Kungl. Maj:ts proposition nr 110 (Proposition 1954:110)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel
för budgetåret 195*1155 m. m.; given Stockholms
slott den 5 mars 195b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande vissa
anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med
allenast beräknade belopp. Under flygvapnets avlöningsanslag anmäles förslag
om utbyggnad av luftbevakningens personalorganisation. Forskningsanstalten
föreslås skola erhålla ett antal tjänster för forskningsplanering
in. m.

Vidare framlägges förslag till ändrad organisation av försvarets regionala
och lokala fastighetsförvaltning samt av marinledningen. Antalet beställningar
för försvarets reservstater föreslås skola begränsas.

1—188 54

Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5
mars 195b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson,

Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och t. f.
chefen för civildepartementet, statsrådet Nordenstam, anför chefen för försvarsdepartementet,
statsrådet Torsten Nilsson, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid
anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast beräknade
belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts beträffande
några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag, som
återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling
vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän
räckvidd.

En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under
fjärde huvudtiteln för budgetåret 1954/55 torde få intagas i protokollet
efter anslagsberäkningarna.

[1] Försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 15 juli 1953
en utredningsman1 för att verkställa översyn av föreliggande utredningar
och förslag rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen inom
försvaret samt därmed sammanhängande spörsmål ävensom avgiva de förslag,
vilka av utredningen föranleddes. Ifrågavarande översyn är numera
slutförd och utredningsmannen har med skrivelse den 1 december 1953
överlämnat betänkande med förslag i ämnet.

Över betänkandet har yttranden avgivits av överbefälhavaren, chefen för
armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning,
fortifikationsförvaltningen, byggnadsstyrelsen, statskontoret, statens
sakrevision, statens organisationsnämnd, statens lönenämnd, svenska väg 1

Direktören A. Lindencrona.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

och vattenbyggares riksförbund, svenska arkitekters riksförbund, svenska
byggnadsingenjörers riksförbund, statsverkens ingenjörsförbund, Sveriges
arbetsledareförbund, svenska officersförbundet, svenska underofficersförbundet,
försvarsväsendets underbefälsförbund, försvarets civila tjänstemaunaförbund
och försvarsverkens civila personals förbund.

Innan jag upptager utredningsmannens förslag och däröver avgivna yttranden
till behandling vill jag lämna en kortfattad redogörelse för tidigare
utredningar och förslag i ämnet.

Tidigare utredningar och förslag.

Den 27 december 1945 avgav 1944 års fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredning
betänkande med förslag angående omorganisation av
fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret (SOU 1945:65).
Förslaget berörde såväl den centrala som den regionala och lokala förvaltningsorganisationen.
Frågan om organisationen av den centrala förvaltningen
löstes genom beslut av 1947 års riksdag och som resultat härav
trädde fortifikationsförvaltningen i funktion den 1 maj 1948. Slutlig ställning
togs däremot icke till organisationsfrågorna beträffande den regionala
och lokala förvaltningen. Dessa frågor ansågs äga sådant samband med
den framtida utformningen av försvarsorganisationen i övrigt, att desamma
icke för det dåvarande kom under bedömande.

Det av 1944 års utredning framlagda förslaget till regional och lokal förvaltningsorganisation
kan i korthet sammanfattas sålunda.

För arméns del borde militärbefälhavarna alltjämt fungera såsom regionala
fastighetsförvallande myndigheter. Ansvaret för den direkta fastighetsförvaltningen
borde åvila truppförbandscheferna och därmed jämställda
chefer. Vissa skolor, verkstäder och anstalter borde dock sortera
direkt under centralförvaltningen. Inom militärbefälsstaben borde finnas
en fortifikationsavdelning uppdelad på befästningsdetalj och kaserndetalj.
En regementsofficer ur fortifikationskåren avsågs såsom avdelningschef
och samtidigt chef för befästningsdetaljen. En kvalificerad byggnadstekniker
borde vara chef för kaserndetaljen och biträdas av en eller flera
byggnadsingenjörer. Den lokala förvaltningen vid de förband, som är underställda
militärbefälhavarna, ansågs icke kräva någon personal med mera
ingående byggnadstekniska kunskaper. Uppgifter, som krävde sådan sakkunskap,
borde åvila det regionala organet och övriga uppgifter borde kunna
ombesörjas av en truppofficer på deltid som kasernofficer och en kasernunderofficer
i arvodesbefattning.

För marinens del ansåg 1944 års utredning det icke erforderligt med
något mellanled mellan centralorganet och de myndigheter, som omhänderhar
den direkta förvaltningen. Cheferna för byggnadsavdelningarna
vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv borde i fråga om rätten att själva
fatta beslut vara likställda med föredraganden av fortifikations- och byggnadsärenden
vid militärbefälsstab.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

För flygvapnets del föreslog utredningen icke någon ändring av då gällande
organisation. Samtliga lokalmyndigheter skulle således vara direkt
u nderställda centralförvaltningen.

Sedan överbefälhavaren 1946 avgivit förslag om ändrad militärterritoriell
indelning och vissa ändringar i hefälsförhållandena, vilket förslag
dock ej genomfördes, lät överbefälhavaren verkställa särskild utredning av
frågan om den regionala och lokala byggnadsförvaltningens organisation.
Den 31 mars 1947 ingavs skrivelse med förslag i detta hänseende, överbefälhavarens
förslag innebar, att regionala organ gemensamma för samtliga
försvarsgrenar skulle upprättas. Dessa regionalorgan borde utrustas
med såväl fortifikatorisk som byggnadsteknisk expertis och ställas under
ledning av en regementsofficer ur fortifikationskåren såsom fortifikationsbefälhavare.
Organen borde inordnas i militärbefälsstaberna och benämnas
fortifikationsavdelning. Föredragande i byggnadsärenden borde vara en
väl kvalificerad byggnadstekniker. Ansvaret för den lokala byggnadsförvaltningen
borde anförtros den myndighet, som disponerar lokalerna.
Regionalorganet skulle icke äga befälsrätt över dessa lokalmyndigheter,
som sålunda i princip underställdes centralförvaltningen. Arbetsuppgifterna
borde fördelas så, att de ur teknisk synpunkt mera krävande ärendena
ålades regionalorganet. I övrigt skulle regionalorganet tillhandahålla
lokalmyndigheterna erforderlig teknisk expertis, granska, sammanställa
och ur teknisk synpunkt angelägenhetsgradera samt därefter till centralmyndigheten
insända lokalmyndigheternas underhållsförslag.

I yttrande med anledning av överbefälhavarens organisationsförslag förklarade
statens organisationsnämnd, att nämnden i vissa avseenden icke
kunde biträda förslaget. Bl. a. önskade nämnden, att samtliga lägre förhand
och försvarsområden i frågor rörande husbyggnader, övningsfält
in. m. borde utan mellaninstans vara direkt underställda centralorganet.
Kasernofficeren kunde utgå ur organisationen och ersättas av en byggnadsteknisk
expert till truppförbandschefens förfogande såsom föredragande i
frågor rörande byggnadsunderhåll. En särskilt utbildad underofficer borde
i egenskap av kasernförvaltare vara målsman på platsen för kasernvården
samt såsom sådan stå till byggnadsteknikerns förfogande och utöva den
dagliga tillsynen över truppförbandens byggnader.

1946 års militära förvaltningsutredning förordade i sitt yttrande över
överbefälhavarens organisationsförslag, att viss försöksverksamhet förlagd
till tredje militärområdet borde komma till stånd. Försöksorganisationen
borde enligt förvaltningsutredningens mening ansluta till de förslag organisationsnämnden
skisserat.

Dåvarande arméns fortifikationsförvaltning framhöll i anledning av förvaltningsutredningens
förslag, att förutsättningarna härför icke kunde godtagas.
Förvaltningen betonade starkt nödvändigheten av regionala organ
på ifrågavarande områden. Ämbetsverket ville ej motsätta sig försöken

Kungl. Majrts proposition nr 110.

men föreslog, att parallellt med dessa borde överbefälhavarens organisationsförslag
prövas.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 tillstyrkte min företrädare i ämbetet,
att försök ordnades i tredje militärområdet i vad rörde den av forvaltningsutredningen
föreslagna försöksverksamheten och i första militärområdet
såvitt avsåg det regionala organet enligt den av överbefälhavaren
föreslagna organisationen. Riksdagen lämnade Kungl. Maj :ts förslag utan
erinran (rd. skr. 1948: 370). I anledning därav uppdrogs 1948 åt fortifikationsförvaltningen
och statens organisationsnämnd att utföra föi söken i
samråd med 1946 års militära förvaltningsutredning.

Under tiden den 1 juli 1949—den 1 oktober 1950 utfördes ifrågavarande
försök. Härvid prövades inom första militärområdet en organisation med
ett starkt, till militärhefälsstaben anslutet och för samtliga försvarsgrenar
gemensamt regionalt organ. Inom tredje militärområdet tillämpades samtidigt
en annan organisation med militärbefälhavaren som regional myndighet
för förband ur samtliga försvarsgrenar i fråga om befästningsverksamheten
och med alla lokalmyndigheter direkt underställda centralmyndigheten
i fråga om övrig fastighetsförvaltning.

Efter framställning av fortifikationsförvaltningen och statens organisationsnämnd
medgav Kungl. Maj :t genom beslut den 1 juni 1951 att de
under försöken tillämpade organisationsformerna fick tills vidare bibehållas
i avvaktan på beslut om slutlig organisation.

Erfarenheterna från dessa försök sammanfattades i en utförlig rapport.
Denna utmynnade i ett organisationsförslag, som i allt väsentligt anslöt
till principerna i det förslag som överbefälhavaren avgav 1947. Fortifikationsförvaltningens
och organisationsnämndens förslag innebar i huvudsak
följande.

Direkt under centralmyndigheten borde sortera dels de sju regionalmyndigheterna,
militärbefälsstaberna, dels de fyra största marina lokalmyndigheterna
nämligen Stockholms och Karlskrona örlogsvarv samt Stockholms
och Blekinge kustartilleriförsvar. Inom regionalmyndigheterna borde det
för samtliga försvarsgrenar gemensamma regionalorganet för fastighetsförvaltningen,
fortifikationssektionen (sektion VIII) inom militärbefälsstaben,
stå under militär ledning med fortifikationsofficeren såsom sektionschef
och föredragande av gemensamma eller rent militära ärenden. Fortifikationssektionen
borde vara uppdelad på två avdelningar, nämligen dels
en befästningsavdelning med fortifikationsofficeren såsom chef och föredragande,
dels en byggnadsavdelning med eu chefsingenjör (byggnadsdirektör)
såsom avdelningschef och föredragande direkt inför militärbefälhavaren
i de fall detta icke borde åligga sektionschefen. Militärbefälhavaren
borde till chefsingenjören delegera byggnadsärenden av teknisk-ekonomisk
natur rörande arméns anläggningar samt i princip alla byggnadsärenden
rörande marinens och flygvapnets lokalmyndigheter. Chefsingen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

jören borde med biträde av heltidsanställd personal samt vid behov tillfälligt
anställda tekniker svara för kontroll av verksamheten m. m. vid
byggnadsarbeten. Under chefsingenjören borde sortera drift-, elektro- samt
värme-, ventilations- och sanitetsingenjörer, vilka i tekniskt-ekonomiskt
avseende borde biträda samtliga lokalmyndigheter inom militärområdet
oberoende av försvarsgren. Genom denna förstärkning av de fastighetsförvaltande
regionala och lokala myndigheterna ansågs det möjligt att öka
dessas befogenheter och därmed avlasta centralmyndigheten. Inom lokalmyndigheterna
borde i övrigt icke några betj''dande ändringar vidtagas,
dock att kasernofficerare ansågs böra finnas vid de rationaliserade infanteriförbanden
samt att törsvarsområdesstaberna i likhet med militärbefälsstaberna
ansågs böra förstärkas med viss personal ur fortifikationskåren.

I skrivelse den 26 november 1951 hemställde fortifikationsförvaltningen
och organisationsnämnden om ny organisation av försvarets fastighetsförvaltning
i enlighet med de principer, som föreslagits i rapporten. Samtidigt
erinrades om att 1947 års beslut om fortifikationsförvaltningens organisation
var baserat på en utredning avseende jämväl regional- och lokalförvaltningen,
som däri avsetts erhålla en stark uppbyggnad. Då regionaloch
lokalförvaltningens organisation 1948, när centralförvaltningens organisation
genomfördes, ställdes på framtiden i avvaktan på vidare utredning
och då regional- och lokalorganen ditintills varit svagt uppbyggda, var
det uppenbart, att denna omständighet medfört väsentliga svårigheter på
förvaltningsområdet.

Över fortifikationsförvaltningens och organisationsnämndens rapport avgav
berörda myndigheter och organisationer yttranden, överbefälhavaren
framlade i sitt yttrande efter hörande av försvarsgrenscheferna och efter
samråd med fortifikationsförvaltningen och organisationsnämnden ett nytt
förslag till organisation av fastighetsförvaltningen inom försvaret. Detta
förslag avvek från det i rapporten avgivna förslaget i bl. a. följande avseenden.
Marinens och flygvapnets lokala myndigheter borde liksom f. n.
vara direkt underställda den centrala myndigheten. Ifrågavarande myndigheter
borde således icke sortera under militärbefälhavare i dennes egenskap
av regional myndighet för fastighetsförvaltningen. Militärbefälsstaberna
borde erhålla en något annorlunda personalförstärkning än den som
upptagits i rapporten. Fortifikationssektionerna vid militärbefälsstaberna
borde organiseras på annat sätt än som föreslagits i rapporten. Befattningen
som kasernunderoificer vid arméns lokalmyndigheter borde i vissa fall
kunna besättas med överfurir (rustmästare). Utöver den personal som
föreslagits i rapporten borde vid arméns förband finnas en kasernöverfurir.
Marinens och flygvapnets lokalmyndigheter borde i huvudsak bibehålla
nuvarande organisation. Flertalet lokalmyndigheter tillhörande flygvapnet
borde erhålla byggnadstekniskt biträde från fortifikationsförvaltningens
organisation för nybyggnadskontroll eller från annan myndighet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ifrågavarande förslag till organisation av den regionala och lokala fastighetsförvaltningen
anmäldes i propositionen 1953: 110. Jag anförde därvid
att jag icke var beredd att utan ytterligare prövning taga slutlig ställning
till de framlagda förslagen. På grundval av de verkställda undersökningarna
borde, enligt min mening, undersökas huruvida icke fastighetsförvaltningen
inom områden med flera enheter ur krigsmakten kunde samordnas.
Härvid borde även prövas om icke flera enheter belägna i näiheten
av varandra kunde betjänas av ett gemensamt organ för fastighetsförvaltning.
Jag framhöll, att de olika försvarsgrenarnas problem inom
detta förvaltningsområde torde vara så likartade att möjlighet borde föreligga
att, liksom inom centralförvaltningen, samordna desamma i gemensamma
förvaltningsorgan. Om en sådan organisation genomfördes ansåg
jag det möjligt att nedbringa kostnaderna för verksamheten.

Den av mig ifrågasatta utredningen har utförts av den i det föregående
omnämnde utredningsmannen.

Utredningsmannens förslag.

Allmänna synpunkter.

Inledningsvis berör utredningsmannen möjligheten att låta all statens
byggnadsverksamhet -— militär och civil — bedrivas av ett enda centralt
ämbetsverk med regional organisation. Utredningsmannen understryker,
att den militära byggnadsvolymen redan i och för sig är tillräckligt stor
för att uppnå både den specialisering och den decentralisering som synes
önskvärd. Dessutom är den militära byggnadsvolymen väsentligt större än
den civila statliga byggnadsvolym som f. n. omhänderhaves av byggnadsstyrelsen.
Det väsentligaste skälet mot ett sådant gemensamt ämbetsverk
är dock att större delen av den militära byggnadsverksamheten utgör förberedelser
för krig och att det är uppenbart att denna byggnadsverksamhet
under alla omständigheter måste skötas i militär regi.

Utredningsmannen har konstaterat att fortifikationsförvaltningen belastas
med avgöranden i detaljfrågor, vilket lett till en betydande tungroddhet,
tidsförluster samt avsevärda administrations- och resekostnader. Enighet
råder om att ämbetsverket bör avlastas vissa arbetsuppgifter genom
att de regionala byggnads- och underhållsorganen omorganiseras och utbygges.
Däremot råder delade meningar i fråga om det regionala organets
ställning i organisationen. Bl. a. har föreslagits, att regionalorganet placeras
neutralt i förhållande till de tre försvarsgrenarna. Föi en sådan
ordning har, enligt utredningsmannens uppfattning, anförts skäl av både
saklig och mindre saklig natur. Till det senare har utredningsmannen
nödgats räkna den under utredningen klart dokumenterade lika traditionella
som beklagliga misstänksamheten mellan företrädare för olika försvarsgrenar.
Till sakliga skäl hänför utredningsmannen sådana förhållanden
som att den nuvarande militärterritoriella indelningen icke är ensartad

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

samt att armén i sina territoriella organ, militärbefälsstaberna, i fredstid
icke äi utiustad med sakkunskap, som kan sätta vederbörande militärbefälhavare
i tillfälle att göra sakligt grundade, rättvisande avvägningar
mellan de olika försvarsgrenarnas intressen. Utredningsmannen har för
sin del tagit intryck av sistnämnda argument och har blivit övertygad om
att framför allt flygvapnet i fredstid har så säregna och snabbt skiftande
problem att lösa, att dess byggnadsverksamhet i vad avser särskilt behovsprövning
och angelägenhetsgradering bör ledas centralt. Detsamma
gäller emelleitid i viss utsträckning även armén. Utredningsmannen förordar
emellertid att de regionala byggnads- och underhållsorganen anknytes
till militärbefälsstaberna. Detta sker dock med den bestämda reservationen,
att avvägningen mellan olika objekt i fråga om medelstilldelningen
skall ske centralt.

Från flygvapnets sida har till utredningsmannen uttryckts önskemål om
ftygförvaltningen måtte erhålla en mindre byggnadsavdelning med uppgitt
att genomföra vissa brådskande och angelägna arbeten sammanhängande
med luftbevakningens utbyggnad. Utredningsmannen kan icke tillstyrka
en sådan ordning. Utredningsmannen framhåller att om ett stort
^y§Snadsobjekt aktualiseras, som icke lämpligen bör åläggas regionalorganet,
hinder icke bör möta för fortifikationsförvaltningen att med utnyttjande
av byggnadsanslag temporärt upprätta lokalt byggnadskontor.

Det kan av principiella skäl synas önskvärt, framhåller utredningsmannen,
att överföra flygförvaltningens flygfältsbyrå till fortifikationsförvaltningen.
Med hänsyn till att ifrågavarande byrå f. n. leder relativt omfattande
byggnadsarbeten bör, föreslår utredningsmannen, tills vidare icke
någon ändring av nuvarande organisation komma till stånd.

Utredningsmannen förordar, att marinens byggnadsorgan d. v. s. örlogsvarvens
byggnadsdepartement (motsvarande) och kustartilleriförsvarets
fortifikationsförvaltningar med hänsyn till deras betydande kapacitet i
fortsättningen liksom hittills skall vara direkt underställda fortifikationsförvaltningen
i Stockholm. Fortifikationsförvaltningen vid Gotlands kustartilleriförsvar
anses dock böra vara lokalorgan under militärbefälsstaben
i Visby. Den förordade organisationen bör icke hindra samarbete och samverkan
på sätt redan i åtskilliga fall förekommer — mellan marinens
byggnadsorgan och militärbefälsstaberna.

För regionalorganets utformning har utredningsmannen byggt på de erfarenheter
som gjorts dels inom de båda försöksorganisationerna (första
och tredje militärområdena) och dels inom sjätte militärområdet, där av
ålder en relativt kraftig byggnadsorganisation finnes. Utredningsmannen
har jämväl beaktat hur den förhållandevis starka byggnadsorganisationen
inom kustartilleriförsvaren påverkat förhållandena därstädes. Utredningsmannen
har kommit till den slutsatsen att regionalorganet bör utformas
som en sektion uppdelad på en befästningsavdelning och en byggnadsav -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

delning samt vissa andra enheter. Befästningsavdelningen bör lyda under
eu fortifikationsofficer. Som chef för byggnadsavdelningen räknar utredningsmannen
med en byggnadsdirektör. En mycket omstridd fiåga hai
varit huruvida byggnadsdirektören skall vara underställd fortifikationsofficeren
i dennes egenskap av sektionschef eller icke. Utredningsmannen
bar i denna fråga anfört i huvudsak följande.

De militära synpunkterna härutinnan är entydiga, nämligen att så bör
vara fallet. Häremot har anförts i huvudsak psykologiska skäl, bl. a. att
en duktig byggnadstekniker icke kommer att finna sig i att vara underställd
en måhända ung och på byggnadsområdet alls icke lika framstående
fortifikationsofficer. Såsom skäl för fortifikationsofficerens befälsställning
har framhållits, att befästningsavdelningen är i behov av den
civila byggnadsavdelningens tekniska expertis, vilket säkrast kan åstadkommas
genom klara befälslinjer. Gentemot detta har invänts, att samma
resultat kan åstadkommas genom samråd, varemot betonats, att i så tall
vid olika meningar det skulle ankomma på stabschefen i militärbefälsstaben
att fatta avgöranden. Denne saknar emellertid i motsats till fortifikationsofficeren
teknisk utbildning och är dessutom belastad med en
mångfald andra betungande uppgifter. Man synes ej från något håll bestrida,
att fortifikationsofficeren i krig skall lia befälsrätt, och detta faktum
har för utredningsmannen framstått som det väsentligaste skälet för
att i organisationsförslaget ge fortifikationsofficeren befälsrätten. Det
psykologiska momentet har utredningsmannen ingalunda underskattat men
iakttagit, att några svårigheter veterligen icke uppstått av att exempelvis
läkaren i militärbefälsstaben -- i regel med överstelöjtnants grad —
är underställd en generalstabskapten. Väsentligare än prestigefrågor av
nu antytt slag är emellertid det sätt, på vilket militärbefälhavaren kommer
att tillämpa den föreslagna organisationen. Han bör äga betydande
frihet härutinnan och får han, vilket är osannolikt — men kan inträffa
under semester eller liknande — en ung fortifikationsofficer som chef för
befästningsavdelningen, samtidigt som en äldre framstående byggnadsdirektör
är chef för byggnadsavdelningen, lärer militärbefälhavaren eller
hans stabschef icke sakna möjlighet att vidtaga temporär ändring i befälsförhållandet.
Med hänsyn till de omfattande uppgifter av rent tekniskekonomisk
natur, som kommer att åvila regionalorganet, synes det dock
nödvändigt att inom ramen för det föreslagna befälsförhållandet differentiera
ansvaret mellan fortifikationsofficeren och byggnadsdirektören. Detta
låter sig göra genom instruktioner.

Huvuddragen av den föreslagna organisationen.

Fortifikationsförvaltningen — centralorganet — bör avlastas vissa arbetsuppgifter.
Under fortifikationsförvaltningen bör därför finnas en i
personella och andra hänseenden välutrustad regional organisation för
uppgifter sammanhängande med nybyggnad, underhåll m. in. av fortitikatoriska
anläggningar av skilda slag. Ifrågavarande organisation bör i princip
vara gemensam för samtliga försvarsgrenar och anslutas till militärbefälsstaberna.
Fortifikationsavdelningarna vid vissa örlogsvarv och kuslartilleriförsvar
bör vara regionalorgan under den centrala fortifikations -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

förvaltningen. Regionalorganen bör omhänderhava ledningen och utövandet
av all rutinmässig byggnadsverksamhet samt byggnadskontroll och
underhållsverksarnhet. Planläggning och forskning in. m. samt projektering
och byggande av särskilt stora eller svåra objekt bör utföras av centralorganet.
Avvägningsfrågor i samband med medelstilldelning för olika
objekt bör avgöras centralt i samråd mellan fortifikationsförvaltningen och
respektive försvarsgrenschef. Fortifikationsförvaltningens nuvarande organ
för kontroll av nybyggnader in. m., de s. k. H-distrikten, kan vid bifall
till utredningsmannens förslag utgå. Om så befinnes lämpligt bör dock för
större arbetsuppgifter lokala byggnadskontor upprättas. Med hänsyn till
pågående, relativt omfattande byggnadsverksamhet i fråga om flygfält in. in.
bör den till flygförvaltningen hörande flygfältsbyrån tills vidare bibehållas
enligt nuvarande organisation. Den lokala fastighetsförvaltningen bör ■—
under regionalorganen — handhavas av särskild personal vid truppförband,
försvarsområdesstaber, flygbasområdesstaber m. m. Utredningsmannen förordar
icke den ifrågasatta organisationen med en för flera enheter gemensam
lokal fastighetsförvaltning.

Utredningsmannen har ansett sig icke böra närmare pröva frågor rörande
den fasta maskintjänsten, fastighetsförvaltningens förrådstjänst och
skogsvård.

Föreslagen regional organisation.

Regionala fastighetsförvaltande organ bör, som i det föregående nämnts,
organiseras vid varje militärbefälsstab. Som regionala organ räknas i detta
sammanhang även byggnadsdepartementet vid Karlskrona örlogsvarv och
by§8nadsavdelningarna vid Stockholms och Göteborgs örlogsvarv samt
fortifikationsförvaltningarna vid Stockholms, Blekinge, Göteborgs och
Härnösands kustartilleriförsvar. Fortifikationsförvaltningen vid Gotlands
kustartilleriförsvar bör vara lokalorgan under regionalorganet vid staben
för sjunde militärområdet.

Det regionala organet inom militärbefälsstaben har i förslaget utformats
som en sektion med en fortifikationsofficer såsom chef. Sektionen har
uppdelats på — förutom expedition och ritkontor — en befästningsavdelning
och en byggnadsavdelning. För nämnda avdelningar bör enligt
förslaget finnas gemensamma specialdetaljer med ingenjörer och i vissa
fall biträdande ingenjörer för utförande av värme-, vatten- och sanitetssamt
elektricitetsinstallationer in. m. Fortifikationsofficeren skall jämväl
vara chef för befästningsavdelningen. Till avdelningen hör bl. a. en biträdande
fortifikationsofficer och i vissa fall driftingenjörer. Chefen för
byggnadsavdelningen bör benämnas byggnadsdirektör och till sitt förfogande
ha driftingenjörer och verkmästare.

Byggnadsdirektören skall ha det direkta tekniskt-ekonomiska ansvaret
för byggnadsverksamheten i fred. I sin egenskap av avdelningschef kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

mer byggnadsdirektören att deltaga i stabsorienteringar o. d. Militärbefälhavaren
kan uppdraga åt byggnadsdirektören att vara direkt föredragande i
vissa ärenden. Militärbefälhavaren eller hans stabschef kan vidtaga temporär
ändring i befälsförhållandet mellan fortifikationsofficeren och byggnadsdirektören.

Driftingenjörerna vid regionalorganen avses för truppförband och staber
inom militärområdet. En driftingenjör beräknas kunna betjäna fyra
eller möjligen fem förband, om dessa är förlagda på samma plats, men endast
tre förband om förbanden är stora eller belägna å skilda orter. Infanteriregementet
i Falun och arméns jägarskola i Kiruna bör, med hänsyn
till deras geografiska läge, anlita lämplig på platsen verksam ingenjör.

Marinens regionalorgan bör -— i avvaktan på resultaten av pågående utredning
rörande örlogsvarvens organisation m. m. samt organisationsundersökning
beträffande Blekinge kustartilleriförsvar — i huvudsak bibehållas
vid nuvarande organisation. Fortifikationsförvaltningen vid Stockholms
kustartilleriförsvar anses dock redan nu böra förstärkas med en driftingenjör.

Det bör ankomma på vederbörande militärbefälhavare att utfärda bestämmelser
rörande fördelning m. m. av regionalorganets personal.

Föreslagen lokal organisation.

Vid arméns förband bör regelmässigt intendenten tillika vara kasernofficer
och chef för kasernvårdsavdelningen. Vid sådana förband, där
övnings- och skjutfältsfrågor är betydande, bör finnas en särskild skjutfältsofficer.
Den dagliga tillsynen av byggnader m. in. bör utövas av en
kasernunderofficer. Brandtjänsten bör sortera under kasernvårdsavdelningen.
Slutlig ställning har i detta sammanhang icke tagits till frågan
om kasernunderofficeren skall var underofficer på aktiv stat eller i arvodesbefattning.
Utredningsmannen förordar med hänvisning till tidigare förslag
av statens organisationsnämnd och chefen för armén att ytterligare
undersökningar verkställes i denna fråga. Till kasernunderofficerens förfogande
skall stå en eller flera fastighetsarbetare beroende på förbandets
storlek. Dessa arbetare avses ej för större arbeten. För sådant ändamål
bör på orter med flera förband finnas en gemensam arbetargrupp under
verkmästares ledning. För ensamliggande törband bör entreprenadförfarande
i största möjliga utsträckning utnyttjas.

Med hänsyn till det stora antalet tjänstebostäder i Boden bör reparations-
och underhållsarbeten beträffande dessa handläggas direkt av regionalorganet,
under det att vederbörande förbandschef liksom hittills skall
ha ansvaret för tjänstebostädernas fördelning.

Beträffande Karlsborg föreslås gemensam lokalförvaltning för platsbefälet,
luftvärnsregementet, tygstationen och intendenturförrådet under chefen
för luftvärnsregementet i lians egenskap av platsbefälhavare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Förvaltningen av militärstabsbyggnaderna i Stockholm bör överföras
från fortifikationsförvaltningen till fjärde militärområdet.

Vid försvarsområdesstaberna bör en officer med annan kvalificerad
sysselsättning inom staben vara chef för fortifikationsavdelningen. För
Malmö, Stockholm och Kalix försvarsområdesstaber anses det dock erforderligt
med heltidstjänstgörande aktiva officerare ur fortifikationskåren
som avdelningschefer. Varje försvarsområdesstab bör tilldelas en aktiv underofficer
ur fortifikationskåren som biträde åt avdelningschefen. Möjlighet
bör därvid beredas nuvarande förrådsmästare vid försvarsområdesstaberna
att — efter prövning i varje särskilt fall — antagas som underofficerare
vid fortifikationskåren. Försvarsområdesstaberna bör vidare biträdas av
driftingenjörer enligt samma grunder, som gäller för annan lokalmyndighet
inom armén.

Marinens lokalorgan bör i princip bibehålla sin nuvarande organisation.
Sålunda bör såväl fortifikationsunderofficeren som kasernföreståndaren
vid Gotlands kustartilleriförsvar bibehållas. Därjämte skall kustartilleriförsvaret
biträdas av en driftingenjör från militärbefälsstaben i
Visby, örlogsstationerna i Stockholm, Karlskrona och Göteborg bör i fråga
om fastighetsförvaltningen bibehållas under respektive örlogsvarv. Stationschefernas
möjligheter att bevaka rent militära önskemål bör säkerställas
genom instruktioner. Förvaltningen av de byggnader som tillhör
sjökrigsskolan i Näsbypark bör omhänderhavas av fortifikationsförvaltningen
vid Stockholms kustartilleriförsvar.

För flygvapnets del innebär förslaget följande. Flygvapnets anläggningar
på Gotland bör förvaltas av Gotlands kustartilleriförsvar och ej som
nu sker av flygbasområdesstaben i Stockholm. Detta beräknas icke medföra
någon utökning av personalen vid Gotlands kustartilleriförsvar. I övrigt
föreslås ingen ändring av nuvarande personalorganisation vid flygvapnets
flottiljer och flygbasområdesstaber. Dessa skall — i likhet med
arméns förband — biträdas av driftingenjörer från regionalorganen. Därjämte
skall på orter, där arbetargrupp finnes, denna jämväl utnyttjas för
härför lämpliga uppgifter vid förband ur flygvapnet.

Föreslagna personaländringar.

För att genomföra den föreslagna organisationen räknar utredningsmannen
med en utökning av fortifikationskårens officerskader med sammanlagt
tio beställningar, varav fyra för majorer i Ma 30 och sex för kaptener
i Ma 27. Av maj or sbeställningarna avses en för officer till chefens för
fortifikationskåren förfogande, en för Heinsö kustartilleriförsvar samt två
för försvarsområdesstaber. Kaptensbeställningarna avses för fem militärbefälsstaber
och en försvarsområdesstab. Vidare föreslås att en beställning
för överste eller överstelöjtnant i Ma 37 eller Ma 33 utbytes mot en
beställning för överste i Ma 37, en beställning för överstelöjtnant i Ma 33

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

utbytes mot en beställning för överste i Ma 37, en beställning för överstelöjtnant
eller major i Ma 33 eller Ma 30 och fem beställningar för majorer
i Ma 30 utbytes mot sex beställningar för överstelöjtnanter i Ma 33 samt
sex beställningar för majorer eller kaptener i Ma 30 eller Ma 27 utbytes
mot sex beställningar för majorer i Ma 30. För de föreslagna underofficersbefattningarna
vid försvarsområdesstaberna beräknas en utökning av
fortifikationskårens underofficerskader med tio förvaltarbeställningar i
Ma 23, tio förvaltarbeställningar i Ma 21 samt en fanjunkarbeställning i
Ma 19. Vid bifall till sistnämnda förslag kan tjänster för 20 förrådsmästare
i Cg 17 vid försvarsområdesstaberna utgå.

Enligt utredningsmannens förslag erfordras vid regionalorganen följande
tjänster för civil personal med avlöning från avlöningsanslag.

Antal Tjänstebenämning

3 byggnadsdirektörer ...........................

4 byggnadsdirektörer ...........................

2 byggnadsdirektörer ...........................

1 biträdande byggnadsdirektör ...............

4 driftingenjörer ....................................

6 driftingenjörer ....................................

4 ingenjörer (VVS) ..............................

1 ingenjör (VVS) .................................

4 ingenjörer (El) .................................

1 ingenjör (El) ....................................

19 tekniker ..........................................

7 tekniker ..........................................

Lönegrad

Ce 33
Ce 31
Ce 29
Ce 29
Ce 27
Ce 25
Ce 23
Ce 27
Ce 25
Ce 23
Ce 27
Ce 25
Ce 23
Ce 19
Ce 15

Antal Tjänstebenämning

2 förste kansliskrivare ...........................

3 kansliskrivare ....................................

5 kanslibiträden ....................................

4 biträden för skriv- och kontorsgöromål ...

6 verkmästare .......................................

5 verkmästare .......................................

1 verkmästare .......................................

Lönegrad

..... Ce 17

..... Ce 15

..... Cell

enligt reglerad
befordringsgång

...... Ce 21

...... Ce 19

...... Ce 17

Den tekniska och kamerala personal, som erfordras för normal underhålls-
och nybyggnadsverksamhet, bör enligt utredningsmannens förslag
avlönas från avlöningsanslag. Vid större än normal belastning på regionalorganen
bör organisationen kunna förstärkas med tillfälligt anställd personal.
Kostnaderna härför bör bestridas från sakanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

Kostnadsberäkningar.

Den föreslagna personalorganisationen beräknas beträffande civil personal
vid regionalorganen medföra en ökning av belastningen på avlöningsanslag
med i runt tal 1 215 000 kronor. Kostnadsökningen vid fullt genomförd
organisation för föreslagen utbyggnad och förändring av fortifikationskåren
beräknas till cirka 285 000 kronor. Den totala ökningen av belastningen
på avlöningsanslag uppgår således vid bifall till utredningsmannens
förslag till i runt tal (1 215 000 + 285 000 =) 1 500 000 kronor. Utredningsmannen
räknar emellertid med att denna ökning, efter det den föreslagna
organisationen helt genomförts, minst skall kompenseras av motsvarande
minskning av kostnaderna för den centrala förvaltningen.

Remissutlåtanden.

Flertalet remissinstanser tillstyrker i huvudsak utredningsmannens förslag
till organisation av försvarets fastighetsförvaltning. Frågorna om militärt
anknutna eller fristående civila regionalorgan, om byggnadsdirektörernas
ställning inom föreslagna regionalorgan samt om utformningen av
flygvapnets organisation för fastighetsförvaltning m. m. har dock föranlett
mera väsentliga meningsskiljaktigheter. Därutöver har anförts skiljaktiga
meningar i vissa detaljfrågor. Några myndigheter anser att den föreslagna
organisationen nu kan i huvuddrag genomföras men att vissa ytterligare
utredningar kräves innan förslaget i sin helhet kan godtagas.

Överbefälhavaren och övriga militära myndigheter med undantag av chefen
för flygvapnet tillstyrker i allt väsentligt det framlagda förslaget. Överbefälhavaren
uttalar, att försvarsgrensledningarnas berättigade intressen synes
ha tillgodosetts i förslaget, samtidigt som den föreslagna organisationen
väl torde fylla de krav, som måste ställas — framför allt i krig — på befästnings-
och byggnadsverksamheten inom militärområdena. Genom att
all avvägning rörande medelstilldelningen för skilda objekt skall ske centralt,
tillförsäkras försvarsgrenscheferna erforderligt inflytande på nybyggnadsverksamheten.
överbefälhavaren framhåller vidare, att den samordning
i regional instans, som föreslagits, står i överensstämmelse med
principerna i de direktiv, som givits pågående utredning rörande den militärterritoriella
indelningen, överbefälhavaren hälsar med tillfredsställelse
förslaget att fortifikationsofficeren skall vara chef för militärbefälsstabens
fortifikationssektion.

Chefen för armén förordar, att föreslagen organisation av regionalorganen
och försvarsområdesstaberna genomföres den 1 juli 1954 samt att
övriga organ i princip organiseras i enlighet med utredningsmannens förslag
fr. o. m. nyssnämnda tidpunkt. Detaljutformningen och personalbehovet
bör närmare undersökas av statens organisationsnämnd. Arméchefen
föreslår vissa ändringar av utredningsmannens personalberäkningar.

Chefen för marinen anser att förvaltningen av sjökrigsskolans byggna -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

der m. m. bör handhavas av Stockholms örlogsvarv och ej, som utredningsmannen
föreslagit, av Stockholms kustartilleriförsvar. I övrigt har marinchefen
i stort sett intet haft att erinra mot utredningsmannens förslag.

Chefen för flygvapnet framhåller bl. a. följande. Fastighetsförvaltningen
har en militär sida och en byggnadsteknisk-ekonomisk sida. Den förstnämnda
sidan omfattar operativa och ekonomiska avvägningar i stort,
byggnadsplanering m. m. Denna verksamhet kan för flygvapnets del
endast ledas av flygvapnets myndigheter. Den sistnämnda sidan består
huvudsakligast av åtgärder för att sätta i gång nybyggnads- och underhållsarbeten
samt för att kontrollera sådana arbeten. Endast den byggnadsteknisk-ekonomiska
sidan av verksamheten kan decentraliseras och
bör så långt möjligt delegeras till lokalorganen. I den mån sådan verksamhet
icke kan handhavas av lokalorganen bör den åvila fortifikationsförvaltningen
eller regionalorgan, som är gemensamma för försvarsgrenarna
och i förhållande till dem neutrala. En stel organisation med anslutning
till militärbefälsstaberna anser flygvapenchefen vara olämplig.
Beträffande anläggningar invid Stockholm bör all teknisk-ekonomisk verksamhet,
som ej kan delegeras till lokalorganen, lämpligen handhavas av
centralorganen. Förvaltningen av flygvapnets anläggningar på Gotland bör
även i fortsättningen handhavas av flygbasomrädesstaben i Stockholm. De
militära och regionala cheferna bör ha direktivrätt i förhållande till de
fristående regionalorganen för fastighetsförvaltning in. m. Lokalorganen
bör i tekniskt-ekonomiskt avseende biträdas av lokalt placerade, regelmässigt
deltidstjänstgörande byggnadsingenjörer som rekryteras från i första
hand statliga organ på platsen. Flygvapnets lokalorgan bör bibehålla sin
nuvarande organisation.

Fortifikationsförvaltningen anser, att utredningsmannens förslag innebär
en ändamålsenlig lösning av hithörande problem. Ämbetsverket delar
helt utredningsmannens uppfattning att en avsevärd del av centi-alförvaltningens
arbetsuppgifter bör överföras till regionalmyndigheten. Fortifikationsförvaltningen
har intet att erinra mot att fortifikationsofficer placeras
som chef för militärbefälsstabens fortifikationssektion. De vid sektionen
placerade ingenjörerna in. fl. för värme, vatten och sanitet samt elektricitet
bör inordnas i byggnadsavdelningen. Den för flerförbandsorter föreslagna
arbetargruppen bör i administrativt avseende knytas till visst lokalförband.
Enligt ämbetsverkets mening bör redan nu principbeslut fattas
om att överföra bränslekontrollen och därtill anknutna verksamheter från
arméförvaltningen till fortifikationsförvaltningen. Ämbetsverket anser det
möjligt att vid genomförandet av den föreslagna organisationen minska avlöningskostnaderna
på sakanslag med belopp, som motsvarar den av utredningsmannen
framräknade kostnadsökningen på avlöningsanslag för
förordad omorganisation av regional- och lokalorganen samt fortifikationskåren.
Detta innebär personalminskningar vid fortifikationsförvaltningen.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110.

Ämbetsverket utesluter icke möjligheten av att ytterligare kostnadsminskningar
kan ernås sedan organisationen vunnit erforderlig stadga. Enligt
fortifikationsförvaltningens uppfattning torde det bli nödvändigt att även
i framtiden bibehålla extra ordinarie tjänster på sakanslag vid regionaloch
lokalorgan. För detaljutformningen av organisationsförslagen, undersökningar
av dess inverkan på centralförvaltningens organisation, utarbetande
av erforderliga reglementen och instruktioner samt för genomförande
av beslutade förändringar i personaluppsättningen anser ämbetsverket
ofrånkomligt att tillsätta en särskild kommitté, vilken lämpligen bör bestå
av en enda utanför ämbetsverket stående person med erforderligt sekretariat.
Fortifikationsförvaltningen föreslår slutligen att föreskrift utfärdas
om att vid återbesättande av vakanta tjänster inom fortifikationsförvaltningen
samråd skall äga rum med nyssnämnde utredningsman.

Försvarets civilförvaltning anser det beklagligt, att utredningsmannen
icke ingått mera i detalj än som skett på alla de spörsmål, som måste
lösas i samband med ställningstagandet till föreliggande organisationsfråga.
Med hänsyn till att förslaget i allt väsentligt ansluter sig till och
bygger på tidigare framlagda, mera detaljerade förslag i ämnet, anser
civilförvaltningen det likväl vara möjligt att nu taga slutlig ställning till
förevarande spörsmål. Ämbetsverket erinrar om att departementschefen
vid anmälan av propositionerna 1950: 196 och 1951: 110 framhållit att frågan
om organisationen av den fasta maskintjänsten vid försvaret borde
upptagas till slutlig prövning sedan klarhet vunnits om den militära fastighetsförvaltningens
framtida gestaltning. Ämbetsverket ifrågasätter nödvändigheten
av att tillskapa särskilda regionala organ för marinens myndigheter
i den utsträckning, som utredningsmannen föreslagit. Detta organisationsspörsmål
bör enligt civilförvaltningens mening prövas av nu pågående
utredning rörande örlogsvarvens organisation m. m. Ämbetsverket
framlägger vissa detalj förslag till övergångsanordningar vid genomförandet
av förslaget. Den nya organisationen bör enligt civilförvaltningens mening
genomföras av fortifikationsförvaltningen i samråd med statens organisationsnämnd,
måhända lämpligen genom en för ändamålet utsedd särskild
arbetsdelegation med representanter för nämnda organ.

Statskontoret har i stort sett icke funnit något att invända mot att hithörande
frågor löses efter nu angivna riktlinjer. Statskontoret finner det
dock synnerligen angeläget att — innan principbeslut fattas — en uppskattning
av nedgången i fortifikationsförvaltningens lönekostnader kommer
till stånd. Först härigenom skapas förutsättningar för ett närmare
bedömande av det ekonomiska utfallet av omorganisationen.

Statens sakrevision, som ansett sig icke böra ingå på de i förslaget upptagna
personal- och lönefrågorna, vill för sin del tillstyrka, att den regionala
och lokala fastighetsförvaltningen inom försvaret ordnas efter de
riktlinjer utredningsmannen uppdragit. Sakrevisionen har härvid särskilt

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

beaktat de fördelar, som i underhållshänseende kan ernås genom den föreslagna
organisationen.

Statens organisationsnämnd anser att en stark regional organisation är
en viktig förutsättning för en effektiv förvaltning på ifrågavarande område.
Nämnden biträder vad utredningsmannen föreslagit om de regionala
organens uppgifter och organisation. Nämnden är dock något tveksam
i fråga om ändamålsenligheten av att personalen för värme m. m. och
elektricitet vid regionalorganet bildar särskilda detaljer utanför byggnadsavdelningen.
Vad utredningsmannen föreslagit om den lokala organisationen
tillstyrkes av nämnden med den reservationen att arbetsuppgifterna
för kasernunderofficer i de fall då arbetsgrupp står till förfogande icke
motiverar att för tjänsten avses underofficer. För sådana fall torde det
vara lämpligare med överfurir. Nämnden anser det angeläget, att ny organisation
i huvudsaklig överensstämmelse med den av utredningsmannen
föreslagna snarast genomföres.

Byggnadsstyrelsen delar utredningsmannens uppfattning, att den militära
byggnadsvolymen är tillräckligt stor för att uppnå den specialisering
och den decentralisering som är önskvärd. Byggnadsstyrelsen anser att det
militära inflytandet på försvarets byggnadsverksamhet i allt väsentligt bör
begränsas till det förberedande och planerande planet. Styrelsen kan alltså
icke ansluta sig till utredningsmannens förslag att utförandet av militära
byggnads- och underhållsarbeten skall stå under militär ledning. Styrelsen
ifrågasätter huruvida det är möjligt att inom ett regionalorgan, som
är utformat enligt utredningsmannens förslag, överflytta ansvaret i tekniskt-ekonomiskt
avseende från organets chef till en honom underordnad
befattningshavare. Det synes byggnadsstyrelsen självklart och nödvändigt
att de i regionalorganen upptagna värme-, sanitets- och elingenjörerna
underställes byggnadsdirektören. Styrelsen finner det vara en allvarlig
brist att utredningsmannen icke närmare klarlagt regionalorganens ställning
i förhållande till centralorganet samt de ekonomiska konsekvenserna
för centralorganet vid ett genomförande av den föreslagna organisationen.

Statens lönenämnd har den uppfattningen, att det är synnerligen angeläget
att föreliggande fråga snarast bringas till sin slutliga lösning. Lönenämnden
förordar emellertid, att förslaget i vad det avser personalens lönegradsplacering
göres till föremål för ytterligare översyn.

Svenska underofficersförbundet anser det möjligt att med den uppläggning
av den lokala organisationen som utredningsmannen föreslagit slopa
befattningen som kasernunderofficer. Förbundet betraktar det som en felbedömning
att utredningsmannen upptagit nämnda befattning. I övrigt
uttalar sig förbundet i huvudsak för den föreslagna organisationen.

Svenska officersförbnndet och försvarsväsendets underbefälsförbund har
avstått från att taga ställning till huvuddragen av utredningsmannens
förslag. Förbunden har emellertid närmare yttrat sig i vissa personalfrågor.
2-168 54 Ttihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Flertalet civila personalorganisationer anser att utredningsmannens förslag
icke är den bästa lösningen av ifrågavarande problem. Bl. a. anser förbunden
att den regionala byggnadsorganisationen bör vara fristående i förhållande
till militära myndigheter och lyda direkt under fortifikationsförvaltningen.
De tillstyrker emellertid att en organisation i enlighet med
de av utredningsmannen uppdragna riktlinjerna prövas. Förbunden har
som regel uttalat avvikande meningar i fråga om utredningsmannens förslag
till personalorganisation.

Svenska väg- och vatlenbtjggares riksförbund framhåller att en fristående
regionalorganisation gör det lättare att i framtiden samordna statens
militära och civila byggnadsverksamhet. Fortifikationsförvaltningens möjligheter
att utöva den högsta tillsynen av underhåll och vård av försvarets
fastigheter minskar enligt förbundets mening, om militärbefälsstaberna blir
regionalorgan. Förbundet har intet att erinra mot utredningsmannens förslag
beträffande utformningen av den lokala organisationen.

Enligt svenska byggnadsingenjörers riksförbund bör regionalförvaltningens
geografiska verksamhetsområde icke bestämmas så fast som sker, om
den föreslagna organisationen genomföres. Behovet av samråd mellan å ena
sidan byggnadsorganet och å andra sidan olika militära myndigheter bör
icke hindra ett tämligen fritt val av verksamhetsområden. Förbundet kan
icke dela utredningsmannens uppfattning i fråga om utformningen av den
lokala organisationen. Förbundet har funnit att lokalmyndigheternas intresse
för biträde av teknisk sakkunskap är större än intresset för en mer
eller mindre utpräglad militär organisation. Av instruktionen för kasernofficer
vid förband inom första militärområdet under organisationsförsöken
framgår, enligt förbundet, att arbetsuppgifterna är av civil och teknisk
natur och knappast kan anföras som motiv för behov av militär sakkunskap.
Av uttalanden från militärbefälhavarna för första och tredje
militärområdena efter försöksperioden har förbundet funnit att vare sig
kasernofficeren eller kasernunderofficeren är kompetent att handhava kasernvården
m. m. utan att han dessförinnan erhåller byggnadsteknisk utbildning.
Förbundet förordar således civil kasernförvaltare som chef för
kasernvårdsavdelningen. Denne bör jämte maskinmästaren sortera direkt
under högre teknisk sakkunskap lämpligen en driftingenjör med anknytning
till ett regionalorgan.

Statsverkens ingenjörsförbund anser att utredningsmannen lagt tonvikten
mindre på vård i teknisk betydelse än på förvaltning i administrativ
mening. Förbundet beklagar att det efter den senaste utredningen fortfarande
icke finnes något genomarbetat alternativ till en rent militär lösning.
Fortifikationsförvaltningens nuvarande regionala organisationsformer
är emellertid, enligt förbundets uppfattning, ur många synpunkter
otillfredsställande, varför förbundet — ehuru med största tvekan — funnit
att en organisation enligt utredningsmannens huvudprinciper med

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

vissa ändringar utgör ett mindre ont än ett ytterligare uppskov under fortsatt
utredande med ovisst resultat.

Utredningsmannens förslag är enligt Sveriges arbetsledare/örbund i rätt
hög grad en kompromisslösning. Då detta måhända är enda sättet, framhåller
förbundet, att överhuvudtaget finna någon lösning av detta problemkomplex,
har förbundet avstått ifrån att anlägga några principiella synpunkter
på förslaget. Förbundet har emellertid anfört vissa detaljanmärkningar
samt framhållit att det icke tagit ställning till de av utredningsmannen
föreslagna lönegradsplaceringarna.

Försvarets civila tjänstemannaförbund hävdar, att det vid varje lokalförvaltning
bör finnas ett lokalt nybyggnads- och underhållsorgan underställt
driftingenjören, varvid dock två förband — under vissa förutsättningar
tre — kan betjänas av en och samme driftingenjör. Vid varje förband
bör för den dagliga verksamheten finnas en civil kasernföreståndare
med verkmästarkompetens samt maskinmästare. Tjänstemannaförbundet
föreslår, att Gotlands kustartilleriförsvar i likhet med övriga kustartilleriförsvar
upptages såsom regionalt organ. I fråga om regionalorganets utformning
förordar förbundet att detaljerna för värme, vatten och sanitet
samt elektricitet ingår i byggnadsavdelningen. Ritkontorets personal bör
lämpligen fördelas på byggnads- och befästningsavdelningarna med hänsyn
till behoven. Förbundet framhåller, att tillräcklig motivering för utbyte
av förrådsmästarna vid försvarsområdesstaberna mot underofficerare
icke förebragts. Förrådsmästarna bör enligt förbundets mening bibehållas
och överföras till extra ordinarie anställning, varvid lönegradsplaceringen
bör bli föremål för omprövning. Om beslut fattas innebärande att förrådsmästarna
skall utgå ur organisationen bör dock nuvarande befattningshavare
få kvarstå i tjänst till uppnådd pensionsålder. Föreslagen personalorganisation
bör enligt förbundets mening betraktas som en försöksorganisation
och frågan om såväl personalbehov som lönegradsplacering överses
sedan organisationen hunnit erhålla erforderlig stadga.

