Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

Proposition 1961:111

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

1

Nr 111

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående vissa avtal
med Göteborgs stad berörande Göteborgs universitet;
given Stockholms slott den 23 mars 1961.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att godkänna
två preliminära avtal, vilka ingåtts mellan 1958 års statliga förhandlingskommission
i Göteborg, å ena sidan, och delegerade för Göteborgs stad,
å andra sidan. Genom de båda avtalen regleras det fortsatta samarbetet
mellan staten och Göteborgs stad i fråga om dels de patologiska, dels de
bakteriologisk-virologiska (mikrobiologiska) institutionerna och avdelningarna
i Göteborg.

1 — Bihan g till riksdagens protokoll ]!) (It.

I samt. AV 111

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1961

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 23 mars 1961.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vissa avtal
med Göteborgs stad berörande Göteborgs universitet och anför därvid följande.

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1958 tillkallades
samma dag sakkunniga med uppdrag att på statens vägnar uppta förhandlingar
med Göteborgs stad och andra vederbörande i vissa frågor rörande
medicinsk undervisning in. m.

De sakkunniga — vilka antagit namnet »1958 års statliga förhandlingskommission
i Göteborg»1 — framlade med skrivelse den 19 januari 1960
bl. a. förslag till dels ett avtal angående fortsatt upplåtelse av Göteborgs
stads sjukhus för medicinsk undervisning och forskning, dels en överenskommelse
om tillämpningen i vissa delar av 1948 års avtal angående anordnande
av en medicinsk högskola i Göteborg m. m. Avtalet och överenskommelsen
hade träffats mellan förhandlingskommissionen, å ena sidan, och av Göteborgs
stad för ändamålet särskilt utsedda förhandlingsdelegerade (sjukhusdelegerade),
å andra sidan.

Sedan riksdagen — på framställning av Kungl. Maj:t i propositionen
1960: 69 — bemyndigat Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som förordats i propositionen, sluta avtal med Göteborgs stad angående
fortsatt upplåtelse av stadens sjukhus för medicinsk undervisning
och forskning samt träffa överenskommelse med staden om tillämpningen i
vissa delar av 1948 års avtal angående anordnande av en medicinsk högskola
i Göteborg, m.m. (SU 97; Rskr 254), har Kungl. Maj:t den 27 maj
1960 för sin del godkänt nämnda avtal och överenskommelse.

1 Bankinspektören K. E. Wulff, tillika ordförande, professorn B. E. Ingehnark och expeditionschefen
A. V. L. Rydback.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

Avtalet innehöll i huvudsak regler för statens och stadens samverkan med
avseende på den kliniska undervisningen och forskningen vid stadens sjukhus.
Några särbestämmelser om fördelningen av kostnaderna mellan parterna
för verksamheten vid de patologisk-anatomiska och bakteriologiska institutionerna
ingick inte i avtalet. I stället intogs i överenskommelsen en
klausul av den innebörden, att den sedan 1948 gällande specialregleringen
av samarbetet rörande patologi och bakteriologi m. m. skulle gälla jämväl
under tiden den 1 juli 1960—den 30 juni 1961.

Såsom resultat av de fortsatta förhandlingar i ämnet, vilka kommissionen
fört med sjukhusdelegerade, har kommissionen med skrivelse den 22 februari
1961 framlagt förslag till avtal i följande hänseenden, nämligen om

1) lokaler för den patologiska institutionen vid universitetet i Göteborg
och den patologiska avdelningen vid Göteborgs stads laboratorium, m. m.

2) lokaler för de bakteriologiska institutionerna m. m. vid universitetet
i Göteborg samt de bakteriologiska och virologiska avdelningarna vid Göteborgs
stads laboratorium, m. m.

Kommissionen har därvid meddelat, att den i vissa hithörande frågor
samrått med utrustningskommittén för Göteborgs universitet och nämnden
för undervisningssjukhusens utbyggande.

Över avtalsförslagen har utlåtanden avgivits av statskontoret samt kanslern
för rikets universitet, som överlämnat yttranden från medicinska fakulteten
och rektorsämbetet vid universitetet i Göteborg.

De samarbetsfrågor det här gäller regleras i två skilda avtal, vilka emellertid
gjorts formellt lika i största möjliga utsträckning. I det följande behandlas
därför de båda avtalsförslagen jämte däröver avgivna utlåtanden i
ett sammanhang. 2

2. Bakgrunden till förhandlingskommissionens förslag

I 1948 års avtal angående anordnande av en medicinsk högskola i Göteborg
(se prop. 1948: 221, s. 52—62) har med avseende på den prekliniska
undervisningen intagits särskilda bestämmelser beträffande statens bidrag
till byggnadskostnaderna för samt utrustning och drift av de patologiskanatomiska
och bakteriologiska institutionerna (p. 3, 9, 10, 16, 17, 21 och
22) av i huvudsak följande innebörd.

Byggnadsbidrag m. m. Ett byggnadskomplex, inrymmande bl. a.
patologisk-anatomisk respektive bakteriologisk institution m. m. (östra institutionsbyggnaden)
uppföres genom stadens försorg. Institutionerna och
övriga i byggnaden ingående utrymmen är avsedda dels för stadens behov
och dels för den medicinska undervisningen och forskningen. — Till kostnaderna
för byggnadskomplexet, som bestrids av staden, lämnar staten bidrag
med 50 procent, beräknat på de verkliga kostnaderna. — Staden ställer till
förfogande allt patologiskt-anatomiskt och bakteriologiskt material, som

i*

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1961

staden förfogar över och som erfordras för undervisning — preklinisk såväl
som klinisk — och forskning i dessa ämnen.

