Kungl. Maj:ts proposition nr 108 (Proposition 1947:108)

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Nr 108.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till
stat för försvarets fastig hetsfond för budgetåret
1947/48; given Stockholms slott den 28 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Allan Vougt.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 28 februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,
Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg,
Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1947/48 samt anför därvid följande.

Inledning.

Från och med budgetåret 1940/41 redovisas huvuddelen av försvarets fastigheter
å en särskild i rikshuvudboken uppförd kapitalfond, numera benämnd
försvarets fastighetsfond. Denna fastighetsredovisning omfattar dock icke beIlihang
till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 108.

273 47 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

fästningsanläggningar, ej heller fastigheter av enbart kulturhistoriskt värde.
Sedan i enlighet med beslut av 1943 års riksdag vissa av försvarets fabriker
organiserats såsom statligt affärsverk, varvid fabrikernas tillgångar och skulder
från och med budgetåret 1944/45 upptagits till redovisning å en särskild
kapitalfond, benämnd försvarets fabriksfond, ha vidare de av fabrikerna disponerade
fastigheterna från samma tidpunkt överförts från fastighetsfonden
till fabriksfonden.

Försvarets fastighetsfond består av tre delfonder, nämligen arméns delfond,
marinens delfond och flygvapnets delfond.

I årets statsverksproposition, bilaga 2 till specifikation av inkomsterna å
riksstaten, har framlagts ett beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1947/48. Till grund för detta statförslag ligga framställningar
från arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen och flygförvaltningen,
över vilka framställningar riksräkenskapsverket avgivit utlåtande.
I överensstämmelse med statförslaget ha å driftbudgeten i förslaget till riksstat
bland »Inkomster av statens kapitalfonder» upptagits de i statförslaget
för respektive delfonder angivna överskotten och bland »Egentliga statsutgifter»
å fjärde huvudtiteln under rubriken »C. Försvarskrafterna» med tills
vidare beräknade belopp upptagits särskilda anslag för ersättning till envar
av fastighetsfondens tre delfonder för förvaltningsmyndigheternas rätt att
nyttja de till fonden hörande eller av fonden förhyrda fastigheterna. Nämnda
anslag ha beräknats till för arméns delfond 18 962 000 kronor, för marinens
delfond 7 465 000 kronor och för flygvapnets delfond 11 599 000 kronor.

Översikt av fastighetsfondens ställning.

Av riksräkenskapsverkets utdrag ur rikshuvudboken för budgetåret 1945/46
samt av ämbetsverkets specifikation av bland annat försvarets fastighetsfonds
fastighets- och värdeminskningskonton m. m. för samma budgetår framgår,
att fondens ställning per den 30 juni 1946 var följande.

Arméns delfond.

Tillgångar:

Markvärde .............

Byggnadsvärde .......

Fordringar hos andra

Skulder:

Värdeminskningskonto

Diverse medel ..........

Kapitalbehållning .......

Marinens delfond.

Tillgångar:

Markvärde .............

Byggnadsvärde .......

Fordringar hos andra

Kronor Kronor

............................. 76 715 244: 08

............................. 530 306 596:29

fonder .............. 2 301 715:78 609 323 556:15

........................... 415 337 548:49

......................... 2 301 715:78 417 639 264:27

.................................................. 191 684 291:88

............................. 58 247 476: 12

............................. 154 720 907:64

fonder .................. 1 081 638: 54 214 050 022: 30

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Skulder:

Värdeminskningskonto ........................... 117 714 299: 01

Diverse medel ................................... 1 081 638:54 118 795 937: 55

Kapitalbehållning ......................... Flygvapnets delfond. Tillgångar: Markvärde ..............................	18 234 416- 08	95 254 084: 75
Byggnadsvärde ........................... Fordringar hos andra fonder .........	......... 262 942 306:36 ......... 925 398: 22	282 102 120: 66
Skulder:
Värdeminskningskonto ............... Diverse medel .............................	......... 148 703 523:13 .......... 925 398: 25	149 628 921:35

Kapitalbehållning ......................................................... 132 473 199: 31

I detta sammanhang må erinras, att den för budgetåret 1945/46 fastställda
staten för fastighetsfonden balanserade på 32,268 miljoner kronor. Inkomsterna
beräknades till detta belopp och utgifterna och överskottet till respektive
16,768 och 15,500 miljoner kronor. Utfallet av staten framgår av en i
budgetredovisningen för budgetåret 1945/46 (s. 182 och 183) intagen sammanställning.
Enligt denna har fondens överskott uppgått till 15 167 335 kronor
31 öre, som tillförts statsregleringen.

Stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1946/47 har fastställts den
24 maj 1946.

Jag övergår härefter till behandling av frågan om fondens stat för budgetåret
1947/48. Staten upptager följande titlar, nämligen inkomstsidan A.
Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler, B. Hyror och arrenden
för till enskilda upplåtna lokaler och markområden samt C. Diverse inkomster
ävensom å utgiftssidan A. Beparations- och underhållskostnader
m. m., B. Avsättning till värdeminskningskonto, C. Hyres- och arrendeutgifter
m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden
samt överskott att tillföras rik sstaten. Under envar av dessa titlar
å såväl inkomst- som utgiftssidan upptagas inkomsterna respektive utgifterna
särskilt för varje delfond.

A id beräkningen av de olika posterna i staten följer jag denna uppställning
och upptager därvid först till behandling fondens utgifter.

Utgifterna.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1945: 180 med förslag till
stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1945/46 har riksdagen (skrivelsen
1945: 202) uttalat sin anslutning till vissa av dåvarande chefen för

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet för den 23 februari 1945 förordade
ändrade grunder för beräkning av utgifter för reparation och underhåll
av försvarets fastigheter. Dessa beräkningsgrunder, vilka i huvudsak
överensstämma med ett av 1943 års militära fastighetsutredning i utlåtande
den 1 november 1944 framlagt förslag, innebära i huvudsak följande.

Medelsbehovet för reparation och underhåll av försvarets byggnadsbestånd,
med undantag av vissa anläggningar av speciell karaktär, beräknas principiellt
till viss procent av den faktiska byggnadskostnaden för varje särskild
fastighet. Med hjälp av en byggnadskostnadsindex omräknas byggnadskostnaden
till 1935 års prisnivå. Byggnadsbeståndet uppdelas i tre grupper, varav första
gruppen — äldre byggnader — omfattar byggnader, som färdigställts före
den 1 juli 1938 och som invärderats på grund av särskild värdering, under det
att andra och tredje grupperna — nyare byggnader — omfatta byggnader,
som färdigställts efter nyssnämnda datum och som varit i bruk längre, respektive
kortare tid än nio år samt redovisas med sitt anskaffningsvärde.
Underhållsmedel beräknas första gången för andra budgetåret efter det budgetår,
under vilket byggnaden färdigställts. Underhållskostnaden i procent
räknat utgör enligt 1935 års prisnivå i första gruppen 1, i % för arméns och
flygvapnets delfond och 1,5 % för marinens delfond samt i andra och tredje
grupperna 0,8 % respektive 0,4 % för samtliga delfonder. Denna underhållsprocent
omräknas med hjälp av byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex
till prisnivån det år, då beräkningen göres. De procentuellt beräknade
underhållsmedlen uppdelas på dels en delpost för löpande reparation och
underhåll m. m., dels ock en delpost för smärre förbättringsarbeten. Dessutom
anvisas en delpost för iståndsättningsarbeten. Underhållskostnaderna
för övnings- och skjutfält samt flygfält med däri ingående jordbruks- och
skogsfastigheter beräknas med ledning av vunnen erfarenhet, medan underhållskostnaderna
för kajer, dockor, broar m. fl. likartade anläggningar beräknas
på grundval av årligen efter företagen besiktning upprättat förslag.

Då erforderligt underlag för de nya beräkningsgrundernas tillämpning
ännu icke stå till förfogande, har vid beräkning av anslagsposten till reparations-
och underhållskostnader m. m. från och med budgetåret 1945/46 tilllämpats
ett på fastighetsutredningens förslag grundat förenklat beräkningssätt.

Arméns delfond. För budgetåret 1946/47 beräknades reparations- och underhållskostnaderna
för arméns delfond enligt följande sammanställning. I sammanställningen
ha angivits jämväl de belopp, som av arméns fortifikationsförvaltning
för motsvarande ändamål beräknats för budgetåret 1947/48.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.. .

b) » » » » ii i berg insprängda

anläggningar ..........................................

c) Smärre förbättringsarbeten ............................

d) Underhåll av övningsfält m. m.........................

e) Skatter m. m...........................................

f) Iståndsättningsarbeten ................................

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa or ganisationsundersökningar.

.............................

Summa

Budgetåret 1946/47 Kronor	Av arméns fortifikaiions-förvaltning beräknat för budgetåret 1947/48 Kronor
5 047 000	5 935 900
125 000	171 000
550 000	659 000
1 375 000	1 456 400
151 000	145 000
950 000	1000 000
200 000	200 000
8 398 000	9 567 300

Arméns fortifikationsförvaltning har vid beräkning av underhållskostnaderna
efter byggnadsstyrelsens hörande utgått från ett byggnadsunderhållsindex
av 162, vilket gåve ett procenttal för äldre byggnader av 1,78 (l,i vid
1935 års prisnivå) och för nyare byggnader av 0,65 (0,4 vid 1935 års prisnivå).
Härutöver ha särskilda underhållsmedel beräknats för underhåll av
baracker (178 000 kronor), underhåll av vissa elektriska ledningar i övre
Norrland (30 300 kronor) och underhåll av byggnader å Järvafältet och Revingehed
(32 000 kronor). Beträffande delposten »Löpande reparation och
underhåll av i berg insprängda anläggningar» har ämbetsverket beräknat
underhållskostnaderna till 0,6 5 % å det till 1935 års prisnivå reducerade anläggningsvärdet.
Underhållskostnaden kunde, yttrar ämbetsverket, icke beräknas
lägre med hänsyn till de risker, som ett eftersättande av underhållet
skulle medföra såväl för den i anläggningarna sysselsatta personalen som för
den därstädes förvarade, synnerligen värdefulla materielen.

