsuppgifter
av mindre omfattning, men den väsentligaste arbetsökningen har
dock berott på en fortgående ökning av mer eller mindre standardiserade
provningar inom de verksamhetsgrenar, som redan från början ingått i avdelningens
arbetsuppgifter. Hur avdelningens inkomster från provningsuppdrag
samt personalantal och golvyta ökat från 1920, då avdelningen inflyttade
i de då nya lokalerna i flygelbyggnaden, framgår av följande sammanställning: -

Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

Budgetår	Inkomster cirka kronor	Inkomster, efter avdrag av kris-tillägg, cirka kronor	Personalantal cirka	Golvyta cirka m2
1920	39,500		6	750
1924/25	46,500	—	8	750
192 h/30	81,000	—	12	1,030
1934/35	100,500	—	13	1,070
1939/40	144,300	—	24	1,425
1940/41	167,800	152,500	24	1,425
1941/42	250,800	214,900	32	1,425 \|

Inkomsterna hava för de två senaste budgetåren även angivits med de reducerade
belopp, som motsvara vad inkomsterna skulle varit, om taxenivån
varit oförändrad utan kristidsförhöjning. Denna höjning har 1940—41 utgjort
10 % och 1941—42 i genomsnitt 16.7 °/o av grundtaxan. I personalantalet
har icke medräknats tillfällig personal, som erfordrats såsom ersättning
för till beredskapstjänst inkallade.

Medan golvytan ökat med endast 90 °/o, har personalantalet och inkomsterna
av provningsuppdrag femfaldigats. Under de fyra senaste åren hava
inkomsterna ungefär fördubblats. Avdelningen är på grund av denna hastiga
utveckling för närvarande synnerligen trångbodd, och det är nödvändigt,
att lokalutrymmet avsevärt ökas, örn en ytterligare stegrad arbetsvolym
skall kunna avverkas. Den nuvarande bristen på utrymme har bl. a.
medfört, att den förenämnda travershallen, som behövs för provning av
särskilt lunga och skrymmande provföremål, måste till huvudsaklig del utnyttjas
för sådana provningar, som icke erfordra en så dyrbar lokal. Antalet
sådana provföremål, som erfordra tillgång lill travers, är vid olika tidpunkter
varierande men har även år efter år ökat, så att anhopningen därav
vid många tillfällen bereder stora svårigheter och medför tidsödande omflyttningar,
på grund av att lokalen nu måste utnyttjas även för sådana
provningar, som lika väl kunde utföras i enklare lokaler. Den lokal i den
1938 uppförda tillbyggnaden, som från början inrättades för provning av
avloppsrör av betong, har under de två senaste åren måst användas huvudsakligen
till uppackningsrum för insända betongmaterial. Detta har möjliggjorts
genom att provningen av avloppsrö * under denna tid tillfälligt
varit förhållandevis ringa, beroende på att den s. k. allmänna betongrörskontrollen,
omfattande ett stort antal fabriker, den 1 juli 1940 tillsvidare
nedlades på grund av cementbrist och minskad byggnadsverksamhet. Fabrikantföreningen
inom denna industri har för avsikt alt så snart förhållandena
medgiva uppdraga åt provningsanstalten att återupptaga denna verksamhet,
och förhandlingar därom pågå. Betongrönslaboratoriet kommer då
återigen att helt behövas för detta ändamål och avses icke att överflyttas
till den planerade nybyggnaden.

Att utvecklingen kommer att gå i den riktningen, att alltjämt ökade krav
från byggnadsindustriens sida komma att ställas på provningsanstalten, därom
synes icke någon tvekan kunna råda. Byggnadsindustriens utveckling från
hantverksmässiga metoder till mera industriellt betonade arbetsformer, med
därav betingade strävanden till rationalisering och utexperimenterande av
nya material och konstruktioner, har pågått allt sedan förra världskriget
och visar icke någon tendens alt avstanna. Det kan tvärtom förväntas och
har redan visat sig, alt den allmänna fördyringen under de senaste åren
aktualiserat och påskyndat denna utveckling. Man torde böra räkna med,

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

att någon avmattning i en sådan utvecklingsgång icke heller kommer att ske
under åren närmast efter det nu pågående världskrigets avslutande. Utvecklingen
medför, att provningsanstaltens arbete ökar dels för utprovande och
bedömning av nya material och konstruktioner, dels för provningar j samband
med den driftskontroll, som i ökad omfattning erfordras på arbetsplatserna
vid tillämpningen av förbättrade arbetsmetoder.