Utrustnings bidra g. Staten ombesörjer och bekostar utrustningen
av den patologisk-anatomiska institutionen, inberäknat därtill hörande
kapell och föreläsningssal, utom vad gäller utrustningen av utrymmen, som
staden disponerar för sin undersökningsverksamhet. — Staden svarar däremot
för utrustningen av den bakteriologiska institutionen, utom vad gäller
utrymmen för undervisning och forskning, vilkas utrustning bekostas av
staten.

Driftbidrag. Staten tillsätter, avlönar och pensionerar den personal
vid de bada här avsedda institutionerna, som är föranledd av undervisning
och forskning. — Staden tillsätter, avlönar och pensionerar den personal vid
patologisk-anatomiska institutionen, som erfordras för undersökning av sådant
patologiskt-anatomiskt material, som ej behövs för undervisning och
forskning samt den personal vid bakteriologiska institutionen, som inte erfordras
för undervisning och forskning. — Kostnaderna för underhåll av
bägge institutionerna bestrides av staden. — Staten svarar för kostnaderna
för värme, vatten, gas och elektrisk energi vid den patologisk-anatomiska
institutionen, medan staden svarar för motsvarande kostnader vid den bakteriologiska
institutionen. — Övriga driftkostnader vid den patologisk-anatomiska
institutionen bestrides av staten i den mån de avser undervisning
och forskning och av staden i den mån de gäller stadens undersökningsverksamhet.
— Vid bakteriologiska institutionen bestrides de övriga av driften
föranledda kostnaderna av staden med undantag av kostnader, som föranledes
av undervisning och forskning och avser materiel, försöksdjur, instrument,
apparater och därmed jämförligt. Sistnämnda kostnader bestrides av
staten.

I fråga om lokaler för bakteriologi ändrades 1948 års avtal, i vad det avsåg
ett för patologisk-anatomiska och bakteriologiska institutioner gemensamt
byggnadskomplex (avtalet p. 3), genom en av Kungl. Maj:t den 21 december
1956 och av Göteborgs stadsfullmäktige den 25 oktober samma år godkänd
överenskommelse rörande uppförande av mikrobiologiska institutioner
i Göteborg (Prop. 1956: 94, s. 41—45; SU 129; Rskr 286). Enligt överenskommelsen
skulle genom stadens försorg uppföras ett byggnadskomplex
utanför Sahlgrenska sjukhusets område — cirka 150 meter från den nya
institutionsbyggnaden för patologi — inrymmande de s. k. mikrobiologiska
institutionerna, d. v. s. förutom institutioner för allmän och klinisk bakteriologi
jämväl stadens bakteriologiska och virologiska laboratorier samt BCGlaboratorium.
Staden skulle bestrida de till sammanlagt 15 miljoner kronor
beräknade kostnaderna för uppförande av institutionsbyggnaden, men staten
skulle lämna bidrag därtill med hälften av de verkliga kostnaderna.

I fortsättningen begagnas, liksom i kommissionens skrivelse, uttrycket
mikrobiologikomplexet.

Vid Göteborgs stads uppsägning den 29 juni 1957 av 1948 års avtal gjordes
inte något undantag för de bestämmelser, som rörde patologi och bakteriologi.
Då uppsägningstiden enligt avtalet var två år, skulle detsamma
ha upphört att gälla den 29 juni 1959. Till följd av ett av 1959 års riksdag

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

godkänt interimistiskt avtal av den 13 november 1958 ägde emellertid 1948
års avtal och därtill hörande kompletterings- och ändringsavtal giltighet till
och med den 30 juni 1960.

I samband med förhandlingarna om nytt avtal om den medicinska undervisningen
i Göteborg yrkade stadens delegerade ändring och komplettering
av de bestämmelser, som gällde för reglering av statens och stadens samarbete
rörande patologi och bakteriologi. Då förut nämnda avtal om fortsatt
upplåtelse av Göteborgs stads sjukhus för medicinsk undervisning och
forskning ingicks, hade emellertid vissa utredningar rörande dessa frågor
ännu inte slutförts. I avvaktan på ytterligare förhandlingar i frågan enades
parterna om att i punkt 5 av den förut berörda överenskommelsen om tilllämpningen
i vissa delar av 1948 års avtal infoga en bestämmelse av följande
lydelse.

»Vad i 1948 års avtal stadgas i avseende å de patologisk-anatomiska och
bakteriologiska institutionerna skall — med beaktande av den av kontrahenterna
den 21 december respektive den 25 oktober 1956 godkända överenskommelsen
rörande statens bidrag till uppförande av mikrobiologiska
institutioner i Göteborg — äga tillämpning även under tiden den 1 juli
1960 — den 30 juni 1961».

Stadens verkliga kostnader för den redan år 1952 färdigställda patologiska
institutionen har i enlighet med bestämmelserna i 1948 års avtal fördelats
lika mellan staden och staten. Till följd av 1956 års överenskommelse
rörande statens bidrag till uppförande av mikrobiologikomplexet kommer
staten även att bidra med hälften av stadens verkliga kostnader för uppförande
av detta byggnadskomplex, som kommer att tas i bruk under våren
1961. Därjämte svarar staten ensam för de kostnader, som föranledes av
den år 1957 beslutade tillbyggnaden för lokaler avseende en avdelning för
klinisk odontologisk bakteriologi (se prop. 1957: 104, s. 55—56). De nu
slutförda avtalsförhandlingarna har ej avsett någon ändring av de bestämmelser,
som reglerar fördelningen mellan staten och staden av kostnaderna
för uppförande av berörda institutionsbyggnader. 3

