Kungl. Maj:ts proposition nr 110 (Proposition 1955:110)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa avlönings-
m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel
för budgetåret 1955/56 m. m.; given Stockholms
slott den 4 mars 1955.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Torsten Nilsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa
anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med
allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges om vissa ändringar i arméns organisation. Sålunda
föreslås reducering av kavalleriet, minskning av arméns bestånd av varmblodiga
hästar m. in., ävensom vissa förändringar i fråga om organisationen
av Upplands regemente, Södermanlands pansarregemente, Svea ingenjörkår,
Signalregementet och arméns signalskola.

Vidare framlägges förslag om utbyggnad av tygstatens reservorganisation,
utökning av mariningenjörkåren med en ny kategori ingenjörer, vissa
ändringar i fråga om flottans och flygvapnets underbefälsorganisationer
samt inrättande av ett militärpsykologiskt institut för försvaret.

1—89 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 4 mars 1955.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Norup, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström,
Lange.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid
anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast
beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts
beträffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag,
som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till
behandling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera
allmän räckvidd.

En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under
fjärde huvudtiteln för budgetåret 1955/56 torde få intagas i protokollet
efter anslagsberäkningarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

[1] Vissa ändringar i arméns organisation

Vid anmälan av överbefälhavarens den 27 oktober 1954 framlagda utredning
rörande riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling under tioårsperioden
1955/56—1964/65 framhöll jag i årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 17), att jag fann det angeläget att, oaiktat något förslag i fråga om
den allmänna försvarsavvägningen icke konune att föreläggas årets riksdag,
vissa i överbefälhavarens utredning aktualiserade förslag till rationaliseringar
och besparingar i krigsmaktens fredsorganisation skulle kunna
framläggas redan vid 1955 års riksdag, i den män förslagen var av sådan
natur att de icke kunde anses föregripa ett kommande principiellt ställningstagande
till försvarets fortsatta utformning. Jag räknade sålunda med
att förslag om indragning av kavalleriet samt förslag i en de! andra frågor
gällande indragning eller omorganisation av vissa staber, förband och
skolor skulle kunna underställas årets riksdag i syfte att så snart som
möjligt uppnå de möjliga besparingarna. Jag anmälde i samband därmed
att chefen för armén erhållit uppdrag att inkomma med ytterligare underlag
för sådana förslag.

Chefen för armén har numera framlagt förslag till vissa ändringar i
arméns organisation, avsedda att läggas till grund för principbeslut vid
1955 års riksdag. Förslagen avser dels (skr. 21/i 1955) omorganisation av
Norrlands dragonregemente (K 4), Livregementets husarer (K 3) och
Livgardes&kvadronen (K 1), minskning av arméns bestånd av varmblodiga
hästar, indragning av Herrevadsklosters, Gudhems och Utnäslöts remontdepåer
samt indragning av ridskolan, dels ock (skr. 2/2 1955) vissa förändringar
beträffande Upplands regemente (18), Södermanlands pansarregemente
(P3), Svea ingenjörkår (Ingl), Signalregementet (SI) och arméns
signalskola (SignS).

A. Ändrad organisation av kavalleriet m. m.

Arméchefens förslag

Behov av förband för jägaruppgifter och fjärrspaning

Arméchefen har till en början till behandling upptagit frågan om behovet
av förband för jägaruppgifter och fjärrspaning. Arméchefen har härom
anfört i huvudsak följande.

Nuvarande organisation. För jägaruppgifter och fjärrspaning finns i
vår nuvarande organisation dels ryttarförband, dels olika typer av jägarförband.
Dessa förband är organiserade i självständiga ryttarskvadroner,
jägarbataljoner och självständiga jägarplutoner. De självständiga jägarplutonernas
verksamhet samordnas och ledes av särskilda jägarstaber. För

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

kvalificerade spanings- och jägaruppgifter långt bakom fiendens front organiseras
fallskärmsjägarplutoner. Härutöver ingår en jägarpluton i varje
infanteribrigadstab och skyttebataljon. Dessa plutoner är i första hand avsedda
för närspaning och terrängrekognoscering. De användes endast i
undantagsfall för fjärrspanings- och överfallsuppgifter.

Operativa behov av förband för jägaruppgifter och fjärrspaning. Vid
försvar mot gränsinvasion bör fienden hejdas redan i gränsområdena.
Den yta som skall försvaras är stor. Tillgången på arméstridskrafter är begränsad.
Försvarsgrupperingen måste därför kunna anpassas efter fiendens
åtgärder. En rörlig och aktiv krigföring är därvid av stor betydelse.
Ett viktigt led i den aktiva krigföringen är ingripande mot fiendens artilleri,
ledningsorgan och underhållsplatser. Kan fiendens tillförsel av förnödenheter
(ammunition, drivmedel in. in.) försvåras eller hindras, kommer
också hans .anfallsförberedelser att bli fördröjda. Anfallsförmågan
avtar. Erfarenheterna från andra världskriget och Koreakriget visar, att
det icke ens under gynnsamma förhållanden är möjligt att med enbart flyg
helt hindra fiendens tillförsel av förnödenheter. Det är nödvändigt att även
insätta markförband för dessa uppgifter. Krigserfarenheterna visar att
små, lättrörliga och välutbildade jägarförband kan vålla en motståndare
svåra avbräck och därigenom avsevärt underlätta de egna truppernas
operationer. En långt framdriven fjärrspaning på marken ger liksom flygspaning
våra försvarsstyrkor möjlighet att i god tid vidtaga motåtgärder,
varigenom utsikterna till framgång ökas. Den norrländska terrängen
karakteriseras i huvudsak av följande: vägnätet är glest utom i ett bälte
närmast kusten, avståndet mellan parallellvägar är icke sällan 5—6 mil
och avståndet mellan tvärvägar ofta närmare 10 mil, vägarna löper genom
milsvida skogar, samhällen och byar ligger glest, älvar och åar skär vägarna
och ger den försvarande naturliga möjligheter att fördröja den anfallande,
terrängen mellan vägarna utgöres omväxlande av storskog och myrar men
mera sällan av bergs- eller blockterräng, som är svårframkomlig för fottrupp
eller beriden trupp. Snödjupet är vidare mycket växlande. Stundom
omöjliggör snön all förflyttning utan skidor vid sidan av plogade eller uppkörda
vägar. Snödjupet är dock ofta icke större än att hästar utan svårighet
kan ta sig fram i ospårad terräng. I sådan terräng är rörliga, lättframkomliga
förband med stor uthållighet och oberoende av vägbunden tross
nödvändiga för en aktiv och rörlig krigföring mot fiendens artilleri, ledningsorgan
och underhållsplatser samt för fjärrspaning. Dessa uppgifter
kan icke lösas av motoriserade förband. Här är häst jägare och jägarförband
till fots erforderliga. Inom mellersta och södra Sverige är terrängförhållandena
annorlunda. Där kan motorcykel- och cykelförband lösa motsvarande
uppgifter.

Jägarskvadroner. Det svenska rytteriet är sedan lång tid speciellt utbildat,
organiserat och utrustat för att lösa uppgifter, som innebär spaning
på stort djup, anfall och överfall mot fiendens förbindelser, underhållsplatser
m. in. Erfarenheterna har visat att våra ryttarskvadroner är mycket
lämpade för fjärrspanings- och jägaruppgifter i norrländsk terräng. Namnet
på dessa förband bör ändras till jägarskvadroner för att tydligt klarlägga
deras huvuduppgift. Beridna jägarskvadroner kan i regel effektivare
än jägarkompanier till fots lösa fjärrspanings- och jägaruppgifter på grund
av att de är snabbare och har större förmåga att tränga djupt in i fiendens
område. En annan betydande fördel är att truppen är mindre ansträngd

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

när den kommer fram till utgångsläget för verksamheten. Arméchefen
anser av dessa skäl att jägarskvadroner är av så stort värde för försvaret
av Norrland, att ett antal sådana bör ingå i arméns krigsorganisation. Den
för övre Norrlands försvar närmast ansvarige militärbefälhavaren bär inför
såväl överbefälhavaren som arméchefen framlagt sin bestämda uppfattning
om betydelsen av att i krig disponera jägarskvadroner inom VI.
militärområdet. Militärbefälhavaren för II. militärområdet har framfört
motsvarande synpunkter angående sitt militärområde.

Självständiga jägarförband. Självständiga jägarförband till fots ingår
sedan länge i arméns krigsorganisation. Ett jägarförband till fots förflyttas
långsammare än en beriden jägarskvadron, och det kan icke utsträcka
verksamheten lika långt bakom fiendens front. I svårframkomlig skogsoch
blockterräng samt då snödjupet och blöta myrar hindrar framkomligheten
för hästar måste dock självständiga jägarförband till fots användas.
Jägarförbanden till fots och de beridna jägarförbanden kompletterar varandra.
Självständiga jägarförband erfordras därför i krigsorganisationen i
samma omfattning som för närvarande.

Fallskärmsjäg ar plutoner. Jägarförband till fots, på skidor och till häst
kan utsträcka sin verksamhet till mellan 15 och 35 kilometer bakom fiendens
främsta linjer. För särskilt betydelsefulla spanings- och överfallsuppgifter
längre bakom fiendens front erfordras fallskärmsjägarplutoner.

Fördelningsjägarkompanier. I vår nuvarande organisation saknas förband,
avsedda för spanings- och jägaruippgifter, till fördelningschefernas
direkta förfogande. Erfarenheterna från taktiska studier och från fälttjänstövningar
visar att det finns ett starkt behov av sådana förband. För jägarupp,
gifter samt för spaning på djupet eller för att förstärka spaningen
framför särskilt betydelsefull del av fronten bör varje fördelningschef ha
jägarkompani på cykel och motorcykel till förfogande.

Arméchefen har vidare förklarat att de beridna jägarskvadronernas och
fördelningsjägarkompaniernas samt de självständiga jägarförbandens och
fallskärmsjägarförbandens utbildning för strid och spaning så långt möjligt
bör samordnas. De för södra och mellersta Sverige avsedda fördelningsjägarkompaniernas
utbildning bör förläggas till K 3 i Skövde. Därigenom
skapas förutsättningar för att fullfölja det nuvarande samarbetet
mellan fallskärmsjägarutbildningen och den vid K 3 bedrivna utbildningen.
Utbildningen av jägarskvadroner na, de för norra Sverige avsedda fördelnings
j ägar kompanier na och de självständiga jägarförbanden bör sammanföras
till ett jägarcentrum för övre Norrland i Umeå. En förutsättning för
att jägarutbildningen vid arméns jägarskola i Kiruna skall kunna förläggas
till Umeå är emellertid att infanteriets utbildningsorganisation tillföres
nya förläggningsutrymmen. Frågan om koncentrering av all jägarutbildning
i övre Norrland till Umeå kan därför icke tas upp till slutlig behandling
förrän statsmakterna tagit ställning till frågan om utbyggnad av
arméns förläggningsutrymmen. De förslag, som nu framlägges rörande
Kl, K 3 och K 4, föregriper dock icke lösningen av frågan om jägarskolans
framtida organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

K 4

K 4 skall enligt arméchefens förslag omorganiseras till bataljon, varvid
administrationen sammanslås med Västerbottens regemente (120). Vid
bataljonen skall årligen utbildas omkring 325 beridna jägare och omkring
75 jägare på motorcykel och cykel. Därjämte skall vid bataljonen finnas
en rid- och körskola för utbildning av fast anställt befäl (instruktörer) och
hovslagare. Vidare skall anskaffning och utbildning av remonter äga rum
vid bataljonen.

Antalet stamridhästar bär beräknats till 360 (nu 400).

Den nya organisationen föreslås skola genomföras från och med budgetåret
1958/59, dock att förenämnda rid- och körutbildning förutsattes skola
bedrivas vid K 4 från och med budgetåret 1956/57 respektive budgetåret
1957/58.

Omorganisationen beräknas medföra kostnader för vissa ändringsarbeten,
uppskattade till högst 20 000 kronor. Å andra sidan räknas med minskade
kostnader för militär personal i arvodesbefattning och civil personal, uppgående
till i runt tal 250 000 kronor per år vid fullt genomförd organisation
och till sammanlagt 1 500 000—1 750 000 kronor under tioårsperioden
1955/56—1964/65. Frågan om uppkommande besparingar i anledning av
minskat antal varmblodiga hästar upptages till behandling i det följande.

K 3

K 3 skall omorganiseras till bataljon, varvid administrationen sammanslås
med Skaraborgs pansarregemente (P4). Vid bataljonen skall årligen
utbildas omkring 150 jägare på motorcykel och cykel samt omkring 200
fältpoliser, varvid den för närvarande till Svea livgarde (II) förlagda fältpolisutbildningen
förutsättes skola upphöra.

Vid bataljonen bör bibehållas 15 stamridhästar (nu 432) för att bereda
officerarna tillfälle att vidmakthålla sin ridskicklighet för krigsplacering vid
jägarskvadronerna.

Omorganisationen beräknas skola genomföras från och med budgetåret
1956/57.

Omorganisationen beräknas medföra kostnader för vissa byggnadsarbeten
med i runt tal 400 000 kronor, varav 28 000 kronor för förläggningar,
270 000 kronor för garage, 32 000 kronor för verkstäder, 31 000
kronor för drivmedelsanläggning och 16 000 kronor för vårdavdelning. Å
andra sidan räknas med minskade kostnader för militär personal i arvodesbefattning
och civil personal, uppgående till i runt tal 360 000 kronor per år
vid fullt genomförd organisation och till sammanlagt 2 900 000—3 200 000
kronor under tioårsperioden 1955/56—1964/65. Frågan om uppkommande
besparingar i anledning av minskat antal varmblodiga hästar upptages till
behandling i det följande.

Kangl. Maj:ts proposition nr 110

K 1

Enligt arméchefens förslag bör Livgardesskvadronen bibehållas såsmn
ett delvis beridet garnisonsförband. Arméchefen har till stöd härför anfört
i huvudsak följande.

Behovet av högvaktstruipp i Stockholm kan icke tillgodoses ur regementena
under tid då inneliggande åldersklass bedriver förbandsutbildning,
under det värnpliktsfria uppehållet och under första delen av åldersklassens
utbildning. Även under övriga delar av året erfordras särskild trupp för
garnisonstjänst för att störningarna i utbildningsverksamheten skal-1 kunna
begränsas. Ett särskilt garnisonsförband måste således finnas. Om K 1 etablissement
icke användes för förläggning av detta förband måste I 1 utbyggas
med lokaler för 125 man. Medel härför, minst en miljon kronor,
finns icke disponibla och har ej heller inräknats i överbefälhavarens utredning.
Det är därför nödvändigt att ta i anspråk förläggningsutrymmet vid
K 1 för förläggning av garnisonsförbandet i Stockholm.

Till K 1 etablissement måste Stockholms stabskompani förläggas. Garnisonsförbandet
och stabskompaniet bör sammanföras under enhetlig ledning.
Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani bör alltjämt i administrativt
hänseende vara ansluten till IV. militärbefälsstaben.

De värnpliktiga vid garnisonsförbandet skall utbildas i infanteritjänst
och specialutbildas för garnisonstjänst (högvaktstjänst, ordningshållning
m. in.). Genom specialutbildning för vakttjänst blir personalen lämplig för
krigsplacering i vaktplutoner m. in. i högre staber.

Garnisonsförbandet bör göras delvis beridet. Det är sålunda betydelsefullt
att vidmakthålla det fast anställda och värnpliktiga befälets kunskaper

1 hästtjänst, då anspända förband alltjämt skall ingå i arméns krigsorganisation.
Inom Centralförbundet för befälsutbildning bedrives frivillig utbildning
i ridning, körning, klövjning, stalltjänst och hästsjukvårdstjänst.
Förbundets betydande rekrytering i Stockholm har medfört att en stor del
av denna utbildning förlagts till K 1. Allmänhetens intresse för ceremonier
vid större högtidligheter är stort. De beridna förbanden uppskattas särskilt.
Många av Stockholms ledande män har under hand uttalat en önskan att
K 1 bibehålies som beridet förband. Det kan knappast råda någotn tvekan
om att en väl disciplinerad beriden paradtrupp har sin betydelse, vilket
synes beaktat i många länder. Framhållas bör även den betydelse som K 1
bär såsom centrum för ridsporten i Stockholm.

Vid K 1 bör enligt arméchefens förslag utbildas omkring 125 man. Behovet
av stamridhästar har angivits till 60 (nu 177). Kostnaderna för
nämnda 60 hästar har — med utgångspunkt i en genomsnittlig årskostnad
av 2 600 kronor per häst — beräknats till omkring 155 000 kronor per år.

Den nya organisationen förutsättes skola genomföras från och med budgetåret
1957/58.

Förslaget har beräknats medföra minskade kostnader för militär personal
i arvodesbefattning och civil personal med i runt tal 285 000 kronor
per år vid fullt genomförd organisation och med sammanlagt 2 000 000—

2 200 000 kronor under tioårsperioden 1955/56—1964/65. Vidare har räknats
med vissa ytterligare besparingar på omkring 40 000 kronor. Frågan

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110

om uppkommande besparingar i anledning av minskat antal varmblodiga
hästar upptages till behandling i det följande.

Minskning av antalet varmblodiga hästar, indragning

av remontdepåerna och ridskolan

Arméchefen utgår från att arméns krigsorganisation skall omfatta ett
i förhållande till nuläget reducerat antal jägarskvadroner, beridna på för
utbildningen erforderliga stamridhästar och i övrigt på uttagna varm- eller
kallblodiga hästar. I den nya organisationen bortfaller behovet av varmblodiga
ackordridhästar, stamdraghästar och ackorddraghästar. Fredsutbildningen
förutsättes fr. o. m. budgetåret 1956/57 skola bedrivas endast
vid K 4. Det totala antalet stamridhästar (nu 1 455) beräknas i slutläget
(budgetåret 1959/60) ha nedgått till 435, varav 360 för K 4 (jämte arméns
rid- och körskola), 15 för K 3 och 60 för K 1. Behovet av hästar vid repetitionsövningar
förutsättes skola tillgodoses med stamridhästar och kallblodiga
ackordridhästar.

Remonterna inltöpes för närvarande såsom treåringar och utbildas under
två år, varav det första året som depåremonter och det andra som stamremonter.
Chefen för armén föreslår, att remonterna från och med år 1957
inköpes såsom fyraåringar och att utbildningen begränsas till ett år. —
Det antal remonter, som i och för sig behöver inköpas för att tillgodose
arméns behov, beräknas av arméchefen till 92 vartdera året 1955 och 1957
samt 65 varje följande år. Under år 1956 skulle icke några remonter behöva
inköpas. Remontutbildningen föreslås från och med budgetåret 1957/58
äga rum vid K 4.

Enligt statsmakternas beslut skall emellertid under vartdera av åren
1955 och 1956 inköpas 450 treåriga varmblodiga hästar. Antalet övertaliga
remonter under åren 1955 och 1956 skulle således uppgå till sammanlagt
808. Möjligheterna att försälja dessa hästar odresserade på öppna marknaden
inom landet och för export bedömes mycket små. Företagen undersökning
rörande möjligheterna att mot en skälig summa överlåta remonterna
har visat, att vid sådan överlåtelse flertalet av remonterna skulle
slaktas. Med hänsyn till den knapphet på hästar inom det civila näringslivet,
som redan nu kan skönjas och som under 1960-talet på grund av
den pågående föråldringen av hästbeståndet torde bli betydligt mera framträdande,
måste det anses olämpligt att förstöra den tillgång, som dessa
hästar utgör. Den enda möjligheten att förhindra en sådan utveckling synes
vara att utbilda hästarna så att de kan utnyttjas såsom rid- eller draghästar.
Sådan utbildning kan äga rum vid remontdepåerna. Efter ett års
utbildning kan remonterna utackorderas som reservstamhästar, vilken utackordering
icke medför några kostnader för armén utöver kostnader
för besiktning och redovisning av hästarna. Hästarna tillhör armén,
tillfaller icke fodervärd samt kan tas i anspråk vid mobilisering och i öv -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

rigt då så påfordras. Den föreslagna utbildningen av de övertaliga remonterna
beräknas dra en kostnad av 3 400 kronor per häst, d. v. s. totalt omkring
2 750 000 kronor. Eftersom utbildningen främst tillgodoser det civila
näringslivet, synes kostnaderna icke böra belasta fjärde huvudtiteln.

I anslutning till sitt förslag om utbildningen av de övertaliga remonterna
räknar arméchefen med att remontdepaerna indras, Gudhems remontdepa
från och med budgetåret 1956/57 samt Herrevadsklosters och Utnäslöts remontdepåer
från och med budgetåret 1957/58. Verksamheten vid ridskolan
bör enligt arméchefen bedrivas intill dess den föreslagna rid- och körskolan
vid Iv 4 kan övertaga ridskolans kvarstående uppgifter. Arméchefen föreslår
därför att ridskolan indras från och med budgetåret 1957/58.

Beträffande körutbildningen har chefen för armén vidare anfört följande.

Från skogsbrukare- och jordbrukarekretsar har intresse anmälts att behålla
en körskola i förening med hingstdepå vid Strömsholm. Med hänsyn
till att armén inom överskådlig tid fortfarande kommer att ha behov
av hästkunnig personal och av lämpliga kärr- och klövjehästar, ligger det
i försvarets intresse att en körskola för civila elever jämte tillhörande
hingstdepå för nordsvenska hästar kommer till stånd. En samordning av
den civila och militära körutbildningen synes önskvärd. Denna fråga
bör närmare utredas och beslut i frågan fattas i god tid innan ridskolan
indras.

För den händelse en civil körskola med hingstdepå kommer till stand
kan det visa sig fördelaktigt att fortfarande inköpa remonterna som treåringar
och bibringa dem två års remontutbildning. I så fall skulle det
första årets utbildning förläggas till remontdepå i anslutning till den civila
körskolan.

Genom den föreslagna minskningen av stamhästbeståndet blir — utöver
de förut nämnda 808 remonter, som inköpes under åren 1955 och 1956 —
tillhopa 1 381 hästar övertaliga. Av dessa är 311 depåremonter — inköpta
år 1954 — och övriga stamhästar eller stamremonter. Depåremonterna bör
utackorderas för att fylla behovet av kallblodiga ackorddraghästar. Ackordersättningen,
250 kronor, förutsättes ej vidare utgå. I den mån hästarna
icke kan utackorderas anses de böra försäljas. Av övriga hästar kan enligt
arméchefen 72 avvecklas sommaren 1955, 426 sommaren 1956, 270 sommaren
1957 och 302 sommaren 1959. Dessa hästar bör enligt arméchefen
användas enligt i huvudsak följande riktlinjer. För fältbruk oanvändbara
hästar försäljes till slakt. Till andra förband överföres det antal, som erfordras
för att vid dessa ersätta för fältbruk oanvändbara hästar. Möjligheterna
till försäljning till liv inom och utom landet tillvaratages i största
möjliga utsträckning. Återstående hästar, sannolikt det övervägande antalet,
föreslås utackorderade såsom reservstamhästar enligt i det föregående
angivna villkor.

Fortsatt behov av varmblodiga ackordridhästar föreligger icke på längre

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

sikt. Befintliga ackordridhästar föreslås dock skola bibehållas och utnyttjas
för krigsorganisationen och repetitionsövningar. Anskaffning av kallblodiga
ackordridhästar kan på grund härav anstå tills vidare. Remontering
av varmblodiga ackordridhästar upphör från och med år 1955.

Kostnadsberäkningar

Vad slutligen angår de totala kostnaderna för genomförande av de av
arméchefen framlagda förslagen räknar arméchefen, såsom framgår av det
föregående, med vissa byggnadskostnader i anledning av omorganisationerna,
uppskattade till sammanlagt i runt tal 420 000 kronor. Å andra
sidan räknar arméchefen med en total besparing under tioårsperioden
1955/56—1964/65 av i runt tal 48 miljoner kronor, varvid emellertid förutsatts
att kostnaderna för utbildning av övertaliga remonter, beräknade till
2,75 miljoner kronor, icke skall belasta fjärde huvudtiteln. Av besparingen
belöper i runda tal 20 miljoner kronor på personal, en miljon kronor
på expenser, materiel m. m. och 27 miljoner kronor på hästar. Arméchefen
har — med utgångspunkt i en genomsnittlig årskostnad av 2 600 kronor
per häst — beräknat kostnaderna för att bibehålla det föreslagna antalet
jägarförband beridna till i runt tal en miljon kronor per år. Dessa kostnader
är inräknade i de av överbefälhavaren föreslagna årskostnaderna
för armén.

Y ttrande

Överbefälhavaren har i yttrande den 22 januari 1955 uttalat att han,
enär arméchefens förslag beträffande K 1 syftar till en lösning av en utpräglat
fredsorganisatorisk fråga, ansett sig sakna anledning taga ställning
till om särskilda skäl bör föranleda en lösning enligt förslaget. Arméchefens
förslag i övrigt tillstyrkes av överbefälhavaren.

Departementschef eu

Enligt gällande krigsorganisation uppsättes av kavalleriet ryttarskvadioner,
avsedda för fjärrspanings- och jägaruppgifter. För samma uppgifter
oiganiseras vidare olika slag av jägarförband, såsom jägarbatailjoner, självständiga
jägarplutoner och fallskärms jägarplutoner.

Arméchefein har i sitt förslag till ändrad organisation av kavalleriet behandlat
frågan om behovet av förband för fjärrspanings- och jägaruppgifter.
Han har därvid kommit till den slutsatsen att i Norrland, med dess skogrika
och vägfattiga terräng, ifrågavarande uppgifter icke kan lösas av
motoriserade förband. Där erfordras i stället jägarförband såväl till häst
som till fots. Inom mellersta och södra Sverige, där terrängförhållandena
är annorlunda, kan motsvarande uppgifter däremot lösas av motorcykeloch
cykelförband. Arméchefen anser vidare att i såväl de norra som de

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

södra delarna av landet ibör i krigsorganisationen tillkomma fördelningsjägarkompanier
på motorcykel och cykel, vilka förband avses stå till fördelningschefernas
direkta förfogande för fj ärr spanings- och jägar,uppgifter.

I anslutning härtill föreslår arméchefen en reducering av det antal ryttarskvadroner,
som skall ingå i krigsorganisationen. Hästarna i krigsoi ganisationens
skvadroner — som föreslås i fortsättningen skola benämnas
jägarskvadroner — skall enligt arméchefen utgöras av de för utbildningen
erforderliga varmblodiga stamhästarna samt i övrigt av uttagna hästar,
varm- eller kallblodiga. I den föreslagna organisationen bortfaller behovet
av varmblodiga ackordridhästar, ackorddraghästar och stamdraghästar
samt reduceras behovet av varmblodiga stamridhästar betydligt.

För egen del finner jag att övertygande skäl framlagts för uppfattningen
att i krigsorganisationen icke längre erfordras beridna förband i södra och
mellersta Sverige. Däremot synes det, med hänsyn till de särskilda förhållandena
i Norrland, nödvändigt att sådana förband bibehålies där. Med
hänsyn härtill och då betydande ekonomiska fördelar uppkommer genom
den föreslagna reduceringen av kavalleriet, anser jag mig böra tillstyrka
arméchefens ifrågavarande förslag.

Såsom arméchefen föreslagit bör i krigsorganisationen tillkomma fördelnings
jägarkompanier på motorcykel och cykel.

Fredsutbildningen av jägar skvadronerna och fördelningsjägarkompanierna
torde, i enlighet med arméchefens förslag, böra förläggas till K 4
i Umeå i vad avser jägarskvadroner na och de för norra Sverige avsedda fördelningsjägarkompanierna
samt till Iv 3 i Skövde i vad avser de för södra
och mellersta Sverige avsedda fördelningsjägarkompanierna. Till K 3 synes
vidare lämpligen böra förläggas utbildningen av fältpoliser, vilken utbildning
för närvarande bedrives vid I 1.

K 4 och K 3 torde i enlighet med arméchefens förslag böra omorganiseras
till bataljoner med gemensam administration med I 20 respektive P 4.

Vid anmälan till 1949 års riksdag av frågan om indragning av Livregementet
till häst förordade föredragande departementschefen (prop. 1949.
135) att en skvadron av regementet, Livgardesskvadronen, behölls i huvudstaden
eller dess närhet. Departementschefen tillstyrkte därvid, utan att darmed
taga ställning till frågan om skvadronens slutliga förläggning, att densamma"
tills vidare förlädes till Livregementets etablissement. Riksdagen
beslöt i enlighet med departementschefens förslag.

'' Enligt det av arméchefen nu framlagda förslaget skall Livgardesskvadronen
i fortsättningen utgöra ett garnisonsförband. Behov av sådant förband
för Stockholm anses nämligen alltjämt föreligga. Detta förband bor enligt
chefen för armén vara förlagt i det av K 1 nu disponerade etablissementet,
... . p ii _____r..ii..ndn nirkir«f«rm/lnr /irfmiflrnQ FörhiJlIlflfit ifÖTGSiås l)li

enar

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo

ddvis beridet och viss utbildning i ridning avses äga rum där. Samma etablissement
bör vidare liksom nu disponeras för Stockholms stabskompani.
Livgardesskvadronen och Stockholms stabskompani föreslås bilda eu administrativ
enhet.

Med hansyn till de skäl, som chefen för armén anfört till stöd för sitt
förslag i denna del, anser jag mig böra godtaga förslaget. Min ståndpunkt
innebär således, bland annat, att K 1 bibehålies såsom beridet förband. Jag
vill i detta sammanhang erinra om att kostnaderna för att vid K 1 bibehålla
ett begränsat antal stamridhästar i enlighet med arméchefens förslag
är förhållandevis ringa.

I likhet med arméchefen räknar jag med att arméns totala behov av
varmblodiga hästar vid genomförd organisation skall ha nedgått till 500
hästar, varav 435 stamridhästar och 65 stamremonter. En omfattande avveckling
av arméns nuvarande bestånd av varmblodiga hästar måste därför
genomföras.

Arméchefen har i sin framställning berört de problem, som kommer att
uppstå vid en dylik avveckling, och framlagt förslag rörande hur avvecklingen
bör genomföras. Mot arméchefens förslag i denna del synes i princip
mtet vara att erinra. Jag vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten
av att de under åren 1955 och 1956 inköpta övertaliga remonterna erhåller
viss utbildning vid remontdepå. Kostnaderna härför torde få belasta fjärde
huvudtiteln. Vidare vill jag understryka att försäljning till slakt av fullt
tjänstdugliga hästar bör tillgripas först sedan alla andra avsättningsmöjligheter
prövats. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare bestämma
angående bär ifrågavarande avveckling.

Arméchefen har vidare föreslagit att remontutbildningen från och med
budgetåret 1957/58 skall äga rum vad K 4, varvid förutsatts att remonterna
från och med år 1957 inköpes såsom fyraåringar och att utbildningen begränsas
till ett år. Enligt förslaget skall vidare till K 4 förläggas en rid- och
körskola för utbildning av fast anställt befäl (instruktörer) och hovslagare.

I anslutning härtill kan remontdepåerna och ridskolan vid Strömsholm
indragas. Jag har icke något att erinra mot vad arméchefen sålunda föreslagit.

Vad härefter angår tidpunkten för genomförandet av den ändrade organisationen
av kavalleriet m. m. i enlighet med av mig i det föregående förordade
riktlinjer räknar jag med att omorganisationen av K 3 och K 1 skall
genomföras från och med budgetåret 1956/57 respektive budgetåret 1957/58.
Omorganisationen av K 4 bör genomföras från och med budgetåret 1958/59.
Utbildningen av beridna jägare bör emellertid, med hänsyn till att den ändrade
organisationen av K 3 förutsättes skola genomföras från och med
budgetåret 1956/57, förläggas till K 4 redan från och med sistnämnda bud -

Kungl. Maj:ls proposition lir 110

getår. Av remontdepåerna torde Gudhems remontdepå böra indragas från
och med budgetåret 1956/57 samt indragningen av Herrevadsklosters remontdepå
genomföras från och med budgetåret 1957/58. Indragningen av
ridskolan vid Strömsholm och Utnäslöts remontdepå bör ske från och med
budgetåret 1957/58, i samband varmed körutbildningen vid K 4 kan påbörjas.

Därest framdeles, såsom chefen för armén anfört, en civil körskola för
skogs- och jordbrukets behov skulle inrättas, torde frågan om en eventuell
samordning av verksamheten vid skolan med den militära verksamheten
på förevarande område få upptagas till prövning.

De av mig sålunda förordade organisationsförändringarna kommer att
medföra avsevärda utgiftsminskningar. Jag räknar sålunda med att den
totala besparingen i fråga om personal, hästar och expenser m. m. under
tioårsperioden 1955/56—1964/65 skall uppgå till i runt tal 45 miljoner
kronor.

Jag vill till sist framhålla, att min i det föregående angivna ståndpunkt
i fråga om kavalleriets omorganisation m. m. icke innebär, att jag tagit
slutlig ställning till storleken av den kapitalinvestering, som kan erfordras
för att omorganisationen skall kunna genomföras.

B. Ändrad organisation av Upplands regemente m. fl. förband
Arméchefens förslag

Arméohefens förslag innebär i korthet dels att utbildningen vid pansartrupperna
koncentreras till Göta pansarlivgarde (P 1), Skånska pansarregementet
(P2) och Skaraborgs pansarregemente (P 4) samt att därjämte
viss pansarutbildning förlägges till Norrland och Gotland, vilken
fråga arméchefen avser att upptaga i annat sammanhang, dels att nuvarande
P 3 ombildas till regemente för pansarinfanteriutbildning och att i
samband därmed nuvarande infanteriutbildning vid I 8 upphör, dels att
S 1 och SignS flyttas till Uppsala och övertager de av I 8 nu disponerade
anläggningarna därstädes, dels ock att Ing 1 övertager de nuvarande för
S 1 avsedda anläggningarna i Solna. Regementena i Uppsala och Strängnäs
skall enligt förslaget efter omorganisationen benämnas Upplands signalregemente
respektive Södermanlands regemente.

Förslaget är resultatet av omfattande utredningar inom arméledningen,
vilkas mål bland annat varit att anpassa fredsorganisationen efter den förändrade
krigsorganisationen, att ge utbildningsenheterna en ändamålsenlig
storlek, att på bästa sätt utnyttja nuvarande tillgångar på mark och
byggnader samt att genom ytterligare koncentrering av utbildningsverksamheten
åstadkomma kostnadsminskningar. Under utredningsarbetet har
olika möjligheter att lösa förevarande organisationsfrågor undersökts, men

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

den föreslagna organisationen har befunnits vara den ur såväl militär som
ekonomisk synpunkt mest fördelaktiga.

Förläggningsutrymmen och utbildningsmöjligheter

För att erhålla lämpliga utbildningsenheter anser arméchefen det fördelaktigt
att koncentrera utbildningen vid pansartrupperna till P 1, P 2
och P 4. Genom en sådan koncentrering frigöres P 3 för annan utbildning.
Förbandets etablissement har en förläggningskapacitet, som motsvarar behovet
vid en utbildningsanstalt för pansarinfanteri. Härvid förutsättes att
arméns motorskola liksom för närvarande är förlagd till P 3.

SignS är för närvarande förlagd till förhyrda lokaler vid Marieberg på
Kungsholmen i Stockholm. Byggnadsstyrelsen har emellertid framställt
önskemål om att tå disponera lokalerna för civila statliga myndigheter.
Styrelsen önskar disponera lokalerna snarast. Skolans lokalfråga måste
därför omgående lösas.

Redan under budgetåret 1955/56 föreligger för Ing 1 en brist i fråga
om förläggningsutrymmen på 250 platser och för S 1 en brist på 100 platser.
De ökade behoven av ingenjörutbildning medför att Ing 1, om inga
förändringar vidtages i arméns utbildningsorganisation, under budgetåret
1956/57 bär en brist på 400 förläggningsplatser och att bristen till budgetåret
1962/63 stigit till 600 platser.

Om förläggningsbehovet för ingenjör- och signaltrupperna skulle tillgodoses
genom nybyggnader, skulle kostnaderna härför uppgå till minst
sju miljoner kronor. Härtill kommer kostnaderna för nya lokaler för
SignS samt kostnader för erforderliga kompletteringar av övningsfälten.
Med hänsyn till de begränsade anslag för investeringar, som kan påräknas,
anser arméohefen att alla möjligheter att tillgodose dessa behov utan nyinvesteringar
måste undersökas.

Handövningsfältet vid 18 har begränsad användbarhet. Regementets
skjutfält upptyller icke de krav, som ur säkerhets- och utbildningssynpunkt
ställes på ett skjutfält för ett infanteriregemente. Möjligheter att utvidga
fältet så att en effektiv stridsutbildning kan bedrivas föreligger icke. Uppsala
stads tillväxt torde snarare medföra att möjligheterna till övningar
på fältet efter hand försämras. Det är därför även av dessa skäl icke
försvarbart att bibehålla infanteriutbildning vid I 8 om gynnsammare utbildningsmöjligheter
kan skapas genom organisationsförändringar. Uppsala
stad och landstinget i Uppsala län har i skrivelser till chefen för
försvarsdepartementet föreslagit att I 8 bibehålies som infanteriregemente
och att ett nytt etablissement uppföres i närheten av staden. En sådan
lösning kan arméchefen av investeringsskäl icke förorda. Av Uppsala
stads skrivelse framgår vidare, att de civila intressena önskar disponera
marken mellan akademiska sjukhuset och Ulleråkers sjukhus. För att
detta skall vara möjligt måste nya etablissement anskaffas även för ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

méns underofficersskola och försvarets läroverk. Detta medför ytterligare
krav på investeringsmedel och byggnadskvot.

Handövningsfältet vid P 3 är ett av arméns bästa övningsfält för infanteriutbildning
och för samövning med pansarförband. Ett lämpligt
stridsskjutningsområde för ett (pansar-)infanteriregemente kan anskaffas
i närheten av kasernerna. Under förutsättning av att detta stridsskjutningsområde
anskaffas lämpar sig P 3 mycket väl för pansarinfanteriutbildning.
Genom en förläggning av pansarinfanteriutbildning till Strängnäs
kan P 1 och P 3 bilda ett lag för de erforderliga, betydelsefulla samövningarna
mellan pansar och pansarinfanteri.

En förflyttning av Ing 1 till Strängnäs skulle medföra försämrad utbildningseffekt
på grund av svårigheterna att där åstadkomma lika lämpliga
och välbelägna utbildningsanordningar som de, vilka disponeras inom det
nuvarande etablissementet.

Strängnäs är icke heller gynnsamt som förläggningsort för S1 och
SignS med hänsyn till att samverkan med televerket försvåras och att erforderliga
lärare icke kan erhållas lika lätt som i Stockholm eller Uppsala.
Förläggning av S 1 med SignS till Uppsala är ur utbildningssynpunkt
lämplig. Redan nu bedrives stabstjänstutbildning i anslutning till
arméns underofficersskola och en förläggning av vissa skolor till Uppsala
överväges. Utbildningen i stabstjänst underlättas om ett signalförband är
förlagt till samma plats. SignS bör administrativt anslutas till SI. Därest
S 1 och SignS förlägges till Uppsala kan vidare — enär behovet av övningsområde
för signalförband är mindre än för ett infanteriregemente — betydande
områden, tillhopa omkring 250 hektar, av övningsfälten i Uppsala
avstås för civilt ändamål.

Bristerna i förläggningsutrymme vid Ing 1 och S 1 kan sålunda täckas,
ny förläggning för SignS ordnas, en effektiv utbildningsorganisation åstadkommas
och vissa områden avstås för civilt ändamål om P 3 utnyttjas för
pansarinfanteriutbildning, Ing 1 utökas med det nuvarande av S 1 disponerade
etablissementet samt S 1 och SignS flyttas till Uppsala.

Under förutsättning av principbeslut vid 1955 års riksdag kan pansarinfanteriutbildning
påbörjas vid P 3 våren 1957. Lokalerna i Uppsala kan
göras i ordning för signalutbildning budgetåret 1957/58. Flyttningen av
S 1 och SignS kan vara genomförd våren 1958.

Budgetåret 1957/58 kan således de angivna behoven av utökat förläggningsutrymme
tillgodoses. Redan budgetåret 1956/57 har dock bristerna
vid Ing 1 och S 1, såsom tidigare anförts, stigit till sammanlagt 500 platser.

Personalförhållanden

Arméchefen behandlar vidare frågan om lämpliga åtgärder för att begränsa
de svårigheter, som i samband med omorganisationen beräknas
uppstå för därav berörd, fast anställd personal. Huvuddelen av den civila

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

och civilmilitära personalen vid I 8, P 3 och S 1 anses utan svårighet kunna
beredas anställning vid sina tidigare arbetsplatser även efter organisationsförändringarna.
Beträffande den fast anställda militära personalen anses
förhållandena vara mera komplicerade. Arméchefen anför, att principen
bör vara att all militär personal, som kan beredas plats och som så önskar,
skall få stanna på tidigare tjänstgöringsorter och erhålla erforderlig omskolning.
övrig militär personal avses skola beredas transport till andra
förband, varvid all rimlig hänsyn bör tagas till vederbörandes personliga
önskemål. De nödvändiga omflyttningarna anses icke kunna detaljplaneras
förrän principbeslut föreligger beträffande organisationsförändringarna.

Armécheten framhåller vidare, att vid fredsorganisatoriska förändringar
hänsyn måste tagas till personalens kåranda och förbandens traditioner,
vilka är av stor betydelse för god utbildning och fast disciplin. I
detta hänseende anföres bland annat följande.

Upplands regemente har gamla traditioner och en fast anknytning till
bygden. Detta är värden, som icke får förstöras, men å andra sidan måste
målsättningen tör förbandet anpassas efter den tekniska utvecklingen. Det
nuvarande Upplands regemente bör därför omvandlas till Upplands signalregemente.
Förbandets samhörighet med bygden bör säkerställas genom
att dess värnpliktiga till övervägande del rekryteras från Uppland. Vidareförande
av traditionerna underlättas genom att en del av de nuvarande
personalkårerna bör kunna stanna kvar vid regementet även efter omorganisationen.

Kostnadsberäkningar

De sammanlagda kostnaderna för ifrågavarande organisationsförändlingar
beräknas till cirka 7,7 miljoner kronor, fördelade med 6,7 miljoner
kronor på kapitalbudgeten och en miljon kronor på driftbudgeten. Av
nämnda belopp 6,7 miljoner kronor hänför sig 3,o miljoner kronor till anskaffning
av stridsskjutningsområde vid Strängnäs samt 3,7 miljoner kronor
till vissa nybyggnader och ändringsarbeten, som i anledning av omorganisationen
ertordras vid nuvarande I 8, P 3 och S 1. Angiven kostnad
å driftbudgeten avser i samband med omorganisationen uppkommande
flyttningskostnader.

De sålunda beräknade kostnaderna kommer att delvis kompenseras
genom försäljning av tidigare omnämnda markområden i Uppsala.

Till jämförelse med angivna kostnadsberäkningar andrar arméchefen,
att ett tillgodoseende av de överhängande lokalbehoven vid Ing 1 och S 1
medelst nybyggnader skulle draga en kostnad av 7,o miljoner kronor, vartill
kommer kostnaderna, beräknade till 5,o miljoner kronor, för anskaffande
av nya lokaler för SignS.

Den förenkling av administrationen, som förslaget innebär, beräknas
vid fullt genomförd organisation medföra en årlig besparing av cirka 0,65
miljon kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Yttrande

I skrivelse den 3 februari 1955 har överbefälhavaren tillstyrkt arméchefens
förevarande förslag rörande omorganisationen av 18, P 3, Ing 1,
S 1 och SignS.

Departementschefen

Enligt vad som framgår av det föregående råder vid såväl Ing 1 som
S 1 en överhängande brist på förläggningsutrymmen. Vidare erfordras de
byggnader, som nu disponeras av SignS, för annat ändamål. Frågan om
förläggningsutrymmen för Ing 1, SI och SignS måste sålunda snarast
erhålla sin lösning. Andra frågor, som i detta sammanhang har betydelse,
är de av arméchefen påtalade bristfälligheterna beträffande övningsfälten
vid I 8 samt de önskemål, som uttalats av Uppsala läns landsting och Uppsala
stad i fråga om den framtida användningen för civilt ändamål av Upplands
regementes och arméns underofficersskolas anläggningar och övningsmark.

Arméchefens förslag innebär i korthet följande. Pansarutbildningen vid
P 3 förlägges till andra pansarförband och i istället utnyttjas P 3 för pansarinifanteriutbildning.
Den nuvarande infanteriutbildningen vid I 8 kan därvid
upphöra. De härigenom i Uppsala frigjorda utrymmena utnyttjas för förläggning
av S 1 och SignS. Ing 1 bibehåller sin nuvarande förläggning och
övertager därjämte de lokaler, som nu disponeras av S 1.

Med arméchefens förslag tillgodoses ifrågavarande lokalbehov utan större
investeringskostnader och problemen i fråga om övningsfälten vid I 8 bortfaller.
Vidare kan vissa områden av nämnda övningsfält avyttras för tillgodoseende
av de civila markintressena i Uppsala.

Arméchefens förslag bygger på förutsättningen att pansarutbildningen
kan koncentreras huvudsakligen till P 1, P 2 och P 4 samt att P 3 därigenom
kan frigöras för annan utbildning. Företagen utredning visar att så med
fördel kan ske. Jag vill därför tillstyrka arméchefens förslag i denna del.

Enligt arméchefens förslag skall anläggningarna i Strängnäs utnyttjas
för pansarinfanteriutbildning. Andra tänkbara möjligheter är att flytta
endera Ing 1 eller S 1 och SignS till Strängnäs och att låta det i Solna kvarvarande
förbandet disponera de för Ing 1 och S 1 nu avsedda anläggningarna
därstädes. Med en dylik anordning skulle visserligen lokalbehoven bli tillgodosedda,
men ur utbildningssynpunkt är det icke lämpligt att förlägga
vare sig Ing 1 eller S 1 och SignS till Strängnäs. En dylik organisation är
vidare ur ekonomisk synpunkt mindre fördelaktig än den av armechefen
föreslagna. Däremot är det ur utbildningssynpunkt synnerligen lämpligt att
P 3 utnyttjas för pansarinfanteriutbildning. Jag vill bär endast erinra om
det för en dylik utbildning särskilt lämpliga handövningsfältet vid P 3 samt
2—so er. Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 110

Kunyl. Maj:ts proposition nr 110

om möjligheterna att anskaffa ett lämpligt stridsskjutningsfält vid Strängnäs.
Vidare bör framhållas att, om utvecklingen framdeles skulle gå dithän
att en utvidgning av pansarvapnet skulle bli erforderlig, en återgång
till pansarutbildning i Strängnäs icke skulle innebära några större svårigheter,
därest P 3 nu ombildas till regemente för pansarinfanteriutbildning.

Arméchefens förslag innebär att, därest pansarinfanteriutbildning förlägges
till P 3, nuvarande infanteriutbildning vid I 8 upphör. Förbandets
möjligheter i fråga om infanteriutbildning är med hänsyn till berörda bristfälligheter
beträffande övningsfälten mindre goda och eu fortsatt infanteriutbildning
i Uppsala skulle nödvändiggöra en väsentlig utvidgning av förbandets
stridsskjutningsområde. Arméchefens utredning visar emellertid att
S 1 och SignS ur utbildningssynpunkt med fördel kan förläggas till Uppsala.
Signalförbandens behov av övningsmark är väsentligt mindre än infanteriregementets,
och med den föreslagna organisationen skulle, såsom redan
framhållits, ganska betydande områden kunna avyttras för civila ändamål.

- Med denna lösning skulle Ing 1 kvarbli i Solna och jämväl övertaga de
nu för S 1 avsedda anläggningarna därstädes. En sådan anordning synes
lämplig, enär de nuvarande utbildningsmöjligheterna vid Ing 1 är mycket
goda och en flyttning av förbandet därför om möjligt bör undvikas.

För egen del anser jag att vägande skäl talar för arméchefens förslag
och jag finner mig böra tillstyrka detsamma. Jag vill upplysa om att jag
tör att närmare studera förhållandena personligen besökt de av omorganisationen
berörda förbanden. Den av mig sålunda förordade organisationen
ter sig ur utbildningssynpunkt synnerligen ändamålsenlig och tillgodoser
dessutom överhängande lokalbehov utan att några omfattande nybyggnader
behöver vidtagas. Dessa fördelar uppnås med jämförelsevis låga kostnader,
i vilket sammanhang jämväl bör beaktas de ekonomiska fördelar för
kronan, som uppkommer genom eventuell försäljning av en del av försvarets
mark i Uppsala. Då jag finner det angeläget att i möjligaste mån
tillmötesgå berättigade civila anspråk på förvärv av mark från försvaret,
vill jag framhålla att den av mig förordade lösningen är den enda som, med
rimliga kostnader för staten, medger ett sådant tillmötesgående.

Jag vill framhålla att mitt ställningstagande icke innebär att jag tagit
slutlig ståndpunkt i frågan rörande storleken av de kapitalinvesteringar,
som erfordras för omorganisationens genomförande.

Vissa svårigheter torde uppkomma för den av omorganisationen berörda
personalen. Man bör härvidlag visa största möjliga hänsyn och i fråga om
nödvändiga förflyttningar söka tillmötesgå den enskildes önskemål, såvitt
detta är möjligt.

Genom att den nya organisationen medför en minskning av antalet administrativa
enheter uppkommer betydande årliga besparingar.

Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget kommer erfor -

Kunyl. Maj-.ts proposition nr 110

derliga detaljplaneringar för dettas genomförande att verkställas under
nästa budgetår. Frågan om medelsanvisning för ändamålet blir aktuell
tidigast för budgetåret 1956/57.

C. Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande
kavalleriets organisation m. m.;

b) godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande
omorganisation av Upplands regemente m. fl. förband.

[2] Tygstatens reservorganisation

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 83 o. 84) anförde
jag vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar till personal i arméns
reserver in. fl., att förslag framlagts av chefen för armén om en utökning av
tygstaten med personal såväl på aktiv stat som i reserven samt att jag avsåg
att upptaga denna fråga till behandling i senare sammanhang. Jag anhåller
nu att få upptaga förslaget om tygstatens reservorganisation till behandling.
Förslaget om utökning av tygstatens personal på aktiv stat behandlas
i det följande under arméns allmänna avlöningsanslag.

Reserv för tygstaten inrättades genom 1943 års reservbefälskungörelse
för armén (SFS 1943: 815). Reserven omfattar endast personal, som med
pension avgått från aktiv stat.

Med skrivelse den 21 januari 1954 bär chefen för armén överlämnat en
inom arméledningen verkställd utredning rörande behovet av tygstatspersonal
i krigsorganisationen. På grundval av nämnda utredning föreslår
arméchefen, att tygstatens nuvarande reservorganisation utbygges med förtidsavgången,
reservanställd och övergångsanställd personal.

Arméchefens utredning
Behovet av reservpersonal m. in.

I den av arméchefen åberopade utredningen framhålles, att den fortskridande
moloriseringen och den avsevärda utökningen av teknisk materiel
vid armén ställer ökade krav på tillgången på bland annat kvalificerad
mekanikerpersonal (arbetsledare, chefsmekaniker) särskilt för motor-,
signal-, vapen- och radarmateriel. För att lösa kvalificerade reparationsuppgifter
beträffande dessa malerielslag användes i första hand aktiv tygstatspersonal.
Av kostnads- och rekryteringsskäl kan emellertid den aktiva tygstatskadern
icke utbyggas i sådan omfattning, att krigsorganisationens be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

hov av tygstatspersonal därigenom helt tillgodoses. Även f. d. aktiv tygstatspersonal
utnyttjas i viss utsträckning för de befattningar, varom här är
fråga. Denna personal — såväl pensionsavgången personal som ock sådan
personal, som före pensionsålderns inträde tagit avsked från aktiv tjänst
och följaktligen icke inträtt i reserv — anses emellertid icke vara användbar
för krigsplacering annat än i begränsad utsträckning och under kortare
tid efter avskedet. Med hänsyn till att här ifrågavarande materiel i regel
icke har någon motsvarighet på det civila området anses ej heller värnpliktiga
i övrigt kunna utom i undantagsfall utnyttjas annat än såsom bilmekaniker.

Då krigsorganisationens behov av kvalificerade mekaniker icke kan
täckas genom ianspråktagande av nu angivna kategorier personal, anses det
nödvändigt att bristen fylles genom att tygstatens reserv utbygges dels med
förtidsavgången f. d. aktiv personal och dels med reservanställd personal.

Vid beräkningen av behovet av reservpersonal utgår utredningen från nu
gällande pensionsåldrar för aktiv personal och från att tygstatens aktiva del
utbygges i enlighet med arméchefens därom framlagda plan. Under angivna
förutsättningar beräknas tygstatens reserv böra omfatta —- förutom pensionsavgången
personal - 68 förtidsavgångna och 86 reservanställda tek niker.

Denna personal antages komma att i medeltal fördela sig på 10 tygverkmästare
(förtidsavgångna), 20 tyghantverkare (i huvudsak förtidsavgångna)
och 124 armétekniker (i huvudsak reservanställda). Utredningen
räknar med att ifrågavarande reservpersonal skall behöva utnyttjas endast
för tillgodoseende av behovet av vapen-, markpjäs-, stridsvagns-, bil-(maskin-)
och luftvärnsinstrumentmekaniker. Behovet av luftvärnspjäsmekaniker,
instrumentmekaniker (optiker), signalmekaniker och radarmekaniker
beräknas däremot bli i huvudsak tillgodosett med anlitande av pensionsavgången
personal och förtidsavgången, icke reserven tillhörande personal.

Rekrytering och utbildning in. m.

