Kungl. Maj:ts proposition Nr 103
Proposition 1928:103
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
1
Nr 103.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av
ett mellan Sverige och Finland avslutet handelsavtal: given
Stockholms slott den 24 februari 1928.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels-
och utrikesdepartementsärenden för den 13 december 1927 och över
handelsärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 14
december 1927 mellan Sverige och Finland avslutet handelsavtal med tillhörande
slutprotokoll och deklaration, vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens
godkännande av berörda avtal jämte slutprotokoll och deklaration.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Felix Hamrin.
Bihang till riksdagens protokoll 1928.
1 saml.
85 höft. (Nr 103.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
Handelsavtal mellan Sverige och
Finland.
Hans Maj :t Konungen av Sverige,
å ena sidan, och Republiken Finlands
President, å andra sidan, hava,
sedan sjöfartsförbindelserna mellan
Sverige och Finland genom avtal
den 26 maj 1923 reglerats, i önskan
att ytterligare stärka och utveckla
de ekonomiska förbindelserna mellan
de båda länderna, överenskommit
att avsluta ett handelsavtal, och
hava för sådant ändamål till sina
befullmäktigade ombud utsett:
Hans Maj:t Konungen av Sverige:
Sin Minister för Utrikes Ärendena,
Hans Excellens Jonas Eliel
Löfgren; och
Republiken Finlands President:
Ministern för utrikesärendena, professorn
Kaarle Väinö Voionmaa och
Finlands utomordentliga sändebud
och befullmäktigade minister i
Stockholm Jarl Werner Söder hjelm;
vilka, efter att hava utväxlat sina
fullmakter, som befunnits i god och
behörig form, överenskommit om följande:
Artikel
1.
Medborgare, tillhörande endera av
de båda fördragsslutande parterna,
kunna, förutsatt att de iakttaga här
-
Ruotsin ja Suomen välinen kauppasopimus.
Hänen Majesteettinsa Ruotsin kuningas,
toiselta puolen, ja Suomen
Tasavallan Presidentti, toiselta puolen,
ovat, merenkulkusuhteiden tultua
järjestetyiksi Ruotsin ja Suomen
välisellä sopimuksella 26 päivältä
toukokuuta 1923, haluten edelleen
vahvistaa ja kehittää taloudellisia
suhteita molempien maiden välillä,
sopineet kauppasopimuksen
tekemisestä ja siinä tarkoituksessa
täysivaltuutetuiksi edustajikseen
määränneet:
Hänen Majesteettinsa Ruotsin
Kuningas:
Ulkoasiainministerinsä, Hänen
Ylhäisyytensä Jonas Eliel Löfgrenin;
ja
Soumen Tasavallan Presidentti:
Ulkoasiainministerin, professor!
Kaarle Väinö Voionmaan ja Suomen
erikoislähettilään ja täysivaltaisen
minister in Tukholmassa Jarl
Werner Söderhjelmin;
jotka, vaihdettuaan hyvässä ja
asianmukaisessa muodossa oleviksi
havaitut valtakirjansa, ovat sopineet
seuraavasta:
1 Artikla.
Kummankin sopimuspuolen kansalaiset
voivat tässä kohdin voimassa
olevia määräyksiä noudatta
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
för gällande föreskrifter, fritt beträda
den andra partens område
ävensom därstädes obehindrat uppehålla
och bosätta sig. De skola i
nämnda hänseenden åtnjuta samma
behandling som medborgare, tillhörande
mest gynnad nation.
Vardera fördragsslutande partens
medborgare skola, såframt icke genom
detta avtal annorlunda föreskrives,
inom den andra partens område
i alla avseenden och särskilt vad
angår handel, industri, hantverk
och andra näringar, förvärv och besittning
av lös och fast egendom
samt förfogande över sådan egendom
åtnjuta samma behandling som
medborgare, tillhörande mest gynnad
nation.
Ingendera fördragsslutande parten
skall pålägga det andra landets
medborgare andra eller högre skatter,
avgifter eller pålagor, av vad
slag de vara må, än dem, vilka uppbäras
eller kunna komma att uppbäras
av landets egna medborgare
eller medborgare, tillhörande mest
gynnad nation.
Artikel 2.
Medborgare, tillhörande endera
fördragsslutande parten, skola å den
andra partens område äga rätt att
fritt och obehindrat anlita domstolar
och andra myndigheter och skola
härvid i fråga om avgifter samt i
alla andra avseenden åtnjuta samma
behandling som landets egna
medborgare. Vad beträffar ställande
av säkerhet för rättegångskostnader
samt kostnadsfri rättshjälp
skall likväl ömsesidigt gälla, vad
härom, är eller må bliva särskilt
överenskommet.
malla vapaasti saapua toisen sopimuspuolen
alueelle sekä esteettömästi
oleskella siellä ja asettua sinne
asumaan. Mainituissa suhteissa he
nauttivat samaa kohtelua kuin suosituimman
maan kansalaiset.
Kummankin sopimuspuolen kansalaiset
nauttivat, mikäli ei tässä
sopimuksessa toisin määrätä toisen
sopimuspuolen alueella kaikissa
kokdin ja erittäinkin kaupan, teollisuuden,
käsiteollisuuden ja muiden
elinkeinojen harjoittamisessa,
irtaimen ja kiinteän omaisuuden
kankinnassa ja liallinnassa sekä sellaisen
omaisuuden käytössä samaa
kohtelua kuin suosituimman maan
kansalaiset.
Kumpikaan sopimuspuoli ei saa
asettaa toisen maan kansalaisille
muita tai suurempia veroja, maksuja
tai rasituksia, olkootpa ne minkälaatuisia
tahansa, kuin mitä nyt
tai vastedes kannetaan maan omilta
tai suosituimman maan kansalaisilta.
2 Artikla.
Toisen sopimuspuolen kansalaisilla
on toisen sopimuspuolen alueella
oikeus vapaasti ja esteettömästi
kääntyä tuomioistuinten ja muiden
viranomaisten puoleen ja maksujen
sekä kaiken muun suhteen nauttia
samaa kohtelua kuin maan ornat
kansalaiset. Mitä tulee vakuuden
asettamiseen oikeudenkäyntikuluista
ja maksuttomaan oikeusapuun, on
mölemmin puolin oleva voimassa,
mitä siitä erikseen on nyt sovittu tai
vastaisuudessa sovitaan.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
Artikel 3.
Medborgare, tillhörande endera
iördragsslutande parten, skola å den
andra partens område vara befriade
från nationella tvångslån och
tvångsgärder, liksom från alla
andra kontributioner, av vad slag
de vara må, som kunna komma att
påläggas för krigsändamål eller eljest
på grund av utomordentliga
omständigheter.
De skola likaledes vara befriade
från all obligatorisk personlig militärtjänst
samt från varje avgift eller
pålaga, som utgår i stället för
dylik tjänst. I avseende å militära
rekvisitioner och andra liknande
prestationer skola de i intet avseende
behandlas mindre gynnsamt än
landets egna medborgare eller medborgare,
tillhörande mest gynnad
nation.
Artikel 4.
Aktiebolag och andra sammanslutningar
med ekonomiskt syfte —
handels-, industri-, finans- och försäkringssammanslutningar
däri inbegripna
— vilka lagligen grundats
och bestå inom endera fördragsslutande
partens område, skola även
inom den andra partens område erkännas
såsom lagligen bestående.
De kunna, därest det andra landets
lagstiftning icke lägger hinder i
vägen samt förutsatt att alla i densamma
givna föreskrifter iakttagas,
utsträcka sin verksamhet till detta
lands område samt därstädes, i enlighet
med gällande lagstiftning, driva
sin näring. De åtnjuta därstädes lika
gynnsam behandling och hava samma
rätt att driva sin verksamhet
samt att förvärva, besitta och för
-
3 Artikla.
Toisen sopimuspuolen kansalaiset
vapautetaan toisen sopimuspuolen
alueella kansallisista pakkolainoista
ja pakollisista rasituksista, samoin
kuin kaikista muistakin pakkosuorituksista,
olkootpa ne minkälaatuisia
tahansa, joita voidaan määrätä
sotatarkoituksiin tai muuten poikkeuksellisten
olosuhteiden vallitessa.
He ovat niinikään vapautetut kaikesta
henkilökohtaisesta sotapalvelusvelvollisuudesta
ja jokaisesta
maksusta tai rasituksesta, joka korvaa
sellaisen palveluksen. Sotilaallisten
pakko-ottojen ja muiden vastaavanlaisten
suorituksien puolesta
heitä ei saa kohdella vähemmän
suopeasti kuin maan omia tai suosituimman
maan kansalaisia.
4 Artikla.
Osakeyhtiöt ja muut taloudellisia
tarkoitusperiä ajavat ylitymät —
niihin luettuina kauppa-, teollisuus-,
linanssi- ja vakuutusyhtymät — jotka
ovat laillisesti perustetut ja tunnustetut
toisen sopimuspuolen alueella,
tunnustetaan myös toisen sopimuspuolen
alueella laillisiksi. Ne
saavat, ellei toisen maan lainsäädäntö
pane sille esteitä, ja sillä
ehdolla, että kaikkia sen määräyksiä
noudatetaan, ulottaa toimintansa
viimeksimainitun maan alueelle sekä
siellä harjoittaa elinkeinoansa
voimassa olevan lainsäädännön mukaisesti.
Ne nauttivat siellä yhtä
suopeaa kohtelua ja niillä on sårna
oikeus harjoittaa toimintaansa sekä
hankkia, hallita ja käyttää irtainta
ja kiinteätä omaisuutta, kuin suosi
-
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
foga över lös och fast egendom som
likartade bolag och sammanslutningar,
hemmahörande i mest gynnat
land.
Ovannämnda bolag och sammanslutningar
skola i det andra landet
icke påläggas andra eller högre skatter,
avgifter eller pålagor, av vad
slag de vara må, än dem, vilka uppbäras
eller kunna komma att uppbäras
av likartade inhemska eller i
mest gynnat land hemmahörande
bolag och sammanslutningar.
I övrigt skall vad i art. 2 och 3
stadgats angående enskilda medborgare
i tillämpliga delar gälla även
beträffande i denna artikel omför -mälda bolag och sammanslutningar.
Artikel 5.
Köpmän, fabrikanter och andra
näringsidkare, vilka äro medborgare
i ettdera fördragsslutande landet
och vilka genom ett av behörig myndighet
i hemlandet utfärdat näringslegitimationsbevis
styrka, att de där
äro berättigade att idka handel eller
annan näring och att de där erlägga
stadgade skatter och avgifter, skola
äga rätt att personligen eller genom
i deras tjänst anställda resande, under
iakttagande av föreskrivna formaliteter,
inom det andra landet
göra varuinköp samt upptaga beställningar.
De äro berättigade att medföra
varuprover, mönster och modeller
men inga varor.
Vid utövande av berörda verksamhet
skola ifrågavarande näringsidkare
och handelsresande åtnjuta
samma rättigheter, förmåner och
befrielser, vilka i detta avseende
tillerkännas eller kunna komma att
tuimmassa maassa kotipaikan omaavilla
samanlaisilla yhtiöillä ja yhtymillä.
Edellä mainituille yhtiöille ja yhtymille
ei saa toisessa maassa panna
muita tai suurempia veroja, maksuja
tahi rasituksia, olkootpa ne
minkälaatuisia tahansa, kuin mitä
nyt tai vastedes kannetaan samanlaatuisilta
kotimaisilta tai suosituimmassa
maassa kotipaikan omaavilta
yhtiöiltä tai yhtymiltä.
Muuten ovat 2 ja 3 artiklan yksityisiä
henkilöitä koskevat määräykset,
soveltuvin kohdin, voimassa
myös tämän artiklan mainitsemiin
yhtiöiliin ja yhtymiin nähden.
5 Artikla.
Kauppiaat, tehtailijat ja muut
elinkeinonharjoittajat, jotka ovat
toisen sopimusmaan kansalaisia ja
jotka oman maansa asianomaisen
viranomaisen antamalla elinkeinooikeustodistuksella
näyttävät toteen,
että ovat siellä oikeutetut harjoittamaan
kauppaa tai muuta elinkeinoa
ja siellä suorittavat säädetyt verot
ja maksut, ovat oikeutetut, henkilökohtaisesti
tai palveluksessaan olevien
matkustajien kautta, noudattamalla
säädettyjä muodollisuuksia
toisessa maassa tekemään tavaraostoja
ja ottamaan tilauksia. Heillä
on oikeus tuoda mu kanaan tavaranäytteitä,
kaavoja ja malleja, vaan
ei tavaroita.
Mainittua tointansa harjoittaessaan
puheenalaiset elinkeinonharjoittajat
ja kauppamatkustajat nauttivat
samoja oikeuksia, etuja ja vapautuksia
kuin tässä kohdin on
myönnetty tai vastedes myönne
-
6
Kuvgl. Maj:ts proposition Nr 103.
tillerkännas näringsidkare och handelsresande
från vilket som helst
tredje land. Särskilt skola de för
ifrågavarande verksamhet icke vara
underkastade andra eller högre skatter,
avgifter eller pålagor, av vad
slag de vara må, än dem, vilka tilllämpas
i förhållande till mest gynnad
nation.
De fördragsslutande parterna skola
ömsesidigt meddela varandra, vilka
myndigheter äro behöriga att utfärda
näringslegitimationsbevis och
vilka föreskrifter innehavare av dylikt
bevis vid utövande av sin ifrågavarande
verksamhet har att iakttaga.
Föremål, vilka äro underkastade
tullavgifter eller andra dylika pålagor
och vilka av ifrågavarande näringsidkare
och handelsresande medföras
såsom mönster, modeller eller
prover, skola i införsellandet vara
befriade från tull- eller andra införsel-
och utförselavgifter, under
förutsättning att föremålen återutföras
inom i sådant avseende föreskriven
tid samt att identiteten av
de införda och åter utförda föremålen
är ställd utom tvivel. Återutförsel
må äga rum genom envar tullkammare,
som enligt i landet gällande
bestämmelser äger vidtaga de
för sådan utförsel erforderliga åtgärder.
