Kungl. Maj:ts 'proposition nr 107 (Proposition 1949:107)

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107.

Nr 107.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Sveriges anslutning
till Förenta nationernas organisation för
uppfostran, vetenskap och kultur (Unesco); given
Stockholms slott den 4 mars 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

Enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås, att Sverige skall fr. o. m. den 1 januari 19o0
ansluta sig till Unesco (»United Nations educational, scientific and cultural
organisation»).

Enligt Unescos stadgar förutsättes, att varje medlemsstat skall upprätta
nationella Unescoråd, bestående av representanter för statliga myndigheter
och enskilda sammanslutningar, som syssla med frågor rörande undervisning,
vetenskap och kultur. För Sveriges del föreslås såsom ett provisorium,
att en kommitté tillsättes med uppgift dels att framlägga definitivt förslag
om hur det svenska Unescorådet bör organiseras och dels att, intill dess ett
sådant träder i funktion, tjänstgöra såsom provisoriskt svenskt Unescoråd.

Kostnaderna i samband med Sveriges anslutning till Unesco beräknas för
budgetåret 1949/50 till 490 000 kronor. Erforderliga anslag härför äskas i
propositionen.

1 — Dihang till riksdagens protokoll 191*9. 1 saml. Nr 107.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 4 mars 1949.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Möller, Sköld,

Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,
Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde
huvudtiteln, punkten 367, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor till Kostnader i samband med Sveriges anslutning till
Unesco. Jag framhöll i samband därmed, att jag hade för avsikt att föreslå,
att för 1949 års riksdag skulle framläggas proposition om Sveriges
anslutning till denna organisation (United Nations educational, scientific
and cultural organisation).

Sedan detta ärende numera färdigberetts, ber jag att få ånyo anmäla
detsamma.

På konferensen i San Francisco i april—juni 1945, varvid de under det
andra världskriget allierade staterna utarbetade grundvalarna för den nya
internationella säkerhetsorganisationen, benämnd »Förenta Nationerna»,
väcktes förslag om att inkalla en konferens med uppgift att diskutera och,
om sa befunnes lämpligt, bilda en Förenta Nationernas organisation för
undervisning, vetenskap och kultur.

Detta förslag vann allmän anslutning och på inbjudan av de engelska
och franska regeringarna ägde en sådan konferens rum i London den 1—16
november 1945. I konferensen deltogo representanter för 43 stater, varjämte
en stat och 8 internationella organisationer voro företrädda genom
observatörer. Sverige var icke företrätt vid konferensen. Denna beslöt att
bilda den föreslagna organisationen, som fick namnet Förenta Nationernas
organisation för uppfostran, vetenskap och kultur (United Nations
educational, scientific and cultural organisation), vanligen efter den engelska
förkortningen benämnd Unesco. Stadga för organisationen utarbetades
och antogs. Vidare tillsattes en förberedande kommission med huvudsakligaste
uppgift att förbereda första mötet med organisationens generalkonferens,
vilket skulle äga rum i Paris i november 1946. Stadgan underteck -

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

nades den 16 november 1945 av 39 stater, nämligen Argentina, Belgien,
Brittiska Riket, Bolivia, Brasilien, Canada, Chile, Colombia, Cuba, Danmark,
Dominikanska Republiken, Ecuador, Egypten, Filippinerna, Grekland,
Guatemala, Haiti, Indien, Irak, Iran, Jugoslavien, Kina, Libanon,
Liberia, Luxemburg, Mexiko, Nederländerna, Nicaragua, Norge, Panama,
Peru, Polen, Saudi-Arabien, Sydafrikanska Unionen, Syrien, Tjeckoslovakien,
Turkiet, Uruguay och Venezuela.

Av dessa stater ha t. o. m. den 30 januari 1949 samtliga med undantag av
Chile, Guatemala, Jugoslavien, Nicaragua och Panama ratificerat stadgan.
Vidare har denna undertecknats och ratificerats av ytterligare följande 11
stater, nämligen Afganistan, Amerikas Förenta Stater, Australien, Frankrike,
Honduras, Italien, Nya Zeeland, Salvador, Schweiz, Ungern och Österrike.
Således ha hittills sammanlagt 45 stater inträtt som medlemmar i
organisationen.

Stadgan trädde i kraft den 4 november 1946. Den föreligger i original på
engelska och franska språken, vilka båda texter skola äga samma vitsord.
Stadgan torde i engelsk och fransk avfattning med svensk översättning få
fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet i detta ärende (Bilaga 1).

En av Unesco och Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd diskuterad
överenskommelse mellan Unesco och Förenta Nationerna godkändes
av sistnämnda organisations generalförsamling i New York oktober
november 1946, varigenom Unesco inordnades som ett av Förenta Nationernas
fackorgan och erhöll erforderlig rättskapacitet.

Bestämmelserna angående rätt till medlemskap i Unesco framgå av stadgans
artikel II, som fastslår, att medlemskap i Förenta Nationerna medför
rätt till medlemskap i Unesco, medan särskilda, här icke aktuella bestämmelser
gälla för stater, som icke äro medlemmar av Förenta Nationerna.
Uteslutning ur denna organisation medför automatisk uteslutning ur
Unesco.

Medlemsstats i stadgan fastställda skyldigheter till Unesco innefattar

1) att inom ett år efter avslutandet av den generalkonferens, vid vilken
ifrågakommande konventioner och rekommendationer antagits, underställa
vederbörande nationella myndigheter dessa (Art. IV: 4);

2) att respektera den internationella karaktären hos generaldirektörens
och personalens uppgifter (Art. VI: 5);

3) att avgiva regelbundna rapporter i vissa frågor som berör Unesco
(Art. VIII); samt

4) att betala visst, av generalkonferensen fastställt bidrag till organisationen.

Enligt stadgans artiklar III—VI har Unesco följande huvudorgan:

1. Generalkonferensen består av medlemsstaternas representanter, högst
5 från varje stat, vilka dock vid omröstningar tillsammans endast ha en
röst. Den skall sammanträda minst en gång varje år och därvid fastställa
organisationens budget för nästkommande ar samt uppdraga riktlinjerna

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

för och fatta beslut om verksamheten. Generalkonferensen skall vidare
bland annat välja ledamöter i Unescos styrelse samt på förslag av denna
utse organisationens generaldirektör. Beslut fattas med enkel majoritet
bland de närvarande utom i de fall, då stadgan — exempelvis ifråga om
stadgeändringar — föreskriver 2/3 majoritet.

Unescos generalkonferens har hittills sammanträtt 3 gånger: i Paris den
20 november—10 december 1946, i Mexico den 6 november—3 december
1947 och i Beirut den 17 november—11 december 1948. Nästa möte, vilket
beräknas bli kortare än de föregående, skall äga rum i Paris i september
1949 och det därpå följande förmodligen i Florens i maj 1950.

2. Styrelsen skall besta av 18 ledamöter, valda för 3 år bland medlemsstaternas
representanter enligt särskilda bestämmelser i stadgan (Art. V: 2),
ävensom av generalkonferensens president i egenskap av rådgivande ledamot.
Styrelsen har till uppgift att mellan generalkonferensens möten handla
å dess vägnar samt ansvara för verkställigheten av antagna arbetsplaner liksom
att förbereda generalförsamlingens dagordning och arbetsprogram m.m.

3. Unescos verkställande organ, sekretariatet, vilket är förlagt till Paris,
består av en av generalkonferensen på sex år utsedd generaldirektör och
av honom tillsatt personal, för närvarande cirka 660 personer. De rekryteras
från samtliga medlemsstater med viss hänsyn till storleken av deras
avgiftskvoter men äro internationella tjänstemän och få således icke mottaga
instruktioner från regeringar eller myndigheter utanför organisationen,
Under Unescos två första verksamhetsår tjänstgjorde engelsmannen Julian
Huxley såsom generaldirektör. Vid generalkonferensens möte i Beirut 1948
utsågs till ny generaldirektör Mexicos förutvarande utrikesminister Jaime
Torres Bodet.

Beträffande detaljerna i Unescos organisation torde få hänvisas till den
redogörelse härför, som jag låtit utarbeta, och vilken torde få fogas såsom
bilaga till detta protokoll (Bilaga 2).

Unescos uppgift är enligt stadgan (Art. I: 1) »att bidraga till fred och
säkerhet genom att medelst uppfostran, vetenskap och kultur befordra
samarbetet mellan folken i syfte att främja den allmänna aktningen för lag
och rätt och för de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för
alla, utan åtskillnad med avseende å ras, kön, språk eller religion, som Förenta
Nationernas stadga tillförsäkrar världens folk». Denna uppgift avser
man att förverkliga efter följande huvudlinjer.

För det första skall organisationen genom alla slag av massupplysning
främja folkens kännedom om och förståelse för varandra. Härför skall fritt
tankeutbyte i ord och bild underlättas, varvid närmast press, radio och
film torde avses. För det andra skall folkupplysning och kulturspridning
uppmuntras genom samverkan på undervisningens område. För det tredje
skall kunskap vidmakthållas, främjas och spridas. Detta skall ske genom
åtgärder i syfte att bevara världens arv av böcker och konstverk m. m. samt
att främja internationellt samarbete inom alla grenar av intellektuell verk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

samhet, bland annat genom att underlätta och understödja möjligheter till
kontakter mellan och utbyte av personer, som äro verksamma på undervisningens,
vetenskapens och kulturens områden. Vidare skall man understödja
utväxling av publikationer, föremål av konstnärligt och vetenskapligt värde
jämte annat informationsmaterial samt inleda internationellt samarbete för
att göra tryckta och offentliggjorda skrifter allmänt tillgängliga.

I art. I: 3 angivas gränserna för organisationens befogenheter gentemot
de enskilda medlemsstaterna. Här stadgas sålunda, att det är organisationen
förbjudet att ingripa i frågor, som väsentligen falla inom vederbörande
medlemsstats egen jurisdiktion. Såsom motiv härför har i förevarande
författningsrum angivits angelägenheten av att bevara »självständigheten,
ursprungligheten och den fruktbärande mångsidigheten inom
medlemsstaternas kulturer och undervisningssystem».

Beträffande organisationens aktuella arbetsuppgifter och finansieringen
härav tillåter jag mig hänvisa till förutnämnda redogörelse (bilaga 2).

Stadgans bestämmelser angående Unescos arbetsuppgifter äro allmänt
hållna och ge därför föga begrepp om dessas natur. Av redogörelsen i bilaga
2 torde emellertid framgå, att Unesco uträttar ett betydelsefullt arbete
på olika områden, i första hand den kulturella återuppbyggnaden inom
krigshärjade länder. Organisationen fungerar vidare, för att endast nämna
några exempel, såsom upplysnings- och rådgivningscentral i undervisningsfrågor
för kulturellt efterblivna folk, tar initiativ till och stöder internationellt
samarbete inom den naturvetenskapliga och den samhällsvetenskapliga
forskningens områden samt tjänstgör som internationellt förbindelseorgan
på skilda områden av kulturlivet, sasom ifraga om teater, musik,
konst, litteratur och museiväsen.

Unescos budget fastställes för kalenderår. Det ankommer på generaldirektören
att vid generalkonferensens årliga ordinarie möte framlägga förslag
till budget för nästföljande år. Detta förslag skall dessförinnan ha
granskats av en finanskommitté och jämte kommitténs utlåtande däröver
i god tid före generalkonferensens möte ha översänts till medlemsstaterna
ävensom till Förenta Nationernas generalsekreterare. Budgeten beräknas i
amerikanska dollars, men medlemsavgifterna kunna även av vissa länder
exempelvis den europeiska gruppen, till vilken Sverige räknas, betalas i
franska francs eller pund sterling. Den av generalkonferensen för år 1940
antagna budgeten slutar å 7 780 000 dollars. Enligt den officiella svenske
observatörens, professor I. Diiring, rapport från generalkonferensens möte i
Beirut 1948 synes risken för en väsentlig ökning kommande år av budgeten
vara liten.

För att bereda sekretariatet likvida medel innan årsavgifterna för det
löpande året inbetalats, har bildats en rörelsefond, vilken för närvarande
uppgår till 3 000 000 dollars. Medlemsstaternas tillskott till denna förbliva
dessas egendom men ränta erlägges icke å tillskotten.

Medlemsstats bidrag till budgeten och rörclsefonden beräknas efter sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

ma skala, som tillämpas i fråga om bidrag till Förenta Nationerna med de
jämkningar, vilka föranledas av att medlemsstaterna i de båda organisationerna
ej äro identiska. Gällande kvoter fastställas per år av generalkonferensen.
Beträffande de senast fastställda kvoterna hänvisas till en
särskild sammanställning, vilken torde få fogas såsom bilaga till detta protokoll
(Bilaga 4).

Under förutsättning att Unescos budget blir i stort sett oförändrad till
sin storlek, kan Sveriges medlemsavgift för helt år beräknas till omkring
680 000 kronor efter en beräknad medlemskvot på 2,38 procent, vilken dock
i och med Sveriges och eventuellt andra staters anslutning till organisationen
kommer att något sänkas. Sveriges obligatoriska bidrag till rörelsefonden
torde komma att uppgå till i runt tal 260 000 kronor i ett för allt,
vilket bidrag kan erläggas i tre omgångar under tre år.

Då det gällt att bedöma Unescos hittillsvarande verksamhet har från
skilda håll framförts kritik. Denna har i första hand gått ut på, att en
disproportion skulle råda mellan de uppställda målen och möjligheterna att
praktiskt genomföra dessa. Vidare har gjorts gällande, att det skulle föreligga
en viss överorganisation inom sekretariatet, medförande onödig pappersexercis
m. m. och oproportionerligt höga organisationskostnader. Emellertid
må ihågkommas, att då Unesco började sin verksamhet, fanns för
dess omfattande verksamhetsområde inga tidigare erfarenheter av betydelse
att bygga vidare på. De första årens verksamhet måste därför i viss mån
få experimentartad karaktär. De organisations- och arbetstekniska svårigheterna
i samband med organisationens internationella uppbyggnad och
verksamhetsfält måste också hållas i minnet vid ett bedömande av organisationen.

Beträffande planerna för den framtida verksamheten och möjligheterna
att praktiskt genomföra dessa synes av samstämmiga rapporter att döma
en övergång till större återhållsamhet ifråga om alltför vittsvävande projekt
och till säkrare förankring i realistiskt tänkande ha ägt rum på sista
tiden. Det finns många tecken, som tyda på, att arbetet inom Unesco i allt
större utsträckning kommer att ägnas åt organisationens huvuduppgifter,
sådana de efter de två första åren framträda: att vara ett centrum för informationstjänst
och expertutbyte samt för nydanande försöksverksamhet
m. m., som fordrar världsomfattande samarbete, och att stimulera och
understödja utvecklingen av undervisning och folkbildning samt vetenskap
och kultur i skilda länder.

Kritiken mot förhållandena inom Unescos sekretariat och »pappersexercisen»
har redan medfört, att avsevärda förbättringar på ett märkbart sätt
genomförts. Mängden av tidigare utsända trycksaker, frågeformulär m. m.
har minskats, och en reorganisation inom sekretariatet har ägt rum, särskilt
efter den nye generaldirektörens tillträde. Att de allmänna omkostnaderna
trots detta kommer att utgöra en avsevärd del av organisationens budget
synes oundvikligt, bland annat med tanke på att alla handlingar skola

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

översättas och utskrivas eller tryckas på minst två språk. Vid bedömandet
av budgeten bör hänsyn även tagas till att däri under organisationskostnader
som löner upptagna poster till stor del utgöras av ersättning för rent
vetenskaplig forskning och planering samt andra uppgifter av dylik karaktär.
I detta sammanhang bör också påpekas svårigheten att från böljan
erhålla kompetent och lämplig personal. Det förhållandet, att peisonalen nu
kan anställas på längre tid, ett ä två år, än under den första tiden, då 6-månaderskontrakt voro de vanligaste, synes också ha verkat till det bättre.
Personalens löner motsvara de av FN fastställda och kunna med tanke på
levnadskostnaderna i Paris icke sägas vara särskilt höga. Ungefär x/3 av personalen
ha löner under 2 000 dollars och högst 1 /5 över 5 000 dollars för ar.

Sverige står fortfarande utanför Unesco men har dock upprätthållit vissa
förbindelser med denna organisation. Således har Kungl. Maj:t sänt observatörer
till generalkonferensens samtliga hittillsvarande möten och uppdragit
åt en tjänsteman vid svenska ambassaden i Paris att vara svensk observatör
hos och förbindelseman till Unescos sekretariat. Vidare ha svenska
lärare och vetenskapsmän dels på svensk och dels på Unescos bekostnad
haft tillfälle att deltaga i av Unesco anordnade expertsammanträden och
konferenser. I den mån så från Unescos sida har begärts, har Sverige också
stått till tjänst med begärda upplysningar om svenska förhållanden.

I detta sammanhang må nämnas, att Sverige hittills får anses ha på ett
tillfredsställande och effektivt sätt uppfyllt sina internationella förpliktelser
på undervisningens, folkbildningens, vetenskapens och kulturens områden
genom en omfattande hjälp till det kulturella uppbyggnadsarbetet i
Mellaneuropas krigshärjade länder. Denna hjälp kan för tiden från Unescos
tillkomst t. o. m. år 1949 beräknas uppgå till cirka 3 miljoner kronor, varav
2 miljoner av statsmedel.

Den omständigheten, att Sverige hittills stått utanför Unesco, har medfört
bland annat, att Sverige icke haft yttranderätt vid generalkonferensens
möten, varigenom denna möjlighet att inför en kulturelit från ett stort
antal länder lämna upplysning om svenska förhållanden, synpunkter och
internationell aktivitet på Unescos områden bortfallit. Svenska medborgare
ha icke kunnat erhålla Unesco-stipendier, inbjudningar till svenskt deltagande
i av Unesco understödda internationella konferenser ha hållits tillbaka
etc. Det må även omnämnas, att en rätt skarp kritik mot de medlemmar
av Förenta Nationerna, som ännu icke anmält sig som medlemmar
till Unesco, framkom särskilt vid generalkonferensens möte i Mexiko 1947.
Från åtskilliga håll påyrkades, att Unesco ej skulle bevilja några förmåner
åt eller samarbeta med dessa stater. Generalkonferensens beslut innebar
emellertid en kompromiss, i det att man beslöt, att oificiella observatörer
och enskilda personer från dylika stater skulle kunna inbjudas att övervara
konferenser och förhandlingar, i den man detta vore önskvärt för Unesco.
Dylika stater skulle dock cj erbjudas tillfälle att deltaga i utförandet av

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

Unescos program, i den mån sådant deltagande kunde innebära förmåner
av något slag.

Under tiden sedan Unesco konstituerades har i Sverige en växande opinion
för svensk anslutning till Unesco gjort sig märkbar. Ett flertal skrivelser
med yrkande härom har inkommit till Kungl. Maj:t. Den 11 juni
1947 inkom således en skrivelse från 17 organisationer, däribland Samarbetskommittén
för demokratiskt uppbyggnadsarbete, Kooperativa Förbundet,
Tjänstemännens Centralorganisation, Arbetarnas bildningsförbund,
Folkbildningsförbundet, Federationen Sveriges allmänna folkskollärarförening,
Läroverkslärarnas riksförbund, Sveriges förenade studentkårer,
Högerns ungdomsförbund ungsvenskarna och Svenska landsbygdens ungdomsförbund;
den 30 september 1948 från Fredrika-Bremer-Förbundet och
den 22 november 1948 från »Samarbetsdelegationens för de statliga forskningsråden
Unesco-kommitté», representerande atomkommittén, jordbrukets
forskningsråd, medicinska forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet
och tekniska forskningsrådet. Man har i dessa skrivelser framhållit
bland annat, att även med hänsynstagande till den kritik som framkommit
mot Unesco och det berättigade i denna, syntes Unesco vara den
enda möjligheten just nu att få till stånd ett vittomspännande internationellt
samarbete på folkbildningens, vetenskapens och kulturens område
med syfte att främja utvecklingen härpå som ett led i ett aktivt fredsarbete.
Sverige kunde som fredsälskande kulturland icke undandraga sig
sina förpliktelser i detta sammanhang.

Då det gäller att taga ställning till frågan, huruvida Sverige bör ansluta
sig till Unesco, bör man enligt min mening taga hänsyn till de indirekta
fördelar, som medfölja deltagandet i ett planmässigt ordnat internationellt
samarbete på en mängd skilda grenar av kulturlivet, inte minst det vetenskapliga
området, som ju i största utsträckning är i eminent grad internationellt
till sin natur. Men framför allt bör den synpunkten beaktas, att
ett högtstående kulturland som Sverige icke gärna kan undandraga sig att
medverka i ett världsomspännande samarbete av den art som Unesco representerar.

Sverige är för närvarande vid sidan av vissa öststater samt Island,
Spanien och Portugal den enda stat i Europa, som står utanför Unesco.

Jag har sålunda kommit till den uppfattningen, att Sverige nu bör inträda
som medlem i Unesco och har funnit den 1 januari 1950 vara en
lämplig tidpunkt för anslutningen.

På nästa budgetår belöpande andel av Sveriges årsbidrag för år 1950
torde kunna uppskattas till i runt tal 340 000 kronor. Härtill kommer 1/3
av Sveriges engångsbidrag till rörelsefonden, d. v. s. i runt tal 90 000 kronor.

Då det icke utan fog kan göras gällande, att Sveriges andel i kostnaderna
för Unesco är oproportionerligt stor, synes en framställning hos general -

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

konferensen vid dess nästa möte böra göras om nedsättning av Sveriges
procentuella andel i kostnaderna.