Den förtidsavgångna reservpersonalen inom tygstaten kommer
att omfatta tygverkmästare, tyghantverkare och armétekniker. Anställning
avses skola ske efter prövning i varje särskilt fall med hänsyn till krigsbehov
och lämplighet. Förtidsavgångna tygverkmästare och tyghantverkare
erhåller i regel anställning som ingenjörer m. in. vid militära förvaltningar
och blir då icke disponibla för krigsplacering vid fältreparationsförband
och krigsverkstäder. De bör emellertid enligt förslaget beredas tillfälle att
inträda i reserven i den män de blir disponibla för krigsplacering i därför
avsedda befattningar. Antalet torde bli begränsat. Vidare bör enligt förslaget
armétekniker, som avgår från aktiv stat, beredas tillfälle att inträda
i reserven under förutsättning att de dels tillhör sådan mekanikerkategori,
för vilken behov av reservpersonal föreligger, dels ock är lämpliga som

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

arbetsledare. Sådan armétekniker, som vid avskedet genomgått föreskriven
utbildning för befordran till tyghantverkare, föreslås skola efter lämplighetsprövning
vinna anställning såsom tyghantverkare. Förordnande som
tyghantverkare skall dock få ske först sedan armétekniker på aktiv stat
med samma anställningstid vunnit befordran. Intill dess så skett anställes
vederbörande såsom armétekniker i reserven. -— Vad angår frågan huruvida
furir vid tygstaten vid avgång bör erhålla anställning i reserven anföres
i utredningen, att avgörande härför synes vara kravet att vederbörande
skall kunna användas som kvalificerad arbetsledare (chefsmekaniker)
i fält. Furirer, som bär en sammanlagd tjänstetid av minst sex år
och som vid förtidsavsked på grund av eventuellt försämrade befordringsförhållanden
icke vunnit befordran till armétekniker på aktiv stat, anses
ha erforderliga kvalifikationer och bör därför i första hand ifrågakomma
för anställning i reserven. Det synes emellertid motiverat att i andra hand
låta särskilt dugliga furirer med sammanlagt minst fyra års tjänstetid vinna
anställning i reserven. Härvid anses dock lämpligheten böra prövas enligt
personalkårchefens närmare bestämmande. Förtidsavgångna furirer föreslås
bliva övergångsanställda vid avskedet och befordrade till armétekniker
först sedan de furirer på aktiv stat, som tillhör samma kurs,
vunnit befordran.

Av reservanställd personal vid tygstaten bör fordras att personalen
bär de kunskaper och färdigheter, som är nödvändiga för krigsplacering
i avsedda befattningar. Den erforderliga utbildningen anses, främst av
kostnadsskäl, böra göras så kort som möjligt. Med hänsyn härtill kräves
av den, som avser att genomgå denna utbildning, dels fullgjord första tjänstgöring
vid armén, varigenom den rent militära utbildningen för reservanställning
kan inskränkas, dels ock genomgången civil yrkesutbildning
lämplig för respektive mekanikerkategori. Meriterande praktisk tjänstgöring
kan dock ersätta dylik yrkesutbildning. Med utgångspunkt i nämnda
fordringar och efter jämförelse med nuvarande beställningsmannautbildning
beräknas den särskilda utbildningen för reservanställning till tolv
månader, uppdelad med åtta och eu halv månader på materielkumskap och
reparationstjänst, en och en halv månad på underhållstjänst och befälsutbildning
samt två månader på praktik vid truppförband och verkstäder. I
förslaget förordas att eleverna under utbildningstiden anställes såsom extra
tjänstemän i 12 lönegraden. Efter godkänd utbildning och under förutsättning
att en levnadsålder av högst 28 år uppnåtts anställes elev som armétekniker
i reserven.

Utbildning av arméteknikeraspiranter avses skola äga rum under sex
på varandra följande år. Därigenom beräknas behovet av reservanställd
personal bli fyllt. Till frågan om hur den kontinuerliga tillförseln av reservanställd
personal därefter skall äga rum har ställning icke tagits i utredningen.
Detta spörsmål sammanhänger både med frågan om hur pensions -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

åldern för den aktiva tygstatspersonalen i framtiden bestämmes och med
frågan huruvida beräkningen av tillgången på förtidsavgången tygstatspersonal
visar sig hållbar.

Tjänstgöringsskyldighet m. m.

Beträffande tjänstgöringsskyldighet och löneförmåner i reserven och avgång
ur reserven förutsättes att de bestämmelser, som enligt 1943 års
reservbefälskungörelse för armén gäller för oivilmilitär personal, skall ges
motsvarande tillämpning beträffande nu ifrågavarande reservpersonal. I
fråga om pension förutsättes att tygverkmästare och tyghantverkare erhåller
pension i överensstämmelse med underofficer. För armétekniker föreslås
samma pensionsbelopp, som nu gäller för reservanställd flygtekniker.

Befordran inom tygstatens reserv bör enligt förslaget tills vidare i princip
icke äga rum i annan ordning än som framgår av det föregående.
Frågan om de reservanställdas befordran till tyghantverkare anses icke
bli aktuell förrän om cirka 10—12 år och särskilda befordringskurser skulle
därför i avvaktan på erfarenheterna av den nya reservorganisationen tills
vidare icke anordnas. Det förutsättes dock att i undantagsfall armétekniker
med särskild lämplighet skall kunna befordras till tyghantverkare efter
arméchefens bestämmande för varje särskilt fall.

Kostnadsberäkningar

I utredningen uppskattas kostnaderna för utbildning av ifrågavarande
86 arméteknikeraspiranter till 908 000 kronor. Som nyss anfördes beräknas
utbildningen äga rum successivt under sex år. De beräknade årskostnaderna
i samband med utbildningen varierar mellan 85 000 kronor och 193 500
kronor. Kostnaderna för aspirantlöner under de första utbildningsåren föreslås
skola bestridas genom ianspråktagande av lönemedel för vakanta armétekniker-
och furirsbeställningar, i den mån "tillgången på dylika beställningar
så medger.

De årliga kostnaderna för löner och pensioner in. in. åt tygstatens reservpersonal
beräknas till cirka 253 000 kronor vid fullt utbyggd organisation.

yttranden

Försvarets civilförvaltning bär i stort sett icke funnit anledning till
erinringar mot det av arméchefen framlagda förslaget.

Beträffande förslaget att blivande armétekniker under tiden för utbildningen
skall vara anställd som extra tjänsteman erinrar ämbetsverket om
att en liknande anordning tillämpas beträffande flygteknikeraspiranter. I
det fallet har anordningen närmast karaktär av ett provisorium för att tillgodose
behovet av en snabbrekrytering av flygtekniker i reserven. Därest
motsvarande behov av snabbrekrytering föreligger beträffande tygstaten,

Kungi. Maj:Is proposition nr 110

anses en liknande anordning böra tillämpas. I så fall bör enligt ämbetsverket
ett mot antalet arméteknikeraspiranter svarande antal beställningar
för armétekniker och furirer i beställningsmannatjänst hållas vakant.

Statskontoret, som icke ansett sig kunna bedöma krigsorganisationens
behov av tygstatspersonal i reserven, tillstyrker förslagen om antagning, befordran,
avgång och pensionsförmåner samt om lön under utbildningstiden.

Statens lönenämnd, vars yttrande endast berör löne- och pensionsfrågorna,
har icke något att erinra mot att förslaget lägges till grund för
utfärdande av erforderliga bestämmelser i ämnet. En omräkning av de föreslagna
årliga pensionsbeloppen till armétekniker anses emellertid böra ske.
Detta motiveras med att — ehuru beställning för flygtekniker är placerad
i 15 lönegraden och beställning för armétekniker i 14 lönegraden — reservpensionen
för armétekniker föreslagits utgå med samma belopp som pensionen
till flygtekniker i reserven.

Departementschefen

Den fortskridande motoriseringen inom armén och den allt mer ökade
användningen av teknisk materiel medför, såsom arméchefen framhållit,
ett ökat behov av teknisk personal för kvalificerade mekanikeruppgifter.
En väsentlig utbyggnad av tygstatens aktiva personal har också
till följd av riksdagsbeslut ägt rum sedan budgetåret 1947/48. Såsom framgår
av propositionen 1954:110 (s. 65—67) har arméchefen lagt fram en
plan för ytterligare utbyggnad av tygstatens aktiva kader.

Den aktiva personalen, som är avpassad för att tillgodose behovet av tekniker
i fred, kan icke förslå för att täcka behovet av kvalificerad mekanikerpersonal
i krigsorganisationen. Den av arméchefen framlagda utredningen
synes ge belägg för att detta behov under nuvarande förhållanden ej heller
kan tillgodoses med anlitande av f. d. aktiv tygstatspersonal och värnpliktiga
mekaniker. Det torde därför vara ofrånkomligt att, såsom arméchefen
föreslagit, tygstatens reserv utbygges med förtidsavgången f. d. aktiv
personal och reservanställd personal.

Det av chefen för armén framlagda förslaget i ämnet synes mig välgrundat
och jag kan i huvudsak tillstyrka detsamma. Jag föreslår således
att tygstatens reserv, med början under budgetåret 1955/56, utbygges med
högst 154 man, av vilka högst 86 bör vara reservanställda och återstoden
förtidsavgångna tekniker. Denna personal beräknas på lång sikt komma
att fördela sig på i medeltal 10 tygverkmästare, 20 tyghantverkare och 124
armétekniker. — Mot arméchefens förslag i fråga om villkoren för att
antagas och befordras i reserven har jag icke något att erinra. I vad angår
tjänstgöringsskyldighet och löneförmåner i reserven samt avgång ur reserven
bär bestämmelserna om civilmilitär personal i 1943 års reservbcfälskungörelse
för armén i tillämpliga delar ges motsvarande tillämpning.

Reservpensionen till tygverkmästare och tyghantverkare hör utgå med

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

samma belopp som utgår till underofficer enligt reservbefä 1 skungöre 1 sen
föi armén. För armétekniker bör enligt min mening reservpensionen bestämmas
till samma belopp, som gäller för flygtekniker i reserven.

Jag har icke något att erinra mot att den personal, som avses skola
reservanstälias såsom armétekniker, genomgår särskild utbildning under
omkring 12 månader. Då det synes angeläget att bristen på kvalificerad personal
i krigsorganisationen fylles utan allt för stor tidsutdräkt tillstyrker
jag att den för ifrågavarande 86 armétekniker erforderliga särskilda utbildningen
meddelas inom loppet av omkring sex år. Av samma skäl anser jag
det nödvändigt att arméteknikeraspiranterna under denna utbildning
erbjudes ekonomiska villkor, som garanterar tillräcklig rekrytering. Jag
föreslår därför att aspiranterna under ifrågavarande utbildningsperiod
anställes såsom civilmilitära beställningshavare med placering i lönegrad
Cg 12. Lönekostnaderna bör kompenseras genom att vakanta beställningar
vid tygstaten tages i anspråk i erforderlig omfattning.

Till frågan om kontinuerlig tillförsel av reservanställd personal för tid
efter det att den nu avsedda utbildningen genomförts torde ställning få
tagas sedan erfarenhet vunnits om utfallet av rekryteringen till den nya
reservorganisationen.

Det torde fa ankomma pa Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i reservbefälskungörelsen
för armén, som föranledes av vad jag i det föregående
föreslagit, ävensom att meddela de bestämmelser i övrigt, som kan
erfordras för genomförande av förslagen.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande
utbyggnad av tygstatens reserv.

[3] Marinens tekniska personal

Genom beslut den 22 augusti 1952 tillkallades direktören vid AB Götaverken
i Göteborg R. A. Lindén för att verkställa utredning angående marinens
tekniska personal. Utredningen verkställdes under hösten samma år.
Den 4 december 1952 överlämnade Lindén betänkande med förslag i
ämnet. Yttranden över betänkandet har avgivits av chefen för marinen,
försvarets civilförvaltning, marinförvaltningen, statskontoret, statens organisationsnämnd,
överstyrelsen för yrkesutbildning, kommerskollegium, statens
lönenämnd, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, försvarets skolnämnd,
kompetensutredningen, svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet,
försvarsväsendets underbefälsförbund, försvarsväsendets
civilmilitära ingenjörers förbund, försvarets civila tjänstemannaförbund,
marinens maskinbefälsförening, statsverkens ingenjörsförbund, svenska
teknologföreningen samt tekniska läroverkens ingenjörsförbund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

I sitt förenämnda yttrande framhöll chefen för marinen att de av Lindén
framlagda förslagen var att betrakta som principiella. Kompletterande detaljutredningar
erfordrades. Sådana utredningar hade vid den tidpunkt, då
marinchefen avgav sitt yttrande, påbörjats inom marinledningen och de är
numera slutförda. I skrivelse den 15 januari 1954 har marinchefen redovisat
resultaten av nämnda kompletterande utredningar samt avgivit därav
betingade förslag. Statskontoret och statens lönenämnd har avgivit yttranden
över marinchefens ifrågavarande förslag.

Sedermera har marinchefen i skrivelse den 10 maj 1954 inkommit med
ytterligare förslag rörande effektivisering av den tekniska tjänsten vid
marinen, över förslagen har yttranden avgivits av statskontoret, statens
lönenämnd och svenska underofficersförbundet.

Slutligen har marinchefen i skrivelse den 10 j-uli 1954 lämnat vissa närmare
uppgifter i ärendet med anledning av vad som anförts i statskontorets
och statens lönenämnds förenämnda yttranden.

I det följande kommer att redogöras för den nuvarande organisationen
inom förevarande område, utredningsmannens förslag, marinchefens förslag
samt inkomna yttranden och utlåtanden. Därutöver kommer att anmälas
fråga om förmåner till stampersonal som genomgår utbildning för
vinnande av anställning som mariningenjör.

Nuvarande organisation

Marinens tekniska personal består av högskoleutbildade mariningenjörer,
underofficerare m. fl. tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna,
civila ingenjörer och andra tekniker samt officerare med teknisk utbildning.

Till kategorien mariningenjörer räknas i förevarande sammanhang
skeppsbyggnadsingenjörer och specialingenjörer. Sistnämnda grupp utgöres
av elektro-, artilleri-, torped-, min- och teleingenjörer. Mariningenjörerna
utbildas i huvudsak på följande sätt.

Efter antagning genomgår mariningenjörsaspiranten under cirka ett år
rekryt- och underbefälsutbildning. Aspirant, som godkänts i denna utbildning
och som förklarats lämplig för fortsatt utbildning, praktiserar därefter
under en tid av omkring tre månader såsom arbetare vid varv eller verkstad.
Därefter antages aspiranten som mariningenjörskadett och påbörjar
utbildning vid teknisk högskola. Under tredje eller fjärde årskursen vid
den tekniska högskolan genomgår mariningenjörskadetten specialkurs i
krigsfartygskonstruktion. Sommartid bibringas kadetten kunskaper om
tjänsten vid marinen genom särskilda kurser på fartyg och vid örlogsvarv.
Ifrågavarande utbildning pågår under tre somrar. Vid påbörjandet av andra
sommarens kurs uttages kadett för utbildning inom viss specialgren. Efter
civilingenjörsexamen kan mariningenjörskadett antagas till marinunderingenjör
i mariningenjörkårens reserv och erhålla stipendium för för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

kovran i yrket under en tid av 18 månader genom tjänstgöring vid svenskt
eller utländskt företag eller genom utlandsstudier. Efter 18 månaders reservtjänstgöring
sker utnämning till mariningenjör av 2. graden i kårens
reserv. Sådan mariningenjör kan efter ansökan anställas i ledig beställning
på mariningenjörkårens stat.

Mariningenjörerna har sitt mest omfattande verksamhetsområde inom
marinförvaltningen. De handlägger vissa inom förvaltningen förekommande
ärenden rörande projektering m. m. av marinens fartyg, fartygens utrustning,
marinens verkstäder samt utför olika utredningar. Ett antal mariningenjörer
är placerade till tjänstgöring vid örlogsvarven. Där deltager de
i ledningen och övervakningen av underhålls- och ombyggnadsarbeten på
flottans fartyg in. in. Vissa lärarbefattningar vid marinens utbildningsanstalter
uppehälles av mariningenjörer. Mariningenjörer tjänstgör vidare
i sjöstyrkestaber och på rustade fartyg. Ett mindre antal mariningenjörer
tjänstgör i chefsbefattningar vid kustartilleriförsvaren.

Underofficerare tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna ''säd
flottan utbildas i stort sett på följande sätt.

Av det första anställningsåret ianspråktages i runt tal sex månader för
rekrytskola och yrkeskurs. Resterande del av första anställningsåret utnyttjas
för praktisk tjänstgöring. Under andra anställningsåret genomgår
eleverna verkstadsskola och fullgör praktisk tjänst. Det tredje anställningsåret
upptages av furirskola samt yrkeskurs. Denna kurs är delvis förlagd
i land och delvis ombord på flottans fartyg. Den som godkänts i furirutbildningen
befordras till furir. Den egentliga underofficersutbildningen påbörjas
i regel under femte anställningsåret. Underofficersutbildningen omfattar
två läsår vid försvarets läroverk samt ett läsår vid marinens underofficersskola.
Furir, som avlagt realexamen före påbörjandet av sin tjänstgöring
vid flottan, befrias från utbildningen vid försvarets läroverk. Uppehållen
mellan läsåren utnyttjas för praktisk tjänstgöring. Sedan utbildningen
vid underofficersskolan avslutats genomgås vissa vrkeskurser och
därefter är vederbörande kompetent till underofficer. Underofficersutnämning
sker således normalt efter cirka åtta anställningsår. Underofficersexamen
för maskinavdelningens personal har tidigare inneburit likställighet
med sjöingenjörsexamen.

Utbildningen av kustartilleriets personal tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna
bedrives enligt i huvudsak samma grunder som nyss
angivits beträffande iflottans motsvarande personal. Vissa utbildningsavsnitt
för kustartilleripersonalen är dock kortare än motsvarande avsnitt
för flottans personal.

Huvudparten av de underofficerare vid flottan, som tillhör maskinavdelningen,
tjänstgör ombord på flottans fartyg såsom uppbördsmaskinister
(maskintjänstchefer), uppbördselektriker (elektrotjänstchefer) samt maskinrums-
och pannrumsmaskinister. Maskinunderofficerare tjänstgör vi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

dare vid örlogsvarven såsom biträden åt marinförvaltningens nybyggnadskontrollanter,
uppbördsmän för förråd eller avrustade fartyg m. in. Ett
mindre antal maskinunderofficerare är lärare vid marinens skolor.

De av flottans underofficerare, som tillhör hantverksavdelningen, fullgör
vid tjänstgöring ombord på flottans fartyg huvudsakligen service- och
uppbördsmannatjänst. De till tjänstgöring i land kommenderade hantverksunderofficerarna
bestrider befattningar som uppbördsmän för förråd
eller på avrustade fartyg, chefer för radiostationer, instruktion sunderofficerare
vid utbildningsanstalter m. m.

Flertalet av kustartilleriets underofficerare tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna
tjänstgör som förrådsförvaltare, uppbördsmän vid
regionala förråd, biträden åt marinförvaltningens nybyggnadskontrollanter
och lärare vid vissa skolor samt avses i övrigt för uppgifter, som har samband
med driften och underhållet av materielen. Kustartilleriets maskinister
bestrider vidare maskintjänsten ombord på kustartilleriets fartyg.

Gruppen civila tekniker inom marinen utgöres av högskoleutbildade
ingenjörer, gymnasieingenjörer samt tekniker med utbildning vid tekniskt
institut eller motsvarande. För vinnande av anställning såsom civil tekniker
inom marinen fordras regelmässigt att vederbörande utöver examen
har för tjänsten lämplig praktik. Civila tekniker finns anställda vid marinförvaltningen,
örlogsvarven och kustartilleriförsvaren. Ifrågavarande personal
handhar mycket skiftande konstruktiva och administrativa uppgifter.
Vissa chefsbefattningar är tillsatta med civila ingenjörer.

Till kategorien officerare med teknisk utbildning räknas officerare, som
genomgått någon av sjökrigshögskolans tekniska kurser. Ifrågavarande utbildning
avser att ge officerarna ökade förutsättningar att på rätt sätt
utnyttja teknisk materiel samt att bedöma de militära möjligheter, som
teknikens utveckling erbjuder. Ifrågavarande officerare utnyttjas för befattningar
inom marinledningen, vid örlogsvarven och vid kustartilleriförsvaren.
De placeras vidare såsom lärare vid vissa läroanstalter.

Utredningsmannens förslag

Utredningsmannen har funnit att läget inom den tekniska tjänsten
karakteriseras av teknikens kraftiga utveckling och bristen på lämpligt
utbildad teknisk personal. Denna personalbrist bär förorsakat fördyringar
och förseningar i materielanskaffningen. Personalbristen har vidare tvingat
marinens myndigheter att i allt större utsträckning anlita den privata industriens
personalresurser. Härigenom har ytterligare kostnader uppkommit.
Materielens underhåll har under senare år måst eftersättas. Detta
är särskilt betänkligt med hänsyn till att den moderna, mera komplicerade
materielen fordrar mer underhåll än den äldre materielen. Kristen på lämpliga
tekniker för tjänstgöring ombord på flottans fartyg har medfört att
materielunderhållet i större utsträckning än tidigare utföres vid örlogs -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

varv. Detta har haft till följd att underhållskostnaderna stigit och stridsberedskapen
sjunkit. Det har i det rådande läget varit svårt att sätta rätt man
på rätt plats. Mariningenjörer har ej sällan placerats i befattningar för vilka
de saknat tillräckliga erfarenheter och praktiska kunskaper. Täta omplaceringar
bär orsakat besvärligheter av skilda slag för såväl personalen som
tjänsten. Svårigheterna att rätt bedriva den tekniska tjänsten har accentuerats
av den stora avgång, som under senare år ägt rum bland marinens
tekniska personal. De viktigaste orsakerna härtill anser utredningsmannen
vara bristen på tjänster i högre löneställning samt de ringa möjligheterna
för lägre personal att avancera till högre befattningar. Utredningsmannen
berör betydelsen av att maskin- och hantverksunderbefäl vidareutbildas
till mariningenjörer.

För att överbrygga avståndet mellan de högskoleutbildade mera teoretiskt
inriktade mariningenjörerna och underofficerarna med deras stora praktiska
erfarenhet men otillräckliga teoretiska underbyggnad föreslår utredningsmannen
att organisationen utökas med en grupp ingenjörer, som förenar
praktisk erfarenhet med teoretiskt kunnande. Ifrågavarande ingenjörer
bör avses för tjänst på fartyg, i marinförvaltningen, vid örlogsvarven
in. m. Arbetsuppgifterna motiverar, att de innehar officers ställning. Liksom
för officer bör studentexamen eller motsvarande kompetens krävas
åtminstone i ämnena historia, geografi, psykologi, samhällslära och modersmål.
Studentkompetens bör vidare fordras i ett av engelska och tyska
språken. Den teoretiska utbildningen bör främst vara inriktad på marinens
materiel och leda till kompetens som är likvärdig med examen vid
tekniskt gymnasium. Utbildningen bör bedrivas i marinens regi. En del av
utbildningen kan dock förläggas till tekniskt gymnasium. Den praktiska
utbildningen, som för denna grupp är av särskild betydelse, bör bedrivas
vid särskilda skolor eller skolförband i form av bland annat yrkeskurser
av det slag som för närvarande förekommer inom marinen. Den nya ingenjörkategorien
bör rekryteras bland den fast anställda personalen samt
bland personer som avlagt examen vid tekniskt gymnasium eller studentexamen
vid allmänt läroverk. Den sammanlagda utbildningstiden — underbefälsutbildningen
inberäknad — för den förra kategorien av elever beräknas
till cirka tolv år. Den senare kategorien av elever beräknas kunna
utbildas på fem år. De nya mariningenjörerna bör tillhöra den nuvarande
mariningenjörkåren men bilda egen befordringsenhet. Mariningenjör tillhörande
den nya kategorien (mariningenjör KSS) bör efter viss tids utbildning
vid teknisk högskola kunna övergå till den äldre kategorien (mariningenjör
TH). Mariningenjör KSS bör normalt kunna uppnå kaptens
tjänsteklass. Mariningenjör KSS, som avlagt studentexamen eller motsvarande,
bör efter avslutad ingenjörutbildning inplaceras i lönegrad Ce 16
och tilläggas fänriks tjänsteklass (marinunderingenjör). Efter två tjänstår
bör befordran ske till mariningenjör av 2. graden i Ca eller Ce 19 och upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

flyttning ske till löjtnants tjänsteklass. Mariningenjör av 2. graden bör
inplaceras i Ca 23 efter sex tjänstår och befordras till mariningenjör av 1.
graden i Ca 27 — med kaptens tjänsteklass — i män av tillgång på lediga
beställningar. Mariningenjör KSS, som rekryterats bland den fast anställda
personalen, bör efter ingenjörexamen tillhöra Cg 19 under två år och därefter
erhålla extra ordinarie eller ordinarie beställning i samma lönegrad.
Befordran bör därefter ske enligt samma grunder som föreslagits beträffande
övriga mariningenjörer KSS.

Den nuvarande underofficerskåren föreslås skola ersättas med en ny
personalgrupp, benämnd mästarkåren, som skall bestå av mästare och
flaggmästare. Utbildningen av ifrågavarande nya personal bör uppdelas så,
att vederbörande först genomgår en mästarskola och därefter, sedan viss
tids tjänst fullgjorts i mästargraden, en flaggmästarskola. Den nya kategorien
mariningenjörer bör, i den utsträckning den rekryteras från stampersonalen,
i princip rekryteras bland mästarna. Flaggmästargraden är
slutgrad inom mästarkåren. Undantagsvis bör flaggmästare kunna uttagas
för utbildning till mariningenjör KSS. Mästare och flaggmästare, som
önskar avgå ur tjänst, bör beredas möjlighet att erhålla civil kompetens
genom utbildning på statens bekostnad.

De nu skisserade vägarna för utbildning av de nya mariningenjörerna
bör icke hindra, anser utredningsmannen, att andra vägar hålles öppna.
I princip bör varje person utnyttjas på det sätt som bäst tillgodoser såväl
marinens behov som hans egna intressen.

De nya personalgruppernas reserver föreslås rekryterade med personer,
som avgår från beställning på aktiv stat eller som icke kunnat beredas
anställning på aktiv stat eller som från utbildningens början avsett att
vinna anställning i reserven. Även värnpliktiga bör efter särskild utbildning
kunna beredas reservanställning.

De i det föregående omnämnda förslagen kan icke genomföras omedelbart.
Vissa övergångsanordningar erfordras för att tillvarataga nu befintlig
och under utbildning varande personal. Utredningsmannen föreslår, att förvaltare,
flaggunderofficerare och underofficerare av 2. graden tillhörande
marinens tekniska yrkesgrenar efter prövning uttages för utbildning till
mariningenjörer KSS. Tiden för denna utbildning bör göras kortare än den
normala och variera efter vederbörandes kvalifikationer. Om möjligt bör
utbildningen bedrivas på vederbörandes egen förläggningsort. De underofficerare
som av olika skäl icke befordrats till mariningenjörer KSS kvarstår
såsom underofficerare och för dessa upptages beställningar i sådan
omfattning, att nuvarande befordringsmöjligheter bibehålies.

För att fylla vakanserna bland de nuvarande mariningenjörerna och
för alt få ett visst tillskott till mariningenjörer KSS bör civil ingenjörpersonal
inom marinförvaltningen och marinens lokalförvaltningar efter
prövning kunna uttagas för vidareutbildning. Likaledes bör värnpliktiga

Kungl. Maj:ts proposition nr HO

mariningenjörer med examen från teknisk högskola kunna efter lämplig
utbildning intagas i mariningenjörkåren. Även officerare med fallenhet för
teknisk tjänst bör efter omskolning kunna intagas i kåren, främst för användning
inom vapentjänstgrenarna.

Utredningsmannen föreslår, att vissa högre beställningar tillkommer avsedda
för mariningenjörer med utbildning vid teknisk högskola. Han föreslår
dessutom vissa förändringar av mariningenjörkårens statsammansättning.

Behovet av beställningar för den föreslagna personalorganisationen har
beräknats på grundval av det materielläge, som förväntas uppkomma sedan
nu löpande materielplaner genomförts, samt den organisation av inarinförvaltningen,
som marinledningen föreslagit i yttrande över 1946 års militära
förvaltningsutrednings betänkande. Utredningsmannen bär vidare räknat
med att högbåtsmän enligt vissa grunder skall uppflyttas till mästare. Antalet
beställningar, som erfordras år 1958, uppskattas med angivna utgångspunkter
till 300 för mariningenjörer KSS, 275 för flaggmästare, 375 för
mästare, 235 för högbåtsmän och 375 för furirer.

Merkostnaderna för den föreslagna organisationen i vad den avser
mariningenjörer KSS, underofficerare och underbefäl i förhållande till nuvarande
organisation beträffande underofficerare och underbefäl har beräknats
till cirka 212 000 kronor per år. Härvid bär hänsyn icke tagits till
inbesparade avskedspremier m. m. För mariningenjörer med högre teknisk
utbildning har någon motsvarande kostnad icke kunnat beräknas.

åttranden över utredningsmannens förslag

Försvarets civilförvaltning anser de föreslagna jämkningarna i marinens
befälsorganisation och förslagen beträffande rekrytering och utbildning
av personal för den tekniska tjänsten vara ägnade att medverka till
att avhjälpa de brister i olika hänseenden, som vidlåder den nuvarande
organisationen. Ämbetsverket framhåller såsom önskvärt att med beslut
i frågan får anstå till dess resultat föreligger av 1948 års befälsutredning
men vill icke motsätta sig att ställning i princip tages till utredningsmannens
förslag, utom såvitt avser frågan om den föreslagna mästargruppens
kårtillhörighet. Ämbetsverket ställer sig avvisande till förslaget att
befattningar för högbåtsman skall besättas med mästare samt till förslaget
att mästare och flaggmästare, som önskar avgå ur tjänst, skall beredas
möjlighet att erhålla civil kompetens genom utbildning på statens bekostnad.

Marinförvaltningen ansluter sig till grundtankarna i förslaget att införa
en ny grupp mariningenjörer med lägre kompetens än nuvarande
mariningenjörer. Förslaget att ersätta vissa underofficerare med mästare
och flaggmästare godtages under förutsättning att de nuvarande underofficerarnas
mera kvalificerade arbetsuppgifter successivt övertages av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

nya ingenjörerna. Ämbetsverket ställer sig tveksamt till frågan om avskaffande
av förvaltargraden. Vidare anser marinförvaltningen, att en
snabb omskolning av nuvarande underofficerare till mariningenjörer KSS
knappast är tänkbar samt att för inträde i den nuvarande mariningenjörkåren
bör fordras fullständig civilingenjörsexamen. Om den nya typen av
mariningenjörer införes, får det enligt ämbetsverket icke förbises, att högskoleutbildade
mariningenjörer fortfarande erfordras för vissa befattningar
ombord.

Statskontoret anser det betänkligt, att kostnaderna för förslagens genomförande
icke kunnat närmare beräknas. Någon mera genomgripande ändring
av marinens underofficerskårer på grundval av föreliggande utredning
bör enligt ämbetsverket icke komma i fråga. Bland annat bör resultatet
av befälsutredningens arbete avvaktas. I övrigt gör ämbetsverket
vissa erinringar mot de föreslagna löneställningarna för de nya personalkategorierna.
Enligt statskontorets mening kan utredningen icke läggas
till grund för proposition i ämnet.

Statens organisationsnamnet tillstyrker i princip att den föreslagna nya
kategorien mariningenjörer tillkommer samt att denna kategori rekryteras
och utbildas på sätt utredningsmannen föreslagit. Nämnden anser det angeläget
att förslagen snarast genomföres.

Överstyrelsen för yrkesutbildning anser det vara av värde för marinen,
att denna genom den nya typen av mariningenjörer kan draga nytta
av den utbildning, som meddelas vid de statliga gymnasierna. Utbildningen
av mästare till mariningenjör KSS bör enligt överstyrelsens mening omfatta
samtliga tre klasser vid tekniskt gymnasium. Det ifrågasättes, om
icke den teoretiskt-tekniska utbildningen skulle kunna äga rum vid de
statliga tekniska fackskolorna.

Statens lönenämnd — som icke prövat behovet av den nya mariningenjörkategorien
— finner det anmärkningsvärt, att utredningen icke redovisat
vilka befattningar ombord på flottans fartyg och i landtjänst, som
skall bestridas av mariningenjörer KSS, och kan på denna grund icke taga
ställning till de föreslagna lönegradsplaceringarna för ifrågavarande kategori.
Motsvarande gäller beträffande mästare och flaggmästare. Nämnden
framhåller, att slutlig ställning till utredningsmannens förslag icke
torde kunna tagas annat än i större sammanhang.

Överstyrelsen för de tekniska högskolorna anser det önskvärt, att kom*
mendering av mariningenjörskadetter till teknisk högskola sker i samråd
med vederbörande skolas rektor. Utbildningen av mariningenjörer KSS
till mariningenjör av den högre kategorien bör enligt överstyrelsen omfatta
fyra års deltidsstudier vid teknisk högskola.

Försvarets skolnämnd kan icke biträda den omfattande nedskärning
av den allmänbildande undervisningen, som föreslagits beträffande mästarkåren.
Denna undervisning bör motsvara nuvarande utbildning för underofficerare
samt bedrivas vid försvarets läroverk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Kompetensutredningen anser det påkallat med en förstärkning av
marinens tekniska personal. Den föreslagna utökningen med en helt ny
mellangrupp av ingenjörpersonal är i princip riktig. Det är emellertid icke
möjligt att på grundval av förslaget säkert bedöma i vad mån denna personals
kompetens räcker. Något krav på viss bestämd examen eller utbildning
bör icke uppställas för antagning och utbildning av mariningenjörer
KSS. Lämpligheten av att befordringsgången för den nya kategorien
mariningenjörer bindes genom befordran med vissa tidsintervaller ifrågasättes.
Befordran till högre beställningar bör under alla förhållanden ske
efter ledigförklarande och icke enligt fastställd turordning. För antagning
till mariningenjör tillhörande den högre kategorien bör finnas generell
möjlighet till dispens från civilingenjörsexamen för kvalificerade tekniker.
Den nya gruppen ingenjörer bör göras fristående från mariningenjörkåren
och erhålla särskilda tjänstebenämningar. Beträffande den nuvarande
mariningenjörkåren bör bland annat undersökas möjligheterna att minska
de militära funktionerna i syfte att öka specialiseringen.

Svenska officersförbundet har beträffande förslaget att införa en ny
grupp ingenjörer intet att erinra mot den av utredningsmannen tillämpade
principen. Förbundet anser det dock olämpligt att i en kår ha personal
med samma tjänsteställning men olika formell kompetens och löneställning.
Beträffande vapentjänsten synes utredningen syfta till, anför förbundet,
att förbehålla specialingenjörer ett antal ledande befattningar, som
niu regelmässigt besättes med tekniskt utbildade officerare. I denna del kan
förbundet inte godtaga utredningsmannens förslag.

Försvarsvåsendets underbefälsförbund anser att ställning till förevarande
fråga bör tagas i sammanhang med motsvarande frågor för försvaret i
dess helhet. Förbundet hemställer att ifrågavarande förslag icke för närvarande
föranleder någon åtgärd.

Försvarsvåsendets civilmilitära ingenjörers förbund finner den nuvarande
utbildningen av mariningenjörer och mariningenjörkårens nuvarande
organisation i stort sett lämpliga. För avhjälpande av rådande
vakansläge inom mariningenjörkåren bör värnpliktiga mariningenjörer och
andra civilingenjörer efter dispens kunna antagas i 27 lönegraden. Omedelbart
efter anställningen bör dessa ingenjörer erhålla marinmilitär utbildning.
—■ Förbundet tillstyrker att den föreslagna nya kategorien mariningenjörer
tillkommer. De bör ha andra tjänstebenämningar än de föreslagna och
tillhöra en särskild kår. Examen från civilt tekniskt läroverk bör fordras.
Efter viss vidareutbildning bör ifrågavarande personal kunna beredas
regementsofficerslöner. För antagning som mariningenjör av den högre
kategorien bör fordras fullständig civilingenjörsexamen.

Försvarets civila tjänstemannaförbund förklarar, att utredningen i åtskilliga
avseenden är bristfällig, och avstyrker, att den lägges till grund
för förslag till riksdagen. Enligt förbundets uppfattning lägger det nu -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

varande kårsystemet hinder i vägen för en tillfredsställande rekrytering
av mariningenjörkåren.

Marinens in a s ki nbefäls fören i n g anser bland annat, att marinens
maskinbefälstjänst liksom hittills bör bestridas av sjöingenjörsutbildad
personal, som genom påbyggnadskurser bör göras förtrogen med materielen
i örlogsflottan, samt att maskinpersonalen bör ha officers ställning och
lön som svarar mot ansvar och utbildning.

Statsverkens ingenjörsförbund avstyrker, att utredningen lägges till
grund för förslag till riksdagen. Förbundet anser det styrkt, att marinen
lider brist på kvalificerad teknisk personal. De åtgärder, som utredningen
föreslår i syfte att häva bristen, är emellertid icke tillfredsställande.

Svenska teknologföreningen tillstyrker, att den föreslagna nya gruppen
ingenjörer tillkommer. Dessa anses dock böra skiljas från nuvarande
mariningenjörer genom särskilda tjänstebenämningar och en egen kår. För
anställning i denna kår bör fordras studentexamen eller examen från tekniskt
gymnasium. Den föreslagna utbildningen på värnpliktslinjen synes
i huvudsak väl avvägd. För övergång till den högre kategorien av mariningenjörer
bör krävas fullständig civilingenjörsexamen.

Tekniska läroverkens ingenjör sförbund delar utredningsmannens åsikt,
att det torde vara nödvändigt, att plats beredes inom marinen för ingenjörer,
som bär examen från tekniskt läroverk eller motsvarande utbildning.
Förbundet ifrågasätter emellertid lämpligheten av att dessa ingenjörer
rekryteras såväl från dem, som på egen bekostnad genomgått denna utbildning,
som från underofficerare, vilka fått hela sin utbildning på statens
bekostnad. Enligt förbundets mening behöver den militära utbildning, som
en läroverksingenjör bör bibringas, icke vara så lång som utredningsmannen
föreslagit. Kvalificerade läroverksingenjörer bör efter dispens kunna
erhålla befordran till högre lönegrader.

Marinchefens förslag

I det följande lämnas eu sammanfattande redogörelse för marinchefens
ståndpunkt i förevarande fråga.

Marinchefen bestyrker det stora behovet av den nya kategori ingenjörer,
som enligt utredningsmannens förslag bör tillkomma. Åtgärder bör
snarast vidtagas för att ingenjörteknisk personal med föreslagna kvalifikationer
och arbetsuppgifter tillföres marinen. Ifrågavarande personal
bör tillhöra mariningenjörkåren men bilda en från nuvarande mariningenjörer
skild befordringsenhet. De nya ingenjörerna bör benämnas mariningenjörer,
linje B, och de nuvarande mariningenjörerna anses i konsekvens
härmed böra benämnas mariningenjörer, linje A. Marinchefen avstyrker
förslaget att ersätta de nuvarande underofficerarna med mästare
och flaggmästare. Marinchefen räknar med att befälspersonalen inom

3—so sr, Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

marinens tekniska tjänst liksom för närvarande skall hänföras till tre
kategorier, nämligen mariningenjörer, underofficerare och underbefäl. De
nya mariningenjörerna bör rekryteras bland den fast anställda personalen
inom marinen samt, när särskilda skäl därtill föreligger, bland personer,
som avlagt examen vid tekniskt läroverk eller sjöbefälsskola. Vidareutbildningen
bör bedrivas inom marinen och förläggas till sjökrigsskolan.
Utbildningen bör ske i huvudsak enligt de riktlinjer som utredningsmannen
angivit. Avlagd examen vid sjökrigsskolans linje för mariningenjörer
bör berättiga till anställning vid mariningenjörkåren som marinunderingenjör
i lönegrad Ce 16 med fänriks tjänsteklass. Efter två år i denna
anställningsform bör befordran ske till mariningenjör av 2. graden i lönegrad
Ca 19/23 eller, om ordinarie beställning icke finnes disponibel, lönegrad
Ce 19/23. Mariningenjör av 2. graden tillägges löjtnants tjänsteklass.
Uppflyttning från 19 till 23 lönegraden bör ske enligt de grunder
som för närvarande gäller för löjtnant. Slutgraden för här ifrågavarande
mariningenjörer bör vara mariningenjör av 1. graden i lönegrad Ca 27 med
kaptens tjänsteklass. Mariningenjör, linje B, bör ha möjlighet att under
sin tjänst inom marinen komplettera till kompetens motsvarande civilingenjörsexamen
och övergå till mariningenjör, linje A. Efter förhandlingar
med berörda personalorganisationer föreslår marinchefen, att
mariningenjör, linje B, pensioneras vid 55 års ålder. Marinchefen
har beräknat behovet av mariningenjörer, linje B, med utgångspunkt i
krigsorganisationen i fråga om flottan och fredsorganisationen beträffande
kustartilleriet. Enligt marinchefens förslag bör befattningar
för far tygsingenjör er på jagare och ubåtar, tjänstegrenschefer för de
skeppstekniska tjänstegrenarna på kryssare och jagare, maskinvaktschefer
på kryssare av typ Tre Kronor samt vissa befattningar inom vapentjänstgrenarna
ombord och i land besättas med mariningenjörer, linje B.
De av marinchefen föreslagna befattningarna för mariningenjörer, linje B,
ersätter i huvudsak nu befintliga befattningar för mariningenjörer och
underofficerare. För att bereda mariningenjörer, linje A, tillfälle att inhämta
erforderliga praktiska kunskaper bör de kunna placeras i befattningar
avsedda för mariningenjörer, linje B. De mariningenjörer, linje B,
som i fredstid icke erfordras för tjänst ombord på flottans fartyg avses
placeras i marinförvaltningen och vid övriga organ i land. Under krigsförhållanden
skall ifrågavarande landbefattningar uppehållas av värnpliktiga
ingenjörer och mariningenjörer i reserven. Härigenom anses behovet
av civila tekniker kunna begränsas. Marinchefen föreslår att 179 beställningar
för mariningenjör er, linje B, tillkommer samt att 188 beställningar
och tjänster för mariningenjörer, underofficerare och civila tekniker utgår.
Vad marinchefen i övrigt anfört rörande behovet av mariningenjörer,
linje B, är i huvudsak av sådan natur att en redogörelse härför icke kan

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 35

lämnas i förevarande sammanhang. Handlingarna i ärendet kommer att
överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.

Av bilagorna 1—4 framgår nuvarande organisation och den av marinchefen
föreslagna organisationen i fråga om ledningen av den tekniska
tjänsten ombord på vissa av flottans fartyg.

Enligt marinchefens förslag skall den nya kadern av mariningenjörer
övergångsvis rekryteras bland nuvarande underofficerare. Underofficerare
med en levnadsålder, som ligger mellan 40 och 53 år, bör kunna överföras
utan ytterligare utbildning men efter prövning, som avser att kontrollera
att deras färdigheter är tillfyllest för anställning i mariningenjörkåren.
Underofficerare i åldersläget 35—40 år bär efter inträdesprov genomgå en
orienterande utbildning som avslutas med examen. Den som godkänts i
nämnda examen skall kunna anställas som mariningenjör, linje B. Underofficer,
som är yngre än 35 år, bör genomgå grundlig utbildning med examen
innan han kan komma i fråga för anställning såsom mariningenjör.

Genom de minskningar av antalet beställningar för underofficerare tillhörande
maskin- och hantverksavdelningarna vid flottan, som följer av
den nya organisationen, kommer befordringsmöjligheternia för underofficerarna
tillhörande nämnda yrkesavdelningar att förändras. Således kommer
möjligheterna för maskinunderofficerare att nå förvaltarbeställning
att minska med i runt tal 50 procent. Å andra sidan kommer möjligheterna
för vissa hantverksunderofficerare att befordras till förvaltare att öka
med i runt tal 15 procent. Det framhålles att maskinunderofficerarnas befordringsmöjligheter
trots den beräknade försämringen kommer att vara
bättre än vad för närvarande gäller för underofficerarna tillhörande däcksavdelningen.

Yttranden över marinchefens förslag

Enligt statskontorets uppfattning bör marinchefens förslag underkastas
en genomgripande omarbetning. Ämbetsverket uttalar, att de för sjöofficerstjänsten
tillämpade lönegraderna icke bör utnyttjas för mariningenjörer,
linje B, därest en kursverksamhet inom marinen för fast anställt
manskap av i huvudsak föreslagen omfattning kommer till stånd. i

Med hänsyn till de uppställda kompetenskraven för mariningenjörer,
linje B, har statens lönenämnd icke något att erinra mot de föreslagna lönegradsplaceringarna.
Däremot kan nämnden icke tillstyrka de föreslagna
över,gångsanordningarna, enligt vilka de för mariningenjörer, linje B, avsedda
beställningarna till stor del skall besättas med underofficerare,
vilkas kompetens icke motsvarar de uppställda fordringarna.

Svenska nndcrofficersförbundet framhåller, att den tekniska tjänstens
krav — i avvaktan på att försvarets befälsfråga vinner sin slutliga lösning
— bäst tillgodoses genom att förläna nuvarande underofficerare en mot
behovet svarande tilläggsutbildning inom vederbörligt yrkesområde samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 110

att gruppen tillerkännes den högre löneställning, som motsvaras av tjänstens
krav på befattningshavarna.

Förmåner till fast anställd personal vid utbildning till mariningenjör

Under de senaste tio åren bär ett mindre antal underbefäl och underofficerare
påbörjat vidareutbildning till mariningenjör. Utbildningen har omfattat
studier vid försvarets läroverk, där studentexamen avlagts, samt vid
tekniska högskolan i Stockholm i och för avläggande av civilingenjörsexamen.
Eleverna bär antagits till aspiranter och kadetter enligt de bestämmelser
som gäller för övriga blivande mariningenjörer. Under sommaruppehållen
vid nämnda utbildningsanstalter har eleverna genomgått
särskild utbildning inom marinen. Sistnämnda utbildning har till större
delen varit gemensam för samtliga mariningenjörskadetter. Tidigare hav
de underbefäl och underofficerare, vilka påbörjat här avsedd utbildning
till mariningenjör, medgivits att uppbära oavkortad lön i innehavande beställning
under hela utbildningstiden. De har därigenom kommit i åtnjutande
av samma förmån i berörda avseende som enligt Kungl. Maj :ts
brev den 29 juni 1945 utgår till underofficer eller underbefäl som genomgår
officers- eller reservofficersutbildning. Frågan om löneförmåner m. in.
till fast anställd personal, som genomgår utbildning till mariningenjör, har
närmare prövats av försvarets skolutredning, som den 25 augusti 1951
avgivit förslag i ämnet. I avvaktan på resultatet av den omprövning av
frågan som aktualiserats genom skolutredningens förslag bär fast anställd,
som antagits för utbildning till mariningenjör, medgivits att uppbära
oavkortad lön i innehavande beställning under första årskursen vid
teknisk högkola. Skolutredningens förslag innebär i huvudsak följande.

Underofficer eller furir, som antagits för utbildning till mariningenjör,
bör erhålla tjänstledighet från sin beställning under den tid han är mariningenjörskadett,
med undantag för tid då praktiska sommarkurser pågår.
Han bör under det första studieåret åtnjuta oavkortad lön under tio
tjänstledighetsmånader samt erhålla 400 kronor i bidrag för anskaffning
av böcker m. in. Han bör vidare befrias från att erlägga terminsavgifter.
Slutligen bör han äga ovillkorlig rätt till studielån från och med det andra
till och med det femte året med ett högsta belopp av 5 000 kronor per år.
Lånen bör vara ränte- och amorteringsfria fram till tiden för tillträdande
av mariningenjörsbeställning eller den motsvarande tidpunkt, då kompetens
för sådan anställning uppnåtts. För att komma i åtnjutande av föreslagna
förmåner skall vederbörande förbinda sig att kvarstå i tjänst viss
tid. Återbetalning bör ske med minst 2 500 kronor per år och vara fullgjord
senast under det nionde året efter antagning till mariningenjör av

2. graden och i varje fall innan vederbörande med hänsyn till nyssnämnd
förbindelse kan lämna sin tjänst vid försvaret. Efterlevande bör befrias
från eventuellt kvarstående skuld.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Över förslaget har yttranden inhämtats'' från chefen för marinen, försvarets
civilförvaltning, försvarets socialbyrå, statskontoret, statens lönenämnd,
överstyrelsen för de tekniska högskolorna, svenska officersförbundet,
svenska underofficersförbundet, försvarsväsendets underbefälsförbund
och försvarsväsendets civilmilitära ingenjörers förbund. Samtliga myndigheter
har i princip tillstyrkt förslaget. Chefen för marinen anser
att maximibeloppet för studielånen -— 5 000 kronor -— är otillräckligt
och föreslår höjning av beloppet till att motsvara årslönen i innehavande
beställning. Statskontoret å andra sidan anser att beloppet
bör begränsas till 4 000 kronor för år. Lönenämnden, som icke velat
motsätta sig ett genomförande av skolutredningens förslag såsom ett
provisorium, anför att i den mån det synes påkallat att anställd,
som erhåller viss utbildning i tjänsten, lämnar någon motprestation härför,
denna bör, hellre än att givas formen av en tjänsteförbindelse av ovillkorlig
karaktär, konstrueras så att lämplig del av utbildningskostnaden
betraktas som lån, vilket avskrives med visst belopp per tjänstgöringsår
enligt en i förväg fastställd amorteringsplan med rätt för den anställde
att, om han före nämnda tids utgång vill lämna anställningen, återbetala
utestående skuldbelopp. Motsvarande synpunkter fram föres av underbefälsförbundet.

Sedermera har inom försvarsdepartementet upprättats en promemoria
rörande ifrågavarande spörsmål. Däri har framlagts förslag av följande
innebörd. Underofficer eller underbefäl, som antages för här avsedd mariningenjörsutbildning,
bör medgivas att uppbära oavkortad lön i innehavande
beställning under första studieåret vid teknisk högskola. Under den återstående
studietiden bör vederbörande erhålla tjänstledighet med C-avdrag
å lönen, dock endast under tidsperioder, då undervisningen vid den
tekniska högskolan pågår (läsåret). För att kompensera inkomstbortfallet
bör vederbörande från och med det andra studieåret kunna erhålla lån för
att bestrida levnadsomkostnader in. in. Lånen, som bör vara räntefria, bör
utgå efter behovsprövning och bestämmas till ett högsta belopp av 6 000
kronor för underofficer och 5 000 kronor för underbefäl. Lånen bör, på sätt
statens lönenämnd föreslagit, återbetalas genom tjänstgöring som mariningenjör
under viss tid efter det att utbildningen avslutats. För varje lån
bör fastställas en amorteringsplan, av vilken bör framgå hur stort belopp
som skall avskrivas för varje fullgjort tjänstår eller del därav. Vederbörande
bör äga rätt att, om han före amorteringstidens utgång vill lämna
anställningen, återbetala resterande skuldbelopp. Med hänsyn till att lånen
skall återbetalas genom tjänstgöring anses det lämpligast att de finansieras
av medel som disponeras av försvarets myndigheter. Härvid anses det ligga
närmast till hands all lånen utgår från värnpliktslånefonden. Nu gällande
bestämmelser angående lån från värnpliktslånefonden (SFS 1945:494)
torde emellertid icke kunna tillämpas i förevarande sammanhang. Låne -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

verksamheten har bedömts bli av relativt ringa omfattning. Om värnpliktslånefonden
kommer till användning bör lånen beviljas och administreras
av försvarets socialbyrå i samråd med försvarets civilförvaltning. _ Ter minsavgifterna

vid de tekniska högskolorna är i enlighet med beslut av
1953 och 1954 års riksdagar föremål för en successiv avveckling. För närvarande
erlägges terminsavgifter endast av studerande i de båda lägre årskurserna.
I statsverkspropositionen för innevarande år (bil. 10, s. 312) förordas
att terminsavgifterna från och med nästa budgetår avskaffas för
ordinarie studerande i andra årskursen. Under förhandenvarande omständigheter
anses icke några särskilda anordningar beträffande de militära
elevernas terminsavgifter böra vidtagas. — Särskild ersättning för utgifter
för anskaffande av studie- och arbetsmateriei anses icke böra utgå.

Över departementspromemorian har yttranden avgivits av försvarets
civilförvaltning, försvarets socialbyrå, statskontoret, riksräkenskapsverket
och försvarsväsendets underbefälsförbund. Remissmyndigheterna har i
princip tillstyrkt förslaget. Riksräkenskapsverket har yttrat sig allenast beträffande
frågan om de föreslagna studielånens finansiering.

