Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen (1922:260) om automobilskatt, m.m.
Proposition 1972:115
Kungl. Maj:ts proposition nr 115 år 1972 Prop. 1972:115
Nr 115
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen (1922: 260) om automobilskatt, m. m.; given Stockholms slott den 6 oktober 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av slalsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen alt bifalla de förslag om vais avlåtande lill riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ls
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro;
CARL GUSTAF
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, alt andra etappen genomförs av den reform av den årliga fordonsskatten som inleddes år 1971 enligt beslut av 1970 års riksdag (prop. 1970: 138, BeU 1970: 58, rskr 1970: 377, SFS 1970: 630). Förslaget berör, i likhet med den första etappen, endast fordon med en totalvikt om minst tre ton. Det innebär inom ramen för ett oförändrat tolalt skalleuttag en omfördelning av skatten som betyder skattesänkningar för flertalet bussar och bensindrivna lastbilar saml för lättare brännoljedrivna lastbilar. För tyngre brännoljedrivna lastbilar och för släpvagnar innebär förslaget i allmänhet högre skatt. Vid utformningen av skatteskalorna har beaktats resultatet av en undersökning som gjorts om verkningarna av den första etappen av reformen.
Vidare föreslås i propositionen, atl Kungl. Maj:l bemyndigas alt utfärda föreskrifter om inmontering av stämplande kilometerräknare i fordon, för vilka kilomelerskatt skall utgå från ingången av år 1974 i enlighet med principbeslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 153, SkU 1971: 67, rskr 1971: 339). Kostnadema för räknarna föreslås tas ul av berörda fordonsägare.
Riksdagen 1972.1 saml. Nr 115
Prop. 1972:115
Fiirslag till
Förordning om ändring i förordningen (1922: 260) om automobilskatt
Härigenom förordnas, i fråga om förordningen (1922:260) om :uitomobilskalti,
dels all i 3 § ordet "riksräkenskapsverket" skall bytas ut mol "riksskatteverket",
c/r/.v alt bilayan till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.
Bilaga till förordningen (1922: 260) om automobilskatt'
|
Fordonsslag |
Tjänstevikt för |
Grund- |
Tilläggsskatt, kronor. |
Mot grund- | ||
|
|
motorcykel och |
skatt, |
för |
varje påbörjat hundra- |
skatten | |
|
|
personbil, to- |
|
kronor |
tal 1 |
Icilogram av tjänste- |
svarande |
|
|
talvikt för buss. |
|
vikten eller totalvikten |
tjänstevikt | ||
|
|
lastbil och släp- |
|
utöver vad som svarar |
eller totalvikt. | ||
|
|
vagn, kilogra |
m |
|
mot |
grundskatten |
kilogram |
|
1. Tvåhjulig mo- |
|
|
|
|
|
|
|
torcykel utan |
|
|
|
|
|
|
|
sidvagn |
högst |
75 |
45 |
— |
|
|
|
|
över |
75 |
60 |
0 |
|
|
|
2. Tvåhjulig mo- |
|
|
|
|
|
|
|
torcykel med |
|
|
|
|
|
|
|
sidvagn och tre- |
|
|
|
|
|
|
|
hjulig motorcykel |
|
|
90 |
0 |
|
|
|
3. Personbil |
högst |
900 |
165 |
__ |
|
|
|
|
över |
900 |
165 |
42 |
|
900 |
|
4. Bensin- eller |
|
|
|
|
|
|
|
gasoldriven buss |
högst |
1 600 |
165 |
— |
|
|
|
|
över men högst |
1 600 3 000 |
165 |
38 |
|
1 600 |
|
|
över |
3 000 |
697 |
21 |
|
3000 |
|
5. Brännoljedri- |
|
|
|
|
|
|
|
ven buss |
högst |
' 1600 |
165 |
— |
|
|
|
|
över |
1600 |
165 |
38 |
|
1 600 |
|
|
men högst |
3 200 |
|
|
|
|
|
|
över men högst |
3 200 7 000 |
773 |
31 |
|
3 200 |
|
|
över |
7 000 |
1 951 |
40 |
|
7 000 |
|
|
men högst |
10 000 |
|
|
|
|
|
|
över |
10 000 |
3 151 |
45 |
|
10 000 |
|
|
men högst |
30 000 |
|
|
|
|
|
|
över |
30 000 |
12 151 |
33 |
|
30 000 |
|
6. Bensin- eller |
|
|
|
|
|
|
|
gasoldriven last- |
|
|
|
|
|
|
|
bil |
högst |
1 300 |
165 |
■— |
|
|
|
|
över |
1300 |
165 |
32 |
|
1 300 |
|
|
men högst |
3 000 |
|
|
|
|
|
|
över |
3000 |
709 |
22 |
|
3 000 |
• Senaste lydelse av 5§ 1970: 630.
• Senaste lydelse 1970: 630.
Prop. 1972:115
|
Fordonsslag |
Tjänstevikt för |
Grund- |
Tilläggsskatt, |
kronor. |
IMot grund- | |
|
|
motorcykel och |
skatt, |
för varje påbörjat hundra- |
skatten | ||
|
|
personbil, to |
,- |
kronor |
tal kilogram |
av tjänste- |
svarande |
|
|
talvikt för bi |
uss, |
|
vikten eller totalvikten |
tjänstevikt | |
|
|
lastbil och si |
läp- |
|
utöver vad som svarar |
eller totalvikt. | |
|
|
vagn, kilogram |
|
mot grundskatten |
kilogram | ||
|
7. Brännoljedri- |
|
|
|
|
|
|
|
ven lastbil med |
|
|
|
|
|
|
|
två hjulaxlar och |
|
|
|
|
|
|
|
med anordning |
|
|
|
|
|
|
|
för påhängsvagn |
högst |
1 300 |
165 |
— |
|
|
|
|
över men högst |
I 300 3 000 |
165 |
32 |
|
I 300 |
|
|
över men högst |
3 000 7 000 |
709 |
21 |
|
3 000 |
|
|
över men högst |
7 000 10 000 |
1 549 |
29 |
|
7 000 |
|
|
över men högst |
10 000 15 000 |
2 419 |
51 |
|
10 000 |
|
|
över men högst |
15 000 20 000 |
4 969 |
59 |
|
15 000 |
|
|
över |
20 000 |
7 919 |
30 |
|
20 000 |
|
8. Brännoljedri- |
|
|
|
|
|
|
|
ven lastbil med |
|
|
|
|
|
|
|
tre eller flera |
|
|
|
|
|
|
|
hjulaxlar och med |
|
|
|
|
|
|
|
anordning för |
|
|
|
|
|
|
|
påhängsvagn |
högst |
1 300 |
165 |
— |
|
|
|
|
över men högst |
1300 3 000 |
165 |
32 |
|
1 300 |
|
|
över men högst |
3 000 8 000 |
709 |
27 |
|
3 000 |
|
|
över men högst |
8 000 12 000 |
2 059 |
32 |
|
8 000 |
|
|
över men högst |
12 000 18 000 |
3 339 |
41 |
|
12 000 |
|
|
över men högst |
18 000 27 000 |
5 799 |
52 |
|
IS 000 |
|
|
över |
27 000 |
10 479 |
30 |
|
27 000 |
|
9. Brännoljedri- |
|
|
|
|
|
|
|
ven lastbil med |
|
|
|
|
|
|
|
två hjulaxlar och |
|
|
|
|
|
|
|
utan anordning |
|
|
|
|
|
|
|
för påhängsvagn |
högst över |
1 300 1 300 |
165 |
— |
|
|
|
|
men högst |
3 000 |
165 |
32 |
|
1 300 |
|
|
över |
3 000 |
|
|
|
|
|
|
men högst |
6 000 |
709 |
25 |
|
3 000 |
|
|
över men högst |
6 000 10 000 |
1 459 |
37 |
|
6 000 |
|
|
över |
10 000 |
|
|
|
|
|
|
men högst |
14 000 |
2 939 |
47 |
|
10 000 |
|
|
över |