Såsom motivering för förslaget om beräknande av särskilda medel till
underhåll av baracker och vissa elektriska ledningar i övre Norrland har
fortifikationsförvaltningen anfört följande.

Do baracker, som enligt av Kungl. Maj:t i brev den 28 juni 1946 meddelade
direktiv skulle kvarstå i framtiden såsom permanenta förråd, komme att av
fortifikationsförvaltningen, så snart pågående utredning slutförts, föreslås
till invärdering i försvarets fastighetsfond. Dessa baracker beräknades ha
ett byggnadsvärde av i runt tal 10 000 000 kronor. De procentuella underhållskostnaderna
för dessa baracker borde beräknas i likhet med för äldre byggnader
och komme sålunda att uppgå till (1,78 % x 10 000 000 =) 178 000
kronor.

I övre Norrland funnes vissa elektriska anläggningar, vilka arméns fortifikationsförvaltning
jämväl avsåge att, sodan pågående utredning slutförts,
föreslå till invärdering i fastighetsfonden. Värdet av dessa anläggningar beräknades
uppgå till 1 700 000 kronor. Med hänsyn till hittills vunna erfarenheter
borde de procentuella underhållskostnaderna beräknas liksom för äldre
byggnader och komme sålunda att uppgå till (1,78 % X 1 700 000=) 30 300
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Beträffande behovet av medel för underhåll av övningsfält m. m. har fortifikationsförvaltningen
anfört följande.

Truppförbanden hade i avgivna statförslag anmält utgifter för budgetåret
1947/48 med ett sammanlagt belopp av 2 047 968 kronor. Efter granskning
hade förvaltningen funnit möjligt att nedskära dessa utgifter till 1 440 000
kronor, därvid icke blott posterna för större reparationer samt nybyggnadsoch
förändringsarbeten beskurits utan även sådana poster i det ordinarie
underhållet nedprutats, varav fältens avkastning icke vore direkt beroende.
Det sålunda erforderliga beloppet för underhåll av övningsfält m. m. borde
fördelas med 1 005 000 kronor på ordinarie underhåll, 137 000 kronor på större
reparationer och 298 000 kronor på nybyggnads- och förändringsarbeten, vari
inginge vissa elektrifieringsarbeten. Fortifikationsförvaltningen ansåge det
icke möjligt att i större omfattning än som redan skett nedpressa de beräknade
utgifterna.

Behovet av medel för underhåll av nämnda fält hade under de senaste
åren ökats genom tillkomsten av nya truppförband, framför allt pansar- och
luftvärnsförband, genom den skedda motoriseringen av vissa förband samt
icke minst genom de betydande markförvärv, som ägt rum. Arealen av övnings-
och skjutfält, som år 1939 utgjorde cirka 26 000 hektar, uppginge numera
till cirka 46 000 hektar. Vissa utvidgningar av förefintliga fält påginge
alltjämt. Markvärdet hade genom nya investeringar stigit från cirka 50 000 000
kronor år 1939 till cirka 75 000 000 kronor den 1 juli 1946. Vissa av de nyinköpta
fälten hade ännu icke hunnit iordningställas. Ganska höga belopp
komme sålunda att erfordras för vägar, isåning för markförbättring, byggnaders
reparerande m. m. De motoriserade förbanden, särskilt dessas stridsvagnar,
slete mycket hårt på vägar och fält. Enbart för väg- och markunderhåll
utom dikning hade utgifterna under de senaste åren uppgått till cirka
180 000 kronor per år. Den förslitning av vissa övningsfält, som uppstått till
följd av den ökade övningsfrekvensen under beredskapstiden, kunde ännu
icke anses helt botad. En annan orsak till stegrade omkostnader vore det
förhållandet, att numera civil arbetskraft i stället för militär handräckning
i allt större utsträckning måste anlitas. Genom det nya lantarbetaravtalet
hade naturaförmånerna avvecklats och ersatts med kontantavlöning. Dessa
ökade arbetslöner drabbade övningsfältens utgiftstitel. Sålunda uppginge
avlöningarna för grov- och diversearbetare till cirka 60 600 kronor och lantarbetarlönerna
till cirka 65 000 kronor. Byggnadsbeståndet befunne sig
mångenstädes i dåligt skick, beroende på att medel i erforderlig omfattning
för underhåll av detsamma under de senaste tio åren icke kunnat erhållas.
1 en del fall vore bostadsbyggnaderna i så dåligt stånd, att vederbörande
hälsovårdsmyndigheter funnit skäl ingripa. De för underhåll av övningsfälten
m. m. av ämbetsverket äskade medlen hade ofta reducerats så att i
huvudsak endast det ordinarie underhållet kunnat något så när tillgodoses,
medan större reparationer samt nybyggnads- och förändringsarbeten i hög
grad måst eftersättas.

Enligt fortifikationsförvaltningens uppfattning talade ekonomiska skäl för
att byggnaderna iståndsattes och underhölles på ett sådant sätt, att arrendegårdarna
beträffande bonings- och uthus fyllde rimliga krav och kunde utarrenderas
samt därigenom skapa inkomster för kronan. Vidare vore att märka
att arrendatorerna i viss utsträckning botade genom övningarna förorsakade
skador å fälten. Därest gårdarna icke utarrenderades skulle husen få rivas.
Häremot talade dels den nuvarande bostadsbristen, dels ock det förhållandet,
att själva stommen i byggnaderna ofta vore av god kvalitet medan brister
förefunnes beträffande tak, inredning m. m., vilka brister emellertid för rim -

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

liga kostnader kunde avhjälpas. De pågående arbetena med iståndsättning
av vissa arbetarbostäder för att dessa skulle uppfylla i lag stadgade fordringar
på sådana bostäder avsåges att fortsättas under nästkommande budgetår.
Den i propositionen 1946: 62 omförmälda utredningen rörande arrendegårdarna
å Järvafältet vore ännu icke slutförd, och hade därför beträffande
dessa gårdar beräknats underhållsmedel blott för sådana byggnader, som
oavsett utredningens resultat avsåges att bibehållas, och endast för de allra
nödvändigaste åtgärderna.

Det föreslagna beloppet av 1 440 000 kronor vore sålunda oundgängligen
nödvändigt för underhållet av övnings- och skjutfälten. Till detta belopp
borde läggas en summa av i runt tal 16 400 kronor, som av förvaltningen innevarande
budgetår förskjutits. Söderbygdens vattendomstol hade nämligen
efter avvisande av de utav dåvarande arméförvaltningens fortifikationsdepartement
anförda besvären rörande kronans deltagande i Nedre Helgeåns
reglering ålagt kronan att utgiva ersättning för regleringsföretaget med 16 357
kronor 20 öre. Detta belopp syntes böra täckas av medel för övnings- och
skjutfältens underhåll för budgetåret 1947/48. Det erforderliga beloppet för
underhåll av nämnda fält uppginge sålunda till sammanlagt i runt tal
1 456 400 kronor.

Riksräkenskapsverket har i utlåtande den 30 november 1946 — med användning
av numera tillämpade provisoriska beräkningsgrunder (se s. 4) — för
löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. räknat med ett belopp
av 5 602 000 kronor för budgetåret 1947/48. Härvid har förutsatts, att underhållskostnader
borde beräknas jämväl å värdena å vissa byggnader å Järvafältet
och Rcvingehed, vilka föreslagits skola överföras till kasernfastigheter från
jordbruks- och skogsfastigheter under arméns delfond, samt att kostnaderna
för underhåll av baracker och elektriska ledningar beräknades med anlitande
av underhållskvoten för nyare byggnader i stället för — såsom fortifikationsförvaltningen
förutsatt — underhållskvoten för äldre byggnader.

Beträffande posten till löpande reparation och underhåll av i berg insprängda
anläggningar har riksräkenskapsverket framhållit, att ifrågavarande
anläggningar på arméns delfond redovisades såsom särskilda enheter, varför
det varit möjligt att fastställa den del av den procentuellt beräknade underhållskostnaden,
som hänförde sig till sådana anläggningar. Det procentuellt
beräknade beloppet, 171 000 kronor, borde emellertid i likhet med vad som
skett för budgetåret 1946/47 reduceras till 125 000 kronor.

För smärre förbättringsarbeten har riksräkenskapsverket räknat med ett
belopp av 550 000 kronor, utgörande i runt tal 10 % av posten för underhåll av
byggnader m. m.

Riksräkenskapsverket har med beaktande av de skäl för ökad medelsanvisning,
som anförts i fortifikationsförvaltningens skrivelse, förordat, att för
nästa budgetår till underhåll av övningsfält m. m. anvisas 1 440 000 kronor (nu
1 375 000 kronor). Därvid borde dock de kronan åvilande kostnaderna för nedre
Helgeåns reglering gäldas av dessa medel.

