Kungl. Maj:ts proposition Nr 11
Proposition 1925:11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
1
Nr 11.
Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående försäljning av vissa
kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar;
given Stockholms slott den 9 januari 1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt i punkterna l:o—10:o.
GUSTAF.
Sven Linders.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari
1925.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Thorsson, Sandler, Nothin,
Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller och Levinson.
Departementschefen, statsrådet Linders anhåller att få underställa Kungl.
Ma.j:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och
upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts böra
föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:
l:o.
Den till statsverket från och med den 14 mars 1922 indragna krono- [1.]
egendomen Va mantal Rumla nr 1 i Ytterjärna socken av Stockholms län Kg™lkhoim> ''
är till den 14 mars 1926 utarrenderad mot ett årligt arrende av 630 kronor. ian.
Under 1923 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren O. A. Lindén 1922 över egendomen upprättad
karta jämte beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 11 höft. (Nr Hd 1
Departements
chefen.
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Egendomen, som är belägen 5 kilometer från Järna station å Södra stam*
banan och 17 kilometer från Södertälje, omfattar en areal av 58.0 8 8 hektar,
därav 22.762 hektar inrösningsjord, 35.106 hektar avrösningsjord och O.220
hektar impediment.
Inägorna äro fördelade i fyra skiften, nämligen hemskiftet, varå egendomens
byggnader äro belägna, samt tre mindre, obebyggda utskiften, Aspstycket
och de båda s. k. Åbitarna. Aspstycket består av ägoligurerna nr 1
och 2 och omfattar en areal av 1.5 6 3 hektar åker. Den västra av Åbitarna
utgöres av ägofigurerna nr 42, 43a och 43b och innehåller en areal av O.730
hektar, därav O.550 hektar åker, O.140 hektar äng och O.040 hektar impediment.
Den östra av Åbitarna, betecknad med ägofigurerna nr 44, 45a och
45b, omfattar en areal av O.374 hektar, därav 0.264 hektar åker, O.oso hektar
äng och O.030 hektar impediment. Egendomens utägor utgöras av vid
laga skifte å Järna sockenallmänning egendomen tilldelad lott om 32.4 71 hektar.
Uppskattningsmännen hava, då någon anledning till styckning av egendomen
till smärre lägenheter eller upplåtande av mark till dylika lägenheter
ej förefunnes, föreslagit, att egendomen skulle i sin helhet, med undantag dock
av omförmälda område av utmarken om 32.4 71 hektar, ånyo utarrenderas.
Efter det uppskattningsförrättningen ägt rum, har emellertid domänintendenten
till vederbörande länsstyrelse inkommit med ett till uppskattningsinstrumentet
gjort tillägg, innefattande saluvärdering av de obebyggda skiftena
Aspstycket och de båda s. k. Åbitarna såsom egnahemslägenheter, därvid Aspstycket
åsatts ett saluvärde av 3,200 kronor och Åbitarna ett saluvärde för
den västra av 1,100 kronor och för den östra av 600 kronor.
Länsstyrelsen har, under framhållande att nyssnämnda tre skiften ligga
avsides från huvudgården samt väl lämpa sig till egnahemslägenheter,
föreslagit, att desamma frånskiljas huvudgården för att försäljas såsom
egnahemslägenheter.
Över jägmästaren har instämt i länsstyrelsens förslag.
Jämväl domänstyrelsen har biträtt försäljningsförslaget. Beträffande
försäljningslotterna åsätta saluvärden har styrelsen icke haft något att
erinra.
Då de områden, vilka av myndigheterna föreslagits till försäljning, synas
väl lämpa sig till egnahem, tillstyrker även jag berörda förslag samt
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att förenämnda lotter Aspstycket samt västra och
östra Åbitarna må var för sig med ovan angivet område
från kronoegendomen Va mantal Rumla nr 1 i
Ytterjärna socken av Stockholms län försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
3
2:o.
Kronoegendoinen Uppsala hovstalläng i Danmarks socken av Uppsala [2.]
län är till den 14 mars 1927 utarrenderad i särskilda brukningslotter mot Upftsaf^n^''
årliga arrendeavgälder, uppgående till ett sammanlagt belopp av 8,601 Uppsala lan.
kronor.
Under 1924 bär å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland
eu av C. Sjöholm 1869 över egendomen upprättad karta, inhämtas bland
annat följande.
Egendomen, som är belägen sydost om staden Uppsala invid landsväg och
järnväg till Stockholm, innehåller 142.5 6 8 hektar åker och är delad i två
skiften.
Norra skiftet, som på tre sidor gränsar till staden, innehåller 38.542 hektar
åker och omfattar de å kartan med nr 1—4, 7 och 12—21 utmärkta lotterna.
Södra skiftet, som är beläget söder om Ultuna kungsäng, innehåller 104.0 2 6
hektar och utgöres av lotterna nr 22—56.
Kronan tillhöriga byggnader finnas icke å egendomen. Däremot linnes
en del enskilda personer tillhöriga hus, däribland å lotten nr 26 ett boningshus,
som med domänstyrelsens medgivande för mer än 50 år sedan uppförts
av fadern till nämnda lotts nuvarande arrendator Ruben E. Jansson.
I en till domänstyrelsen ställd, till uppskattningsmännen för beaktande
vid uppskatta!ngsförrättningen överlämnad skrift har Jansson, vilken arrenderar
förutom omförmälda lott nr 26 även lotterna nr 24 och 29, anhållit
att av lotten nr 26 få inköpa ett område om 0.5 o hektar, varå nyssberörda
byggnad, som numera tillhör Jansson, ävensom vissa honom jämväl tillhöriga
uthus äro belägna. Jansson, som på andra sidan landsvägen å mark
tillhörig Uppsala stad äger stall och ladugård, har framhållit, att sistnämnda
byggnader, vilka behövde ombyggas, lämpligen kunde överflyttas till lotten
nr 26, varigenom olägenheten att hava gårdens olika byggnader å ömse
sidor om den starkt trafikerade vägen skulle undvikas.
Domänintendenten har under framhållande, att en försäljning av ifrågavarande
område bestående av nordöstra delen av lotten nr 26 kunde ske
utan något som helst men för staten, i likhet med uppskattningsmännen
tillstyrkt den ifrågasatta försäljningen. Saluvärdet å området har av uppskattningsmännen
beräknats till 800 kronor, vilket värde Jansson förklarat
sig godkänna.
Länsstyrelsen och domänstyrelsen hava icke haft något att erinra mot
den föreslagna försäljningen.
Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl. Departement!-Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, cheftn.
att ett område om 0.5 o hektar, utgörande nordöstra
delen av lotten nr 26 utav kronoegendomen Uppsala
hovstalläng i Danmarks socken av Uppsala län, må
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
egendomen frånskiljas och försäljas till ovannämnde
Ruben E. Jansson mot en köpeskilling av 800 kronor
samt under villkor i övrigt,
att köpeskillingen vid tillträdet kontant erlägges till
länsstyrelsen i länet,
att-köparen vidkännes alla med områdets avskiljande
och lagfart å fånget förenade kostnader, samt
att områdets innehavare skall, då sådant från kronans
sida påfordras, uppsätta och för framtiden underhålla
hägnad i gränsen mot kronoegendomens mark.
3:o.
[3.] Kronoegendomen 1 mantal Biskopsbo nr 1 i Vrigstads socken av Jön
itjönköpings
köpings län är, med undantag av egendomens utmark samt till egenlän.
domen hörande torpet Hagen, utarrenderad till den 14 mars 1935 mot en
årlig avgäld av 1,700 kronor till Maria Petersson, som å egendomen sedan
1915 upprättat en med statsbidrag understödd enskild anstalt för sinnesslöa.
Med anledning av en utav Maria Petersson gjord ansökning att få inköpa
viss del av egendomen för att åt anstalten, som behövde utvidgas,
bereda ett eget hem bemyndigade Kungl. Maj:t — efter att hava inhämtat
domänstyrelsens och vattenfallsstyrelsens yttranden — domänstyrelsen att
låta i den ordning, som är stadgad i fråga om försäljning av mindre
kronoegendomar, på statens bekostnad verkställa uppskattning av saluvärdet
å visst område av egendomen, vilket område domänstyrelsen, därest
tillfredsställande köpeskilling erhölles, ansett kunna förordas till försäljning.
Med skrivelse den 22 februari 1924 har domänstyrelsen överlämnat instrumentet
över en den 10 juni 1923 hållen uppskattningsförrättning å
egendomen och därtill hörande handlingar, däribland en kopia av en
utav extra lantmätaren Paul Wagenius 1911 upprättad karta över egendomens
inägor samt yttergränserna omkring dess utmark.
Av till ärendet hörande handlingar inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 1.4 mil från Sävsjö järnvägsstation, 1 mil
från Stockaryds järnvägsstation och 0.2 mil från Vrigstad samt angränsar ån
Lagan (Ljungaån), omfattar enligt en av Wagenius upprättad ägobeskrivning
till förberörda karta en areal av 315.588 hektar, därav 43.8 31 hektar
tomter, åker och trädgård, 12.iso hektar äng, 257.9 3 6 hektar betes- och skogsmark
samt 1.6 71 hektar impediment.
