Kungl. Maj:ts proposition nr 112 (Proposition 1924:112)

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

>T 112.

Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens
yttrande angående vissa av internationella arhetskonferensen
åren 1922 och 1923 fattade beslut; given
Stockholms slott den 14 mars 1924.

Under åberopande av statsrådsprotokollet över socialärenden för denna
dag vill Kungl. Maj:t härmed anhålla om riksdagens yttrande angående
de i nämnda protokoll omförmälda, av internationella arbetskonferensen
åren 1922 och 1923 fattade besluten.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

G. Malm.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten i statsrådet
å Stockholms slott den 14 mars 1924.

Närvarande:

Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks
von Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth,
Hasselrot, Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anför
chefen för socialdepartementet, statsrådet Malm, följande:

Enligt art. 405 i Versaillesfördraget och motsvarande bestämmelser i de
övriga fredsfördrag, varigenom världskriget avslutades, skola i de stater,
som tillhöra den till Nationernas förbund anknutna internationella arbetsorganisationen,
rekommendationer eller förslag till konventioner, som antagits
av internationella arbetskonferensen, inom viss tid, i regel ett år
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 83 höft. (Nr 112.) 48fi 24 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

och undantagsvis högst aderton månader, underställas vederbörande myndigheter
för utfärdande av lag eller vidtagande av andra åtgärder.

Till fullgörande av nu berörda bestämmelse har Kungl. Maj:t åren 1921
och 1923, genom propositionerna nr 361 och 198, anhållit om riksdagens
yttrande angående de rekommendationer och konventionsförslag, som antagits
av internationella arbetskonferensen å dess första och andra, resp.
dess tredje sammanträde, och ha sådana yttranden lämnats i riksdagens
skrivelser nr 343 för år 1921 samt nr 179 och 254 för år 1923.1)

A arbetskonferensens fjärde sammanträde, som hölls i Geneve år 1922,
fattades, oavsett beslut om några ändringar i fredsfördragens bestämmelser
rörande internationella arbetsbyråns styrelse — vilka ändringar genom särskild
proposition torde komma att föreläggas riksdagen — endast ett beslut
av sådan art, att det enligt ovan omförmälda stadgande bör underställas
riksdagen, nämligen en rekommendation angående avgivande till internationella
arbetsbyrån av statistiska och andra upplysningar rörande utoch
invandring samt reparering och genomfärd av emigranter. Jämväl
ä arbetskonferensens senaste sammanträde, som hölls år 1923, fattades
allenast ett beslut av ifrågavarande slag, nämligen en rekommendation
angående de allmänna grunddragen för anordnande av inspektion ssystem
till tryggande av arbetarskyddslagstiftningens tillämpning.

Beträffande båda de här särskilt omnämnda rekommendationerna har
jag fatt mottaga rapporter över konferensförhandlingarna, avgivna av svenska
regeringens ombud vid ifrågavarande konferenssammanträden, vilka rapporter
i utdrag finnas återgivna i Sociala Meddelanden för år 1923, sid.
3 och 1035. Generalsekreteraren hos Nationernas förbund har översänt
bestyrkta kopior av rekommendationernas originaltexter. Slutligen har
socialstyrelsen angående de båda rekommendationerna avgivit infordrade
yttranden.

Vid statsrådsprotokollet torde såsom bilagor få närläggas ej mindre
svensk översättning av de båda rekommendationerna (Bil. A) jämte deras
texter å franska och engelska (Bil. B) än även socialstyrelsens omförmälda
yttranden över rekommendationerna (Bil. C) samt en skrivelse från statistiska
centralbyrån till socialstyrelsen (Bil. D).

Den förstnämnda rekommendationen, angående avgivande till internationella
arbetsbyrån av statistiska och andra upplysningar rörande ut- och invandring
samt repatriering och genomfärd av emigranter, utgör det första
resultatet av internationella arbetsorganisationens verksamhet på emigrationsfrågornas
område och har till ändamål att liopbringa de grundläggande
upplysningar, som torde vara en nödvändig förutsättning för ett
fruktbärande internationellt samarbete på nämnda område. Ehuru vårt
land i jämförelse med ett flertal andra stater under de senare åren haft
ganska liten känning av de svårigheter och problem, som kunna vara för *)

I nämnda propositioner, synnerligast den förra, meddelas närmare upplysningar om
internationella arbetsorganisationen, dess uppgifter och verksamhetssätt.

Kungl. May.ts proposition nr 112.

bundna med emigrationen, pekar dock det under senaste tiden starkt
stigande antalet svenska emigranter på, att nämnda företeelse jämväl från
vår sida påkallar allvarlig uppmärksamhet. Erinras må i detta sammanhang
även om, att riksdagen nästlidet år beslutit skrivelse om utredning
i vissa avseenden rörande emigrationen. Sverige torde sålunda enligt min
mening ha skäl att intressera sig för det internationella samarbetet på
förevarande område.

Rekommendationens första hemställan, som åsyftar insändande kvartalsvis
av tillgängliga uppgifter om vissa förhållanden rörande ut- och invandring
m. m., är redan sedan något år beaktad och nödvändiggör dess
tillgodoseende tydligtvis ej anskaffande av något nytt uppgiftsmaterial. I
likhet med socialstyrelsen anser jag emellertid, att man, i den mån så
utan olägenhet låter sig göra, bör söka tillhandahålla de ytterligare uppgifter,
varom önskningar kommit till uttryck i rekommendationen. Sålunda
torde man, så länge passtvånget upprätthålles, lämpligen kunna söka att,
i vad angår utvandrare till eller från utomeuropeiska länder, även meddela
uppgifter rörande reparering och genomfärd. Förevarande hemställan
torde alltså ej giva anledning till annan åtgärd från Sveriges sida, än att
man, med fortsättande av den rapportering i ämnet, som redan upptagits,
söker utvidga densamma till att avse jämväl nyss berörda förhållanden.

Beträffande därefter den hemställan, som innefattas i rekommendationens
andra del och som avser insändande årsvis av vissa tillgängliga uppgifter,
torde även de däri angivna önskemålen i det väsentliga redan vara tillgodosedda
genom översändandet till internationella arbetsbyrån av statistiska
centralbyråns årsberättelse över ut- och invandringen. Såsom socialstyrelsen
förordat, synes man dock lämpligen kunna ytterligare tillmötesgå
förevarande hemställan genom att söka komplettera de lämnade uppgifterna
med upplysning om ut- och invandrarnas nationalitet. Någon annan
åtgärd än nu berörda komplettering torde icke vara påkallad med hänsyn
till denna hemställan.

Vad slutligen angår de under III i rekommendationen förordade överenskommelserna
med andra stater angående enhetlighet i vissa avseenden
delar jag socialstyrelsens åsikt, att det måste anses tvivelaktigt, om dylika
separatavtal olika stater emellan egentligen skulle främja det åsyftade
målet, d. v. s. internationell enhetlighet. Åtminstone torde det vara skäl
att någon tid ställa sig avvaktande i förbidan på, huruvida ej från internationella
arbetsorganisationens sida möjligen kan komma att givas några
direktiv, som skulle kunna tjäna till ledning vid avslutandet av överenskommelser
av ifrågavarande slag. Enligt min mening torde nu förevarande
hemställan sålunda ej för närvarande böra föranleda någon åtgärd
från svensk sida.

Det andra av de båda förut särskilt omförmälda konferensbesluten, eller
rekommendationen angående de allmänna grunddragen för anordnandet av
inspelctionssystem till tryggande av arbetarslcyddslagstiftningcns tillämpning,

Kungl. Maj it s proposition nr 112.

lär kunna anses såsom en sammanfattning av de regler för yrkesinspektionens
organisation och verksamhet, som enligt erfarenheten från olika
länder måste anses bäst ägnade att främja förverkligandet av yrkesinspektionens
nu angivna huvudsakliga ändamål. Att internationella arbetsorganisationen
funnit sig föranlåten åvägabringa en rekommendation av berörda
innebörd, torde måhända förnämligast vara att tillskriva den betydelse,
yrkesinspektionen måste tillmätas för förverkligandet av organisationens
internationella överenskommelser. Givetvis äro de krav, som kommit till
uttryck i rekommendationen, rätt ojämt tillgodosedda i olika länder. Vad
vårt land angar, lär man emellertid, såsom även framhålles i socialstyrelsens
yttrande över rekommendationen, med rätta kunna göra gällande,
att rekommendationen i allt väsentligt är förverkligad. I de avseenden,
där den icke är genomförd, finnes tillfälle att, i den mån så prövas
lämpligt med hänsyn tagen till våra förhållanden, ytterligare beakta rekommendationen
vid den revision av lagen om arbetarskydd, som Kungl. Maj:t
den 30 november 1922 uppdragit åt socialstyrelsen att förbereda.

Nu ifrågavarande rekommendation torde sålunda ej giva anledning till
annan åtgärd från Sveriges sida, än att man vid den förestående revisionen
av lagen om arbetarskydd tillser, i vad mån rekommendationens
principer lämpligen kunna ytterligare beaktas vid reglerandet av yrkesinspektionens
organisation och verksamhet.

Enligt de förut omförmälda reglerna rörande den vidare behandlingen
av beslut, som fattats vid den internationella arbetsorganisationens konferenser,
hava dessa beslut i vårt land ansetts böra underställas riksdagen.
Jag får därför hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition
med anhållan om riksdagens yttrande angående de av
internationella arbetskonferensen åren 1922 och 1923 antagna
två rekommendationerna.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Torsten Wolff.

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Bil. A.

Svenska översättningar av de rekommendationer, som antagits av
internationella arbetslönferensen åren 1922 och 1923.

Rekommendation angående avgivande till internationella arbetsbyrån av
statistiska och andra upplysningar rörande ut- och invandring
samt reparering och genomfärd av utvandrare.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorganisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats
till Geneve och där samlats den 18 oktober 1922 till sitt fjärde sammanträde samt

beslutit antaga vissa förslag angående avgivande till internationella
arbetsbyrån av statistiska och andra upplysningar rörande
ut- och invandring samt repatriering och genomfärd av utvandrare,
vilken fråga är upptagen såsom den andra punkten på dagordningen
för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av eu rekommendation,

antager denna andra dag av november år ettusenniohundratjugotvå_ efterföljande
rekommendation att underställas internationella arbetsorganisationens
medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess
förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestämmelserna
i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av
de övriga fredsfördragen.

Generalkonferensen hemställer, att varje medlem av internationella arbetsorganisationen
måtte meddela internationella arbetsbyrån alla tillgängliga
uppgifter rörande ut- och invandring, repatriering samt genomfärd av utvandrare
på ut- eller hemresa, ävensom rörande vidtagna eller planerade
åtgärder i samband med dessa frågor.

Dessa uppgifter böra såvitt möjligt meddelas för varje kvartal och senast
tre månader efter utgången av den tidrymd, som de avse.

Generalkonferensen hemställer, att varje medlem av internationella arbetsorganisationen
måtte bemöda sig att inom sex månader efter utgången av
varje år, i den mån uppgifter äro tillgängliga, meddela internationella arbetebyrån
hela antalet in- och utvandrare under året, med särskiljande av inoch
utlänningar, samt med angivande i fråga om egna medborgare och så vitt
möjligt även för utlänningar av:

1. Kön.

2. Ålder.