För iståndsättningsarbeten har riksräkenskapsverket liksom för budgetåret
1946/47 räknat med 950 000 kronor, innebärande en minskning med 50 000
kronor av det av fortifikationsförvaltningen äskade beloppet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Med biträdande i övrigt av fortifikationsförvaltningens förslag har riksräkenskapsverket
beräknat posten till reparations- och underhållskostnader

m. m. för budgetåret 1947/48 sålunda:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader ......... kronor 5 602 000

b) Löpande reparation och underhåll av i berg insprängda anläggningar
............................................................... » 125 000

c) Smärre förbättringsarbeten ....................................... » 550 000

d) Underhåll av övningsfält m. m.................................. » 1 440 000

e) Skatter m. m.......................................................... » 145 000

f) Iståndsättningsarbeten .............................''................ » 950 000

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa orga nisationsundersökningar.

............................................ » 200 000

Summa kronor 9 012 000

I sina medelsäskanden under kapitalbudgeten för nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen
äskat medel för bland annat följande speciella iståndsättningsarbeten,
nämligen modernisering av förläggningen å Karlberg, iståndsättning
av elektriska installationer m. m. samt vägarbeten.

Beträffande de olika arbetena har fortifikationsförvaltningen anfört i huvudsak
följande.

Modernisering av förläggningen å Karlberg. Frågan om en modernisering
av krigsskolans förläggningslokaler å Karlberg hade länge varit aktuell men
hade under femårsperioden 1942/47 fått stå tillbaka för problem, som mera
direkt sammanhängde med försvarets utbyggnad och förstärkande. Sedan
emellertid numera såväl marinens som flygvapnets motsvarande anstalter inflyttat
i moderna lokaler, syntes moderniseringen av krigsskolans förläggning
icke böra längre uppskjutas.

Genom fortifikationsförvaltningens försorg hade utarbetats förslag till modernisering
av kadettflygeln, innebärande uppdelning av logementen i tvåmansrum,
anordnande av dagrum, ofrånkomlig modernisering av de sanitära
anordningarna samt ordnande av avloppsfrågan. Kostnaderna härför hade beräknats
till 192 000 kronor.

Iståndsättning av elektriska installationer m. m. Yid arméns truppförbands
huvuddepåer förelåge behov av omfattande iståndsättningsarbeten på det
elektriska ledningsnätet samt ändringsarbeten i samband med pågående spänningsomläggning.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1945/46 hade fortifikationsförvaltningen
angivit de beräknade kostnaderna för erforderliga arbeten av ifrågavarande
slag till 1 461 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Efter förslag i
1945 års statsverksproposition hade riksdagen för iståndsättning av elektriska
installationer vid sex truppförband för budgetåret 1945/46 anvisat ett belopp av
235 000 kronor enligt ovannämnda prisläge. Under samma budgetår hade
fortifikationsförvaltningen vidare för arbeten av detta slag förbrukat ett belopp
av 215 000 kronor av underhållsmedel.

Numera hade emellertid ytterligare iståndsättningsarbeten och spänningshöjningar
befunnits erforderliga. De sammanlagda kostnaderna för hithörande
arbeten — inklusive prisstegring — beräknades till omkring 2 500 000 kronor.
Liksom hittills skett borde även i fortsättningen endast viss del av detta
belopp utgå av underhållsmedel, då de föreslagna iståndsättningsarbetena ej

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

enbart vore att hänföra till rena reparationsarbeten utan till avsevärd del
betingades av teknikens utveckling på ifrågavarande område. På grund av den
alltmera ökade användningen av elektrisk energi samt omöjligheten att utbygga
befintliga anläggningar i samma takt som energiförbrukningen ökat
vore dessa anläggningar för närvarande till avsevärd del överbelastade. Härtill
komme slutligen att de av statsmakterna fastställda säkerhetsbestämmelserna
beträffande elektriska anläggningar under senare tid skärpts.

Enligt företagen utredning borde under budgetåret 1947/48 iståndsättningsarbeten
— utöver sådana som bekostas av underhållsmedel — komma till utförande
vid följande förband och till nedan angivna beräknade kostnader.

Värmlands regemente ........................ kronor 32 000

Upplands regemente ........................ » 80 000

Hallands regemente ........................... » 63 000

Arméns underofficersskola ............... » 25 000

Summa kronor 200 000

Sedan större delen av arméns etablissement uppförts, hade behov uppkommit
av helt nya anläggningar, speciellt svagströmsanläggningar av olika
slag. Totalkostnaden för ifrågavarande anläggningar hade av ämbetsverket
beräknats till omkring 4 500 000 kronor. Anläggningarna borde dock utbyggas
successivt under en relativt lång tidsperiod. Under budgetåret 1947/48 borde
endast ifrågakomma att, för gemensamt utnyttjande av kabelgravar, svagströmskablar
nedlades på de sträckor, där starkströmskablar i samband med
iståndsättningsarbeten skulle nedläggas. Kostnaderna för nu angivna arbeten
vid dels ovan angivna fyra etablissement, dels ock de förband, där motsvarande
iståndsättningsarbeten avsåges skola utföras med anlitande av underhållsmedel,
hade beräknats till 100 000 kronor.

För ändamålet erfordrades alltså tillhopa (200 000 + 100 000 =) 300 000
kronor.

Vägarbeten. I samband med under senare år genomförda organisationsförändringar
inom armén hade ett flertal av arméns truppförband helt eller
delvis motoriserats eller omorganiserats till pansarregementen och hade jämväl
övriga förband tilldelats motorfordon i alltmera ökad omfattning. Den sålunda
ändrade verksamheten vid truppförbanden hade bland annat medfört, att
förbandens vägar, körplaner och övningsfält utsattes för trafik av en intensitet
och tyngd, som icke kunnat från början förutses. Yägar och körplaner
befunne sig därför vid åtskilliga förband i hårt nedslitet tillstånd och krävde
årligen omfattande och kostsamma iståndsättnings- och lagningsarbeten. För
vinnande av varaktiga förbättringar erfordrades emellertid i många fall arbeten
av sådan omfattning, att de icke kunde utföras inom det ordinarie underhållets
kostnadsram.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:
bilaga 2) hade riksdagen för budgetåret 1943/44 för förstärkning av
körplaner vid Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen anvisat ett
belopp av 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Sedermera hade särskilda
medel för vägarbeten icke av riksdagen anvisats.

Det förslag, som fortifikationsförvaltningen nu framlade, avsåge allenast
avhjälpande av de mest svårartade missförhållandena vid de truppförband, där
sådana gjorde sig mest märkbara, d. v. s. vid motoriserade förband och pansarregementen.
De föreslagna arbetenas omfattning och de därför beräknade kostnaderna
framginge närmare av följande uppställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Södra skånska infanteriregementet, Revingehed.

Lagning och hårdgöring av planer och vägar inom gamla

lägerområdet m. in....................................................... kronor 115 000

Södermanlands pansarregemente.

Lagning och permanentbeläggning av vägar inom regementets

område samt av väg till skjutplatsen å Tosterön m. m....... kronor 241 000

Skaraborgs pansarregemente.

Lagning och stensättning av vägen kasernområdet—Claesborg,
infartsvägen till kasernområdet samt infartsvägen till det
nya garageområdet m. m.............................................. » 95 000

Smålands artilleriregemente.

Stensättning av planer vid varmgarage .............................. » 62 000

Karlsborgs luftvärnsregemente.

Planering och hårdgöring av uppställnings- och pjäsexercisplats » 20 000

Östgöta luftvärnsregemente.

Stensättning av uppfartsväg till kasernområdet, ny väg till
regementets förråd vid Stattute, ny väg till materielbod
vid regementets skolskjutningsbana, lagning av vissa sönderköra
vägsträckor samt planering av ett för pjäsexercis
avsett område ............................................................ » 140 000

Summa kronor 663 000

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för ifrågavarande iståndsättningsarbeten
för nästa budgetår måtte anvisas ett belopp av tillhopa (192 000
+ 300 000 + 663 000 =) 1 155 000 kronor enligt prisläget den 1 januari 1946.

Krigsmaterielverket har i skrivelse den 16 januari 1947 angående särskilt
anslag för rensnings- och förstärkningsarbeten av i berg insprängda centrala
ammunitionsförråd m. m. anfört bland annat följande.

Vid de under verket lydande, i berg insprängda centrala ammunitionsförråden
ävensom vid vissa andra av verket disponerade, i berg belägna lokaler
hade hitintills periodisk besiktning av lokalerna ägt rum minst en gång varje
kvartal. I samband härmed hade erforderlig bergrensning, d. v. s. borttagande
av lossnande stenpartier och stenar, skett för att förhindra uppkomsten av personal-
eller materielskador. En numera verkställd mer genomgripande översyn
hade givit vid handen, att omfattande rensnings- och förstärkningsarbeten vore
erforderliga. Kostnaderna för dessa arbeten hade beräknats till 3 000 000
kronor. De sålunda beräknade kostnaderna för utförande av förstärkningsarbeten
måste dock betraktas som mycket ungefärliga. Kostnader för omflyttning
av den materiel, som icke kunde kvarligga i berörda lokaler under arbetenas
utförande, hade icke medräknats. De erforderliga arbetena hade sammanförts
till två grupper, »förstahandsbehov» och »andrahandsbehov». Till den
förra gruppen hade hänförts sådana arbeten, som enligt besiktningsmännens
åsikt icke syntes tåla uppskov ur säkerhetssynpunkt. Beträffande dessa arbeten
hade framhållits, att vid de anläggningar, där ett förstahandsbehov angivits,
förelåge omedelbar fara för ras samt att det måste anses som ett oeftergivligt
säkerhetskrav, att arbetena vid dessa anläggningar ofördröjligen igångsattes.

