Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960 (Proposition 1960:110)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående
vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens
fjärde huvudtitel för budgetåret 1960/61 m. m.;
given Stockholms slott den 11 mars 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande de anslag
under fjärde huvudtiteln som i förslaget till riksstat upptagits med
allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges i vissa organisationsfrågor m. m. Sålunda föreslås,
att den nu försvarsgrensvis organiserade militärmusiken sammanföres i
en enhetlig organisation och att flygvapnets nuvarande musikkår i Stockholm
indrages. I övrigt föreslås, bland annat, förflyttning av vissa militära
staber m. m. samt ändrad ordning för ianspråktagande av personal för
frivillig tjänstgöring.

1—66 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 11 mars 1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
samt såvitt avser punkten 2 med chefen för ecklesiastikdepartementet
och punkten 10 med chefen för kommunikationsdepartementet anför
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid
anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast
beräknade belopp. Jag får nu anmäla de anslag som återstår att slutligt
äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling vissa andra försvarsfrågor
av ekonomisk betydelse eller mera allmän räckvidd.

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

[1] Ändrad lokalisering av vissa militära institutioner m. m.

Enligt vad jag inhämtat avser chefen för finansdepartementet att i särskild
proposition redovisa vissa förslag av lokaliseringsutredningen rörande
statlig verksamhet. Därvid kommer bland annat att behandlas utredningens
förslag angående flyttning av IV. militärbefälsstaben från Stockholm
till Strängnäs. För närmare upplysningar om ifrågavarande förslag torde
jag få hänvisa till nämnda redogörelse samt till utredningens betänkande
(nr 6).

Vid sina undersökningar angående lämpligheten av att utflytta IV. militärbefälsstaben
från Stockholm har lokaliseringsutredningen särskilt beaktat
stabens fredsverksamhet och beredskapsfrågorna. Även om stabens
nuvarande lokalisering i hög grad underlättar det fredsmässiga arbetet,
anser jag dock icke detta arbete vara av den art, att en förläggning av
staben till Stockholm i fred är nödvändig. Av beredskapsskäl finner jag
det vidare vara en fördel, om staben förlägges annorstädes inom militärområdet
än i huvudstaden. Jag ansluter mig därför till utredningens,
av de militära myndigheterna biträdda förslag att staben flyttas. Jag har
icke heller några invändningar att göra mot Strängnäs som ny förläggningsort
för staben.

Då lämpliga lokaler för staben ej finnes disponibla i Strängnäs, blir
nybyggnad erforderlig. Preliminärt har byggnadskostnaderna för stabsbyggnad
beräknats uppgå till omkring 1 500 000 kronor. De nya lokalerna
beräknas kunna vara färdiga den 1 april 1962. Jag räknar därför med att
flyttningen skall ske vid denna tidpunkt. Vid bifall till förslaget måste
byggnadsarbetena projekteras och igångsättas redan under budgetåret
1960/61. Uppkommande kostnader härför under nämnda budgetår bör
bestridas från det under Försvarets fastighetsfond, Arméns delfond, uppförda
investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten för armén, vilket anslag
bland annat avses skola utnyttjas för byggnadsarbeten, som erfordras för
genomförande av fredsorganisatoriska förändringar (prop. 1960: 1, bil. 26,
s. 9 f).

Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har fortifikationsförvaltningen
erinrat om att militärbefälhavaren för IV. militärområdet är
lokal förvaltningsmyndighet för Järvafältet och pansarskjutfältet å Utö
m. m. Jag delar ämbetsverkets uppfattning att dessa uppgifter bör
åläggas andra myndigheter sedan staben flyttat från Stockholm. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t alt meddela bestämmelser härom.
Jämväl i övrigt — såsom t. ex. i fråga om militärbefälhavarens
bibehållande såsom överkommendant för Stockholms garnison — bör
Kungl. Maj :t äga att utfärda de bestämmelser som kan erfordras i anledning
av IV. militärbefälsstabens flyttning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

De vid militärbefälsstabens flyttning frigjorda lokalerna i Stockholm —
omkring 2 700 kvadratmeter i förutvarande Livregementets till häst etablissement
vid Lidingövägen — bör i första hand utnyttjas för att tillgodose
det mest trängande lokalbehovet för centrala staber och förvaltningsmyndigheter
inom försvaret.

I förevar ande sammanhang finner jag det även lämpligt att lämna en
kort redogörelse för lokalbehovet för till Stockholm förlagda centrala
staber och förvaltningsmyndigheter inom försvaret. Som i korthet anmälts
till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 35) har 1956 års försvarsförvaltnings
sakkunnig a med skrivelse den 16 juli 1959, efter samråd med fortifikationsförvaltningen
och byggnadsstyrelsen, inlämnat dels redogörelse
för lokalbehovet för nämnda staber och förvaltningsmyndigheter, dels ock
förslag till lokalfrågans lösning. Enligt de sakkunnigas uppfattning kan
en del av föreliggande lokalbehov tillgodoses genom vissa omdisponeringar
och omflyttningar inom och mellan redan tillgängliga lokaler. Sålunda
föreslås bland annat, att tredje flygeskaderstaben, som för närvarande
disponerar 17 rum i Tre Vapen på Gärdet, skall flyttas till Svea flygflottiljs
etablissement i Barkarby, där lokaler friställes i samband med den beslutade
indragningen av flottiljen (jfr prop. 1958: 110). För egen del tillstyrker
jag, att eskaderstaben flyttas till Barkarby, varvid de i Tre Vapen
frigjorda lokalerna i första hand bör få disponeras av flygstaben.

Sedan en del av behovet tillgodosetts inom tillgängliga lokaler återstår
emellertid enligt de sakkunnigas beräkningar likväl ett relativt stort behov
av nya lokaler, nämligen totalt omkring 335 rum om sammanlagt
cirka 5 500 kvadratmeter. Detta behov hänför sig huvudsakligen till armétygförvaltningen
och flygförvaltningen.

Fortifikationsförvaltningen har sedermera i annat sammanhang upplyst,
att ämbetsverket räknar med ett ytterligare lokalbehov om 2—3 000
kvadratmeter, därest bland annat militära högskoleutredningens den 30
november 1959 avgivna förslag om ökad kursverksamhet bifalles. På grund
av den s. k. nedre norrmalmsregleringen kan det vidare bli nödvändigt att
inom en nära framtid söka ersättningslokaler för fortifikationsförvaltningen,
som nu disponerar lokaler om cirka 6 000 kvadratmeter i två komplex
vid Tegelbacken.

Försvarsförvaltningssakkunniga har undersökt olika möjligheter att
tillgodose det av dem beräknade lokalbehovet. Av flera skäl, bland annat
i avbidan på resultaten av lokaliseringsutredningens pågående arbete,
anses en tillbyggnad till Tre Vapen på Gärdet eller nybyggnad för närvarande
icke utgöra en lämplig lösning. Av kostnadsskäl anses byggande
av baracker ej böra komma i fråga. De sakkunniga har vidare övervägt,
huruvida icke de vid Svea flygflottilj i Barkarby frigjorda lokalerna skulle
kunna utnyttjas även för andra organ än tredje flygeskaderstaben men
har icke ansett sig kunna föreslå detta bland annat på grund av det relativt

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1960

stora avståndet och de jämförelsevis dåliga förbindelserna med militärstabsbyggnaden,
Tre Vapen in. m. Olägenheterna för den berörda personalen
anses inte lieller kunna lämnas ur räkningen, varjämte försvårad rekrytering
väntas uppstå. I stort sett samma skäl talar enligt de sakkunniga emot
ett utnyttjande av infanteriets kadettskolas etablissement vid Ulriksdal,
sedan kadettskolan enligt riksdagens beslut flyttats till Halmstad.

Lokaliseringsutredningens förslag om flyttning av IV. militärbefäl sstaben
har föranlett de sakkunniga att överväga, huruvida icke lokaler
skulle kunna ställas till förfogande inom f. d. Livregementets till häst
kaserner. Närheten till militärstabsbyggnaden och Tre Vapen och de goda
kommunikationerna anses göra en lösning efter den linjen tilltalande.
Men blott en del av behovet kan tillgodoses genom de lokaler som frigöres
genom IV. militärbefälsstabens förflyttning. I detta sammanhang uttalar
emellertid de sakkunniga, att flyttning av de inom etablissementet förlagda
förbanden, nämligen Livgardesskvadronen och Stockholms stabskompani,
sannolikt skulle kunna lösa lokalfrågan åtminstone i huvudsak
men att en sådan flyttning förutsätter organisatoriska förändringar, som
de sakkunniga icke ansett sig behöriga att ingå på.

Efter bland annat dessa överväganden har de sakkunniga bedömt den
enda praktiskt hållbara lösningen ligga i förhyrning av erforderliga lokaler.
Eftersom tillfälle härtill yppats i ett under byggnad varande kontorshus
i Farsta, föreslås att lokalfrågan för det närmaste tiotalet år löses på detta
sätt. De sakkunniga har bedömt, att de minsta olägenheterna ur arbetssynpunkt
in. m. uppstår, om försvarets civilförvaltning samt armétygförvaltningens
tygförråds- och ammunitionsförrådsbyråer flyttar från Tre
Vapen till Farsta samt armétygförvaltningens fordonsbyrås biluttagningssektion
och arméintendenturförvaltningens drivmedelsbyrås bränslesektion
flyttas till Farsta från nuvarande lokaler.

Vid remissbehandlingen av försvarsförvaltningssakkunnigas förslag har
cheferna för armén, marinen och flygvapnet, arméintendenturförvaltningen,
marinförvaltningen och flygförvaltningen i princip tillstyrkt den föreslagna
utflyttningen med hänsyn till att något annat godtagbart alternativ icke
framkommit, överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning och armétygförvaltningen
har framhållit, att staber och förvaltningar bör hållas i största
möjliga utsträckning samlade. Bland annat möjligheterna att uppföra
baracker hör därför närmare undersökas. Enligt överbefälhavaren kan det
icke anses uteslutet, att en kombination av utnyttjandet av IV. militärbefälsstabens
lokaler jämte uppförande av baracker skulle utgöra den
bästa lösningen på lokalfrågan. Lokaliseringsutredningen rörande statlig
verksamhet har anfört, att de delar av försvarets centrala förvaltningsmyndigheter,
som enligt förslaget avses bli förlagda till Farsta, i stället
bör placeras i lokaler, som kan bli disponibla, om de av utredningen förordade
utflyttningarna genomföres.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1960

Med anledning av försvarsförvaltningssakkunnigas i det föregående
redovisade uttalande att lokalfrågan förmodligen skulle kunna lösas, om
f. d. Livregementets till häst kaserner vid Lidingövägen helt friställdes,
har — som i korthet anmälts i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 35) —
chefen för armén erhållit i uppdrag att utreda möjligheterna att indraga
eller förflytta livgardesskvadronen samt att förlägga Stockholms stabskompani
till annan plats. Med skrivelse den 14 januari 1960 har chefen
för armén fullgjort ifrågavarande uppdrag. Enligt arméchefens uppfattning
kan frågorna om livgardesskvadronens indragning eller flyttning
samt Stockholms stabskompanis flyttning icke avgöras isolerade utan
måste ses i sammanhang med övriga fredsorganisatoriska förändringar
inom Stockholmsområdet, vilka kan bli aktuella inom en nära framtid.
Förband och skolor som beröres av dessa förändringar anges vara Svea
artilleriregemente, tygförvaltningsskolan, arméns skyddsskola, gymnastikoch
idrottsskolan, krigsskolans övningskompani, krigshögskolan samt artilleri-
och ingenjörofficersskolan. Härtill kommer de redan beslutade förflyttningarna
av infanteriskjutskolan vid Rosersberg och infanteriets kadettskola
vid Ulriksdal. Skjutskolans etablissement avses dock enligt riksdagens
beslut utnyttjas som civilförsvarsskola.

Arméchefens utredning har bland annat utförts under förutsättning,
att Svea artilleriregemente flyttas till Linköping i samband med Östgöta
luftvärnsregementes beslutade indragning den 1 april 1962, varvid artilleriregementets
nuvarande etablissement i Sundbyberg friställes och kan
disponeras för andra ändamål inom försvaret. Livgardesskvadronen och
stabskompaniet bör enligt arméchefen emellertid kvarbliva i nuvarande
förläggning. I den mån lokaler eventuellt kan friställas inom etablissementet
vid Lidingövägen säges främst försvars- och arméstabernas samt
högskolornas lokalbehov böra tillgodoses. Möjligheterna att för förvaltningsmyndigheterna
utnyttja övriga militära etablissement, som blir disponibla
genom den pågående utflyttningen av förband och skolor från Stockholmsområdet,
bör emellertid enligt arméchefen närmare undersökas.

I avvaktan på resultatet av 1959 års skjutfältsutrednings arbete är jag
för egen del icke för närvarande beredd att taga ställning till Svea artilleriregementes
framtida förläggning. Med hänsyn härtill anser jag mig icke
heller för närvarande kunna pröva frågorna angående livgardesskvadronens
indragning eller skvadronens och stabskompaniets organisation och förläggning.
Jag avser att framdeles återkomma med förslag härom, varvid
samtidigt lokalfrågorna för staber och förvaltningar bör lösas. Enligt min
mening bör emellertid eftersträvas att etablissementet vid Lidingövägen i
största utsträckning utnyttjas för kontorsändamål.

Vissa av de av arméchefen föreslagna omflyttningarna bör emellertid
kunna prövas oberoende av att Svea artilleriregementes förläggning icke
slutligt avgjorts. Den beslutade förflyttningen av infanteriskjutskolan aktu -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

aliserar frågan om förläggningen av arméns skyddsskola, som för närvarande
är administrativt knuten till infanteriskjutskolan vid Rosersberg.
Jag har icke funnit anledning till erinran mot arméchefens förslag att
skyddsskolan förlägges till Svea livgardes etablissement och administrativt
anslutes till detta regemente. Ej heller har jag något att invända mot att
gymnastik- och idrottsskolan flyttas från krigsskolan och förlägges till Svea
ingenjörregemente.

Såsom framgått av det föregående tillstyrker jag försvarsförvaltningssakkunnigas
förslag, att tredje flygeskaderstaben flyttas till Barkarby.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om
lokaliseringen av vissa militära institutioner m. m.

[2] Förändringar beträffande försvarets musikorganisation

Nuvarande musikorganisation för försvaret fastställdes vid 1956 års riksdag
(prop. 110; SU 121; rskr 279). Organisationen omfattar en musikkår,
arméns musikkår i Stockholm, bestående av musikdirektör och sammanlagt
37 underofficerare och furirer, samt 25 musikkårer, envar bestående
av musikdirektör och 24 underofficerare och furirer (typ II). Vid varje
musikkår finnes härutöver musikaspiranter och musikelever. Såsom ansvarig
för utbildningen av musikpersonalen och såsom rådgivare i personalfrågor
in. m. finns en inspektör för militärmusiken. Inberäknat inspektören
uppgår musikpersonalen till sammanlagt 796 man. Militärmusiken,
som är organiserad försvarsgrensvis, uppdelas i armé-, marinoch
flygmusiken. Av musikkårerna tillhör 19 armén, 3 marinen och 4 flygvapnet.

Inom varje försvarsgren är musikpersonalen underställd en särskild,
av försvarsgrenschefen utsedd personalkårchef. Beträffande utbildningsgången
för musikpersonalen gäller, att musikelev anställes vid lägst 16
års ålder. Efter genomgång av erforderlig utbildning under elev- och aspiranttiden,
som sammanlagt omfattar tre år, sker befordran till musikfurir.
För befordran till musikunderofficer erfordras enligt gällande bestämmelser
genomgång av tvåårig utbildning vid musikhögskolan. Sistnämnda utbildning
har hittills icke kunnat påbörjas.

Kostnaderna för nuvarande musikorganisation, vilka bestrides från försvarsgrenarnas
avlönings-, rese-, inventarie- in. fl. anslag, beräknas till
drygt 11 miljoner kronor. Hänsyn har härvid icke tagits till föreliggande
vakanser i nuvarande personalorganisation. Härtill kommer kostnaderna
för den ännu icke igångsatta underofficersutbildningen, vilka beräknas
uppgå till 240 000 kronor.

För genomförandet av den nya militärmusikorganisationen har tillsatts

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

en särskild nämnd — organisationsnämnden för militärmusiken. Enligt vad
nämnden redovisat har organisationen nu i huvudsak genomförts.

Under innevarande år har vissa förändringar i militärmusikorganisationen
aktualiserats. Sålunda har i en inom försvarsdepartementet i januari
1960 upprättad promemoria framlagts förslag angående anpassning av försvarets
musikorganisation till beslutade ändringar i försvarets organisation
in. in. Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av överbefälhavaren,
cheferna för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning,
statskontoret, musikaliska akademiens styrelse, organisationsnämnden
för militärmusiken, 1959 års besparingsutredning för försvaret,
Sveriges orkesterföreningars riksförbund, statstjänstemännens riksförbund
(SR) och tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion
(TCO-S). Vidare har organisationsnämnden för militärmusiken i samråd
med överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna i skrivelse den 11 januari
1960 framfört förslag rörande vissa ändringar i musikorganisationen, över
sistnämnda förslag har utlåtanden avgivits av försvarets civilförvaltning,
statskontoret och riksräkenskapsverket samt TCO-S.

Jag anhåller att nu få anmäla förevarande ärenden och redogör därvid
först för framlagda förslag och däröver avgivna yttranden.

Förslag angående anpassning av musikorganisationen till beslutade

ändringar i försvarets organisation m. m.

I promemorian erinras bland annat om att vid utformningen av nuvarande
musikorganisation hänsyn togs icke endast till försvarets behov
utan även i stor utsträckning till det civila musiklivets intressen. Organisationen
ansågs därvid böra utformas så att de enskilda militärmusikernas
betydelsefulla insatser i det allmänna musiklivet skulle möjliggöras även
framdeles. Med hänsyn härtill ökades antalet musikkårer i förhållande till
vad som föreslagits av 1955 års militärmusikutredning med fyra, vilka
kårer placerades i Västerås, Örebro, Jönköping och Växjö.

I promemorian hävdas, att musikorganisationen i första hand bör anpassas
med hänsyn till beslutade förbandsindragningar. För att inom given
kostnadsram erhålla ett så effektivt försvar som möjligt måste alla besparingsmöjligheter
utnyttjas. I detta läge anses det icke möjligt att bibehålla
samtliga de musikkårer som tillkommit främst med hänsyn till det civila
musiklivets intressen. I sammanhanget upptas även frågan om bestridande
av kostnaderna för den förutsatta musikunderofficersutbildningen. I promemorian
utsäges, att underofficersutbildningen är en förutsättning för
den nya musikorganisationen med dess förbättringar avseende stämbesättning
och befordringsförhållanden och att den med hänsyn härtill bör
komma till stånd hösten 1960. Därför anses det nu böra undersökas, om
förutsättningar finns att genomföra utbildningen, därest kostnaderna för
densamma bestrides från fjärde huvudtiteln. Medel för denna utbildning

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

inom försvarets kostnadsram säges i princip endast böra erhållas genom
reducering av musikorganisationen.

Utifrån i det föregående angivna utgångspunkter synes det enligt promemorian
nödvändigt, att en reducering av musikorganisationen motsvarande
i stort sett indragning av tre musikkårer vidtages. Enär flera av de
beslutade förbandsindragningarna in. in. berör Stockholmsområdet, anses
det rimligt, att en musikkår inom detta område indrages. Härvid bör ur
skilda synpunkter flygvapnets musikkår i Stockholm komma i fråga, vilken
kår nu är förlagd till den under avveckling varande Svea flygflottilj (F 8).
Med hänsyn till den omfattande garnisonstjänsten i Stockholm anses dock
vid indragning av förenämnda kår arméns musikkår i Stockholm böra förstärkas,
så att den i flertalet fall kan uppträda delad. Förstärkningen synes
böra utgöra 11 man (en biträdande musikdirektör, 8 underofficerare eller
furirer samt en aspirant och en elev). De gjorda övervägandena har vidare
lett fram till att arméns musikkår i Jönköping och flygvapnets musikkår
i Västerås bör indragas. Härvid har enligt promemorian hänsyn tagits till
förläggningen av försvarets förband efter genomförandet av beslutade
organisationsförändringar och vidare har det civila musiklivets intressen

1 möjligaste mån beaktats.

Enligt förslaget i promemorian minskas musikorganisationens personaluppsättning
med 79 man till (796 — 79 =) 717 man. Minskningen omfattar

2 musikdirektörer, 21 musikfanjunkare, 21 musiksergeanter, 22 musikfurirer,
8 musikaspiranter och 5 musikelever. I förhållande till kostnaderna
för nuvarande musikorganisation (drygt 11 miljoner kronor), beräknas
förslaget medföra en kostnadsbesparing av drygt en miljon kronor. Härvid
har hänsyn tagits till den ökning av resekostnaderna som antages uppkomma
vid indragning av tre musikkårer. Med utgångspunkt i nuvarande
personalläge och under beaktande av den takt, i vilken nu föreslagna organisationsförändringar
bör genomföras med hänsyn till personalens berättigade
intressen, beräknas i promemorian de omedelbara anslagsmässiga
besparingarna under de närmaste budgetaren uppgå till ungefär det belopp
som erfordras för att genomföra musikunderofficersutbildningen (för budgetåren
1960/61 och 1961/62 95 000 respektive 240 000 kronor).

Den föreslagna indragningen av musikkårer anses böra ske under budgetåret
1960/61. övertalig personal bör härvid förflyttas till andra musikkårer,
i första hand sådana där vakanser föreligger, varvid emellertid vissa
kårer övergångsvis får större personalstyrka än normalt. \ id indragningen
bör det eftersträvas att så snart som möjligt antalsmässigt nedbringa musikpersonalen
till 717 man. övertaliga beställningar (motsvarande) bör
indragas vid uppkommande vakanser. För att förebygga förändring av
befordringsförhållandcna för musikpersonalen anses Kungl. Maj:t böra inhämta
riksdagens bemyndigande att tillfälligt få utbyta lägre beställningar
mot högre. Genomförandet av organisationsförändringarna föreslås skola
anförtros åt organisationsnämnden för militärmusiken.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Yttranden

Statskontoret och besparingsutredningen för försvaret biträder föreslagen
anpassning av musikorganisationen. SR accepterar motvilligt den ifrågasatta
nedskärningen av musikorganisationen som en mer eller mindre
ofrånkomlig, ehuru personellt och kulturellt ytterligt beklaglig, konsekvens
av 1958 års försvarsbeslut.

Överbefälhavaren, som framhåller att det militära behovet omfattar en
musikorganisation med 13 musikkårer, förordar i första hand att nuvarande
musikorganisation bibehålies men att kostnaderna delas mellan
fjärde och åttonde huvudtitlarna. Skulle en sådan kostnadsfördelning ej
komma till stånd, anser sig överbefälhavaren nödgad föreslå en minskning
av musikorganisationen av sådan omfattning att besparingar enligt departementspromemorian
erhålles. Om anpassningen av musikorganisationen härvid
bör ske på sätt i promemorian angivits anses kunna bedömas först
efter närmare undersökningar. Sålunda bör underlag framläggas för en
förnyad avvägning mellan kårernas numerär och antalet kårer, en närmare
översyn göras av kårernas tjänstgöringsräjonger och omprövning ske av
stämbesättning in. m. I sammanhanget bör jämväl prövas hur personalens
intressen skall beaktas. Kostnaderna för underofficersutbildningen förutsättes
även enligt detta alternativ belasta åttonde huvudtiteln. Liknande
synpunkter har framförts av chefen för flygvapnet, försvarets civilförvaltning
och organisationsnämnden för militärmusiken.

Under förutsättning att besparingar enligt promemorian nu måste företagas
anser överbefälhavaren, civilförvaltningen och organisationsnämnden
för militärmusiken dels att flygvapnets musikkår i Stockholm — i avvaktan
på ställningstagande i fråga om utflyttning av vissa staber och förband
m. m. inom Stockholms garnison — bör bibehållas och arméns musikkår
i Stockholm i stället minskas till kår av typ II, dels ock att det inte är
mindre olägligt att indraga andra än de föreslagna kårerna i Jönköping och
Västerås.

Chefen för marinen vill inte motsätta sig indragning av flygvapnets
musikkår i Stockholm. För att motverka olägenheterna härav beträffande
musiktjänsten i Stockholm föreslås, att såväl arméns som marinens musikkårer
i Stockholm förstärkes. Marinchefen uttalar också, att det bör undersökas
om icke tre musikkårer av typ II skulle kunna bibehållas i Stockholmsområdet.

Med hänsyn till att de indirekta återverkningarna på musikorganisationen
blir mycket ogynnsamma avstyrker chefen för armén indragning av
musikkåren i Jönköping. Kostnaderna för musikunderofficersutbildningen
vid musikhögskolan förutsättes icke belasta fjärde huvudtiteln.

TCO-S föreslår, att den nu ifrågasatta ändringen i försvarets musikorganisation
far anstå i avvaktan på att ytterligare klarhet vinnes om försvarets
utformning under närmast förestående tidsperiod.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Musikaliska akademiens styrelse tillstyrker indragning av flygvapnets
musikkår i Stockholm men avstyrker bestämt, att musikkårerna i Jönköping
och Västerås indrages, något som skulle ödelägga musikodlingen
i dessa städer med omnejd. I stället bör dels någon förstärkning av arméns
musikkår i Stockholm icke ske, dels personalkategorien underofficerare
och furirer vid var och en av de å annan ort än Stockholm förlagda musikkårerna
minskas med en man. Även Sveriges orkesterföreningars riksförbund
avstyrker indragning av musikkårerna i Jönköping och Västerås.
För att skapa möjligheter för bibehållande av nämnda musikkårer anvisas
följande utvägar, nämligen indragning av flygvapnets musikkår i Stockholm,
bestridande av kostnaderna för musikunderofficersutbildningen från
åttonde huvudtiteln samt indragning av en befattningshavare vid samtliga
musikkårer. Vidare anses någon förstärkning av arméns musikkår i Stockholm
icke motiverad.

För att vid en eventuell indragning av musikkårer bäst tillgodose musikpersonalens
intressen är det enligt överbefälhavaren att föredraga, att en
särskild stat skapas för underofficerare och musikfurirer till det antal
som motsvarar indragna beställningar inom militärmusiken. Personalen på
denna stat bör tillförsäkras befordran i takt med på ordinarie stat kvarstående
personal. Även chefen för armén, statskontoret och TCO-S förordar
inrättande av någon form av särskild stat för den övertaliga musikpersonalen.

Förslag rörande gemensam musikorganisation för försvaret

Organisationsnämnden för militärmusiken anför bland annat, att försvarsväsendets
underbefälsförbund i skrivelse till nämnden föreslagit, att
militärmusiken sammanföres i en gemensam personalkår och därvid såsom
huvudsakligt motiv framhållit den befordringsutjämnande effekt en
sådan anordning skulle medföra för musikpersonalen. För egen del anser
nämnden starka skäl tala för att musikpersonalen utgör en enda, för försvaret
gemensam personalkår. Skälen sammanfattar nämnden sålunda:
1. en planmässig rekrytering och utbildning främjas; 2. omplacering av
personal underlättas, varigenom kraven på önskvärd stämbesättning och
nödvändig spelbarhet lättare tillgodoses; 3. en vidare överblick över de
personella resurserna erhålles; 4. befordringsmöjligheterna för musikunderofficerare
och musikunderbefäl kan göras jämnare och rättvisare;
samt 5. genomförandet av eventuella framtida organisationsändringar kan
ske på ett smidigare sätt än eljest.

Ä andra sidan är nämnden medveten om att såväl organisatoriska som
psykologiska skäl kan åberopas mot en gemensam personalkår för samtlig
musikpersonal inom försvaret. Sålunda synes en sådan åtgärd, åtminstone
formellt, verka inskränkande på de befogenheter försvarsgrenschef hittills
haft med avseende å försvarsgrenens musikkårer och musikpersonal. Erfa -

Kiingl. Maj.ts proposition nr 110 år 1960

renheterna i fråga om god samverkan över försvarsgrensgränserna beträffande
frågor rörande musikkårernas användning och musikpersonalens
rekrytering, utbildning och utnyttjande gör det emellertid enligt nämnden
sannolikt, att olägenheter icke skall behöva uppkomma av att musikorganisationen
ställes under gemensam ledning. I avseende på inre tjänst, allmän
ordning och tjänstgöringsförhållanden i övrigt förutsättes, att musikkårerna
också i fortsättningen skall underställas chefen för det förband till vilket
kårerna är anslutna.

Efter avvägning mellan för- och nackdelar har nämnden kommit till
den uppfattningen, att de nuvarande musikorganisationerna (armé-, marinoch
flygmusiken) bör sammanslås till en, för försvaret gemensam musikorganisation.
Förutsättningar att låta denna organisation stå helt vid sidan
av befintliga organ anses icke föreligga, då en fristående organisation skulle
bli personalkrävande och öka totalkostnaderna för militärmusiken. Med
hänsyn till att av nuvarande tre personalkårer arméns är den största och
mest arbetskrävande synes det nämnden vid ett val mellan de tre försvarsgrensledningarna
mest naturligt, att den gemensamma musikorganisationen
anknytes till armén, att den administreras genom arméledningen med utnyttjande
av befintlig personal samt att beställningshavare inom arméstaben
utses till personalkårchef. Överbefälhavaren, som icke velat motsätta
sig förevarande förslag, har i sammanhanget bland annat erinrat om att
han tidigare framhållit, att militärmusiken i första hand vore ett led i personalvårdsverksamheten
och av väsentlig betydelse för kontakten mellan
krigsmakten och det civila samhället samt att det därför borde vara ändamålsenligt
att knyta dess centrala ledning till personalvårdens ledningsorgan.
Ett genomförande av nämndens förslag bör enligt överbefälhavaren
endast ske under förutsättning att chefen för försvarsstaben och den för
krigsmakten gemensamma personalvårdsbyrån får möjlighet att samordna
militär musikverksamhet med övrig personalvårdsverksamhet, att erhålla
bistånd av inspektören för militärmusiken i vissa musikfrågor m. m. samt
att lämna direktiv för militärmusikens lämpliga utnyttjande vid beredskap
och krig. Mot vad överbefälhavaren sålunda anfört har nämnden icke funnit
anledning till erinran.

Beträffande uniformeringen av musikpersonalen uttalar nämnden, att
den omständigheten att några musikkårer är anslutna till marina enheter
eller flygvapenförband utgör icke tillräckligt skäl för att räkna med olikheter
i uniformeringen. Såväl rent principiellt som med hänsyn till organisationsformen
för och utnyttjandet av försvarets musikkårer bör enligt
nämnden musikpersonalen erhålla enhetlig uniformering. Då emellertid
från försvarsgrensledningarna invändningar rests mot en sådan enhetlighet,
vill nämnden icke nu framlägga förslag i ämnet utan räknar med att
musikpersonalen alltjämt skall uniformeras efter i stort sett samma regler
som gäller för motsvarande militära personal vid det förband, till vilket
vederbörande musikkår är ansluten.

Kungl. Maj:ls proposition nr 110 år 1960

Sammanfattningsvis innebär nämndens förslag att de nuvarande tre
musikorganisationerna inom försvaret sammanslås till en för försvaret
gemensam musikorganisation, i vilken jämväl inspektören för militärmusiken
ingår, samt att denna organisation anknytes till armén och administreras
genom arméledningen.

Med hänsyn till att militärmusiken redan nu utnyttjas gemensamt av
försvarsgrenarna och dess sålunda gemensamma funktion blir än mer markant
vid bifall till föreliggande förslag anser nämnden, att kostnaderna för
militärmusiken bör uppföras under ett avlönings- och ett omkostnadsanslag
under avsnittet »Vissa för försvaret gemensamma ändamål». Omkostnadsanslaget
synes böra omfatta kostnader för reseersättningar och musikmateriel.
Övriga kostnader av omkostnadsnatur såsom expenser, tillhandahållna
motorfordon och drivmedel anses liksom hittills böra bestridas av
vederbörliga anslag under respektive försvarsgrenar. Så bör jämväl vara
fallet med sjukvårdskostnader samt kostnader för inkvartering, beklädnad
och förplägnad in. m. för därtill berättigad personal. Avlöningsanslaget beräknas
för budgetåret 1960/61 böra upptagas till 10 000 000 kronor och
omkostnadsanslaget till 475 000 kronor. Av sistnämnda belopp anses
138 000 kronor böra avses för musikmateriel, vilket är samma belopp som
för innevarande budgetår anvisats för ändamålet under försvarsgrenarnas
inventarieanslag.

Nämnden erinrar om att pensionsåldern nu är 50 år för musikunderofficer
vid armé- och flygmusiken och 55 år för motsvarande beställningshavare
vid marinmusiken. Pensionsåldern bör emellertid som en följd av
förslaget om gemensam personalkår göras lika för kårens underofficerare.
Nämnden har vidare förutsatt, att personalen i den gemensamma kåren
skall få ensartade tjänstebenämningar.

Yttranden

Huvudpunkterna i organisationsnämndens förslag tillstyrkes eller lämnas
utan erinran av samtliga remissinstanser.

I likhet med organisationsnämnden anser statskontoret att en enhetlig
pensionsålder bör fastställas för den gemensamma kårens underofficerare.
Ämbetsverket erinrar om att 1947 års musikutredning ansett — med hänsyn
bland annat till de krav i fråga om hälsotillstånd som finge ställas på
militärmusikerna — att möjlighet borde beredas dylik personal att avgå
vid 55 års ålder. Mot bakgrunden härav håller statskontoret före att hinder
icke bör möta att fastställa pensionsåldern till 55 år för samtliga musikunderofficerare.
Ämbetsverket utgår härvid från att beträffande nuvarande
innehavare av musikunderofficersbeställningar särskilda föreskrifter i pensionshänseende
icke är påkallade utöver dem som innefattas i 4 § 4 mom.
statens allmänna tjänstepensionsreglemente. Statskontoret har vidare uttalat,
att musikunderofficerare som blir övertaliga därest i det föregående

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

redovisade förslag om indragningar av musikkårer genomföres bör bibehålla
nuvarande pensionsålder. TCO-S hävdar, att frågan om pensionsåldern
bör lösas genom direkta förhandlingar mellan civildepartementet
och vederbörande personalorganisation.

Civilförvaltningen anser det mest följdriktigt att den för militär musiken
gemensamma personalkåren erhåller en enhetlig uniformering. Härigenom
skulle förflyttning av personal mellan olika musikkårer underlättas och
vidare kunde den nuvarande dubbeluniformeringen av marinens musikkår
i Göteborg bortfalla. Enligt ämbetsverket bör självfallet redan i bruk
varande uniformsmodeller användas. En lösning anses vara att musikpersonalen
som daglig dräkt använder arméuniformen och som högtidsdräkt
blå uniform av flygvapnets modell.

Såväl riksräkenskapsverket som civilförvaltningen anser, att det för
musikorganisationen föreslagna omkostnadsanslaget endast bör omfatta
resekostnader samt att ett särskilt reservationsanslag bör uppföras för anskaffning
och underhåll av musikmateriel.

Departementschefen

I den departementspromemoria för vilken redogjorts i det föregående
har ifrågasatts indragning av tre musikkårer, flygvapnets musikkårer i
Stockholm och Västerås samt arméns musikkår i Jönköping, och en utökning
av arméns musikkår i Stockholm med 11 man. Som motiv för förslaget,
vilket på längre sikt skulle ge årliga besparingar om cirka en miljon
kronor, har främst anförts att musikorganisationen bör anpassas till
beslutade rationaliseringar av krigsmaktens fredsorganisation. Vikten av
att tillvarataga alla besparingsmöjligheter har också understrukits. Slutligen
har pekats på att man borde undersöka förutsättningarna för att
bestrida kostnaderna för musikunderofficersutbildning vid musikhögskolan
från anslag under fjärde huvudtiteln.

I flertalet remissyttranden har med skärpa framhållits, att en indragning
av musikkårerna i Västerås och Jönköping kommer att medföra allvarliga
konsekvenser för det civila musiklivet på dessa orter. Remissmyndigheterna
har emellertid samtidigt i allmänhet uttalat förståelse för att en
minskning av musikorganisationen kan vara befogad. Musikaliska akademiens
styrelse har i detta sammanhang föreslagit, att antalet man för stämbesättningen
i musikkårerna utanför Stockholm skall minskas från 24
till 23 man. Även andra myndigheter har givit uttryck för den uppfattningen
att förutsättningarna för någon motsvarande begränsning bör närmare
undersökas. I fråga om musikunderofficersutbildningen har allmänt
hävdats, att kostnaderna härför bör bestridas från anslag under åttonde
huvudtiteln.

För egen del ansluter jag mig till den uppfattningen att de beslutade
rationaliseringarna i krigsmaktens fredsorganisation aktualiserar en viss

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

minskning jämväl i fråga om musikorganisationen. I enlighet härmed tillstyrker
jag, att flygvapnets musikkår i Stockholm indrages; någon menligare
inverkan på det civila musiklivet har en sådan åtgärd icke. Med
hänsyn till de allvarliga ingrepp i det civila musiklivet som skulle uppkomma
vid indragning av musikkårerna i Västerås och Jönköping är jag
däremot icke beredd föreslå en sådan åtgärd. Vid mitt ställningstagande
har jag förutsatt, att kostnaderna för musikunderofficersutbildningen från
och med budgetåret 1961/62 skall bestridas från anslag under åttonde
huvudtiteln. Jag avser vidare att uppdraga åt organisationsnämnden för
militärmusiken att närmare undersöka förutsättningarna för att — med
oförändrat antal kårer — begränsa det totala antalet militärmusiker.

Rörande militärmusikorganisationen i Stockholm vill jag ytterligare anföra
följande. Flera av de år 1958 beslutade rationaliseringsåtgärderna har
avseende å Stockholmsområdet. Antalet förband kommer enligt detta beslut
att nedgå med fyra. Vidare framlägges för årets riksdag förslag avseende
flyttning från Stockholm av hland andra fjärde militärbefälsstaben.
På längre sikt torde ytterligare förflyttningar komma att aktualiseras. Mot
bakgrunden härav och då musikkårer finnes i Strängnäs, Västerås och Uppsala,
vilka kårer vid behov bör kunna fullgöra viss musiktjänst i Stockholm,
synes indragningen av flygvapnets musikkår i Stockholm kunna äga
rum utan att arméns musikkår i Stockholm samtidigt förstärkes. I detta
sammanhang vill jag vidare hänvisa till önskvärdheten av att den militära
verksamheten vid F 8 i görligaste mån begränsas. Till denna fråga återkommer
jag senare vid anmälan av flygvapnets avlöningsanslag.

Den av mig föreslagna indragningen av flygvapnets musikkår i Stockholm
bör verkställas under budgetåret 1960/61, varvid övertalig personal
bör förflyttas till andra musikkårer, i första hand sådana där vakanser
föreligger. Härvid bör beställningar (motsvarande) för en musikdirektör
i Ao 21 eller Ao 17/13, 8 musikfanjunkare i Ao 13, 8 musiksergeanter i
Ao 11, 8 musikfurirer i Ae 8/7, 3 musikaspiranter i Af 5/4 samt 2 musikelever
indragas. För att icke försämra musikpersonalens befordringsförhållanden
bör — såsom föreslagits i vissa remissyttranden — en särskild stat
tillskapas för musikunderofficerare och musikfurirer till högst det antal
som motsvarar indragna beställningar för sådan personal. Beställningshavare
på denna stat bör befordras i takt med personal på ordinarie stat.
Tjänstgöringsförhållandena för personal på övertalig stat bör vara desamma
som för annan musikpersonal vid försvaret. Det bör ankomma på Kungl.
Maj:t att besluta vilken personal som skall överföras till den särskilda
staten. För övrig övertalig personal erfordras med hänsyn till rådande
vakansläge icke några särskilda åtgärder. I den utsträckning så kan ske
utan att furirsbefordran enligt fastställd belordringsgång för i tjänst
varande musikaspiranter hindras bör ett mot antalet beställningshavare på
särskild stat svarande antal furir.sbeställningar vakanthållas.

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Organisationsnämnden för militärmusiken har föreslagit, att armé-, marin-
och flygmusiken sammanslås till en för försvaret gemensam musikorganisation
samt att denna organisation anknytes till armén och administreras
genom arméledningen. Häremot har vid remissbehandlingen icke
rests några invändningar. För egen del finner jag, att starka skäl talar
för att en gemensam musikorganisation skapas. Det synes vidare lämpligt,
att ledningen av denna organisation knytes till arméledningen. Mot vad
överbefälhavaren anfört beträffande önskvärdheten av att chefen för försvarsstaben
och den för krigsmakten gemensamma personalvårdsbyrån får
möjlighet att samordna den militära musikverksamheten med övrig personalvårdsverksamhet
m. m. har jag icke funnit anledning till erinran. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare reglera hur en sådan samordning
skall ske.

I likhet med organisationsnämnden räknar jag med att persionsåldern
göres lika för den gemensamma musikorganisationens underofficerare samt
att tjänstebenänmingarna för musikpersonalen göres enhetliga. Pensionsåldern
för underofficer bör bestämmas till 55 år. Tjänstebenämningarna
bör överensstämma med dem som nu tillämpas vid armé- och flygmusiken.

Organisationsnämnden och civilförvaltningen har uttalat sig för att musikpersonalen
erhåller enhetlig uniformering. Från försvarsgrensledningarna
har invändningar rests häremot. För egen del finner jag det naturligt,
att personalen i den för försvaret gemensamma musikorganisationen har
enhetlig uniform. Beslut i denna fråga ankommer på Kungl. Maj :t. Det
torde också få ankomma på Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder
av övergångsnatur.

Genomförandet av här föreslagna organisationsförändringar synes lämpligen
kunna äga rum under ledning av organisationsnämnden för militärmusiken.
I samband härmed bör en överarbetning av militärmusikreglementet
ske.

Medel för avlöningskostnaderna för den gemensamma musikorganisationen
bör såsom föreslagits från och med budgetåret 1960/61 anvisas under
ett särskilt anslag, benämnt Militärmusiken: Avlöningar. Anslaget synes i
huvudtiteln böra upptagas under D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.
Övriga kostnader för musikorganisationen bör emellertid tills vidare
belasta försvarsgrenarnas anslag.

I samband med att ett särskilt avlöningsanslag tillkommer för musikorganisationen
torde samtliga på försvarsgrenarnas personalförteckningar
upptagna beställningar för musikpersonal vid armé-, marin- och
flygmusiken få utgå. De totala kostnadsminskningarna å försvarsgrenarnas
avlöningsanslag genom överföringen torde uppgå till för armén omkring
7 400 000 kronor, för marinen omkring 1 050 000 kronor och för flygvapnet
omkring 1 400 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

I det föregående har jag föreslagit, att vissa beställningar utgår i samband
med indragning av en musikkår samt att en särskild stat för övertalig
musikpersonal inrättas. Personalbehovet för den av mig förordade
musikorganisationen uppgår till [inom parentes angives minskningar i förhållande
till det sammanlagda antalet beställningar (motsvarande) som nu
finns på försvarsgrenarnas personalförteckningar m. m.] en inspektör för
militärmusiken i Ao 24, en musikdirektör av 1. graden i Ao 21, 24 (—1)
musikdirektörer av 1. eller 2. graden i Ao 21 eller Ao 17/13, 205 ( 8) mu sikfanjunkare

i Ao 13, 204 (—8) musiksergeanter i Ao 11, 204 (—8) musikfurirer
i Ae 8/7, 76 (—3) musikaspiranter i Af 5/4 och 51 ( 2) mu sikelever.

Av beställningarna för musikdirektör i Ao 21 eller Ao 17/13 bör
högst 12 få vara placerade i Ao 21. För övertalig musikpersonal bör å
särskild stat uppföras högst 24 beställningar för alternativt musikfanjunkare,
musiksergeant eller musikfurir i Ao 13/11 eller Ae 8/7.

Anslaget Militärmusiken: Avlöningar beräknar jag för budgetåret

1960/61 till 9 800 000 kronor med fördelning enligt följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 5 800 000 kronor;

Avlöningar till icke-ordinarie personal 2 390 000 kronor;

Rörligt tillägg 1 450 000 kronor;

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 160 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) besluta, att försvarets musikorganisation skall utformas
i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit;

b) fastställa följande personalförteckning för militärmusiken,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1960/61:

Personalförteckning

Tjänstemän å ordinarie stat

Lönegrad

1 inspektör för militärmusiken ..................... Ao 24

1 musikdirektör av 1. graden ........................ Ao 21

24 musikdirektörer av 1. eller 2. graden ...... Ao 21 el.

Ao 17/13

205 musikfanjunkare....................................... Ao 13

204 musiksergeanter ....................................... Ao 11

Tjänstemän å särskild stat för övertaliga
24 musikfanjunkare el. musiksergeanter el. mu sikfurirer

................................................ Ao 13 el.

Ao 11 el.
Ae 8/7

2—oo oo Biliang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

Kiingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

c) fastställa följande avlöningsstat för militärmusiken, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 800 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags vi°

............................................................. 2 390 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 450 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .................................................. 160 000

Summa kronor 9 800 000

d) till Militärmusiken: Avlöningar för budgetåret 1960/61
anvisa ett förslagsanslag av 9 800 000 kronor.

[3] Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar
inom försvaret

Liksom skett tidigare år torde i detta sammanhang få lämnas en översikt
av det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom
försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg.

Vid anmälan av propositionen 1959:110 (s. 20) berördes den fortlöpande
översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband,
som verkställes av organisationsnämnden. Denna översyn har i första
hand till ändamal att klarlägga behovet av jämkningar — inom ramen för
fastställda personalstater — såväl i organisationen som beträffande personal
för olika berörda verksamhetsområden. Efter förslag, som chefen
för armén på grundval av en av nämnden gjord principutredning avgivit
i samråd med nämnden, har Kungl. Maj:t i brev den 18 november 1955
meddelat allmänna bestämmelser om ändringar i organisationen av stabsoch
förvaltningstjänsten m. m. vid arméns förband. Ändringarna skall
enligt dessa bestämmelser successivt genomföras vid de olika förbanden,
sedan organisationsnämnden verkställt kompletterande undersökningar vid
vederbörande förband.

I propositionerna 1957:110 (s. 96), 1958:110 (s. 159) och 1959:110
(s. 20) anmäldes att Kungl. Maj:t under 1956, 1957 och 1958, på grundval
av förslag från chefen för armén i samråd med organisationsnämnden,
fastställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid vissa
i propositionerna angivna förband m. m.

Under 1959 och februari 1960 har Kungl. Maj:t, efter det organisationsnämnden
verkställt kompletterande undersökningar och chefen för armén
i samråd med nämnden avgivit på undersökningarna grundade förslag, meddelat
beslut i nämnda hänseende beträffande följande förband m. m., näm -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

ligen Västerbottens regemente med Norrlands dragoner och kavalleriets
kadettskola ävensom beträffande staberna för Kalmar—Växjö försvarsområde,
Älvsborgs försvarsområde och Linköpings försvarsområde. Ett av
chefen för armén, efter samråd med organisationsnämnden, avgivet förslag
till viss ändring av stabs- och förvaltningstjänsten vid Norrbottens regemente
med Norrbottens pansarbataljon och Norrlands signalbataljon är för
närvarande under beredning i försvarsdepartementet.

Chefen för armén har vidare på grundval av organisationsnämndens
kompletterande undersökningar avgivit förslag till organisation av stabsoch
förvaltningstjänsten vid Livgardesskvadronen med Stockholms stabskompani.
Något beslut i ärendet har emellertid icke meddelats, enär såsom
anmälts i det föregående fråga uppkommit om indragning av Livgardesskvadronen
eller förläggning av densamma och stabskompaniet till andra
i Stockholmsområdet befintliga militära etablissement.

Organisationsnämnden har vidare verkställt kompletterande undersökningar
och avgivit därpå grundade förslag till chefen för armén beträffande
Upplands signalregemente med arméns signalskola och signaltruppernas
kadettskola, arméns underofficersskola samt staben för Uppsala—Västerås
försvarsområde.

I propositionerna 1958:110 (s. 298 f och 372 ff) och 1959:110 (s. 21)
lämnades redogörelse för vissa personalförändringar i samband med organisation
av Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs
kustartilleriförsvar och av Älvsborgs försvarsområde ävensom för
vissa förändringar av III. militärområdets indelning i försvarsområden.
Såsom av sistnämnda proposition (s. 21) framgår har Kungl. Maj:t den
18 juni och den 29 augusti 1958 meddelat beslut om organisation m. m.
av nu berörda enheter. Beträffande organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Vaxholms försvarsområde och Stockholms kustartilleriförsvar
anmäldes i sistnämnda proposition (s. 21), att Kungl. Maj:t den 6 februari
1959 meddelat beslut i berörda hänseende.