3. Yrke.

4. Nationalitet.

5. Land för senaste hemvist.

6. Land för tillämnad hemvist.

KungI. Maj:ls proposition nr 112.

Generalkonferensen hemställer, att varje medlem av internationella arbetsorganisationen
måtte såvitt möjligt träffa överenskommelse med andra medlemmar
om:

a) antagande av eu identisk definition å begreppet »emigrant»;

b) fastställande av uppgifter, som böra likformigt förekomma å de identitetshandlingar,
som utfärdas för ut- och invandrare av vederbörande myndigheter
i de fördragsslutande staterna;

c) användande av en gemensam metod för insamling av statistiska uppgifter
rörande ut- och invandring.

II.

Rekommendation angående de allmänna grunddragen för anordnandet
av inspektionssystem till tryggande av arbetarskyddslagstiftningens
tillämpning.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorganisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats
till Geneve och där samlats den 22 oktober 1923 till sitt femte sammanträde samt

beslutit antaga vissa förslag angående fastställandet av allmänna
grunddrag för yrkesinspektionen, vilken fråga är uppförd på
dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit att dessa förslag skola taga form av en rekommendation,

antager denna tjugonionde dag av oktober år ettusenniohundratjugotre efterföljande
rekommendation att underställas internationella arbetsorganisationens
medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess
förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jämlikt bestämmelserna
i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av
de övriga fredsfördragen.

I betraktande att Versaillesfördraget och de övriga fredstraktaterna bland
metoder och principer av särskild och trängande vikt för arbetarnas fysiska,
moraliska och intellektuella välfärd ha framhållit nödvändigheten av, att
varje stat upprättar ett system av inspektionstjänst, vari kvinnor taga del,
för att säkerställa tillämpningen av lagar och förordningar rörande arbetarnas
skyddande;

i betraktande att de resolutioner, som antogos av internationella arbetskonferensen
å dess första sammanträde beträffande vissa länder, som befinna
sig under särskilda förhållanden, för dessa länder medföra nödvändigheten
att, därest de icke redan äga sådant, upprätta ett inspektionssystem;

i betraktande att nödvändigheten att upprätta ett inspektionssystem blir
särskilt trängande vid den tidpunkt, då de vid föregående konferenssammanträden
antagna konventioner ratificeras av organisationens medlemmar och
bringas till verkställighet;

i betraktande att, ehuru upprättandet av ett inspektionssystem obestridligen
är att förorda såsom ett av de mest verksamma medlen till tryggande
av genomförandet av konventionerna och andra åtaganden beträffande arbetsförhållandenas
reglering, det tillkommer varje medlem av organisationen —

Kungl. Maj:ts proposition nr 112. t

inom området för sin suveränitet eller myndighet ensam ansvarig för verkställigheten
av de av honom ratificerade konventioner — att med hänsyn
till de lokala förhållandena bestämma de kontrollåtgärder, som kunna sätta
honom i stånd att påtaga sig en dylik ansvarighet;

i betraktande att det, för att bereda medlemmarna tillfälle att draga nytta
av vunnen erfarenhet vid upprättandet eller reorganiserandet av deras inspektionssystem,
är önskvärt att fastställa de allmänna principer, som, efter
vad praktiken utvisat, äro bäst ägnade att på ett likformigt, noggrant och
verkningsfullt sätt trygga konventionernas tillämpning och över huvud taget
alla åtgärder för arbetarnas skyddande;

hemställer konferensen,

som beslutit att till varje lands bedömande hänskjuta, i vilken omfattning
dessa allmänna grunder skola tillämpas beträffande särskilda slag av verksamhet,
... .

och som väsentligen låtit sig leda av den vid inspektionen av industriella
anläggningar redan förvärvade långa erfarenheten,

att varje medlem av internationella arbetsorganisationen måtte beakta
följande grundsatser och regler.

I. Inspektionens verksamhetsområde.

1) Det system av inspektionstjänst, som varje medlem enligt den princip,
som angives i art. 427: 9) av Versaillesfördraget, är pliktig organisera, bör
ha till väsentlig uppgift att trygga tillämpningen av lagar och förordningar
rörande arbetsförhållandena och skyddandet av arbetarna under utövningen
av deras yrke (arbetstid och raster; nattarbete; förbud mot användande av
vissa personer till farliga, ohälsosamma eller alltför ansträngande arbeten;
sundhet och säkerhet etc.).

2) I den mån det med hänsyn till lättheten för inspektörerna att utöva
kontroll eller till den erfarenhet, deras huvudsakliga åligganden giva dem,
kan synas möjligt och ändamålsenligt att anförtro inspektörerna biuppgifter
— vilka för övrigt kunna växla efter uppfattning, traditioner eller seder i
olika länder — må dylika uppgifter tilldelas dem under villkor:

a) att de på intet sätt kunna inkräkta på fullgörandet av inspektörernas
huvudsakliga åligganden;

b) att de såvitt möjligt till själva sin natur äro nära förbundna med inspektionens
ursprungliga uppgift att trygga skyddandet av arbetarnas hälsa
och säkerhet;

c) att de på intet sätt kunna kompromettera den auktoritet och den
opartiskhet, varav inspektörerna ha behov gentemot arbetsgivare och arbetare.

II. Inspektionens åligganden och befogenheter.

A. Allmänna bestämmelser.

3) Inspektörerna, försedda med behörighetsintyg, böra äga lagstadgad rätt:

a) att vid vilken tid som helst under dagen eller natten besöka och inspektera
sådana ställen, där de kunna ha skälig anledning antaga, att det
användes personer, som åtnjuta lagstadgat skydd, ävensom att under dagen
besöka alla ställen, som de kunna ha skälig anledning antaga vara anläggningar,
underkastade deras tillsyn, eller till sådana hörande utrymmen ^ åliggande
det emellertid inspektörerna att, förrän de avlägsna sig, såvitt möjligt
underrätta arbetsgivaren eller representant för honom om besöket;

b) att utan vittnen utfråga den vid anläggningen fästade personalen samt
att för fullgörande av sitt uppdrag för upplysningars erhållande hänvända

o Kungl. Maj tis proposition nr 112.

sig till alla andra, vilkas vittnesmål kunna synas dem erforderliga, ävensom
att begära tillhandahållande av alla register eller handlingar, om vilkas förande
stadgas i lagarna angående arbetets reglering.

4) Inspektörerna böra genom ed eller på annat, med varje lands administrativa
praxis eller dess seder överensstämmande sätt, och vid äventyr av
straff eller lämpliga disciplinära åtgärder tillförbindas att icke yppa de
fabnkationshemligheter eller över huvud taget de driftsförfaranden, om vilka
de under sin tjänstutövning kunna få kännedom.

5) Med tillbörlig hänsyn tagen till varje lands administrativa och judiciella
organisation samt under förbehåll för den kontroll av överordnad myndighet,
som kan anses nödvändig, böra inspektörerna äga att direkt inför vederbörande
judiciella myndighet draga de förseelser, som de konstaterat; börande
i länder, där detta icke är oförenligt med rådande rättssystem eller
rättsprinciper, de av inspektörerna upprättade protokoll äga vitsord, till dess
motsatsen bevisas.

6) I sådana fall, där det finnes påkallat att vidtaga omedelbara åtgärder
för att bringa installation eller anordning av lokaler eller redskap till överensstämmelse
med bestämmelserna i lagar eller förordningar, böra inspektörerna
kunna meddela förelägganden (eller, där sådant tillvägagående icke
ar förenligt med landets administrativa eller judiciella organisation, hänvända
sig till vederbörande myndighet för utfärdande av dylikt föreläggande),
gående ut pa verkställande inom bestämd tid av sådana förändringar i avseende
å lokaler eller redskap, som kunna vara nödvändiga för tryggande
av en fullständig och noggrann tillämpning av de lagar och förordningar,
som avse arbetarnas hälsa och säkerhet.

I de länder, där inspektörernas förelägganden tiga exekutiv kraft, bör
verkställandet av sådant föreläggande icke kunna undanskjutas annat än
genom överklagande hos överordnad administrativ myndighet eller hos
domstol; i intet fall böra bestämmelser, avsedda att skydda arbetsgivarna
mot godtycke, fa hindra verkställandet av sådana åtgärder, som föreskrivits
till förekommande av överhängande fara, som är vederbörligen styrkt.

B. Säkerhet.

7) Om det är av vikt, att inspektionen förses med alla lagstadgade befogenheter,
som erfordras för fullgörandet av dess uppgift, är det likaledes
för att inspektionens verksamhet må bliva allt mer effektiv, av vikt, att inspektionen,
i överensstämmelse med den tendens, som gör sig gällande i de
äldsta och mest erfarna industriländerna, allt mer inriktar sig på användandet
av de lämpligaste säkerhetsmetoder att förekomma olycksfall och
sjukdomar samt genom intelligent förståelse, uppfostran och samverkan av
alla intresserade gör arbetet mindre farligt, mer hälsosamt och även mindre
ansträngande. Efterföljande åtgärder synas ägnade att i alla länder påskynda
nämnda utveckling:

a) alla olycksfall böra anmälas till vederbörande myndighet, och eu av
inspektörernas främsta uppgifter bör vara att företaga utredning rörande
olycksfall och särskilt rörande sådana, som äro av allvarlig beskaffenhet eller
ofta inträffande, för att utröna genom vilka åtgärder de kunna förekommas;

b) inspektörerna böra upplysa och råda arbetsgivarna i fråga om de bästa
typerna av anordningar för säkerhet och sundhet;

c) inspektörerna höra uppmuntra samverkan mellan arbetsgivarna, deras
arbetsledare och arbetare i ändamål att främja personlig försiktighet, användandet
av säkerhetsmetoder och fulländandet av säkerhetsutrustningen;

d) inspektörerna böra genom systematiskt studium av de tekniska meto -

K imf/1. Maj:ts proposition nr 112.

derna för arbetsställenas inre utrustning, genom särskilda utredningar av
problem rörande sundhet eller säkerhet eller på annat sätt inriktas på förbättrande
och fulländande av åtgärderna för sundhet och säkerhet;

e) i de länder, där man ansett det vara att föredraga att ha en särskild,
av inspektionsväsendet fullständigt oberoende organisation för försäkring mot
och för förekommande av olycksfall i arbete, böra denna organisations speciella
tjänstemän låta sig leda av ovan angivna principer.

III. Inspektionens organisation.

A. Organisation av personalen.

8) För att inspektörerna måtte komma i så nära beröring som möjligt
med de anläggningar, de övervaka, och med vederbörande arbetsgivare och
arbetare samt för att den största möjliga delen av deras tid måtte ägnas
åt verkningsfull inspektion av anläggningarna, är det önskvärt att inspektörerna,
där landets förhållanden det medgiva, äro bosatta i industridistrikten.