Yerket hade inhämtat yttrande i ärendet från såväl byggnadsstyrelsen, som
handhaft utförandet av anläggningarna, som arméns fortifikationsförvaltning.
Byggnadsstyrelsen hade i sitt yttrande förklarat sig icke ha något att erinra

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

mot de föreslagna åtgärderna. Fortifikations förvaltningen hade i sitt yttrande
helt anslutit sig till besiktningsmännens synpunkter angående behovet av
ifrågavarande arbeten samt framhållit, att kostnader för arbeten av den art,
varom här vore fråga, icke kunde beräknas exakt, då en mängd oberäkneliga
omständigheter kunde tillstöta under arbetets gång. Ur beredskapssynpunkt
vore det nödvändigt, att dessa tidskrävande arbeten påbörjades snarast.

Av det anförda framginge, att bergrensnings- och förstärkningsarbeten av
stor omfattning vore nödvändiga vid berörda berganläggningar samt att dessa
arbeten borde påbörjas snarast. Verket hade i samråd med fortifikationsförvaltningen
beräknat, att kostnaderna för de arbeten, som borde komma till utförande
under innevarande budgetår respektive under budgetåret 1947/48,
uppginge till 100 000 kronor respektive 900 000 kronor. Kostnaderna för de
arbeten, som kunde anstå till en senare tidpunkt, avsåge verket upptaga i sina
medelsäskanden för budgetåret 1948/49.

De kostnader, som komme att föranledas av förflyttning av sådan i berglokalerna
lagrad materiel, som icke borde kvarligga i respektive bergrum
under pågående rensnings- och förstärkningsarbeten, kunde för närvarande
icke närmare angivas på grund av svårigheten att nu bedöma, i vilken omfattning
dylika arbeten komme att bliva erforderliga. För budgetåren 1946/47 och
1947/48 borde emellertid för ändamålet räknas med ett belopp av omkring
100 000 kronor.

Krigsmaterielverket har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för utförande av ifrågavarande bergrensnings- och förstärkningsarbeten å
tilläggsstat för budgetåret 1946/47 samt för budgetåret 1947/48 anvisa anslag
— inklusive medel för omflyttning av förrådsmateriel — av 110 000 kronor
respektive 990 000 kronor.

Föreliggande beräkningar av medelsbehovet för reparations- och under- Departementshållskostnader
m. m. ha baserats på de grunder, som i anslutning till ut- chefen.
talande av 1945 års riksdag under senare år tillämpats. Mot beräkningarna är
därför icke något att i princip invända. De av riksräkenskapsverket föreslagna
jämkningarna i förvaltningsmyndigheternas kalkyler -— avseende i
huvudsak de fastighetsvärden, som av ämbetsverken lagts till grund för beräkningen
av de procentuella underhållskostnaderna — synas vara att förorda
med följande avvikelser.

De av riksräkenskapsverket beräknade kostnaderna för löpande reparation
och underhåll av arméns byggnader — 5 602 000 kronor — böra minskas med de
beräknade kostnaderna för yttre renhållning, 150 000 kronor, vilka kostnader
enligt förslag i årets statsverksproposition från och med nästa budgetår skola
bestridas från vederbörligt anslag till bränsle m. m. Jag beräknar sålunda
för löpande reparation och underhåll av byggnader för nästa budgetår ett
belopp av (5 602 000 —150 000=) i avrundat tal 5 450 000 kronor.

Beträffande delposten till löpande reparation och underhåll av i
berg insprängda anläggningar har riksräkenskapsverket föreslagit, att
det procentuellt beräknade beloppet, 171 000 kronor, skulle, i likhet med vad
som skett för budgetåret 1946/47, reduceras till 125 000 kronor. Krigsmaterielverket
har sedermera gjort framställning om anvisande av medel för bergrensnings-
och förstärkningsarbeten i centrala ammunitionsförråd ävensom i

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

vissa andra i berg belägna lokaler. Kostnaderna för dessa arbeten ha beräknats
till 3 000 000 kronor. Enligt verkets förslag böra arbeten för en kostnad
av 1 000 000 kronor omedelbart komma till utförande. Härav hänför sig ett
belopp av 975 000 kronor till rensnings- och förstärkningsarbeten i anläggningar
tillhörande arméns delfond av försvarets fastighetsfond samt återstoden,
25 000 kronor, till dylika arbeten å anläggningar, tillhörande försvarets
fabriksfond. Byggnadsstyrelsen, som utfört anläggningarna, och
arméns fortifikationsförvaltning ha ansett, att de föreslagna åtgärderna böra
vidtagas. För bestridande av kostnader för förflyttning av sådan i berglokalerna
lagrad materiel, som icke bör kvarligga i bergrummen under pågående
rensningsarbeten, har krigsmaterielverket räknat med ett belopp av
100 000 kronor.

För egen del finner jag det oundvikligt, att ifrågavarande arbeten komma
till stånd för undvikande av risker för människor och materiel. Ehuru arbetena
få anses vara av engångsnatur, synas kostnaderna lämpligen böra belasta
delposten till reparation och underhåll av i berg insprängda anläggningar.
Med hänsyn härtill anser jag mig böra föreslå, att delposten för
nästa budgetår —- inberäknat utgifter för ordinarie underhåll — upptages med
ett belopp av 1 000 000 kronor, varvid jag förutsätter, att beloppet — om så
erfordras -—- förstärkes genom ianspråktagande av tillgängliga medel under
andra i förevarande anslagspost ingående delposter. Anslag för ändamålet
å tilläggsstat för innevarande budgetår finner jag mig icke böra förorda.
Kostnaderna, 25 000 kronor, för rensnings- och förstärkningsarbeten i de till
försvarets fabriksfond hörande berganläggningarna kunna, enligt vad jag
under hand inhämtat från krigsmaterielverket, bestridas från till verkets
förfogande stående medel.

För iståndsättningsarbeten har fortifikationsförvaltningen för nästa budgetår
äskat ett belopp av 1000 000 kronor. Kiksräkenskapsverket har
räknat med ett belopp av 950 000 kronor eller samma belopp som anvisades
för ändamålet för budgetåret 1946/47. Då förutsättningarna för denna minskning
numera bortfallit (jfr prop. 1945: 180, s. 31, samt 1946: 62, s. 13, och 1946: 91),
borde posten för nästa budgetår rätteligen upptagas med det av fortifikationsförvaltningen
angivna beloppet. Emellertid har ämbetsverket i annat sammanhang
äskat medel å kapitalbudgeten för vissa speciella iståndsättningsarbeten,
vilka närmast synas vara av natur att böra bekostas från förevarande delpost.
Då dessa arbeten — modernisering av förläggningen å Karlberg, iståndsättning
av elektriska installationer samt vägarbeten — äro i och för sig angelägna,
finner jag mig böra förorda, att medel i viss utsträckning ställas till
förfogande genom tillfällig höjning av denna post. För arbetena ha kostnaderna
beräknats till 1 155 000 kronor enligt prisläget den 1 januari 1946. Med
beaktande av läget på byggnadsmarknaden förordar jag, att för påbörjande av
de mest angelägna av dessa arbeten under ifrågavarande delpost beräknas ett
belopp av 400 000 kronor. Det sammanlagda beloppet under delposten till
iståndsättningsarbeten uppskattar jag sålunda till (1 000 000 + 400 000 =)
1 400 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

I överensstämmelse med vad i det föregående anförts beräknas förevarande
post till reparations- och underhållskostnader m. m. för arméns delfond för

nästa budgetår på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. ... kronor 5 450 000

b) Löpande reparation och underhåll av i berg insprängda

anläggningar ............................................................ » 1 000 000

c) Smärre förbättringsarbeten ....................................... » 550 000

d) Underhåll av övningsfält m. m.................................. » 1 440 000

e) Skatter m. m.......................................................... » 145 000

f) Iståndsättningsarbéten ............................................. » 1 400 000

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa

organisationsundersökningar ....................................... » 200 000

Summa kronor 10 185 000

innebärande en höjning med 1 787 000 kronor i förhållande till den för innevarande
budgetår anvisade posten.

I vad mån de sålunda beräknade anslagsmedlen kunna tagas i anspråk blir
beroende av i vilken utsträckning byggnadstillstånd kan i rådande läge beviljas
för sådana arbeten, vilkas utförande förutsätter sådant tillstånd. Att härvidlag
verkställa någon säkrare uppskattning är svårt redan av den anledningen
att åtskilliga arbeten kunna utföras av inom försvaret anställd arbetskraft,
utan byggnadstillstånd. Det synes därför icke möjligt att i vidare mån
än i det föregående skett vid anslagsberäkningarna beakta berörda omständighet.

Jag förutsätter, att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att medgiva den
jämkning mellan de särskilda posterna inom slutbeloppets ram som kan finnas
erforderlig.

Marinens delfond. Reparations- och underhållskostnaderna beräknades för
budgetåret 1946/47 enligt följande sammanställning, i vilken även införts
marinförvaltningens förslag för budgetåret 1947/48.

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.. .

b) » » » » n i berg insprängda

anläggningar samt hamnanläggningar m. m.............

c) Smärre förbättringsarbeten ............................

d) Underhåll av övningsfält m. m.........................

e) Underhåll av ej invärderade anläggningar .............

f) Skatter................................................

g) Iståndsättningsarbéten ................................

h) Andrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa organisationsundersökningar
..............................