3. Förhandlingskommissionens utredning och förslag

Kommissionen erinrar först om att de enligt 1948 års avtal för fördelning
mellan staten och staden av utrustnings- och driftkostnaderna för verksamheten
vid de patologisk-anatomiska och bakteriologiska institutionerna
vid Sahlgrenska sjukhuset gällande reglerna — vilka bygger på den förutsättningen,
att utrymmena i den för ämnena patologi och bakteriologi
in. m. ursprungligen planerade gemensamma byggnaden fördelas lika på de
bägge verksamhetsgrenarna och är till lika stor nytta för staten som för
staden — av praktiska skäl utformats så, att staten tar ett mer omfattande
administrativt och ekonomiskt ansvar för patologidelen än staden,

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

vilket kvittas med att staden påtar sig motsvarande huvudansvar för bakteriologidelen.
Kommissionen erinrar vidare om att för bakteriologi m. m. dels
först anordnats provisoriska lokaler i den för patologi avsedda byggnadskroppen,
som omfattar totalt cirka 5 700 mI 2 nettogolvyta, dels uppförts ett
fristående mikrobiologikomplex utanför Sahlgrenska sjukhusets område
med en yta av cirka 15 500 m2. Därefter meddelar kommissionen, att det
— med hänsyn till den stora skillnaden i byggnadskomplexens storlek —
från stadens sida hävdats, att förutsättningar för en fortsatt fördelning av
utrustnings- och driftkostnaderna efter principerna i 1948 års avtal ej längre
föreligger. På grund härav och med beaktande av att nyssnämnda principer
visat sig så svåra att praktiskt tillämpa, att vissa avsteg från dem
måst göras under årens lopp, har kommissionen inte funnit anledning att
motsätta sig en omreglering av utrustnings- och driftkostnadsfrågorna.

Kommissionen pekar vidare på några omständigheter, som bidragit till
att samarbetet rörande patologi och bakteriologi m. m. inte kunnat regleras
i enlighet med principerna i 1959 års avtal om fortsatt upplåtelse av Göteborgs
stads sjukhus för medicinsk undervisning och forskning, och anför
härom huvudsakligen följande.

De rutinlaboratorier som inrymmes i respektive institutionsbyggnader
lyder ej under Sahlgrenska sjukhuset utan under en speciell förvaltning,
benämnd Göteborgs stads laboratorium, som betjänar hela sjukvårdsorganisationen
i staden och i vissa avseenden hela Västsverige. De statliga institutionerna
behöver förfoganderätt till allt patologiskt, bakteriologiskt och
virologiskt material, som staden själv disponerar över. I praktiken utnyttjar
staten emellertid — särskilt beträffande bakteriologi—endast en mindre
del av hela det tillgängliga materialet. En tillämpning av det tioprocentiga
driftbidraget i 1959 års avtal skulle därför medföra oproportionerligt höga
kostnader för staten. Då dessutom huvuddelen av här ifrågavarande verksamhetsgrenar
markant skiljer sig från den kliniska verksamhet, som reglerats
i 1959 års avtal, har parterna föredragit att för dem träffa separata
avtal med anknytning till den nuvarande specialregleringen i 1948 års avtal
m. m., vilken utgjort grunden för såväl patologibyggnadens som mikrobiologikomplexets
uppförande och utrustning.

Såsom riktpunkt för de nu framlagda avtalen har kommissionen uppställt,
att patologibyggnaden och mikrobiologikomplexet skall behandlas
var för sig och att vardera kontrahenten helt skall svara för de kostnader,
som faller på av vederbörande i respektive byggnader bedriven verksamhet.
Avtalen bygger väsentligen på en av kommissionen verkställd kartläggning
av lokalernas användning för statliga, kommunala och gemensamma
ändamål.

I det följande återges först det förslag till avtal, som avser lokaler för
patologi, och därefter det, som avser lokaler för bakteriologi m. m. Därvid

markeras de paragrafer i sistnämnda avtal, vilka är av exakt samma lydelse

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

som motsvarande paragrafer i avtalet om lokaler i patologi, endast med
respektive siffror. Till ytterligare belysning av de två avtalens innebörd
redovisas vidare en av kommissionen uppgjord sammanställning rörande
fördelningen mellan staten och staden av nettogolvytoma inom byggnaderna
för de patologiska och bakteriologisk-virologiska (mikrobiologiska)
institutionerna och avdelningarna efter de i avtalen angivna procenttalen i
fråga om utrustnings- och driftbidrag. Därefter redovisas kommissionens
kommentarer i övrigt till de båda avtalen och de därmed sammanhängande
kostnaderna.

Kommissionens villkorliga avtal om lokaler för patologi har följande
lydelse.

»Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj:ts och a andra sidan Göteborgs
stadsfullmäktiges godkännande har 1958 års statliga förhandlingskommission
i Göteborg och för Göteborgs stad särskilt utsedda förhandlingsdelegerade
träffat följande avtal.

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Göteborgs stad,
nedan kallad staden, om lokaler för den patologiska institutionen vid universitetet
i Göteborg, nedan benämnd institutionen, och för den patologiska
avdelningen vid Göteborgs stads laboratorium, nedan benämnd laboratorieavdelningen,
m. m.

1 §.

Den institutionsbyggnad, som jämlikt punkten 3 i det mellan parterna år
1948 träffade avtalet om anordnande av en medicinsk högskola i Göteborg
uppförts å Sahlgrenska sjukhusets område och som hittills inrymt lokaler
för de patologiska och bakteriologiska institutionerna vid universitetet i
Göteborg samt den patologiska avdelningen vid Göteborgs stads laboratorium,
skall efter färdigställandet av nybyggnaderna för de mikrobiologiska
institutionerna disponeras på i huvudsak följande sätt.

1. De lokaler, som å bifogade ritningar utmärkts med blått, användes
av institutionen ensam.

2. De å ritningarna med rött angivna lokalerna användes av laboratoneavdelningen
ensam.

3. De å ritningarna med svarta dubbelstreck avgränsade ytorna avser
arbetslokaler, som är gemensamma för institutionen och laboratorieavdelningen.