För att få ett effektivt samarbete till stånd mellan Unescos sekretariat
och medlemsstaterna samt av Unescos verksamhet intresserade grupper i
dessa stater förutsätter stadgan (Art IV: 1 och VII: 1 3), att varje med lemsstat

skall upprätta nationella Unescorad eller samarbetsorgan bestående
av representanter för staten och dylika grupper. Betydelsen och önskvärdheten
härav har även starkt understrukits av Unescos styrelse och generalkonferens.
Man utgår härvid ifrån, att Unescos sekretariat icke har
möjlighet att självt i de olika medlemsstaterna insamla för verksamheten erforderliga
uppgifter, att distribuera av Unesco utarbetat material eller att
bland större befolkningsgrupper sprida kännedom om Unescos verksamhet
samt idéerna och principerna bakom denna. Sistnämnda uppgift tilläggs av
Unesco stor betydelse. Organisationen får icke blott bli en regeringarnas och
de speciellt intresserades sak utan måste söka kontakt med och gensvar hos
så stora befolkningsgrupper som möjligt för att kunna fullfölja sina uppgifter.
Dylika nationella råd skola även i frågor rörande Unesco vara rådgivande
organ till sina regeringar och till av dem utsedda delegater till generalkonferensen
samt efter eget bedömande av lämpligheten härav medverka till
utförandet av generalkonferensens och styrelsens beslut och rekommendationer.

Man framhåller också från Unescos sida vikten av att de nationella raden
få en viss självständighet och förses med eget verkställande sekretariat.
Beträffande rådens sammansättning överlåtes åt medlemsstaterna att upprätta
sådana råd, som anses bäst lämpade för vederbörande staters speciella
förhållanden.

Fn närmare redogörelse för de nationella Unescoraden lämnas i en inom
ecklesiastikdepartementet utarbetad PM, vilken torde få såsom bilaga fogas
till detta protokoll (Bilaga 3).

I nämnda departementspromemoria framföras vissa principiella synpunkter
på den lämpliga sammansättningen av ett svenskt Unescoråd. Utan att
taga ståndpunkt till de synpunkter i övrigt, som i promemorian framföras,
ansluter jag mig dock till det i promemorian framförda förslaget, att en
kommitté bör tillsättas med uppdrag att dels utreda och framlägga förslag
om hur ett svenskt Unescoråd bör organiseras och dels att, intill dess ett
sådant träder i funktion, tjänstgöra som provisoriskt svenskt Unescoråd.
Kommittén bör få en sekreterare och ett kanslibiträde till sitt förfogande
och torde böra träda i verksamhet redan från och med ingången av nästa
budgetår; det synes nämligen av vikt, att utredningsarbetet då kan påbörjas
och att förberedelsearbetet för kommitténs verksamhet i övrigt kan begynna
i god tid före anslutningsdagen.

Till bestridande av kostnaderna för budgetåret 1949/50 för det provisoriska
svenska Unescorådets verksamhet torde i brist på närmare erfarenhet

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

böra anvisas det i departementspromemorian beräknade beloppet av 50 000
kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles fastställa
stat för Unescorådet och meddela i övrigt erforderliga bestämmelser.

Kostnaderna för det svenska Unescorådet torde böra bestridas från ett
förslagsanslag, som från och med nästa budgetår bör uppföras under åttonde
huvudtiteln under rubriken »Kostnader för Sveriges medlemskap i
Unesco». Från detta anslag böra bestridas dels Sveriges på nästa budgetår
belöpande årsbidrag till Unesco, i runt tal 340 000 kronor, dels kostnaderna
för det svenska Unescorådet, i det föregående uppskattade till 50 000 kronor,
dels ock övriga kostnader, som föranledas av vårt lands anslutning till
ifrågavarande organisation, såsom utgifter för de svenska delegationerna
vid Unescos generalkonferens och övriga av det svenska medlemsskapet föranledda
resor för deltagande i av Unesco eller dess underorgan anordnade
konferenser m. m. Anslaget torde för nästa budgetår böra uppföras med
förslagsvis 400 000 kronor.

Det svenska bidraget till Unescos rörelsefond, inalles i runt tal 260 000
kronor, kan, såsom i det föregående nämnts, inbetalas i tre omgångar. För
nästa budgetår torde för ändamålet böra uppföras ett investeringsanslag
av 90 000 kronor, benämnt »Unescos rörelsefond», å kapitalbudgeten under
fonden för förlag till statsverket.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva, att Kungl. Maj:t vidtager de åtgärder, som
erfordras för Sveriges anslutning den 1 januari 1950 till
Förenta Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap
och kultur (Unesco);

b) till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco för
budgetåret 1949/50 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 400 000 kronor;

c) till Unescos rörelsefond för budgetåret 1949/50 å kapitalbudgeten
under fonden för förlag till statsverket anvisa
ett investeringsanslag av 90 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majestät Konungen, att
proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Inga Bäcklin.

Bilaga 1.

STADGA

FÖR

FÖRENTA NATIONERNAS ORGANISATION
FÖR UPPFOSTRAN, VETENSKAP
OCH KULTUR

★

ENGELSK OCH FRANSK TEXT MED
SVENSK ÖVERSÄTTNING

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Constitution of the United Nations
Educational, Scientific and
Cultural Organisation.

THE GOVERNMENTS OF THE
STATES PARTIES TO THIS
CONSTITUTION ON BEHALF
OF THEIR PEOPLES DECLARE,

that since wars begin in the minds
of men, it is in the minds of men
that the defences of peace must be
constructed;

that ignorance of each other’s
ways and lives has been a common
cause, throughout the history of
mankind, of that suspicion and mistrust
between the peoples of the
world through which their differences
have all too often broken into
war;

that the great and terrible war
which has now ended was a war
made possible by the denial of the
democratic principles of the dignity,
equality and mutual respect of men,
and by the propagation, in their
place, through ignorance and prejudice,
of the doctrine of the inequality
of men and races;

that the wide diffusion of culture,
and the education of humanity for
justice and liberty and peace are
indispensable to the dignity of man
and constitute a sacred duty which
all the nations must fulfil in a spirit
of mutual assistance and concern;

that a peace based exclusively
upon the political and economic
arrangements of governments would
not be a peace which could secure
the unanimous, lasting and sincere
support of the peoples of the world,
and that the peace must therefore
be founded, if it is not to fail, upon
the intellectual and moral solidarity
of mankind.

Convention créant une Organisation
des Nations Unies pour
1’Éducation, la Science
et la Culture.

LES GOUVERNEMENTS DES
ÉTATS PARTIES A LA PRÉSENTE
CONVENTION, AU NOM
DE LEURS PEUPLES, DÉCLARENT: que,

les guerres prenant naissance
dans 1’esprit des hommes, c’est dans
lesprit des hommes que doivent
étre élevées les défenses de la paix;

que 1’incompréhension mutuelle
des peuples a toujours été, au cours
de 1’histoire, å 1’origine de la suspicion
et de la méfiance entre nations,
par ou leurs désaccords ont trop souvent
dégénéré en guerre;

que la grande et terrible guerre
qui vient de finir a été rendue possible
par le reniement de 1’idéal démocratique
de dignité, d’égalité et
de respect de la personne humaine
et par la volonté de lui substituer,
en exploitant 1’ignorance et le préjugé,
le dogme de 1’inégalité des
races et des hommes;

que, la dignité de 1’homme exigeant
la diffusion de la culture et
l’éducation de tous en vue de la
justice, de la liberté et de la paix,
il y a lå, pour toutes les nations, des
devoirs sacrés ä remplir dans un
esprit de mutuelle assistance;

qu’une paix fondée sur les seuls
accords économiques et politiques
des Gouvernements ne saurait entrainer
1’adhésion unanime, durable
et sincere des peuples et que, par
conséquent, cette paix doit étre établie
sur le fondement de la solidarité
intellectuelle et morale de 1’humanité.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Stadga för Förenta Nationernas
organisation för uppfostran,
vetenskap och kultur.

REGERINGARNA I DE STATER,
SOM DELTAGA I DENNA
ÖVERENSKOMMELSE, FÖRKLARA
Å SINA FOLKS VÄGNAR

att, eftersom krigen ha sitt ursprung
i människornas sinnen, måste
försvarandet av freden också byggas
upp i människornas sinnen;

att okunnigheten om andra folks
liv och seder genom människosläktets
hela historia varit en allmän
orsak till den misstänksamhet och
den misstro mellan folken som alltför
ofta medfört att osämja dem
emellan fört till krig;

att det stora och fruktansvärda
krig, som nyss har slutat, möjliggjorts
genom förnekandet av de demokratiska
grundsatserna om människornas
värde, jämlikhet och ömsesidiga
hänsynstagande, och genom
att i deras ställe, med utnyttjande
av okunnighet och fördomar, satts
läran om människors och rasers olikvärdighet; att

spridandet av kultur och
mänsklighetens uppfostran till rättfärdighet,
frihet och fred höra oupplösligen
samman med människovärdet
och utgöra en helig plikt, som
alla nationer måste uppfylla i en
anda av ömesidig hjälpsamhet; samt

att en fred, som är grundad uteslutande
på politiska och ekonomiska
överenskommelser mellan regeringar,
ej kan bli en fred, som vinner
folkens enhälliga, varaktiga och
uppriktiga anslutning, och att följaktligen
freden för att bliva bestående
måste grundas på mänsklighetens
intellektuella och moraliska solidaritet.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

FOR THESE REASONS, the
States parties to this Constitution,
believing in full and equal opportunities
för education for all, in the
unrestricted pursuit of objective
truth, and in the free exchange of
ideas and knowledge, are agreed
and determined to develop and to
increase the means of communication
between their peoples and
to employ these means for the purposes
of mutual understanding and
a truer and more perfect knowledge
of each other’s lives;

IN CONSEQUENCE WHEREOF
they do hereby create the United
Nations Educational, Scientific and
Cultural Organisation for the purpose
of advancing, through the educational
and scientific and cultural
relations of the peoples of the world,
the objectives of international peace
and of the common welfare of mankind
for which the United Nations
Organisation was established and
which its Charter proclaims.

Article I.

PURPOSES AND FUNCTIONS.

1. The purpose of the Organisation
is to contribute to peace and
security by promoting collaboration
among the nations through education,
Science and culture in order
to further universal respect for justice,
for the rule of law and for the
human rights and fundamental freedoms
which are affirmed for the
peoples of the world, without distinction
of race, sex, language or
religion, by the Charter of the
United Nations.

2. To realise this purpose the
Organisation will:

POUR CES MOTIFS, les États
signataires de cette Convention, résolus
å assurer ä tous le plein et égal
accés å l’éducation, la libre poursuite
de la vérité objective et le libre
échange des idées et des connaissances,
décident de développer et de
multiplier les relations entre leurs
peuples, en vue de se mieux comprendre
et d’acquérir une connaissance
plus precise et plus vraie de
leurs coutumes respectives.

EN CONSEQUENCE, ils créent
par les présentes 1’Organisation des
Nations Unies pour l’Éducation, la
Science et la Culture afin d’atteindre
graduellement, par la coopération
des nations du monde dans les domaines
de 1’éducation, de la Science
et de la culture, les buts de paix
internationale et de prospérité commune
de 1’humanité en vue desquels
1’Organisation des Nations Unies a
été constituée, et que sa Charte proclame.

Article I.

BUTS ET FONCTIONS.

1. L’Organisation se propose de
contribuer au maintien de la paix
et de la sécurité en resserrant, par
l’éducation, la Science et la culture,
la collaboration entre nations, afin
d’assurer le respect universel de la
justice, de la loi, des droits de l’homme
et des libertés fondamentales
pour tous, sans distinction de race,
de sexe, de langue ou de religion, que
la Charte des Nations Unies reconnait
å tous les peuples.

2. A ees fins, 1’Organisation:

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 107 (Bilagor).

AV DESSA SKÄL äro de stater,
som deltaga i denna överenskommelse
och som äro beslutna att åt
alla tillförsäkra fullständiga och lika
möjligheter till uppfostran under fritt
sökande efter objektiv sanning samt
fritt utbyte av tankar och kunskaper,
eniga i sin föresats att utveckla och
utbygga förbindelserna mellan deras
folk i syfte att skapa ömsesidig förståelse
och fullständigare och sannare
kunskaper om andra folks liv
och seder.

I ENLIGHET MED DESSA
FÖRUTSÄTTNINGAR upprätta de
härmed Förenta Nationernas organisation
för uppfostran, vetenskap och
kultur med uppgift att genom mellanfolkligt
samarbete på undervisningens,
vetenskapens och kulturens
områden främja internationell fred
och mänsklighetens gemensamma
välfärd, för vilka syften Förenta Nationernas
organisation upprättats och
vilka dess stadga tillkännagiver.

Artikel I.

ÄNDAMÅL OCH UPPGIFTER.

1. Organisationens ändamål är att
bidraga till fred och säkerhet genom
att medelst uppfostran, vetenskap
och kultur befordra samarbetet mellan
folken i syfte att främja den allmänna
aktningen för lag och rätt
och för de mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter för alla, utan
åtskillnad med avseende å ras, kön,
språk eller religion, som Förenta Nationernas
stadga tillförsäkrar världens
folk.

2. För att nå detta mål skall organisationen -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

(a) collaborate in the work of advancing
the mutual knowledge and
understanding of peoples, through
all means of mass communication
and to that end recommend such
International agreements as may be
necessary to promote the free flow of
ideas by word and image;

(b) give fresh impulse to populär
education and to the spread of culture; by

collaborating with Members,
åt their request, in the development
of educational activities;

by instituting collaboration among
the nations to advance the ideal of
equality of educational opportunity
without regard to race, sex or any
distinctions, economic or social;

by suggesting educational methods
best suited to prepare the
children of the world for the responsibilities
of freedom;

by assuring the conservation and
protection of the world’s inheritance
of books, works of art and monuments
of history and Science, and
recommending to the nations concerned
the necessary international
conventions;

by encouraging co-operation among
the nations in all branches of intellectual
activity, including the international
exchange of persons active
in the fields of education, Science
and culture and the exchange
of publications, objects of artistic
and scientific interest and other materials
of information;

by initiating methods of international
co-operation calculated to
give the people of all countries
access to the printed and published
materials produced by any of them.

3. With a view to preserving the
independence, integrity and fruitful
diversity of the cultures and edu -

(a) favorise la connaissance et la
compréhension mutuelle des nations
en prétant son concours aux organes
d’information des masses; elle recommande
a cet effet tels accords
internationaux qu’elle juge utiles
pour faciliter la libre circulation des
idées, par le mot et par 1’image;

(b) imprime une impulsion vigoureuse
å 1’éducation populaire et ä la
diffusion de la culture:

en collaborant avec les États
Membres qui le désirent pour les
aider a développer leur action éducatrice; en

instituant la collaboration des
nations afin de réaliser graduellement
1’idéal d’une chance égale
d’éducation pour tous, sans distinction
de race, de sexe ni d’aucune
condition économique ou sociale;

en suggérant des méthodes d education
convenables pour préparer les
enfants du monde entier aux responsabilités
de 1’homme libre;

en veillant ä la conservation et
protection du patrimoine universel
de livrés, d’oeuvres d’art et d’autres
monuments d’intérét historique ou
scientifique, et en recommandant
aux peuples intéressés des conventions
internationales ä cet effet;

en encourageant la coopération
entre nations dans toutes les
branches de 1’activité intellectuelle,
1’échange international de representants
de 1’éducation, de la Science et
de la culture ainsi que celui de publications,
d’ceuvres d’art, de materiel
de laboratoire et de toute documentation
utile;

en facilitant par des méthodes de
coopération internationale appropriées
1’accés de tous les peuples å
ce que chacun d’eux publie.

3. Soucieuse d’assurer aux États
Membres de la présente Organisation
1’indépendance, 1’intégrité et la

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

a) medelst alla slag av massupplysning
främja folkens kännedom
om och förståelse för varandra, och
i sådant syfte föreslå lämpliga internationella
överenskommelser för
att underlätta fritt utbyte av tankar
och kunskaper i ord och bild;

b) giva kraftiga impulser till folkupplysning
och spridande av kultur

genom att samarbeta med medlemsstater,
vilka så önska, i utbyggandet
av deras verksamhet på undervisningens
område,

genom att inleda samverkan mellan
nationerna för att gradvis förverkliga
idén om lika utbildningsmöjligheter
för alla människor utan
hänsyn till ras, kön eller ekonomiska
och sociala villkor,

genom att föreslå lämpliga uppfostringsmetoder
för att förbereda
barnen i alla länder för de förpliktelser,
som friheten medför;

c) vidmakthålla, främja och sprida
kunskap

genom att bevara och skydda
världens arv av böcker, konstverk
samt historiska och vetenskapliga
minnesmärken, ävensom genom att
föreslå ifrågakommande nationer för
ändamålet erforderliga internationella
överenskommelser,

genom att främja internationellt
samarbete inom alla grenar av intellektuell
verksamhet bland annat
genom utbyte av personer, verksamma
inom undervisning, vetenskap
och kultur samt genom utväxling av
publikationer, föremål av konstnärligt
och vetenskapligt värde samt
annat informationsmaterial,

genom att inleda lämpligt internationellt
samarbete för att göra
material, som är tryckt och offentliggjort
i ett land, tillgängligt för
medborgare i alla länder.

3. Med hänsyn till angelägenheten
av att självständigheten, ursprungligheten
och den fruktbärande

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 107.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

cational systems of the States Members
of this Organisation, the Organisation
is prohibited from intervening
in matters which are essentially
vvithin their domestic jurisdiction.

Article II.
MEMBERSHIP.

1. Membership of the United
Nations Organisation shall carry
with it the right to membership of
the United Nations Educational,
Scientific and Cultural Organisation.

2. Subject to the conditions of the
agreement between this Organisation
and the United Nations Organisation,
approved pursuant to
Article X of this Constitution, States
not members of the United Nations
Organisation may be admitted to
membership of the Organisation,
upon recommendation of the Executive
Board, by a two-thirds majority
vote of the General Conference.

3. Members of the Organisation
which are suspended from the exercise
of the rights and privileges of
membership of the United Nations
Organisation shall, upon the request
of the latter, be suspended from the
rights and privileges of this Organisation.

4. Members of the Organisation
which are expelled from the United
Nations Organisation shall automatically
cease to be members of this
Organisation.

Article III.

ORGANS.

The Organisation shall include a
General Conference, an Executive
Board and a Secretariat.

féconde diversité de leurs cultures
et de leurs systémes d’éducation,
1’Organisation s’interdit d’intervenir
en aucune matiére relevant essentiellement
de leur juridiction intérieure.

Article II.
MEMBRES.

1. Les États Membres de l’Organisation
des Nations Unies possédent
le droit de faire partie de l’Organisation
des Nations Unies pour
1’Éducation, la Science et la Culture.

2. Sous réserve des termes de
1’accord å intervenir entre la présente
Organisation et 1’Organisation
des Nations Unies, approuvé conformément
å 1’Article X de la présente
Convention, les États non
membres de 1’Organisation des Nations
Unies peuvent étre admis comme
membres de 1’Organisation sur
recommendation du Conseil Exécutif,
par la Conférence Générale
votant ä la majorité des deux tiers.

3. Les États Membres de l''Organisation
suspendus de 1’exercice de
leurs droits et privileges de membres
de 1’Organisation des Nations Unies,
seront sur la demande de cette derniére
suspendus des droits et priviléges
inhérents å la qualité de
membre.

4. Les États Membres de l’Organisation
cessent ipso facto d’en étre
membres s’ils sont exclus de l’Organisation
des Nations Unies.

Article III.
ORGANES.

L’Organisation comprend une Conférence
générale, un Conseil exécutif
et un Secrétariat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

mångsidigheten inom medlemsstaternas
kulturer och undervisningssystem
bevaras är det organisationen förbjudet
att ingripa i frågor, som väsentligen
falla inom vederbörande stats
egen jurisdiktion.

Artikel II.

MEDLEMSKAP.

1. Medlemskap i Förenta Nationerna
medför rätt till medlemskap i
Förenta Nationernas organisation
för uppfostran, vetenskap och kultur.

2. Med förbehåll för vad som må
varda bestämt i det avtal mellan
denna organisation och Förenta Nationerna,
som skall träffas i enlighet
med föreskrifterna i artikel X ay
denna stadga, kunna stater, vilka ej
äro medlemmar av Förenta Nationerna,
på förslag av styrelsen medgivas
medlemskap i organisationen
genom beslut av generalkonferensen,
fattat med två tredjedelars majoritet.

3. Medlemmar av organisationen,
som äro avstängda från utövandet
av de rättigheter och privilegier, som
åtfölja medlemskap i Förenta Nationerna,
skola på Förenta Nationernas
begäran tillika avstängas från
de rättigheter och privilegier, vilka
de åtnjuta såsom medlemmar av nu
ifrågavarande organisation.

4. Medlemmar av organisationen,
som uteslutas ur Förenta Nationerna,
upphöra automatiskt att vara
medlemmar av organisationen.

Artikel III.

ORGAN.

Organisationen består av en generalkonferens,
en styrelse och ett sekretariat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Article IY.

THE GENERAL CONFERENCE.

A. C omposition.

1. The General Conference shall
consist of the representatives of the
States Members of the Organisation.
The Government of each Member
State shall appoint not more than
five delegates, who shall be selected
af ter consultation with the National
Commission, if established, or with
educational, scientific and cultural
bodies.

B. Functions.

2. The General Conference shall
determine the policies and the main
lines of work of the Organisation.
It shall take decisions on programmes
drawn up by the Executive
Board.

