Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Proposition 1969:110

Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa organisations-
och anslagsfrågor rörande försvaret; given Stockholms
slott den 1A mars 1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av protokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram slutliga förslag beträffande vissa anslag rörande
försvaret som har tagits upp med beräknade belopp i prop. 1969: 1
(bil. 6). Vidare föreslås anslag för försök med gemensam datadrift och för
anskaffning av datamaskiner. Sammanlagt begärs 1 405 542 000 kr., varav
1 339 942 000 kr. på driftbudgeten och 65 600 000 kr. på kapitalbudgeten.

I propositionen läggs också fram förslag om militärsjukvårdens ledning
m. m. och inrättande av en försvarets delfond av statens datamaskinfond.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Kr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
14 mars 1969.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, SvenEric
Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,
Moberg, Bengtsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa organisationsoch
anslagsfrågor rörande försvaret och anför.

Militärsjukvårdens ledning

Tidigare utredningar m. m.

Ledningen för militär sjukvården har under efterkrigstiden behandlats
av flera utredningar. Redan 1944 års militärsjukvårdskommitté framhöll
behovet av en enhetlig sjukvårdsledning och lade fram bl. a. förslag om att
de tre försvarsgrensöverläkarna skulle ordnas in i försvarets sjukvårdsstyrelse
(SOU 1947: 5). Förslaget genomfördes emellertid inte, eftersom det
saknade en godtagbar gränsdragning mellan operativ verksamhet, förbandsproduktion
och förvaltningsverksamhet.

Även 1958 års försvarsledningskommitté pekade på oklarheter och brister
i fråga om ansvarsfördelningen inom sjukvårdsområdet och förordade
en förstärkning av försvarets sjukvårdsstyrelses befogenheter och resurser.
1960 års försvarsledningsutredning gav i sitt andra delbetänkande Totalförsvarets
högsta ledning (SOU 1961:66) klart uttryck för kravet på en
enhetlig ledning av hälso- och sjukvården inom krigsmakten och anförde
i detta sammanhang bl. a. följande (s. 99).

Ett särskilt centralt stabs- och förvaltningsorgan för ledning av de av
sjuk- och veterinärvårdens funktioner, som bör ledas enhetligt, synes böra
finnas inom krigsmakten. Denna myndighet bör enklast kunna bildas
genom omorganisation av försvarets sjukvårdsstyrelse. Denna omorganisation
torde bli relativt genomgripande och få följdverkningar även för försvarsgrensledningarna.
Försvarsgrensöverläkarnas och överfältveterinärens

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

framtida ställning och uppgifter bör därför omprövas. Av vikt synes vara
att det nyssnämnda ledningsorganet utrustas med befogenheter och resurser
för att effektivt och med erforderlig auktoritet kunna utöva avsedd ledningsverksamhet.

Vid remissbehandlingen av försvarsledningsutredningens betänkande
anslöt sig överbefälhavaren till utredningens synpunkter och förordade att
försvarets sjukvårdsstyrelse skulle utgöra ett centralt organ för ledning
av krigsmaktens medicinska (veterinärmedicinska) och därtill anknutna
tekniskt-ekonomiska funktioner. Också chefen för flygvapnet, försvarets
förvaltningsdirektion, veterinärstyrelsen, arméintendenturförvaltningen och
medicinalstyrelsen biträdde utredningens mening.

I mars 1962 tillsattes en utredning för översyn av försvar ssjukvårdens
ledning m. m. (ledamöter professorerna Arne Engström, ordförande, och
Curt Gyllenswärd, generaldirektören Bror Rexed, generalmajoren Birger
Hasselrot, rättschefen Stig Marcus, marinöverläkaren Lars Troell, flygöverläkaren
Uno Lundberg och fältläkaren Siegfried Urwitz). Utredningen,
som antog benämningen 1962 års försvarssjukvårdsutredning, avlämnade
i juni 1966 betänkandet Militär sjukvår den (SOU 1966:35).

Yttranden över betänkandet avgavs av överbefälhavaren, efter hörande av
försvarsgrenscheferna, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse,
efter hörande av militärapoteket, försvarets intendenturverk, försvarets
förvaltningsdirektion, militärpsykologiska institutet, civilförsvarsstyrelsen,
medicinalstyrelsen, efter hörande av dess sjukvårdsberedskapsnämnd,
statens institut för folkhälsan, veterinär styrelsen, statens institut
för högre utbildning av sjuksköterskor, universitetskanslersämbetet, efter
börande av de medicinska och odontologiska fakulteterna samt farmacevtiska
institutet, veterinärhögskolan, skolöverstyrelsen, överstyrelsen för
ekonomisk försvarsberedskap, statskontoret, länsstyrelserna i Stockholms,
Värmlands och Västerbottens län, Svenska landstingsförbundet, Svenska
stadsförbundet, 1964 års inskrivnings- och personalredovisningsutredning,
militära tjänstgöringsåldersutredningen, 1964 års civilbefälhavarutredning,
1966 års värnpliktskommitté, utredningen om landstingskommunernas beredskap,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO) efter hörande av Sveriges läkarförbund, Sveriges
veterinärförbund och Sveriges farmacevtförbund, Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO), Statstjänstemännens Riksförbund (SR) och Sveriges
förenade studentkårer.

Försvarssjukvårdsutredningen lade i sitt betänkande fram förslag rörande
militärsjukvårdens centrala och regionala ledning och om samordningen
mellan militära och civila ledningsorgan, m. m. Vidare behandlades
sj ukvårdsutbildningen av vissa värnpliktiga och fast anställda samt sjukvårdsutbildningens
organisation. Förslag lades också fram om en för försvaret
gemensam personalkår — försvarets medicinalkår. Slutligen före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

slog utredningen vissa åtgärder för att samordna anskaffningen av sjukvårdsmateriel
inom totalförsvaret.

De remissinstanser, bland dem överbefälhavaren, medicinalstyrelsen, försvarets
sjukvårdsstyrelse, försvarets civilförvaltning, statskontoret, karolinska
institutet, TCO och Sveriges läkarförbund, som uttalade sig om utredningens
förslag som helhet, framhöll med ett undantag — Svenska landstingsförbundet
— att förslagen i huvudsak skapade enhetliga och klara
ansvars- och befogenlietsområden och därigenom var väl ägnade att läggas
till grund för en omorganisation av militär sjukvårdens ledning m. in. Militära
tjänstgöringsåldersutredningen ansåg det nödvändigt att kostnadsfrågan
blev närmare belyst innan betänkandet lades till grund för konkreta
åtgärder. Liknande synpunkter fördes fram av vissa andra remissinstanser.
Universitetskanslersämbetet betonade att utbyggnaden av militärläkarorganisationen
inte borde ske i snabbare takt än resurserna medger.

Försvarssjukvårdsutredningens förslag medförde att instruktionerna för
försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarsgrenscheferna ändrades den 1 juli
1967. Ändringarna innebär att sjukvårdsstyrelsen har fått fullt ansvar för
ledningen av krigsmaktens hälso- och sjukvård. Försvarsgrenschefernas
uppgifter har samtidigt minskats i motsvarande grad i fråga om den medicinska
verksamheten. I övrigt har utredningens förslag ännu inte föranlett
någon åtgärd, bl. a. i avvaktan på att frågan om förvaltningen av sjukvårdsmaterielen
skulle få sin lösning i samband med översynen av krigsmaktens
tygmaterielförvaltning i central instans.

Försvarets materielförvaltningsutredning föreslog i betänkandet Försvarets
materielverk (Stencil Fö 1967:13), att försvarets sjukvårdsstyrelses
uppgifter rörande förvaltningen av sjukvårdsmateriel i etapper skall föras
över till försvarets materielverk. Utredningen antydde därvid att ställning
samtidigt måste tas till de organisatoriska konsekvenserna för sjukvårdsstyrelsen
i övriga delar. Vid anmälan av prop. 1968: 107 angående organisation
m. m. av försvarets materielförvaltning i central instans m. m. uttalade
jag att frågan om sjukvårdsstyrelsens materielbyrå skall inordnas
i materielverket borde bli föremål för ytterligare överväganden liksom
frågan om militär sjukvår dens ledning i central instans. Sedermera har
Kungl. Maj :t uppdragit åt de sakkunniga som har till uppgift att utreda
organisationen av anskaffningsverksamheten och därmed sammanhängande
funktioner m. m. inom försvarets materielverk -— försvarets materielanskaffningsutredning
— att överväga materielanskaffningsfunktionen också
vid försvarets sjukvårdsstyrelse.

I november 1968 har överbefälhavaren lämnat förslag beträffande militärsjukvårdens
centrala och högre regionala ledning samt om en för försvaret
gemensam medicinalkår. Överbefälhavaren har därvid utgått från
att uppdraget till försvarets materielanskaffningsutredning inte får hindra
att försvarets sjukvårdsstyrelse nu organiseras om. Övriga förslag av för»

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

svarssjukvårdsutredningen har överbefälhavaren inte tagit upp i detta
sammanhang. Vissa av dem prövas f. n. av 1966 års värnpliktskommitté.
Andra är av sådan art att överbefälhavaren inte har ansett det lämpligt
eller möjligt att nu aktualisera dem. Utredningens förslag rörande de lägre
regionala staberna —- örlogsbaser och kustartilleriförsvar m. m. — kommer
enligt överbefälhavaren att behandlas i berörda myndigheters anslagsframställningar
för budgetåret 1970/71.

Yttranden över överbefälhavarens förslag har avgetts av försvarets rationaliseringsinstitut,
socialstyrelsen, veterinärstyrelsen, 1966 års värnpliktskommitté,
TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S), SR, SACO och
LO.

Vidare har försvarets sjukvårdsstyrelse i sina anslagsframställningar för
budgetåret 1969/70 lagt fram vissa förslag rörande militärsjukvårdens
centrala ledning.

Nuvarande ordning

Beträffande militärsjukvårdens centrala ledning gäller
i huvudsak följande. Överbefälhavaren leder den operativa verksamheten
och det operativa krigsförberedelsearbetet. Försvarsgrenscheferna har operativt
ansvar bara i den mån överbefälhavaren har utnyttjat sin rätt att
delegera ansvar enligt den s. k. huvudstabsprincipen eller har uppdragit
åt försvarsgrenschef att inspektera det operativa krigsförberedelsearbete
som utförs på regional nivå. Överbefälhavarens ledningsverksamhet utövas
genom försvarsstaben. Någon medicinsk expertis för uppgifter inom militärsjukvårdens
område ingår inte i staben.

Försvarsgrenscheferna har det huvudsakliga ledningsansvaret för den
förbandsproducerande verksamheten. Försvarsgrenschefs ansvar i detta
hänseende innebär bl. a. att han leder och kontrollerar utbildningen av fast
anställd och värnpliktig medicinalper sonal samt av värnpliktiga sjukvårdare
m. fl. Han kan vidare meddela försvarets sjukvårdsstyrelse m. fl. de anvisningar
som behövs för att tillgodose den förbandsproducerande verksamheten
inom militärsj ukvårdens område. Försvarsgrenschef en inspekterar
sjukvårdsförbandens krigsduglighet m. m. och svarar för att läroböcker
och annan fackmässig undervisningsmateriel för hälso- och sjukvårdsutbildningen
tas fram. Han har vidare att lämna militärmedicinskt underlag
för säkerhetsföreskrifter, reglementen och instruktioner. Han handlägger
också ärenden om sjukvårdsorganisation, sjukvårdsutrustning och
sjukvårdstaktik samt ärenden som rör hälso- och sjukvården vid mobilisering.
Försvarsgrenschef en kommenderar fast anställd och värnpliktig
medicinalpersonal till kurser m. m. samt registrerar och fördelar sådan
personal för krigsplacering och inkallelse till tjänstgöring.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Vid försvarsgrensstaberna handläggs vidare en del uppgifter inom militärsjukvårdens
område som ligger vid sidan av den förbandsproducerande
verksamheten. Försvarsgrenscheferna ansvarar sålunda för att förbandssjukvårdens
och inskrivningsväsendets behov av värnpliktiga läkare tillgodoses.
Försvarsgrenscheferna har också den omedelbara ledningen av viss
militärmedicinsk forskning. Marinens undersökningscentral i Karlskrona
och flygvapnets medicinska undersökningscentral, som är avsedda för kvalificerade
naval- och flygmedicinska undersökningar, leds från marin- resp.
flygstaben. Vidare åvilar det dessa staber att ta fram erforderligt medicinskt
underlag för antagning m. m. av submarin och flygande personal och att i
central instans bedöma denna personal. Till arméstaben är slutligen ledningen
av djurhälsovården och djursjukvården inom krigsmakten knuten.

För nämnda uppgifter finns vid varje försvarsgrensstab en försvarsgrensöverläkare
med underställd personal. I arméstaben ingår för den veterinärmedicinska
verksamheten dessutom en överfältveterinär med vissa underlydande
tjänstemän. Personalen vid arméstaben omfattar utom arméöverläkaren
och överfältveterinären 19 tjänstemän. Marinöverläkaren har till sitt
förfogande åtta tjänstemän och flygöverläkaren sju.

Den centrala förvaltningen av veterinärmateriel handhas av försvarets
materielverk, som också är ansvarigt för krigsmaktens häst- och hundhållning.
För dessa uppgifter finns vid materielverket en veterinär, en pensionsavgången
officer och två biträden inom intendenturmaterielförvaltningens
förrådsbyrå.

Den centrala sjukvårdsförvaltningen i övrigt, dvs. främst förvaltningen av
sjukvårdsmateriel, handhas av försvarets sjukvårdsstyrelse som är en av
krigsmaktens centrala förvaltningsmyndigheter. Sjukvårdsstyrelsen leder
också hälso- och sjukvården för krigsmakten i dess helhet. Det åligger styrelsen
särskilt att ha tillsyn över den medicinska verksamheten vid krigsmaktens
förband och utbildningsanstalter samt vid försvarsgrenarnas undersökningscentraler
och att leda utbildningen av förbands- och tjänsteläkare.
Styrelsen leder vidare den hygieniska livsmedelskontrollen inom
krigsmakten och bär i övrigt vissa samordningsuppgifter in. m. i fråga om
den militärmedicinska forskningen (prop. 1963: 74, SU 86, rskr 213). Styrelsen
har också utrustats med den anvisningsrätt gentemot försvarsgrenscheferna
som behövs för att tillgodose hälso- och sjukvården. Försvarsgrensöverläkarna
har ålagts att biträda inom styrelsen.

Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare. Styrelsen är
f. n. indelad i följande enheter, som lyder direkt under generalläkaren,
nämligen planeringsgruppen med en byråöverläkare som chef, hälsovårdsbyrån
med en förste byråläkare som chef, sjukvårdsbyrån med en förste
byråläkare som chef, materielbvrån med en byråchef som chef samt administrativa
sektionen med en avdelningsdirektör som chef. Styrelsen är
också chefsmyndighet för militärapoteket och militärmedicinska undersök -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

ningscentralen. Direkt under generalläkaren lyder slutligen en försvarsövertandläkare
och en regementsofficer.

I planeringsgruppen ingår åtta tjänstemän. Hälsovårdsbyrån, sjukvårdsbyrån
och materielbyrån utgörs av nio, fem resp. 34 tjänstemän. På den
administrativa sektionen är 21 tjänstemän anställda. Sammanlagt finns 82
tjänster inrättade vid försvarets sjukvårdsstyrelse. Av dessa avlönas två
från annat anslag än styrelsens förvaltningskostnadsanslag.

Den omorganisation av krigsmaktens regionala ledning
som genomfördes den 1 oktober 1966 (prop. 1964: 109, SU 27, rskr 217 och
prop. 1966: 110, SU 99, rskr 248) omfattade inte sjukvårdsförvaltningen och
ledningen av hälso- och sjukvården. 1960 års försvarsledningsutredning föreslog
i det betänkande som låg till grund för 1964 års riksdagsbeslut (SOU
1963:65) att organisatoriska och personella resurser snarast borde skapas
för att militärbefälhavarna i full utsträckning skulle kunna utöva ledningen
av sjukvårdsförvaltningen vid underställda förband. Förslaget tillstyrktes
av remissinstanserna. I avvaktan på ställningstagande till försvarssjukvårdsutredningens
förslag har dock militärbefälhavarnas uppgifter i fråga om
sjukvårdsförvaltningen begränsats. De lokala förvaltningsmyndigheterna
lyder t. v. direkt under försvarets sjukvårdsstyrelse. Vissa förberedelser för
en reform har emellertid vidtagits. 1966 års riksdag (prop. 1966: 110, SU 97,
rskr 217) har sålunda beslutat att tjänster skall inrättas för sjukvårdsförvaltare
vid de tre största militärområdesstaberna.

Hälso- och sjukvårdsenheten vid militärområdesstaberna och staben för
Gotlands militärkommando ingår f. n. i resp. stabs underhållssektion. Nuvarande
organisation framgår av följande sammanställning.

		Militärområdesstab		Gotlands militär- kom- mando- stab	Summa
Tjänst m. m.	S	Ö	V	B	NN	ÖN
Fältläkare Ao 28...........	1	1	1	1	1	1		6
Fältläkare Ao 26...........	—	—	—	—	—	—	1	1
Fältveterinär Ao 28.........	—	—	—	—	1	1	—	2
Fältveterinär Ao 26.........	1	—	—	1	—	—	—	2
Stabsveterinär.............	—	1	1	—	—	—	—	2
Förste försvarstandläkare Ae 24...................	1	1	1	1	1	1	1	7
Förste hälsovårdsassistent Ae 19...................	1	2	1	1	1	1		7
Underofficer År 19..........	1	1	—	—	—	1	—	3
Summa	5	6	4	4	4	5	’ 2	30

De läkare, veterinärer och tandläkare som är placerade vid staberna är
anställda för deltidstjänstgöring.

Krigsmaktens fast anställda medicinalpersonal är
f. n. uppdelad på fyra personalkategorier — fältläkare, marinläkare, flyg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

läkare och fältveterinärer. Fältläkarna, marinläkarna och fältveterinärerna
bildar var sin personalkår. Chef för fältläkarkåren är arméöverläkaren, för
marinläkarkåren marinöverläkaren och för fältveterinärkåren överfältveterinären.
Flygläkarna lyder direkt under chefen för flygvapnet.

Överbefälhavarens förslag

Utgångspunkter och principiella överväganden

Överbefälhavaren har eftersträvat att de organisationsändringar som
han föreslår skall kunna genomföras inom ramen för i huvudsak oförändrade
kostnader. Ändringsförslagen grundas främst på 1962 års försvarssjukvår
ds utrednings förslag. Vissa modifieringar av utredningens förslag
har dock ansetts nödvändiga för att det uppställda målet beträffande kostnaderna
skall kunna nås. Beträffande den centrala ledningsorganisationen
har visst underlag hämtats från det förslag i ämnet som försvarets sjukvårdsstyrelse
har lagt fram i sina anslagsframställningar för budgetåret
1969/70.

Beträffande den centrala ledningsorganisationen har målet varit att ge
reellt innehåll åt de instruktionsändringar som genomfördes den 1 juli 1967.
Dessa undanröjde enligt överbefälhavaren bara till en mindre del nackdelarna
med den tidigare ledningsorganisationen. Anledningen härtill var
främst otillräckliga personalresurser vid försvarets sjukvårdsstyrelse, som
redan före instruktionsändringarna var i behov av viss förstärkning för att
tillfredsställande kunna lösa sina uppgifter. En skadlig brist på balans mellan
uppgifter och resurser inom de centrala ledningsorganen har också
uppstått genom att den minskning som skedde av försvarsgrenschefernas
uppgifter när styrelsen övertog ansvaret för förbandssjukvården m. m. inte
har lett till motsvarande personalminskningar vid försvarsgrensstaberna.
Mot denna bakgrund anser överbefälhavaren det nödvändigt att ompröva
försvarsgrensöverläkarinstitutionen och undersöka vilka ytterligare uppgifter
som kan föras över från försvarsgrenscheferna till andra myndigheter,
främst försvarets sjukvårdsstyrelse.

Beträffande den regionala ledningen framhåller överbefälhavaren att personalorganisationen
inte har anpassats till militärbefälhavarnas uppgifter.
Därigenom saknas en väsentlig förutsättning för den omorganisation av
förbandssjukvården som genomfördes den 1 juli 1966. Överbefälhavaren
finner därför att det är angeläget med en förstärkning av de medicinska
resurserna på regional nivå.

Överbefälhavaren anser vidare att frågan om att inrätta en försvarets
medicinalkår nu bör tas upp till prövning. De förslag han lägger fram rörande
militär sjukvår dens centrala ledning förutsätter nämligen att en
sådan kår inrättas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

Den centrala ledningen

Överbefälhavaren anser att den operativa ledningen som hittills
skall utövas av honom.

I likhet med vad som gäller inom andra områden bör ledningen av den
förbandsprodu c erande verksamheten enligt överbefälhavarens
uppfattning i princip åvila försvarsgrenscheferna. Vissa uppgifter
inom detta område är emellertid försvarsgrensoberoende och anses med fördel
kunna lösas av sjukvårdsstyrelsen eller chefen för den medicinalkår som
enligt överbefälhavarens förslag bör inrättas. Därvid förutsätts att dessa
myndigheter tillhandahåller försvarsgrenscheferna erforderligt underlag för
deras kvarvarande uppgifter inom sjukvården. Det medicinska underlaget
för utvecklingen av försvarsgrenarnas krigssjukvårdsorganisation och krigssjukvårdsutrustning
och för mobiliseringsplanläggningen bör enligt överbefälhavaren
kunna tas fram av försvarets sjukvårdsstyrelse i enlighet med
direktiv och anvisningar som lämnats av överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna.
Framtagandet av läroböcker m. m. för hälso- och sjukvårdsutbildningen
och sammanställning av det medicinska underlaget för utbildningsanvisningar,
reglementen och instruktioner bedöms vara en uppgift
för chefen för medicinalkåren, som förutsätts komma att lyda under överbefälhavaren
och därigenom kan åläggas dessa uppgifter. Personalkårchefen
bör vara ansvarig också för det medicinska innehållet i den kvalificerade
delen av den hälso- och sjukvårdsutbildning som bedrivs inom försvarsgrenarna,
främst i fråga om den värnpliktiga medicinalpersonalens fackutbildning.
Härav anses följa att chefen för medicinalkåren bör ha befogenhet
och skyldighet att inspektera denna utbildning. Han skall vidare vid behov
på begäran av försvarsgrenschef ställa läkare och annan medicinsk expertis
till förfogande för medverkan i utbildningsarbetet inom försvarsgrenen.

Redovisningen av medicinalpersonalen är enligt överbefälhavaren en
uppgift som i likhet med annan personalredovisning bör ankomma på värnpliktsverket
eller dess regionala organ, värnpliktskontoren. överbefälhavaren
föreslår därför att uppgiften att redovisa medicinalpersonalen inom
krigsmakten förs över från försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinären
till värnpliktsverket. Detta innebär bl. a. att den s. k. specialregistreringen
och det tekniska genomförandet av krigsplaceringarna för medicinalpersonalen
skall utföras vid värnpliktsverket, som skall lämna bl. a. chefen
för medicinalkåren erforderligt underlag för dennes fördelning för krigsplacering.
Detta underlag måste samlas in från bl. a. universiteten och andra
berörda läroanstalter och bör databehandlas genom värnpliktsverkets försorg.
Samarbete med socialstyrelsen är också nödvändigt. Ansvarsfördelningen
mellan värnpliktsverket och chefen för medicinalkåren föreslår
överbefälhavaren skall ordnas så att chefen för medicinalkåren i samråd
med berörda myndigheter ger värnpliktsverket anvisningar för krigsplacering
och inkallelse till utbildning eller annan tjänstgöring och att värnplikts -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

verket sörjer för fördelningen för krigsplacering och inkallelserna av det
stora flertalet värnpliktiga läkare in. fl. En sådan ordning förutsätter emellertid
att värnpliktsverket utnyttjar chefen för medicinalkåren som remissmyndighet,
bl. a. i frågor som rör beviljande av anstånd m. m. för värnpliktiga
läkare m. fl. och att chefen för medicinalkåren får befogenhet att
granska värnpliktsverkets personalplaceringslistor m. m.

Överbefälhavaren anser alltså att det är möjligt att begränsa den medicinska
expertisen i försvarsgrensstaberna utan att avkall därför behöver
göras på principen att försvarsgrenscheferna skall ha ansvaret för förbandsproduktionen.
Förutsättningen härför är att försvarsgrenscheferna får erforderligt
underlag och hjälp från försvarets sjukvårdsstyrelse och chefen
för medicinalkåren. Sådan medverkan kan garanteras genom anvisningsrätten
gentemot sjukvårdsstyrelsen och genom att chefen för medicinalkåren
ställs under överbefälhavaren.

I fråga om hälso- och sjukvården får det — framhåller överbefälhavaren
— anses klarlagt att ledningen bör samlas hos försvarets sjukvårdsstyrelse.
Detta gäller också djurhälsovården och djursjukvården. Undantag
bör inte heller göras för naval- eller flygmedicinen. Sjukvårdsstyrelsen
föreslås alltså bli tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvården inom
krigsmakten på samma sätt som socialstyrelsen och veterinärstyrelsen inom
det civila samhället. Tillsynsuppgiften innebär att sjukvårdsstyrelsen skall
inrikta och utöva yrkesmässig kontroll av hälso- och sjukvården vid krigsmaktens
förband och utbildningsanstalter samt inskrivnings- och undersökningscentraler.
Det medicinska underlaget för uttagning och bedömning
av personal bör kunna tas fram inom sjukvårdsstyrelsen även för sådana
personalgrupper (flygare, dykare m. fl.) som uppträder i extrema miljöer,
under förutsättning att medicinsk expertis med erforderlig miljökunskap
står till förfogande inom styrelsen. Försvarsgrenschefens inflytande får tillgodoses
genom anvisningsrätten. För ledningen av hälso- och sjukvården
behövs därför enligt överbefälhavaren inte någon expertis inom försvarsgrensstaberna.
Inspektion av hälso- och sjukvården föreslås utföras av
försvarets sjukvårdsstyrelse, som sedan den 1 juli 1967 har befogenhet att
ge försvarsgrenscheferna anvisningar för att tillgodose hälso- och sjukvården.
De regionala myndigheterna bör sortera direkt under styrelsen i
fråga om ledningen av hälso- och sjukvården, överbefälhavaren bortser
därvid från behovet av personal för flygvapnets medicinska undersökningscen
tral, som alltjämt av praktiska skäl bör tillhöra flygstaben, och för flygsäkerhetsarbetet.
För sistnämnda uppgifter föreslås medicinsk expertis
alltjämt finnas tillgänglig inom flygstaben i form av flygförarutbildade läkare
som svarar för kontakterna i medicinskt hänseende mellan flygförarna
och chefen för flygvapnet. Vid staben bör också handläggas frågor
rörande flygmedicinsk utbildning och övervakning av flygförare m. fl. inom
alla tre försvarsgrenarna. Inte heller bör den organisatoriska och administra -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

liva anknytningen av marinens undersökningscentral i Karlskrona ändras.
Försvarets sjukvårdsstyrelse bör emellertid som tidigare har sagts ha befogenhet
att inspektera verksamheten även vid dessa båda undersökningscentraler.

I fråga om försvarsgrenschefernas uppgifter med anknytning till den
militärmedicinska forskningen anför överbefälhavaren följande.
Försvarets sjukvårdsstyrelses ställning i förhållande till överbefälhavaren
och de försvarsmedicinska forskningsledningsorganen är lämplig.
Försvarsgrenschefernas militära inflytande är säkerställt genom anvisningsrätten.
Sjukvårdsstyrelsen saknar emellertid medicinska resurser för att
kunna applicera vunna forskningsresultat på den specifika försvarsgrensmiljön.
Den nuvarande organisationen är knuten till försvarsgrensstaberna
och medför risk för splittring och dubbelarbete samt svårigheter att tillgodogöra
sig erfarenheter som vinns inom en försvarsgren vid en annan. Tillskapandet
av en arbetsenhet inom sjukvårdsstyrelsen för bearbetning av de
bioteknologiska problemen från medicinsk synpunkt bedöms därför vara
ett viktigt steg mot en önskvärd samordning och effektivisering. Det förutsätts
därvid att sjukvårdsstyrelsen skall fungera som ett serviceorgan åt försvarsgrenarna
då det gäller att kartlägga, sammanställa och prioritera försvarsgrenarnas
forskningsbehov från medicinsk synpunkt samt att bearbeta
militärmedicinska försök och prov av betydelse för försvarsgrenarna. I
vissa fall bedöms det därvid bli aktuellt att styrelsen utnyttjar sin anvisningsrätt
gentemot försvarsgrenscheferna. Ansvaret för inriktningen av
verksamheten vid vissa medicinska forskningsgrupper som nu arbetar inom
försvarsgrenarna men till huvudsaklig del finansieras av försvarsmedicinska
forskningsdelegationen föreslås i detta sammanhang föras över till sjukvårdsstyrelsen.

Om nyss återgivna förslag följs, bedöms försvarsgrenschefernas behov av
medicinsk expertis även i fråga om den militärmedicinska forskningen bli
begränsat. Uppgifterna anses i regel kunna lösas av militär personal i samarbete
med den medicinska expertis som fortfarande kommer att finnas tillgänglig
i försvarsgrensstaberna. Det förutsätts att de aktiva forskarna vid
de militärmedicinska forskningsgrupperna också bereds tillfälle att delta i
detta arbete.

Vid bedömningen av uppgiftsfördelningen mellan försvarets
sjukvårdsstyrelse och försvarets materielverk
har överbefälhavaren utgått från att sakorganet för anskaffning in. in. av
sjukvårdsmateriel skall ligga kvar i sjukvårdsstyrelsen. Eftersom det anses
föga rationellt att behålla veterinärförvaltningen, inbegripet häst- och hundliållning,
i materielverket, om ledningen av djurhälsovården och djursjukvården
flyttas över till sjukvårdsstyrelsen, föreslår överbefälhavaren att
denna förvaltning förs över till sjukvårdsstyrelsen. Den veterinära expertisen
utnyttjas, menar han, mest ekonomiskt om den hålls samman inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

sjukvårdsstyrelsen. Därtill kommer att veterinärmaterielen har många beröringspunkter
med sjukvårdsmaterielen.

Överbefälhavaren konstaterar att behov av läkare i försvarsgrensstaberna
kommer att föreligga även sedan deras uppgifter inom militärsjukvårdens
område har begränsats genom den föreslagna omfördelningen av arbetsuppgifterna.
I arméstaben och marinstaben behövs de främst för att medverka
vid ledningen av den hälso- och sjukvårdsutbildning som bedrivs inom försvarsgrenarna
och som inte kan decentraliseras till militärbefälhavarna och
militärkommandochefen på Gotland. I flygstaben föreligger behov av medicinsk
expertis för medverkan i flygsäkerhetsarbetet och för handläggning
av frågor rörande flygmedicinsk utbildning och övervakning av flygförare
in. fl. inom alla tre försvarsgrenarna. I marin- och flygstaberna behövs vidare
läkare på grund av att överbefälhavaren föreslår att den organisatoriska
och administrativa anknytningen av marinens undersökningscentral
i Karlskrona och flygvapnets medicinska undersökningscentral inte bör
ändras. I samtliga staber behövs slutligen medicinsk expertis för andra uppgifter
som faller inom förbandsproduktionens eller den militärmedicinska
forskningens ram men där erforderligt medicinskt underlag i första hand
skall tas fram inom försvarets sjukvårdsstyrelse eller av chefen för medicinalkåren,
vid behov efter anvisning av försvarsgrenschefen. Särskilda
målsmän för hälso- och sjukvården inom försvarsgrenarna behövs däremot
inte längre. Tjänsterna för försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinären
med underlydande personal föreslås därför dras in.

I fråga om de organisationsändringar som följer av den föreslagna
uppgiftsfördelningen mellan myndigheterna på central nivå anför
överbefälhavaren följande.

Den begränsade medicinska expertis som måste finnas kvar i försvarsgrensstaberna
bör enligt överbefälhavaren ordnas in i befintliga sektioner
eller avdelningar. I arméstaben anses därvid endast trängavdelningen kunna
komma i fråga. Vid marinstaben bör denna personal placeras in i sektion 2,
som har ansvar för bl. a. utbildning in. m. och är gemensam för flottan och
kustartilleriet. I flygstaben bedöms den naturliga placeringen vara hos
inspektören för flygsäkerhetstjänsten. Det förutsätts emellertid att försvarsgrensstabsclieferna
oberoende av placeringen i mån av behov utnyttjar
den medicinska expertisen också för uppgifter som faller utanför ansvarsområdena
för de sektioner eller avdelningar inom vilka läkarna är placerade
till tjänstgöring. De bör också anlitas som kontaktmän med bl. a. försvarets
sjukvårdsstyrelse och chefen för medicinalkåren. Överbefälhavaren
förutsätter vidare att stabsläkarna skall tillhöra medicinalkåren, vars chef
således skall svara för deras rekrytering och utbildning m. m. Utgifterna för
deras löner m. m. anses dock böra belasta stabernas förvaltningsanslag.

Följande tjänster bör enligt överbefälhavaren inrättas vid försvarsgrensstaberna
i utbyte mot de tjänster för militär, civilmilitär och civil personal

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

som f. n. redovisas hos armé-, marin- och flygöverläkarna samt överfältveterinären.

Vid arméstaben

Vid marinstaben

Vid flygstaben

två tjänster för arméstabsläkare
en tjänst för biträde (med halvtidstjänstgöring) en

tjänst för marinstabsläkare
en tjänst för biträde (med halvtidstjänstgöring) en

tjänst för flygstabsläkare
två tjänster för specialflygläkare
(flygförarutbildade)
en tjänst för biträde

Tjänsterna för läkare utom för marinstabsläkaren och specialflygläkarna
bör avses för deltidsanställd personal med 25 timmars arbetsvecka. I de fall
deltidsanställning förekommer räknar överbefälhavaren med att det alltjämt
skall vara möjligt att ta i anspråk personalen på heltid i samband med
inspektioner och övningar m. m. och att s. k. praktikhindertillägg skall utga
i så fall. Förslaget förutsätter att de tjänster för undersökningsläkare, översköterska
och tekniskt biträde vid flygvapnets medicinska undersökningscentral
som f. n. redovisas hos flygöverläkaren skall behållas i organisationen.
Dessa tjänster bör framdeles redovisas hos inspektören för flygsäkerhetstjänsten.
Att antalet flygspecialläkare oförändrat har tagits upp
till två, trots att vissa uppgifter som nu handläggs inom flygstaben förutsätts
bli överförda till försvarets sjukvårdsstyrelse, beror på att tjänster för
specialflygläkare inte finns på militärområdesnivå och att chefen för flygvapnet
har ansvar i fråga om flygsäkerheten också beträffande armén och
marinen. Detta ansvar ställer ökade anspråk i fråga om tillgången på flygförarutbildade
läkare i flygstaben. Även medverkan inom haverikommissionen
har efter hand ökat behovet av sådan expertis. Försvarsgrensstabernas
behov av odontologisk, veterinär och farmacevtisk expertis skall
enligt förslaget tillgodoses av sjukvårdsstyrelsen.

De nya uppgifter som kommer att åvila värnpliktsverket bör enligt överbefälhavaren
till en början lösas centralt. Sedan värnpliktskontoren har
färdigorganiserats beräknas dock en del uppgifter kunna decentraliseras
till dem. Detta bedöms kunna ske först den 1 juli 1971. De nya uppgifterna
kräver att nya tjänster inrättas vid värnpliktsverket. Överbefälhavaren beräknar
behovet till fyra tjänster, nämligen en för pensionerad officer,
en för underofficer (personalregistrator) och två för biträde, övergångsvis

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

kan ytterligare personal behöva ställas till förfogande, t. ex. genom kommendering.
Organisationen föreslås t. v. vara provisorisk och bör ses över
när förutsättningar har skapats för decentralisering av vissa uppgifter.

Förslaget att veterinärförvaltningen, inbegripet häst- och hundhållningen,
skall flyttas över till sjukvårdsstyrelsen innebär att den hästdetalj som
ingår i förrådsbyrån vid materielverkets intendenturmaterielförvaltning kan
utgå. Däremot berörs inte tjänsten för byråveterinär vid livsmedelsbyrån
av förslaget. Denna tjänst bör finnas kvar med hänsyn till den försöks- och
utvecklingsverksamhet m. m. som bedrivs vid byrån. Sammanlagt beräknas
fy1"3 tjänster vid materielverket kunna dras in — en för byråveterinär, en
för pensionerad officer och två för kontorist.

