Kungl. Maj:ts proposition Nr 119 (Proposition 1929:119)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Nr 119.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr
155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;
given Stockholms slott den 15 februari 1929.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Wohlin.

Bihang till riksdagens protokoll 1929.

1 samt

96 häft. (Nr 119—120.)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Förslag

till

förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-
och utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningarna
den 20 juni 1924 (nr 228) och den 4 juni 1926 (nr 150) gjorda ändringar
skall äga fortsatt tillämpning intill utgången av juni månad år 1930, dock
att 2 § i förordningen skall från och med den 1 juli 1929 i nedan angiven
del hava följande ändrade lydelse:

2 §.

Omsättningsskatten upptages vid detaljhandelsbolagens inköp av spritdrycker
och utgår med 55 procent av det belopp, som, skatten oberäknad,
betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.

Detaljhandelsbolagen — — — omsättningsskatten.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 15 februari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden
Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg,
Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin, anmäler fråga om fortsatt
tillämpning av gällande bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker samt anför:

Från och med den 1 juli 1920 har för omsättning och utskänkning av
spritdrycker upptagits en särskild skatt, omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker. Omsättningsskatten utgår i förhållande till dryckernas värde,
varemot utskänkningsskatten utgöres med visst belopp för liter.

Gällande bestämmelser i ämnet innefattas i förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) med däri genom förordningarna den 20 juni 1924 (nr 228) och den
4 juni 1926 (nr 150) gjorda ändringar. Jämlikt förordningar den 9 juni 1927
(nr 201) och den 5 april 1928 (nr 61) hava bestämmelserna förlänats
fortsatt giltighet för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929. Enligt dessa
bestämmelser upptages omsättningsskatt för spritdrycker vid detaljhandelsbolagens
inköp av dylika drycker och utgår med 50 procent av det belopp,
som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick.
Utskänkningsskatten upptages för spritdrycker, vilka utskänkas, och utgår
med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra
spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är
fritt från utskänkningsskatt.

En sammanfattning av de tid efter annan för omsättnings- och utskänkningsskatten
gällande skattesatserna utvisar följande:

Bestämmelserna
ang.
omsättningsoch
utskänkningsskatten

ä spritdrycker
m. m.

Fortsatt giltighet
av bestämmelserna

på området.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

-!-!--"-	Skattesatser
Författning i S. F. S.	Omsätt- nings- skatt	Utskänk- nings- skatt	Giltighetstid för skatte-satserna
1920: 830................................................	% 25	kronor 2	V, 1920—3% 1921
1921: 325...............................................	50	4	V, 1921—30/e 1922
1922 : 249................................................	65	4	V, 1922—“»/e 1923
1923: 155; 1924: 228; 1925: 164 ...............	1 50	2 0-2—4	*/t 1923—80/e 1926
1926: 150; 1927; 201; 1928: 61..................	50	2 0—2—4	Vt 1926—30/e 1929

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har för vederbörande
budgetperioder beräknats till och influtit med följande belopp i avrundat
tusental kronor:

Budgetperiod	Beräknat Kronor	Influtet Kronor
1920................................................................................	20,000,000	17,350,000
1921...................................................................................	47,000,000	46,336,000
1922................................................................................	67,000,000	55,996,000
1923 »/»—"/«.......................................................................	35,000,000	27,460,000
1923/1924 ...........................................................................	43,700,000	39,533,000
1924/1925 .........................................................................	38,000,000	38,000,000
1925/1926 ........................................................................	38,000,000	37,188,000
1926/1927 .........................................................................	38,000,000	37,245,000
1927/1928 ......................................................................	36,000,000	37,806,000
1928/1929 ...........................................................................	37,500,000

Vid framläggandet för 1927 års riksdag av proposition, nr 35, om fortsatt
tillämpning av ifrågavarande förordning för tid efter den 30 juni 1927 erinrade
dåvarande chefen för finansdepartementet, att förordningen angaende
statsverkets fond av rusdrycksmedel numera reglerade användningen av omsättnings-
och utskänkningsskatten liksom av övriga i sistnämnda författning
omförmälda rusdrycksmedel och att reglerna härom skulle tillämpas
från och med den 1 juli 1926 till och med den 30 juni 1932. Under sådana
omständigheter syntes gällande bestämmelser angående omsättnings- och
utskänkningsskatten å spritdrycker böra erhålla fortsatt tillämpning intill
utgången av juni månad år 1932. I överensstämmelse härmed var det med
propositionen framlagda förslaget avfattat.