3. The General Conference shall,
when it deems it desirable, summon
international conferences on education,
the Sciences and humanities
and the dissemination of knowledge.

4. The General Conference shall,
in adopting proposals for submission
to the Member States, distinguish
between recommendations and international
conventions submitted
for their approval. In the former
case a majority vote shall suffice;
in the latter case a two-thirds majority
shall be required. Each of the
Member States shall submit recommendations
or conventions to its
competent authorities within a period
of one year from the close of
the session of the General Conference
åt which they were adopted.

5. The General Conference shall
advise the United Nations Organisation
on the educational, scientific
and cultural aspects of matters of
concern to the latter, in accordance
with the terms and procedure

Article IV.

LA CONFERENCE GÉNÉRALE.

A. C omposition.

1. La Conference générale se compose
des représentants des États
Membres de ^Organisation. Le Gouvernement
de chaque État Membre
nomme au plus cinq représentants
choisis apres consultation avec le
Comité National, s’il en existe, ou
avec les institutions et corps éducatifs,
scientifiques et culturels.

B. Fonctions.

2. La Conference générale détermine
1’orientation et la ligne de conduite
générale de 1’Organisation. Elle
se prononce sur les programmes établis
par le Conseil exécutif.

3. La Conférence générale convoque,
s’il y a lieu, des conférences
internationales sur l’éducation, les
Sciences, les humanités et la diffusion
du savoir.

4. Quand elle se prononce po ur
1’adoption de projets ä soumettre
aux États Membres, la Conférence
générale doit distinguer entre les recommandations
aux États Membres
et les conventions internationales å
ratifier par les États Membres. Dans
le premier cas, la majorité simple
suffit; dans le second, une majorité
des deux tiers est requise. Chacun
des États Membres soumettra les recommandations
ou conventions aux
autorités nationales compétentes
dans le délai d’un an å partir de la
clöture de la session de la Conférence
générale au cours de laquelle
elles auront été adoptées.

5. La Conférence générale conseille
1’Organisation des Nations
Unies sur les aspects éducatifs, scientifiques
et culturels des questions intéressant
les Nations Unies, dans les
conditions et suivant la procédure

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).
Artikel IV.

GENERALKONFERENSEN.

A. Sammansättning.

1. Generalkonferensen består av
representanter för de stater, som äro
medlemmar av organisationen. Varje
medlemsstats regering utser högst
fem delegater, som skola väljas i
samråd med vederbörande nationella
råd, om sådant finnes, eller
med organisationer och institutioner
inom undervisning, vetenskap och
kultur.

B. Uppgifter.

2. Generalkonferensen fastställer
de allmänna riktlinjerna för organisationens
arbete. Den fattar beslut om
de arbetsplaner, som uppgjorts av
styrelsen.

3. Generalkonferensen sammankallar,
när den finner skäl därtill,
internationella konferenser rörande
uppfostran, vetenskap och spridande
av kunskap.

4. Vid antagandet av förslag, som
skola underställas medlemsstaterna,
skall generalkonferensen skilja mellan
rekommendationer och internationella
konventioner, som underställas
medlemsstaterna för godkännande.
I förra fallet är enkel majoritet
tillräcklig; i senare fallet erfordras
två tredjedelars majoritet.

Rekommendationer och konventioner
skola inom ett år efter avslutandet
av den generalkonferens, vid vilken
de antagits, av medlemsstat underställas
dess vederbörande myndigheter.

5. Generalkonferensen bistår Förenta
Nationerna med råd rörande
undervisningstekniska, vetenskapliga
och kulturella synpunkter på frågor,
som äro av betydelse för Förenta
Nationerna, på de villkor och det

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

agreed upon between the appropriate
authorities of the two Organisations.

6. The General Conference shall
receive and consider the reports submitted
periodically by Member
States as provided by Artide VIII.

7. The General Conference shall
elect the members of the Executive
Board and, on the recommendation
of the Board, shall appoint the Director-General.

C. Voting.

8. Each Member State shall have
one vote in the General Conference.
Decisions shall be made by a simple
majority except in cases in which a
two-thirds majority is required by
the provisions of this Constitution.
A majority shall be a majority of
the Members present and voting.

D. Procedure.

9. The General Conference shall
meet annually in ordinary session; it
may meet in extraordinary session
on the call of the Executive Board.
Åt each session the location of its
next session shall be designated by
the General Conference and shall
vary from year to year.

10. The General Conference shall,
åt each session, elect a President and
other officers and adopt rules of procedure.

11. The General Conference shall
set up special and technical committees
and such other subordinate
bodies as may be necessary for its
purposes.

12. The General Conference shall
cause arrangements to be made for
public access to meetings, subject to
such regulations as it shall prescribe.

E. Observers.

13. The General Conference, on
the recommendation of the Executive
Board and by a two-thirds

qui auront été adoptées par les autorités
compétentes des deux Organisations.

6. La Conference générale regoit
et examine les rapports qui lui
sont soumis périodiquement par les
États Membres, conformément a
1’Article VIII.

7. La Conference générale élit les
membres du Conseil exécutif; elle
nomme le Directeur Général sur présentation
du Conseil exécutif.

C. Vote.

8. Chaque État Membre dispose
d’une voix ä la Conférence générale.
Les décisions sont prises ä la majorité
simple, sauf dans les cas oii les
dispositions de la présente Convention
exigent une majorité des deux
tiers. Par majorité, il faut entendre
la majorité des membres présents et
votant.

D. Procédure.

9. La Conférence générale se réunit
chaque année en session ordinaire;
elle peut se réunir en session
extraordinaire sur convocation du
Conseil exécutif. Au cours de chaque
session la Conférence fixe le siége de
la session suivante; ce siége change
chaque année.

10. La Conférence générale, å
chaque session, élit son président et
son bureau et adopte son réglement
intérieur.

11. La Conférence générale crée
les commissions tant spéciales que
techniques et autres organismes subsidiaires
qui peuvent étre nécessaires
å Texécution de sa tåche.

12. Des dispositions seront prises
pour que le public puisse assister
aux délibérations, sous réserve des
dispositions du réglement intérieur.

E. Observateurs.

13. La Conférence générale, votant
å la majorité des deux tiers, sur
la recommandation du Conseil exé -

Kungl. May.ts proposition nr 107 (Bilagor).

sätt, som överenskommes mellan de
båda organisationernas vederbörande
organ.

6. Generalkonferensen mottager
och granskar de rapporter, som periodiskt
överlämnas av medlemsstaterna
jämlikt artikel VIII.

7. Generalkonferensen väljer ledamöterna
i styrelsen och utser generaldirektör
på förslag av styrelsen.

C. Omröstning.

8. Varje medlemsstat har en röst
i generalkonferensen. Beslut fattas
med enkel majoritet utom i de fall,
då denna stadga föreskriver två
tredjedelars majoritet. Med majoritet
menas flertalet av närvarande
och röstande medlemmar.

D. Förfarande.

9. Generalkonferensen samman träder

årligen till ordinarie möte. På
kallelse av styrelsen kan den sammanträda
till extraordinarie möte.
Vid varje möte skall generalkonferensen
bestämma plats för nästa
möte; denna mötesplats skall växla
varje år. .

10. Generalkonferensen väljer vid
varje möte en president och övriga
funktionärer samt antager arbetsordning.

11. Generalkonferensen tillsätter
de speciella och tekniska kommittéer
och andra biträdande organ, som må
vara nödvändiga för fullgörandet av
dess uppgifter.

12. Generalkonferensen skall tillse,
att allmänheten äger tillträde till
dess möten, med förbehåll dock för
de närmare föreskrifter konferensen
härutinnan må meddela.

E. Observatörer.

13. På förslag av styrelsen och
efter beslut med två tredjedelars majoritet
samt med förbehåll för vad

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

majority, may, subject to its rules cutif, et sous réserve du réglement
of procedure, invite as observers åt intérieur, peut inviter comme obserspecified
sessions of the Conference vateurs k des sessions déterminées de
or of its commissions representatives la Conference ou de ses commissions,
of international organisations, such des representants d’organisations inas
those referred to in Article XI, ternationales, notamment de celles
paragraph 4. qui sont visées ä 1’Article XI, para graphe

Article V. Article V.

EXECUTIVE BOARD.

A. C omposition.

1. The Executive Board shall consist
of eighteen members elected by
the General Conference from among
the delegates appointed by the
Member States, together with the
President of the Conference who
shall sit ex officio in an advisory
capacity.

2. In electing the members of the
Executive Board the General Conference
shall endeavour to include
persons competent in the arts, the
humanities, the Sciences, education
and the diffusion of ideas, and qualified
by their experience and capacity
to fulfil the administrative and
executive duties of the Board. It
shall also have regard to the diversity
of cultures and a balanced geographical
distribution. Not more
than one national of any Member
State shall serve on the Board åt
any one time, the President of the
Conference excepted.

3. The elected members of the
Executive Board shall serve for a
term of three years, and shall be
immediately eligible for a second
term, but shall not serve consecutively
for more than two terms.
Åt the first election eighteen members
shall be elected of whom onethird
shall retire åt the end of the
first year and one-third åt the end

CONSEIL EXÉCUTIF.

A. C omposition.

1. Le Conseil exécutif est composé
de dix-huit membres élus par
la Conference générale parmi les délégués
nommés par les États Membres
ainsi que du President de la
Conférence qui siége és-qualité avec
voix consultative.

2. En procédant å 1’élection des
membres du Conseil exécutif, la
Conférence générale s’efforcera d’y
faire figurer des personnalités compétentes
dans le domaine des arts,
des lettres, des Sciences, de 1’éducation
et de la diffusion de la pensée,
et ayant 1’expérience et la eompétence
nécessaires pour remplir les
fonctions administratives et exécutives
qui incombent au Conseil. Elle
tiendra compte également de la diversité
des cultures et d’une reparation
géographique équitable. Il ne
pourra jamais y avoir en méme
temps au Conseil exécutif plus d’un
ressortissant d’un méme État Membre,
le Président de la Conférence
n’entrant pas en compte.

3. Les membres élus du Conseil
exécutif conservent leurs fonctions
pendant une durée de trois ans; ils
sont immédiatement rééligibles pour
un second mandat, mais ils ne peuvent
siéger plus de deux termes consécutifs.
A la premiére élection, dixhuit
membres seront élus parmi lesquels
un tiers se retirera å 1’expiration
de la premiére année de mandat et

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

arbetsordningen föreskriver, må generalkonferensen
såsom observatörer
vid särskilt angivna konferensmöten
eller sammanträden med någon
av dess kommittéer inbjuda representanter
för sådana internationella
organisationer, som avses i artikel
XI, mom. 4.

Artikel V.

STYRELSEN.

A. Sammansättning.

1. Styrelsen består av aderton
ledamöter, valda av generalkonferensen
bland medlemsstaternas delegater,
ävensom av konferensens
president, vilken ex officio bär säte i
styrelsen såsom rådgivande medlem.

2. Vid valet av styrelseledamöter
skall generalkonferensen söka såsom
ledamöter förvärva fackmän inom
konst, humanistisk och naturvetenskaplig
forskning, samt inom undervisning
och folkupplysning, vilka äga
erforderlig erfarenhet och skicklighet
för att fullgöra de administrativa
och verkställande uppgifter, som åvila
styrelsen. Hänsyn skall också
tagas till olika kulturformer och till
rättvis geografisk fördelning. Endast
en medborgare i sänder från varje
medlemsstat får ha säte i styrelsen,
generalkonferensens president dock
oräknad.

3. Styrelsens valda ledamöter
tjänstgöra tre år och kunna omedelbart
omväljas för ännu en period
men kunna ej ha säte i styrelsen under
mer än två på varandra följande
perioder. Vid första valet skola aderton
ledamöter utses, av vilka en tredjedel
skall avgå efter ett år och en
tredjedel efter två år. Ordningen för
avgången skall genom lottdragning

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

of the second year, the order of retirement
being determined imrnediately
after the election by the
drawing of lots. Thereafter six members
shall be elected each year.

4. In the event of the death or resignation
of one of its members, the
Executive Board shall appoint, from
among the delegates of the Member
State concerned, a substitute, who
shall serve until the next session of
the General Conference which shall
elect a member for the remainder
of the term.

B. Functions.

5. The Executive Board, acting
under the authority of the General
Conference, shall be responsible for
the execution of the programme
adopted by the Conference and shall
prepare its agenda and programme
of work.

6. The Executive Board shall recommend
to the General Conference
the admission of new Members to
the Organisation.

7. Subject to decisions of the
General Conference, the Executive
Board shall adopt its own rules of
procedure. It shall elect its officers
from among its members.

8. The Executive Board shall
meet in regular session åt least twice
a year and may meet in special
session if convoked by the Chairman
on his own initiative or upon the
request of six members of the Board.

9. The Chairman of the Executive
Board shall present to the General
Conference, with or without comment,
the annual report of the Director-General
on the activities of
the Organisation, which shall have
been previously submitted to the
Board.

10. The Executive Board shall
make all necessary arrangements to

un tiers å 1’expiration de la deuxiéme,
1’ordre de sortie étant déterminé
par tirage au sort immédiatement
apres 1’élection. Par la suite,
six membres seront élus chaque
année.

4. En cas de décés ou de demission
d’un des membres, le Conseil
exécutif désigne parmi les délégués
de 1’État Membre intéressé, un suppleant
qui siégera jusqu’å la plus prochaine
session de la Conference générale,
laquelle élira un titulaire
pour la portion du mandat restant
å courir.

B. Fonctions.

5. Le Conseil exécutif, agissant
sous 1’autorité de la Conference générale,
est responsable devant elle
de 1’exécution du programme adopté
par la Conférence. Il prépare 1’ordre
du jour des réunions de la Conférence
et le programme de travail qui
est soumis å celle-ci.

6. Le Conseil exécutif recommande
å la Conférence générale 1’admission
de nouveaux Membres dans
1''Organisation.

7. Sous réserve des décisions de la
Conférence générale, le Conseil exécutif
établit son réglement intérieur.
11 élit, parmi ses membres, son
bureau.

8. Le Conseil exécutif se réunit
en session ordinaire au moins deux
fois par an; il peut se réunir en session
extraordinaire sur convocation
de son Président a 1’initiative de
celui-ci, ou å la demande de six
membres du Conseil.

9. Le Président du Conseil exécutif
présente ä la Conférence générale,
avec ou sans commentaires, le
rapport annuel du Directeur Général
sur 1’activité de l’Organisation, préalablement
soumis au Conseil.

10. Le Conseil exécutif prend toutes
dispositions utiles pour consulter

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

bestämmas omedelbart efter valet.

Därefter skola varje år sex ledamöter
väljas.

4. Därest styrelseledamot avlider
eller avsäger sig ledamotskapet, utser
styrelsen en av vederbörande
medlemsstats delegater till ersättare
att tjänstgöra till generalkonferensens
nästa möte, vid vilket ledamot
väljes för återstoden av mandattiden.

B. Uppgijter.

5. Styrelsen, som handlar å generalkonferensens
vägnar, är ansvarig
inför denna för verkställigheten av
de arbetsplaner, som antagits av generalkonferensen.
Den förbereder
konferensens dagordning och arbetsprogram.

6. Styrelsen avgiver förslag till
generalkonferensen om nya medlemmars
upptagande i organisationen.

7. Med förbehåll för vad generalkonferensen
må bestämma, antager
styrelsen sin egen arbetsordning.
Styrelsens funktionärer väljas bland
dess ledamöter.

8. Styrelsen samlas till ordinarie
sammanträde minst två gånger årligen
och må av ordföranden kallas
till extra sammanträde på dennes
eget initiativ eller efter därom av
sex styrelseledamöter framställd begäran.

9. Styrelsens ordförande skall med
eller utan eget yttrande för generalkonferensen
framlägga generaldirektörens
årsberättelse över organisationens
verksamhet, som dessförinnan
skall ha underställts styrelsen.

10. Styrelsen vidtager alla erforderliga
åtgärder för samråd med re -

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

consult the representatives of International
organisations or qualified
persons concerned with questions
within its competence.

11. The members of the Executive
Board shall exercise the powers
delegated to them by the General
Conference on behalf of the Conference
as a whole and not as
representatives of their respective
Governments.

Article VI.
SECRETARIAT.

1. The Secretariat shall consist of
a Director-General and such staff as
may be required.

2. The Director-General shall be
nominated by the Executive Board
and appointed by the General Conference
for a period of six years,
under such conditions as the Conference
may approve, and shall be
eligible for reappointment. He shall
be the chief administrative officer
of the Organisation.

3. The Director-General, or a deputy
designated by him, shall participate,
without the right to vote, in
all meetings of the General Conference,
of the Executive Board, and
of the committees of the Organisation.
He shall formulate proposals
for appropriate action by the Conference
and the Board.

4. The Director-General shall appoint
the staff of the Secretariat in
accordance with staff regulations to
be approved by the General Conference.
Subject to the paramount
consideration of securing the highest
standards of integrity, efficiency and
technical competence, appointment
to the staff shall be on as wide a
geographical basis as possible.

5. The responsibilities of the
Director-General and of the staff
shall be exclusively International in
character. In the discharge of their
duties they shall not seek or receive

les representants des organismes internationaux
ou les personnalités
qualifiées qui s’occupent de questions
relevant de sa compétence.

11. Les membres du Conseil exécutif
exercent les pouvoirs qui leur
sont délégués par la Conférence générale,
au nom de la Conférence tout
entiére et non comme representants
de leurs Gouvernements respectifs.

Article VI.
SECRETARIAT.

1. Le Secretariat se compose d’un
Directeur General et du personnel
reconnu nécessaire.

2. Le Directeur General est proposé
par le Conseil exécutif et nommé
par la Conférence générale pour
une période de six ans,aux conditions
qui seront approuvées par la Conférence.
Sa nomination est renouvelable.
Le Directeur Général est le
plus haut fonctionnaire de 1’Organisation.

3. Le Directeur Général ou, ä son
défaut, le remplagant qu’il aura désigné,
prend part, sans droit de vote,
ä toutes les réunions de la Conférence
générale, du Conseil exécutif
et des commissions de 1’Organisation.
Il formule des propositions en
vue des mesures å prendre par la
Conférence et le Conseil.

4. Le Directeur Général nomme
le personnel du Secrétariat conformément
au statut du personnel, qui
devra étre soumis ä 1’approbation de
la Conférence générale. Sous réserve
de réunir les plus hautes qualités
d’intégrité, d’efficacité et de compétence
technique, le personnel devra
étre recruté sur une base géographique
aussi large que possible.

5. Les responsabilités du Directeur
Général et du personnel ont un
caractére exclusivement international.
Dans Taccomplissement de leurs
devoirs, ils ne demanderont ni ne re -

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

presentanter för internationella organisationer
eller med personer med
sakkunskap i frågor, som falla inom
styrelsens verksamhetsområde.

11. Styrelseledamöterna utöva de
befogenheter, som delegerats till dem
av generalkonferensen, å hela konferensens
vägnar och ej som representanter
för sina respektive regeringar.

Artikel VI.
SEKRETARIATET.

1. Sekretariatet består av en generaldirektör
och erforderlig personal.

2. Generaldirektören väljes av generalkonferensen
efter förslag av
styrelsen för en tid av sex år på de
villkor, som konferensen fastställer,
och kan omväljas. Generaldirektören
är organisationens högste tjänsteman.

3. Generaldirektören eller den
ställföreträdare, han utser, deltager
utan rösträtt i alla generalkonferensens
möten ävensom i alla sammanträden
med styrelsen och organisationens
kommittéer. Han utarbetar
förslag till åtgärder, som skola vidtagas
av generalkonferensen och styrelsen.

4. Generaldirektören tillsätter sekretariatets
personal i enlighet med
av generalkonferensen godkända föreskrifter.
Med hänsyn tagen till
nödvändigheten att hävda de högsta
krav på rättrådighet, duglighet och
teknisk kunnighet skall anställningen
av tjänstemän ske på så vidsträckt
geografisk grundval som möjligt.

5. Generaldirektörens och personalens
uppgifter äro av uteslutande
internationell karaktär. Generaldirektören
och personalen må vid fullgörandet
av sina åligganden icke be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

instructions from any Government
or from any authority external to
the Organisation. They shall refrain
from any action which might prejudice
their position as international
officials. Each State Member of the
Organisation undertakes to respect
the international character of the
responsibilities of the Director-General
and the staff, and not to seek
to influence them in the discharge
of their duties.

6. Nothing in this Article shall
preclude the Organisation from entering
into special arrangements
within the United Nations Organisation
for common services and staff
and for the interchange of personnel.

Article VII.

NATIONAL CO-OPERATING
BODIES.

1. Each Member State shall make
such arrangements as suit its particular
conditions for the purpose of
associating its principal bodies interested
in educational, scientific and
cultural matters with the work of
the Organisation, preferably by the
formation of a National Commission
broadly representative of the Government
and such bodies.

2. National Commissions or national
co-operating bodies, where
they exist, shall act in an advisory
capacity to their respective delegations
to the General Conference and
to their Governments in matters relating
to the Organisation and shall
function as agencies of liaison in all
matters of interest to it.

3. The Organisation may, on the
request of a Member State, delegate,

cevront d’instructions d’aucun Gouyernement
ni daucune autorité
étrangére ä 1’Organisation. Ils s’abstiendront
de tout acte de nature ä
compromettre leur situation de fonctionnaires
internationaux. Tous les
États Membres de 1’Organisation
s’engagent a respecter le caractére
international des fonctions du Directeur
Général et du personnel et
ä ne pas chercher å les influencer
dans l’accomplissement de leur
tåche.