I likhet med tjänstemannaförbundet hävdar försvarsverkens civila personals
förbund att kasernvården vid lokalorganen bör vara underställd
civil verkmästare. Därigenom skulle kasernunderofficeren icke vara behövlig.
Förbundet delar icke utredningsmannens uppfattning att även
smärre arbetsuppgifter bör kunna utlämnas till enskilda firmor. Skapas
en erfaren yrkesarbetarkår för kasernvården bör det, framhåller förbundet,
bli billigare att utföra allt underhållsarbete och även mindre till- och
ombyggnader i egen regi. Förbundet har ej något att erinra mot de föreslagna
lönegradsplaceringarna men anser ändock att sakkunnig personal
inom eller anknuten till försvarsdepartementet bör granska förslaget i
denna del.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Departementschefen.

Fastighetsförvaltningen inom försvaret har varit föremål för ett flertal
utredningar under de senaste tio åren. Utredningsarbetet har hittills haft
till resultat att en för försvaret gemensam central myndighet för fastighetsfrågor
-—- fortifikationsförvaltningen -—- inrättats. Den regionala och
lokala fastighetsförvaltningen har av skilda anledningar icke fått sin organisation
slutligt ordnad. Bl. a. har det visat sig svårt att nå en någorlunda
fullständig anslutning till vissa av de framlagda förslagen. Därjämte har
det vid vissa tillfällen ansetts nödvändigt att avvakta resultaten av pågående
översyn av försvarsorganisationen i övrigt innan beslut fattades
rörande ifrågavarande delar av fastighetsförvaltningen. Situationen är f. n.
den att fastighetsförvaltningen på det regionala och lokala planet i flera
fall ombesörjes av provisoriska organ av skilda typer.

Vid anmälan av propositionen 1953: 110 anförde jag, att jag icke var
beredd att utan ytterligare prövning taga slutlig ställning till de föreliggande
förslagen till organisation av försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning.
Ifrågavarande prövning, som utförts av en tillkallad
utredningsman, är numera slutförd. Betänkande i ämnet avgavs i december
1953 och jag har i det föregående lämnat en redogörelse för detsamma.
Även om, som utredningsmannen för övrigt förutsatt, vissa ytterligare utredningar
erfordras anser jag i likhet med flertalet remissinstanser det
dock angeläget att ett principförslag ifråga om organisationen av förevarande
förvaltningsområde nu framlägges och underställes riksdagen för
godkännande. De ytterligare undersökningar på speciella punkter som erfordras
torde få verkställas i samband med att organisationen närmare
utformas och genomföres. För dessa uppgifter räknar jag med att anlita
särskild sakkunnig.

Jag delar utredningsmannens uppfattning att den militära byggnadsvolymen
är så stor och speciell att den bör särskiljas från övrig statlig
bygSnadsverksamhet. Jag instämmer ävenledes i den av utredningsmannen
förordade principen att välutrustade regionala organ bör skapas för förvaltningen
av försvarets befästningar och byggnader. Dessa organ bör
övertaga vissa av de arbetsuppgifter som f. n. fullgöres av den centrala
myndigheten. Härigenom kan fortifikationsförvaltningens organisation
minskas. Därjämte bör en sådan ändring medföra att fortifikationsförvaltningen
i högre grad än nu är fallet kan inrikta sin verksamhet på
centrala och mer betydande frågor. De framlagda utredningarna synes
mig klart utvisa att fortifikationsförvaltningen f. n. i alltför stor utsträckning
tages i anspråk för att handlägga rutinärenden och detaljfrågor.

Enligt nu gällande ordning omhänderhaves fastighetsförvaltningen på
det regionala planet förutom av militärbefälsstaberna dels av vissa organ
för nybvggnadskontroll in. in. som inrättats av fortifikationsförvaltningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

och vilka utgör delar av denna myndighet, dels av örlogsvarvens och kustartilleriförsvarens
fortifikationsorgan. Sistnämnda organ har successivt utbyggts
och därigenom kommit att erhålla ställning som regionalmyndigheter.
Utredningsmannen förordar att de av foriifikationsförvaltningen
inrättade regionala organen utgår ur organisationen och att enheterna för
befästnings- och byggnadsfrågor inom militärbefälsstaberna utbygges.
Örlogsvarven och kustartilleriförsvaren — med undantag av Gotlands kustartilleriförsvar
— bör bibehålla sin ställning. Vid varje militärbefälsstab
skall enligt förslaget finnas en fortifikationsseklion uppdelad på en befästningsavdelning,
en byggnadsavdelning, två detaljer för värme-, vatten-,
sanitets- och elkraftsfrågor, ett ritkontor samt en expedition. Som sektionschef
skall tjänstgöra en fortifikationsofficer, vilken tillika skall vara
chef för befästningsavdelningen. Byggnadsavdelningen skall stå under
ledning av en byggnadsdirektör. Genom tjänstgöringsföreskrifter skall
uppdragas åt byggnadsdirektören att direkt under militärbefälhavaren
ansvara för vissa åtgärder inom sitt verksamhetsområde. Byggnadsdirektören
skall sålunda i tekniskt och ekonomiskt avseende ansvara för byggnadsverksamheten
inom militärområdet i fred. Det väsentligaste skälet
till att fortifikationsofficeren bör vara sektionschef är, enligt utredningsmannen,
att fortifikationsofficeren skall leda all byggnadsverksamhet
inom militärområdet under krig.

Skiljaktiga meningar har anförts rörande utformningen av den föreslagna
sektionen inom militärbefälsstaben. Vissa militära och civila myndigheter
instämmer i utredningsmannens förslag, under det att framförallt
personalorganisationerna riktar invändningar mot detsamma. Personalorganisationerna
finner ej tillräckliga skäl förebragta för att byggnadsdirektören
skall ställas under fortifikationsofficeren. Jag har för min del kommit
till den slutsatsen att i vart fall inom vissa ur mobiliseringssynpunkt särskilt
viktiga militärområden såsom sjätte militärområdet bör finnas en
fortifikationssektion under ledning av en fortifikationsofficer. Inom övriga
militärområden torde det i princip icke vara nödvändigt att sammanslå
befästnings- och byggnadsavdelningarna till en sektion. Jag har därvid
beaktat att utredningsmannen i likhet med tidigare utredningar förordat
att byggnadsdirektören erhåller en icke obetydlig självständighet i förhållande
till fortifikationsofficeren. Därest fortifikationssektion icke inrättas,
kommer avdelningscheferna att lyda direkt under militärbefälhavaren.
Erforderligt samarbete mellan avdelningscheferna bör då kunna
regleras genom instruktioner. Det bör ankomma på den sakkunnige som
jag avser att anlita för att närmare utforma och genomföra organisationen
efter de allmänna riktlinjer som här uppdrages att avgiva detaljförslag i
denna de!. Jag förutsätter givetvis att, därest en organisation med skilda
avdelningar genomföres, detta icke skall medföra att befästningsavdelningen
kommer alt utvecklas till en byggnadsavdelning.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110.

Med hänsyn till vad bl. a. byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen
härutinnan anfört förordar jag att ingenjörer och övriga tekniker
avsedda för installationer in. in. för värme, vatten, sanitet och elström
underställes byggnadsdirektören. De av utredningsmannen förordade
detaljerna kommer härigenom icke att erfordras. För ritarbete erforderlig
personal bör vid de militärområdesstaber där fortifikationssektion icke
bildas antingen sammanföras till ett ritkontor eller fördelas på befästningsoch
byggnadsavdelningarna. Nämnda avdelningar bör vid samtliga militärområdesstaber
betjänas av en gemensam expedition som i administrativt
avseende regelmässigt bör ställas under fortifikationsofficeren.

Enligt utredningsmannens förslag skall varje militärbefälhavare i frågor
rörande befästningars och andra byggnaders förvaltning in. in. vara
regional instans för lokalmyndigheter ur samtliga försvarsgrenar. Med
hänsyn till alt örlogsvarven och kustartilleriförsvaren med undantag av
Gotlands kustartilleriförsvar avses erhålla ställning som regionalmyndigheter
kommer marinens lokalförband icke att underställas militärbefälhavarna.
örlogsstationerna och kustartilleriets truppförband bör nämligen
liksom hittills ifråga om fastighetsförvaltningen sortera under närbeläget
örlogsvarv respektive kustartilleriförsvar. Gotlands kustartilleriförsvar med
tillhörande truppförband föreslås skola lyda under militärbefälhavaren i
sjunde militärområdet. Vidare skall enligt förslaget flygflottiljerna i
Kalmar och Ronneby samt sjökrigsskolan i Näsbvpark repliera på Blekinge
respektive Stockholms kustartilleriförsvar. Med nämnda undantag skall
flygvapnets flottiljer, flygbasområdesstaber, verkstäder in. in. i likhet med
arméns truppförband, försvarsområdesstaber in. in. i fråga om fastighetsförvaltningen
lyda under militärbefälhavare. Utredningsmannen har emellertid
betonat att hans förslag bygger på förutsättningen alt behovsprövning
och angelägenhetsgradering av förekommande arbetsuppgifter skall
ske centralt i samråd mellan 1''ortifikationsförvaltningen och respektive
försvarsgrenschef. Jag har i stort sett intet att erinra mot de av utredningsmannen
framlagda huvudprinciperna för ordnandet av förvaltnings--och befälslinjer mellan regional- och lokalorganen. Jag vill emellertid
framhålla, att i de fall lokalmyndighet har för dess normala arbetsuppgifter
i övrigt avsedd personaluppsättning och utrustning som gör det möjligt för
myndigheten att självständigt ombesörja huvuddelen av förekommande arbetsuppgifter
inom myndighetens verksamhetsområde regionalorganets inflytande
på verksamheten i erforderlig grad torde böra minskas. Ur dessa
synpunkter synes exempelvis flygvapnets centrala verkstäder böra erhålla
en relativt självständig ställning i organisationen.

Beträffande den lokala organisationen har utredningsmannen föreslagit i
huvudsak följande. Vid arméns truppförband skall fastighetsfrågorna handläggas
inom en kasernvårdsavdelning. Intendenten bör regelmässigt tillika
vara kasernofficer. Vidare bör finnas en kasernunderofficer samt ett med

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

hänsyn till de lokala förhållandena avpassat antal fastighetsarbetare. Vid
vissa förband bör finnas särskild skjutfältsofficer. Frågan om befattningen
såsom kasernunderofficer skall bestridas av underofficer på aktiv
stat eller i arvodesbefattning bör enligt utredningsmannen ytterligare
undersökas. Utredningsmannen föreslår att brandtjänsten handhaves av
kasernvårdspersonalen. Marinens och flygvapnets truppförband föreslås
skola bibehålla nuvarande personalorganisation. Försvarsområdesstabernas
fortifikationsavdelningar bör stå under ledning av en officer med
annan kvalificerad sysselsättning vid staben. För Kalix, Stockholms
och Malmö försvarsområdesstaber räknar utredningsmannen med heltidstjänstgörande
aktiva officerare ur fortifikationskåren. Vid envar av försvarsområdesstaberna
bör finnas en aktiv underofficer ur fortifikationskåren
som biträde åt avdelningschefen. Flygbasområdesstaberna bör bibehållas
vid nuvarande organisation. Lokalmyndigheterna skall betjänas av
deltidstjänstgörande driftingenjörer tillhörande regionalorganen. På garnisonsorter
bör finnas en för samtliga förband på orten gemensam arbetargrupp
för större arbeten. Ensamliggande förband bör för sådana arbeten
anskaffa arbetskraft genom entreprenadförfarande. Utredningsmannen har
ansett sig icke kunna förorda att flera enheter ur krigsmakten belägna i
närheten av varandra betjänas av ett gemensamt organ i fastighetsfrågor.

Jag har vid mina överväganden rörande den lokala organisationen
kommit till delvis andra slutsatser än utredningsmannen. Jag anser således
att den av utredningsmannen föreslagna arbetargruppen på orter med
flera förband bör kompletteras med personal för övriga kasernvårdsuppgifter.
Därest arbetsuppgifterna vid garnisonsförbanden kommer att
helt sysselsätta en driftingenjör, bör denne placeras som chef för ifrågavarande
organ. Till organet torde därjämte böra knytas en underofficer
på aktiv stat eller i arvodesbefattning för göromål som kräver militära
insikter. Jag räknar vidare med att på de håll där så erfordras förstärka
organisationen med personal för skjutfält, större övningsplatser in. m.
Organet bör som regel lyda under platsbefälhavaren inom garnisonsorten.
Hinder bör icke möta för förbandscheferna på garnisonsorterna att taga i anspråk
intendenten eller annan officer som biträde vid handläggning av
fastighetsfrågor. Jag anser det emellertid icke nödvändigt att inrätta särskilda
kasernvårdsavdelningar vid här avsedda förband. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att besluta om den närmare utformningen av
ifrågavarande organ. Vid ensamliggande förband åter torde fa inrättas
kasernvårdsavdelningar. Såsom kasernofficer bör regelmässigt avses intendenten.
Till hans förfogande bör ställas underofficer, överfurir eller
civil befattningshavare samt arbetskraft i erforderlig omfattning. Jag bär
intet att erinra mot att ytterligare undersökningar verkställes i frågan huruvida
kasernunderofficeren bör vara underofficer på aktiv stat eller underofficer
i arvodesbefattning. Driftingenjör bör ställas till förbandschefs förfogande
i enlighet med utredningsmannens förslag.

Kungl. Maj:ls proposition nr 110.

Beträffande försvars- och flygbasområdesstabernas organisation för fastighetsförvaltning
in. in. vill jag anföra följande. Enligt gällande ordning
ombesörjes förvaltningsuppgifterna vid krigsflygfälten av personal från
såväl vederbörande flygbasområdesstab som vederbörande försvarsområdesstab.
Jag finner detta vara mindre rationellt och förordar att alla ifrågavarande
uppgifter berörande krigsflygfälten överföres till flygbasområdesstaberna.
En sådan ändring anses icke kräva ytterligare personal vid flygbasområdesstaberna.
Ändringen bör å andra sidan medföra vissa lättnader
i arbetsbördan vid försvarsområdesstaberna. Jag räknar med att flygbasområdesstaberna
tills vidare behåller sin nuvarande personaluppsättning. Jag
kan däremot icke biträda att försvarsområdesstabernas personalorganisation
förstärkes i enlighet med utredningsmannens förslag. Jag räknar med
att ett mindre antal underofficersbeställningar på fortifikationskårens stat
inrättas för arbetsuppgifter vid försvarsområdesstaberna i utbyte mot motsvarande
antal tjänster för förrådsmästare. Försvars- och flygbasområdesstaberna
bör inordnas i organisationen på sätt utredningsmannen föreslagit.

Fortifikationsförvaltningen föreslår att principbeslut nu fattas om att
överföra bränslekontroll in. m. från arméförvaltningen till fortifikationsförvaltningen.
Som jag tidigare denna dag vid anmälan av propositionen
angående organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning
m. m. anfört bör med ställningstagandet till denna fråga tills
vidare anstå.

Jag har i det föregående skisserat huvuddragen av den organisation
som enligt min mening bör genomföras för fastighetsförvaltningen vid
regionala och lokala myndigheter samt de befälslinjer mellan skilda enheter
som bör finnas. Med hänsyn till att vissa ytterligare undersökningar
genom särskild sakkunnig måste utföras är det, som jag i det föregående
anfört, icke möjligt att nu framlägga detaljerade förslag till lösning av
förevarande frågor. Erforderliga beslut härutinnan torde få ankomma på
Kungl. Maj:t. Jag vill emellertid i detta sammanhang betona vikten av
att organisationen utformas på ett sådant sätt att den förhindrar konflikter
mellan olika intressen samt tillvaratager alla möjligheter till rationellt
och ekonomiskt handlande.

Utredningsmannen föreslår att fortifikationskåren utökas med vissa
beställningar samt att kårens nuvarande personalstat i viss utsträckning
ändras. Utredningsmannen föreslår vidare att ett antal tjänster med
avlöning från avlöningsanslag nu inrättas för den civila personal som
beräknas komma att placeras vid de regionala organen. De vid bifall till
nämnda förslag uppkommande ytterligare lönekostnaderna kompenseras
enligt utredningsmannens beräkningar genom motsvarande minskningar
av personalkostnaderna vid den centrala fortifikationsförvaltningen, varvid
medräknats att ämbetsverkets organ för nybyggnadskontroll skall utgå

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ur organisationen. Utredningsmannens beräkningar har godtagits av fortifikationsförvaltningen.
Ämbetsverket anser det icke uteslutet att till och
med kostnadsminskningar kan åstadkommas när den nya organisationen
blivit helt uppbyggd och vunnit erforderlig stadga. Jag har intet att invända
mot principen att omorganisationen sker inom nuvarande kostnadsram.
Jag vill emellertid betona nödvändigheten av att återhållsamhet iakttages
vid uppbyggnaden av den nya personalorganisationen. På längre sikt
bör en minskning av administrations- och lönekostnaderna för försvarets
fastighetsförvaltning eftersträvas.

Med hänsyn till att jag föreslår vissa modifikationer av utredningsmannens
förslag rörande organisationen av försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning
anser jag det nödvändigt att överarbeta framlagda förslag
till personaluppsättning vid de fastighetsförvaltande organen. Det
torde emellertid vara möjligt att påbörja genomförandet av den av mig
förordade principorganisationen med utnyttjande av den personal som nu
finnes för här avsedda ändamål. Samtidigt som den nya organisationen
genomföres bör ifrågavarande överarbetning komma till stånd och därav
betingade förslag ingivas till Kungl. Maj:t. Jag torde därefter få upptaga
personalfrågorna till slutlig prövning.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

besluta, att försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning
omorganiseras efter i huvudsak de riktlinjer, som
av mig i det föregående angivits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

[2] Försvarets reservstater.

Vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar till personal å reservstat
i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 22) anmälde jag att en särskild
utredningsman1 under hand fått i uppdrag att inom försvars- och civildepartementen
verkställa en allsidig översyn rörande försvarets reservstater.
Utredningsarbetet hade slutförts och redovisats i ett den 30
november 1953 avgivet betänkande. Detta var vid den tidpunkt då statsverkspropositionen
avlämnades föremål för remissbehandling. Jag räknade
emellertid med att beredningen av ärendet skulle vara avslutad å sådan
tid att förslag i ämnet skulle kunna föreläggas årets riksdag.

Under hänvisning till det anförda anhåller jag nu att få upptaga till
Provning utredningsmannens förslag i vad det avser storleken och sammansättningen
av reservstaterna, villkor för övergång till reservstatsbeställning
samt tjänstgöringsskyldighet för innehavare av reservstatsbeställning.
Utredningsmannens förslag rörande löne- och pensionsförmåner anmäles
i annat sammanhang av chefen för civildepartementet.

Yttranden över utredningsmannens förslag har efter remiss avgivits av''
överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets
civilförvaltning, statskontoret, statens lönenämnd, svenska officersförbundet
samt svenska underofficersförbundet. Vidare har chefen för
marinen överlämnat ett av inspektören för kustartilleriet avgivet yttrande
i ärendet.

Nuvarande organisation.

För närvarande finnes reservstatsbeställningar för officerare och underofficerare
samt läkare och veterinärer vid armén, för officerare och underofficerare
vid kustartilleriet samt för officerare i intendenturbefattning
och en läkare vid flygvapnet. Arméns reservstat består av beställningar
för 1 generalmajor, 17 överstar, 8 överstelöjtnanter, 87 majorer, 72 kompaniofficerare,
106 underofficerare, 3 fältläkare, 3 regementsläkare, 2 fältveterinärer
och 2 regementsveterinärer. Kustartilleriets reservstat upptager
beställningar lör 1 överste, 3 majorer, 5 kompaniofficerare och 6 underofficerare.
Flygvapnets reservstat slutligen omfattar beställningar för 1
överstelöjtnant, 1 kapten och 1 flygläkare av 1. graden.

De reservstatsanställdas löneförmåner regleras i kungörelsen 1943: 749.
Bestämmelser rörande tjänste- och familjepension för här avsedd personal
återfinnes i 1941 års tjänste- och familjepensionsreglementen.

Utredningsmannens synpunkter och förslag.

Reservstaten utgör, framhåller utredningsmannen, en mycket särpräglad
institution inom svensk statsförvaltning och är förhållandevis kostsam för

1 Statskommissarien K. A. Lindbergson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

statsverket. De ekonomiska fördelar i form av lön och pension som är
förenade med innehav av reservstatsbeställning gör att reservstatsinstitutionen
betecknas som en förmån för personalen. Vissa myndigheter har
vid skilda tillfällen riktat invändningar mot att reservstaten bibehålies i
varje fall i dess nuvarande form.

Utredningsmannen har kunnat konstatera att den nuvarande reservstaten
endast delvis tillgodoser huvudsyftet med densamma, nämligen att
bidraga till att täcka behovet av regementsofficerare i krigsorganisationen.
Med hänsyn härtill samt till de uttalanden som gjorts rörande reservstatsinstitutionen
har utredningsmannen närmare undersökt huruvida det är
motiverat att över huvud behålla reservs ta tsorganisationen. Efter ingående
överväganden av de skäl, som från militära myndigheter härutinnan framlagts,
har utredningsmannen kommit till den slutsatsen, att reservstatsinstitutionen
bör bibehållas. Genom reservstaterna bör krigsmakten tillförsäkras
personal med kvalificerad utbildning och omfattande erfarenhet
förvärvad genom relativt lång tjänstetid som befäl på aktiv stat. För att
bedöma reservstaternas storlek har utredningsmannen på grundval av uppgifter
från militära staber studerat behovet av personal av den utbiidningsstandard
in. in. som bör känneteckna reservstatspersonalen samt tillgången
på sådan personal. Undersökningen har lett till slutsatsen att de
nuvarande reservstaterna bör begränsas samt att deras sammansättning i
viss utsträckning bör ändras. Utredningsmannen anser det vidare nödvändigt
att skärpa kraven för övergång till reservstat.

Arméns reservstat föreslås skola minskas från nuvarande 301 beställningar
till 225 beställningar. Utredningsmannen räknar med reservstatsbeställningar
för 15 överstelöjtnanter, 80 majorer, 70 kaptener och 60
fanjunkare (stvekjunkare). Förslaget innebär dels att beställningar för
1 generalmajor, 17 överstar, 3 fältläkare, 3 regementsläkare, 2 fältveterinärer
samt 2 regementsveterinärer utgår, dels eu ökning av antalet beställningar
för överstelöjtnanter, dels ock en begränsning av antalet beställningar
för majorer, kaptener och underofficerare. Eftersom iesei\staten
främst har till uppgift att bidraga till att täcka krigsorganisationens behov
av regementsofficerare har utredningsmannen varit tveksam om beställningar
för kaptener bör ingå i organisationen. Armémyndigheterna har
emellertid hävdat att reservstaten måste omfatta kaptensbeställningar för
att syftet med densamma skall nas. Med hänsyn härtill har utredningsmannen
föreslagit att kaptensbeställningar upptages på reservstaten. Utredningsmannen
har dock framhållit vikten av att endast sådana kaptcnei
överföres till reservstat som utan tvekan kan fullgöra regementsofficers
åligganden i krig. 1 betraktande av vad de militära myndigheterna härutinnan
anfört räknar utredningsmannen jämväl med beställningar för
underofficerare på reservstat. Ifrågavarande underofficerare avses placeras
som, hl. a., kompanikvartermästare vid de stridande förbanden. Utred -

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

ningsmannen har icke funnit några krigsorganisatoriska skäl för att bibehålla
i esei'' statsbeställningar för fältläkare och fältveterinärer.

Beträffande kustartilleriets reservstat föreslås icke andra ändringar än
att den befintliga överstebeställningen utbytes mot beställning för överstelöjtnant
samt att nuvarande beställningar för kompaniofficerare och underotficerare
utbytes mot beställningar för kaptener respektive flaggunderofficerare.

För flyg''apnets del föreslås att beställningen för flygläkare av 1. graden
utgår.

Utredningsmannen förordar att följande krav stipuleras för övergång
till beställning på reservstat. Sökanden bör ha uppnått en levnadsålder
av 35 år, innehaft beställning på aktiv stat inom försvaret under minst
12 år efter fyllda 21 år samt under minst 3 år innehaft beställning på
aktiv stat i tjänstegraden. För övergång till kaptensbeställning på reservstat
bör därjämte krävas att vederbörande befunnits lämplig att i krig
uppehålla regementsofficersbefattning eller tjänstgöra i lika kvalificerad
befattning i högre staber.

Utredningsmannen anser sig icke böra framlägga förslag om utökning
av tjänstgöringsskyldigheten för personal å reservstat. Reservstatspersonalen
skall således i fred tjänstgöra under 90 dagar för varje hel treårsperiod.
Det torde knappast vara möjligt att under så kort tjänstgöringstid
nämnvärt förbättra reservstatspersonalens militära kunskaper. Tjänstetiden
kommer sannolikt helt att utnyttjas för att vidmakthålla förvärvade
kunskaper. Innehavare av beställning på reservstat bör därför icke befordras
till innehavare av högre beställning på reservstat. Detta bör dock
icke hindra vederbörande att befordras till högre grad i armén, marinen
eller flygvapnet.

Enligt utredningsmannens beräkningar kommer kostnaderna för avlöning
in. in. till beställningshavare på reservstat — sedan förslaget helt
genomförts — att minskas med i runt tal l,i miljon kronor.

Utredningsmannen förordar att den av honom föreslagna organisationen
genomföres med början den 1 juli 1954.

Remissyttranden.

överbefälhavaren är övertygad om nödvändigheten av att även i fortsättningen
bibehålla reservstater. Överbefälhavaren tillstyrker de minskningar
som föreslagits av chefen för armén och inspektören för kustartilleriet
i deras yttranden över utredningen samtidigt som överbefälhavaren
i princip finner det motiverat med en utbyggnad av flygvapnets reservstat.
För övergång till reservstatsbeställning bör det vara tillräckligt att
sökanden dels är lämplig för ifrågavarande befattning, dels under minst
12 år innehaft beställning på aktiv stat. överbefälhavaren avstyrker förslaget
om att vederbörande före övergång till reservstatsbeställning skall
ha innehaft beställning på aktiv stat i tjänstegraden under viss tid.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Chefen för armén förordar, att arméns reservstat tills vidare får omfatta
beställningar för 6 överstar eller överstelöjtnanter, 9 överstelöjtnanter, 80
majorer, 70 kaptener samt 80 fanjunkare eller sergeanter. Arméchefen
tillstyrker att reservstatsbeställningarna för läkare och veterinärer utgår.
Arméchefen kan icke biträda förslagen att vederbörande skall ha innehaft
beställning på aktiv stat i tjänstegraden under minst tre år samt uppnått
minst 35 års ålder för att få övergå till reservstat. Mot utredningsmannens
uttalanden rörande tjänstgöringsskyldighet för här avsedd personal har
arméchefen intet att erinra.

Chefen för marinen understryker betydelsen av en befälsreserv för
kustartilleriet bestående av reservstatspersonal.

Försvarets civilförvaltning förordar för sin del bestämt att föreliggande
utredning lägges till grund för beslut vid 1954 års riksdag. Ämbetsverket
ifrågasätter om icke en ytterligare beskärning av antalet beställningar på
reservstat är möjlig. Endast en mindre del av reservstatsbeställningarna
bör avses för personal i stabs- och förvaltningstjänst. Civilförvaltningen
ifrågasätter om icke reservstatsbefälets obligatoriska tjänstgöringsskyldighet
under en treårsperiod bör motsvara sammanlagda tiden för tre befälsoch
repetitionsövningar i krigsförband.

Statskontoret vill — oaktat ämbetsverket ej är övertygat om att organisationens
effektivitet står i rimligt förhållande till de dryga kostnaderna
för densamma — icke motsätta sig, att beställningar på reservstat alltjämt
ingår i den militära organisationen. Ämbetsverket ifrågasätter om ej
antalet kaptens- och underofficersbeställningar för armén kan reduceras
respektive utgå. Då tillräckliga skäl ej förebragts för att för flygvapnets
del avse en reservstat, omfattande två beställningar, kan statskontoret ej
tillstyrka att ifrågavarande tjänster upptages i den nya reservstaten.

Statens lönenämnd finner det tveksamt om kravet på treårsanställning
på aktiv stat kan anses erforderligt för erhållande av regementsofficersbeställning.
Ifrågavarande kvalifikationskrav kan medföra att övergång till
reservstatsbeställning kommer att ske vid alltför hög levnadsålder. Med
innehav av beställning synes böra jämställas vikariatslöneförordnande å
motsvarande beställning.

Svenska officersförbundet anser det fullt betryggande att för övergång
till reservstat stadgas skyldighet att inneha visst antal tjänsteår. Kravet
att vederbörande under minst tre år skall ha innehaft beställning på aktiv
stat i den grad i vilken överföring till reservstat skall ske kan bedömas
komma att i hög grad motverka rekryteringen.

Svenska iindcroffieersförbundct finner det framlagda förslaget genom
minskningen av antalet underofficersbeställningar innebära begränsningar
av den nuvarande underofficerskårens arbetsområde. Något sakligt underlag
för en sådan förändring redovisas icke av utredningsmannen. Förbundet
motsätter sig förslaget i denna del. Med hänsyn till rådande beford -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ringsförhållanden kan reservstaten rekryteras ur ett bredare underlag om
även sergeantsbeställningar uppföres på densamma. Förbundet förordar
därför att underofficersbeställningarna göres tillgängliga även för sergeanter.
Utredningsmannens förslag i fråga om villkor för övergång till
reservstat samt tjänstgöringsskyldighet biträdes av förbundet.

Departementschefen.

Verkställd utredning rörande försvarets reservstater har utmynnat i förslag
att reservstatsinstitutionen bör bibehållas. Den nuvarande reservstatsorganisationen
bör dock enligt utredningen minskas och ändras i vissa
avseenden. Således föreslås vissa begränsningar av antalet reservstatsbeställningar
vid armén och flygvapnet, mindre förändringar av kustartilleriets
reservstat, skärpta föreskrifter för övergång till beställning på reservstat
samt ändringar av gällande bestämmelser för lön och pension till här
avsedd personal. Nu gällande bestämmelser rörande tjänstgöringsskyldighet
för reservstatspersonalen föreslås skola erhålla fortsatt giltighet. I detta
sammanhang prövas förslagen rörande reservstaternas storlek och sammansättning
samt villkor för övergång till reservstatsbeställning. Tf. chefen
för civildepartementet upptager i annat sammanhang frågan om löne- och
pensionsförmåner åt personal på reservstat.

I likhet med utredningsmannen finner jag krigsorganisatoriska skäl
förebragta för att tills vidare bibehålla reservstatsinstitutionen. Denna bör
ha till uppgift att tillförsäkra försvaret personal med goda militära kvalifikationer.

Vad angår storleken och sammansättningen av arméns reservstat vill
jag anföra följande. Ur besparingssynpunkt finner jag det angeläget att
en ytterligare reduktion av antalet beställningar för kaptener och underofficerare
genomföres utöver utredningsmannens förslag. Å andra sidan
är jag med hänsyn till krigsorganisationens krav icke beredd att gå så
långt i dessa hänseenden som ifrågasatts av vissa remissinstanser. Jag instämmer
i utredningsmannens uppfattning att av underofficerare endast
fanjunkare bör äga möjlighet att övergå till beställning på arméns reservstat.
Under hänvisning till det anförda föreslår jag att på arméns reservstat
upptages beställningar för 15 överstelöjtnanter, 80 majorer, 40 kaptener
samt 50 fanjunkare (styckjunkare).

Jag tillstyrker utredningsmannens förslag till ändrad sammansättning
av reservstaterna vid kustartilleriet och flygvapnet. Kustartilleriets reservstat
kommer vid bifall till mitt förslag att bestå av beställningar för 1
överstelöjtnant, 3 majorer, 5 kaptener samt 6 flaggunderofficerare. Reservstaten
vid flygvapnet kommer att omfatta beställningar för 1 överstelöjtnant
och 1 kapten. Chefen för flygvapnet, som delar utrednings -

Kungl. Maj.ts proposition nr 110.

mannens uppfattning att den nuvarande beställningen för flygläkare
av 1. graden kan utgå, har i sitt remissyttrande hänvisat till tidigare
förslag rörande flygvapnets reservstat samt förordar att beslut nu fattas
om utbyggnad av ifrågavarande organisation. Med hänsyn till de övriga
förslag, berörande flygvapnets personaluppsättning, som chefen för flygvapnet
avgivit, anser jag det icke möjligt att f. n. förstärka flygvapnets
reservstat.

Vissa av de villkor för övergång till beställning på reservstat, som utredningsmannen
föreslagit, har mött invändningar framförallt från de
militära myndigheterna. I likhet med utredningsmannen anser jag det
emellertid nödvändigt att stipulera relativt stränga villkor för erhållande
av reservstatsbeställning. Härigenom bör garantier skapas för att reservstatsbeställningarna
kommer att besättas med personal av god kvalitet.
Jag tillstyrker därför att för vinnande av reservstatsbeställning sökanden
skall ha uppnått en ålder av 35 år samt innehaft beställning på aktiv stat
inom försvaret under minst 12 år efter fyllda 21 år. Därjämte bör fordras
att vederbörande under viss tid innehaft beställning på aktiv stat i den
grad i vilken överföring till reservstatsbeställning skall ske. Utredningsmannen
föreslår att ifrågavarande tidrymd bestämmes till tre år. Med
hänsyn till vad i remissyttrandena anförts på denna punkt förordar jag
emellertid att tiden begränsas till två år. Med innehav av beställning på
aktiv stat bör, som lönenämnden framhållit, i förevarande hänseende jämställas
vikariatslöneförordnande å motsvarande beställning. För övergång
till kaptensbeställning på reservstat bör slutligen fordras att vederbörande
befunnits lämplig att i krig uppehålla regementsofficersbefattning eller likvärdig
befattning vid högre staber. Befordran på reservstat bör icke ske.

Utredningsmannens förslag att nuvarande bestämmelser rörande tjänstgöringsskyldighet
skall bibehållas har godtagits av praktiskt taget alla
remissinstanser. Förslaget föranleder ej heller någon erinran från min
sida.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkterna 22, 63 och 93) har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
för avlöning av personal på arméns, marinens och flygvapnets reservstater
under budgetåret 1954/55 beräkna förslagsanslag av 2 000 000 kronor,
100 000 kronor respektive 31 000 kronor. I förhållande till anvisade medel
för innevarande budgetår innebär nämnda förslag att arméns anslag till avlöning
av personal på reservstat minskas med 100 000 kronor. På grundval
av mina i det föregående avgivna förslag och med hänsyn till belastningen
å ifrågavarande anslag räknar jag med att arméns anslag för avlöning
av reservstatspersonal kan utöver nämnda 100 000 kronor minskas med
ytterligare 50 000 kronor. För marinens och flygvapnets del torde de beräknade
anslagsbeloppen anvisas. Fullt genomförd bör den av mig för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ordade reservstatsorganisationen medföra minskade lönekostnader med
sammanlagt omkring 1 400 000 kronor.

De närmare föreskrifter som erfordras för genomförande av den nya
reservstatsorganisationen torde i vanlig ordning få utfärdas av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit beträffande
reservstatsorganisationen inom försvaret.

[3] Marinledningens organisation.

Enligt Kungl. Maj :ts instruktion för marinledningen skall denna utgöras
av chefen för marinen, marinstaben, kustartilleriinspektionen, tjänstegrensinspektörerna
och marinförvaltningen. Marinstaben skall enligt instruktionen
bestå av en operationsavdelning, en förbindelseavdelning, en
organisationsavdelning, en personalavdelning, en utbildningsavdelning, en
sjövärnsdetalj, en pressdetalj, en expedition och ett för marinledningen
gemensamt bibliotek.

Sedan chefen för marinen efter samråd med chefen för försvarsstaben
och statens organisationsnämnd därom gjort framställning har Kungl.
Maj :t genom beslut den 27 november 1953 medgivit att vissa försök rörande
ändrad organisation av marinstaben m. m. får verkställas under tiden den
1 januari—den 30 september 1954. Under försökstiden skall marinstabens
organisation ändras såtillvida att en planeringsavdelning, en underrättelseavdelning
och en sjöfartsavdelning nyinrättas för handläggning av ärenden
angående sjökrigsmaterielens utveckling m. m., underrättelse- och presstjänsten
respektive sjöfart och sjövägar m. m. I samband med att ifrågavarande
avdelningar inrättas skall följande detaljer utgå ur organisationen,
nämligen pressdetaljen samt av marinchefen inrättade detaljer för
planerings-, underrättelse-, sjöfarts- och sjövägsärenden. Marinstabens avdelningar
skall sammanföras till två sektioner. Sektion I skall bestå av
planerings-, underrättelse-, operations-, sjöfarts- och förbindelseavdelningarna.
Chefen för marinstaben skall tillika vara chef för sektion I. Till sektion
II skall hänföras organisations-, utbildnings- och personalavdelningarna
samt chefen för sjövärnskåren med kårstab. Inspektören för ubåtsvapnet
skall med bibehållande av inspektör sbefattningen tillfälligt tjänstgöra
som chet för sektion II. Innehavaren av den på marinstabens stat
uppförda beställningen för souschef -— överste ur kustartilleriet — avses
i första hand tjänstgöra som ställföreträdande chef för sektion I. Han
skall därjämte bestrida vissa andra uppgifter. Marinledningens övriga organ
skall under försökstiden icke undergå några organisatoriska föränd -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ringar. Genom marinchefens försorg utfärdas bestämmelser för att, bl. a.,
reglera arbetsfördelningen mellan tjänstegrensinspektörerna å ena sidan
och marinstaben och marinförvaltningen å andra sidan.

Chefen för marinen har i skrivelse den 18 december 1953 avgivit förslag
till en genomgripande omorganisation av marinledningen, avsedd att träda
i kraft den 1 oktober 1954. Förslaget, som genom marinchefens försorg
underställts överbefälhavaren och statens organisationsnämnd och därvid
lämnats utan erinran, innebär i huvudsak följande.

Marinledningen skall utgöras av chefen för marinen, marinstaben, kustartilleriinspektionen,
tjänstegrensinspektionerna, marinchefen direkt underlydande
personalkårchefer samt marinförvaltningen.

Marinstaben skall indelas i två sektioner i enlighet med den försöksorganisation
som f. n. prövas. Marinstabschefen avses jämväl vara chef för
sektion I. Den nuvarande souschefen vid marinstaben utgår ur organisationen.
I stället tillkommer en befattning för ställföreträdande sektionschef.
Innehavaren av sistnämnda befattning — officer ur kustartilleriet —• skall
vara ställföreträdare för chefen för sektion I samt biträda chefen för sektion
II vid handläggning av ärenden berörande kustartilleriet. Chefen för
sektion II skall bl. a. vara inspektör för marinens utbildningsanstalter samt
chef för sjöofficerskåren. Beträffande den sistnämnda uppgiften torde få
hänvisas till vad i det följande anföres. De nuvarande direkt under marinchefen
lydande tjänstegrensinspektionerna för sjöartilleriet, torpedvapnet,
ubåtsvapnet samt minväsendet ombildas till avdelningar och inordnas i
marinstaben. För torpedvapnet och minväsendet organiseras därvid en
gemensam avdelning. Inspektionen för marinens förbindelseväsende sammanslås
med marinstabens förbindelseavdelning. Varje inspektör har f. n.
en expedition. Därest förslaget till ändrad organisation av tjänstegrensinspektionerna
genomföres kan ifrågavarande expeditioner utgå ur organisationen.
Till marinstaben skall höra ett bibliotek, en kassa, en intendentsdetalj
samt en expedition.

Kustartilleriinspektionen skall enligt förslaget bibehållas vid nu gällande
organisation.

Marinens tjänstegrensinspektioner skall utgöras av en sjukvårdsinspektion,
en intendenturinspektion och en skeppsteknisk inspektion. Såsom inspektörer
för intendentur- och sjukvårdstjänsten avses marinöverintendenten
respektive marinöverläkaren. Några organisationsändringar i fråga
om dessa inspektioner förutsättes icke med undantag av att uppgifterna
för inspektörerna såsom personalkårchefer formellt skiljes från inspektionsuppgifterna.
Enligt nu gällande ordning är marinöverdirektören tilllika
inspektör för den skeppstekniska tjänsten. Han är därjämte chef för
mariningenjörkåren. Erfarenheten har emellertid visat, att det icke varit

3—168 54 Bihang till riksdagens protokoll 195U. 1 samt. Nr 110.

Kungl. Muj:ts proposition nr 110.

möjligt för en person att fullgöra samtliga med nämnda befattningar förenade
göromål. Marinchefen föreslår därför att en särskild beställning inrättas
för uppgifterna att vara inspektör för den tekniska tjänsten och chef
för mariningenjörkåren.

Följande personalkårchefer skall finnas, nämligen chefen för sektion II
i marinstaben för sjöofficerskåren, inspektören för kustartilleriet för kustartilleriets
officers- och underofficerskårer, marinöverintendenten för marinintendenturkåren,
inspektören för den skeppstekniska tjänsten för mariningenjörkåren
samt marinöverläkaren för marinläkarkåren. F. n. är
chefen för marinen chef för sjöofficerskåren. De till befattningen såsom
chef för sjöofficerskåren hörande uppgifterna anses emellertid vara av sådan
art och omfattning att de icke bör åvila marinchefen. Med hänsyn till
att ärenden angående sjöofficerarnas utbildning och tjänstgöring handlägges
inom marinstabens sektion II bör chefen för denna sektion vara
chef för sjöofficerskåren. Beträffande chefskapet över mariningenjörkåren
torde få hänvisas till vad som anförts i det föregående.

Marinchefen har för avsikt att under medverkan av statens organisationsnämnd
verkställa en översyn av expeditionsarbetet inom marinledningen
för att tillvarataga förekommande möjligheter till rationalisering.

För att genomföra förslaget anser marinchefen det erforderligt att vidtaga
följande ändringar i personalförteckningarna för innevarande budgetår.

Beställningen för souschef i Mo 14 på marinstabens stat utbytes mot beställning
för ställföreträdande sektionschef i Ma 37 på marinstabens stat.
Beställningen i Mo 14 för inspektör för torpedvapnet och en beställning för
kommendörkapten av 1. graden i Ma 33 på flottans stat utbytes mot beställningar
för sektionschef i Mo 15 respektive avdelningschef i Ma 33 och uppföres
på marinstabens stat. Beställningen för sektionschef i Mo 15 avses
för chefen för sektion II. Uppflyttningen från lönegraden Mo 14 till lönegraden
Mo 15 motiveras med hänvisning till de med sektionschef sbefattningen
förenade arbetsuppgifternas omfattning samt till den omständigheten
att innehavaren av beställningen enligt förslaget skall vara chef för
sjöofficerskåren och som sådan bör inneha minst samma tjänsteställning
som den till tjänsteåldern främste medlemmen av kåren. Beställningen för
avdelningschef i Ma 33 avses för befattningen såsom chef för förbindelseavdelningen.
Ifrågavarande befattning kan enligt förslaget besättas med
officer ur antingen flottan eller kustartilleriet. De på flottans stat upptagna
beställningarna för chef för marinstaben i Mo 15 och inspektörer
för sjöartilleriet, ubåtsvapnet och minväsendet i Mo 14 bör överföras till
marinstabens stat. Inspektörbeställningarna omvandlas samtidigt till beställningar
för avdelningschefer för artilleri-, ubåts- samt torped- och mintjänstavdelningarna.
De för inspektörernas expeditioner inrättade fyra
arvodesbefattningarna i 1: 22 för pensionerade underofficerare föreslås

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

överföras till marinstaben. För befattningen såsom inspektör för den
skeppstekniska tjänsten hemställes om en beställning på mariningenjörkårens
stat för förste marindirektör i Co 15. Innehavaren bör tilldelas kommendörs
tjänsteklass. Mariningenjörkåren bör vidare utökas med en beställning
för mariningenjör av 1. graden i Ca 29, elektroingenjör, för inspektionen
för den skeppstekniska tjänsten. Den nu befintliga beställningen i
Cp 17 på mariningenjörkårens stat för chef och marinöverdirektör föreslås
skola överföras till personalförteckningen under marinförvaltningens avlöningsanslag.
Marinchefen föreslår vidare att på personalförteckningarna
avseende ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän vid marinstaben
skall uppföras en tjänst för kontorsbiträde i Ca 8 för sekreterare
åt marinöverintendenten respektive tjänster för en assistent i Ce 25 och
en kontorist i Ce 13 för den skeppstekniska inspektionen samt tjänster för
två kontorister i Ce 13 för sekreterare åt marinchefen och marinstabschefen.
Vid bifall till förslaget erfordras icke längre följande tjänster inrättade
med utnyttjande av sakanslag, nämligen tjänster för ett kontorsbiträde
i Ce 8, en assistent i Ce 25, en kontorist i Ce 13 och en kontorist i
Cg 13. En tjänst för kanslibiträde i Cell, uppförd på personalförteckningen
avseende extra ordinarie tjänstemän vid marinstaben, kan ävenledes
utgå.

Departementschefen.

Som framgår av den lämnade redogörelsen har Kungl. Maj :t genom beslut
i november 1953 medgivit att vissa försök rörande ändrad organisation
av marinstaben får verkställas under tiden januari—september innevarande
år. Chefen för marinen har nu — i anslutning till ifrågavarande
försöksverksamhet — framlagt förslag till en mera definitiv omorganisation
av marinledningen. Det kunde ifrågasättas att låta ett ställningstagande
till detta förslag anstå till dess att erfarenheterna av pågående försök
slutligt kan överblickas. Av flera skäl anser jag det emellertid angeläget
att ifrågavarande förslag prövas redan nu. Jag har sålunda under hand
inhämtat, att den på försök tillämpade organisationen klart visat sig fungera
bättre än den organisation som staben skall ha enligt gällande instruktion.
Det bör i detta sammanhang framhållas, att man vid utformningen
av förevarande organisationsförslag, som i princip överensstämmer med
den sedan länge tillämpade organisationen av arméstaben, haft att tillgå
erfarenheter från verksamheten vid sistnämnda stab. Jag har vidare funnit
det lämpligt att samordna omorganisationen av marinförvaltningen, en
fråga som jag förut i annat sammanhang denna dag anmält, med omorganisationen
av marinledningen i övrigt.

Jag övergår härefter till en närmare prövning av det av marinchefen
framlagda organisationsförslaget. Den nu på försök tillämpade sektionsindelningen
av marinstabens avdelningar bör med hänsyn till de vunna, goda

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

erfarenheterna bibehållas. Marinchefen har föreslagit, att chefen för marinstaben
tillika skall vara chef för sektion I, att den nu befintliga beställningen
för souschef vid marinstaben i Mo 14 utbytes mot beställning för
ställföreträdande sektionschef i Ma 37 samt att nuvarande beställning för
inspektör för torpedvapnet i Mo 14 utbytes mot beställning för sektionschef
i marinstaben i Mo 15. Innehavaren av sistnämnda tjänst skall tilllika
vara chef för sjöofficerskåren. Enligt nu gällande bestämmelser är
marinchefen chef för sjöofficerskåren. Jag kan icke biträda marinchefens
förslag i denna del. Jag förordar, att den nuvarande beställningen i Mo 14
för souschef i marinstaben utbytes mot en beställning i samma lönegrad
för sektionschef i staben. Innehavaren av sistnämnda tjänst, som regelmässigt
bör vara officer ur kustartilleriet, bör placeras som chef för sektion
I varigenom marinstabschefen kan befrias från uppgiften att vara
chef för nämnda sektion. Med hänsyn till det anförda räknar jag icke med
någon beställning för ställföreträdande sektionschef. Jag förordar vidare,
att beställningen för inspektör för torpedvapnet i Mo 14 utbytes mot beställning
i Mo 14 för sektionschef i marinstaben. Innehavaren av sistnämnda
beställning bör enligt min mening icke vara chef för sjöofficerskåren.
Ifrågavarande uppgift bör antingen fullgöras av marinchefen eller
av marinstabschefen. Jag anser det icke nödvändigt att nu fatta slutlig
ställning till denna fråga.

Marinchefen föreslår vidare att en beställning för förste marindirektör
i Co 15 inrättas för befattningen såsom inspektör för den skeppstekniska
tjänsten. Marinchefen har därvid förutsatt, att innehavaren av nämnda beställning
tillika skall vara chef för mariningenjörkåren. Marinöverdirektören,
som enligt nu gällande ordning är såväl avdelningschef i marinförvaltningen
som inspektör för den skeppstekniska tjänsten och chef för
mariningenjörkåren, skall enligt marinchefens förslag helt avses för befattningen
såsom avdelningschef i marinförvaltningen. Själv har jag vid
mina överväganden räknat med att uppgiften att vara chef för mariningenjörkåren
tills vidare skall åvila marinöverdirektören. För befattningen
som inspektör för den skeppstekniska tjänsten föreslår jag att mariningenjörkårens
stat utökas med en beställning för förste marindirektör.
Med beaktande av löneställningen för inspektörerna i marinledningen anser
jag att beställningen bör placeras i Ca 37. Beställningen bör upptagas
under tjänstebenämningen förste marindirektör (inspektör för den skeppstekniska
tjänsten). Någon ytterligare utökning av mariningenjörkårens
stat i detta sammanhang är jag icke beredd att tillstyrka. Enligt min mening
bör prövas om icke inspektören för den skeppstekniska tjänsten med hänsyn
till de göromål som han enligt mitt förslag kommer att få bör inplaceras
i marinstaben.

Jag föreslår att beställningarna för marinstabschef i Mo 15 och två sektionschefer
i Mo 14 fr. o. m. nästa budgetår redovisas under rubriken

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Marinstaben i marinens personalförteckning för ordinarie tjänstemän. Jag
anser mig således icke böra tillstyrka att inspektörsbeställningarna omvandlas
till beställningar för avdelningschefer och redovisas under nyssnämnda
rubrik. Hinder bör icke möta att placera inspektörer såsom avdelningschefer
i marinstaben.

I likhet med marinchefen anser jag att en översyn av expeditionstjänsten
inom marinledningen bör komma till stånd. Undersökningarna bör
verkställas under medverkan av statens organisationsnämnd. Det torde
emellertid vara möjligt att redan innan resultaten av ifrågavarande undersökningar
föreligger i viss utsträckning ändra den personalorganisation
som f. n. avses för uppgifter inom expeditionstjänsten. Jag räknar således
med att antalet arvodesbefattningar i 1: 22 för pensionerade underofficerare
(expeditionsunderofficerare) kan minskas med fyra i samband med
att inspektörernas expeditioner utgår ur organisationen. Å andra sidan
biträder jag förslagen att inrätta två kontoristtjänster i Ce 13 för sekreterare
åt marinchefen och marinstabschefen i utbyte mot de tjänster som
f. n. finnes inrättade för ifrågavarande sekreterare, d. v. s. en kontoristtjänst
i Cg 13 på sakanslag och en kanslibiträdestjänst i Cell på avlöningsanslag.
Med hänsyn till de förändringar i fråga om utformningen av
inspektionen av den skeppstekniska tjänsten som jag förordat är jag icke
beredd att nu fatta ståndpunkt till föreliggande förslag till ändringar
rörande en tjänst för assistent i Ce 25 och en tjänst för kontorist i Ce 13,
båda på sakanslag. Den föreslagna ändringen av en tjänst för kontorsbiträde
i Ce 8 avsedd för sekreterare åt marinöverintendenten föranleder i
detta sammanhang ingen åtgärd från min sida.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att på förslag i vanlig ordning
närmare utforma marinledningens organisation i enlighet med de huvudprinciper
som i det föregående anförts samt att utfärda de bestämmelser
som erfordras för den nya organisationen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid marinen som föranlcdes
av vad jag i det föregående föreslagit.