Den tekniska forskningen på byggnadsmaterialområdet i de delar, som
icke direkt dikterats av fabrikanternas intresse att på kort sikt söka förbättra
eller förbilliga sina produkter, har här i landet bedrivits i alltför ringa
omfattning, beroende huvudsakligen på att ekonomiskt stöd icke i erforderlig
grad lämnats av statsmakterna eller av byggnadsindustrien. En ändring
på denna punkt är nu att vänta, främst som en följd av 1942 års riksdags
beslut att anslå 200,000 kronor för innevarande budgetår till byggnadsteknisk
forskning. Enligt Kungl. Maj:ts i proposition framlagda förslag har
avsetts, att denna forskning i huvudsak skulle bedrivas vid befintliga forskningsinstitutioner,
bl. a. vid statens provningsanstalt. Även av denna anledning
kan en fortsatt ökning av byggnadstekniska avdelningens arbete förväntas.

ökningen av sådana provningar, vilka äro ett led i en fortlöpande driftskontroll
på byggnadsplatserna, har under de senaste åren varit stor, och
detta gäller särskilt betongtekniska provningar. Som belysande exempel härpå
kan anföras följande statistik över från byggnadsplatser insända provkuber
av betong för tryckhållfasthetsprovning:

Budgetåret 1920 .............. cirka 700 provkuber

1924/25 ........	...... » 800	»
1929/30 ........	...... » 1,300	»
1934/35 ........	...... » 3,900	»
1939/40 ........	...... » 4,400	»
1910/41 ........	...... » 5,800	»
1941/42 ........	...... » 8,900	»

Denna ökning sammanhänger delvis med betongarbetenas ökade andel i
den totala byggnadsproduktionen men främst på betongteknikens utveckling
och en vidgad förståelse för att man i samband med relativt omfattande
provningar och kontroll kan minska cementåtgången och erhålla mera ekonomiska
konstruktioner. En omfattande propaganda från bl. a. svenska cementföreningen
och under de senaste åren även från statens industrikommission,
som hl. a. hållit ett flertal kurser för utbildning av betongkontrollanter,
har kraftigt bidragit till att öka förståelsen för vad som kan vinnas
med en effektiv betongkontroll. De av statens tekniska ämbetsverk fastställda
cement- och betongbestämmelserna hava under de senaste åren varit föremål
för revidering, och ändrade bestämmelser komma att utgivas under hösten
1942. Ändringarna innebära bl. a. bestämmelser om vidgad kontroll genom
provningar såsom förutsättning för ökade påkänningar i betongkonstruktioner
och för reduktion av den minsta cementhalt, som i olika fall tillåtes.
Enär de statliga bestämmelserna allmänt tillämpas även för privata
byggnadsentreprenader och av kommunala kontrollmyndigheter, kommer
den av de ändrade betongbestämmelserna betingade ökningen av betongprovningarna
sannolikt att bliva betydande. Svenska cementföreningen har även
under hand meddelat provningsanstalten, att anstalten bör bereda sig på
ökad mängd kontrollprovningar av betong.

Anstaltsstyrelsen framhåller, att på grand av den fortgående ökningen av
betongtekniska provningar, som sålunda förutses komma att fortsätta under

Kunni. Maj:ts proposition nr 122.

normala tider, lokalbehovet måste tillgodoses genom nybyggnad för betongtekniska
provningar. Härigenom skulle även beredas behövligt utrymme för
övriga grenar av avdelningens verksamhet. Bl. a. kunde travershallen frigöras
från sådana arbeten, som icke krävde tillgång till travers, och därigenom
möjlighet beredas att utföra provningar av större och skrymmande föremål
utan de störningar och förseningar, som nu varit ofrånkomliga, då uppdrag
av sådan art hopat sig. Genom överflyttning av cementprovningarna till en
blivande nybyggnad kunde även trälaboratoriet beredas ett välbehövligt, något
ökat utrymme.

Beträffande platsen för, beskaffenheten av samt kostnaderna för byggnaden
och för dess utrustning anför anstaltsstyrelsen följande.

Tomtförhållandena möjliggjorde icke ytterligare tillbyggnad av de byggnader,
i vilka byggnadstekniska avdelningen nu inrymdes, varför en ny byggnad
vore erforderlig. Lämplig plats härför inom det tomtområde, som provningsanstalten
redan nu hade tillstånd att disponera, vore i anslutning till
laboratoriebyggnaden för teknisk röntgencentral, som uppfördes år 1940.

Nybyggnaden avsåges skola uppföras i två våningar jämte källarvåning, varvid
källarvåningen avsåges för huvudsakligen betonggjutningslaboratorium
samt vissa lagringsutrymmen, bottenvåningen huvudsakligen för provberedning
och provning av från arbetsplatser insända provkuber, provbalkar och
vattentäthetsprovkroppar av betong samt övervåningen för huvudsakligen cementprovningar
och kontorslokaler. Byggnaden planerades upptaga ett utrymme
av 14 X 22 m. Nyttigt golvutrymme bleve cirka 730 mz.

