Kungl. Maj:ts proposition nr 106 (Proposition 1946:106)

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Nr 106.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till rikets
allmänna kartverk för budgetåret 1946/47 m. m., given
Stockholms slott den 22 februari 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22
februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anför föredraganden, statsrådet Sträng.

Under rubriken Rikets allmänna kartverk äro i riksstaten för innevarande
budgetår uppförda fyra anslag, nämligen ett förslagsanslag å 933 300 kronor
till avlöningar, ett förslagsanslag å 122 400 kronor lill omkostnader, ett
reservationsanslag å 249 500 kronor till kartarbeten m. m. samt ett reservationsanslag
å 20 000 kronor till utrustning m. m.

I skrivelse den 25 augusti 1945 har rikets allmänna kartverk gjort framställning
angående medelsbehovet under förenämnda fyra anslag för budgetåret
1946/47 och därvid föreslagit, att under anslagen skulle anvisas respektive
1 488 300, 234 300, 596 500 och 178 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 106.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

I avbidan på slutligt ställningstagande till frågan om den ekonomiska kartläggningen
upptogos i årets statsverksproposition anslagen till kartverket
med endast beräknade belopp, varvid de uppfördes med samma belopp som i
gällande riksstat. Jag får nu återkomma till dessa anslagsfrågor.

I. Inledning.

Rikets allmänna kartverk bildades år 1894 genom sammanslagning av det
topografiska och ekonomiska kartverket under ledning av chefen för generalstabens
topografiska avdelning. Enligt beslut av 1937 års riksdag organiserades
kartverket såsom ett självständigt civilt verk. Omorganisationen betingades
väsentligen av riksdagens beslut i fråga om den ekonomiska kartläggningen.
Enligt detta beslut skulle den ekonomiska kartläggningen grundas
på en genom fotografering från luften och på fotogrammetrisk väg framställd
fotokarta i skala 1:10 000, å vilken resultatet av fältrekognoscering
skulle inläggas. Kartverket indelades i fyra byråer, den ekonomiska kartbyrån,
den topografiska kartbyrån, den fotogrammetriska byrån och den
geodetiska byrån. Den ekonomiska kartbyrån skulle upprätta den ekonomiska
kartan samt utgiva denna karta och fotokartan. Den topografiska
kartbyrån skulle upprätta, revidera och utgiva topografiska och ekonomisktopografiska
kartor samt erforderliga översiktskartor. Den huvudsakliga
uppgiften för den fotogrammetriska byrån skulle vara att upprätta fotokartan,
medan den geodetiska byrån skulle utföra de för kartverksamheten
grundläggande geodetiska bestämningarna. Stommen till det omorganiserade
kartverkets personalstat uppsattes redan under budgetåret 1937/38
genom att i personalförteckningen för nämnda budgetår upptogos samtliga för
arbetsledningen å byråerna avsedda befattningar. Med avseende å den övriga
personalen skulle den nya organisationen utbyggas redan de närmast följande
åren. Den ekonomiska kartläggningen beräknades kunna efter en femårig
utbyggnadsperiod fullbordas under en tid av 30 år. Planen för utbyggnaden
fullföljdes under tiden till och med budgetåret 1939/40. Bland annat
på grund av den inträffade krissituationen ställdes emellertid den fortsatta
utbyggnaden av organisationen på framtiden, och från och med budgetåret
1940/41 har ingen personalutvidgning skett på kartverkets stat. En viss personalinskränkning
har i stället vidtagits i det att två vakanta statskartografbefattningar
icke fått tillsättas.

Förhållandena under de senare krigsåren ha även medfört en väsentlig omläggning
av kartverkets produktion. På grund av att från försvarsväsendets
sida påfordrats betydande speciella militära kartarbeten samt revidering av
vissa topografiska kartblad och översiktskartor har den för civila kartarbeten
avsedda personalen i stor utsträckning måst tagas i anspråk för militära
ändamål, vilket särskilt medfört inskränkningar i de ekonomiska kartarbetena.

Besparingsberedningen framlade i en promemoria den 15 april 1942 vissa
förslag åsyftande att nedbringa kostnaderna för den ekonomiska kartlägg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

ningen. I första hand föreslog besparingsberedningen, att fältrekognosceringen
skulle slopas och att sålunda enbart fotokartan skulle användas som
ekonomisk karta. Alternativt ifrågasattes en minskning av den ekonomiska
kartans skala från 1: 10 000 till 1:20 000 och en stark begränsning av fältarbetena
vid kartframställningen.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1942 uppdrog dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet åt expeditionschefen G. A. Bouveng att
verkställa utredning och avgiva förslag angående den ekonomiska kartläggningen
m. m. Enligt direktiven skulle utredningen förutom de av besparingsberedningen
framförda förslagen omfatta andra möjligheter att åstadkomma
besparingar i utgifterna för kartarbetena.

Sedan överbefälhavaren i en framställning till Kungl. Maj.t den 11 december
1942 ifrågasatt, huruvida kartverkets nuvarande organisation och ställning
till försvarsväsendet vore ur krigsberedskapssynpunkt tillfredsställande
samt framhållit, att ur försvarets synpunkt förelåge ett starkt önskemål att
kartverket åter anknötes till försvarsväsendet, överlämnade Kungl. Maj:t framställningen
till utredningsmannen att av honom tagas i övervägande vid
utredningsuppdragets fullgörande.

Den 7 oktober 1944 avgav utredningsmannen betänkande med förslag rörande
vissa med rikets ekonomiska kartläggning sammanhängande spörsmål
m. m. I betänkandet förordades, att den ekonomiska kartläggningen av landet
skulle fortsättas enligt de vid 1937 års riksdag fastställda grunderna och
att den försening i den uppgjorda planen för de ekonomiska kartarbetenas
bedrivande, som uppkommit under krigsåren, genom en 1''orcering av arbetena
skulle inhämtas under en tid av åtta år. Utredningsmannen avstyrkte förslaget
örn militär organisation av kartverket, men enligt utredningsmannens mening
uteslöte detta ställningstagande icke att formerna för militär representation
och inflytande i den statliga kartverksamheten kunde upptagas till
omprövning, varvid vissa skäl kunde tala för att organisera militärassistentens
expedition såsom en särskild byrå. I betänkandet berördes vidare frågan
örn utgivning och tryckning av kartor. För genomförande av förslagen i
fråga örn den ekonomiska kartläggningen beräknade utredningsmannen, att
den ekonomiska kartbyrån skulle behöva erhålla den personaluppsättning,
som enligt 1937 års plan förutsattes vid fullt utbyggd organisation och att
därjämte personalen på denna byrå och på den fotogrammetriska byrån under
forceringspcrioden skulle behöva förstärkas med ett antal tekniska biträden,
fotograf- och ritbiträden.

över betänkandet lia yttranden avgivits av överbefälhavaren, statskontoret,
riksräkenskapsverket, kartverkskommissionen, rikets allmänna kartverk,
lantmäteristyrelsen efter hörande av överlantmätarna, egnahemsstyrelsen, allmänna
lönenämnden, riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna efter hörande av
hushållningssällskapen m. fl., 1942 års jordbrukskommitté, norrlandskommittén
och Sveriges lantbruksförbund.

Rikets allmänna kartverk har vid sina anslagsberäkningar utgått ifrån att
den ekonomiska kartan även i fortsättningen skulle utgivas i den form, varom

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

beslut fattades vid 1937 års riksdag och att, i enlighet med utredningsmannens
förslag, den under krigsåren uppkomna förseningen i den ekonomiska
kartläggningen skulle inhämtas under en tid av åtta år. Vidare har kartverket,
som jämväl berört frågan om en ny topografisk karta över landet, föreslagit,
att den nuvarande topografiska kartan skulle revideras under en tid
av femton år. Efter samråd med försvarsstaben har kartverket därjämte förordat,
att de militära specialkartor, som fortlöpande måste upprättas, skulle
upptagas bland kartverkets ordinarie uppgifter och att medel för dessa kartarbeten
skulle beräknas under kartverkets anslag, ävensom framlagt vissa
förslag i syfte att trygga försvarsväsendets inflytande vid de allmänna kartarbetenas
bedrivande. För att möjliggöra för kartverket att i önskvärd utsträckning
kunna framställa specialkartor för statliga och kommunala institutioner
samt enskilda har kartverket begärt inrättande av en särskild arbetsdetalj
för detta ändamål. Slutligen ha framställningar gjorts om ändrade lönegradsplaceringar
för vissa av verkets tjänstemän samt med hänsyn till de
utökade arbetsuppgifterna inrättande av nya tjänster.

Över kartverkets statskrivelse ha utlåtanden infordrats från överbefälhavaren,
statskontoret, riksräkenskapsverket och allmänna lönenämnden.

II. Den ekonomiska kartläggningen.

Kartframställningen före den år 1937 beslutade omläggningen.

Den ekonomiska kartläggningen i egentlig mening tog sin början år 1859.
Den omfattade intill år 1937 Svealand och Götaland med undantag för Gotlands
län, de tre Smålandslänen, delar av Göteborgs och Bohus län och
större delen av Kopparbergs län. Redovisningen å de ekonomiska kartorna
samt i de därtill hörande beskrivningarna undergick år 1910 i samband med
jordregistrets tillkomst en väsentlig omläggning. Kartorna från tiden före
nyssnämnda år redovisade endast byar eller i vissa fall jordeboksenheter
men lämnade icke uppgift örn de olika fastigheterna inom sådana enheter.
Efter år 1910 utfördes den ekonomiska kartläggningen och dess arealredovisning
i anslutning till jordregistrets fastighetsindelning. En förutsättning
för denna mera detaljerade fastighetsredovisning utgjorde, att kartskalan
samtidigt ökades från 1: 50 000 till 1: 20 000. Ekonomiska kartor i sistnämnda
skala utgåvos över Västmanlands, Malmöhus, Blekinge, Hallands och
Kristianstads län. Fotokarta såsom underlag för den ekonomiska kartläggningen
infördes försöksvis vid framställningen av den ekonomiska kartan
över Göteborgs och Bohus län, vilken pågick vid tiden för 1937 års kartverksreform,
och samtidigt skedde en övergång till skalan 1: 10 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Kartläggningen enligt 1937 års beslut.

Till grund för 1937 års riksdagsbeslut i fråga om den ekonomiska kartläggningen
(prop. nr 237, r. skr. nr 287) låg ett den 3 november 1936 avgivet
betänkande i ämnet av generaldirektören O. H. Malmberg, nuvarande
landshövdingen E. F. L. Lindeberg och nuvarande överdirektören G. A. V.
Hernlund (SOU 1936: 42). Riksdagens beslut år 1937 innebar med avseende
å den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande, att densamma för
framtiden skulle utföras såsom förenklad ekonomisk karta. Kartläggningen
skulle grundas på en genom flygfotografering och på fotogrammetrisk väg
upprättad fotokarta i skala 1:10 000. Å fotokartan skulle efter fältarbeten
inläggas fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och större vattendrag,
bebyggelse, viktigare kraftledningar, fornlämningar samt av ägoslagen
åker och trädgård. Beskrivning till den ekonomiska kartan var ej avsedd att
utarbetas. Den ekonomiska kartläggningen skulle omfatta hela Götaland,
Svealand utom vissa delar av Värmlands och Kopparbergs län samt av
Norrland delar av Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län (i huvudsak Norrlands kustland jämte trakten öster om
Storsjön i Jämtland). I fråga om övriga delar av Värmlands, Gävleborgs och
Västernorrlands län samt av kustlandet i Västerbottens och Norrbottens län
med visst undantag ävensom vissa delar av Jämtlands län skulle iordningställas
fotokarta i skala 1: 10 000 med därå inlagd fastighetsindelning. Över
de delar av Kopparbergs län, som icke ingingo i planen för den ekonomiska
kartläggningen, skulle upprättas fotokarta i skala 1: 10 000 utan fastighetsindelning,
enär inläggande av fastighetsindelningen på grund av inom länet
rådande fastighetsförhållanden skulle komma att kräva särskilt kostsamma
och tidsödande fältarbeten.

Beslutet innebar därjämte att för framtiden den fotogrammetriska metoden
för kartframställning helt skulle komma till användning. Denna metod
innebär, sådan den numera efter de gångna årens erfarenheter utvecklats,
upptagning från flygmaskin av fotografiska lodbilder, varigenom erhålles
behövligt bildmaterial, vilket emellertid för att kunna användas för sitt ändamål
måste — genom s. k. bild- eller rymdtriangulering samt bildernas
restitution i därför särskilt konstruerade apparater — omfotograferas i önskad
skala. Med stöd av på dylikt sätt erhållna skalenliga bilder samt av
det befintliga triangelnätet utarbetas en fotografisk plankarta i skalan
1: 10 000, fotokartan, vilken, sedan namn å kyrkor, byar och hemman, sjöar
m. m. införts å kartan, utgives i tryck i en mörkbrun färg. Fotokartans närmaste
uppgift är emellertid att utgöra underlagskarla för utförande av den
ekonomiska kartläggningen i skalan 1:10 000. I detta syfte reproduceras
fotokartan på sådant sätt, att dels de fotografiska detaljerna tydligt återgivas
och dels fotobilden tillåter uppritning i blyerts av den ekonomiska kartans
detaljer vid rekognoscering å fältet. Underlagskartan är vidare utförd

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

så, att de vid fältarbetet inlagda data — bebyggelse, ägoslag, ägogränser och
fastighetsbeteckningar m. m. — efter uppritning i tusch kunna på fotografisk
väg direkt reproduceras för framställning av tryckplåten till svartritningen
å den ekonomiska kartan. Denna tillkommer sedan på det sätt att en
reproduktion verkställes av fotokartan i grå färg i autolito — detta för att åt
den ekonomiska kartan bevara så mycket som möjligt av fotokartans såväl
detaljrikedom som översikt av olika förhållanden, särskilt å utmarken — varefter
svartritningen, reproducerad i fotolito, intryckes i svart. Namnen å den
ekonomiska kartan tryckas i svart å klart genomskinlig cellophan och inklistras
å konceptkartan samt reproduceras sålunda samtidigt med svartritningen
vid framställningen av svarttryckplåten. Åker och trädgård ha å
den nya ekonomiska karttypen utmärkts med brungul färg, som dock skiftar
i tonen beroende på att åkerjorden å fotokartsunderlaget varierar i färg
alltefter olika slags växtlighet, träda o. d. Äng, betesmark och mosse angivas
icke med särskild färgbeteckning såsom på den tidigare ekonomiska karttypen.

Den ekonomiska kartläggningen, vilken skulle omfatta i runt tal 1 970 mil2,
har kostnadsberäknats till omkring 21 250 000 kronor. Kostnaden för upprättande
av fotokarta med fastighetsindelning över angivna områden örn
sammanlagt vid pass 828 mil2 har beräknats till 5 250 000 kronor. Totala
kostnaden för den ekonomiska kartläggningen samt upprättandet av fotokarta
med fastighetsindelning skulle alltså uppgå till 26 500 000 kronor.

Såsom redan nämnts avbröts den enligt 1937 års beslut förutsatta utbyggnaden
av kartverkets personalorganisation från och med budgetåret 1940/41.
Kartverket har vidare under krigsåren i betydande utsträckning måst
omställa kartframställningen för att tillgodose militära anspråk. Den för de
civila arbetsuppgifterna avsedda personalen har måst insättas för de militära
kartarbetena, vilket nödvändiggjort en kraftig nedskärning i omfattningen av
de allmänna kartarbetena, särskilt de ekonomiska, som därigenom under kriget
endast kunnat bedrivas i ringa omfattning. En betydande eftersläpning —
numera uppgående till mer än tre år -—- har härigenom uppkommit i genomförandet
av planen för den ekonomiska kartläggningen.

Besparingsberedningens förslag.

I en den 15 april 1942 till jordbruksdepartementet överlämnad promemoria
har besparingsberedningen framfört åtskilliga synpunkter och förslag med
avseende å den ekonomiska kartläggningens bedrivande i fortsättningen. Beredningen
har i frågan anfört bland annat följande.

Valet av karttyp sammanhänger givetvis intimt med vad staten i ett visst
läge anses ha råd att betala. Att förhållandena härvidlag te sig helt annorlunda
nu än för fem år sedan är uppenbart. Men bestämmandet av karttyp är
också nära beroende av den nytta man kan anses lia av den ekonomiska kartan.
De ändamål den ekonomiska kartan skall tjäna kunna visserligen icke

Kungl. Majlis proposition nr 106.

frånkännas betydelse i olika hänseenden, särskilt för jordbruket och skogsbruket.
Men å andra sidan bör anmärkas, att dess vikt för exempelvis jordbruks-
och arealstatistiken, fastighets- och jorddelningsväsendet samt fastighetstaxeringen
—- som ofta särskilt framhållits som betydelsefulla ändamål
för den ekonomiska kartan — enligt beredningens uppfattning måste anses
jämförelsevis ringa. Särskilt slopandet av beskrivningen har minskat kartans
användbarhet. Kartans lämplighet som översiktskarta, bland annat för lantmäteriet,
synes också i viss mån ha minskats genom den större skalan. En ej
obetydlig olägenhet uppkommer nämligen som följd av den större skalan genom
uppdelning av materialet i ett stort antal blad. Vidare förtjänar framhållas,
att utmärkandet av samtliga jordregisterfastigheter å kartan, trots
den stora skalan, i ett ej ringa antal fall icke kan ske på ett fullt tydligt sätt.
En lägenhet örn V4 har eller V2 tunnland representerar sålunda icke större
figur å kartan än V4 cm2.

Med hänsyn till nu angivna omständigheter har det synts beredningen i
hög grad tveksamt, örn utgifterna för den ekonomiska kartläggningen uppväga
statsnyttan. Särskilt under tider, då sparsamhet med statens medel å
alla möjliga områden bör eftersträvas, kan det starkt ifrågasättas, huruvida
detta ändamål är av den vikt, att det kan sättas före andra som för närvä -rande icke kunna tillgodoses.

Vid övervägandet av olika möjligheter att mera väsentligt nedbringa kostnaderna
för den ekonomiska kartläggningen har det framstått för beredningen
som särskilt anmärkningsvärt, att, medan framställningskostnadema för
den ekonomiska kartan för närvarande beräknas uppgå till omkring 12 000
kronor för mil2, motsvarande kostnader för fotokartan, som ligger till grund
för den ekonomiska kartan, stanna vid 1 500 kronor för mil2. Skillnaden i
kostnader, 10 500 kronor för mil2, belöper huvudsakligen på inläggning å
kartan av fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och större vattendrag,
bebyggelse, viktigare kraftledningar, fornlämningar samt av ägoslagen
åker och äng. En väsentlig del av utgifterna härvidlag hänför sig till tidsödande
fältarbeten.

Enligt beredningens uppfattning utgör fotokartan en så pass god karta att
staten bör kunna nöja sig med att utgiva endast en dylik karta som ekonomisk
karta för hela riket. En så radikal förenkling av den ekonomiska kartan
medför väsentliga årliga besparingar och anbefalles av beredningen som den
ur besparingssvnpunkt mest effektiva.

Därest man emellertid icke anser sig böra stanna vid utgivande av allenast
fotokartan såsom ekonomisk karta, vill beredningen som alternativt förslag
angiva, att förenklingar av den nuvarande ekonomiska kartan genomfördes.
Dylika synas nämligen möjliga utan att mera väsentligt minska kartans användbarhet.
I sådant syfte vill beredningen närmast ifrågasätta en minskning
av skalan från 1: 10 000 till 1: 20 000 samt en stark begränsning av fältarbetena
vid kartframställningen. Beträffande fastighetsindelningen bör sålunda
övervägas, om överhuvud taget andra gränser än sådana som kunna inläggas
å lantmäterikontoren böra medtagas. Med hänsyn till önskvärdheten att erhålla
kartan i möjligaste mån tydlig kan ifrågasättas att utesluta fastighetsindelningen
för vissa mindre fastigheter, exempelvis under 5—10 hektar, eller
t. o. m. att inskränka gränserna till sådana för större egendomar och byar.
Vidare bör särskilt fältarbete för inläggning av åker och trädgård samt kommunikationsleder
och bebyggelse knappast vara nödvändig. Den översikt
själva fotokartan härutinnan erbjuder synes i stort sett vara tillfredsställande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Utredningsmannens betänkande och förslag.

För att erhålla kännedom om de erfarenheter av den nya ekonomiska
kartans utnyttjande inom skilda verksamhetsgrenar — särskilt inom jordbruket
och skogsbruket samt inom lantmäteriväsendet — som vunnits under
senare år, har utredningsmannen begärt yttranden i nämnda hänseende
av överlantmätarna, hushållningssällskapen och skogsvårdsstyrelserna
i de län, vilka undergått ekonomisk kartläggning efter 1937 års kartverksreform.
De län, som därvid kommit i fråga, äro Göteborgs och Bohus län
samt Gotlands län, över vilka ekonomiska kartor fullständigt utgivits, ävensom
Kalmar län, där det ekonomiska kartarbetet fortskridit så långt att
kartbladen över stora delar av detta län hunnit tagas i bruk. Vidare har
utredningsmannen från länsstyrelsen i Kronobergs län, vilket län saknar
varje slag av ekonomisk karta, mottagit en närmare redogörelse för de
synpunkter, som för nämnda läns vidkommande kunde kräva särskilt beaktande
med avseende på upprättandet av planerad ekonomisk karta. Slutligen
har Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott till utredningsmannen
ingivit en skrivelse, vari utskottet närmare redogjort för
länets förhållanden med avseende å behovet av en ekonomisk karta. I betänkandet
har lämnats en redogörelse för innehållet i dessa yttranden angående
den ekonomiska kartans betydelse ur skilda synpunkter.

Utredningsmannen har med ledning av nämnda yttranden kommit till den
slutsatsen, att det kartmaterial, som representeras av den ekonomiska kartan,
kan betecknas såsom nära nog omistligt inom en mångfald grenar
av statlig och kommunal administration. Utredningsmannen har härom anfört
i huvudsak följande.

För lantmäteriväsendets del kan en ekonomisk karta sägas vara en oumbärlig
tillgång. Av de hörda överlantmätamas yttranden framgår, att det på
lantmäteriförrättningar grundade kartmaterialet i de berörda länen är mycket
bristfälligt, dels så hilvida att lantmäterikartor i viss utsträckning saknas,
dels ock därigenom att befintliga kartor i mångt och mycket numera
äro föråldrade. Förhållandena i berörda hänseenden torde i stora delar av
landet i övrigt vara ensartade. Att fastighetsredovisningen på grund av
kartbeståndets ofullständighet och bristfällighet icke kan fylla de anspråk
på noggrannhet och exakthet, som måste ställas på densamma, är uppenbart,
och stora olägenheter vållas härav. Det har även vitsordats att under
fältarbetena för den ekonomiska kartan såväl i Göteborgs och Bohus län
som i Kalmar län otaliga felaktigheter i jordregistret rättats. Den ekonomiska
kartan kan sägas utgöra en nödvändig förutsättning för en effektiv
fastighetsredovisning.

Även för fastighetsbildningsväsendet är tillgången på översiktskartor av
den ekonomiska kartans typ av stort värde. Utredningen ger vid handen
att den ekonomiska kartan underlättar det sakliga bedömandet av ärendena
och förebygger oriktigheter och olämpliga gränsdragningar. Kartan ger även
möjligheter för ett översiktligt förhandsbedömande av begärda förrättningars
innebörd och lämplighet, och härigenom kan många gånger en onödig
förrättning med dess kostnader undvikas. Besparingar vinnas för övrigt

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

även på annat sätt genom utnyttjande av den ekonomiska kartan, i det att
de sammanställningskartor, som för olika ändamål och till ej obetydlig
kostnad tidigare uppgjorts inom lantmäterikontoren, nu till större delen
blivit överflödiga. Det synes emellertid icke möjligt att siffermässigt beräkna
den kostnadsminskning, som för lantmäteriväsendets del uppkommer genom
den ekonomiska kartans tillkomst.

Såvitt angår jordbruksnäringen kan värdet av den ekonomiska kartan —-frånsett den jordägande allmänhetens intresse därav — anses främst bestå
i dess utnyttjande såsom översiktskarta och såsom underlag vid planläggning
av olika kultur- och förbättringsåtgärder, såsom nyodling, beteskultur,
avloppsförbättring och dikning. Särskilt har värdet av kartans utnyttjande
vid markkarteringen understrukits. Dess användning för sistnämnda ändamål
säges medföra så stor kostnadsbesparing för de enskilda jordbrukarna,
att markkarteringen på grund därav genomföres i betydligt större
omfattning än eljest varit tänkbart.

Särskild uppmärksamhet tilldrar sig i detta sammanhang de nu aktuella
problemen om jordbrukets rationalisering. Här framträder bland annat
spörsmålet örn åtgärder i syfte att ge brukningsdelarna lämpligare storlek,
arrondering och sammansättning. Ytterligare rationaliseringsåtgärder få tänkas
gå ut på förbättring av jordbruken. Rationaliseringssträvandena förutsätta
vidare studier av jordbrukets lönsamhet och de faktorer som inverka
härpå.

Det torde icke vara för mycket sagt, att ett lämpligt kartmaterial utgör
en nära nog oumbärlig grundval för lösandet av den mångfald spörsmål —
ekonomiska och sociala — som kunna sammanfattas under begreppet jordbrukets
rationalisering. Endast genom ett sådant kartmaterial — den ekonomiska
kartan i nuvarande skick torde härvidlag fylla alla anspråk — kan
en allsidig överblick över rådande förhållanden och problemställningar samt
förefintliga möjligheter att samordna skilda åtgärder vinnas.

Utredningen visar, att den ekonomiska kartan med fördel utnyttjas även
på skogsvårdens område, särskilt för erforderlig orientering i ärenden angående
olika på skogsvårdsstyrelsema ankommande åtgärder. I detta sammanhang
kan erinras därom, att skogsvårdsstyrelsema numera i alltmer
ökad utsträckning ha att handlägga frågor örn avverkningsbestämmelser i
samband med belåning av fastigheter mot inteckningssäkerhet enligt 1930
års lag i ämnet.

I yttrandet från länsstyrelsen i Kronobergs län belyses behovet av en ekonomisk
karta för åtskilliga av länsstyrelsernas arbetsuppgifter. Främst nämnes
kartans betydelse för länsarkitektens och vägingenjörens arbete. Lösandet
av länsarkitektens uppgifter med avseende å samhällsbildningar, planeringsverksamheten
och byggnadsverksamheten underlättas uppenbarligen avsevärt
genom tillgången till en karta, som visar bebyggelse och markkaraktär,
och därå förändringar i bebyggelsen kunna fortlöpande inläggas. En
effektiv övervakning av landsbygdens bebyggelse lärer först kunna möjliggöras
med tillkomsten av den ekonomiska kartan. För vägväsendets del är
att anteckna, att den nya lagstiftningen på området förutsätter redovisning
av fastighetsgränser och förtecknande av fastighetsägare i arbetsplanerna, något
som ytterst lätt kan ske med hjälp av den ekonomiska kartan.

Fastighetstaxeringen utgör ytterligare ett länsstyrelsernas arbetsområde,
där den ekonomiska kartan vitsordas bliva av betydelse.

I detta sammanhang bör ej förbises den betydelse den ekonomiska kartan
Ilar och än mera kan komma att fä för framställning av andra kartlyper.
Det kan erinras därom att organisalionsnämnden på sin lid diskuterade den

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

tanken att tillgodose allt kartbehov inom landet genom utförande av en
grundkarta efter lantmäterimätningar i stor skala. Denna grundkarta, vilken
ständigt skulle hållas å jour, skulle kunna användas för kartframställning i
mindre skalor. Den skulle även ligga till grund för fastighetsregistreringen.
Organisationsnämnden kom dock till det resultatet, att de beräknade höga
kostnaderna för fullbordande av en dylik lcatasterkarta, omkring 75 000 000
kronor, uteslöte ett realiserande av förslaget.

Utredningen bestyrker, beträffande några väsentliga förvaltningsområden,
att de förväntningar som 1936 knötos till utgivandet av den då planerade
ekonomiska kartan till fullo infriats, och det synes mig med skäl kunna antagas
även för övriga grenar av enskild eller offentlig, ekonomisk eller administrativ
verksamhet, att den nya ekonomiska kartan väl fyllt den uppgift
man tillagt densamma.

Under sådana förhållanden får utgivandet av den ekonomiska kartan alltjämt
sägas vara ett samhälleligt intresse av den storleksordning, att frågan
örn denna verksamhets fortsatta bedrivande ej ens i ett ekonomiskt krisläge
får bedömas enbart med hänsyn till statsverkets kostnader därför. Det gäller
härvidlag icke i första hand att se kartutgivningen som ett moment i landets
kulturella standard, ehuru ej heller en sådan synpunkt får undervärderas.
Kartan bildar främst en viktig faktor i landets materiella liv och utgör
i den meningen produkten av en verksamhet, för vilken även betydande
kostnader äro icke endast försvarliga utan väl motiverade.

Utredningsmannen har bestämt avstyrkt besparingsberedningens förslag
att använda enbart fotokartan såsom ekonomisk karta. Härom yttrar utredningsmannen
följande.

För den, som ägnat den ekonomiska kartframställningen ett mera ingående
studium, framstår det såsom uppenbart, att utan det förtydligande av fotobilden,
som genom dess bearbetning vid fält- och byråarbeten vinnes, kartan
saknar de moment, vilka väsentligen skapar dess värde i den mångskiftande
användning, för vilken kartan behöves. Den obearbetade fotobilden
kan icke anses förtjänt av beteckningen ekonomisk karta.