Summa

Budgetåret 194G/47 Kronor	Ay niarin-förvaltningen beräknat för budgetåret 1947/48 Kronor
1 381 000	1 430 000
560 000	600 000
150 000	225 000
225 000	45 000
—	288 000
130 000	100 000
400 000	600 000
25 000	75 000
2 871 000	3 363 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Beträffande posten h) har marinförvaltningen anfört, att statens organisationsnämnd
i skrivelse till marinförvaltningen meddelat, att organisationsundersökningarna
vid marinen numera utsträckts att omfatta jämväl Karlskrona
och Stockholms örlogsstationer ävensom Stockholms kustartilleri försvar,
samt att ett genomförande av organisationsundersökningarna och därpå
grundade försök enbart vid sistnämnda förband beräknades påkalla ändringsoch
inredningsarbeten för en kostnad av omkring 50 000 kronor. Härutöver
beräknades 25 000 kronor erforderliga för organisationsundersökningarnas genomförande
vid marinen i övrigt. Bör ändamålet erfordrades sålunda ett belopp
av tillhopa (50 000 + 25 000 =) 75 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har för löpande reparation och underhåll av byggnader
räknat med ett belopp av 1 522 000 kronor och för löpande reparation
och underhåll av i berg insprängda anläggningar samt för smärre förbättringsarbeten
med samma belopp som för budgetåret 1946/47 eller 560 000 kronor
respektive 150 000 kronor.

Med anledning av marinförvaltningens förslag om beräknande av 45 000
kronor för underhåll av övningsfält m. m. samt 288 000 kronor för underhåll
av i fastighetsfonden ej invärderade anläggningar har riksräkenskapsverket,
under erinran att för budgetåret 1946/47 för underhåll av övningsfält m. m.
anvisats 225 000 kronor, förordat, att denna post för budgetåret 1947/48 upptages
med 250 000 kronor.

För skatter samt för ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa
organisationsundersökningar har riksräkenskapsverket räknat med samma belopp
som förvaltningsmyndigheten eller 100 000 kronor respektive 75 000
kronor.

Beträffande delposten till iståndsättningsarbeten, vilken av marinförvaltningen
för nästa budgetår beräknats till 600 000 kronor, har riksräkenskapsverket
liksom för innevarande budgetår räknat med ett belopp av 400 000
kronor.

Riksräkenskapsverket har således beräknat posten till reparations- och
underhållskostnader m. m. för marinens delfond för budgetåret 1947/48 till
3 057 000 kronor.

I sina medelsäskanden under kapitalbudgeten för budgetåret 1947/48 har
marinförvaltningen äskat medel för bland annat följande arbeten, nämligen
iståndsättning av kajer vid Gustavsviks örlogsdepå, omläggning av vattenoch
avloppsledningar samt ombyggnad av kajer m. m. vid Stockholms örlogsstation
och örlogsvarv, ombyggnad av fartygsslip inom Stockholms kustartilleriförsvar
samt omläggning av elektriska ledningar inom Göteborgs kustartilleriförsvar.

Beträffande de olika arbetena har marinförvaltningen anfört följande.

Iståndsättning av kajer vid Gustavsviks örlogsdepå. Ifrågavarande kajer
vore belägna på ömse sidor om Gustavsviks torrdocka. Hen västra kajen användes
i huvudsak såsom tilläggsplats för båtar till de marina förråden på
platsen (kol, olja, vatten m. m.). Hen östra kajen, som vore belägen framför
verkstadsbyggnaden, användes i anslutning till verkstadsdriften. Båda kajerna
vore helt utförda av träkonstruktion. För ordinarie underhållsmedel hade

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

smärre reparationer, såsom utbyte av däcksplank, betongkringgjutning av vissa
särskilt angripna pålar och liknande kunnat utföras. Genom fortgående förstöring
speciellt av träpålarna befunne sig kajerna för närvarande i sådant
skick, att genomgripande arbeten måste utföras, enär risk eljest förelåge att
kajerna helt raserades. På uppdrag av marinförvaltningen hade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
uppgjort förslag till genomgripande iståndsättning av
kajerna. Kostnaderna beräknades till 96 000 kronor.

Omläggning av vatten- och avloppsledningar å Skeppsholmen i Stockholm.
Yissa vatten- och avloppsledningar på Skeppsholmen befunne sig för närvarande
i sådant skick, att omläggning av ledningar inom den närmaste tiden
måste ske. I samband med omläggningen måste vissa ökningar av ledningarnas
dimensioner göras till följd av nytillkomna byggnader. Bland ledningarna inginge
vattenledning i Kastellholmsbron, vattenledning mellan exercisskolan
och Långa Baden samt avloppsledningar vid Sjöreserven, kasern II och hantverkskasernen.
Kostnaderna för dessa arbeten beräknades till 22 000 kronor.

Ombyggnad av vissa kajer å Skeppsholmen och Galärvarvet i Stockholm.
Kajerna vid årboden och utanför Stora slupskjulet å Skeppsholmen samt
kajen utanför fartygsslipen på Galärvarvet vore utförda av träkonstruktion.
I)e ordinäre underhållsmedlen hade ej varit tillräckliga för underhåll av
kajernas underbyggnader, varför hel ombyggnad av kajerna måste verkställas
för att möjliggöra desammas fortsatta utnyttjande. Beträffande kajen vid
årboden användes densamma såsom tilläggsplats för sjöreservens bogserbåtar.
Ombyggnaden omfattade en sträcka av cirka 80 m. Kostnaderna
beräknades till 75 000 kronor. Kajen utanför Stora slupskjulet användes
bland annat vid lossning och lastning av material till och från allmänna
materialförrådet. En genomgripande ombyggnad hade under senare år utförts
av viss del av kajen. Kostnaderna för ombyggnad av resterande del av kajen,
vilken del för närvarande med hänsyn till kajens dåliga tillstånd måst avstängas
för trafik, beräknades till 32 000 kronor. Kajen utanför fartygsslipen
på Galärvarvet vore belägen utefter fartygsslipens södra sida. Området innanför
kajen användes för uppläggning och förvaring av fartyg. På kajen vore
den nya minsveparhallen uppförd. Kajen vore utförd av trä samt starkt angripen
av röta, varav följde risk för ras och sättningar. Kostnaderna för ombyggnad
beräknades till 53 000 kronor. Kostnaderna för dessa arbeten uppgmge
sålunda till (75 000 + 32 000 + 53 000 =) 160 000 kronor.

Ombyggnad av fartygsslip på Galärvarvet. Inom varvet funnes en slip
för torrsättning av fartyg på upp till 120 ton. Under senare år hade vissa
mindre reparationsarbeten å ifrågavarande slip utförts med underhållsmedel.
Genom successiv försämring av slipens tillstånd vore det dock nödvändigt att
företaga ytterligare reparationsarbeten. Kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten
beräknades till 60 000 kronor.

Ombyggnad av fartygsslipen vid tygverkstäderna vid Storvass. Slipen både
under senare år varit föremål för vissa provisoriska förstärkningsåtgärder.
Ytterligare och mera genomgripande åtgärder måste dock vidtagas för att
slipen i fortsättningen skulle kunna användas utan risk för olyckstillbud. Med
hänsyn till önskvärdheten att hålla jämn sysselsättning vid tygverkstäderna
samt då kustartilleriförsvaret numera tillförts vissa nya fartygstyper, borde
den tillåtna belastningen på slipen dessutom ökas från 70 tons till 150 tons
fartyg. Kostnaden för ombyggnad och utökning av slipen beräknades till
70 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Departements*
chefen.

Omläggning av elektriska ledningar inom Oscar 11 fort. Inom Oscar II
fort borde det elektriska ledningsnätet, vilket för närvarande befunne sig i
synnerligen bristfälligt skick, omläggas. Kostnaderna härför beräknades till
10 000 kronor.

Marinförvaltningen har sålunda för ifrågavarande iståndsättningsarbeten
för nästa budgetår äskat ett belopp av tillhopa (96 000 + 22 000 + 160 000 +
60 000 + 70 000 -f 10 000 =) 418 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945.

Riksräkenskapsverket har beräknat delposten till löpande reparation och
underhåll av byggnader till 1 522 000 kronor. Häremot har jag intet annat att
erinra än att beloppet, i enlighet med vad som anförts i fråga om arméns motsvarande
delpost, bör minskas med de beräknade kostnaderna för yttre renhållning,
150 000 kronor, till i avrundat tal 1 370 000 kronor.

Riksräkenskapsverkets beräkningar i övrigt anser jag mig kunna godtaga,
dock med undantag för posten till iståndsättningsarbeten. Marinförvaltningen
har för detta ändamål räknat med ett belopp av 600 000 kronor, medan riksräkenskapsverket
förordat, att posten upptages med samma belopp som innevarande
budgetår, 400 000 kronor. Såsom av redogörelsen i det föregående
framgår har marinförvaltningen i annat sammanhang äskat medel under kapitalbudgeten
till vissa arbeten av typisk underhållskaraktär. Kostnaderna för
dessa arbeten ha beräknats till 418 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945,
motsvarande i runt tal 425 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1946. På sätt
förordats beträffande armén, anser jag mig böra tillstyrka, att förevarande
post tillfälligtvis höjes för att möjliggöra utförandet av de mest angelägna
av dessa arbeten. Med beaktande av läget på byggnadsmarknaden förordar jag,
att höjningen begränsas till 150 000 kronor och att delposten för nästa budgetår
sålunda uppföres med 550 000 kronor. Härvid har jag förutsatt, att den del
av kostnaderna för ombyggnad av fartygsslipen vid tygverkstäderna i Storvass,
som belöper på utökning av slipen, skall — såsom avseende kapitalinvestering
— bestridas av till marinförvaltningens förfogande stående investeringsanslag
för utförande av smärre byggnadsarbeten.