Ytterligare anmäldes i samma proposition (s. 21 ff) att undersökningar
genom organisationsnämndens försorg pågick vid flottans skolor i Karlskrona,
vid flottans centrala personalorganisation för underofficerare, underbefäl
och meniga samt vid marinstaben, såvitt anginge expeditionstjänsten
inom staben, varjämte vissa kompletterande undersökningar, huvudsakligen
berörande förrådstjänsten, pågick vid intendentur- och sjukvårdsförvaltningen
inom marinkommando Syd. Sedan undersökningarna numera
slutförts, har chefen för marinen ingivit på dessa grundade förslag till
organisation av nämnda enheter. Kungl. Maj :t har numera genom särskilda
beslut den 5 juni 1959 meddelat beslut om organisation av staben hos
chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga ävensom meddelat
provisoriska bestämmelser om personalorganisationen i fred vid
nämnda stab. Till ett av marinchefen på grundval av organisationsnämn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

dens undersökningar avgivet förslag till ny organisation av Gotlands kustartilleriförsvar
och Gotlands kustartillerikår, vilket förslag är under beredning
i försvarsdepartementet, återkommer jag i det följande vid anmälan
av arméns och marinens allmänna avlöningsanslag. Beträffande
organisationen av expeditionstjänsten inom marinstaben har chefen för
marinen, sedan organisationsnämnden slutfört sina undersökningar vid
staben, ingivit därav föranlett förslag. Kungl. Maj :t har emellertid genom
beslut den It december 1959 anbefallt marinchefen att företaga ytterligare
utredning beträffande vissa organisationsenheter inom staben och att avge
därav betingat förslag före utgången av maj 1960. I avvaktan härpå har
ställning till det ingivna förslaget ännu icke kunnat tagas. Beredningen
av övriga förslag har ännu icke givit underlag för något ställningstagande.

Undersökningar genom organisationsnämndens försorg pågår vid Hemsö
kustartilleriförsvar.

I propositionen 1959: 110 (s. 22) anmäldes, att vid flygvapnet påginge
undersökningar beträffande flottiljorganisationen. Grundundersökningar
jämte vissa försök vore huvudsakligen förlagda till Blekinge flygflottilj.
Sedan undersökningarna numera slutförts, har organisationsnämnden avgivit
därpå grundat förslag till chefen för flygvapnet.

Den fortlöpande rationaliseringsverksamheten och andra organisationsförändringar
har efter den 6 februari 1959 som resultat givit endast smärre
besparingar av lönemedel. I detta sammanhang bör följande personalförändringar
redovisas. Av extra ordinarie tjänster har 1 tjänst för biträde
för skriv- och kontorsgöromål indragits, varjämte 1 dylik heltidstjänst
omvandlats till halvtidstjänst. Vidare har 1 tjänst för vaktmästare i Ag 7
indragits. Den härav uppkommande besparingen i lönemedel beräknas till
ungefär 27 000 kronor. Vid uppkommande ledighet kan tjänster för 1
kansliskrivare i Ao 10, 1 kontorist i Ao 9 och 2 förrådsförmän i Ae 9 indragas.
De uppkommande besparingarna av lönemedel beräknas till ungefär
52 000 kronor. Å andra sidan har det befunnits ofrånkomligt att inrätta
en för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning i A: 16. Avlöningskostnaden
härför beräknas till ungefär 6 000 kronor.

Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning
under budgetåret 1960/61 beträffande de förband in. in., i fråga om vilka
förslag framdeles inkommer till Kungl. Maj :t, bör tillvaratagas. Jag förutsätter
därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare budgetår
— Kungl. Maj:t jämväl för budgetåret 1960/61 skall äga vidtaga de jämkningar
i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga med anledning
av beslut om organisationsändring, givetvis dock alltjämt icke såvitt
avser personalstaterna för ordinarie personal, samt bereda särskild ersättning
åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider göromål, vilka
vid ny organisation ankommer på innehavare av högre tjänst.

I detta sammanhang torde jag få anmäla fråga om tillsättning av ar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

vodesbefattningar, avsedda för pensionerad personal inom försvaret, med
befattningshavare, som eljest skulle entledigas i samband med förbandsindragningar
eller andra omorganisationer. Som princip bör alltjämt gälla
att personal i reserv, som med ålders- eller förtidspension avgått från beställning
på aktiv stat, övergångsstat eller reservstat, skall äga företräde till
sådan befattning, förutsatt givetvis att vederbörande bedömes lämplig för
densamma. Då emellertid alla möjligheter att ge övertalig personal ny
sysselsättning bör tillvaratagas bör hinder icke möta att dylik personal
undantagsvis i mån av lämplighet förordnas i här avsedda arvodesbefattningar
även om lämplig pensionerad f. d. beställningshavare anmält sig
såsom sökande.

Åberopande det anförda hemställer jag

att Kungl. Maj :t måtte bereda riksdagen tillfälle avgiva
yttrande med anledning av vad sålunda anförts.

[4] Dispositionen av armétygförvaltningens och arméintendenturförvaltningens
rörelsekapital

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1943:344 anvisade 1943
års riksdag för budgetåret 1943/44 till Rörelsekapital för krigsmaterielverket
ett investeringsanslag av 75 miljoner kronor under fonden för förlag
till statsverket. Anslaget i fråga avsågs för sådana utgifter i krigsmaterielverkets
rörelse, vilka icke från början kunde hänföras till bestämda
anskaffningsanslag. Av rörelsekapitalet beräknades 25 miljoner kronor för
gemensamma inköpsorder och 50 miljoner kronor för anskaffningar av
råvaror, som måste tillhandahållas leverantörer. I anslutning härtill föreskrevs,
att för inköp av råvaror icke fick användas större belopp än som
motsvarade högst 50 % av värdet av beställningar, som utlagts eller väntades
komma att utläggas av krigsmaterielverket på grund av till förfogande
ställda anslag.

Genom beslut den 8 april 1949 bemyndigade Kungl. Maj:t, efter riksdagens
hörande (prop. 1949: 73), krigsmaterielverket att taga i anspråk det
för verket anvisade rörelsekapitalet — förutom för likvidering av beställningar
som verket utlagt enligt anskaffningsuppdrag från vederbörande
myndigheter på grund av till förfogande ställda anslag eller meddelade
beställningsbemyndiganden — dels, intill ett belopp av 10 miljoner kronor,
för planeringsköp av sådan materiel för försvaret som regelbundet återanskaffades
i mån av förbrukning och av materialier till dylik materiel,
dels ock för lagerköp av beredskapslager av råmaterial, halvfabrikat och
detaljer för krigstillverkning av vapen och ammunition.

Genom beslut den 24 september 1954 förordnade Kungl. Maj:t vidare,
efter riksdagens hörande (prop. 1952: 1, bil. 6, p. 9), dels att krigsmaterielverkets
rörelsekapital icke vidare fick tagas i anspråk för lagerköp, dels
ock att rörelsekapitalet skulle minskas med 10 miljoner kronor, vilket be -

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

lopp genom återbetalning skulle tillgodoföras fonden för förlag till statsverket.

I samband med 1954 års omorganisation av försvarets centrala förvaltning
— vilken omorganisation bland annat innebar, att krigsmaterielverket
indrogs och dess uppgifter fördelades på övriga centrala försvarsförvaltningar
samt att arméförvaltningen uppdelades på två ämbetsverk, armétygförvaltningen
och arméintendenturförvaltningen — bemyndigade riksdagen
Kungl. Maj :t att i de hänseenden som närmare berördes i propositionen
1954: 109 vidtaga de åtgärder som betingades av övergången till den
nya organisationen. Vid anmälan av propositionen framhölls (s. 86), att
huvudförvaltningsprincipen aktualiserade vissa redovisningsfrågor. Sedan
försvarets civilförvaltning i samråd med berörda myndigheter utrett dessa
redovisningsfrågor och inkommit med av utredningen betingade förslag
meddelade Kungl. Maj :t den 30 juni 1955 beslut i ämnet. Därvid har Kungl.
Maj :t från det till krigsmaterielverkets förfogande stående rörelsekapitalet,
65 miljoner kronor, ställt 50 miljoner kronor till armétygförvaltningens
och 5 miljoner kronor till arméintendenturförvaltningens förfogande.
Beloppen avsågs ursprungligen skola utnyttjas såsom förlagskapital endast
för de anskaffningar som dessa myndigheter i egenskap av huvudförvaltningsmyndigheter
har att utföra för annan myndighets räkning. Arméintendenturförvaltningen
bemyndigades dock att taga det för verket anvisade
rörelsekapitalet i anspråk för planeringsköp av sådan materiel för
försvaret som regelbundet återanskaffas i mån av förbrukning och materialier
till dylik materiel samt meddelade för dessa planeringsköp vissa
särskilda föreskrifter. I överensstämmelse med de principer som gällt för
utnyttjandet av det till krigsmaterielverkets förfogande stående rörelsekapitalet
föreskrevs vidare, att — med nyss angivet undantag — rörelsekapital,
som ställts till armétygförvaltningens och arméintendenturförvaltningens
förfogande, endast finge anlitas för att bestrida kostnaderna för
sådana gemensamma inköpsorder som icke omedelbart kunde hänföras
till bestämda anskaffningsanslag.

I anslutning till ifrågavarande beslut föreskrevs även, att armétygförvaltningen
och arméintendenturförvaltningen hade att före den 1 september
1959 till Kungl. Maj:t inkomma med uppgift om i vilken utsträckning
det anvisade rörelsekapitalet utnyttjats för avsett ändamål samt om
behovet av rörelsekapital i fortsättningen.

Återstående belopp av krigsmaterielverkets rörelsekapital (65 — 50 —
5=) 10 miljoner kronor har i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den
16 november 1956 återbetalats till fonden för förlag till statsverket.

Efter förslag i propositionen 1956:110 (s. 83 f) medgav riksdagen, att
armétygförvaltningen under budgetåret 1956/57 övergångsvis fick utnyttja
det till verkets förfogande stående rörelsekapitalet jämväl i övrigt som
förlagskapital för andra anskaffningar av materiel än dem verket i enlighet

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

med vad som anförts i det föregående hade att ombesörja i egenskap av
huvudförvaltningsmyndighet. I anslutning härtill meddelade Kungl. Maj :t
den 1 juni 1956 bestämmelser i ämnet, innebärande i huvudsak att rörelsekapitalet
fick utnyttjas för anskaffningar inom då löpande tioårsplans
ram, som enligt den närmast före år 1954 gällande organisationen av försvarets
centrala förvaltning skolat ske genom krigsmaterielverket. För
budgetåret 1957/58 medgav Kungl. Maj:t, efter riksdagens hörande (prop.
1957: 110, s. 100 f), att ett belopp av 40 miljoner kronor av det till armétygförvaltningens
förfogande stående rörelsekapitalet fick utnyttjas —
förutom för anskaffningar, som verket har att utföra i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet
— jämväl i övrigt såsom förlagskapital vid anskaffningar,
som verkställdes med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden
för anskaffning av tygmateriel m.m. I förenklande syfte slopades i samband
härmed den för budgetåret 1956/57 gällande begränsningen att endast
sådana anskaffningar skulle få företagas som tidigare skolat ske genom
krigsmaterielverkets försorg.

För budgetåren 1958/60 har Kungl. Maj:t slutligen med stöd av riksdagens
beslut (jfr prop. 1958: 110, s. 359) medgivit, att — under samma
förutsättningar som budgetåret 1957/58 —• ett belopp av 30 miljoner kronor
av det till verkets förfogande stående rörelsekapitalet får utnyttjas för
anskaffningar utöver dem, som verket har att utföra i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet.

I enlighet med åläggandet i Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 30
juni 1955 har armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen med
skrivelser den 27 augusti respektive den 21 augusti 1959 inkommit med
redogörelser för i vilken utsträckning det för respektive ämbetsverk anvisade
rörelsekapitalet utnyttjats för avsett ändamål samt om behovet av
rörelsekapital i fortsättningen.

över ifrågavarande skrivelser har försvarets civilförvaltning, riksräkenskapsverket
och statens sakrevision avgivit yttranden.

Armétygförvaltningen framhåller, att ämbetsverket till och med budgetåret
1955/56 finansierat anskaffningar för andra myndigheters räkning
genom debitering av försträckningstitel (diversemedelstitel). Först sedan
armétygförvaltningen för budgetåret 1956/57 medgivits rätt att utnyttja
rörelsekapitalet även för egna anskaffningar, övergick verket till att belasta
rörelsekapitalet för nyutlagda beställningar. Utnyttjandet av försträckningstiteln
minskade successivt och upphörde helt under budgetåret
1957/58.

Omfattningen av ämbetsverkets anskaffningsverksamhet för andra
myndigheters räkning under den tid rörelsekapitalet stått till ämbetsverkets
förfogande framgår därför endast, om ämbetsverkets båda konton
för rörelsekapitalet och för försträckning ses i ett sammanhang. Följande

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

sammanställning visar in- och utgående balansvärdena (= fordringar å
andra myndigheter) samt rörelsen under nämnda båda konton från och
med budgetåret 1955/56. Beloppen har angivits i tusental kronor.

Budgetår Ing. balans Debet Kredit Utg. balans

1955/56 ................ — 1 816 13 991 11 229 — 4 578

1956/57 ................ — 4 578 13 380 12 408 — 5 550

1957/58 ................ — 5 550 23 395 18 079 —10 866

1958/59 ................ —10 866 17 398 23 625 — 4 639

Med ledning enbart av detta siffermaterial torde det enligt armétygförvaltningen
kunna ifrågasättas, om ämbetsverket är i behov av att disponera
rörelsekapitalet även i fortsättningen. Armétygförvaltningen påpekar emellertid,
att — därest rörelsekapitalet indrages -— måste verket förskottera
för andra myndigheters räkning gjorda inköp genom att ånyo belasta försträckningstitel.
Dessutom hävdas, att kapitalet stått till armétygförvaltningens
förfogande alltför kort tid för att det framtida behovet av rörelsekapital
med någorlunda säkerhet skall kunna bedömas. Trots att rörelsekapitalet
alltså utnyttjats i jämförelsevis ringa utsträckning, anser ämbetsverket
med hänsyn härtill, att det även fortsättningsvis bör stå till ämbetsverkets
förfogande.

I fråga om rörelsekapitalets utnyttjande för armétygförvaltningens
egna anskaffningar uppger ämbetsverket, att belastningen å kapitalet
under budgetåren 1956/59 varierat och tillhopa uppgått till i runt tal 45
miljoner kronor. Under hand har upplysts, att av detta belopp drygt 34
miljoner kronor hänför sig till budgetåret 1956/57 och drygt 10 miljoner
kronor till budgetåret 1957/58. Medgivandet att utnyttja rörelsekapitalet
för ämbetsverkets egna anskaffningar säges ha medfört en ökad ekonomisk
handlingsfrihet inom den för ämbetsverkets anskaffningsverksamhet fastställda
kostnadsramen och underlättat möjligheterna att möta fluktuationer
i betalningsutfallen. Då det dessutom visat sig, att möjligheterna att erhålla
särskilt önskvärd materiel från utlandet i vissa fall förutsätter snabb likvid,
har det befunnits vara av stort värde för ämbetsverket att vid behov kunna
utnyttja rörelsekapitalet jämväl för egna anskaffningar. Medgivandet att
i mån av behov utnyttja rörelsekapitalet även för armétygförvaltningens
egna anskaffningar bör alltså enligt ämbetsverkets uppfattning kvarstå.

Storleken av rörelsekapitalet anges däremot med hänsyn till hittills
vunna erfarenheter framdeles kunna begränsas till 30 miljoner kronor.

Arméintendenturförvaltningen lämnar följande redogörelse för dispositionen
under budgetåren 1955/59 av det för ämbetsverket anvisade rörelsekapitalet,
vilket endast hänför sig till s. k. planeringsköp för verkets eget
behov. Huvuddelen av dessa planeringsköp avser beklädnadsmateriel.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Budgetår	Disponerat belopp kronor
1955/56 .........	............ 3 275 000
1956/57 .........	............ 1 525 000
1957/58 .........	............ 4 600 155
1958/59 .........	............ 3 203 700

Arméintendenturförvaltningen framhåller, att enligt ämbetsverkets
erfarenheter är tillgång till ett särskilt rörelsekapital av mycket stort
värde för den kontinuerliga anskaffningen av intendenturmateriel. Det
framhålles, att direkt påvisbara fördelar har kunnat erhållas vid inköpsverksamhetens
planering och genomförande genom att utnyttja rörelsekapitalet
på sätt som hittills skett för planeringsköp av sådan intendenturmateriel
som årligen måste nyanskaffas. Arméintendenturförvaltningen
hemställer därför att få disponera rörelsekapital enligt samma grunder
som hittills.

I anslutning till detta yrkande anför ämbetsverket vidare följande.

Genom planeringsköpens utläggning i god tid före varans användning
kan relativt långa leveranstider erbjudas. Tillverkaren får på detta sätt
större frihet att placera in tillverkningen i perioder med låg arbetsbelastning.
Tillvägagångssättet innebär sålunda ömsesidiga fördelar: Säljaren
erhåller jämnare arbetsbelastning, minskade risker för periodvisa personalpermitteringar,
och kan härigenom erbjuda konkurrenskraftigare priser.
Köparen erhåller lägsta möjliga priser, underlättad planering på längre
sikt, jämnare fördelning av arbetet över hela året för såväl inköps- som
kontrollverksamheten samt möjlighet att utnyttja tillfälliga, icke förutsedda
nedgångar i arbetsbeläggningen inom industrin.

Yttranden

I huvudsak innebär remissmyndigheternas yttranden följande. Försvarets
civilförvaltning föreslår, att myndigheternas rörelsekapital övergångsvis
intill budgetåret 1962/63 endast skall få användas för anskaffningar
verkställda för andra myndigheters räkning. Riksräkenskapsverket
anser, att ingen ändring bör ske i nuvarande regler för arméintendenturförvaltningens
utnyttjande av rörelsekapital, medan arinétygförvaltningens
disposition av kapitalet bör begränsas till att avse endast anskaffningar
enligt huvudförvaltningsprincipen. Statens sakrevision tillstyrker fortsatt
medgivande i enlighet med nuvarande regler. Remissmyndigheterna utvecklar
sina synpunkter närmare på följande sätt.

Försvarets civilförvaltning framhåller, att eftersom armétygförvaltningen
endast behövt taga i anspråk en mindre del av rörelsekapitalet för
anskaffning enligt huvudförvaltningsprincipen och arméintendenturförvaltningen
ej alls utnyttjat medlen för detta ändamål, bör övervägas, om
icke dessa ämbetsverks anskaffningar i egenskap av huvudförvaltnings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

myndigheter bör finansieras på annat sätt än genom utnyttjande av rörelsekapital
från anslag å kapitalbudgeten. Antingen kan därvid uppdragsgivande
förvaltning till vederbörande huvudförvaltningsmyndighet från
riksstatsanslag inbetala vad som erfordras för täckande av kostnaderna
för ordern eller också kan huvudförvaltningsmyndigheten förskottera erforderligt
belopp från försträckningstitel. Sedan uppdraget fullgjorts, sker
slutavräkning med uppdragsgivaren.

Med hänsyn till vad armétygförvaltningen framhållit om att huvudförvaltningsprincipen
tillämpats alltför kort tid för att behovet av rörelsekapital
i framtiden med någorlunda säkerhet skall kunna bedömas, vill
civilförvaltningen dock inte motsätta sig, att ett visst reducerat rörelsekapital
fortfarande — förslagsvis intill utgången av budgetåret 1962/63 —
får utnyttjas för anskaffningsverksamhet enligt huvudförvaltningsprincipen.
Ämbetsverket föreslår vidare, att armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen
ålägges att före utgången av nämnda budgetår
inkomma med redogörelse över rörelsekapitalens utnyttjande.

Vidare bör enligt civilförvaltningens uppfattning planeringsköp och
andra anskaffningar för ämbetsverkens eget behov inte efter utgången av
innevarande budgetår få ske med ianspråktagande av rörelsekapital.
Ämbetsverket erinrar om att armétygförvaltningens rörelsekapital för närvarande
inte alls utnyttjas för anskaffning av tygmateriel för verkets eget
behov. Arméintendenturförvaltningen däremot utnyttjar rörelsekapitalet
endast för planeringsköp för eget behov, men med hänsyn till dessa köps
begränsade omfattning i förhållande till reservationsbehållningen å anslaget
Armén: Beklädnad m. m. bör de enligt civilförvaltningen kunna inrymmas
inom löpande riksstatsanslag. Eftersom rörelsekapitalet alltså bör
utnyttjas endast för anskaffning enligt huvudförvaltningsprincipen kan
beloppet för armétygförvaltningens del minskas till 20 miljoner kronor.
Arméintendenturförvaltningens rörelsekapital bör däremot vara oförändrat
5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket förklarar, att arméintendenturförvaltningens förslag
att rörelsekapital i fortsättningen skall få disponeras enligt hittills
gällande grunder inte givit verket anledning till erinran. I fråga om armétygförvaltningen
anser riksräkenskapsverket dock, att ur budgettekniska
och redovisningstekniska synpunkter är en förstärkning av materielanslagen
att föredraga framför ett fortsatt bemyndigande för armétygförvaltningen
att använda rörelsekapitalet även för egna anskaffningar. Med hänsyn
härtill och till att medgivandet att använda kapitalet för egna anskaffningar
måste betraktas som en övergångsanordning, som nu bör avvecklas,
förordar riksräkenskapsverket därför, att dispositionen av armétygförvaltningens
rörelsekapital begränsas till att i fortsättningen endast avse sådana
inaterielanskaffningar som armétygförvaltningen i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet
har att utföra för andra myndigheters räkning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Statens sakrevision tillstyrker, att armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen
enligt nu gällande regler även i fortsättningen får
disponera rörelsekapital, för armétygförvaltningens del dock minskat till
30 miljoner kronor. Med hänsyn till att sakrevisionen dock inte anser det
uteslutet, att rörelsekapitalet i framtiden kan reduceras ytterligare allteftersom
bland annat huvudförvaltningsprincipens tillämpning vinner ökad
stadga, bör medgivande lämnas för begränsad tid, förslagsvis tre år.

Departementschefen

Efter förslag i propositionen 1954: 109 fattade riksdagen beslut om omorganisation
av försvarets centrala förvaltning, innebärande bland annat
att krigsmaterielverket indrogs och dess uppgifter fördelades på övriga
centrala försvarsförvaltningar samt att arméförvaltningen uppdelades på
två ämbetsverk, armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen.
I samband härmed bemyndigade riksdagen Kungl. Maj :t att i de hänseenden
som närmare berördes i propositionen vidtaga de åtgärder som
betingades av övergången till den nya organisationen. Med anledning härav
ställde Kungl. Maj:t den 30 juni 1955 från det till krigsmaterielverkets
förfogande stående rörelsekapitalet 50 miljoner kronor till armétygförvaltningens
och 5 miljoner kronor till arméintendenturförvaltningens förfogande.
Beloppen avsågs skola användas såsom förlagskapital för de anskaffningar
dessa myndigheter i egenskap av huvudförvaltningsmyndigheter
har att utföra för annan myndighets räkning. Arméintendenturförvaltningen
medgavs dock att utnyttja rörelsekapitalet jämväl för planeringsköp
av sådan materiel för försvaret som regelbundet återanskaffas i
mån av förbrukning och materialier till dylik materiel. Vidare föreskrevs,
att — med angivet undantag — rörelsekapital, som ställts till ifrågavarande
myndigheters förfogande, endast finge utnyttjas för att bestrida
kostnaderna för sådana inköpsorder som icke omedelbart kunde hänföras
till bestämda anskaffningsanslag. Efter riksdagens hörande har Kungl.
Maj :t sedermera medgivit, att armétygförvaltningen under budgetåren
1956/60 övergångsvis fick utnyttja rörelsekapitalet jämväl i övrigt som förlagskapital
för andra anskaffningar av materiel än dem verket har att
ombesörja i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet. För budgetåret
1957/58 begränsades detta bemyndigande dock till 40 miljoner kronor och
för budgetåren 1958/60 till 30 miljoner kronor av det till armétygförvaltningens
förfogande stående rörelsekapitalet.

Armétygförvaltningen har i fråga om anskaffningsverksamheten för
andra myndigheters räkning upplyst, att rörelsekapitalet härför utnyttjats
i relativt liten utsträckning. Ämbetsverket påpekar emellertid, att om
rörelsekapitalet indrages måste verket förskottera för andra myndigheters
räkning gjorda inköp genom att belasta försträckningstitel. Med hänsyn
härtill och till att kapitalet stått till ämbetsverkets förfogande alltför kort

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

tid för att det framtida behovet därav med säkerhet skall kunna bedömas
anser armétygförvaltningen, att det även i fortsättningen skall få utnyttjas.
Befogenheten att utnyttja rörelsekapitalet för egna anskaffningar anses
likaså böra kvarstå. Det säges ha medfört en ökad ekonomisk handlingsfrihet
inom den för ämbetsverkets anskaffningsverksamhet fastställda kostnadsramen.
Storleken av rörelsekapitalet anses dock kunna begränsas till
30 miljoner kronor. Även arméintendenturförvaltningen anser, att fördelar
erhålles i inköpsverksamheten genom att rörelsekapitalet kan utnyttjas
som hittills skett för planeringsköp av intendenturmateriel som årligen
nyanskaffas.

För egen del finner jag det ur många synpunkter fördelaktigt, att såväl
armétygförvaltningen som arméintendenturförvaltningen jämväl fortsättningsvis
äger möjlighet att disponera rörelsekapital. För rörelsekapitalens
fortsatta utnyttjande bör tillämpas hittillsvarande regler; dock med det
undantaget att armétygförvaltningen framdeles icke bör få disponera sitt
rörelsekapital för andra anskaffningar än dem verket i egenskap av huvudförvaltningsmyndighet
utför för andra myndigheters räkning. Önskemålet
om erforderlig rörelsefrihet för den för eget behov bedrivna anskaffningsverksamheten
bör enligt min mening tillgodoses genom att verket söker
hålla en viss anslagsreservation på liknande sätt som för närvarande sker
inom flygförvaltningen vid planeringen av inköpsverksamheten. Däremot
finner jag det lämpligt, att arméintendenturförvaltningen jämväl fortsättningsvis
medgives att utnyttja rörelsekapital för de s. k. planeringsköpen.

Med hänsyn till hittills vunna erfarenheter anser jag, att det till armétygförvaltningens
förfogande stående rörelsekapitalet från och med nästa
budgetår kan minskas från 50 miljoner kronor till 30 miljoner kronor.
Frågan om utnyttjandet av återstående belopp, 20 miljoner kronor, avser
jag att upptaga i annat sammanhang. Arméintendenturförvaltningens
rörelsekapital anser jag böra bestämmas till oförändrat belopp, 5 miljoner
kronor.

I enlighet med vad civilförvaltningen och sakrevisionen föreslagit bör
frågan om behovet av rörelsekapital ånyo prövas om ett antal år. Jag anser
det sålunda lämpligt, att ett fortsatt bemyndigande för armétygförvaltningen
och arméintendenturförvaltningen att disponera rörelsekapital begränsas
till att gälla längst till och med budgetåret 1964/65. Före den 1
september 1964 bör respektive ämbetsverk ånyo inkomma med redogörelse
för kapitalets utnyttjande och uppgift om det framtida behovet därav.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva att armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen
fortsättningsvis må utnyttja rörelsekapital i
enlighet med vad jag i det föregående föreslagit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

[5] Organisationsförändring inom försvarets fabriksstyrelse

Enligt beslut av 1943 års riksdag (prop. 1943: 180; första särskilda utsk.
1943:2; rskr 1943:319) ombildades den provisoriskt inrättade försvarsväsendets
verkstadsnämnd till ett permanent ämbetsverk, benämnt försvarets
fabriksstyrelse. Enligt beslutet skulle verksamheten inom ämbetsverket
bedrivas på två byråer, fabriksbyrån och administrativa byrån.
Byråerna skulle indelas i vardera tre sektioner, varav för fabriksbyråns del
bland annat en anläggningssektion. Det förutsattes emellertid, att Kungl.
Maj :t med ledning av erfarenheterna från den första tidens verksamhet
skulle äga vidtaga erforderliga jämkningar i denna organisation. Ändringar
i sektionsindelningen har därefter vidtagits vid skilda tillfällen. Genom
beslut den 14 mars 1952 har Kungl. Maj :t medgivit, att byråernas indelning
i sektioner tills vidare finge ske enligt fabriksstyrelsens närmare
bestämmande. Genom beslut den 8 december 1944 har Kungl. Maj :t medgivit,
att inom fabriksstyrelsen finge för tiden från och med den 1 januari
1945 tills vidare högst intill den 1 juli 1946 finnas inrättad — i stället för
den till fabriksbyrån hörande anläggningssektionen — en särskild tillfällig
byrå, anläggningsbyrån. Medgivandet att ha denna byrå inrättad har
sedermera förlängts, senast genom beslut den 17 april 1959 avsende budgetåret
1959/60.

I skrivelse den 14 januari 1960 har försvarets fabriksstyrelse hemställt,
att anläggningsbyrån måtte bli fast inplacerad i fabriksstyrelsens organisation.

Fabriksstyrelsen lämnar till en början vissa uppgifter rörande den
tillfälliga anläggningsbyrån. Denna är för närvarande organiserad med
sekretariat, fastighetssektion, program- och ritkontor samt ett antal projekteringsgrupper.
Byrån, vid vilken för närvarande 30 befattningshavare
är anställda, har följande arbetsuppgifter:

tekniskt-ekonomiska utredningar och förundersökningar för anläggningsverksamheten,

planering, projektering, upphandling och kontroll av nybyggnadsarbeten,

utredningar, förundersökningar samt projektering, utförande och kontroll
av med rationaliseringsverksamheten sammanhängande ändrings- och
utbyggnadsarbeten,

upprättande av erforderliga avtal för vatten, avlopp och energileveranser
samt rationalisering och driftkontroll av VVS-installationer och elanläggningar,
samt

underhåll och förvaltning av de fabriks- och bostadsfastigheter samt
markområden som administreras av styrelsen.

Sedan fabriksverkets tillkomst har, anför fabriksstyrelsen, dess verksamhet
avsevärt vidgats. Av styrelsen administreras nu sex nytillverkande
fabriker och nio tvätterier, varav två — i Karlstad och ödeshög — uppförts
för landstingsmedel men drivs av styrelsen. Därjämte beräknas ett

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

tvätteri, som för närvarande är under uppförande, kunna tagas i bruk
under sommaren 1960. Ytterligare två eller tre tvätterier samt en sammansättningsverkstad
för ammunition beräknas komma att påbörjas under
de närmaste åren. Vidare har utvecklingen inom det drifttekniska området
vid fabriksverkets lokalförvaltningar under de senäste åren medfört ökade
krav på rationalisering och anpassning av produktionen till ändrade avsättningsförhållanden.
Sålunda har produktionsstrukturen vid de nytillverkande
fabrikerna, som tidigare kännetecknats av att ett fåtal produkter
tillverkats i mycket långa serier, ändrats så att produktionen nu i huvudsak
inriktats på tillverkning av ett större antal produkter i kortare tillverkningsserier.
Detta gör det enligt fabriksstyrelsen bland annat nödvändigt
att med minsta möjliga tidsutdräkt vidtaga av driftsförhållandena betingade
ändrings- och byggnadsarbeten. För att i största möjliga utsträckning
undvika att den pågående produktionen störes, är ett nära samarbete
nödvändigt mellan driftsledningen och de organ, som har att projektera
och genomföra ändrings- och byggnadsarbetena. Därjämte har tvätterierna,
som med hänsyn till den komplicerade värmetekniska utrustningen fordrar
en omfattande driftservice från anläggningsbyråns sida, ökat kraftigt
i antal. Slutligen har det långa dröjsmål, som uppstått med avgörandet av
frågan om anläggningsbyråns ställning, vållat svårigheter att behålla till
anläggningsbyrån knuten personal. Under de senaste tolv månaderna har
sålunda tretton befattningshavare övergått till annan verksamhet. —
Styrelsen hyser den uppfattningen, att behovet av anläggningsbyrån kommer
att bli bestående. Det anses därför vara synnerligen angeläget, att anläggningsbyrån
nu blir fast inplacerad i organisationen, så att byråns möjligheter
att utföra förestående mycket omfattande byggnadsprojekt och
löpande underhålls- och förvaltningsarbeten på ett tillfredsställande sätt
säkerställes.

Departementschefen

I propositionen 1943: 180 föreslog Kungl. Maj :t bland annat att verksamheten
inom försvarets fabriksstyrelse skulle bedrivas på två byråer,
fabriksbyrån och administrativa byrån, indelade i ett antal sektioner.
Riksdagen beslöt, att styrelsen skulle organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med förslaget.

Såsom framgått av den förut lämnade redogörelsen har efter medgivande
av Kungl. Maj :t en fristående anläggningsbyrå sedan flera år
provisoriskt funnits inrättad inom försvarets fabriksstyrelse. Såsom chef
för byrån har tjänstgjort en överingenjör, numera i Be 1. Behovet av en
fristående anläggningsbyrå har under de senaste åren ökat alltmer. Anledningen
härtill torde, såsom fabriksstyrelsen framhållit, vara att söka i förändringar
i fabriksverkets produktionsinriktning. Erinras må också om på -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960 31

gående utbyggnad av tvätterier och beslutat uppförande av en fabrik för
sammansättning av ammunition.

Mot bakgrunden av denna expansion synes det angeläget att åtgärder
vidtages för att minska olägenheterna till följd av personalavgång. Såsom
framgått av fabriksstyrelsens framställning medför den omsändigheten att
anläggningsbyråns ställning är oklar svårigheter att behålla personal.

De anförda omständigheterna talar enligt min mening bestämt för att
beslut nu fattas att anläggningsbyrån må finnas inrättad tills vidare vid
fabriksstyrelsen. Denna fråga bör underställas riksdagens prövning. I
samband härmed bör även tjänsten för överingenjör i Be 1 ordinariesättas.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits rörande ändring
i försvarets fabriksstyrelses organisation;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga den ändring i personalförteckningen
för försvarets fabriksverk som föreslagits
i det föregående.

[6] Tjänstgöring i vakanta beställningar m. m.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande (SU 1957:93; rskr 1957:249) i
anledning av riksdagens revisorers berättelse för år 1956 uttalade statsutskottet,
att erinringar i åtskilliga hänseenden kunde göras mot det sätt
varpå anställning skedde i vissa vakanta beställningar inom försvaret. En
översyn av gällande bestämmelser i ämnet framstod enligt utskottet därför
såsom påkallad. Arbetet därmed borde, ansåg utskottet, lämpligen anförtros
försvarets civilförvaltning och grundas på de allmänna principer åt
vilka ämbetsverket givit uttryck i sitt remissutlåtande över revisorernas
anmärkning. Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den
29 juli 1957 i enlighet med utskottets rekommendation åt försvarets civilförvaltning
att i samråd med vederbörande militära myndigheter verkställa
den ifrågasatta översynen och att till Kungl. Maj:t inkomma med därav
föranlett förslag. Med skrivelse den 11 december 1959 har civilförvaltningen
överlämnat en utredning i ämnet av en på ämbetsverkets föranstaltande
tillsatt arbetsgrupp, bestående av representanter för försvarsstaben, försvarsgrensstaberna
och civilförvaltningen. Utredningen har ej begränsats
till en undersökning av bestämmelserna om tjänstgöring i vakanta beställningar
och därmed sammanhängande frågor utan har utvidgats till att
omfatta all frivillig tjänstgöring inom försvaret. Civilförvaltningen, som
förklarar sig i allt väsentligt kunna ansluta sig till tankegångarna i arbetsgruppens
förslag, hemställer i samråd med chefen för försvarsstaben och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

försvarsgrenscheferna, att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder för att införa
nya regler för ianspråktagande av personal för frivillig tjänstgöring
i huvudsaklig överensstämmelse med grunderna i utredningsförslaget.

Över förslaget har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket
och statens lönenämnd.

Innan jag övergår till att redogöra för utredningens förslag, lämnar jag
en översiktlig framställning av nu gällande bestämmelser på området. Efter
redogörelsen för arbetsgruppens förslag kommer jag att redovisa de yttranden
som avgivits över förslaget. Slutligen framlägger jag mina egna synpunkter
och förslag.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 27 februari 1953 kan för tjänstgöring i
vakant beställning till det antal som motsvarar förefintliga vakanser i beställningar
för officerare, underofficerare och underbefäl samt mariningenjörer
på aktiv stat enligt gällande personalförteckningar efter frivilligt
åtagande tagas i anspråk officerare, underofficerare och underbefäl
i reserven, officerare och underofficerare på övergångsstat eller reservstat
eller tillhörande försvarets övertaliga personal, officerare i väg- och vattenbyggnadskåren,
värnpliktigt befäl, personal i mariningenjörkårens reserv
samt mariningenjörkåren tillhörande övertalig personal. Syftet med dessa
bestämmelser, som i sina huvuddrag varit gällande sedan år 1937, har i
första hand varit att söka avhjälpa den brist på befäl som alltsedan 1936
års försvarsbeslut började tillämpas rått inom de flesta av försvarets verksamhetsområden.
Härutöver har Kungl. Maj :t genom beslut den 13 augusti
1948 i fråga om marinen och den 25 april 1952 i fråga om flygvapnet meddelat
vissa bestämmelser, enligt vilka löner å vakanta löjtnantsbeställningar
kan tagas i anspråk för avlönande av ett mot högst en tredjedel av vakanserna
inom löjtnantsgraden svarande antal kaptener i reserven eller värnpliktiga
kaptener vid fullgörande av frivillig tjänstgöring i befattning, avsedd
att i varje fall företrädesvis bestridas av beställningshavare i lägst
löjtnants grad. För marinens del finns därjämte enligt Kungl. Maj:ts medgivande
möjligheter att anställa civil personal som ersättare för militär
sådan med vakanthållande av ett antal beställningar för underofficerare
och underbefäl vid flottan och kustartilleriet.

Hur möjligheterna att anställa personal i vakanta beställningar utnyttjats
under år 1958 framgår av följande sammanställning. I denna har antalet
vakanta beställningar omräknats till tjänstgöringsmånader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Försvarsgren (vapenslag)	Löjtnanter	Sergeanter	Underbefäl
Tjänstgöringsmånader
Disponibla	Utnyttjade	Disponibla	Utnyttjade	Disponibla	Utnyttjade
Armén.............	1 452	717	1 284	423	13 963	2 130
Flottan.............	504	334	1 836	183	5 568	299
Kustartilleriet.......	228	84	108	70	1 752	317
Flygvapnet.........	864	254	528	64	192	0

I överensstämmelse med 1942 års försvarsbeslut tillgodoses viss del av
det beräknade minimibehovet av befäl i kompaniofficers- och underofficersgraderna
inom armén och marinen genom ianspråktagande av reservpersonal.
Sålunda skall av reservpersonalen för ständig fredstjänstgöring
få ianspråktagas vid armén 1 kapten, 1 löjtnant och 1 sergeant vid varje
regemente samt 1 löjtnant och 1 underofficer vid varje kår, vid flottan
10 officerare och 65 underofficerare samt vid kustartilleriet 14 officerare,
av vilka 2 regementsofficerare, och 24 underofficerare. Vid flygvapnet förekommer
ej anställning av reservpersonal enligt 1942 års försvarsbeslut.
Chefen för flygvapnet har i stället av Kungl. Maj :t bemyndigats disponera
visst antal tjänstgöringsmånader per budgetår (för närvarande 492) för att
anställa personal i flygvapnets reserv samt vid flygvapnet krigsplacerade
officerare ur armén och marinen. Såsom skäl för dessa bestämmelser om
ianspråktagande av reservpersonal har åberopats bristen på personal, de
lägre kostnaderna, önskvärdheten av en snabb rekrytering till erforderliga
befattningar, möjligheterna att bereda reservpersonalen tillfälle att erhålla
trupprutin samt kravet på elasticitet i personalorganisationen.

Hur möjligheterna att anställa personal enligt 1942 års försvarsbeslut
utnyttjats under år 1958 framgår av följande sammanställning. I denna
har antalet för reservpersonal avsedda beställningar omräknats till tjänstgöringsmånader.

Försvarsgren (vapenslag)	Officerare m.fl.	Underofficerare m.fl.	Summa
Tjänstgöringsmånader
Disponibla	Utnyttjade	Disponibla	Utnyttjade	Disponibla	Utnyttjade
Armén.............	1 008	806	600	445	1 608	1 251
Flottan.............	120	34	780	90	900	124
Kustartilleriet.......	168	77	288	98	456	175
Flygvapnet.........	—	272	—	55	492	327

Enligt av Kungl. Maj:t den 24 maj 1957 utfärdade bestämmelser om
frivillig tjänstgöring vid försvaret kan på anmodan av militär myndighet
för viss tjänstgöring — efter frivilligt åtagande — tagas i anspråk beställningshavare
på övergångsstat, reservstat eller disponibilitetsstat, anställ3—66
00 llilmng till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

ningsliavare i reserven eller i väg- och vattenbyggnadskåren, den som är
anställd såsom övertalig eller är värnpliktig eller krigsfrivillig samt medlemmar
av vissa frivilliga försvarsorganisationer. Tjänstgöringen skall fullgöras
i vederbörandes krigsbefattning eller avse specialutbildning eller utbildning
som utgör villkor för förordnande eller bibehållande av förordnande
i viss tjänstegrad eller tjänsteklass. Vidare kan ianspråktagande
ske för annan ur militär synpunkt erforderlig tjänstgöring, under förutsättning
att i tjänst varande personal icke kan utnyttjas för de arbetsuppgifter
som det är fråga om eller utnyttjandet av sådan personal skulle
medföra högre kostnader för statsverket. Under 1958 har personal tjänstgjort
enligt dessa bestämmelser inom armén under sammanlagt 2 009
tjänstgöringsmånader, inom marinen under 244 tjänstgöringsmånader och
inom flygvapnet under 882 tjänstgöringsmånader. Såsom framgår av i anslutning
till brevet meddelade order är bestämmelsernas syfte närmast att
tillgodose personalbehovet i samband med krigsförbandsvis anordnade repetitionsövningar.

Vidare bär flygvapenchefen bemyndigats att i fred inkalla — efter eget
åtagande — viss personal, nämligen flygförarutbildade officerare och underofficerare
i flygvapnets reserv, förutvarande fältflygare (stamflygförare),
värnpliktiga flygförare eller stridsledare i jaktcentral samt officerare i luftbevakningstjänst
i flygvapnets reserv till s. k. frivillig korttidstjänst under
tillhopa 1 890 dagar eller 63 tjänstgöringsmånader för budgetår. Korttidstjänstgöring
får ifrågakomma för att underhålla tidigare förvärvade färdigheter
såsom flygförare eller stridsledare — särskilt i vad avser uppträdande
under strid — samt för omskolning med avseende på ny materiel
eller nya arbetsuppgifter. Under ett och samma utbildningsår får antalet
tjänstgöringsdagar för varje enskild person uppgå till högst 30. Under år
1958 har personal tillhörande dessa kategorier tjänstgjort under tillhopa
1 770 dagar eller 59 tjänstgöringsmånader.

I fråga om avlöning och andra förmåner gäller samma bestämmelser
för tjänstgöring i vakant beställning, tjänstgöring för reservpersonal enligt
1942 års försvarsbeslut och tjänstgöring vid flygvapnet enligt bestämmelserna
om tjänstgöringsmånad. Bestämmelserna innebär i huvudsak, att
fast anställd personal äger åtnjuta arvode motsvarande lönen i viss lönegrad
och löneklass enligt statens allmänna avlöningsreglemente. Värnpliktigt
befäl erhåller arvode motsvarande lönen i den lönegrad och löneklass
enligt avlöningsreglementet, som han skulle ha hänförts till om han
innehaft sådan beställning på aktiv stat, som motsvarar hans tjänstegrad
såsom värnpliktig. Enligt de av Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelserna
om frivillig tjänstgöring vid försvaret åtnjuter under sådan tjänstgöring
personal i reserven och värnpliktiga avlöning och övriga förmåner enligt
samma grunder som gäller vid vederbörandes författningsenligt åliggande
tjänstgöring. Krigsfrivilliga erhåller lön och övriga förmåner som värn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

pliktig, vilken fullgjort tjänstgöring under 304 dagar. Sammanlagda beloppet
av penningbidrag och i förekommande fall familjebidrag skall alltid
utgöra minst tio kronor för dag. Övriga frivilligt tjänstgörande såsom lottor
och hjälpsystrar erhåller fri förplägnad och inkvartering, fria resor, fri
sjukvård samt visst arvode för dag.

Arbetsgruppens förslag m. in.

Såsom jag inledningsvis anfört framförde statsutskottet i yttrande över
statsrevisorernas erinringar den åsikten att arbetet med den ifrågasatta
översynen av gällande bestämmelser om anställning i vakanta beställningar
inom försvaret lämpligen borde anförtros försvarets civilförvaltning och
grundas på de allmänna principer, åt vilka ämbetsverket givit uttryck i
sitt remissutlåtande. I detta anfördes i huvudsak följande.

Medgivandet att utnyttja vakanta beställningar har tillkommit för att
göra det möjligt att med anlitande av reservutnämnd personal m. fl. söka
provisoriskt fylla fastställda befälskadrer och därigenom bereda någon
lättnad i det på grund av rekryteringssvårigheterna trängda arbetsläget.
Lika med riksdagens revisorer ansåg civilförvaltningen det nödvändigt, att
under dåvarande förhållanden möjligheter funnes att ianspråktaga reservutnämnd
personal och värnpliktigt befäl. Civilförvaltningen förutsatte emellertid,
att de vakanta beställningarna utnyttjades för de ändamål för vilka
de inrättats, att de i första hand anlitades för att täcka bristen på utbildningsbefäl,
att — i de fall vakanta beställningar anlitades för att inkalla
personal för tjänstgöring i stabs- eller förvaltningstjänst — aktiv personal
härigenom friställdes för utbildning av trupp, samt att inkallande av reservpersonal
för frivillig tjänstgöring enligt 1942 års försvarsbeslut icke borde
få ske annat än om så erfordrades för att fylla vakanserna bland truppbefälet
inom kompaniofficers- och underofficersgraderna. Personal av högre
tjänstegrad borde icke inkallas med utnyttjande av beställningar avsedda
för personal av lägre tjänstegrad. I åtskilliga sammanhang hade vakanta
beställningar utnyttjats för sådana ändamål där med tillämpning av sedvanliga
normer personalbehovet bort tillgodoses genom exempelvis arvode
i ett för allt, ersättning enligt kommittékungörelsen eller genom inrättande
av särskild tjänst. Enligt civilförvaltningens mening vore den nuvarande
tillämpningen av bestämmelserna om utnyttjande av vakanta beställningar
icke fullt tillfredsställande. En blivande översyn av nu gällande bestämmelser
angående tjänstgöring i vakanta beställningar borde söka att bättre
anpassa anordningen till bestämmelsernas syfte. Här avsedd anordning
borde enligt civilförvaltningens mening betraktas såsom ett provisorium,
betingat av rekryteringsläget. Efterhand som förbättringar härutinnan
åstadkommes borde möjligheterna att utnyttja vakanta beställningar begränsas.

I enlighet härmed har arbetsgruppen inriktat sitt arbete på att befrämja
kontrollen av att till frivillig tjänstgöring inkallad personal utnyttjas på
det sätt som statsmakterna avsett, att samordna bestämmelserna inbördes
och försvarsgrenarna emellan, att göra bestämmelserna överskådliga samt
alt införa kostnadskontroll.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

Enligt arbetsgruppens mening bör möjligheter fortfarande finnas att
taga i anspråk befäl av olika kategorier för frivillig tjänstgöring inom
försvaret. Det föreslås dock, att vakanta beställningar och arvoden enligt
1942 års försvarsbeslut ej längre skall få utnyttjas för detta syfte. I stället
bör försvarsgrenschef — såsom nu är fallet vid flygvapnet — tilldelas visst
antal tjänstgöringsmånader för budgetår. Systemet med tjänstgöringsmånader
som ersättning för de nuvarande anordningarna med tjänstgöring
i vakanta beställningar och mot arvode enligt 1942 års försvarsbeslut medför
— förutom en önskvärd likformighet försvarsgrenarna emellan — enligt
arbetsgruppen bland annat de fördelarna att försvarsgrenschef blir ansvarig
för kostnaderna för den extra arbetskraft som anställes utom ramen för
den personalorganisation som fastställts för rationaliserat truppförbands
stabs- och förvaltningstjänst, att sammanslagning av löner icke längre behöver
tillgripas för att avlöna anställningshavare i reserv eller värnpliktiga,
som har högre grad än som svarar mot disponibel vakant beställning eller
ledigt arvode, samt att möjlighet till kontroll åstadkommes.

De personalkategorier som enligt den lämnade redogörelsen för gällande
bestämmelser på området kan komma ifråga för frivillig tjänstgöring föreslås
få tagas i anspråk även när det gäller tjänstgöring enligt förslaget.

Förutsättning för sådan frivillig tjänstgöring bör i fråga om reservpersonal,
värnpliktigt befäl och manlig krigsfrivillig, som anlitas för utbildning
av trupp (motsvarande), enligt arbetsgruppen vara att dels det aktuella
personalbehovet ej kan tillgodoses med anlitande av personal på aktiv
stat eller till författningsenlig tjänstgöring inkallad reservpersonal eller
värnpliktiga eller utnyttjande av sådan personal skulle medföra högre kostnader,
dels ock bristen på befäl för utbildning av trupp (motsvarande) därigenom
avhjälpes. I samband härmed föreslås att tjänstgöringsmånad icke
skall få anlitas för att tillgodose tillfälligt personalbehov för stabs- och förvaltningstjänst
om inte personal därigenom friställes för utbildningsarbetet
i minst den omfattning som svarar mot tilldelad tjänstgöringsmånad. I
fråga om övriga värnpliktiga, krigsfrivilliga och personal tillhörande frivilligorganisationerna
bör, anser arbetsgruppen, förutsättningen för frivillig
tjänstgöring vara att det gäller antingen egen utbildning i vederbörandes
krigsbefattning eller fortsatt befäls- eller specialutbildning, som
erfordras för vederbörandes krigsbefattning, eller tjänstgöring, som är villkor
för förordnande i viss tjänstegrad eller för anställning såsom krigsfrivillig.