Preliminära skisser för plandispositionen hade uppgjorts av provningsanstalten
såsom byggnadsprogram och underlag för ungefärlig beräkning av
byggnadskostnaderna. En sådan beräkning hade utförts av byggnadsstyrelsen,
som beräknat kostnaden inklusive fast inredning och erforderliga yttre
ledningar och planeringsarbeten på tomten till 260,000 kronor. Vid nuvarande
osäkerhet beträffande byggnadskostnaderna vid den avsedda byggnadstiden
ansåge anstaltens styrelse välbetänkt, att ett ytterligare belopp av
förslagsvis 40,000 kronor ställdes till Kungl. Maj:ts förfogande för att möta
eventuell kostnadsstegring, som icke nu kunnat beräknas.

För byggnadens utrustning med inventarier, provningsmaskiner och anordningar,
möbler och belysningsarmatur hade beräknats en summa av
80,000 kronor enligt skrivelsen vidfogad detaljberäkning. Av denna summa
beräknades 45,000 kronor erfordras under budgetåret 1943/44 och resten under
budgetåret 1944/45. Härvid förutsattes att en del av nuvarande utrustning
i flygelbyggnaden överflyttades till det nya betonglaboratoriet.

Styrelsen har även erinrat om att, såsom framginge av propositionen 283/
1942, provningsanstalten i juli 1941 i samband med utredningen örn byggnadsforskning
anmält, att inom fem år nya lokaler omfattande en golvyta
örn minst 1,000 m2 erfordrades för byggnadsavdelningen.

Styrelsen har slutligen framhållit, att det genom donation från Skånska
cementaktiebolaget inrättade Svenska forskningsinstitutet för cement oell betong
vid tekniska högskolan i Stockholm icke vore avsett för och icke koni -

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

me att utöva den provnings- och kontrollverksamhet, för vilken den nu föreslagna
byggnaden vid anstalten skulle användas. Enligt nämnda instituts
stadgar vore dess uppgift att bedriva och stödja grundläggande materialteknisk
forskning rörande cement och betong samt närliggande material. Utgångspunkten
för forskningen skulle vara fastställande av dessa materials
kemiska och fysikaliska uppbyggnad samt målet ett klarläggande av deras
rationella sammansättning och användning.

För närmare kännedom om de i skrivelsen åberopade detaljberäkningarna
beträffande laboratoriebyggnaden och dess utrustning får jag hänvisa till
handlingarna i ärendet.

Över berörda framställning hava byggnadsstyrelsen den 16 september och
statens industrikommission den 23 december 1942 avgivit infordrade utlåtanden.

Byggnadsstyrelsen har uttalat, att styrelsen icke hade något i princip att
erinra mot att de ärendet hilagda ritningarna lades till grund för utarbetande
av ett definitivt förslag till byggnadsföretaget i fråga. Med avseende å de beräknade
kostnaderna för laboratoriets uppförande syntes det även styrelsen
sannolikt, att merkostnader kunde väntas uppstå på grund av kommande
prisstegringar. Enär emellertid storleken av dessa merkostnader icke för det
dåvarande kunde med någon som helst säkerhet bedömas, funne styrelsen
för sin del det vara lämpligare att den av styrelsen angivna kostnaden,
260,000 kronor, som beräknats med hänsyn till då gällande arbets- och materialpriser,
bibehölles vid anslagsäskandet och alt framställning senare avlätes
rörande eventuellt erforderligt tilläggsanslag för bestridande av uppkommande
merkostnader.

Vad beträffar de till 80.000 kronor beräknade kostnaderna för laboratoriets
utrustning har byggnadsstyrelsen ansett sig endast kunna uttala sig rörande
en delpost å 6,000 kronor för möbler, belysningsarmatur och gardiner,
vilken post synts styrelsen skälig.

Statens industrikommission, som vitsordar behovet av utvidgade lokaler för
anstaltens byggnadstekniska avdelning, förordar, att laboratoriebyggnaden
uppföres i tre våningar i stället för, såsom i förslaget förutsatts, i endast två
våningar. Kommissionen anför i fråga härom följande.

Rörande behovet av lokalutvidgning har provningsans tälten den 18 juli
1941 meddelat utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens
ordnande, att nya lokaler för den byggnadstekniska avdelningen komme att
erfordras senast inom fem år och att dessa lokaler i första utbyggnadsstadiet
skulle behöva omfatta en golvyta av minst 1,000 m2.

Enligt nu föreliggande förslag skulle uppföras en nybyggnad i två våningar
jämte källarvåning med ett nyttigt golvutrymme av sammanlagt 730 m2, sålunda
väsentligt mindre än det som angavs i juli 1941. Avdelningens huvuddel
är nu inrymd i en flygelbyggnad, som jämväl disponeras av den mekaniska
avdelningen. För övrigt förfogar den byggnadstekniska avdelningen
över en flygelbyggnad av mera provisorisk karaktär. Den nu föreslagna nybyggnaden
skulle uppföras i anslutning till den befintliga byggnaden för röntgencentralen.
Denna splittring av arbetet på ett flertal från varandra skilda

Kungl. Majeri proposition nr 122.

lokaler torde i längden icke kunna bibehållas. Ett skisserat förslag till byggnad
för den byggnadstekniska avdelningen föreligger också, vilket förslag
upptager en trevåningsbyggnad, av vilken den nu föreslagna nybyggnaden
utgör en del.