[4] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret.

Liksom skett föregående år torde i detta sammanhang böra lämnas eu
översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet
inom försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg,
särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

i det följande eller utformningen av skilda organisationsenheter under
nästa budgetår.

Stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid artilleri- och ingenjörofficersskolan,
Göta trängkårs mobiliseringscentral i Nora samt försvarsområdesstaberna
med undantag av staben för Stockholms försvarsområde tillika
kommendantsstab i Stockholm samt staben för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde
med arméns jägarskola har under år 1953 omorganiserats i
enlighet med förslag som avgivits av chefen för armén i samråd med statens
organisationsnämnd. Förslagen har i samtliga fall grundats på undersökningar
som verkställts av organisationsnämnden.

F. n. föreligger förslag till omorganisation av följande staber och förband,
nämligen kommendantsstaben i Stockholm tillika stab för Stockholms
försvarsområde, Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab, jägarskolan,
Stockholms luftvärnsregemente, luftvärnsskjutskolan, Svea och
Göta ingenjörkårer, Signalregementet, Signalregementets kompani i Boden
samt tygförvaltningsskolan. Förslaget rörande Svea ingenjörkår berör
även fältarbetsskolans organisation. I skrivelsen med förslag till ändrad
organisation av Signalregementets kompani i Boden har arméchefen anmält
att stabs- och förvaltningstjänsten vid samtliga förband och försvarsområdesstaber
numera undersökts av statens organisationsnämnd.

Med hänsyn till de förändringar som inträffat i fråga om utbildning,
krigsorganisation, materielmängder m. in. har organisationsnämnden ansett
det erforderligt att verkställa fortsatta undersökningar av vissa förband.
Ifrågavarande undersökningar, som beräknas komma att påbörjas
under budgetåret 1954/55, kommer i första hand att avse expeditions-, förråds-
och ekonomitjänsten och därmed sammanhängande verksamhetsområden.

Den av Kungl. Maj:t år 1952 fastställda organisationen av Sydkustens
marindistrikt är numera i det närmaste genomförd. Övergången till ny
organisation har skett under medverkan av statens organisationsnämnd.
Organisationsnämnden har slutfört vissa kompletterande organisationsundersökningar
av verksamheten vid marinens skolor på Berga. Rapport
över undersökningsresultaten har i vanlig ordning överlämnats till chefen
för marinen. Organisationsundersökningar pågår vid Blekinge kustartilleriförsvar
och beräknas bliva slutförda under innevarande år.

Vid flygvapnet torde försök med flottiljorganisation, grundade på verkställda
undersökningar vid eu flottilj, kunna igångsättas tidigast under
år 1955.

Flertalet av här angivna förslag till organisationsändringar vid förband
och staber kommer i det följande att upptagas till behandling. De personalförändringar
som beräknas bliva erforderliga för övergång till ny organisation
kommer att närmare behandlas under vederbörliga avlöningsanslag.
I den mån det skulle visa sig möjligt att tidigare än nu beräknats

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110.

ändra organisationen även vid andra enheter än som f. n. kan förutses
komina att omorganiseras före utgången av nästa budgetår bör sådana
möjligheter tillvaratagas. Jag förutsätter därför att — liksom varit fallet
för innevarande och tidigare budgetår — Kungl. Maj :t skall äga att jämväl
under budgetåret 1954/55 vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer
som blir erforderliga i anledning av beslut om organisationsändring,
dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna
för ordinarie personal, samt att bereda särskild ersättning åt personal som
med bibehållen löneställning bestrider göromål som i en ny organisation
ankommer på innehavare av högre tjänst.

Vid anmälan i annat sammanhang denna dag av proposition angående
organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning
in. in. har jag haft anledning att omnämna den rationaliseringsverksamhet
inom försvaret som består i övergång till hålkortsmässig redovisning på
olika områden. En mera detaljerad redogörelse lämnas därvid för förrådsoch
verkstadsbokföringen vid flygvapnet, där verksamheten i dessa hänseenden
nått längst. Kostnadsminskningar har redan uppnåtts i denna
verksamhet dels i form av personalbesparingar dels — och främst — genom
de möjligheter som det nya redovisningssystemet erbjuder till effektiv förrådsövervakning.

Sedan flera år tillbaka bearbetas största delen av försvarets bokföring
och anslagsredovisning maskinellt vid försvarets civilförvaltnings hålkortsanläggning.
I denna bearbetning har numera inlagts flygförvaltningens
dispositionsbokföring såvitt avser anslag till anskaffning och underhåll av
flygmateriel.

För närvarande pågår försök med central uträkning och utbetalning med
användning av bålkortsanläggningen vid civilförvaltningen av månadslöner
till tjänstemän inom hela försvaret. Genom en dylik centralisering beräknas
betydande personalbesparingar kunna vinnas.

Inom arméstaben undersökes möjligheterna att i samband med omläggning
av personalredovisningen inom försvaret övergå till redovisning på
hålkort. En sådan redovisning bedömes kunna medföra avsevärda effektivitetsvinster.
För närvarande pågår uppläggning på hålkort av arméns mobiliseringsverk.

Inom armén pågår för övrigt försök med avlöningsuträkning samt fullständig
verkstadsbokföring och fakturering vid de 19 tygverkstäderna av

1. klass. Beräknade kostnadsbesparingar härigenom uppgår till omkring
100 000 kronor per år. För detta arbete anlitas tills vidare civilförvaltningens
anläggning. Vidare har utarbetats ett förslag till förrådsredovisning
av ammunition inom armén. Även beträffande reservdelsredovisning och
dispositionsbokföring avses undersökningar skola ske av lämpligheten av
alt övergå till hålkortsbearbetning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméns fältutrustningsverlc har lagts upp på hålkort. De möjligheter till
central bearbetning av materialet som härmed vunnits medför betydande
personalbesparingar särskilt vid de ofta återkommande revideringar av
utrustningsverket som måste göras.

Inom marinen finnes en hålkortsanläggning för avlöningsuträkning och
bokföring för marinverkstäderna i Stockholm. Det överväges att även på
motsvarande arbetsområden i Karlskrona övergå till maskinell redovisning
liksom även att införa hålkortsmässig förrådsredovisning inom marinen.

Med hänsyn till angelägenheten av att samordna den verksamhet på detta
område som sålunda pågår inom skilda delar av försvaret har med stöd av
Kungl. Maj :ts den 25 september 1953 givna bemyndigande inom försvarsdepartementet
tillkallats särskilda sakkunniga för att biträda med utredning
rörande utnyttjandet av hålkortsanläggningar inom försvaret.

[5] Fortifikationsförvaltningen : Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1952/53 .............................. 1 700 000 1 946 965

1953/54 (statsliggaren s. 172) 2 057 000

1954/55 (förslag) ............... 2 112 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1954/55 beräkna ett förslagsanslag
av 2 057 000 kronor, d. v. s. samma belopp som anvisats för
löpande budgetår. I samband därmed anmäldes att storleken av anslaget
var beroende av ställningstagandet till den utredning som verkställts
rörande försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning.

Y rkande.

Fortifikationsförvaltningen (skr. »2/2 1954) hemställer, att anslaget
höjes med 575 000 kronor.

Ökning

1. Ändrad organisation av försvarets fastighetsförvaltning ......... 542 500

2. Uppflyttningar i lönegrad:

1 kanslibiträde Ca 11 (handsekreterare åt chefen för befäst ningsbyrån)

— kontorist Ca 13 ....................................... 804

1 kanslibiträde Cg 11 på sakanslag (kasernbyrån, bostadssek tionen)

— kontorist Ce 13 på avlöningsanslag .................. 10 092

1 kanslibiträde Ca 11 (registrator på administrativa byrån) —
kontorist Ca 13 ............................................................ 33g

3. Löneklassuppflyttningar ................................................... 21 268

575 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Motiv.

1. För försvarets regionala <Jch lokala fastighetsförvaltning avsedd teknisk
personal i 27 lönegraden och högre lönegrader bör uppföras på ämbetsverkets
personalförteckning.

2. Till stöd för ifrågavarande yrkanden har främst åberopats de med
respektive tjänster förenade arbetsuppgifternas art och omfattning. Förslaget
om uppflyttning i lönegrad av kanslibiträdestjänsten på administrativa
byrån har framställts i tidigare äskanden (prop. 1953: 110, s. 51).
Genom beslut den 18 december 1953 angående ändrad löneställning för
viss biträdespersonal m. m. har Kungl. Maj :t förordnat, bland annat, att
innehavaren av denna tjänst skall meddelas förordnande att mot vikariatslön
bestrida göromål, som eljest ankommer på tjänsteman i Ca 13 för
tiden den 1 januari—den 30 juni 1954.

Fortifikationsförvaltningen föreslår därjämte följande förändringar beträffande
personal med avlöning från annat anslag än avlöningsanslag.

En tjänst för tekniskt biträde (befästningsbyrån) i Cg 11, vars innehavare
avses för kvalificerad kartritning, föreslås skola utbytas mot en
tjänst för tekniker i Ce 13. En befattning för skriv- och kontorsgöromål
(administrativa byrån), vars innehavare disponeras för avlöningsuträkning
m. m., föreslås skola utbytas mot en tjänst för kanslibiträde i Cell. Två
extra kanslibiträdestjänster med placering, en på kasernbyråns bostadssektion
och en på byggnadsbyråns arbetssektion, föreslås skola utbytas
mot två extra ordinarie tjänster för kanslibiträden.

För att tillfredsställande kunna fullgöra på administrativa byråns kanslisektion
åvilande arbetsuppgifter har fortifikationsförvaltningen sett sig
nödsakad att, utöver i personalförteckningen upptaget antal amanuenser,
anställa ytterligare två amanuenser, enligt bestämmelserna om reglerad
befordringsgång, med avlöning från sakanslag. Då någon minskning av
arbetsuppgifternas omfattning icke synes vara att förvänta föreslår ämbetsverket
att två amanuenstjänster, enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång,
upptages i personalförteckningen.

Inom byggnadsbyråns arkitekt- och konstruktionssektion är inrättad
en detalj för kostnadsberäkning av arbeten för kaserner och andra byggnader.
På detaljen ifråga har under budgetåret 1952/53 kostnadsberäknats
omkring 200 byggnader till en sammanlagd kostnad av omkring 80 miljoner
kronor. Med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalificerade natur bör
såsom chef för detaljen avses en förste byråingenjör i Ce 29. Omfattningen
av de kvalificerade göromålen vid sektionen i övrigt gör det icke möjligt
att avse någon av sektionens redan befintliga befattningar i 29 lönegraden
eller högre lönegrad för ifrågavarande detalj. Fortifikationsförvaltningen
föreslår därför att en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29 inrättas avsedd
för chefen för detaljen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Såsom militär sektionschef vid fortifikationsförvaltningen avses f. n.
överstelöjtnant eller major vid fortifikationskåren. Fortifikationsförvaltningen
hemställer nu, under hänvisning till en skrivelse i ämnet från
chefen för fortifikationskåren, att ifrågavarande bestämmelser ändras så
att endast överstelöjtnant vid fortifikationskåren avses för sektionschefsbefattning
inom ämbetsverket. Ämbetsverket hänvisar till arten av de
arbetsuppgifter, som åvilar de militära sektionscheferna, samt till det förhållandet
att motsvarande civila befattningshavare inom ämbetsverket är
placerade i 33 lönegraden.

De enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1951 tillkallade sakkunniga
med uppdrag att inom civildepartementet biträda med översyn av
löneställningen för vissa chefstjänstemän har i en den 23 februari 1954 dagtecknad
promemoria framlagt förslag angående löneställningen för vissa
chefstjänstemän inom fortifikationsförvaltningen. De sakkunniga har prövat
löneställningen för byråchef i Cp 14 (chef för kasernbyrån), chefsarkitekt
i Cp 12, sektionschef (forskare) i Cp 12 eller Cr 12, byrådirektör (chef
för byggnadsbyråns värmesektion) i Ca 33 samt domänofficer i 1:40. Beträffande
förenämnda tjänster för chefsarkitekt, sektionschef och byrådirektör
har de sakkunniga på i promemorian närmare angivna skäl ansett
att någon ändring av löneställningen för närvarande icke bör vidtagas. Däremot
föreslås att byråchefstjänsten uppflyttas till Cp 15. För befattningen
som domänofficer anser de sakkunniga att en arvodesbefattning i 1: 36 är
tillfyllest.

Departementschefen.

Jag har inledningsvis anmält den utredning som verkställts rörande
organisationen av försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning och
därvid avgivit mina förslag i ämnet.

Vad angår fortifikationsförvaltningens förslag till ändring av ämbetsverkets
personal med avlöning från avlöningsanslag tillstyrker jag att en
tjänst för kanslibiträde i Ca 11 avsedd för registrator på administrativa
byrån utbytes mot en tjänst för kontorist i Ca 13. Jag föreslår vidare, att
ytterligare två amanuenstjänster enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång
inrättas. Vid bifall härtill räknar jag med att två av ämbetsverket
inrättade amanuenstjänster med avlöning från byggnadsanslag utgår
ur organisationen.

Beträffande personal med avlöning från annat anslag än avlöningsanslag
räknar jag med att en tjänst för tekniker i Ce 13 inrättas i utbyte mot
en tjänst för tekniskt biträde i Cg 11 och att två kanslibiträdestjänster i
Ce 11 inrättas i utbyte mot två tjänster för kanslibiträden i Cg 11.

I anslutning till vad som i det föregående sagts beträffande löneställ -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ningen för vissa chefstjänstemän inom fortifikationsförvaltningen tillstyrker
jag att tjänsten för byråchef, chef för kasernbyrån, i Cp 14 uppflyttas
till Cp 15 samt att en arvodesbefattning för pensionerad officer, domänofficer,
i löneklass 1: 36 inrättas i utbyte mot en motsvarande befattning
i löneklass 1: 40. Sistnämnda befattning torde emellertid övergångsvis
få bibehållas intill nuvarande innehavarens avgång.

På fortifikationsförvaltningens personalförteckning avseende extra ordinarie
tjänstemän i högre lönegrad än Ce 25 med avlöning från byggnadsanslag
finnes upptagna tre tjänster för överkontrollanter i Ce 31. Under
band har framställts önskemål om att ändra tjänstebenämningen för ifrågavarande
tjänster till byrådirektör. Jag har icke något att erinra häremot.

Någon annan förändring beträffande fortifikationsförvaltningens personal
än nu sagts kan jag för närvarande icke tillstyrka.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1954/55 till 2 112 000 kronor enligt
följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med
1 452 kronor på grund av det föreslagna utbytet av tjänsterna för byråchef
i Cp 14 och ett kanslibiträde i Ca 11 mot tjänster för byråchef i Cp 15 och en
kontorist i Ca 13 och med 3 520 kronor på grund av löneklassuppflyttningar
till (425 000 + 1 452 + 3 520 =) i runt tal 430 000 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 21 228 kronor för två amanuenstjänster enligt den reglerade befordringsgången
samt med 10 200 kronor för löneklassuppflyttningar. Posten
ökas alltså till (885 000 + 21 228 + 10 200 =) i runt tal 917 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med sammanlagt 18 000 kronor för de
förslag som i det föregående avgivits beträffande personalorganisationen
vid ämbetsverket in. m. till (740 160 + 18 000 = ) i runt tal 758 160 kronor.

Posterna Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
127 000 kronor, och Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t, 9 840 kronor, samt inkomstposten Pensionsmedel,
130 000 kronor, upptages med oförändrade belopp.

Anslagshöjningen utgör 55 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen
upptages i personalförteckning, som fastställes av
Kungl. Maj :t, torde anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten bör
emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

a) på personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen
under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppföra tjänster

för byråchef, chef för kasernbyrån, i lönegrad Cp 15 och en
kontorist i lönegrad Ca 13 i utbyte mot tjänster för byråchef,
chef för kasernbyrån, i lönegrad Cp 14 och ett kanslibiträde
i lönegrad Ca 11;

under rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än Ce 25 med avlöning från byggnadsanslag utbyta tre
tjänster för överkontrollant i lönegrad Ce 31 mot tre tjänster
för byrådirektör i lönegrad Ce 31;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 430 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 127 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 917 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 758 160

Summa kronor 2 242 000
Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 130 000

Nettoutgift kronor 2 112 000

c) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 112 000 kronor.

[6] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader.

Anslag

1952/53 .............................. 270 000

1953/54 (statsliggaren s. 174) 295 000

1954/55 (förslag) ............... 295 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 8) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Forti -

Nettoutgift
268 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

fikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1954/55 beräkna ett
förslagsanslag av 295 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningen framhåller att ämbetsverket icke räknar med
några utgifter under förevarande anslag för sådan personal vid regionala
och lokala fastighetsförvaltande myndigheter som enligt ämbetsverkets i
det föregående anmälda förslag bör uppföras på fortifikationsförvaltningens
personalförteckning. Kostnaderna för resor och traktamenten för
nämnda personal bör enligt fortifikationsförvaltningen bestridas från sakanslag
och uppkommande kostnader för sjukvård och expenser bör belasta
försvarsgrenarnas anslag till sjukvård och expenser. Fortifikationsförvaltningen
räknar sålunda med ett oförändrat medelsbehov för nästa
budgetår.

Departementschefen.

Anslaget bör enligt min mening uppföras med oförändrat belopp. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kronor.

[7] Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1952/53 .............................. 143 000 000 182 069 521

1953/54 (statsliggaren s. 185) 181 500 000
1954/55 (förslag) ............... 180 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 20) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1954/55 beräkna ett förslagsanslag
av 180 000 000 kronor.

Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara
fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet
redovisade personalstater vore fyllda. För att såvitt möjligt erhålla
överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för varje
budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen
på anslag för tidigare budgetår.

Y r k ande n.

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar in. m. vid armén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Vissa förändringar beträffande armé staben.

1 assistent Cg 22—Ce 22 ............... —

1 kontorsskrivare Cg 19 — assistent

Ce 22 ....................................... 2 088

1 kanslibiträde Cell, vakant ......... — + 2 088

2. Motorisering av A 4.

1 arméingenjör Ca 25 ..................... 16 464 + 16 464

3. Organisationen av fallskärmsjägarut bildningen.

1 major Ma 30 ..............................

1 byråingenjör Cg 27 — arméingenjör

av 2. graden Ce 27 .....................

4 packningsförmän Cg 14—Ce 15 ......

1 förrådsman Cg 11—Cell ............

1 extra biträde för skriv- och kontorsgöromål
uppföres på personalförteckningen
för andra extra ordinarie
tjänstemän än manskap .........

Hopptillägg .................................

4. Personalförändringar i anledning av

minskat antal stamridhästar.

1 överfurir (i hovslagar tjänst) Ma 14,

7 remontryttare Ce 12, 10 remontdressörer
Cg 12 och 5 hästskötare
Cg 10 indrages ........................... 143 988 — 143 988

5. Arméns underbefälsorganisation.

48 rustmästare Ma 16 .................. .

142 (53) överfurirer Ma 14 ............ 486116

25 (16) överfurirer Ma 14 vid försvarsområdesstaber
i utbyte mot
6 (5) pensionerade underofficerare
(ammunitionsförvaltare) 1:

22 och 11 (5) bilförare Ce 10 ... 83 872

19 860

1 488

48 500 + 69 848

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1 överfurir Ma 14 vid V. militärbefälsstaben
i utbyte mot 1 bilförare
Ce 10 (vakant) ...............

1 överfurir Ma 14 vid krigshögsko lan

i utbyte mot 1 kanslibiträde
Cell ....................................

2 överfurirer Ma 14 (i hovslagar tjänst)

utgår ........................

60 ordinarie furirer Ma 11/10 överföres
från truppförbanden till
tygstaten i utbyte mot 60 extra

ordinarie furirer Me 11/10 .........

35 extra ordinarie furirer Me 11/10
(vakanta) utgår .....................

2 extra ordinarie furirer Me 11/10

(i hovslagartjänst) utgår .........

410 instruktörsaspiranter Mf 8/7 utgår
.......................................

700 instruktörsaspiranter Mf 8/7—

Mf 8 ....................................

6. Personal för frivilligfrågor.

7 pensionerade officerare 1: 30, en

vid varje militärbefälsstab ......... —

22 assistenter för frivilligfrågor Ce

(Cg) 13 ................................. 44 545

Arvoden till assistenter för frivillig frågor

.................................... 4 371 + 48 016

7. Utbyggnad av signaltruppernas orga nisation

m. m.

1 överstelöjtnant Ma 33 .................. 23 940

2 majorer Ma 30 ........................... 42 168

2 kaptener Ma 27 ........................ 35 304

2 förvaltare eller fanjunkare Ma21/19

— förvaltare Ma 23 ..................... 4 512

1 fanjunkare Ma 19 ..................... 11 868

8 pensionerade underofficerare 1: 22 37 888

9 300

1 032

18 344

16 368

2 769 960

2 224 352

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

3 ryttmästare Ma 27, 4 löjtnanter Ma
23/19, 3 fanjunkare Ma 19 och 3
sergeanter Ma 16 överföres från

andra truppslag ........................ — + 155 680

8. Förändringar beträffande fälttygkåren

utom såvitt avser armétygförvaltningen.

3 majorer Ma 30 — överstelöjtnanter
Ma 33 .............................. 7 644

1 major Ma 30 — chef för tygförvalt ningsskolan

Ma 33 (Ma 30) ...... —

3 majorer Ma 30 ........................ 60 780

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 ... 2 816

Arvode till tygmästare .................. 780

6 kaptener Ma 27 ........................ 104 664

60 kaptener (ryttmästare) Ma (Md)

27 överföres från truppförband

m. m..................................... —

6 förste tygförvaltare Ca 23 — förvaltare
Ma 23, 25 tygförvaltare Ca
23 — förvaltare Ma 23, 12 tygskrivare
Ca 19 — fanjunkare Ma 19;
samtliga överföres från tygstaten —

Särskilda befattningsarvoden ......... —

5 ingenjörförrådsförvaltare Ca 23 —
förvaltare Ma 23; överföres från

ingenjörtrupperna ..................... —

1 signalförrådsförvaltare Ca 23 —
förvaltare Ma 23; överföres från

signaltrupperna ........................ —

1 fanjunkare Ma 19 ..................... 11 244

1 major eller kapten Ma 30/27 —

major Ma 30 ........................... —

1 kapten Ma 27 ........................... —

1 förvaltare Ma 23 ..................... — + 186 368

9. Utbyggnad av tygstaten.

4 förste tygverkmästare Ca 22 (4

tygverkmästare Ca 21)

49 856

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

10 förste tyghantverkare Ca 19 (10

tyghantverkare Ca 17) ............... 103 280

10 tyghantverkare Ca 17 ............... 103 280

2 armétekniker Ca 14 — förste armétekniker
Ca 16 ..................... —

33 armétekniker Ca 14 .................. 302 676

20 furirer Me 11/10 utgår ............... 163 680

5 yrkeslärare Cg 19 ................... —_ + 395 412

10. Förändringar beträffande intenden turkåren

utom såvitt avser arméintendenturförvaltningen.

1 major Ma 30 — chef för intendenturförvaltningsskolan
Ma 33 (Ma

30) .......................................... —

2 kaptener Ma 27 — majorer Ma 30 5 624

6 kaptener Ma 27 ........................ 105 496

1 kapten, ryttmästare eller löjtnant

Md 27 eller Md 23/19 — kapten Ma
27; överföres från arméns under officersskola

........................... 2 385

1 förvaltare (i kassatjänst) Ma 23 ... 13 984

7 förvaltare (i intendenturförråds tjänst)

Ma 21—Ma 23 .................. — + 127 489

11. Förändringar i övrigt beträffande ar méingenjörkåren

utom såvitt avser
armétygförvaltningen.

3 arméingenjörer av 1. graden Ce 29

— Ca 29 .................................... —

3 arméingenjörer av 2. graden Ce 27
— Ca 27 .................................... —

1 armédirektör av 1. graden Ca 33 ... —

2 armédirektörer av 2. graden (1 armédirektör
av 2. graden) Ca 31 ... 21984

1 arméingenjör av 2. graden Ce 27 ... 17 028

1 arméingenjör Ce 25 ..................... 15 216

1 ingenjör Cg 24 — arméingenjör av
1. graden Ce 29, 1 ingenjör Cg 22
— arméingenjör av 1. graden Ce 29,

1 ingenjör Cg 22 — arméingenjör

4—168 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 saml. Nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

av 2. graden Ce 27; samtliga överföres
från sakanslag .................. —

3 verkstadschefer högst Ce 33 — armédirektörer
av 1. graden Ca 33, 3
verkstadschefer högst Ce 31 — armédirektörer
av 2. graden Ca 31, 9
verkstadschefer högst Ce 29 — arméingenjörer
av 1. graden Ca 29,

2 verkstadschefer högst Ce 27 —
arméingenjörer av 2. graden Ca 27;
samtliga överföres från arméns tygverkstäder
.............................. —

1 verkstadschef Ce 25 — arméingenjör
av 1. graden Ca 29, 1 verkstadschef
Cg 25 — arméingenjör av 1.
graden Ca 29, 1 verkstadsingenjör
Ce 27 — arméingenjör av 1. graden
Ca 29, 1 verkstadsingenjör Ce
25 — arméingenjör av 1. graden
Ca 29, 1 verkstadsingenjör Cg 25 —
arméingenjör av 1. graden Ca 29, 1
verkstadsingenjör Ce 25 — arméingenjör
av 2. graden Ca 27; samt -

liga överföres från sakanslag ...... 2 verkstadsingenjörer Ca (Ce) 27 ...	96 852 35 604	+	186 684
12. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Luftvärnet. 2 kaptener Ma 27 ........................	35 304	+	35 304
Trängtrupperna. 1 major Ma 30 — överstelöjtnant Ma 33 ....................................	2 532
4 förvaltare Ma 21—Ma 23 ............ 1 kapten Ma 27 vid fälttygkåren över-föres till trängtrupperna ............	+	2 532
13. Förändringar i övrigt beträffande vissa utbildningsanstalter. Infanteriets kadettskola. 1 förrådsman Ce 11 (Cg 11) ............	8 652	+	8 652

Öl

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Krigsskolan.

1 instruktör Cg 19—Ce 19 ............... —

1 förste vaktmästare Cell — mate rielförvaltare

Ca 14 .................. —

3 vaktmästare och 1 hästskötare Ce

10 — vaktmän Ce 12 .................. 2 880

1 extra biträde för skriv- och kon -

torsgöromål (halvtidstjänstgörande)	3 372	+	6 252
Artilleriskjutskolan. 1 skogvaktare Ce 17—Ca 17 ............			_
Arméns signalskola. 2 överfurirer Ma 14 — rustmästare Malö eller yrkesinstruktörer Ce 17 1 pensionerad underofficer 1: 22 ...... 1 kontorist Ce 13 ........................... 1 kollektivavtalsanställd arbetare — förrådsman Ce 11 .....................	8 652	+	8 652
Arméns radarskola. 1 tekniskt biträde Ce 14 ............... 1 förrådsman Ce 11 — förrådsförman Ce 13 .......................................	—
Arméns skyddsskola. Utbildningsarvoden .....................	3 120	+	3 120
Arméns motorskola. Major Ma 30 vid fälttygkåren — chef för motorskolan Ma 30 ...............
Infanteriskjutskolan. 1 biträde för skriv- och kontorsgöro-mål ..........................................	6 204	+	6 204
Förändringar beträffande arméhund-väsendet. 1 sergeant Ma 16 — fanjunkare Ma 19 (fanjunkare, styckjunkare eller ser-geant Ma 19/16) ........................ 1 hunddressör Ce 14 — tillsynsman Ce 16 .......................................	660

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. 11. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

2 hantverkare Cg 12—Ce 12 ............ —

1 förrådsman Cg 11 — förrådsförman
Ce 13 (förrådsman Ce 11) ... —

5 hundskötare Ce 10 — andre hund dressörer

Ce 12 ........................ —

1 bilförare Cg 10—Ce 10 ............... —

1 extra biträde för skriv- och kontorsgöromål
— kanslibiträde Cell
(1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
på personalförteckningen
för andra extra ordinarie tjänstemän
än manskap) ..................... —

1 ekonomibiträde Cg 5—Ce 5 ......... —

2 ekonomibiträden Cg 4—Ce 4 ......... —

6 kollektivavtalsanställda arbetare —

1 hantverkare Ce 12, 2 förrådsmän

Ce 11, 3 hundskötare Ce 10 ......... — + 660

15. Förändringar i övrigt beträffande mi litär

personal.

1 expeditionsofficer 1:30 vid VII.

militärbefälsstaben ..................... 6 750

1 expeditionsunderofficer 1: 22 vid

arméöverläkarens expedition ...... 5 476

1 verkstadsunderofficer 1: 22 vid I 21
utgår ....................................... 4 924 + 7 302

16. Förändringar beträffande läkar- och

s j ukvårdspersonal.

1 bataljonsläkare Ca 27 vid Ing 1 —

regementsläkare Ca 29 ............... 1 872

1 bataljonsläkare Ca 27 vid infanteriets
kadettskola ..................... 18 276

1 läkare Cg 25 vid krigsskolan —

bataljonsläkare Ca 27 ............... 1 812

4 bataljonsläkare Ca 25 vid P2, Lvl,

Lv 2 och Lv 3 ........................... 60 864

1 instruktionssköterska i Ce 20/18

vid T 3 ................................. 11406

2 extra instruktionssköterskor Cg
20/18 vid T 1 och T 2 under längst

åtta månader för år .................. 14 576

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 sjukgymnast Cg 14 (halvtidstjänstgörande)
vid II — Ce 14 ............

1 sjukvårdsbiträde Ce 5 vid 13 ......

10 reservsjuksköterskor ...............

Höjda arvoden till reservsjuksköterskor
.......................................

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

5 856
11 880

15 100 + 141 642

17. Förändringar beträffande ekonomi personal.

3 köksföreståndare Ca 18 vid I 2, 112,

och T 1 — Ca 20 ........................ —

3 biträdande köksföreståndare Ca 14

vid I 2, 112 och T 1 — Ca 16 ...... —

1 extra biträdande köksföreståndare

Cg 14 vid A 6 ........................... 8 532

1 kokerska Ce 6 vid Ing 3 utgår ......

18. Förändringar i övrigt beträffande för råds-,

vakt- och maskinpersonal.

1 maskinist Ca 16 vid arméns underofficersskola
(vakant) — maskinmästare
Cg 17 ........................ —

1 eldare av 1. klassen Ca 11 vid A 8

(vakant) — reparatör Cg 12 ...... —

1 maskinist Ca 16 vid Lv 6 (vakant)

— Ca 15 .................................

1 maskinist Ca 16 vid 17 — maskinmästare
Ca 17 ........................ —

16 vaktmästare Ce 10, varav 9 vid A 8
och 7 vid arméns intendenturförråd
i Stockholm — vaktmän Ce 12 11 520

1 hantverkare Cg 12 vid A 4 — Ce 12 —

1 värmeskötare Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden —
eldare Ce 11 ........................... —

1 eldare Ce 10 vid A6 — Ce 11 ...... 336

2 kollektivavtalsanställda arbetare
vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden — förrådsmän Ce 11 ...... —

+ 8 532

+ 11856

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

19. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal.

1 kansliskrivare (i kassatjänst) Ce
15 vid IV. militärbefälsstaben —

Ca 15 .................................... —

1 kontorist (i kassatjänst) Ce 13 vid
IV. militärbefälsstaben —- Ca 13 ... —

1 kanslibiträde Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben
— Ca 11 ............... —

1 kanslibiträde Cg 11 vid IV. militärbefälsstaben
— Ce 11 ............... —

1 kontorsbiträde Ca 8 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden —

kontorist Ca 13 ........................ 1 800

1 kontorsbiträde Ca 8 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden —

kanslibiträde Ca 11 .................. 1104

1 kanslibiträde Ce 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden —

kontorist Ce 13 ........................ —

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål,
varav 2 vid IV. militärbefälsstaben
och 1 vid T 2, uppföres
på personalförteckningen för
andra extra ordinarie tjänstemän

än manskap ........................... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
(halvtidstjänstgörande) vid
väg- och vattenbyggnadskårens

chefsexpedition ........................ 3 372

75 biträden för skriv- och kontors göromål

— kontorsbiträden Ca 8... — + 6 276

20. Övriga personalförändringar m. m.

1 skogvaktare Ca 17 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden — Ca 19 —

1 skogvaktare Cg 17 vid P 2 — Ce 17 —

1 brandmästare Ce 17 vid platsbefälet

i Karlsborg .............................. —

Indelt manskap ........................... 5 000

Civila lärare ................................. 50 000

Lönerevision .............................. 321 000 + 366 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

21. Rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns förband
m. m. medför eller bedömes medföra följande personalförändringar
från och med budgetåret 1954/55.

Ökning Minskning Summa

Kommendantsstaben i Stockholm tillika
stab för Stockholms försvarsområde

(fo U). 2 kaptener Md 27 .............................. 6 överfurirer Ma 14 ........................... 2 förrådsförmän Ca 13 överföres från t .................................	36 552 58 104
1 utbildningsofficer 1: 32 .....................	8 254
2 pensionerade underofficerare 1:22 ...	10 432
1 tygunderofficer 1:22 överföres från T v 3 ..................................
7 förrådsmän Cell överföres från Lv 3	—
1 kanslibiträde Cg 11 ........................ 2 bilförare Ce 10................................. 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål 1 assistent för frivilligfrågor ...............

8 652
16 560
13 488

+ 74 642

Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab
(f o 66165) och arméns jägarskola (JS).

Fo 66/65.

1 kapten Ma 27 — Md 27 .....................

1 fanjunkare eller sergeant Ma 19/16......

5 överfurirer Ma 14 överföres från JS ...

4 överfurirer Ma 14 ........................... 38 736

2 förrådsförmän Ce 13 ........................

1 eldare Cg 11 — Ce 11 ........................

6 förrådsmän Ce 11 ........................... 51 912

2 bilförare Ce 10 .................................

3 eldare Cg 10 — Ce 10 ........................

2 extra biträden för skriv- och kontorsgöromål
uppföres på personalförteckning
för andra extra ordinarie tjänstemän
än manskap ...........................

1 extra biträde för skriv- och kontors göromål

.......................................

1 assistent för frivilligfrågor ...............

18 696

16 560

6 744

JS.

1 major Ma 30 — chef för arméns jägarskola
Ma 30 ....................................

5 överfurirer överföres till fo 66/65 ...... . 4" 5®

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ökning Minskning

Stockholms luftvärnsregemente (Lv3)
och luftvärnsskjutskolan (LvSS).

Lv 3.

2 förvaltare Ma 21 .............................. 24 240

1 förvaltare Ma 23 .............................. 13 584

2 styckjunkare Ma 19 ........................ 21 864

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29 ......... 18 912

2 förrådsförmän Ca 13 överföres till fo 44 —

3 pensionerade underofficerare 1: 22 ...... 13 080

1 förvaltningsunderofficer 1: 23 ............ 5 104

1 pensionerad underofficer 1:22 överföres
till fo 44 ................................. —

1 förrådsförmän Ce 13 ........................ 8 604

3 kanslibiträden Cell ........................ 23 904

1 kanslibiträde Cg 11 — Ce 11 ............ —

1 bilförare Cg 10 — Ce 10 .................. —

7 förrådsmän Ce 11 överföres till fo 44 ... —

3 förrådsmän Cell ........................... 23 904

7 biträden för skriv- och kontorsgöromål 43 428

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål

(deltidstjänstgörande) ..................... 6 204

LvSS.

1 förrådsunderofficer 1:22 .................. 4 360

Från LvSS till Lv 3.

1 köksföreståndare Ca 17 ..............

1 biträdande köksföreståndare Ca 14

1 maskinist Ce 13 .......................

1 eldare Ce 11 .............................

1 förrådsmän Ce 11 ....................

2 eldare Ce 10 ...........................

2 ekonomibiträden Ce 7 ...............

5 ekonomibiträden Ce 4 ..............

Svea och Göta ingenjör kår er.

4 förvaltare Ma 21 ........................... 50 568

2 ingenjörförrådsförvaltare Ca 23 — förvaltare
Ma 23 .............................. —

2 förvaltare Ma 23 ........................... 28 356

4 fanjunkare Ma 19 ........................

Summa

+ 41 724

45 600

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ökning Minskning

1 överfurir Ma 14 .............................. 9 684

1 pensionerad officer 1:30 ............... 7 974

5 pensionerade underofficerare 1:22 ... 24 032

1 ingenjörbiträde Cg 17 ..................... 10 908

1 förrådsförman Ce 13 ..................... 9 348

14 förrådsmän Ce 15»........................... 117 708

8 kanslibiträden Ce 11 ..................... 66 480

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål 6 204

Signalregementet (SI).

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 ............ 2 808

2 fanjunkare Ma 19 — förvaltare Ma 21 2 592

1 signalförrådsförvaltare Ca 23 — förvaltare
Ma 23 .................................... —

2 pensionerade underofficerare 1:22 ... 10 432

1 förste reparatör Ce 15 ..................... 10 092

4 förrådsmän Cell ........................... 34 608

4 kanslibiträden Cell ........................ 34 608

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål 13 488

2 extra biträden för skriv- och kontorsgöromål
uppföres på personalförteckningen
över andra extra ordinarie tjänstemän
än manskap ........................

Siqnalreqementets kompani i Boden
(S 1 B) m. fl.

1 major Ma 30 ................................. 21 084

1 kapten Ma 27 ................................. 18 276

1 kapten Ma 27 vid 1 19 ..................... 18 276

1 överfurir Ma 14 vid 1 19 .................. 9 684

4 furirer Me 10/11 vid A 8 — överfurirer

Ma 14 vid S 3 ................................. 5 616

1 pensionerad underofficer 1:22 ......... 5 216 1

1 pensionerad underofficer 1:22 överföres
till I 19 .................................

1 förrådsförman Ce 13 överföres till I 19
4 förrådsmän Ce 11 överföres till 119 ...

1 kanslibiträde Cell ........................ 8 652

1 kontorsbiträde Ca 8 ........................ 7 548

1 kontorsbiträde Ca 8 överföres till I 19... —

1 ekonomibiträde Cg 4 vid I 19 — Ce 6... 672

3 ekonomibilräden Cg 4 vid 119 — Ce 4

Summa

+ 225 190

+ 87 764

+ 69 496

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ökning

Tygförvaltningsskolan (TygS).

1 major Ma 30 — överstelöjtnant Ma 33 2 556

1 kapten Ma 27 ................................. 18 276

1 förste tygförvaltare Ca 23 — tygförvaltare
Ma 23 .................................... —

1 pensionerad underofficer 1: 22 ......... 5 476

1 biträdande köksföreståndare Ca 14 —

köksföreståndare Ce 17 ..................... 1 224

1 förrådsförman Cg 13 — Ce 13 ............ —

1 förrådsförman Cg 13 ........................

1 garageförman Ce 13 ........................ 9 348

1 förrådsman Cell ........................... 8 652

2 kanslibiträden Cell ........................ 17 304

1 maskinist Cg 13 — Ce 13 .................. —

1 eldare Cg 11 — Ce 11 ........................ —

2 eldare Ce 10 ................................. 16 560

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

uppföres på personalförteckningen för
andra extra ordinarie tjänstemän än
manskap ....................................... .

Minskning Summa

9 348

+ 70 048

Motiv.

1. Vissa förändringar beträffande arméstaben. Chefen för armén har
upprepat tidigare framfört förslag om att extraordinariesätta en extra
tjänst för assistent i Cg 22, avsedd för arméstabens bilddetalj. Civilförvaltningen
tillstyrker alltjämt förslaget.

Vid arméstabens taktikavdelning finns, med vakanthållande av en kanslibiträdestjänst
i Ce 11, inrättad en tjänst för kontorsskrivare i Cg 19, avsedd
för avdelningens reglementsdetalj. Arméchefen har upprepat tidigare
framfört förslag om att utbyta kanslibiträdestjänsten mot en assistenttjänst
i Ce 22, för vilken enligt arméchefen bör tillämpas den för amanuenspersonal
gällande befordringsgången. Civilförvaltningen tillstyrker att
den extra kontorsskrivartjänsten utbytes mot en assistenttjänst i Ce 22 och
att kanslibiträdestjänsten därvid indrages.

2. Motorisering av A 4. Kungl. Maj :t har den 30 juni 1953 meddelat
bestämmelser rörande motorisering av A 4 in. m. Chefen för armén har
anmält att förberedelser pågår för genomförande av motoriseringen. Enligt
uttalande av organisationsnämnden kan organisationsundersölcningar
beträffande regementet icke lämpligen genomföras förrän värnpliktiga i
motortjänst börjat utbildas vid regementet. Förslag angående regementets
personaluppsättning kan därför icke framläggas i sådan tid att beslut kan
fattas vid 1954 års riksdag. Redan nu bedömes emellertid behov föreligga

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

av en motoringenjör vid regementet. Arméchefen har därför föreslagit att
en beställning för arméingenjör i Ca 25 inrättas. Civilförvaltningen, som
inhämtat att regementet redan under innevarande budgetår kommer att
tillföras motorfordon i sådan utsträckning att behov föreligger av en motoringenjör,
tillstyrker förslaget.

3. Organisationen av fallskärmsjägarutbildningen. Kungl. Maj:t har
den 18 januari och den 22 augusti 1952 lämnat medgivande till utbildning
av värnpliktiga i fallskärmsjägartjänst, avseende utbildningsåren 1952
1953 respektive 1953—1954. Kungl. Maj :t har sedermera den 4 september
1953 meddelat bestämmelser om fortsatt utbildning av värnpliktiga till
fallskärmsjägare under utbildningsåret 1954—1955 in. m. samt angående
särskilda ersättningar, hopptillägg, till personal i fallskärmstjänst.

För arméns fallskärmsjägarskolas räkning finns inrättade tjänster för
en byråingenjör i Cg 27 vid arméförvaltningen samt för fyra packningsförmän
i Cg 14, en förrådsman i Cg 11 och ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid Lv 1.

Civilförvaltningen har räknat med att fallskärmsjägarutbildningen, i
överensstämmelse med förslag av arméchefen, fr. o. in. nästa budgetår inordnas
i den ordinarie utbildningsverksamheten vid armén. Med utgångspunkt
härifrån biträder ämbetsverket förslag av arméchefen att en särskild
beställning inrättas för chefen för skolan, varvid ämbetsverket i avbidan
på förutsatt översyn av lönesättningen för skolchefer (prop. 1953:
110, s. 113) upptager beställningen i Ma 30, att byråingenjörstjänsten i
Cg 27 omvandlas till beställning för arméingenjör av 2. graden i Ce 27, att
tjänsterna för fyra packningsförmän i Cg 14 uppflyttas till Ce 15, att tjänsten
för förrådsman extraordinariesättes samt att biträdestjänsten uppföres
på personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.
Beställningen för chef för skolan samt tjänsterna för packningsförman,
förrådsman och biträde bör enligt civilförvaltningen uppföras pa särskild
stat för skolan.

I och med att fallskärmsjägarutbildningen lämnar försöksstadiet och
inordnas i arméns ordinarie utbildningsverksamhet bör enligt civilförvaltningen
kostnaderna för hopptillägg till instruktörer och övrigt befäl överföras
från arméns övningsanslag till förevarande anslag.

4. Personalförändringar i anledning av minskat antal stamridhästar.
Chefen för armén bär i sitt militärorganisatoriska underlag framlagt förslag
till minskning av arméns stamridhästbestånd med omkring 300 hästar,
varvid avvecklingen förutsättes skola påbörjas under budgetåret 1954/55.
I anledning härav beräknas en överfurirsbeställning (i hovslagartjänst) vid
I 18 samt tjänster för tre remontryttare, 11 remontdrcssörer och två hästskötare
kunna indragas under nästa budgetår. Civilförvaltningen räknar
för nästa budgetår med indragningar i enlighet med arméchefens förslag.

I senare avgivet besparingsförslag har arméchefen förordat att minsk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ningen av stamridhästbeståndet i sin helhet genomföres under budgetåret
1954/55. I anslutning härtill beräknas förenämnda överfurirsbeställning
samt tjänster för sju remontryttare i Ce 12, tio remontdressörer i Cg 12 och
fem hästskötare i Cg 10 kunna indragas under nästa budgetår.

5. Arméns underbefälsorganisation. Arméchefen har anmält att planenlig
övergång till den av 1952 års riksdag beslutade nya underbefälsorganisationen
vid armén ägt rum den 1 april 1953.

För att tillgodose behovet av underbefäl för trupptjänst, vakttjänst m. m.
har armécheten till en början föreslagit inrättande fr. o. in. nästa budgetår
av beställningar för 48 rustmästare i Ma 16 och 169 överfurirer i Ma 14.
Av överfurirsbeställningarna förutsättes 142 beställningar, avsedda 89 för
instruktör, 50 för vaktchef (fyra vid ettvart av 12 förband och två vid
radarskolan), två för garageförman vid IV. militärbefälsstaben och infanteriets
kadettskola samt en för biträde vid frivilligutbildning m. in. vid
VII. militärbefälsstaben, skola tillkomma utan utbyte mot andra tjänster.
Av övriga överturirsbeställningar avses skola tillkomma, vid försvarsområdesstaber
25 beställningar, varav 16 vid rationaliserade och nio vid icke
rationaliserade staber, i utbyte mot befattningar för sex pensionerade underofficerare
i 1:22 (ammunitionsförvaltare) och 11 bilförare i Ce 10 vid
ifrågavarande staber, vid V. militärbefälsstaben en beställning i utbyte
mot en vakant bilförartjänst i Ce 10 samt vid krigshögskolan en beställning
i utbyte mot en kanslibiträdestjänst i Ce 11. Då antalet beställningar
för överfurir i hovslagartjänst kan minskas med två utöver den i det föregående
(punkt 4) omnämnda överfurirsbeställningen i hovslagartjänst vid
118 har annéchefen upptagit det ökade behovet av överfurirer till (169
— 2=) 167. — I förevarande sammanhang har arméchefen beträffande
de s. k. inretjänstbefattningarna erinrat om att vid genomförandet av
rationaliserad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid försvarsomi
ådesstaberna förutsatts att vissa befattningar, som innehaves av andra
än militära beställningshavare, vid innehavarnas avgång skall omvandlas
till militära beställningar och därvid besättas med underbefäl. Arméchefen
har nu hemställt att principbeslut meddelas om fortsatt överförande av
civila m. fl. befattningar till beställningar för överfurir.

I fråga om furirsbeställningarna innebär arméchefens förslag en minskning
med 37 extra ordinarie beställningar, varav 35 i trupptjänst (vakanta)
och 2 i hovslagartjänst. I syfte att bereda möjlighet för furirer i beställningsmannatjänst
vid tygstaten att erhålla ordinarie anställning bör enligt
arméchefen 60 ordinarie furirsbeställningar vid truppförbanden överföras
till tygstaten och samma antal extra ordinarie furirsbeställningar vid tygstaten
överföras till förbandens stater.

Det årliga behovet av instruktörsaspiranter har på längre sikt och vid
jämn åldersfördelning beräknats till 470. I avvaktan på närmare erfarenheter
i fråga om avgångar in. m. samt med hänsyn till nuvarande vakan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ser och ojämna åldersfördelning föreslår arméchefen att minskningen av
antalet instruktörsaspiranter för nästa budgetår begränsas till 410. I enlighet
härmed upptager arméchefen antalet beställningar för instruktörsaspirant
till (1 110 — 410 =) 700.

Enligt gällande bestämmelser skall instruktörsaspirant vara placerad i
Mf 8, dock att aspirant intill utgången av det kalenderkvartal, varunder
21 års ålder uppnås, skall vara placerad i Mf 7. Under framhållande att
dessa bestämmelser i praktiken medför att samtliga instruktörsaspiranter
hänföres till den lägre av de båda lönegraderna föreslår arméchefen att
samtliga instruktörsaspiranter placeras i Mf 8.

Civilförvaltningen är i avvaktan på resultatet av befälsutredningens arbete
icke beredd tillstyrka förslagen om införande av särskilda beställningar
för rustmästare och utökning av antalet för instruktör avsedda
överfurirsbeställningar vid armén. Förslagen om att inrätta beställningar
för 50 överfurirer i vakttjänst, en överfurir (garageförman) vid infanteriets
kadettskola och en överfurir (för frivilligutbildning in. m.) vid VII.
militärbefälsstaben tillstyrkes av civilförvaltningen. Däremot anser civilförvaltningen
det vara tveksamt, huruvida tillräckliga skäl för närvarande
föreligger att inrätta särskild för överfurir avsedd garageförmansbefattning
vid IV. militärbefälsstaben, men vill icke motsätta sig att förslaget
bifalles.

Arméchefens förslag i vad avser inrättande av överfurirsbeställningar
vid försvarsområdesstaber tillstyrkes av civilförvaltningen i vad gäller
rationaliserade staber. Civilförvaltningen räknar sålunda med 16 nya överfurirsbeställningar,
varav fem för Göteborg—Halmstads försvarsområde,
två för Uddevalla försvarsområde samt tre för ettvart av Skövde, Strängnäs
och Falu försvarsområden. Beställningarna förutsättes skola tillsättas
först i samband med att innehavarna av fem arvodesbefattningar i 1: 22
för ammunitionsförvaltare och fem tjänster för bilförare i Ce 10 vid ifrågavarande
staber avgå.

Under förutsättning av bifall till arméchefens förslag att principbeslut
nu fattas om fortsatt utbyte av bl. a. civila tjänster mot beställningar för
överfurir synes enligt civilförvaltningen det av arméchefen föreslagna utbytet
av en vakant bilförartjänst i Ce 10 vid V. militärbefälsstaben mot en
överfurirsbeställning böra komma till stånd.

Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag om att inrätta en överfurirsbeställning
för krigshögskolan. Beställningen förutsättes skola tillsättas
först i samband med att innehavaren av en kanslibiträdestjänst vid
skolan avgår och tjänsten indrages.

Civilförvaltningen räknar i likhet med arméchefen med indragning av
två överfurirsbeställningar i hovslagar tjänst.

Arméchcfens förslag om överföring av 60 ordinarie furirsbeställningar
till tygstaten i utbyte mot motsvarande antal extra ordinarie beställningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

samt om minskning av antalet beställningar för extra ordinarie furirs- och
instruktörsaspirant biträdes av civilförvaltningen.

Vad beträffar instruktörsaspiranternas löneställning anser sig civilförvaltningen
med hänsyn till att hithörande lönespörsmål förhållandevis nyligen
varit föremål för Kungl. Maj :ts ställningstagande icke böra räkna med
någon ändring i gällande bestämmelser.

6. Personal för frivilligfrågor. Arméchefen har upprepat förslag i äskandena
för innevarande budgetår om inrättande, för handläggning av frivilligfrågor,
av sju arvodesbcfattningar för pensionerade officerare i 1:30, en
vid varje militärbefälsstab, samt om förbättrad löneställning för assistenter
för frivilligfrågor vid försvarsområdesstaber in. m. Arméchefens i sistnämnda
hänseende framlagda förslag innebär dels att arméstaben och 19
försvarsområdesstaber tillföres 22 extra ordinarie tjänster för assistent i
Ce 13, varav två med heltidstjänstgöring under 12 månader och återstoden
med deltidstjänstgöring under minst sex månader, i stället för de nuvarande
med månadsarvoden förenade assistentbefattningarna, dels ock att
assistenter med deltidstjänstgöring understigande sex månader erhåller ett
månatligt arvode motsvarande månadslön i 13 lönegraden.