Det antal tjänstgöringsmånader, som bör tilldelas respektive försvarsgrenschef,
bör enligt arbetsgruppens mening icke vara konstant utan anpassas
för budgetår med utgångspunkt i gällande av statsmakterna fastställd
organisation samt oundgängligt personalbehov, som ej kan tillgodoses
genom de i gällande personalförteckningar uppförda tjänsterna. Hänsyn
bör därvid tagas bland annat till rekryteringsutfallet, planerade övningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

och andra förhållanden, som kan påverka behovet. Det förutsattes, att försvarsgrenschef
skall efter prövning av föreliggande behov och inom ramen
av för ändamålet anvisat belopp kunna tilldela underställd chef visst antal
tjänstgöringsmånader för budgetår att disponeras för avlöning i samband
med mera kortvarig tjänstgöring. Värnpliktiga och krigsfrivilliga tages
nämligen ofta i anspråk under mycket korta perioder, varför det ej anses
vara praktiskt genomförbart, att förbandschef skall göra framställning till
försvarsgrenschef i varje sådant fall. Antalet tjänstgöringsdagar per budgetår
bör icke utan försvarsgrenschefs särskilda medgivande få överskrida
sammanlagt 45 för varje enskild person. Förbandschef föreslås skola
åläggas att redovisa i vilken utsträckning och för vilket ändamål tilldelade
tjänstgöringsmånader förbrukats. Redovisningarna förutsättes skola bilda
underlag för behovsprövningen av antalet tjänstgöringsmånader för budgetår
inom respektive försvarsgren.

Det föreslås, att försvarsgrenschef årligen skall avlämna redogörelse för
i vilken omfattning samt för vilket ändamål tilldelade tjänstgöringsmånader
tagits i anspråk.

Behovet av tjänstgöringsmånader för budgetåret 1960/61 har av arbetsgruppen
beräknats på följande sätt.

Med utgångspunkt i att de föreslagna anordningarna genomföres från
och med den 1 juli 1960 räknar försvarsgrenschef erna med att behovet av
tjänstgöringsmånader för budgetåret 1960/61 skall för befäl uppgå till 6 085
inom armén, 1 776 inom marinen och 806 inom flygvapnet samt för övriga
värnpliktiga, krigsfrivilliga m. fl. till 394 inom armén, 330 inom marinen
och 1 215 inom flygvapnet. Härvid har hänsyn tagits endast till den del av
de disponibla vakanserna, som faktiskt utnyttjats under år 1958.

Viss del av de försvarsgrenarna tilldelade tjänstgöringsmånaderna bör
enligt arbetsgruppens mening disponeras av försvarsstabschefen för tillgodoseende
av oundgängligt behov av personalförstärkning. Gruppen anför
härom.

Under en följd av år har försvarsstaben fått disponera vakanta beställningar
och arvoden enligt 1942 års försvarsbeslut från armén och, i fråga
om arvoden, från marinen samt tjänstgöringsmånader från flygvapnet.
Lönemedlen har disponerats för att anställa pensionsavgångna respektive
reservutnämnda officerare och underofficerare för att biträda vid bland
annat utredningar. Under år 1958 har 14 personer tjänstgjort vid försvarsstaben
under hela året med avlöning enligt något av dessa system, varjämte
några personer tjänstgjort kortare tid än ett år. Försvarsstabens behov av
extra personal i detta avseende bör enligt arbetsgruppens förslag tillgodoses
genom att två procent av försvarsgrenarna för anställande av befäl tilldelade
tjänstgöringsmånader disponeras av försvarsstabschefen. Varje försvarsgren
förutsättes bidraga i procentuellt lika stor utsträckning. Den
föreslagna tidsbegränsningen alt anställa eu person under högst sammanlagt
45 dagar per budgetår anses icke böra gälla försvarsstabschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

I fråga om lön och övriga förmåner under frivillig tjänstgöring föreslås
i huvudsak samma bestämmelser skola gälla som de vilka intagits i Kungl.
Maj :ts brev den 24 maj 1957 om frivillig tjänstgöring vid försvaret.

Arbetsgruppen tar i detta sammanhang bland annat upp frågan om
reglerna för löneklassplacering av personal i reserven. Enligt reservbefälsförfattningarna
erfordras för löneklassuppflyttning 875 dagars fullgjord
tjänst under den senast förflutna treårsperioden. Tjänsteman å vilken
statens allmänna avlöningsreglemente är tillämpligt äger däremot (Saar
21 § 2.) rätt till löneklassuppflyttning först sedan 976 tillgodoräkningsbara
dagar kan redovisas inom den senast förflutna treårsperioden.

Lönetursreglerna för den reservanställda personalen kvarstår från perioden
1939—1947, då löneklassplaceringsbestämmelserna i 1939 års avlöningsreglemente
för ordinarie militär personal var normgivande för reservpersonalens
placering. Det finns enligt arbetsgruppen i och för sig ingen anledning
till att reservpersonalen skall åtnjuta förmånligare lönetursregler än
personalen på aktiv stat för närvarande åtnjuter. Arbetsgruppen föreslår
därför, att avlöningsbestämmelserna för reservpersonal i denna del anpassas
till motsvarande regler i statens allmänna avlöningsreglemente.

Slutligen föreslår arbetsgruppen, att kostnaderna för till frivillig tjänstgöring
ianspråktagen reservpersonal samt värnpliktigt befäl och manlig
krigsfrivillig, som anlitas för utbildning av trupp (motsvarande), skall
bestridas av vederbörande försvarsgrens anslag till avlöning av reservpersonal.
Kostnaderna för övriga värnpliktiga samt krigsfrivilliga ävensom
för personal tillhörande frivilligorganisationerna bör enligt arbetsgruppen
— såsom nu är fallet — bestridas av vederbörande värnpliktsanslag. Enligt
arbetsgruppens uppfattning bör för detta ändamål ytterligare en anslagspost
uppföras under vartdera av dessa anslag för att kostnaderna för
frivillig tjänstgöring skall kunna avläsas. Arbetsgruppen anför härom
följande.

Såsom framgår av Kungl. Maj :ts kungörelse angående bestridande av
vissa avlöningskostnader (SFS 1954:832, punkt 9) avföres kostnader för
tjänstgöring mot 1942-års arvode från anslagen till avlöningar till personal
i arméns respektive marinens och flygvapnets reserver. Från dessa anslag
bestrides även kostnaderna för personalens författningsenliga tjänstgöring.
Till följd härav kan icke utläsas om belastningen på anslagen hänför sig
till kostnader för frivillig eller författningsenlig tjänstgöring. Anslagen är
förslagsvis uppförda och får alltså överskridas.

Yttranden

Statskontoret har i sitt yttrande framhållit, att förslaget såvitt ämbetsverket
kan finna innebär, att enhetliga och förenklade bestämmelser
rörande frivillig tjänstgöring och utbildning vid försvaret skall ersätta
samtliga nu gällande föreskrifter på området, samtidigt som kontroll av
avlöningskostnaderna för till dylik tjänstgöring inkallad personal möjlig -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

göres. Ämbetsverket, som i likhet med försvarets civilförvaltning förklarar
sig i allt väsentligt kunna ansluta sig till tankegångarna i förslaget, anser
sig icke ha något att erinra mot att detsamma — på sätt civilförvaltningen
föreslagit — lägges till grund för föreskrifter i ämnet.

Riksräkenskapsverket framhåller, att kostnaderna för den till frivillig
tjänstgöring inkallade personalen bör bestridas från vederbörande försvarsgrens
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., eftersom de inkallelser
till frivillig tjänstgöring av reservpersonal och värnpliktigt befäl, varom
här är fråga, är föranledda av rådande svårigheter att rekrytera personal
till beställningar på aktiv stat. De för ändamålet erforderliga medlen bör
i avlöningsstaterna till dessa anslag uppföras under en särskild post, förslagsvis
benämnd »Avlöningar till viss personal vid frivillig tjänstgöring
i vakanta beställningar m. m.». En motsvarande anslagspost bör upptagas
i försvarsstabens avlöningsstat.

Statens lönenämnd anser, att förslaget bör överarbetas i syfte att giva
bestämmelserna på området en mer överskådlig och lättillgänglig form.
Härvid bör det enligt nämnden övervägas huruvida icke all den personal
som ianspråktages på grund av förefintliga vakanser bör anställas såsom
extra befattningshavare.

Departementschefen

Såsom framgått av den i det föregående lämnade redogörelsen tillgodoses
enligt 1942 års försvarsbeslut viss del av det beräknade minimibehovet
av befäl i kompaniofficers- och underofficersgraderna inom armén
och marinen genom ianspråktagande av reservpersonal. Härutöver finns
enligt vissa av Kungl. Maj :t meddelade beslut möjlighet att för frivillig
tjänstgöring taga i anspråk bland annat reservpersonal och värnpliktig
personal samt medlemmar av vissa frivilliga försvarsorganisationer. Syftet
med dessa anordningar för ianspråktagande av frivillig personal har i första
hand varit att avhjälpa den brist på befäl som under de senaste årtiondena
rått inom försvaret. Därjämte har den frivilliga tjänstgöringen haft till
syfte att utbilda den som ianspråktages för tjänstgöring i krigsbefattning
eller dylikt.

Riksdagens revisorer anförde i sin berättelse för år 1956 erinringar beträffande
hittillsvarande ordning för anställning i vakanta beställningar
m. m. Sedan riksdagen uttalat sig för att eu översyn borde komma till
stånd, bär Kungl. Maj:t anbefallt försvarets civilförvaltning att verkställa
en dylik. I det föregående har redogjorts för resultaten av den översyn som
utförts av en med anledning härav på civilförvaltningens föranstaltande
tillsatt arbetsgrupp.

Arbetsgruppens förslag innebär sammanfattningsvis följande. Nuvarande
anordning med tjänstgöring i vakanta beställningar och ständigt inkallad
reservpersonal enligt 1942 års försvarsbeslut avvecklas. I stället bör för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

varje försvarsgren bestämmas ett visst antal tjänstgöringsmånader inom
vilket frivilligt tjänstgörande personal högst må tagas i anspråk för tillgodoseende
av försvarsgrenens behov av personal utöver fastställda stater.
De personalkategorier som skall kunna tagas i anspråk för frivillig tjänstgöring
förutsättes vara desamma som enligt nu gällande bestämmelser.
Ianspråktagande av personal för frivillig tjänstgöring skall få ske antingen
för att tillgodose behovet av utbildningsbefäl eller för att den ianspråktagne
själv skall utbildas. Tjänstgöringsmånad skall inte få anlitas för att tillgodose
tillfälligt personalbehov för stabs- och förvaltningstjänst om inte
personal därigenom friställes för utbildningsarbete i minst den omfattning
som svarar mot tilldelad tjänstgöringsmånad. Antalet tjänstgöringsmånader
bestämmes budgetårsvis. Det förutsättes, att försvarsgrenschef skall
kunna tilldela underställd chef visst antal tjänstgöringsmånader för tillgodoseende
av behovet av mera kortvarig tjänstgöring. Även försvarsstabschefen
avses skola tilldelas tjänstgöringsmånader genom att två procent
av vad som tilldelats försvarsgrenscheferna skall få disponeras av honom.
I fråga om avlöningsförmåner under frivillig tjänstgöring föreslås i huvudsak
samma bestämmelser skola gälla som dem som nu gäller enligt Kungl.
Maj :ts brev om frivillig tjänstgöring vid försvaret. Bestämmelserna i reservbefälskungörelserna
om uppflyttning i löneklass bör ändras till överensstämmelse
med vad som gäller för personal på aktiv stat. Kostnaderna för
avlöning åt frivilligt tjänstgörande personal anses i fråga om reservpersonal,
värnpliktigt befäl och manlig krigsfrivillig, som anlitas för utbildning
av trupp, böra bestridas från särskild anslagspost under vederbörande
försvarsgrens anslag till avlöning av reservpersonal. Kostnaderna för övriga
värnpliktiga, krigsfrivilliga och personal tillhörande frivilligorganisationerna
föreslås däremot skola bestridas från särskild anslagspost under
vederbörande värnpliktsavlöningsanslag.

Av de tre myndigheter som yttrat sig över arbetsgruppens förslag har
statskontoret och riksräkenskapsverket ställt sig i huvudsak positiva till
förslaget. Riksräkenskapsverket anser dock, att kostnaderna för den till
frivillig tjänstgöring inkallade personalen bör bestridas från en särskild
anslagspost under respektive försvarsgrens anslag till avlöningar till aktiv
personal in. fl. Statens lönenämnd anser, att arbetsgruppens förslag bör
överarbetas i syfte att giva bestämmelserna en mer överskådlig och lätttillgänglig
form.

För egen del anser jag det med hänsyn till det aktuella personalläget
nödvändigt förutsätta att personal i reserven m. fl. alltjämt får tagas i
anspråk för frivillig tjänstgöring. En dylik anordning medverkar också till
att befälsbehovet vid större övningar, t. ex. repetitionsövningar, kan tillgodoses
på ett smidigt sätt.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till de principer för ianspråktagande
av personal för frivillig tjänstgöring vid försvaret som föreslagits av arbets -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

gruppen. I det följande redovisar jag min inställning till huvudpunkterna
i förslaget. Den detalj mässiga utformningen av bestämmelserna bör däremot
— vilket även förutsatts av civilförvaltningen —- överarbetas ytterligare.
Dessa frågor är emellertid icke av beskaffenhet att böra underställas
riksdagen.

I anslutning till arbetsgruppens förslag anser jag, att den frivilliga
tjänstgöringen bör ha till syfte antingen att tillgodose föreliggande behov
av utbildningsbefäl eller egen utbildning för tjänstgöring i krigsbefattning
eller dylikt. Då emellertid tjänstgöring i stabs- och förvaltningstjänst kan
bidraga till att annat befäl frigöres för trupptjänst, bör även sådan tjänstgöring
få förekomma. Härvid förutsätter jag dock, att av Kungl. Maj :t
fastställd organisation för rationaliserat truppförbands stabs- och förvaltningstjänst
icke mot Kungl. Maj :ts bestämmelser utökas genom ianspråktagande
av frivilligt tjänstgörande personal. Vid centrala och regionala
staber bör sådan personal få tagas i anspråk endast efter medgivande av
försvarsgrenschef. Vid de centrala förvaltningsmyndigheterna förutsättes
frivillig tjänstgöring av här åsyftat slag icke skola förekomma. I fråga om
frivillig tjänstgöring i försvarsstaben har arbetsgruppen föreslagit, att försvarsstabschefen
skall tilldelas viss del av de försvarsgrenarna tilldelade
tjänstgöringsmånaderna för tillgodoseende av oundgängligt behov av personalförstärkning.
Detta förslag anser jag mig inte kunna biträda. I stället
bör enligt min uppfattning ett visst antal tjänstgöringsmånader med utgångspunkt
i föreliggande behov ställas till försvarsstabschefens förfogande.
Dessa tjänstgöringsmånader bör få utnyttjas av försvarsstabschefen efter
i tillämpliga delar samma grunder som gäller för försvarsgrenschef.

Det antal tjänstgöringsmånader som erfordras för tillgodoseende av behovet
av frivilligt tjänstgörande personal bör bestämmas budgetårsvis av
Kungl. Maj :t med utgångspunkt i gällande av statsmakterna fastställd
organisation samt oundgängligt personalbehov, som ej kan tillgodoses
genom de i gällande personalförteckningar uppförda tjänsterna. I samband
härmed vill jag framhålla att jag förutsätter att civila ersättare för underofficerare
och underbefäl vid marinen alltjämt får anställas på samma
sätt som för närvarande. Beslut om frivillig tjänstgöring bör meddelas av
förbandschef när det gäller tjänstgöring för en sammanhängande tid av
högst 45 dagar per person och år och av försvarsgrenschef i fråga om tjänstgöring
för en sammanhängande tid av högst sex månader per person och
år. I övriga fall bör beslut om tjänstgöring meddelas av Kungl. Maj:t. Jag
räknar med att i princip endast anställning för kortare tid bör förekomma.
Av sociala skäl torde dock i fall, där reservbefäl in. fl. enligt tidigare ordning
tagits i anspråk för längre tid, fortsatt tjänstgöring för sammanhängande
tid övergångsvis komma i fråga. Med nu föreslagen ordning kommer
dylika fall alltid att prövas av Kungl. Maj :t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Beträffande avlöningsförmåner till frivilligt tjänstgörande personal bör
dessa bestämmas i huvudsak enligt hittills gällande grunder. Avlöningsförmånerna
för reservbefäl och värnpliktigt befäl bör således i princip anknyta
till vederbörandes grad. Det förutsättes, att vederbörande principiellt skall
fullgöra arbetsuppgifter som ankommer på aktivt befäl i motsvarande grad.
I tveksamma fall bör frågan om lönens storlek —- där ärendet icke skall
avgöras av Kungl. Maj :t — underställas försvarets civilförvaltning för
prövning.

Arbetsgruppens förslag om bestridande av kostnaderna för avlöningar
åt frivilligt tjänstgörande personal kan jag inte biträda. I anslutning till
förslag i riksräkenskapsverkets remissutlåtande förutsätter jag, att kostnaderna
för avlöningar åt här ifrågavarande frivilligt tjänstgörande personal
bestrides från en förslagsvis betecknad post under respektive försvarsgrens
anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. Kostnaderna för
dylik personal i försvarsstaben bör i vart fall under budgetåret 1960/61
bestridas från särskild delpost under nyssnämnda avlöningsanslag för
armén. Nu förutsatt anordning kommer att medföra viss förskjutning av
anslagsbelastningen från försvarsgrenarnas anslag till avlöningar till personal
i reserv och till värnpliktiga. Då sistnämnda anslag redan äskats
slutligt bör hänsyn till ifrågavarande förskjutningar i anslagsbelastningen
ej tagas vid beräkningen av de allmänna avlöningsanslagen för budgetåret
1960/61.

Jag förutsätter, att det för försvarsstaben och försvarsgrenarna erforderliga
antalet tjänstgöringsmånader fastställes budgetårsvis av Kungl.
Maj:t. Det för budgetåret 1960/61 erforderliga antalet tjänstgöringsmånader
beräknar jag till cirka 170 vid försvarsstaben, 6 300 vid armén, 1 200 vid
marinen och 2 000 vid flygvapnet.

Slutligen föreslår jag att löneklassplaceringen av personal i reserv anpassas
till vad som gäller för personal på aktiv stat.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga
om ianspråktagande av personal för frivillig tjänstgöring
inom försvaret m. m.

[7] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1958/59 .............................. 232 100 000 238 302 189

1959/60 (statsliggaren s. 192) 239 500 000
1960/61 (förslag) ............... 246 000 000

Kungl. May.ts proposition nr 110 år 1960

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 35) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar till aktiv personal in. fl. för budgetåret 1960/61 beräkna ett förslagsanslag
av 253 000 000 kronor.

Till följd huvudsakligen av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara
fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet
redovisade personalstater varit fyllda. För att såvitt möjligt erhålla
överensstämmelse mellan anslag och belastning har anslagen för varje
budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen
på anslag för tidigare budgetår.

Yrkande

Försvarets civilförvaltning (skr. 17/s och 16/io 1959) föreslår i anslutning
till yrkanden av chefen för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar
m. m. vid armén.

Anslagsförändringar enligt
Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

1. Personalförändringar beträffande arméstaben
in. in.

Chefen för arméstaben Bo 5/4 — Bo 5 —

2 majorer Ao 24 vid generalstabskåren
— överstelöjtnanter eller ma -

jorer Ao 26 eller Ao 24 ............... 2 960

1 kapten Ao 21 vid generalstabskåren
— major eller kapten Ao 24

eller Ao 21 .............................. 1 947

1 kapten vid generalstabskåren Ao

21 .......................................... 23 279

1 kontorist Ae 9 — förste kansliskrivare
Ae 12 .............................. —

1 kanslibiträde Ag 7 (halvtid) —

Ae 7 .......................................

1 förste kansliskrivare Ae 12 — Ao

12 ..........................................

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål

— kanslibiträde Ae 7 .........

1 assistent Ae 17 — amanuens Ae 19
1 assistent Ae 15 — amanuens Ae 19
(civilförvaltningen: assistent Ae

17) .........................................

1 869

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt
Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

	Ökning Minskning	Summa
1 tekniker Ae 10 — assistent Ae 12	—
1 kanslibiträde Ao 7 — kontorist Ao 9 .......................................	—	+ 30 055
Arméns flygorganisation 1 överste eller överstelöjtnant Bo 1 eller Ao 26 ..............................	33 588
1 kapten År 21 ...........................	23 279
1 arméingenjör Ao 21 ..................	23 279
2 förste tyghantverkare eller tyg-hantverkare Ao 14 eller Ao 12 ...	30 840
8 armétekniker Ao 10 ..................	105 576
1 förste trafikledare År 21 vid heli-kopterskolan (civilförvaltningen: Ae 21) ....................................	23 279
1 trafikledare Ael7 vid helikopter-skolan ....................................	18 932	+ 258 773
Personalförändringar i övrigt vid militärbefälsstaberna 3 signalunderofficerare A: 16 .........	17 787
1 expeditionsunderofficer A: 16 vid II. militärbefälsstaben ...............	6 294
1 biträde för skriv- och kontorsgöro-mål —- kanslibiträde Ae 7 vid IV. militärbefälsstaben ....................
3 montörer Ae 9 vid VI. militärbe-fälsstaben ................................
1 hantverkare Ag 8 — reparatör Ae 9 vid VII. militärbefälsstaben ......
1 vaktmästare Ae 7 — reparatör Ae 8 vid VII. militärbefälsstaben ......	—	+ 24 081

4. Vissa personalförändringar beträffande
försvarsområdesstaberna
2 majorer Ao 24 vid fo 11 och foöl 51 628

1 major Ao 24 -— överstelöjtnant Ao

26 vid fo 32/31 ........................ —

2 biträden för skriv- och kontors göromål

vid fo 44 ..................... 18 380

+ 70 008

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Arméchefens m. fl. yrkanden

5. Personalförändringar beträffande

vissa utbildningsanstalter
1 chef för artilleri- och ingenjöroffi cersskolan

Ao 26 — Bo 1 ............

1 hantverkare Ag 8 vid rid- och körskolan
-— Ae 8 ........................

1 förrådsman Ag 7 vid rid- och körskolan
— Ae 7 ........................

1 tekniskt biträde Ae 7 vid radaroch
luftvärnsmekanikerskolan —

Ae 9 .......................................

1 expeditionsföreståndare Ag 12 vid
fältarbetsskolan — förste kansliskrivare
Ae 12 ..........................

1 arvodesanställd lärare vid arméns
underofficersskola -— adjunkt Ae

23 ..........................................

1 major Ao 24 vid fallskärmsjägar skolan

....................................

1 packningsförman Ae 10 vid fallskärmsjägarskolan
— Ae 11 ......

6. Förändringar i övrigt beträffande

vissa personalstater

Ingen jörtrupperna

1 major Ao 24 — överstelöjtnant

Ao 26 .................................... 3 031

Fälttygkåren

Arvode till vissa förvaltare .........

Tygtekniska kåren

2 armédirektörer av 1. graden Ao

26 .........................................

1 arméingenjör av 1. graden Ao 23
— armédirektör av 2. graden Ao
24 .........................................

4 arméingenjörer Ao 21 — arinéingenjörer
av 1. graden Ao 23
(civilförvaltningen: 2)

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

465
25 814

+ 26 279

5 240

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt
Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

20 biträdande armétekniker Ae 8/7 — armétekniker Ao 9 ............... 20 armétekniker Ao 9 — förste ar-métekniker Ao 11 ....................	ökning 16 940 25 480	Minskning	Samma
Fortifikationskåren 3 överstar Bo 1 .......................... 4 majorer Ao 24 (civilförvaltning-en: 2) ................................... 5 kaptener Ao 21 — överstelöjt-nanter Ao 26 .......................... 1 officer A: 26 — major Ao 24 ...	54 288
Intendenturkåren 2 förvaltare Ao 17 ......................			+ 104 979
7. Vissa förändringar beträffande ar-méns underbefälsorganisation 150 furirer Ao eller Ae 8/7 —- rust- mästare Ao 11 ....................... 100 instruktörsaspiranter (tekniker-aspiranter) utgår ..................	318 150	919 950	— 601 800
8. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal m. m.
Läkar- och sjukvårdspersonal 1 regementsläkare Ao 23 -— fältlä-kare Ao 25 .............................. 8 instruktionssköterskor Ae 14/12 — Ao 14/Ae12 ..............................	—
Veterinärpersonal 1 bataljonsveterinär Ao 21 ............ Vissa arvoden .............................. Arvoden till batalj onsveterinärer vid fältveterinärkåren .....................	600	1 600	— 1 000

9. Förändringar i övrigt beträffande
kontorspersonal

1 kanslibiträde Ae 7 vid arméöverläkarens
expedition — Ao 7 ...

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Arméchefens m. fl. yrkanden

1 kanslibiträde Ae 7 vid 15 —

Ao 7 ....................................

4 kanslibiträden Ae 7 vid A 3 —

Ao 7 ....................................

120 skrivdagar vid 17 — 1 biträde
för skriv- och kontorsgöromål
1 kansliskrivare Ao 10 vid P 4 indrages
.................................

1 kontorist Ao 9 vid A 2 — kanslibiträde
Ag 7 ..........................

1 kontorist Ao 9 vid Lv 5 —- kanslibiträde
Ae 7 ........................

1 kontorist Ao 9 vid S 1 indrages

2 biträden för skriv- och kontors göromål

vid I 1 och 114 — biträden
för skriv- och kontorsgöromål
(halvtid) ..................

73 biträden för skriv- och kontorsgöromål
— kontorsbiträden Ao 5
16 kontorsbiträden Ao 5 — biträden
för skriv- och kontorsgöromål
.....................................

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

5 446

11 739

1 133

1 133
11 144

9 190

— — 28 893

10. övriga personalförändringar m. m.

1 skogvaktare Ae 13 vid 14 .......... 13 836

1 vägförman Ae 12 vid 14 ............ 13 056

1 förrådsförman Ae 9 vid A 3 -—

Ao 9 ....................................... -—

Arvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid arméns

fasta utbildningsanstalter ........... 43 933

Arvoden för tillsyn och bevakning av

byggnader m. m....................... 28 000

Avlöning åt indelt manskap ......... 17 000

Musikaspiranter ........................... —

Arvoden till civila lärare för underbefälsutbildning
........................ 10 000

+ 35 825

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Arméchefens m. fl. yrkanden

11. Omräkning

Lönegradsuppflyttningar m. m. jämlikt
prop. 1959:152 ..................

Tjänstetidsbefordran .....................

Vikariatslöneförordnanden till löjtnanter
m. fl............................

1959 års lönehöjning ..................

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter
...........................

Omräkning i övrigt .....................

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

518 834
70 795

51 688
5 568 000

2 600 000

944 + 8 808 373

Motiv

Chefen för armén har i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret
1960/61 uppdelat sina förslag i följande grupper.

A. Förändringar som på grund av tidsförhållandena eller deras betydelse
för organisationen i övrigt bedömts särskilt angelägna. Dessa förslag syftar
främst till att tillgodose sådana personalbehov, som icke bedömts kunna
täckas genom omdispositioner i samband med förestående fredsorganisatoriska
förändringar.

B. Förändringar som i huvudsak avser lönegradsuppflyttningar och/eller
ordinariesättning av icke-ordinarie tjänster.

C. Övriga angelägna förändringar. Dessa förslag inrymmer bland annat
sådana personalbehov, som bedömts kunna tillgodoses genom omdisponeringar
i samband med förestående fredsorganisatoriska förändringar.

Förslagen under A. och B. innefattar äskanden medan förslagen under
punkten C. anmäles såsom ett underlag för de förslag som kommer att
framläggas i samband med de fredsorganisatoriska förändringarna.

Försvarets civilförvaltning har uppgjort sitt förslag till medelsäskanden
med hänsyn endast till de av arméchefen under punkterna A. och B. upptagna
förslagen. Något uttryck för sin egen uppfattning beträffande angelägenhetsgraderingen
har ämbetsverket icke ansett sig böra giva. Beträffande
samtliga de under punkten C. uppförda förslagen hänvisar civilförvaltningen
endast till vad chefen för armén därom anfört i sitt militärorganisatoriska
underlag.

I anslutning till förslag av förvarsgrenscheferna m. fl. myndigheter om
ordinariesättning m. m. av tjänster hävdar civilförvaltningen alltjämt den
principiella uppfattningen att tjänster för stadigvarande behov om möjligt
bör vara upptagna som ordinarie eller extra ordinarie. Med hänsyn till de
nya pensionsbestämmelserna är dock motiven för utsträckt ordinarie- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

extraordinariesättning av förekommande tjänster enligt ämbetsverkets uppfattning
svagare än tidigare. På grund av pågående omorganisation av
försvaret och därav föranledda förbandsindragningar m. in. synes också
nu största försiktighet böra iakttagas vid förslag till ändrade anställningsförhållanden.
Civilförvaltningen anser sig därför böra tillstyrka ändrad
anställningsform allenast i ytterst begränsad omfattning.

1. Personalförändringar beträffande arméstaben m.m. Arméchefen föreslår,
att beställningen för arméstabschef placeras i Bo 5 samt att en allmän
översyn av högre militära befattningshavares löneställning kommer till
stånd. För närvarande är beställningen för arméstabschef inrättad som
alternativ i Bo 4 eller Bo 5. Då placeringen är i Bo 4 utgår dock avlöningsförstärkning
med belopp motsvarande skillnaden mellan lönen i Bo 4 och
Bo 5. Civilförvaltningen — som tillstyrker en översyn av löneställningen
för de högre militära beställningshavarna, vilken översyn dock enligt
ämbetsverkets mening jämväl bör omfatta högre civila och civilmilitära
tjänster — kan icke tillstyrka, att frågan om löneställningen för arméstabschefen
upptages till särskild prövning.

Armécliefen föreslår vidare, att två majorsbeställningar vid generalstabskåren,
avsedda för avdelningschefer vid försvars- och arméstaberna
och/eller för stabschefer vid vissa militärbefälsstaber, omvandlas till beställningar
för överstelöjtnant eller major i Ao 26 eller Ao 24. För innevarande
budgetår framlades förslag om motsvarande utbyte beträffande
tre majorsbeställningar, men förslaget genomfördes endast beträffande en
av beställningarna (prop. 1959: 110, s. 77). Civilförvaltningen tillstyrker
förslaget.

I anslutning till yrkande av chefen för armén om inrättande av fyra
majorsbeställningar vid generalstabskåren för ställföreträdande avdelningschefer
vid arméstaben har innevarande budgetår två kaptensbeställningar
vid generalstabskåren utbytts mot beställningar för major eller
kapten i Ao 24 eller Ao 21 (prop. 1959: 110, s. 77). För nästa budgetår
föreslår arméchefen, att en beställning för major eller kapten
vid generalstabskåren, avsedd för ställföreträdande avdelningschef vid
arméstaben, tillkommer i utbyte mot en kaptensbeställning vid kåren.
Ytterligare en beställning för ställföreträdande avdelningschef har bedömts
kunna tillkomma i samband med fredsorganisatoriska förändringar. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.

Arméchefen föreslår vidare för arméstabens utrustningsavdelning en
ny beställning för kapten i Ao 21 vid generalstabskåren. Beställningshavaren
avses för handläggning av robotärenden. För innevarande budgetår
föreslog arméchefen för ifrågavarande arbetsuppgifter en kaptensbeställning
vid fälttygkåren (prop. 1959: 110, s. 64). Civilförvaltningen tillstyrker
förslaget.

4—60 60 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

Arméchefen föreslår ånyo, att en kontoristtjänst i Ae 9 vid arméstabens
sektion I omvandlas till tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12 (jfr prop.
1959: 110, s. 52). Civilförvaltningen kan alltjämt ej biträda förslaget.

Icke heller kan civilförvaltningen tillstyrka arméchefens upprepade förslag
om extraordinariesättning av en extra tjänst för kanslibiträde med
halvtidstjänstgöring samt om ordinariesättning av en extra ordinarie tjänst
för förste kansliskrivare (prop. 1959: 110, s. 52).

Förslaget om utbyte av en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
mot en kanslibiträdestjänst i Ae 7 kan civilförvaltningen ej biträda.

Arméchefen upprepar de för innevarande budgetår framförda förslagen
om uppflyttning av en assistenttjänst i Ae 17 och en dylik tjänst i Ae 15,
båda avsedda för taktikavdelningen, till tjänster i Ae 19 (prop. 1959: 110,
s. 53). Civilförvaltningen tillstyrker, att assistenttjänsten i Ae 15 uppflyttas
till Ae 17.

Civilförvaltningen räknar ej med bifall till förslaget om uppflyttning
av en för arméstabens taktikavdelning avsedd teknikertjänst i Ae 10 till
assistenttjänst i Ae 12.

Arméchefen föreslår vidare, att en tjänst för kanslibiträde i Ao 7, avsedd
för arméstabens bibliotek, omvandlas till tjänst för kontorist i Ao 9. I avvaktan
på ställningstagandet till 1958 års militärhistoriska utrednings betänkande
angående den militärhistoriska verksamhetens uppgifter och organisation
anser sig civilförvaltningen icke för närvarande kunna tillstyrka
ifrågavarande lönegradsuppflytning.

2. Arméns flygorganisation. Arméchefen föreslår, att utbyggnaden av
arméns flygorganisation fortsättes. För närvarande finnes för helikopterutbildningen
inom armén inrättade en beställning för kapten eller ryttmästare,
en beställning för kapten, ryttmästare eller löjtnant, tre beställningar
för fanjunkare eller sergeant samt en beställning för tygverkmästare
(prop. 1958: 110, s. 354, prop. 1959: 110, s. 78). Beställningen för
tygverkmästare är uppförd på staten för tygtekniska kåren, medan övriga
beställningar är redovisade vid I 19. I övrigt har utbyggnaden av personalorganisationen
förutsatts äga rum genom omdisposition av befintliga beställningar
och tjänster.

Arméchefens förslag till fortsatt utbyggnad av flygorganisationen vilken
avses omfatta artilleriflyg, helikoptrar samt s. k. STOL-flygplan, innebär
att vissa nya beställningar och tjänster äskas. För arméstaben räknar
arméchefen således med beställningar för en överste eller överstelöjtnant
i Bo 1 eller Ao 26 och en kapten i År 21. Med hänsyn till verksamhetens
särart och förutsedda utveckling bör denna stabsdel ges en ställning motsvarande
nuvarande truppslagsinspektioner. Vid tygtekniska kåren föreslås
nya beställningar inrättas för viss teknisk personal för flygorganisationen,
nämligen för en arméingenjör i Ao 21, två förste tyghantverkare
eller tyghantverkare i Ao 14 eller Ao 12 och åtta armétekniker i Ao 10.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Slutligen räknar cliefen för armén med tjänster för en förste trafikledare
i År 21 och en trafikledare i Ae 17, avsedda för flygsäkerhetstjänsten. Som
allmän motivering till nu angivna yrkanden anför arméchefen, att de olika
verksamhetsgrenarna av arméns flygorganisation i största möjliga utsträckning
avses samordnas dels inbördes, dels med motsvarande verksamhet inom
övriga försvarsgrenar. Verksamheten är ny och utvecklingen på området
sker snabbt. Såväl materiel som utbildning av förare och teknisk personal är
vidare kostnadskrävande. Med hänsyn härtill bör ledningen av de olika verksamhetsgrenarna
av arméns flygorganisation vara gemensam. Ledningen
måste därvid enligt arméchefen utövas dels av en stabsdel inom arméstaben,
dels av en förbandsdel.

Av arméchefens motiveringar för ifrågavarande förslag må, utöver vad
förut sagts, här återges följande.

Arbetsuppgifterna för stabsdelen är många och omfattande. De berör alla
de viktigare verksamhetsområdena — organisation, utrustning, taktik, utbildning
och personal. De är därför till sin karaktär likartade med dem, som
åvilar truppslagsinspektionerna. Verksamhetens särart och förutsedda utveckling
talar starkt för en självständig ledning, som bör ges en ställning
motsvarande nuvarande truppslagsinspektioner.

Arbetsuppgifterna för chefen för detta stabsorgan kräver förmåga till
självständigt arbete och god samarbetsförmåga. Det är därför nödvändigt
med stabstjänstutbildning, om möjligt generalstabsutbildning. Dessutom
erfordras erfarenhet från praktisk flygverksamhet. Beträffande graden
har ovan angivits överste/överstelöjtnant. Motiven härför är i stort följande.
Truppslagsinspektörerna är överstar i lönegrad Bo 4. För deras tjänst krävs
otvivelaktigt, att de tidigare varit regementschefer. Deras ställning över
truppslagets regementschefer kräver en högre grad än dessa. Chefen för
flygorganisationen bör ha varit chef för flygskolan som bör vara major/
överstelöjtnant (jfr nedan). Han bör därför vara äldre än denne. Med hänsyn
till den begränsade personella omfattningen av flygorganisationen och
till att något särskilt truppslag icke behöver bildas, synes det icke motiverat
med lika hög grad som truppslagsinspektör. Lönen bör vara alternativ för
att fler urvalsmöjligheter skall finnas. Mot bakgrunden härav bör befattningen
vara en överste/överstelöjtnantsbefattning.

Ledningen av den praktiska verksamheten bör utövas av chefen för
helikopterskolan. Denne ansvarar direkt för personal, materiel och verksamhet
på fältet och är en viktig länk i organisationen. Han bör därför
vara överstelöjtnant alternativt major. Med hänsyn till att den praktiska
verksamheten under uppbyggnadens första del är av begränsad omfattning
erfordras denna befattning icke förrän från och med budgetåret 1961/62.
Underdånigt förslag till äskande härom kommer att framläggas framledes.

Civilförvaltningen räknar med att flygorganisationen utbygges i enlighet
med arméchefens förslag. Den föreslagna tjänsten för förste trafikledare
i År 21 bör dock enligt ämbetsverkets mening placeras i Ae21.

3. Personalförändringar i övrigt vid militärbefålsstaberna. I anslutning
till yrkande av arméchefen om inrättande av arvodesbefattningar för signal -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

underofficer i A: 16, en vid varje militärbefälsstab, har innevarande budgetår
fyra dylika befattningar tillkommit (prop. 1959:110, s. 77). Arméchefen
föreslår nu, att återstående tre befattningar tillkommer från och
med nästa budgetår. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker jämväl arméchefens upprepade förslag om
inrättande av en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i A: 16 vid
II. militärbefälsstaben (prop. 1959: 110, s. 55).

I övrigt föreslår arméchefen vissa förändringar beträffande den civila
personalen vid militärbefälsstaberna. Sålunda föreslås, att vid IV. militärbefälsstaben
en kanslibiträdestjänst i Ae 7 tillkommer i utbyte mot eu
tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, att vid VI. militärbefälsstaben
tre tjänster för montör i Ae 9 tillkommer i utbyte mot tre kollektivavtalsanställda
montörer samt att vid VII. militärbefälsstaben två reparatörst
jänster tillkommer, av vilka den ena i Ae 9 i utbyte mot en liantverkartjänst
i Ag 8 och den andra i Ae 8 i utbyte mot en vaktmästartjänst
i Ae 7. Civilförvaltningen har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för uppflyttning
av tjänsten för biträde för skriv- och kontorsgöromål och räknar
därför ej med bifall till förslaget i denna del. Ej heller räknar ämbetsverket
med inrättande av de föreslagna tjänsterna för montör och reparatör.

4. Vissa personalförändringar beträffande försvarsområdesstaberna.
Chefen för armén framhåller i sitt militärorganisatoriska underlag beträffande
denna punkt inledningsvis angelägenheten av att försvarsområdesstabernas
personaluppsättning förstärkes. Framför allt anges stabernas
mobiliseringsavdelningar behöva personalförstärkning. Detta styrkes enligt
arméchefen även av det förhållandet att praktiskt taget alla försvarsområdesstaber
medges utnyttja vakanta löner för anställande av personal
för uppgifter huvudsakligen inom mobiliserings- och krigsplanläggningsområdena.
Den fortgående omläggningen av arméns mobiliseringsorganisation
skärper även behovet av personalförstärkning. Mot bakgrunden härav
anmäler arméchefen sin avsikt att i samband med förestående fredsorganisatoriska
förändringar omdisponera beställningar bland annat för att förstärka
försvarsområdesstaberna.

Arméchefen föreslår inrättande av två majorsbeställningar, avsedda för
mobiliseringsofficer vid Malmö och Örebro försvarsområdesstaber. Förslaget
innebär upprepning av tidigare framfört förslag (prop. 1959: 110,
s. 57). Civilförvaltningen biträder förslaget.

Arméchefen upprepar tidigare framfört förslag om utbyte av en majorsbeställning
vid Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområdesstab
mot beställning för överstelöjtnant (jfr prop. 1959: 110, s. 57). Beställningen
är avsedd för stabschef. Med hänsyn till att statens organisationsnämnd
avses skola utföra detaljundersökningar beträffande stabens organisation,
anser sig civilförvaltningen icke nu böra räkna med föreslagen
förändring i löneställningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Arméchefen föreslår vidare, att två tjänster för biträde för skriv- och
kontorsgöromål, avsedda för telefonväxeln och för hemvärnsavdelningen,
tillkommer vid Stockholms försvarsområdesstab. Civilförvaltningen biträder
förslaget.

5. Personalförändringar 1beträffande vissa utbildningsanstalter. Arméchefen
föreslår ånyo, att beställningen för chef i Ao 26 vid artilleri- och
ingenjörofficersskolan uppflyttas till Bo 1 (prop. 1959: 110, s. 60). Då
beställningens lönegradsplacering enligt civilförvaltningens uppfattning bör
prövas i samband med allmän översyn av högre militära chefers löneställning
(jfr vad som anföres under punkt 1 i fråga om löneställningen för
arméstabschefen) tager ämbetsverket icke nu ställning till förslaget.

Arméchefen upprepar tidigare framförda förslag om extraordinariesättning
av tjänster för en hantverkare i Ag 8 och en förrådsman i Ag 7 vid
arméns rid- och körskola (prop. 1959: 110, s. 59). Civilförvaltningen
tillstyrker numera förslagen.

Vid arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola föreslås
vidare, att en tjänst för tekniskt biträde i Ae 7 med hänsyn till arten och
omfattningen av arbetsuppgifterna uppflyttas till Ae 9. Civilförvaltningen
finner ej anledning räkna med bifall till förslaget.

Civilförvaltningen tillstyrker däremot arméchefens ånyo framförda förslag
om inrättande vid fältarbetsskolan av en för G. Nygell avsedd
personlig tjänst för förste kansliskrivare i Ae 12 (prop. 1959: 110, s. 59).

Arméchefen föreslår ånyo, att vid arméns underofficersskola
inrättas en tjänst för adjunkt i Ae 23, avsedd för språklärare vid utbildning
av värnpliktiga tolkar vid skolan (prop. 1959: 110, s. 61). För närvarande
tjänstgör för ifrågavarande arbetsuppgifter en arvodesanställd, civil lärare.
Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

Civilförvaltningen räknar likaså med bifall till arméchefens upprepade
förslag om inrättande av en maj or sbeställning för skolchef vid arméns
fallskärmsj ägarskola (prop. 1959:110, s. 61).

Vidare föreslår arméchefen ånyo, att en tjänst för packningsförman i
Ae 10 vid fallskärmsjägarskolan uppflyttas till Ae 11 (prop. 1959: 110,
s. 61). Civilförvaltningen anser alltjämt, att frågan om löneställningen för
tjänsten bör prövas i samband med översynen av förrådspersonalens löner.

6. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Chefen för
armén upprepar sitt förslag att den för chefen för fältarbetsskolan avsedda
majorsbeställningen vid ingenjörtrupperna utbytes mot beställning
för överstelöjtnant (prop. 1959: 110, s. 63). Civilförvaltningen räknar med
att det föreslagna utbytet kommer till stånd.

Med hänsyn till det ökade ansvar som ålagts förvaltare vid fält tygkår
en, vilka tjänstgör såsom uppbördsmän för tygmatericl vid vissa angivna
förband och försvarsområdesstaber, föreslår arméchefen i sitt militärorganisatoriska
underlag ånyo, att till dessa befattningshavare skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

utgå särskilt arvode med 840 kronor för år (prop. 1959: 110, s. 64 f.). Civilförvaltningen
erinrar om att tidigare utgående arvoden om 840 kronor till
vissa andra förvaltare vid fälttygkåren, nämligen till sådana som är placerade
i befattning såsom föreståndare för centralförråd för tygmateriel vid
tygstation, indragits i samband med dessa förvaltares lönegradsuppflyttning
jämlikt proposition 1959: 152. Civilförvaltningen kan därför icke tillstyrka
tillskapandet av särskilda arvoden till förvaltare vid kåren och
anser sig icke heller i detta sammanhang böra taga ställning till frågan om
jämkningar i lönevillkoren för berörda tjänstemän.

Arméchefen hemställer ånyo, att två byrådirektör stjänster vid armétygförvaltningen,
en i A 26 och en i A 24, avsedda för chefen för krigsreparationssektionen
inom armétygförvaltningens verkstadsavdelning respektive
chefen för den i samma avdelnings driftbyrå ingående tygverkstadssektionen,
utbytes mot beställningar för armédirektör av 1. graden i Ao 26 vid
tygtekniska kåren (prop. 1959: 110, s. 65). Förslaget har jämväl
anmälts i 1960 års statsverksproposition (bil. 6, s. 133) och därvid icke
föranlett någon åtgärd.

Bland annat med hänsyn till att vid arméns radar- och luftmekanikerskola
bedrives kvalificerad utbildning med elever, som i regel är civil- eller
läroverksingenjörer, föreslår arméchefen ånj^o, att den för verkstadschef
vid skolan avsedda beställningen för arméingenjör av 1. graden i Ao 23
omvandlas till beställning för armédirektör av 2. graden i Ao 24 (prop.
1959: 110, s. 59). Civilförvaltningen anser sig icke böra tillstyrka förslaget.

Arméchefen upprepar tidigare framförda förslag om inrättande av fyra
beställningar för arméingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedda för vapeningenjör
vid Lv 3 och motoringenjör vid P 2, P 4 respektive arméns motorskola,
i utbyte mot beställningar för arméingenjör i Ao 21 (prop. 1959: 110,
s. 60 och 65). Som motiv åberopas arten och omfattningen av de med
ifrågavarande befattningar förenade arbetsuppgifterna. Vad angår löneställningen
för ifrågavarande beställningar vid Lv 3, P 2 och P 4 åberopas
även förslag av 1954 års personalkårutredning (december 1957). Civilförvaltningen
anser sig endast böra räkna med de föreslagna lönegradsuppflyttningarna
såvitt avser beställningarna vid Lv 3 och motorskolan, där
en höjning synes ämbetsverket motiverad.

Arméchefen upptager ånyo frågan om inrättande av beställningar för
förste armétekniker i Ao 11 och föreslår i likhet med för innevarande
budgetår, att 20 dylika beställningar tillkommer i utbyte mot samma antal
beställningar för armétekniker i Ao 9 (jfr prop. 1959: 110, s. 66). Vidare
föreslår arméchefen, att 20 beställningar för biträdande armétekniker i
Ae 8/7 skall utbytas mot beställningar för armétekniker i Ao 9. Civilförvaltningen
tillstyrker numera förslaget.

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 116 f.) bär anmälts förslag av
fortifikationsförvaltningen angående viss omorganisation av ämbetsverket,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

innebärande bland annat yrkanden om nya beställningar för officerare vid
fortifikation skåren för befattningar inom verket och om ändrad
lönegradsplacering för vissa sådana beställningar. I fråga om motiveringen
för förslagen hänvisade fortifikationsförvaltningen till innehållet i skrivelse
den 8 oktober 1959 från chefen för fortifikationskåren med förslag till utökning
av fortifikationskårens organisation. Frågan avsågs slutligt skola
prövas vid behandlingen av förevarande anslag. Huvuddelen av förslagen
har framförts tidigare (prop. 1958: 110, s. 171—183).

I förenämnda skrivelse den 8 oktober 1959 framhåller chefen för fortifikationskåren,
efter samråd med fortifikationsförvaltningen, att den utökning
av kårens organisation som skett icke svarat mot den ökning av
arbetsuppgifterna som blivit en följd av befästningsväsendets alltmer tilltagande
betydelse för totalförsvaret. De främsta orsakerna till det ökade
arbetsomfånget anges utgöra 1958 års försvarsbeslut samt de nya vapensystemen,
varigenom väsentligt ökad utbyggnad och modernisering samt
revidering och komplettering av den fortifikatoriska planläggningen
erfordras. Kårchefen anser vidare, att rekryterings- och befordringsläget
för fortifikationsofficerare är betydligt sämre än vid armén i övrigt och
vid de andra försvarsgrenarna. På grund av det anförda hemställer chefen
för fortifikationskåren, att kåren måtte förstärkas med nya officersbeställningar,
nämligen tre beställningar för överste i Bo 1, fem för överstelöjtnant
i Ao 26 samt fyra för major i Ao 24, varvid samtidigt fem kaptensbeställningar
föreslås utgå. Totalt sett föreslås salunda, att sju nya beställningar
tillkommer. Av dessa avses fyra beställningar för befattningar
inom fortifikationsförvaltningen och tre beställningar för regionala myndigheter
(I. och IV. militärbefälsstaberna).