1 Omsättningsskatten för renat egentligt brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt
för sprit utgick under ifrågavarande tid efter det pris, drycken skulle betingat vid inköp
å fat.

* Renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt är från och med den 1 juli
1923 fritt från utskänkningsskatt; för annat egentligt brännvin utgör utskänkningsskatten 2
kronor för liter och för övriga spritdrycker 4 kronor för liter.

.r>

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

I skrivelse nr 314, vari riksdagen anmälde sitt beslut i ämnet, hänvisade
emellertid riksdagen till att det gällande avtalet mellan Kungl. Maj:t
å svenska statens vägnar samt aktiebolaget Vin- & spritcentralen utginge
den 31 december 1928 och att samma års riksdag därför syntes hava att
från Kungl. Maj:t motse förslag, avseende ordnandet av partihandeln med
spritdrycker för tid efter nämnda dag. Det syntes önskvärt, att Kungl.

Maj:t i samband med förslag i berörda hänseende framlade all den utredning
som kunde erfordras, för att tillfälle måtte beredas riksdagen att i ett
sammanhang pröva frågan om de statsfinansiella intressen, som vore bundna
vid ej blott partihandeln utan även detaljhandeln med rusdrycker. Av sålunda
angivet skäl hade riksdagen bestämt den förlängda giltighetstiden för
nu ifrågavarande bestämmelser till budgetåret 1927/1928.

Vid anmälan i statsråd den 20 januari 1928 av fråga om proposition angående
fortsatt tillämpning av förevarande förordning erinrade chefen för
finansdepartementet, att monopolkontrollutredningen den 14 januari 1928
avlämnat betänkande angående anordnandet av den statliga kontrollen av
aktiebolaget Vin- & spritcentralens verksamhet. Den vidare beredningen av
detta ärende syntes emellertid medföra sådan tidsutdräkt, att möjlighet
knappast förefunnes att till 1928 års riksdag framföra förslag i frågan. Vid
sådant förhållande förordade departementschefen, att bestämmelserna angående
omsättnings- och utskänkningsskatten erhölle fortsatt giltighet under
budgetåret 1928/1929. Härom framlagd proposition, nr 31, bifölls av riksdagen
enligt skrivelse den 20 mars 1928, nr 77.

Sedermera har oktrojavtalet med aktiebolaget Vin- & spritcentralen liksom
ock med dess dotterbolag, aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co förlängts för år 1929.

Vid anmälan i statsråd den 12 januari 1929 av monopolkontrollutred- Departementsningens
betänkanden angående anordnandet av den statliga kontrollen av che,enaktiebolaget
Vin- & spritcentralens och aktiebolaget Svenska tobaksmonopolets
verksamhet uttalade jag, att jag icke ännu kunnat bilda mig en
säker uppfattning om de vägar, som borde beträdas för ernående av en tillfredsställande
lösning av de föreliggande organisationsspörsmålen, och att
det icke vore möjligt att förelägga Kungl. Maj:t förslag i ämnet å sådan
tid, att de kunde underställas innevarande års riksdag. I anslutning härtill
får jag tillstyrka, att för närvarande — i likhet med vad som skedde
nästlidet år — bestämmelserna angående omsättnings- och utskänkningsskatten
förlänas förlängd giltighet under allenast ett år, nämligen för budgetåret
1929/1930.

I det med statsverkspropositionen till innevarande års riksdag framlagda Höjning av
förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930 hava bland inkomsterna upp- omsättningsförts
rusdrycksförsäljningsmedel från detaljhandelsbolag med 19 miljoner
kronor samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 38.5
miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Kontrollsty relsen.