I någotdera landet gällande förbud
eller inskränkningar beträffande
införseln eller utförseln beröras
icke av förestående bestämmelser i
denna artikel.
Återutförseln av mönster, modeller
och prover skall i de båda länderna
vid införseln säkerställas antingen
genom deposition av ett tull
-
tään minkä kolmannen maan elinkeinonharjoittajille
tai kauppamatkustajille
taliansa. Erittäinkään ei
heille saa puheenalaisen toimensa
takia panna muita tai suurempia
veroja maksuja tai rasituksia, olkootpa
ne minkälaatuisia tahansa,
kuin mitä suosituimpaan maahan
nähden sovelletaan.
Sopimuspuolet antavat kumpikin
toisilleen tiedon sittä, mitkä viranomaiset
ovat oikeutetut antamaan
elinkeinooikeustodistuksia ja mitä
määräyksiä näiden todistusten haltijan
on noudatettava puheenaolevaa
tointansa harjoittaessaan.
Tulli- ja muiden samankaltaisten
rasitusten alaiset esineet, joita
puheenaolevat elinkeinonharjoittajat
ja kauppamatkustajat kaavoina,
malleina tai näytteinä tuovat maahan,
ovat tuontimaassa vapaat tullitai
muista tuontija vientimaksuista,
ehdolla, että esineet jälleen viedääp
maasta siitä säädetyn ajan kuluessa
ja että maahan tuotujen ja jälleen
maasta vietyjen esineiden samuus
on epäilemätön. Jälleenvienti voi
tapahtua minkä tullikamarin kautta
tahansa, jolla maassa voimassa olevien
määräysten mukaan on oikeus
ryhtyä sellaista jälleenvientiä varten
tarpeellisiin toimenpiteisiin.
Edellä tässä artiklassa olevat määräykset
eivät koske kummassakaan
maassa voimassa olevia tuonti- tai
vientikieltoja tai -rajoituksia.
Vakuudeksi kaavojen, mallien ja
näytteiden jälleenviennistä on kummassakin
maassa niitä tuotaesså joko
talletettava tullimaksuja vastaa
-
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
avgifterna motsvarande belopp eller
i annan ordning, som av myndigheterna
i införsellandet gokännes.
Därest ifrågavarande föremål inom
föreskriven tid angivas till återutförsel
vid behörig tullkammare,
skall tullkammaren utröna, huruvida
föremålen äro identiska med de
föremål, vilka beviljats tullfri införsel.
Föreligger intet tvivel i detta
avseende, skall tullkammaren konstatera
återutförseln och, såvitt möjligt
omedelbart, återställa den lämnade
säkerheten eller — i det fall att
endast en del av införda varuprover,
mönster eller modeller återutioras
— en så stor del av den lämnade
säkerheten, som hänför sig till
de åter utförda monsterna, modellerna
eller proverna.
Förutom de igenkänningsmärken,
vilka för monsternas, modellernas
och provernas identifierande officiellt
åsättas dem i utförsellandet,
äro tullmyndigheterna i införsellandet
berättigade att påfordra ytterligare
igenkänningsmärken, därest
detta i särskilda undantagsfall synes
dem nödvändigt. För anbringande
av dylika igenkänningsmärken
må icke uppbäras några som helst
avgifter till staten.
I allt vad angår införsel och återutförsel
av varuprover, mönster och
modeller tillerkänna de häda fördragsslutande
parterna varandra
därjämte behandling såsom mest
gynnad nation.
Artikel 6.
I avseende å införande eller upprätthållande
av förbud eller restriktioner
beträffande införseln eller ut
-
va määrä tai noudatettava muuta
tuontimaan viranomaisten hyväksymää
menettelyä. Jos puheenaolevat
esineet määräajassa asianomaiselle
tullikamarille ilmoitetaan maasta
vietäviksi, on tullikamarin tutkittava,
ovatko esineet samat, joille tullivapaa
tuonti on myönnetty. Ellei
tästä ole mitään epäilystä, on tullikamarin
todettava jälleenvienti ja,
mikäli mahdollista, heti palautettava
annetty vakuus tai, siinä tapauksessa,
että vain osa maahan tuoduista
kaavoista, malleista tai näytteistä
viedään jälleen, niin suuri osa annetusta
vakuudesta, mikä kohdistuu
jälleen vietyihin kaavoihin, malleihin
ja näytteisiin.
Paitsi tunnusmerkkejä, mitä kaavojen,
mallien ja näytteiden samuuden
toteamiseksi niihin vientimaassa
virallisesti pannaan, saavat tuontimaan
tulliviranomaiset vaatia lisätunnusmerkkien
asettamista, jos tämä
erikoisissa poikkeustapauksissa
näyttää heistä välttämättömältä.
Sellaisten tunnusmerkkien asettamisesta
ei saa kantaa minkäänlaisia
maksuja valtiolle.
Kaikessa, mikä koskee kaavojen,
mallien ja näytteiden tuontia ja jälleenvientiä,
sopimuspuolet myöntävät
toisilleen suosituimman maan
kohtelun.
6 Artikla.
Tuonti- tahi vientikieltojen tai
-ra joi tusten voimaansaattamisessa ja
voimassa pysyttämisessä molemmat
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
förseln tillerkänna de båda fördragsslutande
parterna varandra
mest gynnad nations behandling.
Härifrån må inga andra undantag
göras än sådana, som de båda parterna
äro berättigade att tillämpa
gentemot varje annat land.
Artikel 7.
I avseende å införseltullar ävensom
alla andra avgifter, av vad slag
de vara må, vilka uppbäras vid införsel
av varor, förbinder sig envar
av de fördragsslutande parterna att
omedelbart och utan förbehåll låta
den andra parten komma i åtnjutande
av varje förmån, nedsättning och
befrielse, som den medgivit eller
kan komma att medgiva vilket som
helst tredje land.
De fördragsslutande parterna tillförsäkra
varandra likaledes mest
gynnad nations behandling i avseende
å utförseltullar ävensom alla
andra avgifter, av vad slag de vara
må, vilka uppbäras vid utförsel av
varor.
Mest gynnad nations behandling
är jämväl ömsesidigt tillförsäkrad i
fråga om tullbehandling, tullformaliteter,
tullrestitution ävensom varors
insättande och behandling å
tullager samt avgifterna härför.
Artikel 8.
Inre avgifter, vilka inom endera
fördragsslutande partens område nu
eller framdeles för statens eller för
provinsers, kommuners eller institutioners
räkning påläggas tillverkning,
beredning eller förbrukning av
någon vara, må under ingen förevändning
drabba varor från det
sopimuspuolet tunnustavat toisilleen
suosituimmuuden. Tästä ei saa tehdä
muita kuin sellaisia poikkeuksia,
joita molemmat sopimuspuolet ovat
oikeutetut soveltamaan mihin muuhun
maahan tahansa.
7 Artikla.
Mitä tulee tuontitulleihin ja kaikkiin
muihin maksuihin, olkootpa ne
minkälaatuisia tahansa, joita kannetaan
tavaroita maahan tuotaessa,
sitoutuu kumpikin sopimuspuoli suomaan
toiselle heti ja ehdoitta jokaisen
edun, alennuksen ja vapautuksen,
jonka on myöntänyt tai vastedes
myöntää mille kolmannelle maalle
tahansa.
Sopimuspuolet takaavat samoin
toisilleen suosituimman kansan kohtelun
vientitulleihin ja kaikkiin
muihin tavaroita maasta vietäessä
kannettaviin maksuihin nähden,
olkootpa ne minkälaatuisia tahansa.
Suosituimmuus taataan myös molemmin
puolin tullikäsittelyssä, tullimuodollisuuksissa,
tullipalautuksissa
samoin kuin tullivarastoon
panossa ja siellä käsittelyssä sekä
tästä menevissä maksuissa.
8 Artikla.
Toisen sopimuspuolen alueella nyt
tai vastedes valtion, maakuntain,
kuntien tai laitoksien hyväksi jonkun
tavaran tuotannosta, valmistuksesta
tai kulutuksesta kannettavia
sisäisiä maksuja ei millään ehdolla
saa kantaa toisen sopimusmaan tavaroista
suurempaa määrää tai ra
-
9
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
andra fördragsslutande landet med
högre belopp eller på mera betungande
sätt än likartade varor från
mest gynnat land.
Artikel 9.
Mellan de fördragsslutande parterna
skola i avseende å transitering
gälla bestämmelserna i den i Barcelona
den 20 april 1921 undertecknade
internationella konventionen och
stadgan angående transiteringsfrihet,
varvid de fördragsslutande parterna
förbinda sig att sinsemellan
tillämpa grundsatsen om mest gynnad
nations behandling.
Artikel 10.
Varor av vilket som helst ursprung,
vilka i transit föras genom
endera fördragsslutande partens område,
med eller utan uppläggning i
frihamn, frilager, tullnederlag, transitupplag
eller annat tullager, skola
i avseende å införseltullar och alla
andra avgifter samt i varje annat
avseende vid införsel till den andra
partens område åtnjuta minst lika
gynnsam behandling, som skulle
kommit dem till del, därest de infördes
direkt från ursprungslandet.
Artikel 11.
Varor, som komma från den ena
fördragsslutande partens område,
skola på järnvägarna inom den
andra partens område varken beträffande
expedition och befordring
eller med hänsyn till befordringspris
eller med befordring sammanhängande
allmänna avgifter behandlas
ogynnsammare än likartade
sittavammalla tavalla kuin samanlaisista
suosituimman maan tavaroista
kannetaan.
9 Artikla.
Mitä kauttakuljetukseen tulee,
ovat sopimuspuolten kesken voimassa
kauttakulkuvapaudesta Barcelonassa
20 päivänä huhtikuuta 1921
laaditun kansainvälisen yleissopimuksen
ja säännön määräykset, sitoutuen
sopimuspuolet keskenään
sovel tamaan suosituimman kansan
kohtelun periaatetta.
10 Artikla.
Toisen sopimusmaan alueitse kuljetettavat
tavarat, olivatpa mitä alkuperää
tahansa, pantuina tai panematta
varastoon vapaasatamassa, vapaavarikkoon,
tullivarikkoon, kauttakulku-
tai muuhun tullivarastoon,
nauttivat, toisen sopimuspuolen alueelle
tuotaessa, tuontitullien ja kaikkien
muiden maksujen puolesta sekä
kaikissa muissa kohdin ainakin yhtä
suopeaa kohtelua kuin jos olisivat
tuodut suoraan alkuperämaasta.
11 Artikla.
Toisen sopimuspuolen alueelta tulevia
tavaroita ei saa toisen sopimuspuolen
alueella rautateillä toimituksen
ja kuljetuksen puolesta täln
kuljetusmaksun tai kuljetuksesta
aiheutuvien yleisten maksujen suhteen
kohdella epäedullisemmin kuin
samanlaisia kotimaisia tai suosituimmasta
maasta tulleita tavaroita sa
-
10
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
inhemska varor eller varor från mest
gynnat land, vilka befordras i samma
riktning och på samma trafiksträcka.
Artikel 12.
Vid införsel av varor från ettdera
landet till det andra skall företeende
av ursprungsbevis i allmänhet
icke erfordras. Dock må envar av
de fördragsslutande parterna, för
att kunna tillförsäkra från det
andra fördragsslutande landet härrörande
varor i förestående artiklar
stadgade förmåner, såvitt dessa förmåner
äro beroende av varornas ursprung,
fordra att till dess område
införda varor skola åtföljas av ursprungsbevis.
Med avseende å form och innehåll
samt de allmänna principerna för
användningen av dylika bevis tillerkänna
parterna varandra ömsesidigt
mest gynnad nations behandling.
Artikel 13.
De fördragsslutande parterna förbinda
sig att i förhållande till varandra
tillämpa bestämmelserna i
den i Paris den 20 mars 1883 avslutade
och i Washington den 2 juni
1911 reviderade internationella konventionen
angående skydd för den
industriella äganderätten.
Artikel 14.
De fördragsslutande parterna tillerkänna
varandra ömsesidigt rätt
att utnämna konsulära representanter
i alla den andra parten tillhörande
hamnar och handelsplatser,
maan suuntaan ja samaa liikennematkaa
kuljetettaessa.
12 Artikla.
Tavaroita toisesta maasta toiseen
tuotaessa ei alkuperätodistuksia
yleensä vaadita. Kuitenkin voi
kumpikin sopimuspuoli, taatakseen
toisen sopimuspuolen alueelta peräisin
oleville tavaroille edellisissä artikloissa
säädetyt edut, mikäli nämd
edut johtuvat tavarain alkuperästä,
vaatia, että sen alueelle tuotujen
tavaroiden mukana tulee olla
alkuperätodistus.
Sellaisten todistusten muotoon ja
sisällykseen sekä niiden käytön yleisiin
periaatteisiin nähden sopimuspuolet
myöntävät toisilleen molemmin
puolin suosituimman kansan
kohtelun.
13 Artikla.
Sopimuspuolet sitoutuvat toisiinsa
soveltamaan teollisen omistusoikeuden
suojelemisesta Parisissa 20 päivänä
maaliskuuta 1883 tehdyn ja
Washingtonissa 2 päivänä kesäkuuta
1911 tarkastetun kansainvälisen
yleissopimuksen määräyksiä.
14 Artikla.
Sopimuspuolet myöntävät toisilleen
vastavuoroisesti oikeuden nimittää
konsuliedustajia kaikkiin niihin
toisen sopimuspuolen satamiin
ja kauppapaikkoihin, joihin minkä
11
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
där anställande av konsulära representanter
medgives någon tredje
makt.
Vardera fördragsslutande partens
konsulära representanter inom den
andra partens område skola, sedan
vederbörligt exekvatur erhållits, åtnjuta
samma företrädesrättigheter,
befrielser och behörighet, som där
tillkomma eller framdeles kunna tillkomma
någon tredje makts konsulära
representanter. Likväl skola
nämnda företrädesrättigheter, befrielser
och behörighet icke kunna av
dem påfordras i större utsträckning,
än som tillkommer den sistnämnda
partens konsulära representanter
inom den förstnämndas område.