Med hänsyn till att det utrymme, för vilket provningsanstaltens styrelse
nu äskat medel, inom en icke långt avlägsen framtid torde bliva otillräckligt,
vill kommissionen ifrågasätta, huruvida ej nybyggnaden på en gång borde
uppföras i tre våningar, av vilka dock den översta tillsvidare ej behövde inredas.
Den kostnadsökning, som bleve följden av alt byggnaden från början
uppfördes till full höjd, torde icke bliva särskilt betydande. Å andra sidan
skulle en framtida påbyggnad av byggnaden både innebära en fördyring och
menligt inverka på det inom anstalten pågående arbetet. Ur materialanskaffningssynpunkt
möta ej heller hinder för byggnadens uppförande till full
höjd redan nu.

I anledning av vad statens industrikommission sålunda uttalat bär statens
provningsanstalt i infordrat utlåtande den 25 januari 1943 anfört, bland annat,
att, därest byggnadsanslaget avpassades så, att det medgåve uppförande
redan nu av en tredje våning, vilken dock för närvarande icke behövde inredas,
detta för anstalten skulle vara till stor fördel, dels emedan den hindrande
störningen i anstaltens arbete vid en senare påbyggnad därigenom skulle
undvikas, dels ock därför att den oinredda våningen skulle täcka ett starkt
föreliggande behov av utrymme för lagring samt för uppställning och förvar
av provningsanordningar m. m.

I häröver den 29 januari 1943 avgivet utlåtande har byggnadsstyrelsen anfört,
att även styrelsen funne, att det i och för sig skulle ur såväl praktisk
som ekonomisk synpunkt vara fördelaktigt örn nybyggnaden redan från början
uppfördes med ytterligare en våning. Denna våning, som till en början
icke skulle inredas och sålunda icke skulle förses med mellanväggar, putsning,
golv, ledningar m. m., skulle, därest den nu utfördes i samband med
övriga byggnadsarbeten, draga en merkostnad av 35,000 kronor, under det
att en påbyggnad, verkställd sedan byggnaden färdigställts, skulle med nu
gällande materialpriser och arbetslöner draga en kostnad av 45,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen framhåller vidare, att orsaken till att styrelsen icke för
sin del ifrågasatt, att byggnaden vid uppförandet skulle göras större än vad
som oundgängligen erfordrades med hänsyn till föreliggande behov, berodde
på de allmänna direktiv från statsmakternas sida, som meddelats beträffande
planläggningen av den statliga byggnadsverksamheten under den nu pågående
krisen. Angelägenheten av att i enlighet med dessa direktiv i möjligaste
mån begränsa aktuella byggnadsuppgifter syntes för närvarande vara större
än någonsin med hänsyn såväl till kostnaderna som till tillgänglig arbetskraft
och materialåtgång.

I detta sammanhang torde jag jämväl få anmäla en av anstaltsstyrelsen
gjord hemställan örn upplåtelse till ingenjörsvetenskapsakademien och Tekniska
Röntgencentralen Aktiebolag av en inom provningsanstaltens område
befintlig byggnad för tekniskt laboratorium. Till en början vill jag därvid

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

erinra om vissa av statsmakterna meddelade beslut rörande denna laboratoriebyggnad.

Ingenjörsvetenskapsakademien hemställde i särskilda skrivelser till Kungl.
Majit den 30 augusti och den 15 september 1937 örn bidrag av statsmedel
dels för uppförande å statens provningsanstalts tomt av en byggnad, avsedd
för den på akademiens initiativ inrättade tekniska röntgencentralen, dels
ock för inredning av byggnaden. Genom beslut den 21 januari 1938 fann
Kungl. Maj :t framställningarna för det dåvarande icke föranleda någon Dess
vidare åtgärd. Sedermera hemställde akademien i skrivelse till Kungl. Majit
den 24 januari 1939, att medel måtte ställas till förfogande för uppförande
å provningsanstaltens tomt av en laboratoriebyggnad i huvudsaklig överensstämmelse
med ehuru något större än den tidigare planlagda byggnaden för
röntgencentralen samt att den sålunda föreslagna byggnaden finge efter färdigställandet
disponeras av akademien för de ändamål, som vid varje tillfälle
syntes akademien i första hand böra komma i fråga, med skyldighet
för akademien att så snart ske kunde ställa byggnaden till förfogande för
röntgencentral eller för provningsanstalten, ävensom att provningsanstalten
eller akademien måtte erhålla anslag för anskaffning av vissa möbler och
annan inredning till byggnaden.