Emellertid har det kommit till min kännedom, att aktiebolaget Vin- &
spritcentralen beslutat att från och med den 1 mars 1929 vidtaga sänkningar
av partihandelspriset å åtskilliga spritdrycker. Då dessa prissänkningar inverka
direkt på utbytet av omsättningsskatten, vilken, såsom nämnts, utgår
med viss procent å partihandelspriset, och jämväl kunna indirekt medföra
minskad intäkt från detaljhandeln, har jag i skrivelse den 9 i denna månad
anmodat kontrollstyrelsen att till mig inkomma med förslag till de ändringar
i avseende å omsättnings- och utskänkningsskatten å sprii drycker,
vilka i anledning av prissänkningarna lämpligen borde vidtagas för att från
nyssnämnda inkomsttitlar skulle under budgetåret 1929/1930 till statsverket
inflyta sammanlagt ungefär lika mycket, som i statsverkspropositionen beräknats.

I skrivelse den 12 februari 1929 har kontrollstyrelsen avgivit utredning
och förslag i ämnet, därvid styrelsen till en början redogjort för prissänkningarnas
omfattning och storlek. Styrelsen yttrar härom följande:

»Enligt vad som framgår av de av spritcentralen till kontrollstyrelsen
lämnade meddelandena avse de beslutade sänkningarna partiprisen på svenskt
brännvin och sprit, eau de vie, punsch, härtappad cognac och whisky samt
spansk brandy. Härigenom beröras icke mindre än 98.5 procent, räknat efter
litertalet, av samtliga de spritdrycker, som detalj handelsbolagen tillhandahålla.
Sagda prissänkningar innefatta dels ett minskat partipris per liter, dels en
omräkning av hittills gällande pris å mindre buteljstorlekar, så att priset
på dessa i det närmaste kommer att svara mot literpriset. Vidare skola
hel- och halvbuteljerna å 70 respektive 35 centiliter ersättas med buteljer
innehållande 2/;. respektive 1/,, liter, något som jämväl verkar i prissänkande
riktning. Eu föreställning om prisförändringarna torde erhållas av följande
uppgifter. För renat brännvin å 40 procent är partiprissänkningen 6 öre för
liter, 11 öre för helbutelj, 10 öre för halvliter och 8 öre för halvbutelj. För
s. k. Kronbrännvin är partiprissänkningen likaledes 6 öre för liter, 15 öre
för helbutelj, 13 öre för halvliter och 12 öre för halvbutelj. För eau de
vie** är prissänkningen 18 öre för helliter, 22 öre för helbutelj, 20 öre för
halvliter och 18 öre för halvbutelj. För Cederlunds extra punsch är prissänkningen
52 öre för liter, 32 öre för helbutelj, 27 öre för halvliter och
16 öre för halvbutelj.»

Härefter har kontrollstyrelsen ingått på frågan, huru prissänkningarna
komma att minska statens inkomster av rusdryckshanteringen, och därutinnan
anfört:

»I första rummet minska de spritcentralens vinst i jämförelse med vad
denna vinst skulle uppgått till, därest prissänkningarna icke ägt rum. Enligt
från spritcentralen lämnade uppgifter beräknas de minskade inkomsterna,
för helt år räknat, bliva 3,764,000 kronor.

Såsom inhämtas av bilagda — — — av ombudsmannen i aktiebolaget
Vin- & spritcentralen M. Marcus undertecknade P. M. kommer för bolagets
vinst- och förlustkonto inkomstminskningen sannolikt icke att få någon
större betydelse, enär, enligt vad som nu kan beräknas, en utgiftsminskning
under år 1929 ur skilda källor av sammanlagt approximativt 3 miljoner
kronor kan väntas uppstå. Därest icke någon ytterligare prissänkning under

liungl. Maj:ts proposition Nr IV.).

äret kommer att verkställas, kan vinsten för år 1929 föutsättas komma att
bliva ungefärligen lika stor som för år 1928. Ifrågavarande utgiftsminskning
består, bland annat, i minskade inköpspris och minskade skatter på
grund av de av 1928 års riksdag beslutade förändringarna beträffande monopolbolagens
beskattning. Den av spritcentralen beslutade prissänkningen
skulle sålunda innebära, att spritcentralens vinstmedel för år 1929 komma
att inlevereras till i det närmaste oförändrat belopp, men att de ökade
vinstmöjligheter, som öppnades genom 1928 års skattelagar, väsentligen
elimineras.