6. Aucune des dispositions de cet
article ne saurait empécher l’Organisation
de passer, dans le cadre de
1’Organisation des Nations Unies,
des accords spéciaux pour la constitution
de services communs et le
recrutement de personnel commun
ainsi que pour 1’échange de personnel.

Article VII.

COMITÉS NATIONAUX DE
COOPÉRATION.

1. Chaque État Membre prendra
les dispositions appropriées å sa situation
particuliére pour associer
aux travaux de 1’Organisation les
principaux groupes nationaux qui
s’intéressent aux problémes d’éducation,
de recherche scientifique et de
culture, de préférence en constituant
une Commission nationale ou seront
représentés le Gouvernement et ees
différents groupes.

2. Dans les pays ou il en existe
les Commissions nationales ou les
organismes nationaux de coopération
remplissent un role consultatif
auprés de leur Delegation nationale
å la Conference générale et auprés
de leur Gouvernement pour tous les
problémes se rapportant å 1’Organisation.
Ils jouent le role d’organe de
liaison pour toutes les questions qui
intéressent 1’Organisation.

3. Sur la demande d’un État
Membre, 1’Organisation peut délé -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

gära eller mottaga instruktioner från
någon regering eller från någon myndighet
utanför organisationen. De
skola avhålla sig från varje handling,
som kan menligt inverka på deras
ställning som internationella tjänstemän.
Varje stat, som är medlem
av organisationen, förbinder sig att
respektera den internationella karaktären
hos generaldirektörens och
personalens uppgifter och att ej söka
påverka dem vid fullgörandet av
deras värv.

6. Vad i denna artikel stadgats
skall icke utgöra hinder för organisationen
att ingå särskilda överenskommelser
inom Förenta Nationernas
ram om inrättande av gemensamma
tjänster och anställning av
gemensam personal eller om inbördes
utbyte av personal.

Artikel VII.

NATIONELLA SAMARBETSORGAN.

1. Varje medlemsstat skall vidtaga
efter sina särskilda förhållanden
lämpade åtgärder för att med
organisationens verksamhet samordna
de viktigaste inhemska sammanslutningar,
som ägna sig åt undervisning,
vetenskap och kultur, i första
hand genom bildande av ett nationellt
råd bestående av representanter
för regeringen och dylika sammanslutningar.

2. Förefintliga nationella råd eller
nationella samarbetsorgan tjänstgöra
som rådgivande organ åt vederbörande
delegation till generalkonferensen
ävensom åt vederbörande
lands regering i frågor, som
röra organisationen. De tjänstgöra
som förbindelseled i alla frågor av
intresse för organisationen.

3. På begäran av medlemsstat
kan organisationen hänvisa en tjän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

eitlier temporarily or permanently,
a member of its Secretariat to serve
on the National Commission of that
State, in order to assist in the development
of its work.

Article VIII.

REPORTS BY MEMBER
STATES.

Each Member State shall report
periodically to the Organisation, in
a manner to be determined by the
General Conference, on its laws, regulations
and statistics relating to
educational, scientific and cultural
life and institutions, and on the
action taken upon the recommendations
and conventions referred to in
Article IV, paragraph 4.

Article IX.

BUDGET.

1. The budget shall be administered
by the Organisation.

2. The General Conference shall
approve and give final effect to the
budget and to the apportionment of
financial responsibility among the
States Members of the Organisation
subject to such arrangement with
the United Nations as may be provided
in the agreement to be entered
into pursuant to Article X.

3. The Director-General, with the
approval of the Executive Board,
may receive gifts, bequests, and subventions
directly from Governments,
public and private institutions, associations
and private persons.

Article X.

RELATIONS WITH THE
UNITED NATIONS
ORGANISATION.

This Organisation shall be brought
into relation with the United Na -

guer, å titre temporaire ou permanent,
aupres de la Commission nationale
de cet État, un membre de
son Secretariat pour collaborer aux
travaux de cette Commission.

Article VIII.
PRESENTATION DE
RAPPORTS PAR LES ÉTATS
MEMBRES.

Chaque État Membre adresse å
1’Organisation un rapport périodique,
sous la forme que déterminera
la Conférence générale, sur les lois,
réglements et statistiques relatifs å
ses institutions et å son activité dans
l’ordre de 1’éducation, de la Science
et de la culture ainsi que sur la suite
donnée aux recommandations et
conventions visées å 1’Article IV,
paragraphe 4.

Article IX.

BUDGET.

1- Le budget est administré par
1’Organisation.

2. La Conférence générale approuve
définitivement le budget et
fixe la participation financiére de
chacun des États Membres, sous réserve
des dispositions qui pourront
étre prévues en cette matiére par la
convention conclue avec 1’Organisation
des Nations Unies conformément
å 1’Article X de la présente
Convention.

3. Le Directeur Général peut,
avec 1’approbation du Conseil exécutif,
recevoir directement tous
dons, legs et subventions provenant
de Gouvernements, d’institutions
publiques ou privées, d’associations
ou de particuliers.

Article X.

RELATIONS AVEC L’ORGANISATION
DES NATIONS
UNIES.

L ^Organisation sera reliée, des que
possible, å 1’Organisation des Na -

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

steman inom sekretariatet att tillfälligt
eller permanent tjänstgöra hos
denna stats nationella råd för att
biträda vid dess arbete.

Artikel VIII.

RAPPORTER FRÅN MEDLEMSSTATERNA.

Varje medlemsstat skall på sätt
som bestämmes av generalkonferensen
avgiva regelbundna rapporter
till organisationen om landets lagstiftning
och statistik, i vad angår
anstalter och verksamhet för undervisning,
vetenskap och kultur, samt
om de åtgärder, som vidtagits med
anledning av de rekommendationer
och konventioner, varom talas i artikel
IV, mom. 4.

Artikel IX.

BUDGET.

1. Budgeten handhaves av organisationen.

2. Generalkonferensen godkänner
slutgiltigt budgeten och bestämmer
storleken av medlemsstaternas bidrag,
med förbehåll dock för vad
som må stadgas i den överenskommelse
med Förenta Nationerna, som
förutses i artikel X.

3. Generaldirektören kan med
styrelsens medgivande mottaga gåvor,
legat och understöd direkt från
regeringar, offentliga eller enskilda
institutioner, föreningar och privatpersoner.

Artikel X.

FÖRHÅLLANDET TILL FÖRENTA
NATIONERNA.

Organisationen skall så snart som
möjligt anknytas till Förenta Na 3

— Dihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 107.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

tions Organisation, as soon as practicable,
as one of the specialised
agencies referred to in Article 57 of
the Charter of the United Nations.
This relationship shall be effected
through an agreement with the
United Nations Organisation under
Article C3 of the Charter, which
agreement shall be subject to the
approval of the General Conference
of this Organisation. The agreement
shall provide for effective eo-operation
between the two Organisations
in the pursuit of their common purposes,
and åt the same time shall
recognise the autonomy of this Organisation,
within the fields of its competence
as defined in this Constitution.
Such agreement may, among
other matters, provide for the approval
and financing of the budget
of the Organisation by the General
Assembly of the United Nations.

Article XI.

RELATIONS WITH OTIIER
SPECIALISED INTERNATIONAL
ORGANISATIONS AND
AGENCIES.

1. This Organisation may co-operate
with other specialised inter governmental
organisations and agencies
whose interests and activities
are related to its purposes. To this
end the Director-General, acting
under the general authority of the
Executive Board, may establish
effective working relationships with
such organisations and agencies and
establish such joint committees as
may be necessary to assure effective
co-operation. Any formal arrangements
entered into with such organisations
or agencies shall be subject
to the approval of the Executive
Board.

2. Whenever the General Conference
of this Organisation and the
competent authorities of any other

tions Unies. Elle en constituera 1’une
des institutions spécialisées prévues
a l’Article 57 de la Charte des Nations
Unies. Ces relations feront
l objet d un accord avec 1’Organisation
des Nations Unies conformément
aux dispositions de 1’Article
63 de la Charte. Cet accord sera
soumis, pour approbation, ä la Conierence
générale de la présente Organisation.
Il devra fournir les
moyens d’établir une coopération
effective entre les deux organisations,
dans la poursuite de leurs fins
communes. Il consacrera, en méme
temps, 1’autonomie de 1’Organisation
dans le domaine de sa compétence
particuliére, tel qu’il est défini dans
la présente Convention. Cet accord
pourra, notamment contenir toutes
dispositions concernant 1’approbation
du budget et le financement de
1’Organisation par 1’Assemblée générale
des Nations Unies.

Article XI.

RELATIONS AVEC D’AUTRES
ORGANISATIONS ET INSTITUTIONS
INTERNATIONALES
SPÉCIALISÉES.

1. L’Organisation peut coopérer
avec dautres organisations et institutions
intergouvernementales spécialisées,
dont les tåches et activités
sont en harmonie avec les siennes.
A cet effet, le Directeur Général
peut, sous la haute autorité du Conseil
exécutif, établir des relations
effectives avec ces organisations et
institutions et constituer les commis
sions mixtes jugées nécessaires pour
assurer une coopération efficace.
Tout accord passé avec ces organisations
ou institutions spécialisées
sera soumis ä lapprobation du Conseil
exécutif.

2. Toutes les fois que la Conférence
générale et les autorités compétentes
de toute autre organisation

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

tionerna såsom ett av de speciella
organ, varom förmäles i artikel 57 i
Förenta Nationernas stadga. Anknytningen
skall åvägabringas genom en
överenskommelse med Förenta Nationerna
i enlighet med artikel 63 i
dess stadga. Överenskommelsen härom
skall för godkännande underställas
organisationens generalkonferens.

Överenskommelsen skall söka möjliggöra
effektivt samarbete mellan
de båda organisationerna vid fullföljandet
av deras gemensamma syften
och samtidigt erkänna nu förevarande
organisations självbestämmanderätt
inom de verksamhetsområden,
som angivits i denna stadga. Överenskommelsen
skall bland annat
kunna innehålla bestämmelser om
godkännande och finansiering av
organisationens budget genom Förenta
Nationernas generalförsamling.

Artikel XI.

FÖRHÅLLANDET TILL ANDRA
INTERNATIONELLA FACKORGANISATIONER
OCH
FACKORGAN.

1. Organisationen kan samarbeta
med andra mellanstatliga fackorganisationer
och fackorgan, vilkas uppgifter
och verksamhet äro besläktade
med organisationens. För detta
ändamål kan generaldirektören å
styrelsens vägnar upprätta effektiva
förbindelser med dylika organisationer
och organ och upprätta sådana
gemensamma kommittéer, som kunna
bliva nödvändiga för att säkra
ett effektivt samarbete. Varje överenskommelse,
som ingås med dylika
fackorganisationer eller fackorgan,
skall underställas styrelsen för godkännande.

2. När helst organisationens generalkonferens
och vederbörande myndigheter
inom någon mellanstatlig

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

specialised inter-governmental organisations
or agencies whose purposes
and functions lie within the competence
of this Organisation, deem
it desirable to effect a transfer of
their resources and activities to this
Organisation, the Director-General,
subject to the approval of the Conference,
may enter into mutually
acceptable arrangements for this
purpose.

3. This Organisation may make
appropriate arrangements with other
inter-governmental organisations for
reciprocal representation åt meetings.

4. The United Nations Educational,
Scientific and Cultural Organisation
may make suitable arrangements
for consultation and co-operation
with nongovernmental international
organisations concerned with
matters within its competence, and
may invite them to undertake specific
tasks. Such co-operation may
also include appropriate participation
by representatives of such organisations
on advisory committees
set up by the General Conference.

Article XII.

LEGAL STATUS OF THE
ORGANISATION.

The provisions of Artides 104 and
105 of the Charter of the United
Nations Organisation concerning the
legal status of that Organisation, its
privileges and immunities shall apply
in the same way to this Organisation.

Article XIII.
AMENDMENTS.

1. Proposals for amendments to
this Constitution shall become effec -

ou institution intergouvernementale
spécialisée poursuivant des activités
et des objectifs analogues jugeront
souhaitable de transférer ä l’Organisation
les ressources et fonctions
de ladite organisation ou institution,
le Directeur Général pourra, sous
réserve de 1’approbation de la Conférence,
conclure, å la satisfaction
des deux parties, les accords nécessaires.

3. L’Organisation peut, d’un commun
accord avec d’autres organisations
intergouvernementales, prendre
des dispositions appropriées pour
s’assurer une representation ä leurs
réunions respectives.

4. L’Organisation des Nations
Unies pour 1’Education, la Science
et la Culture peut prendre toutes
dispositions utiles pour faciliter les
consultations et assurer la coopération
avec les organisations internationales
privées s’occupant de questions
qui entrent dans son domaine.
Elle peut les inviter ä entreprendre
certaines tåches déterminées rentrant
dans leur competence. Cette
coopération peut également prendre
la forme d’une participation appropriée
de representants desdites organisations
aux travaux de comités
consultatifs créés par la Conference
générale.

Article XII.

STATUT JURIDIQUE DE
^ORGANISATION.

Les dispositions des Artides 104
et 105 de la Charte de 1’Organisation
des Nations Unies relatives au
statut juridique de cette Organisation,
a ses privileges et immunités,
s’appliquent également å la présente
organisation.

Article XIII.
AMENDEMENTS.

1. Les projets d’amendements h
la présente Convention prendront

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

fackorganisation eller något dylikt
fackorgan med likartade uppgifter
finna det önskvärt att företaga en
överflyttning av dessas tillgångar
och verksamhet till organisationen,
kan generaldirektören med generalkonferensens
godkännande ingå för
båda parterna godtagbara överenskommelser
i detta syfte.

3. Organisationen kan överenskomma
med andra mellanstatliga organisationer
om ömsesidig representation
vid vederbörande organisationers
möten.

4. Förenta Nationernas organisation
för uppfostran, vetenskap och
kultur kan vidtaga lämpliga åtgärder
för samråd och samarbete med icke
statliga internationella organisationer,
som ägna sig åt frågor inom organisationens
verksamhetsområde,
samt erbjuda dem att åtaga sig särskilda
uppgifter. Detta samarbete
kan även utformas så, att dylika organisationers
representanter i lämplig
omfattning deltaga i av generalkonferensen
tillsatta rådgivande
kommittéer.

Artikel XII.

ORGANISATIONENS RÄTTSLIGA
STÄLLNING.

Bestämmelserna i artiklarna 104
och 105 i Förenta Nationernas stadga
angående berörda organisations
rättsliga ställning, privilegier och
särskilda rättigheter skola äga tilllämpning
även på nu förevarande
organisation.

Artikel XIII.

ÄNDRINGAR.

1. Förslag om .ändringar i denna
stadga träda i kraft, när de antagits

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

tive upon reeeiving the approval of
the General Conference by a twothirds
majority; provided, however,
that those amendments which involve
fundamental aiterations in the
aims of the Organisation or new
obligations för the Member States
shall require subsequent acceptance
on the part of two-thirds of the
Member States before they come
into force. The draft texts of proposed
amendments shall be communicated
by the Director-General to
the Member States åt least six
months in advance of their consideration
by the General Conference.

2. The General Conference shall
have power to adopt by a two-thirds
majority rules of procedure for carrying
out the provisions of this
Artide.

Artide XIV.
INTERPRETATION.

1. The English and French texts
of this Constitution shall be regarded
as equally authoritative.

2. Any question or dispute concerning
the interpretation of this
Constitution shall be referred for determination
to the International
Court of Justice or to an arbitral
tribunal, as the General Conference
may determine under its rules of
procedure.

Artide XV.

ENTRY INTO FORCE.

1. This Constitution shall be subject
to acceptance. The instruments
of acceptance shall be deposited
with the Government of the United
Kingdom.

2. This Constitution shall remain
open for signature in the archives
of the Government of the United
Kingdom. Signature may take place
either before or after the deposit of

effet lorsqu’ils auront été adoptés
par la Conférence générale å la majorité
des deux tiers; néanmoins, les
amendements entrainant des modifications
fondamentales dans les
buts de 1’Organisation ou des obligations
nouvelles pour les États
Membres, devront étre ensuite acceptés
par les deux tiers des États
Membres avant d’entrer en vigueur.
Le texte des projets d’amendements
sera communiqué aux États Membres
par le Directeur Général six
mois au moins avant d’étre soumis
a 1’examen de la Conférence générale.

2. La Conférence générale aura
pouvoir d’adopter k la majorité des
deux tiers un réglement en vue de
1’application des dispositions du présent
article.

Article XIV.
INTERPRÉTATION.

1. Les textes anglais et frangais
de la présente Convention font
également foi.

2. Toutes questions et tous différends
relatifs ä 1’interprétation de la
présente Convention seront soumis
pour décision å la Cour Internationale
de Justice ou å un tribunal arbitral,
selon ce que décidera la Conférence
générale conformément å son
réglement intérieur.

Article XV.

ENTRÉE EN VIGUEUR.

1. La présente Convention sera
soumise å acceptation. Les instruments
d’acceptation seront déposés
auprés du Gouvernement du Royaume-Uni.

2. La présente Convention sera
déposée dans les archives du Gouvernement
du Royaume-Uni, ou elle
restera ouverte å la signature. Les
signatures pourront étre apposées

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

av generalkonferensen med två tredjedelars
majoritet; dock att ändringar,
som innebära väsentliga förändringar
av organisationens syften eller
nya förpliktelser för medlemsstaterna,
därutöver för ikraftträdande
skola kräva godkännande av
två tredjedelar av medlemsstaterna.

Texterna till ändringsförslag skola
av generaldirektören tillställas medlemsstaterna
minst sex månader före
förslagens behandling av generalkonferensen.

2. Generalkonferensen skall ha befogenhet
att med två tredjedelars
majoritet antaga regler om förfarandet
vid tillämpningen av denna artikel.

Artikel XIV.
TOLKNING.

1. De engelska och franska texterna
till denna stadga äga lika vitsord.

2. Varje fråga eller tvist beträffande
tolkningen av denna stadga
skall hänskjutas till den internationella
domstolen eller till skiljedomstol,
allt efter vad generalkonferensen
härom kan komma att bestämma
enligt sin arbetsordning.

Artikel XV.
IKRAFTTRÄDANDE.

1. Denna stadga skall godkännas
för att kunna träda ikraft. Dokumenten
om godkännande skola deponeras
hos brittiska regeringen.

2. Denna stadga skall vara tillgänglig
för undertecknande i brittiska
regeringens arkiv. Undertecknandet
kan ske före eller efter det
dokumenten om godkännande depo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

the instrument of acceptance. No
acceptance shall be valid unless preceded
or followed by signature.

3. This Constitution shall come
into force when it has been accepted
by twenty of its signatories. Subsequent
acceptances shall take effect
immediately.

4. The Government of the United
Kingdom will inform all members of
the United Nations of the receipt of
all instruments of acceptance and of
the date on which the Constitution
comes into force in accordance with
the preceding paragraph.

In faith whereof, the undersigned,
duly authorised to that effect, have
signed this Constitution in the English
and French languages, both
texts being equally authentic.

Done in London the sixteenth day
of November, 1945, in a single copy,
in theEnglish and French languages,
of which certified copies will be communicated
by the Government of
the United Kingdom to the Governments
of all the Members of the
United Nations.

avant ou apres le dépot des instruments
d’acceptation. L’acceptation
ne sera valable que si elle est précédée
ou suivie d’une signature.

3. La présente Convention entrera
en vigueur lorsqu’elle aura été acceptée
par vingt de ses signataires.
Les acceptations ultérieures prendront
effet immédiatement.

4. Le Gouvernement du Royaume-Uni
notifiera å tous les Membres
de 1’Organisation des Nations
Unies la reception de tous les instruments
d’acceptation et la date å
laquelle la Convention entrera en
vigueur conformément au paragraphe
précédent.

En foi de quoi les soussignés,
dument autorisés å cet effet, ont
signé la présente Convention dans
les langues anglaise et frangaise, les
deux textes faisant également foi.

Fait å Londres, le seize novembre
1945, en un seul exemplaire dans les
langues anglaise et frangaise. Des
copies dument certifiées conformes
seront remises par le Gouvernement
du Royaume-Uni aux Gouvernements
de tous les États membres des
Nations Unies.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

nerats. Godkännande saknar verkan,
därest det icke föregås eller
efterföljes av undertecknande.

3. Denna stadga träder i kraft, när
tjugo av signatärmakterna godkänt
densamma. Därefter gjorda godkännanden
äga omedelbar verkan.

4. Brittiska regeringen kommer
att underrätta varje medlem av
Förenta Nationerna om mottagandet
av dokument om godkännande
och om tidpunkten, då stadgan jämlikt
de i föregående moment därom
meddelade föreskrifterna träder i

kraft

TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV
ha undertecknade, därtill vederbörligen
bemyndigade, undertecknat
denna stadga i engelsk och fransk
text, båda texterna ägande lika vitsord.

SOM SKEDDE i London den
sextonde november 1945 på ett originalexemplar
på engelska och franska
språken. Bestyrkta avskrifter
komma att av brittiska regeringen
översändas till alla medlemmar av
Förenta Nationerna.

Bilaga 2.

UNESCOS

ORGANISATION OCH ARBETSUPPGIFTER

REDOGÖRELSE, PÅ UPPDRAG AV CHEFEN FÖR ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
UTARBETAD AV SEKRETERAREN
I SVENSKA INSTITUTET,
fil. lic. Sven Rydberg

INNEHÅLL.