Med anledning av sistnämnda hemställan föreslog Kungl. Majit i proposition
nr 129 till 1939 års lagtima riksdag, att riksdagen måtte för budgetåret
1939/40 anvisa dels till uppförande av byggnad för tekniskt laboratorium
under statens allmänna fastighetsfond ett reservationsanslag av 177,000 kronor
dels ock till inredning och utrustning av laboratoriet under tionde huvudtiteln
ett dylikt anslag av 15,000 kronor. Enligt vad som framgår av propositionen
skulle ifrågavarande byggnad uppföras inom provningsanstaltens
område och akademien medgivas nyttjanderätt till byggnaden för tiden till
och med den 30 juni 1943; därefter skulle, om byggnaden då behövdes för
provningsanstaltens verksamhet, anstalten äga taga byggnaden i anspråk för
sina uppgifter. Sedan propositionen bifallits av riksdagen (skr. nr 160), meddelade
Kungl. Majit den 28 april 1939 beslut i anledning därav och förklarade
därvid, bland annat, att laboratoriet finge efter dess fullbordande disponeras
av akademien till och med den 30 juni 1943 för utförande av tekniskt-vetenskapliga
forskningar. Laboratoriet, som färdigställts under hösten
1940, har i huvudsak på så sätt disponerats av akademien, att byggnadens
nedre våning upplåtits till tekniska röntgencentralen — sedermera under
år 1941 omorganiserad till Tekniska Röntgencentralen Aktiebolag — och
dess övre våning till det akademien underställda kolningslaboratoriet. I ett
den 30 september 1940 mellan provningsanstalten och akademien träffat avtal
hava de båda parternas ömsesidiga förpliktelser i vissa detaljfrågor närmare
preciserats. Beträffande röntgencentralens tidigare verksamhet torde
jag få hänvisa till nyssnämnda proposition.

I skrivelse den 7 januari 1943 har styrelsen för statens
under erinran att kolningslaboratoriets verksamhet torde komma att inrymmas
i den bränsletekniska försöksstation, varom beslut fattades vid 1941 års

Kungl. Majlis proposition nr 122.

riksdag (prop. nr 169; r. skr. nr 231), saint med förmälan att färdigställandet
av försöksstationen, vilken tidigare beräknats vara färdig i juni 1943,
av olika anledningar torde komma att fördröjas — hemställt att provningsanstaltens
ifrågavarande byggnad för tekniskt laboratorium måtte få disponeras
till och med den 30 juni 1944 av akademien på hittills gällande villkor
samt därefter till och med den 30 juni 1949 av Tekniska Röntgencentralen
Aktiebolag. Upplåtelsen till bolaget borde, i likhet med vad för närvarande
vore fallet beträffande upplåtelsen till akademien, ske utan ersättning.
Till grund för anstaltsstyrelsens hemställan lia legat av akademien i skrivelser
den 18 april och den 26 november 1942 till styrelsen gjorda framställningar
i ämnet.

Ingenjörsvetenskapsakademien erinrar i sin skrivelse den 18 april 1942, att
tekniska röntgencentralen tillkom år 1937 på initiativ av akademien i syfte
att inom Sverige möjliggöra tillgång till det för svetsningsteknikens utveckling
så viktiga kontrollförfarandet med genomlysning medelst röntgenstrålar.
Anskaffningen av den dyrbara apparatutrustningen möjliggjordes, framhåller
akademien vidare, genom andelsteckning av ett antal industriella verk jämte
statens järnvägar och vattenfallsstyrelsen, vilka alla hade intresse av att ha
tillgång till den nya provningsmetoden.

Akademien anför i fortsättningen i huvudsak följande:

Tekniska röntgencentralens rörelse har kontinuerligt ökat i omfång, utvisande
att ett allt starkare behov gjort sig gällande av det viktiga kontrollförfarande,
som röntgencentralen bedriver. Det har då befunnits ändamålsenligt
att giva mera formell stadga åt det gemensamhetsföretag, som statens
provningsanstalt och röntgencentralen utgör. I sådant syfte valdes aktiebolagsformen,
och 1941 genomfördes denna omorganisation, så att ett antal
större järn- och metallverk samt mekaniska verkstäder — däribland de första
andelstecknarna — ingått såsom aktieägare. (De nämnda statliga verken medverka
under andra former.) Röntgencentralens karaktär och verksamhet har
genom denna ombildning icke undergått någon förändring. Verksamheten
består liksom tidigare huvudsakligen av röntgenkontroll av svetsade konstruktioner,
såsom krigsfartyg, stridsvagnar, marinångpannor, turbinskåp,
dammluckor, kokare, gasbehållare etc. på uppdrag av statliga verk och enskilda
industriföretag. Dessutom bedriver röntgencentralen i anslutning härtill
rådgivande verksamhet och teknisk vetenskaplig forskning på hithörande
områden. Utdelningen är begränsad (till 4 °/o) och den vetenskapliga
karaktären har tryggats.