14 000 |
|
|
|
|
|
|
men högst |
17 000 |
4 819 |
82 |
|
14 000 |
|
|
över |
17 000 |
|
|
|
|
|
|
men högst |
20 000 |
7 279 |
74 |
|
17 000 |
|
|
över |
20 000 |
9 499 |
39 |
|
20 000 |
Prop. 1972: 115
|
Fordonsslag |
Tjänstevikt för |
Grund- |
Tilläggsskatt, |
kronor, |
Mot grund- | |
|
|
motorcykel och |
skatt, |
för varje påbörjat hundra- |
skatten | ||
|
|
personbil, to- |
|
kronor |
tal kilogram |
av tjänste- |
svarande |
|
|
talvikt för buss. |
|
vikten eller totalvikten |
tjänstevikt | ||
|
|
lastbil och släp- |
|
utöver vad som svarar |
eller totalvikt. | ||
|
|
vagn, kilogram |
|
mot grundski |
atten |
kilogram | |
|
10. Brännoljedri- |
|
|
|
|
|
|
|
ven lastbil med |
|
|
|
|
|
|
|
tre eller flera |
|
|
|
|
|
|
|
hjulaxlar och |
|
|
|
|
|
|
|
utan anordning |
|
|
|
|
|
|
|
för påhängsvagn |
högst |
1 300 |
165 |
— |
|
|
|
|
över men högst |
1 300 3 000 |
165 |
32 |
|
1 300 |
|
|
över men högst |
3 000 6 000 |
709 |
25 |
|
3 000 |
|
|
över men högst |
6 000 11000 |
1 459 |
37 |
|
6 000 |
|
|
över men högst |
11000 15 000 |
3 309 |
46 |
|
11000 |
|
|
över men högst |
15 000 18 000 |
5 149 |
75 |
|
15 000 |
|
|
över men högst |
18 000 27 000 |
7 399 |
59 |
|
18 000 |
|
|
över |
27 000 |
12 709 |
33 |
|
27 000 |
|
II. Påhängsvagn |
|
|
|
|
|
|
|
med en hjulaxel |
högst |
1 000 |
120 |
— |
|
|
|
|
över |
1 000 |
180 |
0 |
|
|
|
|
men högst |
1 500 |
|
| ||
|
|
över |
I 500 |
240 |
0 |
|
|
|
|
men högst |
2 000 |
|
| ||
|
|
över |
2 000 |
360 |
0 |
|
|
|
|
men högst |
3 000 |
|
| ||
|
|
över |
3 000 |
600 |
0 |
|
|
|
|
men högst |
5 000 |
|
| ||
|
|
över men högst |
5 000 8 000 |
840 |
4 |
|
5 000 |
|
|
över men högst |
8 000 11000 |
1 132 |
6 |
|
8 000 |
|
|
över |
11 000 |
1 845 |
8 |
|
11 000 |
|
|
men högst |
14 000 |
|
|
|
|
|
|
över |
14 000 |
2 632 |
10 |
|
14 000 |
|
|
men högst |
17 000 |
|
|
|
|
|
|
över |
17 000 |
3 487 |
14 |
|
17 000 |
|
|
men högst |
20 000 |
|
|
|
|
|
|
över |
20 000 |
4 462 |
17 |
|
20 000 |
|
|
men högst |
22 000 |
|
|
|
|
|
|
över men högst |
22 000 25 000 |
4 802 |
0 |
|
|
|
|
över men högst |
25 000 30 000 |
5 882 |
0 |
|
|
|
|
över men högst |
30 000 35 000 |
6 962 |
0 |
|
|
|
|
över |
35 000 |
8 042 |
0 |
|
|
|
|
men högst |
40 000 |
|
|
|
|
|
|
över |
40 000 |
9122 |
0 |
|
|
|
12. Påhängsvagn |
|
|
|
|
|
|
|
med två eller |
|
|
|
|
|
|
|
flera hjulaxlar |
högst |
1 000 |
120 |
— |
|
|
|
|
över men högsl |
1000 1 500 |
180 |
0 |
|
|
Prop. 1972:115
Fordonsslag Tjänstevikt för Grund- Tilläggsskatt, kronor, Mot grund
motorcykel och skatt, för varje påbörjat
hundra- skatten
personbil, to- kronor tal kilogram av
tjänste- svarande
talvikt för. buss, vikten eller total vikten tjänstevikt
lastbil och" släp- utöver vad som svarar eller tolalvikt,
vagn, kilogram mot grundskatten kilogram
13. Annan släpvagn med en hjulaxel
över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
1 500
2 000
2 000
3 000 3 000 5 000 5 000 8 000 8 000
11000 11000 14 000 14 000 17 000 17 000 20 000 20 000 25 000 25 000 30 000 30 000 31000 31000 35 000 35 000 40 000 40 000
1000 1000 1 500
1 500
2 000
2 000
3 000 3 000 5 000 5 000 8 000 8 000
11000 11 000 14 000 14 000 17 000 17 000 20 000 20 000 25 000 25 000 30 000 30 000 35 000 35 000 40 000 40 000
|
240 |
|
360 |
|
600 |
|
840 |
|
1110 |
|
1800 |
|
2 512 |
|
3 240 |
|
4 050 |
|
5 842 |
|
7 935 |
|
8155 |
|
9 240 |
|
10 320 |
|
120 |
|
180 |
|
240 |
|
360 |
|
540 |
|
885 |
|
1312 |
|
2 250 |
|
2 790 |
|
3 330 |
|
3 870 |
|
4 950 |
|
6 030 |
|
7 110 |
|
8190 |
O
o o
3
5
6
6
9
14
20
22
O
O O
O O O 8 8 13 O O O O O O
5 000 8 000 11000 14 000 17000 20 000 25 000 30 000
3 000 5 000 8 000
2 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 115
Prop. 1972:115
Fordonsslag Tjänstevikt
för Grund- Tilläggsskatt, kronor. Mot grund
motorcykel och skatt, för varje påbörjat hundra- skatten
personbil, to- kronor tal kilogram av tjänste- svarande
talvikt för buss, vikten eller totalvikten tjänstevikt
lastbil och släp- utöver vad som svarar eller totalvikt,
____________ vagn, kilogram___________ mot grundskatten kilogram
14. Annan släpvagn med två hjulaxlar
högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högsl över
men högst över
men högst över
1 000 1 000 1 500
1 500
2 000
2 000
3 000 3 000 5 000 5 000 8 000 8 000
11000 11000 14 000 14 000 17 000 17 000 20 000 20 000 22 000 22 000 25 000 25 000 30 000 30 000 35 000 35 000 40 000 40 000
|
120 |
— |
|
180 |
0 |
|
240 |
0 |
|
360 |
0 |
|
540 |
6 |
|
835 |
6 |
|
1 187 |
9 |
|
1990 |
13 |
|
2 920 |
15 |
|
3 925 |
18 |
|
5 020 |
21 |
|
5 440 |
0 |
|
6 520 |
0 |
|
7 600 |
0 |
|
8 680 |
0 |
|
9 760 |
0 |
3 000 5 000 8 000 11000 14 000 17 000 20 000
15. Annan släpvagn med tre eller flera hjulaxlar
högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över men högst
1 000 1 000 1 500
1 500
2 000
2 000
3 000 3 000 5 000 5 000 8 000 8 000
11000 11000 14 000 14 000 17 000 17 000 20 000 20 000 25 000
|
120 |
— |
|
180 |
0 |
|
240 |
0 |
|
360 |
0 |
|
540 |
4 |
|
810 |
4 |
|
1 125 |
4 |
|
1 800 |
6 |
|
2 520 |
9 |
|
3 330 |
11 |
|
4 200 |
13 |
3 000 5 000 8 000 11 000 14 000 17 000 20 000
Prop. 1972:115
|
25 000 30 000 30 000 32 000 32 000 35 000 35 000 40 000 40 000 |
Fordonsslag
Tjänstevikt för motorcykel och personbil, totalvikt för buss, lastbil och släpvagn, kilogram
över
men högst över
men högst över
men högst över
men högst över
|
Grundskatt, kronor |
Tilläggsskatt, kronor, för varje påbörjat hundratal kilogram av tjänstevikten eller totalvikten utöver vad som svarar mot grundskatten |
Mot grundskatten svarande tjänstevikt eller totalvikt, kilogram |
|
5 930 7 885 |
77 19 |
25 000 30 000 |
|
9 340 |
0 |
|
10 420 |
0 |
Denna förordning träder i kraft, i vad avser 5 §, dagen efler den, då författningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och i övrigt den 1 januari 1973.