Socialbyrån anser att studielånen bör utgå utan behovsprövning och att
lånebeloppen måste vara enhetliga. Enligt socialbyråns mening bör förvaltningsuppgiften
beträffande dessa lån anförtros överståthållarämbetet. _

Statskontoret har i betraktande av de förändringar i penningvärdet, som
inträffat sedan ämbetsverket avgav sitt utlåtande över skolutredningens
förslag, inte något att erinra mot att maximibeloppet för studielån åt underbefäl
bestämmes till 5 000 kronor. Därest en differentiering av lånens storlek
anses påkallad, anser ämbetsverket det föreslagna högsta lånebeloppet
för underofficer, 6 000 kronor, vara lämpligt avvägt. Enligt statskontorets
mening bör återbetalningsskyldighet i princip föreligga i fråga om studielån,
men ämbetsverket vill icke motsätta sig den i promemorian föreslagna
anordningen. Ämbetsverket ifrågasätter dock om icke möjligheten
till avskrivning av lån i vart fall bör begränsas till att gälla halva lånesuinman.
Med hänsyn till att lånen icke avses skola återbetalas kontant
av befattningshavare, som kvarstår i tjänst, utan avskrivas med visst belopp
för tjänstgöringsår anser riksräkenskapsverket att medel för ifrågavarande
ändamål bär anvisas under ett särskilt anslag under fjärde huvudtiteln.
Underbefälsförbundet anser att studielånens maximibelopp bör
bestämmas till 6 000 kronor för underbefäl och ifrågasätter nödvändigheten
av en differentiering av lånebeloppen mellan underofficer och underbefäl.
Förbundet anser vidare bland annat att, sa länge icke terminsavgifterna
vid tekniska högskolan helt avvecklats, ersättning bör utgå för dessa samt
att viss ersättning bör utgå för anskaffning av böcker m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Departementschefen

Enligt nuvarande organisation utgöres marinens tekniska personal av
högskoleutbildade mariningenjörer, av underofficerare, underbefäl och
meniga tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna, av officerare
med teknisk utbildning samt av civila tekniker av skilda slag. Erfarenheterna
från det senaste världskriget har visat att vissa olägenheter vidlåder
ifrågavarande personalorganisation. Betydande vakanser har under
en följd av år förefunnits inom marinens tekniska personalkårer. Bristerna
inom förevarande tjänsteområde iföranledde min företrädare i ämbetet
att föranstalta om en sakkunnigutredning rörande maskinbefälsorganisationen
inom marinen. På grundval av de förslag som ifrågavarande
sakkunniga — marinens underofficerssakkunniga — avgav genomfördes
1951 betydande förbättringar i befordrings- och lönehänseende för flottans
tekniska underofficerare. Sedermera bär även kustartilleriets motsvarande
underofficerare och mariningenjör kårens personal erhållit bättre anställningsvillkor.
Nämnda åtgärder synes emellertid icke vara tillräckliga för
att häva bristen på maskinbefäl. Marinledningen har anmält, att personalbristen
och det förhållandet att vissa maskinbefälsgrupper icke äger de
kvalifikationer som numera erfordras med hänsyn till den tekniska utvecklingen
har till följd att organisationen icke fungerar tillfredsställande.
Sedan dåvarande mariinchefen under hand till mig framfört vissa nya synpunkter
på förevarande fråga föreslog jag att en förnyad utredning av
hela spörsmålet borde verkställas. Ifrågavarande utredning, som verkställts
av särskilt tillkallad utredningsman och sedermera kompletterats av marinchefen,
är numera slutförd och remissbehandlad i vanlig ordning. Jag har
i det föregående lämnat en närmare redogörelse för utredningen och remissyttrandena.
Jag anhåller nu att i anslutning till en kort sammanfattning
av utredningsmannens förslag få anmäla mina förslag i ämnet.

Utredningsmannens förslag innebär i huvudsak följande. Mariningenjörkåren
bör utökas med ingenjörer, som har avlagt examen vid tekniskt
läroverk eller genomgått motsvarande utbildning samt därutöver besitter
de för ledningen av den tekniska tjänsten inom marinen särskilda kunskaperna.
Den nya kategorien mariningenjörer bör rekryteras bland stampersonalen
samt bland värnpliktiga med nyssnämnd examen eller motsvarande
kunskaper. Utbildningstiden beräknas till tolv ar för stampersonalen
— underbefälsutbildningen inräknad — och fem år för ifrågavarande
värnpliktiga. Underofficerarna tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna
bör ersättas med eu mästarkår. De nya mariningenjörerna
bör avses för befattningar, som enligt nu gällande grunder bestrides
av mariningenjörer eller tekniska underofficerare. Ifragavarande kategorier
kan härigenom minskas.

Med hänsyn till pågående utredningar rörande befälsordningen är jag
icke beredd att nu tillstyrka åtgärder, som ändrar befälsstrukturen. Jag

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110

räknar därför med att nuvarande personalkårer tills vidare skall bestå och
kan således icke biträda förslaget att ersätta vissa underofficerare med en
mästarkår. Förslaget rörande utbyggnaden av mariningenjörkåren påverkar
icke befälsordningen. Det framlagda utredningsmaterialet visar, att
vissa förbätti ingar i fråga om den tekniska tjänsten inom marinen bör
kunna uppnås om förslaget beträffande mariningenjörkåren genomföres.
Jag tillstyrker därför att mariningenjörkåren utbygges i princip enligt
det avgivna förslaget. Jag har emellertid i vissa speciella frågor en annan
uppfattning än utredningsmannen och vill därom anföra följande.

Jag kan icke biträda de framlagda förslagen rörande benämning av de
nya ingenjörerna. Enligt min mening bör sådan ingenjör oberoende av
löneställning benämnas mariningenjör. De nya mariningenjörerna bör i
första hand avses för befattningar inom ledningen av den tekniska tjänsten
ombord på flottans fartyg. Jag räknar med att nyexaminerad mariningenjör
av här avsett slag anställes i 16 lönegraden och tillägges fänriks
tjänsteklass. Den som efter två års anställning i nämnda lönegrad förklaras
lämplig för fortsatt anställning som mariningenjör uppflyttas till
19 lönegraden och tillägges löjtnants tjänsteklass. Efter sex tjänstår i 19
lönegraden uppflyttas vederbörande till 23 lönegraden. Härigenom nås
överensstämmelse med nu gällande ordning beträffande löjtnanter. Jag
räknar slutligen med att beställningar för bär avsedda mariningenjörer
inrättas i 25 och 27 lönegraderna. Befordran till sistnämnda lönegrader
bör ske i män av tillgång på beställning. Vid uppflyttning till 27 lönegraden
tillägges mariningenjören kaptens tjänsteklass.

Vid bedömandet av de nya mariningenjörernas löneförhållanden har
jag utgått från att ledningen av den tekniska tjänsten på vissa av flottans
fartyg i princip utformas enligt följande. På kryssare av typ Tre Kronor
bör maskin-, elektro- och skyddstjänsterna lyda under en far tygsingenjör,
som är marindirektör av 2. graden. Närmast ansvariga för nämnda tjänsteområden
bör vara tre mariningenjörer, nämligen maskin-, elektro- och
skyddsingenjörerna, samtliga tillhörande 27 lönegraden. Maskiningenjören
bör till sitt förfogande ha två mariningenjörer i högst 23 lönegraden såsom
vaktbefälhavare i maskinrum. Elektro- och skyddsingenjörerna bör
närmast biträdas av mariningenjörer i högst 23 lönegraden. För teletjänsten
räknar jag med en mariningenjör i 27 lönegraden samt en biträdande
mariningenjör i högst 23 lönegraden. Artilleriofficeren på ifrågavarande
kryssare bör biträdas av en eldledningsingenjör och en artilleriingenjör,
båda mariningenjörer i 25 lönegraden. På jagare av typ Halland
bör fartygsingenjören vara högskoleutbildad mariningenjör av 1. graden.
Under honom bör lyda en maskiningenjör, en elektroingenjör, och en
skyddsingenjör, vilka bör vara mariningenjörer i 25 lönegraden. För artilleritjänsten
på ifrågavarande jagare räknar jag med, förutom artillerioffi -

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110

ceren, eu artilleriingenjör och en eldledningsingenjör, båda mariningenjörer
i högst 23 lönegraden. Till förbindelseofficerens förfogande bör
ställas en teleingenjör som är mariningenjör i högst 23 lönegraden. För
den tekniska tjänsten på jagare av typ Öland räknar jag med enbart mariningenjörer
av den nya typen. På ett sådant fartyg bör således finnas en
mariningenjör i 27 lönegraden som farlygsingenjör samt en maskiningenjör,
en elektroingenjör och en skyddsingenjör, samtliga mariningenjörer
i högst 23 lönegraden. Vad slutligen beträffar jagare av typ Visby räknar
jag med två ingenjörer av den nya typen, nämligen en mariningenjör i 25
lönegraden (fartygsingenjör) och en mariningenjör i högst 23 lönegraden
(elektroingenjör). — Jag vill betona, att den nu gjorda värderingen av
befattningar allenast utgör en beräkningsgrund. Av olika skäl kan i det
föregående upptagen befattning komma att bestridas av mariningenjör
i annan löneställning än här angivits.

Marinchefen har med anledning av de svårigheter som råder att placera
äldre befattningshavare närmare prövat frågan om de nya mariningenjörernas
pensionsålder. Efter diskussioner med berörda personalorganisationer
liar marinchefen föreslagit att ifrågavarande personal pensioneras
vid 55 års ålder. Vid min bedömning av förevarande fråga beaktar jag
dels att flertalet av de befattningshavare, som för närvarande bestrider de
tjänsteuppgifter som skall tilldelas de nya ingenjörerna pensioneras vid
60 års ålder, dels ock att möjligheter torde föreligga att placera äldre
mariningenjörer på befattningar inom marinförvaltningen och vid övriga
landorgan. Jag förordar därför att de nya mariningenjörerna i likhet med
nuvarande mariningenjörer pensioneras vid 60 års ålder.

I likhet med utredningsmannen och chefen för marinen räknar jag med
att den nya ingenjörkadern bygges upp i första hand med utnyttjande av
nu befintliga underofficerare. Underofficer tillhörande teknisk avdelning,
som efter prövning beräknas kunna inhämta den merutbildning som
erfordras för anställning såsom mariningenjör av bär avsett slag, bör uttagas
för sådan utbildning. Utbildningen bör differentieras med hänsyn
till de skillnader i kompetensläge som är en föjd av, bland annat, inhämtade
kunskaper under praktisk tjänstgöring. Före anställning som mariningenjör
skall vederbörande styrka att han äger för befattningen erforderlig
kompetens. Jag kan således icke biträda marinchefens förslag om
överföring av vissa underofficerare från nuvarande anställning till mariningenjör
san ställning. För att inhämta erfarenheter till ledning för organisationen
m. m. av ifrågavarande vidareutbildning bär Kungl. Maj .t
genom beslut den 5 november 1954 medgivit att högst tio underofficerare
vid flottan efter frivilligt åtagande får uttagas för försöksvis ytterligare
utbildning och meddelat vissa närmare bestämmelser för ifrågavarande
verksamhet. Enligt vad jag under hand inhämtat har tio underofficerare
numera uttagits och utbildningen har påbörjats. Det torde få ankomma på

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110

Kungl. Maj :t att med ledning av erfarenheterna från nyssnämnda försök
närmare utforma för ändamålet erforderlig utbildningsorganisation.

Sedan den nya organisationen genomförts torde rekrytering och utbildning
av ifrågavarande mariningenjörer böra ske i huvudsaklig överensstämmelse
med marinchefens förslag. Detta innebär, att huvuddelen av
ifrågavarande mariningenjörer kommer att rekryteras bland den fast anställda
personalen. Om så befinnes nödvändigt och lämpligt bör rekrytering
få äga rum bland personer som avlagt examen vid tekniskt läroverk
eller sjöbefälsskola. Utbildningen torde böra bedrivas i marinens regi och
förläggas till sjökrigsskolan.

Med hänsyn till att den nya ingenjörkadern i första hand skall byggas
upp med utnyttjande av nu befintliga beställningshavare torde endast i
undantagsfall fråga uppkomma att inrätta beställningar utöver det antal
som nu tinnes. Principen bör vara den att beställningar för mariningenjörer
inrättas i utbyte mot nu befintliga beställningar. Genom att vissa
befattningar sammanslås med andra bör den nya organisationen kunna
genomföras utan kostnadsökningar. Man bör räkna med att en del av de
underofficerare som anställes såsom mariningenjörer innehar ordinarie
beställningar i 19, 21 eller 23 lönegraden. Ifrågavarande underofficerare
bör inplaceras i den nya mariningenjörkadcrn enligt särskilda grunder,
som det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa. Under nästa
budgetår uppkommer intet behov av beställningar för mariningenjörer av
den nya typen.

Jag övergår nu till frågan om förmåner till fast anställd personal under
utbildning till mariningenjör. Enligt min mening bör underofficer eller
underbefäl, isom antages för ifrågavarande utbildning, medgivas rätt att
uppbära oavkortad lön i innehavande beställning under första studieåret
Under återstoden av utbildningstiden bör han beviljas tjänstledighet med
C-avdrag å lönen, dock endast för tid då undex*visningen pågår. Från och
med det andra studieåret bör möjligheter förefinnas att erhålla studielån
på sätt i förenämnda promemoria angivits. Med hänsyn till lånens syfte
anser jag det rimligt, att underofficer kan erhålla högre lånebelopp än
underbefäl. Jag förordar att lånebeloppen för nämnda kategorier bestämmes
till högst 6 000 kronor respektive högst 5 000 kronor. Lånen bör utgå efter
behovsprövning och avskrivas i enlighet med vad som angivits i promemorian.
Särskild ersättning för terminsavgifter och studiemateriel bör icke
utgå. Riksräkenskapsverket anser, att medel för här avsedda lån bör anvisas
under ett särskilt anslag. Då låneverksamheten kan väntas få ganska
ringa omfattning, anser jag att värnpliktslånefonden tills vidare bör tagas
i anspråk för ändamålet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
erforderliga bestämmelser rörande amortering, lånens förvaltning
m. in.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande
utbyggnad av mariningenjörkåren m. m.

[4] Flottans underbefälsorganisation

I skrivelse den 24 juni 1954 har chefen för marinen efter samråd med
försvarsväsendets underbefälsförbund framlagt förslag till vissa ändringar
av underbefälsorganisationen vid flottan. Yttranden över förslaget har avgivits
av överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå,
arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret, statens lönenämnd, svenska
underofficersförbundet och försvarsväsendets underbefälsförbund. Jag anmälde
ifrågavarande förslag i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 82).
Förslaget krävde emellertid vissa ytterligare överväganden innan det kunde
läggas till grund för proposition i ämnet. Beredningen i ärendet är numera
slutförd och jag anhåller nu att få lämna en redogörelse för
marinchefens förslag och däröver avgivna yttranden samt framlägga mina
förslag i ämnet.

Nuvarande organisation

Flottans underbefälsorganisation ändrades i vissa avseenden genom beslut
av 1953 års riksdag (prop. 110; rd. skr. 273). Beslutet innebar att
underbefälet vid flottan numera skall rekryteras dels bland kontraktsanställd
personal (befälselever, stam), dels ock bland värnpliktiga, som
uttagits för underbefälsutbildning (befälselever, värnpliktiga). Kontraktstiden
utgör 2 år för stamanställda befälselever tillhörande däcks- och ekonomiavdelningarna
och 2 år 3 månader för motsvarande elever tillhörande
maskin- och hantvcrksavdelningarna. Till furirsaspiranter kan antagas
stamanställda befälselever, som med godkännande vitsord genomgått den
utbildning som pågår under kontraktstiden, och värnpliktiga, som uttagits
för underbefäl sutbildning och fullgjort första tjänstgöring.

Enligt nu gällande personalförteckning för marinen finnes beställningar
för 651 högbåtsmän, 1 526 furirer, 630 korpraler och 1 269 meniga. Av
sammanlagda antalet beställningar för korpraler och meniga må högst 500
utbytas mot beställningar för furirsaspiranter. Vid fullt utbyggd organisation
beräknas antalet högbåtsmän uppgå till 820 (prop. 1953: 110, s. 5).

Stamanställda korpraler och meniga åtnjuter lön enligt löneplan 5
(s. k. biandlön). Furirsaspiranterna är kontantavlönade. Furirsaspirant,
som ej uppnått 21 års ålder, är placerad i lönegrad Mf 7 och annan furirsaspirant
i Mf 8.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Marinchefens förslag

De år 1953 beslutade ändringarna av underbefälsorganisationen och den
ökade fredsutbildningstiden för värnpliktiga har föranlett marinchefen att
verkställa översyn av flottans freds- och krigsbesättningslistar. Marinchefen
har därvid eftersträvat att ersätta stamunderbefäl med värnpliktigt
underbefäl. För att åstadkomma ett bättre utnyttjande av avgångna furirer
och förtidsavgångna högbåtsmän har marinchefen undersökt möjligheterna
att tillföra reservorganisationen ifrågavarande underbefäl. Marinchefen bär
slutligen prövat frågan att slopa anställning enligt kontrakt och att i samband
därmed utbyta den för vissa av flottans korpraler och meniga tilllämpade
anställningsformen med biandlön mot anställning enligt kontantlöneprincipen.

Sedan den särskilda staten för övertaliga underofficerare vid flottan avvecklats
kommer, enligt marinchefens beräkningar, flottans underbefälsorganisation
enligt nu gällande principer att bestå av bland annat 820
högbåtsmän och 1 52G furirer. Genom att i större utsträckning än vad för
närvarande är fallet täcka underbefälsbehovet med värnpliktigt underbefäl
har marinchefen funnit det möjligt att minska sammanlagda antalet högbåtsmän
och furirer på aktiv stat till sammanlagt 1 650 beställningar. Av
sistnämnda antal bör 1 000 avses för högbåtsmän och 650 för furirer. Härigenom
erhålles lämpliga befordringsförhållanden och varje menig kan nå
pensionsberättigande beställning. Dessa åtgärder förväntas vidare medföra
att underbefälsyrket ej längre kommer att betraktas som ett genomgångsyrke.
Det ökade behovet av värnpliktigt underbefäl erfordrar en ökning av
flottans årliga värnpliktskontingent med 300 man.

För att tillgodose krigsorganisationens behov av underbefäl föreslår
marinchefen att furir på aktiv stat, som avgår ur tjänst efter minst tre
års väl vitsordad tjänstetid som furir, skall kunna reservanställas som högbåtsman.
Vidare föreslås att högbåtsman som avgår ur tjänst före uppnådd
pensionsålder skall tillföras reservorganisationen. Pensionsavgången högbåtsman
tillhör reserven visst antal år enligt nu gällande grunder. Marinchefen
föreslår att reservanställd och förtidsavgången högbåtsman kvarstår
i reserven till och med det kalenderår varunder han fyller 38 år samt
att vederbörande fullgör en repetitionsövning om 60 dagar för varje hel
femårsperiod. Det har beräknats att reservkadern av högbåtsmän kommer
att utökas med 50 man årligen i anledning av marinchefens i det föregående
omnämnda förslag. Fullt utbyggd beräknas reservorganisationen
omfatta 700 reservanställda och förtidsavgångna högbåtsmän. Från och
med det kalenderår, då f. d. reservhögbåtsman fyller 56 år, bör han, därest
han fullgjort fastställt antal repetitionsövningar, åtnjuta reservpension
med belopp, som beräknas enligt de grunder som tillämpas för bestämmande
av reservpension för officerare och underofficerare. Reservpension
till högbåtsman bör kunna utbetalas med kapitaliserat belopp. Under tid

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 45

då högbåtsman som bär avses tillhör reserven bör han ålnjuta ekiperingshjälp.

Marinchefen anför att det från personalhall vid flera tillfällen uttalats
att den nuvarande anställningsformen för korpraler och meniga — kontrakt
för viss tid och biandlön — icke är tillfredsställande ur de anställdas
synpunkt. Då det ur tjänstens synpunkt icke innebär några nackdelar att
slopa biandlönesystemet vill marinchefen för sin del icke motsätta sig att
befälselever, stam, erhåller kontantlön och inplaceras i lönegrader å löneplan
1 som närmast motsvarar Mha 2 respektive Mha 1. Vid de diskussioner
i förevarande fråga som ägt rum med försvarsväsendets underbefälsförbund
har förbundet föreslagit inplacering i lönegrad 6. Därest biandlönen
ersättes med kontantlön bör, enligt marinchefens förslag, anställningsformen
med kontrakt slopas och vederbörande anställas genom antagningsbevis
med tre månaders ömsesidig uppsägningsrätt.

I förhållande till nuvarande personalorganisation inom förevarande område
innebär marinchefens förslag en kostnadsminskning av i runt tal
7,5 miljoner kronor. Härvid har förutsatts att personalkadrarna är fyllda.

Med utgångspunkt i den föreslagna organisationen föreslår marinchefen
för nästa budgetår en utökning av antalet beställningar för högbåtsmän
med 19 till 670 samt en minskning av antalet beställningar för furirer i
Me 11 eller Me 10 med 876 till 650, för korpraler med 230 till 400 och för
meniga med 869 till 400. Antalet beställningar för furirsaspiranter i Mf 7/8
föreslås till 300.

Yttranden

Huvuddragen i den av marinchefen föreslagna nya underbefälsorganisationen
tillstyrkes av remissinstanserna. Överbefälhavaren uttalar, att
det framlagda förslaget i huvudsak ansluter sig till den av riksdagen år
1952 fastställda underbefälsorganisationen för armén. De olikheter som
förekommer är betingade av förhallanden som är speciella för marinen.
Statskontoret förklarar sig i princip icke ha något att erinra mot den
föreslagna organisationen. Försvarsväsendets underbefäls förbund tillstyrker
att förslaget lägges till grund för förslag till riksdagen. Förbundet
uttalar, att förslaget syftar till en organisation, vilken i princip ansluter
sia till den, som enligt förbundet bör vara normgivande för att tillgodose
försvarets personalbehov på underbefälsplanet.

Försvarets civilförvaltning anser sig i allt väsentligt böra förorda att
marinchefens förslag genomföres. Ämbetsverket påpekar emellertid att
väsentliga skiljaktigheter kommer att föreligga mellan arméns och flottans
underbefälsorganisation. Civilförvaltningen erinrar om att departementschefen
vid anmälan av propositionen 1953: 110 uttalat, alt det varit önskvärt
alt utforma flottans underbefälsorganisation efter samma riktlinjer
som arméns samt förutsatt, att frågan togs upp till förnyad prövning

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

sedan ytterligare erfarenheter vunnits. Försvarets socialbyrå förutsätter
att frågan om övergång till rekrytering värnpliktsvägen göres till föremål
för närmare överväganden inom marinledningen. Jämväl arbetsmarknadsstyrelsen
finner det förmånligt om rekryteringen av furirsaspiranter skulle
kunna ske enbart bland sådan personal som fullgjort värnplikt.

Den av marinchefen föreslagna sammansättningen av staterna för underbefäl
och meniga vid fullt utbyggd organisation har av remissmyndigheterna
i allmänhet lämnats utan erinran. Försvarsväsendets underbefälsförbund
har emellertid uttalat tveksamhet i fråga om sammansättningen
av staterna för befälselever, stam, och furirsaspiranter. Förbundet understryker
att det relativt stora antalet beställningar för rekryteringsgrupperna
endast kan godtagas under förutsättning att beräkningen betraktas
som en ram inom vilken det för varje år aktuella behovet skall fastställas.
Liknande synpunkter framföres av försvarets socialbyrå.

Vad angår frågan om ändrad anställningsform för befälselever, stam,
ansluter sig försvarets civilförvaltning och svenska under officer sförbundet
till förslaget att slopa kontraktssystemet. Arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrker,
att systemet med kontrakt i samma utsträckning som vid armén
ersättes av ett system med anställning med ömsesidig uppsägningsrätt.

Förslaget om att ersätta biandlönen för befälselever, stam, med kontantlön
tillstyrkes av de i ärendet hörda personalförbunden samt en ledamot
av statens lönenämnd. Försvarets socialbyrå finner förslaget tilltalande
och förutsätter, att frågan göres till föremål för förhandlingar.
Övriga remissinstanser, som uttalat sig i denna del, ställer sig däremot
tveksamma eller avvisande. Statskontoret anser sålunda att frågan bör bli
föremål för ytterligare utredning, varvid en uppskattning av värdet av
de i biandlönesystemet ingående naturaförmånerna samt beräkning av de
med en övergång till kontantlön förenade kostnaderna bör ske. Försvarets
civilförvaltning är icke beredd tillstyrka marinchefens förslag i denna
del. Frågan om övergång till ett kontantlönesystem anses kräva ytterligare
överväganden för att åstadkomma en riktig inplacering på den normala
löneskalan under beaktande av tjänsternas karaktär av utbildningstjänster
och värdet av nu utgående naturaförmåner. Även kostnaderna för en sådan
övergång bör klarläggas. Statens lönenämnd anser sig icke — även
om nämnden i princip finner skäl tala för biandlönesystemets avskaffande
— kunna tillstyrka en sådan åtgärd, i vart fall icke för tid av ifrågavarande
befälselevers utbildning, som svarar mot tjänstgöringstiden för
värnpliktiga befälselever.

I fråga om löneställningen för furirsaspiranter har överbefälhavaren
och försvarets socialbyrå uttryckt önskemål att samtliga beställningar
placeras i lönegrad Mf 8.

Förslaget om utökning av marinens reservbefälsorganisation med förtidsavgångna
och reservanställda högbåtsmän har särskilt berörts av för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

svarets civilförvaltning, försvarets socialbyrå och statskontoret. Samtliga
dessa myndigheter tillstyrker i huvudsak förslaget. Civilförvaltningen vill
likväl ifrågasätta om icke underbefäl i ekonomi tjänst bör undantagas.
Socialbyrån anser att skyldigheten för personal i reserven att fullgöra
repetitionsövningar principiellt icke bör upphöra före 47 års ålder.

Beträffande reservpensionens storlek föreslår statskontoret att förtidsavgången
eller reservanställd högbåtsman, som tillhört reserven till och med
det kalenderår, varunder 38 års ålder uppnåtts, skall erhålla årlig reservpension
med ett grundbelopp av 540 kronor att utgå från och med kalenderåret
efter det, under vilket vederbörande uppnått 55 års ålder, eller
dessförinnan i form av engångsbelopp. Försvarets civilförvaltning anser
grundbeloppet av reservpensionen böra utgöra högst 540 kronor för år.
Den tjänstgöringsskyldighet, som kommer att åvila högbåtsman i reserven,
synes dock civilförvaltningen så ringa att ämbetsverket anser det lämpligare
att vederlag får utgå i form av engångspremie till ett belopp av
förslagsvis 1 000 kronor att utbetalas vid avgång ur reserven.

Med hänsyn till den kortvariga tjänstgöring, som ifrågavarande reservpersonal
avses skola fullgöra, anser civilförvaltningen att vederbörande ej
bör åläggas skyldighet att anskaffa egna uniformspersedlar. Ekiperingshjälp
skulle därvid icke behöva utgå.

Marinchefens förslag har behandlats av civilförvaltningen jämväl i dess
medelsäskanden för budgetåret 1955/56. Ämbetsverket har därvid utgått
från att marinchefens förslag vinner bifall.

Departementschefen

Underbefälsorganisationen vid flottan prövades av 1953 års riksdag.
Vid anmälan av propositionen i ämnet framhöll jag önskvärdheten av att
flottans underbefälsorganisation utformades efter de riktlinjer som legat
till grund för utformningen av motsvarande organisation vid armén,
d. v. s. kontraktsanställningen borde avskaffas och underbefälet rekryteras
bland de värnpliktiga. Med hänsyn till vad marinchefen anfört i frågan
ville jag emellertid icke motsätta mig att underbefälsrekryteringen vid
flottan tills vidare skedde såväl värnpliktsvägen som enligt kontraktssystemet.
Jag förutsatte emellertid att frågan om flottans underbefälsorganisation
upptogs till förnyad prövning sedan ytterligare erfarenhet
vunnits rörande de olika rekryteringssystemen.

Marinchefens nu avgivna förslag innebär att nuvarande system i princip
bibehålies. Kontraktsanställningen föreslås dock bli slopad. Den anställde
bör erhålla antagningsbevis, vari tre månaders uppsägningstid föreskrives.
Biandlön bör ersättas med kontantlön. Slutligen föreslås att statsammansättningen
för flottans underbefäl och meniga ändras samt att eu ny reservkader
av högbåtsmän inrättas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Jag kan icke tillstyrka marinchefens förslag beträffande anställningsoch
avlöningsvillkor för ynglingar som önskar genomgå utbildning vid
flottan för att kunna antagas som furirsaspiranter. Jag föreslår, att ifrågavarande
befälselever anställes medelst kontrakt för så lång tid som enligt
nu gällande grunder normalt erfordras för att nå kompetens för befordran
till korpral, d. v. s. 15 månader. Under kontraktstiden bör eleven uppbära
lön enligt lönegrad Mha 1. Vid kontraktstidens utgång bör elev, som med
godkännande vitsord genomgått föreskriven utbildning, anställas som
furirsaspirant i lönegrad Mf 7/8.

För min del har jag intet att invända mot att antalet underbefäl och
meniga på aktiv stat begränsas samt att värnpliktiga placeras i befattningar
som för närvarande avses för personal på aktiv stat. Det torde
ankomma på Kungl. Maj :t att fastställa den mindre utökning av flottans
värnpliktskontingent som erfordras för att genomföra nyssnämnda förändring.
Enligt min uppfattning torde den aktiva kadern av högbåtsmän
och furirer kunna bestämmas till sammanlagt 1 600 man. Av detta antal
bör 900 vara högbåtsmän i lönegrad Ma 14 och 700 furirer i lönegrad Me 11
eller Me 10. Enligt personalförteckningen för innevarande budgetår finnes
651 beställningar för högbåtsmän och 161 beställningar för övertaliga
underofficerare. Under förutsättning att ifrågavarande beställningar vid
ledigblivande utbytes mot beställningar för högbåtsmän erfordras (900
—651—161 =) 88 beställningar för högbåtsmän för att behovet enligt
det nyss anförda skall vara täckt. Jag föreslår att ifrågavarande 88 beställningar
för högbåtsman i Ma 14 nu inrättas. För närvarande finnes 1 526
beställningar för furirer i Me 11 eller Me 10. Jag föreslår att ifrågavarande
antal minskas med (1 526 — 700 =) 826 beställningar. För furirsaspiranter
räknar jag med 700 beställningar i Mf 7 (8) och för meniga 400 beställningar
i Mha 1. Förslaget innebär att 630 beställningar för korpraler i
Mha 2 och 869 beställningar för meniga i Mha 1 kan utgå.

Jag är icke nu beredd att taga ställning till det av marinchefen framlagda
förslaget rörande utökning av reservkadern av högbåtsmän.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att besluta, att flottans personalorganisation med avseende
på underbefäl och meniga skall utformas i enlighet med vad
jag i det föregående föreslagit.

Kungi. Maj:ts proposition nr 110

[5] Flygvapnets underbefälsorganisation m. m.

Chefen för flygvapnet har i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa
budgetår framlagt förslag till vissa ändringar av flygvapnets underbefälsorganisation.
Förslaget, som anmäldes i årets statsverksproposition (bil. 6,
s. 82), berör kategorierna fältflygare, trupputbildare, signalister och sjukvårdsunderbefäl.
Försvarets civilförvaltning har tagit ställning till förslaget
i sina medelsäskanden för nästa budgetår. Yttranden över flygvapenchefens
förslag och över vad civilförvaltningen i anledning därav anfört har efter
remiss avgivits av överbefälhavaren, försvarets socialbyrå, arbetsmarknadsstyrelsen,
statskontoret, statens lönenämnd, svenska underofficersförbundet
och försvarsväsendets underbefälsförbund.

I det följande kommer att redogöras för nuvarande organisation inom
förevarande områden samt för flygvapenchefens ändringsförslag och däröver
avgivna yttranden. Slutligen kommer jag att framlägga mina förslag
i ämnet.

Fältflygare

Nuvarande organisation

Yngling, som önskar genomgå utbildning till fältflygare, anställes medelst
kontrakt för en tid av 5 år 10 månader (om realexamen avlagts) eller 6 år
8 månader. Fältflygareleven genomgår förberedande utbildning (genomgås
endast av den som icke avlagt realexamen), grundläggande flygutbildning
(GFU), grundläggande flygslagsutbildning (GFSU) och fortsatt flygslagsutbildning
(FFSU) samt befordras och inplaceras i lönegrader enligt följande
schematiska framställning.

6 år 8 mån

-<-

5 år 10 mån

Förb. utb. GFU
c:a 10 mån c:a 10 mån

i1I

f t t

Fältflygar- Fältflygar- Fältflygare

elev Mha 1 elev Mha 1 av 3 graden
(menig) (menig) Mha 2

(mofc8V.
korpral)

GFSU
c:a 18 mån

Fältflygare
av 2 graden
Me 11 el. 10
(motsv. furlr) -

FFSU
c:a 42 mån

Fält flygare
av 1 graden
Me 14
(motsv.
överfurir)

Fältflygare av 1. graden kan efter minst ett års tjänstgöring i nämnda
grad befordras till förste fältflygare i Me lfi (motsv. sergeant). Den som
varit fältflygare minst så lång tid, som kontraktet omfattar, skall fullgöra
två repetitionsövningar om vardera 45 dagar, varvid premier utgår. För

4—so 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition nr 110

underlättande av fältflygares övergång till civil verksamhet utgår tjänstepremie
vid avgång efter första anställningstidens slut eller senare. Av fältflygarna
beräknas omkring 25 % kunna erhålla pensionsberättigande långtidstjänster
inom flygvapnet.

Chefens för flygvapnet förslag

Flygvapenchefen föreslår att fältflygarna erhåller aspirantanställning
i lönegrad Mf 7/8 efter genomgången grundläggande flygutbildning (GFU)
med godkännande betyg. Med hänsyn till att endast yngre personer kan
fullgöra sådan flygtjänst som åvilar fältflygare måste anställningen vara
av relativt kortvarig natur. Kontraktsystemet i dess nuvarande utformning
anses därför böra bibehållas.

Trupputbildare

Nuvarande organisation

Den första anställningen sker medelst kontrakt och anställningstiden
är fyra år. Utbildning och befordran samt inplacering i lönegrader under
kontraktstiden framgår av följande schema.

4 år

Volontär
Mha 1

Underbefälsutbildnlng 3 är

J___I

Vicekorpral
Mha 1

Korpral
Mha 2

Praktisk tjänstgöring
1 åx

Furir Me 11
el. 10

Samtliga trupputbildare, som genomgått föreskriven utbildning med godkännande
betyg, har möjlighet att erhålla pensionsberättigande anställning
vid flygvapnet som underof ficer, överfurir eller flottilj polis.

Chefens för flygvapnet förslag

Tiden för furirsutbildningen föreslås bliva begränsad från tre år till två
år. Kontraktsanställningen bör slopas. Eleverna bör bibringas sådana kunskaper
och färdigheter under det första utbildningsåret att de vid detta
års utgång kan krigsplacenas. Härigenom kan årskullarna under utbildning
minskas från tre till två, varigenom kostnadsbesparingar uppnås. Efter ett
års utbildning bör eleven befordras till korpral och erhålla lön enligt lönegrad
Mf 7/8. Efter två års utbildning bör eleven befordras till furir. Chefens
för flygvapnet förslag beträffande beställningar avsedda för trupputbildare
innebär att 29 beställningar i Mf 7/8 för korpraler skall tillkomma samt att
30 beställningar i Mha 2 för korpraler och 39 beställningar i Mha 1 för vicekorpraler
och meniga skall utgå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Signalister

Nuvarande organisation

Personalen anställes medelst kontrakt för en tid av fyra år. Utbildning
och befordran samt inplacering i lönegrader överensstämmer i huvudsak
med motsvarande förhållanden för trupputbildare. Av signalisterna beräknas
omkring 20 % kunna erhålla pensionsberättigande långtidsanställningar
inom flygvapnet såsom underofficerare, överfurirer eller civila telegrafister.

Chefens för flygvapnet förslag

Utvecklingen av den flygburna radio- och radarutrastningen har medfört
att utbildningen av mark- och flygsignalister bör åtskiljas. Den nuvarande
utbildningen av marksignalister bär i stor utsträckning förlorat
sitt värde för dem som senare blir flygsignalister. Detta förhållande kommer
att bli än mer framträdande efterhand som attack- och spaningsförbanden
tillföres ny flygmateriel.

Flygvapenchefen föreslår, att signalistutbilningen uppdelas på två linjer,
en för marksignalister (signalister) och en för dem som skall tjänstgöra
som andre män i attack-, nattjakt- och spaningsflygplan (preliminärt benämnda
flygnavigatörer).

Kontraktsanställningen bör slopas för den nya kategorien signali ster
och utbildning, befordran m. m. ske enligt följande schema.

1 året
Korpral-skola

2 året
Furir-skola

3—5 året

Tjänstgöring vid flottilj m. m.

Volontär
Mha 1

Korpral
Mf 7/8

Furir Me 11
el. 10

Efter minst tre års tjänstgöring vid flottilj in. in. kan befordran till överfurir
ske. Furir med minst två tjänstår som furir kan uttagas för utbildning
till underofficer. Antalet signalister bör avpassas så att alla, som med godkännande
betyg genomgått föreskriven utbildning, kan placeras i beställningar
(tjänster) för underofficerare, överfurirer eller civila telegrafister.
För att nå detta mål föreslår flygvapenchefen att vissa befattningar för
signalister i krigsorganisationen utgår, att antalet överfurirsbeställningar
för signalister ökas samt att eu reservkader av signalistunderbefäl tillkommer.
De nya överfurirerna avses att placeras som chefer vid vissa radiostationer,
varigenom behovet av underbefäl i övrigt vid dessa stationer kan
minskas. Genom den nu föreslagna organisationen förväntas omsättningen
bland signalistunderbefälet nedgå. För att kompensera den minskning av
antalet avgångna signalister som sålunda uppkommer bör nämnda reservorganisation
för signalistunderbefäl inrättas. Behovet av reservunderbefäl
av här avsett slag bär beräknats till 116 man.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Chefen för flygvapnet föreslår att 29 beställningar för överfurirer i Ma 14
och 15 beställningar för korpraler i Mf 7/8 inrättas samt att beställningar
för 8 furirer i Me 11 eller Me 10, 38 korpraler i Mha 2, samt 73 vicekorpraler
och meniga i Mha 1 utgår. Samtliga nu angivna beställningar avser signalistunderbefäl.

Den nya kategorien flygnavigatörer bör utgöras dels av korttidsanställd
personal motsvarande nuvarande fältflygare, dels av underofficerare
rekryterade från ifrågavarande korttidsanställda personal. Fältflygare, som
skiljes från den grundläggande flygutbildningen, bör kunna utbildas till
flygnavigatör.

Flygnavigatörerna bör anställas medelst kontrakt samt utbildas och befordras
m. m. enligt samma grunder som fältflygare.

Efter två års tjänstgöring som flygnavigatör av 2. graden beräknas uttagning
till underofficersutbildning kunna äga rum. Omkring 20 % av flygnavigatörerna
beräknas kunna erhålla underofficersbeställning.

Flygnavigatörerna bör erhålla civilanställningsutbildning och tilldelas
tjänstepremier. Även i dessa avseenden bör således principiell överensstämmelse
råda mellan fältflygare och flygnavigatörer. Tjänstepremierna för sistnämnda
kategori bör i huvudsak avses för omskolning och endast i mindre
omfattning utgöra kompensation för de med yrkesgrenen speciella anställningsförhållandena.
Chefen för flygvapnet anser därför, att tjänstepremier
för flygnavigatörer bör utgå med 80 % av motsvarande premie för fältflygare.
I övrigt bör bestämmelserna beträffande tjänstepremier åt fältflygare
i princip tillämpas även i fråga om tjänstepremier för flygnavigatörer.

Flygnavigatörerna föreslås skola fullgöra repetitionsövningar och tilldelas
premier härför enligt samma grunder som nu tillämpas beträffande
fältflygare.

Flygvapenchefen föreslår att beställningar för 30 förste flygnavigatörer
i Me 16, 20 flygnavigatörer av 1. graden i Me 14, 50 flygnavigatörer av

2. graden i Me 11 eller Me 10, 24 flygnavigatörer av 3. graden i Mf 7/8 och 25
flygnavigatörelever i Mha 1 inrättas samt att beställningar för 73 furirer i
Me 11 eller Me 10, 38 korpraler i Mha 2 och 92 vicekorpraler och meniga i
Mha 1 utgår.

Sjukvårdsunderbefäl

Förbandens sjukvårdspersonal består för närvarande i regel av — förutom
läkare och översköterska — 1 sjukvårdsförmån, 1 sjukvårdsfurir,
1 undersköterska och 1 sjukvårdsbiträde.

Grundläggande utbildning för sjukvårdsunderbefäl meddelas icke vid
flygvapnet. Sjukvårdsunderbefäl, som utbildats vid armén eller marinen,
anställes vid flygvapnet direkt i furirsbeställning. Flygvapnets sjukvårdsfurirer
saknar befordringsmöjligheter. Sjukvårdsfurir kan anställas som

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

sjukvårdsförmån och därigenom nå pens io nsbe r ä ttiga n d e anställning. Det
årliga rekryteringsbehovet av sjukvår disförmän beräknas emellertid i medeltal
utgöra mindre än 1 man. Framtidsutsikterna för sjukvårdsfurirerna vid
flygvapnet är således ogynnsamma. Detta har medifört svårigheter att besätta
befintliga beställningar. Av antalet beställningar för sjukvårdsfurirer
— 19 stycken — var den 1 november 1953 endast 11 besatta. Chefen för
flygvapnet föreslår att nuvarande 19 beställningar för sjukvårdsfurirer i
Me 11 eller Me 10 utbytes mot beställningar för överfurirer i Ma 14.

Statändringar

Med utgångspunkt i beräknat personalläge och det framlagda förslaget
till ändringar i flygvapnets underbefälsorganisation föreslår chefen för
flygvapnet att för nästa budgetår uppföres följande antal beställningar
för här avsedd personal (inom parentes anges ökning eller minskning i
förhållande till det antal beställningar som finnes uppfört i personalförteckningen
för innevarande budgetår), nämligen 130 (+ 50) för förste fältflygare
eller förste flygnavigatör i Me 16, 152 (+ 48) för överfurirer i Ma 14,
105 (+ 45) för fältflygare av 1. graden eller flygnavigatörer av 1. graden
i Me 14, 575 (—-150) för furirer, fältflygare av 2. graden och flygnavigatörer
av 2. graden i Me 11 eller Me 10, 124 (+ 124) för korpraler, fältflygare av

3. graden och flygnavigatörer av 3. graden i Mf 7/8, 70 (— 136) för korpraler
i Mha 2 samt 154 (—96) för vicekorpraler och meniga i Mha 1.

Chefen för flygvapnet har räknat med att furir, som för närvarande är
flygsignalist, skall beredas möjlighet att övergå till yrkesgrenen flygnavigatör,
därest han bedömes lämplig härför. Beroende på tjänstgöringstiden
som flygsignalist skall vederbörande därvid hänföras till beställning i
Me 11 eller Me 10, Me 14 eller Me 16.

Kostnadsändringar

De föreslagna ändringarna i organisationen beräknas av chefen för flygvapnet
skola medföra en årlig kostnadsbesparing av 356 000 kronor.

Yttranden

Försvarets civilförvaltning finner flygvapenchefens förslag innebära eu
med hänsyn till omständigheterna god lösning av flygvapnets underbefälsfråga.
Civilförvaltningen anser sig därför kunna i allt väsentligt ansluta sig
till förslagen.

Beträffande den föreslagna befordringsgången för trupputbildare och
signa lister påpekar civilförvaltningen att enligt förslaget befordran till
överfurir skall kunna ske redan efter fem tjänstår, medan motsvarande

Kmigl. Maj.ts proposition nr 110

befordran för den flygande personalen samt för personalen vid armén och
marinen kan ske tidigast efter omkring sex tjänstår. Civilförvaltningen,
som tillstyrker chefens för flygvapnet förslag i denna del, understryker att
det icke i något fall hör vara fråga om automatisk befordran till*överfurir.

Förslaget att utbyta 19 beställningar för furirer (sjukvårdsunderbefäl)
mot beställningar för överfurirer kan civilförvaltningen icke tillstyrka.

Jämväl remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt flygvapenchefens
förslag.

Överbefälhavaren finner det särskilt angeläget att den nva yrkesgrenen
flygnavigatörer tillkommer. Tjänstepremien för flygnavigatörer anses ur
rättvisesynpunkt böra utgå med samma belopp som för fältflygare.

Försvarets socialbyrå uttalar, att det för flygvapnets vidkommande torde
få anses omöjligt att utforma en underbefälsorganisation, som i likhet med
den vid armén och kustartilleriet bygger på värnpliktens grund. Med hänsyn
till att flygnavigatörerna till mycket ringa del kan påräkna framtidsanställning
inom flygvapnet och att deras arbetsförhållanden är närbesläktade
med fältflygarnas finner socialbyrån, att tjänstepremie till flygnavigatör
bör utgå med samma belopp som för fältflygare.

Statens lönenämnd anser, att underbefälets förmåner under tiden fram
till furirsbefordran bör avvägas enligt samma grunder vid alla tre försvarsgrenarna.
Med utgångspunkt häri ifrågasätter lönenämnden om icke markpersonalen
under första utbildningsåret borde ha värnpliktigs förmåner
i stället för biandlön. Biandlönens ersättande med aspirantlön under andra
utbildningsåret för den flygande personalen anser lönenämnden innebära
en förbättring för vilken någon saklig motivering ej anförts. Lönenämnden
linner icke tillräckliga skäl anförda för en differentiering av tjämstepremiernas
storlek för fältflygare och flygnavigatörer. Lönenämnden kan icke
tillstyrka förslaget om att utbyta beställningarna för sjukvårdsfurirer mot
överfurirsbeställningar.

Två ledamöter av lönenämnden har ansett att nämnden bort tillstyrka
flygvapenchefens förslag i fråga om markpersonalens avlöningsförmåner
under första utbildningsåret och den flygande personalens avlöningsförmåner
under andra utbildningsåret ävensom i fråga om utbytet av sjukvårdsfurirsbeställningarna
mot beställningar för överfurirer.

Statskontoret ansluter sig i huvudsak till vad försvarets civilförvaltning
uttalat. Dock har statskontoret icke blivit övertygat om att en snabbare
befordran till överfurir är motiverad för markpersonal vid flygvapnet än
vad som tillämpas för den flygande personalen och inom övriga vapenslag.
I beaktande av att tjänstepremierna för flygnavigatörer enligt chefen för
flygvapnet i huvudsak bör avses för omskolning ifrågasätter statskontoret
om flygnavigatörerna bör beredas särskild ersättning utöver eljest förekommande
avgångsiförmåner. Anses tjänstepremier för flygnavigatörer

Kuiujl. Maj:ts proposition nr 110

erforderliga ur rekryteringssynpunkt, kan statskontoret i vart fall icke
förorda att premierna bestämmes till högre belopp än 50 % av vad som kan
utgå till fältflygare.

Arbetsmarknadsstyrelsen ställer sig tveksam, huruvida de anförda skälen
mot kontraktens avskaffande för flygande personal är så vägande att frågan
ej kan upptagas till förnyad prövning.

Såväl svenska under officers förbundet som för svar sväsendets underbefälsförbund
anser att tjänstepreoiien för flygnavigatör bör utgå med samma
belopp som för fältflygare. Förbunden anser att den föreslagna åtskillnaden
mellan de båda kategorierna icke kan sakligt motiveras med någon
skillnad i fråga om det med arbetsuppgifterna förenade ansvaret. Härtill
kommer att svårigheterna vid övergång till civil verksamhet snarare torde
bliva större för flygnavigatörerna än för fältflygarna.

Underbefälsförbundet vänder sig vidare bestämt emot civilförvaltningens
förslag i fråga om sjukvårdsfurirerna. Förbundet förklarar att ett bifall till
civilförvaltningens förslag innebär att systemet med korttidsanställning
bibehålies utan att några bärande skäl härför föreligger.

Departem eu t schef en

Som framgår av den lämnade redogörelsen behöver flygvapnets personalorganisation
i vad den avser underbefäl och meniga ändras på vissa punkter
för att motsvara de krav som numera föreligger. Åtgärder behöver vidare
vidtagas för att minska omsättningen inom ifrågavarande personalgrupper.
Jag torde i det följande få framlägga mina förslag till ändringar i nämnda
hänseenden. Förslagen grundar ,sig på chefens för flygvapnet framställning
och däröver avgivna yttranden.

Med hänsyn till att värnpliktiga icke utbildas i de yrkesgrenar varom nu
är fråga anser jag, i likhet med chefen för flygvapnet, det icke möjligt att
rekrytera underbefälet bland de värnpliktiga. Rekryteringen torde således
liksom för närvarande få ske bland ynglingar som ansöker om anställning
vid flygvapnet. Vissa modifikationer i anställningsvillkoren bör dock kunna
genomföras. Jag återkommer härtill i det följande.

Beträffande kategorien ifältflygare räknar jag i likhet med flygvapenchefen
endast med den ändringen att fältflygare av 3. graden inplaceras
i lönegrad Mf 7/8.

I fråga om kategorien trupputbildare tillstyrker jag förslaget att
minska tiden för furirsutbildningen från tre år till två år. Enligt min mening
bör yngling, som önskar genomgå utbildning till trupputbildare, anställas
medelst kontrakt för så lång tid som erfordras för att genomgå korpralskola.
Under kontraktstiden skall eleven tillhöra lönegrad Mhal. Volontär, som
erhållit godkännande betyg i den utbildning som bedrivits under kontraktstiden,
befordras till furirsaspirant (korpral) i lönegrad Mf 7/8 och får

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110

genomgå furirskola. Därefter sker befordran till furir. Furir, som fullgjort
minst tre års praktisk tjänstgöring som furir, må befordras till över,furir.

Med hänsyn till vad som anförts till stöd för förslaget att uppdela den
nuvarande kategorien signalister i två kategorier tillstyrker jag detsamma.
Av de nya kategorierna bör en utgöras av signalister och en av flygnavigatörer.
För de nya signalisterna bör tillämpas samma anställningsoch
avlöningsvililkor, isom jag i det föregående förordat beträffande trupputbildare.
Flygnavigatörerna bör kontraktsanställas, utbildas och befordras
efter i huvudsak samma grunder som fältflygare. Flygnavigatörerna bör
erhålla civilanställningsutbildning i likhet med fältflygare samt tjänstepremier
med belopp som uppgår till 80 % av vad som utgår till fältflygare. Jag
tillstyrker slutligen att flygnavigatörerna skall fullgöra repetitionsövningar
och tilldelas premier härför enligt samma grunder som nu tillämpas beträffande
fältflygare.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att en reservorganisation inrättas
för signalistunderbefäl. Jag är icke beredd att nu Jaga ställning till förslaget.

Flygvapenchefens förslag beträffande sjukvårdsunderbefälet vid
flygvapnet föranleder ingen åtgärd från min sida.

Vad angår personalstaterna förordar jag att på personalförteckningarna
för här avsedd personal uppföres följande beställningar från och med nästa
budgetår (inom parentes anges ökning eller minskning i förhållande till
nuvarande antal), nämligen beställningar för 120 (+ 40) förste fältflygare
och förste flygnavigatörer i Me 16, 130 (+ 26) överfurirer i Ma 14, 100
(+ 40) fältflygare av 1. graden och flygnavigatörer av 1. graden i Me 14,
575 (—150) furirer, fältflygare av 2. graden och flygnavigatörer av 2. graden
i Me 11 eller Me 10, 124 (+ 124) furirsaspiranter, fältflygare av 3. graden
och flygnavigatörer av 3. graden i Mf 7/8, 70 (— 136) korpraler i Mha 2
samt 154 (—96) vicekorpraler och meniga i Mha 1. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att om så erfordras fördela ifrågavarande beställningar på
yrkesgrenar.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela de närmare bestämmelser,
som kan erfordras för genomförande av vad jag sålunda föreslagit.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att besluta, att flygvapnets personalorganisation i vad den
avser underbefäl m. fl. skall utformas i enlighet med vad jag
i det föregående föreslagit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

[6] Den militärpsykologiska verksamheten inom försvaret

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande tillkallade min företrädare
i ämbetet den 22 september 1949 tre utredningsmän1 för utredning av den
militärpsykologiska forskningsverksamheten och dennas tillämpning på
den pedagogiska och sociala verksamheten inom försvaret i enlighet med
vissa angivna riktlinjer.

Såsom framgår av redogörelse i propositionen 1953: 110 (p. 3) framlade
utredningen, som antog benämningen försvarets personalbehandlingsutredning,
med skrivelser den 3 oktober 1950 och den 24 november 1952 betänkande
med förslag rörande personalvårdens regionala och lokala organisation
(SOU 1951:2) respektive betänkande rörande den militärpsykologiska
verksamhetens uppgifter och organisation (SOU 1952:40). I sistnämnda
betänkande framlades även förslag till central organisation för
försvarets personaltjänst.

Vid anmälan av nämnda proposition lämnade jag en redogörelse för
det år 1950 avgivna betänkandet samt föreslog vissa förstärkningar av
personalvårdsorganisationen.

Jag anhåller nu att till behandling få upptaga utredningens år 1952 avaivna
betänkande i vad detsamma avser den militärpsykologiska verk o samheten.

Över sistnämnda betänkande har yttranden avgivits av överbefälhavaren
efter försvarsgrenschefernas hörande, försvarets civilförvaltning, försvarets
sjukvårdsstyrelse, försvarets socialbyrå, försvarets upplysnings- och
personalvårdsnämnd, försvarsmedicinska nämnden, arbetsmarknadsstyrelsen,
statskontoret, statens organisationsnämnd, riksförsäkringsanstalten,
skolöverstyrelsen, universitetskanslern efter hörande av respektive universitets-
och högskolemyndigheter, statens psykologisk-pedagogiska institut,
överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus, Värmlands,
Kopparbergs och Norrbottens län, ärkebiskopen, domkapitlen i
Härnösand, Visby och Stockholm, riksdagens militieombudsman, riksbanksfullmäktige,
ingeniörsvetenskapsakademien, Högerns ungdomsförbund,
Svenska landsbygdens ungdomsförbund, Folkpartiets ungdomsförbund,
Sverges socialdemokratiska ungdomsförbund, Svenska psykologförbundet,
Sveriges yngre psykologers förening, Sveriges socionomförbund, Svenska
landskommunernas riksförbund, Svenska officersförbundet, Försvarsväsendets
underbefälsförbund, Försvarets civila tjänstemannaförbund och
Förbundet soldaternas vänner. Därjämte har Svenska underofficersförbundet
beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet.

i Generaldirektören ocli chefen för försvarets civilförvaltning N. R. W. Lundberg,
ordförande, professorn J. K. G. Elmgren och översten C. S. R. Kempff.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Nuvarande verksamhet och organisation in. m.

Militärpsykologisk verksamhet började organiseras i vårt land under
det senaste världskriget. Den bedrives nu främst i form av personalprövning,
som går ut på att genom olika prov in. in. söka fastställa värnpliktigas,
stampersonals in. fl. lämplighet för olika utbildningslinjer, yrkesgrenar
in. in. Verksamheten berör vidare bl. a. det pedagogiska området,
främst i form av rådgivning rörande utbildningsmetodiska frågor, samt det
socialpsykologiska området, där anpassningsproblem under militärtjänst
m. m. är föremål för bearbetning. Ledningen av den militärpsykologiska
verksamheten utövas främst av personalprövningsdetaljen inom centrala
värnpliktsbyrån. Vid sidan härav finnes för marinens del inrättat ett särskilt
organ för sådan verksamhet, marinstabens militärsociala detalj.
Denna sysslar med olika frågor rörande den marina personalens placering
inom olika yrkesgrenar, socialpsykologiskt inriktad forskning rörande
anpassnings- och ledarskapsproblem m. m.