Anslagsposten i sin helhet bör således i enlighet med det anförda beräknas
på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. kronor 1370 000

b) Löpande reparation och underhåll av i berg insprängda

anläggningar samt hamnanläggningar m. m............... » 560 000

c) Smärre förbättringsarbeten ................................ » 150 000

d) Underhåll av övningsfält m. m............................. » 250 000

e) Skatter........................................................ » 100 000

f) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 550 000

g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa or ganisationsundersökningar.

................................. » 75 000

Summa kronor 3 055 000

innebärande en ökning med 184 000 kronor i förhållande till motsvarande för
innevarande budgetår anvisade anslagspost.

I övrigt hänvisar jag till vad som anförts beträffande arméns ifrågavarande
anslagspost.

Kungl. Maj:ts proposition nr LOS.

Flygvapnets delfond. Reparations- och underhållskostnaderna beräknades för
budgetåret 1946/47, såvitt angår flygvapnet, på sätt framgår av följande sammanställning,
i vilken även införts flygförvaltningens äskanden för nästa
budgetår.

I	Budgetåret 1946/47 Kronor	Av flyg-förvaltningen i beräknat '' för budgetåret 1947/48 Kronor
; a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.. . i b) » » » » » i berg insprängda	1 066 000	1 308 000
anläggningar ..........................................	52 000	52 000
i c) Smärre förbättringsarbeten ............................	100 000	115 000
i d) Underhåll av flygfält m. m. ............................	030 000	930 000
e) Skatter................................................	30 000	40 000
i f) Iståndsättningsarbeten ................................ i g) Ändrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa or-	250 000	750 000
ganisationsundersökningar..............................	25 000	25 000
h) Administrationskostnader ..............................	—	190 000 i
Summa	2 453 000	3 410 000

Flygförvaltningen har anfört, att för underhåll av flygfält m. m. borde, utöver
den procentuellt beräknade underhållskostnaden, 325 000 kronor, anvisas
ett belopp av 605 000 kronor. Totalbeloppet, (325 000 + 605 000 =) 930 000
kronor, motsvarande 2,2 2% å anläggningskostnaden för flygfält, 32 500 000
kronor, och 1 % å anläggningskostnaden för rullbanor, 21 700 000 kronor.

Ökningen av posten till iståndsättningsarbeten motiveras med behovet av
att ersätta krismateriel, som under de senare åren använts vid byggnadsarbetena,
med fullgod materiel, så snart sådan kunde uppbringas.

Beträffande posten till administrationskostnader har flygförvaltningen
anfört följande.

Vid flygvapnets fastighetsförvaltning tjänstgörande personal hade till en
början huvudsakligen utgjorts av officerare och underofficerare, vilka avlönats
från flygvapnets avlöningsanslag. Numera utgjordes större delen av den fastighetsförvaltande
personalen å underhållsbyrån samt all personal å flygfältsbyrån
av civilanställd i löneplan MEx och kontraktsanställd personal Avlönings-
och resekostnader hade hittills till övervägande delen bestritts av
administrationsmedol. Enär anslagen till nybyggnadsverksamhet i och med
femårsplanens avslutande numera avsevärt minskats, och därigenom administrationsmedel
automatiskt upphörde att tillföras flygförvaltningen, vore det
nödvändigt, att särskilt anslag anvisades å fastighetsfonden för gäldande av
ifrågavarande administrationskostnader. Under budgetåret 1947/48 beräknas
administrationskostnaderna för underhållsverksamhetens del belöpa sig till
110 000 kronor för underhållsbyrån, 40 000 kronor för flygfältsbyrån samt
40 000 kronor för vissa för underhållsverksamheten gemensamma organ såsom
expedition, bokföring m. m. eller tillhopa (110 000 + 40 000 + 40 000=)
19Ö 000 kronor, vilket belopp sålunda borde upptagas såsom en särskild delpost
under anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. I samt. Nr 10S.

273 47 2

Departements chefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Riksräkenskapsverket liar beräknat delposten till löpande reparation och
underhåll av byggnader till 1 272 000 kronor.

Kostnaderna för löpande reparation och underhåll av i berg insprängda
anläggningar, för skatter samt för ändrings- och inredningsarbeten föranledda
av vissa organisationsundersökningar har riksräkenskapsverket beräknat till
samma belopp som flygförvaltningen eller 52 000 kronor, 40 000 kronor respektive
25 000 kronor.

Posten till smärre förbättringsarbeten har riksräkenskapsverket beräknat
till 125 000 kronor mot av flygförvaltningen föreslagna 115 000 kronor.

För underhåll av flygfält har riksräkenskapsverket, då kostnaderna för
underhåll av dessa anläggningar syntes väsentligt överstiga kostnaderna för
fastighetsbeståndet i övrigt, förutom den del av det procentuellt beräknade
beloppet, som beräknades hänföra sig till ifrågavarande anläggningar, upptagit
ett belopp av ytterligare 578 000 kronor. För underhåll av flygfält borde
sålunda beräknas (352 000 + 578 000=) 930 000 kronor, eller samma belopp
som av flygförvaltningen beräknats för innevarande budgetår.

Frågan om anvisande av särskilda medel för utbyte av krismateriel bör
enligt riksräkenskapsverkets mening bringas under utredning av sakkunnig
person, exempelvis genom statens sakrevisions försorg. I avvaktan på resultatet
av denna utredning borde delposten till iståndsättningsarbeten upptagas
med samma belopp som innevarande budgetår, 250 000 kronor.

Beträffande slutligen den av flygförvaltningen föreslagna medelsanvisningen
av 190 000 kronor för administrationskostnader har riksräkenskapsverket
anfört, att dylika kostnader icke borde bestridas av medel anvisade å
fastighetsfonden. I den mån till nybyggnadsverksamhet icke hänförliga administrationskostnader
för fastighetsfonden belastat investeringsanslag hade
detta varit felaktigt och borde nu icke föranleda, att medel härför anvisades å
fastighetsfondens stat.

I enlighet med vad sålunda anförts har posten till reparations- och underhållskostnader
m. m. för flygvapnets delfond för budgetåret 1947/48 av riksräkenskapsverket
beräknats till 2 694 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har beräknat delposten till löpande reparation och
underhåll av byggnader till 1 272 000 kronor, vari ingår ett belopp av 180 000
kronor för ersättningsanskaffning och underhåll av eldsläckningsmateriel. I
enlighet med vad som anförts i fråga om arméns och marinens motsvarande
delposter bör det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet minskas med
de beräknade kostnaderna för yttre renhållning, 40 000 kronor. Med godtagande
i övrigt av riksräkenskapsverkets kalkyl beräknar jag sålunda medelsbehovet
under delposten till (1 272 000 — 40 000=) i avrundat tal 1 230 000
kronor.

För iståndsättningsarbeten har flygförvaltningen beräknat ett belopp av
750 000 kronor, varav 500 000 kronor för utbyte av vid nybyggnad använd
krismateriel. Då denna fråga bör i ett vidare sammanhang upptagas till bedömande,
förordar jag i likhet med riksräkenskapsverket, att posten upptages
med oförändrat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

För bestridande av administrationskostnader har flygförvaltningen för
nästa budgetår beräknat ett belopp av 190 000 kronor. I likhet med riksräkenskapsverket
anser jag, att dylika kostnader icke böra bestridas av medel
anvisade å fastighetsfonden. Jag avser att i annat sammanhang återkomma
till frågan om anvisande av medel för ifrågavarande ändamål.

Beträffande beräkningen av övriga i anslagsposten ingående delposter
synes riksräkenskapsverkets förslag böra biträdas.

I detta sammanhang torde få anmälas, att flygförvaltningen i skrivelse den
29 juni 1946 gjort framställning om anvisande av ett belopp av 250 000 kronor
för bestridande av kostnaderna för vissa av ämbetsverket vidtagna bränslekostnadsbesparande
åtgärder. I sin skrivelse erinrade flygförvaltningen till
en början, att ämbetsverket i skrivelse den 19 juli 1945 med anledning av en
cirkulärskrivelse från statens bränslekommission gjort framställning till
Kungl. Maj:t om anvisande av medel för utförande av vissa oundgängligen
erforderliga bränslebesparande åtgärder vid flygvapnets kasernetablissement
samt att Kungl. Maj:t genom beslut den 10 augusti 1945 uppdragit åt ämbetsverket
att med anlitande av den å staten för försvarets fastighetsfond upptagna
anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m. gå i författning
om utförande av de föreslagna åtgärderna inom en kostnadsram av
250 000 kronor. Flygförvaltningen anförde vidare, att ämbetsverket numera
låtit utföra ifrågavarande åtgärder samt att kostnaderna härför, inklusive
administrationskostnader, uppgått till 250 000 kronor, vilka kostnader avförts
å den under anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. m.
upptagna delposten till löpande reparation och underhåll av byggnader m. m.
Då emellertid ifrågavarande anslagspost icke utan eftersättande av det normala
underhållet lämnade utrymme för bestridande av ifrågavarande kostnader,
borde ett belopp av 250 000 kronor ställas till flygförvaltningens förfogande.