I. Inledning.

II. Föregångare.

III. Unescos stadga.

1. Huvuduppgifter.

2. Generalkonferensen.

3. Styrelsen.

4. Sekretariatet.

5. De nationella råden.

6. Avtal med andra organisationer.

IV. Sekretariatets organisation. Verksamheten.

A. Den administrativa avdelningen.

B. Programavdelningen.

1. Återuppbyggnad.

2. Undervisning.

3. Naturvetenskap.

4. Samhällsproblem.

5. Kulturell verksamhet.

6. Stipendiatutbyte och folkupplysning.
Upplysning om Unescos arbete.

7. Kritik av verksamheten.

V. Budget och finansiering. Medlemsstater.

VI. Principiella synpunkter på Unesco.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

I. Inledning.

Redan innan det andra världskriget nått sitt slut utfördes aktivt arbete
för att få till stånd en permanent internationell organisation för frågor på
undervisningsväsendets och det allmänna kulturlivets områden inom de
allierade nationernas ram. Vid en konferens, som på initiativ av det engelska
rådet för uppfostran till världsmedborgarskap (The Council for Edueation
in World Citizenship, CEWS) hölls 1941 i Oxford med pedagoger
från olika allierade länder som deltagare, framställdes sålunda förslag om
att upprätta en sådan organisation.

Tanken togs sedan upp av den s. k. allierade undervisningsministerkonferensen,
en kommitté bestående av de allierade ländernas undervisningsministrar
och vissa adjungerade experter, som alltifrån november 1942 höllo
regelbundna sammanträden i London i syfte att diskutera återuppbyggnadsproblem
på uppfostrans, undervisningens och det allmänna kulturlivets
områden efter kriget. Olika av denna konferens tillsatta kommittéer
arbetade sålunda med frågor rörande iståndsättandet av förstörda bibliotek,
framställningen av skolmateriel och laboratorieutrustningar, film- och radiofrågor,
återställandet av bortförda konstverk, kulturavtal och liknande.
Strävandena att skapa en internationell organisation för uppfostringsoch
kulturfrågor vunno ytterligare styrka genom det intresse, som visades
dem från amerikanskt håll. I april 1944 sändes sålunda från Förenta Staterna
en officiell delegation för att med den brittiska regeringen och de
allierade staternas undervisningsministrar diskutera den konkreta utformningen
av en sådan organisation.

Som följd av dessa initiativ blev det på Förenta Nationernas första konferens
i San Francisco våren 1945 på förslag närmast av den franska delegationen
beslutat att anordna en konferens med uppgift att diskutera upprättandet
av en sådan organisation. På inbjudan av de engelska och franska
regeringarna hölls denna konferens i London i november 1945, vid vilket
tillfälle 44 stater voro representerade, i flertalet fall av sina respektive
undervisningsministrar.

Vid detta tillfälle träffades en överenskommelse, enligt vilken Förenta
Nationernas organisation för uppfostran, vetenskap och kultur1 (United
Nations Educational, Scientifie and Cultural Organisation, UNESCO)
skulle upprättas som ett av FN:s fackorgan (jfr FN:s stadga art. 55 b, liksom
även art. 1:3, 13 b och 57). Överenskommelsen skulle träda i kraft
sedan den ratificerats av 20 stater. Samtidigt inrättades också en förberedande
kommission, som omedelbart trädde i verksamhet, med uppgift
att tillgodose de aktuella återuppbyggnadsuppgifter, som i samband med
krigsslutet gjorde sig gällande på kulturlivets olika områden och i övrigt
förbereda organisationens verksamhet. Sedan 29 stater den 4 november
1946 ratificerat överenskommelsen, sammanträdde omkring två veckor

1 Ordet »kultur* liar i Uneseos språkbruk i praktiken kommit att bli en sammanfattande benämning
för de grenar av kulturlivet, som falla utanför ämnesgrupperna uppfostran och naturvetenskap,
d. v. s. närmast humaniora, konst, litteratur, musik samt biblioteks- och museiväsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

senare organisationens första generalkonferens i Paris, dit man vid Londonkonferensen
beslutat att den nya organisationen skulle förläggas. Därmed
började Unesco sin verksamhet.

II. Föregångare.

Tanken att skapa en internationell organisation för uppfostrings- och
kulturfrågor är icke ny. Unesco har sina rötter i ett flertal organisationer,
som redan före det första världskriget, och särskilt under mellankrigstiden,
utförde ett omfattande arbete, i vilket även representanter för Sverige togo
del. Alla dessa organisationer, vare sig de arbetade som officiella eller enskilda
institutioner, hade dock ett betydligt mera begränsat verksamhetsfält
och rörde sig med avsevärt blygsammare resurser.

Bland icke-statliga organisationer kan nämnas The International Research
Council, som sedermera blev The International Council of Scientific
Unions och som ursprungligen bildades oktober 1918—juni 1919; The International
Union of Academies, avsedd för humanistiska studier, som tillkom
vid en serie konferenser under 1919, och The International Federation of
University Women, som började sin verksamhet 1919. Dessutom bör nämnas
att en rad redan existerande ungdomsgrupper, religiösa sammanslutningar,
kvinnoföreningar och kommittéer med arbete på att skapa internationell
förståelse som mer eller mindre central punkt på sitt program vid
denna tid utvidgade sin verksamhet samtidigt som ytterligare organisationer
av samma slag nyskapades.

Inom NF uppmärksammades givetvis dessa frågor och år 1921 skapades
ett konsultativt organ, The International Committee on Intellectual Cooperation
med 12 ledamöter. Den franske filosofen Henri Bergson blev dess
förste ordförande. Kommittén utrustades med förhållandevis små medel
och fick till uppgift att arbeta med vissa begränsade uppgifter, t. ex. att
förbereda den naturvetenskapliga forskningens internationella organisation,
utveckla kontakter mellan universiteten i olika länder, organisera det internationella
utbytet av vetenskaplig litteratur, förbereda bibliografier innefattande
en råd olika länders vetenskapliga produktion på skilda områden
med flera uppgifter, som nu sysselsätta Unesco. LTppfostringsfrågor lämnades
därhän, enär man inom NF var av den uppfattningen, att mera omfattande
arbete på uppfostrans fält icke kunde utföras utan att intrång
gjordes på medlemsstaternas suveränitet. — Ökad styrka vann organisationen
genom det av franska regeringen skapade Institutet för intellektuellt
samarbete (Institut de Coopération Intellectuelle), som ställdes under kommitténs
ledning. Ett system av rådgivande kommittéer och andra anslutna
organ utvecklades allteftersom organisationen växte. 45 stater läto representera
sig hos institutet. Från 1938 samarbetade institutet med The International
Council of Scientific Unions.

Institutet deltog även i anordnandet av ett antal konferenser med ledande
filosofer och författare, vid vilka man sökte komma till rätta med de intellektuella
orsakerna till den växande internationella krisen och föreslå botemedel
mot denna.

Den kritik, som vanligen riktades mot institutet, innebar att det engagerade
alltför begränsade kretsar i sin verksamhet. Dess exklusivitet hade
givetvis sin främsta orsak i de små medel, som stodo till förfogande och
gjorde en inriktning på vissa elitgrupper nödvändig. Institutet har nu upphört
och dess uppgifter övertagits av Unesco.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

År 1928 inrättades ett institut för undervisningsfilm (Educational Cinematographic
Institute) i Rom under NF:s auspicier, genom vars arbete
bland annat utbytet av undervisningsfilm underlättades.

Nämnas bör också The International Bureau of Education i Geneve, som
sattes upp 1925 och 1929 fick en halvofficiell ställning. Denna byrå arbetar
fortfarande. Dess huvudsakliga uppgift är att vara en internationell insamlings-
och upplysningscentral för uppfostringsfrågor, men den utför också
fortlöpande undersökningar rörande metoder för uppfostran till internationell
förståelse och fred.

Det arbete, som här ovan antytts och som till största delen utfördes
under NF:s auspicier, ligger till grund för den nya kulturorganisationen,
ehuru denna är ämnad att arbeta på bredare basis, få större uppgifter och
överhuvudtaget en mera allomfattande karaktär.

III. Unescos stadga.

1. I inledningen till Unescos stadga (stadgans fullständiga text i bilaga

1) heter det, att krig ha sitt ursprung i människornas sinnen och följaktligen
en fred, som är grundad på enbart politiska och ekonomiska överenskommelser
mellan regeringarna ej kan bli en fred, som vinner folkens enhälliga, varaktiga
och uppriktiga anslutning utan att denna för att bli bestående också
måste byggas på mänsklighetens intellektuella och moraliska solidaritet.
Därför blir höjandet av kulturen och mänsklighetens fostran till rättfärdighet,
frihet och fred en helig plikt, som alla nationer måste uppfylla i en
anda av ömsesidig hjälpsamhet.

Det är för att lösa denna uppgift, som Förenta Nationerna upprättat en
organisation för undervisning, vetenskap och kultur. Dess syfte är

I. att bidraga till fred och säkerhet genom att medelst uppfostran,
vetenskap och kultur befordra samarbetet mellan folken i syfte att främja
den allmänna aktningen för lag och rätt och för de mänskliga rättigheter
och grundläggande friheter för alla, utan åtskillnad med avseende å ras,
kön, språk och religion, som Förenta Nationernas stadga tillförsäkrar världens
folk.

II. För att nå detta mål skall organisationen

a) medelst alla slag av massupplysning främja folkens kännedom om
och förståelse för varandra; och i sådant syfte föreslå lämpliga internationella
överenskommelser för att underlätta ett fritt utbyte av tankar och
kunskaper i ord och bild;

b) giva kraftiga impulser till folkupplysning och till spridande av kultur

genom att samarbeta med medlemsstater, vilka så önska, i utbyggandet

av deras verksamhet på undervisningens område,

genom att inleda samverkan mellan nationerna för att gradvis förverkliga
idén om lika utbildningsmöjligheter för alla människor utan hänsyn till ras,
kön eller ekonomiska och sociala villkor,

genom att föreslå lämpliga uppfostringsmetoder för att förbereda barnen
i alla länder för de förpliktelser, som friheten medför;

c) vidmakthålla, främja och sprida kunskap

genom att bevara och skydda världens arv av böcker, konstverk och
historiska och vetenskapliga minnesmärken, och genom att föreslå ifrågakommande
nationer för ändamålet erforderliga internationella överenskommelser,

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

genom att främja internationellt samarbete inom alla grenar av intellektuell
verksamhet bland annat genom utbyte av personer, verksamma inom
undervisning, vetenskap och kultur samt genom utväxling av publikationer,
föremål av konstnärligt och vetenskapligt värde samt annat informationsmaterial,

genom att inleda lämpligt internationellt samarbete för att göra material
som är tryckt och offentliggjort i ett land tillgängligt för medborgare i alla
länder.

III. Med hänsyn till angelägenheten av att självständigheten, ursprungligheten
och den fruktbärande mångsidigheten inom medlemsstaternas kulturer
och undervisningssystem bevaras är det organisationen förbjudet att
ingripa i frågor, som väsentligen falla inom vederbörande stats egen jurisdiktion.

Rätt till medlemsskap i Unesco ha alla medlemmar i FN. Dessutom kunna
ieke-medlemsstater efter förslag av Unescos styrelse och efter godkännande
av FN:s sociala och ekonomiska råd inväljas genom beslut av Unescos
generalkonferens, fattat med två tredjedelars majoritet. Ett exempel härpå
är Schweiz, som är medlem av Unesco men ej av FN. Uteslutning ur FN
skall medföra uteslutning också ur Unesco.

Unesco är organiserat med en generalkonferens (General Conferenee)
som högsta myndighet, en styrelse (Executive Board) och ett sekretariat.

2. De allmänna riktlinjerna för Unescos arbete fastställas av generalkonferensen,
som normalt samlas en gång om året och består av representanter
för de stater, som äro medlemmar av organisationen. Varje medlemsstats
regering har rätt att, oberoende av landets storlek, skicka högst fem delegater
jämte rådgivande specialister. Till generalkonferensen kan också inbjudas
observatörer från icke-medlemsstater liksom från sådana mellanstatliga
och internationella organisationer, som ägna sig åt uppgifter inom
Unescos verksamhetsområde, t. ex. internationella sammanslutningar på
religionens, undervisningens, vetenskapens, kulturens och det sociala livets
områden samt organisationer inom FN:s ram som The Food and Agriculture
Organisation (FAO) och The World Health Organisation (WHO).
Konferensen skall för varje session välja president och övriga funktionärer
och sätta upp de kommittéer, som den finner nödvändiga för sitt arbete,
t. ex. administrations- och programfrågor. Vid den senaste generalkonferensen
uppsattes åtta kommittéer med underutskott.

Utom sin funktion som Unescos högsta myndighet är generalkonferensen
också konsultativt organ åt FN. Det åvilar sålunda konferensen att bistå
FN med råd »rörande de undervisningstekniska, vetenskapliga och kulturella
synpunkter på frågor, som äro av betydelse för FN» (Art. IV: 5).

För beslut om rekommendationer från Unesco till medlemsstaterna kräves
enkel majoritet i generalkonferensen. Däremot kräves % majoritet för
beslut om att lägga fram förslag om internationella konventioner för medlemsstaternas
godkännande (Art. IV: 4).

Som exempel på det förra kan nämnas Unescos rekommendation till medlemsstaterna
att anordna elementär undervisning för hela befolkningen i
respektive länder; som exempel på det senare kan nämnas en konvention,
som är under utarbetande och enligt vilken medlemsstaterna skola garantera
att deras studieplaner respektive undervisningsväsen på alla stadier
äro upplagda så att de gynnsamt inverka på den internationella förståelsen.

Generalkonferensen väljer ledamöterna i Unescos styrelse och utser också
generaldirektör på förslag av styrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Platsen för generalkonferensens möten skall skifta från år till år. Avsikten
härmed är dels att sprida kunskap om Unescos verksamhet och syften
— detta sker också genom den Unescomånad, som programenhgt bör
hållas i samband med generalkonferensen — dels att ge konferensdeltagarna,
och därigenom medlemsstaterna, möjlighet att lära känna olika länders kultur
och aktuella problem på uppfostrans och det allmänna kulturlivets områden.
Värdlandet väntas därför i samband med konferensens möte anordna
föredrag, utställningar, teaterföreställningar och konserter för delegaterna.
Ordinarie sammanträden ha hittills hållits i Paris (1946), i Mexico City
(1947) och i Beirut (Libanon, 1948). Då dessa sammanträden kommit att
bli ekonomiskt mycket betungande för Unesco, samtidigt som de inneburit
en svår belastning för personalen, komma mötena sannolikt i fortsättningen
att vissa år göras mindre omfattande och förläggas till Paris. Detta blir
fallet under innevarande år. 1950 skall mötet hållas i Florens. — I vardera
av generalkonferensens två senaste möten deltogo omkring 300 delegater
och personer i rådgivande ställning. Från Unescos sekretariat hade en personal
på omkring 100 personer infunnit sig.

3. När generalkonferensen icke sammanträder är det styrelsen, som svarar
för organisationens ledning. Denna består av 18 ledamöter valda av
generalkonferensen bland delegaterna till denna. Dessutom har även generalkonferensens
president säte där såsom rådgivande ledamot. Ledamöterna
väljas på 3 år och kunna omväljas en gång. Vid varje sammanträde med
generalkonferensen nyväljes en tredjedel av styrelsen. Fn stat kan inte
ha mer än en medlem i styrelsen. Det har emellertid fastslagits, att medlemmarna
väljas som personer; de representera generalkonferensen och icke
sina regeringar. Vid valet av styrelseledamöter skall sörjas för att de olika
grenarna inom kultur, vetenskap och undervisning liksom samtidigt de olika
geografiska områdena och kulturkretsarna bli på ett rättvist sätt representerade.
Styrelsen skall själv välja sina funktionärer bland ledamöterna. Den
skall sammanträda minst två gånger om året och dessutom på kallelse av
ordföranden, som är skyldig att sammankalla till extra sammanträde då
sex ledamöter så fordra. Ett arbetsutskott bestående av 9 ledamöter kan
sammankallas vid behov och kan fatta beslut för styrelsen särskilt i frågor
rörande ekonomi och utnämningar.

Styrelsens ledamöter åtnjuta i motsats till delegaterna till generalkonferensen
ersättning för resor och sammanträden av Unesco.

4. Sekretariatet slutligen har i sin spets en generaldirektör vald på sex
år. Mandattiden för den första innehavaren av denna post, dr. Julian
Huxley, inskränktes dock på dennes egen begäran till endast två år. För
närvarande är dr. Jaime Torres Bodet, tidigare Mexikos utrikesminister,
generaldirektör. Han valdes vid generalkonferensens möte i Beirut 1948.
Hans mandattid är sex ar. Direkt eller genom representant skall generaldirektören
utan rösträtt deltaga i alla generalkonferensens, styrelsens och
de olika kommittéernas sammanträden. Han skall leda det löpande arbetet
och utarbeta en verksamhetsberättelse till generalkonferensen, som framlägges
av styrelsen med eller utan eget yttrande. Det framhålles, att sekretariatet
i sitt arbete uteslutande bör ledas av internationella synpunkter.
Dess medlemmar få sålunda icke begära eller mottaga instruktioner från
någon regering eller myndighet utanför organisationen.

Av stor vikt anser man vara att Unesco icke bara har en effektiv centralorganisation
utan också har aktiva organ i de olika medlemsstaterna,
4 —• Bihang till riksdagens protokoll lOftO. 1 sand. Nr 1<)7.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

nationella råd (National Commissions). I själva verket beräknas dessa spela
en minst lika viktig roll som sekretariatet för genomförandet av Unescos
program. Enligt stadgan (Art. VII) ha alla medlemsstater skyldighet att föranstalta
om samarbete mellan å ena sidan sammanslutningar i det egna landet
representerande undervisning, vetenskap och kultur och å andra sidan
Unesco, och stadgan uttalar sig för att i detta syfte nationella råd^ upprättas
i medlemsstaterna med representanter för regeringen och sådana
sammanslutningar. Sammansättningen och organisationen förutses givetvis
kunna skifta betydligt från land till land.

De nationella råden skola

1) tjänstgöra som rådgivande organ åt vederbörande lands regering beträffande
alla frågor som röra Unesco,

2) tjänstgöra som rådgivande organ åt vederbörande lands delegation
till Unescos generalkonferensmöten,

3) råda vederbörande regering i fråga om utnämningen av delegater till
generalkonferensen samt

4) verka som förbindelseorgan mellan Unesco och de organisationer och
institutioner inom vederbörande land, vilka äro verksamma på uppfostrans,
vetenskapens och kulturens områden.

En viktig uppgift för de nationella Unesco-råden är också att genom
upplysningsverksamhet av olika slag i respektive länder skapa förståelse
och intresse för Unescos uppgifter och arbete.

Genom rådens försorg böra också de rapporter utarbetas, som medlemsstaterna
enligt art. VIII i stadgan regelbundet skola insändas till Unesco angående
lagstiftning och statistik på undervisningens, vetenskapens och kulturens
områden i respektive länder liksom beträffande de åtgärder, som
träffats med anledning av generalkonferensens rekommendationer och konventioner.

I september 1948 hade 28 medlemsstater bildat sådana råd. Dessa ha i
de olika länderna fått en mycket varierande utformning. För detaljer beträffande
de nationella rådens organisation hänvisas till bilaga 3.

Ett mindre sekretariat är inom Unesco skapat särskilt för att uppehålla
kontakten med dessa råd. Fjorton medlemsstater ha dessutom särskilda
representanter ackrediterade vid Unesco.

6. Formella avtal om samarbete ha av Unesco träffats med FN i enlighet
med FN-stadgans art. 57 angående fackorganens anknytning till FN, och
med flera av dess fackorgan, t. ex. FAO, ILO (International Labour Organisation)
och WHO. I dessa fall är framför allt den av FN tillsatta administrativa
kommittén för koordination (Administrative Committee of Coordination)
samarbetsorganet. Avtal ha också träffats med en lång rad internationella
organisationer på t. ex. det humanistiska och naturvetenskapliga
området. Av särskild vikt är givetvis samarbetet med International Bureau
of Education, med vilken Unesco står i mycket intim kontakt. Ännu flera
äro de institutioner, med vilka Unesco regelbundet samarbetar utan att
detaljerade och formella avtal ännu träffats.

IV. Sekretariatets organisation. Verksamheten.

Sekretariatet, som redan flera gånger omorganiserats och för närvarande
åter är föremål för en grundlig översyn, har i stort sett följande uppläggning.

Dess ledning utövas, som tidigare nämnts, av en generaldirektör. Vid

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

sin sida har denne en ersättare (Deputy Director-General) som beskrives
som generaldirektörens alter ego och helt inträder i dennes funktioner då
generaldirektören är frånvarande. För att skapa garantier lör enhetlighet i
ledningen ha dessa bägge gemensam byrå. Närmast under dessa sortera två
biträdande generaldirektörer (Assistant Directors-General), av vilka den ene
leder sektionen för uppfostran och undervisning, den andre sektionen för
kulturell verksamhet. De delta också tillsammans med ledningen i utformandet
av riktlinjerna för Unescos löpande arbete. Den övriga personalen
— sekretariatet beräknas under 1949 i allt komma att sysselsätta högst
723 personer — är uppdelad efter ett system med 18 grader, med ställning
och avlöning efter FN:s förebild.

Själva arbetet inom Unesco är numera uppdelat på två stora avdelningar,
en administrativ avdelning med arbetet fördelat på nio byråer och en programavdelning,
organiserad på sex sektioner.

