Kungl. Maj:ts proposition Nr 102 (Proposition 1926:102)

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Nr 102.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa
kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar;
given Stockholms slott den 12 februari 1926.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt i punkterna l:o—16:o.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12 februari 1926.

Närvarande:

Statsministern Sandlee, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Schlyter, Wigforss,
Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anhåller att få underställa Kungl.
Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar och
upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts höra
föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Kronoparken Fjällveden är belägen i Lids, Ripsa och Råby socknar av
Södermanlands län och innehåller enligt fastställd hushållningsplan en areal
av 1,705.18 hektar, varav 1,209.20 hektar duglig skogsmark, 370.12 hektar
impediment och 125.8 6 hektar inägor.

I en till Kungl. Maj:t ingiven ansökning av den 16 april 1925 har Werner
Carlsson, Hultstugan, Råby, anhållit att för en köpeskilling av 10,000
kronor få inköpa kronojägarbostället Karlberg å Fjällvedens kronopark,
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 saml. 84 höft. (Nr 102.) 1

[1J

Lägenhetert
Karlberg å
kronoparken
Fjällveden *
Södermanlands
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

vilket boställe angränsade sökanden tillhöriga 6/26 mantal Hultstugan om
11.7 2 hektar tomt och åker samt 18.6 2 hektar skogs- och hagmark i Råby
socken.

Som skäl för ansökningen har sökanden anfört, att han, som vore
född å Karlberg, jämte sin fader uppodlat all åkerjord därstädes, innan
kronan genom inköp av en del av kronoparken Pjällveden jämväl förvärvat
Karlberg, att han, som hade 12 barn, hade för avsikt att överlämna skötseln
av sitt ägande Hultstugan åt någon av dem, då han ej orkade arbeta som
förr, samt att det vore hans högsta önskan att få tillbringa sina återstående
levnadsdagar där han vore född och nedlagt det mesta av sin arbetskraft.

Till följd av remiss har domänstyrelsen den 16 december 1925 avgivit
utlåtande i ärendet och därvid överlämnat yttranden av vederbörande jägmästare,
överjägmästare, överlantmätare och länsstyrelse ävensom värderingsinstrument,
upprättat av vederbörande domänintendent jämte uppskattningsmän.

Enligt överlantmätarens yttrande i ärendet utgjorde lägenheten en del av
uti kronoparken Fjällveden ingående, genom ägostyckning år 1909 utbrutna
stamhemmet 4/n mantal Lundby nr 3 eller Lundby 3 1 samt innehåller en
areal av 5.6 8 8 hektar, varav 3.8 5 7 hektar tomt och åker samt 1.8 31 hektar
annan mark.

Härförutom funnes inom lägenhetens gränser en för samfällt behov vid
laga skifte avsatt väg om 7.2 ar, motsvarande figuren nr 375 å en överlantmätarens
yttrande bilagd karta över ifrågavarande lägenhet. Lägenheten
kunde, enligt överlantmätarens uppgift, utbrytas genom avsöndring i vanlig
ordning från nämnda stamhemman.

Jägmästaren har tillstyrkt bifall till ansökningen och anfört, bland annat,
följande.

Lägenheten vore bebyggd med boningshus under tak av tegel, innehållande
2 rum och kök samt vindsrum och veranda; svinhus; hemlighus
med bod; visthusbod med spanmålsvind under tak aV tegel; hönshus; ladugård,
innehållande fähus; loge och 2 lador under tak av tegel samt källare
av cement.

Kronan hade verkställt byggnadsarbeten vid lägenheten för en kostnad
av 6,159 kronor. Försäljning av lägenheten vore för kronan fördelaktig, då
härvid tillfälle erbjödes att flytta kronojägarens bostadsplats till det år 1921
inköpta, kronoparken tillhörande Baggetorp, vilket med hänsyn till vägförbindelser,
virkesavsättning och göromålen inom bevakningstrakten vore
för kronojägaren lämpligt såsom bostadsort. Lägenheten vore icke till skogsarbetarbostad
erforderlig eller lämplig. Kostnaderna för anordnande av bostad
för kronojägaren vid Baggetorp beräknades till 8,700 kronor eller,
därest vissa arbeten utfördes i arbetslöshetskommissionens regi, till 7,400
kronor. Sökanden vore en för sin redbarhet och arbetsamhet välkänd person.

Över jägmästaren har jämväl tillstyrkt ansökningen under uttalande, bland
annat, att lägenheten till följd av sin belägenhet vore synnerligen olämplig
såsom kronojägarboställe och att frågan om boställets förflyttning till Baggetorp
förr eller senare måste tagas under allvarligt övervägande.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Länsstyrelsen har tillstyrkt bifall till ansökningen.

Domänintendenten jämte vederbörande uppskattningsmän, vilka tillstyrkt
till antagande sökandens köpeanbud, bava beräknat lägenhetens saluvärde
till 7,881 kronor 7 öre, varav 53 kronor för växande skog.

För egen del har domänstyrelsen ansett, att förevarande köpeanbud, vilket
rätt väsentligt överstege det beräknade saluvärdet, borde antagas, då lägenheten
numera icke vore lämplig såsom bostad för vederbörande kronojägare
och icke erfordrades för kronoparkens skötsel.

Även jag biträder det av samtliga myndigheter förordade försäljningsförslaget
och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoparken Fjällveden i Lids, Ripsa och
Råby socknar av Södermanlands län må frånskiljas förberörda,
å den av överlantmätaren i ärendet företedda
kartan angivna område med undantag av en därinom
för samfällt behov avsatt väg samt att området må försäljas
till Werner Carlsson, Hultstugan, Råby, mot en
köpeskilling av 10,000 kronor under villkor

att området tillträdes med äganderätt den 14 mars
1927,

att köpeskillingen vid tillträdet erlägges till domänstyrelsen,

att köparen ensam vidkännes de med områdets avskiljande
och lagfart å fånget förenade kostnader, samt
att köparen underhåller vederbörligt stängsel mot kronoparken
Fjällveden.

2:o.

•

På hemställan av domänstyrelsen har Kungl. Maj:t den 21 mars 1919
förordnat, att den för tiden till den 14 mars 1921 mot årligt arrende av
380 kronor utarrenderade kronoegendomen Va mantal Häringstorp nr 4
eller Bosved i Toresunds socken av Södermanlands län med undantag av
lägenheten Skogshyddan skulle med ett saluvärde av 29,200 kronor under
de i Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1874 omförmälda villkor genom styrelsens
försorg å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande. Beträffande
lägenheten Skogshyddan förordnades, att denna lägenhet skulle upplåtas
enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Med anledning härav hava auktioner å egendomen hållits den 21 juni
1919, varvid anbud avgivits med 18,000 kronor, den 29 november samma
år, varvid anbud avgivits med 24,000 kronor och den 10 april 1920, varvid

Departements chefen.

[2.]

Häringstorp
nr 4 eller
Bosved i
Södermanlands
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Departements chefen.

anbud avgivits med 25,000 kronor. Genom Kungl. Maj-.ts beslut den 14
maj 1920 blev emellertid sistnämnda anbud förkastat och förordnades, att
egendomen med förberörda undantag ånyo skulle utarrenderas. Arrendetiden
är sju år räknat från den 14 mars 1921. Det årliga arrendet uppgår
till 950 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning.

Av instrumentet över denna förrättning jämte övriga till ärendet hörande
handlingar, däribland en av distriktslantmätaren O. Thorén under 1925
över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat
följande.

Egendomen, som är belägen 4 kilometer från Malmby järnvägsstation och 8
kilometer från Strängnäs, har en areal av 32.6 2 6 hektar, varav 17.9 4 8 hektar
tomt och åker. Åkern utgöres mestadels av lerjord och lermylla samt en del
dyjord på lerbotten med god dikning och hävd.

Hushållningsplan för skogen är icke fastställd; den årliga avverkningen
kan emellertid beräknas till omkring 35 kubikmeter.

Åbyggnaderna bestå av boningshus med tre rum, ladugårdsbyggnad under
tegel på halm, innehållande stall, fähus m. m., ävensom källare, tvättstuga
och andra uthus.

Jämväl vid denna förrättning har förslag uppgjorts till egendomens försäljning,
av skäl särskilt att nybyggnad förestode. Uppskattningsmännen
hava härutinnan anfört, att anledning ej förefunnes att bibehålla denna
obetydliga och enstaka liggande egendom med svag räntabilitet och utan
större skogstillgång. Egendomens saluvärde har uppskattats till 23,700
kronor, därav 8,256 kronor 84 öre för växande skog och 200 kronor för
kapitaliserad allmänningsutdelning.

Domänstyrelsen — liksom också länsstyrelsen och överjägmästaren —
hava ej haft något att erinra mot förslaget, över jägmästaren har framhållit,
att någon som helst anledning att ur skogsvårdssynpunkt behålla
egendomen ej förefunnes.

För egen del biträder jag förslaget om egendomens försäljning. Då, enligt
vad domänstyrelsen upplyst, ett odlingslån påvilar egendomen, bör köpare
åläggas ansvara för annuiteterna å lånet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen ''/s mantal Häringstorp nr 4 eller
Bosved i Toresunds socken av Södermanlands län med
undantag av lägenheten Skogshyddan må å offentlig
auktion försäljas till den högstbjudande under de i kungl.
brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor med tillträdesrätt
för köpare den 14 mars 1928 och med skyldighet
för denne att från och med tillträdesdagen ansvara för
de på egendomen belöpande annuiteter å egendomen
åvilande odlingslån.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.
3:o.

Jämlikt beslut av kammarkollegium och statskontoret den 21 november
1924 har landsliskalsbostället :''/8 mantal krono Valsberga nr 2 i Åkers socken
med Länsmansmossen nr 1, en äng, i Länna socken av Södermanlands län
från och med den 14 mars 1925 indragits till statsverket. Genom domänstyrelsens
försorg har egendomen därefter utarrenderats för en tid av två
år från sistnämnda dag mot ett årligt arrende av 1,350 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits arrendeuppskattning. Av instrumentet
häröver med tillhörande handlingar, varibland en kopia av en av distriktslantmätaren
Johan W. Ström 1925 upprättad karta över hemmanet •% mantal
Valsberga nr 2 litt. C med beskrivning, inhämtas, bland annat, följande.

[3.]

^ alsberga
nr 2 i Södermanlands
län

Hemmanet Valsberga, som är beläget nära intill Valsberga station å Norra
Södermanlands järnväg samt omkring 1 kilometer från Strängnäs, består
av fyra skiften: hemskiftet, två mindre på respektive 2 och 21/, kilometers avstånd
därifrån belägna skiften samt ett större skogsskifte. Hemmanet har en
areal av 88,330 hektar, därav 26,751 hektar tomt och åker, 2,544 hektar
äng, 58,676 hektar avrösningsjord och 0,359 hektar impediment. I denna
areal är ej inräknad den till Norra Södermanlands järnväg exproprierade
mark eller inom egendomens område befintliga samfällda ägor.

Ängen Länsmansmossen, som är belägen mer än 1 mil från huvudgården,
har obetydlig areal och är sank och omöjlig att bruka. Slåttern å ängen,
som tidigare utarrenderats mot en avgäld av 5 kronor för år, har ansetts
numera ej hava något värde.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att följande två områden måtte från
egendomen upplåtas till egnahem, nämligen

1) Lägenheten Stenhagen, bebyggd med boningshus och uthus, tillhöriga
innehavaren grovarbetaren Rud. Åhr. Lägenheten har å kartan avgränsats
från egendomen i övrigt med röd linje och omfattar ägofigurerna nr 1—4
samt delar av nr 5, 8—10 och 66 med en areal av 0,805 hektar, därav
0,480 hektar tomt och åker och 0,325 hektar hag- och skogsmark. Saluvärdet
har uppskattats till 400 kronor, därav 35 kronor för växande skog.
Lägenheten borde liembjudas Åhr.

2) Hallmyradelen, bestående av ett av de mindre skiftena och en del av
det andra mindre skiftet, där försäljningsområdets västra gräns utgöres av
en röd linje. Lägenheten omfattar å kartan ägofigurerna nr 82—91, 93—96,
98 och del av 99 samt har en areal av 8,901 hektar, därav 6,182 hektar
tomt och åker, 2,5 9 7 hektar hag- och skogsmark samt 0,122 hektar impediment.
Saluvärdet har, inberäknat en av kronan för 200 kronor inlöst loge,
som ligger å skogsmarken, uppskattats till 6,300 kronor, därav 2,876 kronor
28 öre för växande skog. Med hänsyn till att byggnader måste uppföras
å lägenheten har den i försäljningsområdet ingående delen av skogsmarken
väster om den å kartan med ägofigur nr 97 utmärkta landsvägen medtagits.
För den händelse ifrågavarande skogsmarksdel ej skulle komma att medfölja
vid försäljningen, hava uppskattningsmännen ansett, att någon försäljning
av lägenheten icke skulle låta sig göra.

Jägmästaren har i fråga om lägenheten Hallmyradelen ansett olämpligt
att försälja området väster om förberörda landsväg. Den därstädes belägna
obetydliga åkern, omkring 0,3 5 hektar, vore av dålig beskaffenhet och ägnade

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

sig bättre till skogsproduktion; den övriga marken utgjordes av ren skogsmark,
som icke lämpade sig till beteskultur. Landsvägen borde utgöra gränsen
åt väster.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens
förslag.

Över jägmästaren har förordat jägmästarens förslag om inskränkning av
försäljningsområdet för lägenheten Hallmyradelen jämväl ur den synpunkten
att det vore olämpligt avskära det västerut liggande skogsskiftet från förbindelse
med allmänna vägen. För lägenheten erforderligt byggnadsvirke
horde kunna köpas från annat håll och, om lägenheten ej skulle gå att sälja,
finge densamma såsom hittills medfölja arrendet av huvudgården.

Domänstyrelsen anför i ärendet följande.

Förslaget om försäljning av lägenheten Stenhagen föranledde ingen erinran
från styrelsens sida. I fråga om lägenheten Hallmyradelen ansåge styrelsen
i likhet med skogsstatstjänstemännen olämpligt att sönderskära det med ägofigur
nr 99 å kartan utmärkta skogsskiftet på sätt uppskattningsmännen
föreslagit. Lämpligen kunde detta skifte försäljas i sin helhet men hade
styrelsen stannat vid att förorda försäljning av den öster om den å kartan
med ägofigur nr 97 betecknade vägen belägna marken, dock att i försäljningen
borde ingå förberörda lada, som vore belägen utom det sålunda begränsade
lägenhetsområdet, med rätt för köparen att tillsvidare intill dess
annorlunda förordnades hava ladan kvarstående å den åt kronan behållna
delen av skiftet. Det område, som i enlighet härmed komme att tilldelas
lägenheten Hallmyradelen, utgjordes av den å kartan med ägofigurerna
nr 82—91 samt 93—96 betecknade mark med en areal av 6,2 9 9 hektar,
därav 5,807 hektar åker, 0,370 hektar avrösningsjord och 0,122 hektar impediment.
Saluvärdet för detta område, inbegripet förherörda lada, utgjorde
3,150 kronor, därav 107 kronor 15 öre för skogsmark och växande skog.

Med anslutning till domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande lägenheter Stenhagen och Hallmyradelen
må var för sig med områden om respektive 0.8o5
hektar och 6.299 hektar från kronoegendomen 5/s mantal
Valsberga nr 2 i Åkers socken med Länsmansmossen
nr 1, en äng, i Länna socken av Södermanlands län
försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar och med iakttagande
vid försäljningen av lägenheten Hallmyradelen
av vad domänstyrelsen föreslagit i avseende å förenämnda
lada.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

4:o.

I enlighet med en till 1921 års riksdag i ämnet avlåten, av riksdagen [4.]
bifallen proposition (nr 87; it. skr. nr 286) förordnade Kungl. Maj:t f^Kdhnar
genom beslut den 17 juni 1921, att från kronoegendomen 72 mantal Norr- lön.
hult nr 2 i Hjorteds socken av Kalmar län skulle — jämte ett flertal andra
lägenheter — var för sig försäljas lägenheterna Axhult och Brännkärr enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
med förbehåll om rätt till vägar och vattenhämtning på sätt
i punkt 3 av nämnda proposition angivits. De uppskattade saluvärdena
utgjorde respektive 16,500 och 14,000 kronor. Tillika förordnade Kungl.

Maj:t, med riksdagen, att egendomens huvudgård skulle med ett område
om 36.069 hektar och ett saluvärde av 36,700 kronor försäljas på offentlig
auktion till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor.