Utredningens förslag

Utredningen har i sitt betänkande utförligt redogjort för arbetsuppgifterna
på militär psykologiens huvudområden. Härom torde få hänvisas
till betänkandet s. 17—125. I anslutning till denna redogörelse har utredningen
undersökt i vad män den militärpsykologiska verksamheten bör
ges större utrymme än som är möjligt med nuvarande organisation. Utredningens
synpunkter kan sammanfattas sålunda.

I fråga om urval och placering av militär personal föreslås främst en
konsolidering och utökning av verksamheten efter i stort sett de riktlinjer
som nu följes. Såsom nya viktiga arbetsuppgifter framhålles mera differentierad
prövning av värnpliktiga i samband med placeringen på utbildningslinjer,
grundad pa analys av kraven på personal inom dessa linjer.
Vad beträffar personal som skall uttagas till befälstjänst rekommenderas
en utbyggnad av de personlighetsundersökande metoderna.

Utländska erfarenheter pekar på att betydande effektivitetsvinster kan
göras om psykologiska metoder utnyttjas inom det militära utbildningsarbetet.
Utredningen förordar att den svenska militärpsykologien erhåller
resurser för dylika frågors bearbetande. I nära samband härmed står
problemet att finna de lämpligaste metoderna för att betygsätta och bedöma
den militära personalen under utbildning och praktisk tjänst. Detsamma
gäller det militära befälets skolning i psykologisk personalbehandling
och militärpedagogik.

Militärpsykologien i utlandet, framför allt i Förenta Staterna, har med
goda resultat medverkat vid utformningen av utrustning, arbetsmetoder
och yttre arbetsbetingelser enligt psykologiska principer. Utredningen föreslår
att på detta område en organiserad samverkan upptages med andra
företrädare för psykologien. Sådan samverkan bär hittills knappast förekommit
i vårt land.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Som ett centralt område för militär psykologisk forskning anger uti edningen,
frågor, som gäller den militära personalens anpcisssning, anda och
trivsel i tjänsten. Dessa problem belyses av den militära socialpsykologien
och kan angripas med dess metoder, t. ex. genom attitydmätningsmetodik.
Utredningen bär själv i sitt arbete vunnit värdefulla resultat på detta område
och föreslår att resurser skapas för kontinuerlig forskning inom området.

Utredningen har slutligen behandlat de klinisk-psykologiska arbetsuppgifterna.
I samarbete med psykiatrikerna ankommer det på nnlitärpsykologerna
att härvidlag främst utveckla lämpliga metoder för den
psykologisk-psykiatriska diagnostiken, att tillämpas exempelvis i samband
med inskrivningen av de värnpliktiga. Psykologerna bör också
bedriva forskning om uppkomsten av personliga störningar och personlig
missanpassning i den militära miljön. Den individuella undei so -ningen och behandlingen av psykiskt defekta synes dock allt j amf i forsta
hand böra åvila militärpsykiatrien. Utredningen finner att mihtarpsykologiens
resurser också på det klinisk-psykologiska området särskilt
aktuellt under krigsförhållanden — behöver väsentligt okas.

Utredningen påtalar vidare i sitt betänkande vissa bristei i den nu
varande centrala organisationen för den militärpsykologiska verksamheten.
Härom anför utredningen i huvudsak följande.

Centrala värnpliktsbvråns personalprövningsdetalj är, genom sin ställning
inom ett organ för fördelning och redovisning av värnpliktiga, hu\ udsakligen
hänvisad till att syssla med personalprövningsfrågor, särskilt avseende
värnpliktig personal. Denna avgränsning av arbetsuppgifterna har
emellertid i praktiken visat sig vara svår att upprätthålla da, forutom
militärsociala detaljen i marinstaben, andra organ icke funnits for att taga
hand om övriga personalproblem av psykologisk natur inom stora delai
av försvaret. Till följd härav har detaljen måst syssla även med andra uppgifter
av mi li t är p sy k olo gi sk natur än personalprövningsfrågor utan att
personalen eller andra resurser varit beräknade för en sådan ansvällning
av arbetsuppgifterna. Även om personalprövningsdetaljen i praktiken kommit
att betjäna försvaret i dess helhet, har detaljens organisatoriska ställning
åtminstone på det formella planet försvårat den önskvärda direkta
kontakten med utanför armén befintliga organ. Oklarheten i fråga om
personalprövningsdetalj ens direktiv och inspektionsrätt i metodiska frågor
har också vid vissa tillfällen kunnat äventyra den enhetliga tillämpningen
av inom detaljen utarbetade prövningsförfaranden och därmed även metodernas
användbarhet.

Vad angår den militärsociala detaljen i marinstaben kan denna anses
komplettera det för försvaret gemensamma personalprövningsarbete, som
personalprövningsdetaljen vid centrala värnpliktsbvrån bedriver. Vid sådan
provningsverksamhet, där både byrån och militärsociala detaljen
ställer personal och metoder till förfogande, kan vissa olägenheter uppstå.
I övrigt går militärsociala detaljens arbetsuppgifter utöver dem som personalprövningsdetaljen
har, framför allt på det militärpedagogiska området.
- Den militärsociala detaljens arbete innebär pa några punkter
närmast eu dubblering av det arbete, som bedrives inom personalprovningsdetaljen.
Även om arbetsuppgifternas utformning i vissa fall ar

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

specifikt giltig endast för marinen anser utredningen, att uppgifterna
dock till största delen är av sådan natur att de är av värde för hela försyaret
och att även de speciellt marina behoven hör på ett tillfredsställande
satt kunna tillgodoses av ett för försvaret gemensamt organ.

För att avhjälpa de konstaterade bristerna hos nuvarande organisation
föreslår utredningen inrättande av ett för försvaret gemensamt organ,
benämnt försvarets psykologiska institut. I detta skall enligt förslaget de''
nuvarande militärpsykologiska organen — centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj
och marinstabens militärsociala detalj — uppgå,
varjämte en viss förstärkning av resurserna i övrigt bör komma till stånd.

Institutet bör få en organisatoriskt fristående ställning men genom
chefen för försvarsstaben underställas överbefälhavaren. Institutet bör stå
under ledning av en vetenskapsman på det psykologiska området. Frågor
av större principiell betydelse eller eljest av större räckvidd bör dock
prövas av chefen för försvarsstaben, som i förekommande fall skall ha att
underrätta överbefälhavaren. Det skall åligga institutet att på anmodan
av överbefälhavaren, försvarsgrenschef eller försvarsstabschefen verkställa
undersökningar eller vidtaga åtgärder.

Institutet bör enligt utredningen äga att direkt samarbeta med försvarsgienscheferna
och deras staber samt med andra centrala myndigheter och
institutioner inom och utom försvaret. Institutet bör i fackliga och metodiska
frågor ha viss direktiv- och inspektionsrätt gentemot lokala militära
myndigheter.

Utredningen har vidare föreslagit att till det psykologiska institutet
knytes ett försvarets psykologiska råd på 12 medlemmar med uppgift
huvudsakligen att följa verksamheten vid institutet, föreslå upptagande
av nya forskningsobjekt, arbetsuppgifter eller metoder. I rådet bör ingå
representanter för bland annat försvarsgrensledningarna, försvarsstaben,
centrala värnpliktsbyrån samt forskningen vid universitet och högskolor
inom psykologi, pedagogik och sociologi m. m.

I fråga om institutets interna organisation och personalbehov föreslår
utredningen att institutet under föreståndaren skall arbeta på en forskningssektion,
en tillämpningssektion och en statistiksektion. Därjämte
skall finnas en expedition.

Föreståndaren för institutet — som enligt utredningen bör ha god
docentkompetens i psykologi eller pedagogik och vara inriktad på målforskning
i militärt betydelsefulla frågor — föreslås bli placerad i lönegrad
Cp 13.

Forskningssektionen skall enligt förslaget bedriva vetenskaplig forskning
inom för det militära betydelsefulla delar av psykologi och pedagogik
samt följa den vetenskapliga utvecklingen på dessa områden. För sektionen
bör tills vidare avses tre kvalificerade befattningshavare i lönegrad
Ca 29 med tjänstebenämningen militärpsykolog. Av dessa förutsättes en

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

bära huvudansvaret för forskning rörande urvalsfrågor, en för pedagogiskpsykologiska
frågor samt en för socialpsykologiska och klinisk-psykologiska
frågor. Särskild befattning för sektionschef bör ej inrättas. Härutöver beräknas
för sektionen två amanuenser samt ett biträde för skriv- och komtorsgöromål,
alla med anställningsvillkor enligt bestämmelserna om reglerad
befordringsgång.

Tillämpningssektionen skall enligt utredningen leda tillämpningsarbetet
på det militära psykologiska området. Såsom sektionschef föreslås regementsofficer
i Ma 30. För sektionen avses vidare tjänster för en militärpsykolog
i lönegrad Ca 27 och en i lönegrad Ca 25 samt en amanuens och ett
biträde för skriv- och kontorsgöromål. Inom sektionen förutsättes dessutom
tjänstgöra en kommenderad kompaniofficer ur varje försvarsgren med uppgift
att vara kontaktman med den egna försvarsgrenen och deltaga i det
psykologiska tillämpningsarbetet.

Statistiksektionen avses för statistiska undersökningar samt handhavande
av institutets arkiv och blankettförråd. Såsom chef för sektionen
föreslås en aktuarie i lönegrad Ca 27. Därutöver skall för sektionen finnas
en underofficer i arvodesbefattning (1:22) samt två biträden för skrivoch
kontorsgöromål.

Expeditionen förestås enligt förslaget av en underofficer i arvodesbefattning
(1:22). Därutöver beräknas för expeditionen ett kanslibiträde
i Ca 11, avsett såsom sekreterare åt föreståndaren, och två biträden för
skriv- och kontorsgöromål.

Som biträdespersonal tänkes även värnpliktiga expeditions- och skrivbiträden
bli använda, framför allt i samband med statistiska bearbetningar.

Kostnaderna för den av utredningen föreslagna personalen vid institutet,
frånsett kommenderad personal, beräknas till 264 000 kronor för år.
Härtill kommer 5 000 kronor för verksamheten inom det psykologiska
rådet, 30 000 kronor för arvoden åt sakkunniga, som anlitas i samband
med vissa personalprövningar, samt 15 000 kronor för bestridande av utgifter
för särskilda forskningsuppgifter, som utlägges på civila forskningsinstitutioner
in. m. För omkostnader beräknas 108 000 kronor för år.
De totala kostnaderna för verksamheten beräknas således till 422 000 kronor
för år.

Med hänsyn till att utredningen förutsätter att vissa tjänster inom
centrala värnpliktsbyrån och marinstaben utgår i samband med inrättandet
av institutet, beräknas de årliga merkostnaderna komma att stanna vid
124 000 kronor för avlöningar och 26 000 kronor för omkostnader.

Yttranden

De myndigheter och organisationer, som i sina yttranden närmare berört
utredningens framställning rörande den militärpsykologiska verksamheten,
är eniga med utredningen om att behov föreligger av en vidgad

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

och intensifierad verksamhet på detta område. Detta behov har kraftigt
understrukits i synnerhet av överbefälhavaren, universitets- och högskolemyndigheter
samt de politiska ungdomsförbunden.

Samtliga ifrågavarande myndigheter och organisationer har vidare
biträtt utredningens förslag om inrättande av ett för försvaret i dess helhet
gemensamt centralt organ för den iniMtärpsykologiska verksamheten.

Statskontoret förordar emellertid att det centrala organet för den militärpsykologiska
verksamheten skall ingå som en avdelning i ett för personaltjänst
och militärpsykologi gemensamt organ. På så sätt och genom
överflyttning av arbetsuppgifter till vissa institutioner utom försvaret
skulle kostnadsbesparingar ernås.

Överbefälhavaren avstyrker i förnyat yttrande den av statskontoret förordade
sammanslagningen. Han framhåller att uppgifterna för det centrala
organet för personaltjänst och för militärpsykologi är helt åtskilda. Försvarets
civilförvaltning, arbetsmarknadsstyrelsen och statens organisationsnämnd
avstyrker likaledes statskontorets förenämnda förslag med
liknande motivering. Samtliga universitets- och högskolemyndigheter
ställer sig likaledes avvisande till den av statskontoret föreslagna organisationen.
Dessa myndigheter förklarar i detta sammanhang, att den av
statskontoret tänkta överflyttningen av vissa forskningsuppgifter till civila
institutioner icke är genomförbar. Universitetskanslern däremot biträder
statskontorets förslag.

Flertalet hörda myndigheter och organisationer har tillstyrkt inrättande
av försvarets psykologiska råd.

Överbefälhavaren förklarar för sin del, att det militärpsykologiska
institutets samarbete såväl med de militära myndigheterna som med de
civila vetenskapliga institutionerna utan alltför stora olägenheter bör
kunna ske i annan ordning än genom det föreslagna rådet.

Försvarets civilförvaltning utgår från att det psykologiska rådet kan undvaras
och att något sådant råd därför icke inrättas.

Den föreslagna sektionsindelningen har icke föranlett någon erinran.

Överbefälhavaren, vissa universitets- och högskolemyndigheter, Svenska
psykologsamfundet in. fl. personalorganisationer anser att de löner för
psykologpersonalen, som utredningen föreslagit i sitt betänkande — avgivet
före tjänsteförteckningsrevisionens slutförande — är för låga med hänsyn
till uppgifternas kvalificerade natur och löneställningen för jämförbara
tjänster på andra områden. Föreståndaren föreslås således placerad i lägst
lönegrad Cp 14. Militärpsykologerna i forskningssektionen anses i allmänhet
böra inplaceras i lönegrad Ca 31 i stället för lönegrad Ca 29. Militärpsykologerna
i tillämpningssektionen föreslås i vissa yttranden bli placerade
i lönegrad Ca 29 respektive lönegrad Ca 27.

Överbefälhavaren anser att för chefen för tillämpningssektionen bör
inrättas en beställning för överstelöjtnant i lönegrad Ma 33.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Försvarets civilförvaltning har i sitt slutliga yttrande, under åberopande
av det statsfinansiella läget och med hänsyn till den återhållsamhet med
nya statsutgifter som är påkallad, föreslagit en viss begränsning av institutets
personaluppsättning. Civilförvaltningen föreslår sålunda att den av
utredningen förordade organisationen minskas med en militärpsykolog i
lönegrad Ca 29 och en i lönegrad Ca 25, en amanuens, två biträden för
skriv- och kontorsgöroanål samt en underofficer i arvodesbefattning. Å
andra sidan föreslår civilförvaltningen, att föreståndaren för institutet,
som anses tillika böra vara chef för forskningssektionen, placeras i lönegrad
Cp 14 samt att en av militärpsykologerna å forskningssektionen
placeras i lönegrad Ca 31. Civilförvaltningen förutsätter att de kamerala
göromålen för institutet handhas av försvarsstaben. Kostnaderna för den
av civilförvaltningen föreslagna reducerade organisationen har beräknats
till sammanlagt 352 000 kronor, varav 252 000 kronor för avlöningar och
arvoden samt 100 000 kronor för omkostnader. Vid beräkningen av lönerna
har civilförvaltningen i allmänhet utgått från den lägsta löneklassen inom
tillämplig lönegrad.

Departementschefen

Personalibehandlingsutredn,ingen har i sitt år 1952 avgivna betänkande
behandlat den militärpsykologiiska verksamheten vid försvaret samt frågan
om den centrala organisationen för personalvården inom krigsmakten.

Jag är icke beredd att taga ställning till utredningens förslag i fråga om
personalvårdens centrala organisation.

Den hittillsvarande verksamheten på det militärpsykologiska området
i vårt land har klart visat behovet av att psykologiska metoder kommer
till användning ^d den militära personalens utväljande och placering på
olika utbildningslinjer. Den av personalbehandlingsutredningen givna översikten
över militärpsykologiens nuvarande läge och arbetsuppgifter bestyrker
detta och även angelägenheten av att en konsolidering och effaktivisering
av verksamheten kommer till stånd. De erfarenheter som utredningen
i sitt betänkande redovisat från länder som deltagit i krig pekar
i samma riktning.

Även i fråga om befälets skolning i psykologisk personalbehandling
och pedagogik synes en mera omfattande och enhetligt ledd verksamhet
vara påkallad. Detsamma gäller andra närliggande områden, där den utbildningsinetodiska,
arbetspsykologiska, socialpsykologiska och kliniskpsykologiska
forskningen gjort landvinningar, som kan utnyttjas av militärpsykologien.

En ökad verksamhet på det militärpsykologiska området kan på längre
sikt medföra avsevärda besparingar i fråga om utbildningskostnader. Sådana
besparingar vinnes exempelvis genom en effektivisering av möjligheterna
till förhandsgallring av elever med bristande förutsättningar att

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

tillgodogöra sig kvalificerad militär utbildning. Möjligheterna till kostnadsbesparingar
är särskilt framträdande inom flygvapnet med detta
vapens höga utbildningskostnader.

Utredningen har föreslagit att den militärpsykologiska verksamhet, som
nu bedrives vid centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj och marinstabens
militärsociala detalj, skall sammanföras till ett särskilt för försvaret
gemensamt organ, benämnt försvarets psykologiska institut. De
myndigheter och organisationer, som yttrat sig i denna fråga, har tillstyrkt
att ett sådant sammanförande kommer till stånd. Statskontoret har
emellertid för sin del föreslagit att den centrala ledningen för militärpsykologien
skall samordnas med ledningen för personalvården i en enda
central institution.

För egen del biträder jag förslaget att sammanföra den nuvarande vid
centrala värnpliktsbyrån och marinstaben bedrivna militärpsykologiska
verksamheten till en för försvaret gemensam organisationsenhet. Vad angår
frågan huruvida detta organ skall givas en fristående ställning eller, såsom
statskontoret föreslagit, samordnas med ett centralt organ för personalvården,
har jag vid mina överväganden i frågan kommit till den
slutsatsen, att en sådan samordning icke bör ske. De båda verksamhetsgrenarna
synes mig ha alltför olikartad karaktär och inriktning för att
en sådan sammanslagning sikall vara rationell.

Institutet, som enligt min mening bör benämnas militär psykologis ka
institutet, torde lämpligen böra underställas överbefälhavaren.

Vad angår institutets organisation i övrigt kan jag av ekonomiska skäl
icke tillstyrka en personaluppsättning av den omfattning utredningen
föreslagit. Organisationen torde således böra icke oväsentligt begränsas i
förhållande till utredningens förslag. Med hänsyn till det anförda föreslår
jag att institutet organiseras på sätt framgår av det följande.

Institutet bör lämpligen arbeta på två sektioner, forskningssektionen
och tillämpningssektionen. Jag räknar därvid med att den statistiska verksamheten
skall inordnas i forskningssektionen. Föreståndaren för institutet,
som tillika bör vara chef för forskningssektionen, placeras i lönegrad Ce 37.
Antalet tjänster för militärpsykologer begränsas till tre. Av dessa bör två
avses för forskningssektionen och en för tillämpningssektionen. En av psykologerna
vid forskningssektionen bör placeras i lönegrad Ce 31 med
tjänstebenämningen förste militärpsykolog medan den andre psykologen
vid forskningssektionen och psykologen -sid tillämpningssektionen bör inplaceras
i respektive lönegrad Ce 29 och lönegrad Ce 27 med tjänstebenämningen
militärpsykolog. Chef för tillämpningssektionen bör vara en major
eller kommendörkapten av 2. graden i lönegrad Ma 30. För institutet
synes vidare erfordras tre amanuenser i reglerad befordringsgång, två för
forskningssektionen och en för tillämpningssektionen, ävensom tre kontorsbiträden
med motsvarande fördelning på sektionerna. För dessa biträden

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

räknar jag med en tjänst i löngrad Ca 8, medan två av biträdena torde få
anställas i reglerad befordringsgång. Dessutom erfordras ett kanslibiträde
i lönegrad Ce 11 för expeditionsgöromål m. m. Jag räknar vidare med att
vid institutet skall tjänstgöra tre kommenderade kompaniofficerare ävensom
värnpliktig personal i erforderlig utsträckning. Utöver vad jag nu anfört
räknar jag icke med någon personal vid institutet.

I kameralt hänseende torde institutet få anslutas till försvarsstaben.

Förslaget att till institutet knyta ett särskilt psykologiskt råd kan jag
icke biträda.

Såsom framgår av det förut anförda skall den nuvarande verksamheten
vid personalprövningsdetalj en inom centrala värnpliktsbyrån och den militär
sociala detaljen i marinstaben övertagas av det nya institutet. Till följd
härav minskas organisationen med ett antal tjänster vid centrala värnpliktsbyrån
respektive marinen. Sålunda kan vid centrala värnpliktsbyrån
utgå en befattning för pensionerad officer med arvode enligt löneklass
1:32 samt tjänster för en psykolaborator i lönegrad Ce 33, två psykoassistenter
i lönegrad Ce 27 respektive lönegrad Cg 27, ett kanslibiträde i
lönegrad Cell och ett kontorshiträde i lönegrad Ca 8. För marinstabens
del innebär omorganisationen, att en beställning för kommendörkapten av

2. graden i lönegrad Ma 30 på flottans stat dragés in samt att tjänster för
en psykoassistent i lönegrad Cg 25, ett kanslibiträde i lönegrad Cg 11 och
ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i lönegrad Cg 8 utgår.

Institutet bör träda i verksamhet från och med budgetåret 1955/56.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga föreskrifter
för verksamhetens bedrivande.

Det nya institutet kan av naturliga skäl icke börja sin verksamhet i
full utsträckning redan vid ingången av nästa budgetår. Under tiden intill
dess institutet blivit upporganiserat torde den nuvarande verksamheten
inom centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj och marinstabens
militärsociala detalj övergångsvis få fortgå i erforderlig utsträckning. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser,
som kan visa sig erforderliga.

För nästa budgetår bör på riksstaten uppföras särskilda anslag till
militärpsykologiska institutets avlöningar och omkostnader. Ehuru, såsom
framgår av det föregående, man måste räkna med att verksamheten vid
institutet kan komma i gång i full utsträckning först så småningom under
budgetåret och att till följd därav den nuvarande verksamheten vid centrala
värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj och vid marinstabens militärsociala
detalj måste övergångsvis pågå även under samma budgetår, anser
jag det dock lämpligt att vid anslagsberäkningarna bortse från detta förhållande.
Med hänsyn härtill upptager jag institutets avlöningsanslag för
nästa budgetår till 229 000 kronor. Därvid utgår jag från att i vissa fall
5—89 65 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

högre löneklass skall komma i fråga än den lägsta inom tillämplig lönegrad.
I beloppet är inräknade 45 000 kronor för arvoden åt sakkunniga vid
personalprövningar och för bestridande av utgifter för särskilda forskningsuppdrag.
För omkostnader beräknar jag ett belopp av 95 000 kronor
vara erforderligt, varav 2 000 kronor för sjukvård, 40 000 kronor för reseersättningar,
25 000 kronor för expenser och 28 000 kronor för publikationstryck.

Den av institutets inrättande föranledda kostnadsökningen kan beräknas
till i runt tal 50 000 kronor.

Till hemställan i anledning av de anslags- och personalförändringar vid
centrala värnpliktsbyrån och marinstaben, som föranledes av vad jag i det
föregående anfört, återkommer jag vid behandlingen i det följande av
centrala värnpliktsbyråns avlönings- och omkostnadsanslag samt marinens
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.

Åberopande det anförda får jag i detta sammanhang hemställa, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva inrättande, enligt i det föregående angivna
grunder, av ett psykologiskt institut för försvaret, benämnt
militärpsykologiska institutet;

b) fastställa följande personalförteckning för militärpsykologiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1955/56:

Personalförteckning

Befattning (Beställning) Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat

1 major eller kommendörkapten av 2. graden ...... Ma 30

1 kontorsbiträde ............................................. Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25

1 föreståndare ................................................ Ce 37

1 förste militärpsykolog .................................... Ce 31

1 militärpsykolog ............................................. Ce 29

1 militärpsykolog ............................................. Ce 27

c) fastställa följande avlöningsstat för militärpsykologiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 27 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t ................................................ 45 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 132 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 24 100

Summa kronor 229 000

Kanyl. Maj:ls proposition nr 110

d) till Militärpsykologiska institutet: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anviisa ett förslagsanslag av 229 000 kronor;

e) till Militär psykologiska institutet: Omkostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 kronor.

[7] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret

Liksom skett föregående år torde i detta sammanhang lämnas en översikt
över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom
försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid Stockholms luftvärnsregemente
med luftvärnsskju[skolan, Svea ingenjörkår, arméns fältarbetsskola och
ingenjör truppernas kadettskola, Göta ingenjörkår, Signalregementet, tygförvaltningsskolan,
staben för Stockholms försvarsområde, tillika kommendants
tab i Stockholm, Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab och arméns
jägarskola har under år 1954 omorganiserats i huvudsaklig överensstämmelse
med förslag, som avgivits av chefen för armén i samråd med statens
organisationsnämnd. Förslagen har i samtliga fall grundats på undersökningar,
som verkställts av organisationsnämnden.

I anledning av beslutad motorisering av Norrlands artilleriregemente
har organisationsundersökningar rörande stabs- och förvaltningstjänsten
in. in. i fred verkställts vid detta regemente samt rapport därom jämte
förslag framlagts. Förslag har vidare efter organisationsundersökningar
avgivits rörande expeditions- och kassatjänsten m. m. vid krigshögskolan.

Med hänsyn till de förändringar, som inträffat i fråga om utbildning,
krigsorganisation, materielmängder m. m., ävensom till vunna erfarenheter
har organisationsnämnden ansett det erforderligt att verkställa översyn av
stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid truppförbanden. I första hand bär
därvid utredning gjorts i samråd med chefen för armén och i förekommande
fall med vederbörande centrala myndigheter med ändamål att klarlägga
erforderliga jämkningar såväl i organisationen som beträffande personalbehovet
för olika ifrågakommande verksamhetsområden. Denna utredning
är nu slutförd och rapport därom med förslag bär avlämnats. Förslaget
innebär vissa jämkningar i nuvarande organisation och därav betingade
omflyttningar av viss personal inom fastställda personalstater.
Viss militär arvodespersonal beräknas vidare kunna utgå ur organisationen,
varjämte biträdespersonalen (skrivbiträden och förrådsarbetare) beräknas
kunna minskas för armén i dess helhet. EU genomförande av förslaget beräknas
därför komma att medföra kostnadsminskningar. Organisationsändringarna
föreslås genomföras successivt allteftersom erforderliga kompletterande
undersökningar vid vederbörliga truppförband verkställes.

Marinens skolor i Berga bär under 1954 omorganiserats i huvudsaklig
överensstämmelse med förslag, som avgivits av chefen för marinen i sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

råd med organisationsnämnden. Förslaget har grundats på undersökningar,
som verkställts av nämnden. Organisationsundersökningar pågår vid
Blekinge kustartilleriförsvar och beräknas bli slutförda före den 1 juli
1955.

Vid flygvapnet torde försök med flottilj organisation, grundade på verkställda
undersökningar vid en flottilj, kunna igångsättas tidigast under
år 1957.

Vissa personalförändringar, som föranledes av förslaget till ändrad organisation
av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid Norrlands artilleriregemente
och beslutet om ändrad organisation av Bergaskolorna, kommer
att upptagas till behandling i det följande under vederbörliga avlöningsanslag.
Övriga i det föregående angivna förslag har ännu icke föranlett
någon framställning till Kungl. Maj:t. I den mån det visar sig möjligt att,
på grundval av framdeles till Kungl. Maj :t inkommande förslag, meddela
beslut om organisationsändringar med tillämpning under budgetåret
1955/56, bör sådana möjligheter tillvaratagas. Jag förutsätter därför att
— liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår — Kungl. Maj:t
skall äga att jämväl för budgetåret 1955/56 vidtaga de jämkningar i vederbörliga
personalorganisationer som blir erforderliga i anledning av beslut
om organisationsändring, dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna
för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt personal
som med bibehållen löneställning bestrider göromål som i en ny organisation
ankommer på innehavare av högre tjänst.

[8] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 10) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag
av 2 600 000 kronor. I

I samband med behandlingen av förevarande anslag torde jag få erinra
om att jag den 25 februari 1955 i statsrådet anmälde ett av 1954 års militära
fastighetsförvaltningsutredning den 15 december 1954 avgivet betänkande
med förslag till huvudlinjer för organisationen av försvarets fastighetsförvaltning.
Jag anförde därvid bland annat följande.

Vid anmälan av propositionen 1954:110 framlade jag på grundval av
verkställda utredningar principförslag i fråga om organisationen av för -

Anslag

Nettoutgift
1 925 977

1953/54 ..............................

1954/55 (statsliggaren s. 171)
1955/56 (förslag) ...............

2 057 000
2 112 000
2 100 000

Kungl. Muj:ts proposition nr 110

svarets regionala och lokala fastighetsförvaltning. De i propositionen uppdragna
allmänna riktlinjerna för fastighetsförvaltningen inom försvaret
godkändes av riksdagen (rd. skr. 1954: 320).

Enligt ifrågavarande principbeslut skall de regionala organen utgöras av
militärbefälsstaberna samt örlogsvarven och kustartilleriförsvaren (utom
Gotlands). I militärbefälsstab skall finnas en befästningsavdelning under
en fortifikationsofficer och en byggnadsavdelning under en civil byggnadsdirektör,
vilken i fred skall ha det tekniskt-ekonomiska ansvaret för byggnadsverksamheten.
Frågan huruvida befästnings- och byggnadsavdelningarna
skall sammanföras till eu enhetlig fortifikationssektion under fortifikationsofficerens
ledning har lösts så, att i vart fall inom vissa ur mobiliseringssynpunkt
särskilt viktiga militärområden bör finnas en fortifikationssektion,
medan inom övriga militärområden det i princip icke anses nödvändigt
att sammanslå befästnings- och byggnadsavdelningarna till en sektion.
Marinens regionalorgan bör — i avvaktan på resultatet av andra pågående
utredningar — i huvudsak bibehållas vid gällande organisation.

Då jag framlade principförslaget förutsatte jag att vissa speciella frågor
måste ytterligare utredas samt att dessa undersökningar borde verkställas
i samband med att organisationen närmare utformades och genomfördes.
För ifrågavarande uppgifter räknade jag med att anlita särskild sakkunnig.
Den 4 juni 1954 utverkade jag Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla en
utredningsman för att inom försvarsdepartementet verkställa fortsatt utredning
rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret
och därmed sammanhängande spörsmål. I nämnda sammanhang
anförde jag, att på den fortsatta utredningen borde ankomma, bland annat,
att med utgående från de av riksdagen godtagna allmänna riktlinjerna för
omorganisationen framlägga detaljerade förslag till utformning av organisationen
och avpassa den personaluppsättning som erfordras vid de fastighetsförvaltande
organen i central-, regional- och lokalinstanserna. Jag ansåg
att hinder icke borde möta för ett successivt framläggande av de förslag,
vartill utredningen kunde leda.

Med stöd av sålunda givet bemyndigande tillkallade jag den 5 juni 1954
byråchefen J. T. A. Broomé såsom utredningsman för att verkställa ifrågavarande
utredningsuppdrag.

Utredningsmannen, som för utredningen antagit benämningen 1954 års
militära fastighetsförvaltningsutredning, har den 15 december 1954 överlämnat
betänkande med förslag till huvudlinjer för organisationen av försvarets
fastighetsförvaltning. Över betänkandet har efter remiss yttranden avgivits
av överbefälhavaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för
flygvapnet, fortifikationsförvaltningen, försvarets civilförvaltning, statens
organisationsnämnd, byggnadsstyrelsen, statskontoret, statens lönenämnd,
statens sakrevision, svenska väg- och vattenbyggares riksförbund, svenska
arkitekters riksförbund, svenska byggnadsingenjörers riksförbund, statsverkens
ingenjörsförbund, Sveriges arbelsledareförbund, försvarets civila
tjänstemannaförbund, svenska offieersförbundet och försvarsverkens civil:»
personals förbund.

Det nu framlagda betänkandet innehåller i huvudsak riktlinjer för arbetsuppgifternas
fördelning mellan militär och civil byggnadsteknisk personal
samt vissa förslag i fråga om den regionala instansens utformning.
I betänkandet uppdras vidare riktlinjer för arbetsfördelningen mellan olika

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

instanser, varjämte utredningsmannen framlägger vissa synpunkter på
frågan om byggnadsarbeten bör utföras på entreprenad eller i egen regi.
Arbetsfördelningen mellan militär och civil personal bör enligt utredningen
i stort vara den, att befästningsplanläggningen, d. v. s. projekteringen av
andra befästningar än större berganläggningar, bör stå under militär ledning,
medan den civila personalen bör ha ansvaret för den byggnadstekniska
verksamheten i övrigt. Byggnadsorganet i militärbefälsstaberna bör
enligt utredningen organiseras på en fristående byggnadsavdelning under
kyggaadsteknisk ledning och på en fortifikationsavdelning under en regementsofficer
ur fortifikationskåren. Fortifikationsavdelningen avses för
handläggning huvudsakligen av uppgifter, som sammanhänger med befästningsplanläggningen.
Utredningen anser det lämpligt att ha skilda byggnadsoch
fortifikationsavdelningar även inom ur mobiliseringssynpunkt särskilt
viktiga militärområden. Då omfattningen av byggnadsverksamheten vid
VII. militärbefälsstaben och inom kustartilleriförsvaren icke motiverar en
kvalificerad byggnadsdirektör och då verksamheten därjämte är mera militärt
betonad bör ledningen där ankomma på fortifikationsofficer. Utredningen
har föreslagit att för militärbefälsstabernas byggnadsavdelningar
skall inrättas sex tjänster för byggnadsdirektörer i Cp 10 samt ett antal
tjänster för driftingenjörer i 29 eller 27 lönegraderna till en sammanlagd
kostnad av i runt tal 532 000 kronor. Denna kostnadsökning bär förutsatts
skola uppvägas av minskade kostnader för fortifikationsförvaltningens centrala
organisation. Några fullständiga beräkningar av personalbehovet och
kostnaderna för byggnadsavdelningarna har utredningen icke verkställt i
detta sammanhang.

Utredningsmannens förslag har — i vad förslaget avser den regionala
instansen och arbetsfördelningen mellan militär och civil byggnadsteknisk
personal — bedömts mycket olika av remissinstanserna. Huvudpunkterna
i denna del av förslaget har i allmänhet tillstyrkts av de hörda
civila personalorganisationerna samt av chefen för flygvapnet, statens
organisationsnämnd och byggnadsstyrelsen, medan däremot överbefälhavaren,
chefen för armén, fortifikationsförvaltningen, försvarets civilförvaltning,
statskontoret och statens sakrevision samt svenska officersförbundet
ställt sig mer eller mindre avvisande. Mot utredningsmannens förslag
har främst anmärkts, att bärande skäl för att frångå statsmakternas principbeslut
icke anförts. Uttalanden av denna innebörd har gjorts av överbefälhavaren,
chefen för armén, statskontoret och statens sakrevision. Försvarets
civilförvaltning anser att militära skäl för att inrätta enhetlig fortifikationssektion
borde ha redovisats samt att utredningsmannen borde ha
tagit ställning till frågan vilka militärområden som ur mobiliseringssynpunkt
kan anses särskilt viktiga. Fortifikationsförvaltningen hävdar att en
fortifikationssektion i enlighet med 1954 års principbeslut bör finnas inom
VI. militärområdet liksom inom andra ur mobiliseringssynpunkt särskilt
viktiga militärområden. Såsom sådana bör enligt ämbetsverket i varje fall
anses I. och VII. militärområdena. — Även utredningsmannens förslag till
arbetsfördelning mellan militär och civil personal har mött invändningar
från ett flertal remissmyndigheter. Överbefälhavaren uttalar sålunda att
militär personal bör ha ansvaret för all befästningsverksamhet samt ett
icke obetydligt inflytande jämväl i fråga om övrig byggnadsverksamhet.
Fortifikationsförvaltningen finner att i den regionala instansen ansvaret
för alla befästningar i egentlig mening bör ligga på fortifikationsavdelningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

liksom förekommande projektering av större bergrumsanläggningar. Ansvaret
för underhåll av större bergrumsanläggningar anses likaledes — i
avvaktan på översyn av fortifikationsförvaltningens centrala organisation
— böra handläggas på fortifikationsavdelningen. Byggnadsavdelningen bör
enligt ämbetsverket handha all annan projekteringsverksamhet, som ankommer
på militärbefälsstab. Likaså bör byggnadsavdelningen omhänderha
allt utförande av nybyggnader och alla underhållsåtgärder som åvilar
militärbefälsstab. — Slutligen har det påpekats att fullständiga personaloch
kostnadsberäkningar icke framlagts. Statens sakrevision hyser starka
betänkligheter mot att beslut fattas om inrättande av några tjänster innan
fullständiga förslag till personalstater föreligger. De ekonomiska konsekvenserna
av omorganisationen anses eljest icke kunna överblickas.
Liknande uttalande har gjorts av statskontoret.

Vid anmälan av nämnda fråga förklarade jag mig för egen del anse, att
det av olika skäl icke var möjligt att framlägga något på utredningsmannens
betänkande grundat förslag i ämnet. De invändningar, som de militära
myndigheterna vid remissbehandlingen framfört mot den av utredningsmannen
föreslagna organisationsformen med helt självständiga byggnadsavdelningar
inom samtliga militärområden utom VII:de oavsett militärområdenas
betydelse ur beredskapssynpunkt, ansåg jag så vägande att
jag för min del icke ansåg tillrådligt att förorda utredningsmannens förslag
till lösning av organisationsfrågan. Vidare erinrade jag om att fullständiga
personal- och kostnadsberäkningar alltjämt saknades. Den i statsmakternas
principbeslut föregående år förutsatta utredningen — avseende de fastighetsförvaltande
organen såväl i central som regional och lokal instans —
borde därför enligt min mening fullföljas samt bedrivas efter då fastställda
allmänna riktlinjer och med beaktande i huvudsak av den uppfattning
rörande fördelningen av arbetsuppgifterna mellan befästnings- och
byggnad savdelningar na, som fortifikationsförvaltningen framfört i sitt yttrande
över utredningsmannens förslag. I övrigt borde utredningsmannens
i betänkandet redovisade synpunkter beaktas i den män de var förenliga
med de allmänna principerna för utredningens bedrivande.

På min hemställan uppdrog Kungl. Maj:t åt fortifikationsförvaltningen
att — under beaktande av vad jag anfört i ämnet — verkställa fortsatt utredning
rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret
m. m.

Vad angår medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår
hemställer fortifikationsförvaltningen (skr. 15/2 1955) att anslaget höjes
med 498 100 kronor enligt följande sammanställning.

ökning

3. Ändrad organisation av försvarets regionala fastighetsförvaltning
..............................................................................

470 808

Kungl. Maj:ls proposition nr 110

2. Uppflyttningar i lönegrad

1 sektionschef, forskare Cp 12 el. Cr 12—Cp 14 el. Cr 14 ......... 2 412

1 kanslibiträde Ca 11 (handsekreterare åt chefen för befästnings byrån)

— kontorist Ca 13 ............................................. 804

3. Löneklassuppflyttningar in. in........................................... 18 016

498 100

Motiv

1. Fortifikationsförvaltningen beräknar för nästa budgetår medel för i
huvudsak de nya tjänster som föreslagits av 1954 års militära fastighetsförvaltningsutredning
enligt framställningen i det föregående.

2. Tjänsten för sektionschef, forskare i Cp 12 eller Cr 12, är avsedd för
chefen för befästningsbyråns forsknings- och försökssektion. Frågan om
tjänstens lönegradsplacering anmäldes i propositionen 1954: 110 (s. 42)
utan att någon ändring i lönegradsplaceringen då ansågs böra vidtagas.

Fortifikationsförvaltningen anför, att det synes oundgängligen nödvändigt
att ledningen av den fortifikatoriska forskningen anförtros en vetenskapsman
med höga kvalifikationer. För att detta krav skall kunna vidmakthållas
bör tjänsten för sektionschef uppflyttas till lönegrad Cp 14 eller
Cr 14.

Förslaget om uppflyttning av tjänsten för kanslibiträde till kontoristtjänst
har framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1954: 110, s. 40).

Fortifikationsförvaltningen upprepar vidare sitt i medelsäskandena för
innevarande budgetår (prop. 1954: 110, s. 41) framförda förslag om inrättande
av en tjänst för förste byråingenjör i lönegrad Ce 29 med avlöning
från byggnadsanslag, avsedd för kostnadsberäkningsdetaljen inom byggnadsbyråns
arkitekt- och konstruktionssektion. Fortifikationsförvaltningen
understryker ytterligare vikten av förstärkning av den för kostnadsberäkningar
avsedda personalen. Då möjligheten att anlita konsulterande ingenjörer
för kostnadsberäkningar är liten, har en betydande eftersläpning på
förevarande område icke kunnat undvikas.

Departementschefen

Såsom framgår av det föregående kommer något förslag rörande den
närmare utformningen av den år 1954 i princip beslutade organisationen
för de fastighetsförvaltande organen inom försvaret icke att nu föreläggas
riksdagen. Jag vill emellertid erinra om att jag, då principförslaget rörande
fastighetsförvaltningen framlades, uttalade att det syntes vara möjligt att
påbörja genomförandet av den nya organisationen med utnyttjande av den
personal, som nu finnes för ifrågavarande ändamål. Personal vid de av
fortifikationsförvaltningen organiserade regionala organen, vilka enligt
principbeslutet skall utgå ur organisationen, bör sålunda kunna tagas i an -

Kungl. Maj:ls proposition nr 110

språk för militärbefälsstabernas fastighetsförvaltande organ. Även andra
provisoriska åtgärder bör kunna vidtagas, därest så visar sig lämpligt.

Av fortifikationsförvaltningen framförda förslag om ändrad lönegradsplacering
för vissa tjänster kan jag för närvarande icke tillstyrka.

Vad angår ämbetsverkets förslag att med anlitande av sakanslag inrätta
en tjänst för förste byråingenjör i 29 lönegraden, avsedd för utförande av
kostnadsberäkningar, kan jag icke tillstyrka att en extra ordinarie sådan
tjänst inrättas. Jag föreslår emellertid att för ändamålet inrättas en extra
tjänst i nämnda lönegrad med avlöning från avlöningsanslaget.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1955/56 till 2 100 000 kronor enligt
följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän minskas
med hänsyn till belastningen med 50 000 kronor men ökas med 130 000
kronor för höjda grundlöner. Posten uppföres alltså med (430 000 — 50 000
+ 130 000 = ) 510 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
ökas med hänsyn till belastningen med 7 000 kronor och i anledning
av höjda grundlöner med i runt tal 44 000 kronor. Posten uppföres
således med (127 000 + 7 000 + 44 000 = ) 178 000 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 298 000 kronor för höjda grundlöner, med 17 520 kronor för en förste
byråingenjör i Cg 29 och med 13 600 kronor för löneklassuppflyttningar
in. m. och uppföres med (917 000 + 298 000 + 17 520 + 13 600 =) i runt tal
1 246 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg minskas med 472 000 kronor till (758 160 —
472 000 =) 286 160 kronor.

Anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, 9 840 kronor, samt inkomstposten Pensionsmedel,
130 000 kronor, upptages med oförändrade belopp.

Anslagsminskningen utgör 12 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen
upptages i personalförteckning, som fastställes av
Kungl. Maj :t, torde anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten bör
emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj:t.

Åberopande det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

74 Kungl. Maj:is proposition nr 110

Avlöningsstat
U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 510 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis ....................................... 178 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis................................. 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 246 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 286 160

Summa kronor 2 230 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 130 000

Nettoutgift kronor 2 100 000

b) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 kronor.

[9] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1953/54 .............................. 295 000 292 591

1954/55 (statsliggaren s. 173) 295 000

1955/56 (förslag) ............... 295 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 10) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Omkostnader för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag
av 295 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen beräknar medelsbehovet under förevarande
anslag till oförändrat 295 000 kronor. Ämbetsverket räknar därvid icke med
några utgifter under förevarande anslag för sådan personal, som enligt
ämbetsverkets under föregående anslagspunkt anmälda förslag bör inrättas
vid regionala fastighetsförvaltande organ och avlönas från verkets avlöningsanslag.

De par t em entsche fen

Såsom framgår av vad jag anfört under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag
räknar jag icke med att de av ämbetsverket föreslagna tjänsterna
vid regionala organ nu inrättas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Jag föreslår att anslaget uppföres med oförändrat belopp och hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kronor.

[10] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1953/54 .............................. 181 500 000 182 311 281

1954/55 (statsliggaren s. 192) 180 500 000
1955/56 (förslag) ............... 181 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 31) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén.
Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag
av 181 000 000 kronor.

Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara
fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet
redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla
överensstämmelse mellan anslag och belastning bär anslagen för varje
budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen
på anslag för tidigare budgetar.

Y rkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för armén m. fl. myndigheter vässa personalförändringar m. in. vid armén.

Arméchefens m. fl. yrkanden

1. Vissa förändringar beträffande arméstaben 1

filmregissör Ce 27 .....................

1 materialförvaltare Ce 17 (Ce 14) ...

1 assistent Cg 23—Ce 23 ...............

1 assistent Ce 23 ...........................

3 tecknare Ce 19 (bildbandstekniker

Ce 18) ....................................

1 assistent Cg 21—Ce 21 ...............

1 kanslibiträde Cell, vakant .........

1 kanslibiträde Cg 11 (halvtidstjänstgörande)
— Ce 11 .....................

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

18 276
10 908

14 772

34 020

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Arméchefens m. fl. yrkanden

2 extra biträden för skriv- och kontorsgöromål
uppföres på personalförteckningen
för andra extra ordinarie
tjänstemän än underbefäl ...

2. Personalförändringar vid vissa utbild ningsanstalter

m. in.

1 major Ma 30, chef för arméns fall skärmsjägarskola

.....................

2 kaptener Ma 27 vid luftvärnet (arméns
radarskola) .....................

1 major Ma 30 vid fälttygkåren —
major Ma 30 vid arméns motorskola
4 yrkeslärare Ce 19 vid P 3 —

yrkeslärare Ce 19 vid arméns motorskola
................................

1 sergeant Ma 16 vid arméhundväsendet
— fanjunkare, styckjunkare
eller sergeant Ma 19/16 ...............

3. Utbyggnad av signaltruppernas orga nisation 1

överstelöjtnant Ma 33 ..................

3 (1) majorer Ma 30 .....................

Utbildningsarvoden ........................

7 (1) kaptener Ma 27 .....................

6 löjtnanter Ma 23/19 .....................

2 förvaltare eller ifanjunkare Ma 21/19

— förvaltare Ma 23 .....................

3 fanjunkare Ma 19 .....................

3 sergeanter Ma 16 ........................

4 överfurirer Ma 14 — rustmästare
Ma 16 eller yrkesinstruktörer Ce 16

7 pensionerade underofficerare 1 :22

4. Omorganisation av ammunitionsför rådshållningen 1

major Ma 30 och 2 kaptener Ma 27

vid fälttygkåren ........................

9 förvaltare Ma 23 vid fälttygkåren ...

2 förrådsunderofficerare 1 :22, 1 extra
biträde för skriv- och kontorsgöro -

Anslagsforändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

+ 77 976

35 304

1 320 + 36 624

23 640
21 084

17 444

33 138 -f. 95 306

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

mål samt 9 förrådsarbetare överföres
till armétygförvaltningen ......

5. Utbyggnad av tygstaten

1 tygverkmästare Ca 21 — förste

tygverkmästare Ca 22 ...............

3 (1) förste tygverkmästare Ca 22 ... 13 216

4 (1) tygverkmästare Ca 21 ......... 12 464

11 (6) förste tyghantverkare Ca 19 67 464

8 (5) tyghantverkare Ca 17 ......... 51640

35 (12) armétekniker Ca 14 ............ 110 064

18 (12) furirer Me 11/10 utgår ...... 94 080

2 armétekniker Ca 14 — förste

armétekniker Ca 16 ..................

60 ordinarie furirer Mall/10 överföres
från truppförbanden till tygstaten
i utbyte mot 60 extra ordinarie
furirer Me 11/10 ............... — + 160 768

6. Förändringar i övrigt beträffande offi cerare

på aktiv stat
1 major Ma 30 vid trängtrupperna —

överstelöjtnant Ma 33 .................. —

1 kapten Md 27 vid Stockholms kustartilleriförsvar
........................... ■— —

7. Vissa förändringar beträffande för svarsområdesstaberna

1 överfurir Ma 14, 1 förrådsförman
Ca 13, 1 hemvärnsunderofficer 1:22
och 2 förrådsmän Ce 11 överföres
från Härnösand—Sundsvalls till

Gävle försvarsområde .................. —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid Härnösand—Sundsvalls försvarsområde
.............................. 7 248 -—- 7 248

8. Förändringar i övrigt beträffande

pensionerad personal i arvodesbefattningar 1

expeditionsunderofficer 1 :22 vid

arméöverläkarens expedition ...... —

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 expeditionsunderofficer 1 :22 vid

II. militärbefälsstaben ............... —

1 expeditionsunderofficer 1 :22 vid
VII. militärbefälsstaben — expedi tionsofficer

1 :30 ........................ —

1 kansliskrivare Ce 15 och 1 expeditionsvakt
Ca 10 (vakant) vid artilleri-
och ingenjörofficersskolan —

expeditionsunderofficer 1:22 ...... 4 616

11 arvodesbefattningar för pensionerad
officer 1 :32—1 :33 ............... — _ 4 616

9. Arméns underbefälsorganisation

48 furirer Ma (Me) 11/10 — rust mästare

Ma 16 ........................ —

58 överfurirer Ma 14 .................. 531 976

112 (80) furirer Ma (Me) 11/10 —

överfurirer Ma 14 .................. 106 560

7 överfurirer (i hovslagartjänst)

Ma 14 utgår ........................... 64 204 + 574 332

10. Förändringar beträffande arméingen jörkåren 4

arméingenjörer av 1. graden Ce 29
—Ca 29 ....................................

3 arméingenjörer av 2. graden Ce 27

—Ca 27 ....................................

11. Förändringar beträffande läkar- och

sjukvårdspersonal m. m.

1 regementsläkare Ca 29 vid arméledningen
--fältläkare Ca 31 ............

1 bataljonsläkare Ca 27 vid infanteriets
kadettskola ........................

1 läkare Cg 25 vid krigsskolan — bataljonsläkare
Ca 27 .....................

4 bataljonsläkare Ca 25 vid P 2, Lvl,

Lv 2 och Lv 3 ...........................

1 sjukgymnast Cg 14 (halvtidstjänstgörande)
vid II — Ce 14 ............

2 instruktionssköterskor Ce 20 eller
Ce 18 vid T 1 och T 3

21 312

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 (2) biträdande hälsovårdsinspektörer
(hälsovårdsassistenter) Cg 17 ... 20 940

1 sjukvårdsbiträde Ce 5 vid P 4 ...... —

Extra personal för vårdbehov vid ökad

sjuklighet, epidemier in. in.......... 8 500 + 33 752

12. Förändringar i övrigt beträffande för råds-,

vakt- och maskinpersonal
1 förrådsman Ce 11 vid arméns underofficersskola
— förrådsförman

Ce 13 ....................................... —

1 förste vaktmästare Ce 11 And krigsskolan
— materialförvaltare Ga 14 —

1 kollektivavtalsanställd arbetare vid
arméns signalskola — förrådsman

Cell ....................................... —

1 reparatör Ce 12 vid fortifikationsbe fälhavarstaben

i Boden ............... —

1 värmeskötare Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden —

eldare Ce 11 .............................. —

1 reparatör Cg 12 vid Lv 1 ............... —

1 eldare Ce 10 vid A 6 ■— Ce 11 ...... —•

1 skogvaktare Ca 17 vid fortdfikationsbefälhavarstaben
i Boden —

förste skogvaktare Ca 19 ............ —

1 skogvaktare Cg 17 vid P 2—Ce 17 —_

13. Förändringar beträffande kontorsper sonal

i ka ss aitjänist

1 förste kansliskrivare Ce 17 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden

— kontor sskrivare Ce 19 ............ —

1 kansliskrivare Ca 15 vid arméns
underofficersskola — förste kansli skrivare

Ca 17 ........................... —

1 kansliskrivare Ce 15 vid IV. militär befälsstaben

— Ca 15 .................. —

1 kontorist Ce 13 vid krigshögskolan

—■ kansliskrivare Ce 15 ............... —

1 kontorist Ce 13 vid IV. militärbe fälsstaben

— Ca 13 ..................... —

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 kanslibiträde Ce 11 vid staben för
Kiruna—Jokkmokks försvarsområde
— Ca 11 ........................... — _

14. Förändringar i övrigt beträffande
kontorspersonal

1 kanslibiträde Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben
— Ca 11 ............... —

1 kanslibiträde Cg 11 vid IV. militär befälsstaben

— Ce 11 ............... —

2 extra biträden för skriv- och kon torsgöromål

vid IV. militärbefälsstaben
uppföres på personalförteckningen
för andra extra ordinarie
tjänstemän än underbefäl ... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
(halvtidstjänstgörande) vid

VII. militärbafälsstaben ............ —

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

vid A9 .............................. —

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

vid inifanteriskjutskolan ...... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

(halvtidstjänstgörande) vid
väg- och vattenbyggnadskårens
chefsexpedition ........................ —

2 biträden för skriv- och kontors göromål

vid Ing 1 och Ing 2 —
kanslibiträden Cell .................. —

61 biträden för skriv- och kontors göromål

— kontorsbiträden Ca 8 — —

15. Personal för frivilligfrågor

21 assistenter för frivilligfrågor Ce 13 —

Arvoden till assistenter för frivilligfrågor
.................................... 48 400 + 48 400

16. Övriga personalförändringar m. m.