Studier på fältet av kartframställningen giva vid handen, att läsningen och
tydningen av den rena fotobilden erbjuda betydande svårigheter även för
den med kartväsendet och kartorienteringen mera förtrogne. Många faktorer
bidraga härtill. Beträffande den odlade jorden bör ihågkommas, att denna
ej framträder ensartat på fotobilden. Nyanserna bliva beroende av sådana
tillfälliga omständigheter som de odlade växternas art, huruvida jorden är
nysådd, bevuxen med gröda eller ligger i träda. Ofta kan solens skuggverkan
åstadkomma vilseledande effekter särskilt i fråga örn möjligheterna att bedöma
gränsen mellan olika ägoslag, bebyggelse, rätta sträckningen av en
väg o. d. Endast ett mycket tränat öga kan på ett tillfredsställande sätt
tillgodogöra sig fotobilden för orientering i fråga om viktigare förhållanden
i landskapets karaktär.

Från det föreliggande utredningsmaterialet kan även hämtas belägg för
uppfattningen att enbart fotobilden icke är tillfyllest såsom ekonomisk karta.
Det framgår sålunda, att kartans betydelse för lantmäteriväsendet i mycket
hög grad ligger däri, att å kartan redovisas fastighetsgränser och att därmed
möjligheter ges till en fortlöpande redovisning av förändringar i fastighetsindelningen.
Vad särskilt angår besparingsberedningens antydan därom
att, örn fastighetsgränser skola inläggas, endast lantmäteritekniskt fastställda
gränser borde medtagas, torde ett sådant yttrande icke vara helt invändningsfritt.
En auktoritativ redovisning av de flerstädes i landet talrikt före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

kommande, sämjedelningsvis tillkomna fastigheterna torde lia en icke oviktig
uppgift att fylla, icke minst för kreditgivningen åt jordbruket. De vid
sämjedelning tillkomna gränsdragningarna äga ju dessutom rättslig betydelse
i vissa hänseenden. Här ifrågavarande gränser inläggas med stor noggrannhet
med ledning av de berörda rättsägarnas sammanstämmande uppgifter
och giva så tillvida en riktig bild av äganderättsförhållandena. Det kan
dessutom ingalunda anses uteslutet, att de begränsade rättsverkningar, som
lagstiftningen för närvarande tillerkänner sämjedelningen såsom form för
fastighetsbildning, i en framtid utökas, och att till sämjedelningsgränserna
således kan komma att knytas större rättslig relevans än vad nu är fallet.
Enligt vad jag erfarit torde spörsmålet härom stå på fastighetsbildningssakkunnigas
arbetsprogram.

Det torde även med fog kunna påstås, att en fotokarta, som icke bearbetats
genom utmärkande av mera väsentliga drag i landskapets karaktär eller
genom inläggande av fastighetsgränser, väsentligen går miste om de egenskaper.
som eljest göra den till ett viktigt underlag för arbetet inom de flesta
andra grenar av administrationen.

Beträffande frågan huruvida fältarbetet för den ekonomiska kartan skulle
kunna utan större olägenhet begränsas genom uteslutande av ett eller annat
av de moment, som enligt gällande grunder för kartframställningen innefattas
i fältbearbetningen av fotobilden, har utredningsmannen framhållit, att
den redovisning av olika förhållanden, som nu lämnades i den ekonomiska
kartan, utgjorde ett ur såväl kostnads- som behovssynpunkt väl avvägt minimum.
Enligt utredningsmannens mening skulle en inskränkning av fältarbetet
på en eller annan punkt med största sannolikhet medföra en ytterst
ringa besparingseffekt.

Jämväl förslaget att förminska den nuvarande skalan till 1: 20 000 har
avstyrkts av utredningsmannen, som på denna punkt anfört väsentligen
följande.

Det kan utan vidare sägas, att en till skalan 1:20 000 förminskad ekonomisk
karta icke medger en sådan detaljredovisning, som nu förekommer och
som är önskvärd och nödvändig. Med den givna utgångspunkten ligger redan
i denna omständighet ett skäl, som talar mot en förminskning av skalan.
Härtill kommer att åtskilliga av de hörda myndigheterna och institutionerna
vitsordat, att förminskning av den ekonomiska kartans skala skulle äventyra
kartans användbarhet inom de berörda arbetsområdena. Av vissa uttalanden
i detta sammanhang torde man till och med kunna våga den slutsatsen, att
en karta i mindre skala än 1: 10 000 bleve helt onyttig och att alltså alternativet
till en karta i skalan 1:10 000 borde vara helt nedläggande av den ekonomiska
kartläggningen och flygfotograferingen för det ifrågavarande civila
ändamålet.

För lantmäteriväsendets del begränsas genom förminskning av skalan kartans
användbarhet särskilt beträffande fastighetsredovisningen. Redan skalan
1: 10 000 säges vara för liten för att beträffande tätare bebyggda orter
erbjuda tillräckliga möjligheter för en säker fastighetsredovisning. För tätorternas
del måste även vid denna skala särskilda specialer upprättas. Sådant
bleve örn kartan utfördes i än mindre skala erforderligt i så mycket
större utsträckning med härav föranledda ökade kostnader.

Enligt en undersökning i samband med 1930 års utredning visade det sig,
att på den ekonomiska kartan över Kristianstads län i skalan 1:20 000 en -

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

dast omkring 60 procent av de i jordregistret upptagna fastigheterna kunnat
för sig redovisas, medan på den då under arbete varande kartan över Göteborgs
och Bohus län i skalan 1: 10 000 motsvarande genomsnittliga procentsats
utgjorde 89. I vissa socknar hade ända till 99—100 procent av registerfastigheterna
kunnat åskådliggöras på kartan.

För skogsbrukets och jordbrukets del har anmälts önskemål örn kartans
utgivande i minst skalan 1: 10 000.

Med stöd av vad genom utredningen framkommit förordas ett bibehållande
av nuvarande skala för den ekonomiska kartan, eller 1:10 000.

Kungl. Maj:t har den 27 januari 1939 fastställt den ordningsföljd, enligt
vilken ekonomisk kartläggning av de olika länen skulle komma till utförande.
Med hänsyn bland annat till den omständigheten att under krigsåren
flygfotografering skett för militära ändamål över vissa delar av landet och
att rationaliseringen av kartarbetena torde kräva, att det sålunda erhållna
bildmaterialet utnyttjas innan det blir föråldrat, har utredningsmannen funnit
frågan om ordningsföljden för kartläggningen böra tagas under omprövning.
I anledning av en framställning från Skaraborgs läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott har utredningsmannen berört Skaraborgs läns plats
i turordningen till ekonomisk kartläggning och därvid förordat, att vid en
allmän översyn av denna turordning borde övervägas att flytta upp detta
län från dess nuvarande elfte plats till omedelbart efter de två län som stöde
först i tur, nämligen Östergötlands och Kronobergs län.

Utredningsmannen har vidare föreslagit att den försening i arbetsprogrammet,
som uppstått till följd av krigsförhållandena, skulle återvinnas genom
ökad arbetstakt. Utredningsmannen har på denna punkt yttrat i huvudsak
följande.

Inom åtskilliga län är en ny ekonomisk karta nu starkt efterfrågad och
varje ytterligare försening medför olägenheter. Det synes därför vara en angelägenhet
av största vikt, att arbetena för den ekonomiska kartan omedelbart
efter ett fredsslut forceras så att inom kortast möjliga tid eftersläpningen
i förhållande till den ursprungliga planen inhämtas och att därefter denna
plan fullföljes i det från början tänkta tempot.

Med en sådan ståndpunkt uppkommer frågan, huruvida möjligheter föreligga
för kartverket att erhålla den ökade arbetskraft, som är erforderlig för
forcering i arbetet. Det gäller ju att söka åstadkomma en icke obetydlig personalförstärkning.

I sist berörda hänseende kan erinras därom, att kartverket för att kunna
fullfölja de militära uppgifterna sett sig nödsakat att anställa extra personal
i icke oväsentlig omfattning. Denna extra personal torde icke utan särskilda
åtgärder kunna räkna med fortsatt anställning eller befordran inom kartverket,
sedan verket helt återgått till de civila uppgifterna. Emellertid har
den nu åsyftade personalgruppen, som består av delvis väl kvalificerat folk,
under krigsåren hunnit förvärva viss erfarenhet beträffande de olika arbetsmomenten
inom verket. Större delen av denna personalgrupp skulle vid övergången
till fredsförhållandena stå inför nödvändigheten att söka sig annan
utkomst. Det synes därför vara ur kartverkets produktionssynpunkt önskvärt
att de bäst kvalificerade av här åsyftade extra personal fortsättningsvis tagas
i anspråk för det civila kartarbetet inom kartverket, enkannerligen den ekonomiska
kartläggningen. Ett ytterligare skäl härför är även att den för kart -

Kunni. Maj:ts proposition nr 106.

verket fastställda krigsorganisationen eljest icke kan vid behov fyllas med
rutinerad arbetskraft. Kartverkets fredsorganisation torde nämligen böra bestämmas
även med sikte på behovet av arbetskraft under krig, så att krigsförhållandena
icke behöva föranleda nyrekrytering i större omfattning utan i
huvudsak endast omplacering av tillgänglig arbetskraft.

Ett återhämtande av den förlorade tiden synes, såvitt nu kan bedömas,
icke kunna ske under kortare period än sex år. Till denna sexårsperiod bör
läggas en tid av två år, vilka beräknas förflyta innan den tillgängliga nya
personalen nått full rutin och erfarenhet inom sina arbetsuppgifter och kan
utnyttjas med full kapacitet. Räknar man emellertid med att förutsättningar
för en återgång lill normala arbetsförhållanden inom kartverket skola föreligga
vid ingången av budgeåret 1946/47, skulle sålunda, sedan den överflyttade
tillfälliga personalen erhållit fortsatt utbildning i ritning och fältarbete
m. m. under två år, forceringsperioden inom den ekonomiska kartläggningen
vara fullbordad efter avslutandet av 1954 års fältarbetssäsong.

Utredningsmannen har räknat med att för fullföljande av detta program
skulle erfordras att ekonomiska kartbyrån budgetåret 1946/47 skulle varaktigt
erhålla den personaluppsättning som förutsatts vid fullt utbyggd organisation
enligt 1937 års beslut. Vidare skulle under den åttaåriga forceringsperioden
erfordras en personalförstärkning omfattande 15 tekniska biträden
och 10 ritbiträden, varjämte å fotogrammetriska byrån skulle behövas en
förstärkning med 10 fotografbiträden.

Yttrandena.

I samtliga yttranden, som behandlat utredningsmannens förslag i fråga om
val av karttyp och skala samt påskyndande av den ekonomiska kartläggningen,
ha dessa förslag tillstyrkts eller lämnats utan erinran. I allmänhet
har behovet ur olika synpunkter av en ekonomisk karta i den av utredningsmannen
förordade utformningen starkt understrukits. Särskilt har framhållits,
att betydelsen av en ekonomisk karta i skala 1: 10 000 vore mycket stor
för rationaliseringen av det svenska jordbruket. Sistnämnda åsikt har omfattats
av bland andra kartverkskommissionen, kartverket, 1942 års jordbrukskommitté,
norrlandskommittén och Sveriges lantbruksförbund. Kartverket
har i detta sammanhang förklarat, att kostnadsbesparingen vid en återgång
till skalan 1: 20 000 blott skulle utgöra omkring två procent av totalkostnaden
för kartans upprättande och utgivning, men att en karta i denna skala
skulle bli oanvändbar som underlagskarta för praktiska inventeringsarbeten
inom jordbruk och skogsbruk och för projekteringsarbeten av skilda slag.

Från flera håll har framhållits såsom önskvärt, att de ekonomiska kartarbetena
påskyndades, så att den ekonomiska kartläggningen kunde fullbordas
tidigare än som avsetts enligt 1937 års plan. Kartverket har på denna
punkt bland annat anfört.

Kartverket förordar den av utredningsmannen föreslagna åtgärden att utöka
personalorganisationen för den ekonomiska kartläggningen i den utsträckning,
att det under kriget uppkomna underskottet i produktionen kan
avarbetas under en period av åtta år. Kartverket vill emellertid för egen del

Kungl. Maj:ts proposition nr 106-

uttala, att det bör under denna period framdeles övervägas, huruvida det icke
ur såväl statens som kartkonsumenternas intresse är fördelaktigare att bibehålla
en sålunda uppbygd utökad personalorganisation och därigenom påskynda
slutförande av den ekonomiska kartläggningen av landet.

Ett påskyndande av den ekonomiska kartläggningen är emellertid icke endast
ett intresse med hänsyn till landets behov av ekonomiska kartor. Vid
kartverket har under de senaste åren pågått utredning örn en ny topografisk
karta över landet och försöksarbeten ha utförts för prövning av olika arbetsmetoder
och framläggande av förslag till ny karttyp. Även en ny topografisk
karta bör grundas på den upprättade fotokartan men betydande lättnader
skulle vinnas, örn den ekonomiska kartläggningen över de områden, där sådan
kartläggning skall ske, funnes utförd före den nya topografiska kaidläggningen,
om denna såsom är att hoppas kommer att beslutas av statsmakterna.
Såväl tid som kostnader skulle härigenom minskas för den blivande topografiska
kartläggningen av landet. Då ej minst försvarsväsendet har påkallat
framställning av en ny topografisk karta på kortast möjliga tid, skulle en
forcering av den ekonomiska kartläggningen medföra större möjligheter att
tillgodose detta ur försvarsväsendets synpunkt framställda önskemål samtidigt
med att de ekonomiska intressenas kartbehov blir snabbare tillgodosett
genom den utökade ekonomiska kartläggningen.

Även kartvcrkskommissionen har framhållit, att såväl tid som kostnader
skulle minskas vid framställningen av den topografiska kartan, om den ekonomiska
kartläggningen ginge före den topografiska på de områden, där ekonomisk
kartläggning vore avsedd att äga rum.

19 i2 års jordbrukskommitté har i fråga om takten för den ekonomiska
kartläggningens bedrivande uttalat bland annat följande.

Kommittén har räknat med att för att få till stånd ur storleks- och arronderingssynpunkt
lämpliga jordbruk det kommer att bliva nödvändigt att företaga
förändringar av ett stort antal nu befintliga jordbruksfastigheter, i form
av sammanläggningar, ägoutbyten, omskiften m. m. Denna förvandlingsverksamhet
torde böra ledas och övervakas av särskilda statliga organ. För att
dessa rationaliseringsorgan skola kunna överblicka sina arbetsområden, så
att de bland annat ha möjlighet att bedöma, var behovet av rationaliseringsåtgärder
är mest trängande, ävensom lämpligheten av ifrågasatta förvandlingsåtgärder,
är det nödvändigt, att de på ett enkelt sätt kunna skaffa sig
en tämligen exakt kännedom örn ägoförhållandena i de olika delarna av sina
verksamhetsområden. Detta möjliggöres på ett utmärkt sätt av den ekonomiska
kartan. Där en sådan saknas, kan det däremot i många fall bliva förenat
med vissa både svårigheter och kostnader för rationaliseringsorganen att erhålla
den behövliga översikten över ägoförhållandena. Ofta torde väl, örn ekonomisk
karta ej finnes, det hos lantmäterikontoren befintliga kartmaterialet
kunna användas för detta ändamål. Kopiering och sammanställning av detta
kartmaterial kan emellertid komma att ställa sig ganska dyrbar. Härtill kommer,
att de hos lantmäterikontoren befintliga kartorna ej alltid återge de nuvarande
ägande- och brukningsförhållandena, samt att detta kartmaterial
ingalunda täcker all mark. Rationaliseringsorganen torde därför ofta i avsaknad
av en ekonomisk karta bliva nödsakade att låta företaga särskilda fältarbeten
för att få erforderlig kännedom örn ägoförhållandena i ett visst område.
Örn däremot en ekonomisk kartläggning av området skulle komma till
stånd, torde behovet av dylika specialundersökningar inom området bortfalla
så gott som helt, vilket i och för sig skulle innebära en viss besparing

Kungl. Majlis proposition nr 106.

för staten samt dessutom skulle medföra en förbättring av rationaliseringsorganens
arbetsmöjligheter och därmed även av utsikterna att få ett gott resultat
av rationaliseringsarbetet.

Med hänsyn till vad jordbrukskommittén anfört om nödvändigheten för
rationaliseringsorganen att lätt kunna skaffa sig överblick över ägoförhållandena
i olika områden, framstår det givetvis för kommittén såsom i hög grad
önskvärt, att arbetet med den ekonomiska kartläggningen bedrives så snabbt
som möjligt. Då igångsättandet av rationaliseringsarbetet inom ett visst område
uppenbarligen ej kan få anstå till dess ekonomisk karta för området
föreligger, bliva nämligen rationaliseringsorganen i avsaknad av sådan karta
nödsakade att på annat sätt skaffa sig den erforderliga översikten över ägoförhållandena,
vilket, såsom nämnts, torde komma att medföra ej oväsentliga
kostnader. Ett påskyndande av utgivandet av den ekonomiska kartan torde
därför i realiteten komma att medföra besparingar och ej ökade utgifter för
det allmänna. Av vad nu sagts torde framgå, att jordbrukskommittén för sin
del livligt tillstyrker utredningsmannens förslag örn åtgärder för att möjliggöra
en återhämtning av den tid, som gått förlorad till följd av krisförhållandena.
Enligt kommitténs uppfattning bör härjämte övervägas, örn ej möjlighet
finnes att ytterligare påskynda utgivandet av kartan. I samband härmed
torde även böra övervägas frågan, om de fältarbeten, som jordbrukets
rationaliseringsorgan måste bedriva, kunna samordnas med fältarbetena för
utgivning av den ekonomiska kartan.

Jämväl norrlandskommittén har uttalat, att det med hänsyn till den betydelse,
som den ekonomiska kartläggningen numera hade för det produktiva
näringslivet, syntes synnerligen angeläget, att landet kunde genomgås på betydligt
kortare tid än som förutsatts i den tidigare fastställda planen.

I ett flertal yttranden från länsstyrelser, hushållningssällskap och överlantmätare
ha framställningar gjorts i fråga om den mellan länen fastställda
ordningsföljden för den ekonomiska kartläggningen. Bland annat har begärts
en gynnsammare placering av Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens
län. Norrlandskommittén har framhållit önskvärdheten av att på grundval
av den under krigsåren verkställda flygfotograferingen över norrlandslänen
den ekonomiska kartläggningen över dessa län genomfördes tidigare än som
skulle följa av fastställd arbetsplan.

Kartverket har i fråga örn ordningsföljden mellan länen bland annat anfört,
att förutom de vid nu gällande plans fastställande följda principerna
måste vid översynen av planen tagas hänsyn till att de under kriget framställda
fotokartorna komme att utnyttjas innan de bleve föråldrade ävensom
till — om beslut fattades örn en ny topografisk karta — över vilka områden
denna karta i första hand borde upprättas.

/.9J2 års jordbrukskommitté har framhållit önskvärdheten av att vid en
omprövning av den ordningsföljd, i vilken kartläggningsarbetet för de olika
länen borde bedrivas, även måtte beaktas i vad mån ekonomisk kartläggning
av visst län kunde framstå som särskilt angelägen för att underlätta
arbetet med rationalisering av brukningsdelarna inom länet.

I yttrandena från överlantmätaren i Kopparbergs län. länsstyrelserna i
Västernorrlands och Norrbottens län samt norrlandskommittén ha framställts
önskemål örn en viss utvidgning av den år 1937 beslutade ekonomiska

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

kartläggningen. Överlantmätaren i Kopparbergs län har sålunda ansett, att
beträffande de delar av länet, över vilka enligt 1937 års plan endast fotokartor
skulle upprättas, å fotokartan borde inläggas skifteslagsgränser.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har uttalat att, enär bebyggelsecentra
inom länet i större utsträckning än inom övriga kustlän i Norrland sträckte
sig utefter ådalarna långt in i landet, den fullständigare karttypen för länets
vidkommande borde omfatta samtliga dessa oavsett belägenheten i förhållande
till kusten.

Länsstyrelsen i Norrbottens lån har betonat, att då den omfattning, i vilken
norrlandslänen skulle erhålla ekonomiska kartor angivits som i huvudsak
Norrlands kustland, begreppet kustland icke finge fattas alltför snävt.
Mellan den egentliga kust- och jordbruksbygden och fjällområdet lage —
åtminstone inom Norrbotten och Västerbotten — ett ansenligt bälte av i huvudsak
skogsmarker insprängt med betydliga odlade och odlingsvärda områden,
och det vore angeläget att detta land loges med i kartläggningen. Beträffande
kartans innehåll har länsstyrelsen hemställt, att å fotokartan, efter
fältarbeten, bland ägoslagen inlades icke endast åker och trädgård utan också
äng, naturlig och odlad. Utan beteckning för detta ägoslag skulle den
ekonomiska kartan för Norrland icke vara fullständig.

Norrlandskommittén har beträffande en utvidgning av den ekonomiska
kartläggningen till nya områden anfört följande.

Enligt den tidigare fastställda arbetsplanen skulle ingen flygfotografering
eller kartläggning komma till stånd beträffande lappmarkerna samt inre delarna
av Jämtlands län. Då stora områden inom dessa landsdelar med hänsyn
till där befintliga jordbruk och skogstillgångar äro av stort värde ur nationalhushållets
synpunkt, och då dessa områden torde vara flygfotograferade
i avsevärd utsträckning, synas skäl tala för att också nu åsyftade områden
göras till föremål för ekonomisk kartläggning eller ett förenklat förfarande
med flygfotografering jämte inläggning av fastighetsgränser, varvid
eventuellt även kan övervägas användning av förminskad kartskala inom en
del områden. Kartläggningen torde för lappmarkernas del förslagsvis kunna
utsträckas upp till odlingsgränsen och inom Jämtlands län begränsas på jämförligt
sätt. Nämnas må dock, att en del staten tillhöriga skogsområden lära
ha kartlagts genom domänverkets försorg.

Vidare vill kommittén ifrågasätta, om icke vissa områden inom nordliga
Sverige, beträffande vilka visserligen flygfotografering och inläggning av fastighetsgränser
förutsatts skola äga rum men däremot andra förhållanden,
bland annat förekomsten av åker och äng, ej ansetts skola markeras, böra
bli föremål för fullständig ekonomisk kartläggning. Som exempel på dylika
områden kan hänvisas till inre delarna av Västernorrlands län.

Före- Beslutet om den ekonomiska kartläggningen i dess nuvarande form fattadraganden.
<jes 1937 års riksdag. Enligt detta beslut skulle kartan grundas på en
fotokarta i skalan 1 :10 000, å vilken sedermera efter fältarbeten skulle inläggas
fastighetsindelning, bebyggelse, kommunikationsleder, viktigare kraftledningar,
sjöar och större vattendrag samt fornlämningar ävensom av ägoslagen
åker och trädgård. Kartan avsågs bliva färdigställd under loppet av
30 år efter det kartverkets organisation för ändamålet utbyggts.

Kungl. Muj.ts proposition nr 106.

I samband med de undersökningar som under krisåren verkställdes av
besparingsutredningen i sylte att få till stånd besparingar i den statliga verksamheten
upptogs även till övervägande frågan örn möjliga inskränkningar i
den ekonomiska kartläggningen. Besparingsberedningen ifrågasatte därvid,
att enbart fotokartan skulle utgivas såsom ekonomisk karta eller ock att
skalan för den nuvarande ekonomiska kartan skulle minskas tili skalan
1 :20 000 och i anslutning därtill fältarbetena vid kartframställningen starkt
begränsas.

En inskränkning eller begränsning av den ekonomiska kartläggningen synes
för närvarande icke kumla ifrågakomma. Såsom framgår av den verkställda
utredningen och de däröver avgivna yttrandena är behovet av en
ekonomisk karta synnerligen trängande och av allra största betydelse för
väsentliga allmänna och enskilda intressen. Den rationalisering av vårt lands
jordbruk, som för närvarande är föremål för övervägande och planläggning
och som på alla håll anses vara en av de viktigaste förutsättningarna för att
få tili stånd bättre ekonomiska möjligheter för landets jordbruksnäring,
kommer att i hög grad underlättas örn en aktuell och modern ekonomisk
karta står till förfogande. Mycken tid och mycket arbete skulle kunna inbesparas
vid rationaliseringens planläggande och genomförande med hjälp av
den ekonomiska kartan. Men även ur ett flertal andra synpunkter är den
ekonomiska kartan behövlig. För lantmäteriväsendet innebär densamma stora
fördelar. Överlantmätarna i de län, där den ekonomiska kartläggningen helt
eller i större omfattning slutförts, ha också kraftigt understrukit kartans
värde för lantmäteriarbetet. Kartan underlättar sålunda enligt dessa uttalanden
i stor utsträckning bedömande av förutsättningarna för och behovet av
olika lantmäteriförrättningar och kan tillika tjäna såsom underlag för fastighetsredovisningen.
Ur fastighetsbiidningssynpunkt är det vidare en stor
tillgång att en karta finnes ur vilken man kan utläsa icke blott fastigheternas
utan även större områdens sammansättning i ägoslag. Med nuvarande
kartmaterial är detta som regel icke möjligt och en följd härav är bland annat,
att ett önskat skiftes lämplighet ur fastighetsbiidningssynpunkt icke kan
överblickas utan att först en dyrbar och tidsödande sammanställning av på
olika håll tillgängligt kartmaterial utförts.

Även ur samhällsbildnings- och samhäilsplaneringssynpunkt är den ekonomiska
kartan av behovet starkt påkallad. Denna kan i hög grad bidraga
till en bättre överblick i ärenden rörande fastställande av olika bestämmelser
örn fastighetsbildningen och byggnadsförhållandena. Kartan torde likaledes
bliva till god hjälp vid planläggningar av vägar och frågor rörande vägväsendet.
Den nuvarande bristen på tillfredsställande kartmaterial har även i
förevarande hänseenden i icke ringa utsträckning medfört att betydande
kostnader måst nedläggas å sammanställningar av översiktskartor, vilka
skulle varit obehövliga därest den ekonomiska kartan funnits tillgänglig.

Den ekonomiska kartan kan även lå vidsträckt användning inom skogsbruket.
På detta område kan genom densamma i väsentlig grad underlättas
planläggningen av flertalet skogsvårdande åtgärder såsom skogsod Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 106. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

ling, hyggesrensning och torrläggning. Jämväl vid skogsindelnings- och taxeringsförrättningar
kan den ekonomiska kartan komma till stor användning.

Såsom framgår av vad jag nu anfört förefinnes inom skilda områden ett
starkt behov av att den ekonomiska kartläggningen fortsättes. Att verkställa
en sådan förenkling av den ekonomiska kartan, som besparingsberedningen
ifrågasatt, anser jag icke heller tillrådligt. För att kartan skall fylla de olika
anspråk, som ställas på densamma är det nödvändigt att den erhåller den utformning
som bestämdes genom 1937 års beslut. Varje inskränkning i utmärkandet
å kartan av fastighetgränser, bebyggelse eller ägoslag kommer
att avsevärt försämra kartans användbarhet. Framför allt är det av behovet
påkallat, att en så fullständig karta som möjligt i nyssberörda avseenden finnes
att tillgå under det arbete med rationaliseringen av landets jordbruk som
förestår under de kommande årtiondena. Vad jag nu anfört gäller även det
av besparingsberedningen framförda förslaget om minskning av kartans
skala från 1: 10 000 till 1:20 000. En dylik åtgärd skulle sålunda i väsentlig
grad minska kartans brukbarhet. Det är dessutom att märka att denna åtgärd
endast skulle medföra förhållandevis små besparingar i kostnaderna
för kartan. Enligt vad kartverket uttalat skulle en minskning av skalan på
föreslaget sätt medföra en besparing av två procent av totalkostnaden för
kartans upprättande och utgivning. Uppenbart är att fullbordandet av den
ekonomiska kartan i den föreslagna formen kommer att draga stora kostnader
för statsverket. Emellertid måste härvid beaktas, att kartan kommer att
möjliggöra avsevärda besparingar för såväl det allmänna som enskilda vid
utförandet av viktiga arbeten på olika områden, där behov av ett gott kartmaterial
föreligger.

Även om den under krigsåren inträdda förseningen i de ekonomiska kartarbetena
i enlighet med utredningsmannens förslag inhämtas, skulle utgivningen
av den ekonomiska kartan icke vara fullbordad förrän år 1975. Särskilt
med hänsyn till de förestående rationaliseringsåtgärdema inom jordbruket
är det angeläget, att den ekonomiska kartan färdigställes tidigare.
Såsom 1942 års jordbrukskommitté anfört torde nämligen de organ, som skola
handhava rationaliseringen i avsaknad av en ekonomisk karta ofta bliva
nödsakade att låta företaga omfattande fältarbeten, vilka skulle medföra betydande
kostnader. Ett annat skäl för påskyndande av de ekonomiska kartarbetena
är, att frågan om en ny topografisk karta för landet även är aktuell.
Enligt de försöksarbeten, som utförts för fastställande av den lämpligaste
typen för denna karta, skulle även den topografiska kartan kunna grundas
på fotokartan. Såväl tid som kostnader skulle sparas vid framställningen av
den topografiska kartan, om den ekonomiska kartläggningen ginge före den
topografiska. Det synes sålunda fördelaktigt att genomföra den ekonomiska
kartläggningen på kortare tid än som förutsattes i 1937 års beslut. Detta
skulle i stort sett beträffande kostnaderna för den ekonomiska kartans upprättande
blott innebära, att dessa kostnader fördelades på ett färre antal år,
medan man skulle spara betydande utgifter på andra håll. Jag finner mig på

Kungl. Majlis proposition nr 106.

grund härav böra förorda, att den ekonomiska kartläggningen bedrives så,
att den kan vara fullbordad på en tid av 15 år.