Civilförvaltningen är alltjämt icke beredd tillstyrka att för angivna ändamål
vid militärbefälsstaberna inrättas arvodesbefattningar för pensionerad
officer. Vad angår arméchefens förslag om förbättrad löneställning för
assistenter för frivilligfrågor framhåller civilförvaltningen att 22 av assistenterna
beräknas fullgöra tjänstgöring i sådan omfattning att i 10 § A
2 mom. statens allmänna avlöningsreglemente angivna förutsättningar för
anställning för avkortad tjänstgöring är för handen. Vid sådant förhållande
och då från såväl försvarsgrensledningarnas som statens organisationsnämnds
sida bestämt framhållits önskvärdheten av att bereda ifrågavarande
assistenter en fastare anställningsform än f. n. vill civilförvaltningen
icke motsätta sig att så sker. Ämbetsverket anser sig dock tills
vidare böra räkna med extra anställning. Mot den föreslagna lönegradsplaceringen
har ämbetsverket icke något att erinra. Ämbetsverket räknar
följaktligen med att fr. o. m. nästa budgetår inrättas tjänster i Cg 13 för
22 assistenter, av vilka 20 är avsedda för tjänstemän med avkortad tjänstgöring.
För de assistenter, vilka har en tjänstgöring understigande sex
månader för år, beräknar ämbetsverket arvoden motsvarande lön i 13 löneklassen
å löneplan nr 1.

7. Utbyggnad av signaltruppernas organisation m. m. Arméchefen har
framhållit att inom arméledningen företagen utredning angående signaltruppernas
krigs- och fredsorganisation otvetydigt givit vid handen att
signaltruppernas personal är alltför fåtalig för att tillgodose de på grund
av utvecklingen på teleteknikens område starkt ökade behoven. Förslag
framlägges därför nu om en första utbyggnad av signaltruppernas personalorganisation
m. m. Behov av personalökningar anses föreligga såväl
vid staber och utbildningsanstalter som vid förbanden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Vid arméstaben erfordras enligt arméchefen en fanjunkare för biträde
vid handläggning av personalfrågor i vad avser signaltrupperna. Arméchefen
föreslår därför att för ändamålet uppföres en beställning för fanjunkare
i Ma 19 på signaltruppernas stat.

Chefen för signalregementets kompani i Boden (major) tjänstgör f. n.
även som signalofficer vid VI. militärbefälsstaben. Enligt arméchefen, som
i det följande föreslår att nämnda kompani omändras till bataljon, bör
majorsbeställningen avses enbart för signalofficer vid VI. militärbefälsstaben
och en särskild beställning inrättas för chefen för Bodens signalbataljon.
Beställningen föreslås skola avses för överstelöjtnant. Arméchefen
föreslår vidare att på signaltruppernas personalförteckningar skall
tillkomma beställningar för en major, avsedd för signalofficer vid IV. militärbefälsstaben,
och en kapten, avsedd för biträdande signalofficer vid

I. militärbefälsstaben, ävensom arvodesbefattningar i 1:22 för sju pensionerade
underofficerare, en vid varje militärbefälsstab.

Beträffande personalbehovet för utbildningsanstalter har arméchefen
upprepat i tidigare äskanden framförda förslag dels om inrättande av beställningar
för en major, avsedd som lärare i sambandstjänst m. m. vid
krigshögskolan, och en kapten, avsedd som lärare i sambandstjänst vid
artilleri- och ingenjörofficersskolan, samt en arvodesbefattning vid signalskolan
för förvaltningsunderofficer i 1: 22, dels ock om omvandling av två
beställningar för förvaltare eller fanjunkare i Ma 21 eller Ma 19, vilkas
innehavare avses för lärarverksamheten m. m. vid signalskolan, till förvaltarbeställningar
i Ma 23.

I fråga om förbanden har arméchefen framhållit att signaltruppernas
fredsorganisation är beräknad för en väsentligt mindre värnpliktskontingent
än som f. n. utbildas inom truppslaget. Den verkställda utredningen
rörande signaltruppernas organisation har givit vid handen att ytterligare
ökning av värnpliktskontingenten bör genomföras. Den utsvällning, som
redan skett, har kunnat bemästras endast med stora ansträngningar från
personalens sida samt genom anlitande av provisoriska förläggningar och
överbeläggning. De åtgärder, som närmast erfordras, är i första hand en
konsolidering av rådande läge, d. v. s. tillgodoseende enligt gängse normer
av befälsbehovet för utbildning av nuvarande kontingent, och i andra
hand en utbyggnad av fredsorganisationen till erforderlig styrka. Arméchefen
föreslår nu, med beaktande av tillgängliga förläggningsmöjligheter,
att signaltruppernas fredsorganisation utgöres av signalregementet (SI)
med en utbildningskontingent om 700 man fördelade på sex kompanier
och kadettskola, samt två i förhållande till regementet fristående enheter,
nämligen signalkompaniet i Skövde (S2), vars nuvarande organisation
tills vidare bör bibehållas med en utbildningskontingent om 100 man men
som framdeles bör omvandlas till bataljon, och Bodens signalbataljon (S 3)
med en utbildningskontingent om 400 man fördelade på tre kompanier.

Kungi. Maj:ts proposition nr 110.

I förvaltningshänseende bör S2 och S3 alltjämt vara anknutna till K 3
respektive I 19. Det av den ökade värnpliktskontingenten föranledda behovet
av utbildningsbefäl beräknas av arméchefen till tre kaptener, sex
löjtnanter, tre fanjunkare och tre sergeanter. För behovets tillgodoseende
föreslås följande beställningar skola överföras från andra truppslag, nämligen
från kavalleriet beställningar för tre ryttmästare, fyra löjtnanter, en
fanjunkare och en sergeant samt från pansartrupperna beställningar för
två fanjunkare och två sergeanter. Återstående behov av två löjtnanter
avses skola tillgodoses genom ianspråktagande av två fänriksbeställningar
inom ramen för tillgängligt antal dylika beställningar.

Arméchefens förslag om utbyggnad av signaltruppernas personaluppsättning
för arméstaben och militärstabernas räkning biträdes av civilförvaltningen.
Civilförvaltningen tillstyrker vidare alltjämt att beställningar
för en major och en kapten samt en arvodesbefattning för förvaltningsunderofficer
i 1: 22 uppföres på personalförteckningen för respektive krigshögskolan,
artilleri- och ingenjörofficersskolan samt signalskolan. Beträffande
arméchefens förslag att omvandla två beställningar för förvaltare
eller fanjunkare vid signalskolan till förvaltarbeställningar i Ma 23 vidhåller
civilförvaltningen sitt tidigare uttalande att ämbetsverket, därest
för ifrågavarande ändamål anses böra avses militära beställningar, icke
har något att erinra mot förslaget. Civilförvaltningen räknar med de av
arméchefen i övrigt föreslagna personalförändringarna.

8. Förändringar beträffande fälttygkåren utom såvitt avser armétygförvaltningen.
Av de i gällande personalförteckning för fälttygkåren uppförda
majorsbeställningarna avses en för chef för tygförvaltningsskolan. Chefen
för armén har ånyo föreslagit att beställningen uppflyttas till Ma 33, varvid
förutsatts att beställningen bibehålies på fälttygkårens stat. Civilförvaltningen
förordar att i utbyte mot en major sbeställning vid fälttygkåren
en beställning för chef för tygförvaltningsskolan uppföres på personalförteckning
för skolan med placering, i avvaktan på i det föregående (punkt 3)
omförmäld översyn av löneställningen för skolchefer, i Ma 30.

Arméchefen har upprepat följande tidigare framförda förslag: utbyte
av tre majorsbeställningar, avsedda för stabstygofficerare vid militärstaber,
mot tre beställningar för överstelöjtnant, inrättande av tre majorsbeställningar,
avsedda för cheferna för centralförråden för tygmateriel vid
A 4, A 6 och A 9, utbyte av en kaptensbeställning, avsedd för tygmästare
vid Karlsborgs tygstation, mot majorsbeställning, i samband varmed förutsättes
att ett till tygmästare utgående arvode å 780 kronor för år bortfaller,
samt inrättande av sex kaptensbeställningar, avsedda fem för biträdande
tygofficer vid militärbefälsstaber och en för adjutant tillika lärare
vid tygförvaltningsskolan. Förslagen tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen,
varvid sistnämnda beställning förutsättes skola uppföras på personalförteckning
för tygförvaltningsskolan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméchefen har ånyo framlagt förslag om överföring till fälttygkåren
av beställningar från andra personalstater m. in. Förslaget innebär dels
överföring till fälttygkåren av 60 kaptens-(ryttmästar-)beställningar, avsedda
för tygofficerare vid försvarsområden, truppförband och infanteriskjutskolan,
dels överföring till fälttygkåren av fem beställningar för ingenjörförrådsförvaltare
vid ingenjörtrupperna och en beställning för signalförrådsförvaltare
vid signaltrupperna, samtliga i Ca 23, varvid förutsättes
att beställningarna omvandlas till beställningar för förvaltare i Ma 23, dels
överföring från tygstaten till fälttygkåren av sex beställningar för förste
tygförvaltare och 25 beställningar för tygförvaltare, samtliga i Ca 23, samt
12 beställningar för tygskrivare i Ca 19, i samband varmed förutsättes att
de 31 förstnämnda beställningarna i Ca 23 omvandlas till beställningar
för förvaltare i Ma 23 och de 12 beställningarna för tygskrivare till beställningar
för fanjunkare i Ma 19, dels ock inrättande vid fälttygkåren
av en beställning för fanjunkare i Ma 19 (tygskrivare), avsedd för ett nytillkommet
centralförråd. Arméchefen har därjämte upprepat förslag om
att innehavarna av de från beställningar för förste tygförvaltare omvandlade
förvaltarbeställningarna utöver sin lön skall erhålla särskilda befattningsarvoden
i avvaktan på en omprövning av löneställningen för dessa
förvaltare. Civilförvaltningen biträder arméchefens förslag utom såvitt avser
överföring av beställningarna för ingenjörförrådsförvaltare och signalförrådsförvaltare
samt inrättande av särskilda befattningsarvoden.

I gällande personalförteckning för fälttygkåren finns uppförd en beställning
för major eller kapten, avsedd för militärassistent vid försvarets
forskningsanstalt. I anslutning till förslag i betänkande rörande omorganisation
av den centrala ledningen av forskningsanstalten m. m. har arméchefen
(skr. 29/i2 1953) föreslagit att beställningen för major eller kapten
utbvtes mot majorsbeställning och att vid fälttygkåren inrättas en kaptensbeställning
i Ma 27, avsedd för militärassistent vid forskningsanstalten.

Arméchefen har i sistnämnda skrivelse vidare föreslagit att vid fälttygkåren
inrättas en förvaltarbeställning i Ma 23, avsedd för ett under
uppförande varande centralförråd, vilket beräknas kunna tagas i bruk omkring
den 1 juni 1954.

9. Utbyggnad av tggslaten. I gällande personalförteckningar för lygstatcn
finns uppförda, förutom tygförvaltar- och tygskrivarbeställningar,
beställningar för 47 förste tygverkmästare i Ca 22, 32 tygverkmästare i
Ca 21, 114 förste tyghantverkare i Ca 19, 179 tyghantverkare i Ca 17, 386
armétekniker i Ca 14 och 304 furirer i beställningsmannatjänst i Me 11
eller Mc 10.

Arméchefen bar på grundval av en inom arméledningen företagen utredning
i ämnet (den s. k. mekanikerkommittén) framlagt förslag rörande
utbyggnad av tygstaten. Till grund för beräkningarna av behovet av tygstatspersonal
har enligt arméehefen legat bl. a. krigsorganisationens be 5_188

54 Biliang till riksdagens protokoll 1964. 1 saml. Nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

hov, fredsorganisationens behov av personal för instruktörs- och reparationstjänst
enligt av arméförvaltningens tygavdelning gjord planläggning
med hänsyn till materielprogrammet samt principerna för den nya underbefälsorganisationen.

Arméchefen har hemställt att principbeslut nu meddelas rörande antalet
beställningar vid tygstaten för tygverkmästare, tyghantverkare, armétekniker
och furirer för budgetåren 1954/59, innebärande i slutläge en ökning
beträffande beställningar för tygverkmästare med 22 till (79 + 22 =)
101, beträffande beställningar för tyghantverkare med 46 till (293 + 46 =)
339 och beträffande beställningar för armétekniker med 151 till (386 +
151 =) 537 samt en minskning beträffande beställningar för furir i beställningsmannatjänst
med 124 till (304 — 124 =) 180. Den föreslagna fördelningen
på budgetår beträffande tillkomsten respektive indragningen av beställningar
framgår av följande sammanställning.

Budgetår	Tygverk- mästare	Tyghant- verkare	Armé- tekniker	Furirer
1954/55	4	20	33	—20
1955/56	4	8	30	—26
1956/57	4	8	30	—26
1957/58	5	6	29	—26
1958/59	5	4	29	_26

Såsom framgår av sammanställningen förutsättes för nästa budgetår
beställningar för fyra tygverkmästare, 20 tyghantverkare och 33 armétekniker
tillkomma och 20 furirsbeställningar indragas. De fyra tygverkmästarbeställningarna
avses skola besättas med signalmekaniker. Beställningarna
anses främst med hänsyn till krav på utbildning och med beställningarna
förenade arbetsuppgifter och ansvar böra uppföras såsom
förste tygverkmästarbeställningar i Ca 22. Beträffande förslaget om att
inrätta ytterligare tyghantverkarbeställningar framhålles att 16 dylika beställningar
återstår att inrätta för att det tidigare beräknade totala behovet
skall fyllas (jfr prop. 1948: 209, s. 57). Vidare bör av det av arméns
radarkommitté preliminärt beräknade behovet av 18 tyghantverkarbeställningar
för radarmekaniker fyra beställningar nu inrättas. Sammanlagt erfordras
sålunda för nästa budgetår (16 + 4= ) 20 tyghantverkarbeställningar,
vilka bör fördelas med tio beställningar för förste tyghantverkare
i Ca 19 och tio beställningar för tyghantverkare i Ca 17. Av de föreslagna
33 beställningarna för armétekniker avses åtta beställningar för instruktörer
vid luftvärnsförbanden och luftvärnsskjutskolan samt 25 beställningar
för instruktörer vid mekanikerskolor för värnpliktiga, radarskolan,
signalskolan och tygförvaltningsskolan ävensom för att tillgodose det ökade
behovet av instruktörer på grund av artilleriets fortsatta motorisering.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Civilförvaltningen tillstyrker att principbeslut nu fattas om antalet beställningar
vid tygstaten för de närmaste åren i huvudsaklig överensstämmelse
med arméchefens förslag. Vad angår de av arméchefen för budgetåret
1954/55 föreslagna personalförändringarna vid tygstaten räknar civilförvaltningen
med att beställningar för fyra tygverkmästare i Ca 21 och 20
tyghantverkare i Ca 17 skall tillkomma samt tillstyrker att 33 beställningar
för armétekniker i Ca 14 inrättas och att 20 extra ordinarie furirsbeställningar
indrages. Såsom framgår av det föregående (punkt 5) räknar civilförvaltningen
med att tygstaten skall tillföras 60 ordinarie furirsbeställningar
i utbyte mot samma antal beställningar för extra ordinarie furir.

Enligt arméchefen bör armétekniker, som ej kunnat befordras till tyghantverkare
men i övrigt är lämpliga, fr. o. m. 42 års ålder inplaceras i
16 lönegraden med tjänstebenämningen förste armétekniker. I anslutning
härtill föreslår arméchefen för nästa budgetår att två beställningar för
armétekniker i Ca 14 omvandlas till beställningar för förste armétekniker
i Ca 16. Civilförvaltningen är i avvaktan på resultatet av befälsutredningens
arbete icke beredd att tillstyrka förslaget.

Arméchefen har vidare (skr. 27/g 1953), med tillstyrkan av civilförvaltningen
såvitt avser löneställningen, föreslagit att fem extra tjänster för
yrkeslärare i Cg 19, avsedda för luftvärnets mekanikerskola, inrättas.

10. Förändringar beträffande intendenturkåren utom såvitt avser arméintendenturförvaltningen.
Arméchefen har upprepat tidigare framförda förslag
dels om uppflyttning av två kaptensbeställningar till beställningar
för major, avsedda den ena för försvarsstabens kvartermästaravdelning
och den andra för en av de inom intendenturkåren som personalreserv avsedda
beställningarna, dels om inrättande av en kaptensbeställning för
intendent med placering vid arméstabens organisationsavdelning, avsedd
att handlägga bl. a. ärenden rörande budgetberäkningar samt förvaltningsoch
ekonomiska ärenden i allmänhet, dels ock om inrättande av en beställning
för förvaltare i kassatjänst i Ma 23, avsedd att ingå i personalreserv.
Förslagen tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

Arméchefen har vidare upprepat förslag om att en på personalförteckningen
för intendenturkåren uppförd, för chef för intendenturförvaltningsskolan
avsedd maj or sbeställning, överföres till skolans personalförteckning
och uppflyttas till beställning i Ma 33. Civilförvaltningen tillstyrker
överföringen men förordar i avvaktan på den i det föregående (punkt 3)
omnämnda översynen av löneställningarna för skolchefer att beställningen
tills vidare bibehålies i Ma 30.

T gällande personalförteckning för vissa utbildningsanstalter finns upptagna
46 beställningar för kapten, ryttmästare eller löjtnant i Md 27 eller
Md 23/19, varav It beställningar avses för avdelningschefer vid arméns
underofficersskola. Av sistnämnda beställningar har en avsetts för beställningshavare
ur intendenturkåren. Sedan intendenturtruppernas utbild -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ning inordnats i trängorganisationen tjänstgör emellertid denne beställningshavare
icke längre som avdelningschef utan har i stort sett att utföra
samma göromål som intendent vid förband. Arméchefen föreslår därför,
med tillstyrkan av civilförvaltningen, att ifrågavarande beställning
överföres till intendenturkåren och därvid uppföres i Ma 27.

Av de på personalförteckningen för intendenturkåren uppförda 88 kaptensbeställningarna
avses två för försvarsområdesstaberna. Vid två försvarsområdesstaber
(Linköpings och Uppsala—Västerås) är enligt särskilda
medgivanden av Kungl. Maj :t två kaptener vid intendenturkåren
förordnade att, med avstående av dem i egenskap av beställningshavare
på aktiv stat tillkommande avlöningsförmåner, uppehålla arvodesbefattningarna
för intendent. Motsvarande är förhållandet med den för pensionerad
officer avsedda arvodesbefattningen för förvaltningsofficer i 1: 30
vid infanteribefälhavarstaben i Karlskrona. Arméchefen har, med framhållande
av nödvändigheten av att förstärka försvarsområdesstabernas personaluppsättning,
föreslagit att intendenturkåren tillföres fem kaptensbeställningar,
avsedda för befattningar såsom försvarsområdesintendenter,
varvid förutsatts att beställningarna hålles vakanta då befattningarna
uppehälles av pensionerade officerare. Förslaget har tillstyrkts av organisationsnämnden.
Civilförvaltningen vill icke motsätta sig att förslaget
genomföres.

Av arméchefen framfört förslag om uppflyttning av sju beställningar för
förvaltare i intendenturförrådstjänst i Ma 21 till Ma 23 avstyrkes av civilförvaltningen
med hänsyn till att löneställningen för ifrågavarande förvaltare
nyligen prövats.

11. Förändringar i övrigt beträffande arméingenjörkåren utom såvitt
avser armétggförvaltningen. Slutläget för personaluppsättningen vid arméingenjörkåren
fastställdes preliminärt genom beslut av 1948 års riksdag.
Vissa jämkningar i detta beslut gjordes av 1949 och 1950 års riksdagar (jfr
prop. 1951: 110, s. 78).

Arméchefen har föreslagit att beställningar för tre arméingenjörer av

1. graden i Ce 29 och tre arméingenjörer av 2. graden i Ce 27 planenligt
ordinariesättes. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméchefen har upprepat förslag i tidigare äskanden om inrättande av
beställningar för en armédirektör av 2. graden i Ca 31, avsedd för försvarsstabens
signaltjänstavdelning, och en arméingenjör av 2. graden i Ce 27,
avsedd för motoringenjör vid P 3. Förslagen tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen tillstyrker även förslag av arméchefen om att inrätta
en arméingenjör sbeställning i Ce 25, avsedd för motorskolan.

I anledning av förslag av arméchefen att utöka arméingenjörkåren med
en beställning för armédirektör av 1. graden i Ca 33, avsedd för teknisk
militärattaché, ifrågasätter civilförvaltningen om icke detta personalbehov
tills vidare kan tillgodoses inom ramen för befintligt antal beställningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Av arméchefen framlagt förslag om att inrätta en beställning för armédirektör
av 2. graden i Ca 31, avsedd för chef för en vid försvarsstabens utrikesavdelning
inrättad teknisk detalj, biträdes icke av civilförvaltningen.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om överföring av
befattningar för två sakanslagsavlönade radaringenjörer i Cg 24 och Cg 22
vid Lv 3 och Lv 6 samt en sakanslagsavlönad vapeningenjör i Cg 22 vid
Lv 6 till arméingenjörkåren med inplacering, radaringenjörsbefattningarna
i Ce 29 och vapeningenjörsbefattningen i Ce 27. Civilförvaltningen är
icke beredd tillstyrka förslaget i avvaktan på att löneställningarna för
dessa befattningar kommer under prövning av den med stöd av Kungl.
Maj :ts bemyndigande tillkallade utredningsmannen för översyn av lönegradsplaceringen
för extra personal inom försvaret, avlönad från andra anslag
än avlöningsanslag.

Arméchefen har vidare ånyo framlagt förslag dels om överföring till
arméingenjörkåren av befintliga befattningar för verkstadschef och verkstadsingenjör
med avlöning från arméns avlöningsanslag och sakanslag,
varvid samtliga befattningar förutsättes skola ordinariesättas och befattningarna
under sakanslag därjämte inplaceras i högre lönegrad, dels ock
om inrättande vid arméingenjörkåren av två beställningar för verkstadsingenjör
i Ca 27, avsedda för tygverkstäderna vid Bodens tygstation och
P 3. Civilförvaltningen avstyrker att befattningarna för verkstadschef hänföres
till arméingenjörkåren. Även om enligt civilförvaltningens mening
verkstadsingenjörsbefattningarna lämpligen skulle kunna inordnas i arméingenjörkåren
räknar civilförvaltningen dock i förevarande sammanhang
icke med att så sker. Däremot tillstyrker civilförvaltningen att de från
sakanslag avlönade befattningarna för verkstadschef och verkstadsingenjör
överföres till arméns avlöningsanslag, varvid ämbetsverket dock räknar
med oförändrade löneställningar. Civilförvaltningen tillstyrker att två beställningar
för verkstadsingenjör inrättas, dock att beställningarna förordas
skola placeras i Ce 27.

12. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Arméchefen
har föreslagit att vid luftvärnet inrättas två för radar skolan avsedda
kaptensbeställningar i Ma 27. Av beställningarna avses den ena för skoladjutant,
biträdande kurschef för befälskurser, chef för försöksavdelning
och förste lärare i radartjänst samt den andra för förste lärare i militärutbildning
och chef för mekanikerutbildning. Civilförvaltningen tillstyrker
förslaget.

Beträffande trängtru pper na har arméchefen upprepat i tidigare
äskanden framfört förslag om att en av de för T 4 avsedda tre majorsbeställningarna
skall omvandlas till beställning för överstelöjtnant. Förslaget
tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

Arméchef en har vidare upprepat tidigare förslag om att fyra förvaltarbeslällningar
i Ma 21 vid Irängtrupperna, avsedda för sjukvårdsförrådsför -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

valtare, skall inplaceras i 23 lönegraden. Civilförvaltningen anser sig alltjämt
icke kunna tillstyrka förslaget.

En av kaptensbeställningarna vid fälttygkåren avses för arméstabens
trängavdelning. Med hänsyn till befattningens förhållandevis ringa samband
med tygförvaltningstjänsten har arméchefen (skr. 29/12 1953) föreslagit
att beställningen överföres till trängtrupperna.

13. Förändringar i övrigt beträffande vissa utbildningsanstalter. Arméchefen
har upprepat tidigare framfört förslag om att vid infanteriets
kadettskola inrättas en tjänst för förrådsman i Ce 11, avsedd för förrådet
för signal-, eldlednings- och belysningsmateriel samt ackumulatorer.
Civilförvaltningen tillstyrker att för ändamålet inrättas en förrådsmanstjänst
men förordar att tjänsten i avvaktan på organisationsundersökningar
vid skolan upptages såsom extra.

På personalförteckning för krigsskolan finns uppförd en för gymnastik-
och idrottsskolan avsedd extra tjänst för instruktör i Cg 19. Med
hänsyn till angelägenheten av att behålla nuvarande innehavare av tjänsten
föreslår arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, att tjänsten
uppföres såsom extra ordinarie.

Arméchefen har föreslagit att tjänsten för förste vaktmästare i Ce 11
vid krigsskolan uppföres i Ca 14 med tjänstebenämningen materielförvaltare.
Med hänsyn till att löneställningen för tjänsten nyligen varit föremål
för överväganden i samband med översyn av vissa vaktmästartjänster
(prop. 1952: 241) avstyrker civilförvaltningen förslaget.

Civilförvaltningen (skr. 22/i 1954) har föreslagit att en extra tjänst för
biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring inrättas
vid skolan. Tjänsten avses för skolans kassaavdelning.

I propositionen 1952: 107 har förutsatts att beträffande de i propositionen
med tjänstebenämning vaktmästare upptagna tjänsterna skall undersökas
i vad mån viss tjänst eller vissa tjänster bör med ändrad tjänstebenämning
uppföras i annan löneställning än den i propositionen upptagna.
Civilförvaltningen föreslår nu, efter förhandlingar med vederbörande personalorganisationer,
att vid krigsskolan inrättas fyra tjänster för vaktman
i Ce 12 i utbyte mot tre vaktmästartjänster i Ce 10 och en med vaktmästargöromål
förenad tjänst för hästskötare i Ce 10.

Arméchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit att
tjänsten för skogvaktare i Ce 17 vid artilleriskjutskolan ordinariesättes.

Beträffande signalskolan har arméchefen föreslagit att två beställningar
för överfurir i Ma 14 uppflyttas till beställningar för rustmästare
i Ma 16 eller befattningar för yrkesinstruktör i Ce 17. I anslutning till sitt
i det föregående (punkt 5) redovisade ställningstagande till inrättande
av rustmästarbeställningar avstyrker civilförvaltningen det nu framförda
förslaget om inrättande av en dylik beställning. Ej heller är civilförvalt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 71

ningen beredd att tillstyrka förslaget om inrättande av en yrkesinstruktörsbefattning.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att för befattningen
som föreståndare för signalskolans verkstadsförråd, vilken befattning
uppehälles av en kollektivavtalsanställd arbetare, inrättas en tjänst
för förrådsman i Ce 11. Förslaget tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

Av chefen för signalskolan framförda förslag om inrättande vid skolan
av en arvodesbefattning i 1: 22 för pensionerad underofficer (redogörare)
och en befattning för kontorist i kassatjänst i Ce 13 kan civilförvaltningen,
i avvaktan på närmare erfarenheter rörande kassatjänstens omfattning vid
signalskolan efter radarskolans förflyttning, icke biträda.

Beträffande radarskolan har arméchefen föreslagit dels inrättande
av en tjänst för tekniskt biträde i Ce 14, avsett främst för ritarbeten, dels
ock uppflyttning av en tjänst för förrådsman i Cell till tjänst för förrådsförman
i Ce 13, avsedd som arbetsledare för förrådsvården beträffande
radarmateriel och övrig teleteknisk utrustning. Civilförvaltningen är icke
beredd tillstyrka förslagen i avvaktan på resultatet av organisationsundersökningar,
som ämbetsverket förutsätter skola genomföras vid skolan sedan
denna överflyttats till Göteborg.

I gällande personalförteckning finns för skyddsskolan, som varit ansluten
till infanteriskjutskolan men numera utgör en särskild utbildningsanstalt,
uppförda en maj or sbeställning i Ma 30, avsedd för chef för skolan,
och två beställningar för kapten, ryttmästare eller löjtnant i Md 27 eller
Md 23/19, avsedda för lärare i gas- och röktjänst vid skolan. Civilförvaltningen
(skr. 27/u 1953) har framhållit att, då såväl skolchefen som övriga
båda befattningshavare synes få betraktas som heltidstjänstgörande lärare,
ersättning för lärarverksamheten bör utgå i form av utbildningsarvode.
Civilförvaltningen har därför föreslagit att tre utbildningsarvoden, ettvart
å 1 560 kronor, inrättas vid skyddsskolan. I samband därmed kan ett av
de för infanteriskjutskolan jämte infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna
inrättade utbildningsarvodena å 1 560 kronor, vilket avsetts för
skyddsskolan, indragas.

En av majorsbeställningarna vid fälttygkåren avses för chef för motorskolan.
Arméchefen (skr. 1953) har föreslagit att beställningen uppföres
på personalförteckning för motorskolan.

Civilförvaltningen (skr. 13/ii 1953) har, efter samråd med organisationsnämnden,
föreslagit att vid infanteriskjutskolan inrättas en tjänst
för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för skolans förvaltningsexpedition.

14. Förändringar beträffande arméhundväsendet. Med hänsyn till personalens
specialutbildning anses det nödvändigt att behålla densamma under
längre tid. Arméchefen har därför föreslagit att den för arméhundskolan
avsedda sergeantsbeställningen, vars innehavare uppnått sådan

Kungl. May.ts proposition nr 110.

ålder att han bör befordras till fanjunkare, omvandlas till fanjunkarbeställning.
Civilförvaltningen tillstyrker att sergeantsbeställningen utbytes
mot beställning för fanjunkare, styckjunkare eller sergeant.

Arméchefen har vidare föreslagit att tjänster inrättas vid arméhundväsendet
dels för en tillsynsman i Ce 16, en förrådsförman i Ce 13, fem
andre hunddressörer i Ce 12 och ett kanslibiträde i Ce 11 i utbyte mot
tjänster för respektive en hunddressör i Ce 14, en förrådsman i Cg 11, fem
hundskötare i Ce 10 och ett extra biträde för skriv- och kontorsgöromål,
dels ock för en hantverkare i Ce 12, två förrådsmän i Ce 11 och tre hundskötare
i Ce 10 i utbyte mot sex kollektivavtalsanställda arbetare. Förslag
har vidare framlagts av arméchefen om extraordinariesättning av tjänster
för två hantverkare i Cg 12, en bilförare i Cg 10, ett ekonomibiträde i
Cg 5 och två ekonomibiträden i Cg 4. Civilförvaltningen, som förutsätter
att arméhundskolan göres till föremål för förnyad översyn genom organisationsnämndens
försorg, är icke beredd biträda arméchefens förslag i
vidare mån än att ämbetsverket tillstyrker extraordinariesättning av en
förrådsmanstjänst i Cg 11 och övriga föreslagna extraordinariesättningar
samt att tjänsten för extra biträde för skriv- och kontorsgöromål uppföres
på förteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

15. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Arméchefen har
—- med erinran om att vid samtliga militärbefälsstaber utom VII. militärbefälsstaben
finns inrättade arvodesbefattningar i 1:30 för expeditionsofficer
— föreslagit att en dylik befattning även inrättas vid VII. militärbefälsstaben.
Civilförvaltningen, som anser det tveksamt om, i avvaktan
på resultatet av en översyn av militärbefälsstabernas organisation, förslaget
bör bifallas, tillstyrker likväl i betraktande av de arbetsuppgifter, för
vilka den föreslagna befattningen är avsedd, att densamma inrättas.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att för personaldetaljen
vid överläkarens expedition inrättas en arvodesbefattning i 1: 22
för expeditionsunderofficer. Förslaget tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

I gällande personalförteckning finns upptagen en för I 21 avsedd befattning
för verkstadsunderofficer i 1: 22. Befattningen kan med hänsyn till
att tvätt- och reparationstjänsten vid regementet numera är centraliserad
utgå.

16. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Arméchefen
har upprepat tidigare framförda förslag om att inrätta beställningar för en
bataljonsläkare i Ca 27 vid infanteriets kadettskola, en bataljonsläkare i
Ca 25 vid ettvart av P 2, Lv 1, Lv 2 och Lv 3, samt en bataljonsläkare i
Ca 27 vid krigsskolan, sistnämnda beställning i utbyte mot en f. n. för
skolan disponerad extra tjänst för läkare i Cg 25. Förslagen biträdes alltjämt
av civilförvaltningen.

Arméchefen har vidare föreslagit att en för Ing 1 avsedd bataljonsläkar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

beställning i Ca 27 uppflyttas till regementsläkarbeställning i Ca 29. Då
organisationsnämnden i anseende till värnpliktskontingentens storlek funnit
kåren i sjukvårdshänseende jämförbar med infanteriregemente räknar
civilförvaltningen med att uppflyttningen kommer till stånd.

Civilförvaltningen tillstyrker ett av arméchefen ånyo framfört förslag
om att en vid I 1 inrättad extra tjänst för sjukgymnast i Cg 13 med halvtidstjänstgöring
omvandlas till extra ordinarie, fortfarande med halvtidstjänstgöring.

I gällande personalförteckning finns upptagna tjänster för sex instruktionssköterskor
i Ce 20 eller Ce 18, avsedda två för vardera T 2 och T 4
samt en för vardera TI och T 3. Sjukvårdsstyrelsen har framhållit att
den vid T 2 N bedrivna utbildningsverksamheten vid förbandets indragning
fördelats på T 2 och T 3, vilket för T3:s del innebär en betydande
ökning av utbildningsverksamheten. På grund härav föreslår sjukvårdsstyrelsen,
med tillstyrkan av arméchefen och civilförvaltningen, att ytterligare
en för T 3 avsedd tjänst för instruktionssköterska inrättas.

Vid vissa trängregementen har under ett antal år under 7 å 8 månader
måst anställas extra instruktionssköterskor för att säkerställa ett nöjaktigt
utbildningsresultat. Då sådan personalförstärkning även framdeles
är oundgänglig vid T 2 i vad avser den del av utbildningsverksamheten,
som är förlagd till I 3, och vid T 1 har sjukvårdsstyrelsen, med tillstyrkan
av civilförvaltningen, föreslagit att medel beräknas för anställande av två
extra instruktionssköterskor i Cg 20 eller Cg 18 under längst åtta månader
för år.

Sjukvårdsstyrelsen har med hänsyn till att I 3 icke längre kommer att
tilldelas värnpliktiga i sjukvårdstjänst föreslagit att ytterligare en tjänst
för sjukvårdsbiträde i Ce 5 tillföres regementet. Förslaget tillstyrkes av
civilförvaltningen.

Enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t må sjukvårdsstyrelsen anställa
intill 20 sjuksköterskor i försvarets reservsjuksköterskekår. Ersättning till
reservsjuksköterska utgår med årsarvode av 768 kronor jämte dagarvode
av tio kronor vid föreskriven tjänstgöring. Sjukvårdsstyrelsen har med
hänsyn till behovet av extra sjuksköterskepersonal vid försvaret och angelägenheten
ur beredskapssynpunkt att så många sjuksköterskor som möjligt
bli förtrogna med de speciella förhållanden, under vilka den militära
sjukvården bedrives, ansett en utökning av kåren erforderlig. Då ökningen
anses böra ske stegvis har sjukvårdsstyrelsen för nästa budgetår föreslagit
eu ökning med tio reservsjuksköterskor. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen (skr. 27/n 1953) har anmält att det med nuvarande
löneförmåner föreligger synnerligen stora svårigheter att förvärva och i
tjänst behålla reservsjuksköterskor. Vid förhandlingar med vederbörande
personalorganisation har enighet nåtts om att årsarvodet bör höjas till

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

1 008 kronor samt dagarvodet utgå med 10 kronor vid tjänstgöring inom
och 17 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort. Civilförvaltningen,
som anser sig böra biträda den träffade överenskommelsen, har i samråd
med sjukvårdsstyrelsen hemställt att års- och dagarvode till reservsjuksköterska
fr. o. m. den 1 juli 1954 må utgå med angivna belopp. Ett bifall
härtill beräknas medföra en kostnadsökning för arvoden till 30 sjuksköterskor
av i runt tal 15 100 kronor.

17. Förändringar beträffande ekonomipersonal. Arméchefen har föreslagit
att tjänsterna för köksföreståndare i Ca 18 respektive biträdande
köksföreståndare i Ca 14 vid I 2, 112 och T 1 uppflyttas till Ca 20 respektive
Ca 16. Till stöd härför åberopas att portionstagarantalet vid nämnda
förband numera uppgår och även för framtiden beräknas komma att uppgå
till lägst det tal som gäller för förband, där tjänster av ifrågavarande slag
med tillämpning av i propositionen 1951: 227 angivna principer hänförts
till 20 respektive 16 lönegraden. Civilförvaltningen framhåller att i betraktande
av de principer efter vilka inplaceringen av köksföreståndartjänsterna
ägt rum arméchefens förslag förefaller sakligt grundat. Emellertid
måste förutsättas att en lönegradsplacering, som bygger på sådana siffermässiga
beräkningar som dem, om vilka här är fråga, alltid måste komma
att medföra vissa ojämnheter till följd av från tid till annan uppkommande
variationer i underlaget för inplaceringen. Uppenbart synes enligt civilförvaltningen
också vara att jämkningar i lönegradsplaceringen icke kan
företagas med utgångspunkt från varje sådan variation. Vid sådant förhållande
och då enligt civilförvaltningens mening hittills alltför kort tid
förflutit fi ån genomförandet av den nu aktuella tjänsteförteckningsrevisionen
för att jämkningar bör företagas, räknar ämbetsverket icke med
bifall till arméchefens förslag.

I gällande personalförteckning finns övergångsvis uppförd en tjänst för
kokerska i Ce 6, avsedd för Ing 3. Då innehavaren av tjänsten avgått med
pension kan tjänsten indragas.

Civilförvaltningen har i yttrande (4/s 1953) över framställning i ämnet
av chefen för A 6, med tillstyrkan av arméchefen, arméförvaltningen och
organisationsnämnden, föreslagit att vid A 6, i avvaktan på resultatet av
blivande översyn rörande personalbehovet vid regementet, inrättas en extra
tjänst för biträdande köksföreståndare i Cg 14, avsedd för skjutfältet vid
Skillingaryd. Till stöd för förslaget åberopas förläggningsfrekvensen vid
skjutfältet.

18. Förändringar i övrigt beträffande förråds-, vakt- och maskinpersonal.
I gällande personalförteckning finns för arméns underofficersskola
uppförd en tjänst för maskinist i Ca 16. Enligt till förteckningen meddelade
föreskrifter gäller att tjänsten ej må vid ledigblivande återbesättas
utan medgivande av Kungl. Maj :t och att innehavaren av tjänsten må förordnas
att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma på

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

maskinmästare i Ca 17. Fortifikationsförvaltningen (skr. 21/9 1953) har
föreslagit att tjänsten, som är vakant, indrages och ersättes med en tjänst
för maskinmästare i 17 lönegraden, vilken i avvaktan på statsmakternas
ställningstagande till frågan om inrättande av garnisonsmaskinistorganisationen
bör upptagas såsom extra. Kungl. Maj:t har den 2 oktober 1953
medgivit att vid skolan må tills vidare intill utgången av budgetåret 1953/54
finnas inrättad en extra tjänst för maskinmästare i Cg 17, varvid den ordinarie
maskinisttjänsten förutsatts skola hållas vakant.

I gällande personalförteckning finns uppförda två tjänster för eldare
av 1. klassen i Ca 11 vid A 8. Enligt till förteckningen meddelade föreskrifter
gäller att tjänsterna ej må vid ledigblivande återbesättas utan medgivande
av Kungl. Maj :t samt att innehavaren av en av tjänsterna må
förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer på
reparatör i Ca 13. Fortifikationsförvaltningen (skr. 9/e 1953) har anmält
att en av tjänsterna är vakant. Med hänsyn härtill och då tjänster för
eldare av 1. klassen är under avveckling har fortifikationsförvaltningen,
med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit att tjänsten indrages och
ersättes med en reparatör stjänst i 12 lönegraden, vilken i avvaktan på statsmakternas
ställningstagande till frågan om inrättande av garnisonsmaskinistorganisationen
bör upptagas såsom extra. Kungl. Maj :t har den 2 oktober
1953 medgivit att vid regementet må tills vidare intill utgången av
budgetåret 1953/54 finnas inrättad en extra tjänst för reparatör i Cg 12,
varvid en av de ordinarie eldartjänsterna förutsatts skola hållas vakant.

I gällande personalförteckning finns uppförd en tjänst för maskinist
i Ca 16 vid Lv G. Enligt till förteckningen meddelad föreskrift gäller att
tjänsten vid ledigblivande ej må återbesättas utan medgivande av Kungl.
Maj :t. Fortifikationsförvaltningen (skr. 28/o 1953) har framhållit att tjänsten,
som beräknas inom den närmaste tiden bli vakant, med hänsyn till
att vid den genomförda klassificeringen av försvarets fasta maskinanläggningar
maskinanläggningen vid kåren hänförts till anläggningsgrupp 4,
bör vara placerad i 15 lönegraden. I anslutning därtill har fortifikationsförvaltningen
föreslagit dels att, med vakantsättande av den ordinarie
maskinisttjänsten, en tjänst för maskinist i Ce 15 inrättas intill den 1 juli
1954, dels ock att fr. o. in. nästa budgetår maskinisttjänsten i Ca 16 utbytes
mot eu dylik tjänst i Ca 15. Kungl. Maj:t har den 30 oktober 1953
medgivit att vid kåren må tills vidare intill utgången av budgetåret 1953/54
finnas inrättad en maskinisttjänst i Ce 15, varvid förutsatts att den ordinarie
maskinisttjänsten hålles vakant.

I gällande personalförteckning finns för I 7 uppförda två maskinisttjänster
i Ca 16, varav den ena avses för förläggningen å Revinge. Innehavaren
av denna tjänst må, enligt till förteckningen meddelad föreskrift,
förordnas alt mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma på
maskinmästare i Ca 17. Civilförvaltningen (skr. 2-/i 1954) har framhållit att

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

från arméstabens sida räknas med att I 7:s särförläggning bibehålies. Även
om särförläggningen skulle upphöra föreligger enligt arméstaben ett stadigvarande
behov av ifrågavarande förläggningsutrymmen för försvaret. Med
hänsyn härtill kan enligt civilförvaltningen anledning icke längre anses
föreligga att bibehålla nuvarande provisoriska anordning beträffande
maskinisttjänsten å Revinge. Civilförvaltningen har därför, efter samråd
med fortifikationsförvaltningen, föreslagit att tjänsten omvandlas till
tjänst för maskinmästare i Ca 17.

Civilförvaltningen har, i anslutning till vad i det föregående (punkt 13)
anförts beträffande innehållet i ifrågavarande hänseende i propositionen
1952:107, efter förhandlingar med vederbörande personalorganisationer
föreslagit att 16 tjänster för vaktmästare i Ce 10, varav nio vid A 8 och
sju vid arméns intendenturförråd i Stockholm, uppflyttas till tjänster för
vaktman i Ce 12.

Enligt gällande personalförteckning finns vid A 4 inrättad en extra
tjänst för hantverkare i Cg 12, avsedd för det s. k. Björnängelägret. Arméchefen
har föreslagit att tjänsten uppföres såsom extra ordinarie. Med
hänsyn till att behovet av tjänsten bestyrkts vid organisationsnämndens
undersökningar tillstyrker civilförvaltningen förslaget.

Av arméchefen med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen framlagt
förslag om utbyte av en extra tjänst för värmeskötare i Cg 11 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden mot tjänst för eldare i Cell är civilförvaltningen
i avbidan på slutligt ställningstagande till frågan om maskintjänstens
ordnande i Boden icke beredd biträda.

Arméchefen har med tillstyrkan av fortifikationsförvaltningen föreslagit
att en vid A 6 inrättad tjänst för eldare i Ce 10, avsedd för skjutfältet vid
Skillingaryd, uppflyttas till Ce 11. Förslaget tillstyrkes jämväl av civilförvaltningen.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att i utbyte mot
två kollektivavtalsanställda arbetare inrätta två förrådsmanstjänster i Ce 11
vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden. I avvaktan på resultatet av
blivande organisationsundersökningar vid staben är civilförvaltningen alltjämt
icke beredd tillstyrka förslaget.

19. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Av arméchefen
framlagt förslag om ordinariesättning av för kassatjänst vid IV. militärbefälsstaben
avsedda tjänster för en kansliskrivare i Ce 15 och en kontorist
i Ce 13 avstyrkes av civilförvaltningen.

Arméchefen och 1947 års biträdesutredning (skr. 13/e 1953) har föreslagit
uppflyttning av två kontorsbiträdestjänster i Ca 8 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden till tjänster för respektive kontorist i Ca 13, avsedd
för avlöningsuträkning in. in., och kanslibiträde i Ca 11, avsett för
dispositionsbokföring m. in. Civilförvaltningen räknar med uppflyttning av
tjänsterna i enlighet med förslagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Biträdesutredningen har vidare framlagt förslag om att uppflytta en för
föreståndare för centralexpeditionen vid fortifikationsbefälhavarstaben i
Boden avsedd kanslibiträdestjänst i Ce 11 till tjänst för kontorist i Ce 13.

Civilförvaltningen tillstyrker förslag av arméchefen om dels att vid IV.
militärbefälsstaben en kanslibiträdestjänst i Cell ordinariesättes och en
dylik tjänst i Cg 11 upptages som extra ordinarie, dels ock att tre extra
biträden för skriv- och kontorsgöromål, varav två vid IV. militärbefälsstaben
och en vid T 2, uppföres på personalförteckningen för andra extra
ordinarie tjänstemän än manskap.

Arméchefen har föreslagit att en halvtidstjänst för biträde för skriv- och
kontorsgöromål, avsedd för väg- och vattenbyggnadskårens chefsexpedition,
inrättas. Civilförvaltningen vill icke motsätta sig att en dylik tjänst
inrättas men förordar att densamma upptages som extra.

I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal
föreslår civilförvaltningen att tillhopa 75 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 tillkommer i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och
kontorsgöromål, nämligen

vid arméöverläkarens expedition en tjänst;

vid militärbefälsstaberna tre tjänster, av vilka två vid I. och en vid V.
militärbefälsstaben;

vid försvarsområdesstaberna 25 tjänster, av vilka fem vid Malmö, en
vid Kalmar—Växjö, en vid Gävle, två vid Härnösand—Sundsvalls, fyra vid
Göteborg—Halmstads, tre vid Uddevalla, en vid Linköpings, en vid Stockholms,
tre vid Uppsala—Västerås, tre vid Karlstads och en vid Falu försvarsområdesstab; vid

infanteriet 18 tjänster, av vilka tre vid ettvart av I 1, 18, I 11 och
113, två vid I 5 samt en vid ettvart av 112, 114, 118 och I 20;

vid pansartrupperna fyra tjänster, av vilka två vid P 1 samt en vid vartdera
av P 2 och P 3;

vid artilleriet 11 tjänster, av vilka sju vid A 2, två vid A 1 samt en vid
vartdera av A 3 och A 7;

vid luftvärnet sju tjänster, av vilka två vid ettvart av Lv 2, Lv 6 och
Lv 7 samt en vid Lv 4;

vid ingenjörtrupperna tre tjänster vid Ingl; ävensom

vid tr ängtrupper na tre tjänster, av vilka två vid T 1 och en vid T 2.

20. Övriga personalförändringar m. m. Av arméchefen framfört förslag
om att uppflytta skogvaktartjänsten i Ca 17 vid fortifikationsbefälhavarstaben
i Boden till Ca 19 anser sig civilförvaltningen med hänsyn till att
löneställningen för tjänsten prövats så sent som vid 1952 års höstriksdag
icke kunna biträda.

Civilförvaltningen tillstyrker förslag av arméchefen om att den extra
tjänsten för skogvaktare i Cg 17 vid P2 omvandlas till extra ordinarie.

Civilförvaltningen (skr. 2n/i2 1953) har i anledning av framställning från

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110.

fortifikationsförvaltningen rörande inrättande vid platsbefälet i Karlsborg
av en tjänst för brandmästare i Ce 17, avsedd som chef för garnisonsbrandkåren
i Karlsborg, framhållit att enligt uttalande i betänkande den 1 december
1953 av den utredningsman, som haft att verkställa översyn av
föreliggande utredningar och förslag rörande den regionala och lokala
fastighetsförvaltningen inom försvaret m. in., det i princip syntes lämpligt
att brandtjänsten vid arméns truppförband inordnades under kasernvårdsavdelningen,
där kasernunderofficerens lokalkännedom gjorde honom speciellt
lämpad att leda brandtjänsten. I betänkandet har emellertid icke
framlagts något förslag om vid vilka förband så skall ske. Civilförvaltningen,
som förutsätter att det skall ankomma på fortifikationsförvaltningen
att närmare överväga denna fråga liksom frågan om behovet av
brandavdelningar överhuvudtaget vid förbanden, är i avvaktan på dessa
överväganden icke beredd tillstyrka inrättande av den föreslagna tjänsten.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap under nästa budgetår uppskattar
civilförvaltningen till 95 000 kronor, innebärande en kostnadsminskning
av 5 000 kronor. Antalet kvarstående indelta beräknar arméchefen
till 47.

I likhet med arméchefen beräknar civilförvaltningen kostnaderna för
timarvoden till civila lärare för manskapsutbildning till 320 000 kronor,
innebärande en kostnadsökning med 50 000 kronor.

Enligt från arméförvaltningens tygavdelning lämnad uppgift beräknas
inkomstmedlen under uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift
för nästa budgetår minska med i runt tal 132 000 kronor. Då
dessa beräkningar grundar sig på nuvarande personalläge och den av civilförvaltningen
i det föregående förordade överföringen till förevarande avlöningsanslag''
av lönekostnaderna för viss annan verkstadspersonal m. in.
kommer att medföra en ökning av ifrågavarande inkomstmedel med 132 456
kronor upptager civilförvaltningen posten till oförändrat belopp.

De löneregleringar, som föranledes av propositionerna 1953: 134 och
1953: 165, beräknas enligt civilförvaltningen medföra en merkostnad under
förevarande anslag av i runt tal 321 000 kronor.

21. Rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. På
grundval av organisationsnämndens undersökningar har chefen för armén
avgivit förslag till ändrad organisation av de i sammanställningen angivna
förbanden. Arméchefens förslag har avgivits i samråd med organisationsnänmden
och efter hörande av civilförvaltningen.

