Kungl. Maj:ts proposition Nr 11 (Proposition 1931:11)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Nr 11.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoe g endomar och upplåtande av lägenheter från sådana
egendomar; given Stockholms slott den 3 januari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt under punkterna l:o—14:o.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström, anhåller att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av
kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar,
vilka ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt
anför härom följande:

'' l:o.

Egendomarna 2 V* mantal Ventholms kungsgård nr 1 och angränsande
lägenheten Ventholm nr 2, en kronoäng, gemenligen benämnd Ventholms
kungsäng nr 2, utgöra ett i Hilleshögs socken av Stockholms län beläget,
staten tillhörigt och under domänstyrelsens förvaltning stående ägokomplex.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10 höft. (Nr 11.)

Ventholms
kungsgård
nr 1 och Ventholm
nr 2 i
Stockholms
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Egendomarna ligga på ett avstånd av cirka 33 kilometer från Drottning
holms slottsegendom och bilda jämte Venaholm nr 3, en kronopark, som
tillhör slottsegendomen, en i Mälaren utskjutande landtunga.

Såväl Ventholms kungsgård nr 1 som Ventholms kungsäng nr 2 hava
varit utarrenderade för tiden från den 14 mars 1917 till den 14 mars
1927, kungsgården enligt ett av domänstyrelsen den 17 september 1915
utfärdat kontrakt mot en årlig avgäld av 3,500 kronor och kungsängen
jämlikt styrelsens kontrakt den 1 oktober 1915 mot en årlig avgäld av
1,000 kronor.

Efter ovannämnda arrendeperiods utgång hava egendomarna, i avvaktan
på ordnandet av frågan örn deras framtida disposition, blivit ytterligare
upplåtna på arrende under kortare, ett å två år omfattande perioder.

För närvarande äro båda egendomarna utarrenderade till den 14 mars
1931, Ventholms kungsgård mot en årlig avgäld av 1,300 kronor och
Ventholms kungsäng mot en avgäld av 600 kronor per år. Ventholms
kungsgård är därvid, liksom fallet varit under näst föregående arrendeperiod
14 mars 1928—14 mars 1930, uppdelad i två arrendelotter, en omfattande
det väster örn Ventholms kronopark liggande området med torpet
Norrskog och en omfattande egendomen i övrigt.

Uppskattningsförrättningar å båda kronoegendomarna hava avslutats
under år 1929.

Av de därvid förda protokollen jämte tillhörande handlingar, däribland
en gemensam för egendomarna av distriktslantmätaren Herman
Lindahl år 1928 upprättad karta jämte beskrivning, ävensom yttranden
av vederbörande skogsstatstjänstemän inhämtas bland annat följande.

Kronoegendomen Ventholms kungsgård omfattar en areal av 292.490»
hektar, därav III.5420 hektar åker och tomt, fördelade i tre områden, samt
180.9480 hektar avrösningsjord. Avrösningsjorden är likaledes uppdelad
i tre områden, av vilka två äro från varandra skilda genom Ventholms
kronopark.

Egendomens åkerjord är jämförelsevis god. Skogsmarken är jämn och
av god beskaffenhet, huvudsakligen bevuxen med biandbestånd av tall
och gran.

Byggnaderna äro gamla och till större delen i dåligt skick; särskilt
bristfälliga äro arbetarbostäder samt ladugård.

Å egendomen finnas två torp, ovannämnda torpet Norrskog samt Elghorn.

Norrskog, med en areal av omkring I.0060 hektar, utgör såsom förut
nämnts tillika med torpet angränsande område från den 14 mars 1928
en särskild arrendelott med en årlig avgäld av 300 kronor och brukas
av Kurt Fredrik Karlsson, vilken under ett par år före nyssnämnda
tidpunkt innehaft torpet och området såsom brukare under huvudgården.

Elghorn, omfattande en areal av omkring 2.3360 hektar, har i över tjugu
år innehafts av Robert Frankenberg, som för torpet jämte det till kungsgården
hörande fiskevattnet till egendomens arrendator erlagt en årlig
avgäld av 450 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Båda torpen äro bebyggda med kronan tillhöriga boningshus samt ekonomibyggnader.
Å Norrskog finnas därjämte brukaren tillhöriga källare,
bodar samt ett större spannmålsmagasin.

Kronoegendomen Ventholms kungsäng omfattar en areal av 70.2900 hektar,
därav 27.4330 hektar åker och tomt, 9.8090 hektar äng och 33.0480 hektar
avrösningsjord.

Åkern är god men lider i likhet med ängsmarken av översvämning
vid inträffande högt vattenstånd i Mälaren. Skogsmarken består huvudsakligen
av lövängsbackar, där ek och al utgöra de övervägande trädslagen.

Å egendomen, som är utan torp, äger kronan inga andra byggnader
än en större, »kronokällaren» benämnd källarbyggnad, vilken byggnad
egentligen ingår i det Ventholms kungsgård tillhörande byggnadsbeståndet.

Övriga byggnader å egendomen, utgörande boningshus, ladugård med
sammanbyggd loge, fristående logbyggnad, bod samt svinhus, ägas av
C. G. Karlsson, vilken arrenderat egendomen sedan den 14 mars 1927.
Byggnaderna äro förfallna och av ringa värde.

I anslutning till det förslag till egendomarnas disposition, som i utlåtande
den 31 december 1926 framlagts av de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 30 april 1926 tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning
rörande vissa kronoegendomars lämplighet för styckning till
mindre jordbruk (kronojordstyckningssakkunniga) efter ett av dem under
samma år avlagt besök å egendomarna, hava uppskattningsmännen
förordat båda egendomarnas försäljning efter uppdelning i huvudsaklig
överensstämmelse med en av distriktslantmätaren Lindahl uppgjord och
å kartan inlagd styckningsplan.

Uppskattningsmännen hava emellertid föreslagit, att Ventholms kungsgård
skulle, i stället för att i enlighet med ovanberörda styckningsplan
uppdelas i elva med litt. A—I betecknade lotter, styckas i tolv lotter, i
det att de styckningslotten litt. I tilldelade öarna Stora Gunnarsholmen
och Gunnarsskär ansågos böra bilda särskild styckningslott. Av styckningslotterna
omfattar lotten litt. D, som utlagts i två skiften, huvudgården,
litt. C torpet Norrskog och litt. K torpet Elghorn. Sagda lotter äro
bebyggda med kronan tillhöriga hus liksom även lotterna litt. E, F och
H; litt. E dock endast med statarbostad, litt. F med en tröskloge och litt.
H med en lada. Övriga lotter å egendomen äro obebyggda.

Ventholms kungsäng skulle delas i två, med litt. A och B betecknade
lotter. Av dessa är lotten litt. A obebyggd. Å lotten litt. B äro arrendatorns
byggnader belägna. Lotterna äro avsedda att tillsammans med
lotterna litt. A och B å kungsgården bilda två försäljningslotter, den
ena omfattande båda A-lotterna och den andra båda B-lotterna.

Samtliga de båda egendomarnas stycknings- och försäljningslotter
med arealer, arrende- och saluvärden, de sistnämnda beräknade såväl
med som utan återköpsrätt, framgå av omstående tabell.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Försäljningslott	Areal	hektar	Arrende- värde kronor	Saluvärde, kronor
Åker och tomt			Summa	för skog	för hela	lotten
Äng	Afrös- nings- jord	utan återköps- rätt	med åter- köpa- rätt
Litt. A, omfattande av						•
kungsgården, obebyggd	—	—	10.1260	)
och av kungsängen, obe-				> 42.6000	1 333: 89	6,516	15,591: eo	14,050
byggd ..................	14.8600	3.6690	13.9450	1
Litt. B, omfattande av
kungsgården, obebyggd	—	—	11.7700
och av kungsängen, be-
byggd med arrenda-				48.0900		7,687	16,117:50	14,500
torns hus samt en							5 + 1,000	+1,000
kronans källare ...	12.5730	6.1400	17.6070		3 312:86
å kungsgården
Litt. C eller Norrskog,
kronans byggnader...	11.0650	—	21.4850	32.5500	356: 95	9,785	19,673: 20	18,000
Litt. D eller huvudgården,
kronans och arrenda-
torns byggnader ......	34.4830	—	32.5480	67.0310	1,209: 4 9	7,550	36,680: 3 o	33,000
Litt. E, kronans bygg-
nåder .....................	17.6400	—	21.3600	39.0000	377: 80	8,864	18,917: 90	17,000
Litt. F, tröskloge.........	13.9740	—	18.6760	32.6500	304: 48	5,616	13,881: —	12,500
Litt. G, obebyggd.........	13.7440	—	4.6060	18.3500	299: 88	70	7,126: —	6,400
Litt. H, en utlada.........	10.3100	—	30.6840	40.9940	231: 20	5,587	12,663: -	11,400
Litt. I, obebyggd .........	9.6600	—	17.1900	26.S500	218: 20	3,627	9,273: 60	8,400
Litt. K, med Elghorn,
kronans byggnader...	0.6380	—	6.2120	6.8500	194: 14	1,244	4,820: —	4,300
Stora Gunnarsholmen o.
Gunnarskär............	—	—	3.8110	3.8110	—	—	4,000: -	3,600
	138.94 70	9.8090	210.0200	358.7760
Därtill samfälligheter:
Kungsgården............	O.0280	—	2.4800	2.6080
Kungsängen ............	-	—	1.4960	1.4960

Uppskattningsmännen hava hemställt, att av ovanberörda försäljningslotter
tolkande skulle till föreslagna saluvärden hembjudas;

lotten litt. A, omfattande mark från båda kronoegendomarna, lantbrukaren
E. Gustafsson, som ägde en lotten angränsande mindre lägenhet;

lotten litt. B, likaledes omfattande mark från båda kronoegendomarna
arrendatorn ay Ventholms kungsäng, C. G. Karlsson, vilken enligt vad
ovan nämnts å denna lott ägde vissa byggnader;

lotten litt. C, omfattande torpet Norrskog, brukaren av detta torp, Kurt
Fredrik Karlsson, samt

1 Endast lör litt. A av kungsängen.
1 Endast för kungsängslotten.

3 För källare.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11. 5

lotten litt. K, utgörande torpet Elghorn, detta torps brukare, Robert
Frankenberg.

Uppskattningsmännen hava därjämte föreslagit, att samtliga försäljningslotter
skulle upplåtas med återköpsrätt för kronan. Däremot hava
uppskattningsmännen icke ansett sig böra föreslå upplåtelse under åborätt
för någon av lotterna. Därest sådan likväl skulle befinnas lämplig,
hava uppskattningsmännen beräknat erforderlig avgäld på sätt närmare
framginge av uppskattningsinstrumentet.

Länsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag till egendomarnas uppdelning. Länsstyrelsen
hade emellertid funnit saluvärderingen i viss mån missvisande, enär
vid dess uppgörande hänsyn icke tagits till värdet av egendomen tillhörande
fiskevatten i Mälaren. Samtliga saluvärderade lotter, vilka
nådde fram till fiskevattnet och förty borde tillerkännas del i egendomarnas
fiske, hade enligt länsstyrelsens åsikt bort åsättas värde alltefter
det större eller mindre värdet av en var lotterna tillkommande
fiskerätt.

Dessutom har länsstyrelsen ansett, att vid åsättandet av värden å lotterna
litt. H, I och K bort beaktas, att ifrågavarande lotter delvis vore
att betrakta såsom tomtmark.

Överjägmästaren har i avgivet yttrande förordat, att lotten litt. F
på grund av den jämförelsevis ringa skogsarealen, som den erhållit vid
delningsförslaget, skulle sammanföras med lotten litt. G. Alternativt
har överjägmästaren, då han befarade svårigheter att erhålla köpare till
nämnda lotter, av vilka litt. F endast vore bebyggd med en lada och litt.
G obebyggd, förordat sammanförande till en försäljningslott av ifrågavarande
båda lotter jämte lotterna litt. D eller huvudgården och den med
statarbostad allenast bebyggda lotten litt. E. Vidare har överjägmästaren
framhållit, att lotterna litt. A, B, H, I och K besutte ett visst
tomtvärde utöver dem åsatt jordbruksvärde och med anledning av detta
förhållande föreslagit lotternas utbjudande å offentlig auktion för ernående
av förmånligare försäljningsresultat.

överlantmätaren har meddelat, att ur lantmäteriteknisk synpunkt hinder
icke förelåge för egendomarnas uppdelning på föreslaget sätt under
förutsättning av, dels att fastigheterna Ventholms kungsgård och Ventholms
kungsäng sammanlades i enlighet med stadgandena i 1926 års lag
örn sammanläggning av fastigheter på landet, och dels att lotterna litt.
F och G sammanfördes till en lott.

Ståthållarämbetet å Drottningholms slott har i avgivet yttrande förklarat
sig icke hava något att erinra mot kronoegendomarnas försäljning.
Ståthållarämbetet har emellertid anhållit, att vid upplåtelsen av
lotterna litt. C eller Norrskog och litt. A kronan måtte förbehållas rätt
att begagna den från Ventholm nr 3 eller kronoparken till Ölsta, över
Norrskog och den vid lotten litt. A ingående delen av Ventholms kungsäng
förande väg.

Departements chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Med skrivelse den 13 september 1930 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid, jämte det styrelsen meddelat,
att styrelsen föranstaltat örn skötsel och vård av egendomarna i fråga
till den 14 mars 1932, för egen del anfört följande.

Den av uppskattningsmännen föreslagna delningen av egendomarna
funne styrelsen sig kunna i huvudsak godtaga.

Lotterna litt. D, E, F och G ansåge dock styrelsen böra av skäl, som av
overiagmastaren framhållits, sammanföras till en försäljningslott. Ifrågavarande
lott skulle därigenom komma att omfatta en areal av 157.o:uo
nektar, därav 79.84io hektar aker och 77.i9oo hektar avrösningsjord.

I distriktslantmätaren Lindahls styckningsförslag upptagna samfälligheter
örn O.0280 hektar åker och 3.9760 hektar avrösningsjord, utgörande
vägar, syntes böra fördelas å de lotter, över vilka vägarna fram gin ge

Egendomarna skulle således komma att uppdelas i allenast 8 lotter.

Lotten litt. K eller Elghorn hade styrelsen jämlikt gällande förordning
ansett sig böra hembjuda torpets brukare, Robert Frankenberg, till ett
saluvärde av 8,000 kronor. Frankenberg, som sedan många år innehaft
torpet, hade också förklarat sig villig att till förenämnda pris förvärva
ägolotten.

Övriga lotters saluvärden hade styrelsen, även örn styrelsen funnit dem
jämförelsevis låga, ansett sig böra godtaga, och syntes* dessa lotter, vilka
icke innehades av hembudsberättigade brukare, böra försäljas å offentlig
auktion till den högstbjudande.

Någon försäljning av lotterna med kronan förbehållen återköpsrätt
ansåge styrelsen icke böra ifrågakomma, liksom icke heller någon upplåtelse
av lägenheterna under åborätt. Skulle en försäljning med återköpsrätt
emellertid befinnas lämplig, borde nedsättning i angivna saluvärden
ske med 10 procent.

Även jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma blivit av
domänstyrelsen förordat. Saluvärdena å försäljningslotterna torde emellertid
böra avrundas till för litt. A 15,600 kronor, litt. B 17,100 kronor,
litt. C 19,700 kronor, litt. D + E + F + G 76,600 kronor, litt. H 12,700 kronor,
litt. I 9,300 kronor, litt. K 8,000 kronor samt Stora Gunnarsholmen
och Gunnarskär 4,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomarna Ventholms kungsgård nr 1
och Ventholm nr 2, en kronoäng, i Hilleshögs socken
av Stockholms län må försäljas på så sätt, att av dem,
sedan de jämlikt lagen den 18 juni 1926 örn sammanläggning
av fastigheter å landet sammanförts till
en fastighet, lotten litt. K med ett saluvärde av 8,000
kronor försäljes jämlikt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m. med hembudsrätt enligt 9 § andra
stycket för Robert Frankenberg, att tillträdas den 14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

mars 1932, samt övriga lotter eller lotterna litt. A,
B, C, D + E + F + G, H, I samt Stora Gunnarsholmen
och Gunnarskär utbjudas å offentlig auktion,
jämväl med tillträdesrätt den 14 mars 1932, enligt
stadgandena i 15 och 20 §§ av ovannämnda förordning,
börande vederbörande köpare av lotter förpliktas
att upplåta över lotterna förande vägar till allmänt
begagnande och kronan förbehållas rätt att
under två år efter tillträdesdagen å lotterna avverka
och därifrån bortföra eventuellt därstädes kvarvarande,
i köpet icke ingående utstämplade virkeskvantiteter.

2:o.

Kron oegendomen 3/4 mantal Vaxhälla nr 1 samt kronoegendomen Önnert Önnerstad
stad nr 1 och 2, vartdera ett mantal, jämte Udden nr 1, ett torp, båda i Stigtomta
socken av Södermanlands län, äro utarrenderade för tiden till den
14 mars 1932 mot årliga arrenden av för Vaxhälla 1,030 kronor och för
Önnerstad 2,450 kronor.

Genom beslut den 31 december 1929 har ägodelningsdomaren i Nyköpings
domsaga förordnat, att kronohemmanen 3/4 mantal Vaxhälla nr 1, 1 mantal
Önnerstad nr 1 och 1 mantal Önnerstad nr 2 jämte kronojordlägenheten
Udden nr 1 och frälsejordlägenheten Fjällskär nr 2 i Stigtomta socken
skulle sammanläggas till en fastighet, och har kammarkollegium den 13
februari 1930 förordnat, att den nybildade fastigheten skulle benämnas
Önnerstad nr 3.

Sedan från domänintendenten i länet och egnahemsnämnden till domänstyrelsen
ingått upplysningar i de avseenden, varom förmälas i 1 § av
kungörelsen den 6 juni 1929 (nr 179) med tillämpningsföreskrifter till förordningen
samma dag (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m., hava på grund av domänstyrelsens förordnande egendomar
na under år 1929 varit föremål för uppskattningsförrättningar för försäljning
och besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga. Av instrumenten
över uppskattningsförrättningarna med därtill hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren Gustaf Willén åren 1928—1929 över
egendomarna upprättad karta, samt de sakkunnigas utlåtanden, inhämtas
bland annat följande.

/. Kronoegendomen Vaxhälla.

Egendomen, som är belägen O.s mil från Larslunds och 0.6 mil från Stigtomta
järnvägsstationer samt 1.2 mil från Nyköping, har en areal av
65.19 hektar, varav 35.586 hektar tomt och åker, O.257 hektar äng, 0.66 hektar
odlingsmark, 14.984 hektar skogsmark och 13.703 hektar annan avrösningsjord.
Härtill kommer ett skogsskifte, som ej särskilt utmärkts å Widéns

° Kungl. Maj-.ts proposition Nr 11.

karta,, men där redovisats under Önnerstad nr 1 och 2. Nämnda skifte är be i

eV"ie,I\Clrka 200 “eter. bred remsa utefter rågången mot Fjällskär mellan
Källstugan och ägofigur 205 samt enligt skogsindelningsplan omfattande
19.63 hektar.

Egendomens åbyggnader befinnas i gott skick och äro för behovet tillräckliga.

Åkern består mestadels av godartad lerjord och till en mindre del av
angsmylla.

Stigtomta nya elektriska distributionsförening u. p. a. har jämlikt Kungl.
Maj:ts resolution den 4 mars 1927 medgivits rätt att hava elektriska ledningar
framdragna över egendomen.

Egendomen har andel i allmänning med en beräknad årlig utdelning av
90 kronor.

Taxeringsvärdet å egendomen utgör 29,800 kronor för inägor och 10 900
kronor för skogsmark.

Uppskattning snämnden har saluvärderat egendomen i två lotter nämligen lotten

litt. C— bebyggd med en loge —å kartan omfattande ägofigurerna
nr 467—412 med en areal av 34.76 hektar, varav 19.138 hektar tomt och
aker, (hira hektar äng, 0.66 hektar odlingsmark, 6.705 hektar skogsmark och
8.122 hektar annan avrösningsjord. Saluvärde: 14,700 kronor, varav 4 200
kronor för avrösningsjord och växande skog samt 900 kronor för kapitaliserad
allmänningsutdelning, och

„***»» D ~~tello bebyggd — å kartan omfattande ägofigurerna nr
413—45/ med en areal av 30.43 hektar, varav 16.448 hektar tomt och åker, O.122
e tar äng, 8.279 hektar skogsmark och 5.581 hektar annan avrösningsjord.
öaluvärde: 17,400 kronor, varav 5,000 kronor för avrösningsjord och växande
skog samt 900 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning.

’ id försäljning av lotterna litt. C och D tillsammans, varvid befintlig
åbyggnad bleve .tillräcklig, har uppskattningsnämnden, som tillstyrkt egendomens
försäljning i en lott, ansett, att saluvärdet för båda lotterna kunde
höjas till tillhopa 35,000 kronor.

Egendomen i dess helhet har arrendevärderats till 1,340 kronor
Uppskattningsnämnden har förklarat, att villkor örn återköpsrätt ej
borde föreskrivas men att vid sådant förbehåll saluvärdena borde minskas
med 10 procent.

Upplåtelse under åborätt har ansetts ej böra ifrågakomma.

Vid försäljning av egendomen i två lotter borde inventariefodret upp
delas i lika stora kvantiteter på vardera lotten.

Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett, att, då boningshuset vore
gammalt och kallt och uthusen befunne sig i medelgott skick och knappt
räckte för hela gårdens areal, egendomen borde för undvikande av kostnader
för nybyggnad försäljas, vilket lämpligen kunde ske genom försäljning
i två lotter, huvudgården örn 17 hektar åker och återstoden av inägorna,
bebyggd med en lada, i en lott.

Överjägmästären har tillstyrkt försäljning av egendomen i en lott, samt
föreslagit, att den egentliga skogen tillädes Sörby kronopark.

överlantmätaren har meddelat, att ur jorddelningslagens synpunkter
några hinder icke kunde anses förefinnas för avstyckning av berörda
lotter.

Egendomens arrendator, som innehaft egendomen å arrende sedan den
14 mars 1921, har förklarat att han icke önskade förvärva egendomen för

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 11.

det åsätta saluvärdet, och har i anledning härav domänintendenten föreslagit
egendomens försäljning å auktion i en lott.

11. Kronoegendomen Önnerstad.

Egendomen, som är belägen 0.4 mil från Larslunds och 0.5 mil från Stigtomta
järnvägsstationer och 1.3 mil från Nyköpings stad, har en areal av
296.28 hektar, varav 111.038 hektar tomt och åker, 0.82 hektar äng, 0.068 hektar
odlingsmark, 147.305 hektar skogsmark och 37.049 hektar annan avrösningsjord.
I delina areal ingår förberörda område av Vaxhälla örn 19.63 hektar.

Egendomens åbyggnad är väl underhållen och för behovet tillräcklig.

Åkern består huvudsakligen av lättlera och ängsmylla på lerbotten.
Större delen av åkern ligger nära mangården, men resten har spritt läge.
Torpet Udden har besvärlig dikning.

Stigtomta elektriska distributionsförening u. p. a. har jämlikt ovanberörda
resolution medgivits rätt att hava elektriska ledningar framdragna
jämväl över denna egendom.

Egendomen har andel i allmänning med en beräknad årlig utdelning av
240 kronor.

Taxeringsvärdet å egendomen med undantag av torpet Udden utgör
70,100 kronor för inägor och 44,600 kronor för skogsmark, samt å Udden
16,400 kronor.

Uppskattning snämnden har föreslagit, att torpet Udden försäljes och
egendomen i övrigt utarrenderas med undantag av egendomens skog, som
borde undantagas från arrendet men ej förvaltas såsom kronopark, då arrendatorn
borde medgivas betesrätt å egendomens skog.

Torpet Udden, litt. B, omfattar ägofigurerna 281—366 å kartan med en
areal av 37.08 hektar, varav 20.833 hektar tomt och åker, O.025 hektar äng,
0.068 hektar odlingsmark, 6.253 hektar skogsmark och 9.901 hektar annan avrösningsjord,
har saluvärderats till 19,500 kronor, varav 1,000 kronor för
kapitaliserad allmänningsutdelning och 6,000 kronor för avrösningsjord och
växande skog. Torpet bär arrendevärderats till 670 kronor.

Villkor örn återköpsrätt ansåges ej böra förbehållas, men borde vid sådant
förbehåll saluvärdet minskas med 2,000 kronor.

Upplåtelse under åborätt har ansetts ej böra ifrågakomma.

Innehavaren av torpet, Alfred Helge Johansson, en son till egendomens
arrendator, borde vid försäljning av torpet tillerkännas hembudsrätt. Han
hade innehaft detsamma sedan våren 1922.

Vid försäljning av torpet Udden borde 20 procent av egendomens inventariefoder
tilldelas torpet.

Kronojordstyckningssakkunniga hava tillstyrkt försäljning av torpet
Udden med, förutom nödig skogsmark, cirka 20.8 hektar åker. Huvudgården
borde ånyo utarrenderas.

över jägmästaren har ej haft något att erinra mot försäljning av torpet
Udden under förutsättning att kronan förbehölles rätt till utfartsväg över
salulottens avrösningsjord.

Överlantmätaren har meddelat, att ur jorddelningslagens synpunkter
något ej vore att erinra mot den föreslagna försäljningen.

Innehavaren av torpet Udden har förklarat sig önska inköpa torpet för
det åsätta saluvärdet.

Med skrivelse den 10 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Departements chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Styrelsen ansåge i likhet med uppskattningsnämnden, att av kronoegendomen
Önnerstad nr 3 lotterna litt. B, C och D borde försäljas med ovan
angivna arealer.

Beträffande försäljningen av lotterna litt. C och D ville styrelsen framhålla,
att styrelsen ej ville motsätta sig, att försök gjordes till försäljning
av den med endast en loge bebyggda lotten litt. C för sig. Dock syntes med
hänsyn till de negativa resultat, tidigare verkställda utbud av obebyggd
jord lämnat, något anbud å lotten litt. C icke vara att förvänta. Med hänsyn
härtill ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke egendomen Vaxhälla
borde upplåtas i en lott.

Mot de föreslagna saluvärdena hade styrelsen ej något att erinra, dock
att desamma, sedan vid avstyckningsförrättning de olika lotternas andel
i fastighetens andel i häradsallmänning blivit fastställd, borde jämkas i enlighet
härmed.

Särskilda villkor angående lotternas användning eller örn återköpsrätt
ansåge styrelsen icke böra föreskrivas.

Då arrendatorn av fastigheten Vaxhälla förklarat sig icke vilja inköpa
lotterna litt. C och D lör det åsätta saluvärdet, föresloge styrelsen, att
lotterna måtte utbjudas till försäljning å auktion såsom en lott.

Beträffande lotten litt. B, Udden, ansåge styrelsen, att denna borde försäljas
med hembudsrätt för Alfred Helge Johansson.

Då riksdagens medverkan till försäljning av kronoegendomen Vaxhälla
syntes erfordras, ifrågasatte styrelsen, huruvida icke ärendet i dess helhet
borde underställas riksdagen.

Mot försäljningsförslaget, sådant det blivit av domänstyrelsen förordat,
har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen Önnerstad nr 3 örn 2 3/4 mantal
i Stigtomta socken av Södermanlands län må med
tillträdesrätt den 14 mars 1932 försäljas jämlikt förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m.

dels lotten litt. O + D enligt 15 § i förordningen med
ett saluvärde av 35,000 kronor med den jämkning, som
må föranledas av uppdelning av egendomens andel i
häradsallmänning,

dels ock lotten litt. B, torpet Udden, med en areal av
37.08 hektar och ett saluvärde av 19,500 kronor med den
jämkning, som må föranledas av uppdelning av egendomens
andel i häradsallmänning, samt med hembudsrätt
jämlikt 9 § andra stycket i förordningen för Alfred
Helge Johansson, varvid förbehåll skall göras därom,
att kronan skall äga rätt till utfartsväg över lotten;

med åliggande för domänstyrelsen, att, med avseende
å vad ovan anförts beträffande egendomens andel

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

i häradsallmänning, efter det avstyckning verkställts,
slutligen fastställa saluvärdena å lotterna,

samt med iakttagande av, att lotterna överlåtas i
det skick, de på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen
gällande arrendekontrakt skola av arrendatorerna
avlämnas, att köpare berättigas bekomma det
foder, som respektive arrendatorer hava att vid avträdadet
utan ersättning lämna, varvid beträffande torpet
Udden inventariefodret beräknas till 20 procent av
bela förutvarande egendomens Önnerstad nr 1 och 2
foder, att endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar
ingå i försäljningarna, samt att köpare skola
vara skyldiga att respektera Stigtomta elektriska
distributionsförening u. p. a. medgiven rätt att hava
elektriska ledningar framdragna över egendomen.

3:o.

Sedan genom Göta hovrätts den 9 juli 1926 meddelade och laga kraftvunna
dom i mål mellan Kungl. Majit och kronan, å ena, samt styrelsen
för Åkerbo häradsallmänning, å andra sidan, Kungl. Majit och kronan
framför häradsallmänningens delägare förklarats vara rätt ägare till två
å förutvarande kronoparken östra Malmskogen eller Rödjorna i Rystads
med flera socknar av Östergötlands län belägna sandtag, det ena örn 8
tunnland 6 kappland eller 4.0418 hektar, kallat västra sandtaget, och det
andra örn 4 tunnland 8 kappland eller 2.0980 hektar, kallat östra sandtaget,
samt allmänningsstyrelsen förpliktats att den 14 mars 1927 till Kungl.
Majit och kronan avträda ifrågavarande områden, har Kungl. Majit
den 9 december 1927 förordnat, att desamma skulle ställas under domänstyrelsens
vård och förvaltning. Jämlikt beslut av kammarkollegium
den 31 juli 1930 skola berörda områden upptagas i jordaboken för Rystads
socken såsom en fastighet bland kronoegendomar under allmän
disposition, jordlägenheter, under benämning i Malmskogen Östra nr 1.

Sedan fråga uppstått örn försäljning av de av kronan återvunna områdena,
har på domänstyrelsens föranstaltande domänintendenten i länet
med biträde av uppskattningsmän samt vederbörande jägmästare
och distriktslantmätare år 1928 upprättat förslag till försäljning med
saluvärdering av de båda områdena. År 1930 har ny värdering verkställts
oell förslaget i övrigt kompletterats med hänsyn till ifrågasatt
ändring av saluområdenas uppdelning i lotter, ävensom i syfte att detsamma
måtto ansluta sig till bestämmelserna i förordningen den 6 juni
1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

Detta ärende har domänstyrelsen med utlåtande den 21 oktober 1930
underställt Kungl. Majits prövning, och har styrelsen därvid överläm -

Malmskogen
Östra nr 1 i
Östergötlands
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

nät ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
E. C. Blombergsson över saluområdena år 1928 upprättad och år
1930 kompletterad karta med tillhörande beskrivning.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande:

Områdena äro belägna utmed allmänna landsvägen Linköping—Norrköping
på ett avstånd från Linköping av, det västra eller större sandtaget
omkring 5 kilometer och det östra eller mindre sandtaget omkring
6 kilometer.

Enligt förenämnda av distriktslantmätaren Blombergsson upprättade
karta omfatta områdena en areal av tillsammans 5.8993 hektar. Härav
belöper å västra sandtaget 4.iöso hektar och å östra sandtaget ljus
hektar. Sagda arealer överensstämma ej med de ytvidder, vilka finnas angivna
i ovan omförmälda av Göta hovrätt meddelade dom. Förhållandet
syntes åtminstone i viss mån vara beroende på att oklarhet råder rörande
rätta sträckningen av områdenas rågångar.

Åkerjorden består av dels sandmylla och dels lermylla på sand- eller
lerbotten. Skogsmarken är delvis av god beskaffenhet men utgöres
även av förutvarande grustag.

Områdena hava, enligt uppskattningsmännens förslag, fördelats på
tillsammans nio lotter. Västra sandtaget omfattar fyra lotter: litt. A, B,
H och I, samt östra sandtaget fem lotter: litt. C, D, E, F och G.

Samtliga lotter äro att anse såsom bostadslägenheter.

Litt. A.

l°mt ................................ 0.0785 hektar

avrösningsjord ......................O.3595 »

Summa 0.4380 hektar.

Lägenheten användes som tomtplats av Frans Ånström, som är ägare
av en angränsande, obebyggd lägenhet. Området ingår i arrendet av
västra sandtaget, till vars arrendator, trädgårdsmästaren Oskar Johansson,
Ånström erlägger en årlig avgift av 5 kronor. Å lägenheten befintliga
byggnader, vilka äro tillräckliga för lägenhetens behov, tillhöra
Ånström.

Litt. B.

tomt och åker .....................1.1640 hektar

avrösningsjord ...................... 2.1002 »

Summa 3.2702 hektar.

Lotten omfattar huvudsakligaste delen av västra sandtaget, som är utarrenderat
till förenämnde Johansson mot en årlig avgift av 150 kronor.
Å lägenheten befintliga byggnader, vilka äro tillräckliga för lägenhetens
behov, tillhöra arrendatorn. Lotterna litt. A, H och I ingå i det till Johansson
utarrenderade området.

Litt. C.

tomt och åker ...................... O.0718 hektar

äng ................................O.0055 »

Summa O.0773 hektar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Lägenheten är utarrenderad till August Hansson mot en årlig avgäld
av 6 kronor. Hansson och före honom hans far hava innehaft lägenheten
sedan år 1879. Lägenheten är obebyggd. Hansson är ägare av en angränsande
bostadslägenhet.

Litt. D.

tomt och åker ...................... O.1145 hektar.

Lägenheten är utarrenderad till Anna Mathilda Petersson mot en årlig
avgift av 7 kronor 50 öre. Lägenheten är obebyggd. Den har sedan år
1879 brukats tillsammans med en angränsande, Petersson tillhörig bostadslägenhet.

........ 0.1648 hektar

........ O.8000 »

Summa 0.9648 hektar.

Lägenheten är utarrenderad till Ernst Melcher Sääv mot en årlig avgäld
av 12 kronor. Å lägenheten befintliga byggnader, vilka äro tillräckliga
för lägenhetens behov, tillhör arrendatorn.

Litt. F.

åker ................................O.0016 hektar

äng ................................ O.Q790 »

Summa 0.0806 hektar.

Lägenheten, som utgöres av ett förutvarande grustag och är obebyggd,
har förut ansetts tillhöra och därför brukats under angränsande egendomen
Vänge gård, som äges av hemmansägaren August Larsson.

Litt. G.

åker ................................ O.0711 hektar

avrösningsjord .............. O.4115 »

Summa 0.4826 hektar.

Lägenheten har utan avgift brukats under angränsande egendomen
Beatelund, som äges av godsägaren P. A. Berglund. Lägenheten är obebyggd
och utgöres till större delen av ett förutvarande grustag, som nu
användes till fårhage.

Litt. H.

åker ................................ O.2990 hektar

avrösningsjord ..................... 0.1898 »

Summa 0.4388 hektar.

Utgör del av den till trädgårdsmästaren Oskar Johansson utarrenderade
lägenheten. Lotten, som är obebygd, angränsar en bostadslägenhet
Planterhagen, vilkens ägare, Axel Johansson, gjort särskild framställning
örn inköp av ett mindre område av Östra Malmskogen för erhållande
av betesmark. Lägenheten Planterhagen är belägen inom Linköpings
stads område och omfattar endast åker och tomt.

Litt. E.

tomt och åker
avrösningsjord

Litt. 1.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

åker ................. O.0025 hektar

avrösningsjord ......................O.ooss »

Summa O.0110 hektar.

Utgör ävenledes del av den till trädgårdsmästaren Oskar Johansson utarrenderade
lägenheten. Lotten är obebyggd. Den angränsar fastigheten
Eklund 1\ en bostadslägenhet, vilkens ägare, August Ahlström, gjort
särskild framställning örn inköp av ett mindre område för utvidgning av
gårdsplanen till sistnämnda lägenhet.

Förutom här förut för de särskilda lotterna angivna arealer omfattar
östra sandtaget O.0215 hektar väg, belägen mellan lotterna litt. C och D.

Lägenheterna hava utarrenderats utan skriftligt avtal under ett år i
sänder.

Saluvärdena och arrendevärdena hava uppskattats till:

Lott Saluvärde Arrendevärde

kr. kr.

Litt. A ............................ 310 15

» B ............................ 3,450 150

» C ............................. 195 10

» D ............................. 280 15

» E ............................. 975 35

» F ............................. 95 5

» G ............................. 550 20

» H............................. 650 35

» I .............................. 40 3

Summa 6,545 288

Därest försäljning av lägenheterna förbindes med särskilda villkor angående
desammas användning samt förbehåll örn återköpsrätt, hava uppskattningsmännen
föreslagit sänkning av saluvärdena med 10 procent.

Uppskattningsmännen föreslå vidare, att lägenheterna försäljas, lotterna
litt. A, B, C, D och E med hembudsrätt för vederbörande brukare
samt lotterna H och I med hembudsrätt för de personer, vilka äro ägare
av angränsande lägenheter, och vilka hemställt örn inköp av sagda lägenheter
intilliggande områden. Beträffande lotterna F och G hava uppskattningsmännen
icke uttalat sig örn, huruvida desamma böra försäljas
till vederbörande brukare, vilka äro ägare av lägenheterna angränsande
egendomar och vilka anmält sig som köpare. Särskilda villkor angående
lägenheternas användning eller återköpsrätt böra vid försäljningen
icke föreskrivas. Förenämnda brukare jämte spekulanterna å
lotterna litt. H och I hava förklarat sig önska inköpa respektive lotter till
av uppskattningsmännen föreslagna pris, med undantag av hemmansägaren
Aug. Larsson, som för lotten litt. F är villig betala ett pris av endast
40 kronor.

Vederbörande överlcmtmätare anser, att lotterna litt. A, B, C, D, E, F,
G och H kunna avstyckas för bildande av självständiga fastigheter. Lotten
litt. I kan däremot, enligt överlantmätaren, avstyckas endast för sam -

Kungl. May.ts proposition Nr 11. 15

manläggning med annan fastighet, och synes hinder ej möta för dess sammanläggning
med angränsande fastigheten Eklund l1.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare tillstyrka försäljning av
områdena.

Jämväl domänstyrelsen anser, att områdena, vilka icke äro belägna i
närheten av någon allmän skog eller av intresse för kronan att bibehålla,
höra försäljas. Styrelsen anför vidare i huvudsak följande.

Skäl förelåge ej att föreskriva särskilda villkor angående lägenheternas
användning, eller att förbehålla kronan återköpsrätt till desamma.
Då upplåtelse under åborätt i förevarande fall icke torde höra ifrågasättas,
hade värdering för sådan upplåtelse icke verkställts. Emot de
lägenheterna åsätta priserna hade styrelsen icke något att erinra. Av
lägenheterna, vilka samtliga vore att anse såsom bostadslägenheter, vore
lotterna litt. A, B och E bebyggda med vederbörande nyttjanderättshavare
tillhöriga, för lägenheternas behov tillräckliga byggnader. Nyttjanderättshavarna
vore därför berättigade till hembud enligt 10 § i förordning
nr 176/1929. Övriga lotter vore obebyggda. Lotterna litt. C,
D, H och I hade ifrågasatts att försäljas till ägarna av vissa, lotterna
angränsande bostadslägenheter i syfte att bereda dessa senare ökad areal.
Även örn sammanläggning ur jorddelningssynpunkt skulle kunna verkställas,
syntes ägarna av bostadslägenheterna icke kunna tillerkännas
hembud med hänsyn till lydelsen av 11 § i sagda förordning och enär på
grund av salulotternas obetydliga omfattning de genom sammanläggningen
bildade lägenheterna fortfarande vore att anse som bostadslägenheter.
Ej heller beträffande lotterna litt. F och G syntes de ifrågasatta köparna,
vilka vore ägare av angränsande jordbruksegendomar, vara berättigade
till hembud. Då lotten litt. I icke kunde avstyckas som självständig
fastighet utan endast för sammanläggning med annan fastighet,
vartill föreslagits fastigheten Eklund l1, syntes försäljning av sagda lott
kunna ske endast efter riksdagens hörande. Med anledning härav och då
det syntes styrelsen lämpligt, att jämväl övriga lotter försåldes till av
uppskattningsnämnden föreslagna personer eller de personer, vilka anmält
sig som köpare, torde ärendet i sin helhet böra underställas riksdagens
prövning. Med undantag för lotterna litt. A, B och E, vilka skulle
försäljas enligt meranämnda förordning den 6 juni 1929, syntes med hänsyn
till köpeskillingarnas storlek eller eljest anledning icke föreligga att
medgiva någon av köparna betalningsvillkor enligt samma förordning.
Av hemmansägaren Aug. Larsson erbjudet pris av 40 kronor för lotten litt.
F borde godtagas med hänsyn till att kostnaderna för ett utbud av lägenheten
icke skulle stå i rimlig proportion till lägenhetens värde.

Jag biträder domänstyrelsens förslag i detta ärande och hemställer
alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

att, sedan kronoegendomen Malmskogen Östra nr 1
i Rystads socken av Östergötlands län uppdelats i nio
å den av distriktslantmätaren E. C. Blombergsson år
1928 upprättade och år 1930 kompletterade kartan
med litt. A—I betecknade lotter, sagda lotter må till
åsätta saluvärden utom i fråga örn lotten litt. F, vars
saluvärde skall utgöra 40 kronor, och med tillträdesrätt
för respektive köpare den 14 mars 1932 samt med
skyldighet för köpare att underkasta sig de jämkningar
i gränserna och eljest, som må komma att bestämmas
vid områdenas avstyckning, försäljas,
dels, jämlikt förenämnda förordning den 6 juni 1929
(nr 176), lotterna litt. A, B och E med hembudsrätt
enligt 10 § i förordningen för Frans Ånström till lotten
litt. A, Oskar Johansson till lotten litt. B och Ernst
Melcher Sääv till lotten litt. E,
dels ock lotterna litt. C till August Hansson, litt. D
till Anna Mathilda Petersson, litt. F till August
Larsson, litt. G till P. A. Berglund, litt. H till Axel
Johansson samt litt. I till August Ahlström, den sistnämnda
lotten för sammanläggning med Ahlström
tillhöriga fastigheten Eklund l1, under villkor, att
respektive köpeskillingar kontant erläggas till länsstyrelsen
i länet, som utfärdar köpebrev å områdena,
samt att köpare ensam vidkännes kostnad för lagfart
och avstyckning samt övriga med köpet förenade utgifter.

4:o.