1 musikfanjunkare Ma 19 eller musiksergeant
Ma 16 -— vikariatslöneförordnande
såsom musikdirektör
av 1. eller 2. graden Ma 27 eller Ma
23/19 vid II .............................. —

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 instruktör Cg 19 vid krigsskolan —

Ce 23/19 (Ce 19) ........................

3 köksföreståndare Ca 18 vid I 2,112

och T 1 — Ca 20 ........................

3 biträdande köksfÖTeståndare Ca 14
vid I 2, 112 och T 1 — Ca 16 .........

2 stallföreståndare Ce 14 vid Herre vadsklosters

och Gudhems remontdepåer
utgår ..............................

Arvoden och särskilda ersättningar
till sakkunniga m. m. vid veterinärväsendet
.................................

1 utbildningsarvode å 1 560 kronor
vid arméns signalskola överföres till

arméns radarskola .....................

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid arméns fasta

utbildningsanstalter ..................

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
...........................

Tillfälligt anställd personal ............

Arvoden till tillsynsmän ...............

Pensionsmedel ..............................

Avlöningar till viss personal i verlc stadsdrift

................................

17. Ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
m. m. vid A 4
1 hantverkare Cg 12—Ce 12 ............

Motiv

Civilförvaltningen erinrar inledningsvis i sina äskanden om vissa olösta
frågor som är av väsentlig betydelse för sammansättningen av de personalkadrar,
som avlönas från försvarsgrenarnas avlöningsanslag. Sålunda
nämnes bl. a. frågan om avlöniingskostnaderna för militär och civilmilitär
personal inom de centrala förvaltningsmyndigheterna skall redovisas å sistnämnda
anslag eller å förvaltningarnas anslag, frågan om inrättande av en
gemensam intendcnturkår samt frågan om avvägningen mellan de för
teknisk tjänst avsedda kategorierna tekniskt utbildade militärer, militärt
utbildade ingenjörer och civila ingenjörer. Med hänsyn till dessa och andra

6—89 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 saml. Nr 110

11 145

2 875

40 000

10 000

48 000

200 000

45 000

195 000 + 33 980

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

skäl anser civilförvaltningen det vanskligt att taga ställning till framförda
yrkanden om utökningar av berörda personalkadrar och anser sig endast
i begränsad omfattning kunna förorda utbyggnad av kadrarna. Ämbetsverket
finner det vara särskilt ogörligt att för närvarande med någon
säkerhet bedöma sådana förslag om utökning av antalet militära och civilmilitära
beställningar, som angivits bli en följd av den beslutade förvaltningsorganisationen,
och har därför ansett sig icke kunna i förevarande
sammanhang taga ställning härtill.

I fortsättningen behandlas framlagda förslag till personalförändringar
m. in. i anslutning till uppställningen i tablån.

1. Vissa förändringar beträffande arméstaben. Under anslaget Försvarsfilm
har för innevarande budgetår beräknats medel för arvoden till en filmregissör
och en materialförvaltare vid arméstabens filmdetalj med belopp
motsvarande lön enligt 27 respektive 17 löneklassen å löneplan nr 1. Med
hänsyn till att stadigvarande behov av personalen föreligger föreslår arméchefen
att tjänsterna från och med nästa budgetår uppföres såsom extra
ordinarie under arméns allmänna avlöningsanslag. Civilförvaltningen
räknar med att under förevarande anslag uppföres tjänster för en filmregissör
i Ce 27 och en materialförvaltare i Ce 14.

Verksamheten vid den i arméstabens taktikavdelning ingående bilddetaljen
ledes för närvarande av en kommenderad kompaniofficer med
biträde av en assistent i Cg 23. En och samma officer kan icke bindas vid
detaljen under längre tid. För att säkerställa kontinuiteten i detaljens
arbete föreslår arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att assistenttjänsten
extraordinariesättes.

Vid bilddetaljen finns anställt ett antal frilanstecknare mot timersättning.
Kostnaderna härför utgår från arméns anslag till övningar m. m.
Arbetsuppgifterna består dels i utförande av layouter och illustrationer till
reglementen och andra publikationer samt till föredrag och genomgångar,
dels ock i framställning av bildband och planscher för utbildningen vid
förband och skolor. Med hänsyn till arbetets speciella art anses angeläget
att de tecknare, som skaffat sig erfarenhet på detta område, bibehålies vid
detaljen. Fyra tecknare bör därför beredas fastare anställningsform, varav
en som chef för bildbandsframställningen. Arméchefen föreslår att under
arméns allmänna avlöningsanslag uppföres tjänster för en assistent i Ce 23,
avsedd för chef för bildbandsframställningen, och tre tecknare i Ce 19.

Civilförvaltningen tillstyrker att tjänster inrättas för en assistent i Ce 23
och tre bildbandstekniker i Ce 18, varvid förutsättes att härigenom uppkommande
merkostnader under avlöningsanslaget kompenseras av besparingar
å övningsanslaget.

Vid den i taktikavdelningen ingående reglementsdetaljen finns, med
vakanthållande av en kanslibiträdestjänst i Ce 11, inrättad en tjänst för
assistent i Cg 21. För att tillräckligt kvalificerad person skall kunna för -

Kanyl. Maj:ts proposition nr 110

värvas och förmås kvar stanna i tjänst längre tid föreslår arméchefen att
tjänsten extraordinariesättes. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen,
som förutsätter att kansbiträdes tjänsten indrages vid bifall till förslaget.

Vid arméstabens organisationsavdelning finns inrättad en tjänst för
halvtidstjänstgörande kanslibiträde i Cg It för handhavande av nålkortsregistret
vid mobiliseringsdetaljen. Då stadigvarande behov av tjänsten
anses föreligga föreslår annéchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen,
att tjänsten extraordinariesättes.

Vid arméstabens utrustningsavdelning (fältutrustningsdetaljen) är enligt
civilförvaltningens medgivande anställda fyra biträden för skriv- och kontorsgöromål.
Stadigvarande behov av två av ifrågavarande tjänster anses
föreligga. Arméchefen föreslår därför att tjänster för två biträden för skrivoch
kontorsgöromål uppföres på personalförteckningen för andra extra
ordinarie tjänstemän än underbefäl. Civilförvaltningen anser att ifrågavarande
personalbehov tills vidare bör, liksom hittills, tillgodoses genom
tillfälligt anställande av personal.

2. Personalförändringar vid vissa utbildningsanstalter m. m. Arméchefen
har upprepat tidigare förslag om inrättande av en maj or sbeställning, avsedd
för chef för arméns fallskärms jägarskola (prop. 1954: 110, s. 59).
Med hänsyn till att utbildningen av fallskärmsjägare numera inordnats i
arméns ordinarie utbildningsverksamhet anser civilförvaltningen befogat
att beställningen inrättas. Därest en ny beställning icke anses kunna tillkomma
för ändamålet bör enligt civilförvaltningen en befintlig majorsbeställning
överföras till fallskärmsj ägarskolan. Civilförvaltningen utgår vid
kostnadsberäkningarna från att en dylik överföring äger rum.

Arméchefen har vidare upprepat tidigare förslag om inrättande vid luftvärnet
av två kaptensbeställningar i Ma 27, avsedda för arméns radarskola
(prop. 1954: 110, s. 69). Av beställningarna avses den ena för skoladjutant,
tillika biträdande kurschef för befälskurser, chef för försöksavdelning
och förste lärare i radartjänst samt den andra för förste lärare i militärutbildning
och chef för mekanikerutbildning. Förslaget tillstyrkes alltjämt
av civilförvaltningen.

Fn av majorsbeställningarna vid fälttygkåren avses för chef för arméns
motorskola. Arméchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, ånyo
föreslagit att beställningen uppföres på personalförteckning för motorskolan
(prop. 1954:110, s. 71).

Av arméchefen framlagt förslag om att på personalförteckning för molorskolan
uppföra fyra vid P3 redovisade tjänster för yrkeslärare i Ce 19,
avsedda för nämnda skola, tillstyrkes likaledes av civilförvaltningen.

Arméchefen har ånyo, med tillstyrkan av civilförvaltningen, framfört
förslag om att en för arméhundskolan avsedd sergeantbeställning omvandlas
till beställning för fanjunkare, styckjunkare eller sergeant (prop. 1954: 11t),,
s. 71).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

3. Utbyggnad av signaltruppernas organisation. Arméchefen har återkommit
till sitt i medelsäskandena för innevarande budgetår (prop. 1954:
110, s. 62 o. 70) framlagda förslag om utbyggnad av signaltruppernas organisation.
Förslaget tillstyrkes av överbefälhavaren. Behov av personalförstärkningar
föreligger enligt arméchefen vid såväl staber och utbildningsanstalter
som förband.

Vid arméstaben erfordras enligt arméchefen en kaptensbeställning, avsedd
för detaljchef med uppgift att handha utarbetande av reglementen
för signaltjänsten m. m., samt en beställning för fanjunkare för biträde
vid handläggning av personalfrågor i vad avser signaltrupperna. Arméchefen
föreslår därför att på signaltruppernas stat uppföres beställningar
för en kapten i Ma 27 och en fanjunkare i Ma 19.

Chefen för signalbataljonen i Boden (major) är tillika signalofficer vid
VI. militärbefälsstaben. Majorsbeställningen bör avses enbart för signalofficer
vid militärbefälsstaben och en särskild beställning inrättas för chef
för bataljonen. Arméchefen föreslår därför att för ändamålet tillkommer
en överstelöjtnantsbeställning i Ma 33 på signaltruppernas stat. Arméchefen
har vidare upprepat tidigare framförda förslag om att på signaltruppernas
personalförteckning skall tillkomma beställningar för en major
i Ma 30, avsedd för signalofficer vid IV. militärbefälsstaben, och en kapten
i Ma 27, avsedd för biträdande signalofficer vid I. militärbefälsstaben, ävensom
arvodesbefattningar i 1:22 för sju pensionerade underofficerare, en
vid varje militärbefälsstab.

Beträffande personalbehovet vid utbildningsanstalter har arméchefen
framlagt förslag om dels inrättande av en maj or sbeställning, avsedd för
lärare i sambandstjänst in. in. vid krigshögskolan, och en majorsbeställning,
avsedd för lärare i sambandstjänst vid artilleri- och ingen j öro fficersskolan,
dels ock omvandling av två på signaltruppernas personalförteckning
uppförda, för lärarverksamhet m. in. vid signalskolan avsedda beställningar
för förvaltare eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19 till förvaltarbeställningar
i Ma 23 (jfr prop. 1954: 110, s. 63).

Till vardera av förenämnda lärare vid krigshögskolan samt artilleri- och
ingenjörofficersskolan har förutsatts skola utgå utbildningsarvode å 1 560
kronor. Arméchefen har vidare föreslagit att fyra för instruktionsverksamhet
vid signalskolan avsedda överfurirsbeställningar i Ma 14 utbytes mot
beställningar för rustmästare i Ma 16 eller tjänster för yrkesinstruktör i
Ce 16. Till stöd för sistnämnda yrkande har arméchefen anfört bl. a., att
överfurirslönerna icke är tillräckligt konkurrenskraftiga med nuvarande
efterfrågan på tekniskt högt kvalificerade instruktörer på den allmänna
arbetsmarknaden.

I fråga om förbanden innebär arméchefens förslag att — utöver den i
det föregående omförmälda för chef för signalbataljonen i Boden avsedda
överstelöjtnantsbeställningen — följande för utbildningsverksamhet av -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

sedda beställningar tillkommer under nästa budgetår, nämligen fem för
kaptener i Ma 27, sex för löjtnanter i Ma 23/19, två för fanjunkare i Ma 19
och tre för sergeanter i Ma 16. I fråga om orsaken till det ökade personalbehovet
vid förbanden torde få hänvisas till framställningen i propositionen
1954:110 (s. 63). Arméchefen har angivit den nuvarande bristen på officers-
och underofficersbeställningar vid förbanden till 10 kaptener, 24 löjtnanter,
2 fanjunkare och 3 sergeanter.

De av arméchefen sålunda framlagda förslagen bör enligt civilförvaltningen
tillmötesgås i den omfattning ämbetsverket förordat i medelsäskandena
för innevarande budgetår (prop. 1954: 110, s. 64, 70). I vart fall bör
enligt civilförvaltningen det särskilt trängande behovet av förstärkning av
militärbefälsstabernas signalavdelningar tillgodoses från och med nästa
budgetår i den utsträckning arméchefen föreslagit. Civilförvaltningen räknar
i anslutning därtill med att från och med budgetåret 1955/56 skall tillkomma
beställningar för en överstelöjtnant i Ma 33, en major i Ma 30 och
en kapten i Ma 27 samt arvodesbefattningar för sju pensionerade underofficerare
i 1: 22.

4. Omorganisation av ammunitionsförrådshållningen. För ammunitionsförrådshållningen
finns för närvarande nio lokalförvaltningar underställda
krigsmaterielverket. Ledningen av lokalförvaltningarna utövas av platschefer.
Under avlöningsanslaget för krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation
finns upptagna arvodesbefattningar för nio pensionerade officerare
i 1:30, avsedda för platscheferna. Kungl. Maj :t har emellertid den 18 juni
1954 medgivit att befattningen som platschef vid en av lokalförvaltningarna
må få från och med den 1 juli 1954 tills vidare längst intill den 1 juli 1955
uppehållas av kapten på aktiv stat. Under avvecklingsorganisationens avlöningsanslag
finns vidare upptagna nio för lokalförvaltningarna avsedda
tjänster för förste förrådsförvaltare i Ce 22 med vikariatslön som för rådsförval
lare i Ce 23. Dessa avses för uppbördsmän vid förråden. Vidare
finns vid lokalförvaltningarna viss ytterligare förråds- och kontorspersonal
man.

Inom I. och III. militärområdena finns särskilda förråd för ammunition.
Såsom uppbördsmän vid dessa förråd tjänstgör två förradsunderofficerare.
För dessa finns på personalförteckningarna för fo 18/16 och I 15 uppförda
två arvodesbefattningar i 1:22, vilka enligt föreskrift icke må återbesättas
utan Kungl. Maj:ts medgivande. För dessa förråd finns därjämte viss kontors-
och arbetarpersonal.

Enligt beslut av 1954 års riksdag skall krigsmaterielverket indras och de
under verket lydande lokalförvaltningarna för ammunitionsförrådshållning
underställas armétygförvaltningen i likhet med nuvarande centralförråd för
tygmateriel. I anslutning härtill har arméchefcn framlagt förslag rörande
omläggning av ammunitionsförrådshållningen. Förslaget bygger på rcsul -

Kung!. Maj:ts proposition nr Ilo

tatet av undersökningar, som arméförvaltningen i samråd med försvarsstaben,
fortifikationsförvaltningen, annéstaben och statens organisationsnämnd
företagit beträffande den framtida organiseringen och ledningen av
centralförråden för ammunition. Resultatet av undersökningarna har redovisats
i särskild hemlig bilaga, som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott och till vilken torde få hänvisas beträffande den närmare
innebörden av undersökningarna. Här må framhållas följande.

Enligt undersökningarna bör de regionala förråden av centralförrådskaraktär
sammanföras i fem grupper. Gruppchef bör i fred handha bl. a.
mobiliseringsplanläggning, planläggning av underhållstransporter i samband
med mobilisering samt planläggningsarbete för till gruppen anslutna
förråd. Härtill kommer uppgifter av fredsmässig art, såsom frågor om omsättning,
vård och förrådshållning av ammunition in. in. i direkt samråd
med vederbörande militärbefälhavare, ledningen av arbetet vid det förråd
till vilket gruppexpedition anslutes, ansvar för vården av anläggningarna
inom gruppen samt ledning av viss utbildning av beredskapsförband och
tygtekniker i ammunitionstjänst man. För ifrågavarande arbetsuppgifter
erfordras enligt arméchefen vid envar av tre grupper en kapten och vid de
återstående två grupperna, vilka i fred avses skola utgöra en enhet, en
major med en kapten såsom ställföreträdande gruppchef. I samband med
tillsättandet av gruppcheferna kan de nuvarande befattningarna för platschefer
indras. Ledningen av varje centralförråd bör handhas av en förvaltare
vid fälttygkåren. I samband med att armétygförvaltningen övertar
administrationen av centralförråden bör enligt arméchefen nuvarande uppbördsmän
för centralförråden överföras till fälttygkåren som förvaltare i
Ma 23. Personalen vid de särskilda förråden inom I. och III. militärområdena
bör bibehållas men i fortsättningen redovisas under armétygförvaltningen.
Arméchefen hemställer nu att principbeslut fattas beträffande
lokalförvaltningarnas organisation, ävensom att från och med nästa budgetår
dels beställningar för en major i Ma 30 och två kaptener i Ma 27 inrättas
vid fälttygkåren, i samband varmed beställningar för fyra pensionerade
officerare i 1: 30 bör utgå och fem dylika beställningar överföras
till redovisning under armétygförvaltningen, dels att nio beställningar för
förvaltare i Ma 23 inrättas vid fälttygkåren i utbyte mot nuvarande uppbördsmän,
nämligen sex förste förrådsförvaltare i Ce 22 samt två förste
tygförvaltare i Ca 22 och en tygförvaltare i Ca 19 vid tygstaten, dels ock
att befattningar för två förrådsunderofficerare i 1:22 samt viss ytterligare
personal överföres till tygförvaltningen.

Chefen för armén räknar vidare med att för administration och skötsel
av förråden skall finnas ytterligare kontors- och arbetarpersonal m. m.
Arméchefen förutsätter att detta personalbehov blir föremål för undersökning
genom en särskild utredningsman.

Försvarets civilförvaltning har — under erinran om att med stöd av

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Kungl. Maj :ts beslut den 4 juni 1954 en utredningsman1 tillkallats för
översyn av organisationen m. in. rörande centralförråd för ammunition —
ansett sig i avbidan på resultatet av utredningsmannens arbete icke böra
uttala sig i vidare mån än att samtliga beställningar (tjänster) för en
blivande organisation av föreslagen typ bör uppföras på arméns personalförteckningar
och att medel för erforderlig arbetarpersonal bör beräknas
under arméns anslag till avlöningar till arbetare.

Utredningsmannen har i skrivelse den 15 november 1954 framlagt förslag
i ämnet. Då den av arméchefen föreslagna gruppindelningen av de
regionala förråden synts utredningmannen ändamålsenlig har indelningen
tagits som utgångspunkt vid beräkningen av den personaluppsättning, som
erfordras för handhavandet av den regionala ammunitionsförrådshållningen.
Utredningsmannens förslag innebär att i slutläget beställningar (tjänster)
bör tillkomma för en major i Ma 30 och fyra kaptener i Ma 27 i utbyte
mot arvodesbefattningar för nio pensionerade officerare i 1: 30, nio tygförvaltare
i Ca 23 i utbyte mot motsvarande antal civila tjänster, fem ingenjörer
i Ce 23, en reparatör i Ce 12 i utbyte mot en kollektivavtalsanställd
arbetare, fem kanslibiträden i Ce 11, fem tekniska biträden i Ce 11, 18
vaktmästare i Ce 10, av vilka ett mindre antal för närvarande finns anställda
såsom extra tjänstemän, samt fem biträden för skriv- och kontorsgöromål.
Samtliga beställningar (tjänster) bör uppföras på arméns personalförteckningar
under rubrik armétygförvaltningens anstalter.

5. Utbyggnad av tygstaten. I propositionen 1954: 110 (s. 65) redovisades
ett av arméchefen framlagt förslag till successiv utbyggnad av tygstatens
aktiva personal. Riksdagen beslöt i anledning av förslaget att för innevarande
budgetår skulle dels tillkomma beställningar för en tygverkmastare
i Ca 21, fem tyghantverkare i Ca 17, tolv armétekniker i Ca 14 samt tjänster
för tre yrkeslärare i Cg 19, dels ock utgå 20 beställningar för furir i beställningsmannatjänst.
Arméchefen framlägger nu förslag att under nästa budgetår
ytterligare utöka tygstatens aktiva personal i enlighet med framställningen
i det följande.

Arméchefen föreslår till en början att fyra beställningar för förste tygverkmästare
i Ca 22 tillkommer, varav en i utbyte mot en tjänst för tygverkmästare
i Ca 21. Denna personal avses för vård och reparation m. in.
av signalmateriel för bl. a. uppchallsplatsförbindelserna.

Arméchefen föreslår vidare att fyra beställningar för tygverkmästare i
Ca 21 tillkommer med placering eu såsom föreståndare för en under byggnad
varande optisk verkstad vid T 3, en sasorn föreståndare för utbildningsvcrkstadcn
vid luftvärnets mekanikerskola, en såsom lärare vid tygförvaltningsskolan
samt en vid armétygförvaltningens verkstadsavdelning.

I arméchefens militärorganisatoriska underlag för budgetåret 1948/49
har räknats med eu totalökning av 94 tyghantverkarbeställningar (prop.

1 Krigsrådet E. T. H. Ström.

Kungi. Maj:ts proposition nr HO

1948:209, s. 57). Detta behov bär nu tillgodosetts utom såvitt avser 11
beställningar. Utöver dessa beställningar bör enligt arméchefen inrättas
åtta tyghantverkarbeställningar. Arméchefen föreslår därför att för nästa
budgetår tillkommer 19 tyghantverkarbeställningar, varav 11 för förste
tyghantverkare i Ca 19 och åtta för tyghantverkare i Ca 17. Förste tyghantverkarna
avses skola utnyttjas som lärare i utbildningsverksfäder och som
föreståndare för reparationsavdelning vid tygverkstad och serviceverkstad,
tillhörande försvarsområde. Av tyghantverkarna avses fyra (två luftvärnspjäsmekaniker,
två instrumentmekaniker) skola utnyttjas vid luftvärnsförband
och fyra (bilmekaniker) som arbetsbefäl vid bilreparationsverkstäder
vid infanteriet, pansartrupperna och artilleriet.

Vidare hemställer arméchefen att för nästa budgetår inrättas 35 beställningar
för armétekniker för tillgodoseende av behovet av instruktörer
vid mekanikerskolor för värnpliktiga, arméns radarskola, arméns signalskola
och tygförvaltningsskolan samt vid artilleriet. I samband med att
dessa beställningar inrättas kan 18 beställningar för furir i beställningsmannatjänst
utgå.

I syfte att förbättra befordringsförhållandena för arméteknikerna bär
arméchefen upprepat ett tidigare framfört förslag om uppflyttning av två
arméteknikerbeställningar i Ca 14 till beställningar för förste armétekniker
i Ca 16 (prop. 1954: 110, s. 67).

Arméchefen har vidare upprepat tidigare framfört förslag om att, i
syfte att bereda möjlighet för furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten
att erhålla ordinarie anställning, 60 ordinarie furirsbeställningar vid
truppförbanden överföres till tygstaten och samma antal extra ordinarie
furirsbeställningar vid tygstaten överföres till förbandens stater (prop
1954: 110, s. 60).

Civilförvaltningen tillstyrker att beställningar inrättas för en förste tygverkmästare
i Ca 22, en tygverkmästare i Ca 21, 6 förste tyghantverkare i
Ca 19, 5 tyghantverkare i Ca 17 och 12 armétekniker i Ca 14, därvid 12
furirsbeställningar i Me 11/10 förutsättes utgå, ävensom att tygstaten tillföres
60 ordinarie furirsbeställningar i utbyte mot samma antal beställningar
för extra ordinarie furirer. Armechefens förslag om uppflyttning av
tva armeteknikerbeställningar till beställningar för förste armétekniker
anser sig civilförvaltningen för närvarande icke kunna biträda.

6. Förändringar i övrigt beträffande officerare. Arméchefen har ånyo
— under framhållande att med nuvarande antal regementsofficersbeställningar
vid trängtrupperna överstelöjtnanter kan placeras endast vid tre av
de fyra trängregementena - föreslagit att en majorsbeställning vid trängtrupperna
uppflyttas till överstdöj tnantsbeställning (jfr prop. 1954: 110,
s. 69). Civilförvaltningen räknar icke med att förslaget nu bifalles.

Arméchefen har föreslagit att en för utbildnings- och mobiliseringsofficer
vid Stockholms kustartilleriförsvars infanteriavdelning avsedd kaptensbe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

ställning i Md 27 inrättas. Civilförvaltningen anser att ifrågavarande personalbehov
tills vidare, liksom hittills, bör tillgodoses genom kommendering.

7. Vissa förändringar beträffande försvarsområdesstaberna. Till 1954
års statsverksproposition (bil. 6, s. 11 och 12) anmäldes, att överbefälhavaren
med Kungl. Maj :ts bemyndigande igångsatt en utredning rörande
rikets militärterritoriella indelning. Syftet med utredningen var att åstadkomma
förenklingar och rationaliseringar i organisationen.

I skrivelse den 9 februari 1955 har överbefälhavaren anfört att, ehuru
arbetet inom den för utredningen tillsatta kommittén (militärindelningskommittén)
ännu icke slutförts samt vissa utredningar i anslutning till
kommitténs arbete alltjämt pågår inom marinen och flygstaberna, vissa
resultat av utredningsarbetet redan nu bör nyttiggöras. Med hänsyn till
samordningen mellan det militära och civila försvaret är det enligt överbefälhavaren
önskvärt att gränserna för försvarsområden och län i största
möjliga utsträckning sammanfaller. En bättre överensstämmelse i sådant
hänseende kan i några fall åstadkommas genom sammanslagning av små
marina försvarsområden med angränsande lantmilitära försvarsområden.
Sålunda bör Hemsö försvarsområde (fo24) sammanslås med Härnösand
—Sundsvalls försvarsområde (fo 23/25) och samtidigt södra delen av fo
23/25 — utgörande norra delen av Gävleborgs län — överföras till Gävle
försvarsområde (fo 21). Det nybildade försvarsområdet kommer då att
sammanfalla med Västernorrlands län medan Gävle försvarsområde utsträckes
att omfatta hela Gävleborgs län. På samma sätt bör i princip
Göteborgs försvarsområde och Göteborgs skärgårds försvarsområde sammanföras.

Den angivna sammanföringen av försvarsområden förutsätter enligt
överbefälhavaren, att de marina försvarsområdenas särställning upphör.
En ändring i detta hänseende anses emellertid erforderlig även av andra
skäl. Härom anför överbefälhavaren följande.

Vederbörande militärbefälhavare är och bör vara den som i regional instans
— i samarbete med berörda chefer ur marinen och flygvapnet — på
militär sida svarar för samverkan med det civila försvaret (civilbefälhavarna)
samt samordnar verksamheten beträffande järnvägs- och landsvägstransporter,
telekommunikationer, viss reparationstjänst och vissa befästningsarbeten,
sjukvårdstjänst, livsmedelsförsörjning, kommunikationsskydd
m. m. Det är emellertid i många fall försvarsområdesstaberna, som under
militärbefälhavaren har att svara för verkställigheten (i samverkan med
länsstyrelserna). En direkt tjänsteväg mellan militärbefälhavare och försvarsområdesbefälhavare
är därför nödvändig för alt fattade beslut snabbt
skall kunna verkställas och för att lägel inom vederbörligt försvarsområde
utan tidsutdrälct skall komma lill militärbefälhavarens kännedom. Detta
måste gälla vare sig försvarsområdet är lantmilitärt eller marint.

Militärbefälhavare är vidare under överbefälhavaren ansvarig för det
territoriella försvaret och måste därför ha cn direkt befälslinje till de
chefer, som är engagerade i detta.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Samtliga försvarsområdesbefälhavare inom ett militärområde bör sålunda
i territoriellt hänseende vara direkt underställda militärbefälhavaren.
Den undantagsställning, som de marina försvarsområdena härvidlag intar,
med marindistriktschefen som eu mellanliggande territoriell instans,
bör upphöra. Denna uppfattning delas av försvarsgrenscheferna. I samband
härmed bör även benämningen marint försvarsområde utgå.

De marina myndigheternas inflytande på verksamhet av marint intresse
bör utsträckas till alla vid kusten belägna försvarsområden. Särskilda bestämmelser
härför kommer att utfärdas genom överbefälhavarens försorg.
Den närmare regleringen av dessa förhållanden är emellertid även avhängig
av den utredning, som pågår inom marinstaben angående ledningsorganisationen
i regional instans.

överbefälhavaren förklarar vidare att genom förutnämnda sammanslagning
av försvarsområden vissa besparingar synes kunna uppnås.

Överbefälhavaren har i anledning av det anförda hemställt att principbeslut
fattas rörande upphävande av den nuvarande skillnaden mellan
marina och lantmilitära försvarsområden samt rörande förenämnda sammanslagning
av försvarsområden, överbefälhavaren har vidare hemställt
att den föreslagna utökningen av Gävle försvarsområde genomföres.

På överbefälhavarens uppdrag har arméchefen i samråd med statens
organisationsnämnd utrett verkningarna av förut angivna utökning av fo 21.
Arméchefen har ansett att, därest överbefälhavarens framställning vinner
bifall, en överfurir i Ma 14, en förrådsförman i Ca 13, en hemvärnsunderofficer
i 1: 22 och två förrådsmän i Ce 11 bör överföras till fo 21 från fo
23/25. Vidare föreslås att en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid fo 23/25 indrages.

Civilförvaltningen räknar med att arméchefens förslag vinner bifall.

8. Förändringar i övrigt beträffande pensionerad personal i arvodesbefattning.
Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att för
personaldetaljen vid arméöverläkarens expedition inrätta en arvodesbefattning
i 1 :22 för expeditionsunderofficer (prop. 1954: 110, s. 72). Civilförvaltningen
räknar icke med att befattningen nu tillkommer.

Av de i personalförteckningen för I.—VI. militärbefälsstaberna uppförda
arvodesbefattningarna för expeditionsunderofficer i 1 :22 avses fyra för II.
militärbefälsstaben. Arméohefen föreslår att med hänsyn till arbetsuppgifternas
omfattning ytterligare en dylik befattning inrättas vid II. militärbefälsstaben.
Civilförvaltningen räknar i avvaktan på resultatet av militärindelningskommitténs
arbete icke med att befattningen nu inrättas.

Arméchefen har — med erinran om att vid samtliga militärbefälsstaber
utom VII. militärbefälsstaben finns inrättade arvodesbefattningar i 1:30
för expeditionsofficer — föreslagit att en dylik befattning inrättas vid VII.
militärbefälsstaben i utbyte mot en befattning för expeditionsunderofficer
i 1:22. Civilförvaltningen anser att resultatet av militärindelningskommitténs
arbete bör avvaktas innan ställning tages till det föreslagna utbytet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Arméchefen erinrar om att i förslag av statens organisationsnämnd
rörande organisation av artilleri- och ingenjörofficersskolan (prop.
1953: 110, s. 108) upptagits en ny befattning för pensionerad underofficer
för skolans expedition. Förslaget tillstyrktes i princip av arméchefen. Vid
skolan fanns emellertid en förste vaktmästare, som genom lång anställningstid
ägde sådan erfarenhet av verksamheten att han intill sin pensionsavgång
borde fullgöra de uppgifter, som avsetls för innehavaren av arvodesbefattningen.
Arméchefen föreslog därför att med inrättandet av arvodesbefattningen
borde anstå i avvaktan på att ifrågavarande vaktmästare
avgick med pension samt att tjänsten för förste vaktmästare skulle utbytas
mot en tjänst för kansliskrivare i Ce 15. I enlighet med arméchefens berörda
förslag har den avsedda befattningen för pensionerad underofficer
icke inrättats. I stället har för nämnde vaktmästare tillkommit en tjänst
för kansliskrivare i Ce 15. Arméchefen anmäler nu att innehavaren av sistnämnda
tjänst beräknas avgå med pension med utgången av juni 1955.
Arméchefen föreslår därför, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att eu
befattning för expeditionsunderofficer i 1 :22 inrättas från och med nästa
budgetår. I samband därmed kan tjänsten för kansliskrivare i Ce 15 och
en tjänst för expeditionsvakt i Ca 10 indras.

Arméchefen föreslår att arvodcsbefattningarna i 1 :32, vilka närmast
är avsedda för pensionerade majorer, hänföres till 1 :33. Arméchefen har
vidare framlagt förslag om vissa förbättringar i övrigt av förmånerna för
pensionerad personal i arvodesbefattningar. Ifrågavarande spörsmål bör
enligt civilförvaltningen upptagas till behandling i samband med en allmän
översyn rörande här avsedda befattningar.

9. Arméns nnderbefälsorganiscition. Arméchefen har framlagt de förslag
till fortsatt utbyggnad av underbefälsorganisationen, som anses böra
genomföras även om vid 1955 års riksdag ställning icke kan tagas till föreliggande
förslag rörande ny befälsordning.

Arméchefen föreslår, med tillstyrkan av överbefälhavaren, att som eu
första utbyggnad av rustmästarkadern inrättas 48 rustmästarbeställningar
i Ma 16 i utbyte mot samma antal furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller
Ma (Me) 10.

Det årliga rekryteringsbehovet av överfurirer har av arméchefen angivits
till 170. För nästa budgetår föreslår arméchefen att vid arméns förband
planenligt tillkommer 52 för vaklchcf avsedda överfurirsbeställningar
i Ma 14 med fördelning fyra vid ettvart av följande förband, nämligen I 6,
I 14, I 15, I 20, P 3, A 1, A 2, A 7, Lv 5, Ing 2, T 2 och T 4, samt fyra vid
arméns underofficersskola. Härjämte föreslås skola tillkomma sex beställningar
för överfurir i Ma 14, avsedda för tillsyn av uppehållsplatser. I fråga
om instruktör skadern föreslår arméchefen att 112 furirsbeställningar i Ma
(Me) 11 eller Ma (Me) 10 omvandlas till beställningar för överfurir i Ma 14.
Det sammanlagda antalet nya överfurirsbeställningar enligt arméchefens
förslag uppgår sålunda till (52 + 6 + 112 = ) 170.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

På grund av minskat antal hästar vid armén kan enligt arméchefen
antalet beställningar för överfurir i hovslagartjänst i Ma 14 minskas med
sju, varav en vid vardera av K 1 och K 4 samt fem vid K 3.

Såsom framgår av det föregående har arméchefen räknat med att 60
ordinarie furirsbeställningar överföres från truppförbanden till tygstaten
i utbyte mot 60 extra ordinarie furirsbeställningar.

Antalet beställningar för instruktörsaspirant (beställningsmannaaspirant)
uppgår enligt gällande personalförteckning till 700. I avvaktan på
närmare erfarenheter i fråga om avgångar in. in. räknar arméchefen för
nästa budgetår med oförändrat antal.

Civilförvaltningen anser sig i avbidan på statsmakternas ställningstagande
till föreliggande förslag rörande ny befälsordning för nästa budgetår
böra förorda en utbyggnad av arméns underbefälsorganisation i ungefärligen
samma omfattning som för innevarande budgetår. Arméchefens
förslag om inrättande av rustmästarbeställningar är civilförvaltningen
icke beredd att nu tillstyrka. Däremot har civilförvaltningen icke något att
erinra mot inrättande av beställningar för 58 överfurirer, varav 52 för vakttjänst
och sex för tillsyn av uppehållsplatser. Beträffande arméchefens förslag
om uppflyttning av furirsbeställningar till överfurirsbeställningar
anser civilförvaltningen att i avvaktan på närmare klarhet om befälsorganisationens
blivande utformning antalet nytillkommande överfurirsbeställningar
bör något begränsas i förhållande till arméchefens förslag och
räknar för nästa budgetår med att 80 furirsbeställningar omvandlas till
överfurirsbeställningar. Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag
om indragning av sju beställningar för överfurir i hovslagartjänst.

10. Förändringar beträffande arméingenjörkåren. Arméchefen föreslår att
beställningar för fyra arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och tre arméingenjörer
av 2. graden i Ce 27 planenligt ordinariesättes. Civilförvaltningen
anser att ställning icke nu bör tagas till förslaget i aAbidan på översyn av
personalkårerna inom tygförvaltningstjänsten.

11. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal m. in. Arméchefen
föreslår att en beställning för regementsläkare i Ca 29, vilken placerats
till tjänstgöring hos arméöverläkaren, omvandlas till beställning för
fältläkare i Ca 31. Till stöd härför åberopas fördelen med att arméöverläkaren
såsom ställföreträdare under bortovaro kan disponera en med militärbefälsläkarna
jämställd läkare samt jämförelse med löneställningen för
vissa andra beställningar. Med hänsyn till att frågan om militärläkarnas
löneställning prövats så sent som vid 1953 års riksdag och i anseende till
utfärdade direktiv för budgetarbetet för nästa budgetår räknar civilförvaltningen
icke med att förslaget nu genomföres.

Arméchefen har upprepat tidigare framförda förslag om att inrätta beställningar
för en bataljonsläkare i Ca 27 vid infanteriets kadettskola, en
bataljonsläkare i Ca 25 vid ettvart av P 2, Lv 1, Lv 2 och Lv 3 samt en

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

bataljonsläkare i Ca 27 vid krigsskolan, sistnämnda beställning i utbyte
mot en läkartjänst i Cg 25 vid skolan (prop. 1954: 110, s. 72). Med hänsyn
till utfärdade direktiv för budgetarbetet för nästa budgetår är civilförvaltningen
icke beredd att nu tillstyrka förslagen.

Arméchefen föreslår att en vid I 1 inrättad extra tjänst för sjukgymnast
i Cg 14 med halvtidstjänstgöring, med hänsyn till att stadigvarande behov
av tjänsten föreligger, extraordinariesättes (jfr prop. 1954: 110, s. 73).
Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

I gällande personalförteckning finns upptagna tjänster för sex instrulctionssköterskor
i Ce 20 eller Ce 18 med fördelning en vid vardera av T 1 och
T 3 samt två vid vardera av T 2 och T 4. Behov av ytterligare en instruktionssköterska
föreligger enligt arméchefen vid vardera av T 1 och T 3.
Då behovet icke kan tillgodoses genom anställande av extra personal föreslår
arméchefen att två för T 1 och T 3 avsedda tjänster för instruktionssköterska
i Ce 20 eller Ce 18 tillkommer. Förslaget tillstyrkes av sjukvårdsstyrelsen
och civilförvaltningen.

Enligt gällande personalförteckning finns vid envar av I.—VI. militärbefälsstaberna
inrättad en tjänst för hälsovårdsassistent i Ce 19. Sjukvårdsstyrelsen
har anmält behov av ytterligare personal för försvarets hälsovårdsorganisation,
främst i vad avser I. och IV. militärområdena (jfr prop.
1951:110, s. 90). Sjukvårdsstyrelsen föreslår, såvitt här är i fråga, att
tjänster för biträdande hälsovårdsinspektör i förslagsvis Cg 17 inrättas
för nämnda militärområden jämte III. militärområdet. Civilförvaltningen,
som anser att de mest angelägna behoven av personalförstärkning för
ifrågavarande organisation nu bör tillgodoses, tillstyrker att två tjänster
för biträdande hälsovårdsassistent i Cg 17 tillkommer från och med nästa
budgetår.

Sjukvårdsstyrelsen föreslår att med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning
antalet tjänster för sjukvårdsbiträde i Ce 5 vid P 4 utökas från tre
till fyra. Civilförvaltningen anser att med inrättande av tjänsten bör anstå
i avbidan på prövning av frågan om tilldelandet till regementet av värnpliktiga
i sjukvårdstjänst. Därest oundgängligt behov av tillfällig förstärkning
av antalet sjukvårdsbiträden vid P 4 skulle föreligga under nästa
budgetår förutsättes det få ankomma på civilförvaltningen att med anlitande
av medel till civilförvaltningens förfogande för tillfälligt anställande
av personal lämna erforderligt anställningsmedgivande.

För anställande enligt av civilförvaltningen och sjukvårdsstyrelsen meddelade
bestämmelser av extra personal för vårdbehov vid ökad sjuklighet,
epidemier in. in. har under försvarsgrenarnas allmänna avlöningsanslag
för innevarande budgetår räknats med en sammanlagd medelsanvisning av
högst 18 500 kronor, varav för armén högst 8 500 kronor samt för vardera
av marinen och flygvapnet högst 5 000 kronor. Sjukvårdsstyrelsen har iramhållit
alt ökad sjuklighet och epidemier förekommer i varierande o in fa tf -

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo

ning inom de tre försvarsgrenarna, vilket medfört att under visst budgetår
ifrågavarande medel för en försvarsgren ej helt förbrukats under det att
medlen för en annan försvarsgren måst överskridas. Sjukvårdsstyrelsen
anser därför lämpligt att ett gemensamt anslag för ändamålet anvisas. Medelsbehovet
beräknas för nästa budgetår till 18 000 kronor. Civilförvaltningen
delar i princip sjukvårdsstyrelsens uppfattning. Då emellertid kostnaderna
för anställande av extra personal vid ökad sjuklighet, epidemier
in. in. i fortsättningen anses kunna rymmas i de medel, som för tillgodoseende
av andra tillfälliga personalbehov anvisas under försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag, räknar civilförvaltningen för nästa budgetår
icke med någon särskild medelsanvisning för ändamålet under ifrågavarande
anslag.

12. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinpersonal.
Med hänsyn till de utökade arbetsuppgifterna vid arméns underofficersskolas
intendenturförråd kan förrådsunderofficeren icke ägna erforderlig
tid åt arbetsledningen i fråga om förrådstjänsten. På grund härav måste
en av de tre vid förrådet tjänstgörande förrådsmännen inträda såsom
arbetsledare. Arméchefen föreslår därför att en förrådsmanstjänst i Ce 11
vid skolan omvandlas till förrådsförmanstjänst i Ce 13. Med hänsyn till att
förrådspersonalens löneställning prövats i samband med tjänsteförteckningsrevisionen
1952 och i anseende till utfärdade direktiv för budgetarbetet
för nästa budgetår anser sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka förslaget.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att tjänsten för
förste vaktmästare i Ce 11 vid krigsskolan uppföres i Ca 14 med tjänstebenämningen
materialförvaltare (prop. 1954:110 s. 70). Med hänsyn till att
förråds- och vaktmästarpersonalens löneställning prövats i samband med
tjänsteförteckningsrevisionen 1952 och i anseende till utfärdade direktiv
tör budgetarbetet för nästa budgetår anser sig civilförvaltningen icke kunna
tillstyrka förslaget.

Som föreståndare för verkstadsförrådet vid arméns signalskola tjänstgör
en kollektivavtalsanställd arbetare. Arméchefen har ånyo föreslagit att med
hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning för ändamålet inrättas
en förrådsmanstjänst i Cell (prop. 1954:110, s. 71). Civilförvaltningen
anser sig i avvaktan på ställningstagande till frågan om signalskolans framtida
förläggning icke kunna tillstyrka förslaget.

Arméchefen föreslår, med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen, att
vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden tillkommer en tjänst i Ce 12 för
reparatör, avsedd för löpande underhåll av rörtekniska installationer vilka
arbeten för närvarande fullgöres av timavlönade kollektivavtalsanställda
arbetare. Med hänsyn till att fortifikationsförvaltningen tillstyrkt förslaget
och då genom tjänstens inrättande uppkommande kostnader under arméns
allmänna avlöningsanslag förutsättes skola uppvägas av motsvarande kost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

nadsminsltningar på annat anslag har civilförvaltningen i och för sig icke
något att erinra mot att tjänsten tillkommer. Då emellertid civilförvaltningen
förutsätter att frågan kommer att prövas av 1954 års militära fastighetsförvaltningsutredning
räknar ämbetsverket i förevarande sammanhang
icke med att tjänsten inrättas.

Enligt gällande personalförteckning finns inrättad en värmeskötartjänst
i Cg 11 för fortifikationsbefälhavarstaben i Boden. Då tjänsten bedömes
erforderlig för framtiden har arméchefen, med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen,
ånyo föreslagit att tjänsten omändras till extraordinarie i
Ce 11 med tjänstebenämningen eldare (prop. 1954: 110, s. 76). Civilförvaltningen
anser att ställning till förslaget bör tagas först i samband med en
blivande översyn av frågan om maskintjänstens ordnande i vissa garnisonsstäder.

Arméchefen föreslår, med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen, att
på grund av maskinanläggningarnas storlek en tjänst för reparatör i Cg 12
inrättas vid Lv 1. Civilförvaltningen räknar icke med att tjänsten nu inrättas.

På gällande personalförteckning för A 6 finns uppförda tjänster för en
eldare i Ce 11 och en eldare i Ce 10, avsedda för skötseln av panncentralen
in. in. vid lägret i Skillingaryd. Med hänsyn till arbetsuppgifternas likartade
beskaffenhet bör enligt arméchefen även eldaren i Ce 10 placeras ill lönegraden.
Arméchefen har därför, med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen,
ånyo föreslagit att eldartjänsten i Ce 10 uppflyttas till Ce 11 (prop.
1954: 110, s. 76). Civilförvaltningen anser skäl tala för att båda tjänsterna
hänföres till samma lönegrad. Då emellertid tjänsten ill lönegraden tillkommit
i samband med tjänsteförteckningsrevisionen är civilförvaltningen
icke nu beredd att tillstyrka förslaget.

Enligt gällande personalförteckning finns vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden inrättad eu skogvaktartjänst i Ca 17. Arméchefen har, med
tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen, upprepat tidigare förslag om att
tjänsten med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning uppflyttas till förste
skogvaktare i Ca 19 (prop. 1954: 110, s. 77). Civilförvaltningen anser icke
tillräckliga skäl föreligga för bifall till förslaget.

Enligt gällande personalförteckning finns vid P 2 inrättad en tjänst för
skogvaktare i Cg 17. Då stadigvarande behov av tjänsten anses föreligga
föreslår arméchefen, med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen och
civilförvaltningen, att tjänsten extraordinariesättes. Förslaget har framställts
tidigare (prop. 1954:110, s. 77).

13. Förändringar beträffande kontorspersonal i kassa!jänst. 1 det militärorganisatoriska
underlaget för nästkommande budgetår har arméchefen
redovisat av underlydande myndigheter framförda yrkanden beträffande
ändrad löneställning för sådan kontorspersonal, som utnyttjas för kassatjänst.
Chefen för armén har därvid hemställt, alt civilförvaltningen måtte

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110

pröva yrkandena under beaktande av vad som i propositionen 1954: 110
(s. 39) anförts rörande central uträkning och utbetalning av löner. Yrkandena
i denna del framgår av sammanställningen under förevarande punkt.

Civilförvaltningen anför för sin del, att de i förenämnda proposition
1954: 110 omnämnda undersökningarna rörande centralisering och hålkortsmässig
bearbetning av avlöningsuträkning för försvarets personal numera
resulterat i att civilförvaltningen med skrivelse den 31 juli 1954 framlagt
förslag om övergång till sådan avlöningsuträkning och om därav betingade
personalanordningar. Ämbetsverket åberopar vidare att Kungl.
Maj :t genom beslut den 4 juni 1954 föreskrivit, att ordinarie och extra ordinarie
tjänster för kassör, kansliskrivare, kontorist och kanslibiträde, avsedda
för försvarets kassaverksamhet, som är eller framdeles blir vakanta,
tills vidare må återbesättas allenast med extra tjänstemän i motsvarande
lönegrader eller — i förekommande fall •— uppehållas medelst vikariatslöneförordnanden.
•—• Civilförvaltningen förklarar att ämbetsverket, i det läge
frågan om kassatjänsten sålunda befinner sig, icke kan tillstyrka några
utökningar av personalen för kassatjänst vid förbanden eller några jämkningar
i anställningsform eller löneställning för personal med hithörande
gör omål.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, p. 4) har Kungl.
Maj:t den 8 oktober 1954, i anledning av civilförvaltningens skrivelse den
31 juli 1954, meddelat beslut om övergång till central uträkning och utbetalning
av månadslöner vid försvaret.

14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen har
upprepat tidigare framförda förslag beträffande kontorspersonal vid IV.
inilitärbefälsstaben, innebärande att en kanslibiträdestjänst i Ce 11 uppföres
som ordinarie och att en dylik tjänst i Cg 11 upptages som extra ordinarie
samt att två extra biträden för skriv- och kontorsgöromål uppföres
på personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än underbefäl
(prop. 1954: 110, s. 77). Arméchefen har vidare föreslagit inrättande
vid VII. militärbefälsstaben av en tjänst för halvtidstjänstgörande biträde
för skriv- och kontorsgöromål, avsett för stabens marinsektion. Civilförvaltningen
räknar i avbidan på resultatet av militärindelningskommitténs
arbete icke med att förslagen nu genomföres.

Arméchefen föreslår, med tillstyrkan av statens organisationsnämnd,
att en för personaldetaljen vid A 9 avsedd tjänst för biträde för skriv- och
kontorsgöromål inrättas. Civilförvaltningen räknar icke med att tjänsten
tillkommer.

Arméchefen har upprepat tidigare framförda förslag om inrättande av
tjänster dels vid infanteriskjutskolans förvaltningsexpedition för ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål, vilket förslag tillstyrkts av organisationsnämnden,
dels ock vid väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedtion för
ett halvtidstjänstgörande biträde för skriv- och kontorsgöromål (prop.

Kungl. Maj:ls proposition nr 110

1954: 110, s. 71, 77). CiviLförvaltningen anser sig med hänsyn till utfärdade
direktiv för budgetarbetet icke böra räkna med att förslagen nu
genomföres.

Arméchefen (skr. 15/i2 1954) har hemställt att vid vardera av Ing 1 och
Ing 2 måtte — i likhet med vad som skett vid övriga rationaliserade förband
inom armén — tillkomma en kanslibiträdestjänst i Ce 11, avsedd för
mobiliseringsavdelningen, i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och
kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har anmält att sammanlagt 61 innehavare av tjänster
för biträde för skriv- och kontorsgöromål beräknas komma att den 1 juli
1955 fylla fordringarna enligt principerna för reglerad befordringsgång för
erhållande av kontorsbiträdestjänst i Ca 8 enligt följande:

vid försvarsområdesstaberna 13 tjänster, av vilka en vid Malmö, två vid
Kristianstads, två vid Kalmar—Växjö, två vid Härnösand—Sundsvalls, fyra
vid Göteborg—Halmstads, en vid Linköpings och en vid Falu försvarsområdesstab; vid

infanteriet 20 tjänster, av vilka fyra vid vartdera av I 1 och I 7, tre
vid I 20, två vid 118 samt en vid ettvart av 12, 13, 15, 16, 112, 116 och
117;

vid kavalleriet en tjänst vid K 4;

vid pansartrupperna sju tjänster, av vilka tre vid P 3 samt två vid vartdera
av P 1 och P 2;

vid artilleriet sju tjänster, av vilka tre vid vartdera av A 2 och A 8
samt en vid A 7;

vid luftvärnet fem tjänster, av vilka två vid Lv 4 samt en vid ettvart av
Lv 2, Lv 3 och Lv 7;

vid ingenjörtrupperna fem tjänster, av vilka två vid Ing 1, en vid vartdera
av Ing 2 och Ing 3 samt en vid Ing 3 mobiliseringscentral i Östersund;
samt

vid utbildningsanstalterna tre tjänster, av vilka två vid tygförvaltningsslcolan
och en vid artilleri- och ingenjörofficersskolan.

15. Personal för frivilligfrågor. Arméchefen har ånyo framlagt förslag
om förbättrad löneställning för assistenter för frivilligfrågor (prop.
1954: 110, s. 62). Förslaget innebär att arméstaben och 19 försvarsområdesstaber
tillföres sammanlagt 21 extra ordinarie tjänster för assistent i Ce 13,
varav två med heltidstjänstgöring under 12 månader och återstoden med
deltidstjänstgöring under minst sex månader, i utbyte mot de nuvarande
med månadsarvoden förenade assistentbefattningarna, samt att assistenter
med deltidstjänstgöring understigande sex månader erhåller ett månatligt
arvode motsvarande månadslön i 13 lönegraden. Civilförvaltningen, som
med hänsyn till utfärdade budgetdirektiv anser sig icke kunna räkna med
att de föreslagna tjänsterna nu inrättas, förordar en ökning av mcdels 7—89

65 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

anvisningen för arvoden till ifrågavarande assistenter med 48 400 kronor
för att arvodena skall kunna beräknas efter 13 lönegraden.

16. Övriga personalförändringar m. m. Enligt gällande personalförteckning
finns inrättade en beställning för musikinspektör i Ma 30 vid I 1 och
en beställning för musikdirektör av 1. eller 2. graden i Ma 27 eller Ma 23/19
vid ettvart av övriga infanteriregementen. Arméchefen föreslår att, i avbidan
på statsmakternas ställningstagande till militärmusikens framtida
organisation, en musikunderofficer må förordnas att vid 11 mot vikariatslön
bestrida göromål, som eljest ankommer på musikdirektör av 1. eller 2.
graden i Ma 27 eller Ma 23/19. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka
arméohefens förslag.

På personalförteckning för krigsskolan finns uppförd en för gymnastikoch
idrottsskolan avsedd extra tjänst för instruktör i Gg 19. Med hänsyn
till angelägenheten av att behålla nuvarande innehavare av tjänsten föreslår
arméchefen att tjänsten uppföres i alternativt Ce 19 eller Ce 23. Civilförvaltningen
tillstyrker att tjänsten extraordinariesättes med oförändrad
lönegradsplacering.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att tjänsterna
för köksföreståndare i Ca 18 och biträdande köksföreståndare i Ca 14 vid
12, 112 och T 1 med hänsyn till portionstagarantalet uppflyttas till Ca 20
respektive Ca 16 (prop. 1954:110, s. 74). Civilförvaltningen räknar i avbidan
på ytterligare erfarenheter rörande storleken av portionstagarantalet
icke med att arméchefens förslag nu genomföres.

