Kungl. Maj:ts proposition nr 105 (Proposition 1950:105)

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

Nr 105.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslutning till
en av Förenta Nationernas generalförsamling under
andra delen av dess tredje ordinarie möte i New York
i april 1949 antagen reviderad generalakt om avgörande
på fredlig väg av internationella tvister; given
Stockholms slott den 10 mars 1950.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesärenden
för den 10 mars 1950 vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att
bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen tillförordnade departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Quensel.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen hemställes om riksdagens samtycke till Sveriges anslutning
till de i reviderade generalakten ingående bestämmelserna angående förlikning
och rättsligt avgörande i internationella tvister med förbehåll för tvister,
som härleda sig från faktiska förhållanden, vilka ligga i tiden före anslutningen.

1 Bihaiuj till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 105

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i
statsrådet å Stockholms slott den 10 mars 1950.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sköld, Quensel, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Andersson, Lingman.

Tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, statsrådet Quensel, anför:

Med skrivelse den 10 juli 1949 har Förenta Nationernas generalsekreterare
för prövning i och för eventuell anslutning från Sveriges sida översänt texten
till en av generalförsamlingen under andra delen av dess tredje ordinarie
möte i New York i april 1949 antagen reviderad generalakt om avgörande på
fredlig väg av internationella tvister.

Ifrågavarande reviderade generalakt överensstämmer till innehållet med
den generalakt med bestämmelser om förlikning, rättsligt förfarande och
skiljedom i internationella tvister, som antogs av Nationernas förbunds församling
vid dess nionde ordinarie möte i Geneve i september 1928. Vid föredragning
den 26 april 1929 beslöt Kungl. Maj :t efter inhämtande av riksdagens
samtycke (r. skr. nr 105/1929) godkänna Sveriges anslutning till generalakten
i vad avsåg de däri ingående bestämmelserna angående förlikning
och rättsligt avgörande (aktens kap. I och II) samt de i aktens kap. IV upptagna
allmänna bestämmelserna om dessa förfaranden. Genom upplösningen
av Nationernas förbund och fasta mellanfolkliga domstolen, vilka jämlikt
1928 års generalakt tillagts vissa funktioner, har denna generalakt — ehuru
alltjämt gällande beträffande de stater, som anslutit sig till densamma —
i stor utsträckning förlorat sin tillämplighet. Såsom ett led i strävandena att
främja internationellt samarbete på det politiska området antog fördenskull
Förenta Nationernas generalförsamling den 18 april 1949 en resolution
avseende en revision av 1928 års generalakt. Enligt den reviderade texten
överflyttas på Förenta Nationerna och den nya internationella domstolen
de funktioner, vilka förut ålegat Nationernas förbund och fasta mellanfolkliga
domstolen.

Jag anhåller nu att i korthet få erinra om förarbetena till och bestämmelserna
i 1928 års generalakt. År 1927 beslöt Nationernas förbunds församling
att tillsätta en kommitté för skiljedoms- och säkerhetsfrågor, med
uppgift att stå till förberedande nedrustningskommissionens förfogande för
utredning rörande åtgärder, som kunde vara ägnade att lämna de olika sta -

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

terna sådana garantier ifråga om skiljedom och säkerhet, att en nedrustningsöverenskommelse
kunde komma till stånd. Kommittén, till vilken
bl. a. från svensk sida inlämnades ett utkast till allmän skiljedoms- och förlikningstraktat,
utarbetade sedermera tre modeller till kollektiva förliknings-
och skiljedomsltonventioner, vilka betecknades som konventionsmodellerna
A, B och C.

Konventionsmodellen A benämndes allmän konvention angående fredligt
biläggande av alla internationella tvister. Enligt denna skulle rättstvister
hänskjutas till fasta mellanfolkliga domstolen eller till särskild skiljedomstol
eller — därest parterna därom enades — i första hand underkastas förlikningsförfarande.
Intressetvister skulle underkastas obligatoriskt förlikningsförfarande.
Om förlikning ej kom till stånd, skulle tvisten hänskjutas
till en skiljedomstol, bestående av fem medlemmar, varav vardera parten
skulle utse en och parterna gemensamt de tre övriga.

Konventionsmodellen B benämndes allmän konvention angående rättsligt
förfarande, skiljedom och förlikning. Dess bestämmelser överensstämde
med modell A med det undantaget, att intressetvister endast voro underkastade
förlikning och sålunda icke skiljedom. I allt väsentligt förelåg överensstämmelse
med det svenska förslaget.

Den tredje konventionsmodellen (C) innehöll endast bestämmelser om
förlikning, vilka överensstämmde med motsvarande stadganden i konventionsmodellerna
A och B.

Vid möte i september 1928 beslöt förbundsförsamlingen sammanföra modellerna
A, B och C till en enhetlig traktattext med rätt för staterna att ansluta
sig antingen till fördraget i dess helhet (enligt typen A), eller till de
delar av fördraget, som stadgade domstolsförfarande för rättstvister och
förlikningsförfarande för intressetvister (enligt typen B) eller slutligen till
enbart bestämmelserna om förlikningsförfarande för intressetvister (enligt
typen C). Församlingen antog sålunda en allmän traktat angående förlikning,
rättsligt avgörande och skiljedom i internationella tvister, benämnd
generalakt.

Nu ifrågavarande reviderade generalakt ansluter sig, som ovan nämnts,
till 1928 års generalakt med den skillnaden, att Förenta Nationerna och internationella
domstolen enligt texten trätt i Nationernas förbunds och fasta
mellanfolkliga domstolens ställe. Den reviderade generalakten, vars text härmed
bifogas, innehåller sålunda liksom 1928 års generalakt fyra kapitel, av
vilka det första handlar om förlikning, det andra om rättsligt avgörande
och det tredje om skiljedom, medan det fjärde innehåller allmänna bestämmelser
om de olika förfarandena. Vidare äger stat alltjämt ansluta sig
till akten i dess helhet, till kap. I och II eller endast till kap. I jämte, i de
båda senare fallen, de för dessa förfaranden gällande allmänna bestämmelserna
i kap. IV.

Anslutning må förenas med vissa förbehåll, nämligen sådana som avse:
1) tvister, vilkas ursprung hänför sig till tiden före anslutningen; 2) tvister
rörande s. k. inre frågor; 3) tvister rörande bestämt angivna ämnen, såsom

4 J Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

territoriella tvister (art. 39). Part, som anslutit sig till generalakten endast
delvis eller med förbehåll, kan när som helst genom en enkel förklaring öka
räckvidden av sin anslutning eller helt eller delvis avstå från förbehållen
(art. 40). Å andra sidan kan uppsägning av akten avse endast vissa delar
eller bestå i anmälandet av nya förbehåll (art. 45, mom. 4).

Bland aktens övriga allmänna stadganden må här erinras om att parterna
under pågående domstols-, skiljedoms- eller förlikningsförfarande skola
avhålla sig från varje åtgärd ägnad att skärpa tvisten. Internationella domstolen
samt skiljedomstol, inför vilken tvisten är anhängig, äger rätt att föreskriva
provisoriska åtgärder i detta avseende, under det att förlikningsnämnd,
som handlägger tvisten, endast kan föreslå sådana åtgärder (art.
33).

Enligt art. 41 skola meningsskiljaktigheter avseende generalaktens tolkning
eller tillämpning, däri inbegripna sådana som röra tvisternas karaktär
eller räckvidden av eventuella förbehåll, underställas internationella domstolen.

Reviderade generalakten träder i kraft å nittionde dagen efter det att Förenta
Nationernas generalskreterare mottagit minst två parters anslutning
till densamma (art. 44). Därefter förblir den gällande under fem år och under
ytterligare femårsperioder, i vad angår till densamma anslutna parter,
som ej uppsagt den minst sex månader före utgången av sådan tidsperiod
(art. 45, mom. 1 och 2).

Enligt art. 43, mom. 1, som erhållit i viss mån ändrad lydelse, skall den
reviderade generalakten hållas öppen för anslutning för Förenta Nationernas
medlemmar samt icke medlemsstater, vilka antingen biträtt internationella
domstolens stadga eller till vilka avskrift av akten jämlikt av generalförsamlingen
fattat beslut översänts.

I den resolution, med vilken den reviderade generalakten antogs av generalförsamlingen,
framhålles, att den ändrade texten blir tillämplig blott mellan
de stater, som ansluta sig till densamma, och sålunda icke innebär någon
ändring i rättigheterna för stater, vilka biträtt 1928 års generalakt och vilka
önska åberopa sig på denna i de delar, den alltjämt äger giltighet.

Vid föredragande av frågan om avlåtande till 1929 års riksdag av proposition
om anslutning till 1928 års generalakt framhöll dåvarande ministern
för utrikes ärendena, hurusom generalaktens bestämmelser om förlikning
i intressetvister och skiljedom i eller rättsligt avgörande av rättstvister samt
dess hithörande allmänna bestämmelser (kap. I, II och IV) i väsentliga delar
överensstämde med ett svenskt konventionsutkast, vilket i sin tur utgjorde
ett fullföljande av tidigare svenska och skandinaviska initiativ inom Nationernas
förbund. Då generalakten endast skulle tillämpas subsidiärt, komme
den icke att göra intrång på tillämpningen av gällande avtal, som stadgade
förlikning, skiljedom och rättsligt avgörande av mellanfolkliga tvister. Sedan
Sverige vidare genom sin anslutning till den s. k. fakultativa klausulen i
fasta mellanfolkliga domstolens stadga biträtt en generell överenskommelse
om rättstvisters hänskjutande till denna, skulle en anslutning till general -

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

akten i nyssnämnda delar för Sveriges vidkommande i stort sett icke innebära
annat nytt än ett generellt åtagande att underkasta internationella intressetvister
förlikningsförfarande, en princip, som man från svensk sida städse
sökt främja och vilken även vunnit tillämpning i de bilaterala avtal, som
Sverige avslutat. Någon tveksamhet syntes därför icke kunna råda beträffande
Sveriges anslutning till generalakten i dessa delar. Däremot kunde betänkligheter
göras gällande mot biträdande av stadgandena i kap. III om
obligatorisk skiljedom i intressetvister. I dessa fall vore överväganden av
politisk natur utslagsgivande och uppgiften för en skiljedomstol bleve att
avväga motsatta intressen och träffa ett avgörande, som från lämplighetsoch
billighetssynpunkt eller från den allmänna politiska situationens synpunkt
vore ägnat att bäst lösa tvisten. Det syntes därför lämpligast att tillsvidare
såsom dittills i förhållande till varje särskilt land pröva, huruvida
förutsättningar funnes för avslutande av obegränsat skilj edomsavtal, omfattande
även intressetvister. Vad slutligen angick frågan, huruvida Sverige
borde begagna sig av möjligheten att vid anslutningen till generalaktens kap.
I, II och IV göra något eller några av de förbehåll, som akten medgav, hade
vid avslutandet av förliknings- och skilj edomstraktater från svensk sida
eftersträvats att helt undvika varje slag av förbehåll. Skäl syntes icke föreligga
att vid biträdandet av generalakten frångå den sålunda intagna ståndpunkten,
särskilt som Sveriges anslutning till den s. k. fakultativa klausulen
i stadgan för fasta mellanfolkliga domstolen icke förenats med något
förbehåll.

