Kungl. Maj:ts proposition nr 112 (Proposition 1944:112)

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Nr 112.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande
av centrala tvätt- och reparationsanstalter
för försvaret; given Stockholms slott den 18 februari
19U.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 18 februari 1944-,

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Quensel,
Bergquist, Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf,
Rubbestad.

Efter gemensam beredning med cheferna för social- och finansdepartementen
anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, följande.

På förslag av Kungl. Majit i propositionen nr 179 beslöt 1943 års riksdag
(riksdagens skrivelse nr 320), att den nuvarande, förbandsvis bedrivna
tvätt- och reparationsverksamheten i fråga örn intendenturmateriel vid försvarsväsendet
skulle rationaliseras genom koncentration av verkstadsdriften
till ett fåtal centrala tvätt- och reparationsanstalter. Tillika anvisade

Bihang till riksdagens protokoll 10U. i sami. Nr 1/2.

kungl. Maj:ts proposition nr 112.

riksdagen medel dels för uppförande av centrala dylika anstalter i Stockholm
och Boden samt på Gotland, dels ock för anskaffning av maskiner
och annan utrustning för anstalterna i fråga.

Enligt de beräkningar rörande behovet av centrala tvätt- och reparationsanstalter
för 1‘örsvarsväsendet i dess helhet, vilka lågo till grund för riksdagens
beslut i fråga örn underhållstjänstens ordnande, skulle — utöver
nyssnämnda tre centrala anläggningar — i övrigt erfordras fyra eller fem
dylika anstalter.

I sin skrivelse framhöll riksdagen, bland annat, att uppmärksamhet borde
ägnas åt frågan, huruvida det icke i särskilda fall, då en förläggningsort
vore belägen på långt avstånd från närmaste centrala tvätt- och reparationsanstalt,
kunde visa sig fördelaktigt att bibehålla nuvarande ordning för
underhållstjänsten, att de centrala anstalterna lämpligen borde till sin kapacitet
så avpassas, att de kunde tillgodose jämväl garnisonssjukhusens behov
av tvätt och reparationer, att vid organisationens fortsatta utbyggnad
borde övervägas de fördelar, som kunde ernås genom att anstalterna avsåges
för både statligt och kommunalt bruk, att vid förläggningen av de centrala
anstalterna hänsyn i möjligaste mån borde tagas till dyrortsgrupperingen
ävensom att den för tillfället minskade arbetstillgången inom den privata
skoindustrien icke borde föranleda beskärning av de inom de blivande anstalterna
för skoreparationer beräknade utrymmena. Riksdagen lämnade vidare
utan erinran ett av mig i propositionen nr 179 gjort uttalande, att det syntes
kunna ifrågasättas, örn icke de militära förbanden i och invid Karlskrona
borde kunna utnyttja den för södra delen av landet avsedda centralanstalten.

Genom beslut den 30 juni 1943 uppdrog Kungl. Majit åt 1912 års militära
reparationstjänstutredning, vilken haft att undersöka frågan om underhållstjänstens
centralisation, att vid den fortsatta utredningen av ifrågavarande
spörsmål beakta vad i ämnet anförts enligt nämnda proposition samt
förberörda riksdagsskrivelse ävensom i vissa i ämnet väckta motioner.

Härefter har reparationstjänstutredningen den 29 januari 1944 avgivit förslag
i fråga örn uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter för försvarsväsendet
m. m. I anledning härav har överbefälhavaren den 14 februari
1944 yttrat sig rörande anstalternas läge.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning dels frågan örn
uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter för mellersta Norrland,
västra Götaland, östra Götaland och södra Götaland, dels ock vissa
härmed sammanhängande spörsmål.

1. Ifrågasatt samarbete med landsting m. 11. i fråga örn utförande av tvätt
vid centrala tvätt- och reparationsanstalter.

I anledning av det av 1943 års riksdag gjorda uttalandet rörande ett eventuellt
utnyttjande av de centrala tvätt- och reparationsanstalterna jämväl

Kungl. Majlis proposition nr 112.

för civilt bruk har reparationstjänstutredningen trätt i förbindelse med vissa
landsting, vilka alltefter valet av förläggningsplatser för de blivande anstalterna
kunde förväntas lia intresse av ett samarbete nied kronan i fråga om
utförande vid anstalterna av tvätt från landstingen underlydande
sjukvårdsinrättningar. Vidare bär utredningen riktat förfrågningar
till direktionerna för vissa icke under landsting
sorterande sjukvårds anstalter, huruvida från dessas sida intresse
förefunnes av ett samarbete med kronan i angivna hänseende.

De landsting, med vilka utredningen sålunda inlett förhandlingar, hade
varit Östergötlands, Jönköpings, Kristianstads, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands,
Örebro, Jämtlands och Västernorrlands läns landsting. De orter, som
därvid från utredningens sida preliminärt nämnts såsom tänkbara förläggningsplatser,
hade varit för östra Götaland Mjölby eller Tranås, för södra
Götaland Hässleholm, för västra Götaland Herrljunga eller Skövde, för västra
Svealand Kristinehamn samt för mellersta Norrland Bräcke eller Långsele.
Till ledning för landstingens ställningstagande hade utredningen meddelat
vissa uppgifter rörande de ekonomiska förutsättningarna för det tilltänkta
samarbetet. I sådant hänseende hade utredningen särskilt framhållit,
att, då driften vid de centrala anstalterna icke vore avsedd att lämna
något ekonomiskt överskott, behandlingen av det till anstalterna hänvisade
tvättgodset förutsattes ske efter självkostnadspris.

Flertalet landsting hade emellertid förklarat sig icke ämna för närvarande
begagna sig av det i utsikt ställda samarbetet med kronan.

Sålunda hade Östergötlands läns landsting förklarat sig avstå från det erbjudna
samarbetet. Kristianstads läns landstings förvaltningsutskott hade
meddelat, att utskottet vore intresserat av underhandlingar endast under förutsättning,
att lägre tvättkostnader än vid landstingets egna tvättinrättningar
kunde erhållas. Skaraborgs läns landstings förvaltningsutskott hade anfört,
att, enär tvättbehovet vid landstingets anstalter ombesörjdes av egna tvättinrättningar,
utskottet icke vore berett att för närvarande förorda landstinget
att för berörda ändamål utnyttja en central militär tvättanstalt. 1 samband
med en framtida utbyggnad av landstingets anstaltsväsende kunde emellertid
intresset av ett samarbete i fråga om utförande av tvätt vid viss eller vissa nytillkommande
eller utvidgade anstalter bli aktuellt, örebro läns landstings förvaltningsutslcott
hade meddelat, att en för landstingets samtliga anstalter avsedd
central tvättinrättning vore under uppförande i Örebro, varför samarbete
med kronan icke kunde komma i fråga. Jämtlands läns landstings förvaltningsutskott
hade anfört, att landstinget icke hade något intresse av det
tilltänkta samarbetet, enär landstinget åtminstone för närvarande hade sin
tvättförsörjning väl ordnad.

Jönköpings läns landstings sjukvårdsberedning hade meddelat, att det i
nuvarande läge syntes förefinnas intresse av att åtminstone landstingets i
Tranås belägna sjukvårdsinrättning anslötes till en försvarsväsendets centralanstalt.
Då emellertid beslut fattats örn utredning angående centralisering
av tvätt inom landstingsområdet till vissa sjukvårdsinrättningar, kunde
för närvarande något bindande uttalande icke göras. Älvsborgs läns landsting
bade vid förhandlingar med utredningen förklarat sig villigt att inleda
samarbete med kronan i förevarande hänseende. Vid underhandlingar med
Värmlands läns bindsting hade framkommit, alt landstinget igångsatt en ut -

Kungl. Majlis proposition nr 112.

byggnad av centrallasarettets i Karlstad tvättinrättning och att nied hänsyn
härtill frågan om ett ombesörjande av tvätt från landstingets inrättningar vid
en blivande militär centraltvättinrättning icke vore aktuell. Vad slutligen
Västernorrlands läns landsting beträffade, hade underhandlingar förts mellan
representanter för landstinget, å ena, samt reparationstjänstutredningen
och försvarets fabriksstyrelse, å andra sidan, angående förutsättningarna
för ett samarbete på förevarande punkt i händelse av förläggandet av en
central militär tvättinrättning till Långsele. Dessa underhandlingar hade
resulterat i att landstinget förklarat sig villigt inleda dylikt samarbete under
från kronans sida angivna förutsättningar.