Överbefälhavarens förslag i fråga om militärsjukvårdens centrala ledning
medför slutligen att försvarets sjukvårdsstyrelse behöver omorganiseras.
Överbefälhavaren föreslår att sjukvårdsstyrelsen under verkschefen (generalläkaren)
organiseras på centralplanering, hälsovårdsbyrå, sjukvårdsbyrå,
specialmedicinsk byrå, materielbyrå och administrativ byrå. Vidare
föreslås att chefen för militärapoteket utan ändring av ställning och uppgifter
även i fortsättningen skall ingå i styrelsens organisation. Tjänsterna
för chefen för centralplaneringen och för byråcheferna vid hälsovårdsbyrån,
sjukvårdsbyrån och specialmedicinska byrån bör avses för heltidstjänstgörande
byråöverläkare. Till ställföreträdare för verkschefen bör generalläkaren
utse en av byråöverläkarna. Samtliga läkare vid styrelsen förutsätts
tillhöra medicinalkåren, men tjänsterna bör redovisas vid sjukvårdsstyrelsen.

Centralplaneringen skall bl. a. hålla samman arbetet med styrelsens krigsförvaltningsplaner
och svara för styrelsens budgetarbete samt samordna
planeringen av den militärmedicinska forskningen. Vid centralplaneringen
bör utöver byråöverläkaren finnas två andra läkare, varav en med halvtidstjänstgöring,
två officerare och fyra andra tjänstemän. Till centralplaneringen
föreslås vidare knytas en rörlig tillämpningsgrupp.

Enligt överbefälhavarens mening har hälsovårdsbyrån väsentliga uppgifter
inom den förebyggande hälsovårdens område, bl. a. på grund av de
stora krav som samhällsutvecklingen ställer i detta hänseende. Med hänsyn
härtill anses det särskilt angeläget att krigsmaktens centrala hälsovårdsmyndigheter
har resurser även för uppföljning och kontroll på fältet.
Överbefälhavaren föreslår vidare att de uppgifter rörande den militära djurhälsovården,
djursjukvården, häst- och hundhållningen som förs över till
sjukvårdsstyrelsen skall handläggas vid hälsovårdsbyrån. För dessa uppgifter
behövs veterinär expertis. Sådan expertis måste finnas vid hälsovårdsbyrån
också för livsmedelshygienen. Denna expertis föreslås bilda en arbetsenhet
inom byrån. En sådan anknytning i stället för en fristående ställning
direkt under generalläkaren finner överbefälhavaren lämplig, speciellt som
uppgifterna i fråga om hästsjukvården och hästhållningen vid 1970-talets

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 15

mitt kan beräknas bli avvecklade efter hand. Chefen för arbetsenheten bör
benämnas försvarsöverveterinär och vara heltidsanställd.

Utöver byråöverläkaren och försvarsöverveterinären räknar överbefälhavaren
med att personalen vid hälsovårdsbyrån skall omfatta ytterligare två
deltidsanställda läkare och två deltidsanställda veterinärer. Dessutom bör
vid byrån finnas en officer i arvodestjänst och åtta andra tjänstemän.

Sjnkvårdsbyrån föreslås svara för ärenden som hänger samman med krigsmaktens
sjukvård i allmänhet. Den avses också svara för vissa uppgifter
som följer av att sjukvårdsstyrelsen enligt förslag som har redovisats i det
föregående skall tillhandahålla medicinskt underlag för utveckling av försvarsgrenarnas
krigsorganisation m. m.

Vid sjnkvårdsbyrån bör enligt överbefälhavaren utöver byråöverläkaren
finnas två tjänster för deltidstjänstgörande läkare och fyra andra tjänstemän,
varav två sjuksköterskor. En av läkartjänsterna vid byrån avses rekryteras
med psykiater. Till byrån bör vidare försvarsövertandläkaren
knytas.

Vid specialmedicinska byrån, som saknar motsvarighet i sjukvårdsstyrelsens
nuvarande organisation, skall enligt överbefälhavaren handläggas
frågor om inverkan på människan av höga och låga tryck och av accelerationskrafter
samt frågor om långtidsvistelser i slutna rum och om individens
påverkan av stridsmiljö, dvs. frågor av bioteknologisk natur. Det anses vidare
lämpligt att inriktningen och uppföljningen m. m. av verksamheten vid
den s. k. armémedicinska forskningsgruppen och den navalmedicinska forskningsgruppen
vid Ostkustens örlogsbas sköts från byrån. En viktig uppgift
för byrån anser överbefälhavaren vara att i samarbete med militärpsykologiska
institutet och värnpliktsverket ta fram medicinskt underlag för uttagning
och bedömning av personalgrupper som uppträder i extrema miljöer.
Resurser bör därför finnas inom byrån för att kartlägga, prioritera,
initiera och samordna forskningen inom detta område, för att applicera
forskningsresultaten på den specifika försvarsgrensmiljön och för att tillhandahålla
medicinskt underlag för säkerhetsarbetet inom försvarsgrensstaberna
och för de medicinska undersökningar som måste utföras dels vid
inskrivning och inryckning, dels vid försvarsgrenarnas undersökningscentraler
av sådana personalgrupper som utsätts för särskilda påfrestningar.
Byrån bör slutligen verka för samarbete och informationsutbyte mellan
forskargrupper och militär personal i staber och förvaltningar.

Verksamheten inom den specialmedicinska byrån ställer enligt överbefälhavaren
särskilda krav på förtrogenhet med den problemskapande miljön
inom försvarsgrenarna. Personalen vid byrån måste därför ha erfarenheter
av denna miljö och av de krav den ställer på den enskilde i fysiskt och psykiskt
hänseende. Personalen bör därför tidigare ha tjänstgjort inom försvarsgrenarna
och förutsätts vidmakthålla sina miljökunskaper genom fortlöpande
kontakter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Personaluppsättningen vid byrån föreslås utöver byråöverläkaren omfatta
fyra specialläkare samt en militär- och en navalpsykolog. Av läkarna
bör minst två vara specialinriktade på frågor rörande flyg- och navalmedicinen.
En av dem bör vara flygförarutbildad. Två av läkarna avses för chefen
för de tidigare nämnda armé- och navalmedicinska forskargrupperna.
Psykologerna bör enligt överbefälhavarens mening, i likhet med övriga
tjänster för militärpsykologer, redovisas vid militärpsykologiska institutet.
Navalpsykologen och en av specialläkarna skall ersätta personal som f. n.
avlönas av försvarsmedicinska forskningsdelegationen. Inrättas tjänsten
för militärpsykolog kan en motsvarande tjänst som f. n. är provisoriskt inrättad
hos flygöverläkaren dras in. Vid byrån behövs slutligen ett biträde.

Materielbyråns organisation kan komma att påverkas av pågående utredning
av anskaffningsverksamheten inom försvarets materielverk, överbefälhavaren
bedömer därför att förutsättningar saknas att nu lägga fram
ett slutligt förslag till organisation för byrån, överbefälhavaren räknar t. v.
med i stort sett oförändrade uppgifter i förhållande till nuläget. Vissa uppgifter
tillkommer dock i fråga om förvaltningen av veterinärmateriel. Meruppgifterna
bedöms få ringa omfattning. Viss förstärkning av byrån anses
emellertid oberoende härav nödvändig. Överbefälhavaren föreslår därför
att byrån utökas med två tjänstemän i förhållande till nuvarande organisation.

I detta sammanhang tar överbefälhavaren upp frågan om arméöverläkarens
försöksstation i Hässleholm som skall avvecklas senast vid utgången av
innevarande budgetår (prop. 1968:109, SU 124, rskr 282). Stationen har
haft till uppgift att utveckla och pröva de speciella militära materielkonstruktioner
som den tekniska utvecklingen tvingar fram. Bortfallet av stationen
måste enligt överbefälhavaren kompenseras. Detta bedöms bara till
mindre del kunna ske genom ökat köp av tjänster från civila myndigheter
eller företag. Miljöerfarenheterna är nämligen av stor betydelse. Erfarenheterna
från försöksstationen anses visa att det skulle vara en fördel om
verksamheten kunde knytas närmare till sjukvårdsstyrelsens materielbyrå,
varvid styrelsens administrativa resurser och serviceorgan skulle kunna utnyttjas.
För att detta skall bli möjligt måste en tjänst för regementsofficer
eller kapten (försöksofficer) inrättas vid materielbyrån. Vidare bör medel
beräknas för arvoden åt sådan medicinsk expertis som behövs för försöksverksamheten
men inte kan ställas till förfogande inom sjukvårdsstyrelsen.
För att kompensera den utökning av antalet officerstjänster som härigenom
uppstår föreslår överbefälhavaren, att den tjänst för regementsofficer som
f. n. avses för chefen för materielbyråns utrustningssektion byts ut mot en
tjänst för byrådirektör.

Överbefälhavaren föreslår att den nuvarande administrativa sektionen
vid styrelsen omvandlas till en administrativ byrå, där den juridiska expertisen
hålls samlad. Bland byråns uppgifter understryker överbefälhavaren
särskilt kontrollen av tillämpningen i ekonomiskt hänseende av de avtal

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

som gäller för ersättning åt tjänsteläkarna inom krigsmakten. Erfarenheterna
uppges visa att denna kontroll är angelägen men att nuvarande
personaltillgång inte medger att kontrollen bedrivs med tillräcklig skärpa.
Överbefälhavaren framhåller slutligen att införandet av ett nytt ekonomisystem
kan komma att medföra krav på förstärkning av byråns ekonomisektion.
Vid byrån föreslås 19 tjänstemän vara placerade.

Det av överbefälhavaren lämnade förslaget till omorganisation av försvarets
sjukvårdsstyrelse innefattar 98 tjänstemän, varav fem med avlöning
från annat anslag än sjukvårdsstyrelsens förvaltningskostnadsanslag. Detta
innebär en utökning med 16 i förhållande till nu gällande organisation.

Den regionala ledningen

I överensstämmelse med den reform av krigsmaktens regionala ledning
som genomfördes år 1966 föreslår överbefälhavaren att militärbefälhavarna
under honom får ansvar för ledningen av den operativa verksamheten och
det operativa krigsförberedelsearbetet beträffande militär sjukvården inom
militärområdena. Vidare bör militärbefälhavarna under vederbörande försvar
sgrenschef leda och kontrollera hälso- och sjukvårdsutbildningen vid
underställda förband samt biträda med genomförande och kontroll av utbildningen
vid andra förband som är belägna inom militärområdet. Särskilda
lydnadslinjer föreslås dels för militärkommandochefen på Gotland,
dels för örlogsbaser (örlogsskolor), kustartilleriförsvar och vissa flygförband.
Militärbefälhavarna bör vidare leda och kontrollera samt i vissa fall
medverka i mobiliseringsförberedelserna inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Slutligen bör de i vissa hänseenden leda verksamheten i fråga om organisation,
utrustning, taktik och personal.

Sjukvårdsförvaltningen och den medicinska (hälso- och sjukvårdande)
verksamheten bör enligt överbefälhavaren ledas och kontrolleras av militärbefälhavarna
under försvarets sjukvårdsstyrelse. Detta gäller också veterinärförvaltningen
och den veterinärmedicinska verksamheten. Ledningsansvaret
bör omfatta samtliga lägre regionala och lokala myndigheter som är
belägna inom militärområdet. Dessa myndigheter föreslås således i berörda
hänseenden lyda under den militärbefälhavare som har territoriellt ansvar.
Undantag görs dock för militärkommandochefen på Gotland med underställda
myndigheter samt för marinens undersökningscentral och flygvapnets
medicinska undersökningscentral. Militärkommandochefen föreslås
lyda direkt under försvarets sjukvårdsstyrelse och förbanden m. m. på Gotland
under militärkommandochefen.

Eftersom intendent numera i regel är förvaltningsgrenschef på lokal nivå

1 fråga om förvaltningen av sjukvårdsmateriel lägger överbefälhavaren vikt
vid den medicinska tillsynen av förrådshållning m. m. från militärbefälhavarnas
sida. Beträffande den medicinska och veterinärmedicinska verksamheten
bör militärbefälhavarna regionalt leda och kontrollera hälsovården
och hygienen samt driften vid läkarmottagningar och sjukrumsavdel 2

— Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

Kun,gl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

ningar m. m. Dessa åligganden medför inspektionsskyldighet såväl inom förläggningsorterna
som i fält och ombord. Viss hälsovårdande verksamhet som
hittills har bedrivits lokalt bör utföras av personal i militärområdesstab.
Hit hör bl. a. kontrollen av omgivnings-, livsmedels- och vattenhygienen.

Överbefälhavaren föreslår att till varje militärområdesstab knyts en militärområdesläkare.
Denne bör vara chef för den hälso- och sjukvårdsavdelning
som även i fortsättningen bör ingå i stabens underhållssektion. Militärkommandoläkaren
på Gotland inordnas i militärkommandostaben på motsvarande
sätt. Till militärområdesläkarnas förfogande ställs en stabsläkare
vid Södra och Östra militärområdesstaberna samt vid Nedre och Övre Norrlands
militärområdesstaber. Västra militärområdet och Bergslagens militärområde
föreslås inte få någon stabsläkare, eftersom överbefälhavaren räknar
med att behovet av läkarbiträde där skall kunna tillgodoses genom att inskrivningsläkaren
i Göteborg resp. Karlstad tjänstgör vid resp. militärområdesstab
under den del av året då inskrivning inte pågår. För inskrivningsläkaren
i Göteborg bedöms detta inte nödvändigtvis behöva medföra att
arbetsuppgifterna skall lösas i Skövde. Även inskrivningsläkarna i Stockholm
och Kristianstad förutsätts under viss del av året kunna biträda vid
resp. militärområdesstab.

Vid bedömning av läkarbehovet inom Nedre och Övre Norrlands militärområdesstaber
har hänsyn tagits till att stabsläkaren under del av året
förutsatts skola tjänstgöra som inskrivningsläkare vid inskrivningscentralen
i Östersund resp. Boden (prop. 1968: 34, SU 92, rskr 214).

Överbefälhavarens förslag rörande organisationen av hälso- och sjukvårdsavdelningarna
vid de regionala staberna framgår av följande sammanställning.

Tjänst m. m.	Militärområdesstab	Gotlands militär- kom- mando- stab	Summa
S	V	Ö	B	NN	ÖN
Militärområdesläkare.......	1	1	1			1		4
Militärområdesläkare1.......	—	—	—	X	1	—	—	2
Militärkommandoläkare.....	—	—	—	—	—	—	1	1
	1	_2	1	_2	I3	I3		4
Förste försvarstandläkare1.. .	1	l	1	l	1	1	1	7
Stabsveterinär1.............	1	l	1	l	1	1	—	6
Stabsapotekare1............	1	l	1	l	1	1	—	6
Förste hälsovårdsassistent...	2	2	2	l	1	1	—	9
Underofficer...............	1	1	1	—	1	1	—	5
Pensionerad underofficer....	—	—	—	l	—	—	1	2
Summa	8	7	8	6	7	7	3	46

1 Deltidsanställda

2 Inskrivningsläkaren i Göteborg resp. Karlstad tjänstgör under del av året vid militärområdesstaber 3

Tjänstgör under It resp. 9 veckor om året även som inskrivningsläkare i Östersund resp.
Boden

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Inrättas de av överbefälhavaren föreslagna läkartjänsterna kan sju tjänster
för fältläkare och två tjänster för marinläkare av 1. graden dras in. Samtidigt
måste dock eu arvodestjänst för förbandsläkare med åtta timmars
veckotjänstgöringstid inrättas vid Norrlands kustartilleriförsvar.

Slutligen föreslår överbefälhavaren att de fem tjänster för utbildningsläkare
vid trängregementena och Berga örlogsskolor som enligt statsmakternas
beslut skulle ha inrättats den 1 juli 1968 (prop. 1968: 109, SU 124, rskr
282) disponeras om för att möjliggöra förstärkningen av militär områdesstaberna.
Uppdraget till statens avtalsverk att förhandla om anställningsoch
arbetsvillkoren för dessa läkare har tagits tillbaka. Med anledning
härav anser överbefälhavaren att de arvodesanställda förbandsläkarna t. v.
bör behållas vid trängregementena och Berga örlogsskolor. Med denna utgångspunkt
kan sammanlagt 14 läkartjänster dras in medan endast elva
tjänster behöver inrättas. Omorganisationen på regional nivå kan således
genomföras med en nettobesparing av tre läkartjänster.

Beträffande annan personal än läkare innebär överbefälhavarens förslag
ett oförändrat antal tandläkare. Vidare medför förslaget en begränsning
av organisationen för veterinärer samt en utökad organisation för apotekare
och underofficerare. För hälsovårdsinspektörer föreslås två nya tjänster.

Försvarets medicinalkår

Mot bakgrund av de redovisade förslagen rörande organisation av den
centrala ledningen för militär sjukvården anser överbefälhavaren att behovet
av en gemensam medicinalkår framstår klart. Nuvarande splittring på olika
kårer motsvaras enligt överbefälhavaren inte av artskilda arbetsuppgifter
och arbetsområden. Dessutom behövs en gemensam personalkår för att ge
stadga åt rekryteringen och utbildningen av militärläkare m. fl. Därigenom
bör också förutsättningar skapas för att genom en lämplig karriärgång tillvarata
de erfarenheter som medicinalper sonalen vinner genom tjänstgöring
på olika nivåer och inom olika delar av krigsmakten.

Överbefälhavaren framhåller vidare att frågan om en gemensam medicinalkår
aktualiseras också på grund av att nuvarande tjänster för personalkårchefer
— arméöverläkaren, marinöverläkaren och överfältveterinären
— dras in. Frågan om att organisera en eller flera nya personalkårer
måste därför tas upp även av denna anledning. Överbefälhavaren förordar
att en gemensam personalkår som i första hand omfattar militärläkarna
och militärveterinärerna inrättas. Däremot anses det inte nödvändigt att nu
ta upp frågan om kårtillhörigheten för militärapotekarna, militärtandläkarna
m. fl.

Chef för kåren skall enligt överbefälhavarens förslag generalläkaren vara.
I denna egenskap föreslås han lyda direkt under överbefälhavaren. Det förut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

sätts därvid att kårchefen får befogenhet att besluta i alla ärenden som
inte har principiell betydelse och inte rör utnämningar till högre tjänstegrader
och att kårstaben skall utgöra beredningsorgan också i de ärenden i
vilka överbefälhavaren personligen beslutar. Merbelastningen på försvarsstaben
bedöms med denna utgångspunkt bli relativt liten. Beträffande personalkårchefens
uppgifter torde få hänvisas till den redogörelse som tidigare
har lämnats för överbefälhavarens förslag rörande den centrala ledningen.

överbefälhavarens förslag innebär att medicinalkåren kommer att bestå
av ca 50 aktiva militärläkare, ett dussintal militärveterinärer, omkring 500
militärläkare i reserv och ett sjuttiotal förbandsläkare. T. v. kommer även
drygt 100 arvodesanställda militärläkare och ett femtiotal militärveterinärer
i reserv att ingå i kåren. Övriga grupper av militärmedicinsk personal förutsätts
t. v. inte tillhöra kåren.

Frågor om anställningsvillkoren m. m. för de personalgrupper som ingår
i medicinalkåren, om deras tjänsteställning och om vidareutbildningens
omfattning och innehåll bör enligt överbefälhavaren inte tas upp nu. Personalkårchefen
föreslås få i uppdrag att komma in med förslag i dessa frågor.
Det förutsätts emellertid att tjänster som avses för personal i medicinalkåren
inte nödvändigtvis skall behöva utlysas före tjänstetillsättningen och
att beslut i tjänstetillsättningsfrågor inte skall få fattas utan samråd med
personalkårchefen.

Överbefälhavaren föreslår att följande tjänster inrättas vid personalkårchefens
stab, som bör benämnas medicinalkårstaben:
en stabschef (militärläkare)
en förste stabsläkare
en stabsläkare

en regementsofficer (företrädesvis ur trängtrupperna)
en förvaltare (sjukvårdsutbildad)
en pensionerad underofficer
tre biträden

Stabslälcarna förutsätts skola anställas på deltid men vid behov bör praktikhindertillägg
utgå för deltagande i inspektioner och övningar in. m.

Personalstyrkan bedöms motsvara ett minimibehov. Det förutsätts att
stabsorganet skall ha gemensam expedition med försvarets sjukvårdsstyrelse,
överbefälhavaren har emellertid räknat med att ett av stabens biträden
också skall fullgöra expeditionsgöromål. Det förutsätts vidare att generalläkaren
i sin egenskap av verkschef vid försvarets sjukvårdsstyrelse och
chefsmyndighet för militärapoteket tillgodoser behovet av sådan medicinsk
expertis som inte finns representerad i staben. Sålunda bör t. ex. försvarsöverveterinären
biträda inom staben med handläggning av ärenden rörande
militärveterinärerna. För stabens förvaltningskostnader föreslås ett särskilt
riksstatsanslag. Överbefälhavaren har emellertid i fråga om avlöningskostnader
in. m. räknat med att endast tjänsterna vid staben skall belasta detta

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

anslag. Personal som i övrigt tillhör kåren — läkare och veterinärer vid försvarets
sjukvårdsstyrelse, för svar sgrensstaberna, regionala staber, värnpliktskontor
(inskrivningsläkarna), undersökningscentraler samt förband
och utbildningsanstalter — förutsätts skola avlönas från dessa myndigheters
förvaltningskostnadsanslag. I fråga om icke ständigt tjänstgörande militärläkare
och militärveterinärer beräknas dock att det framdeles kan bli
aktuellt att föra över vissa kostnader från försvarsgrenarnas anslag till
stabens förvaltningsanslag. Underlag för att genomföra en sådan ändring
redan fr. o. m. budgetåret 1969/70 finns emellertid inte. Dessa kostnader
föreslås därför t. v. fördelas mellan försvarsgrenarna enligt viss schablon
och belasta nuvarande anslag.

Överbefälhavaren förutsätter slutligen att det på samma sätt som för
försvarets intendenturkår skall inrättas ett särskilt riksstatsanslag för medicinalkårens
övningar. Anslaget bör avses för fältövningar och utbildningskurser
för personal som tillhör försvarets medicinalkår m. fl. För budgetåret
1969/70 föreslås att medelsbehovet tillgodoses genom att medel förs
över från försvarsgrenarnas övningsanslag. Överbefälhavaren räknar inte
nu med några kostnadsändringar med anledning av detta förslag.

Lokalfrågor

överbefälhavarens förslag innebär att rumsbehovet ökar vid försvarets
sjukvårdsstyrelse och värnpliktsverket och att nya lokaler måste anskaffas
för medicinalkårens stab. Rumsbehovet vid militärområdesstaberna ökar
också något men bedöms kunna tillgodoses inom nuvarande stabslokaler.
Beträffande sjukvårdsstyrelsen och medicinalkårens stab, som bör samgrupperas,
beräknas rumsbehovet delvis kunna tillgodoses genom att de lokaler
som f. n. disponeras av arméöverläkaren tas i anspråk. Sjukvårdsstyrelsen
har för fortifikationsförvaltningen lagt fram sina synpunkter på lokalfrågorna.
Om dessa synpunkter kan beaktas beräknas sjukvårdsstyrelsens
och stabens rumsbehov kunna tillgodoses i anslutning till styrelsens
nuvarande lokaler. Viss ombyggnad kan dock bli nödvändig. Kostnaderna för
byggnadsåtgärderna har ännu inte kunnat beräknas.

Kostnader m. m.

Omorganisationen som enligt överbefälhavaren bör genomföras den
1 juli 1969 beräknas medföra en ökning av löneutgifterna med omkring
80 000 kr. Antalet tjänster ökas totalt med åtta. Härvid bör, framhåller överbefälhavaren,
uppmärksammas att flera av de nya tjänsterna är deltidstjänster.
Antalet tjänster för läkare är oförändrat på den centrala nivån och
minskar med tre på övriga nivåer. Antalet tjänster för veterinärer minskar
också.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Remissyttranden

Den centrala ledningen

Förslagets huvudprinciper för uppgiftsfördelningen mellan
myndigheterna på den centrala nivån biträds eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. Socialstyrelsen anser att överbefälhavarens
förslag bör medföra en väsentlig effektivisering av krigsmaktens
sjukvård. Från socialstyrelsens synpunkt anges förslaget ha bl. a. den
fördelen, att styrelsens samarbete med krigsmakten kommer att underlättas
i och med att styrelsen får endast ett ledningsorgan inom krigsmaktens
sjukvårdssektor att hänvända sig till. Styrelsen anser att detta är viktigt
bl. a. av det skälet att den militära hälso- och sjukvårdsplaneringen bör anpassas
till utvecklingen på den civila sidan, särskilt i fråga om hygien,
epidemibekämpning, utnyttjande av sjukvårdsresurser och utbildning av
personal av olika kategorier. Styrelsen biträder den föreslagna principiella
fördelningen av uppgifter mellan försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarsgrenscheferna
och värnpliktsverket liksom mellan sjukvårdsstyrelsen och
försvarets materielverk. I denna fråga anför SACO att sjukvårdsmaterielförvaltningen
bör hållas kvar inom sjukvårdsstyrelsen för att kravet på samordning
med ledningen av hälso- och sjukvården skall kunna tillgodoses.
Försvarets rationaliseringsinstitut ifrågasätter däremot lämpligheten av
att på sikt låta anskaffning och förvaltning in. in. av sjukvårdsmaterielen
ligga kvar i sjukvårdsstyrelsen. Starka skäl anses tala för att anskaffning
och hantering av sjukvårdsmaterielens huvuddel bör åläggas försvarets
materielverk. Bl. a. som följd härav bedöms det inte vara lämpligt att nu
föra över veterinärförvaltningen med tillhörande häst- och hundhållning
till sjukvårdsstyrelsen. Eftersom den djurvårdande verksamheten inom
krigsmakten på sikt kommer att få begränsad omfattning och avse enbart
hundar, ifrågasätter institutet om denna verksamhet förutom i veterinärstyrelsen
skall centralt företrädas även i sjukvårdsstyrelsen. Det förefaller
enligt institutet rimligt att den djurvårdande verksamheten inom krigsmakten
— bortsett från kvarstående frågor om hästar — skall kunna
koncentreras till arméns liundskola.

Veterinärstyrelsen har för sin del inte något att invända mot att militärsjukvården
inklusive veterinärtjänsten leds av försvarets sjukvårdsstyrelse.
1966 års värnpliktskommitté har i sitt yttrande i huvudsak behandlat
endast sådana avsnitt i förslaget som har ett nära samband med utbildning
av värnpliktig medicinalpersonal. Kommittén har ingenting att
erinra mot en centraliserad ledning av personal- och utbildningsplanering
in. m. Försvarsgrenschefs inflytande på förbandsproduktionen anses kunna
säkerställas genom anvisningar till försvarets sjukvårdstyrelse.

Beträffande uppgiftsfördelningen anför vidare SACO att överbefälhavarens
förslag inte innebär någon lösning i fråga om rådande kompetens -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

tvister och dubbelarbete mellan försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarsgrensöverläkarna.
Man borde därför enligt SACO överväga en mer konsekvent
tillämpning av centraliseringsprincipen genom att helt inlemma
försvarsgrenarnas sjukvårdsledning i sjukvårdsstyrelsen. SACO biträder
dock överbefälhavarens förslag att ledningen av den förbandsproducerande
verksamheten inom hälso- och sjukvårdsområdet bör åvila försvarsgrenscheferna,
men förutsätter att medverkan liksom hittills kommer att lämnas
av den centrala ledningen och militärområdesstaberna. SACO anför
också viss tveksamhet beträffande den föreslagna ansvarsfördelningen i fråga
om krigsplacering och inkallelse av läkarpersonal.

I fråga om huvudprinciperna för de framlagda organisationsförslagen
anser försvarets rationaliseringsinstitut att överbefälhavaren
har iakttagit restriktivitet vid utformningen av ledningsorganens personalinnehåll.
Förslagen bör enligt institutet utan större kostnadsökning
öka effekten av verksamheten. Med beaktande av att överbefälhavaren
har visat restriktivitet för att hålla sig inom krigsmaktens kostnadsram
finner socialstgrelsen organisationsförslagen väl avvägda. Styrelsen anser
emellertid att läkartjänsterna såvitt möjligt bör inrättas som heltidstjänster.
SR har från sina utgångspunkter inte något att erinra mot förslagen.
Förbundet förutsätter att s. k. AB-förhandlingar kommer till stånd
innan den nya organisationen träder i kraft. En allmän invändning mot
förslagen från SACO ocli i viss mån även TCO-S är att organisationen har
tillförts för litet personal.

Beträffande överbefälhavarens förslag i fråga om medicinsk expertis
i för svar sgren sstaber na ifrågasätter försvarets rationaliseringsinstitut
om inte tjänsterna för denna expertis i stället borde redovisas
vid sjukvårdsstyrelsen och efter behov fördelas till försvarsgrensstaberna.
Detta borde enligt institutet medge en bättre hushållning med
de knappa läkarresurserna. Liknande synpunkter anförs av socialstgrelsen
som dock i princip tillstyrker vad överbefälhavaren har föreslagit i fråga
om medicinsk personal vid försvarsgrensstaberna. Enligt SACO motiverar
det stora utbildningsansvar som enligt förslaget läggs på chefen för medicinalkåren
att samtliga försvarsgrensläkare förs över till medicinalkårstaben.
Därigenom skulle man enligt SACO få större möjligheter att anpassa
utbildningsanvisningarna efter försvarsgrenarnas behov och att
övervaka utbildningen.

1966 års värnpliktskommitté har vid sina studier konstaterat att den hittillsvarande
ordningen inom armén med delat ansvar mellan arméöverläkaren
och t. ex. tränginspektören ibland har varit mindre ändamålsenlig.
Överbefälhavarens förslag att inordna arméstabens läkarexpertis i tränginspektionen
anses undanröja nuvarande organisatoriska olägenhet. Kommittén
konstaterar vidare att överbefälhavaren i avvaktan på resultat
av kommitténs arbete inte har tagit upp några tjänster i central instans

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

för utbildningspersonal. Kommittén har dock i sitt arbete konstaterat att
behovet av utbildningsledare som är fast knutna till läkarfackskolan är
synnerligen stort. Behovet får enligt kommittén anses klarlagt oavsett
hur läkarnas värnpliktsutbildning organiseras i framtiden. Kommittén
förordar att en regementsofficer stjänst inrättas för ändamålet.

Den av överbefälhavaren föreslagna förstärkningen av värnplikts
ver k et är enligt försvarets rationaliseringsinstitut anpassad till
behoven i samband med att det nya inskrivnings- och personalredovisningssystemet
införs.

I fråga om förslaget till organisation av sjukvårdsstyrelsen
pekar försvarets rationaliseringsinstitut på att överbefälhavaren
inte närmare har analyserat hur ett nytt planerings- och budgetsystem
bör påverka sjukvårdsstyrelsens organisation och ansvar för bl. a. förbandssjukvården
i fred. Sjukvårdsstyrelsens organisation bör enligt institutets
mening kunna anpassas till ett programinriktat budgetsystem.
Organisationen av sjukvårdsstyrelsen bör därför t. v. vara provisorisk i avvaktan
på studier av en organisation som på sikt är mera ändamålsenlig.
Vid en provisorisk organisation i samband med att försvarsgrensläkarinstitutionen
avvecklas bör enligt institutet i centralplaneringen byggas
in funktioner för programinriktning, ekonomisk planering etc. De hälsooch
sjukvårdande funktionerna bör slås samman men kan delas upp på
en »fredsbyrå» och en »krigsbyrå». Den specialmedicinska byrån föreslås
inriktas på forskningsuppgifter, medan den administrativa byrån bör
avses för personaladministrativa och expeditionella uppgifter. Därutöver
kan enligt institutet komma en enhet för bl. a. utbildningsärenden, beroende
på hur frågorna om eventuell läkarfackskola och stab för den föreslagna
medicinal kåren kan komina att lösas. Institutet bedömer att den
skisserade organisationen kräver en större andel ekonomiskt och administrativt
skolade tjänstemän, i första hand inom centralplaneringen och »fredsbyrån».
Det bör därför övervägas i vad mån föreslagna tjänster för läkare
kan bytas ut mot sådan personal. Institutet anser också att man i ökad
omfattning bör ersätta deltidstjänstgörande läkare och veterinärer med
heltidsanställd personal. Beträffande materielbyrån biträder institutet
överbefälhavarens uppfattning att förutsättningar f. n. saknas att lägga
fram slutligt förslag till organisation.

Socialstgrelsen vänder sig mot att antalet läkartjänster vid sjukvårdsbyrån
i förhållande till nidäget har minskats med en deltidstjänst. Eftersom
sjukvårdsbyrån har huvudansvaret för ett stort antal centrala uppgifter
är det enligt styrelsen önskvärt att åtminstone nuvarande antal tjänster
behålls. Samtidigt ifrågasätter styrelsen behovet av ingenjörstjänsten
vid samma byrå med hänsyn till att det bör vara möjligt att i stället använda
expertis hos socialvårdens och sjukvårdens planerings- och ratio -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

naliseringsinstitut. Socialstyrelsen anser vidare att staben för försvarets
medicinalkår organisatoriskt bör inordnas i sjukvårdsstyrelsen.

Som ett helhetsomdöme om förslagen rörande sjukvårdsstyrelsen anför
SACO att styrelsen med den tänkta personaltilldelningen får antas endast
med svårighet kunna utöva en effektiv ledning av krigsmaktens sjukvård.

SACO framhåller vidare bl. a. att de veterinära arbetsuppgifterna bäst
främjas om de handhas vid en självständig arbetsenhet. Samma uppfattning
redovisas av veterinärstijrelsen som i övrigt anser att den veterinärmedicinska
enheten bör tillföras ytterligare en byråveterinär, eftersom
inrättandet av en byråingenjör stjänst inte minskar behovet av veterinärer.
SACO kan dock acceptera att de veterinärmedicinska uppgifterna provisoriskt
handläggs vid en utvidgad hälsovårdsbyrå, som i princip bör leda
all veterinär verksamhet inom försvaret, och har därför i princip inte något
att invända mot att överfältveterinären inordnas i hälsovårdsbyrån
med titeln försvarsöverveterinär. I egenskap av krigsmaktens liögste veterinäre
målsman och dess expert i veterinärmedicinska frågor föreslås
han dock få en självständig ställning direkt under generalläkaren. I detta
sammanhang föreslår SACO också att veterinärpersonalen utökas. SACO
anser slutligen att det bör övervägas att föra samman samtliga specialflygläkare
— inkl. specialflygläkare vid flygstaben — i en grupp, eventuellt
med placering vid specialmedicinska byrån.

Enligt TCO-S bör sju tjänster för pensionerad officer resp. underofficer,
som har tagits upp i förslaget till sjukvårdsstyrelsens personalorganisation,
ersättas med lönegradsplacerade tjänster vars kategoritillhörighet
bör bedömas med utgångspunkt i arbetsuppgifternas innehåll och
karaktär. TCO-S anser vidare att sjukvårdsstyrelsens organisation innefattar
för få biträdestjänster.

Den regionala ledningen

Försvarets rationaliseringsinstitut biträder den föreslagna personella förstärkningen
vid militärområdesstabernas och Gotlands militärkommandostabs
hälso- och sjukvårdsavdelningar. Med hänsyn till att organisationen
av militärområdesstaberna är provisorisk i avvaktan på översyn anser institutet
att föreslagna tjänster också bör inrättas provisoriskt. Institutet,
som pekar på att vissa kostnadskrävande övergångsåtgärder kan behövas
bl. a. med hänsyn till att fyra veterinärer nu tjänstgör i ordinarie befattningar
vid militärområdesstaber, ifrågasätter vidare om den föreslagna indragningen
av fem tjänster för utbildningsläkare vid förband kan inräknas
som en vinst i detta sammanhang. Indragningen av dessa tjänster avstyrks
av 1966 års värnpliktskommitté, som erinrar om att beslutet om att inrätta
tjänsterna bör ses som ett led i förverkligandet av försvarssjukvårdsutredningens
förslag. Värnpliktskommittén har under sitt arbete konstaterat att

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

avsaknaden av militärläkare i utbildningsarbetet inverkar menligt på resultatet.
Detta anges särskilt gälla vid trängtruppernas sjukvårdsbefälsskolor
för värnpliktiga läkare och läkarassistenter men också i hög grad vid förbandsutbildningen
av t. ex. brigadsjukvårdskompani. Om läkare medverkar
i denna utbildning anser kommittén att den värnpliktiga medicinalpersonalens
attityd till utbildningen bör kunna förbättras och övrig sjukvårdspersonals
tillämpade utbildning kunna ges ett innehåll som bättre än f. n.
svarar mot kraven under fältförhållanden.