Röntgencentralens styrelse, i vilken ingenjörsvetenskapsakademiens förutvarande
preses och verkställande direktör, kommerserådet Axel F. Enström,
är ordförande, består av 7 ledamöter. Bolagsordningens § 9 innehåller bland
annat följande: Till befordrande av bolagets verksamhet samt dess sam
verkan mellan tekniska och industriella kretsar skall finnas ett röntgencentralens
råd. Högst 10 medlemmar av rådet utses vid ordinarie bolagsstämma
för tid, som av bolagsstämman beslutes. Ytterligare medlemmar lill ett antal
av högst 10 utses efter inbjudan av bolagets styrelse och för tid, som av denna
bestämmes, av sådana statliga verk och enskilda institutioner och organisationer,
som närmast äga intresse av bolagets verksamhet.

Den byggnad inom statens provningsanstalts område som användes av
röntgencentralen och kolningslaboratoriet har ställts till ingenjörsvetenskaps -

Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

akademiens förfogande intill den 1 .juli 1943. Vid denna tidpunkt kan det
förväntas att kolningslaboratoriets verksamhet skall kunna inrymmas i den
bränsletekniska försöksstation, till vilken statsmakterna beviljat medel. För
röntgencentralens del är lokalfrågan efter samma tid icke ordnad. Då det
visat sig att röntgencentralens provningsverksamhet vunnit uppskattning, så
att den måste sägas fylla ett kännbart behov, då dess tekniskt-vetenskapliga
inriktning ligger akademien örn hjärtat och då ett nära samarbete med statens
provningsanstalt alltjämt framstår såsom ett önskemål, vill akademien hemställa
till styrelsen för statens provningsanstalt att den ville för sin del godkänna
och i så fall vidtaga nödiga åtgärder till ernående därav, att den ifrågavarande
laboratoriebyggnaden fortsättningsvis efter den 1 juli 1943, exempelvis
under 10 år. måtte upplåtas åt Tekniska röntgencentralen, eller
eventuellt — om så skulle anses lämpligare — åt ingenjörsvetenskapsakademien,
vilken i så fall i sin tur skulle upplåta den åt röntgencentralen. Med
hänsyn till verksamhetens starka tillväxt och speciellt för vidare utvecklande
av den forskningsverksamhet som ingår i programmet är hela byggnaden
erforderlig för röntgencentralens verksamhet.

Ingenjörsvetenskapsakademien har senare i sin skrivelse den 26 november
1942 meddelat, att färdigställandet av den bränsletekniska försöksstationen
av olika anledningar fördröjts. Enär akademien sålunda endast med svårighet
kunde utrymma den del av provningsanstaltens laboratoriebyggnad, som
disponerades av kolningslaboratoriet, hemställde akademien, att provningsanstalten
ville medverka till ett sådant beslut av Kungl. Majit, att tillståndet
för akademien att disponera byggnaden utsträcktes att omfatta tiden till och
med den 30 juni 1944.

Styrelsen för statens provningsanstalt, som i sin förenämnda skrivelse den
7 januari 1943 till en början bland annat erinrar örn att styrelsen vid remissbehandlingen
av ärendet örn anslag till byggnad för ett tekniskt laboratorium
tillstyrkt, att byggnaden uppfördes och provisoriskt ställdes till ingenjörsvetenskapsakademiens
förfogande, under förutsättning bland annat att akademien
före den 1 juli 1943 skulle hava avflyttat från byggnaden och att
byggnaden vid denna tid skulle stå till provningsanstaltens eller röntgencentralens
förfogande, anför härefter i huvudsak följande.

Styrelsen har tidigare förutsett, att ifrågavarande byggnad även tills vidare

1 fortsättningen kan behöva disponeras av röntgencentralen, och byggnaden
har även i stort sett planlagts och konstruerats härför. Under de omkring

2 år, som röntgencentralen haft sina nuvarande lokaler, har dess verksamhet
stegrats i så hög grad, att man bör beräkna, att den kommer att behöva hela
den nuvarande laboratoriebyggnaden.

För att röntgencentralen skall på ett tekniskt tillfredsställande sätt kunna
utöva sin kontrollverksamhet och motsvara berättigade krav på vetenskaplig
tillförlitlighet, fordras emellertid, att den utövar en viss grad av studie- och
forskningsverksamhet, så som skett under den tid den stått under akademiens
förvaltning.

I den nuvarande röntgencentralens bolagsordning står angivet, att bolaget
skall hava till ändamål bland annat att utöva teknisk vetenskaplig forskning
på hithörande områden och att till befordrande av bolagets verksamhet
samt dess samverkan med tekniska och industriella kretsar skall finnas ett
tekniskt råd. I brev den 26 november 1942 har vidare bolaget meddelat, att
dess styrelse beslutat, att en till röntgencentralen knuten forskningsverksam -

Kungl. Maj.ts proposition nr 122.

het skulle åvägabringas inom en kostnadsram av årligen 20,000 kronor och
att ekonomisk garanti tillsvidare för denna verksamhet lämnats av ett antal
namngivna industriföretag.