De under landstingen icke sorterande sjukvårdsanstalter, till vilkas styrelser
utredningen ansett sig böra rikta förfrågningar rörande inledande av
ett samarbete med kronan, hade utgjorts av Österåsens sanatorium, Romanäs
sanatorium och Tranås kuranstalt. Stgrelsen för Österåsens sanatorium
hade meddelat, att från styrelsens sida intresse förefunnes av en anslutning
till en central tvättinrättning, helst om densamma förlädes till Långsele.
Göteborgs sjukhusdirektion hade med avseende å utförande av tvätt för
Romanäs sanatorium förklarat sig villig till samarbete med kronan under
av utredningen angivna ekonomiska förutsättningar. Direktionen för Tranås
kuranstalt hade däremot meddelat, att något intresse av samarbete i förevarande
hänseende icke förelåge från anstaltens sida.

I anslutning till vad sålunda vid de med landstingen och berörda sjukhusdirektioner
inledda förhandlingarna förekommit har reparationstjänstutredningen
erinrat om att tanken på ett samgående med civila inrättningar i fråga
örn utförande av tvätt för dessa vid de planerade militära centraltvättanstalterna
framsprungit ur önskemålet att därigenom erhålla underlag för
en större omsättning, varvid kostnaderna per kilogram tvättgods skulle kunna
nedbringas. Av denna anledning hade den vid 1943 års riksdag beslutade,
för VII. militärområdet avsedda centralanstalten ansetts böra dimensioneras
jämväl för Gotlands läns landstings sjukvårdsinrättningars behov. I
de fall åter, där de blivande centralanstalterna med hänsyn till omfattningen
av det dit hänvisade militära tvättgodset komme att erhålla en för säkerställande
av ett ekonomiskt tillfredsställande driftsresultat i och för sig tillräcklig
storleksordning, förelåge ur försvarsväsendets synpunkt icke samma
intresse av ett samgående med civila inrättningar på förevarande punkt.

Delvis mot bakgrunden av det nu sagda hade utredningen efter ingående
överväganden funnit sig föranlåten att bringa till Älvsborgs läns landstings
kännedom, att utredningen för sin del icke ansåge sig kunna förorda ett
samarbete med landstinget i fråga örn utförande av civil tvätt vid en till
västra Götaland förlagd central tvättinrättning för försvarsväsendet.

Därest vidare — på sätt utredningen i det följande föresloge — den för
mellersta Norrland avsedda centralanstalten skulle komma att förläggas till
Bräcke, syntes förutsättningar för ett samarbete mellan kronan och Västernorrlands
läns landsting icke föreligga.

Vad de med Värmlands läns landsting förda förhandlingarna beträffade,

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

hade från utredningens sida framkastats tanken på ett samarbete mellan
kronan och landstinget i den formen, att de till Karlstad och Kristinehamn
förlagda truppförbanden skulle för utförande av vattentvätt och reparationer
av tvättgodset hänvisas till centrallasarettets i Karlstad under utbyggnad
varande tvättinrättning. Landstingets förvaltningsutskott hade emellertid
förklarat sig icke kunna acceptera ett samarbete på av utredningen föreslagna
ekonomiska villkor.

Sammanfattningsvis har utredningen konstaterat, att förutsättningar för
ett samarbete i angivna hänseende mellan kronan och landstingens sjukvårdsinrättningar
i åsyftad omfattning åtminstone icke för närvarande vore
för handen. Detta borde enligt utredningens mening icke hindra, att frågan
härom ånyo upptoges, om och i den mån förhållandena framdeles kunde
giva anledning därtill. Frågan örn ett samarbete med vissa civila inrättningar
i övrigt torde, påpekar utredningen, icke vara av större räckvidd. Hinder
torde emellertid icke behöva möta mot etablerandet av dylikt samarbete,
i den mån detsamma kunde vara ägnat att tillgodose båda parternas intressen.
Det hade synts utredningen lämpligen böra få ankomma på försvarets
fabriksstyrelse att träffa avgörande i hithörande spörsmål.

Beträffande frågan örn samarbete med Kristianstads och Älvsborgs läns
landsting hänvisas även till det följande.

2. För försvarsväsendet erforderliga tvätt- oell reparalionsanstaltcr utöver
av 1943 års riksdag beslutade anstalter. Undcrliållstjänstens
ordnande i övrigt.

Allmänna synpunkter.

Vad angår frågan örn de centrala tvätt- och reparationsanstalter, vilka
erfordras utöver de av 1943 års riksdag beslutade anstalterna i Boden och
Stockholm samt på Gotland, har reparationstjänstu(redningen anfört, alt utredningens
fortsatta överväganden givit till resultat, att för ändamålet synts
böra uppföras fyra dylika anstalter, avsedda en för mellersta Norrland, en
för västra Götaland, en för östra Götaland samt en för södra Götaland och
förlagda förslagsvis till respektive Bräcke, Herrljunga, Mjölby och Hässleholm.
Den för södra Götaland avsedda anstalten skulle dock icke omedelbart
komma till utförande utan huvuddelen av underhållstjänsten för de
till denna del av landet förlagda förbanden provisoriskt ordnas genom övertagande
för försvarets räkning av den vid förutvarande tvångsarbetsanstalten
i Landskrona befintliga tvättinrättningen.

Även vid en centralisering i angiven omfattning av underhållstjänsten
skulle vissa förband komma att befinna sig på betydande avstånd från närmaste
centrala anstalt. Delta bleve, framhåller utredningen, förhållandet
beträffande Värmlands regemente, Bergslagens artilleriregemente, Västerbottens
regemente, Norrlands dragonregemente, Dalregementet, Hälsinge re -

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

gemente saint Hälsinge flygflottilj. Utredningen hade stannat vid att förorda,
att nuvarande ordning för underhållstjänsten, i vad avser vattentvättgods,
tills vidare skulle bibehållas vid Värmlands regemente, truppförbanden
i Umeå, Dalregementet och Hälsinge regemente ävensom att Bergslagens
artilleriregemente och Hälsinge flygflottilj i nämnda avseende tills vidare
skulle hänvisas till respektive Värmlands regemente och Hälsinge regemente.

Utredningen har vidare kommit till den uppfattningen, att underhållstjänsten
för de till och invid Karlskrona förlagda förbanden och inrättningarna
tills vidare borde ombesörjas vid de nuvarande tvätt- och reparationsanstalterna
i Karlskrona.

Central tvätt- och reparationsanstalt för mellersta Norrland.

Den för mellersta Norrland avsedda centralanstalten skulle betjäna följande
militära förband och inrättningar, nämligen Jämtlands fältjägarregemente,
Västernorrlands regemente, Norrlands artilleriregemente, Sundsvalls
luftvärnskår, Norrlands trängkår, Svea ingenjörkårs kompani i Östersund,
garnisonssjukhuset i Sollefteå, Härnösands kustartilleridetachement samt
Jämtlands flygflottilj. Den sammanlagda tvättgodsmängden från ifrågavarande
enheter har beräknats uppgå till omkring 700 000 kilogram under
ett normalår enligt 1942 års försvarsorganisation.

Med avseende å frågan om valet av plats för en för denna del av landet
avsedd centralanstalt har reparationstjänstutredningen framhållit, att i samband
med en av arméns sakkunniga för tvättfrågor på sin tid verkställd
utredning rörande uppförande av en central tvättanstalt i mellersta Norrland
dåvarande chefen för II. arméfördelningen av militära skäl motsatt
sig anstaltens förläggande till Östersund.

Valet av förläggningsplats för ifrågavarande anstalt har synts utredningen
böra stå mellan Bräcke och Långsele stationssamhällen. I den av arméns
tvättsakkunniga verkställda utredningen hade den förra orten förordats såsom
förläggningsplats.