A. Den administrativa avdelningen.

Den administrativa avdelningen innefattar generaldirektörens byrå,
byråer för kontakt utåt, d. v. s. med FN och dess övriga fackorgan och
med andra internationella och nationella sammanslutningar, med vilka
Unesco samarbetar, en särskild, mindre byrå i New York med uppgift att
svara för kontakten med FN och representera Unesco vid dess olika sammanträden,
jämte byråer för personal, kassa och räkenskaper, budget, den
administrativa skötseln och för konferensförberedelser. Fn byrå, som inom
en organisation av denna art måste bli särskilt omfattande, är givetvis den,
som skall svara för tolkningar vid sammanträden, översättningar, framställningen
av förhandlingsdokument etc. — i samband med alla konferenser
och sammanträden inom Unesco utsändas sålunda utförliga föredragningslistor
och protokoll till samtliga medlemsstater. Denna byrå kallas
»bureau of central administrative services».

Det har stundom riktats kritik mot Unescos administrativa avdelning.
Dels har man menat att den skulle vara för stor, dels att dess personal i
alltför stor utsträckning skulle vara sysselsatt med ett ofruktbart kontrollarbete
av programsektionerna. Av Unescos ledning har med anledning härav
framhållits, att kontrollarbetet i första hand gäller finanserna och budgeten
samt att Unescos administration bland annat på grund av dess internationella
karaktär på många punkter blir ytterst komplicerad. Sålunda beräknas
organisationens budget i dollar medan medlemsavgifterna kunna betalas
i tre olika valutor, dollar, engelska pund och franska francs. Fn annan
komplicerande faktor är den osäkra valutasituationen i Frankrike, där sekretariatet
är beläget. Då Unesco till helt nyligen i stor utsträckning måst
arbeta med korttidsanställd personal har personalbyråns arbete blivit betydande.
På grund av bland annat det stora antalet konferenser inom Unesco
och det omfattande tryckta eller stencilerade material, som måste utgå —
Unesco har tre förhandlingsspråk (working languages) engelska, franska
och, med vissa inskränkningar, .spanska — gäller detsamma också byrån för
»central administrative services». Det måste emellertid i detta sammanhang
konstateras att framställningen och distributionen av förhandlingsdokument
och informationsmaterial särskilt under Unescos första verksamhetstid
skedde med alltför stor rundhänthet. På denna punkt har en åtstramning
skett. Ytterligare åtgärder för att koncentrera och effektivisera arbetet på
den administrativa avdelningen ha utlovats av den nytillträdande generaldirektören.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

För närvarande går ungefär en fjärdedel av Unescos budget till administrationsavdelningen
och närmare hälften av personalen arbetar på denna
avdelning.

Ett förhållande som avsevärt komplicerat och hämmat arbetet på samtliga
avdelningar har varit att de två senaste generalkonferenserna hållits på
så stort avstånd från Unescos huvudkvarter.

B. Programavdelningen.

Programavdelningen har sektioner för (1) återuppbyggnad, (2) undervisning
och uppfostran, (3) naturvetenskap, (4) samhällsproblem, (5) kulturell
verksamhet och (6) stipdendiatutbyte och folkupplysning samt upplysning
om Unescos arbete.

Då i det följande en kort översikt lämnas för dessa sektioners verksamhet
är framställningen givetvis schematisk. Beträffande praktiskt taget alla
projekt av större omfattning gäller självfallet att två eller flera sektioner
samarbeta för deras genomförande.

Ett gemensamt drag för alla sektioner är den vikt, som ständigt lägges
vid arbetet på att förbättra de internationella kontakterna mellan olika
nationella grupper och sammanslutningar; samtliga programsektioner bemöda
sig därför om ett nära samarbete med sådana grupper på uppfostrans,
vetenskapens och kulturens områden. Den verksamhet, som bedrives, är
framför allt stödjande och stimulerande. Det framhålles ofta, att Unesco
varken är ett internationellt universitet, en forskningscentral eller ett understödsorgan
för återuppbyggnaden utan framför allt har utredande, stödjande
och animerande uppgifter. 1

1. Återuppbyggnad. Återuppbyggnaden på uppfostrans, vetenskapens och
kulturens områden i krigshärjade länder har satts som Unescos första och
mest trängande uppgift. Genom organisationens försorg har en undersökning
av hjälpbehoven verkställts i tills vidare 29 krigshärjade eller bristfälligt
utrustade länder över hela världen. Unesco, som ju icke självt kan finansiera
den återuppbyggnad, som fordras, agerar i första hand som central för upplysningar
åt andra organisationer om var hjälpbehovet är störst liksom om
hur återuppbyggnaden fortskrider. På Unescos initiativ bildade således i
maj 1947 representanter för 52 frivilliga sammanslutningar ett temporärt
internationellt råd för återuppbyggnad på undervisningens område (Temporary
International Council for Educational Reconstruction, TICER). Unesco
ställer sekretariat till förfogande för TICER.

Unesco har också genomfört aktioner för att skaffa medel för inköp av
undervisningsmateriel, laboratorieutrustningar etc. Under 1948 hade sålunda
materiel till ett värde av $ 50 000 000 delats ut i krigshärjade länder
huvudsakligen som en följd av Unesco-kampanjer. Medlen hade i första
hand insamlats i Förenta Staterna; stora bidrag hade också lämnats av t. ex.
Canada, Storbritannien och Norge. Dessutom hade Unesco ur egna fonder
bidragit med $ 400 000.

Till hjälp vid undervisningen på orter, där vanligt undervisningsmateriel
helt saknas, t. ex. i de härjade distrikten i Polen och Grekland, har organisationen
låtit utarbeta handledningar. En månadspublikation, Reconstruction
Newsletter, ger aktuella uppgifter om återuppbyggnadsarbetets
fortgång. Andra publikationer av intresse i detta sammanhang äro broschyrerna
Universities in Need, vari lämnas en kortfattad redogörelse för de

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

högre undervisningsanstalternas tillstånd i en råd krigshärjade länder, och
Improvisations in the Teaching of Science, vilken innehåller anvisningar om
hur experiment kunna anordnas med enkla och lättåtkomliga hjälpmedel.

Unescos undersökningar ha också omfattat biblioteken i en råd. länder.
Olika åtgärder ha vidtagits för att avhjälpa bristen på litteratur. Mikrofilm
och andra bildhjälpmedel ha därvid kommit till användning. För att underlätta
utbytet av böcker nationerna emellan har Unesco också bidragit till
att bokcentraler organiserats i olika länder, bland annat i Storbritannien och
Canada. För att meddela upplysningar angående tillgängliga böcker och
tidskrifter och befordra utbytet av sådant material publiceras även en månatlig,
tvåspråkig biblioteksbulletin (Unesco Bulletin for Libraries). Den
distribueras för närvarande till omkring 6 500 institutioner.

Intresset för återuppbyggnadsproblemen stimuleras genom utsändandet
av broschyrer och filmer.

En ny uppgift för organisationen har f. ö. blivit arbetet bland flyktingarna
i konfliktområdet i Främre Orienten.

Det kan i detta sammanhang påpekas, att Unesco utom i medlemsstaterna
också bedriver en viss verksamhet i Tysklands tre västliga zoner. Denna
har till främsta uppgift att sprida upplysning om Unescos arbetsuppgifter
och mål, men dessutom håller numera ett visst samarbete på att etableras
med tyska vetenskapsmän och kulturpersonligheter, tidskriftsutbyte planeras
och vissa av sektionen för samhällsproblem bedrivna undersökningar utsträckas
att omfatta även Tyskland. Unescos verksamhet i Tyskland har
däremot icke karaktären av återuppbyggnadshjälp. Överenskommelse har
träffats om en efter samma linjer upplagd verksamhet i Japan.

2. Sektionen för undervisning har till generell uppgift att främja allas rätt
till undervisning oavsett nationalitet, religion, ras eller kön. Den utsänder
expertkommissioner (Educational Missions) för att biträda mindre utvecklade
länder vid utbyggandet av deras undervisningsväsen. Sådana kommissioner
ha sänts till Afganistan och Filippinerna. Men i första hand fyller
Unesco denna uppgift genom att verka som upplysnings- och rådgivningscentral
i uppfostringsfrågor. Den utarbetar översikter och meddelar upplysningar
om betydelsefulla förbättringar i fråga om metoder och teknik på
området. Även då det gäller den vid organisationens start så mycket omtalade
världsomfattande attacken mot analfabetismen, som alltså skulle
gälla jordens halva befolkning, är Unescos verksamhet numera huvudsakligen
av dylik clearingkaraktär.

En liknande svängning har också inträtt beträffande den försöksverksamhet
i form av en råd »pilot projects», som Unesco vid sin tillkomst startade
för att i vissa begränsade, outvecklade områden pröva nya metoder för att
höja befolkningens andliga och kulturella standard. Stationer för sådana
försök ha upprättats på Haiti, i Kina, i Brittiska Östafrika (Nyassaland)
och i Peru. Det har emellertid så småningom framgått att en isolerad aktion
från Unescos sida icke har någon möjlighet till framgång på grund av dåliga
materiella och hygieniska förhållanden i dessa trakter. T den mån projekten
fullföljas kommer detta därför att ske i intimt samarbete med de internationella
närings- och hälsoorganisationerna (FAO och WHO). Arbetet är
upplagt på lång sikt.

Sektionen arbetar också med en undersökning av lärarnas levnadsvillkor
i syfte att få dem så ordnade, att dessa både kunskapsmässigt och socialt

Kungl. May.ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

kunna göra en fullvärdig insats. Detta sker givetvis i intimt samarbete med
olika lärarorganisationer och internationella organ på undervisningens område,
främst The International Bureau of Edueation.

Under 1949 kommer en världskonferens om folkbildningsfrågor (Adult
Edueation) att sammankallas av Unesco. Den skall hållas i Danmark. En
handbok i dessa frågor kommer att publiceras.

En rad praktiska initiativ ha tagits för att stödja uppfostran till internationell
förståelse. Metoderna för att utveckla det mellanfolkliga samförståndet
ha analyserats. Som ett särskilt framgångsrikt och värdefullt moment
i detta avsnitt av verksamheten betecknas de internationella seminariekurser,
där lärare från olika länder ha fått mötas för att diskutera
olika undervisningsfrågor, t. ex. lärarutbildningen och undervisningen i internationella
frågor. Sådana kurser ha tills vidare anordnats i Frankrike,
Tjeckoslovakiet, Storbritannien och Förenta Staterna. För 1949 planeras
en liknande kurs i Fjärran Östern, liksom också stöd åt ytterligare en, som
skall hållas i Latinamerika rörande analfabetismen. Den granskning, som
de nordiska länderna redan företagit av de olika ländernas läroböcker främst
i historia för att få bort formuleringar som leda till en nedvärdering av andra
länder i elevernas ögon, har Unesco tagit upp i världsskala. Unesco söker
också främja tillkomsten av diskussionsgrupper med syfte att behandla
internationella problem och förbättra kontakten mellan sådana grupper i
olika länder liksom det överhuvudtaget arbetar på att öka utbytet av
kulturprodukter länderna emellan och på att utveckla internationella studiecentra.

Organisationen understödjer anordnandet av internationella ungdomsläger.
Även de krigsskadade barnens problem uppmärksammas.

En internationell tävlan att skriva en uppsats över ämnet »Together we
build a new world» har anordnats för barn och ungdom.

3. Den naturvetenskapliga sektionens arbete har betecknats som särskilt
framgångsrikt. En viktig orsak till framgången har varit att man på naturvetenskapens
område kunnat samarbeta med redan tidigare väl utvecklade
internationella organ. Sektionen tjänstgör i första hand som en internationell
central med stödjande och samordnande uppgifter. Med The
International Council of Scientific Unions har Unesco sålunda träffat avtal
om stöd till rådets verksamhet samt samarbete i gemensamma frågor. Tack
vare Unesco ha de olika unionerna varit i stånd att intensifiera sin verksamhet.
Organisationen har också tagit initiativ till bildandet av nya
unioner, t. ex. för kristallografi, för teoretisk och tillämpad mekanik och för
naturskydd.

Unesco underlättar på olika sätt anordnandet av internationella kongresser
och konferenser, t. ex. cytologkonferensen i Stockholm 1947, genetikerkongressen
sammastädes 1948 och kongressen för mentalhygien i London
samma år.

LTnesco deltar också i ordnandet av t. ex. den konferens, som 1949 skall
hållas i USA rörande utnyttjandet av världens naturtillgångar. Organisationen
utdelar också rese- och forskarstipendier. Under 1948 bidrog sålunda
Unesco till resor för omkring 450 personer från olika länder, bland annat
Sverige, i samband med ett femtiotal internationella kongresser, liksom till
utgivandet av ett fyrtiotal rapporter, bulletiner och tidskrifter förutom till
vidmakthållandet av ett trettiotal laboratorier och andra vetenskapliga institutioner
främst i de krigshärjade länderna. Till understöd för kongresser
har Unesco för 1949 anvisat ett belopp av $ 200 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

En förmedlingstjänst för vetenskaplig litteratur och apparatur har också

UPFör att underlätta det internationella samarbetet på vetenskapens olika
områden har man också vidtagit åtgärder för att samordna utgivandet av
index till vetenskapliga serier, sammanfattningar av publikationer och avhandlingar
o. d. Under 1949 kommer Unesco att sammankalla en internationell
konferens rörande dessa frågor.

Slutligen ägnar Unesco också intresse åt frågor rörande naturvetenskapernas
popularisering.

Av särskild betydelse har varit att Unesco upprättat ett antal°■vetenskapliga
fältstationer i olika delar av världen, vilka ligga långt från de stora
forskningscentra. Genom detta initiativ har man bland annat velat soka förbättra
kontakten och samarbetet mellan dessa avlägsna länders vetenskapsmän
och deras kolleger i andra områden. Stationer ha hittills inrättats i
Montevideo, Cairo, Nanking och senast i New Delhi. Stationen i Sydamerika
nu i Montevideo (tidigare i Rio de Janeiro), som ar den torst upprättade,
har till särskild uppgift att planera för Amazonprojektet, ett av
Unescos mest uppmärksammade företag.

På organisationens initiativ har nämligen i Manaos vid Amazonfloden
upprättats ett internationellt institut för att genom vetenskapliga undersökningar
främja tillvaratagandet av naturtillgångarna i Amazon bäckenets
urskogsområde samt bidraga till områdets utforskande ur etnologiska, geografiska,
biologiska, mineralogiska och botaniska synpunkter. Institutet
har nu efter långa förberedelser börjat sitt arbete. Det skall bil ett centrum
för vetenskaplig utbildning och för kulturellt utbyte. Man beräknar också
att utforskandet av detta stora och rika, men otillräckligt kända område
skall leda till betydelsefulla åtgärder för höjandet av levnadsstandarden i
världen, dels direkt genom att ge utgångspunkter för områdets exploatering,
dels indirekt genom att ge lärdomar, som kunna tillämpas i andra glest befolkade
och ekonomiskt outnyttjade tropiska urskogsområden.

Unesco arbetar också för att stimulera och samordna verksamheten vid

de internationella höjdforskningsinstitutionerna. ...

Planer för inrättandet av två nya vetenskapliga institutioner skola utarbetas
under 1949, en för en internationell beräkningscentral (International
Computation Centre). en för ett internationellt institut för forskning
rörande den torra zonen (International Institute of the Arid Zone).

4. Sektionen för samhällsproblem arbetar främst med sociologiska fråge St

Sektionens arbete domineras av en på bred basis igångsatt undersökning
av orsakerna till de spänningar i samhället, som ogynnsamt påverka den
internationella förståelsen. Nära förbunden härmed är en omfattande, komparativ
undersökning, som lagts upp i syfte att utröna vilka drag som åro
karakteristiska i olika länders kultur, idealbildning och rättsförhållanden
och vilken uppfattning olika nationer ha om sig själva och sina grannar.
Avsikten med dessa företag är i sista hand att, sedan tillräckligt material
föreligger, med psykologiska och andra metoder söka påverka människornas
attityd fram mot en bättre förståelse för egna problem och en riktigare
uppskattning av andra folk. I samband härmed undersökas även orsakerna
till uppkomsten av en aggressiv nationalism. Monografier framställande
olika nationers livsstil och livsåskådning liksom undersökningar angående
olika nationers sätt att uppfatta sig själva och främmande folk äro under

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

utarbetande. Dessa undersökningar beröra tills vidare ett tiotal länder bland
annat Förenta Staterna, Storbritannien, Frankrike, Norge och Schweiz.

Inom denna avdelning utföres också arbete med sikte på att skapa bättre
internationella kontakter och bättre organisation på social vetenskapernas
och statsvetenskapens område.

De mänskliga och sociala relationerna studeras också från filosofiska och
humanistiska utgångspunkter, t. ex. genom att man anordnar diskussioner
och verkställer undersökningar rörande den filosofiska bakgrunden till olika
»fundamentala begrepp» som frihet, demokrati och jämlikhet och till olika
ideologiska konflikter.

Unesco har också gjort förarbeten till utgivandet av en allmän vetenskaps-
och kulturhistoria, avsedd att tjäna som bakgrund till det fortsatta
arbetet på ökad internationell förståelse.

5. I sektionen för kulturell verksamhet ha sammanförts avdelningar för
konst och litteratur, för filosofi och humaniora samt för museer och
bibliotek.

På dessa områden ha en rad åtgärder vidtagits för att främja det internationella
samarbetet. Sålunda söker Unesco med stöd av The International
Union of Academies få till stånd ett internationellt råd av sammanslutningar
på de humanistiska områdena på samma sätt som redan skett inom
naturvetenskaperna.

Ett internationellt teaterinstitut med uppgift att underlätta det internationella
utbytet på detta område t. ex. beträffande pjäsval, dekorationer etc.
har tack vare sektionens arbete kunnat upprättas. Ett musikinstitut av
samma uppläggning planlägges också. Förberedelser ha gjorts för att få till
stånd ett intensifierat utbyte av artiklar mellan olika länders tidskrifter.
I undervisningssyfte har ett antal serier högklassiga reproduktioner av
konstföremål lagts upp, vilka sedan skola sändas ut på vandringsutställningar.
Verksamheten skall utsträckas till att omfatta reproduktion även
av unika kulturdokument i olika länder. Man verkar också för att olika
länders klassiska litterära och vetenskapliga verk (»great books») skola
utkomma i goda översättningar.

När det gäller museifrågor samarbetar Unesco intimt med internationella
museirådet (International Council of Museums). Organisationen verkar för
att sprida upplysning om utvecklingen av museiteknik och uppmuntrar
utbyte av utställningar olika medlemsstater emellan. Vid generalförsamlingens
sammanträde i Mexiko visades för övrigt bland annat en utställning
illustrerande modern svensk museiteknik. Unesco publicerar också kvartalsskriften
Museum (på engelska och franska), en fortsättning av den av Institut
de Coopération Intellectuelle utgivna Museion.

Till museernas tjänst upprättar Unesco förteckningar över existerande
internationella vetenskapliga bibliografier berörande olika ämnesområden
samt uppmuntrar till utgivandet av sadana bibliografier på områden, som
ännu ej blivit täckta liksom också till utgivandet av förteckningar över
medlemsstaternas mera betydande och representativa verk inom vetenskap,
kultur och undervisning.

6. Stipendiatutbyte och folkupplysning. Upplysning om Unescos arbete.
Stor vikt lägges inom Unesco vid att få till stånd ett på bred bas upplagt
utbyte av specialister inom olika fack mellan länderna, För närvarande
arbetar organisationen också med att söka få till stånd ett register innehållande
alla typer av stipendier och understöd, som utdelas av olika länder

Kungl. May.ts ''proposition nr 107 (Bilagor).

och äro tillgängliga för personer, som önska resa utomlands i studiesyfte.
Ett första resultat av denna undersökning föreligger numera i bokform och
omfattar uppgifter om över 10 000 stipendier från ett tjugotal olika länder.
Unescos eget stipendiatprogram fram till oktober 1948 omfattade 60 egna
stipendier och 125 utdelade av Unesco men ställda till förfogande av olika
givarestater. Under 1949 beräknar Unesco kunna utdela 25 stipendier ä
$ 3 200 vardera. Unescos egna stipendier äro avsedda att utdelas till personer
som nått en »viss mognad» och önska bedriva studier eller forskningar
inom Unescos intressesfär, t. ex. naturvetenskap, folkuppfostran, de krigsskadade
barnens uppfostringsproblem, bibliotekskunskap, skoladministration,
konstnärlig eller musikalisk uppfostran.

Unesco arbetar även för att stimulera medlemsstaterna att sinsemellan
ingå kultura vtal.

Inom samma sektion arbetas också med folkupplysnmgsmecilen (mass
media) press, radio och film. Arbetet syftar här till att i fredens och det
internationella samförståndets tjänst intensifiera den fria förmedlingen av
idéer, dels genom att förbättra de rent materiella förhållandena på dessa
områden — detta sker genom en världsomfattande undersökning rörande
behovet av tekniska hjälpmedel på pressens, radions och filmens område
(jämför under 1) — dels genom att undersöka vilka hinder som existera
för det fria utbytet av informationer genom text och bild (tullar, postbefordringsavgifter,
språksvårigheter etc.) i syfte att såvitt möjligt undanröja
eller minska dessa, dels slutligen arbetar en »projects division» med
att utvälja och skissera lämpliga ämnen, som kunna popularisera Unescos
idéer, först och främst på den internationella förståelsens område, ämnen
som sedan, utarbetade enligt avdelningens riktlinjer, äro avsedda att spridas
genom radio, press och film över hela världen. Sålunda kommer denna
avdelning under 1949 att i stor utsträckning koncentrera arbetet på att
»i livlig, aktuell och dramatisk form» framställa innebörden och betydelsen
av den av Förenta Nationernas generalförsamling antagna Förklaringen om
de mänskliga rättigheterna.