Departementschefen.

De skäl, som föranledde svenska regeringen att ansluta sig till kap. I
och II samt därtill hörande allmänna bestämmelser i kap. IV i 1928 års generalakt,
göra sig med lika stor rätt gällande till förmån för ett biträdande
för Sveriges del av motsvarande stadganden i den nu föreliggande reviderade
generalakten. Jämlikt FN-stadgans art. 1, mom. 1, är det ett Förenta Nationernas
ändamål att »genom fredliga medel och i överensstämmelse med rättvisans
och den internationella rättens principer tillrättalägga eller lösa internationella
tvister eller saklägen . . .», och enligt stadgans art. 2, mom. 3,
förplikta sig Förenta Nationernas medlemmar »att lösa sina internationella
tvister med fredliga medel på sådant sätt att internationell fred och säkerhet
samt rättvisan icke sättes i fara». Vidare återfinnes i art. 33, inom. 1,
ett stadgande av innebörd, att parterna »i varje tvist, vars fortbestånd är
ägnat att sätta upprätthållandet av internationell fred och säkerhet i fara,
... i första hand skola söka uppnå en lösning genom förhandlingar, undersökningsförfarande,
medling, förlikningsförfarande, skiljedom, rättsligt
avgörande, anlitande av regionala organ eller avtal eller genom andra fredliga
medel efter eget val».

Sverige har tidigare tagit verksam del i strävandena för genomförande av
principen om obligatorisk domstolsbehandling av rättstvister och för upprättande
av en fast domstol. Såsom ett uttryck för denna inställning har

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

anslutning till den s. k. fakultativa klausulen i stadgan för den internationella
domstolen jämväl skett. Vidare har från svensk sida principen om förlikningsförfarande
i intressetvister städse hävdats. Jag förordar därför, att den
reviderade generalakten om avgörande på fredlig väg av internationella tvister
för Sveriges vidkommande biträdes i vad avser dess bestämmelser om
förlikning och rättsligt avgörande (kap. I och II) samt de i aktens kap. IV
upptagna allmänna bestämmelserna rörande dessa förfaranden.

Vad åter angår bestämmelserna om obligatorisk skiljedom i intressetvister
i aktens kap. III synes anledning icke föreligga att frångå den ståndpunkt,
som intogs i propositionen till 1929 års riksdag.

Vad slutligen angår frågan, huruvida Sverige bör begagna sig av möjligheten
att vid anslutningen till den reviderade generalaktens kap. I, II och IV
göra något eller några av de förbehåll, som akten medgiver, må här erinras
om att Sveriges nyss omnämnda anslutning till den s. k. fakultativa klausulen
i stadgan för den internationella domstolen förenats med förbehåll för
tvister, vilkas ursprung hänför sig till tiden före anslutningen. Det synes
vara skäl att vid anslutningen till den reviderade generalakten göra motsvarande
förbehåll.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva, huruvida och vid vilken
tidpunkt Sverige bör uppsäga 1928 års generalakt efter anslutningen till den
reviderade generalakten.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte i proposition äska riksdagens samtycke
till Sveriges anslutning till de uti ifrågavarande reviderade
generalakt ingående bestämmelserna angående förlikning
och rättsligt avgörande (aktens kap. I och II) samt
de i aktens kap. IV upptagna allmänna bestämmelserna rörande
dessa förfaranden, med förbehåll för tvister, som härleda
sig från faktiska förhållanden, vilka ligga i tiden före
anslutningen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition i
ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:
Sture Johanson.

Bilaga.

REVIDERAD GENERALAKT

OM AVGÖRANDE PÅ FREDLIG VÄG AV
INTERNATIONELLA TVISTER

Engelsk och fransk text med
svensk översättning

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

Revised General Act

[for the Pacific Settlement of
International Disputes.

(Adopted by the General Assembly åt
its 199th plenary meeting, on 28 April
1949)

CHAPTER I.

Conciliation.

Article 1.

Disputes of every kind between two or
more Parties to the present General Act
which it has not been possible to settle
by diplomacy shall, subject to such
reservations as may be made under
article 39, be submitted, under the conditions
laid down in the present chapter,
to the procedure of conciliation.

Article 2.

The disputes referred to in the preceding
article shall be submitted to a permanent
or special conciliation commission
constituted by the parties to the
dispute.

Article 3.

On a request to that effect being made
by one of the Contracting Parties to
another party, a permanent conciliation
commission shall be constituted
within a period of six months.

Article 4.

Unless the parties concerned agree
otherwise, the Conciliation Commission
shall be constituted as follows:

1. The Commission shall be composed
of five members. The parties shall
each nominate one commissioner, who

Acte général revisé
pour le réglement pacifique des
différends internationaux.

(Adopté par 1’Assemblée générale å sa

199éme séance pléniére, le 28 avril
1949)

CHAPITRE PREMIER.

De la conciliation.

Article premier.

Les différends de toute nature entre
deux ou plusieurs Parties ayant adhéré
au présent Acte général qui n’auraient
pu étre résolus par la voie diplomatique
seront, sauf les réserves éventuelles
prévues å 1’article 39, soumis ä la procédure
de conciliation dans les conditions
prévues au présent chapitre.

Article 2.

Les différends visés å 1’article précédent
seront portés devant une commission
de conciliation permanente ou spéciale
constituée par les parties en cause.

Article 3.

Sur la demande adressée å cet effet
par une Partie contractante å l’une des
autres parties, il devra étre constitué,
dans les six mois, une commission permanente
de conciliation.

Article 4.

Sauf accord contraire des parties
intéressées, la Commission de conciliation
sera constitué comme suit:

1. La Commission comprendra cinq
membres. Les parties en nommeront
chacune un qui pourra étre choisi parmi

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

(Översättning.

Reviderad generalakt
om avgörande på fredlig väg av
internationella tvister.

(Antagen av generalförsamlingen vid
dess 199 :de plenarsammanträde den
28 april 1949.)

KAPITEL 1.

Om förlikning.

Artikel 1.

Tvister av alla slag, som uppkomma
mellan två eller flera till denna
generalakt anslutna parter och som
icke kunnat lösas på diplomatisk väg,
skola, såvida icke förbehåll, som i art.
39 sägs, äger tillämpning, hänskjutas
till förlikningsförfarande på sätt i
detta kapitel avses.

Artikel 2.

De i föregående artikel avsedda
tvister skola hänskjutas till en av
parterna i målet tillsatt ständig eller
särskild förlikningsnämnd.

Artikel 3.

En ständig förlikningsnämnd skall
på därom av en fördragsslutande part
till en annan framställd begäran tillsättas
inom sex månader.

Artikel 4.

Där ej annorledes överenskommes
mellan vederbörande parter, skall förlikningsnämnd
tillsättas på följande
sätt:

1. Nämnden skall bestå av fem
medlemmar. Parterna utse vardera
en, som kan väljas bland det egna lan -

Kungl. Maj.ts proposition nr 106.

may be chosen from arnong their respective
nationals. The three other commissioners
shall be appointed by agreement
from among the nationals of third
Powers. These three commissioners must
be of different nationalities and must
not be habitually resident in the territory
nor be in the service of the parties.
The parties shall appoint the President
of the Commission from among them.

2. The commissioners shall be appointed
for three years. They shall be
re-eligible. The commissioners appointed
jointly may be replaced during the
course of their mandate by agreement
between the parties. Either party may,
however, åt any time replace a commissioner
whom it has appointed. Even
if replaced, the commissioners shall continue
to exercise their functions until
the termination of the work in hand.

3. Vacancies which may occur as a
result of death, resignation or any other
cause shall be filled within the shortest
possible time in the manner fixed för
the nominations.

Article 5.

If, when a dispute arises, no permanent
conciliation commission appointed
by the parties is in existence, a special
commission shall be constituted for the
examination of the dispute within a
period of three months from the date åt
which a request to that effect is made
by one of the parties to the other
party. The necessary appointments shall
be made in the manner laid down in the
preceding article, unless the parties
decide otherwise.

Article 6.

1. If the appointment of the commissioners
to be designated jointly is not
made within the periods provided for in
artides 3 and 5, the making of the necessary
appointments shall be entrusted
to a third Power, chosen by agreement
between the parties, or on request of the
parties, to the President of the General

eurs nationaux respectifs. Les trois
autres commissaires seront choisis d’un
commun accord parmi les ressortissants
de tierces Puissances. Ces derniers devront
étre de nationalités différentes, ne
pas avoir leur résidence habituelle sur
le territoire des parties intéressées, ni
se trouver å leur service. Parmi eux, les
parties désigneront le Président de la
Commission.

2. Les commissaires seront nommés
pour trois ans. Ils seront rééligibles. Les
commissaires nommés en commun pourront
étre remplacés au cours de leur
mandat, de 1’accord des parties. Chaque
partie pourra toujours, d’autre part,
procéder au remplacement du commissaire
nommé par elle. Nonobstant leur
remplacement, les commissaires resteront
en fonction pour l’achévement
de leurs travaux en cours.

3. Il sera pourvu, dans le plus bref
délai, aux vacances qui viendraient å se
produire par suite de décés ou de démission,
ou de quelque autre empéchement,
en suivant le mode fixé pour les
nominations.

Article 5.

Si, lorsqu’il s’éléve un différend, il
n’existe pas une commission permanente
de conciliation nommée par les parties
en litige, une commission spéciale sera
constituée pour 1’examen du différend
dans un délai de trois mois å compter
de la demande adressée par l’une des
parties ä 1’autre. Les nominations se
feront conformément aux dispositions
de 1’article précédent, ä moms que les
parties n’en décident autrement.

Article 6.

1. Si la nomination des commissaires
å désigner en commun n’intervient pas
dans les délais prévus aux artides 3 et 5,
le soin de procéder aux nominations
nécessaires sera confié å une tierce Puissance
choisie d’un commun accord par
les parties ou, si celles-ci le demandent,
au Président de 1’Assemblée générale

Kungl. Aluj.ts proposition nr 105.

dets medborgare. De tre återstående
medlemmarna skola väljas gemensamt
bland medborgare i någon tredje
stat. Dessa sistnämnda skola sinsemellan
vara av olika nationalitet och
icke hava hemvist å de tvistande parternas
områden eller vara i deras
tjänst. Bland dessa skola parterna utse
nämndens ordförande.

2. Medlemmarna i nämnden skola
utses för en tid av tre år. De kunna
återväljas. De gemensamt utsedda
medlemmarna kunna under mandattiden
ersättas med andra, om parterna
överenskomma därom. Vardera
parten kan å andra sidan alltid föranstalta
om annan persons insättande
i stället för den medlem, den själv
utsett. Oaktat sådant utbyte skola
medlemmarna i nämnden förbliva i
funktion i och för slutförandet av pågående
arbeten.