Militärbefälhavaren för II. militärområdet hade på utredningens förfrågan
meddelat, att — även örn Bräcke och Långsele under fredsförhållanden
kunde anses ur militär synpunkt i stort sett likvärdiga såsom förläggningsplatser
— Bräcke likväl ägde ett bestämt företräde framför Långsele med
hänsyn till etappgrupperingen. Därest endast militära skäl finge fälla utslaget,
borde platsvakt fördenskull utfalla till förmån för Bräcke. De militära
nackdelarna beträffande Långsele-alternativet vöre dock icke så stora,
att militärbefälhavaren ville motsätta sig anstaltens förläggande lill sistnämnda
plats.

En jämförelse i övrigt mellan nämnda båda orter utfölle sålunda:

Erforderligt tomtutrymme för den blivande anstalten ställdes av vederbörande
kommun kostnadsfritt till kronans förfogande, i Bräcke omedelbart
invid järnvägen och i Långsele på ett avstånd av 300 meter från
järnvägen.

I Bräcke hade vattenledningsvattnct en hårdhetsgrad av 5,5 tyska hård -

Kungl. Majds proposition nr 112.

hetsgrader. Vattnet tillhandahölles till ett pris av 7 öre per kubikmeter.

I Långsele uppginge vattenledningsvatlnets hårdhetsgrad till 2,0 tyska grader.
Vattnet betingade här ett pris av 15 öre per kubikmeter. Vatten kunde
emellertid erhållas även ur den närbelägna Faxälven, varvid erfordrades
uppförande av ett särskilt pump- och reningsverk. Älvvattnet hade en
hårdhetsgrad av allenast 0,8 tyska grader.

I dyrortshänseende hänfördes Bräcke stationssamhälle till D-ort och Långsele
stationssamhälle till E-ort. För en anläggning av här ifrågavarande
storleksordning medförde densammas förläggande till Bräcke en minskning
i avlöningskostnaderna i jämförelse med Långsele-alternativet å omkring
7 000 kronor per år.

För ett bedömande av förläggningsfrågan ur transportsynpunkt hade
utretts, att de militära godstransporterna vad Bräcke-alternativet beträffade
uppginge till omkring 189 000 tonkilometer vid järnvägstransport och till omkring
190 000 tonkilometer vid biltransport, under det att motsvarande siffror
för Långsele-alternativet utgjorde omkring 199 000 respektive 159 000
tonkilometer. Dessa differenser vore emellertid icke av den storleksordning,
att desamma i och för sig inverkade på förläggningsfrågan.

Den militära tvättgodsmängden vid ifrågavarande anläggning beräknades,
såsom nämnts, under normala fredsförhållanden komma att utgöra omkring
700 000 kilogram per år. I utredningens den 16 oktober 1942 avgivna
principbetänkande hade påvisats, att för ernående av ett gynnsamt driftsresultat
erfordrades en årlig tvättgodskvantitet icke understigande 1 miljon
kilogram. Vad Bräcke-alternativet anginge hade Jämtlands läns landsting
avböjt ett samarbete med kronan, under det att \ ästernorrlands läns landsting
och styrelsen för Österåsens sanatorium förklarat sig villiga till ett samgående
i händelse av anstaltens förläggande till Långsele. Härvid skulle den
arliga tvättgodsmängden ökas med omkring 700 000 kilogram eller således
till sammanlagt omkring 1,4 miljoner kilogram. Den härav betingade driftkostnadsminskningen
kunde uppskattas till 2,5 öre per kilogram tvättgods
eller för 700 000 kilogram tvättgods lill 17 500 kronor per år enligt 1939 års
prisnivå, vilken summa evalverad till nuvarande prisläge motsvarade omkring
25 000 kronor. Örn för jämförelse ur driftsekonomisk synpunkt mellan
Bräcke- och Långsele-alternativen sistnämnda summa reducerades med
7 000 kronor, motsvarande å Bräcke-anläggningen belöpande besparing i
avlöningskostnaderna på grund av dyrortsgrupperingen, kunde således den
årliga driftkostnadsminskningen vid anstaltens förläggande till Långsele
för det militära tvättgodset för närvarande uppskattas till sammanlagt
18 000 kronor. 1 samband härmed linge dock framhållas, att det behövliga
investeringskapitalet ökades med omkring 400 000 kronor enligt nuvarande
prisnivå. Förräntning och amortering av detta kapital inginge i den angivna
driftskalkylen.

Sammanfattningsvis kunde således konstateras, att lill förmån för Långsele-allernativet
talade en något gynnsammare driftsekonomi. Häremot
borde emellertid vägas den vid detta alternativ uppkommande ökningen i
investeringskapitalet.

Emellertid finge Bräcke ur militära synpunkter anses äga företräde framför
Långsele. Visserligen avsåges de centrala anläggningarna för fredsbehovet,
men militärbefälhavarens framhållande av etappgrupperingssynpunklcn
sy nies i delta fall böra tillmätas särskild betydelse vid det förhållandet,

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

att i denna del av landet några privata tvättinrättningar av betvdenhet icke
stöde till förfogande.

Till förman för Bräcke-alternativet talade vidare den i jämförelse med
bostadsförhållandena i Långsele mera rikliga tillgången på personalbostäder
i följd av en av statens järnvägar vidtagen personalöverflyttning från Bräcke
till Ange.

Reparationstjänstutredningen har sammanfattningsvis uttalat, att ur de
synpunkter utredningen haft att företräda Bräcke-alternativet finge anses
äga något företräde framför Langsele-alternativet. Utredningen har fördenskull
förordat, att den för mellersta Norrland avsedda centrala tvätt- och
reparationsans tal ten förlägges till Bräcke. För den händelse emellertid Långsele-alternativet
ur allmänna synpunkter ansåges böra väljas, har utredningen
framlagt kostnadsberäkningar jämväl för en till sistnämnda ort förlagd
centralanstalt.

Central tvätt- oell reparationsanstalt för södra Götaland.

Den för södra delen av landet avsedda centrala anstalten skulle betjäna
följande förband, nämligen Norra skånska infanteriregementet, Södra skånska
infanteriregementet, Kronobergs regemente, Hallands regemente, Skånska
kavalleriregementet, Skånska pansarregementet, Wendes artilleriregemente,
Skånska luftvärnskåren, Signalregementets kompani i Kristianstad,
Skånska trängkåren, Krigsflygskolan, Skånska flygflottiljen och Hallands
flygflottilj. Den sammanlagda tvättgodsmängden från ifrågavarande enheter
har beräknats uppgå till omkring 1,2 miljoner kilogram för år räknat.

Inom ifrågavarande del av landet lämpade sig Hässleholm såväl geografiskt
som i fråga örn förbindelseleder väl såsom förläggningsplats. Staden
hade också på sin tid av sakkunniga för arméns tvättfrågor förordats såsom
plats för en central tvättanstalt. En ytterligare förskjutning till Hässleholms
favör innebure den numera beslutade förläggningen till staden av Skånska
pansarregementet.

Enligt utredningens uppfattning skulle en sydligare förläggning än Hässleholm
innebära ett alltför utsatt läge. En nordligare förläggning -—- till
Markaryd, Älmhult eller Alvesta — skulle å andra sidan medföra avsevärt
ökade transportkostnader och försämrade kommunikationer. Militärbefälhavaren
för I. militärområdet hade förklarat sig kunna godtaga Hässleholm
såsom förläggningsplats.

Hässleholms stad hade utfäst sig att kostnadsfritt ställa tomt örn cirka
10 000 m2 till kronans förfogande. Tomten vore belägen intill arméns havremagasin,
till vilket stickspår funnes framdraget. Vattenledningsvattnet hade
en hårdhetsgrad av 7,6 tyska hårdhetsgrader och tillhandahölles till ett pris
av 18 öre pr m3. Staden vore i dyrortshänseende hänförd till C-ort. Anläggningens
militära godskapacitet — 1,2 miljoner kilogram per år — gjorde
frågan örn samarbete med landsting utan nämnvärd betydelse, och Kristianstads
läns landsting hade, såsom nämnts, förklarat sig berett till samarbete
endast under vissa särskilda förutsättningar.

Utredningen har fördenskull förordat, att en central tvätt- och reparationsanstalt
för södra Götaland förlägges till Hässleholm.