Prop. 1972:115
Utdrag av protokollet över flnansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 6 oktober 1972.
Närvarande: statsråden STRÄNG, ANDERSSON, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i den årliga fordonsbeskattningen, m. m. och anför.
Inledning
Frågan om utformningen av den årliga fordonsbeskattningen har utretts av bilskatleutredningen (Fi 1966:29). Utredningen lämnade i november 1969 betänkandet (SOU 1969: 45) Fordonsbeskattningen. I betänkandet föreslogs en omläggning av den årliga fordonsskallen för lastbilar, bussar och släpvagnar. Inom ramen för oförändrat totalt skatteuttag innebar förslaget höjd skatt för de tyngsta lastbilarna och för släpvagnar samt sänkt skatt för bussar och för medeltunga och lätta lastbilar. Syftet med omläggningen var att åstadkomma en bättre anpassning av beskattningen till den s. k. kostnadsansvarighelsprincipen. Omläggningen skulle ske i fem etapper under åren 1971—1979. Betänkandet remissbehandlades i sedvanlig ordning.
I prop. 1970: 138 godtogs i huvudsak den av utredningen förordade reformen och föreslogs att den första etappen, som utgjorde 10 % av hela omläggningen, skulle genomföras från ingången av år 1971. I övrigl förordades att omläggningen i sin helhet skulle vara genomförd den 1 januari 1979 i följande etapper:
|
etapp II |
1.1.1973 |
15 % av hela omläggningen |
|
etapp III |
1.1.1975 |
25 % " " |
|
etapp IV |
1.1.1977 |
25 % " " |
|
elapp V |
1.1.1979 |
25 % " " |
Jag uttalade i detla sammanhang att en etappvis genomförd omläggning hade bl. a. den fördelen, atl, om så skulle behövas, hänsyn kunde tas till nytillkommande omständigheter som var ägnade alt påverka reformprogrammet.
Jämfört med utredningens förslag innefattade propositionen bl. a. den ändringen, att beskattningen av bussar och lastbilar skulle grundas på
Prop. 1972:115 9
fordonens totalvikt i stället för på deras tjänslevikt. Någon förändring av det totala skatteuttaget för berörda fordonskategorier skulle detla dock i princip inle innebära.
I övrigt lorde jag belräffande utredningens förslag, remissinstanserna och deras yttranden m. m. få hänvisa till vad jag anförde i prop. 1970: 138. Denna antogs av riksdagen i oförändrat skick (BeU 1970: 58, rskr 1970: 377, SFS 1970: 630).
Åkeriföretagarnas centralförbund och Sveriges Handelsträdgärds-mästareförbund har i skrivelser till finansdepartementet gjorl vissa påpekanden angående verkningarna av den första etappen.
I juni 1970 avgav bilskattteutredningen betänkandet (SOU 1970: 36) Kilometerbeskattning, vari utredningen redovisade sitt principiella ställningstagande till förmån för en omläggning av gällande vägtrafikbeskattning till en beskattning efler körd vägsträcka (kilomelerskatt) för brännoljedrivna fordon och tyngre släpvagnar. Beskattningen av motorfordonen borde enligt förslaget grundas på stämplande kilometerräknare. Utredningen angav att den avsåg att i ett slutbetänkande återkomma med bl. a. författningsförslag. Betänkandet remissbehandlades i sedvanlig ordning.
I prop. 1971: 153 föreslogs, att kilometerskatt skulle införas vid ingången av år 1974 för brännoljedrivna motorfordon och att stämplande kilometerräknare därvid skulle användas. I fråga om släpvagnar med en totalvikt om minst tre ton föreslogs alt kilometerskatt skulle införas så snart frågan om den tekniska apparaturen för dessa fordon lösts så, alt systemet kunde administreras och kontrolleras tillfredsställande. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen (SkU 1971:67, rskr 1971:339).
Genom beslut den 28 januari 1971 tillsattes en särskild nämnd, kilometerskattenämnden (KSN), med uppgift att planlägga och leda införandet av kilomelerbeskattning.
Bilskatteutredningeni har numera avgivit sitt slutbetänkande (SOU 1972:42) Vägtrafikbeskattningen, vari bl. a. kilometerskatleförslaget slutgiltigt redovisas.
Över belänkandet har yttranden efter remiss avgivits av hovrätten för Övre Norrland, kammarrätten i Göleborg, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, postverket, statens järnvägar, statens vägverk, statens trafiksäkerhetsverk, transportnämnden, bilregisternämnden, KSN, generaltullstyrelsen, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverkel, riksskatteverket, skogsstyrelsen, statens jordbruksnämnd, länsstyrelserna i Slockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Jämtlands och Norrbotiens län, domänverket, vägkoslnadsulredningen, •Aktiebolaget Svensk bilprovning, IVA:s transporlforskningskommission,
' Ledamöter expeditionschefen Böret Palm, tillika ordförande, kanslirådet Hans Henrik Abelin, f. d. riksdagsledamöterna FoUce Björkman och Johannes Blidfors samt riksdagsledamöterna Nils-Eric Gustafsson och Karl-Axel Levin.
Prop.1972:115 10
Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas riksförbund. Motorbranschens riksförbund, Molororganisationemas samarbetsdelegalion, Näringslivets trafikdelegation, Skogsindustriernas samarbetsutskott, Statsanställdas förbund, Svenska busstrafikförbundet. Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Svenska kommunförbundet, Svenska lokaltrafikföreningen. Svenska petroleum institutet, Svenska taxiförbundel, Svenska transportarbelareförbundet, Svenska vägföreningen. Svenska åkeri-förbundet, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges bilindustri och bilgrossistförening och Tjänstemännens centralorganisation.
Flera av remissinstanserna har bifogat yttranden från andra myndigheter eller sammanslutningar. Dessutom har ett antal andra sammanslutningar och enskilda personer kommit in med yttranden över betänkandet.
Beredning pågår i finansdepartementet i avsikt alt proposition i ämnet skall kunna lämnas till 1973 års vårriksdag.
I fråga om kilometerskatten tar jag i detta sammanhang upp huvudsakligen frågan om vem som skall bestrida kostnaderna för stämplande kilometerräknare som skall användas vid beskattningen. I samband därmed berör jag också vissa åtgärder som avser kiiometerskatte-reformens genomförande.
Fullföljande av 1970 års riksdagsbeslut Gällande vägtrafikbeskattning
Beträffande nu gällande vägtrafikbeskattning torde jag här kunna hänvisa till de redogörelser härom som jag lämnat i prop. 1970: 138 och 1971: 153.