Vid å egendomen verkställd, i behörig ordning fastställd ägostyckning
hava ifrågavarande områden åsatts lägenheten Axhult under litt. Bc n/ioo
mantal, lägenheten Brännkärr under litt. Bd 4/ioo mantal och huvudgården
under litt. Bb Vio mantal.

Sedan Kungl. Maj:t den 7 juli 1922 förkastat å egendomens huvudgård
avgivet anbud å 14,600 kronor, har domänstyrelsen den 26 oktober 1922
hos Kungl. Maj:t anmält, att vid förnyad auktion för huvudgårdens försäljning
den 30 september 1922 ett anbud avgivits med 15,000 kronor.

Styrelsen meddelade därvid tillika, att antagliga anbud å lägenheterna
Axhult och Brännkärr vid anbudstidens slut icke inkommit till länsstyrelsen
i länet samt efter förnyat utbud ej heller torde vara att förvänta.

Med anledning av Kungl. Maj:ts den 18 november 1922 meddelade beslut
hava huvudgården och berörda två lägenheter genom domänstyrelsens
försorg utarrenderats under fem år från den 14 mars 1923 mot ett årligt
arrende av 750 kronor.

Under 1925 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Vid
denna förrättning hava ifrågavarande områden saluvärderats till, huvudgården
18,000 kronor, därav 8,360 kronor för växande skog, torpet Axhult
9,000 kronor, därav 3,270 kronor för växande skog, och torpet Brännkärr
8,150 kronor, därav 1,300 kronor för växande skog. Av enahanda skäl,
som föranledde 1921 års försäljningsbeslut, hava uppskattningsmännen ansett,
att områdena borde försäljas. Innehavarna av torpen J. P. Johansson
å Axhult och Gustaf Karlsson å Brännkärr, vilka anhållit att få köpa
var sin lägenhet, ägde författningsenligt rätt till hembud vid försäljningen,
och borde vid försäljningen av huvudgården sådan rätt tillkomma egendomens
arrendator, Oscar Johansson, vilken under sin arrendetid på ett
synnerligen förtjänstfullt sätt upparbetat den förut försummade gården
och anhållit att få köpa densamma. Huvudgården vore i fråga om arealen
icke större än månget torp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Departements chefen.

Länsstyrelsen och vederbörande överjägmästare hava icke haft något att
erinra mot förslaget.

I skrivelse den 23 januari 1926 har domänstyrelsen underställt ärendet
Kungl. Maj:ts prövning. Styrelsen har därvid anfört, att styrelsen icke
funnit någon sådan förändring beträffande ifrågavarande egendom, som
påkallade egendomens bibehållande åt kronan, hava inträtt efter tillkomsten
av 1921 års försäljningsbeslut. Då Oscar Johansson arrenderat egendomen
endast sedan 1921, kunde styrelsen emellertid ej förorda hembudsrätt för
denne vid försäljning av huvudgården.

För egen del finner jag ej anledning till annan erinran mot domänstyrelsens
förslag än att jämväl själva huvudgården bör försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
i vilket fall den nuvarande arrendatorn torde böra tillerkänna a
hembudsrätt enligt punkt 8 i nämnda grunder.

På sätt i propositionen i ämnet till 1921 års riksdag förutsattes, bör
vid försäljning av torpet Axhult förbehåll göras om rätt för de tidigare
försålda lägenheterna Hallingshult, Gröndal och Altona till nödiga utfartsvägar
till sjön samt vid försäljning av torpet Brännkärr om rätt för
kronan till utfartsvägar från alltjämt i kronans ägo behållna delar av
egendomen (vissa skogsområden), varjämte lägenheten Hallingshult bör
förbehållas rätt att hämta vatten ur en å ägorna till Brännkärr belägen
gammal brunn.

Under åberopande härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att ifrågavarande tre lotter av hemmanet Norrhult
nr 2 i Hjorteds socken av Kalmar län, nämligen Vio
mantal Norrhult nr 2 litt. Bb, 6/i00 mantal Norrhult
nr 2 litt. Bo, kallat Axhult, och 4/ioo mantal Norrhult
nr 2 litt. Bd, kallat Brännkärr, må var för sig med saluvärden,
som vid år 1925 verkställd uppskattning beräknats,
försäljas enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med hembudsrätt
för nuvarande arrendatorer och beträffande
Axhult och Brännkärr med ovan av mig angivna förbehåll.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

5:o.

Kronoparken Klövdala, belägen i Järeda och Målilla socknar av Kalmar
län, är bildad av jämlikt Kungl Maj:ts brev den 21 maj 1880 inköpta kronoskattehemmanet
1 mantal Klövdala nr 1 med ut jordarna Klövdala nr 1
och 2 i Järeda socken samt de delar av förra fanjunkarbostället 1/i mantal
Arena nr 2 i Järeda socken och förra trumpetarbostället mantal Prästnäs
nr 1 i Målilla socken, vilka jämlikt dels kammarkollegii beslut den 15
september 1880, dels domänstyrelsens beslut den 28 juli 1899, dels ock Kungl.
Maj:ts beslut den 13 och den 18 december 1918 tillagts kronoparken Klövdala.
Kronoparken omfattar en sammanlagd areal av 2,069 hektar, varav
1,875 hektar inägor och produktiv skogsmark samt 194 hektar impediment.

Aktiebolaget Järnforsens möbelfabrik, som jämlikt arrendekontrakt den
4 och den 12 maj 1920 för tiden 14 mars 1920 —13 mars 1940 mot ett årligt
arrende av 1,500 kronor arrenderar, förutom kronans rätt för hemmanet
Prästnäs nr 1 till vattenkraft och fiske i Emån, å kronoparken belägna
torpet Brostugan med en areal av 5.7 4 hektar, har hos Kungl. Maj:t anhållit
att få inköpa ifrågavarande markområden och vattenrätt ävensom
vissa andra närmare angivna områden av kronoparken.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 20 mars 1924 erinrat, att styrelsen
tidigare avstyrkt en försäljning av ifrågavarande vattenrätt och markområde
med hänsyn till bland annat att omfattningen till kronans vattenrätt vore
omtvistad. Under åberopande härav har styrelsen hemställt, att ansökningen
icke måtte föranleda någon vidare åtgärd.

Vattenfallsstyrelsen, som den 16 maj 1924 avgivit utlåtande i ärendet,
har anfört följande.

Enligt vad en av vattenfallsstyrelsen gjord undersökning angående äganderätten
till Järnforsen givit vid handen torde kronan i egenskap av ägare
till indragna militiebostället Prästnäs nr 1 om 1/.! mantal äga den del av
vattenkraften, som belöpte å Emåns vänstra strand utmed Järnforsen, eller
sålunda halva fallet.

Den andra hälften av Järnforsen torde tillkomma delägarne i Järeda by,
som ägde den motsatta stranden.

Av handlingarna framginge, att allenast 2/s av vattenfallet vore utnyttjade.
Enligt vad bolaget uppgivit för vattenfallsstyrelsen, ämnade bolaget,
därest dess ansökan komme att av Kungl. Maj:t bifallas, söka i samråd
med firman Karl Gustafsson & C:o, som arrenderade det Järeda byamän
tillhöriga vattenverket å den högra stranden, förvärva tillstånd att helt
överbygga vattendraget vid nu ifrågavarande vattenfall. Därigenom skulle
vattenfallet komma att utnyttjas på ett fullt rationellt sätt, vilket för närvarande
ej vore förhållandet.

För att bolaget skulle kunna rationellt utnyttja vattenfallet torde vara
erforderligt, att bolaget antingen med äganderätt finge förvärva den del av
fallet, som bolaget ärnade utbygga, eller ock att arrendetiden avsevärt förlängdes.

Enär kronan på grund av vattenfallets belägenhet och ringa betydelse

[5.]

Kronoparken
Klövdala i
Kalmar län.

Försäljning
till aktiebolaget
Järaforsens

möbelfabrik
av vattenrätt
m. m.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

torde sakna intresse att för kraftverksändamål behålla sin andel i vattenfallet,
hade vattenfallsstyrelsen ur de synpunkter, styrelsen hade att företräda,
ingen anledning att avstyrka bifall till den av bolaget gjorda framställningen.

Domänstyrelsen har därefter i förnyat utlåtande den 15 januari 1925
anmält, att styrelsen icke hade något att erinra mot försäljning — efter i
skrivelsen angivna saluvärden — av de markområden m. m., som avsåges
i förutnämnda bolags framställning.

Med anledning av vissa av bolaget framställda invändningar mot de av
domänstyrelsen tillämpade uppskattningsvärdena remitterades ärendet ånyo
till domänstyrelsen, som den 16 maj 1925 avgav förnyat utlåtande, innefattande
förslag om försäljning till bolaget mot en köpeskilling, ej understigande
29,300 kronor, av dels 5.41 io hektar av 1/i mantal Prästnäs nr 1
jämte till hemmanet hörande andel i vattenfall — den så kallade Järnforsen
— och vattenrätt i Emån, dels''ock O.osso hektar av 1 mantal Klövdala
nr 1 med utjordarna Klövdala nr 1 och 2. Körande omfattningen av
det sålunda till försäljning ifrågasatta markområdet, vattenrättens värde
m. m. har domänstyrelsen anfört bland annat följande.

Av infordrat yttrande från jägmästaren framginge, att bolaget gillat och
godkänt ett förslag av jägmästaren till begränsning av området för bolagets
markförvärv. Detta mindre område skulle omfatta ägo figurerna 30—64, av
65, av 66, 67, av 69, av 70, av 71, 72 samt 74—84 å en av distriktslantmätaren
Hugo Fröman 1923 upprättad karta, allt i enlighet med en å kartan
uppdragen röd linje A—B—C—D.

Mot detta förslag funnes intet från styrelsens sida att erinra.

I enlighet härmed skulle försäljningen till bolaget omfatta:

Tomtmark	Tomt och upp-lagsplatser	Åker	Ängsmark och åbrinkar	Skogsmark	Berg, stenblock, impediment väg
ägo- fiff-	ar	kvm.	ägo- %■	ar	kvm.	ägo- fig.	ar	kvm.	ägo- tig-	ar	kvm.	ägo- %■	ar	kvm.	ägo- tig-	ar	kvm.
48	7	10	35	n	40	30	2	20	31	4	30	32	16	^40	55		40
49	20	40	47	26	60	36	23	—	33	7	10	34	6	*20	57	58	40
so	9	30				37	19	—	41	2!	80	39	14	20	60	2	30
51	3	—				38	29	—	42	6	80	40	4	10	61	5	—
52	11	20				43	31	40	46	2	70	56	1	80	62	2	70
53	27	30				44	15	80	72	3	80	58	13	—	63	3	40
75	3	—				45	12	80	83	2	50	59	5	—	av 65	6	10
77	6	30				54	12	50	84	3	—	74	12	20	67	2	50
78	12	90				64	26	50							av 69	—	20
79	—	40				av 66	2	20							av 71	i	20
80	9	90				av 70	—	50							76	2	10
81	6	10
82	7	60
S:a	124	50		OC CO	—		174	90		52	—		72	90		84	30

eller tillsammans 5.4 6 60 hektar.

Med tillämpning av styrelsens i skrivelse den 15 januari 1925 anförda
synpunkter skulle värdet av vad bolaget nu önskade köpa, ställa sig på
följande sätt:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Kronans andel i vattenfall samt vattenrätt i Emån........... 20,000: — kronor

markvärden

12,450 kvadratmeter tomtmark å 25
3,800 » »

och upplagsplats å 20

17,490 kvadratmeter åker å 20

5,200 » ängsmark

och åbrinkar å 5

7,290 kvadratmeter skogsmark å 10

8,430 » berg, stenrös,
impediment, väg ä 1

kronan tillhöriga byggnader .............

öre............ 3,112: so

» ............ 760: —

» ............ 3,498: —

» ............ 260: -

» ............ 729: —

» ........... 84: so 8,443: so »

...................................... 900:—_»

summa 29,343: so kronor,

som torde avjämnas till 29,300 kronor.

Växande skog saknades å området enligt jägmästarens uppgift.

Sedan bolaget, efter ytterligare förhandlingar, i en den 15 januari 1926
dagtecknad skrift lämnat ett högsta anbud å vattenfallet jämte markområde
å 27,300 kronor, har domänstyrelsen i utlåtande den 22 januari 1926 tillstyrkt
ifrågavarande försäljning för sålunda erbjudna pris.

Å kronoparken tinnes en lägenhet Trekanten, som är belägen å hemmanet
Prästnäs nr 1 och omfattar en areal av 0.5no hektar. Arrendatorn av
nämnda lägenhet J. A. Karlsson har i en till Kungl. Maj:t ställd ansökning
anhållit om tillstånd att inköpa området.

Lägenheten Trekantens saluvärde har uppskattats till 840 kronor. Domänstyrelsen
har ansett, att densamma bör försäljas enligt gällande grunder för
upplåtelse av egnahemslägenheter från kronoegendomar. Den borde dock,
enligt styrelsens förmenande, icke frånhändas kronan för annat fall än försäljning
komme till stånd jämväl av förenämnda i bolagets ansökan avsedda
markområden.

Under åberopande av den i ärendet verkställda utredningen tillstyrker jag
försäljning för ett pris ej understigande 27,300 kronor till aktiebolaget Jämforsens
möbelfabrik av i domänstyrelsens skrivelse den 16 maj 1925 angivna
område av kronoparken Klövdala jämte till 1 s mantal Prästnäs hörande
vattenrätt i Emån på de närmare villkor, som angivas i sagda skrivelse.

Vad lägenheten Trekanten beträffar tillstyrker jag ävenledes, att riksdagens
medgivande inhämtas till lägenhetens försäljning. Lägenheten torde,
på sätt domänstyrelsen föreslagit, böra upplåtas enligt gällande allmänna
grunder för egnahemsupplåtelser.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

Försäljning

avlägenheten

Trekanten.

Departements chefen.

dels att till aktiebolaget Järnforsens möbelfabrik må
mot en köpeskilling, ej understigande 27,300 kronor,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

försäljas 5.411 o hektar av] förra trumpetarbostället ’/*
mantal Prästnäs nr 1 i Målilla socken av Kalmar län,
jämte till nämnda boställe hörande vattenrätt i Emån,
samt 0.05 50 hektar av 1 mantal Klövdala nr 1 med
utjordarna Klövdala nr 1 och 2 i Järeda socken av
samma län, allt under villkor

att köpeskillingen erlägges kontant till länsstyrelsen i
Kalmar län vid köpets avslutande, då jämväl tillträde
sker,

att det mellan kronan och bolaget till den 14 mars
1940 gällande arrendekontraktet skall upphöra vid köpets
avslutande, med skyldighet för bolaget att erlägga för
tiden intill tillträdesdagen belöpande arrendeavgäld,
att köparen ensam skall vidkännas de med områdets
avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnaderna,
samt

att köparen uppför och underhåller lämpligt stängsel
i gränsen mellan det försålda området å ena sidan och
i kronans ägo kvarvarande mark å den andra;

dels ock, vid bifall härtill, att lägenheten Trekanten
om 0.5170 hektar må frånskiljas kronoparken Klövdala
i Kalmar län och försäljas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

6:o.

[6.]

Gualöv nr 22
i Kristianstads
län.

Kronoegendomen 3In mantal Gualöv nr 22 i Gualövs socken av Kristianstads
län är utarrenderad till den 14 mars 1927 mot ett arrende av 900
kronor för år.

Under 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av
instrumentet över förrättningen med därtill hörande handlingar, däribland
en av distriktslantmätaren J. Woldt 1924 kopierad och kompletterad karta
över egendomen med tillhörande beskrivningar inhämtas bland annat
följande.

Egendomen är belägen omkring 2 kilometer från Gualövs järnvägsstation
å Kristianstad—Sölvesborgs järnväg och är utlagd i fyra skiften, hemskiftet,
ängsskiftet, landvinningsskiftet och skogsskiftet. Den innehåller
en sammanlagd areal av 62-224 hektar, därav 41.313 hektar åker, 6.528
hektar odlingsmark, 12.302 hektar skogsmark och 2.081 hektar impediment.

Å egendomen finnas fem med innehavarna tillhöriga hus bebyggda lägenheter,
nämligen å ängsskiftet en lägenhet upplåten till Martin Olsson, å
landvinningsskiftet en lägenhet upplåten till Petter Olof Persson samt å
skogsskiftet tre lägenheter upplåtna till en var av Nils Henrik Lindberg,
Axel Persson och Sven Bengtsson.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 102.

Dessutom har domänstyrelsen enligt beslut den 10 april 1908 medgivit
goodtemplarlogen Oscar II minne rätt att å ett mindre område av skogsskiftet
uppföra en möteslokal.