3. I händelse av uppkommen ledighet
på grund av dödsfall, avgång
eller annat förhinder skola, så snart
ske kan, nya medlemmar utses i den
ordning, som stadgats för tillsättandet.

Artikel 5.

Om då en tvist uppkommer, det
icke finnes någon av de tvistande parterna
utsedd ständig förlikningsnämnd,
skall en särskild nämnd inom
en tid av tre månader från det begäran
därom framställts av den ena parten
till den andra tillsättas i och för
undersökning av tvisten. Medlemmarna
skola tillsättas i enlighet med bestämmelserna
i föregående artikel, för
så vitt ej parterna annorlunda besluta.

Artikel 6.

1. Därest val av de medlemmar,
som skola utses gemensamt, icke äger
rum inom de i artiklarna 3 och 5 stadgade
tider, skall verkställandet av erforderliga
utnämningar anförtros åt
en av parterna gemenslamt utsedd
tredje makt eller, om parterna begära
detta, åt fungerande ordföranden i

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

Assembly, or, if the latter is not in session,
to the last President.

2. If no agreement is reached on either
of these procedures, each party shall designate
a different Power, and the appointment
shall be made in eoncert by
the Powers thus chosen.

3. If, within a period of three months,
the two Powers have been unable to
reach an agreement, each of them shall
submit a number of candidates equal to
the number of members to be appointed.
It shall then be decided by lot which
of the candidates thus designated shall
be appointed.

Article 7.

1. Disputes shall be brought before
the Conciliation Commission by means
of an application addressed to the President
by the two parties acting in agreement,
or in default thereof by one or
other of the parties.

2. The application, after giving a summary
account of the subject of the dispute,
shall contain the invitation to the
Commission to take all necessary measures
with a view to arriving åt an
amicable solution.

3. If the application emanates from
only one of the parties, the other party
shall, without delay, be notified by it.

Article 8.

1. Within fifteen days from the date
on which a dispute has been brought by
one of the parties before a permanent
conciliation commission, either party
may replace its own commissioner, for
the examination of the particular dispute,
by a person possessing special competence
in the matter.

2. The party making use of this right
shall immediately notify the other party;
the latter shall, in such case, be entitled
to take similar action within fifteen
days from the date on which it received
the notification.

des Nations Unies ou, si celle-ci n’est
pas en session, au Président sortant.

2. Si 1’accord ne s’établit pas au
sujet d’aucun de ees procédés, chaque
partie désignera une Puissance différente
et les nominations seront faites
de concert par les Puissances ainsi choisies.

3. Si, dans un délai de trois mois, ees
deux Puissances n’ont pu tomber (1’accord,
chacune d’elle présentera des candidats
en nombre égal å celui des membres
å désigner. Le sort déterminera
lesquels des candidats ainsi présentés
seront admis.

Article 7.

1. La Commission de conciliation sera
saisie par voie de requéte adressée au
Président, par les deux parties agissant
d’un commun accord, ou, å défaut,
par )’une ou l’autre des parties.

2. La requéte, apres avoir exposé
sommairement l’objet du litige, contiendra
1’invitation å la Commission
de procéder ä toutes mesures propres
å conduire å une conciliation.

3. Si la requéte émane d’une seule des
parties, elle sera notifiée par celle-ci,
sans délai, å l’autre partie.

Article 8.

1. Dans un délai de quinze jours ä
partir de la date ou l’une des parties
aura porté un différend devant une
commission permanente de conciliation,
chacune des parties pourra, pour l’examen
de ce différend, remplacer son commissaire
par une personne possédant
une compétence spéciale dans la matiére.

2. La partie qui usera de ce droit en
fera immédiatement la notification å
l’autre partie; celle-ci aura, dans ce cas,
la faeulté d’agir de méme dans un délai
de quinze jours å compter de la date ou
la notification lui sera parvenue.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

Förenta Nationernas generalförsamling
eller, om denna icke är samlad,
dess senaste ordförande.

2. Om enighet ej uppnås om något
av dessa förfaringssätt, skall vardera
parten utse en annan stat och de
sålunda utsedda staterna gemensamt
verkställa utnämningarna.

3. Därest dessa båda stater icke
kunnat enas inom en tid av tre månader,
skall vardera av dem föreslå kandidater
till det antal, som skall utses,
och genom lottning avgöras, vilka av
de sålunda föreslagna kandidaterna
skola utses.

Artikel 7.

1. Tvist anhängiggöres vid den
ständiga förlikningsnämnden genom
ansökan, som tillställes nämndens
ordförande av båda parterna i förening
eller, vid bristande samstämmighet,
av endera parten.

2. Sådan ansökan skall jämte en
kort sammanfattning av tvistens föremål
innehålla en hemställan till
nämnden att vidtaga alla de åtgärder,
som kunna vara ägnade att leda till
en förlikning.

3. Om ansökan ingives av endera
parten ensam, skall denna part utan
dröjsmål tillställa den andra parten
meddelande härom.

Artikel 8.

1. Inom loppet av två veckor, efter
det att ena parten hänskjutit en tvist
till en ständig förlikningsnämnd, må
vardera av parterna för handläggningen
av denna tvist ersätta den från
dess sida fritt valda medlemmen med
en person, som i den frågan tvisten
gäller äger särskild sakkunskap.

2. Part, som begagnar sig av denna
rätt, skall därom genast underrätta
den andra parten; i dylikt fall
äger denna att inom två veckor efter
mottagandet av sådan underrättelse
begagna sig av samma rättighet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

Artide 9.

1. In the absence of agreement to the
contrary between the parties, the Condliation
Commission shall meet åt the
seat of the United Nations, or åt some
other place selected by its President.

2. The Commission may in all circumstances
request the Secretary-General
of the United Nations to afford it
his assistance.

Artide 10.

The work of the Condliation Commission
shall not be conducted in public
unless a decision to that effect is taken
by the Commission with the consent
of the parties.

Artide 11.

1. In the absence of agreement to the
contrary between the parties, the Conciliation
Commission shall lay down its
own procedure, which in any case must
provide for both parties being heard.
In regard to enquiries, the Commission,
unless it decides unanimously to the
contrary, shall act in accordance with
the provisions of part III of the Hague
Convention of 18 October 1907 for the
Pacific Settlement of International Disputes.

2. The parties shall be represented be
fore the Condliation Commission by
agents, whose duty shall be to act as
intermediaries between them and the
Commission; they may, moreover, be
assisted by counsel and experts appointed
by them for that purpose and may
request that all persons whose evidence
appears to them desirable shall be heard.

3. The Commission, for its part, shall
be entitled to request oral explanations
from the agents, counsel and experts of
both parties, as well as from all persons
it may think desirable to summon with
the consent of their Governments.

Artide 9.

1. La Commission de conciliation se
réunira, sauf accord contraire des parties,
au siége de 1’Organisation des
Nations Unies ou en tout autre lieu
désigné par son Président.

2. La Commission pourra, en toute
circonstance, demander au Secrétaire
général de 1’Organisation des Nations
Unies de préter son assistance å ses
travaux.

Artide 10.

Les travaux de la Commission de
conciliation ne seront publics qu’en
vertu d’une décision prise par la Commission
avec rassentiment des parties.

Artide 11.

1. Sauf accord contraire des parties,
la Commission de conciliation réglera
elle-méme sa procédure qui, dans tous
les cas, devra étre contradictoire. Eu
matiére d’enquéte, la Commission, si
elle n’en décide autrement å 1’unanimité,
se conformera aux dispositions du titre
III de la Convention de La Haye du
18 octobre 1907 pour le réglement pacifique
des conflits internationaux.

2. Les parties seront représentées
auprés de la Commission de conciliation
par des agents ayant mission de servir
d’intermédiaires entre elles et la Commission;
eJles pourront, en outre, se
faire assister par des conseils et experts
nommés par elles å cet effet et demander
1’audition de toutes personnes dont le
témoignage leur paraitrait utile.

3. La Commission aura, de son cöté,
la faculté de demander des explications
orales aux agents, conseils et experts
des deux parties, ainsi qu’å toutes personnes
qu’elle jugerait utile de faire
comparaitre avec 1’assentiment de leur
Gouvernement.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105-

Artikel 9.

1. Förlikningsnämnden skall, där
annan överenskommelse ej träffas
mellan parterna, sammanträda å den
plats, där Förenta Nationerna har sitt
säte, eller å annan plats, som bestämmes
av ordföranden.

2. Nämnden må under alla förhållanden
hos Förenta Nationernas generalsekreterare
anhålla om dennes biträde.

Artikel 10.

Den ständiga förlikningsnämnden s
förhandlingar skola icke vara offentliga,
med mindre nämnden med parternas
samtycke så beslutar.

Artikel 11.

1. För så vitt icke annan överenskommelse
träffas mellan parterna,
skall förlikningsnämnden själv fastställa
reglerna för förfarandet, som
under alla förhållanden skall vara
kontradiktoriskt. I fråga om undersökning
skall nämnden, såvida den
ej enhälligt annorlunda beslutar,
ställa sig till efterrättelse bestämmelserna
i avdelning III i Haagkonventionen
av den 18 oktober 1907 om avgörandet
på fredlig väg av internationella
tvister.

2. Parterna skola inför förlikningsnämnden
vara företrädda av ombud
med uppgift att tjäna såsom mellanhand
mellan parterna och nämnden.
De må vidare biträdas av rådgivare
och sakkunniga, som de i detta syfte
utse, ävensom påkalla hörande av alla
de personer, vilkas utsagor synes dem
vara av värde.

3. Nämnden skall å sin sida äga
befogenhet att begära muntliga förklaringar
av de båda parternas ombud,
rådgivare och sakkunniga liksom
av alla de personer, vilka den finner
lämpligt att låta inkalla med deras
respektive regeringars medgivande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105-

Artide 12.

In the absence of agreement to the
contrary between the parties, the decisions
of the Conciliation Commission
shall be taken by a majority vo te, and
the Commission may only take decisions
on the substance of the dispute if all
its members are present.

Artide 13.

The parties undertake to facilitate the
work of the Conciliation Commission,
and particularly to supply it to the
greatest possible extent with all relevant
documents and information, as well as to
use the means åt their disposal to allow
it to proceed in their territory, and in
accordance with their law, to the summoning
and hearing of witnesses or
experts and to visit the localities in
question.

Artide 14.

1. During the proceedings of the Commission,
each of the commissioners shall
receive emoluments the amount of which
shall be fixed by agreement between the
parties, each of which shall contribute
an equal share.

2. The general expenses arising out of
the working of the Commission shall be
divided in the same manner.

Artide 15.

1. The task of the Conciliation Commission
shall be to elucidate the questions
in dispute, to collect with that
object all necessary information by
means of enquiry or otherwise, and to
endeavour to bring the parties to an
agreement. It may, after the case has
been examined, inform the parties of
the terms of settlement which seem suitable
to it, and lay down the period
within which they are to make their
decision.

2. Åt the close of the proceedings the
Commission shall draw up a procés-verbal
stating, as the case may be, either
that the parties have come to an agreement
and, if need arises, the terms of

Artide 12.