1970 års rilcsdagsbeslut
Den årliga fordonsskatten beräknades t. o. m. år 1970 på tjänstevikten för lastbilar och bussar och på totalvikten för släpvagnar. Skatten var differentierad med hänsyn endast till vikten. Hänsyn togs alltså inte till drivmedel, axelarrangemang eller kopplingsanordning. Omläggningen genom 1970 års beslut innebar dels att beskattningen sker med ledning av totalvikten i fråga om samlliga nu angivna fordonskategorier, dels all en långt gående differentiering inom fordonskategorierna genomfördes. Bussar och lastbilar indelas nu i bensin-eller gasoldrivna å ena sidan och brännoljedrivna å andra sidan. Brännoljedrivna lastbilar indelas dessutom i fordon med resp. ulan anordning för påhängsvagn. Inom varje grupp av lastbilar tas dessutom hänsyn till om fordonet är utrustat med två eller flera axlar. Släpvag-
Prop. 1972:115 11
nar indelas också i två grupper, påhängsvagnar och andra släpvagnar. Även i fråga om dessa fordon beaktas antalet axlar.
Tekniskt är skatten konstruerad som en grundskatt, som svarar mot viss totalvikt, och en tilläggsskatt, som ulgår för varje påbörjat hundratal kilogram av totalvikten utöver vad som svarar mot grundskatten.
Den försia etappen av omläggningen innebar, förutom all den ulgjorde 10 % av den totala omläggningen, bl. a. atl beskattningen av bussar och lastbilar grundades på tolalvikt och inle på tjänslevikt.
De kalkyler som låg till grund för skatteomläggningen avsåg fordonsbeståndet per den 1 januari 1966. Aktuellare material fanns inte tillgängligt. Detta faktum innebar att förändringar i fordonsbeståndels sammansättning under tiden fram till den 1 januari 1971 inte kunde beaklas. Omräkningen från tjänslevikt till tolalvikt gjordes på samma material. Avsikten var alt det tolala skatteuttaget skulle vara oförändrat. Därför beräknades ett genomsnittligt samband mellan totalvikten för fordon inom en viss kategori och tjänstevikten för samma fordon. Skattesatsen för fordon med viss tjänstevikt fördes över till fordon vars totalvikt genomsnittiigt svarade mot denna tjänstevikt. Omräkningen skulle alltså innebära skatteförändringar endast för fordon vars tolalvikt avvek från den genomsnittliga totalvikten för fordon i Ijänsteviktsklassen. Fordon, vars totalvikt understeg den genomsnittliga totalvikten, skulle därvid få skattesänkningar och fordon med högre totalvikt än genomsnittet skulle få skallehöjningar. Det sammanlagda beloppel av skattehöjningarna skulle dock motsvara det sammanlagda beloppet av skattesänkningarna. Om sambandet mellan tjänstevikt och totalvikt förändrats för viss fordonskalegori under tiden mellan den 1 januari 1966 och den 1 januari 1971, skulle också förhållandet mellan skattesänkningar och skattehöjningar ha ändrats.
I prop. 1970: 138 angav jag att den föreslagna reformen totalt sell innebar skattehöjningar för de tyngsta lastbilarna och för släpvagnarna och sänkningar för bussar samt för medeltunga och lätta brännoljedrivna lastbilar liksom för bensin- och gasoldrivna lastbilar.
I den debatt som följde på förslaget framhölls att den tekniska utvecklingen efter den 1 januari 1966 inneburit att för givna lolalvikter en allt mindre andel upptas av tjänsteviklen och en allt större av nyttolasten. Beräkningarna av sambandet mellan tjänstevikt och tolalvikt baserades därför på ett föråldrat material.
Bevillningsutskottet lät utföra en granskning av beräkningarna. Utskottet uttalade därefter (BeU 1970: 58 s. 22) bl. a. att skatteskärpningen sannolikt skulle komma atl ligga under 20 milj. kr. och alliså motsvara mindre än 5 % av den sammanlagda skatten. En sådan skillnad fann utskottet godlagbar. Skulle det senare komma fram att utskottet underskattat de befarade effekterna eller att del under
Prop. 1972:115 12
år 1970 inträffat sådana svängningar i bilbeståndet att omläggningen verkligen kom att innebära en påtaglig skatteskärpning borde, enligt utskottet, beskattningen återställas till den avsedda nivån. Med detta särskilda uttalande tillstyrkte utskottet förslaget i propositionen, vilken också antogs av riksdagen.
Undersökning av utfaUet av den första etappen
Under riksdagens vårsession 1971 svarade jag på enkel fråga av herr Magnusson i Borås (1971: 238) att det fanns anledning alt närmare granska utfallet av försia etappen i omläggningen före genomförandet av nästa etapp. En sådan granskning har numera gjorts. Syftet därmed har varit att fastställa främst i vilken utsträckning målsättningen om oförändrat totalt skatteuttag kurmat uppfyllas och hur många av de berörda fordonen som fåll skaltehöjningar resp. skattesänkningar.
Undersökningen har utförts på följande sätt. För bilbeståndet den 1 januari 1971 har uppgifter om tjänslevikt och tolalvikt hämtats ur det centrala bilregistret. Det korrekta sambandet mellan tjänstevikt och totalvikt vid nämnda tidpunkt har därvid kunnat beräknas. Skatten på det berörda fordonsbeståndet den 1 januari 1971 har räknats ut enligt 1970 och 1971 års skatteskalor.
Undersökningen visar att det totala skatteuttaget ökat med 21,3 milj. kr. för det bestånd av fordon av berörda slag som fanns den 1 januari 1971. Ökningen motsvarar 4,02 % av elt skatteuttag beräknat enligt 1970 års skatteskalor. Vidare framgår, att skälen till ökningen i fråga om bussar och lastbilar är två, nämligen dels etl i viss mån inaktuellt samband mellan tjänstevikt och totalvikt, dels förändringar i fordonsbeståndets sammansättning. För släpvagnarna gällde redan lidigare att beskattningen grundades på totalvikten, varför endast sistnämnda felkälla påverkat skatteutfallet för dessa fordon. Undersökningens resultat framgår av den tabell, som lorde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga.
Undersökningen visar också andelen fordon som fått skallehöjningar resp. skattesänkningar. För lastbilar gäller, att ca 65 % av lastbilarna fått ökad och ca 35 % minskad skatt genom reformen. I fråga om bussarna är motsvarande siffror 48 % resp. 52 %.
Kilometerskatten
Som jag nämnde inledningsvis föreslog bilskatteulredningen i belänkandet (SOU 1970: 36) Kilometerbeskaltning atl kilomelerskatt skulle införas för brännoljedrivna motorfordon och för tyngre släpvagnar. Skatten skulle i fråga om motorfordonen grundas på stämplande kilo-
Prop. 1972:115 13
meterräknare. Utredningen påpekade därvid bl. a. att koslnaderna för själva kilometerräknarna varierade beroende på om montering skedde på fabrik i samband med tillverkning av fordon eller därefter på redan färdiga fordon. Vidare inverkade i det senare fallet om fordonet var förberett för montering eller ej. Utredningen redovisade beräknade kostnader för de olika alternativen men angav att flera av kostnadsposterna var svåra all ange exakt.
Vid remissbehandlingen av principbetänkandet Kilomelerbeskattning lämnade flertalet remissinstanser utredningens uttalanden utan erinringar. Vissa av näringslivets organisationer uttalade dock farhågor för att utredningen underskattat kostnaderna i sina beräkningar i principbetänkandet eller uttryckte önskemål om alt statsverket skulle ersätta koslnaderna för anskaffning, montering och kontroll av kilometerräknarapparaturen.
I prop 1971: 153 uttalade jag, utöver vad jag tidigare redovisat, alt kilometerskatten skulle bygga på räknare, som måste fylla höga krav på tillförlitiighet. De räknare som skulle användas borde vara underkastade krav på godkännande och besiktning. Vidare borde finnas föreskrifter om montering och plombering av räknarna. Det fick ankomma på Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämde att godkänna räknare och meddela föreskrifter i övriga berörda frågor.