Vid egendomens strand vid ån Lagan finnas två vattenverk, tillhörande
det ena Biskopsbo och det andra hemmanet Kvarnagård eller Stenshult nr 2,
beläget å andra sidan om ån, vartdera vattenverket med damm över ån.
Vid huvudgården finnas följande byggnader: två boningshus, spannmålsoch
visthusbod, ladugård, stall, svinhus, vagnbod och hemlighus.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Till den utarrenderade delen av egendomen höra även tre torp, benämnda
Kvarntorpet (Boskvarn) samt Östra och Västra Grindstugan.
A Kvarntorpet, vara finnas kvarn och såg, ligga boningshus, bod, ladugård
och kvarnhus med två par sammäldsstenar med patentturbiner om
vardera fjorton hästkrafter. Å torpet östra Grindstugan finnas boningshus
och ladugård, varemot kronan icke äger några byggnader å torpet Västra
Grindstugan.
I avseende å byggnaderna hava uppskattningsmännen påpekat, att desammas
värde i mycket avsevärd mån ökats genom de betydande kostnader,
som sökanden nedlagt på förbättringar.
Beträffande egendomens vattenrätt i ån Lagan har på domänstyrelsens
föranstaltande utredning verkställts av lantmäteristyrelsen. Statens lantbruksingenjör
\V. Krook har vid arrendeuppskattning 1912 avgivit betänkande
i ämnet. Av lantmäteristyrelsens utredning framgår, att av de två
(övre och nedre) vattenfallen i ån Lagan, varom här vore fråga, förberörda
hemman Kvarnagård eller Stenshult på grund av urminnes hävd hade
ensam rätt till det övre fallet med rätt till landfäste för damm å den strand,
som tillhör Biskopsbo. Kronan såsom ägare till Biskopsbo torde — likaledes
på grund av urminnes hävd — äga rätt till det nedre fallet, vilket
av ålder varit utbyggt för egendomens räkning, jämväl med rätt till fäste
för damm å motsatta stranden. Den vattenrätt, som i övrigt funnes utmed
ägorna till Biskopsbo, torde till hälften ägas av Biskopsbo.
Uppskattningsmännen hava, då äganderätten till fallets olika delar numera
syntes vara fullt klar, på närmare anförda skäl uppskattat värdet av den
till egendomen hörande vattenkraften i obebyggt skick till 22,200 kronor.
Den kronan tillhöriga kvarnbyggnaden med damm samt maskiner i kvarnen
hava uppskattningsmännen värderat tillhopa till 13,000 kronor.
Den del av egendomen, som ansetts kunna till sökanden försäljas, utgöres
av ett med linjerna a—b—c—d å Wagenius karta utmärkt område, vilket
enligt en av överlantmätaren Harald Malmberg 1923 upprättad beskrivning
över området omfattar 78.126 hektar, därav 40.176 hektar tomtmark och
åker, 11.657 hektar äng, 25.889 hektar skogs- och betesmark samt 0.404
hektar impediment, utfartsvägar m. m. Inom områdets gränser finnes dessutom
allmänna vägen från Sä vsjö till Vrigstad.
Uppskattningsmännen hava saluvärderat området sålunda:
tomtmark och åker 40.176 hektar å kr. 800 ........................ kr. 32,140:8 0
äng 11.657 » » » 200 » 2,331:40
skogs- och betesmark 25.8 8 9 » » » 80 » 2,071: 12
impediment m. m. 0.4 0 4 » —
växande skog .................................................................................... » 12,168: —
tillhörande vattenrätt....................................................................... » 22,200: —
kvarnbyggnad med damm samt maskiner.................................... » 13,000: —
summa kr. 83,911: 3 2
eller i runt tal 84,000 kronor.
Sökanden har förklarat sig villig erlägga förberörda köpeskilling samt
anhållit, att köpeskillingen måtte få gäldas under loppet av sex år med en
sjättedel årligen.
Vederbörande jägmästare har framhållit, att försäljning av egendomens
inägor vore till fördel för skogen bland annat av det skäl, att skogen
därigenom bleve befriad från betesdjur.
6
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Departements
chefen.
Såväl länsstyrelsen som överjägmästaren i Smålands distrikt hava förklarat
sig icke hava något att erinra mot försäljningen eller mot det
föreslagna saluvärdet.
Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot försäljningen på
sätt uppskattningsmännen föreslagit. Därest försäljning komme till stånd
av ifrågavarande område om 78.12 6 hektar, horde återstående delen av
egendomen — omkring 237 hektar — förvaltas som kronopark. Försäljningsområdet
syntes lämpligen böra frånskiljas egendomen genom ägostyckning,
därvid borde iakttagas att erforderliga utfartsvägar över området
tillförsäkrades den till bibehållande åt kronan avsedda delen av
egendomen. Domänstyrelsen tillstyrkte, att sökanden berättigades erlägga
köpeskillingen under loppet av sex år med en sjättedel årligen.
Kammarkollegium, som förklarat sig icke hava något att tillägga till
den i ärendet av uppskattningsmännen verkställda utredningen angående
egendomen tillkommande vattenkraften, har ej heller funnit anledning till
erinran mot bifall till ansökningen på sätt domänstyrelsen hemställt.
Vattenfallsstyrelsen har meddelat, att ifrågavarande vattenfall vore av
jämförelsevis ringa storlek samt icke erforderligt för de intressen, som
styrelsen hade att bevaka. Styrelsen hade icke varit i tillfälle att på
platsen låta utföra närmare undersökningar. Under förutsättning att de
i ärendet givna uppgifterna vore riktiga, syntes skäl icke föreligga till
invändning mot den uppskattade försäljningssumman.
Då ifrågavarande försäljning avser att tillgodose ett allmännyttigt ändamål,
tillstyrker även jag i enlighet med myndigheternas förslag densamma.
Den till egendomen hörande vattenkraften torde såsom varande av jämförelsevis
ringa storlek böra ingå i försäljningen. Mot det av uppskattningsmännen
föreslagna försäljningsvärdet har jag intet att erinra.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att, sedan ovan omförmälda område om 78.12 6 hektar
frånskilts kronoegendomen 1 mantal Biskopsbo nr 1 i
Vrigstads socken av Jönköpings län, detsamma jämte
egendomen tillhörande vattenrätt i ån Lagan må till
Maria Petersson försäljas mot en köpeskilling av 84,000
kronor samt under vilkor i övrigt,
att området må med äganderätt tillträdas före nu
gällande arrendekontrakts utgång, därvid arrendekontraktet
skall upphöra att gälla,
att området säljes i det skick det vid tillträdet befinnes,
att kronan förbehålles rätt till erforderliga utfartsvägar
över det försålda området,
att köpeskillingen skall erläggas med en sjättedel
vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars varje av
nästpåföljande fem år,
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
7
att köpeskillingen skall inbetalas till länsstyrelsen i
länet,
att köpebrev skall utfärdas så snart första sjättedelen
av köpeskillingen guldits och köparens skuldförbindelse
å återstoden avlämnats,
att det försålda området skall i jordeboken upptagas
under titel allmänt frälse,
att köparen skall svara för de å området för tiden
efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,
samt
att köparen skall ensam vidkännas alla med områdets
avskiljande, lagfart å fånget och andra med
köpet förenade utgifter, ävensom kostnaderna för inteckning
i området till säkerhet för berörda skuldförbindelse.
4:o.
Kronoegendomen V3 mantal Remmarlöv nr 9 i Remmarlövs socken av [4.]
Malmöhus län är till den 14 mars 1925 utarrenderad mot ett årligt arrende
av 1,100 kronor. hus län.
Under 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren Nils R. Appelgren 1922-—1924 över egendomen
upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen i Remmarlövs by, ligger på ett avstånd av
5 kilometer från Eslövs stad och järnvägsstation samt 4 kilometer från
Trollenäs järnvägsstation.
Enligt ägobeskrivningen har egendomen en areal av 21.6 6 9 hektar, därav
21.5 61 hektar tomter och åker, O.091 hektar äng och O.017 hektar impediment.
I två till uppskattningsmännen ingivna, till domänintendenten i länet
ställda ansökningar hava sadelmakaren Nils Askman och arbetaren Nils
Fredricksson anhållit att få med äganderätt förvärva av dem brukade områden
av egendomen.
I anledning av dessa ansökningar hava uppskattningsmännen framhållit,
att Askman och Fredricksson innehade områden, som tillhörde såväl kronoegendomen
som Remmarlövs bys angränsande allmänning. Askman hade
innehaft sitt område sedan 47 år tillbaka. Den del av detta område, som
vore belägen å kronoegendomens mark, hade å egendomskartan betecknats
med ägofigur nr 10 och hade en areal av 332 kvadratmeter, utgörande tomt
och trädgård. Askman hade å ägofiguren uppfört ett uthus. Ett honom tillhörigt
boningshus vore beläget å allmänningsdelen. Fredricksson hade innehaft
det av honom brukade området sedan 1920. Den del av sistnämnda
område, som tillhörde kronoegendomen, hade å egendomskartan betecknats
med ägofigur nr 11 och hade en areal av 478 kvadratmeter, utgörande tomt
och trädgård. Fredricksson ägde å området befintligt boningshus med uthus.
Departements
chefen.
[5.]