Östergöt3 Kronoegendomen 1 mantal Bossgård nr 3 i Östra Husby socken av Österön*.
län. götlands län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot en årlig avgäld av
1,000 kronor.]

Under år 192/ har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.
Uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning har vidare hållits
under år 1930. Av de sakkunnigas utlåtande, instrumentet över uppskattningsförrättningen
ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland
en av kommissionslantmätaren G. W. Muntzing år 1909 upprättad karta
med beskrivning jämte en av distriktslantmätaren B. E. Forssell den 8 februari
1930 upprättad beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen intill Östra Husby järnvägsstation och 2.7
mil från Norrköping, innehåller 32.551 hektar, därav 18.901 hektar tomt
och åker, O.74 hektar äng, 11.876 hektar avrösningsjord och I.034 hektar

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Impediment. I denna areal liro icke inräknade de tidigare frånsålda lägenheterna
Skvättan nr 1 med Marielund och Finn eller Höktorpet nr 1.

Byggnaderna äro medelgoda men räcka ej för behovet.

Åkerjorden, som är fullständigt täckdikad, utgöres av lera och lermylla
på lerbotten.

över egendomen har Vikbolandets elektriska kraftaktiebolag en liögspänningsledning
framdragen enligt tillstånd i Kungl. Maj:ts resolution den 1
september 1922.

Egendomen har andel i häradsallmänning; och värderas utdelningen in
natura enligt uppgift av uppskattningsmännen till 120 kronor för år.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande: Egendomen bruka
des tillsammans med en vederbörande arrendator tillhörig intilliggande gård.
Gårdarna vore sammanbyggda. Kronans hus vore medelgoda men räckte
ej för behovet. Med hänsyn härtill och den till egendomen hörande jämförelsevis
ringa arealen ville de sakkunniga föreslå, att egendomen måtte
disponeras på följande sätt. A kronans mark funnes arrendatorn tillhöriga
boningshus, redskapshus och vedbod och vore å samma mark belägna ett
boningshus och en bod i kronans ägo. Arrendatorn borde av angivna anledning
beredas tillfälle inköpa tomtpianen för de egna byggnaderna, eller
den del av egendomen, som lage söder och sydväst om den genom ägorna
löpande landsvägen och innehölle 0.539 hektar åker och en mindre ängsmark.
Kronans byggnader å området borde medfölja vid försäljningen.
Å egendomen i övrigt funnes kronan tillhöriga ett mindre boningshus, stall
för 15 hästar, ett mindre stall samt logar och brygghus. Arrendatorn ägde
å området ett mindre boningshus och ett redskapslider. Denna del av egendomen
med sina ägor i ett samlat fält borde — med undantag av ett område
örn cirka 3 hektar, som lämpligen kunde utläggas till tomter, eventuellt
upplåtas till närboende mindre lägenhetsägare — försäljas i en lott. Lotten
komme att omfatta omkring 15 hektar åker.

Med biträdande av de sakkunnigas nämnda förslag hava uppskattnings
männen föreslagit egendomens försäljning i följande i förberörda beskrivning
av B. E. Forssell närmare beskrivna tre lotter, nämligen:

1) Lotten nr I, huvudgården (jordbrukslägenhet).

Areal 28.3 o i hektar, därav 15.0 4 5 hektar tomt och åker, 0.4 73 hektar äng,
11.8 7 6 hektar avrösningsjord och O.so? hektar impediment; saluvärde utan
återköpsrätt 21,665 kronor, därav 2,480 kronor för växande skog; arrendevärde
725 kronor.

2) Lotten nr 11 (jordbrukslägenhet).

Areal 3.5 6 hektar, därav 3.2 9 2 hektar åker, O.237 hektar äng och O.031
hektar impediment; saluvärde utan återköpsrätt 3,000 kronor, vilket pris
ägaren till angränsande lägenheten Rönneholm örn 0.2674 hektar, distriktsveterinären
Ernst L. Carlsson, förklarat sig villig erlägga; arrendevärde
135 kronor. Därest lotten erhölle andel i skogsmark och allmänningsutsyniug,
borde saluvärdet undergå därav föranledd jämkning.

3) Lotten nr lil (bostadslägenhet).

Areal 0.6 9 hektar, därav 0.5 6 4 hektar tomt och aker, 0.o:s hektar äng
och 0,096 hektar impediment; saluvärde utan återköpsrätt 8,000 kronor.
Som köpare har anmält sig arrendatorn av egendomen, J. G. Philipson, vilken
äger angränsande fastigheten Bossgård nr 4 oell ett boningshus på området
samt förklarat sig villig erlägga det beräknade saluvärdet. Philipson har
innehaft kronoegendomen å arrende under tre år. Arrendevärde 920 kronor.

Vid försäljning av de tre områdena med återköpsrätt har föreslagits en
Pthang lill riksdagens protokoll Will. I sand. Ill hafi. (Xr II.) 2

18 Kungl. Majlis proposition Nr 11.

minskning av saluvärdena med 10 procent. Försäljning med dylik rätt
har emellertid avstyrkts.

Värderingen har verkställts, under förutsättning att lotterna överlämnades
i fullgott skick och att kronan betalade avstyckningskostnaden.

Länsstyrelsen har intet att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

Överjägmästaren har meddelat, att ur skogssynpunkt icke funnes minsta
anledning yrka på vare sig egendomens bibehållande i kronans ägo eller
försäljning med återköpsrätt. Utöver den till 120 kronor per år värderade
allmänningsutdelningen, motsvarande enligt gällande hushållningsplan utgående
utdelning av 14.5 kubikmeter per mantal, utdelades enligt uppgift
50 kronor per mantal kontant, med vilket belopp arrendet alltså borde
höjas, varjämte saluvärdet borde höjas med 1,000 kronor.

Överlantmätaren har anfört bland annat följande. Mot avstyckning av
lotten nr III syntes intet vara att erinra. Lotten nr II uppgåves i förslaget
vara avsedd till jordbrukslägenhet. Jämlikt 19 kap. 3 § fjärde stycket
samt 12 § andra stycket jorddelningslagen skulle avstyckningslott, som vore
tjänlig till jordbruk, tilldelas dels erforderlig skog dels ock rätt till delaktighet
i allmänning och därmed likställd samfällighet. Med hänsyn till
den ringa skogstillgång, som funnes å förevarande hemman, syntes dock
hinder ej böra möta att göra lotten skoglös. Däremot kunde lotten icke
fråntagas rätten till delaktighet i allmänning, vilken omständighet ej syntes
hava beaktats av uppskattningsmännen. I övrigt syntes icke vara något
att erinra mot avstyckning av lotten nr II. Lotten nr I borde efter avstyckningen
utgöra stamfastighet. Vid upprättandet av den av distriktslantmätaren
B. E. Forssell gjorda beskrivningen, vilken legat till grund för
uppskattningsförrättningen, hade förrättningsmannen icke beaktat, att en
del av de i beskrivningen upptagna ägorna voro samfällda för samtliga
hemman i Bossgårds by. Härav föranleddes ändringar i saluvärdena för
huvudgården och lotten nr II.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 29 augusti 1930 underställt ärendet
Kungl. Majlis prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen biträdde försäljningsförslaget och hade icke funnit skäl till erinran
mot de vid värderingen använda å-prisen. Med anledning av vad överlantmätaren
anfört i fråga om fördelningen av egendomens andel i häradsallmänning
ifrågasatte emellertid styrelsen bemyndigande att, sedan avstyckningsförrättning
hållits och lotternas eventuella delaktighet i allmänningen
blivit fastställda, slutligen fastställa lotternas saluvärden. I anslutning
härtill och med beaktande av vad överjägmästaren och överlantmätaren i
övrigt anfört borde saluvärdena bestämmas till för lotten nr I 19,110 kronor.
för lotten nr II 3,000 kronor och för lotten nr III 8,000 kronor med tillägg
av värdet av lott tillkommande del i hemmanets allmännigsanndel.

Lotten nr I syntes böra utbjudas till salu under hand enligt 15 § i 1929
års förordning. Anledning syntes icke föreligga att motsätta sig en försäljning
av lotten nr II till distriktsveterinären Ernst L. Carlsson och lotten
nr III till egendomens arrendator, hemmansägaren J. G. Philipson. Då en

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

•sammanläggning av lotten nr II med den Carlsson tillhöriga bostadslägenheten
Rönneholm icke avsåge en omläggning av lägenheten till jordbrukslägenhet
utan enligt uppgift av domänintendenten avsåge tillskapande av
en villafastighet, syntes hembudsrätt icke kunna ifrågakomma enligt 11 § i
1929 års förordning. Philipson torde komma att nyttja lotten nr lil i sambruk
med sitt eget intilliggande hemman Bossgård nr 4, vilken gård vore
av samma storlek som kronoegendomen. Styrelsen ville därför förorda, att
riksdagens medverkan utverkades till försäljning av sagda lotter till nu
omförmälda personer med skyldighet att erlägga köpeskillingarna kontant
vid tillträdet. I samband härmed syntes lämpligen ärendet i övrigt jämväl
böra underställas riksdagens prövning.

I avvaktan på slutligt beslut i försäljningsfrågan hade styrelsen ombesörjt
egendomens utarrendering till den 14 mars 1932.

Lika med domänstyrelsen anser jag egendomen böra försäljas i angivna
tre lotter. Under erinran, att frågan örn uppdelningen av hemmanets allmänningsandel
å lotterna avgöres enligt 19 kap. 12 § i lagen den 18 jim!
1926 örn delning av jord å landet, anser jag lika med domänstyrelsen, att
saluvärdena böra bestämmas till för lotten nr I 19,110 kronor, för lotten
nr II 3,000 kronor och för lotten nr III 8,000 kronor med tillägg av värdet
av lott tillkommande del i hemmanets allmänningsandel.

Jag hemställer alltså att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen'' 1 mantal Bossgård nr 3
i Östra Husby socken av Östergötlands län blivit i huvudsaklig
överensstämmelse med vad ovan angivits
genom avstyckning uppdelad i tre lotter,

dels lotten nr I må med ett saluvärde av 19,110
kronor med tillägg av värdet av lottens del i hemmanets
allmänningsandel utbjudas till salu enligt 15 § i förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m.,

dels ock lotterna nr II och III må var för sig försäljas,
lotten nr II till distriktsveterinären Ernst L.
Carlsson och lotten nr III till arrendatorn J. G. Philipson,
mot köpeskillingar av respektive 3,000 kronor
och 8,000 kronor med tillägg av värdet av den del i
hemmanets allmänningsandel, som må komma på respektive
lott, och under villkor i övrigt beträffande vardera
lotten, att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet
till länsstyrelsen i länet, som har att å lotten
utfärda köpebrev, samt att köparen ensam vidkännes
alla med lagfart å fånget och övriga med köpet förenade
kostnader;

med iakttagande beträffande samtliga försäljningar,
att lotterna må tillträdas den 14 mars 1932, att lotterna

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Äng ahly nr 25
i Kristianstads
län.

överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna
i örn egendomen gällande arrendekontrakt skola
av arrendatorn avlämnas, att kronan betalax avstyckningskostnaderna,
att endast kronoegendomen tillhöriga
byggnader och anläggningar ingå i försäljningarna samt
att köparna skola respektera den Vikbolandets elektriska
kraftaktiebolag medgivna rätt att hava elektriska ledningar
framdragna över egendomen.

5:o.

Kronoegendomen °/s mantal An ga lag nr 8 och */-• mantal Kärragården
nr 3 i Hovs socken av Kristianstads län bär genom domänstyrelsens kontrakt
den 11 december 1908 mot en avgäld av 1,000 kronor utarrenderats
till den 14 mars 1929. Efter sistnämnda tidpunkt har domänstyrelsen i avvaktan
på dispositionsfrågans ordnande ytterligare utarrenderat egendomen
till den 14 mars 1931 mot enahanda avgäld.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1927. Av
instrumentet över berörda förrättning ävensom övriga ärendet tillhörande
handlingar, däribland en över egendomen år 1926 av distriktslantmätaren
Gösta Warkander upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland
annat följande.

Egendomen är belägen omkring 9 kilometer från Grevie station å Västkustbanan
och fördelad i tre skiften, av vilka två tillhöra hemmanet
Ängalag och ett hemmanet Kärragården.

Av Ängalagsskiftena är endast hemskiftet i kronans ägo. Det andra
av dessa båda skiften är numera uppstyckat och försålt. Även Kärra
gårdsskiftet är till största delen avyttrat.

I kronans ägo kvarvarande del av egendomen omfattar en areal av
68.6900 hektar, därav 38.6ooo hektar åker och tomt, 20.2890 hektar ängs- och
odlingsmark, 8.0700 hektar skogsmark och I.7310 hektar impediment.

Åkerjorden är belägen på Ängalags hemskifte. Huvudparten av ängsmarken
ligger å Kärragårdsskiftet.

Åkern, vilken består av delvis sandmylla och delvis klapperstens jord,
är relativt god. Ängsmarken är medelmåttig. Skogsmarken är bevuxen
med lövskog, bestående av ek, bok, björk och al. Skogen har betydelse
som skyddsskog.

I den genom egendomen flytande bäcken finnes ett genom av en förutvarande
arrendator verkställd uppdämning uppkommet mindre fall. Bäckens
vattentillgång är emellertid ringa och vattenkraften utan större
värde. Torra somrar bliver bäcken helt uttorkad.

Kronans byggnader å egendomen äro dåliga och för jordbrukets behov
otillräckliga.

Från kronoegendomen har försålts ett flertal lägenheter.

I huvudsaklig anslutning till det förslag, som framlagts av kronojordstyckningssakkunniga
hava uppskattningsmännen förordat egendomens
uppdelning och försäljning.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Egendomen skulle på sätt närmare framgår av en utav distriktslantmätaren
Warkander utarbetad och handlingarna hilagd plan uppdelas i 13
å kartan inlagda och med litt. E, Ea—El betecknade lotter, av vilka lotten
litt. E motsvarar huvudgården, lotterna litt. Ea och Eb utgöra obebyggda
jordbruksområden, lotten litt. Ec omfattar egendomens egentliga skogsmark
och lotterna litt. Ed—El bestå av mindre, obebyggda områden.

Lotternas arealer, salu- och arrendevärden framgå av nedanstående
tablå:

1 :		Area	1, h e	klar	Saluvärde, kronor	Ar- rende-
Litt. i J j	Köpare	åker	äng	odlad mark	avrÖ3- nings- jord	summa	summa	därav för skog	värde kro- nor
E huvudgården	Karl H. Petters-son	22.4935	1.6280	14.1555	0.5100	38.7870	31,690	3,949.-	950
Ea obebyggd		6.0350	0.1300	1.1 ISO	—	7.2800	5,050	518.—	180
Eb	*)	9.6550	0.3750	0.2990	O.ooeo	10.3350	7,500	109.—	287
Ec	Hovs kommun	—	0.0900	1.1050	8.0700	9.2650	13,800	13,013 —	—
Ed	P. Hj. Persson	0.2 0 5 0	--	—	—	0.2051''	820	—*	—
Ee »	•Iohn Johansson	—	—	0.0745	—	0.0 745	60	20.-	—
Ef	J ohannaJohans-son	_	_	0.0415	—	0.0415	30	io-	—
Eg	Adolf Grill	—	—	0.0346	—	0.0345	30	10.-	—
Eh	Carl Nilsson	—	—	0.1080	—	O.1080	64	10-	—
Ei	Karl Hallenborg	0.0855	—	—	—	0.0S55	86	—
Ej	Lars M. Bengts1 soli	0.052 0	—	—	—	0.0520	52	—	—
Ek	Carl Andersson	0.0600	—	—	—	0.0600	60	I ~	—
El »	Hovshembygds-\| förening	0.0140	—	1.1330	-	1.1470	1 1,412	1,306.90	—
Samfällda ägor, vägar m. m	! —	—	—	1 —	1.2150	\| _	.-	t! —

*) Bör säljas genom utbud.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lotten litt. E eller huvudgården
skulle hembjudas egendomens arrendator, Karl R. Pettersson.
Denne hade visserligen icke innehaft egendomen längre än från den 14
mars 1923 men hade väl hävdat egendomen och vore ägare till en del
byggnader å densamma, bland annat ett boningshus.

Lotterna litt. Ea och Eb, som vore avsedda att bilda självständiga egnahemsjordbruk,
hava uppskattningsmännen föreslagit skulle upplåtas un
der hand.

Lotten litt. Ec skulle försäljas till Hovs kommun, som förklarat sig villig
erlägga den föreslagna köpesumman, 13,800 kronor.

Lotterna litt. Ed—Ek skulle försäljas till ovanberörda lägenheters respektive
innehavare, som hos uppskattningsmännen framfört önskemål
att inköpa områdena ifråga för utökande av sina ägande lägenheter, och

Departements chefen,

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

lotten litt. El avyttras till Hovs hembygdsförening, som inkommit med
ansökan att få förvärva området.

Kronoegendomens arrendator har förklarat sig önska till åsatt saluvärde
inköpa huvudgården.

Lotterna litt. Ea och Eh hava såsom obebyggda av uppskattningsmännen
förordats till försäljning med kronan förbehållen återköpsrätt mot
nedsättning i de för lotterna beräknade saluvärden till respektive 4,550
kronor och 6,750 kronor. Huvudgården skulle upplåtas utan återköpsrätt
för kronan. För den händelse vid försäljning av huvudgården återköpsrätt
emellertid skulle anses lämplig, hava uppskattningsmännen ifråga örn
denna lott likväl icke förordat någon nedsättning i saluvärdet. Beträffande
övriga obebyggda lotter har icke föreslagits förbehåll örn återköpsrätt.

Slutligen hava uppskattningsmännen uppgjort förslag till jordbrukslotternas
upplåtande under åborätt samt till avgälder därför.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra emot dispositionsförslaget,
mot vilket icke heller vederbörande överlantmätare framställt någon
anmärkning. En sammanläggning av hemmanen till en fastighet
vore dock nödvändig för styckningsplanens genomförande.

Sådan sammanläggning har numera ägt rum och skall den nybildade
fastigheten jämlikt kammarkollegii den 1 oktober 1930 fattade beslut benämnas
Ängalag nr 25.

Med utlåtande den 3 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Majrts prövning. Styrelsen, som föranstaltat örn egendomens
skötsel och vård till den 14 mars 1932, biträdde dispositionsförslaget
och ansåge i likhet med uppskattningsmännen, att huvudgården borde
hembjudas egendomens arrendator utan återköpsrätt för kronan. De båda
till egna hem avsedda jordbrukslotterna borde ufbjudas under hand, dock
utan den av uppskattningsmännen föreslagna återköpsrätten, varför nedsättning
i lotternas saluvärden icke vore behövlig.

Mot föreliggande försäljningsförslag, sådant det blivit av domänstyrelsen
förordat, har jag intet att erinra. I likhet med domänstyrelsen anser
jag, att de båda jordbrukslägenlieterna böra säljas utan förbehåll örn återköpsrätt;
och torde anledning saknas till föreskrivande av dylikt förbehåll
vid försäljning av övriga obebyggda lotter. Det å egendomen befintliga
vattenfallet har vid uppskattningsförrättningen icke åsatts särskilt
värde.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 Ve mantal Ängalag nr
25, förut Ängalag nr 8 och Kärragården nr 3, i Hovs
socken av Kristianstads län blivit uppstyckad i ovanberörda
av distriktslantmätaren Gösta Warkander år
1926 upprättade kartan inlagda och med litt. E, Ea—

Kungl. Mårds proposition Nr 11. 23

El betecknade lotter, av nämnda lotter må med angivna
områden och till åsätta saluvärden samt med till
trädesrätt för blivande köpare den 14 mars 1932 försäljas dels

lotten litt, E jämlikt 9 § första stycket ay förordningen
den 6 juni 1929 (nr 1<6) angående försäljning
i vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt
för egendomens nuvarande arrendator Karl
K. Pettersson,

dels lotterna litt. Ea och Eb såsom egnahemslägenlieter
enligt 13 § i förenämnda förordning,
dels ock lotterna litt. Ec till Hovs kommun, litt. Ed
till P. Hj. Persson, litt. Ee till John Johansson, litt.
Ef tili Johanna Johansson, litt. Eg till Adolf Grill,
litt. Eh till Carl Nilsson, litt. Ei till Karl Hallenborg,
litt. Ej till Lars M. Bengtsson, litt, Ek till Carl Andersson
och litt. El till Hovs hembygdsförening, sistnämnda
10 lotter under villkor,
att köpeskillingarna kontant erläggas vid tillträdesdagen
till länsstyrelsen i Kristianstads län, som utfärdar
köpebrev å lotterna,
att köpare skola ansvara för ägolotterna författningsenligt
efter tillträdesdagen åvilande onera, samt
att köpare vidkännas alla lagfarts- och andra med
köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna för avstyckning.

6:o.

Kronoegendomen 2 mantal Svertingstorp nr 4 i Finja socken av Kristianstads
län, som genom kontrakt den 1 mars 1907 varit upplåten å arrende
till den 14 mars 1927 mot en avgäld av 1,500 kronor, har genom domänstyrelsens
försorg till den 14 mars 1931 upplåtits mot samma arrendeavgäld.
Efter sistnämnda tidpunkt har domänstyrelsen föranstaltat om egendomens
skötsel till den 14 mars 1932.