Samtliga lägenhetsinnehavare samt goodtemplarlogen hava anhållit att få
friköpa sina respektive innehav, därvid Martin Olsson anhållit att få utöka
sin till lägenheten hörande åkerareal.

Ansökningar hava dessutom inkommit från två å egendomen ej bosatta
personer att å skogsskiftet få förvärva byggnadstomter.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att samtliga lägenhetsinnehavare
ävensom goodtemplarlogen skulle få friköpa sina respektive innehav med
vissa jämkningar i gränserna. Martin Olsson skulle därvid för bildande av
en självständig jordbrukslägenhet erhålla utökad åkerareal. Tillika hava
uppskattningsmännen föreslagit, att å skogsskiftet skulle utläggas ytterligare
tre tomtområden för försäljning.

De till försäljning föreslagna lägenheter och tomtområden hava med nedan
angivna arealer åsatts följande arrende- och saluvärden:

Litt. å kartan	Lägenhetsinnehavare	Ägolig. å kartan	Areal hektar	Arrende- värde kronor	Saluvärde kronor
B	Martin Olsson.............................	24—30, av 31, 32, 33, av 42, av 43, 44—46, av 50	7.5610	85	4,150
C	Petter Olol Persson .....................	av 52, 56, av 57	0.2 290	11	260
D	Nils Henrik Lindberg ..................	av 86, 87	0.2015	20	380
E	Axel Persson ..............................	av 83, av 84, av 85	0.6790	33	660 i
! F	Goodtemplarlogen Oscar II minne...	av 83, 88	0.1680	17	340
G	Sven Bengtsson .......................	89	O.30S0	24	470
! H	Obebyggd....................................	av 81, av 82	0.5 740	—	350
i	» ............	av 78, 80, av 81, av 82, av 90, 94, 95	0.7010		360 !
K	» .................	av 78, 79, av 83, av 84, av 90, 92, 93	0.7 790	—	440

Överjägmästaren i södra distriktet och länsstyrelsen hava icke haft något
att erinra emot uppskattningsmännens försäljningsförslag.

I skrivelse den 8 januari 1926 har domänstyrelsen anfört bland annat,
följande.

Enligt uppskattningsmännens förslag skulle samtliga lägenhetsförsäljningar
ske i enlighet med grunderna för upplåtande av egna hem och med rätt för
angivna personer till hembud.

Styrelsen hade emellertid funnit den av uppskattningsmännen föreslagna
upplåtelseformen mindre lämplig ifråga om det av goodtemplarlogen Oscar II

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

minne innehavda området. Goodtemplarlogen vore visserligen innehavare av
byggnaden å området men kunde likväl ej hänföras till den kategori av
köpare, som egnahemsförordningen avsåge, på grund varav styrelsen ansett,
att goodtemplarlogen borde kontant erlägga sin köpeskilling vid tillträdet.

Mot uppskattningsmännens förslag i övrigt eller mot de lägenheterna
åsätta saluvärden hade styrelsen icke något att erinra.

Departements- Jag biträder uppskattningsmännens förslag med den ändring, som av
chefen. domänstyrelsen föreslagits beträffande formen för upplåtandet av det område,
som är avsett att försäljas till goodtemplarlogen Oscar II minne. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 3/s mantal Gualöv nr 22
i Gualövs socken av Kristianstads län må försäljas
dels lotterna litt. B, C, D, E, G, H, I och K var för
sig med angiven areal enligt gällande grunder för upplåtande
av egnahemslägenheter från kronoegendomar,
dels ock lotten litt. F till goodtemplarlogen Oscar II
minne mot en köpeskilling av 340 kronor under villkor
att lotten må tillträdas den 14 mars 1927 i det skick, den
då befinnes, varvid köparen inträder i de rättigheter och
skyldigheter Kungl. Maj:t och kronan ägt till den arrendator
och brukare, som vid samma tid avträder
egendomen, att köparen skall svara för de lotten författningsenligt
efter tillträdet åliggande utskylder, att
lotten, om så påfordras, skall på köparens bekostnad
vederbörligen inhägnas, samt att köparen ensam skall
vidkännas lagfarts- och andra med köpet förenade kostnader.

7:o.

[7.] Genom beslut den 19 december 1902 förordnade Kungl. Maj:t, att indragna

Farstorp nr l i hovsmedsbostället 3/i mantal Farstorp nr 1 i Riseberga socken av KristianKristj™stads
städs län skulle från den 14 mars 1904 ställas under skogsstatens omedelbara
vård och förvaltning. Fastigheten har tillagts kronoparken Klingstorp.

Med utlåtande den 19 januari 1926 har domänstyrelsen överlämnat en av
Karl Sjöstrand, Ljungbyhed, gjord framställning att få köpa ett område,
benämnt Backstugan, av nämnda kronoegendom.

Området, som angränsar en av Sjöstrand förut inköpt lägenhet av ifrågavarande
kronoegendom, har av honom innehafts på arrende sedan den 14
mars 1921. Årliga arrendeavgälden utgör 10 kronor. Enligt en av förste
lantmätaren E. Mebius 1901 upprättad karta över ägorna till H/.t mantal
Farstorp nr 1 omfattar området en sammanlagd areal av 1.3 21 hektar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Härav äro cirka 0.55o hektar åker och 0.7 71 hektar backar. Åkern utgöres
av grusjord. Backarna äro nästan kala och ljungtäckta. Området, som är
obebyggt, har av jägmästaren i Kolleberga skolrevir åsatts ett värde av
400 kronor.

Jägmästaren liksom ock öv er jägmästaren tillstyrka försäljningen, då vägen
Ljunghyhed—Farstorp därigenom i hela sin sträckning skulle komma att
utgöra gräns mellan kronoparken och det försålda området. Jämväl domänstyrelsen
har förordat lägenhetens försäljning.

Ej heller för egen del finner jag anledning till erinran mot att ifrågavarande
lägenhet, som, enligt vad som upplysts, ej är behövlig för kronoparkens
skötsel, försäljes till den nuvarande arrendatorn. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område, omfattande avdelningarna
nr 193, 194, 195, 196, 206, 207, 208 å förste lantmätaren
Mebius’ i ärendet företedda karta, må frånskiljas
stamfastigheten % mantal Farstorp nr 1 i Riseherga
socken av Kristianstads län och med tillträdesrätt
den 14 mars 1927 försäljas till lägenhetens nuvarande
arrendator Karl Sjöstrand för en köpeskilling av 400
kronor, att till länsstyrelsen i länet betalas kontant vid
tillträdet, och under villkor i övrigt, att köparen ensam
vidkännes kostnaderna för avsöndring och lagfart samt
övriga med köpet förenade utgifter.

8:o.

Kronoegendomen Fjälkinge nr 5, 30 och 35 om tillsammans 3/, mantal i
Fjälkinge socken av Kristianstads län är utarrenderad till den 14 mars
1926 mot ett årligt arrende av 1,260 kronor.

Under 1924 har uppskattningsförrättning hållits å egendomen. Av instrumentet
över förrättningen ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren J. Woldt 1924 över egendomen upprättad
karta med å samma karta inlagt styckningsförslag å den egendomen
tillhörande delen av hemmanet Fjälkinge nr 35, inhämtas, bland
annat, följande.

Egendomen, vilken, såsom ovan nämnts, består av hemmanen Fjälkinge
nr 5, Fjälkinge nr 30 och Fjälkinge nr 35, vart och ett om ''/, mantal, är
belägen omedelbart intill Fjälkinge station å Kristianstad—Sölvesborgs
järnväg.

Egendomen ligger i ett, av nämnda järnväg genomskuret skifte och omfattar
103.8 371 hektar. Därav tillhöra 39.5 o oo hektar hemmanet Fjälkinge
nr 5, 33.5 900 hektar hemmanet Fjälkinge nr 30 och 28.2631 hektar Fjälkinge
nr 35. Återstående 2.4840 hektar utgöra vid enskiftet såsom samfälld upp -

Departements chefen.

[8.]

Fjälkinge nr
5, 30 och 35
i Kristianstads
län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

tagen mark. Från den i egendomen ingående delen av hemmanet Fjälkinge
nr 35 hava avsöndrats och exproprierats sammanlagt 10.5 481 hektar. Egendomens
å arrende upplåtna del omfattar en areal av 90.2 7 80 hektar, därav
89.3 7 60 hektar åker. I arrendelotten ingår hemmanet Fjälkinge nr 35 med
17.18 80 hektar.

Å sistberörda hemmansdel finnas två lägenheter, brukade, den ena av Ola
Nilsson och den andra av Hans Håkansson. Lägenheterna äro bebyggda,
Ola Nilssons dock endast med provisoriska för tobaksbärgning avsedda hus.
Bägge lägenhetsinnehavarna hava hos uppskattningsmännen gjort framställning
om friköp av respektive områden. Hos uppskattningsmännen hava
dessutom Ture Nordström, Elna Skarp, Nils Jönsson, Sven Dahlberg, Per
Karlsson och Olivia Nilsson, samtliga ägare av från hemmansdelen förut
avsöndrade lägenheter, anhållit att för utvidgning av sina ägande områden
få förvärva framför liggande mark.

Med fästat avseende å ovan omförmälda framställningar hava uppskattningsmännen
genom distriktslantmätaren Woldt låtit uppgöra förslag till
styckning av den i egendomen ingående delen av hemmanet Fjälkinge nr
35, vilket förslag, som ovan nämnts, intagits å den över kronoegendomen i
dess helhet upprättade kartan.

Enligt ifrågavarande styckningsförslag skulle hemmanet uppdelas i följande
å nedanstående tabell upptagna 21 lotter med arealer och saluvärden,
som jämväl i tabellen angivas:

Litt.	Inrösnings- jord hektar	Impedi- ment hektar	Summa hektar	Saluvärde kronor
A ...........................................................	12.1180	0.0400	12.1580
B ............................................................	0.0280	0.0020	0.0250	70
C ............................................................	0.0115	_	0.0115	35
I) ...........................................................	0.0 3 3 5	0.0020	0.0365	100
E .........................................................	0.0840	—	0.0340	100
F ............................................................	0.0465	—	0.0465	140
G ........................................................	0.0560	O.002 0	0.0 5 7 0	165
H..........................................................	(''.5440	0.0060	0.5500	1,640
1 ...........................................................	0.2 52 5	—	0.2525	1,265
K ........................................................	0.2 180	—	0.218 0	880
	0.2446	—	0.2445	1,230
M......................................................	0.8425	—	0.8425	1,720
N ............................................................	0.82 60	—	0.3 2 6 0	980
O .........................................................	0.8086	—	0.3086	1,220
P .........................................................	O.S060	—	0.30G0	620
Q...........................................................	0.8010	—	O.3010	910
R...........................................................	0.2 9 90	—	0.2 9 90	600
S ....................................................	0.30 05	—	0.3 005	900
T ...........................................................	0.2955	—	0.2955	600
U ...........................................................	0.2955	—	0.2965	890
V ............................................................	0.3025	—	0.3 0 2 5	605

Av dessa lotter äro samtliga med undantag av lotten litt. A, som skulle
bibehållas, avsedda att försäljas såsom egnahemslägenheter.

Av försäljningslotterna äro litt. H och litt. V bebyggda, övriga obebyggda.
Lotterna litt. H och V omfatta de av respektive Ola Nilsson och Hans
Håkansson brukade områdena. Lotterna litt. B—G utgöra de områden, som
av uppskattningsmännen avsetts för utvidgning av från hemmansdelen förut
avsöndrade lägenheter.

Uppskattningsmännen hava hemställt, att hembudsrätt skulle tillerkännas

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Ture Nordström å lotten litt. B, Elna Skarp å lotten litt. C, Nils Jönsson
å lotten litt D, Sven Dahlberg å lotten litt. E, Per Karlsson å lotten litt.
F, Olivia Nilsson å lotten litt. G, Ola Nilsson å lotten litt. H och Hans
Håkansson å lotten litt. V. Därjämte hava uppskattningsmännen föreslagit,
att blivande köpare av lotterna litt. P, Q och R skulle förpliktas att utan
ersättning tåla det intrång, som förorsakas av den över lotterna dragna
elektriska ledningen.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava biträtt uppskattningsmännens
försäljningsförslag.

Byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra emot samma förslag.
Med tanke på det uppstående samhällets vidare utveckling och angelägenheten
av att bebyggandet skedde på ett såväl ur utseendesynpunkt som i
sundhets- och eldsäkerhetshänseende tillfredsställande sätt har dock berörda
myndighet ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke vid lägenhetsupplåtelserna
skulle uppställas särskilda villkor med avseende å tomtmarkens användning
och ytterligare bebyggande samt i sådant hänseende föreslagit,
att byggnads avstånd från till tomt angränsande vägs mittlinje icke får
understiga 9 meter,

att huvudbyggnad icke får uppföras närmare grannes tomtgräns än (i
meter,

att uthus, för den händelse det icke sammanbygges med liknande hus i
grannes tomtgräns, icke får uppföras närmare nämnda tomtgräns än 3 meter,
att huvudbyggnad icke får uppföras till större höjd än 7.5 meter och
icke innehålla mer än 2 våningar,

att uthus icke får uppföras till större höjd än 3 meter, samt
att tomt icke får användas till industriella anläggningar eller till upplag.
Enligt vad lantmäteristyrelsen meddelat föreligger beträffande egendomen
icke sådant förhållande, som enligt 2 § 2 mom. i lagen den 27 juni 1896
om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring kunde utgöra hinder
för ägostyckning.

I skrivelse den 20 november 1925 har domänstyrelsen förklarat sig biträda
uppskattningsmännens försäljningsförslag. Hembudsrätt syntes i enlighet
med uppskattningsmännens hemställan vid upplåtelse av lägenheter
böra medgivas av dem föreslagna personer. Lotterna litt. P, Q och R torde
böra försäljas med skyldighet för eventuella köpare att tåla det intrång,
som förorsakades av den över lotterna dragna elektriska ledningen.

Vidare syntes de av byggnadsstyrelsen ifrågasatta bestämmelserna vid
lägenhetsupplåtelserna böra vinna tillämpning och slutligen torde böra iakttagas,
att den till de särskilda egnahemslotterna angränsande vägmark utan
ändring av saluvärde tillädes respektive lott med skyldighet för köpare
att till allmänt begagnande såsom väg upplåta sådan mark.

Tillika har domänstyrelsen meddelat, att styrelsen genom beslut den 6
mars 1925 föranstaltat om utarrendering av kronoegendomen 3/i mantal
Fjälkinge nr 5, 30 och 35 till den 14 mars 1927.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 8''r höft. (Sr 102.) 2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Departements chefen.

[9.]

Kronolägenheten
Halmstads
slottsjord
i Hallands
län.

Proposition
till 1906 års
riksdag.

Jag biträder uppskattningsmännens förslag med de av byggnadsstyrelsen
och domänstyrelsen föreslagna villkor och tillägg och hemställer alltså, att
Kungl. Makt måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan hemmanet 1/1 mantal Fjällvinge nr 35 i
Fjälkinge socken av Kristianstads län blivit i huvudsaklig
överensstämmelse med ovan omförmälda, av distriktslantmätaren
J. Woldt uppgjorda styckningsplan fördelat i 21
med litt. A—V betecknade lotter, lotterna B—V må var
för sig försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av
egnahemslägenheter från kronoegendomar med rätt till
hembud å lotten litt. B för Ture Nordström, å lotten litt..
C för Elsa Skarp, å lotten litt. D för Nils Jönsson, å
lotten litt. E för Sven Dahlberg, å lotten litt. F för Per
Karlsson, å lotten litt. G för Olivia Nilsson, å lotten
litt. H för Ola Nilsson och å lotten litt. V för Hans
Håkansson och med skyldighet för köpare av lotterna
litt. P, Q och R att utan ersättning tåla det intrång,
som förorsakas av den över lotterna dragna elektriska
ledningen, samt under iakttagande,

dels att vid försäljningen av lotterna ovan angivna,
av byggnadsstyrelsen föreslagna bestämmelser beträffande
tomts användande och bebyggande lända till efterrättelse,
dels ock att till de särskilda lotterna gränsande, för
vägar avsedd mark tillägges respektive lott med skyldighet
för lottinnehavare att till allmänt begagnande såsom
väg upplåta ifrågavarande mark.

9:o.

I proposition den 30 mars 1906, nr 104, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
medgiva, att den för statsverkets räkning utarrenderade delen av kronolägenheten
Halmstads slottsjord — med visst undantag — finge till staden Halmstad
försäljas mot en köpeskilling ej understigande 114,419 kronor 95 öre, som
skulle på stadens bekostnad bestämmas i den ordning, som föreskreves i förordningen
i fråga om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov
den 14 april 1866.