9) I länder, som äro uppdelade i inspektionsdistrikt, är det — till tryggande
av likformighet i lagtillämpningen inom de olika distrikten och till
vinnande av bästa möjliga inspektionsresultat — önskvärt, att distriktsinspektörerna
ställas under allmänt överinseende av en inspektör med höga
kvalifikationer och långvarig erfarenhet. För det fall att landets industri är
av sådan betydenhet, att den kräver tillsättandet av mer än eu överordnad
inspektör, böra de överordnade inspektörerna tid efter annan sammanträda
till överläggning om frågor, som i de deras kontroll underkastade delarna
av landet framkommit rörande lagtillämpningen eller förbättrandet av arbetsförhållandena.

10) Inspektionen bör stå under en central statsmyndighets omedelbara
och uteslutande uppsikt; den bör ej beträffande utövandet av sina åligganden
kontrolleras eller på något sätt bero av lokala myndigheter.

11) Med hänsyn till de svåra vetenskapliga och tekniska frågor, som härröra
från den moderna industriens förhållanden i avseende å användandet
av farliga råämnen, avlägsnandet av damm och skadliga gaser, användandet
av elektrisk ström etc., är det av vikt, att experter med speciell medicinsk,
mekanisk, elektrisk eller annan sakkunskap och erfarenhet av staten användas
för handläggandet av dylika frågor.

12) I enlighet med de principer, som angivas i art. 427 av fredsfördraget,
bör inspektionspersonalen innefatta såväl kvinnor som män. Då det tydligtvis
beträffande vissa frågor eller vissa arbeten är lämpligare att anförtro
inspektionen åt män och beträffande vissa andra åt kvinnor, böra de kvinnliga
inspektörerna, för så vitt de ha erforderlig utbildning och erfarenhet,
i regel äga samma befogenheter och åligganden samt utöva samma myndighet
som de manliga; de böra ha samma möjlighet till befordran till högre
tjänster.

15. Inspektörernas ställning och utbildning.

13) Med hänsyn till den moderna industriens invecklade beskaffenhet och
karaktären av de administrativa funktioner, inspektörerna ha att utöva i avseende
å lagtillämpningen, och med hänsyn likaledes till de förbindelser,
vari de böra stå till arbetsgivare och arbetare, arbetsgivar- och arbetarsammanslutningar
samt lokala och judiciella myndigheter, är det av vikt, att
inspektörerna i allmänhet äga framstående teknisk utbildning och erfarenhet,
att de ha god allmänbildning samt att de genom sin duglighet och karaktär
kunna vinna allas förtroende.

Äungl. Maj:ts proposition nr 112.

14) Inspektionspersonalen bör beredas eu anställningsform, som gör den
oberoende av regeringsskiftena. Åt inspektörerna bör givas sådan ställning
och avlöning, att de säkerställas mot alla yttre, otillbörliga inflytanden. De
hora ej få vara ekonomiskt intresserade i de företag, som äro ställda under
deras uppsikt.

... Inspektörerna böra, innan de definitivt utnämnas, genomgå eu tids provtjänstgöring,
avsedd att visa deras kvalifikationer och utbilda dem i deras
åligganden; deras utnämning bör vid provtjänstgöringens slut icke kunna
fastställas, med mindre de visat sig fullt kvalificerade för inspektörsgöromålen.

16) Beträffande länder, som äro uppdelade i inspektionsdistrikt, och särskilt
där landets industrier äro olikartade, är det önskvärt, att inspektörerna,
synnerligast under sina första tjänsteår, med lämpliga mellantider förflyttas
det ena distriktet till det andra, pa det att de måtte förvärva en fullständig
erfarenhet om inspektionstjänsten.

C. Inspektionsarbetets gestaltning.

Ii) Med hänsyn till att vid statlig inspektionstjänst inspektörernas besök
vid varje särskild anläggning nödvändigtvis måste äga rum med större eller
mindre mellantider, är det av vikt:

a) att arbetsgivarna och deras ställföreträdare ovillkorligen skola anses
ansvariga för lagens iakttagande och att de i fall av avsiktlig kränkning av
lagen eller grov försummelse i fråga om dess iakttagande skola kunna åtalas
utan föregående varning; denna grundsats äger dock icke tillämpning i de
särskilda fall, där lagen förutsätter, att meddelande av inspektör först skall
givas rörande vidtagandet av vissa åtgärder;

b) att inspektörernas besök i regel avläggas utan föregående underrättelse
till arbetsgivaren.

Det är önskvärt, att lämpliga åtgärder vidtagas av staten till tryggande,
att arbetsgivarna, deras ställföreträdare och arbetarna äga kännedom om
lagens bestämmelser och de åtgärder, som böra vidtagas till skyddande av
arbetarnas hälsa och säkerhet, exempelvis genom åläggande för arbetsgivaren
att i anläggningen anslå ett utdrag av lagens bestämmelser.

18) Under erkännande, att skiljaktigheter förefinnas mellan olika anläggningar
i avseende å storlek och betydenhet och att svårigheter kunna förorsakas
av det förhållandet, att anläggningarna stundom ligga spridda i
trakter av lantlig karaktär, är det önskvärt, att varje anläggning för allmän
inspektion besökes av en inspektör minst en gång om året och detta oberoende
av de särskilda besök, som kunna nödvändiggöras av särskilda klagomål
eller andra skäl. Det är likaledes önskvärt, att betydande anläggningar
och sådana, i vilka anordningarna icke äro tillfredsställande i avseende
å arbetarnas säkerhet eller hälsa, ävensom anläggningar, vari liälsoskadliga
eller farliga arbeten utföras, besökas mycket oftare. För det fall
att ett allvarligt missförhållande upptäckts i en anläggning, är det önskvärt,
att densamma, till konstaterande om missförhållandet avhjälpts, snart ånyo
besökes av inspektören.

D. Samverkan med arbetsgivare och arbetare.

19) Det är av vikt: att för arbetarna och deras representanter på allt sätt
underlättas att fritt upplysa inspektören om varje bristfällighet eller förseelse
mot lagen inom den anläggning, vari de sysselsättas; att varje dylikt klagomål
såvitt möjligt av inspektören skyndsamt upptages till utredning; att
klagomål av inspektören behandlas fullt förtroligt och att åt arbetsgivaren

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

eller lians ställföreträdare ej gives någon antydan, att ett inspektionsbesök
företages med anledning av ett klagomål.

20) För att vinna full samverkan med arbetsgivare och arbetare samt deras
resp. organisationer med hänsyn till åvägabringandet av förbättrade förhållanden
i avseende å arbetarnas hälsa och säkerhet är det önskvärt, att inspektionen
tid efter annan rådgör med representanter för arbetsgivarnas
och arbetarnas organisationer om de för nämnda ändamåls vinnande bästa
åtgärderna.

IV. Inspektörernas rapporter.

21) Periodiska rapporter över inspektionstjänstens resultat och verksamhet,
avfattade enligt bestämd plan, böra av inspektörerna avgivas till den centrala
myndigheten, och bör denna myndighet i eu årsrapport, offentliggjord
så skyndsamt som möjligt och i varje fall inom ett ar från sintet av det år
densamma avser, framlägga eu översikt över de uppgifter, inspektörerna
meddelat; kalenderåret bör enhetligt läggas till grund för dessa rapporter.

22) Nämnda årsrapport bör innehålla en förteckning å de lagar och förordningar
rörande reglering av arbetsförhållandena, vilka utfärdats under det
år, rapporten avser.

23) I årsrapporten böra likaledes intagas sådana statistiska översikter, som
erfordras för att giva alla upplysningar rörande inspektionens organisation
och verksamhet samt de resultat, som uppnatts av densamma. De meddelade
uppgifterna böra såvitt möjligt lämna upplysning om:

a) organisation och sammansättning av inspektionstjänstens personal;

b) antalet anläggningar, som äro underkastade här åsyftade lagar och förordningar,
fördelade efter industrigrupper och med angivande av antalet
sysselsatta arbetare (män, kvinnor, unga personer och barn);

c) antalet inspektionsbesök, ägnade varje kategori av anläggningar, med
angivande av antalet arbetare, som sysselsättas i de inspekterade anläggningarna
(det antal som konstaterats vid första besöket under året) och av
antalet anläggningar, som inspekterats mer än en gång under årets lopp;

d) antalet och beskaffenheten av de förseelser mot lagar och förordningar,
som dragits inför vederbörande myndigheter, samt antalet och arten av de
fällande domar, som avkunnats av myndigheterna;

e) antalet och beskaffenheten av samt orsaken till de olycksfall och yrkessjukdomar,
fördelade efter olika slag av anläggningar, som gjorts till föremål
för anmälan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

Bil. B.

Rekommendationernas originaltexter.

Hecomniaiiclation concemant la
eommunlcation au bureau International
du travail de toutes informations,
statistiques et autres,
relatives k Immigration, å 1’immigration,
au rapatriement et au
transit des emigrants.

La Conférence générale de 1’Organisation
internationale du Travail
de la Société des Nations,

Convoquée ä Geneve par le
Conseil ^administration du Bureau
international du Travail, et
s’y étant réunie le 18 octobre
1922, en sa quatriéme session,

Apres avoir décidé dadopter
diverses propositions concernant
la communication au Bureau international
du Travail des informations,
statistiques ou autres,
concernant Immigration,
1’immigration, le rapatriement
ou le transit des émigrants,
question formant le deuxiéme
point ä l’ordre du jour de la
session, et

Apres avoir décidé que ees
propositions prendraient la forme
d’une recommandation,

adopte, ce deuxiéme jour de novembre,
mil neuf cent vingt-deux,
la Becommandation ci-aprés ä soumettre
ä 1’examen des Membres de
1’Organisation internationale du Travail,
eu vue d’y faire porter effet
sous forme de loi nationale ou autrement,
conformément aux dispositions
de la Partie XIII du Traité
de Versailles et des parties correspondantes
des autres Traités de
Paix:

Recommendation conceruiug communicatiou
to the international
labour Office of statistical and
other information regarding emigration,
immigration and the repatriation
and transit of emigrants.

Tlie General Conference of the
International Labour Organisation
of the League of Nations,

Having been convened åt
Geneva by the Governing Body
of the International Labour
Office, and having niet in its
Fourth Session on 18 October
1922, and

Having decided upon the
adoption of certain proposals
with regard to the communication
to the International Labour
Office of statistical and other
information regarding emigration
and immigration and the
repatriation and transit of emigrants,
which is the second item
of the Agenda of the Session,
and

Having decided that these
proposals shall take the form
of a recommendation,

adopts, this second day of November
of the year one thousand nine
hundred and twenty-two, the foliering
Recommendation, to be submitted
to the Members of the International
Labour Organisation for
consideration with a view to effeet
benig given to it by national legislation
or otherwise, in accordance
with the provisions of Part XIII
of the Treaty of Versailles and of
the corresponding Parts of the other
Treaties of Peace:

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

La Conférence générale recommande
que chacun des Membres de
1'' Organisation internationale du Travail
communique au Bureau International
du Travail toutes informations
dont il dispose concernant
Immigration, 1’immigration, le rapatriement
et le transit des émigrants
a l’aller et au retour, ainsi que les
mesures prises ou envisagées relativement
a ees questions.

Ces informations devraient étre
communiquées autant que possible
une fois par trimestre et au plus
tard dans les trois mois de la fin
de la période a laquelle elles se
rapportent.