Störa Båbi/
i Malmöhus
län.
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Boningshuset vore med östra gaveln sammanbyggt med ett, annan person —
Hanna Andersson — tillhörigt mindre hus, som vore huvudsakligen beläget
å den angränsande allmänningen, men med nordvästra hörnet skjutande in
på ifrågavarande område.
Uppskattningsmännen hava tillstyrkt försäljning med äganderätt till respektive
innehavare Askman och Fredricksson av omförmälda ägofigurer nr 10
och 11 samt föreslagit såsom saluvärden för ägofiguren nr 10 166 kronor
samt för ägofiguren nr 11 335 kronor, dock med förbehåll beträffande ägofiguren
nr 11, att Hanna Andersson skulle äga rätt att under sin livstid
kvarbo i och bibehålla det henne tillhöriga boningshuset, i den mån detsamma
hade plats å nämnda ägofigur, mot en årlig avgift till Fredricksson
eller hans rättsinnehavare av en krona.
Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.
Domänstyrelsen har hemställt, att ifrågavarande två lägenheter måtte
från kronoegendomen upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar med av uppskattningsmännen
föreslaget förbehåll i fråga om Fredrickssons lägenhet. Domänstyrelsen
har tillika meddelat, att styrelsen gått i författning om egendomens skötsel
och vård till den 14 mars 1926.
Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande båda områden om respektive 332
och 478 kvadratmeter må var för sig från kronoegendomen
Vs mantal Eemmarlöv nr 9 i Remmarlövs socken
av Malmöhus län försäljas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
dock under förbehåll beträffande området om
478 kvadratmeter att Hanna Andersson skall äga rätt
att under sin livstid kvarbo i och bibehålla henne tillhörigt
boningshus, i den mån detsamma ligger å sistnämnda
område, mot en årlig avgift av en krona.
5:o.
Kronoegendomen Stora Råby nr 1, 2 och 26, om u/ia mantal, samt nr
25, ett gathus, i Stora Råby socken av Malmöhus län är utarrenderad till
den 14 mars 1925 mot ett årligt arrende av 4,400 kronor.
Under 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver jämte övriga till ärendet hörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren Nils R. Appelgren 1923 över egendomen upprättad
karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen är belägen 3 kilometer från staden Lunds järnvägsstation och
innehåller en areal av, Stora Råby nr 1, 2 och 26 80.043 hektar, därav 78.514
Kungl. Muj:ts proposition Nr 11. !)
hektar tomt, åker och dylikt, 0.4 8 6 hektar äng och dylikt och I.043 hektar
impediment, samt Stora Råby nr 25, ett gathus, O.042 hektar tomt och gårdsplan.
Gathuset Stora Råby nr 25, å en å förberörda karta inlagd specialkarta
utmärkt med ägofiguren nr 20 om O.042 hektar, bildar tillsammans med ägofiguren
å specialkartan nr 19 om O.127 hektar av Stora Råby nr 1, 2 och
26 en lägenhet, vilken med nyttjanderätt innehaves av smeden Daniel Celander.
Å lägenheten, vars sammanlagda areal sålunda utgör 0.16 9 hektar,
finnas uppförda dels innehavaren tillhöriga boningshus av gjutmur samt
ekonomihus och stall av brädbeklätt timmer dels ock kronan tillhöriga .smedja
och svinstall. I anledning av ansökning från Celander att få inköpa lägenheten
hava uppskattningsmännen föreslagit lägenhetens försäljning till honom
mot ett salupris av 1,835 kronor. Lägenhetens arrendevärde har uppskattats
till 50 kronor.
I övrigt har icke någon ansökning om förvärv av område å egendomen
förelegat, och hava uppskattningsmännen ansett vidare försäljning för närvarande
icke påkallad, då staden Lund förfogade över stora obebyggda jordområden
i egendomens omedelbara närhet.
Länsstyrelsen har tillstyrkt försäljningsförslaget samt framhållit, att
ifrågavarande lägenhet lämpligen torde upplåtas enligt egnahemskungörelsens
bestämmelser. Den del av lägenheten, som utgjordes av ägofiguren
nr 19, borde frånskiljas stamfastigheten genom avsöndring. Fog saknades
för vidare egnahemsupplåtelser från egendomen.
Domänstyrelsen har icke haft något att erinra mot det av uppskattningsmännen
framställda försäljningsförslaget samt ansett att, med hänsyn
till vad av uppskattningsmännen anförts, några ytterligare upplåtelser
från egendomen för närvarande icke behövde ifrågakomma.
Domänstyrelsen har vidare meddelat, att styrelsen med hänsyn till önskvärdheten
att i möjligaste mån undvika för kronan oekonomiska interimistiska
utarrenderingar ansett sig kunna gå i författning om utarrendering
från den 14 mars 1925 av den till bibehållande åt kronan avsedda
delen av egendomen under enahanda tid, som fastställts för övriga
kronans egendomar i Stora Råby socken, eller sju år, varjämte den till försäljning
föreslagna lägenheten, i avvaktan på statsmakternas beslut i fråga
om dennas disposition, av styrelsen särskilt utarrenderats på ett år till den
14 mars 1926.
Även jag biträder försäljningsförslaget och hemställer alltså, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande lägenhet om 0.16 9 hektar må
från kronoegendomen Stora Råby nr 1, 2 och 26, om
1Vis, mantal, samt nr 25, ett gathus, i Stora Råby socken
av Malmöhus län försäljas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.
Departements
chefen.
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
6:o.
[6.] Efter framställning av Kungl. Maj:t i proposition den 18 mars 1919,
oct^BUleberga nr medgav samma års lagtima riksdag (R. skr. nr 249/1919) försälj
nr
l i Malmö- ning enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från
hui län. kronoegendomar av vissa lägenheter från kronoegendomen 2 3 mantal Årup
nr 1 och Va mantal Billeberga nr 1 med därunder lydande lägenheten
Röamölla nr 1, ett kvarntorp med kvarn, allt i Billeberga socken av
Malmöhus län. Dessa lägenheter omfatta den mark av egendomen, som
å en av distriktslantmätaren Axel Nilsson 1914 över egendomen upprättad
karta utmärkts med ägofigurerna nr 22—29, 94 och 95 (vid Billeberga järnvägsstation)
samt 49+litt. f, 50+litt. g, 51, 52, 59 och 60 (å den s. k.
Fäladen).
Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 oktober 1919 har egendomen med
undantag av berörda lägenheter utarrenderats till den 14 mars 1925. Det
årliga arrendet utgör för närvarande 12,750 kronor.
Under 1922 och 1923 hava å egendomen hållits uppskattningsförrättningar.
Av instrumenten häröver jämte till desamma hörande handlingar, däribland
förut berörda karta samt en av distriktslantmätaren Ludvig Engzell
1923 upprättad karta över till försäljning från egendomen ifrågasatta områden,
inhämtas bland annat följande.
Egendomen, som är belägen 11 kilometer från staden Landskrona och invid
Billeberga järnvägsstation, har en areal av 197.814 hektar, därav 4.440 hektar
tomter och trädgårdar, 173.211 hektar åker, 15.076 hektar ängs- och odlingsmark
samt 5.0 8 7 hektar impediment. I denna areal har icke inräknats
nyssnämnda från egendomen försålda lägenheter samt till Hälsingborg—
Landskrona—Eslövs järnväg upplåten mark, vilken å Nilssons karta utmärkts
med ägofigurerna nr 120—122, ävensom ägofiguren nr 12 å samma karta,
som upplåtits till ett minnesmärke över slaget vid Landskrona den 14 juli
1677.
Egendomen består av tre skiften, nämligen hemskiftet, mellanskiftet och
norra skiftet, vilka skiften äro förenade medelst en god väg. Egendomens
ägofigur är mycket avlång, och utgör avståndet från gårdens byggnader till
hemskiftets södra gräns 1.5 kilometer och till norra skiftet omkring 2 kilometer.
Vid egendomen finnes ett kvarntorp, som brukas av Per Bengtsson.
Vid 1922 års uppskattningsförrättning anhöllo tre personer om förvärv av
för var och en 7.5 hektar av norra skiftet, varjämte en person anhöll att
få köpa hela skiftet. Vidare hade ansökning inkommit om förvärv av nyssberörda
kvarntorp. Uppskattningsmännen avstyrkte försäljning av norra
skiftet, enär detsamma, som visserligen låge något avlägset från egendomens
åbyggnad, dock kunde utan några som helst svårigheter skötas i sambruk
med gården i övrigt. En god väg ledde till skiftet och vore åbyggnaden
tillräcklig för egendomens nuvarande omfattning. För övrigt hyste uppskattningsmännen
den uppfattningen, att föreliggande köpeanbud icke egentligen
avsåge bildandet av egna hem utan snarare närbelägna jordägares önskan
att få sina jordinnehav utökade. Vad kvarntorpet beträffade kunde enligt
uppskattningsmännens mening en försäljning därav — åtminstone för när
-
Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.
11
varande — icke hava fog för sig. I kvarnhuset vore införd en elektrisk
kraftanläggning, som försåge huvudgården med tillräcklig och god belysning,
vadan kvarnen och huvudgården därigenom stode i mycket intimt samband
med varandra. Skulle för övrigt en försäljning av kvarntorpet ifrågasättas,
borde torpet i första hand hembjudas torpets brukare, förenämnde Per Bengtsson,
som i en följd av år innehaft detsamma. Någon ansökning från Bengtsson
om förvärv av torpet förelåge emellertid ej.