I yttrande över framställningen har riksräkenskapsverket förordat att, i
den mån den under anslagsposten till reparations- och underhållskostnader
m. m. upptagna delposten till löpande reparation och underhåll av byggnader
icke lämnade tillgång till bestridande av ifrågavarande kostnader, den under
anslagsposten upptagna delposten till iståndsättningsarbeten borde tagas i
anspråk för ändamålet.

Sedermera har flygförvaltningen i särskilda promemorior framhållit, bland
annat, att den 30 september 1946 å delposten till löpande reparation och
underhåll av byggnader m. m. förelåge en brist av i runt tal 165 000 kronor,
föranledd av berörda bränslebesparande åtgärder, samt att vid samma tidpunkt
å delposten till iståndsättningsarbeten endast återstode odisponerat ett
belopp av i runt tal 86 0Ö0 kronor, vilket belopp emellertid erfordrades för
utförande av vissa smärre iståndsättningsarbeten vid flygvapnets olika etablissement.
För utförande av sedvanliga reparationsarbeten under återstoden av
budgetåret 1946/47 erfordrades vidare ett belopp av cirka 85 000 kronor. Det
sammanlagda medelsbehovet under delposten till löpande reparation och
underhåll av byggnader uppginge sålunda till (165 000 + 85 000=) 250 000
kronor.

Departement tschrfen.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Såsom av det anförda framgår kunna kostnaderna för de av flygförvaltningen
vidtagna bränslebesparande åtgärderna icke i större utsträckning belasta
anslagsposten till reparations- och underhållskostnader. Detta skulle
nämligen medföra, att det ordinarie underhållet bleve i motsvarande mån
eftersatt. Jag finner mig därför böra förorda en tillfällig förstärkning av
ifrågavarande anslagspost. Då en viss del av kostnaderna slutligt bör kunna
bestridas av ordinarie underhållsmedel, förordar jag, att förstärkningen begränsas
till 200 000 kronor, vilket belopp torde böra uppföras såsom en särskild
delpost, benämnd »Bestridande av utgifter för vidtagna bränslebesparande
åtgärder».

Anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. in. för flygvapnets
delfond bör således för nästa budgetår beräknas på följande sätt:

a) Löpande reparation och underhåll av byggnader m. m. kronor 1230 000

b) Löpande reparation och underhåll av i berg insprängda

anläggningar.................................................. » 52000

c) Smärre förbättringsarbeten ................................ » 125 000

d) Underhåll av flygfält m. m................................. » 930 000

e) Skatter........................................................ » 40 000

f) Iståndsättningsarbeten ...................................... » 250 000

g) Bestridande av utgifter för vidtagna bränslebesparande

åtgärder ...................................................... » 200 000

h) Andrings- och inredningsarbeten föranledda av vissa

organisationsundersökningar................................ » 25 000

Summa kronor 2 852 000

innebärande en ökning med 399 000 kronor i förhållande till motsvarande för
innevarande budgetår beräknade anslagspost.

I övrigt hänvisar jag till vad som anförts beträffande arméns ifrågavarande
anslagspost.

B. Avsättning till värdeminskningskonto.

I de avgivna statförslagen ha arméns fortifikationsförvaltning, marinförvaltningen
och flygförvaltningen för avsättning till värdeminskningskonto
å respektive delfonder upptagit respektive 2 280 000 kronor, 951 000 kronor
och 2 700 000 kronor, eller tillhopa 5 931 000 kronor.

På anförda skäl har riksräkenskapsverket beräknat ifrågavarande poster till
respektive 2 680 000 kronor, 950 000 kronor och 3 230 000 kronor.

Med biträdande av riksräkenskapsverkets beräkningar förordar jag, att för
avsättning till värdeminskningskonto upptagas för arméns delfond förslagsvis
2 680 000 kronor, för marinens delfond förslagsvis 950 000 kronor
och för flygvapnets delfond förslagsvis 3 230 000 kronor, sammanlagt
6 860 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och
arrenderade markområden.

Arméns delfond. För budgetåret 1946/47 beräknades under denna rubrik
för arméns del ett belopp av förslagsvis 1 000 000 kronor, varav i runt tal
970 000 kronor för bestridande av hyres- och arrendeutgifter samt 30 000 kronor
för vissa kostnader i samband med förhyrning.

Arméns fortifikationsförvältning har beräknat utgiftsbehovet under rubriken
för budgetåret 1947/48 till 1244 000 kronor, varav cirka 1054 000 kronor
för bestridande av hyres- och arrendeutgifter, 100 000 kronor för bränsletilllägg,
motsvarande omkring 10 % av hyreskostnaden, 60 000 kronor för kostnader
i samband med förhyrning samt 30 000 kronor för kostnader för underhåll
av arrenderade markområden samt av vissa vägar utanför de områden,
som lan tf örs varet förvaltar eller eljest disponerar.

Börande behovet av sistnämnda delpost har fortifikationsförvaltningen anfört
följande.

Åtskilliga av de markområden, som arrenderades för arméns räkning, användes
för övningsändamål och utsattes därvid för skador, vilka måste avhjälpas
genom kronans försorg. Vidare måste vissa enskilda vägar utanför
övningsfälten utnyttjas för militära förflyttningar så ofta och i sådan utsträckning,
att kronan icke kunde undandraga sig att deltaga i det ordinarie
vägunderhållet. Kostnaderna härför hade hitintills icke bestritts på enhetligt
sätt. I vissa fall hade medel tagits från anslaget för underhåll av de av kronan
ägda fälten och i andra fall från anslaget till övningar. För att undanröja
denna oklarhet och överhuvudtaget fixera grunderna för fördelning
mellan olika anslag av kostnaderna för skador, som uppkomme vid arméns
utnyttjande av kronan icke tillhöriga markområden och vägar, hade överläggningar
upptagits mellan fortifikationsförvaltningen och arméförvaltningens
intendenturavdelning. Härvid hade enighet uppnåtts därom, att till fortifikationsförvaltningens
ämbetsområde borde hänföras kostnader för avhjälpande
av skador å mark, som arrenderades å fastighetsfonden, samt för deltagande
i ordinarie underhåll av enskilda vägar. Övriga kostnader för skador å mark
och vägar, som icke tillhörde kronan, borde gäldas av övningsanslag. De till
fortifikationsförvaltningens ämbetsområde hänförliga kostnaderna borde belasta
fastighetsfondens stat och syntes jämlikt gällande bestämmelser angående
förvaltningen av fonden böra utgå från posten »Hyres- och arrendeutgifter
för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden». Vidkommande
frågan om storleken av den för ändamålet erforderliga delposten
hade fortifikationsförvaltningen icke kunnat från underlydande myndigheter
infordra specificerade uppgifter för nästkommande budgetår, enär överläggningarna
med intendenturavdelningen ännu icke helt slutförts. För budgetåret
1947/48 ansåge sig ämbetsverket böra för ändamålet beräkna ett i underkant
uppskattat belopp om förslagsvis 30 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har anfört, att ämbetsverket delade fortifikationsförvaltningens
uppfattning, att kostnaderna för avhjälpande av skador, som uppstode
på arrenderade markområden, borde bestridas med medel från fastighetsfondens
stat. Fortifikationsförvaltningen hade emellertid icke kunnat
mera noggrant beräkna storleken av dessa utgifter utan endast uppskattningsvis
angivit dessa till 30 000 kronor. 1 avvaktan på utredning i ärendet ansåge

Departements chefen.

Departementschef
e7i.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

sig riksräkenskapsverket icke i förevarande statförslag böra upptaga någon
post för detta ändamål. Kostnaderna i samband med förhyrning m. m. borde
i likhet med innevarande budgetår beräknas till 30 000 kronor. För arméns
delfond beräknade riksräkenskapsverket sålunda medelsbehovet under anslagsposten
till i runt tal 1 185 000 kronor.

Fortifikationsförvaltningens beräkning av hyres- och arrendeutgifterna för
nästa budgetår synes kunna godtagas. I detta sammanhang bör dock erinras
att, därest den av 1946 års riksdag (skrivelse nr 516) efter förslag av Kungl.
Maj:t i propositionen 1946:311 (s. 141) beslutade ändrade förläggningen
av tygkompanierna kan genomföras under budgetåret, en ej oväsentlig besparing
å anslagsposten kommer att uppstå.

För bestridande av kostnader i samband med förhyrning räknar jag med
det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 30 000 kronor.

I likhet med riksräkenskapsverket förordar jag fortifikationsförvaltningens
förslag till bestridande av kostnader för underhåll av arrenderade markområden
m. m. Ehuru någon anslagsberäkning icke framlagts, anser jag att —
i avbidan på närmare erfarenheter — ett begränsat belopp, förslagsvis 15 000
kronor, bör beräknas för detta ändamål.

Under anslagsposten till hyres- och arrendeutgifter m. m. beräknar jag
sålunda för nästa budgetår förslagsvis (1054 000 + 100 000 + 30 000 +
15 000 =) i runt tal 1 200 000 kronor.

Marinens del fond. För budgetåret 1946/47 beräknades förevarande an slagspost

för marinens del till förslagsvis 150 000 kronor.

Marinförvaltningen har för budgetåret 1947/48 beräknat medelsbehovet
för hyres- och arrendeutgifter till 100 000 kronor, varav omkring 32 000 kronor
för bestridande av emotsedda och oförutsedda utgifter.

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot marinförvaltningens
beräkning av ifrågavarande anslagspost.

I enlighet med marinförvaltningens förslag synes för ifrågavarande ändamål
böra beräknas ett belopp av förslagsvis 100 000 kronor, innebärande i
jämförelse med motsvarande anslagspost för innevarande budgetår en minsk
ning med 50 000 kronor.