Kungl. Maj:ls proposition nr 112.

Utredningen har emellertid i detta sammanhang erinrat, att utredningen
på uppdrag av chefen för försvarsdepartementet undersökt förutsättningarna
för övertagandet av den i socialdepartementets regi drivna tvättanstalten
vid förutvarande tvångsarbetsanstalten i Landskrona. I skrivelse till departementschefen
den 21 december 1943 hade utredningen påvisat möjligheterna
att provisoriskt utnyttja denna anläggning såsom central tvätt- och reparationsanstalt
för vissa av de till södra Sverige förlagda militära enheterna
och därvid framhållit, att, därest ett övertagande för försvarets räkning ansåges
böra ske, anstalten liksom övriga centrala anstalter borde underställas
försvarets fabriksstyrelse. Såsom utredningen i nyssnämnda skrivelse påpekat,
borde en provisorisk lösning av frågan örn underhållstjänstens ordnande
vid denna del av försvarsmakten icke i princip rubba det planerade
byggnadsprogrammet med avseende å återstående centrala tvätt- och reparationsanstalter.

Utredningen har ansett det böra ankomma på fabriksstyrelsen att vid
gynnsammare byggnadskonjunkturer till Kungl. Maj:t inkomma med framställning
om den lämpliga tidpunkten för uppförande av Hässleholms-anläggningen.
De mindre ändrings- och inredningsarbeten, som erfordras för
att provisoriskt taga Landskrona-anstalten i bruk i befintligt skick, ha av
utredningen beräknats till 35 000 kronor.

Central tvätt- och reparationsanstalt för västra Götaland.

Den för västra Götaland avsedda centralanstalten skulle betjäna följande
förband, nämligen Älvsborgs regemente, Bohusläns regemente, Livregementets
husarer, Skaraborgs pansarregemente, Göta artilleriregemente, Karlsborgs
luftvärnsregemente. Göteborgs luftvärnskår, Signalregementets kompani
i Skövde, Göta trängkår, Andra tygkompaniet, Andra intendenturkompaniet,
garnisonssjukhusen i Karlsborg och Skövde, Göteborgs örlogsdepå,
Älvsborgs kustartilleriregemente, Västgöta flygflottilj, Skaraborgs flygflottilj
samt Göta flygflottilj. Den sammanlagda tvättgodsmängden från ifrågavarande
enheter har uppskattats till omkring 1,35 miljoner kilogram per
normalår enligt 1942 års försvarsordning.

De orter, som inom denna del av landet kunde komma i fråga såsom
förläggningsplatser, vore Herrljunga, Falköping och Skövde. Av dessa platser
syntes Herrljunga geografiskt och förbindelsemässigt vara bäst beläget. Militärbefälhavaren
för lil. militärområdet hade i yttrande till reparationstjänstutredningen,
utan angivande av skälen härför, ansett sig icke kunna ur militära
synpunkter godtaga Herrljunga såsom förläggningsplats. Militärbefälhavaren
hade vidare anvisat möjligheten av att förlägga anstalten invid
Skövde.

Ur transportsynpunkt beräknades godstransporterna per år motsvara vid
järnvägstransporter till Herrl junga, Falköping och Skövde respektive 253 000,
270 000 och 283 000 tonkilomeler samt vid landsvägstransporter respektive
295 000, 291 000 oell 300 000 tonkilometer.

Kungl. Maj-.ts proposilion nr 112.

I dyrortshänseende vöre Herrljunga hänfört till A-ort, under det att Falköping
och Skövde tillhörde D-ort. Ur driftsekonomisk synpunkt innebure
denna skillnad i dyrorter för närvarande en årlig kostnadsbesparing å avlöningskontot
av omkring 40 000 kronor till Herrljungas favör.

Falköping och Skövde städer hade erbjudit sig att kostnadsfritt ställa
tomt till förfogande för den centrala anstalten. Vid anstaltens förläggande
till Herrljunga skulle staten däremot få gälda ett belopp av 15 000 kronor
i tomtkostnad, varemot återstående kostnad för markförvärvet, 10 000 kronor,
skulle bestridas av Herrljunga Elektriska Aktiebolag.

Vattnet hade i Skövde en hårdhetsgrad av 6—7 tyska hårdhetsgrader
och betingade ett pris av 25 öre per kubikmeter. I Falköping vore vattnets
hårdhetsgrad 12 grader och vattenpriset 20 öre per kubikmeter. I Herrljunga
kunde vatten erhållas ur Nossan. Hårdhetsgraden utgjorde här 1,8.

Ett samarbete med landsting vore med hänsyn till den militära godskapacitelen
vid ifrågavarande anstalt icke erforderligt eller ur statens synpunkt
ens tillrådligt. Herrljunga samhälle syntes nämligen knappast förfoga över
arbetskraft och bostäder i den utsträckning, som en samarbetsanläggning i
förevarande fall skulle kräva. Utredningen hade såsom tidigare nämnts
delgivit Älvsborgs läns landsting denna sin uppfattning.1

Sammanfattningsvis funne utredningen, att Herrljunga — särskilt med
hänsyn till dvrortsförhållandena men även till att vattenfrågan vid detta
alternativ kunde lösas på ett för kronan fördelaktigt sätt — borde givas
ett bestämt företräde framför övriga ifrågakommande förläggningsplatser.
Vad de militära synpunkterna anginge, kunde utredningen för sin del icke
anse, att militärbefälhavarens åsikt härvidlag borde tillmätas avgörande
betydelse. Samma militära skäl, som befunnits tala mot ett förläggande till
Östersund av en central anstalt för mellersta Norrland, syntes göra sig
gällande även beträffande Skövde.

Utredningen har således förordat, att en central tvätt- och reparationsanstalt
för västra Götaland förlägges till Herrljunga.

Central tvätt- och reparationsanstalt för östra Götaland.

För de i Linköping, Malmen, Norrköping, Örebro, Jönköping, Eksjö och
Nora förlagda förbanden och anstalterna eller Livregementets grenadjärer,
Livgrenadjärregementet, Jönköpings-Kalmar regemente, Smålands artilleriregemente,
Östgöta luftvärnsregementc, Göta ingenjörkår, Svea trängkår,
Göta trängkårs kompani i Nora, garnisonssjukhusen i Linköping och Eksjö,
Östgöta flygflottilj samt Bråvalla flygflottilj har den sammanlagda tvättgodsmängden
beräknats till omkring 1 miljon kilogram per normalår enligt
1942 års försvarsordning.

Reparationstjänstutredningen hade för ifrågavarande grupp av militära
enheter undersökt olika förläggningsmöjligheter, bland andra Hallsberg,
Mjölby och Tranås, och därvid kommit till den uppfattningen, att ett förläggande
av en för dessa enheter gemensam tvätt- och reparationsanstalt
till Mjölby ur olika synpunkter skulle vara den för kronan fördelaktigaste.

1 Landstingets förvaltningsutskott har sedermera meddelat reparationstjänstutredningen, att
utskottet efter ytterligare överväganden funnit samarbetsfrågan böra för landstingets del förfalla.

Kungl. Majda proposition nr 112.

Militärbefälhavaren för IV. militärområdet hade förklarat sig icke ha något
att erinra mot detta platsval.

Mjölby stad hade förbundit sig att leverera erforderlig kvantitet renat
vatten ur Svartån med en hårdhetsgrad av 3 tyska grader till ett pris av 8
öre per kubikmeter, vilket pris understege självkostnaden.

Utredningen hade med statens järnvägar träffat preliminär överenskommelse
om upplåtelse till försvarsväsendet av ett för ändamålet lämpat område
örn cirka 5 400 kvadratmeter å järnvägarna tillhörig mark mot en
årlig arrendeavgift av 600 kronor under en första upplåtelseperiod av 10 år.

Utredningen har i anslutning till det anförda förordat, att den för ifrågavarande
del av försvarsväsendet avsedda centralanstalten förlägges till
Mjölby.

Bibehållande av nuvarande ordning för underhållstjänsten vid vissa förband
ur armén oell flygvapnet.