Vid den under 1923 hållna uppskattningsförrättningen har föreslagits upplåtelse
från egendomen av följande lägenheter.
A. Bebyggda lägenheter å den s. k. Fäladen vid vägen till Landskrona:
å Engzells karta | Innehavare | Areal kvadrat- meter | Saluvärde kronor | |
litt. | ägofigurer | |||
a | 1—3 | huggedrängen Nils Hansson....................................... | 1,406 | 703 |
b | 4—6 | arbetaren Johan Fält............................................... | 840 | 420 |
C | 7—9 | stationskarlen Anders Mårtensson .............................. | 895 | 448 |
cl | 10—12 | arbetaren Karl Jönsson............................................ | 986 | 493 |
e | 13 | änkan Johanna Hilding............................................ | 595 | 298 |
f | 14 | arbetaren Johannes Brink.......................................... | 507 | 254 |
B. Obebyggda tomter vid Billeberga järnvägsstation:
Ägofigur å Eng-zells karta | Areal kvadratmeter | Saluvärde kronor |
15 | 850 | 1,275 |
16 | 899 | 1.348 |
17 | 1,254 | 1,881 |
18 | 1,348 | 2,022 |
19 | 1,369 | 2,053 |
De bebyggda lägenheterna hava salu värderats efter 50 öre för kvadratmeter
samt de utmed järnvägsstationen belägna tomterna efter 1 krona 50
öre för kvadratmeter. Samtliga områden borde enligt uppskattningsmännens
mening frånskiljas stamfastigheten genom avsöndring. De bebyggda lägenheterna
borde hembjudas nuvarande innehavarna, vilka ägde å lägenheterna
befintliga hus och i juli 1923 ingivit ansökning att få förvärva samma lägenheter.
Av den å ägofiguren nr 6 utav lägenheten litt. b liggande boningslängan
ägdes den västra och bättre delen av Johan Fält, varför uppskattni-ngsmännen
föreslagit, att lägenheten måtte försäljas till honom. Därutöver funnes två
särskilda bostadslägenheter i huset. Den mellersta avdelningen ägdes av
76-åriga änkan Gustava Jönsson, vilken efter sin avlidne man ensam bebodde
lägenheten. Denna del av huset vore gammal och av ringa värde. Emellertid
borde vid lägenhetens försäljning förbehåll göras, att änkan Jönsson Unge
under sin livstid kvarbo och bruka den del av lägenheten, som hon och
hennes man brukat, mot en årlig avgäld till lägenhetens ägare av 10 kronor.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Den östra delen av samma hus ägdes av stationskarlen Anders Mårtensson,
tillika innehavare av den med litt. c betecknade lägenheten. Mårtensson
hade inköpt denna del av huset i ändamål att riva densamma och därigenom
få bättre utrymme kring sitt boningshus å litt. c. I det framlagda förslaget
vore hälften av den tomtmark, som brukats av ägaren till östra delen av
huset å litt. b, tillagd Mårtenssons lägenhet, medan den andra hälften av
tomten inginge i litt. b för att få nödigt stödjerum åt östra husgaveln, sedan
Mårtensson nedrivit och bortfört sin husdel.
Vid försäljning av tomterna vid Billeberga järnvägsstation borde angivas,
att vissa å Engzells karta upptagna utfartsvägar skulle fritt upplåtas för
gemensamt behov.
Länsstyrelsen, som icke funnit något att erinra mot uppskattningsmännens
försäljningsförslag, har hemställt, att lägenheterna i fråga måtte
upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar. Länsstyrelsen har vidare anfört bland annat följande.
Vissa av saluvärdena syntes länsstyrelsen böra avrundas sålunda:
för de bebyggda lägenheterna å den s. k. Fäladen vid vägen till Landskrona
:
litt. a ............................ kronor 700 litt. d ............................ kronor 490
» ''» » 420 » e ............................ » 300
» c ............................ » 450 » f ............................ » 250
för de obebyggda tomterna vid Billeberga järnvägsstation:
ägofig. 15 .................... kronor 1,275 ägotig. 18 .................... kronor 2,020
» H> » 1,350 » 19 » 2,050.
» 17 .................... » 1,880
Den årliga avgäld, som änkan Gustava Jönsson efter försäljning av lägenheten
litt. b. skulle erlägga för rätten att kvarbo å samma lägenhet, borde
bestämmas till det för närvarande utgående avgiftsbeloppet eller 8 kronor.
I fråga om försäljningen av tomterna vid Billeberga järnvägsstation ville
länsstyrelsen framhålla, att det ofta visat sig vara förenat med svårigheter
att erhålla tomtspekulanter i den ekonomiska situation, som 1913 års kungörelse
angående upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar
föreskreve. Däremot hade spekulanter i bättre ekonomisk ställning ofta varit
tillfinnandes, men hade länsstyrelsen ej varit berättigad att med dem avsluta
köpeavtal, ett förhållande som fört med sig, att tomterna måst utarrenderas
och extra kostnader åsamkats. Länsstyrelsen föresloge därför, att, om ett
utbud av. tomterna i den för försäljning av egnahemslägenheter stadgade
ordning ej skulle medföra antagliga anbud för alla eller några av tomterna,
länsstyrelsen skulle berättigas utlysa offentlig auktion å dessa tomter samt
försälja dem till den högstbjudande under villkor att allenast en tomt försåldes
till samma person, att köpeskillingen erlades kontant å tillträdesdagen
samt att köparen åtoge sig att bebygga tomten med boningshus vid äventyr
för underlåtenhet härutinnan, som funnes omförmält i berörda kungörelse.
Domänstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens förslag till försäljning
av ifrågavarande elva lägenheter från egendomen, och har styrelsen
icke haft något att erinra mot saluvärdena sådana de av länsstyrelsen
upptagits. Tillika har domänstyrelsen förordat hembudsrätt för arbetaren
Johan Fält till lägenheten litt. b samt föreslagit, att vid försäljningen
Kanyl. Maj:ts proposition Nr 11.
13
förbehåll göres dels för änkan Gustava Jönsson att under sin livstid kvarbo
och bruka den del av sagda lägenhet, som hon innehar, mot en årlig
avgäld till lägenhetens ägare av 10 kronor, dels ock för innehavare av
tomtlägenhet vid järnvägsstationen att som vägar nyttja de för sådant
ändamål avsedda, å Engzells karta utmärkta områden.
I övrigt har domänstyrelsen anfört.
I enlighet med länsstyrelsens förslag vore lägenheterna vid järnvägsstationen
avsedda att i första hand utbjudas enligt egnahemskungörelsens grunder.
Jämlikt dessa grunder torde det ankomma på Kungl. Maj:t, att i händelse
antagliga köpeanbud å lägenheterna icke avgåves, pröva, huruvida lägenheterna
eventuellt skulle å auktion till den högstbjudande försäljas. Vad
beträffade det av länsstyrelsen väckta förslaget att, därest köpeanbud enligt
egnahemsförfattningens regler ej erhölles, få utan ärendets vidare underställande
försälja lägenheterna å offentlig auktion under vissa villkor, funne
styrelsen detta förslag, särskilt ur synpunkten att i möjligaste mån förenkla
försäljningsfrågans handläggning och därigenom minska kronans kostnader
för försäljning av lägenheter av förevarande slag med deras i allmänhet
mycket små områden, värt beaktande, likasom det vid försäljning av tomter
i större utsträckning invid järnvägsstationer eller mera bebyggda samhällen
i vissa fall torde kunna ifrågasättas, huruvida icke försäljning av tomter
från kronans egendom borde, till fromma för samhällets utveckling, äga rum
i större utsträckning än hittills till personer utanför den krets, som i egnahemskungörelsen
avsåges. I föreliggande försäljningsförslag avsåges emellertid
upplåtelse av endast ett jämförelsevis ringa antal tomtlägenheter, vilka
torde få anses hava goda utsikter att vinna behöriga köpare. Styrelsen
funne därför tillräckliga skäl här icke föreligga att slå in på den av länsstyrelsen
förordade vägen.
Av i ärendet företedda kartor framginge ej, huruvida de från egendomen
tidigare avsöndrade lägenheterna nr 23—25 å Nilssons karta efter nu föreliggande
försäljningsförslags genomförande skulle komma i åtnjutande av
erforderliga utfartsvägar. I ett av styrelsen från domänintendenten i länet
under hand infordrat yttrande hade denne emellertid upplyst, att öster om
nämnda lägenheter framlöpte en väg från den söder om lägenheterna befintliga
landsvägen till Billeberga järnvägsstation, till vilken väg nämnda lägenheter
sålunda hade tillgång.
Domänstyrelsen har tillika meddelat, att styrelsen föranstaltat om egendomens
skötsel och vård till den 14 mars 1926.
Byggnadsstyrelsen har efter i ärendet erhållen remiss anfört följande.
Byggnadsstyrelsen hade icke något att för sin del erinra mot den föreslagna
markförsäljningen.