Flygvapnets delfond. Förevarande anslagspost beräknades för budgetåret
1946/47 för flygvapnets del till förslagsvis 263 000 kronor.

Flygförvaltningen har för budgetåret 1947/48 beräknat medelsbehovet för
hyres- och arrendeutgifter till förslagsvis 225 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot flygförvaltningens
beräkning.

För bestridande av ifrågavarande hyres- och arrendeutgifter m. m. synes
böra beräknas ett belopp av förslagsvis 225 000 kronor, innebärande en minskning
med 38 000 kronor i jämförelse med motsvarande anslagspost för innevarande
budgetår.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 10S.

Enligt det anförda komma hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden
förhyrda lokaler och arrenderade markområden, vilka anslagsposter böra betecknas
förslagsvis, att tillhopa utgöra (1 200 000 -f 100 000 + 225 000 =)
1 525 000 kronor.

Inkomster.

A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler.

Under denna titel redovisas de belopp, som över budgeten tillföras respektive
fonder. Ersättningsbeloppen bestämmas i princip så, att en förräntning
efter 4 % erhålles å det vid respektive budgetårs ingång av fonderna disponerade
statskapitalet. I statsverkspropositionen ha under ifrågavarande titel

beräknats följande belopp.

Ersättning till arméns delfond .............................. kronor 18 962 000

» » marinens delfond ............................ » 7 465 000

» » flygvapnets delfond.......................... » 11599 000

Summa kronor 38 026 000

Med hänsyn till förut och i det följande omnämnda jämkningar av olika
poster i statförslaget bör ersättningen för till statsmyndigheter upplåtna
lokaler för nästkommande budgetår beräknas för arméns delfond till
20150 000 kronor, för marinens delfond till 6 763 000 kronor och för
flygvapnets delfond till 11 757 000 kronor. De i riksstaten under fjärde
huvudtiteln beräknade anslagen böra å riksstaten slutligt uppföras i överensstämmelse
härmed.

B Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden.

Arméns delfond. Arméns fortifikations förr ältning har beräknat ifrågavarande

hyror och arrenden sålunda:

Inkomst av tjänstebostäder.................................... kronor 900 000

» » uthyrningsfastigheter ............................ » 195 000

» » övnings- och skjutfält (med däri ingående jordbruks-
och skogsfastiglieter)................................ » 650 000

Övriga hyror och arrenden.................................... » 50 000

Summa kronor 1 795 000

Rilcsräkenskapsverket har ansett, att beloppet borde avjämnas till 1 800 000
kronor.

I överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag beräknar jag ifråga- Departement»
varande inkomstpost till i avrundat tal 1 800 000 kronor (nu 1 700 000 kronor). rhefen.

Marinens delfond Marinförvaltningen har beräknat ifrågavarande inkomster
på följande sätt:

Departements chefen.

Departements
chefen.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 10S.

Inkomst av tjänstebostäder...................................... kronor 261 000

» » uthyrningsfastigheter .............................. * 336 000

Övriga hyror och arrenden........................... 8__45 000

Summa kronor 648 000

Riksräkenskapsverlcet har ansett, att beloppet borde avjämnas till 650 000
kronor.

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde förevarande inkomstpost
böra beräknas till i avrundat tal 650 000 kronor (nu 600 000 kronor).

Flygvapnets delfond. Flygförvaltningen har beräknat hyres- och arrendeinkomsterna
till sammanlagt 400 000 kronor, därav för tjänstebostäder
och uthyrningsfastigheter 315 000 kronor samt för jordbruksfastigheter
och flygfält 85 000 kronor.

I enlighet med flygförvaltningens förslag torde förevarande inkomstpost
böra beräknas till 400 000 kronor (nu 380 000 kronor).

De sammanlagda inkomsterna av hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och markområden uppgå enligt vad sålunda anförts till
(1 800 000 + 650 000 + 400 000 =) 2 850 000 kronor.

C. Diverse inkomster.

För arméns delfond har arméns fortifikationsförvaltning under denna
inkomstpost upptagit dels 50 000 kronor, utgörande mot civila patienters
vård å garnisonssjukhusen svarande del av vederbörande fastigheters underhåll,
dels 300 000 kronor såsom inkomster från jordbruks- och skogsfastigheter,
dels ock 65 000 kronor för hyra av ammunitionsfabriken å Marieberg, eller
tillhopa 415 000 kronor (nu 415 000 kronor).

Marinförvaltningen har för marinens delfond beräknat inkomstposten
till 42 000 kronor (nu 42 000 kronor), varav 40 000 kronor utgjorde hyra
för marinens centrala beklädnadsverkstad i Karlskrona samt 2 000 kronor
dockavgifter m. m.

Beträffande flygvapnets delfond har flygförvaltningen beräknat
posten för diverse inkomster till 50 000 kronor (nu 20 000 kronor).

I annat sammanhang denna dag förordar jag — vid anmälan av fråga om
proposition till riksdagen angående redovisning av tillgångar och skulder m. m.
vid örlogsvarvens marinverkstäder — att marinverkstäderna i Stockholm och
Karlskrona skola erlägga hyra till försvarets fastighetsfond för den å fonden
redovisade fasta egendom, som disponeras av verkstäderna. På sätt i berörda
sammanhang anföres kunna de inkomster, som härigenom komma att inflyta
till förevarande delpost under nästa budgetår, beräknas till 700 000 kronor.
Med beaktande härav beräknar jag, med biträdande i övrigt av föreliggande
förslag, inkomsterna under diverseposten för respektive delfonder till respektive
415 000 kronor, 742 000 kronor och 50 000 kronor, eller sålunda till sammanlagt
1 207 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Överskott.

Det överskott, som skall tillföras riksstatens driftbudget, skall fortfarande
såsom hittills varit fallet beräknas till 4 % å det vid respektive budgetårs början
i fonden ingående kapitalet. I enlighet med riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
för budgetåret 1947/48 har överskottet å försvarets fastighetsfond
i förslaget till riksstat beräknats för arméns delfond till 8 300 000 kronor, för
marinens delfond till 4 050 000 kronor och för flygvapnets delfond till 5 900 000
kronor. Överskott att tillföras riksstatens driftbudget beräknar jag således
i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag till 18 250 000 kronor. Denna
uppskattning av överskottet har legat till grund för den förut förordade beräkningen
av ersättningsanslagen.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har upprättats förslag till
stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1947/48 (bilaga).

Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

dels godkänna omförmälda förslag till stat för försvarets
fastighetsfond för budgetåret 1947/48 (bilaga);

dels ock för budgetåret 1947/48 under riksstatens fjärde huvudtitel
anvisa följande anslag, nämligen

Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns delfond,

förslagsanslag ................................ kronor 20 150 000

Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Marinens

delfond, förslagsanslag........................ kronor 6 763 000

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Flygvapnets
delfond, förslagsanslag........................ kronor 11 757 000

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokolletStig
Roswall.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. I sand. Nr 108.

273 47 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

Bilaga.

Försvarets fastighetsfonds inkomster och utgifter enligt staten för budgetåret
1946/47 samt enligt förslaget till stat för budgetåret 1947/48.

	Inkomster. 1946/47	1947/48
A.	Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna
	lokaler:
1.	Arméns delfond.......................	............... 17 163 000	20150 000
2.	Marinens delfond.....................	......... ..... 6 814 000	6 763 000
3.	Flygvapnets delfond .................	............... 10 506 000	11 757 000
		Säger 34 483 000	38 670 000
B.	Hyror och arrenden för till enskilda	upplåtna
	lokaler och markområden:
1.	Arméns delfond.......................	............... 1 700 000	1 800 000
2.	Marinens delfond .....................	............... 600 000	650 000
3.	Flygvapnets delfond .................	............... 380 000	400 000
		Säger 2 680 000	2 850 000
C.	Diverse inkomster*:
1.	Arméns delfond.......................	.......... 415 000	415 000
2	Marinens delfond .....................	............... 42 000	742 000
3.	Flygvapnets delfond .................	............... 20 000	50 000
		Säger 477 000	1207 000
		Summa 37 640 000	42 727 000
	Utgifter.
A.	Reparations- och underhållskostnader	m. m.:
1.	Arméns delfond ......................	.............. 8 398 000	10 185 000
2.	Marinens delfond ....................	.............. 2 871 000	3 055 000
3.	Flygvapnets delfond..................	.............. 2 453 000	2 852 000
		Säger 13 722 000	16 092 000
B.	Avsättning till värdeminskningskonto
1.	Arméns delfond, förslagsvis...........	............. 1 880 000	2 680 000
2.	Marinens delfond, förslagsvis.........	.............. 810000	950 000
3.	Flygvapnets delfond. förslagsvis.....	............... 2 490 IM Ht	3 230 000
		Säger 5180 000	6 860 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 108.

1946/47

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fondm förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:

1. Arméns delfond, förslagsvis ........................ 1 000 000

2. Marinens delfond, förslagsvis........................ 150 000

3. Flygvapnets delfond, förslagsvis.................... 263 000

Säger 1 413 000

Överskott att tillföras riksstaten:

1. Arméns delfond...................................... 8 000 000

2. Marinens delfond .................................... 3 625 000

3. Flygvapnets delfond ................................ 5 700 000

Säger 17 325 000

Summa 37 640 000

1947/48

1 200 000
100 000
225 000

1 525 000

8 300 000

4 050 000

5 900 000

18 250 000
42 727 000