Socialstyrelsen konstaterar att överbefälhavarens förslag till organisation
även i fråga om den regionala ledningen är väsentligt reducerat i förhållande
till försvarssjukvårdsutredningens förslag. Mot bakgrund av bl. a.
det stora behov som föreligger av en samordning på den regionala nivån
av de civila och militära krigsförberedelserna inom sjukvårdsområdet
hade det varit i hög grad önskvärt att tjänsterna för förste stabsläkare vid
samtliga militärområdesstaber inrättades som heltidstjänster, överbefälhavarens
förslag måste därför enligt styrelsen i detta avseende betraktas
som ett minimikrav. Likartade synpunkter anförs av SACO som framhåller
att de uppgifter som åvilar militärbefälhavarna förutsätter att dessa
tillförs resurser som svarar mot den centrala ledningens krav och anvisningar.
SACO anser att chefsläkaren med underställd personal i enlighet
med försvarssjukvårdsutredningens förslag bör underställas stabschefen i
stället för att ingå i underhållssektionen. Chefsläkarnas ställning som
militärbefälhavarnas inspektörer för sjukvårdstjänsten motiverar enligt
SACO att dessa får en ställning som svarar mot övriga inspektörers och
att en heltidstjänst inrättas inom varje militärområde. SACO föreslår att
en läkare vid varje militärområdesstab skall ha i huvudsak samma kompetens
som länsläkare och att chef för militärområdesstabs hälso- och sjukvårdsavdelning
benämns militärområdesläkare. Denne bör enligt SACO få
ett ökat antal biträdande stabsläkare till sitt förfogande, framför allt i
de större militärområdena. SACO anser slutligen att stabsläkare inte bör
tjänstgöra vid inskrivningscentralerna, eftersom en sådan ordning skulle
inverka menligt på stabsarbetets kontinuitet och medföra behov av ytterligare
läkartjänster vid staberna.

Enligt veterinär styr elsen skulle ett återinrättande av stabsveterinärtjänster
inom varje militärområde ge en helt annan effektivitet åt den regionala
verksamheten på det veterinärmedicinska området och göra det möjligt att
avveckla det inte helt tillfredsställande arrangemanget med arvodesanställda
veterinärer för livsmedelshygieniska uppgifter vid förbanden. Att annat än
på enstaka platser finna veterinärer som kan åta sig stabstjänst med
tio timmars tjänstgöring i veckan och därtill vid övningar kunna lämna
stabsorten torde enligt veterinärstyrelsen inte vara möjligt. Det anses inte
heller realistiskt att lägga ansvaret för all övervakning och rådgivning i
livsmedelshygieniska frågor på hälsovårdsinspektörer. Veterinärstyrelsen

Kangl. Mnj:ts proposition nr 110 år 1969

anser därför att det inom varje militärområde bör inrättas en tjänst som
stabsveterinär. Denne bör inom sitt verksamhetsfält ges samma ställning
som länsveterinär inom län. På honom bör bl. a. ankomma att i samverkan
med hälsovårdsinspektörerna svara för såväl allmän övervakning som inspektion
beträffande livsmedelshygienen på samtliga förband inom militärområdet.
I stort sett samma uppfattning redovisas av SACO som framhåller
att ett förverkligande av överbefälhavarens förslag i fråga om livsmedelshygienen
på lokal och regional nivå skulle innebära en nedrustning av resurserna
och betydligt ökade risker för livsmedelsburna infektioner m. m.
SACO kan därför acceptera att stabsveterinärtjänsterna inrättas som deltidstjänster
endast om de utformas som huvudsysslor. SACO föreslår att
en veterinärtjänst med tjänstgöringsskyldighet på minst 25 timmar per
vecka inrättas vid var och en av de sex militärområdesstaberna. För tjänsterna
vid Södra och östra militärområdesstaberna bör dock heltidsanställning
övervägas med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning. I detta sammanhang
bör också nämnas att SACO anser att behovet av apotekare i de
regionala staberna är väl dokumenterat. Enligt SACO:s bedömning är tio
timmars tjänstgöring per vecka ett minimum vid samtliga staber. SACO
påpekar också att apotekaren vid läkemedelscentralen i Boden inte kan
disponeras för uppgifter vid Övre Norrlands militärområdesstab utöver sin
ordinarie arbetstid.

SACO framhåller slutligen att den speciella krigsplanläggningen inom
hälso- och sjukvårdsområdet och den eftersträvade likformigheten mellan
krigs- och fredsorganiserad stab medför behov av militär medverkan inom
stabernas hälso- och sjukvårdsenheter. Genom bristen på aktiva officerare
får emellertid kravet på militär medverkan enligt SACO inskränkas till en
arvodesanställd pensionerad officer vid varje militärområdesstab. TCO-S
föreslår i detta hänseende att arvodestjänsterna för pensionerad underofficer
vid Bergslagens militärområdesstab och Gotlands militärkommandostab
ersätts med tjänster för förvaltare. Enligt TCO-S är det orealistiskt att
räkna med att arbetsuppgifterna vid dessa staber skall kunna lösas av
pensionsavgången personal.

Försvarets medicinalkår

Behovet av en försvarets medicinalkår med stab liksom
lämpligheten av att nu inrätta en sådan ifrågasätts starkt av försvarets rationaliseringsinstitut.
Anordningen anses medföra att ansvarsförhållandena
kompliceras och att eljest samordnade resurser splittras. Beträffande lämpligheten
av att nu inrätta en gemensam medicinalkår för krigsmakten erinrar
institutet om att Kungl. Maj :t i juni 1968 har tillsatt en utredning som
har till uppgift att granska vissa personalfrågor inom tyg- och intendenturmaterielförvaltningsområdet
man. Enligt institutets uppfattning föreligger

Knngl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1969

vissa likartade förhållanden mellan materielverkets och sjukvårdsstyrelsens
verksamhetsområden. Inrättandet av en medicinalkår föreslås därför anstå
tills ifrågavarande personalproblem har belysts.

Enligt rationaliseringsinstitutets uppfattning bör den medicinska personal
det här är fråga om anställas direkt av sjukvårdsstyrelsen eller annan
berörd myndighet i samråd med styrelsen. Omplacerings- och kommenderingsärenden
bedöms kunna handläggas inom ramen för sjukvårdsstyrelsens
personaladministrativa verksamhet. Också övriga uppgifter som skulle
ha ankommit på kårstaben bör enligt institutet fullgöras av sjukvårdsstyrelsen.
Kårstabens utbildande verksamhet måste enligt institutet ses i samband
med frågan om att inrätta en särskild försvarets sjukvårdsskola.
Denna fråga utreds f. n. inom 1966 års värnpliktskommitté. Enligt institutets
uppfattning kan en stor del av den centralt ledda sjukvår dsutbildningen
åläggas ledningen för en sådan skola, varvid ytterligare erforderlig
central utbildningsledning bör åläggas sjukvårdsstyrelsen. Detta anses som
förut har nämnts kunna återverka på styrelsens organisation.

Övriga remissinstanser har inte något att erinra mot att en försvarets
medicinalkår inrättas men har anfört vissa synpunkter på överbefälhavarens
förslag i fråga om kårens organisation och uppgifter m. m.
Som tidigare har nämnts anser socialstyrelsen att medicinalkårstaben bör
inordnas som en särskild enhet inom sjukvårdsstyrelsen. Som skäl härför
anförs att kåren och sjukvårdsstyrelsen får gemensam chef, att kårstaben
förutsätts ha samma expedition som styrelsen och att stabens behov av
ytterligare medicinsk expertis skall tillhandahållas av sjukvårdsstyrelsen.
En anknytning till sjukvårdsstyrelsen bedöms även underlätta en ändamålsenlig
fördelning av medicinalpersonalen för krigsplacering inom den
militära och civila krigssjukvården samt en samordnad utbildning i försvarsoch
katastrofmedicin, överbefälhavarens förslag om orderrätt gentemot
personalkårchefen anses kunna tillgodoses genom föreskrift i sjukvårdsstyrelsens
instruktion.

Socialstyrelsen biträder också den föreslagna ordningen för registrering
och krigsplacering av medicinalpersonal. Styrelsen förutsätter att ett nära
samråd äger rum mellan styrelsen och värnpliktsverket bl. a. i fråga om
möjligheterna att integrera de båda verkens ADB-system. Vidare förutsätter
styrelsen att värnpliktsverket i sitt krigsplaceringsarbete genom chefen
för medicinalkåren får tillgång till medicinsk sakkunskap så att krigsplaceringen
leder till högsta möjliga effektivitet. Likartade synpunkter anförs av
1966 års värnpliktskommitté, som inte har något att erinra mot de föreslagna
samarbetsformerna mellan personalkårchefen och värnpliktsverket.
Kommittén betonar i övrigt vikten av ett nära samarbete mellan personalkårchefen,
universitetskanslersämbetet och socialstyrelsen i frågor som
rör medicinalpersonalen. Som tidigare har nämnts anser SACO att an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

svaret i fråga om fördelningen av krigsplacering och inkallelser till utbildning
in. m. bör åvila chefen för medicinalkåren.

Den av överbefälhavaren föreslagna personaluppsättningen
vid medicinalkårstaben finner SACO helt otillräcklig. SACO
anser att staben i första hand bör förstärkas med läkare som i överbefälhavarens
förslag har avdelats för försvarsgrenarna.

Beträffande kårens sammansättning anför 1966 års värnpliktskommitté
att överbefälhavarens förslag har karaktären av en övergångsorganisation
i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till tjänsteställningsutredningens
förslag. Kommittén finner förslaget att förbandsläkarna
skall ingå i kåren lämpligt med hänsyn till att deras medverkan i
förbandsutbildning m.m. härigenom bör underlättas. Av samma skäl förordar
kommittén att apotekarna redan från början inordnas i medicinalkåren.
Kommittén hänvisar därvid till det allsidiga utredningsunderlag
som den förfogar över rörande denna kategori. Samma uppfattning som
värnpliktskommittén i fråga om förbandsläkare och apotekare redovisas av
SACO, som även anser att militärtandläkare bör ingå i kåren. Veterinärstyrelsen
anser att behov föreligger i krigsorganisationen av veterinärer
med särskild utbildning och tjänstgöringserfarenhet. Detta behov bör enligt
styrelsen tillgodoses genom att ett visst antal reservanställda veterinärer
behålls. Dessa bör också utnyttjas för tjänstgöring vid vikariat och vakanser.

TCO-S anser det beklagligt att frågan om bl. a. sjuksköterskornas tjänsteställning,
arbetsuppgifter, utbildning och inordnande i försvarets medicinallcår
skjuts på framtiden. TCO-S förutsätter att frågorna blir föremål för
ställningstagande snarast möjligt i annat sammanhang. Enligt SACO är
många frågor som hänger samman med rekrytering till militärläkartjänsterna
olösta. Särskilt heltidstjänst anses skapa nya problem i fråga om behörighetskrav
och meritvärdering. SACO understryker också att militärläkarnas
rent medicinska vidareutbildning inte får försummas.

Departementschefen

Militär sjukvår dens centrala ledning har på senare tid behandlats av
flera utredningar. Dessa har genomgående förordat en mera enhetlig ledning
än den som har funnits hittills. Senast togs frågan upp av 1962 års
försvarssjukvårdsutredning i betänkandet Militärsjukvården (SOU 1966:
35). I betänkandet behandlades också bl. a. militärsjukvårdens regionala
ledning och frågan om att inrätta en för försvaret gemensam medicinalkår.

I november 1968 har överbefälhavaren lagt fram förslag om militärsjukvårdens
centrala och regionala ledning och om en försvarets medicinalkår.

Beträffande militärsjukvårdens centrala ledning gäller
f. n. följande uppgiftsfördelning. Försvarets sjukvårdsstyrelse leder

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

hälso- och sjukvården inom krigsmakten. Styrelsen är skyldig att följa
överbefälhavarens direktiv för att tillgodose den operativa verksamheten
och det operativa krigsförberedelsearbetet. Försvarsgrenscheferna har ansvaret
för den hälso- och sjukvårdsutbildning som ingår i förbandsproduktionen
och vidare för en del uppgifter inom militärsjukvårdens område som
ligger vid sidan av den förbandsproducerande verksamheten. Dit hör bl. a.
viss militärmedicinsk forskning. Ledningen av djurhälsovården och djursjukvården
inom krigsmakten är knuten till arméstaben. Förvaltningen
av veterinärmaterielen handhas av försvarets materielverk som också svarar
för häst- och hundhållningen inom krigsmakten. Den centrala sjukvårdsförvaltningen
i övrigt handhas av sjukvårdsstyrelsen.

Försvarets sjukvårdsstyrelse, som har en generalläkare som chef, är indelad
i en planeringsgrupp, en hälsovårdsbyrå, en sjukvårdsbyrå, en materielbyrå
och en administrativ sektion. Styrelsen är också chefsmyndighet
för militärapoteket och militärmedicinska undersökningscentralen. Direkt
nnder generalläkaren lyder försvarsövertandläkaren.

Vid varje försvarsgrensstab finns särskild personal för handläggning av
medicinska frågor. Denna personal, som har försvarsgrensöverläkaren som
chef, lyder direkt under försvarsgrensstabschefen. Vid arméstaben finns
vidare för veterinärmedicinska frågor en överfältveterinär med underlydande
personal. Även överfältveterinären och hans medhjälpare lyder direkt
under försvarsgrensstabschefen.

Vid intendenturmaterielförvaltningen inom försvarets materielverk finns
vid förrådsbyrån en hästdetalj som svarar för häst- och hundhållningen
inom krigsmakten och för den veterinärförvaltning som är knuten till materielverket.

Vid omorganisationen av krigsmaktens regionala ledning (prop.
1964: 109, SU 27, rskr 217 och prop 1966: 110, SU 99, rskr 248) flyttades den
personal som dittills på regional nivå var avsedd för medicinska frågor utan
förändringar över till de nya militärområdesstaberna och Gotlands militär -kommandostab. Personalen är vid varje stab sammanförd till en hälso- och
sjukvårdsavdelning som ingår i stabens underhållssektion. 1960 års försvarsledningsutredning
föreslog emellertid i det betänkande som låg till
grund för 1964 års riksdagsbeslut (SOU 1963:65) att organisatoriska och
personella resurser snarast borde skapas för att militärbefälhavarna i full
utsträckning skulle kunna utöva ledningen av sjukvårdsförvaltningen vid
underställda förband. I avvaktan på en organisatorisk utbyggnad av militärområdesstaberna
har militärbefälhavarnas uppgifter inom sjukvårdsförvaltningen
begränsats. De lokala förvaltningsmyndigheterna lyder därför
t. v. enligt praxis i detta hänseende direkt under försvarets sjukvårdsstyrelse.

Krigsmaktens fast anställda medicinalpersonal är f. n. uppdelad
på tre personalkårer, fältläkarkåren, marinläkarkåren och fältveterinärkåren
med resp. arméöverläkaren, marinöverläkaren och överfältvete -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 31

rinären som kårchef. Vidare finns ett antal flygläkare som lyder under
chefen för flygvapnet.

Överbefälhavarens förslag rörande den centrala ledningen av
militär sjukvår den berör försvarsgrensstaberna, värnplikt sver ket, militärpsykologiska
institutet, försvarets sjukvårdsstyrelse och försvarets materielverk.
Det förutsätter vidare inrättandet av en försvarets medicinalkår.

Överbefälhavaren godtar nu gällande huvudprinciper för fördelningen
mellan olika myndigheter av ansvaret för den centrala ledningen av militärsjukvården.
Han föreslår dock att myndigheternas arbetsuppgifter blir i
stor utsträckning omfördelade. Enligt förslaget förs vissa uppgifter över
från försvarsgrenscheferna till försvarets sjukvårdsstyrelse, bl. a. huvuddelen
av de uppgifter inom forskningens område som nu åvilar försvarsgrensstaberna.
Andra av försvarsgrenarnas nuvarande åligganden föreslås
bli fördelade på värnpliktsverket och chefen för medicinalkåren. Värnpliktsverket
och kårchefen föreslås i samråd handlägga bl. a. frågor rörande
registrering och krigsplacering av medicinalpersonal. Kårchefen bör vidare
enligt överbefälhavarens mening handha en del av de utbildningsfrågor
inom sjukvårdsområdet som nu handläggs av försvarsgrensöverläkarna.
Slutligen föreslår överbefälhavaren att försvarets materielverks uppgifter
rörande veterinärförvaltningen m. m. förs över till sjukvårdsstyrelsen.

Till följd av denna omfördelning av arbetsuppgifterna kan försvarsgrensöverläkar-
och överfältveterinärinstitutionerna utgå ur försvarsgrensstabernas
organisation och hästdetaljen vid intendenturmaterielförvaltningen
dras in. Ett begränsat antal läkare m.fl. föreslås dock finnas kvar i försvarsgrensstaberna.
Vid flygstaben är detta nödvändigt bl. a. med hänsyn
till stabens viktiga uppgifter inom flygsäkerhetens område. Personalen föreslås
ingå i stabernas sektioner och avdelningar och således inte bilda självständiga
enheter.

Enligt överbefälhavaren bör vidare värnpliktsverket tillföras fyra tjänster
för sina nya uppgifter rörande registrering och krigsplacering av medicinalpersonal.

Beträffande försvarets sjukvårdsstyrelse föreslås att den under verkschefen
(generalläkaren) organiseras på centralplanering, hälsovårdsbyrå,
sjukvårdsbyrå, specialmedicinsk byrå, materielbyrå och administrativ byrå.

Centralplaneringen som tillkommer genom en utbyggnad av den nuvarande
planeringsgruppen skall bl. a. hålla samman arbetet med styrelsens
krigsförvaltningsplaner och svara för styrelsens budgetarbete. Den skall
vidare samordna planeringen av den militärmedicinska forskningen. Till
centralplaneringen föreslås knytas en rörlig tillämpningsgrupp.

Hälsovårdsbyrån avses främst svara för uppgifter inom den förebyggande
hälsovårdens område. Dit bör enligt överbefälhavaren också föras de frågor
rörande den militära djurhälsovården och djursjukvården m. m. som f. n.
fullgörs inom arméstaben samt den häst- och hundhållning som materiel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

verket f. n. svarar för. Veterinärpersonalen för dessa uppgifter och för
frågor som rör livsmedelshygien föreslås bilda eu arbetsenhet inom byrån.

Sjukvårdsbyrån föreslås svara för ärenden som hänger samman med
krigsmaktens sjukvård i allmänhet.

Vid specialmedicinska byrån, som nyinrättas, skall enligt förslaget handläggas
frågor om inverkan på människan av höga och låga tryck och av
accelerationskrafter samt frågor om långtidsvistelser i slutna rum och om
individens påverkan av stridsmiljö, dvs. frågor av bioteknologisk natur.

Beträffande materielbyrån bedömer överbefälhavaren att förutsättningar
saknas att nu lägga fram ett slutligt förslag till organisation, eftersom byrån
kan komma att påverkas av den pågående utredningen av anskaffningsverksamheten
inom försvarets materielverk, överbefälhavaren räknar därför
med att byrån tills vidare skall ha i stort sett oförändrade uppgifter i
förhållande till nuläget. Vissa uppgifter tillkommer dock i fråga om förvaltningen
av veterinärmateriel. Byrån föreslås vidare få resurser för att överta
viss försöksverksamhet med militära materielkonstruktioner från den försöksstation
arméöverläkaren intill den 1 juli 1969 driver i Hässleholm (prop.
1968: 109, SU 124, rskr 282).

Den nuvarande administrativa sektionen föreslås bli omvandlad till administrativ
byrå. Bland byråns uppgifter understryker överbefälhavaren särskilt
kontrollen av tillämpningen i ekonomiskt hänseende av de avtal som
gäller för ersättning åt tjänsteläkarna inom krigsmakten.

Överbefälhavarens förslag till organisation av försvarets sjukvårdsstyrelse
tar upp sammanlagt 98 tjänster, varav fem med avlöning från annat
anslag än sjukvårdsstyrelsens förvaltningskostnadsanslag. Detta innebär
en utökning med 16 tjänster i förhållande till nu gällande organisation.

Beträffande den regionala ledningen av militär sjukvår den
förutsätter överbefälhavaren att militärbefälhavaren under honom skall ha
ansvaret för ledningen av den operativa verksamheten och det operativa
krigsförberedelsearbetet inom militärområdet. Militärbefälhavaren (chefen
för Gotlands militärkommando) bör vidare under vederbörande försvarsgrenschef
leda och kontrollera hälso- och sjukvårdsutbildningen vid underställda
förband. Sjukvårdsförvaltningen, veterinärförvaltningen samt den
hälso- och sjukvårdande jämte den veterinärmedicinska verksamheten bör
ledas och kontrolleras av militärbefälhavaren (militärkommandochefen)
under försvarets sjukvårdsstyrelse. Ledningsansvaret föreslås omfatta samtliga
regionala och lokala myndigheter inom militärområdet.

Den föreslagna organisationen innebär att till militärområdesstaberna
och Gotlands militärkommandostab knyts 46 tjänster för hälso- och sjukvård
i stället för 30 i nu gällande organisation.

I samband med omorganisationen föreslås att två tjänster för marinläkare
av 1. graden dras in, en vid Gotlands kustartilleriförsvar och en vid Norrlands
kustartilleriförsvar. Som ersättning för sistnämnda tjänst bör inrättas
en arvodestjänst för förbandsläkare. Vidare föreslår överbefälhavaren att

Kungl. Maj:ts proposition nr ltO år 1969

armens och marinens avlöningsanslag minskas med resp. del av utgifterna
för de fem tjänster för utbildningsläkare som Kungl. Maj:t har fått bemyndigande
att inrätta den 1 juli 1968 vid vissa trängförband och Berga örlogsskolor
(prop. 1968: 109 s. 46 och 55). Tjänsterna har inte inrättats.

Överbefälhavaren föreslår slutligen att det inrättas en för krigsmakten
gemensam medicinalkår (försvarets medicinalkår) med generalläkaren
som personalkårchef. Kårchefen föreslås lyda direkt under överbefälhavaren.
I kåren föreslås tills vidare inordnas militärläkare och militärveterinärer
på aktiv stat och i reserv samt förbandsläkare. Frågan om anställningsvillkor
m. m. för den personal som avses ingå i kåren bör enligt
överbefälhavaren utredas av kårchefen.

Överbefälhavaren räknar med att de organisationsändringar som han
förordar skall genomföras den 1 juli 1969. De beräknas medföra obetydliga
kostnadsökningar.

Som jag har redovisat i det föregående har frågan om militär sjukvårdens
ledning på senare år aktualiserats av flera olika utredningar. De reformförslag
som därvid har förts fram har emellertid av olika anledningar inte
genomförts, vilket har medfört att sjukvårdsledningen fortfarande är splittrad
på flera myndigheter. Jag finner det mot denna bakgrund angeläget att
få till stånd en förbättring och anser att överbefälhavarens förslag i allt
väsentligt kan tjäna som underlag.

Överbefälhavarens förslag rörande fördelningen på olika myndigheter
av ansvaret för huvudfunktionerna inom militärsjukvårdens
centrala ledning överensstämmer med nu gällande ordning och
rimmar väl med de organisatoriska principerna för krigsmaktens ledning
i övrigt. Jag har därför inte något att erinra mot förslaget i denna del. Den
fördelning av arbetsuppgifter mellan olika myndigheter som överbefälhavaren
har förordat finner jag liksom flertalet remissinstanser i huvudsak
riktig. I likhet med försvarets rationaliseringsinstitut anser jag dock att
försvarets materielverk tills vidare bör behålla sina nuvarande uppgifter inom
veterinärförvaltningens område liksom sina åligganden beträffande hästoch
hundhållningen inom krigsmakten. Som framgår av redogörelsen i det
föregående är anskaffningsverksamheten m. m. inom försvarets materielverk
f. n. under utredning. Resultatet av detta utredningsarbete bör avvaktas
innan slutlig ställning tas till vilken myndighet som bör ha ansvaret
för ifrågavarande uppgifter. I avvaktan på detta bör uppgifterna vara kvar
vid materielverket. Försvarets materielverk kommer på det sättet inte att
beröras av omorganisationen.

Mot överbefälhavarens förslag att dra in försvarsgrensöverläkarna och
överfältveterinären samt i övrigt kraftigt minska den medicinska expertisen
inom försvarsgrensstaberna har remissinstanserna inte haft några invändningar.
Även jag biträder överbefälhavarens förslag i detta hänseende och
delar hans mening beträffande omfattningen av den medicinska expertis
som behövs vid försvarsgrensstaberna. Flertalet remissinstanser biträder
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

överbefälhavarens förslag att denna läkarexpertis bör ordnas in i försvarsgrensstabernas
organisation. SACO framhåller dock att en konsekvent tilllämpning
av centraliseringsprincipen kräver att försvarsgrenarnas sjukvårdsledning
inlemmas i sjukvårdsstyrelsen. Vidare anser försvarets rationaliseringsinstitut
att försvarsgren sstabernas medicinska expertis bör redovisas
vid sjukvårdsstyrelsen och efter behov fördelas till försvarsgrensstaberna,
vilket skulle medge ett bättre utnyttjande av läkarpersonalen.
Jag kan i princip dela denna uppfattning men bedömer att den personal
som i den nya organisationen avses för medicinska frågor vid försvarsgrensstaberna
kommer att bli fullt sysselsatt med arbetsuppgifterna där.
Någon reell möjlighet att uppnå ökad rörlighet vid utnyttjandet av personalen
torde därför inte föreligga. Jag är därför inte beredd att förorda
något avsteg från överbefälhavarens förslag beträffande den organisatoriska
anknytningen av läkarpersonalen till försvarsgrensstaberna.

Beträffande försvarets sjukvårdsstyrelse ansluter jag mig till förslaget
att inrätta en enhet för specialmedicinska frågor. Enheten bör organiseras
som en fristående sektion. Enheterna för planering och administrativa göromål
bör enligt min mening inte omvandlas till byråer. Den nuvarande planeringsgruppen
bör benämnas centralplanering. Härtill kommer styrelsens
nuvarande byråer, hälsovårdsbyrån, sjukvårdsbyrån och materielbyrån. Jag
biträder alltså inte rationaliseringsinstitutets uppfattning att hälso- och
sjukvårdsfunktionerna bör slås samman och därefter eventuellt delas upp
på en freds- och en krigsbyrå. En sådan lösning skulle enligt min mening
kunna medföra ett ökat behov av läkare och kan därför inte komma ifråga.
Jag förordar alltså att sjukvårdsstyrelsen under en generalläkare som chef
indelas i en centralplanering, en hälsovårdsbyrå, en sjukvårdsbyrå där också
försvarsövertandläkaren bör ingå, en materielbyrå, en specialmedicinsk
sektion och eu administrativ sektion. I styrelsens organisation bör vidare
inordnas stabsorganet för den gemensamma medicinalkår som jag kommer
att föreslå i det följande. Överbefälhavaren har föreslagit att kåren skall
ha en fristående stab men jag delar här socialstyrelsens uppfattning att
man genom att inordna stabsorganet i sjukvårdsstyrelsen bättre kan utnyttja
styrelsens expertis för stabens uppgifter än enligt överbefälhavarens
förslag.

Beträffande den föreslagna personalorganisationen för sjukvårdsstyrelsen
efterlyser rationaliseringsinstitutet en större andel ekonomiskt och
administrativt skolade tjänstemän. SACO anser att sjukvårdsstyrelsen med
den föreslagna personaluppsättningen får antas endast med svårighet kunna
utöva en verkligt effektiv ledning av krigsmaktens sjukvård. Enligt min
mening är det på grund av den begränsade tillgången på läkare nödvändigt
att iaktta stor restriktivitet när det gäller att inrätta tjänster för läkare i
sjukvårdsstyrelsen. Läkare bör tas i anspråk för administrativa göromål
endast om den medicinska anknytningen klart motiverar detta. Jag vill
erinra om att socialstyrelsen i stort tillstyrker överbefälhavarens förslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

Jag anser mig i huvudsak kunna biträda detta men vill främst av organisatoriska
skäl förorda vissa ändringar.

För hälsovårdsbyrån räknar jag sålunda med två tjänster mindre än
överbefälhavaren eftersom den föreslagna överflyttningen av vissa uppgifter
från materielverket inte bör komma till stånd. Beträffande de båda
tjänster vid speeialmedicinska sektionen som överbefälhavaren föreslår
skall tillkomma i utbyte mot personal som nu avlönas av medel för försvarsmedicinsk
forskning erinrar jag om mitt uttalande vid anmälan av
anslaget För svar smedicinsk forskning i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 162). Jag
förklarade därvid att jag inte var beredd att tillstyrka att några utgifter
för de permanenta forskargrupperna förs över till andra anslag. Därför
räknar jag inte med dessa båda tjänster i sjukvårdsstyrelsens organisation.
I motsats till SACO och veterinärstyrelsen anser jag att de veterinära arbetsuppgifterna
i enlighet med överbefälhavarens förslag bör handläggas inom
hälsovårdsbyrån.

I likhet med överbefälhavaren anser jag att förutsättningar saknas för
att nu ta slutlig ställning till organisation av sjukvårdsstyrelsens materielbyrå.
Materielanskaffningsutredningen, som har att behandla materielanskaffningsfunktionen
även vid sjukvårdsstyrelsen, bör få tillfälle att ta
ställning till Irågan innan den slutligt avgörs. För byråns nuvarande uppgifter
behövs en utökning med en tjänsteman. Jag anser mig inte böra beräkna
medel för sådana personalförändringar att byrån skall kunna svara
för försöksverksamhet av det slag som intill nästa budgetår bedrivs vid
arméöverläkarens försöksstation i Hässleholm. Personalbehovet härför bör
tills vidare kunna tillgodoses genom kommendering. För anlitande av expertis
för försöksverksamheten räknar jag emellertid medel i enlighet med
överbefälhavarens förslag.

Jag förutsätter att sjukvårdsstyrelsen i viss omfattning samarbetar med
organ för civil hälso- och sjukvård för att på det sättet bl. a. minska behovet
av egen kapacitet för utredningar m. m.

Beträffande den regionala ledningen har jag tidigare framhållit
att 1966 års ledningsreform inte omfattade sjukvårdsområdet. Jag
anser det emellertid angeläget att reformen fullföljs även i denna del. Därigenom
uppfylls också en av förutsättningarna för den omorganisation av
förbandssjukvården som genomfördes år 1966. Jag tillstyrker därför helt
överbefälhavarens förslag till organisation av hälso- och sjukvårdsavdelningarna
vid militärområdesstaberna och Gotlands militärkommandostab.
Den personaluppsättning som överbefälhavaren har föreslagit för hälso- och
sjukvårdsavdelningarna har av flera remissinstanser ansetts vara för knapp.
Jag räknar emellertid med att den föreslagna personalen genom ett rationellt
utnyttjande skall räcka för de uppgifter som skall fullgöras inom de
regionala staberna. Jag är alltså inte beredd att förorda några personalökningar
utöver överbefälhavarens förslag. Jag räknar också med de indragningar
av läkartjänster och den minskning av medelstilldelningen för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

läkartjänster vid vissa förband och kustartilleriförsvar som överbefälhavaren
har föreslagit utöver de indragningar organisationsändringen medför inom
de högre regionala staberna. I samband därmed måste emellertid Norrlands
kustartilleriförsvar tillföras en arvodesanställd förbandsläkare.

Flera remissinstanser har tagit upp frågan om deltidstjänstgöring för
tjänstemän i de regionala staberna. Efter en tids prövning av den nya ordningen
kan det bli aktuellt att undersöka hur uppgifterna för främst veterinärer
och apotekare löses. Därvid bör bl. a. studeras om tjänstemän av
detta slag men med längre veckoarbetstid lämpligen kan verka inom mer
än ett militärområde.

Jag går därefter över till frågan om en för försvaret gemensam medicinal
k år och vill då först erinra om att jag i det föregående har
utgått från att tjänsterna för försvarsgrensöverläkarna och överfältveterinären
skall dras in. Detta innebär att fältläkar-, marinläkar- och fältveterinärkårerna
kommer att förlora sina kårchefer. Dessa kårers fortsatta ställning
måste därför övervägas i detta sammanhang. I likhet med överbefälhavaren
anser jag det lämpligt att de tre nämnda kårernas personal förs samman
till en gemensam kår. Denna bör därutöver redan från början omfatta
även flygläkare och förbandsläkare samt viss reservpersonal. Jag är däremot
f. n. inte beredd att tillstyrka de förslag som vissa remissinstanser
har fört fram om att också apotekare och tandläkare skall ingå i kåren. Jag
förordar alltså att en kår av angiven omfattning inrättas. Kåren bör benämnas
försvarets medicinalkår och ställas under generalläkarens ledning.
Denne bör i sin egenskap av kårchef lyda direkt under överbefälhavaren.
Jag förutsätter att medicinalkårens rekrytering m. m. i avvaktan på närmare
förslag från kårchefen sker i huvudsak som nu.

I medicinalkårens stabsenhet, som bör kallas medicinalkårexpeditionen,
bör i huvudsak ingå de tjänster som överbefälhavaren har räknat med för
den kår stab som han har föreslagit. I stället för två deltidstjänstgörande
stabsläkare räknar jag med en heltidsanställd sådan. Antalet biträden bör
enligt min mening vara två i stället för tre.

De personaländringar som jag beräknar framgår av följande sammanställning.

	Nuvarande organisation	Förändring	Föreslagen organisation
Arméstaben.........................	21	-18%	2%
Marinstaben.........................	9	- 7%	i y2
Flygstaben..........................	8	— 4	4
Värnplikts verket.....................	—	+ 4	4
Försvarets sjukvårdsstyrelse..........	82	+ 17	99
Militärområdesstaber m. m............	30	+ 16	46
Marinen............................		— 2	— 2
Summa	150	+ 5	155

Anm''. Deltidstjänst tör läkare, tandläkare, veterinär och apotekare anges som hel tjänst.
Halvtidstjänst för biträdespersonal anges som halv tjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

I de delar som anställnings- och arbetsvillkor är förhandlingsfrågor avser
jag att ge statens avtalsverk det förhandlingsuppdrag som betingas av
vad jag har anfört i det föregående.

Vissa övergångsanordningar m. m. torde bli nödvändiga i samband med
förslagens genomförande. Jag tänker i detta sammanhang bl. a. på konsekvenserna
av indragningen av tjänsterna för försvarsgrensöverläkarna och
överfältveterinären. Kungl. Maj :t bör i samband med genomförandet av
förslagen kunna bl. a. föra tjänster på övergångsstat.

Vad jag har förordat eller beräknat i det föregående kan antas medföra
en sammanlagd utgiftsökning — huvudsakligen för omkostnader —
av omkring 140 000 kr. för år. Härtill kommer ca 180 000 kr. i engångsutgifter
under nästa budgetår. Ökade utgifter för militärpsykologiska institutet
och för värnpliktsverket har inte kunnat beaktas i prop. 1969: 1 (bil.
6). De bör få bestridas genom överskridande av resp. förvaltningskostnadsanslag.

Under åberopande av vad jag har anfört i det föregående hemställer jag,
att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer som jag har angett för organisation
m. m. av militärsjukvårdens ledning på central och
högre regional nivå,

b) besluta att de organisationsförändringar som jag har
förordat beträffande försvarsgrensstaberna, försvarets sjukvårdsstyrelse
samt militärområdesstaberna och Gotlands
militärkommandostab skall genomföras den 1 juli 1969,

c) besluta att i enlighet med vad jag har förordat i det
föregående en försvarets medicinalkår skall inrättas den
1 juli 1969,

d) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsåtgärder
och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Försvarets delfond av statens datamaskinfond

Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968:48, SU 95, rskr 218) skall
en central datamaskinfond, statens datamaskinfond, inrättas för anskaffning
och förvaltning av datamaskiner för statens behov.

I prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 26) har jag anmält att frågan om formerna för
anskaffning av datamaskiner för försvarets behov kommer att övervägas
inom försvarsdepartementet. I en promemoria som har upprättats inom
departementet (Stencil Fö 1969: 1) har föreslagits att en försvarets delfond
skall inrättas inom datamaskinfonden. Efter remiss har yttranden
över departementspromemorian avgetts av överbefälhavaren, försvarets
civilförvaltning, försvarets materielverk, försvarets rationaliseringsinstitut,
försvarets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, värnpliktsverket, statskontoret
och riksrevisionsverket.

Statens datamaskinfond

Statens datamaskinfond inrättas den 1 juli 1969 och skall förvaltas av
statskontoret. I fonden inordnas den nuvarande fonden för anskaffning
av datamaskiner för högre undervisning och forskning. Fonden skall även
omfatta utrustning för försvaret.

Från fonden skall täckas inköps- eller hyreskostnader för datamaskiner
— med undantag för speciellt tillverkad utrustning — administrationskostnader
för fondförvaltningen och initialkostnader i samband med igångsättning
av datamaskinanläggningar.

Fonden skall byggas upp genom investeringsanslag som anvisas på riksstatens
kapitalbudget. Statskontoret skall som fondförvaltande myndighet
ombesörja inköp och förhyrning av datamaskinutrustningen. Denna ställs
mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften
av anläggningarna. Avgifterna till fonden fastställs av statskontoret efter
samråd med riksrevisionsverket. De är avsedda att täcka normal avskrivning
eller hyra för utrustningen m. m. samt kostnaderna för
förvaltningen av fonden. När driftmyndigheterna upplåter maskintid till
utomstående skall ersättning utgå enligt taxor som har fastställts av resp.
driftmyndighet efter samråd med riksrevisionsverket. Efter förslag av statskontoret
skall även befintliga ADB-anläggningar kunna värderas in i fonden.