De till försäljning ifrågasatta områdena vore visserligen centralt belägna
invid Billeberga järnvägsstation, men då stationssamhället i fråga ännu icke
nått någon nämnvärd utveckling och då icke heller någon avsevärd byggnadsverksamhet
för närvarande syntes vara att förvänta, vore det, enligt
byggnadsstyrelsen mening, icke påkallat att i samband med den nu föreslagna
markförsäljningen, vilken i och för sig vore av ringa omfattning,
stadsplan upprättades för samhället. Byggnadsstyrelsen hade emellertid undersökt
möjligheterna för de nu föreslagna tomtlägenheternas intagande såsom
tomter i byggnadskvarter i en eventuellt framtida blivande stadsplan för
Departements
chefen.
14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Billeberga stationssamhälle, och hade det därvid framgått, att tomtlägenheterna
i fråga utformats på sådant sätt, att de icke försvårade lämplig
kvarters- och stadsplaneindelning.
Då även vid en upplåtelse av ringare omfattning som den nu föreslagna
det vore angeläget, särskilt med tanke på samhällets vidare utveckling, att
bebyggandet komme att ske på ett såväl ur utseendesynpunkt som i sundhets-
och eldsäkerhetshänseende tillfredsställande sätt, borde enligt byggnadsstyrelsens
mening vid försäljningen uppställas följande särskilda villkor med
avseende å tomtmarkens användning och ytterligare bebyggande, nämligen:
att byggnads avstånd från till tomt angränsande vägs mittlinje ej finge
understiga 9 meter;
att huvudbyggnad icke finge uppföras närmare grannes tomtgräns än 6
meter;
att uthus, för den händelse det icke sammanbyggdes med liknande hus i
grannes tomtgräns, icke finge uppföras närmare nämnda tomtgräns än 3
meter;
att huvudbyggnad icke finge uppföras till större höjd än 7.5 meter och
icke innehålla mer än 2 våningar;
att uthus icke finge uppföras till större höjd än 3 meter; samt
att tomt icke finge användas till industriella anläggningar eller till upplag.
Även jag biträder det av 1923 års förrättningsmän framställda förslaget
om försäljning av lägenheter från ifrågavarande kronoegendom. Mot de
av länsstyrelsen föreslagna saluvärdena har jag intet att erinra. I likhet
med domänstyrelsen finner jag anledning icke föreligga att frångå försäljningsbestämmelserna
i gällande kungörelse angående grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar. Ej heller har
jag något att erinra mot domänstyrelsens förslag om hembudsrätt för arbetaren
Johan Fält till lägenheten litt. b. Jämväl de i övrigt av domänstyrelsen
och byggnadsstyrelsen ifrågasatta förbehåll och villkor anser jag böra vid
försäljningen iakttagas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ovannämnda elva lägenheter må, var och en med
av myndigheterna tillstyrkt område, från kronoegendomen
Va mantal Årup nr 1 och Va mantal Billeberga
nr 1 med därunder lydande lägenheten Röamölla nr
1, ett kvarntorp med kvarn, allt i Billeberga socken
av Malmöhus län, försäljas enligt gällande grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
med hembudsrätt för arbetaren Johan Fält
till lägenheten litt. b samt under iakttagande tillika,
att änkan Gustava Jönsson förbehålles rätt att under
sin livstid kvarbo och bruka den del av lägenheten
litt. b, som av henne innehaves, mot en årlig avgäld
till lägenhetens ägare av 10 kronor,
att innehavare av tomtlägenhet vid Billeberga järn
-
Kungl. Maj-.ts proposition Nr 11.
15
vägsstation medgives rätt att som vägar nyttja de för
sådant ändamål avsedda, å distriktslantmätaren Engzells
karta utmärkta områden, samt
att ovan angivna, av byggnadsstyrelsen föreslagna
bestämmelser rörande lägenhets bebyggande m. m. lända
till efterrättelse.
7:o.
Kronoparken Hörna i Åhus socken av Kristianstads län utgöres av det
till kronoegendomen V2 mantal Hörna nr 1 och 17 i nämnda socken
hörande s. k. utmarks- eller sandskiftet, vilket område, enligt kammarkollegii
beslut den 2 juni 1880, alltsedan den 14 mars 1881 undantagits
vid egendomens utarrendering för att såsom kronopark förvaltas. Enligt
en 1911 av extra jägmästaren E. ödman upprättad karta med beskrivning
omfattar kronoparken en areal av 115.84 hektar, varav 113.2 8 hektar skogsproduktiv
mark, 2.11 hektar impediment och 0.4 5 hektar inägor.
Å kronoparken invid dess västra gräns ligger lägenheten Backstugan
om O.45 hektar. Denna lägenhet är mot ett årligt arrende av 10 kronor
från den 14 mars 1922 utarrenderad till brännmästaren Karl Svensson,
vilken äger å lägenheten befintlig stugbyggnad. Arrendet utgår den 14
mars 1925.
Hos domänstyrelsen har nu Svensson anhållit att få köpa nämnda lägenhet
jämte eventuellt den del av kronoparken, som ligger söder om lägenheten
till kronoparkens södra gräns, i vilket fall arealen skulle komma
att bliva 0.6 5 å O.70 hektar.
Jägmästaren har, då lägenheten vore belägen i kronoparkens gräns och
utan olägenhet för skogsbruket kunde säljas, förordat Svenssons framställning
på det sätt, att saluområdet borde omfatta hela sträckan längs västra
rågången till nuvarande lägenhetsområdets bredd med undantag av ett 5
meter brett område längs södra rågången, vilket borde bibehållas i kronans
ägo för utfartsväg, allt i enlighet med av jägmästaren bifogad kartskiss
över Hörna kronopark. Det av jägmästaren sålunda till försäljning föreslagna
området bestode i sin helhet av lätt sandjord (flygsand), och hade
av jägmästaren värderats sålunda:
O.47 hektar åker och tomt å 500 kronor ........ kronor 235: —
0.2 3 » utmark å 100 » » 23.'' —
_____21 kubikmeter rotstående tall . ........................ » 105: —
summa O.70 hektar kronor 363: --
Försäljningssumman har synts jägmästaren höra höjas till 400 kronor,
vilket belopp Svensson förklarat sig villig kontant betala.
Vid sedermera av extra jägmästaren Berndt Olsson verkställd uppmätning
och beskrivning av området med därtill hörande karta, upprättad
[7.
Kronoparken
Hörna i Kristianstads
län.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Departements
chefen.
[8.]
Kronoparken
Veden i Älvsborgs
län.
1924, har den areal, som föreslagits till försäljning, befunnits vara allenast
0.6i hektar, därav skogsmark 0,2 2 hektar (flg. 2) och åker, tomt och trädgård
0.39 hektar (flg. 3—5). Det med fig. 1 betecknade området skulle
bibehållas i kronans ägo för utfartsväg. Enligt av jägmästaren föreslagna
å-pris skulle saluvärdet sålunda utgöra:
0.3 9 hektar å 500 kronor.................................... kronor 195: —
0.22 » å 100 » » 22: —
21 kubikmeter rotstående tall .......................... » 105: —
summa 0.61 hektar kronor 322: —
Över jägmästaren har, då han ansåge kronan icke hava något behov eller
intresse av att behålla det obetydliga området, tillstyrkt jägmästarens
förslag. Mot det av jägmästaren föreslagna försäljningspriset hade överjägmästaren
icke något att erinra.
Domänstyrelsen, som ansett lägenheten icke behövas för kronoparkens
skötsel, har i likhet med överjägmästaren funnit det av jägmästaren föreslagna
försäljningspriset skäligt.
Då jag icke har något att erinra mot det av domänstyrelsen tillstyrkta
försäljningsförslaget, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva,
att ifrågavarande område om 0.61 hektar må frånskiljas
kronoparken Hörna i Åhus socken av Kristianstads
län och mot en köpeskilling av 400 kronor försäljas
till Karl Svensson under villkor,
att köpeskillingen vid tillträdet kontant erlägges till
länsstyrelsen i länet, samt
att köparen ensam vidkännes med områdets avskiljande
och lagfart å fånget förenade kostnader.
8:o.
Med anledning därav att Älvsborgs regementes förutvarande mötesplats
Fristads hed icke längre behövdes för militära ändamål, beslöt 1922 års
riksdag efter proposition i ämnet (se R. skr. nr 189 och prop. nr 105), att
vissa delar av mötesplatsen skulle försäljas samt att en med litt. H å en
av extra lantmätaren I. G. Thomander 1914 upprättad karta över mötesplatsen
betecknad ägolott finge utan ersättning överlåtas till statens domäners
fond. Nämnda ägolott, som därefter jämlikt Kungl. Maj:ts beslut
den 9 juni 1922 överlämnats till domänfonden, förvaltas numera såsom
kronopark och har tillagts kronoparken Veden i Fristads socken av Älvsborgs
län.
I skrivelse till domänstyrelsen den 10 oktober 1923 har Fristads missions -
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
17
förening anhållit att för utvidgning av föreningens tomt, vara dess missionshus
vore uppfört, få med äganderätt förvärva visst därintill beläget område
av berörda ägolott. På föranledande av domänstyrelsen har föreningen
sedermera inkommit med en av distriktslantmätaren Herman Fröberg 1924
upprättad karta över det till försäljning ifrågasatta området, vilket av
lantmätaren angivits innefatta en areal av O.1722 hektar.