II.

La Conférence générale recommande
que cliacun des Membres de
1’Organisation internationale du Travail
fasse tous ses efforts pour communiquer
au Bureau International
dir Travail, dans les six mois qui
suivent la fin de 1’année ä laquelle
ils se rapportent, et dans la mesure
des informations disponibles, les
chiffres globaux des émigrants et
des immigrants, en distinguant les
nationaux des étrangers et en spécifiant
particuliérement pour les
nationaux et, autant que possible,
pour les étrangers:

1) le sexe de 1’émigrant ou de

1’immigrant;

2) son åge;

3) sa profession;

4) sa nationalité;

5) le pays de sa derniére résidence;

6) le pays ou il se propose d’éta blir

sa résidence.

in.

La Conférence générale recommande
que chacun des Membres de
1’Organisation internationale du Travail
se mette d’accord autant que
possible avec d’autres Membres
pour:

The General Conference recommends
that each Member of the
International Labour Organisation
should communicate to the International
Labour Office all information
available concerning emigration,
immigration, repatriation, transit of
emigrants on outward and return
journeys and the measures taken or
contemplated in connection with
these questions.

This information should be communicated
so far as possible every
three months and within tliree
months of the end of the period
to wliicli it ref ers.

II.

The General Conference recommends
that each Member of the
International Labour Organisation
should make every effort to communicate
to the International Labour
Office, within six months of the end
of the year to whicli they refer, and
so far as information is available,
the total figures of emigrants and
immigrants, showing separately nationals
and aliens and specifying
particurlarly, for nationals, and, as
far as possible, for aliens:

(1) Sex.

(2) Age.

(3) Occupation.

(4) Nationality.

Ib) Country of last residence.

(6) Country of proposed residence.

III.

The General Conference recornmends
that each Member of the
International Labour Organisation
should, if possible, make agreements
with o ther Members providing for:

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

a) établir une définition identique
du terme «emigrant»;

b) déterminer les indications qui
devront figurer uniformément sur
les piéces d identité délivrées aux
emigrants et immigrants par les
autorités compétentes des Hembres
qui se sont mis d’accord;

c) employer une méthode uniforme
pour relever les données statistiques
sur l’émigration et l’immigration.

(a) The adoption of a uniform definition
of the term “emigrant”.

(b) The determination of uniform
particulars to be entered on
the identity papers issued to
emigrants and immigrants by
the competent authorities of
Members who are parties to
such agreements.

II.

Recoinmandation commu n ant les
prineipes généraux pour 1’organisatiou
de services d’inspection
destinés å assurer 1’application
des lois et reglemente pour la
proteetion des travailleurs.

La Conférence générale de 1’Orgasation
internationale du Travail de
la Société des Nations,

Convoquée ä Geneve par le
Conseil d administration du Bureau
international du Travail,
et s’y étant réunie le 22 octobre
1923, en sa cinquiéme session,

Apres avoir décidé d’adopter
diverses propositions concernant
la determination de prineipes
généraux pour 1’inspection du
travail, question inscrite h l’ordre
du jour de la session, et

Apres avoir décidé que ees
propositions prendraient la forme
d’une recommandation,

adopte, ce vingt-neuviéme jour d’octobre,
mil neuf cent vingt-trois, la
Becommandation ci-aprés a soumettre
ä 1’examen des Membres de
1’Organisation internationale du
Travail,- en vue de lui faire porter
effet sous forme de loi nationale ou
autrement, conformément aux dispositions
de la Partie XIII du Traité

Reeominendation concerning the
general prlnciples for the organisation
of systems of inspection to
secure the enforcement of the laws
and regulations for the proteetion
of the workers.

The General Conference of the
International Labour Organisation
of the League of Nations,

Having been convened åt Geneva
by the Governing Body of
the International Labour Office,
and having met in its Fifth
Session on 22 October 1923, and

Having decided upon the
adoption of certain proposals
whith regard to the general
principles for the organisation
of faetory inspection, the question
forming the agenda of the
Session, and

Having determined that tliese
proposals should take the form
of a recommendation,

adopts, this twenty-ninth day of October
of the year one thousand nine
hundred and twenty-three, the following
Becommendation, to be submitted
to the Members of the International
Labour Organisation for
consideration with a view to effeet
being given to it by national legislation
or otherwise, in accordance

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

de Versailles et des Parties correspondantes
des autres Traités de
Paix:

Considérant que, parmi les métliodes
et les principes d’une importance
particuliére et urgente po ur
le bien-étre pliysique, moral et intellectuel
des travailleurs, le Traité
de Versailles et les autres Traités
de Paix ont proclamé la nécessité
que soit organise, par chaque Etat,
un service d’inspection, comprenant
des femmes, afin dassurer 1’application
des lois et réglements pour
la protection des travailleurs;

considérant que les résolutions
adoptées par la Conférence internationale
du Travail ä sa premiére
session eu ce qui concerne certains
pays placés dans des conditions spéciales
impliquent la nécessité pour
ees pays de créer des services d lnspection
s’ils n’en possédent pas
encore;

considérant que la nécessité d’organiser
des services dmspection
devient particuliérement pressante
au moment ou sont mises en vigueur,
par la ratification des Membres, les
conventions élaborées au cours des
sessions de la Conférence;

considérant, d autre part, que si
1’institution du service d''inspection
doit étre incontestablement recommandée
comme constituant l ull des
moyens les plus efficaces dassurer
l''application des conventions et autres
obligations relatives ä la réglementation
des conditions du travail,
c’est ä cliacun des Membres de
1’Organisation, seul responsable, dans
les territoires placés sous sa souverainité
ou son autorité, de l’execution
des conventions par lui ratifiées,
qu il appartient de déterminer,
suivant les conditions locales, les
mesures de controle pouvant lui
permettre d’assumer une telle responsabilité; considérant,

toutefois, qu afin de
permettre aux Membres de profiter
de l’expérience acquise en vue d’instituer
ou de réorganiser leur service

witk tlie provisions of Part XIII
of the Treaty of Versailles and of
tlie corresponding Parts of the otlier
Treaties of Peace:

Whereas the Treaty of Versailles
and the otlier Treaties of Peace include
among the metliods and principles
of special and urgent importance
for the pliysical, moral and
intellectual welfare of the workers
the principle that each State should
make provision for a system of inspection
in which women should take
part, in order to ensure the enforcement
of the laws and regulations for
the protection of the workers;

Whereas the resolutions adopted
åt the First Session of the International
Labour Conference concerning
certain countries wliere special conditions
prevail involve tlie ereation
by these countries of an inspection
system if tkey do not • already possess
such a system;

Whereas the necessity of organising
a system of inspection becomes
specially urgent wlien Conventions
adopted åt Sessions of the Conference
axe being ratified by Members
of the Organisation and put into
force;

Whereas wliile the institution of
an inspection system is undoubtedly
to be recommended as one of the
most effeetive means of ensuring the
enforcement of Conventions and
otlier engagements for tlie regulation
of labour conditions, each Member
is solely responsible for the execution
of Conventions to which it
is a party in the territory under its
sovereignty or its autliority and must
accordingly itself determine in accordance
witli local conditions what
measures of supervision may enable
it to assume such a responsibility;

Whereas, in order to put the experience
alreaely gainod åt the disposal
of the Members witli a view
to assisting them in the institution

Kung!. Maj:ts proposition nr 112.

dinspection, il y a intérét ä détermiiier
les principes généraux qui se
dégagent de la pratique comme les
plus propres a assurer, d''une maniére
égale, exacte et efficace, 1’application
des conventions et, plus généralement,
de toutes les mesures
de protection des travailleurs;

apres avoir décidé de reserver
complétement å 1’appréciation de
chaque pays 1’application de ees
principes généraux h certaines formes
particuliéres d’activité,

et s’inspirant essentiellement de
1’expérience deja longue acquise dans
1’inspection des établissements industri
el s,

La Conférence générale recommande
a cliaque Membre de l’Organisation
internationale du Travail
de prendre en considération les principes
et les régles suivants:

I. OBJET DE i/lNSPECTION.

1. Le service d inspection que
cliaque Membre doit organiser conformément
au principe énoncé au
n° 9 de 1’article 427 du Traité de
Versailles doit avoir pour tåche
essentielle dassurer I applikation des
lois et réglements concernant les
conditions du travail et la protection
des travailleurs dans 1’exercice
de leur profession (durée du travail
et des repos; travail de nuit; interdiction
d’employer certaines personnes
ä des travaux dangereux, insalubres
ou excédant leurs forces; hygiéne
et sécurité, etc).

2. Dans la mesure ou il apparaitrait
possible et utile de confier
aux inspeeteurs, eu raison de la
facilité du contröle ou en raison de
1’expérience que leur donne leur
fonetion essentielle, des tåches
accessoires, variant d’ailleurs selon
les préoccupations, les traditions ou
les moeurs des divers pays, ees
tåches peuvent leur étre assignées
ä condition:

a) qu’elles ne puissent en rien
porter atteinte ä 1’accomplissement
de leur fonetion essentielle;

or re organisation of tlieir inspection
system, it is desirable to indicate
tlie general principles which practice
shows to be the best calculated to
ensure uniform, thorough and effective
enforcement of Conventions and
more generally of all measures for
the protection of the workers; and

Having decided to leave to eacli
country the determination of liow
far tliese general principles sliould
be applied to certain spheres of activity; And

taking as a guide the long
experience already acquired in factory
inspection;

The General Conference recommends
that eacli Member of the
International Labour Organisation
sliould lake the following principles
and rules into considération:

I. Sphere op Inspection.

1. That it sliould be the principal
funetion of the system of inspection
which sliould be instituted by
eacli Member in accordance with
the ninth principle of Article 427
of the Treaty of Versailles to secure
the enforcement of the laws and
regulations relating to the conditions
of work and the protection of the
workers while engaged in tlieir work
(liours of work and rest; night work;
prohibition of the employment of
certain persons on dangerous, unhealtliy
or physically unsuitable
work; healtli and safety, etc.).

2. That, in so far as it may be
considered possible and desirable,
either for reasons of convenience
in the matter of supervision or by
reason of the experience which they
garn in carrying out tlieir principal
duties, to assign to inspectors additional
duties which may vary according
to the conceptions, traditions
and customs prevailing in the different
countries, suck duties may be
assigned, provided;

(a) that they do not in any way
interfere with the inspectors’ principal
duties;

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

b) quelies soient, autant que pos- (b) tliat in tliemselves tkey are

sible, rattackées par leur nature closely related to tlie primary object

méme ä 1’etfort primordial de pro- of ensuring tlie protection of the

tection de la santé et de la séeurité liealtli and safety of tlie workers;
des travailleurs *

c) qu elies ne puissent en rien (c) tliat tliey skall not prejudice

compromettre lautorité et l impar- in any way tke autliority and im tialité

dont ils ont besoin auprés partiality wkick are necessary to

des employeurs et des travailleurs. inspectors in tlieir relations witk

employers and workers.