Sauf accord contraire des parties, les
décisions de la Commission de conciliation
seront'' prises å la majorité des voix
et la Commission ne pourra se prononcer
sur le fond du différend que si tous
ses membres sont presents.

Artide 13.

Les parties s’engagent å faciliter les
travaux de la Commission de conciliation
et, en particulier, å lui fournir,
dans la plus large mesure possible, tous
documents et informations utiles, ainsi
qu’å user des moyens dont elles disposent
pour lui permettre de procéder sur
leur territoire et selon leur législation
å la citation et å 1’audition de témoins
ou d’experts et å des transports sur les
lieux.

Artide 14.

1. Pendant la durée de leurs travaux,
chacun des commissaires recevra une
indemnité dont le montant sera arrété
du commun accord des parties, qui en
supporteront chacune une part égale.

2. Les frais généraux occasionnés par
le fonctionnement de la Commission
seront répartis de la méme fa?on.

Artide 15.

1. La Commission de conciliation aura
pour tåche d’élucider les questions en
litige, de recueillir å cette fin toutes les
informations utiles par voie d’enquéte
ou autrement, et de s’efforcer de concilier
les parties. Elle pourra, aprés
examen de Taffaire, exposer aux parties
les termes de 1’arrangement qui lui
paraitrait convenable et leur impartir
un délai pour se prononcer.

2. A la fin de ses travaux, la Commission
dressera un procés-verbal constatant,
suivant le cas, soit que les parties
se sont arrangées et, s’il y a lieu, les
conditions de 1’arrangement, soit que

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

Artikel 12.

För så vitt icke annorlunda överenskommes
mellan parterna, skall
förlikningsnämnden fatta sina beslut
med enkel röstövervikt och skall
nämnden icke äga avgiva utlåtande
över själva tvistefrågan, annat än om
samtliga medlemmar äro närvarande.

Artikel 13.

Parterna förplikta sig att underlätta
förlikningsnämndens verksamhet
och särskilt att i största möjliga
utsträckning tillhandahålla densamma
alla erforderliga handlingar och
upplysningar samt att begagna de medel,
varöver de förfoga, för att sätta
nämnden i tillfälle att inom deras
respektive områden och enligt deras
lagstiftning instämma och höra vittnen
eller sakkunniga samt begiva sig
till ort och ställe.

Artikel 14.

1. Under den tid förlikningsnämudens
förhandlingar pågå, skall envar
av dess medlemmar erhålla en ersättning,
vars belopp fastställes genom
överenskommelse mellan parterna,
vilka båda skola gälda lika stor del
därav.

2. De av nämndens verksamhet
föranledda allmänna utgifterna skola
fördelas enligt samma grund.

Artikel 15.

1. Förlikningsnämnden skall hava
till uppgift att klarlägga de frågor, om
vilka meningsskiljaktighet råder, att
i detta syfte genom undersökningar
eller på annat sätt införskaffa alla erforderliga
upplysningar och att söka
förlika parterna. Den må, efter sakens
prövning, för parterna framlägga de
förslag till tvistens lösning, den finner
lämpliga, ävensom fastställa tid,
inom vilken parterna äga att uttala
sig.

2. Vid avslutande av sin verksamhet
skall nämnden upprätta ett protokoll,
vari alltefter omständigheterna
fastslås antingen att överenskommelse
uppnåtts mellan parterna samt,

2 Itihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. AV 105.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

the agreement, or that it has been impossible
to effect a settlement. No mention
shall be made in the procés-verbal
of whether the Commission’s decisions
were taken unanimously or by a majority
vote.

3. The proceedings of the Commission
must, unless the parties otherwise agree,
be terminated within six months from
the date on which the Commission shall
have been given cognizance of the
dispute.

Article 16.

The Commission’s procés-verbal shall
be communicated without delay to the
parties. The parties shall decide whether
it shall be published.

CHAPTER IT
Judicial settlement.

Article 17.

All disputes with regard to which the
parties are in conflict as to their respective
rights shall, subject to any
reservations which may be made under
article 39, be submitted for decision to
the International Court of Justice, unless
the parties agree, in the manner
hereinafter provided, to have resort to
an arbitral tribunal. It is understood
that the disputes referred to above include
in particular those mentioned in
Article 36 of the Statute of the International
Court of Justice.

Article 18.

If the parties agree to submit the
disputes mentioned in the preceding
article to an arbitral tribunal, they shall
draw up a special agreement in which
they shall specify the subject of the
dispute, the arbitrators selected, and
the procedure to be followed. In the
absence of sufficient particulars in the
special agreement, the provisions of the
Hague Convention of 18 October 1907
for the Pacific Settlement of International
Disputes shall apply so far as
is necessary.

les parties n’ont pu étre conciliées. Le
procés-verbal ne mentionnera pas si les
décisions de la Commission ont éte prises
å 1’unanimité ou å la majorité.

3. Les travaux de la Commission
devront, å moins que les parties n’en
conviennent autrement, étre terminés
dans un délai de six mois å compter du
jour ou la Commission aura été saisie
du différend.

Article 16.

Le procés-verbal de la Commission
sera porté sans délai å la connaissance
des parties. Il appartiendra aux parties
d’en décider la publication.

CHAPITRE IT
Du réglement judiciaire.

Article 17.

Tous différends au sujet desquels les
parties se contesteraient réciproquement
un droit seron*, sauf les réserves
éventuelles prévues å 1’article 39, soumis
pour jugement å la Cour internationale
de Justice, å moins que les
parties ne tombent d’accord, dans les
termes prévus ci-aprés, pour recourir å
un tribunal arbitral. Il est entendu que
les différends ci-dessus visés comprennent
notamment ceux que mentionne
1’Article 36 du Statut de la Cour internationale
de Justice.

Article 18.

Si les parties sont d’accord pour
soumettre les différends visés å 1’article
précédent å un tribunal arbitral,
elles rédigeront un compromis dans
lequel elles fixeront 1’objet du litige,
le choix des arbitres et la procédure å
suivre. A défaut d’indications ou de
précisions suffisantes dans le compromis,
il sera fait application, dans la
mesure nécessaire, des dispositions de
la Convention de La Haye du 18 octobre
1907 pour le réglement pacifique des
conflits internationaux.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

om anledning därtill föreligger, villkoren
för denna överenskommelse, eller
att parterna icke kunnat förlikas. I
protokollet skall icke angivas, huruvida
nämndens beslut fattats enhälligt
eller med röstövervikt.

3. Med mindre parterna annorlunda
överenskomma, skall nämndens
verksamhet vara avslutad inom en
tid av sex månader, räknat från den
dag, då tvisten anhängiggjorts vid
nämnden.

Artikel 16.

Nämndens protokoll skall utan
uppskov bringas till parternas kännedom.
På parterna ankommer att besluta
om dess offentliggörande.

KAPITEL II.

Om rättsligt avgörande.

Artikel 17.

Alla tvister, rörande vilka parterna
bestrida varandra en rätt, skola —
där ej förbehållen i art. 39 komma till
tillämpning — för rättsligt avgörande
underställas den internationella domstolen,
för så vitt icke parterna, i
enlighet med vad här nedan stadgas,
överenskomma att hänskjuta ärendet
till skiljedomstol. Det är överenskommet,
att ovan avsedda tvister omfatta
särskilt dem, som omnämnas i art. 36
av stadgan för den internationella
domstolen.

Artikel 18.

Om parterna äro eniga om att hänskjuta
de i föregående artikel avsedda
tvister till en skiljedomstol, skola de
upprätta ett skiljeavtal, i vilket de
bestämma tvisteföremålet, valet av
skiljedomare och det förfarande, som
skall följas. Lider skiljeavtalet av
bristande fullständighet, skola i den
mån så erfordras, bestämmelserna i
Haagkonventionen av den 18 oktober
1907 om avgörandet på fredlig väg av
internationella tvister tillämpas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

If nothing is laid down in the special
agreement as to the rules regarding the
substance of the dispute to be followed
by the arbitrators, the Tribunal shall
apply the substantive rules enumerated
in Artide 38 of the Statute of the
International Court of Justice.

Artide 19.

If the parties fail to agree concerning
the special agreement referred to in the
preceding artide, or fail to appoint arbitrators,
either party shall be åt liberty,
after giving three months’ notice, to
bring the dispute by an application
direct before the International Court of
Justice.

Artide 20.

1. Notwithstanding the provisions of
artide 1, disputes of the kind referred to
in artide 17 arising between Parties who
have acceded to the obligations contained
in the present chapter shall only
be subject to the procedure of conciliation
if the parties so agree.

2. The obligation to resort to the
procedure of conciliation remains applicable
to disputes which are excluded
from judicial settlement only by the
operation of reservations under the provisions
of artide 39.

3. In the event of recourse to and
failure of conciliation, neither party
may bring the dispute before the International
Court of Justice or call for the
constitution of the arbitral tribunal
referred to in artide 18 before the expiration
of one month from the termination
of the proceedings of the Conciliation
Commission.

CHAPTER III.

Arbiiration.

Artide 21.

Any dispute not of the kind referred
to in artide 17 which does not, within
the month following the termination of
the work of the Conciliation Commission
provided for in chapter I, form the
object of an agreement between the

Dans le silence du compromis quant
aux régles de fond ä appliquer par les
arbitres, le Tribunal appliquera les
régles de fond énumérées dans 1’Article
38 du Statut de la Cour internationale
de Justice.

Artide 19.

A défaut d’accord entre les parties
sur le compromis visé ä 1’article précédent
oi» å défaut de désignation d’arbitres
et aprés un préavis de trois mois,
l’une ou 1’autre d’entre elles aura la
faculté de porter directement, par voie
de requéte, le différend devant la Cour
internationale de Justice.

Artide 20.

1. Par dérogation å 1’article premier,
les différends visés å 1’article 17 qui
viendraient å surgir entre Parties ayant
adhéré aux engagements contenus dans
le présent chapitre ne seront soumis
å la procedure de conciliation que de
leur commun accord.

2. La procédure obligatoire de conciliation
demeure applicable aux différends
qui, par le jeu des réserves visées
ä 1’article 39, seraient exclus du seul
réglement judiciaire.

3. En cas de recours å la conciliation
et d’échec de cette procédure, aucune
des parties ne pourra porter le différend
devant la Cour internationale de
Justice ou demander la constitution du
tribunal arbitral visé å 1’article 18 avant
1’expiration du délai d’un mois å compter
de la clöture des trava ux de la Commission
de conciliation.

CHAPITRE III.

Du réglement arbitral.

Artide 21.

Tous différends autres que ceux visés
å 1’article 17, au sujet desquels, dans le
mois qui suivra la clöture des travaux de
Ja Commission de conciliation visés au
chapitre premier, les parties ne se
seraient pas entendues, seront portés,

Kungi. Maj:ts proposition nr 105.

Skulle skiljeavtalet intet nämna i
avseende å de grundsatser, som skola
tillämpas av skilj edomarne, skall
skiljedomstolen tillämpa de i art. 38
av stadgan för den internationella
domstolen uppräknade grundsatserna.