Såsom ytterligare villkor för försäljningen föreskrevs dessutom, att innehavarna
av samtliga de i arrendekontraktet emellan kronan och staden
upptagna lägenheter, med undantag av två lägenheter, berättigades bibehålla
sina byggnader jämte till dem hörande jordområden, eu var lägenhetsinnehavare
under hans och hans hustrus livstid, med villkor att dels icke å
lägenheten uppföra nybyggnad dels ock till staden utan ersättning avstå
vad av den obebyggda delen av lägenheten möjligen kunde behöva tagas i

Kung!. Majds proposition Nr 102.

anspråk för utläggande av gata enligt fastställd stadsplan eller framdragande
av avlopps- och andra ledningar.

Än vidare föreslogs, att köpeskillingen för ifrågavarande kronolägenhet
skulle tilläggas fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i
huvudstaden och för sådant ändamål till statskontoret inlevereras.

1 skrivelse den 23 maj 1906, nr 173, anmälde riksdagen, att Kungl. Maj:ts
förevarande framställning icke bifallits av riksdagen, och anförde hl. a.
följande.

Då utan tvivel fråga inom den närmaste tiden måste uppstå om utvidgning
för statens järnvägars behov av Halmstads station, vilken till huvudsakligaste
delen tillhörde Halmstad—Nässjö järnväg, och da i sammanhang
med denna fråga torde böra tagas i övervägande, om ej de områden, som
erfordrades för en sådan utvidgning, lämpligen borde gå i utbyte mot större
eller mindre del av den mark, som vore ifrågasatt att av statsverket överlämnas
till staden Halmstad, hade riksdagen ansett sig icke böra, innan
utredning i omförmälda avseende blivit åvägabragt, biträda det då framlagda
förslaget.

Ehuruväl den ifrågakommande köpeskillingen först genom expropriationsnämnd
skulle definitivt bestämmas, ansåge sig dock riksdagen höra uttala,
att den förslagsvis föreslagna syntes vara alltför lag.

I skrivelse till Halmstads stads fullmäktige den 8 november 1911 hemställde
sedermera järnvägsstyrelsen, att staden, sedan 1911 ars riksdag ställt
ett anslag av 250,000 kronor till förfogande för påbörjande av en rangerbangård
vid Halmstad under förutsättning att den för hangårdsanläggningen
erforderliga marken kostnadsfritt upplätes av Halmstads stad, måtte
för angivna ändamålet kostnadsfritt överlämna det för anläggningen behövliga
området.

Detta område preciserade järnvägsstyrelsen i skrivelse till stadsfullmäktige
den 30 maj 1916 att omfatta eu areal av 5.9 hektar av stadens östra utmark,
och förklarade samtidigt styrelsen, att styrelsen vore villig att beträffande
de ytterligare, staden tillhöriga områden, som erfordrades för statens
järnvägar i Halmstad, upptaga vidare underhandlingar om deras förvärvande,
eventuellt i någon utsträckning mot byte av staten tillhörig jord,
så snart järnvägsområdenas gränser kunde bestämmas.

T anledning av denna järnvägsstyrelsens hemställan beslöto stadsfullmäktige
i Halmstad den 29 juni 1916 att till statens järnvägar kostnadsfritt
överlåta ifrågavarande för rangerbangården erforderliga område om 5.9
hektar.

Sedan sålunda överenskommelse träffats mellan staden och järnv ägsstj -relsen angående bangårdsfrågans ordnande hemställde stadsfullmäktige
under år 1921 hos järnvägsstyrelsen, att styrelsen ville beträffande de ytterligare
staden tillhöriga områden, som erfordrades för statens jämvägai,
upptaga underhandlingar med staden i syfte att frågan om markförv är\
för statens järnvägars räkning måtte bliva slutligt ordnad.

Viss överenskommelse

mellan järnvägsstyrelsen
och
Halmstads
stad.

Nya förhandlingar

mellan järnvägsstyrelsen
och
Halmstads
stad.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Sedan vidare järnvägsstyrelsen den 11 mars 1921 till Kungl. Maj:t ingivit
infordrat utlåtande i ärende angående dispositionen av kronolägenheten
Halmstads slottsjord och därvid föreslagit, att utredning måtte verkställas
om och på vilka villkor för ifrågasatt utvidgning av bangården i
Halmstad behövliga markområden tillhörande staden skulle kunna erhållas
i utbyte mot delar av sagda kronolägenhet, samt domänstyrelsen till följd
av remiss den 20 januari 1922 yttrat sig i ärendet, anbefallde Kungl. Maj:t
den 17 februari samma år domänstyrelsen att i samråd med järnvägsstyrelsen
upptaga underhandlingar med staden Halmstad i sådant avseende samt
därefter till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för resultatet av de
sålunda förda förhandlingarna.

I anledning härav hölls sammanträde i Halmstad den 14 juni 1922 med
representanter för domänstyrelsen och järnvägsstyrelsen samt av stadsfullmäktige
utsedda kommitterade. Vid berörda sammanträde förklarade sig
statens järnvägars representanter icke kunna för det dåvarande taga definitiv
ställning till frågan om eller i vilken utsträckning markbyte borde
komma till stånd, men lovade att taga saken under övervägande och därefter
avgiva bestämt uttalande i frågan.

I skrivelse till domänstyrelsen den 24 januari 1923 anförde järnvägsstyrelsen
bland annat följande.

Efter det prövning verkställts finge järnvägsstyrelsen meddela, att om än,
såsom tidigare ifrågasatts, delar av ifrågavarande kronolägenhet skulle
kunna bortbytas mot sådan mark tillhörig staden Halmstad, som kunde
erfordras för genomförande av ett såsom lämpligt ansett och diskuterat bangårdsförslag,
det dock visat sig svårt att med hänsyn till det ovissa läge,
vari bangårdsfrågan allt fortfarande befunne sig, för det dåvarande kunna
slutgiltigt fixera storleken av och gränserna för de staden tillhöriga markområden,
som kunde komma att erfordras för de framtida bangårdsanordningarna.

Av denna anledning torde ett kvarhållande i .statens ägo av mark tillhörande
ifrågavarande kronolägenhet endast såsom framtida bytesobjekt
icke längre höra ifrågasättas, särskilt om denna mark kunde avyttras
på för statsverket förmånliga villkor. Vid sådant förhållande finge järnvägsstyrelsen
föreslå, att vid disponerandet av kronolägenheten Halmstads
slottsjord hänsyn icke toges till något statens järnvägars behov.

Sedan järnvägsstyrelsen i skrivelse till stadsfullmäktige den 31 januari
1923 lämnat meddelande om sin skrivelse till domänstyrelsen, hänsköt Halmstads
s. k. slottsjordskommitté i skrivelse den 28 juni 1923 frågan rörande
försäljning till staden av ifrågavarande kronolägenhet ånyo till Kungl.
Maj:ts prövning.

I ett häröver den 19 augusti 1924 avgivet utlåtande förklarade sig järnvägsstyrelsen,
under hänvisning till sin skrivelse till domänstyrelsen den 24
januari 1923, icke hava något att erinra mot försäljning till Halmstad stad
av kronolägenheten Halmstads slottsjord, oberoende av frågan om eventuellt
framdeles erforderliga markförvärv vid Halmstad för statens järnvägars
behov.

K un yl. Maj:ts proposition Nr 102.

Genom beslut den 5 september 1924 bemyndigade Kungl. Maj:t domän- Ny värdering

styrelsen dels att låta i vederbörlig ordning verkställa värdering av den
del av kronolägenheten Halmstads slottsjord, som föreslagits till försäljning
i ovannämnda av Kungl. Maj:t till 1906 års riksdag avlåtna proposition
angående dispositionen av nämnda lägenhet, dels att i anslutning till värderingen
upptaga underhandlingar med staden Halmstad rörande överlåtelse
till staden av området, dels ock att till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse
för resultatet av de sålunda förda förhandlingarna och det förslag i
ämnet, som därav kunde föranledas.

Ovanberörda i propositionen omförmälta område utgjorde den del av
kronolägenheten, som vid nämnda tidpunkt var för statsverkets räkning utarrenderad,
med undantag av dels den å en av förste lantmätaren A. Lekander
år 1890 över lägenheten upprättad karta med litt. E angivna mark
jämte därintill liggande, å samma karta med i blå streckning begränsade
område, dels ock den söder om sistnämnda område befintliga delen av den
å samma karta med d 1 utmärkta ägofiguren.

Under åren 1924 och 1925 har saluvärdering verkställts av vederbörande
domänintendent och biträdande uppskattningsmän i närvaro av de ombud,
som för sådant ändamål utsetts av Halmstad stad. På därom av stadens
ombud gjord framställning och sedan domänstyrelsen härtill lämnat medgivande
har värdering verkställts jämväl å de här ovan omförmälda om -

av de till
försäljning
ifrågasatta
delarna av
Halmstads
slottsjord.

råden, vilka enligt 1906 års proposition icke vore avsedda att försäljas. Av
dessa områden är emellertid det med d 1 å förste lantmätaren Lekanders
karta betecknade området icke längre utarrenderat för statsverkets räkning
utan jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 3 mars 1906 tillsvidare upplåtet till
fångvårdsstyrelsen och ställt under denna myndighets förvaltning. Värdering
har jämväl på anhållan av stadens ombud verkställts å eu annan under
domänstyrelsens förvaltning icke stående del av kronolägenheten nämligen
å det av landshövdingen i Hallands län disponerade slottsvallsområdet. Av
det vid förrättningen förda, med länsstyrelsens skrivelse den 20 augusti 1925
överlämnade instrumentet med därtill fogade handlingar, varibland fyra
kartor, nämligen dels ovanberörda av förste lantmätaren Lekander upprättade
karta, dels en av distriktslantmätaren Per Svedberg till ledning för utarrendering
av lägenheten år 1921 upprättad karta, dels utdrag av eu av stadsingenjören
Carl Lundgren år 1913 över slottstomten, slottsparken och slottsträdgården
i Halmstad författad karta, dels ock eu tryckt karta över staden
Halmstad, de tre förstnämnda med tillhörande beskrivningar, inhämtas följande.

Kronolägenheten Halmstads slottsjord, närbelägen stadens centrum, inneslutes
på alla sidor av mark, tillhörande Halmstads stad. Den i statsverkets
ägo ännu kvarvarande delen av berörda lägenhet utgöres dels av själva
slottsområdet med därå uppförd slottsbyggnad, dels av den egentliga slottsjorden.
Slottsområdet, som disponeras av landshövdingen i länet, består,
förutom av det omkring slottet liggande området eller slottsparken, av slottsträdgården
och ovan omförmälda område slottsvallen.

22 Kungl. Maj:is ''proposition Nr 102.

Slottsjorden med undantag av ett i nordöstra delen av lägenheten liggande
område, som disponeras av fångvårdsstyrelsen, är ställd under domänsty relsens
förvaltning. I den av fångvårdsstyrelsen disponerade delen ingar
ovanberörda, med d 1 på Lekänders karta utmärkta och å Svedbergs karta
som ägofigurerna 1 och 2 angivna område. Den del av slottsjorden, som
förvaltas av domänstyrelsen, är enligt kontrakt den 12 mars 1923 mot eu
årlig avgäld av 4,800 kronor upplåten på arrende till den 14 mars 1926.
Det område av lägenheten, som nu saluvärderats, är utmärkt med röd kritlinje
å den tryckta kartan över Halmstads stad.

Ifrågavarande område, bildande i stort sett en kvadratisk figur, gränsar
i norr och väster till stadens planlagda område; dess gräns i öster utgöres
dels av slotts- och fängelsetomterna, dels av kajen i stadens inre hamn och
dels av den s. k. södra vägen. Den s. k. Springbacken begränsar området i
söder. Områdets nordöstra del utgöres av slottsvallen. Det i öster mellan
lasaretts- och fängelsetomterna mot Nissaån framskjutande området motsvarar
den a Lekanders karta med beteckning d 1 och å Svedbergs karta
som nr 1 och 2 angivna mark.

Hela det värderade områdets areal utgör 70.1650 hektar, därav slottsvallen
1.2850 hektar och den åt fångvårdsstyrelsen upplåtna delen 0.75so
hektar. Det under domänstyrelsens disposition ställda området omfattar
sålunda 73.1270 hektar, därav 62.7130 hektar åker och tomt, 7.7340 hektar
ängs- och betesmark och 2.esoo hektar impediment.

Slottsjorden utgöres i huvudsak av ett genom värdelös vegetation nödtorftigt
bundet flygsandsfält. Dess saluvärde är ur jordbrukssynpunkt skäligen
obetydligt. Att den arrendesumma, som erlägges för området, är relativt
hög, har sin förklaring däri, att till arrendatorn inflyta jämförelsevis
betydande belopp i avgälder för de å området befintliga lägenheter. Slottsvallen
består, såsom namnet angiver, av eu hög jordvall jämte en söder
därom belägen dalgång med eu i dess botten förefintlig kanal. Slottsvallsområdet
är bevuxet med gräs och med en del större lövträd dels på vallen,
dels på dess södra sluttning. Å det värderade området finnas inga kronan
tillhöriga hus. För slottsjordens skötsel erforderliga byggnader, belägna på
en Patrikshill benämnd lägenhet, ägas av arrendatorn. Förutom omförmälda
lägenhet finnas å slottsjorden ytterligare 43 sådana, utgörande dels tomtlägenheter,
dels koloniträdgårdar och dels upplagsområden. Lägenheterna
äro till största delen bebyggda.

Till uppskattningsmännen hava inkommit skrivelser dels från jägmästaren
i Halmstads revir, dels från skogsvårdsstyrelsen i Hallands län med
begäran av den förre, att före försäljningen av slottsjorden skulle av densamma
för styrelsens räkning undantagas ett ä eu, skrivelsen bifogad kartskiss
angivet område med en areal av omkring 4,000 kvadratmeter för upplagsplats
och garage, och med förfrågan från den senare om möjligheten
att för anläggning av planteringsområde få av slottsjorden disponera lämpligt
område.

Vid förrättningen hava stadens ombud på anförda skäl anhållit, att uppskattning
måtte företagas å slottsjords- och slottsvallsområdena var för sig.
Därjämte hava ombuden med anledning av ovanberörda, till uppskattningsmännen
inkomna skrivelser förklarat, att staden för sin del icke vore villig
medgiva däri begärt undanskiftände av mark. Det vore nämligen för områdets
snara ordnande genom stadsplan av vikt, att så få inskränkningar
som möjligt förelåge i fråga om markens disposition. Av samma skäl och
under påpekande därjämte, att eljest avsevärda olägenheter skulle uppkomma

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1<>2.

för staden vid områdets exploatering, liava ombuden dessutom påyrkat, att
i blivande köpeavtal bestämmelser skulle inryckas rörande den tid, befintliga
lägenheter skulle efter stadens övertagande av området få därå äga
bestånd. Därvid skulle större hänsyn tagas till äldre och med domänstyrelsens
medgivande uppkomna lägenheter, vilkas bebyggande skett för att därigenom
bereda husägaren bostad samt av honom eller hans rättsinnehavare
fortfarande innehades. Som lämplig och antagbar form för bestämmelser i
ovanberörda hänseende hava ombuden föreslagit, dels att enskild person, som
den 1 juni 1925 innehade lägenhet försedd med honom tillhöriga byggnader,
vilka huvudsakligen användes för bostadsändamål, och för vilken lägenhet
årlig avgäld av vederbörlig myndighet redan blivit bestämd, berättigades
för sin och makes livstid bibehålla sina byggnader under de villkor
och bestämmelser i övrigt, som Kungl. Maj:t föreslagit 190(1 års riksdag i
propositionen nr 104, dels att aktiebolag, stärblius eller annan juridisk person,
liksom ock envar annan icke till här ovan angivna kategorier hänförlig
person, som den 1 juni 1925 innehade lägenhet försedd med honom tillhöriga
byggnader och för vilken lägenhet årlig avgäld redan av vederbörlig
myndighet blivit bestämd, skulle bibehållas vid besittningsrätten i 10 år
efter den dag staden övertagit äganderätten till slottsjorden, dock med iakttagande
i övrigt av bestämmelserna uti den ovan åberopade propositionen
nr 104.

Sedan området allt efter dess belägenhet i förhållande till stadens centrum
av värderingsmännen uppdelats i fyra sektioner på sätt som av värderingsinstrumentet
närmare framgår, hava uppskattningsmännen, som ansett, att
vid värderingen hänsyn borde tagas till den omständigheten att området
skulle undergå stadsplaneläggning, därvid J/s av marken kunde beräknas
åtgå till gator och öppna platser och allenast återstående 2/3 kunde antagas
bliva föremål för försäljning, åsatt områdena följande saluvärden:

Slottsjorden.