Vederbörande jägmästare har meddelat, att lägenheten ifråga vore belägen
omkring 600 meter från Fristads järnvägsstation. Jordmånen bestode av
mager sandjord och marken vore delvis bevuxen med glest stående martallar.
Saluvärdet syntes böra beräknas efter 35 öre för kvadratmeter till
i runt tal 600 kronor. Tillträdet kunde ske när som helst.
Över jägmästaren bar icke haft något att erinra mot lägenhetens försäljning
till missionsföreningen för det av jägmästaren beräknade priset, vilket
föreningen förklarat sig villig betala.
Jämväl domänstyrelsen har biträtt försäljningsförslaget, därvid styrelsen
förklarat sig icke hava något att erinra mot jägmästarens värdering.
I likhet med skogsstatstjänstemännen och domänstyrelsen tillstyrker jag
missionsföreningens förevarande framställning. Den föreslagna köpeskillingen
för området synes mig skälig.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ifrågavarande område om O.1722 hektar av förenämnda,
kronoparken Veden i Fristads socken av Älvsborgs
län tillagda, med litt. H betecknade ägolott av
Älvsborgs regementes förutvarande mötesplats Fristads
hed må till Fristads missionsförening försäljas för en
köpeskilling av 600 kronor samt under villkor i övrigt,
att köpeskillingen vid tillträdet kontant erlägges till
länsstyrelsen i länet, samt
att missionsföreningen ensam vidkännes med områdets
avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader.
9:o.
Kronoegendomen Vs mantal Storängen nr 1 i Karlskoga socken av Örebro
län är utarrenderad till den 14 mars 1926 mot ett årligt arrende av
885 kronor.
Under 1923 har å egendomen hållits arrendeuppskattning. Av instrumentet
häröver med därtill hörande handlingar, däribland en av Ernst
Fjellman 1904 över egendomen upprättad och av Per Wahlstrand 1923
kopierad karta med beskrivning samt ett av distriktslantmätaren Athos
Eckerbom 1923 upprättat förslag till styckning av egendomens västra skifte
jämte därtill hörande karta, inhämtas bland annat följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 11 höft. (Nr 11.) 2
Departement
chefen.
[9.]
Storängen n
1 i Örebro
län.
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Egendomen, som är belägen 4.5 kilometer från Karlskoga municipalsamhälle
och 10 kilometer från Degerfors, är fördelad i två från varandra på
ett avstånd av 1 å 2 kilometer liggande skiften, nämligen östra skiftet eller
huvudlotten med en areal av (il.osi hektar, därav 20.458 hektar åker och
tomt, 1.6 61 hektar ängsmark, 27.517 hektar avrösningsjord, 10.916 hektar
ängslog och odlingsmark och 0.4 9 9 hektar impediment, samt västra skiftet
med en areal av 36.805 hektar, därav 15.501 hektar åker och tomt, 0.320
hektar ängsmark, 20.2 3 0 hektar avrösningsjord och 0.7 5 4 hektar impediment.
Egendomens sammanlagda markareal utgör sålunda 97.8 5 6 hektar, därav
35.959 hektar åker och tomt, 1.981 hektar ängsmark, 47.747 hektar avrösningsjord,
10.916 hektar ängslog och odlingsmark och 1.253 hektar impediment.
Å östra skiftet äro egendomens huvudsakliga byggnader belägna. Å västra
skiftet är å den s. k. Västerängen (litt. c. här nedan) uppförd en stuga jämte
ekonomihus, båda tillhöriga kronan, ävensom å det s. k. Stora Brottet (litt. e
här nedan) en kronan tillhörig logbyggnad.
Under hänvisning till den i trakten rådande livliga efterfrågan på mindre
jordbrukslägenlieter, beroende på närheten till dels Karlskoga municipalsamhälle
dels större industrianläggningar såsom Bofors och Björkborns bruk,
hava uppskattningsmännen förordat en uppdelning av egendomens västra
skifte till egnahemslägenheter i enlighet med förenämnda av distriktslantmätaren
Eekerbom uppgjorda förslag och hava uppskattningsmännen därvid
framhållit, att detta skifte med sina raka, klara gränser mot grannhemmanen
och sin i skiftets mitt förefintliga utfartsväg till allmänna landsvägen Karlskoga—Degerfors
vore synnerligen lämpligt för en uppdelning i smärre lotter.
Enligt nämnda förslag har ifrågavarande västra skifte uppstyckats i följande
åtta jordbrukslägenheter och tre bostadslägenheter med nedan angivna
arealer och saluvärden.
Litt. å Eckerboms karta | Värde å |
| S. r e a | [ h e | c t a | r | Saluvärde | |
åker | äng9- och | avrös- nings- jord | im- pedi- ment | summa | i runt kronor | därav för | ||
| Jordbrukslägenheter. |
|
|
|
| |||
a. nordvästligaste lotten ...... | — | 3.260 | — | 1.905 | — | 5.165 | 5,520 | 3,700 |
b. sydvästra lotten ............ | — | 3.430 | — | 3.095 | — | 6.525 | 5,190 | 3,225 |
d..................................... | — | 1.780 | — | 1.327 | — | 3.107 | 2,740 | 1,540 |
e. .................................. | 800 | 1.490 | — | 4.530 | — | 6.020 | 6,200 | 4.340 |
f.................................... | — | 2.200 |
| 1.090 | — | 3.290 | 3,000 | 1,625 |
g-................................... | — | 1.480 | — | 1.690 | — | 3.170 | 1,750 | 740 |
h..................................... | — | 0.740 | — | 1.393 | — | 2.133 | 1,280 | 730 |
i. .................................... | — | 0.910 | — | 2.930 | — | 3.840 | 3,655 | 2,875 |
| Bostadslägenheter. |
|
|
|
|
| ||
c. Västerängen .................. | 500 | 0.211 | 0.3 2 0 | — | — | 0.531 | 650j 15 | |
k..................................... | — | — | — | 1.150 | — | 1.150 | 675 | 375 |
1..................................... | — |
| — | 1.120 | — | 1.120 | 720 | 320 |
s. för alla lotterna gemensam |
|
|
|
|
|
|
|
|
väg................................. | — | — | — | — | 0.754 | 0.754 | — | — |
Summa | — | 15.501 | 0.320 | j 20.230 | 0.754 | 36.805 | 31,380 | 19,485 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
19
Länsstyrelsen liar tillstyrkt uppskattningsmännens förslag.
Överjägmästaren har icke haft annat att erinra mot förslaget, än att han
— i likhet med vederbörande jägmästare — funnit de åsätta jordvärdena
väl låga med hänsyn dels till lotternas ringa storlek dels till deras närbelägenhet
till Karlskoga municipalsamhälle.
Domänintendenten, som avgivit yttrande i anledning av vad skogsstatstjänstemännen
sålunda erinrat, har bland annat framhållit, att staten ej hör
genom för höga uppskattningsvärden försvåra egnahemsbildningen i synnerhet
i en ort som den ifrågavarande, varifrån emigrationen under senaste
år varit synnerligen stor. Med hänsyn till i orten gängse priser syntes de
föreslagna värdena å styckningslotterna vara lämpliga. Även lotternas
storlek vore anpassad efter ortens förhållanden.
Domänstyrelsen har biträtt det av uppskattningsmännen framlagda
dispositionsförslaget. I fråga om lämpligheten av lotternas storlek och
åsätta saluvärden har domänstyrelsen åberopat vad domänintendenten anfört.
Även jag tillstyrker uppskattningsmännens försäljningsförslag och hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att, sedan ifrågavarande västra skifte av kronoegendomen
Va mantal Storängen nr 1 i Karlskoga
socken av Örebro län uppdelats i ovan omförmälda
elva lotter i huvudsaklig överensstämmelse med uppskattningsmännens
förslag, dessa lotter må var för sig
försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar.
10:o
Kronoegendomen 1 mantal Anstå nr 3 och 4 i Anstå socken av Örebro
län har för tiden till den 14 mars 1924 utarrenderats mot ett årligt arrende
av 1,670 kronor.
Under 1921 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
häröver med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren
Athos Eckerbom efter förordnande av länsstyrelsen i länet
verkställd utredning rörande egendomens kamerala med flera förhållanden,
åtföljd av plan och förslag för egendomens eventuella försäljning, samt
en av förste lantmätaren Ernst Fjellman 1901 över egendomen upprättad
karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.
Egendomen har en sammanlagd areal av 70.9 3 0 hektar samt är delad i
två på ett avstånd av omkring 2.5 kilometer från varandra liggande skiften,
liemskiftet och skogsskiftet.
Den å Fjellmans karta utmärkta lägenheten Odalslund med två angränsande
skogsskiften är jämlikt domänstyrelsens beslut den 10 juni 1904 försåld
till Örebro stad.
Departementschefen.
. Ilo.]
Anstå nr 3
och 4 i Örebro
län.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Hemskiftet angränsar i söder Örebro stads planlagda område. Det innehåller
— sedan från detsamma efter uppskattningsförrättningen enligt Kungl.
