Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207), m.m.

Proposition 1974:51

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Kungl. Majrts proposition nr 51 år 1974                         Prop. 1974:51

Nr 51

Kungl. Majrts proposition med förslag till lag om ändring i lotteriförordningen (1939r207), m. m.; given den 8 mars 1974.

Kungl. Majrt vUl härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande tiU riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under konungens frånvaro:

BERTIL

KIELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag tiU lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207). Förslaget innebär att länsstyrelserna skall handha all tUlståndsprövning i fråga om bingospel samt prövningen av tillstånd att anordna automalspel i samband med bingospel. Lagen föresläs träda i kraft den 1 juli 1974.

Vidare föreslås att riksdagen godkänner att en central nämnd, lotterinämnden, provisoriskt inrättas för lotterifrägor. Efter bemyndigande av Kungl. Maj:l avses nämnden skola utfärda tUlämpningsföreskrifter tUl lotteriförordningen och handlägga besvärsärenden. Vidare skall nämnden lämna råd och anvisningar tUl länsstyrelser och polismyndigheter.

1 propositionen föreslås dessutom viss utvidgning av de politiska organisationernas möjligheter att få lotteritillstånd.

1 Riksdagen 1974. 1 saml Nr 51

Prop. 1974:51

Förslag till

Lag om ändring i lotteriförordningen (1939 r207)

Härigenom förordnas i fråga om lotteriförordningen (1939:207)

dels att 1, 1 a, 2 och 3 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i förordningen skall införas tre nya paragrafer, I c, 12 och 13 §§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§'

Lotteri om penningar eller pen-   Lotteri om penningar eller pen-

ningars värde må ej ulan tUlstånd ningars värde må ej utan tillstånd
av Kungl. Maj:t för allmänheten av Kungl. Maj:t för allmänheten
anordnas i andra fall eller i annan anordnas i andra fall eller i annan
ordning än som stadgas i denna ordning än som stadgas i denna
förordning. Delsamma gäller i frå- förordning. Detsamma gäller i frå
ga om sådant aulomat-, roulett- ga om sådant automat-, roulett-
eller bingospel, som ej anordnas eller bingospel, som ej anordnas
för allmänheten, om spelet anord- för allmänheten, om spelet anord
nas i förvärvssyfte. nas i förvärvssyfte. Kort- och tär
ningsspel jämställas i denna för
ordning med roulettspel.

Såsom lotteri anses varje företag, däri efter lottning, gissning, vadhållning eller jämförlig av slumpen helt eller delvis beroende anordning kan av en eller flera deltagare erhållas vinst till högre värde än det, som erhålles av en var deltagare. Marknads- och tivolinöjen, såsom mekaniska spelapparaler, ringkastningsanordningar och skjutbanor, vilka äro förenade med vinstmöjligheter som nu sagts, skola betraktas såsom lotterier oavsett företagens beskaffenhet i övrigt. Rätt till fortsatt spel är att anse som vinst.

Bestämmelserna i denna förordning äga ej tillämpning å svenska statens premieobligationer.

Angående dobbleri stadgas i brottsbalken.

I a§
Spel  på  mekaniska eller elek-    Spel på mekaniska eller elektro-

troniska  apparater (automatspel)        niska apparater (automatspel) må må   anordnas   efter   tillstånd   av        anordnas

polismyndigheten under förutsätt-  a)  efter tillstånd av polismyn-

ning                                              digheten under förutsättning

' Senaste lydelse 1972:819. 2 Senaste lydelse 1972:819.

Prop. 1974rSl

Nuvarande lydelse

att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestUl-ställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med tivohrörelse eller sådan restaurangrörelse, för vUken gäller tUlstånd tUl utskänkning enligt rusdrycksförsäljningsförord-ningen(l954r521),

att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel,

att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen,

att tillståndsbeslulet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.

TUlstånd meddelas för sädan nöjesarrangör eller rörelseidkare, som avses i första stycket, och gäller för viss lid eller tills vidare.

Automatspel som normalt erbjuder automaten mä anordnas utan tiUstånd.

Föreslagen lydelse

att spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjeslill-ställning inom föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eUer i samband med tivohrörelse eller sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd tUl utskänkning enligt rusdrycksförsäljningsförord-ningen(1954r521),

att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel,

att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen,

att tillståndsbeslulet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen;

b) efter tillstånd av länsstyrelsen under förutsättning

att spelet anordnas i samband med bingospel, som ej är eller kan jämställas med automatbingo,

att spelet anordnas för samma ändamål som bingospelet,

att värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel,

att högsta vinsten ej överstiger ett värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen,

att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragt på väl synlig plats i lokalen.

TUlstånd enligt första stycket a) meddelas för sädan nöjesarrangör eller rörelseidkare, som där avses, och gäller för viss tid eller tills vidare. Tillstånd enligt första stycket b) meddelas för den som erhållit tillstånd tUl bingospelet och gäller för viss tid. vinst endast i form av ett frispel pä

1 * Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 51

Prop. 1974r51

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

c§

Bingospel må anordnas efter tillstånd av länsstyrelsen under förutsättning

att spelet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare,

att spelet bedrives allenast inom länet,

att vinsterna icke utgöras av penningar eller värdepapper.

2 § =

Lotteri, vilket ej är bingospel eller spel som avses i I a eller 1 b §, må anordnas efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan, under förutsättning

att lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål.

att lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen avsett område,

att vinsterna uteslutande utgöras av varor eller av anvisningar, gällande såsom betalningsmedel allenast inom nämnda område,

att värdet å högsta vinst icke överstiger 10 kronor eller, där vinsterna utgöras uteslutande av varor, 1 5 kronor.

Lotteri, vilket ej är spel som avses i la, Ib eller 1 c §, må anordnas efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan, under förutsättning

att lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning eller tUlställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller anordnas i samband med bingospel, som ej är eller kan jämställas med automatbingo, och för samma ändamål som bingospelet,

att lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen eller bingospelet avsett område,

att vinsterna uteslutande utgöras av varor eller av anvisningar, gällande såsom betalningsmedel allenast inom nämnda område,

att värdet å högsta vinst icke överstiger 10 kronor eller, där vinsterna utgöras uteslutande av varor, 1 5 kronor,

 Senaste lydelse 1972:819.

Prop. 1974r51

Nuvarande lydelse

att vinstfördelning äger rum i omedelbar anslutning till deltagande i lotteriet,

samt att, om för deltagande i lotteriet fordras insats, denna icke överstiger 50 öre eller, där vinsterna utgöras uteslutande av varor, en krona.

Föreslagen lydelse

att vinstfördelning äger rum i omedelbar anslutning till deltagande i lotteriet,

samt att, om för deltagande i lotteriet fordras insats, denna icke överstiger 50 öre eller, där vinsterna utgöras uteslutande av varor, en krona.

Lotteri, vilket ej är spel som avses i 1 a eller 1 b § och i vilket insatser, om sådana fordras, och vinster äro till antal och storlek bestämda enligt uppgjord plan, må, oaktat de i 2 § angivna förutsättningarna icke äro för handen, anordnas

a) efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan, under förutsättning

att fråga ej är om bingospel,

att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål,

att lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen avsett område,

att vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper,

att behållningen i lotteriet uteslutande användes för del ändamål, till vars förmån den tillställning äger rum i samband varmed lotteriet är anordnat, samt

3§

Lotteri, vilket ej är spel som avses ila, Ib eller 1 c § och i vilket insatser, om sådana fordras, och vinster äro till antal och storlek bestämda enligt uppgjord plan, må, oaktat de i 2 § angivna förutsättningarna icke äro för handen, anordnas

a) efter anmälan hos polismyndigheten minst 7 dagar innan, under förutsättning

att lotteriet anordnas i samband med tillställning till förmän för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller i samband med bingospel, som ej är eller kan jämställas med automatbingo,

att lotteriet bedrives allenast inom för tillställningen eller bingospelet avsett område,

att vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper,

att behållningen i lotteriet uteslutande användes för det ändamål, till vars förmån den tillställning eller det bingospel äger rum i samband varmed lotteriet är anordnat, saml

4  Senaste lydelse 1972:819.

Prop. 1974r51                                                                           6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att anmälan icke avser anord-     all anmälan icke avser anord-

nande vid samma tillställning av nande vid samma tUlsläUning eller
lotterier med insatser tUl högre bingospel av lotterier med insatser
sammanlagt belopp än 3 000 kro- tUl högre sammanlagt belopp än
nor;                                              3 000 kronor;

b)  efter tUlstånd av polismyndigheten under förutsättning

att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran ål svenska konstidkare,

att lotteriet bedrives allenast inom polismyndighetens förvaltningsområde,

all vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper, saml

alt insatserna icke uppgå till högre sammanlagt belopp än 30 000 kronor;

c)  efter tillstånd av länsstyrelsen under förutsättning

alt lotteriet anordnas till förmän för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare,

att lotteriet bedrives allenast inom länet,

alt vinsterna icke till större del än som motsvarar därå belöpande skatt utgöras av penningar eller värdepapper, samt

att insatserna icke uppgå till högre sammanlagt belopp än 200 000 kronor.