En nyhetsbulletin för radio (»Unesco News Broadcast») kommer att
under 1949 utskickas varje vecka; överenskommelse om bulletinens utsändning,
helt eller delvis, har träffats med några hundratal radiostationer.

Arbetet på att underlätta utbytet av informationer har burit frukt bland
annat genom att generalförsamlingen vid sammanträdet i Beirut fastställde
texten till en internationell konvention att utsändas till medlemsstaterna
för godkännande med syfte att underlätta utbytet av filmer och radioinspelningar
av pedagogisk eller kulturell karaktär.

Som ett led i arbetet på att underlätta det internationella idéutbytet har
också ett system med s. k. bokkuponger utarbetats för att underlätta
inköp av böcker i länder med mjuk valuta från hårdvalutaländer. Bokkupongerna,
vars värde är bestämt i dollar, komma att kunna köpas efter
officiell kurs i mjukvalutaländerna och gälla vid inköp av böcker och publikationer
av kulturellt eller vetenskapligt värde. Projektet befinner sig för
närvarande på experimentstadiet.

»Projects division» bär å sin sida även gjort förarbeten till en s. k. Calender
of World Affairs, som skall innehålla uppgifter om viktiga förhållanden
och händelser inom uppfostran, vetenskap och kultur. Den har också förberett
filmförteckningar rörande olika slags undervisnings- och upplysningsfilmer.

Vid FN:s konferens 1948 om informationsfriheten (Freedom of information)
tog Unesco aktiv del. Möjligheterna afl skapa ett internationellt institut
för press och information undersökas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Unesco undersöker också förhållandena beträffande Copyright i olika länder
i syfte att förbereda en världskonvention på detta komplicerade område.
En informationsbulletin utges i frågan och en världskonferens rörande internationella
författar- och förlagsrättigheter förberedes i samarbete med
berörda institutioner.

Sektionen arbetar också för att främja utvecklingen av offentliga bibliotek
till centraler för uppfostran till internationell förståelse. Som ett led i
dessa strävanden understödjer Unesco även utgivandet av bibliografier.

En central för utbyte av information beträffande förhållanden och institutioner
på kulturlivets område i olika länder liksom beträffande personer
verksamma inom uppfostran, vetenskap och kultur har inrättats. Denna
central har också ansvaret för Unescos publikationer.

I direkt syfte att sprida kunskap om och skapa förståelse för Unescos program
arbetar inom denna sektion fyra avdelningar med uppgift att hålla
kontakt med och utveckla de nationella råden och att publicera Unescos
allmänna informationsorgan The Courier (engelsk, fransk och spansk upplaga).

Denna redogörelse för Unescos viktigaste permanenta uppgifter, liksom
för ett antal projekt, som för närvarande äro aktuella inom organisationen,
torde ge ett begrepp om dess ytterst mångförgrenade verksamhet. Det har
också från olika håll framhållits att just denna mångsidighet kommit att
alltför mycket anstränga organisationen och givit dess verksamhet en splittrad
och fragmentarisk karaktär. Orsaken till denna splittring torde i första
hand böra sökas i de mycket omfattande och detaljerade instruktioner, med
vilka generaldirektörens verksamhet åtminstone fram till den senaste generalkonferensen
utstakats och där ett mycket stort antal ytterst disparata
initiativ rekommenderats för omedelbar åtgärd. Vid den senaste generalkonferensen
skar man emellertid ner antalet direktiv betydligt. Däremot
har det ansetts riktigt, att Unesco icke blott sysslar med begränsade, förhållandevis
snabbt genomförda uppgifter utan också arbetar med på längre
sikt upplagda planer.

Vid flera tillfällen har det också framhållits, att flera av projekten, bland
annat inom sektionen för samhällsproblem (4), lagts upp alltför stort och
därför illa rimma med Unescos tämligen blygsamma ekonomiska resurser.
Även de ambitiösa planerna på att befordra det fria utbytet av idéer och
informationer, eller folkupplysningsprogrammet äro fortfarande utformade
på ett sätt, som icke står i proportion till medelstillgången. De svenska
forskningsrådens samarbetsdelegation har också i en framställning till Kungl.
Maj:t den 22 nov. 1948, där anslutning till Unesco förordas, framhållit, att
»återhållsamhet i fråga om alltför vittsvävande projekt och en säkrare förankring
i realistiskt tänkande otvivelaktigt skulle vara önskvärd» inom
Unesco. Liknande tankegångar ha vid olika tillfällen även framförts av
bland annat Danmarks delegater till Unescos konferenser. I själva verket
torde också en utveckling mot en koncentration av arbetsuppgifterna och
en fastare planläggning hålla på att ske.

Beträffande själva arbetsmetoden har man bland annat kritiserat systemet
att kringsända synnerligen omfattande frågeformulär, vars fullständiga
besvarande inte sällan skulle inneburit verkliga forskningsuppgifter. Metoden
att på denna väg söka erhålla upplysning om t. ex. de olika nationella
kulturernas ursprung och utveckling, deras kontakter med andra kulturer

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

och resultaten av dessa, karakteristiska drag m. m. förefaller sålunda icke
ändamålsenlig. En ändring på denna punkt har ställts i utsikt. — Man har
också på vissa håll tyckt sig finna en viss benägenhet från Unescos sida att
starta egna projekt av samordnande karaktär, t. ex. beträffande vetenskapliga
tidskrifter och serier, utan att tillbörlig hänsyn därvid tagits till redan
existerande organ, då ett stöd till dessa kanske dock pa ett billigare sätt
kunnat leda till samma resultat.

V. Budget och finansiering. Medlemsstater.

Den budget, som fastställdes vid generalkonferensen i Paris 1946 för
Unescos första verksamhetsår (1947), slutade på $ 6 950 000. Av detta belopp
avsågs $ 950 000 att finansiera den förberedande kommitténs arbete,
d. v. s. verksamheten intill den 31/12 1946.

Under 1948 arbetade Unesco med en budget på $ 7 682 637, för 1949 har
summan höjts till $ 7 780 000.

Till jämförelse kan nämnas att Förenta Staterna använder ungefär dubbla
beloppet för sin kulturella upplysningsverksamhet i utlandet medan den
engelska organisationen med dessa uppgifter (The British Council) arbetar
med en budget av ungefär samma storleksordning.

De viktigaste utgiftsposterna i Unescos budget för 1949 äro

A. Administration och löner: $ 2 019 798.

B. Programsektionerna:

1. Återuppbyggnad...................................... 420 638

2. Uppfostran .......................................... 810165

3. Naturvetenskaperna .................................. 679 505

4. Samhällsproblem ..................................... 405 913

5. Kulturell verksamhet.................................. 523 667

6. Stipendiatutbyte och folkupplysning.................... 1 518 048

4 357 936.

Återstoden av summan går till underhållskostnader, inköp av materiel avolika
slag, inredning, sjukvård etc. Dessutom tillkommer en reserv på
$ 133 526.

Unescos verksamhet finansieras genom avgifter från medlemsstaterna
efter samma grunder som gälla för betalningarna till FN med vissa modifikationer
beroende på att medlemsstaterna i de bägge organisationerna icke
äro helt desamma. Unesco räknade vid den senaste generalkonferensen i
nov.—dec. 1948 44 medlemsstater. Från den 1 januari 1949 ha dessutom
Schweiz, Siam och Monaco inträtt som medlemmar i organisationen.

I bilaga 4 lämnas en förteckning på medlemsstaterna, jämte den skala
efter vilken medlemsstaternas bidrag för 1949 beräknats skola utgå.

Utom medlemsavgifter lämna medlemsstaterna bidrag efter samma proportioner
till en rörelsefond om $ 3 000 000. Detta belopp står räntefritt till
Unescos disposition men förblir medlemsstaternas egendom.

VI. Principiella synpunkter på Unesco.

I tidigare avsnitt har den diskussion refererats, som gällt Unescos administration
(s. 51) och den konkreta uppläggningen av organisationens verksamhet
(s. 58). På Unescos uppgift och verksamhet ha emellertid även lagts
synpunkter av mera principiell art.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Då organisationen bildades yppades sålunda tvivel på att undervisningsarbetet
över huvud skulle kunna spela någon roll för att bevara och bygga
freden. Man framhöll att uppfostran i och för sig inte innebar någon garanti
för utvecklingen av ett fredligt sinnelag, och som exempel härpå anförde
man Tyskland. På detta har från Unescos sida svarats, att man är medveten
om att kunskap i och för sig är neutral ur moralisk synpunkt, men
framhållit att ett elementärt mått av bildning är ett nödvändigt instrument
för den uppfostran till bättre mellanfolklig förståelse, som man önskar
bedriva.

Ett problem av allvarligare art härleder sig ur det förhållandet, att
Unesco fått till uppgift icke blott att verka som en allmän clearingcentral
beträffande undervisnings- och kulturfrågor, utan även att verka för utbredandet
av positiva idéer om mänskliga fri- och rättigheter liksom för det
fria utbytet av personer och informationer. Härvid har organisationen inte
kunnat undgå att möta kritik och motstånd från sådana håll, där man befarat
att dessa sidor av Unescos verksamhet skulle komma att utnyttjas i
politiska syften. Särskilt uppmärksammad har den kritik varit som ur dessa
synpunkter riktades mot Unesco av en jugoslavisk delegat vid generalförsamlingens
första sammanträde (Jugoslavien undertecknade Unescos instiftelsedokument,
men har aldrig ratificerat överenskommelsen) och en tjeckoslovakisk
och en polsk delegat vid det andra. Det har också framhållits att
just denna mera aktiva del av Unescos program avhållit Sovjetunionen
från att inträda i organisationen, medan samma stat visat intresse för
Unescos förmedlande uppgifter.

För närvarande föreligger emellertid ingen tendens inom Unescos ledning
att uppge organisationens arbete på fostran till fred och ökad mellanfolklig
förståelse eller på att underlätta ett friare utbyte av idéer och informationer
mellan folken efter de uppdragna riktlinjerna.

Bilaga 3.

P. M.

ANGAENDE NATIONELLA UNESCORÅD

INNEHÅLL.

I. Unescos stadga och rekommendationer.

1. Upprättande och sammansättning.

2. Arbetsuppgifter.

II. Översikt över nationella råd i Danmark, Norge, Brasilien,
England, Frankrike, Nederländerna, Nya Zeeland, Polen
och U. S. A.

III. Riktlinjer för svenskt nationellt Unescoråd och förslag om
tillsättande av provisoriskt dylikt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

I. Unescos stadga och rekommendationer.

Bestämmelser angående de nationella råden återfinnas i Unescos stadga,
artiklarna IV: 1 och VII: 1—3. Ivällorna för Unescos särskilda rekommendationer
redovisas i samband med referat av dessa.

1. Upprättande och sammansättning. Artikel VII: 1 lyder: »Varje medlemsstat
skall vidtaga efter sina särskilda förhållanden lämpade åtgärder
för att med organisationens verksamhet samordna de viktigaste inhemska
sammanslutningar, som ägna sig åt undervisning, vetenskap och kultur,
i första hand genom bildande av ett nationellt råd bestående av representanter
för regeringen och dylika sammanslutningar».

I denna artikel fastställes således, att nationella rad eller samarbetsorgan

skola upprättas. .

Detta understrykes ytterligare av generalkonferensen, som i nastan likalydande
resolutioner vid samtliga sammanträden uppmanar sådana medlemsstater,
som ännu ej upprättat dylika organ, att snarast möjligt
åtgärder för uppfyllande av bestämmelsen i stadgans artikel VII (Report
from General Conference, First Session s. 195 6; protokoll från General

Conference, Second Session, Annex VII:9:1; och General Conference, Third
Session, Annex VI, 3 C/107). .

Beträffande de nationella rådens sammansättning utsages i Unescos stadga
endast, att de skola bestå av representanter för statliga myndigheter
och sådana sammanslutningar, som ägna sig åt undervisning, vetenskap
och kultur. I övrigt givas inga direkta anvisningar, utan medlemsstaterna
lämnas full frihet att upprätta sådana nationella råd, som äro bäst lämpade
för deras speciella förhållanden. Vissa rekommendationer ha emellertid
lämnats av Unescos styrelse. I rapport från dess andra sammanträde 1947
(Rapport från Unesco, Exec. Board, Sec. session, item 11/d/n Paris 1947)
framhålles vikten av, att de nationella råden på så bred bas som möjligt
representera alla sidor av undervisning, vetenskap och kultur, inklusive
yrkesorganisationer, fackföreningar (labour) etc. — »Det synes viktigt»,
säger man vidare, »att de nationella raden och samarbetsorganen atnjuta
frihet att handla som nationella, kulturella enheter i respektive länder och
inte endast som organ för regeringarna». .. ...

Sättet för utseendet av medlemmar i de nationella raden överlämnas helt
till respektive staters egna avgöranden. I praktiken liar detta sa gott som
överallt inneburit, att medlemmarna officiellt utsetts av vederbörande regeringar
i egenskap av enskilda eller som representanter för betydande institutioner
inom Unescos arbetsområde; dock att dessa institutioner i flertalet
fall själva ägt föreslå medlemskandidater. Det förekommer även,
exempelvis i Frankrike, att de nationella råden erhållit bemyndigande att
själva utse en del av ledamöterna.

2. Arbetsuppgifter. De nationella rådens arbetsuppgifter framgå delvis
av följande avsnitt i stadgan.

1V:A:1: »Generalkonferensen består av representanter lör de stater, som
äro medlemmar av organisationen. Varje medlemsstats regering utser högst

Kungl. Maj:ts •proposition nr 107 (Bilagor).

fem delegater, som skola väljas i samråd med vederbörande nationella
råd, om sådant finnes, eller med organisationer och institutioner inom
undervisning, vetenskap och kultur».

VII:2: »Förefintliga nationella råd eller nationella samarbetsorgan skola
tjänstgöra som rådgivande organ åt vederbörande delegation till generalkonferensen
ävensom åt vederbörande lands regering i frågor, som röra organisationen.
De tjänstgöra som förbindelseled i alla frågor av intresse för
organisationen».

De nationella rådens främsta arbetsuppgifter kunna således i enlighet med
bestämmelserna i stadgan angivas enligt följande:

1) att råda vederbörande regering i fråga om utnämningen av delegater
till generalkonferensen,

2) att tjänstgöra som rådgivande organ åt vederbörande lands delegation
till generalkonferensen,

3) att tjänstgöra som rådgivande organ åt vederbörande lands regering
beträffande alla frågor som röra Unesco,

4) att verka som förbindelseorgan mellan Unesco och sådana organisationer
och institutioner inom vederbörande land, som äro verksamma på
undervisningens, vetenskapens och kulturens område.

Unescos styrelse har därtill i förut nämnda rapport framhållit som några
av de nationella rådens angelägnaste uppgifter att inom det egna landet
sprida kunskap om Unesco och främja förståelsen för dess allmänna syftemål.
Därjämte böra de uppmuntra organisationer och enskilda att aktivt
deltaga i genomförandet av av Unesco fattade beslut och rekommendationer.
Vidare böra de nationella råden medverka vid rekryteringen av personal
till Unescos sekretariat, vid utseende av stipendiater in. m. samt upprätthålla
goda förbindelser sinsemellan.

I Unescos egna uppgifter i detta sammanhang ingår främst att tjäna
som en central, från vilken arbetet stimuleras och samordnas och att tillse,
att all information rörande såväl den centrala organisationen och dess verksamhet
som de nationella råden göres tillgänglig för alla medlemsstater
samt att befrämja ett aktivt samarbete mellan dessa.

Styrelsen betonar vidare kraftigt de nationella rådens betydelse för genomförandet
av Unescos program. Unesco har icke möjlighet att nå några
väsentliga resultat, anser man, om icke arbetet decentraliseras och de skilda
programpunkterna anpassas efter förhållandena i olika länder. Styrelsen
hoppas, att en sådan decentralisering kombinerad med en intim samordning
skall kunna göra Unesco till en levande verklighet för medlemsstaternas
innevånare.

För att de nationella råden skola kunna arbeta och förbindelserna mellan
dem och Unesco skola kunna upprätthållas på ett tillfredsställande sätt,
är det nödvändigt, framhåller styrelsen vidare, att varje sådant råd utrustas
med ett ständigt och kompetent sekretariat och att kontakten mellan detta
och Unescos sekretariat blir så intim och direkt som möjligt. Lämpliga
kommunikationskanaler får i varje särskilt fall inrättas med hänsyn till
respektive regeringars önskemål och behovet att hålla dem informerade.
Gjorda erfarenheter visa, att i några fall korrespondens måste sändas till
nationella råd genom regeringskanaler, medan i andra fall vederbörande
regeringar medgivit direkta förbindelser. [Rapport från Unesco (Exec.
Board) Sec. Session, Paris 1947].

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

II. Nationella råd i vissa länder.

Enligt rapport från Unescos generaldirektör till den tredje generalkonferensen
i Beirut 1948 visar erfarenheten, att Unescos syften blivit bäst
kända och dess arbetsuppgifter effektivast kunnat genomföras i sådana stater,
där nationella råd inte blott finnas till namnet utan även utföra ett
i''00llt arb0t0

Sådana nationella råd finnas f. n. (jan. 1949) i följande 28 stater och äro
under upprättande i ytterligare ett 10-tal medlemsstater. (Report of the
Director General on the activities of the organisation in 1948, s. 87 f. f.)

Australien

Belgien

Bolivia

Brasilien

Brittiska Riket

Columbia

Danmark

Dominikanska Republiken

Ecuador

Filippinerna

Frankrike

Flaiti

Honduras

Iran

Italien

Kina

Libanon

Mexico

Nederländerna

Norge

Nya Zeeland

Peru

Polen

Sydafrikanska Unionen

Ungern

USA

Venezuela

Österrike

I nyss nämnda rapport understrykes även vikten av att de nationella
råden ha god kontakt dels med Unescos sekretariat i Paris och dels sinsemellan.
Vid Unescos sekretariat i Paris har i enlighet med beslut av generalkonferensen
i Mexico 1947 bland annat en särskild avdelning med uppgift
att stå de nationella råden till tjänst med råd och anvisningar upprättats.

I det följande lämnas en framställning av, hur olika länder löst frågan
om Unescorådets sammansättning och organisation.

Danmark. »Den danske Unesco-Nationalkommission» upprättades och
började sin verksamhet den 1 juli 1947. Förutom ordföranden, undervisningsministern,
består kommissionen av 12 medlemmar, var och en med
personlig suppleant. Medlemmarna utses direkt av Undervisningsministeriet
för en tid av 2 år och omfattar representanter för undervisning, vetenskap,
bibliotek, konst och press. Man har även vid valet tagit viss hänsyn till
politiska förhållanden. För att upprätthålla kontakt med organisationer
inom Unescos arbetsområde har kommissionen anmodat cirka 50 viktigare
institutioner och organisationer på det kulturella området att utse vardera
en rådgivare till kommissionen med uppgift att stå denna till tjänst i angelägenheter
rörande ifrågavarande område.

Kommissionens sekretariat ligger under Undervisningsministeriet och en
av dess tjänstemän är kommissionens sekreterare. Förbindelsen mellan
kommissionen och Unescos sekretariat upprätthålles bade på diplomatisk
och direkt väg. Viktigare saker behandlas av hela kommissionen medan
löpande ärenden expedieras av ett arbetsutskott.

Förutom i Unescos stadgar omnämnda arbetsuppgifter har kommissionen

5 — Dihang till riksdagens protokoll 191/9. 1 samt. Nr 107.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

under 1948 anordnat ett nordiskt möte om ungdoms- och folkbildningsarbete,
sammankallat en konferens av danska sakkunniga för att dryfta
»Tensions affecting international understanding», i samförstånd med
»Dansk Samråd for Forenede Nationer» planerat en upplysningskampanj
i skolorna om Förenta Nationerna och dess verksamhet samt förbereder
för närvarande en internationell konferens 1949 för folkbildningsmän. Kommissionen
har ävenså utsett danska representanter till Unescos lärarseminarier,
vetenskapliga konferenser m. in. och föreslagit danskar för Unescostipendier.

Norge. »Den norske nasjonale komité for Unesco» utnämndes av »Kirkeog
undervisningsdepartementet» i september 1946 och består av 31 medlemmar
med Expeditionschefen i Kulturavdelningen som ordförande. De
representera norska staten (5), universitet och högskolor (5), vetenskapliga
institutioner och museer (4), lärarorganisationer (6), konstrådet (3), folkupplysningsnämnden
(3), in. fl. institutioner (5). Organisationernas representanter
utses på förslag av respektive organisationer. Kommittén har
inom sig valt ett arbetsutskott på 9 personer.

Antalet medlemmar är icke fastlåst till 31. Det kan utan vidare utökas,
om så befinnes lämpligt. Det föreligger icke heller något hinder för att i
kommittén placeras även enskilda personer, som det anses önskvärt att få
med i Unescoarbetet och som icke representera någon viss institution eller
organisation. Kommitténs medlemmar skola utnämnas för 3 år och skall
enligt ett visst system en partiell förändring äga rum varje år. För genomförandet
av speciella arbetsuppgifter ha särskilda utskott tillsatts, i vilka
även icke medlemmar i kommittén ingå.

Kommittén har till sitt förfogande ett särskilt sekretariat. Kontakten
mellan detta och Unesco upprätthålles icke på diplomatisk väg utan är
direkt.