Kungl. Maj:t har den 20 augusti 1954 förordnat att vid vardera av
Herrevadsklosters och Gudhems remontdepåer en tjänst för stallföreståndare
i Ce 14 vid uppkommande ledighet icke må återbesättas utan Kungl.
Maj :ts medgivande. Civilförvaltningen räknar i enlighet med arméchefens
förslag med att tjänsterna indrages den 1 oktober 1954 respektive den 1
april 1956.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap under nästa budgetår uppskattar
civilförvaltningen till oförändrat 95 000 kronor. Antalet kvarstående
indelta beräknar arméchefen till 43.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar har för
veterinärväsendet upptagits ett belopp av 25 175 kronor, varav 550 kronor
för anlitande av sakkunniga i arméledningcn, 22 000 kronor för veterinärvården
vid de förband m. m., där dylik vård icke bestrides av militärveterinär,
och 2 625 kronor för kostnader för besiktningar. Civilförvaltningen
räknar i enlighet med förslag av överfältveterinären, grundat på den av
Kungl. Maj:t den 9 juli 1954 fastställda fördelningen av det för armén avsedda
stamhästbeståndet, för nästa budgetår med ett medelsbehov för ändamålet
av 22 300 kronor, varav 500 kronor för anlitande av sakkunniga vid
arméledningen, 19 250 kronor för veterinärvården vid de förband m. in.,

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 99

där dylik vård icke bestrides av militärveterinär, och 2 500 kronor för kostnader
för besiktningar.

För arméns signalskola finns upptagna åtta utbildningsarvoden, ettvart
å 1 560 kronor. Av arvodena avses ett för lärare vid arméns radarskola.
Då denna skola numera anknutits till A 2 föreslår arméchefen, med tillstyrkan
av civilförvaltningen, att det av radarskolan disponerade arvodet
överföres från signalskolan till radarskolan.

Under anslaget har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av
460 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare
vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor. Arméchefen har
för nästa budgetår räknat med ett ökat medelsbehov av 25 000 kronor, varav
10 000 kronor för civila lärare i språk vid krigshögskolan och 15 000
kronor för civila lärare och föreläsare vid övriga skolor. Utan att i detta
sammanhang taga ställning till frågan om fördelningen av medlen på de
olika utbildningsanstalterna räknar civilförvaltningen för nästa budgetår
med ett medelsbehov av 500 000 kronor, innebärande en ökning med 40 000
kronor.

För arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning har för innevarande
budgetår upptagits ett belopp av 320 000 kronor. Arméchefen (skr.
*h 1955) bär, med tillstyrkan av civilförvaltningen, för nästa budgetår räknat
med ett ökat medelsbehov av 10 000 kronor.

Enligt gällande dispositionsföreskrifter förfogar civilförvaltningen över
högst 700 000 kronor av förevarande anslag för beredande av lön enligt
högst Cg 18 eller däremot svarande kontant ersättning åt personal, som
enligt civilförvaltningens medgivande anställes för fullgörande av tillfälliga
arbetsuppgifter. Civilförvaltningen räknar för nästa budgetår med
att ett belopp av 500 000 kronor skall vara tillfyllest för ändamålet.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar bär
för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält, förråd m. in. inom
militärområdena samt för civil vakthållning vid vissa utbildningsanstalter
m. m. upptagits ett belopp av sammanlagt 469 819 kronor. Arméchefen har,
med tillstyrkan av civilförvaltningen, för nästa budgetår räknat med ett
ökat medelsbehov av 48 000 kronor för arvoden till tillsynsmän vid uppehållsplatser.

17. Arméchefen (skr. 17/i 1955) har i samråd med statens organisationsnämnd
framlagt förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
in. m. vid A f. Förslaget upptar sammanlagt 13 tjänster för förrådsmän
i Cell och 14 tjänster för förrådsarbetare, vilket i förhållande
till nuvarande organisation innebär en minskning med två förrådsmän
och en ökning med två förrådsarbetare. Den föreslagna minskningen av
antalet förrådsmän och ökningen av antalet förrådsarbetare förutsättes
skola ske i samband med uppkommande vakanser i förrådsmanstjänsterna.
Enligt förslaget skall vidare en extra tjänst för hantverkare i Cg 12, av -

100

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110

sedd för det s. k. Björnängelägret, omvandlas till extra ordinarie (jfr
prop. 1954:110, s. 76). Civilförvaltningen tillstyrker de föreslagna förändringarna
beträffande förrådsmän och hantverkare.

Departementschefen

1. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av anslaget Försvarsfilm
i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 222) har kostnaderna för avlöning
till filmregissören och materialförvailtaren vid arméstabens filmdetalj
förutsatts alltjämt skola bestridas från nämnda anslag.

Jag tillstyrker att assistenttjänsten i Cg 23 vid bilddetaljen upptages såsom
extra ordinarie.

Arméchefens övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag
icke biträda.

2. Jag tillstyrker att vid luftvärnet inrättas en kaptensbeställning i
Ma 27, avsedd för arméns radarskola, ävensom att fyra vid P 3 redovisade
tjänster för yrkeslärare, avsedda för arméns motorskola, uppföres på personalförteckning
för sistnämnda skola.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag icke biträda.

3. Jag anser mig böra föreslå att en viss utbyggnad av signaltruppernas
organisation kommer till stånd. Antalet nya beställningar torde dock för
närvarande böra begränsas till sex, nämligen en för major i Ma 30, avsedd
för signalofficer vid IV. militärbefälsstaben, två för kaptener i Ma 27, avsedda
den ena för arméstaben och den andra för biträdande signalofficer
vid I. militärbefälsstaben, samt tre för löjtnanter i Ma 23/19, avsedda för
signalförbanden. De nya beställningarna bör uppföras på signaltruppernas
stat.

4. Jag är för närvarande icke beredd taga ställning till föreliggande förslag
rörande omorganisation av ammunitionsförrådshållningen.

5. Utbyggnaden av tygstaten bör fortsätta. Jag föreslår att tygstaten
för nästa budgetår tillföres ytterligare beställningar för en förste tygverkmästare
i Ca 22, en tygverkmästare i Ca 21, fyra förste tyghantverkare i
Ca 19, tre tyghantverkare i Ca 17 samt 12 armétekniker i Ca 14, de sistnämnda
i utbyte mot samma antal beställningar för furirer på tygstaten.
Jag biträder vidare arméchefens förslag att 60 ordinarie furirsbeställningar
vid truppförbanden skall överföras till tygstaten, varvid samma antal extra
ordinarie furirsbeställningar vid tygstaten överföres till förbandens stater.

6. Arméchefens under denna punkt redovisade förslag kan jag icke
biträda.

7. överbefälhavarens uppfattning att den nuvarande skillnaden mellan
lantmilitära och marina försvarsområden bör upphävas synes mig riktig
och jag tillstyrker hans förslag i denna del. Jag har icke heller något att
erinra mot de av honom föreslagna sammanslagningarna av försvarsområden
eller mot förslaget att en del av fo 23/25 överföres till fo 21.

101

Kungl. Maj:ls proposition nr 110

De personalförändringar, som arméchefen förordat i anslutning till förslaget
om utökning av fo 21, finner jag mig böra biträda.

8. Jag tillstyrker att för personaldetaljen vid arméöverläkarens expedition
inrättas en arvodesbefattning i 1: 22 för expeditionsunderofficer. Såsom
arméchefen föreslagit torde vidare böra tillkomma en arvodesbefattning
i 1: 22 för pensionerad underofficer, avsedd för artilleri- och ingenjöröfficersskolans
expedition. I samband därmed bör tjänsterna för en kansliskrivare
i Ce 15 och en expeditionsvakt i Ca 10 vid skolan indras.

Arméchefens övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke
biträda.

9. Arméchefens förslag om att inrätta rustmästarbeställningar är jag
icke beredd biträda. Arméchefen har vidare föreslagit inrättande av sammanlagt
170 överfurirsbeställningar i Ma 14, varav 112 beställningar i utbyte
mot furirsbeställningar i Ma (Me) 11 eller Ma (Me) 10. Med hänsyn till
rådande vakansläge föreslår jag att antalet nya överfurirsbeställningar i
Ma 14 för nästa budgetår begränsas till 90, varav 34 för vaktchefer, sex för
personal för tillsyn av uppehållsplatser och 50 för instruktörer. Jag räknar
därvid med att 50 furirsbeställningar, varav 15 ordinarie och 35 extra
ordinarie, skall utgå. I enlighet med arméchefens förslag torde vidare sju
beställningar för överfurir i hovslagartjänst i Ma 14 utgå. Antalet beställningar
för instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter) beräknar
jag i likhet med arméchefen till oförändrat 700.

Under punkt 5 i det föregående bär jag föreslagit att 60 ordinarie furirsbeställningar
vid truppförbanden överföres till tygstaten i utbyte mot
samma antal extra ordinarie furirsbeställningar.

Utgående från vad jag sålunda anfört föreslår jag att kadern av underbefäl
och instruktörsaspiranter (beställningsmannaaspiranter), med undantag
av musikpersonal och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten,
för nästa budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.

	Budgetår
	1954/55	1955/56
	1 783	1 866
	2 410	2 360
Instruktörsaspiranter (beställnings-	700	700
Summa	4 893	4 926

10. Jag är icke beredd att nu tillstyrka några förändringar beträffande
arméingen jörkåren.

11. Under förevarande punkt redovisade förslag till personalförändringar
kan jag biträda endast såtillvida att jag tillstyrker att eu tjänst

102

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110

vid 11 för sjukgymnast i Cg 14 med halvtidstjänstgöring omvandlas till
extra ordinarie samt att vid vardera av T 1 och T 3 inrättas en tjänst för
instruktionssköterska i Ce 20 eller Ce 18.

I likhet med civilförvaltningen räknar jag icke med någon särskild medelsanvisning
till bestridande av kostnader för anställande av extra personal
för vårdbehov vid ökad sjuklighet, epidemier m. m.

12. Arméchefens under förevarande punkt redovisade förslag kan jag
icke tillstyrka.

13. Jag räknar för nästa budgetår icke med några förändringar under
förevarande anslag beträffande kontorspersonal i kassatjänst.

14. Arméchetens förslag om att uppföra en kanslibiträdestjänst i Cg 11
vid IV. militärbefälsstaben såsom extra ordinarie kan jag tillstyrka. Jag
har ej heller något att erinra mot att två extra biträden för skriv- och kontorsgöromål
vid nämnda stab uppföres på personalförteckningen för andra
extra ordinarie tjänstemän än underbefäl. I enlighet med arméchefens förslag
torde vidare vid vardera av Ing 1 och Ing 2 böra tillkomma en kanslibiträdestjänst
i Ce 11 i utbyte mot en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Arméchefens övriga under förevarande punkt redovisade förslag
kan jag icke biträda.

Civilförvaltningen har anmält att sammanlagt 94 innehavare av tjänster
för biträde lör skriv- och kontorsgöromål under försvarsgrenarnas allmänna
avlöningsanslag beräknas komma att den 1 juli 1955 fylla de fordringar,
som enligt principerna för reglerad befordringsgång uppställts för
erhållande av kontorsbiträdestjänst i Ca 8. Med hänsyn till förefintliga
vakanser i fråga om ordinarie kontorsbiträdestjänster synes det av civilförvaltningen
anmälda behovet av ordinarie kontorsbiträdestjänster för
nästa budgetår böra tillgodoses genom ianspråktagande av vakanta kontorsbiträdestjänster.
Jag räknar därför icke med att några nya kontorsbiträdestjänster
inrättas för nästa budgetår under försvarsgrenarnas allmänna
avlöningsanslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att genom
omdispositioner av förefintliga kontorsbiträdestjänster tillgodose uppkommande
behov av dylika tjänster och i samband därmed i erforderliga fall
ersätta ordinarie kontorsbiträdestjänst med icke-ordinarie tjänst för biträde
för skriv- och kontorsgöromål.

15. Jag kan icke tillstyrka att löneplansplacerade tjänster inrättas för
assistenter för frivilligfrågor men föreslår, att arvodet höjes från 500 kronor
till 650 kronor för månad. Härigenom uppkommande merkostnader under
arméns allmänna avlöningsanslag uppgår till 30 000 kronor.

16. Under denna punkt föreslagna personalförändringar kan jag icke biträda
i vidare mån än att jag i anslutning till civilförvaltningens förslag
räknar med att en tjänst för stallföreståndare i Ce 14 vid vardera av Herrevadsklosters
och Gudhems remontdepåer indrages. Förslaget att ett av
radarskolan disponerat utbildningsarvode å 1 560 kronor överföres från

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

signalskolan till radarskolan har icke givit mig anledning till erinran. Jag
räknar vidare för nästa budgetår med ett medelsbehov av 22 300 kronor
för vissa arvoden och särskilda ersättningar under veterinärväsendet,
500 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare
vid arméns fasta utbildningsanstalter och skolor, 330 000 kronor för
arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning samt 500 000 kronor
för tillfällig anställning av personal. För arvoden till tillsvnsmän vid uppehållsplatser
räknar jag med ett ökat medelsbehov av i runt tal 48 000
kronor.

17. Arméchefens under denna punkt redovisade förslag anser jag mig
böra tillstyrka.

I detta sammanhang torde jag få beröra frågan om musikorganisationen
inom försvaret. Frågan bär upptagits till behandling av 1947 års
musikutredning. I betänkanden den 3 februari 1951 och den 5 september
1953 (SOU 1954: 2) har utredningen i vad angår militärmusiken främst
uttalat sig om dennas betydelse för det civila musiklivet. Sedan bland
andra överbefälhavaren anmodats att avgiva yttrande över det sist avgivna
betänkandet, har överbefälhavaren uppdragit åt en särskild utredningsgrupp
att framlägga underlag till förslag om ny militärmusikorganisation.
Sedan utredningsgruppen slutfört sitt arbete, har överbefälhavaren
med skrivelse den 12 november 1954 framlagt ett pa utredningsgruppens
arbete grundat förslag om den framtida utformningen av militärmusiken.

överbefälhavarens förslag innebär bland annat en förstärkning av musikkårernas
såväl personella som instrumentala sammansättning ävensom förändringar
beträffande personalens utbildning m. m. Såvitt angår organisationens
omfattning bär utredningsgruppen framlagt två olika alternativ.
Enligt det ena alternativet (alt. I) skulle antalet musikkårer väsentligt inskränkas
i förhållande till nuvarande organisation. Den totala årskostnaden
för denna organisation beräknas till i runt tal fem miljoner kronor,
innebärande en minskning av nuvarande årskostnader med cirka tre miljoner
kronor. Enligt detta alternativ skulle de rent militära behoven bli
tillgodosedda medan det allmänna musiklivet icke i nämnvärd utsträckning
skulle kunna erhålla stöd av militärmusiken. Även enligt det andra
alternativet (alt. II) skulle en viss reducering av antalet musikkårer äga
rum, men de civila intressena skulle dock kunna tillgodoses i väsentlig utsträckning.
Årskostnaden för en organisation enligt detta alternativ beräknas
till i runt tal 9,6 miljoner kronor, vilket skulle innebära en ökning med
cirka 1,6 miljon kronor i förhållande till nuvarande organisation. Överbefälhavaren
föreslår alt militärmusiken organiseras enligt alternativ II.

Efter att i frågan lia samrått med chefen för ecklesiastikdepartementet
finner jag mig icke kunna föreslå en organisation av militärmusiken en -

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

ligt det av överbefälhavaren framlagda alternativ I. Den nedskärning av
militärmusiken, som detta alternativ skulle innebära, bedömes nämligen
lå menliga verkningar för det civila musiklivet. Å andra sidan anser jag
mig av ekonomiska skäl icke heller kunna föreslå en organisation av den
storlek, som avses med överbefälhavarens alternativ II. I princip ansluter
jag mig emellertid till överbefälhavarens synpunkter beträffande den lämpliga
storleken och instrumentala sammansättningen av musikkårerna. Enligt
min mening bör militärmusiken ges en sådan organisation att nämnda
synpunkter blir i huvudsak tillgodosedda. Jag bär för avsikt att uppdraga
åt överbefälhavaren att framlägga förslag till en sådan organisation. Därvid
bör alla möjligheter att sänka de nuvarande kostnaderna tillvaratagas.
Av det anförda följer att jag icke är beredd att nu framlägga något förslag
i förevai ande fråga. Jag räknar emellertid med att överbefälhavaren skall
inkomma med sitt förslag inom sådan tid, att frågan kan föreläggas nästa
års riksdag.

Eu musikorganisation av den beskaffenhet, som jag i det föregående
förordat, kommer sannolikt att omfatta ett mindre antal beställningar än
den nuvarande organisationen. Det synes därför lämpligt att nyrekrytering
till de militära musikkårerna tills vidare upphör. Jag avser att snarast
vidtaga erforderliga åtgärder i sådant syfte.

För budgetåret 1954/55 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i
avseende å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade
militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen
vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av
vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. m. — som betingas av övergången
till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch
civilförvaltning (prop. 1954:110; SU 1954:134; rd. skr. 1954:320).
Såsom jag närmare utvecklat i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 26)
torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret
1955/56 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
in. m. vid armén och av de beslutade ändringarna av
grundlönerna samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag
under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda
anslag för budgetåret 1955/56 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 99 110 000 (+ 24 710 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 8 880 000
(+ 2 280 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 1 250 000
(+ 110 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 52 835 000 (+ 12 560 000)
kronor;

Kungi. Maj:ts proposition nr 110

105

Rörligt tillägg 25 500 000 (— 38 660 000) kronor;

. Pensionsmedel 3 660 000 (—100 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 215 000 (—-100 000)
kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 181 700 000 (+ 1 200 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj :ts brev den 4 juni 1954
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
arméns personalförteckningar för budgetåret 1954/55;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat; d)

godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 99 110 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes -

befattningar, förslagsvis ........................... 8 880 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 52 835 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 25 500 000

Summa kronor 187 575 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Pensionsmedel, förslagsvis .................-...... 3 660 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis .................. 2 215 000

Nettoutgift kronor 181 700 000

106

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo

e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 181 700 000
kronor.

[11] Armén: Remontering	Anslag	Nettoutgift Behållning
1953/54 ...............	400 000	670 306 1 495 387
1954/55 (statsliggaren s. 219)	400 000
1955/56 (förslag) .......	400 000
Av reservationsbehållningen var vid	utgången	av budgetåret 1953/54 i
runt tal 1 000 000 kronor bundna.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 54) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Remontering för budgetåret 1955/56 beräkna ett reservationsanslag av
400 000 kronor, d.v.s. samma belopp som anvisats för nu löpande budgetår.
Därvid anmäldes att storleken av anslaget kunde påverkas av ställningstagandet
till vissa principförslag som chefen för armén väntades framlägga
med anledning av överbefälhavarens förslag till riktlinjer för krigsmaktens
fortsatta utveckling.

Yrkande

Såsom framgår av årets statsverksproposition har arméintendenturförvaltningen
i sina ordinarie medelsäskanden för nästa budgetår hemställt,
att anslaget för budgetåret 1955/56 uppföres med 820 000 kronor.

Sedan chefen för armén, såsom framgår av punkt 1 i det föregående,
i skrivelse den 21 januari 1955 avgivit förslag rörande ändrad organisation
av kavalleriet och i samband därmed reducering av arméns bestånd av
varmblodiga hästar, bär arméintendenturförvaltningen under hand avgivit
förnyat förslag till medelsäskande beträffande förevarande anslag och därvid
hemställt, att anslaget för nästa budgetår höjes med 325 000 kronor till
725 000 kronor enligt följande uppställning.

Ökning

1. Minskad remontering av kallblodiga hästar .........

2. Högre hästpriser ............................................. 77 600

3. Ökad utackordering av kallblodiga draghästar......

4. Minskad utackordering av varmblodiga draghästar

5. Högre priser på utrangerade hästar .....................

6. Omräkning ................................................... 325 000

+~326 830

Avrundat + 325 000

Minskning

13 300

3 120
50 250
9 100

Kungl. Maj:ls proposition nr 110

107

Motiv

1. Under ettvart av åren 1954—1956 skall enligt beslut vid 1951 och
1952 års riksdagar (jfr prop. 1952: 1, bil. 6, s. 85) inköpas 450 varmblodiga
remonter. Enligt arméchefens förenämnda förslag till reducering av arméns
hästbestånd kommer remonteringen av stamridhästar att ytterligare nedgå
medan remontering av varmblodiga stamdraghästar samt varmblodiga
ackordrid- och ackorddraghästar helt skall upphöra. Remonter till ett
betydande antal blir härigenom övertaliga. Under punkt 1 i det föregående
har redogjorts för arméchefens förslag i fråga om de remonter som uppköpes
åren 1955 och 1956. Av de remonter, som uppköpts år 1954 och
utbildats ett år på remontdepå, är enligt arméchefen 311 icke erforderliga
för arméns behov. Arméchefen föreslår att dessa utackorderas för att fylla
behovet av kallblodiga ackorddraghästar. I den mån ifrågavarande hästar
icke lcan utackorderas bör de försäljas.

Arméintcndenturförvaltningen beräknar den erforderliga remonteringen
av kallblodiga hästar för budgetåret 1955/56, efter 10 % remontering, till
511 ackorddraghästar och 31 stamdraghästar. Av stamdraghästarna avses
hälften eller 15 vara kallblodiga. Återstående behov av stamdraghästar —
16 stycken — avses skola tillgodoses med förenämnda övertaliga varmblodiga
depåremonter. Av dessa remonter beräknas vidare högst 200 kunna
utackorderas såsom ackorddraghästar. I enlighet med det anförda beräknar
arméintendentiurförvaltningen inköpsbehovet av kallblodiga hästar under
budgetåret 1955/56 till (511 + 15 — 200 =) 326 hästar. Motsvarande antal
under nu löpande budgetår utgör 333. Om medelinköpspriset för kallblodiga
hästar beräknas till samma belopp som för budgetåret 1954/55 eller
1 900 kronor, minskar kostnaderna med [(333 — 326) xl 900 =] 13 300
kronor.

2. För budgetåret 1954/55 beräknades, såsom nyss anförts, medelinköpspriset
för kallblodiga hästar till 1 900 kronor, medan samma pris för varmblodiga
hästar för budgetåret 1954/55, i överensstämmelse med uttalande
av 1954 års riksdag, bestämts till 2 200 kronor eller 300 kronor högre än för
kallblodiga hästar (SU 1954: 4, s. 25; r.skr. 1954: 4). På grund av stigande
hästpriser beräknar arméintendcnturförvaltningen, att medelinköpspiiset
på kallblodiga hästar kommer att uppgå till 2 000 kronor. Medelinköpspriset
på varmblodiga hästar beräknas med hänsyn till riksdagens förenämnda
beslut till 2 300 kronor. De höjda hästpriserna skulle således medföra eu
kostnadsökning med (326 X 100 + 450 X 100 =) 77 600 kronor.

3. Under budgetåret 1955/56 beräknas 5 450 kallblodiga draghästar
vara utackorderade eller 156 flera än under innevarande budgetår. Härigenom
ökas inkomsterna av ackordavgifter — 20 kronor för häst och år
— med (156 x 20 =) 3 120 kronor.

4. Enligt armécbefens förslag till reducering av arméns hästbestånd in. in.
avses utackordering av varmblodiga draghästar mot ersättning till foder -

108

Kmigl. Maj:ts proposition nr 110

vård icke vidare skola äga rum. Arméchefen har vidare räknat med att
gallande kontrakt angående utackordering mot ersättning skall uppsägas
och ny utackordering ske utan ersättning. Antalet mot ersättning utackorderade
draghästar utgör 750. Ersättningen uppgår till 250 kronor för häst
och år. Arméinlendenturförvaltningen beräknar att uppsägningen av kontrakten
och avvecklingen av ackor d sersättningen icke hinner genomföras
under nästa budgetår. Kostnaderna för ackordsersättningar beräknas därior
bil (750 x 250 =) 187 500 kronor. I förhållande till de för innevarande
budgetår beräknade kostnaderna för ändamålet, 237 750 kronor, innebär
detta en kostnadsminskning med 50 250 kronor.

5. För budgetåret 1954/55 beräknade dåvarande arméförvaltningen medelslaktpriset
för utrangerade hästar till 650 kronor för stamhästar och
till 850 kronor för ackordhästar. För budgetåret 1955/56 beräknar arméintendenturförvaltningen
motsvarande pris till 800 kronor respektive 900
kronor. Antalet utrangerade hästar under budgetåret 1955/56 beräknas för
stamhastar till 194 eller 20 flera än under innevarande budgetår och för
ackordhästar till 530, vilket innebär en minskning med 70 i förhållande till
innevarande budgetår. I enlighet med det anförda uppkommer, vid tilllämpning
av de för budgetåret 1954/55 beräknade slaktpriserna, en inkomstökning
för 20 stamhästar med (20 X 650 =) 13 000 kronor och en inkomstminskning
för 70 ackordhästar med (70 x 850 =) 59 500 kronor. Den beräknade
ökningen av medelslaktpriset ökar å andra .sidan inkomsterna för
stamhästar med [194 x (800 — 650) =] 29 100 kronor och för ackordhästarna
med [530 x (900 — 850) =] 26 500 kronor. På grund av det aniörda
beräknas medelsbehovet minska med (13 000 — 59 500 + 29 100 +
26 500 =) 9 100 kronor.

6. Nettoutgifterna för budgetåret 1954/55 beräknade arméförvaltningen,
utgående från ett medelinköpspris av 2 100 kronor för varmblodiga
hästar, till 1 180 000 kronor. Utgifterna för samma budgetår ökar
därutöver med 45 000 kronor genom den höjning av medelinköpspriserna
på varmblodiga remonter, som skett i anslutning till riksdagens beslut.
Anslaget för budgetåret 1954/55 har med hänsyn till befintlig reservation
m. in. beräknats till 400 000 kronor. Skillnaden mellan beräknade utgifter
for budgetåret 1954/55 och det för samma år anvisade anslaget utgör således
(1 180 000 + 45 000 — 400 000 = ) 825 000 kronor. Arméintendenturförvaltningen
beräknar, att odisponerad reservatåonisbehållning vid utgången av
budgetåret 1953/54, i runt tal 500 000 kronor, användes för att nedbringa
medelsbehovet. Såsom ökning upptages här (825 000 — 500 000 =) 325 000
kronor.

Departementschefen

Under punkt 1 i det föregående har jag behandlat arméchefens förslag
om ändrad organisation av kavalleriet och reducering av arméns bestånd

Kungl. Maj:ts proposition nr HO 109

av varmblodiga hästar. Jag har därvid i huvudsak tillstyrkt arméchefens
förslag.

Arméintendenturförvaltningen har, utgående från arméchefens förenämnda
förslag, för nästa budgetår beräknat bruttoutgifterna under förevarande
anslag till i runt tal 1 968 000 kronor samt inkomsterna till avrundat
741 000 kronor. Nettoutgifterna har således uppskattats till 1 227 000
kronor. Arméintendenturförvaltningen har vidare räknat med att taga i
anspråk vid utgången av budgetåret 1953/54 befintlig odisponerad reservationsbehållning,
i runt tal 500 000 kronor.

Arméintendcnturförvaltningens beräkningar rörande det antal hästar,
som skall inköpas under nästa budgetår, och angående inköpspriserna på
hästarna föranleder icke någon erinran från min sida.

Såsom arméchefen föreslagit bör ackordsersättning till fodervärd för
mottagande av varmblodig aokorddraghäst icke vidare utgå vid utackordering
av nytillkommande sådana hästar. Vad angår de 750 hästar, som för
närvarande är utackorderade mot dylik ersättning, bör nuvarande utackorderingssystem
efter hand avvecklas och hästarna i stället utackorderas
utan att ersättning utgår till fodervärd. Arméintendenturförvaltningen
har vid isina anslagsberäkningar utgått från att ackordsersättning
under nästa budgetår skall utgå i full utsträckning för alla ifrågavarande
750 hästar. För egen del räknar jag med att avvecklingen av berörda utackorderingissystem
bedrives i sådan takt att utgifterna för ackordsersättningar
under nästa budgetår kan begränsas till hälften av vad ämbetsverket
i detta hänseende beräknat.

Vad gäller inkomsterna för försålda hästar har arméintendenturförvaltningen
endast i ringa män räknat med att medel inflyter från försäljning
av övertaliga stamhästar. Det är naturligtvis vanskligt att bedöma i vilken
utsträckning försäljning av sådana hästar kan komma att äga rum. Vid
mina anslagsberäkningar anser jag mig emellertid kunna utgå från ett
något högre antal försålda stamhästar än ämbetsverket beräknat.

Av det anförda framgår att vissa faktorer i anslagsberäkningarna för
nästa budgetår är ganska osäkra. Försiktigheten bjuder därför att icke beräkna
anslaget snävt. Med beaktande härav synes nettoutgifterna under anslaget
för nästa budgetår kunna uppskattas till 1 100 000 kronor. Såsom
arméintendenturförvaltningen föreslagit kan av rescrvationsbehållningen
vid utgången av budgetåret 1953/54 ett belopp av 500 000 kronor disponeras
för att nedbringa medelsbehovet. För samma ändamål bär jämväl utnyttjas
ett belopp av i runt tal 200 000 kronor, som beräknas inflyta under budgetåret
1954/55 för exporterade remonter. Anslaget för nästa budgetår synes
följaktligen kunna upptagas till 400 000 kronor eller samma belopp som för
i n nevarande bu dgetår.

Åberopande det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo

att till Armén: Remontering för budgetåret 1955/56 anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

[12] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1953/54 .............................. 70 000 000 70 957 023

1954/55 (statsliggaren s. 233) 70 500 000

1955/56 (förslag) ............... 68 800 000

I årets statsverksproposition (bil. 6. s. 125) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag
av 70 500 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom
anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för
armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för marinen in. fl. vissa personalförändringar m. m. vid marinen.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1. Marinstabens fotolaboratorium och

hjälptryckeri

1 verkmästare Ce 19 .....................

1 fotograf Ce 16 ...........................

1 fotograf Cg 14 ...........................

3 fotografer Cg 14 — Ce 14 ............

3 tekniska biträden Cg 11 — Ce 11 ...

1 fotograf Cg 14 (sakanslag) — Ce 14

vid marinstaben ........................

1 tekniker Cg 13 ...........................

1 tekniker Cg 13—Ce 13 ...............

1 typograf Cg 12 —Ce 12 ...............

2 tekniska biträden Cg 8 — Ce 8 ......

2. Marinstabens bibliotek

1 bibliotekarie 1 :30—1 :32 ............

1 kanslibiträde Cell (Cg 11) .........

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

11 868
10 488
9 684

9 684
9 348

51 072

8 652

+ 8 652

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

3. Marinstabens organisation i övrigt

1 sektionschef Mo 14—-Mol5 ......... —

1 expeditionsofficer 1:30 — 1:32 ...

1 byråassistent Ce eller Cg 25 (sakananslag)
-—- assistent (byråassistent)

Ce 25 vid marinstaben ............... 16 464

1 kontorist Ce eller Cg 13 (sakanslag)

— Ce 13 vid marinstaben ............ 9 348

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
(sakanslag) — biträde för
skriv- och kontorsgöromål vid marinstaben
................................. 6 744

1 assistent Cg 23 — Ce 23 ............... —

2 bildbandstekniker Cg 18 — Ce 18 ... —-

1 tekniker Cg 13-—Ce 13 ............... —

1 extra biträde för skriv- och kontorsgöromål
uppföres på personalförteckningen
för andra extra ordinarie
tjänstemän än underbefäl ... —

1 kanslibiträde Cell — kontorist Ce

(Cg) 13 .................................... 696

1 expeditionsvakt Ce 10 — Cell ......

1 kontorsbiträde Ca 8 — kanslibiträde
Ca (Cg) 11 ........................ 1 104

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
— kanslibiträde Ce (Cg) 11 ... 1 104

1 filmregissör anställd mot arvode
motsvarande 27 löneklassen (sakanslag)
— Ce 27 vid marinstaben ... 18 276

1 tekniskt biträde Cg 8 (sakanslag) —

Ce 8 vid marinstaben .................. 7 548

+ 61 284

4. Sjökrigshögskolans organisation

3 kommendörkaptener av 2. graden,
majorer eller kaptener (lärare i
strategi, artilleri och stabstjänst)
Ma 30/27 — kommendörkaptener av
1. graden (överstelöjtnanter) eller
kommendörkaptener av 2. graden
(majorer) Ma 33/30 ..................

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

5. Personalförändringar m. in. beträf fande

Karlskrona örlogsstiation
1 chef för Karlskrona örlogsstation

Mo 14 — kommendör Mo 14 ......

1 kommendör Ma 37 .....................

1 kommendörkapten av 2. gradien Ma

30 ..........................................

2 kommendörkaptener av 1. graden

Ma 33 utgår ..............................

6. Personalförändringar m. m. beträf fande

marinens skolor på Berga
1 chef för marinens underofficers skola

Ma 33 utgår .....................

1 kanslibiträde Ce 11 —- kontorist

Ce 13 .......................................

1 kontorsbiträde Ca 8 — kanslibiträde
Ca 11 ..............................

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

........................................

4 utbildningsarvoden å 780 kronor
till heltidstjänstgörande lärare vid
Bergaskolorna ...........................

7. Förändringar beträffande marininten denturkåren 1

kapten Ma 27 — kommendörkapten
av 2. graden Ma 30 .....................

1 kapten Ma 27 ...........................

2 löjtnanter Ma 23/19 —- kaptener

Ma 27 .......................................

2 kaptener Ma 27 -— kommendörkaptener
av 2. graden Ma 30 ............

8. Förändringar i övrigt beträffande mi litär

personal utom underbefäl vid
flottan

Flottan

2 kommendörkaptener av 1. graden

Ma 33 (vakanta) indrages .........

1 kommendörkapten av 2. graden
Ma 30

20 460

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

113

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 kaptener Ma 27 ........................ 52 956

1 flaggunderofficer eller underofficer
av 2. graden Ma 19/16 utgår ... —

Kustartilleriet

6 löjtnanter Ma 23/19 — kaptener

Ma 27 .................................... —

3 flaggunderofficerare Ma 19 ......... 33 639

3 underofficerare av 2. graden Ma 16 29 721

43 (20) furirer Mall/10 — överfuri rer

Ma 14 .............................. 19 520

94 korpraler Mha 2 utgår ............... 332 760

9 vicekorpraler och meniga Mha 1

utgår .................................... 25 380

Pensionerad personal i arvodesbefattningar 2

chefer för registerdetaljer 1:30 (1

vakant) utgår........................... 1916

3 expeditionsunderofficerare 1 :22

(vakanta) utgår ......................-_— —

9. Förändringar beträffande marjningenjörkåren 9

marindirektörer av 1. graden Ca 33

utgår ....................................... —

3 marindirektörer av 2. graden Ca 31 —

3 mariningenjörer av 1. graden Ca 29 —■

1 mariningenjör av 2. graden Ca 27 ... —

10. Förändringar beträffande läkar- och

sjukvårdspersonal

1 marinläkare av 1. graden Ca 25 ... —

1 översköterska Ce 14 — Ca 14 ...... —

1 biträdande hälsovårdsinspektör Cg

17 .......................................... —

Extra personal för vårdbehov vid ökad

sjuklighet, epidemier in. in.......... 5 000 —

11. Ordinarie kontorsbiträdestjänster

13 biträden för skriv- och kontors göromål

— kontorsbiträden Ca 8 ... —

12. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal

8—89 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr Ilo

203 760

5 000

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Ostkustens marindistrikt
1 biträde för skriv- och kontorsgöro -

mål — kanslibiträde Cell ......... 1056

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål.

......................................... 6 480

3 (2) extra biträden för skriv- och
kontorsgöromål uppföres på personalförteckningen
för andra extra
ordinarie tjänstemän än underbefäl —

Sydkustens marindistrikt
1 förste kansliskrivare Ce 17 — assistent
Ce 21 .............................. —

1 kanslibiträde Cell — kontorist Ce

13 —

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål.

......................................... —

1 kontorsbiträde Ca 8 utgår ............ 6 936

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
— kanslibiträde Cell ......... —

Västkustens marindistrikt

1 kanslibiträde Cell—Ca 11 ......... — + 600

13. Förändringar beträffande polis- och
vaktpersonal

1 konstapel Ce 14 vid Göteborgs örlogsvarv
................................. —

3 vaktmän Cg 12 vid sjökrigsskolan

— Ce 12 ................................. —

23 (25) vaktmän Cg 12, 2 vid Hemsö,

2 vid Stockholms, 15 vid Blekinge,

4 vid Göteborgs (och 2 vid Gotlands)
kustartilleriförsvar ......... 212129

Arvoden till tillsynsmän vid befästningar
in. m............................ 141 000

Arvoden till tillsynsmän vid marinens

kustbevakning m. m................ 1 780

Arvode till tillsynsman för de sjö -

krigshistoriska samlingarna i

Karlskrona .............................. 340 + 73 249

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

115

Marinchefens m. fl. yrkanden

14. Övriga personalförändringar in. m.

1 skogvaktare Cg 17 (sakanslag) vid
Stockholms örlogsvarv — Ca (Ce)

17 ..........................................

1 biträdande köksföreståndare Ce 14
vid Härnösands kustartillerikår ...

1 biträdande köksföreståndare Ce 14

vid Sydkustens marindistrikt — Ca
14 ..........................................

2 ekonomibiträden Ce 4 vid Sydkustens
marindistrikt .....................

1 förrådsförman Cg 13 vid Ostkustens

marindistrikt — Ce 13 ...............

1 expeditionsvakt Ce 10 vid Västkustens
marindistrikt — Ca 10 .........

1 maskinist Cg 15 vid Stockholms

örlogsstation ..............................

1 eldare Cg 10 vid Stockholms örlogsstation
....................................

4 assistenter för frivilligfrågor Ce 13
m. m. (arvoden efter 13 löneklassen)
4 arvoden till juridiska biträden indrages
....................................

1 utbildningsarvode å 1 560 kronor
till heltidstjänstgörande lärare vid

kustartilleriets skjutskola ............

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
samt föreläsare vid fasta ut bildningsanstalter

och skolor ......

Arvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning
........................

Fänrikar ....................................

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

10 476
9 300

11 136

9 348
8 280
14 203

3 410

1 560

20 000

83 000

30 240 + 2 741

Motiv

1. Marinstabens fotolaboratorium och hjälptryckeri. Marinchefens förslag
innebär i stort sett en upprepning av tidigare framställda förslag (prop.
1954: 110, s. 104).

Civilförvaltningen har tidigare räknat med oförändrad organisation av
ifrågavarande enheter 1)1. a. i avvaktan på slutligt ställningstagande till
vissa av 1946 års militära förvaltningsutredning framlagda förslag avse -

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

ende överflyttning av marinstabens fotolaboratorium och hjälptryckeri till
marinförvaltningen. Sedermera har beslut fattats om dessa anläggningars
kvarblivande inom marinstaben (prop. 1954: 109, s. 323). Vid sådant förhållande
anser civilförvaltningen hinder icke längre föreligga att nu upptaga
förevarande fråga till närmare behandling.

Ämbetsverket har vid jämförelse mellan verksamheten och personaluppsättningen
vid, å ena sidan, marinstabens fotolaboratorium och, å andra
sidan, försvarsstabens fotoanstalt kommit till den uppfattningen, att för
verksamheten vid fotolaboratoriet bör avses de arbetsledande tjänster i 19
respektive 16 lönegraden, som marinchefen föreslagit. Ifrågavarande befattningshavare
skulle ersätta en högbåtsman och en överfurir ur kustartilleriet,
vilka för närvarande tjänstgör som föreståndare respektive laborator.
Beträffande marinchefens yrkande om inrättande av en tjänst för fotograf
i Cg 14, särskilt avsedd för bildtolkningsverksamhet, erinrar civilförvaltningen
om att en fotograftjänst tillkommit den 1 juli 1954 i utbyte mot
en tjänst för tekniskt biträde i Cg 11. Med hänsyn till uppgifter under
hand från marinstaben rörande betydelsen av ifrågavarande verksamhet
har civilförvaltningen likväl funnit sig böra räkna med den nu föreslagna
fotograf tjänsten. Vidare räknar civilförvaltningen med föreslagna extraordinariesättningar
av tjänster för tre fotografer i Cg 14 och tre tekniska
biträden i Cg 11.

Marinchefens övriga under förevarande punkt redovisade förslag avser
hjälptryckeriet. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

2. Marinstabens bibliotek. Marinchefen har upprepat tidigare framförda
förslag om förbättrad löneställning för en för bibliotekarie avsedd arvodesbefattning
i 1:30 (prop. 1954:110, s. 104). Därjämte har marinchefen
föreslagit att för biblioteket inrättas en tjänst för kanslibiträde i Cell.
Tidigare har för ändamålet föreslagits en tjänst för biträde för skriv- och
kontorsgöromål, men på grund av arten av förekommande arbetsuppgifter
räknar marinchefen nu i stället med nämnda kanslibi trädest jänst.

I avbidan på en allmän översyn av löneställningen för arvodesbefattningar
för pensionerad militär personal räknar civilförvaltningen icke med
förbättrad löneställning för den för bibliotekarie avsedda arvodesbefattningen.
Däremot räknar ämbetsverket med en extra tjänst för kanslibiträde.

3. Marinstabens organisation i övrigt. I ett den 18 december 1953 avgivet
förslag till omorganisation av marinledningen räknade marinchefen
med en beställning i Mo 15 för chefen för marinstabens sektion II. Enligt
beslut av 1954 års riksdag har en beställning för sektionschef i Mo 14 avsetts
för nämnde befattningshavare (prop. 1954: 110, s. 36). Enligt provisorisk
instruktion för marinledningen den 24 september 1954 är chefen för
sektion II jämväl inspektör för utbildningen vid sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan
och marinens underofficersskola samt, beträffande flottans personal,

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

för övrig utbildning i den män inspektionsverksamheten icke åligger inspektören
för kustartilleriet eller tjänstegrensinspektör. Marinchefen återkommer
nu till frågan om löneställningen för ifrågavarande sektionschef och föreslår,
med framhållande av sektionschefen åvilande inspektionsverksamhet samt
löneställningen för motsvarande befattningshavare i arméstaben, att nämnda
beställning för sektionschef i Mo 14 utbytes mot en dylik beställning i
Mo 15. Under åberopande av att förevar ande lönefråga prövats så sent som
vid 1954 års riksdag och att de av marinchefen åberopade omständigheterna
då torde ha beaktats, anser civilförvaltningen sig böra utgå från oförändrad
löneställning för här avsedd befattningshavare.

Marinchefen har upprepat tidigare framfört förslag om förbättrad löneställning
för en arvodesbefattning för expeditionsofficer i 1: 30 vid marinstaben.
Av skäl, som anförts i det föregående (punkt 2) beträffande löneställningen
för bibliotekariebefattningen, räknar civilförvaltningen icke
med den föreslagna ändringen av löneklassplaceringen för nu ifrågavarande
arvodesbefattning.

Marinchefen har föreslagit att på vederbörlig personalförteckning under
marinstaben uppföres tjänster för en assistent i Ce 25 och en kontorist i
Ce 13, avsedda för tjänstgöring hos såväl inspektören för den skeppstekniska
tjänsten som marinöverdirektören, samt ett biträde för skriv- och
kontorsgöromål, avsedd för marinens intendenturinspektion. Innehavaren
av ifrågavarande kontoristtjänst åtnjuter övergångsvis — på grund av
tjänstens tidigare lönegradsplacering — lön efter 15 lönegraden. Vid bifall
till förslaget erfordras icke längre tjänster å sakanslag för en byråassistent
i Ce eller Cg 25, en kontorist i Ce eller Cg 13 och ett biträde för
skriv- och kontorsgöromål. Ifrågavarande förslag innebär i huvudsak en
upprepning av förslag för innevarande budgetår (prop. 1954: 110, s. 35).
Civilförvaltningen har icke annat att erinra mot förslaget än att ämbetsverket
för tjänsten i lönegraden Ce 25 föreslår bibehållande av nuvarande
tjänstebenämning byråassistent.

Vidare tillstyrker civilförvaltningen marinchefens förslag om extraordinariesättning
av tjänster för två bildbandstekniker i Cg 18 och 1 tekniker
i Cg 13, varjämte ämbetsverket föreslår samma förändring beträffande en
tjänst för assistent i Cg 23. I avvaktan på resultatet av pågående översyn
av expeditionstjänsten inom marinledningen (jfr prop. 1954: 110, s. 37)
räknar civilförvaltningen icke nu med den av marinchefen föreslagna extraordinariesättningen
av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Marinchefen har föreslagit uppflyttning av eu tjänst för kanslibiträde i
Cell, avsedd för befallningen som sammanträdesstenograf, tillika handsekreterare
åt chefen för organisationsavdclningen, till kontorist i Ce 13.
Civilförvaltningen tillstyrker att för ändamålet avses en tjänst i 13 lönegraden.
I avvaktan på resultatet av den tidigare omnämnda översynen av
expeditionstjänsten vid marinstaben räknar ämbetsverket dock endast med
eu extra tjänst för ändamålet.

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Marinchefen har föreslagit att en tjänst för expeditionsvakt i Ce 10 vid
marinstaben skall uppflyttas till Ce 11. Till stöd härför har marinchefen
bland annat anfört, att de med befattningen förenade arbetsuppgifterna
huvudsakligen utgöres av skötsel m. m. av marinstabens dupliceringsapparater
samt att motsvarande arbetsuppgifter inom marinförvaltningen
utföres av tekniskt biträde i Cell. Nuvarande tjänst för expeditionsvakt
i Ce 10 tillkom genom beslut av 1953 års riksdag i utbyte mot en tjänst
för bilförare i Ce 10 (prop. 1953: 110, s. 147). Civilförvaltningen anser för
sin del, att för ifrågavarande göromål bör avses expeditionsvakt i Ce 10.

För marinöverläkarens expedition finnes inrättad en tjänst för kontorsbiträde
i Ca 8. Under åberopande av de med tjänsten förenade göromålen
har marinchefen föreslagit uppflyttning av tjänsten till kanslibi trädest jänst
i Ca 11. Marinchefen har vidare föreslagit att en tjänst för biträde för skrivoch
kontorsgöromål utbytes mot en tjänst för kanslibiträde i Cell.
Tjänsten avses för handsekreterare åt chefen för sektion I och chefen för
operationsavdelningen. Civilförvaltningen anser sig kunna tillstyrka att
för ifrågavarande ändamål avses två kanslibi trädest jänster, men i avvaktan
på resultatet av förenämnd översyn av expeditionstjänsten inom marinledningen
räknar ämbetsverket endast med extra kanslibiträdestjänster.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 222) föreslår
civilförvaltningen att från anslaget till försvarsfilm skall till förevarande
anslag överföras en filmregissör och ett tekniskt biträde vid marinstabens
filmdetalj. Ifrågavarande personal bör enligt ämbetsverket erhålla extra
ordinarie anställning i respektive lönegraderna Ce 27 och Ce 8.

4. Sjökrigshögskolans organisation. De under denna punkt redovisade
förslagen innebär en upprepning av tidigare framlagda förslag (prop.
1954: 110, s. 97).

Civilförvaltningen har tidigare tillstyrkt de föreslagna lönegradsuppflyttningarna
och anser alltjämt skäl tala för att något åtgöres i denna
fråga. Med hänsyn bland annat till statsmakternas tidigare ställningstagande
till berörda förslag utgår emellertid civilförvaltningen från oförändrad
löneställning för här avsedda lärartjänster.

5. Personalförändringar in. m. beträffande Karlskrona örlogsstation.
Marinchefen har (skr. 16/ia 1954) framlagt förslag till ändrad organisation
av Karlskrona örlogsstation och har därvid anmält sin avsikt att senare
göra framställning om överförande av truppregistret vid nämnda örlogsstation
till Stockholms örlogsstation. Genom denna åtgärd skulle Karlskrona
örlogsstation komma att successivt avvecklas. Avvecklingen beräknas
vara genomförd under budgetåret 1955/56. Marinchefen har föreslagit,
att den på flottans stat uppförda beställningen i Mo 14 för chefen för Karlskrona
örlogsstation utbytes mot en beställning för kommendör, avsedd för
chefen för Bergaskolorna (jfr p. 6). Flottans sjömansskola med anslutna
yrkesskolor och flottans värnpliktsskola, som nu är anknutna till Karls -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 119

krona örlogsstation, kommer jämväl efter nämnda avveckling att vara förlagda
till Karlskrona.

Marinchefen föreslår, att förenämnda skolor vid Karlskrona örlogsstation
i samband med dennas avveckling sammanföres med benämningen
»Flottans skolor i Karlskrona (Karlskronaskolorna)» under chefen för
Sydkustens marindistrikt och organiseras enligt samma principer, som
gäller för Bergaskolorna enligt Kungl. Maj :ts beslut den 26 november
1954. I enlighet härmed förordas, att skolorna underställes eu
gemensam chef, regementsofficer ur flottan, och att denne biti ädes
av en regementsofficer till förfogande (sekond) samt av stabs- och
förvaltningsorgan. Marinchefen föreslår i anslutning härtill, att beställningar
inrättas på flottans stat för en kommendör i Ma 37, avsedd för
skolchefen, samt för en kommendörkapten av 2. graden i Ma 30, avsedd
för regementsofficeren till förfogande. Två beställningar på flottans stat
för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33, avsedda för chefen för flottans
sjömansskola respektive chefen för flottans värnpliktsskola, kan enligt
förslaget indragas vid uppkommande vakans.

6. Personalförändringar m. m. beträffande marinens skolor på Berga.
Vid 1954 års riksdag redogjorde jag för vissa av marinchefen eftei undersökningar
av statens organisationsnämnd framlagda förslag till personalförändringar
vid marinens skolor på Berga (prop. 1954: 110, s. 105—107).

Sedermera har Kungl. Maj :t — efter ytterligare av marinchefen i samråd
med marinförvaltningen och organisationsnämnden framlagda förslag
— genom brev den 26 november 1954 fastställt ändrad organisation av
stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid marinens skolor på Berga samt
utfärdat reglemente för samma skolor. Den sålunda fastställda organisationen
gäller från och med den 1 december 1954 och innebär bland annat
följande. Ifrågavarande skolor — omfattande flottans vapenofficersskola,
marinens underofficersskola samt följande tjänstegrensskolor tillhörande
flottan, nämligen artilleriskolan, eldlednings- och radarskolan, signalskolan,
ubåts- och ubåtsjaktskolan, maskinskolan samt skyddstjänstskolan
— är underställda en gemensam chef, vilken skall vara regementsofficer.
Denne biträdes av en regementsofficer till förfogande samt olika
stabs- och förvaltningsorgan. I gällande personalförteckningar upptagna
beställningar och tjänster för marinens underofficersskola har med nedan
angivet undantag avsetts för Bergaskolorna. Föreskrifter har meddelats,
att tjänsterna för tre vaktmän i Ce 12, tre förste vaktmästare i Cell, två
vaktmästare i Ce 10 samt en vaktman i Cg 12, samtliga uppförda på underofficersskolans
stat, skall indragas vid uppkommande ledighet. Eu tjänst
för kontorist i Ce 13 har inrättats men skall vid uppkommande ledighet
indragas. Nuvarande innehavare av dessa tjänster skall uppehålla befattningar,
som i den ändrade organisationen avsetts för militär personal. Befattningen
som souschef vid marinens underofficersskola bär utgått ur
organisationen.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo

Marinchefens förenämnda förslag innebar bland annat, att på flottans
stat skulle tillkomma en beställning för kommendörkapten av 1. graden i
Ma 33 för chefen för Bergaskolorna i utbyte mot den på marinens underofficersskolas
stat uppförda beställningen för skolans chef i Ma 33. Marinchefen
förutsatte emellertid, att löneställningen beträffande den nya befattningen
skulle prövas i samband med översyn av löneställningen för
skolchefer. Marinchefen framhåller i sitt militärorganisatoriska underlag
för nästa budgetår, att enligt orgamisationsnämndens förslag befattningen
som chef för Bergaskolorna skall bestridas av en kommendör. Såsom anförts
under punkt 5 har marinchefen sedermera, i anslutning till förslaget
rörande ändrad organisation av Karlskrona örlogsstation, hemställt att den
nu för chefen för Karlskrona örlogsstation avsedda beställningen i Mo 14
utbytes mot en beställning på Bergaskolornas stat för kommendör i Mo 14,
avsedd för chefen för nämnda skolor. Den i gällande personalförteckning
för marinens underofficersskola upptagna beställningen i Ma 33 för skolchef
kan härvid utgå.

Marinchefens förslag beträffande biträdespersonalen vid Bergaskolorna
innebär en upprepning av förslag för innevarande budgetår.

För närvarande utgår från marinens övningsanslag särskilda arvoden
å 780 kronor till lärare vid vapenofficersskolan. Marinchefen har uttalat,
att dessa arvoden, sedan omorganisationen av Bergaskolorna genomförts,
bör utgå från förevarande anslag.

Civilförvaltningen förklarade i sina den 30 augusti 1954 avgivna medelsäskanden
att — enär frågan om organisationen och personaluppsättningen
vid Bergaskolorna då var föremål för Kungl. Maj:ts prövning -— ämbetsverket
icke ansåg sig böra räkna med de i marinchefens militärorganisatoriska
underlag för nästa budgetår framlagda förslagen beträffande Bergaskolorna.

7. Förändringar beträffande marinintendenturkåren. Marinchefen har
framlagt vissa förslag beträffande marinintendenturkåren, betingade av
den av föregående års riksdag beslutade omorganisationen av marinförvaltningen.
Förslagen avser dels utbyte av en kaptensbeställning i Ma 27
mot beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30, avsedd för
chefen för intendenturavdelningens drivmedelssektion inom marinförvaltningen,
dels inrättande av en beställning för kapten i Ma 27 för avdelningens
förrådskontrollkontor, dels ock utbyte av två beställningar för löjtnant 1
Ma 23/19 mot två beställningar för kapten i Ma 27, avsedda för centralrespektive
förplägnadssektionerna inom samma avdelning.