Departementspromemorian

Enligt departementspromemorian bör med hänsyn till försvarets särställning
i budgetsammanhang inrättas en försvarets delfond av statens datamaskinfond.
Därmed skulle tillgodoses kraven på åtskillnad mellan å ena

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

sidan de ramreglerade utgifterna för det militära försvaret och för civilförsvaret
och å andra sidan utgifterna för annan statlig verksamhet. Delfonden
föreslås omfatta sådan utrustning för det militära försvaret och civilförsvaret
som är serietillverkad och kommersiellt tillgänglig. Utrustning som
ingår i vapensystem eller utnyttjas för den omedelbara operativa ledningen
av vapensystem (t. ex. inom stridsledningssystem) bör inte ingå.

Utgifter för inköp av utrustning föreslås bli finansierade över en investeringsstat
för delfonden inom ramen för det militära försvaret. Investering
som avser civilförsvaret förutsätts kunna föranleda överföring från
civilförsvarsramen till utgiftsramen för det militära försvaret. Till delfondens
driftstat bör enligt departementspromemorian flyta in ersättningar dels
från en eventuell datadriftorganisation för försvaret, dels från andra nyttj are
av utrustning som är invärderad i delfonden.

Till förvaltare av delfonden och äskande myndighet för denna bör enligt
departementspromemorian utses försvarets rationaliseringsinstitut. Institutet
bör i samråd med statskontoret bedöma lämpligheten och lönsamheten
av att öka eller minska den totala datamaskinkapaciteten och av att
köpa eller hyra utrustning. Upphandling föreslås handhas av statskontoret
i samråd med institutet, med möjlighet för de båda myndigheterna att
komma överens om annan ordning i vissa fall.

Remissyttrandena

Remissmyndigheterna har biträtt förslaget om att inrätta en försvarets
delfond av statens datamaskinfond eller har lämnat förslaget
utan erinran.

Delfondens förvaltning bör enligt överbefälhavaren åvila försvarets
civilförvaltning. Försvarets rationaliseringsinstitut anser att den
föreslagna ordningen stämmer väl med de åligganden som institutet redan
har beträffande samordning av anskaffning och utnyttjande av datamaskiner
inom försvaret. Institutet uppskattar kostnaderna för delfondens förvaltning
till 150 000 kr. under budgetåret 1969/70. Statskontoret kan inte
finna några praktiska hinder eller svårigheter för ämbetsverket att svara
för den kamerala förvaltningen av både delfonden och datamaskinfonden
i övrigt. Statskontoret motsätter sig dock inte att rationaliseringsinstitutet
anförtros denna uppgift för delfonden utöver att institutet blir äskande
myndighet. Det framhålls som naturligt att institutet, oavsett hur delfonden
administreras, skall ha huvudansvaret för bedömningen av lämplig
och lönsam nivå av datamaskinkapacitet inom försvaret. Enligt riksrevisionsverkets
mening bör det uppdras åt statskontoret att förvalta även försvarets
delfond. Övriga remissmyndigheter har ingen erinran mot förslaget
i denna del. Försvarets civilförvaltning anser det vara nödvändigt att
frågor om ökning eller minskning av den totala datamaskinkapaciteten och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

av att köpa eller hyra utrustning bedöms i samråd inte bara med statskontoret
utan också med ledningen för den tilltänkta datadriftorganisationen
för försvaret.

Beträffande upphandling av utrustning tillstyrker försvarets
civilförvaltning att denna handhas av statskontoret i samråd med rationaliseringsinstitutet
men framhåller att statskontoret även bör samarbeta
med ledningen för datadriftorganisationen. Försvarets rationaliseringsinstitut
ifrågasätter om det inte vore lämpligare att upphandlingen anförtros
institutet i samråd med statskontoret. Ett skäl för detta anges vara att
kostnaderna även för upphandlingen i så fall skulle i huvudsak belasta försvarets
huvudtitel. Gränsdragningen mellan de olika uppgifterna för statskontoret
och institutet anses dessutom bli enklare. Statskontoret anser det
vara naturligt att även för försvarets delfond ha det samlade ansvaret för
upphandlingsprocessen vid anskaffning av datamaskiner.

Överbefälhavaren har i sitt yttrande redovisat en bedömning av a nskaffningsbehoven
t. o. in. budgetåret 1976/77. För investeringar
beräknas totalt ca 79 milj. kr. Behovet av investeringsanslag uppskattas
till 29,6 milj. kr. Överbefälhavaren hävdar att medel för investeringar i datamaskinfonden
under den fyraårsperiod som avsågs med 1968 års försvarsbeslut
bör tillföras utöver den ekonomiska ramen för det militära
försvaret.

Departementschefen

Förslaget i departementspromemorian innebär att den beslutade kapitalfonden
för anskaffning av datamaskiner för statens behov delas upp genom
att man inrättar en särskild försvarets delfond. Vidare anges bl. a. hur
delfonden bör förvaltas.

Anskaffningsvärdet av statsförvaltningens ADB-anläggningar uppgick
år 1968 till ca 235 milj. kr. Härav hänför sig ca 40 milj. kr. till sådana anläggningar
inom det militära försvaret och civilförsvaret som är av den art
att de bör värderas in i datamaskinfonden.

Verksamheten inom det militära försvaret och civilförsvaret regleras av
ekonomiska ramar för budgetår och försvarsbeslutsperioder. Kraven på
åtskillnad mellan ramreglerade utgifter och utgifter för annan statlig verksamhet
måste tillgodoses även i fråga om anskaffning och drift av datamaskinutrustning.
Jag finner lämpligt att man gör det genom att inrätta
en försvarets delfond av statens datamaskinfond. I delfonden bör alltså ingå
utrustning för det militära försvaret och civilförsvaret. Beträffande gränsdragningen
mot utrustning som överhuvudtaget inte bör ingå i fonden ansluter
jag mig också till förslaget.

Enligt departementspromemorian bör försvarets rationaliseringsinstitut
utses till förvaltare och petitamyndighet för försvarets delfond medan upphandling
anses böra handhas av statskontoret i samråd med institutet.

Förvaltningen av ifrågavarande delfond är en helt kameral angelägenhet

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969 41

av samma slag som för fonden i övrigt. Liksom riksrevisionsverket anser
jag att förvaltningen bör handhas av samma myndighet och föreslår alltså
att statskontoret skall förvalta även delfonden.

Som har föreslagits bör rationaliseringsinstitutet vara anslagsäskande
myndighet för delfonden. Beträffande upphandlingen har jag inte heller
någon erinran mot förslaget.

I detta sammanhang vill jag beröra frågan om en datadriftorganisation
för försvaret. I prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 26) anmälde jag att statskontoret har
föreslagit eu sådan organisation men att vissa kompletterande utredningar
återstod att göra. Beräkningarna av medelsbehovet för vissa myndigheter
hade dock gjorts med utgångspunkt i att driftpersonalen vid nuvarande
datacentraler i fortsättningen skall avlönas från ett nytt anslag för försvarets
datadriftorganisation.

Utredningarna i denna fråga har inte kunnat slutföras i sådan tid att
förslag till organisationsförändringar nu kan underställas riksdagen. Som
framhållits av försvarets civilförvaltning och försvarets rationaliseringsinstitut
torde dessutom slutlig ställning inte kunna tas till ansvarsfördelning
m. m. förrän man har fått vissa erfarenheter från en samordnad datadrift.
Jag avser därför att föreslå Kungl. Maj :t att låta anordna försök med gemensam
datadrift för vissa myndigheter under budgetåret 1969/70. Erfarenheterna
från försöken bör kunna ligga till grund för organisationsförslag
senast till 1971 års riksdag. I det följande återkommer jag med förslag
om anslag till försöksverksamheten m. m.

Jag återkommer i det följande med förslag till investeringsanslag för
anskaffning av ADB-utrustning för försvaret som bör ingå i statens datamaskinfond.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t
föreslår riksdagen

att besluta om inrättande av en försvarets delfond av
statens datamaskinfond.

Programbudget m. m.

Det viktigaste långsiktiga projektet inom försvarsdepartementets område
är f. n. arbetet med ett nytt planerings- och budgetsystem.

Utrednings- och försöksverksamhet rörande programbudgetering bär nu
pågått i Sverige i mer än fem år. Läget beträffande arbetet med programbudgetering
i statsförvaltningen har redovisats utförligt i prop. 1969: 1
(bil. 2 s. 29). I samma prop. (bil. 6 s. 20 och 26) har lämnats en särskild
redogörelse beträffande försöksverksamheten inom försvarsdepartementets
område.

För arbetet med programbudget har tillsatts en särskild ledningsgrupp
(programbudgetgruppen) inom försvarsdepartementet. Programbudgetgruppen
har i juni 1968 lämnat en skriftlig orientering om arbetsläget

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

(Stencil Fö 1968:3). Gruppens arbete inriktas nu på att ge en samlad
redovisning till sommaren 1969. Efter remissbehandling torde Kungl. Maj :t
kunna underställas förslag om det fortsatta arbetet med programbudget
inom försvaret. Genom beslut i februari 1968 anmodades överbefälhavaren,
försvarsgrenscheferna, försvarets centrala förvaltningsmyndigheter, försvarets
forskningsanstalt och civilförsvarsstyrelsen att biträda vid förberedelserna
för övergång till programbudgetering. Som riktpunkt för tidsplaneringen
har sedermera angetts att anslagsframställningar i programbudgetform
för hela försvaret skall lämnas tidigast för budgetåret 1971/72.

Liksom beträffande budgetåren 1967/68 (prop. 1967: 110 s. 5) och 1968/69
(prop. 1968: 110 s. 91) lämnas i det följande en redovisning i programform
av försvarets beräknade utgifter under budgetåret 1969/70. Redovisningen
avser den fördelning på ändamål som har föreslagits eller beräknats i prop.
1969: 1 (bil. 6).

Tabell 1. Huvudprogram fördelade efter prestalionsområden (milj. kr.)

			Prestationsområden
Huvudprogram	Opera-tivt vid-makthål-lande	Grund- utbild- ning	Materiel- anskaff- ning	Investe-ringar i anlägg-ningar	Forsk-ning och utveck-ling	Summa
1. Fältförband.................	717	382	450	109	40	1 698
2. Lokalförsvarsförband........	97	21	14	—	—	132
3. Kust- och sjöförsvarsförband. .	341	82	220	59	20	722
4. Luftförsvarsförband.........	296	56	274	13	28	667
5. Attack- och spaningsförband. .	128	23	334	—	140	625
6. Flygstridskrafternas bas- och underhållsförband...........	155	33	188	39	33	448
7. Central och högre regional led-ning .......................	362	2	37	33	2	436
8. Gemensamma stödfunktioner..	193	9	19	22	—	243
9. Allmän försvarsforskning.....	—	—	10	3	92	105
10. Civilförsvar m. m............	46	15	36	32	1	130
Summa	2 335	623	1 582	310	356	5 206

Till utgifter för operativt vidmakthållande har förts alla utgifter för att på kort sikt vidmakthålla
redan organiserade krigsförband. Beredskapsåtgärder, stabs- och förvaltningsverksamhet
har förts hit liksom repetitionsutbildning och vidareutbildning av anställd personal. Drift och
underhåll av materiel i förråd eller för repetitionsutbildning och av befästningar och anläggningar,
förbrukning av utbildningsammunition och drivmedel m. m. har också hänförts till operativt
vidmakthållande. Fasta utgifter för förband betraktas som utgifter för sådan allmän fredsorganisatorisk
verksamhet som är av vidmakthållande karaktär. Dessa utgifter betraktas i detta
sammanhang som löpande konsumtion av försvaret]''änster.

Till utgifter för grundutbildning har förts investeringar i grundutbildning av värnpliktiga och
fast anställda inkl. förbrukning av ammunition och drivmedel samt underhåll av materiel i
drift m. m.

Till utgifter för materielanskaffning har förts alla investeringar i krigs- och fredsmateriel,
maskiner och apparater med en bedömd livslängd som överstiger 2 å 3 år.

Till utgifter för investeringar i anläggningar har förts alla investeringar i befästningar, byggnader
och anläggningar för krigs- och fredsorganisationen.

Till utgifter för forskning och utveckling har förts alla investeringar i såväl allmän som objektbunden
forskning samt försök och utveckling av vapenprojekt m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Tabell 2. Huvudprogram fördelade efter utgiftsslag (milj. kr.)

			Utgiftsslag
Huvudprogram	Personal- löner	Materiel och tjänster	Anläggning-ar, hyror och byggnads-arbeten	Värnpliktiga, civilförsvars-pliktiga och deras konsumtion	Summa
1. Fältförband...............	455	794	225	224	1 698
2. Lokalförsvarsförband......	45	57	2	28	132
3. Kust- och sjöförsvarsförband	216	361	87	58	722
4. Luftförsvarsförband.......	127	503	13	24	667
5. Attack- och spaningsförband	52	563	—	10	625
6. Flygstridskrafternas bas- och underhållsförband.........	53	313	73	9	448
7. Central och högre regional ledning...................	300	88	46	2	436
8. Gemensamma stödfunktioner	68	100	73	2	243
9. Allmän försvarsforskning. . .	64	31	10	—	105
10. Civilförsvar m. m..........	22	62	38	8	130
Summa	1 402	2 872	567	365	5 206

Till personallöner har förts löneutbetalningar för all av krigsmakten och civilförsvaret m. m.
anställd personal inkl. lönetillägg men exkl. traktamenten och sjukvårdsförmåner. Kostnader
för framtida pensionsförpliktelser har inte räknats in.

Till materiel och tjänster har förts inköp, hyror, reparation och underhåll av materiel och varor
samt utgifter för tjänster (exkl. hyrestjänster).

Till anläggningar, hyror och byggnadsarbeten har förts inköp och hyror av mark, byggnader
och befästningar inkl. utgifter för bränsle, vatten och elektricitet.

Till värnpliktiga, civilförsvarspliktiga och deras konsumtion har förts kontanta värnpliktsförmåner
m. m., utgifter för mathållning och permissionsmundering samt vissa reseersättningar.

I tabell 1 redovisas budgeten för 1969/70 uppdelad på huvudprogram och
prestationsområden. I avvaktan på slutligt förslag har utnyttjats samma
indelningar som i prop. 1968: 110. I tabell 2 har huvudprogram och utgiftsslag
ställts samman. Uppdelningarna är ungefärliga eftersom nuvarande
titelförteckning och kontoplaner inte är utformade med hänsyn till programbudgetens
krav. Jämförelser med motsvarande redovisning i prop.
1968: 110 bör därför ske med stor försiktighet. De belopp som redovisas
i tabellerna skiljer sig från riksstatsförslaget bl. a. genom att under varje
program redovisas den beräknade nettoutgiften, dvs. anslagen har korrigerats
för väntade förändringar i reservationsmedelsbehållningen. Prisreglerings-
och täckningsanslag har inte fördelats. Avskrivningar och förräntningskrav
har inte inkluderats i ersättningsanslagen till fastighetsfonderna.
Utgifter för beredskapsstyrka för FN-tjänst, för seismologisk multipelstation
m. m. har inte räknats in.

I diagram 1 visas grafiskt utgifternas fördelning på program och prestationsområden.
De totala utgifterna fördelade på prestationsområden visas
grafiskt i diagram 2. En motsvarande fördelning efter utgiftsslag åskådliggörs
i diagram 3. Som jämförelse redovisas motsvarande värden för budgetåret
1968/69 (milj. kr. i prisläge maj 1967 resp. maj 1968).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Diagram 1. Utgifternas relativa fördelning på program och prestalionsområden

Huvudprogram
nr

Operativt

vidmakthål lande -

1 2 3 4 5 6 7 8

68/6? 69/70

400

Grundutbildning
200

c=r-gz?a

c=m

Hateriel anskaffning -

Investeringar
i anläggningar 0

r~g?a c=sm

CTKa

200 -

Forskning

och utveckling q _ I

£3233

Diagram 2. De totala utgifternas fördelning på prestationsomräden

0 200 400 éoo 800 1000 1500 2000 2500

1 -1-1-1-1--1II1

Operativt

vidmakthållande

Hat erielan skaffning Grundutbildning -

lmm

forskning och
utveckling

Investeringar i

anläggningar ||^|^||

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Diagram 3. De totala utgifternas fördelning på utgiftsslag

0 200 400 600 800 1000 1500 2000 2500

«------1-1——..i-.........■ I .........— .1................. , , l ,,

Materiel och
tjänster

Personallöner

Anläggningar,
hyror n«a#

Värnpliktiga

68/6?

mmmt

Under budgetåret 1969/70 kommer utgifterna under de olika programmen
att i stort avses för följande ändamål.

1. Fältförband omfattar arméns fältförband.

Operativt vidmakthållande

I enlighet med 1963 års försvarsbeslut kommer antalet brigader att minska
med en. Härutöver fortsätter omorganiserandet av en pansarbrigad till infanteribrigad.
Utöver brigaderna ingår ledningsförband, självständiga infanteri-,
pansar-, artilleri- och luftvärnsbataljoner — bl. a. en luftvärnsrobotbataljon
utrustad med robot 67 (Hawk) — arméflyg-, fältarbets-,
sambands- och underhållsförband. Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas
med ca 53 000 man och särskilda övningar med ca 6 000 man. Utöver
utgifter för krigsorganisationen enligt ovan tillkommer utgifter för allmän
fredsorganisatorisk verksamhet vid staber, förband och verkstäder m. m.
samt för underhåll av kaserner m. m.

Grundutbildning

Totala utbildningskontingenten inom armén omfattar ca 36 500 man.
Härav avses ca 33 700 man för program 1 och ca 2 800 man för program
2 och 7. Utbildningen sker främst för att omsätta den befintliga krigsorganisationen
samt möjliggöra införandet i krigsorganisationen av nylevererad
materiel, bl. a. stridsvagn 103 och pansarbandvagn 302.

Materielanskaffning

Leveranserna av stridsvagn 103 och pansarbandvagn 302 fortsätter. Materielutgifterna
hänför sig vidare bl. a. till anskaffning av den lätta luftvärnsroboten
Redeye, pansarvärnsvapen, ammunition och fordon samt modernisering
av luftvärnsroboten Hawk.

Investeringar i anläggningar

Den dominerande utgiftsposten avser investeringar för I 1 och Ing 1 nya
etablissement som beräknas färdigställas under budgetåret. Utflyttning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

regementena avses påbörjas omkring den 1 januari 1970 och beräknas vara
slutförd omkring den 1 juli 1970. Utgifterna avser vidare kompletterande
byggnadsarbeten vid befintliga etablissement, nybyggnad av ammunitionsförråd
samt markförvärv för övningsfält m. m.

Forskning och utveckling

Utveckling sker bl. a. av en ny infanterikanonvagn.

2. Lokalförsvarsförband omfattar i huvudsak arméns lokalförsvars-
och depåförband samt hemvärnet.

Operativt vidmakthållande

Jämfört med läget den 1 juli 1968 kommer cykelskyttebataljoner, värnkompanier
in. in. att kunna mobiliseras i oförändrad omfattning. Krigsförbandsövningar
kommer att bedrivas med ca 22 000 man och mobiliseringsövningar
bl. a. i form av mönstringsövningar med ett begränsat antal man.

Grundutbildning

Endast begränsad grundutbildning främst av befäl och vissa specialister
avses ske, totalt ca 2 800 man inkl. viss utbildning för program 7. Huvuddelen
av personalen tillförs genom överföring av äldre tidigare grundutbildad
personal från program 1, mindre delar efter överföring från program
3—6.

Materielanskaffning

Utgifterna är förhållandevis låga eftersom lolcalförsvarsförbanden m. fl.
i betydande utsträckning utnyttjar äldre materiel som förs över från
program 1. I begränsad omfattning anskaffas vapen, signalmateriel, personlig
skyddsutrustning och ammunition. Vidare anskaffas fältuniformer
för hemvärnet.

3. Kust- och sjöförsvarsförband omfattar marinens samtliga
krigsförband.

Operativt vidmakthållande

En kryssare, åtta jagare, ett femtontal torpedbåtar, ett femtontal motortorpedbåtar,
ett tjugotal ubåtar, sex fregatter samt ett antal minerings- och
minröjningsförband kommer att vara rustade eller mobiliseringsbara under
budgetåret. Vidare kommer rörliga eller fasta kustartilleriförband (kustartilleribrigader,
spärrbataljoner, kustjägar kompanier, minspärrtroppar
m. m.) samt helikopterförband att vara rustade eller kunna mobiliseras.
Under budgetåret beräknas ytterligare ubåtar av typ Sjöormen och ett antal
7,5 cm kustartilleribatterier komma att tillföras organisationen, delvis som
ersättning för utgående materiel. Två äldre jagare beräknas komma att omklassas
till fregatter varjämte två omoderna fregatter, ett antal kustartilleriförband
samt medeltunga och lätta helikoptrar beräknas utgå ur organisationen.
Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas med ca 8 000 man
och särskilda övningar eller mobiliseringsövningar med ca 1 000 man. Utöver
utgifter för krigsorganisationen enligt ovan tillkommer utgifter för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

allmän fredsorganisatorisk verksamhet vid staber, förband och verkstäder
m. m. samt för underhåll av kaserner m. m.

Grundutbildning

Utbildningskontingenten omfattar ca 7 000 man. Utbildningen sker främst
för att vidmakthålla den befintliga krigsorganisationen och möjliggöra införandet
av nylevererad materiel.

Materielanskaffning

Utgifterna hänför sig bl. a. till anskaffning av ubåtar (Sjöormentyp),
torpedbåtar och lätta helikoptrar samt en fortsatt anskaffning av eller
kompletteringar till kustrobotförband, 7,5 cm kustartilleribatterier och rörliga
spärrförband.

Investeringar i anläggningar

Huvuddelen av utgifterna avser befästningsarbeten för nya kustartilleribatterier
m. in. Härtill kommer utgifter för kompletterande byggnadsarbeten
vid befintliga etablissement och för att slutföra arbetena vid Muskövarvet
inför örlogsbasens utflyttning sommaren 1969.

Forskning och utveckling

Förutom skeppsteknisk forskning m. m. sker utveckling av bl. a. nya
torpedbåts- och ubåtstyper samt nya tunga kustartilleribatterier.

4. Luftförsvarsförband omfattar de delar av luftförsvaret som
ingår i flygvapnet utom de förband som hänförs till det för flygstridskrafterna
gemensamma bas- och underhållsprogrammet (program 6).

Operativt vidmakthållande

Jämfört med läget den 1 juli 1968 kommer ett oförändrat antal jaktdivisioner
och luftvärnsrobotkompanier att kunna mobiliseras. Jaktdivisionerna
kommer att vara utrustade med flygplan 32 B (Lansen) och olika versioner
av flygplan 35 (Draken). Under budgetåret tillförs den senaste jaktflygplanversionen
(35 F) till ytterligare ett antal divisioner varvid fpl 32 B successivt
utgår. Luftvärnsrobotkompanierna är utrustade med luftvärnsrobot 68
(Bloodhound). Inom stridslednings- och luftbevakningssystemet sätts vissa
nya enheter i drift. Organisationen anpassas till detta. En flygflottilj (Göta
flygflottilj, F 9) läggs ned den 1 juli 1969. Krigsförbandsövningar kommer
att bedrivas med ca 3 000 man, särskilda övningar med ca 500 man och
mobiliseringsövningar med ett begränsat antal man.

Grundutbildning

Utgifterna hänför sig främst till grundutbildning av flygförare och stridslednings-
och luftbevakningspersonal.

Materielanskaffning

Leveranserna av flygplan 35 F och jaktrobot 28 (Falcon) fortsätter. Av
utgifterna hänför sig vidare en del till stridslednings- och luftbevakningssystemet.
Dessa avser främst fortsatt anskaffning av trådsambands-, radio -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

och radiolänkmateriel samt installation, utprovning och kontroll av tidigare
anskaffad materiel till radarstationer och centraler.

Investeringar i anläggningar

Kompletterande anläggningsarbeten för stridslednings- och luftbevakningssystemet
utförs, bl. a. för radargruppcentraler, radarstationer och
teleutrustning.

Forskning och utveckling

Forskning och utveckling inriktas bl. a. på metoder för undersökning och
provning av materiel i tjänst samt på systemstudier, utredningar och tilllämpad
forskning inom teknikområden med anknytning till jaktflygplan
med beväpningssystem, luftvärnsrobot samt stridslednings- och luftbevakningssystem.

5. Attack- och spaningsförband omfattar flygvapnets attackoch
spaningsförband utom de enheter som hänförs till det för flygstridskrafterna
gemensamma bas- och underhållsprogrammet (program 6).

Operativt vidmakthållande

Ett jämfört med läget den 1 juli 1968 oförändrat antal attack- och spaningsdivisioner
kommer att kunna mobiliseras. Attackdivisionerna kommer
att vara utrustade med A 32 (Lansen) och spaningsdivisionerna med S 32
(Lansen) och S 35 (Draken). Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas
med ca 100 man och särskilda övningar med ca 100 man.

Grundutbildning

Utgifterna hänför sig främst till grundutbildning av flygförare.
Materielanskaffning.

Utgifterna avser främst seriekostnader för flygplan AJ 37 (Viggen) med
beväpning (bl. a. attackrobotarna 04 och 05).

Forskning och utveckling

Huvuddelen av utgifterna avser typarbete för flygplan AJ 37 med undersystem,
bl. a. attackrobot 04 och 05.

6. Flygstridskrafternas bas- och underhåll sförband
omfattar utgifter av gemensam karaktär för program 4 och 5 samt flygtransportförband.

Operativt vidmakthållande

Jämfört med läget den 1 juli 1968 kommer basbataljoner att kunna mobiliseras
vid ett något mindre antal flygbaser. Antalet flygtransportförband
behålls oförändrat. Krigsförbandsövningar kommer att bedrivas med ca 2 000
man och särskilda övningar med ca 200 man. Utöver utgifter för krigsorganisationen
enligt ovan tillkommer utgifter för reparations- och iståndsättningsarbeten
vid kaserner och flygfält.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Grundutbildning

Utbildningskontingenten omfattar ca 6 800 man (inkl. viss utbildning för
program 4 och 5). Värnpliktsutbildningen inriktas dels på att omsätta
den befintliga krigsorganisationen, dels på att vidmakthålla den fredsmässiga
utbildningsorganisationen så att erforderlig flygutbildning kan
bedrivas.

Materielanskaffning

Materielutgifterna avser bl. a. viss ammunition samt test- och underhållsutrustning
för flygplan och robotar samt landnings- och navigationsutrustning.

Investeringar i anläggningar

En begränsad komplettering sker under budgetåret i form av färdigställande
av ett flygfält och utbyggnad av vissa reservvägbaser.

Härutöver sker kompletterande anläggningsarbeten på befintliga flygfält
m. m.

7. Central och högre regional ledning omfattar utgifter
dels för krigsförband och anläggningar som ingår i högkvartersorganisationen
och den högre regionala ledningen, dels för fredsorganisationen vid
centrala och högre regionala staber och förvaltningar. Huvuddelen av utgifterna
avser operativt vidmakthållande av nuvarande organisation.

8. Gemensamma stödfunktioner omfattar utgifter för olika
komponenter som inte har kunnat fördelas eller är utpräglat gemensamma
serviceorgan eller funktioner för hela krigsmakten. I programmet ingår
gemensamma skolor, inskrivnings- och personalredovisning, signalskydd,
lagerhållning in. m. av gemensamma förnödenheter, bidrag till frivilliga försvarsorganisationer,
musik-, arkiv- och museiverksamhet m. m. Huvuddelen
av utgifterna avser operativt vidmakthållande.

9. Allmän försvarsforskning omfattar utgifter för utredningar
och forsknings-, försöks- och utvecklingsverksamhet som inte direkt
kan hänföras till övriga program. Samtliga utgifter för försvarets forskningsanstalt,
militärpsykologiska institutet och driftkostnaderna för flygtekniska
försöksanstalten har således förts till programmet. Likaså har
icke-projektbunden forskning under materielanslagen förts hit.

10. Civilförsvar m. m. omfattar utgifter för civilförsvar, psykologiskt
försvar m. m.

Operativt vidmakthållande

I det lokala civilförsvaret beräknas ca 148 000 personer av den planerade
organisationen (ca 220 000 personer) kunna mobiliseras. 17 undsättnings4—Bihang
till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 110

Kungl Maj:ts proposition nr 110 år 1969

kårer av planerade 20 kan mobiliseras. Under budgetåret kommer fortsatt
uppbyggnad av det lokala civilförsvaret med ca 8 000—10 000 personer
att ske. Ytterligare två undsättningskårer kommer att nyuppsättas. Repetitionsutbildning
kommer att bedrivas med ca 40 000 personer.

Grundutbildning

Denna inriktas på omsättning av befintlig organisation och på den fortsatta
personella uppbyggnaden av det lokala och regionala civilförsvaret.
Utbildningen omfattar ca 25 000 personer (verkskyddet inte inräknat).

Materielanskaffning

Huvuddelen av utgifterna avser den fortsatta utbyggnaden av civilförsvaret.
En begränsad anskaffning av nya skyddsmasker beräknas kunna
fortsättas.

Investeringar i anläggningar

Utgifterna avser främst fortsatt utbyggnad av ledningscentraler, skydd
för framskjutna enheter, observationsplatser, branddammar och förrådsbyggnader.

Anslagsfrågor m. m.

I prop. 1969:1 (bil. 6) har vissa anslag inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde tagits upp med beräknade belopp. I det följande an -

Anslag	Belopp (kr.)
Prel. beräknat	Slutligt beräknat
DRIFTBUDGETEN Arméstaben ..............................	21 920 000	21 215 000
Marinstaben ............................	15 200 000	14 850 000
Flygstaben ...........................	18 625 000	18 460 000
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv persona m. fl...................................	195 400 000	194 000 000
Anskaffning av flygmateriel m. m.........	987 200 000	973 189 000
Militärområdesstaber: Förvaltningskostna- der ....................................	27 435 000	27 895 000
Militärområdesstaber med särskild budge	11 785 000	11 870 000
Försvarets civilförvaltning ................	10 095 000	10 095 000
Försvarets sjukvårdsstyrelse ..............	3 815 000	4 900 000
Försök med gemensam datadrift ..........	—	1 000
Cvilförsvarsstvrelsen ....................	10 037 000	9 844 000
Anskaffning av civilförsvarsmateriel ......	53 430 000	53 623 000
KAPITALBUDGETEN Byggnader och utrustning för försvarets fa-briksverk ..............................	40 000 000	33 000 000
Markförvärv för övningsfält m. m.........	17 600 000	17 600 000
Statens datamaskinfond: Anskaffning av da-tamaskiner för försvaret..............	_	15 000 000
Summa driftbudget och kapitalbudget . . . .	1 412 542 000	1 405 542 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år1969

mäls dessa anslag och vissa nya anslag. Av sammanställningen framgår
storleken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag.

De i prop. 1969: 1 (bil. 6) slutligt beräknade anslagen avsåg sammanlagt
4 263 408 000 kr. Summan av de föreslagna anslagen inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde går därmed upp till (4 263 408 000 +
1 405 542 000) 5 668 950 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE HUVUDTITELN
B. Armén

B 1. Arméstaben

114 707 413
>15 870 000
....... 21 215 000

Omkostnader

1967/68 Utgift

1968/69 Anslag ..............

1969/70 Förslag ............

1 Anslagen Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben:

Arméstaben är organiserad på tre sektioner, sex truppslagsavdelningar,
en budgetavdelning och en chefsexpedition.

Kungl. Maj :t har beslutat att försöksverksamhet med verksamhetsplanering,
budgetering, kostnadsredovisning m. m. får bedrivas vid arméstaben
under budgetåret 1968/69. Verksamheten regleras enligt en budget som har
godkänts av Kungl. Maj :t. För att underlätta försöksverksamheten har riksdagen
efter förslag i prop. 1968: 155 på tilläggsstat I för budgetåret 1968/69
till Arméstaben anvisat ett förslagsanslag av 1 000 kr. (SU 186, rskr 396).
Anslaget får belastas med nettoutbetalningar intill 19,7 milj. kr. Föreskrifter
har meddelats om att riksstatsanslag som normalt skulle ha belastats med
utgifter för arméstaben inte får belastas med utgifter för ändamål som har
tagits upp i försöksbudgeten. Anslagen Arméstaben: Avlöningar och Arméstaben:
Omkostnader har ställts till försvarets civilförvaltnings förfogande
och får utnyttjas endast efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

Personal

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.....

underofficerare och motsvarande
underbefäl och motsvarande
Civil personal

handläggande personal.........

övrig personal.................

Anslag

Beräknad ändring 1969/70
Chefen för

1968/69	armén	Dep.chefen
181	+ 22	— 7
31	+ 2	— 3
4	+ 1	—
30	+ 1	—
152	+ 1	— 8
398	+ 27	—18
15 870 000	+ 6 441 000	+ 5 345 0CG

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Chefen för armén

1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 019 369 kr., varav för lokalhyror
807 500 kr.

2. Pågående försöksverksamhet förutsätter att utgifter för försöksverksamheten
vid staben bestrids från ett anslag. Under anslaget bör därför medel
anvisas till avlöning av följande personal som ständigt tjänstgör vid staben
men vars avlöning tidigare har beräknats under anslaget Armén: Avlöningar
till aktiv personal m. fl., nämligen två regementsofficerare, tre kaptener eller
förvaltare och 17 kaptener eller löjtnanter. Vidare bör medel anvisas för
uppgifter som tidigare har bekostats från anslagen Armén: Reseersättningar
m. m., Armén; övningar m. in., Underhåll av tygmateriel m. m., Trivselfrämjande
åtgärder, För svar supplysning samt Publikations- och blanketttryck
(+3 182 664 kr.).

3. För utveckling av nytt styrsystem vid arméstaben budgetåret 1969/70
behövs 100 000 kr.

4. Utgifterna för bearbetningar vid försvarets materielverks datacentral
skall budgetåret 1969/70 belasta arméstabens anslag (+ 900 000 kr.).

5. Vissa arbetsuppgifter inom organisätionsavdelningen har förts över
till ADB. En arvodestjänst för pensionerad officer bör med anledning härav
bytas ut mot tjänst för byråsekreterare (+ 15 211 kr.).

6. En tjänst bör inrättas för en fotograf vid arméstabens bilddetalj. Fotografen
har hittills avlönats från sakanslag (+ 29 040 kr.).

7. Personalavdelningen vid sektion 3 behöver förstärkas med en tjänst
för förvaltare eller byråassistent, avsedd för personalregistrator, och en
tjänst för rustmästare eller assistent, avsedd för rekryteringsverksamhet
(+ 64 752 kr.).

8. Arvode till specialarméläkare vid en arbetsmedicinsk forskargrupp
bekostas f. n. av forskningsmedel. För att säkerställa den fortsatta försvarsmedicinska
forskningen vid armén bör för denne inrättas en tjänst
för specialarméläkare (+ 75 252 kr.).

9. En förstärkning av arméöverläkarens expedition med en tjänst för
förvaltare eller byråassistent är nödvändig för att säkerställa en riktig och
effektiv personalplanering och personalbehandling (+35 712 kr.).

10. Ytterligare 10 000 kr. behövs för att anställa ADB-personal i högst
A 23.

11. Representationsbidraget åt chefen för armén bör höjas till 10 000 kr.
(+ 4 000 kr.).

12. Medel bör beräknas för vissa omkostnader vid väg- och vattenbyggnadskårens
chefsexpedition (+ 5 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
21 215 000 kr. Som jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 20) avses armé -

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

staben delta i försöken med verksamhetsplanering och budgetering m. m.
under budgetåret 1969/70. Medelsbehovet härför har jag i prop 1969: 1 (bil.
6 s. 22) beräknat till 21 920 000 kr. Jag har i detta sammanhang beaktat
föreslagna överföringar från vissa anslag (2) och räknat medel för data;verksamhet
(4). Jag har vidare räknat med att avlöning m. m. för en ma,
jor vid arméstaben bör anvisas under anslaget Militärområdesstaber med
särskild budget. Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående
om ny organisation av militärsjukvårdens ledning beräknar jag vidare under
anslaget medel för två stabsläkare och ett halvtidstjänstgörande biträde.
I samband med detta kan tjänster för arméöverläkare och överfältveterinär
samt ytterligare 19 tjänster dras in. Vidare minskar omkostnaderna vid
staben med 70 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Arméstaben för budgetåret 1969/70 anvisa ett
förslagsanslag av 21 215 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

C 1. Marinstaben

C. Marinen

1967/68 Utgift
1968/69 Anslag
1969/70 Förslag

1 Anslagen Marinstaben: Avlöningar

................. U2 455 171

>13 400 000
................. 14 850 000

Marinstaben: Omkostnader

Marinstaben är organiserad på planeringsavdelning, fyra sektioner och
en chefsexpedition.