Såsom i det föregående antytts, skulle även efter en centralisering av underhållstjänsten
vissa truppförband komma att befinna sig på betydande
avstånd från närmaste centrala anstalt. Detta skulle bli förhållandet beträffande
Värmlands regemente, Bergslagens artilleriregemente, Västerbottens
regemente, Norrlands dragonregemente, Dalregementet, Hälsinge regemente
och Hälsinge flygflottilj.

Reparationstjänstutredningen har framhållit, att de härmed förknippade
nackdelarna emellertid icke gjorde sig i lika hög grad gällande beträffande
samtliga grenar av underhållstjänsten. Den största olägenheten
framträdde med avseende å vattentvätten och reparationerna av vattentvättgodset.
I fråga örn kemisk tvätt och skoreparationer spelade däremot avståndet
från närmaste central anstalt mindre roll.

Med hänsyn till angivna förhållanden har utredningen förordat, att de
nuvarande tvättinrättningarna och verkstäderna för reparation av tvättgodset
tills vidare skulle bibehållas vid Värmlands regemente, Västerbottens
regemente, Dalregementet och Hälsinge regemente ävensom att Bergslagens
artilleriregemente, Norrlands dragonregemente och Hälsinge flygflottilj för
utförande av vattentvätt skulle hänvisas till respektive Värmlands regemente,
Västerbottens regemente och Hälsinge regemente.

Utredningen har härvid förutsatt, att ifrågavarande anstalter skulle underställas
försvarets fabriksstyrelse.

I fråga örn kemisk tvätt och skoreparationer lia förbanden i Umeå ansetts
böra repliera på den centrala anstalten i Bräcke eller, eventuellt, pa
anläggningen i Boden, Dalregementet och Hälsinge regemente på Stockholnis-anläggningen
samt Hälsinge flygflottilj på Bräcke- eller, eventuellt,
Stockholms-anläggningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Underliållstjäiistens ordnande för de i och invid Karlskrona
förlagda förbanden.

I fråga om marinens nuvarande tvätt- och reparationsanstalter i Karlskrona
har reparationstjänstutredningen inhämtat yttrande av chefen för
marinen, vilken framhållit, att det ur militär synpunkt synts önskvärt och
ändamålsenligt, att ifrågavarande anstalter bibehölles. Med hänsyn härtill
ävensom till att den för södra Götaland avsedda centrala anstalten i Hässleholm
skulle erhålla ur driftsekonomisk synpunkt tillräckligt stor kapacitet
i och för sig samt att avståndet mellan Hässleholm och Karlskrona vore
relativt stort och järnvägsförbindelsen mindre god, har utredningen kommit
till den uppfattningen, att de nuvarande anläggningarna i Karlskrona
horde tills vidare bibehållas, åtminstone så länge verksamheten vid desamma
dreves i samband med marinens centrala beklädnadsverkstad. Vid en dylik
lösning borde enligt utredningens mening Kalmar och Blekinge flygflottiljer
i fråga om underhållstjänsten hänvisas lill anläggningarna i Karlskrona.

Utredningen har förutsatt, att anläggningarna i fråga skulle underställas
försvarets fabriksstyrelse.

Tvätt- och reparationsbehov vid de planerade centrala anläggningarna.

Utredningen har räknat med att de centrala tvätt- och reparationsanstalterna
dimensioneras efter det kommande fredsbehovet av tvätt och reparationer
med viss marginal för toppbelastningar.

Enligt vad i det föregående anförts har vattentviittbehovet per normalår
enligt 1942 års försvarsordning uppskattats vid anstalten i Bräcke till 0,7
miljoner kilogram, vid anstalten i Hässleholm till 1,2 miljoner kilogram, vid
anstalten i Herrljunga till 1,35 miljoner kilogram och vid anstalten i Mjölby
till 1 miljon kilogram. Motsvarande siffror för kemisk tvätt har utredningen
uppskattat till respektive 125 000, 170 000, 180 000 och 175 000 kilogram.

För skrädderireparationer skulle vid var och en av centralanstalterna i
Bräcke, Hässleholm, Herrljunga och Mjölby erfordras en arbetsgrupp för
reparation av kommisspersedlar samt en arbetsgrupp för reparation av linneoch
bomullspersedlar. Vidare skulle vid anstalten i Bräcke erfordras fyra
strumpstoppningsgrupper och vid envar av de övriga anstalterna fem sådana
grupper.

För skoreparationer skulle i var och en av nyssnämnda fyra anläggningar
erfordras en arbetsgrupp med en kapacitet av respektive 160, 210, 240 och
220 par skor per dag.

I detta sammanhang har utredningen erinrat, att genom utredningens försorg
sommaren 1942 igångsatts vissa slitningsprov med uniform m/39 för
utrönande av denna uniformstyps reparationsbehov. Dessa försök, vilka numera
avslutats, hade givit vid handen, att de vid de centrala anstalterna planerade
utrymmena för uniformsreparationer bomme att väl täcka behovet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Personalbehov.

Det har svnts utredningen ur såväl tekniska som ekonomiska synpunkter
angeläget, att cheferna för de blivande anläggningarna erhålla sådan löneställning,
att kvalificerade krafter kunna påräknas. Likaså borde enligt utredningens
mening löneställningen för tvättföreståndarna avvägas så, att en
fullgod rekrytering av dessa befattningar säkerställdes.

Såsom chef för var och en av (inläggningarna i Hässleholm, Herrljunga
och Mjölby avses en ingenjör med god praktik som arbetsledare.

Vid envar av sistnämnda anstalter har följande administrations- och förmanspersonal
beräknats erforderlig:

1 tvättföreståndare 1 skomakeriförman

1 bitr. » (kvinnlig) 1 bitr. »

1 skrädderiförman 1 kontorsbiträde

1 bitr. » 1 skrivbiträde.

I fråga om personalens löneställning ha de i propositionen 1943: 179 angivna
principerna synts böra följas.

Vid var och en av förevarande anstalter har vidare följande antal arbetare
beräknats komma att sysselsättas:

	Mani.	K vinni.	Summa
Eldare, reparatörer, chaufförer	........ 4	—	4
Vattentvätt ..................	2	33	35
Kemisk tvätt ................	........ i	1	2
Skrädderi ...................	........—	18	18
Skomakeri ..................	........ 20	2	. 22
	Summa 27	54	81

Behovet av ingenjörs-, administrations- och förmanspersonal vid anstalten
i Bräcke har beräknats motsvara det för anläggningarna i Hässleholm, Herrljunga
och Mjölby angivna.

Arbetarantalet har här uppskattats sålunda:

	Mani.	Kvinnl.	Summa
Eldare, reparatörer, chaufförer	........ 3	—	3
Vattentvätt ..................	........ 2	21	23
Kemisk tvätt ................	........ 1	—	1
Skrädderi ...................	.........	16	16
Skomakeri ..................	........ 15	2	17
	Summa 21	39	60

För den händelse en samarbetsanstalt i Långsele skulle komma till utförande,
torde personalbehovet praktiskt taget motsvara det för anläggningarna
i Hässleholm, Mjölby och Herrljunga angivna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

3. Kostnadsberäkningar.

Byggnadskostnader.

Inom reparationstjänstutredningen ha verkställts beräkningar rörande
byggnadskostnaderna för de till uppförande förordade centralanstaltema i
Bräcke, Hässleholm, Herrljunga och Mjölby.

Beräkningarna ha gjorts under antagande av normala mark- och grundförhållanden
å respektive byggnadsplatser. Yttre ledningar och vägförbindelser
lia förutsatts bekostade intill tomtgränsen. Kostnader för markförvärv
ingå ej i kalkylerna med undantag för Herrljunga-anläggningen.

Byggnadsstommen för huvudbyggnaden vid var och en av ifrågavarande
anläggningar skulle bestå av ett betongskelett med ytterväggar av H/2-stenstegel
(för Bräcke-anläggningen 2-stenstegel) och innerväggar av 10 cm
tegelplattor. Utvändigt skulle teglet fogstrykas och invändigt samtliga tegelytor
slätputsas samt kalkfärgas. Yttertaket skulle utgöras av siporexbalkar
med taklister av betong. För taktäckningen skulle användas klistrad underhållsfri
papp.