Marinchefen har vidare föreslagit utbyte av två kaptensbeställningar vid
marinintendenturkåren mot beställningar för kommendörkapten av 2. graden
i Ma 30, avsedda för befattning vid underhållsdetaljen i marinstabens
operationsavdelning respektive chefen för intendenturförvaltningen vid
Norrlandskustens marindistrikt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

121

I anslutning till civilförvaltningens i det föregående under arméns motsvarande
anslag återgivna, principiella yttrande rörande föreslagna utökningar
av de militära och civilmilitära personalkadrarna förklarar ämbetsverket
sig för närvarande icke berett att räkna med ifrågavarande, av
marinchefen föreslagna förändringar.

8. Förändringar i övrigt beträffande militär personal utom underbefäl
vid flottan.

Flottan. En beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33
vid flottan skall hållas vakant för att motverka de merkostnader, som uppkommit
genom inrättande på försvarshögskolans stat av en beställning för
kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommendörkapten
av 2. graden (major) i Ma 33 eller Ma 30, avsedd för en heltidstjänstgörande
lärare ur marinen (prop. 1953: 110, s. 183 och 184). Under förutsättning
att sistnämnda beställning ständigt tillsättes med en sjöofficer,
kan enligt chefen för marinen den vakantsatta beställningen för kommendörkapten
av 1. graden indragas.

I samband med den under föregående budgetår beslutade omorganisationen
av marinförvaltningen har på ämbetsverkets stat inrättats en beställning
för kommendörkapten av 1. graden eller marindirektör av 1. graden
i Ma eller Ca 33, avsedd för torpeddirektören vid vapenavdelningens
torpedbyrå. Till följd härav kan enligt marinchefen en beställning för kommendörkapten
av 1. graden i Ma 33 på flottans stat indragas.

Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens förslag om indragningen av
de två beställningarna för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33.

För innevarande budgetår framlade marinchefen förslag om inrättande
av beställningar för viss militär personal avsedd för sju motortorpedbåtar
typ T 101, som under år 1954 beräknades tillföras flottan (prop. 1954: 110,
s. 108 och 109). I samma proposition (s. 118) framhöll jag, att den ändrade
sammansättningen av flottans fartygsbestånd torde göra det nödvändigt
att närmare klarlägga flottans personalbehov på längre sikt. Med hänsyn
härtill ansåg jag mig icke kunna biträda marinchefens då framlagda
förslag om inrättande av ytterligare beställningar för militär personal. För
att kunna överblicka behovet av militär och civilmilitär personal inom
olika delar av marinen har marinchefen låtit utarbeta planer över ifrågavarande
personals utnyttjande i krigs- och fredsorganisationen. Planerna
omfattar bl. a. sjöofficers-, marin intendentur- och mariningenjörkårcrna
och bär beaktats av marinchefen vid framläggande av förslag till personalförändringar
för nästa budgetår. Planerna har av civilförvaltningen överlämnats
till Kungl. Maj:t.

Marinchefen har nu, under åberopande av nämnda planer, återkommit
till frågan om utökning av flottans personalstater. Marinchefen räknar
därvid med att fyra motortorpedbåtar av typ T 101 och fyra av typ T 41
kommer att vara rustade från och med sommaren 1955. På grund av de

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

kvalificerade och ansvarsfulla arbetsuppgifter, som är förenade med divisionschefskapet
för de i fred rustade motortorpedbåtarna, bör enligt marinchefen
en regementsofficer avses för denna befattning. Vidare räknar
marinchefen med kaptener som fartygschefer på ifrågavarande motortorpedbåtar
typ T 101. Med förmälan att beställningar saknas för divisionschefen
samt tre av nämnda fartygschefer, har marinchefen föreslagit, att
beställningar inrättas för en kommendörkapten av 2. graden i Ma 30 samt
tre kaptener i Ma 27.

Under åberopande av att det enligt marinchefens utredning saknas beställningar
på längre sikt för nämnda befattningar för divisionschef och
fartygschefer, räknar civilförvaltningen, som dock icke ansett sig kunna
ta ställning till utredningen, med tillkomsten från och med nästa budgetår
av beställningar för en kommendörkapten av 2. graden i Ma 30 och tre
kaptener i Ma 27.

Beträffande sjöunderofficerskadern har icke förutsatts annan ändring
än att en beställning för övertalig underofficer, flaggunderofficer eller
underofficer av 2. graden i Ma 19 eller Ma 16, beräknas kunna till följd
av pensionsavgång avföras ur personalförteckningen från och med nästa
budgetår.

Av marinchefen framlagt förslag rörande flottans underbefälsorganisation
har behandlats i det föregående (s. 43—48).

Kustartilleriet. Chefen för marinen har i sitt militärorganisatoriska
underlag för nästa budgetår föreslagit vissa personalförändringar beträffande
kustartilleriet. Sedermera har emellertid inspektören för kustartilleriet
i skrivelse till marinchefen den 7 december 1954 framlagt förslag till
ändrad utbildningsorganisation vid kustartilleriet. Med förslaget åsyftas, å
ena sidan, att närmare ansluta utbildningsorganisationen till krigsorganisationen
samt, å andra sidan, att skapa utbildningsenheter av lämplig
storlek och en förbandsindelning, som så effektivt som möjligt utnyttjar
befälsresurserna. Utbildningsförband av lämplig storlek åstadkommes genom
centralisering och genom att i viss begränsad utsträckning värnpliktiga
utbildas vid annat truppförband än det ordinarie. Ett rationellt utnyttjande
av befälsresurserna åstadkommes dels genom att likartad utbildning
sammanföres, där detta kan ske utan att överensstämmelse med
krigsorganisationen äventyras, dels genom att vissa skolförband utnyttjas,
dels ock slutligen genom att sådana kurser, som i nuvarande organisation
flyttas mellan truppförbanden, fast knytes till viss utbildningsenhet. I
samband med förslaget har inspektören för kustartilleriet framlagt planer
rörande personalbehovet vid kustartilleriet. Enligt dessa planer medför
den föreslagna organisationen betydande minskningar av kustartilleriets
personalkader i förhållande till den personaluppsättning, som tidigare ansetts
erforderlig. I förhållande till nuvarande personalstater skulle följande
ändringar erfordras. Officerskåren ökas med 16 kaptener och minskas

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

med 7 löjtnanter. Underofficerskålen minskas med 4 förvaltare men ökas
med 13 flaggunderofficerare och 10 underofficerare av 2. graden. Underbefälskåren
utökas med 193 överfurirer och minskas med 228 furirer, 114
korpraler och 20 instruktörsaspiranter.

Marinchefen har i skrivelsen den 15 januari 1955 tillstyrkt den föreslagna
organisationen och bär därvid räknat med att övergång till denna sker
under tiden den 1 april 1955—den 30 september 1957. Med ändring av
vissa tidigare framställda yrkanden har marinchefen, på grundval av
ifrågavarande förslag av inspektören för kustartilleriet, framlagt förslag
för nästa budgetår beträffande kustartilleriets personal. Detta förslag innebär
beträffande officerare och underofficerare att beställningar tillkommer
för dels 6 kaptener i Ma 27 i utbyte mot samma antal beställningar för
löjtnanter i Ma 23/19, dels 3 flaggunderofficerare i Ma 19, dels ock 3 underofficerare
av 2. graden i Ma 16. Vidare föreslås att 43 beställningar för
furirer i Mall eller Ma 10 utbytes mot 43 beställningar för överfurirer i
Ma 14 samt att beställningar för 94 korpraler i Mha 2 och 9 vicekorpraler
och meniga i Mha 1 utgår.

I sina den 30 augusti 1954 avgivna medelsäskanden för nästa budgetår
tillstyrkte civilförvaltningen ifrågavarande personalförändringar beträffande
underofficerskåren samt beträffande underbefäl och meniga med den
begränsning att utbyte av beställningar för furir mot överfurir endast borde
omfatta 20 beställningar.

Pensionerad personal i arvodesbefattningar. Vid vardera av
Stockholms och Karlskrona örlogsstationer finnes inrättad en för chefen
för registerdetaljen avsedd arvodesbefattning i 1: 30. Marinchefen bär anfört,
att pågående försök med ett centralt personalregister för flottans personal
visat, att en fullständig sammanslagning av flottans personalregistrering
torde vara möjlig. Marinchefen anser, att ett sådant centralt register
bör stå under ledning av en aktiv militär tjänsteman, och har föreslagit,
att nämnda arvodesbefattningar utgår ur organisationen från och med
nästa budgetår.

Vidare bar marinchefen föreslagit, att tre icke erforderliga befattningar
för expeditionsunderofficer i 1: 22 vid respektive Gotlands kustartilleriförsvar,
Karlskrona örlogsstation och Göteborgs kustartilleriförsvar uteslutes
ur vederbörlig personalförteckning.

Civilförvaltningen tillstyrker marinchefens förslag beträffande ifrågavarande
arvodesbefattningar.

9. Förändringar beträffande mariningenjörkåren. Marinchefen har, med
stöd av den i det föregående berörda personalplanen beträffande marinens
personal samt under förutsättning att tjänster för byråchefer i marinförvaltningen,
avsedda för mariningenjörer, från och med budgetåret
1955/56 uppföres som ordinarie tjänster, räknat med att från och med
nämnda budgetår beställningar för sammanlagt nio marindirektörer av 1.

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

graden i Ca 33 utgår. För behov inom och utom marinförvaltningen erfordras
emellertid enligt marinchefen en utökning med tre nya beställningar
i Ca 31, tre beställningar i Ca 29 och en beställning i Ca 27.

I anslutning till civilförvaltningens under arméns avlöningsanslag redovisade
yttrande angående föreslagna förändringar av bland annat de civilmilitära
personalkadrerna samt med hänsyn till pågående örlogsvarvsutredning
anser civilförvaltningen — ehuru ämbetsverket inser vikten av att
marinen tillföres tjänster för ingenjörpersonal i sådan omfattning, att den
tekniska tjänsten icke äventyras — sig icke för närvarande böra räkna
med marinchefens under förevarande punkt redovisade förslag.

10. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Marinchefen
bär upprepat tidigare framlagt förslag om inrättande av en beställning
för marinläkare av 1. graden i Ca 25, avsedd för biträdande regementsläkare
vid Älvsborgs kustartilleriregemente (prop. 1954: 110, s. 111). Civilförvaltningen
anser sig med hänsyn till givna direktiv om återhållsamhet
vid medelsäskanden för nästa budgetår icke böra räkna med den föreslagna
utökningen.

Marinchelen har anmält förslag av chefen för Västkustens marindistrikt
om ordinariesättning av en tjänst för översköterska i Ce 14 vid Göteborgs
örlogsstation. Civilförvaltningen är icke beredd att tillstyrka förslaget.

I en till civilförvaltningen överlämnad promemoria bär försvarets sjukvårdsstyrelse
framlagt förslag dels om inrättande av en tjänst för biträdande
hälsovårdsinspektör i förslagsvis Cg 17 vid Sydkustens marindistrikt,
dels ock om ändrade principer för anvisning av medel för anställande av
extra personal för vårdbehov vid ökad sjuklighet, epidemier m. in. Rörande
förslagens närmare innebörd hänvisas till behandlingen av motsvarande
frågor under arméns avlöningsanslag (s. 93—94). Som framgår av
vad där anförts räknar civilförvaltningen i fortsättningen icke med särskild
medelsanvisning för sistnämnda ändamål, vilket medför en minskning av
medelsbehovet under förevarande anslag med 5 000 kronor. Ämbetsverket
räknar icke heller med tillkomsten av förenämnda tjänst för biträdande
hälsovårdsinspektör.

11. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. Civilförvaltningen anmäler, att
sammanlagt 13 innehavare av tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål
beräknas från och med nästa budgetår fylla fordringarna för erhållande
av kontorsbiträdestjänst i Ca 8 enligt principerna för reglerad befordringsgång
för biträdespersonal. Fördelningen av ifrågavarande tjänster
är följande:

vid Ostkustens mar in di strik t fem tjänster, av vilka en för marindistriktsstaben
och gemensamma förvaltningsorgan, två för Stockholms örlogsstation
och två för Hårsfjärdens örlogsdepå;

vid Sydkustens marindistrikt fem tjänster, av vilka två för Karlskrona
örlogsstation och tre för Blekinge kustartilleriförsvar; samt

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

vid Västkustens marindistrikt tre tjänster, av vilka en för marindistrilctsstaben
och gemensamma förvaltningsorgan, en för Göteborgs
örlogsstation och en för Göteborgs kustartilleriförsvar.

12. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Beträffande Ostkustens
marindistrikt biträder civilförvaltningen förslag av marinchefen
om dels utbyte av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
mot en tjänst för kanslibiträde i Ce 11, dels inrättande av en ny tjänst
för biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels ock uppförande på personalförteckningen
för andra extra ordinarie tjänstemän än underbefäl av två
extra tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, samtliga tjänster
avsedda för telefonväxeln vid Hårsfjärdens örlogsdepå.

Marinchefen har upprepat tidigare framfört förslag (prop. 1954: 110,
s. 112 o. 113) om att uppföra en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid marindistriktsstaben och gemensamma förvaltningsorgan
på personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än underbefäl.
Med hänsyn till statsmakternas tidigare ställningstagande till förslaget
räknar civilförvaltningen icke med den föreslagna förändringen.

Sydkustens marindistrikt. I brev den 6 juni 1952 fastställde
Kungl. Maj :t ändrad fredsorganisation för intendenturförvaltningen, kameralkontoret
och sjukvårdsförvaltningen vid Sydkustens marindistrikt samt
för Karlskrona örlogsstation och uppdrog samtidigt åt chefen för marinen
att inkomma med de förslag till jämkningar av nämnda organisation, som
kunde befinnas erforderliga. I anledning härav har chefen för marinen
sedermera (skr. 17/7 1954) i samråd med försvarets sjukvårdsstyrelse och
statens organisationsnämnd avgivit förslag i nämnda avseenden. I anslutning
härtill har marinchefen i sitt militärorganisatoriska underlag för nästa
budgetår föreslagit, att nuvarande tjänster för en förste kansliskrivare i
Ce 17 och ett kanslibiträde i Ce 11 utbytes mot tjänster för en assistent i
Ce 21 respektive en kontorist i Ce 13 samt att en ny tjänst för biträde för
skriv- och kontorsgöromål inrättas, samtliga tjänster avsedda för intendenturförvaltningen.
Civilförvaltningen anser sig icke nu böra räkna med
ifrågavarande förslag. Däremot tillstyrker ämbetsverket förslag av marinchefen
om att indraga en nu övergångsvis kvarstående kontorsbiträdestjänst
vid sjukvårdsförvaltningen.

I avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar vid
Blekinge kustartilleriförsvar räknar civilförvaltningen icke med bifall till
förslag av marinchefen att utbyta en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
mot en tjänst för kanslibiträde i Ce 11, avsedd för handsekreterare
åt chefen för kustartilleriförsvaret.

Västkustens marindistrikt. Civilförvaltningen avstyrker ett av
marindistriktschefen framställt och av marinchefen anmält förslag om ordinariesättning
av en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 vid marindistriktsstaben.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

13. Förändringar beträffande polis- och vaktpersonal m. m. Civilförvaltningen
avstyrker förslag av marinchefen om inrättande av en tjänst för
konstapel i Ce 14 vid Göteborgs örlogsvarv.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen marinchefens förslag om extraordinariesättning
av tre tjänster för vaktman i Cg 12 vid sjökrigsskolan.

Marinchefen har föreslagit inrättande av 23 tjänster för vaktman i Cg 12
vid kustartilleriförsvaren. Av dessa avses åtta för nu mot arvode heltidsanställda
tillsynsmän, varav två vid Hemsö, två vid Stockholms och fyra
vid Göteborgs kustartilleriförsvar. Av återstående 15 tjänster, samtliga avsedda
för Blekinge kustartilleriförsvar, avses 14 tjänster för vaktman, som
nu är anställda enligt kollektivavtal med anlitande av dels förevarande anslag,
dels ock sakanslag. Vidare erfordras enligt marinchefen från och
med den 1 januari 1956 ytterligare en vaktman för ett nytillkommande
bevakningsobjekt vid Blekinge kustartilleriförsvar. Nu enligt kollektivavtal
anställda tillsynsmän bör emellertid övergångsvis bibehålla sin nuvarande
anställningsform och därvid avlönas från anslaget till avlöningar till viss
arbetarpersonal. I avvaktan på att dylik tillsynsman avgår skall enligt
förslaget motsvarande tjänst för vaktman hållas vakant.

Utan att taga definitiv ställning i lönegradsfrågan utgår civilförvaltningen
från att extra tjänster inrättas för såväl förenämnda 23 vaktmän
som två mot arvode heltidsanställda vaktmän vid Gotlands kustartilleriförsvar.
Befattningarna för sistnämnda vaktmän kan enligt marinchefen
komma att beröras av framtida förslag om inrättande av ytterligare beställningar
för underbefäl i vakttjänst. Ämbetsverket räknar icke med att
avlöning till heltidsanställd vaktpersonal vid marinen i fortsättningen skall
utgå enligt kollektivavtal eller i form av arvoden.

Marinchefen har, under förutsättning av bifall till sitt förenämnda förslag
rörande vaktpersonalen vid kustartilleriförsvaren, räknat med ett medelsbehov
av 143 598 kronor (nu 268 000 kronor) för arvoden till tillsynsmän
vid befästningar in. in. inom kustartilleriförsvaren. Civilförvaltningen
räknar i anslutning till marinchefens förslag samt med hänsyn tagen jämväl
till de av ämbetsverket föreslagna vaktmantjänsterna för Gotlands kustartilleriförsvar
med ett medelsbehov av i runt tal 127 000 kronor. Härigenom
uppkommer således en arvodesminskning av (268 000 — 127 000 =)
141 000 kronor.

För arvoden till uppbörds- och tillsynsmän vid marinens kustbevakning
in. m. bär marinchefen för nästa budgetår räknat med ett sammanlagt
medelsbehov av 31 220 kronor (nu 29 440 kronor). Den föreslagna höjningen
belöper huvudsakligen på nya bevakningsuppgifter. Civilförvaltningen
anser sig böra vid kostnadsberäkningarna utgå från marinchefens
förslag i förevarande sammanhang.

Marinchefen har ånyo föreslagit att arvodet å 660 kronor till tillsynsmannen
vid sjökrigshistoriska samlingarna i Karlskrona höjes till 1 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

127

kronor (jfr prop. 1954: 110, s. 115). Civilförvaltningen räknar för nästa
budgetår med ett arvode å 1 000 kronor.

14. Övriga personalförändringar m. m. Enligt beslut av Kungl. Maj :t
under innevarande budgetår får intill den 1 juli 1955 finnas inrättad en
tjänst för skogvaktare i Cg 17 vid Stockholms örlogsvarv med avlöning
från byggnadsanslag. Innehavaren av tjänsten omhänderhar skötseln av
försvarets skogar inom Muskö-, Sotinge- och Hårsfjärdsområdena i Stockholms
södra skärgård. Fortifikationsförvaltningen har föreslagit, att för
nämnde befattningshavare inrättas en tjänst för skogvaktare i Ca 17 under
förevarande anslag. Civilförvaltningen föreslår, att tjänsten upptages som
extra ordinarie.

Under åberopande av att personalstyrkan vid Hemsö kustartilleriförsvar
under senare år ökat har marinchefen framlagt förslag om inrättande av
en tjänst för biträdande köksföreståndare i Ce 14 vid Härnösands kustartillerikår.
Civilförvaltningen tillstyrker förslaget. Däremot anser sig ämbetsverket
icke berett att tillstyrka marinchefens förslag om ordinariesättning
av en dylik tjänst vid Sydkustens marindistrikt. Marinchefen har
vidare föreslagit, att två tjänster för ekonomibiträde i Ce 4 vid nämnda
marindistrikt indrages. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen är alltjämt icke beredd att tillstyrka marinchefens
ånyo framförda förslag om att extra-ordinariesätta en förrådsförmanstjänst
i Cg 13 vid Ostkustens marindistrikt.

Civilförvaltningen avstyrker ett av chefen för Västkustens marindistrikt
framställt och av marinchefen anmält förslag om ordinariesättning av en
tjänst för expeditionsvakt i Ce 10 vid marindistriktet.

Sedan de fasta maskinanläggningarna å Skepps- och Kastellholmarna
i Stockholm omklassificerats från grupp fem till grupp sex, har civilförvaltningen
(skr. ~''°/9 1953) efter samråd med fortifikationsförvaltningen
underställt frågan om personaluppsättningen m. m. vid ifrågavarande anläggningar
Kungl. Maj :ts prövning. Civilförvaltningen har därvid bland
annat tillstyrkt att tjänster inrättas för en maskinist i Cg 15 och en eldare
i Cg 10. Kostnaderna för ifrågavarande personalutökning beräknas bliva
delvis kompenserade genom minskning av utgifterna för bland annat övertidsersättningar
och tillägg för arbete på obekväm arbetstid åt personalen
vid ifrågavarande anläggningar. Kungl. Maj:t har i anledning av framställningen
medgivit, att innehavaren av en reparatör tjänst i Ce 13 under innevarande
budgetår må vara förordnad som extra tjänsteman i Cg 15. Enligt
samma beslut må under denna tid vikarie icke vara förordnad på reparatörtjänsten.

Marinchefen har upprepat tidigare framfört förslag om dels att en tjänst
för assistent för frivilligfrågor i Ce 13 inrättas vid ettvart av Norrlandskustens,
Ostkustens, Sydkustens och Västkustens marindistrikt — med
eu tjänstgöringstid av nio månader per år vid Ostkustens och Sydkustens

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

marindistrikt samt av sex månader per år vid de båda andra rnarindistrikten
— dels ock att därutöver medel anvisas för anställande med motsvarande
arvode av en sådan assistent vid Stockholms kustartilleriförsvar
under fyra månader och vid Gotlands marindistrikt under tre månader.
Därest förslaget icke vinner bifall bör enligt marinchefen antalet disponibla
arvodesmånader utökas från 42 till 47.

Med hänsyn till statsmakternas tidigare ställningstagande till ifrågavarande
spörsmål och med hänsyn till givna direktiv om återhållsamhet vid
medelsäskanden för nästa budgetår anser sig civilförvaltningen förhindrad
att räkna med tillkomsten av de föreslagna assistenttjänsterna. Däremot
föreslår civilförvaltningen sådan ökad medelstilldelning för ifrågavarande
ändamål, att antalet disponibla arvodesmånader ökas till 47 samt att arvoden
till assistenterna kan beräknas efter 13 löneklassen.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar upptages
arvoden till juridiska biträden med följande belopp, nämligen 330
kronor för Norrlandskustens marindistrikt, 440 kronor för Gotlands marindistrikt,
4 160 kronor för Sydkustens marindistrikt, 660 kronor för Västkustens
marindistrikt samt 1 980 kronor för Blekinge kustartilleriförsvar.
Marinchefen har anfört, att dessa biträden, utom såvitt avser Sydkustens
marindistrikt, utnyttjas i ringa omfattning och att de ärenden, som överlämnas
till de juridiska biträdena för handläggning, torde kunna övertagas
av annan tillgänglig expertis, såsom auditörer eller centrala ämbetsverk.
Marinförvaltningen, med vilken chefen för marinen samrått, har förklarat
sig i princip icke ha något att erinra mot en dylik överföring och en fördelning
mellan de centrala ämbetsverken med hänsyn till deras ämbetsområden.
Marinchefen har på grund av det anförda föreslagit, dels att arvodena
för de juridiska biträdena vid Norrlandskustens, Gotlands och Västkustens
marindistrikt samt Blekinge kustartilleriförsvar indrages, dels att
ifrågavarande arbetsuppgifter vid nämnda kustartilleriförsvar övertages av
det juridiska biträdet vid Sydkustens marindistrikt, dels ock att arvodet
för sistnämnda biträde upptages med oförändrat belopp. Marinchefen har
därvid förutsatt, att civilförvaltningen i fortsättningen vid behov kan biträda
lokalmyndigheterna i juridiska spörsmål. Civilförvaltningen har intet
att erinra mot de sålunda föreslagna indragningarna av arvoden för juridiska
biträden.

Genom beslut av 1954 års riksdag har inrättats en beställning för överste
i Ma 37 för chefen för kustartilleriets skjutskola (prop. 1954: 110, s. 121).
På grund härav och i anslutning till förslag av chefen för marinen räknar
civilförvaltningen med att ett i tilläggsbestämmelserna till statens allmänna
avlöningsreglemente upptaget utbildningsarvode å 1 560 kronor för nämnde
skolchef indrages.

I anledning av förslag av chefen för marinen räknar civilförvaltningen
med ett medelsbehov av 330 000 kronor för timarvoden till deltidstjänst -

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

görande lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter och
skolor. Motsvarande belopp för innevarande budgetår utgör 310 000 kronor.

Behovet av medel för timarvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning
upptager civilförvaltningen i enlighet med förslag av marinchefen
till i runt tal 179 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en kostnadsminskning med 83 000 kronor.

Antalet fänrikar beräknas under nästa budgetår uppgå till 53 mot för
innevarande budgetår beräknade 50.

Departementschefen

1. Förslagen beträffande fotolaboratoriet kan jag biträda endast på det
sätt att jag förordar, att två tjänster för fotografer i Cg 14 och en tjänst
för tekniskt biträde i Cg 11 omändras till extra ordinarie.

Beträffande hjälptryckeriet räknar jag icke med några personalförändringar.

2. Marinchefens under denna punkt redovisade förslag kan jag icke
biträda.

3. Jag förordar, i anslutning till marinchefens förslag, att på personalförteckningen
för andra extra ordinarie tjänstmän än underbefäl uppföres
dels tjänster för en byråassistent i Ce 25, en kontorist i Ce 13 och
ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, därvid motsvarande tjänster
på sakanslag kan utgå, dels ock ytterligare en tjänst för biträde för skrivoch
kontorsgöromål i utbyte mot motsvarande extra tjänst.

Marinchefens förslag om uppflyttning av tjänster för ett kanslibiträde
i Ce 11 till kontorist i Ce 13 samt för ett kontorsbiträde i Ca 8, avsett för
marinöverläkarens expedition, till kanslibiträde i Ca 11 anser jag mig böra
tillstyrka.

Civilförvaltningens förslag i fråga om filmregissören och det tekniska
biträdet vid marinstabens filmdetalj hav behandlats i årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 222). Såsom framgår av vad jag där anförde räknade
jag med att kostnaderna för avlöning till denna personal alltjämt skall
bestridas från anslaget till försvarsfilm och att befattningshavarna bibehålles
vid nuvarande anställningsform och löneförmåner.

Marinchefens övriga under denna punkt redovisade förslag lcan jag icke
tillstyrka.

I det föregående har jag vid behandlingen av den militärpsykologiska
verksamheten inom försvaret (s. 57—G7) föreslagit inrättande av ett inilitärpsykologiskt
institut. I samband med institutets tillkomst kan vid marinstaben
indragas tjänster för en psykoassistent i Cg 25, ett kanslibiträde i
Cg 11 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i Cg 8.

4. Jag anser mig nu kunna tillstyrka att en beställning för kommendörkapten
av 1. graden (överstelöjtnant) eller kommendörkapten av 2. graden
9—89 55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr Ilo

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

(major) i Ma 33 eller Ma 30, avsedd för lärare i strategi vid sjökrigshögskolan,
tillkommer i utbyte mot en beställning för kommendörkapten av 2. graden
(major) eller kapten i Ma 30 eller Ma 27. I övrigt kan jag icke biträda
förslagen under denna punkt.

5. Jag tillstyrker förslaget att Karlskrona örlogsstation avvecklas och
ersättes med en utbildningsorganisation, benämnd Karlskronaskolorna. Härigenom
kommer besparingar att uppnås. I enlighet med marinchefens förslag
räknar jag med att två beställningar på flottans stat för kommendörkapten
av 1. graden i Ma 33, avsedda för cheferna för flottans sjömansskola
och flottans värnpliktsskola, utbytes mot beställningar för chef för
Karlskronaskolorna i Ma 37 respektive kommendörkapten av 2. graden i
Ma 30, avsedd för regementsofficer till förfogande vid nämnda skolor. Utbytet
av beställningarna torde få ske efter hand som de personella förhållandena
det medgiver. Den för stationschefen avsedda beställningen för kommendör
i Mo 14 erfordras ej längre. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
att närmare besluta i frågorna rörande avvecklingen av örlogsstationen och
organisationen av Karlskronaskolorna.

6. Såsom framgår av det föregående bär Kungl. Maj :t den 26 november
1954 fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. in.
vid Bergaskolorna. I den nya organisationen hör för chefen för skolorna -—
enligt organisationsbeslutet en regementsofficer ur flottan — inrättas en
beställning i Mo 13. Beställningen bör uppföras på stat för skolorna. Till
samma stat bör överföras en beställning för kommendörkapten av 2. graden
i Ma 30 ur flottan, avsedd för regementsofficeren till förfogande. Den nu
befintliga beställningen i Ma 33 för chefen för marinens underofficersskola
kan utgå. Beställningen i Ma 27 för souschef vid marinens underofficersskola
bör återföras till kustartilleriets stat såsom kaptensbeställning.

Av det föregående framgår att en tjänst för kontorist i Ce 13 vid Bergaskolorna
inrättats i samband med omorganisationen av skolorna. Jag räknar
icke med någon ytterligare förändring beträffande biträdespersonalen vid
nämnda skolor.

Jag bär icke något att erinra mot förslaget att fyra utbildningsarvoden
å vartdera 780 kronor, avsedda för lärare vid vapenofficersskolan, i fortsättningen
utgår från förevarande anslag.

7. Enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t den 5 november 1954 bär jag
tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa översyn beträffande vissa
personalkårsfrågor in. m. inom försvarets tyg- och intendenturförvaltningstjänst
(jfr prop. 1955: 1, bil. 6, s. 26). I de sakkunnigas uppdrag ingår bl. a.
att klarlägga återverkan av den nya förvaltningsorganisationen på staterna
för de olika militära kårerna samt att utarbeta förslag till en definitiv reglering
av ifrågavarande spörsmål. I sitt arbete skall utredningsmännen
vidare bl. a. klarlägga förutsättningarna för bildande av en för försvaret
gemensam kår av officerare i intendenturtjänst. — I avvaktan på resultatet

131

Kungl. Maj:ls proposition nr 110

av denna utredning anser jag mig icke kunna tillstyrka någon förändring
beträffande marinintendenturkåren.

8. Jag är icke nu beredd att taga ställning till de av marinchefen utarbetade
planerna rörande den militära och civilmilitära personalens utnyttjande.

Såsom jag anförde vid anmälan till årets statsverksproposition (bil. 6,
s. 191) bör den vakantsatta beställningen för kommendörkapten av 1. graden
i Ma 33 på flottans stat indragas. Till följd av att en särskild beställning
på marinförvaltningens stat inrättats för torpeddirektören från och
med den 1 juli 1954 kan, såsom marinchefen föreslagit, ytterligare en beställning
för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33 på flottans stat indragas.

I anslutning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av
frågan om tillkomsten av ett militärpsykologiskt institut föreslår jag att en
beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30 på flottans stat
indrages.

Chefen för handelsdepartementet avser att senare denna dag föreslå att
till riksdagen avlåtes proposition angående inrättande av ett sjöfartsverk
m. in. Till följd av nämnda förslag bör på flottans stat tillkomma en beställning
för kommendörkapten av 1. eller 2. graden i Ma 33 eller Ma 30,
avsedd för det tilltänkta försvarskontoret i sjöfartsverket.

Utöver vad jag förut under denna punkt föreslagit räknar jag icke för
nästa budgetår med några förändringar beträffande staterna för flottans
officerare.

Den till följd av pensionsavgång lediga beställningen för övertalig underofficer
torde planenligt få utbytas mot en beställning för högbåtsman i
Ma 14.

Jag har i det föregående under särskild punkt (s. 43—48) behandlat
av marinchefen framlagt förslag rörande flottans underbefälsorganisation
och därvid förordat vissa förändringar i staterna för underbefälet.

Vad angår kustartilleriet föreslår jag för nästa budgetår — utan att här
taga ställning till det av inspektören för kustartilleriet framlagda förslaget
rörande ändrad utbildningsorganisation — att tre beställningar för löjtnanter
i Ma 23/19 utbytes mot samma antal beställningar för kaptener i
Ma 27, att beställningar tillkommer för två flaggunderofficerare i Ma 19
och två underofficerare av 2. graden i Ma 16, att 20 beställningar för furirer
i Ma 11 eller Ma 10 utbytes mot samma antal beställningar för överfurirer
i Ma 14 samt att beställningar för 94 korpraler i Mha 2 samt 9 vicekorpraler
och meniga i Mha 1 indrages. I övrigt är jag icke beredd tillstyrka marinchefens
förslag till personalförändringar i fråga om kustartilleriet.

I enlighet med marinchefens förslag räknar jag med att fem arvodesbcfattningar
— varav två i 1: 30 avsedda för cheferna för registerdetaljen
vid Stockholms och Karlskrona örlogsstationer samt tre i 1: 22 avsedda för
expeditionsunderofficerare vid Gotlands kustartilleri försvar, Karlskrona

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

örlogsstation och Göteborgs kustartilleriförsvar — utgår ur personalförteckningen.
Dessutom kan ytterligare en dylik befattning i 1: 22, avsedd
för expeditionsunderofficer vid Göteborgs örlogsstation, indragas från och
med nästa budgetår.

9. Jag avser icke att till årets riksdag framlägga förslag att från och med
nästa budgetår till ordinarie omvandla de av marinchefen åsyftade byråchefstjänsterna
i marinförvaltningen. Med hänsyn härtill och i avvaktan på
resultatet av den förut omnämnda personalkårsutredningen ävensom pågående
utredning om örlogsvarvens organisation kan jag icke tillstyrka
marinchefens under denna punkt redovisade förslag.

Enligt anmärkning till personalförteckningen skall två beställningar för
marindirektörer av 2. graden i Ca 31 indragas vid uppkommande vakans.
Innehavaren av en av dessa beställningar, avsedd för chefen för byggnadsavdelningen
vid Stockholms örlogsvarv, har under innevarande budgetår
avgått med pension. Beställningen kan i anledning härav indragas.

10. Marinchefens förslag om inrättande av en beställning för marinläkare
av 1. graden i Ca 25, avsedd för biträdande regementsläkare vid
Älvsborgs kustartilleriregemente, är jag fortfarande icke beredd att tillstyrka.
Icke heller anser jag mig böra tillstyrka förslagen om ordinariesättning
av en tjänst för över sköterska vid Göteborgs örlogsstation eller
inrättande av en tjänst för biträdande hälsovårdsinspektör i Cg 17 vid Sydkustens
marindistrikt.

I likhet med civilförvaltningen räknar jag i fortsättningen icke med särskild
medelsanvisning för anställande av extra personal för vårdbehov vid
ökad sjuklighet, epidemier m. m.

11. Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av motsvarande
fråga för armén (s. 102) räknar jag icke för nästa budgetår med att
nya ordinarie kontorsbiträdestjänster inrättas inom marinen.

12. Jag tillstyrker marinchefens förslag om uppflyttning av en tjänst
för biträde för skriv- och kontorsgöromål till kanslibiträdestjänst i Ce 11,
avsedd för föreståndare för telefonväxeln vid Hårsfjärdens örlogsdepå.
Jag föreslår vidare att en ny tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
inrättas för nämnda telefonväxel. Tjänsten bör dock tills vidare upptagas
såsom extra. Jag tillstyrker därjämte att den extra tjänsten för biträde
för skriv- och kontorsgöromål vid marindistriktsstaben uppföres på
personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än underbefäl.
Härutöver räknar jag icke med några personalförändringar beträffande
Ostkustens marindistrikt.

Vad angår Sydkustens marindistrikt är jag icke beredd att tillstyrka
marinchefens förslag om utbyte av tjänsterna för en förste kansliskrivare
i Ce 17 och ett kanslibiträde i Ce 11 mot tjänster för en assistent i Ce 21
respektive en kontorist i Ce 13. Däremot biträder jag förslaget om inrättande
av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för

133

Kungl. Muj:ts proposition nr 110

intendenturförvaltningen. Jag räknar likaledes med den föreslagna indragningen
av en ordinarie kontorsbiträdestjänst vid sjukvårdsförvaltningen.

Jag är icke för närvarande beredd tillstyrka förslaget att mot en kanslibiträdestjänst
utbyta en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid Blekinge kustartilleriförsvar, avsedd för handsekreterare åt chefen för
kustartilleriförsvaret.

Den föreslagna ordinariesättningen av en tjänst för kanslibiträde vid
Västkustens marindistrikt kan jag icke tillstyrka.

13. Marinchefens förslag om inrättande av en tjänst för konstapel i
Ce 14 vid Göteborgs örlogsvarv samt om utbyte av tre extra tjänster för
vaktmän i Cg 12 vid sjökrigsskolan mot extra ordinarie tjänster kan jag
icke tillstyrka.

Vad angår tillsynsmän vid befästningar in. m. inom kustartilleriförsvaren
räknar jag icke med andra förändringar än att jag föreslår, att det arvodesbelopp,
som nu utgår till sådana tillsynsmän från förevarande anslag, höjes
med 12 000 kronor till 280 000 kronor för att medge att heltidsanställda
vaktmän erhåller arvode motsvarande lön i 12 löneklassen och för att tillgodose
behovet av tillsyn av nytillkommande bevakningsobjekt.

Mot marinchefens beräkning av kostnaderna för uppbörds- och tillsynsmän
vid marinens kustbevakning m. m. har jag icke något att erinra.

I likhet med civilförvaltningen räknar jag med att arvodet till tillsynsmannen
för de sjökrigshistoriska samlingarna i Karlskrona höjes med 340
kronor till 1 000 kronor.

14. Jag tillstyrker förslaget att från sakanslag till förevarande anslag
överföra en tjänst för skogvaktare i Cg 17 vid Stockholms örlogsvarv. Jag
räknar med att tjänsten tills vidare bibehålies såsom extra.

I enlighet med marinchefens förslag torde två tjänster för ekonomibiträde
i Ce 4 vid Sydkustens marindistrikt böra indragas.

I fråga om personaluppsättningen vid de fasta maskinanläggningarna
å Skepps- och Kastellholmarna föreslår jag icke annan förändring än att
en tjänst för maskinist i Ce 15 tillkommer i utbyte mot tjänsten för reparatör
i Ce 13.

Jag kan icke biträda marinchefens förslag om inrättande av löneplansplacerade
tjänster för assistenter för frivilligfrågor. Däremot förordar jag, i
överensstämmelse med vad jag föreslagit vid behandlingen av motsvarande
fråga för armén, att nuvarande arvodesbelopp för sådana assistenter, 500
kronor för månad, höjes till 650 kronor för månad. Då jag räknar med
oförändrat 42 arvodesmånadcr uppgår den sammanlagda kostnadsökningen
till (150 x 42 =) 6 300 kronor.

Övriga under denna punkt framställda förslag till förändringar beträffande
befintliga tjänster eller inrättande av nya tjänster kan jag icke tillstyrka.

Med hänsyn till vad som anförts rörande de juridiska biträdena vid

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

marindistrikten och Blekinge kustartilleriförsvar tillstyrker jag förslaget
om att indraga de för dylika biträden vid Norrlandskustens, Gotlands och
Västkustens marindistrikt samt nämnda kustartilleriförsvar avsedda arvodena.

I enlighet med marinchefens förslag torde ett för kustartilleriets skjutskola
avsett utbildningsarvode å 1 560 kronor böra indragas.

Civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet under nästa budgetår
för timarvoden till lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter
och skolor samt till civila timlärare för underbefälsutbildning har
icke givit mig anledning till erinran.

Antalet fänrikar beräknar jag för nästa budgetår till 53.

Jag vill erinra om att jag under arméns motsvarande anslag (s. 103—104)
i korthet berört frågan om musikorganisationen inom försvaret.

För budgetåret 1954/55 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att i avseende
å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade
militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen
vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av
vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. m. — som betingas av
övergången till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur-
och civilförvaltning (prop. 1954: 110; SU 1954: 134; rd. skr.
1954: 320). Såsom jag närmare utvecklat i årets statsverksproposition (bil.
6, s, 26) torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret
1955/56 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
m. in. vid marinen och av de beslutade ändringarna av
grundlönerna samt med ledning av belastningen på marinens avlöningsanslag
under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda
anslag för budgetåret 1955/56 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 41 800 000 (+ 9 800 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 260 000
(+ 275 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 585 000
kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 16 800 000 (+ 3 400 000)
kronor;

Rörligt tillägg 9 125 000 (— 15 178 000) kronor;

Pensionsmedel 720 000 kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 50 000 (-—3 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 68 800 000 (— 1 700 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid marinen, som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj :ts brev den 4 juni 1954
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
marinens personalförteckningar för budgetåret 1954/55;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat; d)

godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat
Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.........................................................

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis .................................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................

Summa kronor 69 570 000

41 800 000

1 260 000

585 000

16 800 000
9 125 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ..............................

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis
...................................................

720 000
50 000

Nettoutgift kronor 68 800 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 68 800 000
kronor.

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

[13] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1953/54 .............................. 77 000 000 77 837 042

1954/55 (statsliggaren s. 256) 77 000 000
1955/56 (förslag) ............... 79 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 103) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1955/56 beräkna
ett förslagsanslag av 78 000 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag anfört
därom i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för
armén.

Yrkanden

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för flygvapnet m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid flygvapnet.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Förändringar beträffande flygstaben

4 kaptener Ma 27 — majorer Ma 30... -—

1 kapten Ma 27 ........................... —

1 pensionerad officer i arvodesbefatt ning

1 :30 ................................. —

1 pensionerad underofficer i arvodes -

befattning 1:22 ........................ 5 476

1 psykolog Ce 31 ........................... —

1 filmregissör Ce 27 ..................... 18 276

1 pensionerad officer i arvodesbefattning
1:30 — stabsredaktör Ce 26
1 radiotelegrafist Ce 16 utgår ......... 10 488

1 kanslibiträde Ca 11 — kontorist Ca

13 .......................................... _

1 kontorist Ce 13 — Ca 13 ............ —

1 kontorist Cg 13 — Ca 13 ............ —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
-—kanslibiträde Ce 11 ............ — + 13 264

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

137

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2. Luftbevakningens organisation

Inspektionen för luftbevakningen 1

major eller kapten Ma 30/27 —
överstelöjtnant eller major Ma 33/

30 .......................................... —

1 kapten Ma 27 ........................... —

1 assistent Ce 23 (Ce 21) ............... 13 164

Förband och skolor

3 majorer Ma 30 ........................ 40 200

7 kaptener Ma 27 ........................ 69 112

2 tekniska biträden Cgll ............ 16 204

6 tekniska biträden Cg 8 ............... 42 366

15 tekniska biträden Cg 8 med halvtidstjänstgöring
........................ 52 957 +

3. Personal för fallskärmsjägarutbildning 1

sergeant Ma 16 ........................... 9 648

3 flygtekniker Ca 15 ..................... 27 864

4 ökat personalbehov vid F 5

1 kapten Ma 27 ........................... 17 028

1 löjtnant Ma 23/19 — kapten Ma 27 4 770

2 mästare Ca 17 ........................... 20 064

10 flygtekniker Ca 15 ..................... 92 880

1 trafikledare Ce 23 ..................... 13 584 +

234 003

37 512

148 326

5. Förändringar i övrigt beträffande militär
personal

1 major Ma 30 vid F 21 — överstelöjtnant
eller major Ma 33/30 ......

1 kapten Ma 27 vid F 20 — major

Ma 30 .................................... —

2 kaptener Ma 27 vid F2 och F 16 —

1 löjtnant Ma 23/19 vid F2 ......... —

1 överstelöjtnant Ma 33 ...............

2 överstelöjtnanter eller majorer Ma

33/30 — överstelöjtnanter Ma 33 —

2 kaptener Ma 27 ........................ —

1 förvaltare Ma 21 vid F2 ............ —

18 fanjunkare Ma 19 ..................... 200 142 +

200 142

138

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden	Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag
6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal 2 specialflygläkare Cp 5 jämte avlö-ningsförstärkninig ..................	Ökning Minskning Summa
5 flygläkare av 2. graden ...............	—
Extra personal för vårdbehov vid ökad sjuklighet, epidemier m. m..........	5 000 — 5 000

7. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolis -

organisationen

1 förste flottiljpolis Ca 19 ...............	11 119
5 flottiljpoliser Ca 16 ............	49 105
8 flottiljpoliser Ca 14 ...............	72 560	+	132 784
8. Förändringar beträffande meteorolog-
personal
1 stabsmeteorolog Ca 31 ...........	—
1 meteorolog Ca 27 .................	—
1 meteorolog i reglerad befordrings-
gång .......................................	—
19 meteorologer Ce 27 — Ca 27 .	—
19 meteorologer Ce 25 — Ca 25 ....	—		_
9. Förändringar i övrigt beträffande tfa-
trafikledarpersonal
3 trafikledare Ce 23 vid F 11, F 16 och
F17 ....................	40 752
1 trafikledare Ce 23 vid F2 ...		14 184 +	26 568
10. Förändringar i övrigt beträffande tek-
nisk personal
3 flygdirektörer av 1. graden Ca 33		—
4 flygdirektörer av 2. graden Ca 31	—
1 flygingenjör av 1. graden Ca 29 ...		—
1 flygingenjör av 2. graden Ca 27 ...		—
2 förste mästare Ca 19 ..................	—
1 mästare Ca 17 .....................		_
2 förste mästare Ca 19 — förste
verkmästare Ca 22 .....................	3 894
3 mästare Ca 17 — verkmästare Ca
21 ..................................	6 348
58 flygtekniker Ca 15 .....................	547 868
1 driftingenjör Cg 25 vid flygvapnets
centrala skolor ........................	15 216	+	573 326

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

139

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

11. Förändringar beträffande förråds- och

vaktpersonal

1 förman Cg 15 vid F 17 — Ce 15 ... —

1 förrådsmän Ce 11 vid F 17 — förrådsförman
Ce 13 ..................... 636

4 förrådsmän Cg 11 vid Fil, F 17

och F 21 ................................. 32 556

1 vaktman Ce 12 vid flygvapnets centrala
skolor .............................. —

34 förrådsmän Cg 11 -— Ce 11 ......... —

1 förrådsförman Ca 13 och 4 förrådsmän
Ce 11 överföres till annat

anslag .................................... 40 476 7 284

12. Förändringar i övrigt beträffande kon torspersonal 2

kansliskrivare Ce 15 vid F 2 och
flygvapnets centrala skolor — Ca

15 .......................................... —

1 kontorist Ce 13 vid F 2 — Ca 13 ... —

2 kanslibiträden Cg 11 vid F 21 och

flygvapnets centralförråd för intendenturmateriel
-— Ce 11 ......... 7 968

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

vid tredje eskader staben ......

20 biträden för skriv- och kontors göromål

—- kontorsbiträden Ca 8 — . _ — 7 968

13. Övriga personalförändringar m. m.

5 driftingenjörer Ce 25 vid flygbas områdesstaberna

........................ 77 330

1 fotoingenjör Ce25 vid Fil .........

4 lärare i gymnastik och idrott Cg 23
vid F 2, F 5, F 20 och flygvapnets

centrala skolor — Ce 23............... —

4 kasernföreståndare Ce 19 vid F 8,

F 9, F 10 och F 11 ..................... —

1 reparatör Ce 13 och eu eldare Cg 10

vid F9 .................................... 16 620

1 reparatör Cg 12 vid F 2 — Ce 12 ...

Assistenter för ifrivilligfrågor (flottilj mobiliseringslottor)

.................. 76 991

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

Deltidstjänstgörande lärare och föreläsare
vid flygvapnets fasta utbild ningsanstalter

och skolor ............

Civila timlärare för underbefälsutbildning
.......................................

Arvoden till observationspersonal i

väderlekstjänst ........................

Flygtillägg m. in............................

Motiv

1. F örändringar beträffande flijgstaben. Chefen för flygvapnet har upplepat
tidigare framförda förslag om utbyte av fyra beställningar för kapten,
avsedda en för chefen för pressektionen och tre för ställföreträdande avdelningschefer
vid operations-, organisations- och utbildningsavdelningarna,
mot majorsbeställningar. Civilförvaltningen anser sig alltjämt icke kunna
tillstyrka förslagen. Beträffande förslaget i fråga om chefen för pressektionen
erinrar civilförvaltningen om att Kungl. Maj:t den 30 juni 1954, i
anledning av riksdagens skrivelse 1954: 253, uppdragit åt överbefälhavaren
att i samråd med statens organisationsnämnd verkställa en översyn av den
militära presstjänsten.

Med hänsyn till den restriktivitet, som det rådande läget kräver, räknar
civilförvaltningen icke heller med bifall till chefens för flygvapnet ånyo
framförda förslag att förstärka personalavdelningen genom inrättande av
ytterligare en kaptensbeställning.

Chefen för flygvapnet har återkommit med förslag om att inrätta en för
pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i 1 :30 för vice värd för flygvapnets
ämbetsbyggnad på Gärdet. Civilförvaltningen kan alltjämt icke
tillstyrka att befattningen inrättas.

Såsom anmälts till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 61—62) har
chefen för flygvapnet med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit att
kostnaderna för arvode till den pensionerade underofficer i 1 :22, som är
föreståndare för den för försvarets myndigheter på Gärdet gemensamma
budcentralen, skall överföras från flygförvaltningens avlöningsanslag till
förevarande anslag.

Chefen för flygvapnet har upprepat tidigare förslag om att rid flygstaben
inrätta en tjänst för psykolog i Ce 31, främst avsedd att ingå i den
rid flygvapnet organiserade kommissionen för uttagning av fältflygare,
officers- och reservofficersaspiranter m. fl. Civilförvaltningen anser sig,
i avbidan på statsmakternas ställningstagande till personalbehandlingsutredningens
förslag, alltjämt icke böra tillstyrka att tjänsten inrättas.

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

10 000

36 000

11 000

333 000 + 466 941

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

141

I anslutning till vad civilförvaltningen föreslagit under arméns motsvarande
anslag, räknar civilförvaltningen med att avlöningskostnaderna
för en vid flygstabens filmdetalj för närvarande arvodesanställd filmregissör
överföres från anslaget till försvarsfilm till förevarande anslag och att för
ändamålet inrättas en tjänst i Ce 27 (jfr prop. 1955: 1, bil. 6, s. 221 o. 222).

Chefen för flygvapnet har ånyo framlagt förslag om utbyte av en för
pressektionen avsedd arvodesbefattninig för expeditionsofficer mot en tjänst
för stabsredaktör i Ce 26. Då såsom förut anförts den militära presstjänsten
skall överses, räknar civilförvaltningen icke med att det föreslagna
tjänsteutbytet kommer till stånd.

I syfte att begränsa de kostnadsökningar, som uppstår vid bifall till ett
av chefen för flygvapnet framlagt förslag om utökning av antalet tjänster
för trafikledare (jfr p. 9), bär chefen för flygvapnet föreslagit, bl. a., att
en tjänst för radiotelegrafist i Ce 16 vid flygstaben indrages. Civilförvaltningen
räknar med att så kommer att ske.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna tillstyrka av chefen för flygvapnet
ånyo framförda förslag om omvandling av en tjänst för kanslibiträde
i Ca 11, för flygsäkerhetsavdelningen, till tjänst för kontorist i Ca 13
eller om ordinariesättning av en kontoristtjänst i Ce 13, avsedd för flygstabens
kassaavdelning.

Chefen för flygvapnet har vidare föreslagit ordinariesättning av en tjänst
för kontorist i Cg 13, avsedd för sekreterare åt chefen för flygvapnet. En
tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid tredje eskaderstaben,
vilken tjänst icke må utnyttjas då förenämnda kontoristtjänst i Cg 13 finnes
inrättad, föreslås samtidigt bli indragen. Civilförvaltningen förklarar sig
icke för närvarande vara beredd att förorda bifall till chefens för flygvapnet
förslag i denna del.

Chefen för flygvapnet har vidare föreslagit, att en tjänst för biträde för
skriv- och kontorsgöromål, avsedd för väderleksavdelningen, omvandlas
till tjänst för kanslibiträde i Cell. Civilförvaltningen räknar icke med
bifall till detta förslag, enär de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna
icke undergått någon förändring sedan lönegradsplaceringen för tjänsten
prövades av biträdesutredningen.

2. Luftbevakningens organisation. Chefen för flygvapnet har förutsatt
att den av 1954 års riksdag (prop. 110, s. 138) beslutade förstärkningen av
luftbevakningsorganisationen skall fullföljas och i anslutning därtill yrkat
ytterligare tjänster vid inspektionen för luftbevakningen samt vid förband
och skolor.

Beträffande inspektionen för luftbevakningen upprepar chefen
för flygvapnet tidigare framförda förslag om utbyte av eu beställning för
major eller kapten mot eu beställning för major eller överstelöjtnant samt
om inrättande av en ny kaptensbeställning. Med hänsyn till statsmakternas
tidigare ställningstagande räknar civilförvaltningen icke med bifall till förslagen.

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Genom beslut den 23 april 1954 har Kungl. Maj :t medgivit att för utförande
av vissa arbetsuppgifter vid luftbevakningsinspektionen må intill
den 15 april 1955 finnas anställd en extra tjänsteman i Cg 21 under förutsättning
att en löjtnantsbeställning vid flygvapnet samtidigt hålles vakant.
Chefen för flygvapnet har föreslagit, att för ifrågavarande arbetsuppgifter
inrättas en tjänst för assistent i Ce 23. Civilförvaltningen föreslår för sin
del att tjänsten hänföres till lönegrad Ce 21.

I fråga om förband och skolor innebär flygvapenchefens förslag
att för förstärkning av luftbevaknings- och jaktstridsledningens organisation
beställningar tillkommer för tre majorer och sju kaptener samt vidare
att tjänster inrättas för två tekniska biträden i Cg 11 och för 21 tekniska
biträden i Cg 8, varav 15 med halvtidstjänstgöring.