Enligt vad jag inhämtat från kartverket är detta program möjligt att genomföra,
örn den ekonomiska kartbyrån erhåller viss ytterligare personalförstärkning.
Till denna fråga torde jag få återkomma i det följande.

Därest den ekonomiska kartläggningen i enlighet med vad jag nu föreslagit
fullbordas på 15 år, torde ordningsföljden mellan de olika länens kartläggning
icke bliva av så stor betydelse. Frågan vilka områden, som först skola
kartläggas, torde få avgöras under beaktande av det mest rationella utnyttjandet
av tillgängligt fotokartmaterial och samordnandet av fotokartframställningen
för den ekonomiska kartan och övriga kartor. Emellertid torde
härvid hänsyn även böra tagas till i vad mån rationaliseringsåtgärder inom
jordbruket kunna påkalla snabbare ekonomisk kartläggning av vissa län.

Jag är icke nu beredd att taga ställning till förslagen att upprätta ekonomiska
kartor över områden, vilka enligt 1937 års plan skola ligga utanför
den ekonomiska kartläggningen, liksom ej heller till den ifrågasatta utvidgningen
av redovisningen av ägoslagen beträffande den ekonomiska kartan för
Norrland. Dessa spörsmål torde få underkastas ytterligare utredning och
överväganden.

III. Revidering av den nuvarande topografiska kartan.

Den topografiska kartläggningen i Sverige påbörjades år 1810 och avslutades
i sitt första skede år 1923, då utgivningen av första gången uppmätta
blad fullbordades. Den topografiska kartan, den s. k. generalstabskartan, består
av två skilda delar, den ena över södra Sverige, den andra över norra
Sverige. Den södra delen har fullständigt utgivits i rektangelblad i skalan
1: 100 000, den norra i gradblad, huvudsakligen i skalan 1: 200 000 men beträffande
vissa områden även i skalan 1: 100 000.

I sina yttranden över betänkandet rörande vissa med rikets ekonomiska
kartläggning sammanhängande spörsmål m. m. ha överbefälhavaren och
kartverkskommissioncn understrukit vikten av att även frågan om den topografiska
kartläggningen av landet löstes. Överbefälhavaren har därvid såsom
den allvarligaste anmärkningen mot det nuvarande topografiska kartverket
framhållit, att den nuvarande arbetstakten icke säkerställde tillräckligt
snabb revidering.

Kartverket har i sin skrivelse den 25 augusti 1945 med anslagsäskanden
för budgetåret 1946/47 upptagit frågan örn revidering av den nuvarande topografiska
kartan. Kartverket har därvid upplyst, att kartverket, som för
närvarande i samråd med försvarsstaben bedreve försöksarbeten för fastställande
av arbetsmetoder och karttyp för en ny topografisk karta, hade för
avsikt att under år 1946 framlägga förslag i ämnet. Den nya kartan avsåges
skola framställas enligt den fotogrammetriska metoden. Såsom underlag för
kartan skulle användas fotokartor med nivåkurvor, varvid för den ekonomiska
kartläggningen framställt fotokartunderlag skulle kunna utnyttjas. I

Kungl Maj.ts proposition nr 106.

frågan om revidering av den nuvarande topografiska kartan har kartverket
yttrat bland annat följande.

Oavsett frågan om framställning av ny topografisk karta, vilket arbete
måste draga en avsevärd tid, är det nödvändigt att den nuvarande kartan
revideras och hålles ajour för att erforderligt och godtagbart kartmaterial
skall kunna finnas tillgängligt för försvarsväsendet och civila behov.

Redan år 1931 gjorde dåvarande kartverkschefen framställning till Kungl.
Maj:t om åtgärder till organisationens ökande beträffande gravörarbetskrafterna
för att på 20 år, alltså till omkring år 1950, kunna genomföra revideringsarbetena
och bringa den topografiska kartan i fullt brukbar! skick.
Ajourbållningen skulle sedan ske på sådant sätt att efter den första grundliga
revideringen varje kartblad i medeltal undergick revidering vart tionde
år. Förslaget föranledde emellertid ingen åtgärd, och det topografiska verket
har därigenom allt mer föråldrats och kommer, om ej åtgärder snarast vidtagas,
att gå mot sitt förfall. De under senaste världskriget uppkomna allt
större kraven på framställning av militära specialkartor lia medfört en ytterligare
försämring i möjligheterna att medhinna revidering av den topografiska
kartan, enär arbetskrafterna i stor utsträckning måst tagas i anspråk
för nämnda brådskande militära kartarbeten. Det är därför en tvingande
nödvändighet att omedelbart igångsätta en möjligast snabb revidering av
de topografiska kartverken, i den mån kartbladen överhuvud taget äro revideringsdugiiga.
Detta är icke fallet dels med vissa blad inom södra verket,
och dels med flertalet blad i skalan 1: 200 000 inom norra verket. Orsaken
härtill är att de topografiska kartorna, som ursprungligen uppmättes under
en så lång period som från år 1821 till år 1919, såväl beträffande de äldsta
bladen i södra Sverige som i fråga örn flertalet kartblad i skalan 1: 200 000
upprättats med mycket svagt eller — vad beträffar de inre delarna av norra
Norrland — obefintligt geodetiskt underlag och dåligt stomkartematerial.

Enlig kartverkets mening bör moderniseringen av den topografiska kartan
genomföras på följande sätt.

Ommätning eller revidering av södra verkets blad bör genomföras inom
en period av 15 år, räknad från den 1 januari 1946, och på sådant sätt att
icke något blad den 1 januari 1961 i modernitet är äldre än 10—15 år. Denna
modernitet skulle sedan vidmakthållas genom fortlöpande ajourhållning.

Norra verket i skalan 1: 100 000 bör, räknat från den 1 januari 1946, likaledes
grundligt revideras under samma 15-årsperiod som södra verket och
därefter ajourhållas.

Då under beredskapstiden visat sig erforderligt att för försvarsväsendets
del lia tillgång till topografiska kartor i samma skala över hela Norrland, ha
bladen i skalan 1: 200 000 på fotolitografisk väg utgivits genom försvarsstabens
försorg, uppförstorade till skalan 1: 100 000 över de delar, där kartor
i skalan 1: 100 000 icke funnits framställda och utgivna. Med utgångspunkt
härifrån torde de blad i skalan 1: 200 000, som sammanfalla med de
i skalan 1: 100 000 framställda bladen, icke vidare behöva revideras. Av övriga
blad i skalan 1: 200 000 böra revideringsdugliga sådana grundligt revideras.
Blad i denna skala, vilka på grund av brist på stomkarta eiler bristande
geodetiskt underlag m. m. äro revideringsodugliga, böra endast nödtorftigt
partiellt revideras beträffande vägnät, turistorter och turistleder. Övriga
delar av norra verket böra nymätas i samband med framställning av en
ny topografisk karta över landet, så snart erforderligt geodetiskt underlag
hunnit bestämmas och flygfotografering därefter kunnat utföras.

För att kunna genomföra moderniseringen av den topografiska kartan på

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

angivet sätt erfordras dels vid fältarbetena årligen en personal av minst 24
topografiskt utbildade fältmätare, därav 15 under 10 år för ommätning av
revideringsodugliga blad, dels ock för gravyrarbetena minst 9 gravörer. Skulle
moderniseringen genomföras på ännu kortare tid, exempelvis 10 år, skulle
behövas dels 37 fältmätare, därav 24 under 6 år för ommätning av revideringsodugliga
blad, och dels 14 gravörutbildade. För närvarande har kartverket
tillgång till 20 topografiskt utbildade fältmätare och 12 utbildade gravörer,
varav dock minst två måste utnyttjas för andra gravyrarbeten (försöksarbeten
för ny topografisk karta m. m.). Fältmätarna utgöras emellertid
till mer än hälften av inbeordrad militär personal, och det är sannolikt
svårt att kunna få behålla alla dessa vid kartarbetena under hela moderniseringsperioden.
Utbildning av ytterligare topografiska fältmätare är därför
nödvändig för att ersätta sådana som återgå till militär tjänstgöring och för
att fylla det erforderliga antalet fältmätare. Ny sådan utbildningskurs avses
skola påbörjas i januari 1946. Ehuru gravörernas antal för närvarande är
till fyllest för att kunna genomföra moderniseringsprogrammet på 15 år, måste
nya elever omedelbart anställas och utbildas till gravörer, enär fem av
gravörerna uppnå pensionsåldern under de närmast följande sex budgetåren,
kled hänsyn till att utbildningen till gravör tager minst 5 år i anspråk måste
från kommande höst elevantagning ske, vilket kartverket redan igångsatt.

Enär utbildning av nya fältmätare tager omkring 3 år, är det knappast
möjligt att genomföra en modernisering av den topografiska kartan, i den
utsträckning som förutsatts, på en så kort tid som 10 år, även örn försvarsväsendet
skulle kunna tillhandahålla erforderligt antal officerare och underofficerare
för tjänstgöring vid kartverket. Kartverket har därför nödgats beräkna
moderniseringsperioden till 15 år. I betraktande av behovet ur såväl
militär som civil synpunkt av snabbast möjliga modernisering av den topografiska
kartan måste denna tidslängd betraktas som en maximigräns för
moderniseringsperioden.

Överbefälhavaren har i infordrat utlåtande över kartverkets framställning
uttalat, att det ur försvarssynpunkt vore till fördel, om den föreslagna moderniseringsperioden
om 15 år kunde minskas. Då detta av de skäl kartverket
anfört icke syntes möjligt, ville överbefälhavaren understryka kartverkets
uttalande, att tidslängden 15 år måste betraktas som en maximigräns
för moderniseringsperioden.

Av vad kartverket anfört framgår, att den nuvarande topografiska kartan
över landet är i hög grad bristfällig. Anledningen härtill är att söka i det
förhållandet, att de topografiska kartorna, som ursprungligen uppmättes under
en så lång tid som omkring 100 år, nämligen under tiden från 1810 till
omkring 1920 såväl beträffande äldsta bladen i södra Sverige som i fråga
örn flertalet kartblad i skalan 1: 200 000 upprättats på svagt eller intet geodetiskt
underlag och dålig stommaterial. Under sådana förhållanden är det
uppenbart att starkt behov förefinnes av en modern och förbättrad topografisk
karta. För närvarande pågå, såsom också framgår av vad kartverket
anfört, undersökningar rörande arbetsmetoderna och den lämpligaste
typen för denna karta. Ett förslag beträffande kartan torde kunna förväntas
från kartverket under innevarande år. Aven örn i en nära framtid be -

Före draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

slut skulle fattas om upprättande av en ny topografisk karta, kommer det
att förflyta en avsevärd tid, innan denna kan färdigställas.

Under mellantiden måste, framför allt med hänsyn till försvarsväsendets
behov av en någorlunda tillfredsställande fältkarta, de påtagligaste bristerna
i den nuvarande topografiska kartan avlägsnas. Denna revidering torde huvudsakligen
kunna ske i överensstämmelse med kartverkets förslag. Ommätning
eller revidering av södra verkets blad torde sålunda böra genomföras
inom en period av 15 år räknat från och med innevarande år och på sådant
sätt att icke något blad den 1 januari 1961 är äldre än 10—15 år. Denna
modernitet synes därefter böra vidmakthållas genom fortlöpande ajourhållning.
Den del av norra verket som finnes i skalan 1: 100 000 bör likaledes
revideras under samma 15-årsperiod som södra verket och därefter hållas
ajour. Av bladen i skalan 1: 200 000 böra de, som befinnas därtill användbara,
revideras. De blad i denna skala, som icke lämpligen kunna revideras,
böra nödtorftigt förbättras genom justeringar i fråga om vägnät, turistorter
och turistleder.

Till frågan örn personalbehovet för nu ifrågavarande arbeten återkommer
jag närmare i det följande.

IV. Kartverkets ställning till försvarsväsendet. Upptagande av
framställning av militära specialkartor bland kartverkets
ordinarie arbetsuppgifter.

Enligt kartverkets instruktion åligger det verket att biträda vid upprättandet
av erforderliga specialkartor för arméns och flygvapnets behov, i den
mån anslag och personal för ändamålet ställas till kartverkets förfogande av
försvarsväsendet. I händelse av krig eller krigsfara skall kartverket enligt
överbefälhavarens bestämmelser stå till försvarsväsendets förfogande. Instruktioner
för verket och dess personal, att tillämpas vid krig, skola redan
i fredstid utarbetas, i den mån försvarsväsendet därav beröres i samråd med
chefen för försvarsstaben. En regementsofficer å generalstabskårens stat1
skall såsom militärassistent tjänstgöra hos kartverket med uppgift att biträda
överdirektören vid beredning av ärenden, som beröra försvarsväsendet, och
vid framställning av militära specialkartor, samt att i kartverket föredraga
de ärenden av nämnda art, vilka överdirektören bestämmer. Militärassistenten
skall såvitt möjligt deltaga i behandlingen inom kartverket av frågor
om träffande av avtal angående tryckning, annan reproduktion eller försäljning
av kartor m. m. samt av frågor rörande kartarbetenas planläggning och
angående ändringar i fastställda karttyper. Till anställning vid kartverket
kan militär personal i viss utsträckning kommenderas.

I kartverkskommissionen, som har till uppgift att giva råd i frågor rörande
de allmänna riktlinjerna för kartarbetena samt grunderna för kartframställningen
vid kartverket, representeras försvarsväsendet av cheferna
för försvarsstaben, armén och flygvapnet. Enligt instruktionen för kartverket
och kartverkskommissionen skola förslag till ändringar i karttyper eller

1 Numera försvarsstabens stat.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

till nya karttyper samt den årliga planen för kartverkets arbeten underställas
kartverkskommissionen, innan förslagen föreläggas Kungl. Maj:t för fastställelse.

överbefälhavaren har i framställning till Kungl. Maj:t den 11 december
1942 ifrågasatt, huruvida kartverkets nuvarande organisation och ställning
till försvarsväsendet vore ur krigsberedskapssynpunkt tillfredsställande, samt
anhållit örn närmare utredning av denha fråga. Överbefälhavaren har framhållit,
att omfattande arbeten för i första hand militära ändamål hittills utförts
vid kartverket och även i fortsättningen med all säkerhet komme att
påläggas verket. Det gällde härvid icke endast att tillfälligt underhålla de
hittillsvarande kartorna genom revideringar o. d. utan även att framställa
ett flertal nya kartor. Den militära kartläggningen syntes därför numera ha
trätt i förgrunden. De skäl som på 1930-talet anförts för att kartverket skulle
bestå såsom ett i förhållande till försvarsväsendet helt självständigt, civilt
ämbetsverk hade därför förlorat sin bärkraft.

Utredningsmannen har i sitt betänkande avstyrkt överbefälhavarens förslag
örn militär organisation av kartverket. Utredningsmannen har till stöd
för denna ståndpunkt bland annat anfört.

Avgörande vikt för bedömande av den uppkomna frågan bör fästas vid
det obestridliga förhållandet, att försvarets representanter redan med nuvarande
organisation äga möjligheter att få alla behöriga önskemål beaktade.
Med den kontakt, som måste förutsättas bestå mellan försvarsledningen och
militärassistenten i kartverket, har denne i egenskap av föredragande i kartverket
både rätt och skyldighet att inom verket anmäla alla militära synpunkter
i fråga om såväl kartframställning som val av karttyper. Årsplanernas
prövning av Kungl. Maj:t innefattar dessutom en särskild garanti för
att de militära önskemålen tillgodoses i den utsträckning, som läget vid
varje särskilt tillfälle anses påkalla. I själva verket visar erfarenheten, att
hittills de militära intressena icke i något avseende blivit eftersatta på grund
av förhållanden, som det stått i kartverkets makt att reglera. En annan sak
är att kartverkets förmåga att sörja för det militära kartbehovet är begränsad
till den kostnadsram, som statsmakterna fastställa för ändamålet.

Den statliga kartproduktionen måste uppenbarligen planeras under avvägning
av de olika intressen, som de färdiga kartorna skola tjäna. Att det
civila livets önskemål och intressen icke ens under fredstid skulle få beaktas
vid kartframställningen i den mån de icke sammanfölle med militära önskemål
synes vara en tanke, vars realiserande icke skulle leda till annat än införandet
av ett nytt statligt organ för produktion av särskilda karttyper, avpassade
för övriga kartkonsumenters behov. En sådan splittring i kartarbetena
vore icke ur ekonomisk synpunkt försvarlig och rationaliseringen av
kartframställningen skulle äventyras. Det väsentliga i här berörda sammanhang
är likväl att, enligt vad all erfarenhet visar, de militära och civila synpunkterna
verkligen kunna samordnas utan förfång för de förra.

övervägandena i frågan om kartverkets framtida ställning med hänsyn
till de från försvarsledningens isida uttalade önskemålen leda till den uppfattningen,
att någon omorganisation av kartverket i syfte att åter anknyta
verket till försvarsväsendet icke är påkallad av sakliga eller andra skäl.
Tvärtom synes kartverket i nuvarande organisation vara bättre rustat att
planera sin verksamhet under behörigt aktgivande på alla de intressen, militära
och civila, som den avser att främja.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Utredningsmannen har vid sina undersökningar uppmärksammat, att
verksamheten vid försvarsstabens fotoanstalt kommit att i vissa avseenden
löpa parallellt med kartverkets arbeten. Detta gällde framför allt fotokartläggningen
och den fotogrammetriska och fototekniska forskningen. Utredningsmannen
har funnit det angeläget, att en utredning komme till stånd
med syfte att uppdraga gränserna för fotoanstaltens uppgifter i fråga örn
kartframställning och att i övrigt reglera förhållandena härvidlag mellan
kartverket och anstalten.

Kartverket, kartverkskommissionen och statskontoret ha i sina yttranden
över betänkandet anslutit sig till utredningsmannens avstyrkande av förslaget
om kartverkets anknytning till försvarsväsendet. De militära ledamöterna
i kartverkskommissionen, som reserverat sig mot kommissionens uttalande
om kartverkets ställning till försvarsväsendet, ha ansett ett slutligt ståndpunktstagande
i frågan om de militära myndigheternas inflytande på kartverket
böra anstå till dess resultatet av vissa gemensamma utredningar av kartverket
och försvarsstaben förelåge.

överbefälhavaren har i yttrande över betänkandet vidhållit, att det militära
inflytandet på kartverket under fred och förstärkt beredskap borde
ökas. Överbefälhavaren har förutsatt, att utredningar om kartverkets arbetsuppgifter
med avseende å bland annat topografiska kartor, vilka vore
av vital betydelse för försvaret, ävensom militära specialkartor borde verkställas
av kartverket och försvarsstaben gemensamt.

I fråga om behovet av vissa militära specialkartor, nämligen eldledningskartor
och flygkartor, har överbefälhavaren i detta sammanhang anfört
bland annat följande.

Eldledningskartan är en fotokarta i skalan 1:20 000, å vilken inlagts höjdkurvor
med 5—10 meters ekvidistans. Kartan erfordras för detaljrekognosceringar
av alla slag, för stridsledning och ordergivning, för planläggning och
utförande av bombning mot punktmål, för sabotörers och partisaners verksamhet
samt framför allt för eldledningstjänsten vid artilleriet och vissa av
infanteriets tunga vapen. Främst för att det svenska artilleriet under alla
förhållanden skall kunna åstadkomma erforderliga eldkoncentrationer inom
rimlig tid fordras att eldledningskartor redan i fred finnas över samtliga
tänkbara operationsområden.

Eldledningskarta finnes, trots forcerat arbete under de gångna beredskapsåren,
endast över begränsade områden. Fortsatt utgivning av eldledningskartor
över avsevärda delar av vårt land är ett viktigt militärt krav.

Den nuvarande flygkartan, som är upprättad i skalan 1:300 000, är av
provisorisk karaktär såväl beträffande enhetlighet och tekniskt utförande
som beträffande innehåll. Därtill kommer att skalan 1:300 000 icke längre
kan anses lämplig för en flygkarta. På grund av de fel och brister, som vidlåda
den nuvarande flygkartan, bör den snarast ersättas med en ny, som
uppfyller de fordringar, som böra ställas på en modern flygkarta. Ett försöksblad
har utförts i skalan 1:500 000 och prövas för närvarande. Erfarenheterna
ha visat, att behov dessutom föreligger av en karta i liten skala (omkring
1:1 000 000) avsedd att användas såsom jaktkarta och flygkarta vid
långflygningar.

Överbefälhavaren anser behovet av specialkartor vara av sådan omfatt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

ning, alt det troligen är lämpligt att utbygga kartverkets arbetsorganisation
med en särskild, permanent organisation för behovets fyllande.

I sin förenämnda skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket efter samråd
med försvarsstaben framlagt vissa förslag åsyftande att trygga försvarsväsendets
kartbehov. Kartverket har sålunda bland annat förordat, att de
specialkartor, som fortlöpande måste upprättas eller ajourhållas, upptagas i
kartverkets instruktion bland kartverkets ordinarie fredsuppgifter, och att
verkets ordinarie arbetsorganisation och medelsbehov beräknas med hänsyn
härtill. Härom har kartverket anfört väsentligen följande.

Ett ytterligare tillgodoseende av försvarsväsendets kartbehov är icke beroende
av något utvidgat militärt inflytande på kartverkets arbeten utan av
organisatoriska åtgärder till höjande av kartverkets arbetskapacitet, så att
även under fredsförhållanden försvarsväsendets kartbehov kunna i erforderlig
utsträckning tillfredsställas jämsides med de allmänna kartarbetenas bedrivande.

I den mån försvarsväsendets kartbehov kunna tillgodoses genom de allmänna
kartarbetena erfordras för vinnande av syftemålet endast tillräcklig
personalorganisation och tillräckliga anslag för att bedriva arbetena i önskad
omfattning och med tillräcklig snabbhet.

Försvarsväsendets behov av specialkartor, som endast skola användas av
försvaret, kan däremot icke tillgodoses jämsides med de allmänna kartarbetena
utan att härför antingen såsom för närvarande särskilda medel ställas
till kartverkets förfogande för varje särskilt arbete eller ock kartverkets arbetsuppgifter
och organisation utökas att omfatta även framställning av militära
specialkartor till viss, av försvarsstaben beräknad kvantitet per år. I
förra fallet erfordras att ett årligt anslag upptages på försvarsväsendets stat
och tillhandahålles kartverket i mån av behov, i det senare fallet böra erforderliga
medel upptagas på kartverkets stat. Beräknas upprättande av dylika
militära specialkartor bliva behövligt under en längre följd av år, är den
senare vägen utan tvekan att föredraga ur såväl organisations- som arbetssynpunkt.
Det är nämligen givet att en mera permanent organisation för ändamålet
inom kartverkets ram möjliggör bättre rekrytering av arbetskraft,
då fast anställning och befordringsmöjligheter kunna bjudas. Därjämte vinnes
en effektivare kontroll och betydande lättnad i medelsredovisning m. m.
i förhållande till vad som under beredskapen varit fallet.

Jämväl med hänsyn till att stora delar av det arbete, som utföres för militär
kartframställning, i fortsättningen kunna utnyttjas för de allmänna kartarbetena
synes det berättigat att anslagen härför upptagas på kartverkets
stat. Eldledningskartorna, som äro fotokartor med inlagda nivåkurvor, ära
nämligen upprättade i samma bladindelning som fotokartorna till underlag
för den ekonomiska kartläggningen. 1 den mån eldledningskartorna skola
upprättas över samma områden som den ekonomiska kartan kunna alltså
samma fotokartor utnyttjas för båda ändamålen.

De framställda eldledningskartorna komma därjämte att i hög grad underlätta
genomförandet av en framtida ny topografisk karta över landet, örn
terrängen återgives med nivåkurvor. Det material som framställes genom
kurvkonstruktion ur stereobilder kommer att vara användbart såväl för eldledningskartor
sorn för den topografiska kartframställningen.

Försvarsstaben har begärt, ali omkring 300—400 eldledningskartor per år
skulle framställas. Kartverket har på grund härav vid sina anslagsberäkningar
för budgetåret 1940/47 upptagit medel för en produktion av denna
storlek. Med hänsyn till att mobiliseringsbehovet av kartor för armén till -

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

godoses av försvarsstaben och kostnaderna för karttrycket därför lämpligast
torde böra upptagas på försvarsstabens stat har dock icke beräknats medel
för kartornas tryckning.

Kartverket har även haft överläggningar med representanter för försvarsstaben
och flygvapnet i fråga örn behovet av nya flygkartor för flygvapnet.
Därvid har från flygvapnet uttryckts önskemål örn en enhetlig flygkarta i
skalan 1 :1 000 000. Frågan har emellertid komplicerats därigenom, att även
för den civila luftfarten en sådan karta kan komma att påfordras och att
det därför är önskvärt att den blivande flygkartan i skalan 1: 1 000 000 utföres
så, att den om möjligt kan tjäna såväl flygvapnet som den civila luftfarten.

I detta läge har slutlig ståndpunkt icke kunnat tagas till frågan örn framställningen
av en flygkarta i skalan 1 :1 000 000. Kartverket anser sig dock
böra uttala, att för den händelse framdeles visar sig nödvändigt att upprätta
en sådan karta, arbetet bör utföras vid kartverket. Skulle kartan därvid avses
även för den civila luftfarten, torde den böra upptagas bland de översiktskartor,
som kartverket instruktionsenligt skall utgiva och ajourhålla.
Arbetet synes enligt av kartverket preliminärt gjorda beräkningar icke bliva
av en sådan omfattning, att någon särskild organisation för ändamålet behöver
ordnas. Fördelas arbetet på exempelvis 4 år, torde det i huvudsak kunna
utföras av kartverkets ordinarie arbetskrafter med tillskott av ett par tillfälligt
anställda ritbiträden. För reproduktions- och tryckningskostnader
måste däremot särskilda medel beviljas. Även örn arbetet framdeles under
året skulle beslutas, torde dock icke för budgetåret 1946/47 behöva upptagas
några särskilda medel för ändamålet.

I fråga om formerna för samarbetet mellan försvarsstaben och kartverket
har verket yttrat.

Genom att de militära kartorna upptagas bland kartverkets ordinarie fredsuppgifter
kommer Kungl. Majit alltid att pröva vilka slag av militära kartor,
som direkt skola ingå i dessa ordinarie arbetsuppgifter. Omfattningen av
kartarbetena för militära ändamål under visst budgetår skall meddelas kartverket
av försvarsstaben genom militärassistenten i god tid innan kartverkets
budgetförslag skall ingivas till Kungl. Majit. Försvarsstabens förslag härutinnan
skall av kartverket alltid framläggas i budgetförslaget till Kungl. Majit.

Innan arbetsplan för ett kommande kalenderår framlägges för kartverkskommissionen,
skall kartverket genom militärassistenten hos chefen för försvarsstaben
inhämta upplysningar om de önskemål försvarsstaben har för
det avsedda året dels beträffande de allmänna kartarbetenas bedrivande,
dels ock i fråga om militära specialkartors upprättande. Vid framläggande av
förslaget till arbetsplan för karlverkskommissionen skall, i den mån försvarsstabens
önskemål icke av kartverket ansetts kunna tillgodoses med hänsyn
till kartarbetenas planenliga bedrivande inom ramen för den tillgängliga arbetsorganisationen,
försvarsstabens önskemål redovisas.

övriga arbeten, för speciella militära kartor av permanent natur, varav
behov uppstå, böra utföras av kartverket på framställning av försvarsstaben
i enahanda ordning som övriga specialarbeten, beställda av andra statsinstitutioner,
kommuner och enskilda, eller sålunda mot full ersättning från
försvarsväsendet för kartverkets kostnader.

De delar av de militära kartarbetena, som icke lämpligen kunna utföras
vid kartverkets övriga byråer, förläggas liksom nu under militärassistentens
avdelning, som bör benämnas militärbyrån. Militärassistenten skall vara
denna byrås chef och förordnas på sätt nu gäller för militärassistenten.

Kungl. Majlis proposition nr 106.

Kartverket har i förenämnda skrivelse vidare uttalat, att den av utredningsmannen
berörda frågan örn en gränsdragning mellan kartverket och försvarsstabens
fotoanstalt beträffande kartframställning varit föremål för samråd
mellan verket och försvarsstaben. Härvid hade enighet uppnåtts, att all
framställning av kartor av permanent natur för militära ändamål för framtiden
skulle utföras genom kartverkets försorg. Därvid komme sådana kartor,
varav framställning erfordras mera stadigvarande, att upptagas bland
kartverkets ordinarie arbeten och övriga arbeten att utföras på beställning
mot ersättning från försvarsväsendet.

I remissutlåtande har överbefälhavaren tillstyrkt de av kartverket föreslagna
åtgärderna för tryggande av försvarsväsendets kartbehov, överbefäilhavaren
har samtidigt understrukit betydelsen av att redan i fred en speciell
organisation funnes inom kartverket, vilken kunde inrikta sig på framställning
av militära specialkartor. Uppskötes utarbetandet av sådana kartor till
ett skärpt beredskapsläge, riskerade man, dels att kartorna icke hunne framställas,
dels ock att arbetena måste bedrivas på ett mindre rationellt och
mindre ekonomiskt sätt och med bristande noggrannhet som resultat. Det
vore alltså av stor vikt, att den för försvaret erforderliga kartframställningen
kunde så bedrivas, att behövliga kartor i största möjliga utsträckning funnes
tillgängliga vid ett krigsutbrott.