4. Övriga ytor utgöres av allmänna utrymmen. 2

2 §.

Förslag till ny-, till- eller ombyggnadsarbeten ävensom ändrings- eller förbättringsarbeten
skall upprättas av stadens sjukvårdsstyrelse i samråd med
vederbörande akademiska myndigheter vid universitetet i Göteborg. Förslag

Anm. De i 1 § omnämnda ritningarna har ej intagits i denna proposition.

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1961

samt ritningar för ifrågavarande ändamål skall godkännas i den ordning
Kungl. Maj:t bestämmer.

Kostnaderna för i första stycket avsedda arbeten skall fördelas mellan
parterna efter överenskommelse i varje särskilt fall.

3 §.

Utrustning till de lokaler, som avses il § 1., skall anskaffas och bekostas
av staten.

Övriga lokaler skall utrustas genom stadens försorg och på dess bekostnad.
För den utrustning, som anskaffas till de i 1 § 3. och 4. avsedda lokalerna,
är staden berättigad till bidrag av staten med respektive 50 och 68
procent av de verkliga kostnaderna.

Beträffande utrustning, för vilken staten är bidragsskyldig, skall vad i 2 §
stadgas om förslag till byggnadsarbeten äga motsvarande tillämpning.

4 §.

Genom att lämna bidrag, som i 2 § och 3 § andra stycket avses, får staten
icke del i äganderätten till tomt, byggnad eller utrustning.

5 §•

I händelse egendom, vartill staten lämnat byggnads- eller utrustningsbidrag,
skulle under avtalstiden skadas eller förstöras genom brand, explosion,
åskslag eller oberäknad utströmning från vatten-, avlopps-, ång- eller
värmeledningssystem eller från kylanläggning, åligger det staden att snarast
möjligt ombesörja, att egendomen återställes i fullgott skick eller ersättes
med annan likvärdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna å staden. 6

6 §.

I fråga om driften av de i byggnaden inrymda verksamheterna skall gälla
följande.

1. Institutionens personal tillsättes, avlönas och pensioneras av staten,
övrig personal av staden.

2. Det åligger staden att svara för byggnadens administration, för yttre
och inre underhåll, fönsterputsning samt uppvärmning av lokalerna, att tillgodose
behovet av elektrisk kraft, ånga, gas, tryckluft, vatten och avlopp
samt att ombesörja städning av gemensamma arbetslokaler och allmänna
utrymmen ävensom underhåll av utrustning, som anskaffats för dessa.

För nyssnämnda prestationer är staden berättigad till ersättning av staten
med 68 procent av självkostnaden, dock att för underhåll av utrustning,
som anskaffats för gemensamma arbetslokaler, ersättning skall utgå med
allenast 50 procent. Stadens kostnad för byggnadens admistration samt
yttre och inre underhåll skall därvid upptagas till respektive 0,3 och 0,65
procent av byggnadens produktionskostnad.

3. Mot ersättning för självkostnaden är staden, om så påfordras, beredd
att tillhandahålla institutionen telefonservice samt att för institutionen ombesörja
tvätt, hämtning och bränning av avfall, sådan reparation av utrustning,
som ej ingår i underhåll av byggnad, m. m.

4. I övrigt svarar staten för institutionens och staden för laboratorieavdelningens
drift.

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

9

7 §.

Staten tillhandahåller staden byggnads- och utrustningsbidrag under
byggnads- respektive anskaffningstiden i ungefärlig proportion till stadens
egna utlägg, medan de i 6 § omförmälda ersättningarna till staden för vissa
driftkostnader skall efter rekvisition erläggas halvårsvis i efterskott.

8 §.

Sker ny-, till- eller ombyggnad eller omdisponeras befintliga utrymmen
och rubbas härigenom i väsentlig mån proportionen mellan de av institutionen
respektive laboratorieavdelningen disponerade nettogolvytorna, skall
på endera partens begäran upptagas förhandlingar om jämkning av de i 3 §
andra stycket och 6 § 2. andra stycket angivna grunderna för utrustningsoch
driftkostnadernas bestridande.

9 §.

Staden ställer till förfogande för undervisningen och forskningen i ämnet
patologi allt patologiskt material, som staden själv disponerar över.

10 §.

Staden skall vara skyldig att låta myndighet, som Kungl. Maj:t bestämmer,
taga del av de räkenskaper och handlingar, som erfordras för beräkning
av statens bidrag till staden.

11 §•

Därest vid sammanträde med stadens sjukvårdsstyrelse skall förekomma
ärende, som berör institutionen eller laboratorieavdelningen, skall
medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg erhålla underrättelse
härom och äga deltaga med en representant i styrelsens överläggning. Denne
skall äga rätt att få sin mening antecknad till protokollet.

12 §.

Detta avtal skall gälla för en tid av nio år, räknat från och med den 1 juli
1961. Sker icke uppsägning från någondera sidan minst två år före avtalstidens
utgång, skall avtalet anses förlängt med tio år.

Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter äga
tillämpning allt framgent.

Om avtalet upphör på grund av uppsägning från endera partens sida,
skall staden vara skyldig att, med avdrag för värdeminskning under brukningstiden,
återbära vad densamma enligt detta och tidigare avtal uppburit
av staten såsom bidrag till den här ifrågavarande byggnadens uppförande
och utrustning. Avdrag, som nyss sagts, skall utgöra 1/50 beträffande byggnad
och 1/10 beträffande utrustning för varje helt år, som förflutit från
det stadens anhållan om bidragets utbetalande inkom till vederbörande statliga
myndighet.»

Kommissionens villkorliga avtal om lokaler för bakteriologi m. m. har
följande lydelse.

»Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj:ts och a andra sidan Göteborgs
stadsfullmäktiges godkännande har 1958 års statliga förhandlingskommission
i Göteborg och för Göteborgs stad särskilt utsedda förhandlingsdelegerade
träffat följande avtal.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Göteborgs stad,
nedan kallad staden, om lokaler för dels de bakteriologiska institutionerna
*?•.7m‘ universitetet i Göteborg, nedan benämnda institutionerna, och

aels de bakteriologiska och virologiska avdelningarna vid Göteborgs stads
laboratorium, nedan benämnda laboratorieavdelningarna, m. m.

1 §•

De institutionsbyggnader för mikrobiologi, som jämlikt en av Kungl.
Majjt den 21 december 1956 och av Göteborgs stadsfullmäktige den 25
oktober 1956 godkänd överenskommelse uppförts vid Guldhedsgatan i Göteborg,
skall disponeras på i huvudsak följande sätt.

. 1". lokaler, som a bifogade ritningar utmärkts med blått, användes av
institutionerna ensamma. Dessa lokaler skall inrymma, förutom de baktenolopska
och kliniskt-bakteriologiska institutionerna, även den bakteriologiska
institutionens virologiska avdelning samt en planerad avdelning för
klinisk bakteriologisk odontologi. De för sistnämnda avdelning avsedda
lokalerna må dock tills vidare disponeras för den hygieniska institutionen
vid universitetet i Göteborg.

2. De å ritningarna med rött angivna lokalerna användes av laboratorieavdelnmgarna
ensamma.

3. De å ritningarna med svarta dubbelstreck avgränsade ytorna avser
arbetslokaler, som är gemensamma för institutionerna och laboratorieavdelmngarna.

4. Övriga ytor utgöres av allmänna utrymmen.

2 §.

3 §''

Utrustning till de lokaler, som avses it § 1., skall anskaffas och bekostas
av staten.

Övriga lokaler skall utrustas genom stadens försorg och på dess bekostnad
men med rätt för staden till bidrag av staten med 47 procent av de
verkliga kostnaderna för sadan utrustning, som anskaffas till gemensamma
arbetslokaler och allmänna utrymmen.

Beträffande utrustning, som anskaffas med bidrag av staten, skall vad i
2 § stadgas om förslag till byggnadsarbeten äga motsvarande tillämpning.

4 §.

5 §. 6

6 §.

I fråga om driften av de i byggnaderna inrymda verksamheterna skall
gälla följande.

Anm. De i 1 § omnämnda ritningarna har ej intagits i denna proposition.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

1. Institutionernas personal tillsättes, avlönas och pensioneras av staten,
övrig personal av staden.

2. Det åligger staden att svara för byggnadernas administration, för yttre
och inre underhåll, fönsterputsning samt uppvärmning av lokalerna, att
tillgodose behovet av elektrisk kraft, ånga, gas, tryckluft, vatten och avlopp
samt att ombesörja städning av gemensamma arbetslokaler och allmänna
utrymmen ävensom underhåll av utrustning, som anskaffats för dessa.

För nyssnämnda prestationer är staden berättigad till ersättning av staten
med 47 procent av självkostnaden. Stadens kostnad för byggnadernas
administration samt yttre och inre underhåll skall därvid upptagas till
respektive 0,3 och 0,65 procent av byggnadernas produktionskostnad.

3. Mot ersättning för självkostnaden är staden, om så påfordras, beredd
att tillhandahålla institutionerna telefonservice samt att för institutionerna
ombesörja tvätt, hämtning och bränning av avfall, sådan reparation av
utrustning, som ej ingår i underhåll av byggnad, beredning av substrat
m. m.

4. I övrigt svarar staten för institutionernas och staden för laboratorieavdelningarnas
drift.

7 §.

8 §.

Sker ny-, till- eller ombyggnad eller omdisponeras befintliga utrymmen
och rubbas härigenom i väsentlig mån proportionen mellan de av institutionerna
respektive laboratorieavdelningarna disponerade nettogolvytorna,
skall på endera partens begäran upptagas förhandlingar om jämkning av
de i 3 § andra stycket och 6 § 2. andra stycket angivna grunderna för utrustnings-
och driftkostnadernas bestridande.

9 §.

Staden ställer till förfogande för undervisningen och forskningen i ämnena
bakteriologi och virologi allt bakteriologiskt och virologiskt material,
som staden själv disponerar över.

10 §.

11 §.

Därest vid sammanträde med stadens sjukvårdsstyrelse skall förekomma
ärende, som berör institutionerna eller laboratorieavdelningarna, skall
medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg erhålla underrättelse
härom och äga deltaga med en representant i styrelsens överläggning. Denne
skall äga rätt att få sin mening antecknad till protokollet.

12 §.

Detta avtal skall gälla för en tid av nio år, räknat från och med den 1 juli
1961. Sker icke uppsägning från någondera sidan minst två år före avtalstidens
utgång, skall avtalet anses förlängt med tio år.

Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter äga
tillämpning allt framgent.

Om avtalet upphör på grund av uppsägning från endera partens sida,

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

skall staden vara skyldig att, med avdrag för värdeminskning under brukningstiden,
återbära vad densamma enligt detta och tidigare avtal uppburit
av staten såsom bidrag till de här ifrågavarande byggnadernas uppförande
och utrustning. Avdrag, som nyss sagts, skall utgöra 1/50 beträffande
byggnad och 1/10 beträffande utrustning för varje helt år, som förflutit
från det stadens anhållan om bidragets utbetalande inkom till vederbörande
statliga myndighet.»

Fördelningen mellan staten och staden av nettogolvytorna inom byggnaderna
för patologi och bakteriologi m. m. efter de i avtalen angivna procenttalen
i fråga om utrustnings- och driftbidrag framgår av följande sammanställning.

A. Institutionsbyggnad för patologi

Totalt

Staten

Staden

m2

m2

%

m2

%

1. Arbetslokaler, som helt dispone-

ras av staten eller staden......