Artikel 19.

Om parterna icke enas om det i föregående
artikel avsedda skiljeavtal
eller skiljedomare ej utses, skall vardera
av parterna vara berättigad att
efter tillkännagivande därom tre månader
i förväg genom ansökan direkt
hänskjuta tvisten till den internationella
domstolen.

Artikel 20.

1. I fråga om sådana i art. 17 avsedda
tvister, som uppstå mellan parter,
vilka anslutit sig till stadgandena
i detta kapitel, skall oavsett stadgandet
i art. 17 gälla, att förlikningsförfarande
äger rum, endast om parterna
därom överenskomma.

2. Det obligatoriska förlikningsförfarandet
förblir tillämpligt på sådana
tvister, som till följd av förbehåll enligt
art. 39 må hava undantagits endast
från avgörande på rättslig väg.

3. Om förlikningsförfarande anlitats
utan att förlikning kommit till
stånd, äger ingendera parten hänskjuta
tvisten till den internationella
domstolen eller begära tillsättande av
skiljedomstol jämlikt art. 18, förrän
en tid av en månad, räknat från avslutandet
av förlikningsnämndens
verksamhet, förflutit.

KAPITEL III.

Om skiljedom.

Artikel 21.

Beträffande varje tvist av annan art
än i art. 17 avses gäller, att därest
samförstånd icke kunnat uppnås
inom en månad efter det förlikningsnämnd,
varom i kap. I förmäles, avslutat
sin verksamhet och tvisten icke

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

parties, shall, subject to sucli reservations
as may be made under article 39,
be brought before an arbitral tribunal
which, unless the parties otherwise agree,
shall be constituted in the manner set
out below.

Article 22.

The Arbitral Tribunal shall consist of
five members. The parties shall each
nominate one member, who may be
chosen from among their respective
nationals. The other two arbitrators
and the Chairman shall be chosen by
common agreement from among the
nationals of third Powers. They must
be of different nationalities and must
not be habitually resident in the territory
nor be in the service of the
parties.

Article 23.

1. If the appointment of the members
of the Arbitral Tribunal is not made
within a period of three months from the
date on which one of the parties requested
the other party to constitute an
arbitral tribunal, a third Power, chosen
by agreement between the parties, shall
be requested to make the necessary
appointments.

2. If no agreement is reached on this
point, each party shall designate a
different Power, and the appointments
shall be made in concert by the Powers
thus chosen.

3. If, within a period of three months,
the two Powers so chosen have been
unable to reach an agreement, the necessary
appointments shall be made by
the President of the International Court
of Justice. If the latter is prevented
from acting or is a subject of one of the
parties, the nominations shall be made
by the Vice-President. If the latter is
prevented from acting or is a subject of
one of the parties, the appointments
shall be made by the oldest member of
the Court who is not a subject of either
party.

sauf les réserves éventuelles prévues å
1''article 39, devant un tribunal arbitral
constitué, å moins d’accord contraire
des parties, de la maniére indiquée
ci-aprés.

Article 22.

Le Tribunal arbitral comprendra cinq
membres. Les parties en nommeront
chacune un qui pourra étre choisi
parmi leurs nationaux respectifs. Les
deux autres arbitres et le surarbitre
seront choisis d’un commun accord
parmi les ressortissants de tierces Puissances.
Ces derniers devront étre de
nationalités différentes, ne pas avoir
leur résidence habituelle sar le territoire
des parties intéressées, ni se trouver
å leur service.

Article 23.

1. Si la nomination des membres du
Tribunal arbitral n’intervient pas dans
un délai de trois mois å compter de la
demande adressée par l’une des parties
å l’autre de constituer un tribunal arbitral,
le soin de procéder aux nominations
nécessaires sera confié a une
tierce Puissance choisie d’un commun
accord par les parties.

2. Si 1’accord ne s’établit pas å ce
sujet, chaque partie désignera une Puissance
différente et les nominations seront
faites de concert par les Puissances
ainsi choisies.

3. Si, dans un délai de trois mois,
les Puissances ainsi désignées n’ont pu
tomber d’accord, les nominations nécessaires
seront faites par le President de
la Cour internationale de Justice. Si
celui-ci est empéché ou s’il est ressortissant
de l’une des parties, les nominations
seront faites par le Vice-Président.
Si celui-ci est empéché ou s’il est ressortissant
de l’une des parties, les nominations
seront faites par le membre le
plus ågé de la Cour, qui n’est ressortissant
d’aucune des parties.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

är underkastad förbehåll, som åsyftas
i art. 39, den skall hänskjutas till
skiljedomstol, vilken, så framt ej annat
överenskommes mellan parterna,
skall tillsättas på nedan angivna sätt.

Artikel 22.

Skiljedomstolen skall bestå av fem
medlemmar. Bland dem utser vardera
parten en, som må väljas bland det
egna landets medborgare. De båda
återstående skiljedomarne och skiljedomstolens
ordförande skola utses gemensamt
bland medborgare i någon
tredje stat. Dessa sistnämnda personer
skola sinsemellan vara av olika
nationalitet och icke hava sitt hemvist
på vederbörande parters område eller
vara i deras tjänst.

Artikel 23.

1. Om val av medlemmar i skiljedomstolen
icke äger rum inom en tid
av tre månader från det den ena parten
tillställt den andra begäran, att
en skiljedomstol måtte tillsättas,
skall verkställandet av erforderliga
utnämningar anförtros åt en tredje
stat, som gemensamt utses av parterna.

2. Om enighet härom ej uppnås,
skall vardera parten utse en annan
stat och de sålunda utsedda staterna
gemensamt verkställa utnämningarna.

3. Därest inom en tid av tre månader
de sålunda utsedda staterna
icke kunnat ena sig, skola erforderliga
utnämningar verkställas av presidenten
i den internationella domstolen.
Om denne är förhindrad eller
om han är medborgare i ett av de länder,
som äro parter, skola utnämningarna
verkställas av vicepresidenten.
Om denne är förhindrad eller medborgare
i ett av de länder, som äro
parter, skola utnämningarna verkställas
av den äldste doinstolsledamoi,
som icke är medborgare i något av
dessa länder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105-

Artide 24.

Vacancies which may occur as a result
of death, resignation or any other cause
shall be filled within the shortest possible
time in the manner fixed for the
nominations.

Artide 25.

The parties shall draw up a special
agreement determining the subject of
the disputes and the details of procedure.

Artide 26.

In the absence of suffident particulars
in the special agreement regarding
the matters referred to in the preceding
artide, the provisions of the Hague
Convention of 18 October 1907 for the
Pacific Settlement of International Disputes
shall apply so far as is necessary.

Artide 27.

Failing the conclusion of a special
agreement within a period of three
months from the date on which the
Tribunal was constituted, the dispute
may be brought before the Tribunal by
an application by one or other party.

Artide 28.

If nothing is laid down in the special
agreement or no special agreement has
been made, the Tribunal shall apply the
rules in regard to the substance of the
dispute enumerated in Artide 38 of the
Statute of the International Court of
Justice. In so far as there exists no
such rule applicable to the dispute,
the Tribunal shall decide ex aequo et
bono.

CHAPTER IV.

General provisions.

Artide 29.

1. Disputes för the settlement of
which a special procedure is laid down
in other conventions in force between

Artide 24.

Il sera pourvu, dans le plus bref délai,
aux vacances qui
duire par suite de décés ou de démission,
ou de quelque autre empéchement,
en suivant le mode fixé pour les nominations.

Artide 25.

Les parties rédigeront un compromis
déterminant l’objet du litige et la procédure
å suivre.

Artide 26.

A défaut d’indications ou de précisions
suffisantes dans le compromis
relativement aux points indiqués dans
1’article précédent, il sera fait application,
dans la mesure nécessaire, des dispositions
de la Convention de La Haye
du 18 octobre 1907 pour le réglement
pacifique des conflits internationaux.

Artide 27.

Faute de conclusion d’un compromis
dans un délai de trois mois å partir de
la constitution du Tribunal, celui-ci
sera saisi par requéte de l’une ou 1’autre
des parties.

Artide 28.

Dans le silence du compromis ou ä
défaut de compromis, le Tribunal appliquera
les régles de fond énumérées dans
1’Artide 38 du Statut de la Cour internationale
de Justice. En tant qu’il
n’existe pas de pareilles régles applicables
au différend, le tribunal jugera
ex aequo et bono.

CHAPITRE IV.
Dispositions générales.

Artide 29.

1. Les différends pour la solution desquels
une procédure spéciale serait prévue
par d’autres conventions en vigueur

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

Artikel 24.

1 händelse av uppkommen ledighet
på grund av dödsfall, avgång eller annat
förhinder skola, så snart ske kan,
nya medlemmar utses i den ordning,
som stadgats för tillsättandet.

Artikel 25.

Parterna skola uppgöra ett skiljeavtal,
som bestämmer föremålet för
tvisten och det förfarande, som skall
följas.

Artikel 26.

Lider skiljeavtalet av bristande fullständighet
i avseende å de i föregående
artikel angivna ämnen, skola, i
den mån så är erforderligt, bestämmelserna
i Haagkonventionen av den
18 oktober 1907 om avgörandet på
fredlig väg av internationella tvister
tillämpas.

Artikel 27.

Har icke skiljeavtal slutits inom eu
tid av tre månader från det domstolen
tillsatts, må tvisten hos denna anhängiggöras
genom ansökan av endera
av parterna.

Artikel 28.

I brist på föreskrifter i skiljeavtalet
eller vid frånvaro av skiljeavtal skall
domstolen tillämpa de grundsatser,
som uppräknas i art. 38 av stadgan
för den internationella domstolen. I
den mån sådana rättsgrundsatser icke
finnas, vilka äro tillämpliga på tvisten,
skall domstolen döma ex aequo
et bono.

KAPITEL IV.

Allmänna bestämmelser.
Artikel 29.

1. Tvister, för vilkas biläggande
särskilt förfarande stadgats i andra
mellan de tvistande parterna gällande

Kungi. Maj.ts proposition nr 105.

the parties to the dispute shall be
settled in conformity with the provisions
of those conventions.

2. The present General Act shall not
affect any agreements in force by which
conciliation procedure is established
between the Parties or they are bound
by obligations to resort to arbitration
or judicial settlement which ensure the
settlement of the dispute. If, however,
these agreements provide only for a
procedure of conciliation, after such
procedure has been followed without
result, the provisions of the present
General Act concerning judicial settlement
or arbitration shall be applied
in so far as the parties have acceded
thereto.

Article 30.

If a party brings before a Conciliation
Commission a dispute which the other
party, relying on conventions in force
between the parties, has submitted to the
International Court of Justice or an
arbitral tribunal, the Commission shall
defer consideration of the dispute until
the Court or the Arbitral Tribunal has
pronounced upon the conflict of competence.
The same rule shall apply if the
Court or the Tribunal is seized of the
case by one of the parties during the
conciliation proceedings.