Artikel 15.
På grund av bestämmelserna i
detta avtal kunna de fördragsslutande
parterna icke göra anspråk
på att komma i åtnjutande av:
a) de särskilda förmåner, vilka av.
endera parten beviljats eller kunna
komma att beviljas andra angränsande
stater för underlättande av
lokaltrafiken i gränstrakterna inom
ett område, som i regel icke må
sträcka sig längre än 15 km. på vardera
sidan om gränsen;
b) de förmåner, vilka Sverige beviljat
Danmark genom den i anslutning
till deklarationen den 29 december
1913 angående in- och ^klarering
av fiskefartyg utfärdade
kungl. förordningen den 25 maj
1917 angående rätt för danska fiskare
att i svensk hamn avsätta fångst
av färsk fisk, ävensom de förmåner,
vilka Sverige i avseende å transitering
tillerkänt Norge, i den mån be
-
kolmannen valtion tahansa sallitaan
konsuliedustajia asettaa.
Kummankin sopimuspuolen konsuliedustajat
nauttivat, saatuaan
asianomaisen tunnustuksen, toisen
sopimuspuolen alueella samoja
etuoikeuksia ja vapautuksia sekä
samaa toimivaltaa, jotka siellä nyt
ovat myönnettyinä tai vastedes
myönnetään jonkun kolmannen vallan
konsuliedustajille. Kuitenkaan
he eivät saa vaatia näitä etuoikeuksia,
vapautuksia ja toimivaltaa laajemmalti,
kuin mitä viimeksimainitun
sopimuspuolen konsuliedustajille
myönnetään ensiksimainitun sopimuspuolen
alueella.
15 Artikla.
Tämän sopimuksen määräysten
nojalla sopimuspuolet eivät voi vaatia
itselleen:
a) niitä erikoisetuja, jotka toinen
sopimuspuoli on myöntänyt tai vastedes
myöntää toisille siihen rajoittuville
valtioille rajaseudun paikallisliikenteen
helpottamisekse alueella,
joka yleensä rajan kummallakaan
puolen ei saa ulottua 15 kilometriä
kauvemmaksi siitä;
b) niitä etuja, jotka Euotsi on
myöntänyt Tanskalle kalastajaalusten
tuloja lähtöselvityksestä 29
päivänä joulukuuta 1913 tehtyyn
selityskirjaan liittyvässä, 25 päivänä
toukokuuta 1917 annetussa kuninkaallisessa
asetuksessa, joka koskee
tanskalaisten kalastajain oikeutta
Ruotsin satamissa myydä saamiansa
tuoreita kaloja, eikä myöskään etuja,
jotka Ruotsi kauttakuljetuksessa
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
rörda förmåner icke tillerkännas
ytterligare någon stat;
c) de förmåner, vilka Finland beviljat
eller framdeles kan komma
att bevilja Estland i avsikt att bibehålla
det hävdvunna varuutbytet
med detta land, eller de förmåner,
vilka Finland beviljat eller framdeles
kan komma att bevilja Ryssland
i avseende å fiske och sälfångst i
sina territorialvatten i Norra Ishavet,
i den mån berörda förmåner
icke tillerkännas ytterligare någon
stat; eller
d) de förmåner, vilka omnämnas
i art. 6 av det mellan Finland och
Frankrike den 13 juli 1921 avslutade
handelsfördraget och vilka avse
införseln till Finland av viner och
andra alkoholhaltiga drycker.
Artikel 16.
Detta avtal är avfattat på svenska
och finska språken, och skola
vid tolkning av avtalet båda texterna
äga lika vitsord.
Artikel 17.
Detta avtal skall ratificeras av
Hans Majestät Konungen av Sverige
samt av Republiken Finlands
President under förutsättning av
respektive riksdagars godkännande.
Ratifikationsinstrumenten skola utväxlas
i Helsingfors, så snart ske
kan.
Det träder i kraft femtoö dagar
efter ratifikationsinstrumentens utväxlande
samt förbliver gällande intill
utgången av sex månader från
den dag, då det blivit av endera
parten uppsagt.
on myöntänyt Norjalle, sikäli kuin
näitä etuja ei myönnetä jollekulle
muullekin valtiolle;
c) niitä etuja, jotka Suomi on
myöntänyt tai vastedes myöntää
Virolle säilyttääkseen perinnäistapain
mukaisen kaupankäynnin tämän
maan kanssa, eikä niitä etuja,
jotka Suomi on myöntänyt tai vastedes
myöntää Venäjälle kalastuksessa
ja hylkeenpyynnissä aluevesillään
Pohjoisella Jäämerellä, sikäli
kuin näitä etuja ei myönnetä
jollekulle muullekin valtiolle; tahi
d) niitä etuja, jotka mainitaan
Suomen ja Ranskan kesken 13 päivänä
heinäkuuta 1921 tehdyn kauppasopimukSen
6 artiklassa ja koskevat
viinien ja muiden alkoholipitoisten
aineiden tuontia Suomeen.
16 Artikla.
Tämä sopimus on tehty ruotsiksi
ja suomeksi, ja kumpikin teksti on
sopimusta tulkittaessa oleva yhtä
todistusvoimainen.
17 Artikla.
Tämä sopimus on Hänen Majesteettinsa
Ruotsin Kuninkaan ja Suomen
Tasavallan Presidentin ratilioitava
edellyttäen, että asianomaiset
eduskunnat sen hyväksyvät. Ratifioimisasiakirjat
vaihdetaan Helsingissä
niin pian kuin suinkin.
Se tulee voimaan viidentoista päivän
kuluttua ratifioimisasiakirjain
vaihtamisesta ja pysyy voimassa,
kunnes kuusi kuukautta on kulunut
siitä päivästä, jona jompikumpi sopimuspuoli
on sen sanonut irti.
13
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
Till bekräftelse härav hava de fördragsslutande
parternas befullmäktigade
ombud undertecknat detta avtal
och försett detsamma med sina
sigill.
Som skedde i Stockholm, i två
exemplar, den 14 december 1927.
Eliel Löfgren.
(L. S.)
Vakuudeksi ovat sopimuspuolien
täysivaltaiset edustajat allekirjoittaneet
tämän sopimuksen ja varustaneet
sen sineteillään.
Tehtiin Tukholmassa, kahtena kappaleena,
14 päivänä joulukuuta 1927.
Väinö Voionmaa.
(L. S.)
Werner Söderhjelm.
(L. S.)
14
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103
Slutprotokoll.
Vid undertecknandet av det denna
dag mellan Sverige och Finland
avslutade handelsavtalet hava de
fördragsslutande parterna ytterligare
överenskommit om följande.
Till artikel 1.
Genom bestämmelserna i detta avtal
beröras icke vare sig av de fördragsslutande
parterna nu eller
framdeles utfärdade allmänna bestämmelser
angående rätt för utlänning
att taga eller innehava arbetsanställning
eller i resp. land allmänt
tillämpade undantagsbestämmelser,
på grund varav utlänning i
särskilda fall eller av särskilda orsaker
kan förvägras rätt att vistas
inom dess område.
För åtnjutande av de förmåner,
som avses i denna artikel, förutsättes
givetvis iakttagande av samma
villkor och formaliteter, vilka enligt
gällande lagstiftning tillämpas i avseende
å medborgare tillhörande
varje annat mest gynnat land.
Till artikel 4.
Med sammanslutningar med ekonomiskt
syfte förstås jämväl kooperativa
företag (andelslag).
Till artikel 5.
Näringslegitimationsbevisen skola
vara utfärdade i enlighet med avbägge
parterna antagen modell. Påteckning
av konsulär eller annan
myndighet skall icke erfordras.
Bestämmelserna i första stycket
Päätöspöytäkirja.
Allekirjoittaessaan tänään Kuotsin
ja Suomen välisen kauppasopi
muksen sopimuspuolet ovat edelleen
sopineet seuraavasta.
1 artiklaan.
Tämän sopimuksen määräykset
eivät koske sopimuspuolien nyt tai
vastedes antamia yleisiä määräyksiä
ulkomaalaisten oikeudesta ryhtyä
ansiotyöhön tai pysyä siinä eikä
asianomaisessa maassa yleisesti sovellettuja
poikkeusmääräyksiä, joiden
perusteella ulkomaalaiselta erikoisissa
tapauksissa tahi erikoisista
syistä voidaan kieltää oikeus oleskella
sen alueella.
Tämän artiklan tarkoittamien etujen
nauttimiseksi edellytetään luonnollisesti,
että noudatetaan samoja
ehtoja ja muodollisuuksia, joita voimassa
olevan lainsäädännön mukaisesti
sovelletaan minkä muun suosituimmuutta
nauttivan maan kansalaisiin
tahansa.
4 artiklaan.
Taloudellisia tarkoitusperiä ajavilla
yhtymillä tarkoitetaan myös
osuuskuntia.
5 artiklaan.
Elinkeino-oikeustodistusten tulee
olla laadittuja molempien sopimuspuolien
hyväksymän mallin mukaisesti.
Konsuli- tai muun viranomaisen
vahvistusta ei niihin vaadita.
5 artiklan ensimäisen kappaleen
15
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
av artikel 5 äro icke tillämpliga i avseende
å upptagande av beställningar
hos personer, vilka icke yrkesmässigt
bedriva handel eller annan
näring.
Bestämmelserna i detta avtal äro
icke tillämpliga å gårdfarihandel^
och andra dylika kringvandrande
yrkesutövare.
Till artikel 7.
Sverige förbinder sig att under
detta avtals giltighetstid icke företaga
sådan ändring i nu gällande
svenska tullsats å ost, att därigenom
en höjning skulle drabba från
Finland härrörande emmenthalost.
Till artikel 12.
Ä ursprungsbevis, utfärdade av
statlig myndighet i ettdera fördragsslutande
landet, skall påteckning
av det andra landets konsulära
eller andra myndigheter icke erfordras.
I avseende å ursprungsbevis, utfärdade
i annan ordning, må för dylik
påteckning icke uppbäras högre
avgift än 1 kr. i Sverige och 10 mk.
i Finland. Varje nedsättning eller
befrielse, som ettdera fördragsslutande
landet i avseende å dessa avgifter
medgiver något tredje land,
skall, under förutsättning av ömsesidighet,
jämväl tillerkännas det
andra fördragsslutande landet.
Till artikel 17.
För den händelse nu gällande
svenska tullsatser å kött skulle höjas,
förbehåller sig Finland rätt att
uppsäga detta avtal att upphöra att
gälla en månad efter skedd uppsägning.
määräyksiä ei sovelleta tilausten ottamiseen
henkilöiltä, jotka eivät ammattimaisesti
harjoita kauppaa tai
muuta elinkeinoa.
Tämän artiklan määräyksiä ei voida
soveltaa kulkukauppiaisiin eikä
muihin samallaisiin kuljeksiviin ammatinharjoittajiin.
7 artiklaan.
Ruotsi sitoutuu tämän sopimuksen
voimassa ollessa olemaan tekemättä
Euotsin nykyiseen juuston tullimäärään
sellaista muutosta, etta korotus
kohdistuisi Suomesta peräisin olevaan
emmentaljuustoon.
12 artiklaan.
Jommankumman sopimusmaan
valtioviranomaisten antamiin alkuperätodistuksiin
ei vaadita toisen
maan konsuli- tai muun viranomaisen
vahvistusta.
Sellaisesta muussa järjestyksessä
annettujen alkuperätodistusten vahvistuksesta
ei saa kantaa suurempaa
maksua kuin 1 kruunu Ruotsissa
ja 10 markkaa Suomessa. Jokainen
alennus tai vapautus, jonka toinen
sopimusmaa näissä maksuissa myöntää
mille kolmannelle maalle tahansa,
on vastavuoroisuutta edellyttäen
myönnettävä myös toiselle sopimusmaalle.
17 artiklaan.
Jos Ruotsin nykyiset lihan tullimäärät
korotetaan, pidättää Suomi
itselleen oikeuden tämän sopimuksen
irtisanomiseen siten, että se lakkaa
olemasta voimassa kuukauden kuluttua
irtisanonnan tapahtumisesta.
16
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
De båda parterna äro ense om att
dubbelbeskattning på den direkta
beskattningens område de två länderna
emellan bör undvikas, och
förklara sig beredda att upptaga
förhandlingar i syfte att få till stånd
särskilda överenskommelser härom.
Parterna utgå från, att föreliggande
avtals bestämmelser angående
tillerkännande av mest gynnad
nations behandling icke kunna åberopas
för att komma i åtnjutande av
den behandling i beskattningsavseende,
som i förhållande till en tredje
stat för undvikande av dubbelbeskattning
tillämpas på grund av särskild
överenskommelse rörande uppdelning
av beskattningsrätten med
hänsyn till vissa skattekällor.
Konsulardeklarationen av den 9
november 1909 samt överenskommelsen
angående erkännande av aktiebolag
av den 10 maj 1915 mellan Sverige
och Ryssland, vilka genom
noteväxling i Helsingfors den 11 november
1919 förklarats fortfarande
äga giltighet för förhållandet mellan
Sverige och Finland, skola upphöra
att gälla från och med dagen
för föreliggande handelsavtals
ikraftträdande.
Till bekräftelse härav hava de fördragsslutande
parternas befullmäktigade
ombud undertecknat detta
protokoll såsom integrerande del av
handelsavtalet.
Som skedde i Stockholm, i två
exemplar, den 14 december 1927.
Eliel Löfgren.
(L. S.)
Molemmat sopimuspuolet ovat yhtä
mieltä, että kaksoisverotusta suoranaisen
verotuksen alalla on näiden
maiden välillä vältettävä, ja selittävät
olevansa valmiit ryhtymään neuvotteluihin
sitä tarkoittavien erikoissopimusten
aikaansaamiseksi.