Vid tillämpning av de i första       Vid  tUlämpning av de i första

stycket upptagna bestämmelserna stycket upptagna bestämmelserna
om värdegränser för tillståndsgiv- om värdegränser för tillståndsgiv
ning skall hänsyn tagas tUl samt- ning skall hänsyn tagas till samt
liga tillstånd, som myndigheten liga tillstånd, som myndigheten
under kalenderåret meddelar sö- under kalenderåret meddelar sö
kanden, kanden enligt första stycket.

12 §

Talan mot polismyndighetens beslut enligt denna förordning föres hos länsstyrelsen genom besvär.

Talan mot länsstyrelsens beslut föres hos Kungl. Maj.t eller myndighet som Kungl Maj:t bestämmer.

Prop. 1974r51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13§

Närmare föreskrifter för till-lämpningen av denna förordning meddelas av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj.t bestämmer.

Denna lag träder i kraft den I juli 1974.

Länsstyrelse får före nämnda dag pröva ansökan om tillstånd enligt 1 a § första stycket b) eller 1 c §, såvitt tUlståndet avser tid efter ikraftträdandet.

TUlstånd som meddelats enligl äldre bestämmelser skall fortsätta att gälla, dock längst till utgången av år 1974.

\**Riksdagen 1974. 1 saml Nr 51

Prop. 1974r51

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans. Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 8 mars 1974.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, lOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Feldt, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i lotteriförordningen (1939:207j, m. m. och anför.

1 Inledning

Inom handelsdepartementet har upprättats en promemoria (Ds H 1973:4) med förslag tiU riktlinjer för regleringen av bingospel m. m. 1 promemorian föreslås bl. a. vissa ändringar i lotteriförordningen (1939: 207, ändrad senast 1972:819).

Efter remiss har yttranden över promemorian avgelts av rikspohsstyrelsen, riksskatteverket, samtiiga länsstyrelser, 1972 års lotteriutredning (lolteriulredningen), Sveriges riksidrottsförbund och Barnens dags riksförbund.

2 Gällande rätt m. m.

Lotteriverksamheten i Sverige är föremål för en offentlig reglering. De grundläggande bestämmelserna om verksamheten finns i lotteriförordningen.

Enligt huvudregeln i lotteriförordningen krävs tillstånd för anordnande av lotteri. Tillstånd lämnas enligt huvudregeln i I § av Kungl. Maj:l. Enligl 3 § fär tUlstånd lämnas av polismyndighet, om insatserna uppgår tUl högst 30 000 kr. per år och sökande, och av länsstyrelse, om insatserna uppgår till högst 200 000 kr. per år och sökande, förutsatt att lotteriet bedrivs enbart inom resp. myndighels förvaltningsområde. För tillstånd tiU annat lotteri än automat- och roulettspel krävs i de nämnda ärendena, att lotteriet anordnas till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål eller för partipolitisk verksamhet eller till understöd och uppmuntran åt svenska konstidkare.

1 fråga om lotterier där tillstånd meddelas av Kungl. Maj:l gäller inte de nämnda kraven. Enligt praxis lämnar dock Kungl. Maj:l inte tillstånd för andra ändamål än de som nyss angetts.

När det gäller möjligheten att anordna lotteri till förmån för partipolitisk verksamhet bör följande noteras. 1 samband med all möjligheten   tillskapades  år   1960 uttalades att tillstånd endast skulle

Prop. 1974:51                                                                          9

lämnas politiskt parti med representation i riksdagen eller organisationer med anknytning till sådant parti.

Från lotteriförordningens tillståndstvång finns några undantag. Sålunda kan under vissa förutsättningar lotteri anordnas enbart efter anmälan tUl polismyndighet, s. k. anmälningslotterier. Vidare är vissa lotterier, som anordnas i samband med utgivande av tryckt periodisk skrift och rundradiosändning, undantagna från både tillstånds- och anmälningstvång.

Av anmälningslotterier finns två typer. Bestämmelser om dessa finns i 2 § och 3 § första stycket a) lotteriförordningen. Enligt 2 § får lotteri anordnas efter anmälan hos polismyndigheten minst sju dagar innan, under förutsättning all lotteriet anordnas i samband med offentlig nöjestillställning eller tillställning tUl förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål och att lotteriet bedrivs endast inom för tillställningen avsett område. För anmälningslotteri av denna typ gäller vidare, att vinsterna enbart får utgöras av varor eller av anvisningar, som gäller som betalningsmedel endast inom tillställningsområdet, att värdet av högsta vinst inte får överstiga 10 kr. eller, om vinsterna utgörs uteslutande av varor, 15 kr., alt vinstfördelningen skall äga rum i omedelbar anslutning tiU dellagande i lotteriet samt att eventuell insats i lotteriet inte får överstiga 50 öre eller, om vinsterna utgörs uteslutande av varor, en krona.

Enligt 3 § första stycket a) lotteriförordningen får lotteri, vari insatser och vinster är till antal och storlek bestämda enligt uppgjord plan, anordnas efter anmälan hos polismyndighet minst sju dagar innan, under förutsättning att lotteriet anordnas i samband med tUlställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmännyttigt ändamål och att lotteriet bedrivs endast inom för tillställningen avsett område. För anmälningslotteri av denna typ gäller vidare, att vinsterna inte till större del än som motsvarar eventuell lotterivinstskatt får utgöras av penningar eller värdepapper, att behållningen i lotteriet uteslutande skall användas för det ändamål, till vars förmån tillställningen äger rum, samt att anmälan ej avser anordnande vid samma tillställning av lotterier med insatser till högre sammanlagt belopp än 3 000 kr.

Lotteriförordningen har varit föremål för översyn i olika sammanhang. Sålunda gjorde den är 1964 tillkallade lotteriutredningen, som i juni 1970 avlämnade sitt betänkande (SOU 1970:52) Om lotterier, en inventering av den svenska lotterimarknaden och ägnade bl. a. bingospelet särskild uppmärksamhet. Utredningens förslag, som bl. a. innefattade inrättandet av en central tillsynsmyndighet för lotterifrågor, genomfördes endast tUl den del det avsåg ändringar i beloppsgränserna för olika myndigheters tiUståndsgivning.

Efter förslag av punktskatteutredningen (Ds Fi 1972:2, Skatt på spel) infördes fr. o. m. den I april 1973 bestämmelser om skatt på automat-och roulettspel samt modifierades beskattningen av bingospelet (prop. 1972:128; SkU 1972:66; rskr 1972:342). Samtidigt genomfördes vissa ändringar i lotteriförordningen avseende villkoren för bedrivande av nämnda spel. Bl. a. föreskrevs att anordnande i förvärvssyfte av automat-.

Prop. 1974r5J

10

roulett- och bingospel alltid krävde särskUt tillstånd. Vidare slopades det s. k. tillställningskravet i fråga om bingo och upphävdes förbudet mot utdelning av penningvinster vid automat- och roulettspel.

1 propositionen hade vid behandhng av frågan om vissa ideella organisationers behov av lotteriinkomster ullalats, att automatspel borde utan krav på samband med annan särskUd nöjestUlställning kunna få förekomma i samband med bingospel, dock inte spel med s. k. automatbingo. Detta uttalande lämnades utan erinran av riksdagen.

1 samband med alt de nya bestämmelserna skulle träda i kraft upprättades inom handelsdepartementet i mars 1973 en promemoria med förslag tiU riktlinjer för handläggningen av frågor rörande bingospel. Ett avsnitt innehöll förslag tiU villkor för bingospel. Promemorian godkändes den 16 mars 1973 av Kungl. Majrt att t. v. tjäna som vägledning vid handläggningen av sådana frågor om tillstånd all anordna bingospel, som prövas av Kungl. Majrt.

Kungl. Majrts tillstånd tUl bingospel under år 1973 upptog dessa villkor. De innebar bl. a. att minst hälften av insalsbeloppel i varje insatsomgång skulle utlottas bland deltagarna i form av vinster. Vinst fick utgöras av anvisning, som kunde användas för ny insats i spelet. Skriftligt avtal skulle upprättas mellan anordnare och utomstående person eller företag, som anlitades för biträde med spelets skötsel. Vidare lämnades anvisningar rörande lotternas (dragningsbrickornas) utformning i annan bingo än automatbingo. Plaslbrickor eller andra dragningsbrickor för flergångsbruk fick inte användas. Enligt senare meddelat beslut kunde dock dispens från denna bestämmelse medges t. o. m. den 31 december 1973.