Beräknad ändring 1969/70
Chefen för

1968/69 marinen Dep. chefen

Personal

Militär och civilmilitär personal

officerare och motsvarande.....................	125		—1		—5
underofficerare................................	46		—		—2
underbefäl.....................................	16		—		—
Civil personal
handläggande personal........................	9		—		—
övrig personal................................	135		—		—1
	331		—1		—8
Anslag
Avlöningar till tjänstemän.......................	11 297 936	+	492 004	—	53 000
Arvoden och särskilda ersättningar...............	2 064	+	96	+	100
Sjukvård m. m.................................	30 000		—		—
Reseersättningar...............................	318 000	+	82 000	+	47 000
Expenser
a) Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler....	—	+	187 900	+	187 900
b) Vakttjänst..................................	1 092 000	+	68 000	+	68 000
c) Kostnader för databehandling m. m...........	430 000	+ 1 170 000	+ 1 170 000
d) Övriga expenser.............................	230 000	+	30 000	+	30 000
	13 400 000	+2 030 000	+ 1450 000

Chefen för marinen

1. Löne- och prisomräkning 824 254 kr., varav för lokalhyror 187 900 kr.

2. För att tillgodose kravet på en fast ledning av marinstabens ADB-detalj
föreslås att en tjänst för regementsofficer inrättas. Därvid kan en tjänst
för kapten inom staben utgå (+ 12 936 kr.).

3. Den statliga isbrytarverksamhetens ledning (statens isbrytardirektör
med biträde) redovisas på marinstabens stat. Isbrytardirektören tjänstgör
dessutom som chef för stabens sjöfartsavdelning med placering på sjöfartsverket.
Mot bakgrund av sjöfartsutredningens förslag föreslår sjöfartsverket
att dessa tjänster förs över till verket. Chefen för marinen biträder förslaget
under förutsättning att en tjänst för regementsofficer (chef för sjöfartsav -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

delningen i marinstaben) inrättas. Därvid kan genom omfördelning av
arbetsuppgifter inom staben en tjänst för kapten på aktiv stat bytas ut mot
en arvodestjänst för officer (—56 206 kr.).

4. För marinstabens interna personal- och budgetarbete bör inrättas en
tjänst för kvalificerat biträde. Därvid kan en biträdestjänst utgå (+6 516
ler.).

5. För att fullfölja ålagda sjömålsutredningar behövs ytterligare 35 000
kr. för reseersättningar. För ett nytt vaktställe behövs 17 500 kr., för informationsbearbetning
i datamaskin 1 170 000 kr. samt för ökade dupliceringsoch
kopieringskostnader 20 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
14 850 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för ytterligare en tjänst för
regementsofficer för ADB-detaljen. Anslaget kan samtidigt minskas med
medel för en kapten (2). Jag räknar med att tjänsterna för isbrytardirektören
och hans biträde förs över till sjöfartsverket, att en tjänst för regementsofficer
tillkommer vid marinstaben och att en tjänst för kapten byts
ut mot arvodestjänst för pensionerad officer (3). Med hänvisning till vad
jag har anfört i det föregående om militärsjukvårdens ledning beräknar
jag vidare medel för en marinstabsläkare och ett halvtidstjänstgörande
biträde. I samband därmed kan tjänsten för marinöverläkare och ytterligare
åtta tjänster dras in.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Marinstaben för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag
av 14 850 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

D. Flygvapnet

D 1. Flygstaben

1967/68 Utgift ...................... >15 438 435

1968/69 Anslag ...................... >15 725 000

1969/70 Förslag .................... 18 460 000

1 Anslagen Flygstaben: Avlöningar och Flygstaben: Omkostnader

Flygstaben är organiserad på planeringsavdelning, två sektioner, en flygsäkerhetsavdelning,
en systemgrupp och en chefsexpedition. I anslutning
till Kungl. Maj:ts medgivande den 30 juni 1967 att försöksvis inrätta regionala
vädercentraler har inom staben organiserats ett provisoriskt centralorgan
för den militära vädertjänsten.

Beräknad ändring 1969/70

		Chefen för
	1968/69	flygvapnet	Dep. chefen
Personal
Militär och civilmilitär personal
officerare och motsvarande......................	142		+P		— 4
underofficerare och motsvarande.................	32		—		—
underbefäl och motsvarande.....................	9		+ 3		—
Civil personal
handläggande personal..........................	18		+ 6		—
övrig personal..................................	149		+ 1		—10
	350		+ 12		—14
Anslag
Avlöningar till tjänstemän.........................	14 482 500	+	652 000	—	113 000
Arvoden och särskilda ersättningar.................	7 500	—	3 000	—	3 000
Sjukvård m. m...................................	30 000	+	10 000	+	10 000
Reseersättningar
a) Resekostnadsersättningar och traktamenten......	470 000		—	—	15 000
b) Flyttningsersättningar, anståndstraktamenten m.m.	130 000	—	25 000	—	70 000
Expenser
a) Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler......	—	+	514 000	+	514 000
b) Vakttjänst....................................	—	+	17 000	+	17 000
c) Kostnader för databehandling m. m.............	—	+2 338 000	+ 2 338 000
d) Övriga expenser...............................	605 000	+	92 000	+	57 000
	15 725 000	+3 640 000	+ 2 735 000

Chefen för flygvapnet

1. Löne- och prisomräkning 803 846 kr., varav för lokalhyror 514 000 kr.

2. För ökade och mera kvalificerade arbetsuppgifter inom ADB-verksamheten
vid flygstaben krävs tjänster för en regementsofficer, en regementsofficer/kapten,
två byrådirektörer, en förste byråintendent, två byråintendenter,
två byråassistenter, en assistent, en tekniker och en kontorist

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

(+ 472 140 kr.). Samtidigt kan en tjänst för byråintendent och två tjänster
för tekniskt biträde utgå (— 83 184 kr.).

3. Personalavdelningen behöver förstärkas med en juridiskt utbildad
tjänsteman (byrådirektör) och en byråassistent för rekryteringsfrågor
(+ 86 964 kr.).

4. För att säkerställa sambandscentralens funktion dygnet runt behövs
med hänsyn till trafikbelastningen tre tjänster för rustmästare (+ 87 120
kr.).

5. Underrättelseavdelningen behöver förstärkas med en förste byråinspektör
och en kansliskrivare (+ 67 992 kr.).

6. För prövning och behörighetstest m. m. av trafikledare för såväi civil
luftfart som militär verksamhet föreslås två nya tjänster för stabstrafikledare
(+ 102 504 kr.).

7. Med anledning av chefens för flygvapnet förslag till organisation av
den militära vädertjänsten medgav Kungl. Maj :t år 1967 att regionala vädercentraler
försöksvis fick inrättas inom ramen för nuvarande antal tjänster
vid luftförsvarscentralerna inom sektorerna O 5 och S 1.

I prop. 1968: 109 (s. 86) har departementschefen framhållit att riktpunkten
vid uppbyggnaden av den nya väderorganisationen skall vara att verksamheten
med ökad effekt skall bedrivas inom nuvarande kostnadsram.
Kostnaderna för användning av ADB kan däremot komma att öka.

Som ett led i denna omorganisation föreslås att två tjänster för meteorolog
förs över till flygvapnet och fyra tjänster för tekniskt biträde omvandlas
till högre tjänster och förs över till flygvapnet (— 151 632 kr.). Vid
flygstaben föreslås tillkomma en tjänst för ingenjör för vissa statistiska
uppgifter i utbyte mot en tjänst för tekniskt biträde (+ 10 404 kr.).

8. I planläggningen för inrättande av regional vädercentral i östra Sverige
ingår att flygstabens telefaxcentral skall flyttas till vädercentralen.
Fyra tjänster för assistent föreslås därför föras över till flygvapnet
(— 104 744 kr.).

9. Kostnaderna för ekiperingsbidrag, stabsarvoden och förbandsövningstillägg
beräknas minska med sammanlagt 36 406 kr.

10. För databehandlingskostnader behövs 2 338 000 kr. För ökade sjukvårdskostnader
och samtalsavgifter samt för bevakning erfordras sammanlagt
37 000 kr. För engångsanskaffning av möbler och kontorsmaskiner behövs
35 000 kr. Kostnaderna för reseersättningar (flyttningsersättningar)
beräknas kunna minska med 25 000 kr. (+ 2 385 000 kr.).

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
18 460 000 kr. Jag räknar med att två tjänster för meteorolog och fyra tjänster
för tekniskt biträde samt fyra tjänster vid telefaxcentralen förs över

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

till flygvapnet (7, 8). I fråga om ekiperingsbidrag, stabsarvoden och förbandsövningstillägg
har jag inte något att erinra mot förslagen från chefen
för flygvapnet (9). Med hänvisning till vad jag bär anfört i det föregående
om militär sjukvårdens ledning beräknar jag vidare medel för en flygstabsläkare,
två specialflygläkare och ett biträde. I samband därmed kan tjänsten
för flygöverläkare och ytterligare sju tjänster dras in.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygstaben för budgetåret 1989/70 anvisa ett förslagsanslag
av 18 460 000 kr.

D 2. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1967/68 Utgift
1968/69 Anslag
1969/70 Förslag

M97 083 019
205 000 000
194 000 000

1 Härtill kommer utgift under anslaget Förband med särskild budget

Beräknad ändring 1969/70
Chefen för

	1968/69	flygvapnet Dep. chefen
Personal Militär personal
officerare..........................	........... 646	+ 2	— 11
underofficerare.....................	........... 891	+ 28	— 14	K+i)
underbefäl .........................	........... 1 110	— 13	— 15
personal i arvodestjänst.............	............ 86	—	— 3
Civilmilitär personal..................	........... 3 471	— 10	— 42
Civil personal
handläggande personal ...............	........... 82	— 5	— 1
övrig personal.....................	............ 1 882	— 8	— 40	‘( + 31)
	8 168	— 6	— 126	1(+32)

1 Uppgifterna avser ändringar vid flygvapnet den 1 juli 1969. Siffrorna inom parentes anger
tjänster för Säveetablissementet.

Anslag

Utgifter:

Avlöningar till tjänstemän........................ 205 087 000 +13 928 000 +18 484 000

Arvoden och särskilda ersättningar................ 933 000 + 77 000 + 75 000

Avlöningar till annan personal än tjänstemän...... 2 280 000 + 9 000 + 9 000

208 300 000 +14 014 000 +18 568 000

Uppbördsmedel:

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift......... —2 525 000 — 93 000 — 93 000

Avlöningar till personal i civil luftfart.............. — 775 000 + 125 000 + 125 000

205 000 000 +14 046 000 +18 600 000

Chefen för flygvapnet

1. Löneomräkning och belastning 10 720 838 kr.

2. På uppdrag av överbefälhavaren har chefen för flygvapnet utrett beho -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

vet av personal för fortifikations- och byggnadsförvaltningen vid flygflottilj.
Med denna utredning som grund föreslås att tjänster för sju kaptener,
18 förvaltare, 17 förrådsförmän och nio förmän inrättas. Härvid kan tjänster
för tolv civila kasernföreståndare och en förrådsman utgå (+ 1 164 290
kr.).

3. Under budgetåret tas vissa stridsledningsanläggningar inom stril 60-systemet i bruk. En tjänst för förvaltare, chef för viss anläggning, bör
därför tillkomma (+35 712 kr.).

4. Kassaavdelningarna vid F 5, F 16 och F 20 är underbemannade, vilket
har bestyrkts i försvarets civilförvaltnings utredning rörande försvarets
A-kassor. Tre arvodestjänster för underofficer föreslås därför tillkomma
(+ 33 645 kr.).

5. Flygvapnets krigsskola (F 20) består av chef, stabsavdelning och
skolavdelning. Chef för stabsavdelningen är skoladjutanten, en kapten.
Skolavdelningen saknar chef, varför chefen F 20 måste fungera även som
skolavdelningschef. Omläggning och utökning av officersutbildningen medför
behov av en tjänst för chef för nämnda avdelning. En tjänst för överstelöjtnant
eller major föreslås tillkomma (+ 49 848 kr.). F 20:s två strillärare,
löjtnanter, bör i likhet med flygavdelningslärarna vid skolan vara
kaptener. Två tjänster för löjtnant föreslås därför bytas ut mot kaptenstjänster
(+ 24 000 kr.). Den ökade utbildningsverksamheten vid F 20 och
vid flygvapnets bomb- och skjutskola medför behov av kontorspersonal.
Två nya tjänster, en för kontorsbiträde (F 20) resp. en för kansliskrivare,
föreslås tillkomma (+ 41 880 kr.).

6. För att tillgodose behovet av föreståndare för förbandens och skolornas
bokförråd föreslås 17 nya tjänster för förste flvgtekniker eller flygtekniker
(+ 403 200 kr.).

7. För att minska utbildningstiden i luften och antalet haverier har ett
antal flygsimulatorer anskaffats. Under budgetåret 1968/69 tillkommer
tre nya simulatorer till de sju som tidigare finns vid flygvapnets förband.
För instruktörer vid dessa anläggningar föreslås 19 tjänster för fanjunkare
tillkomma (+ 615 900 kr.).

8. Vid krigsflygskolan finns som chef för teleavdelningen (teleofficer)
en tjänst för löjtnant. Arbetsuppgifterna skiljer sig numera inte från de
som fullgörs vid teleavdelningen vid flygvapnets övriga förband, där det
för samma befattning finns tjänst för kapten. En tjänst för löjtnant vid
krigsflygskolan föreslås därför bytas ut mot kaptenstjänst (+ 12 000 kr.).

9. Flygvapnets flygplatser upplåts i vissa fall för civil flygtrafik. Ansvaret
för bl. a. trafikledningen för den civila luftfarten åvilar chefen för
flygvapnet. Minimibehovet av nya tjänster för trafikledare för civil luftfart
bedöms vara sju. För den lokala radarövervakningen bedöms behovet vara
fyra trafikledare och för utbildnings- och kommenderingsreserv för trafikledare
föreslås åtta nya tjänster. Sammanlagt föreslås 19 nya tjänster

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1069

för trafikledare. Vid nedläggningen av F 9 den 1 juli 1969 kan sammanlagt
tio tjänster för trafikledare dras in. För att möjliggöra viss flygtrafik
föreslås att endast åtta tjänster dras in (+ 348 060 kr.).

10. För den civilmilitära väderpersonal som förs över från flvgstaben till
flygvapnet eller som omdisponeras inom flygvapnet för att upprätta två
regionala vädercentraler (öst och syd) samt för att inrätta väderorgan i
Södra och östra militärområdesstaberna och Övre Norrlands militärområdesstab
föreslås följande tjänster, nämligen tre för förste stabsmeteorolog
och 23 för meteorolog (lönegrad A 26/24). Samtidigt föreslås att sammanlagt
24 tjänster för meteorolog (lönegraderna A 24—A 15/19) utgår
(+ 450 672 kr.). För flyginaterielförvaltningens försöksplats i Norrland
samt för flygvapnets väderskola föreslås två nya tjänster för meteorolog
(+ 69 708 kr.). För civil väderpersonal vid de regionala vädercentralerna
föreslås följande tjänster, nämligen en för byråassistent, åtta för dataassistent,
22 för förste meteorologassistent och tolv för assistent. Samtidigt
föreslås att två tjänster för förste meteorologassistent och 26 tjänster för
tekniskt biträde utgår (+ 488 616 kr.).

11. För att ombesörja utspisning i vissa luftförsvarsanläggningar för
personal i passtjänst behövs tjänster för en kokerska och tre ekonomibiträden
(+ 75 396 kr.).

12. Efter hand som stridsledningsorganisationens uppbyggnad fortskrider
tillkommer centraler och radarstationer som geografiskt placeras utanför
områden där militär bevakning finns. För bevakning och skydd av de anläggningar
som tillkommer under budgetåret 1969/70 behövs sex tjänster
för civil vaktman (+ 132 048 kr.).

13. Under hösten 1969 flyttas tel ef axcentralen i flygstaben till lokaler
i anslutning till den regionala vädercentral som har upprättats i östra Sverige.
För drift av denna central behövs fyra assistenter. Motsvarande antal
tjänster vid flygstaben utgår (+ 91 544 kr.).

14. Under budgetåret 1969/70 når 18 överfurirer, fyra flottilj poliser och
.51 flygtekniker sådan ålder att de enligt gällande bestämmelser skall befordras
till rustmästare, flottiljpolis i Ao 13 resp. förste flygtekniker. Kostnaderna
för de utbyten av tjänster som föranleds härav uppgår till 152 634
kr.

15. Medelsbehovet för arvoden till observationspersonal i vädertjänst beTäknas
öka med 42 224 kr., varav 15 624 kr. utgör kostnader för ny synoptisk
observationsstation.

16. Nedläggningen av F 9 den 1 juli 1969 beräknas medföra att 131
tjänster kan dras in. Detta innebär en kostnadsminskning med 1 167 015 kr.

17. Behov av extra arbetskraft föreligger vid förbandens mobiliseringsavdelningar
och för personaluppföljning med ADB. Sammanlagt behövs
ytterligare ca 144 tjänstgöringsmånader. Medelsbehovet för tillfälligt anrställd
personal beräknas därigenom öka med 208 800 kr.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

18. För representationsbidrag till vissa militära chefer behövs ytterligare
20 000 kr.

19. Uppbördsposten Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift bör
räknas upp med 93 000 kr. medan uppbördsposten Avlöningar till personal
i civil luftfart kan minskas med 125 000 kr.

D e partemen t sch ef en

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till
223,6 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för en förvaltare, fem trafikledare,
en kokerska och tre ekonomibiträden samt tre civila vaktmän (3,
9, 11, 12). För arvoden till observationsper sonal i väder tjänst har jag räknat
med en kostnadsökning av 15 600 kr. (15). Medel har också beräknats
för utbyte av tjänster vid s. k. åldersbefordran (14).

Som jag har anfört under anslaget Flygstaben har jag i fråga om den militära
vädertjänsten räknat med att från flygstaben till flygvapnet förs över
tjänster för två meteorologer, fyra tekniska biträden och fyra tjänster för
telefaxuppgifter. Jag är inte beredd att därutöver tillstyrka chefens för flygvapnet
förslag om ytterligare tjänster för detta ändamål (10). Som jag har
anfört i prop. 1968: 109 (s. 86) skall riktpunkten vid uppbyggnaden av den
nya väderorganisationen vara att verksamheten med ökad effekt skall bedrivas
inom nuvarande kostnadsram. Eftersom flygvapenchefens förslag
innebär en ökning av kostnadsramen har försvarets rationaliseringsinstitut
fått i uppdrag att se över den försöksorganisation av den militära vädertjänsten
som nu tillämpas med Kungl. Maj :ts medgivande och att avge
förslag till slutlig organisation av vädertjänsten. I avvaktan på resultat
av denna utredning räknar jag med att försöksverksamheten fortlöper inom
ramen för befintliga medel.

Jag går därefter över till vissa frågor som hänger samman med den av
1968 års riksdag beslutade indragningen av F 9 som fredsorganisation
(prop. 1968:109, SU 124, rskr 282). Riksdagens beslut innebär bl. a. att
flygfältet vid Säve tills vidare skall behållas som krigsbas och att de uppgifter
som åligger chefen för F 9 i hans egenskap av chef för luftförsvarssektor
W 2 skall föras över till annan förbandschef. De delar av flottiljen, som
återstår efter indragning av de flygande divisionerna och som inte krävs
för underhåll m. in. av krigsflygfältet eller ingår i stridsledningsorganisationen
i luftförsvarssektor W 2, skall dras in den 1 juli 1969. Beträffande
den framtida användningen av F 9:s mark, byggnader och anläggningar
anfördes i prop. 1968: 109 att närmare överväganden och beslut borde
anstå i avvaktan på förslag från försvarets fastighetsnämnd. De åtgärder,
inbegripet erforderliga övergångsåtgärder beträffande personalen m. m„
som utöver riksdagens beslut om nedläggningen behövdes för att genomföra
förslagen förutsattes enligt propositionen ankomma på Kungl. Maj :t.

För att få underlag för att genomföra de organisationsändringar m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

som hänger samman med nedläggningen av F 9 har Kungl. Maj :t uppdragit
dels åt försvarets fastighetsnämnd att utreda frågan om den framtida
användningen av F 9:s mark, byggnader och anläggningar, dels åt överbefälhavaren
att avge förslag om anknytning av stabsorganisationen för ledning
av sektoruppgifterna inom luftförsvarssektor W 2 till annat befintligt
förband.

Försvarets fastighetsnämnd har i juli 1968 lagt fram förslag om den
fortsatta användningen av F 9:s byggnader m. m. Efter remissbehandling
av förslaget har Kungl. Maj :t den 4 oktober 1968 föreskrivit dels att Sävebasen
fr. o. m. den 1 juli 1969 tills vidare skall användas som krigsflygfält,
dels att till F 9:s etablissement skall från samma dag förläggas värnpliktsverkets
västra inskrivningscentral, det helikopterdetachement ur marinen,
som f. n. är förlagt till Torslanda flygplats, samt delar av flygmaterielförvaltningens
reservdelsförråd för flygmateriel. Enligt beslutet skall befälhavaren
för Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden fr. o. m.
den 1 juli 1969 ha hand om förvaltningen av F 9:s etablissement och
markområden vid Säve. I krigsflygfältet ingående anläggningar och mark
skall dock förvaltas av myndighet ur flygvapnet enligt chefens för flygvapnet
bestämmande.

Genom samma beslut uppdrog Kungl. Maj :t åt överbefälhavaren att ge
förslag på lokaler vid F 9 för gemensamma funktioner för de enheter som
efter juni 1969 skall vara förlagda dit samt att utreda och redovisa personalbehov
och kostnader m. m. för dessa funktioner. Den nu beslutade förläggningen
av vissa enheter till F 9:s etablissement är inte att betrakta
som slutlig utan kan för bl. a. västra inskrivningscentralen förutses bli
relativt kortvarig. Lokaliseringsfrågorna kommer åter att tas upp av fredsorganisationsutreduingen.
Denua har nämligen fått i uppdrag att vid sina
kommande undersökningar av organisation in. in. för de förband, som är
förlagda till Göteborg, ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om den
slutliga lokaliseringen av inskrivningscentralen och helikopterdetacliementet
ur marinen.

I november 1968 lade överbefälhavaren fram förslag om ledningen
och organisationen av luftförsvarssektor W 2. över förslaget bär
försvarets rationaliseringsinstitut yttrat sig och i stort tillstyrkt överbefälhavarens
förslag. På grundval av överbefälhavarens förslag har Kungl. Maj :t
den 28 februari 1969 förordnat att luftförsvarssektor W 2 den 1 juli 1969
t. v. — i avvaktan på resultatet av försvarets fredsorganisationsutrednings
undersökningar rörande uppgifter och organisation för krigsmaktens regionala
och lokala myndigheter — provisoriskt skall anknytas till Skaraborgs
flygflottilj (F 7). Chefen för F 7 skall tillika vara chef för luftförsvarssektor
W 2. De tjänster — sammanlagt 61 —; som behövs för sektoruppgifter
m. m. har i princip kunnat föras över från F 9. I personalorganisationen
ingår därutöver 49 värnpliktiga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

I samma beslut har Kungl. Maj :t vidare föreskrivit att en baspluton
provisoriskt får organiseras vid Sävebasen för skötsel av krigsflvgfältet.
Basplutonen skall bestå av bastropp, förrådstropp och vakttropp med
sammanlagt 19 tjänster, varav 3 civila. Härtill kommer fyra arbetare som
avlönas från sakanslag.

I december 1968 har överbefälhavaren lämnat förslag om utnyttjande av
lokalerna vid Säveetablissementet för gemensamma funktioner
och redovisning av personalbehov och kostnader in. m. för dessa funktioner.
Försvarets rationaliseringsinstitut har yttrat sig över förslaget och
därvid haft vissa erinringar beträffande bl. a. storleken av den gemensamma
personaluppsättningen och fördelningen av de beräknade driftkostnaderna
mellan de myndigheter som kommer att utnyttja etablissementet.

Genom beslut den 28 februari 1969 har Kungl. Maj :t meddelat vissa provisoriska
föreskrifter för Säveetablissementets fortsatta användning. Föreskrifterna
innebär att sammanlagt 32 tjänster under budgetåret 1969/70
får finnas inrättade för maskin-, kassa-, förplägnads- och kasernvårdstjänst
in. m. Överbefälhavaren har dock samtidigt fått i uppdrag att under
budgetåret 1969/70 undersöka möjligheterna till personalbesparingar i enlighet
med vad försvarets rationaliseringsinstitut har föreslagit i sitt yttrande,
bl. a. vad gäller maskin- och kassatjänsten. Engångs- och driftkostnaderna
under budgetåret 1969/70 för det gemensamma användandet av Säveetablissementet,
av överbefälhavaren preliminärt uppskattade till ca 2,4
milj. kr., beräknas kunna bestridas av medel som står till de nyttj ande myndigheternas
förfogande. För att få ett bättre underlag i fråga om kostnaderna
för Säveetablissementet har föreskrivits att samtliga gemensamma
kostnader för de olika nyttjarna under budgetåret 1969/70 skall redovisas
på särskilt upplagda redovisningstitlar. På grundval av denna redovisning
kommer de myndigheter som under budgetåret 1970/71 beräknas utnyttja
Säveetablissementet att i sina anslagsframställningar för detta budgetår —-i samråd med överbefälhavaren — beräkna medel härför.

Sedan de av Kungl. Maj :t beslutade åtgärderna med anledning av F 9:s
nedläggning har genomförts och ett gemensamt utnyttjande av Säveetablissementet
organiserats, kan 149 tjänster dras in. Den övertaliga personalen
kan i viss utsträckning beredas annan anställning inom krigsmakten,
bl. a. genom vakansuppfyllnad vid flygvapnet. Många av de tjänster som
skall dras in är dock ordinarie och kommer att behöva föras på övergångsstat.
Även andra övergångsåtgärder kan bli nödvändiga. Den faktiska
löneminskningen under anslaget motsvarar därför inte antalet indragna
tjänster. Vid medelsberäkningen har jag tagit hänsyn härtill.

För den personal som inte kan beredas fortsatt anställning gäller givetvis
nuvarande bestämmelser om särskilda förmåner till viss övertalig personal
vid försvaret.

Som jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 47) har beträffande s. k.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

frivillig tjänstgöring vid försvarsgrenarna börjat tillämpas ett system som
i visst avseende avviker från det förslag som har legat till grund för riksdagens
beslut i ämnet.

Jag ämnar i annat sammanhang denna dag föreslå Kungl. Maj :t att uppdra
åt chefen för flygvapnet att förbereda en överföring av transportflygenheterna
vid Skaraborgs flygflottilj och Svea flygkår (F 8) till Västmanlands
flygflottilj. En sådan överföring har föreslagits av försvarets fredsorganisationsutredning
och ligger i linje med vad jag tidigare har uttalat om
verksamheten i fred vid F 8 (prop. 1963:110 s. 113, SU 114, rskr 266).
Denna fråga bör kunna underställas riksdagen senast år 1970.

Med hänsyn till planerade försök med verksamhetsplanering och budgetering
m. m. (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 20) bör 29,6 milj. kr. av de tidigare
redovisade medlen anvisas under anslaget Flygvapnet: Förband med
särskild budget. Förevarande anslag bör alltså föras upp med 194 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
för budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av
194 000 000 kr.

D 23. Anskaffning av flygmateriel m. m.

1967/68 Utgift 1 114 201 128 Reservation 260 933 040

1968/69 Anslag . 1 080 445 000

1969/70 Förslag 973 189 000

Från anslaget betalas anskaffning och modernisering av flygmateriel
m. m.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid
ingången av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —
2 509 801 000 kr. För innevarande budgetår har riksdagen lämnat beställningsbemyndigande
till ett belopp av 830 milj. ler. medan Kungl. Maj:t enligt
beslut t. o. in. januari 1969 har medgett förbrukning av 1 012 900 000 kr.
under anslaget. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden blir
(2 509 801 000 + 830 000 000 — 1 012 900 000) 2 326 901 000 kr.

Försvarets materielverk

Anslaget bör föras upp med 1 010 800 000 (— 69 645 000) kr. Hela anslagsbeloppet
bör få förbrukas. Anslaget avses för utgifter på grund av beställningar
enligt följande sammanställning (milj. kr.).

1. Beställningar t. o. m. budgetåret 1967/68...................................... 490,0

2. Beställningar 1968/69 och 1969/70 som behövs lör att fullfölja tidigare beslutade

► åtgärder.................................................................. 438,8

3. ) Beställningar 1968/69 och 1969/70 av materielkompletteringar................... 82,2

1 011,0

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

Kungl. Majits proposition nr 110 år 1969

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om 950
milj. kr. Bemyndigandebeloppet avses för beställningar enligt följande sammanställning
(milj. kr.).

1. För att fullfölja tidigare beslutade åtgärder.............................t,...... 678,5

2. För materielkompletteringar................................................. 271,5

950,0

Bemyndigandebeloppet fördelar sig på materielslag m. m. enligt följande
(milj. kr.).

1. Stridsledningssystem..........

2. Bassystem...................

3. Samband....................

4. Navigation..................

5. Motmedel...................

6. Ammunition.................

7. Jakt- och attackrobotar......

8. Luftvärnsrobotar. Målrobotar..

9. Flygplan 35.................

10. Flygplan 37.................

11. Övriga krigsflygplan..........

12. Övriga flygplan. Helikoptrar. . .

13. Reservdelar och utbytesenheter

14. Tillämpad forskning. Provning.

15. Gemensamt och övrigt.........

7
19
46

190

360

950

1. Bemyndigandet avser kompletteringar och installationer av spaningsradarstationer
och radarhöj dmätare samt typutveckling av äldre spaningsradarstationer
för sammanlagt 20 milj. kr., fortsatt anskaffning av materiel för
dataöverföring för 46 milj. kr., materiel för databehandling m. m. i luftförsvarsanläggningar
för 11 milj. kr. samt strömförsörjningsutrustning och underhållsutrustning
m. m. för 6 milj. kr.

2. Bemyndigandet behövs främst för fortsatt anskaffning av utrustningar
och installationer för pågående basutbyggnad och anpassning av bassystemet
till nya flygplantyper.

6. Bemyndigandet avser främst serieanskaffning av attackraket för flygplan
AJ 37.

7. Bemyndigandet avser huvudsakligen (182 milj. kr.) resterande typarbete
och del av serietillverkning av attackrobot till flygplan AJ 37.

10. För fortsatt typarbete på spaningsversionen av flygplan 37 behövs 57
milj. kr., för fortsatt utveckling av jaktflygplansystem efter flygplan 35 F
178 milj. kr. samt för planenliga tilläggsbeställningar av dels typutveckling
inom kontraktet för AJ 37 och SK 37 och dels serieutrustningar till 100 serieflygplan
37 jämte träningssimulatorer 125 milj. kr.

14. Av det föreslagna bemyndigandet avses 17 milj. kr. för egentlig tilllämpad
forskning m. m. medan 19 milj. kr. erfordras för drift av flygmate -

Kungi. Maj:ts proposition nr 110år 1969 67

rielförvaltningens försökscentral och försöksplatser jämte utrustningar till
dessa.

15. Av bemyndigandet avses 2,7 milj. kr. för ADB-ändamål.
Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 973 189 000 kr. För att hittills outnyttjade belopp
under kapitalbudgetanslag skall kunna tas i anspråk inom utgiftsramen
för det militära försvaret måste medelsförbrukningen under förevärande
anslag bli mindre än anslagssumman. Av anslaget bör få utnyttjas
936 309 000 kr. under nästa budgetår. Härtill kommer del av den reservationsmedelsförbrukning
som får ske under budgetåret.

För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar
inom en kostnadsram av 950 milj. kr. För beställningsverksamheten finns
materielplaner, som har gjorts upp med utgångspunkt i riktlinjerna enligt
1968 års försvarsbeslut. Fördelningen på ittaterielslag in. m. framgår av
det föregående. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj:t att tå
ställning till vilka anskaffningar som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande
som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar av

flygmateriel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av
950 000 000 kr., ; 1

b) till Anskaffning av flggmateriel m. m. för budgetåret
1969/70 anvisa ett reservationsanslag av 973 189 000 kr.''

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

E. Gemensamma staber m. m.

E 5. Militärområdesstaben Förvaltningskostnader

1967/68 Utgift ...................... >28 202 969

1968/69 Anslag ................ >32 975 000

1969/70 Förslag .................... 27 895 000

1 Anslagen Militäsområdesstaher: Avlöningar och Militärområdesstaben Omkostnader

Militärområdesstaberna är militärbefälhavarnas stabsorgan. I militäromrädesstabens
uppgifter ingår bl. a. att biträda militärbefälhavaren med förberedelser
för och ledning av militärområdets försvar. Staben svarar i
fred för operativa krigsförberedelser m. m. samt biträder med ledningen av
utbildnings- och mobiliseringsverksamheten, underrättelse- och säkerhetstjänsten
samt personalvårds- och upplysningsverksamheten inom militärområdet,
, -

fyljlitärområdesstaberna är organiserade på fem sektioner, operativ sektion,
underhåll ssektion, armésektion, transportsektion och befästningssektiom
Vidare ingår en. stabsavdelning. I de tre största staberna finns dessutom
eu flygsektion.

Personal

Handläggande personal

officerare...........

Övriga..............

övrig personal

militär.............

civil...............

Anslag

Avlöningar till tjänstemän.........................

Sjukvård m. ....................................

Reseersättningar

a) Flyttningsersättningar, anståndstraktamenten m. m.

b) Övriga resekostnadsersättningar.................

Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten och renhållning.............

b) Samtalsavgifter...............................

c) Vakttjänst....................................

d) Övriga expenser...............................

Därav engångsutgifter...........................

Underhåll och drift av motorfordon.................

Beräknad ändring 1969/70
överbefäl -

1968/69	havaren	Dep. chefen
274		_
17	—	+ 10
127	— i	+ 4
285	— 9	— 8
703	—10	+ 6

21 175 000	+ 1 225 000	+ 2 925 000
155 000	+	5 000	+	5 000
465 000	_	45 000	—	45 000
1 590 000	+	185 000	+	185 000
2 750 000	+	165 000	+	165 000
1 275 000 300 000	+	50 000	+	50 000
2 700 000	—	325 000	—	380 000
860 000	+	485 000	+	400 000
2 565 000	+	325 000	+	325 000
32 975 000	+ 2 830 000	+3 230 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969
Överbefälhavaren

Den föreslagna ökningen hänför sig till löne- och prisomräkning m. m.
samt till ett nytt bevakningsobjekt (+ 30 000 kr.). För personalvårdande
åtgärder enligt Kungl. Maj :ts cirkulär den 3 juni 1966 föreslås 20 000 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till
36 205 000 kr. Anslaget bar därvid minskats med medel för en maskinchef,
tre förste maskinister, två förste reparatörer, en värmeskötare, en rustmästare
och två vaktinän, som förs över till anslaget Armén: Avlöningar till aktiv
personal in. fl. (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 35). Med hänvisning till vad
jag har anfört i det föregående om militär sjukvår dens ledning beräknar jag
medel för sammanlagt 39 tjänster vid inilitärområdesstabernas och Gotlands
niilitärkommandostabs hälso- och sjukvårdsavdelningar. I samband
därmed kan sammanlagt 23 tjänster i nuvarande organisation dras in.

Med hänsyn till planerade försök med verksamhetsplanering och budgetering
in. m. (jfr prop. 1969: 1 bil. 6 s. 20) bör 8 310 000 kr. anvisas under
anslaget Militärområdesstaber med särskild budget. Förevarande anslag bör
alltså föras upp med 27 895 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 27 895 000 ler.

E 7. Militärområdesstaber med särskild budget

Nytt anslag (förslag) ................. 11 870 000 '' ? ''•11 ;

Som jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 20) avses Södra militärområdesstaben
och Bergslagens militäroinrådesstab delta i försöken med verksamhetsplanering
och budgetering in. in. under budgetåret 1969/70. Mé-:
delsbehovet för dessa staber beräknar jag med hänvisning till sammanställningen
i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 22) och vad jag har anfört under Mili--tärområdesstaber: Förvaltningskostnader till 11 870 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Militärområdesstaber med särskild budget för budgetåret
1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 11 870 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

F. Centrala förvaltningsmyndigheter m. m.

F L:Försvarets civilförvaltning

: 1967/68 Utgift .................. i9 849 833

1968/69 Anslag ...................... >10 170 000

1969/70 Förslag .................. 10 095 000

1 Anslagen Försvarets civilförvaltning: Avlöningar och Försvarets civilförvaltning: Omkostnader

Försvarets civilförvaltning leder och övervakar krigsmaktens avlönings-,
kassa- och räkenskapsväsende. I verkets uppgifter ingår också att bl. a. svara
för skaderegleringar, indrivningar och andra rättsliga angelägenheter
inom krigsmakten samt att vara krigsmaktens patentorgan.