Å egendomen hölls arrendeuppskattning under år 1925. Därvid var tillgänglig
en från 1903 års karta över nämnda kronoegendom av distriktslantmätaren
Oscar Hobroh år 1924 kopierad och kompletterad karta. Av
det över förrättningen uppgjorda instrumentet jämte tillhörande handlingai
och berörda karta inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen omkring 2 kilometer från Finja station a Hässleholm—Hälsingborgs
järnväg. . ... .

Egendomen, som bildar en sammanhängande figur, innehåller oberaknat
från egendomen försålda 66.525 hektar en sammanlagd areal av 297.8440
hektar, därav 101.853 hektar åker, 9.2«a hektar äng, 183.248 hektar skogsoch
betesmark samt 2.7u4 hektar impediment.

Svertingstorp
nr 4 i Krist ianstads
län.

Kungl. Majus proposition Nr 11.

tili4bete°rden be''Står aV mycket mager s;lnd-i°1''d> av viken en del är utlagd

deruT brukande! ^ huVudgården äro 1 gott stånd och tillräckliga för går ^

• ege?.dom®n fm«as sex lägenheter, därav fyra äro belägna å utmarken
t ^enheter a.ro bebyggda med innehavarna tillhöriga hus.
t n w- ,fvailgl; Maj:ts resolution den 20 december 1929 har Sydsvenska

ö™iSÄ*lillsländ e“trisba ******* «*»-

poStionsföisLetd uPPfkattnings förrättning uppgjorda disposi positions!orslaget

skulle fran egendomen avstyckas och försäljas de två å

inagoomradet belägna med litt. C och J) ä kartan betecknade lägenheterna
samt tre obebyggda områden, å kartan betecknade med litt. E, F och G

”“fl6*’ a kartaQ beteeknad med litt. B- skulle jämte de därå be‘
agna lagenheterna avsattas till kronopark. Egendomen i övrigt skulle ånyo

S£ÄJärheten“liit c d «« ‘-ä

, kronojorästyckningssakkunniga besökt egendomen och i utlåtande

ar 1926 forordat försäljning av förberörda fem lotter samt tillika hemställt
örn försäljning av huvudgården, å kartan betecknad med litt. A, samt av
en a utmarken belägen, intill inägoområdet gränsande mindre lägenhet,
etecknad med litt. H, föranstaltade domänstyrelsen örn förnyad uppskattning
av egendomen. Sådan verkställdes år 1927.

Uppskattningsmännen hava därvid föreslagit,

aWsIre “ed ntt- ,A betecknade området eller huvudgården med en areal
av 78.119 hektar och ett saluvarde av 36,100 kronor, därav 10,658 kronor

irrenVdatord Gustef hembjadas tiU inköP av egendomens nuvarande

arrendato!, Gustaf Johansson, vilken innehaft arrendet sedan 1 september

i ion *ägenbete“ litt. C med en areal av 7.5 6 2 hektar och ett saluvärde av
byggnad™?01- måtte t0rSaIjaS U11 Betty Lareson, som ä lägenheten har egna

avat4 200gRklrnnnn ° Trf ?“ areal av 12.16 85 hektar och ett saluvärde

Adol4f2Tönssnn «nmdaT 8 , +kr°Tr fÖr vaxande sk°S- mätte försäljas till
Adol! Jonsson, som a lagenheten har egna byggnader,

1 060 kronor“ areal av 4-s43 bektar och ett saluvärde av
till ^ 136 kr0m,r145 öre för växande skog, måtte försäljas

tU1 fristina Saiomonsson, som å lägenheten har egna byggnader,

defs litt 3F med 1 yggdf °mffen ™ätte utbjudas tiU Säljning, nämligen
nnr d" ^ arf;al av 16-039 hektar och ett saluvärde av 5,670 kro nor

därav 790 kronor för växande skog, dels litt. F med en areal av 15.«is

skog oc°hhdofs iSa UVarde av 5’350 kronor, därav 328 kronor för växande
2,130 kronor 1 1 ^ G med ®n areal av lh52 hektar och ett saluvärde av

samt att återstoden av egendomen, å kartan betecknad med litt. B, med

till kronopark.141''"775 med därå varande lägenheter avsättas

inna inb?rdrade yttranden har egendomens arrendator förklarat sig villig
opa huvudgården litt. A samt innehavarna av lägenheterna litt. C, D

Kungl. Martts proposition Nr II. 25

och H likaledes villiga att inköpa sina respektive innehav mot åsätta saluvärden.

För upplåtelse av lotterna under åborätt hava uppskattningsmännen föreslagit
viss avgäld, beräknad efter sist fastställda medelmarkegångspris.

Uppskattningsmännen hava förordat lotternas försäljning utan rätt för
kronan till återköp.

Vederbörande domänintendent har ansett återköpsrätt ej böra förbehållas
men förklarat, att örn sådant förbehåll komma att göras, skogsvärdet å lotten
litt. A borde nedsättas med 20 procent och saluvärdet förty jämkas till 33,950
kronor, varemot saluvärdet å övriga lotter jämväl i sådant fall borde bibehållas.
Vid försäljning av lotterna litt. A och H borde kronan enligt domänintendenten
förbehålla sig rätt att för transporter till och från kronoparken
litt. B begagna markvägen nr 104, som berörde dessa båda lotter,
ävensom beträffande samtliga lotter att framdraga elektrisk ledning, därest
elektrisk energi skulle erfordras för förädling av kronoparken skogsprodukter.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskatta!ngsmännens förslag örn egendomens
försäljning i sex lotter.

Vederbörande Överjägmästare har icke haft något att erinra mot värderingen
av skogen å försäljningslotterna eller mot förslaget att avsätta egendomens
utmark till kronopark. Däremot har han ansett egendomens åkerjord
vara så dålig, att jorden bättre ägnade sig till skogsbruk än till jordbruk
samt att egnahemsjordbruk i varje fall ej borde utläggas å annan jord än
möjligen å viss jord vid floddiket mot angränsande fastigheten Gunnarstorp.

Överlantmätaren har icke haft något att erinra mot det år 1927 upprättade
styekningsförslaget.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 15 augusti 1930 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Styrelsen förordade försäljningsförslaget.

Kronoegendomens nuvarande arrendator, Gustaf Johansson, vilken av uppskattningsmännen
föreslagits till erhållande av hembudsrätt vid lottens
litt. A försäljning, hade endast innehaft arrendet av egendomen sedan den
1 september 1922 och uppfyllde följaktligen ej de fordringar i avseende
å tiden, sorn enligt 9 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. fastställts för erhållande
av hembud. Styrelsen ville dock, trots detta förhållande, föreslå, att Johansson
pä grund av det stora arbete och nit, han nedlagt vid egendomens
brukande, komme i åtnjutande av hembudsrätt vid försäljning av lotten
i fråga.

Brukarna av lotterna litt. C, D och H, vilka enligt de vid uppskattningstilllållet
gällande författningar varit berättigade till hembud såsom ägare av
de å lägenheterna befintliga hus, syntes också böra tillerkännas hembudsrätt
å sina respektive lägenheter.

I en till domänstyrelsen efter uppskattningsförrättningen insänd ansökning
hade en av innehavarna av de å utmarken belägna lägenheterna, vilka
enligt styekningsförslaget skulle bibehållas i kronans ägo, Tilda Månsson,
anhållit att få friköpa sin lägenhet. Såväl vederbörande jägmästare som
domänintendent hade avstyrkt ansökningen, och finge jämväl domänstyrelsen
i anslutning till vad ort.smyndigheterna anfört avstyrka densamma.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

JJep&rtementschefen.

Några särskilda föreskrifter om lotternas användning vid deras försäljning
ansåge styrelsen icke vara behövliga. Något villkor om återköpsrätt
från kronans sida påkallades icke.

Av handlingarna i ärendet framgår, att åkerjorden å de till försäljning
ifrågasatta lotterna är synnerligen svag. Över jägmästaren ifrågasätter, huruvida
det kan vara lämpligt att till jordbruk sälja vissa av lotterna. Emellertid
hava samtliga övriga myndigheter, som yttrat sig i ärendet, förordat styckning
och försäljning. Med hänsyn härtill anser jag mig böra, ehuru med
viss tvekan, biträda förslaget örn ifrågavarande lotters försäljning. Förbehåll
örn återköpsrätt torde ej böra stadgas. På sätt domänintendenten föreslagit,
torde vid försäljning av lotterna litt. A och H förbehåll böra göras
örn rätt för kronan att för transporter till och från kronoparken litt. B
begagna markvägen nr 104 å förenämnda karta. Ägarna av den mark, varöver
Sydsvenska kraftaktiebolagets förberörda kraftledningar dragits eller
kan komma att, jämligt nämnda resolution den 20 december 1929 dragas,
torde böra vid blivande försäljning tillförbindas respektera bolagets rätt i
sådant hänseende. Tilda Månssons av myndigheterna avstyrkta ansökan
torde icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av den i kronans
liand kvarvarande delen av egendomen torde jag få återkomma, sedan riksdagens
beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 2 mantal Svertingstorp
nr 4 i Finja socken av Kristianstads län uppdelats i åtta
å den i ärendet företedda kartan med litt. A — H betecknade
lotter, av dessa lotter må till åsätta saluvärden och
med tillträdesrätt för respektive köpare den 14 mars
1932 försäljas,

dels lotterna litt. A, C, D och H jämlikt stadgandena
i 9 § av förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., med
hembudsrätt å lotten litt. A för egendomens nuvarande
arrendator Gustaf Johansson, å lotten litt. C för Betty
Larsson, å lotten litt. D för Adolf Jönsson och å lotten
litt. H för Kristina Salomonsson samt under villkor i
fråga örn försäljning av lotterna litt. A och H, att kronan
förbehålles rätt att för transporter till och från den
med litt. B å kartan betecknade lotten begagna den med
nr 104 betecknade markväg,

dels ock lotterna litt. E, F och G såsom egnahemslägenheter
enligt § 13 av ovannämnda förordning;
börande dessutom vid försäljning av lotter, som be -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

röras eller komma att beröras av Sydsvenska kraftaktiebolagets
jämlikt berörda resolution den 20 december 1929
framdragna kraftledningar, köpare tillförbindas att respektera
bolagets rätt att hava ledningarna framdragna
över lotten.

7:o.

I proposition (nr 251, punkt 10) till 1930 års riksdag framlade Kungl.
Maj:t förslag till försäljning från kronoegendomen % mantal Västra
Värlinge nr 14 i Bodarps socken av Malmöhus län av ett område örn 825
kvadratmeter till smedsmästaren Olof Ekstrand mot en köpeskilling av
825 kronor och under vissa villkor i övrigt. I skrivelse den 3 juni 1930
(nr 341) har riksdagen sedermera meddelat sitt godkännande av försäljningsförslaget
i fråga. Av det vid propositionen fogade utdraget ur
statsrådsprotokollet för den 14 mars 1930 framgår bland annat följande.

Egendomen, som är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot en årlig
avgäld av 1,515 kronor, är belägen 9 kilometer från staden Trälleberg,
4 kilometer från Håslövs järnvägsstation och 3 kilometer från Skegrie
järnvägsstation samt innehåller 23.92 hektar, därav 23.3X5 hektar tomt,
åker och dylikt, O.o? hektar äng och O.517 hektar impediment.

Till vederbörande uppskattningsmän hade inkommit ansökningar från
innehavarna av två egendomen angränsande lägenheter, nämligen förenämnde
smedsmästaren Olof Ekstrand och vagnmakaren Anders Persson,
vilka anhållit att få inköpa något mindre område för utökning av sina
bostads- och hantverkslägenheter. Perssons lägenhet, gatehuset nr 15,
hade ansetts tillräckligt stor för den av honom bedrivna verksamheten,
varjämte ett frånskiljande av mark från kronoegendomen för utvidgning
av Perssons väl avgränsade fastighet skulle förorsaka kronoegendomen
visst intrång. Perssons ansökning hade därför avstyrkts. I

I en till domänstyrelsen iukommen ansökning har nu Persson anmält,
att det vid en av distriktslantmätaren B. Malmberg den 11 juli 1929 företagen
gränsbestämning till gatehuset nr 15 visat sig, att norra och östra
gränserna icke sammanfölle med de av ålder hävdade, i det att enligt
gränsutstakningen norra delen av det till gatehuset hörande byggnadskomplexet
kommit att ligga å förenämnda kronoegendom; och har Persson
med anledning härav och då han för utövande av sitt yrke behövde
disponera hela det markområde, som av ålder ansetts höra till gatehuset,
anhållit att av egendomen få köpa det mellan gatehusets norra gränslinje
och en linje strax norr örn byggnaderna liggande området ävensom
ett mindre triangelformigt område öster örn gatehuset. Vid ansökningen
var fogad kopia av en av bemäldo Malmberg år 1929 upprättad karta
över Västra Värlinge nr 15. Över ansökningen hava tillstyrkande yttranden
avgivits av vederbörande domänintendent och kronoarrendator

Västra Värliruje
nr 14
i 2Malmöhus
län.

Kungl. Majlis proposition Nr 11.

samt länsstyrelsen i länet. Arrendatorn har som villkor uppställt fordran
på att utfartsvägen från huvudgården lämnades fullkomligt fri.

På av domänstyrelsen given anledning har domänintendenten sedermera
på sökandens bekostnad verkställt saluvärdering av de till inlösen
ifrågasatta områdena. Områdena liro såsom litt. A och B med gröna
begränsningslinjer utmärkta ä en av distriktslantmätaren 11. Malmberg
1930 upprättad karta över »förslag till försäljning till ägaren av V. Värlinge
la1 av områdena litt. A oell B å kartan från kronoegendomen 5/s
mantal V. Värlinge 14''» samt innehålla tillhopa 225 kvadratmeter. Saluvärdet
bär uppskattats till 255 kronor att erläggas vid tillträdet med
skyldighet för köparen att dessutom betala alla med köpet förenade avstycknings-,
lagfarts- och stämpelkostnader. Detta förslag har av sökanden
godtagits.

Distriktslantmätaren Malmberg har i en dea 2 juni 1930 upprättad
beskrivning över förslag till avstyckning av områdena i fråga framhållit
bland annat: Vid avstyckningen borde områdena tillerkännas rätt att
som väg begagna dels stamfastighetens andel i samfällda vägen väster
därom, dels i 6.7 meter breda området av stamfastigheten, vilket är beläget
intill och norr örn området litt. A:s norra gräns, och dels det område
av stamfastigheten, som är beläget väster örn sagda område litt. A.
Detta sistnämnda område hade redan tagits i bruk för samfällda allmänna
vägen till Bodarp.

överlantmätaren har meddelat, att något hinder ur jorddelningslagens
synpunkter mot den föreslagna försäljningen ej syntes föreligga. Områdets
omfång och belägenhet syntes dock vara sådant, att avstyckning
av detsamma borde ske för sammanläggning med Västra Värlinge 151
jämlikt lagen den 18 juni 1926 örn sammanläggning av fastigheter å landet.

Med skrivelse den 19 september 1930 har domänstyrelsen underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Det syntes enligt styrelsens mening vara rimligt, att Persson medgåves
förvärva de områden av kronoegendomen, som hitintills brukats till hans
lilla lägenhet och som måste anses nödvändiga för utövande av hans yrke.
Enär det ansetts olämpligt att förbinda försäljningen av ovanberörda område
örn 825 kvadratmeter med förbehåll örn rätt för kronan till återköp,
syntes anledning jämväl saknas att vid överlåtelsen av nu ifrågavarande
område örn 255 kvadratmeter göra förbehåll örn sådan rätt. Skulle
likväl sådan rätt ifrågasättas, borde saluvärdet såsom föreslagits beträffande
området örn 825 kvadratmeter nedsättas med 25 procent.

_ Vid försäljningen borde köparen förpliktas tåla den aktiebolaget Vällingeortens
elektricitetsverk medgivna rätten att hava elektriska ledningar
framdragna över egendomen.

Såsom framginge av kartan inkräktade områdena icke på den frän
huvudgården ledande utfartsvägen.

Då Perssons lägenhet även efter eu utökning med områdena litt. A
och B otvivelaktigt fortfarande vore att anse såsom bostads- eller hantverkslägenhet
samt vid sådant förhållande med hänsyn till lydelsen av

Kungl. Martts proposition Nr 11.

11 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa
fall av kronoegendom m. m. hembud av området till Persson icke torde
kunna ske, syntes ärendet böra underställas riksdagens prövning.

Styrelsen, som vidtagit åtgärder för utarrendering av egendomens huvudgård
från den 14 mars 1931, hade därvid låtit från arrendet undantaga
områdena litt. A och B.

På i ärendet anförda skäl anser även jag, att ifrågavarande med litt. Departement*-

chefen.

A och B betecknade områden böra med äganderätt överlåtas å Persson.

Mot det föreslagna priset och villkoren i övrigt för försäljningen har jag
intet att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.

att av kronoegendomen % mantal Västra Värlinge
nr 14 i Bodarps socken av Malmöhus län må till vagnmakaren
Anders Persson för sammanläggning med
honom tillhöriga Västra Värlinge 151 försäljas omförmälda
områden litt. A och B örn tillhopa 255 kvadratmeter
mot en köpeskilling av 255 kronor att vid tillträdet,
räknat från den 14 mars 1931, kontant erläggas
till länsstyrelsen i länet, som utfärdar köpebrev å
området, därvid såsom villkor för försäljningen skall
gälla, att områdena försäljas i det skick, de vid tillträdet
befinnas, att områdena tillförsäkras rätt att
som väg begagna dels stamfastighetens andel i samfällda
vägen väster därom, dels i 6.7 meter breda området
av stamfastigheten, vilket är beläget intill och
norr örn området litt. A:s norra gräns, och dels det
område av stamfastigheten, som är beläget väster örn
sagda område litt. A, att ägaren av områdena är
pliktig tåla den aktiebolaget Vällingeortens elektricitetsverk
medgivna rätten att hava elektriska ledningar
framdragna över egendomen, att köparen skall
svara för de å områdena å tiden efter tillträdesdagen
belöpande enern och utskyld»-, samt att köparen en
sam vidkännes kostnad för lagfart och avstyckning
samt övriga med köpet förenade utgifter.

8:o.

Genom brev den 27 juni 1927 medgav Kungl. Majit med riksdagen Amundebyn
(prop. nr 215/1927 punkten 23; R. skr. nr 327/1927), att fem i statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden den 4 mars 1927 omförmälta områden,
nämligen torpet Solbacken samt tomterna nr T. IT. lil och TV, skulle var för

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

sig med i statsrådsprotokollet angivet område försäljas från kronoegendomen
3/i mantal Amundebyn nr 1 i Tösse socken av Älvsborgs län enligt då
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Ovannämnda områden hava alla med undantag av tomten nr II blivit
försålda i enlighet med bestämmelserna i förberörda brev. Tomten nr
II, som åsatts ett saluvärde av 500 kronor, har utbjudits till försäljning
ej mindre än tre gånger utan att något köpeanbud avgivits å densamma.
Tomten ifråga har under sistförfluten arrendeår varit utarrenderad mot en
årlig avgift av 2 kronor.

I en till domänstyrelsen insänd ansökning har Tossbo härads vägstyrelse
anhållit örn upplåtelse av ett å en ansökningen bifogad skiss närmare angivet
område från ovannämnda kronoegendom för uppförande av en garagebyggnad
samt till upplagsplats för materialier m. m.

På förslag av förutvarande domänintendenten i länet, R. Carlson, har
vägstyrelsen senare ändrat sin ansökning på så sätt, att vägstyrelsen anhållit
få inköpa förberörda tomtområde nr II till det tomten åsätta saluvärdet
500 kronor.

Såväl nuvarande domänintendenten i länet Carl Faust som länsstyrelsen
hava tillstyrkt ansökningen.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 20 juni 1930 underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt hemställt örn proposition rörande den ifrågasatta
försäljningen.

Departements- Med tillstyrkande av försäljningsförslaget får jag hemställa, att Kungl.
chefen. mätte föreslå riksdagen medgiva,

att ovannämnda till kronoegendomen ^mantal Amundebyn
nr 1 i Tösse socken av Älvsborgs län hörande tomtområde
nr II må till Tossbo härads vägstyrelse försäljas
mot en köpeskilling av 500 kronor under villkor
i övrigt, att köpeskillingen erlägges senast å tillträdesdagen
och inbetalas till länsstyrelsen i länet, att köparen
skall svara för de området författningsenligt efter tillträdet
åliggande utskylder, samt att köparen ensam skall
vidkännas lagfarts- och andra med köpet förenade utgifter.

9:o.

Högsböla ari Ren i Bergs socken av Skaraborgs län belägna kronoegendomen s/4 mani
‘^Skaraborgs ta^ Högsböla nr 1 Sörgården jämte Sörgårdslyckan nr 1, en åker, och
län. Sävalyckan nr 1, ett soldattorp, är av domänstyrelsen genom kontrakt den
11 september 1925 för tio års tid från den 14 mars 1926 utarrenderad med

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

undantag av dels en med ägofiguren nr 54 ä en av distriktslantmätaren
Tor Hjertquist 1924 upprättad karta över egendomen betecknad tomtplats
örn 0.14 hektar, som jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 12 juni 1925 försålts,
dels oek ett område, bestående av obrutet kalkberg och enligt en av bemälde
Hjertquist 1924 över området upprättad karta omfattande en areal av 1.5 2
hektar, vilket område av domänstyrelsen särskilt för sig utarrenderats järn
väl under 10 år från den 14 mars 1926. I arrende för sistnämnda upplåtelse
skall betalas 95 öre per kubikmeter under tilländagånget arrendeår
brutet kalkberg, dock minst 1,000 kronor. Årliga arrendeavgiften för egendomen
i övrigt utgör 1,000 kronor.