I skrivelse den 21 december 1959 har chefen för fortifikationskåren,
efter samråd med fortifikationsförvaltningen, vidare hemställt, att ytterligare
en maj or sbeställning tillkommer vid kåren med placering vid fortifikationsförvaltningen
i utbyte mot en där befintlig arvodesbefattning i
A 26, avsedd för chefen för planeringsdetaljen inom befästningsbyråns
planeringssektion. Som motivering pekas på — förutom arten och omfattningen
av arbetsuppgifterna — svårigheterna att erhålla på befattningen
en därtill lämpad pensionsavgången fortifikationsofficer.

I särskilda yttranden över förenämnda skrivelse den 8 oktober 1959
tillstyrker överbefälhavaren och chefen för armén en utbyggnad från och
med budgetåret 1960/61 av fortifikationskåren i enlighet med förslaget,
chefen för armén dock under förutsättning att särskilda medel för ändamålet
ställes till arméns förfogande. Försvarets civilförvaltning, som jämväl
yttrat sig över framställningen, erinrar om att enligt årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 123) en översyn av fortifikationsförvaltningens organisation
och personalbehov avses skola igångsättas, sedan fortifikationsförvaltningens
nya organisation tillämpats under något år. Vid sådant för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

hållande bör det enligt civilförvaltningen icke ifrågakomma att nu räkna
med ytterligare beställningar, direkt avsedda för fortifikationsförvaltningen.
Ej heller organisationen vid regionalorganen torde enligt civilförvaltningen
ännu ha natt sadan fasthet, att några säkrare bedömanden av personalbehovet
på längre sikt kan göras. Då det nuvarande arbetsläget inom fortifikationsområdet
emellertid är pressat, förordar civilförvaltningen likväl,
att fortifikationskåren utökas med två beställningar för major i Ao 24.
Beställningarna bör få utnyttjas antingen centralt eller för den regionala
förvaltningen, beroende på arbetsläget.

Arméchefen föreslår beträffande intendenturkåren, att två nya beställningar
för förvaltare i Ao 17 inrättas från och med nästa budgetår.
Beställningarna avses för medhjälpare till intendenten vid 119 respektive
P 4. Mot bakgrunden av att chefen för armén medgivits att, i mån av tillgång
på lämplig personal, besluta om placering av förvaltningsutbildad
fanjunkare vid bland annat intendenturavdelningarna vid ifrågavarande
förband, kan civilförvaltningen icke tillstyrka förslaget.

7. Vissa förändringar beträffande arméns underbefälsorganisation. Från
och med innevarande budgetår har vid armén tillkommit 150 nya rustmästarebeställningar
i Ao 11 i utbyte mot samma antal beställningar för
ordinarie och extra ordinarie furir i Ao eller Ae 8/7 (prop. 1959: 110, s.
79). För närvarande finnes härigenom sammanlagt 400 beställningar för
rustmästare vid armén. I sitt militärorganisatoriska underlag för nästa
budgetår framlägger arméchefen förslag till fortsatt utbyggnad m. m. av
underbefälsorganisationen, innebärande att ytterligare 150 beställningar
för rustmästare tillkommer i utbyte mot lika många beställningar för ordinarie
och extra ordinarie furir. Arméchefen motiverar sitt yrkande i denna
del i huvudsak på samma sätt som föregående år (jfr prop. 1959: 110, s.
68). Sålunda åberopas bland annat gällande grunder för befordran inom
underbefälskadern. Enligt dessa bör därför lämpad furir utnämnas till
överfurir efter fyra års tjänst som furir. Rustmästarebeställning bör erhållas
av härför lämpade överfurirer efter minst 12 års tjänst i sådan beställning.
Organisationen måste härigenom tillföras både rustmästare- och
överfurirsbeställningar. De förstnämnda bör därför enligt chefen för armén
tillkomma i utbyte mot furirsbeställningar, så länge dessa kan reduceras.
Med hänsyn till åldersläget borde enligt arméchefen under nästa budgetår
tillkomma 275 rustmästarebeställningar men av ekonomiska skäl föreslås
en begränsning till 150 dylika beställningar. Fördelningen av beställningarna
på förband m. m. förutsättes skola ske i samband med fastställandet
av personalförteckningar för budgetåret 1960/61, då aktuella uppgifter
om underbefälsläget föreligger.

Civilförvaltningen räknar med en fortsatt utbyggnad av rustmästarkadern
i enlighet med arméchefens förslag.

I fråga om behovet av beställningar för instruktörsaspirant (tekniker -

Kiingl. Maj:ls proposition nr 110 år 1960 57

aspirant) framhåller arméchefen i sitt militärorganisatoriska underlag
följande:

För budgetåret 1959/60 disponeras 700 löner för instruktörs (tekniker)
aspiranter. Rekryteringsbehovet vid fullt utbyggd organisation och vid
jämn åldersfördelning är lägre. Dessa sistnämnda förhållanden är dock
ännu icke rådande. Vakanser i underbefälskadern föreligger. Åldersfördelningen
är ojämn.

Avgångarna från instruktörs (tekniker) skolorna är fortfarande stora.
Färdigutbildade underbefäl begär avsked i stor omfattning. En viss överrekrytering
bör därför ske.

Om 4 år kommer avgångarna inom underofficerskadern på grund av
uppnådd pensionsålder att stiga avsevärt över de normala. Den ojämna
åldersfördelningen inom underbefälskadern medför, att det årliga antalet
avgångar kommer att vara onormalt högt ett flertal år. Underofficersbefordran
kan beräknas ske omkring 5 år efter påbörjande av instruktör sskola.
För att det om 4 år kraftigt ökade behovet av underofficersaspiranter
skall kunna tillgodoses med kvalificerad personal, samtidigt som instruktörskadern
vid förbanden utbyggs, är det nödvändigt, att ett stort
antal instruktörsaspiranter tillföres armén de närmaste åren.

I anslutning härtill föreslår arméchefen med hänsyn till de stora underbefälsavgångarna
och de väntade underofficersavgångarna samt på grund
av nuvarande vakanser och ojämna åldersfördelning inom underbefälskadern
600 beställningar för instruktörsaspirant (teknikeraspirant) för
budgetåret 1960/61, vilket innebär en minskning med 100 beställningar
i förhållande till nuläget.

Civilförvaltningen biträder arméchefens förslag.

8. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal m. m. Hos
arméöverläkaren finnes för närvarande två regementsläkarebeställningar
i Ao 23 och en bataljonsläkarebeställning i Ao 19. På grund av bland
annat den ökade utbildnings- och inspektionsverksamheten vid arméöverläkarens
tjänstegrensinspektion föreslår arméchefen, att en beställning
för regementsläkare i Ao 23 uppflyttas till beställning för fältläkare i
Ao 25. Med hänsyn till pågående utredning angående försvarssjukvårdens
organisation kan civilförvaltningen ej tillstyrka förslaget.

Vid armén finnes inrättade åtta tjänster för instruktionssköterska i
Ae 14 eller Ae 12. Beträffande tjänsterna har föreskrivits, att lönegrad
14 må tillämpas endast i fråga om den som genomgått föreskriven utbildningskurs
för instruktionssköterska. I en till civilförvaltningen överlämnad
promemoria framhåller sjukvårdsstyrelsen, att behovet av ifrågavarande
tjänster är stadigvarande. Det föreslås, att samtliga tjänster för
instruktionssköterska i 14 lönegraden överföres till ordinarie stat. Sjuksköterska
som ej genomgått föreskriven kurs förutsättes även i fortsättningen
placeras i Ae 12. Förslaget bar även tidigare framförts (jfr prop.
1958:110, s. 302 f). I avvaktan på resultatet av utredningen angående
försvarssjukvårdens organisation är civilförvaltningen icke heller beredd
tillstyrka detta förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

Det militära veterinärväsendet liar genom beslut av 1959 års riksdag
erhållit ändrad organisation (jfr prop. 1959: 1, bil. 6, s. 33—49). Chefen
för armén föreslår, att en ny beställning inrättas för bataljonsveterinär
i Ao 21, avsedd för stabsveterinär vid överfältveterinärens tjänstegrensinspektion.
Civilförvaltningen räknar ej med bifall till förslaget, enär någon
ändring i fråga om fältveterinärkårens sammansättning ej synes böra
ske, innan närmare erfarenhet vunnits av den nyligen beslutade omorganisationen.

För innevarande budgetår har anvisats ett belopp av sammanlagt 25 100
kronor till arvoden och särskilda ersättningar för veterinärvården vid de
förband m. m., där dylik vård icke bestrides av militär veterinär, för anlitande
av sakkunniga i arméledningen samt för besiktningar. Civilförvaltningen
har vid sina beräkningar utgått från förslag av överfältveterinären,
innebärande ökning av medelsbehovet för ifrågavarande arvoden och ersättningar
med 600 kronor, överfältveterinären har vid sin beräkning av
medelsbehovet utgått från att ett antal hästar vid vissa förband nedgår men
förutsatt viss uppräkning av arvodena vid övriga förband m. m. Härutöver
bör ett belopp av 60 000 kronor i likhet med innevarande budgetår
anvisas för livsmedelskontroll.

Slutligen biträder civilförvaltningen arméchefens förslag att arvoden
beräknas för fyra bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren mot sex arvoden
för bataljonsveterinärer under innevarande budgetår.

9. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Med hänsyn till
pågående utredning angående försvarssjukvårdens organisation kan civilförvaltningen
icke tillstyrka, att en extra ordinarie kanslibiträdestjänst
vid arméöverläkarens expedition ordinariesättes.

Icke heller är civilförvaltningen beredd tillstyrka arméchefens ånyo
(prop. 1959: 110, s. 74) framförda förslag om ordinariesättning av fem
tjänster för kanslibiträde i Ae 7, varav fyra vid A 3 och en vid 15.

Med hänsyn till omfattningen av arbetet vid I7:s skrivcentral föreslår
arméchefen, att vid förbandet inrättas en extra tjänst för biträde för skrivoch
kontorsgöromål, varvid nuvarande medgivande att årligen anställa
extra biträdespersonal med en sammanlagd arbetstid av 120 dagar föreslås
upphävas. Civilförvaltningen räknar med bifall till förslaget.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 17 oktober 1958 angående placering
av viss övertalig personal i kassatjänst vid P 4 såsom innehavare av en
kansliskrivartjänst i Ao 10 vid T 2 förklarat Gurli Andersson, vilken dessförinnan
innehade en numera övertalig dylik tjänst vid P 4. Samtidigt har
Kungl. Maj :t förklarat Sig framdeles vilja underställa riksdagens prövning
frågan om indragning av nämnda övertaliga lcansliskrivartjänst. Civilförvaltningen
räknar med att tjänsten utgår ur personalförteckningen från och
med budgetåret 1960/61.

Den normala personaluppsättningen vid försvarets kassaavdelningar

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 nr 1960

efter genomförd centralisering av avlöningsuträkning och avlöningsutbetalning
har förutsatts skola utgöras av — förutom kassachef — en kansliskrivare
(kassör) och ett kanslibiträde samt, i mån av behov, biträden för
skriv- och kontorsgöromål (prop. 1957: 110, s. 131). Under de senare åren
har i enlighet härmed vid förband med centraliserad avlöningsuträkning
och avlöningsutbetalning tjänster för kontorist i kassatjänst utbytts mot
kanslibiträdestjänster (jfr senast prop. 1959: 110, s. 73 f). För nästa
budgetår föreslås, att två kontoristtjänster i Ao 9, en vid A 2 och en vid
Lv 5, vilka tjänster numera är vakanta, ersättes med tjänster för kanslibiträde
i Ag 7 respektive Ae 7.

Vidare anmäler civilförvaltningen, att kontoristen å övergångsstat vid
S 1 Valborg Werner erhållit en ledigbliven kontoristtjänst vid ämbetsverket.
Kontoristtjänsten å övergångsstat vid S 1 föreslås därför indragas från och
med nästa budgetår.

Enligt vad av civilförvaltningen gjorda beräkningar givit vid handen,
kan personaluppsättningen vid kassaavdelningarna vid I 1 och 114 minskas
med ett halvt biträde. En tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål,
avsedd för kassaavdelningen vid vartdera I 1 och 114, föreslås därför få utnyttjas
endast för halvtidstjänstgörande befattningshavare.

Civilförvaltningen anmäler vidare, att av ämbetsverket infordrade uppgifter
utvisar, att vid tillämpning av principerna för reglerad befordringsgång
för biträdespersonal erfordras 58 nya kontorsbiträdestjänster i Ao 5
vid armén, medan 16 dylika tjänster beräknas icke vara besatta. Civilförvaltningen
föreslår, att 58 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas i
utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Med hänsyn till de olägenheter i administrativt avseende, som följer
av att personalförteckningarna icke så långt möjligt avspeglar den rätta
fördelningen mellan ordinarie och icke-ordinarie biträdestjänster vid förbanden
(motsvarande) föreslår civilförvaltningen därjämte, att samtliga
övertaliga kontor sbiträdestjänster vid försvarsgrenarna utbytes mot tjänster
för biträde för skriv- och kontorsgöromål och räknar i anslutning härtill
med att förenämnda 16 ordinarie kontorsbiträdestjänster utbytes mot
tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. För upplysningar om
hur ifrågavarande tjänster för biträdespersonal fördelas på olika förband
(motsvarande) torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Civilförvaltningen erinrar slutligen i detta sammanhang om att Kungl.
Maj :t den 3 juni 1949 föreskrivit, att då innehavare av ordinarie kontorsbiträdestjänst
förordnas att uppehålla högre extra ordinarie eller extra
tjänst, må vikariatsförordnande icke meddelas å kontorsbiträdestjänsten.
I stället äger civilförvaltningen bestämma, om biträde för skriv- och kontorsgöromål
skall anställas enligt föreskrifterna om reglerad befordringsgång.
I personalförteckningarna upptages ej tjänsterna för sålunda anställda
biträden, utan dessa täckes av de vakanthållna kontorsbiträdesbe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

fattningarna. Därest nu avsedda biträden för skriv- och kontorsgöromål
anses skola ha möjlighet att enligt grunderna för reglerad befordringsgång
erhålla ordinarie kontorsbiträdestjänster, måste ett antal dylika tjänster
tillkomma utan att i samband därmed motsvarande antal tjänster för
biträden för skriv- och kontorsgöromål indrages. Några ytterligare kostnader
föranledes emellertid icke av den nu angivna anordningen. Antalet
tjänster för ordinarie kontorsbiträde för tillgodoseende av sålunda anmält
behov anger civilförvaltningen till 15. Beträffande dessas fördelning på förband
(motsvarande) hänvisas jämväl till handlingarna i ärendet.

10. Övriga personalförändringar m. m. Efter förslag i propositionen
1959: 117 har 1959 års riksdag beslutat, att infanteriskjutskolan skall förläggas
till Linköping och anslutas till 14. Efter förslag i proposition
1959: 115 har riksdagen vidare beslutat, att ett övnings- och skjutfält för
infanteriskjutskolan och för de till Linköping och Norrköping förlagda förbanden
skall anordnas genom utvidgning av Prästtomta skjutfält. I skrivelse
den 15 januari 1960 har chefen för armén, efter samråd med försvarets
civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen och statens organisationsnämnd,
föreslagit, att en tjänst för skogvaktare i Ae 13 och en tjänst för
vägförman i Ae 12 — den senare i utbyte mot en för närvarande kollektivavtalsanställd
vägförman — tillkommer vid I 4 för skogsavverknings- och
vägarbeten på samt tillsyn av Prästtomtafältet.

Arméchefen föreslår ånyo, att en tjänst för förrådsförman i Ae 9 vid
A 3 ordinariesättes (prop. 1959:110, s. 70). Civilförvaltningen räknar
fortfarande icke med bifall till förslaget.

Medelsbehovet under nästa budgetår för timarvoden till deltidst jänstgörande
lärare och föreläsare vid arméns fasta utbildningsanstalter och
skolor beräknar civilförvaltningen till 820 000 kronor eller 20 000 kronor
mera än som anvisats för innevarande budgetår. Härvid är beaktat att
ämbetsverket i det föregående under punkten 5 räknat med bifall till
arméchefens förslag om inrättande av en adjunktstjänst vid arméns underofficersskola
i utbyte mot en arvodesanställd lärare.

Kostnaderna för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,
förråd m. m. vid militärområdena samt för civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan
har för innevarande budgetår beräknats till 596 500 kronor,
varjämte 25 000 kronor ställts till civilförvaltningens förfogande för
tillgodoseende av uppkommande oundgängliga behov av tillsyn och bevakning
av byggnader m. m. Arméchefen räknar för nästa budgetår med
en minskning av angivna medelsbehov med tillhopa 23 000 kronor. Civilförvaltningen
föreslår för sin del att de till ämbetsverkets förfogande stående
medlen minskas till 20 000 kronor.

Kostnader för avlöning åt indelt manskap under nästa budgetår beräknar
civilförvaltningen till omkring 50 000 kronor, vilket innebär en
minskning med 17 000 kronor i förhållande till vad som beräknats för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960 61

innevarande budgetår. Arméchefen har uppgivit antalet kvarstående indelta
till en korpral samt 18 vicekorpraler och meniga.

Arméchefén beräknar antalet musikaspiranter under nästa budgetår
till 50. Civilförvaltningen, som i denna fråga samrått med organisationsnämnden
för militärmusiken, utgår vid sina kostnadsberäkningar från
oförändrat antal musikaspiranter nästa budgetår, d. v. s. 58.

Den under anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
uppförda delposten Civila lärare för underbefälsutbildning är för innevarande
budgetår upptagen med 400 000 kronor. Motsvarande medelsbehov
för nästa budgetår beräknas av civilförvaltningen till 410 000 kronor.

En av huvudpunkterna i 1958 års beslut rörande krigsmaktens utformning
var, att fredsorganisationen borde begränsas till vad som oundgängligen
var erforderligt för att säkerställa krigsorganisationens funktionsduglighet.
Mot denna bakgrund har riksdagen 1958 och 1959 beslutit indragningar
och förflyttningar av vissa arméförband m. m. Den alltmer
komplicerade tekniska materielen, det ökade tempot i utbildningsarbetet
liksom i fråga om utvecklings- och planläggningsarbetet i allmänhet inom
försvaret har dock ansetts medföra, att det på vissa områden inom krigsmakten
kräves mer personal. I första hand anses dessa behov böra tillgodoses
genom omflyttning av personal från verksamhetsområden, där
personalbehovet kan nedbringas genom rationaliseringar eller reduktioner
(prop. 1958: 110, s. 101 f). I anslutning till besluten om förbandsindragningar
m. m. har Kungl. Maj :t erhållit riksdagens bemyndigande (jfr
prop. 1958: 110, s. 107 och prop. 1959: 117, s. 27) att — inom ramen för
det fastställda totala antalet beställningar -— vidtaga de jämkningar i
personalförteckningarna för ordinarie personal som kan visa sig erforderliga
för genomförande av omorganisationerna.

I skrivelse den 15 februari 1960 har chefen för armén inlämnat förslag
till personalstater för officerare, underofficerare och underbefäl på
aktiv stat samt vissa personalkårer vid de av omorganisationerna berörda
förbanden m. in. Enligt arméchefen redovisas i förslaget endast omdisponering
(flyttning) av nu befintliga beställningar. Förslag om högre löneställning
samt om inrättande av nya beställningar m. m. har för budgetåret
1960/61 anmälts i det militärorganisatoriska underlaget och avses
även framdeles anmälas på detta sätt. Vid förslagets utarbetande säges
de av 1954 års befälsutredning framlagda principerna ha tillämpats.

Enär 1958 års försvarsbeslut bland annat medfört en förskjutning av
värnpliktskontingenternas numerär mellan de olika truppslagen med syftemål
att tillgodose krigsorganisationens personalbehov anses härvid även
arbetsuppgifterna och arbetsomfånget inom de skilda truppslagen ha
ändrats. Bland annat de beräkningar som utförts med denna utgångspunkt
säges ge vid handen, att överskott i fråga om officers-, underofficers- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

underbefälsbeställningar i nuläget föreligger vid kavalleriet, artilleriet
och luftvärnet, medan brister på beställningar finnes vid infanteriet,
pansarinfanteriet, pansar-, ingenjör-, signal- och trängtrupperna. Bristerna
säges vara förhållandevis störst vid ingenjör- och signaltrupperna. Härutöver
föreligger brister i fråga om officersbeställningar vid flertalet staber
och utbildningsanstalter. Arméchefen har funnit det nödvändigt att i förevarande
sammanhang föreslå en viss omfördelning av beställningar för
aktiv personal i syfte att åstadkomma en i förhållande till förefintliga uppgifter
i freds- och krigsorganisationerna, den tekniska utvecklingen m. m.
jämnare fördelning av beställningarna mellan truppslagen. Härigenom
avses åstadkommas en inom den begränsade kostnadsramen önskvärd
effektivitetshöjning på det personella planet. Då den totala tillgången på
beställningar anges understiga det totala behovet, kan den föreslagna utjämningen
icke tillgodose alla föreliggande behov. De föreslagna omdisponeringarna
anses emellertid tillgodose de mest angelägna önskemålen. Kommande
förändringar i arméorganisationen kan dock kräva ytterligare reformer.
Såsom exempel framhålles, att förestående uppbyggnad av robotförband
kan medföra behov av särskilda åtgärder på personalplanet.

Vid förslagets uppgörande har arméchefen funnit det angeläget att i
första hand tillgodose behovet av truppbefäl, i andra hand övriga behov.
Strävan säges ha varit att uteslutande framlägga förslag om sådana förändringar,
som ligger inom ramen för tidigare äskanden.

Arméchefens förslag till omdisponeringar av beställningar med anledning
av de fredsorganisatoriska förändringarna framgår i sina huvuddrag
av följande sammanställning. Härtill kommer vissa omdisponeringar inom
personalstaterna för tygtekniska kåren, intendenturkåren och fältläkarkåren.

De överföringar av beställningar som avses ske mellan Lv 1, S 2 och
fallskärmsjägarskolan föreslås komma till stånd den 1 april 1961 medan
överföringen av övriga beställningar i huvudsak föreslås ske den 1 april
1962. överföringen förutsättes beslutas av Kungl. Maj :t med stöd av det
av riksdagen lämnade bemyndigandet.

I förevarande sammanhang återkommer arméchefen till förslaget, att
S 2, som enligt riksdagens beslut skall organiseras som signalkår, skall
ombildas till regemente. Även Lv 6 föreslås skola omvandlas till regemente.

Försvarets civilförvaltning, som yttrat sig över arméchefens förslag,
ifrågasätter om icke förbandens behov av truppinstruktörer, vilket behov
klarlagts av 1954 års befälsutredning, borde tillgodoses i ännu högre grad
än som skett enligt förslaget. Vissa högre beställningar, som föreslås omdisponerade
till staber, skulle exempelvis enligt civilförvaltningens uppfattning
kunna tänkas utbytta mot ett något större antal lägre, för trupptjänst
avsedda beställningar. Ämbetsverket framhåller i samband härmed,

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

		ökning eller minskning av
Truppslag m.m.	Regoff	Kompa- nioff	S:a off	Uoff	Ubef
Infanteriet ........................		_		+ 16	+ 92
Kavalleriet.........................	—	— 10	— 10	— 10	— 16
Pansarinfanteriet...................	—	—	—	+ 6	—
Pansartrupperna ...................	—	+ 16	+ 16	—	—
Artilleriet .........................	-5V21	— 32*4	— 38	— 42	— 76
Luftvärnet.........................	— 5 y2 2	— 6 y2	— 12	— 143	— 59
Ingenjörtrupperna..................		+ 6	+ 6	+ 17	+ 20
Signaltrupperna....................	+ 3	+ 18	+ 21	+ 21	+ 42
Trängtrupperna....................	+ 3	+ 9	+ 12	— 1	—
Arméstaben........................	+ 2	—	+ 2	+ 5	—
Försvarsområdesstaber..............	+ 1	—	+ 1	—	—
Krigshögskolan.....................	—	—	—	+ 1	+ 1
Arméns skyddsskola................	—	—	—	—	+ 3
Infanteriskjutskolan ................	+ y2	+ Vt	+ 1	—	— 9
Artilleriskjutskolan.................	—	+ 2	+ 2	- -	—
Luftvärnsskjutskolan ...............	+1	—	+ 1	—	—
Arméns fallskärmsjägarskola ........	—	—	—	+ 1	+ 2
Fälttygkåren.......................	—	— 2	— 2	—	—
Generalstabskåren..................	+ y2	-Vi	± o	—	—
1 Därav 1 avsedd för stabschef vid artilleriinspektionen och 1 major/kapten för artilleri-lärare vid InfSS
2 Därav 1 avsedd för stabschef vid luftvärnsinspektionen och 1 vid LvSS 3 Därav 1 avsedd för luftvärnsinspektionen	avsedd för	1. lärare

att omdisponerade beställningar för underbefäl i princip helt bör avses
för trupptjänst. Civilförvaltningen anför även, att man i högre grad bort
eftersträva att genomgående fylla föreliggande behov av beställningar för
likartade arbetsuppgifter inom ensartade verksamhetsområden i stället
för att fördela de frigjorda tjänsterna på en mängd olika områden. Då
bland annat pågående utredningar och överväganden kan komma att påverka
behovet av beställningar för stabs- och lärarverksamhet ifrågasätter
civilförvaltningen det välbetänkta i att redan nu taga definitiv ställning
till omdispositionen av samtliga friställda beställningar.

Departementschefen

Tidigare denna dag har jag vid behandlingen av 1954 års befälsutrednings
betänkande angående arméns befäl framlagt förslag rörande befälsordningen
vid armén m. in. Jag har därvid redogjort för befälsbeliovet
vid ett normalinfanteriregemente och föreslagit personalstat för ett sådant.
Vid bifall härtill erfordras, därest till grund för bedömandena av möjligheterna
att tillgodose föreliggande personalbehov genom omdisponeringar
i samband med förbandsrationaliseringarna lägges arméchefens i det föregående
redovisade förslag i ämnet, sammanlagt nya beställningar vid
infanteriet för 14 majorer, 32 kaptener, 64 förvaltare (i trupptjänst) av

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

vilka 32 i Ao 17 och 32 i Ao 15, 91 fanjunkare och 249 underbefäl, medan
17 löjtnants- och 159 sergeantsbeställningar kan indragas. Enligt min
mening bör förändringarna i personalstaterna genomföras snarast möjligt.
Emellertid har jag för avsikt att tillsätta en särskild delegation för genomräkning
av befälsbehovet vid de truppslag inom armén beträffande vilka
befälsutredningen icke avgivit preciserade förslag. I avbidan på resultatet
härav är jag icke beredd att föreslå, att hela det nyss angivna behovet av
nya kaptens- och underbefälsbeställningar vid infanteriet tillgodoses genom
inrättande av nya beställningar från och med budgetåret 1960/61. Jag föreslår
därför, att från och med nästa budgetår inrättas beställningar vid infanteriet
för 14 majorer i Ao 24, 16 kaptener i Ao 21, 64 förvaltare (i trupptjänst),
av vilka 32 i Ao 17 och 32 i Ao 15, och 91 fanjunkare i Ao 13. Samtidigt
kan 17 löjtnantsbeställningar i Ao 17/13 och 159 sergeantsbeställningar
i Ao 11 indragas. För tillgodoseende av behovet av nya underbefälsbeställningar
vid infanteriet och med anledning av arméchefens förslag
om förändringar i underbefälsstaterna vid armén tillstyrker jag vidare,
att för nästa budgetår inrättas 200 beställningar för rustmästare i Ao 11.
Jag återkommer i det följande till vissa ytterligare förändringar beträffande
underbefälsstaterna. I enlighet med de principer som framförts av 1954 års
befälsutredning räknar jag slutligen även med att 4 beställningar för
sergeant i Ao 11 vid kavalleriet utbytes mot beställningar för 4 förvaltare
(i trupptjänst) av vilka 2 i Ao 17 och 2 i Ao 15.

Vid genomförande av de av 1958 och 1959 års riksdagar beslutade omorganisationerna
inom försvaret har Kungl. Maj :t bemyndigats att — inom
ramen för det fastställda totala antalet beställningar och tjänster för ordinarie
personal — vidtaga de jämkningar i personalstaterna för dylik personal
som erfordras för genomförande av omorganisationerna. I det föregående
har anmälts ett av arméchefen framlagt förslag till personalstater
för personal på aktiv stat. De föreslagna omdisponeringarna torde falla
inom ramen för de av riksdagen meddelade bemyndigandena. Förslaget
upptar omdisponeringar inom truppslag, staber och skolor av 62 beställningar
för officer, 67 beställningar för underofficer och 160 beställningar
för underbefäl. Härtill kommer omdisponeringar inom personalstaterna för
tygtekniska kåren, intendenturkåren och fältläkarkåren.

Med hänsyn till de olägenheter som förorsakas personalen på grund av
de pågående omorganisationerna finner jag det angeläget, att beslut om
omdisponeringar av beställningarna fattas snarast möjligt. Jag förutsätter,
att detta kan meddelas av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens förenämnda
bemyndiganden. Jag räknar med att i samband med fastställande av personalförteckningar
för nästa budgetår åtminstone preliminär ställning tages
till huvuddelen av de av arméchefen framförda förslagen. Enligt min mening
bör härvid i första hand det föreliggande behovet av truppbefäl tillgodoses.
Försiktighet bör iakttagas, då det gäller att omdisponera beställningar till

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

arbetsuppgifter i centrala staber och vid utbildningsanstalter. Förflyttningarna
får ej heller ha karaktären av löneregleringar. Härtill kommer
att övervägandena rörande försvarets högsta ledning och den högre stabsutbildningen
kan påverka behovet av personal vid staber och skolor. Jag
har tidigare denna dag i proposition angående befälsordningen vid armén
in. m. framlagt förslag bland annat rörande befälsbehovet vid ett normalinfanteriregemente.
I det föregående har jag i anslutning härtill föreslagit
vissa förändringar i personalstaterna för nästa budgetår. Jag har därvid
utgått från att föreliggande behov av ytterligare underofficersbeställningar
samt en del av behovet av underbefäl vid infanteriet skall tillgodoses i
samband med förbandsrationaliseringarna. Slutlig ställning till de av arméchefen
föreslagna omdisponeringarna torde icke kunna tagas förrän resultaten
av den förutnämnda delegationens arbete föreligger. Vissa provisoriska
placeringar kan därför bli nödvändiga i ett övergångsskede.

Jag anser icke, att den av arméchefen väckta frågan om omvandling av
S 2 och Lv 6 till regementen nu bör prövas. Enligt min mening bör dessa
enheters slutliga organisation dessförinnan närmare ha utformats.

Jag övergår så till att behandla de av arméchefen in. fl. framförda förslagen
till personalförändringar m. m. för nästa budgetår.

1. I anledning av förslag av flygvapenchefen den 10 februari 1959 om
förbättrad löneställning för flygstabschefen och eskadercheferna har överbefälhavaren,
som tillstyrkt förslaget, förordat, att även löneställningen
för motsvarande befattningar inom krigsmakten i övrigt prövas. Med hänsyn
härtill har försvarsgrenscheferna framfört härav betingade förslag.
Arméchefen har sålunda föreslagit, att arméstabschefen placeras i Bo 5
samt att en allmän översyn av löneställningen för högre militära befattningshavare
kommer till stånd. Civilförvaltningen har tillstyrkt en sadan
översyn. För egen del kan jag icke biträda förslaget. Jag anser, att fragan
om ändrad löneställning för högre militära beställningar bör prövas från
fall till fall. Pågående översyn av försvarets högsta ledning in. m. medför
emellertid att i många fall ett tillförlitligt bedömningsunderlag saknas. Jag
räknar icke med ändrad lönegradsplacering av beställningen för arméstabschef.

I anslutning till yrkande av arméchefen föreslår jag, att en majorsbeställning
vid generalstabskåren utbytes mot beställning för överstelöjtnant
eller major i Ao 26 eller Ao 24, avsedd för avdelningschef vid central stab
eller för stabschef vid militärbefälsstab.

Vidare räknar jag med att för ställföreträdande avdelningschef vid
arméstaben tillkommer en beställning för major eller kapten i Ao 24 eller
Ao 21 vid generalstabskåren i utbyte mot en kaptensbeställning i Ao 21
vid kåren.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

5—60 80 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

2. För helikopterverksamheten inom armén finnes för närvarande inrättade
beställningar vid 119 för en kapten eller ryttmästare, en kapten,
ryttmästare eller löjtnant samt tre fanjunkare eller sergeanter. Därutöver
finnes en beställning för tygverkmästare i Ao 16 uppförd på staten för
tygtekniska kåren. Jag tillstyrker, att utbyggnaden av organisationen fortsättes.
Jag räknar sålunda med att en beställning för överstelöjtnant eller
major i Ao 26 eller Ao 24 inrättas vid arméstaben. Beställningshavaren bör
främst avses för handläggning av organisations- och utbildningsärenden.
Vidare bör beställningar tillkomma vid tygtekniska kåren för en arméingenjör
i Ae 21, två förste tyghantverkare eller tyghantverkare i Ao 14
eller Ao 12 samt åtta armétekniker i Ao 9. Det synes även erforderligt, att
en särskild flygsäkerhetsledning tillkommer vid helikopterskolan i Boden.
Jag räknar med att en beställning för trafikledare i Ae 17 tillkommer för
ändamålet. Denna beställning bör emellertid ingå i flygvapnets trafikledarorganisation
och redovisas vid flygvapnet. Jag återkommer med förslag
om tjänstens inrättande vid anmälan av flygvapnets avlöningsanslag.

3. Från och med innevarande budgetår har fyra arvodesbefattningar för
signalunderofficer i A: 16 inrättats. Befattningarna har disponerats för T.,
II., IV. och VI. militärbefälsstaberna. I anslutning till yrkande av chefen
för armén föreslår jag, att ytterligare två dylika befattningar tillkommer,
avsedda för III. och V. militärbefälsstaberna.

Arméchefens övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke
tillstyrka.

4. Jag anser mig böra biträda förslaget om inrättande av en majorsbeställning
i Ao 24, avsedd för mobiliseringsofficer vid Örebro försvarsområdesstab.

Jag räknar vidare med att två tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål
tillkommer vid Stockholms försvarsområdesstab, avsedda för
telefonväxeln och hemvärnsavdelningen.

Däremot är jag icke beredd tillstyrka övriga under denna punkt anmälda
förslag.

5. För chef för artilleri- och ingenjörofficersskolan bör tillkomma en
beställning i Bo 1 i utbyte mot befintlig beställning i Ao 26. Jag biträder
förslaget, att en för G. Nygell avsedd personlig tjänst för förste kansliskrivare
i Ae 12 inrättas vid fältarbetsskolan från och med nästa budgetår.
Den för skolan avsedda arvodesbefattningen för expeditionsunderofficer i
A: 16 skall därvid vakanthållas.

I anslutning till yrkande av arméchefen föreslår jag vidare, att vid
arméns underofficersskola inrättas en för språklärare avsedd tjänst för
adjunkt i Ae 21.

Övriga förslag under denna punkt kan jag icke tillstyrka.

6. I fråga om ingenjörtrupperna, fälttygkåren och intendenturkåren är
jag icke beredd att föreslå några förändringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1960

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 134) tillstyrkte jag vid anmälan
av armétygförvaltningens avlöningsanslag, att en tjänst för byråingenjör
i Ae 19 inrättas för vapenavdelningens provskjutningscentral, varvid en
beställning för förste tygverkmästare i Ao 17 förutsattes utgå. I enlighet
härmed räknar jag under förevarande anslag med att en beställning för
förste tygverkmästare i Ao 17 vid tygtekniska kåren indrages.

Från och med innevarande budgetår har tio beställningar för förste
armétekniker i Ao 11 inrättats vid tygtekniska kåren (prop. 1959: 152). Jag
föreslår nu, att ytterligare 20 dylika beställningar tillkommer i utbyte mot
samma antal beställningar för biträdande armétekniker i Ae 8/7. I det
föregående under punkten 2 har jag vidare för arméns helikopterverksamhet
föreslagit inrättande av beställningar för en arméingenjör i Ae 21,
två förste tyghantverkare eller tyghantverkare i Ao 14 eller Ao 12 samt
åtta annétekniker i Ao 9. Övriga av arméchefen framförda förslag rörande
denna kår är jag icke beredd att tillstyrka.

Beträffande fortifikationskåren är jag icke beredd tillstyrka annan förändring
än att jag i anslutning till förslag av statens organisationsnämnd,
som verkställt undersökningar rörande stabs- och förvaltningstjänsten vid
Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår, föreslår att en
beställning för fanjunkare i Ao 13 inrättas, avsedd för fortifikations- och
byggnadsförvaltningens kaserndetalj.

7.1 det föregående har jag tillstyrkt, att 200 beställningar för rustmästare
i Ao 11 tillkommer från och med nästa budgetår. Jag räknar med att
antalet ordinarie och extra ordinarie furirer förblir oförändrat. Antalet
beställningar för instruktörsaspirant (teknikeraspirant) beräknar jag i
likhet med arméchefen till 600, innebärande en minskning med 100.

Utgående från vad jag sålunda anfört föreslår jag, att kadern av underbefäl
och instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter) vid armén för nästa
budgetår fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.

	Budgetår
	1959/60	1960/61
	400	600
	2 013	2013
	1 815	1 815
Instruktörsaspiranter (teknikeraspiranter)	700	600
Summa	4 928	5 028

8. De under denna punkt framförda förslagen till personal- och tjänsteförändringar
kan jag icke tillstyrka.

Jag biträder i huvudsak civilförvaltningens beräkningar angående
medelsbehovet för arvoden och ersättningar för veterinärvård och besiktningar
in. in. vid vissa förband. Kostnadsminskningen för arvoden för
bataljonsveterinärer beräknar jag till 16 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

9. De framförda förslagen om ordinariesättning av kanslibiträdestjänster
vid arméöverläkarens expedition samt vid I 5 och A 3 kan jag icke tillstyrka.

Jag biträder förslaget om inrättande av en tjänst för biträde för skrivoch
kontorsgöromål vid I 7.

I fråga om kontorspersonal i kassatjänst bör i enlighet med civilförvaltningens
förslag två tjänster för kontorist i Ao 9 vid A 2 och Lv 5 utbytas
mot tjänster för kanslibiträde i Ag 7 respektive Ae 7.

Jag räknar vidare med att en kansliskrivartjänst i Ao 10 vid P 4 och
en kontoristtjänst i Ao 9 vid S 1 indrages samt att två biträdestjänster
vid I 1 och I 14 omvandlas till halvtidstjänster.

Genom beslut den 5 februari 1960 angående organisation av stabs- och
förvaltningstjänsten m. m. vid 120 med K 4 och kavalleriets kadettskola
har bland annat föreskrivits, att en tjänst för kansliskrivare i Ao 10 icke
må återbesättas vid uppkommande ledighet samt att vikariatslöneförordnande
icke må meddelas å tjänsten. Tjänsten, vars innehavare uppehåller
högre extra tjänst vid högskolan i Umeå, bör föras på övergångsstat.

I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång bör — i likhet
med vad som tidigare skett — vissa tjänster för kontor sbiträde i Ao 5 tillkomma
i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Jag tillstyrker även, att ett antal nya tjänster för kontorsbiträde
i Ao 5 inrättas för därför formellt kompetenta befattningshavare,
vilka enligt civilförvaltningens bestämmande anställts enligt föreskrifterna
om reglerad befordringsgång under tid då ordinarie kontorsbiträde uppehåller
högre icke-ordinarie tjänst. Jag vill dock erinra om att Kungl. Maj :t
den 20 mars 1959 bland annat föreskrivit, att vid förband m. m., som berörs
av organisationsförändringar, ledigblivande civila ordinarie tjänster
endast må uppehållas på förordnande eller återbesättas med extra tjänsteman.
Med hänsyn härtill bör några nya ordinarie kontorsbiträdestjänster
icke tillkomma vid förband m. m., som skall indragas eller omorganiseras.
Under beaktande härav räknar jag för egen del med att 53 tjänster för
kontorsbiträde i Ao 5 tillkommer inom armén i utbyte mot samma antal
tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Härutöver erfordras
12 kontorsbiträdestjänster för tjänstemän, som enligt civilförvaltningens
bestämmande anställts i stället för å högre tjänster förordnade biträden.
Vidare tillstyrker jag civilförvaltningens förslag, att 16 tjänster för kontorsbiträde,
vilka icke beräknas kunna besättas med formellt kompetenta
innehavare, ersättes med tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

10. Arméchefens förslag om inrättande av tjänster för en skogvaktare
i Ae 13 och en vägförman i Ae 12 vid I 4 anser jag mig böra tillstyrka. I
första hand bör undersökas om icke lämplig innehavare av dessa tjänster
eller någon av dem är att finna bland de personer som måste avflytta på
grund av utvidgningen av Prästtomta skjutfält.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Förslaget om ordinariesättning av en tjänst för förrådsförman i Ae 9
vid A 3 kan jag icke biträda.

Mot arméchefens och civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet
för lärararvoden, för tillsyn och bevakning av byggnader m. in. samt för
avlöning åt indelt manskap har jag i huvudsak intet att erinra.

Jag kan inte tillstyrka arméchefens förslag om minskning av antalet
musikaspiranter. Samtidigt vill jag erinra om att medel för ifrågavarande
ändamål icke längre avses skola anvisas under förevarande anslag
(se avsnittet Förändringar beträffande försvarets musikorganisation).

I anslutning till vad jag föreslagit i det föregående vid anmälan av
fråga angående tjänstgöring i vakanta beställningar m. m. (punkten 6),
bör kostnaderna för frivilligt tjänstgörande personal vid försvarsstaben
och inom armén under nästa budgetår bestridas från förevarande anslag.
Jag vill erinra om att jag beräknar det för nästa budgetår erforderliga antalet
tjänstgöringsmånader till 6 300 för armén och 170 för försvarsstaben.
Kostnaderna härför bör bestridas från en särskild under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal uppförd delpost.

Såsom jag förutsatt i det föregående vid anmälan av frågan om förändringar
beträffande musikorganisationen inom försvaret bör avlöningskostnaderna
för armémusiken icke längre bestridas från förevarande anslag.
Avlöningskostnaderna för nämnd personal inom armén beräknas för innevarande
budgetår till 7 400 000 kronor. Enligt vad jag under hand inhämtat
kan vidare en på övergångsstat uppförd beställning för musikdirektör
av 1. graden i Ao 21 vid I 1 indragas.

Kungl. Maj :t har den 5 februari 1960 fastställt organisation av stabsoch
förvaltningstjänsten m. m. vid I 20 med K 4 och kavalleriets kadettskola.
Härvid har bland annat föreskrivits, att en förvaltare i Ao 15 vid
kavalleriet utöver personal som redovisas i en till brevet fogad tablå må
bibehållas vid mobiliseringsavdelningen intill den 1 april 1961. Frågan
om eventuell disponering av ifrågavarande beställning efter den 1 april
1961 torde få lösas i samband med att ställning tages till arméchefens förslag
om omdisponeringar av beställningar med anledning av de pågående
fredsorganisatoriska förändringarna.

Medelsbehovet under anslaget påverkas vidare av de under avsnittet
Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom
försvaret redovisade personalförändringar, som beslutats av Kungl. Maj:t.

Med beaktande av vad jag nu anfört i fråga om personalförändringar
m. in. vid armén samt med ledning av belastningen på arméns avlöningsanslag
under förfluten del av innevarande budgetår och med hänsyn till
merkostnaderna för kompensation för höjda folkpensionsavgifter, löneklassuppflyttningar,
tjänstetidsbefordran in. in. beräknar jag nämnda anslag
för budgetåret 1960/61 sålunda.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 134 800 000 (—2 000 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
7 500 000 (± 0) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 1 700 000 (± 0) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 63 750 000 ( +
900 000) kronor;

Rörligt tillägg 36 850 000 (+ 5 050 000) kronor;

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 3 950 000 ( +
2 550 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 2 400 000 (+ 0)
kronor;

Bidrag till täckande av vissa kostnader för arméns rid- och
körskola 150 000 (±0) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 246 000 000 (+ 6 500 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för armén samt de övriga
åtgärder, som föranledes av vad jag i det föregående föreslagit; b)

bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj :ts brev den 5 juni 1959
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
arméns personalförteckningar för budgetåret 1959/60;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1960/61:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 134 800 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis .............................. 7 500 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 700 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 63 750 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 36 850 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960 71

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 3 950 000

Summa kronor 248 550 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 2 400 000

2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för

arméns rid- och körskola ........................... 150 000

Nettoutgift kronor 246 000 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 246 000 000
kronor.

[8] Armén: Avlöningar till personal å reservstat

Anslag Nettoutgift

1958/59 .............................. 1 900 000 1 668 030

1959/60 (statsliggaren s. 202) 1 650 000

1960/61 (förslag) ............... 1 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 36) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar till personal å reservstat beräkna ett förslagsanslag av 1 700 000
kronor.

Nuvarande organisation av försvarets reservstater fastställdes vid 1954
års riksdag (prop. 110; SU 320; rskr. 134).

Arméns reservstat skall enligt 1954 års beslut omfatta beställningar för
15 överstelöjtnanter, 80 majorer, 40 kaptener samt 50 fanjunkare (styckjunkare).
Den 1 april 1959 var antalet på reservstat anställda officerare
111.

Försvarets civilförvaltning föreslår, att förevarande anslag för nästa
budgetår uppföres med 1 670 000 kronor. Ämbetsverket räknar därvid med
bifall till ett av arméchefen i dennes militärorganisatoriska underlag för
budgetåret 1960/61 framfört förslag att övergångsvis utbyta 7 beställningar
för major mot beställningar för kapten. Som motiv för förslaget anföres
främst att dess genomförande antages underlätta de personalproblem
som aktualiseras i samband med beslutade fredsorganisatoriska förändringar
inom armén.

Departementschefen

I annat sammanhang denna dag anmäler jag proposition rörande befälsordningen
vid armén. Av den redogörelse som där lämnas fram -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

går att ett bibehållande av reservstatsinstitutionen för infanteriets och
kavalleriets del icke är erforderligt ur krigsorganisatoriska synpunkter.
Detta förutsätter dock beträffande officerare en viss ökning av antalet beställningar
vid utbildningsanstalter, staber m. m. Reservstaten föreslås
dock skola bibehållas i syfte att underlätta genomförandet av organisatoriska
förändringar. Det krigsorganisatoriska behovet av reservstat för
övriga truppslag kan inte bedömas förrän dessa genomräknats under ledning
av den särskilda delegation som förutsatts skola tillkomma.

Det av arméchefen framförda förslaget om utbyte övergångsvis ifråga
om vissa officersbeställningar på reservstat står i principiell överensstämmelse
med 1954 års befälsutrednings motivering för dess förslag om reservstatsinstitutets
bibehållande. Det krigsorganisatoriska behovet är emellertid
icke fixerat. Med hänsyn härtill är jag icke beredd tillstyrka arméchefens
förslag.

På de skäl som redovisats i det föregående bör för infanteriet och
kavalleriet i dag utnyttjade underofficersbeställningar å reservstat (enligt
uppgift 24 fanjunkare) vid ledigblivande icke återbesättas. Officersbeställningarna
för samma truppslag är i dagens läge behövliga. När det gäller
övriga beställningar å reservstat bör, i avvaktan på resultatet av den förutsatta
genomräkningen av behovet, återhållsamhet iakttagas vid rekryteringen.

Med hänsyn till vad i det föregående föreslagits torde medelsbehovet
för nästa budgetår bli något lägre än som preliminärt beräknats. Jag
föreslår, att anslaget upptages till 1 600 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Armén: Avlöningar till personal å reservstat för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 1 600 000
kronor.

[9] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1958/59 .............................. 86 800 000 89 456 876

1959/60 (statsliggaren s. 233) 90 650 000
1960/61 (förslag) ............... 93 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 69) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1960/61 beräkna ett förslagsanslag
av 93 500 000 kronor.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört därom
i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Y rkanden

Försvarets civilförvaltning (skr. 17/s och ia/io 1959 samt yttr. 2/io 1959 och
22/i 1960) föreslår i anslutning till yrkanden av chefen för marinen m. fl.
vissa personalförändringar m. in. vid marinen.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1. Personalförändringar beträffande
marinledningen

a) marinstaben

Chef för marinstaben Bo 4 med av löningsförstärkning

— Bo 5 ........

Sektionschef Bo 3 (sektion II) —

Bo 4 .......................................

1 kansliskrivare Ao 10 — förste

kansliskrivare Ao 12 .................

1 kontorist Ae 9 — Ao 9 ..............

4 fotografer Ae 9 ■— förste fotografer

Ae 11 ......................................

2 tekniska biträden Ae 5 — Ae 7 ...

1 tekniskt biträde Ae 7 utgår .........

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 238

11 300

b) marinförvaltningen

1 marindirektör av 2. graden Ao 24

— marindirektör av 1. graden Ao
26, 1 marindirektör av 2. graden
Ao 24, 1 mariningenjör av 2. graden
Ao 21 ................................ —

2 mariningenjörer av 1. graden Ao
23 med vikariatslöneförordnanden
i lönegrad A 24 — marindirektörer

av 2. graden Ao 24 .................. —

1 marindirektör av 1. graden Ao 26 —

c) chefen för flottans underofficerare,
underbefäl och meniga

1 kommendör Bo 3 — Bo 4 ......... — — 9 062

2. Marinens helikopterorganisation
1 förvaltare Ao 15 (erhålles genom

omdisponering) ........................ —

1 kapten Ao 21 ........................... 22 229

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Marinchefens m. fl. yrkanden

2 flaggunderofficerare Ao 13 .........

3 överfurirer Ao 9 ........................