Arméchefens förslag till ändrad organisation av kommendantsstaben i
Stockholm tillika stab för Stockholms försvarsområde innebär i huvudsak
följande. Med hänsyn till att huvuddelen av stabens arbetsuppgifter är
betingade av verksamheten inom fo 44 bör benämningen ändras till »Staben
för Stockholms försvarsområde tillika kommendantsstab i Stockholm».
För svar sområdesbefälhavaren uppbär f. n. lön enligt lönegraden

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Mo 14 eller arvode enligt löneklassen 2:14. Organisationsnämnden anser
det skäligt att en beställning för överste i lönegraden Mo 15 avses för befattningen.
Civilförvaltningen och chefen för armén föreslår att försvarsområdesbefälhavarens
löneställning prövas av de jämlikt Kungl. Maj :ts
bemyndigande den 30 mars 1951 tillkallade sakkunniga för översyn av
löneställningen för vissa chefstjänstemän. Genom beslut den 5 juni 1953
fastställde Kungl. Maj :t organisationen av flertalet försvarsområdesstaber.
Det nu avgivna förslaget avseende Stockholms försvarsområdesstab är
grundat på de principer som fastställdes genom nämnda beslut. För handläggning
av ärenden som berör garnisonstjänsten i Stockholm bör tillkomma
en särskild garnisonsavdelning. Beträffande de i sammanställningen
upptagna tjänsterna må följande anföras. Kaptensbeställningarna
avses för vissa göromål på mobiliseringsavdelningen och för befattningen
såsom adjutant på stabsavdelningen. En arvodesbefattning i 1: 30, avsedd
för adjutant på stabsavdelningen, föreslås skola utbytas mot en motsvarande
arvodesbefattning för chef för garnisonsavdelningen. Av föreslagna överfurirsbeställningar
avses två för utbildningsavdelningen och fyra för tygavdelningen.
Därest förslaget i denna del genomföres kan en befattning
för pensionerad underofficer i 1: 22 (ammunitionsförvaltare) samt tjänsterna
för två bilförare i Ce 10 utgå ur organisationen. Innehavaren av den
föreslagna arvodesbefattningen i 1: 32 för utbildningsofficer avses ersätta
en kapten ur infanteriet, som f. n. kommenderas till tjänstgöring vid staben.
En arvodesbefattning i 1: 30 för förvaltningsofficer föreslås skola
utgå och en arvodesbefattning i 1: 30 för biträdande mobiliseringsofficer
anses böra tillkomma. För utbildnings- och hemvärnsavdelningarna samt
förvaltningsexpeditionen föreslås skola tillkomma tre arvodesbefattningar i
1:22. I samband med att Lv3:s mobiliseringscentral utgick ur organisationen
överflyttades provisoriskt viss personal, avsedd för materielvård
in. m. från Lv 3 till fo 44. Av denna personal bör följande, enligt arméchefens
förslag, uppföras på personalförteckningen för fo 44, nämligen 1
arvodesbefattning i 1: 22 för tygunderofficer, 2 tjänster i Ca 13 för förrådsförmän
samt 7 tjänster i Ce 11 för förrådsmän. Två tjänster för skrivoch
kontorsgöromäl samt en extra tjänst för kanslibiträde kan vid bifall
till den föreslagna organisationen utgå. För assistenten för frivilligfrågor
beräknas en tjänstgöringstid av 12 månader per år.

Enligt det av Kungl. Maj :t fastställda reglementet för arméns jägarskola
är försvarsområdesbefälhavaren för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde
tillika chef för jägarskolan. Förvaltningsgöromålen vid skolan
omhänderhaves av försvarsområdesstaben. Chefen för armén föreslår, att
försvarsområdesbefälhavaren befrias från chefsskapet över skolan. Som
chef för skolan bör enligt arméchefens förslag avses den major som f. n.
är chef för skolans utbildningsförband. Majorsbeställningen bör i samband
därmed ändras till beställning för chef för arméns jägarskola. Löne -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ställningen för skolchefen bör omprövas. Arméohefen räknar tills vidare
med lönegraden Ma 30. Skolan bör i frågor rörande inre tjänst, allmän
ordning, anslagsförvaltning m. m. vara underställd försvarsområdesbefälhavaren
för fo 66/65. Skolchefen bör dock i egenskap av lokal förvaltningsmyndighet
meddela beslut i förvaltningsfrågor berörande anslagen till
övningar och utbildning. Förvaltnings- samt expeditionstjänsten för skolan
skall liksom f. n. omhänderbavas av försvarsområdesstaben. Beträffande
de av arméchefen avgivna förslagen till ändrad personalorganisation
vid fo 66/65 torde följande få framhållas. Den för befattningen som
tygofficer nu befintliga kaptensbeställningen i Ma 27 bör ombildas till kaptensbeställning
i Md 27. För att biträda tjänstegrenscheferna med mobiliseringsarbete
m. m. bör avses en fanjunkare eller sergeant på aktiv stat.
För ändamålet hemställes om en beställning för fanjunkare eller sergeant.
Fem av de på jägarskolans stat upptagna överfurirsbeställningarna avses
för förvaltningstjänst. Med hänsyn till att skolans förvaltningstjänst skall
omhänderhavas av försvarsområdesstaben bör ifrågavarande fem överfurirsbeställningar
överföras till försvarsområdesstabens stat. Därutöver
föreslår arméchefen att ytterligare fyra beställningar för överfurirer inrättas.
Tre av dessa avses ersätta tjänster för en förrådsförman i Ce 13
vid ammunitionsförrådet samt två bilförare i Ce 10. Den fjärde överfurirsbeställningen
avses för befattningen såsom föreståndare för budcentralen.
Den för förråden avsedda personalen bör, utöver angivet utbyte av en
tjänst för förrådsförman mot en beställning för överfurir, ändras såtillvida,
att en tjänst för förrådsförman i Ce 13 utgår och sex tjänster för
förrådsmän i Ce 11 tillkommer. Arméchefen föreslår slutligen att vissa i
sammanställningen angivna extra tjänster för eldare och biträden för
skriv- och kontorsgöromål utbytes mot extra ordinarie motsvarande tjänster
samt att en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål indrages.
För assistenten för frivilligfrågor beräknas en sammanlagd arbetstid
av 10 månader per år.

I statsverkspropositionen för innevarande år (bil. 6, s. 88 o. f.) anmäldes
frågan om arvode till instruktörer vid den frivilliga försvarsverksamheten.
Därvid framhölls, att en promemoria med vissa synpunkter på
frågan översänts till försvarets civilförvaltning med anmodan till ämbetsverket
att i samråd med chefen för armén och centralförbundet för befälsutbildning
avgiva yttrande i anledning av vad i promemorian anförts
ävensom avgiva förslag till de bestämmelser som borde av Kungl. Maj:t
utfärdas därest frågan komme att lösas enligt i promemorian angivna riktlinjer.
Ifrågavarande förslag har numera ingivits och Kungl. Maj :t har
den 15 januari 1954 meddelat bestämmelser i ämnet. Bestämmelserna
innebär i huvudsak att instruktörerna äger uppbära årsarvoden enligt ett
särskilt system.

Förslaget till ändrad organisation av Stockholms luftvärnsregemente

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

och laflvärnsskjutskolan är uppgjord på grundval av den av Kungl.
Maj:t fastställda organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
in. in. vid luftvärnsregementen. Därutöver har undersökts skjutskolans
ställning i förhållande till Lv 8. Förslaget innebär i huvudsak följande.
Skjutskolan bör med avseende pa förvaltningen vara underställd chefen
för Lv 3. Förvaltningsärenden berörande utbildningen bör dock avgöras
av skolchefen i egenskap av lokal förvaltningsmyndighet. Viss personal,
som upptagits under särskild rubrik i sammanställningen, bör till följd
av den angivna utformningen av organisationen överföras från LvSS till
Lv 3. Beträffande personaluppsättningen vid Lv 3 må i anslutning till
sammanställningen följande anföras. Förvaltarbeställningarna, vilka avses
för expeditionsföreståndare, personalregistrator och tygförvaltare, inrättades
fr. o. m. budgetåret 1951/52 men har i avvaktan på resultatet
av organisationsundersökningarna hållits vakanta. När förvaltarbeställningarna
tillsättes kan två styckjunkarbeställningar och en arvodesbefattning
i 1: 22 för tygunderofficer utgå. Innehavaren av den föreslagna tjänsten
för arméingenjör av 1. graden avses för arbetsuppgifter sammanhängande
med den till förbanden hörande radarutrustningen. För ifrågavarande
uppgifter finnes f. n. en tjänst för ingenjör i Cg 24, med avlöning
från sakanslag, som vid bifall till förslaget att inrätta en tjänst på arméingenjörkårens
stat kan utgå. Förutom den nämnda arvodesbefattningen
i 1: 22 för tygunderofficer kan, enligt förslaget, arvodesbefattningarna i
1:22 för biträde i personaldetalj, biträden åt mobiliseringsofficer och
regementsintendent samt köksföreståndare utgå. Arvodesbefattningen i
1:22 för skjutplatsunderofficer föreslås med hänsyn till de arbetsuppgifter
som tillhör skjutfältet skola utbytas mot arvodesbefattning i 1: 23 för
förvaltningsunderofficer. Tre arvodesbefattningar i 1: 22 anses böra tillkomma
för expeditionsunderofficer, föreståndare för förrådsbokföringskontor
samt stabsunderolficer. Tjänsten för förrådsförman i Ce 13 avses
för befattningen såsom motorbåtsförare m. m. För att nå överensstämmelse
med fastställd normalorganisation erfordras för stabs-, mobiliserings-
och intendenturavdelningarna tre kanslibiträdestjänster i Ce 11 varjämte
en extra sådan tjänst föreslås skola utbytas mot en extra ordinarie
motsvarande tjänst. Verkställda organisationsundersökningar har visat,
att behov föreligger av ytterligare tre förrådsmän i Ce 11. Vissa i sammanställningen
särskilt angivna tjänster har i samband med att förbandet
flyttade från Stockholm till Norrtälje överförts till fo 44. Sju tjänster
för biträden för skriv- och kontorsgöromål erfordras icke längre. Två motsvarande
tjänster för deltidstjänstgörande skrivbiträden bör dock tillkomma.
Den vid LvSS placerade arvodesbefattningen i 1: 22 för förrådsundcrofficer
erfordras icke längre.

Föreliggande förslag till organisation av Svea och Göta ingenjörkårer
är uppgjorda under beaktande av de undersökningar som låg till grund
ti 108 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

för Kungl. Maj :ts beslut rörande organisationen av Bodens ingenjörkår.
Beträffande personalorganisationen innebär detta i förhållande till personalförteckningen
för innevarande budgetår, enligt arméstabens beräkningar,
att för envar av Svea och Göta ingenjörkårer erfordras förvaltarbeställningar
i Ma 21 för expeditionsföreståndare och personalregistrator
samt två förvaltarbeställningar i Ma 23 för förråd som lyder under tygofficeren.
Vid bifall till förslaget kan antalet beställningar för fanjunkare
i Ma 19 vid ingenjör trupperna minskas med sammanlagt fyra samt antalet
beställningar för ingenjörförrådsförvaltare i Ca 23 minskas med två.
Ifrågavarande beställningar för ingenjörförrådsförvaltare bör dock övergångsvis
bibehållas intill nuvarande innehavares avgång. En överfurirsbeställning
i Ma 14 anses böra tillkomma för den till Ing 1 hörande fältarbetsskolan.
Antalet arvodesbefattningar i 1: 22 för tygunderofficerare
vid Ing 1 och Ing 2 kan minskas med två respektive tre. Vid vartdera av
Ing 1 och Ing 2 bör en arvodesbefattning i 1: 22 för föreståndare för förrådsbokföringskontor
tillkomma och två arvodesbefattningar i 1:22 för biträde
åt regementsintendent och köksföreståndare utgå. Vid Ing 1 bör
tillkomma en arvodesbefattning i 1:30 för chef för kasernkompani
och en arvodesbefattning i 1: 22 för expeditionsunderofficer vid bataljonsexpedition.
Vid Ing 2 bör tillkomma två arvodesbefattningar i 1:22
för expeditionsunderofficerare vid stabsavdelning och ekonomigrupp samt
utgå en arvodesbefattning i 1: 22 för förrådsunderofficer vid mobiliseringscentral.
Ifrågavarande mobiliseringscentral förutsättes icke komma
att upprättas. Den i sammanställningen upptagna tjänsten för förrådsförman
i Ce 13 avses för förråd som lyder under intendenten vid Ing 1.
Av föreslagna tjänster för förrådsmän i Cell avses nio för Ing 1 och fem
för Ing 2. För befattningarna som föreståndare för skrivcentral, föreståndare
för plåt- och maskingrupp, biträde vid proviantredovisning m. m.
samt tjänsteman för handhavande av hemliga handlingar m. m. hemställes
om fyra kanslibiträdestjänster vid Ing 1 respektive Ing 2. En tjänst för
biträde för skriv- och kontorsgöromål bör tillkomma vid Ing 1. Två motsvarande
tjänster vid Ing 2 bör utgå. Beträffande Ing 1 har arméchefen
dessutom föreslagit, att en tjänst för ingenjörbiträde i Cg 17 inrättas för
vissa arbetsuppgifter vid fältarbetsskolan. Den för fältarbetsskolan avsedda
personalen bör enligt arméchefens uppfattning redovisas under särskild
rubrik i personalförteckningarna. Slutligen föreslås att löneställningen
för chefen för Ing 1 prövas av de av Kungl. Maj :t tillkallade sakkunniga
för översyn av löneställningen för vissa chefstjänstemän.

Stabs- och förvaltningstjänsten vid Signalregementet har ansetts i huvudsak
kunna ordnas i enlighet med den av Kungl. Maj:t fastställda organisationen
av motsvarande tjänst vid infanteriregementen. Beträffande
den för stabs- och förvaltningstjänsten föreslagna personalorganisationen
må följande anföras. För ifrågavarande uppgifter disponeras två rege -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

mentsofficersbeställningar. Undersökningarna har visat att dessa i första
hand bör avses för utbildnings- och mobiliseringsavdelningarna. Organisationsnämnden
har därför räknat med en kapten som chef för stabsavdelningen.
Enligt nämndens synpunkt är det dock önskvärt med en regementsofficer
för denna befattning. Arméchefen föreslår att för ändamålet
inrättas en beställning för major i Ma 30 i utbyte mot en beställning för
kapten i Ma 27. De föreslagna beställningarna för två förvaltare i Ma 21
avses för expeditionsföreståndare respektive personalregistrator. Om
nämnda förvaltarbeställningar inrättas kan beställningar för två fanjunkare
i Ma 19 utgå. För tygförrådstjänsten m. m. föreslås inrättande av
en beställning för förvaltare i Ma 23 på fälttygkårens stat i utbyte mot
en tjänst för signalförrådsförvaltare i Ca 23. Sistnämnda beställning bör
dock bibehållas intill nuvarande innehavares avgång. En befintlig arvodesbefattning
i 1: 30 för biträdande mobiliseringsofficer erfordras icke i
den föreslagna organisationen. För uppgiften såsom chef för kasernkompaniet
föreslås skola tillkomma en arvodesbefattning i 1: 30. Fyra arvodesbefattningar
i 1: 22 för respektive biträde i personaldetaljen, biträde
åt regementsintendenten, köksföreståndare och tygunderofficer kan utgå.
Däremot innebär förslaget, att arvodesbefattningar i 1: 22 för en föreståndare
för förrådsbokföringskontoret och en stabsunderofficer tillkommer.
För tillsyn, reparation m. m. av viss för övnings- och undervisningsändamål
erforderlig telemateriel finns f. n. tillfälligt anställd en pensionerad
linjeförman med månatligt arvode å cirka 750 kronor från sakanslag.
Arméchefen räknar för dessa arbetsuppgifter med en förste reparatijr i
Ce 15 i stället för nuvarande befattningshavare. Verkställda undersökningar
av förrådstjänsten har utvisat ett behov av ytterligare fyra förrådsmän.
Av de föreslagna fyra kanslibiträdestjänsterna avses en för befattningen
såsom föreståndare för skrivcentralen, två för vissa uppgifter inom
mobiliseringsavdelningen samt en för proviantredovisning m. m.

Förevarande förslag bygger på förutsättningen alt Signalregementets
kompani i Boden ombildas till en bataljon och frigöres från signalregementet
i Stockholm. Bataljonen föreslås skola benämnas Bodens signalbataljon
(S3). Det nybildade förbandet skulle, liksom nu är fallet beträffande
S 1 B, anslutas till I 19 och i disciplinärt avseende samt i allt vad
rör inre tjänst och allmän ordning ävensom i viss utsträckning i frågor
som rör förvaltningstjänst underställas chefen för I 19. Förvaltningsärenden
rörande utbildning och övningar bör avgöras av chefen för S 3 i egenskap
av lokal förvaltningsmyndighet. Förslaget medför att personalorganisationerna
vid såväl signalförbandet som I 19 och fo 63 samt fo 66/65
måste förändras. Beträffande de i sammanställningen upptagna personaländringarna
må följande anföras. Maj or sbeställningen och en kaptensbeställning
avses för cheferna för utbildningsavdelningen respektive stabsavdelningen
vid S 3. En beställning för kapten på fälttygkårens stat före -

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo.

slås skola tillkomma för uppgiften att vara biträdande tygofficer vid 1 19.
För kasernkompaniet vid nämnda regemente hemställes om en beställning
för överfurir i Ma 14. F. n. finnes vid A 8 fjorton beställningar för
furirer, avsedda för bevakningsuppgifter vid A8:s och förutvarande A5:s
etahlissement samt vid Bodens fästning. Av dessa avses fyra beställningar
för bevakning vid förutvarande A5:s etablissement. Ifrågavarande beställningar
anses i detta sammanhang böra utbytas mot överfurirsbeställningar
samt överföras till S 3. En arvodesbefattning i 1 : 22 för biträde i personaldetaljen
vid S 1 B beräknas utgå. En motsvarande befattning för tygunderofficer
vid S 1 B bör enligt förslaget överföras till I 19. Vidare föreslås
överföring till I 19 från S 1 B av tjänster för en förrådsförman i Ce 13
och fyra förrådsmän i Ce 11. Enligt förslaget beräknas en tjänst för kanslibiträde
vid S 3 tillkomma. Däremot kan eu tjänst för kontorsbiträde vid
S 1 B utgå och en dylik tjänst överföras till 119. Slutligen föreslås extraordinariesättning
av fyra tjänster för ekonomibiträden i Cg 4 vid 119 samt
uppflyttning av en av dessa tjänster till Ce 6.

Arméchefens förslag till organisation av tygförvaltningsskolan grundar
sig på förutsättningen att skolan tills vidare skall vara inrymd i nuvarande
lokaler och innebär i huvudsak följande. Skolan skall i förvaltningsavseende
lyda under militärbefälhavaren för IV. militärområdet. I fråga
om förvaltningen av medel, som anvisas under övnings- och tygmaterielanslagen
in. in., skall skolan lyda under vederbörliga centrala förvaltningsmyndigheter.
Framställningar berörande sistnämnda anslag skall insändas
genpm generalfälttygmästaren. Den nuvarande kassaavdelningen vid skolan
skall utgå. Skolan skall i kassahänseende anslutas till krigsskolan.
Bifall till förslaget medför att en beställning för förste tygförvaltare, f. n.
avsedd för befattningen såsom kassachef, icke längre erfordras vid skolan.
Chefen för armén föreslår, att ifrågavarande beställning för förste tygförvaltare
utbytes mot beställning för tygförvaltare. Innehavaren av sistnämnda
tjänst avses vid uppkommande behov tjänstgöra såsom vikarie
för annan tygförvaltare m. m. Som föreståndare för skolans matinrättning
tjänstgör innehavaren av tjänsten som biträdande köksföreståndare i Ca 14
vid Al. Civilförvaltningen föreslår, att nämnda tjänst överföres till TygS.
Enligt arméchefens förslag bör ifrågavarande tjänst för biträdande köksföreståndare
i Ca 14 med hänsyn till arbetsuppgifternas art och omfattning
vid TygS utbytas mot en tjänst för köksföreståndare i 17 lönegraden.
Sistnämnda tjänst bör uppföras på TygS stat. Beträffande övriga i
sammanställningen upptagna förslag må följande anföras. För befattningen
som chef för skolan avses f. n. eu majorsbeställning uppförd på
fälttygkårens stat. Arméchefen föreslår, att ifrågavarande majorsbeställning
utbytes mot en överstelöjtnantsbeställning. Kaptensbeställningen avses
för befattningen såsom adjutant, tillika lärare och chef för stabsavdelningen.
Ifrågavarande beställningar för överstelöjtnant och kapten bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

redovisas under TygS i vederbörlig personalförteckning samt besättas av
personal ur fälttygkåren. Innehavaren av den föreslagna arvodesbefattningen
i 1: 22 avses placeras såsom föreståndare för förvaltningsexpeditionen.
Därest de i sammanställningen upptagna tjänsterna för garageförman,
kanslibiträden, förrådsman samt eldare i Ce 10 inrättas, kan följande
tjänster med avlöning från sakanslag indragas, nämligen en
tjänst för kontorist i Cg 13, eu tjänst för kanslibiträde i Cg 11 samt två
tjänster för eldare i Cg 10. Därutöver kan personaluppsättningen minskas
med en garageförman, anställd enligt kollektivavtal. Beträffande förrådsförmän
föreslås de ändringar som framgår av sammanställningen. Den
sammanlagda lönekostnaden för nu angivna tjänster med avlöning från
sakanslag uppgår till i runt tal 35 000 kronor.

Civilförvaltningen (skr. 22/i 1954) har anmält att vid personalstatskontroll
vid II. militärbefälsstaben konstaterats att alltsedan den 1 juli 1951
disponerats fem arvodesbefattningar för expeditionsunderofficer eller en
befattning mer än det enligt personalförteckningarna för budgetåren
1951/54 för staben avsedda antalet. Av befattningarna är tre tillsatta med
pensionsavgången eller reserven eljest tillhörande militär personal och två
med kvinnliga civila befattningshavare, avlönade såsom extra tjänstemän
i Cg 12. Av de båda sistnämnda befattningshavarna är den ena förordnad
för tiden den 1 juli 1951—högst t. o. in. den 30 juni 1954 och den andra
för tiden den 1 oktober 1952—högst t. o. m. den 31 mars 1955. Civilförvaltningen,
som i ärendet samrått med chefen för armén, anser åtgärd böra
vidtagas för att snarast möjligt nedbringa antalet expeditionsunderofficerare
vid II. militärbefälsstaben till det för staben enligt vederbörlig personalförteckning
avsedda. Närmast till hands synes därvid vara att en av de civila
tjänstemännen med iakttagande av sedvanlig uppsägningstid entledigas
från sitt förordnande. Civilförvaltningen har därför anmodat militärbefälhavaren
för II. militärområdet att snarast vidtaga erforderliga åtgärder för
ett tillrättaläggande av här påtalat missförhållande. Då den begångna felaktigheten
torde ha sin grund i att befattningarna i personalförteckningen
redovisats gemensamt för I.—VI. militärbefälen och att alltså direkt ur personalförteckningen
icke kan utläsas det antal befattningar, som må finnas
inrättade vid de olika militärbefälsstaberna, har civilförvaltningen hemställt
att riksdagens medgivande utverkas att låta vid den vidtagna anställningsåtgärden
bero.

Departementschefen.

1. Förslagen under denna punkt kan jag alltjämt icke biträda.

2. Jag anser mig böra förorda att för A 4 inrättas en arméingenjörsbe''
ställning i Ce 25.

Kungl Maj:ts proposition nr 110.

3. Utbildningen av fallskärmsjägare torde fr. o. m. nästa budgetår böra
inordnas i arméns ordinarie utbildningsverksamhet. Med hänsyn härtill
föreslår jag att på särskild stat för skolan uppföres tjänster för fyra packningsförmän
i Ce 15, en förrådsman i Ce It och ett biträde för skriv- och
kontorsgöromål i utbyte mot nuvarande för skolan avsedda tjänster för
packningsförman, förrådsman och biträde samt att på arméingenjörkårens
stat uppföres en för skolan avsedd beställning för arméingenjör av

2. graden i Ce 27 i utbyte mot nuvarande byråingenjörstjänst. Förslaget om
att för chef för skolan inrätta en särskild beställning kan jag icke biträda.

I anslutning till förslag av civilförvaltningen (jfr prop. 1954: 1, bil. 6,
s. 47) torde kostnaderna för hopptillägg fr. o. m. nästa budgetår böra överföras
från arméns övningsanslag till förevarande anslag i vad gäller instruktörer
och övrigt befäl samt till arméns värnpliktsavlöningsanslag i vad
gäller värnpliktiga. I likhet med civilförvaltningen räknar jag för nästa
budgetår under nu förevarande anslag med ett medelsbehov av 48 500 kronor
för ändamålet.

4. I likhet med arméchefen räknar jag med att eu överfurirsbeställning
samt tjänster för sju remontryttare i Ce 12, tio remontdressörer i Cg 12 och
fem hästskötare i Cg 10 indrages under nästa budgetår.

5. Arméchefens förslag om att inrätta rustmästarbeställningar är jag f. n.
icke beredd tillstyrka. Av de av arméchefen föreslagna 142 beställningarna
för överfurir anser jag mig kunna tillstyrka inrättande av 85 beställningar,
varav 35 för instruktör och 50 för vaktchef. Beträffande de 25 överfurirsbeställningar,
som av arméchefen föreslagits skola tillkomma vid försvarsområdesstaber,
tillstyrker jag i likhet med civilförvaltningen att 16 dylika
beställningar tillkommer vid rationaliserade staber, varvid beställningarna
förutsättes skola tillsättas lörst i samband med att innehavarna av fem
arvodesbefattningar i 1: 22 för ammunitionsförvaltare och fem tjänster för
bilförare i Ce 10 vid ifrågavarande staber avgår. Till förslaget i vad avser
inrättande av överfurirsbeställningar vid icke rationaliserade staber tager jag
ställning i det följande (punkt 21). I likhet med arméchefen räknar jag
med en minskning av antalet beställningar för överfurir i hovslagartjänst
med två utöver den i det föregående (punkt 4) omnämnda överfurirsbeställningen
i hovslagartjänst vid I 18. Jag räknar vidare med att 37 extra ordinarie
furirsbeställningar, varav 35 i trupptjänst och två i hovslagartjänst,
indrages. I enlighet med arméchefens förslag upptager jag antalet beställningar
för instruktörsaspirant till 700. Arméchefens förslag om ändrade
lönebestämmelser för instruktörsaspirant kan jag däremot icke biträda.

Arméchefens i övrigt under förevarande punkt redovisade förslag är jag
icke beredd tillstyrka.

Med utgångspunkt från vad jag sålunda anfört — och med beaktande av
att jag i det följande (punkt 21) ämnar tillstyrka att 12 nya överfurirsbe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ställningar inrättas, varav tio vid försvarsområdesstaber, en vid Svea ingenjörkår
och en vid 119, samt att fyra furirsbeställningar vid A 8 utbytes
mot överfurirsbeställningar vid SI B (S 3) — föreslår jag att kadern
av underbefäl och instruktörsaspiranter, med undantag av musikpersonal
och furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten, fastställes på sätt som
framgår av följande sammanställning.

		Budgetår
		1953/54	1954/55
		1 669	1 783
	2 451	2 410
	1 no	700
Summa	5 230	4 893

6. Förslagen under denna punkt är jag icke beredd biträda.

7. Av de under denna punkt föreslagna personalförändringarna är jag,
i förevarande sammanhang, endast beredd tillstyrka överförande till signaltrupperna
av beställningar för tre ryttmästare, fyra löjtnanter, en
fanjunkare och en sergeant från kavalleriet samt två fanjunkare och tva
sergeanter från pansartrupperna.

8. Jag tager i det följande ställning till förslag rörande ändrad löneställning
in. m. för den för chef för tygförvaltningsskolan avsedda majorsbeställningen,
inrättande av en för adjutant m. in. vid skolan avsedd kaptensbeställning
samt om utbyte av tjänster för två ingenjörförrådsförvaltare
och en signalförrådsförvaltare mot förvaltarbeställningar i Ma 23. Arméchefens
under förevarande punkt redovisade förslag i övrigt är jag icke
beredd tillstyrka.

9. Av arméchefen under denna punkt framlagda förslag är jag icke beredd
biträda i vidare mån än att jag föreslår att för nästa budgetår en tygverkmästarbeställning
i Ca 21, fem tyghantverkarbeställningar i Ca 17, tolv
arméteknikerbeställningar i Ca 14 och tre yrkeslär ar tjänster i Cg 19 inrättas
samt att 20 beställningar för furir i beställningsmannatjänst utgår.

10. I enlighet med arméchefens förslag torde fr. o. m. nästa budgetår på
intendenturförvaltningsskolans stat böra uppföras en särskild beställning
för chef för skolan. I anslutning härtill och under hänvisning till vad jag
i det följande anför rörande löneställningen för vissa skolchefer föreslår jag
att på skolans stat uppföres en beställning i Ma 30, avsedd för chef för
skolan, i utbyte mot en majorsbeställning vid intendenturkåren.

Vad i övrigt föreslagits under denna punkt kan jag icke biträda.

11. Vad angår den under förevarande punkt redovisade personalen med
avlöning från sakanslag tillstyrker jag arméchefens förslag om att befatt -

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo.

ningar för en radaringenjör och en vapeningenjör vid Lv 6 överföres till
arméingenjörkåren. I anslutning därtill föreslår jag att på arméingenjörkårens
stat uppföres beställningar för en arméingenjör (radaringenjör'')
i Ce 25 och eu arméingenjör (vapeningenjör) i Ce 23. Till förslaget om att
till arméingenjörkåren överföra en befattning för radaringenjör vid Lv 3
taSei JaS ställning i det följande (punkt 21). I likhet med civilförvaltningen
anser jag att befattningar för i sammanställningen redovisad verkstadspersonal
med avlöning från sakanslag bör överföras till arméns avlöningsanslag.
Jag förordar därvid att under förevarande anslag uppföres befattningar
för en verkstadschef i högst Ce 29 (Ing 1), en verkstadschef i högst
Cg 29 (Ing 2), en förste driftingenjör i Ce 29 (signalverkstäderna i Stockholm),
en driftingenjör i Ce 27 (P 4), en driftingenjör i Cg 27 (Stockholms
tygstation) och en driftingenjör i Ce 25 (P2).

Vad i övrigt föreslagits under förevarande punkt är jag icke beredd
biträda.

12. Arméchefens under denna punkt redovisade förslag kan jag icke
biträda.

13. I enlighet med civilförvaltningens förslag förordar jag att vid krigsskolan
inrättas fyra tjänster för vaktman i Ce 12 i utbyte mot tjänster för
tre vaktmästare och en hästskötare i Ce 10.

Civilförvaltningens förslag rörande utbildningsarvoden vid skyddsskolan
kan jag icke tillstyrka i vidare mån än att jag föreslår att ett av de för
infanteriskjutskolan jämte infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna
inrättade arvodena å 1 560 kronor överföres till skyddsskolan.

Vad i övrigt föreslagits under förevarande punkt kan jag icke biträda.

14. Arméchefens under denna punkt redovisade förslag är jag icke beredd
tillstyrka.

15. Den för I 21 avsedda befattningen för verkstadsunderofCcer i 1 : 22
bör utgå ur personalförteckningen. Övriga under förevarande punkt redovisade
förslag kan jag icke biträda.

16. Under förevarande punkt redovisade förslag om alt inrätta en för
T 3 avsedd tjänst för instruktionssköterska samt att beräkna medel för anställande
vid T 1 och T 2 av två extra instruktionssköterskor är jag icke
beredd biträda.

Jag tillstyrker förslaget om att inrätta en för 13 avsedd sjukvårdsbiträdestjänst
i Ce 5.

1 likhet med civilförvaltningen och sjukvårdsstyrelsen anser jag mig
beträffande ersättning till reservsjuksköterska böra förorda att årsarvodet
höjes till 1 008 kronor samt att dagarvodet utgår med tio kronor vid tjänstgöring
inom och 17 kronor vid tjänstgöring utom egen bostadsort. I anslutning
till myndigheternas förslag räknar jag för nästa budgetår med 30
reservsjuksköterskor.

Kiingl. Maj:ts proposition nr HO.

Vad i övrigt föreslagits under denna punkt kan jag icke biträda.

17. Den vakanta tjänsten för kokerska i Ce 6 vid Ing 3 bör utgå ur personalförteckningen.
Övriga förslag under denna punkt kan jag icke biträda.

I anslutning till vad jag tidigare denna dag i proposition angående
organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning
in. in. anfört i ämnet torde på personalförteckning för signalregementet uppföras
tjänster för en köksföreståndare i Ce 17 och en biträdande köksföreståndare
i Ce 14 i utbyte mot motsvarande ordinarie tjänster.

18. I anslutning till framlagda förslag tillstyrker jag att tjänster inrättas
för en maskinmästare i Cg 17 vid arméns underofficer sskola, en reparatör
i Cg 12 vid A 8, en maskinist i Ca 15 vid Lv 6 och en maskinmästare i Ca 17
vid I 7 i utbyte mot tre maskinisttjänster i Ca 16 och en tjänst för eldare
av 1. klassen i Ca 11. Jag har därvid icke beaktat de förslag om lönegradsplacering
av maskinmästare som på föredragning av chefen för civildepartementet
framlagts i proposition angående lönegradsplaceringen för
vissa tjänster m. m.

1 enlighet med civilförvaltningens förslag förordar jag att 16 tjänster för
vaktmästare i Ce 10, varav nio vid A 8 och sju vid arméns intendenturförråd
i Stockholm, uppflyttas till tjänster för vaktman i Ce 12.

Vad i övrigt föreslagits under denna punkt kan jag icke biträda.

19. Av de under denna punkt redovisade förslagen kan jag endast tillstyrka
att vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden inrättas tjänster fölen
kontorist i Ca 13 och ett kanslibiträde i Ca 11 i utbyte mot två kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 samt att enligt principerna för reglerad befordringsgång
75 biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål utbytes mot kontorsbiträdestjänster
i Ca 8.

20. Under denna punkt föreslagna personalförändringar är jag icke
beredd tillstyrka. Vad i övrigt anförts under punkten har icke givit mig
anledning till erinran.

21. Chefen för armén har i samråd med statens organisationsnämnd och
efter hörande av försvarets civilförvaltning avgivit förslag till ändrad
organisation av kommendantsstaben i Stockholm tillika stab för Stockholms
försvarsområde, Kiruna—Jokkmokks försvarsområdesstab, arméns
jägarskola, Stockholms luftvärnsregemente, luftvärnsskjutskolan, Svea
och Göta ingenjör kårer, signalregementet, signalregementets kompani i
Boden samt tygförvaltningsskolan. För inhämtande av närmare upplysningar
rörande innebörden av förslagen torde få hänvisas till vad som anförts
i det föregående.

Jag tillstyrker den föreslagna namnändringen av staben för fo 44 samt
att försvarsområdesstaben organiseras i huvudsak enligt arméchefens förslag.
Jag räknar med oförändrad löneställning för försvarsområdesbefälhavaren.
Beställningar för sex överfurirer i Ma 14 vid tyg- och utbildningsavdelningarna
bör tillkomma. Jag kan icke tillstyrka inrättandet av ytterligare
kaptensbeställningar för mobiliseringsavdelningen och befattningen

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo.

såsom adjutant. Ifrågavarande göromål torde få bestridas av personal inom
ramen för nuvarande stater. Tre arvodesbefattningar i 1: 30 för utbildningsofficer,
chef för garnisonsavdelning och biträdande mobiliseringsofficer
samt tre arvodesbefattningar i 1 :22 för två expeditionsunderofficerare
och en hemvärnsunderofficer bör nyinrättas. Två arvodesbefattningar i
1: 30 och en arvodesbefattning i 1: 22 för adjutant och förvaltningsofficer
respektive ammunitionsförvaltare bör utgå. Jag har icke funnit tillräckliga
skäl föreligga att hänföra utbildningsofficeren till löneklassen 1: 32. Två
förrådsförmän i Ca 13, en tygunderofficer i 1: 22 samt sju förrådsmän i
Ce 11 bör med hänsyn till vad arméchefen härutinnan anfört överföras
från Lv3 till fo 44. I enlighet med arméchefens förslag räknar jag slutligen
med att följande tjänster utgår ur organisationen, nämligen tjänster
för ett kanslibiträde i Cg 11, två bilförare i Ce 10 samt två biträden för
skriv- och kontorsgöromål.

För att möjliggöra att organisationen av fo 66/65 och JS ändras i huvudsak
enligt föreliggande förslag tillstyrker jag att en kaptensbeställning i
Ma 27 utbytes mot en kaptensbeställning i Md 27, att en beställning för
sergeant i Ma 16 inrättas för arbetsuppgifter i samband med mobiliseringsarbetet
samt att fyra beställningar för överfurir i Ma 14 tillkommer varigenom
tjänster för eu förrådsförmän i Ce 13 och två bilförare i Ce 10 kan
utgå. Jag har vidare intet att erinra mot att fem beställningar för överfurir
i Ma 14 överföres från jägarskolans stat till staten för fo 66/65. Arméchefen
har föreslagit att ytterligare en tjänst för förrådsförmän i Ce 13 utgår
samt att sex tjänster för förrådsmän i Ce 11 inrättas. Jag biträder förslaget
beträffande förrådsförmannen men förordar att endast fyra tjänster
för förrådsmän i Ce 11 nu inrättas. Jag räknar vidare med att föreslaget utbyte
av en eldartjänst i Cg 11 och tre eldartjänster i Cg 10 mot motsvarande
extra-ordinarie tjänster kommer till stånd. Jag biträder arméchefens förslag
till förändringar av nuvarande tjänster för biträden för skriv- och
kontorsgöromål. Med hänsyn till den självständiga ställning jägarskolan
föreslås skola erhålla har jag intet att erinra mot att den på skolans stat
uppförda beställningen för major i Ma 30 utbytes mot beställning för skolchef
i Ma 30.

Jag anser att Lv 3 och LvSS kan organiseras i huvudsak enligt avgivet
förslag.

Personaluppsättningen vid Lv 3 torde böra ändras enligt följande. Beställningar
för två förvaltare i Ma 21 och en förvaltare i Ma 23 bör nu få
ianspråktagas varvid, bland annat, två styckjunkarbeställningar i Ma 19
kan utgå. För de med radarutrustningen sammanhängande arbetsuppgifterna
räknar jag med en tjänst för arméingenjör i Ce 25. Den för ifrågavarande
ändamål inrättade tjänsten för ingenjör i Cg 24 med avlöning
från sakanslag bör indragas. Jag tillstyrker de föreslagna ändringarna av
arvodespersonalen innebärande att organisationen minskas med tre pen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

sionerade underofficerare i 1:22 och ökas med eu pensionerad underofficer
i 1:23. Mot förslaget att inrätta tjänster för en förrådsman i Ce 13
och tre kanslibiträden i Ce 11 har jag intet att erinra. Två tjänster
för förrådsman i Ce 11 bör ävenledes inrättas. En kanslibiträdestjänst i
Cg 11 bör utbytas mot en kanslibiträdestjänst.i Ce 11. Jag tillstyrker att befattningarna
för biträden för skriv- och kontorsgöromål ändras i enlighet
med förslaget samt att föreslagna överföringar från Lv 3 till fo 44 av tjänster
för två förrådsförmän i Ca 13, en pensionerad underofficer i 1: 22 samt
sju förrådsinän i Cell genomföres. Föreslaget utbyte av en tjänst för bilförare
i Cg 10 mot en motsvarande tjänst i Ce 10 kan jag icke tillstyrka.

Beträffande LvSS räknar jag med att en förrådsunderoffieer i 1: 22 skall
utgå samt att upptagna överföringar av tjänster från LvSS till Lv 3 kommer
till stånd.

Beträffande Svea och Göta ingenjörkårer räknar jag med följande personaländringar.
För befattningarna såsom expeditionsföreståndare och
personalregistrator erfordras fyra förvaltarbeställningar i Ma 21. Samtidigt
bör fyra beställningar för fanjunkare i Ma 19 utgå ur organisationen.
För tjänst vid tygförråden erfordras enligt arméchefens förslag sammanlagt
fyra förvaltarbeställningar i Ma 23. Två av dessa beställningar kan enligt
arméchefens förslag erhållas genom utbyte av beställningar för två ingenjörförrådsförvaltare
i Ca 23. Vid bifall härtill har sammanlagt tre av befintliga
fem beställningar för ingenjörförrådsförvaltare i Ca 23 utbytts mot
beställningar för tygförvaltare i Ma 23 på fälttygkårens stal. Resterande två
beställningar för ingenjörförrådsförvaltare avses f. n. för mobiliseringscentraler.
För ifrågavarande mobiliseringscentraler finnes dessutom inrättade
befattningar för pensionerade underofficerare i 1: 22. Det torde få ankomma
på statens organisationsnämnd att i vanlig ordning undersöka behovet av
personal vid ifrågavarande mobiliseringscentraler. Jag räknar t. v. med
att arvodesbefattningarna i 1: 22 för förrådsunderofficerare vid Ing 1 och
Ing 3 mobiliseringscentraler icke återbesättes vid nuvarande innehavares
avgång. Under nu angivna förutsättningar tillstyrker jag att två förvaltarbeställningar
i Ma 23 vid fälttygkåren tillkommer från och med nästa budgetår
samt att två beställningar för ingenjörförrådsförvaltare i Ca 23 utbytes
mot två beställningar för förvaltare i Ma 23 vid fälttygkåren. På de
av arméchefen anförda skälen räknar jag med en utökning av antalet beställningar
för överfurir i Ma 14 vid Ing 1 med en beställning avsedd för
fältarbetsskolan. Jag tillstyrker vidare arméchefens förslag till ändringar
av arvodesbefattningarna vid Ing 1 och Ing 2 vilket sammanfattningsvis
innebär att en befattning för pensionerad officer i 1: 30 skulle tillkomma
samt att fem befattningar för pensionerade underofficerare i 1: 22 utgår.
I likhet med arméchefen räknar jag med ytterligare en tjänst för förrådsförman
i Ce 13. Jag kan däremot icke tillstyrka att 14 tjänster för förrådsman
i Cell inrättas. Jag förordar att åtta tjänster för förrådsman

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo.

nu inrättas varav fem avses för Ing 1 och tre för Ing 2. Jag kan vidare
icke biträda förslaget att inrätta en tjänst för ingenjörbiträde i Cg 17 vid
Ing 1. Däremot kan jag tillstyrka inrättandet av sex tjänster för kanslibiträde
i Ce 11 samt att minska organisationen med en extra tjänst för
biträde för skriv- och kontorsgöromål. Därest det vid en fortsatt prövning
av frågan skulle visa sig ändamålsenligt att särskilt redovisa de för fältarbetsskolan
vid Ing 1 inrättade tjänsterna, torde det få ankomma på
Kungl. Maj:t att vidtaga härför erforderliga ändringar i personalförteckningarna.
Jag förordar slutligen att befattningen som chef för Ing 1 bebålles
i nuvarande löneställning.

Vid S 1 bör eu beställning för kapten i Ma 27 utbytas mot en beställning
för major i Ma 30. Jag anser det vidare erforderligt med föreslagna
beställningar för två förvaltare i Ma 21 samt eu förvaltare i Ma 23. I enlighet
med förslaget räknar jag med att beställningar för två fanjunkare i
Ma 19 och eu signalförrådsförvaltare i Ca 23 samt två arvodesbefattningar
för pensionerade underofficerare i 1:22 utgår. Jag förordar att personalorganisationen
utökas med en förste reparatör i Ce 15, två förrådsmän i
Cell, fyra kanslibiträden i Cell samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Vid bifall till förslaget att inrätta en tjänst för förste reparatör
i Ce 15 kan en arvodesanställd linjeförman utgå. Ett extra biträde för
skriv- och kontorsgöromål bör uppföras på personalförteckningen över
andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Jag är beträffande S 1 B icke beredd att tillstyrka att beställningar tillkommer
för en major i Ma 30 och två kaptener i Ma 27 varav en vid I 19.
Däremot biträder jag förslaget i vad det avser inrättande av beställning för
en överfurir i Ma 14 vid I 19 samt utbyte av tjänster för fyra furirer i
Me 10/11 vid A 8 mot fyra överfurirer i Ma 14 vid S 3. Jag har heller intet
att erinra mot att en befattning för pensionerad underofficer i 1: 22 utgår
samt att en motsvarande befattning tillika med tjänster för en förrådsförman
i Ce 13, fyra förrådsmän i Cell samt ett kontor sbiträde i Ca 8
överföres till I 19. Jag räknar icke med den föreslagna tjänsten för ett
kanslibiträde i Cell. Den till indragning föreslagna tjänsten för kontorsbiträde
i Ca 8 torde om så erfordras få utbytas mot en befattning för skrivoch
kontorsgöromål enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång.
Jag tillstyrker att en tjänst för ekonomibiträde i Cg 4 vid I 19 utbytes mot
en motsvarande tjänst i Ce 6 samt att tjänster för tre ekonomibiträden i
Cg 4 vid I 19 utbytes mot tre motsvarande tjänster i Ce 4. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att närmare bestämma S 1 B framtida organisation
och benämning.

Förslaget till ändrad organisation av TygS, som jag i princip godtager,
ger mig anledning räkna med följande ändringar av personaluppsättningen
vid nämnda skola. I samband med att TvgS i kassahänseende anslutes till
krigsskolan bör fälttygkåren minskas med en beställning för förste tyg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

förvaltare i Ca 23. Erforderliga övergångsbestämmelser torde få meddelas
av Kungl. Maj:l. Den på personalförteckningen för Al upptagna tjänsten
för biträdande köksföreståndare i Ca 14, vars innehavare f. n. disponeras
av TvgS, bör utgå och ersättas av en beställning för köksföreståndare i
Ca 17 uppförd på personalförteckningen för TygS. För befattningen såsom
föreståndare för förvaltningsexpeditionen bör tillkomma en pensionerad
underofficer i 1: 22. Av nu befintliga två extra tjänster för förrådsman i
Cg 13 bör en utbytas mot en extra ordinarie motsvarande tjänst och en
utgå ur organisationen. En tjänst för kanslibiträde i Ce 11 samt två tjänster
för eldare i Cg 10 bör tillkomma. Jag räknar t. v. icke med någon ändrad
anställningsform för en maskinist i Cg 13 och en eldare i Cg 11. Vid bifall
till mina förslag kan vissa tjänster med avlöning från sakanslag utgå. Vad
arméchefen i övrigt föreslagit kan jag för närvarande icke tillstyrka.

Såsom framgår av det föregående har vid II. militärbefälsstaben disponerats
en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer utöver medgivet
antal dylika befattningar. I anslutning till civilförvaltningens förslag torde
riksdagens medgivande böra utverkas att låta vid den vidtagna anställningsåtgärden
bero.

Vid behandlingen i propositionen 1953: 110 (s. 113) av förslag rörande
löneställningarna för vissa skolchefer framhöll jag att löneställningarna
för de skolchefer, vilka icke omfattats av verkställd översyn rörande lönegradsplaceringen
av vissa chefstjänster, borde överses. En dylik översyn
har nu verkställts inom försvars- och civildepartementen. På grundval
härav föreslår jag att beställningen för chef för artilleri- och ingenjörofficersskolan,
nu i Ma 33 eller Ma 30, uppföres i Ma 33 samt att beställningen
för chef för ridskolan, nu i Ma 33, uppföres i Ma 30. Sistnämnda
beställning i Ma 33 torde böra indragas vid vakans. Jag kan icke förorda
förbättrad löneställning för de för cheferna för tyg- och intendenturförvaltningsskolorna
avsedda beställningarna. Även för övriga här avsedda skolchefer
räknar jag med oförändrad löneställning.

I anslutning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan av
proposition angående organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur-
och civilförvaltning in. m. torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande
för Kungl. Maj:t att under budgetåret 1954/55 i avseende å
staterna för de under förevarande anslag redovisade militära och civilmilitära
kårerna vidtaga de provisoriska åtgärder (exempelvis meddelande
av vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar m. m.) som betingas av
den i propositionen föreslagna omorganisationen.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
in. in. vid armén och med ledning av belastningen på

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

arméns avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar
jag nämnda anslag för budgetåret 1954/55 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 74 400 000 (+ 1 300 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 6 600 000
(—200 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 1 140 000
(-—110 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 40 275 000 (—2 390 000)
kronor;

Rörligt tillägg 64 160 000 (+ 160 000) kronor;

Pensionsmedel 3 760 000 (—240 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 315 000 kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 180 500 000 (— 1 000 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för
pensionerad personal i arvodesbefattningar vid armén, som
föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 5 juni 1953
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
arméns personalförteckningar för budgetåret 1953/54;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid armén vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat; d)

godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under bud -

getåret 1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 74 400 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis ........................... 6 600 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... 1 140 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. 40 275 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 64160 000

Summa kronor 186 575 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Särskilda uppbördsmedel:

1. Pensionsmedel, förslagsvis ........................ 3 760 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift,

förslagsvis ............................................. 2 315 000

Nettoutgift kronor 180 500 000

e) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 180 500 000
kronor.

[8] Armén: Avlöningar till personal å reservstat.

Anslag Nettoutgift

1952/53 .............................. 1 600 000 2 051 624

1953/54 (statsliggaren s. 191) 2 100 000

1954/55 (förslag) ............... 1 950 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 22) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar till personal å reservstat för budgetåret 1954/55 beräkna ett förslagsanslag
av 2 000 000 kronor.

Vid anmälan av statsverkspropositionen framhöll jag, att statskommissarien
K. A. Lindbergson under hand fått i uppdrag att inom försvars- och
civildepartementen verkställa en allsidig översyn rörande försvarets reservstater.
Resultaten av denna översyn hade redovisats i ett den 30 november
1953 dagtecknat betänkande som för det dåvarande var föremål för remissbehandling.
Remissbehandlingen är numera avslutad och jag har inledningsvis
anmält betänkandet och däröver inkomna yttranden samt avgivit
mina förslag i ämnet. Jag har därvid räknat med att arméns, marinens
och flygvapnets anslag till avlöningar till personal å reservstat upptages
med 1 950 000 kronor, 100 000 kronor respektive 31 000 kronor. Under
hänvisning till det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen ,

att till Armén: Avlöningar till personal å reservstat för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 1 950 000 kronor.

[9] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag

1952/53 .............................. 57 700 000

1953/54 (statsliggaren s. 223) 70 000 000
1954/55 (förslag) ............... 70 500 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 61) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Mari -

Nettoutgift

72 665 372

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

nen: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1954/55 beräkna
ett förslagsanslag av 71 500 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom
anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för
armén.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för marinen m. fl. vissa personalförändringar m. m. vid marinen.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1. Personal vid marinstaben för hydro grafisk

forskning m. m.

1 föreståndare för hydrografisk detalj
(stabshydrograf) Ce 29 .........

1 föreståndare för militär-meteorolo gisk

informationstjänst Ca 27 på
övergångsstat vid flygstaben överföres
till marinstaben ...............

2 hydrografassistenter (förste hydro grafassistenter)

Ce 19 ...............

2 hydrograftekniker (hydrografassistenter)
Ce 16 ...........................

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

.......................................

5 meteorologer (reglerad befordringsgång)
..................................^

2. Marinstabens fotolaboratorium och

hjälptrvckeri.

1 föreståndare för fotolaboratoriet
Ce 19 .......................................

1 laboratorieförman Ce 16 ............

2 fotografer Cg 14 — Ce 14 ............

1 fotograf Cg 14 ...........................

1 fotograf Cg 13 (sakanslag) — Cg 14

vid marinstaben ........................

1 offsettryckare Cg 12 ..................

1 typograf Cg 10 — Cg 12 ...............

3. Marinstabens bibliotek.

1 bibliotekarie 1: 30 — 1: 32 .........

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

20 148

23 736
20 976
6 744

54 660 + 16 944

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 bibliotekarie 1: 30 ..................... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

....................................... 6 744 + 6 744

4. Marinstabens organisation i övrigt.

1 expeditionsofficer 1:30 — 1:32 ... —

1 bildbandstekniker Cg 18 — produk -

tionsledare Cg 25 ........................ 5 124 + 5 124

5. Sjökrigshögskolans organisation. 3 kommendörkaptener av 2. graden, majorer eller kaptener (lärare i strategi, artilleri och stabstjänst) Ma 30/27 — kommendörkaptener av 1. graden (överstelöjtnanter) eller kommendörkaptener av 2. graden (majorer) Ma 33/30 ..................	8 046
1 kapten (lärare i taktik) Md 27 — kommendörkapten av 1. eller 2. graden Ma 33/30 ........................	4 086
1 expeditionsofficer 1: 30 ...............	7 974	+ 20106
6. Sjövärnskårens organisation.
2 expeditionsunderofficerare 1:22 ...	—	—

7. Personalförändringar beträffande marinens
skolor på Berga.

1 chef för marinens underofficersskola
Ma 33 — kommendörkapten

av 1. graden Ma 33 ..................... —

1 souschef vid marinens underoffi cersskola

Ma 27 — major Ma 30 ... —

1 kapten Ma 27 ........................... —

1 förvaltare (i kassatjänst) Ma 21—

Ma 23 ....................................... —

2 flaggunderofficerare Ma 19 — förvaltare
Ma 21 ........................... —

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist

Ce 13 ....................................... —

1 kontorsbiträde Ca 8 — kanslibiträde
Ca 11 ................................. —

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

....................................... 6 480 +

7—168 54 Rihang till riksdagens protokoll 195b. 1 sand. Nr 110.