I sekt.	4.1030	hr,	2/, tomter, 2.7353	hr	å	2: —	kr. pr kvm.	kr. 54,706
			Va gator, 1.36 7 6	»	»	—	»	»	»	—
Fångvårds
området	0.7 5 30	»	2/s tomter, O.5020	»	»	2: —	»	»	»	» 10.040
			V, gator, O.2510	»	»	—	»	»	»	—
II sekt.	10.6 1 80	»	2/'', tomter, 7.0 78 7	»	»	1: —	»	»	»	» 70.787
			’/3 gator, 3.53 9 3	»	»	—	»	»	»	—
III »	29.9675	»	2/, tomter, 19.9 7 84	»	»	0: so	»	»	>>	» 99,892
			Va gator, 9.9891	»	>;	> -	»	»	»	—
IV »	28.4385	»	2/s tomter, I8.9590	»	»	0: 20	»	»	>	» 37.918
			Ys gator, 9,4794	»	»	—	»	»	»	—
	73.8800		73.8800						S:a	kr. 273,343.
			Slottsvallen.
areal 1.2 8 50 hr,	13	tomt 0.85 6 7 hr	å	2:	— kr	• pr	kvm.	kr. 17,134
		Vs	gator 0.42 83 »	»		— »	»			—
			1.2 8 50						S:a	kr. 17,134.

Sammandrag.

Slottsjorden ................................ areal 73.8 800 hektar, saluvärde kr. 273,343

Slottsvallen ............................. » 1.2 850 » » » 17,134.

Svimma 75.16 50 hektar, saluvärde kr. 290,477.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Avtal mellan
domänstyrelsen
och
Halmstads
stad.

Därjämte hava uppskattningsmännen hemställt, att för tillgodoseende av
nu befintliga lägenhetshavares rätt inga andra eller mera inskränkande bestämmelser
skulle fogas än de, som av stadens ombud föreslagits och här
ovan återgivits.

Beträffande den å slottsjorden verkställda värdering och de bestämmelser,,
som föreslagits angående lägenhetshavares fortsatta nyttjanderätt till sina
områden, har länsstyrelsen icke haft något att erinra.

I fråga om slottsvallen har länsstyrelsen anfört följande.

Förutvarande landshövdingen i Hallands län Carl Hederstierna hade enligt
arrendekontrakt den 17 oktober 1917 för sin ämbetstid upplåtit ifrågavarande
område till stadens fria disposition med skyldighet för staden att
underhålla området som park och att till landshövdingen erlägga fem kronor
om året. Samma upplåtelse hade även träffats av nuvarande landshövdingen
greve Axel Mörner. Upplåtelsen utgjorde givetvis intet hinder för staten
att till staden försälja området. Länsstyrelsen ansåge dock att på grund av
områdets intresse ur kulturhistorisk synpunkt vid försäljningen borde fogas
det villkor, att detsamma icke finge bebyggas utan bibehållas såsom park.

I fråga om det av uppskattningsmännen slottsvallen åsätta saluvärdet hade
länsstyrelsen ingen erinran.

I skrivelse den 18 december 1925 har domänstyrelsen anfört bland annat
följande.

Vid den av uppskattningsmännen verkställda värderingen hade jämväl det
till fångvårdsstyrelsen enligt kungl. brevet den 3 mars 1906 upplåtna området
blivit saluvärderat. Det nämnda område åsätta saluvärdet utgjorde enligt
ovannämnda tabell 10,040 kronor; dess areal O.7530 hektar. På framställd
förfrågan hade fångvårdsstyrelsen förklarat sig fortfarande vara i behov av
området, och kunde vid sådant förhållande givetvis någon försäljning av
detsamma icke komma i fråga. Försäljningslotten komme därigenom att
omfatta allenast en areal av 74.4120 hektar med ett åsatt saluvärde av
280,437 kronor, därav för slottsjorden 263,303 kronor och för slottsvallen
17,134 kronor.

Efter förda underhandlingar med Halmstads stad på grundval av den
verkställda uppskattningen har domänstyrelsen träffat avtal om försäljning
under förutsättning av statsmakternas godkännande. Avtalet, som
enligt närslutet utdrag av protokoll, fört vid sammanträde med stadsfullmäktige
i Halmstad den 26 november 1925, blivit av staden godkänt, är av
följande lydelse:

»Förslag till avtal.

Under förbehåll av statsmakternas godkännande har följande avtal träffats
mellan kungl. domänstyrelsen å Kungl. Majrts och kronans vägnar, å
ena, samt staden Halmstad, å andra sidan.

Kungl. Maj:t och kronan upplåter och försäljer dels de å eu av distriktslantmätaren
Per Svedberg över kronolägenheten Halmstads slottsjord inom
Halmstads stads område år 1921 upprättad karta jämte beskrivning med
4—237 betecknade ägofigurer, innehållande enligt nämnda beskrivning en
areal av 73 hektar 10 ar 20 kvadratmeter, dels ock ett i ett handlingarna
bifogat utdrag av eu år 1913 av Carl Lundgren upprättad karta över

Kungl. Maj. ts proposition Nr 102.

slottstomten, slottsparken och slottsträdgården angivet område med eu ytvidd
av 1 hektar 28 ar 50 kvadratmeter av den utav landshövdingen i länet
disponerade så kallade slottsvallen för en köpeskilling i ett för allt av
trehundratusen (300,000) kronor samt under villkor i övrigt:

l:o) Områdena tillträdas av staden den 14 mars 1927, då köpeskillingen
skall inbetalas till domänstyrelsen.

2:o) Av slottsjordens arrendator tillhöriga byggnader, samtliga belägna a
den med adressnummer 3 betecknade lägenheten Patrikshill, äga arrendator]!
och hans hustru så länge de leva att innehava och bruka det intill
södra vägen belägna boningshuset med därtill hörande av domänintendenten
i länet utstakad tomt med en areal av ungefär 2,250 kvadratmeter under
det att staden skall vara berättigad att från den 14 mars 1927 mot eu
ersättning av 10,000 kronor fritt disponera över återstående del av lägenheten
Patrikshill med därå varande byggnader.

3:o) Beträffande övriga å slottsjorden befintliga lägenheter skall gälla, att
innehavarna av de med adressnummer 2, 5—10, 12, 14—21, 23—30 samt
32—35 betecknade lägenheter skola äga i sin livstid och, där de äro gifta
män, deras hustrur, så länge de leva, att innehava och bruka sina respektive
lägenheter, att innehavarna av lägenheterna med adressnummer 4, 11,
13, 22 och 31 skola bibehållas vid besittningsrätten till sina respektive
lägenheter under tio år efter den dag staden övertagit äganderätten till
slottsjorden, samt att innehavarna av lägenheterna med adressnummer 36 —
44 skola bibehållas vid besittningsrätten till sina respektive lägenheter under
fem år efter den dag, staden tillträtt slottsjorden, under villkor beträffande
samtliga innehavare av såväl i detta som i nästföregående mom. omförmälda
lägenheter att de var för sig till staden inom januari månad
varje år från och med år 1928 erlägga avgäld, innehavaren av lägenheten
Patrikshill med 100 kronor och övriga lägenhetsinnehavare med samma
belopp, som av dem för närvarande erlägges till slottsjordens arrendator,
att de ej äga uppföra nybyggnad å sina lägenheter samt att de skola vara
skyldiga att till staden utan ersättning men mot motsvarande avdrag å
arrendeavgiften avstå vad av den obebyggda delen av lägenheten möjligen
kan behöva tagas i anspråk för utläggande av gator enligt fastställd stadsplan
eller framdragande av avlopps- och andra ledningar.

4:o) Staden förhinder sig dels att å därtill lämplig plats inom slottsjorden
sedan stadsplan fastställts utan avgift med äganderätt upplåta ett område
med eu ytvidd av 4,000 kvadratmeter till domänverkets disposition
för garage och vedupplag, dels ock att å staden tillhörig mark för 25 år
mot en arrendeavgift icke överstigande 2 öre per kvadratmeter och år till
skogsvårdsstyrelsen i länet upplåta ett område av lämplig storlek för anläggning
av plantskola.

5:o) Staden förbinder sig vidare att vid uppgörande av stadsplan för de
områden staden genom detta avtal förvärvat tillse, att slottsvallsområdet
icke kommer att ingå i de delar, som äro avsedda till bebyggande, utan i
huvudsak bibehålies i dess nuvarande skick.

6:o) Staden vidkännes ensam lagfarts- och övriga med köpet förenade
kostnader.»

Slutligen har domänstyrelsen meddelat, att styrelsen föranstaltat om slottsjordens
skötsel till den 14 mars 1927.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Departements chefen.

[10.]

Kronoparken
Acklinga i
Skaraborgs
län.

Av den lämnade redogörelsen framgå?, att skäl ej föreligga att bibehålla
ifrågavarande kronolägenhet i kronans ägo allenast såsom bytesobjekt vid
framtida underhandlingar rörande utvidgning av järnvägsstationen i Halmstad.

Mot det av domänstyrelsen med Halmstad stad träffade preliminära avtalet
har jag icke något att erinra. Hen föreslagna köpeskillingen synes
mig skälig. I 1906 års proposition hemställdes, att den inflytande köpeskillingen
för ifrågavarande lägenhet skulle tillföras fonden för anordnande
av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden. Alltsedan domänstyrelsen
hänförts till de affärsdrivande verken hava, så vitt jag kunnat
utröna, samtliga köpeskillingar för försålda kronoegendomar under domänstyrelsens
förvaltning tillförts domänfonden och synes mig, ehuru i köpet
även ingår viss annan kronan tillhörig mark, skäl ej föreligga att
frångå denna princip i nu föreliggande fall.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att i förenämnda förslag till avtal angivna område
må försäljas till Halmstads stad mot den köpesumma
och på de villkor i övrigt, som i förslaget angivas.

10:o.

Uen 1 oktober 1914 förordnade Kungl. Maj:t, att viss del av förra fanjunkarbostället
1 mantal Acklinga nr 4 Pilagården i Acklinga socken av Skaraborgs
län skulle försäljas och återstående delen med ett därå befintligt torp,
benämnt Lilla Strängshemmet, ställas under skogsstatens vård och förvaltning
och förenas med kronoparken Acklinga. Vid ägostyckning, som i anledning
härav verkställts, har den i kronans ägo behållna delen åsatts 1/i
mantal med beteckning litt. Eb.

I samband med utarrendering från den 14 mars 1916 av förra sergeantsbostället
V2 mantal Acklinga nr 5 Marbogård undantogs från arrendet för
att från samma dag förvaltas såsom kronopark egendomens skogsmark och
torpet Lassebo.

De sålunda angivna, till kronopark avsatta områdena angränsa varandra
och utgöra tillsammans ett skifte av kronoparken Acklinga.

Vederbörande jägmästare har i skrivelse till domänstyrelsen hemställt, att
nämnda torp, Lilla Strängshemmet och Lassebo, måtte försäljas. I häröver
avgivet yttrande har överjägmästaren uttalat, att han vid en under 1924
med hänsyn till då förestående utarrendering av torpen förrättad besiktning
funnit desamma böra frånhändas kronan, då de icke vore behövliga för
kronoparkens skötsel och då god tillgång på arbetskraft funnes i trakten.

Med anledning härav har överjägmästaren efter anmodan av domänstyrelsen
genom vederbörande skogstaxator upprättat kartor och beskrivningar över

Kungl. Maj:ts proposition ATr 102.

nämnda torp med till försäljning lämpliga områden samt verkställt saluvärdering
av desamma.

Med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar, varibland två av
extra jägmästaren M. W:son Lilliehöök över försäljningsområdena 1925
upprättade kartor, har domänstyrelsen i skrivelse den 19 januari 1926 underställt
detta ärende Kungl. Maj:ts prövning.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.

Lilla Strängshemmet är beläget 1 kilometer från allmänna landsvägen
Acklinga—Tidaholm och 3 kilometer från Acklinga anhalt å Tidaholm—

Svensbro järnväg.

Arealen omfattar 11.4 64 hektar, varav 4.3 7 4 hektar åker, O.123 hektar
tomt, 2.8 7 4 hektar äng, 3.96 6 hektar betesmark, O.06I hektar gärdesbackar
samt 0.0 6 6 hektar impediment.

Byggnaderna, bestående av manbyggnad, ladugård med vidbyggd vedbod,
svinhus, hönshus, hemlighus och källare, äro, med undantag av källaren,
som är ny, gamla och fallfärdiga.

Åkerjorden är i mycket god hävd. Betesmarken är skogbeväxt och av
medelgod beskaffenhet.

Ståndskogen å betesmarken utgöres huvudsakligen av 45-årig tall med
dålig slutenhet och stamform. Ä mindre delar är skogen äldre och av
bättre beskaffenhet.

Torpet, som är utarrenderat till den 14 mars 1927 mot en årlig avgift av
180 kronor, har saluvärderats till i runt tal 6,200 kronor.

Nuvarande arrendatorn, Alfrid Backman, har sedan cirka 20 år tillbaka
innehaft torpet och därunder väl hävdat detsamma.

Lassebo är beläget utmed allmänna landsvägen Acklinga—Tidaholm 1
kilometer från Acklinga anhalt å Tidaholm—Svensbro järnväg.

Arealen omfattar 2.771 hektar, varav 2.400 hektar åker, O.092 hektar tomt,

0.272 hektar äng samt O.007 hektar gärdesbackar.

Byggnaderna utgöras av manbyggnad, ladugård, svinhus, hemlighus och
vedbod. De äro gamla och i fallfärdigt skick. Befintlig källare tillhör
brukaren.

Åkerjorden är av medelgod beskaffenhet och väl hävdad.

Torpet är utarrenderat till den 14 mars 1927 mot en årlig avgäld av
75 kronor. Saluvärdet har uppskattats till i runt tal 1,800 kronor.

Nuvarande arrendatorn, Karl Oskar Fransén, har innehaft torpet sedan
den 14 mars 1916 och därunder väl hävdat detsamma.

Domänstyrelsen har tillstyrkt försäljning av ifrågavarande torp.

Enligt vad som upplysts äro ifrågavarande båda torp icke behövliga för Departement»-kronoparkens skötsel. Då härtill kommer, att de, bibehållna i kronans ägo, chefen.
torde under närmaste år med all sannolikhet kräva betydande nybyggnadskostnader,
tillstyrker jag försäljningsförslaget. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att torpet Lilla Strängshemmet å den vid ägostyckning
av förra fanjunkarbostället 1 mantal Acklinga nr
4 Pilagården i Acklinga socken av Skaraborgs län 1/4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

[11.]

Starbäck nr 1
Nedre Nolgården
med underlydande
i
Skaraborgs
län.

mantal åsätta och med litt. Eb betecknade delen samt
torpet Lassebo å förra sergeantsbostället Va mantal Acklinga
nr 5 Marbogård i samma socken och län må med
de områden, som finnas angivna å de i ärendet företedda,
av extra jägmästaren M. \V:son Lilliehöök år 1925 upprättade
kartor, frånskiljas stamfastigheterna och med
tillträdesrätt den 14 mars 1927 vart för sig försäljas enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med rätt för nuvarande arrendatorer
att erhålla hembud.

ll:o.

Sedan kammarkollegium i skrivelse den 15 februari 1923 anmält frågan
om disposition av i jordeboken för Gustav Adolfs socken av Skaraborgs
län bland kronoegendomar under enskild disposition upptagna hemmanet
1 mantal Starbäck nr 1 Nedre Nolgården och därunder lydande fiskeriet
Starbäck nr 4, ett laxfiske, vilka återfallit till kronans fria disposition, har
Kungl. Maj:t den 9 mars 1923 förordnat, att handlingarna skulle överlämnas
till domänstyrelsen för den åtgärd, som på styrelsen ankonnne jämlikt
gällande grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner.

Med anledning härav har domänstyrelsen i avvaktan på slutligt ställningstagande
till frågan, huru egendomen borde för framtiden disponeras, ombesörjt
skötsel och vård av densamma; och är egendomen för närvarande jämlikt
särskilda avtal upplåten på arrende till den 14 mars 1926 mot årliga
avgälder av för huvudgården 250 kronor, för torpet Alebo 190 kronor, för
torpet Smedjebacken 150 kronor och för torpet Norka 135 kronor.