1 trafikledare Ael7 .....................

1 tekniskt biträde Ae 7 .................

3. Central personalregistrering vid

kustartilleriet

1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ......

3 kaptener Ao 21 omdisponeras ......

1 förvaltare Ao 15 — Ao 17 ...........

1 kontorist Ae 9 ..........................

1 kanslibiträde Ae 7 .....................

4. Förändringar i övrigt beträffande

militär personal

a) sjökrigshögskolan

1 kommendörkapten av 2. graden/
major Ao 24 eller kapten Ao 21
— kommendörkapten av 1. graden/överstelöjtnant
Ao 26 eller
kommendörkapten av 2. graden/
major Ao 24 .........................

b) flottan

1 kommendörkapten av 1. graden
Ao 26 utgår ..........................

1 kommendörkapten av 1. graden

Ao 26 -— vikariatslöneförord nande

i lönegrad Bl ...............

2 förvaltare Ao 17 — Ao 19 ........

4 flaggunderofficerare Ao 13 — vi kariatslöneförordnanden

i lönegrad
A 17 (under tjänstgöring å
sjömätningsfartyg) .................

1 förvaltare Ao 15 och 2 flaggunderofficerare
Ao 13 överföres till
marinförvaltningen ................

1 förvaltare Ao 17 (uppbördsmaskinist
å »Göta Lejon») omdisponeras
(civilförvaltningen: beställningen
vakantsättes) .........

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa
28 622
34 656
18 153

10 691 + 114 351

± 0

3 427

29 524

45 538

18 153

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Marinchefens m. fl. yrkanden

1 förvaltare Ao 15 (uppbördselektriker
å »Öland») omdisponeras
(civilförvaltningen: beställningen
utgår) ........................

1 vikariatslöneförordnande i lönegrad
A 15 — förvaltare Ao 15 ...
3 underofficerare på särskild stat

Ao 13/11 utgår ......................

6 flaggunderofficerare Ao 13 (civilförvaltningen:
8 beställningar

utgår) ..................................

6 underofficerare av 2. graden Ao
11 utgår och 7 beställningar
vakanthålles (civilförvaltningen:
41 beställningar utgår och 7 vakanthålles)
...........................

47 högbåtsmän Ao 9 — förste högbåtsmän
Ao 11 ......................

14 högbåtsmän Ao 9 utgår ...........

35 furirer Ae 8/7 utgår ...............

183 furirsaspiranter Af 5/4 utgår ...
33 meniga Eh 1 utgår .................

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

16 284

41 628

117 016

630 048

61 194

165 536
383 845
1 715 723
128 502

c) kustartilleriet

1 försvarsområdesbefälhavare för
Göteborgs och Bohus samt Hallands
försvarsområden, tillika
chef för Göteborgs kustartilleriförsvar
Bo 4 .......................... —

1 chef för marinkommando Nord,
tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar
och Härnösands
kustartillerikår Bo 1 — Bo 3 ...

2 överstelöjtnanter Ao 26 — vi kariatslöneförordnanden

i lönegrad
Bl .............................. —

1 major Ao 24 .........................

2 kaptener Ao 21 .....................

5 förvaltare Ao 17 — Ao 19 ......

3 flaggunderofficerare Ao 13 —

förvaltare Ao 15 ..................... 4 983

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt
Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 flaggunderofficer Ao 13 — förvaltare
Ao 15 ........................ —

10 överfurirer Ao 9 — flaggfurirer

Ao 11 ................................... 12 680

10 överfurirer Ao 9 .................... 115 520

10 furirer Ae 8/7 utgår ............... 107 160 —3 201 153

5. Förändringar i övrigt beträffande mariningen j ör kår en 1 marindirektör av 1. graden Ao 26	30 132
7 mariningenjörer Ao 19 — Ao 21	16 163
11 mariningenjörer Ao 19 .............	222 420
7 mariningenjörer i reglerad be-fordringsgång .........................	91 882	+ 360 597
6. Förändringar beträffande läkar- och s j ukvårdspersonal 3 förste marinläkare Ao 24 — Ao 25
1 marinläkare av 1. graden Ao 23 — Ao 24 ......................................
1 marinläkare av 1. graden Ao 19 — Ao 21 ......................................
1 marinläkare av 2. graden (arvode) utgår ......................................
1 marinläkare av 1. graden Ao 23 omdisponeras ............................
1 instruktionssköterska Ag 14/12 överföres till sjukvårdsstyrelsen och ordinariesättes ....................	13 870
1 översköterska Ae 9 utgår ...........	11 144
1 sjukvårdsbiträde Ae 2/3 omdispo-neras .....................................		— 25 014

7. Personalförändringar i övrigt vid
marinkommandostaber m. m.

Marinkommando Ost
Marinkommandostaben
1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist
Ae 9 .....................................

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

Berga örlogsskolor

1 adjunkt Ae 23 omdisponeras ..... 25 106

1 adjunkt Ae 21 vakanthålles ...... 22 529

1 förrådsman Ae 7 — förrådsförman
Ae 9 ..............................

S jökrigsskolan

3 vaktman Ag 8 — Ae 8 .............

Marinkommando Syd
Marinkommandostaben
1 kanslibiträde Ae 7 ■— kontorist
Ae 9 .....................................

Karlskrona försvarsområde och
Blekinge kustartilleriförsvar

1 linjeförman Ae 12 ................... 13 084

Karlskrona örlogsskolor

1 adjunkt Ae 23 (genom omdisponering)
................................. 24 398

Marinkommando Väst

Marinkommandostaben m. m.

1 kanslibiträde Ae 7 ■— kontorist

Ae 9 ..................................... —

1 kanslibiträde Ae 7 — Ao 7 ........ —

Göteborgs örlogsvarv

1 reparatör Ae 9 (civilförvaltningen:
Ag 8) ........................ 11243

24 biträden för skriv- och kontors göromål

— kontorsbiträden Ao 5 —

2 kontorsbiträden Ao 5 — biträden

för skriv- och kontorsgöromål ... —

2 kontorsbiträden Ao 5 ............... — +1 090

8. Förändringar i övrigt

3 löjtnanter Ae 13 ....................... 43 881

6 fänrikar Ae 11 ......................... 78 756

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt

Marinchefens m. fl. yrkanden	civilförvaltningens förslag
	ökning	Minskning Summa
Tillsynsmän vid befästningar .........	15 000
Marinens kustbevakning ...............	1 900
Höjning av vissa arvoden ............	1 775
Timarvoden till lärare och föreläsare vid marinens fasta utbildningsan-stalter och skolor .....................	125 000
Utbildningsarvoden .....................	■—
Civila timlärare för underbefälsut-bildning .................................		111 000 + 155 312
Omräkning m. m. Lönegradsuppflyttningar m. in. jäm-likt prop. 1959:152 ..................	119 242
Tjänstetidsbefordran ...................		40 406
Vikariatslöneförordnanden för löjt-nanter m. fl.............................	535
1959 års lönehöjning ...................	2 183 000
Kompensation för höjda folkpen-sionsavgifter ...........................	975 000
Avlöningar till viss personal i verk-stadsdrift ...............................		4 000
Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarfartyg ..........		200 000
Omräkning i övrigt .....................	508	+ 3 033 879

Motiv

Chefen för marinen framhåller, att förevarande militärorganisatoriska
underlag för personalförändringar vid marinen under budgetåret 1960/61
uppgjorts i anslutning till marinplan 60, vilken framlades med särskild
skrivelse den 11 maj 1959. En redogörelse för marinplan 60 har lämnats
i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 8 ff). Marinchefen erinrar om att
det vid redovisningen i marinplanen av gjorda personalberäkningar anförts,
att — med hänsyn till pågående och förestående organisationsundersökningar
samt till utredningar som pågår eller måste komma till stånd
vid ett godtagande av marinplanen — möjligheter icke förelegat att i detalj
ange behovet av personal av olika kategorier under de år marinplanen omfattar
och att modifieringar av redovisade personalbehov kan bli erforderliga.
I marinplanen har behoven av civil personal icke redovisats. Beträffande
den civilmilitära personalen, som bland annat med hänsyn till pågående
utredningar rörande dels örlogsvarvens organisation, dels marinens tek -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

niska personal under många år icke undergått några förändringar, har
i marinplanen angivits, att personalberäkningarna måste modifieras när
utredningarna avslutats. Trots pågående utredning framlägger marinchefen
nu beträffande mariningenjörkåren vissa förslag som bedömts särskilt angelägna.
Behovet av militär personal har i marinplanen redovisats för år
1967. De som möjliga bedömda reduceringarna av vissa personalstater och
utökningarna av vissa andra måste enligt marinchefen genomföras successivt
med hänsyn dels till organisationens successiva förändring, dels till
befintlig personal.

Chefen för marinen har utarbetat föreliggande militärorganisatoriska
underlag med utgångspunkt i att avgivna förslag rörande bland annat
ändrad organisation av Karlskronaslcolorna (numera Karlskrona örlogsskolor),
intendentur- och sjukvårdsförvaltningarna vid marinkommando
Syd och marinstabens expeditionstjänst genomföres. Marinchefen erinrar
vidare om att ny fredsorganisation vid kustartilleriet fastställts genom
generalorder den 22 maj 1959.

Såvitt angår de av marinchefens förslag som har direkt samband med
marinplan 60 har civilförvaltningen utgått från att denna plan, i allt fall
till sina huvudgrunder, skall komma att bilda underlag för marinens personalorganisation.

1. Personalförändringar beträffande marinledningen, a) Marinstaben.
Chefen för marinen föreslår — under erinran om att han föregående år uttalat,
att en allmän översyn av löneställningen för högre militära beställningar
borde komma till stånd — att beställningen för chef för marinstaben
i Bo 4 och den beställning för sektionschef vid marinstaben i Bo 3
som är avsedd för chefen för sektion II vid staben uppflyttas till lönegrad
Bo 5 respektive Bo 4. Till chefen för marinstaben utgår för närvarande avlöningsförstärkning
med belopp motsvarande i huvudsak skillnaden mellan
lönen i Bo 4 och Bo 5. I avvaktan på att en översyn av löneställningen
för vissa högre chefstjänster kommer till stånd (jfr i det föregående under
arméns motsvarande anslag) räknar civilförvaltningen icke nu med någon
förändring av ifrågavarande chefers löneställning.

Civilförvaltningen avstyrker alltjämt marinchefens ånyo framförda förslag
om uppflytlning av en tjänst för kansliskrivare i Ao 10, avsedd för
registrator vid signaltjänstavdelningens kryptodetalj, till förste kansliskrivare
i Ao 12 (prop. 1959: 110, s. 95).

Marinchefen föreslår, att den för marinstabschefens sekreterare avsedda
kontorisltjänsten i Ae 9, vilken inrättades år 1944, ordinariesättes. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.

Vid marinstabens fotodetalj finns tre fotografer i Ae 9 och vid stabens
tryckeri en fotograf i samma lönegrad. Enligt marinchcfen är arbetsuppgifterna
för dessa fotografer lika eller jämförliga med de arbetsuppgifter
som i propositionen 1959: 152 angivits för förste fotograf i A 11. Civilför -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

valtningen, som erinrar om att vid armétygförvaltningen innevarande budgetår
tillkommit en fotograf i Ae 9 med arbetsuppgifter av samma slag som
åvilar fotografen vid marinstabens tryckeri, anser sig med hänsyn härtill
icke kunna tillstyrka någon förändring i löneställningen för sistnämnde fotograf.
Ämbetsverket räknar icke heller med föreslagen uppflyttning av
fotograferna vid fotodetaljen.

Marinchefen återkommer till tidigare framfört förslag om uppflyttning
av två tekniska biträden i Ae 5, avsedda för marinstabens tryckeri, till Ae 7
(jfr prop. 1958: 110, s. 370). Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Marinchefen, som avser vidtaga viss omläggning av filmdistributionen
inom marinen (jfr prop. 1960: 1, bil. 6, s. 247), föreslår, att en tjänst för
tekniskt biträde i Ae 7 utgår. Civilförvaltningen räknar med att tjänsten
indrages från och med nästa budgetår.

b) Marinförvaltningen. Förslagen att omvandla en beställning för marindirektör
av 2. graden i Ao 24 till beställning för marindirektör av 1. graden
i Ao 26 samt inrätta beställningar för en marindirektör av 2. graden i Ao 24
och en mariningenjör av 2. graden i Ao 21 har redovisats i årets statsverksproposition
vid behandlingen av marinförvaltningens avlöningsanslag (bil.
6, s. 148 ff).

Civilförvaltningen kan icke biträda marinchefens förslag att två beställningar
för mariningenjör av 1. graden i Ao 23 med vikariatslöneförordnanden
i lönegrad Ao 24 omvandlas till beställningar för marindirektör av 2.
graden i Ao 24.

Marinchefen har, i syfte att reglera viss personalfråga, föreslagit, att en
beställning för marindirektör av 1. graden i Ao 26 (specialingenjör) tillkommer.
Civilförvaltningen anser sig icke nu böra räkna med att ifrågavarande
beställning inrättas.

c) Chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga. Chefen
för marinen föreslår ånyo, att en beställning för kommendör i Bo 4, avsedd
för chefen för flottans underofficerare, underbefäl och meniga, tillkommer
i utbyte mot nuvarande kommendörsbeställning i Bo 3 (jfr prop. 1959: 110,
s. 95 ff). Civilförvaltningen anser alltjämt att förevarande löneställningsfråga
bör prövas i ett större sammanhang.

2. Marinens helikopterorganisation. Chefen för marinen har i marinplan
60 anmält behov av en förvaltare för helikopterorganisationen. Detta behov
bör enligt marinchefen tillgodoses i samband med att en förvaltare i
sjötjänstbefattning under nästa budgetår ersättes med icke högskoleutbildad
mariningenjör — mariningenjör (L). Marinchefen föreslår därför,
att en förvaltarbeställning i Ao 15, som nu avses för uppbördselektriker på
jagaren Kalmar, får utnyttjas för befattning såsom chef för kontrollgrupp,
tillika lärare vid mekanikerskola vid helikopterförband.

Marinchefen föreslår härjämte — med förmälan att viss del av helikopterorganisationen
enligt marinplanen skall framväxa till 1967 och att

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

behovet av personal ur kustartilleriet upptager bland annat 9 officerare, 10
underofficerare samt 20 underbefäl — att för nästa budgetår skall tillkomma
en kapten i Ao 21, 2 flaggunderofficerare i Ao 13 och 3 överfurirer i
Ao 9.

Marinchefen framhåller vidare, att för regleringen av den omfattande
flygtrafiken vid och omkring helikopterbasen vid Berga, vilken beräknas
kunna tagas i bruk under nästa budgetår, erfordras en flygsäkerhetsledning,
uppbyggd i princip på samma sätt som vid flygvapnets baser. Flygsäkerheten
anses kräva såväl kontinuerlig kontroll av helikoptertrafiken kring
fältet som uppföljning av de helikoptrar som opererar till sjöss. Närheten
till Södertörns flygflottilj nödvändiggör därjämte en långtgående
samordning av luftrörelserna vid de båda baserna. För att de elementära
flygsäkerhetskraven skall kunna tillgodoses och viss beredskap kunna hållas
beräknas behov föreligga av två trafikledare vid Bergabasen. För nästa
budgetår föreslår marinchefen, att en trafikledare i Ae 17 tillkommer. Då
väderleksstationen vid marinkommando Ost genom tillkomsten av helikopterdivisionen
vid Berga får väsentligt ökade arbetsuppgifter föreslås slutligen,
att en tjänst för tekniskt biträde i Ae 7 tillkommer från och med
nästa budgetår.

Civilförvaltningen erinrar om att enligt statsmakternas tidigare ställningstagande
till personalbehovet för helikoptertjänsten nya beställningar
icke skulle tillkomma för ändamålet (jfr prop. 1958: 110, s. 386). Då emellertid
chefen för marinen genom marinplanen redovisat personalbehovet
för helikopterorganisationen räknar ämbetsverket med att denna organisation
i huvudsak utbygges enligt marinchefens förslag. Civilförvaltningen
räknar sålunda med bifall till förslagen om dels omdisponering av en förvaltarbeställning
i Ao 15 vid flottan, dels inrättande av beställningar för
en kapten i Ao 21, 2 flaggunderofficerare i Ao 13 samt 3 överfurirer i Ao 9
vid kustartilleriet och tjänster för en trafikledare i Ae 17 och ett tekniskt
biträde i Ae 7.

3. Central personalregistrering vid kustartilleriet. I chefens för marinen
förslag den 28 februari 1958 angående vissa rationaliseringar inom marinen
aktualiserades frågan om central personalregistrering vid kustartilleriet.
Det förutsattes därvid, att en sådan rationalisering snarast genomfördes.
För egen del hade jag intet att erinra häremot (jfr prop. 1958: 110, s. 80 o.
106).

I särskild skrivelse den 30 november 1959 har chefen för marinen framlagt
förslag angående central personalregistrering vid kustartilleriet. Förslaget
bygger på en av inspektören för kustartilleriet gjord utredning i ämnet.
över denna utredning har yttranden inhämtats från försvarets civilförvaltning,
centrala värnpliktsbyrån, statens organisationsnämnd och kommittén
för maskinell databehandling. Jag torde bär få redogöra för huvuddragen
av marinchefens förslag.

6—06 00 Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

Marinchefen konstaterar, att fördelen av en sammandragen personalorganisation
blir alltmer påtaglig för kustartilleriet, då med begränsade personalresurser
skall tillgodoses behov av personal med vittgående specialisering.
Med hänsyn till de erfarenheter som numera vunnits vid flottans
truppregister finner marinchefen en övergång till hålkortsmässig registrering
vara en förutsättning för genomförande av en central personalregistrering.
Marinchefen erinrar om att han tidigare förutsatt, att den för
centrala värnpliktsbyrån och flottan gemensamma maskinutrustningen
skulle kunna utnyttjas även för kustartilleriet. Det har nu emellertid visat
sig, att en ny maskintyp (cardatype) är bäst lämpad för personalregistrering
av här ifrågavarande art och omfattning. För maskinbehovets tillgodoseende
föreslår marinchefen, att det centrala registret tills vidare skall repliera
på civilförvaltningens hålkortsanläggning. Civilförvaltningen, som
för vissa försök har behov av en cardatypeanläggning, anses kunna utan
personalförstärkning ombesörja den maskinella tjänsten för kustartilleriets
del (jfr prop. 1960: 1, bil. 6, s. 109 f.).

Vid en centraliserad personalregistrering erfordras dels en central huvudorganisation,
dels lokala organ vid truppförbanden. Chefen för marinen
föreslår, att vid kustartilleriinspektionen inrättas en ny avdelning, krigsorganisationsavdelning
med truppregister. Vid vederbörande truppförbands
stab föreslås en mobiliseringsdetalj tillkomma, varvid nuvarande personalavdelningar
utgår. Lokalbehovet för den centrala organisationen kan i huvudsak
tillgodoses inom ämbetsbyggnaden Tre Vapen på Ladugårdsgärde
genom att kustartilleriets skjutskola flyttas. Provisoriska lokaler för skjutskolan
kan tills vidare avses i byggnader som marinen disponerar på Lidingö.

Chefen för marinen understryker angelägenheten av att omläggning av
personalregistreringen sker under 1960 med hänsyn till vissa pensionsavgångar
samt repetitionsövningarnas ringa omfattning detta år.

För att tillgodose personalbehovet för den centrala organisationen vid
kustartilleriinspektionen och de lokala organisationerna vid truppförbanden
erfordras enligt marinchefen vissa förändringar i förhållande till nuvarande
personalorganisation. Förändringarna har sammanfattats i följande tablå,
vilken också visar grunddragen av den föreslagna organisationen.

Beträffande erforderliga personella förändringar anför marinchefen i
huvudsak följande.

Chefen för krigsorganisationsavdelningen med truppregister bör med
hänsyn till arbetsuppgifter och ansvar vara regementsofficer. En beställning
för major i Ao 24 bör därför tillkomma från och med nästa budgetår
i utbyte mot en kaptensbeställning i Ao 21.

De tre kaptensbeställningar som friställes genom förevarande omorganisationsförslag
bör omdisponeras till annan tjänst under budgetåret 1960/61.
Marinchefen hänvisar i detta hänseende till att enligt tidigare redovisad

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Beställning/tjänst	Föreslagen personalorganisation	Föränd-ringar i förhållan-de till nuvaran-de orga-nisation
Centralorganet	Lokalorganen
Avdelningschef	\|I J>\| Hå	Truppregister	Summa	d	KA 2	KA 3	d	iO d	Summa
Chef	05 •ä« si	Mobilise- ringsdetalj	Freds- detalj
Major Ao 24 ...............	1													+ i
Kapten Ao 21...............	—	1	1				2
Förvaltare Ao 17............														+ i
Förvaltare Ao 15............	—	1	—	—	i	—	2	i	i	—	—	—	2	— i
Flaggunderofficer Ao 13......	—	—	—	—	—	i	1	—	—	i	i	i	3	+ i
Kontorist A 9...............														+ i
Kanslibiträde A 7...........	—	—	—	i	i	i	3	i	i	—	i	—	3	+ t
Kontorsbiträde Ao 5/ biträde för
skriv- och kontorsgöromål. .	—	—	—	4	i	i	6	i	i	i	i	i	5	— ii
(Värnpliktig)................		1		2			3							— i

beräkning rörande personalbehovet för kustartilleriets utbildningsorganisation
(jfr prop. 1959: 110, s. 88) erfordras sex nya beställningar för kapten.

Med hänsyn till arbetsuppgifterna och ansvaret bör chefen för truppregistrets
registerdetalj vara förvaltare i Ao 17. En dylik beställning föreslås
tillkomma från och med nästa budgetår i utbyte mot en beställning för förvaltare
i Ao 15.

Utöver befintliga beställningar erfordras en flaggunderofficersbeställning
i Ao 13 för chefen för truppregistrets fredsdetalj. Med hänsyn till att organisationsundersökningarna
vid Gotlands och Hemsö kustartilleriförsvar kan
medföra minskning av kustartilleriets underofficerskår begäres icke nu
någon ny beställning.

Vid registerdetaljen erfordras ett kvalificerat biträde för beredning av
ärenden och ledande av tjänsten. En tjänst för kontorist föreslås därför
tillkomma från och med budgetåret 1960/61.

Vid truppregistret erfordras tre kanslibiträdestjänster, vilket innebär,
att en ny dylik tjänst måste inrättas. Tjänsten föreslås tillkomma från
och med nästa budgetår.

Den föreslagna organisationen innebär, att 11 tjänster för kontor sbiträde
(biträde för skriv- och kontorsgöromål) kan utgå. Tjänsterna erfordras
emellertid under omläggningsperioden. Förslag om indragning avses därför
skola framläggas vid en senare tidpunkt.

De myndigheter som yttrat sig över förslaget om central personalregistrering
vid kustartilleriet har i allt väsentligt tillstyrkt en organisation i
enlighet med marinchefens nyss redovisade förslag. Beträffande personalbehovet
har civilförvaltningen framhållit svårigheterna att nu — i avvaktan
på den slutliga lösningen av personalorganisationen för personalredovis -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

ningen vid flottan -—• taga definitiv ställning. Civilförvaltningen föreslår,
att medgivande utverkas att med anlitande av medel avsedda för avlönande
av personal som vid förslagets genomförande blir övertalig meddela förordnanden
med vikariatslön till Ao 24 och Ao 17 för en kapten respektive en
förvaltare.

4. Förändringar i övrigt beträffande militär personal, a) Sjökrigshögskolan.
Chefen för marinen har upprepat tidigare framfört förslag (prop.
1959: 110, s. 97) att utbyta en beställning för kommendörkapten av 2.
graden/major i Ao 24 eller kapten i Ao 21, avsedd för lärare i stabstjänst,
mot beställning för kommendörkapten av 1. graden/överstelöjtnant i Ao 26
eller kommendörkapten av 2. graden/major i Ao 24. Civilförvaltningen biträder
alltjämt förslaget.

b) Flottan. I marinplanen har chefen för marinen räknat med ett behov
av 21 beställningar för kommendörkapten av 1. graden vid flottan. För närvarande
finns 23 beställningar. Med hänsyn till den takt i vilken marinplanen
beräknas kunna genomföras kan enligt marinchefen en dylik beställning
utgå från och med budgetåret 1960/61. Civilförvaltningen har räknat
med att en beställning för kommendörkapten av 1. graden i Ao 26 indrages.

Marinchefen har föreslagit, att chefen för vapenavdelningen vid Stockholms
örlogsvarv (kommendörkapten av 1. graden i Ao 26) erhåller förordnande
att bestrida göromål som eljest ankommer på beställningshavare
i lönegrad B 1. I avvaktan på en allmän översyn av löneställningen för
högre chefstjänster anser civilförvaltningen, att några nya beställningar i
lönegrad Bo 1 eller vikariatslöner i nämnda lönegrad icke bör inrättas.

Beträffande anpassningen av antalet underofficerare och underbefäl till i
marinplanen angivet behov anför marinchefen följande.

Marinplanen förutsätter relativt betydande minskningar av antalet underofficerare
och underbefäl. Bland underofficerarna påverkas behovet av
förvaltare även därigenom att mariningenjörer (L) successivt ökar i antal.
Vid övervägande om hur minskningarna skall genomföras måste avsevärd
hänsyn tagas till antalet befintliga beställningshavare och till befordringsmöjligheterna
för dessa. Marinplanen innebär att fartygsbeståndet successivt
kommer att ändras till sin sammansättning och därmed ändras även
såväl antal av som behov av yrkestillhörighet för underofficerare, underbefäl
och meniga med krav på bland annat omskolning.

I vissa fall är vakanserna i befintliga stater så stora, att det ligger nära
till hands att överväga en direkt nedgång till det antal som upptages i
marinplanen för budgetåret 1966/67. Mot detta talar — förutom att staterna
då inte kommer att svara mot de behov som betingas av det aktuella
fartygsbeståndet — väsentligen två skäl, nämligen dels att det är psykologiskt
mycket olämpligt att bibringa den berörda personalen den uppfattningen
att dess anställnings- och befordringsmöjligheter skulle komma att
riskeras eller försämras, dels att det är svårt att nu med säkerhet överblicka
det kommande behovet av beställningar. Vid övervägande av
problemet har jag kommit till den uppfattningen, att staterna för underoffi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

cerare och underbefäl bör minskas successivt och någorlunda jämnt under
den tid marinplanen omfattar. Vad beträffar furirsaspiranter och meniga
synes dock minskningen böra ske i hastigare takt.

Chefen för marinen föreslår dels att två beställningar i Ao 17, avsedda
för förvaltare vid marinstabens organisationsavdelning och uppbördsmaskinist
på isbrytaren Oden, utbytes mot beställningar i Ao 19, dels att
vikariatslöneförordnanden i lönegrad A17 meddelas underofficerare ur
flottan i befattningar såsom fartygschefer på sjömätningsfartygen Ejdern,
Nils Strömcrona, Tärnan och Peter Gedda. Civilförvaltningen anser att dessa
förslag bör behandlas i annan ordning.

Marinchefens förslag att överföra beställningar för en förvaltare i Ao 15
och två flaggunderofficerare i Ao 13 till marinförvaltningen har behandlats
i årets statsverksproposition (jfr bil. 6, s. 150 o. 152).

Marinchefen anför, att en icke högskoleutbildad mariningenjör — mariningenjör
(L) — under nästa budgetår beräknas bli disponibel för befattningen
såsom maskiningenjör på kryssaren Göta Lejon, varvid en förvaltarbeställning
i Ao 17 frigöres. Förvaltarbeställningen föreslås i stället
skola utnyttjas vid fartygsavdelningen å Stockholms örlogsvarv (maskinsektionens
ångpannedetalj). En tjänst för ingenjör i Ae 17 (sakanslag) vid
örlogsvarvet bör därvid utgå. Civilförvaltningen anser ställning icke nu böra
tagas till föreslagen omdisposition. Föreskrift bör i stället meddelas att förvaltarbeställningen
vid första ledigblivande skall vakanthållas.

Med hänsyn till att verksamheten utökats bör enligt marinchefen uppbördsmannen
vid proviantförrådet vid marinkommando Väst (för närvarande
flaggunderofficer i Ao 13) vara förvaltare i Ao 15. Marinchefen föreslår
därför, att en för uppbördselektriker på jagaren Öland avsedd förvaltarbeställning
i Ao 15, vars innehavare avgår med pension den 1 oktober 1960
och därvid ersättes med mariningenjör (L), omdisponeras till ifrågavarande
befattning vid marinkommando Väst. Civilförvaltningen anser, att ytterligare
erfarenheter rörande verksamheten vid nyssnämnda proviantförråd
bör avvaktas innan ställning tages till frågan om förvaltarbeställning bör
avses för förrådet och räknar därför icke nu med bifall till förslaget. Förvaltarbeställningen
bör enligt ämbetsverket indragas.

Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt marinchefens upprepade förslag
att en befintlig förvaltarbeställning i Ao 15, som nu tills vidare avses för
fartygschef på tender att uppehållas endast på förordnande, får tillsättas
(prop. 1959: 110, s. 98).

I anslutning till förslag om fortsatt utbyggnad av mariningenjörkåren
med den av 1955 års riksdag beslutade nya mariningenjörkategorien — mariningenjörcr
(L) —med 11 mariningenjörer i Ao 19 och 7 mariningenjörer
i reglerad befordringsgång (jfr p. 5 i det följande) föreslår marinchefen att
dels två förvaltarbeställningar i Ao 15, avsedda för uppbördselektriker på
jagarna Öland och Kalmar, omdisponeras (jfr i det föregående), dels cn

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 1960

beställning för underofficer på särskild stat indrages, dels ock sju beställningar
för underofficer av 2. graden vakanthålles. I anslutning härtill
har marinchefen anfört, att av de 18 underofficerare vid flottan som
under budgetåret 1960/61 beräknas bli utexaminerade från sjökrigsskolan
efter avslutad ingenjörsutbildning två är förvaltare i Ao 15, nio flaggunderofficerare
i Ao 13 (varav en på särskild stat för övertaliga underofficerare)
och sju underofficerare av 2. graden i Ao 11. Marinchefen erinrar om att
enligt hittills tillämpade principer (jfr prop. 1958: 110, s. 388) har för
varje tillsatt beställning för mariningenjör i Ao 19 en beställning för underofficer
utgått och för varje tillsatt beställning för mariningenjör i befordringsgång
en underofficersbeställning vakanthållits. Sedan i marinplanen
numera behovet i organisationen av såväl mariningenjörer (L) som
underofficerare redovisats bör, enligt marinchefen, en sådan princip icke
längre följas. Marinchefen har således räknat med att (18—2—1—7 =) 8
beställningar för mariningenjör skall tillkomma utan indragning, omdisponering
eller vakanthållning av underofficersbeställningar.

Bland annat med hänsyn till den övertaliga staten anser civilförvaltningen
det befogat att — i vart fall under ytterligare några år — räkna
med minskningar och vakantsättningar inom underofficerskadern till följd
av utbyggnad av den nya mariningenjörkategorien efter i huvudsak samma
principer som hittills. Sålunda bör enligt ämbetsverket 9 beställningar för
flaggunderofficer, av vilka en på särskild stat, indragas och — såsom marinchefen
föreslagit — sju beställningar för underofficer av 2. graden vakanthållas.
Som redovisats i det föregående har civilförvaltningen räknat med
att av de två för uppbördselektriker å jagarna Öland och Kalmar avsedda
förvaltarbeställningarna i Ao 15 en skall indragas och en omdisponeras.

Marinchefen har räknat med att sammanlagt tre beställningar i Ao 13/11
för underofficerare på särskild stat för övertaliga underofficerare kan indragas
från och med nästa budgetår. Av dessa innehas en, såsom förut
nämnts, av blivande mariningenjör (L). Civilförvaltningen har biträtt förslaget.

Enligt marinchefen erfordras för nästa budgetår 413 beställningar för
flaggunderofficerare i Ao 13. För innevarande budgetår utgör antalet dylika
beställningar 409. Då av dessa två föreslagits skola överföras till marinförvaltningen,
innebär marinchefens förslag tillkomst av sex nya flaggunderofficersbeställningar.
Civilförvaltningen erinrar om att ämbetsverkets
ställningstagande i det föregående till frågan rörande omdisponering av en
förvaltarbeställning till marinkommando Väst leder till ett behov av 414
flaggunderofficerare. Någon tillkomst av nya flaggunderofficersbeställningar
räknar ämbetsverket icke med. Såsom förut nämnts har civilförvaltningen
föreslagit, att antalet beställningar för flaggunderofficerare skall
minska med åtta i samband med inrättande av mariningenjörbeställningar
(L).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

För närvarande finns 577 beställningar för underofficerare av 2. graden i
Ao 11 medan behovet enligt marinplanen utgör 536 under budgetåret
1966/67. Marinchefen föreslår, att antalet underofficerare av 2. graden
successivt reduceras och därvid för nästa budgetår minskas med sex. Med
hänsyn till vakansläget inom ifrågavarande underofficerskader anser civilförvaltningen
tillräckliga skäl icke föreligga att räkna med successiv anpassning
till marinplanens nivå. Civilförvaltningen föreslår därför att
(577 — 536 =) 41 beställningar utgår redan från nästa budgetår.

Enligt marinplanen utgör antalet befattningar budgetåret 1966/67 för
förste högbåtsman 270 och för högbåtsman 500 eller sammanlagt 770. Under
innevarande budgetår finns sammanlagt 887 beställningar för befattningar,
som avses för förste högbåtsman och högbåtsman (126 underofficerare
på särskild stat, 100 förste högbåtsmän och 661 högbåtsmän). På
skäl som angivits i det föregående anser marinchefen, att man bör räkna
med en successiv reducering av dessa befattningar och de därför erforderliga
beställningarna. För nästa budgetår räknar marinchefen med 870
(_17) dylika befattningar. Som nyss angivits beräknas antalet befatt ningar

för förste högbåtsman utgöra 270 budgetåret 1966/67. Ehuru antalet
nyssnämnda befattningar under nästa budgetar är större än 270, synes det
enligt marinchefen icke lämpligt att nu föreslå beställningar för ett större
antal befattningar för förste högbåtsman än vad som erfordras vid genomförd
organisation enligt marinplanen. Med hänsyn såväl till det nuvarande
större behovet som till att ett stort antal högbåtsmän redan nu är kompetenta
för befordran till förste högbåtsman anser marinchefen det emellertid
skäligt att för nästa budgetår räkna med beställningar för 270 befattningar
för förste högbåtsman. Då antalet övertaliga underofficerare utgör 123,
erfordras (270 — 123 =) 147 (+ 47) beställningar för förste högbåtsman
under sagda budgetår. Antalet erforderliga beställningar för högbåtsman
under samma budgetår blir således (870 — 270 =) 600, vilket innebär en
minskning med 61.

Nuvarande antal furirsbeställningar utgör 670. Antalet furirer bör enligt
marinchefen successivt minskas till 418 under budgetåret 1966/67. För
nästa budgetår föreslås att antalet beställningar för furir bestämmes till
635, innebärande en minskning med 35. Erforderligt antal beställningar för
furirsaspiranter och meniga beräknas för nästa budgetår till 500 (—183)
respektive 350 (—33).

Civilförvaltningen tillstyrker förslagen avseende flottans underbefäl och
räknar alltså med att 47 beställningar för förste högbåtsman i Ao 11 tillkommer
i utbyte mot samma antal beställningar för högbåtsman i Ao 9
samt att beställningar för 14 högbåtsmän i Ao 9, 35 furirer i Ae8/7, 183
furirsaspiranter i Af 5/4 och 33 meniga i Eh 1 utgår.

c) Kustartilleriet. Chefen för marinen föreslår ånyo, att en beställning
i Bo 4, avsedd för försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs och Bohus

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo år 1960

samt Hallands försvarsområden, tillika chef för Göteborgs kustartilleriförsvar,
tillkommer på kustartilleriets stat från och med budgetåret 1960/61
(jfr prop. 1959: 110, s. 88). Civilförvaltningen anser sig, i avvaktan på
den i propositionen 1958: 110 (s. 387) förutsatta prövningen av möjligheterna
att genom omdisposition av beställning tillgodose behovet av tjänst
i Bo 4 för befälhavare för ifrågavarande försvarsområden, icke böra tillstyrka
inrättande av en ny tjänst för försvarsområdesbefälhavare under
marinens anslag.

Marinchefen har föreslagit dels att beställningen i Bo 1 för chef för marinkommando
Nord, tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands
kustartillerikår uppflyttas till Bo 3, dels att två överstelöjtnanter i
Ao 26, tygmästare vid Stockholms respektive Blekinge kustartilleriförsvar,
erhåller vikariatslöneförordnanden i lönegrad B 1. Civilförvaltningen anser,
att dessa förslag bör prövas i samband med översyn av löneställningen
för vissa högre chefstjänster.

I propositionen 1959: 110 (s. 88) redovisades resultatet av verkställd
översyn av kustartilleriets utbildningsorganisation. Enligt denna utredning
erfordrades vid kustartilleriet bland annat nya beställningar för en major
(chef för mekaniker skola) och sex kaptener. Marinchefens i det föregående
redovisade förslag rörande central personalregistrering vid kustartilleriet
(jfr p. 3) innebär, att tre kaptener kan överföras i annan tjänst. För
nästa budgetår föreslår marinchefen, så vitt här är ifråga, att beställningar
för en major i Ao 24 (chef för kustartilleriets mekanikerskola) och två kaptener
i Ao 21 tillkommer. Enär behovet av kaptensbeställningar samtidigt
nedgått med en, skulle härvid behovet för den beräknade utbildningsorganisationen
vara helt tillgodosett. Med hänsyn till vad som uttalats i proposition
1959: 110 (s. 106) vid behandlingen av marinchefens föregående år framlagda
förslag om inrättande av vissa nya beställningar för militär personal
vid kustartilleriet är civilförvaltningen icke beredd tillstyrka de föreslagna
beställningarna för en major och två kaptener.

Marinchefens förslag om utbyte av fem förvaltarbeställningar i Ao 17
(förvaltare vid förrådsgrupp 1 vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar,
förvaltare vid teleservicegrupp vid samma kustartilleriförsvar samt
kassachef vid Stockholms kustartilleriförsvar) mot beställningar i Ao 19
anser civilförvaltningen böra upptagas i annan ordning.

Marinchefen återkommer till föregående år framförda förslag om utbyte
av fyra beställningar för flaggunderofficer mot beställningar för
förvaltare i Ao 15 (jfr prop. 1959: 110, s. 88—89). Tre av beställningarna
är avsedda för förste lärare (artilleri-, instrument- och telemästare) vid
kustartilleriets mekanikerskola. Då dessa lärare är jämförliga med civila
yrkeslärare i lönegrad A 15, bör de enligt marinchefen vara förvaltare i
Ao 15. Den fjärde beställningen är avsedd för värme- och sanitetsdetaljen
vid Gotlands kustartilleriförsvar. Enligt marinchefen bör för denna befatt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

ning — i likhet med vad som är fallet vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar
■—- avses förvaltare.

Civilförvaltningen vill inte motsätta sig att förenämnda tre, för kustartilleriets
mekanikerskola avsedda flaggunderofficersbeställningar i Ao 13
utbytes mot beställningar för förvaltare i Ao 15. I avvaktan på resultatet av
pågående organisationsundersökningar vid Gotlands kustartilleriförsvar
räknar ämbetsverket däremot icke med att någon förvaltarbeställning tillkommer
vid sagda kustartilleriförsvar. I sammanhanget erinrar ämbetsverket
om att flaggunderofficer vid värme- och sanitetsdetaljen vid Gotlands
kustartilleriförsvar för närvarande åtnjuter vikariatslön till 15 lönegraden.

Vid kustartilleriet erfordras enligt marinchefen cirka 150 beställningar
för flaggfurir vid fullt utbyggd underbefälskår. För närvarande finnes 60
dylika beställningar. Med hänsyn till åldersfördelningen för det äldre underbefälet
föreslås, att 10 dylika beställningar i Ao 11 tillkommer under nästa
budgetår i utbyte mot samma antal beställningar för överfurir i Ao 9. För
fortsatt utbyggnad av kustartilleriets underbefälskår bör vidare antalet
överfurirer i Ao 9 ökas med 10. (Härutöver föreslås såsom framgår av det
föregående 3 överfurirer tillkomma för helikopterorganisationen.) Antalet
furirer i Ae 8/7 kan enligt marinchefen minskas med 10.

Civilförvaltningen biträder föreslagna förändringar rörande kustartilleriets
underbefälskår.

5. Förändringar i övrigt beträffande mariningenjörkåren. Föregående år
föreslog chefen för marinen, att en beställning för marindirektör av 1.
graden i Ao 26, avsedd för chef för vid Stockholms örlogsvarv inrättad minexperimentavdelning,
skulle tillkomma i utbyte mot en beställning för
marindirektör av 2. graden i Ao 24 (prop. 1959:110, s. 99—100). Marinchefen
återkommer nu till förslaget, dock utan att föreslå utbyte av beställningar.

Civilförvaltningen har under hand inhämtat, att på ifrågavarande befattning
tjänstgör en marindirektör av 2. graden, som egentligen är avsedd
för minsektionen vid Stockholms örlogsvarvs vapenavdelning. Sistnämnda
befattning uppehälles i stället av en mariningenjör av 1. graden, avsedd
för Karlskrona örlogsvarv, där en befattning vid vapenavdelningens minsektion
hålles vakant. Denna lösning anses i längden icke tillfredsställande.
Med hänsyn härtill biträder civilförvaltningen marinchefens förslag och
räknar alltså med att en beställning för marindirektör av 1. graden i Ao 26
tillkommer.

Med förmälan att de sju äldsta under åren 1958—1959 utexaminerade
mariningenjörerna (L) under nästa budgetår anses kunna placeras i befattningar,
avsedda för mariningenjörer i Ao 21, samt att de därjämte
innehar sådan levnads- och tjänsteålder att denna lönegrad är lämplig har
marinchefen föreslagit, att sju beställningar för mariningenjör i Ao 21 till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

kommer i utbyte mot samma antal mariningenjörbeställningar i Ao 19. Civilförvaltningen
räknar med bifall till förslaget.

Såsom tidigare angivits (p. 4) beräknas 18 mariningenjörer (L) komma
att utexamineras från sjökrigsskolan under nästa budgetår, av vilka
11 anses böra erhålla beställningar i Ao 19 och 7 anställas såsom mariningenjör
i befordringsgång. I enlighet härmed föreslås, att från och med
budgetåret 1960/61 11 beställningar för mariningenjör i Ao 19 samt 7 beställningar
för mariningenjör i reglerad befordringsgång skall tillkomma.
Civilförvaltningen utgår från bifall till förslaget.

6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Chefen för
marinen föreslår beträffande marinläkarkåren, att tre förste marinläkare i
Ao 24 (en assistent hos marinöverläkaren, en stabsläkare vid MKO och en
stabsläkare vid MKS) uppflyttas till Ao 25, att en marinläkare av 1. graden
i Ao 23 (stabsläkare vid SK, tillika regementsläkare vid KA 1) uppflyttas
till Ao 24 samt en marinläkare av 1. graden i Ao 19 (biträdande läkare vid
KA 1) till Ao 21 varvid en arvodestjänst för marinläkare av 2. graden indrages.
Med hänsyn till enligt ämbetsverket pågående utredning rörande
den militära sjukvårdens organisation kan civilförvaltningen icke tillstyrka
förslagen. Ämbetsverket ifrågasätter, huruvida icke tjänsten för marinläkare
av 1. graden i Ao 19, vilken nu uppehälles av marinläkare av 2.
graden, kan hållas vakant.

I en inom försvarets sjukvårdsstyrelse upprättad promemoria har föreslagits
att tjänsten för instruktionssköterska i Ag 14 (12) vid Karlskrona
örlogsskolor omplaceras, förslagsvis till sjukvårdsstyrelsen. Då sjukvårdsskolan
i Karlskrona endast har behov av instruktionssköterska under 7—8
månader per år, skulle tjänsten genom en dylik omplacering kunna utnyttjas
även inom andra försvarsgrenar, exempelvis vid kortare utbildningskurser.
Civilförvaltningen biträder förslaget och räknar med att förevarande
tjänst överföres till sjukvårdsstyrelsen. På skäl som angivits i det föregående
under arméns motsvarande anslag har vidare föreslagits, att nyssnämnda
tjänst ordinariesättes. I avvaktan på resultatet av förenämnda utredning
rörande försvarssjukvårdens organisation är civilförvaltningen icke
beredd biträda förslaget i denna del.

I propositionen 1958: 110 (s. 389) uttalades, att behovet av läkare vid
marinkommando Ost borde omprövas vid uppkommande ledighet i endera
av de för marinkommandot avsedda marinläkarbeställningarna i Ao 23 och
Ao 21.

I skrivelse den 15 januari 1960 har chefen för marinen anfört, att
läkarvårdens omfång — med undantag av mobiliseringsplanläggningen ■—•
minskat i anslutning till att den marina verksamheten på Skeppsholmen
nedgått eller avvecklats. För sjukvårdsavdelningen å Skeppsholmen avses
nu två marinläkare. Ehuru sluten sjukvård ännu meddelas på Skeppsholmen,
erfordras där endast en marinläkare. Vid Berga örlogsskolor, för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

vilka nu avses en niarinläkare i Ao 21, föreligger emellertid enligt marinchefen
behov av ytterligare en läkare. Som motiv härför anföres dels den
ökande sjukvårdsverksamheten vid skolorna, dels behovet av förbättrad
sjukvårdsutbildning för personalen. Med hänsyn härtill föreslår marinchefen
att den nu för marinkommando Ost avsedda beställningen för marinläkare
av 1. graden i Ao 23 i stället avses för chef för sjukvårdsavdelningen
vid Berga örlogsskolor. Civilförvaltningen, som yttrat sig i ärendet, tillstyrker
att förenämnda läkarbeställning tills vidare utnyttjas vid Berga
örlogsskolor. Med hänsyn till ovissheten om försvarssjukvårdens framtida
organisation bör beställningen därvid enligt ämbetsverket endast tagas i
anspråk för vikariatslöneförordnande eller för anställande av extra tjänsteman.

Enligt samma inom sjukvårdsstyrelsen upprättade promemoria är efter
genomförd centralisering av förbandssjukvården inom marinkommando
Syd tjänster för en översköterska i Ae 9 och ett sjukvårdsbiträde i Ae 2/3
obehövliga. Det föreslås i anledning härav, att överskötersketjänsten indrages
samt att tjänsten för sjukvårdsbiträde överflyttas till Gotlands kustartillerikår,
där biträdespersonalen vid förbandssjukhuset (en undersköterska
och 2 sjukvårdsbiträden) är för liten med hänsyn till sjukhusets
storlek — 30 vårdplatser — och isolerade belägenhet. Civilförvaltningen
biträder förslagen.

7. Personalförändringar i övrigt vid marinkommandostaber m. m.
Marinkommando Ost. Marinchefen har ånyo föreslagit, att en tjänst
för kanslibiträde i Ae 7 vid envar av marinkommandostaberna Ost, Syd och
Väst, avsedd för respektive stabs kryptotekniker, skall utbytas mot kontoristtjänst
i Ae 9. Civilförvaltningen tar inte ställning till förslagen, då löneställningen
för berörda tjänster för innevarande budgetår upptagits såsom
B-fråga (jfr prop. 1959: 110, s. 100—101).

Vid Berga örlogsskolor finns två adjunktstjänster, varav en i Ae 23
och en i Ae 21, avsedda för till skolorna förlagda furirskurser. Från och
med nästa budgetår kommer furirskurserna att koncentreras till Karlskrona
örlogsskolor. Förenämnda tjänst i Ae 23 bör därför överflyttas till sistnämnda
skolor. Då det ännu är ovisst, huruvida även tjänsten i Ae 21 kan
komma att erfordras vid skolorna i Karlskrona, föreslår marinchefen, att
denna tjänst tills vidare vakantsättes. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Civilförvaltningen tar icke ställning till ett av chefen för marinen ånyo
framlagt förslag att utbyta en tjänst för förrådsman i Ae 7 vid Berga örlogsskolor
mot tjänst för förrådsförman i Ae 9, enär frågan om tjänstens
lönegradsplacering kommer att upptagas i annan ordning (jfr prop. 1959:
110, s. 101).

Marinchefens förslag att extraordinariesätta tre tjänster för vaktman i
Ag 8 vid sjökrigsskolan, vilka inrättades år 1944, avstyrkes av civilförvaltningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Marinkommando Syd. Chefen för marinen föreslår, att en tjänst
för linjeförman i Ae 12, avsedd för viss anläggning inom Karlskrona försvarsområde
och Blekinge kustartilleriförsvar, inrättas från och med nästa
budgetår. Civilförvaltningen biträder förslaget och upplyser, att ämbetsverket
efter tillstyrkan av statens organisationsnämnd medgivit, att en linjeförman
i Ag 12 må finnas anställd för ifrågavarande ändamål med anlitande
av till ämbetsverkets förfogande stående medel för innevarande
budgetår.

Marinkommando Väst. Chefen för marinen har ånyo föreslagit, att
en kanslibiträdestjänst i Ae 7 vid intendenturförvaltningen skall ordinariesättas.
Civilförvaltningen avstyrker alltjämt förslaget (jfr prop. 1959: 110,
s. 101).