Civilförvaltningen utgår från att den påbörjade utbyggnaden av personalorganisationen
i förevarande hänseende fullföljes och räknar alltså med
att för ifrågavarande ändamål skall avses angivna beställningar och tjänster.
Emellertid blir till följd av 1954 års förvaltningsreform vissa beställningar,
som beräknats för militär personal med tjänstgöring i flygförvaltningen,
icke vidare erforderliga för avsett ändamål (jfr p. 5). Med hänsyn
härtill utgår civilförvaltningen från att de av flygvapenchefen föreslagna
beställningarna och tjänsterna tillkommer med undantag dock för en
majors- och tre kaptensbeställningar.

3. Personal för fallskärmsjägarutbildning. Chefen för flygvapnet har
upprepat tidigare förslag om att inrätta beställningar för en sergeant och
tre flygtekniker, avsedda för skötsel av transportflygplan som utnyttjas vid
arméns fallskärms jägarutbildning. Civilförvaltningen, som under hand inhämtat
att personal för ändamålet icke kan ställas till förfogande sedan
det nya attackflygplanet (A 32) tillförts vederbörliga flygflottiljer, tillstyrker
att ifrågavarande beställningar inrättas.

4. Ökat personalbehov vid F 5. Chefen för flygvapnet har i sitt militärorganisatoriska
underlag framlagt förslag till omläggning av den grundläggande
flygutbildningen vid krigsflygskolan (F5).

I fråga om utbildningsgången innebär förslaget, att den grundläggande
flygutbildningen, som för närvarande bedrives på två olika typer av propellerflygplan
— ett lättmanövrerat (typ I) under 60 timmar och ett något
mera komplicerat (typ II) under 100 timmar — i fortsättningen skall bedrivas
såväl på propellerflygplan som på reaflygplan. Utbildningstiden avses
omfatta, på propellerflygplanet (typ I) 80 timmar och på reaflygplanet
(typ II) 100 timmar. Som skäl för den föreslagna förändringen anges, att
krigsflygplanens utveckling gjort det nödvändigt att i utbildningen vid F 5
införa ett reaflygplan såsom övergångsflygplan mellan propellerdrivna skolflygplan
och krigsflygplanen vid flottiljerna. Om nuvarande utbildningsgång
bibehålies skulle tidpunkten för krigsplacering behöva framflyttas och
den årliga rekryteringen därigenom ökas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

143

Enligt gällande organisation består F 5 av stab, två flygskolor och specialdivision.
Specialdivision, vars chef är major, utgöres av stab, stationsstyrka,
utbildningspluton, specialpluton och beredskapstropp. Stationsstyrkan
under befäl av en kapten sköter all flygstationstjänst. Till stationsstyrkan
hänföres den tekniska personalen, omkring 300 man. Denna starka
centralisering av personalen anses olämplig. Då övergången till reaflygplan
och den ökade flygtiden medför behov av utökning av den tekniska personalen,
skulle olägenheterna öka vid oförändrad organisation. Med hänsyn härtill
och då jämväl .skillnaden i fråga om den tekniska tjänsten beträffande
propellerflygplan och reaflygplan motiverar en uppdelning av stationsstyrkan,
föreslås att denna delas upp på två stationsdivisioner. De två divisionerna
anses böra direkt underställas chefen för F 5.

Personalbehovet vid F 5 påverkas av de föreslagna förändringarna.
Arbetsuppgifterna för chefen för specialdivisionen minskar genom den
föreslagna organisationsändringen i sådan grad att flygvapenchefen ej längre
räknar med regementsofficer som chef. Den regementsofficersbeställning,
som härigenom frigöres, bör överföras till F 5 stab för handläggning av
bland annat flygsäkerhetsärenden. Såsom chefer för specialdivisionen och
de båda stationsdivisionerna avses kaptener. För en av dessa befattningar
kan den för nuvarande chefen för stationsstyrkan avsedda beställningen utnyttjas.
För att täcka det återstående behovet föreslås dels att en för utbildningsplutonen
avsedd löjtnantsbeställning omvandlas till kaptensbeställning,
dels ock att en ny beställning för kapten tillkommer. Den ökade
flygtiden och införandet av reaflygplan medför, som förut nämnts, behov
av utökning av den tekniska personalen. Med hänsyn till att föreslagen omläggning
av utbildningen beräknas ske i etapper hemställes för nästa budgetår
om en utökning med endast hälften av det antal beställningar som
bedöms erforderligt. För budgetåret 1955/56 begärs i enlighet härmed beställningar
för två mästare och tio flygtekniker, övergången till reaflygplan
ökar vidare kraven på flygsäkerhetstjänsten. Då därjämte flygtjänsten
måste spridas på flera fält, uppkommer behov av ytterligare två trafikledare,
varav eu erfordras under budgetåret 1955/56.

Den föreslagna omläggningen förutsätter bl. a., att ett visst antal reaplan
med dubbelkommando anskaffas för F 5. Vidare uppstår behov av vissa
utökningar av flygfält m. in.

Enligt flygvapenchefen kommer omläggningen av utbildningen vid F 5
att medföra betydande kostnadsminskningar.

Civilförvaltningen anser sig icke kunna bedöma behovet av den föreslagna
omläggningen. Då överbefälhavaren icke haft något att invända mot
att beslut fattas i överensstämmelse med flygvapenchefens förslag har civilförvaltningen
vid anslagsberäkningarna utgått från att de av chefen för
flygvapnet föreslagna personalförändringarna kommer till stånd.

5. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flyg -

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

vapnet har — under framhållande att av de båda regementsofficerna vid
flottiljerna en är överstelöjtnant och en major — föreslagit att en av de två
för Norrbottens flygbaskår (F21) avsedda beställningarna för major omvandlas
till beställning för överstelöjtnant eller major. Vidare har chefen
för flygvapnet upprepat tidigare framförda förslag dels om utbyte av en
kaptensbeställning vid flygkadettskolan (F 20), avsedd för skolchefens
ställföreträdare, tillika lärare, mot en beställning för major, dels om inrättande
för vardera av Roslagens flygkår (F 2) och Upplands flygflottilj
(F 16) av en kaptensbeställning, avsedd den förra för chef för den till
flygkåren förlagda förberedande fältflygarskolan och den senare för chef
för flottiljens femte division, dels ock om inrättande för F 2 av en beställning
för löjtnant, avsedd för chef för kårens specialavdelning.

I ett tillägg till det militärorganisatoriska underlaget för nästkommande
budgetår har chefen för flygvapnet behandlat verkningarna av 1954 års
förvaltningsreform. Såvitt angår den militära personalen vid flygvapnet
bör enligt chefen för flygvapnet i anledning av reformen på flygvapnets
stat tillkomma en beställning för överstelöjtnant, avsedd för chefen för
flygförvaltningens materielinspektion, i ersättning för en motsvarande beställning,
som förut varit uppförd på flygförvaltningens stat. Vidare bör
två beställningar för överstelöjtnant eller major (i intendenturbefattning)
utbytas mot beställningar för överstelöjtnant. Å andra sidan erfordras efter
omorganisationen icke längre för ämbetsverkets del beställningar för en
major och fem kaptener, vilka tidigare avsetts för flygförvaltningen. Flygvapenchefen
bär emellertid anfört, att vissa av dessa beställningar på
grund av personalbrist inom flygvapnet icke kunnat utnyttjas för ämbetsverket.
Vidare skall enligt den nya organisationen av flygförvaltningen
sammanlagt fem kaptener ur armén, marinen eller flygvapnet tjänstgöra
vid förvaltningens robotbyrå. På grund av avsaknaden av kommenderingsreserv
blir knappheten på officerare än större, därest officerare ur flygvapnet
skall tjänstgöra vid robotbyrån. På grund av anförda omständigheter
bör ifrågavarande beställningar för en major och fem kaptener icke
indras. För robotbyrån bör i första hand beställningar för fem kaptener
tillkomma på flygförvaltningens personalförteckning eller i andra hand
två ytterligare kaptensbeställningar, avsedda för robotbyrån, tillkomma på
flygvapnets personalförteckning.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 190) har civilförvaltningen
förutsatt att två för flygförvaltningen avsedda kaptensbeställningar
skall indragas i samband med att en beställning för överstelöjtnant
eller major inrättas på försvarshögskolans stat. Vidare har civilförvaltningen,
såsom framgår av vad som anförts under punkt 2 i det föregående,
räknat med att för flygförvaltningen tidigare avsedda beställningar fölen
major och tre kaptener tills vidare utnyttjas för förstärkning av luftbevakningen
och jaktstridsledningen. I övrigt anser civilförvaltningen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

145

tidigare redovisade skäl att ytterligare förändringar beträffande flygvapnets
officerskår icke bör vidtagas innan slutlig ställning tagits till de med omorganisationen
av den centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltningstjänsten
sammanhängande personalkårfrågorna m. m.

Av samma anledning bör enligt civilförvaltningen jämväl anstå med
övriga under denna punkt föreslagna förändringar, såvitt rör officerare.

Chefen för flygvapnet har återkommit med förslag om att för F 2 inrätta
en beställning för förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel).
Civilförvaltningen — som erinrar om att Kungl. Maj:t genom beslut den
26 februari 1954 medgivit, att fanjunkare, som kommenderats såsom
biträde åt förrådsförvaltaren vid F 2, må från och med den 1 mars 1954
erhålla särskilt arvode motsvarande skillnaden mellan lön i 24 och 22
löneklasserna — anser sig, i avvaktan på kommande organisationsundersökningar,
liksom tidigare icke böra räkna med att en dylik beställning
tillkommer.

Chefen för flygvapnet har vidare upprepat tidigare förslag om utökning
av antalet övertaliga beställningar för fanjunkare med 18 för att med
mästarutbildad personal kunna besätta 18 beställningar för mästare, vilka
enligt beslut av 1953 års riksdag inrättats i utbyte mot fanjunkarbeställningar
(se prop. 1954: 110, s. 132). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt
förslaget, men utgår från att vid uppkommande ledighet i dylik beställning
frågan om återbesättande skall prövas av Kungl. Maj :t.

6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Chefen för
flygvapnet har upprepat tidigare framförda förslag om inrättande av två
förordnandetjänster i Cp 5 med avlöningsförstärkning på 10 000 kronor
för fullständigt flygutbildade läkare samt om ökning av antalet befattningar
för flygläkare av 2. graden från 26 till 31. Civilförvaltningen räknar
icke med bifall till förslagen.

Av skäl som redovisats vid behandlingen av arméns motsvarande anslag
räknar civilförvaltningen icke med särskilda medel för extra personal för
vårdbehov i samband med ökad sjuklighet in. m.

7. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolisorganisationen. Chefen för flygvapnet
har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit att flottiljpolisorganisationen
utökas med beställningar för en förste flottiljpolis i
Ca 19, 5 flottiljpoliser i Ca 16 och 8 flottiljpoliser i Ca 14, motsvarande
behovet för en flygflottilj.

8. Förändringar beträffande meteorologpersonal. Vid 1943 års riksdag
(prop. 354; rd. skr. 510) godkändes riktlinjer för den militära väderlekstjänstens
organisation. Enligt dessa skulle bland annat åtta meteorologtjänster
för den militära väderlekstjänsten finnas på marinens stat. Av
dessa tjänster har sedermera fem inrättats och upptagits på marinens personalförteckning.
Genom beslut vid 1954 års riksdag ersattes fyra av mari10—so
55 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 110

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

nens meteorologiänster med tjänster för hydrografassistenter under det
att den återstående meteorologtjänsten överfördes till flygvapnets personalförteckning
(prop. 1954: 110, s. 118). Chefen för flygvapnet har nu föreslagit,
att de tre för marinen avsedda men ej inrättade meteorologtjänsterna
tillkommer på flygvapnets stat. Med hänsyn till det stora antalet vakanser
i meteorologtjänsterna vid flygvapnet anser sig civilförvaltningen icke
kunna förorda bifall till förslaget.

Chefen för flygvapnet bär vidare upprepat tidigare framfört förslag om
ordinariesättning av 19 meteorologiänster i Ce 27 och 19 sådana tjänster
i Ce 25. Förslaget tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

9. Förändringar i övrigt beträffande trafikledarpersonal. Chefen för flygvapnet
har anfört, att den ökade flygverksamheten numera nödvändiggjort
att vid samtliga flottiljer utom F 2 under huvuddelen av dagen samtidigt
taga tre trafikledare i anspråk för att ernå tillräcklig flygsäkerhet. För
nästa budgetår bär chefen för flygvapnet föreslagit, att ytterligare en tjänst
för trafikledare i Ce 23 tillkommer för envar av Södermanlands, Upplands
och Blekinge flygflottiljer (F 11, F 16 och F 17). Arbetsbelastningen på
trafikledarna vid dessa flottiljer är större än vid övriga flottiljer, vilket
beror på att dessa trafikledare tjänstgör, förutom under egen flottiljs mörkerflygningar,
jämväl i förhållandevis stor utsträckning under tider då
det egna flottilj flygfältet är reservlandningsplats i samband med andra
flottiljers mörkerflygningar.

För att begränsa kostnadsökningarna av den föreslagna personalutökningen
föreslår chefen för flygvapnet samtidigt att antalet trafikledare
i Ce 23 vid F 2 minskas från två till en samt att en tjänst för radiotelegrafist
i Ce 16 vid flygstaben indrages.

Civilförvaltningen, som enligt vad jag tidigare anfört räknar med indragning
av tjänsten för radiotelegrafist, biträder jämväl i övrigt chefens
för flygvapnet förslag.

10. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. De föreslagna
förändringarna i fråga om flygingenjörspersonal samt förslaget om inrättande
av två beställningar för förste mästare och indragning av
en beställning för mästare föranledes av flygförvaltningens omorganisation.
Civilförvaltningen räknar av i det föregående angivna skäl icke med
bifall till förslagen.

Till föregående års riksdag anmäldes genom propositionen 1954: 110
(s. 133) ett förslag av chefen för flygvapnet att inrätta 55 beställningar
för flygtekniker i Ca 15 avsedda för vård och skötsel av vissa transportflygplan,
som av flygvapenchefen föreslagits skola anskaffas. För budgetåret
1954/55 inrättades 15 sådana beställningar, medan däremot ställning
icke togs till totala behovet av flygtekniker för ändamålet (prop. 1954: 110,
s. 139; SU 1954: 134). Då anskaffningen av transportflygplan kommer
att ske i mindre omfattning än tidigare beräknats, nedgår enligt chefen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

147

för flygvapnet det ytterligare behovet av flygtekniker till 10. I enlighet härmed
föreslås att 10 beställningar för flygtekniker i Ga 15 tillkommer för
nästa budgetår. Civilförvaltningen biträder förslaget.

I samband med den av överbefälhavaren verkställda utredningen om
försvars,kostnadernas storlek på längre sikt har inom flygledningen utförts
beräkningar rörande behovet av teknisk personal för nya flygplantyper.
Härvid har framkommit, att ökad radarutrustning kommer att medföra
ökat behov av elektroteknisk personal. Till följd av att telematerielen
blir mera komplicerad, anses vidare en kvalitetsförstärkning nödvändig
i fråga om ett mindre antal befattningshavare. Med hänsyn till att flygplan
32 kommer att tillföras förbanden redan under budgetåren 1955/57, anses
erforderlig teknisk personal för denna flygplantyp böra tillkomma för
nästa budgetår. Chefen för flygvapnet föreslår därför dels att vid attackflottiljernas
och nattjaktflottiljens materielavdelningar beställningar för
två förste verkmästare i Ca 22 och tre verkmästare i Ca 21 tillkommer i utbyte
mot två beställningar för förste mästare i Ca 19 och tre mästare i
Ca 17, dels ock att sammanlagt 48 flygteknikerbeställningar tillkommer vid
de fyra attackflottiljerna.

Civilförvaltningen anför, att enligt flygstaben arbetsuppgifterna för
innehavarna av de föreslagna beställningarna för förste verkmästare och
verkmästare kommer att bli lika kvalificerade som de vilka i allmänhet
åvilar sådana beställningshavare. Med hänsyn härtill vill civilförvaltningen
icke motsätta sig det föreslagna utbytet av beställningar för mästare och
förste mästare mot beställningar för verkmästare respektive förste verkmästare.
Civilförvaltningen tillstyrker vidare, att 48 beställningar för flygtekniker
inrättas.

Efter framställning av chefen för flygvapnet har Kungl. Maj:t genom
beslut den 24 september 1954 medgivit att en extra driftingenjör i Cg 25
tills vidare under budgetåret 1954/55 må finnas anställd vid flygvapnets
centrala skolor för undervisning av flygtekniker i elektrotjänst, varvid två
beställningar för flygtekniker skall hållas vakanta. Civilförvaltningen räknar
med att driftingenjörtjänsten från och med budgetåret 1955/56 uppföres
på flygvapnets personalförteckning.

11. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal. I anledning
av förnyat förslag från chefen för flygvapnet föreslår civilförvaltningen
extraordinariesättning av en tjänst för förman i Cg 15 vid F 17.

Enligt beslut av 1953 och 1954 års riksdagar (prop. 1953: 165, bil. B;
prop. 1954: 110, s. 139) har vid vart och ett av de flygförband, som
utrustats med reaktionsdrivna flygplan, en för drivmedelsförråd avsedd
förrådsmanstjänst i Cell omvandlats till tjänst för förrådsförman
i Ce 13. Då reaktionsdrivna flygplan under budgetåret 1955/56 beräknas
bli tillförda Fl7, föreslår chefen för flygvapnet att en tjänst för förrådsman
vid denna flygflottiljs drivmedelsförråd utbytes mot eu tjänst för
förrådsförman i Ce 13. Civilförvaltningen biträder förslaget.

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Civilförvaltningen tillstyrker vidare av chefen för flygvapnet framfört
förslag, att F 11, F 21 och F 17 skall tillföras tillhopa fyra förrådsmän i Cg 11,
av vilka två avses för F 17 och en för vartdera av de andra flygförbanden.
Förslaget motiveras med det ökade arbete, som föranledes av övergång till
readrift vid förbanden. Förslaget såvitt rör Fil och F 21 har framställts
i tidigare medelsäskanden (prop. 1954: 110, s. 134).

Chefen för flygvapnet återkommer med förslag att inrätta ytterligare en
tjänst för vaktman i Ce 12 vid flygvapnets centrala skolor. Med hänsyn till
statsmakternas tidigare ställningstagande räknar civilförvaltningen icke
med bifall till förslaget.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen ett av chefen för flygvapnet ånyo
framfört förslag till extraordinariesättning av 34 tjänster för förrådsmän
i Cg 11 (prop. 1954: 110, s. 134).

Såsom anmälts till innevarande års statsverksproposition (bil. 6, s. 61)
har civilförvaltningen föreslagit, att tjänster för en förrådsförman i Ca 13
och fyra förrådsmän i Cell vid det i flygförvaltningens intendenturbyrå
ingående centralförrådet för intendenturmateriel skall överföras till flygförvaltningens
avlöningsanslag.

12. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Av chefen för
flygvapnet ånyo framförda förslag om att ordinariesätta två kansliskrivartjänster
i Ce 15, varav en vid F 2 och en vid flygvapnets centrala skolor,
samt en kontoristtjänst i Ce 13 vid F 2, samtliga i kassatjänst, avstyrkes
av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen kan ej heller biträda chefens för flygvapnet nu upprepade
förslag att extraordinariesätta en för kasernavdelningen vid F 21
avsedd kanslibiträdestjänst i Cg 11 (prop. 1954: 110, s. 135).

Såsom framgår av årets statsvenksproposition (bil. 6, s. 61) har civilförvaltningen
föreslagit, iatt en tjänst för kanslibiträde i Cg 11 vid centralförrådet
för intendenturmateriel skall överföras till flygförvaltningens
avlöningsanslag.

Såsom framgått av det föregående (p. 1) anser sig civilförvaltningen
icke kunna förorda chefens för flygvapnet förslag att indraga en tjänst för
biträde för skriv- och kontorsgöromål vid tredje flygeskaderstaben.

Civilförvaltningen anmäler att i enlighet med principerna för reglerad
befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 20 innehavare av biträdestjänster
för skriv- och kontorsgöromål den 1 juli 1955 beräknas komma
att fylla fordringarna för erhållande av kontorsbiträdestjänst i Ca 8.
Tjänsterna fördelar sig sålunda:

vid inspektionen för luftbevakningen en tjänst;

vid andra flygeskaderstaben en tjänst;

vid södra flygbasområdet en tjänst;

vid flygförbanden 16 tjänster, av vilka tre vid vardera F 2 och F 7, två

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 149

vid F 17 samt eu vid envar av F 4, F 5, F 6, F 8, F 10, F 12, F 13 och F 15;
samt

vid flygvapnets centrala skolor en tjänst.

13. Övriga personalförändringar in. in. Vid varje flygbasområdesstab
finnes för närvarande en driftingenjör i Cg 25 med avlöning från sakanslag
anställd för arbetsuppgifter rörande flygfältens vård och underhåll. Chefen
för flygvapnet har föreslagit att dessa tjänster från och med budgetåret
1955/56 överföres till avlöningsanslag och extraordinariesättes.

Civilförvaltningen förklarar sig dela flygvapenchefens åsikt att avlöningskostnaderna
för ifrågavarande tjänster bör bestridas från förevarande
anslag men förutsätter att behovet av tjänsterna prövas i samband med att
slutlig ställning tages till den regionala och lokala fastighetsförvaltningens
organisation. För nästa budgetår har civilförvaltningen — utan att därmed
taga ställning i lönegradsfrågan — under förevarande anslag beräknat medel
för avlönande av fem tjänster för driftingenjör i Cg 25 vid flygbasområdes
staberna.

Chefen för flygvapnet har upprepat tidigare förslag att inrätta en tjänst
för fotoingenjör i Ce 25 vid Fil (prop. 1954:110, s. 135). Civilförvaltningen
-—- som erinrar om att en kaptensbeställning avsedd för fotoofficer
vid Fil tillkommit från och med innevarande budgetår — anser sig icke
böra räkna med att den föreslagna fotoingenjörtjänsten inrättas.

Chefen för flygvapnet har ånyo framfört förslag om extraordinariesättning
av fyra tjänster i Cg 23 för lärare i gymnastik och idrott vid F 2, F 5,
F 20 och flygvapnets centrala skolor (prop. 1954: 110, s. 135). Civilförvaltningen
anser sig icke böra räkna med bifall till förslaget.

Av chefen för flygvapnet ånyo framfört förslag att inrätta fyra tjänster
för kasernföreståndare i Ce 19, avsedda en för envar av F 8—F 11, avstyrkes
av civilförvaltningen (jfr prop. 1954:110, s. 136). Ämbetsverket
förutsätter att denna fråga slutligt skall lösas i samband med ställningstagandet
till organisationen av den regionala och lokala fastighetsförvaltningen
inom försvaret.

I skrivelse den 17 december 1954 har civilförvaltningen gjort framställning
om att vid Göta flygflottilj (F 9) inrätta tjänster för en reparatör i
Ce 13 och en eldare i Cg 10 för att ombesörja driften av viss nytillkommande
maskin- och elanläggning vid flottiljen.

Civilförvaltningen har vidare i skrivelse den 14 januari 1955 föreslagit
att en tjänst för reparatör i Cg 12 vid F2 omvandlas till extra ordinarie.

Till propositionen 1954: 110 anmäldes (s. 136—137) ett av chefen för
flygvapnet framlagt förslag om att för assistenter för frivilligfrågor (flottilj
mt)biliserinjgslottor) skulle inrättas 19 tjänster i Cg 13, varav 10 med
hel tids tjänstgöring och 9 med halvtidstjänstgöring. Om detta förslag ej
bifölles, föreslogs i andra hand att medel skulle anvisas för 174 tjänstgöringsmånadier
mot — för budgetåret 1953/54 — 100 tjänstgöringsmå -

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

nader. Intetdera förslaget vann statsmakternas bifall (prop. 1954: 110, s.
140; SU 1954: 134). Chefen för flygvapnet har nu upprepat sitt förslag
om att inrätta 19 tjänster i Cg 13 för assistenter för frivilligfrågor. Civilförvaltningen
utgår, i anslutning till vad ämbetsverket föreslagit råd behandlingen
av motsvarande fråga för armén och marinen, från att medel
skall ställas till förfogande för beredande av ersättning motsvarande lön
enligt 13 löneklassen åt assistenter för frivilligfrågor vid flygvapnet under
tillhopa 174 tjänstgöringsmånader.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare
vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna beräknas av civilförvaltningen
öka med 10 000 kronor, medan kostnaderna för timarvoden
till civila timlärare för underbefälsutbildning och för arvoden till observationspersonal
beräknas minska med 36 000 kronor respektive 11 000 kronor.

Kostnaderna för utgående flygtillägg beräknas av civilförvaltningen för
nästa budgetår till 4 510 000 kronor såvitt avser anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän och till 2 233 000 kronor såvitt avser anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, vilket i förhallande
till de för ändiamalet beräknade kostnaderna för innevarande
budgetår innebär en ökning med 250 000 kronor respektive 83 000 kronor.

Departementschefen

1. Vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag i årets statsverksproposition
har jag (bil. 6, s. 63) tillstyrkt att medel för avlönande av den
pensionerade underofficer i arvodesbefattning (1: 22), som är föreståndare
för den för försvarets myndigheter på Gärdet gemensamma budcentralen,
överföres till förevarande anslag.

I enlighet med avgivet förslag räknar jag med att en tjänst för radiotelegrafist
i Ce 16 indrages.

Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 222) har kostnaderna för avlöning till filmregissören förutsatts
alltjämt skola bestridas från anslaget till försvarsfilm.

Ytterligare personalförändringar i anledning av de under denna punkt
redovisade förslagen är jag icke beredd tillstyrka.

I anledning av chefens för flygvapnet förslag att inrätta en psykologtjänst
vid flygstaben vill jag erinra om att behovet av psykologisk expertis
för flygvapnets räkning avses bli tillgodosett genom det militärpsykologiska
institut, som enligt mitt förslag skall inrättas (se s. 57—67).

2. Föreslagna personalförändringar vid inspektionen för luftbevakningen
kan jag icke tillstyrka.

Enligt beslut vid föregående års riksdag förstärktes luftbevakningens
och jaktstridsledningens organisation genom att den för förband och skolor
avsedda personalen utökades. Den sålunda påbörjade utbyggnaden bör
fullföljas. Jag föreslår att för nästa budgetår beställningar tillkommer för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

151

tre majorer och sju kaptener samt att för tekniska biträden inrättas två
tjänster i Cg 11 och 21 tjänster i Cg 8, varav 15 med halvtidstjänstgöring.

Till den av civilförvaltningen berörda frågan om indragning av vissa
för flygförvaltningen avsedda beställningar återkommer jag i det följande.

3. Förslagen under denna punkt kan jag icke tillstyrka. Enligt min
mening bör behovet av personal för ifrågavarande ändamål kunna tilltfodoses
inom ramen för belintliga personalstater.

4. Chefens för flygvapnet förslag att införa utbildning på rea ygp an
vid krigsflygskolan motiveras av krigsflygplanens utveckling, som gör det
nödvändigt att skapa en smidigare övergång från propellerdnvna skol ygplan
till krigsflygplan. Därest utbildningen på propellerflygplan bibehalles
i nuvarande omfattning måste den totala utbildningstiden för flygforarna
förlängas. Den tid, under vilken flygförarna kan vara krigsplacerade pa
sina befattningar, skulle följaktligen minskas, vilket i sin tur skulle leda
till ett ökat behov av flygförare.

De anförda skälen för att införa utbildning på reaflygplan vid krigsflygskolan
finner jag bärande. Jag förordar att utbildningen omlägges i
huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget. Därvid raknar
jag med att anskaffning av ytterligare flygplan av typ J 28 C for krigsflygskolan
sker inom ramen för gällande plan för anskaffning av f ygmateriel.

I fråga om krigsflygskolans organisation anser jag mig böra tillstyrka
att den nuvarande stationsstyrkan utbrytes ur specialdivisionen och delas
upp på två stationsdivisioner, envar direkt underställd chefen for krigsflygskolan.
Cheferna för stationsdivisionerna bör vara kaptener. For en
av befattningarna bör utnyttjas den kaptensbeställning, som nu avses for
stationsstyrkan i specialdivisionen. För den andra befattningen bor en
beställning för kapten tillkomma; i stället kan den for specialdivisionens
utbildningspluton avsedda löjtnantsbeställningen utgå. Härutöver raknar
jag icke med någon förändring beträffande militär personal. Då emellertid
arbetsuppgifterna för chefen för specialdivisionen kommer att minska,
bör denna befattningshavare utnyttjas jämväl i krigsflygskolans stab for
att avlasta vissa arbetsuppgifter från chefen för krigsflygskolan.

Den ökade flygtiden och övergången till reaktionsdrivna flygplan torde
vidare göra en viss utökning av den tekniska personalen vid krigsflygskolan
nödvändig. För nästa budgetår föreslår jag att beställningar tillkommer
för en mästare i Ca 17 och fem flygtekniker i Ca 15.

Jag biträder vidare förslaget att eu tjänst för trafikledare i Ce 23 inrättas.
.

5 Såsom jag förutsatt vid anmälan av försvarshögskolans avlomngsan slag

i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 191) torde två tidigare för flygförvaltningen
avsedda kaptensbeställningar få indragas.

Övriga under denna punkt redovisade förslag är jag icke beredd tillstyrka.

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Vad särskilt angår de personalförändringar, som föreslagits i anledning
av 1954 års omorganisation av försvarets centrala tyg-, intendentur- och
civilförvaltning, vill jag erinra om att jag, såsom omnämnts i årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 26), den 5 november 1954 utverkat Kungl.
Maj :ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för översyn av vissa personalkårfrågor
m. in. inom försvarets tyg- och intendentur förvaltningstjänst.
Såsom jag jämväl omnämnde vid anmälan av statsverkspropositionen ingår
i de sakkunnigas uppdrag bland annat att klarlägga återverkan av den
nya förvaltningsorganisationen på staterna för de olika militära och civilmilitära
kårerna och den ordinarie personalen vid flygvapnet samt att utarbeta
förslag till en definitiv reglering av ifrågavarande spörsmål i anslutning
till att utredningen i övrigt framlägger förslag beträffande personalkårerna
m. m.

I avvaktan på resultatet av utredningens översyn anser jag mig icke
nu bora räkna med några förändringar vid flygvapnet i anledning av den
nya förvaltningsorganisationen. Till frågan om vissa provisoriska åtgärder
återkommer jag i det följande.

Fiågan om sammansättningen av personalstaterna i vad angår fältflygare
m. fl. bär jag behandlat i ett särskilt avsnitt i det föregående (se
s. 49—56).

6. Under denna punkt redovisade förslag om personalförstärkning kan
jag alltjämt icke biträda.

I anslutning till vad civilförvaltningen föreslagit och i likhet med vad
jag förordat vid behandlingen av motsvarande fråga beträffande armén
och marinen räknar jag icke med särskild medelsanvisning för extra personal
för vårdbehov i samband med ökad sjuklighet m. m.

7. Jag tillstyrker att flottiljpolisorganisation införes vid ytterligare ett
förband och biträder därför förslaget att organisationen utbygges med beställningar
för en förste flottiljpolis i Ca 19, fem flottiljpoliser i Ca 16 och
åtta flottiljpoliser i Ca 14.

8. De föreslagna förändringarna beträffande meteorologpersonal anser
jag mig icke kunna biträda i annan mån än att jag föreslår att 19 beställningar
för meteorologer i Ce 27 ordinariesättes.

9. Med hänsyn till den särskilda arbetsbelastningen på trafikledarpersonalen
vid F 11, F 16 och F 17 anser jag mig böra tillstyrka att för envar
av dessa flottiljer tillkommer en tjänst för trafikledare i Ce 23. En
för F 2 avsedd trafikledartjänst i Ce 23 kan samtidigt utgå.

10. Beträffande de personalförändringar, som föreslagits i anledning av
den nya förvaltningsorganisationen, får jag hänvisa till vad jag anfört därom
i det föregående.

För skötsel och vård av nytillkomna transportflygplan bör ytterligare
tio beställningar för flygtekniker i Ca 15 inrättas.

Forslaget att utbyta beställningar för förste mästare i Ca 19 och mäs -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

153

tare i Ca 17 mot beställningar för förste verkmästare i Ca 22 och verkmästare
i Ca 21 kan jag tillstyrka endast på det sätt att jag föreslår att
tre beställningar för förste mästare utbytes mot beställningar för verkmästare.
Jag föreslår vidare att för nästa budgetår åtta beställningar för
flygtekniker i Ca 15 inrättas för att tillgodose det ökade behovet av teknisk
personal för den nytillkommande flygplantypen. Jag har därvid —
utan att taga ställning till det totala personalbehovet i detta hänseende —
beaktat den takt, i vilken den nya flygplantypen kan beräknas bli tillförd
flottiljerna under nästa budgetår.

Jag räknar vidare med att — under enahanda förutsättningar som under
innevarande budgetår — en driftingenjör i Cg 25 skall få finnas anställd
vid flygvapnets centrala skolor jämväl under budgetåret 1955/56.

11. Jag anser mig nu kunna tillstyrka förslaget att extraordinariesätta en
tjänst för förman i Cg 15 vid F 17.

Förslaget att utbyta en tjänst för förrådsman i Ce 11 vid F 17 mot en
tjänst för förrådsförman i Ce 13 kan jag biträda. Jag föreslår vidare att
för Fil, F 21 och F 17 tjänster tillkommer för tillhopa fyra förrådsmän
i Cg 11.

Vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag i årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 63) har jag föreslagit att tjänster för en förrådsförman
i Ca 13 och fyra förrådsmän i Ce 11 vid flygvapnets centralförråd
för intendenturmateriel skall överföras till flygförvaltningens avlöningsanslag.

Övriga under denna punkt föreslagna personalförändringar är jag icke
beredd tillstyrka.

12. Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 63) har jag
tillstyrkt civilförvaltningens förslag att till flygförvaltningens avlöningsanslag
överföra en kanslibiträdestjänst vid flygvapnets centralförråd för
intendenturmateriel.

I enlighet med vad jag anfört under arméns motsvarande anslag förutsätter
jag att förefintliga vakanser å ordinarie kontor sbi trädest jänster skall
få utnyttjas för att tillgodose behovet av sådana tjänster för befattningshavare,
som enligt grunderna för den reglerade befordringsgången för biträdespersonal
bör erhålla ordinarie anställning.

I enlighet med vad jag anfört under punkt 1 räknar jag icke med indragning
av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid tredje
eskaderstaben. Ej heller i övrigt kan jag biträda under förevarande punkt
redovisade förslag.

13. Förslaget att extraordinariesätta tjänster för lärare i gymnastik och
idrott i Cg 23 kan jag biträda såvitt angår die för F 20 och F5 avsedda
tjänsterna. Jag förutsätter därvid att extra ordinarie anställning beredes
endast sådan befattningshavare som har kompetens att erhålla gymnastiklärartjänst
vid högre allmänt läroverk.

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Vid F 9 bör tillkomma tjänster för en reparatör i Cg 13 och en eldare
i Cg 10 för driften vid viss nytillkommande anläggning.

Jag kan icke tillstyrka att löneplansplacerade tjänster inrättas för assistenter
för frivilligfrågor, men jag räknar med, i överensstämmelse med
vad jag föreslagit vid behandlingen av motsvarande fråga för armén och
marinen, att arvodesbeloppet för månad höjes från 500 kronor till 650
kronor. Då det vidare synes angeläget att vid flygvapnet öka antalet
tjänstgöringsmånader för assistenter för frivilligfrågor föreslår jag att
medel anvisas för ytterligare 50 tjänstgöringsmånader. Vid bifall till dessa
förslag uppkommer under förevarande anslag en merkostnad av 47 500
kronor.

Övriga under denna punkt föreslagna personalförändringar kan jag ej
biträda.

I enlighet med vad civilförvaltningen föreslagit räknar jag för nästa
budgetår med ett medelsbehov av 230 000 kronor för timarvoden till deltidstjänstgörande
lärare och föreläsare vid flygvapnets fasta utbildningsanstalter
och skolor, 130 000 kronof för arvoden till civila timlärare för
underbefälsutbildning och 240 000 kronor för arvoden till observationspersonal
i väderlekstjänst.

I det föregående har jag endast i obetydlig omfattning förordat utökning
av antalet befattningshavare till vilka flygtillägg m. m. utgår. Med hänsyn
härtill och då förevarande anslag beräknas med utgångspunkt i anslagsbelastningen
under förfluten del av innevarande budgetår räknar jag icke
med någon särskild uppräkning av anslaget för flygtillägg m. m.

I detta sammanhang torde vidare få anmälas att Kungl. Maj :t den 17
september 1954 meddelat ändrade bestämmelser om ersättning till sekreterare
i flygvapnets haverikommission att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1954/55. I anslutning härtill torde det i flygvapnets förteckning
å vissa arvoden och särskilda ersättningar för ändamålet upptagna
ersättningsbeloppet, 6 800 kronor, böra höjas med 1 075 kronor.

Jag vill erinra om att jag under arméns motsvarande anslag (s. 103—
104) i korthet berört frågan om musikorganisationen inom försvaret.

För budgetåret 1954/55 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att i avseende
å de under arméns och marinens allmänna avlöningsanslag redovisade
militära och civilmilitära kårerna samt den ordinarie personalen
vid flygvapnet vidtaga de provisoriska åtgärder — såsom meddelande av
vikariatslöneförordnande, vakanssättningar m. m. — som betingas av övergången
till den nya organisationen av försvarets centrala tyg-, intendenturoch
civilförvaltning (prop. 1954:110; SU 1954:134; rd. skr. 1954:320).
Såsom jag närmare utvecklat i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 26)
torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande att under budgetåret
1955/56 vidtaga motsvarande provisoriska åtgärder.

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
in. m. vid flygvapnet och av de beslutade ändringarna av
grundlönerna samt med ledning av belastningen på flygvapnets anslag
under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag nämnda anslag
för budgetåret 1955/56 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 47 400 000 (+ 12 300 000) kronor;
Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 375 000
(+ 270 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 475 000
kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 21 500 000 (+ 4 000 000)
kronor;

Rörligt tillägg 10 230 000 (—14 885 000) kronor;

Pensionsmedel 580 000 (—95 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 400 000 (—220 000)
kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 79 000 000 (+ 2 000 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som
föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende a personalförteckningarna
-meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj :ts brev den 4 juni 1954
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets
personalförteckningar för budgetåret 1954/55;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å ordinarie personal
vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet
med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1955/56:

Avlöningsstat
Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis .................................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................

47 400 000
1 375 000
475 000

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 21 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 10 230 000

Summa kronor 80 980 000

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 580 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis
.......................... 1 400 000

Nettoutgift kronor 79 000 000

e) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 79 000 000
kronor.

[14] Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1953/54 .............................. 690 000 695 350

1954/55 (statsliiggaren s. 293) 715 000

1955/56 (förslag) ............... 597 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 161) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Centrala värnpliktsbyrån:
Avlöningar för budgetåret 1955/56 beräkna ett förslagsanslag
av 715 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning bär i skrivelse den 30 augusti 1954, sedan
chefen för centrala värnpliktsbyrån avgivit förslag i ämnet, hemställt att
anslaget höjes med 6 000 kronor för 1 ö ne kl a ss för ä n dr in gar m. m.

Departementschefen

Såsom framgår av vad jag anfört i det föregående vid behandlingen
av frågan om den militärpsykologiska verksamheten inom försvaret har
jag föreslagit, att från och med budgetåret 1955/56 skall inrättas ett militärpsykologiskt
institut för försvaret. Enligt förslaget skall den nuvarande
verksamheten vid personalprövningsdetaljen inom centrala värnpliktsbyrån
övertagas av det nya institutet. Till följd härav räknar jag med att
vid centrala värnpliktsbyrån utgår en befattning för pensionerad officer
med arvode enligt löneklass 1: 32 samt tjänster för en psykolaborator
i lönegrad Ce 33, två psykoassistenter i lönegrad Ce 27 respektive lönegrad
Cg 27, ett kanslibiträde i lönegrad Cell och ett kontorsbiträde i lönegrad
Ca 8. Vidare föreligger icke längre behov av medel för arvoden till sakkunniga
m. fl. vid personalprövningsdetaljen, för närvarande beräknade
till 34 220 kronor.

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Vid behandlingen av frågan om inrättande av det militärpsykologiska
institutet förutsatte jag att verksamheten vid institutet först så småningom
under budgetåret 1955/56 kunde komma igång i full utsträckning och
att till följd därav den nuvarande verksamheten vid centrala värnpliktsbyråns
personalprövningsdetalj skulle i viss utsträckning få fortgå övergångsvis
även under budgetåret 1955/56. Jag anförde vidare, att man vid
anslagsberäkningarna för nästa budgetår lämpligen borde bortse från
detta förhållande. De av verksamheten vid personalprövningsdetalj en
under nästa budgetår betingade kostnaderna torde dock fa bestridas från
värnpliktsbyråns avlönings- respektive omkostnadsanslag. Kungl. Maj: t
synes i anledning härav böra erhålla bemyndigande att medgiva, att de
i avlöningsstaten för värnpliktsbyrån upptagna anslagsposterna till arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, och avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal får överskridas i erforderlig utsträckning.
Posterna torde lämpligen för nästa budgetår böra upptagas förslagsvis.

Med beaktande av det anförda beräknar jag centrala värnpliktsbyråns
avlöningsanslag för nästa budgetår till 597 000 kronor enligt följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med
43 400 kronor för höjda grundlöner in. m. och minskas med 7 392 kronor
för ett kontorsbiträde i lönegrad Ca 8 samt upptages till följd härav till
(141 500 + 43 400 — 7 392 =) i runt tal 177 500 kronor.

Anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
ökas med 28 100 kronor i anledning av höjda grundlöner
och minskas med 19 896 kronor för en befattning i löneklass 1:32 samt
upptages till (86 500 + 28 100 —19 896 =) i runt tal 94 700 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj: t, minskas med 34 220 kronor för arvoden åt sakkunniga
vid personalprövningsdetalj en till (35 000 — 34 220 = ) 780 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 93 700 kronor för höjda grundlöner och löneklassuppflyttningar
samt minskas med 57 600 kronor för personal vid personalprövningsdetaljen
och uppföres med (273 300 + 93 700 — 57 600 = ) 309 400 kronor.

Posten Rörligt tillägg minskas med 178 680 kronor till (257 700 —
178 680 =) 79 020 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel minskas med 14 630 kronor för pension
till en pensionerad officer vid personalprövningsdetalj en och uppföres
med (79 000 — 14 630 =) i runt tal 64 400 kronor.

Anslagsminskningen utgör 118 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen alt

a) från personalförteckningen för centrala värnpliktsbyrån
utesluta tjänster för en psykolabonator i lönegrad
Ce 33, en psykoassistent i lönegrad Ce 27 och ett kontorsbiträde
i lönegrad Ca 8;

158

Kungl. ilaj:ts proposition nr 110

b) fastställa följande avlöningsstat för centrala värnpliktsbyrån,
afl tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1955/56:

Avlöningsstat
U tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 177 500

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt -

ningar, förslagsvis .......................................... 94 700

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 780

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 309 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 79 020

Summa kronor 661 400

Särskilda uppbördsmedel

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 64 400

Nettoutgift kronor 597 000

c) till Centrala värnpliktsbgrån: Avlöningar för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 597 000 kronor.

[15] Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1953/54 .............................. 125 000 126 972

1954/55 (istatsliggaren s. 294) 125 000

1955/56 (förslag) ............... 69 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 161) har jag hemställt, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader för budgetåret 1955/56 beräkna
ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har, i enlighet med förslag av chefen för
centrala värnpliktsbyrån, hemställt att anslaget uppföres med oförändrat
belopp.

Departementschefen

Vid anmälan i det föregående av frågan om inrättande av ett militärpsykologiskt
institut för försvaret har jag föreslagit, att den verksamhet,
som nu bedrives vid centrala värnpliktsbyråns personalprövningsdetalj,
skall övertagas av det från och med nästa budgetår till inrättande före -

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

slagna institutet. Till följd härav minskar förevarande anslag med de kostnader,
som belöper på personalprövningsdetaljen. Dessa kostnader kan beräknas
till omkring 56 000 kronor, till huvudsaklig del avseende reseersättningar
och publikations tryck. I anledning härav torde anslaget för nästa
budgetår kunna uppföras med (125 000 — 56 000 =) 69 000 kronor.

Åberopande det anförda och under hänvisning till vad jag under värnpliktsbyråns
avlöningsanslag anfört rörande bestridandet under budgetåret
1955/56 av vissa övergångsvis uppkommande kostnader för personalprövningsdetaljens
verksamhet hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader för budgetåret
1955/56 anvisa ett förslagsanslag av 69 000 kronor.

[16] Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring Anslag

Belastning

1953/54 .............................. 15 000 000 13 673 030

1954/55 (statsliggaren s. 304) 14 000 000
1955/56 (förslag) ............... 14 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 188) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Ersättning i
anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret
1955/56 beräkna ett förslagsanslag av 14 000 000 kronor. I samband
därmed anmäldes att anslagets storlek var beroende av ställningstagandet
till uppkommen fråga om höjning av vissa livräntor, som utgår från förevarande
anslag.

Såsom anmälts till statsverkspropositionen bär riksförsäkringsanstalten
och försvarets socialbyrå i skrivelse den 25 augusti 1954 hemställt att
anslaget minskas med 500 000 kronor. Myndigheterna räknade härvid med
att de i anslutning till lagen om yrkesskadeförsäkring år 1954 beslutade
ändringarna i militärersättningsiförordningen, vilka trätt i kraft den 1
januari 1955, skulle medföra ökade kostnader för nytillkommande skadefall.
Å andra sidan väntades den fortsatta nedgången av antalet äldre skadefall
verka kostnadsminskande. Enligt myndigheternas mening skulle —
vid oförändrade ersättningsgrunder för äldre skadcfall — de kostnadsminskande
faktorerna komma att överväga.

Sedermera har riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 14 februari 1955
framlagt förslag till höjning av vissa ersättningar, som utgår till följd av
kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring. De förhöjda ersättningarna
föreslås skola utgå från och med den 1 januari 1956. Den kostnadsökning,
som uppkommer vid bifall till riksförsäkringsanstaltens förslag, uppskattas
av anstalten till i runt tal 2 500 000 kronor för helt budgetår.

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 110

Departementschefen

Jag avser att senare under riksdagen på grundval av riksförsäkringsanstaltens
förslag framlägga särskild proposition om förhöjning av vissa
ersättningar till militärskadade. Den av höjningen iföranledda kostnadsökningen
beträffande förevarande anslag låter sig emellertid icke beräknas
med någon större grad av säkerhet. Med beaktande av belastningen på anslaget
under budgetåret 1953/54 och med hänsyn till vad riksförsäkringsanstalten
och socialbyrån anfört rörande medelsbehovet vid oförändrade
ersättningsgrunder föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med oförändrat belopp, 14 000 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, för budgetåret 1955/56 anvisa ett
förslagsanslag av 14 000 000 kronor.

Sammanställning

över å ena sidan de i årets statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens
fjärde huvudtitel beräknade anslagen och å andra sidan dels de i det föregående
äskade anslagen, dels de anslag under fjärde huvudtiteln, om vilka
slutliga äskanden framlagts i den i annat isammanhang anmälda propositionen
angående stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1955/56,
dels ock de anslag för sjökarteverket för nämnda budgetår, om vilkas
äskande under fjärde huvudtiteln chefen för handelsdepartementet avser
att senare denna dag framlägga förslag vid anmälan av fråga om inrättande
av ett sjöfartsverk m. m.

Anslag

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar .........

Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader ......

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ...

Armén: Remontering .................................

Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond ...........................

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Marinens delfond ...........................

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.
Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Flygvapnets delfond ........................

Sjökarteverket: Avlöningar ........................

I statsverkspropositionen

upptaget
belopp

2 600 000
295 000
181 000 000
400 000

33 400 000
70 500 000

10 200 000
78 000 000

18 500 000
1 091 000

Slutligt äskat
belopp

2 100 000
295 000
181 700 000
400 000

33 410 000
68 800 000

10 225 000
79 000 000

18 508 000
552 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110	161
Anslag Sj ökar teverket: Omkostnader .....................	I statsverks-propositionen upptaget belopp 440 000	Slutligt äskat belopp 220 000
Sjökarteverket: Mätnings- och rekognoscerings-verksamhet ..........................................	900 000	856 000
Sjökarteverket: Bidrag till internationella hy-drografiska byrån .................................	23 000	23 000
Sjökarteverket: Ombyggnad av sjömätnings-fartyg...................................................	350 000	350 000
Militärpsykologiska institutet: Avlöningar ......	—	229 000
Militärpsykologiska institutet: Omkostnader ...	—	95 000
Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar ............	715 000	597 000
Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader .........	125 000	69 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befäst-ningars delfond ....................................	15 600 000	15 571 000
Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring ........................	14 000 000	14 000 000
Summa	428 139 000	427 000 000

— 1 139 000

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 235) skulle fjärde huvudtitelns
slutsumma för budgetåret 1955/56 vid bifall till vad däri föreslagits
uppgå till 2 018 613 200 kronor. Med hänsyn till de här avgivna förslagen
skulle slutsumman minskas med 1 139 000 kronor till 2 017 474 200 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Patric Kalling

11—89 85 Bihanij Ull riksdagens protokoll 1955. 1 sand. Nr 110

162

Iiungl. Maj:ts proposition nr 110

Bilaga 1

Kryssare av typ Tre Kronor
Nuvarande organisation

Uppbörds*
maskinist
Ma 23

Elektroingenjör

Ca 29

Uppbördselektriker

Ma 21

Maskiningenjör

Ca 29

Fartygsingenjör

Ca 31

Teleingenjör

Ca 29

Artilleriofficer

Ma 27

Skyddsingenjör

Ca 27

Teleuppbördsman

Ma 21

Vapenuppbördsman

Ma 19

Uppbörds timmer -

Ma 21

Eldledn.-

uppbörds -

Ma 21

Vaktbefälhavare
i
maskinrum II
Ma 21

Vaktbefälhavare
i
maskinrum I
Ma 21

Organisation enligt marinchefens förslag

Elektroingenjör

27 lgr

Vaktbefälhavare
2
19/23 lgr

Fartygsingenjör

Ca 31

Teleingenjör

27 lgr

Elektroingenjör
2
19/23 lgr

Teleuppbördsman

Ma 21

Artilleriingenjör

27 lgr

Vaktbefälhavare
1
19/23 lgr

Skyddsingenjör

27 lgr

Skyddsingenjör
2
19/23 lgr

Eldledn.-ingenjör
27 lgr

Artilleriofficer

Ma 27

Maskiningenjör

27 lgr

Anm. Fartygsingenjören, artilleriofficeren och teleuppbördsmannen skall vara marindirektör,
sjöofficer respektive underofficer (förvaltare). Övriga befattningshavare skall vara mariningenjörer,
linje B.

Kungl. Maj:ts proposition nr t JO

163

Bilaga 2

Jagare av typ Halland

Nuvarande organisation

Teleuppbördsman

Ma 19

Uppbördsmaskinist

Ma 23

Uppbördselektriker

Ma 21

Förbindelseofficer

Ma 19/23

Artilleriofficer

Ma 27

Fartygsingenjör

Ca 29

Skyddsingenjör

Ca 27

Vapenuppbördsman

Ma 19

Uppbördstimmerman

Ma 19

Eldledn.-uppbördsman

Ma 19

Organisation enligt marinchefens förslag

Artilleriofficer

Ma 27

Förbindelseofficer

Ma 19/23

Maskiningenjör

19/23 lgr

Teleingenjör

19/23 lgr

Fartygsingenjör

Ca 29

Elektroingenjör

27 lgr

Artilleriingenjör

27 lgr

Skyddsingenjör

19/23 lgr

Eldledningsingenjör

27 lgr

Anm. Fartygsingenjören samt artilleri- och förbindelseofficerarna skall vara högskoleutbildad
mariningenjör respektive sjöofficerare. Övriga befattningshavare skall vara mariningenjörer,
linje B.

164

Kungl. Maj ds proposition nr HO

Bilaga 3

Jagare av typ Öland

Nuvarande organisation Organisation enligt marinchefens

förslag

Fartygsingenjör

Ca 29

Uppbördsmaskinist

Ma 23

Skyddsingenjör

Ca 27

Uppbördselektriker

Ma 21

Fartygsingenjör

27 Igr

Elektroingenjör

19/23 lgr

Maskiningenjör

19/23 lgr

Skyddsingenjör

19/23 lgr

Amu. Samtliga befattningshavare skall
vara mariningenjörer, linje B.

Bilaga 4

Jagare av tgp Visby

Nuvarande organisation Organisation enligt marinchefens

förslag

Uppbörds-	Uppbörds-	Fartygs-	Elektro-
maskinist	elektriker	Ingenjör	ingenjör
Ma 23	Ma 21	19/23 lgr	19/23 lgr

Anm. Befattningshavarna skall vara
mariningenjörer, linje B.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 165

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Vissa ändringar i arméns organisation

A. Ändrad organisation av kavalleriet m. m........................................ 3

Departementschefen .................................................................. 10

B. Ändrad organisation av Upplands regemente m. fl. förband ............ 13

Departementschefen .................................................................. 17

2. Tygstatens reservorganisation ........................................................ 19

Departementschefen .................................................................. 23

3. Marinens tekniska personal ............................................................ 24

Departementschefen .................................................................. 39

4. Flottans underbefälsorganisation ...................................................... 43

Departementschefen .................................................................. 47

5. Flygvapnets underbefälsorganisation m. m........................................ 49

Depax-tementschefen ........... 55

6. Den militärpsykologiska verksamheten inom försvaret ........................ 57

Departementschefen ................... 63

7. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret ....................................... 67

8. Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar ............................................. 68

9. Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader .......................................... 74

10. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................................ 75

Departementschefen .................................................................. 100

11. Armén: Remontering ..................................................................... 106

12. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl..................................... 110

Departementschefen .................................................................. 129

13. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.................................. 136

Departementschefen ..............,................................................... 150

14. Centrala värnpliktsbyrån: Avlöningar ............................................. 156

15. Centrala värnpliktsbyrån: Omkostnader ............................................. 158

16. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring 159