Den 30 november 1973 faslsläUde KungL Majrt nya vUlkor all gälla för bingospel under år 1974. Dessa villkor innebär bl. a. att spel med dragningsbrickor för flergångsbmk är tillåtet, dock endast om vissa närmare angivna förutsättningar är uppfyllda.

1 detta sammanhang vUl jag också erinra om, att en mera övergripande översyn av lotteriregleringen och därtUl närhggande frågor f. n. genomförs av särskUt tillkallade sakkunniga, som antagit namnet 1972 års lotteriutredning (H 1972:03). Bingofrågorna ingår i utredningsarbetet liksom frågor rörande automatspel.

3 Departementspromemorian (Ds H 1973 r4)

3.1   Bakgrund

1 promemorian (Ds H 1973:4) med förslag till riktlinjer för regleringen av bingospel m. m. lämnas inledningsvis en redogörelse för hur bingo spelas saml för spelets utveckling sedan det introducerades i Sverige i börian av 1950-talel. Därvid konstateras bL a., att spelet successivt kommersialiserats och att ett fåtal yrkesmässiga arrangörer kommit att inta en dominerande ställning pä bingomarknaden. Därefter presenteras de   erfarenheter,   som   vunnits   vid   myndigheternas   handläggning   av

Prop. 1974:51                                                                         ,1

bingofrågor. 1 första hand redogörs för erfarenheterna hos handelsdepartementet, som genom lotteriförordningens konstruktion kommit att bereda flertalet sådana ärenden.

Principerna för tillståndsgivningen redovisas översiktligt i promemorian. När det gäller bedömningen av anordnarens lämplighet och ändamålet med bingospelel har uppgifter inhämtats från stadgar, verksamhetsberättelser samt balans- och resultaträkningar. Regelmässigt har ytterligare upplysningar inhämtats remissvägen. Vid fastställandet av omslutningen i bingospel har enligl promemorian aUmänl gällt att denna bör stå i rimlig proportion tUl omfattningen av verksamheten i organisationen.

Bingospelens ekonomi behandlas relativt ingående. Det konstateras all vissa kostnadsslag tenderar all generellt bh anmärkningsvärt höga och all spelen bL a. därför uppvisar en betydligt sämre lönsamhet för tillslånds-havarna än flertalet andra på marknaden förekommande lotlerityper. Enligt promemorian utgörs de mera betydande kostnaderna av utgifter för vinslanskaffning, personal och marknadsföring samt ersättningar till utomstående kommersiella företag, s. k. serviceförelag, som biträder med skötseln av bingospelen. Sålunda är del inte ovanligt all kostnaderna för vinslanskaffning uppgår till mellan 70 och 80 % av omslutningen i spelen. Vidare förekommer s. k. frispel, vid vilkel inga insatser behöver göras.

Lönekostnaderna kan enligt promemorian uppgå tUl mellan 10 och 20 % av spelens omslutning. Vanligen används i konkurrenssyfte även betydande belopp för olika marknadsföringsåtgärder såsom annonsering i dagspress. 1 de spel till vilka Kungl. Majrt lämnat tillstånd under år 1973 har behållningen normall beräknats bli omkring 10 till 1 5 % av spelens omslutning. 1 en del spel har dock behållningen beräknats bli betydligt högre.

I promemorian konstateras all serviceföretag i betydande utsträckning biträder anordnarna med skötseln av bingospelen. Serviceföretagens roll har varit föremål för särskild granskning inom handelsdepartementet. Ambitionen har därvid bl. a. varit att se till att behållningen oavkortad går till avsett ändamål och att sålunda inga otillbörliga vinster uppstår i serviceföretagen. Enligt promemorian har stora svårigheter förelegat vid bedömningen av huruvida ersättningarna till serviceföretagen varit skäliga. Många gånger har hyror för lokal och automatbingoanläggning salts mycket högt.

Utöver de specificerade ersättningar, som serviceföretagen betingar sig, utgår normall även ersättningar av mera allmän karaktär, ofta rubricerade konsultarvode. Dessa ersättningar inrymmer förelagens brullovinst och skall enligt promemorian vanligen läcka ränta på investerat kapital, underhåll, central administration, utbildning av personal och ersättning för affärsrisk. Det finns, framhålls det, anledning misstänka att dessa ospecificerade ersättningar i många fall inte motsvaras av verkliga kostnader i förelagen. Del påpekas dock att tillräckliga möjligheter f. n. saknas för en bedömning av skäligheten i sådana ersättningar.

1 promemorian framhålls alt de konlroUföreskrifter, som av myndigheterna utfärdas i anslutning till tiUståndsgivningen, utgör en viktig del av

Prop. 1974:51                                                                         12

lotteriregleringen. KontroUen avser bl. a. att tillvarata speldeltagarnas intressen. Viktigt är också att genom lämpliga kbntrollföreskrifter tillvarata anordnarnas intressen gentemot serviceföretagen saml samhällets fiskala och andra intressen.

1 promemorian tas vissa kontrollproblem upp till närmare granskning. Därvid behandlas bl. a. de problem, som bruket av polletter i automatbingo och del därmed sammanhängande s. k. återspdet fört med sig. Aterspel innebär, att vinnare fär ut sin vinst i form av polletter vilka i stället för mynt används för ny insats i spelen. Enligt promemorian uppkommer därigenom svårigheter att kontrollera inkomsterna i spelen.

Avslutningsvis behandlas frågor rörande automatspel och anmälnings-lotterier i samband med bingo. Sålunda konstaleras att uttalandet om automalspel i samband med annan bingo än automatbingo på många håll i landet medfört en mycket generös tillståndsgivning, varför aulomat-spelet ibland kommit att få betydande omfattning. Det är enhgt promemorian inte ovanligt att bingospel med ringa eller ingen lönsamhet drivs enbart för att skapa legala förutsättningar för ett lönsamt automalspel. Vidare har en särskUd variani av bingospelet utvecklats, som kännetecknas av att insats erläggs för endast ett fåtal spelomgångar. Till skUlnad från vad som gäller för den traditionella bingon, där insats normalt erläggs för deltagande i flera omgångar, möjliggör därför denna bingoform spel även på daglid, då flertalet deltagare endast kan avsätta en kortare tid för bingospel. Den snabba genomströmningen av spelare i samband med detta spel har enligt promemorian gjort, att automatspelet blivit mera tUlgängligt och ökat i omfattning. Det framhålls att aulomatspelet på flera ställen synes ha fått en omfattning som inneburit all bingospelel närmast fåll en underordnad roll i sammanhanget.

1 promemorian noteras vidare, att några närmare föreskrifter om vart behållningen av automatspelet skall gå inte utfärdats och att stora inkomster uppkommer i de kommersiella företag, som ställer ut automaterna. Detta är enligt promemorian särskilt tvivelaktigt i lägen då bingospelel på lönsamhetens bekostnad görs attraktivt enbart i syfte att locka spelare till automatspelet. Det påpekas i sammanhanget att tillstånd till automatspel meddelas av polismyndigheterna, som normalt inle utfärdat tillstånden till motsvarande bingospel. De föreskrifter som därvid utfärdats har därför enligt promemorian varit mindre väl anpassade till de förutsättningar som råder i bingospelen. Det framhålls sålunda att automatspelet i praktiken kommit att ske med endast ringa tidsmässig och lokalmässig kontakt med bingospelet och att regelrätta spelhallar på flera orter kommit alt växa fram.

Vad gäller frågan om anmälningslotterier i samband med bingo konstateras att praxis varierar i tolkningen av huruvida verksamheten är tillåten. 1 praktiken anordnas anmälningslotlerier i samband med bingo i vissa delar av landet. Vägledande för denna praxis har enligt promemorian varit den tolkningen av förarbetena till lotteriförordningens senaste lydelse att bingospelel, genom möjligheterna att i anslutning därtUl anordna automatspel, betraktas som tillställning.

Prop. 1974:51                                                                         13

3.2 Förslag till åtgärder

Mot bakgrund av de beskrivna förhållandena på bingomarknaden konstateras i promemorian, att situationen inte är tiUfredsställande och att gäUande bestämmelser och tillämpningen av dem bör ses över. Det framhålls att en övergripande översyn, där även syftet med den framtida regleringen skall prövas, genomförs av 1972 års lotteriutredning. Vissa åtgärder bör emellertid enligt promemorian övervägas redan nu för att främja en ändamålsenlig tiUdelning av bingotillstånd, skapa förutsättningar för tUlfredsställande lönsamhet i bingospelen samt möjliggöra en effektiv kontroll av att syftena med gäUande reglering blir tiUgodosedda.