Civilförvaltningen är organiserad på fyra byråer. Dessa är kanslibyrån,
kameralbyrån, revisionsbyrån och juridiska byrån.

Beräknad ändring 1969/70

	1968/69	Försvarets civilförvalt- ning	Dep.chefen
Personal Handläggande personal...........................	102	—2	— 7
övrig personal.................................	168	—5	—14
	270	—7	—21
Anslag Utgifter: Avlöningar till tjänstemän.......................	8125100	+ 177 800	+ 209 800
Arvoden och särskilda ersättningar...............	4 900	+ 200	+ 200
Sjukvård mi m. ...............................	40 000	+ 4 000	+ 4 000
Reseersättningar...............................	125 000	+ 11 000	+ 11 000
Därav utrikes tjänsteresor......................	5 000	—	—
Expenser a) . Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler....		+ 207 000	+ 207 000
b) Bränsle, lyse, vatten.........................	215 000	—	—
c) Kostnader för databehandling.................	1 305 000	—1 305 000	—505 000
d) Övriga expenser för eget behov................	396 000	— 5 000	— 5 000
Därav engångsutgifter ........................	5 000	— 5 000	— 5 000
e) Övriga expenser för annat än eget behov.......	4 000	+ 3 000	+ 3 000
Publikationstryck..............................	3 000	—	—
	10 218 000	—907 000	—75 000
Uppbördsmedel: Inkomster av bokbinderiverksam liet...............	48 000	_	_
	10170 000	—907 000	— 75 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Försvarets civilförvaltning

1. Löne- och prisomräkning in. in. DIS 008 kr., varav för lokalhyror
207 000 kr.

2. Som en följd av omfördelning av arbetsuppgifter kan vid kanslibyrån
en tjänst för förste byråsekreterare, byråsekreterare eller amanuens, en
tjänst för amanuens och en tjänst för byråintendent dras in (— 118 872 kr.).

3. På kameralbyrån föreslås tre vakanta tjänster för kansliskrivare vid
avlöningscentralen och en tjänst för kontor sbiträde på administrativa sektionen
utgå (— 19 680 kr.).

4. Genom rationalisering och omfördelning av arbetsuppgifterna inom
kameralbyrån kan en tjänst för materialförvaltare och en tjänst för expeditionsförman
föras på övergångsstat under förutsättning att en tjänst för
assistent inrättas (— 23 352 kr.).

5. På grund av ökad arbetsbelastning bör den juridiska byråns patenttekniska
sektion tillföras en tjänst för avdelningsdirektör (+ 64 896 ler.).

6. Vid civilförvaltningen finns eu datacentral som utnyttjas av flera
myndigheter. F. n. betalas löner till 15 tjänstemän, som avses för driften
vid centralen, från civilförvaltningens avlöningsanslag medan sjukvård
och expenser för dessa samt övriga driftkostnader för centralen belastar
verkets omkostnadsanslag. Civilförvaltningen har enligt meddelade anvisningar
för petitaarbetet räknat med att dessa kostnader fr. o. in. budgetåret
1969/70 skall belasta en särskild drifttitel under vilken också ersättningar
för utnyttjande av dataanläggningen avses redovisas. Därför föreslår
verket en minskning av anslaget som motsvarar ifrågavarande driftkostnader.
För civilförvaltningens egen dataverksamhet i anslutning till
utbetalning av krigsmaktens månadslöner, kassabokföring m. m. behövs
för nästa budgetår 800 000 kr. Medlen föreslås anvisas under ett särskilt
anslag (•— 1 714 700 kr.).

7. Av de medel som för innevarande budgetår har anvisats för expenser
avser 5 000 kr. engångskostnader. Medelsbehovet för budgetåret 1969/70
minskar sålunda med samma belopp.

8. På grund av de under 2—5 angivna personalförändringarna kan medlen
för sjukvård minskas med 1 000 kr. och för expenser med 2 300 kr.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
10 095 000 kr. Jag har vid medelsberäkningen tagit hänsyn till civilförvaltningens
förslag om personalförändringar (2—4 och 8) utom såvitt avser
förslaget att dra in en tjänst för förste byråsekreterare, byråsekreterare
eller amanuens vid kanslibyrån (2). Försvarets civilförvaltning har anmält
att denna tjänst fortfarande behövs för verksamheten. Jag har vidare
räknat medel för en tjänst för byrådirektör (5). Jag biträder inte civilförvaltningens
förslag att under ett särskilt anslag anvisa medel för den

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

egna dataverksamheten utan har för ändamålet beräknat 800 000 kr. under
förevar ande anslag (6).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1969/70
anvisa ett förslagsanslag av 10 095 000 kr.

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1967/68 Utgift ........................ i3 301 919

1968/69 Anslag ...................... >3 725 000

1969/70 Förslag ...................... 4 900 000

1 Anslagen Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar och Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader -

Beräknad ändring 1969/70

	1968/69	Försvarets sjukvårds- styrelse	Dep.chefen
Personal Handläggande personal............................	37	+ 7		+ 13
Övrig personal...................................	43	+ 5		+ 3
	80	+ 12		+ 16
Anslag
Avlöningar till tjänstemän.........................	3 184 000	+ 835 000	+ 1 010 000
Arvoden och särskilda ersättningar..................	91 000	— 28 000	—	28 000
Sjukvård m. m...................................	10 000	+ 1 000	+	2 000
Reseersättningar.................................	83 000	+ 27 000		62 000
Expenser a) Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler......		+ 104 000	+	104 000
b) Beräknad ändring av lokalhyror till budgetåret 1969/70......................................		+ 14 000	+	14 000
c) Bränsle, lyse, vatten...........................	20 000	+ 5 000	+	9 000
d) Kostnader för databehandling...................	155 000	—155 000	—	155 000
e) Övriga expenser...............................	177 000	+ 117 000	+	157 000
Därav engångsutgifter ..........................	21 000	+ 78 000	+	108 000
Publikationstryck................................	5 000	—	—
	3 725 000	+ 920 000	+ 1 175 000

Försvarets sjukvårdsstijrelse

1. Löne- och prisomräkning in. in. 264 400 kr., varav 104 000 kr. för lokalhyror.

2. En ny organisation för försvarets sjukvårdsstyrelse föreslås tillämpas
fr. o. m. den 1 juli 1969. Förslaget innebär en ökning med tolv tjänster
för heltid och en tjänst för halvtid samt en minskning med tre läkararvoden
(+ 656 000 kr.).

3. Den föreslagna omorganisationen beräknas medföra 114 000 kr. i ökade
omkostnader under budgetåret 1969/70. Därav avser 39 000 kr. engångsutgifter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

4. Sjukvårdsstyrelsens snabbtelefon är nedsliten och behöver ersättas
med en ny oberoende av om de föreslagna organisationsändringarna kommer
till stånd eller inte (+ 60 000 kr.).

5. För uträkning av löner till styrelsens personal behövs 1 600 kr.

6. För budgetåret 1968/69 har 155 000 ler. anvisats för databehandling
under sjukvårdsstyrelsens omkostnadsanslag. Ifrågavarande kostnader föreslås
fr. o. m. nästa budgetår föras över till anslaget Underhåll av sjukvårdsmateriel.

7. För innevarande budgetår har anvisats 21 000 kr. för engångsanskaffningar.
Anslaget kan för budgetåret 1969/70 minskas med motsvarande
belopp.

Departementschefen

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslagel till
4,9 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till de tjänsteförändringar in. in.
inom försvarets sjukvårdsstyrelse som jag har förordat vid anmälan av
frågan om militär sjukvårdens centrala ledning m. m. i det föregående. Vidare
har jag räknat medel för bl. a. ny snabbtelefonanläggning (4), vissa
arvoden för personal i en tillämpningsgrupp i den föreslagna centralplaneringen
och avlöningsuträkning med hjälp av ADB (5) samt beaktat de
anslagsminskningar som sjukvårdsstyrelsen har föreslagit (6 och 7).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1969/70
anvisa ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.

F 5. Försök med gemensam datadrift

1969/70 Nytt anslag (förslag) 1 000

I det föregående (s. 41) har lämnats en redogörelse för bakgrunden till
ifrågavarande försöksverksamhet.

Försökens ändamål skall vara att pröva formerna för en sammanhållen
och ekonomiskt självbärande datadrift för produktionsbehoven vid flera
myndigheter.

Jag räknar med att försöken skall avse en sammanhållen drift av datamaskiner
vid försvarets civilförvaltning, försvarets materielverk och värnpliktsverket.
Personal för driften finns redan anställd vid civilförvaltningen
och materielverket men viss nyanställning måste ske för värnpliktsverket
och för ledningen av driften. Utgifterna för personalen och i övrigt för
driften bör bestridas från ett särskilt förslagsanslag för försöksverksamheten.
Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Anslaget
skall tillgodoföras inkomster från myndigheter som utnyttjar den datamaskinutrustning
som disponeras för försöken. De centrala myndigheter -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

na har beräknat medel för dataproduktionsbehoven inom sina områden
under nästa budgetår och kan därför utnyttja en självbärande datadrift.

Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter för
försöken. Jag räknar med att civilförvaltningen skall svara för driftledningen.

Under åberopande av vad jag har anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t föreslår riksdagen

att till Försök med gemensam datadrift för budgetåret
1969/70 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

N. Civilförsvaret m.m.

N 1. Civilförsvarsstyrelsen

1967/68 Utgift ........................18 183 578

1968/69 Anslag ........................18 437 000

1969/70 Förslag ...................... 9 844 000

1 Anslagen Civilförsvarsstyrelsen: Avlöningar och Civilförsvarsstyrelsen: Omkostnader

Civilförsvarsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret.
Civilförsvarsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för civilförsvarsstyrelsen
är en generaldirektör. Inom verket finns fem byråer, nämligen planeringsbyrån,
utrnstningsbyrån, tekniska byrån, kanslibyrån och utbildningsbyrån.
Dessutom finns en civilförsvarsöverläkare, en militärassistent, en stab
och personal för handläggning av ärenden som rör kommunal beredskap.

Medel för utbildningsbyrån beräknas under anslaget till statens civilförsvarsskolor.

Beräknad ändring 1969/70

		Civilförsvars-
	1968/69		styrelsen	Dep. chefen
Personal
Handläggande personal.............................	76		+ 8		+ 5
Övrig personal ...................................	81		—		+ 1
	157		+ 8		+ 6
Anslag Utgifter: Avlöningar till tjänstemän........................	6158 000	+	382 000	+	320 000
Arvoden och särskilda ersättningar................	27 000	+	8 000	+	8 000
Expertis och tillfällig arbetskraft..................	185 000	+	190 000	+	86 000
Sjukvård........................................	45 000	+	7 000		—
Reseersättningar.................................	252 000	+	160 000	+	96 000
Därav utrikes tjänsteresor........................	37 000	+	3 000	+	3 000
Expenser: a) Beräknade lokalhyror för nuvarande lokaler..... b) Beräknad ändring av lokalhyror till budgetåret	—	+	810 000		810 000
1969/70......................................	—	+	27 000	+	27 000
c) Bränsle, lyse, vatten..........................	10 000		—		—
d) Övriga expenser..............................	1 565 000	+	181 000	+	70 000
Publikationstryck................................	160 000	+	20 000	+	10 000
Information och upplysning......................	20 000	+	10 000		—
Kostnader för beräkning av civilförsvarsindex.......	20 000		—	—	20 000
Skadeersättningar................................	10 000		—		—
	8 452 000	+ 1795 000	+ 1 407 000
Uppbördsmedel: Inkomster av försålda tryckalster.................	15 000
	8 437 000	+1! 795 000	+ 1 407 000

1 Därutöver begär civilförsvarsstyrelsen 1 504 000 kr. för lönekostnadspålägg. Medel härför tas
upp under anslaget till lönekostnadspålägg för civilförsvarsramen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Civilförsvarsstyrelsen

1. Löne- och prisomräkning in. in. 1 117 000 kr. varav 810 000 kr. för lokalhyror.

2. För riksnämnden för kommunal beredskap behövs ett biträde. För
ökat studiearbete behövs på planeringsbyrån två tjänster för avdelningsdirektör
eller byrådirektör. Eu förste byråinspektör behövs för att övervaka
funktionsdugligheten hos apparatur som civilförsvaret har installerat
för larmgivning och för den fortsatta planeringen av alarmeringssystemeU
Erfarenheterna av planeringsbyråns organisation visar att sex assistenttjänster
och en kontorsbiträdestjänst bör ersättas med fyra byråinspektörstjänster
och två kansliskrivartjänsler. På kanslibyrån krävs förstärkning
med en tjänst för byråsekreterare. För databehandling behövs två
assistenttjänster och två biträdestjänster (+ 221 640 kr.).

3. Arbetet med tekniska bestämmelser och revidering av typhandlingar
för skyddsrum släpar efter. Det ökade studiearbetet inom planeringsbyrån
kräver delundersökningar av expertis på skilda områden. Vidare skall
vissa datasystem in. m. utvecklas (+ 190 000 kr.).

4. På grund av ökad reseverksamhet behövs en uppräkning med 120 0001
kr. för inrikes tjänsteresor, utöver prisomräkning och merkostnad för
utökad organisation.

5. Hyreskostnaderna för styrelsens ämbetslokaler i Råcksta utgör 810 000
kr. För föreslagen utökning av organisationen behövs tjänstelokaler som beräknas
kosta 15 000 ler. För rätten att i samband med konferenser in. m.
disponera lokaler i Råcksta gård utgår ersättning till vattenfallsstyrelsen
med 12 000 kr. för år (+ 27 000 kr.).

6. Under anslagsposten Övriga expenser begärs medel för testkörning av
nya ADB-system för förrådsrapportering (100 000 kr.), för anskaffning av
skär- och ryckningsmaskin för ADB-produktion (30 000 kr.), för anskaffning
av en dikteringsmaskin (1 000 kr.) samt för ersättning och belöning
i förslagsverksamheten (3 000 kr.).

7. För informationsverksamheten beräknas en ökning med 10 000 kr.

Departementschefen

Civilförsvarsstyrelsen har i uppdrag att i samråd med överbefälhavaren,
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, socialstyrelsen och försvarets
forskningsanstalt bedriva miljöstudier för befolkningsskyddet och att
före den 1 mars 1971 inkomma med perspektivplan för civilförsvarets
utveckling fr. o. m. år 1972. Med hänsyn till dessa arbetsuppgifter uppdrog
Kungl. Maj :t åt försvarets rationaliseringsinstitut att se över den nuvarande
organisationen för civilförsvarsstyrelsens planeringsverksamhet. Institutet
framhåller i sin rapport att civilförsvarsstyrelsen f. n. inte disponerar
tillräcklig personal för att utarbeta perspektivplan och bedriva de
studier som behövs. Institutet föreslår att styrelsen får en särskild perso -

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

nalförstärkning för ändamålet och att en ny arbetsenhet inrättas provisoriskt,
tills vidare i form av ett sekretariat för studier och långsiktsplanering.
Sekretariatet föreslås bli direkt underställt verkschefen. Styrelsens nuvarande
organisation ändras inte i övrigt. I sekretariatet ingår enligt förslaget
en chefstjänsteman, fyra handläggande tjänstemän och ett biträde.

Jag tillmäter den långsiktiga planerings- och studieverksamheten hos civilförsvarsstyrelsen
stor betydelse för att ge underlag för bedömningen av
civilförsvarets utveckling under budgetåren efter budgetåret 1971/72. Jag
ansluter mig därför till förslaget om ytterligare resurser för civilförsvarsstyrelsens
utrednings- och planeringsverksamhet och beräknar 246 000 kr.
för ändamålet.

Till personal för databehandling beräknar jag oförändrat 110 000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört i prop. 1969: 1 (bil. 6 s. 15) beträffande
prisregleringen av försvarsutgifterna fr. o. m. budgetåret 1969/70
tar jag inte upp medel för beräkning av civilförsvar sindex för nästa budgetår.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till
9 844 000 (+ 1 407 000) kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

till Civilförsvarsstyrelsen för budgetåret 1969/70 anvisa
ett förslagsanslag av 9 844 000 kr.

N 7. Anskaffning av civilförsvarsmateriel

1967/68 Utgift .... 31 531 759 Reservation..... 122 149 918

1968/69 Anslag . 49 000 000

1969/70 Förslag 53 623 000

Från anslaget betalas anskaffning av materiel till civilförsvarets organisation
och viss annan utrustning.

Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1968 — vid ingången
av den fyraårsperiod som omfattas av 1968 års försvarsbeslut —
41,4 milj. kr. För innevarande budgetår har riksdagen lämnat beställningsbemyndigande
till ett belopp av 59 milj. kr. medan 49 milj. kr. har anvisats
i betalningsmedel under anslaget. Bemyndigandeskulden den 30 juni
1969 blir därmed (41,4 + 59 —- 49) 51,4 milj. kr.

1. Materiel för civilförsvarets organisation

2. Utrustning för civilbefolkningen......

3. Fordon för drift av verksamheten.....

4. Larmutrustning.....................

5. Övrig utrustning....................

Beräknad ändring 1969/70

Civilförsvarsstyrelsen
Dep.chefen

Beställnings bemyndigande 1968/69 32

461 000
20 000 000
235 000

2 460 000

3 844 000

—11 887 000
—19 900 000
— 235 000

+ 388 000

+ 414 000

—11 887 000
—19 900 000
— 235 000

+ 388 000

+ 414 000

59 000 000 —31 220 000 —31 220 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Civilförsvarsstyrelsen

Anslaget bör föras upp med 40 180 000 (—8 820 000) kr.

För nästa budgetår bör inhämtas ett beställningsbemyndigande om
27 780 000 kr.

1. De beställningsbeinyndiganden som har lämnats t. o. m. budgetåret
1968/69 beräknas vara tillräckliga för återstående anskaffning — dvs.
t. o. m. preferensgruppen 24 — av utrustning till kårerna i det allmänna
civilförsvaret.

Av bemyndigandet avses 13 774 000 kr. för inköp av materiel som tillkommer
utöver materielplanen, 6,2 milj. kr. för omsättning (inkl. modifiering,
renovering m. m.) av materiel samt 600 000 kr. för anskaffning av
radiomateriel.

2. Beloppet avser prisreglering av beviljat bemyndigande att beställa
skyddsmasker för 20 milj. kr.

3. Tidigare anvisade medel räcker till erforderlig omsättning av motorfordon.

4. Bemyndigandet är avsett för anskaffning och installation av materiel
för alarmeringsledning (890 000 kr.), utomhusalarmering (1 043 000 kr.),
telefonalarmering (100 000 kr.), lokalalarmering (50 000 kr.), särskild manöverutrustning
i Stockholm och Göteborg (120 000 kr.), landsbygdsalarmering
(280 000 kr.) och omsättning m. m. av larmutrustning (365 000
kr.).

5. Bemyndigandet avses för telefonförbindelser till grupperingsplatser
(50 000 kr.), anskaffning av identitetsbrickor (20 000 kr.), underhåll av
viss beredskapsanläggning (25 000 kr.) samt annonsering i telefonkatalogen
om utrymning (550 000 kr.). Slutligen ryms i bemyndigandet 3 613 000
kr. för kontraktsenliga kostnadsökningar på grund av rörliga priser på
beställd radiomateriel.

Departementschefen

Anslaget bör föras upp med 53 623 000 kr.

För nästa budgetår bör inhämtas bemyndigande att medge beställningar
inom en kostnadsram av 27 780 000 kr. Fördelningen på materielslag
in. m. framgår av det föregående.

1968 års riksdag har antagit riktlinjer för anskaffning av skyddsmasker
till befolkningen (prop. 1968: 110, SU 122, rskr 281). Sammanfattningsvis
innebär riktlinjerna att skyddsmasker för 20 milj. kr. skall anskaffas
under budgetåren 1968/69—1971/72. Beställningsbemyndigande till detta
belopp lämnades budgetåret 1968/69. På grund av prisstegringar bör bemyndigandet
nästa budgetår räknas upp med 100 000 kr.

Vid bifall till vad jag har förordat kommer den 30 juni 1970 beställningsbemyndiganden
till ett belopp av 25,6 milj. kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av civilförsvarsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram
av 27 780 000 kr.,

b) till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för budgetåret
19G9/70 anvisa ett reservationsanslag av 53 623 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Försvarets fabriksverk

Försvarets fabriksverk skall enligt sin instruktion bedriva tillverkning,
försäljning och underhåll av krigsmateriel, tillverkning och försäljning av
civila verkstadsprodukter samt tvätterirörelse. I verkets uppgifter ingår
även försäljning av staten tillhörig övertalig och kasserad materiel.

I fabriksverket ingår sex ny tillverkan de fabriker, nämligen
Åkers krutbruk (Åkersgruppen), Vanäsverken i Karlsborg, Zakrisdalsverken
i Karlstad, Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna, torpedverkstaden
i Motala och beklädnadsverkstaden i Karlskrona. Vid fabrikerna
bedrivs såväl militär som civil tillverkning. Av den militära tillverkningen
kan nämnas finkalibriga vapen och pansarvärnsvapen samt ammunition
till dessa, robotar, raketer och torpeder. Exempel på civila produkter är
kylsystem, kylkompressorer, styrväxlar samt slip- och polermaskiner. Vidare
tillverkas uniformer, såväl militära som civila.

Underhåll av krigsmateriel utförs vid de centrala verkstäderna
i Arboga, Malmslätt och Västerås, som numera enligt beslut av riksdagen
(prop. 1963: 114, SU 135, rskr 87, prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282)
hör till fabriksverket. Vidare förvaltar fabriksverket statens aktier i det
halvstatliga AB Teleunderhåll som jämte den till fabriksverket hörande
teleunderhållsverkstaden i Göteborg fullgör underhållsuppgifter i fråga om
försvarets telemateriel.

Fabriksverkets tvätterirörelse bedrivs vid 15 tvätterier, som utför
vattentvätt och reparation av textilier. Vid flertalet tvätterier finns även
anläggningar för kemisk tvätt. Tvätterierna betjänar försvarets förband
samt statliga och landstingsägda sjukhus m. m.

Försäljningen av övertalig och kasserad materiel bedrivs genom en särskild
enhet, överskottsför sälj ningen. Försäljningen sker på ett
flertal platser i landet. 1

1. Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk

1967/68 .............

1968/69 ............

1969/70 fabriksverket
dep.chefen

Ing. behållning Anslag
. 6 179 189 " 32 900 000

. . 3 617 544 59 100 000

. 14 317 544 46 500 000

>8 317 544 33 000 000

1 Preliminärt belopp

Utgift
35 461 644
154 400 000
i46 200 000
i37 500 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Ekonomisk översikt m. m.

Av balansräkningen för försvarets fabriksverks fond framgår, att fondens
tillgångar (exkl. arméförvaltningens anläggningar) den 30 juni 1968 uppgick
till sammanlagt 438,8 milj. kr. mot 324,4 milj. kr. föregående år.
Skulderna uppgick till 267,7 milj. kr. mot 184,9 milj. kr. året dessförinnan.
Kapitalbehållningen den 30 juni 1968 var alltså 171,1 milj. kr. mot 139,5
milj. kr. år 1967, vilket innebär en ökning under budgetåret 1967/68 med
31,6 milj. kr.

Fabriksverkets vinst- och förlusträkning för budgetåret 1967/68 utvisar
ett bruttoöverskott på 29,7 milj. kr. Beloppet överstiger föregående års
bruttoöverskott med ca 11,6 milj. kr. Följande sammanställning visar variationerna
i fabriksverkets vinst- och förlusträkningar (exkl. arméförvaltningens
anläggningar) under de senaste tre budgetåren.

Sammandrag av vinst- och förlusträkningar budgetåren 1965/66—1967/68

	1965/66	1966/67	1967/68
Intäkter Rörelsen........................................ Försäljning av anläggningstillgångar................	23 159 602 121 112	17 988 096 94 000	29 563 244 92 530
	23 280 714	18 082 096	29 655 774
Kostnader Avskrivningar på fastigheter...................... Avskrivningar på maskiner........................ Kostnader för utveckling, rationalisering och mark-nadsföring m. m............................... Till statskontoret inlevererat överskott.............	1 170 423 3 449 502 14 351 712 4 309 077	1 475 619 3 894 444 6 358 392 6 353 641	1 975 236 5 238 118 12 421 079 10 021 341
	23 280 714	18 082 096	29 655 774

Av sammanställningen framgår, att avskrivningarna för budgetåret 1967/
68 var (2 4- 5,2) 7,2 milj. kr. Verksamheten för detta budgetår har alltså
gett ett nettoöverskott på (29,7 — 7,2) 22,5 milj. kr. I procent av det i medeltal
disponerade kapitalet var överskottet 14,5 under budgetåret 1967/68
mot 10,1 under budgetåret 1966/67. Det förbättrade resultatet kan till stor
del förklaras av att centrala verkstaden i Arboga har förts över till fabriksverket
den 1 juli 1967.

Fabriksverket skall enligt gällande bestämmelser till statsverket inleverera
dels ränta på det i fabriksverkets fond investerade nettokapitalet, det
s. k. överskottet, dels avskrivningsmedel. För budgetåret 1967/68 har inlevererats
8 milj. kr. i form av överskott och 7,2 milj. kr. i form av avskrivningsmedel.
Härutöver har verket i enlighet med Kungl. Maj :ts beslut inlevererat
ytterligare 2 milj. kr. av vinstmedel. Summan av vad verket inlevererat
till statsverket uppgick alltså för budgetåret 1967/68 till 17,2 milj.
kr. mot 11,8 milj. kr. för budgetåret 1966/67.

Den fakturerade omsättningen vid fabriksverket (inberäknat omsättningen
vid verkstaden i Arboga) uppgick under budgetåret 1967/68 till
6—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

333,1 milj. kr. mot 213,9 milj. kr. under budgetåret 1966/67. Faktureringen
har ökat främst på grund av att centrala verkstaden i Arboga bär förts
över till fabriksverket.

Av omsättningen föregående budgetår hänför sig 253,3 milj. kr. till huvudkontoret
och fabrikerna, 55,2 milj. kr. till tvätterierna och 24,6 milj. kr.
till överskottsförsälj ningen. Det för överskottsför sälj ningen angivna beloppet
avser även försäljning av ett antal bussar, som har slopats i samband
med omläggningen till högertrafik. Försäljningen av överskottsmateriel
har ökat därför att civila statliga myndigheter i allt större omfattning
anlitar överskottsförsälj ningen. Även statliga bolag ingår numera bland
uppdragsgivarna.

Det svenska försvarets andel av faktureringen — inkl. faktureringen
vid verkstaden i Arboga — ökade från 75,1 milj. kr. budgetåret 1966/67
till 179,9 milj. kr. budgetåret 1967/68. I detta sammanhang kan noteras att
exportens andel av faktureringen minskade från 42,9 milj. kr. till 40,5 milj.
kr.

Orderingången uppgick vid de nytillverkande fabrikerna
till 285,9 milj. kr. under budgetåret 1967/68 mot 165 milj. kr. under föregående
budgetår. Av ökningen faller 101 milj. kr. på verkstaden i Arboga.
Beställningarna från det svenska försvaret utom den del som belöper på
verkstaden i Arboga ökade från 116 milj. kr. till 140,5 milj. kr.

Beställningarna av civila produkter liksom exportbeställningarna minskade
något, nämligen från 21,4 milj. kr. till 18,5 milj. kr. resp. från 27,5
milj. kr. till 26,1 milj. kr.

Orderingången under de fem senaste budgetåren för produkter från de
nytillverkande fabrikerna framgår av följande tabell (milj. kr.).

Budgetår	Totalt	Försvarsmateriel	Civilmateriel
inom landet	utom landet	inom landet	utom landet
1963/64.............	91,1	24,8	48,7	14,3	3,3
1964/65.............	131,2	72,2	43,1	10,7	5,2
1965/66.............	177,2	110,0	46,7	18,3	2,2
1966/67.............	165,0	116,1	25,2	21,4	2,3
1967/68*............	285,9	240,8	19,9	19,0	6,2

1 Inberäknat/orderingången vid centrala verkstaden i Arboga

Vid utgången av budgetåret 1967/68 utgjorde försäljningsvärdet av inneliggande
ej upparbetad orderstock ca 142 milj. kr. mot 133 milj. kr. vid
utgången av närmast föregående budgetår. Orderstocken är relativt väl
fördelad mellan de nytillverkande fabriksenheterna. Den beräknas med
nuvarande antal arbetare ge full sysselsättning under ca sex arbetsmånader
vid beklädnadsverkstaden i Karlskrona och under ett till två år vid de
övriga fabrikerna.

Utvecklingen vid tvätterierna framgår av följande tabell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Budgetår	Vattentvätt milj. kg	Kemtvätt milj. kg	Skoreparationer 1 000 par	Fakt.-värde milj. kr.
1963/64.............	32,3	2,9	170	33,1
1964/65.............	35,4	3,0	166	37,4
1965/66.............	39,5	3,2	164	42,9
1966/67.............	42,2	3,0	138	49,8
1967/68.............	44,2	2,8	147	55,2

Av tabellen framgår att faktureringen vid tvätterierna har ökat från
49,8 milj. kr. under budgetåret 1966/67 till 55,2 milj. kr. Ökningen hänför
sig uteslutande till sjukhustvätt. Av det fakturerade beloppet för budgetåret
1967/68 belöper 16,4 milj. kr. på militära kunder och 38,8 milj. kr. på
civila kunder. Drygt 71 % av tvätteriernas fakturering hänför sig alltså
till civila kunder.

Minskningen av kemisk tvätt beror på att repetitionsutbildningen minskat
i omfattning, ökningen av antalet skoreparationer är en följd av den påbörjade
nedläggningen av återstående förbandsverkstäder och koncentrationen
av skoreparationerna till fabriksverkets verkstäder. Totalt fortsätter
dock antalet skoreparationer att minska.

Det tvätteri som fabriksverket arrenderar av Malmö stad är nu i huvudsak
färdigt. Verksamheten började under våren 1968. Arrendeavtalet med
staden trädde i kraft den 1 juli 1968.

Tvätteriet Mälardalen i Eskilstuna var i huvudsak färdigt vid utgången
av budgetåret 1967/68. Driften startade i begränsad omfattning under hösten
1968.

ByS§na(isarbetet för det nya tvätteriet i Långsele har fortgått planenligt.

Kapaciteten vid tvätteriet i ödeshög är helt otillräcklig för de framtida
behoven. I samråd med Östergötlands läns landsting pågår därför undersökningar
av olika möjligheter att öka tvättkapaciteten.

Det gamla tvätteriet i Umeå bar enligt Kungl. Maj:ts beslut överlåtits
till fortifikationsförvaltningen den 30 juni 1968.

Kungl. Maj :t beslöt den 14 september 1967 att skoreparationsverksamheten
för försvaret i sin helliet skall koncentreras till fabriksverkets verkstäder
i Karlskrona och Långsele. Koncentrationen skall vara genomförd
under år 1970. Skoreparationsverksamheten vid T 2 i Skövde och vid I 4
i Linköping har nu lagts ned.

Mcdelsförbrukning under budgetåren 1967/68—1969/70

I följande tabell redovisas de investeringsmedel som under budgetåret
1967/68 har stått till fabriksverkets förfogande och den omfattning i vilken
de har tagits i anspråk.

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Investeringsutfall budgetåret 1967/68 (1 000-tal kr.)
Ing. behållning	Anslag	Medelsförbrukning	Utg. behållning
beräknad i prop. 1968: 109	faktisk
6 179	32 900	35 500	35 462	3 618

Av tabellen framgår att investeringsramen för budgetåret 1967/68 har
utnyttjats i det närmaste helt. En närmare redogörelse för utfallet av investeringsverksamheten
lämnas i det följande.

För budgetåret 1968/69 har investeringsramen fastställts till 59,1 milj.
kr. Fabriksverket räknar med att 58,4 milj. kr. av investeringsramen skall
utnyttjas. Eftersom det outnyttjade beloppet vid utgången av budgetåret
1967/68 var 3,6 milj. kr. och anslaget för budgetåret 1968/69 utgjorde 59,1
milj. kr. står tillsammans 62,7 milj. kr. till fabriksverkets förfogande under
innevarande budgetår. Av detta belopp kan alltså förutses en behållning på
4,3 milj. kr. vid budgetårets utgång den 30 juni 1969.

För budgetåret 1969/70 räknar fabriksverket med en medelsförbrukning
av 46,2 milj. kr. Av detta belopp avses 3,7 milj. kr. för en anläggning för
uppfödning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål vid Åkers krutbruk.
Vid anslagsberäkningen har fabriksverket på sedvanligt sätt ökat den beräknade
medelsförbrukningen med 10 % för konjunkturreserv samt därefter
gjort avdrag med 4,3 milj. kr. för den vid innevarande budgetårs utgång
beräknade behållningen. Anslagsbehovet blir då för nästa budgetår
46,5 milj. kr., vilket innebär en minskning av anslaget med 12,6 milj. kr. i
förhållande till innevarande budgetår.

Investeringsprogram

Bestämmande för fabriksverkets investeringsprogram för innevarande
budgetår var det försämrade resultatet av fabriksverkets verksamhet och
den därav betingade nödvändigheten att i större utsträckning inrikta tillverkningen
på civila produkter.

Trots att en viss förbättring av resultatet kan konstateras för budgetåret
1967/68 bedömer fabriksverket att eu fortsatt expansion av civilproduktionen
är nödvändig. Den överkapacitet som finns inom fabriksverket och
som är mest påtaglig för de centrala verkstädernas del kan inte bemästras
enbart med rationaliseringsåtgärder utan det är nödvändigt att vidga produktionsbasen.
Även nästa budgetår begärs därför medel för investeringar
för tillverkning av civila produkter.

Syftet att nå större lönsamhet söker fabriksverket även att tillgodose
genom rationaliseringar. Inom ammunitionsområdet avser verket sålunda
att koncentrera tillverkningen av finkalibrig ammunition till en produk -

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

tionsenhet. Denna koncentration beräknas föra med sig vissa kostnader.
Medel för att bestrida dessa kostnader begärs för nästa budgetår.

I följande sammanställning lämnas en redogörelse för faktisk resp. beräknad
medelsförbrukning budgetåren 1967/68—1969/70 fördelad på olika
grupper av objekt.

	Faktisk utgift	Beräknad utgift
	1967/68	1968/69	1969/70
	(1 000-tal kr.)
Större investeringsobjekt1 1. Fabriker..............................		10 100	16 000
2. Tvätterier............................		13 100	9 000
3. Anskaffning av persedlar ..............		15 000
	28 524	38 200	25 000
Övriga investeringar 4. Investeringar för nya civila produkter . ..		5 000	5 000
5. Ersättningsanskaffning av maskiner......	......... 26 312	9 600	7 900
6. Nyanskaffning av maskiner.............		3 100	4 600
7. Smärre investeringsobjekt3..............		1 900	2 700
	6 764	19 600	20 200
8. Diverse och oförutsett..................	.......... 174	600	1 000
	Summa 35 462	58 400	46 200

1 Objekt med en total investeringskostnad på 1 milj. kr. och däröver

2 Inberäknat nyanskaffning av maskiner

3 Objekt med en total investeringskostnad som understiger 1 milj. kr. utom nyanskaffning av
maskiner

1. Fabriker

Det för fabriker föreslagna beloppet om 16 milj. kr. avses fördelas på
det sätt som framgår av följande sammanställning.

mäld kostnad beräknad 1968 kostnad 1.7. 1969 (1 000-tal kr.) Åkersgruppen Metodverkstad......................... 3 000 3 000 Anläggning för uppfödning av försöksdjur — 6 200 6 200	nåd utgift 1969/70 2 200 3 700
Zakrisdalsverken Ombyggnadsåtgärder för viss ammunitions-tillverkning........................		1 100	1 100	1 100
Vanäsverken Fabriksbyggnad för lös ammunition och spårljus..........................	2 300	3 400	3 400	2 000
Carl Gustafs stads gevärsfaktori Ny fabriksanläggning..................	24 900	24 900	6 400	6 400
Centrala verkstaden Arboga Verkstadshall för markteleutrustning.....	_	1 100	1 100	600
Summa	27 200	39 700	21 200	16 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Beträffande de olika objekten lämnas följande redogörelse. Vid indexmässiga
prisförändringar har tillämpats kommerskollegiets maskinkostnadsindex
i fråga om maskiner och byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex
i fråga om byggnader.