II. Nature des fonctions et des
pouvoirs de linspection.

A. — Dispositions générales.

3. Les inspecteurs, mums de piéces
justificatives de leur qualité,
doivent avoir le droit, consacré par
la loi:

a) de visiter et inspecter a toute
lieure de jour et de nuit les endroits
ou ils peuvent avoir un motif raisonnable
de supposer que sont
occupées des personnes jouissant
de la protection légale et d entrer
le jour en tous endroits quils peuvent
avoir un motif raisonnable de
supposer étre des établissements
assujettis ä leur controle et dans
leurs dépendances; étant entendu
qu''avant de se retirer, et dans la
mesure du possible, les inspecteurs
aviseront de leur passage 1’employeur
ou kun de ses représentants;

b) d interroger, sans témoins, le
personnel attacké ä 1’établissement
et, eu vue d’accomplir leur täcke,
de s’adresser pour obtenir des renseignements
ä toutes autres personnes
dont le témoignage pourrait leur
paraitre nécessaire et de demander
communication de tous registres ou
documents dont la tenue est presence
par les lois réglementant le travail.

4. Les inspecteurs doivent étre
tellus, soit par serment, soit par
toute autre métkode conforme aux
pratiques administratives ou aux
mceurs de ckaque pays, et sous peine
de sanetions pénales ou de mesures
disciplinaires appropriées, de ne
point révéler les seerets de fabrication
et, eu general, les procédés
Bihang till riksdagens protokoll 1924.

II. Nature of the Functions and
Powers of Inspectors.

A. General. .

3. Tliat inspectors provided witk
credentials skould be empowered
by law:

(a) to visit and inspect, åt any
kour of tlie day or nigkt, places
wkere tliey may liave reasonable
cause to believe* tliat persons under
tke protection of tke law are employed,
and to en ter by day any
place which tkey may have reasonable
cause to believe to be an
establiskment, or part tkereof, subject
to tkeir supervision; provided
that, before leaving, inspectors skould.
if possible, notify tke employer or
some representative of tke employer
of tkeir visit;

(b) to question, witkout witnesses,
tke stall belonging to tke establiskment,
and, for tke purpose of carrying
out tkeir duties, to apply for
information to any otker persons
wkose evidence tkey may consider
necessary, and to require to be
skown any registers or documents
wkick tke laws regulating conditions
of work require to be kept.

4. Tliat inspectors skould be
bound by oatli, or by any method
wkick conforms witk tke administrative
practice or customs in eacli
country, not to disclose, on pain of
legal penalties or suitable discipli
nary measures, manufaeturing seerets,
and working processes in general,
wkick may come to tkeir
1 samt. SB höft. (Nr 112.) ««*•'' 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

dexploitation dont ils peuvent avoir
connaissance dans 1’exercice de leurs
fonctions.

5. Compte tenn de 1’organisation
administrative et judiciaire de chaque
pays, et sous réserve du contröle
hiérarchique qui pourrait paraitre
nécessaire, les inspecteurs doivent
pouvoir saisir directement les autorités
judiciaires eompétentes des infractions
quils ont constatées;

Dans les pays ou cela n’est pas
incompatible avec les systéme et
principes de droit, les procés-verbaux
rédigés par les inspecteurs doivent
faire foi en justice jusqu’ä preuve
contraire.

6. Dans les cas ou il y aurait
lieu de prendre des mesures immédiates
pour rendre les installations
et aménagements des locaux ou
appareils conformes aux dispositions
des lois et reglemente, les inspecteurs
doivent pouvoir formuler des
injonctions (ou, lorsqu’une telle procédure
ne serait pas compatible avec
l organisation administrative ou judiciaire
du pays, s’adresser ä 1’autorité
compétente pour formuler de semblables
injonctions) comportant 1’exécution,
dans un délai déterminé, des
modifications dans les installations
des locaux ou appareils qui seraient
nécessaires pour assurer 1’application
exacte et précise des lois et
réglements concernant 1’hygiéne et
la sécurité des travailleurs;

Dans les pays ou les injonctions
des inspecteurs ont force exécutoire,
1’effet n en doit pouvoir étre suspendu
que ])ar le recours aux autorités
administratives supérieures ou aux
tribunaux; mais, en tous cas, les
garanties données aux employeurs
contre 1’arbitraire ne doivent pouvoir
en rien nuire ä 1’exécution des
mesures prescrites en vue de prévénir
des périls imminents dument
constatés.

knowledge in the course of thenduties.

5. That, regard being liad to the
administrative and judicial systems
of each country, and subject to such
reference to superior authority as
may be considered necessary, inspectors
should be empowered to
bring breacbes of tlie laws, which
they ascertain, directly before the
competent judicial authorities;

That in countries where it is not
incompatible with their system and
principles of lav. the reports drawn
up by the inspectors shall be considered
to establisli the facts stated
therein in default of proof to the
contrary.

6. That the inspectors should be
empowered, in cases where immediate
action is necessary to bring installation
or plant into conformity
witli laws and regulations, to make
an order (or, if that procedure should
not be in accordance with the administrative
or judicial systems of
the country, to apply to the competent
authorities for an order) requiring
such aiterations to the installation
or plant to be carried out
within a fixed time as may be necessary
for securing full and exact
observance of the laws and regulations
relating to the healtli and safety
of the workers;

That in countries where the inspector’s
order has executive force
of itself, its execution should be
suspended only by appeal to a
higher administrative or judicial
authority, but in no circumstances
should provisions intended to protect
employers against arbitrary action
prejudice the taking of measures
with a view to the prevention
of imminent danger which lins been
duly shown to exist.

Katigt. Maj:ts proposition nr 112.

B. — Sécurité.

7. Considérant que, s’il est essentiel
que 1’inspection soit pourvue de
toutes les pouvoirs légaux nécessaires
å 1’accomplissement de sa
täcke, il importe également, pour
que 1’activité de 1’inspection devienne
de plus en plus efficace, que, suivant
la tendance qui se manifeste
dans les pajs industriel les plus
anciens et les plus expérimentés,
elle s’oriente toujours davantage
vers 1’emploi des métkodes de sécurité
les plus appropriées pour
prévenir les accidents et les maladies,
pour rendre le travail moms
dangereux, plus salubre, plus aisé
méme par une intelligente comprékension,
par 1’éducation et la collaboration
de tous les intéressés, les
moyens suivants apparaissent propres
ä kåter en tous pays cette évolution: a)

tous les accidents devraient
étre notitiés aux autorités compétentes
et l’une des täckes primordiales
des inspecteurs devrait consister
ä procéder ä des enquétes sur
les accidents et en partieulier sur
ceux d un caractére sérieux ou fréspient
en vue d’étudier les mesures
susceptibles d’en éviter le retour;

b) les inspecteurs devraient renseigner
et conseiller les ckefs d’entreprise
au sujet des meilleurs dispositifs
types de sécurité et d’kygiéne;

c) les inspecteurs devraient encourager
la collaboration des ckefs
d’entreprise, de leurs préposés et
des travailleurs en vue d’éveiller le
sens personnel de la prudence, de
préconiser des mesures de sécurité
et de perfectionner les dispositifs
de protection;

d) les inspecteurs devraient étre
associés ä lamélioration et au perfectionnement
des mesures d’kygiéne
et de sécurité, soit par l’étude permanente
des métkodes teckniques
d’installation intérieure des ateliers,
soit par des enquétes particuliéres
sur des problémes dkygiéne et de
sécurité, soit par toutes autres métkodes
;

B. Safety.

7. Having regard to tlie fact tkat,
wkile it is essential tkat tke inspectorate
sliould be invested witli all
the legal powers necessary for the
performance of its duties, it is equally
important, in order tkat inspection
may progressively become more
effective, tkat, in accordance witli
tke tendency manifested in tke oldest
and most experienced countries,
inspection sliould be increasingly
directed towards securing tke adoption
of tke most suitable safety metliods
for preventing accidents and
diseases witli a view to rendering
work less dangerous, more kealtky,
and even less exliausting, by tke
intelligent understanding, education,
and co operation of all concerned,
it would appear tkat tke following
metliods are calculated to promote
tkis development in all countries:

(a) tkat all accidents sliould be
notified to tke competent autkorities,
and tkat one of tke essential duties
of tke inspectors sliould be to investigate
accidents, and more especially
tliose of a serious or recurring
ckaracter, witli a view to ascertaining
by wkat mensures tliey can
be prevented;

(b) tkat inspectors sliould inform
and advise employers respecting tke
best standards of liealtk and safety;

(c) tliat inspectors sliould encourage
tke collaboration of employers,
managing staf! and workers for tke
promotion of jiersonal caution, safety
metliods, and tke perfecting of
safety equipment;

(d) tkat inspectors sliould endeavour
to promote tlie improvement
and perfecting of measures of liealtk
and safety, by tke systematic study
of tecknical metliods for tke internal
equipment of undertakings, by
sjiecial investigations into problems
of liealtk and safety, and by any
otker means;

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

e) dans les pays ou l ön a estime
préférable davoir une organisation
spéciale dassurance et de prevention
des accidents du travail, tout
ä fait indépendante des services de
linspection, les agents spéciaux de
cette organisation devraient slnspirer
des priucipes précédents.

III. Organisation de linspection.

A. — Organisation du personal.

8. Afin cpie les inspecteurs soient
en contact aussi étroit que possible
avec les établissements qu’ils inspectent
et avec les employeurs et
les travailleurs, et pour que la plus
grande part possible de leur temps
soit consacrée ä la visite effective
des établissements, il est désirable
qulls aient leur résidence dans les
districts industriels lorsque les conditions
du pays le permettent.

9. Dans les pays qui sont divisés
en districts d’inspection, il est désirable
qu’en vue d assurer 1’uniformité
de ! application de la loi dans
les divers districts et pour obtenir
de l inspection le medlem- rendement,
les inspecteurs de districts
soient placés sous la surveillance
générale d un inspecteur possédant
de hautes qualités et une longue
expérience. Si 1’importance de l’industrie
du pays est telle quelle
exige la nomination de plus d’un
inspecteur supérieur, les inspecteurs
supérieurs devraient se réunir de
temps ä autre pour discuter les
questions soulevées dans les régions
soumises ä leur controle eu ce qui
concerne lapplication de la loi et
1’amélioration des conditions du travail.

10. Linspection devrait étre placée
sous le controle direct et exclusif
d’une autorité nationale centrale;
elle ne devrait pas étre placée sous
le controle ou dépendre en quelque
maniére dautorités locales pour
1’exercice d’aucune de ses fonctions.

(e) that in countries wliere it is
considered preferable to liave a special
organisation for accident insurance
and prevention completely independent
of tbe inspectorate, tlie
special officers of suck organisations
should be guided by tlie foregoing
principles.

III. Organisation of Inspeotion.

A. Organisation of the Staf.

8. That, in order tliat the inspectors
may be as closely as possible
in touch witli tlie establishments
which they inspect and witli the
employers and workers, and in order
that as rnucli as possible of the inspectors’
time may be devoted to
the actual visning of establishments,
they should be localised, when the
circumstances of the country permit,
in the industrial districts.