Panncentralen med tillhörande utrymmen skulle anordnas antingen helt
fristående eller, där förhållandena det medgåve, intill tvättbyggnaden. Ytterväggarna
skulle bestå av 1-stenstegel.

I tvättavdelningen skulle gjutas högcisterner av betong.

Golven skulle i bottenvåningen utföras av klinker i vindfång, sortering,
kemiska tvättavdelningen samt vattentvättavdelningens våta avdelning och i
övrigt av ek eller hök. I källarvåningen skulle ekgolv inläggas i .skomakeri,
lagningsrum och matrum. I omklädnadsrummen skulle inläggas massagolv.
I övrigt skulle stålslipade cementgolv komma till användning.

Invändiga trappor skulle utföras med steg av cementmosaik. Utvändiga
trappsteg .och lastkajer skulle beläggas med hårdbränd klinker.

I förrådsrummen skulle ingå hyllinredning. I övrigt hade lös inredning
ej inkalkylerats i byggnadskostnaderna utom i omklädnadsrummen.

Kostnaderna för uppförande av var och en av de i Hässleholm, Mjölby
och Herrljunga planerade centralanstalterna ha beräknats sålunda:

Byggnad med fast inredning .......................... kronor 447 000

Värme-, äng-, sanitets- och ventilationsanordningar ...... » 221 000

Elektrisk installation, inkl. transformator............... » 78 000

Utvändiga arbeten (planering, stängsel, rörgravar) ........ » 25 000

Lös inredning (matsalsmöbler, kontorsmaskiner) ........ » 6 000

Administrations- och oförutsedda utgifter (6 %) ........ » 47 000

Summa kronor 824 000

För den i Herrljunga planerade anstalten skulle därjämte tillkomma kostnaderna
för pumpverk och vattenledning från Nossan, sammanlagt beräknade
till 35 000 kronor. Genom anläggande av pumpverk skulle vattenkostnaderna
nedbringas till ett minimum. Vidare skulle för ifrågavarande anstalt
tillkomma en tomtkostnad av 15 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Den i Bräcke planerade anstalten Ilar kostnadsberäknats sålunda:

Byggnad nied fast inredning .......................... kronor 340 000

Värme-, äng-, sanitets- och ventilationsanordningar ...... » 169 000

Elektrisk installation, inkl. transformator .............. » 60 000

Utvändiga arbeten (planering, stängsel, rörgravar) ........ » 25 000

Lös inredning (matsalsmöbler, kontorsmaskiner) ........ » 5 500

Administration och oförutsedda utgifter (6 %).... »_35 500

Summa kronor 635 000

I ovanstående beräkningar ingå ej kostnader för framdragande av stickspår.
Dessa kostnader beräknas dock bli relativt obetydliga, enär utredningen
vid valet av tomtplatser eftersträvat bekväm anslutning till järnvägsnätet.

De sammanlagda byggnadskostnaderna för ifrågavarande fyra centrala
anstalter skulle således utgöra:

Centrala anstalter i Hässleholm, Mjölby och Herrljunga .. kronor 2 472 000

Pumpverk och tomt i Herrljunga .................... » 50 000

Central anstalt i Bräcke............................. » 635 000

Summa kronor 3 157 000

Den totala byggnadskostnaden, 3 157 000 kronor, överstiger med 157 000
kronor av utredningen i ett tidigare sammanhang framlagda preliminära
kostnadsberäkningar. Merkostnaden sammanhänger dels med tillkomsten
av pumpverk och tomtkostnad vid Herrljunga-anläggningen, dels ock därmed,
att det i enlighet med påpekande av försvarets fabriksstyrelse ur övervakningssynpunkt
befunnits önskvärt att vid var och en av anläggningarna
anordna särskild bostadslägenhet för maskinist. Kostnaden för varje bostadslägenhet
har beräknats till 25 000 kronor.

För en till Långsele förlagd samarbetsanstalt ha anläggningskostnaderna
beräknats sålunda:

Byggnad med fast inredning .......................... kronor 513 000

Värme-, äng-, sanitets- och ventilationsanordningar ...... » 225 000

Pumpverk och vattenledning från Faxälven ............ » 35 000

Elektrisk installation, inkl. transformator............... » 78 000

Utvändiga arbeten (planering, stängsel, rörgravar) ...... » 25 000

Lös inredning (matsalsmöbler, kontorsmaskiner) ........ » 6 000

Administrations- och oförutsedda utgifter (6 %) ........ »_53 000

Summa kronor 935 000

I jämförelse med Bräcke-anläggningen innebär förevarande byggnadskostnadskalkyl
en merutgift av 300 000 kronor, motsvarande en ökning av byggnadskostnaderna
med 47 %>. Att märka är emellertid, att anstaltens årliga
tvättgodskapacitet genom samarbetet med landstinget skulle öka« från i runt
tal 700 000 kilogram till 1,4 miljoner kilogram eller således fördubblas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Maskinanskaffiiingskostnader.

Reparationstjänstutredningen har förutsatt, att i gott skick varande maskiner
vid truppförbandens nuvarande verkstäder kunna disponeras av de
blivande anstalterna.

Utredningen har inhämtat kompletterande uppgifter beträffande gällande
maskinpriser m. m., av vilka framgått, att sammanlagda kostnaderna för
anskaffande av maskiner och inventarier skulle i nuvarande läge med omkring
10% överstiga den summa av 1,1 miljoner kronor, med vilken utredningen
i sina tidigare kalkyler räknat. Det har emellertid, framhåller utredningen,
icke varit möjligt att erhålla bindande offerter från vederbörande
maskinleverantörer. Då utredningen knappast funnit skäl antaga, att nuvarande
prisnivå skulle bli bestående intill tidpunkten för de planerade anläggningarnas
uppförande, har för maskin- och inventarieanskaffning icke synts
behöva beräknas högre belopp än 1,1 miljoner kronor enligt följande fördelning: -

Hässleholm.................................... 295 000

Mjölby........................................ 295 000

Herrljunga .................................... 295 000

Bräcke........................................ 215 000

Summa kr. 1 100 000

Vid Långsele-alternativet skulle tillkomma en ytterligare maskinanskaffningskostnad
av 100 000 kronor.

4. Yttrande av överbefälhavaren.

överbefälhavaren har i sitt utlåtande över utredningsmännens förslag
framhållit, att, då behovet av tvätt- och reparationstjänst under krig mångdubblades,
det vore ett önskemål, att de anstalter, som nu avsåges komma
till utförande för avsevärda kostnader, planerades så, att de även kunde
komma till användning i krig. Härför krävdes, att anstalterna erhölle en
sådan förläggning och lokal placering, att de tillförsäkrades en i möjligaste
mån störningsfri verksamhet.

Ur dessa synpunkter syntes en förläggning av en reparationsanstalt till
Hässleholm vara mindre lämplig. Hässleholm hade ett relativt utsatt läge
och utgjorde därjämte en stor järnvägsknut. En förläggning längre norrut
förslagsvis till Älmhult eller Växjö vore att föredraga. Med hänsyn till att
i Växjö funnes en stor privat tvättinrättning, borde åtminstone på denna
ort icke föreligga några tekniska svårigheter för placering av en motsvarande
militär anstalt. Utredningen föresloge, att en vid tvångsarbetsanstalten
i Landskrona befintlig anläggning tills vidare skulle fullgöra Hässleholms-anstaltens
blivande uppgifter. En ytterligare omprövning av förlägg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 112. 17

ningsfrågan för den södra anstalten borde därför utan olägenhet kunna
komma till stånd.

I fråga om utredningens förslag till förläggningsplatser för övriga tre anstalter
funnes intet vara att erinra.

Vad slutligen beträffade den lokala placeringen av de blivande anstalterna
måste det önskemålet uppställas, att sådana områden undvekes, som läge i
omedelbar närhet av större järnvägsstationer eller liknande, begärliga bombmål.
Såvitt framginge av till utredningen fogade kartor hade denna synpunkt
icke vunnit tillbörligt beaktande.

Departementschefen.