2 842,3

2 026,0

71,3

816,3

28,7

2. Arbetslokaler, som disponeras

gemensamt av staten och staden

538,9

269,4

50,0

269,5

50,0

3 381,2

2 295,4

67,91

1 085,8

32,l1

3. Allmänna utrymmen (entréer,

korridorer, hissmaskinrum, fläkt-rum etc.), som proportionellt till-förts staten och staden........

2 348,4

1 594,6

67,9

753,8

32,1

5 729,6

3 890,0

67,9l

1 839,6

32, ll

1 Procenttalen avrundas till 68 för staten och 32 för staden.

B. Institutionsbyggnad

er för

mikrob

i O 1 o gi

Totalt

Staten

Staden

m2

m2

%

m2

%

1. Arbetslokaler, som helt dispone-

ras av staten eller staden......

9 621,6

4 523,8

47,0

5 097,8

53,0

2. Arbetslokaler, som disponeras

gemensamt av staten och staden
3. Allmänna utrymmen (entréer,

888,7

417,7

47,0

471,0

53,0

korridorer, hissmaskinrum, fläkt-rum etc.), som proportionellt till-förts staten och staden........

4 945,1

2 324,2

47,0

2 620,9

53,0

15 455,4

7 265,7

47,0

8 189,7

53,0

Kungl. May.ts proposition nr 111 år 1961 13

Kommissionen har lämnat i huvudsak följande kommentarer till de två
avtalsförslagen.

I terminologiskt hänseende föreligger vissa skillnader mellan nu föreslagna
och tidigare avtal. Enligt kommissionens uppfattning skulle, det numera
kunna leda till missuppfattningar att tala om mikrobiologi i förevarande
sammanhang. Detta ord har därför i möjligaste män undvikits i
avtalstexten. Med institution avses i avtalstexten endast organ för undervisning
och forskning, medan avdelning för rutinundersökningar benämnes
laboratorieavdelning.

Med hänsyn till lokalfördelningens betydelse för statens utrustnings- och
driftbidrag samt till risken, att ändringar i fråga om verksamheten inom de
av staden disponerade lokalerna skulle kunna menligt inverka på de statliga
institutionernas arbete, har i 2 § bägge avtalen intagits en bestämmelse
om samråd och statligt godkännande rörande samtliga former av byggnadsarbeten.
På grund av avtalens karaktär har parterna funnit det lämpligt, att
överenskommelse träffas i varje särskilt fall om fördelningen av kostnaderna
för framtida byggnadsarbeten. I detta sammanhang bör även observeras
bestämmelsen i 8 §, att, om proportionen mellan de av de statliga och
av de kommunala organen disponerade golvytorna i väsentlig män rubbas
genom ny-, till- eller ombyggnad eller genom omdisposition av befintliga
utrymmen, förhandlingar skall på endera partens begäran upptagas om
jämkning av de i avtalet angivna grunderna för utrustnings- och driftkostnadernas
bestridande. Även i fråga om utrustning till gemensamma
arbetslokaler och allmänna utrymmen — för vilken staten skall lämna
bidrag — skall samråd äga rum och stadens förslag godkännas av vederbörande
statliga myndighet.

Den enda väsentliga skillnaden mellan de bägge avtalen gäller gemensamma
arbetslokaler. I fråga om balcteriologi m. m. har det ansetts, att
gemensamma arbetslokaler utnyttjas i proportion efter de av parterna ensamt
disponerade lokalerna. Däremot användes de i patologibyggnaden
befintliga gemensamma arbetslokalerna i så stor utsträckning för rutinundersökningar,
att stadens utnyttjandegrad beträffande dessa lokaler satts
till 50 procent, trots att staden disponerar endast 28,7 procent av den sammanlagda
nettogolvytan för de ensamt av endera parten nyttjade arbetslokalerna,
Detta förhållande ligger till grund för patologiavtalets bestämmelser
om statens bidragsprocent i 3 § andra stycket för utrustning och i
6 § 2. andra stycket för underhåll av sådan utrustning. Däremot har det ej
ansetts böra beaktas i fråga om städning av gemensamma arbetslokaler.

I 5 § intagna bestämmelser får ses mot bakgrunden av att begreppet administrationskostnad
ansetts omfatta även försäkringskostnad.

Parterna har avsett att i 6 § reglera samtliga driftkostnader efter den
förut berörda grundprincipen, att staten svarar för de kostnader, som är
förenade med dess undervisnings- och forskningsverksamhet, medan staden
står för kostnaderna för verksamheten vid Göteborgs stads laboratorium.
På grund av svårigheterna att ur stadens bokföring extrahera kostnaderna
för byggnadernas administration samt yttre och inre underhåll — verksamheten
ombesörjes av för flera anläggningar gemensam personal — bär det
i avtalen föreskrivits, att dessa kostnader skall upptagas till respektive 0.3
och 0,05 procent av byggnadernas produktionskostnad. Med detta begrepp
avses den fastställda och av staten godkända slutliga kostnaden för upp -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

förandet, vilken för patologibyggnaden är 5 083 130 kronor. För mikrobiologikomplexet
är den slutliga kostnaden ännu icke fastställd, men den
torde komma att röra sig kring 20 miljoner kronor. I samband med överenskommelse
i enlighet med 2 § andra stycket kan dock som följd av nyeller
tillbyggnad komma att bestämmas en högre produktionskostnad som
utgångspunkt för beräkning av statens bidrag i dessa delar.

Bestämmelserna i 11 § har sin motsvarighet i 14 § 1959 års avtal om
fortsatt upplåtelse av stadens sjukhus för medicinsk undervisning och forskning.
Intet hinder föreligger för fakulteten att uppdraga åt de representanter,
som utses enligt sistnämnda avtal, att företräda fakulteten även i
frågor rörande patologi och bakteriologi.