Under 1927 anhöll egendomens arrendator Hobert Samuelsson att enligt
ansökningen åtföljande ritningar och kostnadsförslag, slutande å 14,941
kronor, få mot ersättning genom arrendeavdrag nybygga egendomens ladugårdshus,
som vore av ålder så slitna, att fara förelåge för deras instörtande,
samt därjämte obekväma.

Kronojordstyckningssakkunniga, för vilka domänintendenten i länet under
deras besiktningsresor i länet 1927 omförmält nämnda ansökning och att
arrendatorn förklarat sig villig avstå från arrendet, örn han finge inköpa
egendomen i befintligt skick, hava med anledning härav besiktigat egendomen
och därvid funnit sig böra på grund av byggnadernas i allmänhet
mindre goda beskaffenhet förorda försäljning till arrendatorn redan under
nu löpande arrendeperiod av egendomen, dock med undantag av förberörda
kalkfyndighet.

Sedan domänintendenten i avgivet yttrande över ansökningen om nybyggnad
vid egendomen framhållit, att det syntes förmånligare för kronan
att försälja egendomen i befintligt skick än att låta utföra det ifrågasatta
byggnadsarbetet, samt föreslagit saluvärdering av egendomen med förenämnda
undantag, i vilket förslag länsstyrelsen i länet instämde, har domänstyrelsen
i brev till länsstyrelsen den 28 oktober 1927 anbefallt dylik
förrättning.

Av handlingarna rörande förrättningen, däribland infordrat yttrande av
vederbörande Överjägmästare samt ovanberörda karta med beskrivning, inhämtas
biand annat följande.

Egendomen är belägen 19 kilometer från Skövde och 4 kilometer från
Timmersdala järnvägsstation.

Egendomen innehåller en areal av 76.15 hektar, därav 28.7 5 8 hektar åker
och tomt, 4.54 6 hektar äng, 41.9 6 3 hektar skogs- och hagmark samt 0.8 83
hektar impediment. I denna areal äro inbegripna de från arrendet undantagna
områdena, och av samma areal belöper på det i arrendet^ingående
omkring 6.5 kilometer från huvudgården belägna skogsskiftet å Klyftamon
7.9 5 hektar skogsmark jämte väg.

Trädgården är mindre och vårdad. Åkerjorden består av svart- och sandmylla
å grus- och bergbotten samt är till stor del stenig och till en del
grund. Ängs- och betesmarken lämnar gott bete för ungdjur, men kan pa

Kungl. Maj:ts proposition, Nr 11.

grund av växande lökväxter ej användas för mjölkkor. Skogen lämnar 25
kubikmeter i ärlig utsyning.

Egendomens åbyggnad är i allmänhet, med undantag av svinhuset, äldre
och sliten, ladugarden särskilt dålig och tarvar snar ombyggnad.

Torp och backstugor finnas ej vid egendomen.

Egendomen har andel i en mindre byallmänning och i Östra Stöpens
häradsallmänning.

Över egendomen är med vederbörligt tillstånd framdragen en elektrisk
högspänningsledning, tillhörig Nykvarn-Tidans kraftaktiebolag.

Egendomens taxeringsvärde är 29,900 kronor, därav 6.000 kronor för skog
och skogsmark.

Uppskattningsmännen hava, då arrendatorn mycket väl vårdat egendomen,
som av honom och hans fäder delvis stenbrutits, samt nybyggt svinhus —
det enda förbättringsarbete, som ålegat arrendatorn — tillstyrkt hans ansökning
att fä inköpa egendomen, men ansett att från denna försäljning
borde undantagas dels det område, innehållande kalkfyndighet, som särskilt
utarrenderats, utökat till storleken så att det komme att omfatta det
å kartan med litt. A betecknade området med en areal av 2.8 0 6 hektar,
därav O.os hektar åker och 2.776 hektar avrösningsjord, varigenom fyndigheten,
därå under nuvarande arrendeperiod ingen brytning skett, kunde för
framtiden utnyttjas, dels ock, eventuellt, efter skogsstatstjänstemännens bestämmande
skogsskiftet å Klyftamon.

Upplåtelse under åborätt har ansetts på grund av egendomens storlek ej
kunna ifrågakomma. Någon förfrågan örn annat inköp av jord från egendomen
bär ej skett. I trakten funnes ej efterfrågan å obebyggd jord.

Med förberörda undantag har egendomen saluvärderats till 44,670 kronor,
varav för skogsmark med växande skog 20,000 kronor.

Skiftet å Klyftamon har åsatts ett saluvärde av 5,830 kronor, varav omkring
,?\55.0 kronor för växande skog, vadan, därest detta skifte skulle ingå
i försäljningen av egendomen, förstberörda saluvärde ökades till 50,500
kronor.

Egendomen med undantag av kalkfyndigheten har arrendevärderats till
1,000 kronor.

På förekommen anledning har domänintendenten den 12 februari 1930
anfört bland annat: I händelse egendomen skulle försäljas enligt 1929 års
förordning, borde det för egendomen föreslagna saluvärdet minskas med 12
procent, örn försäljningen skulle ske med 10-årig amortering av köpeskillingen
jämte ränta. Skulle återköpsrätt föreskrivas, vilket domänintendenten
ej kunde tillstyrka, borde saluvärdet minskas med ytterligare 10 procent.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag örn försäljning
till arrendatorn av egendomen i dess helhet, dock med undantag av kalkfyndighetsområdet
litt. A, samt framhållit att, örn förslaget vunne bifall,
beslut borde fattas rörande dispositionen intill den 14 mars 1936 av det
område örn 1.2 8 6 hektar, som nu tillhörde den arrenderade egendomen men
av uppskattningsmännen avses att tilläggas kalkfyndigheten.

överjägmästaren har förklarat sig icke havn" något att erinra mot försäljning
av egendomen i dess helhet med skogsskiftet å Klyftamon, vars
bibehållande kronans ägo överjägmästaren bestämt avstyrkt och därvid
■iberopat den ståndpunkt, domänstyrelsen intagit beträffande andra kronoegendomar
tillhörande mindre skogsskiften därstädes. Vad anginge skogsvärderingen
Ilar överjägmästaren, med hänsyn därtill att viss realisationstid borde
beräknas för den äldre skogen och att motsvarande avdrag å det ovan an -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

givna skogsvärdet borde göras, efter verkställd beräkning av detta avdrag,
ansett nedsättning böra ske av saluvärdet för skiftet å Klyftamon till i runt
tal 5,700 kronor och av saluvärdet å skogsmark och skog å den till försäljning
föreslagna egendomen i övrigt till i runt tal 19,500 kronor.

Genom de av överjägmästaren förordade nedsättningarna sänkes saluvärdet
för egendomen till 49,870 kronor.

Egendomens arrendator har i skrivelse den 8 februari 1930 förklarat
sig villig inköpa egendomen med skiftet å Klyftamon men med undantag
av det föreslagna området för kalkfyndigheten för en köpeskilling av 49,870
kronor att erläggas med en sjättedel om året utan ränta å ogulden del därav.
Skulle annat betalningssätt föreskrivas, önskade arrendatorn, att motsvarande
avdrag å köpeskillingen gjordes.

Egendomen har innehafts på arrende från 1912 av nuvarande arrendatorn
och därförut från 1873 av hans fader samt enligt uppskattningsmännens
vitsordande väl vårdats.

Ordföranden i kommunalnämnden i Bergs socken har underrättats örn
försäljningsförslaget men icke låtit sig avhöra inom förelagd tid.

Med skrivelse den 7 mars 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen biträdde förslaget örn försäljning av egendomens huvuddel på
sätt av uppskattningsmännen förordats. Vid upplåtelse av egendomen med
köpeskillingens erläggande i enlighet med bestämmelserna i 21 § och 22 § B)
i 1929 års förordning ansåge styrelsen en köpeskilling av 44,400 kronor
skälig. Tillstånd för Nykvarn-Tidans kraftaktiebolag att hava förberörda
elektriska ledning framdragen över egendomen hade meddelats genom Kungl.

Maj:ts resolution den 31 januari 1919. Innehavaren av kalkbergsområdet
borde förbehållas rätt att begagna erforderlig utfartsväg över salulotten.

I fråga örn ovanberörda område örn 1.2 8 6 hektar torde det ankomma på
styrelsen att föranstalta om dess skötsel och vård till arrendeperiodens utgång
den 14 mars 1936.

Jag ansluter mig till domänstyrelsens nu framlagda förslag örn försälj- Departementsning
av ifrågavarande kronoegendom med angivna undantag. Salu- «*«/««•
värdet torde böra bestämmas till 44,400 kronor samt försäljningen ske
utan förbehåll örn återköpsrätt. Tillträdet bör bestämmas till den 14 mars
1932.

Till frågan örn dispositionen under återstående del av arrendeperioden
av området örn 1.2 8 6 hektar torde jag framdeles få återkomma, då riksdagens
beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen :1/4 mantal Högsböla nr 1 Sörgården
jämte Sörgårdslyckan nr 1, en åker, och Sävalyckan
nr 1, ett soldattorp, i Bergs socken av Skaraborgs
län må — med undantag av det jämlikt Kungl.

Maj:ts med riksdagen meddelade beslut den 12 juni 1925
försålda området örn 0.14 hektar samt det område örn
2.806 hektar, som å den av distriktslantinätaren Tor
Hjertquist 1924 upprättade kartan utmärkts med litt. A

Bihang lill riksdagens protokoll

Vädbjörntorp
nr 1 i Skaraborgs
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

— försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)
angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.
mot en köpeskilling av 44,400 kronor, att erläggas jämlikt
bestämmelserna i 21 § och 22 § B) i nämnda förordning,
med hembudsrätt enligt 9 § första stycket i
samma förordning för egendomens nuvarande arrendator
Robert Samuelsson och med tillträde för köpare den 14
mars 1932, då nu gällande arrendekontrakt örn egendomen
skall upphöra att gälla, samt med iakttagande i
övrigt vid försäljningen, att fastigheten överlåtes i det
skick, vari den på grund av bestämmelserna i sagda
arrendekontrakt skall av arrendatorn överlämnas, att
innehavaren av det med litt. A utmärkta området må
äga rätt att använda utfartsväg över fastigheten, samt
att det skall åligga köparen att respektera NykvarnTidans
kraftaktiebolag jämlikt resolution den 31 januari
1919 medgiven rätt att hava elektrisk ledning framdragen
över fastigheten.

10 :o.

Kronoegendomen 1 mantal Vädbjörntorp; nr 1 i Fridene socken av
Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot årligt arrende av
1,900 kronor.

År 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,
och har år 1928 uppskattningsförrättning å densamma hållits i vederbörlig
ordning, varjämte uppskattningsnämnden år 1929 uppgjort förnyat förslag
till försäljning av egendomen. Av de sakkunnigas utlåtande, instrument
över uppskattningsförrättningen, protokoll vid uppgörandet av det
förnyade försäljningsförslaget ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar,
däribland en av extra lantmätaren Lars Kökeritz år 1927 upprättad
karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 20 kilometer från Hjo, 16 kilometer från
Tidaholm och 4 kilometer från Fridene järnvägsstation, har enligt förberörda
beskrivning en areal av 251.695 hektar, därav 91.13 hektar tomt och
åker, 19.746 hektar äng, 5.916 hektar betesmark, 132.6 hektar skogsmark samt
2.303 hektar impediment.

Å egendomen finnas torpet Nolängen, för vilket erlägges 275 kronor i
årligt arrende, samt utgårdarna Kvarnängen och Knäppet, för vilka i årliga
avgälder erläggas respektive 575 kronor och 725 kronor.

Åkerjorden består huvudsakligen av sand- och något lermylla på lerbotten
av knappt medelgod beskaffenhet, lidande av väta och i behov av
dränering.

Av byggnaderna vid huvudgården, vilka samtliga äro äldre, erfordrar

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

ladugården en genomgående reparation. Boningshusen å Kvarnängen
och Nolängen behöva snarast ombyggas. Nyare byggnader finnas endast
å Knäppet.

Samfällighet, vari egendomen har del, saknas.

Taxeringsvärdet utgör för jordbruksfastigheten 77,500 kronor och för
skogsmarken med växande skog 30,600 kronor.

Kronojordstyckningssakknnniga hava framhållit, att egendomens ägofigur
vore långsträckt och åkerjorden av svag beskaffenhet. Med hänsyn
härtill och då åbyggnaderna delvis vore äldre, kunde med fog ifrågasättas,
huruvida det icke borde vara fördelaktigare för statsverket att avhända
sig egendomen. Lämpligen kunde egendomen upplåtas i fyra var för sig
bebyggda lotter, nämligen huvudgården, Nolängen, Kvarnängen och
Knäppet med vissa förslagsvis angivna inägoarealer, vartill borde komma
nödig areal skogsmark.

U ppskattnin g snämnden har vid 1928 års förrättning upplyst, att ansökningar
örn förvärv av jord från egendomen inkommit från huvudgårdens
arrendator och innehavarna av de bebyggda lägenheterna. Då egendomen
med sin långsträckta figur samt sina slitna och delvis dåliga hus väl lämpade
sig för styckning, borde den försäljas i förut berörda fyra lotter, sedan
huvuddelen av skogen undantagits för att förvaltas såsom kronopark.
Det förslag, som uppskattningsnämnden i sådant hänseende uppgjort, redovisas
här nedan såsom »grundförslaget», därvid lotterna betecknats huvudgården
med litt. A, Kvarnängen med litt. B, Knäppet med litt. C och Nolängen
med litt. D. Den till kronopark avsedda delen av egendomen har
å kartan utmärkts med litt. E. Lotterna, som å kartan äro skilda från
varandra medelst heldragna röda linjer och närmare beskrivna i av extra
lantmätaren Lars Kökeritz i augusti 1928 upprättade arealuppgifter, borde
hembjudas, lotten litt. A egendomens arrendator, S. A. Nilsson, som brukat
egendomen sedan år 1902, lotten litt. B Oskar Johansson, som brukat lotten
sedan 1921, lotten litt. C Edvin Karlsson, som brukat lotten sedan 1907, och
lotten litt. D V. J. Andersson, som brukat lotten sedan 1908. Köpeskillingarna
för lotterna litt. A och C borde få erläggas räntefritt under loppet av
sex år, och borde köpeskillingarna för de två återstående lotterna få erläggas
enligt egnahemsgrunderna.

I ett över detta förslag den 14 januari 1929 avgivet yttrande anförde
överlantmätaren följande. De till avstyckning föreslagna lotterna innehölle
otvivelaktigt aker, äng eller därtill odlingsbar mark av den omfatta
ning, att de blevo tjänliga till jordbruk. Med hänsyn därtill och då stamfastigheten
hade en efter förhållandena inom länet stor tillgång till skogsmark,
måste jämlikt stadgandet i 19 kap. 3 § fjärde stycket jorddelningslagen
tillses, att samtliga försäljningslotter i mån av tillgång erhölle för
deras nyttjande för jordbruk erforderlig skog. Enligt de principer, som i
likartade fall blivit anlagda inom länet, skulle för de olika försäljningslotterna
erfordras husbehovsskog i följande omfattning: för litt. A 40
kubikmeter, för litt. B 25 kubikmeter, för litt. C 30 kubikmeter och för litt.
D 18 kubikmeter eller tillhopa 113 kubikmeter, allt fast mått. Av försälj
ningslotterna vore det endast lotten litl. A, vilken tillagts skogsmark i sådan
omfattning att, därest den årliga tillväxten kunde beräknas uppgå lill
3 kubikmeter per hektar, dess behov av husbehovsskog kunde anses vara
tillgodosett. TJr jorddelningslagens synpunkt torde följaktligen någon befogad
anmiirkning icke kunna göras i fråga örn avstyckning av denna lott.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Beträffande de övriga försäljningslotterna åter vore det erforderligt, att
de bereddes tillgång till husbekovsskog i ungefär ovan angiven omfattning.

Med anledning av vad överlantmätaren anfört hemställde länsstyrelsen
den 16 januari 1929 örn ny utredning angående omfattningen av försäljningslotterna.

Överjägmästaren har i yttrande den 24 januari 1929 förklarat sig icke
hava något att erinra emot förslaget till försäljning av lotterna litt. A, B.
C och D samt bibehållande i kronans ägo såsom kronopark av lotten litt. E.
Vad överlantmätaren anfört angående den föreslagna tilldelningen av
utmark till lotterna litt. B, C och D torde få anses riktigt, särskilt beträffande
lotten litt. B. Mot överlantmätarens beräkning torde emellertid
kunna erinras, dels att det nödiga husbehovsvirkets kvantitet, 113 kubik
meter för samtliga 4 försäljningslotter, syntes onödigt högt upptagen —
den årliga utsyningen hittills hade varit endast 60 kubikmeter och denna
hade enligt jägmästarens uppgift varit tillräcklig — dels att den av överlantmätaren
beräknade årliga tillväxten, 3 kubikmeter per hektar, syntes
väl låg och borde kunna höjas till 4 kubikmeter eller åtminstone 3.5 kubikmeter
per hektar. Härigenom skulle utmarksarealen kunna avsevärt nedbringas,
varigenom ock den till kronopark återstående arealen ej skulle
behöva allt för mycket reduceras. I fråga örn skogsvärderingen syntes de
''åsätta värdena å samtliga sortiment vara väl höga och borde nedsättas
med 10 procent; och hade dessutom för all skog över 60 år reducering av
värdet bort göras med omkring 10 procent med hänsyn till en erforderlig
realisationstid av omkring 5 år.

Vid den förnyade uppskattningsförrättningen, som på av domänstyrelsen
given anledning hållits den 12 juli 1929, har uppskattningsnämnden
anfört: Såväl revirförvaltaren som arrendatorn hade vitsordat, att den nu
enligt gällande arrendekontrakt tillämpade skogsutsyningen vid egendomen
av sammanlagt 60 kubikmeter per år vid förståndig och sparsam användning
visat sig fullt motsvara behovet. Vid förrättningen 1928 bade
hänsyn tagits till såväl det behov av skogsprodukter, som kunde föreligga,
som ock till det skogsbestånd, som i varje fall tilldelades respektive styckningslott,
samt även till det å ängs- och betesmarken växande skogsbeståndet,
liksom till samma marks möjlighet att för framtiden kunna producera
husbehovsvirke. En årlig tillväxt av minst 3.5 kubikmeter per hektar ansåge
nämnden med säkerhet kunna beräknas. Särskilt kunde härvid påpekas,
att den salulotten B tilldelade betesmarken örn 4.46 hektar beräknats
lämna ej obetydlig vedbrand. Ur praktisk synpunkt och efter överläggning
med vederbörande spekulanter hade även hänsyn tagits till att ej för
stora arealer halvgammal skog. som värderades relativt högt, men ej de
närmaste för köparen svåraste åren utan att ur forstlig synpunkt olämpligt,
till och med enligt skogsvårdslagen otillåtet uttag kunde lämna någon
avkastning, tilldelats respektive salulotter.

Nämnden hade vid uppgörandet av förslag till styckningen å kronoegendomen
utgått från, att därigenom skulle beredas dugliga och arbetsamma
jordbrukare, i första hand gamla innehavare av kronans jord, möjligheter
att till skäligt pris skaffa sig ett eget hem, och hade den härvid sökt på ett
genomförbart praktiskt sätt tillämpa gällande lag och förordningar.
Nämnden, som funne, att såväl den föreslagna mängden av husbehovsvirke
vore för högt beräknad som ock att en tillämpning av jorddelningslagen
i förevarande fall på sätt överlantmätaren föreslagit ej vore lämplig,
har emellertid, för att ej ytterligare fördröja ärendet, uppgjort två

Kungl. Majlis proposition Nr 11.

alternativa förslag till styckningslotternas förseende nied nödig skogsmark,
det ena, alternativ A, i enlighet med överlantmätarens anvisningar och å
kartan utmärkt med streckade röda linjer, oell det andra, alternativ B, i enlighet
med nämndens egen uppfattning och å kartan utmärkt med gröna
linjer. Dessa förslag hava beskrivits i av distriktslantmätaren E. O. Janson
den 10 oktober 1929 upprättade beskrivningar och redovisas närmare

här nedan. _

Romme alternativ A att tillämpas, borde lotten litt. B utbjudas a offentlig
auktion, då nämnden ansåge, att mindre bemedlad person saknade möjlighet
att övertaga densamma. Nuvarande innehavaren saknade i varje
fall ekonomiska resurser att inträda som köpare. Lotterna litt. C och D
borde hembjudas vederbörande innehavare under förut angivna betalningsvillkor.
Tillämpades alternativ B, borde lotterna litt. C och D på
samma sätt erbjudas innehavarna och lotten litt. B hembjudas dess innehavare,
vilken nämnden — på grund av ekonomiska orsaker — endast med
största tvekan förordade som köpare.

Nämnden tillstyrkte en försäljning enligt alternativ B. Skulle betalning
för lotterna litt. A och C erläggas med en tiondel örn året under tio år
med ränta, borde köpeskillingarna minskas med 12 procent å jordvärdet

(ej skogsvärdet). ... .....