Sopimuspuolet katsovat, että suosituimmuuden
myöntämistä koskeviin
tämän sopimuksen määräyksiin
ei voida vedota tahdottaessa päästä
nauttimaan sellaista kohtelua verotuksessa,
jota kaksoisverotuksen
välttämiseksi sovelletaan kolmanteen
valtioon sen kanssa määrättyjen
verolähteiden verottamisoikeuden
jakamisesta tehdyn erikoissopimuksen
noj alla.
Ruotsin ja Venäjän väliset, konsulilaitoksesta
9 päivänä marraskuuta
1909 laadittu selityskirja ja
osakeyhtiöiden tunnustamisesta 10
päivänä toukokuuta 1915 tehty sopimus,
jotka Helsingissä 11 päivänä
marraskuuta 1919 tapahtuneella
noottienvaihdolla ovat selitetyt edelleen
voimassa oleviksi Ruotsin ja
Suomen välillä, lakkaavat olemasta
voimassa tämän kauppasopimuksen
voimaantulopäivästä lukien.
Vakuudeksi ovat sopimuspuolien
täysivaltaiset edustajat allekirjoittaneet
tämän pöytäkirjan kauppasopimuksen
olennaisena osana.
Tehtiin Tukholmassa, kahtena kappaleena,
14 päivänä joulukuuta 1927.
Väinö Voionmaa.
(L. S.)
Werner Söderhjelm.
(L. S.)
Kungi. Maj.ts proposition Nr 103.
17
Deklaration.
I samband med det denna dag undertecknade
handelsavtalet mellan
Sverige och Finland hava de båda
fördragsslutande parternas ombud,
härtill vederbörligen bemyndigade,
överenskommit om följande bestämmelser:
För
vidmakthållande av den hävdvunna,
medelst smärre fartyg underhållna,
ved, fisk och lantbruksprodukter
omfattande gränshandeln
mellan Sverige och Finland, förbinda
sig de fördragsslutande parterna
att i alla avseenden vad beträffar
behandlingen av fartygen
och varorna, samt därmed sammanhängande
formaliteter och avgifter,
tillämpa samma grundsatser som i
dessa hänseenden hittills varit bestämmande.
Vad befolkningarnas i gränstrakterna
på gammal hävd baserade
ekonomiska förbindelser med varandra
beträffar, tillförsäkra de fördragsslutande
parterna varandra
även härutinnan möjligast gynnsamma
behandling, dock förbehållande
sig rätt att utfärda sådana bestämmelser,
som anses nödvändiga
för gränsbevakningen.
Till bekräftelse härav hava ombuden
undertecknat denna deklaration,
vars bestämmelser utgöra en
integrerande del av ovannämnda
handelsavtal, och försett densamma
med sina sigill.
Som skedde i Stockholm, i två
exemplar, den 14 december 1927.
Eliel Löfgren.
(L. S.)
Selityskirja.
Tänään Ruotsin ja Suomen välillä
tehtyä kauppasopimusta allekirjoitettaessa
ovat molempien sopimuspuolien
edustajat siihen asianmukaisesti
valtuutettuina sopineet seuraavista
määräyksistä:
Ylläpitääkseen perinnäistapoihin
nojautuvaa pienten alusten välittämää
halkojen, kalojen ja maataloustuotteiden
rajakauppaa Ruotsin ja
Suomen välillä, sopimuspuolet sitoutuvat
alusten ja tavarain käsittelyssä
sekä siihen liittyvissä muodollisuuksissa
ja maksuissa kaikin puolin
soveltamaan samoja periaatteita,
joita näissa kohdin on tähänkin
saakka noudatettu.
Mitä tulee rajaseudun väestöjen
vanhaan tapaan perustuvaan keskinäiseen
taloudelliseen kanssakäymiseen,
takaavat sopimuspuolet tässäkin
suhteessa toisilleen niin suopean
kohtelun kuin suinkin, pidättäen
kuitenkin itselleen oikeuden antaa
rajan vartioimiseksi tarpeellisiksi
katsomiaan määräyksiä.
Vakuudeksi ovat valtuutetut allekirjoittaneet
tämän selityskirjan,
jonka määräykset muodostavat olennaisen
osan edellä mainitusta kauppasopimuksesta,
sekä varustaneet
sen sineteillään.
Tehtiin Tukholmassa, kahtena kappaleena,
14 päivänä joulukuuta 1927.
Väinö Voionmaa.
(L. S.)
Werner Söderhjelm.
(L. S.)
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 85 höft. (Nr 103.)
18
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 december 1927.
N ärvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Rosen, Hamrxn, Almkvist, Lyberg,
von Stockenström.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena samt cheferna för
social-, finans- och jordbruksdepartementen:
»Sedan republiken Finland blivit av Sverige erkänd de jure träffades
genom noteväxling den 11 november 1919 överenskommelse med finska
regeringen angående fortsatt giltighet för Finlands del av åtskilliga mellan
Sverige och Ryssland tidigare slutna avtal. Bland dessa förekomma
emellertid icke vare sig 1838 års handels- och sjöfartstraktat eller 1906
års handelsöverenskommelse, varför de kommersiella förbindelserna med
Finland tillsvidare blevo oreglerade. Detta traktatlösa tillstånd fortfar
alltjämt, dock med undantag vad beträffar sjöfartsförbindelserna, vilka
genom avtal den 26 maj 1923 reglerats på grundval av nationell respektive
mest gynnad nations behandling.
Frånvaron av handelsavtal mellan Sverige och Finland medförde under
den närmaste tiden efter Finlands självständighetsförklaring inga större
olägenheter för Sveriges del. De bestämmelser, som i Finland vid denna
tidpunkt tillämpades i fråga om tullar samt import och export överhuvudtaget,
voro i stort sett desamma för Sverige som för övriga länder
och beredde den svenska exporten inga avsevärdare svårigheter. Detta
förhållande har emellertid i fortsättningen i viss mån undergått förändring,
i det att Finland under senare år genom handelsavtal tillerkänt
andra länder förmåner såväl i fråga om tullar som i vissa andra avseenden,
vilka icke komma svenska varor och medborgare till del. Rörande
tillkomsten av dessa medgivanden samt deras betydelse för Sverige tilllåter
jag mig i korthet anföra följande.
Den finska tulltaxan är byggd som enkeltariff och upptager alltså endast
en kolumn tullsatser. Jämlikt bemyndigande av riksdagen äger finska regeringen
befogenhet att för vissa i tulltaxan medelst stjärna angivna positioner
höja tullen till högst det fyrdubbla beloppet. Av 961 positioner i
den gällande tariffen äro ungefär tredjedelen försedda med stjärna, och
med stöd av nyssnämnda bemyndigande har regeringen genomfört avse
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
19
värda tullhöjningar ifråga om ett stort antal av dessa. Vid traktatförhahdlingar
med andra länder hava i främsta rummet de sålunda åsätta
tilläggen tjänat såsom förhandlingsobjekt, varvid större eller mindre nedsättriingar
i desamma beviljats. Dessa nedsättningar tillämpas endast i
förhållande till länder, vilka genom avtal tillerkänts mest gynnad nations
ställning. För övriga länder gälla de autonoma tullsatserna oavkortade.
På detta sätt hava under senare tid nedsatta tullsatser respektive tullbindningar
avtalsvis tillerkänts ett flertal länder. Ett första avtal, däri
dylika koncessioner från finsk sida medgåvos, avslöts den 13 juli 1921 med
Frankrike. Tullnedsättningarna i detta avtal beröra ett 100-tal positioner
i finska tulltaxan, beträffande vilka Frankrike sålunda kom att intaga en
mera gynnad ställning än Sverige. I fortsättningen hava handelsavtal,
däri enahanda medgivande från finsk sida gjorts beträffande åtskilliga
andra varor, träffats med Spanien, Italien, Tyskland samt vissa andra
länder. Den konventionaltariff, som härigenom uppkommit i Finland,
omfattar i sin helhet ett betydande antal varuslag, och den tillämpas för
närvarande, antingen på grund av direkt medgivande eller i kraft av
mestgynnadnationsklausul, i förhållande till de flesta europeiska samt
vissa utomeuropeiska länder. Beträffande de fördragsmässiga tullsatsernas
storlek i förhållande till de autonoma ifråga om vissa varuslag tillåter jag
mig hänvisa till eu inom handelsdepartementet utarbetad tabell, vilken
såsom bilaga torde få fogas till protokollet (bilaga A).
En särställning i Finlands traktatsystem intager avtalet med Estland,
som avslöts den 29 oktober 1921. Genom detta, avtal beviljades från
finsk sida likaledes speciella tullkoneessioner, vilka äro särdeles långt
gående och bland annat innefatta tullfrihet för vissa varor. På grund avarten
av de varor som äro föremål för export från Estland till Finland,
och då Finland genom en särskild bestämmelse i avtalet förbundit sig
att icke till något annat land utsträcka de åt Estland medgivna koncessionerna,
synes emellertid den privilegierade ställning, vilken sålunda inrymts
åt Estland, icke vara av större betydelse för Sveriges del.
Förutom i tullhänseende intaga traktatländerna en företrädesställning
i Finland jämväl i fråga om de villkor, som gälla för handelsresande.
Enligt de autonoma finska bestämmelserna på detta område äger utländsk
handelsresande, som till Finland inför varuprover, icke rätt att vid återutförseln
återfå för dem erlagd tull. Till följd härav äro svenska handelsresande
i Finland för närvarande icke berättigade till tullrestitution
vid återutförsel av medförda prover. Genom de mellan Finland och
andra länder ingångna handelsavtalen har emellertid medgivande från
finsk sida gjorts, varigenom ifrågavarande förmån tillerkänts handelsresande
från dessa länder.
Härjämte tillåter jag mig nämna, att jämväl i skatteavseende vissa
icke oväsentliga lättnader från finsk sida under senare tid medgivits åt
nämnda länder, vilka lättnader för närvarande icke komma Sverige till del.
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
I trots av de mindre gynnsamma betingelser, vilka sålunda under senare
år varit rådande för den svenska exporthandeln på Finland, företer
den svenska exporten till nämnda land på det hela taget en stigande
tendens. Sveriges export till Finland samt import därifrån har före kriget
och under senare år uppgått till följande ungefärliga värden i kronor.
År | Sveriges export | Sveriges import |
1912............... | ............... 14,960,000 | 18,970,000 |
1913 | ............... 14,540,000 | 21,260,000 |
1922 | ............. 21,200,000 | 23,580,000 |
1923 | ............... 25,400,000 | 22,410,000 |
1924 ................ | .............. 27,210,000 | 21,930,000 |
1925 | ............... 30,260,000 | 21,510,000 |
1926 ................. | .............. 37,740,000 | 19,220,000 |
Rörande fördelningen på varugrupper och varuslag av Sveriges export
till Finland samt import därifrån tillåter jag mig hänvisa till inom handelsdepartementet
häröver upprättade statistiska tabeller, vilka torde få
bifogas protokollet (bilaga B—E).
Såsom av dessa tabeller framgår, utgöres exporten till Finland i betydande
utsträckning, för år 1926 till ungefär 35 procent, av maskiner.
Exporten till Finland av maskiner har under senare år varit stadd
i oavbruten tillväxt; och den stegring, den totala exporten till Finland
uppvisar, kan till stor del tillskrivas ökningen av maskinexporten.
Värdet av till Finland exporterade maskiner uppgick år 1913 till omkring
4V2 miljoner kronor men har under åren 1925 och 1926 ökats
till 10 respektive 14 miljoner kronor. En betydande del av exporten
utgöres vidare av järn och stål samt metaller, oarbetade eller i heleller
halvfabrikat. Exporten av dessa varor uppgick år 1925 till 6 l/s
och år 1926 till omkring 8 miljoner kronor, representerande vartdera
året omkring 20 procent av den totala exporten till Finland. Även av
manufakturvaror hava jämförelsevis betydande kvantiteter vunnit avsättning
på den finska marknaden. I övrigt fördelar sig exporten tämligen
jämnt på ett flertal varugrupper.
Sveriges import från Finland är jämförelsevis mindre förgrenad än
exporten till detta land. Den utgöres till huvudsaklig del av lantbruksprodukter
samt trävaror. Värdet av från Finland importerade lantbruksprodukter,
såsom kött, ost, mjölk, grädde, smör, levande djur m. m., uppgick
åren 1925 och 1926 till i runt tal 6 respektive 5 miljoner kronor,
representerande vartdera året omkring 25 procent av den totala importen
från Finland. I fråga om trävaror uppgick importen under samma år till
8 respektive 9 miljoner kronor, motsvarande cirka 40 respektive 48 procent
av totalimporten från nämnda land.
Kungl. Maj.ts proposition Nr 103.
21
Visserligen omfattar exporten från Sverige till Finland till större delen
andra varor än sådana, för vilka i Finland konventionaltullsatser under
senare tid uppkommit. Bland sistnämnda kategori av varor förekomma
likväl ett flertal artiklar, som i avsevärd utsträckning äro föremål för
export från Sverige till Finland. Exportens omfattning i fråga om vissa
viktigare av dessa varuslag framgår av följande på den officiella finska
statistiken grundade översikt.