Det anförs i promemorian all någon kritik mol de former under vUka bingospel bedrivs i allmänhet inte har framkommit. Spelet sker med måtthga insatser från spelarnas sida och medför inga nämnvärda sociala olägenheter. Det noteras alt spelet fyller en väsentlig funktion som tidsfördriv och underhållning för en stor kategori människor. Det finns därför enligt promemorian ingen anledning att generellt begränsa bingospelets omfattning. Tillståndsgivningen kan därför inriktas på all uppdela den marknad som finns mellan de organisationer, som önskar och kan komma i fråga för lotteritillstånd. 1 promemorian anges några riktlinjer för hur detta skall kunna åstadkommas. TiUstånd bör sålunda kunna meddelas i första hand till lokal organisation förutsatt att spelet avses bedrivas på organisationens hemort eller på ort till vilken organisationen har rimlig anknytning och alt organisationen har tillfredsslällande stadga. Vidare bör spelets omslutning bestämmas med hänsyn tiU medelsbehovet i organisationen och till möjligheterna att på andra sätt anskaffa medel. Hänsyn bör fas tiil antalet medlemmar och andra som direkt eller indirekt omfattas av organisationens verksamhet. Tillstånd bör enligt promemorian endast meddelas då den beräknade behållningen i lotteriet bedöms som tUlfredsställande.

1 fråga om bingospelens ekonomi framhålls att en högre lönsamhet måste eftersträvas. Olika metoder diskuteras därvid. En metod, som enligt promemorian förordats från många håll, skulle vara att i tiUstånden inte enbart ange det lägsta värde (f. n. 50 %), som vinstandelen får anta, utan även elt högsta värde. 1 allmänhet har därvid föreslagits 60 %. 1 promemorian anförs att det naturligtvis är teoretiskt möjligt att i tillstånden föreskriva hur medlen skall disponeras. Det ifrågasätts dock om sådana föreskrifter är ändamålsenliga. Del får enligl promemorian betraktas som naturligt att anordnarna vill få spelen att framstå som attraktiva genom att utnyttja olika konkurrensmedel. Som exempel på sådana nämns höga vinster, reklam m. m. Tillslåndsmyndighelen bör inle avgöra den närmare utformningen av spelens marknadsföring. 1 stället föreslås marknadsförhållandena få avgöra vilka medel som på sikt är lämpliga för att få tillräckligt med deltagare i spelen och därmed en god lönsamhet. Ökad lönsamhet föreslås därför inte åstadkommas genom begränsningar avseende enskilda kostnadsslag i spelen. Naturligt bör enligt promemorian i stället vara att kräva en viss minsta nettobehällning

Prop. 1974:51                                                                         14

i spelen. Erfarenhetsmässigt bör delta krav kunna sättas vid 15 % av total omslutning. Ett sådant krav skulle enligt promemorian sannolikt även medföra att den förödande konkurrens, som små bingoarrangörer utsätts för av arrangörer med stora spel och höga vinster, skuUe mjukas upp betydligt.

I promemorian anvisas en teknik för kontroll av spelens lönsamhet. Del föreslås att planer för spelens ekonomiska uppläggning skall upprättas enligt visst schema och att dessa planer i stort skall följas under tUlståndstiden. Del föreslås vidare att delredovisningar minst en gång i månaden skall tillställas kontroUant. SkuUe kontroUant notera mera markanta avvikelser meUan redovisat och planerat resultat, bör denne anmäla detta hos tiUslåndsmyndigheten, som efter samråd med anordna-ren i sista hand skaU kunna återkalla tillståndet.

När det gäller serviceföretagen konstateras i promemorian, att dessa i många fall spelar en avgörande roll när det gäller möjligheterna att över huvud laget anordna bingospel. På någon sikt får man därför räkna med att serviceföretagen kommer att behövas i många bingospel. 1 avvaktan på vad lolteriulredningen kan komma all föreslå inriktas förslagen i promemorian främst på behovet av all kontrollera, att de ersättningar som utgår till serviceföretagen är skäliga och att spelen drivs på förmånligaste sätt för tillslåndshavarna.

1 promemorian understryks alt i avtal mellan anordnare och serviceföretag bör klart anges företagets åtaganden gentemot anordnaren samt den ersättning företaget betingar sig härför. 1 ersättningen föreslås få ingå utgifter för åtaganden, som medför relativt fasta kostnader i serviceförelaget. Dit hör enligl promemorian avskrivningar på anläggningar och inventarier, ränta på investerat kapital samt lokalhyror och personallöner. Vidare bör ersättning kunna utgå för affärsrisk och fackkunskap. Det förutsätts att sådan ersättning klart anges i avtalet och att övriga utlägg verifieras. Det konstateras vidare att marknadsföringskostnader och kostnader för anskaffning av lotter och vinster varierar med omsättningen i spelen och att utgifter för motsvarande tjänster inte bör ingå i den avtalade ersättningen tUl serviceföretaget. I den mån serviceföretagen biträder lotterierna med de nämnda tjänsterna bör detta enligt promemorian alllid ske efter beslut av lotleriföreståndare i samråd med kontrollant och inte avse längre tidsperioder. Ersättning för sådana tjänster bör utgå endast med belopp som motsvarar faktiska verifierade utlägg för verksamheten.

Det förordas i promemorian att avtal mellan anordnare och serviceförelag utöver vad som nämnts i det föregående skall innehålla ell åtagande från företagets sida all tillhandahälla tillståndsmyndighet eller av denna utsedd kontrollant de räkenskaper och verifikationer, som berör spelet. TUlstånd bör ej meddelas utan att myndigheten anser sig kunna godkänna avtalet.

Vissa förslag lämnas även rörande kontrollen i bingospelen. Sålunda föreslås bl. a. alt polletter inle längre skall tillåtas i automatbingo och att

Prop. 1974:51                                                                        15

möjligheten till ålerspel skall bibehållas genom att penningvinster tillåts. Sådana vinster föreslås även få utgå i annan bingo än automatbingo. Enligt promemorian bör dock denna möjlighet reserveras för vinster som inte har ett högre värde än 50 kr. För att detta tillfredsställande skall kunna kontrolleras, föreslås penningvinster få utgå endast i spel, där högre vinster än 50 kr. över huvud taget inte förekommer.

Vad gäller automalspel i samband med bingospel konstateras att nuvarande ordning är otUlfredsstäUande. Det bör enligl promemorian slås fast att avsikten inte är att automatspelet skall inta någon dominerande funktion vid spellillfällena i fråga. Det framhålls därför att automatspel endast bör få förekomma i verklig anslutning både tidsmässigt och lokalmässigl till bingospelet. Automaterna bör inte ställas upp på ett sätt som inbjuder andra än deltagare i bingospelet till deltagande i automat-spelet. Automatspel bör inte heller tillåtas i samband med sådana typer av bingospel som kännetecknas av snabb genomströmning av speldeltagare.

1 sammanhanget påpekas, att motivet för att automatspel borde få förekomma i anslutning liU bingospel var de lollerianordnande organisationernas medelsbehov. Utställare av de automater, som brukas i anslutning till bingospel, bör därför enligt promemorian enbart få betinga sig en fast hyra, som skall motsvara vad som skäligen bör utgå för avskrivning och underhåll av automaterna.

1 promemorian föreslås att den myndighet som meddelat tillstånd till visst bingospel även skall pröva fråga om automatspel i anslutning därtill. Därigenom skuUe de båda arrangemangen kunna bedömas i ett sammanhang, varvid mera ändamålsenliga föreskrifter för automatspelet skulle kunna meddelas.

När det gäller frågan om anmälningslotterier är tillåtna i samband med bingo konstateras att annan bingo än automatbingo numera har erhållit sådan tillstäUningskaraktär att lagtextens lydelse medför alt sådana lotterier fär anordnas i samband med bingospel. Detta skulle gälla både lotterier som anordnas enligt 2 § lotteriförordningen och sädana som anordnas enligt 3 § första stycket a) samma förordning.