Fortifikationsförvaltningen har föreslagit, att en tjänst för reparatör
i Ae9 inrättas vid Göteborgs örlogsvarv från och med budgetåret 1960/61.
Civilförvaltningen, som med anlitande av medel för anställande av tillfällig
personal för innevarande budgetår medgivit, att en reparatör i Ag 8
får anställas vid örlogsvarvet, tillstyrker i anledning av förslaget att en reparatör
stjänst i Ag8 inrättas. Ämbetsverket räknar nämligen med att
frågan om bemanningen av de fasta maskinanläggningarna måste tagas
upp i ett sammanhang.

Såvitt avser frågan om behovet vid marinen av kontorsbiträdestjänster
i Ao 5 i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal
(jfr det föregående under arméns motsvarande anslag) föreslår
civilförvaltningen (skr. 16/io 1959) att dels 24 tjänster för kontorsbiträde
i Ao 5 inrättas i utbyte mot samma antal tjänster för biträde för skrivoch
kontorsgöromål i reglerad befordringsgång, dels 2 kontorsbiträdestjänster
i Ao 5 utbytes mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål,
dels ock 2 kontorsbiträdestjänster i Ao 5 tillkommer för att bereda
ordinarie anställning åt sådana extra ordinarie biträden som anställts
som ersättare för å högre tjänster förordnade kontor sbiträden. För upplysning
om hur ifrågavarande tjänster för biträdespersonal fördelas på olika
förband m. m. torde få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.

8. Förändringar i övrigt. Civilförvaltningen beräknar medel för avlönande
av tre extra ordinarie löjtnanter, som enligt chefen för marinen under
nästa budgetår tillkommer vid kustartilleriet.

Antalet fänrikar beräknas av civilförvaltningen i enlighet med uppgifter
från marinchefen till 70, vilket innebär en ökning med sex i förhållande till
vad som beräknats för innevarande budgetår.

I enlighet med marinchefens förslag beräknar civilförvaltningen medelsbehovet
för arvoden till tillsynsmän vid befästningar m. m. vid kustartilleriförsvaren
till 333 000 kronor för budgetåret 1960/61, innebärande en uppräkning
med 15 000 kronor i jämförelse med för motsvarande ändamål för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

innevarande budgetår anvisade medel. Höjningen motiveras med ökat behov
av tillsyn och krav på effektivare bevakning.

Chefen för marinen föreslår, att de medel som beräknas för arvoden för
tillsynsmän vid marinens kustbevakning för nästa budgetår uppräknas
med tillhopa 1 900 kronor, ökningen anses erforderlig dels med hänsyn
till att nya bevakningsobjekt tillkommit, dels för att möjliggöra viss arvodesreglering.
Civilförvaltningen räknar med föreslagen höjning.

För innevarande budgetår utgår arvode till vaktman vid Gustafsviks örlogsdepå
med 9 468 kronor. Då ifrågavarande vaktman bör betraktas som
heltidsanställd, föreslår marinchefen att arvodet från och med nästa budgetår
höjes så att det motsvarar lönen i lönegrad A 8. Vidare upprepar
marinchefen sitt föregående år framförda förslag om höjning av arvodena
till ledare för specialkurs i krigsfartygs konstruktion vid teknisk högskola
(jfr prop. 1959: 110, s. 102).

Civilförvaltningen vill inte motsätta sig den föreslagna höjningen av
arvodet till vaktman vid Gustafsviks örlogsdepå. Såvitt avser arvoden till
speciallärare vid teknisk högskola räknar ämbetsverket, som förutsätter att
berörda fråga upptages i samband med utredningen av lärararvodena inom
försvaret, icke nu med någon ökad medelsanvisning.

Medelsbehovet för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare
vid marinens fasta utbildningsanstalter och skolor beräknas av marinchefen
med tillstyrkan av civilförvaltningen för budgetåret 1960/61 till
i runt tal 575 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en ökning med 125 000 kronor, ökningen beror huvudsakligen på att
antalet läsavdelningar ökat.

Marinchefen har framlagt förslag rörande ökat antal utbildningsarvoden
vid sjökrigshögskolan och förhöjning av vissa utbildningsarvoden vid Berga
örlogsskolor (vapenofficersskolan). Civilförvaltningen förutsätter, att dessa
förslag kommer att prövas av utredningen om lärararvoden vid försvaret.

Medelsbehovet för civila timlärare för underbefälsutbildning beräknas av
marinchefen för nästa budgetår till i avrundat tal 134 000 kronor, innebärande
en minskning med 111 000 kronor. Vid beräkningen har hänsyn
tagits till att den allmänbildande undervisningen för all musikpersonal skall
ske vid Älvsborgs kustartilleriregemente. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Departementschefen

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 25) har jag bland annat uttalat,
att jag icke funnit skäl tillstyrka en sådan relativ förstärkning av marinen
som ett godtagande av marinplan 60 skulle innebära. Detta mitt ställningstagande
innebär att jag icke heller kan förorda, att marinplanen skall utgöra
underlag för marinens framtida personalorganisation. Enligt min mening
föreligger beträffande marinen fortfarande osäkerhet rörande den

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

framtida organisationens inverkan på personalbehovet. Jag vill i sammanhanget
bland annat erinra om att jag tidigare uttalat, att spörsmålet huruvida
utrymmet för materielanskaffningar kan ökas genom ytterligare rationaliseringar
och organisationsminskning kommer att aktualiseras. Med
hänsyn till vad sålunda anförts anser jag det nödvändigt att för nästa
budgetår föreslagna personalförstärkningar behandlas med stor restriktivitet.
Jag vill vidare hänvisa till att jag tidigare denna dag vid anmälan
av proposition rörande befälsordningen vid armén m.m. förklarat mig
ha för avsikt att låta föranstalta om en översyn av befälsordningen vid
marinen och flygvapnet.

1. Till förslagen om ändrad löneställning för fyra tjänster för fotograf
i marinstaben tar jag inte ställning i förevarande sammanhang. Av övriga
föreslagna personalförändringar beträffande marinstaben kan jag endast
tillstyrka, att en tjänst för tekniskt biträde i Ae 7 indrages. Till vissa av
förslagen beträffande marinförvaltningen har jag såsom framgår av det
föregående tagit ställning vid anmälan av ämbetsverkets avlöningsanslag
i årets statsverksproposition. Jag har där icke biträtt förslagen. Icke heller
övriga förslag avseende marinförvaltningen anser jag mig kunna tillstyrka.
Marinchefens ånyo framförda förslag om uppflyttning av en kommendörsbeställning,
avsedd för chefen för flottans underofficerare, underbefäl
och meniga, från Bo 3 till Bo 4 kan jag alltjämt icke tillstyrka.

2. Jag anser mig kunna tillstyrka att en för sjötjänstbefattning avsedd
förvaltarbeställning i Ao 15 får utnyttjas för marinens helikopterorganisation.
Däremot är jag icke beredd biträda förslagen att inrätta nya beställningar
vid kustartilleriet för helikoptertjänsten.

Det synes erforderligt att en särskild flygsäkerhetsledning tillskapas för
helikopterbasen vid Berga. Jag anser mig böra tillstyrka att härför inrättas
en beställning för trafikledare i Ae 17. Denna bör emellertid lämpligen ingå
i flygvapnets trafikledarorganisation och redovisas vid flygvapnet. Jag avser
därför att senare vid anmälan av flygvapnets avlöningsanslag framlägga
förslag om beställningens inrättande. Däremot anser jag mig icke
kunna förorda att en tjänst för tekniskt biträde tillkommer för väderleksstationen
vid marinkommando Ost. För ifrågavarande arbetsuppgifter bör
i stället underbefäl vid flottan tagas i anspråk.

3. Marinchefens förslag rörande anordnande av central personalregistrering
vid kustartilleriet och personalorganisationen vid central- och
lokala organ kan jag i allt väsentligt biträda. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att fatta beslut angående organisationens närmare utformning.
I detta sammanhang räknar jag med att en maj or sbeställning i Ao 24
tillkommer i utbyte mot en beställning för kapten i Ao 21, att en förvaltarbeställning
i Ao 15 utbytes mot en dylik beställning i Ao 17, samt att
tjänster för en kontorist i Ae 9 och ett kanslibiträde i Ae 7 tillkommer.
Jag har inget att erinra mot att de 11 tjänster för kontorsbiträde (biträde

Kangl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

för skriv- och kontorsgöromål) som frigöres vid genomförande av den föreslagna
organisationen bibehålies under oinläggningsperioden. Jag förutsätter
härvid att under sagda tid ledigblivande tjänster icke återbesättes.

Genom förevarande omorganisation friställes tre kaptensbeställningar.
Marinchefen har föreslagit, att dessa skall utnyttjas inom kustartilleriets
utbildningsorganisation. För egen del har jag intet att erinra häremot.

4. I enlighet med marinchefens förslag räknar jag med att en beställning
för kommendörkapten av 1. graden i Ao 26 indrages.

Såsom förutsatts i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 152) torde beställningar
för en förvaltare i Ao 15 och två flaggunderofficerare i Ao 13
utgå vid flottan.

Marinchefens förslag att omdisponera beställningar för en förvaltare
i Ao 17 (avsedd för uppbördsmaskinist å kryssaren Göta Lejon) och en
förvaltare i Ao 15 (avsedd för uppbördselektriker å jagaren Öland) kan
jag icke tillstyrka. Beställningarna torde i enlighet med civilförvaltningens
förslag vakantsättas x-espektive indragas.

I anslutning till att vissa beställningar för mariningenjör tillkommer
(jfr i det följande) torde liksom tidigare antalet underofficerare böra
minskas. Då jag i det föregående förordat, att en förvaltarbeställning indrages
och en dylik beställning vakantsättes, räknar jag i förevarande
sammanhang med att vid flottan åtta flaggunderofficersbeställningar i Ao
13 indrages och sex beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 11
vakantsättes.

Tre beställningar för övertaliga underofficerare i Ao 13/11 bör planenligt
utgå. Vidare bör, såsom civilförvaltningen föreslagit, 41 beställningar
för underofficerare av 2. graden i Ao 11 indragas vid flottan.

Jag anser mig endast kunna tillstyrka, att 20 beställningar för högbåtsman
i Ao 9 utbytes mot beställningar för förste högbåtsman i Ao 11.
Såvitt avser underbefälet vid flottan räknar jag vidare med marinchefens
förslag att indraga beställningar för 14 högbåtsmän i Ao 9, 35
furirer i Ae 8/7 och 183 furirsaspiranter i Af 5/4. Slutligen anser jag mig
böra föreslå en minskning av antalet meniga med 83 i stället för med 33
som marinchefen föreslagit.

I avvaktan på prövning av möjligheterna att genom omdisposition tillgodose
behovet av en beställning i Bo 4 för försvarsområdesbefälhavaren för
Göteborgs och Bohus samt Hallands försvarsområden, tillika chef för Göteborgs
kustartilleriförsvar, har Kungl. Maj: t förordnat beställningsliavare
att mot vikariatslön i lönegrad B 4 uppehålla ifrågavarande befattning
(jfr prop. 1958:110, s. 387). Sedan det numera visat sig omöjligt att för
ändamålet omdisponera någon beställning inom kustartilleriet, anser jag
mig böra tillstyrka marinchefens förslag om inrättande av en beställning
i Bo 4 för försvarsområdesbefälhavare, tillika kustarlilleriförsvarschef.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Jag kan vidare biträda förslaget att uppflytta den för chef för marinkommando
Nord, tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands
kustartillerikår avsedda överstebeställningen från Bo 1 till Bo 3.

Förslaget att omvandla tre flaggunderofficersbeställningar i Ao 13, avsedda
för förste lärare vid kustartilleriets mekanikerskola, till beställningar
för förvaltare i Ao 15 kan jag tillstyrka. Till den föreslagna förvaltarbeställningen
vid Gotlands kustartilleriförsvar återkommer jag i det
följande.

Marinchefens förslag beträffande underbefälet vid kustartilleriet kan
jag biträda. Jag räknar således med att 10 beställningar för överfurir i
Ao 9 utbytes mot beställningar för flaggfurir i Ao 11 samt att 10 beställningar
för furir i Ae 8/7 utbytes mot överfurirsbeställningar i Ao 9.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda.

5. Riksdagen har år 1955 (prop. 110; SU 128; rskr 300) meddelat beslut
rörande utbyggnad av mariningenjörkåren med en ny kategori mariningenjörer
— mariningenjörer (L). Enligt beslutet skall för mariningenjörer
(L) finnas beställningar i Ao 21, Ao 19 och reglerad befordringsgång.
Hittills har beställningar inrättats för 10 mariningenjörer i Ao 19
och 19 mariningenjörer i reglerad befordringsgång. Jag anser mig kunna
tillstyrka, att beställningar för mariningenjör i Ao 21 nu inrättas. För
nästa budgetår räknar jag med att fem dylika beställningar tillkommer i
utbyte mot beställningar för mariningenjör i Ao 19. Under hänvisning
till vad jag anfört i det föregående tillstyrker jag vidare inrättande av 10
beställningar för mariningenjör i Ao 19 och sex beställningar för mariningenjör
i reglerad befordringsgång. Jag har under hand inhämtat, att
en beställning för mariningenjör i reglerad befordringsgång är vakant samt
att en underofficer, för vilken beräknats mariningenjörsbeställning, tills
vidare avbrutit utbildningen.

Härutöver kan jag icke tillstyrka några personalförändringar under
förevarande punkt.

6. Under erinran om att pågående utredningar berör frågan om försvarssjukvårdens
ledning och alltså inte avser en prövning av sjukvårdsorganisationens
omfattning anser jag mig i förevarande sammanhang böra
tillstyrka vissa förändringar beträffande marinläkarkåren. Sålunda bör
enligt min mening de för Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms
kustartilleriregemente avsedda marinläkarbeställningarna uppflyttas från
Ao 23 till Ao 24 respektive från Ao 19 till Ao 21. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att besluta om hur arbetsuppgifterna skall fördelas mellan
innehavarna av ifrågavarande beställningar. Den beställning som föreslagits
skola uppflyttas i Ao 21 är för närvarande vakant. När denna beställning
blir tillsatt, torde tre arvodesbefattningar för marinläkare av 2. graden
kunna utgå. Jag är vidare beredd tillstyrka marinchefens förslag att omdisponera
en beställning för marinläkare i Ao 23 till Berga örlogsskolor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Av övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag endast tillstyrka,
att vid staben för marinkommando Syd en tjänst för översköterska
i Ae 9 indrages samt att en tjänst för sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 överflyttas
till Gotlands kustartillerikår.

7. Förslagen att överföra en tjänst för adjunkt i Ae 23 från Berga till
Karlskrona örlogsskolor samt vakantsätta en adjunktstjänst i Ae 21 vid Berga
örlogsskolor kan jag biträda. Jag tillstyrker vidare att en tjänst för linjeförman
i Ae 12 tillkommer vid Karlskrona försvarsområde och Blekinge
kustartilleriförsvar.

Marinchefen har föreslagit, att tre vaktmän vid sjökrigsskolan skall
erhålla extra ordinarie anställning. För egen del anser jag, att vakthållningen
vid nämnda skola lämpligen bör omhänderhavas av underbefäl vid
marinen. Med hänsyn härtill föreslår jag, att ifrågavarande vaktmannatjänster
i Ag 8 indrages vid ledigblivande.

Beträffande förändringar i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5
och för biträdespersonal i reglerad befordringsgång har jag inte funnit anledning
till annan erinran mot civilförvaltningens förslag än att med hänsyn
till centraliseringen av kustartilleriets truppregister antalet nytillkommande
ordinarie tjänster bör minskas med sammanlagt 11.

I övrigt räknar jag inte med några förändringar under denna punkt.

8. Medelsbehovet för avlöningar till fänrikar samt för arvoden till tillsynsmän
vid befästningar, tillsynsmän vid marinens kustbevakning och
civila timlärare för underbefälsutbildning beräknar jag i överensstämmelse
med civilförvaltningens förslag.

Föreslagen höjning av arvodet till vaktman vid Gustafsviks örlogsdepå

kan jag biträda.

För timarvoden till lärare och föreläsare vid fasta utbildningsanstalter
och skolor räknar jag vid beräkningen av anslaget med en höjning av i
runt tal 90 000 kronor.

Övriga under denna punkt redovisade förslag kan jag icke biträda.

Såsom anmälts i det föregående (punkten 3) har chefen för marinen
på grundval av statens organisationsnämnds undersökningar avgivit förslag
rörande ny organisation av Gotlands kustartilleriförsvar (GK) och
Gotlands kustartillerikår (KA 3). Detta förslag är alltjämt under beredning
i försvarsdepartementet. Jag anser mig dock i förevarande sammanhang
kunna ta ställning till vissa i förslaget berörda frågor. Sålunda föreslår
jag, att beställningar för en kapten i Ao 21, avsedd för tygmästare vid
GK, och en löjtnant i Ao 17/13, avsedd för tygofficer, utbytes mot beställningar
för respektive major i Ao 24 och kapten i Ao 21. Marinchefens förslag
att uppflytta en beställning för marinläkare av 1. graden (avsedd för
KA 3) från Ao 21 till Ao 23 kan jag tillstyrka under förutsättning att antalet
arvodesanställda marinläkare av 2. graden minskas med tre när
beställningen, som nu är vakant, tillsättes. Jag räknar vidare med att
7—eg go liihnng till riksdagens protokoll 1960. 1 saml. Nr 110

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

förvaltare i Ao 15 avses för följande organisationsenheter, nämligen minservicegrupp,
artilleriservicegrupp och värme-, ventilations- och sanitetsdetalj.
Såsom framgått av det föregående åtnjuter flaggunderofficeren vid
värme- och sanitetsdetaljen vikariatslön till lönegrad A 15. Å andra sidan
bör för fartygsmaterielförrådet avses flaggunderofficer i stället för förvaltare
i Ao 15. Jag föreslår alltså, att två beställningar för förvaltare i Ao 15
tillkommer i utbyte mot beställningar för flaggunderofficer. Slutligen föreslår
jag, att antalet arvodesbefattningar för pensionerad personal minskas
med sex, varav en för officer i A: 24 och fem för underofficer i A: 16. Vid
anmälan av arméns avlöningsanslag har jag föreslagit, att en för GK avsedd
beställning för fanjunkare i Ao 13 skall tillkomma vid fortifikationskåren.

I anslutning till vad jag anfört i innevarande års statsverksproposition
vid behandlingen av frågor beträffande den tekniska tjänsten m. m. vid
flygvapnet (bil. 6, s. 91) föreslår jag, att beställningar för en löjtnant i
Ao 17/13 och en flaggunderofficer i Ao 13 vid flottan indrages.

I enlighet med vad som i årets statsverksproposition (jfr bil. 6, s. 235)
förutsatts rörande överföring av vissa avlöningskostnader till avlöningsanslag
beräknar jag under detta anslag medel för avlönande av följande
personal, nämligen en förste kansliskrivare i Ae 12, tre förrådsmästare i
Ae 12, en verkstadsförman i Ae 12, en förman i Ae 10, en kansliskrivare
i Ae 10, åtta förrådsförmän i Ae 9, fyra kontorister i Ae 9, fyra kanslibiträden
i Ae 7 och sex biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Jag vill i detta sammanhang anmäla en med anledning av den av 1955
års riksdag (jfr prop. 1955: 110, s. 24—43) beslutade utbyggnaden av
mariningenjörkåren uppkommen fråga om ekiperingsersättning åt vissa
mariningenjörer. Den nya mariningenjör skategorien har hittills rekryterats
ur underofficerskåren. Underofficer ur kustartilleriet har vid intransport
i mariningenjörkåren åsamkats särskilda ekiperingskostnader.
En dylik beställningshavare är enligt gällande bestämmelser icke berättigad
till ekiperingshjälp för den nyanskaffning av uniformspersedlar som erfordras
i samband med intransporten. Det synes mig emellertid skäligt
att ifrågavarande beställningshavare i här avsett fall tillerkännes viss
ersättning utöver utgående ekiperingsbidrag. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att närmare bestämma om dylik ersättning.

I förevarande sammanhang torde jämväl få upptagas till behandling
Malmö marina bevaknjngsområdes organisation och verksamhetsformer.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1951:110 beslöt
riksdagen, att Öresunds marindistrikt skulle indragas från och med

Kuiigl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

den 1 juli 1951. Riksdagen förutsatte emellertid samtidigt, att Kungl.
Maj :t skulle låta vidtaga erforderliga anordningar för att på ett tillfredsställande
sätt trygga beredskapen i öresundsområdet. Någon precisering
av den närmare karaktären av dessa anordningar gjordes ej. Riksdagen
inskränkte sig sålunda till att ifrågasätta, om icke en beställningshavare
i regementsofficers grad lämpligen borde i angivna syfte placeras till
tjänstgöring i Malmö.

Riksdagens år 1953 församlade revisorer upptog till granskning den
nya organisation som under namn av Malmö marina bevakningsområde
trätt i förutvarande Öresunds marindistrikts ställe. Såvitt revisorerna
kunde finna, hade denna nya organisation knappast utformats på ett sätt
som stod i överensstämmelse med riksdagens beslut. Visserligen hade den
för det nya bevakningsområdet fastställda fredsorganisationen beskurits
i förhållande till läget före den 1 juli 1951, men effekten härav hade i hög
grad försvagats genom att med stöd av särskild generalorder ett flertal på
fredsbesättningslistan ej upptagna befattningshavare kommenderats till
tjänstgöring hos bevakningschefen. Med detta konstaterande av att syttet
med 1951 års riksdagsbeslut icke kunde anses ha uppnåtts uttalade revisorerna,
att de likväl icke förbisåg, att vägande skäl talade för att en
marin organisation alltjämt borde finnas vid Öresund. Då den organisation
som ansågs erforderlig för verksamhetens behöriga gång uppenbarligen
icke rymdes inom den av riksdagen förutsatta ramen, fann revisorerna
det vara principiellt mindre tillfredsställande, att denna organisation utbyggdes
på grundval av i kommandoväg meddela-de bestämmelser.

Sedan riksdagen fattat beslut i enlighet med revisorernas uttalande
(rskr. 1954:253; SU 1954:104), uppdrog Kungl. Maj :t den 30 juni 1954
åt överbefälhavaren att, i samråd med chefen för marinen och statens organisationsnämnd,
verkställa en översyn av Malmö marina bevakningsområdes
organisation och verksamhetsformer. Med överlämnande av en i
ärendet upprättad promemoria rörande bevakningsområdets organisation,
arbetsuppgifter m. m. har överbefälhavaren i skrivelse den 30 juni 1959
föreslagit, att uppdrag lämnas statens organisationsnämnd att undersöka
förutsättningarna för och vinsten av att sammanföra sambands- och
expeditionstjänsten vid Malmö försvarsområdesstab och Malmö marina
bevakningsområde.

Uppgift rörande omfattningen av den vid bevakningsområdet (BoMö)
för närvarande tjänstgörande personalen framgår av följande sammanställning.
Som jämförelse medtages enahanda personal vid bevakningsområdet
vid tidpunkten för revisorernas undersökningar (1953) samt vid
förutvarande Öresunds marindistrikt (MDÖ) under budgetåret 1950/51.

I nuvarande personalorganisation är kaptenen kommenderad till tjänstgöring
vid bevakningsområdet. Utöver den personal som framgår av sammanställningen
är två uppbördsmän för närvarande knutna till bevaknings -

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Befattning	MDÖ	BoMö
1953	1960
Chef, regementsofficer .................................	1	1	1
Kapten ..............................................	1	1	1
Intendent (vakant lön) ................................	1	1	—
Juridiskt biträde (arvode)..............................	1	—	—
Expeditionsunderofficer ................................	2	2	1
Biträden för skriv- och kontorsgöromål..................	2	—	—
Värnpliktiga..........................................	6	6	4

området, avsedda för tillsyn av vissa förråd m. m. Med hänsyn till att uppbördsmännens
arbetsuppgifter och placering i och för sig är oberoende av
Malmö marina bevakningsområdes organisation, anser jag mig i förevarande
sammanhang icke ha anledning ingå på en prövning av dessa befattningar.

Såsom framgår av sammanställningen har antalet befattningshavare nu
avsevärt nedgått i förhållande till den personal som fanns år 1950 vid förutvarande
Öresunds marindistrikt och år 1953 då revisorerna gjorde sitt
i det föregående redovisade uttalande. Med hänsyn främst till beredskapsskäl
och till Öresundsområdets ökade sjömilitära betydelse finner jag för
egen del det angeläget, att sjömilitär sakkunskap även i fred finnes att
tillgå inom området för bevakningsuppgifter, mobiliseringsförberedelser,
krigsplanläggning m. m. Härigenom synes beredskapskraven bli tillgodosedda
på ändamålsenligaste sätt. Enligt min mening synes nuvarande organisation
i huvudsak vara lämplig. Att sjöofficerare är stationerade i Malmö
medför också, att behovet av instruktörer för frivilligorganisationer och
dylikt inom området kan tillgodoses på ett smidigt sätt. Det anförda talar
för att Malmö marina bevakningsområde alltfort bör vara organiserat redan
i fred. Huruvida några besparingar kan ernås genom att sammanföra expeditionstjänsten
för bevakningschefen och försvarsområdesstaben — som
är förlagda till samma byggnad — bör utredas närmare genom organisationsundersökningar.
Åt statens organisationsnämnd bör uppdragas att utföra
en dylik undersökning.

Ärendet är av den natur, att närmare redogörelse för detsamma icke bör
lämnas till statsrådsprotokollet. Ytterligare upplysningar torde få inhämtas
av de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.

För budgetåren 1954/60 har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att —
såvitt nu är i fråga — i avseende å de under marinens allmänna avlöningsanslag
redovisade militära och civilmilitära kårerna vidtaga de provisoriska
åtgärder — såsom meddelande av vikariatslöneförordnanden, vakantsättningar
m. m. — som betingas av övergången till den nya organisationen
av försvarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning (prop. 1954:

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

110; SU 134; rskr 320). Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande
att under budgetåret 1960/61 vidtaga motsvarande åtgärder, såvitt rör personal
som avlönas från förevarande anslag.

Vid anmälan av frågan om försvarets musikorganisation i det föregående
har jag räknat med en minskning av 1 050 000 kronor under förevarande
anslag i anslutning till att avlöningskostnaderna för militärmusiken överföres
till särskilt anslag.

Med hänvisning till vad jag föreslagit i det föregående vid anmälan av
fråga angående tjänstgöring i vakanta beställningar m. m. (punkten 6)
räknar jag vidare med att kostnaderna för frivilligt tjänstgörande personal
vid marinen under nästa budgetår bestrides under förevarande anslag från
en särskild under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal uppförd delpost.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
m. m. vid marinen samt med ledning av belastningen på
marinens avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår och
med hänsyn till merkostnaderna för kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
löneklassuppflyttningar, tjänstetidsbefordran m. m. beräknar jag
nämnda anslag för budgetåret 1960/61 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 54 700 000 (—200 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
650 000 (—40 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 850 000 (+ 125 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 22 050 000
(—- 550 000) kronor;

Rörligt tillägg 13 925 000 (+ 2 015 000) kronor;

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 1 525 000
(+ 1 000 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 100 000 (± 0)
kronor;

Ersättning för avlöningskostnader på statens isbrytarf
ar ty g 600 000 (±0) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 93 000 000 (+ 2 350 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för marinen som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;

102

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 5 juni 1959 fastställts
att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens
personalförteckningar för budgetåret 1959/60;

c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad jag i det föregående förordat;

d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl, att tillämpas under
budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat
V tgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 54 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 650 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 850 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 22 050 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 13 925 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ........................... 1 525 000

Summa kronor 93 700 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 100 000

Ersättning för avlöningskostnader på statens is brytarfartyg

............................................. 600 000

Nettoutgift kronor 93 000 000

e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för
budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 93 000 000
kronor.

[10] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m.fl.

Anslag Nettoutgift

1958/59 .............................. 108 200 000 111 178 773

1959/60 (statsliggaren s. 254) 113 000 000
1960/61 (förslag) ............... 121 800 000

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 95) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1960/61 beräkna
ett förslagsanslag av 122 000 000 kronor.

Beträffande de grunder som tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag får jag hänvisa till vad jag anfört
härom i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

I samband med behandlingen av förevarande anslag torde jag få redogöra
för ett av chefen för flygvapnet den 24 november 1959 avgivet förslag
rörande genomförande av beslutade organisationsändringar inom flygvapnet.

Organisationsändringar vid flygvapnet

Enligt principbeslut vid 1958 års B-riksdag (SU B 98; rskr B 125) skall
Svea flygflottilj (F 8) och Hallands flygflottilj (F 14) indragas, varvid en
jaktflottilj skall ombildas till attackflottilj.

Genom beslut av 1959 års riksdag (SU 99; rskr 254) skall flygvapnets
centrala skolor (FCS) i Västerås indragas, Roslagens flygkår (F 2) samt
F 14 och förutvarande Herrevadsklosters remontdepås etablissement utnyttjas
för förläggning av utbildningsanstalter, Hälsinge flygflottilj (F 15)
ombildas från jakt- till attackflottilj samt Upplands flygflottilj/flygkadettskolan
(F 16/F 20) och Norrbottens flygbaskår (F 21) tillföras vardera en
jaktdivision från F 8 respektive Kalmar flygflottilj (F 12).

Enligt förenämnda beslut skall till F 2 förläggas flygvapnets radarskola
(FRAS), stridsledningsskolan (StriS), en regional televerkstad (TV 2),
flygförvaltningens depositionsförråd av flygmateriel samt en försöksanläggning
för stridslednings- och luftbevakningsändamål (TVL). De i FCS
ingående skolorna — flygvapnets tekniska skola (FTS), flygvapnets signalskola
(FSS) och flygvapnets trupputbildarskola (FTUS) — skall förläggas
till F 14 etablissement. Vidare skall förberedande fältflygarskolan (FÖFS)
och flygvapnets väderskola (VÄDS) förläggas till respektive Herrevadskloster
och F 12.

Med skrivelse den 24 november 1959 har chefen för flygvapnet framlagt
förslag till dels tidsplan för genomförande av beslutade organisationsförändringar
vid flygvapnet, dels organisation av de förband (motsvarande)
som beröres av förenämnda förändringar.

1. Organisationsförändringarna förutsättes skola genomföras under tiden
den 1 januari 1960—den 1 januari 1963 enligt i huvudsak följande schema.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Organisationsförändring

Period för genomförande

F 8 jaktdivisioner indras.......................

F 15 ombildas till »attackflottilj» ...............

Va 1960—''/, 1962

Va 1960—''/,! 1961

Va 1960—Vi 1962
ul, 1960—V, 1963

Va—l/io 1961

Va—Vio 1961

V,—ls/a 1960

F 14 attackdivisioner indras....................

FCS flyttas från Västerås till Halmstad..........

En attackdivision överföres från F 12 till F21 ...

VÄDS flyttas från F2 till F12 ................

FÖFS flyttas från F 2 till F 5..................

Flygvapenchefen, som erinrar om att exempel på faktorer med grundläggande
inverkan på tidsplanen tidigare givits (jfr prop. 1959: 117, s. 20—
21), framhåller, att planen i första hand måst grundas på möjligheterna
att dels genomföra erforderliga byggnadsåtgärder, dels smidigt anpassa
personalorganisationen efter de ändrade förhållandena. Hänsyn härtill har
framtvingat vissa avsteg från de i propositionen 1958: 110 angivna preliminära
tidpunkterna. Faktorer såsom beredskap, utbildning, underhållstjänst,
befälsförhållanden m. in. har enligt flygvapenchefen så långt möjligt
fått öva inflytande på planen. I de fall motsatsförhållanden härvid uppstått
har principen varit, att dessa faktorer satts i andra hand, även om
detta övergångsvis kommer att medföra olägenheter.

Avveckling, omskolning och överflyttning tar, beroende på hur omfattande
åtgärder som behöver vidtagas i de skilda fallen, olika lång tid.
De organisationstider, som bedömts erforderliga, framgår av tidsplanen.
Den kan enligt flygvapenchefen framdeles behöva justeras med anledning
av bland annat tidsförskjutningar i planerat byggnadsprogram samt av
personalproblem, som nu icke kan överblickas.

Det förutsättes, att administrationerna avvecklas eller reduceras successivt
i samband med att förband och skolor indrages eller förflyttas och att
omfattningen av administrationen lämpas efter verksamheten.

2. Vid följande förband är enligt flygvapenchefen organisationsändringar
erforderliga, nämligen vid Västmanlands flygflottilj (Fl), F 2,
krigsflygskolan (F5), F 8, F12, F14, F15, F 21 och nuvarande FCS.
Fullständiga organisationsförslag har utarbetats endast i de fall detta bedömts
erforderligt med hänsyn till omfattningen av de föreslagna organisationsändringarna.
Sådana förslag framläggs beträffande F 2 och F 14. I
övrigt redovisas endast de delar av organisationen, för vilka ändringar
föreslås. Samråd beträffande organisationsförslagen bär ägt rum med
statens organisationsnämnd, som i princip icke haft något att erinra men
förklarat, att slutlig ståndpunkt kan tagas först i samband med organisationsundersökningar.

2 a. Organisationsändringar vid F 2. Föregående år framhöll flygvapenchefen,
att en ökning av kapaciteten för utbildning av teknisk och operativ
personal med 50 respektive 100 % var erforderlig vid FRAS (jfr prop.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

105

1959: 117, s. 15). Nu anföres att en förnyad översyn visat, att utbildningsverksamheten
vid nämnda skola kominer att få större omfattning än som
tidigare förutsatts. Härigenom ökar behovet av lärare och instruktörer vid
FRAS ytterligare. Tillkomsten av luftförsvarsrobotar medför vidare enligt
flygvapenchefen behov av försöksverksamhet, främst i fråga om stridsledningsmetoder
och teknisk underhållstjänst. För ändamålet bör en särskild
försöksanläggning organiseras. Denna anläggning anses böra förläggas i
nära anslutning till den vid F 2 nu befintliga försöksanläggningen för
stridslednings- och luftbevakningsändamål (TVL). Med hänsyn till den
utökade verksamheten vid främst FRAS är vidare vissa personalökningar
erforderliga vid kårstaben.

Chefen för F 2, som nu är överstelöjtnant i Ao 26 med vikariatslöneförordnande
i B 1, bör enligt flygvapenchefen vara överste i Bo 1. Med
hänsyn till kårchefens omfattande uppgifter i fråga om ledningen av försöksverksamheten
och samordningen av utbildningsverksamheten vid till
F 2 förlagda skolor m. m. bör kårchefen ha en regementsofficer (överstelöjtnant
eller major i Ao 26/24) till förfogande. Denne bör, förutom att
biträda kårchefen med de nämnda arbetsuppgifterna, främst handlägga
sådana ärenden, som vid flottilj ankommer på regementsofficer.

För chefen för FRAS föreslås skola tillkomma en beställning för överstelöjtnant
eller major i Ao 26/24 i utbyte mot en beställning för major eller
kapten i Ao 24/21.

I övrigt beräknas följande ytterligare beställningar för verksamheten vid
F 2, i första hand betingade av den utökade undervisning vid FRAS och
StriS, nämligen 2 för major (en avsedd för chef för operativa sektionen
vid FRAS och en för chef för försöksanläggning för robotändamål), 9 för
kapten, 7 för löjtnant, 13 för fanjunkare, 8 för sergeant, 1 för rustmästare,
10 för överfurir, 2 för verkmästare i Ao 16, 15 för förste mästare i Ao 14
eller mästare i Ao 12 och 8 för förste flygtekniker i Ao 12 eller flygtekniker
i Ao 10.

Vissa förändringar anses jämväl påkallade såvitt rör militär personal i
arvodesbefattning och civil personal. I dessa hänseenden föreslår flygvapenchefen
följande. Vid F 2 stab erfordras tjänster för 1 fotograf i Ae 9, 1
elektriker i Ag 9, 1 reparatör i Ag 8, 1 förrådsman i Ag 7 och 2 biträden
för skriv- och kontorsgöromål, av vilka 1 med halvtidstjänstgöring, medan
tjänster utgår för 1 förrådsmästare i Ae 12, 1 förrådsförman i Ae 9 och 1
eldare i Ae 7. För FRAS föreslås tillkomma 1 befattning för pensionerad
underofficer i A: 16 samt tjänster för 4 driftingenjörer i Ae 19, 1 ritare i
Ae 12, 1 förrådsförman i Ae 9, 1 förrådsman i Ae 7, 1 vaktmästare i Ae 7,
1 kanslibiträde i Ae 7 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål. För
StriS beräknas 1 befattning för pensionerad underofficer i A: 16 och 1
kanslibiträdestjänst i Ae 7. Försöksanläggningen för robotändamål anses
böra tillföras — förutom personal med avlöning från sakanslag — tjänster

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

för 1 planeringsingenjör i Ae 21, 1 förrådsförman i Ae 9, 1 förrådsman i
Ae 7 och 1 kanslibiträde i Ae 7.

2 b. Organisationsändringar vid F 5. FÖFS skall förläggas till Herrevadskloster
och administrativt anslutas till F 5. Flygvapenchefen föreslår vissa
förändringar beträffande personalorganisationen vid FÖFS, bland annat
betingade av att skolan framdeles får en mera självständig förläggning.
Vidare erfordras enligt flygvapenchefen viss förstärkning av administrationen
vid F 5.

1 anslutning till ifrågavarande förflyttning föreslås följande personalförändringar.

Den för chef för FÖFS avsedda beställningen för kapten i Ao 21 anses
böra utbytas mot beställning för major i Ao 24, varjämte skolan anses böra
tillföras 1 överfurirsbeställning i Ao 9 samt tjänster för 1 förrådsman i
Ae 7 och 1 vaktmästare i Ae 7. F 5:s stab bör vidare förstärkas med 1
biträdande kasernföreståndare i Ae 10, 1 överskö ter ska i Ae 10, 1 reparatör
i Ae 9, 3 eldare i Ae 7, 7 ekonomibiträden, av vilka 1 i Ae 5 och 6 i Ae 2/3,
1 sjukvårdsbiträde i Ae 2/3 samt 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Vidare föreslås viss avlöningsförstärkning för läkaren vid F 5.

2 c. Organisationsändringar vid F 8. Flygvapenchefen föreslår, att F 8
ombildas till flygkår, i vilken bör ingå kårstab, flygledningens flygavdelning,
transportdivision (omfattande nuvarande 6. transportgruppen och
flygräddningsgruppen), specialdivision och musikkår. Kårchefen anses tills
vidare böra vara överste i Bo 3, enär det kan bli erforderligt att ålägga
honom vissa betydelsefulla uppgifter i stridslednings- och luftbevakningsorganisationen.
Till kårchefens förfogande bör bland annat med hänsyn till
flygtjänsten vid förbandet finnas en regementsofficer (överstelöjtnant i
Ao 26) till förfogande. Den andra regementsofficersbeställningen vid F 8
(major i Ao 24) anses däremot kunna friställas.

Kårstaben anses i princip böra organiseras som en flottiljstab. Indragningen
av tre jaktdivisioner möjliggör emellertid vissa begränsningar.
Följande personal vid nuvarande flottilj staben anses kunna utgå, nämligen
1 löjtnant (2. flottiljadj.), 2 sergeanter (signaluoff.), 1 förste mästare eller
mästare i Ao 14/12 (materielavdelningen), 1 fotograf i Ae 9, 1 förrådsman
i Ae 7, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål och 2 ekonomibiträden
i Ae 2/3.

Beträffande flygledningens flygavdelning och transportdivisionen föreslår
flygvapenchefen en icke obetydlig personalförstärkning jämfört med
ifrågavarande enheters nuvarande personaluppsättning.

2 d. Organisationsändringar vid F12 och F21. I samband med överflyttningen
av en jaktdivision bör enligt flygvapenchefen följande personal
överföras från F 12 till F 21, nämligen 2 kaptener, 3 löjtnanter, 1 fanjunkare,
3 sergeanter, 1 förste verkmästare i Ao 17, 1 förste mästare i Ao 14,
4 förste mästare eller mästare i Ao 14/12, 30 förste flygtekniker eller flyg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

107

tekniker i Ao 12/10, 4 förste fältflygare, 3 förste flygnavigatörer, 3 fältflygare
av 1. graden, 3 flygnavigatörer av 1. graden samt 1 förrådsman i
Ae 7.

Beträffande VÄDS, som skall flyttas till F 12, föreslår flygvapenchefen,
att en för chef för skolan avsedd meteorologbeställning i Ao 21 inrättas i
utbyte mot en beställning för meteorolog i Ae 19 samt att en tjänst för
tekniskt biträde i Ae 7 tillkommer. Två tjänster för tekniskt biträde i Ae 5
kan utgå.

2 e. Organisationsändringar vid Fl, F li och FCS. Med hänsyn till den
verksamhet som framdeles skall bedrivas vid F 14 föreslår flygvapenchefen,
att förbandet ombildas till flygkår. Såsom framgår av propositionen 1959:
117 (s. 22) skall viss flygtjänst bedrivas vid F 14.

Kårchefen bör enligt flygvapenchefen i likhet med chefen för nuvarande
FCS vara överste i Bo 1. Med hänsyn till kårchefens omfattande uppgifter
i fråga om ledning och samordning av utbildningsverksamheten vid skolorna
bör kårchefen ha en regementsofficer till förfogande. Denne bör
ha till uppgift — förutom att biträda kårchefen i nyss nämnda hänseenden
— främst att leda flygtjänsten samt att i övrigt handlägga sådana
ärenden, som vid flottilj ankommer på regementsofficer till förfogande.

Kårstaben bör i princip organiseras såsom flottilj stab. Jämfört med personalbehovet
för sådan stab kan emellertid betydande inskränkningar göras.
Sålunda kan materielavdelningen nästan helt utgå. Vidare kan kvalifikationskraven
för vissa befattningshavare sänkas.

De skolor som skall ingå i kåren (FTS, FSS och FTUS) föreslås bibehålla
i huvudsak nuvarande organisation. En utbyggnad i enlighet med de
principer som tidigare angivits (jfr prop. 1959: 117, s. 15) anses dock böra
komma till stånd. Flygvapenchefen framhåller att FTUS, vid vilken — förutom
grundläggande utbildning av trupputbildare — förekommer ett flertal
kurser i markstridstjänst för andra personalkategorier, framdeles bör
benämnas flygvapnets markstridsskola (FMS). Vid F 14 bör enligt flygvapenchefen
finnas en specialdivision. Flygvapenchefen räknar med att en
musikkår alltjämt skall vara ansluten till F 14.

Beträffande kårstaben räknar flygvapenchefen med följande personalförändringar
i förhållande till personaluppsättningen vid motsvarande
enhet vid nuvarande FCS. Sålunda bör beställningar tillkomma för 1 förvaltare
i Ao 17 (förrådstjänst), 1 förvaltare i Ao 15 (signaltjänst), 2 fanjunkare,
1 sergeant, 3 överfurirer, 2 meteorologer (en i Ae 19 och en i
reglerad befordringsgång) samt 1 förste flygtekniker eller flygtekniker i
Ao 12/10. Vidare erfordras tjänster för 1 förste trafikledare i Ae 21, 1 trafikledare
i Ae 17, 1 maskinchef i Ao 15, 1 radioassistent i Ae 13, 1 förste maskinist
i Ae 12, 2 radiotelegrafister i Aell, 1 elektriker i Ae 9, 1 fotograf i
Ae 9, 1 förrådsförman i Ao 9, 1 sjukvårdsförmån i Ae 9, 1 reparatör i Ao 8,
3 förrådsmän i Ae 7, 1 kanslibiträde i Ao 7, 1 tekniskt biträde i Ae 7, 2

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

biträden för skriv- och kontorsgöromål (kontorsbiträden) samt 2 ekonomibiträden
i Ae 2/3. Vidare räknar chefen för flygvapnet med ordinariesättning
av en tjänst för kansliskrivare i Ae 10. Av nuvarande tjänster vid FCS
erfordras icke längre tjänsterna för 1 maskinmästare i Ao 12, 1 förrådsförman
i Ae 9, 1 reparatör i Ao 9, 1 eldare i Ag 7, 3 vaktmän i Ae 8 och 1 sjukvårdsbiträde
i Ae 2/3. Flygvapenchefen föreslår emellertid att sistnämnda
tjänst i samband med att verksamheten vid FCS överflyttas till F 14 överföres
till F 1.

För specialdivisionen (motsvarande enhet finns ej vid FCS) bör enligt
flygvapenchefen tillkomma beställningar för 1 kapten, 1 fanjunkare, 1 överfurir,
1 förste verkmästare i Ao 17, 4 förste mästare i Ao 14 eller mästare
i Ao 12, 24 förste flygtekniker eller flygtekniker i Ao 12/10, 1 förste flottiljpolis
i Ao 13 och 13 flottiljpoliser (varav 5 i Ao 11 och 8 i Ao 9) samt 1
tjänst för hundgårdsförman i Ae 8.

Cheferna för FSS och FMS, för vilka nu finns inrättade beställningar
för major eller kapten i Ao 24/21, bör enligt flygvapenchefen vara majorer
i Ao 24. Flygvapenchefens förslag att beställningen för chef för FTS skall
vara alternativt militär/civilmilitär (major eller flygdirektör av 2. graden
i Ao 24) har redovisats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 86).

Såvitt avser förenämnda skolor föreslår flygvapenchefen härutöver
följande personalförändringar. Vid FTS bör sålunda beställningar för 1
kapten och 10 förste mästare i Ao 14 tillkomma medan beställningar för
8 mästare i Ao 12 och 9 förste flygtekniker eller flygtekniker i Ao 12/10
och 1 tjänst för förrådsman i Ae 7 föreslås utgå. En tjänst för driftingenjör

1 Ag 19 anses vidare böra extraordinariesättas. För FSS föreslås beställningar
tillkomma för 2 kaptener (varav 1 i utbyte mot löjtnantsbeställning),
1 förvaltare i Ao 15 (signaltjänst), 1 rustmästare, 1 överfurir och

2 förste flygtekniker eller flygtekniker i Ao 12/10. För FMS slutligen bör
tillkomma beställningar för 2 kaptener (varav en avsedd för arméofficer),
1 rustmästare, 3 överfurirer och 1 furir medan beställningar för 3 löjtnanter
och 3 sergeanter föreslås skola utbytas mot respektive kaptens- och
f an junkarbeställningar.

2 f. Organisationsändringar vid F 15. I samband med omvandling till
attackflottilj bör F 15 enligt flygvapenchefen tillföras beställningar för i
dylik flottilj ingående flygnavigatörer. För F 15 bör därför avses beställningar
för 3 fanjunkare, 6 sergeanter, 9 förste flygnavigatörer och 9 flygnavigatörer
av 1. graden.

De beställningar och tjänster som friställes till följd av de beslutade
förbandsindragningarna (förutom i det föregående angivna även samtliga
beställningar och tjänster vid nuvarande F 14 och för tre flygdivisioner vid
F 8) bör enligt flygvapenchefen i första hand utnyttjas för att tillgodose
dels — i den utsträckning så är möjligt •— i det föregående föreslagna
ökningar, dels personalökningar som framförts i anslagsäskandena för

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

109

nästa budgetår, dels ock vissa andra behov av personalförstärkning. Beträffande
i det föregående eller i anslagsäskandena icke upptagna behov
av personalökningar anför flygvapenchefen, att hittills gjorda utredningar
givit vid handen att det enbart för stridsledningsorganisationen föreligger
behov av personal, som antalsmässigt överstiger samtlig personal som friställes.
Det är därför angeläget, att möjligheten att utnyttja nu friställda
beställningar och tjänster inom främst stridsledningsorganisationen men
även för robotförband hålles öppen intill dess personalbehovet för dessa
ändamål bättre kan överblickas. För stridslednings- och robotorganisationen
föreslås nu att ett antal beställningar och tjänster — huvudsakligen
för teknisk personal — reserveras. Vidare föreslås, att beställningar för
10 löjtnanter, 21 förste fältflygare och 17 fältflygare av 1. graden utnyttjas
för förstärkning av personalen vid flygdivisionerna för att antalet flygförare
per flygplan skall kunna ökas (jfr prop. 1958: 110, s. 28—29). I sammanhanget
föreslås vidare, att två beställningar för meteorolog avses för flygförvaltningens
försöksplats i övre Norrland samt en beställning för förste
verkmästare får utnyttjas för chef för flygledningens transportavdelning.
En övertalig trafikledartjänst bör slutligen utnyttjas för radarövervakning
och placeras vid F 18.