Y aruslag | Finlands i | import från Sverige |
Personautomobiler ............................................... | 1925 6,685,237 | 1928 527,371 |
Elektriska maskiner vägande per styck högst 500 kg. | ||
Generatorer och motorer.................................... | 5,920,255 | 8,831,047 |
Transformatorer, omformare m. m.................. | 641,279 | 969,458 |
Elektrotekniska specialapparater ........................ | 2,521,593 | 3,781,141 |
Guldarbeten ........................................................... | 2,664,420 | 1,196,450 |
Silverarbeten............................................................ | 164,100 | 192,588 |
Arbeten av ambroin, celluloid m. m................... | 1,069,751 | 741,856 |
Vävnader av halvsiden ...................................... | 594,998 | 548,491 |
Vävnader av helsiden ........... | 523,559 | 468,889 |
Band, snören och snörmakeriarbeten av halv- | ||
siden ................................................................. | 250,358 | 337,810 |
Jaktgevär................................................................ | 267,053 | 212,694 |
Konfityrer ............................................................... | 694,437 | 475,916 |
Slutligen tillåter jag mig nämna, att i Finland en särskild kommitté
under senare tid varit sysselsatt med utarbetande av en ny tulltaxa, och
i slutet av 1925 förelåg ett förslag härtill färdigt. För granskning av
detta förslag hava ett antal sakkunniga tillkallats, vilkas uppdrag emellertid
icke beräknas kunna bliva slutfört inom sådan tid, att tulltaxeförslaget
kan föreläggas riksdagen under de närmaste åren. Tillsvidare
har man sålunda att utgå från den nuvarande provisoriska tulltariffen,
och då tullsatserna i denna tariff, förutsatt att Sverige i tullavseende
uppnår likställdhet med tredje land, icke vålla några avsevärdare svårigheter
för den svenska exporten, torde de svenska exportintressena bliva
nöjaktigt tillgodosedda genom enbart klausul om behandling såsom mest
gynnad nation.
Sedan Kungl. Maj:t den 19 januari 1924 beslutit, att förhandlingar
skulle upptagas angående avslutande av ett handelsavtal mellan Sverige
och Finland, hava förhandlingar pågått mellan ombud för regeringarna i
de båda länderna. Under förhandlingarna, vilka förts i Helsingfors och
Stockholm, har ett förslag till handelsavtal upprättats, varom enighet
22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
mellan ombuden numera uppnåtts. Förslaget är i korthet av följande
innehåll.
Artikel 1 behandlar de rättigheter, som i vartdera landet skola tillkomma
medborgare från det andra landet.
Enligt bestämmelserna i artikelns första stycke skola ifrågavarande
medborgare, förutsatt att de iakttaga härför gällande föreskrifter, kunna
fritt inresa i det andra landet samt där obehindrat uppehålla och bosätta
sig. I dessa hänseenden tillförsäkras de därjämte samma behandling som
mest gynnad nations medborgare. I ett till avtalsförslaget fogat slutprotokoll
har likväl förbehåll gjorts, enligt vilket vartdera landet i särskilda
fall eller av särskilda orsaker kan förvägra det andra landets medborgare
rätt att vistas inom sitt område.
Enligt artikelns andra stycke skola medborgare från vartdera landet,
såframt icke genom avtalet annorlunda föreskrives, i det andra landet i
alla avseenden åtnjuta samma förmåner som mest gynnad nations medborgare.
I slutprotokollet har i anslutning härtill intagits en förklaring,
enligt vilken vartdera landets medborgare för åtnjutande av de förmåner,
som avses i förevarande artikel, givetvis måste uppfylla samma villkor och
formaliteter, som gälla för varje annat lands medborgare.
I anslutning till dessa allmänna bestämmelser stadgas i artikelns tredje
stycke, att nationell respektive mest gynnad nations behandling skall tilllämpas
i avseende å de skatter av alla slag, som vartdera landets medborgare
hava att erlägga i det andra landet. Under förhandlingarna har
fastställts, att denna bestämmelse, i vad den avser tillerkännande av
nationell behandling, icke utesluter tillämpligheten gent emot finska medborgare
av de svenska förordningarna angående bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter den 23 oktober 1908 samt angående ratt
för utlänning och i utlandet bosatt svensk undersåte att i Sverige giva
offentlig föreställning m. m. eller att därvid medverka den 31 december
1913 eller av jaktstadgan den 8 november 1912, i den mån i desamma
föreskrives erläggande av avgifter.
Med hänsyn till önskvärdheten att en överenskommelse bliver avslutad
mellan de båda länderna rörande undvikande av dubbelbeskattning
på den direkta beskattningens område, har i slutprotokollet intagits en
förklaring, enligt vilken förhandlingars upptagande i sådant syfte de båda
länderna emellan förutsättes.
I artikel 2 stadgas rätt för medborgare från vartdera landet att i det
andra landet anlita domstolar och andra myndigheter, varjämte i dessa
hänseenden med vissa undantag nationell behandling föreskrives.
I artikel 3 stadgas, att medborgare från vartdera landet skola vara befriade
från nationella tvångslån och tvångsgärder samt från övriga kontributioner,
som i det andra landet påläggas för krigsändamål eller eljest
på grund av utomordentliga omständigheter. De skola likaledes vara befriade
från militärtjänst samt från alla avgifter och pålagor, som utgå i
Kung!. Maj:ts proposition Nr 103.
23
stället för dylik tjänst. I avseende å militära rekvisitioner ock prestationer
skola de behandlas lika gynnsamt som landets egna respektive mest
gynnad nations medborgare.
Artikel 4 stadgar mestgynnadnationsrätt i vartdera landet för aktiebolag
och andra sammanslutningar, som äro hemmahörande i det andra landet.
Beträffande de skatter, som ifrågavarande sammanslutningar hava att
erlägga i det andra landet, stadgas jämväl nationell behandling. Slutligen
föreskrives, att vad i artiklarna 2 och 3 överenskommits beträffande
enskilda medborgare, skall äga motsvarande tillämpning i fråga om de i
denna artikel nämnda sammanslutningar.
Artikel 5 innehåller föreskrifter angående den behandling, som i vartdera
landet skall tillämpas ifråga om handelsresande från det andra landet
ävensom beträffande varuprover, som av dem medföras. Förutom mestgynnadnationsbehandling
i dessa hänseenden upptagas i artikeln vissa
stadganden, enligt vilka bland annat rätten för handelsresande att tullfritt
införa och åter utföra varuprover uttryckligen fastställes. Aterutförselfristen
för ifrågavarande prover har under förhandlingarna konstaterats
vara i vartdera landet 12 månader. Enligt i slutprotokollet upptagna bestämmelser
skall visering av konsulär eller annan myndighet icke erfordras
beträffande de näringslegitimationsbevis, vilka handelsresande hava att
förete för att vara berättigade till utövande av sin verksamhet.
Artiklarna 6—8 innehålla bestämmelser angående ömsesidigt tillerkännande
av mestgynnadnationsbehandling i vissa avseenden, artikel 6 beträffande
förbud och restriktioner i avseende å införseln och utförseln,
artikel 7 beträffande tullar och tullformaliteter samt artikel 8 beträffande
inre avgifter för varor-. Enligt i slutprotokollet upptagna bestämmelser
till artikel 7 förbinder sig Sverige att under avtalets giltighetstid icke
företaga sådan ändring i nu gällande svenska tullsats å ost, att därigenom
en höjning skulle drabba från Finland härrörande emmenthalost.
Enligt artikel 9 skola de båda länderna ifråga om transitering ömsesidigt
mot varandra tillämpa bestämmelserna i den i Barcelona den 20
april 1921 undertecknade internationella konventionen och stadgan angående
transiteringsfrihet, varvid de båda länderna förbinda sig att sinsemellan
tillämpa grundsatsen om behandling såsom mest gynnad nation.
I artikel 10 föreskrives, att varor, som i transit föras genom ettdera
landet, vid införsel till det andra landet i alla avseenden skola åtnjuta minst
lika gynnsam behandling, som om de införts direkt från ursprungslandet.
Enligt artikel 11 skola varor från vartdera landet vid transport å järnvägarna
i det andra landet icke behandlas ogynnsammare än detta lands
egna respektive mest gynnad nations likartade varor.
Artikel 12 innehåller bestämmelser angående ursprungsbevis. I detta
avseende föreskrives, att företeende av ursprungsbevis i allmänhet icke
skall erfordras. För att kunna tillförsäkra det andra landets varor de i
föregående artiklar stadgade förmåner, skall vartdera landet likväl kunna
24
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
fordra, att till dess område införda varor skola vara åtföljda av ursprungsbevis.
Beträffande form och innehåll samt de allmänna principerna för
användningen av dylika bevis tillförsäkra de båda länderna varandra
mestgynnadnationsbehandling. Enligt bestämmelserna i slutprotokollet
skall för ursprungsbevis, som utfärdats av statlig myndighet, visering
icke erfordras. För ursprungsbevis, som är utfärdat i annan ordning, kan
emellertid visering krävas, varvid viseringsavgiften dock icke får överstiga
1 krona i Sverige och 10 mark i Finland. Härjämte förbinda sig
de båda länderna, under förutsättning av reciprocitet, att tillerkänna varandra
varje lättnad i avseende å sistnämnda avgifter, som medgives något
tredje land.
Enligt artikel 13 förbinda sig de båda länderna att i förhållande till
varandra tillämpa bestämmelserna i den i Paris den 20 mars 1883 avslutade
och i Washington den 2 juni 1911 reviderade internationella konventionen
angående skydd för den industriella äganderätten.
Enligt artikel 14 tillerkänner vartdera landet det andra rättighet att
utnämna konsulära representanter å sitt område samt förpliktar sig att
medgiva konsulära representanter för det andra landet samma företrädesrättigheter,
befrielser och behörighet som mest gynnad nations konsulära
representanter, dock endast under förutsättning att enahanda förmåner
tillkomma det förra landets konsulära representanter inom det senares
område.
Artikel 15 innehåller vissa undantag från bestämmelserna i avtalet.
Från båda ländernas sida göres sålunda undantag beträffande de förmåner,
vilka beviljas angränsande stater för underlättande av lokaltrafiken på
båda sidor om gränsen. Från svensk sida göres därjämte förbehåll beträffande
åt Danmark tillerkänd rätt att i Sverige avsätta fångst av färsk
fisk samt åt Norge medgivna förmåner i avseende å transitering. Från
finsk sida undantagas de förmåner, som av Finland tillerkännas Estland,
vidare de lättnader, som beviljas Ryssland i avseende å fiske och sälfångst
i Norra ishavet, samt slutligen de privilegier i avseende å import av viner
och andra alkoholhaltiga drycker, vilka Finland enligt 1921 års handelsfördrag
med Frankrike tillerkänt detta land. Beträffande de å finsk sida
sålunda gjorda förbehållen må framhållas, att enahanda förbehåll från
finsk sida gjorts i förhållande till övriga traktatländer. Reservationen
rörande de åt Estland givna förmånerna torde, såsom i annat sammanhang
antytts, icke vara av större betydelse ur svensk synpunkt, sålänge
intet annat land kommer i åtnjutande av desamma. Därest de framdeles
eventuellt utsträckas till ytterligare något land skola de, enligt i förevarande
artikel upptagna bestämmelser, jämväl tillkomma Sverige.
Enligt artikel 16 är avtalet avfattat på svenska och finska språken, och
skola vid tolkning av avtalet båda texterna äga lika vitsord.
I sjuttonde och sista artikeln stadgas, att avtalet, sedan riksdagen i
respektive land godkänt detsamma, skall ratificeras. Avtalet träder i kraft
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
25
femton dagar efter ratifikationsinstrumentens utväxlande samt förbliver
gällande för obestämd tid med sex månaders uppsägning. Enligt bestämmelserna
i slutprotokollet förbehåller sig likväl Finland rätt att, för den
händelse nu gällande svenska tullsatser å kött skulle höjas, uppsäga avtalet
att upphöra att gälla en månad efter skedd uppsägning.
I slutprotokollet stadgas härjämte, att vissa mellan Sverige och Ryssland
träffade överenskommelser, vilka genom noteväxling den 11 november
1919 förklarats fortfarande äga giltighet för förhållandet mellan Sverige
och Finland, skola upphöra att gälla från och med dagen för förevarande
avtals ikraftträdande. De överenskommelser, som härvid avses, äro 1909
års konsulardeklaration samt överenskommelsen angående erkännande av
aktiebolag den 10 maj 1915.
Till avtalsförslaget är fogad en deklaration, vars bestämmelser i huvudsak
gå ut på vidmakthållande av de grundsatser, som av gammalt tilllämpats
ifråga om den medelst smärre fartyg underhållna, ved, fisk och
lantbruksprodukter omfattande gränshandeln mellan de båda länderna. I
främsta rummet åsyftas härmed de förmåner, vilka haft sitt stöd i artikel 4
av 1838 års handels- och sjöfartstraktat mellan Sverige och Ryssland och
vilka för Finlands vidkommande i det väsentliga innefatta rätt för skeppare
å finskt fartyg att under viss tid efter ankomsten till svensk hamn
ombord å fartyget i mindre partier sälja alla slags lantmannaprodukter
av finskt ursprung. Dessa anordningar, vilka huvudsakligen äga praktisk
betydelse med avseende å trafiken på Stockholm, tillämpas alltjämt, varför
bestämmelserna i deklarationen ifråga i denna del endast innebära ett
traktatfästande av mellan de båda länderna gällande praxis.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, är det föreliggande avtalsförslaget
i huvudsak baserat på principen om ömsesidig behandling såsom
mest gynnad nation. Genom detsamma tillförsäkras Sverige alltså bland
annat ifråga om tullar och skatter samt beträffande handelsresandes behandling
samma förmåner i Finland, som under senare tid från finsk sida
tillerkänts vissa andra länder. Förslaget följer i huvudsak samma linjer
som övriga från svensk sida ingångna handelsavtal under senare tid.
Några rubbningar i gällande svenska tulltaxa föranledas icke av detsamma.
Ehuru den i det föregående omförmälda bindningen av den svenska
tullsatsen å från Finland härrörande emmenthalost samt det finska förbehållet
om en kortare uppsägningsfrist för avtalet, därest den svenska
köttullen komme att höjas, i och för sig kunde ingiva vissa betänkligheter,
synas dessa dock icke böra tilläggas någon avgörande betydelse vid ståndpunktstagandet
till frågan om avtalets godkännande. Detsamma gäller om
vissa jämkningar, som i samband med avtalsförhandlingarna från svensk
sida ställts i utsikt i avseende å de i Sverige för närvarande gällande
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
i • \ > 1 ; i : • r • ■ ; i • • . • t r . ( f '' • . * ( . , . tg.
kontrollbestämmelserna vid införsel från Finland av hästar, klövbärande
djur och nötkött samt växter och växtdelar, och mot vilka vederbörande
ämbetsverk förklarat sig icke hava någon erinran att framställa.