Då kartverket år 1937 organiserades såsom ett självständigt civilt verk
tillförsäkrades genom bestämmelser i kartverkets instruktion försvarsväsendet
möjlighet att få sina önskemål i fråga om kartframställningen beaktade.
Med dessa bestämmelser avsågos att å ena sidan tillgodose försvarsväsendets
intressen vid kartverksamhetens bedrivande samt att å andra sidan
säkerställa planmässigheten vid den allmänna kartläggningen ur det civila
behovets synpunkt. Den avvägning av de olika intressena som härvid kom
till stånd synes fullt tillfredsställande. Det bör därför icke ifrågakomma, att
kartverket inordnas under försvarsväsendet.

Såsom kartverket framhållit torde ett tillgodoseende i högre grad än tidigare
av försvarsväsendets kartbehov icke vara beroende av att det militära
inflytandet på kartverkets arbeten ökas utan av att kartverkets arbetskapacitet
höjes, så att även under fredstid försvarsväsendets kartbehov kan tillgodoses
jämsides med de allmänna kartarbetena. Enligt det av kartverket
efter samråd med försvarsstaben framlagda förslaget skulle detta ske genom
att framställning av de militära specialkartor, av vilka ett stadigvarande
behov förelåge, upptoges bland kartverkets ordinarie arbetsuppgifter.
Härvid skulle för denna kartframställning erforderliga medel beräknas under
anslagen till kartverket. Genom att för ifrågavarande ändamål skapades
en fast organisation skulle bland annat erhållas en bättre personalrekrytering.

Med hänsyn till de angivna fördelarna av att inom kartverket upprättas
en särskild personalorganisation för framställning av de specialkartor, var -

Före draganden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

av försvarsväsendet har ett varaktigt behov, vill jag icke motsätta mig
att förslaget härom genomföres. Kostnaderna för framställningen av dessa
kartor, med undantag av tryckningskostnaderna, skola därvid belasta kartverkets
anslag. Detta synes rimligt med tanke på att ifrågavarande kartmaterial
i stor utsträckning kommer de allmänna kartarbetena till godo.
Jag kan även biträda det framlagda förslaget i fråga om formerna för samarbetet
mellan kartverket och försvarsstaben. Därest riksdagen icke har
något att erinra häremot, torde Kungl. Majit få vidtaga härav betingade
ändringar i kartverkets instruktion.

V. Inrättande av en särskild arbetsorganisation för framställning
av specialkartor m. m. för statliga och kommunala institutioners

samt enskildas räkning.

Jämlikt 2 § 4 mom. av kartverkets instruktion tillkommer det kartverket
bl. a. att mot särskild ersättning dels med stöd av utgivna kartor eller därtill
hörande primärmaterial låta upprätta och utgiva önskade specialkartor,
dels ock tillhandahålla kopior av sådana vid flygfotografering upjdagna
fotobilder, vilka icke beröra områden, som anses vara av speciell militär
betydelse. I 5 mom. samma paragraf föreskrives, att kartverket på begäran
och efter Kungl. Majits medgivande i samband med flygfotografering för
fotokartans framställning må mot särskild ersättning dels utföra flygfotografering
för speciella ändamål samt dels låta ombesörja upprättande av fotokarta
med stöd av sådant särskilt upptaget fotomaterial.

I sin förenämnda skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket hemställt
örn inrättande av en särskild arbetsorganisation för utförande av speciella
kartarbeten på beställning av statliga och kommunala institutioner samt
enskilda. Till stöd för framställningen har kartverket anfört i huvudsak
följande.

Ju mer omfattande de flygfotograferade områdena av landet blivit —
numera finnes flygfotograferad en areal av omkring 124 000 km2 eller omkring
28 procent av landets hela areal — desto större möjligheter finnas
att tillgodose de ändamål, som avses i 2 § 4) av instruktionen. Kartverkets
mycket belastade arbetsorganisation har emellertid icke medgivit tillgodoseende
av begärda sådana arbeten utan att personalen på övertid åtagit
sig utföra uppdragen.

Även arbeten enligt 2 § 5) instruktionen ha i en del fall — för statliga
eller kommunala institutioner — verkställts, men de flesta av sådana begärda
arbeten ha måst avvisas av brist på personal och utrustning under
den arbetsbelastning som varit för handen under senare år för verkställande
av såväl kartverkets egna som försvarsväsendets kartarbeten. Denna belastning
blir alltjämt bestående genom de avsedda arbetena för ekonomiska
kartans snabbare framställning och eldledningskartors fortsatta upprättande.

Framställningarna om dylika flygfotograferingar för speciella ändamål
ha för varje år ökats. Närmast har det gällt arbeten för speciella skogskartors
framställning, för lantmäteriändamål, för upprättande av regionplan
eller byggnadsplan samt för vattenregleringar för vattenavledning eller kraftverksanläggningar.
I sistnämnda hänseende kan nämnas, att vattenfallssty -

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

reisen gjort framställning om omfattande flygfotograferingar för sitt ulbyggnadsprogram.
Av dessa arbeten har kartverket endast medhunnit mindre delar
i samband med fotografering för eldledningskartorna, och vattenfallsstyrelsen
har därför uttalat, att örn kartverket icke kan i erforderlig utsträckning
biträda med erforderliga arbeten såge sig styrelsen tvungen själv
upprätta en organisation för fotogrammetrisk kartläggning. ''En dylik utveckling
skulle vara synnerligen olycklig och oekonomisk för statsverket.

Givetvis kan något enskilt företag tänkas uppsätta en dylik organisation
och bedriva sådan kartläggningsverksamhet inom landet. Ett sådant företag
var verksamt i mindre omfattning en kortare tid före krigets utbrott,
men sedan förbud mot flygfotografering utfärdats kunde detsamma icke fortsätta
verksamheten. Det kan nämnas att verksamheten för bearbetning av
fotomaterialet bedrevs av företaget i huvudsak med hjälp av personal från
kartverket under icke tjänstetid eller från tekniska högskolans fotogrammetriska
institution. En på sådant sätt ordnad enskild verksamhet synes icke
önskvärd. Ej heller torde dylika arbeten för statliga eller statsunderstödda
ändamål lämpligen böra utföras genom enskilt affärsföretag, då staten i
kartverket har en institution, som med sin väl utbildade personal är mer
kompetent än ett eventuellt startat nytt enskilt bolag alt åstadkomma ett
kvalitativt fullgott och ur kostnadssynpunkt fördelaktigt arbetsresultat. Slutligen
synes av militära skäl böra krävas, alt flygfotografering inom landet
för kartframställning endast verkställes av statligt organ, så att full kontroll
över fotomaterialets utnyttjande kan upprätthållas och det flygfotografiska
filmmaterialet arkiveras under statlig vård för att utnyttjas på bästa sätt
för allmänna ändamål och särskilt statens kartverksamhet av olika slag.

Behovet av en organisation för här ifrågavarande ändamål är utan tvivel
numera starkt framträdande och kommer att ständigt ökas, allteftersom de
fotogrammetriska kartläggningsmetodernas användbarhet blir mera känd
än hittills varit fallet samt misstroendet från markmätningens speciella målsmän
övervinnes. Kartverket anser därför tiden vara inne att vid kartverket
upprätta en särskild arbetsorganisation för ändamålet, så att utförandet av
dylika arbeten icke kommer ait inkräkta på de allmänna kartarbetenas
planenliga och rationella bedrivande. Tillsvidare bör denna organisation
anknytas till den fotogrammetriska byrån såsom en särskild arbetsdetalj
för att, sedan verksamheten blivit av större omfattning, bilda sin särskilda
byrå eller avdelning. Det senare torde snart nog bliva fallet, då enligt kartverkets
mening det icke lärer dröja länge förrän alla mera omfattande lantmäteriförrättningar
komma alt grunda sig på fotogrammetriskt kartmaterial,
särskilt fotokartor i större skala på grund av dessa kartors stora detaljrikedom
och därav följande möjlighet att utan dyrbara och tidskrävande markmätningar
detaljstudera områdena.

Organisationen skall förutsättas kunna bära sina egna omkostnader oell
därutöver giva en inkomst som bidrag till förräntning av den av staten anskaffade
och för ändamålet utnyttjade materielen. Dessutom bör vid arbeten
för kommuner och enskilda beräknas en skälig vinst på arbetenas utförande.

. Personalorganisationen för ändamålet torde tillsvidare kunna inskränkas
till en förste statskartograf som detaljchef och en statskartograf till hans
biträde vid arbetsledningen samt sex tekniska biträden och ett rit- och kontorsbiträde.

Överbefälhavaren har i remissutlåtande tillstyrkt kartverkets förslag. Han
har emellertid förklarat, att lian icke helt kunde ansluta sig lill kartverkets
uppfattning att flygfotografering inom landet för kartframställning endast

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Före draganden.

borde verkställas av statligt organ. Det vore främst ur mobiliseringssynpunkt
för försvaret fördelaktigt, om möjligheterna för kartframställning utökades
genom tillkomsten även av andra statliga eller privata företag som framställde
kartor.

Redan vid 1937 års omorganisation förutsågs, att framdeles en särskild organisation
kunde behöva inrättas inom kartverket för att tillgodose behov av
specialkartor m. m. Av vad kartverket anfört framgår, att antalet framställningar
om flygfotografering för särskilda ändamål ökat för varje år men
att kartverket på grund av brist på personal och utrustning måst avvisa flertalet
av dessa. Då det i stor utsträckning är statliga institutioner eller statsunderstödda
företag, som påfordra dylika arbeten, synes det önskvärt, att
kartverket ägde större möjligheter än hittills att tillmötesgå framställningarna.
En utveckling i den riktningen —- såsom ock antytts från vissa håll —
att andra statliga verk skulle vid sidan av kartverket uppsätta egna organisationer
för flygfotografering och framställning av specialkartor måste uppenbarligen
anses otillfredsställande. Icke heller finner jag det ändamålsenligt,
att på privata intressen grundade företag komma till stånd för tillgodoseende
av behovet av flygfotografering för kartläggningsändamål. I likhet med kartverket
är jag av den uppfattningen att det ur flera synpunkter är mest rationellt
om ifrågavarande verksamhet kan som regel handhavas av det för
ändamålet inrättade statliga organet nämligen kartverket. Genom att i lämplig
omfattning utöka personalen uppnås ju även det av överbefälhavaren berörda
önskemålet om tillräcklig personal för försvaret vid mobilisering.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra förorda att för ifrågavarande
ändamål inom kartverket inrättas en särskild arbetsdetalj. Tillsvidare
torde denna böra organiseras med den av kartverket föreslagna personaluppsättningen.
För utförda arbeten bör uttagas en med hänsyn till verkets kostnader
skälig ersättning.

VI. Frågan angående karttrycket och den därmed sammanhängande
förlagsverksamheten.

Tryckningen och utgivningen av de topografiska kartorna äro för närvarande
överlåtna till generalstabens litografiska anstalt enligt ett den 31 december
1923 dagtecknat avtal, vilket emellertid därefter i vissa hänseenden
modifierats genom ändringar och tillägg. Genom särskilda avtal med nämnda
anstalt tryckas även de ekonomiska kartorna, fotokartoma och översiktskartorna
av denna anstalt och utgivas å dess förlag.

I betänkandet rörande vissa med den ekonomiska kartläggningen sammanhängande
spörsmål har utredningsmannen beträffande frågan om tryckning
och utgivning av kartan framhållit bland annat, att det ej kunde ifrågakomma
att under dåvarande orosförhållanden vidtaga någon omläggning i

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

systemet för karttryckning och kartutgivning. Tänkbart vore emellertid enligt
utredningsmannens mening, att denna fråga efter återgången till fredsförhållanden
finge tagas upp till omprövning.

I de avgivna yttrandena över betänkandet ha statskontoret, riksräkenskapsverket,
lantmäteristyrelsen och direktören för statens reproduktionsanstalt
förordat en särskild utredning.

I sin förenämnda skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket förklarat
att orsaken till att verket icke hemställt om den ifrågasatta allsidiga utredningens
igångsättande varit, att enligt kartverkets mening flera skäl tala för
att det nuvarande systemet sannolikt är ekonomiskt fördelaktigare ur statsverkets
synpunkt.

Jag torde i detta sammanhang få erinra, att jag med stöd av Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 25 januari 1946 tillkallat sex sakkunniga för att verkställa
utredning och avgiva förslag angående organisationen av statens reproduktionsanstalt
m. m. I de av mig för utredningen lämnade direktiven uttalade
jag, att de sakkunniga jämväl borde till övervägande upptaga spörsmålet angående
karttryckets ordnande. Enligt vad jag vidare uttalade, borde en undersökning
verkställas om icke möjligheter förefunnes att revidera avtalet
med generalstabens litografiska anstalt angående karttrycket i en för slaten
förmånligare riktning. Även möjligheterna att överflytta karttrycket till statens
reproduktionsanstalt eller att bilda ett bolag med staten som delägare
för bedrivande av ifrågavarande verksamhet borde under utredningen närmare
undersökas. I avvaktan på slutförandet av utredningen torde för närvarande
några åtgärder i nu förevarande hänseenden icke lämpligen böra
vidtagas. VII.

VII. Fråga om ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster vid

kartverket m. m.

Chefsbefattningen.

I sin förenämnda skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket hemställt,
att kartverkets chef, vilken för närvarande såsom överdirektör vore placerad
i lönegrad C 10, måtte givas tjänsteställning som generaldirektör och placeras
i lönegrad C 12. Vidare har kartverket föreslagit, att ett särskilt arvode
å 1 200 kronor för år skulle utgå till kartverkschefens ställföreträdare. Till
stöd för framställningen i fråga om kartverkschefens tjänsteställning och lönegradsplacering
har kartverket bland annat anfört.

Statens organisationsnämnd förutsatte i ett år 1932 avgivet förslag rörande
arbetsuppgifterna för och organisationen av rikets landkarteverk, att
chefen för verket skulle erhålla generaldirektörs tjänsteställning. I 1936 års
betänkande funno utredningsmännen det av organisationsnämnden framlagda
förslaget i och för sig väl motiverat med hänsyn till befattningens krävande
art. Sedan kartverkets omorganisation ha verkets arbetsuppgifter och
personalorganisation väsentligt utvidgats. Detta blir än mera fallet om de
av kartverket nu framlagda förslagen, som äro betingade av det alltmer

Före draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

ökade behovet av kartframställning för skilda såväl civila som militära ändamål,
bifallas. På grund av vad sålunda anförts och de stora krav, som
ställas på kartverkschefen i såväl administrativt som tekniskt hänseende, får
kartverket hemställa, att chefen gives tjänsteställning som generaldirektör
och placeras i lönegrad C 12.

I denna fråga ha bland andra statskontoret och allmänna lönenämnden
yttrat sig.

Statskontoret har i betraktande av de arbetsuppgifter och det ansvar, som
åvilade chefen för ett verk av ifrågavarande storleksordning, icke funnit något
att erinra mot att kartverkschefen erhölle generaldirektörs tjänsteställning.
Frågan om lönegradsplaceringen borde emellertid enligt statskontorets
mening helst upptagas till prövning i ett större sammanhang, chefstjänstemännens
löneställning i allmänhet. Därest en dylik allmän översyn icke
komme till stånd inom närmaste tiden, ville ämbetsverket icke motsätta sig
att befattningen som kartverkets chef inplacerades i lönegrad C 12. Som
förutsättning för bifall till förslaget örn ett arvode å 1 200 kronor till kartverkschefens
ställföreträdare borde gälla, att chefsbefattningen ändrades till
generaldirektörstjänst.

Lönenämnden har erinrat, att verkets omfattning enligt nu föreliggande förslag
icke så väsentligt överstege vad som vid 1937 års omorganisation beräknades
för ett fullt utbyggt verk, att en omprövning av chefens då fastställda
löneställning nu syntes påkallad. Enligt lönenämndens mening borde
därmed kunna anstå, till dess en allmän utredning komme till stånd angående
löneställningen för verkschefsbefattningar. Jämväl med ställningstagande
till förslaget om fastställande av ett särskilt arvode till kartverkschefens
ställföreträdare borde anstå.

Tjänster i 21—26 lönegraderna.

Ifrågavarande tjänster utgöras av befattningar som observator i lönegrad
A 26, som förste statsgeodet, förste statskartograf och förste statstopograf
i lönegrad A 24 samt som statsgeodet, statskartograf och statstopograf i
A 21.

Rikets allmänna kartverks tjänstemannaförening har i en den 3 maj 1945
dagtecknad skrift hos Kungl. Majit gjort framställning om att befattningarna
i 26 lönegraden skulle flyttas till 27, befattningarna i 24 till 26 och befattningarna
i 21 till 23 lönegraden alternativt alt sistnämnda befattningar
flyttades till 22 lönegraden. Vidare har föreningen hemställt, att tjänstebenämningen
observator måtte ändras till byrådirektör.

I remissutlåtande den 14 juni 1945 över nämnda framställning har kartverket
tillstyrkt de begärda lönegradsuppflyttningarna men avstyrkt ändrad
tjänstebenämning för observatörerna. Kartverket har därvid bland annat
yttrat.

En lång följd av framställningar har gjorts i förevarande lönefrågor utan
att någon förbättring i berörda personals löneställning åstadkommits. Kraven
på personalens arbetsprestationer ha under senare år stegrats på grund
av nya krävande och utvidgade arbetsuppgifter vid kartverket. En förbättring
av lönegradsplaceringen för kartverkets högre kvalificerade personal

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

är därjämte så mycket mer välbefogad som flera grupper jämförliga befattningshavare
erhållit fördelaktigare lönestäilning. Kartverket vill härvid erinra
örn att lektorerna och adjunkterna år 1937 flyttats till 27 respektive 23
lönegraden samt statsgeologerna år 1942 till 27 lönegraden. Vidare ha år
1945 andre arkivarierna m. fl. befattningshavare vid de lärda verken erhållit
uppfattning till lönegrad A 23. Samtidigt ha förste statsmeteorologerna
och förste statshydrologerna samt statsmeteorologerna och statshydrologerna
uppflyttats till lönegrad A 26 respektive A 22.

Kartverket har ansett de skäl som anförts för nämnda gruppers lönegradsuppflyttningar
i minst lika hög grad vara tillämpliga på kartverkets motsvarande
tjänstemän.

Beträffande observatörerna gäller som kompetenskrav filosofie licentiatexamen
eller teknisk doktorsgrad. Observatörerna ha också uttryckligen jämställts
med statsgeologerna. Observatörernas verksamhet bedrives fullt självständigt.
Enligt kartverkets mening finnas icke några sakliga skäl för att
observatörerna skulle avlönas lägre än statsgeologer och lektorer.

För förste statsgeodet och statsgeodet föreskrives såsom kompetensfordran
avgångsexamen från tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri
eller filosofie kandidatexamen med vissa angivna ämnen. Till förste statsgeodet
kommer säkerligen aldrig att befordras statsgeodet med lägre kompetens
än filosofie licentiatexamen.

Enligt kartverkets mening ställas högre krav i fråga om praktisk kunnighet
och arbetsledning på förste statsgeodeien än på en förste statsmeteorolog
eller förste statshydrolog. Kartverket har med hänsyn till arbetsuppgifterna
och till de kompetensfordringar, som måste uppställas på förste statsgeodeten,
ansett denne befattningshavares placering i lönegrad A 26 vara fullt
berättigad.

Enär endast en förste statsgeodetbefattning finnes vid kartverket, och
statsgeodeterna på grund av arbetsuppgifternas särskilda art i allmänhet icke
kunna påräkna befordran utom verket, äro statsgeodetbefattningarna i likhet
med läroverksadjunktstjänsterna i regel sluttjänster. Enligt kartverkets
mening äro kraven på statsgeodeterna i fråga örn självständigt arbete och
praktisk handledning på fältet av den art, att de jämväl av denna anledning
böra, liksom tidigare varit fallet, jämställas med läroverksadjunkterna.

I fråga örn förste statskartografer och statskartografer utgöres kompetensfordran
av avgångsexamen från tekniska högskolans fackavdelning för lantmäteri.
Även annan däremot svarande examen från annan fackavdelning vid
de tekniska högskolorna eller examen från skogshögskolans jägmästarkurs
berättigar till anställning som förste statskartograf eller statskartograf under
förutsättning att vederbörande erhållit betyget godkänd i tentamen i ettdera
av ämnena jorddelningsrätt eller geodesi och fotogrammetri.

Förste statskartograferna äro i egenskap av föreståndare för de arbetsdetaljer,
i vilka den ekonomiska kartbyrån och den fotogrammetriska byrån
äro uppdelade, kartverkets närmaste arbetsledare under byråcheferna. De
lia därvid sig underställda ett stort antal tjänstemän i olika lönegrader från
statskartografer till ritbiträden. På dessa arbetsledare måste ställas höga krav
på kunnighet, energi och ledarförmåga. Kartverket anser, att dessa befattningshavare
äro i lönehänseende fullt jämförbara med förste statsmeteorologerna
och förste statshydrologerna liksom även med förste byråingenjörer,
vilka äro placerade i lönegrad A 26 eller högre lönegrad vid de tekniska
verken.

Statskartografernas verksamhet är enligt kartverkets åsikt fullt lika självständig
som läroverksadjunkternas. Statskartograferna skola under byråar Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 saini. Nr 100. 3

Kunni. Majlis proposition nr 106.

betet biträda förste statskartografema vid ledning och granskning av den
lägre personalens arbeten. Under fältarbetet skola de självständigt leda och
kontrollera de tekniska biträdenas kartläggningsarbeten och fastighetsredovisning.
Statskartografernas teoretiska utbildning (civilingenjörsexamen) kan
utan tvekan anses fullt jämförbar med en filosofisk ämbetsexamen. Enär befordringsmöjligheterna
äro små komma statskartografbefattningarna som
regel att bli sluttjänster. Sedan en statskartograf tjänstgjort några år vid
kartverket, har han icke någon möjlighet att övergå till lantmätarbanan, i
varje fall icke utan att komma i mycket dålig befordringstur. Efter en längre
tids tjänstgöring vid kartverket är en övergång till lantmäteriet helt utesluten
för statskartografema.

Rekryteringen av statskartografpersonalen har, med hänsyn till de på
längre sikt väsentligt fördelaktigare befordringsmöjligheterna och löneförmånerna
vid lantmäteriet, i hög grad försvårats. Under en lång följd av år kuntde
kartverket överhuvud taget icke få några kompetenta sökande till statskartografbefattningama.
Under de senaste åren har kartverket visserligen
lyckats få några aspiranter på grund av att ordinarie anställning kunnat av
dem sannolikt beräknas relativt snabbt på grund av äldre befattningshavares
avgång med pension. Konkurrensen örn arbetskraften med lantmäteriet
är för kartverket med de låga lönegradsplaceringarna för statskartografpersonalen
synnerligen svår och inger stora farhågor för framtiden i fråga örn
erhållande av väl kvalificerad arbetsledningspersonal vid verket. Omedelbara
åtgärder äro därför enligt kartverkets mening oeftergivliga för höjning
av lönegradsplaceringarna för såväl förste statskartograf er som statskartografer,
örn kartverket skall kunna erhålla behövlig och väl kvalificerad
rekrytering.

På grund av vad sålunda anförts måste kartverket vidhålla av verket tidigare
gjorda framställningar om uppfattning av förste statskartografbefattningama
till lönegrad A 26 och av statskartografbefattningarna till A 23.

För förste statstopografer och statstopografer finnas icke fastställda några
särskilda kompetensfordringar. Rekryteringen av arbetsledningen vid topografiska
kartbyrån sker som regel bland officerare, vilka utbildats vid kartverket
och visat sig äga särskilt intresse och fallenhet för det kartografiska arbetet.
Det är ur kartverkets synpunkt givetvis att föredraga, att sådana lämpliga
militära arbetskrafter kunna överflyttas till kartverkets stat såsom civila befattningshavare,
så att de för,framtiden kunna beräknas helt ägna sig åt
kartverkets arbeten. Så länge de tjänstgöra endast som inbeordrad militär
personal, riskerar kartverket att dessa arbetskrafter åter tagas i anspråk av
försvarsväsendet och att kommenderingen upphör. En sådan överflyttning
till civil befattning hos kartverket kan emellertid för närvarande endast ifrågakomma
vid uppstående ledighet på statstopograf- eller förste statstopograftjänsterna.
De kommenderade officerarna äro som regel kaptener, innan
de vid kartverket erhållit en tillräckligt omfattande kunskap och erfarenhet
på det kartografiska området för att användas som arbetsledare vid de topografiska
kartarbetena. Detta gör i de flesta fall en övergång till civil tjänst
i den lönegrad, som nu gäller vid kartverket för statstopograf, direkt oförmånlig
för de kommenderade officerarna. Ej heller möjligheterna av senare
befordran till förste statstopograf kan anses lockande med nuvarande lönegrad
A 24, ty först i löneklassen 26 (alltså i näst högsta löneklassen) har en
förste statstopograf avlöning motsvarande kaptens slutavlöning.

Med hänsyn till officerarnas möjligheter till befordran bliva dessa löneförhållanden
ännu mindre lockande för en övergång till civil tjänst vid kartverket.
Placeras emellertid statstopografema i likhet med vad som föreslagits

Kurir/!. Maj:ts proposition nr 106.

för statsgeodeter och statskartografer i lönegrad A 23 skulle avlöningen alltid
täcka en kaptens avlöning och, om övergång sker under de första kaptensåren,
vara relativt ekonomiskt lockande. Hänfördes vidare förste statstopograf
till lönegrad A 26, skulle möjligheten till befordran till sådan tjänst
motsvara befordringsmöjlighet till major. Därmed bibehålies också den jämställdhet
i lönegradshänseende mellan i tjänsteställning motsvarande befattningar
på kartverkets samtliga byråer, som hittills alltid förelegat och ansetts
befogad med hänsyn till arbetsuppgifternas likartade betydelse.

Beträffande de extra ordinarie tjänstemännen i befattningar motsvarande
de nu behandlade får kartverket inskränka sig till att framhålla, att dessa
alltid tillhört samma lönegrad som motsvarande ordinarie tjänsteman men
med avlöning enligt löneplan Eo. Denna princip bör alltjämt bibehållas.

Extra tjänstemän av berörda kategorier ha under provtjänstgöring haft avlöning
enligt lönegraden Ex 16. Denna lönegrad är emellertid för låg, såsom
även visat sig genom svårigheter vid rekryteringen, i jämförelse med vad som
eljest erbjudes nyutexaminerade civilingenjörer och även personer med akademisk
examen. Kartverket anser att lönegraden Ex 18 är den lägsta tänkbara
att tillämpas under de två provtjänstgöringsåren samt att lönen därefter bör
liksom hittills utgå efter samma lönegrad som för motsvarande ordinarie
tjänsteman men enligt löneplan Ex. Kartverket förutsätter härvid att extra
ordinarie tjänst skall som regel erhållas efter tre års tjänstgöring som extra
befattningshavare samt ordinarie tjänst efter ytterligare tre år. Utan att så
skulle bliva fallet, äventyras rekryteringen även med de lönegradsuppflyttningar,
som nu föreslagits. Särskilt torde så bliva fallet beträffande rekryteringen
av statskartografer med hänsyn till konkurrensen med lantmäteriet.
Det snara ordinarieskapet är det enda kartverket kunnat bjuda som särskild
förmån i stället för lantmäteriets på längre sikt förmånligare löneförmåner
och befordringsmöjligheter.

I skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket under åberopande av vad
verket anfört i förenämnda utlåtande föreslagit, att med hänsyn till dels en
rättvis lönegradspiacering av kartverkets högre tjänstemän i förhållande till
motsvarande tjänstemän inom andra arbetsområden, dels en ur verkets synpunkt
tillfredsställande rekrytering av dessa tjänster, de av verket tillstyrkta
lönegradsuppflyttningarna måtte vidtagas från och med den 1 juli 1946.

I förevarande lönefrågor ha infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret
och allmänna lönenämnden.

Statskontoret har i huvudsak anfört följande.

Då frågan om tjänsteställningen för observatörerna varit föremål för statsmakternas
prövning så sent som vid 1942 års riksdag och då enligt statskontorets
mening några omständigheter i ärendet icke åberopats, som kunna
motivera ett ändrat ställningstagande till förevarande tjänstemäns lönegradspiacering,
linner sig ämbetsverket icke kunna tillstyrka föreningens hemställan
i denna del. Framhållas må för övrigt, att befattningarna såsom förste
statshydrolog och förste statsmeteorolog vid meteorologiska och hydrologiska
institutet, för vilka tjänster i allt väsentligt samma kompetensfordringar
uppställts som för observatörerna vid kartverket, genom beslut av 1945 års
riksdag placerats i 26 lönegraden. Med anledning av väckt förslag örn dessa
tjänsters uppförande i 27 lönegraden eller samma lönegrad som den för siatsgeologerna
gillia lide, ansåge sig föredragande departementschefen böra påpeka,
att vid statsgeologernas inplacering i nämnda lönegrad hänsyn tagits till
dessa befattningshavares ställning såsom direkt underlydande verkschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Då ej heller observatörerna vid kartverket äro direkt underställda kartverkschefen,
lärer departementschefens berörda uttalande jämväl böra vinna beaktande
vid bedömande av frågan örn observatörernas tjänsteställning.

Statskontoret kan för sin del icke anse kompetensfordringarna för förste
statsgeodet och förste statskartograf vara så höga, att de kunna motivera
tjänsternas placering i annan lönegrad än den för närvarande fastställda. Ej
heller kan ämbetsverket finna de å befattningshavarna ankommande arbetsgöromålen
vara av den beskaffenhet, att de kunna åberopas som stöd för en
förhöjd lönegradsplacering. Med anledning av den i ärendet gjorda jämförelsen
med löneställningen för förste statsmeteorologer och förste statshydrologer
vill statskontoret icke underlåta att påpeka, att för dessa befattningshavare
såsom behörighetsvillkor uppställts filosofie licentiatexamen samt genom
utgivna skrifter dokumenterad skicklighet i vetenskaplig behandling av
inom vederbörandes verksamhetsområde fallande frågor. De för tjänsterna såsom
förste statskartograf och förste statsgeodet föreskrivna kompetenskraven
äro således icke obetydligt lägre än de för nyssnämnda tjänstemän vid meteorologiska
och hydrologiska institutet fastställda.