Såsom framgår av propositionen 1943: 179 ha de undersökningar, som
verkställts av 1942 års militära reparationstjänstutredning, bestyrkt, att en
övergång från den nuvarande, i hantverksmässiga former bedrivna verksamheten
för tvätt och reparation av beklädnadsartiklar vid försvaret till industriell
drift i större skala skulle vara ägnad att medföra påtagliga fördelar i
tekniskt och ekonomiskt hänseende. Utredningen har med stöd av industrimässiga
kalkyler funnit, att en koncentrering av denna underhållstjänst till
en verkstadsorganisation av viss angiven storleksordning skulle kunna medföra
en besparing av omkring 5 miljoner kronor per år enligt nuvarande
pris- och löneläge. För egen del yttrade jag vid anmälan av nämnda proposition,
att — oavsett om de av utredningen framlagda kalkylerna på samtliga
punkter kunde anses fullt bärande eller ej — den gjorda undersökningen
dock syntes klart giva vid handen, att vid ett realiserande av centraliseringstanken
de med omläggningen förbundna investeringarna i form av
fasta anläggningar och rationell teknisk utrustning kunde göras i hög grad
rån tablå.

Den av 1943 års riksdag i anslutning härtill godkända planen för under -hållstjänstens centralisering innebär, att — utöver de av riksdagen beslutade
centrala tvätt- och reparationsanstalterna i Boden och Stockholm samt
på Gotland — för försvaret i övrigt böra avses fyra eller fem sådana
anstalter. Vid de fortsatta överväganden, som militära reparationstjänstutrcdningen
ägnat denna fråga, har utredningen stannat vid att förorda, att
antalet sålunda erforderliga anstalter bestämmes till fyra. Av dessa skulle
en avses för mellersta Norrland, en för västra Götaland, en för östra Götaland
och en för södra Götaland. Anstalterna skulle förläggas till respektive
Bräcke, Herrljunga, Mjölby och Hässleholm. Den för södra delen av landet
avsedda anstalten skulle emellertid icke omedelbart utföras. I stället skulle
den vid förutvarande tvångsarbetsanstalten i Landskrona befintliga tvättinrättningen
övertagas av försvaret för att provisoriskt betjäna vissa av
de till denna del av landet förlagda truppförbanden. I övrigt skulle enligt
reparationstjänslutredningens förslag den nuvarande ordningen för underBihang
till riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 112. >

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

hållstjänsten tills vidare i vissa delar bibehållas vid ett antal från närmaste
centrala anstalt avsides belägna enheter ävensom i Karlskrona, varvid dock
ledningen av vederbörande verkstäder skulle underställas försvarets fabriksstyrelse.

Det sålunda av reparationstjänstutredningen framlagda förslaget till fortsatt
utbyggnad av den för en centraliserad underhållstjänst erforderliga
organisationen synes mig i princip kunna godtagas. Med avseende å nybyggnadsprogrammet
biträder jag sålunda förslaget, att antalet centrala
tvätt- och reparationsanstalter bestämmes till fyra utöver de redan beslutade
anläggningarna i Boden och Stockholm samt på Gotland eller att således
för huvuddelen av den militära underhållstjänsten avses tillhopa sju centrala
anstalter. Såsom nämnts förutsätter en dylik organisation, att underhållstjänsten
i vissa delar tills vidare bibehålies i nuvarande former vid ett
mindre antal militära enheter ur armén och flygvapnet liksom även i Karlskrona.
Vad den för södra delen av landet avsedda centralanstalten beträffar,
synas mig övervägande skäl tala för att med uppförandet av denna
anstalt far tills vidare ansta, enär den vid förutvarande tvångsarbetsanstalten
i Landskrona befintliga tvättinrättningen synes kunna för en relativt
obetydlig ändringskostnad provisoriskt användas för militärt ändamål.
Särskilda medel synas således icke nu böra äskas för uppförande av nyssnämnda
centralanstalt. Jag förutsätter emellertid, att frågan örn ett slutligt
genomförande av centraliseringsprogrammet för södra Götaland upptages
till bedömande, därest erfarenheterna skulle giva vid handen, att tvättinrättningen
i Landskrona icke lämpligen bör på längre sikt utnyttjas för
försvarets räkning. Det bör ankomma på försvarets fabriksstyrelse att i
sinom tid taga denna fråga under övervägande.

På sätt inledningsvis omnämnts, har 1943 års riksdag uttalat, att vid organisationens
fortsatta utbyggande borde övervägas de fördelar, som kunde
ernås genom att de centrala tvätt- och reparationsanstalterna avsåges för
såväl statligt som kommunalt bruk. De fördelar, som härvid åsyftats, torde
närmast hänföra sig till den vid ett samgående med civila institutioner
uppkommande ökningen av anstalternas driftskapacitet, varigenom kostnaderna
per kilogram tvättgods kunna nedbringas. Med utgångspunkt härifrån
har reparationstjänstutredningen yttrat, att i de fall, där de blivande
centralanstalterna redan med hänsyn till omfattningen av det dit hänvisade
militära tvättgodset komma att erhålla en för säkerställande av ett ekonomiskt
tillfredsställande driftsresultat i och för sig tillräcklig storleksordning
— vilket skulle bli fallet beträffande de planerade anläggningarna i Herrljunga,
Mjölby och Hässleholm — något egentligt intresse av ett samgående
med civila inrättningar knappast kunna anses föreligga ur försvarets synpunkt.
Örn ock detta enligt min mening icke i och för sig bör utgöra hinder
för ett dylikt samarbete, i den mån sådant skulle vara ägnat att ur

Kunell Majlis proposition nr 112.

andra synpunkter medföra påtagliga fördelar, torde denna fråga för närvarande
icke äga större aktualitet, såvitt angår de nyssnämnde tre anläggningarna,
enär de landsting, med vilka utredningen trätt i förbindelse för
utrönande av förutsättningarna för ett samarbete, i allmänhet icke varit inriktade
på ett samgående med kronan i nuvarande läge. Den omständigheten,
att samarbetstanken icke för närvarande synes kunna förverkligas
i någon större omfattning, bör emellertid såsom nämnts icke utesluta, att
frågan ånyo upptages, därest förhållandena giva anledning därtill. Det synes
böra ankomma på försvarets fabriksstyrelse att följa utvecklingen på
området och tillvarataga de möjligheter till samarbete, som kunna yppa sig
och kunna vara ägnade alt medföra fördelar. I anslutning härtill bör framhållas,
att det samarbete med Kristianstads läns landsting, för vilket landstingets
förvaltningsutskott under viss förutsättning uttalat sig, icke torde
kunna komma till stånd vid utnyttjande tills vidare, på säll av mig i det
föregående förordats, av den nuvarande tvättinrättningen i Landskrona.

Mot bakgrunden av vad i det föregående anförts synes det mig emellertid
angeläget, att de samarbetsmöjligheter tillvaratagas, vilka erbjuda sig vid
den av de planerade centralanstallerna, som icke i och för sig kommer att
erhålla tillräckligt stor kapacitet för ernående av ett fullgott driftsresultat,
nämligen den för mellersta Norrland avsedda anstalten. Såsom utredningen
påvisat, skulle ett samgående med Västernorrlands läns landsting medföra
en årlig driftskostnadsminskning för det militära tvättgodset vid nämnda
anstalt av omkring 18 000 kronor netto. Visserligen skulle uppförandet av en
samarbetsanstalt draga en merkostnad av omkring 400 000 kronor. Att
märka är emellertid, att förräntning och amortering av detta kapital inkalkylerats
i det självkostnadspris, som skulle debiteras landstinget för utförd
tvätt. Jag förordar fördenskull, att samarbete etableras mellan kronan och
Västernorrlands läns landsting i fråga örn utförande vid den blivande centralanstalten
av tvätt från landstingets sjukvårdsinrättningar. Även Österåsens
sanatorium torde härvid böra beredas möjlighet att utnyttja den centrala
anläggningen. En förutsättning för att samarbetet skall komma till
stånd är emellertid, att anstalten förlägges till Långsele. Någon befogad erinran
mot detta platsval synes mig icke vara att framställa, helst som militärbefälhavaren
för II. militärområdet förklarat sig icke vilja ur militära
synpunkter motsätta sig anstaltens förläggande till denna ort. Till förmån
för Långselealternativet talar även, att ett för tvättändamål mycket lämpligt
vatten kan erhållas ur Faxälven. Ur transportsynpunkt äger Långsele
vidare visst företräde framför Bräcke, i den mån transporterna komma att
utföras medelst automobiler. Jag förordar därför, att ifrågavarande anstalt
förlägges till Långsele. Såsom av handlingarna i ärendet framgår har Borgsjö
kommunalnämnd hemställt, att anstalten måtte förläggas till Ånge i
Västernorrlands län. Dä denna plats vid de undersökningar, som föregått

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

reparationstjänstutredningens förslag, icke ansetts böra komma i fråga, har
jag icke funnit mig böra tillstyrka denna framställning.