I samband med all propositionen behandlades i riksdagen yrkades i motioner, atl kostnaderna för kilometerräknarapparaturen skulle bestridas av statsmedel. Skatleulskollet föreslog i sitt av riksdagen godkända betänkande (SkU 1971: 67) att propositionen måtte antagas. Utskottet förutsatte all utredningen i slulbetänkandel skulle ta ställning lill frågan hur övergångskostnaderna skall bestridas.
KSN
KSN:s uppgifter är enligt sin instruktion (SFS 1972: 201) att planlägga och leda omläggning till kilometerbeskattning. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 februari 1972 har KSN bemyndigats att fastställa normer för och meddela typgodkännande av kilometerräknarapparatur. Vidare får KSN enligt beslutet meddela föreskrifter om montering, reparation och plombering av räknarapparatur och om brytande av plombering. KSN har vidare bemyndigats alt besluta om godkännande av företag som tar befattning med apparaturen. KSN har med slöd av bemyndigandet utfärdat föreskrifter i berörda hänseenden.
Som ell led i förberedandet av övergången lill kilometerskatt har KSN den 15 april 1971 träffat en överenskommelse med Svenska Utveck-lingsaktiebolaget (SU) om leverans av erforderligt antal kilometerräknare, som i sig skall lagra information om fordonels lillryggalagda körsträcka och kunna överföra denna information på optiskt läsbara
Prop. 1972:115 14
datakort. I en vid avtalel fogad specifikation över räknaren har ställts vissa krav på denna i fråga om tillförlitlighet och manipulationssäkerhet. Även trafiksäkerhetssynpunkler har beaktats. Produklionen av kilometerräknare är planerad så, att montering av räknare skall kunna ske i samband med fordonstillverkningen redan i fråga om fordon med års-modellbeleckning 1973 som tillverkas under senare deler\ av år 1972. Avtalel har godkänts av Kungl. Maj:t den 16 april 1971.
Enligt avtal den 27 juni 1972 mellan KSN och SU, vilket godkänts av Kungl. Maj:t den 30 juni 1972, skall SU leverera räknare och fördelningsväxlar (för inkoppling mellan växellåda och hastighetsmätare/ färdskrivare), avsedda för brännoljedrivna personbilar, bussar och lastbilar, under tiden den 10 november 1972—den 15 september 1973. Avtalet avser leverans av 100 000 satser med optionsrätt lill leverans av ytterligare 60 000 satser. Priset per kilometerräknarsats vid en leverans av 100 000 satser anges i avtalet till 196 kr., exklusive mervärdeskatt, med viss indexreglering för själva räknarna. Distribution skall ske direkt från SU till fordonsägarna, dock inte i fråga om fordon som, innan det registrerats, försetts med räknarapparatur av fordonstillverkare eller generalagent för denne. KSN har garanterat SU betalning för 100 000 satser.
Utredningens förslag i fråga om kilometerräknarna m. m.
Bilskatteutredningen föreslår i slulbetänkandel bl. a. att kilometerskatten skall införas i två omgångar enligt följande. Med verkan den 1 januari 1974 slopas den nuvarande skatten på brännolja enligt förordningen (1961: 653) om brännoljeskatt och ersätts av en kilomelerskatt för brännoljedrivna personbilar, bussar och lastbilar. Skatten på brännolja enligt förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen ersätts samtidigt av en särskild kilometerskatt. Automobilskatten kvarstår i princip oförändrad under år 1974 för dessa fordon och skall först fr. o. m. den 1 januari 1975 inräknas i kilometerskatten. För släpvagnar som dras av kilometerskattepliktiga fordon skall i princip betalas fordonsskatt under år 1974 och kilometerskatt fr.o.m. år 1975. I fordonsskatten för år 1974 inräknas den brännoljeskatt som beräknas falla på merförbrukning av brännolja vid körning med tillkopplad släpvagn. Dessutom tas en särskild fast avgift ut som svarar mot motorbränsleskatten som faller på motsvarande merförbrukning av brännolja.
Utredningen anger, att kilometerräknare tillverkats för SU:s räkning av Haldex AB och provats både laboraloriemässigt och i praktisk drift på fordon. Provningarna har visat, att räknarna är funktionsdugliga och tillförlitiiga. Denna typ av räknare är den enda som godkänts av KSN.
Utredningen väntar sig alt de praktiska erfarenheterna i fråga om
Prop. 1972:115 15
montering av kilometerräknare på olika slag av fordon inom en snar framtid skall kunna ge elt bättre underlag för beräkningen av kostnaderna i de enskilda fallen. Ulredningen anser sig f. n. inte ha tillräckligt material för atl presentera nya kalkyler i denna del.
Eftersom kilometerräknarna skall användas som hjälpmedel vid beskattningen av fordonen, kan det givetvis hävdas, menar utredningen, att fordonsägarna i någon form bör kunna få ersättning för sina kostnader för apparaturen. Rättvisesynpunkter kan tala för en sådan lösning i fråga om de äldre fordon, som finns vid övergången lill kilomelerbeskattning. Beträffande dessa fordon anges kostnaderna för apparaturen bli avseväri större än för nya fordon, i vilka apparaturen kan monteras i samband med fordonens tillverkning eller leverans. Utredningen finner dock alt andra omständigheter talar för att kompensation ej skall utgå till fordonsägarna för apparatur- och m.onterings-kostnader. Kilomelerräknarna möjliggör insamling av ett omfattande transportslatistiskt material. Avstämplade körlängdskort kan användas i del egna bokföringsarbelet. Skaltebortfallet beräknas minska, vilket ger lägre skattesatser. Vidare antas att fordonsägarnas intresse av att räknarna fungerar är större om de själva måste bekosta utbyte av skadad räknare.
Om ersättning skall utgå måste, betonar ulredningen, ersättningssystemet utformas så alt fordonsägarna har ett ekonomiskl intresse av att apparaturen inte skadas. Utredningen skisserar också ett sådant system. I delta sammanhang påpekar ulredningen atl skattesatserna måste höjas om det totala skatteuttaget skall vara oförändrat vid avräkning av ersättningen mol aulomobilskatlemedlen.
Ledamöterna Björkman, Gustafsson och Levin har i gemensam reservation uttalat, alt ansvaret för samtliga kostnader i samband med övergången till ett nyll beskaltningssyslem bör åvila staten och att dessa kostnader bör bestridas av medel redovisade över statens budget.
Utredningens förslag innebär att kilometerskatt fr. o. m. den 1 januari 1974 skall utgå för brännoljedrivna personbilar, lastbilar och bussar. Fordon som vid registrerings- eller typbesiktning betecknats som 1965 eller tidigare års modell föreslås vara befriade från kilometerskatt under år 1974. Detta motiveras av att flertalet av dessa fordon beräknas bli skrotade under del första året. Dispens förutsätts skola medges i varje enskilt fall efter ansökan.
Utredningen har också föreslagit undantag från kilometerskatteplikt för fordon som ägs av medlem av konungahuset, krigsmaktens fordon, s. k. diplomatfordon saml specialutrustade brandfordon. Undantag föreslås vidare för handikappfordon, i den mån den nuvarande skattefriheten för dessa fordon ej ersätts med ett bidragssystem.