6 480

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

8. Förändringar beträffande marinintendenturkåren
utom såvitt avser arméintendentur-
och marinförvaltningarna.

1 kommendörkapten av 1. graden

Ma 33 — kommendör Ma 37 ......

1 kommendörkapten av 2. graden
Ma 30 — kommendörkapten av 1.

graden Ma 33 ........................... —

1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 30 .................................... —

1 kapten Ma 27 — kommendörkapten

av 2. graden Ma 30 ..................... 2 808

2 löjtnanter Ma 23/19 — kaptener

Ma 27 .................................... — + 2 808

9. Förändringar i övrigt beträffande militär
personal utom såvitt avser marin-
och flygförvaltningarna.

Flottan.

1 chef för Stockholms örlogsvarv

Mo 14 — Mo 15 ..................... —

Vikariatslön Ma 37 för 2 kommendörkaptener
av 1. graden Ma 33 —

1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 30 ................................. 20 460

6 kaptener Ma 27 ..................... 105 912

1 förvaltare Ma 21 — Ma 23 ......... —

1 flaggunderofficer Ma 19 — förvaltare
Ma 23 ........................ 2 784

1 flaggunderofficer Ma 19 — förvaltare
Ma 21 ........................ 1 236

1 förvaltare Ma 21 ..................... 12 636

16 flaggunderofficerare Ma 19 ...... 182 400

3 flaggunderofficerare eller underofficerare
av 2. graden Ma 19/16

3 högbåtsmän Ma 14 .................. 27 900

500 furirsaspiranter Mf 8/7 — Mf8... —

32 200

+ 321 128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Marinchefens m. fl. yrkanden
Kustartilleriet.

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Vikariatslön Ma 37 för 2 överstelöjtnanter
Ma 33 ..................... —

1 major eller kapten Ma 30/27 ...... 19 680

3 kaptener Ma 27 ..................... 54 828

5 flaggunderofficerare Ma 19 ...... 56 065

6 underofficerare av 2. graden

Ma 16 59 442

17 furirer Ma 11/10 — överfurirer

Ma 14 ................................. —

10 överfurirer Ma 14 .................. 91 460

55 instruktörsaspiranter Mf 8 (Mf

8/7) 370 535

27 korpraler Mha 2 ..................... 95 580

191 vicekorpraler och meniga Mha 1 538 620 + 17 810

10. Förändringar beträffande mariningenjörkåren
utom såvitt avser marin-
och flygförvaltningarna.

2 marindirektörer av 1. graden Ca 33

— Ca 37 ................................. —

3 mariningenjörer av 1. graden Ca 29

(1 Ca 29) ................................. 19 524

1 marindirektör av 2. graden Ca 31
— marindirektör av 1. graden Ca

33 .......................................... — + 19 524

11. Förändringar beträffande läkar- och
sjukvårdspersonal.

1 marinläkare av 1. graden Ca 25 ... —

1 marinläkare av 1. graden Cg 25 ... —

2 marinläkare av 1. graden vid marinläkarkåren
........................... —

2 marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren
och 1 marinläkarsti pendiat

.................................... —

2 marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren
och 3 marinläkarsti pcndiater

................................. 22 656

1 översköterska Ce 14 vid Hårsfjärdens
örlogsdepå överföres till marinens
underofficersskola ............ —

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 instruktionssköterska Cg 20/18 ...... -—

1 marinläkare av 1. graden Ca 29 (vakant)
....................................... — — 22 656

12. Ordinarie kontorsbiträdestjänster.

24 biträden för skriv- och kontors göromål

— lcontorsbiträden Ca 8 — —

13. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal.

Norrlandskustens marindistrikt.

2 extra biträden för skriv- och kon torsgöromål

uppföres på personalförteckningen
för andra extra ordinarie
tjänstemän än manskap ...... —

Ostkustens marindistrikt.

1 kansliskrivare Ce 15 — Ca 15 ...... —

4 kontorister Ce 13 — Ca 13 ......... —

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist Ce
13 .......................................... —

1 extra biträde för skriv- och kon torsgöromål

uppföres på personalförteckningen
för andra extra ordinarie
tjänstemän än manskap ...... —

2 extra biträden för skriv- och kon torsgöromål

.............................. 8 166

Sydkustens marindistrikt.

3 kontorister Ce 13 — Ca 13 ............ —

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

— kanslibiträde Ce 11 ......... —

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

(halvtidstjänstgörande) ......... 3 102

1 kansli skrivare Ce 15 — förste kansliskrivare
Ce 17 ........................ —

1 kanslibiträde Cell — kansliskrivare
Ce 15 ................................. —

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist

Ce 13 ....................................... —

2 biträden för skriv- och kontorsgöro mål

— kanslibiträden Ce 11 ......... —

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

101

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Västkustens marindistrikt.

1 kansli skrivare Ce 15 — Ca 15 ...... -—

2 kanslibiträden Cg 11 ■— Ce 11 ...... —

1 extra biträde för skriv- och kontors göromål

................................. —

S jökrigsskolan.

1 kontorist Ce 13 — kansliskrivare

Ce 15 ....................................... —

1 kanslibiträde Ce 11 ..................... —

14. Förändringar beträffande polis- och
vaktpersonal.

1 överkonstapel Ca 19 (Cg 19) vid

Göteborgs örlogsvarv ............... 11 400

6 inspektionskonstaplar Ce 16 (Cg
16), 2 vid Stockholms samt 1 vid
ettvart av Hemsö, Gotlands, Blekinge
och Göteborgs kustartilleri försvar

................................. 59 442

5 konstaplar Cg 14, 4 vid Karlskrona
och 1 vid Göteborgs örlogsvarv
....................................... 44 964

18 vaktmän Cg 10, 4 vid Hemsö, 2
vid Stockholms, 2 vid Gotlands, 6
vid Blekinge och 4 vid Göteborgs
kustartilleriförsvar (1 vaktman Cg
12 vid Gotlands kustartilleriförsvar
samt 17 vaktmästare Cg 10) 140 742
1 vaktmästare Cg 10 vid Gotlands

kustartilleriförsvar .................. —

1 vaktmästare Cg 10 vid Gotlands
kustartilleriförsvar — vaktman Cg

12 ............/............................ 648

4 vaktmästare Ce 10, 1 vid sjökrigsskolan
och 3 vid marinens underofficer
sskola -— vaktmän Ce 12 ... 2 832

4 vaktmästare Cg 10, 3 vid sjökrigsskolan
och 1 vid marinens underofficersskola
— vaktmän, varav 3

Ce 12 och 1 Cg 12 ..................... 2 832

Arvoden till tillsynsmän vid befästningar
in. m............................ 78 085

11 268

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Arvoden till tillsynsman vid marinens

kustbevakning ........................ 3 800

Arvode till tillsynsman för de sjökrigshistoriska
samlingarna i

Karlskrona .............................. — + 188 575

15. Övriga personalförändringar m. in.

2 adjunkter, 1 Ce 29 och 1 Ce 27 vid
Karlskrona örlogsstation överföres

till Stockholms örlogsstation ...... —

2 kamrerare Ce 27 vid Ostkustens
respektive Sydkustens marindistrikt
—- Ca 27 ........................... —

1 kamrerare Ce 25 vid Västkustens

marindistrikt — Ca 25 ............... —

1 lärare i gymnastik och idrott Cg 23
vid Karlskrona örlogsstation — Ce

23 .......................................... —

1 maskinmästare Cg 19 vid Karlskrona
örlogsstation — Ce 19 ...... —

1 maskinmästare Cg 19 vid marinens

underofficersskola ..................... —

1 eldare Cg 10 vid Stockholms örlogsstation
.................................... —

1 maskinist Ca 16 vid Blekinge kustartilleriförsvar,
vakant ............... —

1 maskinist Ce 12 vid Stockholms
kustartilleriförsvar överföres från

sakanslag ................................. 8 652

1 förrådsförman Cg 13 vid Ostkustens

marindistrikt — Ce 13 ............... —

1 tekniskt biträde Cg 8 vid Blekinge

kustartilleriförsvar — Ce 8 ......... —

Viss forskning .............................. —

1 arvode till kyrkvaktare vid amirali tetsförsamlingen

i Karlskrona ...... 1 315

2 stabsarvoden å 780 kronor vid kustartilleriinspektionen
.................. —

1 utbildningsarvode å 1 560 kronor
till heltidstjänstgörande lärare i
skjutteknik vid kustartilleriets
skjutskola .............................. —

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

4 utbildningsarvoden å 1 560 kronor
till heltidstjänstgörande lärare vid

kustartilleriets radarskola ............ —

1 befattningsarvode å 780 kronor till

chefen för Hårsfjärdens örlogsdepå —

Representationsbidrag till chefen för

Västkustens marindistrikt ......... —

’ Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
samt till föreläsare vid fasta
utbildningsanstalter och skolor ... 53 000

Arvoden till civila timlärare för manskapsutbildning
........................

Fänrikar .................................... 20160

4 assistenter för frivilligfrågor Ce
(Cg) 13 vid respektive Norrlandskustens,
Ostkustens, Sydkustens

och Västkustens marindistrikt ...... 5 451

Arvoden till assistenter för frivilligfrågor
.................................... 1 147

Avlöningar till viss personal i verk stadsdrift

................................. 37 000

Anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal ...............1 000 000

Rörligt tillägg .............................. 500 000

Lönerevision .............................. 38 000

88 385

+ 1 573 710

Motiv.

1. Personal vid marinstaben för hydrografisk forskning m. m. Marinchefen
har upprepat tidigare framlagt förslag om att vid marinstaben inrätta
en särskild hydrografisk detalj med följande personaluppsättning: en
detaljchef (föreståndare) i Ce 29, två hydrografassistenter i Ce 19, två
hydrograftekniker i Ce 16 samt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
(prop. 1953:110, s. 132). I samband därmed förutsättes att samtliga i
marinens personalförteckning under rubriken Marinens väderlekstjänst
upptagna fem meteorologtjänster överföres till flygvapnets stat (jfr punkt
9 under flygvapnets avlöningsanslag i det följande).

Försvarets civilförvaltning tillstyrker ånyo att den hydrografiska verksamheten
erhåller en fastare organisation och utgår från den av marinchefen
för ändamålet föreslagna personaluppsättningen, varvid dock förutsättes
att den på flygstabens personalförteckning uppförda tjänsten på
övergångsstat för föreståndare för militär-meteorologisk informationstjänst

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

i Ca 27 överföres till marinstaben. De nya tjänsterna föreslås skola erhålla
följande tjänstebenämningar: tjänsten i Ce 29 stabshydrograf, tjänsterna
i Ce 19 förste hydrografassistent och tjänsterna i Ce 16 hydrografassistent.
Civilförvaltningen biträder alltjämt förslaget att överföra de nuvarande
meteorologtjänsterna till flygvapnets stat.

2. Marinstabens fotolaboratorium och hjälptryckeri. Marinchefens förslag
innebär i stort sett en upprepning av tidigare framställda förslag
beträffande marinstabens bilddetalj (prop. 1953: 110, s. 133). I sina anslagsäskanden
för innevarande budgetår räknade civilförvaltningen med
att personaluppsättningen vid hjälptryckeriet skulle utökas med en extra
tjänst för offsettryckare i Cg 12, i syfte att möjliggöra ett mera rationellt
utnyttjande av tryckeriets maskinpark, samt att en befintlig tjänst för
fotograf i Cg 13 skulle överföras från sakanslag. Med hänsyn till statsmakternas
ställningstagande till berörda förslag utgår civilförvaltningen
från att nuvarande organisation bibehålies.

Chefen för marinen (skr. 19/i2 1953) har vidare föreslagit att en tjänst
för typograf i Cg 10 vid tryckeriet uppflyttas till Cg 12. Till stöd för förslaget
åberopas svårigheter att med nuvarande Jöneställning rekrytera
tjänsten med kompetent personal.

3. Marinstabens bibliotek. Marinchefen har upprepat tidigare framförda
förslag om förbättrad löneställning för en för bibliotekarie avsedd arvodesbefattning
i 1: 30 (prop. 1953: 110, s. 134) samt om inrättande vid biblioteket
av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål (prop. 1951: 110,
s. 123). Därjämte har marinchefen föreslagit att för biblioteket inrättas
ytterligare en arvodesbefattning för pensionerad officer. Civilförvaltningen
räknar i avbidan på en allmän översyn av löneställningen för arvodesbefattningar
för pensionerad militär personal icke med förbättrad löneställning
för den för bibliotekarie avsedda arvodesbefattningen. Civilförvaltningen
är icke heller beredd att biträda marinchefens förslag i övrigt i
vidare mån än att ämbetsverket tillstyrker att en extra tjänst för biträde
för skriv- och kontorsgöromål inrättas.

4. Marinstabens organisation i övrigt. Marinchefen har upprepat tidigare
framfört förslag om förbättrad löneställning för en arvodesbefattning för
expeditionsofficer i 1: 30 vid marinstaben. Av skäl, som anförts i det föregående
(punkt 3) beträffande löneställningen för en bibliotekariebefattning,
räknar civilförvaltningen icke med någon jämkning av löneställningen för
nu ifrågavarande arvodesbefattning.

Vid marinstabens bildbandsdetalj tjänstgör en officer såsom detaljchef,
för ändamålet särskilt uttagna värnpliktiga tecknare samt tre bildbandstekniker
i Cg 18. Marinchefen har föreslagit att en av tjänsterna för bildbandstekniker
utbytes mot en tjänst för produktionsledare (assistent) i
Cg 25, med bl. a. uppgift att vara detaljchefens rådgivare i fackfrågor,
vara sakkunnig vid uppgörande av avtal, uppfölja beställningar, biträda

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

vid utformningen av manuskript, följa utvecklingen inom facket samt
biträda vid ledningen av arbetet inom detaljen. Civilförvaltningen anser
i likhet med marinchefen att den bildbandstekniker, som får sig ålagd
nämnda produktionsledande uppgifter, bör intaga ett försteg i lönehänseende
framför övriga båda bildbandstekniker. Tjänstens lönegradsplacering
förutsättes skola prövas i samband med den översyn av löneställningen
för extra tjänster på avlöningsanslag, som enligt civilförvaltningen
bör komma till stånd. Civilförvaltningen räknar i förevarande sammanhang
med att tjänsten inplaceras i Cg 25.

5. Sjökrigshögskolans organisation. De under denna punkt redovisade
förslagen innebär en upprepning av förslag för innevarande budgetår (prop.
1953:110, s. 134). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslagen.

6. Sjövärnskårens organisation. Marinchefen har i sina medelsäskanden
för budgetåret 1952/53 framlagt förslag om inrättande av två arvodesbefattningar
för pensionerade underofficerare såsom förstärkning av expeditionspersonalen
vid sjövärnsflottiljer i Stockholm och Göteborg (prop. 1952: 120,
s. 127). Marinchefen har nu återkommit till frågan och därvid föreslagit
att för ändamålet inrättas två arvodesbefattningar i 1: 22. Civilförvaltningen
förutsätter att ett tillgodoseende av förevarande behov skall kunna
ske genom ianspråktagande av övertaliga underofficerare vid flottan och
räknar därför icke med att befattningarna skola inrättas.

7. Personalförändringar beträffande marinens skolor på Berga. I en
av civilförvaltningen med eget yttrande (22/i 1954) överlämnad framställning
har marinchefen anmält att organisationsnämnden den 2 november
1953 överlämnat rapport med förslag till ändrad organisation av marinens
skolor på Berga. Marinchefen avser att i allt väsentligt vidtaga av förslaget
betingade åtgärder och att framdeles till Kungl. Maj:t ingiva förslag till
organisation av skolorna. Vissa förslag till personalförändringar beträffande
skolorna anser marinchefen emellertid redan nu bör framläggas.
Civilförvaltningens yttrande innefattar, då ämbetsverket icke varit i tillfälle
att i detalj granska organisationsnämndens förslag, icke något definitivt
ställningstagande till de med organisationsfrågan sammanhängande
spörsmålen.

Enligt organisationsnämnden bör chefen för Bergaskolorna i fortsättningen
icke utöva det direkta chefsskapet för marinens underofficersskola,
vilket bör övertagas av en regementsofficer ur kustartilleriet. Chefen
för Bergaskolorna bör däremot kvarstå som chef för vapenofficerssltolan,
vars elever uteslutande utgöres av officerare ur flottan. Marinchefen, som
ansluter sig till förslaget, föreslår att den på marinens underofficersskolas
stat uppförda beställningen för chef för skolan i Ma 33 utgår och att i stället
på flottans stat tillkommer eu beställning för kommendörkapten av 1.
graden i Ma 33, avsedd för chef för Bergaskolorna. Marinchefen föreslår
vidare, i anslutning till förslag av organisationsnämnden, all en för chef

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

för underofficersskolan avsedd beställning i Ma 30 uppföres på kustartilleriets
stat, varvid en på staten för skolan upptagen befattning för souschef
i Ma 27 förutsättes skola utgå. — De båda föreslagna skolchefsbefattningarna
bör enligt civilförvaltningen redovisas på personalförteckning för skolorna.
Löneställningen för befattningarna förutsättes skola prövas i samband med
översyn av löneställningen för skolchefer (jfr punkt 3 i det föregående
under arméns avlöningsanslag). I avvaktan på resultatet av denna översyn
synes för befattningen såsom chef för Bergaskolorna böra avses den nuvarande
för chef för underofficersskolan avsedda beställningen i Ma 33.
Beträffande den töreslagna befattningen för chef för underofficersskolan
ifrågasätter civilförvaltningen om icke i avbidan på resultatet av berörda
översyn den nuvarande för souschef vid underofficersskolan avsedda beställningen
i Ma 27 bör utnyttjas för ändamålet, varvid innehavaren måhända
bör förordnas att bestrida göromål som eljest ankommer på beställningshavare
i högre lönegrad.

Organisationsnämnden har räknat med en kapten ur flottan såsom utbildningsadjutant
vid Bergaskolorna. Marinchefen föreslår att för ändamålet
en kaptensbeställning i Ma 27 uppföres på flottans stat. Enligt civilförvaltningen
synes en statökning motiverad för att tillgodose det anmälda
behovet. Beställningen bör emellertid enligt civilförvaltningen redovisas
på personalförteckning för skolorna.

Av i gällande personalförteckning uppförda förvaltarbeställningar i
Ma 21 avses en för kasernuppbördsman och en för kassachef vid marinens
underofficersskola. Sistnämnda beställning må tills vidare uppehållas
endast på förordnande. Organisationsnämnden räknar med fyra förvaltarbeställningar
vid Bergaskolorna, avsedda för respektive föreståndare för
skolexpeditionen, centraluppbördsman, chef för kasernavdelningen och
kassachef. Marinchefen föreslår beträffande kassachefsbefattningen att
nämnda föreskrift om vikariatslöneförordnande upphäves och att, i utbyte
mot nuvarande beställning, fr. o. m. nästa budgetår en förvaltarbeställning
i Ma 23, avsedd för kassachef vid Bergaskolorna, uppföres på flottans stat.
Marinchefen föreslår därjämte att den nuvarande förvaltarbeställningen för
kasernuppbördsman vid underofficersskolan avses för chef för kasernavdelningen
vid Bergaskolorna samt att två förvaltarbeställningar i Ma 21,
avsedda den ena för föreståndare för skolexpeditionen och den andra för
centraluppbördsman vid Bergaskolorna, tillkommer på flottans stat i utbyte
mot beställningar för två flaggunderofficerare i Ma 19. — Mot förslaget
om att för befattningarna såsom föreståndare för skolexpeditionen
och centraluppbördsman avses förvaltare i åla 21 synes enligt civilförvaltningen
icke vara något att erinra. Den ifrågasatta omvandlingen av
den nuvarande förvaltarbeställningen för kasernuppbördsman torde enligt
civilförvaltningen bli beroende av statsmakternas ställningstagande till förslag
rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningens organisa -

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

tion. Förslaget om ändrad löneställning för den för kassachef avsedda
förvaltarbeställningen är civilförvaltningen med hänsyn till pågående utredning
rörande utnyttjandet av hålkortsanläggningar inom försvaret icke
beredd biträda utan räknar med att nuvarande anordning med vikariatslön
i Ma 23 tills vidare bibehålies.

Marinchefen har, i anslutning till förslag av organisationsnämnden,
föreslagit att på personalförteckning för marinens underofficersskola uppföres
tjänster för en kontorist i Ce 13, avsedd för intenuenturavdelningens
expedition, i utbyte mot en kanslibiträdestjänst i Cell, ett kanslibiträde
i Ca 11, avsedd för föreståndare för chefsexpeditionen inom Bergaskolornas
stab in. m., i utbyte mot en kontorsbiträdestjänst i Ca 8 samt ett biträde
för skriv- och kontorsgöromål. — Civilförvaltningen ifrågasätter om tillräckliga
skäl föreligger för förbättrad löneställning för kanslibiträdestjänsten.
De med tjänsten för föreståndare för chefsexpeditionen m. in.
förenade arbetsuppgifterna anser civilförvaltningen motivera att för ändamålet
avses ett biträde i 11 lönegraden. Tjänsten torde dock enligt civilförvaltningen
böra tills vidare upptagas sasom extra ordinaiie. Förslaget
om att inrätta en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål tillstyrkes
av civilförvaltningen, dock att tjänsten förutsättes skola uppföras såsom
extra.

8. Förändringar beträffande marinintendenturkåren utom såvitt avser
arméintendentur- och marinförvaltningarna. Marinchefen har anyo föreslagit
att en beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ma 33, avsedd
för chefen för intendenturförvaltningen vid Ostkustens marindistrikt, uppflyttas
till beställning för kommendör i Ma 37 samt att en beställning för
kommendörkapten av 2. graden i Ma 30, avsedd för mots\aiande befattningshavare
vid Västkustens marindistrikt, uppflyttas till beställning för
kommendörkapten av 1. graden i Ma 33. Civilförvaltningen anser sig alltjämt
icke kunna tillstyrka förslagen.

Marinchefen har vidare föreslagit att vid marinintendenturkåren inrättas
en beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30, avsedd
för marinstabens underhållsdetalj. Civilförvaltningen är icke beredd tillstyrka
förslaget.

Marinchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, upprepat tidigare
framfört förslag om att uppflytta den för chefen för intendenturförvaltningen
vid Norrlandskustens marindistrikt avsedda kaptensbeställningen
i Ma 27 till beställning för kommendörkapten av 2. graden i Ma 30.

Enligt till personalförteckningen meddelad föreskrift må eu av kaptensbeställningarna
vid marinintendenturkåren tillsättas allenast medelst förordnande
tills vidare. Marinchefen har föreslagit alt föreskriften utgår.
Därjämte har marinchefen föreslagit att två löjtnantsbeställningar vid
marinintendenturkåren utbytes mot beställningar för kapten. Till stöd för
förslagen åberopas att, med hänsyn till den alltmera komplicerade förvaltningstjänsten,
för åtskilliga självständiga befattningar numera erfordras

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

kaptenei mot tidigare löjtnanter. Civilförvaltningen har erinrat om att
berörda föreskrift tillkommit i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar
vid marinen. Vid sådant förhållande och då
marinintendenturkårens sammansättning kan komma att röna påverkan
av bin ande ställningstagande till förvaltningsutredningens arbete anser
civilförvaltningen sig icke nu böra räkna med att marinchefens förslag
genomföres.

9. Forändringar i övrigt beträffande militär personal utom såvitt avser
marin- och flggförvaltningarna.

b lottan. Marinchefen har upprepat tidigare framlagda förslag om uppflyttning
av beställningen för chef för Stockholms örlogsvarv från Mo 14
till Mo 15 samt om vikariatslöneförordnanden i Ma 37 för cheferna för
vapenavdelningarna vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv. Civilförvaltningen
anser sig i avvaktan på resultatet av pågående utredning
rörande örlogsvarvens organisation icke böra räkna med ändrad löneställning
för dessa befattningshavare.

Civilförvaltningen tillstyrker förslag av marinchefen om att inrätta beställningar
för en kommendörkapten av 2. graden i Ma 30 och sex kaptener
i Ma 27, avsedda för sju motortorpedbåtar typ T 101, som under år 1954
beräknas tillföras flottan.

Marinchefen har föreslagit att den för chef för underofficersdetaljen
vid Göteborgs örlogsstation avsedda förvaltarbeställningen i Ma 21 uppflyttas
till Ma 23. Till stöd härför åberopas att beställningen med hänsyn
till arbetsuppgifternas svårighetsgrad och det med densamma förenade
ansvaret är fullt jämföfbar med motsvarande befattningar vid örlogsstationerna
i Stockholm och Karlskrona, vilka befattningar placerats i Ma 23.
Med hänsyn till att löneställningen för den av marinchefen åsyftade förvaltarbeställningen
så sent som vid 1952 års vårriksdag varit föremål för
Provning anser civilförvaltningen sig böra tills vidare utgå från oförändrad
löneställning för beställningen.

Marinchefen har framlagt förslag om att inrätta två förvaltarbeställningar,
avsedda den ena för fartygschef på trängfartvget Freja och den
andra för maskintjänstchef på isbrytarfartyget Thule. Beträffande den
för fartyget Freja avsedda beställningen har marinchefen framhållit
att fartygschefen på Freja med hänsyn till ansvar och arbetsuppgifter
bör erhålla samma löneställning, Ma 23, som chef för fartyg
av typ Eldaren. För befattningen som fartygschef på tendern Sökaren,
vilken förlist under år 1953 och icke beräknas kunna ersättas förrän
tidigast om två år, har disponerats en förvaltarbeställning i Ma 21.
Marinchefen har i det föregående (punkten 7) föreslagit inrättande
av två förvaltarbeställningar i Ma 21, den ena avsedd för föreståndare
för skolexpeditionen och den andra för centraluppbördsman vid Bergaskolorna.
Marinchefen räknar med att i samband med tillkomsten
av dessa båda förvaltarbeställningar nuvarande innehavare av den för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

109

fartygschef på Sökaren avsedda förvaltarbeställningen skall kunna omplaceras
till annan förvaltarbestälining i land. Marinchefen har föreslagit
att under angivna förutsättningar den för fartygschef på Sökaren avsedda
förvaltarbeställningen utbytes mot en förvaltarbestälining i Ma 23, avsedd
för fartygschef på Freja. Då Freja avses skola ersätta proviantfartyget
Hårsfjärden kan den flaggunderofficersbeställning i Ma 19, som nu avses
för chef på sistnämnda fartyg, indragas. — Beträffande den för isbrytarfartyget
Thule avsedda förvaltarbeställningen har marinchefen framhållit att
ur maskintjänstsynpunkt Thule är likartad med isbrytarfartyget Ymer,
vars maskintjänstchef är förvaltare i Ma 21. Med hänsyn härtill bör enligt
marinchefen en förvaltarbestälining i Ma 21 inrättas för maskintjänstchef
på Thule, i samband varmed en flaggunderofficersbeställning i Ma 19 kan
utgå. — Civilförvaltningen (skr. 24/s 1953, 22/i 1954) tillstyrker de av marinchefen
föreslagna personalförändringarna. Därest de båda för Bergaskolorna
avsedda förvaltarbeställningarna icke skulle tillkomma fr. o. in. nästa
budgetår bör enligt ämbetsverket föreskrift meddelas att befattningen
såsom fartygschef på Freja må uppehållas av flaggunderofficer med
vikariatslöneförordnande i Ma 23 intill dess nuvarande innehavare av den
för fartygschef på Sökaren avsedda beställningen i Ma 21 placeras i för
förvaltare avsedd befattning i land.

Marinchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, upprepat sitt
tidigare framförda förslag om att inrätta en förvaltarbestälining i Ma 21,
avsedd för chef och uppbördsman vid radiostation.

Marinchefen har föreslagit en utökning av flottans underofficerskader
med 16 flaggunderofficerare i Ma 19, avsedda för tjänstgöring, två vid
torpedförråd, vilka beräknas bli färdigställda under innevarande budgetår,
och 14 på förenämnda motortorpedbåtar av typ T 101. Då civilförvaltningen
utgår från att ifrågavarande behov icke kan tillgodoses genom ianspråktagande
av övertaliga underofficerare anser sig ämbetsverket böra räkna
med de av marinchefen föreslagna beställningarna.

Tre beställningar för övertaliga underofficerare, flaggunderofficerare
eller underofficerare av 2. graden i Ma 19 eller Ma 16, beräknas kunna
till följd av pensionsavgång avföras ur personalförteckningen fr. o. in.
nästa budgetår. I anslutning härtill bör planenligt tillkomma tre beställningar
för högbåtsman i Ma 14.

Enligt gällande bestämmelser skall furirsaspirant vid flottan vara
placerad i Mf 8, dock att han intill utgången av det kalenderkvartal, varunder
21 års ålder uppnås, skall vara placerad i Mf 7. Marinchefen har
föreslagit att furirsaspirant oavsett ålder skall placeras i Mf 8. Civilförvaltningen
räknar i anslutning till ämbetsverkets ställningstagande till
motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag (punkt 5) med oförändrade
bestämmelser.

Kustartilleriet. Ett av marinchefen ånyo framlagt förslag om att

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

två överstelöjtnanter i Ma 33, tjänstgörande som tygmästare vid Stockholms
och Blekinge kustartilleriförsvar, skali förordnas att mot vikariatslön bestrida
göromål som eljest ankommer på beställningshavare i Ma 37 avstyrkes
alltjämt av civilförvaltningen.

Inspektören för kustartilleriet har föreslagit att officers- och underofficerslcadrarna
vid kustartilleriet utökas under den kommande fyraårsperioden
med beställningar, avsedda för arbetsuppgifter utöver vad som
beräknades i 1942 och 1948 års försvarsbeslut. För budgetåret 1954/55
upptager förslaget i vad avser officerskadern beställningar för en major
eller kapten, avsedd för lärare vid sjökrigshögskolan, och två kaptener, avsedda
en för försvarsstaben och en för marinstaben. Förslagen tillstyrkes
av marinchefen och civilförvaltningen. Marinchefen har därjämte, med
tillstyrkan av civilförvaltningen, framlagt förslag om inrättande av en
beställning för kapten i Ma 27, avsedd för militärassistent vid försvarets
forskningsanstalt.

Beträffande underofficerskadern vid kustartilleriet innebär förenämnda
förslag av inspektören för kustartilleriet att för budgetåret 1954/55 inrättas
beställningar för fem flaggunderofficerare i Ma 19 och sex underofficerare
av 2. graden i Ma 16. Förslaget tillstyrkes av marinchefen och civilförvaltningen.

Med avseende å underbefälsorganisationen vid kustartilleriet har marinchefen
föreslagit att 17 furirsbeställningar i Ma 11 eller Ma 10 utbytes mot
överfurirsbeställningar i Ma 14, avsedda för furirer som under nästa budgetår
beräknas uppnå det antal tjänsteår som angivits såsom minimum
för befordran till överfurir (prop. 1953: 110, s. 19), samt att beställningar
för tio överfurirer i Ma 14, avsedda för vakttjänst, inrättas. Civilförvaltningen
räknar med att sistnämnda tio överfurirsbeställningar skola tillkomma
men avstyrker marinchefens förslag i övrigt.

För instruktörsaspirant vid kustartilleriet gäller samma lönebestämmelser
som för furirsaspirant vid flottan. I anslutning till vad inarinchefen
i det föregående föreslagit beträffande furirsaspirant förutsätter
marinchefen att instruktörsaspirant oavsett ålder skall placeras i Mf 8.
Marinchefen har vidare föreslagit att beställningar för 55 instruktörsaspiranter
inrättas samt att beställningar för 27 korpraler och 191 vicekorpraler
och meniga utgår ur organisationen. Marinchefens förslag har icke givit
civilförvaltningen anledning till annan erinran än att ämbetsverket i anslutning
till vad ämbetsverket i det föregående anfört i ämnet räknar med
oförändrad löneställning för instruktörsaspiranter vid kustartilleriet.

10. Förändringar beträffande mariningenjörkåren utom såvitt avser
marin- och flggförvallningarna. Marinchefen har återkommit till frågan om
höjd löneställning för två marindirektörer av 1. graden i Ca 33, chefer
för fartygsavdelningarna vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv, samt
därvid föreslagit att de uppflyttas till Ca 37. I avvaktan på resultatet av

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

utredningen rörande örlogsvarvens organisation räknar civilförvaltningen
icke med ändrad löneställning för tjänsterna.

Ej heller anser civilförvaltningen sig kunna räkna med genomförande
av förslag av marinchefen om förstärkning av personalen på marinöverdirektörens
expedition med två mariningenjörer av 1. graden i Ca 29.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen marinchefens förslag om inrättande
av en beställning för mariningenjör av 1. graden i Ca 29, avsedd för
far tygsingenjör på jagare typ Halland.

Enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. nr 209, s. 99) förutsattes en
beställning för specialingenjör av 1. eller 2. graden i Ca 31 eller Ca 30, stationsingenjör,
indragas vid uppkommande vakans. I propositionen 1952:241
(bil. A: 17) framlades ett av riksdagen sedermera godkänt förslag, grundat
på förhandlingsöverenskommelser mellan 1949 års tjänsteförteckningskommitté
och vederbörande personalorganisationer, om förbättrad löneställning
för specialingenjörer vid mariningenjörkåren, innebärande bl. a.
att tio beställningar för marindirektör av 1. graden i Ca 33 inrättades. I
samband därmed omvandlades förenämnda beställning för stationsingenjör
till beställning för marindirektör av 2. graden i Ca 31, vilken beställning
förutsattes skola indragas vid uppkommande vakans.

Chefen för byggnadsavdelningen vid Stockholms örlogsvarv, E. Bergquist,
som är innehavare av förenämnda beställning för marindirektör av

2. graden, har, med tillstyrkan av marinchefen (yttr. 3/g 1953), anhållit att
beställningen med hänsyn till med densamma förenade arbetsuppgifter
och ansvar uppflyttas till 33 lönegraden räknat fr. o. m. den 1 januari 1953,
då förenämnda löneregleringar genomfördes. Bergquist inträder i pensionsåldern
den 1 oktober 1954.

11. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Marinchefen
har upprepat tidigare framlagda förslag om inrättande dels av en
beställning för marinläkare av 1. graden i Ca 25, avsedd för biträdande
regementsläkare vid Älvsborgs kustartilleriregemente, och en motsvarande
beställning i Cg 25 för marinöverläkarens expedition, dels ock av två arvodestjänster
för marinläkare av 1. graden vid marinläkarkåren, avsedda för
stabsläkare vid kustflottan, i utbyte mot arvodestjänster för två marinläkare
av 2. graden vid kåren och en marinläkarstipcndiat. Civilförvaltningen
biträder icke heller nu förslagen.

Civilförvaltningen tillstyrker av marinchefen framlagt förslag om att den
som distriktsläkare vid Ostkustens marindistrikt tjänstgörande marinläkaren
av 1. graden i Ca 27 avses för arbetsuppgifter inom den militära sjukvården
vid marindistriktet och tages i anspråk för sjukvården vid Stockholms
örlogsstation intill dess stationen utflyttas till Berga, varigenom behovet
av arvoden för två marinläkare av 2. graden och tre marinläkarslipendiater
bortfaller.

Likaså tillstyrker ämbetsverket förslag av marinchefen om att en tjänst

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

för översköterska i Ce 14 överföres från Hårsfjärdens örlogsdepå till marinens
underofficersslcola.

Kungl. Maj :t har medgivit att under tidsperioderna den 1 september—
den 15 oktober 1952, den 1 januari—den 15 april 1953 och den 1 september
1953—den 15 april 1954 må finnas anställd en extra instruktionssköterska
för en försöksvis anordnad sjukvårdsskola i Karlskrona för värnpliktiga
sjukvårdare. Marinchefen (skr. 8/a 1954) har framhållit att, då
erfarenheterna från sjukvårdsskolan varit synnerligen goda, verksamheten
bör givas permanent karaktär. Kurser avses att anordnas årligen under
tiden den 1 september—den 20 december och den 1 januari—den 15 april.
Marinchefen har därför föreslagit att på vederbörlig personalförteckning
uppföres en extra tjänst för instruktionssköterska i Cg 20 eller Cg 18.

Beträffande beställningen för sjukhusläkare vid samarbetssjukhuset i
Karlskrona, marinläkare av 1. graden i Ca 29, föreskrives i gällande personalförteckning
att beställningen skall indragas vid uppkommande vakans.
Då innehavaren av beställningen numera beviljats avsked kan beställningen
utgå ur förteckningen.

12. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. I enlighet med principerna för
reglerad befordringsgång för biträdespersonal föreslås sammanlagt 24 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 tillkomma vid marinen i utbyte mot samma
antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid marinstaben tre tjänster;

vid Ostkustens marindistrikt nio tjänster, av vilka tre för marindistriktsstaben
och sex för Stockholms kustartilleriförsvar;

vid Sydkustens marindistrikt nio tjänster, av vilka tre för marindistriktsstaben
och gemensamma förvaltningsorgan, en för Blekinge kustartilleriförsvar
och fem för Karlskrona kustartilleriregemente; samt

vid Västkustens marindistrikt tre tjänster, av vilka en för marindistriktsstaben,
en för Göteborgs kustartilleriförsvar och en för Älvsborgs
kustartilleriregemente.

13. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Beträffande
Norrlandskustens marin distrikt tillstyrker civilförvaltningen förslag
av marinchefen om att två extra tjänster för biträde för skriv- och
kontorsgöromål, avsedda den ena för kassaavdelningen vid marindistriktsstaben
och gemensamma förvaltningsorgan samt den andra för personalavdelningen
vid Härnösands kustartillerikår, uppföres på personalförteckningen
för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Ostkustens marindistrikt. Civilförvaltningen avstyrker förslag av
marinchefen om ordinariesättning av tjänster för en kansliskrivare i Ce 15
och fyra kontorister i Ce 13, samtliga vid kameralkontoret, samt av marinchefen
ånyo framställt förslag om uppflyttning av en för marindistriktets
arkiv avsedd tjänst för kanslibiträde i Ce 11 till kontoristtjänst i Ce 13.

På vederbörlig personalförteckning för innevarande budgetår upptages

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

113

tjänster för tre extra biträden för skriv- och kontorsgöromål vid marindistriktsstaben
och gemensamma förvaltningsorgan. Marinchefen har föreslagit
att en av dessa, vilken tjänstgör såsom signalexpeditör vid förbindelseavdelningen,
uppföres på personalförteckningen för andra extra ordinarie
tjänstemän än manskap. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Marinchefen har föreslagit att, med hänsyn till ökade arbetsuppgifter
i samband med omregistrering av värnpliktiga från inskrivningsområdena
till Stockholms örlogsstation, stationens registerdetalj tillföres en
extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget efter samråd med organisationsnämnden. Civilförvaltningen
utgår vid anslagsberäkningarna från att tjänsten tillkommer redan
under innevarande budgetår.

Marinchefen har, med hänsyn till att Stockholms landstationsnummer
skall nedläggas, anmält behov av förstärkning av personalen vid Hårsfjärdens
örlogsdepås telefonväxel med ytterligare ett biträde för skriv- och
kontorsgöromål (telefonist), vilket i avvaktan på erfarenheter från verksamheten
vid telefonväxeln tills vidare bör anställas såsom extra. Civilförvaltningen
räknar för nästa budgetår med inrättande av tjänsten.

Sydkustens marindistrikt. Civilförvaltningen avstyrker av marinchefen
framlagda förslag om ordinariesättning av tre kontoristtjänster i
Ce 13 vid kameralkontoret samt om uppflyttning av en tjänst för biträde för
skriv- och kontorsgöromål vid Blekinge kustartilleriförsvar till kanslibiträde
i Ce 11.

Marinchefen har föreslagit inrättande av en tjänst för biträde för skrivoch
kontorsgöromål vid Malmö marina bevakningsområde. Civilförvaltningen
tillstyrker att för ändamålet inrättas en dylik extra tjänst med
halvtidstjänstgöring.

1947 års biträdesutredning (skr. 13/s 1953) har framlagt förslag om förbättrad
Iöneställning för kontorspersonal vid intendenturförvaltningens
expedition innebärande uppflyttning av tjänster för en kansliskrivare i
Ce 15 till förste kansliskrivare i Ce 17, avsedd för föreståndare för redovisningscentral,
ett kanslibiträde i Ce 11 till kansliskrivare i Ce 15, avsedd för
beredning av ärenden angående upphandling av proviant, ett kanslibiträde
i Cell till kontorist i Ce 13, avsedd för räkningsgranskning och dispositionsbokföring,
samt två biträden för skriv- och kontorsgöromål till kanslibiträden
i Ce 11, avsedda det ena för bokföring för proviantförråd och matinrättningar
samt det andra för granskning av tillverkningsrapporter.

Västkustens marindistrikt. Civilförvaltningen avstyrker marinchefens
förslag om ordinariesättning av en kansliskrivartjänst i Ce 15 vid
kameralkontoret, extraordinariesättning av två tjänster för kanslibiträde
i Cg 11 vid Göteborgs kustartilleriförsvar respektive Älvsborgs kustartilleriregemente
samt om inrättande av en extra tjänst för biträde för skrivoch
kontorsgöromål för kustartilleriets radarskola.

8—168 64 Bihang till riksdagens protokoll 195b. 1 samt. Nr 110.

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Sjökrigsskolan. Marinchefen har ånyo framfört förslag om uppflyttning
av en tjänst för kontorist i Ce 13 vid intendenturavdelningen till
kansliskrivartjänst i Ce 15. Vidare har framlagts förslag av marinchefen
om inrättande av en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 i kassatjänst, varvid
en kontorsbiträdestjänst förutsättes skola hållas vakant. Civilförvaltningen
avstyrker förslagen.

14. Förändringar beträffande polis- och vaktpersonal m. m. Marinchefen
har på grundval av en i medelsäskandena för innevarande budgetår
(prop. 1953: 110, s. 139) förutsatt, numera slutförd utredning framlagt
förslag till förstärkning av marinens polis- och vaktpersonal in. m.

Den av marinchefen föreslagna utökningen av polispersonalen innebär
i huvudsak en upprepning av tidigare framfört förslag (prop. 1953: 110,
s. 140). Det nu framlagda förslaget innebär att tjänster inrättas för en
överkonstapel i Ca 19 vid Göteborgs örlogsvarv, sex inspektionskonstaplar
i Ce 16, varav två vid Stockholms och en vid ettvart av Hemsö, Gotlands,
Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar, samt fem konstaplar i Cg 14,
varav fyra vid Karlskrona och en vid Göteborgs örlogsvarv. Civilförvaltningen
tillstyrker att de föreslagna tjänsterna inrättas, varvid ämbetsverket
dock förordar att samtliga tjänster upptages såsom extra.

Marinchefen har föreslagit att för 18 nu mot arvode heltidsanställda
tillsynsmän inrättas tjänster för vaktman i Cg 10, varvid förutsättes
att i det föregående (punkt 8) omförmälda tio överfurirsbeställningar i
vakttjänst tillkomma. Av de nya tjänsterna avses fyra för Hemsö, två för
Stockholms, två för Gotlands, sex för Blekinge och fyra för Göteborgs kustartilleriförsvar.
Vid bifall till förslaget i vad avser Gotlands kustartilleriförsvar
kan enligt marinchefen den befintliga tjänsten för vaktmästare i
Cg 10 vid kustartilleriförsvaret indragas.

Civilförvaltningen (skr. 24/s, 27/n 1953) har erinrat om att departementschefen
i uttalande till propositionen 1953: 110 (s. 148) ansett det böra övervägas
huruvida icke i viss utsträckning befintliga högbåtsmän vid flottan
skulle kunna avdelas för aktuella bevakningsgöromål inom kustartilleriförsvaren.
Enligt vad civilförvaltningen under hand inhämtat från marinledningen
kan under nästa budgetår högbåtsmän icke utnyttjas för bevakningsgöromål.
Det har vidare framhållits från marinledningens sida att
det visat sig vara förenat med synnerligen stora svårigheter att med den
mera lösliga anställningsform som ett anställande mot arvode innebär förvärva
och behålla för bevakningsuppgifter lämplig personal. Det utgjorde
för den skull en trängande nödvändighet att bevakningstjänsten vid marinen
gåves den fastare organisation, som marinchefen föreslagit. För egen
del anser civilförvaltningen i likhet med marinchefen att för bevakningsgöromål
erforderliga heltidstjänster bör inordnas å löneplan. Civilförvaltningen
— som i anslutning till vad i det föregående under arméns avlöningsanslag
(punkt 13) anförts i ämnet, efter förhandlingar med veder -

Kungl. Maj:ts proposition nr i JO.

115

börande personalorganisationer, förordar att förenämnda tjänst för vaktmästare
i Cg 10 vid Gotlands kustartilleriförsvar omvandlas till tjänst för
vaktman i Cg 12 — räknar för nästa budgetår med, förutom sistnämnda
tjänst, en tjänst för vaktman i Cg 12, avsedd för vaktchef vid Gotlands
kustarilleriförsvar, samt 17 tjänster för vaktmästare i Cg 10.

Civilförvaltningen har vidare, efter förhandlingar med vederbörande
personalorganisationer, föreslagit att följande vaktmästartjänster, nämligen
en i Ce 10 vid sjökrigsskolan, tre i Ce 10 vid marinens underofficersskola,
tre i Cg 10 vid sjökrigsskolan och en i Cg 10 vid marinens underofficersskola
utbytes mot tjänster för vaktman i 12 lönegraden, varvid, i
anslutning till förslag av marinchefen, de tre extra tjänsterna vid sjökrigsskolan
förutsättes skola upptagas såsom extra ordinarie.

Marinchefen har, under förutsättning av bifall till i det föregående
framlagda förslag om inrättande av tjänster för sex inspektionskonstaplar
i Ce 16 och 18 vaktmän i Cg 10 samt tio överfurirsbeställningar i Ma 14,
för nästa budgetår för arvoden till tillsynsmän vid befästningar in. m.
inom kustartilleriförsvaren räknat med ett medelsbehov av 122 096 kronor
(nu 200 181 kronor), fördelade med 17 988 kronor (nu 3 450 kronor) på
Hemsö kustartilleriförsvar, med 47 948 kronor (nu 49 220 kronor) på
Stockholms kustartilleriförsvar, med 6 500 kronor (nu 33 976 kronor) på
Gotlands kustartilleriförsvar, med 26 916 kronor (nu 71 455 kronor) på
Blekinge kustartilleriförsvar och med 22 744 kronor (nu 42 080 kronor)
på Göteborgs kustartilleriförsvar. Civilförvaltningen räknar i anslutning
till marinchefens förslag med ett medelsbehov av i runt tal 122 100 kronor.

För arvoden till uppbörds- och tillsynsmän vid marinens kustbevakning
in. in. inom Gotlands och Västkustens marindistrikt räknar marincliefen
för nästa nästa budgetår med ett ökat medclsbehov av tillhopa 3 800 kronor.
Härav belöper 2 680 kronor på Gotlands och 1 120 kronor på Västkustens
marindistrikt. Civilförvaltningen har icke något att erinra mot
dessa beräkningar.

Marinchefen har ånyo föreslagit att arvodet å 660 kronor till tillsynsman
vid de sjökrigshistoriska samlingarna i Karlskrona höjes till 1 500
kronor. Civilförvaltningen räknar med hänsyn till att statsmakterna nyligen
prövat frågan om arvodesbeloppets storlek icke med någon jämkning
av arvodet (prop. 1953:110, s. 141).

15. Övriga personalförändringar m. m. Vid Karlskrona örlogsstation
finns enligt gällande personalförteckning upptagna fyra adjunktstjänster,
varav två i Ce 29 och två i Ce 27. Marinchefen har med hänsyn till att viss
del av flottans korpralskola, vilken helt varit förlagd till Karlskrona, numera
uppdelats på Karlskrona och Stockholms örlogsstationer, föreslagit,
alt av nämnda tjänster en i Ce 29 och en i Ce 27 överföres till sistnämnda
örlogsstation. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Marinchefens förslag om ordinariesättning av kamrerartjänsterna vid

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ostkustens, Sydkustens och Västkustens marindistrikt är civilförvaltningen
icke beredd tillstyrka.

Ej heller anser civilförvaltningen sig med hänsyn till statsmakternas
ställningstagande till frågan om extraordinariesättning av gymnastiklärartjänsterna
i Cg 23 vid marinen och flygvapnet böra räkna med bifall till
marinchefens nu upprepade förslag om extraordinariesättning av en dylik
tjänst vid Karlskrona örlogsstation.

Marinchefen har föreslagit att befattningen för maskinmästare i Cg 19
vid Karlskrona örlogsstation extraordinariesättes och att'' vid marinens
underofficersskola inrättas en maskinmästartjänst i Cg 19, varvid nuvarande
maskinmästartjänst i Ce 17 vid skolan förutsättes skola hållas vakant
(jfr prop. 1953: 110, s. 144). Fortifikationsförvaltningen tillstyrker
förslagen. Civilförvaltningen anser att några jämkningar icke bör vidtagas
med avseende å tjänsterna. Ej heller kan civilförvaltningen biträda marinchefens
förslag om att vid Stockholms örlogsstation inrättas en tjänst för
eldare i Cg 10. Däremot tillstyrker civilförvaltningen marinchefens förslag
om att en tjänst för maskinist i Ca 16 vid Blekinge kustartilleriförsvar,
sedan innehavaren av tjänsten numera avlidit, utgår ur personalförteckningen
samt att en maskinisttjänst i Ce 12 å sakanslag vid Stockholms
kustartilleriförsvar överföres till förevarande anslag.

Civilförvaltningen är alltjämt icke beredd tillstyrka marinchefens ånyo
framförda förslag om att extraordinariesätta en förrådsförmanstjänst i
Cg 13 vid Ostkustens marindistrikt.

Marinchefens förslag om att extraordinariesätta en tjänst i Cg 8 för
tekniskt biträde vid Blekinge kustartilleriförsvar kan civilförvaltningen i
avvaktan på resultatet av organisationsundersökningarna vid nämnda
kustartilleriförsvar icke tillstyrka.

Marinchefen har återkommit till frågan om anvisande av särskilda
medel för operativ forskning och därvid föreslagit att för arvoden till tre
deltidstjänstgörande forskare beräknas ett sammanlagt belopp av 21 000
kronor (jfr prop. 1953: 110, s. 145). Med hänsyn till den ställning statsmakterna
tidigare intagit till frågan anser civilförvaltningen sig icke böra
räkna med medel för ändamålet.

I gällande förteckning finns upptaget ett arvode å 1 315 kronor till kyrkvaktare
vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona. Civilförvaltningen räknar
med att arvodet indrages med utgången av innevarande budgetår.

Av marinchefen ånyo framfört förslag om att inrätta två stabsarvoden
om vartdera 780 kronor för kustartilleriinspektionen kan civilförvaltningen
alltjämt icke biträda.

Ej heller anser civilförvaltningen sig böra tillstyrka marinchefens åter
framförda förslag om att inrätta ett utbildningsarvode å 1 560 kronor till
lärare i skjutteknik vid kustartilleriets skjutskola och ett befattningsarvode
å 780 kronor för chefen för Hårsfjärdens örlogsdepå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

117

Av marinchefen framlagt förslag om att inrätta fyra utbildningsarvoden,
ettvart å 1 560 kronor, för lärare vid kustartilleriets radarskola avstyrkes
av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen är alltjämt icke beredd biträda av marinchefen ånyo
framfört förslag om att höja representationsbidraget till chefen för Västkustens
marindistrikt från 1 500 kronor till 3 000 kronor.