Metodverkstad

Den föreslagna metodverkstaden avses för experiment och prov beträffande
produkter under tillverkning. Serieproduktionens metodik kan tilllämpas
men serierna kan göras förhållandevis begränsade. Produkten kan
därigenom beräknas bli i större utsträckning fullständig och lämplig för
löpande produktion i full skala. Motsvarande prov kan utföras i befintliga
anläggningar men därvid tvingas man avbryta den pågående tillverkningen.
Från produktionsekonomisk synpunkt är det av väsentlig betydelse att
sådana avbrott kan undvikas. Den föreslagna metodverkstaden kommer
främst att inriktas på sprängämnesgjutning och ammunitionssammansättning.

Kostnaderna för metodverkstaden beräknas till totalt 3 milj. kr. För
budgetåret 1969/70 behövs 2,2 milj. kr.

Anläggning för uppfödning av försöksdjur

Universitetskanslersämbetet har i samråd med byggnadsstyrelsen och
statens bakteriologiska laboratorium utrett möjligheterna att starta kontrollerad
uppfödning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål och för
vaccinframställning. Fabriksverket har accepterat ett av nämnda myndigheter
framlagt förslag att uppfödningen skall ske genom fabriksverkets
försorg.

Kostnaderna för de anläggningar som behövs för verksamheten har beräknats
till ca 14 milj. kr. Utbyggnaden avses ske i två etapper. Första
etappen har kostnadsberäknats till ca 7 milj. kr. För budgetåret 1969/70
beräknas medelsbehovet till 3,7 milj. kr.

Ombyggnadsåtgärder för viss ammunitionstillverkning Inom

fabriksverket pågår en utredning beträffande verkets struktur.
Tyngdpunkten har därvid lagts på fördelningen av produktionen mellan
de olika produktionsenheterna.

Efter att ha genomfört delutredning om produktions- och organisationsstrukturen
vid bl. a. Zakrisdalsverken och Vanäsverken har fabriksverket
funnit det angeläget att specialisera Vanäsverken på produktion av finkalibrig
ammunition. Den skärande och vissa delar av den plastiska bearbetningen
bör därvid flyttas över till Zakrisdalsverken. Åtgärden ingår
som ett led i strävandena att bygga upp en »ammunitionsgrupp» inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

verket samt att inom denna successivt specialisera utrustning och produktion
i syfte att om möjligt nå optimalt utbyte.

För att göra det möjligt att föra över nämnda tillverkning behöver
vissa ombyggnadsåtgärder utföras vid Zakrisdalsverken. I samband med
detta behövs vissa maskininvesteringar. Medelsbehovet för åtgärderna uppgår
till 1,1 milj. kr. Beloppet behövs budgetåret 1969/70.

Fabriksbyggnad för lös ammunition och spårljus,
Karlsborg

Behovet av denna byggnad har anmälts i prop. 1966: 1 (bil. 6 s. 331),
1967:1 (bil. 6 s. 192) och 1968: 109 (s. 157). Som närmare har utvecklats
i prop. 1966: 1 avses den nya fabriksbyggnaden för den återstående tillverkning
som nu bedrivs i en anläggning vid Hästboudd ca tre kilometer
från huvudfabriken i Karlsborg. Härigenom koncentreras tillverkningen till
huvudfabriken, vilket beräknas medföra ekonomiska fördelar genom att
de fasta omkostnaderna reduceras.

Kostnaderna för byggnader och maskiner beräknas till 3,4 milj. kr. För
budgetåret 1969/70 behövs 2 milj. kr.

Fabriksanläggning för Carl Gustafs stads gevärsfaktori,
Eskilstuna

Behovet av ny fabriksbyggnad för Carl Gustafs stads gevärsfaktori har
anmälts i prop 1967: 1 (bil. 6 s. 192) och 1968: 109 (s. 157). För att fullfölja
projektet behövs 6,4 milj. kr. nästa budgetår.

Nybyggnad av v e r k s t a d s h a 11 för markteleutrustning
vid centrala verkstaden Arboga

Som verkstad för markteleutrustning vid centrala verkstaden Arboga
disponeras f. n. lokaler som inte medger rationell verksamhet. Lokalerna
är dessutom olämpliga från brandskyddssynpunkt. För att täcka behovet
av verkstadslokaler föreslås att en ny verkstadshall byggs. Kostnaden beräknas
till 1,1 milj. kr. För budgetåret 1969/70 är medelsbehovet 600 000 kr.

2. Tvätterier

För tvätterier har föreslagits 9 milj. kr. Beloppet avses för följande
ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Tidigare anmäldkostnad -

Total kost- Återstående Därav benad
beräk- kostnad 1.7. räknad ut -

nad 1968 1969 gift 1969/70

(1 000-tal kr.)

Tvätteriet Långsele...................

Förråd för militära persedlar...........

Utbyggnad av tvätterier i södra och mel -

13 200
2 500

13 600
2 000

1 400
1 600

1 400
600

lersta Sverige

Summa

15 700

7 000
22 600

7 000
10 000

7 000
9 000

Tvätteriet Långsele

Behovet av nytt tvätteri i Långsele har anmälts i prop. 1967: 1 (bil. 6 s.
194) och 1968: 109 (s. 158). Totalkostnaden har senast angetts till 13,2
milj. kr. men beräknas nu på grund av indexmässiga prisstegringar till
13,6 milj. kr. För att slutföra byggnadsföretaget behövs 1,4 milj. kr. för
nästa budgetår.

Förråd för militära persedlar

Behovet av förråd vid vissa tvätterier för förvaring av militära persedlar
har anmälts i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 194) och 1968: 109 (s. 158). Totalkostnaden
har angetts till 2,5 milj. kr. Hittills vidtagna åtgärder har emellertid
visat att befintliga lokaler kan utnyttjas i större omfattning än vad
som tidigare har beräknats. Totalkostnaden beräknas därför nu till 2 milj.
kr. För nästa budgetår behövs 600 000 kr.

Utbyggnad av tvätterier i södra och mellersta
Sverige

Inom tvätterisektorn ökar behovet av tvättkapacitet, ökningen kan framför
allt konstateras i fråga om sjukhustvätten.

För att tillgodose behovet av ökad tvättkapacitet planerar fabriksverket
en utbyggnad av vissa tvätterier. F. n. pågår förhandlingar med Blekinge
läns landsting om samarbete inom detta område. Kan överenskommelse
träffas om sådant samarbete avser fabriksverket att bygga ut tvätteriet
Karlskrona, som då skulle tillgodose behoven även för Kronobergs och
Kalmar läns södra landsting samt vid de militära förbanden i Skåne.

Om Blekinge läns landsting inte accepterar förslaget om samarbete kan
det bli aktuellt med annan lokalisering av den behövliga tvättkapaciteten.
Oavsett vilken ståndpunkt landstinget intar till förslaget om samarbete
måste frågan om ökad tvättkapacitet i södra Sverige lösas snabbt enligt
fabriksverkets mening. Av detta skäl begär verket redan nu medel för
detta projekt. För budgetåret 1969/70 behövs 5 milj. kr. för att påbörja
projektet.

Även för Östergötlands läns landsting föreligger ett påtagligt behov av
ökad tvättkapacitet. En fördubbling av den nuvarande kapaciteten beräknas
vara nödvändig år 1973. Storstockholmsområdets tvättkapacitet behöver

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

också ökas. Förhandlingar pågår med representanter för Storstockholm
och Östergötlands läns landsting om hur dessa frågor skall lösas.

För undersökningar av dessa frågor och för projektering hemställer
fabriksverket om 2 milj. kr. för nästa budgetår.

4. Investeringar för nya civila produkter

Fabriksverket har tidigare (prop. 1968: 109 s. 154) framhållit angelägenheten
att i större utsträckning inrikta tillverkningen på civila produkter.
Av de medel som beräknades för nyanskaffning av maskiner för budgetåret
1968/69 avsågs 5 milj. kr. för anskaffning av maskiner för tillverkning av
civila produkter. Den utbyggnad av produktionskapaciteten för civil tillverkning
som fabriksverket sålunda har påbörjat avser verket att fortsätta
under de närmaste budgetåren. För budgetåret 1969/70 beräknas medelsbehovet
för investeringar för nya civila produkter till 5 milj. kr. Beträffande
dispositionen av detta belopp framhåller fabriksverket följande.

På tillverkningsprogrammet bör endast tas upp nyutvecklade produkter.
Inte bara produkterna som sådana utan alla de moment i tillverkningsprocessen
som leder fram till den färdiga produkten kan härvid göras till
föremål för nyutveckling. Med hänsyn till de stora insatser som krävs för
denna nyutveckling bör samarbete etableras med andra företag. I februari
1968 träffade sålunda fabriksverket en överenskommelse om utvecklingssamarbete
med ett antal svenska företag i bl. a. verkstadsbranschen. Samarbetet
sker inom ramen för ett aktiebolag som har bildats särskilt för detta
ändamål, Innovations AB Projection KB. Bolaget avses i princip inte disponera
egen kapacitet för teknisk utveckling utan skall repliera på delägarföretagens
resurser. Bolaget är främst avsett att vara ett gemensamt organ
för uppsamling, produktion och värdering av idéer, för ledning och samordning
av projekt samt för marknadsanalyser och marknadsbedömningar.
Fabriksverkets kostnader för detta engagemang beräknas till ca 200 000 kr.
om året. För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 260 000 kr.

Fabriksverkets avsikt är att omvandla verkets krutbruk vid Åker till en
kemisk-teknisk fabrik. Arbetet härmed har börjat. Samarbete har även
inletts med militärapoteket för tillverkning av läkemedel och kemisk-tekniska
produkter. Fabriksverket har utfäst sig att av militärapoteket beställa
forskning som är väsentlig för denna produktion och dess utveckling.
Avtalet gäller fem år och forskning för 250 000 kr. om året. Kostnaderna
för projektet beräknas för nästa budgetår till 790 000 kr.

Fabriksverket har även träffat avtal med Kockums Mekaniska Verkstads
AB och Husqvarna Vapenfabriks AB om samarbete i syfte att vidareutveckla
och finna lönsamma applikationer av den s. k. Stirling-motorn, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

har utvecklats av Philipskoncernens huvudbolag i Holland. Licens för vidareutveckling
och tillverkning av motorn har förvärvats från detta bolag.
Motorn innebär ett nytt sätt att producera kraft och bedöms ha goda möjligheter
att göra sig gällande inom ett flertal områden. Den betecknas som
intressant från effektsynpunkt men även från miljövårdssynpunkt med
hänsyn till de lösningar av ljud- och avgasproblem som den innebär. Samarbetet
bedrivs genom ett särskilt aktiebolag, United Stirling (Sweden) AB,
med de tre intressenterna som enda delägare. Inte heller detta bolag kommer
" annat än i mycket begränsad omfattning -—- att bedriva utvecklingsarbetet
i egen regi. Detta kommer att beställas av i huvudsak fabriksverket
och Kockums Mekaniska Verkstads AB. Fabriksverkets kostnader för deltagande
i detta projekt beräknas till 15-—20 milj. kr. under den närmaste
tioårsperioden. För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till 2,6 milj. kr.

För utveckling av ett antal mindre produkter behövs 350 000 kr. nästa
budgetår.

Härutöver föreslår fabriksverket att 1 milj. kr. skall beräknas som bidrag
för att finansiera förvärv av vissa företag.

5. Ersättningsanskaffning av maskiner

Anskaffningsvärdet av de maskiner som är invärderade i fabriksverkets
maskinfond uppgår till 117 milj. kr., varav ca 88 milj. kr. belöper på de
nytillverkande fabrikerna och ca 29 milj. kr. avser tvätterierna.

Återanskaffningsvärdet för den del av fabriksverkets maskiner som utnyttjas
i fred uppgår till mellan 75 och 80 milj. kr. vid fabrikerna och ca
30 milj. kr. vid tvätterierna. Medelsbehovet för ersättningsanskaffning uppgår
vid en genomsnittlig användningstid av 10 år till 7—8 milj. kr. vid
fabrikerna och 3 milj. kr. vid tvätterierna.

För ersättningsanskaffning av maskiner hemställs om sammanlagt 7,9
milj. kr., varav 5,8 milj. kr. avser fabrikerna och 2,1 milj. kr. tvätterierna.
Vad som sålunda begärs för ersättningsanskaffning av maskiner motsvarar
vad som beräknas komma att inbetalas i form av avskrivningsmedel för
maskiner för budgetåret 1968/69.

6. Nyanskaffning av maskiner

Fabriksverkets nyanskaffning av maskiner planeras med utgångspunkt
från verkets behov att förnya produktsortimentet. Behovet att förnya sortimentet
ökar i takt med bl. a. produkternas kortare livslängd och konkurrensen
från andra industrier.

Behovet av nya maskiner vid tvätterierna har ökat beroende på en övergång
i allt snabbare takt från bomullsmaterial till blandmaterial.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

För nyanskaffning av maskiner hemställs för budgetåret 1969/70 om
sammanlagt 4,6 milj. kr., varav 3 milj. kr. för fabrikerna och 1,6 milj. kr.
för tvätterierna.

7. Smärre investeringsobjekt

För smärre investeringsobjekt hemställs om sammanlagt 2,7 milj. kr. för
nästa budgetår. Beloppet avses för följande ändamål.

Reningsanläggning vid Åkers krutbruk...................................... 300 000

Höggradigt reningsverk vid Vingåkersverken................................. 400 000

Vägomläggningar vid Vingåkersverken...................................... 300 000

Ombyggnad av marketenteri vid (Vanäsverken............................... 300 000

Förrådsbyggnad vid Hugelsta skjutfält för Carl Gustafs stads gevärsfaktori...... 400 000

Ammunitionsförråd vid centrala verkstaden Arboga........................... 300 000

Komplettering av värmeanläggning vid centrala verkstaden Malmslätt.......... 700 000

Summa 2 700 000

8. Diverse och oförutsett

För diverse oförutsedda behov föreslår fabriksverket 1 milj. kr. vilket
innebär en ökning med 400 000 kr. i förhållande till vad som bar beräknats
för innevarande budgetår.

2. Organisationsförändring vid försvarets fabriksverk

Fabriksverket hemställer att tjänsten för överdirektör vid verket byts
ut mot en tjänst för teknisk direktör med samma anställningsform och
lönegrad som överdirektörstjänsten.

Fabriksverket fick sin nuvarande organisation efter beslut av 1965 års
riksdag. Enligt instruktionen för fabriksverket leds det av en styrelse, i
vilken ingår en generaldirektör, en överdirektör och fyra andra av Kungl.
Maj :t utsedda ledamöter. Generaldirektören är chef för fabriksverket med
-överdirektören som ställföreträdare. Tjänsten för överdirektör är placerad
i lönegad Cp 3. Inom fabriksverket finns ett huvudkontor, som indelas i
avdelningar, ett tvätteriernas centralkontor samt fabriker, verkstäder, tvätterier
och en enhet för försäljning av överskottsmateriel.

I arbetsordning för verket anges huvudkontorets organisation och arbetsuppgifter.
Med anledning av de väsentligt nya och utökade arbetsuppgifter
som har tillförts verket i samband med överföringen av de centrala
flygverkstäderna har fabriksverket efter utredning ändrat den företagsorganisation
som verket hade infört efter omorganisationen år 1965. Förändringen
innebär att till generaldirektören har knutits dels ett centralt
samordnings- och beredningsorgan som omfattar fyra tjänstemän med ad -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

ministrativ, teknisk och ekonomisk sakkunskap, dels tre fackkonsulter som
var och en företräder ett av områdena underhållsverksamhet, produktion,
ekonomi och administration.

En ytterligare förstärkning av ledningsfunktionen anser fabriksverket
vara möjlig att uppnå genom att ändra den nuvarande överdirektörst jäns^
ten till en tjänst för teknisk direktör. Vissa viktiga administrativa uppgifter
som har åvilat överdirektören övertas av generaldirektören. Den tekniske
direktören avses få ett samlat ansvar för utveckling, konstruktion,
tekniskt inriktade marknadskontakter och produktion. Med hänsyn till de
stora och krävande uppgifter som innehavaren av tjänsten som teknisk
direktör avses få föreslås att tjänsten ges samma anställningsform och lönegrad
som överdirektörstjänsten.

Departementschefen

Resultatet av fabriksverkets verksamhet har under de senaste åren förbättrats
märkbart. Budgetåret 1966/67 innebar dock en viss försämring i
förhållande till budgetåret dessförinnan. Resultatet för budgetåret 1967/68
visar — även om det i stor utsträckning har påverkats av att verkstaden i
Arboga tillförts verket —- att det har skett en återhämtning efter nedgången
under budgetåret 1966/67. Enligt fabriksverkets uppfattning kan återhämtningen
i stor utsträckning ses som en effekt av den omfattande rationaliseringsverksamhet
som verket bedriver.

Investeringsprogrammet för innevarande budgetår markerades av en
ökad satsning på investeringar för tillverkning av produkter för den civila
marknaden. Bakgrunden till detta var det försämrade resultatet för budgetåret
1966/67 som förklarades av att de svenska och utländska försvarsbeställningarna
hade minskat och av svårigheterna att utnyttja den överkapacitet
som blivit följden därav. Flygverkstäderna, som fördes över till
verket, beräknades tillföra verket ytterligare överkapacitet.

För nästa budgetår har fabriksverket föreslagit ett investeringsprogram
med en medelsförbrukning av 46,2 milj. kr. Detta innebär en minskning
med 12,2 milj. kr. i förhållande till investeringsramen för innevarande budgetår.
Av den föreslagna investeringsramen hänför sig 8,7 milj. kr. till investeringar
för civil produktion. Härav avses 3,7 milj. kr. för en anläggning
för uppfödning av försöksdjur för vetenskapliga ändamål. 4 milj. kr.
avses i huvudsak för vissa mindre objekt på försöksstadiet samt utveckling
av nya produkter inom verkstadssektorn och den kemisk-tekniska sektorn.

I likhet med fabriksverket finner jag en fortsatt satsning på civilproduktion
nödvändig för en fortsatt lönsam utveckling inom verket. Det belopp
om 4 milj. kr. som fabriksverket begärt för i huvudsak utveckling av nya
produkter har jag ingenting att erinra mot. Jag är däremot inte beredd att

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

nii tillstyrka den anläggning för uppfödning av försöksdjur som fabriksverket
har begärt medel för. Anläggningen skulle uppenbarligen täcka ett
behov men innan det tillförlitligt har klarlagts hur stor avsättningen kommer
att bli av de djur som skulle produceras inom anläggningen kan anläggningens
räntabilitet inte bedömas.

Vid anmälan av ärenden som angår utgifter på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1968/69 har jag tillstyrkt ett förslag från fabriksverket
om anslag för teckning av aktier i ett av fabriksverket förvärvat
företag, SMT Machine Company AB (prop. 1969: 105 bil. 3). Jag redogjorde
då för företaget och dess finansiering. Därvid anmälde jag att jag inte kunde
biträda fabriksverkets förslag att använda investeringsmedel -— 4 milj. kr.
för budgetåret 1968/69 och 1 milj. kr. för budgetåret 1969/70 — från fabriksverkets
investeringsanslag för företagets finansiering. Med hänsyn härtill bör
4 milj. ler. av de investeringsmedel som fabriksverket disponerar för budgetåret
1968/69 inte komma att utnyttjas.

Fabriksverket har hemställt om medel för en metodverkstad för experiment
och prov avseende produkter under tillverkning. Den föreslagna verkstaden
bör enligt min bedömning komma att få avsevärd användning och
ha stor produktionsekonomisk betydelse. Jag beräknar därför för nästa
budgetår 2,2 milj. kr. för att påbörja anläggningen.

Fabriksverket föreslår att produktionen av finkalibrig ammunition koncentreras
till Vanäsverken och att i samband därmed viss del av ammunitionshanteringen
flyttas över till Zakrisdalsverken. Åtgärderna, som medför
behov av vissa ombyggnader och maskininvesteringar, avses ingå som
ett led i de rationaliseringsåtgärder som kontinuerligt vidtas inom fabriksverket
i syfte att nedbringa kostnaderna. Jag finner de föreslagna åtgärderna
väl motiverade och beräknar i enlighet med fabriksverkets förslag 1,1
milj. kr. för att betala kostnaderna för dem.

Jag tillstyrker förslaget om nybyggnad av verkstadshall för markteleutrustning
vid centrala verkstaden Arboga. För att påbörja nybyggnaden
beräknar jag 600 000 kr. för nästa budgetår.

Fabriksverket förhandlar f. n. med representanter för Storstockholm och
för landstingen i Blekinge län och Östergötlands län om samarbete inom
tvätteriområdet. Om förhandlingarna med Blekinge läns landsting ger positivt
resultat, avser fabriksverket att bygga ut tvätteriet Karlskrona. Även
frågan om utökad tvättkapacitet inom storstockholmsområdet och inom
Östergötlands län är beroende på resultatet av de pågående förhandlingarna.
Fabriksverket hemställer likväl om sammanlagt 7 milj. kr. för åtgärder för
att lösa frågan om utökad tvättkapacitet inom de berörda områdena och
för projektering av nya tvätterier. För egen del anser jag att 3 milj. kr. bör
ge tillräckliga resurser för de undersökningar och projekteringar som det
här är fråga om. Jag förutsätter därvid att fabriksverket så snart förhandlingarna
har slutförts återkommer till Kungl. Maj :t i frågan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

För ersättningsanskaffning av maskiner hemställs om sammanlagt 7,9
milj. kr. Eftersom beloppet motsvarar vad som beräknas komma att inbetalas
i form av avskrivningsmedel för maskiner för budgetåret 1968/69
har jag ingenting att erinra mot förslaget.

För smärre investeringsobjekt begärs sammanlagt 2,7 milj. kr. Jag har
ingenting att erinra mot detta förslag.

Fabriksverkets förslag i övrigt gäller nyanskaffning av maskiner för 4,6
milj. kr. samt fortsatt utbyggnad eller fullföljande av projekt, som riksdagen
har beslutat tidigare, för sammanlagt 10,4 milj. kr. Jag har ingenting
att erinra mot fabriksverkets förslag.

I detta sammanhang vill jag framhålla att fabriksverkets självfinansiering
enligt min mening bör öka. Detta syfte uppnås om fabriksverket medges
skriva av mer än vad gällande avskrivningsregler eljest skulle göra möjligt.
Storleken av bl. a. avskrivningsmedlen bestämmer nämligen i vilken
omfattning det investeringsanslag som jag här föreslår behöver tas i anspråk.
Jag föreslår därför att fabriksverket för nästa budgetår medges
skriva av 2 milj. kr. mer än verket enligt avskrivningsreglerna har rätt att
skriva av.

Av följande sammanställning framgår hur fabriksverkets investeringar
ungefärligt kommer att fördela sig på olika ändamål under nästa budgetår.
Sammanställningen visar även den beräknade medelsförbrukningen 1968/
69.

Större investeringsobjekt..............

Övriga investeringar..................

Diverse och oförutsett.................

Summa

1967/68	1968/69	1969/70
Utfall	Beräknat (milj. kr.)	Verket Dep. chefen
28,5	38,2	25,0 17,3
6,8	15,6	20,2 19,2
0,2	0,6	1,0 1,0
35,5	54,4	46,2 37,5

Anslagsbehållningen per den 1 juli 1968 uppgick till ca 3,6 milj. kr.
Tillsammans med för innevarande budgetår anvisade anslag, 59,1 milj. kr.,
utgör den för detta budgetår disponibla anslagssumman 62,7 milj. kr. Medelsförbrukningen
under innevarande budgetår beräknar jag till 54,4 milj.
kr. eller som jag har angett i det föregående — 4 milj. kr. mindre än
fabriksverket har beräknat. Vid budgetårets slut kommer behållningen därmed
att uppgå till ca 8,3 milj. kr.

Anslagsbeloppet för budgetåret 1969/70 bör på sedvanligt sätt beräknas
med en marginal om 10 % utöver investeringsramen för att möjliggöra en
av konjunkturmässiga eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen.
Med hänsyn härtill och till den beräknade behållningen under anslaget
vid utgången av innevarande budgetår förordar jag ett anslagsbelopp
av 33 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

Av följande sammanställning framgår anvisade resp. förordade anslagssummor
för fabriksverkets fond samt beräknad medelsförbrukning under
budgetåren 1968/69 och 1969/70.

Anslag och medelsförbrukning budgetåren 1968/69 och 1969/70 (milj. kr.)

Behållning

1/7 1968

Anslag

1968/69

Medelsför-

brukning

1968/69

Medelsför-

brukning

1969/70

Anslag

1969/70

3,6

59,1

54,4

37,5

33,0

Den ändrade organisation av huvudkontoret som fabriksverket har genomfört
inom ramen för den av riksdagen beslutade omorganisationen av
verket är motiverad av verkets inriktning mot civil produktion och den
därav betingade nödvändigheten att i större utsträckning än tidigare satsa
på produktutveckling. Dessa omständigheter medför behov av att samla
ansvaret för teknisk utveckling och produktion hos en tjänsteman. Fabriksverket
har föreslagit att en tjänst som är förenad med sådant ansvar
inrättas i utbyte mot den nu befintliga tjänsten för överdirektör. Vissa
viktiga administrativa uppgifter som har åvilat överdirektören övertas av
generaldirektören.

Den föreslagna förändringen innebär att verkets ledningsorganisation
blir effektivare och bättre anpassad till de nya verksamhetsgrenar som är
under uppbyggnad, vilket jag finner vara väl motiverat. Jag har därför
ingenting att erinra mot förslaget. Tjänsten för teknisk direktör bör vara
extra ordinarie och ha samma lönegradsplacering som överdirektör stjänsten.

Jag förordar alltså att en tjänst för teknisk direktör i Ce 3 inrättas vid
försvarets fabriksverk i utbyte mot nuvarande överdirektörstjänst.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att

a) till Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk
för budgetåret 1969/70 under försvarets fabriksverks fond
anvisa ett investeringsanslag av 33 000 000 kr.,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad jag
har förordat i det föregående inrätta en tjänst för teknisk
direktör i Ce 3 vid försvarets fabriksverk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

in. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Kasernbyggnaders delfond

6. Markförvärv för övningsfält m. m.

1967/68 Nettoutgift . . 21 026 832 Outnyttjat belopp . . 7 652 464
1968/69 Anslag ... 16 871 000
1969/70 Förslag .... 17 600 000

Från anslaget betalas markförvärv för nya övnings- och skjutfält och
för utvidgning av befintliga fält för samtliga tre försvarsgrenar, markförvärv
för flygfält och inlösen av flygbullerstörda fastigheter, förvärv av annan
fast egendom som ligger i omedelbar anslutning till av staten ägd fastighet
eller behövs för förråd eller dylikt samt oförutsedda utgifter i samband
med markförvärv.

Fortifikationsförvaltningen

För budgetåret 1969/70 beräknar fortifikationsförvaltningen medelsförbrukningen
under anslaget till 17,6 milj. kr. Förvaltningen föreslår att anslaget
för budgetåret 1969/70 förs upp med 18 milj. kr.

Fördelningen av medelsbehovet framgår av följande sammanställning.

Medelsförbrukning

(1 000-tal kr.)

Markf örvärvsobj ekt

A. Armén

1. I 4,

A 1. Utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält.................... 900

2. I 5,

A 4. Utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält..................... 300

3. I 11. Nytt skjutfält vid Kosta......................................... 3 000

4.113. Utvidgning av övningsfältet i Falun............................... 500

5. I 14. Utvidgning av Marma skjutfält................................... 1 000

6. I 20. Utvidgning av handövningsfältet och förvärv av nytt skjutfält vid

Umeå.......................................................... 2 500

7. I 21. Utvidgning av skjutfältet vid Tjämmyren och övningsfältet i Sollefteå 500

8. P 4. Utvidgning av pansarövningsfältet vid Skövde...................... 1100

9. P 4. Utvidgning av pansarskjutfältet vid Kråk.......................... 1 400

10. P 7. Utvidgning av skjutfältet vid Kabusa............................. 1 100

11. A 7. Utvidgning av Tofta skjutfält.................................... 200

12. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter................ 3 000

Summa A 15 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 97

Medelsför brukning Markförvärvsobjekt

(1 000-tal kr.)

B. Marinen

13. BK. Utvidgning av övningsfältet vid Rosenholm........................ 800

14. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter................ 800

Summa B 1 600

C. Flygvapnet

15. Inlösen av flygbullerstörda fastigheter............................. 700

16. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter................ 800

Summa C 1 500

Summa A—G 18 600

Reducering av medelsbehovet 1 000

Beräknat medelsbehov 17 600

1. 1965 års riksdag (prop. 1965:28, SU 45, rskr 151) fattade beslut om
utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält med ett område om ca
190 ha. För budgetåret 1965/66 anvisades för ändamålet 1,3 milj. kr. utanför
det militära försvarets ram. Förhandlingarna med markägarna har
ännu inte kunnat slutföras. Fortifikationsförvaltningen räknar med att
kostnaderna för förvärvet med hänsyn till markvärdesstegringen kommer
att gå upp till minst 1,8 milj. kr. Av utvidgningsområdet har hittills
ca 150 ha förvärvats.

2. 1965 års riksdag (prop. 1965: 158, SU 172, rskr 410) fattade beslut om
utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält genom markbyte mellan
staten och Östersunds stad. I samband därmed redovisades en mellan försvarets
fastighetsnämnd och Östersunds stad träffad principöverenskommelse
om intressegräns mellan å ena sidan mark som avses för stadens
fortsatta utbyggnad och å andra sidan mark som reserveras för militär
övningsverksamhet. Med de enskilda fastighetsägarna inom försvarets intresseområde
har överenskommits att förhandlingar om överlåtelse till staten
av deras fastigheter skall tas upp allt eftersom fastighetsägarna meddelar
de militära myndigheterna att de önskar sälja sina fastigheter. I enlighet
härmed har vissa fastigheter köpts in av fortifikationsförvaltningen.
Andra fastigheter är hembjudna till förvärv.

3. Chefen för armén har i samråd med chefen för marinen och fortifikationsförvaltningen
föreslagit markanskaffning för ett nytt skjutfält för
I 11 och marinens förband i Karlskrona.

Ill disponerar f. n. ett handövningsfält om ca 500 ha — kasernområdet
inräknat — beläget i anslutning till regementets kasernetablissement i Växjö
samt ett mindre skjutfält om ca 220 ha beläget vid Notteryd omkring 7 km
nordost om Växjö. Härtill kommer ett område om ca 90 ha på gamla exercisplatsen
Kronobergshed. Inget av dessa områden kan användas för att
7 —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

genomföra de stridsskjutningar som ingår i regementets utbildningsprogram.
På Notterydsfältet har tidigare vissa begränsade skjutningar utförts.
Genom ökad fritidsbebyggelse omedelbart intill fältet har det blivit svårt
att över huvud använda fältet för skjutningar. För att genomföra stridsskjutningar
i förstärkt skyttepluton och skyt le kompani samt med pansarvärnsvapen
har regementet varit hänvisat till skjutfälten vid Skillingaryd,
Rinkaby och Ravlunda. Ett på kort tid arrenderat mindre markområde på
norra Öland med riskområde över havet har också använts, främst för skjutning
med pansarvärnsvapen. Skjutfälten vid Skillingaryd, Rinkaby och
Ravlunda är dock främst avsedda för andra förband, varför regementets
möjligheter att använda dessa fält är begränsade. Ill saknar därför i dagens
läge möjligheter att genomföra nödvändig utbildning i stridsskjutning.

Marinens förband i Karlskrona disponerar — förutom några mindre områden
— ett övningsfält vid Rosenholm norr om Karlskrona. Enligt beslut
av 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) skall detta fält utvidgas
från 260 ha till 660 ha. Denna utvidgning kommer att förbättra
handövningsmöjligheterna för Karlskrona garnison. Några möjligheter att
inom det utvidgade fältet genomföra de stridsskjutningar med skarp ammunition
som ingår i de marina förbandens grundutbildning föreligger
dock inte. Marinens förband i Karlskrona har alltså behov av ett stridsskjutningsfält.
Detta bör i princip ha samma omfattning som motsvarande fält
för ett infanteriförband.

Enligt chefens för armén förslag skall ett för I 11 och marinens förband
i Karlskrona gemensamt nytt skjutfält anskaffas i trakten av Kosta. Förslaget,
som ursprungligen avsåg endast ett område, har i samråd med försvarets
fastighetsnämnd utvidgats till att omfatta två alternativa områden.
Alternativ I är i sin helhet beläget i Ekeberga kommun strax öster om
Kosta samhälle och omfattar ca 2 900 ha, varav ca 1 700 ha domänmark av
kronoparken Kosta, 700 ha ecklesiastik mark och 500 ha privatägd mark.
Inom området är två familjer med sammanlagt 10 personer fast bosatta.
Alternativ II, som tillkommit på begäran av Ekeberga kommun, omfattar
ca 3 000 ha och innebär att skjutfältet förskjuts ca 1,5 km österut. Härigenom
utgår ca 430 ha domänmark i västra delen av alternativ I medan ca 500
ha tillkommer i nordost. Huvuddelen av det tillkommande området är belägen
inom Hälleberga kommun och tillhör ett bolag, vars samtliga aktier ägs
av domänverket. Inom området enligt alternativ II är endast en familj om
sammanlagt fem personer fast bosatt. Med hänsyn till avståndet från de
båda områdena till förbandens förläggningsorter (avståndet till Växjö är
ca 5,5 mil och till Karlskrona ca 9 mil) förutsätts enligt båda alternativen
att skjutfältet förses med ett läger för förläggning av de övande förbanden.

Över förslaget har försvarets fastighetsnämnd avgett yttrande. Nämnden
har vid sin utredning haft kontakt med länsmyndigheterna i länet samt
med Ekeberga och Hälleberga kommuner. Länsstyrelsen har förklarat sig

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

inte ha något att erinra mot att skjutfältet förläggs till ifrågavarande del av
länet. Länsstyrelsen anser att alternativ II har klart företräde framför alternativ
I och tillstyrker sålunda alternativ II. Lantbruksnämnden, överlantmätaren
och naturvårdsrådet i länet har samtliga tillstyrkt ett skjutfält
enligt alternativ II. Enligt överlantmätaren bör de delar av fältet som blir
belägna i Hälleberga kommun genom ägoutbyte (marköverföring) tillföras
Ekeberga kommun. Sistnämnda kommun har förklarat sig endast kunna
godta en förläggning av skjutfältet enligt alternativ II. Hälleberga kommun
har inte haft något att erinra mot alternativ II. Kommunen har uttalat önskemål
om att de vägar inom kommunen som berörs av skjutfältet, främst
riksväg 31, iståndsätts i samband med tillkomsten av fältet. Fastighetsnämnden
har vidare orienterat berörda markägare om den föreslagna markanskaffningen
och berett dem tillfälle att framföra sina synpunkter. Markägarna
har inte haft några erinringar av betydelse mot förslaget.

JDomänslyrelsen har i egenskap av ägare till mer än hälften av det föreslagna
området enligt de båda alternativen förklarat att verket inte vill
motsätta sig överflyttning respektive försäljning till försvaret av den i
alternativ II ingående domänmarken och bolagsmarken.

Riksantikvarieämbetet har i yttrande till länsstyrelsen anfört att ämbetet
tillstyrker anordnande av ett skjutfält på ifrågavarande plats. Ämbetet
förutsätter att en kulturhistorisk inventering för dokumentation och vissa
provundersökningar utförs på försvarets bekostnad.

Fastighetsnämnden anför för egen del att nämnden anser det vara styrkt
att ett starkt behov föreligger av ett nytt skjutfält för 111 och marinens
förband i Karlskrona. Föreslaget terrängområde öster om Kosta är enligt
nämndens mening lämpligt för avsett ändamål. Från övningssynpunkt är
de båda föreslagna alternativen likvärdiga. Nämnden förordar för sin del
alternativ II.

Det föreslagna förvärvsområdet består huvudsakligen av skogsmark.
Skogen är flerstädes av relativt låg värdeklass. Brukad åker förekommer i
mycket ringa omfattning. Från jordbrukssynpunkt blir därför verkningarna
av den föreslagna markanskaffningen obetydliga. De sociala verkningarna
i samband med tillkomsten av ett skjutfält synes bli mycket begränsade.
Den familj om fem personer som är fast bosatt inom området kan
dock endast övergångsvis medges bo kvar. Inom området finns ett fåtal
fritidshus.

Enligt chefens för armén förslag skulle en domänverket tillhörig skogsyrltesskola
vid Visjön väster om det föreslagna skjutfältsområdet, i vilken
undervisningen numera är nedlagd, jämte erforderlig mark övertas av försvaret
och användas som stomme till ett förläggningsläger. Ekeberga kommun
har motsatt sig detta med hänsyn till att terrängen runt Visjön är ett
lämpligt fritids- och turistområde och att skolan skulle vara ett utmärkt
centrum inom området. Fastighetsnämnden anser att kommunens önske -

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1069

mål bör beaktas och avstyrker chefens för armén förslag i denna del. Enligt
nämndens mening bör lägret förläggas inom det föreslagna skjutfältets
gränser.