Avslutningsvis behandlas i promemorian frågan om tillståndsmyndig-het för bingospelet. Därvid konstateras att det hittills har ankommit på flera olika myndigheter att avgöra ärenden om tillstånd att anordna bingospel. Beroende på storleken av spelen och sammanlagda omslutningen hos andra lotterier som av myndigheterna beviljats en sökande avgörs ärendena av Kungl. Majrt, länsstyrelse eller polismyndighet. Det ifrågasätts om den gällande ordningen är tillfredsställande. Sålunda noteras att polismyndighet under vissa förutsättningar är behörig att meddela tillstånd till bingospel med en sammanlagd omslutning av 30 000 kr. per är, vilket spel kan bedrivas under en kort period och med höga insatser per speldag. Många anordnare kan således efter varandra med tillstånd av polismyndigheten under en längre tid på ett och samma ställe bedriva bingospel av betydande omfattning och av avgörande betydelse för bingomarknaden i stort på orten. Samtidigt förekommer

Prop. 1974rSl                                                                          16

det att en sökande, som önskar spela en längre period med mindre insatsbelopp per speldag, kan behöva vända sig till länsstyrelsen eller Kungl. Majrt, beroende på att den längre speltiden medför en högre total omslutning i spelet. Denna ordning kan enligt promemorian bl. a. medföra icke önskvärda avvikelser i bedömningar rörande spel, som kommer att konkurrera om marknaden på en ort. Vidare försvåras den mera övergripande planering av bingospelet, som länsstyrelse eller Kungl. Maj:t kan vilja genomföra. Tillståndsgivningen i fråga om bingospel föreslås därför fortsättningsvis handhas av en enda myndighet. Länsstyrelsen torde enligt promemorian vara mest lämpad för denna uppgift, bl. a. eftersom den har en relativt god kännedom om lokala förhållanden samtidigt som den har en tUlräcklig överblick för att kunna styra bingospelel i önskvärd utsträckning. Länsstyrelsen har därutöver enligt promemorian ofta god kännedom om de organisationer som önskar anordna bingospel, bl. a. genom att dessa i allmänhet bedriver annan lotteriverksamhet till vilken länsstyrelsen lämnar tiUstånd. Länsstyrelsen föreslås därför i fortsättningen handha tUlståndsgivningen för bingospel. Därigenom bör enligt promemorian länsstyrelsen även handha tillståndsgivningen rörande sådant automatspel som sker i anslutning tUl bingospel. Genomförandet av vissa av förslagen i promemorian kräver ändringar i lotteriförordningen. Många av förslagen är dock enligt promemorian sädana att de inte bör inordnas i själva lagtexten. Dessa föreslås i stället komma till uttryck i föreskrifter som meddelas antingen i anslutning till varje särskilt tillstånd eller i mera generell form, t. ex. en av Kungl. Maj:t utfärdad kungörelse. Närmare ställning till vilka föreskrifter som skall meddelas på detta sätl tas emellertid inte. Promemorian innehåller därför enbart förslag till lag om ändring i lotteriförordningen. Lagförslaget innehåller en bestämmelse om att Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer fär meddela generella föreskrifter av det slag som nyss nämnts.

4 Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser framför sin uppskattning överalt problemen på bingomarknaden granskats och tillstyrker i stort de i promemorian framlagda förslagen. Sålunda anser länsstyrelsen i Örebro län att förslagen kommer att bidra till att en större enhetlighet och bättre ordning uppnås beträffande handläggning och kontroll av bingoverksamheten. Länsstyrelsen i Västerbottens län finner att förslagen är ägnade att medföra en sanering på området.

Länsstyrelsen i Jämtlands län ansluter sig till promemorians bedömning, att behov föreligger av fastare regler på bingomarknaden. Länsstyrelsen framhåller emellertid, att de föreslagna åtgärderna i vissa avseenden synes ha karaktären av provisorier i avvaktan på lotteriutredningens slutliga ställningstagande. Åver\ länsstyrelsen i Jönköpings län ifrågasätter om inte den allmänna översynen av lotteriförordningen kan avvaktas. Om en  ändring redan nu anses påkallad har dock länsstyrelsen i huvudsak

Prop. 1974:51                                                                        17

inget att erinra mot förslagen i promemorian.

Lotteriutredningen anför att den, med hänsyn tUl rådande situation på bingomarknaden och därav följande behov av en stramare reglering, inte vUl motsätta sig att förslagen genomförs och att det i stort sett från principiella synpunkter inte finns någonting att erinra mot desamma. Utredningen förutskickar emellertid, att den vid sina slutliga ställningstaganden kan komma att föreslå lösningar av principiellt annan natur än de som presenteras i promemorian.

Remissinstanserna vitsordar allmänt den bild av bingospelens ekonomi som ges i promemorian. Överlag delar man även uppfattningen att en högre lönsamhet för anordnarna generellt är möjlig och att en sådan bör eftersträvas. Sålunda tillstyrks i stort förslaget, att fortsättningsvis skall krävas att spelen skall ge en nettobehållning motsvarande åtminstone 15 % av omslutningen, av rikspolisstyrelsen, riksskatteverket, länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Malmöhus, HaUands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens oeh Norrbottens län samt lotteriutredningen. Därvid framhåller lotteriutredningen att serviceföretagens vinstanspråk genom ett sådant krav kan reduceras i vissa fall. Vidare minskas det ekonomiska utrymmet för marknadsföringsåtgärder i form av reklam och höga lockvinster, något som enligt utredningen är eftersträvansvärt med hänsyn särskilt till önskvärdheten av att mjuka upp konkurrensen. Vissa bingospel kommer att slås ut, konstaterar utredningen och framhåller, att bland dessa kan finnas åtskilliga, som bedrivits under lång tid och vilkas anordnare åsamkas väsentligt ekonomiskt avbräck om förnyat tUlstånd vägras eller spelet avbryts under löpande tillståndsperiod. Utredningen anser att tUlståndmyndigheterna bör ägna särskild uppmärksamhet åt sådana fall oeh ha rätt att efterge kravet på en lönsamhet av minst 15 % när särskilda omständigheter talar för det. 1 vart fall bör enligt utredningen inte förnyat tillstånd vägras eller löpande tillstånd återkallas utan att organisationen beretts tillfälle att i samråd med tillståndsmyndigheten vidta åtgärder för att förbättra spelets lönsamhet. Även länsstyrelserna i Jönköpings, Göteborgs och Bohus och Älvsborgs län samt Riksidrottsförbundet anser att kravet inte kan tillämpas alltför strikt. Länsstyrelserna i Kalmar, Örebro och Västmanlands län föreslär att kravet sätts lägre, medan länsstyrelserna i Stockholms och Gävleborgs län menar att kravet ibland kan behövas sättas högre.

Förslaget om minsta nettobehällning avstyrks av Barnens dags riksförbund, som hävdar att även en lägre andel måste anses försvarbar om ett gott netto i kronor uppstår.

Rikspolisstyrelsen, länsstyrelserna i Södermanlands, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län samt lotteriutredningen föreslår att begränsningar införs även avseende vinstutdelningen. Lotteriutredningen anför därvid, att vid kontakter som förekommit med bingoanordnare från mindre tätorter och från landsbygden har framförts klagomål över att konkurrensen från stora bingoarrangemang i närbelägna

Prop. 1974:51                                                                         18

städer tenderar att bli övermäktig. Utredningen anser att åtgärder bör vidtas för att göra olika bingospel såvitt möjligt likvärdiga från konkurrenssynpunkt. En åtgärd som bör prövas är att möjligheten att utlotta höga vinster regleras på lämpligt sätt. Det kan enligt utredningen ske genom att vinstandelen maximeras eller genom all högsta vinsten ej får överstiga visst värde eller genom en kombination av dessa båda begränsningar. Övriga remissinstanser, som önskar begränsningar avseende vinstutdelningen, förordar i allmänhet att vinstandelen ej skall få överstiga 60 % av gjorda insatser.

Ett antal remissinstanser uttalar sig över förslaget om viss uppläggning av lotteriernas ekonomiska planer samt den månadsvisa uppföljningen av motsvarande resultat. Sålunda anser länsstyrelsen i Västmanlands län, all förslagen i dessa delar måsle anses vara synnerligen väsentliga för möjligheterna att bedöma ansökningar och all de bör underlätta handläggningsrutiner och upprättande av statistik. Förslagen är även betydelsefulla för att möjliggöra ett ingripande i tid mot felkalkylerade lotterier. Förslagen tUlstyrks även av riksskatteverket samt länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Kopparbergs län.

Vad som i promemorian föreslås beträffande serviceföretagens roll i bingospelen och kontrollen av dessa förelag tillstyrks i stort av rikspolisstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Alvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län samt Barnens dags riksförbund. Därvid betonar flera remissinstanser vikten av alt upprättade avtal skall godkännas av tiUslåndsmyndigheten. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller att det är värdefullt att kunna ta del av serviceföretagens verifikationer. Beräkningsgrund för serviceföretagens kostnader bör anges i avtalen, och alla kostnader utöver konsultarvode bör motsvaras av företagens verifierade kostnader. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anför liknande synpunkter.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser inte att en önskvärd sanering av bingomarknaden kan uppnås med föreskrifter, som enbart hänför sig till tillståndsgivningen och den tillståndssökande organisationen. Länsstyrelsen finner starka skäl föreligga att ta upp frågan om krav på auktorisation av yrkesmässigt bedriven serviceverksamhet avseende bl. a. bingospel och föreslår att denna fråga lämpligen bör uppdras ål lolteriulredningen att utreda. Även Barnens dags riksförbund uttalar sig för en auktorisation.