I enlighet med förslag av marinchefen räknar civilförvaltningen för
timarvoden till lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter
och skolor med ett medelsbehov av 310 000 kronor, vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär en ökning med 53 000 kronor.

Behovet av medel för timarvoden till civila timlärare för manskapsutbildning
upptager civilförvaltningen i enlighet med förslag av marinchefen
till 261 615 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en kostnadsminskning med 88 385 kronor.

Antalet fänrikar beräknas under nästa budgetår uppgå till 50 mot för
innevarande budgetår beräknade 48.

Marinchefen har upprepat tidigare framfört förslag om dels att en
tjänst för assistent för frivilligfrågor i Ce 13 inrättas vid ettvart av Norrlandskustens,
Ostkustens, Sydkustens och Västkustens marindistrikt —
med en tjänstgöringstid av nio månader per år vid Ostkustens och Sydkustens
marindistrikt samt av sex månader per år vid de båda andra
marindistrikten — dels ock att därutöver medel anvisas för anställande
med motsvarande arvode av sådan assistent vid Stockholms kustartilleriförsvar
under fyra månader och vid Gotlands marindistrikt under tre
månader. Därest förslaget icke vinner bifall bör enligt marinchefen antalet
disponibla arvodesmånader utökas från 42 till 47.

I anslutning till sitt uttalande i det föregående vid behandlingen
av motsvarande personalgrupp vid armén (punkten 6) föreslår civilförvaltningen
att vid ettvart av Norrlandskustens, Ostkustens, Sydkustens
och Västkustens marindistrikt inrättas en tjänst för assistent för frivilligfrågor
i Cg 13. För Stockholms kustartilleriförsvar och Gotlands marindistrikt
beräknar civilförvaltningen medel för arvoden motsvarande lön
i 13 löneklassen å löneplan nr 1 under det antal tjänstgöringsmånader
marinchefen angivit såsom erforderligt.

Inkomsterna under posten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift
beräknar civilförvaltningen till 53 000 kronor, innebärande en minskning
med 37 000 kronor.

Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1952/53 å anslagsposterna
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och Rörligt tillägg räknar
civilförvaltningen med en höjning av posterna med respektive 1 000 000
och 500 000 kronor.

De löneregleringar, som genomförts i anledning av propositionerna
1953:134 och 165, beräknas medföra en merkostnad under förevarande
anslag av i runt tal 38 000 kronor.

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Departementschefen.

1. Jag anser mig böra förorda att den hydrografiska verksamheten vid
marinen ges en fastare organisation. I sådant syfte föreslår jag att på
marinens stat uppföres dels en tjänst för stabshydrograf i Ca 27 i utbyte
mot den på övergångsstat vid flygvapnet uppförda tjänsten för föreståndare
för militärmeteorologisk informationstjänst i Ca 27, dels ock tjänster för
fyra hydrografassistenter i reglerad befordringsgång enligt Kungl. Maj :ts
närmare bestämmande, i samband varmed fyra av de för marinens väderlekstjänst
nu upptagna fem meteorologtjänsterna torde böra indragas. Jag
anser mig vidare böra förorda att återstående meteorologtjänst överföres till
flygvapnets stat och därvid avses för marinens väderlekstjänst.

I övrigt räknar jag icke med några personalförändringar under förevarande
punkt.

2. Av de under denna punkt redovisade förslagen kan jag endast tillstyrka
att en tjänst för typograf i Cg 10 uppflyttas till Cg 12.

3. Marinchefens under denna punkt redovisade förslag kan jag icke
biträda.

4. Marinchefens förslag under denna punkt kan jag icke biträda i
vadare mån än att jag förordar att en av tjänsterna för bildbandstekniker
i Cg 18 uppflyttas till tjänst för assistent i Cg 23.

5 och 6. Marinchefens under dessa punkter redovisade förslag kan jag
icke tillstyrka.

7. Jag är icke beredd att nu taga ställning till de av marinchefen under
förevarande punkt föreslagna personalförändringarna. Jag vill i detta
sammanhang erinra om att jag i det föregående vid behandlingen av
i’ationaliseringsverksamheten inom försvaret förutsatt att — liksom varit
fallet för innevarande och tidigare budgetår —- Kungl. Maj:t skall äga att
jämväl under budgetåret 1954/55 vidtaga de jämkningar i vederbörande
personalorganisationer som blir erforderliga i anledning av beslut om
organisationsändring, dock icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie
personal, samt att bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen
löneställning bestrider göromål som i en ny organisation ankommer
på innehavare av högre tjänst.

8. Förslagen under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

9. Marinchefen har under förevarande punkt beträffande flottan för
nästa budgetår anmält ökat behov av militär personal till följd av, bl. a.,
ändrad sammansättning av flottans fartygsbestånd. Jag vill i detta sammanhang
framhålla att ifrågavarande ändringar torde göra det nödvändigt
att närmare klarlägga flottans personalbehov på längre sikt. Med hänsyn
härtill anser jag mig f. n. icke kunna biträda marinchefens framlagda förslag
om inrättande av ytterligare beställningar för militär personal.

Jag räknar med att tre beställningar för övertaliga underofficerare,
flaggunderofficerare eller underofficerare av 2. graden i Ma 19 eller Ma 16,
utgår ur personalförteckningen fr. o. m. nästa budgetår.

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Till förslaget om att inrätta en förvaltarbeställning, avsedd för fartygschef
på trängfartyget Freja, och därmed sammanhängande personalfrågor
är jag i anslutning till vad jag i det föregående (punkt 7) anfört beträffande
personalförändringar vid marinens skolor på Berga icke beredd nu
taga ställning. Däremot tillstyrker jag att en för maskintjänstchef på isbry
tarfartyget Thule avsedd förvaltarbeställning i Ma 21 inrättas i utbyte
mot en flaggunderofficersbeställning i Ma 19.

Vad angår kustartilleriet förordar jag att beställningar inrättas för två
flaggunderofficerare i Ma 19 och tre underofficerare av 2. graden i Ma 16.

I enlighet med marinchefens förslag tillstyrker jag att 17 överfurirsbeställningar
inrättas i utbyte mot 17 ordinarie furirsbeställningar. Jag räknar
vidare med att beställningar för 55 instruktörsaspiranter tillkommer samt
att beställningar för 27 korpraler och 191 vicekorpraler och meniga indrages.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av
motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag (punkt 5) kan jag icke
biträda marinchefens förslag om ändrade lönebestämmelser för furirsaspirant
och instruktörsaspirant.

Vad i övrigt föreslagits under förevarande punkt är jag f. n. icke beredd
biträda.

Vid anmälan av propositionerna 1951:110 och 1952:120 förordades
att flottans och kustartilleriets förvaltarbeställningar skulle fördelas
på vissa i propositionerna angivna befattningar. Med hänsyn till inträffade
förändringar ifråga om fartygsbestånd, organisationens utformning
in. m. uppkommer tid efter annan behov av att ändra ifrågavarande fördelning.
Hinder bör icke föreligga för Kungl. Maj :t att vidtaga sådana
ändringar.

10. Av de under denna punkt redovisade förslagen kan jag endast tillstyrka
inrättande av en beställning för mariningenjör av 1. graden i Ca 29,
avsedd för fartygsingenjör på jagare typ Halland.

11. I enlighet med marinchefens förslag torde den som distriktsläkare
vid Ostkustens marindistrikt tjänstgörande marinläkaren av 1. graden i
Ca 27 böra avses för arbetsuppgifter inom den militära sjukvården vid
marindistriktet och tagas i anspråk för sjukvården vid Stockholms örlogsstation
intill dess stationen utflyttas till Berga. Härigenom bortfaller behovet
av arvoden för två marinläkare av 2. graden och tre marinläkarstipendiater.

I enlighet med marinchefens förslag torde vidare en tjänst för översköterska
i Ce 14 böra överföras från Hårsfjärdens örlogsdepå till marinens
underofficersskola.

Till marinchefens förslag om att inrätta en extra tjänst för instruktionssköterska
i Cg 20 eller Cg 18 vid den försöksvis anordnade sjukvårdsskolan i
Karlskrona är jag icke beredd nu taga ställning.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Den för sjukhusläkare vid samarbetssjukhuset i Karlskrona avsedda
marinläkarbeställningen av 1. graden i Ca 29 bör indragas.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke tillstyrka.

12. I enlighet med förslag under denna punkt bör 24 ordinarie kontorsbiträdestjänster
tillkomma vid marinen i utbyte mot tjänster för biträde
för skriv- och kontorsgöromål.

13. I enlighet med biträdesutredningens förslag förordar jag att vid
Sydkustens marindistrikt tillkommer tjänster för en förste kansliskrivare
i Ce 17, en kansliskrivare i Ce 15, en kontorist i Ce 13 samt två kanslibiträden
i Cell i utbyte mot tjänster för en kansliskrivare i Ce 15, två
kanslibiträden i Ce 11 samt två biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

14. Marinchefens förslag om att inrätta nya tjänster för polis- och
vaktpersonal är jag icke beredd tillstyrka. Jag anser mig i stället böra
förorda att den för innevarande budgetår beräknade medelsanvisningen
för arvoden till tillsynsmän vid befästningar m. m. inom kustartilleriförsvaren
höjes med i runt tal 75 000 kronor samt att det ökade kravet
på personal för bevakningsändamål tillgodoses inom ramen för detta belopp.
I enlighet härmed räknar jag för nästa budgetår med ett medelsbehov
för arvoden till tillsynsmän vid befästningar m. m. inom kustartilleriförsvaren
av 275 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
fastställa fördelningen av beloppet på de olika kustartilleriförsvaren.

Mot marinchefens beräkning av kostnaderna för uppbörds- och tillsynsmän
vid marinens kustbevakning m. m. inom Gotlands och Västkustens
marindistrikt har jag icke något att erinra.

I enlighet med civilförvaltningens förslag torde en tjänst för vaktmästare
i Cg 10 vid Gotlands kustartilleriförsvar böra omvandlas till tjänst
för vaktman i Cg 12. Jag förordar vidare att en vaktmästartjänst i Ce 10
vid sjökrigsskolan och tre vaktmästartjänster i Ce 10 vid marinens underofficersskola
utbytes mot tjänster för vaktman i Ce 12 samt att tre vaktmästartjänster
i Cg 10 vid sjökrigsskolan och en vaktmästartjänst i Cg 10
vid marinens underofficersskola uppflyttas till tjänster för vaktman i
Cg 12.

Vad i övrigt föreslagits under förevarande punkt kan jag icke biträda.

Under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört i ämnet
i proposition den 26 februari 1954 angående lönegradsplaceringen för
vissa tjänster m. m. föreslår jag uppflyttning av en inspektionskonstapelstjänst
i Ca 16 vid Göteborgs örlogsvarv till tjänst för överkonstapel i Ca 19
och en konstapelstjänst i Ca 14 vid samma varv till tjänst för inspektionskonstapel
i Ca 16.

15. Jag tillstyrker att en adjunktstjänst i Ce 29 och en dylik tjänst i
Ce 27 överföres från Karlskrona örlogsstation till Stockholms örlogsstation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

121

I enlighet med marinchefens förslag torde en maskinisttjänst i Ca 16 vid
Blekinge kustartilleriförsvar böra utgå ur personalförteckningen.

De under förevarande punkt redovisade förslagen rörande assistenter
för frivilligfrågor kan jag icke biträda.

Jag kan ej heller tillstyrka övriga under denna punkt framställda förslag
till förändringar beträffande befintliga tjänster eller till inrättande av
nya tjänster.

Att medel för operativ forskning beräknas under förevarande anslag kan
jag alltjämt icke tillstyrka.

I likhet med civilförvaltningen räknar jag med att arvodet till kyrkvaktare
vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona indrages.

Marinchefens förslag om inrättande av befattningsarvoden kan jag icke
biträda. Jag räknar ej heller med höjt representationsbidrag till chefen för
Västkustens marindistrikt.

Civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet under nästa budgetår
för timarvoden till lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsanstalter
och skolor samt till lärare för manskapsutbildning har icke givit
mig anledning till erinran. Antalet fänrikar beräknar jag för nästa budgetår
till 50. Vad civilförvaltningen i övrigt anfört under denna punkt har ej
heller givit mig anledning till erinran.

På grundval av den i det föregående under arméns avlöningsanslag omnämnda
översynen av löneställningarna för vissa skolchefer anser jag
mig böra föreslå att en på kustartilleriets stat uppförd, för chef för kustartilleriets
skjutskola avsedd överstelöjtnantsbeställning i Ma 33 utbytes
mot beställning för överste i Ma 37. För övriga här avsedda skolchefer räknar
jag med oförändrade löneställningar.

Jämlikt 6 § statens allmänna avlöningsreglemente gäller bl. a. att förening
icke må ske av ordinarie tjänst med lika hög extra ordinarie statlig
tjänst, med mindre Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut för visst
fall därtill lämnat medgivande. Det torde i detta sammanhang för riksdagens
kännedom få anmälas att Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni
1953 medgivit underofficeren av 2. graden vid flottan B. I. W. Hjort att
räknat fr. o. in. den 1 juli 1952 med beställningen i Ma 16 få förena tjänst
såsom kartassistent i Ce 16 vid rikets allmänna kartverk. Därvid har föreskrivits
att Hjort under tiden för tjänsteföreningen skall frånträda utövningen
av den militära beställningen.

Vid anmälan tidigare denna dag av proposition angående organisationen
av försvarets centrala lyg-, intendentur- och civilförvaltning m. m. har jag
förutsatt att vissa f. n. under marinens avlöningsanslag upptagna tjänster
skall överföras till annat anslag. I anledning härav räknar jag för nästa
budgetår med ett minskat medelsbehov av 100 000 kronor under förevarande
anslag.

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

I anslutning till vad jag anfört i nämnda proposition angående organisationen
av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. m.
torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att under
budgetåret 1954/55 i avseende å staterna för de under förevarande anslag
redovisade militära och civilmilitära kårerna vidtaga de provisoriska åtgärder
(exempelvis meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakanssättningar
m. m.) som betingas av den i propositionen föreslagna omorganisationen.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit ifråga om personalförändringar
in. m. vid marinen och med ledning av belastningen på
marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår
beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1954/55 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 32 000 000 (+ 400 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 985 000
(— 85 000) kronor; »

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 585 000
(-— 10 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 13 400 000 (—600 000)
kronor;

Rörligt tillägg 24 303 000 (+ 678 000) kronor;

Pensionsmedel 720 000 (—80 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 53 000 (— 37 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 70 500 000 (+ 500 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för ordinarie tjänstemän vid marinen,
som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj :ts brev den 5 juni
1953 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen
av marinens personalförteckningar för budgetåret 1953/54;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat; d)

godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1954/55:

Kungl. Maj ds proposition, nr 110.

123

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags .

.......................................... 32 000 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 985 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 585 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 13 400 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 24 303 000

Summa kronor 71 273 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 720 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis
.......................... 53 000

Nettoutgift kronor 70 500 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 70 500 000
kronor. I

[10] Marinen: Avlöningar till personal	å reservstat.
	Anslag	Nettoutgift
1952/53 ..............................	73 000	99 710
1953/54 (statsliggaren s. 227)	100 000
1954/55 (förslag) ...............	100 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 63) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Avlöningar till personal å reservstat för budgetåret 1954/55 beräkna
ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

Under hänvisning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen
av arméns motsvarande anslag hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Marinen: Avlöningar till personal å reservstat för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

[11] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal in. fl.

Anslag Nettoutgift

1952/53 .............................. 63 700 000 74 873 633

1953/54 (statsliggaren s. 245) 77 000 000
1954/55 (förslag) ............... 77 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 92) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1954/55 beräkna
ett förslagsanslag av 77 000 000 kronor.

Beträffande de grunder, som tillämpas vid beräkningen, av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom anfört
i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen
för flygvapnet m. tl. vissa personalförändringar m. m. vid flygvapnet.

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

1. Förändringar beträffande flygstaben.
4 kaptener Ma 27 — majorer Ma 30...
1 kapten Ma 27 ...........................

1 pensionerad officer i arvodesbefatt ning

1: 30 .................................

1 psykolog Ce 31 ...........................

1 pensionerad officer i arvodesbefattning
1: 30 — stabsredaktör Ce 26...
1 kanslibiträde Ca 11 — kontorist

Ca 13 .......................................

1 kontorist Ce 13—Ca 13 ...............

1 garageförman Ce 13—Ce 15 .........

1 förste vaktmästare Cell—Ca 11 ...
1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
uppföres på personalförteckningen
för andra extra ordinarie
tjänstemän än förste fältflygare och
manskap .................................

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

18 276

744

+ 19 020

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

125

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

2. Förändringar beträffande flygbasom rådesstaberna.

övre Norrlands flygbasområdesstab.

1 kapten (i intendenturbefattning)

Ma 27 ....................................... —

1 pensionerad officer i arvodesbefatt ning

1: 30 ................................. —

1 fältmästare Ce 22 ..................... —

Norra f lygbasområdesstaben.

1 pensionerad officer i arvodesbefatt ning

1: 30 utgår ........................ — —

3. Luftbevakningens organisation.

Inspektionen för luftbevakningen.

1 major eller kapten Ma 30/27 —
överstelöjtnant eller major Ma
33/30 .................................... —

1 kapten Ma 27 ........................ 18 276

Förband och skolor.

6 majorer Ma 30 ........................ 120 600

14 kaptener Ma 27 ..................... 241 892

5 pensionerade officerare i arvodes befattningar

1: 30 .................. 34 950

35 furirer Me 11/10 — överfurirer

Ma 14 .................................... 43 575

3 tekniska biträden Cg 11 — luft försvarsbiträden

Cg 11 ............ —

4 luftförsvarsbiträden Cg 11 ......... 32 408

31 luftförsvarsbiträden Cg 8 ......... 98 854

31 luftförsvarsbiträden Cg 8 med

halvtidstjänstgöring ............... 109 446

90 tjänstgöringsdagar för luftförsvarsbiträden
Cg 11 .................. 2 026

810 tjänstgöringsdagar för luftförsvarsbiträden
Cg 8 .................. 15 888

+ 717 915

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

4. Personal för f allskärms jägarutbildning.

1 sergeant Ma 16 ........................... 9 648

3 flygtekniker Ca 15 ..................... 27 864 + 37 512

5. Förändringar i övrigt beträffande mi -

litär personal.

1 kapten Ma 27 vid F 20 — major

Ma 30 2 832

3 kaptener Ma 27 vid F 2, Fil och

F 16 ....................................... 51 708

1 löjtnant Ma 23/19 vid F 2 ............ —

1 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 21

vid F 2 .................................... —

18 fanjunkare Ma 19 ..................... 200 142

10 fänrikar ................................. 98 210

60 förste fältflygare Me 16 ............ 589 260

10 fältflygare av 1. graden Me 14 ... 90 700

83 vicekorpraler eller meniga Mha 1 234 060

+ 798 792

6. Förändringar beträffande läkar- och
sjukvårdspersonal.

2 specialflygläkare Cp 5 jämte avlö- 1

ningsförstärkning ..................... —

5 flygläkare av 2. graden ............... 29 820 + 29 820

7. Förändringar i övrigt beträffande tek-nisk personal.

55 flygtekniker Ca 15 .....................

519 530

+ 519 530

8. Fortsatt utbyggnad av flottiljpolis-organisationen.

1 förste flottiljpolis Ca 16 ............

9 821

13 flottilj poliser Ca 14 ..................

117 910

+ 127 731

9. Förändringar beträffande meteorologpersonal.

1 föreståndare för militär-meteorologisk
informationstjänst på övergångsstat
Ca 27 överföres till marinstaben
................................. 18 276

19 meteorologer Ce 27—Ca 27 ......... —

19 meteorologer Ce 25—Ca 25 ......... —

5 meteorologer (reglerad befordringsgång)
.............................. 54 660

+ 36 384

Kangl. Maj:ts proposition nr 110.

127

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

10. Förändringar i övrigt beträffande förråds-
och vaktpersonal.

1 förman Cg 13 vid F 17 — Ce 13 ...

34 förrådsmän Cg 11—Ce 11 ............

1 förste vaktmästare Cg 11 vid F 5

— Cell .................................

1 förrådsmän Ce 11 vid F 11 — för rådsförman

Ce 13 .....................

1 vaktmästare Ce 10 (vaktman Ce
12) vid flygvapnets centrala skolor
3 vaktmästare Ce 10 vid flygvapnets
centrala skolor — vaktmän Ce 12
3 (2) förrådsmän Cg 11 ...............

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

636
8 280
1 944

15 936 + 26 796

11. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal.

2 kansliskrivare Ce 15 vid F 2 och
flygvapnets centrala skolor —

Ca 15 .................................... —

1 kontorist Ce 13 vid F 2 — Ca 13 ... —

1 kanslibiträde Cg 11 vid F 21 —

Cell .................................... —

1 kanslibiträde Cg 11 vid flygvapnets
centralförråd för intendentur materiel

— Ce 11 ..................... —

1 tekniskt biträde Cell vid fjärde

eskader staben — Ce 13 ............ —

16 biträden för skriv- och kontors göromål

— kontor sbiträden Ca 8... —

12. Övriga personalförändringar m. in.

1 fotoingenjör Ce 25 vid F 11 ......... 15 216

4 lärare i gymnastik och idrott Cg 23
vid F 2, F 5, F 20 och flygvapnets

centrala skolor — Ce 23 ............... —

4 kasernföreståndare Ce 19 vid F 8,

F 9, F 10 och F 11 ..................... —

1 reparatör Cg 12 vid F 3 — Ce 12 ... —

Arvoden till observationspcrsonal i

väderlekstjänst ........................ 251 000

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden	civilförvaltningens förslag
Deltidstjänstgörande lärare och före-läsare vid fasta utbildningsanstalter	Ökning	Minskning Summa
och skolor ................................. Civila timlärare för manskapsutbild-	12 000
ning ....................................... Assistenter för frivilligfrågor (flottilj-	30 200
mobiliseringslottor) ..................	76 992
Flygtillägg in. m............................	39 920
Rörligt tillägg ..............................		1 500 000
Lönerevision ..............................	332 000	— 742 672

Motiv.

1. Förändringar beträffande flygstaben. Chefen för flygvapnet har upprepat
tidigare framförda förslag om utbyte av fyra beställningar för kapten,
avsedda en för chefen för pressektionen och tre för ställföreträdande
avdelningschef vid operations-, organisations- och utbildningsavdelningarna,
mot maj or sbeställningar. Civilförvaltningen anser sig alltjämt icke
kunna biträda förslagen.

Chefen för flygvapnet har vidare upprepat förslag om att förstärka arbetskraften
vid personalavdelningen genom inrättande av ytterligare en
kaptensbeställning. Förslaget tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

Chefen för flygvapnet har ånyo framlagt förslag om att inrätta en för
pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i 1: 30 för vice värd för flygvapnets
ämbetsbyggnad på Ladugårdsgärde. Civilförvaltningen anser sig
alltjämt icke kunna biträda förslaget.

Chefen för flygvapnet har ävenledes upprepat tidigare framfört förslag
om att vid flygstaben inrätta en tjänst för psykolog i Ce 31, främst avsedd
att ingå i den vid flygvapnet organiserade kommissionen för uttagning av
vissa personalkategorier såsom fältflygare, officers- och reservofficersaspiranter
m. fl. Civilförvaltningen anser sig i avvaktan på statsmakternas
ställningstagande till försvarets personalbehandlingsutrednings förslag
rörande den militärpsykologiska verksamheten icke böra räkna med inrättande
av tjänsten.

Chefen för flygvapnet har föreslagit att en för pressektionen avsedd arvodesbefattning
för expeditionsofficer i 1: 30 utbytes mot en tjänst för
stabsredaktör i Ce 26. Då frågan om presstjänstens organisation inom försvaret
torde komma att påverkas av resultatet av kommitténs för utredning
om det psykologiska försvaret arbete anser civilförvaltningen att med
ställningstagande till det av flygvapenchefen föreslagna tjänsteutbytet tills
vidare bör anstå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

129

Civilförvaltningen anser sig icke kunna biträda förslag av flygvapenchefen
att upptlytta en kanslibiträdestjänst vid flygsäkerhetsavdelningen
till tjänst för kontorist i Ca 13.

Civilförvaltningen är ej heller beredd tillstyrka förslag av flygvapenchefen
om ordinariesättning av en tjänst för kontorist i 13 lönegraden, avsedd
för flygstabens kassaavdelning.

Enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 1952: 107) har en tjänst för
garageförman i Ce 12 vid flygstaben uppflyttats till 13 lönegraden. Chefen
för flygvapnet har med hänsyn till att de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna
ökat betydligt och att ytterligare personal underställts innehavaren
av tjänsten föreslagit att tjänsten uppflyttas till Ce 15. Civilförvaltningen
vill icke motsätta sig att tjänsten uppflyttas i enlighet med
flygvapenchefens förslag.

Av flygvapenchefen framfört förslag om ordinariesättning av en tjänst
för förste vaktmästare i Cell vid flygstaben tillstyrkes av civilförvaltningen.

I gällande personalförteckning finns vid flygstaben inrättade fyra extra
tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, varav en är avsedd för
stabens kassaavdelning. Då stadigvarande behov av denna tjänst föreligger
föreslår civilförvaltningen att tjänsten uppföres på personalförteckningen
för andra extra ordinarie tjänstemän än förste fältflygare och manskap.

2. Förändringar beträffande flygbasområdesstaberna. Chefen för flygvapnet
har framhållit att det, i händelse av ändring i flygbasområdesindelningen
i Norrland i enlighet med förslag, som överbefälhavaren avser
att framlägga, är erforderligt att staben för övre Norrlands flygbasområde
förstärkes med en beställning för kapten i intendenturbefattning i Ma 27,
en arvodesbefattning för pensionerad officer (expeditionsofficer) i 1: 30
och en tjänst för fältmästare i Ce 22, i samband varmed en för staben för
Norra flygbasområdet avsedd arvodesbefattning i 1: 30 kan indragas. Civilförvaltningen
(skr. 27/u 1953) har, med erinran om att Kungl. Maj:t den
20 november 1953 bemyndigat överbefälhavaren att tillkalla utredningsmän
för att verkställa utredning angående den militärterritoriella indelningen
och därmed sammanhängande frågor, ansett sig i avbidan på resultatet
av utredningen icke böra räkna med de av flygvapenchefen föreslagna
personalförändringarna.

3. Luftbevakningens organisation. Genom beslut av 1948 års riksdag
(prop. 206, s. 420—425) överfördes luftbevakningen från armén till flygvapnet
och tillskapades en fast fredsorganisation för denna verksamhetsgren.
Sålunda inrättades inom 1''lyglcdningen en inspektion för luftbevakningen
med en inspektör som chef, en major eller kapten som stabschcf,
tre kaptener och en kommenderad officer ur luftvärnet. Vidare förstärktes
envar av de fem flygbasområdesstaberna med en kapten, flygbaskåren
9—168 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 110.

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

(F 21) med en major samt flygkadettskolan (F 20) — där utbildning av
värnpliktiga till officerare och underofficerare i luftbevakningstjänst skulle
äga rum -—• med en kapten och två löjtnanter. Sammanlagt skulle alltså
enligt nämnda riksdagsbeslut på flygvapnets stat finnas 14 officerare för
luftbevakningens ledning och för berörda utbildning vid F 20. Utöver nu
nämnd personal ingår i luftbevakningsorganisationen 200 reservofficerare
(prop. 1948:206, s. 449) och 79 flygtekniker i reserven (prop. 1950:1,
bil. 6, s. 126) m. m.

Jämlikt beslut av 1951 års riksdag (prop. 110, s. 182—183) skall utbyggnaden
och moderniseringen av luftbevakningen i materiellt hänseende
omfatta ytterligare områden utöver vad som förutsattes i 1948 års riksdagsbeslut.

Chefen för flygvapnet har på grundval av en inom flygstaben verkställd
allmän översyn av personalbehovet för luftbevakningsorganisationen framlagt
förslag, vilket tillstyrkts av överbefälhavaren, till förstärkning av organisationen.
Förslaget innebär i vad berör förevarande anslag följande personalförändringar.

Inspektionen för luftbevakningen. Chefen för flygvapnet har
upprepat tidigare framfört förslag om att för stabschefen vid inspektionen
för luftbevakningen inrätta en beställning för alternativt överstelöjtnant
eller major i utbyte mot den befintliga beställningen för alternativt
major eller kapten. Civilförvaltningen anser sig alltjämt icke böra räkna
med det föreslagna utbytet.

Vidare har chefen för flygvapnet ånyo föreslagit att en ny beställning
för kapten inrättas vid luftbevakningsinspektionen. Civilförvaltningen tillstyrker
liksom tidigare förslaget.

Förband och skolor. Chefen för flygvapnet har återkommit till tidigare
väckta förslag om inrättande för luftbevakningen av ett antal beställningar
för officer på aktiv stat och arvodesbefattningar för pensionerad
officer med placering vid förband och flygkadettskolan (prop. 1953: 110,
s. 158). Flygvapenchefen föreslår nu att beställningar för sex majorer
och 14 kaptener samt arvodesbefattningar i 1: 30 för fem pensionerade
officerare inrättas ävensom att principbeslut fattas om inrättande av åtta
löjtnantsbeställningar.

Chefen för flygvapnet har framhållit att det visat sig nödvändigt att i
luftbevakningsorganisationen placera 62 fast anställda furirer och korpraler,
som enligt 1948 års försvarsbeslut avsetts för andra uppgifter. Av
dessa befattningshavare avses 35 skola tjänstgöra som radartroppchefer.
I anledning härav föreslås att 35 furirsbeställningar i Me 11/10 uppflyttas
till överfurirsbeställningar i Ma 14.

I gällande personalförteckning finns vid F 9 inrättade extra tjänster
för tre tekniska biträden i Cg 11, avsedda för viss försöksverksamhet. Enligt
av Kungl. Maj :t lämnat bemyndigande må därjämte tills vidare intill

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

131

den 1 juli 1954 finnas anställda 17 befattningshavare i luftbevakningstjänst.
Chefen för flygvapnet har för nästa budgetår anmält behov av, inklusive
nämnda tjänster, (3 + 4=) sju tjänster i Cg 11, (17 + 14=) 31
tjänster med heltidstjänstgöring i Cg 8 och 31 tjänster med halvtidstjänstgöring
i Cg 8, samtliga med tjänstebenämningen luftförsvarsbiträde. Därjämte
föreslås att medel anvisas för avlöning åt deltidstjänstgörande luftförsvarsbiträden
i Cg 11 under 90 tjänstgöringsdagar och åt deltidstjänstgörande
luftförsvarsbiträden i Cg 8 under 810 tjänstgöringsdagar. Luftförsvarsbiträdena,
vilka avses skola rekryteras bland flyglottor, föreslås
skola åläggas uniformsplikt och vara krigsmän.

Civilförvaltningen har ansett sig böra utgå från att de av flygvapenchefen
för nästa budgetår föreslagna jämkningarna i personaluppsättningen
på förevarande område kommer att vidtagas. Vad angår de för
vissa tjänstgöringsdagar anlitade biträdena bör enligt civilförvaltningen
lönen utgå i form av arvode motsvarande daglön i 11 respektive 8 löneklassen
på löneplan nr 1. Vidare bör enligt ämbetsverket tjänstebenämningen
för samtliga biträdestjänster i Cg 11 och Cg 8 vara tekniskt biträde.
Mot förslaget att samtliga biträden ålägges uniformsplikt och att de hänföres
till kategorien krigsmän har civilförvaltningen icke något att invända.
Biträdena synes böra erhålla erforderlig beklädnad som lån, de Cg-anställda
dock mot ersättning efter enahanda grunder som gäller för furirer.

Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av flygvapnets anslag
till avlöningar till personal i flygvapnets reserv i 1954 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 124) har chefen för flygvapnet, utöver ovan angivna personalförstärkningar,
föreslagit en utökning av flygvapnets reserv med 200
officerare och 76 flygtekniker, samtliga avsedda för luftbevakningstjänst.

4. Personal för fallskärmsjägarutbildning. Chefen för flygvapnet har
upprepat tidigare framfört förslag om att inrätta beställningar för en sergeant
och tre flygtekniker, avsedda för skötsel av det transportflygplan
som utnyttjas vid arméns fallskärmsjägarutbildning. Civilförvaltningen anser
sig alltjämt böra räkna med tillkomsten av ifrågavarande beställningar.

5. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flygvapnet
har upprepat förslag om att i utbyte mot en kaptensbeställning inrätta
en majorsbeställning, avsedd för skolchefens ställföreträdare (läraren
i krigskonst eller förste flygläraren) vid flygkadettskolan. Civilförvaltningen
biträder alltjämt förslaget.

Chefen för flygvapnet har vidare upprepat tidigare framlagda förslag
om inrättande av ytterligare tre kaptensbeställningar, avsedda en för chef
för den till Roslagens flygkår (F 2) förlagda förberedande fältflygarskolan,
eu för fotoolficer vid Södermanlands flygflottilj (F It) och chef för flottiljens
fotoavdelning samt eu för chef för femte divisionen vid Upplands
flygflottilj (F 16), omfattande personal och flygplan för flygkadettskolans
flygövningar. Civilförvaltningen räknar alltjämt med att beställningarna
inrättas.

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Chefen för flygvapnet har ånyo föreslagit att för F 2 inrättas en beställning
för löjtnant, avsedd som chef för kårens specialavdelning, tillika biträdande
skolchef vid den förberedande fältflygarskolan. Civilförvaltningen
anser av tidigare anförda skäl (prop. 1953: 110, s. 160) att det bör anstå
tills vidare med inrättande av beställningen.

Chefen för flygvapnet har upprepat tidigare framfört förslag om att
för F 2 inrätta en beställning för förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel).
Liksom tidigare anser sig civilförvaltningen i avvaktan på organisationsförsök
vid flygvapnets förband icke böra räkna med att en dylik
beställning tillkommer.

Enligt beslut av riksdagen (jfr prop. 1953: 110, s. 158 o. f.) lörutsättes
77 fanjunkarbeställningar vid flygvapnet skola utbytas mot beställningar
för förste mästare i Ca 19.

För att tillgodose behovet av tillräckligt tekniskt skolad personal i befattningar
som föreståndare för flottiljernas instruktionsverkstäder har
chefen för flygvapnet föreslagit att 18 av berörda beställningar för förste
mästare tillsättes med mästarutbildad personal i stället för med innehavare
av fanjunkarbeställningar. Vid bifall härtill kommer antalet övertaliga
fanj unkarbeställningar att öka med 18. Innehavarna av dessa beställningar
avses enligt flygvapenchefen skola tagas i anspråk för tillgodoseende
av behov, som uppstått efter 1948 års försvarsbeslut och som under
alla förhållanden småningom måste tillgodoses. Sålunda föreligger utöver
nu föreliggande organisation behov av extra underofficerare för tjänstgöring
bl. a. såsom befäl vid vaktplutoner och såsom trupputbildare.

Med hänsyn till arbetsuppgifterna för föreståndarna för flottiljernas
instruktionsverkstäder och de krav på tekniskt kunnande, som ansetts behöva
ställas på dessa föreståndare, synes det enligt civilförvaltningen motiverat
att för ifrågavarande föreståndarbefattningar avses mästarutbildad
personal. Ämbetsverket har därför icke något att invända mot flygvapenchefens
förslag härutinnan. Beträffande de övertaliga fanjunkarbeställningarna
framhåller civilförvaltningen att det synes tveksamt om alla de
av flygvapenchefen anmälda behoven av utvidgning av flygvapenorganisationen
är av natur att böra tillgodoses genom ianspråktagande av underofficersbeställningar.
Civilförvaltningen anser därför att beträffande de
övertaliga fanjunkarbeställningarna föreskrift bör meddelas av innebörd
att vid uppkommande ledighet i dylik beställning frågan om tjänstens återbesättande
skall underställas Kungl. Maj :ts prövning.

I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet räknar civilförvaltningen
med att antalet fänrikar under budgetåret 1954/55 skall utgöra i medeltal
63, innebärande en ökning med tio i förhållande till innevarande budgetår.

Beträffande beställningar för förste fältflygare och icke-ordinarie manskap,
utom musikmanskap, har flygvapenchefen räknat med att vid fullt
genomförd organisation skall finnas 120 beställningar för förste fältfly -

Kungl. Maj:ts proposition nr tlO.

133

gare i Me 16 och sammanlagt 1 072 beställningar för icke-ordinarie manskap,
varav 85 fältflygare av 1. graden i Me 14, 448 furirer och fältflygare
av 2. graden i Me 11 eller Me 10, 206 korpraler och fältflygare av 3. graden
i Mha 2 samt 333 vicekorpraler och meniga i Mha 1. För budgetåret
1953/54 fastställd personalförteckning upptager, förutom musikmanskap,
20 beställningar för förste fältflygare samt 1 339 beställningar för ickeordinarie
manskap, varav 50 fältflygare av 1. graden, 750 furirer och fältflygare
av 2. graden, 206 korpraler och fältflygare av 3. graden samt 333
vicekorpraler och meniga.

Chefen för flygvapnet har — utöver i det föregående under punkt 3
redovisat förslag om utbyte av 35 furirsbeställningar mot samma antal
överfurirsbeställningar — föreslagit att för nästa budgetår antalet beställningar
för förste fältflygare ökas med 60 till (20 -f- 60 =) 80 och antalet
beställningar för fältflygare av 1. graden med tio till (50 + 10 =) 60 samt
att antalet beställningar för vicekorpraler och meniga minskas med 83 till
(333 — 83 =) 250. Civilförvaltningen grundar sin anslagsberäkning på det
av flygvapenchefen sålunda angivna antalet beställningar.

6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Chefen för
flygvapnet bär upprepat tidigare framfört förslag om att inrätta två förordnandetjänster
i Cp5 för fullständigt flygutbildade läkare, förenade med
avlöningsförstärkning på 10 000 kronor. Med hänsyn till den ställning statsmakterna
tidigare intagit till frågan om en specialflygläkarorganisation
räknar civilförvaltningen ej heller nu med att de föreslagna tjänsterna
inrättas.

Civilförvaltningen biträder av chefen för flygvapnet ånyo framfört förslag
att öka antalet befattningar för flygläkare av 2. graden från 26 till 31.

7. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. I anslutning till
ett av flygförvaltningen i anslagsäskandena för nästa budgetår framlagt
förslag om medelsanvisning för att anskaffa transportflygplan har chefen
för flygvapnet föreslagit inrättande av 55 beställningar för flygtekniker
i Ca 15 avsedda för dessa flygplans vård och tillsyn. Civilförvaltningen
utgår från att de föreslagna beställningarna inrättas.

8. Fortsatt utbgggnad av flottiljpolisorganisationen. Enligt prop. 1948:
206 (s. 455) beräknades behovet av flottiljpoliser till 258, varav 19 förste
flottilj poliser (Ca 16) och 239 llottiljpoliser (Ca 14). Hittills har inrättats
beställningar för 15 förste flottiljpoliser och 187 flottiljpoliser. Chefen för
flygvapnet har, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit att flottiljpolisorganisationen
utökas med beställningar för en förste flottiljpolis och
13 flottilj poliser, motsvarande behovet för en flygflottilj.

9. Förändringar beträffande meteorologpersonal. Chefen för flygvapnet
har föreslagit att de meteorologtjänster -— 19 i Ce 27 och 19 i Ce 25 — som
icke är underkastade bestämmelserna om reglerad befordringsgång ordinariesättes.
Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Såsom anförts i det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag
(punkt 1) föreslås att den på flygstabens personalförteckning uppförda
tjänsten på övergångsstat för föreståndare för militär-meteorologisk
informationstjänst i Ca 27 överföres till marinstaben och att fem på marinens
personalförteckning uppförda meteorologtjänster i reglerad befordringsgång
avföres ur förteckningen. I samband därmed föreslås att dessa
fem tjänster uppföres på flygvapnets personalförteckning.

10. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal. Chefen
för flygvapnet har ånyo framfört förslag om att extraordinariesätta tjänster
för en förman i Cg 13 vid F 17, 34 förrådsmän i Cg 11 (fyra vid flygvapnets
centrala skolor, tre vid F 3 och F 8, två vid F5, Fil, Fl 4, F16
och F 21 samt en vid flygstaben, Fl, F 2, F 4, F 6, F 7, F 9, F 10, F 12,
F 13, F 15, F 17, F 18 och Flybo O) samt en förste vaktmästare i Cg 11
vid F 5. Civilförvaltningen har liksom tidigare tillstyrkt förslaget i vad
avser de 34 förrådsmanstjänsterna. Övriga av flygvapenchefen föreslagna
överföringar till extra ordinarie anställning anser civilförvaltningen böra
anstå i avvaktan på organisationsundersökningar.

Enligt beslut av 1953 års riksdag (prop. 1953: 165, Bil. B) har vid ettvart
av de 14 flygförband, som utrustats med reaktionsdrivna flygplan, en
för drivmedelsförråd avsedd förrådsmanstjänst i Ce 11 omvandlats till förrådsförmanstjänst
i Ce 13. Dylika flygplan har börjat tillföras ytterligare
en flygflottilj (Fil). Chefen för flygvapnet har därför föreslagit att en
tjänst för förrådsmän i Ce 11 vid nämnda flygflottiljs drivmedelsförråd
omvandlas till tjänst för förrådsförman i Ce 13. Civilförvaltningen biträder
förslaget.

De flygflottiljer, som utrustats med reaktionsdrivna flygplan, har tilldelats
extra förrådsmän i Cg 11, två vid varje flottilj (prop. 1953: 110, s.
163). Då ytterligare flygflottiljer beräknas komma att tillföras reaktionsdrivna
flygplan under nästa budgetår har chefen för flygvapnet föreslagit
inrättande av ytterligare tre förrådsmanstjänster i Cg 11. Med erinran om
att en av dessa tjänster redan tillkommit fr. o. m. den 1 juli 1953 räknar
civilförvaltningen endast med två nya dylika tjänster.

Enligt gällande personalförteckning finns vid flygvapnets centrala skolor
inrättade tre vaktmästartjänster i Ce 10. Då denna personal, som avses
för portvaktstjänst, icke är tillräcklig för tjänstens bestridande dygnet
runt, har flygvapenchefen föreslagit att ytterligare en dylik tjänst inrättas.
Civilförvaltningen vill icke motsätta sig förslaget.

Under hänvisning till vad i det föregående under arméns avlöningsanslag
(punkt 13) anförts i ämnet föreslår civilförvaltningen, efter förhandlingar
med vederbörande personalorganisationer, att förenämnda fyra
vaktmästartjänster placeras i Ce 12 med tjänstebenämningen vaktman.

11. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Förslag av chefen
för flygvapnet om att ordinariesätta två kansliskri var tjänster i Ce 15,

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

varav en vid F 2 och en vid flygvapnets centrala skolor, samt en kontoristtjänst
i Ce 13 vid F 2, samtliga i kassatjänst, är civilförvaltningen
f. n. icke beredd tillstyrka.

Civilförvaltningen kan ej heller biträda förslag av chefen för flygvapnet
att extraordinariesätta en för kasernavdelningen vid F 21 avsedd kansli -biträdestjänst i Cg 11. Däremot vill ämbetsverket icke motsätta sig flygvapenchefens
ånyo framförda förslag om att extraordinariesätta en extra
kanslibiträdestjänst vid flygvapnets centralförråd för intendenturmateriel
i Västerås.

Vid fjärde eskader staben finns enligt gällande personalförteckning inrättad
en tjänst för tekniskt biträde i Ce 11, avsedd främst för vissa kartritningsarbeten.
Av flygvapenchefen framfört förslag om uppflyttning av
tjänsten till 13 lönegraden kan civilförvaltningen, då frågan om tjänstens
lönegradsplacering prövats så sent som 1953 i samband med statsmakternas
ställningstagande till förslag av 1947 års biträdesutredning, icke tillstyrka.

Civilförvaltningen förordar att i enlighet med principerna för reglerad
befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 16 kontorsbiträdestjänster
skall tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och
kontorsgöromål, nämligen

vid flygförbanden 12 tjänster, av vilka två vid envar av F 5, F 13, F 15
och F 21 samt en vid envar av F 2, F 3, F 12 och F 16;

vid väderlekstjänsten fyra tjänster.

12. Övriga personalförändringar in. m. Chefen för flygvapnet har föreslagit
att vid Fil inrättas en tjänst för fotoingenjör i Ce 25 och anför till
stöd härför i huvudsak följande.

Flygmaterielens utveckling har medfört att flygspaningen i allt större
utsträckning utföres med flygkamera. Sedan 1948, då nuvarande organisation
fastställdes och då man ännu saknade erfarenheter beträffande flygspaning
med nu använd materiel, har flygfotoverksamheten vid F 11, som
är den enda spaningsflottiljen, tiodubblats. För det tekniska underhållet
av kameramaterielen och för den tekniska utprovningsverksamhet, som
måste bedrivas vid flottiljen, saknas personal med högre fototeknisk utbildning.
Med anledning härav har under det senaste året en fotoingenjör
försöksvis varit anställd på vakant flygingenjörslön. Då sådan lön ej disponeras
i fortsättningen och då försöksverksamheten bekräftat behovet av
en fotoingenjör bör en dylik tjänst inrättas. Som ytterligare skäl för behovet
av tjänsten åberopas att flygförvaltningen kommer att under de närmaste
åren ålägga flottiljen omfattande uppdrag beträffande utprovning
av ny fotomateriel.

Civilförvaltningen anser sig på de anförda skälen böra biträda förslaget.

Chefen för flygvapnet har upprepat tidigare framlagt förslag om extraordinariesättning
av fyra extra tjänster i Cg 23 för lärare i gymnastik och
idrott vid F 2, F 5, F 20 och flygvapnets centrala skolor. Med hänsyn till
statsmakternas ställningstagande till det tidigare framlagda förslaget an -

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ser sig civilförvaltningen icke böra räkna med ändrad löneställning för
tjänsterna.

I gallande personalförteckning finns upptagna tjänster för 17 kasernföreståndare
i Ce 19, fördelade med en vid envar av F 1—F 7, F 12_F 18

en vid flygvapnets centrala skolor samt två vid F21. Chefen för flygvapnet
har ånyo föreslagit att jämväl envar av F8—F 11, vid vilka förband
underofficerare på aktiv stat f. n. tjänstgör i befattningar som kasernunderofficer,
tillföres en dylik tjänst. Civilförvaltningen anser sig, med
hänsyn till att antalet övertaliga underofficerare vid bifall till i det föregående
(punkt 5) framfört förslag rörande rekrytering av vissa civilmilitära
tekniska befattningar med mästarutbildad personal skulle komma att
icke oväsentligt öka samt till statsmakternas ställningstagande till tidigare
förslag i ämnet, icke kunna tillstyrka att ytterligare befattningar för civila
kasernföreståndare inrättas.

Chefen för flygvapnet har upprepat förslag om att en extra tjänst för
reparatör i Cg 12 vid F 3 extraordinariesättes. Civilförvaltningen tillstyrker
nu förslaget efter samråd med fortifikationsförvaltningen.

Till den väderlekspersonal, som tjänstgör vid de lokala militära observationsstationerna,
utgår grundarvoden jämte arvodestillägg i enlighet med
av flygförvaltningen i samråd med Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut fastställda grunder. Kostnaderna härför, som f. n. belastar
flygvapnets övningsanslag, har av flygvapenchefen för nästa budgetår beräknats
till 251 000 kronor. Flygvapenchefen föreslår nu att kostnaderna
skola fr. o. m. nästa budgetår bestridas från förevarande anslag. Civilförvaltningen
tillstyrker att ifrågavarande kostnader fr. o. m. nästa budgetår
belastar flygvapnets avlöningsanslag och räknar därvid med det av flygvapenchefen
angivna medelsbehovet.

För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid flygvapnets
fasta utbildningsanstalter och skolor beräknar civilförvaltningen
ett belopp av 222 000 kronor, innebärande en merkostnad i förhållande till
innevarande budgetår med 12 000 kronor.

Kostnaderna för timarvoden till civila timlärare för manskapsutbiklning
uppskattar civilförvaltningen till 130 200 kronor, vilket utgör en ökning i
förhållande till nu löpande budgetår med 30 200 kronor.

Chefen för flygvapnet har, med tillstyrkan av överbefälhavaren, framlagt
förslag om förbättrad löneställning för assistenter för frivilligfrågor
(flottiljmobiliseringslottor), innebärande att flottiljmobiliseringslottorna
vid Fl, F 4, F 9, F 10, F 12, F 13, F 15, F 16, F 18 och F 21 heltidsanställes
i Cg 13 och att flottiljmobiliseringslottorna vid F 3, F 5, F 6, F 7,
F 8, Fil, F 14, F 17 och 118 (avlönas av F 13) halvtidsanställes i Cg 13.
Därest föi slaget ej bifalles föreslås att medel anvisas för 174 tjänstgöringsmanader
mot för innevarande budgetår 100 tjänstgöringsmånader.

Till stöd för förslaget har flygvapenchefen anfört i huvudsak följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

137

Närmare 2!a av luftbevakningens personal i krig utgöres av lottor. Även
om lottorna rekryteras på frivillighetens väg är de nödvändiga i flygvapnets
krigs- och fredsorganisation, framför allt vad beträffar luftförsvaret.
Det är därför av stor betydelse att flygvapnet tillföres erforderligt antal
flyglottor och att dessa redan i fred utbildas för sina krigsbefattningar.
Detta är särskilt betydelsefullt under den utbyggnad och modernisering
av luftbevakningen och jaktstridsledningen som nu pågår. På grund av
lottaorganisationens frivilligkaraktär blir omsättningen av denna personal
stor. Detta ställer ökade krav på lottarekryteringsverksainheten, lottautbildningen
och mobiliseringsplanläggningen vid förbanden. De årligen
återkommande större övningarna, under vilka luftbevakningen inom aktuella
områden delvis krigsorganiseras, ställer också stora krav på anskaffning
av flyglottor för tjänstgöring i luftbevakningsförband. Denna anskaffningsverksamhet
måste pågå under avsevärd tid före övningarnas
början. Vid förbanden föreligger sålunda under hela året betydande arbetsuppgifter
i fråga om flyglottaorganisationen. Dessa arbetsuppgifter
måste fullgöras av därtill kompetent personal. Flottiljmobiliseringslottornas
nuvarande anställningsform med ett, f. n. otillräckligt, antal tjänstgöringsmånader
mot visst arvode är ej lämplig med hänsyn till kravet på
kvalifikationer hos dessa befattningshavare och önskvärdheten av att undvika
alltför täta personalbyten i dessa befattningar. Det är ej heller möjligt
att med nuvarande anställningsvillkor rekrytera och få behålla kvalificerade
flottiljmobiliseringslottor. Vid de flottiljer, som beröres av den
i annat sammanhang föreslagna utbyggnaden av luftbevakningsorganisationen,
kommer lottaverksamheten att bli avsevärt mera omfattande än
vad som i det föregående angivits. Detta medför ökad arbetsbelastning
för flottiljmobiliseringslottorna vid dessa förband. Med anledning av vad
sålunda anförts bör flottiljmobiliseringslottorna tills vidare anställas såsom
extra tjänstemän.

Med hänsyn till deras arbetsuppgifter, som delvis är av synnerligen
hemlig natur, bör de placeras i Cg 13. Vid de förband som har särskilt omfattande
lottaverksamhet bör flottiljmobiliseringslottorna heltidsanställas.
Vid övriga förband bör ifrågavarande personal, i avvaktan på ytterligare
erfarenheter, tills vidare halvtidsanställas. Nu föreslagen anställning skulle
medgiva att flottiljmobiliseringslottorna, i den mån de utbildats härför,
även kunde tjänstgöra såsom lottainstruktriser.