Prop. 1972:115 16
Remissyttranden
Av de remissinstanser som tar upp frågan om vem som skall bära kostnaderna för kilometerräknarapparaturen anser kammarrätten i Göteborg, trafiksäkerhetsverket, riksrevisionsverket, länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska transportarbetareförbundet att fordonsägarna bör bära dessa koslnader. Trafiksäkerhetsverket anför att invändningar visserligen kan riktas mot att lägga kostnaderna för räknarna på fordonsägarna. Emellertid är kostnaderna för räknarna relativt obetydliga och kan förväntas sjunka när nya fordon original-utrustas med räknarna. Med en förväntad hållbarhet motsvarande fordonets livslängd blir den årliga kostnaden för räknarna mycket låg. Ett system där det allmänna skall svara för apparaterna medför en extra administrativ omgång. Kostnaden härför blir oproportionerligt stor och måste rimligtvis läggas på fordonsskatten, dvs. fordonsägarna. Av praktiska och ekonomiska skäl bör därför kostnaden för kilometerräknarna läggas direkt på fordonsägarna. Även länsstyrelsen i Stockholms län pekar på det betungande administrativa förfarande som skulle bli följden om fordonsägarna skulle få ersättning för sina kostnader för räknarna.
Andra remissinstanser hävdar, att ersättning skall utgå av allmänna medel för kostnaderna för räknare och montering av dessa eller i vart fall att fordonsägarna inte direkt skall stå för kostnaderna. Till dessa remissinstanser hör domänverket. Lantbrukarnas riksförbund. Motorbranschens riksförbund, Motororganisationernas samarbetsdelegation. Näringslivets trafikdelegation. Skogsindustriernas samarbetsutskott. Svenska busstrafikförbundet, Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Svenska lokaltrafikföreningen. Svenska petroleum institutet. Svenska taxiförbundet. Svenska vägföreningen. Svenska åkeriförbundet och Sveriges bilindustri och bilgrossistförening samt handelskammare, åkeriföreningar m. fl. som yttrat sig till remissinstanserna. Svenska taxiförbundet hävdar bl. a. att den statistik som branschen har behov av, har den redan nu varför räknarapparaluren inle ger branschen några fördelar från denna synpunkt. Svenska petroleum institutet anför bl. a. att ägare av fordon på vilka räknare monteras före den 1 januari 1974 bör erhålla ersättning av staten för sina koslnader. Särskill pekas på de koslnader och förlusler som uppkommer vid montering och under den försia driftstiden, vilka kostnader och förluster ej drabbar ägare lill fordon, som redan vid inköpet är försedda med kilometerräknare. Institutet erinrar om att 550 milj. kr. av automobilskattemedlen f. n. ej utnyttjas och anser det rimligt att kosnadema för kilometerräknarna bestrids av dessa inte utnyttjade medel.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför att den avsedda användningen av kilometerräknare som hjälpmedel vid beskattningen
Prop. 1972:115 17
torde vara av ringa styrka som grund för ersättningskrav från ägare till nya fordon, bl. a. enär kostnaderna för montering i nya fordon vid dessas tillverkning eller leverans beräknas bli ganska måttiiga. Montering av kilometerräknare i äldre fordon torde däremot bli förhållandevis kostsam. Länsstyrelsen tillstyrker därför att förslagsvis hälften av kostnaderna skall ersättas av statsverket under t. ex. två år efter övergången till kilometerskatt för fordonet.
I fråga om dispens från kilometerskatt för äldre fordon hävdas av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Motorbranschens riksförbund. Skogsindustriernas samarbetsutskott och Svenska petroleum institutet att sådan dispens bör medges för fordonens återstående livslängd. Svenska petroleum institutet och Svenska busstrafikförbundet anför dock att dispensregler inte behövs om fordonsägarnas kostnader för räknarna ersätts av statsmedel. Svenska åkeriförbundet efterlyser etl mer elastiskt och individuellt dispenssystem.
Utredningens förslag om särskilda undantag från skatteplikt har accepterats eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.
Departementschefen
1963 års trafikpolitiska beslut innebar bl. a. att statsmakterna accepterade den s. k. kostnadsansvarighelsprincipen i fråga om de ekonomiska krav som borde ställas på olika trafikgrenar. Varje trafikgren skall i princip svara för de kostnader den orsakar samhället. Inom varje trafikgren skall dessutom varje fordon svara för de kostnader som orsakas av fordonet. Ett strikt genomförande av kostnadsansvarighelsprincipen förutsätter att man vet vilka kostnader som orsakas och skall bäras av vägtrafiken och hur dessa skall fördelas mellan fordonen. Vägkoslnadsulredningen har till uppgift bl. a. att utreda dessa frågor. Till dess denna utredning lagt fram resultatet av sitt arbete saknas tillräckligt underlag för en mera exakt bedömning av kostnadema för vägtrafiken.
Trots avsaknaden av nännare uppgifter om vägkostnadernas sloriek och fördelning har kostnadsansvarighelsprincipen dock ansetts böra vara vägledande för väglrafikbeskattningen. En utgångspunkt har varit att fördelning skall ske av de nuvarande specialdestinerade automobilskattemedlen på fordon av olika slag i enlighet med den nämnda principen. Förslag härom lades fram av bilskatteulredningen i dess betänkande (SOU 1969: 45) Fordonsbeskattningen. Förslaget accepterades i allt väsentiigt av statsmakterna genom 1970 års riksdagsbeslut.
Detta beslut innebar i grova drag, att automobilskatten höjs för de
Prop. 1972:115 18
tyngsta lastbilarna och för släpvagnarna men sänks för övriga lastbilar och bussarna. Fordon av andra kategorier berörs ej av reformen. Genomförandet av reformen skulle enligt beslutet ske successivt under tiden den 1 januari 1971—den 1 januari 1979. Den första etappen, som innefattade 10 % av de lotala förändringarna, genomfördes med verkan fr. o. m. den 1 januari 1971. Nästa etapp om 15 % av de totala ändringarna avsågs bli genomförd den 1 januari 1973. Vid fördelningen mellan de berörda fordonen togs hänsyn bl. a. till fordonens kategori, totalvikt och axelarrangemang.
Ett ytterligare steg mot en lill kostnadsansvarighelsprincipen anpassad beskattning togs genom principbeslutet av 1971 års riksdag om övergång till beskattning efter tillryggalagd körsträcka (prop. 1971: 153, SkU 1971: 67, rskr 1971: 67). Till grund för detta beslut låg bilskaUeutred-ningens förslag i principbetänkandet (SOU 1970: 36) Kilometerbeskattning. Principbeslutet innebar, att kilometerskatt skulle införas med verkan fr. o. m. den 1 januari 1974 för brännoljedrivna motorfordon och senare för tyngre släpvagnar som dras av sådana fordon. Förslaget accepterades i allt väsentiigt av statsmakterna.
Fullföljande av 1970 års riksdagsbeslut
Vid genomförandel av den första etappen förutsattes, att nya omständigheter kunde komma att påverka fullföljandet av reformprogrammet. Närmast avsågs därvid vägkostnadsutredningens arbete.
Detta är dock som jag nämnde tidigare ännu inte avslutat. Inte heller i övrigt har tillkommit omständigheter av sådan art alt mera väsentliga ändringar i reformprogrammet behöver övervägas. Jag anser därför att den andra etappen av reformen bör genomföras planenligt.
Andra elappen innebär, att verkningarna av första etappen förstärks, vilket betyder ökad skatt för de tyngsta lastbilarna och för släpvagnarna men i princip sänkt skall för övriga fordon som berörs av reformen. När andra etappen genomförls kommer 25 % av den totala reformen att vara genomförd.
I samband med utformningen av den andra etappens skatteskalor har frågan om utfallet av den första etappen aktualiserats. En utredning som gjorts härom visar att det för vissa fordonskategorier uppkommit effekter som ej varit avsedda. Framförallt gäller della i fråga om bensindrivna bussar och lastbilar samt brännoljedrivna lastbilar utan anordning för påhängsvagn och med tre eller flera axlar. Även i fråga om andra berörda fordon har differenser uppstått men dessa är av mindre omfattning. De uppkomna effekterna kan i försia hand härledas till att sambandet mellan tjänslevikt och totalvikt förändrats mellan den tidpunkt till vilken bilskatteutredningens material hänför sig och tidpunkten för omläggningen. Vidare har inverkat att struk-
Prop. 1972:115 19
turen hos fordonsbeståndet förändrats så atl fordon som skulle få skattehöjningar genom reformen ökat mer i antal än fordon som skulle få skattesänkningar. För släpvagnarna som redan före 1970 års reform beskattades med utgångspunkt i lotalviklen, har uppkomna differenser sin förklaring enbart i de strukturförändringar som skett av fordonsbeståndet.