Kommerskollegium, generaltullstyrelsen och lantbruksstyrelsen hava
under förhandlingarnas lopp avgivit yttranden i avtalsfrågan. I nämnda
yttranden anförda synpunkter hava genom avtalsförslaget i allt väsentligt
vunnit beaktande.
För egen del är jag av den uppfattningen, att det föreliggande avtalsförslaget
i stort sett bör vara ägnat att medföra de fördelar, som man å
svensk sida velat uppnå. Detsamma synes mig överhuvudtaget ägnat att
till ömsesidigt gagn befästa och främja utvecklingen av de kommersiella
förbindelserna mellan Sverige och Finland.
Under åberopande av vad jag nu anfört tillstyrker jag sålunda, att förslaget
oförändrat godtages.»
Efter erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena
att göra erforderlig framställning rörande undertecknandet uppläser föredragande
departementschefen härefter det förslag till handelsavtal mellan
Sverige och Finland jämte tillhörande slutprotokoll och deklaration, för
vars innehåll han ovan redogjort (bilaga F) och hemställer, att Kungl.
Maj:t måtte för sin del godkänna berörda avtal jämte'' protokoll och
deklaration.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Einar Engelstedt.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
27
Bilaga A.
Jämförelse mellan de autonoma och de fördragsmässiga tullsatserna
i Finland i fråga om vissa varuslag.
Finsk tailltaxe- rubrik | V aruslag | En- | Tullsatser år 1927 | |
het | : | Auto- noma | Fördrags- mässiga | ||
ur 25 | Köttextrakt .......................................................... | 1 kg. | 24.— | 15.— |
104 | Ost, alla slag, icke i hermetiskt tillslutna förpackningar | » i | 15.— | 8.40 |
i 123 | Konfityrer, ej s. n................................................. |
| 15.— | 12.50 |
124 | Honung, även konstgjord.......................................... |
| 6.— | 5.20 |
141 | Konserver i hermetiskt tillslutna förpackningar: produkter av djurs kött eller djurdelar .................. | » | 15.— | 10.50 |
142 | ansjovis, sardeller och fisk, andra slag..................... | » | 18.— | 9.— |
147 | bordsfrukter och bär samt köksväxter och ätbara | » | 30.— | 10.— |
149 | ost ................................................................... |
| 60.— | 36.— |
151 | konserver, andra slag............................................. |
| 60.— | 30.— ! |
162 | Mineralvatten ....................................................... | » | 2._ | 0.8 7 |
4 250 | Vävnader av jute, hampa, lin och andra, ej s. n. vege-tabiliska spånadsämnen: av jute utan inblandning av andra vegetabiliska spå-nadsämnen : plvsch, oskuren eller skuren ............................. |
| 100.— | 47.50 |
254 | av annat hithörande spånadsämne, även i förening med sammet och plysch samt sammets- och plyschartade |
| 60.— | 33.7 5 |
261 | andra slag, ej s. n., vilkas hela yta är till vävnads-sättet likartad: andra slag, som på en yta av 1 kvcm innehålla mer än 35 men ej mer än 60 varp- och inslags-trådar: blekta, färgade eller tryckta........................ |
| 28.— | 22.— |
268 | Vävnader av ull, även i förening med annat spånads-ämne med undantag av silke: med högst 180 knutar på en längd av en meter |
| 60.— | 37.50 ; |
269 | med mer än 180 knutar på en längd av en meter | » | 120.— | 75.— | |
270 | plyschartade, icke knutna, oskurna eller skurna ••• | » | 40.— | 21.25 j |
271 | andra slag......................................................... | » | 30.— | 15.— I |
272 | sammet och plysch samt sammets- och plyschartade | * | 50.— | 35.— |
278 I | Vävnader av silke: fälb, plysch och sammetsvävnader, oskurna eller skurna |
| 225.— | 1 ! ! 189.- |
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
1 Finsk tnlltaxe- | Yarnslag | En- | Tullsatser år 1927 | |
rubrik | het | Auto- noma | Fördrags- mässiga | |
; 279 | vävnader, ej s. n-: helsiden............................................................ | 1 kg | 300.— | 252— |
280 | halvsiden ........................................................ |
| 200.— | 136— |
281 | Band, snören och snörmakararbeten, ej annorstädes | » | 90.— | 67.60 |
283 | av ylle: band, snören och snörmakararbeten av fälb, plysch | » | 80.— | 57.60 |
285 | av silke: helsiden............................................................ |
| 300.— | 255— |
286 | halvsiden ......................................................... |
| 200.— | 140— |
287 | Spetsar, spetsvävnader och tyll, ej annorstädes nämnda: trådgardinsvävnad av minst 50 cm. bredd............ |
| 40.— | 22— |
288 | andra slag............ ............................................ |
| 180.— | 108.— |
289 291 | av lin, även i förening med annat spånadsämne än ylle och silke ................................................... av silke även i förening med annat spånadsämne ... |
| 180— 300.— | 123.7 6 |
298 | Trikåvaror av silke: metervara ......................................................... | > | 225.— | 191.25 |
299 | andra slag......................................................... |
| 300— | 255— |
300 | halvsiden: metervara......................................................... |
| 120— | 97.00 |
301 | andra slag......................................................... |
| 180— | 135— |
311 | Hattar, färdiga eller halvfärdiga: monterade med blommor eller plvmer..................... | 1 st. | 300— | 220— |
313 | andra slag: av vara vari silke ingår: garnerade eller monterade .............................. | » | 100— | 68— |
317 | Vävnader i förening med kautschuk, ävensom elastiska | 1 kg. | 100— | 76.— |
320 | Vävnader m. m., vattentäta, med annan massa än av spånadsämne helt eller delvis av silke ............ | 120— | 97.50 | |
323 | Snörliv, helt eller delvis av siden.............................. | » | 300.— | 223.60 |
325 | Kläder och andra sömnadsarbeten, ej s. n.: helt eller delvis av siden.................................... | » | 600— | 430— |
326 | andra slag......................................................... | » | 225— | 161.26 |
327 |
|
| 450 | 337.60 175— |
328 | av halvsiden spånadsvara....................................... |
| 250— | |
329 | av ylle spånadsvara: försedda med broderier eller |
| 160— | 130— |
331 | * | 225— | 150— | |
333 | Paraplyer och parasoller av hel- eller halvsiden ......... | 1 st. | 40— | 32.50 |
337 | Konstgjorda blommor, frukter och växter, förfärdigade | 1 kg. | 1,500— | 750— |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
29
Finsk | V aruslag | Fn- | Tullsatser år 1927 | |
rubrik | liet | Auto- noma | Fördrags- mässiga | |
338 | Delar till konstgjorda blommor och andra i nästföre-gående position upptagna artiklar........................... | 1 kg. | 750.— | 375.— |
341 | Spanadsvaror i förening med finare metalltråd samt vävnader, band, snörmakararbeten, fransar, spetsar, | » | 500.— | 387.50 |
344 | Väskor, portföljer, etuier, askar, portmonnäer, plån-böcker m. m., utvändigt klädda med textilvaror: | » | 700.— | 437.60 |
345 | andra slag......................................................... | » | 100.— | 62.50 |
348 | Prydnadsfjädrar, arbetade; ävensom konstgjorda pälsverk | » | 1,000.— | 850.— |
374 | Färdigarbetade trävaror, ej s. n.: vägande per stycke netto mer än 2 kg.: bronserade, förgyllda eller försilvrade; med sniderier | > | 30.— | 20.— |
375 | betsade, bonade, lackerade, polerade eller på annat | » | 12.— | 4.— |
379 | vägande per stycke netto högst 2 kg.: bronserade, förgyllda eller försilvrade; med sniderier | , | 40.— | 26.— 1 |
380 | betsade, bonade, lackerade, polerade samt målade, | » | 24.— | 8.— |
415 | Papper, ej s. n., färgat annorlunda än i massan, lackerat, | » | 24.— | 13.20 |
422 | Pappersarbeten: blanketter utan bokstavstryck, avsedda till adresskort, |
| 30 — | 15.60 |
427 | papperstapeter och tapetbårder, alla slag, även i för-ening med andra ämnen .................................... |
| 16.— | 12.4 0 |
431 | arbeten, ej s. n., av papper, kartong, papp och pappers-massa även i förening med annat ämne: | Tf | 20.— | 16.— |
451 | Arbeten, ej s. n. av ben, horn eller sköldpadd: av elfenben, valross- eller flodhästtänder eller sköld-padd ......................................................... |
| 500.— | 325.— |
462 | Ambroin, celluloid, gallalit och andra liknande form-bara ämnen: i arbeten, ej s. n., även i förening med | » | 60.— | 33.75 |
473 | Läderarbeten m. m.: med hel- eller halvsiden beklädnad ..................... | » | 400.— | 250.— |
474 | vända, andra slag; ävensom skodon, vilkas vikt per |
| 120.— | 100.— |
475 | av lackerläder................................................... | » | 120.— | 76.— |
479 | handskar av läder, även i förening med spånadsvara, | » | ISO.— | ilo.— |
481 | askar, bälten, delar av bälten och hängslen, etuier, | » | 100.— | 46.— |
30
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
Finsk tulltaxe- | V aruslag | En- | Tullsatser är 1927 | |
rubrik | het | Auto- noma | Fördrags- mässiga | |
499 | Ädla metaller och arbeten därav: arbeten, ej s. n., helt eller delvis av guld; även med | 1 kg. | 1,000.— | 625.— |
502 | silver: stänger och tråd: fasonerade, förgyllda eller på | » | 50.— | 31.25 |
503 | arbeten, ej s. n.. helt eller delvis av silver, även | » | 400.— | 275.— |
505 | platina: arbeten, ej s. n., helt eller delvis av platina även | » | 1,000.— | 750.— |
588 | Knivar, ej s. n.: bordsknivar och gafflar: med skaft av elfenben, pärle-mor, porslin eller sköldpadd samt förgyllda eller |
| 50.— | 41.20 |
597 | Saxar, ej s. n., hårklippningsmaskiner, korkskruvar, | » | 1 Ö »C | 41.20 |
614 | Skjutgevär, alla slag, såsom fjäder- och luftbössor, liagel-och kulgevär, maskingevär, pistoler och revolvrar, | » | 40.— | 22._ |
ur 658 | Elektriska maskiner, såsom generatorer, motorer, om-formare, transformatorer, dämprullar m. fl.: | » | 7.— | 5.60 |
675 | Glödlampor ............................................................ | » | 6.— | 6.— |
677 | Elektrotekniska specialapparater, ej s. n., samt delar därtill: | > | 12.— | 12.— |
| andra slag ......................................................... |
| 12.— | 6.50 |
ur 700 | Maskiner och apparater, ej s. n.: hushållsmaskiner................................................ | » | 3.— | 3.— |
| andra............................................................... | » | 3.— | 2._ |
708 | Transportmedel: personautomobiler samt underreden och övriga delar | ad val. | 20 % | 8.7 5% ! |
714 | Anm. Enligt de autonoma tullbestämmelserna skall Musikinstrument: fonografer, grammofoner, positiv, speldosor och andra | 1 kg. | 120.— | 1 \6 o |
715 | andra slag; ävensom särskilt inkommande delar och | 50.— | 31.25 | |
733 | Ur, andra slag: vägg- och väckurur ............................................ | 1 st. | 12.— | 12.— |
| andra slag............................................................ | » | 36.— | 24.— |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
31
Finsk tulltaxe- | Y a r u s 1 a g .. | En- | ! Tullsatser år 1927 | |
rubrik | het | Auto- noma | Fördrags- mässiga | |
| Lyxföremål och andra artiklar, huvudsakligen avsedda av äkta porslin .................................................. | 1 kg. | 160.— | 70.— |
783 798 | Fönsterglas, även färgat, samt spegelglas: folierat: andra slag................................................ | » | 16.— | 10.- |
828 | Tvål: parfymerad toalett- och annan dylik tvål samt | » | 40.— | 21.25 | |
862 | Etrar och alkoholarter, ej annorstädes nämnda, flyktiga |
| 80.— | 40.- |
868 | bittermandelolja, terpinol, safrol och mentol; helio-tropin, kumarin, mysk och andra inom parfymfab-rikation använda välluktande ämnen samt andra | » | 80.- | 32.— |
869 | välluktande vatten, icke innehållande eter eller sprit; | » | 60.— | 24 — |
870 | lukt- eller toalettvatten, innehållande eter eller alko-hol, ävensom hårtinktur, alla slag: i kärl, vägande brutto 3 kg. eller däröver......... | » | 160.— | 70.— |
871 | i kärl, vägande brutto mindre än 3 kg............. |
| 240.— | 105.- |
872 | parfymerade fett, salvor och pomador..................... |
| 200.— | 87.50 |
873 | puder, smink, tandpulver, tandpasta och andra dylika | » | 200.- | 87.50 * |
ur 941 | Syntetiska gödningsmedel ...................................... | » | 2.— | fria |
942 | Varor, ej annorstädes nämnda: askar, dosor, etuier och väskor, med eller utan till-behör, penningbörsar, portföljer m. m., helt eller |
| 300.— | 120.— |
945 | bijouterivaror, alla slag, av annat ämne än guld, silver | » | 300.— | 140.- |
952 | leksaker och julgransprydnader, alla slag, samt delar | » | 200.— | 87.50 | |
32
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
Bilaga B.
Sveriges export till Finland i kronor.