Civilförvaltningen (skr. 27/n 1953) vill icke motsätta sig att flygvapenchefens
förslag genomföres fr. o. m. nästa budgetår.

Kostnaderna för de lönetillägg, som skall utgå av anslagsposten till
avlöningar till ordinarie tjänstemän, såsom flygtillägg in. m., beräknar
civilförvaltningen för nästa budgetår till 4 260 000 kroncfr, vilket innebär
eu minskning med 240 000 kronor. Motsvarande tillägg, som utgår av anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, uppskattas för
samma budgetår till 2 150 000 kronor, innebärande en ökning med 279 920
kronor.

Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1952/53 räknar civilförvaltningen
med en minskning av utgifterna under anslagsposten Rörligt
tillägg med 1 500 000 kronor.

138

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110.

De löneregleringar, som föranledes av propositionerna 1953: 134 och
1953: 165, beräknas enligt civilförvaltningen medföra en merkostnad under
förevarande anslag av i runt tal 332 000 kronor.

Departementschefen.

1. Jag tillstyrker att tjänsten för garageförman i Ce 13 uppflyttas till
Ce 15 och att tjänsten för förste vaktmästare i Ce 11 ordinariesättes.

Några ytterligare personalförändringar är jag icke beredd tillstyrka i anledning
av de under förevarande punkt redovisade förslagen.

2. Till förslagen under denna punkt är jag i avbidan på resultatet av
utredningen angående den militärterritoriella indelningen och därmed sammanhängande
frågor icke beredd taga ställning.

3. Vid anmälan av flygvapnets anslag till avlöningar till personal i flygvapnets
reserv till 1954 års statsverksproposition (bil. 6, s. 125) framhöll
jag att flygvapenchefen för luftbevakningens och jaktstridsledningens behov
begärt en betydande utökning av personalen såväl på aktiv stat som
i reserven. Denna fråga förutsatte jag skola upptagas till behandling i samband
med att jag tog slutlig ställning till flygvapnets allmänna avlöningsanslag.
Jag framhöll vidare att såvitt avsåg reservpersonalen bifall till den
föreslagna utökningen icke i nämnvärd grad syntes påverka anslaget till avlöningar
till personal i flygvapnets reserv för nästa budgetår. Jag upptager
nu de av flygvapenchefen föreslagna personalförändringarna till behandling,
varvid jag först behandlar de personalförändringar som berör flygvapnets
allmänna avlöningsanslag.

Av flygvapenchefen framförda förslag om att för stabschefen vid luftbevakningsinspektionen
inrätta en beställning för överstelöjtnant eller
major i utbyte mot en beställning för major eller kapten samt att vid inspektionen
inrätta en ny kaptensbeställning kan jag alltjämt icke biträda.

Beträffande de av flygvapenchefen föreslagna personalförändringarna vid
förband och skolor anser jag mig böra förorda att beställningar för tre
majorer i Ma 30 och sju kaptener i Ma 27 samt arvodesbefattningar i 1: 30
för fem pensionerade officerare inrättas. Jag förordar vidare att 25 furirsbeställningar
i Me 11/10 utbytes mot överfurirsbeställningar i Ma 14. Däremot
kan jag icke tillstyrka att principbeslut fattas om inrättande av åtta
löj tnantsbeställningar.

Beträffande biträdespersonal för luftbevakningen räknar jag för nästa
budgetår med ett behov av fem tjänster i Cg 11, 25 tjänster med heltidstjänstgöring
i Cg 8 och 16 tjänster med halvtidstjänstgöring i Cg 8. Jag
räknar vidare med medel för avlöning åt deltidstjänstgörande biträden
under 90 respektive 810 tjänstgöringsdagar, varvid avlöningen förutsättes
skola utgå i form av arvode motsvarande daglön i 11 respektive 8 löneklassen
på löneplan nr 1. Tjänstebenämningen för ifrågavarande biträden
torde böra vara tekniskt biträde. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

139

att taga ställning till frågan om uniformsplikt för biträdena och därmed
sammanhängande frågor.

Den av flygvapenchefen föreslagna utökningen av flygvapnets reserv
anser jag mig såtillvida kunna biträda att jag tillstyrker en utökning med
175 officerare och 41 flygtekniker.

4. Jag kan alltjämt icke tillstyrka den personalökning, som föreslås
under denna punkt.

5. Förslaget om att inrätta en kaptensbeställning, avsedd för fotoofficer
vid F 11 och chef för flottiljens fotoavdelning, kan jag tillstyrka.

Beräkningen av antalet fänrikar under nästa budgetår har icke givit
mig anledning till erinran.

Jag tillstyrker vidare vad flygvapenchefen föreslagit för nästa budgetår
beträffande antalet beställningar för förste fältflygare, fältflygare av 1.
graden samt vicekorpraler och meniga.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag icke beredd
biträda.

6. Förslagen under denna punkt kan jag alltjämt icke tillstyrka.

7. Vid anmälan av flygvapnets anslag till anskaffning av flygmateriel
m. m. till 1954 års statsverksproposition (bil. 6, s. 140) förordade jag att
medel anvisades för anskaffning av transportflygplan. Jag är icke beredd
att nu taga ställning till det totala behovet av flygtekniker för ifrågavarande
flygplan. För nästa budgetår räknar jag för ändamålet med ett behov av

15 flygtekniker och föreslår sålunda att 15 beställningar för flygtekniker
i Ca 15 inrättas.

8. Jag tillstyrker förslaget om att flottiljpolisorganisationen utökas med
beställningar för en förste flottiljpolis och 13 flottiljpoliser. I anslutning
härtill och under hänvisning till vad chefen för civildepartementet anfört
i ämnet i proposition den 26 februari 1954 angående lönegradsplaceringen
för vissa tjänster m. in. räknar jag vid flygvapnet med beställningar för

16 förste flottiljpoliser i Ca 19, 76 flottiljpoliser i Ca 16 och 124 flottiljpoliser
i Ca 14.

9. I anslutning till vad jag i det föregående vid behandlingen av marinens
motsvarande anslag (punkt 1) anfört torde tjänsten för föreståndare för
militär-meteorologisk informationstjänst utgå ur flygvapnets personalförteckning
och en meteorologtjänst i reglerad befordringsgång uppföras på
personalförteckning för flygvapnet.

Vad i övrigt föreslagits under denna punkt är jag icke beredd tillstyrka.

10. Förslaget om att en tjänst för förrådsman i Ce 11 vid F 11 uppflyttas
till förrådsförmanstjänst i Ce 13 kan jag biträda. Jag tillstyrker jämväl att
tre tjänster för vaktman i Ce 12 inrättas vid flygvapnets centrala skolor
i utbyte mot tre vaktmästartjänster i Ce 10.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag icke beredd
biträda.

140

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

11. Jag tillstyrker att i enlighet med principerna för reglerad befordringsgång
IG kontorsbiträdestjänster i Ca 8 inrättas i utbyte mot biträdestjänster
för skriv- och kontorsgöromål. Övriga under förevarande punkt
redovisade förslag kan jag icke biträda.

12. Jag är icke beredd tillstyrka flygvapenchefens förslag om förbättrad
löneställning för assistenter för frivilligfrågor eller anvisande av medel för
ytterligare tjänstgöringsmånader. Ej heller kan jag biträda av flygvapenchefen
föreslagna personalförändringar i övrigt.

Vid anmälan av flygvapnets övningsanslag till 1954 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 135) förutsatte jag att kostnaderna för den militära
väderlekstjänsten i fortsättningen skulle belasta bl. a. flygvapnets avlöningsanslag.
I anslutning till flygvapenchefens förslag räknar jag under förevarande
anslag för nästa budgetår med ett medelsbehov av 251 000 kronor
för ändamålet.

Vad civilförvaltningen i övrigt anfört under denna punkt har icke givit
mig anledning till erinran.

Vid anmälan tidigare denna dag av proposition angående organisationen
av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. in. har
jag förutsatt att vissa f. n. under flygvapnets avlöningsanslag upptagna
tjänster skall överföras till annat anslag. I anledning härav räknar jag för
nästa budgetål- med ett minskat medelsbehov av 400 000 kronor under förevarande
anslag.

I anslutning till vad jag anfört i nämnda proposition angående organisationen
av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning m. m.
torde av riksdagen böra inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att under
budgetåret 1954/55 i avseende å den ordinarie personalen vid flygvapnet
vidtaga de provisoriska åtgärder (exempelvis meddelande av vikariatslöneförordnanden,
vakanssättningar m. m.) som betingas av den i propositionen
föreslagna omorganisationen.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
m. m. vid flygvapnet och med ledning av belastningen på
flygvapnets anslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar
jag nämnda anslag för budgetåret 1954/55 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 35 100 000 kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 105 000
(+ 55 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 475 000
(+ 260 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 17 500 000 (+ 200 000)
kronor;

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

141

Rörligt tillägg 25 115 000 (—470 000) kronor;

Pensionsmedel 675 000 (+ 45 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 620 000 kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till oförändrat 77 000 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som
föranledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 5 juni 1953
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1953/54;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å ordinarie personal
vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet
med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1954/55:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 35 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis ................................. 1 105 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ............................:. 475 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 17 500 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 25 115 000

Summa kronor 79 295 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 675 000

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, förslagsvis
................................................... 1 620 000

Nettoutgift kronor 77 000 000

e) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 77 000 000
kronor.

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

[12] Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat.

	Anslag	Nettoutgift
1952/53 ..............................	25 000	28 814
1953/54 (statsliggaren s. 248)	31 000
1954/55 (förslag) ...............	31 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 93) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till personal å reservstat för budgetåret 1954/55 beräkna
ett förslagsanslag av 31 000 kronor.

Under hänvisning till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen
av arméns motsvarande anslag hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat för
budgetåret 1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 31 000 kronor.

[13] Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1952/53 .............................. 1 660 000 1 873 127

1953/54 (statsliggaren s. 264) 2 510 000

1954/55 (förslag) ............... 2 967 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 129) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1954/55 beräkna ett förslagsanslag
av 3 000 000 kronor.

Vid anmälan av nämnda punkt i statsverkspropositionen framhöll jag
att min företrädare i ämbetet med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den
23 oktober 1950 tillkallat en utredningsman1 för att verkställa utredning
rörande den centrala ledningen av forskningsanstalten och dess avdelningar
ävensom att i samband därmed ägna uppmärksamhet åt frågan om
de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden. Jag framhöll vidare, att
utredningsarbetet hade slutförts samt att utredningsmannen med skrivelse
den 24 september 1953 hade avgivit betänkande med förslag till omorganisation
av den centrala ledningen av forskningsanstalten m. m. över betänkandet
har yttranden avgivits av överbefälhavaren, cheferna för armén,
marinen och flygvapnet, armé-, marin- och flygförvaltningarna, försvarets
civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets forskningsanstalt,
civilförsvarsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket, statens
lönenämnd, universitetskanslern, överstyrelsen för de tekniska högskolorna,

1 Numera landshövdingen G. A. Widell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

143

svenska vetenskapsakademien, svenska nationalkommittéerna för fysik,
kemi och vetenskaplig radio samt försvarets civila tjänstemannaförbund.
Vissa av utredningen betingade frågor var vid den tidpunkt då statsverkspropositionen
anmäldes i behov av ytterligare överväganden. Jag var därför
icke beredd att då taga ställning till föreliggande förslag. Jag anhåller
att nu få upptaga frågan till slutlig prövning. Jag vill då först lämna en
kortfattad redogörelse för nuvarande organisation samt utredningsmannens
synpunkter och förslag. Jag kommer därefter att anmäla forskningsanstaltens
medelsäskanden för nästa budgetår.

Nuvarande organisation m. m.

Försvarets forskningsanstalt inrättades fr. o. in. den 1 april 1945. I
samband därmed fastställdes en ännu gällande, provisorisk instruktion för
anstalten. Enligt denna skali anstalten stå under ledning av en styrelse,
vars ledamöter och suppleanter förordnas av Kungl. Maj :t för en tid av
intill tre år. Inom styrelsen skall finnas företrädare för dels forskningen
inom anstaltens huvudsakliga verksamhetsområde, dels ock de militära intressena.
Enligt instruktionen ankommer det på styrelsen att besluta om
de större forskningsuppgifter, som skall bearbetas, att fördela viktigare
forskningsuppgifter mellan olika forskningsinstitutioner, att handlägga frågor
om anstaltens organisation och personal m. m. Under styrelsen utövas
ledningen av en överdirektör och chef för anstalten. Vissa ärenden, som
det enligt instruktionen ankommer på styrelsen att avgöra, har av styrelsen
delegerats till styrelsens ordförande eller överdirektören. Anstaltens verksamhet
bedrives på tre fasta huvudavdelningar jämte tillfälliga arbetsgrupper,
kansli och övriga hjälporgan.

I sin till 1948 års riksdag framlagda revisionsberättelse upptog 1947 års
statsrevisorer frågan om forskningsanstaltens ledning till behandling. I
revisionsberättelsen anfördes bl. a., att det av styrelseprotokollen framgick
att styrelsens arbete i betydande mån kommit att omfatta administrativa
ärenden, medan de egentliga forskningsuppgifterna syntes intaga en
förhållandevis undanskymd plats. Revisorerna fann, att även avdelningscheferna
i stor utsträckning nödgades taga sin tid i anspråk för rent administrativa
angelägenheter. För att de egentliga forskningsfrågorna skulle
ägnas tillbörlig uppmärksamhet syntes därför i första hand anstaltens
kansli behöva förstärkas.

Utredningsmannens förslag.

Den centrala ledningen av försvarets forskningsanstalt.

I likhet med 1947 års statsrevisorer har utredningsmannen funnit, att
forskningsfrågor endast i obetydlig omfattning kommit att handläggas inom
forskningsanstaltens styrelse. Orsaken härtill torde enligt utredningsman -

144

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110.

nen vara dels att rent administrativa frågor med hänsyn till bl. a. anstaltens
snabba tillväxt tagit oproportionerligt stor omfattning, dels att en
forskningsplanering i den utsträckning, som instruktionen förutsatt, icke
kunnat företagas inom en styrelse, vilken endast sammanträder relativt
sällan och vars medlemmar av förklarliga skäl endast kunnat disponera
ringa tid för forskningsanstaltens frågor. Vidare har en viss fördröjning
av beslut i föreliggande frågor föranletts av att även rent rutinmässiga ärenden
såsom personalfrågor, utläggning av forskningsuppdrag m. in. skall
underställas styrelsen.

För att avhjälpa olägenheterna föreslår utredningsmannen att ett särskilt
forskningsråd inrättas, lämpligen benämnt försvarets forskningsråd,
vilket-skall övertaga den nuvarande styrelsens handläggning av forskningsfrågor
in. m. Anstaltens chef skall genom föredragning, skriftliga rapporter
och anordnande av studiebesök hålla rådet informerat om arbetet vid
anstalten. Forskningsrådet skall vidare på förslag av anstalten eller på
eget initiativ kunna pröva frågor av intresse för den militära forskningen
m. m. Det skall åligga anstalten att inhämta rådets mening i forskningsfrågor
av väsentlig betydelse ävensom i andra frågor av större vikt.

Forskningsrådet föreslås bestå av följande medlemmar, nämligen generalfälttygmästaren,
souscheferna i marin- och flygförvaltningarna, generalläkaren,
forskningsofficeren i försvarsstaben, generaldirektören och chefen
för civilförsvarsstyrelsen, statssekreteraren i försvarsdepartementet, fem
civila ledamöter främst representerande naturvetenskaplig och teknisk
forskning vid universitet och högskolor samt vid industrier, chefen för
forskningsanstalten samt anstaltens avdelningschefer. Det är icke erforderligt,
anser utredningsmannen, att utse suppleanter för rådets ledamöter.
Rådet bör tillsättas av Kungl. Maj :t. Fn av ledamöterna bör av Kungl.
Maj :t utses att vara ordförande. Till de ledamöter av rådet, som icke tillhör
forskningsanstalten, bör utgå skäligt årsarvode.

Erforderliga kontakter mellan anstaltens ledning eller specialister, å ena
sidan, och forskningsspecialister på olika andra håll, å andra sidan, förutsättes
kunna hållas i obundna former, varvid ersättning till utomstående
bör kunna utgå — förutom för direkt utfört arbete med resekostnadsoch
traktamentsersättning samt i förekommande fall dagarvode.

Utredningsmannen föreslår vidare, att anstaltens ledning anförtros åt
en verksstyrelse, bestående av anstaltens chef, de tre avdelningscheferna
samt chefen för anstaltens kansli. Styrelsen bör handlägga frågor av
administrativ art. Det bör tillkomma anstaltens chef att ensam besluta
efter föredragning av avdelningschef eller annan därtill utsedd befattningshavare
med skyldighet för vederbörande att i händelse av avvikande mening
låta till protokollet anteckna denna.

För att säkerställa det militära inflytandet bör i anstaltens instruktion
intagas föreskrift om att överbefälhavaren, därest han i särskilda fall ej

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 145

kan åtnöjas med anstaltens beslut, skall äga underställa ärendet Kungl.
Maj:ts prövning.

Anstaltschefens arbetsuppgifter m. m.

överdirektörens huvuduppgift har angivits vara, framhåller utredningsmannen,
att samordna det vetenskapliga arbetet inom anstalten och att
övervaka att tillgängliga resurser härför utnyttjas på bästa sätt. Det har
emellertid visat sig, att administrativa frågor kommit att taga huvuddelen
av överdirektörens tid i anspråk bl. a. på grund av att kansliet under anstaltens
snabba tillväxt kommit att bli helt underdimensionerat.

Utredningsmannen anser det angeläget, att anstaltens chef i fortsättningen
kan ägna huvuddelen av sin insats åt viktigare forsknings- och liknande
frågor. Hans främsta arbetsuppgifter bör vara att samordna den
tekniskt-vetenskapliga forskningen inom anstaltens verksamhetsområden
såväl inom anstalten som vid andra institutioner samt att planera och föreslå
åtgärder för främjande av sådan forskning på nya områden. Vidare
är det angeläget att chefen verkar för förståelse för den vetenskapliga utvecklingens
konsekvenser för vårt försvar.

Med hänsyn till anstaltens omfattning och anstaltschefens ansvarsfulla
uppgifter föreslår utredningsmannen, att befattningen som överdirektör i
Cp 17 utbytes mot befattning för generaldirektör i Cp 19.

Forsknings planering m. m.

Avdelningschefernas huvuduppgifter är att samordna forskningen inom
respektive områden, att leda och planera forskningsverksamheten vid respektive
avdelning, att övervaka utlagda forskningsuppdrag samt att medverka
till att utvecklingen inom forskningen beaktas vid försvarets uppbyggnad.
Jämväl avdelningscheferna har, enligt utredningsmannens uppfattning,
kommit att i hög grad belastas med administrativa bestyr samtidigt
som deras egentliga arbetsuppgifter kraftigt stegrats. För att anstaltschefen
och de tre avdelningscheferna skall kunna ägna sig åt uppgifter
sammanhängande med forskningen synes det utredningsmannen vara
ofrånkomligt, att anstaltens kansli och de tre avdelningarnas administrativa
enheter omorganiseras och förstärkes. Därjämte bör organ tillskapas
för forskningsplanering, utredningar m. m.

Avdelningscheferna är f. n. placerade i högst Cp 14. Med hänsyn till de
kvalificerade arbetsuppgifter och det ansvar, som åvilar dem föreslår utredningsmannan
att de inplaceras i högst Cp 16.

Utredningsmannen föreslår, att till verksstyrelsens förfogande ställes ett
organ för central forskningsplanering inom anstalten. Forskningsanstaltens
nuvarande omfattning gör det omöjligt för anstaltschefen och avdelningscheferna
att medhinna erforderligt utrednings- och planeringsarbete.
Det föreslagna planeringsorganet får ej, enligt utredningsmannan, belastas
10—168 54 Bihang till riksdagens protokoll 1954. 1 samt. Nr 110.

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

med handläggning av dagliga rutinärenden. Det måste vara väl förtroget
med det tekniska och vetenskapliga område, som anstalten representerar,
varjämte det måste äga god kännedom om avdelningarnas personella och
materiella resurser. En ingående kännedom om de tre försvarsgrenarna
och deras uppgifter i krig är därjämte nödvändig.

Som chef för det centrala planeringsorganet föreslås en laborator i högst
Cp 10. Personalen bör i övrigt utgöras av en laborator i högst Ce 33, en
laborator i högst Ce 31 samt ett kanslibiträde i Ca 11. Därjämte bör som
regel tre militärassistenter ingå i organet.

Utredningsmannen föreslår vidare, att varje avdelningschef får en utrednings-
och planeringsgrupp, som inom varje avdelning arbetar i princip
på samma sätt som anstaltens centrala forskningsplanering. I betraktande
av de höga krav, som måste ställas på innehavaren av befattningen
som chef för eu sådan grupp, föreslår utredningsmannen att befattningen
placeras i högst Cp 10. Dessutom bör ingå ytterligare en laborator i högst
Ce 31 i varje sådan grupp. Härutöver erforderlig personal torde kunna
från fall till fall tillskjutas från avdelningens övriga forskningspersonal.

För att kunna avlasta avdelningarna från administrativa uppgifter framlägger
utredningsmannen förslag till omorganisation av anstaltens kansli
och en utökning av kanslipersonalen. Kansliet bör, enligt utredningsmannen,
organiseras som en självständig enhet med en byrådirektör som chef.
Kansliet föreslås uppdelat i tre sektioner, personalsektionen direkt under
byrådirektören, administrativa sektionen under en förste byråsekreterare i
Ce 29 och kamerala sektionen under en kamrerare i Ce 29. För handläggning
av militära administrationsfrågor skall i den administrativa sektionen
ingå en byråassistent i Ce 27. Förslaget innebär en utökning av anstaltens
personal med en kamrerare i Ce 29 och ett kanslibiträde i Ca 11
samt utbyte av en revisor i Ce 25 mot en förste byråsekreterare i Ce 29, en
extra tjänsteman i Cg 25 mot en byråassistent i Ce 27, en kansliskrivare i
Ce 15 mot en kassör i Ca 15 och en kontorist i Ce 13 mot en kontorist i
Ca 13.

Utredningsmannen förordar vidare att en tjänst för byråassistent i Ce 23
inrättas för vissa uppgifter inom den centrala, tekniska administrationen.
Därjämte erfordras tjänster för en tillsynsman i Ce 16 samt en förman
jämte bilförare till det antal, som befinnes påkallat med hänsyn till förekommande
transportuppgifter. Huruvida de för den tekniska administrationen
avsedda befattningshavarna bör inordnas under chefen för kansliet
synes enligt utredningsmannen böra göras beroende av ytterligax-e erfarenheter.

Inom avdelningarna erfordras enligt utredningsmannen ytterligare ett
antal befattningshavare för administrativa uppgifter. Utredningsmannen
anser att det bör ankomma på forskningsanstaltens styrelse att uppgöra
och till Kungl. Maj :t avgiva förslag härtill.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 147

Föreslagna nya befattningar och förhöjda löneställningar beräknas medföra
en årlig merkostnad av inemot 300 000 kronor.

Remissutlåtanden.

Delade meningar råder hos remissinstanserna om den föreslagna organisationen
av forskningsanstaltens centrala ledning.

Försvarets civilförvaltning, civilförsvarsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket,
överstyrelsen för de tekniska högskolorna, nationalkommittén
för fysik och försvarets civila tjänstemannaförbund tillstyrker i huvudsak
förslaget i denna del eller lämnar detsamma utan erinran.

överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, armé-,
marin- och flygförvaltningarna, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets
forskningsanstalt, universitetskanslern, vetenskapsakademien och nationalkommittén
för kemi gör däremot väsentliga erinringar mot förslaget. Sålunda
avstyrker eller ifrågasätter ett flertal av nyss nämnda remissorgan
lämpligheten av det föreslagna forskningsrådet, samtidigt som den föreslagna
sammansättningen av rådet i flera uttalanden anses passande för
en ombildad styrelse. Universitetskanslern framhåller, att erfarenheten
visat att andra rådgivande organ av här ifrågasatt typ ofta arbetar med
låg effektivitet. Han föreslår att forskningsrådet icke inrättas utan att en
styrelse bildas, bestående av anstaltens chef, tillika ordförande, de tre avdelningscheferna,
chefen för kansliet, en representant för de militära myndigheterna,
den naturvetenskapliga forskningen vid universitet och högskolor
respektive forskningen vid privata industrier.

Flera remissmyndigheter har tillstyrkt förslaget att inrätta särskilda
organ för forskningsplanering m. m. Universitetskanslern framhåller
emellertid, att för hithörande arbetsuppgifter bör icke avses arbetsgrupper
med fixerad sammansättning. Arbetsgrupper bör bildas för varje
uppkommande behov. Vetenskapsakademien och nationalkommittén för
kemi riktar viss kritik mot förslaget i denna del och framhåller betydelsen
av att forskningsplaneringen handhaves av aktiva forskare.

I övrigt berör remissinstansernas uttalanden som regel löneställningsfrågor.

Försvarets forskningsanstalts yrkanden.

Försvarets forskningsanstalt (skr. 24/s och 2S/io 1953) hemställer, att anslaget
höjes med 1 285 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Personalförstärkningar in. m......................... 1 664 928 301 392

2. Arvoden ................................................... 4 000

3. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar m. m.

20 000

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ökning Minskning

Viss reducering med hänsyn till beräknad inpla -

cering i högstlönegrad .............................. 103 296

Avrundning .................................................760_

1 689 688 404 688

+ 1 285 000

M o t i v.

Forskningsanstalten erinrar om att anstalten 1949 i samarbete med försvarsgrensförvaltningarna
utarbetade en plan för verksamheten vid forskningsanstalten
i syfte att under budgetåren 1949/52 successivt utvidga
anstalten för att kunna genomföra de forskningsuppgifter, som från såväl
försvarsgrensförvaltningarnas som forskningsanstaltens sida bedömdes
som mest angelägna. Statsmakterna har emellertid icke ansett sig kunna i
nämnvärd utsträckning öka medelsanvisningen till forskningsanstalten. På
grund härav har anstalten nödgats att under de senaste budgetåren nedskära
och begränsa forskningsverksamheten i förhållande till vad som
planerats i förutnämnda treårsprogram. Anstalten har också, till en del
beroende på svårigheter att med den nuvarande bristen på tjänster i högre
lönegrader förvärva tillräckligt många högkvalificerade forskare, tvingats
att frånsäga sig forskningsuppgifter, vilka såväl anstalten som försvarsgrensförvaltningarna
ansett vara utomordentligt viktiga för vårt försvar.

Den av statsmakterna hittills tillämpade restriktiva politiken i fråga om
inrättande av högre forskarbefattningar i förening med de militära myndigheternas
allt större behov av att få de mest angelägna forskningsuppgifterna
lösta genom ekonomiska bidrag till anstalten har resulterat i en
icke önskvärd förskjutning av proportionen mellan antalet ledande forskarbefattningar
och tjänster för forskare med kvalificerad utbildning å ena
sidan och forskningspersonal med lägre utbildning å andra sidan.

Forskningsanstalten framlägger nu åter sin långtidsplan för anstaltens
verksamhet. Då det emellertid icke är praktiskt möjligt att redan under
nästkommande budgetår få organisationen genomförd i full utsträckning,
har styrelsen ansett sig böra begränsa medelsäskandena för budgetåret
1954/55 så, att den önskvärda utbyggnaden genomföres under två på varandra
följande budgetår. Med hänsyn till nödvändigheten av att i tid kunna
vidtaga erforderliga förberedelser är det emellertid angeläget, att statsmakterna
snarast i princip beslutar om utvidgningen av forskningsanstaltens
verksamhet i hela den utsträckning som föreslagits.

De sammanlagda kostnaderna vid fullt utbyggd organisation i enlighet
med den föreslagna långtidsplanen och utredningsmannens i det föregående
anmälda förslag beräknas till 21 495 000 kronor. Av skäl som i det
föregående anförts anser sig styrelsen böra begränsa medelsbehovet för
budgetåret 1954/55 till 17 885 000 kronor.

Beträffande de särskilda yrkandena under förevarande anslag är att
anföra i huvudsak följande.

Knngl. Maj:ts proposition nr 110.

149

1. Under denna punkt beräknar anstalten medel för genomförande av
dels utredningsmannens förslag, dels i huvudsak de förslag till förstärkning
och ändring av anstaltens personaluppsättning som tidigare framlagts
(prop. 1953: 110, s. 171).

2. Förslaget innebär en upprepning av äskandena för innevarande budgetår
(prop. 1953: 110, s. 172) om inrättande av tre ställföreträdarearvoden
om 2 000 kronor per år, avsedda för befattningshavare, som under
avdelningschefernas frånvaro representerar dessa.

På grundval av belastningen beräknar anstalten för arvoden i övrigt en
minskning av medelsbehovet med 2 000 kronor.

3. Befattningshavare i nytillkommande tjänster i högstlönegrader beräknas
bliva inplacerade i lägre lönegrader än den begärda högstlönegraden.
Med anledning härav räknar forskningsanstalten med en minskning
av det under punkten 1 beräknade medelsbehovet med angivet belopp.

I proposition förut denna dag angående organisationen av försvarets
centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning in. m. har jag anmält förslag
beträffande ett för försvaret gemensamt teletekniskt laboratorium vid
forskningsanstalten. Forskningsanstalten har framlagt förslag (skr. 14/i2
1953) till personaluppsättning för laboratoriet. Anstalten beräknar härför
erforderliga medel under förevarande anslag till 68 000 kronor för nästa
budgetår. Ifrågavarande belopp har icke beaktats vid beräkningarna i det
föregående.

Departementschefen.

Beträffande den av utredningsmannen föreslagna organisationen av
forskningsanstaltens ledning har delade meningar gjort sig gällande
under ärendets remissbehandling. Sålunda har starka betänkligheter
framförts mot inrättande av ett forskningsråd. Jag vill särskilt erinra
om universitetskanslerns uttalande att erfarenheterna av andra, rent
rådgivande organ visat, att sådana organ ofta arbetar med låg effektivitet.
Den föreslagna organisationen med ett forskningsråd vid sidan av det
beslutande organet synes för övrigt väl tung, låt vara att anstaltschefen
redan som ledamot av forskningsrådet skulle taga ställning till där förekommande
frågor och att styrelsen skulle befrias från allt utrednings- och
planeringsarbete.

Emellertid torde ett ledande organ, bestående av representanter för såväl
den civila forskningen inom anstaltens verksamhetsområden som de
militära myndigheterna, icke kunna undvaras. Forskningsanstaltens ledning
bör därför anförtros åt en styrelse representerande dessa intressen.
Styrelsen bör emellertid befrias från flertalet administrativa ärenden varigenom
den väsentligaste olägenheten med den nuvarande organisationen
avlägsnas. Det torde icke vara erforderligt att tillskapa ett särskilt råd -

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

givande organ. Antalet styrelseledamöter synes kunna begränsas till sju,
nämligen anstaltens chef, tre civila och tre militära ledamöter. Till civila
ledamöter bör utses personer med allsidig kännedom om den naturvetenskapliga
och tekniska forskningen inom landet. Såväl forskningen vid
universitet och högskolor som inom industrien bör vara representerad. Ordföranden
i styrelsen bör äga kännedom om och ha god kontakt med anstaltens
speciella problem. Därför synes det lämpligast, att anstaltens chef
tillika är ordförande i styrelsen. Det torde icke vara erforderligt att utse
suppleanter för styrelseledamöterna.

Endast viktigare frågor såsom väsentliga forskningsfrågor och frågor
rörande medelsäskanden bör i plenum avgöras av styrelsen. Avdelningscheferna
och chefen för kansliet bör vara föredragande var och en inom
sitt område samt närvara vid styrelsens sammanträden. Vederbörande bör
därvid äga rätt att till protokollet låta anteckna sin mening. Sådana styrelseärenden,
som icke är pleniärenden, bör avgöras av anstaltens chef
ensam efter föredragning av avdelningschef eller chefen för kansliet. Det
bör få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare bestämma om verksamheten
inom anstalten och dess styrelse.

I nu gällande provisoriska instruktion för forskningsanstalten stadgas
skyldighet för anstalten att till närmare undersökning upptaga av överbefälhavaren
eller försvarsgrenschef angiven forskningsuppgift, varjämte
regleras förfarandet, när anstalten finner hinder härför föreligga. Dessa
bestämmelser förutsättes få fortsatt giltighet.

Vad därefter angår det av utredningsmannen föreslagna organet för
forskningsplaner in g, så anser jag det erforderligt att vissa tjänster
inrättas för ifrågavarande arbetsuppgifter. Frågan om denna planeringsverksamhet
bör ske inom ett centralt organ under styrelsen eller om den
bör förläggas till de olika avdelningarna inom anstalten bör emellertid
prövas ytterligare. Jag anser det icke erforderligt med någon särskild
chefsbefattning på detta område och anser icke heller skäl föreligga att
placera de civila befattningshavarna i olika lönegrader. Jag förordar därför,
att för ändamålet inrättas tre tjänster för laborator i högst Cp eller
Cr 10. Tre av de vid anstalten placerade militärassistenterna bör ävenledes
knytas till verksamheten. Jag räknar slutligen med en tjänst för
kanslibiträde i Ce 11.

Utredningsmannen föreslår vidare att en utrednings- och planeringsgrupp
inrättas för var och en av anstaltens tre avdelningar. Jag
anser i likhet med utredningsmannen, att avdelningscheferna bör avlastas
en del arbetsuppgifter. Jag kan dock icke tillstyrka utredningsmannens
förslag till personalförstärkning. Jag förordar att för ändamålet inrättas
tre tjänster för laborator i högst Cp eller Cr 10.

Beträffande kansliet har utredningsmannen föreslagit en betydande

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

151

personalförstärkning. I anslutning till utlåtande av statens lönenämnd, som
företagit studiebesök vid anstalten, föreslår jag — i avvaktan på erfarenheter
från verksamheten efter de grunder som jag förordat — att tjänster
för en kamrerare i Ce 23 samt ett kanslibiträde i Ce 11 tillkommer.

Utredningsmannens förslag om utbyte av tjänsten för överdirektör mot
en tjänst för generaldirektör samt om högre löneställning för avdelningscheferna
kan jag icke tillstyrka.

Under en följd av år har forskningsanstalten framlagt förslag om en
väsentlig utbyggnad av organisationen i övrigt vid anstaltens tre avdelningar.
Förslagen har grundats på en treårsplan, som anstalten gjort upp i
samråd med försvarsgrensförvaltningarna. Förslagen har hittills endast i
begränsad omfattning kunnat genomföras.

Anstalten föreslår nu att den angivna treårsplanen lägges till grund för
förslag till årets riksdag. Utbyggnaden skall äga rum under två år.

Jag vill erinra om vad jag vid anmälan av propositionen 1953: 110 (s.
175) anförde angående betydelsen av att forskningen ges tillräckligt utrymme
inom den totala försvarsbudgetens ram. En viss utbyggnad av
organisationen för att tillgodose de mest angelägna behoven bör komma
till stånd. På grundval av anstaltens förslag förordar jag således att
för nästa budgetår tjänster inrättas för två laboratoriechefer eller
laboratorer i högst Ce 33, fyra laboratorer eller förste forskningsingenjörer
i högst Ce 31, en laborator eller forskningsläkare i högst Ce 31 samt två
förste forskningsingenjörer eller forskningsingenjörer i högst Ce 29.

Jag kan icke förorda att särskilda arvoden beräknas för ställföreträdare
åt anstaltens avdelningschefer.

Under anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, beräknas f. n. arvode å sammanlagt 5 000 kronor för styrelsens
ordförande. Med den av mig föreslagna organisationen torde anslagsposten
kunna minskas med nämnda belopp.

Tidigare denna dag har jag anmält förslag rörande ett för försvaret
gemensamt teletekniskt laboratorium vid forskningsanstalten. För
detta laboratorium med däri ingående telestandardsektion föreslår jag att
tjänster inrättas för en laboratoriechef i högst Cp eller Cr 10, en byrådirektör
i Ce 31, en biträdande ingenjör i Ce 19 samt ett biträde för skriv- och
kontorsgöromål enligt bestämmelserna om reglerad befordringsgång. Jag
räknar med att avlöningskostnaderna för ifrågavarande tjänster skall bestridas
från förevarande anslag.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1954/55 till 2 967 000 kronor enligt
följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 117 600
kronor för en laboratoriechef och sex laboratorer i högst Cp eller Cr 10
(255 000 + 117 600 =) 372 600 kronor.

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, minskas med 5 000 kronor till (11 700 — 5 000 =) 6 700
kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 28 872 kronor för två laboratoriechefer eller laboratorer i högst Ce 33,
med 66 120 kronor för fyra laboratorer eller förste forskningsingenjörer
samt en laborator eller forskningsläkare i högst Ce 31, med 14 436 kronor
för en byrådirektör i Ce 31, med 23 976 kronor för två förste forskningsingenjörer
eller forskningsingenjörer i högst Ce 29, med 9 684 kronor
för en kamrerare i Ce 23, med 7 776 kronor för en biträdande ingenjör
i Ce 19, med 11 112 kronor för två kanslibiträden i Ce 11, med 4 728 kronor
för ett biträde för skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång
samt med 13 000 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. Posten ökas
således med (28 872 + 66 120 + 14 436 + 23 976 + 9 684 + 7 776 + 11 112 +
4 728 + 13 000 =) omkring 180 000 kronor till (1 388000 + 180 000 =)
1 568 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 164400 kronor till (855 300 +
164 400 =) 1 019 700 kronor.

Anslagsökningen utgör 457 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) besluta, att försvarets forskningsanstalt skall fr. o. m.
budgetåret 1954/55 omorganiseras efter i huvudsak de riktlinjer,
som av mig i det föregående angivits;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för försvarets forskningsanstalt, som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;

c) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1954/55:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 372 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 6 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 568 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 019 700

Summa kronor 2 967 000

d) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 2 967 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

153

[14] Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1952/53 .............................. 350 000 504 626

1953/54 (statsliggaren s. 265) 400 000

1954/55 (förslag) ............... 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 129) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret 1954/55 beräkna ett
förslagsanslag av 500 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget höjes med 335 000

kronor.

ökning

1. Sjukvård ........................................................................ 5 000

2. Reseersättningar ............................................................... 30 000

3. Expenser ........................................................................ 115 000

4. Verkskyddsutrustning ...................................................... 185 000

335 000

Motiv.

1. Anslagsposten till sjukvård (nu 40 000 kronor) anses böra höjas med
5 000 kronor med hänsyn till belastningen under budgetåret 1952/53 (i runt
tal 42 000 kronor) samt till föreslagen utökning av anstaltens organisation.

2. Anstalten förutsätter att resekostnader för personal, som avlönas från
anslaget till viss forskningsverksamhet, alltjämt får bestridas från samma
anslag. Den föreslagna utökningen av anstaltens organisation beräknas
medföra ett ytterligare behov av medel för resekostnader av 30 000 kronor
(nu 40 000 kronor).

3. Nettoutgifterna för bränsle, vatten och elektrisk ström under budgetåret
1952/53 uppgick till cirka 230 000 kronor. Den höga belastningen beror
bl. a. på att fakturor å elektrisk ström avseende tidigare budgetår i
osedvanligt stor utsträckning belastat anslaget för budgetåret 1952/53.
Även bortsett härifrån anses posten för ifrågavarande ändamål otillräcklig
(nu 120 000 kronor) och föreslås höjd med 10 000 kronor.

Den förutsatta utökningen av anstaltens organisation beräknas under
budgetåret 1954/55 komma att medföra ett stegrat behov av skrivmaterialier,
papper, möbler och kontorsmaskiner liksom ökade kostnader för
telefonabonnemang m. in. ökningen beräknas till 105 000 kronor.

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

4. Beloppet utgör den beräknade kostnaden för verkskyddsmateriel för
forskningsanstalten, huvudsakligen avseende brandskyddsmateriel.

Som anförts under forskningsanstaltens avlöningsanslag har tidigare
denna dag anmälts förslag rörande ett för försvaret gemensamt teletekniskt
laboratorium vid forskningsanstalten. Forskningsanstalten har för
nästa budgetår beräknat laboratoriets omkostnader till 7 000 kronor att bestridas
från förevarande anslag. Ifrågavarande kostnader har icke beaktats
i anstaltens ordinarie medelsäskanden.

Departementschefen.

Vid anmälan av forskningsanstaltens avlöningsanslag har jag föreslagit
en viss utökning av anstaltens organisation, däri inberäknat försvarets
teletekniska laboratorium. I anledning härav samt med hänsyn till anslagsbelastningen
under budgetåret 1952/53 förordar jag, att anslaget höjes
med 100 000 kronor.

Jag beräknar icke medel för verkskyddsutrustning under förevarande
anslag.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Ivungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret
1954/55 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

[15] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet.

Anslag Nettoutgift Behållning

1952/53 .............................. 1 7 100 000 7 704 437 —

1953/54 (statsliggaren s. 265) 8 090 000

1954/55 (förslag) ............... 10 000 000

1 Därutöver 600 000 kronor anvisade på tilläggsstat II och 614 000 kronor överförda
från anslag under tolfte huvudtiteln.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 129) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1954/55
beräkna ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, efter samråd med bland andra
överbefälhavaren, att anslaget höjes med 4 425 000 kronor. Av det äskade
beloppet, 12 515 000 kronor, avses 1 140 000 kronor för utveckling och försökstillverkning
av elektronrör m. m. Dessutom hemställer anstalten liksom
för innevarande budgetår om bemyndigande att utlägga beställningar
på materiel för forskningsändamål intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver
anvisade anslagsmedel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

155

Motiv.

Därest forskningsverksamheten vid anstalten finge bedrivas i enlighet
med en under år 1949 av anstalten i samråd med försvarsgrensförvaltningarna
utarbetad plan för verksamheten under de närmast påföljande
åren, skulle medelsbehovet under anslaget uppgå till 15 730 000 kronor. Av
skäl som anförts under forskningsanstaltens avlöningsanslag har emellertid
anstalten icke ansett sig böra hemställa om hela nämnda belopp utan
föreslår att anslaget för nästa budgetår uppföres med 12 515 000 kronor.

Som anförts under forskningsanstaltens avlöningsanslag har tidigare
denna dag anmälts förslag rörande ett för försvaret gemensamt teletekniskt
laboratorium vid forskningsanstalten. Anstalten bär för nästa budgetår
föreslagit, att 130 000 kronor anvisas för detta laboratorium under ett särskilt
anslag, benämnt Försvarets forskningsanstalt: Försvarets teletekniska
laboratorium. Av beloppet belöper 70 000 kronor på löner och arvoden,
40 000 kronor på anskaffning och underhåll av instrument, maskiner in. m.
samt 20 000 kronor på materialer och andra omkostnader.

Departementschefen.

Jag finner det angeläget att forskningsverksamheten på försvarets område
intensifieras. Med hänsyn härtill och med beaktande av den utbyggnad
av forskningsanstaltens personalresurser som jag i det föregående förordat
bör medelsanvisningen under förevarande anslag ökas. Jag föreslår
att anslaget höjes med 1 910 000 kronor till 10 000 000 kronor. Jag förutsätter,
att erforderliga kostnader för utveckling och tillverkning inom landet
av elektronrör och andra teletekniska detaljer skall bestridas från förevarande
anslag, i den män icke andra medel står till förfogande för detta
ändamål. Liksom för innevarande budgetår bör utverkas riksdagens bemyndigande
att medgiva anstalten att utlägga materielbeställningar intill
ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade medel.

Forskningsanstaltens förslag om att anvisa medel under ett särskilt anslag
för försvarets teletekniska laboratorium kan jag icke tillstyrka. Vid
anmälan av forskningsanstaltens avlöningsanslag har jag föreslagit att
vissa tjänster inrättas för laboratoriet. Härigenom uppkommande lönekostnader
skall bestridas från anstaltens avlöningsanslag. Jag räknar med att
uppkommande kostnader för anskaffning av materiel för laboratoriet skall
bestridas från förevarande anslag.

Under erinran om att anslagshöjningen uppgår till 1 910 000 kronor får
jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 10 000 000 kronor;

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar
av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet
må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.

[16] Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning.

	Anslag	Nettoutgift	Behållning
1952/53 ..............................	300 000	266 735	33 932
1953/54 (statsliggaren s. 265)	325 000
1954/55 (förslag) ...............	325 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 129) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret
1954/55 beräkna ett reservationsanslag av 325 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt hemställer, att anslaget uppföres med
840 000 kronor för utrustning av nytillkommande lokaler ävensom för engångsanskaffning
av instrument och verkstadsutrustning i anledning av
föreslagen utökning av anstaltens organisation.

Som anförts under forskningsanstaltens avlöningsanslag har tidigare
denna dag anmälts förslag rörande ett för försvaret gemensamt teletekniskt
laboratorium vid forskningsanstalten. Anstalten har för nästa budgetår
räknat med att belastningen under förevarande anslag i anledning av verksamheten
vid laboratoriet kommer att stiga med 75 000 kronor. Ifrågavarande
utgiftsökning har icke beaktats i anstaltens ordinarie medelsäskanden.

Departementschefen.

Jag kan icke tillstyrka att anslaget höjes. Jag räknar med att det inom
ramen för ett oförändrat anslagsbelopp skall bliva möjligt täcka uppkommande
kostnader för engångsanskaffning av utrustning för det teletekniska
laboratoriet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av
viss utrustning för budgetåret 1954/55 anvisa ett reservationsanslag
av 325 000 kronor.

Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens
fjärde huvudtitel, om vilka slutliga äskanden framlagts i den i
annat sammanhang anmälda propositionen angående stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1954/55 samt i proposition denna dag angående
organisationen av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning
m. m.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 110.

157

I sistnämnda proposition upptages på grund av föreslagna organisationsändringar
andra anslagsbenämningar för krigsmaterielverkets och
arméförvaltningens anslag, än som angivits i statsverkspropositionen. Sålunda
motsvaras krigsmaterielverkets avlönings- och omkostnadsanslag i
den föreslagna organisationen av anslagen Krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation:
Avlöningar respektive Krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation:
Omkostnader. Övriga i statsverkspropositionen under krigsmaterielverket
upptagna anslag har överförts till det föreslagna ämbetsverket
armétygförvaltningen. På grund av föreslagen uppdelning av arméförvaltningen
i två ämbetsverk, armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen,
har särskilda anslag för avlöningar och omkostnader upptagits
för vartdera av sistnämnda ämbetsverk. I statsverkspropositionen
motsvaras dessa anslag av anslagen Arméförvaltningen: Avlöningar respektive
Arméförvaltningen: Omkostnader. Slutligen har föreslagits, att medel
anvisas under två anslag benämnda Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar
respektive Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader. Anslagen
eller motsvarighet därtill har icke upptagits i statsverkspropositionen.

Anslag Försvarets civilförvaltning: Avlöningar .........	I statsverks-propositionen upptaget belopp 3 540 000	Slutligt äskat belopp 3 575 000
Försvarets civilförvaltning: Omkostnader ......	500 000	500 000
Krigsmaterielverket: Avlöningar ..................	3 620 000	—
Krigsmaterielverket: Omkostnader ...............	445 000	—
Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m....................................................	2 400 000	_
Krigsmaterielverket: Årskostnader för industri-ell krigsberedskap .................................	600 000	--
Krigsmaterielverket: Engångskostnader för in-dustriell krigsberedskap ........................	4 000 000	—
Krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation: Avlöningar ..........................................	_	3 130 000
Krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation: Omkostnader .......................................	_	300 000
Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar ......	2 057 000	2 112 000
Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader ......	295 000	295 000
Arméförvaltningen: Avlöningar ..................	2 045 000	—
Arméförvaltningen: Omkostnader ...............	680 000	—
Armétygförvaltningen: Avlöningar ...............	—	9 370 000
Armétvgförvaltningen: Omkostnader ............	—	650 000

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslag

Armétygförvaltningen: Förrådsorganisationen

m. m....................................................

Armétygförvaltningen: Årskostnader för industriell
krigsberedskap ..............................

Armétygförvaltningen: Engångskostnader för

industriell krigsberedskap ........................

Arméintendenturförvaltningen: Avlöningar ...
Arméintendenturförvaltningen: Omkostnader...

Marinförvaltningen: Avlöningar ..................

Marinförvaltningen: Omkostnader ...............

Flygförvaltningen: Avlöningar .....................

Flygförvaltningen: Omkostnader ..................

Försvarets förvaltningsdirektion: Avlöningar...
Försvarets förvaltningsdirektion: Omkostnader
Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. ...
Armén: Avlöningar till personal å reservstat...
Armén: Ersättning till försvarets fastighets fond:

Arméns delfond ...........................

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
Marinen: Avlöningar till personal å reservstat
Marinen: Ersättning till försvarets fastighets fond:

Marinens delfond ...........................

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat
......................................................

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastig hetsfond:

Flygvapnets delfond ..................

Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar ......

Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader ...
Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
..........................................

Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaff ning

av viss utrustning ...........................

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars
delfond ....................................

Summa

I statsverks-propositionen upptaget belopp	Slutligt äskat belopp\| É
—	2 400 000
—	600 000
—	4 000 000
—	1 295 000
■—	200 000
890 000	6 640 000
600 000	600 000
1 120 000	10 750 000
750 000	800 000
•—	135 000
■—	20 000
180 000 000	180 500 000
2 000 000	1 950 000
33 700 000	33 701 000
71 500 000	70 500 000
100 000	100 000
10 500 000	10 501 000
77 000 000	77 000 000
31 000	31 000
18 000 000	18 004 000
3 ooo ooe	2 967 000
500 000	500 000
10 000 000	10 000 000
325 000	325 000
15 500 000	15 502 000
445 698 000	468 953 000

23 255 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

159

Kostnaderna under de i sammanställningen upptagna anslagen beräknas
komma att stiga med 23 255 000 kronor i förhållande till de i statsverkspropositionen
beräknade beloppen. Ifrågavarande kostnadsökning betingas
av att lönekostnaderna för viss personal vid försvarsförvaltningarna från
och med nästa budgetår skall belasta avlöningsanslag i stället för sakanslag.
I en promemoria till riksdagens vederbörande utskott har anmälts
att vissa av de sakanslag, som f. n. är föremål för riksdagens prövning, av
angivet skäl kan minskas med ett belopp av i runt tal 23 300 000 kronor.
Av samma skäl kommer dessutom 500 000 kronor att innehållas av anslaget
Vissa flygfältsarbeten in. in. på kapitalbudgeten för budgetåret
1954/55.

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 211) skulle fjärde huvudtitelns
slutsumma för budgetåret 1954/55 vid bifall till vad däri föreslagits
uppgå till 2 019 221 100 kronor. Med hänsyn till vad i det föregående anförts
kommer slutsumman att minskas med (23 300 000 — 23 255 000 =)
45 000 kronor till 2 019 176 100 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Brita Wassén.

160

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

1. Försvarets regionala och lokala fastighetsförvaltning ........................ 2

Departementschefen .................................................................. 20

2. Försvarets reservstater .................................................................. 26

Departementschefen .................................................................. 30

3. Marinledningens organisation ......................................................... 32

Departementschefen .................................................................. 35

4. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret ....................................... 37

5. Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar .......................................... 40

6. Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader ....................................... 44

7. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl..................................... 45

Departementschefen .................................................................. 85

8. Armén: Avlöningar till personal å reservstat .................................... 95

9. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.................................. 95

Departementschefen .................................................................. 118

10. Marinen: Avlöningar till personal å reservstat ................................. 123

11. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................ 124

Departementschefen .................................................................. 138

12. Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat ........................... 142

13. Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar .......................................... 142

14. Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader ....................................... 153

15. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet .................. 154

16. Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning ... 156

Sthlm 1954. K. L. Beckmans Boktr. les 51