Den undersökning som nu gjorts grundar sig på exakta uppgifter om det faktiska fordonsbeståndel den 1 januari 1971. Det material som nu förehgger bör därför läggas till grund för del fortsatia reformarbetet. Jag förordar således, alt 1973 års skatteskalor ulformas så all de uppkomna, ej avsedda effekterna helt elimineras med verkan fr. o. m. den 1 januari 1973. I samband därmed bör viktklassernas antal minskas något genom att klasser med ungefär lika hög tilläggsskall sammanförs. Dessulom bör viss redaktionell ändring göras i tabellerna för alt dessa skall få enhetlig utformning. Nu angivna förhållanden har beaktats i författningsförslaget.
Genomförandet av andra etappen aktualiserar också frågan om ändring av kungörelsen (1969: 553) om nedsättning av skatt på traktorer och släpvagnar, m. m. Jag avser att föreslå sådana ändringar av kungörelsen som föranleds av ändringen av skatteskalorna.
I detta sammanhang vill jag ta upp även en annan fråga. F. n. gäller enligt 5 § andra stycket automobilskatteförordningen, att riksrevisionsverket skall fastställa tabeller till ledning för uträknandet av skatten. I betänkandet Vägtrafikbeskattningen har bilskatleutredningen föreslagil, att riksskatteverket skall vara central beskattningsmyndighet i fråga om fordonsskatt och kilometerskatt. I kungörelsen (1971: 321) om återbetalning av automobilskatt för fordon som använts utom riket stadgas att riksskatteverket skall meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av kungörelsen. Jag anser det väl befogat atl låta riksskatteverket ta över uppgifterna i fråga om skattetabellerna. Ändring av denna innebörd ingår i författningsförslagel.
Kilometerskatten
Innan principbeslut om övergång till kilometerskatt fattades måste det stå klart alt beskattningen kunde grundas på en tillförlitlig räknarapparatur. Arbelel med utveckling av sådan apparatur hade initierats av bilskatteulredningen och fullföljs av KSN sedan denna nämnd inrättats. Uppdraget atl ta fram, anskaffa och leverera apparaturen har lämnats åt SU. F. n. finns en räknare, som godkänts av KSN. Denna räknare tillverkas av Haldex AB. Jag har erfarit atl även en räknare av annan tillverkning provals men ännu ej godkänts.
Mellan KSN och SU har träffats två avtal. I det första avtalet överenskoms bl. a. att SU t. o m. år 1974 skall tillhandahålla räknare för den
Prop. 1972:115 20
svenska marknaden till visst indexreglerat pris och att staten, om 100 000 räknare på grund av förhållanden utanför SU:s kontroll ej försäljs under avtalstiden, skall lösa in resterande antal upp till 100 000 räknare. I det andra avtalet har överenskommits om distribution av 100 000 räknarsatser (räknare och fördelningsväxel). Därutöver har staten optionsrätt lill leverans av ytterligare 60 000 räknarsatser. Distribution av räknarsatserna till ägare av registrerade brännoljedrivna motorfordon skall påbörjas i slutet av innevarande år och vara avslutad den 15 september 1973. Staten garanterar SU likvid för leverans enligt avtalet. Båda avtalen har godkänts av Kungl. Maj:t.
Syftet bakom de nämnda avtalen är dels att säkerställa all tillräckligt antal tillförlitliga räknare finns tillgängliga när reformen träder i kraft enligt principbeslutet, dels alt möjliggöra för fordonsägare och fabrikanter eller generalagenter att förse fordonen med räknarapparatur före den för flertalet fordon föreskrivna årliga kontrollbesiktningen år 1973. Vid besiktningen skall apparatur i princip vara monterad så att den kan kontrolleras, plomberas och stämplas av vid besiktningslillfällel.
För övergången till kilomelerbeskattning från ingången av år 1974 krävs bl. a. att fordonsägarna förklaras vara skyldiga att utrusta sina brännoljedrivna fordon med godkända kilometerräknare. Kungl. Maj:t bör bemyndigas att meddela de föreskrifter som behövs härför. Riktpunkten bör därvid vara, att samtliga fordon som avses bli kilometerskattepliktiga från ingången av år 1974 skall förses med stämplande kilometerräknare av godkänd typ och att apparaturen skall kontrolleras i samband med kontrollbesiktning av fordonen under år 1973. Fordon som saknar godkänd räknarapparatur bör ej godkännas vid besiktningen. Skall kontrollbesiklning inte ske under år 1973 bör i stället särskild kontroll av apparaturen göras.
Vid utformningen av nu avsedda föreskrifter aktualiseras frågan om fordon som den 1 januari 1974 är åtta år eUer äldre skall förses med räknarapparatur. Bilskatleutredningen har föreslagit, atl dessa fordon skall omfattas av kilometerbeskattningen först fr. o. m. år 1975, om de då fortfarande är i bruk, och att de därför inte skulle behöva förses med räknarapparatur under år 1973. De remissinstanser som behandlat denna fråga har i princip accepterat att äldre fordon undantas från kilometerbeskattning men atl detta skall gälla för fordonens återstående livslängd.
Det är enligt min uppfattning väsentligt alt kilometerbeskattningen införs med minsta möjliga undantag. Därmed kan man lillgodose kravet på en lika beskattning av fordon med hänsyn till deras brukande. Skulle under en övergångstid både nuvarande skattesystem och kilometerbeskattning tillämpas parallellt för vissa fordon öppnas möjligheter att välja den skatleform som framstår som fördelaktigast i det enskilda fallet på ett sätt som kan påverka konkurrensförhållandena.
Prop. 1972: 115
21
Jag förordar därför all även de äldre fordonen skall omfattas av kilometerbeskattningen från ingången av år 1974. Härav följer alt även dessa fordon skall förses med räknarapparatur i den ordning som gäller i allmänhel. Fordon som uppenbariigen inte kommer atl brukas efler kilometerskaltens införande bör dock genom elt särskill dispensförfarande kunna befrias från kravet på räknarapparatur.
Man kan emellertid inte bortse från atl vissa äldre fordon som försetts med räknarapparatur kommer atl avregislreras före den 1 januari 1974 eller kort tid därefter. Detta moliverar alt fordonsägare i sådana fall kompenseras helt eller delvis för kostnaderna för anskaffning och montering av apparaturen. Jag avser att återkomma till denna fråga i annat sammanhang.
Frågan om kilomelerbeskattning av fordon som nu är fritagna från skatteplikt enligt förordningen (1922: 260) om automobilskatt bör behandlas i samband med kilometerskattens materiella utformning i övrigt. Ägare av sådana fordon bör därför t. v. undantas från skyldighet atl förse fordonen med räknarapparatur.
Även övriga föreskrifter som kan behövas för övergången till kilometerbeskattning lorde få utfärdas av Kungl. Maj:t.
Om del planerade systemet skall fungera smidigt förutsätts som jag nämnt tidigare att kilometerskattepliktiga fordon skall vara försedda med stämplande kilometerräknare vid den årliga kontrollbesiktningen år 1973. Med en sådan regel undviker man t. ex. de extra kostnader som en särskild inställelse för besiktning av räknaren skulle medföra.