Försvarets civilförvaltnings anslagsäskanden
Yrkanden
Försvarets civilförvaltning (skr. 17/s och 16/io 1959) till yrkanden av chefen för flygvapnet m. fl. vissa m. m. vid flygvapnet.	föreslår i anslutning personalförändringar
Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden	Anslagsförändringar enligt civilförvaltningens förslag ökning Minskning Stimma
1. Förändringar beträffande flygstaben Chef för flygstaben Bo 4 med av-löningsförstärkning — Bo 5.........	—
Operationsavdelningen 1 kapten Ao 21 ............................	23 279
Underrättelseavdelningen 1 överstelöjtnant eller major Ao 26/24 1 kapten Ao 21 ........................... 1 assistent Ae 17 .........................	28 653 23 279 18 932
Teleavdelningen 1 kapten Ao 21 ...........................	23 279

Kungi. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden Organi sa ti onsa vdelningen	Anslagsförändringar enligt civilförvaltningens förslag ökning Minskning Summa
1 kapten Ao 21 — major eller kapten Ao 24/21 ........................ 1 kapten Ao 21 ........................... 1 personalassistent Ae 13 — Ae 19 (civilförvaltningen: vikariatslöne-	1 947 23 279
förordnande i 15 lönegraden) ......	1 671
Utbildningsavdelningen 1 assistent Ae 15 — Ae 17 ............	1 869
Personalavdelningen 1 pensionerad officer A: 24 ...........	9 511
Flygsäkerhetsavdelningen 1 förste byråsekreterare Ae 21 ....... 1 kanslibiträde Ao 7 — kontorist	23 279
Ao 9 .......................................	1 232
Pressdetaljen 1 kapten Ao 21 — major Ao 24 ...... 1 stabsredaktör Ae 19 — Ae 21 ...	3 894
Expeditionen m. m. 1 pensionerad officer A: 26 — major Ao 24 eller pensionerad officer A: 27 ...................................... 1 byråinspektör Ae 19 — Ao 21 ...... 1 kontorist Ao 9 — kontorsskrivare Ao 13— (civilförvaltningen: kans-liskrivare Ao 10) ...................... 1 kansliskrivare Ao 10 — förste	665
kansliskrivare Ao 12 .................. 1 kanslibiträde Ae 7 — kontorist	1 430
Ae 9 ........................................	1 232
1 vaktmästare Ao 7 — portvakt Ao 9 1 bilförare Ae 7 — garageförman Ag9 ........................................ 1 förste flygläkare Ao 23 — Ao 25 1 över sköter ska Ae 10 ..................	1 232
1 undersköterska Ae 4 ..................	— + 188 663

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

111

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m.fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

2. Förändringar beträffande flygförvaltningen
............................... 32 547 + 32 547

3. Ändring i flygledningens organisa tion

........................................ 148 984 + 148 984

4. Förändringar beträffande eskader staber.

4 eskaderchefer Bo 4 — Bo 5 .........

2 ställföreträdande eskaderchefer

Bo 3 .......................................

1 ställföreträdande eskaderchef Bo
1/Ao 26 ....................................

3 pensionerade officerare B:3 utgår

4 löjtnanter (i intendenturbefattning)
Ao 17/13 — kaptener Ao 21

1 flygdirektör av 2. graden Ao 24 ...

1 kapten Ao 21 ...........................

5. Utbyggnad av signalorganisatio nen

m. m.

1 förvaltare Ao 17 ...................... 17 686

79 380

33 093

41 673

24 636

22 078 + 117 514

1 kapten Ao 21 ........................... 22 078

2 fanjunkare Ao 13 ..................... 28 302

2 överfurirer Ao 9 ........................ 22 830

4 fanjunkare Ao 13 ..................... 56 604

2 tekniska biträden Ae 7 ............... 20 616

7 tekniska biträden Ae 5 ............... 64 988

6. Förändringar beträffande stridslednings-
och luftbevakningsorgani -

sationen

6 pensionerade officerare A: 24 .... 54 780

5 överfurirer Ao 9 ..................... 57 075

5 flygtekniker Ao 10 — förste

mästare Ao 14 ......................... 14 665

5 tekniska biträden Ae 7 ............ 51 540

+ 255 182

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

15 tekniska biträden Ae 5 ............ 3 tekniska biträden Ag 7 — Ae 7 20 tekniska biträden Ag 5 — Ae 5	ökning 139 260	Minskning Summa
15 fanjunkare Ao 13 .................... 10 sergeanter Ao 11 .....................	212 265 126 680
3 kaptener Ao 21 ........................ 3 fanjunkare Ao 13 .................... 1 flygtekniker Ao 10 — verk-mästare Ao 16 ........................	66 234 42 453 4 694	+ 769 646
7. Personalförändringar vid Roslagens flygkår (F2), krigsflygskolan (F 5) m. fl. utbildningsanstalter ......		+ 468 210
8. Personalförändringar vid Norrbot-tens flygbaskår (F21) 1 kapten Ao 21 ........................... 1 fanjunkare Ao 13 ..................... 3 överfurirer Ao 9 .......................	23 279 15 392 37 596
1 kapten Ao 21 ............................ 1 fanjunkare Ao 13 ......................	23 279 15 392
1 fanjunkare Ao 13 ..................... 1 överfurir Ao 9 ..........................	15 392 12 532
1 flygläkare av 1. graden Ao 21 ......	—
1 förrådsförman Ae 9 (civilförvalt-ningen: förrådsman Ag 7) ..........	11 300
1 flygingenjör av 1. graden Ao 23	—
1 pensionerad underofficer A: 16 ...	—	+ 154 162
9. Förändringar i övrigt beträffande militär personal 1 major Ao 24 vid F 11 ............... 1 major Ao 24 vid F 20 ...............	26 085 26 085

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslagsförändringar enligt
Chefen för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 löjtnanter (i intendenturbefattning)
Ao 17/13 vid FF och F 7

1 kapten Ao 21 .......................... 10 överfurirer Ao 9 .....................	22 078 114150
20 förvaltare (signaltjänst) Ao 15 — Ao 17 .................................... 19 överfurirer (trupputbildare) Ao 9 — rustmästare Ao 11 ...............	23 807		+ 212 205
Förändringar beträffande personal för den militära väderleks-tjänsten 1 stabsmeteorolog Ao 23 .............. 1 meteorolog Ao 21 .....................	25 814 23 279
4 förste stabsmeteorologer Ao 24 — Ao 26 .................................... 4 meteorologer i reglerad be-fordringsgång — eskadermeteo- rologer Ao 23 .......................... 20 meteorologer Ae 19 — Ao 19 ......	35 456
3 meteorologassistenter Ae 11 ...... 4 tekniska biträden Ae 7 1 väderlekstekniker Ae 10 utgår ... 1 kontorsbiträde Ao 5 utgår ......... 18 tekniska biträden Ae 5 utgår	41 673 45 200	13 197 10 181 167 112
2 väderlekstekniker Ae 10 utgår ... 6 kontorsbiträden Ao 5 utgår ........		24 068 55 704	— 98 840
Förändringar beträffande flottilj-polispersonal 7 flottiljpoliser Ao 11 (civilför-valtningen: 2 i Ao 11 och 5 i Ao 9) ....................................	82 411		+ 82 411

8—66 oo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

12. Förändringar i övrigt beträffande
teknisk personal

3 verkstadsöveringenjörer ABp 26
— Bp 1 .................................

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

3 mästare Ao 12 — verkmästare
Ao 16 ................................... 10 020

5 mästare Ao 12 — verkmästare

Ao 16 ................................... 16 700

2 flygtekniker Ao 10 — förste
mästare Ao 14 ....................... 5 866

2 flygingenjörer av 1. eller 2. graden
Ao 23/21 vid F9 och F 17
17 flygdirektörer av 2. graden Ao 24
— flygdirektörer av 1. graden
Ao 26 ..............................

100 flygtekniker Ao 10 — förste

flygtekniker Ao 12 .................. 135 400 + 167 986

13. Förändringar beträffande trafikledarpersonal Samtliga

trafikledare överföres

till civilmilitär anställningsform —

6 stabstrafikledare Ae 23 — Ao 23 —

23 förste trafikledare Ae 21 — Ao 21 _

1 trafikledare Ae 19 .................. 20 999

1 trafikledare Ae 21 överföres till

flygstaben .............................. .

2 trafikledare Ae 17 vid F 10 och

F 21 ...................................... 35 372

1 trafikledare Ae 17 vid CVA ...... 17 686

1 förste trafikledare Ae 21 .......... 22 078

3 trafikledare Ae 19 .................... 59 280

1 trafikledare Ae 17 .................... 17 686

35 372

2 trafikledare Ae 17

+ 208 473

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

115

Chefen för flygoapnet m. fl. yrkanden

14. Förändringar i övrigt beträffande
viss personal vid förbanden m. m.

Anslagsförändringar enligt
civilförvaltningens förslag

ökning Minskning Summa

Förråds- och vaktpersonal

18 förrådsmästare Ae 12 (drivme-

delsförråd) — Ae 13 ................

18 förrådsförmän Ae 9 (flygsäker-hetsmaterielförråd) — Ae 11 ...

1 förrådsman Ae 7 vid F 7 (civil-förvaltningen: Ag 7) ...............

4 vaktmän Ag 8 — Ae 8 (civilför-valtningen: 3 i Ae8) ...............

10 308

Maskinpersonal

1 maskinmästare Ae 12 (civilför-valtningen: Ag 12) ..................

13 388

2 reparatörer Ae 9 (civilförvalt-ningen: Ag 8) ..........................

Kontorspersonal

8 biträden för skriv- och kontorsgö-romål — kontorsbiträden Ao 5 ...

9 kontorsbiträden Ao 5 — biträden
för skriv- och lcontorsgöromål ...

2 kontorsbiträden Ao 5 vid F 15 och
FKHS ...................................

21 688

övrig personal

1 lärare i gymnastik och idrott
Ae 18 vid F 20 Ae 19 ............

1 064

19 sjukvårdsförmån Ae 9 — Ae 11 ...

19 hundgårdsförmän Ae 8 — Ae 9 ...

— + 46 448

15. Förändringar i övrigt

Arvoden till deltidstjänstgörande
lärare och föreläsare vid fasta ut-

bildningsanstalter och skolor .....

Arvoden till civila lärare för un-

130 000

derbefälsutbildning ..................

Flygtillägg m. in.........................

30 000

300 000 + 460 000

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Chefen för flygvapnet m. fl.	Anslagsförändringar enligt civilförvaltningens förslag
	ökning	Minskning Summa
16. Omräkning
Lönegradsuppflyttningar m. m. jäm-
likt prop. 1959: 152 .................	427 852
Tjänstetidsbefordran .................... Vikariatslöneförordnanden till löjt-	47 512
nanter m. fl............................	62 006
1959 års lönehöjning ..................... Kompensation för höjda folkpen-	4 372 827
sionsavgifter ...........................	1 360 000
Omräkning i övrigt ...................	26 212	+ 6 296 409
Motiv
I anslutning till vad som föregående	år uttalats	rörande flygvapnets
personalorganisation (jfr prop. 1959: 110,	s. 119—120) framhåller chefen

för flygvapnet, att de förslag till personalförändringar som framlägges för
budgetåret 1960/61 i allt väsentligt grundats på resultatet av verkställda
utredningar rörande flygvapnets utveckling under sjuårsperioden 1960/67.
Föreslagna personalförändringar säges utgöra resultatet av den därvid samtidigt
genomförda avvägningen mellan olika utgiftsändamål inom flygvapnets
totala kostnadsram.

1. Förändringar beträffande flygstaben. I sitt militärorganisatoriska
underlag för budgetåret 1960/61 återkommer chefen för flygvapnet till ett
flertal av de förslag beträffande flygstaben som framfördes föregående år
men då icke vann bifall (jfr prop. 1959: 110, s. 120—124 o. 143—144). Härutöver
föreslås vissa andra personalförändringar.

Den av chefen för flygvapnet ånyo föreslagna förändringen av löneställningen
för chefen för flygstaben kan civilförvaltningen, som alltjämt anser
att frågan bör upptagas i samband med en allmän översyn av löneställningen
för högre chefstjänster, icke biträda.

Flygvapenchefen har upprepat tidigare framfört förslag att förstärka
personaluppsättningen vid operationsavdelningen med en kapten i
Ao 21. Civilförvaltningen biträder även nu förslaget.

För den sedan den 1 oktober 1957 försöksvis inrättade underrättelseavdelningen
har hittills tillkommit en tjänst för assistent i Ae 17. Liksom
tidigare framhåller flygvapenchefen, att personaltillgången vid ifrågavarande
avdelning är alltför otillräcklig för att tillgodose de krav som måste
ställas på underrättelsetjänsten. Med hänsyn till den stora betydelse som
tillmätes denna verksamhet är det enligt flygvapenchefen synnerligen angeläget,
att nuvarande provisorium upphäves och beslut fattas om inrättande
av en underrättelseavdelning vid flygstaben. För avdelningen bör från och

Kungl. Mnj-.ts proposition nr 110 år 1960

117

med nästa budgetår tillkomma dels beställningar för en överstelöjtnant
eller major i Ao 26/24 (avdelningschef) och en kapten i Ao 21 —
vilka beställningar begärdes jämväl för budgetåret 1959/60 — dels ock en
tjänst för assistent i Ae 17. För inhämtande av närmare upplysningar om
avdelningens arbetsuppgifter och dess föreslagna organisation torde få hänvisas
till de handlingar som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott. — Civilförvaltningen räknar med föreslagen
utbyggnad av personaluppsättningen för underrättelsetjänsten.

Civilförvaltningen biträder alltjämt flygvapenchefens ånyo framförda
förslag att inrätta en kaptensbeställning i Ao 21 avsedd för teleavdelningen.

Föregående år föreslog flygvapenchefen, att en beställning för major
eller kapten skulle tillkomma vid organisationsa v delningen, avsedd
för den detalj inom avdelningen där ärenden rörande byggnader, befästningar
och flygfält handlägges. För nästa budgetår föreslås, att en dylik
beställning i Ao 24/21 tillkommer i utbyte mot en kaptensbeställning i Ao 21.
Ifrågavarande detalj utgör flygvapenchefens stabsorgan för nyssnämnda
frågor. Det åligger denna enhet att utarbeta det militära underlag som
erfox-dras för flyg- och fortifikationsförvaltningarnas planläggning. Förutom
flygvapnets egna byggnadsärenden handläggs vid detaljen även frågor
rörande civil bebyggelse intill militära anläggningar och bullerfrågor. Då
dessa frågor är av speciell natur, har detalj chefen fått en förhållandevis
självständig ställning. Löneställningen bör därför enligt flygvapenchefen
höjas. Civilförvaltningen biträder förslaget.

Flygvapenchefen framhåller, att arbetsuppgifterna vid organisationsavdelningen
ökat betydligt under de senaste åren, vilket i första hand sammanhänger
med att en fortgående anpassning av flygvapnets organisation
måste ske, bland annat med hänsyn till den tekniska utvecklingen. Ytterligare
två stabsofficerare anses erforderliga. För nästa budgetår begränsar
emellertid flygvapenchefen sitt förslag till alt avse inrättande av en kaptensbeställning
i Ao 21. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Flygvapenchefen upprepar sitt tidigare framförda förslag att tjänsten för
personalassistent uppflyttas från Ae 13 till Ae 19. I likhet med föregående
år föreslår civilförvaltningen, att den nuvai-ande personalassistenten meddelas
förordnande att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankommer
på tjänsteman i 15 lönegraden.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en tjänst för assistent i Ae 15,
vilken under pågående försök med ändrad organisation av flygstaben
är placerad vid utbildningsavdelningen, uppflyttas till Ae 17 (jfr
prop. 1959: 110, s. 126). Förslaget tillstyrkes alltjämt av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen biträder alltjämt flygvapenchefens upprepade förslag
att utöka personalavdelningen med en pensionerad officer i arvodesbefattning
i A: 24.

118

Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo år 1960

Beträffande flygsäkerhetsavdelningen upprepar flygvapenchefen
förslagen att inrätta en tjänst för förste byråsekreterare i Ae 21 samt utbyta
en kanslibiträdestjänst i Ao 7 mot tjänst för kontorist i Ao 9. Civilförvaltningen
tillstyrker liksom tidigare förslagen.

Flygvapenchefen återkommer till förut framförda förslag om att utbyta
den för chef för pressdetaljen avsedda kaptensbeställningen i Ao 21 mot
beställning för major i Ao 24 samt att uppflytta stabsredaktörstjänsten
i Ae 19 till 21 lönegraden. Vidare föreslås ånyo, att pressdetaljen ombildas
till en avdelning, uppdelad på en press- och en rekryteringsdetalj. Liksom
föregående år tillstyrker civilförvaltningen att ifrågavarande kaptensbeställning
omvandlas till beställning för major. Såvitt avser stabsredaktörstjänsten
har civilförvaltningen tidigare uttalat, att frågan om samtliga vid
försvaret anställda stabsredaktörers löneställning borde prövas i ett sammanhang.
Med hänsyn till statsmakternas ställningstagande till tidigare
framställningar rörande förevarande redaktörs löneställning samt till att
motsvarande yrkanden vad avser de övriga försvarsgrenarna icke återkommit
anser ämbetsverket sig icke nu böra räkna med bifall till föreslagen
lönegradsuppflyttning av stabsredaktörstjänsten vid flygstaben.

Chefen för flygvapnet återkommer till ett senast i det militärorganisatoriska
underlaget för budgetåret 1958/59 framlagt förslag att utbyta en
arvodesbefattning för pensionerad officer i numera A: 26, avsedd för chef
för flygstabens expedition, mot beställning för major i Ao 24 alternativt
arvodesbefattning för pensionerad officer i A: 27 (jfr prop. 1958:110, s.
435). Civilförvaltningen anser sig icke kunna tillstyrka förslaget.

Genom beslut vid 1959 års riksdag tillkom en tjänst för byråinspektör i
Ae 19, avsedd för säkerhetstjänsten vid flygvapnet. Flygvapenchefen, som
föregående år begärde en tjänst i Ao 23 för ifrågavarande ändamål, föreslår
nu, att byråinspektörstjänsten inplaceras i Ao 21. Med hänsyn till att
tjänsten så nyligen prövats av statsmakterna anser sig civilförvaltningen
icke böra biträda förslaget.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att den för sekreterare åt flygvapenchefen
avsedda kontoristtjänsten i Ao 9 utbytes mot tjänst för kontorsskrivare
i Ao 13. Civilförvaltningen anser alltjämt att fog föreligger att giva
ifrågavarande tjänst försteg i lönehänseende framför andra liknande
tjänster vid de militära staberna och föreslår därför liksom föregående år
att tjänsten uppflyttas till Ao 10 (kansliskrivare).

Flygvapenchefen har åter hemställt, att den vid flygstabens expedition
befintliga tjänsten för kansliskrivare (registrator) i Ao 10 utbytes mot
tjänst för förste kansliskrivare i Ao 12. Civilförvaltningen, som tidigare avstyrkt
förslaget med hänsyn till att löneställningen för tjänsten så nyligen
prövats, har nu tagit närmare del av de med tjänsten förenade arbetsuppgifterna.
Med hänsyn till vad därvid framkommit anser sig ämbetsverket
numera böra tillstyrka, att förevarande tjänst inplaceras i lönegrad Ao 12.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

119

Flygvapenchefen upprepar vidare sitt tidigare förslag att utbyta en kanslibiträdestjänst
i Ae 7, vilken i för söksorganisationen för flygstaben är placerad
vid planeringsavdelningen, mot tjänst för kontorist i Ae 9 (jfr prop.
1959: 110, s. 126). Civilförvaltningen tillstyrker numera förslaget.

Civilförvaltningen anser sig alltjämt icke böra biträda flygvapenchefens
upprepade förslag att utbyta en tjänst för vaktmästare i Ao 7 mot tjänst för
portvakt i Ao 9.

Flygvapenchefen framhåller, att en av de civila bilförarna vid den i
stabens transportavdelning ingående körcentralen i egenskap av s. k. transportfördelare
ålagts mer kvalificerade arbetsuppgifter än centralens övriga
bilförare. Med hänsyn härtill bör enligt flygvapenchefen en tjänst för bilförare
i Ae 7 utbytas mot tjänst för garageförman i Ag 9. Civilförvaltningen
anser sig böra räkna med bifall till förslaget.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en beställning för förste flygläkare
i Ao 23, avsedd för assistent åt flygöverläkaren, uppflyttas till Ao 25.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till försvarssjukvårdens framtida
organisation kan civilförvaltningen icke heller nu biträda förslaget.

Flygvapenchefen hemställer ånyo, att en tjänst för över sköterska i Ae 10
tillkommer vid den till flygstaben knutna medicinska undersökningscentralen
samt föreslår därutöver att vid centralen inrättas en tjänst för
undersköterska i Ae 4. I avvaktan på resultat av pågående utredning beträffande
ifrågavarande verksamhets organisation anser sig civilförvaltningen
för närvarande icke kunna biträda förslagen.

2. Förändringar beträffande flygförvaltningen. De av flygvapenchefen
framförda förslagen avseende personal vid flygförvaltningen med avlöning
från förevarande anslag har redovisats i innevarande års statsverksproposition
vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag (bil. 6, s. 168).

3. Ändring av flygledningens organisation. På grundval av resultatet av
verkställda utredningar angående arbetsuppgifterna för flygledningens inspektion
för den tekniska tjänsten och flygförvaltningens materielinspektion
har flygvapenchefen framlagt vissa förslag till organisationsändringar
i flygledningen. Förslagen, som bland annat innebär förändringar beträffande
personal med avlöning från detta anslag, har redovisats i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 5).

4. Förändringar beträffande eskaderstaber. Vid 1956 års riksdag fattades
beslut om ny regional ledningsorganisation för flygvapnet (jfr prop.
1956: 110, s. 6—13). I de militärorganisatoriska underlagen för budgetåren
1956/60 har flygvapenchefen föreslagit vissa personalförändringar avseende
den nya ledningsorganisationen. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionerna
1956:110 (s. 191), 1957: 110 (s. 213), 1958: 110 (s.468) och 1959: 110
(s. 144) har riksdagen godkänt vissa av de av flygvapenchefen föreslagna
förändringarna. Flygvapenchefen återkommer nu till flertalet av de tidigare
framförda förslag, som icke vunnit bifall.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Chefen för flygvapnet föreslår sålunda ånyo, att de fyra beställningarna
för eskaderchef i lönegrad Bo 4 uppflyttas till Bo 5. I anslutning till vad
civilförvaltningen enligt det föregående (jfr punkt 1) anfört beträffande
löneställningen för högre chefstjänster, är ämbetsverket alltjämt icke berett
biträda den föreslagna förändringen i löneställningen för eskadercheferna.

Flygvapenchefen upprepar vidare förslaget att — i utbyte mot tre befattningar
för pensionerad officer i B: 3 — inrätta tre beställningar för
ställföreträdande eskaderchef, av vilka två i Bo 3 och en i Bo 1 eller Ao 26.
Civilförvaltningen tillstyrker, att beställningar på aktiv stat tillkommer för
ställföreträdande eskaderchef. Löneställningen för dessa bör enligt ämbetsverket
prövas i samband med översyn av chefslönerna. Utan att taga
någon ställning till sistnämnda fråga har civilförvaltningen vid kostnadsberäkningarna
utgått från av flygvapenchefen föreslagna lönegrader.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att fyra beställningar för löjtnant i
intendenturbefattning utbytes mot kaptensbeställningar i Ao 21. Civilförvaltningen
anser det alltjämt befogat att för intendentsbefattningarna vid
eskaderstaberna avse kaptener och räknar därför med bifall till detta förslag.

Förslaget att inrätta en beställning för flygdirektör av 2. graden i Ao 24,
avsedd för eskaderingenjör, har redovisats i årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 70—71).

Flygvapenchefen upprepar slutligen förslaget om inrättande av en kaptensbeställning
i Ao 21, avsedd för signalofficer vid eskaderstab. Civilförvaltningen
tillstyrker alltjämt förslaget.

5. Utbyggnad av signalorganisationen m. m. Flygvapenchefen föreslår
ånyo, att följande personal tillkommer för signalorganisationen, nämligen
en förvaltare i Ao 17, avsedd för flygstaben, en kapten i Ao 21, avsedd för
attackeskaderstaben, samt en kapten i Ao 21, två fanjunkare i Ao 13 och
två överfurirer i Ao 9, avsedda för sektorflottiljstab. För inhämtande av
närmare upplysningar rörande dessa förslag, vilka biträtts av civilförvaltningen,
torde få hänvisas till de handlingar som i sedvanlig ordning tillhandahålles
riksdagens vederbörande utskott.

Med hänsyn till att för krigsmakten gemensamt fjärrskriftnät beräknas
vara i drift från och med årsskiftet 1960/61 erfordras enligt flygvapenchefen
viss personalförstärkning. Flygvapenchefen har härom anfört i huvudsak
följande.

Genom att ersätta nu befintliga för respektive försvarsgren separata fjärrskriftnät
med ett gemensamt nät erhålles betydande militära och trafiktekniska
fördelar till i stort sett oförändrade driftkostnader per abonnent.
Vidare erhålles en avsevärt högre krigsberedskap än i nuläget.

Den tekniska planeringen och uppbyggnaden av nätet ombesörjes av försvarsstaben.
Flygvapnet skall ansvara för den trafiktekniska driften sedan
nätet tagits i bruk. Avsikten är att televerket tills vidare skall ansvara för
nätets underhåll.

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

Huvudcentralen i det nya nätet kommer i fred att anordnas i nuvarande
lokaler för flygvapnets fjärrskriftcentral som är inrymd i flygledningens
lokaler.

Utöver huvudcentralen kommer tre permanenta undercentraler att i fred
vara i drift bland annat för att abonnenter ur samtliga försvarsgrenar skall
kunna anslutas till fj ärr skriftnätet till lägsta möjliga kostnad.

Huvudcentralen i det nya nätet kominer att betjäna cirka dubbelt så
många abonnenter som flygvapnets fjärrskriftcentral gör i nuläget. Vidare
kommer i viss utsträckning flygvapnets fredsmässiga radiofjärrskrift- och
radiofaksimilnät att terminera i centralen. Nuvarande personalantal torde
vara tillräckligt för att ombesörja trafiken. Genom förenklingar i förmedlingsförfarandet
kan emellertid viss del av verksamheten skötas av personal
med lägre kvalifikationer än för närvarande.

Föreståndaren för flygvapnets fjärrskriftcentral avses bli chef för den
nya huvudcentralen.

Verksamheten i huvudcentralen kommer liksom vid den nuvarande
fjärrskriftcentralen att pågå dygnet runt. Tjänsten kommer att ledas
av en vaktföreståndare (underofficer). Fem underofficerare erfordras härför.
För närvarande finns fyra underofficerare vid flygstabens teleavdelning
för detta ändamål. Chefen för flygvapnet har med hänsyn till att de
nuvarande vaktföreståndarna har lång genomsnittlig arbetstid tidigare föreslagit,
att ytterligare en beställning för fanjunkare i Ao 13 skulle tillkomma
vid teleavdelningen. Denna personalförstärkning blir än mer nödvändig i
den nya huvudcentralen, då vaktföreståndaren får större ansvar för den
löpande tjänsten.

För betjäning av huvudcentralen finns för närvarande 16 tekniska biträden
i Ae 7. Framdeles erfordras nio tekniska biträden i Ae 7 och sju
i Ae 5.

Undercentralerna skall — likaledes dygnet runt — förmedla trafik mellan
övriga centraler och egna abonnenter. Då centralerna ej kommer att
vara belägna i anslutning till flottiljetablissement, erfordras för varje undercentral
en underofficer som chef. Denne förutsättes även tjänstgöra
som vaktföreståndare. Personalens arbetsuppgifter kommer att bestå av
remsförmedling mellan fjärrskriftapparater enligt i huvudsak samma
förfaringssätt som i flygvapnets nuvarande fjärrskriftcentral. Då tjänsten
kommer att bedrivas dygnet runt erfordras ytterligare tre kvalificerade befattningshavare
(tekniska biträden i Ae 7) per undercentral som vaktföreståndare.
I övrigt avses värnpliktig personal utnyttjas i undercentralerna.

Det totala personalbehovet utgör sålunda:

	Behov vid
Personalkategori	Huvud- centralen	Tre under- centraler	Summa	Tillgång	Brist
	5	3	8	4	4
	9	9 l	18	16	2
	7	7	0	7

Flygvapenchefen föreslår, att för nästa budgetår inrättas fyra beställningar
för fanjunkare i Ao 13 samt nio tjänster för tekniska biträden, varav

122 Kungl. Maj:ts proposition nr Ilo är 1960

två i Ae 7 och sju i Ae 5. Civilförvaltningen anser sig böra tillstyrka förslaget.

6. Förändringar beträffande stridslednings- och luftbevakningsorganisationen.
Under de senaste åren har viss personalförstärkning skett beträffande
stridslednings- och luftbevakningsorganisationen (jfr senast prop.
1959: 110, s. 127 o. 144). Flygvapenchefen anser det synnerligen angeläget,
att en fortsatt utbyggnad av personalorganisationen för ifrågavarande verksamhet
kommer till stånd. För budgetåret 1960/61 föreslås, att sex arvodesbefattningar
för pensionerad officer i A: 24 tillkommer för den optiska luftbevakningen
samt att beställningar inrättas för fem överfurirer i Ao 9, avsedda
för chefsobservatörer vid radarstationer, och — i utbyte mot beställningar
för fem flygtekniker i Ao 10 — fem förste mästare i Ao 14, avsedda
för materielmästare vid luftförsvarssektorer.

För luftbevakningen finns i gällande personalförteckning upptagna sammanlagt
100 tjänster för tekniska biträden (8 i Ae 7, 3 i Ag 7, 69 i Ae 5 och
20 i Ag 5). Då behovet av all denna personal kommer att bli bestående för
framtiden, föreslår flygvapenchefen, att de 23 extra tjänsterna extraordinariesättes.
Härutöver föreslås, att nya tjänster tillkommer för 5 tekniska
biträden i Ae 7 och 15 tekniska biträden i Ae 5.

Flygvapenchefen föreslår vidare, att beställningar tillkommer för dels
15 fanjunkare i Ao 13 och 10 sergeanter i Ao 11, avsedda för radarjaktledare,
dels 3 kaptener i Ao 21, 3 fanjunkare i Ao 13 och — i utbyte mot
flygteknikerbeställning j ^\o jo — j verkmästare i Ao 16, avsedda för vissa
radarstationer.

För inhämtande av närmare upplysningar rörande de föreslagna personalförändringarna
beträffande stridslednings- och luftbevakningsorganisation,
vilka samtliga tillstyrkts av civilförvaltningen, torde få hänvisas till
de handlingar som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

7. De under denna punkt framlagda förslagen utgöres till övervägande
del av yrkanden som upprepats eller eljest återkommit i chefens för flygvapnet
i det föregående redovisade skrivelse den 24 november 1959 om
organisationsförändringar vid flygvapnet. En redogörelse för de i civilförvaltningens
petitaskrivelse upptagna förslagen har därför icke ansetts erforderlig.

8. Personalförändringar vid Norrbottens flggbaskår (F21). Chefen för
flygvapnet återkommer till sitt föregående år framförda förslag om ini
ättande av en kaptensbeställning i Ao 21, avsedd för baskompanichef, och
tre överfurirsbeställningar i Ao 9, avsedda två för trupputbildare och en
för sjukvårdare vid baskompanierna (jfr prop. 1959: 110, s. 129). Härutöver
hemställer flygvapenchefen, att för chef för signaltropp i baskompani
inrättas en fanjunkarbeställning i Ao 13. Civilförvaltningen biträder förslagen.

123

Kungl. May.ts proposition nr 110 är 1960

Flygvapenchefen återkommer till frågan om personalförstärkning för
stridslednings- och luftbevakningsverksamheten (jfr prop. 1959: 110, s.

129) . Sålunda föreslås ånyo, att en fanjunkarbeställning i Ao 13 tillkommer.
Vidare hemställer flygvapenchefen, att en beställning inrättas för
kapten i Ao 21, avsedd för krigsplanläggning, utbildning m. in. Civilförvaltningen
biträder jämväl dessa förslag.

Med erinran om att F 21 har en betydligt större årlig värnpliktskontingent
än övriga förband föreslår flygvapenchefen, att instruktörspersonalen
för markstridsutbildningen utökas med en fanjunkare i Ao 13 och
en överfurir i Ao 9. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget.

Civilförvaltningen kan alltjämt icke biträda flygvapenchefens upprepade
förslag att inrätta en beställning för flygläkare av 1. graden i Ao 21 (jfr
prop. 1959: 110, s. 130).

Flygvapenchefen föreslår ånyo förstärkning av personalen för vård av
intendenturmateriel med eu förrådsförman i Ae 9 (jfr prop. 19o9: 110, s.

130) . I avvaktan på slutligt ställningstagande till resultatet av organisationsundersökningarna
beträffande förrådstjänsten inom försvaret är civilförvaltningen
alltjämt endast beredd tillstyrka, att en extra tjänst för förrådsman
tillkommer.

Förslaget att inrätta en tjänst för flygingenjör av 1. graden i Ao 23, avsedd
för materielavdelningen vid F 21, har redovisats i årets statsverksproposition
(bil. 6, s. 70).

Liksom föregående år avstyrker civilförvaltningen — i avvaktan på
resultatet av pågående organisationsundersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten
vid flygförbanden — flygvapenchefens upprepade förslag om
inrättande av en befattning för pensionerad underofficer i A: 16, avsedd
för mobiliseringsavdelningen (jfr prop. 1959: 110, s. 130).

9. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flygvapnet
återkommer till tidigare framförda förslag om inrättande av två
beställningar för major i Ao 24, avsedda för tredje regementsofficer vid
Södermanlands flygflottilj (Fil) respektive regementsofficer till förfogande
hos chefen för flygkadettskolan (F 20). Civilförvaltningen biträder
alltjämt förslagen (jfr prop. 1959: 110, s. 130—131).

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att två beställningar för löjtnant i intendenturbefattning
tillkommer, avsedda för Skaraborgs flygflottilj (F 7) —
biträdande intendent — respektive flygförvaltningen — rekryteringstjänst.
1 avvaktan på resultatet av personalkårutredningens arbete samt — vad
avser beställningen för F 7 — statens organisationsnämnds undersökningar
av flygförbandens stabs- och förvaltningstjänst kan civilförvaltningen alltjämt
icke tillstyrka förslagen (jfr prop. 1959: 110, s. 131).

Även delta år tar flygvapenchefen upp frågan om personalförstärkning
för effektivisering av markstridsutbildningen vid flygvapnet (jfr prop.
1959:110, s. 127). För nästa budgetår föreslås, att beställningar tillkom -

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

mer dels för en kapten i Ao 21 vid flygstaben, avsedd för arméofficer,
dels för tio överfurirer, avsedda för trupputbildare vid de förband där
personalökning är mest angelägen. Civilförvaltningen tillstyrker förslagen.

Flygvapenchefens ånyo framförda förslag om ändrad löneställning för
förvaltare i signaltjänst anser civilförvaltningen alltjämt böra upptagas i
annan ordning (jfr prop. 1959: 110, s. 131).

I likhet med föregående år föreslår flygvapenchefen, att 19 beställningar
för överfurir i Ao 9, avsedda för trupputbildare, stabsunderofficer vid
specialdivision, omvandlas till rustmästarbeställningar i Ao 11 (jfr prop.
1959: 110, s. 131—132). Civilförvaltningen räknar även nu med bifall till
förslaget.

10. Förändringar beträffande personal för den militära väderlekstjänsten.
Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en beställning för stabsmeteorolog
i Ao 23 tillkommer vid flygstabens väderleksavdelning (jfr prop.
1959: 110, s. 132). Civilförvaltningen tillstyrker alltjämt förslaget.

Flygvapenchefen har tidigare anmält behov av fyra beställningar för
meteorolog i Ao 21, avsedda för vaktchefer vid prognoscentralen inom
flygstabens väderleksavdelning. Tre av dessa beställningar tillkom från
och med budgetåret 1957/58. Flygvapenchefen hemställer nu, att den återstående
beställningen tillkommer, och framhåller härvid, att prognoscentralen
i samband med införande av telefaksimil övertar vissa arbetsuppgifter
som tidigare utförts vid lokala organ. Dessa organ kan härigenom
i viss utsträckning utnyttjas för andra uppgifter. Behovet av ledning och
samordning avseende arbetet vid prognoscentralen ökar emellertid. I sammanhanget
framhålles, att väderleksstationen vid marinkommando Ost
genom tillkomsten av ett helikopterförband vid Berga får så väsentligt
ökade arbetsuppgifter att en personalförstärkning blir nödvändig. Därest
den föreslagna förstärkningen vid flygstabens väderleksavdelning kommer
till stånd, räknar emellertid chefen för flygvapnet med att under nästa
budgetår kunna tillgodose de mest angelägna behoven av meteorologisk
service vid marinen, bland annat genom kommendering av personal under
marinens övningsperiod. Civilförvaltningen tillstyrker, att den föreslagna
meteorologbeställningen i Ao 21 inrättas.

Civilförvaltningen räknar alltjämt med att prövningen av flygvapenchefens
ånyo framförda förslag om uppflyttning av fyra beställningar för
förste stabsmeteorolog i Ao 24 till Ao 26 bör ske i annan ordning (jfr prop.
1959: 110, s. 132).

Flygvapenchefen upprepar sitt tidigare förslag om inrättande av fyra
beställningar för eskadermeteorolog i Ao 23 i utbyte mot samma antal beställningar
för meteorolog i reglerad befordringsgång (jfr prop. 1959: 110,
s. 132). Civilförvaltningen biträder även nu förslaget.

Liksom tidigare biträder civilförvaltningen även den av flygvapenchefen
ånyo föreslagna ordinariesättningen av 20 meteorologbeställningar i Ae 19
(jfr prop. 1959: 110, s. 132).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

125

Chefen för flygvapnet anmäler, att det system med överföring medelst
telefaksimil av väderlekskartor från den militära väderlekscentralen i flygstaben
till förbandens väderleksstationer som man tidigare räknat med
(jfr prop. 1956: 110, s. 184) kommer att införas omkring den 1 juli 1960.
Härigenom kan tjänsten vid förbanden rationaliseras och vissa personalbesparingar
göras. En mindre personalförstärkning vid centralorganet
anses emellertid nödvändig. Flygvapenchefen föreslår sålunda, att tjänster
för tre meteorologassistenter i Ae 11 och fyra tekniska biträden i Ae 7 tillkommer
vid centralorganet. I samband härmed föreslås, att tjänster för
en väderlekstekniker i Ae 10 och ett kontorsbiträde i Ao 5 vid centralorganet
och 18 tekniska biträden i Ae 5 vid förbanden indrages. Civilförvaltningen
tillstyrker de föreslagna personalförändringarna.

Den observationscentralstation som finnes vid Roinmehed erfordras
enligt flygvapenchefen icke längre för militära ändamål. För observationstjänsten
i Rommehedstrakten anses i stället en timobservationsstation
kunna vara tillfyllest. Flygvapenchefen anser vidare, att observationscentralstationen
i Kalixfors bör överföras till den nya civila flygplatsen i
Kiruna, vilken beräknas kunna tagas i bruk hösten 1960, och därvid övertagas
av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. De angivna
förändringarna, som enligt flygvapenchefen bör genomföras budgetåret
1960/61, medför, att tjänster för två väderlekstekniker i Ae 10 och sex kontorsbiträden
i Ao 5 kan indragas. Civilförvaltningen biträder förslagen och
vidare har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut i sina anslagsäskanden
utgått från att desamma vinner bifall.

11. Förändringar beträffande flottiljpolispersonal. Chefen för flygvapnet
upprepar sitt tidigare framförda förslag om inrättande av sju beställningar
för flottiljpolis i Ao 11. I likhet med föregående år tillstyrker civilförvaltningen,
att sju beställningar tillkommer men räknar med att två placeras
i Ao 11 och fem i Ao 9 (jfr prop. 1959: 110, s. 133).

12. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal. Chefen för flygvapnet
föreslår ånyo, att verkstadsöveringenjörerna vid de tre centrala flygverkstäderna
uppflyttas från lönegrad ABp 26 till Bp 1 (jfr prop. 1959: 110,
s. 133). Civilförvaltningen förutsätter alltjämt, att denna fråga behandlas
i annat sammanhang.

Med hänsyn till alt ny flygmateriel med komplicerad teleteknisk utrustning
successivt tillkommer har, såvitt avser den elektrotekniska personalen,
hittills 11 beställningar för förste mästare eller mästare utbytts mot verkmästarbeställningar
(jfr senast prop. 1959:110, s. 133—134). För nästa
budgetår föreslås, att ytterligare tre beställningar för verkmästare i Ao 16
tillkommer i utbyte mot mästarbeställningar i Ao 12. Civilförvaltningen
biträder förslaget.

Till följd av införandet av attack- och jaktrobotar bar flygvapenchefen
under senare år föreslagit vissa förändringar beträffande den vapentekniska

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 ur 1960

personalen. Hittills har beställningar för fem verkmästare och två förste
mästare tillkommit, de förstnämnda i utbyte mot mästarbeställningar (jfr
senast prop. 1959: 110, s. 134). Enligt flygvapenchefen är det erforderligt,
att ytterligare tio beställningar för mästare utbytes mot verkmästarbeställningar
samt att två beställningar för förste mästare tillkommer. Med hänsyn
till robotmaterielens snabba leveranstakt föreslås, att för nästa budgetår
tillkommer beställningar för fem verkmästare i Ao 16 och två förste
mästare i Ao 14 i utbyte mot beställningar för fem mästare i Ao 12 och två
flygtekniker i Ao 10. Civilförvaltningen biträder jämväl detta förslag.

Flygvapenchefens ånyo framförda förslag att inrätta två beställningar
för flygingenjör av 1. eller 2. graden i Ao 23/21, avsedda för teleingenjör
vid F9 och F 17, samt att avse flygdirektörer av 1. graden i Ao 26 för
flottiljernas materielavdelningar i stället för flygdirektörer av 2. graden
i Ao 24 har redovisats i årets statsverksproposition (bil. 6, s. 70—71
och 86).

Genom beslut av 1959 års riksdag har 200 flygteknikerbeställningar i
Ao 10 utbytts mot beställningar för förste flygtekniker i Ao 12. Flygvapenchefen,
som tidigare anmält behov av sammanlagt 823 beställningar i Ao 12,
anser, att det sålunda påbörjade utbytet bör fortsätta och föreslår för nästa
budgetår att ytterligare 100 beställningar för förste flygtekniker inrättas i
utbyte mot samma antal flygteknikerbeställningar. Civilförvaltningen tillstyrker
förslaget.

13. Förändringar beträffande trafikledarpersonal. Chefen för flygvapnet
upprepar tidigare framförda förslag rörande överföring av trafikledarna
till civilmilitär anställningsform samt ordinariesättning av befintliga tjänster
för stabstrafikledare i Ae 23 och förste trafikledare i Ae21. Civilförvaltningen
anser alltjämt, att frågan om trafikledarnas hänförande till
kategorien civilmilitär personal bör prövas av den av försvarets civila
tjänstemannaförbund begärda, av civilförvaltningen tillstyrkta utredningen
om trafikledarnas arbetsförhållanden samt att i avvaktan härpå ställning
icke nu bör tagas till förslagen om ordinariesättning (jfr senast prop.
1959:110, s. 135).

Med hänsyn till att arbetsbelastningen under de senaste åren ökat starkt
vid flygstabens flygsäkerhetsavdelning föreslår flygvapenchefen, att en
tjänst för trafikledare i Ae 19 tillkommer för nämnda avdelning. Civilförvaltningen
tillstyrker förslaget.

På grund av att flygverksamheten vid F 2 upphört har Kungl. Maj :t
för innevarande budgetår föreskrivit, att de för flygkåren avsedda trafikledart
jänsterna, en för förste trafikledare i Ae 21 och en för trafikledare
i reglerad befordringsgång, skall placeras vid flygstaben respektive F 4
(Jämtlands flygflottilj). Beträffande tjänsten vid flygstaben har angivits,
att den endast må uppehållas med vikarie. Flygvapenchefen föreslår nu,
att förenämnda tjänst för förste trafikledare i Ae 21 definitivt överföres till

Kungi. Maj:ts proposition nr HO är 1960

127

flygstaben. Då det anses angeläget, att trafikledarutbildningen ges en fastare
form, bör enligt flygvapenchefen ifrågavarande trafikledare avses för utbildningsfrågor.
Civilförvaltningen biträder förslaget.

Flygvapenchefen föreslår ånyo (jfr senast prop. 1959: 110, s. 135), att
en fjärde trafikledare tillkommer vid F 10 (Skånska flygflottiljen) och
F 21. Tidigare angavs behov av en fjärde trafikledare jämväl vid F 4 och
F 14. Såsom nyss anförts har en trafikledare överförts till förstnämnda
förband. Vid F 14 erfordras sedan beslut om de flygande divisionernas
förflyttning fattats — endast två trafikledare. Med hänsyn till att trafikledare,
som eventuellt blir övertaliga i samband med flottiljindragningar,
utan omskolning kan överföras till den under utbyggnad varande regionala
och lokala radarövervakningsorganisationen tillstyrker civilförvaltningen,
att två tjänster för trafikledare i Ae 17 tillkommer för angivna förband.

Chefen för flygvapnet föreslår ånyo, att en trafikledartjänst i Ae 17 inrättas
vid centrala flygverkstaden i Arboga (jfr prop. 1959: 110, s. 135).
Civilförvaltningen biträder alltjämt förslaget. Ämbetsverket förutsätter därvid,
att en å sakanslag inrättad tjänst för ingenjör i Ae 15, vilken för närvarande
avses för trafikledargöromål, samtidigt indrages.

Enligt flygvapenchefen bör utbyggnaden av trafikledarorganisationen
för flygsäkerhetsändamål fortsätta. En redogörelse för den tänkta radarövervakningsorganisationen
lämnades i propositionen 1959: 110 (s. 135—
137). För nästa budgetår föreslås, att tjänster inrättas för en förste trafikledare
i Ae21, avsedd för den lokala övervakningen i Göteborgsområdet,
och fyra trafikledare (3 i Ae 19 och 1 i Ae 17), avsedda en för den regionala
övervakningen i vartdera Stockholms- och Malmöområdet samt två för den
lokala övervakningen, varav en för Göteborgsområdet och en — beroende
på materielläget vid aktuell tidpunkt — vid Fl, F 11 eller F 16.

Som hjälpmedel vid landning under svåra väderleksförhållanden kommer
ett antal landningsradarstationer att tillföras flygvapnet. Dylika stationer
användes allmänt utomlands och har även anskaffats för den civila
flygverksamheten i Sverige. Flygvapenchefen framhåller, att det för betjäning
ur trafikledningssynpunkt enligt utländska erfarenheter erfordras
tre trafikledare vid varje station. Flygvapenchefen, som emellertid räknar
med att en placering av stationernas betjäningsorgan i trafikledartornen
skall kunna leda till begränsning av detta personalbehov, föreslår för
budgetåret 1960/61 — i avvaktan på att erfarenheter vinnes av här berörda
verksamhet — att två tjänster för trafikledare i Ae 17 inrättas för ändamålet.
Civilförvaltningen biträder förslaget.

14. Förändringar i övrigt beträffande viss personal vid förbanden. Såvitt
avser förråds- och vaktpersonal återkommer chefen för flygvapnet
ånyo till förslagen att uppflytta förrådsmästartjänsterna från Ae 12
till Ael3 och tjänsterna för förrådsförmän för flygsäkerhetsmateriel från
Ae 9 till Ae 11 (jfr prop. 1959: 110, s. 137). Civilförvaltningen utgår alltjämt
från att dessa löneställningsfrågor behandlas i annan ordning.

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Flygvapenchefen föreslår ånyo, att en tjänst för förrådsman i Ae 7 tillkommer
vid F 7 och avses för byggnadsavdelningens materielförråd. I avvaktan
på resultatet av pågående organisationsundersökningar vid flygflottiljerna
föreslår civilförvaltningen i likhet med föregående år att en
extra förrådsmannatjänst tillkommer för ifrågavarande ändamål (jfr prop.
1959: 110, s. 137).

Föregående år föreslog flygvapenchefen, att nio tjänster för vaktmän
i Ag 8 skulle extraordinariesättas (jfr prop. 1959:110, s. 137). Fem av
tjänsterna har omvandlats till extra ordinarie från och med innevarande
budgetår. För nästa budgetår föreslås, att övriga fyra tjänster extraordinariesättes.
Civilförvaltningen erinrar om att innehavarna av de fem
tjänster som blivit extraordinarie är f. d. remontryttare. Med hänsyn härtill
finner ämbetsverket, som inhämtat att tre av de nu till extraordinariesättning
föreslagna vaktmannatjänsterna innehas av f. d. remontryttare,
sig böra tillstyrka föreslagen förändring i nämnda tre vaktmäns
anställningsform.

Beträffande maskinpersonal har fortifikationsförvaltningen föreslagit,
att tjänster tillkommer för en maskinmästare i Ae 12 och två reparatörer
i Ae 9, avsedda för vissa anläggningar. I avbidan på resultatet av
pågående klassificering av bland andra försvarets fasta maskinanläggningar
föreslår civilförvaltningen, att nämnda tjänster tills vidare inrättas såsom
extra.

Såvitt avser kontorspersonal har civilförvaltningen (skr. 16/io 1959)
upptagit frågan om behovet vid flygvapnet av kontorsbiträdestjänster i Ao 5
i enlighet med principerna om reglerad befordringsgång för biträdespersonal
(jfr i det föregående under arméns motsvarande anslag) och därvid
föreslagit, att dels åtta tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 inrättas i utbyte
mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål i
reglerad befordringsgång, dels nio kontorsbiträdestjänster i Ao 5 utbytes
mot tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels ock två kontorsbiträdestjänster
i Ao 5 tillkommer för att bereda ordinarie anställningsform
åt sådana extra ordinarie biträden som anställts som ersättare för å
högre tjänster förordnade kontorsbiträden. För upplysning om hur ifrågavarande
tjänster för biträdespersonal fördelas på olika förband in. m. torde
få hänvisas till civilförvaltningens skrivelse.

Beträffande övrig personal vid flygvapnets förband biträder civilförvaltningen
alltjämt flygvapenchefens ånyo framförda förslag att uppflytta
tjänsten för gymnastiklärare vid F 20 från Ae 18 till Ae 19 (jfr prop.
1959: 110, s. 139). Däremot anser ämbetsverket alltjämt, att flygvapenchefens
likaledes upprepade förslag att uppflytta 19 tjänster för sjukvårdsförmån
i Ae 9 och 19 tjänster för hundgårdsförman i Ae 8 till Ae 11 respektive
Ae 9 bör upptagas till prövning i annat sammanhang (jfr prop. 1959:
110, s. 139).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

129

15. Förändringar i övrigt. För timarvoden till deltidstjänstgörande lärare
och föreläsare vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna beräknar
civilförvaltningen i enlighet med förslag av flygvapenchefen 510 000 kronor
vilket innebär en kostnadsökning med 130 000 kronor, ökningen beror
dels på tillkomst av nya kurser (bland annat robotkurser), dels på ökad
omfattning av nuvarande kurser.