Under åren 1923 och 1924 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning.
Av handlingarna rörande nämnda förrättning, däribland en av distriktslantmätaren
Sune Frigell 1923 upprättad karta över egendomen
med beskrivning ävensom handlingar över av samme lantmätare 1925
verkställd ägostyckning å egendomen med tillhörande två kartor, inhämtas
bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 6 kilometer från Halm järnvägsstation och 22
kilometer från Jönköping, består av tre särskilda skiften: hemskiftet, det
cirka 650 meter söder därom belägna skiftet Stolpaliagen och det omkring 6
kilometer norr om huvudgården belägna skiftet å Kroksjömarken, samt har
—- oberäknat samfällda vägar — en areal av 206.723 hektar, därav 36.3 5
hektar tomt och åker, 20.679 hektar äng, 149.455 hektar avrösningsjord och
0.2 3 9 hektar impediment. Till lägenheten Starbäck nr 4, ett laxfiske, hör
icke något särskilt ägoområde utan utgöres av fiskerätten i bäcken vid rågången
emot Källebäcken och har vid omförmälda ägostyckning ej varit föremål
för någon styckningsåtgärd.

Åbyggnaderna vid huvudgården ä ro i mycket dåligt skick med undantag av
ett boningshus, som befinner sig i gott stånd, och en i försvarligt skick

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

varande magasinsbyggnad. Husen vid torpen Alebo och Smedjebacken äro
likaledes mycket dåliga. Kostnaden för i anledning härav erforderliga nybyggnader
för torpens drift har av överjägmästaren beräknats till — inklusive
värdet å därtill nödigt virke — minst 16,000 å 18,000 kronor.

Vid den under 1924 å egendomen hållna förberedande uppskattningsförrättningen
har domänintendenten i samråd med vederbörande skogsstatstjänstemän
föreslagit, att av egendomen måtte försäljas huvudgården antingen
i en eller två lotter samt var för sig torpen Alebo och Smedjebacken,
ävensom att den återstående delen av hemskiftet, huvudsakligen skog, jämte
skiftet Stolpahagen och skiftet å Kroksjömarken måtte bibehållas i kronans ägo.
vilket förslag underställdes domänstyrelsens prövning innan saluvärderingen
därav ägde rum. Sedan ytterligare yttranden i anledning av nämnda förslag
av domänstyrelsen infordrats från domänintendenten och skogsstatstjänstemännen,
återställdes handlingarna i ärendet med styrelsens skrivelse den
12 december 1924 till länsstyrelsen för uppskattningsförslagets skyndsamma
fullföljande och fullbordande.

Med anledning härav har länsstyrelsen låtit verkställa ägostyckning a
egendomen i huvudsaklig överensstämmelse med berörda förslag och har
under 1925 uppskattningsförrättningen fullbordats. Enligt uppskattningsmännens
förslag borde av egendomen försäljas följande tre områden med
nedan nämnda saluvärden, nämligen:

Litt. å ägo-	Vid ägostyck-		Areal	Saluvärde	kronor
stycknings-	ningen åsatt	Benämning			i Summa
kartan	mantal		hektar	skog
Al)	0.1 s	! Huvudgården	25.324 ;	2,348.—	13,940
Åt-	0.05	1
Ad	O.os	Alebo	7.138 :	658.7 o	3,500
Ae	0.05	Smedjebacken	7.47	653.80	3.300

Lotten litt. Ac, som är obebyggd, har på grund av storlek, läge, beskaffenhet
och möjligheter i trakten till arbetsförtjänst ej ansetts lämplig att bebyggas
till eget hem utan har därför föreslagits, att nämnda område måtte
förenas med lotten litt. Ab till ett jordbruk, varå en familj kunde påräkna
sin bärgning utan att vara beroende av arbete å annat håll. Som spekulant
å dessa lotter har anmält sig egendomens arrendator Axel Johansson och
har lotternas försäljning till honom förordats, då han under sin arrendetid
— sedan 1923 — med energi och intresse under svåra förhållanden arbetat
på gårdens förbättring.

Enligt om huvudgården gällande arrendeavtal har från arrendet undantagits
två rum och kök jämte vind i boningshus vid egendomen, vilka innehavas
av 89-åriga Aurora Aurell, som järnte sina systrar tidigare innehaft
besittningsrätten till hela egendomen; och har arrendatorn tillförbundits att
årligen för hennes räkning, om hon så påfordrade, utan ersättning hugga
och hemforsla 4 famnar lövved och 4 famnar barrved från egendomens skog.
Aurora Aurell hade tillbragt största delen av sin levnad vid gården och vore
varmt fästad vid denna. Spekulanten å huvudgården, förenämnde Johansson,
har i anledning av en av Aurora Aurell gjord ansökning för sin del
förklarat sig villig att låta henne till döddagar i manbyggnaden bebo två
rum och kök samt disponera en vid egendomen befintlig gammal bodbyggnad
jämte vedbod. Förbehåll härom borde göras vid försäljningen. Uppskatt -

Kung!. Maj:ts proposition Nr 102.

ningsmännen hava härjämte på grund av Aurora Aurells ansökning förordat,
att hon måtte från kronans del av egendomens skog tillerkännas
nödig vedbrand, allt under förutsättning att lion städse hölle vårdarinna.

Västergötlands fornminnesförening har anhållit, att nyssberörda bodbyggnad,
som vore av egendomlig konstruktion och hade kulturhistoriskt intresse,
måtte undantagas vid huvudgårdens försäljning för att efter Aurora Aurells
död flyttas till Skara och förläggas bland föreningens där samlade äldre
byggnader. Då huset vore gammalt och egendomligt samt opraktiskt konstruerat,
hade det för huvudgården ringa eller intet värde; och hava uppskattningsmännen
tillstyrkt ansökningen.

Som spekulant å lotten litt. Ad har anmält sig Nils Rickardsson, son till
lottens nu vältrande ålderstigna innehavare, Emma Johansson, vilken jämte
sin man i 31 år brukat lotten. Rickardssons ansökning om förvärv av lotten
har tillstyrkts av uppskattningsmännen.

Lotten litt. Ae har nuvarande innehavaren Karl Svenningsson, som brukat
lotten i sex år, anhållit att få köpa, vilken ansökning jämväl tillstyrkts.

I ansökning till domänstyrelsen bär Svenningsson sedermera framhållit,
att han i anseende till åkerjordens dåliga beskaffenhet och åbyggnadens
förfall ansåge torpets saluvärde väl högt, till stöd varför bifogades intyg av
nämndemannen Johan Augustsson, som tidigare brukat torpet, samt hemställt,
att samma värde måtte nedsättas till 3,000 kronor. I anledning härav
har domänintendenten meddelat, att intygsgivaren måste sakna kännedom
om storleken och värdet av den torpet tilldelade skogsmarken med därå
växande skog, vadan intyget saknade värde i saken.

Det uppgjorda förslaget har icke föranlett någon erinran från länsstyrelsens
sida.

Öv er j äg mästaren har icke haft annat att erinra mot förslaget än att lian
ansett, att, då vedskogen å lotten litt. Ab till stor del utgjordes av värdefull
lövskog, densamma bort värderas efter 4 kronor per kubikmeter i stället för
såsom skett efter 3 kronor, i följd varav lottens skogsvärde borde höjas med
294 kronor. I fråga om de återstående delarna av egendomen, lotterna litt.
Aa 1, Aa 2, Af och Ag, har överjägmästaren hemställt, att desamma måtte
i kronans ägo bibehållas och såsom kronopark ställas under skogsstatens
förvaltning.

Sedermera har köpeanbud å lotten litt. Ab + Ac inkommit från verkmästaren
Carl Andersson, som uppgivits vara född vid gården och under
uppväxttiden hava arbetat hos sina därstädes bosatta föräldrar. I över ansökningen
avgivna yttranden hava domänintendenten, landsfiskalen i orten
och länsstyrelsen föreslagit, att lotten måtte utbjudas å offentlig auktion.

Vidare liar ansökning inkommit om förvärv av lotten litt. Af, skiftet
Stolpahagen, från järnvägstjänstemannen J. H. Andersson, Tibro, för att av
skiftet bereda hem åt dennes föräldrar. Domänintendenten har i anledning
av ansökningen framhållit, att området läge i omedelbar närhet av egendomens
skogsmark, att området till största delen vore beväxt med mycket
vacker lövskog och att området enligt det uppgjorda förslaget skulle bibehållas
åt kronan; och har domänintendenten förty avstyrkt ansökningen. Av

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102. 31

samma skäl har länsstyrelsen hemställt, att ansökningen matte lämnas
utan avseende.

I skrivelse den 11 december 1925 har domänstyrelsen underställt Kungl.

Majrts prövning frågan om egendomens disposition. För egen del har styrelsen
ej haft ahnat att erinra i anledning av det uppgjorda försäljningsförslaget
än att saluvärdet å lotten litt. Ab syntes styrelsen i enlighet med
överjägmästarens förslag böra höjas med 294 kronor, i följd varav saluvärdet
för lotten* litt. Ab + Ac i jämnat tal komme att utgöra 14,235 kronor.

Styrelsen ansåge vidare, att köpare av nämnda lott borde åläggas hålla
Aurora Aurell med nödig vedbrand under hennes återstående livstid. Då
två spekulanter funnes till lotten och ingen av dem kunde åberopa någon
företrädesrätt framför den andre, torde lotten lämpligen böra utbjudas å
offentlig auktion. Lotterna litt. Ad och Ae torde försäljas enligt bestämmelserna
i kungörelsen den 17 oktober 1913 (nr 271), varvid spekulanterna å
dessa lotter enligt författningen finge anses berättigade till hembud å respektive
lott. Skiftet Stolpahagen borde jiimte egendomen i övrigt — häri inberäknad
lägenheten Starbäck nr 4 — bibehållas åt kronan och förvaltas av
skogsstaten.

Styrelsen ville i detta sammanhang framhålla, att vid det förhållande att
länsstyrelsen låtit uppgöra fullständig ägostyckning å egendomen i enlighet
med vad som föreslagits vid den förberedande uppskattningsförrättningen
det ville synas, som om länsstyrelsen tolkat domänstyrelsens skrivelse av
den 12 december 1924 som ett slutgiltigt beslut angående egendomens
disposition. Fn sådan innebörd åt skrivelsen hade givetvis aldrig avsetts.
Fastställelse å ägostyckningen hade ännu icke sökts.

I avvaktan på statsmakternas beslut i fråga om egendomens disposition
hade domänstyrelsen ombesörjt egendomens skötsel och vård under ett år från
den 14 mars 1926, under vilken tid Aurora Aurell finge bibehållas vid nuvarande
förmåner å egendomen. Styrelsen hade för avsikt att till Västergötlands
fornminnesförening försälja den i föreningens ansökning avsedda
bodbyggnaden, att av föreningen disponeras efter Aurora Aurells död.

Enligt brev till länsstyrelsen den 8 oktober 1925 har kammarkollegium
förordnat, bland annat, att hemmanet Starbäck nr 1 Nedre Nolgården och
därunder lydande fiskeriet Starbäck nr 4, ett laxfiske, skulle i jordebokeu
överföras från kronoegendomar under enskild till kronoegendomar under
allmän disposition.

Jag biträder uppskattningsmännens förslag i fråga om upplåtelser av Departementsområden
från egendomen med de mindre jämkningar, domänstyrelsen ifråga- rhefensatt.
Frågan om dispositionen av egendomen i övrigt torde jag senare fä
underställa Kungl. Maj:ts prövning. Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen medgiva,

Kungl. Maj.ts proposition Nr 102.

att från kronoegendomen 1 mantal Starbäck nr 1
Nedre Nolgården och därunder lydande fiskeriet Starbäck
nr 4, ett laxfiske, i Gustav Adolfs socken av Skaraborgs
län må försäljas

dels omförmälda styckningslotten litt. Ab + Ac jämte
kronans åbyggnad med undantag av förberörda gamla
bodbyggnad å offentlig auktion till den högstbjudande
enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor
med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1927
och med förbehåll om rätt för Aurora Aurell att avgiftsfritt
under sin livstid i manbyggnaden bebo två
rum och kök samt disponera nämnda bodbyggnad jämte
vedbod, vilken bodbyggnad det åligger köpare låta kvarstå,
så länge den av Aurora Aurell innehaves, ävensom
med skyldighet för köpare att hålla Aurora Aurell med
nödig vedbrand under hennes återstående livstid, allt
under förutsättning att hon städse håller vårdarinna,

dels oek lotterna litt. Ad och Ae var för sig enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar med hembudsrätt till lotten litt.
Ad för Nils Rickardsson och till lotten litt. Ae för Karl
Svenningsson.

12:o.

[12.] Sedan den period av 20 år, för vilken kronoegendomen 3/i mantal EikeEikesätter
nr sätter nr 1 och 2 med 1/i mantal Botorp nr 1 i Istrums socken av SkaraBotorp2nr
i horgs län senast utarrenderats och därunder årliga arrendet utgått med 1,400
Skaraborgs kronor, vartill kommer årlig byggnadssumma av 140 kronor, utlöpt den 14
mars 1922, har egendomen på grund av mellankommande omständigheter
efter nämnda dag utarrenderats för ett år i sänder. Sålunda har egendomen
utarrenderats för tiden 14 mars 1925—13 mars 1926, därvid betingats
en arrendeavgäld av 1,650 kronor, inbegripet byggnadssumma, samt
för därpå följande arrendeåret mot en avgäld av — förutom nybyggnadssumma
— 2,075 kronor.

Under 1923 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätaren Tor Hjertqvist 1922 från 1921
års laga skifteskarta utdragen karta över alla ägorna till egendomen med
beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen har undergått laga skifte, som blivit vederbörligen fastställt;
och har egendomen vid skiftet tilldelats de å kartan upptagna ägoskiften,
av vilka det med litt. Ea betecknade utgör Rikesätter nr 1 om 3/s mantal,
det med litt. Eb betecknade Rikesätter nr 2 om ö/8 mantal och de med litt.
F betecknade skiftena Botorp nr 1. Egendomen, som är belägen 25 kilo -

Kung1. Maj:ts proposition Nr 102.

meter från Skara och 3 kilometer från Remningstorps anhaltstation, har
enligt ägobeskrivningen, oberäknat vägar, en sammanlagd areal av 281.0 3 s
hektar, därav 94.935 hektar tomt, åker och dylikt, 10.878 hektar äng, 170.74i>
hektar avrösningsjord och 4.4 7 6 hektar impediment. Över egendomen är
framdragen Skara—Timmersdala järnväg.

I anledning av ansökning från innehavaren av det med kronan tillhöriga
manbyggnad och ladugård försedda torpet Stockebacken under egendomen,
Anders Jonsson, vilken brukat torpet sedan ett 30-tal år tillbaka, hava uppstå
ttningsmänn en föreslagit försäljning av torpet med det område (del av
Rikesätter nr 1 litt. Ea), som å kartan utmärkts med nr I (i rött) och
avgränsats från angränsande hemmanet Botorp nr 1, litt. F å kartan, med
svartprickad linje och av järnvägsområde, omgivna av ljusbrun färg. Området
innehåller en areal av 30.13 5 hektar, därav 22.0 2 6 hektar åker, 2.oss
hektar äng, 4.8 8 6 hektar avrösningsjord och 1.13 8 hektar impediment.
Torpets saluvärde har uppskattats till 15,050 kronor, därav 3,376 kronor för
växande skog.

Då de torpet Stockebacken närmast belägna ägorna av Botorp (litt. F1 a
kartan) saknade dugligt boningshus, vars nybyggnad skulle draga en kostnad
av 7,000 kronor, men hade ladugårdsbyggnad och för övrigt vore lämpligt
till eget hem, och då den återstående eller södra delen av samma hemman
(litt. F11 å kartan), som vore försedd med för dess brukande tillräcklig, kronan
tillhörig åbyggnad, även lämpade sig till eget hem, hava uppskattningsmännen
föreslagit ägornas försäljning i nämnda två lotter, å kartan utmärkta
med nr II och III (i rött) och med gränserna markerade i ljusbrun
färg.

Lotten nr II, varå finnas — förutom den kronan tillhöriga ladugårdsbyggnaden
— boningshus och en stallbyggnad, tillhöriga ägaren till Remningstorps
gård, Swen Wingqvist, innehåller en areal av 15.752 hektar, därav
14.310 hektar åker, O.530 hektar äng, O.230 hektar avrösningsjord ocli
0.6 8 2 hektar impediment. Lottens saluvärde har uppskattats till 7,600 kronor,
därav 350 kronor för växande skog.