9. That in countries wliicli for
the purposes of inspection are divided
into districts, in order to secure
uniformity in the application
of the law as between district and
district and to promote a high standard
of efficiency of inspection, the
inspectors in the districts should be
placed under the general supervision
of an inspector of high qualifications
and experience. Where the importance
of the industriös of the country
is such as to require the appointment
of more tlian one supervising
inspector, the supervising inspectors
should meet from time to
time to confer on questions arising
in the divisions under then- control
in connection witli the application
of the law and the improvement of
industrial conditions.

10. That the inspectorate should
be placed under the direct and exclusive
control of a central State
authority and should not be under
the control of or in any way responsible
to any local authority in connection
with the execution of any
of then- duties.

Kanyl. Maj:ts proposition nr 112.

11. Eu raison de la difficulté des
(juestions scientifiques et techniques
résultant des conditions de l’industrie
möderne, en ce qui concerne l’emploi
de matiéres dangereuses, 1’enlévement
des poussiéres et l’évacuation
des gaz nocifs, 1’emploi du courant
électrique, etc., il est essentiel
que des experts possédant des connaissances
et une expérience spéciales
en matiére médicale, mécanique,
électrique ou autre, soient employés
par 1’Etat pour traiter de tels problérnes.

12. Conformément au principe
contenu dans 1’article 427 du Traité
de Paix, l’inspection devrait comprendre
des femmes aussi bien que
des hommes. S il est evident que,
pour certaines matiéres et certains
travaux, il convient davantage de
confier linspection a des hommes
et que, pour d autres, il convient
plutöt de la confier ä des femmes,
les inspectrices devraient, en regie
générale, avoir les mémes pouvoirs,
et fonctions et exercer la méme autorité
que les inspecteurs, sous la
réserve qu elles aient l’entrainement
et 1’expérience nécessaires, et elles
devraient avoir les mémes droits
d’étre promues aux pöstes supérieurs.

B. — Titres et formation des
inspecteurs.

13. Par suite de la complexité
de 1’industrie möderne et du caractére
des fonctions administratives
qu’ils ont a exercer en vne de l’application
de la loi, par suite également
des relations q ulls devront
avoir avec les emploveurs et les
travailleurs, avec les associations
d’employeurs et de travailleurs, avec
les autorités locales et judiciaires,
il est essentiel que les inspecteurs
possédent une expérience sérieuse
au point de vue technique, qu’ils
aient une bonne culture générale et
que, par leurs aptitudes et leurs

11. Tliat, in view of the difficult
scientific and technical questions
which anse under tlie conditions of
modern industry in connection with
processes involving the use of dangerous
materials, the removal of injurious
dust and gases, the use of
electrical plant and other matters,
it is essential that experts having
competent medical, engineering, electrical
or other scientific training and
experience should be employed by
tlie State for dealing with sueli
problems.

12. That, in confonnity with the
principle contained in Artide 427
of the Treaty of Peace, the inspectorate
should include women as well
as men inspectors; that, while it is
evident that with regard to certain
matters and certain classes of work
inspection can be more suitably
carried out by men as in the case
of other matters and other classes
of work inspection can be more suitably
carried out by women, the
women inspectors should in general
liave the same powers and duties
and exercise the same authority as
the men inspectors, subject to tlieir
having had the necessär}'' training
and experience, and should liave
equal opportunity of promotion to
the higher ranks.

B. Qualifications and Training of
Inspectors.

13. That, in view of tlie complexity
of modern industrial processes
and machinery, of the diameter
of the executive and administrative
funetions entrusted to the
inspectors in connection with the
application of the law and of the
importance of tlieir relations to employers
and workers and emplojera’
and workers’ organisations and to
the judicial and local autliorities,
it is essential that the inspectors
should in general possess a high
standard of technical training and
experience, should be persons of

Kung!. Maj:ts proposition nr 112.

qualités morales, ils puissent acquérir
la confiance de tous.

14. ^ Le personnel de 1’inspection
doit étre doté dun statut ovganique
qui le rende iudépendant des changements
de gouvernement. Eu vue
de les soustraire ä toutes influences
extérieures, les inspecteurs doivent
posséder uue situation et recevoir
une rémunération convenables. Ils
ne doivent avoir aucun intérét dans
les établissements qui sont placés
sons leur surveillance.

15. Avant d’étre nommés définitivement,
les inspecteurs devront
subir une période de stage destinée
ii éprouver leurs qualités, h les eutrainer
dans leurs fonctions; et leur
nomination ne pourra étre rendue
définitive, a la fin de cette période
de stage, que s ils ont montré les
aptitudes nécessaires pour les fonctions
dmspecteur.

16. Lorsque les pays sont divisés
en districts d inspection et en particulier
lorsque les industriös du
pays sont variées, il est désirable
que les inspecteurs, eu particulier
pendant les premiéres années de
leur service, soient transférés d’un
district å 1’autre ä des intervalles
de temps convenables, pour qu’ils
acquiérent une expérience compléte
du fonctionnement de 1’inspection.

C. — Types et méthodes
d’inspection.

17. Attendu que, dans un service
d inspection nationale, les visites de
chaque établissement ]mr les inspecteurs
sont nécessairement plus ou
moins espacées, il est essentiel:

a) Que les cbefs d’entreprise ou
leurs représentants soient, en vertu
d un principe absolu, réputés responsables
de 1’observation de la loi et
qu ils puissent étre poursuivis sans
avertissement préalable dans le cas
d’une violation délibérée de la loi,
ou d’une négligence grave dans son
observation;

good general education, and by their
character and abilities be capable of
acquiring tlie- confidence of all parties.

14. That the inspectorate should
be on a permanent basis and should
be independent of changes of Government;
that the inspectors should
be given sucli a status and standard
of rémunération as to secure tlieir
freedom from any improper external
influences and that they should be
proliibited from having any interest
in any establishment which is placed
under tlieir inspection.

15. That inspectors on appointment
should undergo a period of
probation for the purpose of testing
their qualifications and training them
in their duties, and that their appointment
should only be confirmed
åt the end of that period if tliey
have shown tliemselves fully qualified
for the duties of an inspector.

16. That, where countries are
divided for the purposes of inspection
into districts, and especially
wliere the industries of the country
are of a varied character, it is desirable
that inspectors, more particularly
during the early years of their
service, should be transferred from
district to district åt apjiropriate
intervals in order to obtain a full
experience of the work of inspection.

C. Standard and Methods of
Inspection.

17. That, as under a system of
State inspection the visits of the inspectors
to any individual establishment
must necessarily be more or
less infrequent, it is essential:

(a) That the principle should be
laid down and maintained that the
employé!- and the officials of the
establishment are responsible for
the observance of the law, and are
liable to be proceeded against in
the event of deliberate violation of
or serious negligence in observing
the law, without previous varning
from the inspector;

•23

KungI. Maj:ts proposition nr 1L''2.

Ce principe ne s’applique pas dans
les cas particuliers ou la loi prévoit
qu’un avis doit étre donné d abord
par 1’inspecteur pour 1’exécution de
certaines mesures.

b) Qu’en regie générale les visites
des inspecteurs soient faites sans
avertissement préalable ä 1’emplojeur.

Il est désirable que des dispositions
appropriées soient prises par
l’Etat pour assurer que les emplojeurs
ou leurs représentants et les
travailleurs connaissent les dispositions
de la loi et les mesures a
prendre pour la protection de la
santé et de la sécurité des travailleurs,
par exemple par I obligation
imposée ii 1’employeur d’afficher dans
1’établissement un extrait des dispositions
de la loi.

18. Etant donné les différences
qui existent entre les divers établissements
eu ce qui concerne leur
étendue et leur importance et les
difficultés qui peuvent résulter du
fait que les établissements sont dispersés
parfois dans des regions de
caractére rural, il est désirable que
chaque établissement soit visité par
un inspecteur aux lins dinspection
générale au moms une fois par an,
indépendamment des visites spéciales
qui peuvent étre rendues nécessaires
å la suite d’une plainte particuliére
ou pour d autres raisons. Il est désirable
également que les établissements
importants et ceux dans lesquels
les aménagements ne sont pas
satisfaisants au point de vue de la
sécurité et de la santé des ouvriers,
ainsi que les établissements dans
lesquels sont effectués des travaux
insalubres ou dangereux, soient visités
beaucoup plus fréquemment. 11
est désirable que si des irrégularités
sérieuses ont été découvertes
dans un établissement, il soit visité
de nouveau par 1’inspecteur ä une
(läte rapprocliée, eu vue de constater
si 1’irrégularité ii disparu.

It is understood that tlie foregoing
priuciple does not apply in special
cases wliere tbe law provides that
notice skall be given in tbe first
instance to the employer to carry
out certain measures.

(b) That, as a general rule, the
visits of the inspectors sliould be
made without any previous notice
to the employer.

It is desiråble that adequate measures
should be taken by the State
to ensure that employers, officials
and workers are acquainted with
the provisions of the law and the
measures to be taken for the protection
of the liealth and safety of
the workers, as, for example, by requiring
the employer to post in his
establishment an abstract of the requirements
of the law.

18. That, wliile it is recogniseu
that very wide differences exist between
the size and importance of
one establishment and anotlier, and
that there may be special difficulties
in countries or areas of a rural cliaracter
wliere factories are widely
scattered, it is desiråble that, as fälas
possible, every establishment
should be visited '' by an inspector
for tlie purposes of general inspection
not less frequently than once a
vear, in addition to any special visits
that may be made for the purpose
of investigating a particular complaint
or for otlier purposes; and
that large establishments and establishments
of whicli the management
is unsatisfactory from the point
of view of the protection of the liealtli
and safety of the workers, and establishments
in whicli dangerous or
unhealthy processes are carried on,
should lie visited mucli more frequently.
It is desiråble that, when
any serious irregularity has been
discovered in an establishment, it
should be revisited by the inspector
åt an early date with a view to ascertaining
whether tlie irregularity
has been remedied.

h iingl. Maj:ts proposition nr 112.

D. — Cooperation des employeurs
et des travailleurs.

19. Il est essentiel que toutes facilités
soient accordées aux travailleurs
et ä leurs representants pour
signaler librement aux inspecteurs
tout défaut ou infraction ä la loi
existant dans 1’établissement dans
lequel ils sont employés; que dans
la mesure du possible, il soit procédé
promptement, par 1 inspecteur,
h une enquéte au sujet d’une plainte
de ce genre; que la plainte soit considérée
par l’inspecteur comme absolument
confidentielle et quaucune
indication ne soit donné a 1’employeur
ou ä ses representants qu’il est
procédé a une visite dinspection
comme suite h une plainte.

20. En yue dassurer une cooperation
entiére des employeurs et des
travailleurs et de leurs organisations
respectives, et afin d améliorer les
conditions touchant la santé et la
sécurité des travailleurs, il est désirable
que 1 inspection consulte de
temps ä autre les representants des
organisations demployeurs et de
travailleurs sur les meilleures dispositions
h prendre a cet effet.

IY. Rapports des inspecteurs.

21. Ees rapports périodiques sur
les resultats et 1’activité du service
de 1 inspection devront étre soumis
suivant un cadre déterminé par les
inspecteurs a 1’autorité centrale et
ladite autorité devra presenter dans
un rapport annuel publié aussi rapidement
que possible et, dans tous
les cas, dans un délai d’un an ä
partir de la fin de l’année a laquelle
il se rapporte, une vue d’ensemble
des renseignements fournis par les
inspecteurs; 1’année adoptée pour
tous ees rapports devra étre uniformément
1’année commengant le premier
janvier.