I yttrande den 4 april 1930 har över jägmästaren forordat en försäljning
enligt alternativ B, dock att tvekan syntes kunna råda, örn den lotten litt.
D tilldelade utmarksarealen vore tillräckligt stor för att avstyckning skulle

IV linnel Olve. #

Överlantmätaren Ilar i yttrande den 2 maj 1930 framhållit, att örn hänsyn
toges till överjägmästarens uppgifter angående den årliga skogstillväxten
och de av uppskattningsnämnden framhållna omständigheterna det borde
kunna anses försvarligt att tillåta lotten litt. B:s avstyckning i enlighet
med alternativ B. Beträffande lotterna litt. C och D funnes däremot ingen
anledning att frångå alternativ A, enligt vilket lotterna tillförsäkrades
skogsmark i den omfattning, som överlantmätaren med. hänsyn till jorddelningslagens
bestämmelser ansett erforderlig. Dock ville överlantmätaren
förorda den jämkningen, att gränsen mellan lotterna litt. C och E
vid ägofigurerna å kartan nr 173, 174 och 177 droges rak, som överlantmätaren
å kartan med blyerts angivit. Det syntes vidare lämpligast, att den
till arealen största lotten litt. E finge utgöra stamfastighet med bibehållande
av hemmanets mantal.

De tre olika förslagen till egendomens uppdelning åskådliggöras här
nedan. Skogens värden enligt grundförslaget hava därvid upptagits med
de jämkningar, som av överjägmästaren ifrågasatts. Arealen för lotten
litt. C enligt alternativ A är beräknad i överensstämmelse med av överlantmätaren
förordad jämkning vid ägofigurerna å kartan nr 173, 174 och 177;
och har lottens skogsvärde nedbringats därigenom att lotten enligt grundförslaget
tillagt område, bevuxet med äldre skog, överförts till den i kronans
hand kvarvarande delen av egendomen och lotten i stället tillagts större
skogsmarksareal, bevuxen med yngre och mindre värdefull skog.

Kungl. Majlis proposition Nr 11.

Litt å	i j Benäm-ning	Areal i hektar	Saluvärde i kronor	Arrende-
kar- tan	grund- förslaget	alt. A	alt. B	grund- förslaget	alt. A	alt. B	värne i kronor
A	Huvud- gården	åker	43.5 2 5	=grund-	egrund-	44,350,	= grund-	= grund-	1,200
	äng	18.074	förslaget	förslaget	därav 6,850	förslaget	förslaget
		avr.	14.400			för avr. mec
		imp.	0.475			skog
		S:a	76.474
B	Kvarn-	åker	16.358	16.358	18.353	15,825,	26,025,	21,975,	655
	ängen	äng	4.460	4.460	4.460	därav 3,550	därav 13,750	därav 9,700
		avr.	1.350	7.143	4.286	för avr. med	för avr. med	föravr.med
		imp.	0.1 02	0.10 2	0.1 02	skog	skog	skog
		S:a	22.265	28.058	25.201
C	Knäppet	åker	22.4 6 7	22.457	22.457	31,950,	27,950,	25,450,	850
		äng	0.5 0 7	0.507	0.507	därav 11,800	därav 7,800	därav 5,300
		avr.	4.950	8.942	6.285	för avr. med	för avr. med	för avr.med
		imp.	0.256	0.256	0.266	skog	skog	skog
		S:a	28.170	32.162	29.505
D	Nolängen	åker	8.216	8.215	8.215	8,180,	8,510,	8,150,	370
		äng	2.090	2.090	2.090	därav 530	därav 860	därav 500
		avr.	3.050	5.143	2.857	för avr. med	för avr. med	för avr.med
		imp.	0.040	0.040	0.04 0	skog	skog	skog
		S:a	13.395	15.488	13.202
E	Krono-	åker	0.5 80	0.580	0.5 8 0
	park	äng	0.050	0.050	0.050
		avr.	108.350	96.842	104.272
		S:a	108.980	97.47 2	104.90 2

Förbehåll om återköpsrätt har ej ansetts böra ifrågakomma. Skulle sådant
förbehåll göras, hava vissa jämkningar beträffande saluvärdena av
uppskattningsnämnden föreslagits.

Länsstyrelsen har i yttrande den 16 maj 1930 biträtt uppskattningsnämndens
förslag med den jämkning överlantmätaren förordat.

Med skrivelse den 25 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört. I

I likhet med samtliga i ärendet hörda vederbörande ansåge styrelsen, att
egendomens jordbruk borde försäljas. En avstyckning å egendomen syntes
icke kunna genomföras med mindre lotterna erhöllo den av överlantmätaren
fordrade minimitilldelningen av skogsmark. Lotten litt. B borde sålunda
upplåtas enligt alternativ B, under det att lotterna litt. C och D borde
upplåtas enligt alternativ A. Vid en försäljning av lotterna litt. A och
C enligt 1929 års bestämmelser borde saluvärdena, som för dessa lotters

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

utägor beräknats under förutsättning att köpeskillingarna finge erläggas
räntefritt under loppet av sex år, nedsättas till för lotten litt. A 40,225 kronor
och för lotten litt. C 25,735 kronor. Saluvärdena för övriga lotter utgjorde
för litt. B 21,975 kronor och för litt. D 8,510 kronor. Anledning att
förvägra lotternas nuvarande innehavare hembudsrätt syntes icke föreligga.

Enligt arrendekontraktet om egendomen vore arrendatorn skyldig att
året före egendomens avträdande, därest icke med tillträdaren annorlunda
överenskommes, verkställa i enlighet med fastställd kulturplan eller den
tillämpade växtföljden, trädesbruk samt höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd
mot ersättning av tillträdaren, vilken ersättning i händelse av
tvist bestämdes i den ordning, som stadgas i 2 kap. 8 § lagen örn nyttjanderätt
till fast egendom. Av praktiska skäl och efter samråd med domänintendenten
ville styrelsen föreslå, att köpare ålades ansvara för ersättningen
för honom sålunda tillkommande förmåner. Vidare ålåge det arrendatorn
att vid egendomens avträdande utan ersättning tillhandahålla
tillträdaren stråfoder till följande belopp, nämligen 13 ton hö, 13 ton vårsädeshalm
och 13 ton höstsädeshalm. I enlighet med förslag av domänintendenten
under hand borde detta foderparti tillförsäkras köpare av hu -

vudgårdslotten. . 1 .. u 1 +

Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 19 januari 1923 har aktiebolaget

Svenska Lyxmöbelfabriken medgivits rätt att hava elektriska ledningar

framdragna över egendomen. .. ,

Styrelsen hade i avvaktan på statsmakternas beslut ombesorjt egendomens
utarrendering under ett år från den 14 mars 1931. _

De särskilda lotternas innehavare hade beretts tillfälle yttra sig, huruvida
de önska förvärva lotterna till de föreslagna saluvärdena, men hade
några yttranden till styrelsen då icke inkommit.

Med skrivelse den 5 december 1930 har domänstyrelsen överlämnat förklaringar
från lotternas innehavare, att de önskade förvärva respektive
lotter till åsätta saluvärden. Innehavaren av lotten litt. D, Kolängen, har
emellertid hemställt örn utverkande av rätt för honom att tillträda lotten
redan den 14 mars 1931.

Det av domänstyrelsen sålunda framlagda förslaget till egendomens disposition
finner jag mig kunna biträda.

Vad däremot angår styrelsens förslag, att köpare av huvudgården skulle
åläggas ansvara för ersättning för av arrendatorn verkställt trädesbruk
med mera, synas skäl ej föreligga att nu frångå den genom 1929 års
upplåtelsegrunder godtagna principen, att de anspråk, som härflyta ur
ett köp av kronoegendom, skola ordnas mellan kontrahenterna i detta
rättsförhållande. Såsom tillträdesdag för samtliga lotter torde böra bestämmas
den 14 mars 1932.

Till frågan örn dispositionen efter sistnämnda dag av den i kronans
hand kvarvarande lotten litt. E torde jag få återkomma, da riksdagens
beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Departements chefen.

Vänsjö nr 1
Skaraborgs
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Vädbjörntorp nr
1 i Fridene socken av Skaraborgs län må försäljas enligt
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

dels lotten litt. A örn 76.474 hektar med ett saluvärde
av 40,225 kronor och med bembudsrätt för S. A. Nilsson,
dels lotten litt. B enligt uppskattningsnämndens alternativ
B med en areal av 25.201 hektar och ett saluvärde
av 21,975 kronor samt med hembudsrätt för
Oskar Johansson,

dels ock lotterna litt. C och D enligt uppskattningsnämndens
alternativ A, med av överlantmätaren förordad
jämkning beträffande lotten litt. C vid ägoAgurerna
a kartan nr 173, 174 och 177, med arealer örn
respektive 32.162 hektar och 15.488 hektar och saluvärden
a\ respektive 25, <35 kronor och 8,510 kronor samt med
hembudsrätt för Edvin Karlsson till lotten litt. C och
för V. J. Andersson till lotten litt. D;

med iakttagande i övrigt beträffande lotten litt. A
att köparen berättigas att bekomma det foder, som
arrendatorn har att vid avträdet utan ersättning lämna,
samt beträffande samtliga lotter att lotterna må
tillträdas den 14 mars 1932, att endast kronoegendomen
tillhöriga, å lotterna befintliga hus och anläggningar
ingå i försäljningen av lotterna, att lotterna
överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna
i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt
skola av arrendatorn avlämnas, samt att innehavare
av elektriska ledningar förbehållas rätt hava dylika
ledningar framdragna över lotterna.

ll:o

Kronoegendomen 1 mantal Vänsjö nr 1 i Kållandsö socken av Skaraborgs
län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot årligt arrende av
1,700 kronor. Under 1928 har uppskattningsförrättning hållits å egendomen
i vederbörlig ordning. Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren
Gunnar Linde 1927 upprättad karta över egendomen med beskrivning,
inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen 25 kilometer från Lidköping med en obekväm och
dålig utfartsvag, som vid högre vattenstånd i Vänern är ofarbar, samt har
en areal av 253.06 hektar, därav 84.215 hektar tomt och åker samt 168.845
hektar annan mark.

Kungl. proposition Nr 11.

Å egendomen linnas torpen Röret, Nytorp och Skogvaktaretorp. Härjämte
finnas tre lägenheter, nämligen agenten Oskar Gustafssons lägenhet, bebyggd
med Gustafsson tillhöriga boningshus och uthus, Johan Larssons lägenhet,
bebyggd med Larsson tillhörigt boningshus, som delvis är beläget å angränsande
hemmanet Sunnegata Sunnerstagården 317 tillhörig mark, och vid
torpet Skogvaktaretorp, Anna Svenssons lägenhet, bebyggd med Anna Svensson
tillhörigt äldre boningshus.

Kronans hus äro i allmänhet gamla och slitna, vid huvudgården tillräckliga
men vid torpen små och trånga.

Kronojordstyckningssakkunniga, som 1927 besiktigat egendomen, hava
på grund av den mindre goda åbyggnaden och då jorden mycket lede av
Vänerns översvämningar föreslagit, att egendomen måtte försäljas i fyra
lotter med följande ungefärliga inägoarealer, nämligen huvudgården om

33.5 hektar åker och 13.5 hektar äng, torpet Röret örn 11.5 hektar åker och

3.5 hektar äng, torpet Nytorp örn 14.5 hektar åker och 2.5 hektar äng, samt
torpet Skogvaktaretorp örn 9 hektar åker och 7 hektar äng. Lotterna borde
tilldelas lämplig areal skogsmark, och borde den huvudsakliga delen av
samma mark med fördel kunna bibehållas åt skogsstaten.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Av åkerjorden lede en stor
del av högre vattenstånd i sjön Vänern. Huvudgården hade genom föregående
arrendators försorg invallats och försetts med pumpverk men vore
denna anläggning dåligt planerad och illa underhållen, varför den ej^ gagnade
sitt ändamål. Torpen vore tillsammans med en hel del andra gårdar
delaktiga i ett äldre invallningsföretag med pumpstation vid Drevviken.
Även detta företag vore omodernt och kunde trots dryga pumpningskostnader
ej i svåra år hålla vattnet ute. Såväl huvudgårdens som torpens
invallning vore därför i behov av ombyggnad och modernisering, vilket
måste bliva ganska dyrbart. Under senare regniga år hade en stor del av
egendomens gröda förstörts och huvudgården hade under flöden legat på
en ö, vartill väg saknats. Egendomen med sina dåliga byggnader komme
därför som arrendegård under den närmaste tiden ej att lämna någon inkomst,
varför den enligt nämndens mening borde försäljas i en större huvudgård,
fyra mindre jordbruksfastigheter och en bostadslägenhet. Huvuddelen
av skogen borde bibehållas i kronans hand som kronopark att förvaltas
tillsammans med annan inom socknen belägen kronan tillhörig skog. De
av nämnden till försäljning förordade lotterna vöre å kartan utmärkta med
röda och rödstreckade linjer samt beskrivna i en av extra lantmätaren Lars
Kökeritz i augusti 1928 uppgjord arealuppgift och hade värderats med de
jämkningar i arealerna för här nedan omförmälda lotterna litt. B, C och D,
som föreslagits av distriktslantmätaren O. Söderpalm i ett av honom den
15 augusti 1929 i ärendet avgivet yttrande. Det av uppskattningsnämnden
uppgjorda försäljningsförslaget har följande utseende, därvid dock av överjägmästaren
i Västra distriktet föreslagen reducering av värdena å växande
skog iakttagits.

Lotten litt. A, huvudgården:

Areal 83.898 hektar, därav 42.551 hektar tomt och åker samt 41,347
hektar annan mark. Saluvärde 36,690 kronor, därav 13,600 kronor för
växande skog oell 500 kronor för andel i fiske; arrendevärde 1,000 kronor.

Egendomens nuvarande arrendator, Erik Andersson, som övertog arrendet
av egendomen år 1928, hade icke någon rätt till hembud vid försäljningen.
Som spekulant å lotten hade anmält sig spårvägstjänstemannen
Einar Larsson i Göteborg, som vore född å ett under egendomen lydande

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

torp. Denne hade sedermera återkallat sin härutinnan gjorda ansökning.
Lotten borde därför försäljas å auktion.

Lotten litt. B:

Areal 9.ioi hektar, därav 5.248 hektar tomt och åker samt 3.943 hektar
annan mark. Saluvärde 3,630 kronor, därav 490 kronor för annan mark
med växande skog och 100 kronor för andel i fiske; arrendevärde 125
kronor.

Som köpare av denna lott hade anmält sig förenämnde agenten Oskar
Gustafsson, vilkens boningshus och uthus vore belägna å denna lott. Gustafsson
hade tidigare disponerat tomtområdet och avrösningsjorden däromkring
samt av arrendatorn av huvudgården fått slåtter på skilda ställen vid egendomen
men ej brukat den jord, som nu tilldelats styckningslotten. Då
byggnaderna vore mycket lämpliga för egnahemsbildningen och fördelaktiga
vitsord lämnats om Gustafsson, hade den av Gustafsson gjorda ansökningen
örn förvärv av lotten tillstyrkts.

Lotten litt. C, bostadslägenhet:

Areal 0.087 hektar, därav O.032 hektar tomt och åker samt O.055 hektar
annan mark. Saluvärde 40 kronor; arrende värde 3 kronor.

Ägaren av boningshuset å lotten, förenämnde Johan Larsson, hade muntligen
anhållit att få köpa lotten. Denna anhållan hade tillstyrkts. Köpeskillingen
borde erläggas kontant vid tillträdet.

Lotten litt. D, torpet Röret:

Areal 21.6 9 1 hektar, därav 12.12 9 hektar tomt och åker samt 9.5 6 2
hektar annan mark. Saluvärde 7,900 kronor, därav 1,400 kronor för annan
mark med växande skog och 100 kronor för andel i fiske; arrendevärde
360 kronor,

Då innehavaren Gustaf Larsson väl brukat torpet under 45 år, hade
dennes ansökning örn förvärv av torpet tillstyrkts.

Lotten litt E, torpet Nytorp:

Areal 18.2 6 1 hektar, därav 8.5 0 4 hektar tomt och åker samt 9.75 7 hektar
annan mark. Saluvärde 7,175 kronor, därav 2,000 kronor för annan mark
med växande skog och 100 kronor för andel i fiske; arrendevärde 350
kronor.

Torparen Robert Wallroth, vilken den 14 mars 1931 komme att hava innehaft
torpet under sex år, hade anhållit att få köpa lotten. Då han väl
brukat torpet samt örn honom lämnats goda vitsord, hade hans ansökning
härutinnan av nämnden tillstyrkts. På förfrågan från domänstyrelsen,
huruvida andra omständigheter, som enligt 9 § andra stycket i 1929 års
förordning kunde anföras som skäl för medgivande av hembudsrätt åt
Wallroth, förelåge, har nämnden understrukit, att Wallroth vore en lämplig
småbrukare, som med intresse och flit brukat sitt torp.

Lotten litt. F, torpet Skogvaktaretorp:

Areal 25.075 hektar, därav 12,716 hektar tomt och åker samt 12.359
hektar annan mark. Saluvärde 13,400 kronor, därav 6,450 kronor för annan
mark med växande skog och 100 kronor för andel i fiske; arrendevärde
620 kronor.

Lotten borde hemb judas innehavaren Karl Johansson, vilken under de
tolv år han brukat torpet visat sig vara en samvetsgrann och dugande
jordbrukare, som åtnjöte det bästa anseende. Förenämnda Anna Svensson
hade avflyttat från den henne tillhöriga å lotten befintliga stugan och sedan
sökt hyra ut den till såväl ur fattigvårdssynpunkt som i andra hänseenden
mindre tilltalande, från andra håll vräkta personer, vilka vållat inne -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

havaren av torpet obehag. Ur angivna synpunkt och då stugan läge på
torpets tomtplats, hade förslag till försäljning särskilt för sig av området
kring stugan icke ansetts böra ifrågasättas. För den händelse Anna Svensson
själv skulle vilja bebo stugan, hade nämnden velat bereda henne möjlighet
därtill och för sådant ändamål föreslagit, att vid försäljningen av
lotten litt. F förbehåll gjordes örn rätt för Anna Svensson att under sin
livstid hava boningshuset kvarstående å lotten.

Den till kronopark avsedda delen av egendomen har å kartan utmärkts
med litt. G och innehåller 91.5 3 0 hektar, därav 3.0 3 5 hektar tomt och åker
samt 88.495 hektar annan mark.

Egendomens andel i fiske borde vid avstyckningsförrättningen uppdelas
så, att för lotten litt. A utlades viss del utanför lottens strand och för
lotterna litt. B-F ett gemensamt område vid egendomens västra strand.

Någon önskan att få lott upplåten under åborätt bar ej framställts och
har i anslutning härtill sagda upplåtelseform av nämnden avstyrkts.

Särskilda villkor eller återköpsrätt hava ej ansetts behöva ifrågakomma.
Romme likväl återköpsrätt att föreskrivas, borde de beräknade saluvärdena
sänkas med 15 procent.

Distriktslantmätaren O. Söderpalm har anfört bland annat, att lotternas
behov av utfartsvägar måste tillgodoses vid avstyckningen, att det borde
kunna överlämnas åt kronans ombud vid förrättningen att efter samråd
med förrättningsmannen träffa närmare bestämmelser därom ävensom örn
möjligen behövliga undantag för andra allmänna behov, och att det uppgjorda
styckningsförslaget syntes böra fullständigas med bestämmelser angående
hemmanets vattenområde och fiske.

Jägmästaren har framhållit, att den till bibehållande åt kronan avsedda
skogsmarken borde tilläggas och benämnas »vänsjöskiftet» av kronoparken
Kållandsö. Förslaget att vid kronoparkens blivande strand avsätta gemensamt
fiske för lotterna litt. B—F syntes jägmästaren olämpligt. Ett uppdelande
av fiskevatten till dessa lotter borde lämpligen kunna ske i Vänsjöviken
öster örn lotten litt. A. Jägmästaren hade intet att erinra mot att
det med ägofiguren nr 346 å kartan utmärkta åkerområdet tillädes kronoparken,
då området vore vattensjukt och tidvis översvämmat. Sedan Vänern
definitivt blivit reglerad, torde området helt komma att stå under vatten.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot nämndens förslag.

Överjägmästaren har i fråga örn förslaget att för lotterna litt. B F utlägga
ett gemensamt fiskeområde vid egendomens västra strand framhållit,
att hela denna strand tillhörde den utmark, som skulle avsättas till kronopark,
och att allvarliga olägenheter i avseende på bevakningen, fara för
skogseld, olaga jakt med mera skulle uppkomma, om fiskerätten vid kronoparkens
stränder disponerades av enskilda personer; och har överjägmästaren
förty i likhet med jägmästaren på det bestämdaste avstyrkt detta förslag
och hemställt, att fiskerätten vid kronoparkens stränder måtte helt tillhöra
kronan.

Överlantmätaren bär anfört, att ur de synpunkter, som jorddelningslagen
föreskreve såsom villkor för att avstyckning finge ske, enligt hans mening
intet funnes att erinra mot förslaget till egendomens uppdelning. Vid den
avstyckningsförrättning, som för lotternas avskiljande till särskilda fastigheter
måste företagas, borde, innan någon försäljning bomme till stånd,
följande iakttagas: Den i förslaget såsom lotten litt. A betecknade huvudgården
borde betraktas såsom stamfastighet med bibehållande av hemmanets
mantal, övriga lotter borde sålunda avstyckas. I överensstämmelse med

44 Kungl. Majlis proposition Nr 11.

distriktslantmätare)! Söderpalms förslag borde det överlämnas åt kronoombudet
vid avstyckningen att efter samråd med förrättningslantmätaren träffa
närmare bestämmelser angående behovet av utfartsvägar ävensom örn möjligen
behövliga undantag för andra allmänna behov.