Medelsbehovet för timarvoden till civila timlärare för underbefälsutbildning
beräknas enligt civilförvaltningen öka med 30 000 kronor, ökningen
betingas bland annat av att timlärare efter uppnådd kompetens inplaceras
i reglerad befordringsgång samt att antalet undervisningstimmar ökar i
viss utsträckning.

Med hänsyn till ökat antal flygande personal räknar civilförvaltningen
med att kostnaderna för flygtillägg ökar med 300 000 kronor.

Departementschefen

Jag vill erinra om att jag i annat sammanhang anmält min avsikt att
föranstalta om en översyn av befälsordningen vid bland annat flygvapnet
i syfte att i möjligaste mån åstadkomma principiell överensstämmelse med
den föreslagna nya befälsordningen vid armén. Mot denna bakgrund bör
försiktighet iakttagas då det gäller inrättande av nya beställningar och
tjänster. Den tekniska utvecklingen medför emellertid ofrånkomligen behov
av personal för nytillkommande områden. Jag vill här endast peka på
utvecklingen ifråga om luftbevakning, stridsledning och robotvapen. Jag
anser det nödvändigt att sådana personella resurser ställes till förfogande
att de betydande investeringarna för materielanskaffningar kan nyttiggöras.
De beslutade rationaliseringarna inom fredsorganisationen medför att sådana
nya behov i betydande utsträckning kan tillgodoses inom ramen för
befintliga personal stater. Vissa av de anmälda behoven har jag emellertid
icke ansett möjligt att tillgodose i denna ordning. Detta gäller särskilt i
fråga om jaktstridsledningen och luftbevakningen.

Till en början upptar jag till behandling frågan om vissa organisationsändringar
vid flygvapnet.

I anslutning till riksdagens beslut 1958 och 1959 rörande förändringar
i flygvapnets organisation har chefen för flygvapnet framlagt förslag till
dels tidsplan för genomförandet av de beslutade organisationsförändringarna,
dels organisation av de förband (motsvarande) som beröres av
förändringarna.

Beträffande F 8 föreslår flygvapenchefen, att förbandet ombildas till
flygkår, i vilken skall ingå kårstab, flygledningens flygavdelning, transportdivision,
specialdivision och musikkår. Personaluppsättningen vid flertalet
av nämnda enheter skall enligl förslaget avsevärt förstärkas. Jag vill i detta
sammanhang erinra om att 1959 års riksdagsbeslut icke innebär något
definitivt ställningstagande till vilken verksamhet som i framtiden skall
9—e« co Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1960

vara lokaliserad till F 8 etablissement. I propositionen 1959: 117 (s. 24) uttalade
jag bland annat, att det syntes böra övervägas, huruvida flygledningens
flygavdelning, de i den nu föreslagna transportdivisionen ingående
enheterna samt flygvapnets musikkår i Stockholm kunde behöva flyttas
från F 8. Beträffande användningen av lokalerna vid F 8 ansåg jag, att möjligheterna
att till F 8 lokalisera luftförsvarsrobotförband, centrala staber,
förvaltningsmyndigheter m. in. borde hållas öppna. Det nu föreliggande förslaget
rörande organisationen av F 8 har framlagts utan att några ingående
undersökningar gjorts om förutsättningarna för en förläggning av flygledningens
flygavdelning och transportdivisionen till annan plats. Enligt
min mening är det ur skilda synpunkter fördelaktigt att till F 8 förlägga
annan verksamhet än sådan som flygvapenchefen föreslagit. I enlighet
med denna uppfattning har jag i det föregående (jfr punkt 1) föreslagit,
att tredje eskaderstaben flyttas till F 8 etablissement. Med hänsyn till de
fördelar som står att vinna om flygavdelningarna vid F 8 flyttas bör ställning
icke nu tagas till den föreslagna organisationen vid F 8. Jag avser i
stället att uppdraga åt flygvapenchefen att noggrant överväga möjligheterna
att annorstädes bedriva den flygverksamhet som enligt föreliggande
förslag skall äga rum vid F 8. Såsom framgått av det föregående (punkt 2)
har jag föreslagit, att flygvapnets musikkår i Stockholm skall indragas.

Såvitt avser organisationen i stort beträffande övriga här berörda förband
kan jag biträda flygvapenchefens förslag. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att besluta om den närmare utformningen av förbandens
organisation. Beträffande föreslagna personalförändringar återkommer jag
i det följande.

Mot vad flygvapenchefen anfört rörande det tidsmässiga genomförandet
av de beslutade organisationsförändringarna har jag icke funnit anledning
till erinran. Jag räknar således med att förändringarna sker i huvudsaklig
överensstämmelse med den föreslagna tidsplanen.

I samband med 1958 års försvarsbeslut uttalades bland annat, att den
alltmer komplicerade tekniska materielen och det ökade tempot i utbildningsarbetet
medförde, att det på vissa områden inom krigsmakten torde
komma att krävas mer personal samt att dessa behov i första hand borde
tillgodoses genom omflyttning av personal från verksamhetsområden där
personalbehovet kunde nedbringas genom rationaliseringar eller reduktioner.
Det är mot denna bakgrund man får se de relativt stora personalförstärkningar
som föreslås beträffande vissa utbildningsanstalter vid flygvapnet.
Såvitt avser personal för det egentliga utbildningsarbetet har jag
funnit det nödvändigt med en förstärkning av personalen av i stort sett
den omfattning flygvapenchefen föreslagit. Beträffande administrationspersonalen
bör däremot, bland annat med hänsyn till kommande organisationsundersökningar,
personalförstärkningar i görligaste mån undvikas.

Jag övergår nu till att närmare behandla de föreslagna personalför -

131

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 1960

ändringarna. I förevarande sammanhang anser jag mig icke i allmänhet
böra redovisa något ställningstagande till hur de föreslagna beställningarna
och tjänsterna skall inplaceras i organisationen utan föreslår endast en
personalram för de berörda förbanden.

2 a. Jag tillstyrker förslaget att inrätta en överstebeställning i Bo 1 för
chefen för F 2, vilken nu är överstelöjtnant i Ao 26 med vikariatslöneförordnande
i B 1. Vid F2 bör, såsom flygvapenchefen föreslagit, finnas
en regementsofficer (överstelöjtnant eller major i Ao 26/24) till förfogande.
Förslaget att utbyta den för chef för FRAS avsedda beställningen för major
eller kapten i Ao 24/21 mot beställning för överstelöjtnant eller major i
Ao 26/24 kan jag ävenledes biträda.

Såvitt avser militär och civilmilitär personal kan jag i övrigt tillstyrka,
att för F 2 avses beställningar för 1 major i Ao 24 (chef för operativa sektionen
vid FRAS), 8 kaptener i Ao 21, 7 löjtnanter i Ao 17/13, 11 fanjunkare
i Ao 13, 7 sergeanter i Ao 11, 8 överfurirer i Ao 9, 2 verkmästare i Ao 16,
15 förste mästare eller mästare i Ao 14 eller Ao 12 samt 8 förste flygtekniker
eller flygtekniker i Ao 12 eller Ao 10. Beträffande militär personal
i arvode sbefattning och civil personal kan jag tillstyrka dels tillkomst
av 1 befattning för pensionerad underofficer i A: 16, dels inrättande
av tjänster för 2 driftingenjörer i Ae 19, 1 fotograf i Ae 9, 4 förrådsmän
i Ae 7, 2 kanslibiträden i Ae 7, 1 vaktmästare i Ae 7 och 2 biträden för skrivoch
kontorsgöromål.

Jag anser mig i förevarande sammanhang böra föreslå, att flottiljpolispersonalen
minskas med 4 flottilj poliser i Ao 9. Vidare bör i enlighet med
flygvapenchefens förslag tjänster för 1 förrådsmästare i Ae 12 och 1 förrådsförman
i Ae 9 utgå.

2 b. I anledning av förslagen beträffande F 5 och FÖFS föreslår jag,
att en överfurirsbeställning i Ao 9 samt tjänster för 1 kansliskrivare i
Ag 10, 1 reparatör i Ag 8, 1 vaktmästare i Ag 7, 1 förrådsmän i Ag 7, 1
biträde för skriv- och kontorsgöromål och 7 ekonomibiträden (1 i Ae 5
och 6 i Ae 2/3) tillkommer.

2 c. Beträffande F 8 räknar jag i förevarande sammanhang med att personalen
vid tre flygdivisioner — 6 kaptener, 10 löjtnanter, 3 sergeanter,
22 fältflygare, 3 förste verkmästare, 15 förste mästare eller mästare, 90
förste flygtekniker eller flygtekniker och 3 förrådsmän — samt av flygvapenchefen
angiven personal — en major samt viss personal vid kårstaben
— utgår.

2 d. Föreslagna personalförändringar avseende F 12 och F 21 kan jag
tillstyrka.

2 e. Såvitt avser flygflottiljen F 14 räknar jag med att samtlig personal
utgår. Härigenom friställes 238 beställningar för militär och civilmilitär
personal. Vidare kan 3 arvodesbefattningar för pensionerad personal och
64 tjänster för civil personal indragas.

9*.—ea oo Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 110

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Mitt ställningstagande i det föregående innebär, att jag tillstyrker att
F 14 omvandlas till flygkår med organisation i stort enligt flygvapenchefens
förslag. Till flygkåren F 14 bör överföras de beställningar och
tjänster som nu avses för FCS med undantag av tjänster för 1 maskinmästare
i Ao 12, 1 förrådsförman i Ae 9, 1 reparatör i Ao 9, 3 vaktmän i
Ae 8 och 1 eldare i Ag 7, vilka bör indragas. Förslaget att överföra en tjänst
för sjukvårdsbiträde från FCS till F 1 kan jag biträda.

Härutöver kan jag tillstyrka viss personalförstärkning vid F 14. Sålunda
bör beställningar tillkomma för 4 kaptener i Ao 21, 2 förvaltare (1 i Ao 17
och 1 i Ao 15), 3 fanjunkare i Ao 13, 1 rustmästare i Ao 11, 6 överfurirer
i Ao 9, 1 förste flottiljpolis i Ao 13, 10 flottiljpoliser (2 i Ao 11 och 8 i
Ao 9), 1 meteorolog i Ae 19, 1 förste verkmästare i Ao 17, 4 förste mästare
eller mästare i Ao 14 eller Ao 12 och 18 förste flygtekniker eller flygtekniker
i Ao 12 eller Ao 10. Vidare föreslår jag att tjänster inrättas för 1
trafikledare i Ae 17, 1 maskinchef i Ao 15, 1 radioassistent i Ae 13, 1 förste
maskinist i Ae 12, 2 radiotelegrafister i Ae 11, 1 elektriker i Ae 9, 1 fotograf
i Ae 9, 1 förrådsförman i Ao 9, 1 hundgårdsförman i Ae 8, 1 reparatör
i Ao 8, 1 förrådsman i Ae 7, 1 kanslibiträde i Ao 7, 1 tekniskt biträde i
Ae 7 och 2 ekonomibiträden i Ae 2/3.

Beträffande befattningen som chef för FTS vill jag hänvisa till mitt
ställningstagande i årets statsverksproposition (bil. 6, p. 5).

2 f. Föreslagna personalförändringar beträffande F 15 kan jag biträda.

De här föreslagna personalförändringarna bör verkställas i takt med
genomförandet av organisationsändringarna. Tjänster för civil personal
och arvodesbefattningar för pensionerad personal som icke erfordras vid
det förband för vilket de inrättats bör indragas så snart det är möjligt.
Förenämnda tjänster och befattningar som enligt det föregående föreslagits
tillkomma bör inrättas vid avsett förband men tillsättas först då så är
erforderligt. Föreslagna ökningar av militär och civilmilitär personal kan

1 huvudsak ske inom ramen för nuvarande personalstater. Följande förändringar
blir emellertid erforderliga, nämligen utbyte av beställningar för

2 överstelöjtnanter i Ao 26 och 1 major eller kapten i Ao 24/21 mot beställningar
för 1 överste i Bo 1 och 2 överstelöjtnanter eller majorer i
Ao 26/24 samt inrättande av beställningar för 11 fanjunkare i Ao 13 och
9 överfurirer i Ao 9.

Såvitt avser genom organisationsförändringarna friställda beställningar
för militär och civilmilitär personal vill jag anföra följande. Vissa av beställningarna
bör enligt min mening indragas, bland annat med hänsyn
till de personalförstärkningar jag föreslår i det följande vid behandlingen
av anslagsäskandena för budgetåret 1960/61. I detta sammanhang räknar
jag sålunda med att beställningar för 1 överste i Bo 3, 1 major i Ao 24, 4
kaptener (varav 1 i intendenturbefattning) i Ao 21, 4 löjtnanter i Ao 17/13,

133

Knngl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

1 förvaltare i Ao 17, 4 sergeanter i Ao 11, 7 flottiljpoliser (3 i Ao 11 och 4
i Ao 9), 1 flygläkare av 1. graden i Ao 21, 2 meteorologer (1 i Ae 19 och 1
i reglerad befordringsgång) och 4 furirer i Ae 8/7 indrages. Härefter återstår
ett antal löjtnanter, fältflygare och tekniker. Jag anser mig kunna
tillstyrka, att denna personal bibehålies i flygvapnets organisation. Sålunda
anser jag det nödvändigt, att en förstärkning av flygstyrkornas personal
kommer till stånd för att i krig möjliggöra ett bättre utnyttjande av flygmaterielen.
Härför bör löjtnanterna och fältflygarna avses. Såvitt avser
teknikerpersonalen vill jag erinra om att jag i årets statsverksproposition
vid anmälan av vissa frågor beträffande den tekniska tjänsten m. m. vid
flygvapnet uttalat (bil. 6, s. 92—93), att frågan om behovet av här avsedd
personal i stor utsträckning var beroende av det framtida personalbehovet
inom stridsledningsorganisationen och för robotförband. I avvaktan på att
detta personalbehov närmare klarlades föreslog jag, att Kungl. Maj:t bemyndigades
vidtaga anordningar rörande vakanthållande av de beställningar
för teknikerpersonal som beräknades bli övertaliga vid genomförande
av 1958 års försvarsbeslut. Med hänsyn till vad jag sålunda förordat
räknar jag i förevarande sammanhang icke med någon indragning
av beställningar för här avsedd personal.

Jag övergår härefter till de i civilförvaltningens anslagsäskanden
redovisade förslagen.

1. Jag anser mig kunna tillstyrka, att tele- och organisationsavdelningarna
tillföres vardera en kapten i Ao 21. Förslaget att utbyta en kaptensbeställning
vid sistnämnda avdelning mot beställning för major eller
kapten i Ao 24/21 kan jag ävenledes biträda. Jag föreslår vidare, att en
kontoristtjänst i Ao 9, avsedd för sekreterare åt flygvapenchefen, utbytes
mot tjänst för kansliskrivare i Ao 10 samt att en tjänst för garageförman i
Ae 9 tillkommer i utbyte mot en bilförartjänst i Ae 7.

Vid flygsäkerhetsavdelningen bör, såsom förutsatts i årets statsverksproposition,
tillkomma en tjänst för amanuens i reglerad befordringsgång.

Några förändringar i övrigt beträffande flygstaben är jag icke beredd tillstyrka.

2 och 3. I anslutning till vad jag anfört i innevarande års statsverksproposition
vid behandlingen av frågor beträffande den tekniska tjänsten
m. m. vid flygvapnet (bil. 6, punkt 5) föreslår jag inrättande av beställningar
för en major i Ao 24, 5 flygingenjörer i Ae 21 och 20 flygingenjörer
i reglerad befordringsgång samt tjänster för 3 överingenjörer i Ae 26, en
chef för materiallaboratoriet vid CVM i Ae 26 och 13 driftingenjörer i Ae 19.
Vidare föreslår jag att beställningar indrages för en kapten i Ao 21, 9
flygdirektörer av 1. graden i Ao 26, 7 flygdirektörer av 2. graden i Ao 24,
4 flygingenjörer av 1. graden i Ao 23, 16 flygingenjörer av 2. graden i
Ao 21, en verkmästare i Ao 16 samt en förste mästare i Ao 14.

4. Förslagen under denna punkt kan jag icke biträda.

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

5. Jag tillstyrker förslaget att inrätta beställningar för en kapten i Ao 21,
2 fanjunkare i Ao 13 och 2 överfurirer i Ao 9 för sektor flottilj stab.

Mot det redovisade personalbehovet för fjärrskriftnätet har jag icke
funnit anledning till erinran. Det torde emellertid vara tillfyllest, om nya
beställningar och tjänster tillkommer för 3 fanjunkare i Ao 13, 2 tekniska
biträden i Ae 7 och 7 tekniska biträden i Ae 5.

6. I anslutning till föreslagna personalförändringar beträffande stridslednings-
och luftbevakningsorganisationen tillstyrker jag, att 3 pensionerade
officerare i A: 24 (för den optiska luftbevakningen), 5 överfurirer i
Ao 9 (chefsobservatörer) samt — i utbyte mot flygtekniker i Ao 10 — 3
törste mästare i Ao 14 och 2 mästare i Ao 12 (materielmästare) tillkommer.
Vidare kan jag tillstyrka, att 15 tjänster för tekniska biträden,
varav 5 i Ae 7 och 10 i Ae 5, inrättas samt att tjänster för 23 dylika biträden
(3 i Ag 7 och 20 i Ag 5) extraordinariesättes. Slutligen tillstyrker
jag, att beställningar tillkommer för dels 9 fanjunkare i Ao 13 och 6
sergeanter i Ao 11 (radarjaktledare), dels ock 3 kaptener i Ao 21, 3 fanjunkare
i Ao 13 och -—- i utbyte mot flygteknikerbeställning i Ao 10 ■— en
verkmästare i Ao 16 (för vissa radarstationer).

8. Jag anser mig böra tillstyrka, att 3 överfurirer i Ao 9, varav 2 trupputbildare
och en sjukvårdare, tillkommer för baskompanierna vid F21.

Förslagen om personalförstärkning för stridslednings- och luftbevakningsverksamheten
samt för markstridsutbildningen kan jag tillstyrka.
Jag räknar således med att för F 21 tillkommer beställningar för en kapten
i Ao 21, 2 fanjunkare i Ao 13 och en överfurir i Ao 9.

I övrigt anser jag mig under förevarande punkt endast kunna föreslå,
att en tjänst inrättas för förrådsman i Ag 7, avsedd för intendenturtjänsten.

9. Jag anser mig kunna förorda, att en major i Ao 24 tillkommer vid
F 11. I övrigt kan jag under förevarande punkt tillstyrka, att 16 överfurirsbeställningar
i Ao 9 utbytes mot beställningar för rustmästare i Ao 11 samt
att beställningar för 10 överfurirer i Ao 9 inrättas.

10. Jag tillstyrker, att beställningar för en stabsmeteorolog i Ao 23 och
en meteorolog i Ao 21 tillkommer för flygstabens väderleksavdelning.

De personalförändringar som sammanhänger med förestående rationalisering
av väderlekstjänsten kan jag biträda. Jag räknar således med att
tjänster tillkommer för 3 meteorologassistenter i Ae 11 och 4 tekniska biträden
i Ae 7 ävensom med indragning av tjänster för en väderlekstekniker i
Ae 10, ett kontorsbiträde i Ao 5 och 18 tekniska biträden i Ae 5.

Jag biträder flygvapenchefens förslag rörande indragning av två observationscentralstationer
vid flygvapnet och räknar följakligen med att tjänster
för 2 väderlekstekniker i Ae 10 och 6 kontorsbiträden i Ao 5 utgår.

Övriga förslag under denna punkt är jag icke beredd biträda.

11. I det föregående har jag föreslagit en reducering av antalet flottilj -

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

poliser vid utbildningsförbanden F 2 och F 14. Jag anser mig kunna tillstyrka
en däremot svarande förstärkning av flottiljpolisorganisationen vid
förband där flygverksamhet bedrives. För sådana förband bör därför avses
sammanlagt ytterligare 7 flottiljpoliser, av vilka 3 i Ao 11 och 4 i Ao 9.

12. Med anledning av flygvapenchefens förslag föreslår jag, att beställningar
för 4 verkmästare i Ao 16, varav 1 tillhörande kategorien elektrotekniker,
och 2 förste mästare i Ao 14 tillkommer i utbyte mot beställningar
för respektive 4 mästare i Ao 12 och 2 flygtekniker i Ao 10.

Såvitt rör övriga förslag under denna punkt kan jag tillstyrka att 50
flygteknikerbeställningar i Ao 10 utbytes mot beställningar för förste flygtekniker
i Ao 12.

13. Flygvapenchefen har under en följd av år föreslagit, att trafikledarna
överföres till civilmilitär anställningsform. Vidare har försvarets civila
tjänstemannaförbund hemställt om en utredning rörande trafikledarnas
arbetsförhållanden. Ifrågavarande spörsmål har nu närmare övervägts
inom försvarsdepartementet. Vid denna utredning har det framkommit,
att trafikledarna för att på bästa sätt kunna fullgöra sina arbetsuppgifter
bör bibringas viss militär utbildning. Med hänsyn bland annat härtill förefaller
det lämpligt, att denna personal blir civilmilitär. Jag finner mig därför
böra tillstyrka flygvapenchefens förslag att samtliga trafikledare överföres
till civilmilitär anställningsform. I samband härmed kan jag även
tillstyrka, att ordinarie beställningar avses för stabstrafikledare i A 23,
förste trafikledare i A 21 och trafikledare i A 19. Jag föreslår slutligen,
att pensionsåldern för trafikledare fastställes till 60 år för stabstrafikledare
i Ao 23 och till 55 år för övriga trafikledare. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter rörande förutsatt militär
utbildning för trafikledare. Det bör likaledes få ankomma på Kungl. Maj :t
att närmare reglera hur överförandet skall verkställas.

Flygvapenchefens förslag att vid flygstaben utnyttja en tidigare för
F 2 avsedd tjänst för förste trafikledare kan jag biträda. Jag kan vidare
tillstyrka, att F 10 och F21 vardera tillföres en beställning för trafikledare
i Ae 17.

Såvitt avser personalförstärkning för den gemensamma militära och
civila radarövervakningen föreslår jag, att en trafikledare i Ao 21 och 4
trafikledare i Ae 17 tillkommer från och med nästa budgetår.

Övriga förslag under denna punkt är jag icke beredd biträda. I anslutning
till vad jag i det föregående anfört vid anmälan av arméns och
marinens avlöningsanslag föreslår jag emellertid, att två trafikledarbeställningar
i Ae 17, avsedda för helikopterbaser vid armén respektive marinen,
tillkommer på flygvapnets personalförteckning.

14. Jag kan biträda civilförvaltningens förslag att inrätta en tjänst för
förrådsman i Ag 7 vid F 7 samt extraordinariesätta tre tjänster för vaktman
i Ag 8.

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

Jag beräknar i förevar ande sammanhang medel för anställande av föreslagen
maskinpersonal. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles
besluta om tjänsternas inrättande.

Beträffande förändringar i fråga om tjänster för kontor sbiträde i Ao 5
och för biträdespersonal i reglerad befordringsgång har jag icke funnit anledning
till annan erinran mot civilförvaltningens förslag än att jag icke
kan tillstyrka, att en kontorsbiträdestjänst i Ao 5 tillkommer vid F 14.

I övrigt kan jag icke tillstyrka några personalförändringar under denna
punkt.

15. För arvoden till deltidstjänstgörande lärare och föreläsare vid fasta
utbildningsanstalter och skolor samt till civila lärare för underbefälsutbildning
räknar jag vid beräkningen av anslaget med en höjning av i runt tal
150 000 kronor.

Vid anmälan av frågan om försvarets musikorganisation i det föregående
har jag räknat med en minskning av 1 400 000 kronor under förevarande
anslag i anslutning till att avlöningskostnaderna för militärmusiken
överföres till särskilt anslag.

Med hänvisning till vad jag föreslagit i det föregående vid anmälan av
fråga angående tjänstgöring i vakanta beställningar m. m. (punkten 6) räknar
jag vidare med att kostnaderna för frivilligt tjänstgörande personal vid
flygvapnet under nästa budgetår bestrides under förevarande anslag från
en särskild under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal uppförd delpost.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
m. m. vid flygvapnet samt med ledning av belastningen
på flygvapnets avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår
och med hänsyn till merkostnaderna för kompensation för höjda
folkpensionsavgifter, löneklassuppflyttningar, tjänstetidsbefordran m. m.
beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1960/61 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 67 200 000 (+ 1 100 000)
kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
1 350 000 (+ 50 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t, 950 000 (+ 150 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 33 600 000 ( +
1 370 000) kronor;

Rörligt tillägg 18 400 000 (+ 4 800 000) kronor;

Kompensation för höjda folkpensionsavgifter 2 000 000 ( +
1 330 000) kronor;

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 1 700 000 (± 0)
kronor.

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Anslaget bör alltså upptagas till 121 800 000 (+ 8 800 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet som föranledes
av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj :ts brev den 5 juni 1959 fastställts
att lända till efterrättelse för tillämpningen av flygvapnets
personalförteckningar för budgetåret 1959/60;

c) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 67 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes -

befattningar, förslagsvis ........................... 1 350 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 950 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 33 600 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 18 400 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................................. 2 000 000

Summa kronor 123 500 000

Särskilda uppbördsmedel

Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 700 000

Nettoutgift kronor 121 800 000

d) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
för budgetåret 1960/61 anvisa ett förslagsanslag av 121 800 000
kronor.

[11] Flygvapnet: Luftförsvarsrobot

Anslag Nettoutgift Behållning

1958/59 .............................. 24 200 000 21 861 018 2 369 766

1959/60 (statsliggaren s. 265) 61 000 000
1960/61 (förslag) ............... 64 000 000

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 113) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Luftförsvarsrobot för budgetåret 1960/61 beräkna ett reservationsanslag
av 66 000 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1955—1957 års statsverkspropositioner,
statsverkspropositionen B 1958 samt propositionen 1959: 110 har riksdagen
dels bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av beställningar
för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom
en kostnadsram av sammanlagt 159 miljoner kronor, dels ock anvisat 98,2
miljoner kronor i betalningsmedel. Enligt sålunda meddelade beslut kommer
alltså den 30 juni 1960 beställningsbemyndiganden till ett belopp av
(159 — 98,2 =) 60,8 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den 1 februari 1960 var beställningsbemyndiganden till ett belopp av i
runt tal 92 miljoner kronor icke utnyttjade. Av dessa må 66 miljoner
kronor tagas i anspråk endast efter särskilt medgivande av Kungl. Maj :t.

För nästa budgetår hemställer flygförvaltningen (skr. u/s 1959) för fortsatt
utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar om ett beställningsbemyndigande
av 70 miljoner kronor och ett betalningsanslag till samma
belopp, allt räknat i prisläget maj 1959. Av beställningsbemyndigandet avses
i enlighet med direktiv av överbefälhavaren 64 miljoner kronor för anskaffning
m. m. av luftförsvarsrobotar och 6 miljoner kronor för allmän
robotutveckling. För ytterligare upplysningar torde få hänvisas till de
handlingar som i vanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

Flygförvaltningen anmäler, att den omständigheten att anslaget för innevarande
budgetår upptagits till lägre belopp än ämbetsverket äskat medför
en omläggning av anskaffningsprogrammet, varför ett slutgiltigt långsiktigt
dylikt icke för närvarande kan preciseras. Vidare har en stor del
av kostnaderna för allmän robotutveckling fått belasta anslaget till anskaffning
av flygmateriel.

Flygförvaltningen föreslår följande kostnadsram för anslaget till luftförsvarsrobot
budgetåren 1960/61—1966/67 (beloppen i miljoner kronor).

Budgetår	60/61	61/62	62/63	63/64	64/65	65/66	66/67	Summa
Belopp .........	70	60	60	60	60	60	60	430

I yttrande den 29 september 1959 över försvarsmyndigheternas förslag
till anslagsäskanden för budgetåret 1960/61 avstyrker överbefälhavaren att
en sjuårsplan fastställes under förevarande anslag för att icke handlingsfriheten
skall inskränkas under längre tid. överbefälhavaren erinrar därvid
om att medel för vapen, vilkas tillkomst och försvarsgrenstillhörig -

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

het icke kan förutses, hittills disponerats under anslaget ifråga medan
grundtanken varit att ifrågavarande kostnader under en övergångsperiod
skulle bekostas av medel, som avsatts för »särskilda vapen».

Departementschefen

Som jag anförde vid anmälan av förevarande anslag för innevarande
budgetår (jfr prop. 1959: 110, s. 150) anser jag det angeläget, att flygförvaltningen
ges ökade resurser för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar.
Undersökningar pågår angående vilka robotsystem, som bäst
lämpar sig för svenska förhållanden och med hänsyn härtill har beställningsbemyndiganden
till ett relativt stort belopp ännu icke utnyttjats. Det
är emellertid nödvändigt att så snart klarhet vunnits angående lämpliga
robotsystem snabbt kunna utlägga erforderliga beställningar. Betalningsanslag
och beställningsbemyndiganden bör därför vara av sådan storlek att
Kungl. Maj :t har nödvändig handlingsfrihet. Anslaget för budgetåret
1960/61 har i årets statsverksproposition beräknats till 66 miljoner kronor.
Med hänsyn till utrymmet inom den för fjärde huvudtiteln bestämda
ramen föreslår jag, att anslaget slutligt upptages med 64 miljoner kronor.
Nya beställningar bör få utläggas inom ramen för samma belopp. Det torde
liksom under innevarande budgetår få ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
erforderliga närmare föreskrifter rörande utnyttjandet av ifrågavarande
beställningsbemyndiganden.

Vid bifall till mina förslag kommer den 30 juni 1961 beställningsbemyndiganden
till ett belopp av (60,8 + 64 — 64 =) 60,8 miljoner kronor att
sakna täckning av betalningsmedel.

På de av överbefälhavaren anförda skälen kan jag icke tillstyrka, att
en sjuårsplan fastställes för verksamheten under förevarande anslag. Verksamheten
bör emellertid tills vidare bedrivas med inriktning på att anslaget
för kommande budgetår icke kommer att överstiga för det löpande budgetåret
medgivet belopp och planeras så att betalningsutfallet å tidigare
lämnade beställningsbemyndiganden under budgetåret 1961/62 icke kommer
att överstiga sålunda angivet belopp.

Vid anmälan av förevarande anslag för innevarande budgetår förutsatte
jag (prop. 1959: 110, s. 151) att Kungl. Maj:t skulle äga möjlighet att utnyttja
beställningsbemyndiganden under anslaget, därest framdeles behov
av byggnadstekniska åtgärder m. m. uppkomme i samband med försöksverksamheten
med luftförsvarsrobotar. Jag vill i anslutning härtill anmäla,
att — i anslutning till tidigare beslut den 6 februari 1959 — medgivande
lämnats flygförvaltningen genom beslut den 15 januari 1960 att utnyttja
viss ytterligare del av beställningsbemyndigandet under förevarande anslag
för erforderliga byggnadsåtgärder i samband med uppsättning och
organiserande av försöksförband för luftförsvarsrobot.

Åberopande det anförda hemställer jag — under erinran om att an -

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960

slaget höjes med 3 miljoner kronor — att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av beställningar
för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom
en kostnadsram av 64 000 000 kronor;

b) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret

1960/61 anvisa ett reservationsanslag av likaledes 64 000 000
kronor.

[12] Reglering av prisstegringar

Anslag

1959/60 (statsliggaren s. 309) 40 000 000
1960/61 (förslag) ............... 60 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 194) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Reglering av prisstegringar för budgetåret 1960/61 beräkna ett anslag av
60 000 000 kronor.

Utvecklingen under budgetåret 1959/60 m. m.

Från förevarande anslag skall i enlighet med vad därom anförts i propositionen
1959: 119 bestridas kostnaderna för reglering av prisförändringar
i fråga om reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln.
I nämnda proposition angavs, efter redogörelse för de allmänna principerna
för en prisreglering av försvarshuvudtiteln, huvudpunkterna i den
föreslagna prisregleringen avseende andra anslag under fjärde huvudtiteln
för budgetåret 1959/60 än avlöningar till tjänstemän sålunda.

1. Prisförändringarna under budgetåren 1958/60 mätes och sammanställes
till indextal kvartalsvis med begagnande av de metoder och det prismaterial
som försvarsindexgruppen angivit; härvid utnyttjas kommerskollegii
partiprisindexserie för maskiner och transportmedel — alternativ I
i bilaga B — för prisomräkning av samtliga anslag till anskaffning av tygmateriel
(motsvarande).

2. Nettoresultatet av prisregleringen skall i princip motsvara en hundradel
av summan av ifrågavarande anslag i riksstaten för budgetåret 1959/60
multiplicerad med skillnaden mellan genomsnittsindextalet för budgetåret
1958/59 och motsvarande tal för budgetåret 1959/60. Förstnämnda indextal
förutsättes härvid vara lika med 100.

3. Prisregleringen skall avse prisförändringar, oavsett i vilken riktning
de går.

4. I fråga om icke maximerade anslag och anslagsposter kommer prisförändringar
liksom för närvarande automatiskt till uttryck i belastningen.
När det gäller av Kungl. Maj :t maximerade förslagsanslag och maximerade
anslagsposter under dylika anslag förutsättes prisreglering ske enligt sär -

Kuiujl. Mctj:ts proposition nr 110 år 1960

141

skilda beslut av Kungl. Maj :t, som medger överskridande eller förordnar
om reduktion. Åtgärder bör vidtagas i syfte att åstadkomma större kontroll
över att fastställd utgiftsram för försvaret icke överskrides. Det synes härvid
lämpligt att överväga huruvida icke vissa större förslagsanslag bör
maximeras genom beslut av Kungl. Maj:t; åtgärder som kan antas leda
till väsentligt ökat administrativt arbete bör dock självfallet undvikas.
Ifrågakommer överskridande av annan anledning än prisstegringar, som
registreras i använda prisindexserier, bör motsvarande belopp innehållas
vid prisregleringen å obetecknade anslag och reservationsanslag.

5. När det gäller obetecknade anslag och reservationsanslag anknytes
prisregleringen till anslaget Reglering av prisstegringar. Prisregleringen
sker därvid genom beslut av Kungl. Maj :t. Beslut kan avse antingen, då
prisstegring inträffat, kompensation genom överföring av visst belopp från
anslaget Reglering av prisstegringar eller, i fall av prissänkning, reduktion
med visst belopp. Som förut antytts kan dock ifrågakomma att anslaget
Reglering av prisstegringar visar sig otillräckligt. Frågan om kompensation
för överskjutande prisstegringar torde i sådant fall få underställas riksdagens
prövning.

6. Fördelning av kompensation och reduktion på reservationsanslag och
obetecknade anslag bör verkställas i enlighet med de riktlinjer som angivits
av försvarsindexgruppen. Det synes emellertid nödvändigt att Kungl. Maj :t
får befogenhet att verkställa provisorisk reglering även om prisförändringarna
blir mindre än 3 %. Till ledning för fördelningen inbördes mellan
anslagen till anskaffning av tygmateriel (motsvarande) uträknas prisindexserier
enligt det av försvarsindexgruppen angivna alternativet II.

7. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra hur mycket av
prisregleringsanslaget som får tagas i anspråk med tillämpande av här
angivna principer.

8. Det förutsättes, att Kungl. Maj :t i lämpligt sammanhang lämnar riksdagen
en redogörelse för hur anslaget Reglering av prisstegringar utnyttjas.

9. En särskild delegation med i huvudsak av försvarsindexgruppen angivna
arbetsuppgifter och sammansättning tillsättes av Kungl. Maj :t.

I enlighet med vad som förutsatts vid anmälan av nämnda proposition
har åt kommerskollegium anförtrotts att beräkna prisförändringarna under
fjärde huvudtiteln under budgetåren 1958/60 och sammanställa dessa till
indextal kvartalsvis. Kollegium har därvid att i fall av tveksamhet rörande
viktsystem och prismaterial hänskjuta ärendet till den särskilda delegation,
försvarets prisregleringsdelegation, som tillsatts av Kungl. Maj:t.

Hittills framräknade indextal för prisförändringarna under försvarshuvudtiteln
framgår av följande sammanställning.

Indexserie, avseende

Indextal, budgetåret 1958/59 = 100

Augusti

1958

November

1958

Februari

1959

Maj

1959

Augusti

1959

November

1959

100,0

100,4

99,9

100,1

99,8

100,0

99,7

100,7

100,4

100,8

100,5

Samtliga reservationsanslag.

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Det för närvarande föreliggande materialet tyder närmast på att det för
innevarande budgetår anvisade anslaget till reglering av prisstegringar om
40 miljoner kronor icke kommer att tagas i anspråk i sin helhet. Det bör
emellertid påpekas, att indextal skall beräknas vid ytterligare två tillfällen
under budgetåret — för februari och maj 1960. Till belysande av tendensen
kring årsskiftet 1959—1960 må nämnas, att kommerskollegii indexserie för
maskiner och transportmedel, vilken har betydande inverkan på indextalen
för försvarskostnaderna, från och med ingången av innevarande budgetår
utvecklats enligt följande: juli 139, augusti och september 140, oktober 139,
november 140, december 140 och januari 141. Avtalsförhandlingarna för
år 1960 är ej avslutade. Härtill kommer den allmänna varuskattens inverkan
på indextalen — en fråga som närmare behandlas i det följande.

Utredning rörande den allmänna varuskattens inverkan på beräkningsgrunderna

Sedan Kungl. Maj :t beslutit proposition till riksdagen med förslag om
allmän varuskatt m. m. (prop. 1959:162), uppdrog Kungl. Maj:t den 6
november 1959 åt försvarets prisregleringsdelegation att utreda vilka förändringar
som — därest riksdagen skulle bifalla Kungl. Maj:ts förslag —
vore påkallade i grunderna för beräkningarna av prisförändringar på försvarshuvudtiteln.
Som bekant har riksdagen sedermera bifallit förslaget
och varuskatten bär trätt i kraft den 1 januari 1960.

I en den 27 februari 1960 inkommen skrivelse har prisregleringsdelegationen
redovisat resultatet av verkställda utredningar. Delegationen har
därvid refererat till utredningar i ämnet som på delegationens hemställan
verkställts av försvarets förvaltningsdirektion och kommerskollegium. Förvaltningsdirektionen
har utrett i vilken utsträckning utbetalningar från
anslagen under fjärde huvudtiteln avser varor underkastade allmän varuskatt
och hur snabbt utgifterna påverkas av varuskattens införande. Kommerskollegii
utredning har avsett i vilken utsträckning prisuppgifterna i
beräkningsunderlaget för prisregleringen på försvarshuvudtiteln avser
skattepliktiga varor och tjänster och inhämtas i det produktionsled, där
varuskatt uttages.

Delegationen anför, att hittills framkomna utredningsresultat är preliminära
men att de synes möjliggöra ett principiellt ställningstagande till
frågan hur beräkningsgrunderna för prisförändringarna på försvarshuvudtiteln
bör modifieras med hänsyn till införandet av allmän varuskatt.

Merkostnaderna under fjärde huvudtiteln kan enligt förvaltningsdirektionens
utredning beräknas till cirka 15 miljoner kronor för år sedan
skatten nått full effekt. Vid beräkningarna har hänsyn icke tagits till varuskattens
indirekta verkningar. Att beräkna hur snabbt utbetalningarna
påverkas av skattens införande är synnerligen vanskligt. Det anses emellertid
icke osannolikt att full effekt på kostnadsnivån i stora delar är uppnådd
den 1 juli 1960.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

143

Kommerskollegii utredningar synes visa att prismaterialet för indexberäkningarna
för försvarskostnaderna till cirka 7 % hänför sig till transaktioner
där varuskatt ingår. Förutsatt att priserna i sådant fall är 4,17 %
högre än om varuskatt ej utgår, kommer varuskatten att motsvara cirka
0,3 indexenheter. Det kan därför förväntas att den registrerade kostnadsändringen
mellan beräkningstillfällena i november 1959 och februari 1960,
räknat på den fastställda budgetramen, blir cirka åtta miljoner kronor
större än om beräkningarna uteslutande byggt på prisuppgifter i vilka varuskatt
ej ingår.

Delegationen föreslår, att någon särskild kompensation — utöver vad
som följer av hittillsvarande regler — för den merkostnad som uppkommer
genom varuskatten icke skall utgå under innevarande budgetår. Delegationen
förordar att full kompensation för den kostnadsstegring som inträffat
genom varuskattens införande skall beräknas för helt budgetår från
och med den 1 juli 1960. Indexberäkningarna bör härvid underkastas vissa
modifieringar av engångsnatur, innebärande följande. I vägningsschemat
för budgetårslänken 1960/61, i vilken maj 1959 skall utgöra viktbas, fogas
en särskild post. Dennas vikt bestämmes till skillnaden mellan den merkostnad
varuskatten faktiskt orsakar och den kostnadsökning de nuvarande
beräkningarna får anses inregistrera. Posten erhåller för maj 1959
prisindextalet 0 och för maj 1960 talet 100. Förutsatt att varuskatten
inte ändras, bibehålies indextalet 100 till och med maj 1961. Hur stor
vikt posten skall tilldelas, avgöres när mer definitiva beräkningar rörande
den faktiska merkostnaden och den inregistrerade kostnadsökningen framlagts.

Av prisregleringsdelegationens motiveringar för sitt förslag må följande
återges.

Sammanfattningsvis kan sålunda sägas, att merkostnaderna under fjärde
huvudtiteln preliminärt beräknats till cirka 15 miljoner kronor för helt
budgetår sedan skatten nått full effekt. För halvt budgetår bör de då bli cirka
7,5 miljoner kronor. Då varuskatten infördes den 1 januari 1960 kommer
av olika skäl, t. ex. tidsintervallen mellan beställnings- och leveranstillfällen,
belastningen under andra hälften av budgetåret 1959/60 att betydligt
understiga 7,5 miljoner kronor. Genom att beräkningen av prisförändringarna
under fjärde huvudtiteln till viss del, motsvarande ungefär sju
procent av det fastställda vägningsschemat, baseras på prisuppgifter avseende
transaktioner, där varuskatt utgår, kommer det nuvarande kompensationsförfarandet
att — under alla förhållanden delvis — täcka uppkomna
merkostnader. Hur stor skillnaden mellan den uppkomna merkostnaden
och den på grundval av försvarsindex utgående kompensationen kan komma
att bli och i vilken riktning den går är svårt att ange med hänsyn till
att uppgifter saknas ägnade att belysa hur fort den allmänna varuskatten
slår igenom på de av försvarets transaktioner som i princip är belagda med
sådan skatt.

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

Departementschefen

När jag vid anmälan av propositionen 1959: 119 föreslog det system för
prisreglering av försvarshuvudtiteln som för närvarande tillämpas, betonade
jag vikten av att åstadkomma entydiga, av riksdagen kontrollerade
metoder för reglering av prisförändringar. Betydelsen härav var uppenbar,
framhöll jag, med hänsyn till nödvändigheten av en fast grundval för den
för försvaret karakteristiska långsiktiga materielanskaffningen.

Vid anmälan av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel för
budgetåret 1960/61 i årets statsverksproposition har jag förutsatt, att i
princip samma system för prisreglering som gäller för innevarande budgetår
skall tillämpas under budgetåret 1960/61. Att anslaget till reglering av
prisstegringar i förslaget till riksstat upptogs med allenast beräknat belopp
var föranlett av en önskan att erhålla ytterligare underlag för beräkning
av medelsbehovet.

I det föregående har redovisats resultaten av hittills verkställda utredningar
rörande den allmänna varuskattens inverkan på utgifterna under
fjärde huvudtiteln. Det förslag som framlagts av försvarets prisregleringsdelegation
innebär, att vid beräkningen av prisförändringarna för budgetåret
1960/61 skall i vägningsschemat för indexserien för detta budgetår
införas en särskild post, bestämd med hänsyn till skillnaden mellan den
merkostnad som skatten faktiskt beräknas orsaka och den kostnadsökning
som hittillsvarande beräkningar anses inregistrera, medan för innevarande
budgetår särskilt hänsynstagande till varuskatten icke förutsättes. För egen
del anser jag det framlagda förslaget godtagbart och förutsätter, att vid
beräkning av prisförändringarna för budgetåret 1960/61 korrigering med
hänsyn till varuskatten sker på föreslaget sätt.

I övrigt är några förändringar i hittillsvarande system för reglering av
prisförändringar icke aktuella. Såsom förutsatts i årets statsverksproposition
bör emellertid basen för indexberäkningarna vara prisläget i maj 1959.
Nettoresultatet av prisregleringen skall i enlighet härmed i princip motsvara
en hundradel av summan av berörda anslag i riksstaten för budgetåret
1960/61 multiplicerad med skillnaden mellan indextalet för maj 1959
(= 100) och genomsnittsindextalet för budgetåret 1960/61. I övrigt bör vid
fastställandet av resultatet av prisregleringen beaktas att vid anslagsberäkningarna
för nästa budgetår i några fall hänsyn tagits till prishöjningar
efter maj 1959.

I detta sammanhang må nämnas att det beslutade upphävandet av militärtaxan
från och med den 1 juli 1960 och resultatet av pågående överväganden
rörande kommersiella rabatter för försvarets järnvägstransporter
— till vilka omständigheter hänsyn icke ansetts böra tagas vid anslagsberäkningarna
för nästa budgetår — i vissa fall kan förändra medelsbehovet
under anslagen för budgetåret 1960/61. Jag vill erinra om att vid
anmälan av anslaget Armén: Reseersättningar m. m. i årets statsverks -

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

145

proposition förutsatts, att Kungl. Maj :t i samband med prisregleringen skall
ha möjlighet att — inom ramen för det enligt fastställda regler framräknade
prisregleringsresultatet — beakta dylika förändringar.

Anslaget till reglering av prisstegringar för nästa budgetår bör enligt
min mening slutligt bestämmas till det i riksstatsförslaget preliminärt uppförda
beloppet, 60 miljoner kronor. Som framgått av det föregående synes
det visserligen sannolikt att det för innevarande budgetår anvisade beloppet,
40 miljoner kronor, kommer att vara tillfyllest. Vissa omständigheter
talar emellertid för att medelsbehovet för nästa budgetår kan bli
större. Jag vill här peka på att prisregleringsperioden i förevarande fall
är längre (maj 1959 -— medelpriser för 1960/61 mot medelpriser för
1958/59 — medelpriser 1959/60). Härtill inverkar den allmänna varuskatten
och vidare kan resultaten av 1960 års lönerörelse ännu icke överblickas.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) godkänna att i det föregående angivna riktlinjer må
ligga till grund för prisreglering av anslagen under fjärde
huvudtiteln under budgetåret 1960/61;

b) till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1960/61
anvisa ett anslag av 60 000 000 kronor.

Efter överläggningar mellan företrädare för civil- och försvarsdepartementen,
å ena sidan, samt vederbörande personalorganisationer, å andra
sidan, har företrädarna för personalorganisationerna förklarat sig godtaga
de i det föregående framlagda förslagen rörande förändringar i personalstaterna
i anslutning till föreslagen ny befälsordning m. m. vid armén och
i antalet beställningar för underbefäl och civilmilitär teknisk personal i
lönegraderna Ao 11 och Ao 12, tjänstgöring i vakanta beställningar m. in.,
ändrade pensionsåldrar för musikunderofficerare och trafikledare samt
övergångsåtgärder i samband med indragningen av en musikkår och överförandet
av trafikledarpersonalen till civilmilitär anställning.

Sammanställning

över å ena sidan de i det föregående slutligt äskade anslagen samt å andra
sidan de i årets statsverksproposition (bil. 6) under riksstatens fjärde
huvudtitel för motsvarande anslag beräknade beloppen.

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1960

I statsverkspropositionen

upptaget
belopp

Slutligt

äskat

belopp

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 253 000 000
Armén: Avlöningar till personal å reservstat 1 700 000
Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. 93 500 000
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal

m. fl.................... ............................. 122 000 000

Flygvapnet: Luftförsvarsrobot .................. 66 000 000

Militärmusiken: Avlöningar ........................ —

Reglering av prisstegringar ........................ 60 000 000

Summa kronor 596 200 000

246 000 000
1 600 000
93 000 000

121 800 000
64 000 000
9 800 000
60 000 000
596 200 000

Fjärde huvudtitelns slutsumma kommer med hänsyn till de här avgivna
förslagen att uppgå till samma belopp som upptagits i det preliminära riksstatsförslaget
eller 2 917 800 400 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Lindwall

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1960 14 7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. Ändrad lokalisering av vissa militära institutioner in. m............. 3

2. Förändringar beträffande försvarets musikorganisation ............... 7

3. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar

inom försvaret ..................................................................... 18

4. Dispositionen av armétygförvaltningens och arméintendenturför valtningens

rörelsekapital ...................................................... 21

5. Organisationsförändring inom försvarets fabriksstyrelse ............ 29

6. Tjänstgöring i vakanta beställningar m. in............................... 31

7. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................... 42

8. Armén: Avlöningar till personal å reservstat .............................. 71

9. Marinen: Avlöningar till aktiv personal in. fl............................ 72

10. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................ 102

11. Flygvapnet: Luftförsvarsrobot ................................................ 137

12. Reglering av prisstegringar ................................................... 140