22. Ce rapport annuel d ensemble
devra contenir une liste des lois et

E. Co-operation of Employers
and Worfeers.

19. Tliat it is essential that the workers
and tbeir representatives should
be afforded every facility for communicating
freely with the inspectors
as to any defeot or breach of
the larv in the establishment in which
the are employed; that every such
complaint should as far as possible
be investigated promptly by the inspector;
that the complaint should
be treated as absolutely confidential
by the inspector and that no intimation
even should be given to the
employer or liis officials that the
visit made for the purpose of investigation
is being made in consequence
of the receipt of a complaint.

20. That, with a view to securing
full co-operation of the employers
and workers and their respective organisations
in promoting a higli
-standard in regard to the conditions
affeeting the healtli and safety of
the workers, it is desirable tliat the
inspectorate should confer from time
to time with the representatives of
the employers’ and workers’ organisations
as to the best measures to be
taken for this purpose.

IY. Inspectors’ Reports.

21. That inspectors should regularly
submit to their central authority
reports framed on uniform Knes
dealing with their work and its resurs,
and that the said authority
should publisli an annual report as
soon as possible and in any case
within one year after the end of
the year to which it relätes, containing
a general survey of the information
furnished by the inspectors;
that the calendar year should
be uniformly adopted for tliese reports.

22. That the annual general report
should contain a list of the laws and

Kungl. Maj ds proposition nr 112.

réglements concernant la réglementation
des conditions du travail promulgués
pendant 1’année ä laquelle
ils se rapportent.

23. Devront étre insérés égaleinent
dans ce rapport annuel les tableaux
statistiques nécessaires pour donner
tous renseignements sur 1’organisation
et 1’activité de 1’inspection ainsi
que sur les résultats obtenus par
elle. Les renseignements fournis
devront mentionner autant que possible: a)

1’organisation et la composition
du personnel du service de 1’inspection
;

b) le nombre des établissements
assujettis aux lois et réglements
classés par groupes dindustries avec
1’indication dvr nombre des travailleurs
occirpés (hommes, femmes, jeunes
gens, enfants);

c) le nombre de visites dinspection
effectuées pour cliaque catégorie
d’établissements avec 1’indication du
nombre des travailleurs occupés dans
les établissements inspectés (ce
nombre étant celui qui a été constaté
au cours de la premiére visite
de l’année) et du nombre des établissements
qui ont été inspectés
plus d’une fois au cours de 1’année;

d) le nombre et le caractére des
infractions aux lois et réglements
déférées aux autorités compétentes
et le nombre et la nature des condamnations
prononcées par les autorités
compétentes;

e) le nombre, la nature et la cause,
par catégorie d’établissements, des
accidents et des maladies professionnelles
(pri ont fait 1’objet d une déclaration.

regulations relating to conditions of
work made during tlie year wliicli it
covers.

23. Tliat this annual report should
also give the statistical tables necessary
in order to provide all information
on tlie organisation and
work of the inspectorate and on tbe
results obtained. The information
supplied should as far as possible
state:

(a) The strengtli and organisation
of tlie staf! of the inspectorate;

(b) The number of establisliments
covered by the laws and regulations,
classified by industriös and indicating
the number of workers employed
(men, women, young persons,
children);

(c) The number of visits of inspection
made for each class of establisliment
with an indication of the
number of workers employed in the
establisliments inspected (the number
of workers being taken to_ be
the number employed åt the time
of the first visit of the year), and
the number of establisliments inspected
more tlian once during the
year;

(d) The number of and nature of
breaclies of the laws and regulations
brought before the competent autliorities
and the number and nature
of the convictions by the competent
autliority;

(ej The number, nature and the
cause of accidents and occupational
diseases notified, tabulated according
to class of establishment.

Kung], Maj:ts proposition nr 112.

Bil. c.

Socialstyrelsens yttranden angående rekommendationerna.

Stockholm den 16 november 1923.

Till

Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Socialdepartementet.

Genom remiss den 3 mars 1923 har socialstyrelsen anmodats avgiva yttrande
rörande den vid internationella arbetskonferensens sammanträde år
1922 antagna rekommendationen angående avgivande till internationella arbetsbyrån
av statistiska och andra upplysningar rörande ut- och invandring
samt repatriering och genomfart av emigranter. I anledning härav får styrelsen,
med återställande av remissakten, anföra följande.

Den statistik över ut- och invandringen, som förefinnes i vårt land, är
som bekant av två slag: dels den på uppgifter av polismyndigheterna i utvandringshamnarna
grundade månadsstatistik, som sammanställes av socialstyrelsen,
och dels den på prästerskapets uppgifter grundade årsstatistik,
som utarbetas av statistiska centralbyrån. Beträffande beskaffenheten av
denna statistik tillåter sig styrelsen hänvisa till den 3?. M., som styrelsen
den 18 juli 1922 avgav till Sveriges delegation för det internationella socialpolitiska
samarbetet och av denna överlämnades till dåvarande chefen för
socialdepartementet den 11 augusti samma år med yttrande över vissa å
dagordningen för internationella arbetskonferensens sammanträde år 1922
uppförda frågor.

I den föreliggande rekommendationen hemställes under resp. I och II,
att de olika staterna matte tillhandahålla internationella arbetsbyrån vissa
statistiska uppgifter dels kvartalsvis och dels för år.

Yad kvartalsuppgifterna beträffar, ha inga särskilda krav uppställts i fråga
om materialets beskaffenhet, utan har det överlämnats åt varje stat att meddela
de upplysningar, som finnas tillgängliga. Någon utvidgning av den
statistik rörande utvandringen, som redan nu föres inom socialstyrelsen är
sålunda ej påkallad med hänsyn till rekommendationen. Önskemålet om
uppgifternas meddelande inom tre månader efter utgången av den tidsperiod,
förn de avse, kan utan svårighet tillmötesgås. Materialet föreligger nämligen
i regel färdigt inom en månad och publiceras i Sociala Meddelanden 1 7,
månad efter kvartalets utgång.

Yad beträffar invandringen samt utvandrares repatriering och genomfart
finnes icke någon dylik statistik. Börande invandringen torde några andra
uPPgifter, än de, som ingå i statistiska centralbyråns årsredogörelser, icke
kunna anskaffas och några kvartalsuppgifter sålunda vara omöjliga att lämna.
Beträffande åter utvandrares repatriering och genomfart torde det, så länge
passtvånget upprätthålles, låta sig göra att, åtminstone i fråga om utomeuropeiska
länder, erhålla uppgifter av samma polismyndigheter, som nu
anlitas för månadsstatistiken över den utomeuropeiska utvandringen. Då nu
berörda komplettering ej skulle förorsaka avsevärt ökat arbete, får styrelsen
förorda, att man måtte genom kompletteringens vidtagande visa sin goda
vilja att ställa sig rekommendationen till efterrättelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

I fråga om årsstatistiken liar konferensen angivit i vilka avseenden upplysningar
särskilt böra lämnas. Såsom framgår av statistiska centralbyråns
bilagda skrivelse av den 26 maj 1923''). fyller den av byrån utarbetade statistiken
över ut- och invandring dessa anspråk utom vad beträffar uppgifterna
om nationalitet. Uppgifter i detta avseende hava dock, vad invandrarna
beträffar, under en tidigare period (1911—1920) intagits i centralbyråns statistik.
De uteslötos senare på den grund att, såsom i 1921 års redogörelse
anfördes, primäruppgifterna befunnits mindre tillförlitliga. Huruvida dessa
bristfälligheter varit så stora, att statistiken därigenom väsentligen förlorat
sitt värde, är socialstyrelsen dock ej i tillfälle att bedöma. Nu asyftade
bristfälligheter torde emellertid kunna i avsevärd man undanröjas genom att
till ledning för pastorsämbetena meddelas uågra kortfattade upplysningar
om de regler, som iiro bestämmande för nationaliteten. Av samma skäl, som
härovan anförts till förmån för vidtagande av kompletteringen rörande utvandrares
repatriering och genomfart, får styrelsen hemställa, att åtgärder
måtte vidtagas för meddelande jämväl av uppgifter om ut- och invandrares
nationalitet.

Centralbyråns årliga redogörelser över ut- och invandringen motsvara ej
heller arbetsbyråns önskemål så till vida, som de utkomma först sju a åtta
månader efter redogörelseårets utgång. Det torde vara svårt att förkorta
denna tidsperiod, då centralbyrån, enligt vad därifrån upplysts, icke kan
taga uti med utarbetandet av ut- och invandringsstatistiken förr än efter
avslutandet av redogörelsen för folkmängden inom rikets administrativa områden,
vilken blir färdig i början av maj månad. Någon särskild åtgärd för
avhjälpande av nu berörda avvikelse synes emellertid icke påkallad, då densamma
sannolikt ej torde vara av avsevärdare praktisk betydelse. I nyssnämnda
redogörelse för folkmängden ingå för övrigt summariska uppgifter
om ut- och invandringen, vilka, om så befinnes önskvärt, kunna delgivas
arbetsbyrån före den fastställda sexman adersperiodens utgång.

Yad beträffar rekommendationens del III, synes det tvivelaktigt, huruvida
någon särskild aktion från Sveriges sida skulle vara till gagn vare sig för
vår egen del eller för det internationella samarbetet. Sverige har ju icke
något livligare folkutbyte med grannländerna, utan det enda land, med
vilket vi skulle ha intresse av närmare samverkan, vore Förenta staterna,
som emellertid knappast torde vilja med eu enstaka europeisk stat träffa
överenskommelse på detta område. Med hänsyn till det internationella samarbetet
kali det dessutom ifrågasättas, huruvida dylika separata överenskommelser
skulle vara ägnade att främja den internationella enhetlighet, som
väl måste vara det yttersta målet för internationella arbetsorganisationens
strävanden i förevarande hänseende. Åtminstone synes det vara skäl att
avvakta, om ej från nämnda organisations sida kan komma att framställas
några förslag eller direktiv, som skulle kunna samla staterna till eu vidsträcktare
enhetlighet. Någon åtgärd med anledning av förevarande del av
rekommendationen torde sålunda enligt socialstyrelsens mening åtminstone
ej för närvarande vara att förorda.

Styrelsen tillåter sig slutligen påpeka, att rekommendationen jämlikt art.
405 st. 5 i Versaillestraktaten bör underställas riksdagen och att detta lämpligen
torde kunna ske i samband med det förslag till ändring av art. 393 i
nämnda traktat, som godtogs av internationella arbetskonferensen vid samma
sammanträde och varöver socialstyrelsen den 18 sistlidnc september avgivit
yttrande i eu till statssekreteraren i Kungl. socialdepartementet avgiven P. M.

.1. Mali ii.

(1 an nar Huss.

V) Sc Bil. 1). vid denna proposition.

Kung1. Majds proposition nr 112.

II.

Till

Stockholm den 20 februari 1924.

Herr Statsrådet och Chefen för Kung!. Socialdepartementet.