Med denna sin uppfattning anser sig statskontoret ej heller kunna biträda
förslaget om ändrad lönegradsplacering för förste statstopograferna. För dessa
tjänster lia några särskilda kompetensfordringar icke uppställts, men
desamma lära i allt väsentligt få anses likvärdiga med befattningarna som
förste statsgeodet och förste statskartograf.

Vad angår befattningarna som statsgeodet, statskartograf och statstopograf
vill statskontoret med hänsyn till att dessa tjänster torde få anses i huvudsak
jämställda med de numera i 22 lönegraden placerade befattningarna
som statshydrolog och statsmeteorolog icke motsätta sig en uppflyttning av
desamma till nämnda lönegrad. De å extra ordinarie stat uppförda statsgeodet-
och statskartografbefattningarna torde jämväl böra placeras i motsvarande
lönegrad.

Beträffande kartverkets hemställan, att extra tjänsteman, som fullgör provtjänstgöring,
skall komma i åtnjutande av lön efter lönegrad Ex 18 i stället
för Ex 16 vill statskontoret framhålla, att de nuvarande avlöningsförmånerna
enligt ämbetsverkets mening torde få anses i stort sett tillfredsställande,
helst som vederbörande efter avslutad provtjänstgöring erhåller en något
förmånligare löneställning än den inom statsförvaltningen i allmänhet förekommande.
Statskontoret finner sig därför icke kunna tillstyrka kartverkets
hemställan i denna del.

I likhet med kartverket och på av kartverket anförda skäl kan statskontoret
ej heller biträda den av pensonalföreningen föreslagna ändrade tjänstebenämningen
för observatörerna.

Allmänna lönenämnden bär uttalat, att löneregleringsspörsmålen i fråga
örn kartverkets tekniska personal vore svåra att bedöma på grund av att arbetsuppgifterna
vid kartverket vore av så särpräglat teknisk art. Detta gällde
särskilt den tekniska biträdespersonalen i 11—17 lönegraderna. Då arbetsfördelningen
mellan de olika personalgrupperna i viss mån syntes ha blivit
en annan än den som förutsattes vid 1937 års omorganisation, ansåge sig
lönenämnden böra förorda, att arbetsuppgifter och löneställning för den tekniska
personalen vid kartverket gjordes till föremal för särskild utredning,
varvid även teknisk sakkunskap borde vara företrädd. Lönenämnden vore
icke nu beredd att taga ställning till kartverkets förslag om förbättrad löneställning
för den tekniska personalen. För det fall att fragan om den högre

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

personalens lönegradsplacering ansåges böra upptagas till omedelbart avgörande
funne sig dock lönenämnden böra framhålla följande.

Enligt den för kartverket gällande instruktionen skall innehavare av observatorbefattning
ha avlagt filosofie licentiatexamen eller innehava teknisk
doktorsgrad. För förste statsgeolog, med vilken observator före den 1
juli 1942 var jämställd i lönehänseende, äro kompetenskraven filosofie licentiatexamen
eller bergsingenjörsexamen. Då vidare den skillnad, som i organisatoriskt
avseende förelägger mellan, å ena sidan, observatörernas ställning
inom kartverket och, å andra sidan, förste statsgeologernas ställning inom
Sveriges geologiska undersökning enligt lönenämndens mening i och för sig
knappast motiverar en lägre lönegradsplacering för de förra, synes en uppflyttning
jämväl av observatörerna till A 27 kunna övervägas. Med hänsyn
till statsmakternas ställningstagande till frågan om uppflyttning av förste
arkivarier m. fl. vid de s. k. lärda verken från A 26 till A 27 vid 1945 års
riksdag torde emellertid någon förändring icke nu böra vidtagas i observatörernas
lönegradsplacering.

I fråga om uppflyttningen av de i A 24 placerade befattningarna såsom
förste statsgeodet, förste statskartograf och förste statstopograf till A 26 och
de i A 21 placerade befattningarna såsom statsgeodet, statskartograf och
statstopograf till A 23 vill lönenämnden framhålla, att den väsentliga olikhet
i fråga örn kompetenskrav, som föreligger för, å ena sidan, statsgeodetoch
statskartografbefattningarna och å andra sidan, statstopografbefattningarna,
i förening med det av kartverket starkt hävdade önskemålet, att någon
differentiering i lönehänseende icke skall göras beträffande de tre slagen av
befattningar, medför särskilda svårigheter att här komma fram till en lämpligt
avvägd löneställning för befattningarna i fråga. För en uppflyttning av
förste statsgeodetema och förste statskartograferna till A 26 talar särskilt
löneläget för byrådirektörsbefattningarna (A 26) i lantmäteristyrelsen och
distriktslantmätama inom lantmäteriväsendet. Att lönenämnden ändock icke
finner tillräckliga skäl nu föreligga för en dylik uppflyttning, beror — förutom
på att lönenämnden icke är beredd att tillstyrka en motsvarande uppiiyltning
av förste statstopograferna — främst på föratberörda omständighet,
att förste arkivarie- m. fl. befattningar, för vilka filosofie licentiatexamen
utgör kompetenskrav, enligt beslut av 1945 års riksdag alltjämt kvarstå i
lönegrad A 26.

Med hänsyn till att andre arkivarier m. fl. vid de lärda verken enligt beslut
av årets riksdag uppflyttats från A 21 till A 23 och då uttalandet av
1945 års riksdag angående statsmeteorologs och statshydrologs löneställning
tyder på att jämväl dessa befattningshavare komma att senare inplaceras i
sistnämnda lönegrad, synas skäl tala för en uppflyttning av statsgeodeter
och statskartografer till samma lönegrad. Beträffande statstopograferna synes
ställning lill lönegradsplaceringen i varje fall icke böra tagas, förrän den av
lönenämnden förordade utredningen kommit till stånd.

Kartverket har även framlagt förslag om förbättrade löneförmåner under
provtjänstgöring för bär ifrågavarande kategorier av befattningshavare. Under
de två provtjänslgöringsåren skulle sålunda avlöning utgå enligt Ex 18
i stället för enligt Ex 16, varefter vederbörande skulle, med bibehållande av
anställning såsom extra tjänsteman, hänföras till samma lönegrad som ordinarie
tjänsteman (lönegrad 23). Med anledning härav vill lönenämnden erinra
att sedan den 1 juli 1944 vid riksarkivet, vissa museer m. fl. inrättningar
tillämpas en särskild av Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 fastställd
befordringsgång för amanuenspersonalen. Denna innefattar ett första
år med provtjänstgöring och, efter antagande lill amanuens, anställning så -

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

som extra tjänsteman i Ex 17, därefter tre års anställning i Eo 18 och därefter
— under vissa villkor — uppflyttning till Eo 20. Lönenämnden vill
ifrågasätta, örn icke en liknande befordringsgång bör gälla för här ifrågavarande
rekryteringspersonal vid kartverket. I avbidan på resultatet av 1944
års personalutrednings arbete synes i varje fall den åtgärden kunna vidtagas,
att under det andra provtjänstgöringsåret avlöning får utgå efter lönegrad
Ex 18.

I en den 24 januari 1946 dagtecknad skrift har kartverkets tjänstemannaförening
hemställt, att örn föreningens förslag icke i sin helhet skulle kunna
föreläggas 1946 års riksdag, förslag måtte underställas riksdagen örn att
statsgeodeter och statskartografer från och med den 1 juli 1946 uppflyttas
från lönegrad A 21 till A 23.

Tjänster i 11—17 lönegraderna.

De tjänster, som det här är fråga om, utgöras av befattningar som förste
gravörer i 17 lönegraden, som flygfotografer och gravörer i 15 lönegraden
samt som fotografbiträden, gravyrritare och tekniska biträden i 11 lönegraden.
Förste gravörer, gravörer och gravyrritare finnas vid den topografiska
kartbyrån, flygfotografer och fotografbiträden vid den fotogrammetriska
byrån samt tekniska biträden vid alla byråer utom den topografiska kartbyrån.

Utredningsmannen, som i sitt betänkande väsentligen behandlat personalorganisationen
vid den ekonomiska kartbyrån, har med hänsyn till att de
tekniska biträdesbefattningama i huvudsak finge betraktas såsom slutposter
funnit starka skäl tala för att från personalhåll framförda önskemål örn
ändring av dessa befattningars benämning komme till stånd, samtidigt som
en differentiering skedde motsvarande befattningarna förste gravör och gravör
inom den topografiska kartbyrån. Utredningsmannen har därför föreslagit,
att de nuvarande tekniska biträdena skulle uppdelas i två grupper,
den ena med benämningen kartassistent i lönegrad A 15, den andra med benämningen
tekniskt biträde i A 11. Av 22 befattningar som tekniskt biträde,
vilka utredningsmannen beräknat vara tillfyllest inom den ekonomiska kartbyrån
för normala förhållanden, borde enligt hans mening 5 uppföras som
kartassistenttjänster och 17 som tekniska biträdestjänster.

I utlåtanden över betänkandet har statskontoret avstyrkt förevarande förslag
med hänsyn till att arbetsuppgifterna icke vöre differentierade och lönegradsplaceringen
år 1937 avvägts med beaktande av gravörernas löneställning.
Allmänna lönenämnden, som dock hyste viss tvekan, huruvida vid en
differentiering skillnaden i lönegrad borde göras så stor, har icke velat motsätta
sig införandet i föreslagen omfattning av karlassistentbefattningar i lönegrad
A 15.

I anledning av utredningsmannens förslag har rikets allmänna kartverks
personalförening i en den 18 november 1944 dagtecknad skrift gjort framställning
i fråga örn löneställningen för viss nu i 11—17 lönegraderna
placerad teknisk personal. Föreningen har därvid avstyrkt den föreslagna
differentieringen av de tekniska biträdestjänsterna och begärt att samt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

liga tekniska biträden och fotografbiträden skulle uppflyttas till lönegrad
A 15 med benämningen kartassistent. Vidare har föreningen yrkat, att llygfotograferna
skulle placeras i lönegrad A 19. Föreningen har framhållit,
att inrättandet av förste gravörbefattningarna påkallats av nya arbetsförhållanden.
När det gällde de tekniska biträdena däremot syntes ej vara fråga
om inrättande av sådana nya, av arbetsförhållandena betingade tjänster. En
differentiering skulle skapa förutsättningar för spänningar och motsättningar
bland personalen, som komrne att leda till en osund inbördes konkurrens.
De tekniska biträdena hade både i fältarbetena och i byråarbetena tilldelats
uppgifter, för vilkas lösande högre kvalificerad personal enligt 1937 års utredning
ansetts nödvändig. Förenigen har därför ansett starka skäl tala för
att samtliga tekniska biträden uppflyttades i lönegrad A 15. Enligt vad föreningen
framhållit toges fotografbiträdena i anspråk förutom för det fototekniska
laboratoriearbetet för utförande av såväl punktbestämning och höjdmätning
som arbeten med fotokartans slutliga sammansättning. Även dessa
befattningshavare borde därför placeras i A 15. Flygfotograferna hade placerats
i en lönegrad, som valts med utgångspunkt från att de under flygning
skulle tjänstgöra som kameraskötare. En officer från flygvapnet skulle
tjänstgöra som navigatör och detachementschef.” Numera gällde som allmän
regel, att vid detachement, som bestode av endast ett flygplan, flygfotografen
vore detachementschef, under det att vid detachement bestående av två eller
flera flygplan den i tjänsten äldste flygfotografen vore chef. Utan att deras
löneförhållanden ändrats, hade flygfotografema utom sin uppgift som kameraskötare
ålagts den ansvarsfulla tjänsten som navigatör. Under byråarbetena
toges flygfotograferna i anspråk för punktbestämning och höjdmätning.
Det av flygfotografer, fotografbiträden och tekniska biträden utförda byråarbetet
har föreningen vid nu angivna förhållanden funnit icke vara mindre
kvalificerat än statskartografernas. Enligt föreningens mening vore flygfotograferna
med hänsyn till av dem fordrad kompetens och tilldelade arbetsuppgifter
för lågt löneplacerade och en uppflyttning till lönegrad A 19 syntes
rättvis.

I sin skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket föreslagit, att en likartad
befordringsgång för ifrågavarande personal skulle genomföras å samtliga
byråer med en differentiering i tre lönegrader, nämligen 17, 15 och 12
lönegraden. Befattningarna i 17 lönegraden skulle benämnas förste kartassistent
och befattningarna i 15 och 12 lönegraderna kartassistent. Vidare har
kartverket hemställt, att ordinarie tjänster i 12 lönegraden skulle inrättas i
sådan utsträckning, att befattningshavare, som vore fullt utbildade och erhållit
god praktisk erfarenhet inom sitt arbetsområde kunde erhålla ordinarie
anställning. Såsom skäl för en likartad befordringsgång å samtliga byråer
har kartverket anfört.

Det har under de gångna åren efter omorganisationen visat sig mindre
lämpligt, att icke likartad befordringsgång och samma befordringsmöjligheter
finnas på samtliga byråer för den tekniska personalen, såsom är fallet
med såväl den högre kvalificerade personalen som den kvinnliga ritarpersonalen.
Än mer har detta accentuerats genom utvecklingen, då det visat sig

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

möjligt att överflytta väsentliga delar av de tekniska arbeten, som vid omorganisationen
beräknades skola utföras av högre kvalificerad personal, på
lägre teknisk personal. Fordringarna ira därför icke oväsentligt ökat på den
vid omorganisationen nytillkomna lägre tekniska personalens omdömesgillhet
och yrkesskicklighet. Metoderna lia också inom de fotogrammetriska arbetena
väsentligt ändrats i förhållande till vad vid omorganisationen antagits.
Stereometoderna, som nu användas, ställa stora fordringar på de därvid
tjänstgörande. Då dessa arbeten, som utföras i mörkt rum liksom de fotografiska
arbetena, äro påfrestande och tröttande för ögonen, måste — så
långt möjligt — personalen omväxla vid dessa arbeten och vid andra i ljust
rum förekommande. Större delen av fotografbi trädena måste därför utbildas
även i stereoarbeten för att möjliggöra denna cirkulation.

Till motivering av sina förslag örn differentiering av befattningarna och
uppfiyttning av de lägsta befattningarna från 11 till 12 lönegraden har kartverket
anfört i huvudsak följande.

De förändringar, som av erfarenheterna under de gångna åren efter omorganisationen
genomförts i arbetsmetoder och arbetsfördelning, böra också
medföra en justering i lönegradsplacering för de lägre tekniska tjänstemännen.

I motsats till personalföreningen anser kartverket en differentiering enbart
vara till fördel för arbetena, enär befordringsutsikterna komma att tjäna som
sporre för tjänstemännen icke blott att söka nå bästa arbetsresultat utan ock
att självutbilda sig för att öka sin yrkesskicklighet.

Kartverket har emellertid funnit, att lönegraden A 11 knappast förefinnes
för ordinarie tekniska tjänstemän med likartade arbetsuppgifter och relativt
självständigt arbete, som är fallet vid kartverket. Hos de med kartverket likartade
verken sjökarteverket samt meteorologiska och hydrologiska institutet
äro motsvarande tjänstemän placerade i lönegraderna 15 och 12. Efter inhämtande
av upplysningar om dessa befattningshavares utbildning och arbetsuppgifter
anser kartverket, att de här ifrågavarande befattningshavarna
vid kartverket icke skäligen böra innehava lägre lönegradsplacering. Kartverket
får därför föreslå, att fotograf biträdena, gravyrritarna och de tekniska
biträdena som huvudregel placeras i lönegraden 12, dock att nyantagna,
under provtjänstgöring och utbildning varande avlönas under två år i
lönegrad Ex 7 (för närvarande lönegrad Ex 6). Befordringsgången bör i övrigt
för fotografbiträden och tekniska biträden bliva densamma som enligt
1936 års utredning eller som regel två år i lönegrad Ex 7, ett år i lönegrad
Ex 12, tre år i lönegrad Eo 12 samt därefter såsom ordinarie i lönegrad A 12.
För gravyrritarna tillkommer ett elevår före antagning till extra gravyrritare
i lönegrad Ex 7, därvid ett mindre arvode, förslagsvis 100 kronor per månad,
borde utgå såsom bidrag under utbildningen. Gravyrritarna beräknas i allmänhet
efter sina 7 år som elev, extra och extra ordinarie tjänsteman ha
uppnått god utbildning och träning som gravör, varför som regel dessa icke
ifrågasättas därefter skola upptagas som ordinarie gravyrritare utan som
extra ordinarie gravör, om ordinarie gravörbefattning då icke är vakant.

Vad angår differentieringen mellan den föreslagna lägsta lönegraden 12
och lönegraden 15 finnes denna vid topografiska kartbyrån och fotogrammetriska
byrån, i förra fallet mellan gravyrritare och gravörer, i det senare
mellan fotografbiträden och flygfotografer.

De tekniska biträdena vid ekonomiska kartbyrån, fotogrammetriska byrån
och geodetiska byrån äro däremot samtliga placerade i den lägre lönegraden
(nu 11, föreslagen 12).

Vad de tekniska biträdena på fotogrammetriska och geodetiska byråerna

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

beträffar, ha dessa tillkommit efter omorganisationen 1937 på grund av att
försök igångsatts att överflytta vissa mätningstekniska arbeten från högre
kvalificerad, högskoleutbildad personal till lägre teknisk personal. Försöken
lia utfallit positivt.

Sålunda utföras numera linjeavvägningarna av tekniska biträden under
ledning av en statsgeodet, som verkställer planläggningen, övervakar mätningarna
och kontrollerar resultaten samt omhänderhar höjdpunktsarkivet.
Dessa tekniska biträden på geodetiska byrån utföra ett arbete, som tidigare
verkställts av statsgeodeter och därmed likställda samt är av mycket självständig
natur såväl under fältarbetet som bvråarbelet. Både mätningar och
beräkningar kräva stor noggrannhet och intresse för matematiska arbeten.
Varje avvägare har under fältarbetet ledningen av tre handräckningsmän
som stångförare och punktmarkerare. Dessa tekniska biträden böra enligt
kartverkets mening vara placerade i lägst lönegrad A 15, sedan de numera
tjänstgjort vid dessa arbeten i 6—7 år och kunna för framtiden övertaga de
tidigare helt av statsgeodeter, statskartografer eller statstopografer utförda avvägningsarbetena.

De vid fotogrammetriska byrån placerade tekniska biträdena ha utnyttjats
vid punktinmätningen på fältet, vilken som regel utföres av statskartografer
på grund av arbetenas grundläggande betydelse för hela konstruktionen
för fotokartans framställning. 1 den mån tekniska biträden under ledning av
statskartograf biträtt vid dessa arbeten, har det varit sådana, som antingen
haft mätningsteknisk utbildning eller visat sig äga speciell läggning för
mätningstekniskt arbete och beräkningsarbete. Tillsvidare och intill dess
större erfarenhet vunnits örn möjligheterna att erhålla lämpliga mätningstekniker
med lägre teknisk utbildning för ändamålet böra 2 befattningar i
lönegrad 15 vid fotogrammetriska byrån beräknas utnyttjade för dessa arbeten.
Det torde böra ankomma på kartverket att i förekommande fall efter
behov bedöma om ledigbliven tjänst i lönegrad 15 skall återbesättas med
särskild hänsyn tagen till den rent fotografiska, den fotogrammetriska eller
den mätningstekniska sidan av verksamheten.

Vad härefter angår de tekniska biträdena vid ekonomiska karlbyrån är
här större svårighet att draga upp differentieringsgränser mellan olika befattningshavares
åligganden, så mycket mer som under krigsåren byråns organisation
biivit i hög grad splittrad, då personalen i stor utsträckning fått
tjänstgöra vid fotogrammetriska byrån. Någon fastare uppdelning av arbetsuppgifterna
har därför omöjliggjorts.

Vid fältarbetena är o emellertid arbetsuppgifterna desamma för alla.. Vid
byråarbetena utnyttjas däremot de bästa för de mera krävande och kvalificerade
uppgifterna, såsom insättning av fastighetsgränser pa fotokartan före
den ekonomiska fältrekognosceringen, sammansättning av de ekonomiska
kartbladen efter fältarbetet, vissa utredningar, uppsättningar av namnlistor
m. m., allt givetvis under statskartografers kontroll. De övriga få tjänstgöra
vid mera rutinmässiga ritarbeten o. d. Det måste även beräknas att under
vinterhalvåret en del av de tekniska biträdena, liksom nu, också i fortsättningen
utför sammansättnings- och retuscharbcien för fotokartframställningen,
ett arbete som kräver stor noggrannhet och träning, men otvivelaktigt
tillhör rutinarbetena.

Kartverket anser emellertid, att erfarenheten kommer att visa att, då arbetsprodukten
per år nu skall väsentligt ökas, vissa tekniska biträden mäste
under byråtjänstgöringen helt ägna sig åt de mera kvalificerade delarna av
ari ((siel. Såväl på grund liärav som för alt möjlighet skall finnas till befordran
för de dugligaste även på ekonomiska kartbyrån, bör en differentiering

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

av tjänsterna genomföras. I annat fall komma svårigheter att uppstå för kartverket
att få behålla den tränade personalen på denna byrå.

Kartverket får alltså föreslå, att en differentiering i lönegradsplacering genomföres
för här ifrågavarande personalgrupper på samma sätt som redan
skett vid topografiska kartbyrån. Befattningarna böra uppföras i lönegraderna
17, 15 och 12. De i lönegraden 17 tillkommande befattningarna skola därvid
utnyttjas för kvalificerade arbetsuppgifter samt biträda statskartografpersonalen
med ledning av rutinarbetena och utbildning av nyanställd personal.

Tjänstebenämningen bör ändras till förste kartassistent för befattningshavare
i lönegrad 17 och kartassistent för befattningshavare i lönegraderna 15
och 12. Med hänsyn till att flygfotograf ema icke kunna under hela sin tjänstetid
tjänstgöra vid själva flygfotograferingen på grund av tjänstens ansträngande
beskaffenhet — redan nu har detta visat sig i två fall, och sannolikt
kunna flygfotografema icke användas vid arbetet i flygplanen längre än
högst till 50-årsåldem — har kartverket funnit skäl föreligga, att även dessa
tjänstemän benämnas kartassistenter, men att de vid tjänstgöring å flygplan
förordnas tjänstgöra som flygfotografer.

Antalet tjänster i lönegraden 15 bör bestämmas närmast i förhållande till
arbetsuppgifterna men dock avvägas så, att tjänstemän i lönegraden 12, som
på grund av sina kvalifikationer därav äro väl förtjänta, kunna vinna befordran
till tjänst i lönegrad 15. Då tekniska biträden och fotografbiträden
anställts först år 1937 eller senare och de flesta äro extra ordinarie eller extra,
kan ur befordringssynpunkt icke anses nödvändigt att omedelbart upptaga
något större antal i den högre lönegraden, men böra ordinarie tjänster i lönegraden
12 inrättas i sådan utsträckning att de, som äro fullt utbildade och
erhållit god praktisk erfarenhet inom sitt arbetsområde, nu kunna erhålla
ordinarie anställning såsom redan förutsatts vid omorganisationen år 1937.
Antalet tjänster i lönegraderna A 15 och A 12, där icke såsom beträffande gravörer
och flygfotografer på grand av arbetets art samtliga böra innehava
lägst lönegraden A 15 sedan de blivit fullt förtrogna med arbetet, bör successivt
avvägas med hänsyn till behovet och personalens kvalifikationer för utförande
av mera kvalificerade uppgifter. Verkets personalförteckning bör
därför justeras härutinnan vid behov.

För närvarande torde ur arbetssynpunkt endast vara motiverat att i de
högre lönegraderna uppflytta till ordinarie förste kartassistenttjänster i lönegrad
A 17 2 tjänster i lönegrad 15 på fotogrammetriska byrån samt till kartassistenttjänster
i lönegrad A 15 5 tekniska biträdestjänster på ekonomiska
kartbyrån, 2 tekniska biträdestjänster på fotogrammetriska byrån och 2 på
geodetiska byrån. Vid fullt utbyggd organisation böra dock 3—4 förste kartassistenttjänster
i lönegrad A 17 och ytterligare 2 kartassistenttjänster
i lönegrad A 15 (tekniska biträden) finnas för att placeras i första rummet
på ekonomiska kartbyrån men även med hänsyn tagen till arbetsuppgifter
och tjänstemeriter på fotogrammetriska och geodetiska byrån. Då sådana
tjänster tillkomma, kan motsvarande antal befattningar i lönegraden 12 indragas.

Kartverket har vidare föreslagit, att till flygfotograf, som tillika tjänstgjorde
såsom detachementschef, skulle utöver månadslönen under flygtjänst
utgå ett särskilt arvode av 200 kronor för månad och för annan flygfotograf
ett arvode av 100 kronor för månad. Till stöd för detta förslag har kartverket
yttrat bland annat följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Flygfotograferna intaga i vad avser tjänstgöringen under flygfotograferingen
en särställning i förhållande till motsvarande tjänstemän å övriga byråer.
Denna tjänstgöring är utan tvekan både ansvarsfull och krävande. På flygfotografens
handhavande av sin uppgift lier or i hög grad ekonomien vid fotokartframställningen.
Flygfotografernas ställning har också mycket väsentligt
ändrats i förhållande till vad som avsetts vid kartverkets omorganisation. Därvid
avsågs, att flygvapnet skulle för varje flygplan ställa lill förfogande officer
på aktiv stat såsom navigatör och flygförare, tillika detachementschef,
samt underbefäl som mekaniker. Flygfotografen hade sålunda endast att angiva
de flygstråk, som skulle fotograferas, samt sköta själva fotograferingen
och kameraarbetet. Denna organisation kunde emellertid icke genomföras,
enär flygvapnet fann sig icke kunna tillhandahålla officerare på aktiv stat
för ändamålet. Till en början erhöll kartverket reservofficerare som detachementschefer,
men sedan beredskapen börjat, hava endast värnpliktiga furirer
erhållits som förare.

Flygfotografen har därför numera ställning som detachementschef och ansvaret
för flygfotograferingen, som han ensam leder beträffande det område,
som tilldelats honom och över vilket avsedda flygstråk fastställts av fotogrammetriska
byrån. Han är sålunda detachementschef och navigatör samt
fotograf. Den av flygvapnet beordrade flygföraren har endast att svara för
själva flygtjänsten.

Med hänsyn till dessa förändrade förhållanden samt flygfotografernas ansvar
och påfrestande arbete under flygtjänsten anser kartverket att högre ersättning
borde utgå under sådan tjänst än vad nu är fallet. Flygfotograferna
ha visserligen flygtillägg av 210 kronor per månad under flygfotograleringsperioden
men detta åtgår huvudsakligen till försäkring för att skydda
familjen i händelse av olycksfall under flygtjänsten. Då kartverket icke föreslagit
flygfotograferna till allmän uppfattning i lönegrad, är detta beroende
på att kartverket ansett deras byråarbete i allmänhet icke vara väsentligt
mera krävande än gravörernas. Enligt kartverkets mening bör i stället under
flygtjänst utgå särskilt månadsarvode utöver lönen, dels med hänsyn till ansvaret
såsom detachementschef, dels för det kvalificerade och ansträngande
arbetet under flygtjänsten. Ett arvode av 200 kronor per månad under flygtjänst
synes kartverket icke för högt beräknat för flygfotograf, som tillika
tjänstgör som detachementschef. För annan flygfotograf, som biträder i vissa
fall vid arbetet, bör arvodet sättas till 100 kronor per månad; dock bör sådant
arvode icke utgå till personal under utbildning. Flygfotograferingen pågår
som regel omkring 5 månader av året. Därvid eftersträvas att utbyte av
flygfotograf skall kunna ske efter halva tiden för att ej den fysiska ansträngningen
vid fotograferingstjänst på 4 009 meters höjd skall snabbt förslita
personalen.

Statskontoret har i utlåtandet över kartverkets anslagsframställning förklarat,
att ämbetsverket icke blivit övertygat örn att den föreslagna differentieringen
på olika lönegrader av ifrågavarande tjänster kunde vara påkallad av
de arbetsuppgifter, som åvilade vederbörande befattningshavare. I varje fall
syntes enligt statskontorets mening en närmare utredning angående arten och
beskaffenheten av hithörande göromål böra företagas, innan någon ändring
av nuvarande lönegradsplacering ägde rum. Statskontoret avstyrkte vidare
den föreslagna ersättningen lill flygfotograferna för deras arbete under flygtjänst,
enär statskontoret icke funne den anförda motiveringen för de sär -

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

skilda arvodena bärande, vartill komme att ur löneteknisk synpunkt principiella
invändningar kunde resas mot densamma.

Jämväl riksräkenskapsverket har funnit det tveksamt, huruvida flygfotograferna
borde beredas ersättning för sitt arbete under flygtjänst i den ordning
och omfattning som kartverket förordat. Det förefölle riksräkenskapsverket
som om denna fråga, icke minst av lönetekniska skäl, borde göras till
föremål för särskild utredning.

Allmänna lönenämnden har, såsom förut nämnts, förordat, att arbetsuppgifter
och löneställning för den tekniska personalen vid kartverket borde göras
till föremål för särskild utredning. Därvid borde även frågan örn ersättning
åt flygfotograferna undersökas. Vissa skäl syntes emellertid tala för att
flygfotograferna i avbidan på resultatet av utredningen bereddes viss löneförbättring.
Lönenämnden ville därför icke motsätta sig att kartverkets förslag
godtoges såsom en provisorisk anordning. Arvodet syntes dock böra utgå
endast till detachementschef och med högst 100 kronor för månad.