I anledning av ansökning av förenämnde Wingqvist, som tidigare innehaft
kronoegendomen på arrende, att kronan måtte inlösa förut berörda
honom tillhöriga boningshus och stallbyggnad å ägolotten i fråga har domänintendenten
i särskilt yttrande föreslagit inlösen åt kronan av samma
byggnader i nu befintligt skick, boningshuset för 200 kronor och stallet
för 1,000 kronor. Domänintendenten har därvid framhållit, att husen för
lottens åkerareal voro fullt tillräckliga och lämpligt inredda och så stora
att, om det befunnes lämpligt, tillsammans med ägolotten skulle kunna
brukas den intilliggande till försäljning från kronoegendomen Istrum Lillegården
föreslagna lotten nr II om 6.924 hektar, vilken till följd av sitt läge
vore svåravyttrad. För den händelse att lotten nr II av Botorp skulle säljas,
vore det enligt domänintendentens mening lämpligt, att husen i fråga finge
å lotten kvarstå, enär det visat sig att fullt bebyggd jord lätt funne köpare,
under det att obebyggd mark vore svår att sälja, då de ännu höga byggnadspriserna
avskräckte eventuella köpare. Saluvärdet för ägolotten, 7,600
kronor, borde ökas med inlösenbeloppet för byggnaderna, 1,200 kronor, till
8,800 kronor. Boningshuset vore äldre men kunde, om det torftigt underhölles,
användas i många år.

Enligt sedermera träffat avtal hava omförmälda byggnader överlämnats
till kronan för nyss angivna belopp och har egendomens arrendator förbundit
sig att inom den 1 oktober 1926 hava utfört en del såsom nödiga ansedda 3

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 samt. 84- käft. (Sr 102-)

Departementschefen.

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 102.

reparationsarbeten å byggnaderna mot eu ersättning av 428 kronor. Med
hänsyn till dessa förhållanden kommer saluvärdet för lotten att utgöra 9,228
kronor.

Den med nr III (Knektöga) i rött och med ljusbrun kantfärg å kartan
betecknade lotten innehåller en areal av 18.119 hektar, därav 7.6 8 6 hektar
åker, 0.5 3 7 hektar äng, 8.713 hektar avrösningsjord och 1.183 hektar impediment.
Lottens saluvärde har uppskattats till (i,700 kronor, därav 1,580
kronor för växande skog.

Mot berörda förslag hava varken länsstyrelsen eller över jägmästaren haft
något att erinra.

Med hänsyn till den från huvudgården jämförelsevis avlägsna belägenheten
av torpet Nolåsen och den mindre goda åbyggnaden därå bär inom
domänstyrelsen ifrågasatts, huruvida torpet jämväl borde bliva föremål för
frånsäljning dock med undantag av den intill järnvägen belägna mark
därav, som kunde bliva erforderlig till upplagsplats för skogseffekter från
kronans skogsmarker; och bär styrelsen i anledning härav i skrivelse den
18 juli 1924 låtit anmoda uppskattningsmännen att, sedan till upplagsplats
för nämnt ändamål erforderligt område vid järnvägen undantagits, verkställa
saluvärdering av torpet Nolåsen med lämplig arrondering.

Av instrumentet över den sålunda påkallade kompletterande förrättningen,
därvid såväl överjägmästaren som egendomens arrendator närvarit, inhämtades
bland annat följande.

Förrättningsmännen hava enats om att föreslå arrondering av torpet
Nolåsen, på sätt å egendomskartan angivits med ljusbrun kantfärg och
nr IV (i rött). Samma område har en areal av 8.205 hektar, därav 2.828
hektar åker, 0.361 hektar iing och odlingsmark, 4.956 hektar avrösningsjord
och 0.0 6 0 hektar impediment. Dess saluvärde har uppskattats till 2,393
kronor, därav 179 kronor för växande skog. Någon hembudsrätt kunde vid
försäljningen ej ifrågakomma.

Då av torpets hus endast boningshuset vore användbart och då jorden
vore ytterst svag och sedan åtskilliga år liggande i lägervall, emedan ingen
brukare kunnat erhållas, ville uppskattningsmännen som sin mening framhålla
såsom det mest ekonomiska att hela det skifte av 1 + mantal Botorp
litt. F, varå torpet Nolåsen vore beläget, ställdes under skogsstatens förvaltning
för att brukas tillsammans med angränsande till 3/s mantal Rikesätter
litt. Ea hörande skogsmark.

Detta förslag har av såväl länsstyrelsen som över jägmästaren lämnats
utan erinran.

I skrivelse den 15 januari 1926 har domänstyrelsen underställt detta
ärende Kung!. Maj:ts prövning och därvid för egen del tillstyrkt förslaget
om försäljning av förstberörda tre å kartan med nr I, II och III i rött angivna
områden. Saluvärdet för lotten nr II borde i jämnat tal upptagas till
9,230 kronor.

Jag biträder uppskattningsmännens, av domänstyrelsen tillstyrkta förslag
om försäljning av lotterna I, II och III. Jag anser emellertid, att åtminstone
försök bör göras att. försälja jämväl lotten IV. Skulle det sedermera

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

visa sig, att något antagligt köpeanbud icke avgives å lotten, torde densamma
kunna disponeras på sätt uppskattningsmännen föreslagit. Jag
hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande fyra å kartan med I, II, III och IV
i rött angivna områden må vart för sig med ovan angiven
areal från kronoegendomen 3/i mantal Rikesätter
nr 1 och 2 med 1/4 mantal Botorp nr 1 i Istrums socken
av Skaraborgs län försäljas enligt gällande grunder för
upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

13:o.

Sedan den senaste 20-åriga period, för vilken kronoegendomen 1 mantal [13.]
Istrum nr 1 Storegård och ’/s mantal Istrum nr 2 Lillegård i Istrums ,^™”drd ^<7»
socken av Skaraborgs län utarrenderats och därunder årliga arrendet för istrum nr 2
egendomen utgått med 1,710 kronor, vartill kommit årligt byggnadsbidrag L^[l^borg\
av 170 kronor, utlöpt den 14 mars 1918, har egendomen efter nämnda dag län.
på grund av mellankommande omständigheter upplåtits under kortare tidsperioder,
senast för tiden 14 mars 1926—13 mars 1927 mot ett årligt arrende
inklusive byggnadsbidraget av 2,080 kronor, som även betingats för
nästföregående arrendeåret.

Under 1922 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning. Av instrumentet
över nämnda förrättning jämte övriga till ärendet hörande handlingar,
däribland en av distriktslantmätare Tor Hjertqvist 1922 från 1921
års laga skifteskarta utdragen karta över alla ägorna till egendomen med
beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen har undergått laga skifte, som blivit vederbörligen fastställt;
och har egendomen vid skiftet tilldelats de å kartan upptagna ägoskiften,
av vilka de med litt. Ca betecknade utgöra Istrum Storegården och det
med litt. Cb utmärkta skiftet Istrum Lillegården. Egendomen, som är belägen
18 kilometer från Skara samt 9 kilometer från Axvalls och 3 kilometer
från Istrums järnvägsstationer, har enligt ägobeskrivningen, oberäknat
vägar, en sammanlagd areal av 261.14 9 hektar, därav 131.6 5 2 hektar tomt,
åker och dylikt, 21.941 hektar äng, 1.666 hektar odlingsmark, 97.623 hektar
avrösningsjord och 8.2 6 7 hektar impediment. Över egendomen är framdragen
Skara—Timmersdala järnväg.

Uppskattningsmännen hava tillstyrkt, förutom inlösen och ändring av en
byggnad, uppförande av vissa nya byggnader vid torpen Furumon, Tyskerud
och Motan för ett sammanlagt belopp av 15,700 kronor.

I anledning av ansökning från innehavaren av torpet Kvarnen under
egendomen, Linus Johansson, vilken brukat torpet sedan 1901, hava uppskattningsmännen
föreslagit försäljning av torpet med det område, som a
kartan betecknats med nr I (i rött), och utmärkts med ljusbrun gräns mot
egendomen i övrigt (del av Istrum Storegården litt. Ca). Området har enligt
anteckning å kartan en areal av 15.543 hektar, därav 11.44? hektar
åker, 2.51 hektar äng, 1.386 hektar avrösningsjord och 0.2 hektar impedi -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

merit. Torpets saluvärde liar uppskattats till 12,550 kronor, därav för
växande skog 220 kronor.

Då det å* kartan likaledes med en 1 jusbrun linje från egendomen i övrigt
avskilda och med nr II (i rött) betecknade området (del av Istrurn Lillegården
litt. Cb) hade ett för egendomen olämpligt läge samt enligt uppskattningsmännens
förmenande borde, ehuru obebyggt, lämpligen kunna bilda
ett eget hem, hava uppskattningsmännen verkställt saluvärdering av detta
område. Området har enligt anteckning å kartan en areal av 7.7 9 7 hektar,
därav 6.924 hektar åker, 0.81 hektar äng och 0.063 hektar impediment;
och har saluvärdet beräknats till 3,000 kronor.

Mot berörda förslag har varken länsstyrelsen eller över jägmästaren haft
något att erinra.

Sedan med hänsyn till de förestående störa nybyggnadskostnaderna inom
domänstyrelsen ifrågasatts, huruvida icke jämväl torpen Furumon och Tyskerud
borde frånsäljas egendomen, har domänstyrelsen i skrivelse den 18
juli 1924 anmodat uppskattningsmännen att taga under förnyat övervägande
frågan om försäljning av nämnda torpliigen heter och därvid i
varje fall uppgöra förslag till försäljning av Tyskerud med lämplig arrondering,
varjämte, sedan ladugården å egendomen efter åskslag nedbrunnit
den 11 september 1924, styrelsen föranstaltat om besiktning å egendomen
för nybyggnad ävensom om upptagande till behandling av frågan,
huruvida egendomen i stället för att återuppbyggas kunde i sin helhet Unnas
lämplig för bildandet av ytterligare egnahemslägenheter eller mindre
jordbruk än vad i styrelsens nämnda skrivelse avsetts.

Av instrumentet över den sålunda påkallade kompletterande förrättningen,
därvid såväl överjägmästaren som egendomens arrendator och innehavaren
av torpet Tyskerud närvarit, samt av domänintendenten i ärendet avgivet
särskilt yttrande inhämtas bland annat.

De alternativ för egendomens blivande disposition, som enligt domänintendentens
och uppskattningsmännens mening kunde tänkas ifrågakomma,
vore, om man bortsåge från vad som föreslagits i samband med 1922
års arrendeuppskattning, antingen att egendomen utarrenderades, sedan
därifrån avskilts ytterligare områden till försäljning, eller ock att egendomen
i sin helhet styckades till egna hem och småbruk eller ettdera. Beträffande
det första alternativet borde vederbörlig hänsyn tagas till att den
del av egendomen, som icke skulle försäljas, utan fortfarande utarrenderas,
bleve för sitt ändamål lämplig. Sålunda borde tillses, att man ej till exempel
genom frånskiljande av torp bleve nödsakad uppföra nya arbetarbostäder;
ej heller borde arrendeområdet till den grad reduceras att redan befintliga
hus bleve för stora för att kunna till fullo utnyttjas. A andra sidan skulle
givetvis mycket vara vunnet, om frånstyckningen kunde så ordnas, att ett
nytt ekonomi hus i det nedbrunnas ställe ej behövde göras större än att
brandskadeersättningen försloge. I fråga om det andra alternativet vore att
nämna, att efterfrågan på egna hem utan egentligt jordbruk vore synnerligen
ringa i denna trakt, varför en eventuell styckning syntes böra i huvudsak
avse bildandet av mindre jordbruk. Då småbruken även med hänsyn
till egendomens konfiguration vart och ett borde hava en åkerareal av omkring
10 hektar, skulle egendomen kunna giva upphov till 12 å 14 småbruk,

Kung!. Maj:ts proposition Nr 102.

varav flertalet utan erforderliga byggnader. Det torde med skäl kunna
ifrågasättas, om det för närvarande vore möjligt att till rimligt pris avyttra
så många småbruk i denna trakt. Belysande vore i detta fall en från innehavarna
av ovannämnda tre torp till uppskattningsmännen från domänstyrelsen
överlämnad skrivelse, i vilken'' de förklarade sig icke kunna uppträda
som spekulanter, i händelse torpen skulle utbjudas till salu. Skulle småbruken
utbjudas utan skog, bleve de än mer svårsålda. Därtill komme, att
de nuvarande åbyggnaderna framme vid huvudgården i händelse av styckning
bleve för stora och följaktligen måste ombyggas och delvis förflyttas
för att kunna ekonomiskt utnyttjas. För övrigt vore redan grundarbetena
för den nya ladugården av arrendatorn, helt säkert i god tro, påbörjade.
Ett torp kunde emellertid utan olägenhet frånskiljas och borde i så fall med
hänsyn till belägenhet och övriga omständigheter Tyskerud först komma i
fråga. Vidare syntes utan olägenhet det avlägset belägna Tyskerudsskiftet
kunna försäljas. Under förutsättning att de föreslagna markförsäljningarna
komme till stånd, kunde ladugården avsevärt reduceras till sin storlek.

Uppskattningsmännen hava på grund härav enats om att föreslå, att från
egendomen måtte försäljas, förutom förberörda med nr 1 och 2 betecknade
områden, ytterligare dels torpet Tyskerud med det område, som å kartan
betecknats med nr III (i rött) och utmärkts med ljusbrun gräns, med eu
areal av 17.026 hektar, därav 8.227 hektar åker, 2.792 hektar äng och odlingsmark,
5.962 hektar avrösningsjord och O.045 hektar impediment; saluvärde
7,000 kronor, varav 1,282 kronor för växande skog, dels ock det så
kallade Tyskerudsskiftet eller det å kartan med nr IV (i rött) och ljusbrun
kantfärg angivna området, som, obebyggt, innehåller en areal av 15.3 34
hektar, därav 10.990 hektar åker, I.312 hektar äng och odlingsmark, 2.868
hektar avrösningsjord och 0.164 hektar impediment; saluvärde av 6,800
kronor, varav 658 kronor för växande skog. Torpet Tyskerud borde hembjudas
innehavaren, som väl brukat torpet under 9 år.

Med anledning av ansökningar av torparen å Kvarnen om ny saluvärdering
av torpet och av torparen å Tyskerud om förnyat arrende av detta
torp hava uppskattningsmännen på domänstyrelsens anhållan anmodats att
taga under förnyad prövning saluvärdet å torpet Kvarnen, att avgiva förslag
till arrendevärde å nämnda torp, å Tyskerud och å Tyskerudsskiftet
samt att ånyo yttra sig över torparens å Tyskerud ansökning att fortfarande
få arrendera torpet. Sedan därefter boningshuset vid torpet Furumon nedbrunnit,
har styrelsen föranstaltat om besiktning å egendomen, varvid, därest
torpet ej borde på annat sätt disponeras, förslag skulle uppgöras till nybyggnad
i den brunna byggnadens ställe.

Vid den förrättning, som på grund härav hållits den 8 juni 1925, har
beträffande saluvärderingen av torpet Kvarnen föreslagits den ändring, att
den däri beräknade arealen åker skulle minskas med ägofiguren nr 1887 om
0,2 5 hektar, vilken vore så starkt bemängd med järnoxid att växtlighet därå
ej trivdes och därför borde hänföras till impediment. I följd härav har
torpets saluvärde reducerats från 12,550 kronor till 12,300 kronor. Arrendevärdet
å Tyskerudsskiftet har uppskattats till 250 kronor och har i övrigt
icke ändring ansetts böra föreslås i tidigare gjorda värderingar. Innehavarna
av torpen Kvarnen och Tyskerud hava i vid förrättningsinstrumentet fogade
skrivelser numera förklarat sig villiga att till uppskattade värden inköpa
sina respektive lägenheter.

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

I fråga om torpet Furumon hava uppskattningsmännen framhållit, att det
för kronan vore förmånligast att försälja torpet i befintligt skick. Torpets
saluvärde har uppskattats till 3,650 kronor. Torpets innehavare har emellertid
förklarat, att han icke såge sig i stånd att uppträda som köpare av
torpet.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av de två senaste
förrättningarna och har över jägmästaren ur skogsväsendets synpunkt icke
haft något att anmärka mot försäljningen av torpen Kvarnen, Furumon,
Tyskerud och Tyskerudsskiftet samt därvid framhållit, att det tvärtom med
hänsyn till förbrukningen av virke från egendomen skulle vara synnerligen
fördelaktigt, om torpen försåldes.

Med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar har domänstyrelsen
i skrivelse den 3 oktober 1925 underställt ärendet Kungl. Maj-.ts prövning
och därvid anfört, att styrelsen med hänsyn till att torparen å Furumon,
vilken brukat torpet under ett flertal år, ej sett sig i stånd att inköpa torpet,
icke velat ifrågasätta försäljning från egendomen av andra än här ovan
berörda med I, II, III och IV betecknade områden. Domän styrelsen har
vidare föreslagit, att saluvärdet å lotten nr 1 skulle upptagas till 12,300
kronor.