Article 31.

1. In the case of a dispute the occasion
of which, according to the municipal
law of one of the parties, falls within
the competence of its judicial or administrative
authorities, the party in
question may object to the matter in
dispute being submitted for settlement
by the different methods laid down in
the present General Act until a decision
with final effect has been pronounced,
within a reasonable time, by the competent
authority.

2. In such a case, the party which
desires to resort to the procedures laid
down in the present General Act must
notifv the other party of its intention

entre les parties en litige seront réglés
conformément aux dispositions de ees
conventions.

2. Le présent Acte général ne porte
pas atteinte aux accords en vigueur
établissant pour les Parties une procédure
de conciliation ou, en matiére d’arbitrage
et de réglement judiciaire, des
engagements assurant la solution du différend.
Toutefois, si ees accords ne prévoient
qu’une procédure de conciliation,
aprés que cette procédure aura échoué,
les dispositions du présent Acte général
relatives au réglement judiciaire ou arbitral
recevront application dans la
mesure ou les parties en cause y auraient
adhéré.

Article 30.

Si la Commission de conciliation se
trouve saisie par l’une des parties d’un
différend que l’autre partie, se fondant
sur les conventions en vigueur entre les
parties, a porté devant la Cour internationale
de Justice ou n tribunal arbitral,
la Commission suspendra l’examen
du différend jusqu’ä ce que la
Cour ou le Tribunal ait statué sur le
conflit de compétence. Il en sera de
méme si la Cour ou le Tribunal a été
saisi par l’une des parties en cours de
conciliation.

H Article^31.

1. S’il s’agit d’un différend dont
l’objet, d’aprés la législation intérieure
de l’une des parties, reléve de la compétence
des autorités judiciaires ou administratives,
cette partie pourra s’opposer
å ce que ce différend soit soumis
aux diverses procédures prévues par le
présent Acte général avant qu’une décision
définitive ait été rendue, dans un
délai raisonnable, par 1’autorité compétente.

2. La partie qui, dans ce cas, voudra
recourir aux procédures prévues par la
présente convention devra notifier å
1’autre partie son intention, dans un

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

avtal, skola avgöras i enlighet med
bestämmelserna i dessa avtal.

2. Denna generalakt skall icke
åstadkomma ändring i gällande överenskommelser,
som för parterna föreskriva
förlikningsförfarande eller, i
avseende å skiljedom och rättsligt avgörande,
förpliktelser, som säkerställa
tvistens lösning. Om emellertid dessa
överenskommelser endast föreskriva
förlikningsförfarande, skola, efter det
detta förfarande tillämpats utan resultat,
denna generalakts bestämmelser
om rättsligt avgörande eller skiljedom
tillämpas, i den mån de tvistande
parterna anslutit sig därtill.

Artikel 30.

Om endera av parterna underställer
förlikningsnämnden en tvist, vilken
den andra parten med stöd av
mellan parterna gällande avtal hänskjutit
till den internationella domstolen
eller till en skiljedomstol, skall
nämnden uppskjuta handläggningen
av tvisten, till dess den internationella
domstolen eller skiljedomstolen utlåtit
sig i behörighetsfrågan. Samma
regel skall gälla om ett ärende under
pågående förlikningsförfarande hänskjutits
till den internationella domstolen
eller skiljedomstol av endera
av parterna.

Artikel 31.

1. Om tvisten rör en fråga, som
enligt endera partens inre lagstiftning
skall avgöras av dess egna domstolar
eller administrativa myndigheter, kan
denna part motsätta sig att tvisten
göres till föremål för de olika förfaranden,
varom stadgas i denna generalakt,
innan inom skälig tid slutgiltigt
utslag avkunnats av den behöriga
myndigheten.

2. Den part, som i detta fall önskar
anlita de i denna generalakt stadgade
förfaranden, skall meddela den
andra parten denna sin avsikt inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

within a period of one year from the
date of the aforementioned decision.

Article 32.

If, in a judicial sentence or arbitral
award, it is declared that a judgment,
or a measure en joined by a court of law
or other authority of one of the parties
to the dispute, is wholly or in part contrary
to international law, and if the
constitutional law of that party does
not permit or only partially permits
the consequences of the judgment or
measure in question to be annulled, the
parties agree that the judicial sentence
or arbitral award shall grant the inj ured
party equitable satisfaction.

Article 33.

1. In all cases where a dispute forms
the object of arbitration or judicial proceedings,
and particularly if the question
on which the parties differ arises
out of acts already committed or on
the point of being committed, the International
Court of Justice, acting in
accordance with Article 41 of its Sta tute,
or the Arbitral Tribunal, shall lay down
within the shortest possible time the
provisional measures to be adopted.
The parties to the dispute shall be
bound to accept sucli measures.

2. If the dispute is brought before a
conciliation commission, the latter may
recommend to the parties the adoption
of such provisional measures as it considers
suitable.

3. The parties undertake to abstain
from all measures likely to react prejudicially
upon the execution of the judicial
or arbitral decision or upon the
arrangements proposed by the Conciliation
Commission and, in general, to
abstain from any sort of action whatsoever
which may aggravate or extend the
dispute.

Article 34.

Should a dispute arise between more
than two Parties to the present General

délai d’un an ä partir de la decision
susvisée.

Article 32.

Si la sentence judiciaire ou arbitrale
déclarait qu’une décision prise ou une
mesure ordonnée par une autorité judiciaire
ou toute autre autorité de l’une
des parties en litige se trouve entiérement
ou partiellement en opposition avec
le droit international, et si le droit constitutionnel
de ladite partie ne permettait
pas ou ne permettait qu’imparfaitement
d’effacer les conséquences de cette
décision ou de cette mesure, les parties
conviennent qu’il devra étre accordé
par la sentence judiciaire ou arbitrale,
å la partie lésée, une satisfaction équitable.

Article 33.

1. Dans tous les cas ou le différend
fait l’objet d’une procédure arbitrale ou
judiciaire, notamment si la question au
sujet de laquelle les parties sont divisées
résulte d’actes déjå effectués ou sur le
point de 1’étre, la Cour internationale
de Justice, statuant conformément ä
1’Article 41 de son Statut, ou le Tribunal
arbitral, indiquera, dans le plus bref
délai possible, quelles mesures provisoires
doivent étre prises. Les parties
en litige seront tenues de s’y conformer.

2. Si une commission de conciliation
se trouve saisie du différend, elle pourra
recommander aux parties les mesures
provisoires qu’elle estimera utiles.

3. Les parties s’engagent å s’abstenir
de toute mesure susceptible d’avoir une
répercussion préjudiciable å 1’exécution
de la décision judiciaire ou arbitrale ou
aux arrangements proposés par la Commission
de conciliation et, en général, å
ne procéder ä aucun acte, de quelque
nature qu’il soit, susceptible d’aggraver
ou d’étendre le différend.

Article 34.

Au cas ou il s’éléve un différend entre
plus de deux Parties ayant adhéré au

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

loppet av ett år, räknat från ovannämnda
avgörande.

Artikel 32.

Därest i dom eller skilj edomsutslag
förklaras, att av domstol eller annan
myndighet, tillhörande den ena av de
tvistande parterna, fattat beslut eller
anbefalld åtgärd helt eller delvis strider
mot den internationella rätten,
och om denna parts grundlagar helt
eller delvis omöjliggöra, att följderna
av beslutet eller åtgärden upphävas,
överenskomma parterna, att den part,
som sålunda kommit till skada, genom
domen eller skilj edomsutslagct
skall tillerkännas skälig ersättning.

Artikel 33.

1. I alla de fall, då tvisten är föremål
för skiljedoms- eller rättsligt förfarande,
särskilt om den fråga, angående
vilken parterna tvista, är resultatet
av åtgärder, som redan verkställts
eller äro på väg att verkställas,
skall den internationella domstolen i
enlighet med art. 41 av dess stadga
eller skiljedomstolen snarast möjligt
angiva, vilka tillfälliga åtgärder böra
vidtagas. De tvistande parterna skola
vara förpliktade att ställa sig dessa
anvisningar till efterrättelse.

2. Om tvisten anhängiggjorts hos
förlikningsnämnd, äger denna anbefalla
parterna de tillfälliga åtgärder,
som den anser påkallade.

3. Parterna förplikta sig att avhålla
sig från varje åtgärd, som kunde
vara ägnad att hava en ogynnsam
återverkan vare sig på verkställandet
av dom eller skiljedomsutslag eller på
de anordningar, som föreslås av förlikningsnämnd,
och att i allmänhet ej
skrida till någon handling av vad slag
det vara må, som kunde vara ägnad
att skärpa tvisten eller giva densamma
ökad omfattning.

Artikel 34.

För den händelse tvist uppkommer
mellan flera än två parter, som an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

Act, the following rules shall be observed
för the application of the forms of procedure
described in the foregoing provisions: a)

In the case of conciliation procedure,
a special commission shall invariably
be constituted. The composition
of such commission shall differ according
as the parties all have separate interests
or as two or more of their number
act together.

In the former case, the parties shall
each appoint one commissioner and
shall jointly appoint commissioners nationals
of third Powers not parties to
the dispnte, whose number shall always
exceed by one the number of commissioners
appointed separately by the
parties.

In the second case, the parties who
act together shall appoint their commissioner
jointly by aggreement between
themselves and shall combine with the
other party or parties in appointing
third commissioners.

In either event, the parties, unless
they agree otherwise, shall apply article
5 and the following artides of the present
Act, so far as they are compatible
with the provisions of the present
article.

b) In the case of judicial procedure,
the Statute of the International Court
of Justice shall apply.

c) In the case of arbitral procedure,
if agreement is not secured as to the
composition of the Tribunal, in the case
of the disputes mentioned in article 17,
each party shall have the right, by
means of an application, to submit the
dispute to the International Court of
Justice; in the case of the disputes
mentioned in article 21, the above
article 22 and following artides shall
apply, but each party having separate
interests shall appoint one arbitrator
and the number of arbitrators separately
appointed by the parties to the dispute
shall always be one less than that of
the other arbitrators.

présent Acte général, les modalités suivantes
seront observées pour l’application
des procédures décrites dans les
dispositions qui précédent:

a) Pour la procédure de conciliation,
il sera toujours constitué une commission
spéciale. Sa composition variera
suivant que les parties auront toutes des
intéréts distincts ou que deux ou plusieurs
d’entre elles feront cause commune.

Dans le premier cas, les parties nommeront
chacune un commissaire et désigneront
en commun des commissaires
ressortissants de tierces Puissances non
parties au différend, dont le nombre
sera toujours supérieur d’un å celui des
commissaires nommés séparément par
les parties.

Dans le second cas, les parties, faisant
cause commune, se mettront d’accord
pour nommer en commun leur propre
commissaire et concourront avec
l’autre ou les autres parties pour la
désignation des commissaires tiers.