I en den 31 januari 1946 dagtecknad, till Kungl Majit ställd skrift har
Civila statsförvaltningens t jämte mannof örbund gjort framställning om uppfattning
i lönegrad och ändrade tjänstebenämningar för gravörer, tekniska
biträden, flygfotografer och fotografbiträden. Förbundet har bland annat anfört.

Någon större skillnad mellan de på gravörema ankommande arbetsuppgifterna
och statstopografemas arbete synes icke förefinnas, och i varje fall
kan skillnaden icke motivera den olikhet i lönehänseende som råder mellan
dessa kategorier. Förbundet hemställer därför, att förste gravörerna uppflyttas
i lönegrad A 19 och att övriga gravörer uppflyttas i 17 lönegraden. Enligt
förbundets mening böra gravörerna utgöra det naturliga rekryteringsunderlaget
för statstopograftjänsterna. De böra därför i större utsträckning beredas
tillfälle att deltaga i fältarbetena.

De tekniska biträdena ha erhållit avsevärt mera kvalificerade arbetsuppgifter
än som förutsattes vid den år 1937 verkställda lönegradsplaceringen.
Arbetsuppgifterna förete icke sådana variationer att en differentiering ur denna
synpunkt kan anses motiverad. Med hänsyn härtill hemställer förbundet,
att ett skäligt antal tekniska biträden placeras i lönegrad A 15 och övriga i
Eo 15.

Förbundet finner den av kartverket föreslagna ersättningen till flygfotograferna
för ansvaret såsom detachementschef och för det kvalificerade och
ansträngande arbetet under flygtjänsten otillfredsställande. Förbundet föreslår,
att flygfotograferna i stället för att erhålla lönetillägg uppflyttas i lönegrad
A 19.

Med hänsyn till att fotografbiträdena numera tagas i anspråk för göromål,
som vid tidpunkten för 1936 års utredning ansågos så betydelsefulla, att
statskartografer avsåges för deras utförande böra fotografbiträdena placeras
i 15 lönegraden.

Förbundet föreslår, att de tekniska biträdena och fotografbiträdena erhålla
benämningen kartografer samt att gravörerna och flygfotograferna benämnas
topografer respektive flygkartografer. Skulle detta förslag icke vinna
beaktande, ansluter sig förbundet till de av kartverket förordade benämningarna,
dock med det undantaget att flygfotograferna även i fortsättningen böra
benämnas flygfotografer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

I de nu föreliggande utredningarna rörande kartverkets arbetsuppgifter
och organisation har även upptagits till behandling frågan om lönegradsplaceringen
för ett stort antal av verkets befattningshavare. Yad angår kartverkschefens
löneställning är jag icke beredd att nu föreslå någon ändring
härutinnan. Denna fråga synes lämpligen böra upptagas till prövning j samband
med en allmän översyn av chefstjänstemännens löner. Jämväl med inrättande
av ett särskilt arvode till kartverkschefens ställföreträdare torde vid
sådant förhållande få anstå tills vidare.

För uppflyttning av observatörerna från 26 till 27 lönegraden har bland
annat åberopats, att kraven på teoretisk kompetens för dessa befattningshavare
samt deras arbetsuppgifter vore likvärdiga med dem som gällde för de
i 27 lönegraden placerade statsgeologerna. I fråga örn löneställningen för
förste statsgeodeter och förste statskartografer ha jämförelser anställts med
förste statsmeteorologer och förste statshydrologer, vilka enligt beslut av 1945
års riksdag uppflyttats till 26 lönegraden. Förste statskartografema lia även
jämställts med förste byråingenjörer i nämnda lönegrad. Även om enligt min
mening vissa skäl kunna åberopas för en uppflyttning i lönegradshänseende
av observatörer samt förste statsgeodeter och förste statskartografer, finner
jag mig likväl — då ståndpunktstagandet till vissa andra löneproblem, som
för närvarande äro föremål för utredning, såsom frågan om lantmätarnas
löneställning, kunna få inverkan på förevarande fråga — icke beredd att nu
taga slutlig ställning till densamma. Under sådana förhållanden torde även
få anstå med avgörandet beträffande förste statstopografemas löneställning.

Vad angår lönegradsplaceringen för statsgeodeter och statskartografer anser
jag mig, med hänsyn till de kompetenskrav som uppställas för dem, liksom
ock i betraktande av de rekryteringssvårigheter som på detta område
förefinnas, böra förorda en uppflyttning av dessa befattningshavare till 23
lönegraden. Jag har därvid särskilt tagit i beaktande vikten av att kartverket
skall kunna erhålla en tillfredsställande personalrekrytering vid den
förutsatta utökningen av organisationen.

Däremot kan jag icke tillstyrka att statstopografema, för vilka några kompetenskrav
icke fastställts, erhålla motsvarande uppflyttning. För att underlätta
rekryteringen av officerare till statstopografbefattningarna vill jag dock
icke motsätta mig, att nämnda befattningar placeras i 22 lönegraden. I samband
härmed torde motsvarande höjning böra företagas av de av Kungl.
Majit bestämda arvodesbeloppen till pensionerade officerare, vilka anställts
vid kartverket såsom icke-ordinarie befattningshavare.

I fråga örn löneställningen för extra statsgeodeter och extra statskartografer
under de två första anställningsåren ansluter jag mig till lönenämndens
förslag härutinnan. De torde sålunda såvitt icke särskilda skäl till annat föranleda
böra under första året placeras i lönegrad Ex 16 och under andra
året i Ex 18.

Av kartverkets utredning rörande löneställningen för den tekniska personalen
i 11—17 lönegraderna framgår att på de tekniska biträdena och fotografbiträden»
samt flygfotograferna i många fall lagts betydligt ansvarsfullare
arbetsuppgifter, än som beräknades, då deras nuvarande löneställning

Före draganden.

Kungl. Majlis proposition nr 106.

bestämdes. Vidare synas fotografbiträden, gravyrritare och tekniska biträden
vid kartverket ha arbetsuppgifter av motsvarande art som i 12 och 15 lönegraderna
placerade befattningshavare vid sjökarteverket samt meteorologiska
och hydrologiska institutet. Jag anser därför en höjning av löneställningen
för förenämnda befattningshavare vid kartverket vara befogad. Jag kan
dock icke biträda personalföreningens hemställan örn uppflyttning av samtliga
fotografbiträden och tekniska biträden i 15 lönegraden. Däremot vill
jag tillstyrka den av kartverket föreslagna uppflyttningen till 12 lönegraden
för gravyrritare, fotografbiträden och tekniska biträden. I likhet
med kartverket finner jag jämväl skäl tala för en differentiering av lönegradsplaceringen
för de tekniska biträdena, fotografbiträdena och flygfotografema
motsvarande den som nu förefinnes mellan gravyrritare, gravörer
och förste gravörer, varigenom en likartad befordringsgång skulle
skapas för här ifrågavarande befattningshavare å samtliga kartverkets byråer.
Av vad som anförts rörande arbetsuppgifterna för de å geodetiska och
fotogrammetriska byråerna placerade tekniska biträdena framgår, att dessa
från statsgeodeter, statskartografer eller statstopografer övertagit mätningstekniska
arbeten, som äro av förhållandevis självständig natur. Dessa befattningshavare
synas därför böra placeras i 15 lönegraden. Jag vill icke
heller motsätta mig att ett antal av de tekniska biträdena å ekonomiska kartbyrån
nu uppföras i samma lönegrad för att möjliggöra befordran för de
dugligaste av de tekniska biträdena å denna byrå. Dessa förutsättas då skola
ägna sig åt de mera kvalificerade arbetena å byrån. Det synes likaledes lämpligt,
att befattningar inrättas i 17 lönegraden, vilkas innehavare skola utföra
mera krävande åligganden samt biträda vid handledning av personalen vid
rutinarbeten m. m. Å fotogrammetriska byrån synas sålunda i enlighet med
vad kartverket förordat två befattningar böra uppflyttas från 15 till 17 lönegraden.

Såsom kartverket föreslagit torde enhetliga tjänstebenämningar böra införas
för ifrågavarande grupper befattningshavare samt för gravörer och
förste gravörer, nämligen kartassistent för befattningshavare i 12 och 15 lönegraderna
samt förste kartassistent för befattningshavare i 17 lönegraden.

Vid 1937 års omorganisation förutsattes följande befordringsgång för ifrågavarande
personal under provtjänstgöringen, nämligen två år i lönegrad
Ex 6, ett år i lönegrad Ex 11 och tre år i Eo 11. Med hänsyn till den för teknisk
arbetskraft på andra områden gällande lönesättningen torde någon förbättring
i lönegradsplaceringen för dessa personalgrupper under provtjänstgöringsperioden
böra ske. Sålunda torde såvitt icke särskilda skäl till annat
föranleda följande befordringsgång böra tillämpas för fotografbiträden och
tekniska biträden, nämligen två år i Ex 7, ett år i Ex 12 och tre år i Eo 12.
Beträffande gravyrritarna, för vilka tillkommer ett elevår före antagning
till gravyrritare i Ex 7, synas de efter sina sju år såsom elev, extra och extra
ordinarie tjänsteman kunna betraktas såsom fullt utbildade gravörer och till
följd därav i regel böra placeras icke såsom ordinarie gravyrritare utan som
extra ordinarie gravör, om ordinarie dylik befattning icke är ledig.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

Jag är icke för närvarande beredd tillstyrka, att till flygfotografema skola
under flygtjänst utgå särskilda arvoden utöver lönen. Jag vill erinra om att
vid bifall till vad jag förordat i fråga om lönegradsplaceringen, flygfotograferna
erhålla möjlighet till befordran till förste kartassistenttjänst i lönegrad
A 17.

VIII. Personalbehov.

I sin anslagsframställning har kartverket framlagt förslag till personalorganisation
med utgångspunkt från att frågorna angående den ekonomiska
kartläggningen, revidering av den topografiska kartan, kartframställning för
försvarsväsendet och lönegradsuppflyttningar m. m. komme att lösas i enlighet
med vad kartverket förordat.

Till jämförelse kommer i det följande den nuvarande och den av kartverket
föreslagna organisationen att sammanställas.

Kassa- och registratorskontoret.

Nuvarande organisation: Av kartverket föreslagen organisation:

1	Kassör.................	A	17	1 Kamrerare............	. A	22
	- - - - - - - -	. -	—	1 Kassör................	. A	14
1	Kansliskrivare..........	A	11	1 Registrator............	. A	11
1 Befattningshavare med	arvode	1 Arkivbiträde...........	. A	10
1	Förste expeditions vakt...	A	7	1 Förste expeditionsvakt.	. A	7
1	Kanslibiträde...........	Eo	7	1 Kanslibiträde.........	. A	7
1	Expeditionsvakt.........	A	5	1 Expeditionsvakt........	. A	5
1	Kontorsbiträde.........	A	4	2 Kontorsbiträden........	. A	4
1	» .........	Ex	4
	- - - - - - - -	. -	—	1 Skrivbiträde...........	. Eo	2

S:a 8. S:a 10.

Kartverket har beträffande den nuvarande organisationen bland annat
yttrat.

Kassa- och registratorskontoret, som är direkt underställt verkets chef,
skall fungera även som verkets centrala expedition och skrivcentral. Disproportionen
mellan organisationen i dess helhet -— verkets personal uppgår till
omkring 225 tjänstemän — och denna centrala expedition torde vara iögonenfallande.
Lika otillfredsställande är den lönegradsplacering, som tilldelats
kontorets tjänstemän. Att märka är att kontorets personal redan vid omorganisationen
år 1937 beräknades till en kassör, en kansliskrivare och två kontorsbiträden,
varför endast tillkommit ett kanslibiträde, ehuru under tiden
personalorganisationen mer än fördubblats, medelsredovisningen ökat i samma
mån samt nya arbetsuppgifter tillkommit, som ytterligare belastat expeditionen.

Då särskild föredragande i administrativa och kamerala ärenden saknas
vid kartverket, måste kartverkets chef och kassören fullgöra dessa arbets -

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

uppgifter. Chefen måste därför själv i stor omfattning föredraga ärenden, som
äro av mera allmän natur eller beröra verket i dess helhet, och själv uppsätta
skrivelserna i sådana ärenden. Kassören har — utöver kassa- och bokföringsuppgifter,
sakgranskning av kartverkspersonalens omfattande reseräkningar
från fältarbetena (omkring 80—90 tjänstemän bedriva fältarbeten under
fem månader av året), ledning av registratorsgöromålen m. m. — att
vara föredragande i alla löpande personalärenden och utanordningsärenden
m. m. samt att biträda kartverkschefen med alla ekonomiska utredningar
o. d. Med den omfattning kartverkets organisation erhållit är kassören därför
oerhört belastad och övertidsarbete i betydande utsträckning under omkring
hälften av varje månad är som regel nödvändigt.

Vissa av registratorsgöromålen, såsom diariets förande och konceptexpeditionernas
registrering m. m., ha måst överflyttas på kansliskrivaren, som därjämte
bär att uppsätta kartverkets protokoll — efter anvisning av kartverkschefen
eller kassören — och expediera därav föranledda beslut. Kansliskrivaren
har vidare att biträda militärassistenten med uppsättande av expeditioner
m. m. i honom åvilande kartärenden (prövning angående tillstånd att
utgiva och försälja kartor) samt att tjänstgöra som stenograf. Kansliskrivaren,
som från början avsetts skola dels biträda kassören, dels vara kartverkschefens
sekreterare och dels föra kartverkets arbetsstatistik, har därför måst
befrias helt från sistnämnda uppgift och i huvudsak även från sekreterargöromålen.

Kanslibiträdet har i främsta rummet måst biträda kassören vid kassagöromålen,
särskilt avlöningslistornas upprättande o. d. Ett av kontorsbiträdena
har tillsvidare fått övertaga verkets arbetsstatistik och det under innevarande
månad nyanställda kontorsbiträdet kommer att i första hand få handhava
allt skrivarbete för konceptexpeditioner och utskrifter, vilket arbete hittills
måst medhinnas vid sidan av övriga uppgifter av de förut nämnda befattningshavarna.

Kartverket har framhållit, att då kartverkets organisation och arbetsuppgifter
till följd av det alltmer framträdande behovet av kartor för skilda
ändamål kunde beräknas mer och mer öka den centrala delen av organisationen
nu borde ordnas så att en någorlunda balans åstadkommes mellan
dess arbetsuppgifter och dess personalorganisation. Kartverket har lämnat
följande motivering till den föreslagna personaluppsättningen.

Kartverket har funnit den bästa lösningen vara, alt den nuvarande kassörstjänsten
i lönegraden A 17 omvandlas till en kamrerarebefattning förslagsvis
i lönegraden A 22. Denne befattningshavare bör omhänderhava de nu på kassören
vilande uppgifterna att vara föredragande i personalärenden — utom
ärenden rörande tillsättning av tekniska tjänster, i vilka ärenden vederbörande
byråchef alltjämt skall vara föredragande — och alla utanordningsärenden
— däri inbegripet granskning ur författningssynpunkt av reseräkningar
från fältarbetena m. m. — upprätta huvudbok och de nödvändiga
månatliga sammanställningarna över anslagens ställning och av anslagsstatistiken
för byråerna samt tjänstematrikelns förande. Kamreraren bör även
vara chef för kartverkets kamrerarekontor, som skulle omfatta den nuvarande
expeditionen samt kassa- och registratorskontoret. Därjämte torde kamreraren
böra biträda kartverkschefen med utredningar inom sitt verksamhetsområde
och övertaga vissa löpande ärenden, som av kartverkschefen överlämnas
till besvarande eller föredragning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106. 49

Under kamreraren bur arbetet på kontoret vara uppdelat på en kassör och
en registrator.

Kassören skall verkställa alla beslutade utbetalningar och handhava kassabokföringen,
upprätta avlöningslistorna enligt av kamreraren förda förteckningar
över ledigheter och lämnade uppgifter om löneklassuppflyttningar
o. d. samt biträda kamreraren så långt tiden medgiver beträffande ekonomiska
ärenden. Kassören bör med hänsyn till sitt ansvar för avlöningslistorna
vara placerad i lönegrad A 14. Registratorn skall omhänderhava och
på eget ansvar föra kartverkets diarium, ombesörja expediering av kartverkets
beslut såväl genom skrivelser som utdrag av dess protokoll, efter anvisning
av karlverkschefen eller kamreraren uppsätta kartverkets protokoll samt
biträda kamreraren vid pågående utredningar av icke ekonomisk natur. Registratorn
skall därjämte centralt ansvara för skrivarbetets ordnande beträffande
konceptexpeditioner, upprättade av kartverkschefen, byråcheferna,
militärassistenten eller kamreraren, samt utskrifter och kollationering av
desamma. Registratorn bör vara placerad i lönegrad All.

Till biträde åt kassören respektive registratorn erfordras ett kanslibiträde
i lönegrad A 7 och ett kontorsbiträde i lönegrad A 4. Att härvid det ena biträdet
föreslagits i lönegrad A 7 är beroende på att detta biträde måste vara
väl kvalificerat för att vid förfall för kassören eller registratorn eller då någon
av dessa vikarierar på kamreraret jönsten kunna inträda som vikarie.
Kanslibiträde! måste alitsa vara väl förtrogen såväl med avlöningsförfattningarna
och kassabokföringen som kartverkets expeditionella arbete. I första
hand skall kanslibiträdet dock biträda kassören för att ständigt vara väl inne
i avlöningslistornas uppsättande och utskrivning samt utbetalningarnas verkställande.
I övrigt får kanslibiträdet liksom kontorsbiträdet även biträda vid
skrivarbetet, stenografering, maskinräkning och siffergranskning av räkningar
m. m.

För arbetsstatistiken och sammanställningar därifrån för kartverkschefen
kräves ytterligare ett biträde, lägst i lönegrad A 4. Såsom redan nämnts, avsågs
ursprungligen vid omorganisationen en kansliskrivare i lönegrad 11 för
detta ändamål. Då arbetet är mycket självständigt och kräver stor noggrannhet
synes berättigat att tjänstemannen placerades i högre lönegrad än A 4.
Kartverket anser sig dock, då det hittills lyckats att få lämplig arbetshjälp
för ändamålet mot lön enligt lönegrad A 4, icke nu böra föreslå högre placering,
ehuru manga ombyten pa platsen förekommit under de gångna åren.

Enär arbetsstatistiken, som är ordnad som vid industriell verksamhet och
avser såväl person- som sakstatistik, under vintermånaderna, då hela personalen
är i byråarbete, icke kan medhinnas av en person, erfordras hjälp av
annat biträde åtminstone under viss del av varje månad. På grund härav och
då sådan hjälp måste lämnas av biträdena hos kassören och registratorn bör
för skrivarbete finnas ytterligare ett biträde, förslagsvis i lönegrad Eo 2. Härigenom
skulle också vinnas, att kamrerarekontoret kunde, i större utsträckning
lin nu är fallet med kassakontoret, biträda med skriv- och kollationeringsarbete
åt byråerna ävensom med uppsättande av handlingar för byråernas interna
arbete. Sådant skrivarbete mäste nu utföras av maskinskrivningskunniga
ritare eller ritbiträden.

Vidare har kartverket behov av en tjänsteman för handhavande av verkets
förråd av tryckta kartor. Kartverket har nämligen för sitt eget behov samt
för kostnadsfri utdelning lill ett stort antal statliga myndigheter och institutioner,
sorn äro i behov av kartorna, en viss upplaga av värjo av kartverket
utgivet kartblad. Därjämte finnas vissa specialkartor, som kartverket har på

Bihang tilt riksdagens protokoll 19i0. I sami. Xr 106. 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

eget förlag. För emottagande av upplagorna, redovisning av förrådet samt
distribuering av de nyutkomna kartorna har kartverket tillsvidare utnyttjat
den gravör, som biträtt byråchefen på topografiska kartbyrån med vården av
det topografiska kart- och kopparplåtarkivet. Den befattningshavare, som
fullgör dessa åligganden, har utöver lönen tillerkänts ett av Kungl. Maj:t fastställt
arvode å 500 kronor, som årligen upptages i kartverkets stat. Kartverket
har emellertid ansett, att för handhavande av kartförrådet och det topografiska
kartarkivet, vilket arbete i huvudsak upptager befattningshavarens
hela tjänstetid, icke erfordras en tjänsteman i lönegrad A 15. Kartverket hemställde
därför redan år 1939 att en särskild befattning som arkivbiträde i
lönegrad A 10 skulle inrättas för ändamålet. Detta ledde dock icke till någon
Kungl. Maj:ts åtgärd. Sedan numera även arkivet av fotokartor och ekonomiska
kartor i synnerligen hög grad ökats och årligen utökas med ett tusental
konceptblad, har behovet av en särskild tjänsteman enbart för arbetet med
arkiven och kartförrådet av tryckta kartor blivit än mera trängande. Kartverket
får därför hemställa, att denna fråga nu löses och att en tjänsteman
i lönegraden A 10, benämnd arkivbiträde i likhet med motsvarande befattning
i lantmäteristyrelsen, upptages på kartverkets stat. Med hänsyn till att befattningshavaren
skall betjäna flera byråer samt handhar kartförrådsredovisningen,
bör befattningen upptagas under verkets centrala expedition, kamrerarekontoret.

Ekonomiska kartbyrån.

Nuvarande organisation:

1 Byråchef..............A 30

3 Förste statskartografer.. A 24

11 Statskartografer1........A 21

1 Statskartograf.........Eo 21

2 Statskartografer........Ex 21

2 Statskartografer........Ex 16

2 Tekniska biträden......A 11

16 » » ......Eo 11

3 Förste ritare...........A 11

7 Ritare................A 7

3 » ................Eo 7

1 Expeditionsvakt........A 5

4 Ritbiträden............Eo 4

Av kartverket föreslagen organisation:

1 Byråchef..............A 30

1 Byrådirektör...........A 28

4 Förste statskartografer.. A 26

11 Statskartografer........A 23

2 Statskartografer........Eo 23

1 Statskartograf.........Ex 23

2 Statskartografer........Ex 18

5 Kartassistenter........A 15

17 » ........A 12

8 » ........Eo 12

15 » ........Ex 12

5 Förste ritare...........A 11

12 Ritare................A 7

1 Expeditionsvakt.......A 5

1 » .......Eo 5

5 Ritbiträden............A 4

2 » ............Eo 4

10 » ............Ex 4

S:a 56.

S:a 103.

Utredningsmannen har, såsom förut nämnts, beräknat, att för genomförande
av den ekonomiska kartläggningen av landet inom den enligt 1937
års riksdagsbeslut förutsatta tidsrymden skulle erfordras, att ekonomiska
kartbyrån varaktigt organiserades med den personaluppsättning, som enligt
1937 års plan avsetts vid full utbyggnad av organisationen. Härtill skulle
komma fem icke-ordinarie statskartografbefattningar för rekrytering till hög -

1 Därav 2 vakanta under budgetåret 1945/46.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

re kvalificerade befattningar, vilkas innehavare på grund av uppnådd pensionsålder
beräknades avgå under perioden 1946—1954. Vidare skulle under
den åttaåriga forceringsperioden behövas en personalförstärkning, omfattande
15 tekniska biträden och 10 ritbiträden, vilka utredningsmannen ansåge
böra uppföras å extra stat. Utredningsmannen har i detta sammanhang
förordat en omläggning av fältrekognosceringen. Ilan hade uppmärksammat,
att denna, förutom av de tekniska biträdena, i icke obetydlig utsträckning
utfördes av stalskartografer. Han ansåge det icke vara ändamålsenligt ur
statsekonomi synpunkt att för själva rekognosceringsarbetet utnyttja en
så högt kvalificerad och relativt högt betald arbetskraft, som den statskartograferna
representerade. Riktigare vore enligt utredningsmannens mening
att i regel låta det praktiska fältarbetet ombesörjas av tekniska biträden,
därvid åt statskartograferna anförtroddes uppgiften att övervaka biträdenas
arbete, en var inom ett distrikt eller beträffande vissa angivna biträden. En
sådan omläggning av fältarbetena skulle möjliggöra en minskning av antalet
statskartografer med motsvarande ökning av antalet tekniska biträden. Härigenom
skulle för statsverkets vidkommande — förutom effektivisering av
kontrollen — även vinnas en besparing. Något hinder med hänsyn till byråarbetena
komme enligt utredningsmannens mening ej heller att möta mot den
ifrågasatta omläggningen. På grund härav borde en sådan jämkning i tjänsteförteckningen
för ekonomiska kartbyrån enligt 1937 års fullt utbyggda plan
ske, att antalet statskartografbefattningar minskades till nio, medan antalet
tekniska biträden ökades med tio till 30.

Kartverket har anslutit sig till utredningsmannens förslag om uppdelning
av fältarbetet mellan statskartograferna och de tekniska biträdena. Den av
kartverket upptagna organisationen skiljer sig från den av utredningsmannen
förordade — förutom med avseende å vissa höjda lönegradsplaceringar,
för vilka i det föregående redogjorts — därigenom, att kartverket utöver
utredningsmannens förslag upptagit en ordinarie bvrådirektörstjänst, två ordinarie
statskartografbefattningar och en extra ordinarie expeditionsvaktsbefattning.

Kartverket har såsom motivering till förslaget om inrättande av en byrådirektörstjänst
anfört i huvudsak följande.

Kartverket har funnit, att genom den avsedda starkt ökade årliga arbetsprodukten
byråns omfattning av mer än 100 tjänstemän blivit så stor, att
en biträdande byråchef nödvändigt kräves. Byrån är tänkt liksom nu uppdelad
i fyra arbetsdetaljer med en förste slatskartograf som föreståndare för
varje detalj. Två av dessa detaljer skulle då underställas den föreslagne
byrådirektören, som .skulle på eget ansvar handhava arbetena på dessa detaljer
och vara föredragande i där förekommande frågor. Enär byråchefen på denna
byrå redan vid nuvarande organisation är synnerligen arbetsbelastad på
grund av arbetets art och den mängd detaljfrågor, som i arbetet uppkommer
och måste underställas honom, anser kartverket det knappast vara möjligt
att utöka organisationen på sätt som föreslagits utan att byråns ledning uppdelas
mellan byråchefen och en byrådirektör. Byråchefen skall givetvis i
viktiga principfrågor alltjämt vara den avgörande. Arbetsfördelningen mellan
byråchefen och byrådirektören bör, sedan organisationen fastställts av
statsmakterna, närmare angivas i kartverkets instruktion och arbetsordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Rörande den föreslagna ökningen av antalet statskartografer med två har
kartverket yttrat följande.

Fältarbetena skola bedrivas i rekognosceringslag under ledning och kontroll
av en statskartograf, som därjämte har att svara för fastighetsredovisningen
på kartorna. Kartverket har beräknat, att en statskartograf bör
kunna medhinna att leda och kontrollera arbetet av 6 fältrekognoscörer. Med
3 extra statskartografer och 45 kartassistenter skulle alltså 8 rekognosceringslag
vara i verksamhet och för dessas ledning och övervakning erfordras 8
statskartografer. De två extra ordinarie statskartograferna måste för att vinna
tillräcklig erfarenhet för att sedan kunna leda fältrekognosceringslag beberäknas
självständigt verkställa fältrekognoscering. Av de 11 av kartverket
upptagna ordinarie statskartograferna återstå endast 3 för att uppehålla byråarbetet
under fältarbetstiden. Med den omfattning, som kartutgivningen kommer
att få med den ökade organisationen, är det nödvändigt att utgivningen
pågår även under fältarbetstiden. Eljest kan utgivningen icke hålla jämna
steg med kartläggningen. Det är därför ett minimum av statskartografarbetskraft,
som kartverket beräknat för ändamålet. Förste statskartograferna kunna
ensamma icke medhinna erforderlig granskning för kartutgivningens
igånghållande under sommartiden och därjämte böra de successivt under
denna tid åtnjuta sin semester, då kartassistenterna äro på fältarbete och
därför en viss minskning i arbetet alltid måste inträda. De tre statskartograferna
måste därvid finnas tillgängliga för att inträda som vikarier, örn arbetet
skall kunna hållas flytande. Beträffande de extra ordinarie och extra statskartograferna
i lönegrad 23 är att märka, att örn erforderligt antal kompetenta
sökande icke kunna erhållas från lantmäteriet, lönen under provtjänstgöring
skall utgå enligt lönegrad Ex 18.

Av de 15 kartassistenterna i lönegrad Ex 12 torde omkring 6 få helt nyanställas
och därför enligt den avsedda befordringsgången under två års
provtjänstgöring avlönas enligt lönegrad Ex 7. Detta har iakttagits vid beräkning
av lönekostnaderna för det kommande budgetåret.

I fråga om den föreslagna befattningen som extra ordinarie expeditionsvakt
har kartverket uttalat, att denna icke torde erfordra någon närmare motivering.
Arbetet på denna stora byrå vore så omfattande att en expeditionsvakt
icke kunde medhinna göromålen.

Topografiska kartbyrdn.