V arugrupp | 1913 | 1925 | 1926 |
1. Levande djur .......................................... | 28,557 | 762 | 345 |
2. Matvaror av djur] .................................... | 265,618 | 301,995 | 424,266 |
3. Spannmål och produkter därav.................. | 601,451 1,238 | 1,376,467 140,882 | 934,635 33,839 |
5. Frukter och trädgårdsväxter m. m............. | 15,606 | 85,414 | 78,210 |
6. Sprit, malt och andra drycker .................. | 11,818 | 7,440 | 39,589 |
7. Spånadsämnen.......................................... | 73,251 | 140,199 | 181,929 |
8. Garn, tråd och repslageriarbeten m. m....... | 464,973 | 393,661 | 663,215 |
9. Manufakturvaror av spånadsämnen ............ | 317,779 | 2,696,894 | 2,922,317 |
10. Hår, tjäder, hudar, skinn, ben etc. ............ | 356,516 | 1,902,745 | 1,324,769 |
11. Fabrikat av hår, skinn, ben etc. ............... | 32,657 | 430,119 | 954,742 |
12. Talg, oljor, tjära, gummi etc...................... | 227,446 | 1,186,790 | 1,167,089 |
13. Fabrikat av talg, oljor m. m...................... | 432,251 | 509,895 | 461,148 |
14. Trävaror, oarbetade och bilade .................. | 7,799 | 5,037 | 15,184 |
15. Trävaror, sågade och andra mer eller mindre |
|
|
|
arbetade................................................ | 445,454 | 162,594 | 220,791 |
16. Färger och färgningsämnen........................ | 148,076 | 178,100 | 198,718 |
17. Diverse ämnen ur växtriket .................... | 52,758 | 479,525 | 979,946 |
18. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten |
|
|
|
| 17,848 | 85,832 | 225,905 |
19. Andra fabrikat av växtämnen..................... | 5,123 | 192,772 | 101,536 |
20. Mineral, råämnen och oformade fabrikat...... | 1,170,674 | 880,086 | 1,456,980 |
21. Mineral, formade fabrikat ....................... | 597,839 | 959,059 | 1,455,795 |
22. Metaller, oarbetade eller till en del arbetade | 1,077,717 | 2,530,563 | 2,901,798 |
! 23. Metaller, arbeten därav ........................... | 2,066,470 | 4,093,257 | 4,987,867 |
| 24. Fartyg, fordon, maskiner, instrument och ur | 4,618,606 | 10,102,223 | 14,351,780 |
| 25- Artiklar, som ej äro till någon av förestående |
|
|
|
grupper hänförliga ................................. | 1,502,407 | 1,416,839 | 1,660,079 |
Samtliga grupper | 14,539,932 | 30,259,150 | 37,742,472 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
33
Bilaga C.
Sveriges import från Finland i kronor.
V arugrupp
1913
1925
1926
1. Levande djur ..........................................
2. Matvaror av djur ....................................
3. Spannmål och produkter därav..................
4. Kolonialvaror .......................................
5. Frukter och trädgårdsväxter m. m.............
6. Sprit-, malt- och andra drycker ...............
7. Spånadsämnen..........................................
8. Garn, tråd och repslageriarbeten m. m.......
9. Manufakturvaror av spånadsämnen ............
10. Hår, fjäder, hudar, skinn, ben etc.............
11. Fabrikat av hår, skinn, ben etc................
12. Talg, oljor, tjära, gummi etc......................
13. Fabrikat av talg, oljor m. m......................
14. Trävaror, oarbetade och bilade ..................
15. Trävaror, sågade och andra mer eller mindre
arbetade .............................................
16. Färger och färgningsämnen........................
17. Diverse ämnen ur växtriket .....................
18. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten
därav ..............................................
19. Andra fabrikat av växtämnen.....................
20. Mineral, råämnen och oformade fabrikat ...
21. Mineral, formade fabrikat ........................
22. Metaller, oarbetade eller till en del arbetade
23. Metaller, arbeten därav ...........................
24. Fartyg, fordon, maskiner, instrument och ur
25. Artiklar, som ej äro till någon av förestående
grupper hänförliga ...............................
Samtliga grupper
2,321,388 | 292,620 | 265,005 |
1,413,378 | 5,678,587 | 4,622,329 |
833,756 | 117,348 | 91,283 |
1,038,051 | 104,848 | 9,279 |
31,358 | 119,101 | 596,353 |
1,887 | 927 | 429 |
20,460 | 172,641 | 182,999 |
4,782 | 458,301 | 35,150 |
8,823 | 59,172 | 46,879 |
1,124,588 | 1,884,523 | 807,057 |
7,828 | 41,504 | 60,405 |
94,682 | 40,137 | 75,205 |
15,041 | 35,612 | 155,017 |
12,639,434 | 5,979,686 | 7,414,011 |
418,688 | 2,315,917 | 1,892,508 |
2,295 | 17,929 | 18,067 |
35,810 | 246,434 | 74,284 |
30,017 | 1,631,154 | 1,210,793 |
912 | 2,585 | 291 |
776,138 | 380,189 | 226,890 |
10,115 | 252,700 | 247,443 |
147,731 | 356,149 | 376,810 |
15,961 | 100,655 | 92,723 i |
101,790 | 269,117 | 121,386 |
162,705 | 951,769 | | 598,076 | |
21,257,618 | | 21,509,605 | | 19,220,672 | |
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 85 höft. (Nr 103.)
3
34
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
Bilaga D.
Sveriges export till Finland år 1926.
Varuslag
Kilogram
Kronor
Grupp 2. Matvaror av djur.
Fisk:
kryddad skarpsill (vassbuk) i tunnor.............
andra slag:
saltad eller inlagd:
lax och laxöring ..................................
sill ....................................................
färsk:
lax och laxöring .................................
sill, ej saltbeströdd..............................
torsk ................................................
Grupp 3.
Omalen spannmål:
korn •••••...........
Spannmål och produkter därav.
rag
ärter, tjänliga till människoföda...........................
Malen spannmål:
havregryn .........................................................
vetegryn........................................... • • • —; .....
vetemjöl........................................■■•••......
Grupp 5. Frukter, trädgårdsväxter m. m.
Konlityrer:
pastiljer ............................................................
Kulör, icke sprithaltig ..........................................
Grupp 8. Garn, tråd, repslageriarbeten m. m.
Bomullsgarn............................................................
Yllegam..................................................................
Grupp 9. Manufakturvaror av spånadsåmnen.
Hel- och halvsidenvävnader:
fälb-, plysch- och sammetsvävnader ........................
övriga vävnader:
helsiden............................................................
halvsiden .........................................................
Yllevävnader:
maskinfilt ............................................................
sammet och plysch m. ........................................
övriga............................................ .....................
Bomullsvävnader:
fälb, plysch, sammet m. ......................................
maskinfilt ............................................................
vävnader, ej s. n., med likartad yta ........................
övriga.................................................................
Diverse manufakturvaror:
band:
av silke .............................................................
av bomull................................................*........
broderier ...........................................................
hattar..................................................................
kläder m. ...........................................................
st.
10,400 | 4,340 |
22,318 711,335 | 74,996 263,085 |
289 51,302 9,728 | 1,164 16,549 4,729 |
120,710 313,260 167,072 | 25,803 60,446 41,660 |
64,790 910,511 988,591 | 20,283 388,590 343,288 |
13,320 4,585 | 60,882 4,175 |
108,239 30,972 | 349,796 292,055 |
189 | 11,886 |
187 843 | 21,294 36,485 |
79,508 1,119 35,407 | 977,100 15,713 656,044 |
535 1,705 84,583 12,309 | 13,950 12,936 625,915 95,745 |
1,142 330 112 20,246 3,986 | 67,850 4,610 7,288 151,998 77,097 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
35
V a r u s 1 a g
snören och andra snörmakararbeten ....................................
spetsar och tyll ...............................................................
spånadsvaror, tillklippta ...................................................
strumpstolsarbeten .............................................................
Grupp 10. Hår, fjäder, hudar, skinn, ben m. m.
Tagel ...............................................................................
Hudar och skinn, ej pälsverk................................................
Tarmar ..............................................................................
Ben- och hornmjöl..............................................................
Grupp 11. Fabrikat av hår, skinn, ben etc.
Borstbindararbeten ...............................................................
Bemmar, snören, slangar ......................................................
Skodon ..............................................................................
Grupp 12. Talg, oljor, tjära, gummi etc.
njurfett ..............................................................................
Stearin (stearinsyra)....................:..........................................
Eterarter ...........................................................................
Fernissa...........................................................................
Mineraloljor ........................................................................
Olein m. ..........................................................................
Vegetabiliska feta oljor .........................................................
Draglim m. .......................................................................
Kautschuk upplöst eller i degform..........................................
Stenkolstjära m. .................................................................
Grupp 13. Fabrikat av talg, oljor m. m.
Kautschuksarbeten ...............................................................
Putsmedel för läderarbeten ...................................................
Tvätt-, skur- eller polermedel..... ..........................................
Grupp 14. Trävaror, oarbetade eller bilade.
Oarbetat eller bilat virke ................................................ tos
Grupp 15. Trävaror, sågade och andra mer eller mindre arbetade
Sågade m. .................................................................... m3
Block och läster för tillverkning av skodon ............................
Grupp 16. Färger och färgningsämnen.
Alisarin- m. fl. färger............................................................
Blyvitt och andra mineralfärger.............................................
Jordfärger ........................................................................
Andra färger och färgningsämnen ..........................................
Grupp 17. Diverse ämnen ur växtriket.
Kreatursfoder:
mjöl av majskakor ............................................................
annat ej s. n. ..................................................................
Frö .................................................................................
Andra ämnen ur växtriket ..................................................
Grupp 18. Pappersmassa, papp och papper samt arbeten därav.
Papp .........................................",.....................••••••..........
Pappersspån m. ..............................................................
Smärgelpapper m. m...........••••••............................................
| Andra varor i grupp 18.........................................................
Kilogram | Kronor |
15 | 2,178 |
251 | 4,653 |
356 | 9,571 |
3,017 | 45,919 |
280 | 1,229 |
230,352 | 1,194,376 |
10,398 | 44,394 |
390,400 | 47,502 |
2,236 | 39,364 |
1,547 | 22,074 |
78,062 | 859,929 |
43,973 | 36,454 |
80,175 | 74,607 |
2,582 | 48,036 |
54,776 | 110,984 |
| 296,702 |
95,925 | 87,841 |
290,097 | 215,135 |
55,134 | 43,141 |
36,819 | 47,525 |
688,267 | 79,756 |
54,312 | 329,566 |
24,827 | 68,688 |
55,181 | 46,593 |
860 | 15,184 |
2,520 | 102,116 |
13,087 | 64,595 |
4,148 | 25,101 |
333,469 | 85,222 |
1,065,802 | 55,199 |
24,247 | 33,196 |
529,000 | 100,305 |
3,969,495 | 1 729,465 |
25,686 | • 50,092 |
| 100,084 |
136,321 | 39,021 |
1,044,081 | 84,511 |
42,694 | 26,439 |
48,591 | 75,934 |
36
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
Varuslag | Kilogram | Kronor |
Grupp 20. Mineral, råämnen och oformade fabrikat. |
|
|
| 3,638,946 | 49,781 |
| ||
Lera och murbruk............................................................... | 2,847,165 | 72,309 |
| 5,856 | 102,431 |
| ||
Cement .............................................................................. | 6,501,331 | 220,666 |
Aluminiumsulfat .................................................................. | 873,000 | 60,948 |
Kalcium- och bariumkarbid................................................... | 462,600 | 106,526 |
Kemiskt-tekniska preparat .................................................. | 13,149 | 34,230 |
Konstgödsel: |
| |
| 8,515,000 | 547,000 |
| ||
andra slag........................................................................ | 35,600 | 6,278 |
Lödpasta och lödpulver......................................................... | 11,938 | 27,947 |
Andra................................................................................. | 2,820,295 | 198,309 |
Grupp 21. Mineral, formade fabrikat. Lervaror: |
|
|
tegel: oglaserat: eldfast: schamott- .................. ................. | 21,615,356 | 984,588 |
alla andra slag.................................................................. | 1,597,629 | 131,433 |
Slip-, bryn- eller polerstenar ................................................ | 33,096 | 47,183 |
Glas- och emaljvaror, ej i förening med guld eller silver ......... | 17,871 | 38,264 |
Krut ............................................................................. | 34,250 | 43,922 |
Tandmedel för projektiler och skjutvapen .............................. |
| 110,000 |
Andra................................................................................. | 105,743 | 66,068 |
Grupp 22. Metaller, oarbetade eller till en del arbetade. Järn och stål: |
|
|
balk-, hörn- och annat varmvalsat järn m. m...................... | 1,891,601 | 534,516 |
kallvalsat eller kalldraget järn i stänger m. m...................... | 139,694 | 108,261 |
| 660,687 | 298,850 |
| ||
| 4,921,350 | 444,872 |
| ||
verktygsstål m. m............................................................. | 87,822 | 130,591 |
annat .......................................................................... | 205,818 | 27,915 |
Andra metaller: |
| |
koppar och kopparlegeringar ............................................. | 541,410 | 952,565 |
tenn................................................................................. | 62,898 | 331,098 |
zink................................................................................. | 104,707 | 62,155 |
andra .............................................................................. | 20,991 | 18,975 |
Grupp 23. Metaller, arbeten däran. Järn- och stålvaror: |
|
|
brotschar m. m......................................... .................... | 1,410 | 37,639 |
cylindrar för förtätade gaser ............................................ | 24,625 | 73,557 |
elektriska härdugnar m. m. ................................................ | 24,627 | 29,599 |
fackverk m. m................................................................... | 36,668 | 22,253 |
gjutgods, icke smidbart och varor därav ............................. | 47,287 | 50,438 |
gjutgods, smidbart, och andra varor av smidbart järn............ | 193,985 | 255,443 |
gångjärn m. m.................................................................. | 81,362 | 64,346 |
hyveljärn m. m...................... ......................................... | 9,093 | 43,274 |
knivar ........................................................................... | 2,640 | 65,239 |
knivar för papperstillverkning m. m..................................... | 23,803 | 58,743 |
kättingar och kedjor ......................................................... | 177,980 | 120,354 |
liar och skäror m. m.......................................................... | 30,351 | 80,788 |
maskinhyveljärn ............................................................... | 7,867 | 41,020 |
plåt- och bleckvaror ......................................................... | 437,345 | 516,847 |
rör, valsade eller varmdragna............................................. | 254,385 | 144,085 |
rör, kalldragna ............................................................... | 37,359 | 58,957 |
skiftnycklar m. m............................................................ | 19,423 | 89,778 |
skjutgevär m. m............................................................... | 1,392 | 23,280 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103,
37
Varuslag
spisar, ugnar m. m..........................................................
sågar m. m..............................................................
träd, kallvalsad eller dragen .............................................
träskruvar m. .........................................................
tänger och skänklar därtill ................................................
vagns- och spiralfjädrar.....................................................
yxor och bilor................................................................
andra ........ ..........................................................