Dans l’une et l’autre hypothése, les
parties, å moins qu’elles n’en conviennent
autrement, appliqueront les artides
5 et suivants du présent Acte dans
la mesure ou il sont compatibles avec les
dispositions du présent article.

b) Pour la procédure judiciaire, il sera
fait application du Statut de la Cour internationale
de Justice.

c) Pour la procédure arbitrale, å
défaut d’accord des parties sur la composition
du Tribunal, s’il s’agit de différends
visés å 1’article 17, chacune d’elles
aura la faculté de porter directement,
par voie de requéte, le différend devant
la Cour internationale de Justice; s’il
agit de différends visés å 1’article 21, il
sera fait application des artides 22 et
suivants, ci-dessus, mais chacune des
parties ayant des intéréts distincts nommera
un arbitre et le nombre des arbitres
nommés séparément par les parties sera
toujours inférieur d’un å celui des autres
arbitres.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105-

slutit sig till denna generalakt, skola
följande regler iakttagas vid tillämpningen
av de i ovanstående bestämmelser
angivna förfaringssätt.

a) I och för förlikningsförfarandet
skall alltid tillsättas en särskild
nämnd. Dess sammansättning skall
vara beroende av om samtliga parter
hava skilda intressen att bevaka eller
om två eller flera bland dem skola
göra gemensam sak.

I förstnämnda fall skall var och en
av parterna utse en medlem av nämnden
och parterna gemensamt bland
medborgare tillhörande stater, som
icke äro parter i tvisten, utse de övriga
medlemmarna, vilkas antal alltid
skall med en överstiga antalet av
parterna särskilt utsedda medlemmar.

I sistnämnda fall skola de parter,
som göra gemensam sak, enas om att
gemensamt utse sin medlem av nämnden
och tillsammans med den andra
parten eller de andra parterna utse
de medlemmar, vilka skola utses
bland medborgare i utomstående stater.

I båda fallen skola parterna, för så
vitt de icke annorlunda överenskomma,
tillämpa femte och följande artiklar
i denna generalakt, i den mån
dessa äro förenliga med bestämmelserna
i denna artikel.

b) I avseende å rättsligt förfarande
skall stadgan för den internationella
domstolen tillämpas.

c) I avseende å skiljedomsförfarande
skall, då överenskommelse saknas
mellan parterna angående skiljedomstolens
sammansättning, var och en
av dem, om fråga är om tvister, som
omförmälas i art. 17, äga rätt att genom
ansökan direkt underställa tvisten
den internationella domstolen; i
fråga om de i art. 21 avsedda tvister
skola artiklarna 22 och följande här
ovan tillämpas, dock att varje part,
som har särskilda intressen att bevaka,
skall utse en skiljedomare, skolande
antalet särskilt av parterna utsedda
skiljedomare alltid med en understiga
antalet övriga skiljedomare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

Artide 35.

1. The present General Act shall be
applicable as between the Parties
thereto, even though a third Power,
whether a Party to the Act or not, has
an interest in the dispute.

2. In conciliation procedure, the parties
may agree to invite such third
Power to intervene.

Artide 36.

1. In judicial or arbitral procedure, if
a third Power should consider that it
has an interest of a legal nature which
may be affected by the decision in the
case, it may submit to the International
Court of Justice or to the Arbitral Tribunal
a request to intervene as a third
party.

2. It will be for the Court or the
Tribunal to decide upon this request.

Artide 37.

1. Whenever the construction of a
convention to which States other than
those concerned in the case are parties
is in question, the Registrar of the
International Court of Justice or the
Arbitral Tribunal shall notify all such
States forthwith.

2. Every State so notified has the
right to intervene in the proceedings;
but, if it uses this right, the construction
given by the decision will be
binding upon it.

Artide 38.

Accessions to the present General Act
may extend:

A. Either to all the provisions of the
Act (chapters I, II, III and IV);

B. Or to those provisions only which
reläte to conciliation and judicial settlement
(chapters I and II), together
with the general provisions dealing with
these procedures (chapter IV);

C. Or to those provisions only which
reläte to conciliation (chapter I), together
with the general provisions concerning
that procedure (chapter IV).

Artide 35.

1. Le présent Acte général sera applicable
entre Parties y ayant adhéré, encore
qu’une tierce Puissance, Partie ou
non å l’Acte, ait un intérét dans le
différend.

2. Dans la procédure de conciliation,
les parties pourront, d’un commun accord,
inviter une tierce Puissance.

Artide 36.

1. Dans la procédure judiciaire ou arbitrale,
si une tierce Puissance estime
que, dans un différend, un intérét d’ordre
juridique est pour elle en cause, elle peut
adresser ä la Cour internationale de
Justice ou au Tribunal arbitral une
requéte å fin d’intervention.

2. La Cour ou le Tribunal décide.

Artide 37.

1. Lorsqu’il s’agit de l’interprétation
d’une convention å laquelle auront participé
d’autres Etats que les parties en
cause, le Greffe de la Cour internationale
de Justice ou le Tribunal arbitral
les avertit sans délai.

2. Chacun d’eux aura le droit d’intervenir
et, s’il exerce cette faculté, 1’interprétation
contenue dans la sentence est
obligatoire å son égard.

Artide 38.

Les adhésions au présent Acte général
pourront s’appliquer:

A. Soit å 1’ensemble de l’Acte (chapitres
I, II, III et IV);

B. Soit seulement aux dispositions
relatives å la conciliation et au réglement
judiciaire (chapitres I et II), ainsi
qu’aux dispositions générales concernant
cette procédure (chapitre IV);

C. Soit seulement aux dispositions
relatives å la conciliation (chapitre premier),
ainsi qu’aux dispositions générales
concernant cette procédure (chapitre
IV);

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

Artikel 35.

1. Denna generalakt skall äga tilllämpning
mellan därtill anslutna parter,
även om en tredje makt, vare sig
den anslutit sig till generalakten eller
icke, har ett intresse att bevaka i
tvisten.

2. Vid förlikningsförfarande kunna
parterna gemensamt inbjuda tredje
makt.

Artikel 36.

1. Om vid rättsligt eller skiljedomsförfarande
en tredje makt anser
sig hava ett intresse av rättslig natur
att bevaka, kan denna stat hos den
internationella domstolen eller skiljedomstolen
ansöka om rätt att inträda
som mellankommande part.

2. Domstolen eller skiljedomstolen
beslutar härom.

Artikel 37.

1. När fråga är om tolkning av ett
avtal, till vilket förutom de tvistande
parterna även andra stater anslutit
sig, skall sekreteraren hos den internationella
domstolen eller skiljedomstolen
ofördröjligen underrätta dessa
stater.

2. Envar av dessa stater äger rätt
att inträda som mellankommande
part, och skall den i domen givna
tolkningen vara bindande i avseende
å stat, som begagnat sig av denna
rättighet.

Artikel 38.

Anslutning till denna generalakt
kan avse

A) antingen generalakten i dess
helhet (kap. I, II, III och IV)

B) eller endast bestämmelserna rörande
förlikning och rättsligt avgörande
(kap. I och II) samt de allmänna
bestämmelserna rörande dessa förfaranden
(kap.IV)

C) eller endast bestämmelserna
rörande förlikning (kap. I) samt de
allmänna bestämmelserna rörande
detta förfarande (kap. IV).

3 Bihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 105

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

The Contracting Parties may benefit
by the accessions of other Parties only
in so far as they have themselves assumed
the same obligations.

Article 39.

1. In addition to the power given in
the preceding article, a Party, in acceding
to the present General Act, may
make his acceptance conditional upon
the reservations exhaustively enumerated
in the following paragraph. These
reservations must be indicated åt the
time of accession.

2. These reservations may be such as
to exclude from the procedure described
in the present Act:

a) Disputes arising out of fgpts prior
to the accession either of the Party
making the reservation or of any other
Party with whom the said Party may
have a dispute;

b) Disputes concerning questions
which by International law are solely
within the domestic jurisdiction of
States;

c) Disputes concerning particular
cases or clearly specified subject-matters,
such as territorial status, or disputes
falling within clearly defined categories.

3. If one of the parties to a dispute
has made a reservation, the other parties
may enforce the same reservation in
regard to that party.

4. In the case of Parties who have acceded
to the provsiions of the present
General Act relating to judicial settlement
or to arbitration, such reservations
as they may have made shall, unless
otherwise expressly stated, be deemed
not to apply to the procedure of conciliation.

Article 40.

A Party whose accession has been only
partial, or was made subject to reservations,
may åt any moment, by means of
a simple declaration, either extend the
scope of his accession or abandon all
or part of his reservations.

Les Parties contractantes ne pourront
se prévaloir des adhésions d’autres Parties
que dans la mesure ou elles-mémes
auront souscrit aux mémes engagements.

Article 39.

1. Indépendamment de la faculté
mentionnée å 1’article précédent, une
Partie pourra, en adhérant au présent
Acte général, subordonner son acceptation
aux réserves limitativement énumérées
dans le paragraphe suivant. Ces
réserves devront étre indiquées au moment
de 1’adhésion.

2. Ces réserves pourront étre formulées
de maniére å exclure des procédures
décrites par le présent Acte:

a) Les différends nés de faits antérieurs,
soit å 1’adhésion de la Partie qui
formule la réserve, soit å 1’adhésion
d’une autre Partie avec laquelle la
premiére viendrait å avoir un différend;

b) Les différends portant sur des
questions que le droit international laisse
å la compétence exclusive des Etats;

c) Les différends portant sur des affaires
déterminées, ou des matiéres spéciales
nettement définies, telles que le
statut territorial, ou rentrant dans des
catégories bien précisées.

3. Si une des parties en litige a formulé
une réserve, les autres parties pourront
se prévaloir vis-å-vis d’elle de la
méme réserve.

4. Pour les Parties ayant adhéré
aux dispositions du présent Acte relatives
au réglement judiciaire ou au
réglement arbitral, les réserves qu’elles
auraient formulées seront, sauf mention
expresse, comprises comme ne
s’étendant pas å la procédure de conciliation.

Article 40.

Toute Partie dont 1’adhésion n’aura
été que partielle ou subordonnée ä des
réserves pourra, å tout moment, au
moyen d’une simple déclaration, soit
étendre la portée de son adhésion, soit
renoncer å tout ou partie de ses réserves.

Kungl, Maj:ts proposition nr 105.

De fördragsslutande parterna må ej
åberopa andra parters anslutning annat
än i den mån de själva åtagit sig
samma förpliktelser.

Artikel 39.

1. Oberoende av den i föregående
artikel stadgade valfrihet må part vid
anslutning till denna generalakt göra
de i följande stycke uppräknade förbehåll.
Sådana förbehåll måste anmälas
samtidigt med anslutningen.

2. Dessa förbehåll kunna innebära,
att från de i denna generalakt avsedda
förfaranden undantagas:

a) tvister, som härleda sig från
faktiska förhållanden, som ligga i tiden
före antingen anslutningen från
den parts sida, som gör förbehållet,
eller anslutningen från en annan
parts sida, med vilken den förstnämnda
må råka i tvist.

b) tvister berörande frågor, vilkas
avgörande enligt internationell rätt
tillhör staternas uteslutande behörighet,

c) tvister, som hänföra sig till vissa
bestämda frågor eller speciella, tydligt
angivna ämnen, såsom territoriella
frågor, eller som tillhöra vissa
väl avgränsade kategorier.