Minskningen i gällande partipris medför en minskning i statsintäkt genom
omsättningsskatten, enär omsättningsskatten utgår med viss procent av
parti priset. För helt år räknat blir den minskade intäkten i form av omsättningsskatt
1,882,000 kronor.

Slutligen hava prissänkningarna konsekvenser med hänsyn till detaljhandelsbolagens
inkomster. Så snart partipriset överstiger 3 kronor för liter
inverka prissänkningarna enligt gällande regler på utminuteringsprisen; den
detaljhandelsbolagen tillkommande handelsvinsten utgår nämligen procentuellt
(25 procent) av partihandelspriset, dock minst med 75 öre för liter.
Ifråga om utskänkningsprisen medföra jämväl de sänkta partiprisen förändringar.
Kontrollstyrelsen fastställer själv utskänkningsprisen för egentligt
brännvin med ett partihandelspris ej överstigande 3 kronor för liter, för
enklare slag av franskt brännvin (eau de vie), som i Sverige förskurits och
tappats, samt för punsch; för andra slag av spritdrycker fastställes utskänkningspriset
av försäljaren med iakttagande av vissa av kontrollstyrelsen
meddelade prissättningsregler. Vad utskänkningsprisen för enklare slag av
franskt brännvin beträffar, torde någon prisförändring i detta sammanhang
ej vara påkallad. Vad åter beträffar utskänkningsprisen för egentligt
brännvin, fastställdes dessa vid en tidpunkt, då partiprisen för liter voro för
renat brännvin 1 krona 80 öre (mot 1 krona 20 öre från 1 mars 1929) och
för andra slag egentligt brännvin 2 kronor 55 öre (mot 1 krona 53 öre
från 1 mars 1929). Kontrollstyrelsen har redan vid föregående partiprisreduceringar
haft under övervägande att sänka sagda utskänkningspris. Med
hänsyn till den genom den senaste prissänkningen uppkomna allt för stora
skillnaden mellan inköps- och utskänkningspris torde det numera vara oundvikligt
att företaga en prisreducering i avseende å utskänkningsprisen för
egentligt brännvin. Därest en höjning av beskattningen icke kommer att
äga rum, har styrelsen därför för avsikt att sänka dels priset för renat
brännvin med 3 öre för litet glas på tredje klass utskänkningsställen och
med 2 öre för litet glas å övriga klasser dels priset för andra slag egentligt
brännvin med 5 öre för litet glas. En reglering nedåt kommer jämväl
att äga rum i fråga om utskänkningsprisen för de spritdrycker, vilkas pris
fastställas av vederbörande försäljare.

Den inverkan, som dessa prisrörelser hava på bolagsvinsterna, kan endast
approximativt beräknas, enär kännedomen om fördelningen av olika märken
inom olika slag av rörelse är mycket ofullständig. Enligt en verkställd,
approximativ beräkning skulle partiprissänkningarna medföra en minskad
vinst inom utminuteringsrörelsen av cirka 190,000 kronor, inom den egna
utskänkningsrörelsen av 1,550,000 kronor och vid försäljningen till innehavare
av överlåtna rättigheter på grund av minskade vinstandelar av

310,000 kronor. Den sammanlagda minskningen av systembolagens inkomster
skulle enligt denna beräkning uppgå till omkring 2,050,000 kronor.»

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Kontrollstyrelsen sammanfattar dessa beräkningar sålunda, att, därest
icke någon åtgärd vidtages från statsmakternas sida, de nu beslutade prissänkningarna
skulle hava den inverkan på titeln »omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker», att denna icke kan beräknas högre än 36.6
miljoner kronor, och på titeln »rusdrycksförsäljningsmedel från detaljhandelsbolag»,
att denna icke kan beräknas högre än 17 miljoner kronor, allt
i riksstaten för budgetåret 1929/1930.