Vad platsvakt i fråga om de för västra och östra Götaland avsedda centralanstalterna
beträffar, synes anledning till erinran icke föreligga mot de
av utredningen anvisade förläggningsorterna Herrljunga och Mjölby. Däremot
synes, med beaktande av de av överbefälhavaren anförda synpunkterna,
frågan om den definitiva förläggningen av den för södra Götaland
avsedda anstalten böra ytterligare övervägas. Erforderligt rådrum härför
erbjudes vid bifall till det av mig förordade förslaget örn provisoriskt utnyttjande
för ändamålet av den förutnämnda tvättanstalten i Landskrona.

Med rådande förhållanden å bostadsmarknaden torde det vara att förutse,
att vissa svårigheter komma att föreligga att möta det stegrade bostadsbehovet
å samtliga de orter, vilka av utredningen ifrågasatts såsom förläggningsplatser
för de blivande centralanstalterna. Utredningen bar emellertid
anfört, att de kommunala myndigheterna å respektive orter erbjudit sig
att medverka till statlig låneförmedling för stimulerande av bostadsproduktionen.
Jag förutsätter, att från kommunernas sida åtgärder vidtagas, som
kunna bidraga till en tillfredsställande lösning av bostadsproblemet, och
utgår från att anstalterna icke komma till utförande, förrän det kan antagas,
att bostäder i tillräcklig omfattning finnas att tillgå på de olika platserna.
Bostäder genom statens försorg torde nämligen med i det följande angivet
undantag icke böra anordnas för personalen vid dessa anstalter. Skulle det
visa sig, att någon av de avsedda kommunerna icke har möjlighet att tillhandahålla
erforderligt antal bostäder, får frågan örn ändrad förläggning
av vederbörande anstalt upptagas efter förslag av fabriksstyrelsen.

Vad reparationstjänstutredningen anfört och föreslagit i fråga om bibehållande
av nuvarande ordning för underhållstjänsten vid vissa förband ur
armén och flygvapnet ävensom i Karlskrona samt örn sättet för underhållstjänstens
ordnande vid de nytillkomna förbanden Bergslagens artilleriregemente
ävensom Hälsinge, Kalmar och Blekinge flygflottiljer föranleder icke
någon erinran från min sida. Jag förutsätter sålunda, att de kvarvarande
separata anläggningarna för denna underhållstjänst komma att ställas under
fabriksstyrelsen, som därigenom får möjligheter att övervaka driften och
framlägga förslag till den ändrade organisation, som vunna erfarenheter
kunna motivera.

Gentemot utredningens beräkningar rörande personalbehovet vid de blivande
centralanstalterna har jag icke funnit anledning till huvudsakligare
erinran. Såsom utredningen förutsatt, böra i fråga örn personalens storlek
och löneställning de principer följas, vilka angivits i propositionen 1943:179
och av riksdagen godtagits.

De av utredningen framlagda kostnadskalkylerna synas mig kunna i
huvudsak godtagas. Visserligen överstiger den beräknade totala byggnads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

kostnaden något den summa, varmed utredningen preliminärt räknat. Såsom
nämnts sammanhänger merkostnaden dels med tillkomsten av ett särskilt
pumpverk samt med tomtförvärv för Herrljunga-anläggningen, dels
ock därmed, att vid var och en av de centrala anläggningarna ansetts böra
anordnas särskild maskinistbostad. Vad av överbefälhavaren yttrats rörande
den lokala placeringen av de blivande anstalterna synes böra i görligaste
mån beaktas och vid kostnadsberäkningarna hänsyn därför tagas till den
ytterligare kostnadsökning genom förlängning av stickspår m. m. som
kan prövas erforderlig.

Jag tillstyrker fördenskull, att för de centrala anläggningarna i Långsele,
Herrljunga och Mjölby avses ett belopp av sammanlagt (935 000+859 000
+ 824 000) = 2 618 000 kronor för uppförande av byggnader, men föreslår
med hänsyn till vad nyss anförts rörande merkostnader för förlängning av
stickspår m. m., att detta belopp uppåt avrundas till 2 650 000 kronor. Ett
belopp av 15 000 kronor synes böra beräknas för förvärv av tomtmark för anläggningen
i Herrljunga. Härvid förutsätter jag, att ytterligare markkostnader
icke skola behöva beräknas vid den ändrade förläggning lokalt
av anstalterna, som på grund av överbefälhavarens yttrande kan bedömas
vara lämplig. Skulle emellertid dylika kostnader icke kunna undvikas, utgår
jag från att det skall få ankomma på Kungl. Majit att medgiva kostnadernas
bestridande från de till fabriksstyrelsens förfogande stående medlen för
framtida täckande genom särskilt anslag under försvarets fabriksfond. Vidare
torde ett belopp av (315 000+295 000+295 000 =) 905 000 kronor böra
beräknas för anskaffning av maskiner och annan utrustning. Härtill
kommer ett belopp av 35 000 kronor, utgörande kostnad för erforderliga
ändringsarbeten inom tvättinrättningen vid förutvarande tvångsarbetsanstalten
i Landskrona.

I angivna kostnadssiffror för nybyggnader ingå kostnader för lös inredning
med 6 000 kronor vid var och en av de centrala anläggningarna. Medel
för detta ändamål böra icke ingå i det belopp, som äskas för byggnadernas
uppförande. Med beaktande härav förordar jag — med hänvisning till
i propositionen 1944:75 framlagt förslag rörande inrättande av försvarets fabriksfond
— att till uppförande av avsedda byggnader under försvarets fabriksfond
för budgetåret 1944/45 anvisas ett investeringsanslag av (2 650 000
—3X6 000 —) i avrundat tal 2 630 000 kronor. Under samina fond böra
vidare för samma budgetår anvisas dels ett investeringsanslag av 15 000 kronor
för markförvärv, dels ock ett investeringsanslag av (905 000+3X6 000
—) i avrundat tal 925 000 kronor för anskaffning av maskiner och annan
utrustning för avsedda anstalter.

De byggnader, i vilka tvättanstalten i Landskrona är inrymd, komma
— vid bifall till det i propositionen 1944:75 framlagda förslaget — icke alt
tillböra försvarets fabriksfond. 1 anslutning härtill anser jag mig icke böra

Kungl. Maj-.ts proposition nr 112.

förorda, att särskilt anslag under nämnda fond anvisas för täckande av
förutnämnda kostnad av 35 000 kronor, utan förutsätter, att denna kostnad
må bestridas från fabriksverkets driftkostnadsstat, vilket synes motiverat,
då fonden icke belastas med hyra för vare sig tvätlanslaltens lokaler eller
utrustning. Oavsett att tvättanstalten i Landskrona icke överförts till försvarets
fabriksfond bör försvarets fabriksstyrelse tillsvidare svara för förvaltningen
av anstalten.

Avlönings- och övriga driftkostnader för här avsedda anstalter böra bestridas
av försvarets fabriksstyrelse. Särskilda anslag behöva icke anvisas
för dessa ändamål.

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att under Försvarets fabriksfond för budgetåret 1944/45
anvisa

dels till Markförvärv för centrala tvätt- och reparationsanstalter
ett investeringsanslag av 15 000 kronor;

dels till Uppförande av centrala tvätt- och reparationsanstalter
ett investeringsanslag av 2 630 000 kronor;

dels ock till Anskaffning av maskiner och annan utrustning
för centrala tvätt- och reparationsanstalter ett investeringsanslag
av 925 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordinar Hans Majit Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Magnus Lagercrantz.

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1944

44839