Andra metallarbeten:
bly:^
tråd och linor m. m.......................................................
mynt av guld .................................................................
koppar och kopparlegeringar:
duk av koppar m. m....................................................
lampor och lyktor av mässing (lödlampor m. m.)...............
rör .............................................................................
tråd...............................................................
övriga arbeten (kokapparater m. m.).................................,
tenn:
rör, plåt, tråd och stänger .............................................
andra ......................................................................
Grupp 24. Fartyg, fordon, maskiner, instrument och ur. I
Fartyg och båtar ............................................................ st
Fordon:
järnvägs- och spårvägsvagnar ..............................................
velocipeder ...................................................................
åkdon och fordon m. in...................................................
delar till automobiler........................................................
Maskiner, apparater och redskap:
maskiner och apparater, elektriska m. m.:
ackumulatorer ..............................................................
elektriska apparat- och instrumenttavlor...........................
elektrotekniska specialapparater ......................................
generatorer m. m.....................................................
glödlampor .................................................................
kol, för elektrotekn. ändamål, arbetat ..............................
pådrags-, reglerings- och förkopplingsmotstånd m. m..........
statorer m. m..........................................................
strömställare..................................................................J
säkerhetsapparater, ej s. n..............................................!
telefonapparater ......................................................
telegrafapparater m. m...................................................j
maskiner, apparater och redskap, ej elektriska:
apparater för tillverkning av kolsyrade drycker..................
arbeten av valsad järnplåt till ångpannor .......................
armatur, ej s. n., till maskiner m. m...............................
bark- m. fl. maskiner för trämasseindustrien.....................I
borrmaskiner, vägande per st. mer än 500 kg., samt svarvari
m. fl. maskiner för bearbetning av metaller .................j
elevatorer m. m.............................................
fals- och häftmaskiner m. m...........................................
gas- och andra motorer, ej elektriska ............................
hissmaskinerier m. m...........................................
hästräfsor m. m...............................................
kondensorer ......................................
landsvägslokomotiv och ångvältar ...................................
maskiner, ej s. n., för målning eller sönderdelning ............
mjölkskumningsmaskiner ................................................
mjölkkylare .................................................
Pappers-, papp-, tork- och våtmaskiner ...........................
Kilogram | Kronor |
59,681 | 51,629 |
93,709 | 502,9^5 |
133,973 | 102,662 |
136,157 | 122,263 |
10,798 | 39,445 |
19,957 | 28,941 |
8,003 | 28,170 |
260,950 | 326,986 |
32,955 | 28.864 |
| 156,775 |
20,464 | 140(562 |
9,142 | 62,718 |
162,234 | 305,809 |
489,808 | 736,343 |
117,906 | 609,376 |
10,581 | 57,305 |
10,853 | 45,876 |
10 | 69,200 |
25,909 | 38,580 |
| 785,166 |
* | 283,020 |
42,624 • | 84,427 |
8,723 | 34,420 |
11,076 | 28,709 |
18,170 | 379,994 |
786,498 | 1,651,384 |
2,477 | 67,084 |
209,337 | 81,659 1 |
51,336 | 172,751 j |
25,909 | 82,208 |
39,042 | 130,163 |
6,588 | 47,846 | |
44,332 | 410,958 1 |
30,934 j | 456,652 1 |
9,872 | 22,025 |
99,172 | | 50,852 |
145,448 | 601,352 |
119,284 | 192,745 |
146,556 | 282,890 |
108,396 | 141,079 |
527,900 | 214,461 |
105,112 | 382,291 |
66,356 | 81,823 |
467,260 | 291,491 |
68,934 | 167,100 |
20,999 | 28,440 |
135,981 | 110,627 |
266,683 | 1,131,350 |
23,617 | | 81,964 |
422,564 1 | 552,797 1 |
38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
V a r u s 1 a g | Kilogram | Kronor |
| 6,740 | 63,137 |
pneumatiska maskiner och verktyg ................... | 174,380 | 347,420 |
| 20,125 | 54,792 |
regulatorer till vattenturbiner....................... | 48,477 | 286,639 |
Tull- och kullager ................................... | 1,891 | 72,613 |
räknemaskiner ......................................... | 35,604 | 23,616 |
rökgasförvärmare.................................... | 38,594 | 100,447 |
sil- och siktapparater m. ................................ | 14,285 | 51,283 |
skruvväxlar samt kugghjul ............................. | 783,523 | 558,428 |
skördemaskiner m. .................................. | 10,373 | 98,499 |
stilgjuteri- och sättmaskiner.................. •"*;/ ... , . „ svarvar m. fl. träbearbetningsmaskiner, andra an för fot- eller | 271,282 | 469,726 |
handkraft om högst 500 kg. m. m. ...... ........ sv- och stickmaskiner med ställningar eller för motordrift... | 148,883 13,441 | 435,422 119,417 |
sy- och stickmaskiner för handkraft utan siaunmgai ..... | 172,173 | 268,119 |
| 237,759 | 214,189 |
saningsmaskiner ..................................... | 128,318 | 128,632 |
transmissioner........................................ | 25,322 | 58,499 |
tryckpressar ............................................... | 100,533 | 109,764 |
valsverk för metallindustrien» Hammare, nejaic in. in. | 19,746 | 56,079 |
| 263,683 | 120,334 |
| 148,209 | 526,613 |
| 148,596 | 453,551 |
Övriga maskiner och apparater, ej s. .......................... Instrument: | 5,416 | 107,036 |
| 23,037 | 45,343 |
|
|
|
Grupp 25. Artiklar, som ej äro till någon ao förestående grupper | 1,922 | 98,025 |
Apoteksvaror ...................................... | 1,469 | 49,420 |
Bilder, som mångfaldigats genom tryck ..................... | 115,579 | 854,163 |
Böcker, tryckta ...................................... | 312,202 | 544,885 |
Tidningar m. m. ............................................ | 2,810 | 37,181 |
| • | 76,405 |
i Samtliga till Finland utförda varm | .]'' | 37,742,472 |
Kunxjl. Maj:ts proposition Nr 103.
39
Bilaga E.
Sveriges import från Finland år 1926.
V ar f slag | Kilogram | Kronor |
Grupp 1. Lavande djur. |
|
|
Hästar ........................................................................... st. | 217 | 115,580 |
Nötkreatur .................................................................... » | 684 | 146,075 |
Grupp 2. Matvaror av djur. Fisk: |
|
|
| 623,363 | 562,210 |
| ||
alla andra slag.................................................................. | 382,345 | 466,429 |
Fläsk ............................................................................. | 140,844 | 219,598 |
Grädde .............................................................................. | 194,128 | 139,845 |
Kräftdjur ...................................................................... st. | 1,841,717 | 141,945 |
Kött: |
|
|
av nötkreatur, färskt ......................................................... | 2,267,156 | 1,929,002 |
alla andra slag................................................................. | 887,072 | 701,769 |
| 148,497 | 293,604 |
| ||
Smör ................................................................................ | 28,711 | 70.493 |
Ägg .........................................................................■.......... | 40,508 | 86,960 |
Andra varor i grupp 2 ......................................................... | 31,252 | 10,474 |
Grupp 3. Spannmål och produkter därav. |
|
|
| 231,919 | 70,122 |
| ||
Andra varor i grupp 3 ......................................................... | 68,310 | 21,161 |
Grupp 5. Frukter och trädgårdsväxter m. m. Frukter och bär,'' färska eller enbart kokade: |
|
|
lingon, andra än inkokta .................................................. | 1,084,340 | 561,562 |
Andra varor i grupp 5 ......................................................... | 32,299 | 34,791 |
Grupp 8. Garn, träd, repslageriarbeten m. m. |
|
|
Garn av lin m. m............................................................... | 11,135 | 31,899 |
Grupp 10. Hår, fjäder, hudar, skinn, ben etc. |
|
|
Tagel ................................................................................. | 14,980 | 57,833 |
Hudar och skinn, ej pälsverk ................................................ | 439,191 | 505,706 |
| 2,428 | 196,021 |
| ||
Grupp 13. Fabrikat av talg, oljor, gummi etc. |
|
|
Kautschuksarbeten ............................................................... | 21,903 | 151,526 |
Grupp 14. Trävaror, oarbetade och bilade. |
|
|
Trävaror, bilade............................................................... ms | 8,954 | 277,385 |
| 48,922 | 440,807 |
| ||
Virke, oarbetat: | ||
av furu eller gran......................................................... > | 369,423 | 5,190,073 |
av asp ........................................................................ » | 17,380 | 986,288 |
alla andra slag ............................................................ j> | 37,586 | 494,9 i 8 |
Grupp 15. Trävaror, sågade och andra mer eller mindre arbetade. | 6,326 | 302,169 |
Övriga sågade trävaror ................................................... » | ||
51,995 | 1,558,392 | |
Andra varor i grupp 15 ................................................... kg. | 47,681 | 31,947 |
40
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
V aruslag | Kilogram | Kronor |
Grupp 17. Diverse ämnen ur växtriket. |
|
|
| 349,961 | 27,509 |
Andra varor i grupp 17...................................................... | 222,160 | 46,775 |
Grupp 18. Pappersmassa, papp och papper samt arheten därav. |
|
|
Pappersmassa av trä ............................................................ | 380,763 | 97,381 |
343,546 | 71,522 | |
PaPP ................................................................... | ||
Papper: |
| 863,447 |
3,347,098 411,465 27,134 | ||
| 155,813 | |
Andra varor i grupp 18......................................................... | 22,630 | |
Grupp 20. Mineral, råämnen och oformade fabrikat. |
|
|
Träkol ........................................................................... hl. | 269,537 | 184,341 |
Andra varor i grupp 20 ....................................................... | 411,977 | 42,549 |
Grupp. 21. Mineral, formade fabrikat. |
|
|
Sten: arbeten därav............................................................... | 312,586 | 62,793 |
Flaskor och burkar............................................................... | 103,360 | 42,507 |
| 147,146 | 114,756 |
Andra varor i grupp 21 ......................................................... | 27,387 | |
Grupp 22. Metaller oarbetade eller till en del arbetade. |
|
|
| 1,010 | 205 |
| ||
Andra metaller: |
|
|
Koppar och kopparlegeringar ............................................. | 324,108 | 370,840 |
Grupp 23. Metaller, arbeten därav. |
|
|
Järn- och stålvaror........................................................... | 50,163 | 65,771 |
Andra metallarbeten ........................................................... | 2,861 | 26,952 |
Grupp 24. Fartyg, fordon, maskiner, instrument och ur. |
|
|
Mjölkskumningsmaskiner m. m. ............................................. | 11,810 | 29,858 |
Andra varor i grupp 24......................................................... | ■ | 91,528 |
Grupp 25. Artiklar, som ej äro till någon av förestående |
|
|
| 84,704 | 551,325 |
Samtliga från Finland införda varor | • | 19,220,672 |
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
41
Utdrag av protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
december 1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Rosen, Hamrin, Almkvist, Lyberg,
von Stockenström.
l:o.
Under erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag på föredragning av
chefen för handelsdepartementet beslutat för Sveriges del godkänna det
förslag till handelsavtal mellan Sverige och Finland, jämte tillhörande
slutprotokoll och deklaration, varom enighet vunnits vid i Stockholm härom
förda förhandlingar, hemställer ministern för utrikes ärendena efter gemensam
beredning med cheferna för social-, jordbruks- och handelsdepartementen,
att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga honom att för Sveriges del
underteckna ett avtal med tillhörande slutprotokoll och deklaration av en
mot nämnda förslag svarande lydelse.
Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt,
däruti övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar
Hans Maj:t Konungen lämna bifall.
Ur protokollet:
T. H. Wistrand.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 85 höft. (Nr 103.)
4
42
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott
den 24 februari 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgken, statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosen, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för finansdepartementet:
»Sedan
Kungl. Maj:t den 13 december 1927 bemyndigat ministern för
utrikes ärendena att för Sveriges del underteckna ett handelsavtal med
Finland, jämte tillhörande slutprotokoll och deklaration, av den lydelse,
ett av Kungl. Maj:t tidigare samma dag för egen del godkänt förslag angåve,
har sagda avtal med slutprotokoll och deklaration den 14 december
1927 blivit av ministern för utrikes ärendena samt Finlands minister för
utrikesärendena Väinö Voionmaa och Finlands minister i Stockholm
W. Söderhjelm vederbörligen undertecknat.
I anledning härav torde nu riksdagens godkännande av berörda avtal
jämte slutprotokoll och deklaration höra begäras.
Enligt slutprotokollet har från svensk sida bland annat medgivits bindning
av den enligt svenska tulltaxan för närvarande gällande tullsatsen
å ost (rubrik 137) såtillvida, att höjning i tullsatsen ej må vidtagas i vad
avser från Finland härrörande emmenthalost. Härav påkallas icke något
förslag till riksdagen, men i anledning av avtalets ikraftträdande hör i
tulltaxan på vedertaget sätt utmärkas, att ifrågavarande rubrik beröres
av avtalet.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte i proposition äska riksdagens godkännande av ifrågavarande
avtal jämte slutprotokoll och deklaration.»
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt,
däri statsrådets övriga ledamöter instämma, be
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 103.
43
hagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla
samt förordnar, att proposition i ämnet av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.
Ur protokollet:
Elin Rydeberg.