3. Om en av de tvistande parterna
gjort ett förbehåll, kunna övriga parter
gentemot den förstnämnda åberopa
samma förbehåll.

4. De av parter, som anslutit sig
till bestämmelserna i denna generalakt
om rättsligt avgörande eller skiljedom,
gjorda förbehåll skola icke anses
omfatta förlikningsförfarande annat
än om detta uttryckligen angivits.

Artikel 40.

Part, vars anslutning blott är partiell
eller förbunden med förbehåll,
kan när som helst genom en enkel
förklaring antingen öka räckvidden
av sin anslutning eller helt eller delvis
avstå från förbehållen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

Artide 41.

Disputes relating to the interpretation
or application of the present General
Act, including those concerning the
classification of disputes and the scope
of reservations, shall be submitted to
the International Court of Justice.

Artide 42.

The present General Act shall bear
the date of 28 April 1949.

Artide 43.

1. The present General Act shall be
open to accession by the Members of
the United Nations, by the non-member
States which shall have become parties
to the Statute of the International
Court of Justice or to which the General
Assembly of the United Nations shall
have communicated a copy for this
purpose.

2. The instruments of accession and
the additional declarations provided for
by artide 40 shall be transmitted to the
Secretary-General of the United Nations,
who shall notify their receipt to all the
Members of the United Nations and to
the non-member States referred to in
the preceding paragraph.

3. The Secretary-General of the United
Nations shall draw up three lists,
denominated respectively by the letters
A, B and C, corresponding to the three
forms of accession to the present Act
provided for in artide 38, in which shall
be shown the accessions and additional
declarations of the Contracting Parties.
These lists, which shall be continually
kept up to date, shall be published in the
annual report presented to the General
Assembly of the United Nations by the
Secretary-General.

Artide 44.

1. The present General Act shall come
into force on the ninetieth day following
the receipt by the Secretary-General of
the United Nations of the accession of
not less than two Contracting Parties.

Artide 41.

Les différends relatifs å 1’interprétation
ou å 1’application du présent Acte
général, y compris ceux relatifs ä la qualification
des litiges et å la portée des
réserves éventuelles, seront soumis å la
Cour internationale de Justice.

Artide 42.

Le présent Acte général portera la
date du 28 avril 1949.

Artide 43.

1. Le présent Acte général sera ouvert
ä 1’adhésion des Meinbres des
Nations Unies, des Etats non membres
devenus Parties au Statut de la Cour
internationale de Justice ou å qui l’Assemblée
générale des Nations Unies en
aura communiqué copie ä cet effet.

2. Les instruments d’adhésion, ainsi
que les déclarations additionnelles prévues
å 1’article 40, seront transmis au
Secrétaire général des Nations Unies,
qui en notifiera la réception å tous les
Membres de l’Organisation et aux Etats
non membres, visés dans 1’alinéa précédent.

3. Par les soins du Secrétaire général,
il sera dressé trois listes désignées par
les lettres A, B, C, et correspondant
respectivement aux trois modalités
d’adhésion visées å 1’article 38 du présent
Acte, ou figureront les adhésions et
les déclarations additionnelles des Parties
contractantes. Ces listes, tenues
constamment å jour, seront publiées
dans le rapport annuel adressé å l’Assemblée
générale des Nations Unies par
le Secrétaire général.

Artide 44.

1. Le présent Acte général entrera en
vigueur le quatre-vingt-dixiéme jour qui
suivra la réception, par le Secrétaire
général des Nations Unies, de 1’adhésion
d’au moins deux Parties contractantes.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

Artikel 41.

Meningsskiljaktigheter rörande
tolkningen eller tillämpningen av denna
generalakt, däri inbegripna sådana,
som beröra tvisternas karaktär
eller räckvidden av eventuella förbehåll,
skola underställas den internationella
domstolen.

Artikel 42.

Denna generalakt skall dagtecknas
den 28 april 1949.

Artikel 43.

1. Denna generalakt skall stå öppen
för anslutning av medlem av Förenta
Nationerna samt av icke medlemsstat,
som biträtt stadgan för internationella
domstolen eller till vilken
Förenta Nationernas generalförsamling
i sådant syfte översänt avskrift
av generalakten.

2. Anslutningshandlingarna ävensom
de i art. 40 omförmälda tilläggsförklaringar
skola tillställas Förenta
Nationernas generalsekreterare, som
skall lämna underrättelse om mottagandet
därav till alla medlemmar av
Förenta Nationerna liksom också till
de icke medlemsstater, som avses i
föregående stycke.

3. Genom generalsekreterarens försorg
skola tre förteckningar upprättas
betecknade med bokstäverna A, B
och C och motsvarande de i art. 38
av denna generalakt avsedda tre olika
former för anslutning, vari de fördragsslutande
parternas anslutningar
och tilläggsförklaringar skola angivas.
Dessa förteckningar, i vilka alla
förändringar skola upptagas, skola
offentliggöras i generalsekreterarens
årsrapport till Förenta Nationernas
generalförsamling.

Artikel 44.

1. Denna generalakt skall träda i
kraft å nittionde dagen efter det Förenta
Nationernas generalsekreterare
mottagit minst två fördragsslutande
parters anslutning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

2. Accessions received after the entry 2. Chaque adhésion qui interviendra
into force of the Act, in accordance with apres 1’entrée en vigueur du présent
the previous paragraph, shall become Acte, conformément å 1’alinéa précéeffective
as from the ninetieth day dent, sortira ses effets des le quatrefollowing
the date of receipt by the vingt-dixiéme jour qui suivra la date de
Secretary-General of the United Nations, sa réception par le Secrétaire général
The same rule shall apply to the addi- des Nations Unies. Il en sera de méme
tional declarations provided for by des déclarations additionnelles des Pararticle
40. ties visées å 1’article 40.

Article 45.

1. The present General Act shall be
concluded for a period of five years,
dating from its entry into force.

2. It shall remain in force for further
successive periods of five years in the
case of Contracting Parties which do
not denounce it åt least six months
before the expiration of the current
period.

3. Denunciation shall be effected by
a written notification addressed to the
Secretary-General of the United Nations,
who shall inform all the Members of the
United Nations and the non-member
States referred to in article 43.

4. A denunciation may be partial
only, or may consist in notification of
reservations not previously made.

5. Notwithstanding denunciation by
one of the Contracting Parties concerned
in a dispute, all proceedings pending åt
the expiration of the current period of
the General Act shall be duly completed.

Article 46.

A copy of the present General Act,
signed by the President of the General
Assembly and by the Secretary-General
of the United Nations, shall be deposited
in the archives of the Secretariat.
A certified true copy shall be delivered
by the Secretary-General to each of the
Members of the United Nations, to the
non-member States which shall have
become parties to the Statute of the
International Court of Justice and to
those designated by the General Assembly
of the United Nations.

Article 45.

1. Le présent Acte général aura une
durée de cinq ans å partir de sa mise en
vigueur.

2. Il restera en vigueur pour une nouvelle
période de cinq ans, et ainsi de
suite, vis-å-vis des Parties contractantes
qui ne l’auront pas dénoncé six mois au
moins avant 1’expiration du terme.

3. La dénonciation se fera par notification
écrite adressée au Secrétaire
général des Nations Unies, qui en informera
tous les Membres de 1’Organisation
et les Etats non membres mentionnés
å 1’article 43.

4. La dénonciation pourra n’étre que
partielle ou consister en la notification de
réserves nouvelles.

5. Nonobstant la dénonciation par
l’une des Parties contractantes impliquées
dans un différend, toutes les procédures
engagées au moment de 1’expiration
du terme de l’Acte général continueront
jusqu’å leur achévement normal.

Article 46.

Un exemplaire du présent Acte général,
revétu de la signature du Président
de 1’Assemblée générale et de celle du
Secrétaire général de 1’Organisation des
Nations Unies, sera déposé aux archives
du Secrétariat. Copie certifiée conforme
du texte sera communiquée par le Secrétaire
général å chacun des Membres
des Nations Unies, aux Etats non membres
devenus Parties au Statut de la
Cour internationale de Justice ou désignés
par 1’Assemblée générale des Nations
Unies.

Kungi. Maj:ts proposition nr 105.

2. Varje anslutning, som sker efter
det denna generalakt i enlighet
med föregående stycke trätt i kraft,
skall äga giltighet från och med den
nittionde dagen efter dess mottagande
av Förenta Nationernas generalsekreterare.
Samma regel skall gälla i
avseende å de i art. 40 avsedda, av
parterna avgivna tilläggsförklaringar.

Artikel 45.

1. Denna generalakt skall gälla under
fem år, räknat från dess ikraftträdande.

2. Den förblir i kraft under en ytterligare
femårsperiod o. s. v. i vad
angår till densamma anslutna parter,
som icke senast sex månader före utgången
av en sådan period uppsagt
densamma.

3. Uppsägning skall ske medelst
skriftlig anmälan till Förenta Nationernas
generalsekreterare, som därom
skall underrätta alla medlemmar av
Förenta Nationerna och de icke medlemsstater,
som avses i art. 43.

4. Uppsägning kan avse endast
vissa delar av generalakten eller bestå
i anmälandet av nya förbehåll.

5. Utan hinder av uppsägning från
en till generalakten ansluten parts
sida, vilken är inblandad i en tvist,
skola förfaranden, som inletts före utgången
av generalaktens giltighetstid,
fortgå till deras normala slutförande.

Artikel 46.

Ett exemplar av denna generalakt
skall, försedd med Förenta Nationernas
generalförsamlings presidents och
generalsekreterares underskrifter, deponeras
i sekretariatets arkiv. Bestyrkt
avskrift därav skall av generalsekreteraren
tillställas alla medlemmar
av Förenta Nationerna liksom de
icke medlemsstater, vilka biträtt stadgan
för internationella domstolen eller
vilka utsetts av Förenta Nationernas
generalförsamling.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105.

Artide 47.

The present General Act shall be
registered by the Secretary-General of
the United Nations on the date of its
entry into force.

Herbert V. Evatt.

President of the General Assembly
of the United Nations.

Trygve Lie.

Secretary-General of the
United Nations.

Artide 47.

Le présent Acte général sera enregistré
par le Secrétaire général de l’Organisation
des Nations Unies, å la date
de son entrée en vigueur.

Herbert V. Evatt.

Présiderit de 1’Assemblée générale
de 1’Organisation des Nations Unies.

Trygve Lie.

Secrétaire général de 1’Organisation
des Nations Unies.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105.

Artikel 47.

Denna generalakt skall registreras
av Förenta Nationernas generalsekreterare
å dagen för dess ikraftträdande.

Herbert V. Evatt.

Förenta Nationernas generalförsamlings
president.

Trygve Lie.

Förenta Nationernas
generalsekreterare.

4 Dihang till riksdagens protokoll 1950. 1 samt. Nr 105.