Lotteriutredningen menar, att de föreslagna åtgärderna otvivelaktigt är ett steg i rätt riktning men att de inte kan anses tUlräckliga. Det kommer fortfarande, framhåller utredningen, att finnas risk för att serviceföretagen lar ul ersättningar, som inte står i rimlig proportion till faktiska kostnader och vad som i fråga om affärsvinst är skäligt. Utredningen förordar, att frågan om serviceföretagens verksamhet övervägs ytterligare men alt detta inte bör utgöra nägot hinder för att de föreslagna åtgärderna genomförs nu som ett första steg i riktning mot en mera tillfredsställande ordning. Utredningen anser del önskvärt alt bingospelet

Prop. 1974:51                                                                         19

i Sverige frigörs från beroendet av och inflytandet från kommersiella intressen och menar att detta skulle vara tUl fördel för de ideella organisationerna. Utredningen ämnar undersöka under vilka förutsättningar och i vUka former en sådan ordning kan förverkhgas. En möjlighet skulle därvid vara att intresserade organisationer går samman för att genom samarbetsorgan på central och regional nivå överta de funktioner, som serviceföretagen f. n. svarar för.

Beträffande de i promemorian upptagna konlrollfrågorna råder en praktiskt tagel total anslutning tUl förslaget att förbjuda bruket av polletter i automatbingo. Därvidlag delas de i promemorian gjorda erinringarna från kontrollsynpunkt. Flera instanser påtalar också de problem som uppkommer genom alt polletterna många gånger kan användas i parkeringsautomater och pä andra icke avsedda sätt.

Förslaget att tillåta penningvinster inom vissa gränser tUlstyrks av riksskatteverket saml länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Alvsborgs, Skaraborgs och Örebro län.

Länsstyrelserna i Östergötlands och Kristianstads län pekar pä att många bingolokaler är så stora att vinsterna av nödvändighet överstiger den föreslagna gränsen vid 50 kr. för penningvinster och föreslår att denna i stället sätts till 100 kr. Länsstyrelserna i Hallands och Örebro län menar att man i första hand bör överväga att tillåla att vinster upp till 50 kr. får utgå kontant oavsett om högre vinster förekommer.

Rikspolisstyrelsen, länsstyrelsen i Västernorrlands län och lotteriutredningen avstyrker förslagel om penningvinster. Därvid erinrar rikspolisstyrelsen om riskerna för sociala skadeverkningar och pekar på att man i några fall fått underrättelse från polisstyrelser all del förekommit att äldre människor gjort så höga insatser i spel att de råkat i ekonomiska svårigheter. Lotteriutredningen anför att det förhållandet att bruket av polletter vid automatbingospel medför vissa kontroilsvårigheler oeh andra olägenheter inte utgör nägot bärande skäl att tillåta penningvinster. Utredningen finner en sådan åtgärd så betydelsefull från både praktiska och principiella synpunkter att den inte bör vidtas utan att samtliga förutsättningar för spelet setts över och länkbara verkningar studerats.

Några länsstyrelser ställer sig tveksamma till om automatspel i samband med bingo över huvud taget skaU få anordnas. Sä gått som samtliga övriga remissinstanser ansluter sig tUl alt, såsom föreslås i promemorian, väsentligt skärpa regleringen vad avser detta spel. Sålunda finner länsstyrelsen i Kalmar län det påkallat med snävare rums- och tidsmässig ram för automalspel i samband med bingo. Vidare efteriyser länsstyrelsen en direkt föreskrift om att intäkterna av sådant automatspel skall gå till det ändamål för vilket bingospelet bedrivs. Lotteriutredningen erinrar särskilt om att medgivande att anordna automatspel i samband med bingo lämnas med hänsyn till de ideella organisationernas behov av lotteriinkomsler. Utredningen anser det därför väsentligt att intäkterna från automatspelet kan noga särskiljas från behållningen av bingospelet och   föreslår,  all  del   skall   föreskrivas att spelautomaterna skall vara

Prop. 1974:51                                                                        20

försedda med plomberade räkneverk. Utredningen menar vidare att man med hänsyn till de betänkligheter av social natur, som man pä de flesta håll med fog hyser inför bruket av spelautomater, bör iaktta stor återhållsamhet vid meddelandet av tillstånd till automatspel. Detta bör särskilt gälla för spel med aulomaler där insatser görs med enkronasmynt. Utredningen rekommenderar därför att automalspel i samband med bingo fär anordnas med användande av företrädesvis 25-öresautomater. Önskemål om räkneverk på spelautomaterna framförs även av länsstyrelserna i Stockholms, Västernorrlands och Örebro län. Sistnämnda myndighet framhåller även att en förutsättning för automatspelet bör vara att det har samma tUlståndshavare som bingospelet.

Endast Barnens dags riksförbund ifrågasätter behovet av en skärpning av regleringen av automatspelet i samband med bingo. Förbundet delar sålunda inle uppfattningen, att spelet fått en alltför stor omfattning och att det sker i ringa tids- och lokalmässig kontakt med bingospelel. Automatspelet bör enligt förbundet jämställas med bingo som legitim spelform och inkomstkälla för anordnande organisation.

Den i promemorian framförda åsikten, att anmälnings-lotterier i samband med annan bingo än automatbingo skulle vara tiUåtna, delas av länsstyrelserna i Jönköpings, Skaraborgs, Västmanlands och Gävleborgs län. Rikspolisstyrelsen delar dock inte uppfattningen, att bingospel skulle kunna betraktas som tillställning enbart genom att möjligheten tillskapats att anordna automatspel i anslutning därtUl. Styrelsen pekar på att, om bingospelet accepteras som tUlställning, det måste uppstå konflikter med bestämmelserna om tillståndsplikt och anmälningsskyldighet enligt aUmänna ordningsstadgan. Även länsstyrelsen i Gävleborgs län pekar på detta förhållande.

Förslagel att tillståndsgivningen i fråga om bingospel skall handhas av länsstyrelserna tillstyrks av samtliga remissinstanser som yttrat sig däröver. Även förslaget att länsstyrelserna skall pröva fråga om tillstånd till automatspel i samband med bingo tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet instanser. Sålunda tror länsstyrelsen i Stockholms län att en samordning av tillståndsgivningen på detta sätt underlättar kontrollmöjligheterna och innebär att mera enhetliga och välanpassade föreskrifter kommer att kunna meddelas.

Beträffande de författningar m. m., som är aktuella i förevarande sammanhang, har åtskilliga remissinstanser, bl. a. med hänsyn till att all tillståndsgivning förs till länsstyrelserna, kraftigt understrukit behovet av detaljerade, centralt utfärdade tillämpningsföreskrifter. Därvid har flera instanser särskilt betonat betydelsen av att anvisningar utfärdas rörande innehåll i avtal med serviceföretag och rörande bedömningen av skäligheten i ersättningar, som dessa företag betingar sig.

Lotteriutredningen konstaterar, att lotteriförordningens bestämmelser är allmänt hållna och alt de inle bör göras mera detaljerade i delta sammanhang. Länsstyrelserna bör enligt utredningens förmenande få erforderlig vägledning genom tillämpningsföreskrifter samt fylliga och lättillgängliga anvisningar i annan lämplig form. Utredningen pekar i detta

Prop. 1974:51                                                                        21

sammanhang på all det finns behov av en central instans, som kan följa utvecklingen på lotterimarknaden oeh vid behov ge råd och anvisningar i detahfrågor av olika slag, och att frågan om hur detta behov kan tillgodoses bör övervägas.

5 Departementschefen

5.1   Allmänna överväganden och förslag

Lotteriverksamheten i Sverige har på senare tid fåll en delvis ny inriktning. Denna utveckling har varit särskilt markerad under de allra senaste åren. Jag tänker då närmast på utvecklingen av automat- och bingospel. Dessa spel har vunnit stor utbredning, sannolikt delvis på bekostnad av mera traditionella lotteriformer. De förhållanden som uppstått på lotterimarknaden har emellertid endast i ringa utsträckning beaktats vid handhavandet av den offentliga regleringen på området. Denna reglering är uppbyggd kring bestämmelserna i lotteriförordningen (1939:207), som i sina huvuddrag varit oförändrad sedan sin tillkomst. Mot denna bakgrund tillkallade jag den 2 juni 1972 sakkunniga med uppdrag att utreda regleringen av lotteriverksamheten (H 1972:03). De sakkunniga, som antagit benämningen 1972 års lotteriutredning, skall formulera grundläggande principer för regleringen saml utforma förfaltningsförslag och anvisningar i tillämpningsfrågor.