I skrivelse den 15 januari 1926 har domänstyrelsen anfört, bland annat,
följande.

Sedan styrelsen i skrivelse den 3 oktober 1925 gjort framställning om försäljning
av vissa lägenheter från ifrågavarande kronoegendom, hade domänintendenten
i länet under hand väckt fråga om uppdelning i lägenheter för
försäljning av den egendomen tillhöriga beteshage, som gränsade intill
Emten och Flämsjön.

Med anledning härav hade styrelsen anmodat länsstyrelsen att uppdraga
åt domänintendenten att i samråd med vederbörande arrendeuppskattningsmän,
jägmästare och lantmätare verkställa utredning och med det förslag,
vartill densamma kunde föranleda, och eget utlåtande inkomma till styrelsen.

Med skrivelse den 22 december 1925 hade länsstyrelsen överlämnat den
begärda utredningen jämte förslag i ämnet ävensom en av distriktslantmätaren
Tor Hjertqvist 1925 upprättad karta över jordområdet i fråga.

Av dessa handlingar inhämtades bland annat, att det till försäljning
ifrågasatta området utgjordes av näset mellan Flämsjön och Emten, bestående
av en starkt sluttande rullstensås, beväxt med hassel och eu
samt med yngre al-, asp- och något ekskog och lämnande obetydligt bete.
Då marken i dess nuvarande tillstånd hade föga värde för egendomen men
till följd av ett naturskönt läge med fördel kunde försäljas för uppförande
av sommarbostäder, hade uppskattningsmännen ansett det vara för kronan
förmånligt, att området med rätt till väg försåldes. Området, som utgjorde
del av Istrum nr 1 Storegård litt. Ca, innekölle o.4s hektar, omfattande a
Hjertqvists karta av 1922 över egendomen ägofigurerna nr 190—192 och del
av nr 189. Området hade saluvärderats till 7,650 kronor, därav 3,261 kronor

Kungl, Maj:ts proposition Nr 102.

3!)

14 öre för växande skog. Då flera anbud å området inkommit, hade
uppskattningsmännen föreslagit dess försäljning efter auktion.

Länsstyrelsen hade ej haft något att erinra mot förslaget.

Vederbörande över jägmästare, som även hörts i ärendet, hade framhållit
följande. Området vore beläget omkring 4 kilometer från närmaste järnvägsstation
Istrum på Skara—Timmersdala järnväg och omkring 18 kilometer
från Skara. För att området skulle bliva tillgängligt för allmänheten
torde det vara nödvändigt att en för bil framkomlig väg anlades mellan
Lerdala och Skara till en längd av 800 meter, vilken anläggning torde belöpa
sig till omkring 2,000 kronor. Det torde kunna ifrågasättas, om det
ej skulle vara fördelaktigast för kronan att anlägga denna väg, stycka området
i villatomter och därefter sälja dem, i mån som köpare erhölles. ii led
hänsyn till de avsevärda kostnader och besvär, som därmed voro förenade,
ansåge emellertid över jägmästaren i likhet med uppskattningsmännen det
vara bäst att överlåta detta till den enskilda företagsamheten och att sålunda
sälja området på en hand genom offentlig auktion, därvid dock försäljning
under det uppskattade värdet icke borde ske.

För egen del biträdde domänstyrelsen uppskattningsmännens förslag om
ifrågavarande områdes försäljning å offentlig auktion.

Mot det av domänstyrelsen i skrivelse den 3 oktober 1925 framlagda Departemenuförsäljningsförslaget
har jag icke något att erinra. Jag anser mig ock <*«/«"•
kunna biträda det av domänstyrelsen i dess skrivelse den 15 januari 1926
framlagda förslaget. Jag hemställer alltså, att Kungl. -Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,

att från kronoegendomen 1 mantal Istrum nr 1 Storegård
och 1/t mantal Istrum nr 2 Lillegård i Istrums
socken av Skaraborgs län må försäljas

dels förenämnda med I, II, III och IV betecknade
områden, vart för sig med ovan angiven areal, enligt
gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från krön oegendomar,

dels ock förberörda område om 5.4 8 hektar å offentlig
auktion under de i hrevet den 29 maj 1874 stadgade
villkor till den högstbjudande, med tillträdesrätt den
14 mars 1927 och med rätt till utfartsväg över stamfastigheten.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

[14.]

Norr Salbo
nr 5 litt. Eb
i Västmanlands
län.

Departements chefen.

14:o

Genom beslut den 1 mars 1912 bar Kungl. Maj:t förordnat, att skogsskiftet
till förra fanjunkarbostället ''/g mantal Norr Salbo nr 5 i VästerFärnebo
socken av Västmanlands län skulle genom ägostyckning frånskiljas
stamfastigheten samt från och med den 14 mars 1913 ställas under skogsstatens
vård för att förvaltas såsom kronopark.

Vid ägostyckningsförrättningen har kronoparken betecknats med litt. Eb
och åsatts 17/100 mantal.

Genom kontrakt den 16 och 23 mars 1920 har domänstyrelsen för 10 års
tid, räknat från och med den 14 mars 1920, till lägenhetsinnehavaren Gust.
Steiner upplåtit ett område av omkring 0.30 hektar av kronoparken mot en
årlig avgäld av 30 kronor.

Steiner innehar med äganderätt en lägenhet av mindre omfattning, vilken
är belägen invid allmänna landsvägen och angränsar förenämnda till honom
utarrenderade område av kronoparken. Densamma är upptagen av boningshus,
reparationsverkstad för åkdon samt en liten trädgårdstäppa.

Hos domänstyrelsen har Steiner, under framhållande att han för sin verksamhet
vore i behov av ökat utrymme, anhållit att av kronoparken få inköpa
ett område om cirka 0.5 o hektar.

Området, vars belägenhet framgår av en handlingarna bifogad kartskiss,
har av vederbörande jägmästare beräknats omfatta en areal av 0.4 9
hektar. Marken utgöres av stenblandat grus, bevuxen med 40 — 100-årig
tallskog. Området har av jägmästaren åsatts ett värde av i runt tal 740
kronor, vilket belopp sökanden förklarat sig villig att erlägga.

Överjägmästaren tillstyrker försäljningen.

Jämväl domänstyrelsen, som i utlåtande den 19 januari 1926 underställt
ärendet Kungl. Maj:ts prövning, har förordat försäljning av lägenheten.

Då jag icke har något att erinra mot ifrågavarande försäljning, får jag
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande område om 0.4 9 hektar av 17/100
mantal Norr Salbo nr 5 litt. Eb i Väster-Färnebo socken av
Västmanlands län må genom avsöndring frånskiljas fastigheten
och med tillträdesrätt den 14 mars 1927 försäljas
till Gust. Steiner för en köpeskilling av 740 kronor, att
till länsstyrelsen i länet kontant betalas vid tillträdet,
samt under villkor i övrigt, att köparen ensam vidkännes
kostnaderna för avsöndring och lagfart samt övriga med
köpet förenade utgifter.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 102.

15:o.

Den 20 december 1889 förordnade Kungl. Maj:t, att förra rustmästarbostället
9/2fl mantal Rista nr 1 i Undersåkers socken av Jämtlands län
skulle från den 14 mars 1892 omhändertagas av skogsstaten för att förvaltas
såsom kronopark. Den 29 december 1906 förklarade domänstyrelsen,
att kronoparken skulle benämnas Rista.

Sagda kronopark omfattar två skiften, varav det ena är beläget söder om
Undersåkersälven, det andra norr om samma älv. Ett inägoområde, omfattande
södra delen av norra skiftet, har sedan den 14 mars 1892 varit
upplåtet såsom bostadslägenhet till kronojägaren i dåvarande Undersåkers,
sedermera Håckrens bevakningstrakt av Hallens revir.

Då nämnda lägenhet vore allt för stor för att upplåtas till kronojägaren,
anmodade domänstyrelsen den 29 april 1919 vederbörande jägmästare att
avgiva förslag till framtida disposition av densamma. Enligt av styrelsen
sedermera meddelät beslut skulle dock lägenheten tillsvidare, så länge dåvarande
innehavaren, kronojägaren J. Åström, livarstode i sin tjänst, disponeras
såsom förut. Förändring i dispositionen vore avsedd att äga rum
1927, då Åström beräknades avgå från sin kronojägarbefattning. Åström
har emellertid erhållit avsked med pension från den 10 maj 1925, varefter
(''en av honom innehavda befattningen indragits från den 1 juni samma år.

Sedan jägmästaren avgivit och genom överjägmästaren till styrelsen inkommit
med infordrad utredning och därvid föreslagit försäljning av lägenheten
tillsammans med lämplig del av kronoparkens skogsmark, hava av
länsstyrelsen i Jämtlands län förordnade uppskattningsmän verkställt saluvärdering
och arrendeuppskattning av förenämnda område.

Av värderingsinstrumentet jämte övriga ärendet tillhörande handlingar,
varibland en av t. f. distriktslantmätaren G. Larsson över försäljningsområdets
yttergränser 1925 upprättad karta med därå tecknad beskrivning, inhämtas,
bland annat, följande.

[15.]

Rista nr 1 i
Jämtlands
län.

Saluområdet, som är beläget cirka 1 kilometer öster om Hållands anhaltstation
å stambanan Östersund—Storlien i en livligt frekventerad turistort,
angränsar i söder Undersåkersälven (Indalsälven) och genomskäres i sina
södra delar av allmänna landsvägen Östersund—Norge samt nämnda stambana.
Belägenheten är särdeles förmånlig med goda tillfällen till avsättning
av såväl jordbruks- som skogsprodukter, varför vid försäljning av området
intresserade spekulanter icke torde komma att saknas.

Arealen omfattar, inägoområdet 26.7 2 hektar, varav 8.3 8 hektar tomt och
åker, 1.6 7 hektar äng och 16.6 7 hektar gärdesbackar m. in., samt utmarksområdet
15.7 5 hektar, varav 14.4 5 hektar skogsmark och 1.3 o hektar impediment.
Sammanlagda arealen utgör sålunda 42.4 7 hektar.

Åkerjorden, i sydligt och öppet läge, utgöres av lättare, sand- och mullblandad
lera, här och var av övervägande sand, av ganska god beskaffenhet.
Ängsmarken och gärdesbackarna lämna tillfällen till tämligen goda
beten och höfång.

Åbyggnaderna, som äro i gott och välvårdat skick, utgöras av bostads -

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 1 sand. 84 höft. (Sr 102.)

Departements chefen.

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

hus, ladugårdsbyggnad, hemlighus, kornlada, stolphärbrä, källare, badstuga,
sommarladugård, brunn och fyra hölador.

Å gårdsområdet linnes därjämte en kronojägaren Åström enskilt tillhörig
bostadsbyggnad med av staket omgärdad trädgård.

Skogsmarken är av icke vidare god beskaffenhet med öppet, delvis exponerat
läge.

Ståndskogen hestår av kort och risig gran med insprängd björk. Huvudbeståndet
tillhör V—VIII åldersklasserna. Därjämte finnes underväxt och
yngre grupper i klasserna III—IV. Slutenheten är god. Medelkubikmassa
cirka 65 kubikmeter per hektar.

Jägmästaren har föreslagit, att kronojägaren Åström sättes i tillfälle att
av det till försäljning avsedda området förvärva ett mindre område omkring
den Åström tillhöriga byggnaden och att från försäljningen undantages ett
tomtområde för att reserveras till kronojägarbostad, då sådan i en framtid
möjligen kunde bliva behövlig.

Över jägmästaren har anslutit sig till jägmästarens förslag men ansett,
att tomtområde för kronojägarbostad icke borde undantagas, då han vid
besiktning å stället icke funnit någon härför lämplig plats.

Uppskattning smännen tillstyrka försäljning av området i ostyckat och nu
befintligt skick. Vid försäljningen borde dock förbehåll göras för dels kronojägaren
J. Åström för kvarstående av det honom enskilt tillhöriga bostadshuset
samt för nyttjande av inom nuvarande inhägnad kring bostadshuset befintlig
trädgård och av utfartsväg för honom och husfolk under hans och hans
hustrus återstående livstid, mot erläggande till blivande ägare av lägenheten
årligen inom februari månad av femton kronor, dels ock för Kungl.
Maj:t och kronan för i Indalsälven tilläventyrs förefintlig rätt till del i de
så kallade Ristafallen.

Enligt en handlingarna bilagd av domänstyrelsen upprättad promemoria
har hela området saluvärderats till i runt tal 20,000 kronor. Årliga arrendeavgiften
har uppskattats till 300 kronor.

Domänstyrelsen har av här förut åberopade skäl och då lägenheten syntes
utan olägenhet kunna frånskiljas kronoparken, enär densamma icke vore
behövlig för parkens skötsel eller av annan orsak syntes böra bibehållas i
kronans ägo, tillstyrkt försäljningen på av uppskattningsmännen föreslagna
villkor.

Då icke heller jag finner anledning till erinran mot försäljningsförslaget,
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från °/»5 mantal Rista nr 1 i Undersåkers socken
av Jämtlands län må avsöndras och å offenlig auktion
till den högstbjudande på de i brevet den 29 maj 1874
omförmälda villkor, med tillträdesrätt den 14 mars 1927
och med av uppskattningsmännen föreslagna förbehåll, försäljas
förberörda, å den i ärendet företedda av t. f. distriktslantmätaren
Larsson upprättade kartan angivna område.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

16:o.

Den 19 februari 1892 förordnade Kungl. Maj:t, att indragna fältväbelbostället
Yai mantal Rätansbyn nr 2 i Rätans socken av Jämtlands län skulle
från och med den 14 mars 1894 i sin helhet ställas under skogsstatens
omedelbara vård och förvaltning.

Vid upprättandet 1914 av hushållningsplan för boställets utmark upptogs
såsom ett särskilt block av parken ett område av cirka 36 hektar, som är
beläget fullständigt skilt från den övriga parken (å handlingarna i ärendet
vidfogad situationskarta betecknat med röd färg). Då området i fråga huvudsakligen
består av inägor med tillhörande hagmark, har fråga uppstått om
försäljning av detsamma, varför domänstyrelsen föranstaltat om fastighetens
värdering genom domänintendenten i Västmanlands in. fl. län med biträde
av vederbörande jägmästare och uppskattningsmän.

Av därvid upprättat instrument och övriga handlingar i ärendet, däribland
en av distriktslantmätaren N. Odelberg 1925 över området upprättad karta
framgår, bland annat, följande.

[16.]

Rätanbyn
nr 2 i Jämtlands
län.

Saluområdet har fördelats i tvenne lotter, Görntorpet och Schröderstorpet,

med följande arealer:	Åker	Produktiv skogsmark	Impediment	Summa
	liektar	liektar	liektar	liektar
Görntorpet ..........................	...... 3.15 6	9.136	1.413	13.705
Schröderstorpet ..................	....... 5.359	10.023	7.083	22.465
	8.5 1 5	19.1 59	8.496	36.i 70.

Lotternas totalareal är angiven enligt av vederbörande distriktslantmätare
lämnad uppgift.

För Görntorpet bar beräknats ett arrendebelopp av 130 kronor och för
Schröderstorpet 200 kronor.

Efter viss reducering av värdet av skogsmarken, impedimenten och den
växande skogen anser domänstyrelsen torpen hava saluvärden av, Görntorpet
4,400 kronor och Schröderstorpet 5,400 kronor.

Uppskattningsmännen föreslå, att hembudsrätt må tillkomma nuvarande
torparen å Görntorpet, Anton Wåhlén, vilken sedan 1919 innehaft lägenheten
och före honom hans fader allt sedan 1898, samt nuvarande torpare]] å
Schröderstorpet, Thure Persson, vilken innehaft lägenheten sedan 1909.

Länsstyrelsen har ej något att erinra mot försäljningen av ifrågavarande
tvenne lägenheter.

Domänstyrelsen har förordat försäljningarna.

Även jag finner mig kunna förorda, att kronan avhänder sig området i Ueparter.ientsfråga,
och hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen chefen.
medgiva,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

att från Val mantal Rätansbyn nr 2 i Rätans socken
av Jämtlands län må frånskiljas ovan omförmälda lägenheterna
Görntorpet och Schröderstorpet om respektive
13.705 och 22.4 6 5 hektar samt att lägenheterna må med
därå befintliga kronan tillhörande byggnader var för sig
försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter
från kronoegendomar, med rätt för nuvarande
arrendatorerna att erhålla hembud å respektive
ägolotter.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt
uti de under l:o—16:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Maj:t Konungen lämnar bifall till vad departementschefen
hemställt samt förordnar, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Hugo Nordlander.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.