Fastighetsnämnden biträder överlantmätarens förslag att de delar av
skjutfältet som blir belägna i Hälleberga kommun tillförs Ekeberga kommun.
Med hänsyn till vad domänverket anfört om brandrisker inom det
föreslagna skjutfältet vill fastighetsnämnden vidare framhålla angelägenheten
av en betryggande organisation med hög beredskap för att förebygga
och hejda skogsbränder inom skjutfältet. Nämnden har också konstaterat
att riksväg 31 på en viss sträcka inom Hälleberga kommun befinner sig i
dåligt skick. Nämnden anser det angeläget att planerad ombyggnad av vägen
påskyndas. Man måste enligt nämnden utgå från att vissa större samövningar
kommer att genomföras i anslutning till det nya skjutfältet om
detta kommer till stånd. Det är då betydelsefullt att vägnätet i närheten av
fältet är i gott skick.

Fastighetsnämnden föreslår att erforderliga medel ställs till riksantikvarieämbetets
förfogande för kulturhistorisk inventering av det föreslagna
skjutfältsområdet.

Kostnaderna för att genomföra erforderliga markförvärv m. m. har fortifikationsförvaltningen
uppskattat till ca 4 milj. kr. Härvid har förvaltningen
utgått från att den del av det föreslagna skjutfältsområdet som utgör
domänmark kommer att i sedvanlig ordning föras över från domänfonden
till försvarets fastighetsfond.

4. 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) fattade beslut om
utvidgning av 113: s övningsfält i Falun med markområden om sammanlagt
425 ha. Förvärv av vissa delar av utvidgningsområdena har genomförts.
Förhandlingar om förvärv av återstående delar pågår.

5. 1967 års riksdag (prop. 1967: 110, SU 102, rskr 250) fattade principbeslut
om utvidgning av Marma skjutfält med ca 780 ha. Kungl. Maj:t har
sedermera bemyndigat fortifikationsförvaltningen att förvärva fastigheter
som är avsedda att ingå i den beslutade utvidgningen efterhand som de
erbjuds till inköp.

6. 1968 års riksdag (prop. 1968:109, SU 124, rskr 282) fattade beslut
om utvidgning av handövningsfältet för I 20 och K 4 och om anskaffning av
ett nytt skjutfält för de båda förbanden. Utvidgningsområdet för handövningsfältet
omfattar ca 365 ha. Skjutfältet, som ligger i omedelbar anslutning
till det utvidgade handövningsfältet, omfattar ca 2 100 ha. Kungl.
Maj :t har genom beslut den 13 juni 1968 tillsatt en särskild delegation,
Skjutfältsdelegationen Umeå, för att genomföra nödvändiga
markförvärv.

7. 1963 års riksdag (prop. 1963:109, SU 96, rskr 221) fattade beslut om
utvidgning av I 21 :s skjutfält vid Tjärnmyren och av regementets övningsfält
i Sollefteå. Utvidgningarna avsåg markområden om sammanlagt ca 215

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

ha. En fastighet har hittills förvärvats. Förberedande kontakter har tagits
med övriga markägare.

8. 1963 års riksdag (prop. 1963: 109, SU 96, rskr 221) fattade beslut om utvidgning
med ca 1 800 ha av pansarövningsfältet vid Skövde. Enligt beslutet
förutsattes att ytterligare mark nordost och öster om utvidgningsområdet
framdeles skulle förvärvas i den mån detta kunde ske genom frivilliga
förvärv och till skäligt pris. Vissa delar av denna mark har hittills
förvärvats. Därutöver har Kungl. Maj :t genom beslut den 28 oktober 1966
godkänt av fortifikationsförvaltningen träffade avtal om förvärv av vissa
fastigheter om sammanlagt ca 100 ha sydost om utvidgningsområdet samt
bemyndigat förvaltningen att förvärva ytterligare ca 50 ha. Hittills har
totalt ca 1 430 ha förvärvats.

9. Chefen för armén har lagt fram förslag om markanskaffning för att
utvidga P 4:s pansarskjutfält vid Kråk.

Ivråks skjutfält är beläget intill Vättern ca 4 km söder om Karlsborgs
samhälle och ca 1,5 km söder om F6:s område. Fältet omfattar ca 350 ha
med en bredd av ca 2,5 km och ett djup av ca 1,5 km. Vid skjutningar på
fältet utgör ett avsevärt vattenområde i Vättern ett i huvudsak sektorformat
riskområde med ett största djup av ca 15 km och en största bredd av ca
22 km. Fältet uppfyller inte de krav som numera måste ställas på ett pansarskjutfält.
Fältets begränsning såväl på djupet som på bredden medför
att de skjutande förbanden inte på ett fältmässigt sätt kan övergå från
marsch- eller manövergruppering till stridsgruppering. Stridsvagnsförbanden
kan inte ges tillfälle att skjuta på fältmässiga längre avstånd (ca 2 000
m). Skjutning kan endast ske med ett kompani åt gången. Detta medför
bl. a. att det är svårt att kunna ge förband inkallade till krigsförbandsövning
erforderlig stridsutbildning. Därtill kommer att fältet förutom av
P 4 med pansartruppskolan även används av flera andra förband och att
dessa förbands behov av att utnyttja fältet under senare år har ökat kraftigt
på grund av att det nya utbildningssystemet (VU 60) har börjat tillämpas.
Fältet har därigenom blivit alltmer otillräckligt. Extra kostnader uppkommer
i form av ersättning för skador på mark i enskild ägo. Markägarna utsätts
för intrång och obehag. För att tillgodose skjutbehovet bedöms det
med nuvarande markinnehav bli nödvändigt att väsentligt utvidga skjuttiderna,
vilket skulle medföra avsevärt ökat intrång för sjöfart, fiske och
fritidsseglation inom aktuella delar av Vättern.

Chefen för armén har utrett vilken mark som skulle behöva tillföras
skjutfältet för att tillgodose det mest trängande behovet främst för skjutningar
med pansarförband. Enligt utredningen behöver fältet utvidgas i
nordlig och nordvästlig riktning med ett område om ca 300 ha, varigenom
dess totala areal skulle komma att uppgå till 650 ha. Fältet skulle härigenom
få en största bredd av ca 3 km och ett djup av ca 3,5 km. Riskområdet
över Vättern skulle ökas endast obetydligt. Genom en sådan utvidgning
8 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 110

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

skulle utrymme skapas för gruppering på djupet av pansar förbanden och
dessa skulle därigenom ges tillfälle till fältmässiga framryckningar till
stridsställningar. Stridsvagnsförbanden skulle få möjligheter att skjuta på
långa avstånd. Den ökade bredden skulle möjliggöra stridsskjutningar med
två kompanier samtidigt. Större utbildningseffekt skulle erhållas. Möjligheter
skulle skapas att bygga ett åldersklassläger som redan har inplanerats
men t. v. fått anstå på grund av lokaliseringssvårigheter.

I sitt förslag har chefen för armén framhållit att, om den föreslagna utvidgningen
genomförs, ett ganska smalt område om ca 200 ha kommer att
finnas kvar mellan skjutfältets norra gräns och södra gränsen för F 6:s område.
Inom detta mellanområde, Gräsliultsområdet, måste man räkna med
betydande bullerstörningar för de boende. Chefen för armén utgår från att
även detta område på längre sikt bör inlösas, varigenom en ytterligare förbättring
av övningsbetingelserna skulle erhållas. Förvärv av fastigheter
inom området bör dock enligt chefen för armén f. n. endast komma till
stånd i den mån fastigheter bjuds ut till salu.

Försvarets fastighetsnämnd har avgett yttrande över chefens för armén
förslag. Nämnden har vid sin utredning haft kontakt med länsmyndigheterna
i länet samt med kommunerna i Karlsborgs kommunblock. Vidare
har nämnden orienterat berörda markägare om förslaget varvid dessa har
beretts tillfälle att framföra sina synpunkter.

Länsstyrelsen har i yttrande till fastighetsnämnden anfört att styrelsen
finner väsentliga fördelar vara att vinna främst från militär synpunkt men
även från allmän synpunkt av en utvidgning av skjutfältet. Från jordbruks-,
skogsbruks- och naturvårdssynpunkt synes enligt länsstyrelsens uppfattning
hinder inte föreligga mot en lösning av skjutfältsfrågan enligt förslaget.
Uppkommande trafikfrågor borde kunna lösas i samarbete med
vägverket. Eventuella nackdelar för trafiken på Vättern på grund av den
obetydliga utvidgningen av riskområdet i Vättern torde få accepteras. Länsstyrelsen
tillstyrker därför utvidgningsförslaget men endast under förutsättning
att vissa berättigade önskemål från kommunalt håll tillgodoses.
Dessa önskemål avser bl. a. tillgång till mark för tätorten Karlsborgs fortsatta
expansion, statligt bidrag till utvecklingsplanering inom kominunblocket,
höjd bostadslånekvot motsvarande den avgång av bostäder som
utvidgningen kommer att medföra samt samarbete mellan de militära och
kommunala myndigheterna för att främja näringslivets utveckling i orten
och därigenom kompensera bl. a. bortfallet av arbetstillfällen och minskning
av skatteunderlaget genom skjutfältsutvidgningen.

Vid fastighetsnämndens överläggningar med kommunernas representanter
har dessa framfört i allt väsentligt samma synpunkter som i länsstyrelsens
yttrande i fråga om verkningarna för kommunblocket och om behovet
av erforderliga åtgärder. Mölltorps kommun har i särskild skrivelse till
nämnden ytterligare understrukit främst de ekonomiska konsekvenserna

Kiincjl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 103

för kommunen av utvidgningen. Kommunen ifrågasätter om inte det i nuläget
tillgängliga skjutfältsområdet kan omdisponeras på sådant sätt att de
av chefen för armén uppställda kraven i viss mån uppfylls utan att någon
utvidgning kommer till stånd.

I fråga om de enskilda markägare som berörs av utvidgningsförslaget
anför fastighetsnämnden att chefens för armén förslag ursprungligen berörde
ca 30 markägare. Av dessa har tio begärt hos fortifikationsförvaltningen
att deras fastigheter skall inlösas av staten. Sju av dessa fastigheter
— huvudsakligen bostadsfastigheter — är belägna alldeles intill den nuvarande
skjutfältsgränsen och störda av buller. De har därför inlösts av
förvaltningen. De tre andra är belägna på sådant sätt att förhandlingarna
om förvärv har ansetts böra anstå i avvaktan på behandlingen av chefens
för armén förslag om utvidgning av skjutfältet. Av de återstående 20 markägarna
har tio i gemensam skrivelse till fastighetsnämnden motsatt sig
utvidgningsför slaget och förklarat att de inte frivilligt går med på försäljning
av sina fastigheter då de härigenom skulle berövas sina utkomstmöjligheter.
Även dessa markägare har ifrågasatt om det inte finns möjligheter
att omdisponera övningsverksamheten på det nuvarande skjutfältet så att
man kan få bättre utbildningsmöjligheter.

Fastighetsnämnden anmäler vidare att 36 personer som är bosatta inom
Gräshultsområdet har protesterat mot utvidgningsförslaget i skrivelse till
nämnden. I skrivelsen anförs att utvidgningen skulle innebära ett ständigt hot
om ytterligare intrång för dem som är bosatta inom området samt att fastighetsägarna
skulle förorsakas ekonomisk förlust genom att fastigheterna
skulle minska i värde på grund av närheten till skjutfältet. Vidare anförs
att utvidgningen är onödig och att den militära övningsverksamheten bör
kunna tillgodoses på ett sätt som medför mindre intrång för dem som bor
i trakten.

Med anledning av de från flera håll framförda synpunkterna om möjligheterna
att på annat sätt än genom den föreslagna utvidgningen förbättra
de otillfredsställande utbildningsmöjligheterna på Kråks skjutfält har fastighetsnämnden
inhämtat yttrande från chefen för armén. I yttrandet
konstateras att det inte föreligger några möjligheter att få tillfredsställande
utbildningsbetingelser på annat sätt än genom utvidgning av skjutfältet.

För egen del anför fastighetsnämnden att nämnden anser det helt klarlagt
att Kråks skjutfält är för litet för att erbjuda tillfredsställande betingelser
för den viktiga del av utbildningen vid P 4 med pansartruppskolan
som utgörs av skarpskjutningar från stridsvagnarna. Nämnden har
blivit övertygad om att något realistiskt alternativ för att åstadkomma de
behövliga förbättringarna i utbildningsbetingelserna, t. ex. genom att flytta
skjutningarna till annan plats inom södra delarna av landet, inte står att
finna. Att öka utbildningskapaciteten genom att förlägga skjutningar även
till andra tider på dygnet än som nu används anser nämnden inte vara en

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

realistisk utväg med hänsyn till det allvarliga intrång som detta skulle medföra
främst för sjöfarten och fisket i Vättern.

Beträffande verkningarna för kommunblocket av utvidgningen anför
fastighetsnämnden bl. a. följande. Nämnden vill i fråga om de av kommunerna
uttalade farhågorna för minskade skatteintäkter genom bortfall
av arbetstillfällen inom jordbruksnäringen framhålla dels att det ÖA^ervägande
antalet berörda fastigheter utnyttjas huvudsakligen som bostadsfastigheter,
dels att ett betydande antal av ägarna har uppnått relativt hög
ålder. Det synes inte osannolikt att åtskilliga av fastighetsägarna efter inlösen
av deras fastigheter föredrar att flytta in till närmaste tätort, Karlsborg
eller Mölltorp. Beträffande expansionsutrymme för centralorten Karlsborg är
enligt Arad nämnden har erfarit chefen för armén och fortifikationsförvaltningen
beredda att tillgodose detta behov genom att friställa huvuddelen av
den s. k. Norra Skogen i anslutning till tätortens norra del från militär verksamhet.
Detta område, som är välbeläget och mycket attraktivt för bebyggelse,
utgör ett naturligt utvecklingsområde för Karlsborg. Det omfattar
ca 175 ha. Fastighetsnämnden anser det från såväl allmänt samhällelig som
försvarets synpunkt angeläget att en fortsatt utveckling inom kommunblocket
säkerställs. Nämnden förutsätter att ett samarbete kommer till
stånd mellan de kommunala och de militära myndigheterna i hithörande
frågor. Enligt nämndens åsikt bör statsbidrag kunna lämnas för en utvecklingsplanering
som omfattar hela kommunblocket. Nämnden finner det
angeläget att länet och kommunblocket tillförsäkras bostadslånekvot för
ett ökat bostadsbyggande som ersättning för den avgång av bostäder som
skjutfältsutvidgningen innebär. Sammanfattningsvis uttalar nämnden att
de direkta olägenheterna för kommunerna av den föreslagna utvidgningen
knappast kan anses vara betydande.

Verkningarna från jordbrukspolitisk synpunkt blir enligt fastighetsnämndens
mening obetydliga. Ca 140 ha av utvidgningsområdet utgör åker
medan återstoden utgörs av skogsmark och ÖATig mark. Endast två av de
berörda fastigheterna kan betecknas som fullständiga jordbruk med förutsättningar
för fortsatt jordbruksdrift på längre sikt. När det gäller de
sociala konsekvenserna konstaterar nämnden att inom utvidgningsområdet
är bosatta 32 personer, av vilka 13 är äldre än 60 år. I många fall är bostadshusen
i mindre gott skick. Nämnden har kommit till den uppfattningen
att åtskilliga fastighetsägare är beredda att sälja sina fastigheter.
I vissa fall måste man dock räkna med att personliga omställningssvårigheter
uppkommer till följd av skjutfältsutvidgningen. Det synes huvudsakligen
gälla de fall där vederbörande fastighetsägare helt eller delvis har
sin utkomst av jordbruk. Lantbruksnämnden i länet torde böra medverka
till att de som så önskar kan få nya gårdar.

Det nuvarande skjutfältet och östra delen av utvidgningsområdet korsas
av en allmän väg Karlsborg—Mölltorp. Vägen är dock inte den bästa eller

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

närmaste förbindelsen mellan de båda samhällena. Den ökade övningsverksamheten
på skjutfältet torde i stor utsträckning omöjliggöra allmän trafik
på vägen. Det bör därför enligt fastighetsnänmden övervägas att dra in
vägen som allmän väg. Överläggningar härom och om anordnande av annan
utfartsmöjlighet för dem som skulle beröras av vägindragningen bör komma
till stånd mellan de militära myndigheterna och vederbörande länsmyndigheter.
Fastighetsnänmden, som ägnat särskild uppmärksamhet åt denna
fråga, anser att en tillfredsställande lösning bör kunna erhållas.

Fastighetsnämnden anser att olägenheterna av den föreslagna utvidgningen
inte är av sådan omfattning att det kan övervägas att av detta skäl
underlåta att tillgodose det betydelsefulla riksintresse som det här är fråga
om.

Vad beträffar det s. k. Gräshultsområdet anser fastighetsnämnden att det
inte finns anledning att från försvarets sida göra gällande några krav på
markförvärv inom detta område. Med hänsyn till områdets för bullerstörningar
relativt utsatta läge mellan skjutfältet och F 6 anser nämnden det
från skälighetssynpunkt nödvändigt att staten i samband med ett beslut
om utvidgningen utfäster sig att lösa in sådana fastigheter inom området
vilkas ägare framställer önskemål om inlösen.

Med hänsyn till vad som har kommit fram vid fastighetsnämndens utredning
tillstyrker nämnden utvidgning av Kråks skjutfält i enlighet med
chefens för armén förslag. Nämnden förutsätter att i samband med beslut
om utvidgningen staten förklarar sig beredd att lösa in fastigheter inom
Gräshultsområdet i den mån vederbörande ägare själva begär inlösen och
överenskommelse om löseskillingen kan träffas. Vidare förutsätter nämnden
att huvuddelen av området i Norra Skogen friställs från militär verksamhet
för att säkerställa expansionsutrymme för tätorten Karlsborg. I övrigt
förutsätts att allmänheten skall ha tillgång till det utvidgade skjutfältet
under dagar då skjutningar inte pågår samt att farliga delar av fältet utmärks
och avspärras på tillfredsställande sätt.

Kostnaderna för att genomföra den föreslagna utvidgningen har fortifikationsförvaltningen
uppskattat till 3 milj. kr. Härvid har förvaltningen
räknat med att även vissa fastigheter inom det s. k. Gräshultsområdet måste
lösas in.

10. 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) fattade beslut
om utvidgning av P 7 :s skjutfält vid Kabusa i närheten av Ystad. Utvidgningen
beräknas komma att omfatta ca 130 ha under förutsättning att
vissa markbyten kan genomföras i samband med markförvärven. Förhandlingar
med markägarna pågår.

11. Utvidgning av Tofta skjutfält ansågs redan år 1956 nödvändig för
att möjliggöra från övningssynpunkt godtagbara artilleriskjutningar. Fältet
omfattande då ca 1 700 ha men bedömdes böra ha en omfattning av
minst 2 650 ha. I samråd med chefen för armén har fortifikationsförvalt -

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

ningen sedermera förvärvat sådana inom det avsedda utvidgningsområdet
belägna fastigheter som bär bjudits ut till salu. Förvärven har vid olika
tillfällen underställts Kungl. Maj :ts prövning då så har påkallats med
hänsyn till köpeskillingarnas storlek. Hittills har förvärvats ca 650 ha.
Återstående planerade förvärv omfattar ca 300 ha.

13. 1968 års riksdag (prop. 1968: 109, SU 124, rskr 282) fattade beslut
om utvidgning med ca 400 ha av marinens övningsfält vid Rosenholm utanför
Karlskrona. Förhandlingar med markägarna inom utvidgningsområdet
pågår.

15. Beslut om inlösen av vissa för flygbuller utsatta fastigheter fattades
år 1965 (prop. 1965: 28, SU 45, rskr 151). För budgetåret 1965/66 anvisade
riksdagen för ändamålet 5 milj. kr. Efter förslag i prop. 1967: 110
(SU 102, rskr 250) och prop. 1968: 109 (SU 124, rskr 282) har riksdagen
sedermera anvisat ytterligare 2 resp. 1 milj. kr. Hittills har sålunda anvisats
totalt 8 milj. kr. för ändamålet.

12, 14, 16. För diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter
beräknar fortifikationsförvaltningen sammanlagt 4,6 milj. kr., varav 3 milj.
kr. för armén och 800 000 kr. för vardera marinen och flygvapnet. Under
dessa delposter har sammanförts sådana mindre förvärvsobjekt för vilka
kostnaderna beräknas inte överstiga 300 000 kr. Medlen avses vidare för
dels oförutsedda utgifter i samband med genomförandet av beslutade markförvärv,
såväl vid frivilliga uppgörelser som i samband med expropriation,
dels smärre kompletteringar av försvarets fastighetsbestånd, dels mindre
utgiftsrester för vissa inte helt slutförda markförvärv m. in., dels förvärv
av mark som kompensation för markområden som har avståtts för bostadsbebyggelse
o. d., dels förvärv av salubjudna fastigheter inom sådana områden
som enligt principbeslut av statsmakterna skall tillföras försvaret
men för vilkas förvärv någon särskild medelsanvisning inte har skett.

Departementschefen

Chefen för armén har i samråd med chefen för marinen och fortifikationsförvaltningen
lagt fram förslag att anordna ett nytt skjutfält i trakten
av Kosta för 111 och för marinens förband i Karlskrona. Förslaget innebär
förvärv av mark med en sammanlagd areal av ca 3 000 ha. Vidare föreslås
att en domänverket tillhörig skogsyrkesskola vid Visjön väster om det
föreslagna skjutfältsområdet förs över till försvaret och används som stomme
i ett läger för förläggning av de övande förbanden. Av utredningen framgår
att I 11 :s nuvarande skjutfält vid Notteryd, som omfattar endast ca 220
ha, är helt otillräckligt för de stridsskjutningar som ingår i regementets
utbildningsprogram. Utvidgning av fältet kan inte ske av hänsyn till civila
intressen. Regementets möjligheter att använda andra befintliga skjutfält
inom rimligt aystånd är begränsade. Regementet saknar sålunda i dagens

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

läge möjligheter att genomföra nödvändig utbildning i stridsskjutning. Det
är därför nödvändigt att anskaffa ett nytt skjutfält för regementet.

Enligt det nya systemet för värnpliktsutbildning (VU 60) skall stridsskjutning
med skarp ammunition ingå i de marina förbandens utbildning.
Vid Karlskrona garnison finns ett övningsfält, Rosenholmsfältet, vilket efter
år 1968 beslutad utvidgning kommer att omfatta en areal av ca 660 ha.
Detta fält är i huvudsak avsett för handövningar och otillräckligt för stridsslcjutningar.
Marinens förband i Karlskrona har alltså behov av ett särskilt
stridsskjutningsfält.

Förslaget till markanskaffning för ett gemensamt skjutfält för 111 och
de marina förbanden i Karlskrona omfattar två alternativa områden med
i stort sett samma lokalisering. I likhet med försvarets fastighetsnämnd
anser jag att det som alternativ II betecknade området är det lämpligaste
för det avsedda ändamålet. Konsekvenserna från social synpunkt av utvidgningen
blir obetydliga. Varken länsstyrelsen eller de berörda kommunerna,
Ekebcrga och Hälleberga, har haft något att erinra mot att ett skjutfält
anordnas inom området. Jag förordar därför den föreslagna markanskaffningen.
Däremot kan jag inte biträda förslaget att använda domänverkets
skogsyrkesskola vid Visjön för det planerade förläggningslägret.
Lägret bör förläggas inom skjutfältet. Kostnaderna för erforderliga markförvärv
har fortifikationsförvaltningen uppskattat till 4 milj. kr., varvid
har förutsatts att den i skjutfältsområdet ingående domänmarken förs
över från domänverkets fond till försvarets fastighetsfond. Jag föreslår att
3 milj. kr. beräknas för ändamålet för nästa budgetår.

Chefen för armén har lagt fram förslag att utvidga P4:s skjutfält vid
Kråk söder om Karlsborgs samhälle. Förslaget innebär förvärv av mark
med en sammanlagd areal av ca 300 ha. Av utredningen framgår att skjutfältet,
som används av, förutom P 4 med pansartruppskolan, flera andra
förband och skolor, i sin nuvarande omfattning inte uppfyller de krav som
numera måste uppställas på ett pansarskjutfält. Detta innebär bl. a. att
det inte är möjligt att ge förband som är inkallade till krigsförbandsövning
nödvändig stridsutbildning. Försvarets fastighetsnämnd anser att
det inte finns något realistiskt alternativ till den föreslagna utvidgningen
för att åstadkomma de behövliga förbättringarna i utbildningsbetingelserna.
Enligt min mening är det angeläget att en utvidgning av skjutfältet kommer
till stånd.

I likhet med fastighetsnämnden och chefen för armén anser jag att den
föreslagna utvidgningsmarken är lämplig för det avsedda ändamålet. Vissa
olägenheter kan beräknas uppkomma för de berörda kommunerna och för
dem som bor inom och norr om utvidgningsområdet. För kommunernas del
kan utvidgningen medföra minskade skatteintäkter genom bortfall av
arbetstillfällen. Det kan uppstå problem när det gäller att ersätta bortfallet
av bostäder inom utvidgningsområdet. De direkta olägenheterna

108

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1969

för kommunerna synes dock inte bli alltför betydande. De torde i inte
oväsentlig utsträckning kunna undanröjas eller minskas genom ett nära
samarbete mellan vederbörande militära och civila myndigheter. Jag förutsätter
att ett sådant samarbete kommer till stånd i syfte att säkerställa
en fortsatt utveckling inom Karlsborgs kommunblock. I likhet med fastighetsnämnden
utgår jag från att de militära myndigheterna kommer att friställa
det s. k. Norra Skogen-området från militär verksamhet för att tillgodose
Karlsborgs behov av utrymme för expansion.

Inom utvidgningsområdet bor sammanlagt 32 personer. Fastighetsnämnden
har vid sin utredning kommit till den uppfattningen att åtskilliga
fastighetsägare är beredda att sälja. Många fastighetsägare inom utvidgningsområdet
har hembjudit och i de flesta fall även sålt sina fastigheter
till fortifikationsförvaltningen. Man måste dock räkna med att personliga
omställningssvårigheter uppkommer, främst i sådana fall där vederbörande
fastighetsägare helt eller delvis har sin utkomst av jordbruk. Från
myndigheternas sida torde dock åtgärder kunna vidtas som minskar dessa
svårigheter. Bl. a. torde lantbruksnämnden kunna medverka till att anskaffa
nya gårdar åt dem som önskar förvärva sådana.

Vad angår det s. k. Gräshultsområdet mellan skjutfältet och F6:s område
anser jag i likhet med fastighetsnämnden dels att det inte finns
anledning att från försvarets sida göra gällande några krav på markförvärv
inom detta område, dels att staten med hänsyn till områdets för bullerstörningar
utsatta läge bör utfästa sig att lösa in sådana fastigheter inom området
vilkas ägare önskar inlösen.

Olägenheterna av den föreslagna utvidgningen kan inte anses få sådan
omfattning att de bör utgöra hinder för genomförandet av den för utbildningen
inom försvaret angelägna åtgärd som utvidgningen innebär. Jag
förordar därför att utvidgningen genomförs. Kostnaderna för genomförandet
har fortifikationsförvaltningen uppskattat till 3 milj. kr., varvid förvaltningen
räknat med inlösen i viss utsträckning av fastigheter även inom
Gräshultsområdet. Jag föreslår att 1,4 milj. kr. beräknas för nästa budgetår.

Jag har tidigare i prop. 1965: 28 (s. 8) och prop. 1967: 110 (s. 128) anfört
atf jag anser att staten bör vara beredd att lösa in fastigheter som på grund
av flygbuller inte kan bebos utan påtagliga olägenheter. Den av Kungl.
Maj :t år 1965 tillsatta flygplatsbullerdelegationen, som haft till huvudsaklig
uppgift att lösa in vissa flygbullerstörda fastigheter vid de flottiljer
som angavs i prop. 1965: 28, har i september 1968 anmält att delegationen
slutfört sitt uppdrag. Delegationen har löst in fastigheter till ett
sammanlagt värde av i runt tal 6,5 milj. kr. Jag räknar med att behov
av medel kommer att föreligga även nästa budgetår för inlösen genom fortifikationsförvaltningens
försorg av ytterligare flygbullerstörda fastigheter.
Jag föreslår att 700 000 kr. beräknas för ändamålet för nästa budgetår.

109

Kungl. Maj. ts proposition nr 110 år 1969

Samtliga övriga av fortifikationsförvaltningen särskilt upptagna markförvärvsobjekt,
för vilka medel har beräknats för nästa budgetår, har tidigare
varit föremål för beslut av riksdagen eller Kungl. Maj :t. Därutöver har
fortifikationsförvaltningen för diverse mindre markförvärv och oförutsedda
utgifter beräknat 3 milj. kr. för armén och 800 000 kr. för vardera marinen
och flygvapnet.

Som jag har anfört inledningsvis har fortifikationsförvaltningen beräknat
medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 17,6 milj. kr.
Jag biträder fortifikationsförvaltningens förslag. Jag förordar att medel för
nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

	Kostnadsram	Medelsförbrukning
Objekt	1.4 1967	1.4 1968	Faktisk tom 1967/68	Beräknad för
	1968/69	1969/70
A. Armén 1. 14, A 1. Utvidgning av Linköpings garnisons övningsfält.............	1 800	1 800	906		900
2. I 4, InfSS. Förvärv av vissa fastighe-ter i anslutning till Prästtomta skjut-fält............................		600		600
3. I 5, A 4. Utvidgning av Östersunds garnisons övningsfält.............	1 000	1 000	270	300	300
4. I It. Nytt skjutfält vid Kosta.....	—	4 000	—	—	3 000
5. 113. Utvidgning av övningsfältet i Falun..........................	2 500	2 500	594	1 300	500
6. 114. Utvidgning av Marma skjut-fält ............................	3 500	3 500	397	1 200	1 000
7. 116. Utvidgning av skjutfältet vid Nyårsåsen......................	1 900	1 900	659	1 241
8. 117. Utvidgning av övningsfältet i Uddevalla......................	600	1 300		1 300
9. 120. Utvidgning av handövnings-fältet och förvärv av nytt skjutfält vid Umeå.......................	7 000	7 000		3 500	2 500
10. I 21. Utvidgning av skjutfältet vid Tjärnmyren och övningsfältet i Sol-lefteå ...........................	1 200	1 200	30	500	500
11. P 4. Utvidgning av pansarövnings-fältet vid Skövde................	13 500	13 500	10 444	1 956	1 100
12. P 4. Utvidgning av pansarskjutfäl-tet vid Kråk....................		3 000			1 400
13. P 7. Utvidgning av pansarövnings-fältet vid Revinge................	29 400	29 400	29 041	359
14. P 7. Utvidgning av skjutfältet vid Kabusa.........................	2 800	2 800		1 700	1 100
15. A 7. Utvidgning av Tofta skjutfält	1 400	1 400	694	506	200
16. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter..............	—	—	—	2 438	3 000
Summa A	66 600	74 900	43 035	16 900	15 500

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 1969

	Kostnadsram	Medelsförbrukning
Objekt	1.4 1967	1.4 1968	Faktisk tom 1967/68	Beräknad för
	1968/69	1969/70
B. Marinen 17. BK. Utvidgning av övningsfältet vid				2 000	800
Rosenholm......................	2 800	2 800	—
18. KA 1. Utvidgning av övnings- och				2 190
skjutfältet vid Myttinge..........	7 000	6 300	4 110	—
19. Diverse mindre markförvärv och				710	800
oförutsedda utgifter..............	—	—	—
Summa B	9 800	9 100	4 110	4 900	1 600
C. Flygvapnet		2 800	534	2 266
i 20. F 15. Ny skolmålplats vid Tönnebro.	2 700	—
21. Inlösen av flygbullerstörda fastighe-				934	700
ter.............................	8 000	8 000	6 366
22. Diverse mindre markförvärv och					800
oförutsedda utgifter..............	—	—	—	500
Summa C	10 700	10 800	6 900	\| 3 700	1 500
Summa A—C	87 100	94 800	54 045	25 500	18 600
Reducering av medelsbehovet	—	—	—	2 500	\| 1 000
Beräknat medelsbehov	—	—	—	\| 23 000	17 600

A nslagsberäkning

(1 OOO-tal kr.)

Medelslillgång
Outnyttjat belopp 1.7.1968

Anslag för 1968/69........

Anslag för 1969/70 (förslag)

Summa 42 123 Summa

Beräknad medelsförbrukning

7 652 1968/69............. 23 000

16 871 1969/70.................... 17 600

17 600 Beräknat outnyttjat belopp

30.6.1970................. 1 523

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) medge att nytt skjutfält för 111 och marinens förband
i Karlskrona får anskaffas och att P 4:s skjutfält vid
Kr åk får utvidgas i enlighet med vad jag har angett i det
föregående,

b) till Markförvärv för övningsfält m. m. för budgetåret
1969/70 anvisa ett investeringsanslag av 17 600 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

111

VIII. DIVERSE KAPITALFONDER

1. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret

1969/70 Nytt anslag (förslag) ........ 15 000 000

I prop. 1969: 1 (bil. 9 s. 104) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att
lämna beställningsbemyndigande och anvisa medel för investeringar i datamaskinutrustning
som skall värderas in i statens datamaskinfond. Härvid
inberäknades inte behoven för anskaffning av utrustning till försvaret.

Jag har i det föregående hemställt att Kungl. Maj:t skall föreslå riksdagen
att inrätta en försvarets delfond av statens datamaskinfond. I detta
sammanhang vill jag anmäla behoven av bemyndigande och medel för anskaffningar
till delfonden.

Värdet av den datamaskinutrustning som behöver anskaffas till delfonden
under budgetåren 1969/70 och 1970/71 kan enligt vad jag har inhämtat
från försvarets rationaliseringsinstitut uppskattas till 41,6 milj. kr.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 10 januari och den 7 mars 1969 medgett
att viss datamaskinutrustning får beställas för värnpliktsverket och
för försvarets forskningsanstalt. Utgifterna härför under budgetåret 1968/
69 skall förskottsvis bestridas från anslaget till vissa signalförbindelser
resp. till forskningsverksamhet.

Jag förordar att bemyndigande att beställa datamaskinutrustning för
41,6 milj. kr. under budgetåren 1969/70 och 1970/71 inhämtas från riksdagen.
Bemyndigandebeloppet avser ändamål enligt följande sammanställning.

1969/70

1. Inköp av förhyrd dataanläggning vid försvarets materielverk (armématerielförvaltningenl

2. Utrustning för försvarets radioanstalt

3. Stansutrustning för regionala stanscentraler

1970/71

4. Utrustning för försvarets materielverk (flygmaterielförvaltningen)

5. Utrustning för värnpliktsverket

6. Utrustning för gemensam datadrift
V. Stansutrustning

Behovet av anslagsmedel under nästa budgetår bör beräknas med utgångspunkt
från betalningsutfallen för de nämnda anskaffningarna budgetåret
1969/70 (14,1 milj. kr.) vartill bör läggas 3,8 och 1,9 milj. kr för
återföring till anslaget Vissa signalförbindelser resp. Försvarets forsknings -

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969

anstalt: Forskningsverksamhet. Summan bör emellertid reduceras med
hänsyn till bl. a. svårigheten att ange vilken utrustning som kommer att
köpas och vilken som kommer att hyras. Jag föreslår att anslaget förs upp
med 15 milj. kr. Om ytterligare medel sedermera skulle behövas under budgetåret
torde anslag härför få begäras på tilläggsstat.

Medel för ifrågavarande ändamål bör beräknas inom ramen för det militära
försvaret.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar
av datamaskinutrustning till ett sammanlagt belopp av
41 600 000 kr. får läggas ut under budgetåren 1969/70 och
1970/71,

b) till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner
för försvaret för budgetåret 1969/70 anvisa ett investeringsanslag
av 15 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Margit Edström

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1969 113

Innehållsförteckning

sid.

Militär sjukvårdens ledning...................................... 2

Försvarets delfond av statens datamaskinfond................... 38

Programbudget m.m. 41

Anslagsfrågor m. m............................................ 50

Driftbudgeten

Arméstaben .................................................. 52

Marinstaben .................................................. 55

Flygstaben.................................................... 57

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl................... 59

Anskaffning av flygmateriel m. m................................. 65

Militärområdesstaber: Förvaltningskostnader...................... 68

Militärområdesstaber med särskild budget........................ 69

Försvarets civilförvaltning ...................................... 70

Försvarets sjukvårdsstyrelse .................................... 72

Försök med gemensam datadrift ................................ 73

Civilförsvarsstyrelsen .......................................... 75

Anskaffning av civilförsvarsmateriel ............................ 77

Kapitalbudgeten

Byggnader och utrustning för försvarets fabriksverk 80

Organisationsförändring vid försvarets fabriksverk............... 91

Markförvärv för övningsfält in. m............................... 96

Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för försvaret 111