Maj:ts beslut den 12 november 1923 till statens järnvägar upplåtits ett område
om 0.262o hektar — en areal av 40.520 hektar, därav 39.402 hektar
åker och tomt, 0.67o hektar odlingsmark och 0.4 4 8 hektar impediment. Å
hemskiftet finnes lägenheten Hyddan, bebyggd med innehavaren Hjalmar
Klarqvist tillhöriga hus.
Skogsskiftet är beläget utefter den från Örebro stad till Mosås socken
ledande landsvägen på ett avstånd av 200 å 300 meter från Adolfsbergs
hälsobrunn och hållplats å järnvägslinjen Örebro—Hallsberg. I sin norra
del genomskäres skiftet av den s. k. Vintrosavägen. Den söder om denna
väg liggande delen är genom kungl. brev den 22 april 1910 och 2 februari
1912 på vissa villkor upplåten åt Örebro stad till ett tuberkulossjukhus.
Skiftet innehåller en areal av 30.41 o hektar, därav 0.918 hektar åker. Av
skiftet ligga 2.8 0 hektar norr om Vintrosavägen och 27. c i hektar söder om
densamma.
Framställningar att få å egendomen förvärva egnahemsområden hava till
uppskattningsmännen inkommit från ovannämnde Klarqvist, som förklarat
sig vilja förvärva den av honom brukade lägenheten Hyddan å hemskiftet,
från fördrängen vid egendomen Carl Oscar Nilsson, byggnadssnickaren Frans
August Carlsson, telegrafarbetaren Ernst Hagsten och Carl Alfred Almgren,
vilka önskat få inköpa vissa angivna områden av skogsskiftet, samt från
redaktören Alb. Östling och kronoegendomens arrendator A. G. Eriksson,
vilka anhållit, den förre att få förvärva ett område av berörda skogsskifte,
som gränsar till av honom tillhörig fastighet, den senare — under förutsättning
att han icke komrnc att få bibehålla arrendet — tomtområdet omkring
ett honom tillhörigt, å liemskiftet uppfört boningshus. Dessutom hava telegrafarbetaren
Carl Olsson Vidström, skräddaren David Levin och grop vakten
vid Örebro stads grustag K. V. Pettersson utan angivande av särskilda områden
anhållit att få från kronoegendomen inköpa mark till egnahem.
Uppskattningsmännen liava föreslagit, att av skogsskiftet den norr om Vintrosavägen
belägna delen om 2.so hektar skulle i enlighet med den av Eckerbom
uppgjorda planen styckas i lotter och försäljas till egnahemslägenheter.
Därjämte hava uppskattningsmännen — under förmenande att en del av
det till tuberkulossjukhus anslagna, söder om nämnda väg belägna området
av skogsskiftet skulle utan inkräktande på ändamålet för upplåtelsen kunna
återföras till kronans fulla disposition — hemställt om åtgärders vidtagande
i sådant syfte ävensom föreslagit, att, sedan Örebro stads innehav för tuberkulossjukhusets
räkning begränsats att omfatta områdets södra del, återstoden
eller ett å den av Eckerbom uppgjorda planen utmärkt område om 3.2 5
hektar skulle efter styckning försäljas till egna hem. Delning av detta till
försäljning avsedda område syntes uppskattningsmännen böra ske i enlighet
med det förslag, som härutinnan uppgjorts av Eckerbom.
Samtliga föreslagna styckningslotter hava enligt Eckerboms, av uppskattningsmännen
biträdda värdering åsatts ett sammanlagt saluvärde av 19,200
kronor, beräknat efter ett markvärde av 30 å 35 öre för kvadratmeter. I
lotternas försäljningsvärden bär därvid inbegripits värdet av den å lotterna
växande skogen.
Uppskattningsmännen hava förordat, att av de norr om Vintrosavägen liggande
styckningslotterna lotterna nr 1 och 2 skulle hembjudas Carl Oscar Nilsson, nr 3
byggnadssnickaren Frans August Carlsson, nr 4 telegrafarbetaren Ernst Hagsten,
nr 5 telegrafarbetaren Carl Olsson Vidström, nr 6 gropvakten K. V. Petters
-
21
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
sou, nr 9 skräddaren David Levin, nr 10 Carl Alfred Almgren och den söder
om samma väg belägna styckningslotten nr 16 redaktören Alb. östling.
Beträffande hemskiftet hava uppskattningsmännen på grund av rådande
depressionstider förordat fortsatt utarrendering. Den av Klarqvist gjorda
framställningen om förvärv av lägenheten Hyddan bär av uppskattningsmännen
avstyrkts med hänsyn till befintligheten å sagda lägenhet av ett
grustag, som icke borde avliändas staten. Arrendatorn Erikssons anhållan
om förvärv av visst tomtområde hava uppskattningsmännen ansett sig icke
böra tillstyrka, så länge Eriksson kvarsitter som egendomens arrendator.
Länsstyrelsen har i ärendet anfört i huvudsak följande:
Länsstyrelsen biträdde icke uppskattningsmännens dispositionsförslag i vad
detsamma avsåge styckning och försäljning av angiven del av det söder om
Vintrosavägen liggande skogsskiftet. All den skogsmark, som stode till buds,
vore nämligen enligt länsstyrelsens uppfattning väl behövlig för att hålla
sjukhuset i görligaste mån isolerat.
Däremot hade länsstyrelsen icke något att erinra mot en styckning — i
huvudsaklig överensstämmelse med Eckerboms plan — av skogsskiftets norrom
Vintrosavägen belägna del samt de härigenom uppkomna lotternas försäljning
till egnahem.
Emellertid funne länsstyrelsen skäl icke föreligga att förorda uppskattningsmännens
hemställan om lotternas hembjudande åt vissa spekulanter. Försäljningen
av styckningslotterna, av vilka lotterna nr 1 och 2 lämpligen
borde sammanföras till en lott, ansåge länsstyrelsen böra försiggå enligt
gällande grunder för egnahemslägenheters upplåtande från vissa kronoegendomar.
Länsstyrelsen funne det av uppskattningsmännen för styckningslotterna
beräknade saluvärdet av 30 å 35 öre för kvadratmeter för lågt och föresloge
dess höjande till 35 å 40 öre.
Uppskattningsmännens hemställan att hemskiftet fortfarande måtte utarrenderas
biträddes av länsstyrelsen. Likaledes instämde länsstyrelsen i
uppskattningsmännens avstyrkande av Klarqvists ansökan. I fråga om
arrendatorn Erikssons anhållan att få under viss förutsättning inköpa tomt
till sitt å hemskiftet uppförda boningshus anslöte sig länsstyrelsen jämväl
till den av uppskattningsmännen uttalade uppfattningen.
Över jägmästaren har förklarat sig icke kunna dela uppskattningsmännens
åsikt, att en del av det till tuberkulossjukhuset anslagna området av
skogsskiftet skulle till kronans dispositionsrätt återföras. Överjägmästaren
hade intet att erinra mot föreslagen uppdelning och försäljning av egnahemsområden
från den norr om Vintrosavägen belägna delen av skogsskiftet.
Däremot funne överjägmästaren, i likhet med länsstyrelsen, uppskattningsmännens
saluvärden å egnaliemslotterna för låga samt föresloge
ett saluvärde av 40 å 50 öre för kvadratmeter. Överjägmästaren ansåge
emellertid oriktigt, att å lotterna växande skog skulle — såsom uppskattningsmännen
föreslagit — utan ersättning medfölja vid lotternas försäljning.
Domänstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande.
Uppskattningsmännens hemställan om vidtagande av åtgärder för återförande
till kronans fulla disposition av den ifrågasatta delen av det åt
22
Kungl. Maj:ls proposition Nr 11.
tuberkulossjukhuset överlämnade området av egendomens skogsskifte funne
domänstyrelsen sig icke böra biträda. Såväl Örebro stads drätselkammare
som oek sjukhusets direktion hade bestämt protesterat mot, att det åt sjukhuset
en gång upplåtna området skulle på något sätt minskas.
Styrelsen funne däremot icke något att erinra gentemot den av uppskattningsmännen
föreslagna styckningen och försäljningen till egnahem av det
norr om Vintrosavägen liggande området av skogsskiftet. Styckningslotterna
nr 1 och 2 borde dock därvid sammanföras till en lott. Ävenledes borde
samtliga lotter utbjudas i enlighet med grunderna för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar. Hembud till viss spekulant i enlighet
med uppskattningsmännens förslag funne styrelsen i likhet med länsstyrelsen
olämpligt.
De av uppskattningsmännen föreslagna saluvärdena å styckningslotterna
ansåge styrelsen emellertid för låga. Markvärdena borde enligt styrelsens
åsikt lämpligast sättas till 50 å 60 öre för kvadratmeter, det förra för lotterna
nr 3 och 8—14 samt det senare för övriga styckningslotter.
I likhet med överjägmästaren funne styrelsen det vara mindre riktigt, att
den å lotterna växande skogen skulle utan ersättning medfölja vid lotternas
försäljning. Styrelsen hade fördenskull låtit genom vederbörande skogsstatstjänstemän
tomtvis verkställa värdering av lotternas skog.