Den 1 aprU 1973 infördes efter förslag av punktskatteutredningen beslämmelser om beskattning av automat- och roulettspel. Samtidigt ändrades formen för beskattning av bingospel. Lotleriförordningen ändrades sä, att lotteri i form av automat-, bingo- och roulettspel i princip alllid blev tillståndspliktigt. Erfarenheterna av dessa åtgärder får så småningom vägas in i den samlade bedömning, som kommer att göras av lolteriulredningen. Vad gäller bingospelet har dock i en inom handelsdepartementet upprättad promemoria anförts att vissa åtgärder behöver vidtas redan nu. Detta behov vitsordas av så gott som samtliga remissinstanser, som yttrat sig över promemorian. Även jag kan ansluta mig till denna bedömning. Några förändringar av större principieU betydelse bör dock inte komma i fråga förrän ställning tagits till lotteriutredningens kommande förslag.

1 promemorian föreslås att all tillståndsprövning i fråga om bingospel skall handhas av länsstyrelserna. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser. För egen del finner jag att det i promemorian anförts bärande skäl för en sådan ordning, och jag förordar att den genomförs.

1 anslutning till förslaget att länsstyrelsema skall pröva frågor om tillstånd tUl bingospel förordas i promemorian att det i lotteriförordningen skall tas in en bestämmelse som ger Kungl. Maj:t möjlighet att uppdra åt en särskild myndighet att utfärda närmare föreskrifter för tUlämpningen av förordningen. Denna fråga har närmare berörts av lotteriutredningen. För att länsstyrelserna skall kunna sköta bingoregle-

Prop. 1974:51                                                                         22

ringen på ett smidigt och effektivt sätt enligt statsmakternas intentioner bör man enligt utredningen se till att de får den vägledning de behöver från centralt håU. Utredningen påpekar sedan att erfarenheterna visar att det finns ett behov av en central instans som kan följa utvecklingen inom hela lotterimarknaden och ge anvisningar och råd i enskilda detaljfrågor tUl tillståndsmyndigheter och lolterianordnare.

För egen del anser jag att man bör ta fasta på förslagel att inrätta ett särskilt centralt organ för lotterifrågor. Förutom alt lämna anvisningar och råd när det gäller regleringen av bingospel bör ett sådant organ kunna bidra till enhetlighet vid tUlämpning av lotleriförordningen i dess helhet. En naturlig uppgift för det föreslagna organet bör vidare bh att utforma ändamålsenliga kontrollsystem och medverka vid utbildning av kontrollanter.

Inrättandet av ett särskilt centralt organ för lotterifrågor bör ses som ett provisorium i avvaktan på de lösningar som lotteriutredningen kan komma att föreslå. En föhd av detta bör bli att organet, som lämpligen bör benämnas lotterinämnden, inte särskilt nämns i lotteriförordningen. 1 denna bör, som föreslagits i promemorian, endast anges att Kungl. Majrt får delegera rätten att utfärda närmare tUlämpningsföreskrifter till myndighet som Kungl. Maj:t utser.

Godtas mitt förslag om en särskild lotlerinämnd, ankommer det på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser om nämndens organisation och verksamhet. Jag avser att senare återkomma till Kungl. Maj:t i denna fråga.

Jag viU i detta sammanhang ta upp även frågan om lämplig besvärsordning i lotterifrågor. F. n. anförs besvär över länsstyrelses beslut hos Kungl. Maj:t. Flertalet av dessa ärenden är emellertid av sådan beskaffenhet, att de inte nödvändigtvis behöver avgöras av Kungl. Maj:t. Inrättas som jag förordat ett särskilt organ för lotterifrågor bör i princip besvärsprövningen med fördel kunna förläggas dit. 1 avvaktan på lotteriutredningens kommande förslag bör detta komma till uttryck i lotteriförordningen genom att det tas in en bestämmelse som ger Kungl. Maj:t möjlighet att delegera besvärsprövningen till myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Jag övergår nu till frågan om automatspel och anmälningslotterier i samband med bingo. 1 prop. 1972:128 framhöll föredragande departementschefen, under hänvisning till vissa ideella organisationers behov av lotteriinkomster, alt automatspel borde utan krav på samband med annan särskild nöjestillställning kunna få förekomma i samband med bingospel, dock inte spel med s. k. automatbingo. 1 promemorian anförs, att tillståndsgivningen när det gäUer automalspel i samband med bingo synes ha varit mycket generös, att bingospelet ofta fått en underordnad roll och alt regelrätta spelhaUar på så sätt kommit all växa fram. En skärpning av tillståndsprövningen förordas. Bl. a. framhålls att automatspel inte bör få förekomma i samband med sådana typer av bingospel som kännetecknas av snabb genomströmning av speldeltagare. Automaterna bör vidare enligt promemorian inle ställas upp på ett sätt som

Prop. 1974:51                                                                         23

inbjuder andra än deltagare i bingospelet att delta i automatspelet. För all få en samordnad bedömning av de båda spelformerna föreslås att länsstyrelserna svarar för tillståndsprövningen beträffande automalspel i samband med bingo.

1 promemorian konstateras vidare att praxis i fråga om anmälningslotlerier i samband med bingo varierar. Gällande bestämmelser tolkas i promemorian så, att bingospel, med undanlag av automatbingo, numera får anses ha karaktär av tUlstäUning i den mening begreppet har i lotleriförordningen och alt anmälningslotlerier därför får anordnas i samband med bingospel.

Remissinstanserna ansluter sig i aUmänhet till vad som anförs i fråga om automatspel i samband med bingo och förordar en skärpning i lillståndgivningen. Flertalet instanser tillstyrker även att länsstyrelsen blir liUslåndsmyndighet. 1 fråga om anmälningslotterier i samband med bingo råder delade meningar bland remissinstanserna om huruvida sådana är tUlåtna. En instans menaratt det förhållandet att automalspel får anordnas i samband med bingo inte medför att bingospelet erhåUer karaktär av tUlställning, och några instanser pekar på de problem som skulle uppstå vid tUlämpningen av allmänna ordningsstadgan om bingospel betraktades som liUslällning.

Enligl min uppfattning bör automatspel även fortsättningsvis få bedrivas i samband med bingospel. Någon anledning alt frångå uttalandet härom i prop. 1972:128 finns inte i dag. Det bör dock framhållas att den urspmngliga avsikten var alt automalspel endast skulle få förekomma i nära anslutning och som komplement tUl sådant bingospel av traditionell typ, som vanligen benämns kvällsbingo eller slorbingo. Detta bingospel, som har karaktär av tUlstirllning, pågår under viss tid, vanligen tre till fyra timmar. Insatser för deltagande i spelet erläggs pä en gäng före spelets början och berättigar tUl deltagande i samtliga dragningar som äger rum vid speltillfället i fråga. Härigenom ernås, att kretsen av speldeltagare i princip blir oförändrad under hela speltiden. Utvecklingen har emellertid blivit sådan, att automatspel numera förekommer i samband med sådana former av bingospel, som inte kan anses vara av den beskaffenheten, att automalspel bör få anordnas i anslutning därlUl. Det är därför nödvändigt att en sanering genomförs på området. En överföring av tillståndsprövningen i fråga tUl länsstyrelsema bör verksamt kunna bidra härtUl. Jag ansluter mig således till förslaget i denna del. Anvisningar för tillståndsgivningen bör utfärdas centralt.

Vad gäller anmälningslotterier vill jag framhälla, att sådana tidigare normalt kunde anordnas i samband med bingospel och alt anledning saknas att frånhända anordnande organisationer denna möjlighet. Jag kan dock delvis instämma i de synpunkter som anförts beträffande bingospelets karaktär av tillställning. Jag finner inte anledning att här närmare gå in på denna fråga. Lotteriutredningen torde komma alt överväga tillställningsbegreppets roll i lotleriregleringen. Jag förordar därför för klarhetens skull att i de avsnitt av lotleriförordningen som avser automatspel och anmälningslotterier klart anges under vilka förutsättningar dessa får anordnas i samband med bingospel. Därvid bör tydligt

Prop. 1974:51                                                                         24

anges att möjligheten bör begränsas till sådana bingoarrangemang, som genom sin längd och utformning i övrigt kan jämställas med tillställning. Således bör undantas automatbingospel och därmed jämförligt bingospel. Närmare anvisningar i denna fråga bör utfärdas centralt.