Avtalen skall, såsom framgår av 12 §, gälla för en tid av nio år, räknat
från och med den 1 juli 1961. Denna tidrymd sammanfaller med den avtalstid,
som den 1 juli 1961 återstår för nyssnämnda 1959 års avtal. Bestämmelserna
om uppsägning och förlängning är lika i de tre avtalen.

I 12 § återfinns även regler om återbetalningsskyldighet för staden med
viss del av vad staden enligt förevarande och tidigare avtal uppburit av
staten såsom bidrag till bär ifrågavarande byggnaders uppförande och utrustning.
Dylik garanti för av staten i byggnaderna investerade medel fanns
icke i 1948 års avtal och ej heller i 1956 års överenskommelse om mikrobiologikomplexet.
I 1959 års avtal infördes den däremot. Där sattes avskrivningstiden
till 30 år, medan den i förevarande avtal på grund av statens
stora bidragsandel bestämts till 50 år. Det torde vid framtida överenskommelser
om nybyggnader böra observeras, att bestämmelsen icke
formulerats så, att den blir automatiskt tillämplig på sådana.

I fråga om de med avtalen sammanhängande kostnaderna för staten har
kommissionen anfört följande.

Avtalen torde i och för sig icke medföra några ökade kostnader för staten
i fråga om byggnads- och utrustningsbidrag. Vissa omändringsarbeten i
patologibyggnaden är erforderliga efter överflyttning av den bakteriologiska
institutionen till mikrobiologikomplexet. Detta ärende handlägges för
närvarande av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande. Endast
beträffande statens driftkostnader medför avtalen förändringar för budgetåret
1961/62. I princip borde kostnaderna för patologi minska och för bakteriologi
m. m. öka. Driftkostnaderna för medicinska fakultetens bakteriologiska
institutioner torde stiga avsevärt på grund av att betydligt större
utrymmen tages i anspråk. Men även för den patologiska institutionen torde
en viss driftkostnadsökning komma att ske, nämligen till följd av att de
ledigblivna lokalerna i patologibyggnaden skall tagas i anspråk för institutionen.

4. Yttranden

Statskontoret finner välbetänkt, att i båda avtalen intagits bestämmelse,
enligt vilken staden i visst fall kan bli skyldig att delvis återbära vad den
erhållit av staten såsom byggnads- och utrustningsbidrag för patologibyggnaden
respektive mikrobiologikomplexet. Enligt ämbetsverkets mening är
det angeläget, att dylik återbäringsskyldighet föreskrives även i andra lik -

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

artade avtal, vilka staten framdeles må komma att sluta. Härutöver anför
statskontoret följande.

Handlingarna i ärendet utvisar, att statens bidrag till anskaffande av utrustning
för de gemensamma arbetslokalerna i patologibyggnaden och till
underhåll av denna utrustning har bestämts till 50 procent av stadens kostnader
härför. Kostnadsfördelningen motsvarar den omfattning, i vilken
respektive parter beräknats komma att utnyttja lokalerna. Denna fördelningsgrad
har emellertid ej ansetts böra läggas till grund för fördelningen
av kostnaderna för städning av samma lokaler, vilket lett till att staten
jämlikt 6 § 2. andra stycket i patologiavtalet skall svara för 68 procent av
dessa kostnader. Statskontoret vill emellertid ifrågasätta, om icke gottgörelsen
till staden även beträffande städningen bör anpassas efter utnyttjandegraden
och sålunda begränsas till ett 50-procentigt statsbidrag.

I övrigt har förevarande avtalsförslag icke givit statskontoret anledning
till erinran.

Vniversitetskanslern åberopar som eget utlåtande ett yttrande av medicinska
fakulteten i Göteborg. Fakulteten har i huvudsak anfört följande.

Enligt fakultetens mening innebär de bägge förslagen en rimlig och rättvis
fördelning av kostnaderna för drift och underhåll av förevarande institutioner.
Siffrorna för den procentuella ytfördelningen mellan stat och stad är —
i den mån de grundar sig på de tidigare inför vederbörande ämnesrepresentanter
demonstrerade ritningarna med angivning av statliga, kommunala,
gemensamma och allmänna utrymmen — sakligt underbyggda. En ny och
rimlig princip är i avtalet beträffande patologi-lokalerna, att staten skall
bidra med 50 procent av kostnaderna för utrustning och underhåll av de
gemensamma lokalerna bland vilka obduktionsavdelningen är den väsentligaste.
Fakulteten förutsätter emellertid, att dessa kostnader icke skall
belasta de patologiska institutionernas materielanslag utan i stället kommer
att bestridas av det förslagsanslag, som enligt fakulteten planeras för de
ifrågavarande institutionernas administration och underhåll m. m. Fakulteten
anser, att de bägge avtalsförslagen kan accepteras i den form de föreligger.