Genom remiss den 14 innevarande februari har socialstyrelsen blivit anmodad
att skyndsamt avgiva yttrande över den av internationella arbetskonferensen
år 1923 antagna rekommendationen angående de allmänna grunddragen
för anordnande av inspektionssystem till tryggande av arbetarskyddslagstiftningens
tillämpning. Med anledning härav får styrelsen, med återställande
av remissakten och överlämnande av eu svensk översättning av
rekommendationen, härmed anföra följande.

De bestämmelser, som reglera den svenska yrkesinspektionens organisation
och verksamhet, återfinnas i allt väsentligt i lagen om arbetarskydd den 29
juni 1912, instruktionerna för yrkesinspektionens befattningshavare och för
yrkesinspektionens kommunala tillsynsorgan, utfärdade den 18 oktobersamma
ar, samt tjänstgöringsföreskrifterna för yrkesinspektionens befattningshavare,
meddelade av socialstyrelsen den 10 mars 1913. En jämförelse mellan nu
åsyftade bestämmelser och de principer, som kommit till uttryck i förevarande
rekommendation, giver vid handen, att anordningarna i vårt land för övervakande
av arbetarskyddslagstiftningens efterlevnad på det hela taget väl
motsvara nämnda principer och endast i ett fåtal fall förete avsevärdare avvikelser.
Särskilt gäller detta ifråga om den statsanställda yrkesinspektionskåren.
Beträffande de kommunala tillsynsorganen, för vilka arbetet inom
yrkesinspektionen oftast är en mindre uppmärksammad biuppgift, ställa sig
givetvis förhållandena något annorlunda — inspektionskrafter av detta slag
torde emellertid knappast vara åsyftade i rekommendationen.

Styrelsen skall här nedan, hänförande sig till rekommendationens olika
moment, söka att något närmare belysa, huru rekommendationens principer
förhålla sig till den svenska yrkesinspektionen.

1) Det här angivna kravet är till fullo tillgodosett i vårt land.

2) Beträffande detta moment må framhållas, att den svenska yrkesinspektionen
i ovanligt hög grad är besparad åligganden, som icke kunna hänföras
till dess egentliga arbetsuppgifter. De enda åligganden av dylik beskaffenhet,
som uppdragits åt yrkesinspektionen, torde nämligen vara den vissa
underinspektörer, en i varje yrkesinspektionsdistrikt, påvilande förpliktelsen
att biträda vid den åt socialstyrelsen uppdragna kontrollen å bränsleförbrukningen
inom vissa av statsverket disponerade byggnader och lokaler
m. in. Denna förpliktelse, som fullgöres i samband med tillsynen å skyddslagstiftningens
iakttagande, motsvarar väl de i a) och c) uppställda villkoren
men lär ej kunna anses tillfredsställa det i b) angivna önskemålet.

3) och 4) De framställda fordringarna torde praktiskt taget få anses i allt
väsentligt tillgodosedda.

5) Anmärkas må, att yrkesinspektionens befattningshavare icke äga att
direkt väcka åtal för förseelser mot skyddslagstiftningen utan ha att beträffande
sådana förseelser göra anmälan till åtal, underinspektörer och kommunala
tillsynsorgan genom förmedling av yrkesinspektören, hos vederbörande
allmänna åklagare. .Nu berörda anordning, som väl överensstämmer med
den svenska inspektionspersonalens förnämsta uppgift, nämligen att vara
tekniska konsulenter, torde på det hela taget visat sig lämplig. Beträffande

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

förevarande moments senare del må, oavsett att liär åsyftade protokoll ej
förekomma inom den svenska inspektionstjänsten, påpekas, att det icke synes
vara förenligt med vårt rättssystem att tillerkänna nämnda personals utsagor
sådant vitsord, som i momentet angives.

6) I enlighet med det alternativt angivna förfarandet äga inspektionsorganen,
underinspektörer och kommunala tillsynsorgan dock genom förmedling
av yrkesinspektören, att vända sig till länsstyrelserna för utverkande
av sådana förelägganden, varom här är fråga.

7) De i detta moment angivna allmänna riktlinjerna motsvara i stort sett
väl de principer, som på här ifrågavarande område äro vägledande för den
svenska yrkesinspektionen.

8) —10) De önskemål, som framställas i dessa moment, torde kunna anses
till fullo tillgodosedda i vårt land.

11) Yrkesinspektionen icke tillhörande experter torde, med undantag för
socialstyrelsens medicinska expert, icke anlitas i här åsyftade fall. Inom
yrkesinspektionens befattningshavarkår, vartill även de olika specialinspektörerna
äro att hänföra, tinnes emellertid tillgång till teknisk sakkunskap
på många områden, och utnyttjas i fall av behov denna tillgång.

12) Oavsett den befogenhet, som är tillerkänd yrkesinspektrisen och hennes
assistenter, må framhållas, att genom lagen den 22 juni 1923 innefattande
bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat
allmänt uppdrag beredes möjlighet för kvinnor att på samma villkor i avseende
å befogenheter, åligganden och myndighet som män vinna anställning
och befordran inom yrkesinspektionen.

13) och 14) I avseende å den statsanställda yrkesinspektionskåren torde
här angivna principer i allmänhet få anses väl tillgodosedda.

15) och 16) De önskemål, som kommit till uttryck i dessa moment, ha
endast delvis vunnit beaktande. Möjligen skulle det vara lämpligt att ytterligare
tillgodose desamma.

17) Här angivna regler torde i allt väsentligt iakttagas i Sverige.

18) Den önskade inspektionsfrekvensen överstiger väsentligt den frekvens,
som förekommer i vårt land och som kan angivas därmed, att arbetsställena
i genomsnitt besökas ungefär vart tredje år. Skillnaden torde åtminstone
delvis kunna tillskrivas det förhållandet, att arbetsställena här i landet ligga
vitt kringspridda inom ett stort område. Att i någon vidare mån öka inspektionsfrekvensen,
lär med hänsyn till de kostnader, en sådan förändring
skulle medföra, ej för närvarande kunna ifrågakomma.

De i övrigt i momentet angivna riktlinjerna för inspektionsverksamheten
lära få anses beaktade hos oss.

19) Genom den i 31 § arbetarskyddslagen åsyftade anordningen med arbetarombud
och de i tjänstgöringsföreskrifterna för yrkesinspektionens befattningshavare
meddelade bestämmelserna beträffande här åsyftade fall torde
förevarande moments direktiv vara uppmärksammade.

20) Med arbetarnas organisationer kommer yrkesinspektionen på åtskilliga
sätt i förbindelse. Arbetsgivarnas organisationer åter lära knappast anse
det ingå bland sina uppgifter att medverka till skyddslagstiftningens förverkligande.

21) och 22) De i dessa moment angivna kraven äro väl tillgodosedda.

23) Flertalet här åsyftade uppgifter meddelas i årsberättelsen över yrkesinspektionens
verksamhet. Anmärkas må dock, att de i b) påkallade uppgifterna
om antalet arbetare jämte dessas fördelning på vissa kategorier vid
de skyddslagstiftningen underkastade arbetsställena icke för närvarande
kunna lämnas. Såsom förut omnämnts, inspekteras arbetsställena i genomsnitt
endast ungefär vart tredje år, och då någon anmälningsplikt i föreva -

Kungl. Maj:ts proposition nr 112.

rande avseende icke linnes stadgad, bär man ej tillgång till erforderliga, de
aktuella forhallandena motsvarande siffror. Ehuru ifrågavarande uppgifter
kanske ej kunna tillmätas någon större praktisk betydelse, skulle de emellertid
vara av visst värde, bland annat för bedömandet av den årliga inspektion
sfrekvensen. ^

Anmärkas kan vidare beträffande d) att i yrkesinspektionens årsberättelse
ej redogores for de fällande domarnas art.

Slutligen ma påpekas, att några sådana uppgifter, som avses i e) icke
meddelas i berörda årsberättelse. Rörande olycksfallen i arbete lämnas
emellertid i huvudsak de önskade uppgifterna i den av riksförsäkringsanstaiten
årligen utgivna översikten över olycksfall i arbete. Beträffande till
sist yrkessjukdomarna finnes ej här i landet någon anmälningsskyldighet.

arkligare fall av sådana sjukdomar pläga emellertid uppmärksammas av
yrkesinspektionen och relateras. Anmälningsskyldighet för arbetsgivare och
läkare ifråga om dylika sjukdomar skulle emellertid måhända vara ägnad att
främja den industriella hygienen.

... av det ovan anförda torde framgå, synes man vara berättigad anse

förhållandena har i landet i nära nog allt väsentligt motsvara de fordringar
som goras gällande i förevarande rekommendation. I de avseenden, där så’
icke ar fallet, torde lämpligt tillfälle att beakta rekommendationens krav erbjuda
sig vid den revision av lagen om arbetarskydd, som socialstyrelsen
bereda Kung1- Maj:ts keslnt den 30 november 1922 fått i uppdrag att för -

Savitt socialstyrelsen kan finna, torde sålunda den remitterade rekomK1atl01‘en
el„ 8lva anledning till annan åtgärd från svensk sida, än att man
vid den förestående revisionen av lagen om arbetarskydd bör tillse, i vad
man rekommendationens principer lämpligen kunna komma till ytterligare
beaktande i avseende å yrkesinspektionens organisation och verksamhet

A. Molin.

Gunnar Huss.

Kumjl. Maj:ts proposition nr 112.

Bil. I).

Till Katigt. Socialstyrelsen.

I anledning av Kungl. socialstyrelsens skrivelse den 23 dennes får statistiska
centralbyrån, som utgår ifrån den förutsättningen, att dess yttrande
åstundas endast beträffande den årliga statistiken över ut- och invandring,
härjämte, med återställande av bilagda av internationella arbetskonferensen
antagna »rekommendation», anföra följande.

Beträffande rekommendationens mom. I vill centralbyrån endast påpeka,
att om s. k. transitflyttning genom Sverige inga uppgifter föreligga, och att,
såsom ovan redan antytts, centralbyrån endast får mottaga årliga uppgifter
om emigration och immigration. Av de i mom. II nämnda irppgifter, som
helst skulle meddelas om alla in- och utvandrade, saknas i materialet till
den svenska utvandringsstatistiken uppgiften om nationalitet (statsborgarskap).
Övriga dithörande upplysningar kunna utan svårighet lämnas. Beträffande
tiden för avlämnandet av uppgifterna kan den föreslagna fristen av 6 månader
befinnas vara väl knapp, men böra uppgifterna kunna lämnas inom exempelvis
8 månader och sannolikt tidigare. Vad slutligen angår den under
mom. III omnämnda likformigheten mellan olika länders in- och utvandringsstatistik
finner även centralbyrån en sådan likformighet önskvärd; exempelvis
vore det värdefullt om de störa invandringsländernas hithörande statistik
redovisade förhållandena efter kalenderår och icke efter finansar. Emellertid
måste beträffande likformigheten betonas, att varje lands statistik nödgas
i främsta rummet rätta sig efter det egna landets lagstiftning samt dess behov
för förvaltningen m. m.

Stockholm den 26 maj 1923.

E. Arosenius.

Ludvig Widéll.