Med hänsyn härtill syntes lotternas arealer och saluvärden böra angivas
sålunda:
Lotternas nummer | Areal hektar | å-pris öre | Markvärde kronor | Skogsvärde kronor | Summa kronor 1 |
1 -1-2 | 0.590 | 60 | 3,540 | 210 | i 3,750 |
3 | 0.2 90 | 50 | 1,450 | 222 | 1,672 |
4 | 0.140 | 60 | 840 | 181 | 1,021 |
5 | 0.130 | 60 | 780 | 166 | 946 |
6 | O.iio | 60 | 660 | 157 | 817 |
7 | 0.115 | 60 | 690 | 136 | 826 |
8 | 0.115 | 50 | 575 | 148 | 723 |
9 | 0.12 5 | 50 | 625 | 137 | 762 |
10 | 0.125 | 50 | 625 | 159 | 784 |
11 | 0.150 | 50 | 750 | 140 | 890 |
12 | 0.140 | 50 | 700 | 193 | 893 |
13 | 0.150 | 50 | 750 | 240 | 990 |
14 | 0.180 | 50 | 900 | 209 | 1,109 |
15 | 0.190 | 60 | 1,140 | 279 | 1,419 |
Summa | 2.550 |
| 14,025 | 2,577 | 16,602 i |
Uppskattningsmännens åsikt, att liemskiftet borde tillsvidare bibehållas i
kronans ägo och ånyo utarrenderas, delades av styrelsen, som också i likhet
med ortsmyndigheterna funne sig böra avstyrka Klarqvists framställning
att få förvärva den av honom brukade lägenheten Hyddan.
Eventuellt upplåtande av tomt å liemskiftet till arrendatorn Eriksson ansåge
sig styrelsen icke böra tillstyrka. Erikssons framställning torde för
övrigt knappast äga aktualitet. Egendomen, om vars skötsel till den 14
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
mars 1925 styrelsen föranstaltat, innehades nämligen till nämnda tidpunkt
av Eriksson på arrende och, då någon försäljning av hemskiftet för närvarande
icke ifrågasatts, torde grundad anledning förefinnas, att Eriksson, som
vore optionsberättigad, komme att fortsätta med arrendet.
Domänstyrelsen har sedermera meddelat, att styrelsen föranstaltat om
egendomens skötsel och vård till don 14 mars 1926.
Byggnadsstyrelsen har efter erhållen remiss anfört följande.
Vid granskning av ärendet, i samband varmed tjänstgörande arkitekten
hos byggnadsstyrelsen Eric Ericsson på platsen tagit del av på försäljningsfrågan
inverkande förhållanden, hade styrelsen funnit, att den av domänstyrelsen
till försäljning föreslagna marken vore belägen inom område, där
en livlig fastighetsbildning påginge. Det öster om ifrågavarande del av
kronoegendomen belägna markområdet mellan landsvägen till Örebro och
Vintrosavägen vore till större delen styckat och bebyggt, och inom det i
nordväst angränsande tomtområdet Fredsberg, för vilket styckningsplan vore
uppgjord, vore de flesta tomterna, enligt vad styrelsen erfarit, försålda för
bebyggande. Byggnadsverksamhet vore även rådande och kunde ytterligare
förväntas å de angränsande markområdena invid landsvägen till Örebro.
Enligt byggnadsstyrelsens mening vore alltså de rådande byggnadsförhållandena
å ifrågavarande ort av sådan beskaffenhet, att med hänsyn härtill upprättandet
av stadsplan jämlikt 1 kap. 42 § i lagen om fastighetsbildning i
stad kunde anses vara påkallat.
Det till försäljning avsedda området, som å södra sidan begränsades av
Vintrosavägen, gränsade i nordväst till tomtområdet Fredsberg. Indelningen
av detta senare område vore visserligen mindre tillfredsställande, men då
styekningsplanen för området redan i vederbörlig ordning vore fastställd av
länsstyrelsen och området i viss utsträckning redan vore bebyggt i enlighet
med nämnda plan, syntes några väsentliga förbättringar beträffande indelningen
icke utan svårigheter vara att vinna medelst genomförande av en
stadsplan av ovanberörda slag. Styekningsplanen beträffande de västra
delarna av det till försäljning föreslagna området, nämligen styckningslotterna
nr 4—15, vore upprättad i full anslutning till indelningen av området
Fredsberg och i övrigt på sådant sätt, att det näppeligen torde vara
möjligt att giva lotterna en annan utformning i en blivande stadsplan.
Däremot syntes det icke möta någon svårighet att giva den längst i nordost
belägna delen av det till försäljning avsedda området, styckningstomterna
nr 1—3, en lämpligare indelning än den föreslagna, som icke vore tillfredsställande
ur kvartersindelningssynpunkt, i det att eu alltför stor kvartersbildning
här påbörjats. Indelningen av denna del av området borde lämpligen
göras i anslutning till de öster därom belägna områdena och borde
således icke bestämmas annat än i samband med planläggningen av dessa
senare områden.
Pa grund av vad sålunda framhållits borde, enligt byggnadsstyrelsens
mening, de med 1—3 betecknade styckningslotterna icke försäljas, förrän
stadsplan för denna del av området jämte öster därom belägna områden
blivit upprättad och fastställd.
Med hänsyn till att det till försäljning föreslagna området vore avsett för
ett samhälleligt bebyggande vore det synnerligen önskvärt, att vissa garantier
erhölles rörande själva tomtlotternas bebyggande och användande i öv
-
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.
Departements
chefen.
rigt, och torde sådana garantier lämpligast ernås genom att i försäljningskontrakten
intoges bestämmelser av exempelvis följande innehåll:
att byggnads avstånd från tomt till angränsande vägs mittlinje ej finge
understiga 9 meter;
att huvudbyggnad icke finge uppföras närmare grannes tomtgräns än 6
meter;
att huvudbyggnad icke finge uppföras till större höjd än 7.5 meter och
icke innehålla mera än 2 våningar;
att uthus, för den händelse det icke sammanbyggdes med liknande hus i
grannes tomtgräns, icke finge uppföras närmare nämnda tomtgräns än 3
meter;
att uthus icke finge uppföras till större höjd än 3 meter;
samt att tomt icke finge användas till industriella anläggningar eller till
upplag.
Byggnadsstyrelsen hade sålunda icke något att för sin del erinra mot försäljning
av ifrågavarande område på sätt som av domänstyrelsen föreslagits,
dock under förutsättning dels att vid försäljning av tomt föreskreves, att
ovan angivna bestämmelser beträffande tomts användning och bebyggande
skulle iakttagas, dels ock att den mark, som innefattades av styckningslotterna
nr 1—3, icke försåldes, förrän stadsplan för denna mark och närmast
öster därom belägna områden blivit vederbörligen fastställd.
För egen del anser jag mig, lika med myndigheterna, böra tillstyrka
försäljning till egnahemstomter av det norr om den s. k. Vintrosavägen
belägna området av kronoegendomen, därvid markvärdena torde böra beräknas
på sätt domänstyrelsen föreslagit. Vid försäljningen böra de av
byggnadsstyrelsen ifrågasatta bestämmelserna beträffande tomts användning
och bebyggande lända till efterrättelse, varjämte torde böra iakttagas, att
till de särskilda egnahemstomterna angränsande vägmark, utan ändring
av saluvärdet, tillägges respektive tomt med skyldighet för köpare att till
allmänt begagnande såsom väg upplåta sådan mark.
Av skäl, som byggnadsstyrelsen anfört, bör försäljning av styckningslotterna
nr 1—3 icke ske, förrän stadsplan för denna del av området jämte
viss mark därintill blivit vederbörligen fastställd. Den jämkning i nu
nämnda lotters areal och saluvärden, som av stadsplanen må föranledas,
torde böra ankomma på domänstyrelsen att verkställa.
Anledning att vid egnahemstomternas försäljning medgiva hembudsrätt
för vissa personer synes mig icke föreligga.
Det av uppskattningsmännen framförda förslaget om disponerande för
egnahemsändamål av viss angiven del utav det område, som innehaves av
Örebro stads tuberkulossjukhus, finner jag mig, med hänsyn till vad i
denna del av ärendet förekommit, icke kunna förorda.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att ovan omförmälda, norr om den s. k. Vintrosavägen
belägna område om 2.8 0 hektar av kronoegendomen
1 mantal Anstå nr 3 och 4 i Anstå socken av
Örebro län må, fördelat i tomter i huvudsaklig över
-
Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.
25
ensstämmelse med den i ärendet åberopade, av distriktslantmätaren
Athos Eckerbom uppgjorda styckningsplanen,
försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
under iakttagande
att vid försäljning av tomt ovan angivna, av byggnadsstyrelsen
föreslagna bestämmelser beträffande tomts
användning och bebyggande lända till efterrättelse,
att den mark, som omfattas av de i styckningsplanen
med nr 1—3 betecknade tomterna, icke försäljes,
förrän stadsplan för denna mark och närmast öster
därom belägna områden blivit vederbörligen fastställd,
samt
att i tomternas arealer inräknas för vägar avsedd
mark, med skyldighet för tomternas innehavare att till
allmänt begagnande såsom väg upplåta sådan mark.
Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen
hemställt uti de under l:o—10:o här ovan
antecknade ärenden. Hans Maj:t Konungen behagar
härtill lämna bifall samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Ang. Borgström.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 11 höft. (Nr 11.)