I anslutning härtill har kontrollstyrelsen utvecklat, huru dessa beräkningar
kunna påverkas av förändringar i konsumtionen, och därvid yttrat
följande:

»Vid utförandet av ovanstående beräkningar har hänsyn icke kunnat tagas
till eventuella förändringar inom konsumtionen, som kunna bliva en följd
av prisförändringarna. Enär nämligen på grund av dessa förändringar
priset för de mindre buteljstorlekarna blir proportionellt till priset för helliter
(två halvliterbuteljer av en vara komma sålunda t. ex. icke att kosta
mera än en hel liter av samma vara), kan det tänkas, att allmänheten i
större omfattning kommer att övergå till inköp av spritdrycker på mindre
buteljstorlekar. Skulle detta inträffa, bleve inkomstminskningarna större än
här ovan beräknats, enär prisreduktionerna äro proportionsvis störst på de
mindre buteljstorlekarna. — Vid de ovanstående beräkningarnas uppgörande
har hänsyn ej heller tagits till en ökning av konsumtionen, varigenom åtminstone
i viss mån inkomstminskningen skulle motverkas. En dylik konsumtionsökning
är, därest intet oförutsett inträffar, under de närmaste åren
ganska sannolik, enär dels sedan 1923 en stigande tendens i förbrukningen
årligen framträtt, dels ock de sänkta prisen otvivelaktigt komma att bidraga
till att konsumtionsökningen påskyndas.

Denna sistnämnda omständighet är förtjänt av särskild uppmärksamhet.
Den under åren 1923—1928 inträdda konsumtionsökningen, vilken uppgår
till i runt tal 5.5 miljoner liter spritdrycker, torde få sättas i nära samband
med det under sagda period förekommande förbilligandet av spritdryckernas
pris. Under det att försäljningspriset för spritdrycker i genomsnitt per liter
under år 1922 var 7 kronor 22 öre, var motsvarande pris år 1927 4 kronor
64 öre. Utminuteringspriset för liter renat brännvin å 40 procent, standardvaran
bland spritdryckerna, var under senare delen av år 1922 4 kronor
55 öre, men under senare delen av år 1928 2 kronor 65 öre. Till sagda prissänkning
har partipriset bidragit med 1 krona 3 öre och omsättningsskatten
med 87 öre. Utskänkningspriset för litet glas renat egentligt brännvin å 40
procent på tredje klass restaurangerna bär under ovannämnda tidsperiod
sjunkit från 30 öre i slutet av år 1922 till 15 öre i slutet av år 1928. Till
denna sänkning har i första rummet borttagandet av utskänkningsskatten för
sagda slag av brännvin medverkat — år 1922 utgick sagda skatt med 10
öre för glas. Därjämte hava partiprisreduceringar och däremot svarande
minskningar i omsättningsskatten bidragit. Nyssnämnda kraftiga reducering
av utskänkningspriset har medfört, att det renade brännvinets andel av den
samlade förbrukningen å detaljhandelsbolagens egna restauranger ökats från
omkring 32 procent år 1922 till 67 procent år 1928 eller från 236,000 liter
år 1922 till 1,050,000 liter år 1928 och å de till enskilda personer överlåtna
restaurangerna från 2.5 till 19 procent eller från 64,000 liter år 1922 till

326,000 liter år 1928.

Med hänsyn till nu framhållna omständigheter kan det enligt kon -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11!).