Provningsanstaltens styrelse förutsätter också, att röntgencentralens kontrollverksamhet
även under bolagsformen kommer att vara fullt opartisk.

Under dessa förutsättningar finner styrelsen skäligt, att röntgencentralen
måtte under viss tidsperiod, förslagsvis fem år, få disponera hela ifrågavarande
laboratoriebyggnad hyresfritt, liksom hittills, och på villkor i övrigt,
som provningsanstalten vill uppställa rörande de båda institutionernas samarbete
och ömsesidiga förpliktelser.

Ett väsentligt villkor, som provningsanstalten måste uppställa, är, att röntgencentralen
och dess personal icke skall utöva med anstalten konkurrerande
förvärvsverksamhet på anstaltens arbetsområden, varken direkt eller indirekt
genom annat företag eller person.

För en närmare kännedom om den för bolaget gällande ordningen torde
jag få hänvisa till handlingarna i ärendet.

Sedan fråga uppstått, huruvida icke byggnaden för tekniskt laboratorium
skulle kunna tillgodose den byggnadstekniska avdelningens nu föreliggande
lokalbehov, har överdirektören och chefen för statens provningsanstalt inkommit
med en den 19 februari 1943 dagtecknad promemoria, vari bland
annat anföres följande:

Vad beträffar röntgencentralen så har dess verksamhet sedan begynnelsen
1937 i hög grad gått framåt. Sålunda har personalens antal stigit från
4 till 22, röntgenaggregatens antal har ökats från 1 till 8 och de årliga omsättningssiffrorna
stigit från cirka 40,000 kronor till 186,000 kronor. Angivna
data avse bokföringsåren 1937—1938 resp. 1941—1942. Ar 1941 igångsattes
en filial i Malmö och år 1942 en filial i Göteborg. All granskning av upptagen
röntgenfilm, korrespondens, fakturering och annat kontorsarbete samt även
verkstads- och reparationsarbete utföres likväl vid huvudkontoret i Stockholm
även för filialernas räkning.

Som en given följd av denna utveckling har röntgencentralens nuvarande
lokaler visat sig vara i hög grad otillräckliga. Viss verksamhet, bland annat
forskningsverksamheten, har delvis fått ligga nere i väntan på ökat utrymme.
När kolningslaboratoriet därför utrymmer sina lokaler är röntgencentralen
i största behov av hela laboratoriebyggnaden.

Den omskrivna laboratoriebyggnaden har planlagts och konstruerats med
speciellt hänsynstagande till röntgencentralens tekniska arbete och behov.
Sålunda äro elen stora laboratoriehallen med taktravers, ett mindre laboratorium
i bottenvåningen samt mörkrummen och deras inredning avpassade
för röntgencentralens speciella behov.

Vad beträffar den i statens provningsanstalts hemställan den 28 augusti
1942 begärda nybyggnaden till beredande av ökat lokalutrymme för anstaltens
byggnadstekniska avdelning så avses denna att uppföras i omedelbar
anslutning till den år 1940 uppförda, av röntgencentralen och kolningslaboratoriet
disponerade byggnaden. ^byggnadsförslag^ avser en byggnad
av storlek 14 X 22 lii i två våningar jämte källarvåning, som liven avses utnyttjad
till laboratorium. Totala golvytan blir cirka 50 procent större än i
den år 1940 uppförda byggnaden. Den föreslagna byggnaden är, vilket kanske
icke direkt betonats i styrelsens skrivelse, speciellt konstruerad så, att
anstaltens omfattande provningar och driftskontroll av cement- och betongprover
från byggnadsplats!''!- ute i landet skola kunna utföras på rationellt
sätt till minsta möjliga kostnad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 122.

Departements chefen.

Provningsanstalten har förutsatt, på skäl som i olika sammanhang angivits,
alt röntgencentralen även i fortsättningen bör beredas utrymme i den
byggnad, som nyligen uppförts och inretts i huvudsak med tanke på dess
speciella arbete. Det utrymme, som kolningslaboratoriet lämnar, är disponerat
så att det med små ändringar lämpar sig för den utvidgning av röntgencentralens
utrymme, varav den är i behov.

Även om såväl kolningslaboratoriet som röntgencentralen skulle förständigas
att helt utrymma byggnaden, är densamma dels otillräcklig, dels icke
konstruerad för fyllande av byggnadstekniska avdelningens nu föreliggande
behov för de mekaniska betongprovningarna. Det skulle i så fall erfordras
en omfattande ombyggnad jämte tillbyggnad, vilket skulle medföra kostnader,
som uppskattningsvis komme att uppgå till cirka två tredjedelar av
kostnaden för den föreslagna nybyggnaden. De lokaler, som på så sätt erhölles,
skulle likväl icke i likhet med den föreslagna nybyggnaden kunna
disponeras på för byggnadstekniska avdelningens arbeten mest ändamålsenliga
och arbetsbesparande sätt.