Till egendomen hörde icke endast andel i fisket i Vänern, beträffande
vars disposition olika meningar framhållits, utan även andel i vatten och
grund i samma sjö utanför dess strand enligt 12 kap. 4 § jordabalken. Såvitt
överlantmätaren kunde finna, hade något förslag beträffande dispositionen
av sistnämnda andel icke framlagts. Det torde emellertid vara ofrånkomligt,
att beslut i båda dessa hänseenden fattades vid avstyckningen.

Beträffande vattenområdet i sjön syntes det enligt överlantmätarens mening
vara lämpligast, att ägolotterna litt. E, A och G, vilka vore de enda som
gränsade intill sjön, tillerkändes äganderätt till vatten och grund i sjön utanför
respektive ägolotters strand.

Vidkommande fisket hade i det vid arrendeuppskattningen förda protokollet
föreslagits, att för lotterna litt. B—F skulle utläggas ett gemensamt
område vid egendomens västra strand. Detta förslag vore emellertid, då
det här gällde en hemmanets ideella andel, icke möjligt att genomföra.
Sagda ägolotters rätt till fiske i sjön kunde nämligen icke på det sättet
begränsas, utan det torde böra ske genom viss utsatt procent i den hemmanet
tillhörande andelen. Förslaget hade också mött motstånd hos överjägmästaren,
som framhållit, att vissa vådor skulle uppstå, örn fiskerätten
vid kronoparken stränder skulle disponeras av enskilda personer. Emellertid
torde ett beslut, varigenom enligt överjägmästarens förslag fiskerätten
vid ägolottens litt. G stränder skulle helt tillhöra denna, icke vara rätt
förenligt med innehållet i 19 kap. 12 § andra stycket jorddelningslagen.
Egendomens andel i fisket i Vänern kunde visserligen fördelas emellan ägolotterna
litt. E, A och G, som gränsade intill sjön, på det sätt att vardera
lotten tillerkändes viss i procent uttryckt delaktighet. De övriga ägolotterna
skulle därigenom uteslutas från all delaktighet i fisket. Det vore emellertid
enligt överlantmätarens mening icke klokt att så förfara, alldenstund
det, när det gällde fastigheter inom här ifrågavarande socken, vore av en
viss vikt, att fastigheternas ägare ägde rätt att fiska i sjön. De av överjägmästaren
uttalade farhågorna skulle enligt överlantmätarens mening till
stor del avlägsnas, därest ägolotterna tillerkändes rätt att såsom båt- och
nätplats använda ett visst begränsat område å lämplig plats antingen å
styckningslotten litt. A eller å styckninglotten litt. G, exempelvis å ägofig.
340 -342 å förstnämnda lott eller å ägofig. 341—343 å sistnämnda ägolott.

Det syntes överlantmätaren emellertid icke vara nödvändigt att i anledning
av hans sålunda gjorda påpekande företaga någon ändring i det uppgjorda
styckningsförslaget. Då avstyckning först måste företagas, innan
någon försäljning kunde äga rum, syntes det överlantmätaren nämligen
vara tillräckligt att föreskriva, att vid avstyckningen skulle dels utses lämpligt
område å endera av ägolotterna litt. A eller G, som styckningslotterna
ägde rätt att använda till båt- och nätplats, samt dels varje styckningslott
tillerkännas delaktighet i den till stamfastigheten hörande andel i fisket i
Vänern enligt det procenttal, som vid förrättningen kunde befinnas lämpligt.

Med utlåtande den 30 maj 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen tillstyrkte förevarande förslag till egendomens disposition och
hade intet att erinra mot saluvärdena, sådana de ovan upptagits. Lotten

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

litt. A borde utbjudas till salu under hand enligt 15 § i 1929 års förord

ning saint lotten litt. C upplåtas som bostadslägenhet med hembudsratt enligt

10 § i samma förordning för Johan Larsson. Övriga till försäljning föreslagna
lotter borde upplåtas såsom jordbrukslägenheter. Av innehavarna
av sistnämnda lotter ägde enligt 9 § andra stycket i förordningen Gustaf
Larsson hembudsrätt till lotten litt. D och Karl Johansson hembudsratt till
lotten litt. F. Däremot syntes Oskar Gustafsson, som aldrig innehaft den
lotten litt. B tilldelade jorden, och Robert Wallroth, som den 14 mars 1932,
intill vilken dag styrelsen ombesörjt egendomens utarrendenng, innehaft
lotten litt E under endast 7 år, icke med stöd av reglerna i nyssnämnda
författning kunna tillförsäkras sådan rätt. Då det måste anses obilligt mot
Gustafsson, som å lotten litt. B ägde för egnahemsbildnmgen mycket lampliga
byggnader, att till salu utbjuda området till en större krets av spekulanter,
ville styrelsen föreslå, att Gustafsson tillerkändes hembudsratt vid
försäljningen. För ett beslut härutinnan torde riksdagens medverkan vara
erforderlig. Det syntes styrelsen lämpligt, att hembudsrätt i samband darmed
utverkades för Robert Wallroth till lotten litt. E, och borde ärendet i
dess helhet lämpligen underställas riksdagens prövning. Tr..

Före en eventuell försäljning borde avstyckningsförrättmng hallås. Vid
denna borde i enlighet med över lantmätarens förslag närmare bestämmelser
träffas angående behovet av utfartsvägar och samfälligheter, angående ratt
till vattenområde i Vänern, varjämte borde dels utses lämpligt område a
endera av ägolotterna litt. A eller G, som lotterna skulle aga ratt att
använda till båt- och nätplats, samt dels varje lott tillerkännas delaktighet
i den till stamfastigheten hörande andel i fisket i Vänern enligt det procenttal,
som kunde befinnas lämpligt. Då anledning kunde komma att föreligga
till jämkning i saluvärdena med hänsyn till vad vid förrättningen förekommit,
borde styrelsen bemyndigas att efter avstyckningen slutligen fastställa
saluvärdena.

Vad domänstyrelsen sålunda anfört, har icke givit mig anledning till
erinran.

Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av den i kronans
hand kvarvarande lotten litt. G torde jag få återkomma, sedan riksdagens

beslut i försäljningsfrågan föreligger. _

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Vänsjö nr 1 i Kållandsö
socken av Skaraborgs län må i huvudsaklig överensstämmelse
med det av domänstyrelsen förordade förslaget
försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929
(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom
m. m.

lotten litt. A enligt 15 § i förordningen,
lotten litt. C såsom bostadslägenhet med hembudsrätt
för Johan Larsson enligt 10 § i förordningen, samt
lotterna litt. B, D, E och F var för sig såsom jordbrukslägenheter
med hembudsrätt för Oskar Gustafsson
till lotten litt. B, för Gustaf Larsson till lotten litt. D,

Departements chefen.

Solberg nr 1
% Värmlands
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

för Robert Wallroth till lotten litt. E och för Karl
Johansson till lotten litt F;

nied iakttagande i övrigt att lotterna må tillträdas
den 14 mars 1932, att lotterna överlåtas i det skick,
vari de på grund av bestämmelserna i örn egendomen
gällande arrendekontrakt skola av arrendatorn
avlämnas, och att Anna Svensson förbehålles rätt att
under sin livstid hava henne tillhörigt boningshus kvarstående
å lotten litt. F;

åliggande det domänstyrelsen att, efter det avstyckningen
verkställts, slutligen fastställa saluvärdena å
lotterna.

12 :o.

Kronoegendomen 1 mantal Solberg nr 1 i Grava socken av Värmlands
län var till den 14 mars 1929 utarrenderad mot en årlig avgäld av 860
kronor. Domänstyrelsen har efter nämnda tid ombestyrt egendomens skötsel
och vård till den 14 mars 1932.

Under år 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen,
varjämte uppskattningsförrättning hållits. Av de sakkunnigas
utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen ävensom övriga
ärendet tillhörande handlingar, däribland en över egendomen av distriktslantmätaren
E. Högdahl ar 1925 upprättad karta med två beskrivningar,
inhämtas följande.

Egendomen, som är belägen 11 kilometer från Karlstad och 3.5 kilometer
från Skåre järnvägsstation, har en sammanlagd areal av 333.92 hektar,
därav 106.83 hektar tomt och åker, 6.988 hektar äng, 35.207 hektar hag- och
odlingsmark, 179.985 hektar avrösningsjord och 4.91 hektar impediment.

Egendomens skogsbestånd är betydande och av god beskaffenhet.

. Vid egendomen finnas tre torp, Djupdalen, Fallet och Kjällåsen, samtliga
bebyggda med kronan tillhöriga hus, samt en lägenhet Stenåsen, vars
åbyggnader tillhöra kronoegendomens arrendator.

Egendomens nordliga, obebyggda inägoområden benämnas Bäck, Bäckängen
och Bäckkroken.

Åbyggnaderna vid egendomen äro delvis gamla, delvis nyuppförda efter
en å egendomen för cirka tio år sedan timad eldsolycka, därvid de flesta
av egendomens ekonomihus nedbrunno. Ladugård och lada saknas vid
egendomen.

På grund av den ofrånkomliga kostnaden för nybyggnad av ladugård
och lada hava kronojordstyckningssakkunniga ifrågasatt, huruvida det
icke vore med kronans fördel förenligt att egendomen försåldes. De sakkunniga
hava föreslagit egendomens uppdelning i fem lotter, nämligen
torpen 1) Fallet och 2) Djupdalen med tillägg av jorden vid Kjällåsen,
3) jorden vid Bäckängen med tillägg av jord vid Bäck, 4) återstående de -

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 11.

len av jorden vid Bäck jämte någon jord från huvudgården samt 5) huvudgården
i övrigt. Den tillgängliga ängsmarken och avrösningsjorden
borde enligt de sakkunniga på lämpligaste sätt fördelas mellan lotterna.

Vid uppskattningsförrättningen å egendomen hava lipp skattning smännen,
i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, upprättat
ett styckningsförslag med fem försäljningslotter, därvid huvudgården,
å förberörda karta betecknad med nr I, utlagts i två skiften.

I olikhet med de sakkunniga hava uppskattningsmännen ansett, att
egendomens egentliga skogsmark, som vore av synnerligen god beskaffenhet,
med det därå belägna torpet Fallet skulle bibehållas i kronans ägo
och avsättas till kronopark. Ifrågavarande område, innehållande 81.626
hektar, har å kartan betecknats med nr VI.

Såväl över jägmästaren i Bergslagsdistriktet som vederbörande jägmästare
hava tillstyrkt uppskattningsmännens förslag.

De fem försäljningslotterna hava med nedan angivna arealer åsatts
följande arrende- och saluvärden.

Namn och heteckning; å kartan		Are	al i hektar	Arrende-värde i kronor	Saluvärde	i kronor
tomt och åker	äng	od- lings- mark	avrös- nings- jord	summa	summa	därav för växande skog
I Huvudgården............	56.718	1.42	8.017	39.162	105.302	1,600	71,200	28,200
II Bäckkroken...............	15.S19	0.448	12.851	10.36	39.468	240	19,400	11,600
III Bäck eller Bäckängen	14.306	2.233	6.8	19.62	42.959	240	31,400	23,600
IV Kjällåsen..................	8.846	1.291	1.873	18.695	30.604	230	14,000	8,100
V Djupdalen ...............	10.046	1.68	2.885	12.59	27.10	250	16,250	10,000

För upplåtelse under åborätt hava uppskattningsmännen föreslagit en
avgäld, beräknad efter ett 20-årigt medelmarkegångspris, å
lotten nr I av 48 hektoliter råg, 48 hektoliter havre och 51 kilogram smör

» » II » 7 » »7 » » »9 » »

» y> lil » 7 » » 7 » » » 9 * *

» » IV » 7 » »7 » » » 6.5 y> »

n » V » 8 » »7 » » » 7 » » •

Innehavarna av torpen Djupdalen, Arv. Hallqvist, och Kjällåsen, E. M.
Boström, hava förklarat sig vilja förvärva sina respektive torpområden
med äganderätt.

Länsstyrelsen har tillstyrkt försäljningsförslaget.

Med utlåtande den 28 februari 1929 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen för egen del tillstyrkt
det av uppskattningsmännen upprättade dispositionsförslaget. Beträffande
sättet för styckningslotternas försäljning ansåge styrelsen, att lotterna
nr H_V borde försäljas enligt då gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter samt lotten nr I antingen hembjudas egendomens
nuvarande arrendator Carl Adolfson, som innehaft arrendet sedan år
1913 samt ägde byggnader å huvudgården till ett sammanlagt brandför -

Departements chefen.

48 Kuoigl. Maj:ts proposition Nr 11.

säkringsvärde av 11,500 kronor ock samtliga byggnader å den i försäljningslotten
ingående lägenheten Stenåsen, brandförsäkrade till inalles
4,600 kronor, eller, därest denne icke skulle begagna sig av det föreslagna
medgivandet att förvärva lotten ifråga, försäljas å offentlig auktion. Mot
de åsätta saluvärdena bade styrelsen intet att erinra.

Sedermera bar domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat
utlåtande i ärendet av den 14 februari 1930 samt därvid tillika överlämnat
yttranden av vederbörande uppskattningsmän oell överlantmätare.

Uppskattning smännen anse annan bestämmelse rörande försäljningslotternas
användning än att de skola fortfarande användas för jordbruk
ej erforderlig samt avstyrka förbehåll örn återköpsrätt, som endast skulle
avhålla spekulanter från tävlan örn områdena. Skulle emellertid dylikt
förbehåll göras i fråga örn någon försäljningslott, borde saluvärdet sänkas
med 15 procent.

överlantmätaren anser hinder ej möta för avstyckning i enlighet med
förslaget.

Domänstyrelsen bar i anledning av uppskattningsmännens yttrande intet
att erinra ejler tillägga. Då emellertid kronoegendomens arrendator
Adolfson på framställd förfrågan meddelat, att ban icke önskade förvärva
huvudgården, föreslår styrelsen nu, att denna lott skall utbjudas å
offentlig auktion jämlikt 15 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. övriga till försäljning
avsedda lotter borde, sedan även Arv. Hallqvist, vilken vid tid
punkten för uppskattningsförrättningen jämlikt då gällande författningägde
hembudsrätt till lägenheten Djupdalen, förklarat sig icke önska efter
hembud förvärva lägenheten, utbjudas under band såsom egnahemslägenheter
enligt 13 § i förordningen.

Slutligen bar domänstyrelsen, till följd av remiss, den 4 april 1930 ånyo
utlåtit sig i ärendet, därvid styrelsen meddelat, att styrelsen intet bade
att erinra mot att jämväl de med II, III och V betecknade lotterna var
för sig med åsätta saluvärden utbjödos å offentlig auktion till den högstbjudande.

Mot uppskattningsmännens förslag till egendomens styckning och disposition,
sådant detsamma av domänstyrelsen slutligen förordats, bär jagintet
att erinra, liksom ej heller mot de åsätta saluvärdena.

Frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av i kronans band kvarvarande
del av egendomen torde framdeles bliva föremål för Kungl.
Maj:ts prövning.

Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Solberg nr 1 i
Grava socken av Värmlands län blivit genom av -

Kungl, Marits proposition Nr 11.

styckning fördelad i sex lotter i huvudsaklig'' överensstämmelse
med uppskattningsmännens ovanintagna
förslag, lotterna nr I—V må med åsätta saluvärden
och med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1932
utbjudas till försäljning å offentlig auktion jämlikt
15 § i ovannämnda förordning den 6 juni 1929 (nr 176).

13:o.

Kronoegendomen 1 mantal Attersta nr 7 i Gällersta socken av Örebro
län är genom domänstyrelsens kontrakt den 18 mars 1910 upplåten på arrende
för tiden från den 14 mars nämnda år till den 14 mars 1930. Arrendeavgälden
har till den 14 mars 1920 utgjort 1,900 kronor. Från sistnämnda
tidpunkt utgår arrendet med 1,020 kronor årligen.

Arrendevärdering har i vederbörlig ordning hållits å egendomen under
år 1927. Av instrumentet över nämnda förrättning med därtill hörande
handlingar, däribland två kartor jämte beskrivningar, upprättade den
ena år 1901 av förste lantmätaren Ernst Fjellman över egendomens inägor
och den andra år 1927 av distriktslantmätaren Athos Eckerbom över
samtliga egendomens ägor, inhämtas bland annat följande.

Egendomen är förlagd i sex skiften, hemskiftet och fem utskiften: skogsskiftet
med därå befintliga, förut särskilt brukade men numera nedlagda
och rivna torpet Amerika, Mosjöbottenstegen, Mosjö strandteg samt norra
och södra utängarna, de håda sistnämnda utskiftena angränsande bebyggda,
mindre lägenheter å andra hemman.

Egendomen innehåller en areal av 110.884 hektar, därav 38.348 hektar
åker, 1.849 hektar äng och odlingsmark, 15,987 hektar hag- och betesmark,
53.870 hektar skogsmark och 0.830 hektar impediment. I arealerna medräknas
en i samband med utrivning av dammarna för Mosjöåns vattenavledningsföretag
enligt vederbörande häradsrätts utslag den 29 september
1913 och den 20 juli 1915 avsöndrad och frånsåld lägenhet, betecknad Utmålet,
med ett ägoinnehav av O.112 hektar åker.

Egendomens åker, vars huvuddel ligger å hemskiftet, är i övrigt uppdelad
å fyra av utskiftena. Den egentliga ängsmarken å egendomen är
obetydlig. Som äng användes det vid Mosjöns sänkning som hag- och
betesmark betecknade området.

Kronan tillhöriga bebyggda torp och lägenheter finnas icke a egendomen.
1 , ,

Egendomens åbyggnader äro samtliga med undantag av en loge, som
ligger å skogsskiftet, belägna å hemskiftet. Kronans byggnader äro till
större delen gamla och i behov av ombyggnad.

Med hänsyn till den omfattande nybyggnad, som för egendomens upplåtande
på ytterligare arrende måste anses ofrånkomlig, hava uppskattningsmännen
funnit det vara för statsverket oförmånligt att bibehålla

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10 höft. (Nr 11.) 4

nr 7
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

egendomen och förordat dess försäljning efter styckning i enlighet med
ett av distriktslantmätaren Eckerbom år 1927 uppgjort styckningsförslag.

Enligt nämnda förslag skulle egendomen uppdelas i fem å distriktslantmätaren
Eckerboms karta inlagda och med litt. A—E betecknade lotter.
Av dessa lotter motsvarar emellertid den med litt. E betecknade den från
egendomen redan avsöndrade och försålda lägenheten Utmålet. De till
försäljning avsedda områdena utgöras av lotterna litt. A—D. Lotten litt.
A omfattar huvudgården. I lotten litt. B, som består av hela den öster
om landsvägen belägna delen av skogsskiftet jämte östra delen av det
väster örn landsvägen belägna området av samma skifte intill en å kartan
angiven, med blåkrita uppdragen gränslinje, ingår torpet Amerika. Lotterna
litt. C och D motsvara norra och södra utängarna.

Lotten litt. A är bebyggd, medan övriga lotter med undantag av litt.
B, varå finnes den förut omnämnda logbyggnaden, äro utan bus.

Försäljningslotternas arealer och av uppskattningsmännen föreslagna
saluvärden framgå av nedanstående tabell.

Försäljningslott

Areal, hektar

Mark- och
ungskogs-värde
kronor

Värdet
av äldre
skog
kronor

Summa

saluvärde

kronor

åker

äng

hag-

mark

skogs-

mark

impedi-

ment

summa

Litt. A, huvudgården

Litt B ..................

28.496

7.441

1.199

1.100

1.561

0.288

11.807

4.180

32.2 4 4

21.626

0.524

0.194

0.112

74.6321

33.7 29

1.811

l.iooj

34,284.94

6,655.76

1,438.80

1,430.—

24,075.—

8,817.-

58,500.—

15,000.—

1,450.—

1,430.—

T.itt c, ..................

Litt. D ..................

Saluvärdena å lotterna litt. A och B, i vilkas områden ingår skogsmark,
hava av uppskattningsmännen beräknats efter av dem vidtagen reducering
av de utav vederbörande jägmästare respektive lotter åsätta skogsvärdena.
Värdet å den äldre skogen å lotten litt. A bar sålunda av uppskattningsmännen
nedsatts från 32,073 kronor, av jägmästaren beräknat
värde, till 24,075 kronor och å lotten litt. B från det av jägmästaren angivna
värdet 10,315 kronor 50 öre till 8,817 kronor. Därjämte bar för båda
lotterna värdet å växande ungskog tillika med värdet av byggnaderna
inberäknats i värdet av åkerjorden.

Uppskattningsmännen hava hemställt, att lotten litt. A måtte försäljas
med hembudsrätt för egendomens nuvarande arrendator, F. Oskar Pettersson,
som väl hävdat egendomen, och vilkens släkt sedan år 1884 innehaft
egendomen å arrende, samt lotterna litt. B, C och D enligt då gällande
grunder för egnahemsupplåtelser, därvid lotten litt. C borde försäljas
till hemmasonen Erik Ragnar Tapper från den lotten angränsande fastigheten
Gryt nr 1 i Gällersta socken.