Jag vill i sammanhanget erinra om att automalspel och anmälnings-lotterier i samband med bingospel självfallet bör få anordnas enbart till förmån för samma ändamål som bingospelet.

Hittills har bingospelet till större delen bedrivits av idrottsföreningar. Många andra organisationer har dock på senare tid etablerat sig som anordnare av spelet. Jag tänker då bl. a. på handikapporganisationer, nykterhetsorganisalioner och politiska sammanslutningar. Under förutsättning att dessa fyller de allmänna krav som bör ställas på lollerianordnande organisationer föreligger givetvis inget hinder för att denna utveckling fortsätter. Detta aktualiserar emellertid frågan om vilka politiska organisationer som bör få komma i fråga för lotteritUlständ. Jag avser att här ta upp denna fråga från mera principiell synpunkt.

Tillstånd lUl lotteri till förmån för partipolitisk verksamhet kan lämnas av länsstyrelse och polismyndighet. Den möjligheten infördes efler beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960:43; 2LU 1960:9; rskr 1960:138). Enligl de uttalanden som då gjordes skulle tUlstånd endast kunna meddelas politiska partier, som var representerade i riksdagen, eller organisationer, som hade anknytning till sådana partier. Vidare framhölls att tillståndsprövningen borde handhas sä, att de politiska lotterierna inte inkräktade på möjligheterna att tillgodose andra och mera traditionella ändamål genom lotterier.

Besvär i fråga om vägrat lotterilUlslånd har vid flera tUlfällen anförts hos Kungl. Maj:t av organisationer, tUlhörande parti som inle har representation i riksdagen men väl i landsting och kommunfullmäktige i olika delar av landet. 1 yttrande över sådana besvär har lotteriutredningen anfört bl. a., att allmänna skälighetssynpunkter talar för att sådant politiskt parti, ävensom organisationer som har anknytning tiU sådant parti, bör kunna tillåtas att anordna lotteri tUl förmån för partipolitisk verksamhet, om lotteriet är avsett att bedrivas endast inom landstingsområdet eller kommunen. Det bör dock enligt utredningen inte vara tUlräckligt att partiet vunnit mandat. Därutöver bör fömtsättas att partiet uppfyller samma krav på stadgar, varaktighet m. m., som uppställs vid tillståndsprövning i andra fall. Enligt utredningen bör politiska grupperingar, som tillkommit för speciella syften med lokalt eller regionall begränsad räckvidd eller som bedöms vara av tillfällig natur, inte få tUlstånd att anordna lotteri.

För egen del kan jag ansluta mig till lotteriutredningens uppfattning i denna fråga. Jag förordar därför att möjligheten för politiska sammanslutningar att anordna lotteri i fortsättningen bör utvidgas i överensstämmelse med vad som anförs i utredningens yttrande.

Utöver de frågor jag berört i det föregående behandlas i promemorian frågor av främst tillämpningskaraktär. De förslag som därvid framförs är i aUmänhet inte av den art att de kräver riksdagens ställningstagande. Jag

Prop. 1974:51                                                                        25

anser ändå att riksdagen bör orienteras om några av dessa frågor, nämligen dels frågan om bingospelens ekonomi m. m., dels frågan om penningvinster i bingospel.

Bingospelens ekonomi och serviceföretagens roll behandlas relativt ingående i promemorian. Det framhålls att behållningen i förhållande tUl omslutningen normalt är mycket låg och att en högre lönsamhet måste eftersträvas. Vidare framhålls behovet av ökad kontroll av serviceföretagen. Riktiinjer för utformningen av avtal m. m. anvisas i avsikt att tillförsäkra de anordnande organisationerna hela behållningen av lotteri-verksamheten.

Remissinstanserna ansluter sig i princip tUl de förslag som lämnas i fråga om bingospelens ekonomi och kontrollen av serviceföretagen. Pä vissa enskUda punkter anmäler några instanser avvikande mening. Detta gäller bl. a. frågan om hur stor lönsamhet, som bör kunna krävas av bingospelen.

Jag finner, i likhet med vad som framhålls i promemorian, att serviceföretagen i dag kan ha en viktig funktion att fylla. EmeUertid delar jag lotteriutredningens uppfattning att man på sikt bör söka frigöra bingospelet från beroendet av och inflytandet från kommersiella intressen. Det torde få ankomma på lotteriutredningen att anvisa vägar för hur detta skaU åstadkommas. Redan nu bör dock åtgärder vidtas för att uppnå en tillfredsslällande kontroU av serviceföretagens verksamhet. Detta måste anses vara en viktig uppgift i arbetet med tUlämpningsföreskrifter. Härvid bör viss vägledning kunna erhållas i de förslag, som lämnas i promemorian. Vad gäller bingospelets ekonomi vill jag här endast framhålla vikten av att lönsamheten för tillslåndshavarna förbättras.

1 promemorian föreslås att .polletter inte längre skall tUlåtas i automatbingo och all möjligheten till ålerspel bibehåUs genom att penningvinster i viss utsträckning tillåls. Även i annan bingo än automatbingo föreslås penningvinster få utgå.

Ett stort antal remissinstanser tillstyrker promemorians förslag i dessa delar. Några instanser, däribland lotteriutredningen, avstyrker dock förslaget om penningvinster. Därvid anför lotteriutredningen bl. a. att en sådan åtgärd är så betydelsefull att den inte bör vidtas utan att samtliga förutsättningar för bingospelet setts över och tänkbara verkningar studerats.

För egen del är jag, med hänsyn till vad som framkommit vid remissbehandlingen av förslaget, inte beredd att förorda att penningvinster får utgå i bingospel. Denna fråga torde få övervägas ytterligare av lotteriutredningen, som därvid allsidigt kan belysa konsekvenserna av penningvinster i lotterier.

Frågan om förbud mot polletter i automatbingo samt övriga förslag och synpunkter, som framkommit i promemorian och vid remissbehandlingen av denna, torde få beaktas i det fortsatta praktiska arbetet med bingofrågorna.

Inom  handelsdepartementet  har upprättats  ett  förslag tUl lag om

Prop. 1974:51                                                                        26

ändring i lotteriförordningen (1939:207). Lagförslaget möjliggör genomförandet av vad jag förordat i det föregående. Förslaget innehåller därutöver en smärre ändring av förordningens 1 §. Det har nämligen visat sig att problem uppstått vid tolkningen av huruvida kort- och tärningsspel, såsom baccaral och Black Jack, är att hänföra tUl sådant spel, som regleras i 1 b §. Jag finner att dessa spel bör omfattas av bestämmelserna i denna paragraf och förordar därför, all i 1 § anges, all med roulettspel i denna förordning skall jämställas kort- och lärningsspel. Närmare anvisningar i avgränsningsfrågor m. m. torde kunna ges i särskUda tUlämpningsföreskrifter.

5.2 Anslagsfrågor

1 det föregående har jag föreslagit att en nämnd, lotterinämnden, inrättas för att centralt svara för vissa uppgifter inom ramen för lotleriregleringen. Jag beräknar medelsbehovet hos nämnden till 160 000 kr. Därvid har jag bl. a. beräknat medel för två handläggare och för anlitande av experter. Om riksdagen godtar mitt förslag om inrättande av nämnden torde detta medföra en uppräkning av tionde huvudtitelns förslagsanslag C 3. Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret 1974/75 med motsvarande belopp. Vissa kostnader för nämndens verksamhet kan i inledningsskedet komma alt belasta nämnda anslag redan under innevarande budgetår.

6. HemstäUan

Under åberopande av vad jag sålunda har anfört hemstäUer jag, att Kungl. Maj:t föreslär riksdagen att

1.    antaga   förslaget  tUl  lag   om  ändring i lotteriförordningen (1939:207),

2.    godkänna att det provisoriskt inrättas ett centralt organ för lotterifrågor med de uppgifter jag angett i det föregående.

Med bifaU till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skaU avlåtas proposition av den lydelse bilaga tUl detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

Prop. 1974:51 27

Innehållsförteckning

Propositionen   .................................................................. .... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll................................      1

Lagförslag     .....................................................................      2

Utdrag av StatsrådsprotokoUet den 8 mars 1974     ........ .... 8

1      Inledning   ..................................................................... .... 8

2      Gällande rätt m. m..........................................................      8

3      Departementspromemorian (Ds H 1973:4)   ................. .. 10

3.1     Bakgrund   ...............................................................    10

3.2     Förslag till åtgärder    .............................................. .. 13

4      Remissyttrandena    ......................................................    16

5      Departementschefen     .................................................    21

5.1     Allmänna överväganden och förslag........................    21

5.2     Anslagsfrågor    .......................................................    26

6  Hemställan   .................................................................. .. 26

GOTAB 74 7173 S     Stockholm 1974