1	Nuvarande organisation: Byråchef.............	. A	Av 30	kartverket föreslagen organisation: 1 Byråchef..............A 30
2	Förste statstopografer .	. A	24	3 Förste statstopografer .	. A	26
3	Statstopografer.......	. A	21	4 Statstopografer.......	. A	23
2	Förste gravörer.......	. A	17	2 Förste kartassistenter..	. A	17
.11	Gravörer .............	. A	15	11 Kartassistenter.......	. A	15
2	» .............	. Eo	15	2 » .......	. Eo	15
3	Gravyrritare..........	. Eo	11	2 » .......	. Eo	12
			1 Kartassistent1.........	. Ex	12
				5 Kartassistenter1.......	. Ex	7
1	Ritare...............	. A	7	2 Ritare...............	. A	7
1	» ..............	. Eo	7
1	Expeditionsvakt......	. A	5	1 Expeditionsvakt......	, A	5
			1 » 2......		5

1 Ritelever Vio 1945—30/» 1946.

2.Gemensam med fotogrammetriska byrån.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

Icke-ordinarie personal med arvode (pensionerade officerare och underofficerare):

3 Officerare............. — 2 Officerare............. —

4 Underofficerare........ — 4 Underofficerare........ —

1 Underofficer (under fält- 1 Underofficer (under fältarbetet)
............. — arbetet)............. —

Inbeordrad militär personal med särskild av Kungl. Majit fastställd ersättning:

4 Officerare............. — 3 Officerare............. —

7 Underofficerare1........ — 9 Underofficerare........ —

S:a 46. S:a 54.

Ritkurs (9 månader):

2 Officerare............. — 2 Officerare

7 Underofficerare........ — 7 Underofficerare

Under fältarbetet (5 månader 1946/47):

— Officer................ —

2 Underofficerare........ —

Under fältarbetet (2 månader 1947):

— Officer................ —

— Underofficerare......... —

1 Officer........

3 Underofficerare

2 Officerare
7 Underofficerare

Den föreslagna personaluppsättningen innebär huvudsakligen en ökning
med en förste statstopograf, en statstopograf, sex extra kartassistenter samt en
med fotogrammetriska byrån gemensam extra ordinarie expeditionsvakt. Den
nyuppförda förste statstopograftjänsten har kartverket motiverat med den rådande
knappheten på arbetsledningspersonal, vilken bleve än mer utpräglad
genom att den fortlöpande framställningen av militära eldledningskartor, för
vilka konstruktionen av nivåkurvor åvilade topografiska kartbyrån, upptagits
som ordinarie arbetsuppgift. Den föreslagna befattningen som statstopograf
erfordrades för att biträda med arbetsledning och kontroll över dessa
arbeten, vilka i övrigt beräknats kunna utföras med inbeordrad militär personal.
En extra ordinarie ritare hade upptagits som ordinarie, enär befattningen
vore permanent behövlig. De extra kartassistenterna i 7 och 12 lönegraderna
behövdes för att man med hänsyn till den föreslagna planen för
revidering av den topografiska kartan i tid skulle kunna utbilda kartassistenter
som ersättning för sådana befattningshavare, vilka under de närmaste
sex åren komme att avgå på grund av uppnådd pensionsålder.

ökningen av den militära personalen har närmast betingats av arbetena
med revidering av den topografiska kartan men även med framställning av
militära eldledningskartor. Arbeten för sistnämnda kartor ha också ansetts
skola kunna utlämnas på beting.

Fotogrammetriska byrån.

Nuvarande organisation:

1 Byråchef..............A 30

2 Förste statskartografer.. A 24

3 Statskartografer........A 21

Av kartverket / öreslag en organisation:

1 Byråchef..............A 30

4 Förste statskartografer . A 26

3 Statskartografer........A 23

2 Statskartografer........Eo 23

1 Därav 5 för militära kartarbeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

1 Statskartograf1.........Ex 16

1 Flygfotograf...........A 15

5 Flygfotografer.........Eo 15

1 Flygfotograf...........Ex 15

1 » ...........Eo 14

5 Fotografbiträden1 2.......Eo 11

2 Tekniska biträden......Eo 11

36 Fotografbiträden1.......Ex 11

1 Förste ritare...........A 11

1 Expeditionsvakt.......Eo 5

1 Ritbiträde.............A 4

S:a 61.

1 Statskartograf.........	Ex 18
2 Förste kartassistenter...	A	17
7 Kartassistenter........	A	15
4 Kartassistenter........	Eo	15
10 Kartassistenter........	A	12
6 » ........	Eo	12
1 Förste ritare...........	A	11
1 Ritare................	A	7
1 Expeditionsvakt........	A	5
1 Rit- och kontorsbiträde.	A	4

S:a 44.

Kartverket har i fråga om den föreslagna personaluppsättningen å fotogrammetriiska
byrån anfört i huvudsak följande.

Vid beräkningen av organisationen har kartverket utgått från att den ordinarie
fotokartfrainställningen skall årligen omfatta omkring 500 kartblad
sammanlagt för den ekonomiska kartläggningen samt de militära eldledningskartorna.
Sedan den överförda eller nyanställda personalen blivit utbildad,
beräknas den ekonomiska kartläggningens arbetsprodukt komma att
uppgå till omkring 350 kartblad om året med den föreslagna organisationen.
Försvarsstaben har begärt 300—400 eldledningskartblad årligen. Sammanlagt
skola alltså årligen finnas tillgängliga omkring 650—750 framställda
fotokonceptblad. 150—250 kartblad böra alltså tjäna båda syftena för att den
beräknade organisationen skall hålla. Kartverket anser att detta som regel
skall kunna ske genom en lämplig samordning av planen för den ekonomiska
kartläggningen och kraven på eldledningskartor. Det synes så mycket mer
möjligt, som ett stort antal fotokartor redan framställts för ifrågavarande
militära ändamål och kan utnyttjas som underlag för den ekonomiska kartläggningen.
Den beräknade arbetsprodukten av 500 fotokartblad motsvarar
ungefär hälften av medelproduktionen under de senaste beredskapsåren.

I den föreslagna organisationen ingår personal för den nya arbets detaljen
för framställning av specialkartor på beställning och mot full ersättning även
för personalkostnader. Denna detalj beräknas tills vidare skola bestå av en
förste statskartograf i lönegrad A 26, en statskartograf i Eo 23, en kartassistent
i A 15, en kartassistent i Eo 15, två kartassistenter i A 12, två kartassistenter
i Eo 12 samt ett rit- och kontorsbiträde i A 4. Frånräknas dessa nio
befattningshavare summan befattningshavare i den föreslagna organisationen
utgör resten 35 befattningshavare. Frånräknas därutöver arbetsledningen
(byråchef och förste statskartografer) samt expeditions vakten i såväl
den nuvarande som den föreslagna organisationen bliva jämförelsetalen
57 befattningshavare i den nuvarande och 30 i den föreslagna organisationen.
Antalet befattningshavare i den sistnämnda kan därför synas något hög, men
motsatsen är i verkligheten fallet. Det är nämligen att märka att ett icke obetydligt
antal befattningshavare från ekonomiska kartbyrån under beredskapsåren
permanent biträtt vid fotogrammetriska byrån, varjämte betydande
övertidsarbete dessutom måst utföras för att hålla den av försvars -

1 Avlönas nu från försvarsväsendets anslag.

2 Därav 2 avlönas från försvarsväsendets anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

staben krävda produktionen. Den föreslagna organisationen är därför knappt
beräknad. Kartverket har dock ansett sig böra göra detta därför att dels den
erforderliga fältrekognosceringspersonalen (kartassistentema) på den ekonomiska
kartbyrån kan i viss utsträckning under byråarbetet vintertiden disponeras
för fotogrammetriska byråns arbete, och dels, intill dess mera erfarenhet
vunnits angående omfattningen av verksamheten på den nya arbetsdetaljen,
dennas personal vid behov kan biträda vid de ordinarie arbetena, örn svårigheter
skulle uppstå att medhinna brådskande sådana arbeten eller om tillräckliga
beställningar mot förmodan icke skulle ingå till ifrågavarande arbetsdetalj.

Geodetiska buran.

Nuvarande organisation:

1 Byråchef och professor . A 30

2 Observatörer...........A 26

1 Förste statsgeodet......A 24

9 Statsgeodeter..........A 21

1 Statsgeodet............Eo 21

4 Statsgeodeter1..........Ex 16

2 Tekniska biträden......Eo 11

1 Expeditionsvakt.......Eo 5

1 » 1.......Ex 5

1 Rit- och kontorsbiträde. Ex 4

1 Ritbiträde.............Ex 4

S:a 24.

Av kartverket föreslagen organisation:

1 Byråchef och professor . A 30

2 Observatörer...........A 27

1 Förste statsgeodet......A 26

9 Statsgeodeter..........A 23

1 Statsgeodet............Eo 23

2 Statsgeodeter..........Ex 23

2 » ..........Ex 18

2 Kartassistenter.........A 15

2 Kartassistenter.........A 12

1 Expeditionsvakt, tillika

laboratoriebiträde .... A 6

1 Expeditionsvakt.......Eo 5

1 Rit- och kontorsbiträde. A 4

1 Ritbiträde.............Eo 4

S:a 26.

Den föreslagna organisationen innebär — förutom lönegradsuppf lytta ingar,
för vilka i det föregående redogjorts — en ökning med två kartassistenter
i A 12, uppflyttning av en expeditionsvakt i Eo 5 som expeditionsvakt, tilllika
laboratoriebiträde, i A 6 samt överflyttning av en extra expeditionsvakt
till extra ordinarie stat.

Kartverket har såsom motivering för den föreslagna utökningen av byråns
personal med två kartassistenter bland annat yttrat.

De två nytillkomna kartassistenterna avses skola verkställa barometerhöjdmätning
till stöd för stereohöjdmätningen, som ligger till grund för
nivåkurvläggningen å eldledningskartoma, samt för bestämning av höjdpunkter
—- utöver avvägda sådana — på ekonomiska och topografiska kartorna.
Dessa barometerhöjdmätningar lia tidigare utförts i samband med
den topografiska fältmätningen av fältmätningsavdelningamas ledare i samband
med kontroll av fältmätarnas arbeten med terrängåtergivningen. Då
emellertid numera den topografiska kartläggningen bör, så vitt möjligt, följa
efter den ekonomiska kartläggningen och eldledningskartframställningen,
så att detta material kan utgöra underlag och underlätta de topografiska arbetena,
har barometerhöjdmätningen måst fristående verkställas i samband
med den ekonomiska kartläggningen och eldledningskartframställningen. Att
barometerhöjdmätningens resultat finnas tillgängliga redan före den topografiska
fältmätningens början inom ett område är också till fördel för
fältmätarna vid deras arbete. Med hänsyn till alt all annan höjdmätning -—•
avvägning och trigonometrisk höjdmätning -—- är förlagd till geodetiska by 1

Avlönas av anslag frän försvarsväsendet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

rån, där även höjdpunktregistret föres, har kartverket funnit barometerhö jdmätningen
böra överflyttas och sammanföras till geodetiska byrån från övriga
byråer. Med det arbetsprogram, som framlagts för den ekonomiska kartläggningen,
revideringen av den topografiska kartan samt eldledningskartframställningen,
erfordras minst fyra barometerhöjdmätare årligen på fältet.
Kartverket har dock icke upptagit mer än två kartassistenttjänster för ändamålet
på geodetiska byrån, enär under vinterhalvåret för kontrollräkning
och registrering av fältarbetsresultaten samt för förberedelsearbetet för nästkommande
års fältarbete detta antal torde vara tillräckligt. De två ytterligare
behövliga barometerhöjdmätama under sommarhalvåret få liksom hittills
tagas från övriga byråers personal inom denna kategori tjänstemän. Under
denna tjänstgöring underställas de geodetiska byrån.

Beträffande upptagandet av en expeditionsvakt, såsom expeditionsvakt,
tillika laboratoriebiträde i A 6, samt överflyttning till extra ordinarie stat
av en extra expeditionsvakt har kartverket framhållit följande.

Från de vid geodetiska byrån förda triangelpunkts- och höjdpunktsregistren
lämnas på rekvisition beskrivningar över triangelpunkter och avvägda
fixpunkter, vilka erfordras såsom utgångspunkter för lokala triangelmätningar
och detalj avvägningar. Det stora antal dylika mätningar, som årligen
utföras för kartläggningar av olika slag — samhällsmätningar, planläggningar,
vattenavledningar, torrläggningar, vägarbeten m. m. — samt kartverkets
egna omfattande arbeten ha medfört, att expeditionsvakten på geodetiska
byrån under större delen av sin arbetstid är upptagen med den alltmer
ökade framställningen av fotostatkopior av triangelpunkts- och höjdfixbeskrivningar.
Antalet sådana fotostatkopior utgjorde år 1944 1 913 till utomstående
och 11045 för kartverkets arbeten. Vidare biträder denne expeditionsvakt
under förste statsgeodetens överinseende vid den geodetiska fältarbetsutrustningens
iordningställande före fältarbetet och dess uppläggning i förråd
efter fältarbetet. Härigenom har expeditionsvaktens arbete blivit huvudsakligen
av teknisk art såsom laboratoriebiträde, reparatör och förrådsman.
Det torde därför kunna ifrågasättas huruvida han icke borde med hänsyn
härtill vara placerad i lönegrad 7, men kartverket har ansett, att lönegrad
6 närmast borde ifrågakomma och kunna anses tillfyllest, under förutsättning
att tjänsten upptages som ordinarie.

För själva expeditionsvaktgöromålen vid geodetiska byrån har en extra
expeditionsvakt sedan ett par år varit anställd. Då för dessa göromål en
expeditionsvakt är permanent erforderlig, har kartverket uppfört befattningen
i lönegrad Eo 5.

Militärbyrun.

Nuvarande organisation: Av

1 Militärassistent på försvarsstabens
stat..... —

1 Biträdande militärassi stent.

.............. Arvode

utöver

pension

Lön =
löneklass

2 Inbeordrade officerare i

reserven............Oa 8

kartverket föreslagen organisation:
1 Militärassistent på försvarsstabens
stat..... —

1 Biträdande militärassi -

stent...............Arvode

utöver

pension

1 Statstopograf..........Eo 23

1 Ritare................A 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

4 Ritare..........	......Ex	7	1 Ritare............	.... Eo	7
1 Expeditionsvakt..	......Ex	5	1 Expeditionsvakt....	.... Eo	5
1 Ritbiträde.......	......Eo	4	2 Ritbiträden........	____A	4
17 Ritbiträden......	......Ex	4	2 » ........		4
27.	_ - - -	S:a	3 » ........ 13.	.... Ex	4

Den nuvarande organisationen betalas från försvarsväsendets anslag, utom
i fråga om den biträdande militärassistentens arvode, som redan vid 1937 års
omorganisation upptogs på kartverkets stat, samt ett till militärassistenten utöver
dennes lön utgående arvode. Enär framställning av eldledningskartor avsetts
skola ingå bland kartverkets ordinarie uppgifter har kartverket uppfört
den föreslagna organisationen på kartverkets stat utom i fråga om militärassistentens
avlöning. Personalbehovet har beräknats för framställning av
350 eldledningskartblad årligen.

I de avgivna remissutlåtandena har huvudsakligen personalorganisationen
å kassa- och registratorskontoret behandlats.

Statskontoret har förklarat, att frågan om organisationen av kartverkets
expedition samt kassa- och registratorskontor borde lösas i samband med utredning
om redogöraransvaret inom statsförvaltningen jämte därmed sammanhängande
frågor. I avvaktan på resultatet av denna utredning borde enligt
statskontorets mening någon ändring av den kamerala organisationen vid
kartverket icke vidtagas. Därest oundgängligt behov av förstärkning av arbetskrafterna
å expeditionen samt kassa- och registratorskontoret förelåge,
vilket undandroge sig statskontorets närmare bedömande, borde detta tillgodoses
genom utökning av den icke ordinarie biträdespersonalen. I den mån
åtgärder befunnes erforderliga för avlastande av kartverkschefens rent administrativa
arbetsuppgifter, syntes det vara förtjänt att tagas under övervägande,
huruvida icke detta borde ske genom inrättande av ett lämpligt avvägt
sekreterararvode, avsett att innehavas vid sidan av annan tjänst.

Statskontoret har funnit den föreslagna utökningen i övrigt av kartverkets
personal svår att bedöma. Enligt statskontorets mening syntes dock under
alla förhållanden vara mindre lämpligt att nu vidtaga en så avsevärd utökning
av den ordinarie personalen. Antalet ordinarie befattningar borde icke
göras större än vad som förutsatts vid fastställande av 1937 ars plan. I detta
sammanhang har statskontoret ansett sig böra ifrågasätta, huruvida inrättandet
på den ekonomiska kartbyrån av en byrådirektörstjänst i lönegrad A 28
kunde vara erforderligt. Enligt ämbetsverkets åsikt borde varje förste statskartograf
direkt under byråchefen svara för sin detalj.

Jämväl riksräkenskapsverket har funnit spörsmålet rörande organisationen
av kartverkets expedition samt kassa- och registratorskontor böra inordnas
i den större frågan om rationalisering av den kamerala organisationen inom
statsförvaltningen. Ämbetsverket vöre så mycket mindre berett att nu tillstyrka
inrättande vid kartverket av en kamrerarbefattning som redogörartjänsten
vid kartverket så förhållandevis nyligen som från och med budgetåret 1942/
43 uppflyttats från 14 till 17 lönegraden. Riksräkenskapsverket har emellertid

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Föredragande!u -

ansett erforderligt, att kartverket för nästkommande budgetår tillförsäkrades
viss personalförstärkning. För det fall att den av kartverket föreslagna utvidgningen
av verksamheten å kartverkets byråer i huvudsak skulle komma
till stånd funne riksräkenskapsverket det sålunda vara erforderligt, att personalen
vid registrators- och kassakontoret förstärktes med två befattningshavare,
varav en kontorist i Eo 9, avsedd som biträde åt kassören, och ett skrivbiträde
i Eo 2. Samtidigt borde den nuvarande extra kontorsbiträdestjänsten
omvandlas till en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst. Vidare har riksräkenskapsverket
tillstyrkt, att kansliskrivartjänsten förändrades till en registrator
jänst i A 11.

Allmänna lönenämnden har likaledes ansett en förstärkning av kartverkets
personal för administrativa och kamerala uppgifter påkallad. Lönenämnden
har förklarat, att nämnden, som icke kunde finna, att de kamerala arbetsuppgifterna
i och för sig utgjorde tillräckliga skäl för inrättande av en kamrerarbefattning
i A 22, ville med hänsyn till de administrativa arbetsuppgifter,
som jämväl skulle åligga befattningshavaren i fråga, föreslå inrättande av
en befattning såsom sekreterare och kamrerare i A 22. Då lönenämnden förutsatte,
afl denna befattning skulle ledigförklaras i vanlig ordning, borde den
nuvarande kassörsbefattningen i A 17 uppföras å övergångsstat. I och för
sig syntes emellertid de blivande arbetsuppgifterna för kassören icke vara
av sådan art, att de motiverade högre placering än i 11 lönegraden. Lönenämnden
har ifrågasatt, huruvida icke den extra kontorsbiträdesbefattningen
å kamrerarkontoret borde förändras till extra ordinarie i stället för ordinarie
tjänst, liksom att av de 12 ritarbefattningarna å ekonomiska kartbyrån ett
lämpligt antal borde inrättas såsom extra ordinarie.

Vad angår den för den ekonomiska kartbyrån avsedda byrådirektörsbefattningen
i A 28 har lönenämnden, som i och för sig icke haft något att erinra
mot den föreslagna löneställningen, uttalat, att behovet av befattningen
borde göras till föremål för undersökning i samband med den av lönenämnden
förut förordade utredningen angående arbetsuppgifterna och löneställningen
för kartverkets tekniska personal.

Kartverkets nuvarande personalorganisation omfattar förutom viss militär
personal, som deltager i ritkurs eller enbart är anställd under fältarbetet, 144
befattningshavare. Med militära kartarbeten sysselsättas därjämte omkring
75 befattningshavare som övergångsvis avlönas från anslag till försvarsberedskapens
avveckling. Den av kartverket i dess anslagsframställning föreslagna
personalorganisationen räknar 249 befattningshavare. Enligt beräkningar av
kartverkschefen skulle för genomförande av den ekonomiska kartläggningen
under en till 15 år förkortad tidsperiod erfordras ytterligare 38 befattningar.

Utgångspunkter för kartverkets uppskattning av personalbehovet ha väsentligen
varit vissa årliga arbetsresultat som måste uppnås för att de planer avseende
ekonomisk kartläggning, revidering av topografiska kartan samt framställning
av militära specialkartor m. m., för vilka i det föregående redogjorts,
skola kunna genomföras. Med hänsyn till den ståndpunkt jag enligt vad jag

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

i det föregående anfört intager i nämnda frågor har jag funnit mig böra i
huvudsak godtaga de av kartverket framlagda personalberäkningama samt
därutöver föreslå den utökning av personalen som erfordras för att den ekonomiska
kartläggningen skall kunna fullbordas pa 15 år.

Vad först beträffar den för administrativa och kamerala arbetsuppgifter
avsedda personalen, vilken för närvarande står under direkt ledning av kartverkets
chef, torde den förändringen böra vidtagas, att ifrågavarande personal
organiseras på en särskild avdelning. Omfattningen av de kamerala och
administrativa göromålen vid kartverket synes redan med nuvarande kartproduktion
motivera en förstärkning av personalen å kassa- och registratorskontoret.
Den förutsatta utvidgade verksamheten å byråerna kommer därtill
att medföra en betydande ökning av dessa göromål. För handläggning av personalärenden
ävensom av sådana ärenden, som i allmänhet bruka åligga kamrerare,
anser jag en kamrerarbefattning böra inrättas. Innehavaren av denna
befattning bör jämväl biträda kartverkschefen med sekreterargöromål, varigenom
denne skulle erhålla en önskvärd avlastning av administrativa arbetsuppgifter.
Befattningen synes i enlighet med kartverkets förslag böra hänföras
till lönegrad A 22. För kassörsgöromålens liandhavande lär, såsom lönenämnden
framhållit, vara tillfyllest med en kassör i 11 lönegraden. Till följd
härav torde den nuvarande kassörsbefattningen böra uppföras a övergångsstat.
Kansliskrivartjänsten synes i anslutning till kartverkets förslag böra utbytas
mot en registratorsbefattning. Jag har icke heller något att erinra mot
att kanslibiträdet överföres å ordinarie stat. Den extra kontorsbiträdesbefattningen
bör däremot tillsvidare blott förändras till extra ordinarie,
jag föreslå, att biträdespersonalen förstärkes med ett kontorsbiträde och ett
skrivbiträde ä extra ordinarie stat. Med hänsyn till att den utvidgade fältarbetspersonalen
medför ett omfattande arbete med sakgranskning av reseräkningar,
vilket arbete är koncentrerat till manadema oktober januari, anser
jag, att kartverket bör erhålla möjlighet att under denna tid anställa
lämplig arbetskraft för biträde vid denna granskning. För detta ändamål torde
böra beräknas ett belopp av 2 000 kronor under icke-ordinarieposten. För
handhavande av kartverkets förråd av tryckta kartor m. m. torde böra inrättas
en befattning som arkivbiträde. För närvarande är jag icke beredd att föreslå
högre löneställning för denna befattning, som tills vidare torde böra uppföras
å extra ordinarie stat, än 7 lönegraden.

Bland kartverkets byråer kommer givetvis den största personalökningen
att fälla på den ekonomiska kartbyrån tilli följd av den föreslagna forceringen
av den ekonomiska kartans färdigställande. För att det av mig i det
föregående förordade programmet för den ekonomiska kartläggningen skall
kunna genomföras, har räknats med alt 13 fältrekognosceringslag måste vara
i verksamhet. Med hänsyn härtill finner jag det ofrånkomligt att byråns
personal utökas med följande befattningshavare, nämligen två förste statskartografer,
tio statskartografer, 54 kartassistenter, två förste ritare, två ritare,
13 ritbiträde!! och en expeditionsvakt. Då byråchefen vid denna ansvällning
av byråns personalorganisation, från 54 till 138 befattningshavare, icke ensam
torde kunna leda byråns arbete, anser jag att jämte byråchefen för byråns

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

ledning bör avses en byrådirektör. Denne torde böra placeras i 28 lönegraden
och uppföras å extra ordinarie stat. Av de två nya förste statskartografema
bör den ene, som skall handhava ledningen av en av de fyra arbetsdetaljer, vari
byrån är indelad, få ordinarie anställning, medan den andre, som i anledning
av förkortandet av tidsperioden för den ekonomiska kartläggningen erfordras
för granskning av fältarbetsresultaten och för kartutgivningen, bör uppföras
såsom extra ordinarie tjänsteman. Av de tio nya statskartografbefattningarna
böra två bliva ordinarie, vilket innebär att två för närvarande vakantsatta dylika
befattningar skola återbesättas. Av de övriga åtta befattningarna, vilkas
upptagande föranletts av mitt förslag att fullborda den ekonomiska kartläggningen
på 15 år, torde sex böra uppföras å extra ordinarie stat och två å
extra stat. Jag förutsätter därvid, att omedelbar anställning som extra ordinarie
statskartograf endast skall ifrågakomma, därest vederbörande genom tidigare
statstjänstgöring eller på annat sätt styrkt sin kompetens. Enligt vad jag
förordat skulle antalet kartassistenttjänster å byrån utgöra sammanlagt 72,
nämligen 54 nya och 18 redan inrättade tekniska biträdestjänster. Såsom
ordinarie torde böra uppföras 22 av dessa tjänster, såsom extra ordinarie 15
och såsom extra 35. Av de nya kartassistenttjänsterna äro 27, nämligen sju
extra ordinarie och 20 extra befattningar betingade av mitt förslag i fråga
örn tidsperioden för den ekonomiska kartläggningen. Med hänsyn till att en
så omfattande nyrekrytering av kartassistenter som det här är fråga
örn kan möta svårigheter vill jag förorda, att provtjänstgöringen i Ex 7 förkortas
från två år till sex månader och att under den fortsatta provtjänstgöringen
lönegrad Ex 12 får tillämpas. Väl utbildade tekniker torde böra
kunna antagas direkt som extra ordinarie kartassistenter.

I anslutning till kartverkets förslag torde å topografiska kartbyrån personalen
böra utökas med en förste statstopograf, en statstopograf och sex kartassistenter.
De två förstnämnda befattningarna avses för arbetsledning vid
framställningen av nivåkurvor å eldledningskartorna. Kartassistentbefattningarna
äro nödvändiga till följd av att ett genomförande av den föreslagna
planen för revidering av den topografiska kartan medför, att nya gravörer
måste redan nu utbildas som ersättare för sådana befattningshavare, som
beräknas skola avgå under de närmaste sex åren. I övrigt ha arbetena med
eldledningskartor och revidering av den topografiska kartan icke ansetts
behöva föranleda inrättande av några nya befattningar å byrån. Arbetena
ha avsetts skola utföras av inbeordrad militär personal, vilken därför något
utökats, ävensom i mindre utsträckning utlämnas på beting. En ritarbefattning
i lönegrad Eo 7 bör överföras å ordinarie stat, varjämte bör upptagas
en med fotogrammetriska byrån gemensam expeditionsvakttjänst i Eo 5.

Personalbehovet å fotogrammetriska byrån har av kartverket beräknats
till 44 befattningshavare mot för närvarande, inberäknat 39 befattningshavare,
som avlönas från försvarsväsendets anslag, 61. I personalorganisationen
har härvid för den föreslagna nya arbetsdetaljen för framställning
av specialkartor på beställning, upptagits en ordinarie förste statskartograf,
en extra ordinarie statskartograf, sex kartassistenter, därav en i lönegrad
A 15, en i Eo 15, två i A 12 och två i Eo 12, samt ett kontors- och

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

ritbiträde i A 4. Biträdespersonalen har överförts till ordinarie och extra ordinarie
stat i den utsträckning, som erfordras för ett genomförande av de
föreslagna principerna beträffande befordringsgången fram till och med första
ordinarie anställningen. Kartverkets förslag i fråga örn denna byrå har icke
föranlett någon erinran från min sida. Det är emellertid att märka, att kostnaderna
för löner till befattningshavarna å den nya arbetsdetaljen skola
helt täckas av inkomsterna av de å denna detalj utförda beställningsarbetena.

Å den geodetiska byrån torde i enlighet med kartverkets förslag en utökning
av personalen med två kartassistenter i lönegrad A 12 böra ske. Såsom jag i
det föregående förordat torde vidare två befattningar i Eo 11 som tekniskt
biträde böra förändras till kartassistenttjänster i A 15. Kartverkets förslag örn
upptagande av en expeditionsvakt i Eo 5 som expeditionsvakt, tillika laboratoriebiträde,
i A 6, finner jag mig endast kunna biträda i så måtto, att jag
föreslår, att denne befattningshavare uppföres i Eo 6. Befattningshavaren
bör därvid erhålla tjänstebenämningen laboratoriebiträde. Slutligen torde
såsom kartverket föreslagit ett rit- och kontorsbiträde i Ex 4 överföras å ordinarie
stat samt en expeditionsvakt och ett ritbiträde i Ex 5 respektive Ex 4
givas extra ordinarie anställning.

I det föregående har jag föreslagit inrättande av en militärbyrå. I enlighet
med kartverkets uppskattning av personalbehovet å denna byrå torde under
byrån upptagas 13 befattningshavare, nämligen, förutom den å försvarsstabens
stat uppförde militärassistenten, en biträdande militärassistent, en statstopograf,
två ritare, sju ritbiträden och en expeditionsvakt. Den ena ritar -tjänsten och två av ritbiträdesbefattningarna synas böra uppföras såsom
ordinarie, under det att statstopograftjänsten, den andra ritartjänsten och två
av ritbiträdesbefattningarna böra upptagas såsom extra ordinarie befattningar
samt de tre återstående ritbiträdesbefattningarna såsom extra. Till
jämförelse må framhållas, att den nuvarande organisationen omfattar 27
befattningshavare, vilkas avlöningar med undantag för arvoden till militärassistenten
och biträdande militärassistenten utgå från försvarsväsendets anslag.