trollstyrelsens mening starkt siittas ifråga, huruvida det ur nykterhetssynpunkt
är lämpligt att bestämma prisen å spritdrycker allenast ur den synpunkten,
att icke mer un skälig handelsvinst pålägges vid försäljningen.
Enligt det mellan staten och aktiebolaget Vin- & spriteentralen upprättade
avtalet åligger det spritcentralen, bland annat, att vid försäljning av alkoholhaltiga
drycker tillämpa sådana prissättningsgrunder, att den konsumerande
allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av varorna på samma
gång som åt bolaget beredes skälig inkomst av rörelsen. Denna avtalsbestämmelse
har i allmänhet tolkats så, att spriteentralen borde med hänsyn
till inträffande förändringar i inköps- och produktionspriserna avpassa sina
utförsäljningspris (partipris) därefter. Följden härav har blivit, att rubbningar
gång efter annan inträffat i fråga om de belopp, med vilka de beräknade
statsinkomsterna influtit, enär såväl omsättningsskatten som rusdrycksförsäljningsbolagens
vinstmedel äro beroende av partiprisen. Enligt
kontrollstyrelsens mening har frågan om spritcentralens prissättning kommit
i ett annat läge, sedan 1928 års skattelagars föreskrifter om monopolbolagens
beskattning numera vunnit tillämpning. Även om den grundsatsen enligt
kontrollstyrelsens mening bör upprätthållas, att partihandeln med rusdrycker
icke skall åsyfta att bereda staten vinst, utan att den inkomst, staten vill
hämta ur denna hantering, i huvudsak bör uttagas genom varornas beskattning,
synes sagda grundsats i sin tillämpning ej böra drivas ända därhän,
att spriteentralen ändrar partiprisen, så snart sådant är påkallat av ofta
skiftande inköps- och produktionsförhållanden. Skulle nämligen detta senare
inträffa, bleve följden ständiga ändringar i detaljhandelsprisen. Nyttan och
lämpligheten ur allmän synpunkt av dylika förändringar, åtminstone i vad
det gäller prissänkningar, kunna, såsom kontrollstyrelsen förut antytt, starkt
ifrågasättas.

Kontrollstyrelsen har trott sig hava desto större skäl att erinra om ovannämnda,
av spriteentralen tillämpade prissättningsgrundsatser, som det icke
synes vara uteslutet, att längre fram på året ytterligare prisförändringar
kunna komma att äga rum.»

För att kompensera de på grund av partiprissänkningarna minskade statsinkomsterna
har det synts kontrollstyrelsen ligga närmast till hands att
företaga en höjning av omsättningsskatten. Styrelsen beräknar den erforderliga
skattehöjningen på följande sätt:

»Sagda skatt gav under kalenderåret 1928 31,427,000 kronor, på grund varav
den del av spritcentralens försäljning, som under sagda år var underkastad
dylik skatt, uppgick till 62,854,000 kronor. Då, enligt vad ovan angivits, spritcentralens
försäljning för närmaste hela år beräknas minskad med 3,764,000
kronor, skulle således den omsättningssumma, varå man kan beräkna omsättningsskatten,
för helt år bliva 59,090,000 kronor. Med oförändrad omsättningsskatteprocent
skulle omsättningsskatten inflyta med 29,545,000 kronor. Höjes
omsättningsskatten från nuvarande 50 procent till 55 procent, giver densamma

32,500,000 kronor. Det skattebelopp, som inflyter genom höjningen från 50
till 55 procent, täcker sålunda mer än väl nedgången i den på grund av
partiprissänkningarna minskade intäkten av den nuvarande omsättningsskatten.
Därest omsättningsskatten höjes, skulle ej heller vissa i det föregående berörda,
av styrelsen direkt fastställda utskänkningspris behöva ändras, i följd
varav det mesta av de inkomstminskningar, som enligt vad ovan anförts,
skulle drabba detaljhandelsbolagen, icke komme att inträda.»

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Departements chefen.

Kontrollstyrelsen har slutligen yttrat sig i fråga om prissänkningarnas
inverkan å förevarande statsinkomster, under förutsättning att höjningen
av omsättningsskatten träder i kraft icke i samband med prissänkningarna
utan först den 1 juli 1929. Styrelsen anför:

»Om en höjning av omsättningsskatten äger rum och träder i tillämpning
först vid ingången av nästa budgetår, skulle emellertid med tillämpning av
hittills gällande prissättningsregler betydande kastningar i detaljprisen
komma att göra sig gällande. Från och med den 1 mars skulle prisen
sänkas för att sedan ånyo höjas i samband med omsättningsskatteprocentens
ökning. Ett sådant sakernas tillstånd måste anses mindre önskvärt. Därest
proposition framlägges om höjning av omsättningsskatten i syfte att kompensera
de beräknade minskningarna i statsinkomster, är kontrollstyrelsen
därför betänkt på att lämna detaljhandelsbolagen det direktivet, att förrän
statsmakternas beslut om höjning av omsättningsskatten trätt i kraft, andra
ändringar i detaljprisen icke må företagas än sådana, som sammanhänga
med övergången till 2/;l- och '' .-literbuteljer och med omläggningen av prissättningen
å mindre buteljstorlekar. Härigenom skulle den inverkan, som
prissänkningarna medföra för tiden från den 1 mars 1929 till dess en eventuell
höjning av omsättningsskatten trätt i kraft, komma att helt och hållet
neutraliseras.»