Över anstaltsstyrelsens skrivelse den 7 januari 1943 med därtill hörande
handlingar samt nyssnämnda promemoria hava infordrade utlåtanden avgivits
av statens industrikommission och statens tekniska forskningsråd, vilka
förklarat sig intet hava att erinra mot anstaltsstyrelsens nu förevarande
hemställan.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att arbetsvolymen vid statens
provningsanstalts byggnadstekniska avdelning under de senaste åren befunnit
sig i oavlåtlig stegring. Det lärer även vara att förutse, att avdelningens
arbetsbelastning inom en nära framtid kommer att än ytterligare ökas
särskilt till följd av en fortgående ökning av antalet betong tekniska provningar
men måhända jämväl på grund av den enligt beslut av 1942 års
riksdag igångsatta byggnadstekniska forskningen, vilken avses i huvudsak
skola bedrivas vid befintliga forskningsinstitutioner, däribland provningsanstalten.
Enär utredningen i ärendet likaledes utvisar, att för avdelningen
tillgängliga lokaler äro otillräckliga redan med hänsyn till avdelningens
nuvarande arbetsvolym, framstår det därför såsom ofrånkomligt, att ökat
lokalutrymme beredes avdelningen.

Det kunde därvid ifrågasättas att för ändamålet utnyttja den år 1940 färdigställda
laboratoriebyggnad, som i enlighet med vad därutinnan förutsattes
i samband med beslutet om byggnadens uppförande till och med den 30 juni
1943 disponeras av ingenjörsvetenskapsakademien, därvid nedre våningen
upplåtits till den på akademiens initiativ inrättade tekniska röntgencentralen
— sedermera under år 1941 omorganiserad till Tekniska Röntgencentralen
Aktiebolag — och övre våningen till det akademien underställda kolningslaboratoriet.
Enligt vad i ärendet blivit upplyst är emellertid denna
byggnad icke lämpad för ändamålet, i det densamma dels är otillräcklig
och dels icke är uppförd med beaktande av de speciella behov som nu föranleda
en utökning av provningsanstaltens lokalutrymmen. Av utredningen
i ärendet framgår vidare, att byggnaden jämväl efter den 30 juni 1943
behövs för den tekniskt-vetenskapliga forsknings- och provningsverksamhet,

Kunni. Maj:ts proposition nr 122.

som nu bedrives i densamma. Enär denna verksamhet synes även framdeles
vara förtjänt av det allmännas stöd, förutsätter jag befogenhet för Kungl.
Majit att, därest riksdagen icke har något att däremot erinra, jämväl för tid
efter nyssnämnda dag under de villkor Kungl. Majit kan finna lämpligt föreskriva
kostnadsfritt upplåta byggnaden för verksamheten ifråga.

Då provningsanstaltens ökade lokalbehov således icke torde böra tillgodoses
genom utnyttjande av redan befintlig byggnad, återstår allenast att för
ändamålet verkställa nybyggnad. Jag tillstyrker följaktligen, att framställning
örn anvisande av medel härför nu avlåtes till riksdagen.

Enligt provningsanstaltens av byggnadsstyrelsen tillstyrkta förslag i ämnet
anses lokalbehovet kunna tillsvidare tillgodoses genom en nybyggnad
i två våningar jämte källarvåning i anslutning till nyssnämnda å anstaltens
tomt år 1940 uppförda laboratoriebyggnad. Statens industrikommission har i
yttrande över förslaget — under erinran att behov av ytterligare lokalutrymmen
för provningsanstaltens byggnadsavdelning sannolikt inom de närmaste
åren kommer att göra sig gällande — framhållit lämpligheten av att byggnaden
uppföres i ytterligare en våning. På de av byggnadsstyrelsen gentemot
en sådan utvidgning av det ursprungliga byggnadsprogrammet anförda skälen
förordar jag emellertid, att byggnaden begränsas till vad som i berörda
program ansetts oundgängligen erforderligt med hänsyn till nu föreliggande
behov.

I enlighet med byggnadsstyrelsens beräkningar torde få avses 260,000 kronor
för själva byggnadskostnaderna. Ej heller provningsanstaltens beräkningar
av kostnaderna för byggnadens utrustning, tillhopa 80,000 kronor,
föranleda någon erinran från min sida. Av detta belopp torde för budgetåret
1943/44 böra äskas 45,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels till Nybyggnad för ett laboratorium för betongtekniska
provningar vid statens pr ov ning sanstalt för budgetåret
1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av .................................. kronor 260,000,

dels ock till Utrustning av byggnad för ett laboratorium
för betongtekniska provningar under tionde huvudtiteln för
budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av ................................ kronor 45,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Sven Forssberg.