Från kommitténs verksamhet kan nämnas, att genom dennas försorg ha
1948 3 stipendier å 2 500 norska kronor, avseende studier vid universitet i
Oslo, Geofysiska institutet och Lantbrukshögskolan, ställts till förfogande
för Unesco. Vidare har man valt ut och rekommenderat personer som sökt
stipendier utlysta av Unesco och tagit ut kandidater till Unescos seminarier
för lärare sommaren 1948 m. m.

I samarbete med »FN-Sambandet» i Norge har kommittén utgivit en
skrift om Unesco. Likaså har den, också i samarbete med FN-Sambandet,
försett bildningsorganisationer och liknande institutioner med material,
föredragshållare etc., för att sprida upplysning om Unescos mål och verksamhet.

Då nationalkommittén skall vara Unesco behjälplig vid bland annat
undersökningar av facklig art, organisering av eventuella Unesco-konferenser,
att aktivisera och hjälpa regeringen för att få genomförda Unescos rekommendationer
till medlemsstaterna och vara rådgivare för sin regering
och för sekretariatet i Unesco när det gäller nya förslag, utnämning av delegater
och experter etc., tillsattes på kommitténs årsmöte i juni 1948 ett
speciellt programutskott på 4 medlemmar med uppgift att bedöma Unescos
program, ge förslag till kommittén om vad den kan och bör deltaga aktivt
i med utsikt till praktiska resultat och på vilket sätt arbetet bör organiseras
på dessa områden.

Brasilien. I maj 1946 grundades det »brasilianska institutet för undervisning,
vetenskap och kultur», som även fungerar som Brasiliens nationella

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Unescoråd. Förutom att stimulera det kulturella utbytet med utlandet och
verka för ökad kunskap om Brasilien i utlandet, erhöll det nämligen till
uppgift att upprätthålla förbindelser med Unesco.

Institutets medlemmar (deltagare i generalförsamling) skola utgöras av:

20 regeringsrepresentanter, utnämnda av republikens president;

2 tjänstemän i utrikesministeriet;

1 representant vardera för nationella grupper (uppgifter om antalet saknas)
inom uppfostran, vetenskaplig forskning och kultur, att utses av utrikesministern.

Institutets beslutande organ är en styrelse och ett konsultativt råd. Styrelsen
består av representanter för regeringen och de deltagande organisationerna
med chefen för utrikesministeriets kulturavdelning som generalsekreterare.
Konsultativa rådet består av 40 av institutets medlemmar, innefattande
de regeringsrepresentanter, som ej äro ledamöter av styrelsen.
De övriga ledamöterna väljas av institutets generalförsamling.

Brittiska Riket. Med hänsyn till det stora antal sammanslutningar, vilkas
krav måste beaktas och med vilka samarbete måste sökas, har man i Storbritannien
liksom även i Australien intagit den standpunkten, att ett enda
nationellt Unescoråd, om det skulle göras verkligt representativt, skulle bli
alldeles för stort. I stället har man tillsatt ett antal fristående samarbetsorgan
för respektive undervisning, naturvetenskap, samhällsvetenskap,
massupplysning, konst, bibliotek och museer, vilka tillsammans täcka hela
området för Unescos verksamhet. Dessutom finnes en samordnande kommitté
med 21 av regeringen utsedda medlemmar under ordförandeskap av
undervisningsministern. Denna kommitté har till uppgift att verka som
rådgivande organ för regeringen och delegaterna till Unescos generalförsamling
i allmänna Unescofrågor och att samordna de ovannämnda samarbetsorganens
arbete.

Som exempel på samarbetsorganens sammansättning må nämnas, att
detta på undervisningens område består av 45 personer, av vilka 40 utsetts
av lärarorganisationer, undervisningsmyndigheter, tekniska institutioner,
universitet, fackföreningskongressen och olika enskilda organisationer. De
återstående 5 medlemmarna utses av de 40 organisationsrepresentanterna.
Den samordnande kommitténs sekretariat tillhandahålles av undervisningsministeriet,
medan övriga organ ha egna, fristående sekretariat.

Frankrike. Fn i augusti 1946 tillsatt provisorisk kommitté avlöstes genom
ett dekret av den 23 februari 1948 av en definitiv sådan. Denna består av:

25 medlemmar representerande parlamentet, »franska unionen» (l’Assemblée
de 1’Union frangaise) och administrationen,

9 medlemmar, av vilka 5 representera Franska Institutet och 4 fackföreningarna,

9 medlemmar direkt utsedda av övriga medlemmar,

37 medlemmar valda av olika institutioner och organisationer för vetenskap,
uppfostran och andra kulturella grupper.

Medlemmarna, vilka utses för cn tid av 3 år, välja själva ordförande, men
deras förslag skall underställas konseljpresidenten för godkännande.

Kommissionens sekretariat omhänderhas av »Organisationen för uppfostran,
vetenskap och kultur» (1’Association pour 1 education, la science et
la culture), som konstituerades den 16 maj 1947.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Nederländerna. Det nederländska nationalrådet upprättades 1947. Det
består av 37 ledamöter, av vilka 13 representera undervisning, 5 natur- och
samhällsvetenskap, 3 ungdomsorganisationer, 8 allmän kulturell verksamhet,
4 kolonierna och 4 regeringen.

Nya Zeeland. Nationalrådet för Nya Zeeland består av 15 ledamöter:

a) en representant vardera för undervisningsdepartementet, departementet
för vetenskaplig och industriell forskning, inrikesdepartementet och
»radiotjänst»;

b) sju personer, utnämnda av undervisningsministern bland personer,
föreslagna av godkända nationella organisationer;

c) fyra personer, utnämnda av undervisningsministern på rekommendation
av under a) och b) nämnda ledamöter.

Intresserade organisationer äro berättigade att hos nationalrådet ansöka
om erkännande som samarbetsorgan, och nationalrådet äger föreslå
undervisningsministern sådant godkännande.

Polen. Den polska organisationen (Nesco) består av:

1) delegater från de olika departement, som beröras av Unescofrågor
(undervisnings-, kultur- och de sköna konsternas- samt utrikesdepartementen),

2) representanter för mera betydande nationella organisationer för uppfostran,
vetenskap och kultur. Ungefär 50 organisationer äro företrädda
under denna rubrik,

3) enskilda personer, som inbjudits medverka med hänsyn till sina särskilda
förtjänster inom internationellt-intellektuellt samarbete.

Undervisningsministern är rådets ordförande. Nesco anpassar sin organisation
efter Unescos.

Nesco har till syfte att tillse, att polsk uppfostran, vetenskap och kultur
representeras i utlandet och att främja kunskapen om främmande länders
kultur och om Unescos ideal i Polen.

USA. Det amerikanska nationella Unescorådet, som konstituerades i
september 1946, skall bestå av högst 100 medlemmar, utnämnda av utrikesministern.
Av dessa skola 60 utgöras av representanter för lika många
enskilda organisationer, som äro verksamma på undervisningens, vetenskapens
och kulturens område, och högst 40 av framstående personer, av
vilka högst 10 skola inneha ämbeten underställda Förenta Staternas regering,
högst 15 skola vara representanter för statliga och kommunala myndigheters
intressen samt högst 15 kunna fritt utväljas.

Medlemmarna av den förstnämnda kategorien skall utses på förslag av
respektive organisationer. Vid rådets bildande utvalde utrikesministern 50
av de 60 organisationer, som skulle representeras i detta, de återstående
10 utsågos av rådet självt. Enligt förordningen om rådet är det skyldigt att
årligen granska förteckningen över de representerade organisationerna och
att, om det finner önskvärt revidera densamma.

Av de ursprungliga medlemmarna utsågs 1/3 för ett år, I/3 för två år
och V3 för tre år. I fortsättningen skola alla utses för tre år. En och samma
person får icke kvarstå som medlem under mer än två perioder i följd.

I förordningen om det nationella rådet ålägges det de uppgifter, som enligt
stadgan för Unesco skola tillkomma de nationella råden, samt dessutom
att verka för ökad förståelse för Unescos allmänna syftemål hos det amerikanska
folket. Det amerikanska Unescorådet har även skyldighet att

Kungl. Maj ds proposition nr 107 (Bilagor).

varje år på olika platser i landet anordna allmänna Ilnesco-konferenser,
till vilka organisationer, som äro aktiva inom Unescos verksamhetsområde,
skola inbjudas att sända representanter. Härigenom beredes även sådana
institutioner och sammanslutningar, som inte äro representerade i det nationella
rådet, möjlighet att göra en aktiv insats i Unescoarbetet.

Rådet skall årligen förrätta val av en ordförande och tre vice ordföranden
samt av ett verkställande utskott bestående av — förutom ordföranden
och vice ordförandena — 15 personer.

Det nationella rådet skall vidare årligen hålla ett ordinarie sammanträde.
Det kan dessutom sammankallas av nyss nämnda utskott eller av utrikesdepartementet
och skall kallas till sammanträde om begäran därom framställes
av minst 35 medlemmar.

Utrikesdepartementet tillhandahåller rådet dess sekretariat, kallat utrikesdepartementets
avdelning för Unescoärenden (Unesco Relations Staff).
Sekretariatets chef skall vara rådets och verkställande utskottets sekreterare.

III. Riktlinjer för svenskt nationellt Unescoråd.

Med hänsyn till bestämmelserna i Unescos stadgar samt generalkonferensens
och styrelsens tidigare refererade rekommendationer synes det önskvärt,
att ett särskilt svenskt Unescoråd med ett sekretariat tillsättes. (Härför
talar också synpunkten, att med tanke på den betydande medlemsavgift,
som Sverige kommer att få betala till Unesco, ansträngningar också böra
göras för att tillfullo utnyttja de fördelar en anslutning kan medföra. Detta
torde knappast låta sig göras utan ett nationellt råd med ett effektivt arbetande
sekretariat.

Beträffande ett dylikt råds sammansättning synes man böra utgå ifrån
att dels sådana områden inom svenskt kulturliv, som motsvara Unescos
verksamhetsområden, nämligen undervisning (omfattande sådan på lågoch
högstadiet, lärarutbildning samt folkbildningsarbete), naturvetenskap,
samhällsvetenskap, allmän kulturell verksamhet (omfattande konst, litteratur,
filosofi och humaniora, museer och bibliotek), internationell utbytes-,
stipendie- och hjälpverksamhet samt allmän upplysningsverksamhet (press,
radio och film) bli representerade och att dels vederbörlig hänsyn tages till
speciella svenska förhållanden, särskilt folkrörelsernas betydelse och insatser
i svenskt kulturliv.

De arbetsuppgifter ett dylikt råd kan väntas erhålla framgå i allmänna
drag av föregående redogörelse för Unescos stadgar och rekommendationer.
Mera konkret torde dessa uppgifter för rådet kunna beräknas innebära
följande:

1. Att upprätta förslag till delegater till Unescos generalkonferenser.

2. Att uppdraga riktlinjer och rekommendationer för nämnda delegaters
ställningstagande vid generalkonferenser.

3. Att taga ställning till viktigare frågor i samband med Unescos verksamhet
och politik samt lämna rekommendationer beträffande dessa till
regeringen.

4. Att tjänstgöra som förbindelseorgan mellan Unesco och vederbörande
svenska institutioner och organisationer. Detta kan beräknas innefatta mottagande
av förfrågningar från Unesco och dessas remittering till lämpliga
institutioner samt övervakning att de besvaras eller i vissa fall direkt ut -

Kungl. May.ts proposition nr 107 (Bilagor).

redning och handläggning; vidarebefordran av informationer från Unesco
exempelvis angående stipendier, konferenser, kurser och dylikt samt motsvarande
informationer från svensk sida till Unesco; upprätthållande av
kontakter med nationella råd i andra länder, i första hand de nordiska
samt bevakande av Sveriges intressen i Unesco och iakttagande av utvecklingen
där. I detta sammanhang torde också kunna nämnas sådana
uppgifter som att utse svenska stipendiater och deltagare i konferenser,
sakkunnigsammanträden, kurser och dylikt liksom att föreslå svenska funktionärer
till Unescos sekretariat.

5. Att i Sverige verka för spridande av kunskap om Unesco och dess
syftemål samt för ökad internationell förståelse. Detta kan exempelvis ske
genom förmedling av nyhetsmaterial och material för föreläsare, understöd
för utgivande av publikationer om Unescos verksamhet, anordnande av
konferenser m. m.

6. Att fullfölja av Sverige hittills bedriven kulturell hjälpverksamhet.

7. Att bedöma och om så anses lämpligt allmänt understödja av Unesco
bedriven verksamhet och projekt inom Unescos ram.

En undersökning av redan existerande organisationer, som skulle kunna
tänkas komma ifråga för genomförande av ovannämnda uppgifter ger vid
handen, att endast två dylika finnas, nämligen Svenska institutet för kulturellt
utbyte med utlandet och Samarbetskommittén för demokratiskt
uppbyggnadsarbete (SDU).

Svenska institutet är en av staten och enskilda industrier och organisationer
understödd institution, som enligt stadgarna har till uppgift att »till
gagn för Sveriges kulturella, sociala och ekonomiska förbindelser med utlandet
samordna och stödja den upplysningsverksamhet om Sverige i utlandet,
som redan pågår, samt att, där så kan befinnas behövligt och lämpligt,
upptaga nya verksamhetsgrenar i kulturutbytets tjänst». Denna verksamhet
innebär givetvis å ena sidan, att institutet redan har tillgång till
sådana informationer och erfarenheter, som kan vara av betydelse även för
ett svenskt Unescoråd. A andra sidan skiljer sig institutets målsättning från
Unescos och ett uppdrag för institutet att fungera som svenskt Emescoråd
utomlands skulle kunna missuppfattas som ett försök att helt sammankoppla
upplysningsverksamhet om Sverige med Unescoarbetet. Någon väsentlig
ekonomisk besparing torde ett dylikt uppdrag till Svenska institutet
icke heller komma att medföra, då detta för genomförandet av ifrågakommande
uppgifter kommer att vara beroende av särskilda anslag härför.

Samarbetskommittén för demokratiskt uppbyggnadsarbete, som grundades
1944 och för sin verksamhet erhåller ekonomiskt understöd dels av
statsmedel och dels från folkrörelserna, har som huvudsakligaste arbetsuppgifter
genomförande av kulturell hjälpverksamhet i Mellaneuropas krigshärjade
länder. Dessutom genomför kommittén en omfattande utbytesverksamhet
inom folkrörelsernas ram, inkluderande lärar-, folkbildnings-,
ungdoms- och kvinnoorganisationer samt kooperation och fackföreningar.
Dessa organisationer äro också representerade i kommitténs styrelse, som
väljes av en ombudsförsamling representerande ett 30-tal större organisationer.
Kommittén saknar emellertid representanter för ett flertal grenar av
Unescos verksamhetsområden. I en skrivelse till Konungen av den 11 juni
1947 har ett av kommittén och dess medlemsorganisationer för Unescofrågor
särskilt tillsatt utskott självt framfört den uppfattningen, att ett
särskilt Unescoråd bör bildas. Kommittén kan i så fall förväntas komma

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

att uppgå i detta, eventuellt om så anses lämpligt som en särskild sektion
för genomförande av kulturellt hjälparbete och visst internationellt utbyte.

Det synes för undvikande av överorganisation och dubblering angeläget
för ett Unescoråd att upprätthålla intimt samarbete såväl med nu nämnda
som med andra organisationer och institutioner verksamma inom områden
som sammanfalla med Unescos. Detta bör exempelvis beträffande Svenska
institutet kunna ske genom om möjligt gemensamma lokaler, remittering
till institutet av vissa ärenden, och genom att institutets direktör ingår som
medlem av Unescorådets verkställande organ.

Det torde emellertid icke vara rimligt att omedelbart i samband med
Sveriges eventuella inträde i Unesco och innan man ytterligare undersökt
och erhållit erfarenhet av, vilka fordringar, som kan komma att ställas på
ett svenskt nationellt råd, definitivt sammanställa och tillsätta ett sådant.
Lämpligast synes vara att följa exemplet från ett flertal andra länder och
tillsätta en mindre förberedande kommitté bestående av förslagsvis högst
femton ledamöter med uppgift dels att så snart ske kan framlägga förslag
om sammansättning av och instruktioner för ett svenskt nationellt Unescoråd
och dels att, till dess ett sådant träder i funktion, fungera såsom provisoriskt
svenskt Unescoråd. Kommittén bör till sitt förfogande ha ett sekretariat
bestående av en sekreterare och ett kanslibiträde, båda heltidsanställda.
Härvid beräknas, att vissa arbetsuppgifter, exempelvis större utredningar,
skola kunna överlämnas till andra institutioner. Kostnaderna
kunna i enlighet med nedanstående beräkningar uppskattas till omkring
50 000 kronor. Det förutsättes härvid, att Kungl. Maj:t skall kunna medgiva
viss höjning av detta belopp, om så erfordras.

Beräknade kostnader för 7iationellt Unescoråd.

Löner: Sekreterare ...........

Kanslibiträde .........

Extra arbetskraft ......

Expenser....................

Upplysningsverksamhet .......

Resor m. m..................

Kommittéarvoden åt ledamöter
Utredningskostnader m. m.....

kronor 14 400
» 6 600

» 2 400 kronor 23 400

............. » 10 800

............. » 3 000

............. » 1 800

............. » 8 000

Summa kronor 50 000

Kommentarer till kostnadsberäkningar.

Sekreterare: Förhållandevis stora krav måste ställas på sekreterarens förmåga
till självständigt arbete och på hans kännedom såväl om svenska institutioner
och organisationer på ifrågavarande område som om internationella
organisationer och deras arbetsformer. Det förutsättes också, att
ifrågavarande uppdrag endast innebär ett tilllälligt förordnande och att
föreslaget arvode icke skall vara bindande för en kommande lönesättning,
vilka förutsättningar även torde gälla för föreslaget kanslibiträde.

Kanslibiträde: Vederbörande bör äga goda språkkunskaper och vara god
stenograf och maskinskriverska samt även under sekreterarens frånvaro
självständigt kunna handlägga smärre ärenden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

Expenser: Dessa torde komma att omfatta inköp av viss kontorsutrustning
såsom skrivbord, skrivmaskin och dylikt samt dessutom böra täcka
löpande kostnader för telefon, porto och kontorsmaterial av förbrukningskaraktär.

Upplysningsverksamhet: Denna post innefattar stencilering, eventuellt
tryckning och utsändande av upplysningsmaterial om och för Unesco; ävenså
kan det tänkas önskvärt att smärre bidrag kunna lämnas för föredrag
om Unesco.

Resor: Häri inkluderas resor för kommittéledamöter och sekreteraren för
deltagande i sammanträden och eventuella nordiska konferenser samt för
ett besök av en person hos Unescos sekretariat i Paris.

Utredning skostnader m. m.: Denna post innefattar arvoden och eventuella
kostnader för erforderliga utredningsuppdrag, som av kommittén i
dess egenskap av provisoriskt Unescoråd kan komma att överlämnas till
sakkunniga eller andra institutioner.

Bilaga 4,

FÖRTECKNING

ÖVER

MEDLEMSSTATER I UNESCO OCH AV DESS GENERALKONFERENS
FASTSTÄLLDA KVOTER FÖR MEDLEMSAVGIFTERNA 1949.

(Avskrift ur Unesco General Conference, Third Session Annex II.

Resolutions on financial questions, Item 4 (b) ii,

24 december 1948).

★

Aled 45 med- Med 44 medlemsstater
lemsstater

(inkl. Schweiz) (exkl. Schweiz)

Australia................. 2.34 2.39

Austria.................. 0.15 0.15

Belgium................. 1-61 1.65

Bolivia.................. 0.10 O.ll

Brazil................... 2.21 2.26

Canada.................. 3.81 3.89

China................... 7.15 7.29

Colombia ................ 0.42 0.43

Cuba................... 0.32 0.34

Czechoslovakia............. 1-08 1.10

Denmark................. 0.94 0.96

Dominican Republic......... 0.06 0.06

Ecuador................. 0.06 0.06

Egypt................... 0.94 0.96

France.................. 7.15 7.29

Greece.................. 0.21 0.21

Haiti................... 0.05 0.05

Hungary................. 0.17 0.17

India................... 3.86 3.94

Italy................... 1*86 1.90

Libanon................ 0.07 0.07

Liberia.................. 0.05 0.05

Luxembourg............... O.oo 0.06

Mexico.................. 0.74 0.75

g — lUkan;/ till riksdagens protokoll 1 sand. Nr 107.

Kungl. Maj:ts proposition nr 107 (Bilagor).

	Med 45 med-	Med 44 med-
	lemsstater	lemsstater
	(.inkl. Schweiz)	(exkl. Schweiz)
Netherlands...........		1.70
New Zealaud..........		0.61
Norway.............		0.61
Peru...........		0.23
Philippines ........		0.36
Poland........		1.15
Salvador.........		0.06
Saudi Arabia........	. . . . 0.10	O.ll
Switzerland..........		—
Syria...............		0.15
Turkey..............		1.10
Union of South Afriea ....	. . . . 1.32	1.35
United Kingdom........		13.83
United States of America . .	. . . . .38.47	38.93
Uruguay............	. . . . 0.21	0.21
Venezuela...........		0.33
Afganistan...........		0.06
Honduras .........		0.05

INNEHÅLL.

Departementschefen ............................................ 2

Stadga för Unesco (bilaga 1) .................................... 11

Unescos organisation och arbetsuppgifter (bilaga 2) ................ 43

PM angående nationella Unescoråd (bilaga 3)...................... 61

Förteckning över medlemsstater (bilaga 4) ........................ 73

Stockholm 1949 Ivar Hfeggströms Boktryckeri A. B.

490615