För upplåtelse under åborätt hava uppskattningsmännen föreslagit en
avgäld, beräknad efter ett tioårigt medelmarkegångspris, å lotten litt. B
å 41.48 hektoliter råg, å lotten litt. C å 4.oi hektoliter råg och å lotten litt.
D å 3.95 hektoliter råg.

Den kronan tillhöriga logbyggnaden å lotten litt. B bar av uppskattningsmännen
värderats till 600 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Uppskattningsmännen hava förordat, att vid försäljningen av lotterna
litt. C och D de nya ägarna skulle tillförbindas att ansvara för de å respektive
lotter fallande delarna av egendomen åvilande odlingslån.

En framställning till uppskattningsmännen av provinsialläkaren A. E.
Ekblom, ägare till en skogsskiftet angränsande större egendom, att för
arrondering av sina ägor få av skogsskiftet inköpa den öster örn den skiftet
genomlöpande landsvägen liggande del, har av uppskattningsmännen
ansetts icke förtjäna avseende.

Emot uppskattningsmännens dispositionsförslag har från länsstyrelsens
sida icke framställts någon egentlig erinran. Länsstyrelsen har dock ansett,
att det borde tagas under övervägande, huruvida icke de av landsvägen
avskilda delarna av den till försäljning föreslagna lotten litt. B
eller den så kallade Amerikalotten lämpligare skulle kunna försäljas var
för sig, därvid det väster örn vägen belägna området kunde upplåtas såsom
eget hem och den öster örn samma väg liggande delen, så gott som
uteslutande bestående av skogsmark, utbjudas å offentlig auktion, detta
helst som spekulant å sistnämnda område, ovannämnde provinsialläkare
Ekblom, anmält sig.

Ifråga örn den av uppskattningsmännen föreslagna fördelningen av det
egendomen åvilande odlingslånet har länsstyrelsen funnit sig av praktiska
skäl böra hemställa, att vid försäljning av huvudgården lånet i dess helhet
skulle åvila denna, och att huvudgårdens köpare skulle ikläda sig betalningsansvaret
härför.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under år 1927 besiktigat egendomen,
liava i likhet med uppskattningsmännen förordat egendomens försäljning
och uppdelning i huvudgården, norra eller den så kallade Amerikalotten
och de tvenne obebyggda ängsskiftena.

Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet har biträtt förslaget örn egendomens
försäljning efter fördelning i lotter. Överjägmästaren har dock förklarat
sig icke kunna godkänna av uppskattningsmännen vidtagna reduceringar
av skogsvärdena beträffande lotterna litt. A och B.

Vederbörande överlantmätare har uttalat, att lotterna litt. B, C och D
borde frånskiljas egendomen genom avstyckning.

Med anledning av länsstyrelsens framställning örn uppdelning av jordbrukslotten
litt. B har domänstyrelsen föranstaltat örn närmare utredning.
Styrelsen meddelar härom följande.

Det hade visat sig, att det åt lotten litt. B anslagna, väster örn vägen
belägna skogsområdet vore för litet för att tillsammans med de å samma
sida om vägen belägna inägorna bilda ett till eget hem avsett jordbruk.
Utöver denna skogsmark måste ytterligare mark tillföras egnahemslotten
från det i lotten litt. A ingående, med äldre och värdefull skog bevuxna
området å skogsskiftet, och skulle egnahemslotten därigenom komma att
betinga ett saluvärde, endast obetydligt understigande det lotten litt. B
åsätta värdet. Med hänsyn härtill och då därjämte det i den tillämnade
egnahemslotten ingående obetydliga inägoområdet syntes vara det för
småbruk minst lämpliga av skogsskiftets inägoareal, hade styrelsen an -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

sett sig icke böra fullfölja länsstyrelsens förslag, utan funnit sig böra biträda
det av uppskattningsmännen framlagda dispositionsförslaget örn
egendomens uppdelning i fem, med litt A—E betecknade lotter, av vilka
lotterna litt. A—D vore avsedda att försäljas.

Med utlåtande den 16 februari 1929 har domänstyrelsen underställt
detta ärende Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen funne i likhet med uppskattningsmännen lotten litt. A böra
bembjudas egendomens arrendator, F. Oskar Pettersson eller, därest denne
icke önskade förvärva lotten, utbjudas å auktion samt lotterna litt. B, C
och D böra upplåtas såsom egnabemslägenbeter. Mot de av uppskattningsmännen
lotterna litt. C och D åsätta saluvärden bade styrelsen intet
att erinra. Uppskattningsmännens saluvärden å lotterna litt. A och B
ansåge styrelsen däremot väl låga på grund av den alltför kraftiga reducering
av dessa lotters skogsvärden. Värdet av äldre skogen å lotten
litt. A hade styrelsen funnit böra upptagas till 30,000 kronor och å lotten
litt. B till 12,000 kronor, till följd varav saluvärdena å ifrågavarande lotter
skulle komma att belöpa sig till i runt tal 64,300 kronor och 18,660
kronor.

Egendomen åvilande odlingslån hade styrelsen, i likhet med länsstyrelsen,
ansett böra i sin helhet vid försäljning av huvudgården påföras
denna.

Genom beslut den 7 november 1929 har Kungl. Majit medgivit, att
den mark av ifrågavarande kronoegendom, som erfordrades för omläggning
av allmänna vägen Almbro—Mosås, i huvudsaklig överensstämmelse
med en i ärendet företedd planskiss, finge tills vidare och så länge marken
användes för sagda ändamål upplåtas till Sköllersta härads vägstyrelse
mot en avgift av 500 kronor och vissa villkor i övrigt.

Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat
utlåtande i ärendet av den 21 februari 1930 samt därvid tillika överlämnat
yttrande av vederbörande uppskattningsmän samt skrivelser från
domänintendenten i länet.

Uppskattningsmännen hava ej ansett anledning föreligga att förbinda
försäljningen av ifrågavarande lotter med villkor örn sättet för lotternas
användning eller örn rätt för kronan till återköp men föreslagit att, därest
dylikt förbehåll örn återköp ändock komme att i något fall göras, respektive
saluvärde måtte sänkas med 10 procent. Den av domänstyrelsen
föreslagna höjningen av skogsvärdena å lotterna litt. A och B skulle
emellertid, enligt uppskattningsmännens förmenande, helt säkert ljumma
att medföra, att lotterna bleve osålda. Genom 1929 års försäljningsgrunder
hade införts skyldighet för köpare av jordbruksfastighet att gälda
ränta å ogulden köpeskilling, och då därtill åkerarealen till lotten litt.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

A genom ovannämnda markupplåtelse för väg komme att minskas samt
köpare av lotten skulle ensam ansvara för det liela egendomen förut åvilande
odlingslånet, borde saluvärdet å lotten litt. A sänkas till 56,000
kronor. Lotten litt. B borde, då den vore bebyggd med endast en mindre
loge, sättas i värde av 14,000 kronor. Värdet å lotterna litt. C och D
kunde emellertid bibehållas oförändrat på grund av den rådande starkare
efterfrågan på dylika mindre lotter. Till lotten litt. C, vilken Erik Ragnar
Tapper såsom numera ägare av angränsande mindre jordbruk i Gryt
önskade förvärva, ägde denne enligt 1929 års försäljningsgrunder hembudsrätt.

Domänintendenten bär meddelat, att huvudgårdens arrendator för närvarande
ej önskade begagna sig av eventuellt medgiven hembudsrätt till
lotten litt. A samt att den Tapper tillhöriga fastigheten i Gryt innehöll
9 hektar åker.

Domänstyrelsen, som föranstaltat örn egendomens skötsel till den 14
mars 1932, har i förberörda utlåtande den 21 februari 1930 för sin del biträtt
uppskattningsmännens förslag örn nedsättning av saluvärdet å lotten
litt. A till 56,000 kronor men anser nedsättning i fråga örn lotten litt.
B ej erforderlig. Då Pettersson numera ej önskade förvärva lotten litt. A,
borde denna försäljas å auktion. Lotterna litt. B och D borde upplåtas
såsom egnahemslägenheter, medan lotten litt. C borde hembjudas ovannämnde
Tapper enligt 11 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. I likhet med uppskattningsmännen
anser styrelsen, att inga villkor örn lotternas användande
eller förbehåll örn återköpsrätt för kronan syntes påkallade samt att
försäljning under dylika villkor och förbehåll borde medföra sänkning
av respektive saluvärde med 10 procent.

Mot föreliggande försäljningsförslag, sådant detsamma blivit av domänstyrelsen
slutligen förordat, har jag ej annan erinran, än att jag i
likhet med uppskattningsmännen anser, att saluvärdet för lotten litt. B
bör sättas till 14,000 kronor. Förbehåll örn återköpsrätt torde icke böra
föreskrivas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Attersta nr 7 i
Gällersta socken av Örebro län blivit fördelad i ovan
omförmälta, å den av distriktslantmätaren Athos
Eckerbom år 1927 över egendomens samtliga ägor
upprättade kartan med litt. A—E betecknade lotter,
lotterna litt. A—D må försäljas enligt ovannämnda
förordning den 6 juni 1929 (nr 176) och med tillträdes -

Departements chefen.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.

Åsby ra 1 i
Västmanlands
län.

rätt för köpare den 14 mars 1932, lotten litt. A med ett
saluvärde av 56,000 kronor enligt 15 § i förordningen
å offentlig auktion med skyldighet för köpare att ensam
ansvara för annuiteterna för det egendomen i dess
helhet åvilande odlingslånet samt att tåla ovan omför -mälda vägomläggning, lotterna litt. B och D såsom
egnahemslägenheter enligt 13 § i förordningen med
saluvärden av respektive 14,000 kronor och 1,430 kronor
samt lotten litt. C med ett saluvärde av 1,450 kronor
och med hembudsrätt enligt 11 § i förordningen
för Erik Ragnar Tapper.

14: o.

Kronoegendomen 1 mantal Åsby nr 1 i Rytterne socken av Västmanlands
län är utarrenderad till den 14 mars 1932 mot en årlig avgift av
930 kronor för tiden till den 14 mars 1931 och 1,090 kronor för sista arrendeåret.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga
under år 1929 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen
från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps
egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens
lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt
huruvida efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 27 augusti
1929 har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendomen i vederbörlig
ordning. Av handlingarna i ärendet, däribland en av överlantmätaren
Werner Nordenstedt 1929 sammanställd karta över alla ägorna
till egendomen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2.5 kilometer från Strömsholms järnvägsstation^
och från ångbåtshamn vid Borgåsund samt 19 kilometer från
Västerås, innehåller enligt ett av distriktslantmätare!! Ragnar Grebius
den 26 oktober 1929 uppgjort förslag till avstyckning från egendomen —
förutom andel i soldattorp och andra samfälligheter, såsom diken och
vägar — en areal av 85.723 hektar, därav 26.702 hektar tomt och åker, 1.802
hektar äng och 57.219 hektar avrösningsjord och impediment. Egendomen
åtnjuter från Snevringe härads allmänning en årlig utdelning av 14
kubikmeter virke fast mått.

Kronans åbyggnad är i gott stånd med undantag för svinhuset, som
är dåligt och förfallet. Utrymmet för förvaring av redskap och spannmål
har ansetts icke tillräckligt. Å egendomen befintlig elektrisk anläggning
tillhör kronan. Arrendatorn, änkefru Elsa Silfverstolpe, äger ett
större boningshus å egendomen, brandförsäkrat för 40,000 kronor, ävensom
ett brygghus och en bodbyggnad.

Taxeringsvärdet å egendomen är 22,000 kronor för den utarrenderade
jordbruksdelen och 12,500 kronor för utmarken.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Kronojordstyckningssakkunniga hava framhållit, att den befintliga
åbyggnaden i stort sett vore bra och fullt tillräcklig för bela arealen och
att egendomen lämpligen kunde antingen ånyo utarrenderas under en
period av förslagsvis tio år eller ock ostyckad försäljas.

Domänintendenten bar anfört, att egendomen borde fortfarande utarrenderas.

Västmanlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd bar uttalat,
att en utäga mot sjön Freden örn cirka 4 hektar åker kunde avstyckas
men att det dock syntes bäst, att egendomen bibehölles ostyckad. Efterfrågan
hos egnahemsnämnden å egnahemslotter vore för närvarande liten,
men torde detta delvis kunna bero därpå, att tillgången å lägenheter på
sista tiden varit ringa.

Sedan änkefru Silfverstolpe under hand bos domänstyrelsen gjort förfrågan
angående utsikterna att kunna köpa egendomen med tillträde före
utgången av innevarande arrendeperiod, uppdrog styrelsen åt uppskattningsnämnden
att vid den å egendomen anbefallda uppskattningsförrättningen
överväga möjligheterna för egendomens försäljning med minsta
möjliga skogstilldelning ävensom att uppgöra förslag till sådan försäljning.

Till uppskattning snämnden hava framställningar örn åtkomst från
egendomens ägoinnehav av jord för bildande av bostads- eller mindre
jordbrukslägenheter icke ingått. Med hänsyn till befintliga brister å
egendomens åbyggnad, egendomens ringa åkerinnehav och därav följande
förhållandevis mindre betydande avkomst har nämnden ifrågasatt,
huruvida icke en försäljning av egendomen vore att föredraga framför
en förnyad utarrendering. Med anledning härav och i anslutning till
en av änkefru Silfverstolpe gjord ansökning örn förvärv av egendomen
till dea omfattning, vartill frågans omprövning kunde föranleda, har
nämnden föreslagit försäljning av egendomen med undantag av två å
kartan genom blyertslinjer från egendomen i övrigt avgränsade, med
litt. Aa1 och Aa2 betecknade ägoskiften örn respektive 16.7ir. och 18.820 hektar
eller tillhopa 35.53» hektar, därav 0.127 hektar åker och 35.40S hektar avrösningsjord,
vilka sistnämnda områden borde avstyckas till en skogsbrukslott.
Ett för Åsby by gemensamt soldattorp vore beläget inom gränserna
för lotten litt. Aa; hemmanets andel i torpet syntes därför böra
tilläggas samma lott. Eotten borde härjämte erhålla servitutsrätt att
för tillträde till skiftet Aa2 taga väg över stamfastigheten.

Den till försäljning avsedda delen (stamfastigheten) innehåller i areal
50.188 hektar, varav I.004 hektar tomt, 25.571 hektar åker, 1.802 hektar äng
samt
till 34,640 kronor, varav för växande skog 9,734 kronor och för kapitaliserad
allmänningsandel 1,400 kronor. Skulle vid försäljningen hembudsrätt
tillerkännas arrendatorn, vilken anordning förordades, då änkefru
Silfverstolpe jämte sin man väl brukat egendomen sedan år 1882, Ilar
saluvärdet med biinsyn till bristande gottgörelse åt arrendatorn för verkställd
täckdikning under arrendetiden ansetts böra nedsättas till 33,795
kronor.

Någon orsak till bestämmelser örn egendomens användning eller örn
förbehåll örn återköpsrätt för kronan har nämnden icke funnit föreligga.
Vid tillämpning av sådan rätt har saluvärdet ansetts skäligen böra sättas
till 28,490 kronor.

Därest egendomen skulle utan hembud försäljas, har föreslagits ett

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 11.

saluvärde av 35,340 kronor, vilket utgör en höjning av 700 kronor, motsvarande
kostnaden för svinhusets iståndsättande, som ålåge arrendatorn.
Förbundes försäljningen med villkor örn återköpsrätt för kronan,
borde saluvärdet utgöra 30,005 kronor.

Egendomens arrendevärde har beräknats till 1,045 kronor.

Egendomens arrendator har anhållit att få med hembudsrätt inköpa
den till försäljning föreslagna delen av egendomen för en köpeskilling
av 33,795 kronor, motsvarande det beräknade saluvärdet för sådant fall,
samt förklarat sig önska, med annullerande den 14 mars 1931 av arrendekontraktet,
med äganderätt övertaga egendomen sistnämnda dag. Därest
tillträde komme att beviljas före arrendeperiodens slut, varemot nämnden
icke hade något att erinra, borde emellertid ökat avdrag å hembudsvärdet
icke ifrågakomma.

Jägmästaren har föreslagit, att skogsbrukslotterna litt. Aa måtte bibehållas
för att tilläggas Strömsholms kronopark.

Enligt överlantmätarens mening lägga jorddelningslagens bestämmelser
icke hinder i vägen för genomförande av egendomens styckning i
enlighet med förslaget.

Över jägmästaren i Bergslagsdistriktet har ansett olämpligt att behålla
de två skogsskiftena litt. Aa. Skiftena, som vore belägna 500—700 meter
från varandra, hade en ringa utmarksareal och en nöjaktig skötsel, vård
och bevakning av så små enheter komme att draga oproportionerligt
stora förvaltnings- och bevakningskostnader; skiftena borde därför var
för sig försäljas i samband med egendomens avyttring i övrigt. I

I skrivelse den 17 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört.

Styrelsen hade intet att erinra mot en försäljning av huvudgården och
ansåge, att de två skogsskiftena kunde bibehållas i kronans ägo och förvaltas
tillsammans med Strömsholms kronopark. Saluvärdet för huvudgården,
34,640 kronor, vilket såsom framginge av vad ovan anförts hänförde
sig till gården i befintligt skick, syntes vara fullt godtagbart. Anledning
att förvägra arrendeinnehavaren hembudsrätt vid försäljningen
förelåge icke. I anslutning till bestämmelsen i 9 § tredje stycket förordningen
den 6 juni 1929 (nr 176) har nämnden för arrendatorns kostnader
för täckdikningsarbete, för vilka arrendatorn under arrendetiden
icke ansetts hava erhållit gottgörelse, vid försäljning med hembudsrätt
till arrendatorn föreslagit en nedsättning av saluvärdet med 845 kronor
till 33,795 kronor. Mot en sådan anordning borde framhållas, att arrendatorn
genom nu örn egendomen gällande arrendekontrakt ålagts utföra
täckdikningsarbetet i fråga inom utgången av år 1930 mot viss angiven
ersättning och att vid arrendeavgäldens bestämmande hänsyn måste
hava tagits till angivna skyldigheter. På av styrelsen given anledning
hade nu också arrendatorn i skrivelse den 18 juli 1930 förklarat sig villig
för försäljningslotten erlägga en köpeskilling av 34,640 kronor, att
utgå enligt bestämmelserna i 1929 års förordning. Något utbjudande av
lotten till fri tävlan syntes vid sådant förhållande icke böra komma i
fråga. Skulle lotten komma att utbjudas, syntes den enligt uppskattningsnämndens
förslag böra försäljas i det skick, vari den på grund av
bestämmelserna i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt skall av
arrendatorn avlämnas, och då med ett saluvärde av 35,340 kronor. Av

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11. 57

praktiska skäl syntes det emellertid vara lämpligare att för sådant fall
utbjuda lotten i befintligt skick med samma saluvärde som vid hembudsrätt
till arrendatorn.

Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 11 juli 1919 hade Strömsholms
elektriska distributionsförening u. p. a. medgivits rätt att hava vissa
elektriska ledningar framdragna över egendomen. Vid denna rätt borde
föreningen bibehållas även efter försäljningen. Vidare hade Kungl.
Majit den 3 december 1926 medgivit, att ett markområde, som för breddning
och omläggning av landsvägen Kvicksund—Horn—Löpdal i huvudsaklig
överensstämmelse med en av vägkonsulenten kaptenen S. Bäckman
i oktober samma år uppgjord plan erfordrades av egendomen, finge
tillsvidare och så länge marken användes för ändamålet, utan ersättning
till kronan, upplåtas till Snevringe härads vägstyrelse. under vissa villkor.
Med hänsyn till bestämmelserna i lagen den 16 maj 1930 (nr 141) örn
vågrätt, vilken lag träder i kraft den 1 januari 1931, lärer något förbehåll
vid försäljningen beträffande vägmärken icke vara erforderligt.

Då arrendeavgiften för arrendeåret 1931—1932 överstege 1,000 kronor
och det uppskattade arrendevärdet jämväl överstege sistnämnda belopp,
syntes riksdagens medverkan till försäljningens genomförande vara erforderlig.

Även jag tillstyrker förslaget örn försäljning av egendomens huvudgård
med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn, och torde försälj
ningen böra ske utan förbehåll örn återköpsrätt.

Till frågan örn dispositionen av återstående delen av kronoegendomen
torde jag få återkomma, då riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Asby nr 1 i Rytterne
socken av Västmanlands län må, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad domänstyrelsen förordat,
försäljas egendomens huvudgård örn 50.188 hektar enligt
förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående
försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med ett
saluvärde av 34,640 kronor och med hembudsrätt enligt
9 § första stycket i förordningen för änkefru Elsa
Silfverstolpe samt under villkor i övrigt, att lotten må
tillträdas den 14 mars 1932 eller med arrendatorns
medgivande den 14 mars 1931, varvid det örn egendomen
gällande arrendekontraktet skall upphöra att
gälla, att lotten överlåtes i befintligt skick, att Strömsholms
elektriska distributionsförening u. p. a. bibehålies
vid den jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den
11 juli 1919 medgivna rätt att hava elektriska ledning -

Departemente chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10 höft. (Nr 11.)

Kungl. Maurts proposition Nr 11.

ar framdragna över lotten, samt att innehavare av
skogsskiftena litt. Aa1 och Aa2 förbehålles rätt till väg
över lotten.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
uti de under l:o—14:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Maj:t Konungen lämnar bifall till vad departementschefen
hemställt samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

302499. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.