5. Departementschefen

Det år 1948 inledda samarbetet mellan staten och Göteborgs stad i fråga
om verksamheten vid de patologisk-anatomiska och bakteriologiska institutionerna
och avdelningarna i Göteborg bygger på den förutsättningen, att
utrymmena i den för ämnena patologi och bakteriologi m. in. ursprungligen
planerade gemensamma byggnaden skulle fördelas i stort sett lika på de
bägge verksamhetsgrenarna och vara till ungefär lika stor nytta lör staten
som för staden. Av praktiska skäl utformades reglerna i 1948 års avtal
efter den principen, att staten tog ett mer omfattande administrativt och
ekonomiskt ansvar för patologidelen än staden, medan staden påtog sig
motsvarande huvudansvar för bakteriologidelen. Sedan 1948 års avtal ingieks,
har emellertid förutsättningarna för en tillämpning av denna princip

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 111 år 1961

beträffande utrustnings- och driftkostnaderna i väsentliga avseenden ändrats.
För bakteriologi m. m. har dels anordnats provisoriska lokaler i den
för patologi avsedda byggnadskroppen, vilken omfattar cirka 5 700 m2
nettogolvyta, dels — i enlighet med den i det föregående nämnda överenskommelsen
av år 1956 — uppförts ett fristående mikrobiologikomplex utanför
Sahlgrenska sjukhusets område med en yta av cirka 15 500 m2. Bakteriologidelen,
eller den del som staden har huvudansvaret för, är sålunda numera
nästan tre gånger så stor som patologidelen, för vilken motsvarande
ansvar åvilar staten. Till dessa omständigheter kommer, såsom förhandlingskommissionen
framhållit, att ifrågavarande regler i 1948 års avtal visat
sig svåra att praktiskt tillämpa.

För att en rimlig och rättvis fördelning mellan staten och staden av kostnaderna
för utrustning och drift av de institutioner och avdelningar det här
gäller skall kunna uppnås är det givetvis önskvärt, att principerna för fördelningen
anpassas efter de förhållanden, som faktiskt föreligger. Det framlagda
förhandlingsresultatet synes mig väl tillgodose detta önskemål. Patologibyggnaden
och mikrobiologikomplexet behandlas var för sig. Vardera
kontrahenten avses i princip svara för de kostnader, vilka faller på av vederbörande
i respektive byggnader bedriven verksamhet. Bägge avtalen bygger
på en ingående kartläggning av lokalernas användning för statliga, kommunala
och gemensamma ändamål.

De framlagda avtalen kommer ej i och för sig att medföra några ökade
kostnader för staten i fråga om byggnads- och utrustningsbidrag. Jag vill
i detta sammanhang erinra om vad kommissionen i sin i det föregående
redovisade redogörelse angående de med avtalen sammanhängande kostnaderna
anfört rörande vissa omändringsarbeten i institutionsbyggnaden för
patologi. Endast statens andel i driftkostnaderna påverkas av de nya avtalen.
Enligt vad jag under hand inhämtat kan de årliga driftkostnaderna för
patologidelen för närvarande överslagsvis anges till 185 000 kronor, varav
vid eu tillämpning av det nya avtalet 125 000 kronor skulle falla på staten
och 60 000 kronor på staden. Motsvarande siffror med avseende på bakteriologidelen
kan på samma sätt uppskattas till respektive 438 000, 206 000
och 232 000 kronor.

Statskontoret har ifrågasatt, om inte statens gottgörelse till staden för
städning av gemensamma arbetslokaler borde med hänsyn till utnyttjandegraden
utgå med 50 procent i stället för med 68 procent. Denna synpunkt
finner jag i och för sig riktig. Handlingarna i ärendet utvisar emellertid, att
av de gemensamma utrymmen om sammanlagt cirka 2 900 m2 — vilkas
städning staden enligt avtalet skall ombesörja mot ersättning från staten
med 68 procent av självkostnaden — drygt 4/5 hänför sig till s. k. allmänna
utrymmen, vari staten faktiskt beräknas ha en andel av 68 procent, medan
återstoden eller knappt 1/5 utgöres av de av statskontoret berörda gemensamma
arbetslokalerna. Enligt vad jag erfarit har kommissionen med beak -

17

Kungl. May.ts proposition nr 111 år 1961

tände av detta förhållande vägt den merkostnad, som beräknas uppkomma
för staten till följd av ett enhetligt procenttal även för städningskostnadema
för gemensamma utrymmen — kalkylerad till 2 500 kronor för år — mot
vissa eftergifter från stadens sida på andra punkter. Kommissionen har
därvid inte ansett sig skäligen kunna kräva en speciell minskning av städningsbidraget.
Som ett exempel på de eftergifter som gjorts från stadens sida
vill jag peka på, att staden accepterat den i 12 § sista stycket båda avtalen
intagna återbäringsklausulen att gälla redan lämnade bidrag till berörda
byggnader och deras utrustning, trots att staten ej betingat sig sådana förmåner
i de tidigare avtal, som legat till grund för byggnadernas uppförande.

Med hänsyn till vad som sålunda framkommit och då jag finner förhandlingsresultatet
som helhet betraktat vara för staten godtagbart förordar jag,
att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna de båda
villkorligt slutna avtalen. Skulle smärre jämkningar av eller tillägg till avtalsbestämmelserna
senare erfordras, förutsätter jag, att riksdagens samtycke
därtill icke skall behöva inhämtas.

Enligt kommissionens beräkningar medför avtalen för budgetåret 1961/62
endast förändringar beträffande statens del i driftkostnaderna. För nämnda
budgetår kan det enligt vad jag erfarit bli fråga om en ökad belastning på
vissa förslagsvis betecknade poster i omkostnadsstaten för universitetet i
Göteborg. Därjämte kan vissa merkostnader för byggnadernas administration
samt för yttre och inre underhåll av byggnader och utrustning uppkomma.
Därest riksdagen inte riktar någon erinran däremot, torde Kungl.
Maj:t få medgiva, att universitetets omkostnadsanslag tas i anspråk även
för dessa merkostnader.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat godkänna
avtal med Göteborgs stad om lokaler för patologi i
Göteborg;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag i det föregående förordat godkänna
avtal med Göteborgs stad om lokaler för bakteriologi m. m.
i Göteborg.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kerstin Kylin-Almryd

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1961

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning ......................................................... 2

2. Bakgrunden till förhandlingskommissionens förslag.................... 3

3. Förhandlingskommissionens utredning och förslag..................... 5

4. Yttranden ........................................................ 14

5. Departementschefen ............................................... 15

Tillbaka till dokumentetTill toppen