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits skulle personalen vid rikets
allmänna kartverk under budgetåret 1946/47 komma att utgöras av de befattningshavare,
som upptagas i en såsom bilaga A till detta protokoll fogad sammanställning,
i vilken till jämförelse även nuvarande personalorganisation redovisats.
IX.

IX. Anslagsfrågor.

Avlöning sanslaget.

Såsom tidigare omnämnts har till avlöningar vid kartverket för innevarande
budgetår uppförts ett förslagsanslag av 933 300 kronor. Kungl. Majit
har för rikets allmänna kartverk fastställt dels den 17 april 1942 personalförteckning
(statsliggaren s. 841), dels ock den 18 maj 1945 följande

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........ kronor 539 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, förslagsvis................................. * ~

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ................ » 273 310

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................... * 118 400

Summa kronor 933 300.

Kartverket har i sin skrivelse den 25 augusti 1945 beräknat kostnaderna för
avlöningar vid kartverket för budgetåret 1946/47 till 1 488 300 kronor. Vid
anslagsberäkningen bar kartverket utgått il rån att kartverkets i det föregående
redovisade förslag i fråga om arbetsuppgifter och personalorganisation
skulle genomföras från och med nästa budgetår. Beträffande beräkningen
av de särskilda anslagsposterna må nämnas följande.

Av det uppskattade medelsbehovet, 1 488 300 kronor, avse 914 560 kronor
avlöningar till ordinarie tjänstemän, 13 640 kronor arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 372 100 kronor avlöningar till ickeordinarie
personal samt 188 000 kronor rörligt tillägg.

Ordinarieposten och icke-ordinarieposten ha ökats med 375 060 respektive
98 790 kronor. Under innevarande budgetår ha emellertid ett stort antal
tjänstemän avlönats från anslag, som ställts till förfogande av försvarsväsendet.
För budgetåret 1944/45 ha avlöningarna från försvarsväsendets anslag
uppgått till 310 400 kronor och minst lika stort belopp beräknas utgå
under innevarande budgetår. Kartverket har sålunda beräknat, att avlöningskostnadema
för innevarande budgetår motsvarade summan av ifrågavarande
två anslagsposter samt rörligt tillägg i verkligheten skulle bli 1 241 600 mot
1 474 700 för den föreslagna organisationen under nästa budgetår, ökningen,
233 100 kronor, hänför sig dels till de föreslagna lönegradsuppflyttningama,
dels till överflyttning av personal till ordinarie eller extra ordinarie stat i den
utsträckning som förutsatts vid fastställande av 1937 års plan, dels ock till
nvinrättade befattningar.

Under arvodesposten förekomma både ökningar och minskningar. Posten
har å ena sidan ökats med 1 080 kronor till särskilt arvode till militärassistenten
utöver honom från försvarsstaben tillkommande avlöning, med
5 740 kronor till arvode till biträdande militärassistenten, med 270 kronor
till beräknad ersättning vid vikariat å militärassistentbefattningen, med 4 000
kronor till de föreslagna särskilda arvodena till kartassistenter _ (flygfotografer)
under flygtjänstgöring samt slutligen med 1 200 kronor till särskilt
arvode åt kartverkschefens ställföreträdare. Å andra sidan har posten med
hänsyn till förslaget örn inrättande av en befattning som arkivbiträde minskats
med 500 kronor, motsvarande det arvode som nu utgår till den tjänsteman
som biträder vid tillsyn och vård av kartförrådet och det topografiska
kartarkivet. Slutbgen har ett nu upptaget arvode å 240 kronor till en extra
ordinarie flygfotograf beräknats bortfalla. Posten har alltså uppförts med
(2 090 + 1 080 + 5 740 + 270 + 4 000 + 1 200 — 500 — 240=) 13 640

kronor. .

Till rörligt tillägg ha beräknats 188 000 kronor mot 118 400 kronor for innevarande
budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

Omkostnadsanslaget.

Till omkostnader är, såsom förut berörts, för innevarande budgetår anvisat
ett förslagsanslag å 122 400 kronor. Kungl. Majit har den 18 maj 1945 fastställt
omkostnadsstat för rikets allmänna kartverk (statsliggaren s. 843).
Enligt staten äro utgifterna beräknade för sjukvård m. m. till 5 000 kronor,
för reseersättningar till 300 kronor, för expenser till 69 000 kronor därav för
bränsle, lyse och vatten 15 000 och för övriga expenser 54 000 kronor, för
publikationstryck till 47 400 kronor samt för övriga utgifter: ersättning för
tjänstedräkt till 700 kronor.

Kartverket har i sin skrivelse den 25 augusti 1945 hemställt, att ifrågavarande
anslag för nästa budgetår måtte uppföras med 234 300 kronor. Beträffande
kartverkets beräkning av anslaget må nämnas följande.

Posten sjukvård m. m. har med hänsyn till kostnaderna för budgetåret
1944/45, omkring 8 100 kronor, och till den föreslagna utökningen av personalorganisationen
ansetts böra höjas med 4 000 kronor till 9 000 kronor.

För reseersättningar har upptagits oförändrat belopp, 300 kronor.

Beträffande posten bränsle, lyse och vatten har kartverket upplyst, att för
budgetåren 1943/44 och 1944/45 utgifterna för ifrågavarande ändamål uppgått
till 19 874 respektive 25 924 kronor. Kartverket har vidare framhållit,
att med den föreslagna utvidgade organisationen, ytterligare lokaler måste
anskaffas för verket. Kartverkets lokaler vore redan nu otillräckliga. Enligt
kartverkets beräkningar skulle erfordras nya arbetsrum med minst 60 fönsterplatser
samt därutöver laboratorieutrymmen, ritsal, föreläsningssal för personalutbildning
ävensom ytterligare arkivlokaler. I avvaktan på lokalfrågans
närmare utredning genom byggnadsstyrelsens försorg har kartverket uppfört
anslagsposten till det belopp som utgått under budgetåret 1944/45 eller
avrundat 26 000 kronor. I fråga örn posten övriga expenser har kartverket
framhållit, att utgifterna under denna post komme att väsentligt påverkas
av den förutsatta ökade produktionen av ekonomiska kartor och fotokartor
samt av de på kartverkets stat nytillkomna eldledningskartorna och specialkartorna.
Posten har därför upptagits till 99 500 kronor eller 45 500 kronor
mer än det för innevarande budgetår anvisade beloppet. Kartverket har emellertid
i detta sammanhang påpekat, att under beredskapsåren från 1''örsvarsväsendets
anslag i medeltal utgått 43 600 kronor till övriga expenser vid
kartverket.

Posten publikationstryck har ökats med 49 600 kronor till 97 000 kronor.
Kartverket har beräknat, att under budgetåret 1946/47 skulle kunna utgivas
200 ekonomiska och 500 fotokartblad. Kostnaderna härför skulle uppgå till
56 000 respektive 35 625 kronor. Vidare har räknats med 2 000 kronor för specialtryck
av topografiska kartan, med 1 000 kronor för ett provblad av den
blivande nya topografiska kartan samt med 3 000 kronor för tryckning av
Meddelanden från rikets allmänna kartverk.

Posten övriga utgifter: ersättning för tjänstedräkt har med hänsyn till att
den nya fältarbetspersonalen icke förut erhållit tjänstedräkt höjts med 1 800
kronor till 2 500 kronor.

Anslag till kartarbeten m. m.

Till nämnda iindamål är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört
ett reservationsanslag å 249 500 kronor. Anslaget skall enligt beslut av Kungl.
Maj:t den 18 maj 1945 disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med följande
fördelning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

1. Fältarbeten ............................................... 178 000

2. Flygfotografering ......................................... 45 000

3. Reproduktionsarbeten ..................................... 13 500

4. Ortnamnsgranskning ...................................... 4 000

5. Ritkurs för militär personal ............................... 9 000

Summa kronor 249 500.

i sin förutnämnda skrivelse den 25 augusti 1945 har kartverket hemställt,
att till kartarbeten m. m. måtte anvisas dels å tilläggsstat för budgetåret
1945/46 100 000 kronor, dels ock för budgetåret 1946/47 596 500 kronor. Såsom
motivering härför har kartverket anfört i huvudsak följande.

Vid innevarande budgetårs slut beräknas föreligga en reservation å anslaget
av 100 000 kronor. Detta belopp kommer icke att vara tillräckligt för
utlämnande av erforderliga belopp i förskott till fältarbetspersonalen för
månaderna maj och juni år 1946. Härför erfordras nämligen ytterligare minst
100 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas på tilläggsstat för innevarande
budgetår. Därest detta icke skulle bliva fallet, kunna 1946 års fältarbeten
icke påbörjas förrän omkring den 1 juni samma år, och fältarbetsperioden
kommer i sådant fäll att minskas till 4 i stället för avsedda 5 månader.
Därmed skulle också arbetsprodukten komma att minskas med 20 procent
för år 1946, Härigenom skulle redan från början de förut angivna planerna
för flygfotografering, ekonomisk kartläggning och modernisering av
den nuvarande topografiska kartan komma att ytterligare förskjutas framåt
i tiden. Fältarbetenas bedrivande planenligt är nämligen förutsättningen för
hela kartproduktionen under det kommande året.

För budgetåret 1946/47 har kartverket beräknat anslagsbehovet under förutsättning
att något bidrag till fältarbetskostnaderna icke kommer att utgå
från försvarsväsendets anslag i motsats till vad som varit fallet under beredskapsårens
kartarbeten för militära ändamål.

Den ekonomiska kartläggningen kommer att med den utökade fältarbetspersonal,
som förut angivits, draga en kostnad av 140 000 kronor för 5 månaders
fältarbete.

De topografiska reviderings- och ommätningsarbetena för modernisering av
den nuvarande topografiska kartan beräknas pågå 5 månader och kosta
90 000 kronor, däri inberäknat fältmätningsavdelningar för utbildning av
militär personal, som beordrats till första anställning vid kartverket.

De geodetiska fältarbetena, som huvudsakligen komma att under de närmaste
åren vara förlagda till Norrland, torde därför icke kunna pågå mer
än fyra månader örn året. Den beräknade kostnaden uppgår till omkring
175 000 kronor.

Sammanlagt skulle alltså för fältarbeten erfordras (140 000 + 90 000 +
175 000=) 405 000 kronor.

Flygfotograferingen avses skola bedrivas med enbart kartverkets tre flygplan
och omfatta ett område motsvarande 500 fotokartblad samt en del specialområden.
Kostnaden härför, inberäknat flygplanens driftskostnader och
erforderlig punktinmätning m. m. uppgår enligt de senaste årens erfarenhet
till 150 000 kronor. Flygfotograferingen beräknas pågå under 3—4 månader.

Till reproduktionsarbeten, huvudsakligen för den topografiska kartan och
översiktskartan, beräknas åtgå 20 000 kronor.

För ortnamnsgranskningen, som på grund av den utökade ekonomiska
kartläggningen och moderniseringen av den nuvarande topografiska kartan

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

kommer att bli väsentligt mer omfattande än under de senare åren (2—3
gånger), erfordras 10 000 kronor.

För att behövlig personal skall kunna finnas tillgänglig för den topografiska
kartans modernisering samt för nivåkurvläggningen för eldledningskartorna
måste ytterligare militär personal utbildas. Kartverket har därför
efter samråd med försvarsstaben beräknat att tillsvidare årligen skall anordnas
ritkurs för militär personal till ett antal av 2 officerare och 7 underofficerare.
Kostnaden för en sådan ritkurs uppgår till 11500 kronor.

Anslag till utrustning m. m.

För innevarande budgetår är till utrustning m. m. anvisat ett reservationsanslag
av 20 000 kronor.

1 sill statskrivelse har kartverket hemställt, att under ifrågavarande anslag
måtte för nästa budgetår upptagas ett belopp av 178 000 kronor. Till stöd
för denna framställning bär kartverket bland annat andragit.

Under detta anslag beräknas ingen behållning föreligga vid slutet av budgetåret
1945/46. Enär såväl flygplan som kameror hårt förslitits under beredskapstidens
forcerade arbeten är det nödvändigt att beräkna de till direkta
driftsunderhållet icke hänförliga reparationerna och kompletteringarna
å flygplan och kameror till minst samma belopp som för innevarande
budgetår eller till 20 000 kronor.

För den nya arbetsdetaljen vid fotogrammetriska byrån erfordras komplettering
av instrumentutrustningen, så att olika stereoarbeten kunna utföras
för upprättande av kartor i större skala och med större noggrannhet, än
kartverkets fotokartframstälining i skalan 1:10 000. Närmast erfordras en
Wilds autograph A 5 för noggrannare mätningar och en denna kompletterande
mindre autograph modell A 6 för detaljkartering. Enligt införskaffade
uppgifter skulle kostnaderna för anskaffande av dessa instrument uppgå till
139 000 kronor. Ytterligare ett restitutionsinstrument för framställning av
skalenliga lodbilder för fotokartframställningen vore synnerligen önskvärd.
Bland annat med hänsyn lill laboratorielokalfrågans läge har kartverket dock
ansett detta önskemåls förverkligande få ställas något på framtiden. Däremot
bör ytterligare inköpas ett spegelstereoskop, vilket skulle kosta omkring
2 000 kronor. Instrumentanskaffuingen för den nya arbetsdetaljen skulle sålunda
draga en kostnad av 141 000 kronor. Instrumenten ha stort värde även
för kartverkets egna arbeten och öka fotogrammetriska byråns arbetsmöjligheter.

För att kunna uppnå den arbetsprodukt, som avses vid den vidgade organisationen
för den ekonomiska kartläggningen, måste ytterligare fyra pantografer
anskaffas. Dessa skulle sammanlagt betinga ett pris av 7 000 kronor.

Vid den föreslagna utökningen av kartverkets organisation, särskilt för
den ekonomiska kartläggningen, erfordras nyanskaffning av arbetsbord och
stolar för nytillkommande personal. Den nuvarande organisationen omfattar
222 och den föreslagna organisationen 259 tjänstemän, inberäknat ritkurs.
Härför erfordras 30 arbetsbord eller stora ritbord, 20 uppläggsbord vid kartarbetena
och 40 stolar samt en del skåp, armatur lii. m. Kartverket har beräknat,
all ett engängsanslag av 10 000 kronor för komplettering av kartverkets
redan förut knappa inventarieulrustning härför blir behövligt.

Anslaget lill utrustning lii. lii. skulle sålunda för budgetåret 1946/47 behöva
uppföras nied (20 000 + 141 000 + 7 000 + 10 000—-) 178 000 kronor.

Vad avlöningsanslaget beträffar skulle ett bifall till vad jag i det föregående
förordat medföra, att posten avlöningar till ordinarie tjänstemän bör

Bihang till riksdagens protokoll 1046. 1 saini. Sr 100. 0

Före draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

höjas med 343 700 kronor till (539 500 + 343 700 =) 883 200 kronor och
posten avlöningar till icke-ordinarie personal med 291 150 kronor till
(273 310 + 291 150 —) 564 460 kronor. Posten arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, bör å ena sidan höjas med 7 090 kronor,
avseende arvoden till militärassistenten och biträdande militärassistenten
samt beräknad ersättning vid vikariat å militärassistentbefattningen. Å andra
sidan bör posten minskas med 740 kronor motsvarande de belopp av 500
respektive 240 kronor, vilka nu i form av tilläggsarvoden utgå till den tjänsteman,
som har tillsynen över kartförrådet, respektive en extra ordinarie flvgfotograf.
Posten synes sålunda böra uppföras med (2 090 + 7 090 — 740 =)
8 440 kronor. För rörligt tillägg torde slutligen böra beräknas (118 400 +
93 100=) 211 500 kronor.

Under kartverkets avlöningsanslag skulle sålunda erfordras en medelsanvisning
av (883 200 + 8 440 + 564 460 + 211 500 =) 1 667 600 kronor, vilket
jämfört med anvisningen för innevarande budgetår innebär en anslagsökning
med 734 300 kronor.

Den föreslagna utvidgningen av organisationen vid kartverket måste givetvis
i hög grad påverka även utgifterna under omkostnadsanslaget. Posterna
sjukvård m. m. samt publikationstryck torde i enlighet med kartverkets
förslag böra höjas med 4 000 respektive 49 600 kronor till 9 000 respektive
97 000 kronor. Ett bifall till mitt förslag att genomföra den ekonomiska
kartläggningen på 15 år torde föranleda, att medelsbehovet för nästa budgetår
under posterna bränsle, lyse och vatten, övriga expenser samt ersättning för
tjänstedräkt måste beräknas till respektive 4 000, 21 000 och 2 200 kronor
högre belopp än enligt kartverkets uppskattning. Detta innebär att förenämnda
poster i förhållande till medelsanvisningen för innevarande budgetår böra
höjas från 15 000, 54 000 och 700 kronor till respektive 30 000, 120 500 och
4 700 kronor. Till reseersättningar torde böra beräknas oförändrat belopp,
300 kronor.

Kartverkets omkostnadsanslag synes sålunda för nästa budgetår böra uppföras
med (9 000 + 97 000 + 30 000 + 120 500 + 4 700 + 300 =) 261 500
kronor, vilket innebär en höjning av anslaget med 139 100 kronor.

Vad anslaget till kartarbeten m. m. beträffar förutsätta de av mig i det föregående
tillstyrkta planerna för kartproduktionen en betydande utökning avfältarbetenas
och flygfotograferingens omfattning under nästa budgetår. Utgifterna
för nämnda ändamål torde böra uppskattas till 475 000 och 165 000
kronor mot för innevarande budgetår anvisade belopp av 178 000 och 45 000
kronor, ökningen i förhållande till de av kartverket för samma ändamål
beräknade beloppen är betingad av mitt förslag örn förkortande av tiden för
den ekonomiska kartläggningen. För reproduktionsarbeten, ortnamnsgranskning
och ritkurs torde medelsbehovet i enlighet med vad kartverket föreslagit
böra uppskattas till sammanlagt 41 500 kronor eller ett 15 000 kronor
högre belopp än det för budgetåret 1945/46 anvisade.

Anslaget till karlarbeten m. m. torde alltså för budgetåret 1946/47 böra
uppföras med (475 000 + 165 000 + 41 500 =) 681 500 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

Med hänsyn till vad som upplysts om den beräknade behållningen å ifrågavarande
anslag vid innevarande budgetårs slut torde en förstärkning av
anslaget med 100 000 kronor vara nödvändig för att fältarbetena skola kunna
bedrivas i planerad utsträckning under maj och juni 1946. Jag förordar
därför att för ändamålet anvisas 100 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår.

Anslaget till utrustning m. m. torde böra höjas med 194 000 kronor till
214 000 kronor. Höjningen avser nyanskaffning av instrument och inventarier.
Sålunda torde det vara nödvändigt att förse den nya arbetsdetaljen för
framställning av specialkartor på beställning med vissa instrument som erfordras
för upprättande av kartor i större skalor. Kostnaderna härför ha
beräknats till 141 000 kronor. Utöver de av kartverket begärda inköpen av
fyra pantografer till den ekonomiska kartbvrån och av arbetsbord m. m.
för en kostnad av 7 000 respektive 10 000 kronor torde med hänsyn till vad
jag föreslagit beträffande den ekonomiska kartläggningen medel böra beräknas
för anskaffning av ytterligare 12 pantografer för en kostnad av 21 000
kronor samt av möbler m. m. för ytterligare omkring 15 000 kronor.

Anslaget till utrustning m. m. torde sålunda för budgetåret 1946/47 böra
upptagas med (20 000 + 141 000 + 7 000 + 10 000 + 21 000 + 15 000 =)
214 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels för rikets allmänna kartverk fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör.................................. C 10

3 byråchefer .................................. A 30

1 byråchef och professor ...................... A 30

2 observatörer ................................ A 26

1 förste statsgeodet ............................ A 24

8 förste statskartografer ........................ A 24

3 förste statstopografer ........................ A 24

9 statisgeodeter ................................ A 23

14 statskartografer .............................. A 23

1 kamrerare .................................. A 22

4 statstopografer .............................. A 22

4 förste kartassistenter ........................ A 17

25 kartassistenter .............................. A 15

29 kartassistenter .............................. A 12

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Befattning Lönegrad

6 förste ritare ................................ A 11

1 kassör....................................... A 11

1 registrator .................................. A 11

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

1 kanslibiträde ................................ A 7

16 ritare........................................ A 7

4 expeditionsvakter ............................ A 5

1 kontorsbiträde .............................. A 4

7 ritbiträden .................................. A 4

2 rit- och kontorsbiträden ...................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kassör ...................................... A 17

Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än 2 0.

1 byrådirektör ................................ Eo 28

1 förste statskartograf ........................ Eo 24

1 statsgeodet.................................. Eo 23

10 statskartografer ............................ Eo 23

1 statstopograf .............................. Eo 22

Anm. Kassörstjänsten i 11 lönegraden skall hållas vakant, intill dess den
å övergångsstat uppförde kassören avgår från sin befattning;

dels godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................ kronor 883 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 8 440

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 564 460

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 211 500

Summa kronor 1 667 600;

dels till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar å riksstaten
för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av......................kronor 1 667 600;

dels till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader å riksstaten
för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av ....................kronor 261 500;

dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under nionde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 100 000;

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. å
riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 681 500;

dels ock till Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. å
riksstaten för budgetåret 1946/47 under nionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 214 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Ma.j:t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
C. W. Rhedin.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 106.

Bil. A.

Rikets allmänna kartverk.

Nuvarande organisation. Föreslagen organisation.

Överdirektör...........C 10 Överdirektör...........C 10

Kassa- och registratorskonioret.

1 Kassör................A 17

1 Kansliskrivare.........A 11

1 Förste expeditionsvakt . A 7

1 Befattningshavare med

arvode ..............

1 Kanslibiträde..........Eo 7

1 Expeditionsvakt........A 5

1 Kontorsbiträde........A 4

1 » ........Ex 4

S:a 8.

1 Kamrerare.............A 22

1 Kassör................A 11

1 Registrator............A 11

1 Förste expeditionsvakt.. A 7

1 Arkivbiträde...........Eo 7

1 Kanslibiträde..........A 7

1 Expeditionsvakt........A 5

1 Kontorsbiträde.........A 4

2 Kontorsbiträden.......Eo 4

1 Skrivbiträde...........Eo 2

S:a 11.

Ekonomiska karlby rån.

1 Byråchef..............A 30

3 Förste statskartografer.. A 24

11 Statskartografer4 1.......A 21

1 Statskartograf..........Eo 21

2 Statskartografer........Ex 21

2 » ......Ex 16

2 Tekniska biträden .....A 11

16 » » ......Eo 11

3 Förste ritare...........A 11

7 Ritare . ...............A 7

3 Ritare................Eo 7

1 Expeditionsvakt........A 5

4 Ritbiträden............Eo 4

S:a 56.

1 Byråchef..............

1 Byrådirektör...........

4 Förste statskartografer..
1 » statskartograf . ..

11 Statskartografer.......

8 Statskartografer........

1 Statskartograf..........

4 Statskartografer........

5 Kartassistenter........

3 » ........

17 » ........

12 » ........

25 » ........

10 » ........

5 Förste ritare...........

12 Ritare................

1 Expeditionsvakt
1 »

5 Ritbiträden____

2 » .....

_» .....

S:a 139.

A 30
Eo 28
A 24
Eo 24
A 23
Eo 23
Ex 23
Ex 16
A 15
Eo 15
A 12
Eo 12
Ex 12
Ex 7
A 11
A 7

A 5
Eo 5
A 4
Eo 4
Ex 4

1 Därav 2 vakanta under budgetåret 1945/46.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Nuvarande organisation. Föreslagen organisation.

Topografiska kartbyrån.

1 Byråchef..............A 30

2 Förste statstopografer .. A 24

3 Statstopografer.........A 21

2 Förste gravörer........A 17

11 Gravörer..............A 15

2 » ..............Eo 15

3 Gravyrritare...........Eo 11

1 Ritare................A 7

1 » ................Eo 7

1 Expeditionsvakt.......A 5

1 Byråchef..............A 30

3 Förste statstopografer .. A 24

4 Statstopografer........A 22

2 Förste kartassistenter... A 17

11 Kartassistenter........A 15

2 » ........Eo 15

2 » ........Eo 12

1 Kartassistent1 1..........Ex 12

5 Kartassistenter1........Ex 7

2 Ritare................A 7

1 Expeditionsvakt.......A 5

1 » 2........Eo 5

Icke-ordnarie personal nied arvode (pensionerade officerare och underofficerare):

3 Officerare..............

4 Underofficerare.........

1 Underofficer (under fältarbetet)
.............

2 Officerare.............

4 Underofficerare........

1 Underofficer (under fältarbetet)
.............

Inbeordrad militär personal med särskild av Kungl. Majit fästställd ersättning:

4 Officerare.............. — 3 Officerare............. —

7 Underofficerare3 4........ — 9 Underofficerare........ —

S:a 46.

S:a 54.

Fotogrammetriska byrån.

1 Byråchef..............A 30

2 Förste statskartografer. . A 24

3 Statskartografer........A 21

1 Statskartograf4.........Ex 16

1 Flygfotograf...........A 15

5 Flygofotografer........Eo 15

1 Flygfotograf...........Ex 15

1 » ...........Eo 14

5 Fotografbiträden5.......Eo 11

2 Tekniska biträden......Eo 11

36 Fotografbiträden4.......Ex 11

1 Förste ritare..........A 11

1 Expeditionsvakt.......Eo 5

1 Ritbiträde.............A 4

S:a 61.

1 Byråchef..............A 30

4 Förste statskartografer. . A 24

3 Statskartografer........A 23

2 Statskartografer........Eo 23

1 Statskartograf..........Ex 16

2 Förste kartassistenter... A 17

7 Kartassistenter........A 15

4 » ........Eo 15

10 Kartassistenter........A 12

6 » ........Eo 12

1 Förste ritare...........A 11

1 Ritare................A 7

1 Expeditionsvakt.......A 5

1 Rit- och kontorsbiträde. A 4

S:a 44.

1 Ritelever ''/io 19 45—so/a 1946.

2 Gemensam med fotogrammetriska byrån.

3 Därav 5 för militära kartarbeten.

4 Avlönas nu av anslag från försvarsväsendet.

6 Därav 2 avlönas av anslag från försvarsväsendet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106.

Nuvarande organisation.		Föreslagen organisation.
Geodetiska byrån.
1 Byråchef och professor	. A 30	1 Byråchef och professor	. A	30
2 Observatörer.........	. A 26	2 Observatörer..........	. A	26
1 Förste statsgeodet ....	. A 24	1 Förste statsgeodet......	. A	24
9 Statsgeodeter.........	. A 21	9 Statsgeodeter..........	. A	23
1 Statsgeodet...........	. Eo 21	1 Statsgeodet............	. Eo	23
		2 Statsgeodeter..........	. Ex 23
4 Statsgeodeter1.........	. Ex 16	1 Statsgeodet............	Ex	18
2 Tekniska biträden.....	. Eo 11	1 » ..........	. Ex	16
		2 Kartassistenter ........	A	15
1 Expeditionsvakt......	. Eo 5	2 Kartassistenter........	A	12
	1 Laboratoriebiträde......	. Eo	6
1 » 1......	. Ex 5	1 Expeditionsvakt......	. Eo	5
1 Rit- och kontorsbiträde	. Ex 4	1 Rit- och kontorsbiträde	. A	4
1 Ritbiträde............	. Ex 4	1 Ritbiträde.............	. Eo	4
S:a 24.		S:a 26.
	Militärbyrån.
1 Militärassistent på för		1 Militärassistent på för
svarsstabens stat....	—	svarsstabens stat....
1 Biträdande militärassi		1 Biträdande militärassi
stent...............	Arvode	stent...............	Arvode
	utöver		utöver
	pension		pension
	Lön = löneklass
2 Inbeordrade officerare	i	1 Statstop ograf..........	. Eo	22
reserven............	. Oa 8	1 Ritare...............	. A	7
4 Ritare...............	. Ex 7	1 » ................	. Eo	7
1 Expeditionsvakt.......	. Ex 5	1 Expeditionsvakt......	. Eo	5
1 Ritbiträde............	. Eo 4	2 Ritbiträden............	. A	4
17 Ritbiträden...........	. Ex 4	2 » ............	. Eo	4
		3 » ............	Ex	4

S:a 27.2	S:a 13.
Totalssumma: 223.	Totalsumma: 288.

Härtill kommer militär personal som deltager i ritkurs eller i fältarbeten.

1 Avlönas av anslag från försvarsväsendet.

2 Avlönas av anslag från försvarsväsendet med undantag av biträdande militärassistenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 106. 73

Sid.

I. Inledning....................................................... 2

II. Den ekonomiska kartläggningen................................... 4

Kartframställningen före den år 1937 beslutade omläggningen....... 4

Kartläggningen enligt 1937 års beslut............................ 5

Besparingsberedningens förslag................................... 6

Utredningsmannens betänkande och förslag....................... 8

Yttrandena................................................... 13

III. Revidering av den nuvarande topografiska kartan................... 19

IV. Kartverkets ställning till försvarsväsendet. Upptagande av framställning

av militära specialkartor bland kartverkets ordinarie arbetsuppgifter 22

V. Inrättande av en särskild arbetsorganisation för framställning av specialkartor
m. m. för statliga och kommunala institutioners samt enskildas

räkning...................................................... 28

VI. Frågan angående karttrycket oell den därmed sammanhängande förlagsverksamheten
................................................. 30

VII. Fråga örn ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster vid kartverket m. m. 31

VIII. Personalbehov .................................................. 47

IX. Anslagsfrågor.................................................... 61

Hemställan..................................................... 67

Bilaga A.

Rikets allmänna kartverk: Nuvarande och föreslagen organisation........... 70

Bihang till riksdagens protokoll Will. 1 sami. Nr 100. 6