På grund av vad sålunda anförts har kontrollstyrelsen hemställt, att förslag
måtte utarbetas och föreläggas riksdagen, i syfte att omsättningsskatten
den 1 juli 1929 höjes till 55 procent.

Enligt kontrollstyrelsens beräkningar skulle de av aktiebolaget Vin- & spritcentralen
beslutade prissänkningarna komma att medföra, att utbytet av omsättnings-
och utskänkningsskatten å spritdrycker — vilken inkomsttitel i
riksstatsförslaget för nästkommande budgetår är upptagen till 38.5 miljoner
kronor — för sagda budgetår icke skulle kunna beräknas högre än till 36.6
miljoner kronor. Då det vidare, med hänsyn till den genom prissänkningarna
uppkommande stora skillnaden mellan inköps- och utskänkningspris, enligt
kontrollstyrelsen numera syntes oundvikligt att, om prisreduktionerna komma
till stånd, företaga en nedsättning i avseende å vissa utskänkningspris,
bleve minskning i detaljhandelsbolagens inkomster följden. På grund härav
och då man jämväl i fråga om utminuteringsrörelsen skulle hava att räkna
med något reducerad vinst, beräknar kontrollstyrelsen, att rusdrycksförsäljningsmedlen
från detaljhandelsbolagen, vilken inkomsttitel i budgetförslaget
uppförts med 19 miljoner kronor, icke skulle kunna upptagas högre än till 17
miljoner kronor.

Den sålunda beräknade minskningen i statens intäkter å dessa inkomsttitlar
har synts mig böra motverkas genom erforderlig höjning av omsättningsskatten
å spritdrycker. I sådant hänseende har kontrollstyrelsen föreslagit,
att det procenttal, efter vilket denna skatt utgår, skall höjas från 50
till 55 procent från och med den 1 juli 1929. Detta förslag finner jag mig
böra tillstyrka. Genom en sådan höjning torde den som följd av ovanberörda
prissänkningar föranledda minskningen i omsättningsskattens avkast -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

ning väl täckas. I detta sammanhang vill jag framhålla, att, sedan numera
eu viss stabilitet uppnåtts i partihandelsbolagens tillverkningskostnader
och inköpspriser, det synes höra i möjligaste mån undvikas, att mera tillfälliga
förhållanden komma att medföra förändringar i utförsäljningspriserna
med därav följande växlingar i omsättningsskattens avkastning.

Därest den föreslagna höjningen av omsättningsskatten genomföres, behöva,
på sätt kontrollstyrelsen angivit, vissa av styrelsen direkt fastställda utskänkningspriser
ej ändras, i följd varav de inkomstminskningar, som eljest skulle
drabba detalj handelsbolagen, till största delen icke komma att inträda. De
beslutade partiprissänkningarna skola emellertid träda i tillämpning redan
den 1 mars 1929. Då jag lika med styrelsen anser det mindre önskvärt, att
detaljprisen nu sänkas för att sedan ånyo höjas, när eventuellt beslut om
skatteökningen den 1 juli 1929 träder i kraft, förutsätter jag, att styrelsen
lämnar detaljhandelsbolagen sådana direktiv med avseende å prissättningen,
att den inverkan, som partiprissänkningarna medföra för tiden från den 1
mars 1929 till dess höjningen av omsättningsskatten trätt i kraft, kommer att
neutraliseras.

Under nu angivna förhållanden synes det icke erforderligt att föreslå
ändring i de belopp, med vilka ifrågavarande inkomsttitlar uppförts i budgetförslaget,
helst som dispositionen av statsverkets inkomster å rusdrycksmedelstitlama
är reglerad med hänsyn till summan av de i riksstaten beräknade
beloppen å dessa titlar.

I enlighet med vad jag nu anfört har förslag till författning i ämnet
upprättats.

Föredragande departementschefen uppläser härefter berörda förslag till
förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni 1923 (nr
155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga
samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse,
bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Psilander.