För fordon med slutsiffra 1 eller 2 i regislreringsnumret är inställelseterminen för kontrollbesiktning november—mars resp. december— april. Med hänsyn till distributionsplanen för räknarna lorde fordonsägare i många fall inte kunna få räknaren monterad före besiktningen om denna sker under år 1972. Denna olägenhet kan undanröjas om in-ställelsetermincn ändras till att omfatta tiden januari—april 1973 för ifrågavarande brännoljedrivna fordon. Därvid bör förhöjd avgift för kontrollbesiktning tas ut endast om besiktningen sker under april månad eller senare. Jag har erfarit att chefen för kommunikationsdepartementet avser att föreslå bestänunelser av denna innebörd.
Bilskatteutredningen har i sitt slutbetänkande föreslagit alt kostnaden för kilometerräknarapparaturen skall läggas på de enskilda fordonsägarna. Som skäl härför har utredningen pekat på möjligheten att använda räknarna för insamlande av transportstalistiskt material, som bör bli till stort gagn för åkeri- och taxinäringen. Vidare kan stämplade kort komma till användning i bokföringsarbetet. Genom alt skaltebortfallet kan beräknas minska, kan skattesatserna sättas lägre än eljest. Till sist framhålls också att fordonsägarnas intresse av alt räknare vårdas väl är slörre om de själva får bekosta apparaturen. Mot detta ställer
Prop. 1972:115 22
utredningen det faktum att räknarna är ett hjälpmedel vid beskattningen och atl koslnaderna för räknarapparaluren kan bli högre för äldre än för nya fordon. Reservanter i ulredningen anser att staten skall stå för kostnaderna för räknarapparaluren.
De synpunkter utredningen framfört i frågan går igen i remissyttrandena. Näringslivets organisationer har genomgående ställt sig negativa till tanken på att låta fordonsägarna slå för koslnaderna för räknarna och anser i likhel med reservanterna i utredningen att kostnadema skall täckas av allmänna medel. Vissa andra remissinstanser har accepterat utredningens förslag.
I det första avtalet mellan KSN och SU har priset per räknare angivils till 135 kr. fritt tillverkare eller importör inom landel. I priset ingår ej mervärdeskatt. Priset är i viss utsträckning indexreglerat. I det senare avtalet har priset för räknare jämte fördelningsväxel angetts till 196 kr. exkl. mervärdeskatt. Till delta pris kommer dels den indexreglerade höjningen av priset på själva räknaren, dels mervärdeskatt. Såvitt nu kan bedömas kommer det totala priset för apparaturen att utgöra ca 250 kr.
Ulredningen har enligt min mening anfört bärande skäl för att ägarna till fordon som avses bli kilometerskattebelagda skall svara för kostnaderna för räknarapparaluren och dess inmontering. För framtiden blir situationen den att nya brännoljedrivna fordon, avsedda för den svenska marknaden kommer att förses med godkända kilometerräknare redan vid tillverkningen. Räknaren blir en naturlig utrustningsdetalj som in går i priset för fordonet. Jag finner det uteslutet, att i detta läge kostnaden för räknaren skall exkluderas från priset på fordonet och bestridas av staten i särskild ordning. Mot denna bakgrund finner jag det också naturligt att räknarapparaluren för de brännoljedrivna fordon som redan är i bruk skall bestridas av fordonsägarna. Jag ansluter mig således till utredningsmajoritetens uppfattning i denna fråga. Härför erforderliga föreskrifter bör gå ul på skyldighet för fordonsägaren alt erlägga betalning för räknarapparatur, som distribuerats till honom av SU enligt avtal med staten.
Räknarapparaluren kommer enligt det system som avtalats mellan KSN och SU att distribueras till fordonsägarna utan krav på omedelbar betalning. Enligt min uppfattning bör krav på ersättning riktas till fordonsägarna först sedan apparaturen distribuerats och så nära ikraftträdandet av reformen som möjligt. Den ordinarie uppbörden av fordonsskatt för år 1974 kommer att ske omkring årsskiftet 1973—1974. Jag förordar att uppbörd av ersättningen för kilometerräknarapparatur sker i samband därmed. Därvid bör reglerna om uppbörd av fordonsskatt i princip äga tillämpning. Ersättningens storlek bör beräknas med utgångspunkt i det pris som enligt avtalet mellan KSN och SU skall gälla för apparaturen med tillägg för räntekostnader. I den mån priset enligt
Prop. 1972:115 23
avtalet förändras under leveranstiden bör hela kostnaden för samtiiga levererade apparaturer fördelas på fordonsägarna med lika belopp. Kungl. Maj:t torde kunna bemyndigas att meddela föreskrifter om skyldighet för fordonsägare atl bestrida koslnaderna för apparaturen enligt dessa riktlinjer.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:l föreslår riksdagen
dels alt antaga inom finansdepartementet upprättat förslag lill förordning om ändring i förordningen (1922: 260) om automobilskatt, dels att godkänna vad jag förordat om kilometerskallens omfatlning, om skyldighet att utrusta brännoljedrivna fordon med godkänd kilometerräknarapparatur samt om bestridande av kostnaderna för kilometerräknarapparatur.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta prolokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1972:115
24
Bilaga
|
Faktiska skatteintäkter med 1971 års skatteskalor (kolumn 2-h5) |
Fordonskategori
Faktiska skatteintäkter med 1970 års skatteskalor'
milj. kr.
Faktisk ändring av skatte- Kolumn intäktema med 1971 års 3-1-4 skatteskalor'
beroende på beroende på
inaktuellt slrukturför-
samband ändringar
mellan tjäns
tevikt och
total vikt
milj. kr. milj. kr.
milj. kr. milj. kr.
|
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
|
Bensindrivna bussar (exkl. |
|
|
|
|
|
|
brandbilar) |
0,4 |
+ 0,1 |
0,0 |
+ 0,1 |
0,5 |
|
Brännoljedrivna bussar |
38,3 |
-0,4 |
-0,7 |
-1,1 |
37,2 |
|
Bensindrivna lastbilar (exkl. |
|
|
|
|
|
|
brandbilar) |
19,4 |
-1-0,6 |
-1,2 |
-0,6 |
18,8 |
|
Brämioljedrivna lastbilar med |
|
|
|
|
|
|
anordning för påhängs vagn. |
|
|
|
|
|
|
2 axlar |
12,3 |
+ 0,1 |
+ 1,0 |
+ 1,1 |
13,4 |
|
Brännoljedrivna lastbilar med |
|
|
|
|
|
|
anordning för påhängsvagn. |
|
|
|
|
|
|
3 eller flera axlar |
9,6 |
0,0 |
+ 0.6 |
+ 0,6 |
10,2 |
|
Brännoljedrivna lastbilar utan |
|
|
|
|
|
|
anordning för påhängs vagn. |
|
|
|
|
|
|
2 axlar |
195,1 |
—1,1 |
-4,1 |
-5,2 |
189,9 |
|
Brännoljedrivna lastbilar utan |
|
|
|
|
|
|
anordning för påhängsvagn. |
|
|
|
|
|
|
3 eller flera axlar |
161,0 |
+ 15,8 |
+ 1,4 |
+ 17.2 |
178,2 |
|
Påhängsvagnar, 1 axel |
5,4 |
— |
+ 0.5 |
+0,5 |
5,9 |
|
Påhängsvagnar, 2 eller flera axlar |
23,9 |
— |
+ 1,7 |
+ 1,7 |
25,6 |
|
Övriga släpvagnar, 1 axel |
8,2 |
— |
+0,9 |
+ 0,9 |
9.1 |
|
Övriga släpvagnar, 2 axlar |
25,3 |
— |
+ 3,8 |
+ 3,8 |
29,1 |
|
Övriga släpvagnar, 3 eller flera axlai |
r 31,2 |
- |
+ 2,3 |
+ 2,3 |
33,5 |
|
SamUiga kategorier |
530,1 |
+ 15,1 |
+ 6,2 |
+ 21,3 |
551,4 |
' Fordonsbestånd 1.1. 1971
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1 »72 72041 é